God Tid 3/2001

Vårens färger nu även i solglasögonmodet.

Solglasögon

s~ka

med enkelshpade fr. 495,. progresslva fr. 895 ,-

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

~

SPF

~_.J ~ .

I$1 ~ h,;,' MM I ..... .

Ek

. K enas, ungsgatan

a

~ .~ ...,.-

Dttt forbund

Karis, Köpmansgatan 4

27.03.2001

Nr

Årgång 29

Myntreform nästa nyår:

Euran kammer, marken försvinner Nästa årsskifte är det dags för en ny myntrefonn i Finland. Marken försvinner och ersätts med euro. Under januari oeh februari år 2002 komrner både mark ?eh euro att; kunn~ använd~s parallellt: Be~alar man i mark får man tillbaka 1 ~uro men mte tvärtom. Pnslapparna 1 bu~ikerna komrner att ha europriset hogst oeh marken under. Ombytta platser Järnfört med dagens läge.

En euro är i alla fall värd Pensioner och löner kommer svarade en miljon gamla mark an betaJas ut i euro. Bankau- före årsskiftet 1962-63. Eiler 5.94573 marko Med vanligt bondförstånd tomaterna betalar likaså en- an dagens hundra mark, som vi bart euro. Efter 1 mars år inte får mycket for i butiken, skall man alItsä multiplicera 2002 är euron FinJands var tiotusen mark på den tiden. vruje euro med sex (nästan) för att komma upp tili det unNu är vi där igen. enda gångbara valuta. FinKonsumentverket har gett gefarliga markbeloppet. lands Bank kommer ändå unSedan 1996 har kampanjen der tio år framåt att utan extra ut en broschyr: "Euroinformaavgift växJa in mark tili euro. tion för konsumenter". Med för euron slukat nästan 117 Finlands senaste stora mynt- hjälp av den kan vi försöka miljoner euro (näemare 700 reform varTl. 1963. Då fick träna upp vårt prismedvetande miljoner mark). 1 de trenon vi pennit tilibaka och två nol- under de tio månader som är medlemsländema finns för lor ströks från markbeloppen. I.:var tili euron. T.ex. an en åren 1999-2002 omkring 80 De största sedlarna om dåva- kaffepaket som nu kostar miljonereuro anslagna för inrande femtusen och ettusen 19,90 mark, blir 3,35 euro. formationskampanjen.

Vi har säkert anIedning at! mark var stora plakat (storlek Fettfri mjölk kostar 3,95 A 5) och måste vikas i minst mark och 0,66 euro. En lotto- äterkomma tili dena. fyra delar för att rymmas i en rad kostar 3 mark eiler 0,50 EJ. euro. plånbok.

Det blir ingen lätt uppgift an Fortfarande är det många som fOrstår pengarnas bety- följa med vad vi äger och har delse bättre när man taJar om efter den kommande myntrean tiotusen mark just nu mot- fonnen.

1 euro = 5,94573 mk! ca 6 mk

50 euro. 297,29 mk! ca 300 mk

5 euro .. 29,73 mk/ ca 30 mk

100 euro ..594,57 mk/ ca 600 mk

10 euro .. 59,46 mk! ca 60 mk

200 euro - 1189,15 mk/ca 1190 mk

20 euro

500 euro

a

118,91 mk/ ca 120 mk

2

29n,87 mk/ca 2970mk

,

Långvården får dåliga beryg Borde komrnunerna få mindre självbestämmanderätt när det gäller användningen av statliga medel? Före den s.k. Valtava-refonnen på åttiotalet var statsstödet bundet tili vissa sektorer. Medel som var avsedda för skolor skulle användas för skolor inte för idrottshallar. Pengar som beviljades för soeial- oeh vårdsektom skulle användas för just detta ändamål O.S. v. Kommunema upplevde systemet som myeket stelbent oeh Valtava-reformen ett resultat av det ekonomiska uppsvinget välkomnades. 1 kort samrnanfattning kan man säga att Valtava gay kommunerna statsstöd i fonn ~v en klumpsumma. Kommunerna kunde sedan fördela den enligt eget förgottfinnande. Pengarna var inte låstå vjd vissa sektorer.

Social- och hälsovårdsminister Osmo Soininvaara fick den 1 februari ta emot et! förslag med I.:valitetsrekommendationer för an försöka rätta tili de missförhållanden som rMer inom långvården. Var tredje långvårdsanstaJt kan i dagens läge inte erbjuda god vård. Rekommendationerna är ett sista försök att rätta tili förbållandena utan att komma med direktiv, säger lagstiftningsrådet Risto PomoelI vid Social- ocb hälsovårdsministeriet.

Direktiv ocb bindande normer innebär en ätergång tili systemet före Valtava. En "utveckIing ministeriet inte önskar.

Ansvaret vilar på kommunerna ocb de 10kaJa beslutsfattarna.

Personalbristen inom långvården är så stor att 2 0003 000 nyanställningar skulle bebövas. Men inte ens dä når vi upp tili en nivä som garanterar tiIlräcklig vård, säger Pomoell.

Öppna vården bar inte hunnit med När akut vård ocb långvård finns under samma tak blir ofta långvården lidande. 1 väntan pä långvårdsplats tar dessa patienter ibland upp akutplatser där man inte bar tid eiler resurser att ge fysioterapi och annat som skulle vara viktigt. Det brister i säväl resurser som attityder.

Den öppna långvården bar inte byggts ut i samma takt som gamJa konventioneIla åldringsbem for "friska pensionärer" har stängts.

Nya servicebem bar kommit tili, men den egentliga hemservicen for dem som bor I.:var i sina bern bar minskat.

-De f1esta kommuner Jåter inte bembjälparna städa längre. Behöver man städning får man anlita privat bjälp tili högt pris. 1 större kommuner är det ocksä svårt an få bembjälp flere gånger i veckan.

Dessutom är det svårt an få samma person regeJbundet

ocb att som finlandssvensk få en hembjälp som talar svenska.

Finland är sämst i Norden ifråga om hembjälp. Bara var fjortonde 65 år fylld fmländare får bembjälp. 1 Sverige och Norge är det var sjunde ocb i Danmark var fjärde. Risto Pomoell frägar sig varför Finland satsar sä mycket mindre nu när ekonomin är god igen.

En undersökning från 1996 kommer med en jämforelse mellan Finland, lavan och England. Pör Finlands del gällde undersökningen Helsingfors, där en långvårdspatient kunde få 54 minuter av personalens tid per dygn. 1 Japan 85 minuter och i England 156 minuter.

sig tili aodra omräden eiler flyttar tili Sverige ocb Norge som bedrivit aktiva värvningskampanjer ocb har helt annat löneläge.

Den vårdpersonal som finns är slutkörd och utbränd.

1rekommendationen tili kommuoerna står det \dan att mera budgetrnedel måste ansJäs för äldreomsorgen.

En annan rekommendation är att sä många ä1dre som möjligt skall fä leva et! självständigt liv i eget bern. Det betyder krav på eget rum, tvättmöjligbeter ocb toalett.

Målsättningarna för de rätt alImänt formulerade rekommendationerna är god livsstörsta I.:valitet och självbestärnmanPersonalbristen problemet derätt.

Det varierar en heI del melÄ1dreomsorgen måste göras mera lockande för perso- lan olika regioner ocb komnalen. De nedskurna perso- muner. Pomoell bänvisar tili nalresurserna ocb de Jåga lö- grundlagen där alla är lika innerna gör att man inte söker for lagen. 1 § 6 stadgas att sig dit. Vårdpersonalen söker ingen "utan godtagbart skäl

får särbehandlas" pä grund av t.ex. ålder, ursprung, hälsotiUstånd eiler handikapp.

GrundJagens 19 § stadgar att det allrDänna skall tiIlförsäkra var och en tillräc\diga social-, hälsovårds- och sjul.:vårdstjänster. Det aIlrnänna skall dessutom främja vars ocb ens rätt till bostad och möjligheter att själv ordna sin boende.

Kommunerna har ocksä blivit tilisända modellexemplar som järnforelsemateriaJ. Målet är en genomtänkt strategi i vruje kommun ocb en uppföljning vruje år. 1 juni kommer andra rekommendationer som är riktade tili anställda inom äldreomsorgen.

De är mera konkret utformade.

Ebba Jakobssolt

Läs mer om ...

Ordförandekonferensen i Tammerfors.

Sid.S

Äldreräd, remissorgan?

Sid. S

Hongasen guldkant för äldre Sido 8

Föreningarnas verksamhet Sido 10

av andra organisationer, församlingarna eller andra organ. Det skall vi frirnodigt göra och i de flesta fallen möts vi ju av öppenhet ocb god vilja från dem som äger lämpliga utrymmen. Kanske pensionärema någon gång kan ta initiativ på sin on tili diskussion om utnyttjande av utrymmen för olika medborgarorganisationer.

VAR - VAD - VEM ?

När det gäller art beskriva en situation som man plötsligt bar råkat in i, skaIJ man ge svar på rubrikens tre frågor.

Det kan gälla ert nödsamtaI som man ringt tiU a1armcentralen, art fOrklara en skråma på den nya bilen eiler bara en trasig blomkruka på det nysopade golvet. Men vi kan också tiUämpa debär tre frågorna på våra pensionärsfOreningar.

V AR samlas vi? Hur bar vi det med utrymmena? Har vi regelbundet tillgång till samma tillfredsställande 10-

kaliteter eiler måste vi ambulera för mycket? Var kan vi håUa de större samlingarna? Det här är praktiska frågor som flera föreningar brottas med.

Det är beklagligt all få höra all "vi kan inte ta emot flera medlemmar, för all mötesutry=et inte räcker till".

Det borde gå all skaffa större möteslokaJer - eiler bilda en ny förening. Det senare kan bli aktuellt om man bor i områden med stark befolkningsökning, eiler på en plats dit många pensionärer söker sig.

Den vanliga modellen är all utnyllja utrymmen som ägs

I tiden ...

neo.

Finansministeriel tycks anse att pensionärema gott och väl kan nöja sig med förhöjningen av foLkpensionen med 73 mk från den 1.6. , sänkningen av den ex-

V EM som bär upp våra förstatera att budgetramarna inte innehöll något förslag gällande den utlovade fortsatta sällknillgen av den extra sjukförsäkringsavgiften. Regeringen försäkrade dock att man besluter om sänkningen i samband med budgetunder-handlingarna. Måtte det löftet hålla! Vi fö ljer noga med utvecklingen.

Fattigdomspaketet Regeringen har presenterat nästa års budgetramar för riksdagen. 1 presentationen ingick ocksä regeringens förslag tili det s.k. fattigdOl/lspaketet. Det socialpolitiska ministerutskottet hade enbälligt föreslagit en summa om 750 mmk för ~ndamålet, men finansministeriet skar ned anslaget LiU 530 mmk. Syftet med fanigdomspaketet är ju all förbättra de arbetslösas och de mindre bemedlades ekonomiska ställning. Men man kan genast notera att lågpensionstagamas situation ändå inte uppmärksanunades i paketet, om man bortser från återinförandet av barntillägget till foLkpensio-

V AD använder vi utrymmena till är en annan fråga och ibland kan mötesplatsens karaktär påverka programvalet.

1församlingens utrymmen är man kanske onödigt försiktig med programval, men i stället för att tveka att utnyttja församlingens utrymmen kan man också öppet diskutera med församlingena ledning vad det är för aktiviteter eiler fester som man planerar.

1 en del regioner bar man en naturligare traditioneIl kontakt med försarnIingarna och då blir det enklare. På annat håU kan man vara med och skapa nya traditioner.

Ett brett och aktivt programtillbud är viktigt för oss och lokalitetema skall inte få utgöra en onödig broms.

Mörkamolll

Sällker .... sällker ej ...

Det vilar eli mörkt skimmer över vår tillvaro i dag. Alltför många oroväckande tecken på en världsorniattande ekonomisk depression, åtminstone en kraftig tiUbakagång talar för det. Många experter varnar för en dalande ekonomisk tillväxt, bolagen utfårdar resultatvarningar, konsumtionen sviktar, osäkerheten på arbetsplatsema ökar, börssiffroma rasar överallt i värIden.

Kusligt! Naturen järnrar sig på olika Säll, djuren protesterar genom galna ko-sjukan, muloch klövsjukan. Människor mår dåligt pä arbetsplatsema som aldrig förr.

Med förvåningens finger i häpnadens mun kunde vi kon-

1 kommunema påverkar den negativa spiralen obönhörligt

tra sjulcfö rsäkringsavgiften med 0,5 %-enheter och andra skattepolitiska lättnader av margineIl betydelse. Men pensionärema, de som betalade 90-talets depression kan ingalunda godkänna detta. Deras inkomster släpar likafullt efter om man jämför med arbetstagarna. Så pensionärema är i sin full a rätt att kräva en rättvis korrigering av inkomstutvecklingen.

eningar ocb deras aktivitet är alltid en viktig fråga, ja, den viktigaste av det tre i rubriken. Det är tack vare vilja, kunnan de ocb motivation som vi har så många levande föreningar med liv och lust och en bärande ocb stödande gemenskap.

Ali mänsklig verksamhet kräver ledare av olika slag under olika tider. Alla organisationer är underkastade tidens gång och tidens växlingar. Det leder LiU all det ibland blir en rytrn i verksamheten som kan likna en berg- ocb dalbana. Mycket aktiva perioder följ s av mera lugna tider för att igen utvecklas till nya ocb annorlunda verksamhetsperioder.

Vi skall vara glada över kontinuitet ocb tryggbet med fast ledarskap, men också vara beredda på nya ' tag och andra forrner av verksamhet när nya pensionärsgenerationer kommer med. Balansen mellan kontinuitet ocb fömyelse är det som vi skall efterstäva för att tillsarnmans kunoa tillfredsställa vårt gemensamma behov av trivsel, tillfredsställelse och trygghet.

Håkan Hellberg

på finansieringen och kostnadsutvecklingen inom den offentliga sektom. Vi har minsann aII orsak att vara oroliga för den ä1dre befolkningens del. Sparåtgärdema har närnligen för vana att drabba den sociala sektom först.

Hur många gånger har det inte konstaterats all det inte längre finns nägonting all skära i den kommunala hälso- ocb socialvården? Följande steg i den riktningen innebär att vi börjar tilläta vanvård. När man inte ens under högkonjunkturens år kunde garantera en kvalitativ vård är risken överhängande all depressionen ytterligare försärnrar situationen. Ingen vW att utvecklingen, eiler snarare avvecklingen skall gå sä här långt. Alltså måste det kunoa avvärjas. Ansvaret vilar stort ocb tungt över våra riksdagsledamöter och kommunemas förtroendevalda.

Vad tänker ni göra?

Lili-Ann JuneU-Kousa verksamhetsledare

Kom ihåg att promenera och motionera med SPF på Solvalla den 8.5 och Norrvalla I 1.5 Anmälningar och förfrågningar tili : SPF:s kansli i Helsingfors ( Solvalla) Anmälningar senast den 27 . .4

SPF:s kansli i Vasa ( Norrvalla) Anmälningar senast den 4.5

~ __tf_n_O_9-_7_2_88_8_2_0_________________tfi_n_O_6-_3_1_7_90__70________~

Frivilligverksamhetens år 2001:

Stora och små

stunder Förenta Nationema utlyste år 2001 LiU ett intemationellt år för frivilligverksamheten. Året öppnades officiellt på olika håll i värI den redan den 5 december i fjol. Dagen är frivilligverksamhetens inlernationella dag.

1 Finland försiggick frivilligårets riksorniattande öppningsfest i Nationelmuseets auditorium.

Statsminister Paavo Lipponen, som är årets beskyddare, var festens buvudtalare. 1 sitt tal sade ban att beröringsytan mellan orgnisationema ocb såväl medborgare som myndigbeter är bred. Hans förhoppning är all medborgarorganisationema - i motsats LiU statens stränga norrnstyrning vW vara delaktiga i ett mjukare säll på vilket LiUgången och kvaliteten på kornmunala bastjänster tryggas.

Lipponen sade att behovet av frivillig hjälp ökar under de kommande årtiondena trots satsningarna pä offentliga ~änster. Han konstaterade all exempelvis frågor om ensamhet löstes bättre av frivilliga krafter än genom ätgärder från myndigheters sida.

Frivilligverksamhetens år uppmärksammas i Finland genom all man under årets lopp ordnar olika riksorniattande ocb lokala aktiviteter.

Komilleer för organisering av de olika evenemangen verkar pä många orter. Vi kan vänta oss fester, jippon, aktiva diskussioner och ett aktivt deltagande. Ä ven social- ocb hälsoorganisationema har förenat sina resurser. En gemensam projektkoordinator för frivilligverksarnbetens år inledde sill arbete i början av året. Projektkoordinatom har ett litet kansli pä Social- ocb hälsoorganisationemas samarbetsförening SAF r.f. Varje organisation funderar säkert under året över sin egen relation tilI frivilligverksamheten ocb firar året på sitt eget sätt.

Behövs temaår?

Men varför all denoa uppståndelse? Varför är frivilligverksarnbeten värd ett eget temaår? 1 sin undersökning om den finländska tredje sektom (1999) bedömer Voitto Helander och Harri Laaksonen all frivilligarbetare i Finland årligen utför cirka 77 000 arbetsår.

Bedömningen är att cirka 655 000 finländare deltar i frivilligverksamheten.

Siffroma visar att frivilligverksamheten är orniattande ocb att de frivilliga akrörernas arbetsinsats är anmärkningsvärd. Siffroma säger ingenting om vad aIIt detta arbete betyder för dem som sysslar med det.

På affiscben om frivilligverksarnhetens år uttrycker fyra ord komprimerat frivilligverksamhetens betydelse: Suuria ja pieniä hetkiä (frill översatl: Stora och små stunder). Orden säger oss all frivilligverksamheten är viktig och att vi behöver den.

Det intemationella året har som syfte all synliggöra frivilligverksamheten i bäde större ocb mindre sammanhang samt att framhäva verksamhetens betydelse i samhället. Ali öka uppskattningen av frivilligarbetet, att utveckla eli närverk ocb bebövliga stödfunktioner för det samt att främja ett samhällsklimat i vilket man förhåUer sig positivt LiU frivilligverksamhet.

Professor emeritus Antti Eskola konstaterade i sitt festtal vid öppningshögtidligbeten att frivilligverksarnbeten inte enbart utgör ett komplement till den offentliga sektom ocb företagsverksamheten.

Tack vare frivilligverksamheten Iyfts frågor att dryfta fram, frägor som får oss all fundera över LiU och med mycket centrala strukturer ocb värden. Ä ven därför har det frivilliga arbetet ett sädant värde, att studentema vid många institutioner inom Tammerfors universitet getts möjlighet att ersätta en liten del av sina studier med att delta i frivilligarbete.

De har ocksä deltagit i seminarier vid vilka erfarenbetema av frivilligverksamhet rapporterats och dryftats.

Frivilligverksarnbeten och diskussionema om den mom ramen för studiema ger en lärdom som man inte kan inhämta på föreläsningar och genom att tentera läroböcker, konstaterar Antti Eskola.

Riitta Kittilä sekreterare för social- och hälsoorganisationemas planeringsgrupp för frivilligverksamhetens år

God Tid 3/%001 3

Ebbas kolumn :

Professor Matti Bergström :

Föl j med sjukförsäkringspremien förhandl ingarna

Den gamJa sanningen om att det i vårt samhälle finns två grupper som kan tryckas ned, för att de inte kan strejka, stämmer igen.

De två grupper jag avser är pensionärer och blivande mödrar. Blivande och nyblivna mödrar fick finna sig i att moderskapspenningen under senare hälften av sjuttiotalet var lägre än sjukdagpenningen. Trots att de borde ba varit av samma storlek. Men på den tiden bade vi ännu inte fått faderskapspenning ocb föräldrapenDing, där mor ocb far kan dela upp perioden och penningen som det passar dem bäsl.

Pensionärer bar inte rätt till sjukf'orsäkringens dagpenDing. Därför var det belt 10giskt att man som pensionär

inte beller skulle betala sjukförsäkringspremie.

Det var helt självkJart från sjukförsäkringens tillkomst år 1964 till 1977. Vi bar vari t så upptagna av nittiotalets nedskärningar och svåra ekonomiska år att vi har glömt att sjuttiotaJet inte beller var utan problem. Kommer ni ihåg energikrisen? Helsingfors ocb andra städer släckte neonljusen. Julgatan i Helsingfors, Alexandersgatan, strålade med alla sina Ijus bara några dagar kring julen 1977.

Vi sparade energi. Samtidigt togs en hei del mattips och recept från krigstiden fram igen och dammades avo Korngrynsgröt som baddade en bel natt i en svalnande ugn eller i en krigstida papplåda togs tili heders igen. Helt säkert ett nyttigt avbrott i konsumtionsfesten . Det är bra att komrna ned på jorden igen emellanål.

För att rätta tili statsekonornin infördes olika skatter ocb avgi.fter. Fordonsskatt på privatbilar fick vi första gången i slutet av sjuttiotalet. Senare bar den kommit igen då och då. Pensionärerna påfördes sjukförsäkringspremie, fastän de inte hade rätt till dagpenDing. Visst protesterades det.

Pensionärsförbundens samar-

betsdelegation reagerade och samtliga partier och riksdagsgrupper uppvaktades. Protesterna klingade för döva öron.

Minnet av efterkrigsåren ocb de gemensamma satsningarna då var i flirskt minne bos dem som nått pensionsäIdern Man faon sig. tiderna blev bättre. Sjukförsäkringspremien hängde kvar bos pensionärerna·och där bänger den än!

Prygelskatten i början av nittiotalet förde med sig en betydligt bögre sjukförsäkringspremie, samtidigt som de redan pensionerade också påfördes folkpensionspremie på nytt. det skrev jag om i kolurnnen i nr 110 loch går därför inte närmare in på det nu.

Sjukf'orsäkringspremien aktualiserades i medlet av mars igen och med att regeringen uppsköt den uUovade sänkningen då budgetramarna för nästa års stadsbudget fastslogs den 6 mars.

1 december komregeringspartiernas riksdagsgrupper överens om att påskynda avvecklingen av denna extra premie som indrivits sedan år 1993. senaste år återstod 1,70 penni per skatteöre av den förhöjda premien.

Vid årsskiftet gick riksdagsgrupperna med på att

budgetsänka premien med 0.50 penni istället för med bara 0,30 penni. vitket regeringen föreslog. Enligt överenskomrnelsen skulle sedan premien avveckJas helt under återstoden av riksdagens valperiod.

Nästa år (2002) skulle den sänkas med 0,80 penni ocb med 0,40 penni år 2003.

1 finansministeriets föslag tili budgetramar finns inte den uUovade sänkningen om 0,80 penni per skatteöre med.

Debatten i riksdagen blev livlig. Men det fattades inga beslut om pensionärernas sjukförsäkringspremie nu. Ärendet komrner nästa gång upp först vid sensommarens budgetförhandlingar.

Diskussionen kan dock med stöd av referat i våra största tidningar totkas som riksdagsgruppernas ursprungliga pian kommer att häIla. Sjukförsäkringspremien för pensionärer borde vara borta efter sänkningen år 2003.

Ebba jakobsson

Vårmöte - 18 april 2001

SEMESTERVISTELSE ÅR 2001

Folkhälsans auditorium, Topeliusgatan 20, Helsingfors

Kom ihåg att ansölmingstiden för semestervistelse fmansierad av Penningautomatföreningen - PAF pä Norrvalla Rehab Center eiler Sjundeä Rehab Center utgården 31 mars.

Mat och fullmaktsgranskning från kJ. 12.00 mötesförhandlingarna kJ. 13.00

efter mötesförllandlingama Festtal av Merete Mazzarella Böj och Töj med Ilse Vaenerberg

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

~,~!~!~~,_

Besökslid: vardagar kl. 10-14.

Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell-Kousa Tln 09-7288 8212, GSM 050-5114 208 Fax: 09-7288 8215.

Kansllsekreterare: Marianne Sandell: 09-7288 820.

Kansl1st: Asa Barman SPF:s bankkonto: Spartanken Aktia 405511-41177 Leonia: 800012-1203958

NorrvaUa Rehab Center

maj 13.05 - 19.05 juni 24.06 - 30.06 okt. 14.10 - 20. 10

Sjundeå Rehab Center

maj 21.05 - 27.05 aug/sept 27.08 - 02.09

Blanketter och närmare information, kansliet i Helsingfors 09-72 888 20 och i Vasa 06-317 9070

Förbundstidningen

godtid Ansvarlg utglvare: VL Lili-Ann Junell-Kousa I redakllonen: Ebba Jakobsson och Asa Barman Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsinglors, iin 09-72 888 210 Annonser: F:ma GårdeVBarbro Höglund-Fredriksson, 10640 DragsvikTln 019-2415397, Gsm 040-5133 773, lelelax: 019-241 5390 Annonsprls: 8,-/spmm, 2-lårg 9,-/spmm, 4-lä:g 11,-1 spmm. ISSN 0359-8969. Moms 0%.

Tryckerl: Ekenäs Tryekeri Ab, Ekenäs

Håll hjärnan i trim . Hög ålder inget hinder för att lära sig nytt!

Dio bjäroa klarar av mer än du tror. Hög äIder är inget hinder för att lära sig nya saker. Så länge viljan finns kan man lära sig praktiskt taget allt, säger professor emeritus Matti Bergström, internationellt känd hjärnforskare vid Helsingfors universitet.

Han uttaJade sig vid en internationell vetenskapskonferens i San Francisco i medlet av februari , där forskarna var eniga: Hjäroan har en 10rmäga all programmera om sig själv. MedbäIl fick han bl.a. av forskaren Michael Merzenich, som sade att man för varenda ny sak man lär sig förändrar man någonting i hjärnan. Bara för 15 år sedan trodde man alt hjäroan var som en förprograrnmerad dator och flirdigladdad vid fem års äIder. Och alllära sig nya språk efter tio års äIder var S\lårt eftersom bjärnans kapacitet att uppfatta och härma Ijud var förbrukad.

Nya forskningsrön visar dock att vår hjäroa klarar av mycket mera än vi tror.

Med rätt träning har man Iyckats återställa hjärnans kapaei tet efter skador hos både barn och vuxna.

Exempelvis patienter som baft hjäroblödning - strokehar lärt sig atl på ny tt använda armar ocb ben som förlamats.

Förklaringen är hjäroans för-

måga att bilda nya kontakter mellan nervceller livet uI..

Matti Bergström säger att det inte blir svårare a1\ lära sig nya saker med stigande äIder.

Om man som äldre får göra saker enligt egna planer, kanske inte så fort och med vila emellan kan man praktiskt taget lära sig vad som belsl.

Inklusive nya språk, säger han.

Viktigt att vara nyfiken Låt aldrig nyfikenheten dö.

Nyfikenhet är myeket typiskt för personer som lever. länge.

Hjärnan blir sUmu lerad av eli njutbart och aktivt liv. AIIra bäst är all umgås med barn.

Matli Bergström säger all han själv har [vå små barn, tio oeh sju år. Genom dem lär jag mig nya saker oeh värderingar. Barnbarn kan vara väldigt viktiga för äldre.

Matti Bergströms tips för all hälla hjärnan i trim: - Var aktiv.

- Ha kontakt med andra människor.

- Gör nya saker.

- Var nyfiken.

- Läs tidningar.

- Umgås med barn.

- Om du är äldre, satsa på en lå ngsam inlärning.

(Expressen 18.2.2001)

Håkan HeUberg medlem j delegationen (VANNE)

Social- ocb hälsovårdsministeriets delegation för äldreoch pensionärsfrågor (VANNE) har få1\ en ny sarnmansättning från årsskiftet.

Matti Jaatinen, tidigare landshövding i Kymmene Iän, leder ordet mede konsultative tjänstemaonen Risto Pomoell som viee ordf'orande. SPF, Svenska Pensionärsforbundet representeras av ordf'orande Håkan Bellberg med 1 viee ordförande Valborg Louhisto som suppleant.

Verksarnhetsledare Pirkko Karjalainen från CenlraJf'orbundet for de gamlas väl är oekså med i delegationen oeb hennes suppleant Merja Salanko-Vuorela, representerar den nya foreningen for anhörigvårdare.

Ytterligare bar delegationen representanter från alla stora riksornfattande pensionärsorgarusationer.

Social- och bälsovårdsministeriel, kyrkan, Finlands ko=unforbund m.f1 har ocksä representation.

Delegationens mandatperiod i ny sarnmansättning är från årsskiftet 2001 till slutet av 'december år 2003.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telelon och besökslid kl. 10-t 4 Ombudsman: PerThomaslolk Tln 06-317 9070, Gsm 050-5575 389, lax 06-317 9128 Dlstrlklets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

www.spfpension.fi

4 God Tid 3/2001

När känner vi oss gamla?

Mentorskap ili ledarskapets anMed förstånd kan man stysvarsområden hör ra folk, men enrusiasmen även att göra arbetsge- skall komma inifrän var och menskapen till en plats för ut- en. J u mer medarbetaren veckling och tillväxt, där ut- önskar lära sig och ju mer byte av kunskaper och ömse- hanlhon förlitar sig pä auktosidig hjälp är en självklarhet. riteter desto aktivare styrning Man kan med tillfredsstälJel- och stöd krävs det. Samma se konstatera att vi lever i en person kan i oJika uppgifter tid då erfarenbet, med ökad vara i behov av olika grad av kompetens som följd, i allt assistans. Hand ledaren kan större grad är uppskattade be- pä flera olika sätt päverka grepp. och stödja utvecklingen . Utmärkande för en god handleFörvisso har erfarenbet i dare är förmågan att på ett naalla tider värdesatts, även om rurligt sätt anpassa inlärideaJiseringen av unga under ningsprocessen efter beho90-talets teknologiska upp- veI. Även här gälJer situasving mäbända gick aningen tionsledarskapsteorin, enligt pä övervarv. den amerikanske professom r dag strävar man dessbätt- Kenneth Blanchards prore till at1 pä ett ärligt sätt gram. komplettera de ungas entusiasmen för nya kunskaper Den verkli ghet som räder med de äldres erfarenheter pä beslutsnivän är inte denoch synpunkter. samma som arbets platsema lever i. Sambandet existerar Nägon har sagt att man bör oftast bara i form av ensiiligt tävla i att respektera varan- riktad infonnation uppifrän. dra. Om inte de yngre är be- Principen borde därför vara redda att ödmjukt (och utan att inventera och beskriva de inställsarnhet) dra nytta av lokala förutsättningarna gemöj ligbeter tilI kompetensut- nom en utredning som startar veckling, utan ser det endast inifrån varje medarbetares resom en starusfräga, är det ett flektion kring verksambet, slöseri med resurser. Viii man arbetsresultat och föränddäremot betona de yngres be- ringar. tydelse för organisationens framtid, bör man i praktiken satsa på ett "värdefulJl" menEn av de viktigaste frågortorskap vilket är ett beaktans- na är /lär och var i organisavärt sätt att lära av varandra. tionen man ska böIja med mentorskap. Man bör komMan övergär allt oftare ma ibåg att det inte fär bli en frän de traditionella skol- process for ett fåtal utvalda. ningskursema tili att inbämta Om man inriktar mentorlärdomar frän mer mängsidi- skapet enbart pä "viktiga perga IrunskapskälJor. Även ter- soner" stämplas det ofta som minologin har förändrats. en utbildning avsedd endast Man talar hellre om inlärning for eliten. Det bör tvärtom bli än om skolning, inlärningsav- en process för kartläggning tai än om skolningsplanering av tillgäng och efterfrågan eIosv. Mentorskap bygger pä ler kanske rättare sagt IItb/uI tvenne parter, närnligen pä och bel/Ov av kompetensuthandledare och medarbetare. veckling för hela personalen. Öppenbet är ett av mentorskapets nyckelord varfor frågan måste tas upp i ett tiiligt skede.

Informationsluckor ersätts JULES VERNE i annat fall av rykten.

T

En del organisationer utser mentor eiler handledare for sina medarbetare, andra återigen låter medarbetarna

ETT H1SNANDE IIUSUULISKT ÄVENTYR FÖR HELA FAIIlLJEN

-- --- -- ----- --------,,ö:?r.: Blljetler: ,, .....-::::::=-SVENSl<A 09·61621411 ,, 09.61 ~2ul~~3 , rEATERN ,,, Se Kent Sjöman framföra

Kegi och dramatimmg for Llllm:

MARKUSEVANGElIET

,

Stell Li/ldholm själva välja partner åt sig. Om medarbetaren bar starkt självförttoende kan handledaren väl vara en utomstäende person som erbjuder stora utmaningar. Om han/hon är skygg och osäl..-er i sin Iivssituation, är det till fördel om handledaren äterfinnes i de egna leden.

De överordnade ansvarar i allmänbet for medarbetarnas fariligheter.

r mentorskap betonas ett Hertal frägor sett ur ett olika synvink:lar såsom äJdrandet, uthållighet i arbetet, jämnstäJldhet, kön, företagsarnhet, utbild-ning av sakkunniga och de yngres start i arbetsliveL Mentorskap är vägen tiLI en värld av erfarenheter i vilken man tiIIgodogör sig dessa genom att fä lära sig av varandra. Det är en stor rikedom att träffa på personer som har vilja och förmåga att dela med sig av sitt kunnande. De som öppnat erfarenbetens dörr har uppfattat ett garnmalt ordspråk belt korrekt: "visdomens blomma bär erfarenbetens frukt".

s. Lindholm Träskällda PS. Jag emotser med intresse närrnare kontakt med aktiva sakkunniga seniorer, med erfarenbet frän olika verksamhetsornråden, som välvilligt kunde tänka sig medverka som mentorer, föredragshäJlare, iliskussionsledare, föreläsare etc. vid olika utbildningstilWillen för yngre medarbetare med visioner ocb framätanda. DS.

r femtioärsåldem böIjar man uppleva jämnårigas död. En ny erfarenbet trots att man upplevt sina föräldrars och släl..-tingars åldrande. Att deras krafter avtar och att deras Iiv tar slut. De minnesbilder man har av sina föräldrar är i regel tydJigast då de befunnil sig i samma å1der som man själv. Genom att själv som medeläJders följa med deras utveckling mot en högre å1der lär man sig att gamla människor inte är av en annan sort än vi själva. - De bär visdomsorden uttalades som många gänger tidigare av professor Merete Mazzarella vid föreningen Svenska Seniorers ärsmöte i Helsingfors i mars.

Rubriken för hennes fria och mycket uppskattade föreläsning var egentligen "Hur man bereder sig för en god äJderdom". Hon gay pubIiken ett och annat att tänka på då bon böIjade med att fråga: Vtlka siruationer har ni råkal ut för då ni känner er gamla?

Man såg en bel del rynkade pannor. AntagJigen fanns det lika mänga svar. För min del svarar jag k1assmöten. Vid femärsträffen har man förlovat sig. Vid tioärsträffen gift sig - nägon kanske skiJt sig.

F1ere har fått bam. Vid femton- ocb tjugoårsträffama börjar det bli dags för bambam.

Nya skiJsmässor och nya äI..-tenskap. O.s.v. Om nägonting ger mig å1dersparanoia, så är det k1assmöten . Andra kan ha helt andra upplevelser.

Ordföranden för Svenska seniorer i Finland, undervisningsrådet Samuel Lindgren talade i sitt öppningsanförande om å1dersiliskriminering.

Han hänvisade tili resultatet i det senaste kornmunalvalet mot bakgrunden av att de flesta av det senare nittonhundratalets statscbefer var över 70 ocb 80 år. N u forekornmer två obehagliga uttryck, sade Samuel Lindgren: Antingen Iider man av gubbsjuka eiler beter sig som en tandJös käring.

Låtom oss slippa dessa uttryck och istälJet konstatera att seniorrörelsen inte är en ensaksrörelse. Seniorrörelsen gär inte under jorden.

Bortskämda fyrtiotalister - Vi fyrtiotaJister är bortskärnda, sade Merete Mazzarella.

Vi fick de första bananerna efter kriget. Vi är många och vi sitter på byggliga poster i samhälJet. Tili de yngres for-

tvivlan. Ocb på de postema kornmer vi att sitta länge. Vär generation har uppfostrats tiJJ att noga följa med tjänsteär för kommande pension. Att inte byta jobb för ofta. Istället se tiLI att man har läng arbetserfarenhet, samtiiligt som man försöker vara flexibel och lära sig nytl. Allt detta in i en äJder då man kan ba rätt att fä pension av nägot slag.

FyrtiotaJistema var hårt häJlna och hade inte möjlighet att ta sabbatsär och åka jorden runt eiler interraiJa några månader.

Det var förbebålJet andra.

Finlandssvenska tanter FinJandssvenskheten är den trygga kretsen , sade Merete Mazzarella. Det är vi som alltid är släl..-t med varandra på något sätt flere hundra är tillbaka. Var vi än ses hittar vi beröringspunkter. Någon känner alltid en ":usins moster i Åboland, norra Österbotten eiler Nyland. - Vi går på varandras femtioärsdagar och - i viss mån - pä varandras begravningar.

För tio år sedan skrev Merete en essä om tanter. Uppslaget fick hon då hon tiJlsammans med en manlig författarkoLlega besökte en tiIIstälJning anordnad av ett bibliotek eiler medborgarinstirut på en mindre ort. Efteråt var den manliga kollegans kornmentar: Här var inga människof, bara lanter" ... Personer av kvinnJigt kön ansågs alltså inte vara människor! Essän ingär i boken "Tanten och krokodilema". r samband med det böIjade hon intressera sig för äldre och ville ge tantema en upprältelse. De äldre kvinnor som är basen för hela SvenskfinJands kultur. De som besöker teater, konserter, konsrutstälJningar m.m. UIan dem skulle vårt kulturliv inte fungera. r samband med sina mänga författarbesök i skolor har Merete fålt god kontakt med ungdomar och försökt fä dem att beskriva hur de uppfattar äldre, t.ex. "tanter". Lågstailieelevemas bild av tanter sammanfaller i bög grad med Elsa Beskows. Den runda, moderliga, med nybakat bröd och nylagad mat. Välskötta krukväxter i alla fönster. Tant Brun, förstås. Ständigt ödmjukt betjänande. Helt utan tankar på att förändra värIden.

Eiler Tant Gredelin - eiler något ilitål: Den magra stränga tanten, med alla räl..-ningar ocb planer i skick.

Christian Lintboos Koreografi: Osku Heiskanen KapeUmåJtare: IIntti Jokinen

Premiär: lö 30.6 Övriga foreställningar: 3.1·5.1·1.1·8.1·10.1·12.1·13.1 15.1·11.1·19.1·20.1·22.1·24.1 26.1·28.1·29.1·31.1·1.802.804.8

Förköp ÖNUf:s kansli tel (019) 532 412

I

(f'.l}(3 Lurens sommarteater

,~

(1 km oorr om Lavisa)

Med sjukdomar, symptom och mediciner som samtalsämne nummerett.

Utöver andra människors sätt att leva och uppföra sig.

Hermes enda krukväxt är en taggig kaktus. Det var lågstadieelevemas syn. Mänga

Välkommell tili vårt hemtrevliga cafe och Ir.jllt över eli kopp nykokt kaffe med dopp!

Kom ihåg våra goda påsklimpor och memma.

Långgatan 17, Ekenäs

Tel. 019·241 1461

av dem har inte mor- och farföräldrar pä samma on - eiler ens i samma land. De vet inte att "gamla är unga som blivit äldre" . För att citera den danska gerontologen Ester MoI ller.

Överaktiva pensionärer Merete Mazzarella anser att dagens pensionärer pressas för mycket. Almanackan skalJ vara fulltecknad. Man måste vara aktiv. Helst skall man bestiga Himalaya. Det som skrivs om äJdrandet är ofta överdrivet burtigt. - Vi borde inse art utveckling följs av avveckling. En narurlig sak.

Man mäste lära sig att leva med den lanken. Lika väl som man måste ha människovärde oberoende av om man är snabb eiler långsam.

Medan tid är bör vi öva oss i längsamhetens kulur. Eiler som Sbakespeare uttrycker det i Kung Lear:"Du borde ha blivit vis innan du blev gammal".

Sociologisk ocb psykologisk Iitterarur om äJdrandet är ofta fyrkantigare än skönlitteraturen, säger Merete. Som ett fint exempel nämner hon Tove Janssons "Sommarboken".

Farmor ocb femåriga Sophia på en ö. Pappan finns i bakgrunden, men är upptagen med sitt. Barnbamets och farmoderns dagliga Iiv med allt som kan inträffa är mycket bra återgivet.

Sig själv som farmor tog hon också upp i sitt anförande.

Pä besök i USA hos sonen med farniJj var hon plötsligt farmor och inte Iitteraturprofessor eiler den bon varit föruI. Hon placerades vid en utfard med bil mellan barnbarnen i baksälet för att hålJa dem lugna och för alt vara - farmor.

Svenska Pensionärsförbundet har Merete Mazzarella som föreläsare vid värmötet i Folkbälsans auilitorium 18 apriJ. Dä kommer bon säl..-ert att spinna vidare på det bon frarnförde vid Senioremas möte. Vi ser fram mot del

Ebba Jakobsson

God Tid 3/Z001 - 5

Ordförande - eiler ledarkonferensen i Tammerfors, kunde ba samlat en bel del oprövad som förbundsordförl1era deltagare. ande, men jag tror att han är Många föreningar Iyste en frisk l1äkt i detta sammanmed sin frånvaro, det är bang, något som vi alla beböväl inget att göra å t, men vero Under konferensen visasynd i alla fall. de han sig vara en god histoDe frågor som diskutera- rieberättare, med järnna meldes var av sådan natur att lanrum äterkom han med en de berör alla föreningar. ny kort historia, Sant eller inte Dur få alla m ed i pensio- spelar ingen rol!, det var bra i n ärs rörelsen var en av d e alla fall. En annan sak som viktigaste frågo rna som ban berörde i korthet var medventilerades vid ordföran- lemsavgiften tili förbundet dekonferensen på UKK-in- som detta är är 25 .- mark per stitutet i Tammerfors, torsdagen den 15 februari .

är nya förbundsordförande, Håkan Hellberg inledde och hälsade alla välkommen, men före detta bade vi ätnjutit en lätt lunch i institutets matsal inan vi samJades auditoriet.

1 sitt hälsningsanförande uppehöll ban sig en stund vid äldreomsorgen och därmed sammanhängande frägor som trivsel, tilIfredsstälJelse, ocb tryggbet. Men han berörde ocksä många andra vidbängande Erägor . Pä ett sätt kan man säga att detta är hans specialområde. Han är ju ännu

V

Torbjörn Kevill.

medJem, vilken borde böjas for att ge förbundet ekonomiska resurser för verksambeten.

Dagens talare var cbefredaktören från Åbo Underrättelser, Torbj örn Kevin .

Han har en hei del att dela med sig av, men mycket är nägot svårt att omfatta så där utan vidare. Han var inne pä dagens arbete som mer och mer privatiseras, rytmen i arbetslivet skruvas upp på alla områden, med resultat som vi bar sett mycket av, utbrändhet. Vissa är slutkörda vid femtio är. ÄI det vi pensionärer som har lärt eiler format dagens arbetande individer ?

Kan vi göra något - ovisst, mell vi kunde ätrninstone ifrågasätta. Det är möjligt att väri den inte blir bättre, men vi bar åtrninstone försökt.

Kevin menade att vi pensionärer har en stor makt genom att vi är så många, om vi kotlektivt samJar vära krafter.

Det talades mycket om ledarskap under konferensen.

Ledarskap är inte att bara ny ta med strömmen, det är så att en god ledare Iyssnar tili rörelsen och kan locka med-

lemmama med sig och de tilIsammans kan göra tillvaron lite drägligare för alla.

Lili-Ann Junell-Kousa taJade om intressebevakrting.

En sak som ger förbundet och deras personaI samt förtroendevalda mycket arbete.

Det är pensionerna, skatterna, sj uk-försäkringsavgiften, den kom. äldreomsorgen och seviceboendel, samt mycket mera som man kan hänfora tili intressebevakrtingen. Förbundet ger föreningamas ledare och medlemmar utbildning för att stärka och stödja. Förbundet ordnar därför olika kurser, seminarier och specialkomponerade resor av olika slag.

En annan stor fråga under konferensen var det sjunkande medlemsantalet i förbundet.

Hur hålla kvar och öka antalet medlemmar i före ningama ?

Helt enkelt medlemsvärvning.

Per Thomasfolk hade på sin uppgift att presentera medlemsstistik inom forbundet.

Han jämforde antaJet medJemmar med antalet pensionärer i de olika kommunema. Han ankoöt också tili forbundsdevisen: Vi skall bli ner i SPF.

Äldreråden kräver status som remissorgan Representanter för kommunala äldreråd och pensionärsföreningar i Helsingfors och Nyland samlades tili en temadag den 13 mars i Helsingfors. ÄJdrepolitik, äldrevärd och omsorg samt äldrerådets påverkningsmöjligheter inom den kommunala beslutsfattningen diskuterades på basen av förda anföranden.

Dagen som ordnades av Svenska pensionärsförbundet i samarbete med Svenska studiecentralen samJade 35 deltagare. Riksdagsman Pehr Löv belyste värden av den äldre befolkllingen ur riksdagens synvinkel. Han sade bl.a. art förutsättningar för en bållbar åldringsvärd är en bållbar offentlig ekonomi, vilja i kQmmunema samt en effektiv och kvalitativ serviceproduktion. Han betonade alt kommunen bär ansvaret för servicen och konstaterade att en äldrepolitisk strategi skall uppgöras i vruje kommun och godkännas av beslutsfattama. ÄJdrepolitik är inte enbart social- och bälsovärd. MåIsättningen bör vara en belhetsmässig serviceverksamhet. Både den öppna vär-

den ocb värden på värdillstitution kräver en tiUräcklig och välutbildad personaI . Satsningar på personaI behövs för art öka arbetsmotivationen, för att trygga arbetskraftsbebovet ocb för att förbältra kvaliteten i värden. Detta betyder bl.a. trygga arbetsförhållanden, tillräcklig bemanning ocb fortbildning.

SHM:s rekommendation om utveckling av äldreomsorgen ocb -servicen samt om utveckling av verksarnhetens kvalitet publiceras i maj i sin slutliga utformning.

Pehr Löv berättade om ett projekt som inleds i är för att förbältra öppenvärden.

Bostäder skall repareras ocb socialtekoologi umyttjas, anhörigvärdamas arbete underlättas, socialvärden inom äldrevården förstärkas, servicestyrningen utveckJas, värdkedjorna forbättras, eftervärd ocb rebabilitering ener sjuk-

domar och olyckor ordnas tansvärd kanal för detta inflyoch utbudet av motionsservi- tande är äldreråden. Rådet är ett kommunalt organ och man ce för äldre skall ökas.

Gitta Dahlberg, fullmä1."ti- bör arbeta för att det ges gemedJem i Helsingfors och status som remissorgan i komledamot i styrelsen för HNS, muner där så ännu inte är falbelyste äldrevården och --{)m- let.

Centralt i äldrerådets verksorgen med utgångspunkt i sina personliga erfarenheter samhet är att ta olika initiativ och göra förslag samt att följa som anhörig.

Christina Fagerström (Esbo med bur de behandJas i nämnstads äJdreråd) berättade om der, kommunstyrelse ocb rädets verksarnbet sedan det fu llrnäktige. ÄJdrerådet skalJ följa med tillsattes är 1997.

Kommunforbundets svensk- social- och bälsovärds- samt språkiga publikation om äld- äldreom orgsverksamheten reråd är nu fardig för tryck- samt bur kommun- och boenDing. Publikalionen· har sam- derniljön planeras och utveckmanstäJlts i samarbete med las för att vara lämplig även Svenska Pensionärsförbun- för de äldre. En viktig uppgift för rådet är att främja informadet. tionen och kommunikationen Diskussionen pä basen av de som gäller servicen tili äldre. bållna anförandena utrnynnade i bl.a. följande ställnings- Kommunen bör tillgodose äldrebefolkningens bebov av datagande: takunskaper för att kJara sig i De äldres infIytande i kom- dagens sarnbälJe. munen bar ökat tydligt under de senaste ären. En beak-

Brusaby SomrnarhoteU j KimHo ccnlrum, öppCI 1.6-3 1.7 Lägcnhelcr p~ 3-4 rum med gemensam WC och dusch. Bastu!

Övernattning + frukost 150 mklperson 25700 Kimi'.

~E5TÄLLNING5~U55AR

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGA 019-5243993, 0400-492146

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, fax 019-501 565

Beställningsbussar.

_ fKlHAS BISTAUHINGSTRAfIK 1-30 pers. Även rullslolor Und Magnus

1m. 019-2411 005 Fax. 019-2412 044 cnm. 0400-470 285

CHARTERBUS

R.Lundström Tel. 09-22I4471

Fax. 09-221 4471

Turlsfbussar 16-50 perso

Välkommen!

02-421944, r.. 02-423665

e

Det finns många bra forslag for medlemsvärvning, men bara ett som ger säker utdelning, ocb det är upplysDing kombinerat med personlig kontakt. Upplysniogeo skalJ vara i lämplig mängd, ocb det första. Försök att motarbeta fördomama, både politiskt

Hakall Hellberg

och religiöst. Det var något som vi kom fram tili under gruppdiskussionema.

Skall vi kunna göra l1är

stämma ocb röst börd mAste vi bli flera. Det är genom att organisera oss i föreningar ocb förbund som vi kan räkna med att kunna påverka landets lagstiftande försarnling. Detta är en nödvändigbet om vi skall kunna bjälpa upp de lägsta peosionerna.

Vid en sådan bär konferens frarnkommer så många frågor att tiden blir för kort. Med fyra timmar ocb avbrott för kaffepaus blir det aIldeles för lite tid för att alla anföranden skalJ hinna med. Mänga talar lite for utdraget, det skall vara som i det mili tära, kort ocb koncentrerat. Kunde man tänka sig att på förhand sända ut föredragningslistor med diskusionsunderlag och frågestälJningar, för att nägot förkorta anföranden.

Det blev nästan bråttom när dagen var slul, tägen väntade, både mot nort och söder, alla ville hem. Dagen hade varit givande på et! sätt, många nya ansikten hade kommit med, men naturligtvis saknades andra i samma mått. Väl mött igen nästa är.

Stig Sundvik

Allt f1ere äldre f1yttar söderut tili vintern Vid ärsskiftet 1998-99 var 47 500 finJändska pensionärer bosatta utomlands ocb fick sin pension ulbetald frän Finland. De nesta var bosarta i Sverige eiler över 36.000 personer. Pensionen i deras fall var i genomsnitt omkring I 200 mk per mänad. 1regel hade de tiIIbringat störsla delen av sin arbetsliv i Sverige och endast några få pensionsberättigade är i Finland.

Tili Jinländare bosaUa i Spanien betalades pensioll i I 630 fall. Här var genomsnittspellsionen JO 115 mk per månad.

Det är fråga om personer som forst efter pensioneriugen flyttat tili Spaniell.

Skalan av länder som Finland belalar pension tili är dock mycket Slörre eiler närmare sjuttio.

1 pengar uppgick utlandspensionerna tili 1,1 rniljarder mark är 1997. 1 Finland var motsvarande summa samma är 73.4 miljarder marko AotaJet utomlands bosatta finländska pensionärer har ökat. År 1995 betaJades 0,7 procent av alla pensioner (både arbetspensioner ocb folkpensioner) tilI uUandet. År 1996 var det 1,1 procent oeh 1997 1,5 procent.

Om man funderar på at! flyUa söderut helt eiler vintertid är det skäl att innan man bestärtuner sig ta kontakt med skattemyndighetem a och FPA-byrån. EU-medJemskapet ger finländare i princip sarruna rättigheter som landets egna medborgare om man nyttar inom EU-se...torn. Det finns ocksä länder utanför EU som Finland har avtal om social trygghet med. T.ex.

Estland. Med Spanien har Finland sedan länge etl avlal.

Det är bra att gardera sig med en reseförsäkring Erän Finland för säkerbets skull om man bosätter sig för längre tid i annat land. Utan försäkriug kan det bli en dyr historia för de närmaste om man blir svärt sjuk, råJ>ar ut för olycka eiler avlider i utlandet.

E.J.

6 - God Tid ~/2001

Tommy Hellsten:

JU mindre du gör desto mera får du gjort

Vila di tili effektivitet deringar vi valt. Det leder tili att livet blir tomt. Man lever inte. Man presterar ett liv, men det är också ihåligt. Man förlorar förmågan att urskilja vad som är viktigt i livet. För säkerhets skuli vili man ha allt Wr att man inte vet vad man behöver. Det som ser bra ut får ersälta det som är bra.

Vtlket intryck man gör får ero sätta det man är. Man styrs in· ifrån istället för utifrån.

Tiden räcker inte tilI

Tommy HellsteII, eli illspirerallde terapeut oeh jöreläsare.

Foto: Credollet Oy / Esko Jämsä

Under den motsägelsefulla rubriken samlade psykiatern och terapeuten Tomen fullsatt sai hos Svenska Folkskolans Vänner i januari. Publiken bestod av medelålders kvinnor. Endast ett par män hade vågat sig med. Ändå var temat minst lika aktuellt för dem. Det handlade om våra enorma krav på oss själva. Hellsten har verket som terapeut i över tjugo år, är flitigt anlitad föreläsare och har gett ut ett .Da~ böcker. ft . my Hellstell

Över 95 procent av alla de fö· redrag olika företag beställer gäller stress och utbrändhel, säger Tommy Hellsten. Be· bovet lycks vara stort.

Vi lever i kronisk brådska.

Varför? Tiden är densamma som den var för våra far· och morföräldrar. Vi har själva skapat en situation där det rå· der ständig brist på tid.

Själv har jag lärt mig att ta

nanu om lrug e er mma många år som terapeut.

Man måste skära av intryck utifrån för an konna förstå det som sker inom en. För att leva som han lär har Tommy varit utan tv i över en år och saknar den inte. Arbetsnarko· maner har inte rum för kärlek.

De överlever istället för att leva. De som har svagheter man inte behöver behandla når ofta höga positioner. Man

bär på en gloria, men ser den inte för att homen hiller den på plats.

Vi har en ny religiositet: dyrkar pengar, karriär, makt, titlar, alt känna viktiga män· niskor m.m. Våra nya kyrkor är modeaffarer, köpcentra, semestermål. Våra heliga tex· ter är löpsedlar, kvälls· ocb skvallertidningar. Nya helgon är misser och kändisar med eiler utan silikonbröst.

Moderna värden

Vasaesplanaden 18, Vasa

Vaclcra Icvinnliga Idäder förjust dig!

Våra modema värden baserar sig på snabbhet, effektivitel, prestanda, produktivitel och konsumtion. Särskilt bland dagens ungdom är det viktigt att göra intryck på andra.

Brådskan har upphöjts tili nå· got som ger värde. Men vär· dena har blivit ihåliga, säger Tommy. De är kortsynta, ytli· ga och omänskliga. Valen styr våra liv beroende på vilka vär·

Vi tar tid tili alllför mycket, säger Tommy. Vi offrar i hög grad vårt eget liv för job bel.

Brådskan drabbas man inte av - man skapar den själv.

Ett altemativ finns, säger Tommy, och fick församling· en helt förstummad: Hoppa av! Ta sparken! Vi vet inte vad som händer. Stiger ut i tomma intet. Tror alt livet tar slut.

Istället kan det bli en djupa· re livsförändring. Ofta väljer vi själva att vara offer. Då kan man a) skylla på andra, b) alt man inte behöver gå igenom livsförändringar.

Stiger man av själv klarar man sig bättre och också sin familj och andra närstående själv. Med tiden kan en som varit blint solidariskja·sägare bli en som skapar nya värde· ringar.

Blir värderingama för hårda jobbar man på bekostnad av sin egen hälsa och sina när· maste.

Dä man inte kan säga nej och åtar sig för mycket lever man farligt. Man förlorar för· mågan att Iyssna på sig själv.

Likaså förmågan att vila.

Det är då vi vakllar i varg· rimmell kl. JyraJem på mor· gOllnallen oeh det ollda sam· vetet slår tili. Då milllls mali i L1ltrarapid allt som är ogjorl.

Alla man borde ha kOlltaktal.

AlIt som skall göras jöljande dag. HLlr många av oss har inte varit med om det ?

ResLlltatet är Jysisk tröllhet.

Smållillgom L1tmallnillg. Föl·

MÖTE MED RUMÄNIEN - och glimtar av Ungern Knrsresa till Rumänien 11-17.9.2001!

Mäktiga palats. Medeltida slon. Kyrkor i bysantinsk ocb gotisk stil. Nej, det är inte en resa genom Europa, men väl genom Rumänien. Resan går främst tili Transsylvanien - legendemas land, även kallat "Draculas fosterland".

Rumänien är berömt för sin fascinerande natnr, genuina kullUr och gästfrihet. Under kursresan bekantar vi oss bl.a. med städema Tintisoara, Bran, Sinaia, Brasov, Cluj·Napoca. Oradea ocb B.Felix. Vi besöker slot! och museor, den gamla saltgruvan i Praid samt Björngronan, den mest imponerande grottan i Rumänien. Föreläsningar ocb guidning på svenska.

jande är kollaps oeh utbrälld· het. Energin binds av inre bördor oeh behäver mera en· ergi än själva arbetet.

Att vara, är att möta sig sjäIv Det är bra an stanna upp, vara närvarande, stilla Iyssnande och tyst. Man böJjar älska det sanna i sig själv. Sanningen kan göra en fri, men också göra ont Smärtan tvingar oss att växa tili, säger Tommy.

Kärleken väcker mina sår.

Bearbeta faser med kärleks· löshet i det förflutna. Ett bra sätt är att föreställa sig själv på dödsbädden. Det kan få en att tänka om. Svepningen har inga fickor.

Man måste ta ansvar för sin brådska. Tommy kallar det calenderiosis. D.v.s. katen· dem skall vara fylld och mo· bilen ringa oavbrutet. Men det är allt sådant vi väljer själ. va. 1 djupet av vårt inre finns spåren av det som varit: Det förflutna. T.ex. om man blivit sårad och inte kan stry· ka över. Långsinthet beror ofta på gammalt som man för· trängt Det räcker inte med alt genomleva. Man måste också överleva.

Genom an möta det förflut· na ocb framtiden landar man i nuet. Men genom att böJja göra det man är rädd för kommer man in på framtiden.

Då man är närvarande i det man gör har man vila i det man gör. Plötsligt har man tid tili allt. Då har man fån en inre trygghet Livet flyr den som behöver kontroliera det Man vågar börja leva farligt. Något ny tt skapas ständigt för att man nu har mod. Man måste våga vara ensam.

Att vara närvarande i det man gör leder tili vila, kreati· vitet och arbetsglädje.

Man gör mindre men pre· sterar mera. Åhörarskaran kände igen sig i mycket och diskussio· nema såväl i pausen som ef·

teråt var livliga. För God Tids läsare kan det ha intres· se et! Tommy Hellsten ofta återkom till sin farmor, som han var mycket fåst vid: Far· mor hade tid och gick helt upp i det hon gjorde. Man kände magi ocb intensitet i hennes närvaro. Ändå hade hon massor av sysslor. Men hon kunde ta sig tid och hade djupa värderingar. En givan. de föreläsning.

Ebba Jakobsson

Nya mediciner ersältn i ngsgi lIa Enligt en förordning som statsrådet utfardade i febru· ari skall bland de specialer· sättningsgilla läkemedlen, ersättningsklassen 100 pro· cent, från böJjan av april ta· gi ts med entakapon för be· handling av Parkinsons sjukdom.

Detsarnma gäller reboxe· tin mot svåra psykoser och andra besvärliga mentala stömingar.

1 den lägre specialersättningsgruppen, ersättnings· klas sen 75 procent, tillkom· mer montelukast för be· handling av kronisk lung· astma och närbesläktade kroniska obstruktiva lung· sjukdomar.

Av kostnadema för läkeme· del som används vid be· handling av svåra ocb lång. variga sjukdomar ersätts enligt sjukförsäkringslagen 100 eiler 75 procent av den del som överskrider den fö· reskrivna fasta självrisken.

Kunden måste med andra ord vruje gång ban gör ett inköp betala självriskande· len som i år är 25 marko (FPA·bladet 1/2001)

Skötom dig!

PENSIONÄRSKURS 13-17.8.2001 i Karis Kom ocb njut av en trevlig samvaro i vacker västnyländsk rniljö! Västra Nylands folkbögskolas pensionärskurs beter i år "Sköt om dig!". Vi hör på föredrag om friskvård och möten med andra kullUrer samt diskuterar kring temat "älska din nästa, såsom dig själv". Praktisk ADB för nybörjare, korg· målning, aUsång, seniordans och sittdans samt en festkväll in· går också i prograrnmet Den sedvanliga utfården går i år tili Lojo och Gårdskulla lantbruksmuseum i Sjundeå.

Pris: 920 mk (helpension). För utfården betalas separat.

Dena är ett populärt VNF·projekt - nn gäller det att bandla raskt! Ring 019-2226021 , 222 600 eller faxa 019-2226011 eller skriv tilI oss, så berältar vi mera!

Kontakta oss gärna för ytterligare information, tel. 019-222 600, 019-222 6021 (kl. 8.30-15.00). Sista anmälningsdag: 13.7.2001. V. hälsar både ridigare oeh nya deltagare hjärtligt välkomlla!

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden 1, 10300 Karis

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden 1, 10300 KARIS

God Tid 3/2001

Dagsjukhuset Sofia: Svenska dagsjukhus i Helsingfors

7

Att resa, vidgar vyerna, "att resa är att leva" 1 svunnen tid när det blev trångt pä hemknutama, eiler nägon drabbades av äventyrslusta, var det aUtid de yngre som sökte sig uI. D el hette att man emigrerade, tilI främst Amerika, men ocksä tili andra länder.

Under 1800-taIet företog många unga män arbetsresor tili S:t Petersburg, för att förtjäna en extra sIan!.

Pä 20 ocb 30-taIet var det lite svårare att emigrera tili Amerika, det var väl dit som de f1esta reste under den här tiden.

1 dag försöker landet skaffa arbete åt aUa pä närmare håU eUer läter den fria företagsarnheten blomstra.

Liisa Ekholm ö1Iskar att del skulle vara Iättare att 1Iå de sve1lskspråkiga patie1llema.

Dagsjukhuset Sofia är en avdelning vid Dals sjukhus för svenska patienter i hela Helsingfors. Tanken är aD patienternas funktionsförmåga uppränhålls med regelbundna besök på dagsjukhuset. Aktivering ocb rebabilitering är tyngdpunkter i vården.

Tili Sofia kommer patienten med läkarremiss. Patienten undersöks av läkaren som granskar den meclicinska situationen ocb tar ställning tilI rebabiliteringen. Vruje patient bar en inclividueU vårdplan som görs av egenvårdaren. På detta sän kan å1drande svenska patienter k1ara sig bemma med hjälp av stödfunktionero Det finna 18 platser på sjukhuset som är beläget på Aurora sjukhusområde i Helsingfors. God Tid har besökt Sofia ticligare, stämningen var god ocb patienterna var eniga om bur bra ocb viktigt det var an komma iväg hemifrån, träffa andra mänskor, få bjälp med mat ocb meclicin.

Rekryteringen av patienter bör aktiveras

1 december i !joI beslöt Västra clisn1ktets social- och bälsosektion att dagsjukhuset inte erbjuder svensk vård under aUa veckodagar som ticligare tili följd av att beläggningen på avdelningen en längre tid legat under normerna. De svenskspråkiga patienterna koncentrerades tili tre veckodagar.

Liisa Ekholm som förestår avdelningen är i viss män bekymrad och önskar att vi skuUe kunna nå den svenska befolkningen.

- Många av de ä1dre är deprimerade och behöver den sociala kontakt som sjukhuset kan ge. Meningen är aD patienterna skaU gä här i tre tili fyra månader för att fä upp sin konclition. - Då kan vi erbjuda olika aktiviteter: läkarundersökning, fysioterapi, socialarbetarens tjjänster, personlig hjälp med hygienen och övrig sjulcvärd. Läkaren kommer tvA gånger i veckan. Avdelningen har varit igång sedan 1995 och samlar patienter från hela Helsingfors. Problemet är att de svenskspråkiga å1dringarna bor utsprida över hela staden och är därigenom svåra att nA. Det är de olika stordistrikten, som slcivkar patienter tili dagsj ukhuset, men alla hälsostationer sänder inte patienten tilI Sofia.

- Med tilltagande å1der tunoas språklom skaperna UI, kommenterar hon . Den som kundefinska förut glömmer det andra språket och ätergår mer ocb mer tili sitt modersmål.

- Kontakten med andra svenskspråkiga personer blir aUt viktigare. Dagsjukhuset Sofia erbjuder ett forum för detta, men de svenskspråkiga patienterna och deras anhöriga i Helsingfors bör aktivera sig för att garantera fortsatt beljäning på modersmålet!

De svenska institutionsplatserna har nninskat Carola Schröder, som är förvaltningsöverskötare inom Helsingfors stads hälsovårdsverk båUer för närvarande pä med en specialutredning av den svenska servicen inom hälsovården.

Hon betonar att del behövs livskraftiga svenska miljöer för vården. Mina beräkningar visar att 68 svenska institutionsplatser har försvunnil under senaste tid. Platsantalet har naggats från 170 tili 100. Och i tnin statistik är de svenskspråkiga i Helsingfors 36 362 år 2000 och 35 869 år 2009. Allts ingen märkbar förändring egentligen, påpekar hon.

- Personerna över 65 år är 8 905 år 2000 och 7 468 år 2009 så det bebövs verkligen fungerande svenska vårdenheter för att k1ara av vårdbehovet, avslutar Carola Schröder.

Britta Lindblom

Stöd kyrkligt arbete genom gåvor och testamenten Kontakta

Församlingsforbundet

PB 285, 00121 Helsingfors 1:: (09) 6126 1540

N u i dag är det de ä1dre som står för resandet när det gäUer som turist.

Pensionärer som slitit och sparat bela den arbetsföra tiden, kan efter pensioneringen unoa sig att resa ocb se lite av värIden. Längre eUer kortare resor spelar ingen roU, huvudsaken att vi får röra pä oss, se andra länder ocb kulturer, det vidgar vyerna. Sä länge man arbetade var det svårt att kunna resa bur som bels!. När semestertiden kom var det mycket annat som lärnnat pä slarv men som skulle göras.

Onsdagen den 14 mars hade Pensionärsförbundet tiIIsammans med Silja Line och Bennett BTI Nordie arrangerat ett reseledarsetninariurn på Silja Europa med deltagare från he la Svenska Finland. Det var 53 personer anmälda tilI seminariet men av olika orsaker lärnnade några bort ..

Vi från Österbotten kom

Frå1l reseledarsemi ombord på Silja Europa. På främsla radetl fråtl vätlsler Kuri Ahllulld och Amo Malssoll fråtl Betltlett saml Helge fitlell och Sven-Erik Wester med buss ned tili Åbo mot lcväUningen ocb gick ombord på S.Europa, för att intaga en välbebövlig måltid strax efter an bäten lagt ut.

Måltiden var bra, aUa fick sin beskärda del ocb kunde gå frän bordet välbespista.

Genom att vi kom från olika landsändar var en del av oss obekanta för varandra, men där vid måltiden kunde man bli bekant med folk som man aldrig sett föru!. K väUen fortsatte med dans och underhåUning i en annan del av båten. Pä torsdagen fortsatte vi, efter frukosten, med det som vi kommit med pä seminariet för. Det blev nästan rena rama skolbänken. Föreläsning och information under 2 timmar, dä vi också bade möjlighet att stäUa frägor tili ledarna. Från den ä1dsta resebyrån i Skandinavien, Ben-

nett BTI Nordie föreläste Arno Mattsson och Kurt Ahllund.

De hade bäda mycket reseerfarenhet att dela med sig av, det är alltid lätt att bära med sig kunnande, därför tog vi emot av det som delades ut av vad dessa båda hade att ge.

Pör att fungera väl behöver mänDiskan mat, därför blev det lunch och ett kort besök i butikema ombord. Här fanns mycket att se, tiden rinner i väg ocb vi mäste infinna oss pii skolbänken igen. Nu blev det förbundet som stod för informationen, med Lili-Ann och Per som informatörer.

Man kan säga att det blev 2vägsinformation där nästan alla ville dela med sig av kunnande och diskuterande. Det blev en givande lektion, för alla som ville ta emot information. Men säg den fröjd

som varar bestäncligt, dagen led mot sitt slUl Vad som återstod var en del diskussioner så där gruppvis eUer man ocb man emeUan. Slutkommentaren från aUa var aD vi måste sända en tacksarnhetens tanke tili aUa som hade stäUt upp fdr att göra de här tillfillet tilI vad det blev.

Tili frärnst Silja Lille med Tuula oelt MOllica, tili förbLl1.det med LiU-Aili'

De" Per, Tili Benllett BTI Nordic med Amo oclt Kun och aUa andra som gjon resan tili vad den blev, från oss aUa som var med, ett hjärtevarmt stor! tack.

Stig Sundvik

Helsingfors ändrade långvårdsavgifternas beräkning Makars eUer sambors sammanlagda inkomst är från och med årsslciftet beräkningsgrund för långvårdsavgifterna i Helsingfors.

Ticligare var det avgörande den vårdbehövande makens egoa inkomster. Om den andra maken hade låg pension eUer övriga inkomster kunde det bli problem att kunoa bo kvar i det gemensarnma hemmet med samma standard som ticligare. Makar och sambor började därför med juridisk hjälp göra upp underhäUsavtal. Avtalen var inte bindande utan närmast att uppfatta som rekommendation.

Helsingfors nya system gör underhåUsavtalen obehövliga. Ocksä pä riksnivå pägår förberedelser för att lagstiftningsvägen gå in för Helsingfors-modellen. [ pral1.iken räknar man ut vårdavgiften sä, att man först avdrar 20 procent av den vårdbehövandes inkomster som dispositionsmedel. Om det äterstående beloppel är högre än den hemmaboendes egoa inkomster sammanslås inkomsterna. Summan delas på tvä: Vårdavgiften är ena delen och den bemmavarande får den andra delen för att om möjligt kunoa leva sin Liv som ticligare.

Tidigare har den av makarna som bor hemma haft rätt tili ett belopp motsvarande full folkpension (2 655 mk i kommungrupp l) dä boendekostnaderna är beaktade.

Ofta har den summan inte varit tiUräcklig. Därför har underhållsavtalen haft en funktion och har det fortfarande pä aUa andra orter än Helsingfors tills och om systemet med stöd av lag blir riksomfattande.

Längvårdsavgifterna hade ännu i medlet av åttiotalet ett tak.

Dåvarande socialstyrelsen faststäUde vruje år högsta tillåtoa långvårdsavgift.

Den sista faststäUda avgif-

ten rörde sig kOng 6 500 mk per månad. Sedan fick kommunema fria händer och avgifterna höjdes. T.ex. Helsingfors har 17 300 mk som högsta avgifl, medan GrankuUa och Abo har haft 20 000 mk.

Så höga avgifter är i praktiken sällsynta, men de fdrekommer. 1 övrigl beräknas avgiften enligt makars eUer sambos inkomster enligt nyssnärnnda princip.

Ärade hyresvärd!

STOR EFTERFRÄGAN på hyreslägenheter i huvudstadsregionen.

Vi sållar fram den bästa möjllga hyresgäslen för Er lägenhet.

Vår service som inkluderar bl.a. visningar, kredilupplysningar, hyresgaranlier och hyreskontrakt är kostnadsfrl för hyresvärden.

Vi står lill Er Ijänst hela hyresliden.

Oy N&N Locus Ab Aff

---GÅVOTIPS '

- ett presentkort på tidningen

Smedsgatan 15, yard. 9-17, SJölund/Långström

Tel. 09·171744 Vi tar även emol nya sälfuppdrag (prov. 3 % + moms.)

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 09·7288820. fax 09-72888215

8 God Tid 3/:&00.

HONGAS- EN GULDKANT FÖR ÄLDRE

Hongas servicehem i mållads SIIÖ.

fridfullt inbäddat i mars

Komrnunalhemmel var den Slora tasan för alla ä1dre än nu i medlet av förra seklet.

Adenonhundratalets faltighus spökade i bakgrunden .

Alla försökte in i del sista k1ara sig i egna hem. Helst också ulan den fantastiska kommunala hemjälp som fu nnits sedan början av sjuttiolalet. Privala pensonärshem bar funnilS rält länge. Ofta var de planerade för "friska pensonärer". Blev man sjuk harnnade man på sjukhus ocb långvård. Rätt snan gick platsen på pensionärshemmet tiU nägon annan i kön.

Man ntiste sitt hem.

Centralförbundet för de gamJas väl r.f. ären takorganisation för ä1dreomsorg. Pörbundet var den organisation om i slutet av sextiotaIet började med hemhjälparutbildning och fick tilI stånd den komrnunala bemhjälpsverksarnheten. Tack vare den har våra ä1dre kunnat bo hemma ända upp tili över 90 år i mänga fall. Pensionärshemmen för "friska pensionärer" har fätt ändra sin organisationsmodeU. Nu är de som bor där ä1dre och i särnre fysiskt och psykiskt skick än för trettio år sedan. Man bar rätt att vara behäftad med olika krämpor, men ändå få bo pä ett servicehem där man kan få

hjälp med det mesta av de dagliga sysslorna. Den dag man inle längre kan röra sig och om demensen belt fördärval minne ocb talförmäga kan det bli laI om långvård.

Hongas servicebem i Borgå Veckjärvi är Cern år garnrnalt och et! fint exempel på bur servicehem kan fungera ocksä i värt kärva land när de är som bäst. Servicebemmet är byggt intil l den gamJa bondgården Hongas, med röda timrnerbyggnader från 1800-talelS bötjan. 1 närbeten finns Borgås kulturgård Slaffas, där ntidsommarstången reses varje år och en massa kulturevenemang försiggår. Pågelvägen tili Borgå torg är bara drygt tee kiJometer. 1Yvärr är bussturerna ganska glesa med tanke pä besökare, men de fl esta bar tillgång tili bil på et! eUer annat sät!. De som bor på Hongas kan använda sig av en servicebil eli par gånger per vecka. Dä får man skjulS tili Borgä centrum och har sedan tvä tirnrnar för egel bruk innan del är dags för hemfard.

Tidtabellerna passar dock inte alltid ibop för dem som är engagerade i föreningar av olika slag. Och det är många av dem som bor pä Hongas.

Man får ty sig tili kornrnunens taxiresor. Men där bar

KNIPAN lommarrestaurang byggd på pålar i vattnet Öppet 30.4-20.9 Itående bord, a'la carte Oans tili levande musik

Ekenäs

Laila Parantala, förestå ndare och småbarnsmamma, kopplar av med jobbet medäldre. det blivit nedskärrtingar av inbesparingsskäl. Det finns pensionärer som tidigare fick handikappservicelagens maximala 18 taxiresor per månad för rekreation. Nu får flere av dem nöj a sig med sex eUer fyra resor. Är man med i någon förening med regelbundna veckoträffar eUer om man vW gå pä nägon kurs i medborgarninstitutet räcker de resorna inte långt.

Hongas bötjade priva!.

Man betalade för hyra och service. Som bögst var mänadsavgiften omkring 10 000 mk per månad, säger styrelseordföranden Ari Kovero.

Tillsarnmans med sin hustru Merja köpte de Hongas gård för sex år sedan. De bodde själ va i den gamJa bondgården och gjorde sig kända bl.a. för snigelorlling och en av Pinlands första snigelrestauranger.

Samtidigt stanade de servicehemmet för ä1dre. Pöreningen bakom hemme! heter Vanhustenhuollon tuki r.y. Ä ven om föreningen inte bar nägot svenskt narnn fungerar servicen pä Hongas helt mönstergWt tvåspråkigt. Pör undenecknad som under tio år som styrelsemedJem i Centralförbundet för de gamJas väl, hade förmånen att besöka

W +358 (0)1 9-241 11 69, +358 (0)400470 769 Fax +358 (0)19·246 2835

Möteslokaler finns Lunch 30 mk kJ. 11-14 Ny Ii la carte meny

'-;t·-;

'J~ ,.,;.,"'-

..

,

zm:!d SILVERSANO

D ans lördagar Bastu

* Pool * Biljard finns Kontakta ossI Ring och begär offert e 019-248 7540, fax 248 7625 e-mail: motel.sltversand @sul1net.fi

servicehem ocb vårdinrätt- len är kvar tili kI 22. Sedan är ningar för ä1dre i alla nordiska ansvaret Borgå stads nattpaländer och England, är Hon- truUs. Man kan fast överensgas belt i en k1ass för sig i värt kommelse med nattpatruUen land. ModeUerna från såväl om när de kommer och hur England som Danmark är tyd- många gånger per natt. T.ex.

Iiga. för att vända ruJlstolsbundna Hongas-invånarna är hyres- personer som måste få hjälp. gäster och betalar därutöver EUer för att följa med sådana för den service de beböver. 1 som bar sömn- eUer andra regel drygt 4 000 mk per må- problem ocb där natten blir nad. Polkpension med bo- lång. stadsbidrag ocb vårdbidrag för pensionstagare gör att man Nattpersonal gör servicek1arar sina månaLliga utgifter hemmet tili vårdhem. utan att beböva tära pä de be- Med den socialIagstiftning vi spararingar man möjligen bar. just nu har i värt land ändras BIir man sjuk och måste föras servicebemmens status om tili sjukbus med ambulans och man anstäUer nattpersonal. kanske vara intagen någon tid Då järnstäUs vårdplatsen med är det kostnader man själv står en plats på sjukhus. Lagarna för. Men bär kommer numera om folkpension, bostadsbiockså sarnbäUet tili mötes. drag för pensionstagare ocb De poliklinik- ocb sjukbus- vårdbidrag för pensionstagakostoader som överstiger re medger inte inte att dessa 3 500 mk per år får man under äterstoden av kalenderåret kostoadsfritt. Likaså resekostnader över 900 mk när det gäller resor tili läkare eUer vård av något slag.

son ocb Asta N ymark bott där.

Gunnel, med ett förflutet som cbefssekreterare vid säväl Hufvudstadsbladet som Pöreningen Konstsamfundet är mycket nöjd med den soliga tvårummare bon som en av de första fick välja. Asta Nymark värdinna från Jackarby gård i Borgå är mycket föreningsaktiv och sku Ue önska sig flere taxisedIar. Det är svårt att få tiderna att gå ibop med den servicelinje som hongasborna erbjuds.

Oiva Vuorinen körde IastbiJ i flere decennier. Nu bor han pä Hongas sedan tee år med sin Iivskarorat Uja Paloniemi.

Hon känner borgåborna bra efter många år som anstäUd vid MatkahuoltolBorgå busstation .

Aino SumeIa har bara ett knappt år botl på Hongas.

Välplanerade bostäder.

Bostäderna pä Hongas kan räknas som tvårummare. De flesta är omkring 40 kvadratmeter. Eli ryrnligt vardagsrurn i kombination med väutrustad köksavdelning. Med finesser som spisfläkt, spis med fyra plallor och ugn med grill.

Givetvis kylskåp med frysfack. De som bor pä Hongas ocb kommit överens om hel- Vul det här bordet diskuterades det jlitigt. pension har kanske inte så stor Från vänster Valborg Ehrstedt och GUllllel Gustafssoll nylla av vad kökel kan bjuda.

Vänner ocb anhöriga kan dock ha läll all kunna bjuda på någonting fesLligt där ibland.

Byggoaden är ritad av Borgås stadsarkitekt Jussi Pfeifer.

Det är eli envåningshus i ston sett tili formen av en bandflata med tilisvidare tee ulSteäckta fingrar. Men fingrarna skall bli flere för man planerar tiJlbyggoad om Penningautomatföreningen stäUer sig positiv. 1 såfall blir det ett fjärde ocb femte finger med ätta nya pensionärsbostäder utöver de nuvarande tjugo. Efterfrågan Asia Nymark och Oiva Vuorin en också vid finns och kön är lång. 1 prak- "ordförandebordet" tiken blir det här aktueUt för nya spekulanter först om ett par år. bidrag och pensioner betalas Hon är Iiksom de andra nöjd Pöreståndare för Hongas är ut om man är intagen på sjuk- och säger all alla trivs. PersoLaila Parantala, som basar hus eUer vårdinrättning läng- nalen är fin. Sin aktiva yrkesöver en vårdpersonal om sex re tid än tre mänader. För nå- verksamhet ägoade hon åt fastanstäUda, en anställd för got år sedan var det bara en Elanto-varuhuset och fiJialen i viss tid och en på basen av månad. En rätt kon tid med ÖstermaJm, där hon var föreläroavtal. En jobbar i köket, tanke pä att man samtidigt ståndare. Hon, 1iksom f1ere men vårdpersonalen är för det försöker förverkliga intervall- andra, har redan fyUt 90 år. mesta fullt sysselsatt ocksä vården där det handJar om ett där med att duka, värma niat par veckor hemma och motAtt bo omgiven av egoa och fyUa diskmaskinen sär- svarande tid pä vårdplats. möbler och kära föremäJ - om De servicehem som i likbet än inte längre i den egoa stuskiJt under kväUar ocb helger.

- Numera är vi två pä jobb med Hongas har byresavtal gan - och få den bjälp man samtidigt under helgmorgnar. ocb serviceavtal med sina in- behöver. Visst är det någonDet underlättar, säger Laila. vånare ger dem möjlighet att ting att se fram emot den dag Många behöver hjälp med pä- ha kvar sina folkpensionsför- det inte går att k1ara av hela k1ädning. Sä finns det de som måner. Man bor hemma hos vardagslivet med egna krafter. får frukosten tili bostaden på sig som förut, även om man Vi blir allt ä1dre och det måste bricka. Det tae sin tid. Och nu har mera hjälp som man samhället finna sig i ocb vara många ringer just då. Att vara betalar för. instäUt pä. ensam med tjugo personer MedeläJdern för dem som och frukost som skaU serveras bor pä Hongas är 81 år, säger Ebba Jakobsson en viss tid är inte Iätt.

Laila Parantala. Ä1dst är en Personalen finns inte pä 97 -årig heere. Ända sedan plats nalletid. Nu har man ett Hongas öppnade för över fem experiment där en av persona- år sedan har Gunnel Gustafs-

God Tid 3/Z001 - 9

EIVOR, SOCIALOMBUDSKVINNAI BORGÅ Vi är vana vid att vi kan vända oss tilJ socialbyån i vär bemkommun om vi har problem av det ena eIJer andra slaget som borde redas upp.

Socialsekreterarna ocb de andra tjänstemännen ( i regel -tjänstelevinnor) bar långt före datorernas tid kunnat reda ut det vi velat ha svar pl!. Den nya lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvärden har gett kommunerna möjlighet att utse socialombud. Egentligen heter det fortfarande enligt gammal t språkbruk socialombudsman.

Detta trots att de allra fJesta i vära kommuner kommer att vara Ievinnliga socialtjänstemän.

Vid sidan av sina tidigare uppgifter har de fått roUen all mot en rätt blygsam ersättning ocksl! fyUa den nya ombudsmannabefattningen.

Tili socialombudet kan vem som helst ringa och böra sig for man är osaker på något bidrag grannen har fått men man själv inte har O.S. v.

1 många fall är redan förbåUandet tjänsteman -klient etablerat. Det behöver inte ta någon längre tid när man inte är bekanta med varandra och skall försöka få sin kontakt att fungera.

Det är skäl att understryka au socialombudet är en rådgivare. Man skall inte vänta sig att få besvärsskrifter formulerade. Däremot kan man få goda råd om bur besvären borde skrivas, vart de skall sändas O.S. v.

Borgå hör tiIl föregångskOJnmunerna i södra Finland i och med att man utsett två sooialombudsmän. De f1esta kom.tDunerna har ännu inte utsett något socialombud Socialombudsmän skall tiIlsättas under detta är.

Verksarnheten är ett försök som tilIsvidare gäUer endast är 200!.

1 slutet av äret fär man se om det finns behov av au fortsätta.

Den nya klientlagen bar medfört att flere kommuner kan ha ett gemensamt socia1ombud. Så är det t.ex. i västnyland, där Hangö, Ekenäs, Sjundeå, Ingå planerar att anstäUa ett ombud som skall räcka tili för alla kommunerna i regionen.

Likadanaplaner har man i Lovisatrakten. Vasa bar anstäUt A-klinikens chef Sauli

Eivor Eriksell etl av Borgås två socialombud Kytöhruju som socialombud.

Lagen kräver inte att socialombuden är heltidanstäUda. i Vasabladet säger Kytöhruju att det vore bäst att arbeta pl! heltid. Så kanske det blir om kommunerna i Vasaregionen börjar köpa socialombuds~äns te[ av Vasa stad. De f1esta kommunema i södra Finland har ännu ~änsten öppen. Om behovet av socialombud blir stOr! under experimentäret, kan det hända att försöket fortsärts en längre tid eUer blir permanent.

AJIa ru som har någonting att fråga om hemkommunens socialsektor: Hör av er tili kommunens socialkansli under äret som gär. Fråga efter socialombudet och kom fram med era frågor. Det är viktigt att behovet av social rådgivDing kommer fram medan forsöket pågär. Obs! Det kostar ingenting! Det finn s dock gränser för vad man kan vänta sig i service av kommunens socialombud. Har man något problem som kräver en besvärsskrift, kan man inte vänta sig att få den forfattad hos socialombudet. Däremot nog praktiska råd om aUt som borde ingå i skriften och hänvisDingar t.ex. tili rättshjälpsbyrån, där man kan få juridisk hjälp.

Hur fär man tag i socialombuden, undrar kanske någon.

Man ringer upp kommunens telefonväxel.

För Borgås del kan vi förenkla bläddrandet i katalogen genom att meddela att Eivor Eriksens direkta nummer är 5202114.

Kollegan Tuula Lehtinens nummer är 520 21112.

Riktnummer 019-.

Sauli Kytöharju i vasa när man via Vasa stads växel: 06-325 52801 Ebba Jakobsson

SMÄRTA OCH PSYKE Vad är smärta? En obehaglig , sensorisk ochleUer känslomässigt kopplad upplevelse med existerande eUer hotande vävnadsskada eUer beskriven i termer av sådan skada. Den här inte helt lättbegripliga definitionen inledde psykologen Gun-Maj Orre sitt anförande med vid den svenska reumadagen. - Smärta är en subjektiv upplevelse. Akutellerkrorusko Gun-Maj Orre är psykolog vid Helsingfors universitets centralsjukbus smärtklimk.

N umera den enda kliniken i sitt slag i Helsingfors.

Vad är airut smärta? Det kan vara då en primärskötare på sj ukbus ensam Iyfter en ruttio kilos patient och fär ryggskott. När är smärtan krorusk? När den varat över sex månader, svarade Gun-Maj. Men det finns aIltid en psykologisk aspekt. V rede, sorg, ångest och depression kan leda tiIl smärta.

Smärta och depression Om man under två veckor har två eiler fJere av följande symptom hör man tili riskgruppen: • nedstämdbet • påtagligt minskat intresse för eiler minskad glädje av så gott som alla aktiviteter • viktförlust eUer viktökning · sömnlöshet eUer ökat sömnbehov • trötthet och minskad energi • känsla av värdelöshet eiler överdrivna skuldkänslor • koncentrationssvårigheter • obeslutsarnbet • återkommande tankar på döden • självmordstankar eUer planer Övriga orsaker tiIl att man hamnar i riskgruppen är att

man är Ievinna, över 65 är, ensam ocb råkat ut för förändringar i live!. Kanske man väntar på ett pensionsbeslut, har något besvärsärende på gång eiler är inblandad i en rättsprocess. Det blir problem med människorelationer och sociala kontakter överhuvudtage!. Man k1arar inte av något arbete längre och blir isolerad. Känner sig värdelös.

Vid det här laget infinner sig ofta ett katastroftänkande, säger Gun-Maj . Nägonting hemskt måste hända. Man harnnar i en negativ spiral.

Frlln stress via nedstämdbet tiU ännu mera smärta.

Terapi kan hjälpa De terapirnetoder man kan använda är psykoterapi, individueU-, kris- eUer familjeterapi. Den sistnärnnda är det man börjar med om problemet har med parrelationer att göra.

Kristerapi kan man oftast få fem gånger var tredje vecka i sarnband med lakarbesök på smärtkliniken. På grund av bristande resurser gär det inte jUSl nu att anordna oftare, bek1agar Gun-Maj. De metoder man använder är bl.a. avslappning i grupp för att minska muskelspänningen. Man börjar med 20 minuler muskel för muskel.

Först spänna, sedan slappna avo Kortare tider för vruje gång. Tili slut räcker del med en balv minut. Sedan skall man k1ara det själv var man än befinner sig. 1 väntan på bussen, i butiksköer, var som belst.

Det gäUer att förändra attityderna tili smärtan. Att tänka rationell!. Den som har ont måste lära sig att själv ta ansvar för sitt liv.

Hur kommer man tili smärt-

...............................

kliniken, undrade en deltagare. Tar det lång tid? Tyvärr är väntetiden jusl nu tre-sex månader. Remiss behövs av egenlakare eiler specialis!.

Värdtiden varierar. Längsta tiden är et! är. Sedan skrivs man ut och ansvarel övergär tili egenläkaren igen. Dessvärre är det vanligt att del blir en kretsgång: Etter någon mllnad är samma patient igen i kö tili smärtkliniken, säger Gun-Maj Orre.

Ebba Jakobsson

Psykologen

GUIl.MajO"e fråu HUCS smärtklillik.

Kesebroschyrema 2001 är färdlgal Europaresor Högklasstga Oyg/bussresor från Nordkap I norr lUl Glbrallar I söder.

'~~~J Vandrlngsresor Ii mecl kullur och rundresor I 9 länder ocb lUl 21 ollka resmål.

Reseförslag:

Itallen 22/6, 10 dgr. 5295.J'(orge 24/6. 1 dgr. 3960.Ö.terrike 29/6,10 dgr. 4315,· London 24/8. 8 dgr. 5695,'

Hesläll dln egen katalog. telefon: 018-22510 www..sundqvlsts.com c..post: IDrO@sundqv15lS.com

Bussplan.

~2tOO

Marlebamn

TraditioneU Borgå-kryssning H:fors kl. 10 - Borgå kl. 13.20-16 - H:fors kl. 19.20 ons, 16 19.5-1.9 s6 10.6-2.9 fre 22.6-10.8 må, ti 25.6-24.7

Porkala - hela dagen tiU sjöss! torsdagar 28.6-3.8 Porkala lunchkryssning: 190 mklvux. , 170 mklpensionär.

Porkalaparentesen rundtur med besök på bl.a. Sjundby slott!

För mera inforrnation, begär vår Porkalaparentesen broschyr.

•

Någon Iyckligt lottad kan vinna 25 000 mk!

TelDakryssningar Lunchkryssningar tili Haikko Gård samt tili Gamla stan i Borgå.

Tåg-båt kryssning tili Borgå, lördagar 9.6-1.9.

Vi ordnar även charterkrysSJlingarl Rederl Ah jL Runeberg Wittenbergsg. 12 06100 BORGA tel. 019-5243331 fax. 019-585 331 www.msjlruneberg.fi

••••••••••••••••••••••••••••••

www.eckerolineJi

Boka och betala - enkelt via Internet!

N .. ocksil hoteUpaka!

ECKERÖ(3lINE &sebutik: Mn",,""rimviigenlo, Helsillgfors. mJI-fo 10-18. /0-14. Ring (09)228 8544 mJp 8.30-20, Jij·sÖ 830-14.

Jij

"~Isingfors 8.00 -10030 Tallinn 11.00 -lIJO "~Isingfors Lokallld.

10

God Tid 3 / 2001

r------------------, I

..

:FORENINGARNAS :VERKSAMHET I I I I

Hagal undkl ubben Esbo Svenska Pensionärsförening består numera av sarnrnanlagt 8 klubbar var och en för vart större bostadsområde. Dessutom verkar i Olars två svenskspråkiga k1ubbar, som varken hör tili föreningen eller förbundet.

Karis Pensionärer r.f.

18.04 Vi firar vårens intåg tillsammans med inbjudna fTån Sjundeå och Ingå pensionärer k1. I 6.00-20.00 Ecca Sjöblom och seniordallsarna uppträder.

28.04 Resa tili Cajornas 10-årskonsert i Ekenäs.

Hagalundklubben verkar i Hagalunds servicehus, med sammankomster en gång i veckan. MedJemsantalet har under den sista tiden stigit och omfattar för närvarande 216 personer. Av dessa besöker 70 och ibland över 100 personer veckoträffama.

Hagalundklubbens verksarnhet har strävat tili att arrangera möjligast högtstående program, med föredrag, resor teaterbesök och övrig verksarnhet för sina medlemmar.

Detta har väl bidragit tili att medlemsantalet ökat så pass mycket som det gjorl.

08.05 SPF:s motionsdag på Solvalla 16.05 Vårens sista månadsmöle. Prograrnmet öppet.

19.09 Födelsedagsfest med kaffe och tårta inleder böstsäsongen 17.10 Månadsmöte med inbjudna gäster från grannföreningar, närmare info senare 21.11 Månadsmöte med risgrynsgröt 19.12 Julfest medjulmat. Lucia ochjulgubbe Övriga aktiviteter: -Seniordans i Brankis alla torsdagar kllO.30-12.oo -Motionspromenader måndagar kl 10.00, med star! från Brankis -Visklubben sjunger i Kappsäcksfabriken onsdagar klo 12.00-13.00 -Trivselklubben möts i Servicehemmet tisdagar klo 9.15-10.30 -Käglor spelas sä fOrl vädret tilläter i Strandparken onsdager klo 14.00-15.30

medvind

Det bästa sättet att få nya medlemmar att ansluta sig har varit personlig kontakt. Av årets program har man a11mänt ansett att Skärgårdsresan i Åbolands skärgård i augusti och den bögstämda Självständighetsdagens lunch på Hanaholmen, var de absoluta höjdpunktema, grötfest med Vindängen-skolans Lucia, julfesten på Garden ocb alla fina föredrag, resan tili Åbo för att se Hello Dolly, inte att förglömma.

Tillsarnmans med Överensföreningama gjordes en resa tili Stockholm, med fard under broama, som resmål och underhållning.

Som duktig ordförande forlsätter Daisy Winqvist, hon omvaldes vid årsmötet 24.1 tili ordförande både för k1ubben och hela Esboföreningen.

Till ny viceordförande valdes Ingvald Linden, ny sekreterare blev Harriet Forsberg,

Drumsö Pensionärer, 2S år

Kolla annonser i Västra Nyland under "Vi möts" och anslagstavlan. Hemlig resa och teaterresor är bland annat på kommande

som kassör fortsätter Kätie niordansen inom föreningen.

Remy, dessutom verkar ytterIngvald Linden och Thorligare fyra styrelsemedlem- björn Söderström deltar i lemar med olika uppgifter. dandet av föreningens bocciaFlere Hagalundare verkar spel med både serie och cup. även utanför klubben : Stig Sandell leder gyrnnasChristina Fagerström, som tiken i k1ubben två gånger i medlem i Esbo ä1dreråd samt i veckan. förbundsstyrelse Ett glädjande PS inträffade Ingvald Linden, som klub- efter det jag skrivit det föregåbens representant i Esboför- ende. eningen Som ett resultat av Daisy Aysha Andersson som för- Winqvists framstöt i saken, eningens sekreterare. senaste hösl, bar den ena av de Leila Waenerberg som för- fria Olarsklubbama i dagama eningens kassör. sökt om inträde i Esbo SvensThorbjörn Söderström som ka Pensionärsförening och delegat i Hagalund servicehus genom det också i Svenska pensionärsråd.

Pensionärsförbundet, GRATIngvald Linden har också TIS! delegerats att ordna datakurser för svenska pensionärer Däremot har pensionärsklubvid de kurser som Esbo stad ben i Kirsti slagit ihop sina finansierar. påsar med Hagalundsklubben, så klubbamas antal i Flere klubbmedlemmar sjung- Esbo är konstant. er i Esbo-pensionärernas sångkör Furoma.

Thor björn Solveig Hindsberg leder Se-

ESP, Esbo kyrkoby o pensionärsklubb 2S ar

Munksnejdens Pensionärer Program i april-maj 4.4 kl.13-15

i Munksnäs servicehus: Brick O. brackbord vid husets basar

11.4 kl.l4.00

Guidal besök i Botaniska trädgården, KaisaDiernisstranden 2. lnträde 15 mk

19.4 kl.13.30

Lunch på res!. Solna, Solnavägen 26.

Husmanskost 55 mk eller a la Carte.

Arunälan tili Anita Grönholm före påsk, lrn 482 331

25.4 kl.14.15

i Munksnäs servicehus: Anita Fuchs: Zonterapi - vad är det?

8.5

SPF:s motionsdag i Solvalla. Vi spelar petanque och promellerar. Arunälan tili Allita Grönholm, tfn 482 331

17.5 k1.14.oo

i Munkshöjdens församlingssal: Sirpa Lilius sjunger. Frägelek!

30.5 k1.14-17

Vårfest på Tarvo

IjllscerelllOlli firade ESp, kyrkoby pellsiollärsklllbb all klllbbell bildades för 25 år sedall.

Promenader och petanque, se HBLs Agellda

Dell glada dallsgruppen i falltasifu lla 1II1l11derillgar.

Västanfjärds Pensionärsförening r.r. lOapril

firar vi påsken i församlingshemmet klo 14.00

28 april

åker vi till Ekenäs och hör pä Cajorna och Kjell Lönnä med Caj Ehrstedt som dirigent

22 maj

har vi månadsträff i fötrsamlingshemmet klo 14.00. Gäster fän Åbo Svenska Pensionärsklubb. lotteri m.m.

29 maj

åker vi på .. Hemlig resa" med start klo 9.00 från Sundvik

10.7

En hamn, en trygghet - det är föreningen!

fiskm.iddag på Träskö. Start klo 13.00 från Sundvik Fiskharnnen

1.7 L

Ser vi " My Fair Lady" pä Raseborgs Sommarteater. KJ 16.00. Start klo 13.30 från Sundvik, pris_100,_____ ___ _________

I

~

- Vår förening är en harnn, en fast punk!, skriver ordförande marianne Pacius i h.istoriken för Drumsö pensionärer.

Föreningen fyl!de, som så många andra av förbundets föreningar, 25 år och firade med en storståtlig fest på Fiskartorpet.

Lax, lamm och jordgubbstårta stod på menyn under jubileet.

Valborg Hoffman och Solveig Liljestrand har sarnmanställt h.istoriken över Drumsö Pensionärer.

- 3 T, talade förbundets ordförande Håkan heli berg om; trygghet, tillfredsstäUelse och trivsel.

- 1 trivsel ingår bl.a. att inte stanna i den ensarnma gungstolen utan att aktiveras tillsarnman och det har drumsöborna lyckats med, tyckte ban. Festen på Fiskartorpet var föredömligt befriad från länga uppvaktningar och långa tai . En kvartett frän Akademen sjöng bl.a. Bellman, en serenas tili kvinnan och en traditionel! studentsång, V'!ntern rasa!.

Programrnet avslutades med seniordans i fantasifulla dräJ-:ter.

Lördagen den 20 januari 2001 samlades 45 medlemmar från Esbo kyrkoby pensionärsklubb invid minnesstenen framför Esbo gamla kyrka.

Det var på den dagen för 25 år sedan som klubben samlades tili sitt första möte någonsin. Då bestod klubben av 17 medlemmar - idag träffas 6070 klubbmedlemmar varannan vecka i Esbo centrums servicehus. Nu hade bud gått ut om att kvartssekelfirandet skulle inledas med en ljusceremoru invid Esbo kyrka.

Pensionärsklubben ville på detta sätt visa sin uppskattning av det arbete som alla, under dessa 25 år avlidna medlemmar, gjort för klubben och som nu äro begravda på många begravningsplatser runt om i landet.

Efter det klockoma tystnat tändes 25 Ijus invid den blomstergärd som nedlades på minnesplatsen.

Mötesdeltagama förenade

sig i den bön som pensionärsklubbens ordförande inJedde med orden: "Böj ditt buvud. träd försiktigt. Helig är platsen, där ftidemas hägnande andar bo".

Gode Gud, här komma vi nu med våra ljus.

Tack, för att vi får tända dem och tänka på alla våra medlemrnar som ej mera finns i vår krets.

Ljuset påminner om ditt eviga !jus.

Hjälp oss att se, att det lyser genom alIt mörker.

Tack, för att vi får tro att alla äro inneslutna, i ditt ljus och i elin glädje.

Ljuset hjälper oss att tro, att du kan ge Ijus och glädje i alIt som känns svårt.

Tack, för att ditt !jus lyser längre - än vi kan se.

Minnesceremonin avslutades med psaimen: Härlig ärjorden ...

C.B

God Tid

Inget pensionskonto. Vart betalas pensionen?

Om konsten att bli gammal "Då svänger sig sommaren lcring sin axel" heter Merete MazzareUas sen aste bok.

Med underrubriken "Om konsten att bli gammal". Hon baserar sig dels på egna erfarenheter, dels på den litteratur om åldrandet som fenomen, vilken finns såväl i dikt som prosao Hon eiterar utöver forfattare också den finländske forskaren Peter Öberg. Han samarbetade i många år med Svenskfinlands enda gerontolog Jan-Erik Ruth - tyvärr alltfOr tidigt bortgången. De forskade både vid Kuntokallio-institutet i Finland och på olika håll utomlands. Bl.a. i Uppsala, Los Angeles och Toronto.

Det handlade om hur det är att bli ä1dre och vilka förändringar det för med sig.

Bland de författare hon eiterar finns våra egna Tove Jansson, Solveig von Schoultz, Eeva Kilpi och Anja SneUman. Simone de Beauvoir och hennes världskända bok "Å1derdomen" är givetvis med.

Ingrid Sjöstrand, Gerda Antti, Kerstin Ekman, Ulla l saksson, Doris Lessing och många andra kv innliga författare är med, Där saknar jag Maj Fant med boken "Att bti mamma tili sin mamma".

Också manliga författare är med bland dem: Göran Schildt, Jörn Donner, Sven Lidman, Olof Lager-

crantz och Hjalmar Söderberg.

Ingen kan påstå att det inte har skrivits om äldres situation, För tio år sedan gay Merete MazzareUa ut ''Hem från festen", Där skildrade hon på ett mycket personligt och medryckande sätt sin mors sista månader i dagboksform.

Särskilt den boken hade säkert en stor uppgift som tröst för alla som befann sig i den ofrånkomliga situationen att någon närslående avlider.

Den boken hade en direkt terapeutisk effekt.

"Så svänger sig somrnaren kring sin axel" ser jag som en sammanfattrting av den föregående boken, En välgjord vetenskaplig anal ys av egna erfarenheter jämförda med många andra författares. En viktig pårninnelse om att detta händer oss alla, Vi är inte ensamma, Mereta MazzareUa poängterar att vi alla har rätt tili ett värdigt tiv oberoende av ålder och hälsa. Hon avslutar boken så här: - Kan man tänka sig att inte bara enskilda anhöriga utan sarnhället i stort skulle lära sig att betrakta avvecklingen som lika viktig som utvecklingen?

Om vi var och en ska våga se vår inre åldring i ögonen är

~/%OOI - 11

Man har rätt att få sin pension utbetald som postanvisning om man inte har något bankkonto.

Det bevisades på rättstig väg i Finland for några år sedan. En pensionstagare vägrade av prineipiella skäl att skaffa sig bankkonto. De f1esta pensionsinrättningar har länge uppmanat kunderna det inte tillräckligt att vi mog- att låta pensionerna gå via bank och de f1esta kunder har hörsammat uppmaningen. Det rätt stora nar. Också samhället som så- antalet som saknar fast adress har hait problem, Pensian via posten har fungerat, men pengama dant måste mogna. har i allmänhet returnerats till utbetalaren om ingen Iyft dem inom en månad, RättsfalIet visade En bra och läsvärd bok som att man inte är tvungen att hålla sig med bankkonto.I Sverige har ett av de stora pensionärsförsärskilt borde läsas en yngre bunden PRO- Pensionärernas riksorganisation i sarnråd med Riksförsäkringsverket (FPA hos och medelålders personer, Vi oss) protesterat mot att Pensionärer utan eget bank- eller postgirokonto från och med april skulle blir alla ä1dre. Fattar vi det ba btivit tvungna att betala 20 kronor per månad för att få ut sin pension via utbetalningskorl på inte annars, gör vi det om vi posten, Ett avtal meUan Nordbanken och Posten går ut den I april. Omkring 65 000 pensionärer går på en k1assträff. i Sverige skulle då ha krävts på 20 kronor per månatlig pension. PRO:s kritik gjorde att Riksforsäkringsverket beslutat att slå fOr kostnaden.

Personligen opponerar jag Uppgiftema om Sverige ur lca-Kuriren 11 /01 mig mot att författaren nu gått in för termen "åldring" istället för ä1dre eller gammal.

Den termen använde hon dessbättre inte i den föregående boken och inte heUer (som jag minns) i sina kolurnner i Hbl. Alla vi som på otika sätt är verksamma inom ä1dreomUpplev färgprakten under dagUga ulflykte och Vllnonnqa sorgen eUer har regel bunden kontakt med ä1dre har i minst Ansvarlg reseledare 20 år försökt arbeta bort teroch onsvorlg men "åldring" , tör motlonsprogrammet Den upplevs mycket kränoch vandrlngarna i kande. Ex. på tidrtingsrubrik: Lappmarken Å1dring inblandad i bilkrock: ör Anne Sjöblom En sextioårig åldring krockafrån KIsakeskus de med en buss. Felet var dock hussens ...

SPF-RESOR SOM INNEHÅilER LITE MER ..

RUSKARESA

Ebba Jakobsson

Bok: Då svänger sig somrnaren lcring sin axel.

Om konsten att bti gammal.

Förlag: Söderströms Pris: Ca 160 mk

nu

MUONIO '-8.9.200'

De dagllga vandringarna töl)s av mollonslntormalion och - Sammaltunluri avs/appnlngsövnlngar.

- Pallaslunlurl _ Kemlötunluri 06!11 J!i1ld, - Sörkilunturi <l8t 20 Pltlt.,er 3 150 mk/perso - Torasleppi . , I msan! Dm Ingru; - transporter - helpension - gUJdeservlce molionsprogram - vandrlngar - Inkvarterlng I dubbe/rum

~ !~ _'_, ___~::::::::A:n:m::a"/:n:ln:g:a:ro~c~h:f:ö:rf:rå:g:n:ln:g:a:rt:iI:::::::::~' ~

Svenska Penslonö,.förbundets konsti: Ifn 09-72 888 20

______

~

HÄLSORESA T1LL PÄ RNU 9-14.9.2001

Cancer drabbar hela familjen

~R1TljVI~ ••• (renov.-99) och BADANLÄGGNINGEN

För de flesta som insjuknar i cancer eller någon annan allvarlig sj ukdom innebär det att rädsla och osäkerhet tränger nära inpå live!.

Sjukdomen leder till depression och ångest inte bara hos patienten utan också hos familjemedlemmar, andra anhöriga och vänner.

Psykiskt stöd för cancerpatienter och deras närmaste är viktig förebyggande vård, säger specialläkare Päivi Hietanen. Han är både cancerläkare och terapeut vid HUCSHelsingfors universitets centralsjukhus cancerklinik, Cancerkliniken har en kristerapienhet som kan hjälpa cancersjuka att psykiskt komma tillrätta med sjukdomen.

Tyvärr är det kö också till den vården, som i de f1esta

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

Våra adresser erhålles Imn banker, bok-, blomster' och

pre~~:~:rn~!~t ~i~J~~nt~~~~~r~r' vårt kontor.

oo~I~~~'Jm~~F~~S

T,I. 9800 43 000 medlokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

andra fall. Den normala väntetiden för att få tid hos en psykoterapeut är två månader.

Kristerapienheten samarbetae också med annan mentalvård.

Det central.a i hur en cancersjuk och familjen Iyckas anpassa sig tili sjukdomen är den sjukas psykiska styrka och livshistoria och hur bra stöd familjen får.

Parförhållandet förändras Päivi Hietanen frarnhåller att ett parförhållande oundvikligt förändras om den ena parten insjuknar i cancer, Det kan hända att förhållandet blir innerligare. Att man pratar mera med varandra än man gjort under de senaste 20 åren.

Effekten kan också bli den motsatta. Man kan inte nå varandra, Särskilt om anpassningsrytmen är väldigt olika, Den ena kan inte godkänna verkligheten medan den andra mer realistiskt vW fundera och resonera om nuet och framtiden. Cancer leder ofta till sexueUa problem för pare!.

Det hlir stress i parförhållandet om man inte kan diskutera de svåra frågor sjukdomen fört med sig.

En allvartig sjukdom påverkar också personligheten. Patienten kan bli aggressiv eUer passiv. Rollerna i fOrhållandet förändras när ansvaret

ökar för den friska, Den sjuka kan ha svårt att godkänna att man blivit beroende av den andra. Speciellt då sjukdomen blir långvarig krävs stor anpassningsförmåga av alla inblandade.

Hur tala om det med bamen?

Kristerapi är ofta bra för att först bygga upp den sjukas mentala krait så att hon eUer han sedan kan prata om saken med bamen, säger Päivi Hietanen, Det finns erfarenheter som visar att patienter med starkt psyke på etl bra sätl kan ta med bamen i sjukdomen. Hänsyn måste tas till bamens känslor ocb ålder.

Informationen måste vara något otika for otika åldrar.

Viktigt är att bamen skall fortSätta med sina egna aktiviteter och sitt dagsprogram trots att trots atl en familjemedlem är svårt sjuk.

Päivi Hietanen ansåg de största problem att bemöta bamen trots sj ukdomen är i familjer där den cancersjuka måste f1y från verkligheten för atl stå ut med sjukdamen.

Bamen lever då i en ständig lögn och förälderns död kan komma som en överraskning, Följden kan bli en beslående misstro tilllivet och medmänniskorna.

KJ

I priset ingår: - Bussresor - Båtresa H:fors-Tallinn-H :fors - 1 x sjöfrukost, 1 x buffetmiddag - 5 x övernattning i dubbelrum (enkelrumstillägg 210 ,-/ pers) - 1 x läkargranskning - 2 x behandling dagligen (må-to) - Bokn .avg.

- Svenskspråkig reseledare . Helpension

Resans pris: 2 120,-/pers. om minst 30 betalande resenärer,

Bussen startar från Abo, via Ekenäs och Karis till Eckerö Lines Terminai Från Österbotten med nattåget eiler om 15 pers., buss.

~ ~

Obs! Giltigt pass behövs tör resan

"'---"':"-':"'-A-n-m-ä~ln-i-n-ga-r-O-C~h-f~ö:-rf:-r":åg-n:-i-ng-a-r:-t"::il::",:' Sennett ST! Nordic l Kurre Ahllund, tfn 019-2674553

KINA - PEKING 10.9-18.9.2001 I resans prls Ineår: - Flyg Helslngfors-Peklng-Helslngfors - Passageraravgifter och flygfältsskatt - Inkvartering i dubbelrum med bad eiler dusch - Helpenslon - program, 5 halvdagsturer och 1 heldagstur med lokalgulde, operakväll Besök på bl.a: - Vlsum tili Klna Sommarpalatset. Förbjudna Staden.

Klneslska Muren, Ming gravarna".

8840,-/per5on

Anmillnlngar och förfrågnlngar: BENNETT BTI NordlclKurre Ahllund

~!~ _- ,~::=-_____________tfu_~ __ 9-_0_19_-2_6_7~ __5_3______~ ~_ Anm, senast den 04,06.2001

12

God Tid 3/2001

Tred je svenska reumadagen:

Reum ans orsaker fortfarande olösta Rörelse- och stödorganens årtionde inJeddes år 2000. Reumaf"örbundet arbetar för vård och rehabilitering. 'fYngdpunkten är lagd på led- och ryggsjukdomar, barnreuma och ledosteoporos.

Vår pian är att få tre nya professurer i ledsjukdomar, ortopedi och fysiatri tili alla centralsjukhus. Forskningen av sjukdomar i rörelse- och stödorgan bör få mera stöd. Detla framförde distriktssekreterare Ann-Charlotte Moisio som en hälsning från Reumaf"örbundet då den tredje svenska reumadagen inJeddes i Helsingfors i mars.

Dagens tema var inflarnmatoriska reumasjukdomar.

Senaste år var fibromyalgi ett ämne som samlade en stor åbörarskara, sade Helsingfors svenskareumaförenings ordförande Gunvor Brettschneider då hon hälsade en talrik skara dellagare välkomna.

Trotsande dagens hal.ka och kaila vindar.

Varifrån kommer reuman?

Ingen veL AtI äldre människor blev styva och plågades av värk med deformerade leder som följd har länge ansetts vara en nästintili ofrånkomlig sjukdom i våra nordiska länder. Kyla och fukt har fått skulden.

Man har också trott på en viss ärftlighet. Åtminstone inom folktron.

Et! faktum är nämligen att vi

inte veI orsakerna tili reuma, sade docent Marianne G ripenber g-Gahrn berg vid den svenska reumadagen.

Ledgångsreumatism har länge ansetts vara en av våra vanligaste folksjukdomar. Ändå är det bara en procent av befolkningen i Finland som har den diagnosen.

En person av Ivätusen insj uknar per år. Den är något vanligare hos kvinnor (1,5 % mot 0,5 % för män).

I aUmänhet får man symptom vid 40-50-års ålder. Vanligast är ledgångsreumatismen vid 70 år.

Sjukdomen börjar smygande i händer och föUer. Känns mest i leder och trampdynor.

Den kan ocksä slä tili akut med olika aUmänsymptom.

Det kan bli svårt att komrna igång på morgonen.

Man känner sig styv. Lederna kan bli ömma och stela tili följd av inflarnmation som samlar ceUer och vätska i dem. Utöver ledsymptomen, som är de vanligaste, kan man råka ut för infIammation i hjärt- eller lungsäck.

Att ställa diagnosen ledgångsreumatism är inte sä Iäti. Vissa kriterier måste uppfyllas och en heI del undersökningar göras. Laboratorieundersökningar, röntgen, ultraljud utöver att läkaren känner på alla leder. Bland de kriterier Marianne Gripenberg-Galtrnberg räknade upp noterade jag bl.a. följande: - morgonstelbet

www,vanhä!<aulPähaJII.nel

VEGETAARI Levande föda, surkål o. övriga syrade grönsaker,Eko-produkter, etegroddsjuice, morotssaft samt andra drycker. glutenfria bakverk m.m

- artrit (Iedinflarnmation) vid tre eiler flere ledorrtråden - fortgående ledinflarnmation i händema - symrnetrisk artrit pä bäda sidorna av kroppen (ex. håda händema eiler båda fötterna - reumaknöl (ofta vid armbägama) - positiv reumafaktor (= protein i kroppen, antikropp bildas) - Tredje svenska reumadagen: Reu mans orsaker fortfarande olöstaröntgenologiska förändringar: Smä hål har frätts i brosk och ben. När de uppstått kvarstår de tyvärr.

Ifall fyra av dessa kriterier finns är det saunolik1 fräga om reumatoid artrit eiler ledgångsreumatism.

Vad kan göras?

En stor förändring bar skett ifråga om medcineringen under de senaste decenniema.

Nu sätter man genast i böIjan in kraftig medicinering. Tidigare var man försiktigare.

Det finns ingen medicin som direkt botar sj ukdomen. Olika antireumatiska läkemedel används i kombination med värkmediciner och annat. Det finns malariamedicin som visat sig effektiv vid reuma. 'fYvärr fiuns det preparat som har hiverkningar, säger Marianne Gripenberg-Gahmberg.

Hon betonar ocksä vikten av patientskolning. Man måste lära sig att leva med sin sjukdom. Fysioterapin är viktig. Kirurgiska ingrepp kan göra livet lättare, som steloperation av någon led, putsningsoperationer eiler att få prote er i t.ex. fingrar eller tår.

Ledgångsreumatism k1assi-

ficeras fortfarande som en aUvarlig sjukdom, men den håller på att bli lindrigare i och med att medicinerna blivit effektivare. Biverkningama är ofta individuella.

Somliga tål dem bra, andra får problem. Vissa mediciner kan höja levervärdena eiler inverka påbeostommen.

Ryggr adsreuma Omkring eo procent av Finlands befolkning lider av ryggradsreuma. Den är vanugare hos män än hos kvinnor.

Förhållandet är att fem män och tre kvinnor kan råka ut för den sjukdomen. Redan vid 20-30 års ålder böIjar den smygande med värk i ländryggen nattetid och inflammationer i de nedre extremitetemas stora leder. Ti li sjukdomen kan ocksä höra besvärliga ögoninflarnmationer, som ligger djupt ocb kräver bjälp av ögonläkare.

Behandlingen beslår av regelhunden motioo och gymnastik, fysioterapi för att rundra ryggen att krokua och bli stel. Medicinerna är en kombination av antiinflarnmatoriska värkpreparat och antireumatiska läkemedel.

Polymyalgi eiler m uskelreuma En rätt vanlig åkomma på äldre dar. Poly betyder många eiler flere. Myalgi betyder muskelsmärlor på f1ere ställen. Det är alltså inflarnmatorisk reuma med symptom frärnst i muskler och blodkärl. Tvä tredjedelar av patientema är kvinnor. Ytterst få är under 50 år.

Symptomen är muskelstelhet och vilrk, ledbesvär och trötthet. Sänkan är k1arl förhöjd (över 40).

Med å1der över 50 och sänka över 40 bru kar diagnosen vara rätt k1ar. Vissa elakartade sjukdomar mäste dock uteslutas. Bebandlingen består av en liten dos cortisonpreparat och behandlingen bör pågå ett par år. Prognosen är i aUmänhet god, likasä rebabiliteringsmöjligheterna och det brukar inte bli följdsjukdomar.

Systemiska domar.

bind vävssj uk-

Bland de reumasjukdomar Marianne Gripenberg-Galtrnberg tog upp - alla kommer inte fram i det här referatetfanns också Sjögrens syndrom. Den hör tili de nyaste sjukdomama inom reumagruppen och drabbar tilI 95 procent kvinnor i å1dem 40-60 år. Symptomen är torra slemhinnor, trötthet, vita fingrar ocb värk i leder och muskler.

Den kan också visa sig som sköldkörtelinflammatioo, magkatarr, njurvägsinflammation eiler blåskatarr. Tili sjukdomsbilden hör utom torra slemhinnor också immunitet (antikroppar) mot kroppens egna vävnader. Sjukdomen kan också föra med sig förändringar i bela organismen (kroppen) ocb inälvoma. Risken för att få Iymfkörtelcancer ökar. Då sjukdomen är som besvärligast måste f1ere specialläkare samarbela. Koppungen tiU sjukdomama kommer sig av att Sjögrens syndrom hör ihop med ledgångsreumatism.

Det är svår1 att leva och existera då alla slemhinnor torkar. Det gälJer inte bara ögon och mun utan också könsorganen, vilket kan vara mycket plågsamt. Jästsvampsinfektioner i såväl mun som slida är

Protesbekymmer?

Välkommen! Tel. 040D-850 911, kökel 09-759 3119

Välkommen tili

specialostarnas affär Juustokauppa Tuula Paalanen Plats 73-75.

Tel. 09-627 323

En obekväm protes i underkäken kan göra livet besvärligt. Men nu kan vi ersätta den rned en fast brokonstruktion p å två veckorl En fastskruvad protes enligt Brå n emark System® kan du få för mindre ä n 40.000 mk, varav sj ukfö rsäkringen ersätter e n stor de l.

B rånemark System® är världe ns rnest kända impl antat - över 750 000 nöjda användare.

Kom till vår rnottagning i City-passagen för att reservera tid, du får gratis information och även en bedömning om implantat är rätt lösning för dig.

Brånemam System®

E. ERIKSSON AB i Gamla Saluballen,Helsingfors tel. 09-660 274, 09- 632 686 • Varmrökt laxfile • Rökt foreU och sik • Skagen Röror • Kräftstjärtsallad

·SiII • Färsk s ik, hei o . filer a d • Färsk tonfisk m.m.

• .

Välkomnal e 09-660274, fax 09-25300420

•••

.

.. ....

c

T

y

At.l<3nd.rsgalan 21 A, 00100 HELSINGFORS, 1. 1. (09) 622 6610 HAMMAS),.ÄÄKÄRlT

TANDLAKARNA

en vanlig följ d av Sjögrens syndrom. Svåra urinvägsinfektioner och inkontinens likasä. Ständig sveda. Nätterna blir oroliga dä man ofta vaknar av urinträngningar.

Kombinationen klirnakterium och Sjögrens syndrom är specieUt besvärligl. Östrogenbrist förstärker och utökar symptomen. De vanliga klimakteriebesvären som sömnlöshet, blodvallningar, depression, panik, trötthet och

Gripenberg-Gallllberg minnesförlust uteblir sällan. Östrogenbehandling säväl i piUerform som för lokal behandling underlättar k1imakteriebesvären. Allmänbesvären måste skölas.

Diagnosen svår atl ställa.

Nålprov från de små spottkörtJama och röntgenbilder av de större hör tiU metoderna. Tändema mäste skÖlas.

Torr muo och nedsatl salivproduktion kan som en otrevlig bieffekt leda tilI att tänderoa tar skada och småningom går sönder.

Bebandlingen sker med bjälp av ögondroppar ocb salvor samt salivpreparat SLEellerLED Ett mångfacetterat syndrom som flere av oss som hörde Marianne Gripenberg-Galtrnbergs föreläsning hittade bos oss själva kallas i dagligt tai oflas! LEO eiler ocks"å SLE. Det beror på om man utgår frän sjukdomens namn på latin eiler pä engelska. På fackspråk beter den systemisk lupus erythematosus. 1 fortsättningen kallar vi den LEO. Den förekommer ocksä mest hos kvinnor. Totalt drabbar den ca 30 personer av 100 000. Den bryter oftast ut redan i 15-25 års ålder.

Symptomen komrner från leder, bud, nj urar och övriga organ. LEO kan vara vilande länge och sedan visa sig på nytt. K1assifikationskrieterierna (varav fyra bör uppfyllas för att man skall vara LEDpatient) är följande: - fjärilsexem (rött utslag på kinderna som kommer och går) - fjällande utslag (diskoid lupus) - överkänslighet för soi (om man inte tåI soi pä somrnaren) ~~~

Gocl Tid

Nytt i korthet

Stig upp, gå och stå!

Dagens unga ligger utsträekta framför datorn. Då när de inte gör det på invalidplats i spärvagn. - Helt fel ställning, säger fysioterapeuten Karin KrogeU, Hon har i över 45 år arbetet med sjuka, bandikappade oeh ä1dre. Själv fyller hon snart 73 år oeh aktivare än någonsin när det gäller att få upp folk ur sjuksängar.

Att stiga upp, sitta, gå oeh stå är viktigast. Det är då man kommurueerar oeh bar kontakter. Då mallligger vilar allting.

Vid reumadagen talade Karin Krogell om postural träning. Et! trällingsprogram som grundar sig helt på tyngdkraftens inverkan på vår kropp oeb på den motståndskraft/energi den aJstrar för att hilla sig upprätt. 1 den posturaja trällingen tas hänsyn tili det myeket komplieerade förbillandet mellan reeeptorer oeh nervbanor, muskler, ögon oeb öron - alIt koordinerat oeh kontrollerat av det eentrala nervsystemet.

Muskulaturens reflektoriskalreaktoriska funktion för baJansen beaktas särskilt i övningarna.

- sår på munnens slemhinna - ledsmärtor eiler svullnad - bjärtsäeks- eiler lungsäeksinflarnmation - njurskador (inflarnmation med äggvita eiler röda blodkroppar i urinenlnjursvikt) - neurologska fynd (huvudvärk, krampanfaJI , psykoser) - förändringar i blodbilden (anemi) - immunologiska fynd (anti DNA-antikroppar) - positiva kärnantikroppar.

Bebandlingen är individuell.

Det finns inget som direkt kan bota LED. Solskydd oeh antiinflamrnatoriska värkmediciner kan bjälpa. MaJariamedicin under lång tid kan ba god effekt. Cytostatika kan användas vid njurfynd.

Solen bör man akta sig för.

Prognosen är numera god.

Man kan leva med LED t.o.m. vid njursvikt.

Medge, bästa läsare, att oekså ru känner igen en del av LED-kriterierna. Det innebär inte att vi alIa skulle få den diagnosen. Del är som att läsa läkarböeker. Då bar man de flesta krämpor det skrivs om. Föreläsrungen var myeket bra oeh informativ.

Ebba Jakobsson

Puttes Camping

Basrörelseförmågan viktig.

Anhörigvårdare kan bli utslagna Karin Krogell

Karin Krogell vid reumadagell i Helsingfors - Börj a. med det igen, uppOm man måste använda Rollatom rullar för sig själv. manar Karin oeh ber oss komma ihåg afrikanska Den kan leda tili onödiga falI- rollator oeb bor på servieehus kvinnor som bär tunga bör- olyekor om man glömt att sätta eiler är intagen på sjukhus är dor på huvudet långa vägar. bromsen på, reser sig ur en stol en hög modell bättre, där man stöder sig på armbågarna i oeb skalI ta i den.

Deras hillning är magnifik.

IstälIet rullar den iväg på upprätt ställning.

KatastrofaJt är att som äldre egen band oeh man falIer. Hubli liggande en längre tid.

Karin krogell såg oekså tili Karin berättar om en av vudet är ofta den kroppsdel sina patienter som bade som då får ta emot stöten. Det att reumadagens deltagare komplieeral benbrott oeh kan bli bjärnskakning, sår som fiek röra sig oeh försöka bitta inte fiek stöda på benet på måste sys oeh en tilItagande sina egna tyngdpunkter. lnte sex månader. Hon var så för- osäkerbet oeb rädsla för att röra alIs så lätt som man tror. stelnad till både kropp oeh sig.

Ebba Jakobsson Kälke med medar är bättre än ben att det var nästan omöjligt att börja stiga upp oeh rollator, säger Karin.

Sådana ser man ibland på röra sig på nytt. sjukhus. Med kälke måste både - Vi vaJde inte de tekniska armar, ben oeb rygg användas. träningsapparaterna som Dessutom är rollatorerna ofta idag står tili förfogande utan för låga. ~ Ryggen blir böjd i vinkel oeb den naturliga vägen.

T1JUS. VUOSIKY~ Att arbeta med bjälp av de man " ligger" bakom roUatorn i ~ · 201 0 en ställnng som motsvarar daenkla rörelsebanor männis~"r~:;ry kokroppen blivil begåvad gens ynglingar framför dator Jo/..moo med samt tyngdkraften. Vi eiler tv. gay oss tid att Iyssna på de enkla rörelserna med koneentration oeb uppmärksamhet, sökande efter baJans först i sittande oeh smållingom i slående slällning.

En dag ropade patienten glatt att hon bittat den tyngdlinjen. Oeb bon kunde gå igen. MAnga steg. Hon behöver stöd, men två oeb en baJv månads daglig rehabilitering öppnade portarna på ny tt tili ett begränsat, men meningsfyllt liv.

Rollatorerna används fel.

Rollatorn anses vara ett myeket bra hjälpmedel om man är ostadig på benen oeh beböver stöd med båda händema.

Karin Krogell är kritisk:

POLAR BILTÄLT

Stugor Cafe & Matservering

av tillverkaren , galvaniserad stålstomme 500 glm 2 presennin_gar i olika slorlekar fr. 1.650,-. Aven torg-,Iager- och väderskyddställ.

Bomarsund , Sund Äland 018-44 016, 44 040

Kyrkvägen, Sjundeå tel. 09-813 al00 Yard. kJ. 7-15

e

VASA Posten böIjar idag bära bern matkassar tili å1dringar i Vasa. SociaJverket oeb posten bar avtalat om alt poslens ebaufförer ska köra bern fardigt paekade matkassar tili en del av hemtjänstens kunder i Vasa.

Omkring 100 ä1dre personer deltar i försökel som inIeds i februari oeh pågår ett haJ vl år.

SociaJverkel bar oekså tidigare använl utomslående leverantörer som leverrerat mat tili å1dringarna. Hem~änsten försöker på det bär sättet ge hemvårdarna mer tid för att sköta om sina kunder.

Posten hämtar matkassarna från en livsmedelsabutik tee gånger i veekan. köpmannen ansvarar för att kassarna paekas med rätt varor. bemtjänstens personaJ skriver köplisloma tilIsarnmans med kunderna HBL 1/22001

Mindre vikt läggs vid muskelstyrkan den råa styrkan ersätts med bättre koneentration oeb koordination i rörelsen. Kunskap om oeh träning av den naturliga andningen bör genomgående till träningssebemat, vilket leder tili avspändbet oeh bättre psykisk balans.

Karin Krogell betonar att det är viktigl att basrörelseförmågan bibehålls.

Med åren förlorar vår kropp en del av sin elstieitet oeh resning.

Det märks t.ex. kring naeke oeh vrister. En bel del kan göras för att lindra besvären. Man skall gå tilIbaka tili det vi lärde oss som små barn helt spontant : Att leva på två ben.

Vi skaJ I koneentrera bela vår krafl tili vår tyngdpunkt.

Som tonåring tränade vi fliekor oss att gå med lelefonkataloger eiler andra tjoeka böeker på huvudel för att få bra håUning.

PolarCom

~/Z001 - 13

-

VÄLKO MMEN! Kajsaniemi9.atan 7, Helsingfors

09-6185 1203

~MUSIK Enkvist larsmo tel. 06-728 1371

Del finns omkring 300 000 anhörigvårdare i Finland men bara en bråkdel av dem åtnjuter stöd för anhörigvård.

Sara drygt 20 000 anbörigvårdare får stöd i dag. Deras ställning varierar myeket i olika delar av landet.

Anhörig- oeh näslåendevårdarnas förening anser att anhörigvårdarna hiller på att bli en ny kategori av utslagna De hotas dessutom av ulbrändhel. för att anhörigvårdaren ska kunna sköta tili exempel sitt ordinarie arbete är hon eiler ban tvungen att ty sig tili tillfållig vårdserviee som antingen är oproportionerligt dyr eiler otillräeklig, påpekar föreningen . i dag sköts omkring 60 000 personer av anböriga iställel för att vårdas pä anstaJt Enligt en utredning som forsknings- ocb utveeklingseentralen för sociaJ- oeb bälsovården (Stakes) bar gjort sparar kommunerna 8 miljarder mark årligen genom delta. Förerungen påpekar att om anhörigvårdarna inle längre orkar fortsätta med vården belyder det att eirka 36 600 patienter är i omedelbart behov av anstaltvård

PNB

Sänkt pensionsskatt önskas UTLANDSFINLÄNDARE Utlandsfinländarna önskar en sänkning av skatten på finländska arbetspensioner som utbetalas utomIands. För närvarande uppbärs en käl1skatt på 35 proeenl. Enligt utlandsfinländarnas pariamenI skulle en skatt på 20-25 proeent motsvara gängse intemationell nivå.

Förslaget överräektes på tisdagen tili statsminister Paavo lipponen (sdp).

Parlamentet, som är en samarbetsorgarusation för finländska orgarusationer i utlandet, uppmärksarnmar också behovet av ä1dreomsorgen på modersmålet. Vidare önskar det en effektivare information om finska medborgares rättigbeter ocb skyldigbeter.

Utlandsfinländarparlamentet inrättades år 1997 oeh leds av finland-sarnfundets ordförande Pertti Paasio (sdp). Över 350 ytlandsfinländska orgarusalioner är medlemmar i parlamentet. i utlandet bor över I miIjon finländare, av vilka eirka 250 000 bar finskt medborgarskap.

PNB

5

ciJ falkhälsan

Förmedling av vikarier tör anhöriga Anhöriga, som hemma vårdar en äldre, sjuk . eiler handikappad person, erbjuds möjlighet ttll ledighet genom Folkhälsans vikarieförmedling .

Vikarierna är tillfälliga ersättare, som kommer hem medan anhöriga tar ledigt. Minim itiden är 3 timmar. Vikarien kan även beställas för en längre tid, t.ex. en hei dag, ett veckoslut eiler en hei vecka . Vikarier finns i huvudstadsregionen, Borg å, Karis, Ekenäs, Aboland och Österbotten .

Närmare information och beställn ing: Huvudstadsregionen och Nyland : Carina Kempe, tfn: 09 - 61585686 Aboland: 80dil Julin, tfn : 02-232 6030 Österbotten: Ann-Charlotte Willför, tfn: 06-320 6000

14 - God Tid 3/2001

Farfar berättar

Därför skall vi älska dagen ... lopgården bälsar gästema väl- med en beskrivDing av det efterlängtade paradiset i Upkomna.

Och långt in på sommarnat- penbarelseboken? ten ackompanjerar glada rop Vägen till paradiset är även menuettens yra inbopp i musi- en smärtomas väg.

Kan vi instämma i Olov Hart- kens värld.

Få var de människor, som, Ingen minns dammet i rian när det hände, i Kristi väg mans maning: "Därför skall vi älska da- eler vardagsmödan på ängen. från Önagården tili Golgata, Men sorgen strödde granris såg paradisvägen danad för gen, fast den sargar oss i sin f6rtvivlan och tröttar oss i sin på vägen från bemgårdens tun en hei mänskligbet. Först när en "slrimma av den kärlek, rasuösa ängslighet? bon mot byn.

Ljuset skall en gång genomJag har sett starka män ner- som går genom väriden får tränga oss som en sång om brutna av smärta efter ende falla in i vår själ," anar vi vänskap." sonens bongång och sett mo- trons hemlighet.

Jag har sett bygden dansa derlösa barn vid öppen grift.

Vi veI, att bonom korset sin sommar. Glada bybor i finns vår innersta längtans folkdräkter på väg frän kyr- Kan vi då älska dagen, fas t mål. kan, där två unga lovaL varan- den sargat oss? Kan det vara 1 sorgens mantel finns ett en tillfaJlighet alt Bibeln bör- kristusmonogram invävt. dra trohe!.

Vajande flaggor vid bröl- jar med en lustgård och slutar Gunnar Levlin "Genom de fagra riken påjorden går vi till paradis med säng." Men kan vi alltid instämma i de orden?

ESBO K:SLATT SJUNDEA

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet

Stor efterfrågan på småhustomter samt mindre egnahemshus, även äidre sam kan saneras. Fastlg-

heten behöver Inte snabbt bli ledig,

Svenska Folkskolans vänner tar emot donationer och testamenren. Föreningen ställer avgiftsfrin sakkunnig hjälp tili f6rfogande vid uppgörande av donationsbrev ocb [estarnenten.

Konfidentieila anbud . Tom Ahlgren

'I!!i' 09-698 3317 även kv./veckoslut fax 09-698 3309 Rätt värdering säker affär

Närmare information ger SFV:s kanslichef Cluistoffer Grönholm td. 09-6844 570

KURIRTJÄNST Me o. mopcdkurircmn leveremr brev, sm4pakct. m.m. dirckllill mOltagarcn under sammn dag.

Vcrksamhctsrodie 80 km fr. Karis Läheltipalvelu Roos lmi

OPTIKER

6!( Stiärn

~

~.'T'SS'

iEI. 1, "\ OYTIK KVRKSLArr

~ "UIlMO

Optlsk speclalaffär

Öppet yard . 7- t7 Tel. 040-590 4870

~

LÄKAR5TATIONER

Karis Läkarcentral

BACKMANS OPTIK

Torggatan 91el. 018-19 226 Marlehamn

Senatorns Köpcenter ~ 09-298 1927

Tel, Q.19-230 161

Efe~,~~~!2~n~9j9

()GONLAKARE TARJA NÄRHI Centralgatan 98 , KARIS ndsbesl. a 019-230 940

Fotvård genom hembesök a 019-2461383, 040-513 6319

ISPECIALTANDTEKNIKERI

.

Carlta Storm-Ståhlberg

K ungsgt1 t.anSllAnEknäs v

I I

e

I

019-246 2670

PEN510NAR5HEM I

Hedvig Sofiah~mmet erbjuder helpen,ion i parkmiljö i Helsingfors. Vänligen ring 09-7538003 vard. kJ. 10-14.

Björknäsgatan 9. Ekenäs

sMÄRToRNA BORT UTAN MEDICIN

(miuemot Missionskyrkan)

Barbro Holmström,

Med NOVAFON.ljudvågor sköler Du bl.a: - Muskel- & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischias m.lI. smärtor • VERKAR NER TILL 6 CM DJUP • 5 ÅRS GARANTl BESTÄLL GRATIS BROSCHYR

Sklnnarbyv. 28 B. 10600 Ekenäs

S NYSTRÖM KB TEL. 019-231 636

IIemtjänst i Helsingfors

FESTrJÄN5T

sällskap O. samtaI • foljeslagare

- äveo smörgåstårtor, tårtor m.m~1 a 040-520 12t8 a lfax Ot9-203 270

Prenumerationskort

POSJ

SIGtFTIGIMU5

~

Ja taek! Jag vW prenumerera på God Tid: .

Adress:

Skieka kupongen tili: God Tid, lndiagatn 1, 00560 Helsingfors

HORIS ••

lO-:'N'NG

En årsprenumeration på God Tid kostar 80 mark för sju nummer per Ar.

I

Jag vili gärna ge God Tid som gAva tili:

5

Adress:

Sänd fakturan tili:

Postnummer:

~L KLI.T~v

1 f< A

F I OLls A...'.... G 0 ~ UTVANDRARE

,

Kerstin Läng, Veikars

Soi-Britt Björkgren, Jakobstad

Else NYQYisl.

Heinlax

1°15

f."" · . . .

R 01" A \( U SI ~ R ..

RIL A's Y RIT RA UM A':'::::::=:::::X:' U

Birger Löfman. Åbo

R Y TT A R Efij R \)

A D A MIE T TlI. I TA N E ~O s cAl L M 6 T O. R \ 511 ~ 0 N II L L A T EL \ N\STAD\A.!iil!:.1 NAI-. ERM.a ~O~ETTI5\ NNELAG~OR.I AN (RE~RAiloDÖRloL"OI'lII NGA K(E 5 S]ö D E i~T 'A G"Kj't>: R ~G ET A~ T EB./A D...!-O ~N GIM 0 Z ARI N J E ::U~fl-. 1 .s 1"< 1 G A _ •• • • -

E

Vinnare i Postkortsktysset 2/01

P A-I N ö T K R E A T U R/K E N N E "C

R.I \

Postnummer:

Adress:

AVAN2IRY~OY KA NA D~S-rAD ARAlRETSINA DELE:GAllDEL

Y~IONEGAIAO RTAIM 1 N5PEL]1 D~TIE6~L\L2.0 RK6NO~1 5AL

Narnn:

Narnn:

B.

~ L D A RI6 ROD A RA 5R E NIO N PII-<

A S P~PO RTAR '~RIMÄRKE~E K u R I R ERI R E V

KHYSS

Postnummer:

_~~

'-f~o1}V'"

I

I

Nu öppet året om ! ~Bröllop*F6deIsedagar*Fester*Catering etc. ~I ------------------~

• Prensentkolt

Gröna kudden

Namn:

Henrik

I vid Raseborgs sIoti, te!. 019-234 015

Tidsb. k1. 9-13. 040-720 7754

* uppköp o. ärenden * matlagning • veckostädning m.m. g 09-278 4979

arbetet vilade. Ett yrke som idag fallit i glömska är täckstickandet. Ä ven med detta var monnor ofta sysselsatt.

Ibland satt de mittemot varandra och sydde, ofta invecklade mönster, om det var ett fintäcke . Kanske skuUe det bli en gåva tili ett brudpar? Tili ett fintäcke användes vii bomuU som fyUDing och tili etl vardagstäcke grä Osökt inställer sig frågan.

Varför höU de på med allt som de gjorde? Var det för att de inte kunde vara sysslolösa, eUer, var det för att få en liten inkomst utöver den sytning som de fick? Möjligen Var det en kombination av bägge.

På väggen framför mig hänger deras ponrätt och om j ag tittar upp möts våra blickar. Och visst går tankarna tiU tider som varit, positiva och goda minnen från 30 och 40-talet välver fram .

I SLOTI'SIiNEIiTENS STUGA

ansiktsvård med Ella Bache-produkter.

* Grundfotvård • Vaxning Marja-Liisa Laine

HEMTJÄNST

I

Nu hämtar monnor in en rätt stor hög, både fårgade och icke fårgade. Binder ihop ett visst antal med ett snöre ock faster fast i spiskroken. Nu börjar det egentliga arbetet att f1äta en 8-10 cm bred fl äta.

Vart efter växer flätan tili en ansenlig längd och jag minns att hon mätte med alnen och koUade hur mycket som fattades av den behövliga mängden.

Hon visste nog hur många alnar som det åtgick av den gula naturfårgade och de röda och gröna flätoma. . Nu vidtager arbetet med att sy ihop materialet tili i vaoliga fall en halvmänelik matta.

Den innersta delen skulJe vara ofårgad liksom den ytlersta o~h längsta biten. 1 övrigt fick fantasin placera de andra fårgem a ifall kunden icke hade egoa önslcningar. Det hände ihland att tiden blev knapp.

Flera ville ihland ha en ny dörrmatta tili julen. Nu träder morfar in med -sitt kunnande. !-Jan som varit timmennan och segelmakare under 14 år på segelskutor, kan bamera nål och tråd. Med vana och skicklighet växer en för ett hem ett bruksföremål fram.

En för nutida förhållanden enkel sak men dä något nytt atl sätta på golvet i stugan.

Alltid var det någonting som var på gång i mina morföräldrars hem. Det var nog endast vid större helger som

r------------------,

Kosmelolog. specialsjukskötare

grundfotvårdare

Jorma Alatalo

~

!4!

* Ansikts- O. special-

FOTVÄRD

8

@

BELLA

IZI

KARIS, KOpmansgalan 4

Centralgatan 98 , Karis Tel 019-230940

I

Allmlinläkare o. spccialläkare

1~I~JiJJI~!IJ~1

tIISYl'~rp • • Karls Optlk

Kosmetolog- och fotvårdstjänst

Högbcrgsg. 5-7 g 019-236 967

&!~tr .. PlJ1

III1I11I1

En årligen återkommande sysselsättning på 30 och 40talet var sävtagningen, När höet var inkön i ladoma, men innan säden stod mogen skulle säven tasoTillsammans fick vi syskon bära upp på land den säv som våra föräldrar skördade.

Säven breddes ut på ängen för torkning. Var vädret varmt med starkt solsken fordrade säven att den ofta behövde vändas för att inte torka för snabbt ocb bli skör. Blev det regn när den låg tili tork flyttades den i skydd. Om valten kom p ä icke fårdigt torkad säv fick de mörk'<l fl äckar som senare missfårgade den fårdiga produkten. När den fick en gu l vacker fårg lagrades' den under lak tilIs den skuUe användas.

Det är nu som min mormor tar över med silt hantverk. 1 vaIje hem faons då för tiden sävmattor och att tläta mattor var hon en mästare, en bland flere andra mattflätare i vår by.

1 bandeln faons en viss son fårg, röd och grön. Färgen säldes i fingerborgsmått. Denna blandades i vatten dock icke i kokande vatten. Säven fick sedan ligga i blöt i blandDingen tilIs de fått den önskade fårgen.

Stina Björkman, Gerknäs

Vi fick in 378 ktysslösningar, grattis tili alla fem vinnarel

God Tid 3/%001 -15

2001

16

God Tid

~/%OOI

:::-- - - - - - , r - - - - - - - - - - - - - - ., , - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ,

TUPLAPOTKU Sparkcykel

Blommor Jör alla tillfdllen: i suitt, kruha, plantering- vachert arrangerat!

Kruhor och gdvoartihlar m. m.

Karis Cykelcentral

Gustav Wasas gala 2. Ekenäs

L._-'-==='--_ _ _ _ _ _ _ _-' L _ _ __

I I I I I I I

-="'-___-====-___---' l! _

1E1VdE1Vl;U1flCdE

I Ta kon takt, så går vi tillsammans I igenom Ditt fö rsäkringsskydd !

'EfNU~ _ I Esp!:n~~;~2~~' 6~~GO I ~~ g~2S::::: I ~ LOKALFÖRSÄKRlNG Vi her Hengös bästa ruml 1 .... n1irnuLl~ iJig ~~~:~~~=~~~~ ~~~;~. I Gästhemmet

____ _

_ _e~~J~I~~

_..J L._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _WWW __._s_ff_.fi_l..J

Folkhälsan fyller 80 år

t<

Med skidor, sparkstötting, roddbåt och cykel minst 20 kilometer per dag rörde sig Folkbälsans hälsosystrar för att hindra spädbamsdödlighet och tuberkulos. Året var 1921 och professor Ossian Schauman hade tilisammans med en rad framslående rorskare grundat en unik institution: en blandning av medborgar- och expertorganisation där taoken var att kombinera seriös forskniog med praktiskt hälsoarbete.

Samfundet Folkbälsan fick sin börjao och det har gått 80 år sedan dess.

Jubileumsåret firas i arbetets tecken och erbjuder bland annat aUmänheten en serie Studia Generalia föreläsningar under hela året Våra 10kaJföreningar vili utrnana varandra och göra sig

synliga genom en budkavle som inIeds vid jubileumsfesten den 16 mars i Helsingfors universitets solennitetssal och avslutas vid Folkhälsanrörelsens storfest "Hela Hälsan" i Vörä i september.

Festtalare vid jubileumsfesten 16 mars var professor Albert de la ChapeUe och professor Mats Brommels.

Statsmaktens hälsning framfördes av social- och hälsovårdsminister Maija Perho.

Dalby gård, Ossian Schaurnans sommarparadis vid Bodom träsk i Esbo med sin intemationeUt berömda mönsterträdgård har restaurerats och öppnas officieUt i augusti som kursgård.

Jubileumssymbolen med orden "Folkhälsan i rörelse 80 år" berättar något om Folkhälsans verksarnhetsideologi; vi är i ständig rörelse för att möta nya utrnaningar, utveckla oss

själv kvalitativt samt räcka ut en band åt dem som behöver hjälpen mest.

Forskningsenheten utveckJas De största utrnaningarna under de närmaste åren är att ytterligare förstärka kopplingen meUan forskning och vård enligt våra grundares intentioner. Folkhälsan utvecklar sin forskningsenhet som denna vår flyttar tili det gigantiska forskningscentret Biomedicum i Helsingfors på Mejlans sjukhusomräde och bygger ut nätet av senior- och hälsoaktivitetsbus i hela Svenskftnland. 1dag finns enheter i Helsingfors och Korsholm, inom en snar framtid i Borgå och Mariehamn. Preliminära förhandJingar har förts med intressegrupper pä flera andra orter. Samfundets koncentration tili huvudstadsregionen i sin egenskap av serviceproducenl är därmed bruten.

Frivilligarbete och språköar Folkhälsanrörelsen finns i hela Svensk:finland; frivilligarbetet utgör vid sidan av serviceproduktionen organisationens ryggrad och substans.

Verksarnheten i de 102 lokala Folkhälsanföreningarna fungerar helt självständigt, men koordineras och stöds av fyra landskapsföreningar i Ny-

land, Österbotten, Åboland och på Åland.

En del av de lokala föreningarna är lika gamJa som Samfundet Folkhälsan - iden var ju från första böIjan att skapa ett nätverk av hälsofrämjande enheter i hela Svensk:finland. De nyaste föreningarna fungerar som svenska språköar på finska orter där föräldrarna vili erbjuda sina barn ett svenskspråkigt kulturarv. Där vili Folkhälsan finnas med som hjälp och stöd. Exempel pä dylika föreningar är Folkhälsan i Reso och StKarins i Åboland samt Träskända, Hyvinge och Tusby i Nyland. Folkhälsan upprätthåller också språkbadsdaghem och sommarläger för språkbadselever.

1 dag har Samfundet Folkhälsan knappt 1000 anställda och 15.000 medlemmar. Ordförande för Samfundet Folkhälsan är professor Mats Brommels och VD är Mikael Ingberg. På landskapsföreningarnas och lokalföreningarnas lönelistor finns drygt 200 personer.

Verksarnheten finansieras genom att sälja ~änster tili siat och kommuner, genom bidrag från Penningautomatföreningen ocb olika stiftelser samt genom medel från två stora insamlingar - Lucia och Majblomman. Dessa inbringar tiIIsammans närmare en rniIjon mark för specifika pä förhand bestärnda projekt samt för loka! Folkhälsanverksamhet typ sim- ocb livräddningsundervisning samt trafikfostran och friskvård.

Exempel på Folkbälsans verksamhet i dag: Babysim, babyrytrnik, knattesim-och gymnastik, sim- och livräddningsundervisning, utbildning av babysimhandJe-

Kvalitetsfönster och balkongdörrar frän Nordens ledande tillverkare • Mättbeställning. enligt kundens önskemäl • Totalservice; helhetsansvar för leveransen

handlar, R-k1osker, banker och pcstkontor

• Säde produkt och montering som garantiarbete Lokal ropresontant Johan Emrotsson (018) 12 573 ollor rlng gratis 0800·933 63

Telegramtjänst en 020212

HJÄRTSTIFfELSEN (09) 752 7521

ÖS'fERBY lNDUS'fRlOMRÅDE

r,:t.:..I~IiIIr'oOtNVID TENAlAVÄGEN I EKENÄS,

10620 HÖG8ACKA

Byggnadsaffär

L. Lindqvist Kb mobil tel. Stefan 040·587 8646 mobiltel. Lars 0400486 780 Fax 019·241 2665, vid Cylindergränd

Hannes Victorzon

lndividuellt anpassade stödforlller upprättluiller de äldres fu nktionsjörlllåga och trygga boendet i eget helll, lIlen när vårdboet växer kan fo lkhä/san ulöka servicetjänstema lIled t.ex. service eiler gruppboende i seniorhus, hellltjänst, helllsjukvård, anhörigvård och rekreation. dare och simlärare, dagvård, eftermiddagsvård, barnskydd, barnhem för utländska ungdomar, sommarläger för barn och barnfamiljer, sommarbarnsverksarnhet för stadsbarn, flyktingcentral , habilitering av handikappade barn, avlastuing för handikappade barns föräldrar, anpassningskurser för barn med handikapp eIler kroniska sjukdomar, barnspråksforskning samt språkträningsprogram för barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter, tonårspolikliniker, lågtröskelmottagningar för ungdomar, drogförebyggande program, äventyrspedagogik för ungdomar och företag, ~ejgrup­ per, pappagrupper, föräldrakurser, stöd åt föräldrar samt andra vuxna som arbetar med ungdomar, prirnärvård, hemläkare, hemvård, hemsjukvård, rehabilitering för vuxna,

motion, kostupplysning, infotek med specialkunskap inom social- och hälsovården, kullUr och hälsa, samJevnadssarnt farniljerådgivning ocb terapi, utbildning, kursverksarnhet, kongresser, seniorakademi, serviceboende för äldre och handikappade, stöd och avlastning för anhörigvårdare, dagklubb för dementa, semester för pensionärer, reminiscensprogram för personer med minnesstörningar, genetisk upplysning åt famiJ jer med ärftliga sjukdomar, forskning i genetik, nutrition och cancer, sjukvårdsadministration, folksj ukdomar samt friskvård.

Mera information i Tidningen F olkbälsan som u!kommer 6 gånger per år samt på Folkhälsans web-sidor: www.rolkbalsan.fi.

God Tid nr. 4 utkommer den 8 maj Material senast den 26 apri l * God Tid nr. 5 utkommer den II september material senast den 30.8

Kupongerbjudande • endast för God Tids läSare!.

, l'

DanCulie· Jätt~

Till branschen hörande arbeten. Ädelträjörsäljning.

Maskingränd 4, tel. 019-241 4158

rulltårta ~ 450 9 ",<S!-'l.

Transportaff är

Oy A. V. Westerholm Ab Linj et rafik Hangö - Helsingfors

e 019-241 4070, fax 019-241 3465

9

~

I kraH 27.3 ·21.4.2001

SUPERSPAR