God Tid 7/1999

SPF SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr7

7.12.1999

Årgång 27

ra förbundsdagen:

Ett självständigt liv i eget hent är idealet!

- Under Finlands tid som EU-ordförande har äldrevården Iyfts fram, konstaterade omsorgsminister E va Bia udet under SPF:s andra förbundsdag.

Hoo anknöt tili de tvil åldersbarometrar som mätte de äldres inställning tili sin liv 1994 oeh 1999.

GT h a r d em

tidigar e r eferera t

I stort är de äldre nöjdare med sitt liv idag än är 1994.

- Ekonomin har bHvit bättre oeh skul dsättningen är lägre, sammanfatlade min ister Biaudet.

- Men det finns mänga problem kvar, 55 000 trapphus saknar hissar, 66 000 persooer lever utan vatten, avlopp oeh

wc.

- Men vården i hemmet har utveeklats med nya teknologi.

Personalen är speeialutbildad oeh honnörsord sam solidaritet, medmänsklighet oeh tolerans

måste vara ledstjärnor fö r arbetet med de ä ldre.

- I jämföre lse med pensionärema i Mellaneuropa oeh Sydeuropa vilJ vi i Norden bo hemma oeh vara oberoende. Söderöver bor de äldre tiIJsammans med familjen oeh är ofta ekonomiskt beroende av bamen.

- Pensionärema i Finland är aktiva, de si tter pii skolbänken, deIrar i fredsarbete.

- Men de borde oeksä aktivera sig i bäde rikspolitiken oeh kommunalpolitiken, tyekte Eva Biaudet.

- Det är viktigt att ta hänsyn ti li de individuella behoven ..

Klienterna mäste f1\ vara med oeh planera sin hälsovård. Med knappare ekonomiska resurser är det viktigt att kommunemas beslutsfattare följer upp beslut, resuIsanvändning och ekonomi inom hälsovården .

- Det mäste gå art fräga vad får vi fö r pengama lika väl som vad får vi inte för pengama?

J ättelyckat framtidsseminarium !

Svenska Pensionärsförbunde ts oe h S venska riksdagsgruppens framtidsseminarium för pensionärer drog fulIt hus i riksdagens auditorium i Helsingfors den sista nove mber.

Med rubriker sam Pensionsskydde t i framtiden , M ål för pensionspolitiken, H ur tryggar kommune n den å ldrande befolkningens basserviee oeh Regeringsprogrammet oeh äldreomsorgen pä 2000-talet, pene trerades pensionärers liv oeh vardag ur många olika aspekter.

- Eftersom 88 procent av alla 75-åringar bor i s irt egel hem är hemmet en central plats för ä tgärder, ansäg riksdagsledamot Pehr Löv. Oär borde förbättringama göras !

Vi å terkommer tili frarntidsdehatte n i God Tid 1/ 2000.

j-

li t

ill

sade omsorgsministern.

- På så sätt häller de kommunala beslutsfattama koll på utvecklingen. Oet borde inte fi\ bH stora skillnader mellan vården i de olika kommunema i Finland.

- Rent genereUt behövs ytterligare ca 300 miljoner tili i budgeten för an anstäIla unga oeh motiverade mänskor sam personal inom äJdringsvården.

SPF:s verksamhetsledare, L iIi-An n J uneU-Kousa, tog fasta pä en del av Eva Biaudets tankar med en kommenterande taltur.

- Teknologi ersätler inle personal, ansäg hon . Oeh öppen värd kan leda tilI vanvård om inte hemservicen utveckJas i samma takt som institutionema skrOlaS ner.

- Ett förehyggande hälsotänkande borde sänas in myekel tidigr. Oeb rehabililering borde man satsa mer pä, konstalerade boo.

Hösfmöfet i Tammerfors:

Strategiplan och målet ställt på 100 föreningar år 2004

Astrid Böckerman, Elis Strellg och Anita Weckström komfrån Sjlllldeå Pensiollärer.

- Rehabilileringen är kanske dyr, men inte så dyr som vården blir om man låter bli att rehabilitera.

- Det behövs en seg karnp för ett godare liv för de äldre ansåg hon.

S lumran de ton er oeh kaffedriekniog?

- Jag har varil pensionär i två år, sade professor Carl Öhman. Oah då måste jag fråga vad jag gör av den tredje åldem i min liv? Skall det bli slumrande loner, kaffedriekning oeh

församlingssalar?Blir vi g ladare av del?

- Nu har vi mera tid än nägonsin oeh dä mäste vi hitta på någol som gör livet värt att leva.

- Vi skall inle snegla bakäl för del var verkligen iOle myekeI bältre förr, inte för de äldre!

- Ordel äJdring är förbjudet i Danmark, berättade Carl Öhman.

-Men vj skall la vara på vära mlmtJiga Iraditioner, vi skaU ta vara på bambamen med sagor oeh berättelser oeh la fasla pä våra rötter oeh släkt- oeh fa-

- Hur kommer omvärl· den att se ut och hur viII vi att vi verkar i den. Vii· ket intryck ger vi? fråga. de verksamhetsledare LiIi-Ann Junell·Kousa på Svenska PensionärsfOr· bundets höstmöte i Tam· merfors den 4 november.

- Vi gör en stategiplan fOr att kuuna styra verksamheten mot ett mål och inte bara navigera efter vad vi tror är riktniogeo, sade hoo.

:ri 0-

tp )D

ta )-

1-

s. tt i-

:-

Strategiplaneo har gått en utlåtanderunda tili alla 77 fOreningar och 30 av dem svarade, några med mycket utforliga forslag och kommenta· rer.

Nu är den alltså fårdig och skall tillsammans med de årliga verksam· hetsplaoerna ge linje· dragning och klarhet i planeringeo for de fol· jaode fem åren.

Forts. p å sido 3

n vieeordforande Valborg Louhisto laekade för ett bra förbundsmöle oeh en mångsidig förbundsdag oeh önskade GOlt NyttÅr, med millenieskiftet framför oss.

Om han inte hade kommit

.i e-

milJetraditionen.

-Vi skall missionera för ett aklivl äldre liv!

Carl Öhman oeh Eva Biaudets taIrurer varvades med läna musikaliska inslag av Lasse Eriksson oeh Kenl Storm.

Biskop Erik Vikström Sä här pä tröskeln tili del nya millenniet oeh 2000-årsfirandet av Kristi födelse är de l allt skäl att ställa frllgan: Tänk, om han inle hade kommit!

O ä skuUe vi inte ha någon jul all fira . Dl! skulle v i inte ha orsak at! stäIJ a fram några brinnande Ijus oeh Iysande stjärnor i våra fönster sam

hoppe ts oeh framtidslrons symbole r. Ingen skuUe då h a orsak a rt h änga upp ko rset, ankaret oeh hj ärtat i k1art Iysande röda fårge r tilI paminne lse om tra ns, hoppels oeh kärlekens gava.

Om Kri stus inte hade kommit skulle vi inte ha n ågot säke rt skydd m ot de tre fordärv sm altt e rna synde n , döde n

oeh djävulen. net skuUe inle finnas nägol folk som utgör Ijus oeh salt i samhäUskroppen. Samma andliga mörker skuUe dä rMa i hela värIden som nu räder i de länder sam varil antingen hermeliskI tills lutna för evangeliet eiler sam i praktiken förkastat evangeliet och vänl sig lill andca gudar.

Om Kristus inte hade kommit oeh inle gen sin liv för värIden skuUe hela människosläktel oeh denna vår p lanel rusa vidare i en 10m oeh ändlös rymd mOI elt evigt mörker oeh en evig lorohet, utan mening, ulan framlid och ulan hopp.

Men nu har Herren Jesus Kristus kommit. Oeh lika säkert som' han kom en gång skall ban oekså komma tiUbaka Tor alt slulligen göra allting ny tt. Ut oss därför med lacksamma hjärtan fira millenniels sista jul oeh läl oss frim odigl gå vidare mot en okä nd framtid . Oet nya millenniell igger framfö r oss som en okänd terrräng. Men vi behöver inte frukla. Han som kom finns redan där frarnme oeh möter oss från denna framtid.

Med dessa lankar önskar jag God Tids läsare en välsignad jul -99 oeh ett gott nyn år

2000.

Bis kop E rik

2

Från redaktionen EN VÄLSIGNAD TID

Inför år 2000 Alla periodiska publikationer med självaktnlng gör i sina sista nummer före millenieskiflel förulSägelser över vad som kommer all hända under nästa sekel och vi skall väl inte vara annorlunda.

FUlurologer väriden över gör sina prognoser över befolknlngsUlvecklingen och troIS olika uppfallniogar om hur snabbl ökningeo fortsäler - när 7- och 8-miljarderstrecken skalJ uppnås - så är alla eniga om en sak - medellivslängden kommer att stiga och andelen 65-åri ngar och peosionärer (65+) mellan åren 2000 och 2025 och della ställer givetv is stora krav på sarnhäl lena väriden runt - det gäUer bl.a. atl vara förberedd på avsevärda förändringar vid planeringen av kommande generationers pensionsskydd.

Då del gälJer livslängden tycks ingen ta ställnlog tili problemel ifall del linns någon övre gräns någonstans - i likhet med "Ijudvallen" - som någon gång eventuellt kan brytas.

Gerontologemas uppfatLnlng om en kommande genomsnlttlig livslängd varierar - en del säger 85 år, andra 90, 100 eiler rentav 150 eiler meri En intressant fråga är om det är vän alIleva så läoge. Tili en god Iivskvalilet hör naturligtvis en hygglig hälsa och en någolunda bibehålJen hjärnfunktion - och på den punkten ger oss biologisk och medicinsk sakkunskap gott hopp. Vi har under 1900-talet fåll uppleva den enorma utvecklingen i kampen mot de slora sjukdomama - cancer, hjän- och kärlåkommor, Alzheimer (tuberkulos, sminkoppor och diabetes under för ta hälften av seklet) och man kan med skäl vänta sig alt denna positiva trend kommer all fortsätta.

Polkpensionsanstalten har vari t på tapelen sedan senaste God Tid ulkom, dessvärre inle med positiva förtecken.

Det började med eli byråkratiskt och obegripligl brev, som innehöll !.o.m. hOI om utebliven pension om de för höga pensionsbeloppen inte skulle ålerbelalas tilJ FPA. Hur sloJlIe man som pensionär någonsin kunna betala tillbaka så stora summor som det många gånger var fråga om med en så låg pension?

Pensionärsorganisalionernas snabba agerande och ställningstaganden, pensionärernas egna prOlester, den allmänoa opinionen och inte minst medias aktiva bevakning och intresse för frågan gjorde att ärendet fick en annan behandling. Pensionärerna skulle inte dras över en kam Ulan varje fall behandlas individuelll, man tar notis om pensionärens livssituation och betalningsförmåga etc. Och det blev möjligl att järnka beträffande summan som krävdes tillbaka.

Också Svenska Pensionärsförbundet agerade snabbl, bl.a. genom att avge ett uttalande till riksdagsgruppema och media där man krävde att FPA avstår från indrivningen och om det förulSätter en lagförändring så skulJe man snabbt presentera en sådan far riksdagen. Förbundets representanter inlervjuades upprepade gånger, bl.a. i radio, TV och i flera dagstidnlngar.

Ett är säkert: utan detta organiserade motstånd skulle byråkralin igen en gång ha segral över den lilJa människan ! Detta är prov på intressebevakning.

Några dagar senare var FPA igen på allas läppar, denna gång pga. TV 1 prograromel "M.o.!." Programmet väckte

många frågor hos pensionärema, frågor som FPA :s förtroendevaIda förvänta-des besvara under programmet, men som dock för det mesta förvånansvän nog förblev obesvarade

Nya mediciner och vaccineroch ny vårdteknik kommer atl päverka vår häJsa och ge oss bättre förutsänni ngar all uppnå hög ålder.

En medelålders amerikansk expert förutsälter alt hans generation kommer att kuona disponera över en hei del preparat som kan göra processeo att åldras långsammare och bidra till att göra det vän att uppnå hög ålder.

För dagens pensionärer är detta ju blotl framtid svisioner som vi inte kommer atl få uppleva, men säkert är atl våra bam och bambam kan få förutsättnlngar för en tryggare och Ijusare ålderdom.

Göran Björkman

vas en heI del uppdatering i såväl förvaltrtingen sbm kontrolJsyslemet för FPA.

Sjukförsäkringsfrågan har redan länge varit en het potatis. Också här har pensionärema och deras organisationer Vad signalerar dessa lvå reagerat häftigl mOI det missfall? FPA:s förvallning har förh ållande, som nu ser ut att diskuterats redan tidigare, minska, t.o.m. mera än vad men ännu har inga större för- som tidigare av iserats. Avgifändringar sket!. FPA:s stäU- ten kommer enligt de sen aste ning är befast i grundJagen buden att sänkas med hela och den underlyder riksda- 0,7 % år 2000 och inte 0,35 %. gen. Varför denna särstäU- SPF har i sina ställningstaganning? Varför är inte FPA un- den krävt an den extra avgifdersläUd Social- och Hälso- ten skall avIägsnas isin helhet vårdsministeriet? Inte heller under denna riksdagsperiod. de stora slatliga bolagen Ull- Vi kämpar för del och nu földerl yder riksdagen utan något jer vi noga' med hur riksdagsministeri um, ofta handels- männen efterfa ljer sina valoch industriminlsterie!. Och löften. Men ändå så kan vi ändå finns ju FPA till far sina konstalera, att ulan den orgakunder, får sina pengar av be- niserade pensionärsrörelsens folkningen. En sådan mono- insatser hade inte heller detta polställning får inte prägla Iyckats! dess agerande. Det skulle tar-

1 senaste nummer av God Tid återgav jag planema för grundandet av en gemensam takorganlsation för pensionärsförbunden. Målet var att effektivera intressebevakningen. Redan då anade jag, att detta kanske inte kommer att Iyckas, dels på grund av de olika pensionärsförbundens historia och intressegrupper.

Och så blev det. Ingen takorganisation i del här skedet.

Delegationen kunde inte enas i frågan och intressebevakningen fortsälter som tidigare.

Vart oeh et! förbund agerar på egen hand och när det gäl ler de stora frågoma där man har en gemensam linje fungerar man tiUsarnmans. Visst hade det suttit bra med et! tydligt och organiserat samarbete, som jag tror hade inneburit etl snabbare resultat på våra strävanden.

Hur som helst så har Svenska Pensionärsförbundels profiI som intressebevakare alJdeIes tydligt förstärkts under de senaste åren. Och den här linjen hålJer vi - med fulla segeI! Med fulla segel går vi nu mot ett nytt årtusende ... brrr... visst pirrar del vid blot13 tanken på att skriva "år 2000" med alla omtalade betänkligheter, farhågor, spöken, rädslor, botande undergångar.

Men aIlra först emotser vi ett ynka litet veckoslut då vi firar juJ. Så, en riktigl God Jul på er alla och sen när den stuoden kommer - ett GOtl, Spännande, Utrnanande, HäIsosamt Ny tt År på en nytt Årtusende.

Tack för den tid som varit.

Lili-Ann Junell-Kousa verksamhetsledare

För ett antal år sedan reste jag tili Amerika med ett blöjbam och ett skolbam och dessutom et! överstort bagage. Del var i december, med några veckor kvar tilI jul.

Vår destination var Florida och med Fort Lauderdale som bas gjorde vi utflykter till Miami, Key West och Disneyland.

JuJen har aldrig riktigt varit sig lik sedan dess för mig.

Vi mötte - palmer som var dekorerade med julJampor, skoIbam i parader och varma näner med havsljud som prassIade mot stranden.

Vi mötte - också en fattigdom och ett ojämlikt samhäUe, med elstängsel rum de rika invånamas hus och stora vakthundar tili möten med uteliggare, hela farniIjer som svepte sig i tidningspapper och sov i varmJuftstrummor och trappuppgångar.

Vi mötte - de unga narkomanema, några inte äldre än mitt skolbam, som vinglade omkring i den varma Floridanatten med döda ögon och ingen jul eiler framtid i sikte.

Och vi mötte - en materialism och konsumism som vräkte sitt överfIöd över våra farundrade blickar.

Allting var slörre, mera, mastodontiskt "over there".

Men på mjölburken på frukostborden pårnindes vi om saknade bam med foton och hjälprop från föräldrar. Var är mitt bam? frågade defy!lda av sorg och fasa.

Och efteråt återkommer jag ofta i mitt årstidstänkande tili

Amerikaresan.

Jag grips av samma ånges nu när evighelSIjusen tänds kontorsfönster och butiker.

Adeste fideles tutar på snabbköpet, varvad med Bjäl lerklang och Rudolf med röd, mulen.

Jag saknar själens lyft, d, andliga lugnet, et! eiler två le vande Ijus, hyacintdoft ocl Iugnande barocktnusik.

Jag saknar samtalet syskor emellan som ses säUan, mer som isin gemensamma släkt· historia och tradition binar en tråd att nysta på varje gång.

Ocb jag saknar också generationsmöten, på det avstånd som finns idag, när vi alla bliviI vuxnare och bilagt våra tvister, kunde vi börja på nyn och oå fram tili varandra.

Därför borde vi kunna leta oss tilibaka till julens glädJebudskap, till värmen och känsloma och tilJ närheten med släktingar ocb vänner.

Då borde vi kura ihop oss och njuta av varandras säUskap i den välsignade juJetiden.

BRITTA LINDBLOM

••

Ob ombudsman har ordet: Världens befolkning passerar just nu sex miljarder människor. Prognosema pekar på ytterIigare ett par miljarder de närmaste femtio åren. Alla värIdsdeIar ökar utom Europa, där befolkningen minskar drastiskt och blir allt äldre. 1 de nordiska ländema kommer len skaU orka med sitt arbete. befolkningsstrukturen att än- Hur en eventuell arbelSkraflsdras radikalt de närmaste tio, brist skaU lösas i framtiden , femton åren. AUt fl er av våra vilken skolning som behövs 22 miljoner blir äldre och och vad som krävs av arbelSkommer så småningom behö- marknadsorganisationerna va vård och omsorg. slAs också fast.

1 Finland står socialsektom Statsrådet kan endast ge reinför stora utrnaningar i början dommendationer om bur man av nästa årtusende när en stor anser att den kommunaIa sek· del av personalen går i pensi- tom skaU klara av social- oct on. Under de närmaste tio åren hälsovården i framtiden. Mer går 50.000 arbetstagare inom pIanen Iär bli mycket ornfat· social- och hälsovården i ål- tande och också innehålJa eI derspension. Samtidigt räkoar heI del morölter med viJkl man med att ett ökat behov av man vili påverka personalpoli vård kräver 20.000 arbetsplat- tiken. 1 och med att staten ock ser tili. SammaoJagt behövs en så med statsandelar kan påver nyrekrytering på 70.000 perso- ka veksamheten och investe nero ringama inom social- och häl· Hur själva social- och hälso- sovården är det klart att de pIa vården skall klara av framti- ner som görs upp kommer at dens utrnaningar sIår stalSrådet spela en stor roll i framtiden. i böst fast i en ny mål- och åtDet är ingen ITöst far oss gärdsplan för åren 1999-2003. Finland att situationen är lika Den kommer att presenteras i dan i övriga Norden. Det har v samband med att statsrådet märkt rent konkret redan me< börjar bebandIa den i medlet värviningar av finlandssvens av oktober ocb november. vårdpersonal tili Sverige ocl Men redan nu är det klart att Norge. Det är et! kapital som v ett mycket viktigt kapital i den inte har råd att avstå tili vård pIanen gälJer vad kommuner- grannländer. na borde göra far att personaPer Thomasfolk

,

,

,

,

(

'- ~~ >

3

• •• • Forts. från sillan 1

står att: 1. SPF är en uppskattad intresseorganisatlon och samarbetspartner inom sarnhällets Strategiplanen "SPF år 2004" olika sektorer. SPF:s initiativ fastslår: och uttalanden har genomSPF är de finlandssvenska slagskraft i beslut som rör pensionärernas intresse och - pensionäremas ekonomiska medborgarorgan isation, och sociala angelägenbeter. som driver och bevakar 2. SPF har ett heltäckande pensionärernas ekonomiska nätverk av utbildade pensiooch sociala intressen samt närsombud (PO) bestllende av arbetar för en optimal livs- frivilliga medlemmar. Pensiokvalitet för pensionärerna. närsombuden stöder föreningarnas verksambet samt bistår enskilda medJemmar i frågor som berör deras intres-

Strategiplan och ...

8. SPF samarbetar med nordiska och intematlonella pensionärsorganisationer.

Vr strategiplanen plockar vi ytterligare fcirbundets mål som är: 1. lntressebevakning Pensionärema mår socialt och ekonomiskt bra och

har en god livskvalitet.

2. Social samvaro Pensionärema är delaktlga, trivs och känner gemenskap samt är intresserade av kultur och livslångt lärande.

3. Pensionärerna är en resurs Pensionärernas Iivserfarenbet och kunskap värdesätts och används som styrka och resurs inom olika sarnhällsområden.

4. Organisation med inflytande Föreningarna fungerar aktivt inom sitt verksamhetsområde. Förbundets verksarnhet är uppskattad inom sarnhället. De personella och ekonomiska resurserna inom förbundet är tillräckliga.

5. Modersmlllet är bas Samhället och myndighetema garanterar service pll modersmålet.

Förbundet delas enligt stadgarna i sex verksarnhetsomrilden: Helsingfors, N)lland, Åboland, Österbotten, Åland och övriga Finland.

En del föreningar har bildat regionala oregistrerade samarbetsorganisationer. Österbottens distrikt har en egen regelbunden verksamheI. Förbundets beslutande organ är vår- och hösttnötet.

Förbundsstyrelsen är förbundets verkställande organ.

1. Gem enskap 2. Trygghet 3. Livsk valitet 4. Sp råkid entitet

1 förbundets vision "förbundet år 2004" som forrnuleras som om vi redan be6nner oss i den

sebevakning.

3. SPF har etT nätverk av utbildade gruppledare för föreningarnas olika aktiviteter.

4. SPF är tilI sin uppbyggnad, förvaltning och personalstruktur en effektiv och ändamålsenligt sammansatt och fuogerande organisatlon där resurserna används för att förverkliga uppställda må\.

5. SPF:s ekonomi är stabil och de ekonomiska resurserna är tillräckliga för att upprätthålla och utveckla verksamheten samt för att möta och elitninera möjliga finansieringshot.

6. SPF har tninst en förening i varje svensk- och tvåsprålcig kOInmun inom verksamhetsområdet. Antalet medlemsföreningar uppgår till 100.

7. Det finns ett kommunalt ä1dreråd i varje kommun inom SPF:s verksamhetsområde.

NY FÖRBUNDSSTYRELSE: Ordf'cirande Göran Bj örkman omvaldes fcir å r 2000.

MedJemmar : Ordinarie Jarl Beijar Torolf Fröjdö Sven-Erik Wester

Ersättare Hjördis Aspholm Maud Gullström Vemer Storås

Helsingfors:

Valborg Louhlsto

Clara von Bonsdorff

Västra Nyland:

Per-Erik Degerlund

UUa Mangström

Österbotten:

En av förbundets viktigaste uppgifter är intressebevakningen.

Genom samarbete med de andra pensionärsorganisationema är Svenska Pensionärsförbundet SPF med om att pilverka i riksdagen och i utredningar om pensionäremas ekonomiska och sociala intressen. lntressebevakningen sker pll flere pIan i samarbetsgrupper och med annra organisationer.

Under år 2 000 kommer styrelsens arbetsutskott att engagera sig i intressebevakningen på ett mera milngsidigt och imensivare sätt än förut. Kontakterna till beslutsfattare, myndigheter och media skall utvecklas och fördjupas .

AV:s tldigare uppgifter som beredande organ fo r styrelsemöten övertas istället av presidiet.

Hösttnötet fastställde verksamhetsplan och budget fö r år 2000.

Kurser - i norr och söder Under 1999 var k-urserna för medlemmar uUokaliserade tilI orter runt om i Svensk:6nland: Karis, Borgå, Åbo. Vasa och Helsingfors.

Tyvärr visade planerade kurser för b\.a. Friskare Iiv pii ä1dre dar och pensionärsombud (PO) pll ett svikande antal deltagare och mllste annuUeras. Året 2000 arrangeras kurserna kring e n österbollnisk ori, ofta Vasa och Helsingfors.

FÖRBUNDETS KURSER OCH SEMINARIER ÅR 2000 UNDERVÅREN Februari: OrdrDrandesentinariurn, 17. 2 i Tammerfors Plötsligt allena, temadagar om att hantera sin sorg och saknad när man plötsligt blir änkaIänkling, 12.2 i Vasa och 19.2 i Karis Mars: Kornmunala ä1dreråd CÄR) 14.3 i Nykarleby och 21 .3 i Helsingfors.

Kursen fortsätter utbildningen av ÄR-medJemmar och passar ocksll andra som är intresserade av ÄR och vili vara med om att grunda nya ÄR på sin hemort.

ApriI: Vårrnöte, 12.4 i Björneborg.

Minnet, är en kurs för skrivare i samma anda som Pensionärens Penna. Vi förankrar vår inspiratlon i minnets möjligheter.

Minnet 18.4 i Helsingfors och 25.4 i Vasa.

Maj: Motionsdag 3.5 eå Solvalla och 5.5 pii Norrvalla Andliga dagar i Osterbotten 16.5 och Nyland 16.5

UNDER HÖSTEN Mellersta Nyland Christina Fagerström Guy Hindren Östra Nyland:

Stig Bäcklund

Birger Törner

Åboland

Leila Mitts

May Lindfors

Å1and:

Hilding Mattsson

Margareta Jörgensen

MedJemsavgiften är fortsättningsvis 25 mark per medJem. Föreningar som ansluter sig tilI förbundet under år 2000 är befriade från medlemsavgift under det första året.

Jag fick i dag förbundets månadsbrev 8/99 med bilagd kopia av det avslutningstal, som viceordf. Valhorg Louhisto skulle ha hållit vid hös!rnötet i Tammerfors.

1 brevet skrives "Eftersom alla möten tycks sluta med att deltagarantalet glesnar i bänkradema p.g.a. tåg och bussar bände detta även i Tammerfors 4.11. Det avslutande tai och sammandrag över höstInötet och förbundsdagen som viceordförande Valborg Louhisto hade tänkt hålla kortades ner tili tack och Gott Ny tt Är".

Arrangörerna var väl med-

September: Föreningsteknik och -taktik för föreningarnas styrelser Under -99 började vi arbetet med att utbilda kassörer och sekreterare och nu fortsätter vi enligt följande tidtabeU : Kursdagarna är mellan klo 12.000ch 16.00 Helsingfors 5.9 och 19.9 Karis 12.9 och 26.9 Åbo 19.9 och 28.9 NOITa Österbotten 5.9 och 19.9 Södra Österbotten 12.9 och 26.9 Oktober: SPP:s motlonvecka 2 - 8.10 Körkryssning till Stockholm i medlet av oktober.

Där spinner vi vidare pii de tankar som uppstod i samband med Kör99.

Höstmötet

Tammerjorshusets vackTa och luftiga miljö imponerade på de/tagama.

PLOCK UR DET KOMMANDE ÅRETS VERKSAMHETSPLAN:

vetoa om, att tåget tili nOITa Ö sterbotten skulle avgå klo 17.49 eftersom de själva i cirkulär meddelat o m detta i månadsbrev 5/99. Att de flesta skulle använda sig av denna tlIgförbindelse torde också ha varit känt av förbundsstyrelsen eftersom den t.o.m. var representerad i gruppen.

tai Vai borg Louhistos skulle väl ha rymts med i programmet om i stället slopats några alIsånger som det inte var så mycket glädje avo Arne WikJu n d Jakobstad

November: Höstmöte och fcirbundsdag 9. 11 i Tammerfors Pensionärsombud, en kurs för våra PO som fungerar som kontakUänkar mellan foreningarna och social- och hälsovårdsdjungelns paragrafer.

PO-kurs 14.11 i Närpes och 21.11 i Helsingfors.

En liten kommentar tili insändaren: Förbundet kommer hädanefter all tid att ange när programmet slutar.

D et betyder ett exakt klockslag som möjliggör en samtidi g hernresa för deItagare.

Information om tågtider mm. hade gått ut i månadsbrev till förerungarna.

1 det tryckta programmet stod angivet klo 17.30 forbundsdagen avslutas, viceordförande Valborg Louhlsto. Enligt kansliets beräkningar borde tiden ha räckt tili för en samtidig avflird for alla.

BL

I l'

från Julens budskap

')

.'

Julens klockor ringer helgen in, bjuder tili frid i hjärta och sinn.

Jesusbarnet är JÖII, att Jrälsa vår värld, gott del är att vera, på vår irrallde Järd.

Ett ljus i mörker brinner jör oss, värmer och Iyser med flammande bloss.

Väriden är sargad av krig och nöd, lidallde medmänniska ska lIi ge lIårl slöd, all älska lIår nästa bör vi oss lära, och hjälpsaml varandras bördor bära.

Ty godhel som slösas, kommer åler igen, inget är större än kärleken.

Tili hembygdens kyrka vi släller stegen, lallkarna går tili dem, somJöre oss trampat vägen, med lacksamhet och saknad, vi mil1lls våra kära, alla som stått oss i livet nära, Jrid de JUllIzit, och nu vilar under mullen, där Levande ljus och blommor pryder kIIllen.

Minnet av dem, ska vi vörda ömt, och ära, med kärlek minnas, vad vi av dem Jått lära.

1 kyrkan vi möts av ett flödande fjus, psalmsång och orgelns mäktiga brus, vi fylls av stillhet och inre Jrid, gLömmer Jör en stund, värLdens oro och strid.

Här Jår vi möra vår frälsande Glld, ödmjukt ta mot del jublande bud, all hopp det finlls Jör vaI' tvivlallde tro lack, Gud, som skänker en jäktad vandrare ro.

Storl det är atl av kärlekens Jörlåtallde mala, vi Jår ta deL, ty så är del sagt.

Vi böjer vårt huvud, och knäpper lIår halld, vi ber om hjäLp, Jör varje Jo lk och land.

Alla svältande barn, som ingen trygghet Jörnimme/; låt dem Jå del av omsorgens skimme/; ögon som strålar, av tillit så klara, skydda dem, Jrån Jörtryck ochJara.

Så ska vi minnas alla gamla, sjuka och ensamll7a, lIi gläder dem l17ed eli besök, och en bloll7ma.

JuLells budskap över väriden ska gå, en önskan om attJrid ochJred, alla människor skall nå!

Av Gurli Ahlfors

Midnatl råder I tYSl del är i husen I tySl i hu sen I alla sova släckta är Ijusen I äro Ijusen I tip lap tip lap tipe tipe tip tap tip tip lap.

ÖSTERBOTTEN:

VÄSTNYLAND:

God juJ och Ett Lyckligl Ny tt ÅR önskar Esse Pensionärsförening rf

V ÄST-SAMS aUa pensionärsföreningar önskas en glad och trevlig jul och ett Gott Ny tt Millertiumsekel, Maj , Solveig och Märta

Pensionärsförertingen Vi Norrifrån rf önskar God jul och Gott Nyll År Korsholms Pensionärsförening rf önskar Godjul och GoltNytt Ar Korsnäsnejdens Pensionärer rf önskar al la sina medlemmar God jul och Gott Ny tt Ar! Styrelsen.

EN GOD Jul och ETT GOTI NYTT ÅR tillönskas alla pensionärer!

PensionärskJubben i Kristineslad-Tjöck Pikt rf Kronoby Pensionärer rf:s medlemmar tilIönskas En God jul och Ett Gott Nyu Ar! Styrelsen.

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR tiUönskas aUa våra medlemmar Förertingen Malax Pensionärshem rf God ju l och Gott Nytt Ar tillönskas alla pensionärskJubbar och pensionärsförertingar Erän Munsala PensionärskJubb rf En God jul och en Gon Ny tt Ar önskas alla pensionärsvänner och förbundets anställda.

Nedervetil PensionärskJubb rf Alla vänner och bekama tillönskas GOD JUL och GOTI NYTT ÅR Marianne och Torolf Fröjdö

lngå Pensionärer önskar alla sina medlemmar och alla pensionärsföreningar inom Väst-Sarn en God Jul och ett Gott Ny tt Ar. Pojo Pensionärer rf önskar aUa pensionärsförertingar en riktigt GOD JUL både kända och okända.

God Jul och Gott Ny tt Ar tilI alla föreningar inom Väst-Sarn.

Sjundeå Pensionärer SydJojo svenska pensionärer önskar God Jul tilI alla föreningar inom Väst-Sarn.

ÖSTNYLAND: Pensionärer i Östnylands distrikt önskas God jul och Gott Ny tt Ar, Lars Lassas (ordf.)

Alla pensionärer i SvenslcfinJand önskas God Jul och Gott Nytt Ar. Pensionärsföreningen llrivselkJubben rf i Strömfors

MELLANNYLAND: Kyrkslätt Pensionärer tackar inbjudna och eget folk för att rti förgyllde vår jubileumsfest och tilIönskar Er Godjul ocb Gott Ny tt ArJ Norra Kyrkslätts Pensionärsförerting rf önskar God j ul och Gott Ny tt Ar.

ÅBOLAND:

Vi taekar alla våra pensionärsföreningar för e li gott samarbete under I 999 oel. önskar e tt riktigt GOTT NYTT ÅR 2000.

Personalen på förbundskansliet

Västanfj ärds Pensionärsförening önskar Förbundet och alla medlemmar en varrn jul och ett Gott Ny tt Ar.

Med öllskan om en trevlig adventslid salllt Gott Ny tt "restlyst" Ar. Anneli Hofer

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

En ersättare som

Hon arrangerar gångmarscher, pilkastrting, gymnastik ocb allsång, allt på svenska.

Hon är aJltid glad och utåtriktad, man blir på gott bumör vruje gång hon dyker upp.

Hon är en solstråle.

håller måttet Efter det Kaj Ahlgren avgick från sin tjänst har hans arbete blivit fördelat på olika personer. Den som pensionärema mest haft kontakt med är gymnastik och idrottsinstruktör Nina Mannonen med ursprung i Virkby.

Hon har hela sitt liv varit intresserad av idrottoch somjunior representerar Virkby Star!, vilket förkJarar hennes goda kunskap i svenska.

Hon är motionsinstruktör med exarnen från Idrotts-institutel i Vierumäki.

Som aktiv var hennes bästa grenar 100-200-400-melerslöpning, där hon bar en fjärde-

placering på hundra meter utoch en tredje placering inomhus i finska mästerskapen.

Hennes uppgift är att som representant för Esbo stads ldrott - och Friluftssektion sysselsätta pensionärer och anordna olika tillfaJlen tili motion.

Hon sysselsätter i deua nu över 40 grupper och bar fuJJt upp art göra med att hålJa pensionärema i rörelse.

På svenska sidan bar vi upplevt henne som arrangör tilI vistelscr både på Hartikka ocb båtfarder tilI Esbo-ägda Stora Herrö.

OInhUS

Nina Maarit Mannonen Utbildad idrotts-instruktör Född 25.3.1967.

Gift, mannen är el-ingenjör.

Två barn om 5 och 3 år.

Bor i egnahemshus i Kyrkslätt.

Måste röra sig med bil. lntressen: Privat: farrtiIjen och hemmet.

I arbetet: att få alla på gott humör, att få sina adepter att röra på sig, gyrnnastisera ocb gå. så att de mä leva längre.

Nilla MaIlIloIlen.

Torbjörn Söderström

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Nya metoder för medlemsvärvning Svenska Pensionärsförbundet har en grupp som funderar på medlemsvärvrting och medlemsvård.

Gruppens medlemmar är Marita Granroth, Ingvald Linden, Torolf Fröjdö (ordförandel, Lili-Ann JuneU-Kousa och Britta Lindblom (sekreterare).

Gruppens medJemrnar kommer under våren år 2000 att samla nyckelpersoner i föreningarna tili diskussioner om vilka metoder som för der~s del fungerat bra i medlemsvärvningen .

Vi tar gärna emot sarnlal ocb ideer på kansliet för detta arbete.

Kontakta medJernsvärvrtingsgruppens sekreterare Britta Lindblom, tfn. 0 -72 888 210 eUer 050-5950 937.

• •

5

40 år trygghet och trivsel och dessutom har det skett en omvärdering av pensionärernas möjlighet att ta del av kullurens frukter. Förbi är den tid då man sade "del är svårt atl lära gamla hundar sitta".

Tvärtom otaliga pensionärer är ivriga atl lära sig mer eller att erövra nya kunskapsomräden.

Många utvecklar sina fårdigheter och är i bästa mening kreativa så länge de lever. Vi inom Ettan har försökt hj älpa lill genom föredrag, reseskildringar, kurser. teaterbesök, reSOf, osv.

Del är etl kuILurarbele sä gott som någOl och ur samhällels vinkel oerhört billigt.

Eftalls styrelse.

- Vi hade en fantastisk fest, allt var så bra! säger Ema Buss, ordförande, om Pensionärsföreningen ETTAN:s 40årsjubileum.

Det firades lördagen den 23 oktober med mottagning och middag med program på Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors.

Ur den verkligen utmärkta historik som föreningens sekreterare Ulla-Brita Ruuskanen sarnmanställt plockar God Tid gäma upp en del av de tankar som Nils Göran Engström hade vid föreningens 25-årsjubiJeum.

Han dog den 24 maj i år och var med om planeringen av 40-årsjubileet. Dessutom var han en av de trogna bärande kraftema i ETTAN och var med på vårens sista månadsmöte den 10 maj i år.

Trivsel och trygghet skall manifesteras i andligl, kulrurellt, socialt och ekonomiskt avseende. Om vi vänder på fyrväpplingen lägger vi förs[ märke till den ekonomiska aspekten. Vi kan anteckna framgängar ända till den senaste tiden då vi pensionärer drabbats av motgångar t.ex. i form av påtagliga skattesmällar.

Svårigheter bereder också fortfarande bostadsfrågan och sjukvården.

Pensionäremas sak, och då särskilt beakta dem som är svagast i ekonoIDiskt avseende, skall vi driva solidariskt med andra.

Vi är en resurs Den sociala sidan ger oss andra perspektiv. Pensionärema kan utgöra en kraftre-

surs i samhället, i synnerhet sä länge vi har fysiska och psykiska resurser.

Genom att ta hand om varandra och hjälpa varandra underlättar vi de sarnhälleliga instirutionemas insats. Dem behöver ju ändå alla - ju mer dess äldre vi blir. Vi kan också hjälpa de yngre generationema, men på våra egna villkor ocb på det sättet kan vi bli tili nytta och glädje for dem. Vi är ju daglediga inte arbetsphl:tiga.

Men: vi skall inle isolera oss frän yngre generationer.

Dem skall vi hålla god kontakt med och försöka se deras svärigheter och möjligheter, liksom vi hoppas att de inser våra. Sist och slulligen sitter vi alla i sarnma båt.

Vi lär oss nytt Kullurulbudel har breddals

SluLligen har vi del andliga livet som också mäste få näring om det inte skall förtvina.

På äldre dar borde vi se sammanhangen, mönstret i vårt Liv klarare än tidigare.

Och vi borde kunna mogna innan vi skördas.

Det är sannerligen ingen konst atl bli gammal, atl åldras - dagama blir år och åren ett människoliv.

Men det är slor konsl att vara gammal. atl acceplera faktum men aldrig resignera.

Så får vi med gott mod inte bara se bakåt utan också fram åt.

Vi får fortsätta att samJas i tecknet av lrivsel och tryggheI. Nils Görans taI återges förkortat, men det han tänker står sig, både i dag, i morgon och övermorgon likväl som i går, eller den 8 december 1984, för femton år sedan då talet hölls.

Hans tankar anknyter på

Vid pens. föreningen ETIANs 4O-årsjubileum 23/10 1999

Med ålderns rätt "Med äldem s rätl " var förr eli kölld replik SOIll gav full frilz el i eli polemik atllala öppel pä de äldres vis ty ärerls alllal sägs som etl bevis atllllällSkallfårr båd ' /alllskap oelz erik a v livser/arellhetells mosaik.

Mell "ä ldem s rätl ", delllzalllllade i kris ry ulIga lIIänskor såg på allllar vis oeh kaila' gamlas uppfatllling allrik - etl ord SOIll skulle rolkas som en pik!

Eli "Y rid kräver tillväxt, givetviseli utveeklillg, men ej tili varje pris!

Vad lärde vi av en sådalllz istorik?

Jo, pensiollärer bryts ej av kririk lII ell galllla talesätlel vi la' på iso "Mer liv tili åren " blev eli ny devis.

Vi slog oss salllman el1/igr god taktik försr E7TAN, sell allt f1er som drog publik.

Nu talar va rj e peflsionä rsllotis om aktivr arbete på lIIållga vis.

Ej blott 0 111 resor, l1öj en oeh 1II11sik ej blotl om alldlig spällst oelz gYlllllastik lIej oekså om rapport fråll expertis 0 111 salllhällsserviee - både ros oelz ris.

Kallhällda att vår frallltidspolitik behalldlar pellsiollärsproblematik lIIed större omrallke - fÖrllOppllillgsvis!

Ja, Iät oss drömllUl Oili etl paradis.

"Med åldem s rätl " vår lIrgalllla replik lIIå återfä sill rätla SYlllbolik!

Margaret Haikola (80 år), Helsingfors

TACK Ett varml ta ck tili andra p ens iollä rsjöreninga r och lill Ettan s m edlemmar och vänller som bidrog tili a tl göra 4 0-å rsjubiliet den 23 oktobe r tili en g lad och trevlig dag att m innas.

Pens ionärsjöreningen Ettan r.f

et! vackert och naturligt sätt tili det som FN:s ä1dreår står nir och tili Raija Sollamos tankar om åldrande

och död som också återges i denna GT, se sidan 6.

BRITTA LlNDBLOM

:D

~tra H:fors 20

Med laxbakelse, kaIkon och kaffe och kaka firade pensionärsföreningen i östra Helsingfors sin 20-åriga verksarnhet.

Ebba Ikonen, föreniugen s tidigare ordförande, gay en tillbakablick på gångna år.

För musikalisk underhållning stod Ecca Sjöblom ocb Benny Tömroos.

-Välkommen tili Folkets hus i Botby och vår 20-årsfest, säger en glod ordjöramJe lrmgard Blomqvist.

Föreningens nuvarande ordförande Irmgard Blomqvist berättade att hon alllid ser fram mot mötesdagen.

- Det är en uppgift atl vara Slöftepelorna, styrelsell, i Pellsiollärer i östra Helsingfors ödmjuk infor att vara ordfö- mållga kO//lmonde gäster. rande i en pensionärsförening.

Jag ser fram emol våra mötesFrån SPF:s sida uppvaktade Uteli blir stor, drömmer oel, dagar, sade bon men fortsalle II viceordförande VaI borg rror med alt säga aU ordförande- Louhisto. och verksamhetsle- alr hela väriden ler. skapet inte är någou uppgift dare Lili-Ann Junell-Kousa, Men det är sLit oeh der är släp på Jivstid. kanslisekreterare Marianne tills Illan blir pensiollä/: Samtidigt med 20-årsjubile- Sandell och informatör Britta Dåfrir man slalllar i halld et firades också medlernrnar- Lindblom. tllall atl jobba ett gralld. nas födelsedagar .kolleklivl.

Andan i foreningen be- Då först så veI mali huI' livet Medlemmar med 90, 80. 75 skrivs bra i lyslringssången. doek är skönt. och 70 års födelsedagar under första versen: (mel: En gång året fick rosor och gratula- jag seglar... ) tionssånger.

r.I med glad jörvälltall på Östra urnänlde hedersmedlemmar under sitl jubileum.

Ebba Ikonen och Torolf Lassenius har varit med ända från starten for 20 år sedan.

Vidare utnärndes: Synnöve Blomqvist, Brita Böckelman. Ulla Lassenius. Maire Nyholm. Dagny Sandholm och Elisabet (Tossan) Willman.

t·

r

Äldreårets avslutning

Prorektor Raija Sollamo (HU)

Myten om ålder och lärande har krossats!

L

.'

FN:s äldreår:

fJärdig och vacker avslutning Med över 800 gäster i Helsingfors Universitets stora festsal tog FN:s äldreår officiellt slut.

Merparten av gästema var studerande vid senioruniversitetet.

Men äldreåret slutar inte med den officiella fes ten i rnitten av november i år.

För all tid har året lyft fram den äldre generationens insats klokhet och mångsidighet och vil<ten av att vi i samhället använder den resursen.

För att man bllr äldre står man inte vid sidan i samhället. Tvärtom, de äldre är en viktig resurs som gör ett mångsidigt arbete som stöd för sina vuxna bam och farniljer, som egenvårdare, som frivilligarbetare.

Detta poängterade bl.a. kanslichef Markku Lehto från social- och hälsovårdsrninisteriet vid avslutningen.

- Den äldre generationens insats har varit avgörande för att bygga upp välstånd och vår kultur, sade han.

Varje generation är i tur och ordning båda betalare och förmånstagare. Ibland båda två sarntidigt Vi är alla i tur och ordning svaga och starka.

Satsa på motion och datorkunskap

ivslångt lärande är som en ellips, som har två brännpunkter. Den ena betonar att grundexamen bara är lärandets början.

- Ingen inbillar sig mera att en grundexamen, en gång för alla, ger kompetens för hela yrkeskarriären.

Kunskapsflödet är så enormt att bara genom livslångt lärande kan man upprätthålla sin fackliga kompetens.

- För universiteten innebär denna brännpunkt en attitydfostrande roll, men också en omvärdering av vilka studier som skall utgöra den vetenskapliga grunden och ha sin plats i examen och vilka studier som hör tili fortbildningen. De 160 studieveckoma kan inte rymma det allt större flödet av kunskap.

Ingen mänska kan det av sig själv.

Man kan lära sig av dem som lidit före oss och som berättar om sina erfarenheter eiler beskriver dem genom konsten.

Matthias Griinewalds altartavla i kyrkan i Isenheim över den lidande Kristus har varit en tröst för många som lider.

Om det är svårt att nå dödens konst, är de också lika svårt att vara ledsagare i livets slutskede (kuolettaja på finska).

Terhi Utriainens religionsantropologiska forskning har som rubrik: Närvarande, avkläddlavskalad, ren.

Den som sitter bredvid den döende är vanligen en kvinna, ledsagaren i livets slutskede.

- Ellipsens andra brännpunkt är en reell förlängning av studieåldem . Universitetets bildningsansvar sträcker sig tili alla åldersgrupper.

- Det upphör inte vid 28 år då de flesta blir färdiga med sina studier.

- Tidigare när äldre mänskor inte hade så många studiemöjligheter att välja p å, antog man att det inte gick att lära sig något ny tt i den åldem.

- Jag har själv hört p åstås att det inte är lönt att lära sig nya språk på gamla dagar. Men befolkningen i Europas gamla kulturländer och även i Finland blir äldre. Många äldre personer har beslutat studera och bilda sig. De har krossat myten om vad mänskor kan lära sig och inte lära sig som gamma!.

~ Däden -

gränsävergången

Den döendes död är en unik händel se, en gränsövergång.

Unik är också situationen.då det vuxna barnet sitter vid sin döende förälders bädd.

Hon känner sig hjälplös när hon ser sin mor eiler far lida.

Hon försöker lindra plågoma genom att torka bort svetten eiler fukta den döendes läppar.

Hon håller i hand och pra tar eiler gnolar en psalmvers. Den gamla försöker småle.

Trycker handen och säger ibland ett par ord.

Från båda håll visar man värme och omsorg.

1 bästa falllärnnar den döende sitt stöd, sin kärlek och välsignelse tili följande generation.

1 värsta fall kastar en nära anhörigs död en lång skugga av skuldkänslor över följande generation. ~ 1 medier syns ni inte!

Den som har kunnat leva har också förmåga att Prorektor Raija Sollamo fortsatte i sitt tai med en dö. mer personlig del, där hon tog fasta p å hUI viktiga Eiler: den som har förmåga att dö har också förde äldre är som kulturbärare och traditionsöver- m åga att leva. förare.

- Ni har vishet och betydelse i kraft av era erfarenheter. ~ Färsoning Ni är friare att uttrycka era åsikter påverka .

En insiktsfull död helar livet och betonar livets Man måste Iyssna på ero bräcklighet och värde.

Ta ställning och d elta i d en sarnhälleliga debatten.

Lidande och död är konstformer för dem som är Visa oss yngre hUI man kan driva mänsklighe- närvarande vid de tillfällena. tens och skapelsen intressen och inte bara självisDet är tidpunkter som innebär att man lär sig ka gruppintressen. n ågot i kulturellt hänseende, men innebär också

Undervisning, kultur och motionsservice borde mer riktas tili den äldre befolkningen för att befrärnja både psykisk och fysisk hälsa.

- Den äldre generationen får inte heller lärnnas utan- 1 mediema syns ni inte! för den nya tekniken och datorutvecklingen. Alla har På prime time syns inte lidande, sjukdom och rätt och möjlighet att lära sig grundema, sade kansli- död. chef Lehto.

Och ändå är inget i det levande livet så säkert som döden.

Det finns många guideböcker för livet: hUI man blir framgångsrik, hur man får vänner och inflytande. 1 d e guideböckema fattas ett viktigt element: döden.

- Den som verkligen lever helt och fullt är också den som kan dö.

Min yngre kollega Risto Saarinen har lanserat sloganen: Att [ida och dö är konstfonner.

Konsten att dö och förmåga att uthärda lidande och smärta måste läras.

gränsfall, som testar den vuxna genera tionens förhållande tili föräldragenerationen.

Att hedra de äldre och att vårda åldrande föräldrar hör tili de bästa traditioner som både individen och samhället grundar sin lutherska kristendom och det nordiska välfärdssarnhället på.

Vi kan inte heller pruta på att följa de traditionema i framtiden.

- Jag hoppas och tror att FN:s äldreår har brutit klyftan mellan generationema och skrotat ner felaktiga fördomar, avslutade prorektor Raija Sollamo.

B.1.

,

\

,

t

,

7

Från Österbottnisk horisont ••••••••••••••••• När Österbottniska Pensionärsdistriktet sam las tili hösfmöte i Kvevlax blir det kyrkogång och hislorisk information av församlingens kyrkoherde Tor-Erik Store. Kvevlax sam från början vaI' kapellförsam/ing och tillhörde Vasa modeiförsamling, byggde sig en egen kyrka 1692, somförstorades hundra år senare, och blev självständig församling 1857.

Svenska Pensionärsförbundets Österbot1niska distrikt bade onsdagen den 27 oktober förlagd sitt höstmöte tili församlingshemmet i Kvevlax.

Där bjöds på kaffe och smörgäs efter fullmaktsgranskningen, varefter förhandlingama vidtogs. K vevlaxföreningens ordförande Bo-Göran Backman hälsade de närvarande välkommna. Han an-

Kvevlaxföreningells damkör, vid pia/lOt John Nygård.

bristfilliga redskap kunna hålla arbetet i gäng. En sammanbållande länk var breven som kom ocb gick. Ofta vili verkligbeten bli Ijusare så här långt efteml, men brev och dagboksanteckningar, som bevarats från den bär tiden, talar sitt tydliga och ofriserade språk.

Fredagen den 12 november hade inventeringsgruppen i Korsholm kaUat representanter för olika tidningar oeh andra tili en träff i Kulturbuset där gruppen berättade om tilIkomsten av boken "Aktiviteter på hemmafronten i Korsholm under kriget".

Gustav Ingo inIedde med

att hälsa de närvarande välkornna och berättade om svärigbeterna och bakgrunden tili boken. Han nämnde bl.a. om att det var hemmafronten som var den stödjande punkten under kriget. Det var taek vare kvinnan här hemma som allt ättdå i någon män fungerade, all med prirnitiva och ofta

sänger. Hans Södergård presenterade K vevlax Sparbank samt bjöd pä kaffe med bulla efteråt.

Som sista moment för dagen blev det final i distriktets frägesport. Tre lag hade kvalificerat sig och rnälte nu sina kunskaper mot varandra. En heI del kluriga frågor skulle besvaras som fordrade rnycket kunnande ocb insikter i mycket. Som segrare utgick Korsholmsgruppen, vilken bestod av Lars-Erik Pått och Britta Pätt. Efter utslagsfrägoma kom Nykarlebygruppen pä andra plats och Malax blev tredje.

Mändagen den 25 oktober hade K vevlaxnejdens Pensionärsklubb sitt höstrnöte. En grårnulen men efter årstiden relativt varm dag, som inspirerade Bo-Göran Backman när han hälsade välkommen med attknyta tili årstidernas växlingar och livets höst som kan vara bäde solsken och mulet. Årstidernas väx.lingar fasinerar oss. Ju lättgre norrut man flyttar desto större, kraftigare och snabbare skådespel med årstidema.

Höstrnötets Förhandlingar, under ledning av Gustav Fant, stökades undan raskt varefter föreningen bjöd pä kaffe med dopp. Dagens föredragshållare var Kjell Herberts frän Kuni, verksam som forskare vid Österbottens högskola.

Han talade i dag under rubriken " Finlands bortglömda minoriteter". Han började med att blicka ut över värIden med alla olika språk och folk. Nyligen hemkommen fTån Sydafrika efter en studieresa där det finns 9 olika stamspråk och dessutom engelska och afrikaans. Han berättade om en heI del andra minoritetsspråk ute i värI den förrän han återgick tili dagens ätttne.

Man kunde märka att ban var insatt i ämnet, det blev aldrig längtråkigt, al la 80 personer som var där Iyssnade slilla.

Efter föredraget fick han en del frågor att besvara med anknytning tili ätttnet. Oktoberträffen avs lutades, efter en del inforrnation frän ordförande, med sedvanlig säng och slutord.

Stig Sundvik

Seniordansen i Finland 20 år!

Aktiviteter under kriget

Gustav blgå och Sven Erik Glader

knöt tilI årstidemas växlingar och livets höst i synnerhet.

Distriktets ordförande Torolf Fröjdö tackade för välkomstorden och nämnde om att distriktet och förbundet har stor uppgift har en stor uppgift att skapa sociala kontakter mellan mättniskor i alla läger. Tili mötet hade' 28 föreningar kommil med delegater och dessulom 21 extra represenlanter för pensionärema, man kan säga all salen var fullsatt.

Förhandlingama leddes av distriktsordförande i rask takt.

Inga frägor föranJedde nägra andra diskussioner, med undantag av verksamhetsplanen.

De i tur avgäende ur styrelsen återvaldes. Ett uttalande frän mötet skulle sättdas tili massmediema för att göra oss pärninda ute i bygdema.

Efter förhandlingama företogs en kort vandring upp till kyrkan där Store tog lill orda.

Efter presentationen av kyrkan blev det ett kort samkvärn i församlingshemmet med säng av Martin Eriksson, Inga Wiik läste en dikt av Elly Sigfrids och Kvevlaxföreningens darnkör sjöng två

Boken som kommer att säljas i butiker och bartker på orten är ett myeket angeläget ärende, som borde komrnit tidigare. För alla yngre som inte var med är boken en intressantläsning om nöden och umbärande dä, som i dag läter nästan som sagor. lnsarnling av texter tili boken hade börjat redan 1989 men på grund av brist pä nägon som kunde redigera materialet och göra e n bok av det, avstannade arbetet liU för ett år sedan, då en arbetsgrupp på initiativ av Sven-Erik Glader bildades, som tog hand om arbetet med att göra bok av det insarnJade materialet. 1 boken har 15 personer medverkat med texter och dessutom har en del bidragit med muntliga informationer och biJder.

Boken skulle ha tjättat pä att redigerats nägot hårdare, vissa styeken kunde ha utelämnats och andra bearbetats ocb gjorts utförligare. Vissa skeenden har helt glömts bort.

Men som helhet är boken en välkomrnen julklapp pä l20 sidor.

Stig Sundvik

Veckoslutet 20-21 november kommer 57 dansledare frän hela landet att träffas i Kampens servicecentral i Helsingfors för att deltaga i den årligen återkomrnande dansstugan . På kursen lär vi oss årets nya danser och pä teoritimrnama går vi igenom dansbeskrivningama, Iyssnar pä förspel och takter oeh anaIyserar dansema.

I år blir det extra festligt, då det är 20 år sedan Seniordansen kom tili Finland, och det skall firas med en rniddag på Tekniska Föreningen. Det var faktiskt år 1979 som grundaren av seniordansen i Tyskland, Ilse Thtt, för första gängen kom tili Solvalla Idrottsinstitut för att introducera seniordansen i vårt land. Resultatet är hisnande. Idag dansar närmare lO.ooo varje veeka över hela landet. Föreningen Seniordansledama i Finland r.f. grundades i mars 1985. 1996 ättdrades narnnet tili FinJands Seniordansförhund r.f.

På våren 1985 tog Kumokallio upp seniordansledarutbiJdningen på sitt program och 1997 grundades Suomen Kansainvälisen Senioritanssin Liitto r.y. i Kuntokallios hägn. De bäda dansförbunden och Kuntokallio har gott samarbete, med gemensarnma arbetsutskottsmöten . Vi producerar bl.a. gemensamt musikkassetter och beskrivningar för kurser. Just nu har vi e tt stort gemensarnt projekt under parolJen:

Den 5 juni nästa år har vi en imem ationelJ stormönstring på O lympia Stadion i Helsingfors. Med evenemanget vili vi föra fram ocb höja värdet pä de äldres rörelsekultur oeh samtidigt hedra Helsingfors som en av det nya årtusendets kulturstäder.

Vårt mål är att få 2.000 seniorer frän hela landet att komma och dansa tiUsarnrnans.

Inbjudan har gätt tili övriga lättder i Europa, och de nordiska ländema, Sverige, Norge och Danmark bar redan lovat

sättda dansgrupper.

Ocksä generationema förenas, genom att inbjudan har gått tilJ alla Förskolbam på daghemmen i Helsingors. Barnen och seniorema skall dan a ett par danser tillsarnmans.

Seniorer och äldringar frän olika pen ionärsföreningar och andra enheter för äldreomsorg inbjuds. Släktingar oeh vänner är välkomna. Evenemanget är tväspråkigt och inträdet fritt för alla som är intresserade av seniordans.

Närmare uppgifter om våra planer och programmet får ni i nästa nummer.

Kate Björkman Verksarnhetsledare Finlands Seniordansförbund r.f.

o

önskar vi alla resenärer och vänner!

Costa del SoI 18.1 31 dgr Rivieran 14.4 9 dgr f1yglbuss Holland 25.4 7 dgr buss Paris 15.4 6 dgr f1yglbuss Beställ broschyr

Stöd kyrkligt arbete genom gåvor och testamenten Kontakta Församlingsforbundet PB 285, 00121 Helsingfors S (09) 6126 1540

En Fridfull Jul ach Ett Gatt Nytt Ari önskas alla gamla ach nya kunder

Norrvalla Rehab Center VÖnlvägen 305. 66600

vORA rtJ (06) 383 1511

~--------------------_\

r

Marieharnn. Tel. 018-22 570. www.sundqvists.com

Jw~:: "

8

JUNGFRU MARIE OCH KRISTI IKONOGRAFIER Utveeklingen av Jungfru Marie ikonografin är en intressant historia. 1 den fomkristna konsten som bl.a. förekommer i katakombema ses bedjande kvinnogestalter s.k. oranter utan gloria. Orantema ber oftast med upphöjda armar som en vädjan tili himmelen.

De är daterade frän 200-talet framåttiU det första skedet av fombysantinska tideräkningen 500/600 talen.

Mariamotivet rorekom på pilgrimsflaskoma s.k. ampuUa i relief. 1 f1askoma gjorda av silver förvarades bl. a. olivolja. Kristi uppståndelsemotiv från 500talet återfinns på MonzaampuUan. 1 Ravenna S26-S67 sammanföU den världsliga makten oeh den kyrkliga. 1 basilika San Vilales mosaiker kan skådas den juvelprydda Theodora med gloria i betydelsen att de kungIiga är i järnbredd med bibelns gestalter. Inom Bysans framställdes Kristus lika hög inom hierarkin som de kungliga i Ravenna oeh Konstantinopel.

1 Egypten där St. Katarina klostret tronar på Sinai-

massivet ser en underskön Maria på betraktaren med stora, mörka ögon. Utförandet är i kappadiekisk provinsstil.

Figurema är något satta med stora händer oeh fötter oeh målade pä pannå under SOO-talet. De klara fargema rött, grönt, oekra frapperar oeh de robusta uttryeken ger a1lvarlig tyngd åt motiven.

Före SOO-talet hade man inte framstäJlt Jesus pä korset eftersom hängning betralctades som en neslig bandling.

Så smäningom inleddes beskrivningen av honom som härskaren på korsel. Först under gotiken blev det vanJigt med den lidande Jesus, groLeskt vriden oeh blödande.

Det var efter det all kyrkosynoden deklarerat an eftersom Jesus tagit människogestalt fiek han avbildas som människa.

Ikonoklasmen, då det mesta av bildmateriaJet förstördes 726-843, avbröt den första perioden.

Av de fä biJder som finns bevarade är Kludov psaltaret [rån 830-talet, Rossano-evangeliet (SOO-t) i Rossano, Italien oeh en tredje skrift från början av 700-talet Codex Amitianus, där Mariagestalten pryder sidan finns i Medi-

Maria tiJJsammans med Jobannes vid Jesus sida. 1 Hosios Lukas begråter Maria med Josef Jesus på korsel. Andra ikoner visar Jakob oeh Anna vid Marias födelse.

Maria den milda och goda

eea biblioteket Laurentianus, Florens.

Den melJanbysantinska perioden visar Maria 1037 i Kiev som oranl. 1 Tbessalonika finns en arnmande Maria.

Oftast sitter doek Maria med silt attribut, Jesusbamet. i

famnen såsom i Hagia Sofia, Istanbul, i Hosia Lukas, Grekland oeh Vladimir Jungfrun med en balvtstående Jesus.

Audra ikoner visar hur Maria håIJer upp Jesusbarnet som en sköld. r den s.k. Deesis uppträder

Rent utseendemässigt utveeklas Maria frän en någo t klumpigt utförd vanJig f1ieka tili en sirlig högreståndsdam.

Slutligen kläs ståten av henne oeh hon uppträder som idag med nlilt ansikte oeb eolda k1äder - visserligen strängt reglerade av männen inom kyrkan. För se Maria fiek i ingen händelse väeka förbjudna sexuelJa känslor därav hennes fotsida klädnad oeh dämpade farger. r katakombema avbildas Jesus som den gode berden i GaJJa Plaeidias mausoleum 4SO-S00 i en mosaikJynett (formad i en halveirkel) i klassisk Pompejstil enligt den s.k.emb lematiktraditionen.

Oekså en fargfresko, aerosolmålning kun de vara en pastorål med en panflöjtblåsande herde. ldyUen är ett arv frän antiken.

Ifråga om gravkonst avbildas kristus på sarkofager i SOO-talets Konstantinopel.

Kristus hade tiJJ en början et!

belJenistiskt utseende oeb ynglinga-ansikte. Efterhand bär bans ansikte drag av svepelseduken.

Kristus blev a1lhärskaren, pantokratom som bliekar ned från absidkupolen oeb bans ansikte visar sig fårat. Petrus oeh Paulus framträder invid Jesus. AUtet framstäJls som en mandala eUer blå bubbla. Jesus är nu monumental . Palmer böjer sig invid honom. Folket, syndiga själar, illustrerades av fåren. Doptemat var oekså legio liksom lagens överräekande Traditio legis.

- Inom kyrkan finns ikoner som visar på smärta oeh lidande. På dem uppträder Maria som de lidandes tröstare oeh hjälpare, säger Aune Jääskinen.

Inom vägvisar-ikonema håIJer Maria med ena armen oeh visar med den andra mot bamet som vägen.

Mariakulten bygger pä att hon samtidigt är ouppnåelig oeh verklig. Som !'jortonårig ung mor av bildas Maria på ikonema som aJJvarlig oeh tidlös.

MAJWICKMAN

Kronoby pensionärer r.f 15 år:

Förbered pensionärs-tillvaron!

Föreningen Kronoby pensio- med att försöka finna de nya fester i Kronoby var Kronoby medan den andra dirigenten närer Lf. är endast IS år gam- rutinema. Dessutom är det av hornkapell pä plats. Under Birgit CoUander dirigerade. mal, men det är en synnerli- stor betydelse att slä valct om ledning av Hans-Erik Audt- Körens två andra sänger var gen verksam förening. Unge- den fysiska konditionen. baeka inledde de festen oeh Länge leve livet oeh Var dag far 90% av områdets pensioBegreppet människovärde spelade även efter kaffepau- är en säIJsam gåva. Bo Grinärer är anslutna tili den. Det har bUvit utsan i dagens värld. sen. För den musikaUska si- penberg frarnförde även sin är samUngar varje mänad med Människoma indelas i olika dan svarade oekså förening- egen festdikt: Femton år. nyttigt oeh underhlH1ande kategorier: de effektiva oeb de ens egen kör, pensionärsköFör andra musikaliska inprogram, det är reseverksam- ineffektiva, de nyttiga oeh de ren. De har i sin krets en egen slag svarde tre generationer het oeh det är aktivt deltagan- onyttiga. Människoma har skald Bo Gripenberg, som Granbaeka; farfar Svante de i kursverksarnbet oeh det är bUvi! prissana. Det som det hade gjort en egen säng för Granbaeka sjöng under sonen seniordans. finns myeket av är inte sä väl festen Kom å Iyys ein stånd på Kents beledsagrting på piano: Sedan en tid tilibaka har prissan- de har ettlågt värde. oss. För musiken tiJJ den Du vandrar oftast aJJena oeh man en välsjungande pensio- Man sätter högt värde på duk- sången svarade körens ena di- Vilken underbar värld . Sonsonärskör med bra sarnmansäu- tiga idrollsmän oeh fram- rigem, kantor Kristina Klin- nen Tobias satte sig oekså tiJJ ning av både manUga oeh gängsrika direktörer. genberg. Vid körens uppträ- pianot för en svängig bogie- Våra blomsterjlickor. F.v. Heidi Ranta och Mikaela Sjölilld.

Såsom a1ltid vid Iyekade dande spelade bon piano, låt. kvinnliga röster.

Kronobysonen oeh förra ärPensionärsföreningen hyl- semedIem/distriktsordförankebiskopen John Vikström lade de stiftande medlemmar- de Torolf Fröjdö. Kronoby fängslade publiken då han na med föreningens bords- församling oeh Kronoby höll fesnal vid IS årsfesten standar. Gösta Fröjdö som är kommun frarnförde hylJning den 20 november i ett tili sista 97 år oeb som 82-åring starta- oeh taek frän kyrka oeb samplatsema fylJt sarnlingshus. de föreningen oeh blev dess häIJe. John Vikström är pensionär Gövan Sundström tidigare . första ordförande fiek standar sedan en år tilJbka, men han nummer ett för två år sedan. ordförande i föreningen oeh menade an han än så länge är Vid festen delades staodaret tidigare medlem i pensionärspensionärsprakikant. Han meut åt Gretel GrundvaJJ, Gun- förbundets sryrelse avslutade nade, an det inte varit lätt all hild Storbjörk, Henrting Näse, oeh med taek för dagen oeh de växla om från intensiv verkGöran Sundström, Inger Le- som gjort pensionärsförensamhet med ställningstaganvander, Boris Nyberg, Rurik ingens verksarnhet god oeh den i kyrkliga frågor tilI en Riska, Agneta Bäck, Jan-Erik aktiv. lugnare pensionärstiJJvaro.

Visst är det en aktiv förenRudnäs, Ingeborg Spiken oeb Inte har John Vikström kopping oeh den har ett engagerat Marita StenvaJJ . lat bort heUer för han kom tili Det var mänga som uppvak- ledarpar: ordföranden AUan sin hembygd i Kronoby nästade den pigga föreningen. Lillqvist oeh sekreteraren tao direkt frän ett möte med Pensionärföreningarna i trak- Jan-Erik Rudnäs var helbjärkyrkJiga ledare i Rom. ten gjorde det. Från vänorten tat med för att ordna den IyekJohn Vikström menade an Säbrå utanför Härnösand upp- ade festen. De bar även buman kan förbereda sig på sin vaktade Karin Nyden vid pen- vudansvar för utgivning av en pensionärstiJJvaro bl.a. med sionärsföreningen Hemvisl. vältäekande oeh informativ att inse att det är någonting att Svenska pensionärsförbundet historik för föreningen. vänta pä, med att vårda de F.v. Hedersmedlemmam a Svea Biskop 94 år och A lice A lldtbacka 92 år, GUll- Maj Lill- oeb distriktet i Svenska ÖsterGösta Svenfelt mänskliga relationema oeh qvist, Johll Vikström, MarialIne 0 Torolf Fröjdö. bOlten hylJade genom styrel-

1)

9

"Från aktiv tiänsteman tili flitig pensionär" Sä inleder Carl Johan Ceder- des uI. Min hUSlru tände de creutz vån samtai dä jag kom- två grytoma med bloss och mer för an prata med honom samtidigt tände scoutema eli för att sedan skriva en artikel ljus pä varje hjältegrav. Proom livet pä bruken då det be- sten höll en liten betraktelse och man sjöng en p alm. Två gay sig ...

Carl Johan har bott i Hög- officerare i uniform stod vakt fors i tre olika perioder: som en timme och avlöstes sedan bam, som driftsingenjör efter av andra soldater, man stod studierna vid Poli för att sedan vakt vid gravarna till senare år 1958 komma dit som chef på kvälJen, berättar Carl Joför brukel. Sina minnen från han.

- 1 Varkaus och Högfors brukslivet har han sammankom man på nyårsuppvaktstäl lt tili en bok.

Det blev ert samtal om ning. Jag uppfattade uppvaktbruksliv, men också om ningen som så att det inte var mycket annat i hans liv under enbart tilJ mig man riktade sig de gångna 84 åren. Sedan un- utan att man önskade bruket gefar tre år tilJ baka bor Carl och dess ägare gott ny tt år via Johan och hans fru Eva i Folk- rnig - så uppfattades nyårshälsans Seniorhus. 1 böIjan uppvaktningen även av min kunde man höra honom musi- far som en tid var chef på cera på pianot i Ljussalen tilJ Högfors. Under loppet av de nöje för oss andra. Carl Joban lio åren vi var pä Högfors kom har snickrat symbolem a "Tro, i början 50-60 personer tilJ hopp och kärlelc" som i juletid mottagningen, det sista året lyser i fönstren i husets restau- var de inte mer än omkring 20 rang Tallen. Han har ocksä - dä var det inte ro!igt mera, snickrat ihop stallet där Jesus- säger han.

Carl Johan minns med värbamet ligger isin kru bba omgiven av Josef och Maria, vise me sin 50-års dag 3. J.I 965 då män, herdar ocb får. Krubban ortens homorkester kom för hör till Seniorhusets julrekvi- att uppvakta och spelade ute på gården framför hans hem sita. dagen var sä varm att det gick Bruksliv mr över för sig. r hård köld hade born30 å r sedan orkestern inte kunnat spela Jul och nyår ~ ute.

Sä här inför den stundande - Jag var chef pä Arabia en julen frågar jag Carl Johan om tid. Där fanns ocksä den tradihur man pä bruken brukade tionen att chefen uppvaktades uppmärksamma j ulen. Han vid nyår. Med tanke på utberättar an Högfors Bruks vecklingen jag varit med om ledni ng och tjänstemän, re- pä Högfors undrade j ag över servofficerare och scouter pä vad personalen egentl igen orten uppvaktade pä j ulafton tyckte om den traditionen. Jag vid hjältegravama som ligger kallade tilJ rnig några trovärdiga personer och bad dem ärinvid kyrkan.

- Efteej ulhögtiden i kyrkan ligt säga om vi skall fortsätta där kyrkkören sjöng och kan- med nyårsuppvaktrtingen. Jag tom spelade orgelmusik, sök- sade att jag gärna tar emot te sig menigheten tilJ gravgår- dem, men om de säger nej så den invid kyrkan där även förstår jag det utrnärkt bra. hjältegravarna finns. Kyrkans Och svaret blev nej . - Samfönster var öppna, kyrkkörens hälJet hade förän drats, det sång och orgelrnusiken .Jför- fanns sä mycket annat i stälJet,

V år verksamhet: Vi har sedan mänga år tilJbaka haft för vana, att samJas tili träffar varannan vecka under vinter halvårel. En gång i mAnaden har vi föreläsare, som föreläser över något aktuellt ärnne. Nu i november har vi t. ex. Leo Setälä, som föreläser om släktforskning, och i mAnadsskiftet nov. dec. föreläser Matts Andersen om Söderfjärden, - från meteoritnedslag tilJ kuJturpärla. Vi samarbetar med Malax- Koranäs medborgarinstitut vad gäller föreläsare.

Vidare sjunger vi allsånger, läser nägon humoristisk herättelse, och sä underhålJer oss Sven och Paul ibland på dragspel och fiol. Medelantalet vid träffarna varierar mellan 25-35, vilket är rätt sä lämpligt i våra lokaliteter.

Men nu skalJ jag berätta om

man bade bil, tv, somrnarvillor eller -stugor och en massa aktiviteter på gång. Jag var helt tillfreds med beslutel.

Brandkåren var en viktig social institution Brandkåren ordnade varje år vid midsommartiden då det var vackert väder en uppvisning som samJade mänga åskådare, de hade tävlingar och släkte tända eldsvådor, berättar Carl Johan. Efteråt bjöd bruket på en sup och kaffe m.m. Med eli skratt minns han att brandkåristerna bade sina egoa pluntor med sig och hu~ de tilJ slut var riktigt goda och glada!

Det fanns ocksä en scou tkår i Högfors. Bruket ordnade en liten kårlokal åt scouterna där de, ledda av scoutchefen, bade verksamhet av olika slag såsom scouter brukar.

Vänster maj oritet i Ka rkkila Det partipolitiska klirnatet var oerhört kärvt i börj all av !960-talet i Karkkila, ty i kommunalfullrnäktige hade kommunistema en delegats majori tet i relation tilJ socialdemokraternas och borgarnas sarnmanlagda antal delegater.

- Brukets arbetare sarnJades i Folkets Hus inför julen.

Kommunistema var mänga och de marscherade i sina röda halsdukar under fladdrande fanor alltid på första maj, berättar Carl Johan.

Bok om bruksliv Carl Johan har skrivit en bok om bruksliv på skrivmaskin. Han har omarbetat den i tre repriser. I boken ingår ett företal som han tycker att ger brukslivet i en nötskal. Boken finns deponerad i LitteratursälJskapets arkiv. Jag får läsa ett av de äldre manuskripten.

Boken har tre kapitel. Kapi-

tel J: Med barnaögon, som omfattar åren 1919-1924 på Warkaus Bruk och 1924-1929 på Högfors Bruk, Kapitel II: Vandringsår, Karhula Bruk somrama 1939 och 1940, KoWswa Bruk 1939-1940, Jakobstad 1940--1943 och Warkaus Bruk 1945-1946 samt Kapitel ill: Vuxenliv pä bruk, Högfors 1946-1949, Kymmene Bruk 1949-1957 och åter Högfors Bruk 1957-1968.

Jag läser boken kursoriskt (227 sidor) och fascineras av den levande herättelsen om livet på bruksorter under en tidsrymnd som omfattar fem decennier. Roliga anekdoter om personligheter som Carl J oblln och hans fru mön under årens lopp kryddar berättelsen. B oken är säkert av intresse för folklivsforskama men skulle också vara intressant läsning för dem som levat och som fortfarande lever pä en bruksort. Tyvärr finn s boken endast i form av ett maski nskrivet, inbundet manuskript som arkiverats och inte är tilJgängligt för intresserade läsare.

Personligen får jag associationer som gör att jag minns mina upplevelser av hur det var att leva pä en industriort, för min vidkommande i V!rkby i Lojo landskomrnun där Lojo Kalkverk var den stora arbetsgivaren.

Carl Johan skriver i sin bok b!.a. om en brukschefs skyldigheter. Jag citerar ur texten: "Som tjänsteman på bruk kunde man frin väJja om man ville gå på brandkårsfester, yrkesskolans terminsavslutning, pensionärskaffen och många andra tilJfålJen som socialavdelningen eiler andra kretsar inom brukets sfar ordnade. Som chef faons ingen fri vilja. VIan laga förfaIJ, mestadels resor, var man Lvungen att gä på dem alla, och ofta nog, fast gudskelov ej

Calle Cedercrelllz tillverkade tili jlllell 1997 två serier TRO HOPP KÄRLEK som kommer att glädja Selliorhuseis il1vållare IIl1der IIwl1ga komllumde jular. Sel1iorhusets "verksamhelsberättelse i bild". alltid, väntades det även ett litet ta!. Dessa kaffestunders stora antal var betungande, men speciellt bland pensionärema råkade man alltid trevliga typer som kom fram och satt sig ner och berättade om garnJa tider. Det kunde vara om patron Ramsay som med sin käpp pryglade upp fy IJerister som störde friden på danslaven en somrnarkväll, eiler kunde Dågon berätta att han ron pappas båt då denne lade ut braxennät i SjÖD. Någon åtnjöt ännu pension ur Lojo-Näs pensionskassa, som i tidema grundats av kammarherre Hjalmar Linder, och som på sin tid var en uppseendeväckande nyhet. De dröjde sig gärna kvar vid minnet av karnmarherren och hans bil, den första som visade sig på vägarna i Högforstrakten.

Storjordbruket på Högfors var ett minne blott, koma och hästarna var borta och av den odlade jorden återstod omkrig 100 ha, och även den, liksom alla skogar, sköttes direkt av brukets forstavdelning utan bruket som mellanband. Den stilfulla karaktärsbyggoaden på Vanjärvi behövdes ej mera för gårdens skötsel och bade förvandlats tili eli pensionärshem, som i huvudsak beboddes av arbetarärtkor. - - Vanjärvi besökte jag årligen och en gång blev jag speciellt inbjuden och förstod att gamlingarna hade nägot på hjärtat.

Den gAngen hade förestAndarinnan författat en liten <likt i vilken hon uttryckte pensionärernas tacksambet äver att få bo på Vanjärvi. Denna dikt sjöng de unisont för rnig då jag körde upp tilJ gårdens trappa. - --Andra skyldigbe-

ter som ålåg brukschefen var att skjuta startskottet vid nationella orienteringstävlingar, öppna scoutläger, hälla taI tiJl närkommunernas brandkårer som sarnJats tili gemensam övning, och närvara vid mAnga andra begivenheter av de mest skiJda slag, skriver Carl Johan.

Kära hobbyn 1 unga år var musiken Carl Johans hobby. Han spelade violin, också i en orkester.

Som barn tog han pianolektioner, dels av tvång säsom det var på den tidcn. Men som femtonäring fick han en violin och spelade sedan violin i många år.

- När jag närmade mig 60 började jag bygga segelfartyg i miniatyr. Jag hade hört om långa seglalser av min svåger och blev intresserad. Jag ville undersöka hur båtarna var byggda, hur det var möjligl att manövrera de stora sktoven i hård vind, hur det gick tilJ när man kryssade o.s. v, berättar Carl Johan.

Han kom att bygga 24 båtar.

De linns i olika personers och institutioners ägo numera.

Själv har han kvar beskrivningar jämte fotografier på de olika stadiema av byggandel.

Alla modeller är på det sättet doknmenterade i en samJing mappar. Inramade fotografier på väggen i hans rum pårninner honom om hans käraste hobby i över 20 år.

Jag tyckte om och trivdes med brukslivet, säger Carl Johan. Jag kan nog säga att jag inte skulle ha kunnat tärtka mig ett annat liv.

Text: Valborg Louhisto

OBERRAMMERGAU PASSIONSSPEL 18.09_-23.09.2000

vad vi hade för program, vid vår senaste träff. Vi bade läst i Vb! att människorna i våra trakter hiller pä och glömmer konsten, att dricka kaffe från fal. Sagt och gjort, när kaffepannan kom, beslöt alla med

stor enighet, att idag skulle kaffet drickas på "Fate". Den ena pensionären visade sig vara lika skieklig som den andra, varför jag plockade fram kameran, och förevigade tilJställningen. Här är resultatet.

Titta och döm. Ännu kan man dricka kaffe på fat i Malax, eiler hur?

Passionsspelen i Oberaumrnergau hae ordnats sedan år 1634. Vart tionde år uppför denna Iilla a lpby, ca 100 km söder om M unchen, om Jesus Kristi liv ett passionsspel , som drae åskådaee i !Usental från he la världen.

Salzburg, Munchen, Innsbruck, E ttaI, Oberammerga u ...

Reseledare tir Anneli Horcr tel. 019·2413 185.

Deraljerat progmm och anmälningar tilI Benncl Rescbyrn i Ekenös lnger Holmbe'll tel. 019-2674 522.

-Sven Nyman, korttagare

~~~

Bennett BTI Nordic

10

~VfiitT

OCH VITT - VITT OCH SVfiiU - SVfiitT OCH VITT

QUO VADIS FPA?

.'

November månad har präglats betald under en längre tid och av en diskussion olJl Folkpen- den summan skaU betalas tillsionsanstalten. baka.

Frägorna bar hopat sig.

Av de 7000 skaU 60 procent Förväntningama på en all- enligt de nya granskningama männyttig instans är stora. få mindre pension ocb 40 procent större pension.

Men FPA nådde inte upp tili de forvänmingama.

2. Ungefår samticligt som Hela bräket och kritiken brevet skickades ut rapponemot FPA bötjade med ett rade ett tv-program att FPA BREV ... lever som innesluten i en betongldump, ett eget liv, som 1. FPA skickade ut en brev en stat i staten, med byråkrati tili ca 7000 pensionärer. 1 bre- ocb bierarki som passar FPA, vet bad man pensionärerna ge men som kanske inte tjänar sitt samtycke tili att deras medborgarens bästa. Och därpensioner granskades. An- för linns ju FPA egentligen. tingen skulle justeringar ske Beskyllningar om felplaceuppåt eiler neråt. Tonen i bre- ringar, överdyra representavet var ovänlig och oldar. [ tionsmiddagar och underliga många faIJ upplevde mottaga- bilköp haglade. En del av påren brevet som clirekt hotfuJJt. ståendena stämde inte, men Brevet foranJeddes av att kvar blev ett intryck av en a11FPA under sommaren kors- männyttig serviceinstans som körde 700 000 folkpensionär- varken svarade mot tidens eIers uppgifter med varandra i ler medborgamas behov på ett sina datorer. 31 000 oldara faIJ modernt och serviceinril..-tat uppdagades och av dem såJJa- sält. des i slutgranskningen 7 000 ut.

3. Generaldirektör Pekka Extremexemplet är en 9 1- Tuomisto (centerpartiet) och årig person som fått 78 4 19 direktör Helena Pesola (sammark för mycket i pension ut- Iingspartiet), med bl. a ansvar

för pensionsfrågor och utkomststöd fick svara på frägor i media och ta emot kritik.

Enskilda medborgare har ingen möj ligbet an Idara ut den sifferrnässiga basen i hur pensionerna totalt beräknas.

Helsingfors en jurist specialiserad på pensionsfrågor, Väinö Teperi. Delegationen uppmanar i ett pressmeddelande sina medlemmar i pensionärsföreningama att inte underteckna nägon utredningsbegäran innan situationen Idamat ytterligare.

4. Efter kritiken skrev FPA om sitt kundbrev i en vänligare too med fylligare förldaringar och ord vändningar som ... vi beldagar ...vi utför en granskn ing ... orsaken tili granskningen kan vara bristfillig inforrnation ... räknefel eiler kombinationen av olika bidrag som päverkar varandra.

5. 1 bela härvan bar Delegationen för pensionärsorganisationerna agerat aktivt.

1 förs ta omgängen bad man pensionärerna låta bli an unden eckna det första brevet med utredningsbegäran innan situationen var Idar. 1 vilket faIJ som helst mäste en rimlighetsprincip Lillämpas.

7. FPA :s arbetsutskon och fuUmäktige har beslutat att de 7000 pensionerna inte kan behandlas i Idump och atl de felaktiga pensionerna inte drivs in. Däremot skaIJ varje fall granskas enskilt. De som har en mycket svår ekonomisk situation får en jämkning i beslutet.

8. Slutligen kommer felaktiga beslut atl ränas tili med pensionärens medgivande eIler på basen av imerirn.istiska pensionsbeslut. IfaIJ för mycket betalats kommer återinkasseringen an behandlas senare.

Om pensionen stiger betalas förhöjningen relIoaktivt fr.o.m. tidpunkten för rätlelsen.

6. 1 början av november kontaktade Delegationen för Pensionärorganisationerna i

(B.L)

MEN - DISKUSSIONEN OM FPA ~. RULLAR VIDARE, VARTHÄN FPA? BESTÄLLNINGSBUSSAR

Skrattb@mb iEsbo:

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ Tel. 019-5243993 Ab Tldstrands Linlebiltrafik 07900 LOVISA IngenJorsv 4 Tel. 019·531 865 Beslällningsbussar.

HANGÖ TRAFIK BUSSRESOR INVABUSS Även registrerad researrangör

Tel. 019-248 1004 OPTIKER

;iJ~

BACKMANS OPTIK

Totggatan 9 Tel Q18-19 225 Mariehamn

~~ '..

KYRKSI.Arr

OrnK

Aktias hus

vidtorget tel. 2981927

Fallåker Fallåker teater i Esbo är en populän resmål för våra pensionärsföreningar.

Varfor har vi undmt på redaktionen pä God Tid. Men nu kan vi sluta und-

ra. Årets Music Cafe FaUåker 2000 är en skranbomb. med lämpliga portioner av aktualiteter

med hänvisningar tiU kOlUmande presidentval, känslor med många sångnummer och Idassiker. Men otroligt fyndiga är t.ex. Bengt Ahlfors' och Stan Saanilas texter.

1 minnet blev Ahlfors'tex! om toalettpappersruUens bredd och kanske framför a1Jt alternativet tili Lapp-Lisor, nämligen P-Nissar.

En sång med häftig benföring i korrekta röda kjolar med Lasse Bergström, Kurre Förström, Tommy Haakana. Onni Holmberg, Hasse Selenius och Jalle Åkerlund.

Fallåker gay en glad eftenniddag. Tackl

UTTALANDE FRÅN HöstmötetIFörbundsdagen den 4.11 1999 i Tammerfors Del har frarnkomrnit an Folkpensionsanstalten har utbetalat felaktiga pensioner pä grund av pensionsbeslut som ej varit riktiga.

FPA har låtit meddela att man kommer att kräva återbäring på de pensioner som varit för höga.

Detta försätrer dessa pensionstagare i en mycket svår ekonamisk situation.

Svenska Pensionärsf<irbundet f<irutsätter att FPA, i de faIJ där de felakLigt fastställda pensionema bemr pä FPA: s oriktiga beslul, avstår från an inbegära återbäringen. Ifall detta kräver en ändring av folkpensionslagen bör snarast möjlig1 et! ändringsförslag ges tili riksdagen.

Svenska Pensionärsf<irbundet rJ.

UTTALANDE FRÅN HöstmötetIFörbundsdagen den 4.11 1999 i Tammerfors Pensionärema har diskrirninerats av regeringen och varit förlorare under hela 1990-talet.

De pensionärer som har de lägsta pensionerna har drabbats hårdast. En nivåförhöjning på folkpensionen gjordes senast för 15 år sedan. Ä1dreomsorgen har försvagats på grund av kommunernas ekonomiska situation.

Pensionärema tog med glädje emot det planerade vårdkostnadstaket. Men regeringen planerar nu en vårddygnsavgift om 70 mark efter att vårdkostnadstaket nåtls. Den ä1dsta befolkningen drabbas mest eftersom behovet av sjukvård ökar med å1dern .

SHM har fastslagit pensionsindex för nästa år och regeringens finansutskotl har tiUstyrkt beslutel. Det ena indexet höjer pensioner och förmåner vilka är bundna tili arbetspensionsindex med något under l ,9 procenl då pensionstagaren är under 65 år. Det andra indexet höj er pensionerna för personer i å1dern över 65 år med något över 1,4 procenl.

Pensionärernas utkomstskydd är tili största delen lagstadgat vilket betyder atl besluten fatlas av regeringen och riksdagen.

Eftersom landets ekonomiska situation nu avsevän har förbättrats, anser Svenska Pensionärsförbundet att riksdagsledamötema kunde hilla sina tidigare givna löften.

Svenska Pensionärsf<irbundet forutsätter att pensionärernas extra sjukförsäkringspremie avskaffas under denna riksdagsperiod, att en kännbar förhöjning av de lägsta pensionerna görs senast från början av år 200 1, att rTIinskandet av folkpensionens grunddel omedelbart avbryts, att missförbållandet med brutet index korrigeras, att det planerade vårdkostnadstaket träder i kraft år 2000.

Svenska Pensionärsf<irbundet r.r.

mä lig 1

gru

På mormors tid - barnsånger som stå~ sig Svenska socialservicebyrån i Helsingfors håller på med en utställning SOlU är kallad "På mormors tid".

UtstäUningen har samJats genom an inventera leksaker, pyssel och traditioner som finns pä daghem i Helsingfors.

Projektansvarig är Maud Houne som också märkte att någonting faltades, näntligen musiken och ramsoma och alla sånglekar som är en så viktig del av dagis vardag.

Utställningen "På mormors lid " kommer atl anlbulera på å1dringshem, sjttkhus, hv-centraler osv.

Utrymme på daghem fmns inte för den verksamheten.

UtstälJningen börjar i januari år 2 000.

Men som etl lite! julIdappstips: en CO med 36 bamsånger som är Idassiker produceras i samband med utställningen.

Den innebåller barnvisor

som vi alla känner igen. frän "Haren satt i gropen" (sam för övrigt inte funnits inspelad tidigarel) tiU jul ocb årstidssånger som Videvisa.

Bläsippan ute ... osv.

Artister pä CO:n är bl. a Annika Hultman och Benny Tömroos, som också står som producent.

Barngrupper och barnkörer medverkar också.

CO:n är inte bara avsedd som en traclitionsbevarande påminnelse om barnmusik utan kan användas på å1dringshem som pårn.innelse för dem som rör sig i demensens mörker.

CD:n kostar ea 100 mark och kommer att finnas ute lagomtilljul.

På frågor svarar Maud Houne, Svenska socialservicebyrån, tfn. 09-31044 887 ..

Omslaget tili CD:n är ritat av Viking Nyström, känd för alla God Tids läsare som vår korsordskonstruktör.

(

of! sy! jeD 1 tin

I

\

,

I

II

Att flyHa på äldre dar

lat kpä 0-

or ä-

.c.

)-

r-

5 1-

t-

r;'r

'r n It

Nästan varje kvinna har upplevt att en nys ning, en bostatLack eiler eli skratt medför några droppar urinläckage.

Det är inget problem, men med tiden Jean läckagel bli större.

Ocb då kan inkontinensen bli ett allvarligt hinder både psykiskt, fysiskt socialt ocb Se problemet - var öppen!

Många som Iider av inkontiinte minst ocksä ett hygienskt nens skäms, är rädda för att problem.

Den vanligaste orsaken är lukten eventuellt märks och und viker kanske t.o. m. att gå svaga bäckenbottenmuskJer. Men muskelsvagbeten kan ut ocb delta i olika evenebåde förebyggas och byggas mango Tala med dina närmaste om upp.

Efter förJossningen får problemet och sök expertkvinnor ofta med sig ett gym- bjälp.

En urodynarnisk undersöknastikprogram hem. ning kan reda ut vilket slags Minns ni hissen? Öva att krupa så att hissen inkontinens det är fråga om.

Behandlingsmöjlighetema åker upp tili tionde våningen?

Det var åtminstone de råden är många.

Bantning och horrnonbejag har fått efter två gravidihandling kan vara en väg, ett teter.

Den vanligaste formen är förbättrat aJJrnäntillstånd kan ansträngnings- eller stress- minska besvären .

Läkemedel kan bjälpa. 1 en inkontinens.

När trycket stiger i buken del fall är operation den enda och då också i urinblåsan sker utvägen. ett ofrivilligt urinläckage.

Träna bäckenbottenMängden är vanligen liten.

Läckage kan ske vid Iyft, muskIerna!

Ansträngnings- eiler stressbårdare ansträngning, hopp, muskelspänningar, när man inkontinens kan lättast förebyggas med träning av bäcksktattar eiler nyser.

Della kan drabba kvinnor i enbottenmuskJema.

BäckenbottenmuskJerna löalla åJdrar men förvärras men per i olika skikt som baktill ökande åJder.

Uppskattningsvis lider faster i svansbenet ocb fram300 000 finländska kvinnor tili i blygdbenet.

Muskelmattan omsluter av problemet. urinröret, slidan och ändtarTrängningsinkontinens är meno en annan form.

När muskJerna slappnar Urinträngningarna blir så öppnas gapet ocb när muskplötsliga ocb starka atl man lerna spänns går gapet ihop ocb kontrollerar öppningarna. inte hinner i tid tili toaletten.

Om muskJema är uttöjda eiDenna typ drabbar både män och kvinnor och är ovan- ler otränade hänger de slappa som en bängmatta och kan Iigare än stress.inkontinens.

Mängderna är större ocb det inte ge tillräckligt stöd . går inte att avbryta läckaget.

Följden är att urin läcker ut Orsakerna Jean variera, men vid minSLa ansträngning. ofLa är det rubbningar i nervsystemet som försvårar en vil- Tre slag av träning jemässig kontroll av blåsan.

När du bar hittat bäckenBlandforrner av urininkon- bottenrnuskIerna ocb blivit tinens föreko=er också. van vid övningarna kan du

C J

:/

_-'

.J

Vi önskardig och dina närmaste en God jul och ett Tryggt Nytt Ar.

+LOKAlFÖRSÄKRlNG V

närl1l4JttJig WWW.S fffi .1

lerna är avslappnade. HåJJ sätet nere pä underlaget. Upprepa 3- 5 gånger.

2. Gör samma övning på rygg med böjda knän.

3.Ännu sa= a övning stående med lätt särade ben . Övningen skall kännas som ett Iyft av bäckenbottnen inåt och uppåt.

KontrolJera med händema att sätesmuskJema är avslappnade. (Detta går att göra var som helst flere gånger om dagen, ute vid busshåJJplatsen osv.)

• STYRKETRÄNING Sammandrag kraftigt bäckenbottenmuskJema, räkna tili 5. Slappna av, räkna tilJ 10.

Upprepa 5-6 gånger. Vila 34 minuter.

• UTIiÅLLIGHEfSTRÄNING Sammandrag bäckenbottenmuskJema, räkna tili LO. Slappna av, räkna tili 20.

Upprepa 10-20 gånger. Vi la 3-4 minuter. göra dem när som belst under dagen. Medan du står i kassakön, sitter i bussen eiler tittar på tv.

Gör ändå alItid dagens första övning i sängen innan du stiger upp.

1. Ligg på rygg med lätl särade, raka ben. Dra in området kring ändtarmen och slidan.

Det skalJ kännas som ett "Iyft" inuti.

Dra kraftigt inåt, uppåt oeh båJJ muskIerna spända 3-5 sekunder. Slappna avo Andas lugnt och känn efter med händerna att magmusk-

' SNABBTRÄNING Sammandrag muskJerna snabbt 5-LO gånger.

6-8 veckor ger säkert resullat om träningen är riktig ocb effektiv.

BRITTA LINDBLOM Källa: Svenska Kvinnoförbundets brosebyr: Urininkontinens - ett dolt problem med illustrationer av Marianne Falck ocb Lottie von Weissenberg oeh text av Marianne Falck.

Annorlunda MYLLYLAMPI

~

l\"i-~9-\ GOD MAT GRlJppE:/l, i-~1J I TRIVSAM OCR .

RYMLlG MIUÖ. VÄLKOMNA!

MYU,YlAMPI ftESTAUAANTS 03JOO Nummela t. 019·335 t77, lelefax 019·335 087

bille!. 049-446 374

(vetenskapligt bevisat)

RNABORT UTAN MEDICIN Med NOVAFON·ljudvågor sköter Du bI.a: - Muskel· & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischias m.f1. smärtor

* VERKAR NER TILL 6 CM DJUP

* 5 ÅRS GARANTI

BESTÄLL GRATIS BROSCHYR '

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen stälIer avgifts,fritt sakkunnig hjälp tili förfogande vid uppgörande av donationsbrev oeh testamenten.

Närmare inforrnation ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm tel. 09-645 115.

Vi blir aHt äldre. Det har vi vår goda hälsovård att tacka för. Över 250 personer har fyllt 100 år eiler komrner att göra det ännu inom detta år.

Finlands äldsta invånare, en kvinna, fyllde nyligen 11 2 år.

Det pästås att en IOrpare i borgåtrakten i sekIets början skuJle ha blivit bela 115 år, men på den tiden statistikIördes uppgiftema inte som man gör nu o Finlands äldste man hittills är legendariska munken fader Akaki från VaI.amo kJoster. Han blev 110 år och hade verkat såväl vid gamIa Valamo i Ladoga, i Murmansk och tili sist vid nya Valamo i Heinävesi.

För några decenruer sedan hade vi ganska många privata pensionärshem, avsedda för "fri ska pensionärer" . Där bestods inte vård i egentlig mening, nattjour fanns på ett fåtai stälJen oeh rumrnen saknade o(la eget wc och tvättmöj ligheter. 1 en gemensam matsai förväntades alla äLa det som bjöds. Ofta kunde man få använda egna möbler för att få rummet så hemlikt som möjligt. De som sökte sig dit gjorde det ofta rätt snart efter pensionsåJdem . Vanligt var att personer som fy lIt 80 år inte togs emot. Orsaken var att det inte kunde erbjudas natlservice oeh annan vård . Man fick egentligen inte bli sjuk på dessa pensionärshem. Blev man sjuk ocb hanmade på sjukhus riskerade man att bli av med sitt rum och bade ingenting atl återvända tili om man inte bade sitl eget bern kvar. Rummet på pensionärshemrnet gick rätt snart tili följande i kön.

Under sjuttiotaJet ocb början av åttiotaJet måste beslutsfattarna börja tänka om. Den lagsLadgade komrnunala hembjälpen infördes från början av sjuttiotalel. Samtidigt ändrades dåvarande sociaJhjälpslagen så att barn inte längre var ekonorniskt skyldiga att La hand om sina föräldrar eiler andra anförvanter.

Egna omyndiga barn är ens enda ekonomiska skyldighet sedan dess.

Då infördes de graderade avgiftema för långvård. Avgiften räknas ut enligt vars oeh ens inkomster oeb avkastning av ev. förmögenhet. [ slutet av åttiotalet gay den dåvarande Soeialstyrelsen (nuvarande STAKES) ko=unerna fria händer at.l fastslå ett tak för vårdavgifterna. Socialstyrelsen hade tidigare baft ett tak som låg vid ea 6.600 mk per månad som högsta avgift, oberoende av hur god ekonomi man hade. Nu blev det avgifter som skrämde folk. Helsingfors införde 17.300 mk som högsta avgift. GrankulJa och Åbo giek in fOr 20.000 mk. 1 praktiken är det få som har sådan pension och sådan förrnögenhetsavkasming att man komrnit upp tili avgifter av den storlekskJassen. I många kornmuner har man tagit hänsyn tili den av makarna

som bor kvar i det gemensamma he=et och kostnadema fOr det när långvårdsavgiften för den andra fastställs. Principen har varit att man inte skall behöva göra sig av med hemrnet oeh att den make som inte är i behov av vård skalJ l..'Ilnna leva ett dräglit Iiv med sanuna standard som tidigare.

Här har det varierat en bel del från kommun tili kommun, men nu i höst har man på regerinsbäll konunit tilI att båda makarnas situation skaJI LaS i beaktande oeh vårdavgiften anpassas efter det. Ett framsteg.

Det finns folk som framsynt i god tid ansöker om plats vid någol pensionärs- eiler servicehem. Dagens servieehem är att j ämföra med eget hem.

Man kan helt sköLa sig själv om kraftema räeker tili . Eiler så kan man använda sig av den service som bjuds. Huvudsaken är att det finns hjälp att fä när man behöver det. Larmsystem och anställd personai som fi nns tiH hands större delen av dygnet. Servieehemmens bostäder får man i regel möblera helt med egna saker.

Det är inga anstalter. Man skall kJä sig i sina egna kJäder och leva som man gjorde hernma. Skillnaden är bara an det finns någo n man kan kaila på när man behöver hjälp.

Man behöver inte bli Iiggande länge om man råkat falla och inte kan La sig upp. Dessbättre har de privata servicehemmen frångått bestämmelsema om att inte ta emot personer som fy lJt 80 år. Det berodde på atl man inte kunde erbjuda natljour och vård.

De flesta av dagens servieehem gör det idag.

Säger undertecknad oändligt taeksam över att mamma, 90 år, som första gången på 52 år varit på sjukhus tili följd av en bruten handled fick hjäl p via trygghetsarmbandet och larmeentralen.

Sedan sjukhus i sex veckor och nu flyttning tili servicelägenhel. Detta villigt och positivt efter alt under ett par veckors tid konfronterats med Iivet på långvårdsavdelning.

Ebba Jakobsson

handlar, R-klosker, banker och postkontor

Telegramtjänsten 020212 STÖO HJÄRTARBETET!

HJÄRTSTIFfELSEN (09) 752 7521

,

'.

~

~~

,

12

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

·'

Som vi senaste böst beskrev i God Tid, blev Kaj Ahlgren, alla Esbo pensionärers vän och sysselsättare, aVlackad av Esbo Svenska pensionärer efter sin tid om 30 år i Esbo Slads \iäns!.

Vid della tilIfålle Iät Kaj unfalla sig att ban gärna tog emot besök av pensionärer i sitt nya hem i Kjulo.

Esbo pensionärema hade anmält eu besök i olctober och som ett resultat därav begav sig 105 nyvakna pensionärer i ottan den 5 oktober på höstresa tili Kjulo.

Vädret var en aning fulctdisigt men Ijusnade anefter dagen gick. Färden gick genom Finlands bördigaste områden där naturen Idätt sig i fargrik höstlig skrud.

Vid gränsen tilI Kjulo var Kaj emO! oss med sin bil och visade vägen till siu bem, som visade sig vara en imponerande, for 10 år sedan renoverad huvudbyggnad till en lantgård, som nu omfauade något över en hektar runt hu vudbyggnaden.

Kaj och hans huSlrU Hilkka mouog oss på gräsplanen framfor buset och välkomnade oss med småkakor ocb gott hembryggt vino Kaj beräuade, aU redan mänga pensionärsoch veterangrupper frän Esbo hade besökt dem.

Vi fick bekanta oss med tomten, dess tuktade träd, nybyggda strandbastu, springbrunnar och 100 m långa sandstrand invid Kjulo sjö .

Man såg tydliga teeken på Kajs händers verk, han har ju påbrå som trädgårdsmästare.

Han beräUade, att under den gångna sommaren bade tusentals blommor blommal på bans mark, ännu stod loo-tals rosor i blom framför boningshuse!.

De som ville fick bekanta sig med inleriören och det visade sig aU husel var toppmoderniserat inuti.

En HIen fadäs uppstod då nån av damema i misslag tagil på sig värdinnans skor. Saken ordnade sig och avfarden skedde till Lännen Sokeri där lunch skulJe avälas. Färden gick över Kyrkoön och via Kjulo cenlrUm där Lallis staly slod ulanfor kommunalgården.

Enda rninusel uppstod bär

då vi ej hann bekanla oss med Kjulo kyrka, vilken på 1700talet hade hafl besök av Gustav rn, under eli bärläger på orten.

Väl ankomoa tilI Lännen Sokeris anläggning fick vi bänka oss i personalmalsalen där Kjulo kommuns informalör Kaisu Junnila beräuade om Kjulo förr och nu .

Vi fick veta, att Lalli inte varit vilken bonde som helst, utan en storllemmans-ägare tilI det som sedan blev "Köyliön Vanha Kartano". Han var även en folkJedare, som verkade mot att den katolska kyrkans makt skulle stärkas i Finland.

Han dräpte Biskop Henrik på Kjulosjöns is en vinterdag 1185, därför är ban och hans hUSlrU Kerttu de första finJän-

Kaj och Hilkka Ahlgrell och deras lIya gård.

Esbojörellillgens ordjörallde Daisy Winqvist skålar jör det lIya huset i hembryggt viII. dare, som är upptagna i Vatikanens skrifter.

Varje sommar vid midsommartiden samJas hu ndralals inhemska och utländska gäS" ter för an fira en Kjulo-dag.

Kjulo är en Iycklig kommun med litet antal arbetslösa, specialiserat jordbruk och etl betydande antal arbetsplatser inom små- och medelstora industrin. SpecielJt för Kjulo är stenhanteringen med leverans av bearbetade stenar både till in- och utlande!.

Efter en god lunch Erån stående bord fortsatte farden tili Hruj avalta, Eör eu besök på Emil Cedercreutz-museet.

Före det hade vi inte vetal om sambandet melJan Kjulo och Harjavalta för att Cedercreutzarna sedan 1600-talet intill år 1922 varit ägare till " Köyliön Vanha Kartano", där även även Emil, som var ungkarl, hade fått bygga sig ett hus.

Men Emil fl yttade tilJ Hrujaval ta och byggde sig et! hus där. Han var konstnär med huvudsaken lagd på bildbuggeri, målning och klippning av silbuetter, allt detta visade man i museet och hans hem och en av landets frärnsta museer för allmogeredskap och båtar. Emil Cedercreutz-mu-

seet är värt en besök och är öppet alla dagar året run!.

Emil Cedercreu tz älskade an avbilda hästar vilket tydligt framgick i museet och bl.a. står hans staty av et! sto med sitt föl , " Moderskärlek" uppstälJd i den Iilla trekaDlskvären nära till Kaisaniemi park.

Efter en kopp kaffe med wienerbröd, anträddes återresan hem i soligt böstväder där skogama stod i sin mest praktfulJa fargskrud.

Vi hade åter gjort en lärorik resa.

Thorbjörn Söderström

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• o

An FUNDERA PA: Ur Anja Snellman: Hudens tid Det hände atl vi uppmuntrade misstrogna gamla tamer som låg och ruvade på siu, förgrärnda av gammalt groll decennier tillbaka i tiden, all räcka varandra en knotig hand över gapel melJan sängama.

Vi lärde oss även au folk över åttio har kvar förmågan au knyta mänskliga kontakler, eiler kanske att det ime finns fog för au kaila det knyta längre,när det handlar om en läu tryckning, om att de bokstavligen kopplades samman .

En garnmal mänska orkar inte längre ta emot särskilt mycket - behovet att få beräna om sig själv, kasta Ijus över sin egen historia, lusten au än en gäng få glänta på dörren till sin eget inre är större.

Vi fick lära oss atl den mänskliga nyfikenheten hålls vid liv länge, en småfågels forsiktiga, vakna nyfikenhet som så lätt tappar böjd och plötsligt kan slUla i en djup fOrstärnning, insikten om att tiden är alltför knapp.

Vårdhemmen och sjukhem-

men för de gamJa är kvinnoriken - dock utan kvinnomak!.

Det hela är skiktat så att längst ner tar kvinnor hand om kvinnor och högst upp gör männen samma sak på pappret, fallar beslut, planerar, gör upp budget, och i egenskap av ekonomicbefer, förvaltningschefer, socialchefer överläkare och svåranträffbara specialister siller de där bakom sina pännar och bildskärmar och skådar oer på undersåtama.

Under dessa tre år då jag vårdade min mor hände det vid minst Cern olika tillfållen att jag satt och r6rhandlade med heslutsCattande män.

Jag Iyckades verkligen efter ihärdigt jagande Cå dem att för några ögonblick mitt i de hråda geriatrikerbestyren slå sig ner vid sin sida av hordet, och varje gång fick de mig att känna att jag lade heslag på orimligt mycket av deras dyrhara tid som egentligen skulle ha använts till hetydHgt viktigare saker.

Sommarliv De som arbetar lever i den på semester och för att inte vanföreställningen, att en Domkyrko försam l i ngen s pensionär som springer frän (den finskas) verksamhet möte tili möte hela vintern, skall lida skeppsbrott lovade kan ju precis som lärare på jag rycka in. Och då staten den tiden vi var unga lata sig knycker - eiler beter det lånår tre sommannänader. Stämmer - över 40% av den låga tirnerdet? Mitt svar är: Ack om det sättningen så är det fakti skt vore så väl. ren välgörenllet, och välgöRåkar man ba en tomt med renhet är vi seniormedlemmar växtligbet är det gräset och duktig på, eiler hur? Vtan oss alama som befinner sig på den skulle staten gå bankrutl. vinnande sidan. Jag klippte Nu något gemensamt som gräset i början av en vecka i vill alla måste kämpa emo!. juni, efter veckohelgen fråga- TV:ns och radions digitalisede rnin dOller "klipper du alJs ringoDet dröjer inte länge förgräset"? 1 sådana stunder av- rän våra radioapparater förnyundas man vänner i skärgår- as it minst 4.000 mark per den. Men en gräsklippare är styck, de garnJa blir problemäkert billigare i drift än en avfall. Och TV:n beböver en motorbå!. Vad gör man i juni- 2.000 marks apparat för att juli om man inte lalar sig, jo kunna fungera. Britla kanske försöker få höstens program kunde få någon modig redakIdart. Vilket så Idart Iyckades. tör an i ett kommande numOch bryr sin hjärna med var vi mer belysa den mängd proskall samlas jubileumsåret blem som de nya elloma och 2000 då Högbergsgården heI! nollorna for med sig. töms pä grund av sanering.

Jag visste vart jag ville flytta Rolf Liljander verksamlleten och då rätl person i medlet av juli böIjade NOTERA RAD10FÖRBUNarbeta så ringde jag, och pro- DETS DIGITAL-SEMlNAblemet är ur värIden.

RIUM 10.2 KL. 13-16 SlAugusti är också en bra må- MONSGATAN 8, HELSINGnad att hälla semester på. Ja- FORS, visst, en av mina kolleger är

Hyrcsvärd, vi erbjuder Er

Genom att anvilnda Cancersl1l1elsens adresser stOder nl kampen mot cancer, VOra adr.sser .rMIIes trön banker. boK-, blomster· och papporshandlar, bogravnlngsbvrOor. R-I<losll.r samt fOrdlgtt.x10d0 pO vOrt kootor.

Ellsabetsgalan 21 00170 HElSINGFORS Tel. 980043Il00 med lokolsom!olsovgjft

CANC ERSTIFTELSEN

Gratis • serVlce Vi sållar fram den bästa möjliga hyrcsgästcn för Er läge nhe!.

Vi sköter om: Visning, hyresgaramier, krcditupplysningar och hyreskomrakl.

Stor efterfrågan Våra kunder sökcr bl.a.

1-5 rum och radhus i Stor-Helsingfors.

Vänligen ring eller besök oss.

N & N Locus Ab Aff

000

Smedsgatan 15, yard. 9-17

Tel. 09-17 1744 050-55830011050-5658387 Sjölund/Långström

Vi erbjuder svenska pensionärer från Helsingforsregionen några förmånliga hyresbostäder i Lillesgårdarna på Tenngjutarvägen i Krämertskog och på Rastbölevägen i Nordsjö. Bostäderna är ettor med kokvrå. Husen är belägna i lugna egnahemshusområden. Tiligång tili husets egen sj ukskötare samt städservice.

Kontakta vardagar mellan 9 och 16. Telefon 09777 1 2~ 12 .

Stiftelsen Lillesgården

r

13

•

Soml iga mornar • Äntligen upphörde hon attjörsöka behaga annat än Gud eller döden, båda lika långt borta, tiliät sig bliva vad hon var (och som han sa) enjäkla kärring.

Nu blev hon nästan vacker av lättnad gav tusan i hår och kläder sa vad hon ville.

Karlarn.a var ju bara småpojkar som nån hade jött l7.ån gål7.g, mest bekymmer och tröstnapp".

Så skriver Solveig von Schoultz i sina verklighetsnära dikter. På Sveuska Teaterns MINl-scen har vi i höst fått uppleva Solveig von Schoultz texter i en otroligt väl frarnförd monolog av Cita Örndahl. För sammanställning och regi svarar Elisabeth Öhman, som också tonsatt dikten "Om vind och soI". Den sjunger hon sensibelt tili ackompanjemang av Janne Man~ sikka.

Cila Örndahl har länge planerat att använda sig av Solveig von Schoultz dikter i nå~.on föreställning. Elisabeth Ohman tände på iden och de läste allt de kom över, diskuterade och funderade. De fastnade för novellerna "Somliga momar" och "Ringen" plus dikter som passar in i sarnmanhanget. Mycket handlar om minnet som krånglar. Varför är bara den ena tofflan under sängen och vart har den andra tagit vägen? Varför finns det en gul lapp där? Det var för att jag skulle minnas någonting. Men nu minns jag inte vad jag borde minnas.

Liksom detta att minnet brukar kvickna tili om man går tiIlbaka tilI utgångspunkten

då man är på väg att hämta något, men glömt vad det varo Cita Örndahl är mycket uttrycksfull och får det flesta av oss att känna igen oss. Det gör att pubIiken sitter knäpptyst.

Femtio minuter går alltför fort. Vi var många som suckade - är det redan slut? Många av o'ss grävde säkert fram Solveig von Schoultz böcker ur bokhyllan och dammade av dem. De är värda att läsa på nytt.

Cita Örndahl säger själv alt "Somliga momar" var hennes första och sista monolog. Så jobbigt är det att ensarn stå inför publiken och inte ha någon medspelare som stöttar en. Låt vara att det var den första monologen. men vi i publiken går inte med på att det skulle vara den sista.

Elisabeth Öhman har för sin del gjort en motsvarande föreställning om Haniet Löwenhjelm - Sveriges motsvarighet tili Edith Södergran.

Båda led av tuberkulos ocb båda avJed unga, men hann ändå profilera sig som Iyriker.

Tyvärr gick Harriet Löwenhjelm-föreställningen bara några gånger pä MINl-scenen. Den skall ut på turne tili

"

skolor och svenskbygdema.

Alla de som var med på tidskriften Astra Novas jubileum på Svenska Teatern i vintras såg en del av Löwenhjelm-programmet. Det var bra och gripande.

"Somliga momar" komrner att gå en tid ännu på MlNI-scenen. Passa på. Det är också en förestäJllling som lämpar sig mycket väJ för tumeer. Minimal rekvisita och endast en skådespelare med monolog.

r-----------------------------~

Med Kaj i köket

V6r nationalknöl Potatis finns av sorter många stora och små kokade i vatten eiler ånga arter finns det 32.

Viruskrämpor och potatispest samt koloradobaggar just då växten är som bäst dem ofta drabbar.

Av potatisen får vi C-vitamin och kolhydrater därför matas de åt svin och idrottskamrater.

Vi, som i Finland äro bosatta och trots att vi gillar öl anses rätt allvarligt besatta då vi älska denna knöl.

K.R:sen

-----------------------------~

"Tammefan, glädje, du har hållits gömd som man förr gömde dårar i bastun man höll dem på svältkost faktiskt glömde man bort dej där du ugglade i mörkret - nånu, dörren slogs upp vit är du som vintergrodden men du står på tröskeln".

Ebba Jakobsson

~ RESOR2000

}ulfridl

Västeuropas vårpärlor - på samma resa!

MAINAU, MOSEL & AMSTERDAM 27.4-4.5.2000

Den nya bibe/översättningen Bibe/2000årets ju/k/app!

({3 BIBEL 2 0 0 0

ca 5 200 mk

Passionsspelen i

OBERAMMERGAU endaSI Ilågra platser kvar - rillg gellDst!

13-18.7.2000

6680 mk

Jus! nu har vi et! digert utbud på

SKIDRESOR tiU Österrike och Norge!

Rillg så berättar vi lII ero !

Vi öllskar våra resellärer God ]ul oelz Gott Nytt År!

LINDHOLM LINES Tel. (09) 348 9808. (019) 2 126210 öppel: vard. kl 9-17. lö Slängl

t

r

14

VI VI

>-.

,

~

~

'"0 Q)

E

....

....Q) ~

Q)

> :::J

'/

~

~ ~

:ro

L

vi ~

~ C / GtNAS, \

VI

Q)

I

' ' 'fL".

T

0

,jo

'" LI')

0 0

MB~~~ f-- ~LÄ;r,.

ck~-- ~I

KIÄTT ..,

Cil:t

~Q

OLli

:ro C Q) VI VI Q) ~

I---+~-+-----t--+----,f-- ~ -- ~ .

r-I

~

MARKl'

la ~

111

°l'lÖTSLl6

Q)

....

VI

ro

cL

I

-.l3-

Q) VI

C Q)

C

o

~ ro

'"0

~

EX-

.~~ ~

POlI<-

~ ~I

NAMN~tIR

o

l..A

N~ ....,

~.

gb

c

C VI

:0 VI

~

t-

~

~ "

~

RöP

I

~1:$ ~o ~ ---r---

<~ I .%111 uuvu".r---oli LJ

--

dl __

I

~

"MI'\A ..

~

~ ~

--1--_.4-_ _ 1

~-- ---f--+-i;-+---!--I·~ ~~ .;;

e:lPER-- .... ~ "l!'lST --+-~--+-__ L -

'~! c.: n.

EN-

~~ ~~ >l--+--

t---t--+--~-~

B~RD-tl

=

1

\-- ~

\ ~

,....C>lN -

---+-~-I-- STATfRNA--

l g

<J'I - -

-- ~

--1-----+--

! ~

~

~

MÄ~E ---1----1

+~--+---+--1--I

MOR5K

I:~

~

cr - - - !____ VATTEN

1

I

--I-1r.~~f.fi=====:..:~~=~=:::;:::;==~=~1

r tL---t------4---J

}--- ~ --+---!---+---

! \

/

MlC.I<EL·

" ~ ~~:::l =:r

0

e~

~

I!: - - 1 - - - SL'''' KT· ·, - - - - I - - - <===-=-- .,~ OQz

PALKARL

:~~ I

-~I----4---

t:;-100 I\R

"A

1

0

0

06(

-ST~"'M\6

---+--

MR,HOI>

<.!)

,

1

.~ ·VI

__

VIL.I.-

<1:--

et>

MUR

~ ~~Kl

I

~ LAG6

~

(

ri:.'~';--t----+-_4-- TIDRYKDD ---+-~+---+-- fLAI-\l'\A g -

" 0:11. - TR"D - - '"\

TOM

--

~

-

1

REAU:..,

"STAD

"'< ~t

F'E"TT)C.-

I!

+ ~

-1--1-----1 ~

~EE~f.t-- ~ -- ;)g~o\

~

:.:

.!.o"Z:

~--+--I---

J+

~

0.._

ER EAL

~

I

~c!I _ _ STIIPLARI I ~

~a

FRUI<T-- 14:--~OL.\.. \tfJ~5 1 (l:a:

\

~

:)

: ; - -1 _ _ e.RoVM~' '<Rl<E

1-/

~\ t I ; ' INUil ~ KoRT

--

fi1

AR

-II'

S\.IR HE()RAR---I---MALMER ·

PÖSA ~

VI

0..

:,--

KOTA _ _

r~If-- L~GA I , 1

TERIÖR~

....ro

VI

r

~ ,- .~_

<;0:

a: __ i~

1--+-----1

~

tll

0 y. \1\

i

C

LEONI«"'"

~

o.!l

~ ~ -lJ

w

C

<

4-:k1:--~--+-~--+----I'-~

'i_ r-/ FRID-t I~ 1 r~ ~~~~~ -&-- I I

'"0

~ ~~

::::J- 5.""R--~--t--_-+--L".J-- G~i~'rG~I--ffiKIUHKAR E"J

« c::z< r oo ~~ o t---I'"0

-t.-;j-,t;

~ FESTEt\)-1 ~!- ; ; -

R

~

"''l'

... -

11---r--+-.-.....4--+--+--~ --'--+-- n: ~ K

'-AtJ~

:,.

+

.,..

I~A:-::[)-:~:-:E:=-5=-S:-:-------~------

\

- <~ ~ ...

'

,

,

15

)

VERKSANlHETSKALENDER

KUNGÖRELSE: Önskar medlem att något ärende skal1 tas upp på vårmötet i Bjömeborg, på Svenska Klubben onsdagen den 12 april 1999, bör detta skriftligen anmälas tili styre1sen senast den 31 januari 1999. (§ 12 i förbundets stadgar).

!".g~ _,,-e!,~;!,,!~r!,~ ~'~', , , _ _ _ _ _ _ _ , , , , , , , , VÅR2000 20.1 M ånadsmöte klo 14.00 på församlingshemmel i samråd med Ingå församling 17.2 Årsmöte kl o 14.00 på kommungården. Årsmötesförhandl ingar. Värdinna: E lla Engberg 12.3 Pensionärernas kyrkogångsdag i Degerby kyrka klo 10.00. Kyrkkaffe på Furuborg. Se annons i Kyrkpressen.

16.3 M ånadsmöte kl o 14.00 på Furuborg. Mbi är programvärd. Fysioterapeur Kicki Fagerström talar om "Ak-tiva Semorer". Värdinna: Svea Fagerström.

27.4 Trivselkväll på Hembygdsgården med inbjudna gäster.

18.5 M ånadsmöle kl o 14.00 på Holken. Sista mötet fö r säongen. Värdi nna: Svea Wasström.

Boccian bötj ar 10.1. kl o 15.00- 16.30 på Kyrkfjärdens skola.

Semordansen börjar 12. 1. kl o16.00-17.30 på M erituulen koulu.

Vi anordnar små lollerier på våra möten. Vinster mottages med tacksamhet.

Andra evenemang annonserar vi i Västra Nyland under rubriken "Vi möts".

14.12

Julfest i fö rsamlingshemmet, kl o 13.00 Tag en Liten ju lklapp med !

Vå r en 2000 9. 1 Åker vi pä MilJennium-kryssmng tili Stockholm.

Stan från Åbo kl o21.00 Pris 135,- ingår sjöfrukost, m.iddag och A-hytt. Några platser kvar.

18.1 Firar vi 25-årsjubileum i Försarn1ingshemmet kl o 14.00 12. 2 Ser vi STJÄRNORNAS KUNGABARN av Z. TopeLius på Svenska teatern i Helsingfors, kl o 12.00 16-20.4 åker vi tili Vadstena med omgivning. Vi bor och äter pä klosterhotelJet. Paketpris: 2.450,13.6-21.6 åker vi tili OB ERAMMERGAU Passionspel och Mainau. Nägra platser kvar.

Pris: 7.935,-. Även icke medlemmar välkomna!

Anrn: U lla- Brita Wikstedt, tfn. 02-427 101 Vi önskar en hjär1evarm jul till er al la!

Klubbslag Förh andsinform ation om verksamheten: M ånadsmöten: M ånd. 10 januari Reseskildring, M argareta Grigorkoff M ånd. 14 fe bruari Tandvård och -hygien M ånd. 13 mars Föremngens årsmöte och musikprogram Arvsfrågor och testarnenten, Lotteri M ånd. 10 april Födelsedagsfest med underhållning M ånd. 8 maj Klubben starrar tisdagen den 11 januari Vår1erm.i nens mer detaljerade program med förel äsare, tealer och utfårder, sänds ut tili alla medlemmar i början av januari.

Följ också med Hbl, Agendan.

E;ra Pells;ollårer r.l.

Vi samlas hela år 2000 i Mikael Agricola kyrkas fö rsamlingshem Fabriksgatan 23 Ingång~ via gårdsplanen Ingen förändrin g i mötestider.

I l.l Brita Pawli berättar om Folkbälsans Info tek 8.2 Omsorgsmimster Eva B iaudet ger aktue ll information 14.3 Allsång och musikaliskt korsord med Roland 11.4 Ordinarie vårmöte 9.5 Terminsavslu trting Torsdagsklubben samlas som fö rut klo 13 på Karnpens Servicecentral, i utrymmet Onnimanni.

Krolloby Pells;ollårer rl verksamhelsplall vårell 2000 7.01 kll0.00 Styrelsemöte i Kommu ngården 20.01 kl.13.oo M ånadsmöte i Församlingshemme~ servg. 5, Iotteri 4.2 kl o 10.00 Styrelsemöte i Kommungården 19.2 kl o 13.00 M ånadsmöte i Samlingshuset 10.3 kl o 10.00 Styrelsemöte i Kommungården 24.3 kl o 13.00 M ånadsmöte i Sarnlingshuset, servg. l , lotteri 19.4 kl o 10.00 Styrelsemöte i Kommungården 28.4 kl o 13.00 Månadsmöte i Samlingshuset, servg 2, lotteri 12 .5 kl o 10.00 Styrelsemöte i Komrnungården 27.5 kl o 13.00 Månadsmöte i Sarnlingshuset, servg,3 lotteri Utöver de här föreslagna aktiviteterna kan kyrkobesök tili grannförsarnlingar ordnas, teaterbesök, hemliga resor, samt en längre sommarresa företas under årel.

Sångkören fortsätter som tidigare med övmngar och en musical är under arbete.

Sångstunder vid Storågården och Sandbacka vårdcenter kommer att tas med i programmet.

Den nya styre lsen utformar det slutgiltiga programmet för år 2000.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsinglors Besökstid: vardagar kl. 10-14.

Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell-Kousa Ttn 09-791896, GSM 050-5114 208 Fax: 09-7288 8215.

Kans lisekreterare Marianne Sandell: 09-7288820.

SPF:s bankkonto: Sparbanken Aklia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958

r--------- ----- ---, I Klipp Dr och spara när reslusten kommer! I I I

SPF resor under 2000

Kanarieöarna 2 veckor, flygresa GRAN Canaria - Kanarieöarnas populäraste resemål 1-14 mars Resans p ris: 1 vecka från 4450,-/pers.

2 veckor frän 5550,-/pers.

BerLin 6 dagar, fl ygresa J7- 12APRIL Berlin - Europas största byggnadsplats just nuo I Resans pris: 4800 mk. Singeltillägg: 1220 mk Schweiz med Mainau, 1 vecka, fl ygresa : 5- 11 MAJ Schweiz och Mainau i "vårskrud".

Resans p ris: 6800 mk. SingeltiJJägg: 850 mk I Estland; Narva, Tarrtu + sydöstra hörnet av IJUNl Estland, 4 dagar, båt - bussresa I AUGUST! Estland ; likadan som i juni Danmark genom Sverige Stora Bält bron + : AUGUST! Öresuodsbron, bät - bussresa I SEPTEMBER Island 6 dagar som 1999, fl ygresa I OKTOBER Vin- och Gourmeresa tili Toscana i [talien de inte kunde offerera nägon I 6-7 dagar flygresa fö rsäkring, Stor kör- och musikkryssmng tili StockI OKTOBER holm en dag i Stockholm - anställdes merkonom Åsa : NOVEMBER Bryssel med EU-kvarreret träff med nägon Barman som kanslist för tiEU-parlamentariker frän Finland den 2. 1.1 999 - 3 1.1 2.2000, I DECEMBER Ju lmarkoadsresa tiU Liibeck : 1- 14 MARS

I I I

från styrelsemöte den

17.11.1 999 - godkändes Ekenäs Tryckeris Ab offert för tryckoi ng av God Tid . Avtalet gäller fö r år 2000, - diskuterades om samarbete med Vivo-Hälsoföretaget. Förhandlingarna fortsätter och styre lsen behandlar frågan på sitt möte den 15. 12. 1999, - diskuterades om annonsförsäljningsofferterna. Förhandlingarna fortsätter och styre lsen besluter om frägan på sitt möte den 15. 12. 1999, - godkändes Försäkringsbolaget Tapiolas offert om en olycksfallsförsäkring fö r medlemmar under 75 år. M edlemmarna kommer all informeras om försäkri ngen då planen är klar. Nämnas bör atl flera andra bolag kontaktats i frågan men samtliga meddelade att

- fö rslaget tili förbundets nya standard med den nya logon samt en fö rbundsflagga remitterades för vidare beredning, - konstaterades att förbundets kalender 2000 blev en succe och att upplagan är slutsåld, - motionsveckans vinster tiliföll efter lottning följande föremngar:

1. Nedervetil Pensionärer 2 . Nykarleby Pensionärer 3 . Tenala Pensionärer - nästa sammanträde hålls den 15.12. 1999

o

VAR DIGITALA FRAMTID Den 10 febru ari år 2000 arrangeras ett seminarium i Aktiasalen i "Gryningen" , Simonsgatan 8 i Helsingfors över den digitala tekniken i radio och tv.

Arrangör är R adioförbundet, som också Svenska Pensionärsforbundet är medlem i.

InIägg görs bl. a. av vår forra kultunninister Claes Andersson och tv-chefen Leif Jakobsson som kommenterar innehållen i programmen och av Leif Sällström som talar om den tekois-

ka sidan i produktionen ..

Tidpunk1en for seminariet är kl o 13 - 16.

Lättsammare musikinslag och förfriskningar bjuds också ..

KansLiet svarar på förfrågningar (Marianne Sandell tfn.

09-72 888 20).

Seminariet är avgiftsfri tt och ö ppet for alla intresserade.

Seminariet öppnas av Radioforbundets ordförande, Per-Erik [salcsson.

I I I I I

Julshopping tili Tallinn

Kona varje nummer av GODnfTID, där vi kommer med utförhgare 1 ormallon.

I VW Du veta mera, ring reseledare Anneli Hofer I ___________ ~ IL _ _ _ _ _ _ _ tel. 0~9-241 3 185 .

B I

I B l A Rlu vls E J IE 5 KAP A DE Rj o II 5 E R.\o KLO K A R Elo P A"R U K2JA LI I<A[.Q.RA GA R EIA Ml

B L E I-\AEJI5ATS1DROGIO"Al~ I!LYD I GA)LAN&AlBAPT 151 OS L O ID I~~~YL50RILÄ5KA I .E L L [2 0 V R A IT 0 L K ft:>- A R K E R

EKOIFgNI~T5IBA5uNIDARR

~O~~LE~ATnE~LEVAND~ 5 ATK Ä R I N GlA R \" Ä RjA J'I DAS I LARINON5EN51~.5 I KTERIT

Nl ><oNIRAK!yTT RAjLAOSillE T!T .l.D / GjK A RT]ö AR Av\.!:i 1 0 R E I R EI N A T U RIE N G EL 5 M A N~ Ra A R/.Q... N UINO 5 A INöT ERjR~ D I ~ I<A R \ E..§E T RAM A RfRE"1)A ö R E lB. E 5 L I G A bOIlV" NsvRY.',r~

~ E l S A!:1J L 0 R D D 1\ JA 5 K R

8.

L A T IR Y A

n .,))

;'~ -"L':':Ö~S;':N~t':;'N~G;';':'___ :':;'';:;' ,

Förteckning över vinnarna i God Tids Bokvänskryss

nr 6/99 Else-Maj Häggblom, Kurtensg . 13 , Vasa Eila Nygård, Västerbyvägen 605 B, Broby Anna-Lisa Viherkanti, Halsovägen 10, Helsingfors Gretel Jansson, Saverkeit, Houtskär Anita Segerström, Storgatan 41 , Karleby

Vi fick in 423 korsordslösningar.

Förbundstidningen

godtid ansvarig utgivare VL LIII-Ann June fl-Kousa chetredaklör Brllla Lindblom God Tid utkommer nästa gång den 25 januari år 2000 Material bör va ra på redaktionen senast den 14 janua ri år 2000 Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsinglors.

Redaklionen: tfn 09-7288 8210, GSM 050-5950 937

Annonspris: 8 ,-/s pmm , tärgtillägg e nligt överenskommelse.

ISSN 0359-8969. Moms 0%. Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa Teleton och besökstid kl. 10-14 Ombudsman: Per Thomaslolk Ttn 06-317 9070_ Fax 06-324 2210.

Ombuds mannens hemtelelon: 06-346 0366_ Dlstrlklets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

1

hUI bra vi än borta har, tili hemmet det kära vår längtan står kvar,

Pedersöre Pensionärsklubbs : sommarresa 15-18 juni tili Åland Brändö med tusen holmar och skär, härlig orörd natur omger hotell GuUvivan här.

Om vi tittar noga omkring Adam och Eva i paradiset finns.

Ploeka oss ej vi vili växa här i Österbotten måhända vi trivs ej där.

Här ges ro for både kropp och sjäJ sköna bäddar, god mat, ej mera vi begär, Lugnet och friden ej någonting oss stör simrnande svanar här utanför.

Vi nj uter nu i fulla drag och hoppas på flera sköna dar.

Vår guide ett levande lexikon var Brändös historia sll omsorgsfuUt gav, En stilla stund i kyrkan vi får då guiden berättar frlln foma IIr, Psalmen ljuder så mäktig och klar Härlig är jorden tonar sll underbar, Med farjor tar vi oss senare fram kommer sä småningom till Marieharnn.

Brita var visst lite rädd ett tag, trodde bussens bakbänk lärnnade kvar.

Men chauffören Harry skicklig som vi vet, troUade helt lätt så alla kom med.

HotelJ Cikada vårt nästa mäl med middag och vila nu alla åtrår.

1 Ij uvlig morgon vi vaknar sen tilI fågelkvi tter i solens sken, Guiden Maria tog oss med

Ej fmns en plats oss mera skön än bembygdstorvan kära, Om ej oss rikedom den bjöd den ger oss hopp att bära, Vi vandrar ödmjukt i flidrens spår, kanhända faller en glädj e tår, 1 sornrnarens rika stunder vi prisar skaparens under.

genom mäktig lumrnig lindaUe. 1 Jomala gamJa kyrka en frisfull stämning rår, vi vi U sj unga en psalm förren vi går.

Den blomstertid nu kommer ger en ro vi knappt förstår.

Ragni Sundvik

Sista dagen vår guide Bror-Erik var som nära anknytning tili Sundby har.

Där fann han sin kära Gunni en dag.

God inforrnation om Åland vi få hans kärlek tilJ bembygden vi gott kan förstå.

Kastelholms slott och Jan Karls gården vi besökte och fick oss en kaffetår.

AlIsången ledde han med liv och lust, Pedersöre dialekten för honom var ingen dus!.

Reseledare Helmer Holmvik

lockande långresor

med OT-resor fran Helsingfors Mainau-HoIland Liksom tidigare: Blomstertåget i Holiand, flyg tur/retur + OT·bussen, blomsterön Mainau, Ahendalen, Schwarzwald. Nytt för I år: mera och förnyat program i Hollandl 25.4-1.10.2000

Pensionäremas trivsel i bussen Per tog omhand, när han helt plötsligt utan plats sej befann.

Då August tog hand om hans fru som han sao Med på resan, liksom annars är vår ordf. Per bra att ha.

~.:-;

Prag-Wien-Budapest Gyliene Prag vid Moldau och utflykt i Böhmen. Konsert i Wien, slo«et Schönbrunn, vinbyn Grinzing, Wienerwald , Donaukryssning i Budapest, hästuppvisning på ungerska Pustan m.m.

2-10.5.2000

Naturens fargprakt Åland omger en skönhet, man blott på öar ser.

Många sevärdheter vi sett, vi lagrat i minnet och hoppas det gett, en rikedom för oss, för kommande dar när i minnet vi sorterar och lever kvar.

Men alla längtar nog säkert hern,

~":\II .... . :~_

Passionsspelen i Oberammergau 2000

.~ Bekväm resa med logi 6 nä«er_på samma ".:• •• ,' hoteli. Utllykter i Tyskland och Osterrike, bl.a.

Swarowski och Stilla Natlkapeliet Flyg tili och frAn MOnchen, OT·bussen under resan . Några platser kvar.

16·22.9.2000

:!5jdnuarilOOO

Skydda dig själv och din familj!

Det känns faktiskt lugnare då man har försäkrat i Svensk-Finland.

"II) Svensk-Finland Försäkringsbolaget

Malmgatan 20, 00100 Helsingfors tel (09) 69351 , fax (09) 6935 330 www.svenskfinland.f1

••

Agaren sparar mer. ..

BONUS

T.O.M. 3 %

PRISMA

-

-

,

I

IIcislil numnu:r tlV Gud 'fid u.lmlllnu:r

oPTlMAt

.

~

Julklappstips Den bästa gåvan tili Ditt barnbarn VERDANDI + PLUS Junior barn- och ungdomsförsäkring

Ring genast

I

I