God Tid 3/2000

Page 1

Parigina karmstol VaJnötsflirg. dralonplyscb alt. gobeläng. SltthöJd 43 cm. toto höJd ro_ _rI 87 cm. Rosa. belge. gobeläng.

~-

Nr3

APRIL vecka 15

11 .4 12.4 13.4 14.4 15.4

kl.19 kl.19 kl.19 kl.19 kl.19

25.4 26.4 27.4 28.4 29.4 29.4

Låt Dig lockas med på en LINDHOLM LINES resa! Nedan några blommor ur resebuketten:

30.4

kl.18

MAJ

Rudeshelm och Bodens}ön 23.9·2.10 flyg/bUlS 6880 mk

ti on to fr

2.5 3.5 4.5 5.5 6.5

kl.19 kl.19 kl.19 kl.19 kl.19

I I

9.5 10.5 11.5 12.5

kl.19 kl.19 kl.19 kl.19

13.5

kl.19

1950 mk

k mcd Lindholm lines tili upl!'-evelserika BAlTlKUM - vi har kännedom och ORMSÖ en." onhOlI 10-17.7. Nyavford\1 320 mk

Rundresa I östra Estland

Hoopso'u och Ose'

22·255 BOKA GENAST!

- en lavarlt I ny toppnlng

0<114-17]

24-27.1

1 560 ml

21-24.8

RYSSLAND Riki på historia!

5t. Petersburg 8-11.8 tly" P'orl"'2\ 050 mk

1590 mk

Karelska näset ~!~.:,a.,;:i!.;,,!!:"'OIClRlga, Vllnlus och Tolllnn 1 395 mk 2640 m\ 18-70.1 1·6.6 D<h 7-119 Myckel aU uppl eva i vårt vackra hemland! Rundtur , BoltJ/rum med

1800 mk

Aland - en vörJd ao öar och hau'S90 I 11-137 1 mk RAUMO • spetsomas och uärldslrulturms stlld

vecka 19

ti on to

nO en svenska Hurtlgrutten" 16·19.1

HIGA jugendstodcn old Daugaua

vecka 18

r.:---:---:---:-----,

r.:---:---:-:---:::,----:--::-:-;-, V1NRESA tili

kl.19 kl.19 kl.19 kl.19 kl.15 kl .1 9

Valborgsmässoatton

~

Årgång 28

4.4.2000

vecka 17

ti on to tr lö lö

Ditt förb:nd

~~~

_MÖBELAFFÄR

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

ti on to tr lö

~

_DöNTIN~N

SPF

75-26.1 730 mk Abolands skärgdrd -nörn noturen 680 mk 27-28.6

V~rn populäro HEMLlGA RESORI ännu plat!.cr kvar på: 17.8(10) 370 mk 23-24.8 980 mk

nya"iard:

370 mk

95 II

fr Sista föreställningenl

"

~tI1Q ~eQtern

öppel: yard kl 9-17, lö s1ängl

Vivo Hapot O.K. när magsyrorna irriterar. ":- •• '11'.,:...,.. .....

.

Problem, slress och visso födoämnen ökar ufsöndring av magsyror. Sur mafsmälfningsväfska hamnar i malslrupen, vilkel kon kännas boro en aning olrevligl eiler åsladkomma en olidligl svår irrilalion i bröslel och mogen.

Vivo Hapot O.K. • • • • • •

Trygg tuggtablett Neutraliserar syrorna på några minufer Ger kalciumfillskott Smakar maglugnande mynfa Lakfosfri, inhemsk Inga aluminium- eiler magnesiumföreningar

www. vivohsaltlLcom


2

God Tid 3/2000

Vår kaka är tunn

, ,1

Då detta skrives har de inkomstpolitiska förhandlingarna nålt slutsiräckan och en stor del av löntagarna har fätt hyggliga avtal får nästa period. Mao måste ge vår riksförlikningsman godkänt betyg för del sätt han hanterat de olika strejksituationema nnts alla botbiJder är sarnhället i ston seu på fölter igen. Löneförhöjningarna är relativt sett måttliga men i jämförelse vad vi pensionärer fått är de dock närmast furstliga. Som exempel kan man närnna att den fulla folkpensionen för ensamstående nu är 2 655 mkJmånad i kommungrupp loch 2 542 mk i komrnungrupp II, en ökning på drygt 1 %, ca. 30 mkJmånad. Den nedskuma folkpensionen för mottagare av basdel som börjal före 1996, har igen minskat och är nu 92 mkJmånad! Sjukförsäkringspremien för lönlagare är oförändrad, 1,5 penni per skattöre, men av oss pensionärer uppbärs fortfarande en förhöjd premie. Den har dock sänkt med 0,7 % och är i år 3,2 % per skattöre. Bruttoeffeklen av de genomJörda förändringama är att pensionärerna fortsätter att halka efter löntagama och som grupp åter en gång får acceptera att få en tnindre del av den kaka som vår ekonomiska utveckling ger oss råd att dela UI. Pör vårt förbund är det uppenbart alt vi med full kraft måste fonsätta att arbeta för att dessa orättvisor småningom kan avlägsnas. Våra krav mäste4 vara alI systemet med det brutna indexet skrotas ner - det hart under hela 90-lalet gett oss betydligt beskedligare förhöjningar än löntagama - och att våra sjukförsäkringspremier mätte sänkas tili samma nivå som resten av medborgama har. Vi viII också gärna arbeta för att de alJra lägsta folkpensionema kan höjas tili en för välfardssarnbället accepta bel nivå. U t oss hoppas att vi senare i år kan komma med gladare nyheter för oss alla och Iät oss tilisammans fröj das över att våren åter en gång brutit vintems makt.

Göran Björkman 1 samband med förbundets österbottniska ctistrikts vårmöte kom man med ett mycket angeläget uttalande, som berör den aIlt viktigare och aIlnnera brännande persona1frågan. Distriktet betonar att staten och kOJnmunerna i skyndsarn ordning vidtar ätgärder för att säkra tiligången på vårdpersonal, underförstätt speciellt inom äldreomsorgen. Man betonar vikten av att kunna erbjuda en kvalitetsmässigt god ocb värctig vård för de äldre. Den delen är aIlvarligt hotad när de "mognare" vårdama går i pension och ny, kompetent personaI förmodligen inte finns att tilJgä i tillräckligt hög grad.

Från -redaktionen

Att cykla är nödvändigt! 1 detta nummer av God Tid skriver vi en bel del om att må bra. Under de två senaste veckosluten har ett svischande Ijud burits från landsvägen. Plötsligt har cykJisterna dykt upp, hjälmförsedda, pustande såbär i början av säsongen. De knegar på i den uppförsbacke som går förbi mitt hus.

mofonskivor hemma sjunger MAN, dvs. M. A. Numminen följande: att cykJa är att fardas med måttlig fart, att cykJa är alt tända Ijus i skymningen ... att cylda är att inte tära på jordens tiligångar.. och så går sången på i makJigt takt med Iyriska tankar om cykling. Men det finns så mycket annat, mectitation och att söka sitt inre och sin inre balans.

Jag går också ut i vedbodell och littar vad som skall oljas och putsas innan hojen går att ta i bruk. Det är nu en del att peta och pilla så den får kanske vänta någon tid. Men cykJing är en sportgren som är skonsam för lederna. 'Och om balanssinnet håller så är det lugnt, giftfritt och bra tempo.

Min bästa vän talar om att våren är så svår. - Mars är den värsta månaden av alla! Då blir jag krasslig, /juset är så starkt och alla skavanker syns ofiJtrerade. Allt avslöjas. - Men det är väl meningen, säger jag lugnande. Allt växer på nytt. Du också. - Thor du det? tvivlar hon. - Jo, välkommen vråJande

På en av mina gamJa gram-

vår, säger jag. Men jag hör att hon inte tycker om tanken och jag inser att vår årstidsrynn är olika. Vi får väl rikta in oss på sommaren då. V åren får jag lov att ta itu med ensam.

BRITTA LINDBLOM

UnALANDE från styrelsen 8 mars Regeringen framlägger budgetramarna för riksdagen inom mars månad.

idag är, att unga, nyutbiJdade vårdare inte gärna söker anställning inom långvården eIler så s!.1DDar de endast en kort tid och söker sig snabbt tili akutsjukvården. Hur kunde man göra äldreornsorgen attraktivare för unga vårdare, frågar man? Är det inte dags att uppdatera äldreomsorgen inför 2000-talet, inför de äldres århundrade? En unnaning för yrkesinstitut och -högskolor! På samma sätt är en modern och förutseende personalpolitik, en ny personalsyn och elt mera helbetsbetonat omhändertagande av den egna, hårt ansatta vårdpersonalen en stor unnaning för vaJje vårdsektor, äldreomsorgen inte minst.

1 Helsingin Sanomat läser vi den 26.3. att Helsingfors Nylands sjukvårdsdistrikt har 18.465 anstälJda av vilka 4.269 jobbar i tidsbundna anstälJningsförbällanden. Detta planerar man nu alt ätgärda ge1 samma HS läser vi om att nom att göra 530 tidsbundna tjänster tili stactigvarande. Det också Folkpensionsanstaltens är ett litet steg i rätt riktning, personaI är frustrerad. De ondnågot som borde ge signaler gör sig över den komplicerade tili vårdsektorema i övriga kommuner. Men aJlra först borde äldreomsorgens arbetsgivarrepresentanter ställa sig framför spegeln ocb fråga: "vilken personalsyn (se människo-syn) gäller hos oss? Det är lätt att i festtal säga att "personalen är företagets frärnsta resurs", men att i vårdverkligbeten leva upp tili det pästäendet visar sig vara lättare sagt än gjort. ÄJdreomsorgen, speciellt långvården (som aIltid kommer att behövas, oberoende av en väl-fungerande öppenvård) representerar de säväl fysiskt som mentalt sen tyngsta arbetsplatserna. Ett problem man talar mycket om

pensionslagstiftningen. Och personalen är del ju som möter de arga klienterna. Ett gott exempel, som varit aktuellt under de senaste månaderna är inkasseringsbesluten gällande såväl pensioner som stuctiestöd. Riksdagen stiftar de lagar som personalen på FPA mäste följa och tiliämpa. Ordförande för FPA :s fullmäktige medger visserligen att lagama är mycket svårlästa och betonar att lagstiftningen skall förtydligas. Om den personaI som skall betjäna pensionärerna ocb "översätta" innehållet säger sig ha svårigheter, hur skaJJ då en vanJig pensionär kunna förstä vad lagama säger och viJka rättigheter de ger henne? 1 Idar text betyder det att pensionärernas rättsskydd är hotat - får man rätt pension och vad bänder när det sker förändringar i ens livssituation? Pensionsla-

En föreslagen sparåtgärd är att begränsa indexjusteringen av kommunemas stats-andelar med 50 % år2001 och attbetala den resterandedeJen åren 2002 och 2003. Åtgärden påverkar kraftigt kommunemas möjligheter att upprätthålla sin redan nedbantade servicen ivå. Samhällets sparåtgärder har i hög grad drabbat den äJdre befo1kningen. Pensionärerna har vid sidan av de arbetslösa varit den proportionellt sett största gruppen betaJare av den ekonomiska recessionens följdverkningar. De kommunaJa sparåtgärdema har bl.a. inverkat negativt på äldreornsorgen. En s'änkt indexjustering av kommunemas statsandelar hotar att ytterligare farsärnra den äJdre befo1kningens stäJlning i samhället. Svenska Pensionärsförbundet vädjar tili samtliga grupper i riksdagen om att riksdagen avvärjer finansministeriets och regeringens planer på att försvaga kommunernas ekonomiska ställning och förutsätter att kommunernas statsandelar indexjusteras hundraprocentigt redan år 2001.

Det mä närnnas, att förbundet kontaktade de flesta försäkringsbolagen i den frägan, men Tapiola var det enda bolaget där man var vilJig att utöka personförsäkringsskyddet för personer över 65 år.

positivt 1ill sarnarbete och har haft och har goda kontakter tili de finJandssvenska besluts-fattarna. Jag vili tro, att EKL:s tidning ingalunda ville underskatta oss utan att det helt enkelI var fråga om en lapsus.

Samarbetet mellan de olika pensionärsförbunden fungerar i regel rätt bra oberoende av de olika referensgrupperna. Men ibland vili ändå de stora förbunden "glömma bort" oss tnindre. 1 Eläkkeensaajien Pörbundet har under de se- Keskusllittos (EKL) tidning naste ären aktivt gått in far att betonas de frarngångar förbunfinna samarbetspartners för den haft i intresse:bevakningssina verksarnbetsområden. 1 frågor och man 'säger att "pendetta nurnmer av GT läser vi sionärema har de fyra stora om samarbetet med Bennett fårbunden an tacka för de resebyrå. En annan, ny samar- frarngångarna" Jag vili påstå, betspartner är försäkringsbola- att SPF också haft sitt finger get Tapiola, som erbjuder en med i spelet och i frarngångarolycksfallsförsäkring för pen- na. Vårt förbund representerar sionärer. Vi informerar om den ju aIlena bela den finJandsförsäkringsformen då infor- svenska pensionärskåren. Pörmationsmaterialet blir kJart. bundet bar alla tider stälJt sig

Är det måntro en tecken på mognad när det finaste med våren och vårmorgnarna nuförtiden är, naturligrvis att sommaren ännu ligger framför, men i aIl synnerhet är det småfågelsången och måsarnas skränande. Det får mig nuförliden direkt Iyrisk och rörd. EIler "vet man att man blir gammal när man har böjt sig ner for att knyta skorna och undrar vad mer man kan göra när man nu ändå är där nere." Ut oss räta på ryggen och gå ut och Iyssna in våren!

garna har stiftats under flere årtionden, man bar byggt upp nya bestämmelser på gamla med den påföljd att lagarna om pensioner och sociala förmåner idag kan liknas vid ett lapptäcke. Så visst är det på tiden att modemisera och uppdatera systemet ocksä här något för FPA och ifrågavarande ministerier ocb riksdagen att ansvara för! 1 regeringsprogrammet lovar man ju att "se över pensionssystemet."

Lili-Ann JuneU-Kousa verksamhetsledare


~..\':, SHyc:.

~

~

'Z1.

~

=-4_.--'C>Jr\At-\ '\-.0

KOpmiln.~illall L3,

Den personliga gåvan förmånligt /rån ossI

Kari.. Tel. 019· 236 150

SPF Ditt förbund

Oppet \·arJ. 9-J 7, 10 9-13.

Välkomna ävenlängre ifrån!

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr3

4.4.2000

Årgång 28

Äldreråd i Nykarleby och Helsingfors:

JOVIALISKE

Varför når vi inte beslu.tsfaHarna? Lyssnar någon?

GÖRAN

När ä1dreräden introducerades i Finland var pensionärema fyllda av hopp: äntligen en instans som kan driva våra intressen ocb att vi har det bra i vår vardag, i vården, kort sagt i aIIt som rör ä1dre personers liv pä den kornmunala basnivå. Efter tvä kursdagar om ä1dreräd, en i Nykarleby ocb en i Helsingfors kan vi summeca upp, sä läng som bilden går att skapa. 1de stora städema fungerar det bra! Där finns k1ara instruktioner, medJemmarna i ä1dreräden har politik erfarenhet, kunskap och argumentationsförmäga. De kan står på sig isin egen sak. Det går

LO.m. fast rådet är mycket stort som i Helsingfors. -Vi har alltid fått ett positiv! bemötande, sakligt ocb intresserat, sager Vai borg Louhisto, fö rbundets viceordförande som är föreningsrepresentant i ä1drerådet i huvudstaden. Men det kan ocksä bli som Harts A. Enkvist frän Pedersöre säger som ordförande för äldrerådet: -Vi har arbetat i tre års tid utan att riktigt komma någon vart. Vi tog oss an verksarnbeten med stora förväntningar, äntJigen, tänkte vi ... nu bötjar det hända ... pä tre år har vi tagit smä steg. Vi har varken fätt den remiss-status som vi borde ha eiler den information som

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

behövs för att verkligen hugga tag i viktiga frågo r. Vi sitter i en grop och har casat i status ocb därmed ocksä politisk genomslagskrafL ÄR i Pedersöre har plötsligt k1assats som en kommitte. Vi får inte fullt fårtroende för vårt arbete! Och liknande tongängar hörs frän andra båll. -HUI skalJ ä1drerådet på aIIvar få in foten i beslutsfattningen? frägar Carina Tapanainen, som är sekreterare för ä1drerädet i Larsmo ocb utsedd frän komrnunens sida att sköta uppdraget. LÄSMERAPAs .6-8

GYMNASTISERA HJÄRNAN o - DET MAR DEN BRA AV! -Hjäman är ett plastiskt organ som mår bäst av järnn övning ocb användning. lntroducera nya kunskaper. Läs språk, Iös korsord! Tvinga bjämcellema att arbeta ocb associera, dä bildas nya feirgreningar ocb nya nätverk i bjäman. De råden ger professor och fOnikare Matti Hallia. Han ocb flere andra neurologer ocb fOnikare är med i en feireläsningsserie pä Arbis i Helsingfoni som bar bjärnan och hjärnfonikning som tema. Pä fåreläsningarna är bänkradema väl fy lIda. Åhöramas å1der är rätt bög. Men bekymren om oss som framtida Alzbeimerpatienter eller dementiker intresserar. Och givetvis är en del av åbörama anböriga tili dem som bar dessa sj ukdomar. Matti Haltias arbetsplats är Haartrnanstiftelsen i Helsingfors. Ocb sin neurologiska UIbildning har ban fätt i Sverige under finlandsfeidde Patrick Sourandeni ledning. -Han är nog den modema neuropatologins fader, säger Matti Haltia. De verkligt exakta diagnosema kan beklagligtvis ställas fÖnit i sarnband med obduktio-

neo. -Men pII fOnikningens omräde går det framät Det finns nya mediciner som salnar av feirloppet i samband med demenssjukdomar.

-Botar gör de inte! Vilka sjukdomar orsakar g1ömska? En del penioner får med åren onormala stömingar i minnet. Ibland kan glömskan bero pä nägon sjul:dom. FÖniärnringen av minnet kan ibland stanna upp. Vid demenssjukdomar, däremot fciniärnras minnet successivt. Bland penioner över 80 år är demens en folksjukdom - en femtedel av alla drabbas av detta. Men omvänt - de flesta blir a1drig dementa, inte ens i bög å1der. Den vanligaste sjukdomen som leder tili demens heter Alzheimeni sjukdom. Alzheimers sjukdom upptäcktes redan år 1906 av A10is A1zbeimer, tysk neuropatolog ocb psykiater. Men sjukdomen ~'glömdes bort" och upptäcktes pä nyn fcirst pä 1970-taIet i England av B. E. Tomlinson som undersökte å1dringar pä institutioner efter deras död och faon gemensamma förändringar i bippocampus i bjäman. Hippocampus styr bl. a. närminnet. -Procentsiffroma i Finland visar att 2 % av befolkningen i å1dem 65 -74 har Alzheimer, 6 % i å1dem 75 -84 ocb 15 % i å1dem 85 ocb över. Siffroma stiger i rask takt med tilltalande å1der, säger professor Haltia. -Men den som bar en gene-

tiskt betingad Alzheimenijukdom kan få den vid unga år. De fcinita teckoen kommer vid 50 år. Längsamt fcirlopp Alzbeimer utvecklas långsamt ocb smygande. Det vardagliga närminnet feiniärnras onormalt mycket - man glöm-

mer var man har lagt sina saker, man glömmer vad man hade tänkt göra, glömmer överenskommelser med andra. Man glömmer narnnet pä gamla bekanta. Talet flyter inte som fcirr. Det blir svärt att hitta pä nya ställen, ocb bilkömingen fungerar inte. Det känns svärt att besluta sig feir saker och ting. Det är trögt och tröttsamt att ta sig feir olika saker. Ett antal nervceller dör varje dag, men vi har sä oändligt mänga an det inte märks. Hjäman består av 100 miljar-

75 år Vi känner vär ordförande Göran Björktnan som en jovialisk och glad person. En person med social talang att umgäs och en som ger festivitas ät föreningsjubileer. -Det vikrigaste arbete görs i föreningarna, säger han Man koyter sociala kontakter ocb dras UI evemuell ensarnbet och isolering. -Jag hör ju själv tili den tjänstemannakader av pensio närer som har en dräglig ekonomi, men det fmns mänga som faller i svåra ekonomiska gropar. -Pensionärsförhundet b en uppgift att driva på frågoma för dem somJlar det illa ställ . Mina uppgifter som Ceirbundsordförandl!?'H~... ja har försökt bj,~ tili at x~rk­ sarnbeten är f"ram~ngsrik: }a har vissa ceremoniella uppgil'-

der nervceller med tusentals synapser, kontakter tili andra celler. Det sker en ständig omorganisering, en plasticitet i hjäman. Vid Alzheimeni sj ukdom drabbas nervceller i tinningslobema ocb bjässlobema. NervcelJemas utskon tilIbakabildas, fcirbindelsema med andra nervceller bryts, och cellema dör onormalt fort. Vid hippocarnpus skrumpnar cellema som gamla russin ocb vätskan i hjärnan tar över. Ett svår1ösligt protein (amyloid) lagras i mikroskopiskt smä fläckar i de sjuka delama. -Det ser egenligen UI som om man strött svartpeppar över de delama, kommenterar Matti Haltia. Proteinet, amyloidbetat, bildar senilt plack mellan cellema i hjäman. Ungefär som tandsten som Oniakar att nervcellemas feirgreningar hindras, de dör och feirsvinner. Och i hippocarnpus sitter associationema och närminneL -Det bebövs fortfarande grundfonikning hela tiden feir att komma pä botemedel. Vad gör doktorn? Man blir nedstärnd eiler rädd när man märker att minnet inte fungerar. Man hi ttar kanske på undanflykter. Det blir lättare när man bestärnt sig feir att berätta för familjen och vännema att minnet inte är som fcirr. Ju tidigare man söker vård desto större är cbansema att fcirbättra Iivskvaliteten fcir den som är sj uk. Doktom ställer frågor, testar minnet, undeniöker kroppen.

ter, art representera förbundet i olika sarnmanbang. -Svårast all uppnå? Var är jag inte nöjd? Tja, jag borde nog ha &jort en starkare insats i delegationen för pensionärsförbunden pII riksnivå och i den pätryckning som vi borde göra pä politisk nivä. Där har jag inte vari! tiIlräckligt kraftfuU, rannsakar han sig själv.

hela vårt

MÅ BRA SID. 9-14

Ofta behövs också en röntgen av hjärnan (datortomografi eller magnetröntgen). Ibland gör man specialundersökningar av blodflödet och ärnnesomsättningen i hjärnan. Alla undeniökningar är enkla ocb smärtfria. Diagnosen ställs pä basen av testema och pä basen av det som du, och dina närmaste berätlar. Det finns medicinersom bjälper mot olika symptom. Antidepressiva medel kan vara en metod, de hjälper mOI bumörsvängningar. Andra mediciner finns som lugnar mot ängest eiler sömnsvårigheter. NervcelJskadan vid Alzbeimeni sjukdom medfeir en brist pä olika signalärnnen i bjäman, dvs. ärnnen som signalerar från en cell tW en annan över synap-

sen. Acetylkolin är ett signalärnne som finns i nervbanoma som sköter minnet.

De nya läkemedlen bjälper an öka balten av acetylkoli n. Enbatt i USA räknar man med att 13 miljoner (!) människor kommer att lida av demensjukdomar omkring år 2050. FOnikningen bar ett jättebehov att fylla fcir att öka kvaliteten i livet fcir de penioner som Iider av demenssjukdomar ocb ocksä fcir deras anböriga. Vi fortsätter vår hjärnfonikning i God Tid i nästa nummer. (B.L.) Käl/or: Om sjukdomar som ger glömska. Alzheimerfeirenungen i Sverige. Demensfeirbundet i Stockholm. Professor Matti Haltia, fciredrag 20.32000: Hjärnforskningens historia, nutid ocb framtid. Dagens och morgondagens forskning granskas genom de neurologiska sjukdomarna Alzheimer och lNCL, i samarbete med Neurologistiftelsen och AIbis, He1singfoni.


4 - God Tid 3 / Z000

VERKSAMHETSKALENDER KRONOBY PENSIONÄRER r.I.

VERKSAMHETSPLÅN FbR VÅRsÄsÖNciiN' 2000:

~ II.

APRIL 02.04 Söndag 10.00 Kyrkans återinvigning Kören medverkar. 04.04 Tisdag 13.00 Distriktets vårdag i Oravais. Pens.kören frarnför Livets Kryddor 07.04 Fredag 10.00 Styrelsesarnmanträde i Kommungården 12.04 Onsdag Förbundets vårmöte i Björneborg 13.04 Torsdag 7.00 Resa tilI Kemi, Snöslottet. 18.04 Tisdag 13.00 Frägetävling, kval i Bennäs 25.04 Tisdag Minne!, skrivarkurs i Vasa. 28.04 Fredag 13.00 Månadsmöte i Samlingsbuset. Serv. grupp 1 MAJ 03.05 Onsdag 18.00 Kören uppträder på Sandlunden i Larsmo Motionsdag, Norrvalla 05.05 Fredag 11.05 Torsdag 19.00 Kören uppträder på de börselskadades möte i Pörsamlingshemmet 12.05 Fredag 10.00 Styrelsesarnmanträde i Komrnungården. Vårdag kring andliga värden, Öslerbotten. 16.05 Tisdag 27.05 Lördag l3.00 Månadsmöte i Samlingshuset. Serv. grupp 2 V årens hemliga resa fö retas inom maj månad. JUNl Sommarresa till Tammerfors med insjö12.06-1 3.06 kryssning 25.06 Söndag 19.30 Musik i junikvällen i kyrkan. Kören medverkar AUGUSTJ Distriktets Sommardag pä Carpella. 02.08 Onsdag EVENTUELLA ÄNDRINGAR [ PROGRAMMET ANNONSERAS 1 FÖRENINGSSPALTEN

Servicekort: ~ Har du f1 yttat Du viii säkert få tidningen tili din nya adress. Jag har Ilyttat. Den nya adressen är: Narnn:. .. ........ ......... ............................. ........ ... .. .. .... ........... .

!t'.u!,~~n.eid.e!,~ ~,!~s!o.n.ä~e.r.r!. . . . . . . . . . . . Torsdag l3.4 kI 14 i Munkshöjdens församlingssal: Födelsedagsfest. Juha Mänttäri sjunger och spelar dragspel. Arunälan tiIJ Anita Grönholm senast 10.4. Onsdag 19.4 Guidad kulturutfård till Esbo. StartkllO.30 från Bredviksplan tiIJ Björnholmens konstcentrum, Alberga gård, Esbo gård, där vi äter lunch, ocb Gumböle gård . Subventionerad deltagaravgift 100 mk. Arunälan tiIJ Anita Grönholm, tel 482 331 , senast 13.4. Torsdag 27.4 ca k114.15 i Munksnäs servicehus. Projektchef Nina Gran informerar om Röster, rötter, rum: Den svenska biten av kulturstadsprogrammet. Diskussion om vårt sommarprogram. Söndag 7.5 kI lUO börjar vi spella petanque i Koneparken om planen torkat upp. AlJa intresserade är välkomna att delta i denna trevliga motion. Måndag 8.5 kI 10.00 Programpromenad med start från Munksnäs post. Torsdag 25.5 kI 14-17.30 Vårglad hattfest pä Tarvo med god mat, sång och dans. Bengt-Östen Söderlund spelar dragspel. D eltagaravgift högst 150 mk. Anmälningar tiIJ Anita Grönholm, tel 482 331, senas I22.5.

Vi har bokat 16 platser i LL:s sommarresa till Kökar och Åland 11-13.7. Kontakta Mary Nybergh, tel. 486409 for närmare uppgifter. Detaljerat program utdelas vid våra möle n.

Bästa medlem Är du jurist? Skulle Du ha tid och intresse att hjälpa Dina "med-medlemmar på talkobasis"med mindre, men viktiga juridiska frågor som berör pensionärernas vardagsjuridik? Ifall Du känner [ör detta, vilket vi hoppas, tag då kontakt med verksamhetsledare Lili-Ann JLLnell-Kousa, tel. 09-72888212 el1er 050-5114208.

Gatuadress: ........ ........ ....... ..... ... ..... ...................... .... ......... . Postadress: ............ .......................... .................... ... ....... .... . Den gamla adressen var: Gatuadress: ...... ............................................................. .... . Postadress: ... ..... ........ ..... ................................................... . Skicka in kupongen till God Tid, lndiagatan l , 00560 Helsingfors. Vi får två exemplar av God Tid, i vår familj Vi behöver bara ett exemplar, skicka det tili: Namn : ................................................. ........ .... .... .... .......... . Gatuadress: ................ .............. ........ ..... ... .... ... .. ...... .. .. ...... . Postadress: .......................... ......... ... .. ... ... ............... .. ....... ... Tidningsprenumeranten har avlidit: Narnn: ....... .......................... ........ ........... ........... .... ............ . Gatuadress: .. ........ .......... ......... .......... ... ..... .......... .............. . Postadress: .... ........................................... ... ... ....... ..... ....... .

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

@

'"'''~~~~""~~''o. Besökstid: vardagar kl. 10-14.

Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell-Kousa Tln 09-7288 8212, GSM 050-5114 208 Fax: 09-7288 8215. Kanslisekreterare Marianne Sandell: 09-7288 820. SPF:s bankkonlo: Sparbanken Aktia 405511-411 n Postgiro: 800012-1203958

Klubbslag från styrelsemöte den 8.3.2000 - fastställdes enhälligl verksarnhetsberättelsen samt bokslutet för år 1999 - diskuterades förbundets intressebevakningsprojekt och dess förverkligande. Riktlinjer ocb tillvägagångssätt fastlogs - antecknades för kännedom fördelningen av personalens uppgifler vid förverkligandet av årets verksarnhetsplan - godkändes sqmarbetsavtal med resebyrå B ennett BTI Nordic - beslöts om antalel stipendier från förbundets tvä fonder. Ur Hällströms fond 10 stipendier a 800 mk och ur Wegelius fo nd 4 st a 800 mk. Fastslogs att utdelningen sker på basen av välmotiverade ansökningar, ett stipendium per förening - antl:cknades för kännedom förfaringssättel vid beviljande av PAF:s semesterstöd - beslöts att förbundet skall skaffa en förbundsflagga och nyt! bordsstandar med förbundets logo. VI utreder alternativa förslag tili utformningen - godkändes en uttalande från styrelsemöte. Distribueras till media ocb samtliga riksdagsgrupper - nästa sly re lsemöte häIIs den 25 .5.2000 Förbundstidningen

godtid ansvarig utgivare VL LIII-Ann Junell·Kousa chelredaktör Britta Lindblom God Tid ulkommer nästa gång den 16 maj Material bör vara på redaktionen senast den 4 maj Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsinglors. Redaktionen: tfn 09-7288 8210, GSM 050-5950 937 Annonser: F:ma GärdetIBarbro Höglund-Fredriksson, 10640 Dragsvik Ttn 019-241 5397, Gs m 040-5133 n3, telelax: 019-241 5390 Annonspris: 8,-!spmm, 2-lärg 9,-/spmm, 4-lärg 11 ,-/spmm. ISSN 0359-8969. Moms 0%. Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenas

~~~'~,!Ii~r~ .P!,,!~;,!~~r~~ö~e.n.e!,~nll .r•. I•. . . .. .. Vår och sommar 2000 Fallåker teater åker vi till söndagen den 2 april k1. 13.00 och ser " Folk och rövare i Kamomilla stad" som börjar k1. 1"6.00. Pris, vuxna 70 mk och barn barn 40 mk + bussavgiften Månadsmöte tisdagen den II april k1. 13.00 i församlingshemmet. Ola Lindholm frän Kimitoöns försäkringsförening berättar om olika fö rsäkringar. Brandchef Eriksson medverkar också. Hemlig resa Start k1. 9.00 från Lammala eiler ruO. Måndagen den 17 april, hemma ca. k1. 18.00. Hemlig r esa Start k1.9.00 från ruO. Onsdagen den 10 maj, hemma ca. k1. 18.00 B äda resorna är helt olika! Mån adsm öte tisdagen den 16 maj k1. 14.00 i församlingshemmet, som gäster har vi TenalaBromarv pensionärsförening. Passionsspelen i Ober a mmergau + Main a u 13 - 21 juni; flyg-buss-båt pris: 7 .935 fy ra platser kvar R asebor gs somma r eteater den 16.7 k1. 14.00 åker vi och ser musicalen " Grease" k1. 16.00 pris, vW(na 90 mk och barn 50 mk + bussen f.iskmiddag p å Träsk ö en e iler två dagar i juli (10.7 ocb 18.7) Oster sjön runt vi startar 21.7 med kvällsfårjan ÅboStockholm på morgonen åker vi tiIJ KaImar-Öland-Kalmar, dag 3 Kalmar-Malmö-Nya Öresundsbron-Köpenharnn där vi är två nätter, dag 5 Köpenharnn-Uibeck, dag 6 tiIJ havs med Finnhansa laSIfartyg! He mma igen är vi den 27 juli på dagen. Pris 4.600 mk. 6 platser kvar. Dagö & Ösel Tili Estland åker vi söndagen den 3 september en natt i Haapsalu ocb tvä nätter i Kuressare. Guide lnge Raie. Hemma är vi 6 sept. sent på kvällen. Pris: I 500paketpris (bät, buss, botell, mat mm.) Närmare beskrivningar och anmälningar: Ulla-Brita, reseledare, tfn 02-427 101

~!,~r~ .Ky~~s!~'~s, ~e.n~;.o!,~...s~ö.r'!~;'!!I ~. ~... . . . 5.4

Månadstrilli i servicehuset, Roland Brandt båller musikalisk frägesport 26.4 Vi är inbjudna av Kyrkslätt Pensionärer pä vårfesl i Majvik 3.5 Månadsträff i servicehuset, Rolf Hurtta berättar om brandsäkerhel i hemmet 12.5 Teaterstycket "Smussel" på Lilla Teatern 18.5 Hemliga resan 7.6 Månadsträff i serv icehuset, bingo 15.6 Grillfesl på B ygdebo. Vår egen orkester spelar 16 - 19.7 Sommarutfård tili Pärnu Vår 20-års jubileumsfest 9.9

VÅRMÖTETI BJÖRNEBORG 12.4 Program under dagen: Luncb ocb fullmaktsgranskning k1 . 12.00-1 300. Kan den nya informationstekniken ge pensionärerna något? JAN EKBERG, forskare, STAKES. Frågor ocb diskussion. Seniordans, Bjömeborgs svenska Pensionärdförening ca, k1. 15.15 ~ Mötet slutar k1. 15.30 Avgift för lunch och kaffe är 60 mark och betalas på förbundets konto: Aktia 405511-41177 Arunälningar tiIJ kansliet i Österbotten, före 5 april, tfn. 06-317 7090 Anmälningar till kansliet i Helsingfors, före 5 april, tfn 09-72 88 20

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Ha ndelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa Telelon och besökstid kl. 10-14 Ombudsma n: Per Thomasfolk Tfn 06-317 9070, Gsm 050·5575 389 Fax 06·324 2210. Ombudsmannens hemtelefon: 06-346 0366. DIslriklels bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008-55002307


o a fl-

in n

1.

o lI-

-, Fr. v. Hans Brunell, Nils Krollqvist, Kenlleth Rudnäs, Railler Björklulld, Guy Gripeuberg och Per Granvik.

Storstädllillg pågår.

TALKOANDAN LEVER KVAR I KRONOBY Kronoby Pensionärer har aktivt deltagit i den renovering som påböljades i Kronoby Kyrka senaste år. Den första talkon bölIs den 5 augusti 1999. Del gäUde då att börja ta loss alla kyrkbänkar och lagra dem på ett annat stäUe. Ett rätt så tungt arbete att bära dem ut ur kyrkan ocb för vidare transpon ett par km bor!. 1 arbetet som pågick några dagar, omfattade också nertagning av takkronoma ocb alla andra inventarier som skulle flyttas ut ur kyrkan. 1

ett senare skede gäUde det att avlägsna de gamla eI. värmeelementen som skulle ersättas utav nya. Under detta år blev det aktuellt att börja transponera kyrkbänkama tillbaka. Skruva fast värmeelementen under bänkama innan de fastes i golvet. Ljuskronorna av messing skulle putsas och repareras. Detta var ett arbetsdrygt jobb som krävde 120 dagverken innan allt gamrnalt Ijus var bonputsat, kronorna reparera-

de ocb blankpolerade, innan de bängdes på sin plats igen. Den sista stora satsningen gjordes torsdagen den 9 mars då 24 kyrkbänkar kördes tilI kyrkan. Alla bänkar, sammanlagt 80 st var dä på plats. Den 16 mars skruvades alla kJädhängare fast i kyrkbänkarnas ryggstöd och tre psalmboksstöd blev fastsatta. Nu återstod städning av kyrkan. Den första större städningen hölls 15 mars. Tili denna talko mötte 25 damer och några herrar upp.

Den sista talkon hölls vecka 13 då fönster ocb bela kyrkan städades före återinvigningen. Kronoby Pensionärsförenings medlemmar har utgjon merparten av de som deltagit i dessa "talkoarbeten", tilisarnmans med många andra försarnlingsbor. Sammanlagda antalet talkodagar 305. Det otroligt slOra intresse som våra medlemmar De" CUl-

I SAMARBETE MED SVENSKA STUDlEFÖRBUNDET, SSC,

14.00 KAFFE under arbetet

SKRIVARKURSEN MINNET:

15.15 Hur går vi vidare? Vad händer sedan? Taina Jobansson & Britta Lindblom

KURSDAGARNA HAR ÄNDRATS TILL 11 APRIL 1 HELSINGFORS OCH 14 APRIL 1 VASA. Skrivarkursen Minnet är en fortsättning på Pensionärens Penna. [ år koncentrerar vi oss på att aktivera ntinnet som skaparkraft för vårt skrivande. Som inspiratör har vi Taina Johansson från Folkbälsan som arbetat mycket med ntinnet, minnesskäp ocb ntinnets möjligbeter.

dra Jörsallllingsbor visar sig !Ja Jör sin kyrka har gjort att det varit ett lIöje att kaila tili taika. Dell ekallollliska sidall ej atl Jörglölllllla, men den sociala gelllellskape/l som upplevts ullder dessa taikadagar beryder lIlyeker oe!J kall ej beIOllas Il og. Alla !Jar med glädj e ställt upp Jör sin kyrka oe!J på så sätr visa! vi/ken stark ställllillg kyrkan !Jar blalld lIledlellllllama i Krolloby Församlillg.

april av Biskop Erik Vikström. Nu kom det förstorade utrymrnet i koret till sin rätl. En kör besLående av Kyrko-, Söderby ocb pensionärskören, et! ättiotal personer kunde med lätthet beredas plats. Pensionärsföreningens styrelse vili tacka alla, som på ell berömvärt säll ställt upp vid de olika lalkotiJlfallen som ordnats. J-E Rudnäs

Kyrkan äterinvigdes den 2

Bästa skrivare, Alla ni som lämnat material fOr bamdomsntinnen, textboken om historia ocb vårt förflutna...

Avslutning och kursutvärdering Anrnälan tili kansliet i Helsingfors för H:forskursen senast 6.4 tfn. 09-72 88820 och 6.4 tilI Vasakursen tfn. 06-317 9070. Kursavgiften 100 mark per person inbetalas i samband med anrnälan på konto Aktia 405511-41177. Avgiften inkIuderar undervisning, kursmaterial , mat, kaffe ocb mellanmål.

Kurstid är 9.30 - 15.30 Ytterligare upplysningar: kursledaren Britta Lindblom, tfn. 09-72 888 210 eiler 050-5950937 Anrnälningar tili kansliet i Helsingfors, tfn. 09-72 888 20 och kansliet i Vasa 06-317 9070.

Läget är följande: Jag har fätt in 30-35 texter och gått igenom dem. 1 samband med årets ansökningar tili olika fooder, gick en ansökan om 50 000 mk tili Svenska Folkskolans vänner. Anslaget är fördelat på två år. Nu vet vi inte om vi får oågra pengar. Men hur som helst skall vi arbeta vidare på detta projekt, det finn både andra fooder och aodra år ! Arbetetlskrivandet i sig är värdefullt. Så om ni vili kornma med ny tt material är det helt ok. AlIt det garnla materialet finns med i potten. Ocb tili skrivarkurseo får du gäma hämta med dig nya texter och nya tankar, välkommen! Britta Lindblom, kursledare

MINNET: VARJE LIV ÄR EN EGEN SAGA Den 11 april i Helsingfors ocb den 14 april i Vasa. Båda kursema har samma program:

MOTIONSDAGARNA ÄR FÖLJANDE:

9.00 Frukt och saft Var är vi, vart går vi? Cbefredaktör/inforrnatör Britta Lindblom

3 maj på Solvalla och 5 maj på Norrvalla.

9.45

Kontakta din egen förening för närmare inforrnation! Svenska Pensionärsförbundet arrangerar dagarna i samarbete med Svenska Studiecentralen och Konditionsfrämjandet.

Prylar ocb mojänger som ntinnesväckare Hälsovårdare Taina Jobansson, Folkhälsan

11.00 Vad vili vi skriva om? [deer, infall, tankar ocb diskussion. Taina Johansson & Britta Lindblom

Våra kära gamla ting

12.00 LUNCH 13.00 -13.15 Arbeta i par med ett tema Taina Johansson & Britta Lindblom 13.15 Alt ntinnas ocb att skriva Taina Jobansson & Britta Lindblom

Tailla Johallssoll.

Pä initiativ av eo av pensionärerna i Folkbälsans Seniorbus i Brunakärr ordnas en liten utstäUning, Våra kära gamla ting, fredag 14 april tili söndag 16 april mellan kJ. 11 ocb 17 i Seniorhusets musiksal, Mannerheirnvägen 97. Föremålen bar samlats bland busets pensionärer, såsom rubrikeo antyder gäUer det saker som bevarats dör att de är förknippade med någon intressant berättelse. UtstäUningen är avgiftsfri.


6 - God Tid 3/%000 ••

0

ALDRERADEN

VERKLIGHET OCH VERKSAMHET I ÖSTERBOTTEN

Riksdagsman Pehr Löv i Nykarleby:

BENGT HÖRNBERG, Vinde/n, Vösterbotten:

SHM - en bra pian på lång sikt, Reglemente, budgetinsyn

men tillämpningen är svår!

,

l

- Omsorgsfrågoma sviktar i en del kommuner. Men kommunema ser det som ett spöke atl statens skuUe blanda sig i stymingsmekanismen. Borde det finnas öronmärkta pengar för sådan t som vissa kornmuner inta k1ara av att åta sig? frågade riksdags man Pehr Löv under ÄR-kursen i Nykarleby. - Rent allmän t är det så all många kommuner är skuldfria, de t är staten som är den fattiga parten. - Fördelningsinstrumeoten är inte så bra. Samfundsskatten delar upp kommunema i olika kategorier. De kommuner som har förmånen av all ha ell rikt näri ngsliv k1arar sina åtaganden, de andra inte. SHM - Mål och verksamhetsprogram för social -och hälsobvården 2000-2003, innebär ett nytänkande, ell långsiktigt arbete. Planen har 21 mål och 86 åtgärdsförslag. Pehr Löv gjorde några plock med kommentarer UI den aktuella planen. - Mål 2 h30dlar om tiligänglighet i den fysiska mi!jön. Det betyder att ä1dre personer skall ku nna leva ett självständigt liv med "så Iitet intrång som möjligt'·. Det betyder också an den öppna vården och f1 exibla vårdformer måste utvecklas. Många mänskor tar hellre stora risker för alt få bo hemmao - [ nuvar3Ode lagsliftning är det forbjudet alt bygga 3vång hus utan hissar, men det finns ju av dem i det gamJa bostadsbeståndel. Ny teknik möjliggör kanske lällare, små hissar för 2-3 personer.

och information

- Åtgärdsförslag 29 betonar vikten av att det inte byggs vattentäta skott meUan olika värdformer. Det är bra om informationen om patientenl klienten går vidare till andra vårdformer som behövs. Här behövs både kornmunicerande datanät och utveckling av patientutvärderingama. - Åtgärdsförslag 33 utbyggd tandvård, hur når de äldre den vården? De står utanför närnligen tandvården har byggts ut för 20-30-40-45-åringama. Utvidgningen av en årskuU i taget kostar 1/2 - I miljard om året i budgeten. Åtgärdsförslag 36 om demensvården har kommunerna tyvärr inte tagil grepp om. Demensvården är en svår och stor uunaning. Pör person alen är den en av de allIa tyngsta uppgiftema inom vården. Som tur är finns det ett sarnnordiskt kunskapscenter, Silviahemmet i Sverige, som sysslar med demensforskning.

Rdglll Pehr Löv påpekade an kOlll11lUlletl har eli skyldighet an itljor11lera 0111 sin Mål 9 belonar delaktighet serviceutbud, både det komoch kommunemas skyldig- lIlutlala och det som köps he! att informera om servi- på detl privata marknadell ceutbudet inte bara sin eget etlligt SHM:s pian. serviceutbud, utan också det som produceras privat som kommunen köper. Det utbudet är länkt för resUIsstarka klienter, dvs de som har råd liU ett annat serviceutbud producerat av tredje sektom eller den privata vårdverksarnhelen.

- Jag är gammal ocb "avlagd" kommunalpolitiker, säger Bengt Hömberg skämtsamt. Han är inbjuden tili Nykarleby för att berätta om sina erfarenheten av KPR, kommunala pensionärsråd i Sverige. - Jag satl 33 år i kommunfuUmäktige i Vindeln och vi har haft KPR i 18 år. Vindeln är en relativt Iiten kommun i Västerbotten med 6 100 invånare. Bengt är också med i distriksstyrelsen i Västerbottens distrikt för Svenska Pensionärsförbundet i Sverige. Han har sultit med i fyra år och varit sekreterare i distriktsstyrelsen i två år. Han är iOlle i SPF: s organisation, aUtså, och har en utblick över hur KPR skaU fungera och borde fungera. - 1 Vmdeln var det inte så branär jag började. KPR möttes två gånger per år. KPR i Vmdeln arbetade utan etl reglemeote i 16 (!) år. Bellgt Hömberg ullderstry-Först ijuni 1998 kom reglrer an ÄR lIlåste lIa mötell lementet och då blev det äntlitillräckligt o.fWför an lIöras. gen fart på arbetet i KPR, säger han. Då blev det k1argjort l.ex. i god tid ges möj lighet attläm§ 2 av reglementet atl kom- na förslag och synpunkter på munen bör informera om för- budgerprocessen. ändringar och inhämta rådets - Sjätte paragrafen stipulerar synpunkler. att rådet måste sammankomAv särskild vikt är att rådet i ma tili minst 4 möten per år.

Det stlöar i Nykarleby på Hatls A. Etlkvist, Pedersöre, Levi Wiik, lArsmo, Maud Gullström, Nykarleby och Allatl Lillqvist jrån kronoby. Alla fyra är ÄR-ordjörallde i sina hemkommwler. Ett möte mäste ske i anknytning till kommunens budgetberedning. - Alla 15 kommuner i Västerbotten har KPR. Och två kommuner har pensionärs- och h3Odikappräd. SPF i Sverige har lagt ner mycket energi på att få KPR att fungera . Det ordnas också i Sverige kursdagar för KPR medlemmar.

- Mål 7 h30dlar om tryggad tillgång tili service och här kornmer bl. a. närståendevården upp. Det är viktigt att man ser över nivån på inkomsten för dem som arbetar med närs tående vård. Dessutom är det arbetet också pensionsberättigande. Genom att släktingar tar ansvar ftir ina anhöriga sparar staten in stora pengar.

NyckJar

O ~ &,~~~~

&,

K.H. Niemi ,

I

Handelsesplanaden 35, Vasa ~ 041-443 2295 P.S. Jag köper även: dödsbon, gamla stll- O. allmogemöbler, glas, porslin, kärl, konstglas, gamla textilier m.m.

UTFLYKTSMÅLET NR 1 Replotbron K:oppla av på restawant Havsf.l.geln! Vi erbj uder olika kaffe-, lunch- och middagsalrernativ i lugn och havsnära miljö. Rillg så berättar vi mer,

tili

fungerande

KPR

CYGN U S

tel. 06-352 1200, fåx 06-3521201 eUer kaUa in vår hemsida www.replotbridge.com R E:SlÄU RANTS

Wflyttarocl, säljer nll .'

- - - - - - - - - -_ _ _- ,

OrigineUt rötl hus med vita knutar b. -96 i ganunal slil. Egen 1200 m' tomI idylliskI vid skogsbrynet, Langansböle, Ekenäs. 99 m' +billak+varml garage (19m' ). Volym 336 m' +69m' . 2 sovr., stugkök/vard.rum, brasr. med vitrappad vännealstrande spis, badrltvtittr.+wc, basru m. fönster. Högt tiLi snedbrutet tak ivardr. och brasr. 10ft. 100 år gamla handbilade takbjälkar i verldigl funktionellt stugkök m. ekinredning. Diskm., mikro- och varmJ.ugn, keram.spis inrållda i rätt arbetshöjd. KyVfrys, svalskilp info under vitrinskilp. Lång arbetsskiva i' mnrrnor under köksf6nstret. Fristående ögrupp.

Rymiigt loaleltr. med fönster. Centraldamms. El·uppvärmning, golvvärme, luftkonditionering. Boendekostn. ca 600 mklmiln. Halldikappvänligl hem!

Slor överbyggd terass mot gården, egen ingång tili brasr. Anlagd ltiidgård; fruktltiid, bär-,prydnadsbJltiid, ltiidgårdsland. Ca 6 km gånglbilväg tilllorget och simhallen! Ca I,S km ti li simatrand. För seriösa intresserade köpare visn. enl. överensk. Tel. 040·513 3773, 040582 6244. B 810.000 mk.

- För atl KPR skaU fungera bra behövs etl reglemente (en instruktion, stadga, vad vi vili kaUa det). Ett regelverk som placerar KPR i den demokratiska beslutsprocessen och som knyter KPR till den med ett politiskt mandat.

För art KPR skaU fungera måste KPR vara med i budgetberedningen. KPR-medlemmama skall föra ut regelbunden information till medlemmama för att aUa skaU veta vad som händer och kommunen har en informationsskyldighet gentemot rådet. [ kontakten till medlemmarna samJar rådet också upp information om vad de behöver för atl k1ara sitl Iiv som ä1dre medborgare. KPR i Sverige tillsätts i samband med kornmunal valen tili fuUmäktige. 1 Vindeln underlyder KPR socialnäronden. Bl30d de viktiga frågor som KPR beh30dlat just nu fions avgiftspolitik och servicebehov. Landsomfattande sökning

under-

SPP i Sverige har gjort en undersökning för atl ta reda på vilka de vanligaste frågoma är som KPR sysslat med. Man kom tili ftilj30de resultat: 1. Avgiftspolitiken, taxoma, hyroma 2. Budgetfrågor i kommunen 3. Budgetplanen, dvs tyngdpunktema i den kommande budgeteringen 4. Byggnadsfrägor 5. Rehabilitering 6. Kultur. Vi ser alltså atl det som har med livet praktiska realiteter är viktigast, vad vården kostar, vad åldringshemmet kostar, vad hemtjänsten tar för serviceavgifter. Bengt Homberg konstaterar avslutningsvis atl medlemmama inom SPF i Sverige är nöjda med det arbete som KPRgör. - De flesta KPR mö!s tili minst fyra möten per år, 30nars blir arbetet inte långsiktigt och informativt. - Alla tiUfrågade personer betonade informationens betydelse, informationen frän kommunen till rädet och informationen frän rådet tili medlemmama ute i kommunema. - Rernissarbetet, att KPR Mrs före förändringar sker, upplevdes också som ett vil<:tigr led i arbetet. TEXT: BRITfA LINBLOM FOTO: STIG SUNDVIK

Stöd kyrkligt arbete genom gåvor och testamenten Kontakta

Församlingsforbundet

PB 285, 00121 Helsingfors

e

(09) 6126 1540


God Tid 3/2000 ••

0

ALDRERADEN 1:

7

VERKLIGHET OCH VERKSAMHET I NYLAND o

EN BEVAKNINGSFRÅGA MED HÖG PRIORITET FÖR ÄR:

SPRAKET

Christel Roberts:

20 procent av patienterna blir inte förstådda!. ra d-

tlJ altt er ,r-

ot I-

n-

- Kvaljteten i de kOInmunala hälsovärsdstjänstema skall utgå frän ku ndens behov. Att mäta hur nöjda patientema är, kan vara varierande. 100m öppen värd och sjukhusvärd är terminologin inte likadan. Därför kan begreppen bli förvillande om patienttillfredsställelse. - Men i min undersökning om språket i värden finns k1ara linjer, säger hon. På en fråga om patientema anser att de blivit förstådda och om de känner sig "utanför" p.g.a. sitt modersmål anser ca. 20 procent att de inte blivit förstådda ocb ca. 18 proceni bar känt sig "utanför". - Största delen av de patienter som var med i undersökrungen ansåg att det var viktigt för dem att få tala sitt modersmål med värdande läkare ocb sjukvärdare. Det kan tolkas som så atl språket är mera än bara ord. Språket är en del av vär identitet ocb bebörighet, säger Christel Roberts.

Hon bar forskat i bur patienter på Jorvs och Peijas sjukhus och i Åbo ocb Salo fär sin språktillbörigbet beaktad när de är patienter. Undersökningen gjordes på initiativ av FinJands Kommunförbund (svenska sekretariatet och enheten för sjukhusservice) och påbörjades redan är 1997. Undersökillngsgruppen är ganska liten, men trenden är tydlig. 150 personer tillfrågades. Språket har inte Iyfts upp tili den njvå som t.ex. lagen om specialicerad sjukvård förutsätter. 1 den lagen faststäIJs enligt § 33, 3 mom: 1 sjukvårdsdistrikt som omfattar kommuner med olika språk eiler tvåspråkiga kommuner skall patienteroa tilifcirsälkras sjukvård på sitt modersmål, 6hska eIler svenska. Ocb vidare lagen, om pa-

tientems ställning och rättigheter, § 3, 3 mom: Patienteroas modersmåJ och individuella behov samt den kuJtur som han fcireträder skaU i mån av möjlighet beaktas i vården och bemötande.

Kvalitetskriterier fcir vårdenheteroa 1 följande punktlista kan man fö lja upp bur språket beaktas: 1. Ledningen bar en k1art uttalad språkpoljtik. 2. Avdelningarna/h ä ls ovårdsdistrikten för statistik över hur mycket svenskspråkiga patienter de har per är. 3. Orgarusationen har en systematisk ocb kontinuerlig utvärdering av värdens k1iruska kvalitet. 4. Varje avdelninglhälsovårdsstation har en ansvarsperson med vilja och kunskap att ansvara för språkservicen. 5. Personalen bär språknålar (f1aggor) eUer något annat kännetecken för att infomnera

Ombudsmannen har orclet Det bar varit temadagar kring ä1dreråd i Nykarleby ocb Helsingfors. Sekreteraren Bengt Hömberg i Sveriges Pensionärsförbund, Västerbottens djstrikt, berättade i Nykarleby om erfarenheter av pensionärsråd i Sverige. Notera att rAden i Sverige kallas pensionärsråd medan vi föredrar ä1dreråd.

Erfarenhetema under dessa 20 år visar att det är viktigt att samverkan i olika former av pensionärsråd inte bara innehiller infomnation utan mer delaktighet för ledamötema i hela beslutsprocessen. Vårt eget förbunds strävan är att det nästa fullm äktigeperiod som vidtar 200 I skall flllnas ä1dreråd i samtliga kOlnmuner inom vårt verksambetsområde.

Sedan 20 är tilIbaka har man i de flesta ko'rnmuner och Per Thomasfolk landsting i Sverige kommunala pensionärsråd. Sverige har ingen särskiJd lagstiftning om detta som t.ex. Norge, utan del Man träffas 4 ggr per år. fungerar genom överenskom- Syftet med råden och rådens huvudsakJiga funktion är melser. Pensionärsråden är Information 100 % av råden uppbyggda på lile olika sätt Sarnråd 90 % av råden Rådgivande organ . 80 % av råden ocb bar också ruvå av infIyRemissinstans 75 % av råden tande. Överläggrtingsrätt 25-30 % av råden En kartläggrting av arbetet i de lokala/regionala pensionärsråden gjordes våren 1998. De vanligaste frågoroa man behandlat i råden är Taxor,avgifter och hyror Budgetplanering Resultaten visar: Det finns pensionärsråd i ÄJdreomsorgsplanering 90-95% av landets kommuner Hemtj änst ocb landsting. Färdtjänstlkollektivtrafik Ny ocb ombyggnad av ä1dreboende Det genomsruttliga antalet del tagare är 10-11 st och Hälso ocb sjukvärd de två största pensionärsRehabiJitering och hjälpmedel organisationema är representerarde i de f1esta medan de tre Frågor som tas upp sällan Kultur övriga finns på fårre stäIJen. 1 Tandvård råden sitter oftast politiker frän sociaJnärnnd eller komPrimärvärden munstyrelse och ordförande brukar vara ordförande i Hur fungerar råden?, 50 % är nöjda socialnämnd/omsorgsnärnnd 23 % varken mycket bra eiler särskiJt dåligt eller kommunstyrelsens ordförande. 17 % är inte nöjda och vili förbättra arbetsfomnema 10 % höll i samband med enkäten på med en översyn av arbetsfomner och organjsation av råden

Achilles fråll Pargas berättar 11lIr ÄRftlllgerar och vilka resullalell är, Ar/a lyssllar och lär för Lojo som hOIl kommer fråll sakllar äll/lU ett ÄR. patienten om sina sprlliunskaper. 6. Patienlen bar möjlighet tili patientombudsservice på svenska. 7. Sjukhusets eller bälsovärdsstationens växel betj änar på svenska. 8. Perso nai eD bar möjligheter tilI språkstudier under arbetstid. 9. Vid anställrung av ny personal beaktas bebovet av svenskspråkiga. 10. Språktillägg ges åt personalen. 11. Den officiella skyltrungen på sjukhuset/hälsovärdsstationen är tvås pråkig. 12. Anslagstavlans info rmation är pä fin ska och svenska. 13. Det finns register över personaI som talar svenska. 14. Sjukhuset/bälsovärdsstationen frärnjar placeringen av den tväspråkiga och svenskspråkiga persoDalen i syfte att utnyttja personalens språkliga resurser pä ett ändamålsenligt sätt i de enskilda resultatenhetema, om möjligt alltid en som kan minoritetsspråket i arbetsturen. 15. Sjukbuset/bälsovärdsstationen strävar tili att ta emot även svenskspråkiga sjukskötar- ocb medicinestuderande. 16. TiUgång tili de hjälpmedel och system för personalen som behövs för att underlätta värden pä roinori tetsspråket (t.ex. ordböcker för värdpersonal och adb). 17. Någon fonn av utrnärkelse, erkiinnade delas ärligen uI åt den enhet som satsat pä värd på patientens modersmål. Och hur ser det ut fcir den enskiJda patienten? 1 följande lista kan man pricka av bur mötel med bälsovärden skett, dvs. i processen. värdbandlingar och aktiviteler från det att patiemen

anljtar värdande enhet tilI vär8. Skolrung för personalen om modersmålets betydelse den är avslutad. 1. Patientens modersmål re- för patienten!klienten ordnas gistreras redan vid mottagan- regelbundet. 9. Kontinuerlig evaluering det av remisser. 2. Patienten!klienten tillfrå- av hur värden på patientens gas "Hur viktigt är det för Dig modersmål förve rkligats. 10. Avdelningenlhälsoatt få tala Ditt modersmåJ?" och svare t dokumenteras i pa- värdsdjstriktel utför kontinuerlig självutvärdering visavi tientjoumalen. 3. Läkaren tilltalar patien- värd pä modersmålel. 11. Objektiv värdering av ten på bennes modersmål. 4 . E gen vå rd a r e n/ h ä lso- utomstående person eller orvärdaren talar patientens mo- garusation. 12. Audit (revision) av dodersmål 5. Informationen, värdföre- kumentationen i sjukjoum askrifter, recept, läkarintyg ocb len. epikrisen på modersmålel. Resultatet, dvs. det vi vili 6. Patienterna/klientema infomneras om sin rätt tili värd uppnå är att: på sin modersmål. 1. Patienten!klienten få r 7. Språkcirklar. diskussionsgrupper för personalen -vård på sitt modersmåJ. på svenska. Om språkctI: Modersmålet är vära rötter. När vi tänker pä den stora skillnaden i modersmålsinlärningen och inIärningen av alla ytterligare språk, b~r det lättare att förstå varför modersmålel spelar en sä avgörande roU för vår personligbet, och varför det att ifrägasäna berättigandet av någon persons modersmål, inte enbart upplevs som ett ifrågasättande av ett språk, utan ofta ett ifrågasättande av hela person en, av benneslbans föräldrar ocb närmiljö, av bela den grupp som honlban kommer ifrån och identifierar sig med. Ytterst kan det upplevas som et! misstroendevotum mot bela ens sätt att leva, ens värderingar och ideologi. (Tove Skutnabb-Kangas 1981) Om språket II: Det lånade språket är det plana språket, ytan av ett språk frarnför dig utan djup och smak av erfarenheter. Del egna språket är ett landskap, du kan vistas i det, vandra i det med dina egna rörelser, andetag och ögonglitter, eiler du kan se del frarnför dig med dess egna rörelser, vindar och brus och blänk av valten i stillbet eiler rörelse. Det egna språkei växer i oss inifrån vära egna erfarenheter och upplevelser, skjuter Ständigl nya och gröna relationer, förlorar gamJa och vissnande. Det erbjuder oss ett umgänge med verkligheten där vi ständigl med känsla ocb tanke prövar och undersöker, instänmner eiler avvisar. (Sandro KeY-Åberg 1973)


8

God Tid 3/2000

ÄLDRERÄDEN - VERKLIGHET OCH VERKSAMHET I NYLAND Äldrerådsmedlemmarna undrar:

ÄR VI BARA EN OFARLIG HOP? TYSTA OCH SNÄLLA! Tre viktiga problem hopas gång av äldreråden i Österbotsom mllste få eli positivt svar len gjordes inte eftersom fOr atl äldreråden skall funge- kursdagen var upplagd på ett litet annat sätt där. Men vi ra. J. Det skall fi nnas en in- skall IIterkomma och försöka struk tion med ett reglemente se i vilka kommuner äldreråoch eu klart forankrat mandat. den har svån att höras. När det gäller infonnatio2. Äldrerndet skall vara delaktigt i budgetberedningen nen tilI och från äldrerådet brister det här och där. 1 Ekesom remissinstans. 3. Äldrerådet skalJ fll regel- näs, Sibbo, Pargas, Borgå bunden information Erån kom- och Vanda. Möjligheten atl bli hörd i munen, och möjlighet all uttala sig om den och föra ner den samband med budgetberedtili sina medJemmar och vice ningen är dålig i Ekenäs och frllgetecknet i koi uronen för versa. Vanda betyder att rådel i VanDe tre grundkraven precice- da har haft så kort tid, knappt rade Bengt Hömberg, med- eli år pII sig. lem i Komrnunala pensionärsRutinerna fungerar inte sll bra ännu, men vi får hoppas rlldet i Vindeln i Sverige. Och om vi tittar på den ta- atl de kommer. Åke Elg fick något betänkbell som finns här intiJl ser vi var det går bra och var det går samt över sig när forskaren mindre bra. Christel Roberts talade om Vtktigt är j u dock all rådet Språket i vården. - Där behövs insaLSer i Vangrundats. da! sade han. Nu gäller det att ta tili nya Hur gick det for Karis? strategier: kräv mera. I Karis har situationen varit Möts oftare. Skapa nya kanaler tilI tjäns- underlig. Det politiska beslutemän och beslutsfattare. let om att äldrerlld skall grunKräv all kommunen utser das fi nns. Men föreningarna kontaktpersoner för sina för- har inte utsell representanter valtningsgrenar som bar kon- för det. takten tiJl ÄR. Nu när uppmärksambeten fokuserades på ÄR har det Eiler al ternativt de la ut (det börjat röra pII sig. går bra i en mindre kommun) Karis Pensionärer hade uluppgifterna på äldrerådets setl sin representant för länge medlemrnar, enligt principen sedan men det tre andra forenA får i uppgift all hålla kon- ingarna Iät bli ! lakt med hälsovården, B bryNu droppar det in narnn så ter isen med socialnämnden kanske ÄR kan samlas tili sitl och C tittar in i stadsplanering första möte sll smårtingom. eiler trafikplanering och den offentliga miljö som omger Sjundeå Pensionärer har äldre personer. fåu ett brev Erån kommunen all det är dags atl utse me<jAv tabellen ser vi all det lemmar tili ÄR. fungerar klanderfrill i HelBrevet kom för en vecka sesingfors, Grankulla, Esbo, dan. Kyrkslätt ocb Pojo. ILovisa är svaret nej tiJl Samma noggranna gen0'P- äldrerlld och i Ingå Iikasll!

,)

Några positiva exempel 1 Kyrksläu har ÄR tagit del av budgetberedningen, men mest pII den nivå som gäller socialnärnnd och äldreomsorg. ÄR har funrtits sedan 1997. Är har tagit ställning tili Erågor om simhal lsbygge, bostadsproduktionen, demensboende med särskilda pIIpekanden om brandsäkerheten. Och ÄR gjort plltryckningar om hisslösa hus, pensionärsbostäder, vattengymnastik för äldre. Dessutom har ÄR sagt defirutivt nej tili etl ishallsbygge så länge som det finns brister i basservicen for social- och hälsovård. I Grankulla tiJlsalles ÄR 1998 och tog genast iru med att kartlägga behovet av service för grankullabor över 65. Svarsprocenten pII förfrågan var över 80. - Det finns en bra pian för äldreomsorgen, berättar Gunnel Carl berg. MEN på det politiska planel är det prioriteringarna som styr det som kommer att hända i äldreomsorgen. Planen gick igenom utan diskussion, men den praktiska tillärnpningen är den som blir betydelsefull för enskilda äldre kommurunvånare. SII avslutningsvis: Om vi räknar med all det finn s 76 äldreråd i Finland idag sll är verkligheten i råden på en del håll vacklande. På papper kan det nog se bur bra ut som he 1st! BRITTA LINDBLOM

Ur Helsingfors stads inslruktion for ÄR: Det som är bra fOr äldre är bra fOr alla.

Margareta Pietikäinen:

••

Andra kommunallagen!

t

I

- rag har lärnnal in en motion om ändring av komrnunallagens § 27 . Riksdagsledamot Irja Tulonen (saml.) är den första undertecknaren och j ag finns med. Paragrafen handlar om komrnuninvånarnas möjlighet att delta i och påverka kornmunens verksarnhet. Vi foreslår all det skulle fogas in en ytterligare punkt, punk! 8 som lyder ungefar såhär: Deltagande och påverkande kan frärnj as i synnerhel genom atl8) grunda kommunala äldreråd som kunde bistå kornmunfullmäktige i ärenden sam berör de äldre.

-Den skrivningen är en öppnare inställning. Diskussionen om all lagstifta om obligatoriska äldrerlld bar pågåll länge, säger rdgm Pietikäinen. Detta förslag ger en möjlighet - men inte lvång.

fall ingen fonnell besluLSmakt men nog en position att gemensamt fora fram ärenden. De kan också indirekt göra sin röst hörd genom uttalanden i tidningarna, radio och

Ulla-Stina Henricsson:

Helsingfors är också språklig glesbygd - Vi är så vana vid all tänka all att glesbygden finns någonstans långt norröver, men de facto är Helsingfors i nordöstra distriktet en språklig glesbygd, sade Ulla-Stina Henricsson som är direktör för södra socialcentralen i Helsingfors. Hon kornmenterade för sin del SHM - Mål och verksarnhetsprogram för socialoch hälsovården 2000 - 2003 vid ÄR-kursen i Helsingfors. - Frllgan är ju klart den, kan jag tala och bli förstådd på mill modersmål? sade hon som en komrnentar tiJl Christel Roberts undersökrung om Modersmålel i vården. - Vi rör oss i en annan storleksklass i Helsingfors. 45 000 anställda och av den 25 000 enbart inom socialoch hälsovård. - Det nya tänkandet med resultatansvar hänför invånarna tiIl sina egna distrikt. Mål 3 som betyder att äld-

BORGÅ KARIS ESBO HELSINGFORS 5mBO POJO EKENÄS PARGAS KYRKSLÄTT VANDA GRANKULLA

De kan ta fasta på och infonnera om ärenden som är viktiga för de äldre. - Kommunerna bör också se tili att äldreråden fungerar, att de har tilIräckliga påverkningsmöjligheter och ekonomiska resurser för sin verksarnhet!

Servicehus skall vara mer än väggar! - De komrnersiellt byggda servicehusen har visserligen etiketlen servicehus, men servicen är ofta minirnal. Den skall vara mer än en bekvärn yta och väggar, påminde hon.

INSTRUKTION + ? + + + + + + + + +

ATIÄLDRAS ÄRSOMATI BESTIGA ETIBERG. MAN BLIR LITE ANDFÄDD MENFÄR EN BÄTIRE UTSIKT. INGRID BERGMAN

IV.

- Vi komrner att ha en ökande grupp pensionärer som vilI och kan påverka. Jag är glad för de äldreråd som finns på grund av Svenska PensionärsförbundeLS insatser, sade hon. Äldreråden är viktiga som språkrör och kontaktlänk mellan komrnunen, komrnyrunvånarna och pensionärsföreningarna. - Äldreråden har i de flesta

re skall klara sig på egen hand, bemma, tycker hon all är en viktig markering. Det betyder all hemqänsten måste utökas och atl det skall göras de hembesök som planen stipulerar hos personer över 80 år. - Den nya tekniken och infonnationen försöker föra ut vilken service vi har för de äldre, bon pårninde om den Seniorinfo som finns vid Kampens servicecentral. - Där finns etl drop-in-ställe med dator och det går att söka fram viktig infonnation i den databasen. - Det som mänskor frågar mest om är boende. Var skall jag bo när jag är gammal, hur, i vilken kö skall jag ställa mig? Var byggs servicehus?

NÄS"fA GOD'fW

'16 MAJ Mf\fER.IAl SKAll t).\MNAS SENAS'r 4 MAJ

BUDGET + ? + +

+ + + ? +

1 60-70-talets bostadsbestånd finns en hei del bostäder i hus med 'avsaknad av biss som inte passar för äldre personer. - Genom handikapplagen och socialservicelagen går det visserligen all göra förbättringar i det personliga boendet. Mål 7 tar upp frågan om en tidsgräns for väntetid tili vård. Inom tre dagar skall man få en tid tiIl hälsocentral. - Det är eli bra mål som kanske inte alltid kan förverkligas. Det som är mer problematiskt är hur man egentligen definierar institutionsvård och öppen vård. De begreppen borde nog omdefinieras, tyckte hon. Mål 12-15 har påpekanden om personalen, tillräckligheten och yrkesskickligheten. Ett stort och viktigt ornråde som faller både på staten och kornmunen. Bristen på personaI komrner snart att synas.

INFORMATION / ? + + / +

+ +

Sparar du i en lämplig portfölj? Hurdan ränta vili du ha på sparkapitalet? Söker du en trygg och stabil sparform eiler är du beredd att göra en avvägd risktagning för att uppnå en högre avkastning? Kom tili Merita Bank och berätta för oss om dina mål och förväntrtingar så lägger vi upp en individuell sparportfÖlj . Valkommen!

@Merita

MeritaNordbanken


God Tid 3/%000 - 9

Hå bra av färg

VEM AR DU? vÄR, SOMMAR, HÖST, VINTER? Börjar på sidall JO.

Må/a dig i form:

Ko'nst ger kraft! - Anne-Maj, du har et! starkt sinne för det dekorativa, sa rnin lärare Lena Ringbom i tiden, och då fickjag bekräftelse på att jag borde göra nägot åt det, men min yrkesbana var

Maratonanalyser - Varje mänska är som jag sade tictigare, en utmaning, det kan ta läng tid att nä ett bra resultat som tilIfredsställer kunden och mig. När jag gör föreningsbesök i marthaföreningar, skolor och liknande blir analysen i en stor grupp f6rstäs nägonting annat än en k1art personlig analys. Men i gruppen kommer ofta fram intressanta funderingar av de andra deltagarna. - Jag minns särskilt en

en annan.

- Jag bar målat i 18 är, men levebrödet fick jag som farmaceut och banktjänsteman . Anne-Maj Winqvist berättar om sitt målarintresse i bilen medan hon kör, en gammal brun Saab, som det är en aning stil ocb fjong över. Vi är på väg tili Gröndal i Esbo och hittar varandra genast på den fin)andssven ska kontaktkartan. Hon har et! sommarställe i Kirjais nära GuUkrona ocb jag bar seglat i den åboländska skärgärden med pappa sedan jag var fyra är. Idag fär jag bara längta efter det havet för jag bor på annat håll. Men så fOr! det väras styr Anne-Maj mot bergknalJarna ocb bär mulJ i skrevoma för att kämpa med odling och trädgärd. - Jag är med i Bovarna, säger bon. Och Bovarna är inte kassaskåpskungar elJer Bjömligan utan en förening som heter Blomsterodlingens vänner. Vi hinner avklara växter som trolska trillium, kaprifoler, bästa stälJet at! köpa rosor och dendrologiska sällskapets verksambet innan vi är framme i GrÖndal. Målarvänner -målarkvinnor 1 Gröndal väntar Signhlld Kernpe-Järvensivu, AnneMajs väninna. Det syns at! de är vänner och tycker om varandra. Det blir kramar och smä meddelanden om reaktioner på deras utställning i VihergaUerias utrymmen. Släktingar har kommit och gått. Barn och vänner har upp-

- När j ag talar om farganaIys på föreningsbesök med större grupper mänskor blir män ofta intresserade. Det handlar ju hela Liden om ao ta fram det bästa bos varje enskild person ocb det gäller glvetvis ocksä män!

IImaralonanalys" som tog en

vaktat, lyckönskat och hämtat blommor. Det är en stor personlig satsning att ställa uI. Amatörkonstnärer har höga ambitioner, precis som de professioneUa! Staffliema stär bredvid varandra under målarkvällarna vid arbetarinstitutet iEsbo. Det bar staffliema gjort i många är. Det är resultatet av ea 4 ärs produktion som finns i galleriet. Samma motiv återkommer, men i heI! olika kolorit oeh utförande. Anne-May oeb Signhild är olika, som konstnärer, som mänskor - oeb i ålder. Men målandet förenar dem både i konstruktiv kritik ocb i det gemensamma målarintresset. De bäda har roligt - och det syns. Olika Iiv - olika hildupprattning Anne-May arbetade som lä-

kemedelsrepresentant och är utbildad farmaeeut. Hon körde runt i landet med Geigys produkter och som inköpare för Astra och Apolab (Apotekamas laboratorium). - På den tiden kom det en ny mecticin om äret, säger hon. - Idag är det annat, nytt inom psykofarmaka kommer mycket tätI och de blir bättre och lättare med mindre biverkningar. Tolv är på bank hann hon också med under sin yrkesverksamma liv. Nu är hon pensionär oeh aktiv i Esbo svenska pensionärer med k1ubben i Hagalund. Signhild är barnträdgärdslärare, men

arbetar numera

hemma med et! eget konsultföretag . - Jag har varit intresserad av oljemålning i över 20 är. Jag målade redan i skolan ocb vann en teckningstävling är 1972 som Sparbanken i Vörä ordnade. - Jag har haft olika lärare,

- Vi grälar aldrig, våra bilder är olika, men vi uppmuntrar och uppskattar varal/dra, säger Alille-Maj (t. v.) och Sigllhild.

Birgitta Schulmann i Närpes, Katarina Reuter i Esbo och de sen aste fem ären Liisa Vanhala. StilIeben? Deras olika bilduppfattning oeh temperament syns i hur de behandlar samma tema. Ett stiUeben med frukter fär ett hav som bakgrund, nägon ting som leder vidare ut tilI hemlighetsfulla ävenryr Signhilds version. - StilIeben är inte min stil , säger hon. Natt i Venectig oeh Venedig, samma id6 oeh motiv utformas heh olika för dem. Brukar ni komma i konflikter om stil- oeh fargval? - Nej, försäkrar de med en mun. Vi uppmuntrar och stöder varandra oeh har roHgt tiIIsarnmans. - At! måla ger kraft, att hitta fargema och lära sig hilla dem är en långsam men vikLigt utveekling för oss. - Jag målar för att det är jätteskojigt, stär det i ett programblad i Signhilds presentaLion av sin andel i utstälIningen. Jag tror gärna på målarkompisarna oeh tar. tilI mig deras verk med narnn som B y i södems soI, lätt vibrerande av hetta eUer Eldblommor, kraftfulla drag rned g1ödande oxblod och orange. Uställningen i VlhergaUeria (Gröna galJeriet) var bara öppen i mars, men det kommer säkert f1ere utställningar. Nu pägär kampen om platserna pä arbetarinstitutets värutstäUning iEsbo. Bara någon procent av de tavlor som målats under äret ryms med, men Anne-Maj och Signhild är fyllda av trosvisshet. - Vi ryms med, vi k1arar utgallringen! BRITfA LINDBLOM

heI dag i Kimito med över 20 dehagare. Det var välctigt tungt för mig att ta mig an så många på en gång, men det var ocksä kolossalt roligt. Ocb f1ere av dem har jag fortfarande kontakt med som kunder, de ringer och påminner mig om vån Lidigare sammanträffande. - Jag reser en heI del pä föreningsbesök ocb tili skolor. Radien har varit som sagt från Kirnito tili Borgå, jag bor i Ekenäs och arbetar i Helsingfors, så det blir en heI del resande. - En farganalys kostar 580 mark och för föreningsbesök tar jag vanligen ca 300 mark i timmen och utlägg för resor. - Att "Ieka butik" som jag gör i vuxen ålder har ocksä mindre trevliga sidor som papper kriget. Färgernas betydelse

psykologiska

- lYsta budskap (Silent Messages) av professor Mehrabiani är en bok som gjorde djupt intryck på mig när jag läs te den för nägra är sedan. 1 boken !alar han om de visuella budskap som fargema förrnedlar. - Grannrött ocb orange är farger som verkar uppbetsande och provokaLiva när du ställer dig på ett poctium, gult likaså.

Mörkblätt är alJLid ett tryggt vai, tänk pä hur mänga uniformer som är mörkblå, polisemas uniformeri - Grått är distingerat men kanske en aning träkigt, svart är alltid ett säker! vai men svart direkt mot ansiktet tenderar att dra ner ansiktet. Mycket Ijusa kvinnor skalJ helst inte använda svart ctirekt mot ansiktet. De egoa fargema försvinner. Svart bar också egentligen sä mänga narnn och toner som man kanske inte tänker på: koI, antracit, gråsvart, brunsvart! - Men det som i professor Mebrabis bok var verkligen fascinerande var bans teori om det tysta budskapet att äbörare, åskådare drar sina slutsatser och lär sig på basen av visuella budskap så att 55 procent är bur du ser ut, 38 procent av intrycken gär via hur budskapet framförs ocb bara 7 procent av budskapets innebåll gär bern! Jag pårninner mig om att i stOr! sätt liknande siffror gäller för tv-Littarundersökningar i Finland. Tittarna koUar in nyhetsläsarens slips, kavaj, sätt att sitta, rulla på pennan, glasögon mm. Nyhet innehållet uppfattas av 10-15 procent! Är kavajen i fel farg, blir antagligen siffroma ännu värre.

Vi gär en kort stund tiIIbaka ti li modefargema som varit desarnma en längre tid. Grntt, grått och åter grått - Under många är har sommartypema och vintertypema haft en farg som passar dem, avslutar Ann-Kristin. Nu väntar jag på att vären ocb hösten äntligen skall få silt. Jag gär bern ocb Li ttar i garderoben. Där hänger f1ere omöjliga reafynd, galna dagar-impulser och ulländska vansinnesinköp. De skaU bort och ut ! Genast! Bli gladare av farg , antingen du är vär, sommar, höst eUer vinter. önskar BRITfA LINDBLOM

~iordägarnas

lJJJ!1Jjärderingscentral Ab Expert på fastighetsyärdering och miljörält. Ägs ay lantbruksproducent· fÖrbunden SLC och MTK. Vänd Dig 1111 oss då du behöyer hjälp med fasllghetsyärderlng, intressebevakning eiler Jagärenden: Fasllghetsvärdering aukt. fastighatsvärderare (AFV) · byggnader, kontorslokaler, tomlar, lantbruk och land- och vatlenområ· den vld säkerhelS- och finansieringsärenden, delnlngsfrågo" arvsskiften, fastighets- och företagsaffärer samt skuldsanering, fusioner och bolaglsering. Förmånsbevakning • väg-, vatten- och inlösningsvärderingar • fastighetsaffärer och avtalsförhandllngar med staten eiler kommunen • såsom vårdering av mark~ substans, grus, sten, torv Juridlska ärenden • jord·. yatlen·. fastighets· och miljörätl • rätlegångar' planering • bygg· nads- och undantagstiUstånd • arvsrätt • gåvo- och köpebrev samt avtal, besvär, bemötanden, utlåtanden och anmärkningar - rättslig rådgivning Tag kontaktI Vi betjänar runt om Ilandet! Åbo. Humlegårdsg. 7 B s (02) 469 3681, fax (02) 469 3686. www.moak.fi


Hit bra av jörg VEMÄR DU? •• , VAR, SOMMAR, HOST, VINTER? o

handlar, R-kicsker, banker och postkcntcr

Genom alt använda Cancerstlflelsens adresser slöder ni kampen moi cancer_

Telegramtjänsten

Väraadressererhälles lrån banker, bok-, blomster- och

P1f.f,~:r:rn~7:;t ~:~d7~~I~~~~~',

020212

vårt konto,.

oo~'i~~Wm~~FÖ~S

HJÄRTSTIFTELSEN

Tel. 9800 43 000 medlokatsamtalsavgift

(09) 752 7521

CANCERSTIFTELSEN

}?{

~

VMnLYLAMPja i naturskön omgivning!

God mat, kaJJe, smått 0 gott! • Grupper & resenärer, vik inl

, ,J

MYllYLAMPI RESTAURANTS 03100 Nummela. 019-335 117. faJ( 019-334508.0400-446374

"

Stina Westerholm Gustau Wasas gaLa 2. Ekenäs e/Jax 0 19 -241 6 561

Den trivsamma butiken med porlande uatten som gör p ersonliga buketter. har rustika krukor. Eva Textils produkter och många andra oTigineUa gåvoartiklar.

Värt ett bes ök - Välkommen! Cafe - Restaurang

De Fyra Vindarnas Hus • i tiderna ägd av marskaJk C-J Mannerheim • Lilla Tallholmen Hangö Öppet alla dagar 11-21

Mac och kaffe i rrivsam

med nnV.• i'Jf." I n

Idealisk ror grupper! Reservera i tid l1l 019-248 1455

Colorina ~;IL:~

Möt viren!

~":.;;ud:-20o/.i L -

-

.J

-

- i räU stil ocb i rätta nirger. Kom på en personlig COLORCAREe

FÄRG- och STILANALYS Förfrågningar cch Lidsbcställning telefcn 09-655822 må-fre kl o11-17. 019-241662] Iö-sö 9-12 Ann·Kristin StmlldllOlm Dipl.ftJrg·SlilkoIlSll tt

Äv.n pr"enllwrt, 8ruppraballe" d.mollSlraJIon.r och 110mbesliki

'" 019-230090, 040-555 9390

KOpmansg. 2. Kart5 Varo. ~17 .lö 9-13

Restauran9

~9heter

.:";U)'.~ ~

Vard. kl.Il-13.30 STÅENDE

BORD

2 huvudrliuer, sal ladsbord. bröd, bordskaljn. katTe.

32

,-

~ ~

28 - s

För Dig pensionär • å la cane • pizzor • kaffebröd Välkommen! ' Stationsv. I D-v:\n. Ekenäs, Må-Iö 9-21. sö 11-21 (scrv. u

@U hör klo 20.30)

- Jag är nyfiken pII mänskor, jag tycker mänskor är en utmaning. Och det handlar om att ta fram de bästa sidorna hos var och en! Så funderar Ann-Kristin Strandholrn som är fårg- och stilkonsult. Färger kan ha inbyggda budskap och de sänder ut meddelanden om sin bärare, de påverkar Iyssnare-tittare iIaII man har ett estradjobb, som lärare, föreläsare, demonstratör av o lika produkter.

byxdräkt men med en lätt och luftig scarf i pudrad orange, lätt grön och litet blått närmast ansiktet. Vi kommer överens om all jag är vinter och på hennes fårgkarta över vintern känner jag ingen mycket som finns i min garderob, särskilt svart, vitt, grått med klara accentfårger: vinrött, rosa och turkos. - Egentligen är det svån att kaIIa fårgerna vid namn efter nyanser, säger Ann-Kristin. Det som är mossgrönl, kallar

Så hur gör hon för att faststäIla vem du är f3rgmässigt, var dina hästa sidor finns? Hur började det hela? - Jag haJkade in på denhär branschen av en slump. Jag hade själv gått på en fårganaIys och den som gjorde anaJysen tyckte att jag kunde ta upp fårganalys själv. - Det var en ornturnlande upplevelse. Kanske mest av aIIt för att jag i mitt lärdomsbagage har examen från det som på den tiden hette Konstinduslriella Läroverket. Jag hade gått på modelinjen och detdär med fårger kunde jag, trodde jag. Men sll var det inte aIIs. - Färgernas värld öppnade sig för mig på ett aHdeies ny tt sätt. Colorcare lnternationals kurs pågick i två veckor, praktiskt taget dag och natt. Vi började k1. 8.30 och slutade ibland 22.30, ink1usive lördagsöndag. Men jag blev helt uppslukad. Jag hittade butikslokalen under 1992 och satte igång på hösten. Jag har en känsla av att jag " Ieker butik" som när jag var barn. Det är så roligt! - Jag försöker ta fram diu De fyra årstiderna

StrandllOlm_

1 Ann-Kristins fårganaJyser delas fårgvärlden upp i fyra typer: vår, sommar, höst och vmter. Det låter enkelt och schematiskI, men det är det inte. - Tänk på att varje huvudkategori finns i minst tre varianLer, Ijus, mittemellan och mörk. Färgen på ögon och hud är också element när man bestänuner varje mänskas personliga fårgskala. Ann-Kristin är själv vår och när vi träffas klädd i en grå

en annan skogsgrönt och en tredje olivgrönt. SommarskaJan har pudrade och dämpade fårger, brutna med viII, hösten har alla höstlövens fårger: orange, brunt, grönt, men absolut inte den nuvarande modefårgen grått. - Sedan är många mänskor "blandtyper" . Det betyder att de kan ploeka ut fårger ur närliggande fårgskaJor. Iden är all Iyfta varje mänskas personliga fårgskaJa och göra det bästa av den.

Förden vuxna kvinnan storl. 34-52

Gitta Mode XL Öppet Yard. 10-17.30. lörd 9-14

- Många nordiska kvinnor går på vårskalan. -Jag hade svårigheter att acceptera mig själv som vår, det motsvarade inte min föreställning om min fårgskala.

ger Ann-Kristin beklagande. J ag väntar personligen på all andra fårgskalor skall gälla än detta eviga grå och svarta. En riktigt ung person, under 20 år har inte så stor nytta av en fårganaJys. J den å1dern är det Öppen för förändringar? inte ovanligt att bästisar är - De flesta mänskor har en som siamesiska tvillingar och fast åsikt om sin typ och det klär sig helt identiskt kan bli kollisioner när jag bör- Byter man fårgtyp med jar arbeta. För en fårganalys tiIItagande å1der? frågar jag. kalI man uppenbara sig hos Håret ändras och hudfårgen mig "natureU", och så place- också? rar jag den som skall få en - Nej, deL gör man inte! fastslår Ann-Kristin. Visserligen genomgår vi metamorfoser hela livet jgenom, och så skall det vara. Håret blir grått, ögonen blir ofta Ijusare i fårgen med tiIItagande å1der och huden blir Ijusare men den grundtyp som man är född med fcirändras aJdrig. - Det som kanske är viktigt när man åldras är att inte Iyfta upp mycket mörka fårger direkt mot ansiktet. Scarves är väldigt bra, de döljer haJsrynkor och Ijusare scarves "Iyfter" ansiktet och ger mera Ijus och fårg u ppåt. - Mina kunder kan vara, 4050-60-70 år. Jag har också ett litet förråd second hand-kläder, rnen de är inte lopptorgskvalitet Ulan sådant som mänskor vill bli av med, missIyckade impulsköp som kan ha prislappen kvar. Skor som a1drig sett ett dansgolv. Hon tar fram ett par Escadaskor i mycket läckra farger, men med skyhöga klackar. Svåra att gå med, men riktiga för rätl person. - Jag har en riktigt "kmttant" som kommer in. Jag tror hon är 98 år och vi hittar kläder också tili henne tiIIsammans. Problemet är ju att s.k. bästa jag, säger Ann-Kristin "tantbutiker" har ett så tråkigt sortiment, provrummen är smä och man jäktas att fatta köpbeslut som kanske är belt analys framför en spegel med misslyckade. Jag hjälper mänskor genom starka dagsljuslampor. - J ag täcker in min kund i en fårg- och stilanalysen att inte vit cape när jag börjar och så vara så beroende av dagsmodet, att satsa litet mera på kvagår vi igenom fårgskalorna. Hela proceduren tar ett par litetsköp. timmar och avslutas med personlig make up och lips för ManIiga kunder? fårger i ansiktet som komplemeDl tili lips för klädseln. - Jag går också igenom hela kroppsbudskapet, dvs. proportionerna på k1äderna, kjollängd, jacklängd osv. för att visa hur olika aJternaliv ter sig. - Titta på mina långa armar, säger Ann-Kristin och visar upp dem. Jag märker att jag ofta på fotografier kröker eiler drar ihop dem feir att de inte skall vara så påfallande långa, säger hon. Modet ror anorektiker - Det nu varande modet är tänkt för anorektiska tonårsflickor och å1drarna 15-25, sä-

- Kan män komma på fargoch stilanalys? - Män har ofta sin egen syn på kläderna. De köper kläder av praktiskt tvång, när kostymen är utsliten, kvinnor har en mer kreativ syn på klädköp. De shoppar för all det är roligt, de är intresserade av att förnya sig. - Män kommer hit och blir intresserade. De har fåll en fårgananaJys i farsdagspresent, i födelsedagsgåva eiler så kanske hustrun med milL tvång tar honom med tili mig.

Fortsättning på sidan 9.


(

,

'- t~ !

1 God Tid 3/2000 - II

Hå bra och kom i iorm Loffa Lindeman: o TA EMOT VARENS ENERGI! e. ltt in

!n

år >n

et !ir

:h 'd

g. :n t'n

!r

11 )-

:n )-

~

Stöd forslming giillande ncurologiskn sjukdomar. Får infonnaUon o m guvor, t.estrunenldonaUone.r

och möJUgh el att nkU,,1. della I lnsamllngsarbet.et kontakta fltirna Susann Mörck, 09·221 6262,

!HfUN)t.()GrsTW1'USiN 040-5119.,09. suswul.morcJ,@pp.lneL O

- Våren är fu1J av energi, det gälJer att ta vara på den. Våren är en explosion som slungar oss in i förändring, så säger Lotta Lindeman, massör med både vaolig massage och shlatsumassage i sitt kunnande. Hon leder också kurser i avslappoing vid medborgarinstitutet i Ekenäs och ger kost.råd för hälsosammare Liv. - På våren stälJer vi oss framför spegeln och ser på våra vinterbleka "inoekroppar". Synen är ofta deprimerande efter allt sittande och kurande under vintero. Vårens Ijus är så kraftigt så det avslöjar alla skavanker. Kroppsskavankeroa - och hemmets damm som sarolats under vintero.

Insamlingskonto

Insam lill!Jslcle[oll

,\lento 102330-205 703

070~ 70799

(60 mk+lokalnåtavgift)

• Energigivande massage • Hee/lng • Ensk/ld massage • Massage i grupp. föreningar • Kostrådgivning Ring för närmare Information ~ 040-5771521 Legitlmeraå massör '" Ny ad"'55: KUNG5EN II vån (h155 finn5) Ekenäe

'0

.d ~t

:a

1;u-l-

flS

9:tl ä-

sD

,r, r.

lr

UI, ut i frisk 10ft! - Då skall man gå ut, ut i den fräscha vårluften och andas djupa tag och ta tili sig kraft och energi av naturen! Gå ut och luta dig mot träd och ta in trädets energi. På våren vili vi ofta förändra oss, byta hårfårg, köpa nya kläder ocb bli nya, precis som naturen -rörnyar sig. - Det är ganska natirrligt för vi mänskor är trots allt djur! Energin i våren finns runt omkring oss, överallt. Energin är intelligent, säger Lotta och påpekar att man måste ge energin en riktoing, ett mål. Det gäller också den enslålda roänskan. 1 vår stressade tid kan man lätt förlora fotfastet och den personliga energin riktas slumpmässigt vart som helst eftersom stressen styr beslu!, tänkande och arbete.

i}-

Meditera fOr att mä bättre - För att komma i kontakt med sitt inre och med sitt jag är det bra att meditera. Det behövs inga stora arrangemang för att göra det. Men under meelitationen kommer du underfund med elig själv. Du blir koncentrerad och stark, du kommer in i elitt eget centrum och då blir tillvaron både lugnare och stabil. - Morgoneti är den bästa meditationstiden. Drick inte kaffe eller te, meelitera på fastande mage eiler efter ett litet glas vatten. Tänd etl Ijus, Iyssna på avslappnande musik och använd 15 - 30 minuter tili meelitationen. - Man blir förändrad som mänska av att meditera. Hurgörman? - Sitt på en stol, rak i ryggen, och med f6tteroa stadigt root golvet. Du skall ha markkontakt, känna hur dina fötter "rotar" sig i golvet och fötterna blir som trädrötter som förgrenar sig i marken. Vänd bandflatoroa uppåt, slut ögonen. - Andas på rätt sätt så att

blodet syrsätts ordentligt. Andas genom näsan, in lugnt ocb långsarot och räkna tili 6, håll andan och räkna till 3 och andas ut långsarot, fortfarande genom nästan i samma takt som inandningen och räkna tili 6. . - Den djupandoingen 6 + 3 + 6 bli en .\Iana och skall också gärna göras ute när du promenerar i friska luften. Genom att andas på ett aktivt sätt blir man pigg och alla organ sätts igång i hela kroppen av den bättre syrsättningen av blodet. - 1 Indien hävdar man att meditationen kan frigöra kroppen frAn sjukdom. Jag tror att det fungerar, understryker Lotta, och när det gäller psykiska problem kan man utan vidare se ett positivt resultat genom meditation. Höj energinivån! - På våren är det viktigt att höja den fysiska energinivån, promenera ute, simrna, tvinga elig tili fysiska aktiviteter, så mår du betydligt bättre. - Skall man höja sin energinivå är det också bäst att se över matvanoroa, råder Lotta. Låt mikrougnen vara och alla halvfabrikat kan slarma i butiken. Halvfabrikaten är hanterade i så många olika tilIverkningsskeden att de faktiska näringsvärdet är mycket lågt. Och lägger man in halvfabrikatet i mikrougnen strålar man ihjäl den sista näringen. Lotta äter som hon lär. Groddar och grön!, vegetariskt och Iäti. men kött någongång och i så fal I helst lamm eller älg. - Grönsaker som har en stark fårg hör tili de mesl energihöjande. Morötterna skall vara ordentligt orange. grönsaker med stark och klar fårg är de bästa. Titta på dem i butiken.

Välj gärna giftfritt odlade gröosaker. Priserna på dem kommer att gå ner med större efterfrågan och med respekt för miljökraven. - Om man har känslig mage reagerar den på de starkt besprutade grönsakerna. Det finns kvar allde1es för mycket giftrester i grönsakeroa som stannar i tarrnen. - För cancerpatienter är fi sk och vegetarisk mat bättre än kött, del är en stor ansträngning att smälta köttet. Kroppen helar bättre av lätt kost, säger Lotta. Bland hennes klienter finns sådana som kommer för atl alteroativa behandlingsmeloder är det enda som finns kvar när skolmedicinens metoder inte givit bättring. - Grisköttet är särskilt farligt. det köttet finns inskrivet i många religioner på ett negativt sätt. Forskningen i Sverige har forskningsresultat om att sal t korv och griskött är svårt att förbränna och de har en energimässigt då1ig inverkan! Dryckerna, då? - Drick ti11räckligt, men inte för mycket, drick så det känns bra. uppmanar Lotta lindeman. Lär dig identifiera elin törst men använd inte kaffe eiler alkohoi för att släcka den. Både kaffe och alkobol är i längden energikrävande och energidödande! Du kan dricka kaffe och alkohoI i måttliga mängder tili fest. Men Lotta pårninner om att det finns väldigt goda fruktdrycker och juice nuförtiden. De dryckeroa är betydligt bättre, för magen och för kroppen. - Många av dem är rätt starka, apelsinjuicen t.ex. Blanda gärna ut den i lite vatten. Och om du viii höja elin energinivå skalJ du äta ti11räckligt frukt.

Minst 3-4 stycken om dagen. - Pressa egen juice på morötter och apelsiner och håll ögonen på fruktens fårger. frukterna skalJ vara fasta och fårska . Det kan kännas jobbigt att äla så myckel frukt. Men jag brukat blanda en kiwi. en apelsin och en banan med en mixer. en stavmixer som van1igen används för att mosa barrunat. Lägger man tiU lite vatten i moset är det bara att skeda i sig och det känns fantastiskt uppiggande. En sådan dos ger tiUräckligt med antioxidanter och C och E-vitaroiner. Det behöver vi för att undvika infektioner. Det är en förebyggande åtgärd. Sänd ut positiva tankar - Tanken bar en väldigt kraft, använd den kraften tilI del positiva. Tyck om Moder Jord ocb naturen. Låt inte ett negativt tankeflöde få grepp om dig. då skadar du bara dig och kanske också andra människor. Vi beböver glädjen och skratten. - Bland många mänskor finns en "undergångsstärnning". Vi talar om att väri den går under och att mänskan också gör det. - Vilken rättighet har vi egentligen att tänka så destruktivt och negativt. - Var finns det en tacksarohet och en förnöjsanlhet? frågar Lotta. Vi har fjärmat oss från naturen och där kommer det negativa in. Vi borde istället leva i symbios med naturen som många naturfolk hör. Vi borde vara varsarnrna och vördnadsfulla inför allt det fantastiska och fin a som [UlOS i naturen . - Ibland undrar jag om Fortsättning på sidall 12.

s ~

folkhälsan

Temadag för anhöriga och pensionarer tisdagen den 11.4 KI. 13 - 16 i Folkhälsans Seniorhus, Helsingfors. Socialarbetare inom åldri ngsvården och representanter frän FPA informerar om olika stödformer och förmå ner som t.ex vårdbidrag, kostnadstaket (3 500 mk) inom kommunal hälsovård och systemet med vä rdesedlar. Närmare information och a nmäln ing senast 7.4 tili Ylva Kro kfors, tfn 09 - 865 686. Tillställningen är avgiftsfri. Kaffeservering.

Vårens resor ut i

11/6. 7.5 dgr ........................ 2.665,-

15/60 27/7. 4dgr.....

- 3.575,med KÖPENHAMN 515,- - 2.190,-

Vdr nya broschyr furoparesor 2000 her kommft. Om du ime ta« den sd besrdl/ den genosl 8eställ ocksd vdr broschyr Vondrlngsresor 2000.

~\t>

<i'~


12 - God Tid 3/Z000

TAEMOT VÅRENS ENERGI! Fortsäl/llillgjråll sidall J J. människorna håller pä art skiktas upp i de som är aI ternativa och de som är urbana. Vilken kategori Lotta hör till blir ju helt klart. - Inne i mig finns det rvä figurer som jag kommunicerar med, säger hon. Den ena heter Evigheten och den andra heter Försynen.

l

När jag mediterar frägar jag av Evigheten vad det betyder som jag tarnpas med, om det gäller olika problem. Vad tycker Evigheten om aIltsammans? Och då brukar problemet placeras in i rärt storleksklass och blir ganska futtigt och lilet. Försynen Ialar om för mig all jag kan Iita på min intuition och handla enligt den. Naturfolken hade dessa inre mätare, och jag tror all det är viktigt att man återknyter kontakten med det ursprungliga, med sitt inre j ag.

.

,}

Skydda dig själv otrevligheter!

frän

- När du går och lägger dig på kvällen skall du noUställa dig menlalt och inte ta med i drömmama de mänskor och problem som du mött under dagen. - Säg farväl, sakligt och bestämt, tiU alla människor du konfromerats med under dagen. Skicka iväg dem, visualisera all de glider in och bort i ert mörkt rör. - Gör du inte det fortsätter de att ta energi av dig under nallen i söronen och konfliktema fortsätter i dina drömmar. Sakligt, vänligt, men bestäml änder du dem ur dill sinne. - TiU sist känner du att du är ensam i sängen och all du har skyddat dig från dagens vedermödor, problemen har inte rotat sig i dig! - På ett motsvarande sätt kan du skydda di g under dagen om du känner att den fy-

I

ALTERNATIVVÄRD

~~;'?~'~~

T

siska eiler psykiska balansen vacklar. Föreställ dig att du växer fast i marken som ett träd. Rötterna är starka och djupa, du kan inte rubbas och din omgivning kan inte skada dig! - Du kan också skapa en skyddstriangel runt dig. Och dä föreställer du dig art du siuer inne i mitten av lriangeln och den bildar ett skyddande hö!je. Visualisera dig i triangeins mirt så får du ett avstånd och integritet i förhållande tiU dem som försöker skada dig. - Häll en balans i livet. 1 längden mår ingen bra av att bara ge och ge av sig själv. Alla parter mår dåligt i den situationen. Vi lever f6r lltt hjälpa varandra - Det finns parförhållanden, vänskaper, bekantskaper som är ohyggligt energikrävande. Del är viktigt att lära sig undvika människor som tar för mycket av ens personliga livsenergi. - 1 grunden lever vi för att hjälpa och stöda varandra: Det är människans uppgift. Vi skall vara goda mot varandra. Det borde vruje människa inse. Och i krissituationer mås te man stärka sig själv och sin egen aura. Det är också viktigl att ge sig själv olika saker som man tycker om. En stressad smAbamsförälder rusar kanske bara ruDt i sitt presterande ekorrhjul utan att någonsin staona upp ocb Iyssna pä sitt inre och fräga: är detta bra för mig? - Försök vara vän med dig själv, då är du också vän med livet! - Alla mänDiskor vet all Iivet är svårt. M en livet är också vår vän, avs lutar Lotta Lindeman, sina k10ka lärosatser. BRITTA LINDBLOM

II~===M=A=5=5Ö=R=E=R=~

Ann- Christin

OM TRÄD OCH TRÄDENERGI IntiU mitt bamdomshem växte en ek som var så stor att det behövdes tvä personer för att nå runl dess stam. Redan när jag var fyra e iler fem år ä1skade jag att söka upp det väldiga trädet. Jag satt vid dess rot ocb kände fukten från gräset under mig och den svala vinden som smekte mill hår och ansikte. Jag tog ei! djupt andetag ocb kände att det fanns en högre ordning, där jag och allt rum omkring mig ingick. Även omjag inte ku nde några sånger var det något som sjöng i mig. Jag kan inte säga dig vad det var för sorts melodi . Det Iät snarare som en blåsbälg som andades regelbundet och mäktigt i närheten av mitt hjärta. Dess andetag spred sig i hela min kropp och själ. Det bildade ett starkt Ijus, ett !jus som utgjordes av både Ijus och Ijud. Jag var Iycklig att finn as tiU, och utöver den Iyckan existerade ingenting. (Ur Susanna Tamaro: Gå dit hjärtat leder dig)

120 000 deltagare på SPF:s aktiviteter 1999! Föreningama ordnade under Föreningama hade inalles året sarnmanJagt ca. 4500 450 möten med 3 200 sty relolika möten med totalt ca. semedlemrnar. 120 000 deltagare. Antalet ävriga plock ur verksarnaktiviteter låg på samma hetsberärtelsen för år 1999: nivA som under föregående år, medan deltagarantalet - 680 månadsmöten med sjönk med 10 procent. 35 200 deltagare Föreningama kallade till - 190 fester med 13 400 del90 stadgeenliga möten, de tagare hade sarnmanlagt 5 200 del- 140 kurser med 2 300 deltagare. tagare och kursernas antal steg med 90.

1"'--------, I Ingå Fysioterapi I I Christel Lehmann I I I Strandvägen, Ingå ~_ _~..9~22.1~4.-~.1

Siffroma visar att föreningama bedriver en aknv och mångsidig verksarnbet. Statistiskt sett har vruje

medIem

deltagit

i någol

8 gånger per år. Ocb med sarnma resone· mang kommer vi tiU art vruje förening arrangerat 59 evenemang under året. Siffrorna är genomsnitt och det finns variationer meUan de olika föreningarna.

SPECIALAFFAR

lör hjälpmedel har öppnals

PORVOON APUVÄLINE KY ~ Mannerhelmg, 30 Borgå

__dt

Tel. 019-536 0446, 050- 383 5509 Öppet; yard 10-14,1610-16

~

KOPPLA AV I EKENÄS SIMHALL

Njut och bli pigg i den Iräscha simhallen med bl.a. baslu, ångbastu, teraplbassäng med nackmassage och bubbelpool. Vattentemperaturen 1lerapibassängen är angenäma 30°. Ramp lör rörelsehindrade f1nns i två bassänger. Ozonrenlng ger mlnlmal klorhalt - välkommet för al/ergiker! Info: e 019-263 2144 Ekenäs slmhall e 019-263 2100 Ekenäs slads turislbyrå

1 KARIS FYSIOTERAPI / ACTIVO bärjar onsdagen 5.4 Fibromyalgi och O steoporos jumppagrupperna KI. 18.00 Fibromyalgi • KI. 19.00 Osteoporos Pris 20 mklgång. Ring genast, vi bärjar 5.4. Tel. 019-278 2999 kI. 8.30-14.00

~~~:§!~~~~~~~ty Stora Kyrkogacan 23, 10600 Ekenäs Tfn 019-241 2630

Birgitta Haverinen

Johansson tel. 02-458 2063

MASSAGE

040-523 7092

keskustan hammaslääkäri palvelu

Köpmansg. 9 Pargas ~ 040-725 2392

Västra Nylands sjukvårdsområdes telefonnummer

keskustan hammasröntgen

~k§~ !!-en~~~~!~?N

Köpmansg. 11 E, 20100 Abo ::: 02-251 7555

Tandläkare Dan Holmbäck

Allmän- och specialläkarvård Laboratorium - ultraljud, Ljusbehandling Tidsbeställning 09-5761 7700

Med eller utan läkarremiss. Ä ven hjälpmedel utprovas och fönned1as. Fysikalisk v.lrd och massage 0 FOMrd 0 Aven hembesök o KonditionssaJ

Spec.fysioterapeut Fysioterapeur Fysioterapeut Fysioterapeul Massör

- 450 motionstillrållen med 8 700 deltagare - 360 inrikesresor med 10 100 deltagare - 50 utrikesresor med I 450 deltagare - 2 100 olika kJubbevenemang med 39 000 deltagare.

· Inhemska kvalltels- och garanliprodukter Vålkommen fn och dlskutefa elfer r{ngl

Konditionsskötare

Haealundseatan 9 Pareas

~ I (

... ett enda träd under en växtperiod kan åstadkomma sex miljoner blad, där vatlnet i en trädstam kan stiga med en hastighet av fy rtiofem meter i timmen och ett enda träd kan lyfta ett ton vatten om dan. Inte underligt att man känner art de lever, dessa skrovliga gamla farbröder som står där och suger och Iyfter och jobbar för brlnnande livet för art vräka ut detta överdåd av miljoner små solfångare i den blå rymden. VärIden lever genom växandet, varje träd står ju där och pumpar fram mer och mer av sig själv, mera träd, mera liv. AIlt handlar till syvende och sist om detta: fröet som spricker upp, ägget som brister, bladet som veckJar ut sin fantastiska konstruktion. AIlt börjar och slutar med det där hopvikta Iilla nystanet som sväIJer och växer och långsarnt vecklar ut sig - som när en nyfödd bamanäve öppnar sig. (Ur Kerstin Stjärne: Härlig är jorden en örta· gårdsberättelse).

G unnevi Ves terlund Ari Järvensivu Tiina Louhimo Lisbet Lundström Mika Lindgren

M A Välkommen!

!'!if!!!!E7

Lc<Iiga plalSer finns tili följand e kurs (14 dgr) gäller södra och sydvtistra FinJands Folkpcnsionsanstaltsdislrik"t. ~:=...-.

13-26.8.2000.

~ _,

R,"""";"""''' '" "'"';~,", ,"",0= '""" ~"w, "'",0","='" ,.,."" -,;

~~~!~!~~.,,~ V6nMgen305. 66600V6RA ~ (06)3831511

\

Växe1019·2241 dagtid k1. 7.30-21.00 Västra Nylands sjukhus 019·224 2270 nattid k1. 21.00-7.30 Ekåsens sjukhus 019·224 3700 naltid k1. 21.00-7.30

e

~

~J

ANSVARSFULL ALKOHOLHANDEl SEDAN 1932


God Tid 3/Z000 - l3

Esbo svenska pensionärskör:

SOL 1 H]ÄRTAT, SOL 1 SINNET!

Första konserten en succe!

PENSIONÄRSKURS

14 - 18.8.2000 i Karis

Kannbrobackens teatersal i Esbo var fylld tili sista stol och extrastolarna framplockade när Esbo svenska pensionärskör böll sin första konsen iEsbo. Under ledoing av sin entusiastiska dirigent Eva Andersson genornförde kören sitt värliga program. Sammansättningen av prograrnmet pekade mot vär, natur ocb glada röster. Vi börde bl.a Värvindar friska ocb Svanen, Greensleves ocb en rolig fransk folkvisa, en trumsång. Slå musikant, slå på din trumma, vären är här.

Kom och njut av trevlig samvaro i vacker västnyländsk miljö! Västra Nylands folkhögskolas pensionärskurs heter i är " Sol i hjärtat, soI isinnet!". Vi tittar in i vära gamla minnesalbum, vi bekantar oss med kroppsspråk i olika kultu rer saml njuter av Iitteraturens pärlor. PraktiskADB för nybörjare, silkesmålning, allsilng, seniordans och sittdans samt en festkväIJ ingär ocksll i progranunel. Den sedvanliga utfarden gär i är tili Dalsbruk, med Märta Sjöblom sam guide. Medverkande är bl.a.: Kristina Björklund, Ann-Cbarlotte Broman, Carola Ekrem, Ulla-Brita Nyholm, Kitty Seppälä, Ecca Sjöblom ocb Viviaon Sjögren. Pris: 850 mk (helpension). Pör utfarden betalas separal. Kontakta oss gärna för ynerligare info rmati on, tel. 0 19222 600,019-222 6021 (kl 8.00-15 .00). Sista anmäl ningsdag: 15.7.2000. Vr "älsar både tidigare oe" lIya deltagare "järtligt välkoltllla ! VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden 1, 10300 KARlS

Kören bade förstärkning ocb sällskap av Borgå Pensionärskör under ledoing av Brita Wickström.

Eva Anderssoll ocl! Brita Wickström är lIöjda med vårkonserte1l.

Borgåkören bade anmärkningsvärt tina och många drivna mansröster. Stig Bäcklund från Borgå gratulerade esboboma och hoppades att

OBERAMMERGAU••••••••••••••.• 9-18.6 och 9-18.8

de kan göra om en gemensam konsert i bösl. Kätie Remy oeb Bengt Forsberg medverkade oekså

med sång ocb Esbo Spelmanslag förstärkte . Vi börde bl.a också en myeket vacker version av En

ton från hirnlen, vanligen kallad Amazing grace; och en skojig ti-ti-tu Talgper, talgoxesång.

1.990 mk

NORGE •.....•• ..•• •.. .•.•. .•• •••• •••••••••••.••••.• ..• 27 .6-3 .7

fr. 3.890 mk

Sjung och må brd "Vänskap på äldre dar Åren de går, vinter och vår växlar som natt och dag. Någon ger tappt; "d et går för snabbt, äldre vi blir var dag..." Men roligt vi har nästan jämt, delar båd' alivar och skämt. Vänskapen på äldre dar hör tili det bästa sam vi har kvar. Som att bli nyfödd och kär är d et att bli pensionär, vyema vidgas, vishet och år oss bär. Krig eller fred, visst var vi m ed i alla ödesår. Nu Iivets höst bar i vårt bröst, sjunga vi vill ändå.

HELSiNGFORS .••..•• .•...•..••.• .•••••••.•••••••••.•••• 5-6.7

990 mk

St. PETERSBURG ....................................... S-9.7

2.195 mk

SKAGEN & JESPERHUS .......................... 5-10.1 NORGE . OSlO.. ..........: ....... 8 - 13.7 och 29.7-3.8 ESTlAND. LETILAND, UTAUEN ............10·16.7 HUMPPILA & IITTALA .••...••••.• .•••••• ....•.•.......17.7

3.920 mk

2.690 mk fr. 3 .050 mk

SAIMA KANAL ...........•.....•.................... 19-22.1

2 .290 mk

415 mk

HEMLlGA RESAN .................................. 21·26.1 3.770 mk HÖGA KUSTEN ..•• ..••..... •.. ••.••••.•••••.•.•••.• 22-23.7 1 .195 mk VINPROVNING I FINLAND ........•....•....• • 24-25 .7 1.295 mk RANTASALMI •..•.•• .•.•• .•. ........•••................. 2-5.8 1.650 mk MARIEHAMN, AlANO •....•.•.. ••.•........ ........ 3-6.8 1 .895 mk GOTLAND•.••••. ••••••• •••••• .. •.•••.•• .•.•.••.••..•. ... 8 - 13.8 3.690 mk VÄRLDSUTST. I HANNOVER ................... 8-13.8 3.460 mk BULGARIEN. ALBENA •... ............. •.....•. . 31.8-8.9 3 .100 mk SPANIEN·BARCELONA ..•......•.•.•••....••• .••10-21 .9 fr. 7.490 mk FRANSKA RIVIERAN ................•....•...•••. 23·30.9 fr. 3 .690 mk AMMARNÄS ..••...............•........•...••••.•••••14-17.9 2 . 100 mk MALTA, SLlEMA ................................ 24.9-2. 10 fr. 3 .615 mk STRÖMMINGSMARKNAD I H:FORS .. •30.9-1 . 10 695 mk WIEN, BUDAPEST, PRAG ••••••••••••.•••.• . 30.9-9. 10 fr. 6. 190 mk

är det bästa vi har"

Från Gröndal och Dalsvik i öst k1ingar vår sång, hörs vår röst Alberga, Kyrkbyn är med, Kirsti ach Köklax i täta led Gäddvik och Mattby också, Sö kö det kan ni förstå - sångseniorer alitifrån H agalund.

8 .950 mk

NaRRA KARElEN & LAPPLAND•••••..••• ..16-18.6

flyger mot ljuset tili sist . Land ar som fågeln på kvist tryggt i den värld där starkare arrnar bär. AYSHAANDERSSON

HAWAII OCH USA ••••••• ••••••••••••••••••• 31 . 10-1S. 11 fr. 20.450 mk

RESEBVRA

Mel: Liten blir star •

/ )

llR~GVIES Jf<i!E,~" ~'fR{ www.ingvesresor.fi

C

1'Ä~'%"

Närpes (06) 224 2048, Vasa (06) 317 2046 - E:mall : Ingves.narpes@in gvesresor.f iJ Ingves.vasa @l lngvesresor.fl

Körsången ger oss m er ach mer och vi blir bara fle r. Boccia och dans - kra ppen får ans, krämpoma ingen chans, för mycket vi gör, ser och lär, åren ej hindrar oss här, resor, teater, kultur - vi är som fåglar, släppta ur bur -

SENIOR .. OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING Tapiolas Seniorförsäkring är en olyeksfallsförsäkring för 60· 75 -åriga pensionärer. Seniorförsäkringen är i krait överallt i värIden dygnet runt. Den ersätter olycksfall som inträffar hemma, vid hobbyutövning och under resor pII högst sex mänader upp tili 80 IIrs IIlder. Seniorfö rsäkrin gen ersäcter

mSTORISKA STRÖVTÅGI S:T PETERSBURG OCH NOVGOROD Kom med pii VNP:s intressanta kursresa till S:t Petersburg ocb Novgorod, 20-25.5.2000! Ur det planerade programmet: • Viborg - slottet • Novgorod (endagsutfard) - Kreml, Sofiakatedralen • S:t Petersburg - Peter Paul-fastningen med museer, bilUur på kanalema, sightseeing pii öarna, kvällsprogram med konser-

Läs annonserna -gör fynd! GÄVOTIPS - ett presentkort på tidningen

ig.rlN '

Indlagalan 1, 00560 Helsingfors 09·7288820, fax 09·72888215

term.m.

• Peterhof - palatsparken ocb fontänema. Vär föreläsare och guide både i S:! Petersburg oeh Novgorod, är fil .dr Natalija ToIstaja, en levande lexikoD närdet gäIJer bllde rysk historia och ryskt sarnhäIJsliv av idag. Vi har en egen finländsk buss och tvll reseledare med hela tiden. Detta är en populän VNP-projekt - nu gäller det att bandla raskt! Ring 019-222 6021, 222 600 eller faxa 019-222 6011 eller skriv tilI oss, sll berättar vi mera!

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden 1, 10300 Karis

- vllrdkostnader vid skada pII grund av olycksfall - mvaliditet - död genom 01yeksfall Som vllrdkostnader vid skada pä grund av olycksfall ersätter Seniorförsäknngen de undersökningar mediciner oeh vllrd läkaren ordinerat. Kostnader är alltsll inget hinder för god värd. Pii premien för Seniorförsäkringen lämnar Tapiola Svenska Pensionärsförbundets medlemmar 10 % raban . Försäkringsaltemativ och premier Vdrdersätming

Invaliditer.sersattning

15 000 100000 20 000 150000 30 000 200 000 I prisema har rabatten pä 10 % beaktats.

Dödsfallsersätming

Plis

30000 50 000 60000

216 306 432

Vär kontaktchef Leif Blomqvist ger er uppgifter om seniorförsäkringen, samt sänder er material sä ni kan teekna försäkringen. N i när Leif Blomqvist pII telefon 0203-45398 tilllokalnätsavgift när en fast telefon används.

@TAPIOLA

,."


14

God Tid 3/2000

HallA!

l1å bra av iibrcr

Hur har ni det

LINFRÖ: ÄR BRA FÖR MAGEN I aUa tider bar man vetat att fadan inverkar på människans bälsotillstånd. Lioets (Linum usitatissllnum) frön har vant människoföda i årtusenden. I Mesopotamien odlade man Lin över 5000 år f.Kr. Babylonierna odlade lin tusen år senare, ocb år 650 f.Kr. ordinerade Hippokrates Lin mot magbesvär. Också hos oss har Linet länge använts mot trög mage, men det har dock inte behandlats som ett egentligt livsmedeI. Linet bar främst van t råmaterial far textiI, linne. Idag vet man mera om hur Linets olika beständsdelar inverkar ocb om verkningsmekanismerna. Därfar bar linfrö och t.ex. linfrökross oeh -olja blivit aUt populärare som ny tt råmaterial fOr hälsofrärnjande funktionella livsmedel. Linfrön ionebåller bl.a. 20 % protein, ea 40 % fOr organismen livsviktiga omega-3-fettsyror, vitaminer oeh spårärnnen samt ea 30 % fib rer, av vilka en tredjedel är näringsfibrer som är lösliga. Tack vare en angenäm nötsmak är linfrön lätta att använda i matIagningen, som hela frön, olja eiler kross. Linfrön är bra fOr magens funktion

II

I I.

t

Linfröna innehåller !Vå beständsde lar som är bra far trög mage oeh uoderlätlar tarmens funktioo : fibrer oeh muein dvs. lioslem. Fibrer kaUas allmänt de besLåndsdelar i fadan som inte helt eiler delvis absorberas. Linfrön innehåller både lösliga oeh olösliga fibrer som bar eo stark tendens all ivalleo bilda eo tjoek gelemassa. Detta slem oeh fibreroa underlättar tarmens funktion. Linfrönas laxativa inverkan på mageo bötjar inom ett dygn oeh är effektiva t efter 2-3 dagar. Vid trög mage är 1-2 matskedar linfrön eiler linfrökross eo lämplig daglig dos. Linfrökross är oljebaltiga fibrer, innehållande över 30 % fiber ocb ea 10 % olja, som blir kvar vid extrabering av linolja ur linfröoa. Linefrön är bra for hjärtat och blodcirkuJationen

, r

Av alla växtoljor innehåller oljan Erän linfrö mest fl eromättade fettsyror och speciellt mycket omega-3-gruppens aIfalinolensyra, som är nödvändig. Nödvändigheten betyder att organismen inte själv kan producera dessa fettsyror utan de måsta finnas fårdiga i födan. Av alfalinolensyra bildar organismen andra nödvändiga fettsyror, såsom EPA- och DHA-syror, som skyddar hjärtat och b1odkärlen.

A1falioolensyran bildar i organismen också andra lokala hormoner. Brist på dessa kan leda bl.a. tillledproblem. Dessa fettsyror kan direlct fås endast av fiskolja frän fet fisk. lntag av linolja är därför synnerligen viktigt för fiskallergiker. Användniog av kallpressad Linolja kan rekommenderas. Den tillverkas och fOrpackas syrefritt. Regelbuoden användning av linfrö och Linolja sänker kolesterolvärdet och blodtrycket och förhindrar k1umpDing av blodplättar och absorption av fetter och rninskar på så sätt risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Linfrön minskar risken fOr cancer och är välgörande fOr huden Linfrö och linfrökross innehål ler cancemsknedsättande lignan över tusen gänger mera än någoo annan odLingsväxt. Lignan är en del av Linets lösliga fiber, trots att den tillhör växt- dvs fytoestrogengru ppen. Det finns flera oHka slags grupper av fytoestrogener. När tarmbakterierna inverkar på växtlignaner ändras dessa tili anirnaliska lignaner, som fungerar såsom estrogenhormoner.

Fytoestrogeoers cancerförebyggande inverkan har diskuterats myeket, speciellt i samband med isoflavoooider i soja. Det finns starka bevis för att växtestrogener skyddar mänDiskan mot hormonrelaterad caneer, såsom bröst-, endometrios- och prostatacaneero Bland folk som i födan får rikligt med fibrer och växtestrogen, såsom kineserna oeh japanerna, fö rekommer dessa eaneerformer betydligt mindre än hos oss oeh andra länder i väst. Linolja innebåller inte lignan. Linfrön är oekså välgörande för huden. Linolsyran i linolja bildar i organismen gammalinolensyra (OLA) som i sin tur utgör skydd mot aUergier oeh atopiska eksem. Trots att vuxna människors organism kan ändra Linolsyra tilI garnrnaIinolensyra, förmår småbarns organism inte göra detta. Därför är det myeket viktigt att arnmande marnrnor har ett tiUräekli gt intag av Linolsyra. Modersmjölken innehåller då tiUräekligt gammaIinolensyra för att säkra bamets utveekling. Tips för ökat intag av linfrön Eftersom fOdan är den viktigaste faktorn som inverkar på vår hälsa är det k10kt att den dagliga kosten innehåller Lin[rön i olika former. Det är enkelt att köpa bröd oeh oHka

sädesprodukter som innehåller rikligt med linfrön. NufOrtiden kan man tom köpa söt och väls makande Linum-Linlakrits! Det är oekså lätt att själv blanda linfrön i oHka m aträtter. Oenom att tillsätta Iinfrön eiler -kross i maten är det lätt att garantera det hälsosamma dagliga intaget av fibrer, som är rninsl 30 g i dygnet. Taek vare linfrönas angenäma nötsmak tyeker oekså bamen om dem. En matsked kross är en lämplig mängd att blanda i yoghun, ett glas surmjölk eIler en [LI-, mys li- oeh grötportion. För bam räeker en tesked. De nödvändiga fettsyrorna får man av en tesked linolja som kan blandas i sallad, yoghun, mysli eiler ett glas fettfri surmjölk. 1salladsdressing, fårdiga eller hemtilIredda, kan man alltid blanda linolja. Vid bakning kan man ersätta en del av mjölet med kross ( 1 dl kross : 10 dl mjöl). Vid panering kan man använda enban kross. Det är enkelt att bötja använda lin t.ex. i denna dipsås, som lämpar sig för alla eelialcipatienter oeh begränsat för diabetiker: 2 dllngmans låglaktos-grädd-

HJÖRDIS: ORDFÖRANDE ÄR 2000

I

- Taek bara bra, svarar Hjördis Aspholm som är nyvald ordförande för VIPS . Om man vant " föreningsmänniska", så sitter det i. Man tar emot nya uppdrag oeh utmaningar. VIPS är en relativt stor förening med 276 medlemrnar (204 kvinnor och 72 män). - Onsdagama är VIPS-dag i Vasa oeh då kan pensionärerna bålla sig sysselsatta nästan bela dagen med föreningens oHka program. Klockan 10 är det seniordans, k10ckan 11 är det körsängsövningar, mötet bötjar k1. 12.30 och håller på till ea 14.30 på adressen Formansgatan 14, i Arbetets Vänners loka!. - Det är en stor fördel att vi har en egen plats att samJas på, säger Hjördis. Men AV:s lokal är mycket fuUbokad så man får lov att vara ute i god tid. Hjördis Aspholm hör tilI de aktiva i Svenska Pensionärsförbundet. Hon har sitter i förbundsstyrelsen som suppleant. Och innan hon Iyftes tili ordförande i VIPS var hon viceordförande .

li l 5 msk stark senap (hemgjord eller fårdig) 1 msk konjak 0,5 dl Ingmans ekovispgrädde 2 msk Pe llavainen-linfrö 2 msk honuog 1 tsk Pell a~ainen-linfröolja 1 krossad vitlöksklyfta I msk hackad fårsk basilika Blanda ingredienserna. L åt såsen dra sig i kylskåpet en halv timme. Servera med kyekli ngsaUad e ller kaUa fiskrätter. För bantaren lämpar sig roljande frukost: 0,5 dl fettfri Rela-fruktyoghurt 1,5 dl fettfri Rela-surmjölk 1 msk linfrökross 0,5 dl flingor med fiber 1 tsk linolja Blanda linfrökross med vätskorna, låt den dra sig en stund oeh blanda i flingorna. Njut. Oeh känn dig mätt i mänga timmar!

Anu Mehtonen, AFM

Anu Mehtollen är närillgskemist vid Vivo-Hälsoföretaget Ab i Helsingfors. Företaget informerar om Irälsofrämjallde produkter oclr det allktoriserar fUllktiollella livsmedel.

Vasabladet ror synskadade Hjördis har etl socialt samvete med stor räckvidd. 1 över tio år läste hon Vasablådet för synskadade ända tills knäna sade nej till den aktivi teten. Det var så svåra trappor till inläsningsstudion så det arbetet fick hon lov att avstå Erän. Vi har oekså någr a gänger taiat gemensamt om hur det sku lle vara med en uppläst version av Ood Tid. En undersökning för några år sedan uppdagade att det behövs för ett tiotal medlemmar. Oanska nyligeo blev redaktionen uppringd av en person som vili att vi arbetar på att också ge ut Ood Tid i en uppläst version. Vi skall undersöka vilka möjligheterna är. Ordförandeskapel, hur krävande blir det för dig, Hjördis? - Jag tyeker att det är viktigt att man är Hkadan mot aUa medlernrnar. Jag arbetar på mitt sätt. Oeh jag tyeker verkligen att vi har ett mångsidigt program. - Det är viktigt atl medlemmarna är med oeh säger sin åsikt, utan förutfattade meningar och ett öppet sinnelag. Då gårdet bra. Meo det är klan att möte varje onsdag under verksamhetsårets aktivaste period slukar massor med programideer. Viktiga VlPS-kören

- Vi har en programkommitte

-Mållga medle/1/mar har kom/1/it och tackat mig jör alt jag tog emot ordjöralldepostell i VIPS. Jag kii.llller alt jag har stöd och jörtroetlde, säger Hjördis Aspholm. som är duktig oeh vi arbetar med ett programskelett. Oeh så är säng oeh musik viktigt! Hjördis sjunger själv med i VIPS-kören under Margot Enströms energiska ledning. Kören har sjungit på sjukhus och haft 17 uppträdanden under förra året. Kören har samlat 648 sängare under året. - Föreningen är "kvinnostark", understryker Hjördis. Men jag tycker att kören har gjort ett socialt arbete som är betydelsefullt genom sjukhusuppträdanden oeh sängstunder på å1dringshem och liknande . Psykologiskt stöd Var kommer du ifrån, Hjördis?' - Jag bodde på landet i en jordbrukarfantilj och fick delta i arbetet på gården. Idag har man svårt att förstäUa sig hur stora och tunga arbeten oekså bamen engagerades i på den tiden. Skogsarbeten, barka träd, marknadsresor efter braxen som saltades in far årets behov. Det ligger längt frän vårt nuvarande bekväma Liv! Undan för undan fl yttade Hjördis först via arbete på butik oeh Vasabåtarna till arbete utanför jordbruksbygden. På ~utrakan före pensioneringen arbetade hon i centralsjukhusets kantin. - Där märkte j ag att mänskor har ett behov av att prata. Sjukhuset är en miljö där många människoöden passerar oeh det fanns inte aIltid någon som Iyssnade. Jag lärde mig att Iyssna och uppmuntra. Jag lärde mig oekså att vara ödmjuk inför livet.

Det som jag fick höra kunde ha räckt tili f1ere stora romanero Fem båtar över K varken - Vasabåtama var finska arbetsmiljöer. Oeh jag kunde inte myeker finska. "Puhutaan suomea, vaan" hojtade de i kö· ket. Men jag som arbetade i kafeterian fottsatle på rnitt sätl och gradvis fastnade finskan oekså i mig. Jag bredde smörgåsar och serverade i kafeterian oeh läm:te på rni tt finlandssvenska, österbotlniska sätt. - Det är ofattban att det giek fem båtar över K varken på den tiden, mot bakgrunden av hur det är nu. Jag bann med fem år på båtama som gick pä rutterna Vasa-Umeå, VasaSundsvall oeh LO.m. tili Örnsköldsvik. - Det finns l1am ocb barnbam i faroiljen , säger Hjördis oeh oäroner med uppenbar stolthet att hennes dotter är alctiv i kommuoalpolitiken på Åland. Det är inte så lätt far inflyttade att etablera sig pä den nivån. - Hon är energisk, tycker Hjördis. Ocb jag imdrar i mitt stilla sinne vem hon ärvt den energin av? Innan vi slciljs taIar vi ännu kon om att Hjördis oekså engagerat sig i distriktsstyrelsen i Österbotten _ AIli Genberg ville att en kvinna eftenräder benne i distriktsstyrelsen, valet föll på mig. Det är först det andra aret 1 styrelsen som man kommer in i det hela och kommer bra 0

igång. BRITTA LINDBLOM


God Tid 3/:Z000 - 15

Pensionärer, ta emot väriden!

ag lis

de la-

ll"-

de an :ö! i ätt an JIri-

Islet en en ed på ;a-

n-

- Resebranschen är konjunk- riga värIden dvs. Far East, sättning om 450 miljoner mark. turkänslig. Vi har Iyekats med Sydamerika oeh Australien. - Vi "ärvde" LL-Tourists vår egen nisch, affårsresor kontaktnät oeh har 9 kontor i med speeialkunnande på grup- Pensionärema som resenä- Finland, berättar han vidare. rer? per och konferenser. - Det betyder två kontor i - Egentligen är vi en sue- Behöver pensionärerna en an- Helsingfors, oeh kontor i Vancess-story, säger VD Arno nan serviee än yngre resenä- da, Ekenäs, Karis, Åbo, TamMattsson på Bennett BT!. rer? merfors, Hollola oeh Reso. - 1 oktober 1992 etablerade - Den första flygbiljetten - Jag tror att pensionärerna vi oss som Bennett BTI. gärna rör sig i grupp med fård- någonsin såldes faktiskt av Det första året var omsätt- ledning så att resan känns Bennett i Danrnark. ningen 29,3 miljoner mark trygg. Det var år 1919 och den föroch i år är vi uppe i 450 miljoFör hett klimat passar kan- sta vouehern utfårdades också ner mark, en avsevärd ökning! ske inte äldre personer. av Bennett år 1887. Vi träffas för att Svenska U nder år 2000 kommer de Så det finns en tradition att Pensionärsförbundet organi- resor att förverkligas som är värna om. sera! om sina medlemsresor planerade tidigare. från årsskiftet år 2000. - Jag tror att en lämpligt vo- Finländama är omtyckta! SPF har slutit ett två-årigt Iym är ea. sex resor per år tili Hur ser du på finländarna som avtal med Bennett BTI som olika destinationer. Vi kom- resenärer? undrar jag. under 2000-2001 övertar to- mer att planera resorna med Det finns så många skrönor talansvaret för SPF:s resor. tidpunkter, längd och fårdled- och myter om Pekka oeh flas- Depressionen drabbade ning i samråd med SPF, säger kan? resebyråbransehen, säger Arno Mattsson. 1 första hand - Mitt intryek är att finlänArno Mattsson. Affårsresorna är det nordiska oeh europeiska darna är omtyekta som reserninskade och företagen reso- resmål som gäller, men jag är närer! fastslår han . nerade som så: i stället för tre inte främmande för att pensioDen valuta finländarna växpersoner pä kurs, kongress eI- närerna kanske kunde vara in- lar in, används på platsen. ler resa, sänder vi bara en iår! tresserade av långresor tili anVi tillför turistmålen redigt Därför resonemanget om dra världsdelar, Kina? Möj- med pengar oeh är villiga att konjunkturkänsligheten. ligIVis Egypten under en sva- använda valutan. 1sarnma ögonblick som den - Men vi har klarat oss lare årstid, Det Heliga Landet? myeket bra, både genom deVi får väl lov att ta reda på är inväxlad, anser du den anpressionen och oljekrisen som vilka intressen som finns , sä- vänd, den är bort ur din ekoinverkade en heI del på resan- ger han. nomi. I Du kommer inte hem med det. den växlade valutan i fiekan. Hela värI den är Bennett Nordic-nät BTI:s arbetsfalt. - Bennett BTI verkar på norAffårsresorna går en heI del disk nivå, dvs. Sverige, Nor- Innehållet i resan österut med destinationer i ge, Danmark ocb Finland med - För Svenska PensionärsförEstland, Lettland, Litauen oeh 150 kontor oeh ea. 1000 an- bundets resenärer så kommer Ryssland. ställda, säger Arno Mattsson. vi noga att överväga vilket Affårsresorna går också tili Oeh i Finland har Bennett innehåll resan har. Den skall Europa, Nordamerika oeh öv- BTI 110 anställda ocb en om- innehålla utmärkt fårdledning

Island Toscana Bryssel sland 8- 13 september fascineras av vulkanlandskap, bada i heta källot, uppleva mytecnas och sagorn as Ö. Vi bOI i

är

Reykjavik - en huvudstad i fickformat, sjudande

på 'ör på

av aktiviteter, teater, museer, utsökta restauranger ffi.ffi. Med lokal guide gör vi intressanta och spännande utflykter bl.a.

man v;id besöket känner sig förflyttad tillbaka i tiden. Naturen i Toscana varierar frånsnöklädda berg tili kustens unrlerbara sandstränder, frän kullarnas oliv- och vinodlingar tili bergens ek- och bokskogar. Imponerande slau och herrgårdar orngivna av parker eiler vinodlingar ligger vackert inbäddade i natuten. Undcr 6 dagar i Toscana hinner vi uppleva lite av allt detta. Vi besöker Florence med sina konstskatter, Pisa med sitt lutande torn, San Girnignano och Lucca. Vi provar viner på tantgårdar och slott, under ett besök på landet får vi veta allt om olivolja. Våra måltider äter vi på trevliga restauranger där vi smakar på det bästa av landskapets kök. 1 priset ingår: -flyg tur och retur inkl. alla skatter

begär mera

-ttansferer

detaljerat dagsprogram'

-inkvartering i dubbelrurn -utflykter alla dagar med buss och loka!

Pris: 7550 mk

guide tili b1.a. Pisa, Florence, Siena och Chianti -entteavgifter -reseledarens tjänster

!f-

1 priset ingår: -flyg tur och retur inkl. alla skatter

nu

-transferer

n-

-inkvartering i dubbelrum inkl. frukost -rundtur i Reykjavik -två heldagsturer inkl. lunch -en ha!vdagstur inkl. lunch -middagar alla kvällar varav en "vikingamiddag"

M

ELLER NAR? Pör att underlätta planeringen av resorna för både Bennett BTI och Svenska Pensionärsförbundet rJ. har vi en liten gallup. Svara på följande frågor och skieka in dem tili : Svenska Pensionärsförbundet r.f. Indiagatan 1, 005600 HELSINGFORS . Märk kuvertet RESOR ocb svara före 3.6 2000. VÅR

HÖST

VECKOSLUT

VECKA

NORDEN

EUROPA

Vilken tidpunkt passar dig?

Hur lång skall resan vara Vart skall resan gå? Eiler altemativt?

LÅNGRESA

Har du andra önskemål, skriv ner dem, de kan handla om kultur, mat och dryck, arkeologi, historia, religionernas rötter oSV.

-

••••••••••••••••••••••

oscana 6 - 12 oktober Mat-, vin- och lrulrunesa tili Toscana, det mest älskade av de italienska landskapen. Intressanta större och mindre kulrurstäder som hae bevarat sin historiska centrum, vilket gör att

Gyllene Triangeln och Blå Lagunen. :er

ti io ,ra

OCH HUll?

,

lis lar

en Iipå

VART VILL DU RESA?

~

Följ med tilllandet som ligger nära oss i Norden och ändå långt borta. Låt oss under 6 höstdagar

en

/ Anw Mattsson på Bennett BTlmed hela världell isin 10mII.

.~~~~~~~.E~!l~)~~~rafPr?~~~!~·!~·~!?·~ ~ =J'~ ~ UI UlJ. .....................

n-

Ua

oeh try~ghet. något extra i prograrnmet, god mat, lämpliga hotell oeb bekvärnlighet. - Det finns destinationer som är för heta för pensionärer. Oeh flygturer som kan bli för långa. Men idag tyeker jag att vi skall utnyttja flyget, inte buss oeh bät som förr i tiden. Åker man buss skall dagsetappen inte vara längre än 300 km. - Målen skall också passa människor med rörelsehinder, säger Arno Mattsson omtänksamt. inte trappor överallt oeh knaggliga stenar. - Men nuförtiden kommer man faktiskt tili Peking pä 7-8 timmar och på turistresor tili Egypten som antagligen kan intressera de kulturbitna resenärerna som vili ta tili sig storslaget förflutet. - Oeh en tanke är en musiealresa tili London, två olika musieals och litet shopping mellan varven. London är en fm stadi Och priset på en sädan resa? undrar jag. Biljettema kan bli rätt dyra. - Biljetterna tar säkert upp ea. I 000 mark av priset. Men ett långveekoslut torsdag-söndag borde vi klara för 4 500 5000 marko Vi får se vilket intresset är. - lden är att resorna skall vara skräddarsydda för SPF:s pensionärer. Britta Lindblom

-reseledarens tjänster

Vår populära Islandsresa med förnyat program ...

Pris: 7800 mk

För närmare information om reseprogram med prisuppgifter samt anmälningar vänligen kontakta resebyrå Bennett BTI/lnger Holmberg tel. 019-267 4522

Berlin Schweiz Danmark Island Toscana Bryssel

•••••••••••••••••••••• I

Bennett BTI Nordic

••

anta!et restaw:anger (mer än 1800 restaw:anger) utan också för den otroliga mängd mattärter som serveras. Naturligtvis passar vi på att njuta av god mat och dryck. Glöm inte art köpa bern dc smas-

Iåga, belgiska cbokladpratinerna.

Pris: 5175 mk 1 priset ingår: -dHekt f1yg tur och retur (morgonflyg uttesa och kvällsflyg retur) inkl. alla skatter -transferer

-inkvartering i dubbelrurn inkl. buffetfrukost -stadsrundtur

-rundtur till EU-kvarteret -tte middagar inkl. måltidsdryck -reseledarens tjänster

BUSINESS TRAVEL JNr.ERNATIONAl

Bryssel "Europas huvudstad", hesöker vi under fyra höstdagar i november. Vi hor centralt och får upplcva mycket av vad Bryssel har att erbjuda museer, gallerier, shopping... Vi bekantar oss också med EU-kvarterct på nära håll. Bryssel är utan tvekan en av de gasttonomiska mettopolerna i väriden - inte endast med tanke på


16 - God Tid 3/2000

KYRKORGE'L N

DIN KONTAKTPERSON FÖR SPF:S RESOR:

INGER HOLMBERG Inger Holmberg hör tili den personai som ursprungligen ingick i LL Tourist Service som öveJ10gs av Bennett BT!. Efter en två-årig utbildning i Jakobstad, vid en linje ftir resor och turism, fick hon sommarjobb på LL Tourist i Ekenäs. - Jag llivdes så bra så jag stannade kvar. - När det gäller pensionärema som resenärer, tror jag att det är viktigt att de känner sig omhändertagna. - De är också en kundgrupp som har tid och det gäller at! kommunicera och själv ta sig den tiden för att fundera ut de bästa resealter-

*

Sfrepp oIwj! 91e6täfL

en . Po. ~/s

1-

nativen. Ibland blir kontakten mycket personlig, säger Inger. Jag tycker att jag känner dem som jag taJar med i telefon. SPP:s resor som plaolagts för år 2000 kommer att fuUföljas enligt prograromet. Resan tiU Schweiz och Mainau har varit populär, med 44 deltagare. Och så hoppas Inger art den vanliga vardagen kommer igång. Inger får man tag på i anknytning tiU resorna på telefon, 019-2674522. Bennetts byrålokal vid Pormansallen håUer på art repareras ocb borde vara skick igen i början av maj.

~ ~~~~~ A~.!A.AI

""'> rvuJ6Mw'fJO'I- ' Uu:lUl6 1lUUVU<(max 100 pers.)

Prisex:

~ '-".rv-'

Hela fartyget ca 3 timmar • Läckert stående smörgåsbord

3.000,100,-

Kryssningar görs 12_5-3.9.2000

Boka kryssningar i god tid tel. 019-2411850, fax 019-241 1845 NORRA HAMNEN, 10600 Ekenäs

MED LAUNOKORPIS BUSS IM··I~I~I SAAREN MAA

Lö 22.4 .. 230 mk, SÖ 7.5.. 200 mk, Lä-Sö 15.16.4.. .420 mk (rosor, logl, hoI. Cenlral) 7.-14.5 ..................................... 2.1 00 mk

Kuressaar bad

(resor, logi, helpens., läkargranskn .

och kurer) I:t.j."'~i.i 20.-274 ............................................. 3.820 mk L.. (resor, hytlor, logl halvpens.) Lö 29.4 .................................................. 360 mk _ •.••• _ (resor, visum.försäkr., guldad rundlur, bespisning) 29.6.-2.7. IO-SÖ ................. 1.200 mk

'1 :t.liMi

n

•• _

i

ST,PETERSBURG

la.I'Mtt!;j.I3~1

(resor, logl, halvpens., vlsum, försäkr. ,

guidning Pelershov) Fre-Sö 7.-9.7 ............................. fr. 670 mk

Kontak!: Riitta Launokorpl t. 02421 269, 02420 104, 0400·323 488

Del rådde högtidsslämning i den Iilla skärgårdskyrkan, när den nya kyrkorgeln, som var köpt i urlandet, invigdes. Orgeln hade komrnit från et! örikt land ocb hade inandats havslufi. Kanske var någon besviken över orgelns prestationer, ty den utländske expeJ1en tog orgeln i försvar. Han ansåg, att orgeln inte kom tilI sin fulla rärt, eftersom del fanns så mycket folk i kyrkan. Detta får inte rnissftirstås, för inte byggs ju orglar ftir tomma kyrkor. Akustiken i en överfyUd kyrka blir visst sämre. Förlåt - en käuersk tanke. Kan man tänka sig, at1 predikantens budskap har större verkan i en nästan tom kyrka? Mästaren talade ofia tiU stora skaror, men endast nägra tick höra tili den inre kretsen ftir att sedan föra ut bud om liv. Vi räknar gäma antalet åhörare, men man mäste även räkna

med annat. Liksom den nya orgelo kunde skyUa på akustiken, söker många mäoniskor som missIyckats skyUa på hemförhåIJanden, arvsanJag, ekonomin o.a. Men vi kan inte alltid skyJla på andra. Varje människa är värdefuU i Guds ögon . Det har sagts, att man kan bli fångad i sin framgång.

Optisk speclalaltär

~

mMÖTE I KÖPENHAMNi

~Str .. WlJ

ÅTERKOMMER MED SEX FÖRESTÄUNINGAR : I fMJl

IUllnlllllra

1~1~ljJ~I~~I!~1

4.5 ij19 lB.5 ij 19 19.5 ij 19

KARIS, KOpmansgatan 4

Tel. 019-230 161

E~e~~~~:2~6n~~9 8

Den, som forgäves sökt bli nägonting -märkvärdigl, kan minnas det någon funnit tröstefullt: " Det är SIOr! nog atl få vara som en sandkom i öJenen, som

en droppe i et! hav, som en myra i en myrstack." Man får ju hoppas att kyrkorgeln med tiden komrni I tili sin fuUa rätt, ty vår tid är inte de fulla kyrkomas, men flera än vi anar, vili i hemlighet et1 möte. När den kända målningen med Mona Lisa stulirs, ville många människor, som aldrig besökt et! konstgalleri, se platsen, där tavlan hängt. Liksom Nikodemus i skydd av mörkrel sökte upp Jesus, söker mången hemlighåIJa sin längtan genom ralet om olika filosofier och annat tiIIs tvivlet upplöses vid trons crescendo. Gunnar Levlin

~

,

MED OENNA KUPONG

'",'.UI". onH ..

KYRKSlJ\rr

OPTIK

norm.pos biljener (lOOmk) Följ med mölel, mitt under brinoonde krig , år 1941, mellon den tysko otom/ylikem : Heisenberg och hons donsko koll'llo Bohr ...

: I rollemo:Robbe Smedlund, : Mikael Andersson ath Sue lJ!mström

Senatorns Köpcenter ~ 09-298 1927

, "

_SYll~JJl Karis Optik

www.svenskateatern.fi

5KÖNHET5VARD Salon de Beau!': Kosmetolog, spec.sjuksk. Tove Sjölund Köpmansg. 28, Karis

Centralgatan 98, Karis Tel. 019-230 940

a

019-233438

5TÄD5ERVlCE

caLIDa CLEANING Ii!

OGONLAKARE

248 7178 Hangö, e 236 380 Karis, mobil 050·561 3825

Lb.dfo;; '1

rF~;-S~;;ig

TARJA NÄRHI

ISlädning, fasllghelssköls el I IMiokeispillom 019-614 95,:', J

Centralgatan 98, KARIS Tidsbest. e 019·230 940

~~~o~~~_~

SÖDERLANGVIKS MUSEUM

~

02-424 662 , 02-424 549.

............................... • • • ··• ·••• • ............................... · Alla gruppbesök på Söderlångvik bör meddelas i god tid!

Tomater - blommor - äpl?len

SÖOERlÅNGVIK GÅRD

Dragsfjärd 'il!? 02-424 549 , 424551

~

28.6 - 29.7 2000 på Svenskfinlands största utescen

0

RASEBORGSSO~TEATER • www.kutturfonden.fi/raseborg Gruppbokningar fr. 1.3. 019-241 S03S mm" Bokningar fr. 1.6. 0600·12SS0 (3,9Smk/min)

invid busstationen, Ekenäs

Blomsterkiosk

-~~~l"@.':@'.;ö....

b

~' L ~, ~

e 019·2411603 .,.'-'0:1). Yard. 09-20.00

eili!l.,A,;'

Sönd., helgd.

09-19.00

~~.:.o-:@~ -:O :M vi är välförsedda inför

påskhelgen! Hembäming, gratis i cenlnlfll ov Ekenäs

Vi har ett mångsidigt urval av kläder för damer och herrar!

Vi betjänar just Dej för att hitta rätta modeller. Ekipering 'CJ

lb

S. nasse erg

Temakryssningar Lunchkryssning tili Haikko Gård samt tili Gamla stan I Borgå. Tåg·båt kryssning tili Borgå, lördagar 10.&-26.8.

Tomgatan 3, Ekenäs e 019·241 1057 (eu stenkast tron jämvägs- och busstationen) Vard.9.0a- 17.00

Lörd. 9.0a-14.00

Följ med på någon av våra trevliga bussresor! Stt medeltida musikaliskt äveotyr för gammal ocb uog Av Anoa Simbrrg, Pasi Hiihlota, Ptik Slrnbrrg Musik ~ och Kopp

Regi:Christian Lindroos p!ElIllt

Lö 1.1. kll9.00 l!r!~

lo

Ii l.1 klI9.00 Ii 10 U klI9.00 Sö Ii 11 klIS.OO Ii

'

2 BIUETTER ml PRISET AV 1!

&.~tjäm

~

:

'12.5 ij lB 13.5 ij 19 15.5 ij 19

Ett personligt museum över Amos Anderson med en del av hans konstsamlingar i en vacker skärgårdsmiljö. Museet är öppet 15.5-31.8 dagl. k1. 11-18. Stängt 23-25.6. Bilj. 20,- (vuxna), 15.- (pens.), 10,- (stud. 0 grupper på minst 15 personer), under 18 Ar fri entre. Utställningshall med cafe!eria. Öppen samtidigt som museet. Cafeteria tel. (02) 425 037. Adress: 25870 DRAGSFJÄRD (Kimitoön)

Nyhet för grupper sommaren 2000: Porkala·parentesen rundtur med besök på bl.a. Sjundby slou!

Rederi Ab JL Runeberg WiUenbergsg. 12 06100 BORGÅ tel. 019·5143 331 fax. 019·585 331

:

HANN OU INTE SE OENNA KRmKERROSAOE : FÖRESTÄllNING PÅ MINI? : NU HAR OU YlTERUGARE NÅGRA CHANSER! :

BACKMANS OPTIK

Heldagskryssning via Porkala tilllngå torsdagar 29.&-3.8 Möjlighet tili guidad lur på Fageruik brukl

Vi orrJnar även charterkryssningar/

:

TOfggatan 9 Tel. 018-19 22S Mariehamn

Succemusikalen for första gången på svenska i Finland!

TraditioneIl Borgå·kryssning H:lors kl. 10 - Borgå kl. 13.20-16 - H:lors kl. 19.20 ons, lö, sö 20.5-3.9 Ire 23.&-11.8 må, ti 26.&-25.7

,:?r: ____________________ , ,,, ,,

,,, ,,

OPTIKER

5-8.6. ESTLAND, TARTU - bLa. Narva, Peipsisjön 19-22.7. ÅLAND VIA KUMLINGE (Tall Ships Race i Mariehamn) 14-16.8. RANTASALMl- [,rsjöfi"land med bLa. båttur 19-24.8 DANMARK Ny Tesa! Köpenhamn, StoTabälJsbron och ÖTesundsbron Reseledare Anneli Hofer. Ring gänw och fråga ntera! Bokningar: Hangö Trafik 019-248 1004 eller Anneli 019-24131 85 rUANGÖ _RAFIK HANGON ."KENNE

Registrerad researrangör

GRUPPERI Vi skräddarsy r er resa!


God Tid

- SVART OCH VITT -

STÖDFÖR NARSTAENDEVARD ••

,,, ,, ,,

,

~

,, U

n

I

~

0

0

Nykarleby är den kommun 1 hela landet betalades med medlemsförerting i Svenska Pensionärsförbun- 12 649 närståeodestöd ut är det som har det högsta stödet 1998, eiler per invånare 67 för närståendevårdare eller marko Helsingfors kan nämnas som järnförelse med 970 198 mk per komuinvänare. Del fär 82 behövande dela oärståendestöd oeh 60 mk ~er invånare. pä. Närmast kommer Vörå A1and har egoa lagar. med 18 1 mk fördelade pä 33 Statistikeo närnner inte stödets storlek i mark per invåfall . Det finns oekså kommu- nare. År 1998 betalades 130 ner som 1998 inte hade en närståendestöd inom ÅJand. enda som fiek oärsLående- Det gällde i 70,7 proeenl. av falleo personer som fy llt 65 vård. Inom Svenskfinland är del år. Nagu (som doek hade anslagit 1 mk per invånare) oeh KälIa: Stöd r6r när ståcndeKorpo (som anslagit 5 1 mk vård Finlands Kommunförbundsper invånare) Den enda kommunen i statistik (nr1l2000) UppgifFinlands Kommnnförbuods ter om kommuoemas socialstatistik som uppvisade noll väsende år 1998, vård för (0) på båda punktema var äJdringar. skärgärdskommunen Velkua i nOITa Åboland, som är en EFTERSOM DENNA FRÅGA ANKNÖT SIG TILL enspråkigt finsk kommuo. Tai palsaari i U1eåborgs- DISKUSSIONEN UNDER trakten hade inte heller ett ORDFÖRANDETRÄFFEN enda fall av oärståendestöd r TAMMERFORS TAR vr 1998, men ändå 76 mk per UPPDEN. EJ & B.L. invånare anslaget.

A nlalnärståendeslöd

Mklinvånare

Nyland Borgå Ekenäs Esbo Hangö Ingå Karis Grankulla Kyrkslätt Lappträsk Liljendal Lojo Lovisa Pemå Pojo Pyttis Sibbo Sjundeå Ström fors Vanda

57 29 83 25 10 26 18 31 13 6 78 9 4 17 8 39 4 4 220

46 54 24 76 12 44 84 54 83 87 58 30 13 58 45 91 39 33 43

Åboland Dragsfjärd Houtskär Kimito Korpo Pargas Västanfjärd Åbo

7 2 4 0 37 2 321

37 82 6 51 98 60 70

K Ol1lllll1l1

~/2000

Från ÖsterboHnisk horisont Torsdagen den 16 mars, en sträJande värvinterdag, höll ÖSlerbottniska pensionärsdistriktet sitt värmöte i Kristinestad. 52 delegater _från 22 föreningar hade kommil tili mötel som hölls i Brahegärden. Före mötes-förhandlingarna bjöds delegatema, oeh alla andra som kommil med, pä kaffe oeh smörgås. På plats hade infunnil sig representanter för olika tidningar oeh radion, så möteL var väl bevakat av massmedian.

Ordförande för Kristinestadsföreningen, Verner Storås öppnade mötet oeh hälsade alla närvarande välkommen, samtidigt som han lämnade över orde! till distriktsordförande Fröjdö. 1 sitl inledrtingsartförande närnnde Fröjdö bland annat om en del saker som oroar pensionärsrörelsen, en stigande inflation, bränsleprisema som stiger, som följd härav fär i synnerhel pensionärer problem i gleshygden som skall färdas

Övermarkpensionärerna:

VI VILL BO

HEMMA! Vid värmölet för Överroark styrelsemedlemmarna Marpensiooärer redogjorde Hel- gareta Groop, Gunbild Stenge Haag för resultatel av eo- berg, Arne Sjöberg, Erik Nykäteo Framtidens ä1dreom- gärd, Bengt Ehrström oeh Levi Söderholm. sorg - hur vilJ vi ba den. Programkomrnitten består Enkäten testades som pilotprojekt för Övermark av Venny Gullrnes, Martha Pensionärsförening. Ehrström oeh Ethel EriksSvarsproeenten var 94, son. Köksföreståndarinnorna Svea Häggvik, Lea Ragalltså myeket hög. Ur svaren framkom att vals oeb Elli Dahlbäck åter66.6 % ansåg att hemrnet valdes. Svea ansvarar även var den mest lämpliga bo- för sångböekema. Henry Rönnkvisl har hand stads/vårdplatsen. Bara 7.5 % kunde tänka om urklippsboken. sig atl bo på eLI privat serviBoris Viklund som är mäslerspelman ansvarar under eehem. De avlidnas minne hedra- delta är för de musikaliska inslagen. des vid mötet. Gunbild oeh Leo Sten berg Margareta Groop redogjorde för det gångna ärets som i många är skötl fotoverksantbet, som följt sam- grafering oeh fotoalbum ma mönster som tidigare fOrlsätter. med månadsträffar, moTävlingskommitten består tionsdagar oeb resor. av ordförande Bengt Ehrström, samt Runar Ringvall, Kören uppträdde flitigt Leo Stenberg, Atle Henriks Föreningens sångkör under oeh Levi Söderholm. Revisorer är Sigfrid EhrAnja Rimpiläinens ledning har övat 20 gånger oeh upp- ström oeh Arne Källberg trätt 19 gånger. med Varter Perjus oeh Runar Arne Sjöberg föredrog Nygård som suppleanter. bokslutet, U[ det frarnkom Efter att verksarnbetsplaatt resultatel från de olika nen för innevarande år föreaktivitetema är helt avgö- dragits taekade Helge Haag alla som under verksarnbetsrande för ekonomin. Vid mötel uppvaktades 21 ärel pä olika sätt gjOrl en inmedlemrnar som under fjol- sats för föreningen. äret fyllt det amal år som beTaek vare den goda anda rättigar tili speeiell uppvakt- som råder kan en meningsning. fu ll verksarnbet bedrivas. Helge Haag omvaldes tili ordförande, likaså omvaldes Helge Haag

längre sträekor. Han talade om kostnadslaket som kompensatioo för förhöjda värdavgifter, det är en sak som vi mäste följa upp. Här har ä1dreråd en stor uppgift i sin intressebevakning. MötesfOrhandlingarna leddes av Tor olf F r öjdö i rask takt, enligt vissa ä1dre onödigt raskt, oeh protokollet skrevs av distriktets ombudsman Per Tbomasfolk . Årsberättelsen fOranledde inga frägor oeh godkändes liksom bokslutet som kunde uppvisa etl litet överskott. Efter mötesfOrhandlingarna blev det en liteo paus som kunde ägnas tili lite social samvaro, samtidigt som folk samlades från omrädet tili träffen som följde efternt. Verner Storås inledde träffen med en historisk presentation av Kristinestad, vilket var intressant för alla som kommit utifrån . Han berättade om handel oeh sjöfart i foma tider och myeket annat. Lisbeth Rosenholm sjöng två sänger tili musik av Thure Hinds. AnnKalrine Koski från Kristioestads Sparbank presenterade sin bank., som för övrigt bjöd pä kaffe efter programmet. Programmet upptog för övrigt av deklamation av AnnaLisa Hannus, dragspelsmusik av Thyre Hints oeh Helge Rosenbolm oeh a1Isäng. Torolf Fröjdö käserade om en del saker som vi alla kom-

mer i kontakt med. Bland annat frägade han, hur ser jag ut? När man kommer i kontakt med yngre folk tyeker de att man är otroligt gammal, vad tyeker vi själva som hunnit närmare 70 ? Han bar ett rikt förråd av anekdoter atl ta ur när han vili berätta. Han slutade med en dikt av Lars Hulden. Sista talare var Per Thomasfolk som informerade om verksarnbeten i vär och kommande sommar, om resor och möten och myeket annat. Sist sjöngs. Nu gär sista visan

o.s.v. Kaffet som sparbanken bjöd pä smakade bra, i synnerhel för de som kommit från Karlebytrakten och börjal tidigt pä dagen. Efter en promenad tili kafe Alma där vi intog en försenad men välsmakande luneh sökte vi oss tili bussen som förde oss nOITut. Frän vårmölet kom ett uttalande i anJedning av den a1armerande bristen på arbetskraft inom värden som hotar att bli bara värre framÖ'vero Uttalandel slutade med; Öslerbottniska pcnsionärsdistriklct krävcr art berörda myndigheter staten och kommunerna skyndsamt vidtar åtgärder r6r art trygga tillgången på personaI så att en värdig vård av de vårdbebövande tryggas. Stig Sundvik.

IBESTÄLLNINGSBUSSAR I

SYSERVlCE S YATELJE Ceela

CHARTERBUS

EkenAs e 019·241 3528 kI. 9.30-1 6.30

R.Lundström

LÄKARSTATIONER

Te/. 09-22/ 4471 Fax. 09-221 4671 Turisfbussor 16-50 perso

Karis

Läkarcentral Högbcrgsg. 5- 7 g 01 9-236 967 Allmänläkarc o. spcciaJ läkarc

AVFALLSSERVICE Tömnlng av avlopps-, sand- och regnvattenbrunnar med sugbil. Avloppsspolning med spolbil.

ROLFREHNKb ~

019·241 3265, 0400·457 310

IFASTIGHETSMARKNAD I

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ 019-524 3993, 0400-492146

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, fax 019-501 565

Beställningsbussar.

Är byte av bostad aktuellt?

Nu crbjudes gratis värdcring p~ akticJ:igcnhclcr och fastighclcr. Fortsau crtcrfrngan i "Stor-H :for.i rncd omncjd 1.CJr.. K:sltiU. Sjund ~ Sibbo och Borgå

SB-Aktlclägcnhctcr AFF Storsv_ 44, H:fors, tel. 09-698 33 J8,

rax 09·698 33 09, 040·505 10 13

1~ O

personer, även rullstolar Tel. 040D-470 285

TetJfax 019-2411005

I nges Massag e

~l\!.~:~(\\

f1'lSe'~ 9."

Ingemary Wiber.g leg. reg. Österbotten Jakobstad Kaskö Karleby Korsnäs Korsholm Kristinestad Kronoby Larsmo Malax Nykarleby Närpes Oravais Pedersöre Vasa Vörå Övriga Finland Bjömeborg Tammerfors

47 6 75 16 42 10 51 9 18 82 49 8 31 42 33

134 199

29 38 42 103 103 54 154 73 47 198 81 114 57 57 181

67 44

17

Massage, fotvård - även grupper.

'i)a.fi.#

,

Jag gör även hembesökl Tel ( 019) 203 672, 050 555 5817 Läkarst. MEDEK: To 8-19, teL (019) 246 2700

(vetenskapligt bevisat)

SMÄRTORNA BORT UTAN MEDICIN

/

Ärade hyresvärd!

STOR EFTERFRÄGAN

Med NOVAFON-Ijudvågor sköter Du bl.a:

Vi sållar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhet.

- Muskel- & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischias m.O. smärtor

Vå r serviee som inkluderar bl.a. vis ning8f, kreditupplysninga r, hyresgarantier och hyreskontrakt är kostnadsfri för hyresvärden. Vi står tili Er ljänst hela hyrestiden.

* VERKAR NER TILL 6 CM DJUP * 5 ÅRS GARANTI

Smedsgatan 15, yard. 9-17, SjötundlLångström

på hyreslägenheter i huvudstadsregionen.

Oy N&N Locus Ab Aff

Tel. 09·171744

BESTÄLL GRATIS BROSCHYR S NYSTRÖM KB TEL. 019-231 636

\..

Vi tar även emot nya säljuppdrag (prov. 3 % + moms.)

/


18 - God Tid 3/Z000

Ordförande för Kvevlax- Farlar beröttar: neidens pensionärsklubb När tyskarna landsteg ••• är borta Bo-Göran Backman finns icke mera ibland oss. Han avled den 9 mars efter en korr tids svår sjukdom, 66 år gammaL Det råder en dämpad stämning bland alla vänner och medlemmar i Kvevlax Pensionärsklubb. En föreningsmänniska med ett brett omspännande engagemang var kännetecknande för Bo-Göran. 1 K vevlax kyrkokör var han en trogen deltagare. Hjärtföreningens verksamhet var han varmt intresserad av. Han var ocksä styrelsemedlem i Kooperativa Affarsledare, norra distriktet. Efter studier vid Svenska Folkakademin i Borgä och Finlands Kooperaliva Handelsinslitut i Helsingfors fick han år 1954 tjänst vid dävarande Jeppo-Oravais Handelslag. En anställning som varade i 38 år.

r

,1

Efter pensioneringen tlyttade han och hustrun Inga, till Ingas hemby, K vevlax. Bland Bo-Görans särintressen var det skäristugan pä Kalholmen i Petsmo skärgård som sommartid gay ro ocb avkoppling frän affarslivet. Tili de lappländska fjällen stod häg och längtan. Dit äterkom han varje böst i ruskatider, sä även pä vårarna. När dagarna blev längre och Ijusare, när vårsolen smekte de snötäckta lappländska fjällen tili ell grlistrande landskap, då packades biJen med skidor och fömödenheter för minst en veckas vistelse vid stugoma i Laanila eiler Ylläs. Han kunde med Iyriska ord fånga äbörarnas intresse när ban berättade om sina intryck och upplevelser i Lapplands Uällvärld. Alla som inte har sell Lappland i ruska-lid - äk dit, uppmanade han sina vän-

Bo-Göra/l Backma/l.

E. ERIKSSON AB i Gamla Saluhallen,Helsingfors teL 09-660 274, 09- 632 686 • LÄ ITSALTAD SIK, GRAV- OCH KALLRÖKT LAX. • HOVMÄSTARSÅS FRÅN "SKAGEN". • NORR0NA SILL PÅ BURK. • ÅRE B MUJK-, SIK- OCH FORELLROM • LEVANDE ELLER KOKT BUMMER. • FRANSKA OSTRON 1\1

09-660 274

Välkolnlla!

nero

Vid bemmet i Kvevlax iordningställde ban senaste höst grunden till en "srlickarboa". En pensionsärsdröm som han icke fick uppleva. För alla forna arbetskamrater, föreningsmedlemmar och vänner som kom i nära kontakt med Bo-Göran känns saknaden stor. Han var en kamral, en verklig vän. Närmast sörjande är maka och son med familj . Henrik KjelIman

Mångkulturella barn på badläger sommaren

2000

1,

I

Tili början av sommaren spelar vi bingo på Eckerö Lines m/s Nordlandia varje onsdag. Vår nya kryssningsvärd är STIG SUNDMAN.

I

Bing varje onsdag F

-

I

Du kan vinna upp till 2). ooo mk! Boka en resa, ta ditt pass, kom och Dagstävla om de många priscm a bla pen50 gar, resor och mMlga andra vins- kryssnmg I

ter.

V~tig..servic~1

avkopplande

~tmosfar. formånhga uppköp oc h Östersjöns bästa mat väntar dig om·

bord.

42

för pensionärer ' mä-to -avgångar/person t .o. m.l o·4·

'---'-----

ECKERö~ÖiINE Rest:butik:M:umemeimvägen 10, Helsingfors må-(re 10-18, lö 10-14

..

Helsingfors 8.00-10.15 Tallinn 17.00-21.30 Helsingfors LukaJ (uI Estland ~\l.'rg5r eJ t ili summartnl

Våra gemensamma barn arrangerar ett läger för barnbarn och morföräldrar/farföräldrar på badbotellet Eden i Nokia i juni. Lägre hälls mändag-torsdag 5-8 jurli och är ett led i det treåriga projekt som Våra gemensamma barn utför för att öka förstäelsen mellan olika generationer i familjer med blandad etnisk bakgrund. Projektledare Irene Pärssinen-Hentula tar emot anmäIningar fram tili 28 april pä tfn. 09- 809 2448 eiler sä går det bra atl ringa till V åra gemensamma barns byrå, tfn 09-260 0331 eiler 092600446. Lägret med inkvanering i 2 personers rum kostar 680 mark för vuxna oeh 270 mark för barn. Svenska Pensionärsförbundet och Eläkeliitto samarbetar med V ära gemensamma barn i projektet.

Stanna här en stund till sä skall jag berätta om en cykeltur som jag ensam gjorde för nästan exakt 59 år sedan, en vacker dag den 22 september 1940. Detta är ett minne som rätt ofta återkommer i mina tankar. Hemma berättade jag inget om mina planer. Hade jag gjorr detta hade det inte blivit nägon resa av. Detta är jag belt övertygad om. Jag var 12 år + nägra mänader, litet äldre än vad du är nu. Ja, jag hade nog stoppats i ett tidigt skede, belt säkerr.

Men var skulle du cykla farfar, du verkar sä hemlighetsfull? - Till Vasa,eller tili stan som vi för det mesta uttrycker oss. Nu tänkte jag utforska lite mera av stan än endast torgets närhel. - Som du säkert vet är de flesta gator i Vasa raka och korsar varandra i rak vinkel , ochjag hade räknat ut att om jag äker rakt efter gatan och cyklar tillbaka tili utgångsstället kan jag inte villa borr mig. - Åkte du riktigt ensam, bade du ingen kamrat som ville komma med? - Det hade jag säkerr haft om jag frägat nägon, men detla var nägot som jag ville göra ensam. Jag tog min mammas eykel och farden gick först till Koskö. 1 Norrön stannade jag en

stund och räknade de flesta ställen där backsvaloma hade haft sina bon. Hur många det

var minns jag inte, många var

det i alla fall. - Vad är en backsvala och hur ser den ut? Berätta! - Backsvalan bygger ofta sitt bo i ett sandtag strax under marknivån eiler där jorden övergår till sand och där det är lätt för den att gräva. Den är brun pä övre sidan och Ijusare under. Och om jag kommer rätt ibäg har den ett brunt halsband . Jag tror att du inte har setl fägeln, för själv har jag ej heller sett den pII mänga år. Den liknar nog våra andra svalor. Vi skall inte lämna oss kvar i Karperö utan bege oss till Vasa som meningen var. När jag kommit till torget köper jag en tlaska med röd lemonad av en tant som stod där i sitt stånd. Under tiden somjag dricker fattar jag beslutet att äka samma gata som jag kom in tili stan med. Mot Vasklot tili , du veti Något somjag reagerade pä var att det syntes sä mänga poliser och officerare på stan. Snygga uniforrner hade dom i alla fall . När jag kommer ner tili stranden, där Strandgatan korsar Vasaesplanaden stoppas jag av en officer, en militärpolis tror jag att det var. Och jag, som skulle utforska stan, stoppas av polisen. - Blev du inte rädd när du mäste stanna? - Nej, men besviken blev jag i aUa fall. jag står där med cykeln och tittar mig omkring

och funderar van jag skall äka. Jag ser att alIt flera personer i uniforrn anJänder. Bäde bllla och gräa. Frlln VasklothåUet börjar höras motorljud som blir alIt krafligare. In mot stan kommer en lång rad med jeepar med tvä uniforrnsklädda personer i varje och det var inte den finska grä uniforrnen. Efter biJarna kommer grupp efter grupp, med stålhjälm pä huvudet, taktfast marscherande tyska soldater. Där stod jag, pII första parkett, i hömet av Strandgatan och Vasaesplanaden. Den 22 september 1940. Den dag dä tysk militär landstiger i Vasa och Finland. Dagen blev inte som jag tänkt. När jag på hemvägen kommer tili Norrön bäller de tyska soldaterna på att slll upp tält i sandtagen. Platsen där jag tidigare på dagen räknat backsvalans bon har intagits av tysk militär.

Henrik

M URA R E.\M · U RS L E.. V\T E G ~ .::JI-t ~ R AI? E 5 E \' Ali .8. ~A U G U S 1 A

2.T B:.0i:plN~'.Ä.RKTIMO RIA RM M A K.B. 1 L L \K A \U T 5 Ele;, \j A M A V R E: SAI å A RI L I T E L( S h A V A

L1

~~OR~ N 5~ANN~NO\~KAR F ANG: RAll~1510-S ?IC lA t R.I. \ /N 0 M ~ E .3.\ E N S T A K A( 5 l ~ V A (~I G 0 R ö SIG lAS /ON K l A R LAS T A\R 15 1< AlA NS Ali) E\'EK\Å EGO-15TER\oRKA~~TSUR D ALJ \-( 0 N

5 E: R TS T Y C K

c Nl RO

A RIM ALA J \ G K- \ T U Il E A EjY E S R~U RAlM Ö~S \" E.BJA N Ra P\YR

EUROll NNANIAKANTl)S~OR.O

FR Ä21D RA P AlNAv'IDUV AIN \ ! R A N k ~ 0 L A T E R YDKfSW&Ut&A"Dr~( CJ N 0

R 10 A l

-rIo

R

t1"

M Y R A I ~ R E (l N T ~

"""""'\1'

l6SN {N G

Vinnare i Yrkesmannakrysset Bengt Donner, Klädesfabriksgatan 4 bst 216, 201 00 Åbo Gretel Jansson, Saverkeit 21760 Houtskär Elna Lillqvist Nybrännvägen 649,68930 Purmo Inga-Britt Marquard, Mariegatan 10,22100 Mariehamn Kristina Weckström. Uljaskröken 3 Tarkis, 06100 Borgå

)1


God Tid 3/2000

19

»

u n

s ,-

~

~ C en

a; I

o

'" o

U")

o

I

_.'11. . . .-

HAl fISl(--

~tiWEI2' Sl"ö~S"~ -r+:::::I\I+J ~~ __ _fLOt>

,>-

ft

~~ AfRIKANSt< r--*HIIHPftttS SL.lJT

l

51Af'Vv)il<1" - ....:, HOCj oSS t KRUKA

I

z

~

~

C;..-.~~.

ÄL~KL.\Go -r

i

1t:-(fI--+--~--

'~~

l--~

fJATTRAO--c-I->

~VSK ~lOt>~~--t-- ~15

(NUTI KORT..., .. I

~

~

UPPGIFT

'--I---+-- coe

Sl.NG _

GR~NN GOJA

---'f..--IK'",eS

'1

~-;.---+-- ,GItACll

~Co

..J

SKRlfTLÄRDA

~

VII<T

~j3~- ~ " AI>EL-

...::

laI -

~-~

--+__~_

~

-tt

~

! I 1:/_

nao I

en

ro c

Q)

en

CI"-I<~ ~I 'f"rvOLI~

C

~

...

!

uSt.-JA'" _

Q)

C

o

~

GO~SE 1--~FYLlA +~--lr-----+---u ~

pf.

~

I -a

I

-f"a- - - =

~r

O(

ASGUD>--'~D''''

1

I

--_-1.-._ _

rI HUS ... _ I l . l _ DIR~KT --ir.~~::;F:::::::===:k=:::!:=::: ~~=b=:h=:::!l

~

I

I

!.St<JtPA

AV\.IDA

Q

< rr

ltr.C)tIt~'s .'

o

-0 +-'

.: --+-~-- TRÄKÄRL - - - I t - - + - -

.z

«

oo

cQ)

et

t;:;

wo. l'C !~ 11.'"

~~

~

-0

U")

)-

+ ~

FtGUR

ac--FUFFEHS

TRÄ

IrAL-tEtJ

I _i!;;...

en en

~

:::1

I } 5

Q)

N

~AKSKAllA-1--

!:~~!~I

I I

G --

",

::l

-B5l".STM) - - _ _ SAGO-

6uDOM

-7-

o~SLAG5-

FLtCl(-VI

5~.• _-+--

...

~ÖRVISSO t---f--~- I -....

• SPI SA

2

~i --o"".r·"· 1 ~

-i '("TOR

~

1

....'"

t--~~:::~~ _

~-

-

I

> - S LA'"

\!.x

{

~FÖ~ 1 - ORVCK

~~

AVRAI<Nl NG.

F1CKUR ~ --+--.+-

trl

GERFOM

0>

-

~l

IL

. lmAKE -

~

:cd C

I I fA~M' ----+---1 I ~ I I --PRAT ~---I----I

l<

LOCI<A

LANGA _

i

E ~~+ "'OLO St<UHc; ... GO- g .... - 2 ...c I

A~FÄK"A, _

5...

--i----i--

~

...

----t--,:..---4----If---U

~

~- v: ---+--~-l-- &E~GI-- '1Ie '~ -- SVIN ...~ )t ..zJ Z :( ~ ~

, , - iC

~~

~

~ ro

-0

~

"


Ta kontakt, så går vi tillsammans

Föl" etI\ wtsökt

igenom Oitt försäkringsskydd !

mliIffid

~ LOKA~!i!~ING www.sff.fl

~"".

Välj utrikes riktnummer 99500. Du talar upp tili 2 T.ex.

990 99500

.r

, 1.

ett 30 min samtai 30 x 3,29 mk 30 x 1,49 mk

tili USA

=98,70 mk =44,70 mk

Genom att vIlja rlktnumret 99500 sparar Du 54,00 mk eUer talar 36 mlnuter län"r.1

tg\ Inga avtal behövs. Du kan ringa genast. \::.J Frän vilken anslutning som helst - även

®9

15' \:;:,J

från Din mobiltelefon. Du kan ringa obegränsat vem du viII, när du viii . Välj bara 99500 före Ditt utrikesnummer. T.ex. Stockholm: välj 99500 + 46 + 8 + abonnemangsnumret. Våra förm ånliga avgifter gäller dygnet runt alla dagar och Du debiteras endast per sekund.

I'()\ Vårt moderna digitala telefonnät garanterar de bästa

\;;:J förbindelserna och ypperlig hörbarhet tili alla delar av väriden.

IQ\ Nu erbjuder vi företag ännu förmånligare priser. Enklast ansluter ~ Ni Ert företag via vår hemsida www.facilicom.fi

..

längre!

Jämför avgifterna och väli den förmånligaste. (avgifter dagtid mkfmin + Isa)

Danmark Nor!le Svenge Estland Belgien England Frankrike Nederländ. Spanien Tyskland USA Ryssland Japan

FCI 99500 0,59 0,59 0,59 0,94 r 49 1:49 1,49 1,49 1,49 1,49 1,49 1,84 4,49

Sonera 990 0,99 0,99 0,99 1,69 3,29 3,29 3,29 3,29 3,29 2,89 3,29 3,29 B,29

Finnet 999 0,87 O,B7 0,87 1,56 2,59 2,59 2,59 2,59 2,59 2,59 2,89 3,25 8,32

Telia 994 0,79 0,79 0,79 1,44 2,55 2,55 2,55 2,55 2,55 2,55 2,79 3,10 7,32

Andra än FCI:s avgifter med förbehåll för ev. ändringar. FCI:s minimidebitering per faktura är 10 mk. (Gäller endast om tjänsten har använts, annars ingen debitering alls.) Fakturering sker månadsvis.

FACILICOM FINLAND OY ® P ALITLIGA FÖRBINDELSER JORDEN RUNT. '

X

Du hittar vAr fullständiga pri,lista ,arnt pri,järnförel,er pA vAra hern,idar www.99500.com. Avgiftsfri kundtjänst rnå-fr 8-18 0800-50-99500. Företag,försåljning: forsaljning@facilicom.fi

.-

~:~


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.