God Tid 2/2000

Nu är det full kommers på fastighetsmarknaden!

Vi tar emot nya objekt!

SPF

~ Ditt förbund ~ ~~

Ring 0400-815765, 019-2461818 e·mruJ: aff.gahnslTOm@surfnctfi

(

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr2

29.2.2000

Ärgång 28

-FRAMGÅNG MED ANLEDNING AV KVALlTET!

KOM OCH RESERVE,lA

_ ~ .OSTNADSFRI

PLANERING,$TlD

Glada miner och trevligt sällskap väntar dig tili havs, Nu firar vi vära levnadsglada ltalienveckor! Kom och njut av Medelhavets läckerheter och favoritmelodier!

3-54 ft

Helsingfors - Stockholmkryssningar fr 0 m ...........................................; ; , (4 personer i samma hytt)

Minikryssning från Åbo och Cinderellas 20 h Stjärnkryssningar fr (4 personer i samm. hytt)

0

m ..

~

~.

Linjen för dem som har fyllt 60 år förmånskortet är var 6:e kryssning gratis • Bokningskoden FGYL ges vid bokningen • Bokning på Viking Lines telefonförsäljning dagligen kl. 7.30-21.30 eiler på din närmaste resebyrå.

Följ med på Gyllene Linj~ns specialkryssning tili Stockholm den 4.4.2000.

Ami Aspelund show på svenska!

VIKING LINE

Helsingfors tfn (09) 123

sn . Tammerfors tfn (03) 249 0 I II www.vikingline.fi

• Åbo tfn (02) 333 133 I

r

2 - God Tid :&/:&000

Anhörigvårdens problem . ärt förbund hade sitt redan traditioneUa ordförandeseminarium senaste vecka i Tammerfors och där publicerade vi ett pressmedde-. lande som ni kan läsa om på annan plats i detta nummer.

V

1 delta meddelande, som behandlade olika aspekter pII äldreomsorgen finn s en passus som stämmer tili eflertanke. Det gäller beskedel om alt vi i värt land idag har ungefår 300.000 anhörigvårdare av vilka c.20.000 får lagstadgal stöd för närstående.

Osökt kan man fråga sig huru många fl er som vore berättigade tili detta stöd, men som av någon anledning inte tagit kontakt med vederbörande myndigheter - eventueUt ofta pä grund av att man helt enkelt inte känner tilI denna möjlighet.

Att en närstAende person tar hand om en insjuknad anhörig är helt naturligt och sedan gammalt kutym i värt kulturklimat. Det är förstAs dä det blir aUtför betungande -'- antingen socialt eiler ekonomiskt - för vårdaren som sarnhäUet träder tili. Det mest ömmande faUen finner vi helt säkert bland pensionärer med en redan ansträngd ekonomi, och som därför kan ha del verkligt tungt i en vårdsituation. Man kan väl tänka sig att vi här kan ha ett vidsträckt arbetsfalt för våra föreningar och deras medlemmar. Gå ut i era hembygder och leta reda på pensionärer som kan tänkas vara i behov av rådgivning beträffande sin egen situation, ocb ni kan kanske känna en viss tilifredsstäUelse ifaU ni kunnat bjälpa en medmäJ1lliska.

r verksarnbeten skaU

';

\

I

, I

man alltid se framåt, moI nya mål och utrnaningar. Men tidvis mäs te man naturligtvis också analysera det förfluUla för att ta lärdtlm av de erfarenbeterna. För sarnfundens vidkommande infinner sig den peri oden då man faststäUer verksamhets-berätlelsen för året som gick - där befinner vi oss just nu.

Säväl förbundel som föreningarna har igen varit mycket aktiva. År 1999 anordnade löreningarna ca 4.500 olika tillställningar med ca 120.000 deltagare. Statiskt setl har varje med-Iem deltagit ca 8 gånger i olika tiJlfållen och har föreningarna anordnat i genomsnift 58 tili-ställningar.

SpecieUt välbesökta har månadslveckomötena varit med i genomsnitt 35.200 deltagare och k1ubb- och kuJturverksarnhelen med 39.400 deltagare.

Deltagandet i förbundets verksarnhet har sä småningom aktiverats. Så gott som aUa kurser och seminarier bar kunnat förverkligas med ett tiJlräckligt antaJ deltagare. SpecieUt viu j ag Iyfta fram körträffen på NorrvaUa i juli, som lockade 160 entusiastiska körsångare.

Och naturligtvis samarbetet med Eläkeliittokring värtdeltagande i de andliga sommardagarna i Kaustby. Den hörsamrnades av över 200 SPP:are.

1 nästa nummer av God tid kommer vi an berätta mern om förtJundets ocb föreningarnas verksarnhel underdet gängna årel Ni har kanske lagt märke tili au förbundets officieUa lexter ofta inIeds med orden "En av för-bundets vil.:tigaste uppgifter är intressebevakningen."

Det vilI jag bekräfta också här.

Del arbetet är mycket långsik-

tigt och nägra snabba beslut ser vi lyvärr mera säUan. Vi förstår mycket väl att medlemmarna är otåliga. De flesta sarntal vi får tiU förbundet berör just pensionärernas ekonomiska och sociala frägor. Jag kan igen en gång försäkra att . SPF tilisammans med de finskspråkiga förbunden gör sitt bästa i dessa frägor. Det är ett arbete som tyvärr inte syns utåt, sällan ser vi stora rubriker i tidningarna och tyvärr sitter ju inte pensionärsorganisationerna med vid de bord där inkomstpolitiska underhandIingar förs och beslut fattas.

Men vi knackar på aUa dörrar!

Lyckligtvis finns det ibland personer som ringer tili oss och ger oss välbehövlig positiv respons. Häromdagen ringde en av medlemrnarna tili mig och berättade om hur en annan medlem, en äldre släkting av FPA fått beskedet om att man beslutat efterskänka hela den

Från redaktionen

Hem, liuva hem Pä platser är så värdeladdade som hemmel.

Hemrnet är den plats där vi kryper ihop och skyddar oss frän omvärlden.

Hemmet är den plats där vi kan vara oss själva, pä gott och ont.

I hemmet förvarar vi våra minnen, våra viktigaste ägodelar och antagligen en del av vår själ.

Hemmen kan vara materiaIistiska ocb fyUda av statusprylar.

Hemmen kan vara asketiska och har det minimum som bebövs.

Men de .fIesta av oss har ett hem.

För dem som bor på långvården, inskränks hemmet tiU eli Iitel skäp med en bordslåda ovanpå och sängen.

Ibland får man ba fotografier med sig.

Några anspråkslösa minnen, och det är också ett bern.

Vatje flyttning drar med sig stora känslostormar.

Pör när man börjar flytta runt ägodelarna har de anknytning tilI minnen, tilI släktingar, vänner, erfarenheter.

Ur flytmingarna väUer papperslappar och fotografier, ogjort och gjort.

Kvar sitter Jaget i ett kaos s om skaU tärnjas för att för krympa sin tiUvaro.

Att åldras betyder att avstå.

Att avstå från ägodelar, frän möbler, frän papper.

Och förhoppningsvis att uppstå, ren som en osIaivet ark, med bara erfarenhetema i bagaget, visare, lättare och k1okare.

I detta nummer av GT sIaiver vi om boende.

Läs ocb begrunda.

Och tänk över de förändringar som flytmingar innebär.

BRITTA LINDBLOM

Ombudsmannen har orclet

Ett mål-och verksamhetsprograrn för social- och hälsovården för åren 2000-2003 godkändes av regeringen senaste år.

Göran Björkman I prograrnmet lägger statsrådet fast målen för utvecklandet av social- och hälsovården, nödvändiga rekommenderande ätgärder och al-lörer för genomförandel. Statens ocb kommunernas ekonomisstora pensionsåterbäringen bon ka läge inverkar givetvis pä tidigare hade krävts på. Hon hur de rekommenderade åttackade förbundet för värt age- gärderna kan genornföras.

Programmet innefattar 21 rande i frågan. Det är den bär sortens sarntaJ som ger oss en- målformuleringar. Vatje mål ergi att satsa vidare. Vi vet ju har ett antal rekommenderade aUa hur mycket osaklig kritik åtgärder, som stöder målet. förlarnar var och en av oss för Dessa åtgärder formuleras i en tid. Mell uppbyggande Iaitik 86 punkter.

Mäl3 bar rubriken: Stöd tili som innehåUer överlagda förslag för fortsättningen för ul- särskilda grupper för att de skall kIara sig på egen hand. vecklingen framåt.

En av de viktigaste insatserna För att ytterligare förbättra för att äldre mäJ1lliskor skaU intressebevakningen har för- kunna behåUa sin funktionsbundet startat ett projekt, där förmåga är att alJ service och man i bilalerala underband- vård är preventiv, främjar ett Iingar med de politiska partier- självständigt liv ocb inriktas na och fackföreningsrörelsen på rebabilitering. Arbetet frarnför förbundets stäUnings- skaU bygga pä respekt för den taganden i pensionärernas åldrande människan och henekonomiska och ekonomiska nes resurser som sarnhäl lsfrågor. Dessutom har bäde för- medlem skall tas tili vara. bundet och våra medlemmar GamIa ocb handikappade Iyckan au kunna anIita Ebba skall få bättre möjligheter Jakobsson och ta del av hennes att bo kvar hemma. Detta sakl-lmskap i dessa frägor. God kan lärnpligen göras genom Tid har i sitt senaste nnmmer stöd tilI instaUering av hissar, informerat om att Ebba är an- reparationer av bostäder, utnyttjande av ny teknik ocb tilibandahåUande av hjälpmedel.

Handikappade bör fä större möjligheter att vara aktiva i arbetslivet ocb delta i andra samhälleliga aktiviteter. träffbar på förbundet två gånger i mänaden. Dä besvarar hon rnedlemrnamas såväl skri.ftIiga som muntliga spörsmål.

Och tili sist. En av förbundets nyheter var att anordna temadagen "Plötsligt aUena". Vi viUe vända oss tili aUa dem av våra medlemrnar som blivil änkor och änkIingar för att tilisarnmans, bland manniskor som delat sarnma erfarenhet, att mista

Rekommenderande ätgärder, som stöder målet är bl.a.

8. Komrnunema skaU utöka sin bemtjänst och erbjuda personer över 80 år hembesök i förebyggande syfte. Vid hembesöken skaU k1ienten få sin funktionförmåga, sina boendeförhåUanden och sitt servicebehov utredda. Stakes och Finlands Kommunförbund gör en utvärdering av effektema av hembesöken med avseende på det framtida bebovet av serv ice.

9. Komrnunerna skaU verka för bättre samarbete meUan social- och bälsovården, idrottsväsendet, rebabiliteringsinstitut ocb olika organisationer i syfte' att ntöka tiligängen tiU aktiviteter och rehabilitering som uppebåUer gamIa människors funktionsförmäga.

10. Komrnunema skaU se tilI att äldre komrnuninvånare får adekvat rebabilitering i eftervården vid sjukdomar, operationer ocb olycksfaU. 11. Miljörninisteriet, socialen nära ocb kär person dela våra berättelser, känslor och tilisammans ge och få stöd och insikter för att orka vidare. Temadagen är ett led i förebyggande av sjukdom och obälsa, som blir sä mycket vanIigare när man i 70-75 års å1dern, efter kanske 50 års äkteoskap plötsligt blir aUena De två tiJlfillena som höUs i Vasa ocb i Esbo samIade tOtaJl ca 48 deltagare. På något sätt kommer vi

och hälsovårdsministeriet och Pinlands Kommunförbund genomför et! projekt för fördelaktiga gemensamma förvärv av hissar och nya hissaltenativ. Projektet startar år 2000.

12. Komrnunerna förbättrar förutsättningarna för vård i hemrnet med . hjälp av bostadsreparationer ocb tiliärnpningar av social teknik. Stakes tillbandahåUer experthjälp för kommunerna när det gäUer ulnytgande .av ny teknik och satsningar på komrnunal hjälpmedelsservice.

En kvalificerad ocb rätt dimensionerad personal som mår bra är en garam för en hög servicestandard .

Detta är A och 0 i vården och omsorgen.

Målen 12-15 bandlar om kompetensutveckling för personalen, insatser för att trygga en tillräckligt stor personaI, stöd tilI personalen för atl den skaU orka samt utvidgad tillärnpning av personalbokslul.

Dessa mål bar 18 förslag tilI rekomrnenderade åtgärder, som stöder målen.

1 dagens läge kan skillnadema meUan kommuners basservice vara stora. Kommunen bestämmer själv hur mao ordnar basservicen.

Många av rekommendationema kräver mera resurser för kommunema, Trots detta faktum utIovas inte i programmet utökade statsandelar tili de kommuner, som inte kan ordna en adekvat social- och hälsovård.

Per Thomasfolk att utveckla den bär frågan.

Jag önskar er aUa rika stunder tiUsammans, bry er om varandra och bygg en Iin och värdefull verksarnhet för detta år för oss att minnas när verks~etsberättelsen för år 2000 komrner tili.

Lili-Ann JuneU-Kousa verksamhetsledare

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Andligt ledarskap, John Vikström, biskop emeritus:

SE EN DEL DILD AV DIG 1 SPEGELN bast.

Och svaret är alltid "Iedarens dåliga fdredörne".

- När jag vigde präster tili deras ärnbete finns där också en puokt i prästvigningen som manar prästema att vara et! fdredöme fdr fdrsamlingen och inte väcka anstöt.

- Samma fråga kan stäUas ledare.

1 GT 212000 skriver vi om boende. ·:·80 ensam? .:. 80 i staden? .:. 80 på landet? .:. 80 med bamen? ·:·80 med service?

Läs mer om MITf HEM ÄR MlN BORG på sidoma 9-12

Förnyelse?

-Europa har en själ, Jacques Delors brukade återkomma tili det temat, sade biskop emeritus John VIkström inför SPF:s ordfårande i Tammerfors.

- Pii svenska är ordet andlig problematiskt eftersom det finns en dubbel betydelse, ordet betyder både andlig och religiös. På finska är det lättare med hengellinen som betyder religiös och herikinen som betyder andlig (själ).

Temat för hans anförande var ·'Andligt ledarskap i fOreningen" och han påminde om att varje fårening har en själ som detär värt att ta hand om, Själen är något mer än bara paragrafer och regler.

- Finns det ett dynamiskt sarnspel mellan förvänmingar så har man en levande fdrening och ett levande fdrbund.

UndeLsin tid som först biskop och senare ärkebiskop har John VIkström en vid erfareohet av att leda samfuncl, av ledarskap.

Själv medgav han med ett underfundigt småleende att han är "pensionärspraktikant".

- Jag över mig i att vara "friherre", sade han.

Förtroende, trygghet. i föreningen -Medlemmama väntar sig att få nägot av sitt medlemskap i en fårening, de väntar sig en bra verksamhet, att ledningen sköter sig, att det finns ett fdrtroende inom fdreningen. Det är en del av det som skapar fdreningens själ, andan i tdreningen.

- VI vet alla hur olika det kan vara, det firms fOreningar med god anda ocb fdreningar med då1ig anda.

- Förtroende betyder att medlemmarna känner sig trygga i sin fdrening. Det innebär ärlighet, sanning, opartiskhet, att det finns en legitimitet i fåreningen, gentemot styrelsen och ledningen.

John Vikström gjorde en utvidgning mot idrottsvärlden och idrottstermer med reflexioner om att både f1aggan och visselpipan behövs.

- F1aggan representerar värdena, visionen som alltid måste bållas levande och visselpipan sigoalen om rätt och fel.

Styrelsen har ett ansvar ocb ordfdrande har et! ansvar för att vårda båda delama.

Moraliska krav - 1 sarnband med presidentvalet talades det mycket om att presidenten skall vara en andlig ledare, påminde VIkström.

- Martin Luther brukade tala om att inte blanda in personen i ärnbetet. Och minister betyder tjäijare, den som är minister har kallats tdr att tjäna folket ocb den som väljs tili ordfdrande har valts fdr att tjäna organisationen och medlemmarna. Det ställs alltså böga krav på ledarskap.

- Den innebär at! man som ledare skall står bakom sina ord, inte vrida och vända på åsikterna ocb också att man har fdrmåga att fatta beslut. Om den fdrmågan inte finns lever föreningen i ständig osäkerhet.

- På hös!en 1970 när jag blev utnämnd tili biskop gick jag tili den dåvarande biskopen Simojoki och bad om råd fOr att k1ara ledarskapet i det svenska stiftet.

Och bans råd har jag fOljt. Som ledare skall man orka stå upprätt och se en heI bild av sig själv när man ser sig i spegeln. Det betyder att man skall vara trogen mot sig själv ocb sin egen övertygelse. Som ledare bar man en personlig integritet. Man bandlar på det sättet som i den situationen känns rätt och riktigt. Som ledare är man också en fdrebild fdr de andra.

- På kurser i ledarskap i Amerika har frågan ställts vad som fdrstör andan i fdretaget snab-

- Organisationen kan indelas i två slag, de som bar låg inIärningsfdrmåga ocb utvecklingsfdrmåga och de som har stor fd rmåga att utvecklas och fdmyas.

De som inte stagnerar och fOrvandlas tili saltstoder medan de littar bakåt.

- Poliliskt och geografiskt kan vi se på länderna söder och öster om oss. De har varit aoktoritära, ordning har varit det högsta värdet. Ledningen har fruktat alla fdrändringar och systemet har underkastats ledningens makt ocb intressen. Ledarskapet går ut på att ge order och bestraffa, då Iider fåmyelsen.

- Ett ledarskap med rum får frihet ocb krealivitet, ett ledarskap som inte hyser rädsla får protester låter nya ideer komma fram, det ledarskapet fOr med sig förnyelse.

- Det behövs både nya mänskor, ny rotation på posterna och att ledningen inte avskärmar sig frän en fruktbar och fri diskus-

Undran i Kronoby:

Hur länge tar det att sy en himmel?

Sid.5

sian.

Den goda herden - Herden har varit den mängtusenåriga symbolen för ledarskapet. Herden går i fdrhållande tili hjorden på olika ställen beroende på bebovet i !locken.

- Som herdestaven har tre delar: kroken, staven, spetsen, har herden uppgiften att samla, stöda och inspirera.

- Ledarskapet kan järnfdras i de termer som finns i staven kroken (collige vaga) betyder att herden går fårst, visar vägen, fattar besluten ocb samlar också vagabondema, deras osäkta vandring får inte förkvävas.

- Stavens skaft (sustenta morbida) betyder att herden stöder de svaga, går rnitt i !locken, uppmuntrar och vandrar med bland oss alla i vår verklighet.

- Stavens spets (stimula lenta) betyder all berden skall slimulera också de svaga, inspirera ocb Iyfta de håglösa.

- r praktiken innebär ledarskap al1 man koordinerar och styr resurser, befriar resurser som finns och tar dem i användning.

- Det betyder också att mänskomas fdrtroende stärks i fdreningarna och att mänskoma är villiga att satsa sig själv.

Om ledarskap i fOrertingen s. 8

Kronoby pensicnärskör

Sid.7

4 - God Tid 2/2000

VERKSAMHETSKALENDER ~~e.n~~~ ,!,':".S!o.n~~s!l!/~e! ! !''!'!~Ö. ':': . . . . .

1.3 15.3 5.4 12.4 26.4 10.5 24.5 13-16.6 21.6 19.7 16.8 23.8

Barbro Wikberg: Demonstration av underkJäder Tryggve Lindqvist: Reseskildring Utfard tilI Ekenäs: Lunch, Svenska klubben Leif Sjöstrand föredrag Valborg firas med lunch på Motellet Möte Vårterminsavslutning pii Fyra Vindarna Skärgårdsresa Lunch på Casino eiler Makasiini Lunch på Fyren Luncb på Origo Sornmarfest på Casino

Varannan onsdag, då annat program ej meddelats sammankomst på Aija's Cafe

~~~,,!,!,;~,~~ ,!,*:".s!".n.ä~s.'~~e!,~n!l. ,~,~ Tisdag 14.3 Tisdag 11.4 Måndag 17.4 Onsdag 10.4 Tisdag 16.5 13.6-21.6

~\

I

Vårmöte i församlingshernmet kJ. 13.00 M ånadsträff i församlingshemmet kJ. 13.00 Hernlig resa till pås ken, stan kJ. 9.00 Hemlig resa i vårens tecken, star! kJ. 9.00 Månadsträff med gäster kJ . 14.00 Resa lilI passionsspelen i Oberammergau och Mainau, f1yg-buss-båt, välkornmen också från andra orter. Paketpris: 7.935,Anmälningar och information: Ulla-Brita WIkstedt (reseledare) tfn. 02-427 101

~~v.;~a. s.'I~,!~k!,. '~~s~'!'!;!'!I~ I!e.n.s~o!,~~e!, !"!'.

J.3 15.3

Årsmöte med program "På vandring", kyrkoherde Håkan Djupsjöbacka berättar med diabilder 29.3 Möte tillsarnmans med " Pernågruppen", riksdagsrådet Henrik Westerlund berättar minnen från riksdagen.

12.4 "Pauli fotspår på Malta" Anette och Stig Frisk berättar.

26.4 "All möta sjukdom" meelicinalrådet CoE Vaenerberg talar.

10.5 Födelsedagsfest för vårterminens födelsedagsbarn.

'}

Alla sarnmankomster häUs kl o 13.00 i gamla församlingshemmet, Ö. Tullgatan 6.

Varje möte inIeds med en kort andakt, lonerier anordnas och kaffe med dopp serveras.

\

MEDDELANDE: Enligt Penningautomatförordningen 29.12.1967/676 kungör Svenska Pensionärsförbundet r.r. del allmänna semesterunderstödet för ansökan. Blrulketter oeh närmare information per tfn 09-7288820, Österbotten: 06-3179070. Ansökningarna bör finnas på förbundet senast den 7 april 2000, adress Indiagatan 1, 00560 He lsingfors, eiler Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa.

••

0

ALDRERAD 14 OCH 21 MARS l

'

SPF arrangerar två kurser för etablcrade äldreråd, pensionärsföreningar, övriga intresserade oeh kommunala tjänstemän.

Kurseroa är plaeerade i Nykarleby 14 mars och Helsingfors den 2 1 mars. Tiden är kJ. 9-16.

Under kursdagen är morgonen ägnad de riksornfattande aktiviteterna, social- oeh hälsovårdsmillisteriets verksarnbetsprogrrun for social- och hälsovården oeh riksdagsbehandlingen av äldreråd.

På eftermiddagen analyseras kommunala pensionsråd så som de arbetar i Sverige, i Nykarleby oeh lokala strategier i Nyland oeh Helsingfors.

Semester och rekreation år 2000

I behovav sernester??

Slödd semester på Norrvalla Rehab Center oeh Sjundeå Rehab Center Svenska Pensionärsförbundet erbjuder under år 2000, med stöd av Penrungautomatförerungen stödd semesterverksamhet i helpension för 46 personer.

Semestern består av 7 dagar i helpension med ett mångsidigt program och behandlingar med massage, rörelseterapi, bastu, simning, örtbad, leromslag, fritids- oeb hobbyledarens ~änster etc.

MåIet Med semestem är att erbjuda m öjlighet tili rekreation oeh avkoppling från vardagen.

Semesterstödet är avsett fOr personer vars Iivssituation och Iivskvalitet har fOrsämrats: - av ekonomiska orsaker - pga sviktande egen hälsa - av sociala orsaker som ensarnhet, vård av svårt sjuk anhörig i eget hem, törlust av make eiler maka osv.

Vem kan söka?

Stödd semester kan sökas av var och en person, som kan anses av sociala och ekonomiska orsaker samt av hälsoskäl vara berättigad tilI stödd semester i helpension, men som inte bar råd lilI det.

Vrd 10-årsjubileet i april1992 ord}Orande Ruth Bäckstralld med viceord}Orande Erland Sundell. 1 Hakgrwlden Elmer Fagerholm i samtalmed en pensionär jrån Kronoby.

Jeppopensionärerna:

TACK RUTH! Jeppo Pensionärskluybb rJ. viii på detla sält varmt tacka sin avgående ordförande Ruth Bäekstrand som i och med årss kiftet överlärnnade ordförandeklubban tili nya krafter.

Ruth var initiativtagare tiU bildandet av e n förening för pensionärer i Jeppo.

Den 3 februari 1982 teeknade 26 pensionärer under stiftelseurkunden.

Ruth valdes som ordförande i Jeppo PensionärskJubb r.f:s styrelse oeh nu 18 år senare, så när som på en månad, stiger bon åt sidan men kvarstår i styrelsen.

KIubben antog mottot "NÅGOT FÖR ENVAR" oeh det har Ruth energiskt oeh ofortrutet arbetat fö r. Verksarnheten har verkligen varit myeket omfattande oeh gett envar något!

Ruth har varit en idekläckare av stora mått ocb alltid taiat for social samvaro och aktiviteter med nöjen, resor oeb motion för alla efter arbetslivsåren.

1 sju år har Ruth Bäckstrand sultit i styrelsen för SPF ocb Likaså medverkar hon i styre1sen för Österbottniska distriktet.

K1ubben tillönskar Rutb många friska oeh aktiva pensionärsår!

ULLA-BRITA OCHCARlTA

Vad kostar semesterpaketet?

Semesterpaketets värde är ca 2.600 mk. PAF förutsätler att

semesterfirarell betalar en självriskandelför semesterpaketet. Självriskalldelen lIIgör 600 mk/persoll. Denna summa betalas direkt lilI semesterstället. Penningautomatföreningen bidrar med skilJnaden, dvs. 2.000 mk.

Hur ansöker man?

Ansökningsblanketter fås forutom från SPF:s kansli, Ioeliagatan 1, 00560 Helsingfors även från kansliet i Österbonen, Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa samt från Norrvalla R ehab Center i Vörå. SPF:s medJemmar kan returnera ansökningarna tili SPF via sina föreningar senast den 7 apri12000. Övriga sökande kan sänder ansökningarna direkt tili SPF:s kans li i Helsingfors.

För att kunna komma i åtanke är det myeket viktigt att ansökningarna ifylls noggrant på samtliga punkter, att en bes krivning över sökandes livssitnation görs och att semesterbehovet motiveras väl.

Observera att: tieligare erhållet semesterstöd inte utgör hinder för beviljande av stöd år 2000, men sökande som inte erbållit stödd semester tidigare har förtur.

Ansökningarna bebandlas konfidentielll.

Sökande får besked om utfallet i god tid fore semestervistelsen.

Alternativa TIDPUNKTER FÖR SEMSTRAR: Norrvalla Rehab Center Sjundeå Rebab Center 4.6-10.6 29.5-4.6 6.8-12.8 15.10-21.10 25.9-1.10

DATORANVÄNDARE: Förbundets e-postadresser är: Kansliet@spfpension.fi Godtid@spfpensionJi lili-ann.junell-kousa@spfpension.fi britta.lindblom@spfpension.fi

Svenska Pensionärsförbundet rf Ordf'örandeseminarium 17.2.2000 i Tammerfors

UTTALANDE Ordförandena för Svenska Pensionärsförbundets medJemsforeningar tog vid sin rådplägrungsdag 17.2.2000 i Tammerfors ställning lilI den alarmerande situationen inom äldrevården i vårt land. Det låga antalet vårdare i förhållande till vårdtyngden på våra institutioner oeb även inom öppenvården bekymrar oss stort. loch med att antalet vårdare har skurits ned föru tsätler man atl anhöriga aktivare tar del i grundvården. Anbörigas delaktigbet är bra i oeh för sig, men atl de direkt utnyttjas p.g.a. ett för lågt antal vårdare, är inte acceptabelt.

Antalet anhörigvårdare i Finland är e .a. 300 000. Stödet tili närståendevård får endast omkring 20 000 anbörigvårdare. De kommunvisa skillnadema i beviljandet av stödel är orimligt stora Situationen inom demensvården är ännu mer alannerande.

Bedörnningsvis sköter 40 000 - 50 000 anhörigvårdare en dement närstående person. Av en undersökning framgår att anhö· riga tili dementa personer är de mest förbigångna bl.a. vid be· viljande av stödet tili närståendevård p.g.a. svårigheten a(t utvärdera vårdtyngden i anbörigvården.

Genom anbörigvården sparas årligen miljarder. Finland har legislativt ett av världens bästa system för anhörigvården. Emellertid tolkas systemet av mynelighetema i strid med lagens anda.

Svenska pensionärsförbundet framhåIler viklen av: • atl man llom äldreomsorgen har en tillräeklig, yrkesutbildad vårdpersonal för att säkra en möjligast god individuell vård, • atl det i olika boendeformer för äldre finns behövlig personaI dygnet runt för att garantera vårdtagarnas trygghel, • att kommunerna vidtar snabba åtgärder för atl förbättra anbörigvårdarnas ställning och • att mynelighetema med utgångspunkt i omstrul:tureringen av hälso- oeh sjukvården går in för nya metoder vilka utgår frän vårdtagarens behov och beaktar helbeten, inte endast vårdgivarens kostnader.

l'

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

@ _.

'"';~~~~!."

Besökstid: vardagar kl. 10-14.

Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell-Kousa Tfn 09·7288 8212. GSM 050·5114 208 Fax: 09-7288 8215.

Kanslisekreterare Marianne Sandell: 09-7288 820.

SPF:s bankkonlo: Spartlanken Aktia 405511-41177 Postgiro: 800012-1203958

Förtlundstidningen

god tUl ansvarig utgivare VL LiII-Ann Junetl-Kousa chefredaktör Brilla Lindblom God TId utkommer nästa gång den 4 april Material bör vara på redaktionen senast den 23 mars Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors.

Redaktionen: IIn 09·7288 8210. GSM 050·5950 937 Annonser: F:ma GärdellBarbro Högiund-Fredriksson, 10640 Dragsvik Ttn 019·241 5397, Gsm 040·5133 773, tetofax: 019-241 5390 Annonspns: 8,·/spmm, 2-färg 9.-/spmm, 4-färg 11,-/spmm.

ISSN 0359·8969. Moms 0%. Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa Telefon och besökstid kl. 10-14 Ombudsman: PerThomasfotk Ttn 06·317 9070, Gsm 050·5575 389 Fax 06-324 2210.

Ombudsmannens hemlelefon: 06-346 0366.

Dlslrlklels bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008-55002307

God Tid 2/2000 - 5

Att skriva om livet handlar om det enkJa, det stora, det fantastiska: kärleken, sorgen, ödmjukheten, åldrande, minnet och också om döden.

Nåja, det är kanske att ta i att säga "det enkJa", men sist och slutligen är alla stora begrepp avskalade och enkJa. Man måste våga närma sig dem.

Och det har pensionärema i Kronoby gjort, inspirerade av Kristina Klingenberg och Birgit Collander.

Ett sängspel om livet som skall uppföras ett par gånger i hemkommunen och sedan på SPF- distriktets vårdagar.

Kristina Klingenberg sä-

ger att de har kastat sig in i skapelseprocessen.

- Vi satte en gräns i tid och omfäng.

Föreställningen tar en timme och går igenom hela skalan av liv.

- Alla har varit med, helhjärta!.

Livet skall levas

BirgH medger att hon ofta varit trött på kvällama men att arbetet varit så tillfredsställande att bon glömmer sin trötthe!.

- Det bar varit roligt och inspirerande.

Kristina och Birgit kompletterar varandra, musiken bar gett ett annat Iyft åt textema, det har varit roligt att

se bur hela sångspelet växer fram.

Kristina säger att hon väntar med spänning på att tiden skaIJ gå fort, hon väntar på att komma igång inför publik.

God Tid gratulerar tili en kommande fin upplevelse.

BRlTTA LINDBLOM

Det som stannar kvar i minnet efter övningen som GT är med om, är att live! aIltid är värt att leva.

Sorg och glädje är som mörka och Ijusa ränder i en trasmatta och båda elementen skaIJ vara med för att det skall bli bra.

Hur är det med ordllillgsjöljdell i Live/ kryddor? jrågar ka,z/or Kristilla Klillgellberg oel!. lärare Birgit Collallder SOIll plallerar lIIusikspelet.

l1vets kryddor efter en id6 av Kristina Klingenberg Livets kryddor, kryddorna i livet: ... är glädje, tacksamhet. skratt ... är tårar, prövningar, sorg ... är utmaningar, energi, styrka ... är skratt och gråt, skratt och gråt ... är lycka!

"

JCärlekssång •

•

•

Mera ellergi, mera glädje oeh kraft, uppmallar Birgit.

•

'Yext: efJirgit Collander Musik: .Kristina .Klingenberg Jag anade din närhet och blommorna slog UI. en blick och en beröring; all jordens g råt tog slut. efJland alla Jolk på jorden - Jör migJanns bara duo efJland alla Jolk på jorden - JÖl' migJanns bara duo

Fortsättning från sidan 3

Undran i Kronoby Livets kryddor - ett sångPådrivare är Kristina Klin- Svar är två lördagar och spel om live!, är ett mycket genberg, kantor i Kronoby kaffetermosen skaIJ vara ambitiöst projekt som pen- ocb ansvarig för musiklivet i med! sionärem a i Kronoby tagit försam.lingen.

Livets kryddor - speglar sig an.

Hon leder pensionärskören livets bela skala: sorgen, U nder hösten 1999 bör- i Kronoby, men också barnkö- kärleken. gråten, Iyckan, jade pensionärskören sam- rer, byakörer, musiklekis mm. ensarnheten osv.

Ja in texter.

Ali musik tilI de nyskrivna När God Tid besöker förMottot var vad som är texterna är komponerade av sam.lingsbemmet för att viktigt i live!, vad skulle du benne. Ny musik och nya tex- följa med en repetition göra på ett annat sätt? ter - det är et! stort arbete! finns också Birgit CoUanResultatet av textinsamder på plats. lingen är dikter, prosatexMånga av textema komter, funderingar som alla Livets skala - med alla mer från bennes penna. kryddor vävs ihop i sångspelet. Att - Egentligen har jag ingkaila det musikaI är kanske Så vi återgår LiU frågan, Hur en erfarenhet av skrivande, att ta i lite väl myckel. länge tar det att sy en hirnmel? säger hon.

•

••

cf)römmen om lyckan Drömrnen om lyckan - är den en chirnär? Är lyckan handfast och nära, där vardagens mänskor i enkeIhet bär sitt livsverk tilI fu llhet och ära?

Drömmen om lyckan är drömmen som bär UI Ieda och mörker och sorger, för aIlt kan vi tåla och aIlt vi oss Iär då dagsIjusa drömmar oss leder.

Drömmar är sköra, kan Iätt skrattas bort, förIöjligas, hånas och smutsas .

Håll fast vid din dröm, för den ger dig kraft att Iysa och gIädja oss andra.

Text: Birgit Collander.

6 - God Tid %/%000

W800 wrnOOQ)@[?08

Dee aår aee lewa med cancer Jaa är eee bewis på dee'

~

l'

~

\

- När jag slutade vid Finlands Bank våren 1992 giekjag igenom en myeket stor hälsoundersökDing. Den visade bl.a.

PSA-värden på 32, när normal nivå är 4-5, berättar Rolf Kullberg, numera pensionär, för klubben i Hagalund iEsbo.

- En biopsi (provbit) visade lokal eaneer i prostata oeh jag fiek rådet att inte göra något åt saken, säger han.

- Jag hade inga egentliga be vär av eaneern och rnin läkare ansåg att eaneern funoi ts i kroppen i ett par års tid. Det var ')obbiga tider", pårninner Kullberg, i slutet av 80-talet och böIjan av 90-talet. Jag ägnade kanske inte min hälsa så stor uppmärksarnhet.

- Under hösten 1992 steg PSA-värdena ytterligare, oeh fem-sex månader efter att eaneem upptäekts hade den spritt sig i kroppen, det var en aggressiv sorto - ÅI 1993 blev värdena skyhöga, över 130, oeh jag fiek en hOlmonkapsel i magen vaIje månad som började reglera hormonproduktionen oeh rnina värden hlev bättre. 1mplantatet, hormonkapseln, fiek ner värdena tili en normal nivå.

- Efter några år böIjade eaneereellerna bli immuna, meclieinbyte kan hjälpa oeh nu har jag gått på eellgiftsbehandling oeh äter smärtstillande medieiner.

- Humöret går upp oeh ner, jag spelar bridge oeb träffar vänner.

Mellan 80 oeh 100 män möter upp på foreDingens möten, oeb det bar oekså varit tal om att grunda en svensk UDderavdelning. Nu går cliskussionerna på finska.

Sjukdomsmannekänger behövs!

- Den som nyligen fätt besked om att ban har prostataeaneer beböver stöd oeh - Det finns oekså vänner samtai med andra män i som undviker rnig, preeis samma situation, påpekar som eaneem skulle smitta! Rolf Kullberg. Det är viktigt Det är en intressant iaktta- att vi kan stöda varandra, sprida information oeh ta del gelse, konstaterar Kullberg.

Istället har han engagerat av varandras erfarenheter. sig i en föreDing som grun- Bland våra medlemmar finns dats för män med prostata- känclisar som ställer upp, b1. a. författaren Veijo Meri, f.d . eaneer.

Föreningen har 5 l 0 med- Keskoebefen Tapio Koski lernfnar i storstadsornrådet, oeb Juha Sipilä. ungefar 30 av dem är Oeh så inte rninst Rolf Kullberg själv, f.d. bankclisvenskspråkiga.

Föreningsmed lemmarna rektör på Finlands Bank. träffas regelbundet i matså- Författaren/politikem Jörn len på Maria sjukhus oeh hör Donner är oekså en av dem foredrag av urologer oeh an- som gått ut med besked om dra meclieinska experter på sin sjukdom. prostataeaneer.

- Vi ger sj ukdomen ett an- Det är en byseh-hyseh- sikte oeh fungerar som sjukdom, säger Rolf Kull- "mannekänger" , säger Rolf berg. Prostataeaneer berör Kullberg. Oeh anknyter på manligheten djup!. ny tt tili tanken om att detta Många tror att det är slut är en hyseh-hysehsjukdom. med livet som karl efter det K vinnors brösteaneer talar att man drabbats av prostata- man öppet om, men prostaeaneer. taeaneer är nåzot man skall FöreDingen grundades i smyga med. Andå är båda slutet av år 1997 oeb intresset hormonellt betingade sjukfor verksarnheten är stor!. domar. 1 Finland lever minst

Cancern smiHar inte men vännerna flyr

Medlemmama i Hagalrmdsklubben ville tala Rolf Ku llberg.

0111

silla erfarellileter lIIed

cancerfåreningen i Finland, Elisabetsgatan 21 B 00170 Helsingfors Ethel Hammarberg

Tfn. 09-1353 3228

ger rcld om när prostatagruppen sam las om nclgon läsare är intresserad, det finns diskussioner pcl gclng om att grunäa grupper pcl andra hclll i landet.

Det borde ske vid de centralorter som har universitetskliniker.

16 000 män med prostataeaneer oeh det upptäeks ea 3000 nya fall årligen. Brösteaneerfallen som upptäeks årligen är ungefar lika många, oeh då är det massundersökningarna (mammografin) som hjälper att hitta de fallen.

Massundersökningar för män?

Mot bakgrunden av sina erfarenheter talar Rolf Kullberg för massundersökningar med PSA-prov för att upptäeka prostataeaneer oekså borde göras på män.

- PSA-provet är ett enkelt blodprov, men idag behöver man rerniss för detta, provet kostar ea 300 marko Slumpartade stiekprov på män över 60 år visade alt två proeent hade eaneer.

- Frågan är om sarnhället har kapaeitet att göra massundersökningar? säger Kullberg. Män borde själv vara observanta i denna fråga oeh ta egna initiativ.

- Jag är ingen meclieinsk exper!. Jag berättar om sjukdomen utgående från mina egna erfarenheter oeh tankar oeh känslor. Men från år 1995 är faktiskt prostataeancern den vanligaste eaneersjukdomen. Tidigare var det lungcancer.

- Var är resursema för att upptäeka denna manssjukdom i tid. PSA-prov har tagits i ea 10 år.

Oeh prostataeaneern kan botas om den upptäeks i tid.

Det finns bra meclieiner oeh man kan ha en bra livskvalitet, sj ukdomen tili trots, understryker Kullberg. Karnpen mot sj ukdomen går vidare.

Jag undrar om ban är bitter över det första vårdbeslutet

som innebar att låta eaneem vara i fred eftersom den var lokal när den upptäektes.

Rolf Kullberg tyeker att det är svårt att vrida kloekan bakåt oeh fundera på om oeh ominte ...

- Då visste man det man visste ... att det var en mera aggressiv form av eaneer som sedan spred sig visste man inte. Ibland är det slumpen som spelar in. Min hustru Tåkade läsa i ett väntrum om en ny eaneermecliein oeh slet med sig tidningen oeh artikeln. Jag tog den tili min läkare som först slog ifrån sig oeh trodde att medieinen inte skulle ba effekt.

- Men jag envisades oeh fiek meclieinen som hade effekt oeb som numera används alJmänt! Det gäller att stå på sig oekså i vårdsammanhang!

Undersökningarna och vården?

- Alla män över 60 år borde ta PSA-prov vartannat år, understryker Rolf Kullberg.

Visserligen stiger värdena vid högre ålder. PSA är ea 45 vid 60 år oeh 6 vid 70, oeh forskningen visar att välcligt många män över 80 år bar prostataeaneer men då har sjukdomen inte mera så stor betydelse.

- Känn efter själv, ibland kan smärtor oekså handla om inflammationer eiler om förstorad prostata. Att bara vänta oeh se hjälper inte!

- Om värdena är överstora följer ytterligare undersökDingar, detkan vara ultraljud eller en biopsi (en provbit).

- Oeb om eaneern spritt sig tas en skelettbild. Så länge eaneern är lokal i prostatan kan man operera eller meclieinera. Operationen är

rätt omfattande oeh kan ha tråkiga följder som urineringsbesvär oeh impotens.

- Caneern kan oekså skötas med strålbehandling, operation görs sällan på personer över 70 år.

Oeh så finns det alternativ som gällde rnig i början av sjukdomen att man inte gör något alls. Istället kollar man upp PSA-värdet var tredje månad.

- Caneer vi)rdas ofta med horrnonbehandling en s.k. LHRH-kapsel opereras in i magtrakten for att dämpa testosteronproduktionen, när hypofysen får detta hormonmeddelande hjälper den eaneem att dra sig tilIbaka. Men på lång sikt blir eaneereellerna immuna mot hormonbebandlingen oeb då får man kanske övergå tili eellgifter eller byta tili hormonbehandling med estrogen (kvinnliga könsbormoner).

- Alla eaneerfall är inclividuella, det är en behandling med don efter person, skärntar Rolf Kullberg. Men ju bättre oeh öppnade relation du har till din läkare desto framgångsrikare är vården .

Efter Rolf Kullbergs anförande i Hagalund, i Esbo, fanns det flere mocliga medlemrnar som ställde sig upp oeh talade om sina erfarenheter av samma sj ukdom, sin medieinering oeh sina tankar med personliga känslor om sjukdomen.

TEXT OCR FOTO: -BRITTA LINDBLOM

God Tid 2/2000 - 7

Forts. från sido 3 ••••••••

SORGEN MÅSTE o FASINTID Man blir frött av sorg . - Vi glömmer bort atl sorgen är en tröttande upplevelse, päpekar Christel Pakarinen.

Ocb sörjande har jobbat "treskift" under den sista tiden tilIsarnmans med sin anhöriga.

Det kan bli långa dagar och vakade nätter och efter de praktiska bestyren med begravningen stär man plötsligt där med tomhel och tankar.

- Ut tärama rinna, Iät dem - Sorg är både fysiskJ och komma, gråten kan pägä psykiskt tröftsamt, med.lic. länge.

Christel Pakarillell gay Att gräta är bäde vackert och goda råd om hur sorg och nyttigt, sade hon och citerade sakllad kall IIallteras ullder Kalevalas vers 41 om Väinäkursell "Plötsligt allella" i möinen och hans tärar som sä smäningom förvandlades tili Esbo. pärlor.

Med.lic.

Att vara arg - får man det?

Christel Pakarinen: - Sorgen är kärlekens lillasys- - 1 myckel sorgarbete finn s ter, om det inte linns kärlek också ilska, varför hände det linns det inte heller sorg. mig, varför gick du och lämna- Sorgen tar sig många olika de mig? Varför har alla andra yttringar, några slutar äta lagad kvar sina föräldrar, sin man? mat. De finns sörjande anhöri- Många blir också arga pä värdga som inte äter ett enda mål personalen. Gjordes verkligen' lagad mat pä ett är, känner ni allting, kunde mera ba åstadigen det? frägar hon och delta- kommits med mera värd? gama nickar.

- Det är också tilIätet att vara - Sär ären uppgiftförpensi- , arg och att vara virrig. Jag bruonärsföreningama, matlag- kar tala om Pippi Långningskurser, och matlagning strurnpsyndromet, skojar för smä bushåll, en bra ide.

Christel.

- Hur är del med sömnen dä?

- Glasögonen finns kanske i Flere av deltagama i ''Plöts- kylskåpet, skorna pä batthylligt allena" skakar pä bu vudet. lan. Man är okoncentrerad ocb Sömnen komrner inte, sömnen dabbar sig. Jag skrev LO.m. tili är för kori, det är bäde svärt att Astrid Lindgren om detta och somna på kvällen och alltför lick ett brev och foto tili svar. enkelt att vakna för ticligt och ligga ocb vänta pä morgontid- Gamla sjukdomarningen. och nya Sedan måste man sova en - Sorgen kan ocksä ta omvästund pä dagen för att ta igen, gen över bälsan. Gamla sjukocb sä blir ryttnen rubbad. domar uppstär i värre form.

- Och sömntablettema, be- Blodtrycket stiger, magsjukhövs de? domar blir svärare eiler så uppJojo, för tankarna bara mal stär nya besvär. Man kan t.ex. och mal, funderar kursdelta- fä samma symplOm som den gama. anhöriga som gätt bort.

- Immunförsvaret kan ändByt tilllätta depresras. Och bur gär det med vänsionsmediciner! nema? Det finns de som förChristel Pakarinen bar erfaren- svinner, som kanske inte vet het av att vara läkare vid bos- vad de skall säga för att trösta. pis-sjukbem som arbetar med Och sä linns det de som stantenninalvärd. nar kvar, ocb nya som dyker Hon bar erfarenhet av att ta upp pä de mest oväntade stälband om sörjande anhöriga, len. döende patienter ocb om värd- Hur reagerar ni själv om personal som har ett tungt någon börjar gråta i butikskön, värdarbete med patienter i li- kastar Christel ut tili deltagarvets slutskede. na i "Plötsligt allena". Vad gör - Sömnmedel och lugnande du ? medel stänger bara in alla proDeltagama funderar, frågar blem i en läda. Ocb sä kastas varandra med hlickarna, vad? nyckeln bort, säger hon. 1 nåOch efter en stund finns de got skede exploderar lädan av som kunde gä fram tili en trycket. okänd och fråga hur del är fatt.

- Del är bättre att äta lätta Andra som föredrar att ignodepressionsmediciner som rera främmande tärar. inte trubbar av sä mycket utan Nägra som medger att det är bara dämpar. svärt att ta tili sig grål, bäde -Och om du inte kan sova, gråt bland vänner och gråt stig upp, städa, läs, lägg pa- bland okända. tiens, läs böcker, bandarbeta.

Det är ingen id6 att ligga Att leva idag - i nuet kvar ocb rotera i sängen ocb - Vad känns bra idag? frågar älta problemen ocb försöka Christel Pakarinen. tvinga fram sömnen.

Deltagama funderar.

- Jag är glad för varje dag, säger nägon.

- Jag tror att det finns nägonting spännande och roligl bakom börnet, säger Christina.

- Man skall ta varje dag som en sällsam skirnrade möjligheI, säger Elsie Tast som är änka sedan många är. Hon har flyttal, brutit upp från Nedervetil ocb kommit geografiskt närmare sina tre döttrar i Helsingfors.

- Men horisonten blir kort efter det att man [yllt 80, anser Elsie.

Växla in på livets spår Pastor Pirjo Lucander från Ingå påpekade att sorgen är ett arbete, hur länge och hur mycket tid sorgen tar är inclividuellt.

- Att börja sörja är att långsaml vända sig mOlliveI, sade hon. Del är viktigl att ta tili sig alla känslor. Det finns en rytro i livet, dag och natt, rutiner som återkommer och följs ocb som

"Plölsligt allena" 19 februari i Esbo ocb 12 februari i Vasa samlade 10talt ca.

50 deltagare.

Under den cliskuterade änkor och änklingar hur del gär att klara av den omställning i Hvet som del är att bH ensam efter ett långt äktenskap.

Kursen samlade också del ta gare bland dem som i föreningarna ofta tröstar och stöder föreningsmedlemmar som drabbats av förlust.

Kursledare var verksambetsledare Lili-Ann JuneUKousa. verkar helande långsaml, långsamt.

- Vi lär oss känna den person vi förloral på'ett nytt sätt. 1början söker vi efter den som gåu bort, vi ideaHserar den bortgångne, men gradvis blir bilden mera nyanserad ocb vi vågar närma oss varandra och nya mänskor.

- Vivi-Ann Sjögren har skrivit mycket bra om sin förlusl.

Hon förlorade plötsligt sin man Paco Serrano, och den som är intresserad kan hitta hennes böcker på bibliOlekel.

Ilskan och besvikelsen över att bli lämnad så plötsHgt kommer mycket bra fram i dem (God Tids anmärkning).

Svell och Heidi träffas dagligelt och äter tillsammalls efter all IIa förlorat silta livspartllers.

- Det är viktigt alt stölla varalldra och lIa sällskap, säger de.

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamemen. Föreningen ställer sakkunnig hjälp till "fiirf"gaJnde vid uppgörande av donationsbrev och testamemen.

Närmare information ger SFV:s kanslichef

Christoffer Grönholm tel. 09-6844 570

KOM I GÅNG!!

Rekreations- och motionsvecka för seniorer

20-24.3. Vi erbjuder dig en skön och avslappnande vecka med instruerad motionsverksamhet: bl.a. vatten- och käppmotionsgymnastik, avslappningsövningar, stavgång, föreläsningar, seniordanser och kvällsprogram. Kursspråket är svenska. Kursledare Anne Sjöblom (idr. instruktör).

Pris 990 mk/perso(helpension), 885 mk/perso(halvpenslon) Anmätnlngar tili Anne Sjöblom 019-2456 540

II KISAKESKUS

Hyvän kunnon Pohja!

PB 1, 10471 FISKARS. Tfn 019-2456 540, fax 019-2456 576

På tai om kosten ••• ~--------...

En kvinna i Syd-Öslerbollen sade, att pastoms tal, "ei ravitse sieluja" (ger ingen näring ät själama).

Och detta var visst sant.

Det har ju dock funnits tider, när man predikal om pOlatisodling och dylikt. Ä ven i vär Upplysla tid kan den andliga kosten vara svag.

Man talar om marknadskraftema eller miljöförstöringo Vi minns smeden Högmans ord till den unge sökaren Paavo Ruotsalainen: "Et! fattas dig och därmed allt: den inre kännedomen om Kristus".

Vi kan inre bestärruna vilken väg någon bar att gå in i Himlamas Rike.

Vi har ju Ordet, psalme- Den kvinna som varje dag i 20 ärs tid går tiU begravningsplatsen, tili sin mans gray, lämnar siu liv ifrån sig och lever ett ickeliv, sade Pirjo Lucander. del är att lämna över livel tili den döda ocb fömeka sitt eget liv.

1 varje sorgprocess finns en mognad, en möjlighet att gå vidare och fårdas med lätt ba-

ma, kristna samfund ...

Ett ord ur Uppenbarelseboken har ofta gjort sig påmint: En av de äldste berältar varifrån de vitklädda skaroma kommil: ur del Slora lidandel.

Vi ville helsl under säng och jubel gå tili paradis, del kan [jnnas ett kors, ett lidande pä vägen, men detta hör tilJ den kristna trons hemligheler.

Vi ser Kristus på korsel på våra allartavlor, men även som den uppståndne, härlighelens Konung. När vi gär "den nedre vägen", förklaras Kristus för oss.

Från institutet Villa Lante i Rom har man en Iin utsikt över den eviga staden. På en vägg läser vi gäster från Finland: "Hioc totam licel aestimare Romam". (Fritt översatt: frän denna plats kan man få en riktig uppfattning om hela Rom.) 1 trons värld ges del en ulsiktsplats, frän den gär tanken genom tiderna tili den Galileiska vårens dagar.

Men på Korsets kuUe 51ulade Kärlekens offerväg. " 0 kärlek som av natt och nöd loch död ej övervanns I vinn oss, vinn väri den med din glöd I ditt kors, din LÖrnekrans". Ps 85 GUNNAR LEVUN gage.

Då ångrar man inte del som varit ocl! fruktar inle del som kommer!

Kurser lyfte upp tili ytan många av de starka känslor som förlusten väcker. Det blev ett kolleJ,,1:ivt söljande.

BRlTTA LINDBLOM

5

ri> folkhälsan

Förmedling av vikarier för anhöriga Anhöriga, som hemma v~rdar en äldre, sjuk eiler handikappad person erbjuds möjlighet tillledighet genom Folkhälsans vikarieförmedling.

Vikarierna är tillfälliga ersättare, som kommer hem medan anhöriga tar ledigt. Minimitiden är 3 timmar. Vikarien kan även beställas för en längre tid, ex en hei dag, et! veckoslut eiler för en hei vecka.

Närmare information och beställning: Ylva Krokfors. tfn : 09 - 615 85 686

8

God Tid

z/zooo

.x-- -- - --- Blljetter: -- -, ......-=::::-.. ~Sl<A

09·61621411

rfATERN

09-61

Tredj e ordförandeträffen • 1 T a llllllerfo rs

~2uf~i3

Samuel BeaellSQbsurdll klllsSlker

Premiär 10 16.3

~

Hur kan vi bygga upp andan ijöreningen?

Hur kan vi stärkajörtroendet i/jör jöreningen?

Hur kan vi möjliggörajörnyelse ijöreningen?

DE FYRA fÖRSTA fÖRESTÄllNINGARNA EmR PREMIÄREN 18.3, 21 .3, 22.3 och 23.3 Id 19

handlar, R·kiosker, banker och postkontor

2 BIUffiER nu PRISfT AV 1! norm.pris biljetter (1OOmkl

Telegramtjänsten 020212

regi: Erik Pöysti i rollerno:

Anja Bargum, lasse Pöysti, I Tom Pöysti och G öran Schauman I

HJÄRTSTIFTELSEN (09) 752 7521

www.svenskateatern.fi

~

~

.

~

VMYLLnÄMPja i naturskön om givning!

God mat, kalle, s m ått 0 gott!

• Grupper & resenä rer, vik inl

\

MYLLYLAMPI RESTAURANTS 03 100 Nummela . 01 9·335 177. fax 019-334508. 0400·446374

Följ med på någon alf Ifåra trelfliga bussresorl ESTLAND, TOlLA - Hälsovecka HEMLIG RESA- Ja, VM Iror du ... ?

ESTLAND, TARTU - bLa. Narva, Peipsisjön SKÄRGÄRDENS 1UNGVÄG Pargas - Nagu - Korpo - Houtskär Iniö - Gustavs - Nddelldal 19-22.7. ÅLANDVlAKUMLINGE (faIl Ships Race i Mariehamn] 14-1 6.8. RANTASALMl-Insjöfinland med bLa. hättur 27.8-1.9. DÅNMARK Köpenhamn, Srorabältsbron och Öresu,ulsbron

Det var några frågestäJlningar som de ca. 60 ordförande inom Svenska Pensionärsförbundet fick lov atl bita tag i under den tredje ordförandeträffen 17 februaIi i Tammerfors.

Och funderillgarna och råden var många och goda.

De skalI föras ut tili föreoingen och medverka tili att föreningsIivet bIir mångsidigt och vitalt, kort sagt att föreningen leverl Det behövs mera glädje och öppenhet.

Ordforande skall kunna delegera.

Se tilI att tröskeIn for nya medlemmar börs tillräckligt låg.

Styrelsen skall Iyssna tili

medlemmarna ocb ta deras önskemål i beaktande.

Ordforande leder föreningen, men kan också bIi ett hioder.

Det gäller att se problemen i tid.

Föreningarna skall ha en egen strategi.

Se tili att föreningsmedlemmama som är nya får möjIighet att bekanta sig med de an- - VlSselpipall ochjlaggan är dra, att foreningen inte vid sina viktiga både i idrott och i lemöten håller fast vid beslämda darskap, 101m Vikström illgrupper och sittplatser! spirerar ordjörallde inom Styrelsen har en uppgift jörburulet. som opinionsbildare.

Styrelsen är en referensgrupp for ä1drerådet ifall det finns ett sådant i kommunen ..

Korridorsnacket efteråt Personliga kontakter är vik- skall helst höras i möteslokatiga i alla riktningar. len så alla kan vara med.

Ordförande skall järnka åsikter och vara dip1omatisk.

Ordförande skall sarnmanfatta diskussioner och inte tycka så mycket själv.

Ordforande skapar förtraendet i foreningen.

Med den listan i åtanke har både styrelse och ordförande ett viktigt arbete framför sig.

U nder ordforandeträffen underströk också chefredaktör/informalÖr Srilta Lindblom betydelsen av att informationen sköts bra inom föreningen.

Verksamhetsledare LiliAnn Junell-Kousa tog upp viktiga punkter UI förbundets strategi och påminde om att varken förbundet eiler föreningarna kan driva omkring utan mål for sin verksamhet.

BRITTA LINDBLOM

LED.ARSKA~S»-I_SKUSSJOttE_

..•

Med anledning av ledarskapsdiskussionen i Tammerfors skickar styrelsemedlemmen Sven-Erik Wester ett fax med följande kommentar om ledarskap som han anpa~sar tilJ företag.

Men desamma tankarna går bra alt tillämpa på ordförande i en förening.

26-31.3.

17-18.5.

5-8.6.

25-27.7.

Rcseledarc Anneli Hofcr. Ring gärna och [rdga tnera!

Bokningar: Hangö Trafik 019-248 1004 eller Annell 019-24 13185

'_ ANGÖ _RAF'K HANGON a"KENNE Registrerad resea" angör

GRUPPERI Vi s krädd a rsy r er resa l

Genom alt använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

Våraadressererhålles

från banker. bok·. blomsfer· och

Pff.~~:~:rn~!~t I~~d~g~ni~~~~r~~r, vårt konfor.

001r~~~~m~~F~ks

Tel. 980043 000 medlakalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

- Hur Izar ni det Izär? Kanslisekreteraren Marianne Sandell i ny röd tröja hör om grupparbetet löper bra.

Ledaren bör:

- vara opartisk - vara en (jljoare - ej blanda in sin egen person och arbete - stå för sina ord - ha förmåga att Iatta beslnt - ba en heI bild när man tittar ' - - - - - - - - - - . . . . , sej i spegeln - p äverka andan positivt företagel - inge förtroende hos medarbetama - kunna fömya sig

~ RESOR

2000

Å rets resebroschyr är jullspäckad a v il/tressal/ta och im.eh ållsrika resor!

Om On inte redan har fån den bemskickad, ring gärna tili oss så posta! vi den till Dig!

Några smakprov: Sommarens höjdpunkt!

Gardasjön, Wien och Berlin 11-22.6

flyglbuss

6 450 mk

- =~

tackla ett felaktigt

- vara en forebild för andra - frigöra resurser som väntar på att bIi väckta - stärka mänskors självfortroende - ha en fönnåga art lära sig någotnytt Att förslÖra andan i foreta-

get är inle något större pro· hlem.

Att reparera detta är svårL God Tid fortsätter gärna debatten om 1edarskap i fÖfeningama. Vi tar gärna emol Sidrag med tankar om hur föreningslivet kan förvandlas, förändras och förnyas.

Skriv tilI GT, Indiagatan 1, 00560Helsingfors.

Om· det känns motigt atl skriva, ring då chefredaktören och dela med dig av dina funderingar spå hjälper han med fonnuleringarna. Ring Brilta Lindblom, tfn. 09-72 888210 eiler 050-5950 937.

Rundtur i Balti1rum

Riga, Vilnins och Tallinn 1-6.6 .

2640 mk

De estniska pärlom a

Haapsaln ocb Ösel 22-25.5

1 560 mk

Mainan, Moseldalen ocb HoUand ""~~ f'''''' 27.4-4.5

5 550 mk " ••• ",., .

King så berättar vi mera! flyglbuss

LINDHOLM LINES Tel. (09) 348 9808. (0 19) 2 12 6210

Öpper: yard. k1 . 9-17. lö slängt

GRUPPRESEBYRÅ

RES Nl! Vi sköter gäma planering. tidtabeller, bokningar, bekräftelser, hela ruljansen.

Endagsutfärder, resor i hemlandet och Balticum.

Adr: Krämareg. 10, 06100 BORGÅ Tel: 019-585 797, 0400-690 225 fax: 019-585 044

God Tid

Z/ZOOO - 9

Docnde, på många sätt . • • Omvöx/ande moffagning AJlt från direkta frågor tili presidentkandidaterna tili operationer på annan ort tili FPA:s återkrav av folkpension i kombination med kundbetjäning bristande kom upp under min första telefonnottagning på SPF den 2 februari. Det kändes som att komma hem. Under de mänader jag varit borta från FPA-inforroationen har jag försökt följa med lagändringar och annat aktuellt och kundema har jag haft med mig var jag än rört mig. En fast telefontid gör det lättare för både kunderna ocb mlg.

Dessutorn upplever jag den här kontaktrnöjligheten som et! mycket uppfriskande andningshål.

***

Rubriken pä förbundsordföranden Göran Björkmans ledare i God Tid 1/ 2000 var "Eln pension pä 2.500 mk i månaden, en skarn!" Den föreföll först ba retat lIpp en läsare i Esbo. Men det var helt tvärtom. Han var nöjd med ledaren ocb rubriken. Men ban ville atl de bäda presidentkandidaterna skulle få tidningen tili den sista stora valdebatten lorsdagen den 3. (d.v.s. följande dag). Vi insåg båda att det var orimIigl. Jag lovade i alla fall försöka ringa TV och fråga om de tar emot telefonfrågor . De gjorde del inte, men om de hade gjort det skulle esbobons fråga ba varit om kandidaterna anser det vara rimligt att ha 2.500 mk i folkpension och hur mycket den borde höjas.

Kandidaterna kom verkligen in pä pensionärernas ekonomiska situation, men det var inte vår fortjänst.

***

Jag trälJade for några år sedan en Radhus tillsammans äldre pensionär, som inte hade så mycket annat att leva av än 1vår närbet finns ett radhus med grundpensionen. Han bodde i en 6 lägenbeter. Här bor i dag pengammal bostad bestående av sionärer i 4 lägenbeter. Från börstorstuga och en Iiten kammare jan när det byggdes var del bara förulom farstun. 1 båda rummen yngre folk sam stod sam ägare fanns vedspis av äldre typ, men tili lägenbeterna. Pä en ganska under den kaIIa årstiden använ- kort tid har de yngre bytl plats des endast storstugan for att spa- med sina foräldrar, s1l att i dag ra på ved. 1huset fanns inget WC bor radhusbyggarna i egnaeller badrum, ett utedass och en hemsgårdar. Naturtigtvis böIjatiten bastubyggnad på gården de del for de yngre med att renofick duga vera den gård som foräldrarna Med fornöjsarnhet och gotl hade bott i. För de gamla var det humör kunde han existera i sin en lättnad att komma ifrån en hel ensarnhet tack vare sparsambet del arbete som foljer med ett egav stora mått Han hade inte pfÖ- nabem. Radhusel som byggdes vat något bät1re så därfor sakna- for 5 år sedan, med 60 tili 80 de han inte de bekvärnligbeter kvm stora lägenbeter är natursom vi andra anser höra tili tivets tigtvis fullt modernt byggt, i en nödtorfL lugn och vacker miljö. Nu får de äldre ta dagen som den kommer, del enda de behöver göra är att Generationshuset sopa rent frarnfor den egna ingången, och kanske sköta blomDel finns flera intressanta fall av moma omkring trappan. Inga boende. Inte så långt härifrån onödiga bekymmer for andra finns det ett stort hus där två gehus än lägenbeten. Snöröjning, nerationer bor. Forroellt är det gräsklippning och renbållning den yngre generationen som bor skötes centralL i huse~ men morroodem bor dfuännu med en dotter. 1 huset där de båda familjerna bor i varsin Kravläsa bostäder ända finns alla bekvärnligbeter och centralvärme. AJIa lever och Trenden är likadan överallL arbetar på det jordbruk sam den Man kan generellt säga att när yngre familjen äger och snart åren tynger söker sig de gamla skall överlåta tili ännu en yngre tili mera lättskötta lägenbeter, tredje generation. Sä går livet vi- om det finns möjligbeter. Det är dare, jordbruket utvecklas och ju en ekonomisk sak.. 1 många fOder sina brukare. Morrnodem, fall har foräldrarna hjälpt de på äldre dagar tite rörelsehind- yngre så långt de orkat, for att rad saknar kanske en del hjälp- sedan nästan bU utan själv. Med medel på grund av sitt handi- endast grundpension finns inte kapp. Men tack vare närbeten tili så stora marginaler i dag. dötlrarna skapar det en viss trygghet for henne.

Västerbankrno, i februari år 2000 STIG SUNDVIK Längtan tili landet

byråer som inte använt cirkulärversionen utan skrivit egna brev, som fätt ett annat mottagande.

Ebba Jakobssoll

tralens läkare bör kuuna skri- sätt. Överoattningspenning va remlss tili plastikkirurg. kan också betalas. Taxan är Ingreppet kanske inte ens krä- dock läg. Det kan gå snabbare ver sjukhusvistelse. Kostna- att försöka operera privat, derna torde inskränka sig tili men det blir mycket lätt kostbälsocentralavgift. Resor över nader tili fem- ocb sexsiffriga 45 mk (enkel) ersätts av sjuk- belopp. Sjukförsäkringen erförsäkringen och läkarordine- sätter bara en liten del. rad medicin tili 50 procenl. *** Om ingreppet görs privat erFPA:s vid det bär laget sätter sjukförsäkringen en del ökända brev om återkrav av av kostnaderna. Men det kan folkpension som utbetalats b1i ganska stora kostnader " pä felaktig grund" har gjort ändå. många upprörda. Med aII rätl.

Maken hade fätt veta att Hela 700 000 pensionstagare ögonbottnarna inte kan operehar fåtl sina pensionsbelopp ras. kontrollerade genom en s.k.

1 den stora lokaltidningen korskörning av datasystebittade ban en artikel om att meno Att det bela fick stor puoperationer numera utförs på blicitet berodde på av svenska några orter, dock inte pä hans eftermiddagspressen slog upp eget centralsjukbus. Hoppett fall där en 91-årig sverigefullt bade han bestäUt tid hos finländare krävdes på omsin ögonläkare. Jag bad bokring 90 000 mk. Brevets nom ta tidningen med. Fråmottagare fick en sådan chock gan var om han kunde få reatt hon harnnade pä sj ukbus. mlss tili centralsjukhus på anMassmedia ägnade mycket nan ort och i såfall resorna ertid och utrymme åt det och satta. Jag svarade att bör gå FPA:s ledning och ansvariga bra, dä hans egel centralsjukbade det kämpigt. Folkpenbus inte kan ge den servicen. *** Etl åboländskt par hade Huvudregeln är att resor o.d. i sion av vad slag det vara må ögonproblem båda två. 1 regel ersätts enbart tili när- har rätt små belopp. Retroakdel ena fallet rörde det sig maste läkare eiler vårdinrätt- tiva återkrav kan dock stiga om grumliga ögonbottnar ning. Men bär måste special- tili kännbara belopp. Om det efter starroperation ocb i vården sökas på annat häll. kan bevisas att pensionstagadet andra om bängande Resorna ersätts som i föregå- ren i god tro tagit e mot sin ögonlock som skymmer ende fall. Följeslagare är ofta pension ocb inte medvetet synfaltel. Ögonlocken bör nödvändig när det gäUer försökt skaffa sig större förkunna rättas tili med plas- ögonlngrepp. Också följ esla- måner kan summan minskas tikoperation.

Hälsocen- garens resor ersätls på samma eiler efterskärtkas helt. ÅterbetaJningen sker i a lImänhet så, att den månatliga pensionen sänks tiJl en del. Det kan ta mycket lång tid. SäUan krävs hela beloppet in på en Ebba Jakobsson dejourerar pä kansliet, pä Indiagatan 1, i gång. 1 såfall bör pensionstaHelsingfors enligt foljande tidtabell : garen ba andra tillgångar.

I mars, 15 mars, 29 mars, 12 apriI, 26 april, JO maj ocb Det bär och mycket annat 24 maj. framfördes av en sibbobo, väl insatt i dessa frågor. Hon Tidpunkten är 10-13. hade läst del cirkulärbrev som Hon näs antingen på kansliets telefon: 09-72 888 20 eiler sändes ut ti)1 dem som fastnat på mobilnurnmer 040-715 2926. vid gallringen och tyckte att Det går ocksä bra att skriva Svenska Pensionärsförbu ndet var mycket burdust och del, lndiagatan 1, 00560 Helsingfors och märk kuvertet opsykologiskt formuleral.

Fråga Ebba.

Jag svarade att det finns FPA-

FrågdEbbd:

***

årt boende har i alla ti nuin s(,1dsmiljö. När hennes far der varit av många oli och mor levde ägde de en större ka slag. Vi här i Nor- hus i samma stadsdel. Senare när den är helt beroende av att bosta- huset blev i behov av renovering den håller ett visst mätI av stan- sålde hon huset och köpte en akdard. När temperaturen håller tielägenbet i ett då nybyggt hus "sig omkring -25 grader ocb ännu nära intill. Men längtan ti11landet lägre är det ingen som vili bo i en fanns hela tiden där. Under Oera bungalow av södemmodell. år sökte hon etl ställe sam kunde Delta är väl i alla fall del primära passa hennes önskningar och att bo taden kan erbjuda skydd fann så småningom en titet hus mot kölden, därefter kommer med egen tomt, 12 km utanfor alla de andra faktorerna med i staden. Men åren tar så småningbilden. En ensarn äldre pensio- om ut sin räu, så for elt par år senär med gamma! bostad, byggd dan sålde hon torpet sam hon kalnågon gäng på 4O-taIet, kanhän- lade stället 1dag trivs hon myckda önskar att få bo de sista åren et bra l sin lägenbel, det är lugnt av sin jordevandring i en lite be- ocb stilla, men ändå nära tili centrurn och butiker. Det går bra sa kvämare bostad. länge man får vara frisk. var hennes slutkommentar.

Utan bekvämligheter

Lokalbyråns kundservice fick också kri tik. En ansökan om vårdbidrag för pensionstagare var exempel. Den blanketten är sä detaljerad och berör rätt inrima detaljer. Känner man inte tili den kan man bli förvånad över de fTågor som ställs . Men det beror också på hur de ställs. Här krävs en hei del finkänsligheL Det handlar om inkonlinens, förroäga att klara toalettbesök och liknande. I det här aktuella exemplet försökte tjänstemannen stäUa frågorna så folkli gt som möjligt. Det lär ha varit ungefår: " Kan han själv torka sig i baken" ... Kunden blev arg, rafsade åt sig sina hand lingar och gick.

V årdbidragsansökan fick vara den gången.

Förhoppningsvis har det ordnal upp sig sedan dess.

Har någon rätt tili vårdbidrag, som är mycket svårt att fä, så är det skäl att försöka få ansökan gjord.

Ett faktum är att både den här ocb andra blanketter skulJe kunna forrou leras på annat sätt.

Sibbobon hade också en hälsning tili Svenska Pensionärsförbundets styrelse och deras samarbetsorgan.

Folkpensionen där den ännu finns borde bli lika stor for makar/sambor och ensarnslående. Makar har 19 procent lägre folkpension per man än den ensamstående grannen. Det bär har funnits åtministone sedan 1957. Baktartken var alt ell t våpersoners bushåll i proportion är billigare än etl enpersons. Det märks bl.a. då ena maken fåu folkpension elt par år före den andra. Så länge hon! han är ensam om att få folkpension är beloppet samma som för ensamstående. När det är dags for den andra all söka folkpension får vardera det lägre beloppeL Den först pensionerade makens pension sänks. loch med atl antalet folkpensionärer minskat tili följd av lagändringarna 1995-96 berör problemet inte så många' som föruL Där det dyker upp leder det tili fö rargeIse. Ocb borde kunna åtgärdas.

***

Vi läter budet gå vidare tili SPF:s ledande organ och beslutsfauarna.

E bba Jakobsson

Jag har en god vän sam bor i Vasa, en darn. Som barn vistades bon sammartid myckel på landet hos sin farbror. 1 dag är hon över 70 år och bor sedan 37 år tiIIbaka i en lägenbet om 54 kvm stor sam ingår i et! bus med 4 våningar.

Hon är fOdd och uppvuxen i ge-

•

HGH

~

Sågat virke

Skåldö, Ekena, g 0 19·201 4 11

- bygger och reparerar - hus och bryggor - fäJjtransport ( Pråin 0400·203 508) Bygg 040-568 1361 , 0400-200 671

10 - God Tid 2/2000

KROnOBl'VÄGEn IS4: VART DEn mm

Huset som jag oeh fru bor i byggdes sommaren 1947.

Gården uppfördes av min far, min yngre bror oeh mig själv.

En tiIIbyggnad gjordes år 1972.

Den totala bostadsytan omfattar 130 m' , oeh ekonomibyggnaden 55 m'.

Jag har senare uppfört en fri slående ekonomibyggnad år 1991 om 47 m'.

Stornmen av buset är timmer som köptes i Perho, där det timrades upp, togs ner ocb transporterades per biJ tili Kronoby.

i

\

t

Mina händer - skapandets g1ädje Vilken är fOrdelen med all bo i ett hus som du själv har varit med om an uppföra järnfört med att bo i ell bus som bygglS av andra?

Atminstone kan man inte skylla på andra de fel som gjorts, del är ell plus.

Oeb visst finns det minnen man gärna återkaUar från byggnadstiden.

Känslan att själ v ästadkommit med egna händer, skapandels glädje, skulle j ag kaUa del. Är man dessulom intresserad av all j obba med trä, är det dubbel glädje.

Jag hade redan vid planeringen av buset stannat för att om möjligt bölja studera vid Ekenäs Forstinstitul.

Vintem 1947 högg jag stoekar som sedan sågades tili plankor ocb bräder för busbyggel.

Jag kom sedan au vara med om sägningen oeh byvlingen av virket, sä hela proeessen från början till slut är bekant för mig.

Visst är det många saker som man skulle ha bebövt känna till som hade gjorts annorlunda, om yrkeskunskap funnilS. Det fanns ju inte heller tillgång till dagens materialutbud, dessutom var aUt pä lieens, förutom trävirke.

Krigel var slut oeb troIS en dyrköpt fred fan ns det tro på frarntiden. förr eiler senare för den som Det gäUde art gå vidare.

Bygga elt hus oeh skaffa sig bor i ett eget hus är, hur gör vi när skölSeIn av buset inte utbildning. mera går med egna krafter?

Eget bus - egen frihe!

Hur gör man dä?

Jag vet inte, men det är Friheten upplever jag är slörre i ett egnahemshus, än om man kanske svårare för oss som bor i ett rad- eiler våningshus. bor i et! eget bus att anpassa Där kan detlärt uppstä kon- oss vid bögre ålder tili omllikter av olika natur, mest om givningen ocb tili förändringen i boendet, antingen det är smäsaker, men ändå.

Man tvingas att i högre grad pä elI pensionärshem eiler ett ta hänsyn till ina grannar i ett vårdcenler av nägol slag.

Jag kan intebedöma saken, våningshus.

Ett problem som uppstår men jag antar att del uppstår

TERESATACKEN OCH ANDRA ARBETEN - Skelettel böljar säga upp kontraklet, ryggen och knäna är iote vad de var förul, säger Ester Kallis, oeh visar sin boslad. Hon har bolt i huset sedan 1973 ocb är faktiskt 94 år.

Dä kanske skelettel bar räll alI gä ner i ell lugnare varv?

- Hörseln är ime heller sä bra efter en förkyIning i ja-

nuari. Den gick med en gång, säger hon, oeh det är svårt, att vänja sig med nedsatt hörsel och apparal.

•Men bostaden är hon mycket nöjd med oeh oekså med att hon får hjälp med tväll och sädant som är lYllgre.

- Sen är här sä trevliga program, tycker hon. Alla dagar händer det nägol. Jag är i lrygga hän der bär. De får ta hand

om mig belt och hället.

Esler stickar för art håUa sig igång, Teresalappar tilI täcken, del är enkelt och alla kan kJara av det. Och så gör man samtidigl en god gärning.

- Oeb sä har vi sä trevligt med balkongerna nuförUden, jag tittar pä naturen oeb fäglama.

Ester Kallis i sill vackra rokokosoffa trivs på Emeliehemmet.

problem vid en omsläUrting i boendet.

Mark och !rädgård?

Om jag fick välja, föredrog jag nog all bo i radhus, med en egen ingäng oeb pä markplan, järnfört med att bo i ett våningshus Möjlighel till en liten trädgård är ju dessulom en viktig fördel för den som bor i ett eget hus.

Vanligen finns det utrymme för ett litet grönsaksland för

den som är intresserad.

Jag vet att det är av avgörande betydelse för måogen dä det gäUer att välja boendeform.

Jag anser att träbus hör bemma pä landsbygden.

Der är levande malerial ocb aldrig belt tyst.

Bäde stark värme och köld inverkar ocb gör att huset levero Därmed vili jag inte säga nägot fördömande om bus byggda i tegel eiler betong.

Det beror ju på om det är etl vånings- eiler egnabemshus viJkel byggnadsmaterial Som skaU användas.

Känslan av att bo i etl hus som man själv varit med om att förverkliga är verkligen nägot man uppskattar.

Ar 1946, efter kriget, näe planeringen böljade var del brist på aUt byggnadsmaterial förutom trävirke.

AlIt var pä lieens, ingenting fick köpas fritt.

En vi ss grä marknad (svan) fanns oeh bl.a. kunde man köpa spik från Norge.

Det var ett enda springande och letande för att få ibop materialet.

Kostnaden för dätida gårdar som uppfördes i Kronoby gick upp tili mellan 400 000 och 750 000 dätida marko Kostnaderna berodde givetvis pä storlek oeh pä utförande inornhus.

Vattenledningar böljade dras ocksä här i Kronoby, men vår gård anslöts inte. Den läg inte lännpligl tili i förbäUande tili hu vudledningen oeh vaunelS bestod dessutom bara av ävatten.

Takmaterialet var i början av pärtor, men ersattes av pläl i slulet av 1950-talet.

JAN-ERIK RUDNÄS

NYCKET NUSIK OCH BALKONGLIV - Jag boddei Jakobstadi en bostad som blev aUdeles för stor för mig när min hustru dog, berättar Paul Granholm. Han har bot! i buset sedan 1993.

- Det är kJan att det blev en omställning att flytta från Jakobstad efter många yrkesverksamma år där. Släkt och vänner finns ocksä där.

Men i Jakobstad fanns inte riktigt en sädan boendeform som jag ville ha.

- Bosläderna för äldre är sä smä.

Paul bor i en av de större tvårummarna med balkong på Emiliebemrnet oeb byllorna fulla med klassisk musik och böcker.

PauJ Granholm väntar pä våren. Den inglasade balkongen ger möjligheter till odlingar.

- Verbena, nejlikor, petunia och lobelia hade jag i fjol.

- Trädgårdar och odling är

rnitt stora intresse, säger ban. Jag bänntade t.o.m. en Agapantus från Madeira ocb hade tänkt planlera den, men det blev för krävande sä jag gay den tilI min svärdotter.

Han ser ocksä fram emot gårdstalkot och planeringen av bela husets gård bara det blir varmare, det är etl gemensamt, trevligt projekt.

God Tid 2 / 2000 - 11

Karleby och Emiliehemmet: o

0

MANGA SMA DEM ... INNB 1 ETI STOKT - Kommersen'ldet Björklund, vars mamma bette Emelie, 1ade egentligen grunden till Emeliebemmet genom an donera tomten som hemmet står på, berättar direktionsordfdraode Inger Savela.

- Men om vi går till star!en böIjade iden växa från en understödsfdrening, Föreningeo fOr d e gamlas hern i Gamlakarleby som gruodades redan år 1907. Föreningen hade som mål att öppna en hem fdr "ensamstående darner". På den tiden hade familjer och fdretagare ~änarinnor och anställda som hodde hos familjenlfdretaget under sin yrkesverksarorna tid, men när de blev gamla skulle de också ho någonstans. År 192 1 öppnade det första Emeliehemmet sina dörrar fdr åtta ensamma damer, berättar Inger.

- Idag är hemmet ett servicehem med 50 hostäder och en personaI om 7 anställda Huset är inrättat fdr iriska ä1dre personer, men är f1exibelt.

- Vi kräver inte hemortsrätt av dem som bor i huset, man kao aIIlSå f1ytta från en annan kommun tilI Karleby och bo i här hos oss. Efter elt år har man hemortSrätten och kao också få slöd på servicehemmet av hem-

sjukvård och hemvårdare om det behövs.

Hög medelålder Inger Savela har vant direktionsordfdraode i 7-8 år ocb känner bra till Emeliehemmet.

Hennes egen mamma tillbringade sina sista år här.

- Huset har byggts UI i etapper, gruoden i den nuvaraode byggnaden är från 1971 och den sista tillbyggnaden år 1998 ulÖkade boslädernas anta! med 22, alla med inglasade balkonger, breda hygienutrymmen som är ruIlslolsanpassade och med handtag i badrummel som stöd.

- Å1drarna kan vara rält höga 70 till 95 år, säger Inger och stöds i den tanken av Viola Thylin som är fdreståndare.

- Atta personer är över 90 år och tre är näslan 90 av våra femtio invånare, säger Viola.

InfIytmiogen till servicehemmet fdljer årstidsrytmen. På höSlen är del mest efterfrågan på plalSer, på våren ocb somrnaren tycker de f1esta att de k1arar sig.

- Tröske1n attflytta till ett servicehem kao vara hög om man bott på landsbygden, på marken och i sitt ege! hus.

- För elt lall sedan f1yttade en person från Oja upp till oss, be-

- När vi byggde till elva hostäder var redan sju stycken reserverade inom en vecka fast de som reserverade plalS på Emeliehemmet vissle att det skulle ta en år innan de fick f1ytta in!

Del finns en vid skala av andra inrätloingar både sådana som drivs av samfund ocb av kommunen. En del av invåoarna i Emiliebemmet har rehabiliteralS så bra att de kunnat f1ytta från tyngre vårdformer till elt självständigt liv på Emelie.

Svea Silander som vi tittar in hos i fdrbifarten är mycket nöjd med silt nuvaraode Iiv. - Nog har jag en fint hern, sägerhon.

Hon har en syster som är 93 år på elt å1dringsbem som heter Ventus, också det i Karleby.

Svea tycker mycket om atl promenera och en del av tiden använder hon till an läsa bögt fdr en synskadad annan person som också hor på hemmet

rättar Viola. Och omställningen från del bus som vanl ett hem hela Iivstiden är svår i böIjan.

- Säger du upp till oss, frågar Inger. Upp till stan?

Vi fdr en språkdiskussion, in till stan, upp till stan? Om man kommer från landsbygden känns det naturligt att säga upp.

Ner betyder då i mOlSvaraode fall Der till skärgården, öarna, landbygden omkring. Eller ut till landsbygden, i rnolSalS till in till stan?

Vanliga bostäder Servicebuset fungerar som en k1unga en- och tvårummare i samma huskomplex.

Bostädernas storlek varierar från ca 27 till 33 m2 fdr eorummarna och 48 till 58 m2 fdr tvårummarna.

Boendekostoaderna varierar från 3 000 till 4 000 mark beroende på hostadens storlek. I priset ingår byra rnal och serviceavgift fdr vatten.

Alla serveras ett huvudmål k1ockao 12, men fdr övrigt k1arar sig hyresgästerna själv med det kök som finns i bostaden.

Emiliehemmel har en fin och stor tomI, med mälctiga träd och myckel grönl omkring. Nästa sommar skall gården p1aneras om eftersorn byggnadsarbetel

Positiv atmosfä r

Rolls RoyeerIla swr i rad, dell ella jil/are utallför hemmet. med tillbyggnaden myllrade om i gräsröttema. GT:s reporter fdreslår alt en del av gården kunde byggas som en handikappträdgård på en upphöjning så alt invånarna kao vara med i trädgårdsarbe(el utan alt böja ryggen och göra runga Iyft. [den tilltalar Viola, som berältar art många deltar i vårta!ko( med atl städa upp inför våren och att hon sist blev riktigt orolig fö r art invånarna skulle fdrta Sig, så ivriga var de att vara med om alt kratta ocb städa upp efter vin(em.

Vä l utrustat

Emeliehemmet har byggts om och lltvidgats i flere etapper oc/r /rar en stor tom/med möjlighet för ytterligare lltbyggnad.

Husel är väl utrustal med bastuutrymmen, tvättstuga ocb maskiner fdr atl underlätta k1ädvård. Det senas(e tillskonel är en dator som står i .ett höm av det s.k. gröna rummet som tidigare var en vinterträdgård och hade en lilen simbassäng.

äll

dell al/dra,

Nu är rummel ornbyggt till elt sarnIingsrum, rned dator och tidningar.

De som är synskadade får hjälp av andra invånare som ser bättre och högläser.

Emeliehemmel har också etl regelbundel prograrn under veckao med programpunkter som högläsning, gymnastik, rninnesträning, andaklSstunder och på önskelistan finns mera gymnastik med bl.a. tänjningsövningar.

Viola berättar att fester och födelsedagar firas kollektivt och då kao invånarna bjuda in sina släktingar och vänner.

Ökande behov [ Karleby är behovet av å1dringshostäder stort. Sladen håller på atl vakna tilI och inse vilka behoven är.

Inger Savela säger atl behoveI av svensk service är stort.

Viola som är fdreståndare är myckel nöjd med sin arbelSplalS. - Tidigare arbetade jag med dementa å1dringar och del var mycket tungt, säger hon.

Jag stäUer upp en heI del för dem som inte har anhöriga, dels bor jag så nära och de som hor här blir också nära mänskor fdr

mig.

Emellanål dyker någon upp som frågar om del finns mjölk eller om Viola kommer ihåg atl de skall tili doktom på kväUstid? Viola tar sig tid med alla.

Hon sköter uppköpen enligt Iista för dem som behöver oågot från butikema så ingeo behöver bära hem morgon- och kväUsmalen.

Del är bra ordnal!

- En av våra nya invånare har f1yttal tillbaka "hem" till Karleby efter 35 år i Åho och till oSS. Här ser vi hur bra det fungerar oär vi inte har geografiska begränsningar för våra invånare.

Men Karleby idag är inte samma stad som fdr 35 år sedan, säger Viola.

BRITIA LINDBLOM

V årens resor ut i

J. H e mme t är v ärIden d är tryggh e te n b or, d är f amne n är mjuk o ch d är m a te n är god där allting får sin f örklaring, ty farmor har sånger o ch farfar h ar tid går h and uti h and i värIden vid i glä dj e och hoppful1 förvän tan.

2. Hemmet är värIden där äventyret bor, där skyhög a granar har grenar till skot som master p å mäktig a fartyg, med segel av c1römmar o c h å ror av hopp och matsäck av stensöta, harsyra, skott och glädje och porlande va tte n .

Ur Livets kryddor: text: Birgit Collander

MALLORCA 18/J. 8dg,-{flyg) .... 5. 100,AZORERNA 8/4,9dg,-{flyg) .. 8.145,PARIS 14/4, 7,5dg' ............................ 3.845,- ~~O.;.;:_ BLOMSTERRIVIERAN

...

Hos oss bor du i cenlrum, bara n!gra minuler Irån hamnarna, gågatan, affärer, sevärdheler och natlklubbar. 79 dubbelrum med bad/dusch, wc, lelelon, Iv, radio, härtön. 5 av rummen är allergikerrum, 1 handikappanpassaloch 20 rökfria. Restaurang, bar/pub, 2 baslur, inomhuspool, konlerensavdelning och hiss. TIli taxistalionen 25 m., lillllyglältel 4 km.

Norra Esplanadg. 3, FIN-22100 Mariehamn !Il! 018-14130, lax 018-17130, e-mail: parkholel@Vikingllne.fi

14/4, IOdw (nyg!bu>s) ............................... 6.145,_

1'*~. ~.1

HOLLAND med blomstemlg" 24/4, 7,5dg, ................................................ 4.985,- =~=i!l!~~ Vdr nyo broschyr furoparesor 2000 he, kommit Om du ime (art den s6 beställ den genast.

Bestöll ocks6 vdr broschyr Vandrlngsre sor 2000.

12

God Tid %/ %000

••••••••••• • • •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •

DRA.BA.nTVÄGEn '1 B, HELSInGFORS: HITT HEH. Jag är en människa som rör mig mycket, m.a.o. har lika brllttom som så många andra pensionärer tycks ha.

Ibland undrar jag hur jag överhuvudtagel hann med ett jobb.

Utbudet av program här i Helsingfors är enormt och sä länge jag är i sådant skick som nu så har jag svårt att säga nej tili det som bjuds. Del gäller också nyautmaningaravolika slag.

Det som därför är mycket viktigl är mitt hem.

Det ställe där jag får koppla av, ta det lugot, göra ingenting ibland och bara njuta.

Städa omjag ids, men också låta alIting flyta omkring och strunta i vad andra som eventuellt tittar in tänker.

Jag bor i ett radhus med en J

heI del kvadratmerrar och en egen bastu.

Att "basta" av sig en intensiv dags stress är vidunderligl!

Pör många känns det kanske underligt att jag som numera är ensam bor kvar här.

När jag blev änka för 18 år sedan och i synnerbet efter det att bamen flyttade UI, har många frågal mig när jag tänker flytta.

Lämna mitt hem?

Men varför skuJle jag flytta hemifrån?

Huset ligger nära centralparken med fina skidspår och cykelvägar nära husknuten och goda bussförbindelser tiJl centrum.

T. o. m. mina "cityvänner" hittar hit troIS att dessa sjio kilometer från Helsingfors cen-

trum kan kännas långl för någon av dem.

Jag har också härliga grannar i huselS övriga lägenheter.

Vi bar känt varandra länge, faktiskt sedan böljan av 70-talet och troIS att vi inte urngås dagligdags vet vi att vi har varandra när vi behöver en hjälpande hand eiler ett gott råd.

Vi har varandras nycklar och när vi i tur och ordning glömmer nyckeln hemma finns det alltid en i reserv hos grannen .

Jag har just så mycket natur ornkring mig att det känns roligt att skotta snö och kratta löv.

Omjagnågon gång i framtiden välsignas med en "grön tumme" kommer jag att ha en vacker rrädgård.

Tili alI Iycka har jag omrädelS största och vackraste björk på gården så det lär är inte vara sä mycket att odla i närbeten av den!

Här är IUgol och här är vackert och del känns tryggt.

Jag har sovplatser för de fem hambamen med föräldrar när de kommer på besök - den ena familjen från Kervo och den andra från London.

Attjagdessutomharenlägre bolagshyra än i många mindre lägenheter i Helsingfors är inte så dumt heller.

Jag känner mig på mänga sätt privilegierad och jag är glad och tacksam.

Tillsvidare länglar jag inte tili en bekvärn centrumlägenheI. ULLA-BRITA RUUSKANEN

••••••••••••••••••••••••••• •• ••••• •••••••••••••••••••••••••• ••

"

Nanny Jalasmaa: ••

JAG BEHOVER BALKONGEN OCH MlN CEMBRATAlL! )

\

För några år sedan t1yuade undran över den vackra cemjag tili ett ålderdomsbem bratallen med sina stora litet far all där ha aIli som en blåfårgade kottar som dröp av ä1dre mänska behöver pll Ii- kåda. tet ä1dre dagar.

Jag aDtog att de skuJle finFrärnsl trygghel inte en- nas till där för att förljuva min bart vad bostaden gällde tili varo. utan även att vid eventuelJl Skatorna kom pä våren för läUare sjukdomsfall ba tilI- att se över sina bon från föregång tili ';iälp. gående år i toppen av tallen.

Och kanske man även När herrskapet Skata kom kunde utbyla tankar om da- för att inspektera sina bostägens händelser ocb om all- der skakade de på buvudel. li ng som både förIjuval De var ju obeboeliga efter våra liv och som många vinterstorrnarna och de stora gånger gå igenom svårig- snömassoma. helerna som j usl vår geneDe byggde ett ny tt hem åt ration mäsle gä igenom. sig i toppen av några buskar Rummel jag hyrde IlIg helt nära parkgången. mot en vacker lummig park Det sägs att om skatorna bygmed öSlersol. En balkong ger bOIl i skogsdungar kommer hörde tili lägenhelen. Det den kommande sommaren att var j u "eli måste" tänkte jag bli mycket heI. Och det visade som tycker mycket om att sig vara sanl. Sommaren blev syssla med blommor. verkligen mycket heI. Helt nära min balkong 1 stum beundran över de stofanns en stor cembratalllill ra blåfårgade kottama som vänster och en stor ek pll hängde i klasar på tallens grenden högra idan. toppar, hann jag ta några foton UlSikten var fantastisk. med min lilla kamera, för att När den tredje sommaren föreviga en bild av en icke tidikom med tropisk värme gare känd naturupplevelse. blev balkongen en oas för Om fotona Iyckades blev de mig med alla blommorna mycket passliga att sända tilJ som jag odlal från små vänner och anhöriga som en frön. Jag var stum av be- julhälsning.

Det stundade tili frukosttid på hemmet och efter aU ba inmundigat en lätt sommarlunch med sill och nypotatis vände jag !lter tili "det gröna rummet" där jag hade en fin utsikt över cembratal len som uppförde sig så väl med sina vackra kottar på slutet av århundradel.

När jag öppnade dörren tili balkongen fick jag den första chocken.

En SlOr del av de vackra kottama var som bortblåsta.

Stripiga avbrutna kvistar vittnade om kamp för tillva-

ron.

Del är säkert inte sä lätt att barskrapa en vacker tali, men där stod tallen avklädd sina vackra prydnader.

Det var något sorgmodigt över det hela.

Den andra chocken kom när jag såg au två ekorrar intog sin middagslur på en av de större grenama.

Båda var ulrnattade efter dagens arbete och inmundigandet av ätminstone 70 kottar, kanske Her. Där låg de bredvid varandra utsträckta över grenen i djup dvala, dåsande i "min cembratall".

De nonchalerade helt mina

NallllY Jalasmaa och dell soliga utkiksplatsell på balkollgell.

skönhetsupplevelser av naturen och över att ha en vacker tali nära balkongen.

En oanad känsla kom mig' att tänka på Skapelsens historia.

Gud skapade ju djur och samtid igt växter ät dem som föda.

Jag förstod med ens att jag förIorat matchen.

Jag var slagen av häpnad och inte alIs förtjust i tvä ekorrar som helt fördärvat och väIdfört sig på de vackra tallkvistarna för att nä kottarna.

Jag trodde ju att kottarna var tili enbart som en stor glädje

för mig, inte för någon annan!

Jag kände alIt mera att ekorren blev för mig ett "besvärligt djur," oönskad i närheten av mitt säkallade hem eiler sommarparadis på gamla dagar.

Undvik dyra överraskningar Vi undersök!,r i vilket skick din fostighet är.

Undersökningen ör oportisk, noggronn och systemotisk.

DOS OSS MÖTS SÄLJARE OCD KÖPARE!

~

www.kimitofast.fi

Fasti gllets

DOKTORN

~

019-241 2349 0400-471 990

02-425818, fax 02-421988

KIMITOÖNS FASTlGHETSTJÄNST AB AFM

. '

,

God Tid %/%000 - 13

Sj ukhusan s luten hemsjukvård

- YÖStra HelllSjaklausef i Helsingfors iir en Dlodell När sjukbusansluten hern- in på Dals sjukhus ' akutavsjukvård startade som verk- delning för att få sjukhussarnbet på 1970-talet var den vård.

Centrala värden i hernledande tanken att kunna erbjuda en altemativ, kvalita- sjukhusets arbete är en heltivt högklassig vårdforrn. hetsvård av patienten där rättvisa, Man insåg värdet av denna människovärde, vårdforrn oeh utveeklingen kontinuerlig vård, patientsävar snabb på många håll i de kerhet, självbestärnmanderätt oeh individualitet betonordiska ländema.

Exernpel pä sj ukhusanslu- nas, Jikaså öppenhet oeh förten hemsjukvård i Finland är troendefullhet rnellan vårdabl.a. de rnodeller vi har i re oeh patient. Man vili Ekenäs, Kotka, Lovisa oeh främja patientens hälsa, Vasa, rnodellen för geriatri- stödja patienten i att utveekska patienter i hernsjukvår- la sina egna resurser oeh den i Helsingfors nordvästra lindra patientens lidande stordistrikt samt rnodellen samt stödja patientens anhöför akutpatienter i hemsjuk- riga. vården i Helsingfors västra Målsättninga r stordistrikt, benärnnd Vä.s Hernsjukhuset har som rnål hemsjukh uset.

Projektet Västra Hemsjuk- att utveekla oeh etablera en huset inleddes 1.6.)998\oeh högklassig, kvalitativt god fortgår tili 31.5.2000. Hern- oeh kostnadsrnässigt konsjukhuset är en avdelning kurrenskraftig sjukhusvård i vid Dals sjukhus. Verksam- hemmet för patienter vilka sjukvård i eget heten riktar sig tili patienter önskar inom stordistriktet vilka är i hem. Man räknar rned vårdbehov av akut sjukvärd. r pedoder om upp tili 14 d\lförsöksverksamheten deltar gar.

Ett mål är oekså att uthälsoeentralens personaI oeb lektorer i hälsovård samt veekla sjukskötarutbildnillgsjukskötarstuderande vid en vid Helsingfors YrkesHelsingfors Y rkeshögskola. högskola att svara mot aj"betslivets behov oeh så, att Alternativ tili sjukhus- de bJivallde sjukskötarna i vård sitt arbetef"örrnår vara öppna Antalet bäddplatser på Dals oeh flexibla samt kan samarsj ukhus oeh inom HUCS har beta. miDskat oeh miDskar fortfaFör att uppllå målen har rande. Vid västra hälsoeen- man definierat tio delmål för tralen förväntar man sig "att arbetet. Man analyserar arhemsjukhuset dels ersätter betet oeb resursema för det akutvård på hälsoeentral- kontinuerligt. sj ukhusel oeb dels förkortar Patientens vårdvårdtidema samt miDskar behovavgör patientkön från HUCS k:liniker tili fortsatt vård på D als Personalen har ändrat sin tidigare inlärda vårdarbetssjukhus.

Hemsjukh usets vård är ett praxis. Man bar övergått altemativ tili vården på sjuk- från att ba arbetat uppgifthus. Hemsj ukhuset ersätter seentrerat tili att arbeta efter inte primärhälsovårdens modellen för ind ividansvarigt vårdarbete på sätt som bernsjukvårdsverksarnbet. lämpar sig för vården i bemVårdgaranti met. Från oeh med sommaHemsjukbuset ger akutvård ren 1999 bar för alla hemåt sina patienter under led- sjukbusets patienter utsett en ning av läkare 24 tirnmar i egen skötare. Man följer dygnet. Utgångspunkten är prineipen att alla har teoreatt en patient, som frivilligt tisk oeb praktisk beredskap uttalar önskemålet, får sjuk- att sköta alla patienter. V årdhusvård dygnet ru nt i sitt person alen konsulterar hembern. Patienten lovas hjälp sj ukbusets läkare, Dals jourinorn en halv tirnme efter att havande läkare oeh övriga denne eiler en anhörig bett perso nai samt varandra för om hjälp. Hemsjukhuset är att kunna vårda patienten på en länk i patientens oavbrut- bästa möj liga sätt. na vårdkedja från hemmet Hemsj ukhusets läkare tilIbaka tili hemmet oeh i Anja Franssila-Kallunki är hemmet. Patienten har rätt speeialläkare i inre mediein. att, när denne så vili, komma Under sina sjukbesök hos

patientema utför hon oekså en tillräeklig smärtlindring åtgärder som tillkommer är myeket viktig.

Av patienterna var 29.1 % sjukskötaren. En läkare vid Dals sjukbus ' akutavdeIning i åldern under 65 år oeb 18.1 vikarierar bernsjukbusläka- % över 85 år. Ca. bälften av patienterna var således i ålren vid bebov.

Vid bemsjukbuset arbetar dem 66--84 år. Majoriteten förutom läkaren 1 avdel- av de vårdade patientema ningsskötare, 7 sjukskötare, var kvinnor (61.5 %).

Hemsjukbusets belast2 primärskötare, en sj uks kötare sorn vikarierar de andra ningsproeent var 102.1 %, oeb I avdeIningssekreterare. den genoms nittliga vårdtiUnder morgonskiftet arbetar den var 11.8 dygn. sjukskötare, under 2-3 Behövlig verksa mhet kvällsskiftet 2 sjukskötare oeb nattetid bildar 1 sjuk- I mellanrapporten om Västra (31.7. 199) skötare oeh en primärsköta- Hemsjukbuset re par. Avdelningsskötare är konstateras sammandragsvis Leif Holmlund. Han deltar i att verksainheten visal sig det ~direkta patientarbetet vara behövlig. Responsen järnsides med sina arbetsled- från patienterna, deras närstående oeh samarbetsparnings uppgifter.

Hen:/sjukbuset bar all den terna har varit positiv oeh mateIiel oeh apparatur ~om uppmuntrande.

Man boppas kunna öka anbehövs för den dagliga akuta vården. Personalen har tre talet remisspatienter till fiumarbilar till sin disposi- bemsjukhuset genom att fortlöpande på olika sätt intion. forrnera om verksarnbeten Remissförfarande ocb inte minst informera läLäkare vid sjukhus (HUCS, kama vilka . fattar besluten Dals sjukhus) Ihälsostationl om remittering tili hemsjukåldringshem bedömer örn huset.

Enligt min mening är spepatienten kan få fortsatt värd i eget hem. Patienten fattar eialvårdsåtgärder i bernrnet frivillig! sitt beslut om sa- efter en akut sjukbusvistelse ken. När patieriten utskrivs ett gott alternativ tili en ulfrån bemsjukhllset kopplas dragen sjukhusvård, under vid behov -primärbälsovår- förutsätming att tilIsynen dens_hernsjukvård in. Om en oeb ornsorgen om patienten i utskriven patien! får symp- övrigt är ordnad under vårdtom på samma sjukdom på peri oden. Patienten trivs oeh nytt, kan patienten kontakta repar sig bättre i sitt eget hemsjukbuset direkt oeh vid hem än på sjukbuset i väntan behov inskrivas pä nytt. En på enstaka behandlingar oeb ny remiss av annan läkare vårdåtgärder. behövs i så fall inte.

Vid hemsjukhuset kostar ett vårddygn för närvarande Patienter under tiden 75 mk. Avgiften inkluderar 1.6.1998-31.7.1999 alla besök oeh sjukvårdsåtUnder granskningsperioden gärder samt alla behövliga vårdades 345 patienter. De läkemedel. flesta patientema (142) reProjektet tar slut 31.5. mitterades från HUCS, övri- 2000. Man hoppas att bemga från hälsoeentralenlöp- sjukhusverksarnbeten inte penvärden/ dagsj u kh usel, rinner ut i s"anden p .g.a. att Dals sjukhus oeh från åld- resurser inte ges i fortsättringshem (18). ningen. Tvärtom önskar man De största patienlgruppe- att hemsjukhuset blir en rna var patienter med eaneer verksarnbetsform inom Hel2104 %, med infektioner 19 singfors alla stordistrikt. % (främst medelålders per- Hemsju khusverksamheten soner) oeh med hjärtpro- torde vara kostnadseffektiv blem 9.9 %. Dessutom vår- med tanke på vad etl dygn på dades patienter med neuro- sjukhus kostar kommunen. logiska sjukdomar, diabetes, Vid hemsjukhuset är palungsjukdomar, blodpropp, tienten i eentrum vilket svatraurna m.m. Man gav blod- rar mot prineiperna för en transfusioner, gav dropp oeh behovsprövad, individuell injektioner, tog EKG oeh la- oeb kvalitativt god akut boratorieprov samt vårdade sjukvård. sår. Tretton eaneerpatienter vårdades i livets slutskede då Valbnrg Louhisto

Om boendemiliö: Kommunerna skall bygga upp bostads- och livsmiljöer som lämpar sig för alla mänskor. Ordentliga bostäder, en sund livsmiljö, kommersieU service på nära -avstånd och i tillräeklig omfatlning, adekvat Wlgång tiU skolservice oeh lämpliga möjligbeter att röra sig är grundläggande villkor i det dagliga Iivet.

Särskilt mänskor med begränsad eller nedsatt funktionsfönnåga bör få bätrre ebanser att k1ara sig pä egen band oeh alt vara delaktiga i sarnbället. Komrnunema skall planern sina boendemiljöer med hänsyn tili all bostadsområdena skall ha en väl avvägd åldersmässig ocb social struklur.

Ur: Slalsrådels beslul Mä!- oeb verksamhetsprogram fOr social- oeh bälsovården 2000 - 2003

Stöd tili särskilda grupper för aH de skall klara sig på egen hand En av de viktigasle insatserna för att äldre mänskor skall kunna bebålla sin funktionsforrnäga är att är att aII serviee oeh vård är preventiv, främjar et! självsländigt liv oeh inriktas på rebabilitering.

Arbetet skaU byggas med respekt för den åldrande människan, oeh hennes resurser som samllällsmedlem skall tas tillvara. Gamla oeh banctikappade skall få bättre möjligheter att bo kvar henuna. Detta kan lämpligen göras genom stöd tili installering av hissar, reparationer av bostäder, utnyttjande av ny teknik oeh tillbandabåUande av hjälpmedel.

Handikappade bör få större möjligbeter att vara aktiva j arbetslivet oeh delta i andra sarnbälleliga aktivileter.

Ur: Slatsrådels beslul Mål - och verksambetsprogram for social- oeh hälso· vården 2000 - 2003

Color.ona

~Skoi1d-;~- -

lerbjudnnde •

-20- Öt ~

10 I

Rätta fårger o. rätt stiI • - - - - - - - - • gör Dig aIItid vackrare o. snyggare Kontak.-ta mig för en personlig fårg- och tilanalys.

Aml-Kristin StralldllOlm Dipl.fårg-stilkonsult Tel. 09-655 822, 019-241 6621, mobil 0400-814118

* Ä ven hembesök *

Vårsol & värme, lättare kläder...

Massor av bellQlIdlingar och kurer - för alla behol7f

Baod· oeh NU 260 ,fotvård (1+1 tirnme) (norm.320,-) Lägg tilll00,- 8å får du peeling,

mask samt varmt paraffinbad.

Jag har iifJf!lI öppet kviillar & helger!

Viilkommen!

Bob just Din t1d, teJ. 019-241 6778, gsm 050-328 1232

JosephIne Ryde Dipl. hudteral',eutJ 10600 Rken!is

IlESAN NOG BÄST ÄII//;~tZ.-4 , /v.~ MAN, ANLlTAIl [Allhele1'"--~

==--

J"

14 - God Tid 2/2_

Ghita Calan;:

Vi återkommer!

om stolama har bört att de skuUe vara Alvar Aalto stolar, stämmer det?

Ghita Catani säger att stolar inte är av A1var Aalto.

- Det är en typ av stolar som troligen har danskt ursprung. Det är bra att frågeställaren har tagit tydliga bilder, på dem ser man både stolamas konstrulction och

1 God TId presenterade vi for några nummer sedan Ghita Catani som kan svara på frågor om gammalt ocb antikt.

HittiUs bar bon bara fått in ett enda frågebrev, men vi tar det idag.

Det gäller två stolar som bar funnits på Sokos' boteU i Vasa i början av 50-taIet. Britba Antila som frågar

Hurär~-........-...

Bjame Lax är ordförande för Vi Nonifrån i Karleby, en förerung med ca. 300 medlemrnar.

Han försäkrar att det finns ett bra intresse för pensionärsförerungen.

- Folk ringer och folk frågar, säger ban och understryker att föreningen fungerar bra för att den har goda program ocb ban bar en god prograrnkommitte.

Han bör tilI de ordförande som delegerar arbetsupp-

gifterna inom föreningen.

- Vi är i medeltal ca. 60· 70 på våra möten, julfesten lockade 100 medlemmar, ett bra resultat.

Vi Norrifrån träffas en gång i månaden.

Resekommittens verksamhet ocb aktivitet berömmer ban också.

- De nya medlemmama borde kanske få en extra puff för att komma igång, ibland ser man inte så mycket av dem, konstaterar ban .

HallA? Hur är det i Åbo?

Ghita Catani väntar på läsarnas brev tili sin antikspalt.

Sitsen slramas åJ med läderremmar.

danska slolama.

att de är i mycket gott skickl Det underlättar a1ltid med bra och tydliga bilder, säger hon.

I gamJa numrner av den svenska tidningen Femina från 50-60-taIet linns den sortens stolar i inredningsreportagen.

- Värdet kan vara kanske

500 mark per stol eftersom de är i snyggt skick.

Vi väntar på f1ere frågor som besvaras i God Tid 4/ 2000 som utkomrner den 16 maj.

Breven skaIJ vara på GT: s redaktion senast den 4 maj för att hinna med.

r ( ............ . .

Svenska PEt9sion~rsförbundets resor

.... ..

••••••••••

~

~

,', j

-')1

~

BerIin 7-12 april

Schweiz och Mainau 5-11 maj

Kom med och upp1cv lörändringen. lnför 2000-taIet blir Bedin igen huvudstad i Tyskland. En febtil aktivitet pågår lör att få aIlting färdigt. Riksdagshuset är nyinvigt med sin nya spännande glaskupol. Ftanera på Kurliirstendamm, shoppa i Europas s tö rsta varubus KaDeWe, båttur på noden Spree, AJexandersplats, Potsdam med slottet Sans-souci bara för att nämna några inttessanta "måstenn. 1 Herlin är nätterna långa.

Det finns ett rikt utbud av cabare, teater, musik m .m.

Mellan alla uppleve1ser rekommendcras vacmt en curry wurst och "ein Bier."

En vecka i början av maj besöker vi det mtressanta och charmiga Schweiz i hjärtat av Eurapa.

Vårt h a tell tigger i Luzern vid Vierwaldstättersee.

Dagsutflykter görs med loka! buss tili bl.a. Basel, Bern och Ziirich.

En minnesvärd upplevelse är Glacicr-Express - världens långsammas te snälltåg.

En tur tili vårb lommorna p å greve Lennart Bcrnadottcs Mainau finns också p å pragrammer.

NAGRA PLATSER FINNS KVAR pA DENNA pOPuLÄRA RESA.

NAGRA PLATSER KVAR - ANMÄLNINGAR SENAST 7 MARS.

Pris: 4800mk

Pris: 6800mk

Höstens reseprogram presenteras i nästa nummer av God Tid. Vi ser fram emo. en intressan... resehÖS~)t

'F-or narmare !_" . om"'" • • • • • llJ.lormatlon reseprogram med prisuppgifter samt anmä1ningar vänligen kontakta resebyrå Bennett BTI/Inger Hobnberg tel. 019-267 4522

~~

~~"

rm~lNö"Jft

Bennett BTI N ordic

••

- TUlell som ordjörallde jör pellsiollärsklubbell i gav mig väldigl mycket, säger May Lilldfors.

May Lindfors har dragit sig tillbaka som ordförande för PensionärskJubben i Åbo.

- Elva år som ordförande och två år som sekreterare, det räcker bra tili.

- Dessutom bar jag suttit sex år i förbundsstyrelsen, säger hon .

Jag har aUtid kommit bra överens med pensionärerna, med medlemmama.

När God Tid frågar vad som ändrats under de många år som bon vant ordförande, tycker hon: - Mänskorna har blivit friare, vardagen är bättre och lättare. Ocb jag har haft

mycket trevligt under mina år i ledningen för kJubben. Åbo Pensionärsklubb har möten två gånger i månaden, på fredagar.

May bor utanför stadskärnan men kommer in till centru m en gång i veckan och gör uppköp mm.

- J ag bar mina bam inom räckhåU . Så jag får hjälp av dem om jag behöver.

- Jag skriver dikter därhemma, säger hon och lovar att skicka in exempel på dem.

På årsmöte t i mars kommer Åbo PensionärskJubb att bedra henne.

Sotets symfoni Del ar tyst på angen det ar tyst vid slranden det syns ej blomSlerhängen det simmar ej mer någon and.

En gång - del var länge sedan såg aIli annorlunda ut varlör skail aIlting ändras o ailting ta· ett slul.

Vem kan ge svar på Irågan varlör har Iivet lIytt varlör tandes Iivslågan blott lör att slackas på nytl.

Jo svarel vet plastlabriken ~ den kom ju med avgas 0 sot del är det enda manskligheten nu har att blicka emol.

Man skaIlleva med lIamtande låga man skail andas lange det går man skail kunna lörstå och ej Iråga last blott ser lörinlelsens spår.

Texl: May Lindlors

God Tid %/%000 - IS ::::===O::P:::TI::K:::ER===::I I LÄKAR5TATIONER

600 på vändag i Kvevlax ;iJ&1 För någon tid sedan fick pensionärsföreningama i Österbotten inbjudan från föreningen Folkhälsan i Korsholm till en vänfest i Kvevlax Uf lokal, alla hjärtans dag, måndagen den 14 februan. 1 god tid före utsatt tid började folk samlas, dels rned egna bilar och med bussar rnera långväga ifrån. När tiden var inne hade över 600 pensionärer sarnlats för att se vad Folkhälsan hade att bjuda på. Ann-Charlotte WilIför inledde med välkomsthälsning van hon berättade att vänskap kan tolkas på många olika vis. Elly Sigfrids fortsatte på samma tema under rubriken , Att ha en vän - vänskap. Alla behöver vi vänner, då mår man bättre än att sitta hemrna och kura. Sorn ung är det lättare att fä vänner, sorn äldre rnåste rnan lite-bjuda på sig själv för att fä vänner.

Efter några kända allsånger under ledning av Astrid Wikman, tog Elmer Örndahl tili orda och berättade om De äldre med i beslutsfattningen . Han berörde förslaget om äldreråd, van han inte såg någon verklig frarngång, därför att äldreråd skulie fungera som rernissinstans, utan heslutanderätt. Politikerna kanske lyssnar rnen gör ändå som de vili. De äldre hehövs inorn flera områden som beslutsfattare där de har erfarenhet, tilI exempel inorn vården. Målet horde vara att fä med sädana personer i fullrnäktige och eventuellt riksdag där de

..

-

.. -

.-

~ Kllpp ut- 'paral _..J

L _

_~t;fi.'71

Tel. Q.19-230 161 Tel. 019·246 2949

J-

Stiäm

..

n

o

Oy Kaj Forsblom Ab

OPTIK

Adlercreutzg . 17 06100 BORGA 019-5243993, 0400-492146

KVRK5l.Arr

Senatorns Köpcenter '1m 09-298 1927

Stig Sundvik

E R 0 R 5' A K R ~ E L '~N ~ ,. p E G A R\A R L A N 0 A A

~

s U

L A 0

ST5 E D

AL.Pl

E: L. \ ~l A

t::\ G

N\ 5'lER'TEG

NEPAL'5TAt>lORKA 1: \VIlliA RA t-Il \~.s \ ~\ ~ ol"l5 ER!E'LOG.EjUFO L A ViA V R E 5 A 15 M A L NJ ET)l3l"K.llD 1 K-r\L

B

5 1 K A M ERO RrA D E L[T E I1)Uii1URAt.Jf5ROAR K'YR KTO RNIA5!ROS AR5EN\ NARKI v\a

G

tK R

~EP~NA~80\QAL

ELWE \ 6~OND ti A ~A~A ~ N E 5 B O\Ä Arv1STERDAMKOR-r CHA55 \ E~I RENE

S

ORKA~T

.,

Centralgatan 98 , Karis TeJ. 019-230 940

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 lOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 01 9-531 865, tax 01 9-501 565 Beställnlngsbussar.

Wro@llil1ll1k'3

~~~ 1- 16 personer,

J. Lembergs Ur &

även rullstolar

GuJd

Norrngaran 5 Mariehamn Tel. 018-13 260

AVFALL55ERVICE Tömnlng av avlopps-, sand- och regnvanenbrunnar med sugbil.

Avloppsspolning med spolbil.

ROLF REHN Kb 'l!!!' 019-241 3265, 0400·457310

IFA5TIGHET5MARKNAD I Är byle av bostad aklueUI?

Nu erbjudcs grntis värdering p~ nktieHigcnhclcr och fastig hclcr. Fortsall efl crfrågan i Slor-H:fors med omnejd I.cx. K:släll, Sjundcå, Sibbooch Borga.

SH-Aktlelägcnbcler AFF Slorsv. 44, H:fol"S, tel. 09-698 33 J8,

rax 09·698 33 09. 040-505 JO 13

Tel. 0400-470 285, 019-202132

5KONHET5VÅRD Salon de Beaute Kosmctolog, sp«.sjuksk. Tove; Sjölund Köpmansg.. 28 . K.l.ris e 019-233 438

5TÄ05ERVICE

CaLIDa

CLEANING

e 248 7178 Hangö, e 236 380 Kans, mabil 050·561 3825

r. - - - - - - - - . . , F:ma Solveig Lindfors

IStiidning. fo.stigbetsskötsel I 1Mlakelspillom 019-614 95':,

Hyresvärd, vi erbjuder Er

GRA,.IS SERYICE Vi ,ållar fram den bästa möiliga hyr""gästen för Er lägenhe~ VI sköter om: Vlsn ing. hyresgarantier, kreditupplysningar och hyreskontrakt.

Stor efterfrågan Våra kunder söker bl.a. 1-5 rum och radhus i Stor-Helsingfors.

Vänligen ring eiler besök oss.

N & N Locus Ab Aff

5~a:~\~ LOSN,ING BERGSBESTIGAR - KRYSS

Ingemary Wiberg leg. reg.

(377 ST INSKICKADE SVAR)

VINNARE: BJÖRN ERIKSSON SANDÅSGATAN 6 21600 PARGAS

Smed'gatan 15, vard . 9- 17 Sjölund 050-558 3001, Långström 050-565 8387

\'\ ~

Inges Massage

ffl

e1,(ILO

(vetenskapligt bevisat)

SMÄRTORNA BORT UTAN MEDICIN

MAJ-LIS NORDSTRÖM EKORRBÄRSSTIGEN 14 06100 BORGÅ

Med NOVAFON-Ijudvågor sköter Du bl.a:

GUNVOR STRÖM ROSAVILLAGATAN 11 A 3 00260 HELSINGFORS

- Muskel- & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischias m.fl. smärtor

* VERKAR NER TILL 6 CM DJUP * 5 ÅRS GARANTI BESTÄLL GRATIS BROSCHYR S NYSTRÖM KB TEL. 019-231 636

t

'biJ,~c;.

~~:~"\\,\e,,,

Massage, fotvård _ även grupper.

Jag gör även hembesök!

Tel (019) 203 672, 050 555 5817 LäkarsL MEDEK! To 8-19, tel (019) 246 2700

'60

ROLF KARLBERG BIBLIOTEKSVÄGEN 7 64200 NÄRPES

MÄRTHA SACKLEN STRANDPROMENADEN 30 A 4 10300 KARlS

J

L!l'~~O~~4~ _ ~

Te1.09-17 1744, fax 09-17 00 4S

(God Tid 1125 januari)

Elly Sigfrids,jd. riksdagskvinna, talade om vänskap.

~SYl)~rp Karis Optik

E.\)

Y'KAR.-rAIAGA-r\~5AR

Tel. 09-221 4471 Fox. 09-2214671 Turlslbussor 16-50 perso

~ .' '''''1WW'UD ~

ALPTOPPAR!'SP~R E 05[5MEK'lBETAL A RAT-r\ALOE\BOLAG

0400-877 322

R.Lundström

EKENAS, Kungsg. 8

~

~

CHARTERBUS

KARIS. KOpmansgatan 4

~ _

6 km från Ekenäs torg tidsbesI. mä-ta 8.30-10.00

IBE5TÄLLNING5BU5SAR I

111111111111111:'

1~1~lil~l~fl!~1

B

J

All miinläkarc o. spccialläkare

TO~~~~~~,~g~!., ~-FY~5-IO~T~E-R-A-P-I-~ r--------.., I~ Optiker 1 1\1''1510 Jarmo Laine 1 1 Bässaudd - Ekenäs IOrottnln99. 9 , Lovlsa 'l!!!' 531 9151

kunde föra pensionärernas talan.

Mera allsång och lite käseri av Susanne Salwathura.

Per Thornasfolk och Barhro Kloo frarnförde lite hälsningar och inforrnation. U nder pausen som följde serverades en eftenniddagsbuffe, smån och gon Erån stående hord. Skulie rnat och kaffe räcka till åt alla 600 personer?

Men det gick och alla fick sitt, varefter orkestern Rornantix spelade upp tili dans.

Det är alitid en upplevelse an träffa folk från andra orter, sorn man kännerfrån förut, och uthyta erfarenheter.

En Iyckad dag för alla.

En stor eloge och ett stort tack tili de pecsoner som hålIi! i trådarna, som fätt allt att fungera denna dag. Ni klarade det bra, tack.

Karis

Läkarcentral

Högbc'llsg. 5-7 g 019-236 967

..,

1.

I

1 , ..

.

,

,

"~

~

>.

God Tid %/%000 - 17

- - - - - - - Horoskoptecken,Vattumannen, Viking Nyström:

Gym.nastisera hjärnan, det är aldrig för sent!

När God Tid utkommer tar det ibland bara ett dygn tills den första korsordslösningen droppar in genom kansliets postlucka. De lösningarna är ofta poststärnplade i Helsingforstrakten, men de visar hur intresserade läsama är av korsorden. De ger en behövlig hjärngymnastik och ibland också tidsfördriv under sömnlösa långa nätter.

- Kanske de är Iör lätta, säger Viking Nyström i Ekenäs hemmet vid Darnmgränd. Jag måste tärtka på det!

Vi träffas för att Viking har uppnått 75 år den 12 fe bruari.

En födelsedag som gick rätt oförmärkt förbi .

- Visserligen med barn ocb barllbam, släkti ngar och grannar, men inga officiella uppvaktnillgar, säger Viking.

Han har bott i Ekenäs på Dammgränd i sex års tid, en tid med goda grannar och ett lugnt Iiv. Han är fortfarande skriven i Esbo, men nu när bustrn Birgitta ocksä blivit pensionär från I februari så blir det antagligen aktuellt att flytta över helt tilI Ekenäs.

Som ett positivt exempel närnner han det goda vård han fick pä kretssjukhuset i Ekenäs i samband med en förkylning som fick följ dverkningar, samma virus som många av oss drabbades av under j uloch ny'årshelgen.

Riktigt frisk känner sig Viking inte ännu, men vi rar se ...

Lever vi för länge?

Samtalet glider in på frägan om mänskan som djur, hur fungerar vi i våra höga åldrar dj urmässigt?

Det är en naturlig fråga att ställa Viking, eftersom han är biolog.

- Vi lever för länge, rent biologiskt, medger han. Krop-

Vi har trätt in ett ny tt årtusende och ser fram på det första året med ston intresse ocb spänning.

För att bedra kul turstaden Helsingfors ordnar vån förbund, det finska seniordansförbundet och Kuntokallio en seniordansfest - dansdag den 5 j uni på O lympiastadion under parollen

SENIORDANS 2000 HÄLSA FÖR FRAMTIDEN Det är en stor satsning ocb förberedelsem a började redan förra våren. Vån mål - att locka 2000 seniordansare från hela landet att komrna tilJ stadion och dansa tillsarnmans. ser ut att uppfyllas. Anmälningar har strömmat in under januari ocb halva februari .

Förskolebarnen i Helsingfors har också fått en inbjudan att komma ocb dansa med oss seniorer. Vi hoppas att närmare 200 tackar ja tilI inbjudan.

pen ocb de medicinska framstegen går inte riktigt hand i hand.

Men Vappu Taipales förslag om att mänskor skall arbeta upp i högre åldrar och pensioneras t.ex. vid 75 års åIder tycker han inte att är riktigt.

- Om man pensioneras och dör samma år, känns det inte rätti Alla behöver också tid för sig, för sina hobbyer och fri tidsintressen.

- Men jag började bestämm a över min egen tid för länge sedan. Det är väl det som pensioneringen går ut pä, att få bestämma över sin tid ! Jag började arbeta som frilans mycket tidigt.

- Ett sätt att mj uklanda inför pensioneringen är att skaffa sig några goda hobbyer i tid, bädda för nya intressen.

Det kan vara fotografering eiler att sarnJa på fjärilar som jag själv gör, att resa, skriva ...

Gör anteckningar!

- När jag ser tilI baka på mitt eget Iiv ångrar jag att jag inte gjorde anteckningar om mänskor och händelser.

- Jag borde ha intervjuat mina egoa läktingar för att veta mera om dem. min mOfmorsmor dog år 1937 och bon ku nde ha berättat mycket, men det förstod jag inte pä den tiden.

- Ocb idag finns det så goda möj ligheter, rent tekniskt finns det både Ijud och bild som kan sparas. Det ångrar

Tvä busslaster seniordansare från Sveri ge och två frä n Danmark kommer att ge guJdkant åt festen. T Sverige häller de på att öva in en överraskningsdans tili finsk musik, som frarnförs pä stadion.

Feslen, som pågår kl o 13.00-15.30, är tväsprålåg och alImänheten har fritt inträde. Vi hoppas att A-Iäktaren fylls av släkt, vänner och andra seniordansintresserade, som glatt bejar på oss och deltar i sittdansem a. 1 dansernas deltagaravgift ingår en kasse med pins och regnkappa (hoppas vädret blir vacken !)

Pör tillfallet är det årsrapportti der. Ledama har skickat in sina uppgifter och rapporten börjar vara klar. För den, som är intresserad, kan jag _berätta följande: - - År 1999 hade vi 205 ordinarie medlemmar (kursgångoa) och 584 stOOjande medlemmar (stOOjande medlem, utan rOOträtl, kan vem som helst bli).

jag att jag inte tog iIU med.

Det är viktigt att dokumentera släktbistoria för kommande generationer. Berätta ocb Iyssna.

• 1

Beachen och bergen Birgitta ocb Viking Nyström har rest en bel del. Båda är biologer och när de flesta mänskor styr tili strandenbeachen, styr de stegen mot skogen och bergen.

- De bästa resom a går tili ställen där man kan kombi nera natur och ku ltur. På äldre dagar passar den grekiska övärlden bra, man är inom tryggt räckhåll för vård och service och kan ändå uppleva mycket.

B irgitta Nyström har rest mera än Viki ng ocb gjort långa resor med specialmål för biologer tili Madagaskar, Galapagosöarna, Nepal, Indien, Andema, Amazonas. På safari i Afrika har de varit båda två.

Finns nya resor i framtidsplanerna?

- Vi tärtker att vi kunde åka ut tili fl ygplatsen och fräga efter nägonti ng, ett snabbt beslut, där man inte på förhand riktigt vet om det är skidoma eller baddräkten som gäller, säger de.

Men ätergår tili att de för det mesta nu läser om möj liga resmål och tider.

- Östafrika är ett drömställe, men vi vili förstås gäma först läsa om målel, förbereda oss, helst skall resoma gå tili vatten, vatten är viktigt för vi har båda växt upp med hav i närheten.

Lära och leva Viking har läst en bok om dagen under sin konvalescens.

Det är ett underbart nöje att läsa, försäkrar han och säger att böckema mer och mer blir

- Runtom i landet har vi 57 huvudledare, som leder 103 grupper. r dessa dansar 1918 damer och 289 herrar. De har varit f1itiga, dansat inalles 3713 tirnmar! 14 utbildningsknrser har hällits. 142 uppvisningar. 54 introduktions- och demonstrationstillflillen.

- Tili TOMTEBO, ledamas egoa övningstillfallen varannan torsdag under vår- ocb höstterrninen, kom i medeltal 23 dehagare.

- SENTORDANSSTUGAN, knrsen där vi lär ut årets nya danser, samlade 56 1edare frän hela landet.

- De äldres år firades med en landsomfattande dansmatine i Kampens servicej;entral i Helsingfors, den 23 oktober. Ca 150 seniordansare leddes av olika ledare. Våra stOOjande medlemmar bjöds pä kaffe med dopp. Malinen var så Iyckad, att vi bar beslutat att fira forbundets 15-årsj ubileum med en Iiknande matine den 28 oktober.

Dagells jubilarer, Viking Nyström nyss fyllda 75 åroch Birgitta Nyström, nyblivenpensio"är. ett problem i bosladen. Var skall de stå alIihop? Och i hemmet i Esbo finns också hylJor fu lla med böcker.

Jag känner igen det han säger eftersom mina väggar i Ingä är fy llda av böcker från golv tilI tak. Antagligen kunde j ag öppna ett litet filial bibIiotek, men tyvärr är mlna katalogiseringssystem inte rikligl i skick.

- Vi läser förstås om vån eget fall, biologin . Vi läser facktidskrifter och vetenskapIiga utredningar.

- Viking sover lite, han bar ett mindre sömnbehov än jag, berätlar Birgitta Nyström.

Han brukar vika upp tidningar tilI mig ocb säga dethär mås!e du läsa. Och sä har jag kunnat följa med de senaste forskningsrönen och använda dem i min undervisning.

Den slitna meningen "man lär sä länge man lever" passar in i familjen Nyström.

Och de understryker bäda

- Pör övrigt kan nämnas, att flere dansgrupper besökt varandra ocb dansat tillsarnmans.

T.ex. Pargas, Nagn och Korpo firade gemensam våravslutning. Karis seniordansare inbjöd Pojo och Tenala tilI dans.

Pä Norrvalla bölls en seniordansdag den 24 april med ca 100 dansare.

Detta var ett plock ur vår verksarnhet senasle år. Du som ännu inte kommit dig för att börja seniordansa är välkornmen med! Seniordansen ger sä mycket - nya vänner motion - hjämgymnastik glädje.

Förbundets årsmöte bålls den 11 mars klo 12.00 i Helsingfors Arbis cafe, Dagmarsgatan 3.

FlNLANDS SENTORDANSFÖRBUND RF. Kate Björkman, verksarnhetsledare

vikten av att hälla bjärnan igång, den behöver övning, och det går att lära sig ny tt i alla å1drar.

- Det sämsta m30 kan göra när m30 blir pensionerad är att skära tvärt av, 30tingen a rbetet och d e kontakterna och kunskaperna och att bli sittande i gnngstolen. De gå r att trappa n er arbetet gradvis och det är förnnftigt att tra ppa npp fritidsintressen och nya kon takter.

Då hålIs båd e m änsk30 och hjä rn30 igån g.

- Vi bar en bekant som

rabblar upp Amerikas delstater och huv udstädema i dem när han har sömnproblem.

Han går igenom kartan stat for stal, säger Birgitta och Viking.

- Mitt sätt att hälIa hjärnan igång är att konstrnera korsord, det tycker jag att är mera utrnanande än att lösa dem.

Och det finns många nya korsord på lager!

Och vi på God Tid säger: tack Viking, tack for din omtärtksarnhet och din hjämgymnastik som vi alla har nöje av!

BRfITA LINDBLOM

Cernitol UnderläUar urinbesvär

Finns i hälsokostbutiker och på apotek Marknadsföring: Reformi-Keskus

(09) 42999

18 - God Tid %/%000

r--------------------------------------- NyHoväxter i hemträdgården: Grön fingrar !TA EMOT VAR NYA • I mars iMEDLEMSBROSCH I

0

I

Moroten och rödbetan kan Föreläsare är Christina också vara vit eiler gul. och Jörgen Lodenius, kända Att odla viUök är inte matskribenter, Nina Asensvårt.

Nyman, Bjarne Blomqvist Kryddodling Lill glädje. och Jarl Back.

Det är några av de rubriker Kursen börjar på fredag som ryms med på en kurs om den 3 mars k1. 18.00 och pänyttoväxter på Västra Ny- går till söndag eftenniddag. lands foIkbögskola den 3-5 Mera upplysoingar per tfn. mars.

019-222600 VNF, Karis.

\,j

: Svenska Pensionlirsförbun-

I det r.f. SPF har låtit trycka en ny medlemsbroschyr.

I Den riktar sig Lill blivande I medlemmar, nya medlemI mar och presenterar förbunI det på ett kortfattat, men I mångsidigt sätt.

I Den är tryckL i 4- fargs-

- Pensioneringen - eIler steget över en ålderströskel , betyder ibland att du känner dig utanför.

SarnhäJIet fungerar ganska långt på de villkor som arbetslivet ställer.

Ocb den som inte ingår i arbetslaget står - utanför, eIler kanske vid sidan om.

Det är viktigt att sarnJas kring gemensamma frågor, intressen och problem. Vi kan inte lösa dem alla.

Men med gruppkraft och gruppstöd kommer vi långt.

tryck.

Tanken är att medlemsföreningarna skaJ] använda den för att värva nya medlemmar och det går bra att be om att vi skickar ut den från förbundskansliet.

Broschyren var i omlopp första gången under ordföAlItså: randeträffen i Tammerfors Svenska Pensionärsförhunden 17 februari, och den fick det r.f. SPF är de finlandsett positivt mottagande. svenska pensionärernas in1den sägs bl.a. följande om tresse- ocb medborgarorganiförbundet och om varför pen- sation, som driver och bevasionärer skall ansluta sig: kar pensionärernas ekonornis-

Västanfjärds pensionärsförening, 25 år:

#lVi Iyckas 'samla pensionärerna"

.. ~ Svenska

~ Pensionärsförbundet r.f.

Vi I!ar många ansikten, många erjarenl!eter oel! många olika slags liv. Mell vi trivs tillsammans oel! agerar aktivl tillsammalls i saml!ällel. ka och sociala intressen samt arbetar för att ge pensionärerna en optimal livskvaJitet.

Medlemmarna ökar med en takL av ca. 500 nya medlem. mar per år.

Du ryms också med!

Brochyren understryker ytterligare de påverkningsmöjligheter som finns om man är flere, vU:ten av att äldreråd grundas och av att det livslånga lärandet inte stannar avo Brochyren pårninner också om att God Tid är en tidning med varierande innehåll som medlemmarna får hem i sin egen posUåda ocb att de kan medverka i tidningen och få uttrycka sin kreativitet.

Beställ broschyren, den är gratis.

_p

I I I

-----------------------------------~---~ VAIkollUlliln iIII Olä

Pianosfänmingar och -reparationer

nAi' 4u heh4WilI'

tyler Burda och Stil mönster Sömnadsservice rn.m. m.m.

Tyg Magasinet Tili början av sommaren spelar vi hingo på Eckerö Lines mls Nordlandia varje onsdag. Vår nya kryssningsvärd är STIG SUNDMAN.

Bingo

PENSIONÄRSKURS 14 - 18.8.2000 i Karis

Du kan vinna upp till2fOOO mk!

Saka en resa, ta ditt pass, kom och

tavia om de många priserna bla. pen-

Dagskryssning forpenslonarer

65r -

ö~O~;~f:~7aå~!~::'~!Pg ~~~ ~~-~.;~~!ång:U-/person bord.

Pensionätsbevis bör upvisas.

ECKERÖ(!JlINE RIHIi (09jZ188544 må-fre 8.30-ZO,lö-sö 8.30~4

IMsinqfors 8,00 ~ 11.30 Tallinn Tallinn 18.00 ~ lUO Ihlsinqfors

Tomgatal14, lO6OO Ekenäs tO-t8, tö 10-14 e 019·2462477

Oppe~ Yard.

50L 1 HJÄRTAT, 50L 15INNET!

varje onsdag gar, resor och många andra vi nstee. Vanhg service, avkopplande

ianoservice

RuneNyberg S 019·2411517, 0400·313634

Kom och njut av trevlig sam varo i vacker västnyländsk miljö!

Västra Nylands foIkbögskolas pensionärskurs heter i är "Soi i hjärtat, soi isinnet!". Vi tittar in i våra garnJa minnesaJbum vi bekantar oss med kroppsspråk i olika kulturer sam! njute; av utteraturens pärlor. Praktisk ADB för nyböIjare, silkesmålning, alls1\ng, seniordans och sittdans samt en festJ.:väll ingär också i programmel. Den sedvanliga utfården gär i år tiU Dalsbruk, med Dorrit Krook som guide.

Pris: 850 mk (helpension). För utfarden betaJas separat.

Kontakta oss gärna för ytterligare information, tel. 019222 600, 019-222 6021 (kl 8.30-15.00). Sista anmälning dag: 15.7.2000. Vi hälsar både tidigare oeh "ya deltagare hjärlligt välkomlla!

Resebuttk: Mannecheinl-

~~~~~~~~

www.eckeroline.(i

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden 1, 10300 KARlS

- Nästan var femte Västansfjärdsbo är medlem i föreningen, så vi har nästan belt Iyckats med vårt mål att få pensionärerna sarnJade till gemenskap i bygden.

Med dessa ord hälsade ordförande Tor Vikstedt de inbjudna gästern~ och de talrika medlemmarna välkomna Lill jubileet.

Festen inIeddes musikaJiskL med att 10-åriga Helen Korpak spelade Sibelius ' Andante festivo på fiol. Västanfjärdsvalsen, koml?onerad av f.d. ordförande Åke Bergholm, sjöngs med värme och känsla av alla i salen.

En av höjdpunkterna var gästartistema, skådespelaren Ulla-Britt Boström och musikern Patrick Smulters gripande dikt- och musikprogram.

Efter en kort bistorik av ordförande var det kaffebjudning med kakor av alla de slag.

För det utrnärkta festtalet fiI .dr.

Jan-Erik svarade Börman som på sitt oförJikneliga sätt lockade pubJiken att glatt småle när han skiJdrade Västanfjärds stolta seder, bruk och byggnader. loger Bergholm, Anita Eneslam, EskiJ Henriksson, Elvi HolIsten, Holger Lindroos och Rudit Skog upp vaktades med föreoingens standar.

De av föreoingens medlemmar som var med vid föreningens grundande, och som fortfarande Jever, utsågs tili hedersmedlemmar. Medelåldern bland dem är ca 85 år.

Föreoingen har under året gjort många trevliga resor Lill o lika länder i Europa och Skandinavien. Pensionärerna har fått vara med om sådant som många av dem aldrig kunnat tänka sig se och uppJeva.

På foreningens initiativ har Västanfjärd ett ä1dreråd, som aktivt deltar när det behövs, Förerungen grundade även en pensionärshostadsstiftelse Silverringen, som idag har l7 bostäder. Bostäderna ger möjlighet att bo i eget hem med hjälp när det behövs.

Gemenskapen och sarnhörigheten ger trygghet och glädje åt dem som bor där.

De !ankarna tog bl. a. Kommunaldirektör Jouko Mäkinen och styrelseordförande Bo Lundell fram, när de tackade för föreoingens standar som också kommunen fick.

Festen var ett glatt jubileum, som uppskattades av medlemmarna och de inbjudna gästerna.

ULLA-BRITA VIKSTEDT (sekreterare)

EKENÄS MEDBORGARINSTlTUT FORNLÄMNINGAR I SKÄRGÅRDSMIUÖ tisdag 29.2. kJ. 18.00 på Ekenäs medborgarinstitut Föreläsare: fU .uc. Tapani Thovinen BIBELN - BERÄITELSERNAS BOK Torsdag 9.3. kJ. 18.30 i Ekenäs församlingshem Föreläsare: kyrkoherde Anders Lindström. Servering.

BIBELN - POETERNAS BOK torsdag 23.3. klo 18.30 i Ekenäs fOrsamlingshem Föreläsare: kyrkoherde Anders Lindström. Servering.

Alla varmt välkomna!

Ingen avgift

God Tid

:&/:&000 - 19

SVfiRT OCH VITT .- VITT OCH SVfiRT - SVÄRT OCH VlTT - SVfiR(::qcil ~1!I;. o

••••

0

••

'F AR JAG INTE FORTJANA NAGOT - VARFOR? Jag är en nybliven arbetslöshetspensionär som undrar varför man skriver i pensionspappren att man har rätt att ha en inkomst på ca 2000 mk i månaden. Det kan man visserligen ha, men om man har en pension som är under 5000 mk brutto kan det hända att skatteprocenlen stiger till 100 % eiler över. Den här motsägelsen har säkert flere än jag erfarit och haft svårt atl förstå.

Varför kan man inte få ha en likadan skall på extra inkomster som när man är ute i arbetslivet? Har man en liten inkomst blir skatteprocenten kanske så där en 35-40 %.

Man kan ju i alla fall inle ha några stora' inkomster, för de är j u begränsade tili ca 2000 i mänaden. Senaste år hade jag en årsinkomsl 3.500 mk och skaten steg till 2.500 mk, inte särskilt lönande aIltså.

SKÖTA ANHÖRIGA GÄR INTE! Nu är det sä att eli äldre par som bor i närheten (släktingar tili mig) inte längre Idarar sig att bo hemma, utan all j ag eiler nägon annan tar hand om den. Om man förhinder sig all göra denna behjärtansvärda gärning har man rätt att fä

månatlig ersättning frän kommunen, men om jag tar emot en sädan kommer skatten säkert att närma sig 100 %.

För ä1dringarna skulle del säkert vara roligare att personen som tar hand om dem får en ersättning, än att det är någon som uppoffrar sig och som de står i ständig lacksamhetsskuld tili. Jag förstår atl en pensionär inte skall jobba och Ia arbetet från de arbetslösa ocb de som behöver det bättre, men det finns ju sä mänga smä tjänster och inhopp som tili exempel en arbetslös inte kan ta emol.

Ett annat exempel är mina inhopp som extra personaI pä Sagalunds museum. Det är något jag tycker väldigt mycket om, för jag gillar att röra mig bland människor. Jag bar tidigare jobbat där en sommar som guide, sä jag känner tili alla rutiner och dä är det ganska naturlig att de ringer tili mig när nägon blir sjuk eiler dä det kommer mycket gäster på samma gång.

J ag brukar ocksä göra sä kallade tidsresor för barn (vi Idär ut oss och försöker leya som man levde för hundra år sedan). Det här faller sig bell naturligt för mig, därför att

jag en gång tidigare i mitt liv jobbal med bam och sä minns jag vad min farmor berällade för mig hur det var när bon var liten. Ibland ' brukar vi göra historiska sketcher, även detta passar mig som handsken på banden. Amatörteater är nägol jag sysslal med nästan hela mittliv.

SKALL JAG ALLTID JOBBA GRATIS? Jaha tänker ni kanske, då det para att som glad volontär jobba gratis. Men del är inte riktigl sä enkelI. För det mesta jobbar jag ihop med yngre människor som är tvungna att la belaII för alI överleva och dä kommer jag i en underlig särställning. För oss som har små pensioner skulle det ju även vara roligt med lite extra inkomsler. Man kunde kanske spara ihop tili en utlandsresa eiler dylikt.

Dessutom tror jag atl det är nyttigt för oss pensionärer att aktivl leva med i sarnhället, del lär ju tili och med motverka demens och andra liknande "ä1derstillägg" vill jag minns att jag läste någonslans. Så jag tror nog att det skulle vara Iönande för landel art tänka om när del gäller skatten. Del finns säken många andra som

precis som jag gärna skulle hj älpa tili med aIlt möjligt men föredrar att sitta med bänderna i kors, för inle är del roligl att jobba utan att ens få en liten flitpeng.

Jag tror att om skatten skulle vara litet drägligare sä skulle Slal och kommun få in pengar även av oss, men nu är det litet som ordspråkel säger: Den som gapar efler myckel mister ofta hela styckel. Men den här sommaren länker jag i alla fall jobba gratis pä Sagalunds museum som glad volontär. Del finn s förstås en viss risk att man kommer att ankIaga mig för skattefusk men den risken får jag la. Museel är nämligen väldigl viktigt för mig, därför atl del berätlar om mina förf1iders Iiv flera bundratals år tilIbaka i tiden. Jag har nämligen alla mina rötler här pä Kimitoön.

JAG SATSAR PÄ MUSEET 1 sommar fyller Sagalunds museum 100 år och det är därför jag tänker riskera mitt anseende. Om Nils-Oskar Jansson som samlade ihop allting och grundade museet kunde salsa alla sina pengar och krafter och dö utfattig, kan kanske ocksä jag göra nägot för en goda sakens skull .

Det Skall bli lilel extra feslligl den här sommaren och tili del behövs både krafter och förmägor. Sä titta in om ni har vägarna forbi. Del kan hända att ni mölS av självaste Axel Oxen s~erna i egen hög person. Eiler bli guidad av NilsOskar Jansson själv. Dessulom kommer man nog alt se hans lärarkollega författarinnan Adele Weman (parus ater) vandra bland rosorna i parken. Ä ven andra hisloriska personer kommer säkert att röra sig bland de mänga gamla husen.

Så välkornna tili Sagalund och vår vackra Kimitoön.

Adine Törnqvist

Adine Törnqvist skriver en angelägen sak. Hon IOllgerar del sam SPF kräveI" i sill IIl1alande e/ter ordjörande1llölet, //len har oekså viktiga funderingar om vad pensionärel: och särskill arbelslöso sådqlla kull oe" jår göra illO//l inkOl/lstgränsernos ramO/: Om ni Irar synp'/Ilklel; rillg eiler skriv oel. kOI/!mentera, kOn/akla God Tids redaktioll.

0111

FÖRÄNDRADE SKATTEKORT Första mars for med sig nägra förändringar i beskattningen. 1 slatsbeskattningen har inkomstgränsen höjts från 47 000 mark tili 47 600 marie. Och viktigast av aIlt är art sjnkforsäkringsavgiflen sänks frän 2,4 tili 1,7 penni per skaltöre.

1 juni kommer dessulom grundprocente n for löneinkomster art sänkas med en procentenhet.

AVDRAGET FÖR INKOMSTUTGIFTERNA STIGER FRÄN 8 600 TlLL 9 800.

Kollegan Åbo Vnderrättelser skriver den 19 februari om GT: s chefredaktör över en helsida i Veckändan.

1 artikeln undcrstryker Briua Lindblom vikten av alt eli äldreråd grundas i Åbo och art bostadsfrågorna borde ha hög prioritet när man pJanerar för de ä1dre i samhället.

\

ORAVAIS PENSIONÄRSHEMSFÖRE NING JO ÅR 1 dag, behöver vi pensionärsorgamsationerna? Ja, med stora bokstäver, vi behöver bevaka våra intressen och då är orgamsationen vår styrka.

Ju fler vi är desto starkare är vi och kan göra vår röst hörd.

Detta var budskapet i LilliAnn Junell-Kousas festtal på söndagen den 13 februari i Oravais, dä Föreningen Oravais Pensionärshem fuade 30års jubileum i Centrurnskolan.

Dagen visade inte upp det bästa väder, regnlunga moln svepte in från sydväst och en och annan regndroppe störde. Del hallciga föret var inte bra, i synnerhet om man är pensionär och inte mera har så mjuka ben.

Jubileumsdagen inleddes med deitagande i gudstjänsten

i kyrkan och därefter var det gröt och soppa i centrumskolan. Tiden var väl tilltagen för att alla skulle kunna träffas och odla den sociala sarnvaron. Sarntidigt var del öppel hus vid pensionärshemmet på TaIlåsen. Speciellt inbudna hade före maten gjon en rundvandring vid de olika husen som ingår i gruppen kring pensionärshemmet, eskorterade av 4 trotjanare inom pensionärsföreningen.

Den egentliga festen inIeddes med musik av Oravais Spelrnansgille och fortsatte med välkomsttal, säng av manskören, festlalet, musik och historik. Vr den frarngick atl Oravais var ute med funderingar pä pensionärshem re-

dan i slutet av 1960-talel, och sälunda bildade en förening som tog hand om hela pensionärsverksamheten.

Kanske var del direklören för Oravais Fabrik som gay den första tändande gnistan då.

1 pausen som följde bjöds på kaffe ocb bulla och sä fortsalte festen med alt pensionärskören sjöng och därefter blev det diplomutdelning tili trotjänare som vari t verksam inom föreningen i 10 år eiler mera. Diplom delades UI tili 16 personer och av dessa hade flera varit med från början, aIltså 30 år. Svenska Pensionärsförbundets bordstandard utdelades av Torolf Fröjdö och Lili-Ann Junell Kousa tili 6 personer.

Förbulldets slalldard tilldelades fr. v. Edlli LUlldberg, A lille Österlulld, A lIlla Bertils, 19or Norrgård, Otto Krollkl'isl oeh Thure Hagberg som var frållvarallde p.g.a. sjukdom.

Lällgst till höger Lili-AIIIl JUllell-Kousa, Klas Nylilld oel! Torolj Fröjdö.

Nu var del tid för seniordansama att visa sig på styva Iinan. Det är en flitig grupp som träffas ofta och dansar, under ledning av Gun SvenIin. Innan ordet lärnnades fritt spelade spelmansgillet ärtnu en gång. Vid uppvaktningen lärnnades graluJationer och blommor av flera olika organisationer och föreningar tili jubilaren. Frän förbundel överlämnades en penninggåva alt användas för namngivel ändarnål.

VuJ jubileet i Oravais tillde/ades ell stor grupp diplom för förenillgen .

Vid sädana tilIf"aJlen som della gJöms a11lid de personer bort som har gjon marktjänslen. Ingen frågar, vem har kokai kaffe och mal, vem har

slädat och ordnat med myckel annal ? Till alla som har gjort dagen tili nägot att minnas, ett

stort Tack tili alla Eder för att vi fick vara med.

StigSundvik ~

/----------------- ~

Köpes

antikviteter

I . Möbler och övrlgl gommolllösöre - oberoende av sklckell I I . Kanlonl belalnlng, vararno avhämlasl Svar på svenska tlll I KÖP OCH FÖRSÄWNING R. Pohjonen I \..

Idrotlsgoton 19. Gomlokarleby tel. 06-831 3137

-----------------_ /

~'!.~~u.~ Y"SA 81' QCHAnSREPARAnOH

Handelsesplanaden 19-21 B. Vasa

'l!!l' 06·320 9100./.. 06·320 9101

utför bl .a. Q åldrings- och invalidvänliga badrumsrenoveringar sanerings - och reparationsarbeten o målnings- och inredningsarbeten vatten - och mögelskadereparationer kartläggnlng och kostnadsberäkningar

o o o

Vi är av TE-centralen godkånd alt utföra renoveringsarbeten lnom stödprogram ror privata hushåll

\

/

,.

långg. 17, EKENÄS '3' 019-2412290

J Jamband m~dfollstiinJjg nnsiJmbehnnJ/illg ((;II 2 timmJlr) jJr dtt bry1ifiirg elkr/Tansfiirg pd köp"t Besrifll Dill tid!

Specialaffär tör: gam • handarbc ten • vävtlll· behör . plädar • IInnedukar • handstickal • handbrodcr.u

P.ufpnrri tJ; slt6"Jun.Ullo"l

".

. 5. E!mds S

kv3l1erer och srorfc:kar

fl!s på bcstiiJlnlng.

• Nds kntalag has oss!

~

AIttdte XliII

II.gor BABY-kl.der i ylle, övrtg. RuskoviII.

SläI1.Jal1.

Ansikte, händer o. fötter j skick tili våren!

fOr hei. (.mll)en l Även mot ost ors kott!

019·241 J 142

Den förnuftige köper med fem års garanti!'

Expert ör en föregångore isin bronsch öven betröffonde goronti! Vi erbjuder dig nu helo 5 års Expert BestBuy-goronti!

o

VARIGEN - NYIT IlEMMA NYITIlEM

Salora-kvalitet tUl förmånligt prls!

Storl bildrör samt ö kta Nicam-stereoljud. Mörkt FST-bildrör garanteror en skarp och klar bild. Nicam-stereoljud med Herlj udsval och bredbandshögtalare. Genast klar iär anvöndning med anledning av a utomatisk instöllning av Ivkanaler. Snabbt 51 2 sidors texl-Iv minne.

\' I ~

" NYAmEER

NÄSTA GOO TlO 4 APRIL. MATERIAL SKALL LÄMNAS 23 MARS.

SOVGOTT-

Pris 3 . 4 9 5

BAtskjul, förrAd, garagen

VAKNA UTVILAD!

förmånligt. direkt från tillverkaren!

- Färdiga träelement - Husen levereras kompletta med allt material - Ait ningar ingår - Transport direkt hem från fabriken lämpliga även som båtskjul - 10 olika storlekar - AING OSSI

-

Sonera ln~~net pc ......

/'

lfII!!I.IP:=:=IUJI

m

68800 Kållby 06-7667922 9sm 0400-560 744 kv. 06·723 5429

-

Nu gör du släktforskningen enkelt!

Kom in tili 055 och hyr en Sonera Internet PC

Förutom Hästens sängar har vi ett stort urval av madrasser i olika prisklasser.

Sanera Internet PC är ett bekymmerfritt och förmånligt sätt att starta med. Kom tili 055 och gör ett kontrakt. En splitterny dator bärs hem tili dig med Intern etanslutningen gjord. Det enda Du behöver är en telefonanslutning !

Avg. fr~ n 199 mk/ månad + tel.avg.

Startavglft 300 mk.

TELEHÖRNAN Ekenäs, Stationsvägen 8. 'I!!I' 019-2411661

1

t

t

rn ~~~~!.?J!~,b !iiICAI\!!iICA Byggstart: 02.2000

K~~El VHl \!.CJJ

Montörsv. 10, Borgå, 0 019-5211700 vard . 10-17.30, lörd. 10-14

1

lJtställning I~~~~~~~

lö 4.3 kL 10-14, sö_ 5.3 kL 12-17

* Leveranstid 2 veckor * 10 års garanti * Skräddarsydda gliddörrsgrnpper j

J

(vi kommer hem och mäter)

.

Det vi sälJer, instaIIerar vi Tambur, sovrnm, vardagsrnm .. _

.

,

Ulen öven>ockc1 390,Ulc.n golvsockel 390,DJup golvsockeJ 430,DJup golvsockcl m. låda 790,-

(31 cm) låg v1tr1n. gIasdOrr 750,HOg vttrln. glasdörr 790,DJup mappvttrtn. glasdörr 890,-

DJup Oversockel

Trålucka

430,-

Massiv bJörk/faner. fårgema meUanbrun eUer mOrk valnöt samt naturfärg.

+50,-

KIRENAS nyaste modeller frammel Dm Kirena-apert i VästnylandStig Lindberg

-PONTIN~N

. . . . . MÖBELAFFAR

Malmkulla. Kans '§ 019-23 t 355. 232 789. Vard. 1t1-17, 10 9-13.

Gralls hemlranspon. hela Väslnytand, H:fors. Klmltoön. Åbo stad.

Björknäsgatan 4, 10600 Ekenäs ~ 019-2411272, fax 09-43925821 GSM 0400-472731 Öppet: ons 14-19, lö 11}-14 eUer enl.