God Tid 4/2001

Studentrosen just du viii IJe finns hos

BURettmaRaren Central\!. 82.10300 Karis. tel/fax 019-232

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr4

666

14.05.2001

Årgång 29

PRESENTERAR

Robert Wells

Köp biljett nu!

,

(publ ikinsläpp kl. 18.001.-t ...· , ...

...,.,.

Biljetter: Biljettjänst (hela landell, Bookcenter·Karis, Shell·Karis, Jerry's Musik·Ekenäs, Tias Bokhandel-Hangö, Luckan-Helsingfors, LuckanlGrand-Borgå VUxna 195; I bam.95r

Nordea-

Vasaesplanaden J8, Vasa

Vaclcra lcvinnliga lcläder forjust dig!

Tel.

TUPLAPOTKU

Spar"c3l"el från

055!

~ KarU ~@ C~keleentral e 019-230 529, Köpmansg. 21

Idag är det bra att tala 'o m i morgon.

Bålskjul, 'örråd, garagen förmånligt, direkt från tillverkaren! _ Fä rdiga träele me nt - Husen levereras kompletta med allt matelial - Ritninga r ingår - Trans port direkt hem från fabli ken Lä mpliga även sam båtskjul - 10 olika storlekar - RING OSSI

l.Iff!llf§ ~([JJ S

68800 KAllby 06.7667922 gsm 0400·560 744 kv. 06-723 5429

När du sparar en hundralapp eller mer varje mAnad på et! särskilt kanto, växer sparkapitalet nästan oförmärkt. Varje morgon är du lite förmögnare än igår.

Kom tili Merita Bank och teckna et! sparavta!. Med pengar på banken kan du se frarn emot glada dagar, både här hernma och ute i stora väriden. SparkapitaJet öppnar även mÖjligheten att bli Stamkund eller Nyckelkund.

Mer ;nfon1lation uin Merila Banks Klmdtjäust, tftl 0200 5000 ("Ia) mA'lfre kJ. 8-20 ocll www....erita.ji

Merita

2 God Tid 4/%001

Våra resurser VI VET! Pensionärernas stora kollektiv är en väldig databank, som innehåller myeket kunskap oeh erfarenhet. Del skall vi vara medvetna om, oeh oekså slolta över att vara med i den stora kunskapsbas, som berör det som vari t, liksom oekså det som nu är.

Men det här betyder även en ansvar för att föra vetandet vidare tili yngre generationer, för samhöri ghetens skull oeh för att stärka de ungas rötter oeb

I tiden yeket av det som händer inom vårt samhälle i dag drabbar socialpolitiken.

Del mesta handlar om pengar. En av de många som betraktat utveeklingstrendema är doeent Raija Sulkanen som i sin bok "Suu nnanm uutos 1990-1uvun sosiaalipoliittinen reformi Suomessa" hävdar att reformen baserar sig dels på alla sparåtgärder som vidtagits under åren dels på omstruktureringar.

Man har, som vi alla vet kuri t ner på den offentliga sektorns ekonomi oeh gell mera u trymme åt marknadskrafterna. Men så har oeksä de soeiala Ulgifternas andel av nationalinkomsten sjunki t från 34% (1 994) till 24 % (1998) - på grund av en god ekononlisk till väx t samt sparätgärder inom den offentliga sektorn. Av EU-Iändema är det bara Irland, Spanien, Grekland oeh Portugal som är efter oss.

Under åren 1991-1998 sparade man inom social politikens sektorer ea 32,S mrd mk medan man utanför soeialpolitiken sparade 14,0 mrd mk. Pensionärerna minns myeket väl, att de beslut som fattades mellan 1994 oeh 1996 drabbade dem särskilt hårt.

M

själ vmedvetande. Det är intressant all se hur populär t.ex . gamla general Adolf Ehrnrooth är bland de unga. Vi skall ta vara på möjligheterna lill kontakloeh gemenskap mellan ge neralionerna.

Alla behöve r vi varandra.

VI KAN! Bland oss "gamla" (=ett ärenamn som Merete Mazzarella vW använda för oss) finns väldigt myeket kunnande oeh många olika färdigheter, som oekså beböver noteras, synas oeb använ-

Det finn s one kligen många skrämmande drag i vårt samhäl le. Kommunema kämpar sin egen hopplösa kamp för att klara av de lagstadgade uppgiftem a inom soeial- oeh hälsovården. Oeh tänk, att allt della har skeu under en ekonomisk uppgångsperiod. Vad kommer all hända nu måntro när ekonomin sviJ.:t ar? De små korri geringar som har &jorts för pensionärerna de sena te åren är som droppar i havet. Osökt går tankarna tili alla lägpensionstagare oeh tilI den kommunala äldreomsorgen. Det finns kl yftor oeh kontraster i samhället som växer trots bl.a. pensionärsorganisationernas upprepade påminnelser tili beslutsfatta-

mao t! hurudant samhäUe vill Sampo-ehefen Björn Wahlroos egentligen ha? Vi kan kanske dra oss till minnes au han för någon månad sedan råkade i kollisionskurs med faekföreningsrörelsen genom alt påstå att det egentligen är faeket som är orsaken tili ekonomiska svårigheter i vårt land! Reaktionerna från faeket Iät inte vänta på sig oeh Wahlroos fiek göra sin Canossa-resa över "Låogabron" för att förklara vad han avsåg med detta.

Oeh nu är han Ule i spalterna igen. Nu skrämmer han upp pensionärerna - både de nuvarande oeh de blivande med att påstå att pells;ollssyslemel kommer atl göra konkurs seilasI år 2025-2030. Detta enligt Hbl den 24.4. Hans tankar om att slopa det nuvarande pensionssystemet känner vi ju tili fTån tidigare. Waltlroos talade härom dagen på ett seminarium för plaeerare arrangerat av Sampo oeh Hbl. Ja, hur ser samhället UI genom Waltlroos' glasögon? De starka oeh de rika blir alJt starkare oeh alJt rikare oeb de fattiga oeh svaga allt fattigare oeh svagare. Vi skall minnas, att Björn Waltlroos idag leder

E

das. Det gäller både ledarskaps- oeb organisationstalanger i pensionäfsföreningarna eiler inom andra samhällsaktiviteter, oeh därutöver en bred skala av praktiskt kunnande som tar sig olika uttryek.

Kanske vi en dag behöver en "mässa" eiler utstäl lning som visar fram resultaten av de "gamlas" färdigbeler.

Men oekså utan en synlig manifestation vet vi att många insatser görs av pensionärerna i sin omgivning. Där visar vi att vi är en resurs för samhäUsgemenskapen.

VI GÖR! När man tar del av statistik över pensionärsföreningarnas aktiviteter blir det tydligt hur myeket som händer oeh sker ibland oss, men mot bakgrunden av allt vårt velande oeh kunnande kunde det ju vara ännu mera.

Det finn s ju sedan alla äldre, eiler "gamla" , i pensionsålder, som ännu inte är med i våra led. Dem skal I vi få med i våra föreningar för att kunna ta tili vara oeksä deras vetande oeb

Sampo-koneernen eiler f.d.

Leonia Banken oeh Försäkringsbolaget Sampo. et finn s ingenting så ne gativt att det inte medför något positivt. I depressionens oeh inbesparingarnas kölvalten uppslod de kommunala äldreråden. Anlalet äldreråd har ökat kraftigt oeh är nu uppe i ISO. 1 alJt n er kommuner har äldreråden fätt stalus av remissorgan, någOl som oekså borde noteras i lagstiftningen. 1 vissa kommuner har den kommunala tjänstemannaledningen uppskattat rädens arbete myeket högt. T.ex . i Kervo stad är stadsdirektören viceordförande för rådet oeh utöver honom är tre andra ledande tjänstemän medlemmar i rådet. Dessutom har detla äldreråd fätt i uppgift all utarbeta ett äldrepolitiskt program för staden.

Vi, inom den finlandssvenska pensionärsrörelsen kan vara mycket stolta över den utveeklingen, stolta över Ulla Gyllenbergs oeh Svenska Pensionärsförbundets initiativ i tiden till grundande av äldreråd, något som oekså offentlig&jorts i media.

Dessutom koronler SPF i samarbete med Kommunförbundet alldeles i dagarna ut med en ha1ldbok om äldreråde1ls arbele. Äras den som äras bör; eldsjälen bakom förbundets äldrerådssträvanden är utan tvivel förbundets första vieeordförande Valborg Louhisto.

Det är oekså hon som har stått för handboksarbetet från förbundets sida.

Thek VaI borg ! Ditt arbete för oeh inom pensionärsrörelsen bär frukt.

D

Lili-Ann Junell-Kousa verksamhetsledare

kunnande. Med f1e ra medlemmar får våra uttalanden i akruella frågor oell våra kontakter med beslutsfattare på olika nivåer en större tyngd oeh betydelse.

Ebbas kolumn

VI HAR alltså många olika resurser att använda i vår egen krets oeh i den vidare Vi samhäUsgemenskapen. utgör oekså en betydande ekonomisk resurs med vår köpkraft. AlIt fri skare oeh mera aktiva pensionärer konsumerar varor oeh produkter som man tidigare trodde var endast för yngre köpare.

Vi har oekså möjligheter oeh resurser att stärka vårt eget pensionärsförbunds försöljningsgrad från nuvarande ea. femtio proeent. Det kan vi göra genom att få f1era medlemmar oeh en högre oeh mera verkligbetsnära storlek på vår medlemsavgift. Då stärker vi både föreningarnas verksamhet oeb förbundets möjligheter att enligt sladgarna stöda lokalföreningarna.

Håkan Hellberg

I

b,and har jag känslan att jag blir tjatig när det gäl ler svenskan, vårt modersmål.

Senast skrev jag om rätten all bli begänad pä svenska inför svenska dagen i november.

Nu är det akruellt igen i oeh med Folktingets session som försiggiek veekan efter påsk i Marieharnn.

Det var en session som fiek god publieitet inte minst av att Republikens President Talja Halonen var där och som den första någonsin i sitt ämbete öppnade en Folktingssession.

Hon framhöll, villeet hon gjorde redan som ung jurist inom faekföreningsrörelsen, att hon önskar att finlandssvenskarna skulle låta landets majoritet, de som har finska som modersmål , att få öva upp sin svenska med oss. Varför låter vi inte våra grannar, butikskunder vi träffar valje dag oeh många andra atl få tala svenska med oss. Vi finlandssvenskar, särskilt vi som bor i regioner där det mest talas finska, har myeket där vi borde täoka om oeh lära oss bölja samtal på svenska.

Vid folktingssessonen var en av de aktuella frågorna våra larmcentraler.

De eentraler som berör regioner med belt enspråkigt svensk befolkning. Det gäller alJtsä det allmänna numret ) 12 tili landets alla larmcentraler. För fyra-fem år sedan gäUde det ännu inom kommunerna. Nu gäUer det inom regionerna. 1 tidningen Västra Nyland ingiek nyligen en sorglustig insändare om en bjortkroek i regionen. För att få hjälp oeb meddela om kroeken ringde de som befann sig i bilen dessbättre oskadda - tili nödnurnret ) 12. Den som svarade talade givetvis enbart finska. Bilens svenskspråkiga ehauför stod på sig

oeh bad om att få en person som bebärskade svenska i telefon. En ny person dök upp, försökte på svenska, men kunde inte förstå ordet " hjort". Kanske hade det gått bättre om det varit en älgkroek. Det tog sin tid innan det kunde redas ut. Nu giek samtalet till nödnurnret 11 2 till Esbo, som är centralort för hela Västnyland. Om de som kroekat bade kunnat nå nödcentralen eiler polisen på närrnare hålJ bade det säkert sparat tid, irritation över onödiga språksvrårigbeter oeb myeket annat. Östnylands 112 hörtill Vanda. Det bände mig själv 31 augusti år 2000, när mitl barndomshem, min mammas stuga hemsöktes av inbrottsguvar, attjag inte kom tili poHsen i Borgå utan tilI helt finskspråkig personal i Vanda. Tiden var efter kl 2) en lördagskväU. Den som svarade på finska på min svenska anmälan, då jag förvånat undrade hur jag inte harnnat hos potisen i Borgå Ulan i Vanda, sade att borgåpolisen kanske kan ryeka ut " om det är absolut nödvändigt".

Vi tyekte atl det var nödvändigl. Men hela anmälningsoperationen tog närmare en timme mot omrkring 20

minuter för en utryeknig frän Borgå som det fungerade förut.

På folktingsmötet var det aktuella att detta system också skulle införas i Österbotten.

Med centraler i Karleby (GamJakarlebylKokkola) oeh Vasa. loch för sig tvåspråkiga orter. Men med många enspråkigt svenska invångare i kommuner med svensk majoritet.

För egen del vågar jag inte täoka hur del hade slutat om Olin nu 92-åriga mamma, enspråkigt svensk oeh med nedsat! hörsel bade kunnat bli förslådd på nr )) 2 om hon själv försökt ringa upp efter inbrottet. Eiler om hon behövt ambulans eller hjälp av annat slag.

Vi måste se tili att 112- nödnumren - betjänas av språkkunoigt folk. Snart är det inte längre fråga om bara finska och sveska. Finland böljar få alJt f1ere invandrare. Det kan vid nödcentralerna behövas folk som kan göra sig förstådda utöver den givetvis obligatoriska engelskan oekså på de slÖrsta invandrargruppernas språk.

Ex. ryska, estniska oeb somaJiska.

E bba Jakobsson

Allt går igen ...

Den God Tid ni, bästa läsare, nu bläddrar i är förhoppningsvis nr 4/200 1. Senaste God Tid, som kom ut 27.3.

2001 , saknade nummer på första sidan.

Där borde ba stått nr 3. Datum fanns i alJa fall.

Underteeknad ber om ursäkt. Jag kan knappast skylla på atl jag är nyböljare i tidningssammanhang, fastän jag är det när det gäUer God Tids redaktionsarbete med den nya tekniken. Det är nämJigen nästan på dagen 28 år sedan exakt samma sak hände mig. Det gäUde nygrundade tidningen Folkförsäkringens (numera FPA-bladets) allra första nummer i månadsskiftet mars-april 1973 .

Tidningen kom ut i stor upplaga, men ettan saknades på första sidan .

AlIt går igen!

Skön vår oeb sommar!

Ebba Jakobsson i redaktionen

Firma Guy Wikström Försäljning och service i Västnyland Ekenäs, Västerby 019-241 2930, GSM 0400-476 735, fax 019-2411033

e

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr4

SPF

t=~

14.05.2001

Ärgång 29

Den blomstertid nu kommer . • • Allergikernas svåra tid är här Tänk att det fanns ~n tid I?är man kunde njuta ,!-vyårens grönska, somrnarens blommor och gräs utan att explo~era 1 nysnmgar och hosta samudigt som ögonen rinner ocb sväller iaen.

Plocka konvalJer ocb ~gs~l0Jlll1?-.or att ha i vas~r inomhus. Ligga isolen, åka båt f saltstänk ocb soI ul:a.J? a~~ va;a kladd 1 langarmat ocb beltåckande. Sova med öpp'et fönster. Klippa gräs ocb pyssla 1 tradgarden. Det mesta som bör den nordiska somrnaren tIli. Istä~et får vi ta antihistami~ , s~örja in rodnande och fjällande budpartier med receI?tbelagda speclalsalvor och finna oss 1 att mte längre vara solbrända ocb fräscha. Vi som bör fill den explosionsartat växande gruppen allergiker. egreppet al lergi är Den ganska ny tt. första utredningen om hösnuva blev klar 1987 i Finland. De som deltog i den undersökningen var inte sädana som idag mest plågas av alJergier. Det var närmast bokdarnm de mädde i1la avo Många av dem var studerande ocb forskare. 1 någon form har vi dock haft allergier lika länge som mänskligheten funnits, sade övetläkare Tari Haabtela vid HUCS hud- och allergisjukhus i Helsingfors vid en information om pollenallergier. Efter andra världskrigel har allergibenägenheten ökat explosionsartat.

Vi bär alla pä dolda allergianlag, men det måste bända något för att symptomen

B

skall komma fram . Dä sjukdomen visat sig första gängen får man räkna med att den förvärras ocb att man får dras med den äterstoden av livet.

Under de senaste tj ugo åren har astrnan ökat med 20 procent. Samtidigt bar dock bebovet av vård pä sjukhus ocb dödsfallen minskat med 75 procent under samma tid.

Det beror pä att medicinema utvecklats ocb bli vit bättre. Överdriven hygien en orsak Människans immunförsvarssystem bar förändrats radikall, sade Tari Haahtela. miljön har utsatts för stora förmed ändringar börjande svedjebräDningen för flere hundra år sedan och indusrrialiseringen. Luften förorenas

av indusrriutsläpp, avgaser, damm och mycket annat.

Enligt Haahtela har luftföroreningarna gjort pollenkomen mindre. De tränger lättare genom slemhinnoma. AlIergier handlar alltsä om förändringar i miljön som människans immunförsvar reagerar starkt pä. Vår hygien med antibakteriella tvättmedel och överdri ven desinficering av vår närmaste rniljö har ocksä medverkat tili utvecklingen.

Vi kan inte bo i glasskäp, underströk Tari Haahtela.

Björken och bilen allergikernas värsta tiender Björken hör tili F inlands naturliga flora, men den har spritt sig onormalt mycket tilI följ d av svedjebränning och uthuggning pä barrträdens

bekostnad, sade Haahtela.

Björken växer snabbt och är den största boven bland växtema när det gäller allergier.

För närvarande har omkring 15 procent av alla unga vuxna symptom pä björkpollenallergi.

Redan i med.let av april blommar alen redan ända upp tili Uleäborg och björken tili Jyväskylä-trakten. - Man börjar alltid vården utgäende frän björken, dä någon börjar visa allergiska reaktioner, sade Haahtela. 1 allmänhet reagerar björkallergikema direkt ocksä pä al, vide, gräbo ocb andra gräsarter. Dessutom skall man se upp med nötter.

Dessbättre blir det inte lika mycket björkpollen i år som senaste år. Men bJomningen varar länge och björkpollen

ligger kvar i naturen längt efterät.

V åren är den värsta tiden.

Utöver pollen är det i synnerhet i städer ocb tätorter mycket damm. Dä vårsolen börjar skina sker det vissa kemiska processer tillsammans med avgaser - särskilt dieselavgaser.

Kombinationen damm och avgaser plus pollen gör allergirisken tre gånger stÖITe. Hur är det med vär a husdjur?

Det blir allt vanligare att vi reagerar för våra kära husdjur.

- Vanligast är hund- och kattallergier, säger Tari Haahtela.

Det är problematislet då del tar tid innan man börjar rea-

G

lergier sä bar vi kanske gätt för längt när det gälJer bygieDen beträffande livsmedel.

Problemet är att gränserna har öppnats. Vi har vant oss vid att matvaror fraktas över alla gränser - och med .dem följer dä och dä virus ocb bakterier, säger Nina-Lis. Finland hör tili de mest försiktiga ländema i bela världen. Prov tas av alla importerade Ii vsmedel.

Det är inte bara i England man bränner upp köttprodukter. - Det har hänt med kalkoner frän England, vilka dä de kom tili Finland bara hade med sig en kortfattad papperslapp om att de inte innehiller saJmonella. Ingenting annat. De brändes.

AlIt levsmedel som kornmer frän andra länder mäste registreras. Senaste år fanns det 65 fall i Finland där åtgärder mäste vidtas. - Helsingfors- Vanda flygfålt, där fÖITäden av flygimporterat finn s följer man med särskilt noga. - Första stälJet där den importerade lasten öppnas är särskilt viktig, päpekar NinaLis. Det händer att det kommer längtradare med lastbät från mellaneuropa, där man

föredrar att lasten lossas i nä- Skräcken for kött en fara gon annan barnn än Helsing- fOr lantbrukets näringar fors där kontrollen är nog- De första sjukdomsfallen tilI grann. Detsarnma kan gälJa följ d av nötkött inträffade i flygfrakt.

England 1996. Men redan under ni ttonhundratalets förSe upp med de österländska sta år började man känna tili restaurangerna bakterier ocb att de kunde föVi har de senaste två decen- rekomma i kÖtl, som inte var niema fätt en heI del österländ- tiJlräckligt saltat, kökt eiler ska restauranger i Finland. An- stekt. Gifter och kemikalier talet ökar stänrligt. De har gott blev man medveten om pä rykte. Maten anses väl lagad. femtiotalet. Likaså kvicksilKöttet genomstekt. Ingen fara vero Tili sjuttiotalet hör fårgför matförgifrningar. - Här är ärnnen och sträIning.

Nina-Lis beredd att sl ä häI på Grillandet är senare tiders päen myt och kanske göra mänga fund . Liksom att äta köttet österländska restaurangägare rätt. Tartarbiff - nägot underocb -anstälJda ledsna. - Finfli- tecknad sj älv är mycket svag sat höos- eiler annat fägelkött för. - .Själv skulle jag inte frän Kina, Thailand eiler l apaa idag, trots att jag ocksll gillar importeras som sädant. Ofutst röda biffar och rätt kött, beav restaurangägama själva. stälJa tartarbiff på restaurang, Fåglarna kan ha haft saJmonel- säger Nina-Lis. En annan sak la m.m. Där hjälper det i regel är att själ v välja ut en köttbit inte ens att förvara köttet i frys vid någon av de fä köttdiskar en längre tid . Man kan fä smit- vi ännu har i saluhallar och varuhus och be att fä den ta ändä.

Det bänder att livsmedel frän mald. Dä vet man vad man får ett land inte tas emot i ett an- och om man äter den samma nat (Iät oss säga europeiska kväll borde det inte vara nägot land). Ett tredje land kan ta att oroa sig för. Förutsatt att emot dem. Ett exempel är det garanteras att köttet är infranska räkor, som blev för- hemskt och fårskt. bjudna i Holland. De innehöll Dagens miljömedvetna ungstafylokocker. Men de säIdes dom har i allt bögre grad blivit vegetarianer eiler rent av vevidare tili ett tredje land.

Joris. p å sid 20

Läs mer om ...

Vad vågar vi äta? alna kosjukan, muloch klövsjukan är aktuella- vågar vi äta nötkött? Våra mest älskade basvaror korv och malet kött - kan de plötsligt ha blivit hälsovädliga? Broilem kan sprida salmonella, det vet vi sedan nägra år tilibaka. Likasä att strörnmingen och annan fisk innehiller kvicksilver. Utländska grönsaker kan vara besprutade. Inbemska tomatodlingar botas av en ny pest. Ocb hur vet vi att EKO-produkter verkligen är giftfria? Hur överlevde folk fÖIT i värIden utan datumstämplar, innehillsdeklarationer, plast- ocb vakuumförpackningar? Utan kylskåp och fry sar. Utan noggrann livsmedelskontroll Man levde mera isolerat och mera sunt fÖIT, säger NinaLis Mäki-Petäys, stadsveterinär i Vanda. Bakteriema kom inte åt att spridas i och med att man inte reste så mycket. VaJje gård ocb varje farniJj hade sin egen bakterieflora. Hygienen skötte man med bastubad en gäng i veckan, däremellan var det inte sä noga med annat än att tvätta ansikte och händer.

Likaväl som när det gälJer al-

gera om man skaffat sig en ny familjemedJem. Hundallergi kan läta vänta pä sig upp tili fem år. Med katt visar det sig snabbare . 1 regel redan efter ett år. Bäddat för tragerlier i bamfamiljer där man alltid kommer tili en punlet dä det tjatas om husdjur. Atl läta testa familjemedJemmama innan man skaffar sig husdjur är inte realistiskt. De flesta har kunnat umglls med andras keldjur utan problem, men det är helt annat att göra det dygnet runt inom hemmets väggar.

Att leva med ett par kattor eIler en stor länghärig hund i en stadslägenhet är något helt

ganer. Det sistnärnnda innebär att man inte äter protein av nägot slag, medan man som vegetarian kan fä äta ägg och vissa mjölkprodukter samt fisk. Veganers bam har under de senaste åren börjat fä bristsjukdomar som förekom under våra senaste krig.

T.ex . rakitis- engelska sjukan.

Radikalast har våra matvanor ändrats när det gäller fett. Via korv av olika slag får vi ändä i oss en heI del fett. Och fmländarna är ett korvälskande folk. Vi.rus i importerat kött lever längre - ocksll i frys ju fetare det är, päpekar NinaLis. Hamburgarna frän Sverige Pizzor och bamburgare har i hög grad slagit ut vår gamJa husmanskost. De stora hamproduleter burgerkedjomas behöver vi inte oroa oss f6r, säger Nina-Lis. De biffama kommer frän Sverige, liksom största delen av det nötkött vi importerar. Det rör sig om tio procent De österländska restaurangemas direktimporterade flisade köttprodukter vamades här redan för.

Jorts. på sid 20

Euro sid 7 Föreningarnas verksamhet sid 16SPF:s verksamhet hösten 2001 sid 12-13 Med icinersättningarna ändras de närmaste åren sid 19 Aagot Ljung och Trädgårdsmässan sid 22

4 God Tid 4/2001.

Sommar, sommar, sommar. •• KUNGÖRELSE Önskar medlem alt något ärende skaIJ LaS upp på höstmölel i Vasa den 8 november 200 1, bör detla skriftligen anmälas tili styrelsen senaSI den 31 juli 2001. § 12 i forb undets sladgar.

r- ~-------------' SPF-

KALENDER 2002

SPFare! Nu är del dags atl beställa kalender för år 2002 - årel då SPF fy ller 30 år.

Beaktande medlemmarnas önskemål innehåller fickkalendern fcirutom de vanliga dags- ocb veckouppslagen 16 sidor lext om SPF, faktasidor om pensionspolitik, Finlandskarta i farg, euroinformation och en lös adressbok. Pärmen är blå med forbundets logo och logo fOr SPF 30-år. Vi strävar tili att leverera SPF kalendern i månadsskiftet sepl-oktober Pris: 40 mk, foreningama en provision på 7 mkJ kalender Beställningen av SPF-kalendern å r 2002 insändes senast den 15.9.01 Förening: _________________________________

Namn: _________________________________

Adress: ___________________________________

Tfu ______________________________

Antal ___ _ _ __

Beställningen sänds tili: Svenska Pensionärsförbundetr.f. SPF Indiagatan J, 00560 Helsingfors tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 epost: kartsliet@spfpension.fi L _________________ _

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

.

KANSLI !~ Indiagatan 1, 00560 Helsingfors ~ Besökslid: vardagar kl. 10--14.

~

Verksamhetsledare: UIi·Ann Junell-Kousa, Tfn 09·7288 8212, GSM 050-5114 208 Fax: 09-7288 8215.

Kanslisekreterare: Marianne Sandell: 09·7288 820.

Kanslist: Asa Barman SPF:s bankkonto: Sparbanken Aktia 405511-41177 Leonia: 800012-1203958

KANSLIET ÄR ST ÄNGT u nder tiden 2-29 juli Kl ubbslag från so/relsens möle den 21.3.2001 - verksarnhetsberättelsen och bokslutet fO r år 2000 god kändes enhälligt - ordforande redogjorde fOr intressebeva kningsfrågor som tagits upp i AU - Ebba Jakobsson anställdes som redaktör fOr God Tid nr30cb4 - AV fick i uppgift atl utreda möjligbeter och konsekvenser fOr atl utöka antalet nummer av God Tid - AV bereder informatörsfrågan - styrelsen tillsatle etl redaktionsråd for God Tid bestående av P-H Nyman, Ebba Jakobsson, Carin Åminne, Birgitta Jernva ll-Ingman, BöIje Sidbäck ocb verksarnhetsledaren. Styrelsen återkornrner tili fors laget om instruktioner - tillsatles medlemsvärvningsgrupp bestående av Marita Granholm, Kyrkslätt (forts.), Sten Lindholm, Träsk ända (ny), Sven-Erik Wester, Närpes (forts .), Per Thomasfolk (ombudsman, Vasa), verksarnhetsledaren - beslöts atl ur Hellströms fond utbeta la 10 stipendier å 800 mk ocb ur Wegelius fond 4 stipendier å 800 mk - ti llsatles en arbetsgrupp for revidering av forbundets stadgar bestående av fOrbundsordrorande, 1 ocb II viceordforande samt verksarnhetsledaren - tillsatles en arbetsgrupp fOr planeringen av forbundets 30-års jubileurnsår 2002 beslående av Rainer Nordström, Håkan Hellberg, Valborg Louhisto, Per Tbomasfolk, verksarnhetsledaren - verksarnhetsledaren redogjorde fOr samarbetsprojektet med Eläkeliitlo "Tarinatupa-Samtalscafe". Svensk språkig utbildning fOr 10 SPF-medlemmar som vi II bli ledare for Samtalscafe anordnas den 26.9- 1.10.2001 på Lehmiranta i Bjärnå. Kursen är avgiftsfri, fOrbun det ersätler självriskandelen 300 mklperson, fOreningama betalar deltagamas resekostnader - ordfOrande redogjorde for VANNES ocb VENKs verksambet - skriften "Tio budord fOr god vård ocb bebandling av åldringama" (övers. från fInska) konstaterades vara belarnrad med mänga språkfel. OrdfOrande kontaktar Paula Kokkonen, of for Föreningen for Mental Hälsa angående den svenska översättni ngen - brev från Trivselklubben i Strömfors om önskemål att anordna två ordforandekonfe-renser istället fOr en.

Styrelsen beslöt enhälligt att en konferens bålls även i fortsättningen. Verksarnhetsledaren besvarar brevet - Oy Arabianranta sanerar sin fasad . Förbundsstyrelsen fOreslår for bolagsstämman att ett 10-årigt Iän måtte upptas fOr att forbundets mänatliga ande l hålls inom rimliga gränser - nästa samrnanträde bålls den 15 maj klo 10 pä Folkhälsans Selliorhus Förbundslidningen godliA

Ansvarig utgivare: VL Lili-Ann Junell-Kousa I redaktionen : Ebba Jakobsson och Asa Barman Adress: Indiagalan 1, 00560 Helsingfors, tfn 09-72 888 210

Vi hoppas på varmt och vackert väder och tillönskar alla våra medlemmar och God Tid läsare en skön sommar!

Svenska Pensionärsförbundet rJ. S PF Vånnötel den 18.4.2001 i Helsingfors

UTTALANDE Ett strategiskt program för ä1drepolitiken tilI varje kommun!

Social- ocb bälsovårdsmollisteriet förutsätter att varje kommun uppgör ett ä1drepolitiskt program. Enligt uppgifter frän STAKES har ca 200 kommuner i vårt land något slags ä1drepolitiskt program. i allt för mänga faIJ begränsar sig programmen uteslutande tili social- och hälsovårdsservice med betolling på ä1dreomsorg och vård, som om åldrandet automatiskt innebär sjukdomar och de åldrande människorna därmed en belastning för samrnhället. Äldrepolitik inbegriper samtliga centrala sarnhällsornråden ss. arbetsliv och utkomst, hälsa och funktionsförmåga, boende och livsmiljö, utbildning och kultur, social- ocb hälsovård samt social samverkan och delaktighet. pensionspolitik, bostadspolitik, sambällsplanering, miljö- och kulturfrågor, social- ocb bälsovårdsservice, livslängt lärande ocb fardigheler ia tt dra nytta av den nya informationsteknologin är det mest centrala för människor i alla åldrar.

Etl heltäckande äldrepolitiskt strategiprogram med tillhörande handlingsplan, som inbegriper alla dessa funktioner och som ser den äldre befolkningen som en resurs är det bästa sättet på vilket ohälsa hos åldrande människor kan förebyggas.

Sve nska Pensionärsförbundets vårmöte vädjar tili förtroendevalda och tjänsteinnebavare i kommunerna om art under innevarande år uppdatera och vidare utveckla förefintlig äldrepolitiskt prograam, eller att uppgöra ett ä ldrepolitiskt strategiprogram som inkluderar samtliga centrala samhällsområden och som fastställer de olika förvaltningsorganens ansvar vid verkställandet av programmet.

Svenska Pensionäraförbundet r.f. SPF Ytterligare information: Verksambetsledare Lili-Ann Junell-Kousa

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon och besökslid kl. 10--14

Annonser: F:ma GärdeVBarbro Höglund-Fredriksson, 10640 Dragsvik Tfn 019-2415397, Gsm 040-5133 773, lelefax: 019-241 5390 Annonspris: 8,-/spmm, 2-färg 9,-/spmm, 4-färg 11 ,-/ spmm. ISSN 0359-8969. Moms 0%.

Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

Ombudsman: Per Thomasfolk Tfn 06-317 9070, Gsm 050-5575 389, fax 06-317 9128 Dlstriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

www.spfpension.fi

God Tid 4/%001

5

Vårmötet diskuterade ekonomiska förutsättningar V

ärmötet godkände styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut för år 2000 samt beviljade de redovisningsskyldiga . ansvarfriheI. Förbundets styrelse och personaI gavs en eloge för verksamhetens goda resultat.

Resultaträkningen visar, efter en reservering med tanke på nödvändig kommande sanering av fårbundets lokalitet, mk ett överskott om 7544,00.

Siffrorna om de 76 medlemsföreningamas olika verksarnhetsformer och deltagarantal visar, att föreningarna bedriver en aktiv ocb mängsidig verksarnhet.

Siffran angående antalet deltagare visar en tydlig ökning från föregående är. Föreningarnas månadsmöten, kulturoch klubbaktiviteter, fester och motionsaktiviteter var de mest besökta (3 410 mötesO.a. tillfillen med inalles 115 900 deltagare). Under året anordnades sammanlagt 28 regionala evenemang med ca 4200 deltagare.

FÖRDElNING AV INKOMSTER 2000

Fördelning av utgifter år 2000 per medlem (mark) Pensionärssamlingar 16,67 41 ,32 GOD TID Varuformedling 3,19 PersonaI 61,46 Förvaltning 4,17 Övriga fasta kostnader 19,51 Semesterverksambet 7,57 Räntekostnader 0,69 Avskrivningar 2,22 Reserveringar 6 25 163,06

FOtvallnlng, rinlekostnader. avskrtvnlngar,

,.%

Medlemsavgiftar

~~--& D'~~

pmdo"k~~lIng ~~g::::~

V~~

Personal.

,.%

=K~

~

5%

~Rese;e.;ngar

l'

A ~p""Ion.~mllng"

~

10%

6vrIga inkomal8f

'"

GodTId

Deltagaravgifter

Fördelning av inkomster år 2000 per medJem (mark) Deltagaravgifler 17,85 Resekommission 3,82 GOD TID (annonser) 30,90 Varuformedling 6,04 Medlemsavgifter 25,00 PAF-understöd 77,71 Övriga understöd 222 och Intäkter 163,54

Håkall HelliLerg och Lili-AIIII JUllell-Kousa Verksarnhetsledarens detaljerade presentation av utgifter och inkomster per medlem under är 2000 angivna i mark var mycket belysande, likaså den procentuella fördelningen av utgifter per verksarnbetsområde och fordelningen av intäl,ter frän olika båll:

FÖROElNING AV UTFGIFTER 2000

Med redogörelserna ovan som utgångspunkt diskuterade vårmötet förutsättningarna för att fårbundet skall kunna svara mot de utmaningar som utvecklingen av förbundets intressebevakande funktion ocb organisationsverksarnhet ställer nu ocb i framtiden.

Penningautomatföreningens understöd var en forutsättning för det goda verksarnbetsresultatet. Emellertid kommer förbundets versamhetsunderstöd inte att stiga enligt Penningautomatföreningens längtidsplan för finansieringen av organisationerna.

Den ekonomiska rörelsefrihe-

,,%

2.%

ten är begränsad och ekonomin tål inga större ökningar på utgiftssidan, inte heller bortfall av inkomster. År 2000 kunde man med den egoa finansieringen täcka 53 % av utgifterna mOI 39 % föregående år. Förbundets egen ekonomiska verksambet fär således allt större betydelse. Med andra ord fär närmast medlemsavgiftens storIek stor betydelse for hur förbundel kan verka i framtiden. Att tänka sig en omfängsrikare produktförrnedling är otänkbart med nuvarande personalstyrka.

Förbundet samarbetar med Eläkeliitto bl.a. inom projektet "Tarinatupa" där förbundet bidrar med en rnindre svenskspråkig del "Samtalscafe".

Avsikten är att utbilda ledare för Samtalscafeer, sarnlingsocb diskussionsplatser för ensamma pensionärer.

Projektet förverkligas för SPFs del under är 2001. Penningautomatföreningen har gett medel for projektet.

Samarbetet med landets finskspråkiga riksomfattande pen s ionärsorgan i sati o ner fortsätter (7 forbund). Ett ingående informationsutbyte har inletts med Eläkkeensaajien Keskusliitto EKL. Förbundet bar också regelbundna kontakter med svenska riksdagsledamöter. Pensionärernas intressebevakning på kommunal ni vä sker dels genom medlemskap i kom-

Bjärkas Gård *lnkvartering *matservering (gruppe,) *dam- o. herrfriscring *bastu. Tel. 02-427 011

~ ~;;~~~~

Bjärkas Krukmakcri, 02-427 013

'l!!l' 02-423 146 fax 02-423 246

HILL

Fördelaktigt mat- och övernatlningsställe ror grupper.

Endasl en/igl jörllOndsbeställningar. Välkomna!

HORSBÄCK ",\\\\- market EKENÄS, Västanbygränd e 019-241 6920

Västanfjänlsv.6555, Väsumfjllrd

RESTAURANT FISKARS

Öppet kl. 10-22 A-rättigheter 90 platser i salen Kabinettocb

Sanningen ligger någonstans rnitt emellan, sade Merete Mazzarella. Hon talade om gamJa människors ensambet och berättade att ett utlyst projekt fo r att aktivera och sysselsätta gamla människor inte fick några deltagare.

Cafå Edvard

Vmbar Terrass vid farsen

Cafe med sött och sali hembakal IlIItugg.

10470 FISKARS FINLAND Tel&lax 019-237 045

Kopparsmedjan

restauranthill@kolumbus.fi

naliserade, tyckte Merete Mazzarella. Antingen är man for gammal eiler Wr ung för att få vara med, sade bon. Skönlitteraturen ger kunskap om åldrande. Hon rekommenderade Tove Janssons Sommarboken, en klarsynt ocb varm bok.

Merete Mazzarella fLlosoferade kring 'konsten art bli gammaI'

1 sitt anförande på värmötet sade Merete Mazzarella att Konsten att bli gammal ' borde läras.

Hur u.!'pfattar vi ordet gammal ? Ar det något vi är rädda för? Hon hänvisade tiJl Sverige där 65-äringar är 'yngre äldre', 75-äringar 'ä1dre " ocb 85-åringar ' ä1dre ä1dre'. Vad betyder uttrycket 'gammal och vis' ?

Hon kom in på vär identitet som finlandssvenskar, det ambivalenta i den starka sociala kontrollen som i yngre är väckte motsatta känslor samtidigt. An efter man blir ä1dre betyder det att man är finlandssvensk en tryggbet: Man vet att de man umgäs med kommer på ens begravning och man kommer att gä på deras begravning'. Arnbivalent är att åldrandet å ena sidan skal l vara 'en enda fest' och å andra sidan uppfattar man ' med nödvändighet att ä1dre människor är sj uka och ensamma'.

Görall och Ulla Björkmall Stereorypbilderna av gamJa människor är många.

Den ledsammaste är alt gamla kvinnor ansetts vara häxor - skräckinjagande. Vi bar den hulda tanten, den magra tanten som snäser och fräser och snälla berrar.

Merete Mazzarella lanserade begreppet aktivitetsterror:

Det blev inle någon egentlig dialog meIlan Merete Mazzarella och publiken p.g.a. tidsbrist.

Kommentarerna kan sammanfattas som att oavsett hur gammal man är, är man den man alltid har varit i sitt innersta: Jag är jag - en unik person.

Aktivitet förutsätts for att man skall bli accepterad.

Som pensionär bör man få göra som man vili, sade hon.

Vai borg Louhisto

Pensionärerna är inte en homogen grupp, alla lever och handlar inte lika. Gamla människor är på något sätt margi-

Brusaby SommarhoteU i Kimito centmm, öppel 1.6-31.7 Lägenheter på 3-4 rum med gemensam WC och dusch. Bastu!

Övernattniog + frukost

150 mklperson

Välkommenl 25700 Kimito e 02-421944, fa>< 02-423665

Dragsfjärds pensionat KuJia, 25870 Drngsfjiird - Tel. och fax 02-42 4553 • Lunch • Övemattningar, helpension och B.rättigbeter • Stugor, badstrand och fIskeriittigheter • Husvagnsplatser, vandrarhoteU • SommargaUeri.

konferensutrymme

Öppet alla dagar!

Säljes bl.a. hembakal bröd, hantverk, lantbruksprodukter m.m. Välkommenf

munala ä1dreråd, dels direkta kontakter med kommunala beslutsfattare och tjänsteinnehavare.

Vårmötel gjorde ett uttalande om vikten av att vaIje kommun har ett äldrepolitiskt strategiprogram som beaktar alla sarnhällsområden och som fastställer de olika förvaltningsorganens ansvar när prograrnmet fastställs. Uttalandet är publicerat pä annat ställe i detta nummer av GT.

Pensionat Saga

ÖNSKAS KÖPA: Vi är Intresserade av antika möbler t. ex. stolar, speglar, bord. byråer och skåp .

Mahogny eiler målade. Även takkronor i kristall eiler brons intesserar.

Hembesök i Nyland under sommaren.

Tel/fax: 09-260 0613 eiler 040-5247773

Jc/udman8 1(!7{(j./18t1W/'tdet

• Hembakat bröd och husmanskost • Lunch rrån stAende bord • För grupper enligt överenskommelse • Öppet Aret om!

Jungfrustigen I 0 B. 00 I 40 Helsingfors

Tel. 02465 1409 - 21660 Nagu

www.schulmananbque5.fi

Resandehem ocb pcnsionat

6

God Tid 4/ 2001

Åländska 60 + inom hälso- och sjukvård: en upplevelse Lustagård av Mirjam Öberg Hundra skratt är billigare än tio minuter på gym. Uttryck som" rund och god" och"fet och frodig" ger en känsla av ett hälsoproblem. Men om någon är "skrattsjuk" tänker man däremot på en glad, humoristisk och frisk person. Skrattet börjar med att något av våra sinnesorgan stimuleras. Vi hör och ser något roligt. Så ökas produktionen av sk. "aktiveringshormoner"och man kan säga atl skrartet ger oss invärtes massage sarntidigt som muskelanspänningen och avslappningen påverkas.Om vi vili förebygga sj ukdomar, är det ett sätt, art vi fy ller oss med positiva känslor via gIädje, humor och skratt. Så säger producenten May FIodin i Lustagårds programblad.

Inom projektet KullUr i vår- hälsovårdare oeh av samma den har Åland varit först i ålderskJass som de andra.

Finland när det gällt att produeera något pä svenska. - Vi spelar för folk pä vårdinPensionerade hälsovårdama rättningar, men inte bara på oeb barnmorskorna Solveig pensionärshem, säger May Komrnunema har Schönberg oeh Meta Tapani- Flodin. nen spelar de tvä rollema om kontaktat oss för olika tiUstäJldamema som tyeker att de ningar. Publiken har varit stor borde banta. Produeent är oeh blandad. Senast, före May Flodin, likaså tidigare Ålands Vänner i Helsingfors, häl ovårdare, men dessutom spelade vi på svenska för en med en myeket gedigen bak- helt finsk publik i äboländska grund i landskapsstyrelsen - Reso. Det här är en fattigden åländska riksdagen, bl.a. mansteater. Vi har inga pengsom viee lantråd. Miljam ar. Vår föreställning som tar Öberg är författaren som jag en timrne kostar I 500 mk. Vi tidigare närnnde. Oeksä hon har spelat Lustagård nästan 60

Damem a på Lustagård tackar för sig. Fråll vällster Elsa (Solveig Scl!öllberg), producelltell May Flodill ocl! A lexalldra (Meta TapaIl illeII). Elsa oel! A lexalldra skrudade i varalldras jestkläder.

Vad är det som får medelålders kvinns att söka sig ti\l badinrättningar oeh bälsoinstitut om man inte remitteras dit av läkare. 1 allmänhet beror det på art vi tycker att vi borde banta. Kanske det inte alls är så mänga kilon utöver den rena trivselvikten. Vi som vuxit upp med kolorerad veekopress, där det först står om idealvikter oeb bästa banmingsmetoder, järnfört med följande uppslags förföriska festmiddagar med (eeept som dryper av smör oeh grädde, vi har dessbättre äntligen bJivit vuxna. Närmar man sig de sextio så kan man unna sig art strunta i de råden. Låt oss få vara vad vi viiI. Jag vet vad jag talar om.

Af 1978 blev jag ständig medlem i Viktväktama.

Istället för att gå ned planerade l5 kilo bantade iag av bara farten drygt 22. Roligt var det. Aldrig i mitt liv som frodigt bam oeh tonåring hade jag tidigare - nu var jag 36 år - kommit in i slimmade skjortor nr 36 oeh t.o.m. jeans nr 34 B. Normalt hade jag varit 40-42. Folk kände inte igen mig pII gatan. En hei! ny upplevelse. Den närmaste släkten som i allmänhet delade in folk i feta (kvinnfolk över 50 kg) oeb magra allt som var magrare än sll, hade tili en början svårt att finna sig. Jag såg "tärd" ut hette det.

Karlfolk med mage hade pondus. De var inte feta.

Långt senare har min foma trivselvikt kommi! tillbaka.

Då jag var som mest nedbantad ledde det ti\l att jag blev gravid oeh sedermera under kompUeerade omständigheter satte ett bam till väriden 1979. Jag giek upp ytterst litet oeh var omedelbart efter nedkomsten ti\l baka inom ramen för Viktväkta.1l1as ideal vikt. Tiden därefter, trots att jag efter tre månader giek tillbaka i heltidsjobb, ledde tili att jag inte vaIje vecka orkade g1\ på Viktväktarnas nog sä nyttiga oeh - får atl kunna genomföra prograrnrnet - helt nödvändiga kontroll vaIje veeka. Då har man vissa kJoekslag, går in oeh ställer sig i en kö tili en stor våg. Den regelbundna kontrollen gör att man kJarar det oeh håller sig i skinnet.

gänger. Den föregående föreställningen Bänken ungefår lika mänga gånger. Hundra skratt är biIJigare än tio minuter på ett modems gym, säger May. Ett smittande skratt kan man endast bota med en stor skrattsalva. Humor är läkande - en av Guds gävor tiIJ människan. Vi skal l komma ihåg den spontant skrattande tväåring vi alla bar inom oss.

Två 6nlandssvenska banta nde damer delar rum Pä en helt finskspräkig hälsoinrättning känd för sina bantningsprogram är de enda svenskspräkiga kundema Alexandra från Bulevarden i Helsingfors oeh Elsa frän Åland. Alexandra har ert adligt narnn oeh bar sökt sig tili hälsoinstitutet för att banta bort nägra små bilringar frän ryggen. Orsaken är att hon försöker komma i en fin festkJänning då hennes make blivit bjuden tili presidentens bal, med henne som följeslagare.

Elsa konstaterar att del enda som har starntavia hemma hos dem på Åland är korna.

Så säger hon art hon snarkar, för andra nattliga oljud oeh måste på wc minst två gånger per natt.

Damerna kornrner överens om att sova på golvet i var sin vrå oeh att dela ru mmet med det kJädstreek Elsa hade med sig.

Kursen börjar med mental träning för rumskarnratema ti llsammans. - Varför, undrar Elsa. Jag som ingenting har ätit sedan jag for med nattbåten. Tänk om jag somnar avo Oeh jag är hungrig. Hur månne gubben kJarar sig? De skall börja fasta. Alexandra komrner med två glas vatten.-Bli vän med ditt vattenglas, säger hon. - Tvi, säger Elsa. Det smakar ilJa! Jag tyeker om att laga god mat.

Gräddsåser oeh kinuskitårtor.

Steker i smör. Älskar varma smörgåsar ...

Alexandra drömmer om praliner, tyskt öl oeh Drambui.

Båda enas orr1 att det är oändligt myeket roligare art gå upp i vikt än att gå ned. - r aila fall lovar jag att sluta äta upp all mat barnbamen lärnnar på tallrikama, säger Elsa. Medan Alexandra gör sig i ordning för natten, vilket är en omständlig procedur smugglar Elsa fmm ett smörgåspaket.

Ett helt svartbröd oeh skinka som Anton palva!. Alexandra häpnar. Men Elsa fårkJarar frankt att hon inte kommit tiIJ hälsohem för art gräva sin gray med tändema. Hon delar med sig oeh Alexandra drar fram en f1as ka rödvin ur bagaget. De har belt trevligt under sirt syndafall.

E lsa anpassar sig Alexandra sover oeh ägnar sedan motionstiden åt apparalU-

~~ ~ y.r

,.--"~ I \

' . .

~~ co

;;'

-

I

i ren i gymrnet. Välklädd oeh välsminkad. Elsa stiger upp vid femtiden som hon är van.

Bekantar sig med omgivningama oeh får f1ere art tala svenska med henne. Kombinerar motionsrundan med blåbärsploekning oeh manligt säl lskap. Kommer överens med kökspersonalen om syltkokning för att få med sig bären hem.

Alexandra är chockerad över E Isas manliga bekantskaperen av de två manJiga gästema pII hälsohemmet. Veekan går oeh sista kvällen närmar sig.

01\ skall det bli avslutningsfest med program. Damema kommer överens om art kJä ut sig i varandras festkläder.

Elsa i blond loekperu k, pärlor oeh "liten svart". Alexandra i Martha-kJänning oeh med håret sedesarnt bakätstruket i husmorsfrisyr. Då avslöjar Elsa art hon ko mmit tili bälsohemmet av samma orsak som Alexandra. Skillnaden är atl det är bon som är bjuden tilI presidenten, inte hennes

man. Marthornas festklänning skall hon ha på sig då.

Därför hälsoveekan.

De åländska damema uppträdde i slutet av mars i Helsingfors inför föreningen Ålands Vänner. Föreställningen gjorde enorm sueee.

May Flodill presellterar Lustagård itlför Å lallds Vällller i Helsillgfors.

Det skrattades så att alla närvarandes liv förlängdes. KulIUr i vården när den är som bäst.

Ebba Jakobsson

Tindrande teatertiljor "Don Herlers teaterartiklar har varit en källa till glädje oeh inspiration, hans sätt att skriva teaterreeensioner är myeket orgineUt oeh personligt, han kan konsten art beskriva oeh IUtta pä ovanJigt träffande adjektiv oeh epitet.

En teaterkritiker bör vara en upplyst åskådare som för tidni ngsläsama beskriver det som hände på en specieU teater en speciell kväll . Detla har varit Don Herlers ledstjärna finjändsk teater tili fromma art sprida glädje oeh upplysning" .

Så bär kommenterar Svenska

Teatems ehef Lars Svedberg mängårige teaterkritikem Don Herlers bok "Tindrande teatertiljor" på bokens bakpärm. Herler gay ut boken på eget förlag år 2000, med stöd av Svenska Kulturfonden. skri ver r förordet författaren:"Drygt etthundra aftonslUnder i Helsingfors, i Svenska Finland oeh utrikes. åren 1957- 1993.

SlIväl svenska som finska yrkesseener, samt amatörteatrar. Ä ven inhemska oeh utländska gästspel, revyer, kabareer oeb narrspel. Samt en nypa teatergnabb. Tindrande teaterti ljor är en bok för alla teaterintresserade oeb al la

Don Herler bar skrivit teater i Mänga tidningar: Åland, SydÖsterbotten, Österbottningen, Björneborgs Tidning, Tarnrnerfors Aftonblad, Hangötidningen, MeUan-Nyland, Landsbygdens Folk, Öriket; Österbottniska Posten, Kristinestads Tidning oeh Nya Kristinestads Tidning samt Nya Hangö.

Boken ger årliga översikter av författarens teaterupplevelser. Den innehåller oekså elt omfattande personregister.

Bland Don Herlers favori tregissörer oeb skådespelare kan närnnas: regissören Mimi Pollak, Stockholm, Finländska skädespelare: Axel Slangus, den främste finland svenske karaktärstolkaren genom tidema. Seenens gentleman

V älkommen tiU Kristina

Innestället vid havet Trivsamt strandhotell med

Stortorget 1, 64100 KRISllNESTAD Tel. 06-22 1 2555, fax 06-221 3250

Leo Golowin, vilken var en mästare i att anl ägga masker.

Gustav WikJund, en av Finlands karaktärsskådespelare av toppkvalitet. Ingrid "Kulan" Söderblom mångsidig både pä seenen oeh bakom den. Oeb den som i tiden sett Elsa Nyström oeh Valdemar Wohlström i farten förgäter dem inte i bast. Ödet ville art glada Signe Liljeberg inte bann fll stora roUer. Oeh Ivar Rosenblad, vilken fröjdat pubJiken i roUer med bäde bumor oeh karaktär hann ej fira sin konsmärsjubileum förrän han inträdde i pensionäremas långa led".

Boken upplivar säkert många glada minnen för teaterintresserade.

Akademiska bokhandeln säljer den tili priset 120 mk.. Förfartarenl förl äggaren säljer den till förmånspriset 50 mk. Adressen är: Don Herler, Smörblommevägen 6 0 72, 00930 Helsingfors. Luekan i G1aspalatsen, Helsingfors säljer den oekså tiU förmänspris.

E bba J a kobsson

God Tid 4/ Z001 - 7

Euroinformationen koncentreras tili slutet av året Under de första veckorna 2002 ersätts mark och penni med euro och cent i medborgarnas plånböcker. myndigheterna börj ar informera om euron i god tid men tyngdpunkten Ligger på bösten. För euroinformationen i Finland på myndigbetsnivå svarar finansrninisteriet, Europeiska unionen, Konsumentverket ocb Finlands Bank.

Också den privata sektorn informerar sina kunder om övergången tili euro. n'igt en n y~g:n utf~rd opmlOnsmatmng am nar medborgarna först i höst börja lära sig mer om euron. Hittills har 38 % av finl ändam a överhu vudtaget inte övat sig i att räkna om priser i mark tili euro eiler vice versa. Omkring hälften bar någo n gang gjort det.

De dubbla prisangivelsem a har 37 % av finländarn a tittat på mycket ofta eiler ganska ofta, medan 63 % gjort det mycket sällan e iler ganska Att lära sig sälJan. prisem a i e uro tycke r dock 60 % att är myc ket lätt eiler ganska Iän .

E

Det största problemet med övergången tili euro anser finJ ändarna är svårigbeten att bedöma om prisem a är förmän liga eiler höga (3 1 % av de inrervjuade) . En annan sak som fi nländarna (23 %) oroar sig för är hur de skall lära sig känna igen de nya sedJarna ocb mynten .

Eurokursen och utgivningsdatum för euron kände man väl tili. Kursen var bekant för 73 % (svaren varierade mellan 5,90 och 6 mk), ocb rentav 92 % visste att sedlar och mynt i euro sätts i omlopp vid början av 2002.

Cirka 60 % av frn.Jändarna har tänkt sig all gå tili banken e fter årss kiftet för all väx la mark tiU euro. Omkring 30 % vet att de t går att göra slut pä mark och penni' också i affarema. Att euron införs vid börj an av nästa år accepteras av 60 % av fm ländarna.

Resultaten baseras på en intervjuundersökning med I 0 13 personer utförd av Taloustutkimus i slutet av januari. Målgruppen var invänare i Finland i äJdem 15-75 år med undantag för Åland.

Euron kommer Den informationskampanj om euron som finansm.i.n.isteriet och Europeiska unione n finansierar ti li hälften var går snart in i sin livligaste faso Detta projekt frän 1998 går nu under nantnet Euron kommer. Syftet är all på ett enkelt och tydligt säll ge medborgarna information om hur det rent praktiskt går tili när euron införs inom olika livsområden. Målet är att

Kilen - ett

mark byts ut mot euro så svarar pä [ragor frän allmänsmidigt och problemfritt.som heten.

Pä webbplatsen möjligt. (www.euro.fi) fi nns grundMäJgru ppen för kampanjen läggande fakta om EMU och är alla invänare i Finland och euron. För uppläggningen fi nJändare bosatta utomlands. och uppbyggnaden av webb· Konsumentverket medverkar sidom a svarar Mogul Fin· i kampanjen, och konsu- land. mentperspektivet är därför För informationskampanjen påtagligt. Konsumentverket Euron kommer har avsatts har som si n särskilda uppgift ca 2,69 miljoner euro e iler ca all se tili all ko nsumenterna- 16 miljoner marko Hälften fiinte förlorar käns lan för pri- nansieras via statsbudgeten ser och peDllingvärdet. !nom ocb bälften av EU. projektet Euron kommer svarar Konsumentverket också Närmare upplysningar lämför informationen ti li olika nas av konsu ltative tjänstespecialgrupper sasom ä1dre, mannen Rauno Niinimäki, tfn syn- ocb hörselskadade samt 09-160 3 182, och informain vandrare. tionschef Anita Sihvola, tfn Speciellt fö r Finland är all 09·1 60 3059, vid finansmiinget av våra grann länder hör nisteriet, chefen för repre· tili euroområdet. Vid gräns- sentationen T imo Mäkelä, tfn stationer. passagerartermina- 09-6226 5450, och seklions· ler och flygs tationer kommer chef Minna Aila, därför en broschyr om euron tfn 09-6226 5454, vid Euroatt delas ut ti li turisterna pa peiska komiss ionen samt inesrniska, ryska, engelska och formatio nschef Maija Puo· svenska. Broschyren tas mila, tfn 09-7726 7505, vid fram i samarbete med Fin- Konsumentverket. lands Bank.

Utgängspunkten fö r informa- Finlands Bank informerar om tione n är att den skall vara eurosedlar och euromynt tydlig och vardagsnära. Vik- Föru tom sin egen informatigt är att myndigheterna ur tionskampanj om euron sva· all den information som rar Finlands Bank i Finland sprids om e uron filtrerar ut också för info rmationskam· det väsentliga, dvs. vad som panjen Euro 2002, som lanförändras och vad som inte serats av Europeiska centralbanken tillsarnmans med eufö rändras.

Tili kampanjledare för infor· roländem as centralbanker. mationskampanjen E uron Bägge kampanjema inriktas kommer va ldes genom en an- pä kontanterna i euro, dvs. budstävlan reklambyrå Fo- de fysiska sedlarna och myncus, som också ansvarade ten. Hu vudtemat är identifiering ocb äkthetskontroU av för EMU-kampanjen 1998. sedlarna och mynte n. Andra Den första annonsrundan i teman är eurornas utseende, tidnings pressen genomförs valörer, inväxling och andra frågo r som gälJer kontan tvid mänadsskiftet mars/april.

Då påminns allmänheten om banteringen. de kommande fö rändringar. ln fo rm a t io n s k a mp a nj en na vid årsskiftet. 1 septem· Euro 2002 utgår frän ett alIperspekti v, ber-oktober fonsätter annon- mäneuropeiskt seringen i tidningarna med medan FinJands Bank fokuvarierande teman. Pä nyårs- serar på frågor som är viktiaftonen får medborgam a en ga för finJändarna. W ormasista pårninnelse om den tionen tili den breda a1lmänkonuuande inväxlingsperio· heten ges i hu vudsak först den och i slutet av perioden en ytterligare påntinnelse om att även de sista markom a måste växlas tili euro.

En euro guide kommer att postas tili a Ua hushåll i 0 "'10' ber-november, uppbackat av TV-inslag.

Vidare ordnas seminarier, utstäU ningar och andra evene· mang runtom i landet. Europai nformationens regionala service (tfn 010 345 6700)

värt sitt pris !

Musei- o. fritidsområde, naturskönt vid hnvet*Läger- ocb ku[scentrum Somrnarevenemang*God mat i Värdsbuset*Nya inkvaneringslägenheter.

Stora hantverkardagen d e n 8.7.

TV-dans torsdagen den 1 6.8.

KILENSHEMBYGDSGÅRD Kilvägen 90. 64490 SlDEBY Tel. 06.2225611 , fax 06·222 5615 www.krs.filkilen kilen@kiili.inel. fi

när sedlarnas äkthetsdetaljer har offentliggjorts i början av september. De synJigaste elementen under slutet av året är broschyren som delas ut tili alla hushäIJ, tidningsan· nonsema och olika TV -inslag. För Euro 2002kampenjen öppnades i februari egna webbsidor på de elva EU-spr3ken under adressen www.euro.ecb.int.

För sin egen kampanj har Finlands Bank avsatt cirka en miljon euro, dvs. omkring sex miljoner markoTotalbudgeten för den världsomspän· nande Euro 2002-kampanjen uppgår tili 80 miljoner euro eiler ca 476 miljoner marko Euro 2002.kampanjen om[attar också ett partnerskapsprogram inom vilket Finlands Bank samarbetar med fö retag och andra organisationer som är intresserade av eUer hanterar kontanter. Hittills har banken slu· tit avtal om europartnerskap med ca 50 olika samarbetsparter. Namnen på europartnerna offemliggörs i dag (se bifogade pressmeddelande).

Listan komp letteras under våren.

Europeiska centralbanken höll den 1 mars i Frankfurt en presskonferens om informationskampanjen Euro 2002, se pressmeddelande på FinJands Banks webbplats www. bof.fi eller Europeiska central bankens webbplats www.ecb.i nl.

Närmare u p plysningar läntnas vid FinJands Bank av informationschef Antti Juusela, tfn 09·183 2632, och informatör Heli-Kirsti Airisniemi, tfn 09- 183 2680.

Välkommen tilI Slottet!

Kröna ert bcsök med våra evenemang: • Svartå för 5000 år sen 15.5.·3 \.8.

• Blomstrande Trädgå rd 18.·20.5.

• Rotta Nelimarkkas YlIereliefer 1.6.·30.8. elnternationella Antikveckan 6.# 15.7.

• "Ali världens dockor" 6.#29.7.

• Guidade rundva ndringar i SIottet \,5.·3 \.8 . dagligen klo 12· 17

Sva rb\ Slatt med bcrj äning in vä ntar er ankomst!

Mustion Linna ~ Svartå Slott 10360 Svan!. dn. 019·]6 2)1, fu 019·)6Z ]250 myyndp&l\<t.lu@mwtionllnna.fl, """"'·,mUJtlonlirua.fl

uro

spalten

EUROSYMBOLEN Den grafiska symbolen för euron bygger på den grekiska bokstaven epsilon och syftar på den fårsta bokstaven i ordet"Europa". De parallella linjerna symboliserareurons stablitet. Den officiella valUlakoden for euron är EUR, som har registrerats ho Internationella standardorganisationen (ISO) och användas inom affars· och finansvärlden.

EUROOMRAoET Euroområdet omfattar de EU-Iänder som har anlagit eu· ron som sin gemensamma valuta och som en ge mensam penningpolitik under ledning av de beslutande organen vid Europeiska centralbanken.

Euroområdet omfattar för närvarande Belgien. Ty kland.

Grekland. Spanien, Frankrike, Irland, [talien , Luxemburg, Nederländema, Österrike. Portugal och Finland.

EURONS HISTORIA Vår nya valuta har varit under urveckling i många år.

I Romfördraget (1957) fastställdes att en gemensarn europeisk marknad skuIle vara en europeisk mäJsätlning med syftet all öka det ekonomiska välståndet och bidra tili "en aIl t fastare sarnmanslutning meUan de europeiska folken" .

Europeiska enhetsakten (1986) och Fördraget om Euro· peiska unionen (1992) bar fonsatt på denna linje genom att upprätta en ekonomisk och monetär union (EMU) och därigenom lägga grunden tili vår gemensarnma valuta.

Tredje etappen av EMU startade den I januari 1999 tili vår gemensarnma valuta låstes ollterkalleligt. Euroländerna började föra en gemensam penningpolitik . euro inför· des som lagligr betalningsmedel med valutoma i de elva euroländema som underuppdelningar av euro. Grekland har anslutit sig sedan dess (1 januari 2001) och säJedes kommer tolv EU-Iänder att införa de nya eurosedlama och euromynten.

Eurons framgångs rika utveckling är etl viktigt led i förverkligandet av ett Europa med fri rörlighet för personer, ~änster, kapital och varor.

Händelsen blir historisk. Det här är den största valutaomställningen någonsin i värIden - fira den med oss och lär känna den nya valutan.

5

<t folkhälsan

Förmedling av vikarier för anhöriga Anhöriga, som hemma vårdar en äldre, sjuk eiler handikappad person, erbjuds möj lighet t ili ledighet genom Folkhälsans vika rieförmedl ing .

Vikarierna är tillfälliga ersättare, som kommer hem medan anhöriga tar ledigt. Minimitiden är 3 tim mar. Vikarien kan även beställas för en längre tid, t .ex. en hei dag, ett veckoslut eiler en hei vecka . Vikarier f inns i huvudstadsregionen, Borgå, Karis, Ekenäs, Åbolan d och Österbotten .

Närmare information och bestä lln ing : Huvudstadsregionen och Nyland: Carina Kempe. tfn : 09 - 315 5635 Äboland : Bodil Julin. tfn : 02-232 6030 Österbotten: Ann-Charlotte Willför, tfn: 06-320 6014

8 - God Tid 4/2001

Hei pensionärsvänner i riket!

Mera arbete, mindre pension

Nytt i korthet Barnen blir Oer- några år tilI Enligt statistik som Helsingfors stads faktacentral tagit frarn fortsätter antalet barn au öka i huvudstaden. 7-15 åringae blir ller fram tili år 2004. Först då bryts trenden som bållil i sig under hela 1990-talet.

Det framgår oekså att ruo proeent av alla utJändska invånaee i Helsingfors, 2 232 personer , är sex år gamla eiler yngr!! oeb tio procent (2 609) personer) mellan sju oeh 15 år. Enligt Faktacentralen bor de llesta 15-19 år gamla Helsingforsarna hemma bos föräldrarna men av 20-24 åringarna hae fyra fenn tedelae fl yuat UI. Hela 11 245 familjer i Helsingfors tvingas leva på utkomststöd oeh maj oriteten, nästan 7 600 är barnfarniljer. Bland myeket annat hae faktacentralen även utreU olika idrottsgrenaes popularitet bland ungdomarna. Längdåkning verkae vaea belt ute medan två av fem skolelever eyklae dagligen på sommaren. Av bollsporterna är det fotboJl oeh innebandy som intresserae mest HBL27/32001

Ny era i cancervården MEDICIN Nu fmn s det hopp om en belt ny typ av eaneermedieiner. New England Journal of Medicine, en av de tyngsta medieinska tidskrifterna i väriden, slog i går upp en ny molekyl , som haft oväntat god effekt i flera vårdförsök. professor Heikki Joensuu, överläkaee på kliniken för eaneersjukdomae vid HNS i Helsingfors, hae let! det fmJändska team som tilIsammans med tee amerikanska forskargruppen utför de försök som nu refererats.

- Det bär är en ny typ av målsökande mediein, som påverkae eaneerns uppkomstrnekarusm, sade han på en presskonferens i går.

De patienter som fåu medieinen under vårdförsök i Finland hae uppvisat drarnatiska förbättringae. Det handlae doek inte om någon uruversaJmediein utan om ett läkemedel som baea verkae vid en foem av mageaneer.

- Nya eaneeemediciner av liknande typ kommer vi att se fler av den närrnaste tiden, säger Joensuu.

HBL6/42001

"Staten spaeae på folkpen sionen" vae en rubrik i Hufvudstadsbladet den 6 apriJ i år. 1 notisen framgiek att 123 000 personer fått sänkt aebetspension på grund av folkpensionens grunddel.

Från oeh med årsskiftet slopades den rrunskade grunddelen.

Min fru oeb jag är pensionärer från Mariehamn . Vi hae båda vaeit anställda inom offentliga sektorn oeh blev pensionerade före 1996. Vi hae ansett att vi blivit "lurade"i oeh med att våra pensioner räknades ut med beaktande av jämkning pII grund av kornmande folkpensionens grunddel. Nu hae vår vördade 00dag slopat grunddelen helt oeh hålJet. Jag hae diskuterat situationen med företeädaee för svenska riksdagsgruppen, men blivii bemött med total oförståelse för en pensionärs synpunkter.

Endast nyfattigdomen, aebetslöshetsproblematiken elc. är det som gälJer. Oeb de egoa ekonarruska föemånerna ...

Nu undrae jag vad Svenska Pensionärsförbundet gjort oeh kommer att göra i denna frllga. På något sätt borde väl vi 123 000 pensionärer reagera. Frustrationen borde väl rirnJigen vaea lika stor både bland svenskspråkiga som bland finskspråIciga penslOnärer.

Vi som i tiden fiek sänkt aebets pension på grund av den utJovade folkpensionens grunddel borde väl rirnJigtvis nu , när den slopats erbjudas möjligheter att begära omräkning av våra penslOner från oeh med detta år. Vi torde väl rninska i antal för vruje år sä kostnaderna för staten (eJler som i rnitt faJl för ÅJands landskapsstyrelse, som i alIt tiJlärnpae statens nonner oeh regler för sina pensioner) borde vaea möjliga att bära. En duktig alcruarie borde nag kunna få frarn en foemel för beräkningen som ätminstone någotsånär skuJle rätta tili den bär arättvisan.

Jag skall med intresse avvakta vad Svenska Pensionärsförbundet kommer att göra.

Med varma hälsningae från oss garnlingae på ÅJand.

vae rubriken för Hufvudstadsbladets andra ledaee 5.4. 2001.

Ledarskribent vae Jobanna Westman. God Tid citerae: "Soeial- oeh hälsovårdsrninisteriets nyfonnulerade strategi för et! social! hållbaet oeh ekonomiskt livslcraftigt sarnhälle är av oerhörd betydelse. Den bandlae om bur vi skall bete oss för att komma tili rätta med vår snedvridna befolkningsstruktur - den som med full lcraft väntas drabba oss inom tio år.

Vi lever längre oeh vid bättre hälsa än förut. Samtidigt hae den genomsruttliga pensionsåldern sjunkit tili under 60 år.

Kort sagt: förhållandet mellan försörjaee oeb försörj da är helt åt skogen redan nu, oeh vme blir det. År 2020 räknae man med att en fjärdedel av Finlands befolkning är över 65 år oeb alItså lyfter ålderspension - om ingenting görs åt saken.

1 förbigående närnns atl vi beböver en årlig invandring på 20 000 personer i arbetsför ålder för att på hyfsat sätt kunna ta hand om de stora årskuliarna när dessa blir gamla oeh sjuka.

Men de linjer som nu hae dragits upp gälJer oss själva: vi måste bli mera självförsörjande, betala skatt under en större del av livet oeh inte ligga sarnbället tiJllast i samma utsträeklling som nu Tanken är atl tidigaeelägga skolstarten med ett år, förkorta den genomsnittliga studietiden, oeh förlänga den yrkesaktiva tiden.

Det sistnärnnda räknae rrurustearna Perho oeh Soillinvaaea med att åstadkomma bland armat genom att gradvis avveekla möjlighet~rna tili aebetslöshetspension oeh individuell förtidspension. På den här punkten hae faeket redan annonserat staekt motstånd.

Strategerna bae skrivit in att möjligheten tili förtidspensionermg kan undvaeas endast under förutsättrung att rätten tiJl livslång fortbildrting gälJer. Arbetspensionen skaJl i framtiden räknas .på samtJiga år i aebetslivet, fortbildrtingsåren medräknade. Andringen i räknesätt torde medföra en sänkning av den genomsruttliga pensionen.

Jan-Erik Lindfors Ingenting torde hindra en aebetsgivaee från att redan idag ta väl hand om sina anställda, avhåUa sig från åldersdiskriminering oeh på bästa möjliga sätt utnyttja sina mest erfarna aebetstagares kapaeitet. OJika senior- oeb mentorarrangemang hae utveeklats, men är inte alImän praxis.

Oekså om lagen mllste ändras för att böja pensiansåldern tiJl Svenska Pensionärsförbundet är myeket medvetet om att det 70 lcrävs det om möjligt ärmu större ändring av den dornine- finns ett berättigat rrussnöje bland de 123 000 pensionärer som rande attityden tili äldre i aebetslivet, och av de äldres syn på fiek aebetspensionen rninskad före 1.1. 1996, då alla ärmu hade rätt tiJl folkpen sionens basdel (tidigaee grunddel) oförrninskad. sm egen roll."

Deras rninskade arbetspension bae inte kompenserats efter att basdelen började minska med 20 procent per årsskifte för att Svar på ral ger pellsiollärema med följande sponrana illSäll- från oeb rne~ i år falla bort belt. Det drabbade ea 334 000 personer. Dae ae de lidigaee närnnda 123 000 insäknade. dare av GUllvor Bre/lsc/lIIeider 11.4.2001: Pensionärsförbunden hae en samaebetsdelegation som regelbundet vant 1 kontakt med sarntliga partier oeh OOdagsgrup"Är pensionärerna en börda? p~r. De.. är medvetna om pensionärernas styrka oeh påverkrungsmoJbgheter mte rrunst när något vai nännae sig. De kom1 Hbl:s ledaestiek (5.4.) blir vi upplysta om att "förbålJandet munala äldrerådens frammaeseh efter senaste kommunalval är mellan försörjaee oeh försörjda är helt åt skogen" p.g.a. det oeksä ett tecken på att man alIt mera räknae med den växande stora antalet som lyfter ålderspension. Vi får oekså veta att "vi pensionärsskaean som en resurs. i framtiden mllste bli mera självförsörjande, betala skatt under Svenska Pensionärsförbundet hae under årens lopp uttalat sio en större del av Ii vet oeh inte ligga sarnhället tiJl lasI i samma många gånger i dessa frågor. Underteeknad hae regelbundet utsträekning som nu" . Jag önskae härrned uppl ysa Hbl om att God Tid - senast i ne 1/2001 - under rubriken "Visst finns Jag betalae lika myeket skatt i proportion tili mina inkomster nu folkpensionen kvae - men inte för alla" behandlat den bär prosomjag betalade under mina 40 år i aebetslivet! Så vittjag vet blematiken. fums det mga planer på atl befria rnig från skatt i frarntiden Del är viktigt att vi häller liv i diskussionen. Jan-Erik Lindfors heller. Jag betalae som pensionär en myeket högre sjuJcförsäk- brev kom preeis i rätt tid inför tidrungens sommarpaus . rmgspremie än j a~ betalade som löntagaee. Man hae fråntagit Taek för brevet oeh god fortsättning på våren. Vi fortsätter Illig den folkpenslOn Jag betalat för under.. mer än hälften av diskussionen efler sommaeen. rrutt liv. Jag bidrae därrned tili att öka statskassan med 28 miljaeder maek/år enligt en notis i HbI6.4. ' För God Tids redaktion Jag protesterae mot det lcränkande påståendet att jag blir förEbba Jakobsson sörjd, inte betalae skatt oeh ligger sarnbälJet tili lasti

i

Pör resa t!r vnrdag! Lättskörra kombinationskJäder; jacka, kjol. vä5t, byxa och matchande blusar.

Stödstrumpa ~?m hållc:r di na ben vac~aJ Oliko flrgal 20 den, 60 den. Aven sam knäsrrumpa. Aven flygstrumpor!

Fiir "emmet! Jnkommet StOr( urval gardiner, kappor o. inredningscyger.

• SytiObebiir • Fönnä"li syserv;u!

Det löllar sig att göra ett besök hos

Gunvor Brettscbneider, pensionär, Helsingfors

Utnyttja erfarna fastighetsbyråers kapacitet!

Ni som viii sälja Ert fritidsställe med egen strand, havsutsikt eiler förövrigt eli havsnära,läge, ring konfidentiellt för en kostnadsfrl värdering: VÄR KUNSKAP· ER TRYGGHET

wesT-

ouse ;",~,

09-435 5155 0400·668 888 Öfverslröm Gåddvikslranden 4, Esbo

.-:?r:: ____________________ _ , ......-::::=--.

Bdjerter:

15E5TALLNING55U5SAR I

:;! GAHNSrRÖM t~ 019-246 1818 0400-815 765 Gahnström Orottningsg. 13, Ekenäs

sVENSlCJ\

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ 019-524 3993, 0400-492146 CHARTERBUS

R.Lundström Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turlslbussar 16-50 perso

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, fax 019-501 565 Beställningsbussar,

09-61621411

rEATERN TAXI

8estä(( Tax;n med lJod serrl;ce

Rot}.er Hafström 0400-201 992 ..

Po;o A(/en {örhandsbeställniniJ • Personbi/smodell Behö(/er du h;älp (/id s;ukhusbesök ställer ;aiJ iJärna upp.

09-61

~~um3

SISlo mansen ott se den kritikerrosodefiirestöllningen

DITT lIVS HISTORIA 2 biljetter tili priset ov 1 (1 00,- lör två bUi.) ~ Iör pertSionörer mot denoQ kupong

14.Hl lB, IS.SkI 1

,

hOost 2

GÄUER'END 16.5k119

Endost nybokningar.

Irollerno:

5ESTÄLLNINGS5USSAR

Bussresor i hemlandet och utomlands

10 - 50 personers bussar _ !KINAS BESTAll/jINGSTlAFIK 1-30

po ~.

Aven rull51olo t lind Mag nus

Tm_ 019-241 \ OOS Fax... 019-2412 044 Gsm 0400·470285

PARTOURS Tom Mollgren Pargas tel. 0400 524911

gegf:

~G

CH

0 KojlMl

se DEN!" Hbl

www.svenskoteotern.fl

God Tid 4 / %001

Att bli gammal: "rent helvetiskt" eiler "Ijusnande morgondag"

Så här är det i-Sverige

V

erkSamhetsledaren för Helsingfors Svenska Marthafören mg, Gunilla TOIvonen, avrundade nyligen ett möte med en dikl som hon hittat blad gamla papper.

Hon hade ingen aning om diktens ursprung. Än mindre vem som skrivit den. För mig som nyinskriven medlem var det en hälsning från foma tider. J ag kunde ime hälla tyst, utan berättade diktens historia och att den också har en fortsättning. Båda diktema ingick i tidningen Folkförsäkringen nr 2 1980 (nuvarande FPA-bladet), där undertecknad i 27 år var redaktionssekreterare.

Den som först gjorde dikten "Åldringsvisa" känd vara dåvarande redaktören för redions populära Vardagsmagasin Anne-Marie Franck. Hon intervjuade pensionerade bamträdgårdsläraren Linnea Lindholm från Helsingfors.

Hon delade med sig av sin humor och levnadsvisdom, som bur det känns att bli ä1dre.

Många av oss blir inte så glada när vi ser oss i spegeln och böIjar räkna rynkor ocb veck. En morgon när Linnea Lindholm hade begrundat sitt ansikte i spegeln skrev hon spontant en dikt som bon kallade ä1dringsvisa.

Vid en kJassträff läste hon upp dikten och fick stort gensvar.

Många ville skriva av den och den spreds t.o.m. tilI Sverige utan att ens ha varit publicerad någonstans.

Nu lästes den upp i radio ocb publicerades senare i dåvarande Radio- och T v-bladet.

Det visade sig att många klippt ut den ocb bar den i bandväskan eiler hängde den på någon anslagstavla.

Man känner igen sig i sina dystraste stunder.

Linnea Lindholm fick sedan en svarsdikt av Nils S. Hjelt, som pekar på de Ijusaste sidorna med att bli äldre. Med författarnas tillstånd fick tidningen Folkförsäkringen för 21 år sedan publicera båda dikterna. Dessvärre lever ingen av dem längre. God Tid har isin tur fått FPA-bladets lov att återge dem ännu en gång. De är fortfarande aktuella.

Ald ri ngsvisa Att bli gammal är förbannat man kan inte säga annat.

Det är rent av rent helvetiskt. osympatiskt, oestetiskt.

AlIting bänger, tom är skinnel, trist är sinnet, svagt är minnet.

MUlmen full av lånla tänder, bruna fläckar uppå händer.

Det är fel på hjärnkontoret fastman kanske själv ej tror det.

Själen gråter. tanken sinar, hjärnans celler bortförtvinar.

Det är slut på erotiken, ingen liten vän i viken ser på en med Iysma blickar.

Kroppen värker, allting kJickar.

Reumatismen pinar låret, rakt och stripigt hänger hårer. Ögonlocken som gardiner, ådrorua som serpentiner.

Det som förr var smilegrop är nu en eländig hop utan rynkor, och på haka sitter strån man bort skall mka.

Fy, den lede, man kan kräkas, borde ned i avgrund vräkas.

Man kan inte säga annat: Allt är rem ut sagt förbannat!

Linnea Lindholm

Det går an att bl i äldre Din dikt jag läst och läst på ny tt och vaIje gång rnin tanke brylt: kan väl detla vara möjligt?

Det är osunt, rentav löjligt.

"Piku" kan väl inte vara riden av en sådan mara att hon glömmer allt detljusa när hon talar med son musa?

För att sinnet något lätta jag nu skriver tilI Dig detta: Gammal bli är alls ej ilIa fastän alla det ej gilla.

Träning därtill dock det fordras, annars känns det som ett jordras när man uti spegeln ser ingen ros på kinden mer utan ögon som är skumma då man känner sig som gurnrna.

Då skall Du på annat tänka icke Dig tilI rnissmod sänka.

Tänk på Dina tänder köpta,

vacken efter munnen stöpta. som ger leendet en glans vilken utan dem ej fanns. [ngen värk Din mun mer plågar tröst det ger Dig tra jag vågar.

Skrumpna skinnet kan Du dölja under kJäder vilka följa modets allra sist nycker, gjorda som Du själv det rycker det är något vaIje kvinna angenämt skall aUtid finna.

Om Ditt anlet fått en fåra tag det som en livets gåva, livet som så mycket givit som för andra dolt förblivit.

Skrynklor visa karaktär som med heder du uppbär.

Om Du saker ofta glörnrner finns det myckel som Du gömmer uti Ditt förråd av minnen som så gläder dina sinnen.

Om Dn trånad mer ej väcker tycker jag nog att det räcker med de män Du ren förtroll at, med vars bjärtan Du har bollat. ÄIskogslek i våra år ofta dessutom är svår den är visserligen möjlig men kan synas lätt rätt löjlig.

Så Ii II sist jag ville säga: Ijust mot mörkt försök uppväga.

Imel är som ungdomsvåren efter alla gångna åren.

Utan vemod skall Du minnas, kvar för alltid låla flllnas minnena från tid som gått.

Minnet av vad aUt Du fått.

Se då Ijusnar morgondagen och då kJara bliva dragen. lngenting är mer förbannal, allt är Ijus i tid som stannat.

Vi saxar en insälldare ur PRO-pensionären nr 4/2001 Vad får vi för avgiften?

r nr

1 av PRO Pensionären fanns en insändarrubrik: Bortglömda - utom vad gäUer skatter och avgifter.

Så lycker ävenjag och så··undrar jag. Medlemsavgiften är den lika över hela landet? När jag i år skulle betala så var det 140 kr som gällde, tidigare betalade vi 120 kr i handen men hade som väl var lite mer pengar med mig, sl! jag betalade snällt det de begärde.

På förfrågan vart går pengarna, så svarade de att föreningen fick bara behålla 10 kr far sin verksamhet. Resten gårtill förbundel. Vad får vi medlemmar ut av detta?

Medlem 1135, PRO Brastad

Svar: [ PRO består den medlemsavgift som du erlägger av tTe delar: Riksorganisationen. distrlktet och föreningen .. Årsavgiften tili Riksorganisationen ocb distrlkten beslutas av kongressen som hålls vart fjärde är. Årsavgiften tili föreningen beslutas vid föreningsrnöte i november året före den ska gälla.

PRO-kongressen 2000 beslutade alt årsllvgiflen tili riksorganisationen ska vara 95 kronor ären 2001-2004, vilket var en ökning med 5 kronor.

Sett i ett längre perspektiv innebär det alt avgiflen tiU riksorganisationens verksanlbet år 1997 var 90 kronor och den kommer att vara 95 kronor år 2004.

1 denna medlemsavgift på 95 kronor/år ingår bland annat kvalitetstidningen PRO pensionären.

Kongressen beslutade också att avgiften tili PRO-distrik'len 2001-2004 ska vara 35 kronor,en ökning med 15 kronor.

Som medlem har man också möjlighel att gå pä subventionerade kurser på PRO:s folkhög skola i Gysinge och att teckna förmånliga medlemsfarsäkringar i Folksam .

Hur pengarna tili riksorganisationen används redovisas varje år. i PRO pensionären och i den verksanlbersberättelse som sänds tiJl samtliga PRO-organisationer.

Största delen av medlemsavgiften går tili röljande omräden: PRO Pensionären, studie, ],:ultur-, social och konsumentverksamhet samt medlemsvärvnings- och organisationskostnader.

Leif Karlsson förbundssekreterilre

Nils S. Hjelt

Demenspatientens räUigheter AJzheimer Centralförbundet i Finland har publicerat en finskspråkig broschyr (1995) om demenspatientens rättigheter som nyligen har utkomrrut i svensk översättning.

Amerikanama Virginia Bell och David Troxel gay år 1994 en rekommendation om demenshandikappade personers rättigheter. Den intemationella AJzheimerorganisationen publicerade rekommendationen och centralförbundet gay först ut den på fi nska och Iät sedan översätta rekornrnendationen till svenska. De tolv rättigheterna är avsedda att beaktas av alla som under livets lopp i olika sarnrnanhang kornrner i beröring med personer med demenssjukdom. Den demenshandikappade själ v, dennes närstående samt bäl-

so- och socialvårdspersonalen bör tillämpa rekommendationen för att demenspatientens jämlika ställning i sarnhällel skall förverkligas och för att demensvården skall ba en god kvalitet.

Finland var det första landet i Europa som stiftade en lag om patientens rättigbeter.

Lagen gäller fr.o.m. den I mars I 993. 1 Alzheimer Centralförbundets publikation avses med patient en person som lider av minnesstörrlingar eiler demenssjukdom.

Man kan säga att den nänmda rekommendationen väl kompletterar lagens bestämmelser.

1 broschyren har centralförbundet sammanställt synpunkter pä frägan om demenshandikappade personers rättigheter under rubrikema 1) MänskJiga rättighe-

ter, 2) Patientens rättigheter, 3) Vårdpersonalen som försvarare av patientens rättigheter, 4) Sociala rättigbeter och 5) Demenspatientens civiJrättsliga ställning.

Antalel patienter som lider av demenssjukdomar ökar kontinuerligt. Därfar är det viktigare än någonsin att man förstår deras rättigheter och att dessa rättigbeter försvaras. TilI exempel att vårdbeslut fatlas i enlighet med patientens vilja ellyr - om patientens vilja inte kan utredas - att vården sker pii det sätt som anses vara förenligt med patientens personliga intresse.

Sakkunrlig har varit jur.kand.

Anna Mäki-Petäjä-Leinonen.

Samfundet Polkhälsan har bekostat översättningen.

Min förhoppning är att alla som på sätt eiler annal kom-

mer i kontakt med demenssjukdomar skall ta tili sigAJzheimer Centralförbundets beIysande synpunkter på problematiken.

Broscbyren kan beställas frän AJzheimer Keskusliitto ry, Lotsgatan 4 E, 00160 Helsingfors, tfn (09) 6226 200 eiler fax (09) 6226 2020.

(Bnstaka exemplar av broschyren sänds gratis, om man tilI exempel beställer 49 stycken, kostar försändelsen 50 mk inklusive postavgiflen) Demenspatientens rättigheter. Alzbeimer-keskusliitto ry:s publikation.

Helsingfors. 2001.

Följ med på någon av våra trevliga bussresor!

13-15.6. SKÄRGÅRDENS RlNGVÄG

1260 mk

och 2-4.7. Nagu, Korpo, Houtskiir, 1niö, GusUlVS, Nådendal

17-19.6. ÅLÄNDSKA SKÄRGÅRDEN 1320 mk Kökar och KäIlskär, KumEnge, Brändö ~. 7.

NAGU OCH SJÄLö 720 mk 17-20.7. UNKÖPlNG OCH GÖTA KANAL 2580 mk AlIsång på Ragnar DaMbergs cafe 2-4.8. ÅLANDMEDVÅRDÖOCHSIMSKÄlA 1490 mk Tjudö vingård od, bondkalas 18-22.8. BALl1CUM 2640 mk med Riga och Vilnius 27-30.8. SVENSKBYGDERNA 1 ESTLAND 1680 mk Onnsö och Nuckö 21-27.10. HÄLSOVECKA 1 PÄRNU 1980 mk på HoteU V"tiking 25-30.6 Hangögillets resa tili BOHUSLÄN 3 660 mk med Smögen, Mars/rand och Göteborg Plats Rnns också f6r icke-medlemmar! '' 'ANGÖ " RAFIK H ANGON " " KEN NE RegistTerad researrangör

Förfr-lgningar och bokningar:

~-.t'~~f~; ~~;~~~e

GRUPPERI Vi skräddarsyr er resa!

9

10- God Tid 4/2001

Sagalund. Min kostsamma leksak.

Uttryeket är Nils Oskar Janssons eget oeh beskriver väl hans stora livsintresse: samlandet av föremål oeh bygdehistoria oeh -historier, berättelser om folk som levat oeh verkat i trakten.

Sagalunds museum i Vreta, Kimito, fuade i !joi sina enhundra år. För att eelebrera dena jubileum har museet gen ut en f<imämligt bildverk, som har rönt myeken uppskanning oeh som den 14

mars i år belönades med dip10m av komminen för bokkonst i Finland.

Sagalundboken valdes bland 20 1 nyutlcomna böeker, med motivationen "verket är nostalgiskt, rikt oeh väl sammanhållet."

Särskilt uppmärksamrnar kommitten Ritva Kovalainens oeh Pekka Turunens entusiasmerande arbete med bokens bilder, samt att man har utnynjat alla tekniska möjlighe-

ter så ovanligt väl. För redigeringen står Li Näse, amanuens på Sagalunds museum, Clara Puranen har skrivit den svenska texten oeh Kari Suistoranta den finska.

Nils Oskar Jansson fiek iden tiIJ Sagalund under sina besök på Skansen i Stockholm; något liknande viUe han skapa, men i mindre skala.

Han hade redan som bam sarnlat på garnla f<iremål , det första var en selbåge av ben som han hade hittat på vinden i sin bamdomshem.

Selbågen är rikt omamenterad med bilder ur profeten Jonas liv oeh härstammar från l600-talet.

Han låste in sina skatter i sin mors brudkista, där fanns bl.a. en bibel från 1622 som Nils Oskar hade fått av sin far oeh en forntida yxa som hans bror hade ropat in på auktion.

Kistan förvarades, låst, hemma i Mattböle i Kirnito medan Nils Oskar giek i lärarserninariet i Nykarleby.

Först när han fiek anställning som lärare i Vreta oeh började samla på allvar tog han kistan tili sitt ungkarlshem. Den andra läraren i Vreta skola var Adele Weman, som tidigare oekså varit Nils Oskars lärare, nu var de arbetskamrater. Boken har på sidan 25 en ston fotografi av dem bägge.

Nils Oskar står liU vänster på bilden, lutad moI en trädstam, på en stol några steg bakom honom sitter Adele oeh tittar på honom med en litet leende, där man kan ana sig tiU både stollhet oeh kanske en aning moderlighet? Hon var ju aderton år äldre än han, ingendera gifte sig oeh de var så olika

varandra som nan oeh dag.

De bodde i samma hus, i villan som Kimito Ungdomsförening hade låti t bygga åt dem som taek för den kulturgärning de hade gjon för bygden.

Det berättas, att när Adele hade sina Iyrikaftnar med musik i Blå salongen, aftnar som myeket ofta drog ut ti li soluppgången, tog Nils Oskar i grannbostaden sin madrass oeh vandrade iväg tili Tjuda Pedagogi för att få sova.

Samlingama växte, isynnerheI under sommarmånadema, när Ni ls Oskar hade mera tid an ränna längs vägama, som han skrev tili sin vän Frans Österb10m i Vestlax, oekså han lärare: "Hin red rnig under feriemas sista dagar oeh ville göra slut på den gnisla av förstånd jag ännu har i behåll.

Jag var angripen av en fullkomligt sarnJarraseri oeh rände längs vägama som om det gäUt livet.

- Jag tyekte så myeket var ogjon oeh så litet kvar att leva ..."

Antagligen för att ban sällan tänkte på sig själv, inte unnade sig näringsrik föda utan mest levde på gröt, insjuknade Nils Oskar Jansson i anerni oeh dog vid 64 års ålder år 1927.

Arvet han lärnnade efter sig är betydande.

Sagalunds museum består av ett friluftsmuseum med 25 ditflyttade garnla byggnader oeh av Sagalundgården, med plats för arkivet, utställningar, en gammalt postlcontor oeh en krambandel, sanll cafe, vävsal oeh GuUkronas

Blåa kabillettet butik. Huset är f.d. Husmorsskolan, som 1988 köptes av museet. l det lokalhistoriska arkiveI finns Wemans oeh Jansson manuskript - Adele Weman gay ut skrifter under pseudonymen Parus Ater, samt Janssons Linnebiblioteko Hans boksamling uppgår tiIJ 5000 volymer, dess utom finns där 20.000 fotografier.

Sagalund var Janssons livsgäming oeh den är överskådligt, vaeken oeh intressant levandegjord i boken Sagalund. Min kostsamma leksak. Texterna är föredöm-

ligt skrivna så att man har utbyte av att läsa dem både på svenska oeh flllska; de är inte raka översättningar utan komplenerar varandra.

Trots att Nils Oskar Jansson själv ansåg att sarnlandet mer var plåga än lillfredsstäUelse, har han ändå förmedlat en stor glädje tiIJ oss som får njuta fruktema av hans möda.

Dorrit Krook

Planer på dränering?

Vi utför hela arbetet från börian tili ,Iut.

Öppet alla dagar kl. 1 1-21

Gårdsarbeten?

~

Alla arbeten utförs snabbt och effektivt med Bobcat.

..

Livsmedel • drycker • blommor m.m.

Mini·M arl,et 10160D EGERBY

e 09 -221 3492

Norra Järnvägsgatans Tandlaboratorium Thndläkurtjiinsler· Gåvotips: Tandsmycken fr. 190 mk ·Prolesarbcten·Kor rigcringar medan du väntar fr. 290 mk *Helprotcser fr. 1490 mk · Dclprotcser fr. 1990 mk FPA-direklersältning. Gmtis konsullation o. rådgivning Helsingfors tel. 09-4368 4740. Åvefl kviillstiderl Välkommelll

24 timmars jour utan tilläggsavgift!

StmmUf.r,

GÄVOTIPS - ett presentkort på tidningen tndiagatan 1, 00560 Helsingfors 09-7288820, fax 09-72888215

040-510 5199

soI N gåvor. ••

Dimissioner, t11Z studenten och komfirmanden ...

KRISTINA BJÖRKLUND

ÄLSKADE o ••

BLAA OGA ocl, En buänels. om tUdrantk

sjukdom

I näscan cio Ars tid råljde Krisli na Björklund med sin mor fr:\n institution tili institution, s:m hos hen ne. matade henne, prarade med henne. Under hela denna period rårde Kristina BjörkJund dagbok. Resultatet blev en sällsamtspiinnande. ömsinl, rolig och uundals rånvivlad be.ränelse. En narkt inlägg i debanen om åldringsvårdcn.

Olika presentförpackningar med bestick

Ett smyckeett kärt och aZltia populärt minne!

Sommarens bästa erbjudanden nu hos OSs!

I ~J i(6'~'!'~1

EKENÄS, Kungsg. 8, tel. 246 2949. KARIS. Köprnansg.4. tel. 230 161

Frilaftsteater i intressant'b~• .nill~ö P~~~~;; 24.6-8.7.2001 Övriga r:;:~~;~~·~·27.6. 29.6 FINLAND

Spelel a. !myt" tiU SkawislJldhe-Billnäs i Västnyland, allt rrån"heg)'l1Ilelsen" och medeltiden, rmm till ,Iutet av ISOO-Wet.

ocbJO.65amt 1.7,4.1, 6.7, 7.7,ocb8.7.

Biljetlpriser: rullVUl1la80mk, barn undcr 124r: 50 mk at:b barn uoder 7 Ar gratis.

Biljeller klo resen'eras piförband perleleroo: (019) !J66U,050146 1566 eiler via d r bemsida:

o

Aldern tar inte tänderna utan tandsjukdomarna Naturens avsikt var an våra tänder skulle hålla livet ut, fastän åren sätter sina spår i dem. AlIt kan ändå inte lämnas på naturens ansvar. Tänderna måsle skötas av oss själva oeh av tandläkare. För alla har det inte varit möjligt av ekonomiska oeh andra orsaker. 1 pensionsåldern saknar många av oss egoa tänder bel! eiler delvis. Det är ime för sent att sköta de tänder man har kvar. Har man proteser är det viktigt att regelbundet kontrollera att de forrfarande sitter bra i munnen oeh att det inte är något fel på slemhinnorna.

Finns det hå l i tänderna?

Patientens första fråga efter en granskning hos tandläkaren är i regel:"Finns det bål?"

ElIer:"Hur många hål ?" Fortfarande är karies - bål i tänderna - oeh att lappa dem tandläkarens vanligaste vårdätgärd. Ungefär hälften av tandläkarnas arbetstid går ät tiU lappning eiler plombering.

Oftast gäller det att reparera eiler byta ut gamla plomber.

En målsättning är atl nya bål inte får uppstå. Preventiv tandvård är lika effekti v i pensionsäldern som när man är yngre. Ett större bot på äldre dar är att munnen blir lorr på grund av sjukdomar oeb meeliciner.

Orsaken tili karies känner vi väl: På tändernas ytor växer streptokoekbakterier som alstrar syror av soeker oeb

dessa syror fräter länderna. Ju flere gänger per dag dessa syror anfaller tänderna, desto större är faran för att det skall bli hål . Det finns tre meloder att förebygga hål i tänderna: . tandborstning oeh att hålla

rem mellan tänderna minskar balcteriefloran . regelbundna måltider oeh mellanmål högst 5-6 gånger per dygn rninskar syrornas inverkan oeh . fluor, lättast med fluortandkräm, stärker man ländema.

Tandvården byggs Ut: Fler får kommunal tandvård och ersättning Från oeh med april byggs tandvårdssystemet UI. Nu har oekså de Som är födda åren 1946-56 rätt tili kommunal tandvård enligt folkbälsolagen. Det är ime säkert att det redan nu gäller i elin hemkommun. Kommunerna har nämligen fätt tid på sig tili slutet av detta år att ordna de nya älderskJassernas tandvård.

Samtieligt ändrades sjukförsäkringslagen så personer födda 1946 eller senare är berättigade till ersättning för privat tandvård. lnom den privata tandvården ersätts 60 proeem av priset enligt fast taxa. Ersättningen gäller för all undersökning oeh behandling som tandläkare utför.

Undersökning av tändema hos privat tandläkare berättigar tilI ersättning endast en gång om året.

Kostnader för tandreglering, proteser oeh tandtekniska åtgärder faller fortfarande utanför ersänningssystemet.

Tandvården för frontveteraner oeh minröjare ersätts med stöd av särskild lag. 1 det fallet ersätts oekså vissa protetiska arbeten.

Folkpensionsanstaltens ersättningar för privat tandvård baserar sig på priser från 1989. På grund av prisstegringama sedan dess varierar ersättningsproeenten för privat tandvård mellan 25 oeh 24 proeent.

Från oeh med den I deeember 2002 omfattas alla åldersgrupper av den kommunala tandvården oeh ersättning för privat tandvård. Dä är äntligen den tandvårdsreform som var förberedd för tio år sedan genomförd.

Reforrnen lades på is gång på gång under nittiotalet av ekonomiska orsaker.

13ndköttsinflarnmation - vad är det?

När iandläkaren konstaterar tandköttsinflarnmation som gätt djupt (parodontil) är det ofta en fullständig överraskning for patienten. Inflammalionen som förstör tändemas faste är oftast helt smärtfri.

Försla symptomet är blödande tandkön. Det kan försvinna då inflanunationen nått djupt. Tobaksrökning kan dölja tandköttsinflammation för att tobaken får blodkärlen att dra ihop sig.

Oekså tandköttsinflammationerna orsakas av munnens baklerieflora. Det är ytterst viktigt att sköta tandhygienen ordentligt, särskilt mellan tändema. Vid inflammation uppstår tandsten under tandkönet.

Tandsten måste avlägsnas av tandläkare eiler tandhygienist annars Iyekas inte ens egen tandhygien. Då munnen är i skiek är tandsten relativt lält all avlägsna i samband med regelbundna kontroller oeh den inte fån ti11faue att hårdna i åratal.

För de flesta av oss är denna grundvård tillräeklig för att hålla landköttsinflammationerna under kontroll oeb hålla tänderna kvar i munnen.

Omkring var tionde person bar doek tandköttsinflammation av svårare slag. Orsaken kan vara sjukdomar som nedsätter motståndskraften eiler särskilt agressiva munbakterier. Tandläkaren har doek metoder som biter också pII dessa.

Känsligmun Tandläkaren undersöker oeks1\ munnens slemhinnor. Sveda oeh ömhet är de vanligaste problemen. Det kan bero på att munnen är for torr, inflammationer i munnen, förändringar i hormonbalansen, anemi eiler sjukdomar i munnens slembinor. Ett viktigt råd för hur man kan sköta sig själv är att en mun som är örn bör hanteras varsamt eiler med ömhet. Starka munvatten forvärrar symptomen. Tandkrämen kan bytas mot någon av spotekens speeiaIkrämer för känsliga munnar. Matvaror som irriterar Olunnen bör undvikas.

Tandläkarkontrollema är viktiga särskilt när det gälJer äldre for att spåra upp eaneer i munnen. lngenting avvikande i munnen är för obetydligt att visa upp for tandläkaren . Lyekligtvis är de flesta små fläekar eiler blödande sår inte eaneer,

utan bar andra orsaker. Men även om det råkar vara muneaneer så är möjligheterna att bli frisk goda om sjukdomen upptäeks i ett tidigt skede.

Inflammationerna lurpassar under proteserna Munnens hälsa måste kontrolleras även om man är helt ulan egna tänder. Det är vanligt med inflammalioner under tandprotesema. Själv kan man motverka inflanunationer genom att borsta protesen eiler proteserna noga oeh skölja munnen efter varje måltid.

Ifall protesema känns besvärliga kan man diskutera andra möjligheter med tandläkaren.

T.ex. implantal. Tänder uppbyggda pII konstgjorda rötter.

Aira Laitinen Speeialtandläkare inom kJinisk tandvård Finlands Tandläkarförbund

Svårt att få vå rd på modersmålet

Släktskap

Möjligheterna att få social och häl sovårds~änster på sitt eget språk är problematiska i Finland. Detta trots att såväl grundlagen som språklagstiftningen mycket tydligt tryggar klientens rättigheter att bli betjänad på sitt eget språk. Det framgår av en undersökning som konsulten Margita Lukkarinen utfört på uppdrag av socialoch hälsovårdsmillisteriet. 1 utredningen konstateras att servicen vanligen produceras på kommunens majoritetsspråk och på personalens villkor.

Kort efter det att jag fylll35 år gifte jag mig med en änka som hade en vuxen dOller.

Min far som var änkJing förälskade sig i min styvdoller oeh gifte sig med henne. Jag blev någotledsen dåjag tänkte pII an min far nu blivit min svärson, oeh all min styvdotter blivit min styvmor.

-Ofta har personer inom förvallningen oeh i förrnansställning samt den politiska ledningen en alltför optimislisk biJd av personalens verkliga språkkunskaper.

Språkkraven, språkstadgan oeh -lilläggen varierar från en konunun tili en annan.

Kunskapen om klientens rättigheter att få serviee på sitt eget språk kan ofta vara bristfaJlig säväl bland personalen som bland klienterna själva, heter det i utredrtingen.

Margita Lukkarinen, som utnärnndes tili utredningsperson hösten 1999, överlämnade utredningen tili social- oeh hälsovårdsrninister Osmo Soininvaara i början avapril. Själv har hon inget kJart reeept på hur situationen kunde forbättras.

-Problemet är att Olan måste jobba på väldigt många pIan för att det skall bli bra på sikt. säger hon. Vtktigast är

doek enligt henne att identifiera problemet.

De ansvariga måste enligt henne inse att del för många är ett problem att inte få använda silt eget språk.

-Det gör an Olan inte tili alla delar. De som anställer folk vet ime hur litet de som jobbar med människorna sist oeb slutligen kan kommunieera.

Det är en sak att ha språkintyg oeh en annan hur man kan använda språket, säger hon.

vardagen. Det är en sak man måste ägna stor uppmärksamhet, säger Margita Lukkarinen.

1 utredningen har Olan bl.a. kJarlagt den i kraft varande lagstiftningen inom socialoeh hälsovården som baserar sig på språkliga rättigheter oeh beskrivit de centrala resultat som presenterats i otaliga forskningsrapporter oeh utredningar i anslutning tilI ämnet..

1 utredningen sägs oeksä att det for an trygga grundlagsenliga rättigheter är särskilt viktigt an bevara språkundervisningen i fmska , svenska oeh sarniska i grundskola oeh gymnasier oeh i undervisningen inom soeial- oeh hälsovårdssektorn flista särski ld uppmärksamhet vid kulrurens oeh språkets betydelse i vården.

Uppgiften var att utreda språkliga minoriteters möjligbeter att få social- oeh hälsovårdstjänster pä eget språk samt att utreda hur erfarenheterna oeh innovationerna i de av soeial- oeh bälsovårdsministeri et finansierade projekten kan utnyttjas for att forbättra möjligheterna an trygga vården på eget sprnk.

Särskild uppmärksamhet har fasts vid svenskspråkigas oeh samers problem.

-Det är ett stort problem idag att man lär sig för studentskrivningama oeh inte för

En tid därefter fiek min Eru en son. Han blev pappas svåger (bror tili pappas fru) oeh förutom an han var min son, blev han Olin ookel (bror till min styvmor).

Senare fiek min styvmor, som oeksll var min styvdotter, en son. Han blev min bror, samtidigt som han var min bambam, för han var ju son till min fru dotter. Min fru blev därvid min styvmormor för hon var ju min brors mormor. Jag var alltså inte endast min frus man, Ulan oekså hennes bambam, såsom bror tili hennes dotterson.

Oeh dä som känt ens mormors Olan är ens morfar, blev jag oekså min egen morfar...

Astma kan vara ärftlig enligt ny undersökning Andningsförbundets nya undersökning bekräftar antagandena om att astman kan vara ärftlig. Var femte av de astmapatienter som deltog i undersökningen hade familjemedlemmar som oeksä lider av sjukdomen Det framgiek oeksll an över hälften av astrnasjuka vuxna har så lindriga symptom all det inte inverkar på det dagliga livet.

Var tredje hade hade däremot så kraftiga symptom an det störde såväl det dagliga livet sam nansömnen.

De flesta av dem som deltog i

undersökningen märker i tid an situationen kan medföra symptom. Hälften av de VUJ(na astrnapatienterna utför regelbundet andnings- oeb avslappningsövningar samt motionerar.

De flesta undersökta ansåg an de mn tillräekJiga instruktioner.

1nom den medicinska vården orsakade den långvariga astmamedieineringen med biverkningar problem.

Likaså att komma ihllg att ta sina medieiner särskilt då man inte är hemma.

(FNB)

\6) \[\J

TAND- ELLER PROTESPROBLEM? MUNNEN I SKICK TILL SOMMAREN! .

På grund av nya resurser kan vi nu ta emot nya patienter.

Vår långa erfarenhet och snabba betjäning ställs tili förfogande.

Specialisttandläkare Kaj Lindholm, Arkadiagacan 16 B 44, 00 I00 Helsingfors.Tel. 09-447286,040-5457936

l2-

God Tid 4/2001

- i Österbotten - i Östra Nyland - i Helsingfors - j Västra Nyland - i Åboland

13.9 l3 .9 19.9 27 .9 27.9

Utbildning för ledare av Samtalscafe-verksamhet Se sid l 3 29.9-1.10

Torsdagen den 8 november kl. 13.00 LUNCH, HotellVallorua Smedsby, Korsholm kj. 14.30 Pörbundets höstmöte Korsholm kulturhus, Sme&by

1.8

10.9

FÖrbundelS landsomfattande Motionsvecka 1-7.10

Ebbas socialrådgivning fortsätter på hösten

SPF-RESOR SOM INNEHALLER LITE MER...

Ebba Jakobsson har de senaste två åren varannan onsdag varit anträffbar för Svenska Pensionärsförbundets medJemmar ocb andra på kansliet kj 10- 13. Man kan ringa eiler som många gjort, själv komma på besök(anmäl i såfall gärna i förväg). Mottagningen är en fortsättning på de tiiligare som funnits i snart ett och ett haJvt år. Det har kommit en hei del frågor från vitt skilda områden. Vissa frågor har genast tått svar,andra har behövt längre tid för att redas uI. Tillsvidare har vi åtminstone vunnit ett besvär, vilket är något att glädjas åt.

Efter 25 år med Hufvudstadsbladets sociaJa frågor vruje veeka och tre år i slutet av nittiotalet med radio Vegas sociallåda har undertecknad ett välfungerande nätverk som omspänner statliga verk och inrätmingar, jurister och andra sakkunniga. Vi fortsätter: Mott~gning under våren återstAende onsdagar: 16 maj och 30 maj kj 10-13. l höst följer vi samma schema enligt tidigare modell : 5 september 19 september 30ktober l7oktober 31 oktober 14 november 28 november 12 december Klockslaget som här tidigare närnndes 10-13.

Tel. Svenska Pensionärsförbundet 09-72 88820. Eiler Ebba mobil 040-715 2926.

Hör av ero Tack för gott samarbete tiiligare!

KINA - PEKING 10.9-18.9.2001 I resans pris ingAr: -

Flyg Helslngfors-Peking-Helslngfors Passaguaravglfter och f1ygfält5Skatt Inkvarterlng i dubbelrum med bad eiler dusch Helpension program, 5 halvdagsturer och 1 heldagstur med lokalgulde, operakväll Besök pA bl.a: - Vlsum tili Kina Sommarpalatset, Förbjudna Staden, O'of>\ M.'Vf>e< Kin/lsiska Muren, Ming grava rna ...

- ReseledartJänster

'Oe~'

~'(If>~'V

~'(I'V~\~

Pris:

8840,-/person

Anmälnlngar och förfrAg ningar: BENNETT BTI NordlclKurre Ahll und

tfn 019-019-2674553 Anm. senast den 04.06.2001

RUSKARESA TlLL MUONIO 1-8.9.2001 r·

HÄLSORESA TILL PÄRNU

.. gpral <>, m

9-14.9.2001 ~RFIt"f ••• (renov.-99) och

Ansvarlg reseledare oeh ansvarig /ör molionsprogrammet oeh vandrlngarna I Lappmarken är Anne Sjöblom från KIsakeskus

BADANLÄGGNINGEN

De dagl/ga vandrlngarna /öljs av motlonsln/ormatlon oeh - Sammaltunturi avslappningsövnlngar.

- Patlaslunturi Ob,/~ - Kemiötunturi ClIot ?o - Sörkitunturi PIQts~ - Torasieppi I (esans Dm Ingår: - transporler - helpension - guideserv/ce motionsprogram - vandrlngar - Inkvarlerlng I dubbelrum

~ (~ _- ::::::::~:A:n:m:ä:'n:m:g:a:r:o:e:h:~:.r:fra:·g:n:'n:g:a:r:ti:t1:::::::::::~ ~ _ ___

Svenska Penslonärs/örbundets kansli: ffn 09-72 888 20

.f'! 18.

I priset ingår: - Bussresor - Båtresa H:fors-Tallinn-H:fors - 1 x sjöfrukost, 1 x buffetmiddag - 5 x övernattning i dubbelrum (enkelrumstillägg 210,-/ pers) - 1 x läkargranskning - 2 x behandling dagligen (må-to) - Bokn.avg.

- Svenskspråkig reseledare - Helpension

Resans pris: 2 120,-/ pers. om minst 30 betalande resenärer.

Bussen startar från Åbo, via Ekenäs och Karis tili Eckerö Lines TerminaI Från Österbotten med nattåget eiler om 15 pers., buss.

.J

______

~ ~

Obsl. Giltigt pass behovs for resan

r-------------A-n-m-a~·l-m-·n-g-ar-o-c-h-f-ö-rf-r~åg-n-in-g-a-r-t-ill~: Bennett Bn Nardic / Kurre Ahllund, tfn 019-2674553

God Tid 4/2001 - 13

Dåligt minne? Ensam?

Gå på kurs och lär dig minnasl Starta samtalscafe Tio personer (medl. i SPF) får vara med och lära sig leda sarntalscafeer på en kurs i Bjämå 26.9-1.10.

2001. Kursdeltagama bör representera samtliga regioner. Kursen är avgiftsfri och anordnas av Svenska Pensionärsförbundet i sarnarbete med Eläkeliitto . Penningautomatfören.ingen stöder kursen, som är den första i förbundets historia.

Samtalscafe är regelbundna träffar där man samlas tili diskussioner om vissa bestärnda teman under sakkunnig ledn.ing. Hågkomster och gamla minnen skall ventileras.

Ett effektivt sätt att friska upp händelser som fallit i glömska.Deitagama förutsätts ha en viss erfarenhet av att fungera i grupp, samarbeta eiler leda. Att man varit verksarn inom frivilligt arbete av något slag eiler föreningsaktiv.

Dessutom forutsätts att deltagama efter genomgången kurs förbinder sig att starta sa m tal scafeverksamhet inom sin egen region.

Kursen skall ge deltagama beredskap att starta pch leda s.k. hågkomst eiler rninnesgrupper/samtalscafegrupper. Målsättningen är att med ledda diskussioner i grupp stödja och stimulera ä1dre personers för-

måga att så länge som möjligt fungera och klara sig självständigt.

Kursplats är Lehmi.ranta, Eläkeliittos kurs- och rekreationscenter i Bjämå, nära Salo (Åboland).

Deltagama erbjuds sex dygn (onsdag-måndag) i helpension.

Kursprograntmet baserar sig rätt mycket på psykologi .

Rubriker for föreläsningar är bl.a.: Hur fu ngerar vårt minne, vad minns vi?, Särdrag i hågkomstarbetet, olikheter mellan kvinnor och män, pensionärsgenerationers olikheter (tabun), Att fungera som ledare för en grupp, Att starta ett samtalscafe och mycket annat. 1 samband med avslutningen och utvärderingen frågas det vad vi går hem tili.

För Svenska Pensionärsförbundet är kursen ett led i aktiviteterna under FN:s internationeIla år for Frivillig Verksarnhet. Deitagama bör höra tiU någon av förbundets medlemsföreningar.

Om just DU som läser det här har lust att vara med.

Tag omedelbart kontakr med din förening och säg att du är

intresserad. Pöreningama foreslår kandidater tiU de tio deltagarplatserna.

Anmälningstiden från föreningama tili forbundet är inom maj. Förbundet gör det slutiiga urvalet i början av juni.

Undervisningsspråket på kursen är givetvis svenska.

Det enda kursdeltagama själva behöver betala är resekostnaderna.

Då man frivilligt ställer upp som stödjande medmänniska inte bara ökar man en annan människas välbefinnande utan också i gengäld sitt eget.

1 undersökningar framgår att de som ofta besöker vänner och grannar är friskare än de som ägnar föga tid åt andra.

Dessutom är det klarlagt att folk som utför ideellt arbete minst en gång i veckan lever längre än de som iote gör oågot sådant. Det visar att goda gämingar, viljan att göra väl och omsorg om nästan är en viktig faktor för god hälsa och långt liv.

Svenska Pensionärsförbundet behöver Dig i sin frivilligverksarnhet!

FNs frivilligår 2001 Innevarande år har ulsetts tilJ FNs intemationella år for frivilligver.ksatnhel Syfter med frivilligåret är att lyfta fram fOvilligarbetets betydelse för samhället.

1 Finland finns det cirka 110 000 föreningSU'.

God Tid utkommer på hösten: NrS

11.09

annonsmaterial senast den 30.08

Nr 6

23.10

annonsmaterial senast den 11.10

Nr 7

04.12

annonsmaterial senast den 22.11

VÄLKOMMEN TILL ÖSTERBOTTEN! En populär aktivitet för det österbottniska distriket är sommardagen sorn har en långvarig tradition.

Under senare år har kring 700 pensionärer mött upp.

1 år ordnas sommarsarnlingen på Fagerö Paviljong i Rangsby ,Närpes, onsdagen den 1 augusti.

Styrelsen for det Österbottniska distriktet inbjuder föreningama från Tammerfors, Åboland, Nyland, Åland och Helsingfors tili sornmardagen. Vad är sommardagen? Jo, där kan du äta köttsoppa, vara med om en och en halv timmes program. Förbundsordforande

Håkan Hellberg medverkar.

Det övriga programmet upptaar sång och musik av lokala förmågor.

Pör många är dansen höjdpunkten. Ett alternativt program för de icke dansanta brukar också ordnas.

Ombudsmannen har preliminärt boka! följande inkvarterings möjligheter: Motellet i Lappfjärd 165 mk/person i dubbelrum, hotell Kristina 190 mk och Högåsen i Kristinestad 125 mk, morgonfrukosten ingår i priset. lnkvarteringen är bokad mellan 31.7ochlaugusti. Önskas login en en natt tili går det att ordna. lnträdes-

e orden uttalades i det första nurnret av tidningen God Tid. som utkom 16 maj 1973. Vem stod för de visdoll1sorden om iDte Republikens President Urho Kekkonen i sin hälsning tili Svenska Pensionärsförbundet.

Pörbundet närmar sig sin trettioårsdag. Det kan vara bra att blicka tilIbaka inför jubileet. God Tid återger här dåvarande presidentens hälsning i sin helhet.

D

"Er StällniDg bör forbättras Jag framfor tili de svenskspråkiga pensionärerna min bästa hälsning. Pensionstiden kunde vara själsligen rik oeh full av nya upplevelser, men detta förutsätter naturligtvis en tryggad existensmöjlighet. Det oaktat att vi de sen aste åren gjon stora framsteg fordras det fortfarande åtgärder för att förbättra pensionärernas sociaJa ställning.

Välkomna!

Då denDa tidnings forsta nummer utkommer just på tröskeln tili sommaren, önskar jag dess läsare en uppiggande sommar.

Dessa visdomsord av vårt lands dåvarande president bör vi alla som har med tidningen God Tid att göra komma ihåg .

Trettioårsjubileet närmar sig, först for forbundet och sedan for tidningen.

Vi återkommer med historiska återblickar.

Sommarens härliga

resor!

Europaresor

År 1996 arbetade frivilliga 125 miljoner timmar. 1 årsverken belyder det 77 000 år.

Högklasslga Oyg/bussresor frin Nordkap I norr tUl Glbraltar I söder_

Frivilligarbetets beräknade värde är 12,6 miljarder mark.

Tredje sektom, föreningama och organisationema, sysselsatte därtill cirka 82 000 människor. Av dem var 25 000 deltidsanstäUda.

Källor: Suomen Kuvalehti 1712001(hänv. Kolmas sektori. Gaude~us 1998.

Haastava kolmas sektori. Gummerus 1999. Areena-Iehb 1/1999.)

Ombudsman Per Thomasfolk på kansliet i Vasa pII tel 06-317 90 70 berättar mera.

Er ställning bör förbättras

Bedömningen är att 665 000 frivilligarbetare fungerar inom organisationeriJa.

Tredje sektoms avkastning i pengar var cirka 29 000 rniljarder mark år 1996.

avgiften tili sommardagen som är 90 mk/person inkluderar malen, prograrnmet och dansen. Lunchen serveras klo 11.00 och programmet inleds klo 13.00.

Sista valsen spelas ea 18-tiden. Pöreningama inom de olika regionerna kan samordna resan tili Sydösterbotten och komma i gemensamma bussar.

Reseförslag: ltallen 2216, 10 dgr, 5;!95,Norge 2416, 7 dg r, 3960,Österrlke 29/6, 10 dgr. 4375,London 24/8, 8 dgr, 5695,rundresnr I 9 länder och tili 21 ollka resmål_

Beställ din egen kataJog. telefon: 018-22570 www.sundqvlsts.com e-post: Info@sundqvlsts.com

Bussplan, 22100 JIIariebamn

14

God Tid 4/2001

Sverige: Maxtaxa garanterar miniminivå

Äldrerådsseminariet i Vasa

för äldre Vid ärsskiftet infcirs i Sverige en nationell miniminivå fcir äldre. När hyran, skatten och avgifter är betalda ska en äldreensamstående ha minst 3 500 och makar minst 6000 kronor kvar i plånboken .

Redan i regeringsförklari ngen 1998 utlovades "överskådliga och rimliga taxor i äld revården" och att äldre skall garanteras ett visst belopp i mänaden som de kan leva på sedan de nödvändiga utgiftema har betalats. Denna max taxereform i äldreom orgen viII Sveriges regering sjösätta under valåret 2002 troIS kraftigt mOlStånd frän Kommunforbundet.

MOlStånd fmns även inom miljöpartiet. lnte mOI nationella forbehållsbelopp, meo mo t planema pä att sätla elt tak för hur hög avgiften får vara för en omsorgs plats i kommunema.

Om ungefår en mänad skall regeringen avge ett förslag om fOrbehålls beloppeo. Det bandlar bland annat om vilka som skall ornfattas av reformen. Är det vara äldre i särskilt boeode eiler äveo äldre som bor kvar hemma?

En annan viktig fråga om fortfarande är oklar är exakt vad om skall räknas bort innan förbehål lsbeloppet böIjar gälla.

Att reformeo skall ornfatta hyran och omsorgsavgiften verkar givet, men det är mer osäkert då det gäller kostnader för fårdtjäost, fotvård, telefon och läkemedel m.m.

Vad de kommer fram tili påverkar förbebållsbeloppens storlek, men poäogen är att reglema och minimioivän skall vara lika över hela landet. Enligt en soart två år gammal utredning borde beloppet höj as tili 3 700 kronor och socialministem har tidigare närnnt 3 800 kronor som en lämplig summa.

Del ekonomiska utryroroet för första sreget i maxtaxereformen är 400 miljoner eoligt vårbudgeten som presenterades den 17 april .

Kommunema skall kompenseras för det ekonomiska bortfallet och det lär bli äonu större om och när det infors en gräos för vad omsorgsplatsema får kosta för äldre. Ett förslag som tidigare förts fram är et! tak på 1 210 kronor per månad.

Var man bo, vilket vårdbehov man har och vilken inkomst man har påverkar avgiften mycket kraftigt mellan konununerDao 1 extrema fall får äldre betala över 20 000 kronor i mänaden fOr boende och vård medao andra ime betalar någonting aIIs. (Svenska Dagbladet 7/4 2001 ) r ---~---------- ---

~I

I AlRELA DESIGN Atelji Marja Airo

I1 Prodllkler Nycandcl1ig.6. Hangö. 0 19-248 5004. 040-719 3182 för välbefinnalldet:

r~ J mållbest. kliider*mm syarbete,,· " älsoskor, Arcopedico

L~

Q.o ~

Från äldrerådssemin. i Vasa fr. vällster, Mikael Djupsjöbacka, Christina Fagerström, Shlre Eriksson, Per Thomasfolk, Sven-ERik Wester och Torolj Fröjdö vid overheadell

TiSdagen den 20 mars, en rykande kal! dag, dä röken ur alla skorstenar steg rakt upp, bade Svenska Pensionärsförbundet i samräd med Svenska Studiecentralen, kallat samrnao fOreträdare for kommunala äldreråd i Svenska Österbotten, tili en temadag pä Evangeliska Folkhögskolan i Vasa. Efler lite juice och kaffe inledde distriktets ordf. och förbundets viceordf., Torolf Fröjdö med art hälsa alla tillstädesekomna välkommen. 1 sitt inledningsanförande talade han om äldrerädens tillblivelse, deras uppgift och arbele. ÄJdreråden måste finn as, höras, synas och kunna påverka. Deras arbetsfält skall vara välfårdsprogram, äldreomsorgen, sarnhällsplanering, boende-

::!.Y~/'!!!!.d~s'2 T~p~~"~~d~''.!!/~-~~'_

bland annat gråstarr och höftoperationer. Sture Eriksson fick mänga frågor att besvara.

Rose Skinnar frän Vasa var stridbar och ville fråga och diskutera om olika saker.

Mat ingick också i dagens seminarium. Skolan som alltid bar kunnat bjuda på god mat gjorde i dag också ett gott arbete, oeb resultatet var välsmakande sådant. ÄJdrerådet i Esbo som är ett av de ä1dsta i vårt laod ( Kronoby var forst med ÄR) var represemerad av Christina Fagerstöm som berättade om deras verksamhet där. Hon fick besvara mänga Erågor som kom frän olika håll , i ~>, onerhet frän de nybildade AR(= äldre råd) Hon tillhör ÄR i Esbo ocb är väl insatt i arbetet där.

Efter en del diskussioner och information Erän Per Thomasfolk kom så socialombudsmannen, Sauli KytöhaIju, och berättade lite om problem och rättigheter och service som en patient har och inte har.

Man kunde säga väl mött nästa år, ett problem med sådana här dagar, det kommer så mycket information att allt kommer inte att rymmas med i den mäoskliga "datom" .

miljö och en heI del annat i samma stil som berör alla komrnuDinnevånare, också den äldre befolkningen.

Stadssekreterare Mikael Djupsjöbacka talade om den goda viljan. Viljan att påverka, kompetens, målet som driver en sak framåt. Han talade om byråktatin och demokratin.

Hans anförande fo ljdes av en del diskussioner bland de församJade och talaren.

En annan talare som berättade frän sitt arbetsområde var Sture Eriksson som är ordförande i sjukhusnärnnden .

Den senaste tidens diskussioner om köema tili hjärtkirurgin försökte han förklara som ett nödväodigt om, för att l-unna hålla full sysselsättning och god kvalite på hjärtkirur- Mikael Djllpsjöbacka talar gin. Det finns en hei del köer vid äldrerådsseminariet också tili aodra avdelningar, Vasa.

Christina Fagerström fråll Esbo berättar om erfarellheter därijrån.

Österbottniska distriktets vårmöte.

Skönhetssalollg Eija Räisa OJ 9-248 7182, 0400-794 658, Bergg. 21 , Forum, Hangö

• AnsiktsbehandJing * Manikyr * Fotvård • Make-up m.m.

~ ~::) ~.ok.

Välkomm en!

Välkommell!

.1 '" 1. - aven Videon, spel m.m .

Berggatan 15-17, Hangö, 0 19-248 6060

Från distriktets vårmöte i Närpes. På första sekr. i Närpes föreningen, Jall-Erik liirka, Skuthälla, Sven-Erik Wester och Johall Nygård.

T orsdagen den 22 mars 2001. Den nordliga vinden var bi tande kall när vi stod på hållplatsen oeh väntade på bussen som skulle komma frän den norra del en av distriktel. Det var skönt att komma io i värrnen oeh träffa gamla bekanta. Bussen,

som fördes av Kenneth Karlsström, var njjstan fu llsatt, endast några platser lämnade tamma när vi fortsatte mot Vasa. Väl framme i Närpes på Vocona, yrkesskolao, bjöds vi på en god smörgås och kaffe eiler the för den som så önskade.

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner rar emot donationer och testamenten . Föreningen ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp tili förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten.

Närma re informacion ger SFV:s kanslichef

Christoffer Grö nholm ,el. 09-6844 570

Så småningom hälsades vi välkomna av Närpes pensionärsförenings ordförande Sven-Erik Vester. Han presenterade Närpes stad oeh dess näringsliv samt pensionärsföreningen som i dag har 860 medlemmar.

DistriktelS ordförande Torolf Fröjdö inledde vårmötet med några ord om det sammarbetsorgao som heter VENK i förkortad form . Ett organ §om skall verka som sammanhållande instans för alla pensionärsförbund i Finland. För att tiIIgodose våra behov och önskemål behöver vi varaodra, alla vårdhehövande i olika former. Alla tillsammans är vi mänga och kao göra något om vi hjälps åt.

Tili att leda dagens förhand!ingar valdes Torolf Fröjdö, som viseordförande SvenErik Vester och tili sekreterare Per Thomasfolk 6 1 beful1mäktigade delegater var närvarande oeh representerade 26 föreningar. Dessutom var ett tiotal extra personer närvarande. Förhand1ingama stökades snabbt undan, inget ärende vållade någon större diskussion. Ett uttalande Erän mötet skulle gå tili tidningama om läkarstreiken där mötet uppmanade partema att förhandla fram ett resultat.

Gustav Skllthälla talar vid distriktets vånnöte i Närpes.

Efter detta Erarnförde stadsdirektör Gustav Skutbälla en välkomsthälsning Erän stadens sida. Han såg fram emot den dag då han skulle gå i pension, med kanske nya oeh intressanta utrnaningar. Därefter presenterade biträdande rektor Söderback sko1an och deras verksambetsformer och klasser. Tili sist för dagen bjöds på en rundvandring i de olika lokalitetema pä skolan, då det berättades och Erågades en hei del.

Stig Sundvik

God Tid 4/ :&001

o

Svenskspråkiga i

ETT STEG FRAN RIKSVAGENSTIG IN I MUSTILAS SAGOSKOG

o j ugoen av Nylands kommu ner klassas som svensk- eller tvåspråkiga, vilka traditionellt indelas i Väst- och Östnyland . TilI dessa skulle jag gärna foga begreppet Nordnyland. De nOITa randkommu nema, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Träskända, Tusby och Vichtis räknar uppskattningsvis i snitt med en procents svenskspråkig befolkningandel. Detta innebär att inom nämnda område med totalt 214 277 invånare (uppdaterat nu vid sekelsskiftet) fakti skt bor inemot 2 200 personer med svenska som modersmäJ.

T

Arbetsplatser i huvudstadsregionen, flyttningsöverskottet söderut, ekono-miska intressen, förmånliga bostäder, äktenskap, barnvänlig bostadsmiljö och övriga varierande motiv har tillfört Nordnyland en svensktalande befolkning . Dessa inflyttare, som kommer från skiftande miljöer, har en gemensam närnnare nämligen det svenska språket och ett behov att, i en språklig isolering, få använda sitt modersmåJ. 1 övriga Svensk-Finland har man modersmäJet inom räckhåll men bland oss som flyttat eiler flyttar till finskspråkiga trakter har en första. önskan varit att få deitaga i svenskspråkiga sarnmankomster. Privata initia-tivtagare har i endel kommuner medverkat lill en positiv svenskspråkig utveckling i samarbete med församlingen, som beredvilligt ställt utrym-men till förfogande ocb likaså har Folkhälsan på ett föredömligt sätt genom sina lokalföreningar bidragit tiIl en utrnärkt väl fungerande dagisverksarnhet. Situationen härvidlag torde i många nordnyländska kommuner ännu lämna mycket övrigt att önska. Att exempelvis tiIlmötesgå behovet av barndagvård och äv~n skolun-

dervisning på svenska är minst sagt en lika viktig fråga som bevakningen av de äldres intressen i kommunalpolitiken. Ansvaret för deua kan endast tillskrivas de erfarna medelålders kommuninvånarna. De stora äJdersklassema som går i pension nu i böIjan av 2000-talet har av allt au döma initiativ-förmåga och möjlighet att förutse sina och -samhällets framtida behov.

1 ocb med att åldersstrukturen och samhäUsurvecklingen förändras, be-hövs också ett förändrat serviceutbud. Åldrandet är en fas i live!, lika naturlig och värdefull som barndomen, ungdomen och medelåldem. Ett samhälle består av människor i olika åldrar och alla bör kunna del ta i sarnhällets naturliga liv i enlighet med sina resurser. Den offentliga sektom ansvarar fortfarande för servicen. De kommunalpolitiska besluten påverkar människomas liv i wionden framåt.

Det är inte enbart socialoch hälsovården som skall svara för befoikningens välbefinnande. Sambällsplaneringen, bostadsförsöIjningen, boendemiljön, kommunika-tionema, traflkmiljön, kulturutbudet och fritidsverksamheten är komrnunpolitiska frågor som berör alla samhällets äJderskategorier.

De äldre och de unga har jämlika rättigheter. De äldre, som inriktar sig på framtiden, integreras socialt och aktivt i samhället och uppfatlas som en resurs och påverkare i kommunalpolitiken.

Allt som händer i kommunen påverkar alla kommuninvånares och därmed också de äldres livssituation.

Förenta Nationerna (FN) utlyste år 1999 tilI ett intarnationellt äldreår. Äldrerådens internationeIla tema var Ett samhälle för alla åldrar.

De av komrnunfullmäktige

välkommen tili Ekenäs museum 16.5-19.8.2001 • 50mmarens utställning "Aliens - främ lingar i naturen" • Bo rgargården med uthuslänga

tiUsatta äldreråden fungerar som en kanal mellan invånarna och beslutsfattarna.

Syftet är au vara ett rådgivande remiss-organ för överläggning, samråd och ömsesidig information att beakta viktiga frågor i närnnder och förvaltningar.

De äldres röst bör höras i den kommunala planeringen och de äldre bör kunna påverka i god tid innan besluten fattas.

Förutsättningen är givervis att äldreråden får ärendena sig förelagda i tid.

Mustila är ett ställe där det är trevligt att vika in som hastigast eller trivas fasl en bel dag. När man parkerat bilen, hiuar man roliga ting för hela familjen.

I

B ara några meter ifrån riksväg 6 ocb man kan vandra i sagolika skogar, mitl bland rododendron, i barrträdens skugga, lyssna till fågelsång i lummiga lövskogar, njuta av varma sommarvindar och värmande solsträJar. Stig pä med äventyr i blicken och sök reda på t.ex skunk1 Finland är äldrerådens antal kallan eiler den japanska 100 (i februari 2001) i vilka vingnöten. Bekanta dig med partipolitiskt obundna pensi- thuja och hemlock, ströva onärorganisationer är repre- fram bland parkatzaleornas senterade. fargprakt.

Det är via dessa kanaler som Njut av exotiska växter mitt i vi på de Nordnyländska den skönaste tinska naluren. språkliga minoritetsorterna Vandring i frisk luft får makan påverka vår intressebe- gen att kuITa, men ingen vakning och samticligt fä vW fara, del finns rvå olika ord med i den kommunala cafe' er där man kan dämpa planeringen. sin hunger både i marväg Vår målsättning bör således och t.ex. konst. Finsmakare vara att grunda egna lokala hittar sitt esse i gårdens Vinsvenska pensionärsförening- stuga, var man serverar inar som i samråd med ortens hemska bär och frukter i den motsvarande fmska, pä järnli- ädlaste möjliga form, dvs. ka grunder, samarbetar i äld- viner, likörer och snapsar. reråden, med tvenne repre- Visst finns det även matsersentanter frän vaIje förening . vering på beställning.

Att representera de äldre i det kommunala äldrerådet är ett förtroendeuppdrag.

De som har uppdraget måste vara intresserade av sin uppgift ocb ha viljan att göra en insats. VaIje kornmun borde alltså ba ett äldreråd och det är, speciellt idag, av stor betydelse att få sin röst hörd, ty som det har sagts, en relation kan endast skapas via den egna nyttan ocb den "köper" vi genom medverkan i det 10kala äldrerådet och genom att ur svenskspråkigt perspektiv delta i det gemensamma bästa visar vi att finlandssvenskarna är lika goda finländare som någon annan och även lika goda tinlandssvenskar utanför de egentliga svenskbygderna.

De egentliga shoppingrnöjligbetrna är sarnlade under eli och samma tak.

I Mustila Plantskolors plantbutik hittar rrädgårdsentusiasten allt han behöver. Mustila har redan i decennier varil känt för bög kvalitet på plantorna, de flesta är ju självodlade av härdigt ursprung ocb vana vid vW stränga klimat ule på faltet. Den kunniga personalen i plantbutiken hjälper till med att välja rätt växl tiU rätt pIats. Förutom plantor så finns det självklart även gödsel, frön, krukor, redskap, örter, sommarblommor, ....

D.v.s. allt man behöver för en blomstrande trädgård.

Sten L ind holm

t:

Ni skall vara hjärligt välkomna att trivas och gotla sig på Muslila.

För yuerligare uppgifter kan ni ringa Maria Tigerstedt 0400 - 539 273.

Hantverkargården

.Z'

Försäljning och utställning av hantverk

~fc

Na's Kafferi *Hembakat. hemtrevligtl ~ GustafWasas gata 6, Ekenäs tel. 019-2461114

~

0

Ett modernt hotell fyllt med nostalgi Radhustorget,

Ekenäs tel. 019-234 5342

www.gustaf-wasa.nu Naturvänliga produkter för kropp & själ från NECTAR! T.ex.

• ansiklS- och kroppskrämer NECTAR • babyprodukter • månnens egen serie, saml lrish Body Store • bad- och bastuprod.

EKENAs • vackra presenlkorgar m.m.

Gustav Wosos gola 5, Ekenas 30 m från torget mot hamnen.

OI9·2411311 , fax0l9·2412IM Oppet: må , ti, fre 10-17, 005 9-17, 10 9-13.30 Sai.,}a på viilmåemlc 'IC!i (WC(Citei!

i sIlitt,

Blollllllor Iör alla tillfåUell: kntka, plalltering- yacker! arrallgeratl Kruhor och gilyaarti/dar 111.n1.

Ydlhommen!

Gustav Wasas gala 2, Ekenäs a 1Jax019-2416561

. DETH~NDER ~ IEKENAS!

Ekenäs Energl

rammisaaren Energia

Kom och njut av äkta småstadsidyll ! Yandra längs de smala gränderna i gamla stan eiler i naturparkens vitsippshav, koppla av på en kryssning,

öppet alla dagar kl. 11-17. Gustav Wasas gata 11

Kontakta ossI

ergommar. Det finns redan tio olika av gårdens egna viner till salu. Man kan köpa med sig t.ex. Den Svarta Överstens Härnnd, Den Blonda Skönheten, Sagoskogens Förtrollning eller Ludentass.

De är bär och fru1.1. i den ädlaste möjliga form, viner av inbemsk råvara frän torrt tiIl SÖII . För den som behöver tips i presenrväg kan vi berätta, att det finns roHga presentförpackningar, specialflaskor och specialetiketter atl få till vinflaskorna.

I hörnet av plantbutiken finn s sedan aff"aren för läck-

• Fotoatelieren

Möteslokaler finns Lunch 30 mk klo 11- 14 Ny a l a cm·te meny Dans lördagar Bastu * Pool finns

15

••

Var du än bor inom landets gränser kan du köpa din eI från energibolaget med service på svenska.

kanske tili skärgårdens nationalpark!

Sommarens evenemang avlöser varandra och det finns varierande utställningar för olika smakriktningar. Beställ vår evenemangskalender och

· O

begär gratis programförslag!

Kontakta oss för en offert.

Tel 019-2632830 Fax 0 19-263 2800 e-mail: ekenas.energi@ekenas.fi

, .. ,

e

Rådhustorgec. 10600 Ekenäs 019-2632100, fax 019-2632212 www.ekenas.fi E-mail:tourist.office@ekenas.fi

16- GodTid4/Z001

r--------- - - ---- - ------------------------, I I I I

FÖRENINGARNAS VERKSAMHET

: Norra Kyrkslätts Pensionärsförening r.r.

Vanda Svenska Pensionä rer r.r.

I I I I

4.5 Vårfest pII Höstblom från kJ . 14.00 17.5 Hemliga resan - Hangö trafik 9-10.6två dagars hemliga resa - Bennett 8.7 Sommarteater tili Raseborg My Fair Lady 7.9 Möte på Höstblom klo 14.00 Anmälan ti1l böstresan Numrnerlotleri 5.10 Möte på Höstblom klo 14.00 uppgifteI' om Basaren Vi besökeI' Kesko i slutet av mänaden 2.11 möte på Höstblom Aktia-bankens repI'esentant tahlf om euron ocb lär oss art ändI'a mark tili euro Dee. Julfest

19.5 20.5

klo 14.00

6.6

klo 13.30

: 15-18.7 27-29.8 5.9

klo 13.30

20.9 3.10 klo 13.30 13.10 klo 15-20 7.11

klo 13.30

30.11 klo 15-20 5.12 klo 13.30

"Sagan om ringen" på Svenska Teatern UppvakLning vid hjältegraven på " De stupndes dag" Moptionsdag i servieebuset ocb våravsluLning Sommarutfard tiU Saarenmaa med egen buss och guide. Överensaktyssning tiU Stockholm med utfard tili Uppsala Månadsträff i servieehuset. program, lotteri och bokbord.

Marknadsresa tili Ekenäs Månadsträff i servicehuset. Program, IOlter och bokbord A1lsångsfest på Övitsborg med inbjudna gästeI' Månadsträff i servicehuset. PI'ogram, Jotter och bokbord Julfest på Majvik Månadsträff i servicebuset. Progranl, lotter ocb bokboI'd

M unksnejd ens Pensionärer FI'.o.m. juni spelas petanque på tisdagar k1. 16 i Kooeparken

Ny pensionärsförening Träskända 1 Träskända med sina närmare 36 000 invånare bor 320 personer med svenska som modersmål. Av dem har 64 fyllt 55 år. Några av dem samlades den 18 april för atl grunda en pensionärsförening för att skapa en forum för samhörighet, trivsel och aktiv intressegemenskap. Den interirnistiska styrelsen fick fö ljande sammansätming: Tili ordfö-

rande valdes Sten Lindholm oel! tili övriga styrelsemedlemmar Per Andersson, Nanette Lindeberg, Laila Markelin-Mutanen, Diza Peltonen oe" Eila Reinikainen.

Träskända-fö re llinge n s grulldare och första ordförallde Sten Lilldholm.

Torsdag 17.5 kl 14- i Munkshöjdens försam.lingssal talar Mari.anne Falck Om ÄldI'eservice i västra stordistiktet.

Ekenäs Pensionärer r.r.

VERKSAMHETSKALENDER SOMMAREN 2001 22.5 VÅRFEST på KNIPAN klo 17.00. Mat 100,Bind. anm. tili Berit tel. 2413060 eI. 040-8418715 senast tisd. 15.5 6.6 SOMMARDAGpåRAMSHOLMENkl.13.00 med Väst-Sams och Kyrkslätt peosionärer.

Anm tiU den egna föreningen 27.6 Bussutfard tili Nystad. Start klo 8.30 frän busst.

Anm. och närmare info ger Solweig tel. 2415463 8.7 Teaterresa tiU Raseborg "My Fair Lady".

Bilj. 80.- + buss. Start klo 16.00 från busst.

Bind. anm. lill Solweig tel. 2415463 15.7 Teaterresa tiU Lurens "Jorden runt pii 80 dagar".

Bilj. 50,- + buss + mat. Start kJ. 8.30 från busst.

Bind anm till Solweig tel. 2415463 1.8 HemJig resa. Närmare info senare 8.8 Sv.pens.gillet i Hangö har iobjudit Väst-Sams medlems fareningar tili CASINO. Närmare info senare.

Stavgilng/promenad varje onsdag kl. 10.00 med start från Hagens parkeringsplats.

SEÄVEN ANNONSERI VÄSTRA NYLAND UNDER RUBRfKEN "VI MÖTS" OCH ANSLAGSTAVLAN

O nsdag 30.5 kl 14- 17 firar vi en glad vårfest på Taravo med god mat, sång ocb dans. Transport från Tarvo ti U Bredviksplan kl 17. Pris ca 150 mk. Anmälan senaSl 22.5 ti1l Anita Grönholm, tfn 482 331 Lördag 7.7 SAMS ' leaterresa tilJ Raseborgs sommarteater, My Fair Lady. Buss avgår från Kiasma k115.00. Anmälan före 15.6 tiU Mary Nybergh, tfn 050-327 0409 Vårresan tili Raumo är inhiberad p.g.a. alltför få deltagare.

Höstresa 19.9 tiU Forssa ( 1 dag). Information ger Anita Rosenlöf, tfn 050-320 2975

Västanfjärds PensionärsfOrening r.r.

22.5

har vi månadsmöle med Åbo Svenska Pensionärer k1. 14.00 j Församlingshemmet 29.5 "Hem.lig resa" startar kl 9.15 Er. Sundvik Fiskmiddag på Träskö tisd. 10.7-17.7-23.7 start klo 13.00 fr. Sundviks fiskharnn 1.7

seI' vi "My Fair Lady" klo 17.00. Start klo 15.00

TilJ NoI'ge åker vi 6.8-11.8 och ser bl.a. Bergen Anm. tili resel. Ulla-brita Wikstedt tel. 02-42710 I Lördag 7.7 Gemensam teaterresa tili Raseborgs somrnarteater, My Fair Lady. Bussen avgär Erän Kiasma kl 15. biljetten kostar 80 mk. Bussavgiften är beroende av antaletdeltagare. Anmälningar foreoingsvis tiU Höst resa 19.9 tiIl Forssa (1 dag) . Information ger Clara v. Bonsdorff, tfn 040-544 4031 , eiler Vai borg LouhislQ, Anita Rosenlöf, tfn 050-320 2975 tfn 315 6479 (obs! ny telefonnummer) senast 15.6.

SAMS

HOTEL KASNÄS S 02-521 0100 - 30 rum med bavsutsikt ocb egen terass

- restaurang med A-rättigbeter - god mat - angenäm skärgårdsatmosfår S 02-466 6264

KASNÄS HANDEL S 02-521 0115 - ändamålsenlig livsmedelsbutik'

KASNÄS GÄSTHAMN S 02-521 0117 - bränsleförsäljning - gästhamns service

lVi Gratulerar I Grattis .sune!

65 år lö 12.5 öllskar "stora syster" och "lilla syster'

Lyckönska genom en annons i God Tid

VÄLKOMMEN T1LL KIMOTOÖNI Sagalunds museum

Ett levande kulturcentruml

Tel. 02-421 738, www.sagalund.fi Dal sbruks Bruksm useum

KASNÄS PAVILJONG

Nyvalda styrelsemedlemmar.

Från höger: Per A nderssoll, Nanette Lindeberg och Diza PeltoIIeII.

Föreningens stadgar godkändes och förslag ti U framtida verksarnhetsformer diskuterades. Förutom de intema aktiviteterna beslutade man även om en aktivt sarnhällsbyggande tiUsarnmans med de redan etablerade sex finskspråkiga föreningarna. -bland annat kommer man atl delta i ortens äldreråd med två representantel'. Nästa föreningsmöte farsiggår onsdagen den 30 maj kl 15. Anmälan om deltagande kan göras tili samtliga styrelsemedlemmar elleI' per tel.

0500-313418.

I x20mm å40 mk(O % moms)

Upplev en unik bruksmiljöl

Tel. 02-466 2200, 4 66 1496

SÖDERLÅNGVIKS MUSE UM 25870 Drngsfjllrd tel. 02-424662, 02-424549 Kareleria 02-425037 Söderlångviks museum är eli konst- och kulturhistoriskt museum inrymt 1 Amos Andcrsons foma sommarresidens i Dragsfjärd på Kimitoön, 1 utstäUningshallcn visas Caj Bremers fotografiutstäUning lrnpressioner av notur- och landskapsmotiv 15.5-19.6.2001. Konstklubbcn i Drngsfjärd bAlIer sin traditionella sornmarutslällning 25.6-31.8.200 1. 1 utslällningshaUen finns även kafeteria. Öppet 15.5-31.8.2001 dagligen k1. 11-18, stängt midsommaren 2224.6.200 1. Vuxna 20 ,-, pens. 15.-, stud och grupper (min. 15 presoner) 10,-. Bam uDder 18 Ar bar frj entre.

1 x40mm med svartvit bild å 100 mk (O%moms)

I x40mm medfårg bild å 120 mk (O% moms)

Ri ng in din annonstext eiler skicka per post tili Barbro Högl und-Fredriksson.

Trn 019-2415397, 040-5133773 fax 019-2415390 Ad ress: Si densvansgränd 17. 10640 DRAGSVIK

God Tid 4/:&001 -17

Vi Iken trevlig ide

Da~y Österlulld med silla halldgjorda dockor.

Obs! Brudparet i mittell.

Vid en traditionell kaffeträff en mörk höstdag i fjol, kom en av våra pensionärer med ett förslag om att sammanslälla en intem utställning av våra medlemmars oUka hobbyarbeten.

Man beslöt alt hålla utställningen i samband med följande torsdagsträff oeh man reserverade för ändamålet några utställningsbord, tyvärr aIltför få, visade det sig.

Nu fiek vi beundra oeh ta del av den fantasi oeh fingerfårdighet, ifråga om hobbyarbete, som funnits gömda i skåp oeh lådor hos våra medlemmar.

Vi fiek se doekor av de mest olika folkslag oeh nationaliteter, alla med handgjort hu vud av porslin oeh anletsdragen sirUgt målade för hand. Där fanns förälskade brudpar, lju vliga babies, Fliekor oeh pojkar, morrnor i sina mamelueker oeb många, många andra doekor. Det här var bara några exempel. Endel av doekoma hade k1äder som var sydda, andra hade k1äder som var stiekade, här kan nämnas att golfspelarens strumphäl var stiekad med tandpetare!

Vi fiek se en virkad dopkolt, en handsydd dopkolt med barnens namn inbroderade, Faberge-inspirerade påskägg, sidenskimrande lapptäeksarbeten , träsnide av olika slag bl.a. rockblad s.k. "fastrnansgåvor" , målade serviser oeb prydnadsföremål, smide i metalI, tavlor sydda i korsstygn, knypplade dukar, virkade plädar ele.ete. AlIt var otroligt smakfullt oeh väl gjort.

Utställningen blev en suece oeh vi upprepar den säkert någon gAng igen, kanske då med inbjudna utställare frAn andra föreningar.

Vi återkommer.

TrevUg sommar. emveji

Berit Niemelä, som målar porslill och lavlor samt olika träjöremålur lIalllrell. lllitiativtagare tillutställllillgell.

Från Helsingfors horisont: Folkpensionsansta lten bekostar rehab ilitering för personer i åldern över 6S år: KURSER 1 ÖPPEN GERIATRISK REHABILlTERlNG VID FOLKHÄLSAN REHAB Tre kurser i ö ppen geriatrisk rehabililering ordnas av Folkhälsan Rehab (tidigare ryggoeh naekkliniken), Folkhälsans Seniorhus, Mannerheimvägen 97 i Helsingfors för äldre som bor i Helsingfors.

Kursen riktar sig till personer över 65 år som k1arar sig själva eller med lite hjälp oeh vilkas funktionsförrnåga är nedsatt e ller håller på att försämras p.g.a. problem i slöd- oeh rörelseorganen eiler p.g.a.

kroniska sjukdomar.

Personer som bar rätt tili veteranrehabilitering kan inte del ta. Kursen lämpar sig inte för personer med demens eiler svåra rninnesslörningar, personer med svåra hjärt- oeh lungsj ukdomar eiler personer som drabbats av infarkt oeb inte självständigt k1arar av vardagliga sysslor.

En kurs planeras innehållsmässigt e nligt deltagamas behov.

Rehabiliteringsteamel består av fysioterapeut Daruela Sjöstrand som är kursansvarig, soeialarbetare Susanne Söderlund, MD fysiater Ulla Rytökoslci, speeialsjuk-

Från Kvevlax horisont En otroUgt vaeker vårvinterdag med soI från en molnfri himmel , var Kvevlaxnejdens pensionärer på utFlykt, vi kan kalla det, resa i vårt närområde. Med egna transportrnedel sökte vi oss till Vasa Hovrätt, onsdagen den 7 mars. Föreningens ordförande bade avtalat om visning oeh guidning tidigare så vi blev vänligt mottagna oeh anvisade var vi kunde hänga våra ytterkläder.

Eftersom vi var så mänga blev vi plaeerade i en Slörre sai där Monica Gullans och Ulla-Maj Träsk inforrnerade om hovrättens arbete oeh då speeiellt om Vasa HovrätL Som andra i ordningen i Finland ( som fjärde om man räknar hela Sverige den här tiden) inrättade Gustav Vasa Hovrätt år 1775, vilken . arbetade de första åren i hyrda utrymmen, men ganska snart uppfördes den byggnad som i dag är Korsholms kyrka, för hovrättens behov.

Vid branden i augusti 1852 skonades hovrättsbyggna-

rn

den, men eftersom staden flyttades längre ut mOI havet., uppfördes en ny byggnad för hovrätten. Arlcitekt Zetterb erg gjorde ritningama oeh 1862 stod bygget k1art vid stranden som i dag kallas Hovrältsparken.

AlIt detta oeh myekel mera därtill fiek vi som Iyssnade mottaga som infom13tion . En liten rundvandring f6relogs tili olika salar där vi kunde studera de magniftka konstverken oeh sniekerierna. Ja, där var myeket för ögal, alt förundra sig över. Annars blev det inte så myeket berättat, men det MOllica GlIllalls ocil behövdes inte, det räekle med Ulla-maj Träsk vid tavIalI att bara gå oeh titta. Men li- med grtllldllrell av Vasa den som vi hade till förfogan- Hovrätt GlIstav lfl. de tog slut oeh vi måste fortsätta .

Korsholms Dageentral som är inrymd i samma hus. Mona Kaffe hade lovats vid Folkhäl- Häggblad inforrnerade om sans Seniorhus i Korsbolm, Folkhläsans tjänster som här vilket var följande ställe som stod tili förfogande med ulvi skulle besöka. Efter kaffe rymme f6r friskvård oeh revidtog ett liknande förfarande habilitering. I första hand som vid Hovrätten. Här infor- tänkt för pen ionärer oeh såmerade Ter ese Sten om dana som är i behov av reha-

MOlla Häggblad berättar 0 111 Folklrälsalls satsllillg i Korslrolm-selliorlrllset_ bilitering av något slag. En rundvandring i Folkhälsans utrymmen blev dagens avslutning, en givande dag f6r alla 50 pensionärer som var med.

I vårens tid.

En grårnulen dag, lördagen den 7 april, men med uppehålls väder, var vi norrifrAn på väg med Westers buss, fö rd av Stefall, tili Kaskö för distrilctets vårdag. Solen syntes igenom moinen ibland så med Ute tur kunde det bli en riktig vårdag. Efter en läng vinter var temperaturen i dag på lämplig nivA. Bussen bade startal i Kvevlax oeh fortsatte söderut med uppehåll där någon med Kaskö som mål ville stiga på.

1 lågstadieskolan i Kaskö hade samlats närmare 200 pensionärer förutom de som skötte om programmet oeh "marktjänslen" Dagens programledare var Svell-Erik Wester. Festen inleddes med musik av lAppjjärds Spelmallslag, gamla låtar frAn SydösterbOllen, som presenterades av Sigllrd EIIilolm oeh själv med i laget.

Därefter tog ordförande för Kasköpensionärema, Helge Fillell tilI orda oeh berättade om fö rra gången distriktet firade vårfest i Kaskö, för 6 år sedan Han presenterade Kaskö som Finlands minsta stad, samtidigt om han bälsade alla välkomna till Kaskö.

Det blev mera musik oeh

underhållning av tre pigga damer, systrama ElIgvall, med olika musikinstrument, oeh därtill sång av olika slag.

Deras framträdande vittnar om vana att hantera instrument oeh publik, av applåderna att döma var deras framträdande uppskattad.

Gustav lAvast, som är inforrnationsehef vid MetsäBornia, berättade historien om tillblivelsen av massafabriken. Hur oeh varför det blev en sådan här i denna landsända. 1 böJjan var det mAnga problem, både miljömässiga oeh ekonomiska.

Chefen för Finlands Bank ville inte ge Iän, men ett aktiebolag bildades oeh pengar sarnlades in av skogsägare, oeh del blev resultat i alla fall.

1 dag är det mera än 2000 anslällda i bolaget pii olika ställen i landeL En grupp unga fliekor frAn Kaskö presenterade eli gyrnnastik program till musik som inte ville riktigt komma igång i böJjan, men det blev bra tili SiSL Svell-Erik Wester oeh John Nygård ledde allsången oeh som sista program talade Torolj Fröjdö, som laekade alla som medverkal i prograrnrnel. Han hade et! förslag till fortsall

skötare Magga Tamminen oeb ergoterapeut Peter Granholm.

30.5.2002). Deltagama bjuds på luneh oeh kaffe under rehabilileringsdagen.

Tre kurser i höst En öppen geriatrisk rehabiliteringskurs ornfauar tre perioder: 1) utrednings period (3 dagar), 2) akti veringsperiod (10 dagar) oeh 3) uppföljningsperiod (inalles 7 dagar, 1-2 ggr i mänaden). Den försla kursen vidtar 22.8.2001 (slutförd 12.3.2002), den andra 10.10.200 I (slutförd 12.6.2002) oeh den tredje ( lutförd 10.12.200 l

Man söker till kursen genom art fylla i Folkpensionsanstallens blankett " Ansökan om rehabilitering" ocb bifoga eli Bläkarintyg eiler mOlsvarande tili ansökan. Vid bebov får man hj älp med att fylla i ansökan. Såväl läkarintygel som ansökningsblanketten tili rörsta och andra kursen bör vara rehabiliteringsteamel tillhanda senast fredagen den 11.5.2001.

verksamhet för penslOnarernn, bland annat ville han bredda programmel utåt, sanlarbete med andra organisalioner, Lex . försarnlingar-

Gustav lAvast smörgås oeh kaffe, förrän det blev dans till tonerna frAn Lappjjärds Spelmanslag. Gymnastiksalen var i början av dan sen fullsatt av de dansande, men var efter liden led blev det bärtre av

Deltagama frAn hälsovårdens västra oeh södra stordistrikl koneentreras tili den första kursen.

Ansökan sänds under adress: Folkhälsan RehablDaruela Sjöstrand, Mannerheirnvägen 97, 00280 Helsingfors.

Ansökningsblanketten samt uppgifter om kursernas tidtabeller oeh planering kan beställas av soeialarbetare Susanne Söderlund, telefon 61 585 517. Hon besvarar oeksä frågor. Tre kurser ordnas oekså i Österbotten. Anting-

rum oeh vid 17 -tiden kom sli sista valsen. Alla kunde vända hemåt efter en dag med träffar av gamla bekanta, underhållning oeh dans.

Det är just sådana dagar som vi pensionärer behöver med jämna mellanrum, ett avbrott i den ibland trista vardagen, då alla möjUga Icrämpor gör sig pårninda. Vi kan säga väl mött nästa gAng , efter samma mått mätI., någonstans.

Stig Sundvik

en ordnas en kurs pii rehabiliteringsanstalt helt oeh bållet., eiler så kan man fli rehabilitering som en kombination av öppenvård oeh anstaltsvistelse. 1 FPA-tidningen har ingått en artikel där fysioterapeut oeh kvalitetsehef Maria Kaivonen från Norrvalla berättar om hur den geriatriska rehabiliteringen ordnas, dels i Folkhälsans nyöppnade seniorhus i Korsholm oeh dels på Norrvalla.

VL.

18 God Tid 4/:&001

ESBO BOCCIA SLUTSPELAD, FÖR SÄSONGEN Dalsvik I vann seri~n

år har vi delat i en hös!- och en vår-sene.

1 Serien vann denna gang, 3dje gången å rad Dalsvik lag 1: Bertel Ekström, Erik Weckström, Paul Wickholm.

Tvåa blev överraskningslaget, Köklax lag 4: Nils Lindstedt, Rolf Orden,

Uno Sjögren, efter en gedigen slutspurt. Trea blev Hagalund lag 5: Ingvald Linden, Kätie Remy, Birger WoUsten och som fyra Hagalund lag 1: Elisabeth och Hans Ebneth med Beatrice Vuorio som tredje

vik 1, som endast förlorade två matcher och spelade en oavgjord.

Prisutdelrting 1 samband med ESP-tumeringenden 15.05.

2001.

man.

A1berga-laget, som senaste år belade tredje plats, miste tvä goda spelare. Paul Illman (80) och Einar Karell (92)

Serien var betydligt järnnare än tidigaree med mindre poängskillnader, förutom Dals-

De lio bästa 1 avslutad MEGA-BOCCIA-SERIE. 21 21 21 21 21 21 21 21 21 21

I DALSVIK I 2 KÖKLAX4 3 HAGALUND5 4 HAGALUNDI 5 DALSVIK2 6 KYRKBYNI 7 DALSVIK3 8 KÖKLAX I 9 ALBERGA I 10 DALSVIK 5

18 15 14 12 12 12 II 12 12 II

I I 0 3 2 2 3 0 0 0

2 5 7 6 7 7 7 9 9

JO

160-75 126-92 151-73 136-120 lJl-98 128-117 142- 113 129-tlO tl4-97 135-95

37 31 28 27 26 26 25 24 24 22

ÅLANDSBANKENS VÅR-CUP SLUTSPELAD DEN 19.04.200 1.

I 2 3 4

HAGALUND3: DALSVIK3: DALSVIK2: KYRKBYNI :

Farfar berättar

Söndagsmorgon. Veckorakningen är avklarad. Morfar sätter sig fömöjd i sin gungstol. Sitter där och minns medan stolen långsamt rör sig fram och tiIIbaka? Själv kom jag aldrig att fråga honom vad han funderade på när han satt och tittade ut genom fönstret.

Morrnor satt med sin sticksöm och sina funderingar.

Kanske satt de bägge och minndes om samma gemensamma händelser från ett långtliv tillsamman . Tittade man pä morrnor när hon

~

Erkänt god

TRÄDGÄRDSMYLLA samt

TÄCKNINGSFLlS för planteringar Ring

Sjundeå MASKINSTATION AB 0400-688 780

/.

Nils Ahlbom, lngvald Linden , Holger Thilman.

Doris Eklund, Marga Koli , Hertta Prokofjev.

Per-Olof Degerlund, Thorvald Liljeström , Åke Nyman Gert Andersson, Christian Blomberg, Yrjö Ekblad stickade var bon som frånva- Helt apropå stämmer morfar rande från det hon höll på upp med en sång, pä engelmed. Helt automatiskt rörde ska. En säng med k1änl och sig händema medan blicken takt i.(När jag senare i Tv och tankama fanns på annat sett filmer om segetfartyg håll. och sånger som dess besättGungstolens rörelse avtar ning sjöng vid hissande av och morfar tittar med större segel äterkom minnet av den iver ut genom fönstret. Och melodi som morfar sjöng). visst, det är någon som kom- Morfar var 19 år gammal när mer på besök, en av f1era han den 2 1 sept 1880 tar turemigranter som äterkommit båten från Vasa tiU Hämöfrän Amerika efter den stora sand. Sin första natt i ullanvärldsdepressionen på 30-ta- det tänker han sova under ett let. Et! antal av dessa perso- upp och nedvänt större fat på ner besökte ofta morfars Finntorget. hern. Mormor var moster till Från Hämösand gick nirden den ena och faster tiU en av via etl antal Svenska harnnar emigrantens hUSlru. Nu var tiLI Lybeck och Lissabon där det ime enbart dessa två som vin lastades för Sydamerika. kom på besök. Kanske kom Efter 7 års seglats mellan Eude oftare än de andra. ropa, Sydamerika lndien Det dröjer ime länge förrän mönstrar ban på ett av Vita ordflödet väller fram. Ibland stjärnlinjens klipperskepp, lite aggressivt med gester och Aveonore, som lastar jämkroppsspråk. Morrnor tittar vägsräls för Melbuome. VäI frägande pä de båda men kan frarnme rymmer han."Jag konstatera att allt är som det ville pröva Iyckan, i för mig skaJl vara. Små korta pauser ett ny tt och okänt land". uppstår stundom. Om det är Hans AustraJienvistelse vavid byte av samtalsärnne eiler rade även i 7 år. Men, i feb annars bara är för en utom- 1894 mönstrar han på en stående höljt i dunkel. Deras fullriggare på väg tilI EngsamtaI förs pä engelska. Om land. [juli SaDlma år är han ocb vad de talar om berättar efter 14 års bortavaro hemde icke. Helt säkert är, att det ma i Petsmo. var om åren 1 Am en'k a De h Den 27 maj 1895 seglar han om åren pii världshaven som in i äktenskapets harnn. Samäterkallas i minnet. Med aJl ma dag tar han ut prästbevis sannolikhet fanns även poli- och två dagar senare vinkar tiskr resonemang med i spe- han farväl tiLI sin hustru för let. Del skulle ime förvåna att återigen bege sig tiLI Ausmig om han inte berättade om traJien. juldagen 1886 i en hamn i Honom ser du aldrig mera, Sydamerika när han sopade var en allmän kommentar tili ett av stadens värdshusgolv hustrun, när han rest. Den 2 med en svensk bråkrnakare. maj 1896 trampar han återiEfteråt blev de bästa vänner. gen hembyns mark, där husJ ag beundrar starka karlar, tru ocb liten son väntar. om svensken sade efteråt.

Henrik

med endast I mänads imer- Kyrkbyn 1: Christian Blom- bundet arrangerar och en vai. Vi bedrade deras minne. berg, Gert Andersson, Yrjö Ek- Esbo-tumering, som arrangeras av Esbo pensionärema TrOIs della belade A1berga- blad.

Jaget en nionde plats i serien, Ännu spelas tvenne tumering- den 15.05.

Thorbjörn ar: 08.05, som pensionärsförGRATTIS! Ålandsbankens Cup slutspelades, idag, den 19.4, med finai ocb brons-matcber.

Finalen spelades meUan Dalsvik 3, tre skickliga damer ocb Hagalund 3, som hela säsongen varit vingklippt och i varje matcb måst använda reserver. matchen slutade i Hagalund-Iagets favör, med tre vunna set, 3-0.

Hagalund 3: Nils Ahlbom, lngvald Linden, Holger Thilman.

Silverlaget, Dalsvik 3: Doris Eklund Margit Koli, Hertta Prokofjev.

Matcben om 3-4 plats spelades meUan Kyrkbyn I ocb Dalsvik 2 och blev en mycket järnn historia, ordinariespelet slutade 1 1/'-1 11, varför två extra kastomgångar mellan två spelare måste kastas, varvid Dalsvik 2 toig bem spelet ocb bronset.

Dalsvik 2: Per-Olof Degerlund, Thorvald Liljeström, Dalsvik 1 firar seriesegem med lagledare Bellgt Söderholm Åke Nyman.

Esbo-pensionärernas årsmöte:

Ordförande Daisy WinQVist återvald

D

e dystra förhållanden Estlands och Rysslands pensionärer lever under var temat för Svenska Pensionärsförbundets ordförande Håkan Hellbergs tai vid Esbopensionärernas årsmöte i februari.

Mötet försiggick i Esbo kyrkans församlingsgård och besölctes av 1 10 personer. Efter välkomstord av såväl föreningens ordförande Daisy Winqvist som kyrkoberde Carl-Gustav Henricson inleddes årsmötesförhandlingama.

Daisy Winqvist återvaldes enhälligt tilI ordförande för detta föreningsår, Olen meddelade redan nu, att hon inte står tilI förfogande mera nästa år.

Det blir en svår uppgift, att hitta en ordförande, som arbetar lika förtjänstfullt, som

Paul Hakalax, GäddvikenMattby, drog en lans för en ny ''R.iksmarsch'', som skulle försigå den 24-25 maj 1 år, med rnöjlighet att gå olika sträckor enligt ork ocb förmåga.

En god lunch inLOgs efter årsmötet, vilken församlingen bjöd på.

Tvenne tidigare styrelsemedlemmar avgick ocb avtackades med varsin_blombukett: Christina MerkeLl, som varit Kirsti-k1ubbens ordförande och Thorbjörn Söderström tili

Ersättare

A1berga Dalsvik Grönda Gäddvik-Mattby Hagalund Kyrkobyn Köklax Olars(ny klubb) Sökö

EthelBlomander Ritva Johansson Doris Nyberg BjameLindholm lngvald Linden Christian Blomberg Solveig Bäckström Pehr-Erik Bäckström Marita Nordling

Beatrice Uotila NannyOlin Marianne NemJander Marianne Sanden Leila Waenerberg Helmer Katajamäki Stig Holmqvist Bengt Juselius Åke Wennström

~

( Pråm 0400-203 508)

21.6-15.7 konstutställning i Alholma gård. !ne. HjerpeÖsterman. Turlstguide tr.1S.6. KatfeserveringJ 9.10,16, 17.6 ooh 25, 26.8 äppet lö-sö klo 12-17.

18.6-19.8 öppet alla dagar klo 12- 17. Vlilkomnal

Bygg 040-568 1361, 0400-200 671

Pörtom Hembygdsf"örening, 05(}.541 6092. 06-366 1337

Hembygds- ooh Berga glasbruksmuseum på Dahlbacken i Pörtom ett sevärt utfIyktsmå1!

äV8D

Beslöts, att föreningen och de olika k1ubbarna gemensamt utarbetar Dator-hemsidor, vilka som bäst är under arbete och tili en del redan etablerade.

Ordinare

- bygger och reparerar - hus och bryggor - färjtransport

För grupper

Kirsti-k1ubben uppbörde vid årsskiftet då medlemsamalet sjunkit så lågt, att det inte lönar sig att ba möten mera.

De kvarvamde medlemmama flyttades dels tili Hagalund och dels tilI Kyrkoby-k1ubben.

Hagalund, som ville ge plats åt en 10 år yngre kollega.

KIubb

A

HGH

Daisy gjort under de år bon arbetat som ordförande för föreningen. Hon valde ti li sekreterare Aysha Andersson och tili kassör Leila Waenerberg, vilka lovat ställa upp ännu detta år i sina positioner.

Styrelsen fick för övrigt följande saDlmansättning, de olika k1ubbarnas representanter väjs på respektive k1ubbars årmöten.

andra tider enl. överenskommels8.

Thorbjöm

God Tid 4/2001 - 19

På kommande:

Medicinersättningarna ändras de närmaste åren ••

ver fyra miljarder mark beta1ades se naste år ut i medieinersättningar via sjukförsäkringen. Nu kommer en arbetsgrupp inom social- och hälsovårdsministeriel med en rapport där man föreslår att de nuvarande specialersättningsklasserna slopas. Istället för man fram fyra nya ersättningsmodeller. Det nuvarande systemet med grundersättning om 50 procent över självriskbeloppet (25 mk per inköpstillfille), samt speeialersättrtingama 75 respekti ve 100 peocen t anses för dyra och oklara. Tili detla har årssjälvrisken 3 449,74 mk bidragit. Det är det gränsbelopp över vilket man kan fä kostnadema för de läkemedel det gäller ersatta i sin helhet under återstoden av kalenderåret. Här är det endast Eråga om enskiJda personer, inte hushåll. Receptbelagda mediciner gäller, inte kostoader för över disk köpta preparat eiler t.ex. glasögon.

O

Ny tt är ett förslag om en ny självrisk som gäller per recept. I dessa fall kan man eventuellt ersätta 80 procent av de kostnader som överstiger självriskandelen.

ersättningsprocenten pä sam- Yid social- och bälsovårdsmima sätt som just nu vara 75 nisteriet tror biträdande avprocent och därefter 90 pro- delningschef Matti Toiviaicent. Inte 100 procent som nen inte att arbetsgruppen just nuo I praktiken skulle det före sommaren hioner fll fram ändå innebära att de som har ett förslag tilI ändring av sjukden högsta medieinförbruk- försäkrings1agen.

Ersättningsprocentema kan ningen trots allt inte skuUe bli Inom olika ministerier, statsäven fastställas enligt hUI tvungna att betala mera än bolag och intresseorganisastort behovet är av jusl dessa nägra tiotals mark mera än tioner har man sina egna arpreparat. Tili den högsta er- med vårt nuvarande ersätt- betsgrupper där äsiktema i sättningsklassen kommer de ningssystem. mänga fall går isär. livsviktiga medicinema som Eniga är man om att läkemeErsättningssystemet läggs insulin för diabeates, medan delskosmadema borde stävpå kOInmunerna andra kommer tiU följande erjas. Senaste år användes över sättningsklass eiler inte aUs En av de föreslagna modeUer- fyra miljarder mark tili läkeblir ersättningsgilla. na lägger ersättningssystemet medelsersättningar. Den 10 De nya planerade ersättnings- för läkemedel på kommuner- lalsumman stiger inte enbart modellerna skulle inte över- nas ansvar. Det utagår ifrän att tili följd av att medicinema huvudtaget medge ersättning patientema bara skulle ha en blir dyrare oeh att det komtilI dem som inte är sjuka nä- enda avgift som .innehäller ät- mer flere nya preparat som gon längre tid . Högre ersätt- gärder, undersöknngar, vård kostar myeket. Det fastställda Ding skuUe istället tiUfalla dem på inrättning och medieiner. takbeloppet för medicinkostsom är i behov av ständig Avgiften sk-uUe inte vara bero- nader (den del man betalar ende av sjukdomens art ocb själv) i år 3 449,74 mk invermedicinering.

Den planerade nya självrisken svårigbetsgrad. Privat sjuk- kar ocksä på totalkostnadekunde bli 500-1 000 mk, var- vård skulle inte beröras av för- mao Kostoaderna över det beloppet (den del man belalar efter hälften av läkemedels- slageL kostnadema skulle ersättas. Slatsandelama för kommun- sj älv) kan man under återsloYid högre läkemedelskostna- unema skuUe ökas för att kla- den av kalenderåret få helt erder, då man kommer upp tili ra av kostoaderna för läke- satta. Del gäller dock inte inköp under 100 mk per gång följande självriskgräns, skuUe medel.

pä apoleket. Självrisken för medicinlläkemedelsinköp är dessutom 25 mk per inköpstillfille. Vissa mediciner kostar sä myc ket att konsumenlema redan efter några inköp går över det årliga takbeloppet.

de viktigaste preparaten.

P roblem blir det, säger han. antingen man väljer den modell man vilI. Ersättni ngsmodellemas svaga punkt är om de läkare som ordinerar preparaten kan bedöma fallen rätt och rättvisl.

Ifall alla mediciner utskrivna av läkare skulle ersättas på Takbeloppet täcker inte längre sarnrna sätt Eruktar man att Det har visat sig att takbelop- användningen av mediciner pet läcker en heI del. Dä man ökar. Å andra sidan kan en försökte bygga upp det i med- hög självriskavgiftleda tili att 1et av 1980-talet trodde man klienterlpatienter med ekonoalt högst 40 000 personer per miska svårigheter skulle fä år skulle komma att beröras problem med att skaffa sig av det. Där tog man fel. Re- nödvändiga mediciner. dan i medlet av nittiotalet och i Arbetsgruppen stödde inte ett slutet av senaste år hade hela ko mmunalt fin ansierat ersätt11 3 369 personer överskridit ningssystem. Man befarade gränsbeloppet. Tili dem bela- att patientema skulle råka i en lades över 254 miljoner mark i ojämlik ställning beroende pä ersätlningar utöver de vanliga i vilken kommun man råkar vara bosatt. Vissa kommuner medicinersättningama.

Vi har fått en ny hu ndrapro- stöder boende på anstalt ancents ersättningsgrupp utöver dra hjälper hellre tili att bidra de tidigare, säger Matti Toivi- tili medicinkostnader. ainen. Där betalas ersättningE.J. ar för vissa mediciner som inte egentligen hör tili speci- Källor: Soeial- oeh hälsoalersättnngsgruppen eiler tilI vårdsministeriets uppgifter.

--------------------~--------------------------------------------

Våld mot äldre Seniordans Finlands Seniordansförbund rf:s årsmöte hölls i mars i Folkbälsans seniorbus i Helsingfors. 1 mötet deltog 44 medlemmar. Mölet inleddes med hälsningsord av ordförande Gunvor Nyström.

- Här ett plock ur verksamhetsberättelsen. Den största seniordanshändelsen någonsin försiggick i juni då kulturstaden Helsingfors och seniordansen i Finland firades med en festlig seniordansdag på Olympiastadion under devisen "Seniordans 2000 - Hälsa för Eramtiden".

Hela 2 200 seniordansare Erån hela landet möttes för att dansa tillsarnmans och visa vad seniordans är oeh hur roligt det är att dansa. En oförglörnlig dag.

- Nordisk Seniordansledarträff i Beitoslölen i Norge sarnladea 22 deltagare Erän vårt förbund 7-12 augusti . En intensiv vecka med seniordans Erän morgon tilI kväll. Vi deltog också imöten och utfarder och Iyssnade på föreläsDingar. _ Finlands Seniordansförbund firade 15 årsjubileum i oktober.

1 1 Yörå på Norrvalla med. 90 deltagare oeh i Helsingfors, Kampens servicecentrum med 130 deltagare. _ Kursverksambelen h'a r varit livlig. Det har hällits 18 utbildningskurser med nio ledare. Tili dessa kurser bör den årliga "seniordansstugan" i Helsingfors dä årets nya danser lärs uI åt ledare frän hela landet. 1 år deltog 65 ledare. _ Förbundet har haft 145 uppvisningar oeh 51 introduktionsdemonstrationstillfillen. _ ledarnas egna danstilWiUen pä Tomas har utvecklats så att ocksä vana dansare (ntinst tre år) kan del ta. Vi bar dansat 15 gånger under årel. I medeltal 18 deltagare. .. . . _ Den populära sommarseniordansen pä Tomtebo fOTSlgglck nio tisdagar. Ledare på båda språken. 1 medeltal deltog 52 dansare. _ Förra året dansade 2 058 personer i 97 grupper ledda av 60 huvudledare och 39 assistentledare. _ Pä årsmötet återvaldes styrelsen, förutom Ole Danielsson, som inte stäUde upp för äterval . Styrelsen består nu av följande åtta medlemmar: Gunvor Nyström, ordförande, Kate Björkman, viceordförandeoeh verksamhetsledare, Ulla Hol~­ ström, sekreterare, Solveig Hindsberg, skat!mästare, BLTglt Andersson, husmor. Övriga medlemrnar är Mona Forsstrom, Asta Ingman och Arla Kaurila. .

- En blick Eramät: Y årens stora händel se är den InternatIOnella Seniordansledarträffen i Fieseb i södra Sehweiz (1ST' 200 1) 21-26 maj, dit ledare Erän vårt förbund åker. Det beräknas att ca 300 ledare Erån tolv länder deltar. _ Sommarseniordansen på Tomtebo vidtar 12juni, tisdagar kl 12.00-14.00 (tionde året), Ekuddsvägen l. VI hoppas att oekså detta år i medeltal 50 seniordansare deltar.

Skön vår oeh sommar! Kate Björkman, vI

slutet av fj olåret, omkring tiden för kommunal valet, kom äldrevårdens problem i blickpunkten.

1

S åde gamla oeh frarnför allt deras anböriga, olika organisalioner, samt anställda i vården påtalade olika missförhål landen. Man klagade över dåligt bemötande och försummelser genom att fel personer sköter fel patienter pä fel ställen.

Kommentarerna i massmediema manade Eram en dyster bild av den finländska äldrevården och bemötandet av äldre. Mänga ansåg att bilden var så negativ oeh att den generaliserats så ohämmat att det bötjade överskrida trovärdigbetens gränser.

1 Finlands Läkarförbunds lidning nr 71200 1 ingår en översiktsartikel av professor Sirkka-Liisa Kivelä oeh medarbetare om däligt bemötande av äldre ocb om dess värsta form , rnissbandel.

Enligt artikeIn är misshandel av äldre förvänan svär! vanlig oeb dessutom svår att upptäeka. Förebyggande av våld mOI äldre kräver aktiva insatser oekså av läkare och fördomsfritt samarbete med andra aktörer i vården.

Enligt en gammal definition kan man tala om ett folkbälsoproblem dä företeelsen hos

befolkningen överstiger en procent. Om faktiskt sju proeent av kvinnorna oeh två och en halv procent av männen i pensionsåldem bli vit utsatta för familj evåld medan två respektive en procent utsatts för våld utanför familjen är problemet sä betydande att det inte kan underskattas.

Siffroma måste dock granskas kritiskt. Yisserligen har liknande siffror publicerats i mänga andra länder, men tidsperspektivet i undersökningama är myeket varierande - ofta bela den tid man minns. Även våldsbegreppet täcker en bred skala, aUt Erän fysisk, smärtsam rnisshandel ocb sexuellt våld tili handlingar som uppfattats som kränkningar av människovärdet, eiler oavsiktliga misslyckanden i samband med behandling.

Om försummelser i vården och t.o.m. oavsiktligt rnissIyckad behandling skall betraktas som våld mot patienten sä kommer våldsbegreppet att täck närapå all t sam inte kan beteeknas som normalt umgänge oeh god vård. Dä kan bIolta känslan av att ba bli vit rnissförstådd uppfattas som at bli utsatt för väld eIler l.o.m. rnisshandel.

Riskema [ör att bli utsatt för väld tyeks däremot ha utretts noggrannare.

Svag hälsa oeh nedsatt funktionsförmåga, i synnerhet dåligt minne, nedstämdhet och social isolering oeh vissa karaktärsdrag gör äld re mottagliga för dåligt bemötande.

Men det fi nns ju även bland äldre besvärliga personer som inte ens dess närmaste anhöriga i alla situalioner förmår visa tillräeklig aktning.

Det är ändå oTOväekande att de anställda i social-och hälsovården inte alltid förmår förbålla sig tillräekligt vördsamt oeh finkänsligt tilI aUa de sjukaste patiemema. 1 den utredDing som Isolas arbetsgrupp gjort rapporterar anhöriga tili längvårdspatien-

JorIS. på sid 23

SMÄRTORNA BORT UTAN MEDICIN Mcd NOVAFON-Ijudvågor skölcr Du bl .• : - Muskel- & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor -Ischias m.n. smärtor • VERKAR NER TlLL 6 CM DJUP • 5 ÅRS GARANTI BESTÄLL GRATlS BROSCHYR S NYSTRÖM KB T EL. 019-231 636 Ärade hyresvärd!

STOR EFTERFRÅGAN på hyreslägenheler i huvudstadsregionen.

Skiljer sig Finland i detta

Stöd kyrkligt arbete genom gåvor och testamenten Kontakta

avseende frän andra länder oeh har våldet mot äldre ökat eUer måhända minskat under tidemas lopp?

1 ett längre perspektiv kunde man anta att våldet minskat eIler ätrninstone ändrat karaktär.

Yåld förekommer även i andra situationer än i de stereotypa exemplen: ekonomiskt utnyttjande av dementa äldre, alkosöners missholiserade bruk av sina mödrars pengar samt rän och stölder som utförs av missbrukargäng.

Mänga undersökningar antyder att familjevåld "går i arv" inom familj en.

De som rnisshandlar bar ofta vuxit upp i familjer där det förekornrnit familj evåld.

Forskningen om bakgrund oeh påverkningsfaktorer ger dock ingen entydig bild av personer som utövat familjevåld.

Församlingsforbundet

PB 285, 00121 Helsingfors ~ (09) 6126 1540

Vi sållar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhet.

Vår serviee som inkluderar bl.a. visningar, kreditupplysningar, hyresgarantier och hyreskentrakt är kostnadsfri för hyresvärden.

VI står tili Er tjänst hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff Smedsgatan 15, yard. 9-17, SjölundlLångström

Tel. 09·17 17 44 Vi tar även emot nya säljuppdrag (prov. 3 % + mems.)

20- God Tid 4/2001

JorIS. jråll sid 3

Jorts. jråll sid 3

Råd .om hur vi k1arar .oSS hemma under p.oUentider "Tag inte in l-vistar av björk eiler video Sk.ol.or .oell dagbem bör oekså undvika detta.

"Vädringsfönster oeh ventiler kan täekas med pollenfilter av tyg eiler fiber.

"Tag inte in ängsblommor i vas. 13lommoma bar med sig gräspollen som kan ge symptom.

"Torka med fulctig trasa (engångs- av papper) alla dammsam lande ytor rätt ofta. Pollen är rän stora partiklar .oeh de lägger sig överallt.

"Luftrenare kan vara till hjälp när det gäller art avlägsna smä partiklar i Juften. De putsar doek iOle de dammsarnlande yt.oma.

"Undvik att hänga tvätt UlombuS under den värsta pollentiden. Soltorkade lakan släpar med sig pollen in oeh förr eiler senare i sängen.

"Duseha och skölj håret innan du lägger dig, så undviker du alt andas in pollen under natten.

"SOV inte för öppet fönster medan pollenmängdema är s.om störst.

"Var noga med städningen .oeh byt sängkJäder .ofta. Vädra inte sängklädema utombus.

"Förbjud rökning bemma. T.obaksrök förvärtar allergisymptom. annat än att göra det "i farmförhål landen", s.om Haahtela uttryekte sig. Där rör sig hund .oeh katt ute .oeh inne mer eller mindre fritt . Finns där ladugård så blir bakterienoran en heI! annan. [de förhållandena har man sällan plågats av päIsdjursallergier.

Ny foem av medicinering Det ftnns reeeptfria antihistaminpreparat på ap.otek. De är rätt dyra. Ett av de populärare preparaten kostar nästan 40 mk över disk för 7 piller.

På läkarreeept är priset betydligt förmånligare.

Om man tyeker att oäsa .oeh ög.on rinner eiler atl man på annat sätt reagerar den här årstiden - utan atl det är influensa - är det skäl alt vända sig tillläkare. Om ympt.omen är klara

utan att vara allvarliga behöver det inte nödvändigtvis bli allergitest.

Nu har man i vårt land inlett en ny medicinering. Man får under läkark.ontr.oU injelctioner med ett medel s.om på silct skall bygga upp immunförsvaret på nytt. lnjelcti.onerna ges tili en början valje eIler varannan veeka. Sedan aIlt mera sällan. Behandlingen kan dra ut i två år.

Helt .oförsiktiga kan vi säkert ändå inte vara .om vi drabbats avallergi. Visst skall vi ta det försiktigt med blad oeh bl.omm.or. Men kanske vi kan börja med julgran Erän skogen igen?

Plastgran är inte så lustigt.

Ebba Jakobsson

Antalet kebab-restauranger ökar .oekså. Kebabköttet importeras .ofta Erän H.olland.

Det tilIreds i st.ora styeken s.om man sedan skär tunna fIi s.or avo Vid påsktiden i år hade vi två nya fall av matförgiftning .orsakad av EHEC-virus i Kyrnmenetrakten. Tidigare i år finns det två fall i K.otka .oeh L.ovisa. De insjuknade var i åldem 11-24 år.

Sympt.omen var magsmärt.or .oeb bl.odig diarre. En av de insjuknade vårdades på sjukhus. Det importerade köttpartiet fiek försäljningsförbud ..

Vi bar myeket älg .oeh bjortstammen ökar. Kontr.olleras älgköttet i samband med älgjakten på hösten, undrade någ.on. - Om man vW sälja kött av älg .oeh andra vilda djur i butik måste köttet vara besiktigat av veterinär. Jagar man själv .oeh använder körtet finns inga krav på k.ontr.oll. 1 prineip kan man tänka sig att våra älgar kan bära på smitta med både galna k.osjukan .oeh mul- oeh klöv ... EU-reglema har medfört att t.ex. överkörda barar numera får säljas över disk utan k.ontr.oll. Detsamma gäller ägg av egoa höns .

Varför inte vaccinera mot muI-och klövsjukan? År 1951 hade Finl and senast mul- .och klövsjuka i n.orra

Karelen. Smittan bade kommit över östgränsen. Dä användes vaccin .oeh man Iyekades begränsa sjukd.omens spridning sä att den försvann från Europa. Nu när den igen dylct upp med början i England är man mera restriktiv tili vaecinering. Ändå är risken för att smittan sprids större nu än för femtio år sedan på grund av att vi reser så mycket. Visst kan vaeeinering vara lösningen, säger Nina-Lis. Veterinärerna bar redan fått förbållnings.order .om vad de skall göra .om sjukdomen dyker upp. Övervakningen blir sträng in.om en radie på rninst tio kilometer .oeb den gäller både dj ur .oeh mäDniskor.

Trots att mul- .oeb klövsjukan inte smittar tili mäDnisk.or kan människan sprida sjukdomen.

Den drabbar nötkreatur, svin,får,getter, renar samt vilda idisslare. Gårdar s.om råkar ut för sjukd.omen kan tvingas slalcta hela boskapen men ocksä avliva hundar .oeh katt.or .om man inte är säkra på atf de kan bållas på gården, kopplade eiler in.omhus, så att de inte sprider smittan.

Den slaktade boskapens kroppar måste förstöras. Antingen genom att bränna dem eiler gen.om förstöring på någon av de två anläggningar för behandling av högriskavfall från djur. Sädana anläggningar har vi i H.onkaj.olci .oeh Kaustby. Gårdar som tvingas slakta alla kreatur på grund av sj ukdomen får full ersättning

Nilla-Lis Mäki-Peläys

för djuren på basis av deras värde. Oekså de gårdar s.om ligger inom skyddsområdena kan få ersätrning för produktionsförJuster.

Benmjöl boven när det gäIler galna kosjukan 1 vår iver att ta tillvara allting har vi börjal tillverka .ocb använda benmjöl. Det ingår i många av våra charkuterivaror. De fIesta av .oss utom kanske veganema har säkert fått det i sig på ett eller annat sätt. Rädslan för galna kosjukan har gj.ort att k.onsumti.onen av kött har minskat .oeh att särskil.l England fått svårt att exp.ortera sina köttprodukter.

Den smittar inte som mul.oeb klövsjukan, utan vi äter

.oss tili den. Sjukd.omen är i regel .ob.otlig. Man tynar b.ort. Musklerna förtvinar.

Våra keldjur, hundar och katt.or, äter nuförtiden myeket burkmat. En av radi.oveterinärerna fiek frågan .om den maten innehålJer benmjöl oeh via djurens avföring kan tänkas få ut smittan i naturen.

Lekande barn kan k.ornma i beröring med den. Veterinären ansåg det te.oretislct möjligt. Detsamma tyekte NinaLis Mäki-Petäys.

Man skall ändå inte driva sin försiktighet helt io i absurda ban.or. Men visst kan det vara bra att gynna inhemska pr.odukter då man gör sina inköp.

Ebba Jakobsson

Pasten hämtar matkassar åt 70 vasabar Bland pressklippeo i God Tid 3/2001 oämnde vi att posten i Vasa Erän .oeh med början av februari började köra hem matkassar tili en del av bemtjänstens kunder.

Av nyfikenhet t.og G.od Tid k.ontal'l med hemtjänsten ocb frågade hur experimentet Ulfallit.

Alla, d.v.s. 70 pers.oner s.om bembjälparna tidigare hand-

Prenumerationskort Ja tack! Jag viii prenumerera pä God Tid: Narnn: Adress: Postnummer:

lade åt, får nu matkassarna med p.ostens bil en gång per veeka.

Kundema är nöjda, säger man på hemtjänsten.

Socialverket i Vasa har oekså tidigare använt ut.omstående leverantörer för bemtjänstkundemas matinköp.

Del ger hemhjälparna mera tid för att sköta .om sina kunder. Postbileo hämtar mat-

kassarna frän en livsmedelsbutik tre gånger i veckan.

Butiken har tagit på sig ansvaret för atl kassama paekas med rätta var.or.

Köplist.oma skri ver hemtjänstens personal tilisammans med kundema.

Transp.orten kostar 20 mk per gång. Staden subventionerar kostnadema.

Postbilen kör sina turer mitt

på dagen då p.osten är utdelad oeh det är lugnt på p.ostkontoren.

Chaufförema jobbar oekså som utdelare .oeh är kända bland matkassekunderna.

Systemet s.om var tänkt s.om ett experiment under sex månader ser ut att kunna bli permanent.

Vinnare i

Vårkrysset

3/ 01 Sixten Sundell , Esbo Ingegerd Björknäs, Esse

Skicka kupongen tili: God Tid, Indiagatn 1, 00560 Helsingfors En årsprenumeration pä God Tid kostar 80 mark för sju nummer per å r" Jag vill gärna ge God Tid som gåva till: Narnn:

Gretel Nygård , Kvevlax Lars Nybom.

Karis

Adress: Postnummer:

Seidi Karlsson, Esbo

Sänd fakturan tili: Narnn: Adress: P.ostnurnmer:

Vi fjck in 409 krysslösningar, grattis tili alla fem vinnarel

God Tid 4/%001

21

"

:

V') V')

'='

~

;:J

v

E

!l.... v >

::l .::.! .::.!

....

:",

PRONO-

STDR

--~+-~-~-~-+~~·1=l

I I

-

VI\<,.--'

POJt<N~

~

I'IN _

OPe:RE1T-~

MAKARE INUT\

1

HUVUDSTAD-

,

~!~

_ - 4_ _+--

--~--+--~

::t:

l-<'lANG

~

AlLIANS--r---

11\/

~

KRYSS-i,

I !s

RAGATAl

/

0 __

1--_+-__ HYRBIL __ :r

H~~r~41! nESIDENT7_AJ 1000 k9r;- _ _

~

bATE

<t --SKJUTS UPP -

,

M~N [~~ 6E.NO M " ~o böRR L V~P.~EPOST-- ~

~~

~

~ l--r"! . jTAP~1 1

GS(R

SM&MYNT--'R+J..ITAAI<ÄRL

BlOMI1A-

I+~3

--I----4----<t

~ VERt{LI6

~

VIMSIG!

5 - - 6NUTTA

-

i

I+PUST"R~

~

~

I I

~

I

VI - I X '

~

-

c:::

~

",

0.0

",

V') V')

v ....

;:J

~_-)5PÖKEI--~IJfRS~

« .....:

0 0

N

......

V') ::l

0.0

--4---/--+--4--1

::l ",

0

,--+--+----I--S~"'AN ~I -

I~i 1- - O&UNSr-

-

I

ENGo.HR.

I

1/)

(l

,--

~

A'(SSlA

I

< ! ) - = ...

--+---+---1

~ ~ ~ ~ "'SNAIf)RAND~S-Ifr."::='ö=:=s..:::::..~,,~ ...:=====~=:6=~~~=h===~=={,

M

c::: V

;:J

......

V') ",

c::: vV') c::: v c::: .Q ~

l-L=;------------fV"'~I-ll j I ! :I-----'!..----L-.J!:=:========::::::;;::=~ ________________________________----__________

;:J

v ....

~ V')

~ V') 0

0...

....

~

c::: c::: V')

.:2

NAMN: ~A -:;:-;::C-:::R::::€'-=SS:::-:: ~--~-------------

~

0 0

V

röRARGUGI GASTAT

lI"l

",

0:: - - S J UK

VI

\0

c:::

f~~"--~ <n

%

J: 0

....

0 - - MENAR - -

I

Q)

E

n-

~

0.0

c::: 'Vi

:",

~

I t:

V')

..Q

;:J

IStl~L :;PO.lKE'-- SMKNIN(,

K

'()ONERA _ _ 'S - - !'ÅfOTEN

+-~+--t---ä~:!

1

FÖRt{ÖJER~r

El UPTO

I

VI _

~o

I I

~-rRHSE

t-

SLITEN _ - l - - _

NA1V\I\ ----4---/---+--4---1

~UNI)1'5---1

öao

SKItÄVlAR

~'

0

'KNAll:

IHSKARHIN(,- ... - ,

'1r--+---+-- ~

[

_5AMEH"MN--+_

I'4l1.r.OIl-

I

\RL.,\~D~

~ 111

\<.ITTAR

"

fJ~1--+--~I ~i ,\ ~~--

I -i } ~~ ,. I 3~ I ~g ~ I I i~ ~~+ ~ I/I~ ~~

' co

SI<'<iI fl.T€R-

tj

_--,f--_+-_-+__ JTRYNE --~_+---+--

GITre-RX:

I-~ KORT""' r- <i2co

SKICI{UGo

'_-+-- '__-!-_--I_ _-+---+--I--

,~; :s: -

~

--~-'r

V')

V

V') V')

'='

.::.!

c::: >

:",

.::.!

0

co

~

22 God Tid 4/2001

Trädgårdsmässa med trädgårdsradiostart Svenskan som mässpråk saknades nästan!

Tili de osvikliga vårlecknen hör trädgårdsmässan . Den aJternerar mellan Åbo ocb Helsingfors . 1 år var buvudstaden i turen. Trädgårdsmässan hade sälJskap av en utstälJning om fritidsbus och maskiner för egnahems- och stugtomter. Mässan anordnades första veckan i april och var som vanligt en publiksucce. Bilköema var kilometerlånga. Likaså köema tili biljettluckoma. En särskild dragningskraft för den finlandssvenska publiken var att säsongens första trädgårdsradio med aUtid lika folkkära Aagot Jung och Amo Kasvi gick ut i en tvåtimmars direktsändning direkt från mässan lördagen den 7 apriJ. Vi var många som försökte hitta trädgårdsradion i den stora mässhaJlen. De t var inte lätt. Inte he ller att då man Iyckats lokalisera dem armbåga sig fram tili en plats i närheten där det inte fanns fara för att bli nedtrampad. Lyckligrvis kom prograrnmet i repris fö ljande dag. Aagot fick per telefon summera si na intryck for God Tid. Oförsvarlig behandling av svenska språket var hennes sarnmanfattning av intrycken frän den stora trädgårdsmässan. För övri gt efterlyste hon mera nyheter. En nyhet hon välkomnade var de frön tilI finländska vilda blommor som håller på att försvinna som en avdelning såJde. p essvärre var fanns det inte heller där någon information på svenska.

Inte heller i texten på fröpåsarna . HögtaJarinformationen tili mässbesökarna var enbart på finska och engelska. Andå hörde man mycket svenska bland besökarna. Flere busslaste r besökare hade kommit frän svenskbygderna. De svenska och tvåspråkiga avdelningarna var dock fl!.

För art i första hand få den bristande svenska servicen utredd kontaktade vi Finlands Mässa. Än så länge kommer de upp i telefonkatalogen på svenska, men enbart med narnnet.

Sedan uppmanas man slå upp Suomen Messut Osuuskunta med nästan två hela spaJter avdelningar, namn och numrner - endast på finska. Bland de forsta namnen fastnar blicken p!l näyttelypääJlikkö Håkan Löfman. Det Iät så svenskt att jag givetvis då jag fick honom pl! träden började vårt samtaJ på venska. Och fick ett vänligt svar på svenska från en något krånglande mobiltelefon. Orsaken tili svenskans fr!lnvaro under trädgårdsmässan är att Finlands Mässa varierar bögtalarspråk och skyltning från mässa tilJ mässa enIigt utstäJlamas önskemål. 1 år hade t.ex . den lika å väJbesökta båunässan finska, svenska och engelska som bögtaJarspråk. Håkan Löfrnans svar räcker som förkJaring i det här sarnmanhanget, trots att han gay narnnet på ett par kol-

legor vilka kanske skulle ha känt tilJ närmare detaljer i just denna mässas arrangemang.

TiU arrangörerna och planerarna hörde bl.a. Trädgårdsförbundet i samarbete med Grönmiljöförbundet, Handelsträdgårdsforbundet och Tekniska handelsförbundet.

Temat var den finländska trädgården. Utbudet av plantor, buskar, perenner, lökar och frön var rekordstort.

Sammanlagt 198 utstäIlare visade upp sina produkter på Vårträdgård 2001.

Trädgårdsmässorna har arrangerats sedan 1993.

Bland svenska avdelningar kan närnnas ÖSP- Österbottens Svenska Producentförbund - där man fick köpa fina Närpes-tomater och gurka.

En mycket god tomatsoppa bjöd de också på.

Svenska Trädgårdsförbundet rf och tidskriften Trädgårdsny tt delade ut gratistidningar och både muntlig och skriftlig information. Under en stor kylt med Varsinaissuomi hittade man åboländska svenska ungdomar som sålde mängder

av planlOr och liksom många andra knappast fick aUt art gå åt.

Trädgårdsradion oftare sommar Aagot Jung och Amo Kasvi får ligga i ordentligt i sommar. r maj sänder de varannan lördag med repris på söndag. 1 sommar blir det vruje vecka.

Programmet, liksom Gröna rummel vimertid är mycket populärt. Lyssnama ringer gärna, skriver och skickar in bJad och bär som ser konstiga ut. Ofta ser de ännu konstigare ut då de kommit fram per post. För det mesta Iyckas de ändå komma fram tili vad det handlar om.

De småpratar och gnabbas som vanligt folk, vilket gör att folk vågar ringa och komma med frågor som de sjäJva tycker att är dumma. Före Amo Kasvi hade Aagot med sig först Gunnar Åberg, rektor för Svenska Trädgårdsmästarskolan. Därefter Udo Drude, Parteks trädgårdsmästare och därefter Botaniska

Stenbergs

------ --- LINDBERGS TRÅDGÅRD ---- -----Alla so mmarblommor o. grönsakspla ntor dlrekt från trädgården t Sibbo. Box.

Blommor

Öppet alla dagar. även lö-sö.Rln 09-272 6277. 0400 697 778

Del". ....

J3'f V

Q(emtriill.gårll.

Grynnvägen 23, 65460 Tölby tel. 050-5178742 Öppet alla dagar kl. 10 - 21 Grupper - nng före! Välkommen!

Köpmansg.16, J akobstad 06-7231560, vard . 9-\9 lö 9-16, sö 11-13

Grönväxter, huketter, gåvoartiklar, adresser "'Massor av frön o. )ökar!

Binderiarbeten p3. beställning ex.begrnvnings- och brud· buketter m.m. Välkommen!

Aagol Ljullg.

trädgårdens överträdgårdsmästare Amo Kasvi.

Den sistnärnnde etl utomordentligt exempel på att man med finska som modersmål inte skall vara rädd för att uttrycka sig på svenska. Amo Kasvi har skaffal sig en plats i de finlandssvenska Iyssnarnas hjärtan. På samma sätl som an tik vi tetssakku nskape n Wenzel Hagelstam gjort det med sina populära program på finska i Iv. Obesvärad av besvärliga objekt i finskan. Just så borde vi alla i detta Jand lära oss att umgås med varandra. Ime så noga med att all t är grammatikaliskt rätt. B ättre att bara prata på.

I maj kan vi kontakta Aagot och Amo vartannat veckoslut.

1 somrnar vruje veckoslut Sändningstiderna är kJ 9.30

Torgf6rsäljning av Ekologiski odlal i Jakobstad, på onsdag, fredag o. lördag av årets odlade grönsaker; tomaler, gurka, saUad m.m. *Eko-ägg, råglirnpa m.m. Tel. 0400-360 849

EKSTRÖMS TRÄDGÅRD Sundby

-®;,Trädgårdsmöbel-~-

1-

-

).

För den mest krävande, heIt handgjorda i lärkträd. klibbahl e iler impregnerad furu.

Olika sorters bord enligt önskat mAtto Ring för mera information. Guyka-'lUote Ab, Ragnar Sjöberg, Sjundeå, tel. 09-256 7675. www.guyka-tuote.net Vi ftnns med pA Tl'ådglrdsutstiillningell vid Svartl Slott 18-20.5

lördagar ocb repris söndag kvälJ kJ.19.30.

Adressen är Trädgårdsradion, PB 400, 20101 Åbo (om ni viii skriva).

Före och under sändningarna kan man ringa direkt.

Numret meddelas i sändningen.

Med det nyaste påfundet E-mail är adressen aago~ung@parnet.fi

Låtom oss hoppas på en vacker sommar med lämplig dosering av soI, regn och temperaturer.

Ebba Jakobsson

Tomat- och grönsakssoppa 4 pers

800g tomat 1 kJyfta vitlök 200glök SOg purjolök 120g morot 13Sg potatis 2st grönsaksbu ljongtärningar 7dl vatten 1/2 tsk salt J tsk timjan I tsk basilika 1/2 tsk svartpeppar (sellerisaJt)

Koka u pp vatten och buljongtärningar.

SkaJa ocb skär rotsakerna, tomatema och löken i mindre bitar.

Koka grönsakema i buJjongen ca '20 minuter eIler tills potatisarna är mjuka. Mixa soppan med en stavmixer.

Smaka av med kryddor.

Smaklig må/tid!

.~

SÖOERLANGVlKS MUSEUM

Vi har västt-a Nylands största och bästa urvaI av mattor!

Ett personligt museum över Amos Anderson med en del av hans konstsamlingar i en vacker skärgårdsmiljö.

Museet är öppet 15.5-31.8 dag!. klo 11- 18. Stängt 22-24.6.

Bilj. 20,- (vuxna), 15,- (pens.), 10,(stud. 0 grupper på minst 15 personer), under 18 år fri entnl.

UtstäUningshall med cafeteria. Öppen samtidigt som museet. Careteria tel. (02) 425 037.

Adress: 25870 DRAGSFJÄRD (Kimitoön) ~ 02-424 662 , 02-424 549.

·..............................

• . ·...............................

• • Alla gruppbesök pA SöderlAngvik bör meddelas i god tld!

Verkstadsgatan 3, Malmkulla,

KARl5 tel. 019-231 355 *Ring sd pastar vi vdr Ilaralogl

:

64200 Närpes ~ 06-348 0100

I Sjundeå kby, Prästgårdsvägen 109 Tel. 09-813 6540, fax 09-8193 2490

Tomater - blommor - äpplen

:

2.5-30.9 yard. k1.11-19, lörd. k1.10-16

SÖDERIÅNGVlK GÅRD

•

Dragsfjärd ~ 02-424 549, 424551

•

PerelJner *sommarblommor *örter *bllskar *klängväxter *träd *krukor, redskap 111.111.

Välkollllllen!

* 8 0 M M A RCA F E*

God Tid 4/%001 -

23

Birgit Brunow, ordförande för Svenska Pensionärsgillet i Hangö.

"Diversearbetare" som återvänt tili sina rötter n aVJllånga fårgstarka stadsbladet oeh i den finska oeb akti va ordförande Kotka-tidningen Eteenpäin. inom Svenska Pensio- Mest skrev hon kulturkolumnärsförbundets lokalfören- ner med tonvikt pII teater. ingar är Birgit Brunow., se- Då hon blev änka oeh invalidan sju år ordförande för ditetspensionerad efter att ba Svenska Pensionärsgillet i skadat sin vänstra arm i en Hangö med 58 medlemrnar. olyeka flyttade hon tillbaka till Hon är oekså ordförande i .!Jarndomsstaden Hangö. Här stadens ä1dreråd - i Hangö fiek givetvis Hangötidningen beter det seniorråd. en ny kolumnist.

Svenska PensionärsförbunBirgit Brunow är infödd det hade hon inte haft kontakt hangöbo.

Efter studenten -med före återkomsten tilI L953 började bon studera Hangö. språk vid Helsingfors universitet oeh blev pII den vägen, säger hon. Efter studierna flyttade hon österut, träfffade sin blivande make oeh gifte sig, som det brukar gå här i livet. Hemstaden kom länge att vara Kotka. - Jag är diversearbetare inom språken, säger hon. Inom studierna var huvudspråket engelska, men oekså tyska. Det blev lektorat i läroverk i båda språ- Birgit Bru1Iow. ken. Birgit blev oekså språklärare i andra läroinrättningar. Tidningen God Tid råkade Bl.a. i Kotka navigationssko- korruna inför hennes ögon. las avdelning för stuveritekni- Hon läste om förbundets reker oeh för tekniker inom trä- sor oeh blev intresserad av förädlingsindustrin. Det var verksarnheten. Det giek via en helt annan upplevelse att Svenska Pensionärsgillet i undervisa vuxenelever med Hangö. där Clara von Bonsviss livserfarenhet järnfört dorff då var ordförande. Så med grundskole- oeb gyrnna- giek det som det brukar när en förening får tag i en aktiv sieelever, säger bon. Året var 1974 då Birgit Bru- person: först medlem i stynow etablerade sig som tid- relsen, så vieeordförande ningsskribent. Östra Nyland, oeb sedan sju år ordförande. med speeialsidorna Kotka Nyheter var en given nybetskanal för en som helst skrev OrdfOrande i stadens på svenska. Men hon blev seniorråd. ÄJdreråden är nya kommuoekså medarbetare i Hufvud-

E

Pensionärsföreningarna behöver nya medlemmar.

Återväxten inom pensionärslclubben är en problem i Hangö liksom på många andra orter. Vi borde kunna nll den rän stora gruppen deltidspensionerade eiler förtidspensionerade. AIltså per oner som inte fyllt 65. Det finns myeket alt göra för nya medlemmar. Personer som kan oeh vili åta sig föreningsuppdrag.

Ordfårandens arbete kan vara ganska tungt om det inte går atl delegera uppgifterna. Att Nova nytt lyekat serviec- dela på rutinerna styrelsemedhem i Bangö lemmama emeUan. Ett ny tt projekt i Hangö som Birgit Brunow är glad oeh en- Birgit Brunow är nöjd med sitt tusiastisk över är servieehem- förbund , men efterlyser mera met Nova. Det grundades fårdiga program att erbjuda som en privat stiftelse, men föreningama så att de engage-

blivit utsatta för dåligt bemötande.

Men skammen över sveket kan medverka till atl tröskeLn får an inleda en samtaI blir bög.

Om orsakerna till dåligt bemötande är många så finns det oekså flera möjligheter atl hjälpa.

Läkarens uppgift är atl bevaka patientens intressen oeh driva patientens sak.

Det Iyekas doek inte utan gott samarbete med många andra aktörer oeh samarbete kan genomföras endast med hjälp av de fullmakter patienten själv är viLlig att ge.

Läkare som sköter ä1dre patienter borde oberoende av speeialitet bekanta sig med de nya lagarna om besöksfårbud oeh förrnyndarverksamhel.

De erbjuder nya möjligheter an bjälpa patienter som utsatts för våldshot.

Reijo TiIvis ordförande för Finlands Läkarförbund

1 kilometer är Vasa inte längre än dryga trebundra kilometer från Helsingfors.

Det är fullt möjligt atl ha möten i båda städerna oeh få beslut tili stånd under samma dag.

1 Vasa fatlas de flesta beslut som gäller ä1dre österbonningar.

Hur vili vi ha det i övri~.a österbottDiska regioner. Ar det så här vi vili ha det?

Det finns finlandssvenskar som inte känner tilI det svenskfinland som finns utanför Ring 3.

Ringvägen mellan Helsingfors oeb Åbo.

Etl sådant svenskfinland finns oekså.

Här gör Sten Lindholm oeh

rar sig.

Föredragshållare, små underhållningsprogram oeh annat som fåreningarna kan erbjudas tili överkomligt pris tas emot med taeksamhet. Ekonomin oeh möjligbeterna att betala får program hör tili föreningarnas största problem. Dessutom är fåreningamas program aIItfår inriktade pII par. - De evinnerliga danserna, säger Birgit.

Man tyeker sig se en par utropsteeken i luften!! Ändll är stora flertalet pensionärer änkor eiler änklingar. Det som i dagens språkbruk kallas "singel" . Mera program behövs för den gruppen.

Aktiva Bangöbor.

Hangö-lclubben är flitigt med i det västnyländska samarbetet föreningama emellan. Då vi träffades hade Birgit fåregående dag vant i Pojo pII en gemensam tillställning oeh bade med sig en femtontaI hangöbor. I sommar planerar man igen en stor Casinofest för regionens pensionärsföreningar. -Folk är välkomna oekså längre ifrån, säger hon.

Festen är planerad tili lördagen den 18 augusti. Den enda planeringsmissen, säger skribenten , är att det enligt årets almanaeka inte kan ullovas augustimllnsken.

Mllnen är i nedan just då.

Hangö Casino en sensommardag är ändå alltid en upplevelse.

kommer från andra orter. men då skall man ta kontakt i god tid. De turerna brukar vara populära.

Annat hangöaktuellt är atl stadens seniorråd planerar en tillställning på Lyekebo dit alla ä1dre i Hangö blir inbjudna.

Som god västnylänning viII Birgit oeksll puffa får den fest Ekenäs-fåreningen för första gången planerar på RarnshoLmen i sommar.

Sist men ime mins!: Hangölclubbens medlemmar har biljetter reserverade tilI premiären pII "My fair lady" pII Raseborg i juli .

Det händer saker hela tiden med en ordförande som Birgit Brunow.

Ebba Jakobsson

Det gllr atl ordna med guidning i Hangö för dem som

Lappfjärds Blomster~ och Begravningsservice Vi står tili tjänst i alla blomster- och begravningsärenden .

06-222 2345. Lappfjärd SjäIvbetjäning dy et runtl

hans nya förening får finlandssvenskar i Träskända en stor oeh värdefull insats för finlandssvenskbeten. Svenska Pensionärsförbundets medlemsföreningar gör etl stort jobb.

Deras insats är ovärderlig.

Just nu finns 77 föreningar oeh nya är på kommande ..

Det stora flertaIet av oss är nöjda med den svenska serviee vi får. Vi är tyvärr vana vid att i affårer oeh butikskassor inte kräva an bli betjänade på svenska. Ändå är det en av

våra grundrättigheter. Låtom oss börja tala svenska i butikema.

Låtom oss låta butiksbiträden oeh andra i kundgänst att få använda den svenska "pakkoruotsi"de med nuva-

STENHUGGERJ LEVANDER

Senatorns Köpcenter ~ 09-298 1927

Inga

LÄKARSTATIONER

Karis

~

uansportkosmader!

- en minnesvård visar vördnad och värdigllet

Ladugdrdsv. 45 A, 00710 Helsingfors

dl str

~ _ .. fl.T]J ~ ".M""I. ,

"\ KVRKSLArr OmK

Opllsk specialaHär

~

BACKMANS OPTIK

Högbergsg. 5-7 1'1: 019-236 967

ESBQ-K:SLATT-SJUNDEA

I!I 019-246 1383. 040-513 6319

Stor eftertrågan på småhustomter samt mindre egnahemshus, även äldre som kan saneras. Fastlg·

Carlta Slorm-Ståhlberg

brev. sm~pake l. m.m. direkt tili mottagareo under samma dag.

Verksamhetsradie 80 km fr. Karis Lähettipalvelu Roos tmi Öppel vanl. 7-17 Tel. 04ll·S90 4870

FotvArd genom hembesök

heten behöver inle snabbt bllledlg.

Konfldentiella anbud. Tom Ahlgren 'I!!!' 09·698 3317 även kvlveckoslut fax 09-698 3309 Aätt värdering säker affär

_SY~~JP Karis Optik Centralgatan 98, Karis Tel. 019-230 940

t1i.§Wfi.T'J!

1IIIInl IUI 1111

I~I ~J iJ)I~IIJ~1

KARIS, KOpmansgatan 4

Tel. ~9.230 161

EKEN 5 , Kung~. 8 Tel. 019·246 29 9

FOTVÄRD

09-3876881 .6.1"1 md.10-11.

KURIRTJÄNST

EJ

TOfggSt&n 9lel. 018-19 228 Mariehamn

Läkarcentral

Me o . mopedkurirema levererur

rande språlclagstiftning bör ba en vi ss insikt i.

Vasa är inte längre från Helsingfors som Helsingfors tili Vasa.

OPTIKER

nya gravstenar*gravering *bornagning av gravsten *åtcrmontering av gravstco

*fårgyUninglfårsilvring ·räuting·slipning

Allmttnläkare o. speciaUäkare

e

staden slÖder ekonomiskt.

Där finns rum får pensiontirer i relativt gott skiek, en avdelning för dementa oeh en avdeLning får rörelsehämmade.

Nu är man igång med att försöka få Hangö stads gamla pensionärsbem Ljungbo an ändra status tilI servieehem.

Namnlistor har eirkulerat. En fjärdedel av stadens befolkning motsätter sig att Ljungbo säljs. - Det är bra att man stöder vård i eget bern. Men det egna hemmet får ändå inte bli ett fangelse, säger Birgit Brunow oeh tänker på dem som lever ganska isolerade utan andra kontakter än hernhjälpen oeh sporadiska besök av närstående. 1 servieehem har de mera folk omkring sig.

Vasa lika nära Helsingfors som Helsingfors tili Vasa

JoriS. fråll sid 19 ter om sårande uppträdande hos person alen.

Liknande vittnesbörd kommer frarn i en utredning från Stakes.

Lyekligtvis är dock fysisk misshandel oeb ekonomiskt utnyttjande myeket sällsynta i sjukvården.

Orsakerna tili bristen på gott bemötande bar sökts på många håll, utgående från vårdorganisationen oeh personalens utrnattning i arbetet tili patienternas krävande oeh beteendestömingar.

Det finns knappast någon täekande förlclaring tili företeelsen eiler något enkelt sätt atl förebygga problemet.

Det är viktigt att medge at det finns en ständig risk för dåligt bemötande varvid det även är motiverat atl skapa en beredskap för atl ta itu med problemet i tid.

Betydelsen av ett förtroendefullt vårdförbåLUande kan kanske inte överdrivas då man försöker finna dem som

nala organ som anes bli allt viktigare. Efter kommunalvalet senaste höst har mllnga nya äldreråd tillsatts. 1 Hangö heter det seniorråd. Där hade man sitt råd redan fåre senaste kommunalval. Birgit har vant ordförande hela tiden.

Här bar bon som språkbegåvad oeh länge bosan i Kotka med finska som dorninerande språk Iän att sköta ordförandeskapet korrekt på bllde finska oeh svenska. Hangö har numera finska som maj oritetsspråk. En bra plattforrn för seniorrådet har Birgit i att hon sedan hon flyttade lillbaka tili barndomsstaden varit ordfårande i kultur- oeh fritidsnämnden i fyra år oeh vieeordförande i vuxenutbi ldningsnärnnden lika länge.

Personligen föredrar Birgit att enligt Hangös modell kaila äldreråden seniorrlld. Äldrerlld är doek den benämning andra kommuner oeh kommunallagen använder. Därom må sakkunniga tvista. Huvudsaken är att äldre/seniorråden finns . De borde absolut vara remissinstanser, säger hon. - Det är vi äldre som vet vad vi behöver oeb hur det är att vara 60 +. Yngre med mindre erfarenhel skall inte diktera för oss.

grundfotvArdare

OGONLAKARE TARJA NÄRHI Centralgatan 98, KARIS Tidsbesl. I!I 019-230 940

!SPECIALTANDTEKNIKERI JOrDla Alatalo n vån. Eke.n.6.s e 019·246 2870

Kungsgato.n 8 .

PENSIONARSHEM Bedvig Sofiahemmet erbjuder helpension i parkmiljö i Helsingfors. Vänligen ring 09-7538003 vard.kl. 10-14.

.'

Mångsidiga, stilfulla blomsterarrangemang • Brudbukctter • Uppsättningar • Festdckorationer • • Gratu1arlonsblomstcr • Kransar mm . ~ Soygblomsterarraugema1JO oclJ -bllketur _.

TOloyblomsterarbetcll 0&11 -1Ippsitttni"gar F,·tl71 oss Iive1J. lJalldgjorda gdTlO- Del; inredtJ.il'Olartiklar

50 cm keramisk spis - 2xl200w/2xll00w - 511 ugn - höjd 850-900 mm

Kukka-Blomster Atelje Tarh a-Uuwanas Gård Det Ijusröda huset 103, Box-Sibbo; 09-2726302/ Södcrström. Öppct: mä-fro 9-20; lö-sö 9-18

Ta kontakt, så går vi tillsammans igenom Ditt försäkringsskydd !

.LOKA~~~~G www.sff.fi

Sevärt och intressant När ni är på Å1and ocb i Mariehamn viii vi på det varmaste föreslå eli besök i Mariebamnsgalleriet. 1 Alandsparkens bOllenpian finns nämligen modellstaden Mariehamo utställd. Där kan man beskåda hur Mariebanm tedde sig på 1920-talet.

Modellen är all~ämt under byggnad. Stadsmodellen är i skala 1: 100 och är färdigt byggd från Slemmems strand t.o.m. Å1andsvägen eiler Brunnsgatan som den hette på den tiden. AlItså gOIl och väl halva staden.

Nu byggs modellen ut västerut och många hus är klara for all placeras in i sina nya ocb efyterlängtade vitriner. Bland annat fmnes St. Görans kyrka och Å1ands Lyceum färdigt byggda. modellema har tillverkats av eli tjugotal pensionärer i Mariehamns Pensionärsforening. de har tagit sig namuet "Nybyggame" och bygger modellema hemmavid. De ställer gäma upp for all visa modellstaden åt grupper som önskar visning. Man fAr också en bra översikt över bela staden utan all röra sig särskilt mycket. Ali bese utställningen kostar ingenting. Vili man ändå ge en frivillig slant fmnes i utställningslokalen en sparbössa bärfor.

För visningen kan följande personer kontaktas: Karl-Johan Edlund Torbjörn Biskop Bengt Öfverström

Tfu 13061 Tfu 19550, mobil 0457-5267444 Tfu 12507 Välkollllla!

Parkg awn.

Förhandsreservera nu högklassiga grundrenoverade bosläder i Ekenäs Björknäsgalan 5, 1 sl 2 r + k, 60 m' ; 2 sl 3 r + k 71(12 m' och 1 sl 4 r + k 95 m·.

Färdiga sept. -2001 . Skuldfr. förs.pris 10.500,- mklm·.

r------------------,

I SLOTfSIiNEIiTENS STUGA 9-\ I I vid Raseborgs sl ott, tel. 019 -234 015 "'f~o~ I Nu öppet å ret om !

_______________ IL Bröllop*Föde1sedagar*Fest.er*Catering etc._ _ _ ~I ~

Genom att använda Cancersliflelsens adresser slöder ni kam pen moi cancer.

VAra adressererhålles IrAn banker, bok-, blomst"· och

P~~~:~:rn~~~t ~~~J~~nli~~~~~~r. vårt kontor,

haodla r, R-klosker, banker och postkontor

ooW~~~tRr~8F~~S T,I. 9800 43 000

Telegramtjänsten

med lokalsamtalsavglft

020212

CANCERSTIFTELSEN

Fastighetsförmedling C-J Lindholm AFM Tel. 01 9-241 511 5. Torngatan 4, 10600 EKENÄS.

o~ ~':;~m~=~

VIII inte kös I msrketsr (ör smlsakerllngen farsI Hos oss Mr Du aJltlng Du beh6ver bekvimt och 16nnlnl/gt; -lIvsmedel- öl- tJdnlngsr- sötsaker - nonfood m.m. ,.(l~~~ Öppet må-lö kI. 8.45-23, söndagar klo 8.45-22. aagg6vl1gen, Eken'" .. 019-2413633

h __ " r BlolIIsteraffär W ~ '8: 019-24 12 200

HJÄRTSTIFTELSEN (09) 752 7521

Tili vårens och sommarens alla dimissioner och fester binder jag personliga, vackra buketter

Skötom dig!

Välkommell!

Beställ gäno" i go d tid

PENSIONÄRSKURS 13-17.8.2001 i Karis Kom och njut av en trevlig sarnvaro i vacker väsrnyländsk rnilj ö! Västra Nylands folkhögskolas pensionärskurs beter i år "Sköt om dig!". Vi hör på foredrag om friskvård och möten med andra kulturer samt diskuterar kring temat "älska din nästa. såsom dig själv ·'. Praktisk ADB for nybörjare, korgmålning, allsäng, seniordans och sittdans samt en festkväll ingår också i programmet. Den sedvanliga utfärden går i år tili Lojo och GårdskuIla lantbruksmuseum i Sjundeå.

Pris: 920 mk (helpension). Pör utfärden betalas separat.

Kontakta oss gäma for ytterligare information, tel. 019-222 600, 019-222 6021 (kI . 8.3G--IS.00). Sista anmälningsdag: 13.7.200 1. Vi hälsar både tidigare och "ya deitagare hjärtligt välkom"a!

,

,

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Strandpromenaden 1, 10300 KARlS

jJ Miki'n~ i

~ ~~~~~~

,

' el. + 358 10)2 230 3535 • Cax + 358 (0)2 230 3533

§ommarresor tili Baltlknm Midsommaren i Riga 22-24.6 (3 dagar) 995 mklperson Midsommaren i Pärnu 22-24.6 (3 dagar) 850 mklperson 12-15.7 Pärnu, 4 dagar 12-15.8 P ärnu, 4 dagar

1095 mklperson 950 mklperson

Alla resor med start även från Pargas och Ekenäs.

t

Slationsvägen8, .

Ekenäs

r-------- -..,

•

I K~m ihåg M or sö. 13.5 I LS~~~ÖEP':: ~.~kl..!~5.J

~ur

i världens natur 1-5 Fascinerande bild- och läsäventyr för hela familjen • 5 ban~, Oåggdjur 1-2, Fåglar, Flskar och RYggradslösa djur • loml! ca 1500 sidor • öVllr 2000 färgbilder och Ieoknlngar • vacker inblndnlng i skinn • format 215 x 292 mm

Beslall nu eU pnsvårt storverk tor Dlg, DlOa liarn eiler . - -._ barnbarn'

Pris: 2450 FlM (10 x 245 FIM) Prls per band Oäggdjur 1-2: 1080 FIM (4 x 270 FIM) eiler 1ftexlbla månadslllter på räntepliktigt (13,8%) kanto. Vi beljänar 019 på ,Af Iwndijänst: tel: 09-4371 803, fax 09-4371 334, asiakaspal,elu@Wg.fI, www.wg.fi, Kapellviigen 8, 02200 ESBO.