God Tid 6/2001

Vackra tidlösa Möbler & Mattor Ring sd postar vi vdr hatalogl Verkstadsgatan 3, Malmkulla, KARIS tel. 019-231 355

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Trots alla ändringar i pensionsförmånerna på 90-talet:

Politiker bör !yssna på pensionärer

I stora drag har pensionsskyddet och pensionärernas ställning förbättrats

Tellervo Koivisto.

(Hilden från Presidentens kansli).

Bland låg- och medelinkomsttagama finns det proportionellt sett fler pensionärshushåll, men bland de hushåll som har de lägsta inkomsterna eiler klassas som fattiga är pensionärshushållens relativa andel rnindre.

1 fråga om feirrnögenhet har pensionstagama det rentav något bättre stäl1t än befolkningen i övrigt.

IT

a

[

23.10.2001

Tellervo Koivisto:

Pensionsinkomsterna ökade medeltal under förra decenolet. År 1991 var medelpensionen 4 900 mark i månaden, år 1999 var den 5 500 mark i månaden, bägge enligt index för år 1999.

Pensionstagamas dispoolbla inkornster ökade också under den senare hälften av 1990-talet.

n

Nr 6

Pensionärsorgaolsationemas politiska betydelse bör inte underskattas, sade fru Tellervo Koivisto då hon öppnade den riksomfattande ä1dreveckan i Joensuu. Pensionärerna är trots allt de flitigaste väljarna, påpekade hon.

- Pensionärerna utgör en betydande och växande andel av de röstberättigades skara.

Därför har inte en enda politiker råd att inte vara lyhörd för pensionärsorganisationerna, sade Tellervo Koivisto i sitt tai vid ä1dreveckans huvudfest.

Hon vili också att de kommunala beslutsfattama faster mer uppmärksamhet vid frågor som berör ä1dre. Man behöver inte vara fuUmäktigeledarnot eller närnndmedlem för att påverka.

Medborgaraktivism och sarn-

Alla pensionstagares inkomarbete med olika grupper ger ster har emellertid inte utockså resultat, sade Tellervo vecklats lika gynnsarnt.

Koivisto.

De som beviljas pension nu Det finns idag 440 000 per- har hunltit tjäna in högre pensoner i åldern 65-74 år i Fin- sioner än de som redan varit land. 100m tio år kornrner de- pensionerade i flera år. ras antal att ha ökat märkbart De som varit länge pensiooch överstiga en halv rniljon. nerade fick se sina inkomster Idag utgör de femton procent stagnera under förra decenav Finlands hela befolkning. olet. De aI1ra ä1dsta pensionäÅr 2010 är andelen sjutton rerna blir dock fme, vilket procent. sarntidigt rninskar andelen Äldreveckan arrangeras av pensionstagare med små inCentraIförbundet för de garn- komster. las väl. Den inleds med de gamlas dag, som firas den för- Statistik och forskning stöder sta söndagen i oktober. Tradi- dock inte påståendet att pentionen inleddes redan år 1954. sionstagamas utkomst förSenare tiUkom De gamlas sämrades drastiskt under vecka i sarnband med dagen. 1990-talet, även om penVeckans tema i år, "Tilisarn- sionsförrnånerna ändrades. mans framåt - att bry sig om är vår livsstil", anknyter tili God medelttivå internatioFNs internationella frivilligår neUt sett 2001.

Järnfört med den övriga be-

folkningen finns det bland medelinkomsttagare och dem som fönjänar något mindre än genomsnittet en större andel pensionstagare.

Proportionellt sett fme pensionstagare återfinns däremot bland läg- och höginkomsttagare. Beräkningama baserar sig på OECD:s skala som eftersträvar att göra olika stora hushålls inkomster sinsemellan järnförbara och där även inkomstöverföringar beaktas i hushållens inkomster.

Fattigdomsgränsen enligt EU-deftttitionen läg år 1998 vid en årsinkomst på 37 800 mark för ensamstående personer. Fattigdomsgränsen för två vuxna var 64 260 marko För tre år sedan räknades ca 24000 pensionstagare som fattiga, dvs. 12 procent av pensionstagama.

Pensionstagamas fattigdomsrisk är dock lägre än hela befolkningens.

På 1960- och 1970-talet löpte åldringar ännu en mycket större risk att drabbas av fattigdom än den övriga befolkningen.

Det fmländska pensionsskyddet står sig även i en internationell järnförelse.

1 Finland, Sverige och Norge var pensionstagamas fattigdomsgrad enligt statistiken feir rnitten av 1990-talet betydligt lägre och inkomstfördelningen klart järnnare än i Mellaneuropa och de anglosaxiska länderna, såsom Kanada och USA.

Lyckad eurogrundskola Att marken blir euro vid årsskiftet är ett faktum vi alla måste vänja oss vid och acceptera. Alla bushåll har per post fätt broschyrer från Finlands Bank, finansrninisteriet och de banker där vi är kunder. Många organisationer och föreningar har också försölet delta i upplysningsarbetet. Så även Svenska Pensionärsförbundet - SPF - som anordnade fem eurogrundskolor på olika håll i Svenskfinland: Borgå, Vasa, Åbo, Ekenäs och Helsingfors.

10tresset och uppslurningen var stor, likaså publiciteten.

Grundskolorna bar arrange-

rats i samarbete med lokala banker. De har bistått med föreläsare som belyst myntreformen ur banksynvinkel samt i vissa fall ställt lokaliteter tili förfogande eiler bjudit de närvarande pä kaffe med dopp.

Framgångens Fader heter Sten Lindholm, Svenska Pensionärsförbundets euro-ombudsman. Han bar profilerat sig som skribent i God Tid dels med eurospalten, dels som nygrundade Träskända- SPFs "Euro-ombudsma/l" Sten Lindholm vid euroföreningens ordförande. Se- grundskolans avsluhling i Helsingfors.(Foto Tomi Airo) dan vårvintern bar han läst på ordentligt allt han fått tag i om medryckande program som under de tre grundskolor underlecknad var närvarande den kornrnande myntreformen fångar sin publik. ocb skapat et! lättfattligt ocb Ett mycket gott betyg är att ingen gäspade eller såg på

Pensionärerna har också besparingar Hos oss består hushållens förmögenhet i huvudsak av bostäder, fritidsbostäder ocb bilar. Finansiella tillgångar, såsom depositioner, värdepapper eller försäkringar, bildar ungefär en femtedel av all förrnögenhet. Ä ven om pensionstagarnas bruttoförrnögenhet är nägot lägre än hela befolkningens, är deras nettoförrnögenhet på grund av den rnindre skuldsättningen i genomsnitt högre än andras.

Förr i tiden gay livslångt knegande en knapp utkomst, där ingenting blev över.

1 ett land med högt välslånd är det möjligt att med åren skaffa sig förrnögenbet.

Det är kJart att pensionstagamas förrnögenbet varierar stort.

De ändringar som genomfördes i pensionsskyddet under 1990-talet påverkade de redan pensionerades utkornst, men frarnför allt päverkades pensionsförmåner som beviljas i frarntiden. Genom ändringama eftersträvades rninskade kostnader och därrned ett hållbart pensionsskydd, dvs. att säkra de framtida pensionärernas pensioner.

Texten är en sarnrnanfattning av en artikel som ingick i Työeläkelehti 4/2001.

~

SPF

Ditt förb~d

~

~~~ Årgång 29

Läs mer om ...

Partnerskapslagen kan ge rätt ti II efterlevandepension.

S. 3

En afton fu II av 1ivkvalitet och visdom i äldrevärden

5.8 Samtalscafe, berättarcafe, hägkomstträff, Ijugarbänk...

s. 9 Att äldras är ingen sjukdom

s. 9 Hur prioritera i hälsovärden?

s. 12 Krigsänkor udda och missförstädda i samhället s. 13 Pä sängens vingar med Caj Ehrstedt 5.14

Den är skriven av direktör Hannu Uusitalo på Pensionsskyddscentralen.

Häll minnet i gängl 5.16

kJockan. Alla satt kvar tills föreläsaren svarat på den sista frägan och avslutat dagens grundskola. - Aldrig kunde jag tro att det skulJe vara sä intressant att höra om pengar, som jag alltid haft för litet av, sade en västnylänning. För litet eiler för mycket, det gäller ändå oss alla på ett eiler annat sätt.

Då grundskolerundan avslutades i Helsingfors fick euro-ombudsmannen dessutom ett mycket högt beröm av en sakkunnig auktoritet. En dam dröjde sig kvar då Aktiasai en blev tom. Hon presenterade sig inte (men undertecknad råkade veta vem det var).

Hon sade att bon är pensionerad musik- och sånglärare och gay Sten Lindholm högsk1 be-

tyg (med beröm) i frarnställningskonst och diktion. Tydligt och tillräckligt långsamt tai. Bärande stärnrna- klarade Aktia-salens akustik utan rnikrofon. Det berörnrnet är han väl värd, fastän han nästan rodnade.

Svenska Pensionärsförbundets eurogrundskola är avslutad i det här skedet - på förbundsnivå. Föreolngama forlsätter. Många har euron pä sitt böstprograrn. Sten Lindholm är redan inbokad tili bl.a. Bjömeborg ocb Sibbo.

Han är villig att ställa upp med kunskaperna i färskt minne. SPF:s kansli har hans adress och telefonnummer.

Ebba Jakobsson

att förenhetliga reglerna för i sin försarnlings pensionärs utnyttjande och ersättning när grupp helt riktigt påpekade man använder försarnlingens att försarnlingspensionärerna också drar nytta av förbunutrymmen.

De flesta pensionärsmed- dets arbete med den intressebevakning som ALLA pensilemmarna är församlingsbor.

Detsamma kunde göras med onärer har nytta avo Han bekommunerna om det visar sig svärades av tanken på att han och hans grupp inte bidrar tilI behövligt.

Det borde ligga i kommu- denna också för dem nyttiga nens intresse atl pensionärer- bevakning av pensionärernas na akliveras så atl de med intressen och förmåner.

Endast ca 15000 av de längre bibehåUen hälsa fortsätler som mera bärande än tä- drygt 60 000 finland ssvenska pensionärerna är medJemmar rande kommuninvånare.

Som pensionärer vili vi inte av SPF. Det borde inte vara så! ha orättrnätiga fördelar men försöker hitta lämpliga sam- Med f1era medlemmar ökar lingsutryrnmen Lill den drägli- vår tyngd vid förhandJingsga kostnad som våra förening- bordet och i samarbelel med inte sjunga snapsvisor i för- ars blygsamma ekonomi skul- de finska syslerföreningarna.

Man behöver inle vara aktiv, samlingshemmet!" Stil och le kräva. om man ännu känner sig för tradilion varierar. Kommunala utrymmen eiler lokaliteter En annan Eråga som också be- ung (!), men kan som medlem som ägs av andra föreningar rör församlingarnas pensionä- stöda ansträngningarna för att rer och Pensionärsförbundet bevaka våra gemensamma inanvänds också.

1 några fall har rnindre kon- gäller försarnlingspensionä- tressen. - Men genom atl akflileter uppstått gällande kost- rernas eventueUa medlemskap tivt gå med i pensionärsförennaderna, medan det på andra i Förbundet. J någotfall är för- ingen kan man påverka verkorter inte tycks bereda några sarnlingens pensionärer en re- samhelen i önskad riktning.

Det gäller både för yngre gistrerad förening, som sedan svårigheter.

Från Förbundets sida viii vi blivil medlem i SPF. Det är en och äldre pensionärer. göra en översikt över nuläget väg men man drar sig kanske Håkan Hellberg för att sedan kunna bedöma för alt gå igenom processen om det behövs några samJade med registrering.

Detsamma kan gälla andra alJmänna förhandlingar eiler åtgärder. Det kunde röra sig sammanslutningar som i huom diskussion med ledningen vudsak betjänar den äldre befOr Borgå Stift eiler kontrakts- folkningen . Frågan aktualiseprostarna om möjligheterna rades genom att en som är med

VAR SKALL VI MÖTAS? Våra pensionärsforeningar håller sina möten pä olika ställen och med varierande villkor beträffande utrymmen, servicemöjligheter, avständ, IrnnSporti kommunikation och framfor a11t kanske kostnader. J en del fall tycks alIt gå bra men på flera håU har man problem.

Några föreningar anyänder regelbundet forsamlingens utrymmen med skäliga viHkor och utan problem när det gäller mötesstil och programarrangemang. På andra orter med annan tradition viii foreningen ogärna mötas i församlingsutrymmen och med en tillspetsning av problemariken frägas det: "Man kan väl

de evenemangen varil mycket god i såväl lokalradion som i pressen. Vi kan konstalera att del finns många utrnärkta resurspersoner i våra föreningar blotl vi kunde komma på dem.Vi får vara tacksamma (ör all dessa människor ställer såväl sin lid som sina resurser inle bara tili medrnänniskornas ulan Lill hela pensionärsrörelsens förfogande.

I tiden ...

Såväl föreningarna som förbundet har inJett höslens verksamhel med fart.

De tre serninarierna kring kornmunernas äldrepolitiska program samlade inal les 200 dellagare. Med glädje kunde vi konslalera atl förulom fOreningarnas och äldrerådens medJemmar deltog även kornmunernas föItroendevaIda, ledande tjänstemän, men även vårdpersonal, vårdstuderande och representanter från övriga pensionärsförbund.

Med vår utomordentliga föredragare och euro-utbildare Sten Lindholm (ordf. för Träskända Pensionärsförening) som primus motor kunde vi Iikaså här notera över 200 deltagare på våra eurogrundskolor. Men så har också publiciteten kring

Hösten bjuder ytterligare på Körkryssningen i oletober.

KöIträffar tycks bli aIlt populärare vilket naturligtvis betydera att sång och glädje verkligen förenar människor.

Vi väntar oss en mäJ...1:ig skara deltagare från Finland och Sverige.

Den 8-9 november samJas vi tiJl höstmöte och f6rbundsdag. Vi har fTån böIjan strävat tili att förbundsdagen skuUe vara en uppvisning av den Cinlandssvenska pensionärsrörelsens betydelse i landet. lYvärr har vi inte ännu rikligt nålt vårt mål men utvecklingen går mot rätt håU .

Därför SPF:are: ställ upp i Vasa den 9 november - det är endast tillsammans som vi kan påverka !

En haslig titt in på nästa års sida påminner oss alla om att förbundet fyller 30 år och att verksamheten naturligtvis präglas av den händelsen.

Jubileumsfesten håUs den 24 augusti på Dipoli iEsbo.

Hur fint skulJe det inte kännas for oss alla om 1.000

SPF:are möls den dagen för atl önska förbundet en strålande framlid!

*******************

onstagarna elJer pensionärer med enbart folkpen sion av den omtalade kompensationen.

Seriösa diskussioner om de här gruppernas ekonomiska stäJlning samt en kännbar nivåförhöjning av folkpen sionen borde absolut väckas och föras inom regering och riksdag på samma sätl som diskussionen om kompensationsfrågan.

Delegationen håller frågan varm tills vi ser atl denna orättvisa har korrigerals.

Den dubbla nedskärningen av folkpensionens basdel har väckl mycket diskussion.

Det såg ut som om regeringen tänkte nonchalera riksdagens beslut Erån senaste år om en korrigering av orättvisan.

Detta tilläl inte riksdagen utan riksdagsgrupperna krävde att regeringen skulJe presentera hur den dubbla nedskärningen skall korrigeras.

Det sägs att "statisrik är som Vndanflykter och bortför- en gatulykta, ger lilel belysklaringar har inte helJer sak- Ding men är bra et! gott stöd. nats här. Bl.a. talar man om att Enligt Pensionsskyddscenkorrigeringen är så arbetsdryg tralens nyligen utgivna rapoch dyr. Vi drar oss tili minnes port löper pensionärer en hur Folkpensionsanstallen för rnindre risk för att harnna i eli par år sedan krävde tillbaka fattigdomsfalJan än den övripensioner som man hade utbe- ga befolkningep. taiat felaktigt. Då var det inte SpecielJt hänvisar man tili svårt att kornma på pensionä- personer som pensionerat sig rer som hade råkat ui för det under den senare delen av misstaget.

1990-talet.

Hur som helst så har regerJust det: väljer man ändaingen aIltså nu beslutat att .målsenligt olika årtaI och oliåterkomma tilJ kompensa- ka pensionärsgrupper så får tionsfrågan fore slutet av no- man det resultat man viii ha. vember. !nom fackföreningsrörelsen Men innan dess inbegär re- lär man säga att "ingen kan geringen ställningslaganden leva på procent", ett fab..tum fOr kompensationen Erån de som lågpensionstagarna rninolika pensionsanstalterna men sano erfarit. också från delegationen för de riksomfattande pensionärsorLili-Ann Junell-Kousa ganisationerna. Bil för bit erverksamhetsledare känner nu även den offentliga sektorn delegationens och pensionärsorganisationernas betydelse i sarnhället. lYvärr berörs inte lågpensi-

Frivilligverksamhetens år 2001: Att bry sig om Syftet med FNs internationeIla Frivilligår 2001 är att lyfta fram frivilligarbetets betydelse i sarnhället.

Då man frivilligt ställer upp som stödjande medmänniska inte bara ökar man en annan människas välbefinnande utan också i gengäld sitl eget. 1 undersökningar framgår att de som ofta besöker vänner och granoar är friskare än de som ägnar föga tid åt andra. Dessutom är del klarlagt atl folk som utför ideeJlt arbete rninst en gång i veckan lever längre än de som inte gör någonting sådant. Det visar att goda gärningar, viljan att göra väl och ha omsorg om nästan är en viktig faktor för god hälsa och långt liv.

Frivilligåret uppmärksammas på olika sätt bl.a. av kommuner, medborgarorganisalioner och föreningar.

En livsstil 1 både försarnlingar, servicehusföreningar och -stiftelser, pensionärs- och veteranföreningar, FinJands Röda Kors, Samfundet Folkhälsan samt många andra samfund fungerar frivilliga. Det finns ca 11 0 000 föreningar i Finland. Bedömningen är att inaIles 665 000 frivilliga fungerar inom organisationerna. Även grannhjälpen är fortfarande livskraftig, i synnerhet på landsorten.

Nu satsar man speciellt på att få unga människor med i frivilligverksamheten. Om frivilligarbelet i för hög grad vilar på samma personer, tröttnar de och lärnnar sina uppgifter. På en del orter utnyttjar man äldreveckan i oklober effektivt så att lokala samfund i samråd med kommunens skolväsende ordnar olika slags aktiviteter där skolelever ocb äldre möts.

Frivillighet äldreveckans övergripande tema Centralförbundet för de gamJas väl (Cfgv) utger en skrift inför De gamJas dag och äldreveckan 7-14 oletober. Artiklarna i skriften "Tillsammans framåt - att bry sig om är vår livsstil" är avsedda att vara inspirationskäJlor. Hälsovårdsrådet Liisa Ollikainen skriver om sina erfarenheter av fri villigarbelet sedan barnsben. Riitta Helosvuori, sekreterare för försarnlingsdiakonin, beskriver kyrkans frivilligarbete och insarnlingen Gemensamt ansvar. Jouni Pehomaa, ledande verksamhetsledare vid Gustafsgårds åldringscenter, intervjuas av Cfgvs informalör Ansa Salopirtti om vänverksambeten på Gustafsgårds åldringshem. Dessutom ingår i skriften en artikel av konsumentverkets kommunikationschef Maija Puomila om ibruktagandet av

Glädje ger livskraft Liisa Ollikainen har kommit underfund med att det vikligaste i Iivet är livslusten. Om den slocknar har inte heller någonting anoat någon betydel se. Tili livslusten bör en medfödd, för människan karaktäristisk aktiv verksarnhel och akti vi tankearbete som föder glädje. AJIt som ger glädje ökar individens Iivskraft och aktivitet samt upplevelsen att växa som människa. Glädje smittar. Känslorna av glädje är positiva känslor. Negativa känslor ångest, besvikelse och depression - skall man inte förneka, man skall vara medveten om dem och behandla dem. Vr dem kan det växa fram en ny styrka, säger Liisa Ollikainen.

Liisa Ollikainen berättar om grannhjälpen som i hennes barndom var formen för den lidens frivilligarbete .

Grannarnas ömsesidiga konkreta stöd tilJ varandra växte hos henne till en stor styrka i tidig vuxenålder. Medborgarnas ömsesidiga stöd och samverkan var en självklarhei under åren av svåra nalionella prövningar. Samarbetet överskred gränserna mellan stad och landsbygd samt mellan folkstammar.

Det gemensamma ansvarsta~ gandet utgjorde en human styrka som möjliggjorde att de officiella åtgärderna förmådde skapa grunden för den välIard vi har i dag.

Hon relaterar sina erfarenheter av grannhjälp på 1970talet och betonar betydelsen av att äldre får uppskattning.

Växelverkan mellan generationerna, hövligt beteende och muntlig kommunikation för vårt värdefulJa kulturarv vidare från generation till generation. Hon noterar att den know-how som så överförs nuförtiden kallas för tyst kuskap. De äldre har fortfarande sin givna plats och uppgift som resursbank i samhället. Äldre är fortfarande både givande och mottagande parter i fri vilJigarbetet, frarnhåUer Ollikainen.

Frivilligarhetet är en rikedom När Liisa Ollikainen i slutet av 1980-talet gick i pension blev detta kulturarv - att människor stödjer varandra på ett naturligt sätt ·- hennes frivilliguppgift. Hon säger att de flesta äldre otvivelaktigt har nya kanaler för sin livskraft. loch med att hälsan blivit bättre, utbildningsnivån högre och välfarden mer aIlmän, har var och en möjlig-

euro .

Forts. på sid 5

.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr 6

Eftersom alla knappast vill registrera sitt förhäJIande, kommer antalet registrerade partnerskap som uppbör i ocb med att den ena parten avlider sannolikt att vara synnerligen litet

1 Norge ocb Danmark där registrering av partnerskap bar varit möjlig redan i nägra år bar ett drygt bundratal par om

året använt sig av möjligbeten.

Ett registrerat partnerskap ger dock möjligbet tili efterJevandepension, vilket givetvis är en förändring.

- Partema mäste naturligtvis uppfylla samma aIlmänna villkor för att fä efterJevandepension som äkta makar, poängterar Tapio.

Registrering medför ocksä förpliktelser.

Det är ett aIlmänt känt faktum att aIlt f1era finJändare bor ocb lever på annat sätt än i en familj som grundar sig på äktenskap.

Ett liv som ensamslående, samboförbäJIanden, ensamförsötjare, delad vårdnad, familjer med bam frän föräldrarnas tidigare förbäJIanden ocb andra lösningar är redan sä aIlmänna, att det enligt någon statistik bara är en minoritet av befolkningen som lever i ett livslängt äktenskap.

Nuförtiden talar man ocksä om den biologiska eller sociala familjen utöver den kyrkligt välsignade eller juridiskt bekräftade familjen.

Hur anpassar sig arbetspensionsförsäkringen tilI familjebegreppets brytningsskede?

Hur kan partnerskapslagen förbättra den rädande situationen?

- Partnerskapslagen ger den efterJevande partens bam ett bättre pensionsskydd, säger Tapio.

Redan i dagens läge bar bam som förJorat en förälder en rätt tryggad stäUning.

Det nya är att ett bam kan fä pension ocksä efter sin egen förälders registrerade partner, om bamet bor i samma hushäJI med föräldem och dennas partner.

Om äkta makar bar eller bar baft ett gemensamt bam, får den efterJevande maken efterlevandepension pä något

lindrigare villkor än en bamlös efterJevande make.

Partnerskap mellan två personer av samma kön förbättrar inte efterJevandepensionen pä detta sätt, eftersom paret inte kan ba gemensamma bam.

Registrering medför också likadana förpliktelser som äktenskapeJ, såsom ömsesidig försötjningsplikt.

AUa bar nu möjligbet att registrera sitt förbäJIande fastän möjligbeten att registrera partnerskap mellan tvä personer av samma kön inte medför någon stor ornstäUning i pensionssystemet, kan frågan ba vidare följder, som redan har väckt en ivrig debatt.

Blir då t.ex. samboförbäJlanden, som numera är mycket vanliga, i en särnre stäUning?

Sambor kan ba gemensamma bam, men när den ena sambon dör, blir den andra utan efterlevandepension, medan en

SPF Ditt förbund

~

~~~ : Årgång 29

23.10.2001

Partnerskapslagen kan ge rätt tili efterlevandepension Lagen om registrerat partnerskap torde medföra rätt smä kostnader för pensionssystemet.

- Enligt bedörnningar som baserar sig pä finska undersökningar kommer andelen personer som lever i parförhäJIande med en person av samma kön att uppgå tili mindre än en bal v procent av befolkningen, säger Helena Tapio, cbef för Pensionsskyddscentralens juridiska avdelning.

~

Arbetspensionsreformen :

bamlös registrerad partner av samma kön som den avlidne i vissa fall kan fä pension.

Lagama är sinsemellan motstridiga. Enligt lagen om olycksfallsförsäkring får en sambo efterJevandepension, om de sammanboende har en gemensamt bam ocb de lever i äktenskapsliknande förbäJlanden.

Mänlliskor bar dock mänga skäl att antingen göra sitt förbäJIande officiellt eller IAta bli att göra det. Livet följer dock inte aIltid livskamraternas planer.

Text: Kimmo Kontio Närmare: avdelningscbef Helena Tapio pä Pensionsskyddscentralens juridiska avdelning

Bara dellösningar i höst Den planerade arbetspensionsreformen kommer inte att förverkligas i bösl. Det enda som bänder före nyår är vissa ändringar beträffande arbetslöshetsskyddet ocb deltidspensionen. Ordföranden i arbetsgruppen som förbereder förändringar inom arbetspensionslagstiftningen, regeringsrMet Kari Puro, frarnböU detta vid ett möte med riksdagsgruppema sen aste vecka. Reformen av arbetspensionslagstiftningen framskrider, men tili riksdagen komrner den tidigast i vår, sade Puro. Det som bromsar upp reformen är oenigbeter om hur den pensionsgrundande lönen, som arbetspensionen baserar sig pä, borde beräknas.

(Helsingin sanomat 12.10.01 )

9-'''- ",.,k4 Res~

Nordeo W

Reglstrerad researrangO"r

"" " I ~ I~m' ilm @lölf"l f·

650 mk

Rosa I Commodore kim,

:~~~~~~~i~~::r~! ~~~

€ 139,32 busslransfer Väslnyland· Skaludden.

'1 1! 'i,.,n 3 ~",:ul~jf Upplev en genuln gammal-

195 mk

::g~e~~~k~~o~=~:ljnU~marknadl € 32,80 VI älerlunchpå Änglareslaurangen .

liial;';I:+'1";" ',"""JIIO'__

2 880 mk ~1~:gr~:~lll::e7,~~~~~;

Kom m, d 1111 Rosloeks stamnlngsfulla julgalor • € 484 38 ochbotvånäller påhotelll ' Rostocks JulmarknadirstötStI NordlyikJand.

MedSuperfastfrån Hang!!, halvpenslon l dubbelrumoch B2 hytl.

48~8~~

ombord på SIIJaSerenade l Resan Inkl. Seaslde·hyH, en dag I Stockholm medgrallsbuutranster, 2 lrukostar, 2 mld· dager+ välkomstdrinkl Gral1s busstransfer Vr Olymplalermlnalen IrinVästnyJandl

Resorna sker under Anneli Holers Irygga ledningl (UANG6

_ , nANGON "

I forsaljnlng@hangonlllkenne.com FAX (019) - 248 7058 4 (019) - 2481004 Sandllvagen 23 www.hangonlllkenne.com10960 HANGÖ ,.

RAFlK " KENNE

l ' ,

UVENI'S- OCR NYÅRSRESOR

Idag är det bra att tala om i morgon.

När du sparar en hundralapp eller mer varje månad på et! särskilt konto, växer sparkapitaJet nästan ofÖrmärkt. Varje morgon är du lite förmögnare än igår.

Kom tili Merita Bank och teckna ett sparavtal. Med pengar på banken kan du se fram emot glada dagar, både här hernma och ute i stora värIden. Sparkapitalet öppnar även mÖjligheten att bli Starnkund eller Nyckelkund. ~olO

Mer infonnation via Meritn Batlks Kllndtjä'ls t~ tJn 0200 5000 (ltln) mAnfre kl. 8-20 oel! WlUW:merita.fi

Nyårsresa till Wien 29.12, 5 dgr.

FIM6385,Tillägg för Konsert och Ke:jsarbal Julmar1mad i Liibeck 30.11, 4 dgr. prel.pris FIM2000,Julstemntng i Oslo 6.12, 4 dgr. prel.pris FIM1850,Julsboppa i Köpenhamn FIM1395,~ 6.12, 3 dgr. prel.pris Julresa till Sverige ~ 23.12, 4 dgr. prel.pris FIM3500,Speeialresa tiD Spanien, Costa del SoI FIM9000,15.1.02, 31,5 dgr.

Information och broscllyrbeställning

Merita ~

22100 Mariehamn 018-22570 • wW\v.sundqvists.com

••

4-God Tid 5/2001

/ULHÄLSNINGAR Medlernsföreningarna och enskilda rnedlernrnar har nu rnöjlighet att skicka jul- och nyårshälsningar genorn oss.

Enskilda rnedlernshälsningar kostar 10 mk och bälsningar i hela föreningens narnn 100 mk.

Skriv dittnarnn ellerfdreningens namn på hälsningslistan och sänd (senastden 19.11) tili: GodTid Indiagatan 12 00560 HELSINGFORS eller. fax: 09-72 888 215, epost: godtid@spfpension.fi

HÖSTMÖTE - FÖRBUNDSDAG 8-9 november Korsholm och

Klubbslag från sryrelsens möte den 17 sept. 2001 - antecknades PM från AU-möte den 11 sept. för kännedom - antecknades den ekonomiska rapporten den 3 1.7. för kännedom. Enligt resultatprognosen för år 2001 kommer årets resultat att vara en aning positivt _ verksamhetsplanen 2002 godkändes efter vissa justeringar och remitterades tili höstmötet för faststäUande - godkändes budgeten för år 2002. Konstaterades att förbundets ekonomiska fribet har begränsats vilket bety der att ev. utvidgnin g av verksamheten liksom annan ökning av utgifter måste finansieras med egoa medel bl.a. på grund av att förbundets bidrag enligt PAF:s långtidsplan inte kommer att öka - antecknades rapporten om utvecklingen av förb undets ekonomi för åren 1999-2002 för kännedom - Ebba Jakobssons anställningsförhållande som informatör/redaktör förl ängdes tili den 3 1.1 2.200 1 - antecknades förbundets tre uttalanden för kännedom: state ns budget 2002, utdelningen av PAF: s avkastning, vården på svenska i Helsingfors - antecknades de riksornfattande pensionärsorganisationemas stäl lningstagande tili statens budget 2002 för kännedom. r Konstaterades att ordförande för de olika pensionärsförbunden har den 12 sept. 200 I inlärnnat ställningstagandet tili rtksdagsgruppema

KI.14.00 KI.14.30

KI.19.00

Lunch, HoteU Vallonia Garden (Centrumvägen 3) Fullmaktsgranslcning Förbundets höstmöte, KuJturhuset (Skolvägen 2)

Blåsorkester

Dirigent Jan-Mikael Thölix

incheckning HotelJ Vallonia Garden (Centrumvägen 3)

Förbundsdagen öppnas

Förbundsordförande Håkan HeUberg

Mustkalen Sugar ( 1 hetaste laget) Wasa Teater ( Sandögatan 7)

Stadens hälsning

FuUmäktigeordförande i Vasa Håkan Nordman

Guidad rundtur i Korsholm-Vasa Lunch, HoteU Silveria( Krutkällarvägen 4) Förbundsdag, HoteU Silveria Dagen avslutas med kaffe

550 rnkIperson

Körsång

Dirigent Noomi Elfving

" Hur blir medborgamas EUROPA?" Körsång

EU-ombudsman Jacob Söderman Dirigent Noomi Elfving

"Att vara äldre i EUROPA"

Verksamhetsledare Lili-Ann JuneU-Kousa

ink.l. hoteU, lunch x 2, teater, bussresa tlr.

Förbundsdag + lunch och kaffe:

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Nrunn:,_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___ Tfu~

Distrlktsordförande Torolf Fröjdö

____________________________

Antal:_ _ _ _ _ __

40 rnkIperson

Kaffe

Deltagaravgiften betalas in på förbundets konto: Aktia 405511-41177 AnmäJningar: Kansliet i Helsingfors, tfn 09-72 888 20 Kansliet i Vasa, tfn 09-317 9070 Anmälningar: inom oktober månad

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

@,: ,~!~~.:~,,;"'"" _.

-

Förening:_ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ __

110 rnkIperson Förbundsdagen avslutas

Förbundsdag+ kaffe:

-

Kalendem för Svenska Pensionärsförbundets 30-årsjubileumsår ärpå kommande. Nu är de t dags attsända in bestäUningar tili förbundskan sliet.

Medlemmamas önskemål om kalendems inDebåll har beaktats. Förutom de vanliga dags- och veckouppslagen inDehåUer kalendem 16 faktasidor om förbundet, myntreformen och pensionsfrågor. Dessutom Finlands karia i farg och en löstagbar adressbok.

Pärmen är blå med förbundets logo och en logo för SPF 30 år. Kalendem levereras i slutet av oktober.

Kalendem kostar 40 mk, fö reningama får en provision på 7 mk per såld kalender.

Deltagaravgift: Höstmöte-Förbundsdag:

-

KALENDER 2002

FÖRBUNDSDAG 2001

Fredagen den 9 november KI.9.30 KI.12.00 KI . 13.00 KI.15.30

-

SPF-

Vasa

Torsdagen den 8 november KI.13.00

- noterades rapportema från delegationens möten den 28.5 och den 28.8.2001 - antecknades rapporten från medlemsvärvningsgru ppen för kännedom. Pehr-Erik Bäckström ny medlem i gruppen - noterades rapporten frän God Tids redaktionsrådsmöte den 5.6.2001 - fasts täUdes instruktionen för redaktionsrådets arbete - konstaterades att publikationen " Äldreråd i Finland och andra länder-erfarenbeter från Svenskfinland" har utkommit.

Konstaterades att styrelsens 1 viceordförande Vai borg Louhistos andel i tillkomsten och utg ivningen av publikationen varitavgörande - diskuterades föreningarnas hyresfrågor för möteslokaler.

Ombudsmannen kartlägger frågan tili nästa styrelsemöte - följande möten: extra styrelsemöte den 8. 11 i Korsholm i sarnband med böstmötet, den 12. 12. i Helsingfors på Folk pensionsanstalten

Besökstid: vardagar kJ. 10--14.

Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell-Kousa Tln 09-72 888 212, gsm 050-5114 208, fax: 09-72 888 215.

Epost: liIi-ann.junell-kousa@spfpension.fi Kansllet: Tln 09-72 888 20, fax 09- 72 888 215 epost: kansllet@spfpension.fi SPF:s bankkonto: Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo: 800012-1203958

För underhållningen svarar Blåsorkestem Knallhattarna, dirigent Jan-Mikael Thölix samt kören Silver Quinns, dirigelll Noomi Elfvillg L

Beställningen sänds tili: Svenska Pensionärsfdrbundet r.f. SPF lndiagatan 1, 00560 Helsingfors tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 epost: kansliet@Sptpension.fi _________________ _

Förtlundstidningen

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

godtid

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT

Ansvarlg utglvare: VL Lili-Ann Junell-Kousa I redakllonen: Ebba Jakobsson och Asa Barman Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors, tfn 09-72 888 210, epost: godtid @spfpenion.fi Annonser: F:ma GärdeVBartlro Höglund-Fredriksson, Epost: barbro.hoglund @gardet.inet.fi 10640 Dragsvik Tfn 019-241 5397, Gsm 040-5133 773, Fax: 019-241 5390 Annonsprls : 8,-/spmm, 2-färg 9,-/s pmm , 4-färg 11 ,-1 spmm. ISSN 0359-8969. Moms 0%.

Handelsespla naden 23 A, 65100 Vasa Telelon och besökstid kl. 10--14 Ombudsman: PerThomasfolk Tfn 06-317 9070, Gsm 050-5575 389, fax 06-317 9128 Epost: per.thomasfolk @spfpension.fi Dlstrlklets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Tryckerl: Ekenäs Tryckerl Ab, Ekenäs Redakllonsråd: Ordlörande Per-Henrik Nyman, Medlemmar: Birgitta Jernvall-Ingman, Börje Sidbäck, earin Aminne, Lili-Ann Junell-Kousa och Ebba Jakobsson

www.spfpension.fi

I I I I I I I I I I

God Tid S/%001 - 5

VENK uppvaktade riksdagen

JorIS. jrål1 sid 2 heter att utveckla sitt eget säl! pll vilket han eiler hon vilI å1dras. Att få leva ett meningsfullt äldreliv är säken en för alla gemensam strävan.

En av mllnga möjligheter är frivilligverksarnheten, som i dag anses vara betydelsefull med tanke pll individens egen och sarnhällets sociala utveck:ling. Inom frivilligverksarnheten får medborgare som närmar sig "tredje åldern" tillsarnmans med re· dan å1derstigna människor dela en lugn samvaro på personligt pian. Ä ven inom social- ocb bälsovården finns det plats för sMan frivilligverksarnhet.

Liisa Ollikainen hör till en grupp frivilliga som regelbundet besöker patienterna på Kauniala krigsskadesjukbus. Den professionella personalen uppskattarde frivilligas arbete, stödjer och handleder dem i deras uppgift.

Dessa frivilliga sällskapar med patientema ocb rninskar så personalens konstanta känsla av otiliräckligbet p.g.a. att den inte har tillräckligt mycket tid för vaJje patient.

Lusa Ollikainen besöker ocksll människor i bennes egen ålder i olika sarnfund.

Besöken kan gälla ett eftermiddagskaffe med en grupp krigsveteraner som får öppen rehabilitering eiler en träff pä dagsjukbuset i Stengårds sjukbus. Man samtalar om saker som berör alla närvarande. Man inser att man tnte är ensam om att uppleva för!uster. Man lär sig sätta värde pll stödet man får av andra. Ibland är man mottagande ocb ibland givande pan i kommunikationen med varandra.

Som frivilligarbetare är man delaktig, har möjlighet att förverkliga sig själv, att bjälpa och att växa som människa, säger Lusa Ollikainen.

Om kyrkans frivilligarhete Kyrkan lever genom sina församlingsmedlemmar, säger Riitta Helosvuori, som är sekreterare för församlingsdiakonin vid Central en för kyrkans diakoni- och sarnhällsarbete. Väntjänsten är den ä1dsta formen inom kyrkans frivilligarbete. Församlingsmedlemmama fungerar som vänner tili ensamrna ocb sjuka. En vänrelation kräver bundenhet vilket tidigare var en självklarbet för dem som deltog i arbetet. Den nutida människan bar svlln att binda sig för en IlIng tid. Frivilliga lItar sig kortvarigare uppgifter, till exempel som följeslagare i olika sammanhang.

Det blir a1lt svårare att finna personer som förbinder sig för längre vänrelationer. Personer som ansluter sig till väntjänsten får utbildning.

Arbetshandledning ges främst i grupp, men även individuell handledning ges vid behov.

Gudstjänster Församlingsmedlemmar deltar aktivt i förberedandet ocb fömättandet av gudstjänst,

de läser bibletexter, bistår vid nattvardsgången och samlar kollekt. Musiken under gudstj änstema sköts till största delen av frivilliga, ett exempel är kyrkokören. Söndagsskoloma är frivilLigverksarnhet, likaså ledandet av olika cirklar, arbetet bland ungdomar, bibelstudier, missionsverksarnhet m.m. Frivilliga deltar också i kyrkans förvaltning. År 1999 innehade 30 000 frivilliga olika administrativa uppgifter inom kyrkan.

Andra engagemang 1 många församlingar sköter frivilliga bespisningen av arbetslösa, har uppgifter på lopptorg ocb kafeer samt inom andra funktionell a projekt. Enskilda försarnlingar upprätthåller frivilligcentralers verksarnhet i samarbete med oLika medborgarorganisationer. Exempel pll sådan verksarnhet är Mummon Kammari i Tammerfors vars verksamhetside spritt sig till andra församlingar. År 1997 faons det 700 frivilligcentraler i vlln land. År 1999 faons det över 36000 handledare av frivilLiga inom diakoniarbetet.

Den största gruppen bestod av 13 000 frivilliga som fungerade inom diakonins byakomrnitteer. PlI landsbygden lever talkotraditionen stark. Bysarnfundet har omsorg om sin å1drande befolkning och hjälper med gemensamma krafter vid behov bamfamiJjer i ekonomiskt trångmål.

Inom kyrkans samtalstiänst fungerar frivilliga som Iyssnare. Inom församlingamas diakoniarbete har man organiserat tjänster inom vården i Livets slutskede i samarbete med kommuners myndighe· ter. BeklagLigtvis är ofta en frivillig den enda medmänniskan som är närvarande då en ensam person Ligger för döden. Ett gott exempel på detta frivilligarbete är en grupp på 25 personer i Träskända som fungerar inom vården i Livets slutskede.

Gemensamt ansvar InsamLingen Gemensamt ans",ar sköts i huvudsak av frivilliga, i år ca 40 000 personeroStörsta del en av medlen insamlas från dörr tili dörr av frivilliga med lista eiler sparbössa. 1 år understöds i vlln land anhörigvården genom förbundet Närståendevårdare och Vänner rf. Man kan fråga sig hur mllnga anhörigvårdare eiler närstående som utför frivilligarbete utan en tanke på att de gör det. Närståendevårare och Vänner rf genomför etl utbildningsprojekt för anhörigvårdare med stöd av medel från insamlingen. Utländsk mottagare av understödet är j år Uganda och där särski lt föräldralösa p.g.a. AIDS. Gemensamt ansvar flfade 50-årsjubileum i fjol.

Medmänsklighet Temat för kyrkans deltagande i frivilligåret är "med-

mänsklighet" . Kyrkans pins och ett diplom utdelas lIt frivilliga som fungerar i församlingens oLika uppgifter.

Ett kyrkligt evenemang kring medmänsklighet arrangerades i Lahtis 27.5.2001. Inom kyrkoåret firades den 14 söndagen efter pingst som en dag om medmänsklighet.

1 år infaller den dagen 9.9.2001.

Kyrkan beböver i framtiden många nya frivilliga , men också nya verksarnhetsmodeller. En utmaning för diakoniarbetet är att befolkningen åldras ocb att det troLigen för med sig ett växande hjälpbehov. Frivilligarbetet ökar inte om inte ansvar kan överföras åt frivilliga.

Samarbete är nyckelordet i framtiden även inom frivilLigarbetet. Man kan i många frågor åstadkomma betydligt mer genom att samarbeta med organisationerna ocb kommunerna. 1 frivilligarbetet är sarnhörighetskänslan av väsenilig betydelse. Atl vara människa betyder också att ta ansvar för andra människor. Arbetet kan vara roligt trots att det ofta handlar om svåra saker, konsta terar Riitta Helosvuori.

Vänverksamhet vid Gustafsgård På Helsingfors stads å1dringsbem Gustafsgård bor omkring 630 personer. 1 vänverksarnheten på å1dringshemmet deltar 32 frivilLiga. Personalen stödjer frivilligarbtarna genom att re-. gelbuodet sammanträffa med dem och även handleda dem vid behov.

Organiserad frivilligverksamhet Frivilligverksarnheten är organiserad. FöreningenKustaankananon ystävät ry, som bildades 1996, har bland annat band om frivilligas utbildning. Föreningen ordnar olika evenemang och utfarder. Helsingfors stad understödjer årligen föreningen med en liten summa pengar, därutöver skaffar föreningen själv medel genom att arrangera basarer m.m. Å1dringscentrets ledandeverksarnhetsledare Jouni Peltomaa är föreningens ordförande.

Tili hans uppgifter hör atl ansvara för frivilligverksarnheten i å1dringshemmet. Föreningens styrelse beaktar frivilligas önskemål när verksarnheten planeras.

Jouni Peltomaa intervjuar alla som meddelar att de vi II komma med i frivilligarbetet.

Vid intervjun samtalar man om frivilLigarbetets grundläggande priciper, exempelvis att frivilligarbetet är oavlönat och att jämlikbet är en bärande princip samt berättar hur olika de boende på å1dringsbemmet är.

Utöver den första introduktionen arrangeras en utbildningsdag i månaden för frivilliga, likaså besök till olika enheter inom äldreomsorgen och andra städers centra för frivilligarbete. Att

della i kurser som hålls (veckoslut 2-3 sammanträffanden i veckan) är inte obligatoriskt om personen annars är lämplig för uppgiften. En del av de frivilliga besöker sina vänner (1-2 boende) på åldringshemmet regelbundet, en del hjälper till sporadiskt.

Tydlig uppgiftsfordelning För närvarande verkar 32 frivilliga vänner på å1dringshemmet, de flesta av dem är pensionärer. Uppgiftsföredelningen mellan frivilliga och vårdpersonal är tydlig.

De frivilLiga utför inte grundvård, ersätter inte vårdaren och lappar inte personalbristen. De koncentrerar sig på växelverkan, de diskuterar och Iyssnar. Frivilligarbetarna är uppskattade, de bjuds på kaffe ocb får inbjudan till avdelningamas fester.

Jouni Peltomaa anser att kurser om frivilligarbete borde hållas redan i grundskolan. Själv bar han besökt sju skolor i Helsingfors för att prata om verksarnheten och inbjudit skoleleverfill Gustafsgård för att bekanta sig med äldre. Några skolklasser har tagit emot inbjudan. Jouni Peltomaa drömmer om att skolkJasser skulle komrna till å1dringshemmet under sin teckningstimme för att rita och måla eLler att de under sin historielektion skuLle intervjua åldringshemmets invånare. EmeLlertid har han inte kommit underfund med hur lärama som arbetar under ett hlln tryck skulle kunna aktiveras för denna sak. För många ensamma ä1dre på vårdinstitutioner av olika slag skulle ungdomars besök vara uppgiggande och verkligt välkomna.

Jouni Pello maa säger atl frivilligarbetarna är viktiga.

De ger å1dringsbemmets avdelningar ny energi, diskuterar med de boende och ger dem sin tid. För många boende kan frivilLigarbetarens besök vara den enda kontakten med väriden utanför.

Pensionärsorganisationemas samarbetsdelegation VENK överlärnnade en resolution om förbättring av pensionstagarnas ställning tili riksdagen den 12 september.

På bilden från vänster riksdagens talmän Jukka Mikkola, Sirkka-Lusa Anttila och Riitta Uosukainen, därefter VENK:s medlemsorganisationers ordföranden Elsi Hetemäki-Olander (Kansallinen Seniorillitto), Hannu Tenhiälä (Eläkeliitto), Håkan Hellberg (Svenska Pensionärsförbundet), Penti Hietala (Eläkkeensaajien KeskusLitto), Elsa Stenroos (Suomen Ruskaliitto) och Erkki Korbonen (Kristillinen Eläkeliitto).

Foto: Anne Niemi.

Obsl Alla SPF-motionärer: Hur många var med?

Molionsveckan 1-7.10.2001 var föreningamas medlemmar fliligt ute och promenerade, lunkade eLler gick med stavar. På kansLiet är vi glada över rapponer om hur många som deltog. Vi vet redan att Purmo hade 20 motionärer som Iyckades placera in sin länk eiler lunk exakt mellan tvä regnskurar.

Flere rapponer efterlyses!

Ring Marianne Sandell på förbundskansliet tfn 09-72 888 20 ocb berätta

SMÄRTORNA BORT UTAN MEDICIN Med NOVAFON·ljudvågor sköter Du bl .• : - Muskel- & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischias O1.n. smärtor • VERKAR NER TILL 6 CM DJUP • 5 ÅRS GARANTI BESTÄLL GRATIS BROSCHYR S NYSTRÖM KB TEL. 019-231636

Euro diskuteras vid äJdreveckans evenemang Ibruktagandet av euro väcker många frågor. Många frågar sig hur ä1dre personer kan ta tili sig den nya valutan. Under äldreveckan tar man upp penningreformen utöver veckans egentliga tema. Det är viktigt att övergången från mark och penni tili euro och cent ventileras mycket och i god tid - inte minst med den ä1dre generationen.

Text: Vai borg Louhisto Källa: Tillsammans framåt - att bry sig om är vår livsstil.

Skrift. Centralförbundet för de gamlas väl.

September.200 1.

a___

på vårt Stora Fartyg

Dans på tisdagar och torsdagar

30.100ch J.l\. Fredi 6.11 . Esko Rahkonen 8.1\. Topi Sorsakoski

Stigus Bingo varje onsdag www.e(keroline.fi

Någon lyckligt lottad kan vinna 25 .000 mk]

ECKERÖG>lINE Uelsingfors 8.00 ~ 11.30 Tallinn 18.00 ~ lUO Uelsingfors Trdtah,U frå}/ 28.10 Reseburik: Momm-heimvagenl0, H<Lnntfors, mlJ-jTe 10-18, /ö 10-14.

(09)2288544 mlJ-jTe 8.30-20, /ö·,ö 8.30-14.

6-God Tid 5/ %001

Malmletare i Övermark minns svåra tider

Farfar berättar

AlII från barnsben ocb senare genom åren har fiske varil något som bara icke gått atl avstå ifrån.

Del har väl svalnat en del men fortfaraode linna fiskeluslen kvar. Käoslan av alt på våren koroma ut tilI Märaskär vid havsbaodel går inte atl beskrivas, den måste upplevas. Några gånger bar Sveriges land hägral i blickfånget, hel! otroligt kan man tycka när mao setl vårt grannland stiga upp UI havet.

Det var milt fiskande i barnaåren som jag skall försöka berätla lite om.

Jag kan inte ha varit mer än fyra-fem år när jag fick en garnkalsa av min morfar.

Denna satte jag i en bäck som fanns strax nedaoför morfars gård.

Morfar, vet jag idag, fiskade ibland i etl träsk där del fanns både gädda, abborre

och rudor. Det gick en tid utao fångst i mitt redskap, men helt plötsligt fanns det en dag två rudor i katsan.

Morfar hade for atl glädja sitt barnbarn placerat elit fisken men det förstod jag inte då. Det kom senare in i mitt medvetaode.

Stranden var inte så långt borta vid barndomshemroet och mete vid bryggan skedde så gotl som dagligen alla somrar. Jag kommer ihåg en gång när jag frågade mio mamma efter något atl sätta fisken i då bon sade "sätt dom i byxfickoma", Mao gör som det befalls, men mamma var inte alls glad när jag kom hem med fickorna fullproppade med fisk.

Det blev byktvätl för mamma [ tonåren böIjade jag och en kamral fi ska lake vintertid. Även då ganska nära hemroet.

Fiskelyckan var det kJenl med och med åren sökte vi oss allt läogre ut i vår skärgård. Slutligen fiskade vi i vattnen vid Harapois.

Fisk fick vi och del sporrade oss att sätta uI allt flera "lakastickor". Belesagnen köpte vi av Arvid Norrgård vid Kaoalen.

Vi skidade på lördag eflermiddag tilJ Mickellot-bultin där vi övernattade i en fiskarbastu . Alla lördagkvällar gick åt tiJl att samla ved för nattens eldande i den öppna spisen.

Söndagen vittjades det och vanligtvis var det sen kväll innao vi var hemma igen.

Vid etl tiJWille årsskiftet 1942-43 kunde det ha gått ilIa för oss. Av vana rör mao om i askao innan elden görs upp.

Så även denna gång.

Det var inte som det varit tieligare. En plåt var ditJagd och täckt med koI och aska.

Vid en närmare granskrting syns atl den inte blivit eldad på. Jag tae bort plåten och under ligger tio skarpladdade gevärspatroner uppträdda på ståJskenor riktade inåt rummet. Vem eiler vilka som lagt dom i spisen har jag än idag ingen aning om men ilIa kunde det ha gått för oss.

Har förresten inte pratat så många gånger om häodelsen.

Dagen efter sattes patronerna i en vak.

Midsommardagen 1944 konfirrnerades jag tilJsammans med många aodra ungdomar. Av någon aoJedoiog blev det ingen fotograferiog den dagen. Det skulle ske senare, sades det.

Så skedde, men av någon orsak fick min kamrat och jag inget bud om en ny sammankomst av årets konfirmaoder.

Vid frågan varför vi saknas på konfirrnaodfotol bar jag ingel aonal svar äo :"Vi låg i fiske" . Vilkel även stärnroer med verkligheten.

Henrik

Koppla av med höstsemester Svenska Semesterförbundet i Finland rJ. erbjuder äonu i höst semestrar för personer som p.g.a. ekonomiska eiler sociala skäl är i behov av vila, miljöbyte, samvaro och rekreation på ett semesterhem.

Semeslerslöd kao beviljas om mao har ett motiveral behov av rekreation och rehabilitering. Motiveriogen kao basera sig på ekonomiska eIler sociala svårigheler och

belastningar. Ansökan görs på aosökrtingsblaoketl som tiJlhaodahålls av Semeslerförbundet, där man också får närmare information. Tili ansökan bifogas intyg på inkomster. Adressen är: Svenska Semeslerförbundet i Finland rJ., elo Folkhälsao, Topeliusgalan 20, 00250 Helsingfors, tin 09-3155376.

De semesterbem förbundet erbjuder är: Folkhälsaos Feriegård, Lapp-

s tjJ

folkhälsan

Bästa ••

0

ANHORIGVARDARE Folkhälsan ordnar verksamhet för dig som vårdar en äldre, sjuk eiler handikappad . Vi önskar DIG hjärtligt välkommen med på

"

• vattengymnastik tisdagar kl. 9-10 • kombine rad sal- och vattengymnastik torsdagar kl. 10-12 samt temadagar med varierande program (månadens första tisdag kl. 10.45-15.30) under höstens gång .

Verksamheten ordnas på Seniorhuset i Helsingfors, Mannerheimvägen 97, 00280 Helsingfors. För me~a information och anmälning, tag kontakttill (anna Kempe på Folkhälsans anhörigomsorg tel.

09-3155635, 050-3B5 11 24.

nor i Pernå. Folkhälsaos Feriegård Högvalla i Borgå, Solvalla idrottsinstitut iEsbo, Ferie och kurscentret Högsaod i Hangö, Norrvalla Rehab Center i Vörå, Labbnäs semesterhem i Dragsfjärd, lnremissionshemmet i Larsmo och Badhem Kivitippu i Lappajärvi.

Oskulden från Esbo Regi: Henrik Grönroos Koreografi: Osku Heiskanen Lördag 17.11 premiär.

Endast ströplalser finns kvar tili föreställningarna . \l!\' 09-8845611 yard. 8-12

~ God Tid nr, 7 utkommer den 4 december Material senast den 22 november

Runar Ahlholm i Överroark i Närpes som fyller 82 år i februari nästa år är fraroför allt käod som malroletare och håller fortfaraode på med det.

Frän Outokumpu har han fät! flera pris samt hedersdiplom 1989. Dessutom har hao tilJdelats pris i skogsfårdighetstävlingar.

Hao fick svåra skador på ena lungao i kriget, så atl endast en nu fungerar. Han var bland annat forlagd tilJ Å1and där "beredskapsarbeten" utiördes, och när mao höll på atl arbeta u te i regn och rusk ådrog han sig lungskadao som hao haft sedan dess.

Trots atl läkarna kJassade hans skada som svår blev han sist och slutligen inte kJassad som krigsinvalid, då skadao ansågs vara under tio procent, berättar hao.

Under vinterkriget var Ahlholm tre månader postiörare i Överträsk och gick tilJ fots eiler cykJade 45 kiJometer mellao Överroark och Överträsk (Bodbacka, Svartnäs och Frönäs).

KaJ] och dragig stuga Runar Ahlholm som bott största delen av sit! liv i Aspnäs i Överträsk och fiskat i Hinjärv lfäsk är numera bosatt i radhus i Överroark, men minns de första svåra tiderna efter kriget.

Då var det svårt atl få byggnadstilJstånd, och 1947 flytla-de en gamma! stuga en bit UI i skogen. Den står äonu kvar, men är förfallen, berättar hao. Åtmiostone en del av stugao, tilJ exempel de blyinfattade fönstren, hade flyttats frän AJholma gård i Pörtom, därifrån släk1en härstarnroar.

-Utrymmet var inte stort i stugan, och kallt och dragigt bade vi det. Stugan var uppförd på rundstenar, utao egentlig stenfot, så det var et! oerhört golvdrag.

Det var svårt at! få tag på järnspisar efterkriget, så vi mäste låta mUIa in en häll

RUllar A hlholm i Övemlark är eli prisbelölIl Oell illtresserad malmletare. med ugn.

IntilJ stugan hade vi byggt upp ett hönshus, men övriga hus saknades, utom et! vedlider och så utedasset, förstås, säger han.

Endast et! år bodde vi, hustrun Margit, dottern ochjag, i den stugao, och sedao gjorde vi som så många andra, reste tilJ Sverige.

När vi kom tilJbaka köpte vi en gård i Korsnäs, och jag var skomakare där i två år, men det var inget vidare yrke, så jag slog mig på fiske i stället. Det var mycket bättre, menar hao. Korsnäsborna brukar säga att jag lärde dem fiska.

Fiskevatten utlottades Fiske var närnligen något hao kunde. 1 Hinjärv träsk fångade man gäddor och annan fisk, och som ung p'ojke sålde Runar fisken i Overmarko Träskel har livnärt mycket folk i tiden. Inte nog med att mao fiskade, utao de obesuttna b:unde också bärga gräs på sina träskJotler. Det fanos oli-

Nära omsorg ar bäst Resu rsvecka i Aboland Årets kyrkliga Gemensamt Ansvar-insamling avslutades i maj. Av intäkterna går 17,5 procent tilJ Förbundet Närståendevårdare och Vänner rf.

Med insamlingsmedlen förverkligar förbuodet ett " Nära omsorg-projekt" under åren 200l-2003 .

Målsätmiogen med projektet är att väcka allroäo debatl kring närståendevården, att få kontak,t med nya "tysta vårdare" samt at! stöda närståendevårdarna atl hitta kraftkäJlor för sitt krävaode och värdefulla arbete. En av projektets konkreta arbetsforroer är resUIsveckor, elit vi inbjuder både vårdare och vårdbehövaode.

Projektets rorsta svenskspråkiga resu rsvecka aoordnas i Åbolaod. Veckao är avsedd särskiJt för äldre

ka fiskelag, och mao lottade på gammalt vis UI olika skiften, så det blev byte av fiskevatten varje år, berättar hao.

Efter lolv år i Korsnäs flyttade familjen tilJbaka tilJ Aspnäs tilJ Runars farfars gård, bedrev jord- och skogsbruk samt fiske. Runars far hade 1936 byggt en ny gård åt sig iAspnäs, men båda står nu obebodda. Dotlern och hennes mao har byggt en ny gård åt sig, och barnbarnen bar egoa nybyggda fritidshus där.

Bebyggelsen i Aspnäs är UIgamma!. På tomlen vid Runar Ahlholms farfars gård har man hittat skålgropar, och flera aodra fornfynd har gjorts i området.

Aspnäs gårdsgrupp är inte läogre avfolkad. Trots alt det såg dystert ut. på 1950-talel när utflyttningen tilJ Sverige var som störst har det kOloroit nya gårdar, nytl folk och nytt framtidshopp tilJ gårdsgruppen vid Hinjärv träsk.

Text och fOLO: BöIje Sidbäck

december

par. 1 fortur ställer vi de familjer som inte har beviljats kommunalt stöd för närståendevård.

Tid: 7-11.12.2001 Plats: Cancerföreoiogens kurscentral Meri-Karioa, Åbo

Närmare ioforroation och ansökrtiogsblaoketter: Ansökan görs på en särskild blaokett, tili vilken bör bifogas intyg av läkare ochleller terapeuter. utgår Ansökningstiden 30.10. 2001.

Blanketter kao beställas från:

Program: Diskussioner, information, fysisk träoing, hobbyverksamhet, vila och framför allt trevlig samvaro med familjer i samma situation.

Kostnader: Anmälningsavgiften är loo mk per familj oberoende av familjemedlemmarnas aotal. Program, kost och logi erbjuds gratis. Resorna tilJ och från lcursplatsen ordnas och bekoslaS av deltagarna själva.

Diakoniarbetarna i Åbolands församlingar Samfundet FoJkhälsan, Laodskapsföreningen i Åbo, Bodil Julin, tel 02-2326030 Närståendevårdare och Väoner rf, projektkoorrlinator Maria Malmi, 03-2799120 eiler 040 8464506

God Tid 5/2001 -

€ u r o spalten Eurogrundskolan avslutad Målsättningen med denna eurogrundskola var att genom inforrnation öka kunskapema och beredskapen bland ä1dre, att möta den nya eurovalutan.

Pä basen av det stora antalet deltagare ocb de livliga diskussionema vid de olika tillfaJIena kan man bara konstatera an tumen i Svenskfinland verkligen var berättigad. Ä ven om det råder ett ston utbud av officieU inforrnation beträffande övergången från mark tili euro så aceepterade jag gärna utmaningen att i våra svenskbygder på on oeh ställe närmare diskutera den stora valutareforrnen.

Mången har närnligen med blandade känslor funderat över bur det bela kommer att förlöpa i praktiken och syftet med tnin föreläsningstume har såJedes varit att skingra eventueUa botbilder.

Planeringen, radio Vegas och lokalpressens taeknärnliga bevakning, har starkt bidragit tili det talrika oeb aktiva deltagandet vilket i sin tur har inneburit intressanta frågor ur pensionäremas perspektiv.

Vid varje tillfaJIe har även ett lokalt bankkontor deltagit med kompletterande information oeh svarat för kaffeserveringen.

Seniordeltagama fönjänar

emeUertid godkänt betyg överlag med hänvisning till kunskaper beträffande bl.a. övergångspersioden 1.1.-28.2.

2002, då båda valutoma gäller som betaJnjngsmedel oeb ornräkningskursen 5,94573 alltså 1 euro är ca 6 mk. Ändå

rar en del av vår identitet genom refonnen" eiler "varför uttalas euro i Sverige som evro".

SedJar och mynt sätts i omlopp den 1 januari 2002.

Under inväxlingsperioden 1.1.-28.2.2002 används mark ocb euro paralleUt då mark växlas tili euro vid de dagliga betalningama.

Man behöver aUtså inte gå tili banken för att växla valuta.

Om man av någon anledning bar kvar mark oeh penni i sparbössor eUer liknande efter inväxlingsperiodens sista dag den 28.2. 2002, så löser

Direktör Henrik Wikström från Aktia Sparbank.

Han lovade en d01latio1l tili SPFs medlemmar: Ba1lken d01lerar 15 000 räknestickor för den nya valutan. Donatione1l ägde rUIll de1l 16 oktober 2001.

Vi återkommer i nr 7 med bild och utförligare texl. kom det upp f1era frågor som krävde förtydlinganden.

Jag vili nedan sammanfattningsvis återge det som diskuterades vid de olika tiUfaJIena även om vissa frägor inte gick att finna något svar på som t.ex. "är det inte så att vi förlo-

Finlands Bank in dem tiU och med den 29.2. 2012, alltså under tio år.

Bankema ornräknar våra kontotillgodohavanden automatiskt från mark tili euro.

Efter nyår går man som vanligt tili uttagningsautomate-

rna som ger ut .sedJar på 20 och 50 euro.

Mindre sedlar på 5 och 10 euro samt mynt fås som växel vid kontantbetalning.

Vid eventueUt behov av sedlar i större valörer bör man vända sig tili banken.

SedJama ser lika ut i alla tolv länder. Detta gäller även myntens framsida, endast myntens baksida bar nationeUa symboler.

De minsta loch 2 cents mynten tas ej i bruk i vårt land. Dessa mynt av låg valör kommer att komma in i landet via turister och gäller givetvis som betalningsmedel men blir sannolikt tili sarnlarobjekt.

Kassaapparatema i våra dagligvarubutiker bar redan programmerats tili att notera både mark och euro.

När man i janurari betalar med mark så anger kassaapparaten bur mycket växel i euro som skall återbetalas.

Iocb med detta är det mycket enkelt att kontroUera att man verkligen fån rätt belopp tilIbaka. Trots att prisema anges med en cents noggrannbet avrundas alltid slutsumman tili närmaste 5 eUer 10 cent. Ett tryggt ocb säkert betalningssätt är emeUertid att använda någon forrn av plastkort.

När det gäller resor tili icke EMU-Iänder, t.ex. Sverige, Norge, Danmark, England eIler USA, konveneras dessa valutor med vår euroomräkningsfaktor. Sverige uppdaterar sin krona dagligen i euro. 1 maj detta år var noteringen 8,84 SEK för en euro ocb nn i oktober motsvarande 9,74SEK.

Hur lever du? Testa ditt sätt att leva!

Bedöm valje fakto[ i ditt levnadssätt, notera ditt eget poängtal ocb räkna sedan ihop poängtalen.

Motion 1 förebyggandet och vården av korpulens, vuxenlliabetes, hjärtsjukdomar och osteoporos är motion tilI nytta.

En gång motion = 45 minuter sådan motion som får dig att svettas. * jag motionerar inte regelbundet opoäng 2 " * motion 1 - 2 ggr i veckan 4 * motion 3 - f1er ggr i veckan Tobaksrökning Att röka är på alla sätt skadligt. * Jag röker regelbundet • Jag röker sporadiskt * Jag röker inte

opoäng 1 "

6 "

AIkohoI En mättlig aIkoholkonsumtion bjälper i förebyggandet av bjärt- ocb kärlsjukdomar (inte fylla). En enbet = 12 g aIkohoI (en f1aska meUanöl, 12 ei vin eUer 4 ei starkt). * Minst 3 enbeter per dag eUer en fyUa i veekan o poäng * Inte alls aIkohoI eUer 1-2 enbeter 1 " per dag och en fyUa någongång sporadiskt 2 " * 1 - 2 enbeter per dag, a1drlg full Kroppsvikt Övervikt ökar benägenheten att insjukna i vuxendiabetes och bjärtsjukdomar samt för ledskador. Att vara alltför mager är inte heller hälsosamt. Räkna ut ditt viktindex genom att dividera din vikt med kvadraten av din längd. (T.ex. är viktindexet för en person som är 170 cm lång ocb väger 75 kg 75/1,7' = 25) o poäng * Viktindex mer än 35 2 poäng * Viktindex 30 - 35 eiler mindre än 18 4 poäng * Viktindex 18 - 30

Näring Näringen påverkar hälsan på många nyttiga ocb bälsovådliga sätt.Fetter * Jag äter mycket mjölkfetter och hårda anemaliska fetter 0 poäng * Jag väljer fetter slumpmässigt 2" * Jag undviker mjölkfetter, använder främst växtoljor 4 poäng Matsalt * Över 10 g per daglJag saltar maten extra * Mindre än 10 g per dag

o poäng 1 "

Grönsaker * Jag undviker grönsaker och rotsaker o poäng 1 " * Jag äter dem slumpmässigt * Jag äter regelbundet ocb 4 " rikligt av dem Parrelation * Jag lever ensam, bar inte vänner eUer stödnätverk * Jag lever ensam, har nära vänner ocb ett bra stödnätverk * Jag har en varaktig parrelation

o poäng 1 "

2 "

Livskontroll * Jag upplever att jag inte kan påverka rnitt liv oeb känner tnig otillfredsställd 0 poäng * Jag upplever att jag kan påverka tnitt liv och känner rnig 1 " tillfreds med det

Alltså bar svenska kronan försvagats i förbåUande till euron med ca 10 procent under ett halvt år. Nämns kan också att euron stärkts betydligt i förbållande även tili USdoUam vilket alltså gör att vi kommer att ha en mycket stabil valuta i framtiden.

50 euro-sedeln har i ston sen samma mått som våra nuvarande sedlar.

Tre sedlar av lägre valör, närnligen 20, 10·och 5 eurosedlama är tili storleken mindre. De tre sedlama av bögre valör, närnligen 100, 200 ocb 500 euro-sedlama är av större storlek.

Då vi av allt att döma inte rör oss med de större sedlama i den dagliga betalningstrafiken är det inte heUer nödvändigt att skaffa sig större plånböcker.

Vid tryckning av eurosedlarna bar stor bänsyn tagits tili synskadade. Värdet på sedlama anges med stora siffror tryckta med bjälp av en särskild djuptrycksmetod. Ä ven fargsättningen bjälper folk med nedsatt syn att känna igen de olika valörema.

Dessutom kan man skilja sedlama åt med bjälp av storleken.

Euromyntens framsida visar valören ocb baksidan bar en nationeU utformning. Varje myntvalör bar sin egen storlele, vikt och tjocklek.

Mynten av lägre valör, d.v.s. 1 cent-, 2 cent- ocb 5 eentsmynten är mycket lätta ocb bar en rödaktig kopparfarg, meUanvalörsmynten, d.v.s. 10 ceDl-, 20 eent- och 50 centrnynten är guJdfargade och mynten av högre valör

7

d. v.s. 1 euro- ocb 2 euromynten är både guld- ocb silverfargade, i likhet med vårt nuvarande 10 marksmynt.

Detaljerna i utformningen av sedlama och mynten som är bra för synskadade är i själva verket tili hjälp även för människor med fullgod syn.

Ett viktigt råd är an från ocb med nu göra sig av med nugällande mynt som finns i sparbössor, burkar, lådor, f1askor vaser o.s. v. Detta för att inte förväxla dem när de nya mynten kommer i omlopp. Bankema debiterar ingenting för att utföra räkningen såvida mynten förs tili egen bank där man bar konto.

Betalningar med kort är som sagt att rekommendera. 1 fråga om bankkorten görs inga ändringar vid övergången tili euro. De gäller i fonsättningen som hittills. Cbeeker och presentchecker kan utställas i mark t.o.m. den 31.12. 2001 och bankema löser in dem t.o.m. den 20.1. 2002.

V åra finJändska frimärken i euro kommer ut i böljan av år 2002. De nuvarande frimärkena prissatta i mark är gångbara tili slutet av juni 2002.

Fixvärdemärkena kan användas också efter detta i enligbet med postens gällande tariffer.

Vid behov stäUer jag tnig även i fortsättningen tili förfogande för God Tids läsekrets när det gäller frågor oeh svar kring euron.

Sten Lindholm

Arbete Arbetets innehåU Stressfaktorer i anknytning tili arbetet bar betydelse för uppkomsten av hjärtsjukdomar. * Tempoarbete, vars innebåU man inte kan påverka Pensionärer ocb arbetslösa: enforrnigt, glädjelöst liv 0 poäng * Omväxlande, intressant arbete som man själv kan reglera Pensionärer och arbetslösa: omväxlande, stimulerande liv 1 " Atmosfåren på en arbetsplats Pensionärer och arbetslösa: Hur atrnosfaren i bemmet upplevs * Negativ, ångestskapande * Positiv, stödjande

o poäng 1 "

Fientlighet Hat ökar benägenbeten för att insjukna i bjärtsjukdomar, för olycksbändelser och för självmord. * Jag blir ofta arg och min ilska räeker länge o poäng * Jag blir arg nu ocb då, 1 " men ilskan går snabbt över * Jag blir sällan arg oeh är 2 " inte länge ledsen Räkna nn ihop dina poäng.

Tolkning av resultatet * Det går bra: 20 poäng eiler mer * Ingen fara, men du kunde bättra dig: II - 19 poäng 10 poäng eUer * Stanna upp en stund: mindre Texten bar skrivits av professor Jussi Huttunen, Folkhälsoinstitutets överdirektör, ocll arkiater Risto Pelkonen. Den ursprungliga, mer ornfattande versionen är pnblicerad i Hyvä Terveys nr 9195.

VLsto.

8 God Tid 5/:&001

En afton full av liv Vi fods ocb vi dör. Det är livets gång och gäller oss alla.

Födelsen uppfattas ofta som en positiv händelse - men inte alltid.

1 våra välfårdsländer föds det dessbättre sällan ovälkomna barn.

hjäJp var temat för Åsa Rosengrens föreläsning. Hon började med att citera Erik H. Eriksson : "Om vi ser livet som meningsfuUt i det sista utveckIingsstadiet känner vi ingen förtvivlan och fruktan inför

Det är viktigt att ha någoll att dela sill sorg med, jramhöll poLmag Åsa Rosmgrell Vägen är ändå inte lång tilI länder där så är fallet.

Döden är alltid ett avsked.

Den omges av negativa fördomar. Förkni ppas med sorg och saknad, rädsla ocb smärta. Ingen av oss undgår döden. 1 det gamJa bondesamhället då generationerna levde til.lsammans var säväl fodsel som död naturliga företeelser och försiggick inom bemmets väggar.

Numera har institutionerna nästan belt tagit hand orn de delarna av våra liv.

Hangö sommartutiversitet hade i början av juni en kurs med ovanstående rubrik.

Kursen var främst avsedd för vårdpersonal som i sitt arbete har att göra med döende ocb anhöriga.

Men också for personer som sjäJva vårdar sina närstående och andra som på något sätt upplevt döden. Kursledare var meclicinalrådet Carl-Erik Waenerberg, medicine doktor, geriater Gustaf Molander ocb politices magister Åsa Rosengren.

Målsättningen for kursen var att bejaka döden, att förstä ocb anamma dödens ritualer. Att bry sig om och sörja för - olika climensioner i omsorgen ocb skillnaden meUan omsorg. vård ocb

döden".

Ornsorg innebär praktiskt arbete dels att sörja for , dels att bry sig om. 1 vartdera fallet är det kvinnoförtryckande , ofrivilligt vald aktivitet. Vi följer såväJ anglosaksisk som skandinavisk tradition.

kval itet och visdom

När det gäller ömsesidigt utbyte innebär det omsorg om varandra, sade Åsa Rosengren. Inom den personliga servicen är det ofta så att den ena ger mera än den andra får.

Man mäste utnyttja individernas resurser. Inte passivera patienterna.

Omsorgsarbetet kan vara knutet tili vidmaktbållande eiler stillestånd. Att uppränbålla en viss funktionsnivä och {eiler undvika försämringar. Omsorgsarbetet kan också utgå Erån situationer präglade av tilIbakagång, som omsorg om döende. Åsa Rosengren berörde också omsorgsbeboven hos personer över 80 år. Emotionellt är det viktigl atl fä känna sig betydelsefull. Att få sin otryggbet förvandJad tili tryggbet. Viktigt är atl ha nägon att dela sorg med.

Existentiella livsbebov är att finna en mening i det liv man levt och kommer att leva. Att förbereda sin bortgång. Att man har meningsfulla relationer ocb sysselsättning den tid man bar kvar.

Geriatem Gustaf Mownder underströk att döe"de måste få uppleva kärlek. Helst av allhöriga

Kännetecknande för den anglosaksiska är att den baserar sig på oavlönat kvinnoarbete i hemmel.

Den skandinaviska traclitionen baserar sig på omsorgsarbete kontra personlig service, privat kontra offentlig omsorg, omsorg med ömsesicligt utbyte och spontana omsorgstjänster.

Stegen blir kortare, jorden kallar - över 80 år gamlas död i Ijuset av det levda Iivet

- Vi läkare är uppfostrade tili att bota. Vi vet mte hUI vi skall återbörda en döende tili livet. Vi gör, för att väcka hopp, vissa uttalanden om bättre hemoglobin eiler något

HÄLSORESA TILL PÄRNU 24- 29.3.2002 Resans pris:

Meclicinalrådet Carl-Erik Waenerberg med en lång livsgärning i Lovisa-bygden är känd och erkänd som överläkaren inom vars clistrikt patiemer får dö bemma.

HäJsovårdscentralens perso-

kortare" är etl typiskt manligt sätt att uttrycka sig. Män mäter fenomenen med sträckor och steglängder. K vinnor talar verbalt om sma tolkningsprocesser och använder sig av t.ex. Södergrans dikter.

Det gör män sällan eiler aldrig.

Rem konkret drabbas många av rörelsebesvär i 80-8S-års å1dem. Senare tiIIkommer minnesstömingar.

Dödligbeten ökar efter 80 år.

Avskedsbandlingar är vanligare än avskedssamtal.

Materiella ting går framför känslor. En hederssak är atl ha pengar tili sm egen begravning. Som exempel på avskedsbandJing närnnde Gustaf Molander en döende mor som bad dottem slutföra arbetet med ett virkat sängöverkast hon inte bunnit fä fårcligt.

Vlktigt i det förflutna inför döden är bl.a. följande: starka upplevelser, bamdomens omedelbarbet, första gången - sista gången upplevelser, krigsåren, livets b'öjdpunkter, estetiska upplevelser (vacker

nai står tili förfogande dygnet runt. Han bar gjort mycket för att aVdramatisera döden och återge begreppet människonärhet. Han betonar anbörigas ansvar, närvaro och delaktighet då slutet närmar sig för en familjemedlem . Begravningar i stillbet tycker Waenerberg mte om. Då hedrar man inte den avlidna.

Snarare är det de anbörigas f1 ykt undan sorgen.

Under rubriken "Döden i samhället"talade Waenerberg om - dödens ansikte, som kan uppdelas i våld, kamp, smärta ocb uttnärglat utseende.

- döden i samhäJIet innefattar tabu, skräck, att man undviker och undervärderar.

- framtiden, man blir sjukare, ensammare, ä1dre och mera fordrande .

- individens grundtrygghet omfattar egen funktionsförmåga, stöd ocb bjäJp av familj , vänner ocb grannar samt kommunaI service.

- prirnärvårdens ansvar består av befolkningsansvar, ansvar för patienten, kontakt

tili familjen, vännerna ocb grannarna samt konseptionen till graven.

- våra attityder är ofta f1ykt undan kriser ocb sorg samt egoism och överbeskyddande. Vi anser att kommunen sköter det mesta.

Reaktioner och ritualer i sorgearbeatet Carl-Erik Waenerberg citerade sjukhusteologen Göran Hellbergs uppdelning av reaktioner i samband med sorg enligt följande: - frisk reaktion: cbock, sorg, köpslående, hopp och accepterande.

- bearbetande reaktion: förnekande, ilska, vrede, skuldlbitterhet, stoiskt lugn och uppgivande. patologisk reaktion: flykt, depression, konkurs, hopplöshet ocb förstening.

När det gäller ritualerna i sorg underströk Waenerberg atl det är mycket viktigt att besöka döende ocb att de närmaste - särskilt bamen - får se den döda.

Likaså att anböriga är med om den sk. likvården efter dödsfallet.

Den uppgiften sköts nuförtiden mest av sjukhuspersonal eiler av begravningsbyråerna.

Begravningen bör vara offentlig om inte den avlidna önskat att den sker i stillbet.

De anböriga bör hedra minnet genom sorgklädsel i svart.

Under sorgetiden de närmaste veckoma och månadema kan man gäma markera atl man har sorg genom att bära sorgknapp eiler band samt svart slips. Gör man den markeringen får man lättare omgivningens stöd. Man vågar föra dödsfallet på tai.

Vårdens uppgift i sammanhanget är att vända negativa attityder tili positiva.

Att ge anböriga stöd att bearbeta och acceptera sorgen.

Ebba Jakobsson

Kom med på en PRISV ÄRD men innehållsrik julresa tili STOCKHOLM Vi åker med VIKING LINE från Helsingfors, vilket betyder att vi i lugn och ro kan njuta av vistelsen ombord med god mat och underhållning.

Resans pris: 580 mk/person 1 priset ingår:

"

s fOr resan

- andra måltider än de ovan nämnda - måltidsdrycker

Mot tillöggsgvgift: - sjöresa Helsingfors-Stockholm-Helsingfors - guidad utförd tili sigtuna och i 2-personers B-hytt Steninge slott, inkl. lunch - två sjöfrukostar Uultallrik) samt guidat besök i - I"Gyllene drink" \\:\'l slottet 320mk/person. Minimi 20 ~ - 1 x 3-rätters middag " r,,<>~iS~ a personer för att utförden arrrangeras.

- reseledare ~ S~~O: ~ori5"" - A-hytt för 2 personer 70 mk/person #1>\\& p..r·~a - bussresa Västra Nyland-Helsingfors t/r 100 mk/person

.."

Vid boknlngar vänllgen meddela resenärens namn, födelsedatum och eventuella specialdieter, allergier, handikapp eI. dyl Anm . senast i medlet av februari Ansvarig researrangör/anmälningar och information:

.~ _" L: =B=en=n=et=t=B=T=I=N=O~=d=iC================~~ F.ormansa~len 9, 10600 EKENÄS (0 19 ) 2674550/reseprod.avdelningen Oppet: ma-fre kl. 08.30-17 .00 (lö, sö stängt)

Döden i samhäJIet - om lidande, hopp och sorg

Ge allhöriga stöd att acceptera sorgen då någon lIärstående avlidit, sade medicillalrådet Carl-Erik Waenerberg

'-

C. 2 500 mk/person ( 420,47 euro)

1 resans pris ingår inte

utsikt, horisont m.m.).

Döende måste få uppleva kärlek. Helst av anhöriga.

JulshoppingresQ tili Stockholm 11-13 _12.2001

1 resans pris ingår:

- bussresor enligt programmet med turistbuss - båtresor med däckplats Helsingfors-Tallinn-Helsingfors - 1 x buffettmiddag - svenskspråkig reseledarens tjänster - 5 x övernattning i dubbelrum på hotell Tervis inkl. helpension - 1 x läkargranskning - 2-4 x behandlingar dagligen (må-to) 06S1 GI/tlgt pass behllv

liknande, sade MD geriater Gustaf Molander i sitt anförande i Hangö.

Han har bl.a. varit verksam vid Terho-hemmet i Helsingfors, en sista anbalt för döende patienter.

Medelålders tänker ofta inte på att de har flere år bakom sig än frarnför sig, sade Molander. Det är också stora skillnader mellan kvinnors ocb mäns sän att uttrycka sig om å1drandet. "Stegen blir

äldrevården

~

Ansvarig researrangör/anmölningar och information:

Bennett BTI Nordic Forman5all<,n 9, 10600 EKENÄS (019) 2674550/reseproduktionsavdelningen Öppet: må-fre kl. 08 .30-17.00 (Iö, sö stöngt)

~ ,~ """ 'Mm "ro"" ",,,,, ~

God Tid 5/:&001. - 9

Samtalscafe Kärt bam har mänga namn, heter det.

Men nu var det en kurs för tio blivande ' Iedare av samtalscafe' vi hade i slutet av

Samtalscafekursen roade sig på kvällama med inproviserade program. Här träffas Kalle och Maja efter många år och mil1llS sina llngdomssynder. 1 rollema Valborg Louhisto, Helsingfors och Håkan Rönnback, Åbo

berättarcafe september pä Lehmiranta semestercentrum i Bjämä.

Taina Johansson, Dorrit Krook, Stina Fogstad och Chrisse Lång belyste frägor om kommunikation och hägkomstarbete ur olika synvinklar.

Vår svenskspråkiga kurs hölls inom ramen för Eläkeliittos Tarinatupaprojekt (delprojekt) som finansieras av Penningautomatföreningen.

Vår kurs togs väl emot av den finskspråkiga tarinatupakursen som pågick samtidigt.

Vi hade tvä gemensammatrivselkvällar.

Vår grupps prograrninslag uppskattades.

Det var diktläsning med tolking tili finska och en sketsch om Kalle och Maja som möttes på stranden i mänens sken efter mänga mänga är och Maja som absolut på nytt ville göra det som de gjorde tilIsarnmans en gäng ...

hågkomstträff

Tillsamrnans besökte vi också Bjämå kyrka där vi fick se ett skädespel om Bjämä frän anno dazumal.

Kursdeltagama entusiasmerades utan tvekan av tanken att inom ramen för sin pensionärsförenings verksarnhet starta och hålla i gäng en träffpunkt far ä1dre.

Man samJas för att prata, utbyta tankar, minnas, fä Iyssna på någonting nytt, fä lära känna varandra närmare, fä nya vänner.

Nästa år skall kursdeltagarna träffas för en uppföljande disksussion - och de kommer att hålla telefonkonlakt med varandra.

Om projektpengar fäs även nästa år blir det ocksä en ny svenskspråkig kurs i pensionärsförbundets regi med stöd avSvenskastudiecentralen.

Ijugarbänk

eiler träffpunkt?

Förbundsordjörande Håkan Hellberg beskökte samtalscafekurse1l och llnderhåller sig här med bl.a. Märta Sacklin jrån Karis. Närmast: Ann-Maj Granroth, Liljendal och Håkan Rönnback, Åbo

Från höger: Jari-Erik Lärka, Närpes och Maj-Lis Kvist, Helsingfors. de övriga deItagare i Eläkeliittos motsvarande kllrs

VL.

SPF diskuterade äldrepolitik: Att åldras är ingen sjukdom Säg ä1dre, inte åldring! Det behövs nytänkande och nya ideer inom äldrepolitiken, målsättningar och strategier pä läng sikt.

Bort med åldringsvårdstänkandet! Det fastslogs vid tre välbesöktaseminarier Svenska Pensionärsförbundet anordnade i Ekenäs, Pargas och Vasa.

Rubriken "Att åldras är ingen sjukdom" valdes med tanke pä det snäva synsätt komrnunerna idag har kring ä1drepolitik och service för den åldrande befolkningen, säger SPF:s verksarnhetsledare Lili-AnnJunell-Kousa.

SvenskaPensionärsförbundet understryker abudskapet i den kvalitetsrekommendation om vård och tjänster för äldre som social- och hälsovårdsministeriet och Finlands kommunförbund gay ut pä försommaren.

Där påpekas att alla samhällssektorer inklusive det kommunala ä1drerådet bör representeras i de projekt eller arbetsgrupper som uppdaterar eiler uppgör kommunernas ä1drepolitiska program.

Alltsä bör social- och hälsovårdssektorn, utbildnings, tekniska och kultursektorn samt motions- och idrottssektorn var och en göra upp sitt strategiska delprogram, som sedan binds ihop ti/l en helhet.

Som en viktig länk och samarbetspartner i denna helhetsplan framstår också tredje sektorn.

Serninarierna lockade såväl tjänstemän och beslutsfattare som representanter far mi.nisterier, regeringen, ä1dreråden i kommunerna och mänga fIera.

Diskussionema och inledningarna handlade om kvalitetsrekommendationer om vård och tjänster för ä1dre.

Vilka resurser som behövs för en fungerande vårdkedja,

om trygghetsprinciper vid planering av boende för ä1dre och de ä1dre som medaktörer i livslängt lärande.

Lili-Ann Junell-Kousa gay bakgrunden tili dagens situation inom ä1drepolitiken.

Talade om depressionen och det elände som måste gäs igenom innan man insåg vikten av att formulera mål för framtiden.

Att vanvården inte kunde skyllas på vårdpersonalen och betydelsen av värdediskussioner som nog efterlystes med som knappast alls förekom.

Hon vill luckra upp terminologin. Tala inte om åldringar och åldringsvård.

Det har en negativ klang.

Tala hellre om ä1dre personer och ä1drevård och "ä1dre ä1dre" för personer över 85 år.

Så heli lätt tycks det inte kunna ske.

Både i föredragen och publikens frågor och kommentarer hördes åtminstone i Ekenäs orden åldring och åldringsvård, skriver MaryAnn Bäcksbacka i sitt referat i Västra Nyland, vilket vi här citerar valda delar ur.

-Den åldrande människan är en del av sarnhället, en medverkare, päverkare och servicemottagare inom alla sektorer, pårninde hon.

Och underströk att ä1dre inte bara skall vara mottagare av kulturbegivenheter i kommunen, utan också medarbetare vid planeringen av ku lturevenemang.

Vi blir allt äldre Befolkningen åldras, det är ett faktum, andelen personer över 65 år kommer att fördubblas inom 30 år, men vi har ännu inte ril..1igt insett vidden av det, sade Viveca Arrhenius, överinspektör vid social- och hälsovårdsrninisteriet.

Hon har varit med om att utarbeta kvalitetsrekommen-

dationerna rörande vård och tjänster för ä1dre.

Hon tog upp de utrnaningar ä1drepolitiken står inför, allt frän servicens kvalitet tili behovet och dimensioneringen av personal, dess kunnighet och ork.

Hon förutspådde brist pä vårdpersonal inom en snar framtid, bl.a. för att fårre utbildas och för att Sverige och Norge rekryterar vårdpersonal frän Finland.

Vruje kornmun bör bl.a. göra upp en uppdaterad strategi far ä1drepolitiken.

Hälften av vårt lands kommuner har gjort sädana.

Målsättningen måste fö ljas upp ocb årliga översikter publiceras, så att komrnuninvänarna kan hålla sig i\ jour och debatten leva.

Hur binder rekommendationerna komrnunerna?

Den frågan ställdes i publiken och Arrhenius svarade med att säga att social- och hälsovårdsministeriet följer upp, men 'inte har direkta sanktioner att ta tili.

De kommuner som fätt stailiga pengar för ä1drepolitiken ocb inte använt dem som avsett är illa ute. Arkitekt Bengt-Wtlhelm Lev6n, som specialiserat sig på handikappvänliga hus, t.ex. att bygga in hissar där sådana saknats, talade vid seminarierna i såväl Ekenäs som Pargas. I Vasa svarade arkitekt Gerd Hytönen för den sektom.

Övriga föreläsare var: Ekenäs: Vårdchef Marlit Backman, Ekenäs, rektor Anneli Sjöholm, Lovisa svenska Medborgarinstitut ocb sambandschef Kerstin Ekman, Finlands Idrott.

Pargas: Vårdchef Theresia Lindström, Korpo, undervisningscbef U1rika Lundberg, Pargas och friskvårdschef Kitty Seppälä, Folkhälsan.

Om byggande, service och vård jör äldre diskuterades i Ekenäs av bi.a. jr.v. vårdchef Marlit Backman, överinspektör Viveca Arrhenius, verksamhetsledare Lili-Alln Junell~Kousa och arkitekt Bellgt- Wilhelm Lev01l

Vasa: Gunilla BertelI, avdelningschef för ä1dreomsorgen, KorshoJm, Matts Andersen, rektor för arbetarinstitutet i Vasa och Björn Forsen, ledande läkare vid Närpes hälsovårdscentral.

Förbundets viceordförande Valborg Louhisto talade vid alla tre seminarierna under rubriken "De kommunala ä1dreråden - medverkande i förverkligandet av ä1drepolitiska program".

Hon presenterade ocksä handboken "Kommunala äldreråd i Finland och andra länder", utgiven av SPF och Finlands Kommunförbund. Valborg Louhisto svarar för översättningen av den finska texten och står själv som förrattare tili den del som berör svenskfinland. Verksarnhetsledaren LiliAnn Junell-Kousa ledde seminariema och föreläste vid alla tre.

Intresset var stOr!. Särskilt glädjande ansåg verksamhetsledaren det vara att seminariernas målsätming Iyckades: Svenska Pensionärsförbundet samlade såväl kommunala och stailiga tjänstemän, kommunala förtroende-

Genom alt använda Cancerstiftelsens adresser slöder ni kampen moI cancer.

VAra adresser erhålles fmn banker, bok-, blomster- och

P1f-fr.;:t:rn~::;t ~~~d~~~~~i~~~i" vårt konter.

oo~I}~~~t~f~8F~~S

Tel. 9800 43 000 med lokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

män och beslutsfattare tili gemensamt serninarium om ä1drepolitik.

handlar, R·klosker, banker och postkontor

Telegramtjänsten 020212

LO

God Tid 5/2001

FÖRENINGARNAS VERKSAMHET Esbo svenska pensionärer: 4.11. Pensionärernas kyrkogångssöndag i Esbo kyrka.

Lunch i församlingsgården.

14.11. Äldrerådets programfest i Tapiolasalen, Esbo pensionärskör FURORNA medverkar. Teaterresa i november.

A1berga pensionärsklubb: 6.11. Nina Mannonen leder sittgymnastik.

20.11. Födelsedagsfesl.

4.12. Minibasar, frågesport.

11.12. Julfesl.

Dalsvik pensionärsklubb: 5. 11. Karin KrogelJ "Posturalträning" vad är det?

19.11. Lotteri och allsång.

3.12. Födelsedagsfest och förläljning av varor inför jul.

17.12. Julfest.

Hagalund pensionärsldubb: 7. 11 . Erik Appel kåserar om "Bitvargen Eriksson".

14.11 . Äldrerådets programfest i Tapiolasalen.

24.11. Bo Ekstam kåserar om "Ugglor".

28. 11. Födelsedagsfest med överraskningsgäst.

5.12. Lotteri och frågesport.

6.12. Självständighetsdagens konsert i Sibeliushusel, Lahtis, Sinfonia Lahti, dirigent Osmo Vänskä.

8.12. Visafton med Birgitta Ulfsson i Louhisalen, Hagalund.

12. 12. Grötfest med Luciaspel av barn från Vindängens skola.

Kyrkobypensfonärsklubb: 6.11. Aktia-banken inforrnerar om euro-valulan.

10 .II .Föd e lseda gsfes t.

13. ll.Kulturres a: Hvittorp lägergård, Masaby nya kapelI samt Jorvas ortodoxa kapeII. 20.11. AIIsång m.m.

4.12. "Esbo i fågelperspektiv" av Tage Strandström.

11.12. "Inför julen".

Köklax pensionärsldubb: 9.11. Christian Blomberg leder allsång.

23.11. Dr. Tom Pettersson talar om reuma.

7.12. Medlemmamas eget program. December: Julkonsert i Tempelplatsens kyrka.

Olars pensionärer: 12.11. Sparbanken Aktia informerar om euron. Lotto.

26.11. Bingo med lina vinster (Bengt Juselius sköter spelet).

Lotto.

Tag inga vinster med.

Avgift LO mk. Klubben skaffar vinsterna.

10.12. Mymlans Lucia med tämor och stjämgossar besöker ldubben.

16.12. Jullunch på restaurang Haikaranpesä.

Sökö pensionärsklubb: 7.11. Höstbasar.

14.11. Födelsedagsfest för ju-

bilarer. Samuel Lindgren kåserar.

28. 11. Föredrag om "Tove Jansson och mumintrollet".

12.12. Julfest.

Gr öndals pensionärsklubb: 9. 11. S venskadagen program. AIIsång. 23.11. Födelsedagsfest. 7.12.

Lotteri. Senare julfest.

Munksnejdens pensionärer : 15.11. Basar med lotteri i Församlingssalen.

2 1.11.Pauligs kaffemuseum.

22.11. SAMS sentinarium.

28. 11 . Höstrnöte.

12.12. Julfest.

Pensionärsföreningen Ettan: 12.11. Första delen av temat "Norden". Vi böIjar med Island.

10.12. Julfest.

Pensionärsföreningen GamIa Kvarnen: 8.11. Vi besöker Toimiva koti-centrum i Kottby.

14.11. Månadsmöte i församlingshemmet på Brändö.

Besök av förbundsordföranden Håkan Hellberg.

1.12. Basar i Matteuskyrkan.

12.12. JulJunch.

Haga pensionärer: 9.11. Sirpa Lilius: "Musikalisk resa tiIl Israel" .

22.11. SAMS-seminarium i

Helsingfors. 23.11.

Gäst: förbundsordföranden Håkan Hellberg. 1 4.12. Julfest i Elsebo.

Pensionär sför eningen Olympia: 1.11. Månadsmöte. Folkhälsans friskvårdschef Kitty Seppälä kåserar.

5.12. Månadsmöte. Birgitta Nyberg underhåller.

11.12. Julfest på reslaurant Tekniska.

G rankulla svenska pensionä rer: 9.11. Halloween-fest.

13.11. Höstrnöte - Torsten Widen "Aktuellt i GrankuJla".

27.11. Med båt längs Svir och Volga med Gunnar Strengell.

4.12. Kyrkans julfest.

11.12. Aktia-Euron.

14.12. Egen julfest + glöggfest.

Kyr kslätts pensionä r er : 5.11. Månadsmöte.

Optiker Alf Jadvall informerar.

16.11. Höstbasar med lotteri i Servicehuset.

19.11. Höstrnöte.

23.11.

KaramellresaIBrunberg och Kiala gård.

3. 12. Månadsmöte.

Tandtekniker Leif Wallen inforrnerar.

17.12. Julfest på Majvik.

Pensionärerna diskrimineras Grundlagens sjätte paragraf stadgar att ingen får diskrimineras på gmnd av t.ex. å1der, hälsotillslånd eiler handikapp, konstaterar Bo Holmberg.

Men i praktiken är paragrafen bara en sarnling fraser.

Många partier betonar speciellt inför riksdagsval att samhället bör väma om jämstäl ldheten mellan olika medborgargrupper.

Men den praktiska politik de utövar uppvisar något heI! annat. Många riksdagsbeslut har misskrediterat pensionärerna på ett uppseendeväckande säu.

De betydande skattelättnader på åtrninstone 17 miljarder mark på årsnivå (inldusive år 2002) som våra lvå senaste regeringar genomfört har alltför mycket favoriserat löntagama.

Detta genom en sänkning av statens inkomstskatt som största delen av pensionärerna inte berörs avo Statsskatt böIjar uppbäras vid en beskattningsbar årsinkomst på ca69 000 mk.

DärtiIl har riksdagen mycket kraftigt förbättrat sådana skatteavdrag som gäller endast för löntagama.

procent, d. v.s. inte ens enligt indexförändringarna.

Och pensionsinkomstavdraget i statsbeskattningen har indragits helt och håIJet. Vidare har riksdagen för löntagarnas del kraftigt förbättrat avdragen för inkomstens förvärvande.

Och förhöjningsgraden av sjukförsäkringsprentien då årsinkomsten steg över 80000 mk slopades helI år 1999. Återigen en stor vinst för löntagama eftersom endast en tnindre del av pensionärerna kommer över den årsinkomsten . Ytterligare har indexjusteringen av arbetspensionerna försärnrats för dem som är över 65 år.

Nu gör partierna mycken propaganda för atl de sänkI den förhöjda sjukförsäkringsprentien för pensionärerna och för att förhöjningen slopas år 2003. Men då talar vi om en tillfallig prygelskatt som saknar rättsmotivering som började uppbäras år 1994 och som var avsedd att slopas då det ekonontiska läget förbättras. Trots många år av kraftig ekonomisk Wlväxt har man forlsatt att uppbära prygelskatten i nio år.

VInst för löntagare Därtill är det skäl att notera att pensionärerna tiIl och med Löntagarnas förvärvsinkom- år 1977 var helt befriade från stavdrag var år 1996 WI sitt sjukförsäkringsprentien. Och maximibelopp 2 000 mk per den rättsgmndade motiveår medan det nästa år stiger ringen tili det var att de inte tiIl 12360 mk. Förbättrings- har samma lukrativa förmåner graden är alltså över fem- från sjukförsäkringen som hundraprocent. löntagama.

Medan pensionsinkomstavDet är ju sll att den avgjort draget i komrnunalbeskatt- största utgiftsposten utgörs av ningen under samma tid jus- löntagamas dagpengar. Likaterats med mindre än tio (!) så utnyt~ ar de välbärgade lön-

tagarna sj'ukvårdens privatsektor mer än pensionärerna, som främst anlitar den offentliga sjukvården.

Och för den betalas inga ersältningar från sjukförsäkringen. Vidare betalar FPA stora summor till arbetsplatshälsovården. Och den betjänar ju inte pensionärema.

Ytterligare bör närnnas att nordisk kutym är att pensionärerna är befriade från sjukförsäkringsprentien.

Som känt konfiskerades även folkpensionens basdel av 340 000 pensionärer.

Och därtill har de nyblivna pensionärerna sedan medlet av nittiotalet inte erhållit någon basdel. Den högt rättslärde dr Kauko Sipponen har sagt alt konfiskeringsbeslutet inte fyllde en juridiskt motiverad rättsnivå.

Dessa pensionärer hade ju under hela sitt arbetsliv inbetalat en foJkpensionsprentie, endel i över fyrtio år.

Så går det tiIl då riksdagen ger sig ut på ldappjakt på pensionärerna. Och takten bara ökar.

Ytterligare kan vi konstatera att de skatteavdrag som är av stor betydelse för pensionärer helt har nonchalerats och försärnrats. Grundavdraget och avdraget för nedsatt skattebetalningsförmåga har inte justerats sedan år 1991.

Och det allmänna avdraget för sjukdomskosmader indrogs för många år sedan.

Trots att det tiIlämpas i de flesta EU-Iänder.

Trakasserier Provokativt är även att invalidavdraget i kommunalbeskattningen inte alls gäller för pensionärer utan är enbart löntagarna förbehållet.

Och inte nog med det, också viktiga bidrag inom folkpensionen favoriserar löntagama. Vårdbidragen och handikappbidragen beviljas enligt samma invaliditetskriterier men tili sina belopp är handikappbidragen fyrtio procent högre. Och vad kan förldaringen tili det tänkas vara?

Jo, handikappbidragen gäller för löntagare medan de undermåliga vårdbidragen gäller för invalidiserade pensionärer.

Som känt är även många pensionärer med små inkomster tvungna att ty sig tili utkomststöd.

Och vad håller riksdagen nu på med? Jo, den genomför en ny lag som beviljar löntagama en fridel på 600 mk i månaden då utkomststödet uträlcnas. Återigen trakasseras pensionärerna och förpassas i allt högre grad till social misär och tili en ståplats i brödköerna.

Listan på flagranta exempel kunde förlängas, men dessa visar redan hur kraftigt diskrimineringen av pensionärerna har tilltagit i riksdagen.

En politisk linjedragning sorn är helt främmande för nordisk rättutövning och nordisk socialpolitik.

Vi har ju 6 § i grundlagen som stadgar att ingen får diskrimineras på grund av t.ex.

Sjundeå pensionärer: 14.11. Månadsmöte ev. i Aktia banks ldubblokal.

December: Julbasar.

12. 12. Månadsmöte på Åvalla.

18.12. Julfest på Edvardsberg (Obs. tisdag).

E kenäs pensionär er: 6. 11. Svenska dagen fuas. Viking Nyström berättar om naturupplevelser.

17.11. U tflird tiIl Helsingfors med mångsidigt program: Besök i Uspenski-katedralen, Salutorget, Månnerheimmuseet och Kiasma samt för en del av deltagarna pjäsen "Munaako herra ministeri" .

20.11. Höstrnöte.

Caj Ehrstedt sjunger. Lotteri.

4.12. Tisdagsträff.

Trygve Lindqvist: "Wien mina drömmars stad" .

15.12. Julfest på Strand hotell med Ekenäs Lucia.

Karis Pensionärer : 2l.l1. Månadsmöte och liIIajulfest med risgrynsgröt i Brankis. Visldubben, lotteri och dans. Berndt Holmström berättar om övergången från mark till euro.

19.12. Julfestrniddag i Brankis. Lucia, ju lgubbe, sång och dans.

Lovisa svenska för samlings pensionärer: 7.11. Stadens tre bankdirek-

törer besvarar pensionärernas frågor om bankväsendet och "euro"-problemen.

2l.l1. Vi berättar om avlidna Lovisabor som vi gäma minns.

Sydlojo svenska pensionärer. l.l l. Födelsedagsfest. Ecca underhåller.

10.11. Teaterresa med MBI Svenska Teatern "Peer Gynt".

15.11. Förbundsordförande Håkan Hellberg inforrnerar från SPF. 25 .11. Välgörenhetsfest i Källbagens skola tiIl förmån för pensionärer och barnhem i Estland och Karelen. Sven Sid, Rolf Sonntags orkester och DoReMings underhåller.

29.11. Julfest på KTV. 1.12. Julbasar på Kässä.

13.12. Luciafest, Källhagens skola.

Västanfjär ds Pensionär sför ening.

6.11. Höstrnöte i FörsamIingshemmet.

9.11. "Spelman på taket" på Åbo Sv. Teater.

Pris JOO mk + buss .

3.12. AIIåboländsk kryssning med Amorella .

Pris 135 mk + buss.

11.12. Julfest i Församlingshemmet. 18.12. Julshopping till nya shop.center Myllys i Reso.

Bästa medlemsföreningar Svenska Pensionärsförbundet gläder sig åt 78 aktiva fören-

ingar.

Nya föreningar grundas och gamla föreningar har anrnält nyanslutna medlemmar.

Medlemstidningen God Tid utkommer endast sj u gånger per år och har allt svårare att hänga med i svängarna när det gäller föreningamas ökade aktiviteter.

Det gäller såväl tids- som utrymmesmässigt.

För att kunna be~äna regionerna j ämlikt borde alla föreningars program publiceras i varje nummer.

Detsamma gäller eftersnacket: rapporlerna från möten och utfarder.

God Tids redaktionsråd behandlade föreningsnotiserna vid sitt möte den 2 oktober och beslöt gå in för en nödvändig begränsning.

Nr 5/01 sam utkom i september dontinerades i hög grad av föreningsnotiserna.

Det märktes speciellt i och med att numret av ekonontiska skäl endast var tolvsidigt.

Föreningsnotiserna var redan där nedskurna.

Endast programmet för sep-

å1der, hälsotillstånd eiler handikapp.

Men det finns inte någon juridisk samhällsinstans som övervakar att så inte sker. Och ingen trodde väl att ovannärnnda ärenden behandlats i grundlagsordning i riksdagen, trots att de på ett mycket avgö-

lember och oktober rymdes med.

Redaktionen lovade i nr 6 publicera det återstående höstprogrammet för de föreningar som då var med.

Vi gör som vi lovade men i nedbantad forrn.

Nya prograrnnotiser publicerar vi enligt redaktionsrådets beslut inte härefter.

Vi hänvisar därför tiIl 10kaltidningamas "agenda" och "i sikte" - spalter, som bättre tjänar sitt ändamål med att pårninna föreningamas medlemmar om möten och tiIlställningar.

Givetvis står God Tids spalter som förut medlemskåren tili förfogande för större tillställningar och jubileer, debattinlägg, artikIar och annat. Redaktionsrådet tror att vi på det sättet bättre betjänar medlemmama och våra läsare.

Under innevarande år har vi strävat tiIl att satsa betydIigt mera på intressebevakning och sakmaterial.

Med hopp om er förståelse.

God Tids redaktionsråd och redaktion

rande sätt påverkar pensionärernas bastrygghet.

Grundlagens sjätte paragraf är alltså bara en sarnling fraser som inte har någon praktisk tiIlämpning.

Bo Holmberg Ekenäs

God Tid 5/Z001 - II

Från Österbottnisk horisont Dags för medlemsvärvning!

Svenska Pensionärsförbundets roll är att bilda ramen i verksamheten, att vara förbindelsen mellan föreningarna och myndighetema, sade förbundsordförande Håkan Hellberg vid Österbottniska distriktets verksamhetsdiskussion i Korsholm) september.

- Den bild vi ritar innanför ramen är det väsentliga.

Han berättade om vården i frarntiden, speciellt anhörigvården och den kornmunala vården. Han kom också in på orättvisoma och problematiken i pensionema.

Distriktsordförande Torolf Fröjdö frågade i sitt hälsningsanförande hur vi skulle kunna aktivera oss själva och föreningama. Vi borde kunna fömya oss på något vis, sade han.

- Den ekonomiska situationen inom förbundet är inte bra, sade förbundsordföranden och aviserade i samband därmed en liten förhöjning av medlemsavgiftema, vilket i

någon mån skulle hjälpa upp läget.

En medlemsvärvning borde komma igång på alIvar. Ett sätt är att försöka fånga upp alla som uppnår pensionsåldem med upplysning om pensionärsrörelsen.

Hellberg frågade sig om det är för lätt att fä förtidspension. 1 samband därmed vamade han att vi kommer att få for lite vårdpersonal i framtiden .

Beroende på var vårdbehovet finns .

1 de andra nordiska länder- Vul verksamhetskonferense1I i Korsholm hade en grupp na har utlänningar kommit in samlats tillsamma'IS med förbundsordförande Båkon i vårdarbetet.

Bel/berg oeh distriktsordförande Torolf Fröjdö (tili vänBlir det så här ocksä? -Inster) diskutera möjligheterna att förnya verksamhetstresset borde hjälpas upp med formerna. enkla medel. Man borde fä en Per ThonUlSfolk lite längre bort informerar om höstens motiverad personaI som kan fortsätta och vara verksam aktiviteter. Bland publiken framme tili höger syns bl.a.

Båkan Malm från Malax. inom vårdyrket.

Per Thomasfolk informerade om aktiviteter som står för arrangera en gemensam träff att använda fantasin. dörren denna höst. 1 diskus- pä något matstäUe för dem Vi ska1l inte fräga vad pensionen som följde efterlystes som i vanliga fall inte kommer sionärsrörelsen kan göra för möjligheter för de äldsta att uI. oss, utan fräga vad jag kan komma ut ibland.

Det finns många olika sätt, göra för pensionärsrörelsen?

1 Vasa försöker VIPS-ama konstaterade man, det gäUer StigSundvik

Pensionärerna glöms bort Ett stort tack till Bo Holmberg för debattartikeln om pensionärsdiskrirnineringen (Hb19.1O.).

Allt det som står i artikeln är sant och omfattar även min åsikt om problemet.

1 ett för mig viktigt ärende vili jag dock gäma förlänga Holmbergs lista med exempel på den pätvungna diskrimineringen.

Jag til1hör pensionärsgnfppen med konfiskerad folkpensionsbasdel , men trots det får jag ingen rabatt i Helsigfors stads trafikmedel, detta trots attjag är skattebetalare i Helsingfors sedan år 1957.

Som järnförelse kan nämnas t.ex. åldersbiljettprisen i Stockholm, där helt anonyma äldre får köpa starkt rabatterade resebiljetter.

TilI slut ett förslag till alla landets diskrirninerade äldre och pensionärer: Rösta alItid, både pä riks- och kommunnivä, enbart på en sådan person som uttryckligen vili föra de otaliga orättvist behandlade pensionäremas talan, oavsett vilket parti denna kandidat til1hör.

Ralf Heins Helsingfors (Hbl 13.10. 2001)

Grundlagsstridigt att ta bort basdelen Att folkpensionens basdel . slopades för dem som redan fått dem slopad strider mot grundlagen. Det gäUer alla som fick sin arbets- eiler tjänstepension minskad med ett belopp motsvarande basdelen för att förvärvspensionen var 60 eiler 66 procent.

Fram tilll996 betalades basdelen ut från Folkpensionsanstalten medan förvärvspensionen minskades.

Vi är närmare 140 000 pensionärer som tills dato råkat ut för dubbel förlu st sedan den sista 20 procenten

av basdelen försvann vid senaste årsskifte .

Nu talas det om kompensation. T.o.m. justitieministern har medgett att pensionsnedskärningen var ett brott mot grundlagen.

Felet bör rättas och den dubbla nedskärningen av basdelen bör kompenseras till fullt belopp med ränta.

Pertti Nokelainen Jyväskylä (lS 13.10.2001)

Skärgårdskrögare matstipendiat Finlands Svenska Marthaförbund delar vartannat år ut ett matkulturstipendium. Årets pristagare heter Anki Lindeman.

Stipendiet., 5 000 mk, delades ut pä den tionde matkulturens dag i Helsingfors 9 oktober.

Anki driver något så ovan'i gt som en skärgårdskrog ute lä Finngrundet i Replot skär:ård. FörhålJandena är ganka primitiva. Den enda brunen räcker inte till för gäster ch mathushål1ning, så alIt atten transporteras i stora unkar från fastlandet. - Jag ar fått tennisarmbåge på uppen, säger Anki.

Efter tjugo år som ilIustrajr i Stockholm driver hon nu ommartid krogen med gästtuga. Vintertid är det endast kärivana stamgäster som :ommer.

Fåren som betar på ön ger tt ypperligt kött, liksom an.oma som skvätter omkring i ·attenbrynel.

Höns i hönsgården, fi sk i havet och grönsaker från trädgård och växthus, vad kan man mer begära, undrar Anki.

Stipendiepengama kommer att användas för att lösa vattenproblemet. Med kommunens hjälp, hoppas hon. Köket borde också byggas uI. Matkulturdagens tema var denna gång ekologiskt kött.

Vr broschyren som delades ut delar vi med oss ett recept på: Enkel och mustig rostbiff (6 personer) 11/,-2 kg rostbiff 5 vitlöksklyftor 2 köttbuljongtämingar I I/, dl soja I I/, dl outspädd svartvinbärssaft 1 flaska mörkt öl (julöl) svartpeppar (hela) 10 st

Blanda alla ingredienser i en kastrull och låt köttet oeh buljongen koka tills rostbiffen är

ca 75 grader inuti ca II/, timme. Sväng biffen flera gånger under kokrting eftersom spadet inte täcker hela köttbiten. Ut köttet svalna i buljongen.

Köttet serveras kallt med säs och potatisgratäng.

Säs Ta 2 1J, dl av buljongen från koket och späd ut med 1 dl -vatten. Smaka av och avred säsen. TilIsätt I dl grädde och låt säsen koka upp.

Ebbas kolumn

,obba tili 70 - vem viii ha oss? Årets äterkommande teman i skuggan av budgetdebatten har som ibland tidigare varit pensionsåldern. Igen en gång har det föreslagits att pensionsåldern borde höjas från 65 år, vilket den varit sedan den första folkpensionslagen kom år 1937. Lämplig ny pensionsålder borde vara 67 eller 70 år, anser vissa förstäsigpåare. Ett faktum är att Finland ända in på sj uttiotalet hade Nordens lägsta pensionsålder. Sverige, Danmark och Island hade länge 67 år. Norge 70 år. Nu bar alla 65 år som pensionsålder.

Alla närnnda länder har flexibel pensionsålder. Det finns möjligheter att frivilligt ta ut sin pension tidigare eiler senare. Gör man det tidigare får man i Finland vara beredd pä att pensionen uttagen vid 60 istäUet för 65 år är 30 procent lägre. Vid det låga beloppet förblir den. Därför är det rätt få som använt sig av den möjligheten. 1 motsatt fall kan man välja att skjuta upp uttaget av pension. Då stiger den med en procent per månad ocb förblir likaså återstoden av ens livstid vid det högre beloppel.

Vi är många som gäma jobbar till 65 år eiler längre om möjligheter finns . Det är om vi har jobb som känns givande ocb meningsfulJa. Inte bara tunga och monotona vid löpande band.

Samtidigt märker man att man som äldre arbetskraft trots många tjänsteår inte sänds pä kurser i samma utsträckrting som tidigare. Den nya tekniken kör lätt över oss.

Deltidspensionering och individuell förtidspensionering har varit räddningsplankor.

De pensionsformerna är enligt den psykologiska sakkunskapen den bästa övergången från aktivt yrkesliv till pensionering.

Individuell förtidspension är en variant av invaliditetspension där allt inte hänger på vad som sägs i läkarintygel. Det tas också hänsyn till arbetets forändrade karaktär och den nya tekniken. Då den pensionsformen för ett decennium sedan infordes var åldersgränsen 55 år. Antalet sökande och intresserade blev snart så stort att beslutsfattama ansåg sig tvungna att höja åldersgränsen först till 58 och sedan till 60 år.

Deltidspensionen, där man kan trappa ned från beltid till halvtid, har räkat ut för samma sak.

En populär pensionsform., som i vanliga fall har pensionsåldern 58, efter en kort försöksperiod med 55 år. Vid årsskiftet går en ny försöksperiod uI. Åren 2000 och 2001 har det varit möj igt att få deltidspension från 56 år.

Nästa år är åldersgränsen 58 år.

Sannolikt är det den ändringen som fått vissa företag att föreslå arbetstagare som

fy llt 56 år att ansöka om deltidspension där alternativet är uppsägning. Missar företaget årsskiftet nu så går det två år till nästa möjlighet att snyggt minska personalen.

Regeringen bar utlovat en kompensation av folkpensionens basdel till dem som antingen inte fiek någon alIs om de blev pensionerade efter 1.1.

1996 eiler som redan hade basdel (inte tilläggsdel) och fick den minskad med 20 procent vruje årsskifte och helt slopad från och med i år. 1 Bo Holmbergs debattinlägg och i två kommentarer vi tagit med som pressklipp frarngår Bakgrunden tili detta.

Att det skall bli så dyrt att tekniskt betala ut en kompensation till dessa ca 130 000 personer som råkat ut för dubbel indragning av basdelen. Frärnst personer som varit i tjänst inom offentliga sektorn och haft rätt till 60 eller 66 procents arbetspension. 1 deras fall betalades basdelen ut, men motsvarande belopp avdrogs från deras arbetspension. Ett gåtfullt försök till utjämning av pensionsinkomstema då vi inte i Finland har något pensionstak. Det har jag skrivit om ett otal gånger tidigare.

Det gäUde också alla dem som blev berättigade tilI pension efter LI. 1996 och hade en arbetspension med ett belopp som (hrutto) översteg ca 4 500 mk (viss variation pä grund av kommungrupp och familjeförhälJanden). 1 den gruppen finns drygt 200 000 personer. Alla har betalat folkpen sionspremie, utan att fä ut något av vad de satsat.

Hur svåra år Finland än upplevt sedan 1949 då det fanns räd att betala ut de första ålderspensionerna inom folkpensionssystemet hade man fram till 1.1.1996 inga planer pä att röra folkpensionens basdel. Den var en kompensation för inbetald folkpensionspremie. Alla pensionärer oberoende av ekonomisk stäUning skulJe få ut åtminstone den slanten, 446 mk per månad i december 1995.

Olika delar och tillägg kunde den som inte hade det Iysande stäUt ekonomiskt få som komplement.

För den som tillbringat nästan tre deeennier i FPA:s tjänst är det en omöjlig tanke att det skulJe vara svårt att kontrollera vem som skulJe ha rätt till pension för utebliven eller indragen basdel. Att dessa pensionskunder mäste sökas fram manuellt, när det finns omfattande dataarlciv med uppgifter om hela landets befolkning. Kontroll med tjänstemän där ger vid handen att nya ansökrtingar ev. kan behövas i de fall där man inte alIs fått folkpension, men knappast ifall man fätt den småningom indragen sedan 1.1.l996. Nu talas det om att kompensationen kan komma tidigast år 2003. Ganska många hinner dö till dess.

Ebba Jakobsson

12-God Tid

5/2001.

Hur prioritera i hälsovården?

C__Al_OO_d_r_e_ra_od_ _) Från Helsingfors horisont Helsingfors stads ä1dreråd sammanträffade med pensionärsföreningamas representanter den 3.10 pä stadsplaneringskontoret.

Man diskuterade Tor det första tillgängligheten för t.ex. rörelsehindrade och bamfamiljer, underhäJlet av gator och parker, trivseln och tryggheten i vår stad samt infonnationsgängen.

Ett andra diskussionstema var frivilligverksarnhetensroU.

ett varmt tack för ett numera "vintergrönt Helsingfors",

FriviIJigverksarnhet ÄJdrerådets vice ordförande VaI borg Lourusto inJedde diskussionen om frivilligarbetet som specieUt Iyfts fram just nu tack vare att året är ett internationelJt frivilligår (FN). Äldrerådet är tilJsammans med representanter för socialverket och delegationen för frivilligverksarnhet represenLerat i en arbetsgrupp som

Ett tilJgängligt Helsingfors Arkitekt Bosse Österberg frän stadsplaneringskoDtoret presenterade guiden Det tilIgängliga Helsingfors, som utkom våren 200 1.

Förteckningen presenterar tillgängligheten tili 800 olika ställen ss. ärnbetsverk, kulturinstitutioner, restauranger osv. Med symboler + förkJaringar anges graden av tilIgängligbet.

Guiden kostar 40 mk.

Publiken tackade staden for denna lina giv. Guiden finns även pä stadens hemsidor pä Internet. Man får läsa stadens bemsidor på bibliotekens, servicecentralernas ocb Seruor-infos datorer ocb handleds däri av personalen. Internetversionen är lätt att uppdate-

före utgängen av maj 2002 skaU utreda hur man med hjälp av frivilliga kunde bidra tiIJ förbättrad service i samband med att patienter/ kJienter får komma hem frän ra. sjukbus eUer annan vårdinUppvärrnningen av gägator stitution. betyder särskiJt vintertid Centralförbundet för de trygghet för fotgängama. gamlas väl har publicerat ett Låggolvsbussama är bandi- häfte om frivilligverksarnhet, kappvänliga. Man efterlyste som finns översatt tilI svensbänkar pä båIJplatserna året ka ("Tillsarnrnans framåt - att om. Nya servicelinjer (små- bry sig om är vår livsstil"). bussar) är under planering.

Publikationen innehäJler Äldrerädet skaU ge siu utlå- artikJar som mängsidigt betande om planeringen.

Iyser frivilligarbetarnas verkÄldrerådets delegat arki- samhet. tekt Väinö Castren berättade i Publikationen är ett gott sin kommentar tiU Österbergs kälJmaterial för ,diskussioner anförande att byggnadsverket om frivilligverksarnheten tiliärnpar byggnadslagen i sitt och utveckJingen av den i arbete, bar omsorg om trotto- vårt land. arers och parkomrädens trivPublikationen fås gratis (1sel ocb övervakningen i en- 5 exemplar) frän centraJförlighet med sina resurser samt bundet, tfn 09-350 860 10. upprätthåIJer kJientkontakter.

Byggnadskontoret fick motta VLsto

Stöd kyrkligt arbete genom gåvor och testam enten Kontak ta

Församlingsforbundet

PB 285, 00121 Helsingfors E (09) G12G 1540 Ärade hyresvärd!

STOR EFTE RFRÅ GAN på hyreslägenheter i huvudstadsregionen.

Vi sållar tram den bästa möjliga hyresgästen tör Er lägenhet.

Vår service som inkluderar bl.a. visningar, kreditupplysningar, hyresgaiantier och hyreskontrakt är kostnadstri för hyresvärden.

Vi står tili Er tjänst hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Alf Smedsgatan 15, Yard. 9-17, Sjölund/Långström

Tel. 09·17 1744 Vi tar även emot nya säljuppdrag (prov. 3 % + moms.)

Kommer den kommunala hälsovården i framtiden att enbart innefatta livshotande sjukdomstiUstånd medan man däremot är tvungen atl sköta mindre dramatiska åkommor privat?

dets kortaste kö inom specialsjukvården.

Ingen kö alls tiIJ starroperationer och kort kö tili ortopedi . Inga kJagomäJ. Inom primärhälsovården har ·man kartIagt invånamas åsikter och det visade sig att två tredjedelar är mycket nöjdao Två personer var missnöjda, men det berodde iote på vården utan på bristande svensk service.

Är vi på väg mot den amerikanska modellen där sarnhället enbart sköter de fattiga och de övriga mäste försäkra sig?

Innebär problematiken i Karis att den tilJärnpade regi- När det gäIJer ä1dreomsorgen onalpolitiken inte fungerar, finns det vårdplatser över det vili säga modeUen där ett landets medeltal . Man får starkt regioncentrum - i detta vård omedelbart och kan välfall Helsingforsregionen bor- ja tider, sade Lindholm. de stöda utvecklingen i hela Sjukhusdirektör Marianne omrädet?

Gripenberg sade alt Karis beDessa frägor ventilerades slut att minska ingreppen för vid en paneldiskussion i lindriga åkommor har både Kommunernas hus i Helsing- positiva och negativa sidor. fors i samband med komMen det är bra att Karis munrnarknaden i sep)ember. sade det rent ut, ansåg bon . Panelen bestod av medicinal- Prioritera är inte detsarnma rådet Risto Pomoell vid soci- som atL spara. Vid storkataal- och hälsovårdsministe- strofer är det kJart att de svåriet, Marianne Gripenberg, rast skadade lämnas oskötta. sjukhusdirektör vid västra 1 andra sammanhang sker Nylands sjukvårdsomräde, prioriteringen genom köer. stadsdirektör Kaj Lindholm frän Karis samt Karl-Gustav Vem säJlas ur köerna?

Södergård , ordförande för 1 publiken hördes röster om Finlands Patientforbund. Pro- att politikerna inte är de rätta jektdirektör Berndt Längvik att avgöra vilka som plockas frän FinJands Kommunför- ur köerna och att det är fel att bund fungerade som ordfö- tala om resursbrist i samband rande. med eftervård.

Utgängspunkten var Karis i Vården borde kunna slutoch med att man där i vintras föras utan att patienten måste beslöt att gaJlra i hälso- och övergå tiIJ privat vård på egen sjukvården. bekostnad.

Vissa operationer där det Lätt pressad medgav Mariinte är fråga om krav på akut- anne Gripenberg att läkama vård har man skjutit pä. enligt en amerikansk modeU T.ex. böft- och knäopera- använder utlryck som "retioner, vilket ledde tili en viss sursbrist och köer" för att inte uppständelse i massmedia. fä åtaJ på nacken.

Karisborna skuUe inte ha rätt Risto PomoelI frarnhöll att all söka sig tili vård pä cen- kommunerna kan köpa privatralsjukhu sen och räkna med ta tjänster utan att de belastar kornrnunen s stöd. patienten ekonomiskt. Han Kommundirektör Kaj Lind- påpekade ocksä att man inom holm försvarade sin stad och ramen för EU-Iagstiftningen päpekade att Karis har lan- kan söka sig till vård i annat

Pallelell som diskuterade prioriteri1lgar i hälsovårdell bestod av: Fråll vällster: komm/llldirektör Kaj Lilldholm, Karl-Gustav Södergård, ordjörallde jör Filllallds Patielltjörbulld, projektdirektör Bemdt lÅIIgvik (ordjörallde), sjukhusdirektör Mariall1le Gripellberg och medicillalrådet Risto Pomell EU-Iand utan remiss och betaloingsförbindelse. InternationeU lag och krav inverkar aUt mer på den nationella vården. Som sin egen åsikt framhöU han att vårdrekomrnendationer bör prioriteras. Finlands Patientförbunds ordförande Karl-Gustav Södergård sade att prioriteringar aUtid drabbar den enskilda människan. - Om det i granrtkommunen opereras åderbrock , men inte i Karis, så är man inte lika inför lagen.

Man måste utgå frän patientens behov. Söker man sig tili andra vårddistrikt , måste det göras en vårdbedömning och patienten bör få rerniss ocb betaIningsförbindelse.

Där det fmns vård finns det kostnader Tom Axberg, stadsdirektör i Hangö, frågade sig om det stämmer att vårdkostnader finns där vården finns .

Läkama ser tiIJ att bäddama blir fyUda . Vad skaU vi göra med den vårdkapacitet som finns.

Marianne Gripenberg replikerade att om det inte finns vård sä finns det inga kostnader.

- Västnyland har sedan garnrnalt varit sjukhusinriktat, sade Kaj Lindholm . Andra regioner har lidigare gått in för öppen vård. För egen del, medgav Lindholm , att ban heUre skulle satsa pä barn och ungdom för att göra deras framtid Ijusare, än på ä1dre.

Britta Lindblom, ingäpolitiker, undrade varför kommunerna är sä stelbenta i sitt revirtärtkande. Varför inte samarbeta mera t.ex. med nattpatruUer över kommungränserna.

En röst i publiken uppmanade politikerna att fräga sig varför vi är sjuka i vår kommun. Sjukvården skaU inte byggas upp kring läkare som råkat fl ytta tiIJ orten.

Karl Gustav Södergård avrundade diskussionen med att man som patient skaU fä den vård man behöver vid rätt tidpunk!.

Ebba Jakobsson

Hösten är här och influensan: Riskgrupper vacdneras lnfluensav irus orsakar vruje år epidemier av varierande intensitet.

De kulminerar under tiden december-apriJ. Sjukdomsbilden varierar.

Oftast är det fråga om en kortvarig febersjukd om. Risken för aUvarlig influensa är kJart större för patienter med kroruska kardiovaskular-, lung-, ämnesomsättnings- eIler njursjukdom. Detsamma gälIer nedsatt irnmunförsvar på grund av sjukdom eUer vård.

Risken att insjukna i influensa ökar med stigande älder. lnfluensaepidemierna förorsakar ett ökat behov av sjukhusvård samt dödsfaU tili foljd av influensainfektio-

nen, baJ..1.erieU lunginflarnmation eUer försämring av primärsjukdomen.

För all minska på följderna av en epidemi strävar man tilI att vaccinera aUa personer för vilka influensan utgör en avsevärd risk.

Hälsocentralen beslutar om man hör tilI riskgruppen eUer inte och om man har rätt till avgiftsfri vaccination.

Folkhälsoinstitutets rekommendation beträffande de medicinska riskgruppe rna är de samma som senaste år.

Största delen av dem som hör tiIJ riskgrupperna blev säJedes vaccinerade i fjol.

De flesta av dem använder regelbundet särskiJt ersättningsgilla läkemedel och har

Hantverkargården

,Z'

~~

Försäljni ng och utstälJnin g av hantverk caN & EKO-butik *Hembakat, hemtrevligt! ~ GustafWa sas gata 6, Ekenäs tel. 019-2461 114 ~

0

en särskiJd kod för sin sjukdom på FPA-kortet.

De vanligast förekornmande koderna bland patienter som hör tili riskgrupperna är: 103 diabetes 105 bristfillig binjurebarkfunktion • 117 leukernier • 127 följdtilistånd efter transplantation 0 137 uremi 0 201 hjärtinsufficiens o 203 bronkial astma • 206 koronarkärlsjukdom · 207 hjärtarytrni o

o

Vaccinet mot influensa innehåIJer beståndsde lar av tre virusstarnmar.

Virusstarnmama väljs vruje år sä att de motsvarar de virus som förorsakar epidernier runt om i väriden.

1 år innehåIJer vaccinet en ny virusstam.

Vaccinet är tryggt och innehåUer inte levande virus, däremot innehåIJer det smä mängder av hönsägg i vilka de odlats.

Därför ges vaccinet inte tiU personer med kraftig alJergi mot hönsägg. Vaccinet skyddar inte mot de virus som förorsakar vanliga förkylning ssj ukdomar med [eher och snuva.

Folkhälsoinstitutet har bestäIJt 340 000 doser influensavaccin med tanke på riskgrupperna. Mängden motsvarar förra årets förbrukning.

Vaccinet delades ut tili hälsocentralerna i september.

Kommunema meddelar när vaccinatio nerna börjar i distriktet.

Vaccinationen bör tas i oktober-nove mber före epidernisäsonge ns början.

God Tid 5/2001-13

Krigsänkorna udda och missförstådda samhället Efter krigen, år 1945 fanns det omkring 30 000 krigsänkor i Finland. Vid sen aste årsskifte levde 2 919 av dessa änkor.

De har inte gift om sig utan oavbrutet fätt försöIjningspension enligtlagen om skada ådragen i militärtjänst. Dessutom finns det 471 änkor vars försöIjningspension avbröts för att de gifte om sig. En del av dem äterfick sin försörjningspension pä ättiotalet då de blivit änkor på ny tt. Krigsänkorna på landsbygden hade det svårare än man kunnat tro.

Deras livskarnrat hade stupat och kanske inte återfunnits.

Ofta bade de balvfårdiga bostads- och ladugårdsbyggen med lån som borde amoneras.

Få hade yrkesutbildning och egen arbetsplats med lön.

Många änkor hade småbarn och barn på kommande.

Dessutom gamla föräldrar och svärföräldrar, som försökte hjälpa så gott de kunde.

Sorg och å1der gjorde ändå att ofta behövde mera hjälp och stöd än vad de kunde ge.

Bortglömd grupp Sahlgrens förlag och författaren Elsa Westerholm bar gjort en värdefuU kulturgärning i och med boken "1sorgens och saknadens tid". Boken kom ut lämpligt tiU morsdag och baserar sig på interjuer med ett trettiotal änkor och deras barn. Den är mycket välskriven och förtjänar väl en plats bland böcker om Finlands historia.Elsa Westerholms far stupade 1944. Hennes mamma blev ensam med tre barn i Kronoby. Livet blev kärvt men de Iyckades k1ara de svåra åren.

g.:,tt..

Efter de första kontakterna som bestod av långa telefonsamtaI eiler brev åkte hon runt i hela svenskfinJand och intervjuade dem som ville stäUa upp. Det resulterade i 36 gripande avsnitt i boken.

Finlands krigsänkor som grupp har inte uppmärksammmats av sarnhäUet på sarnma sält som krigsinvaljder och veteraner. Bra att Elsa Westerholm äntligen lätit dem komma tiU tals.

Någon av de intervjuade sade:"Tänk att jag skulle bli åltio år innan nägon frågade hur jag har haft det."

Skvaller och avundsjuka Livet på landsbygden i smä samhäUen där alla känner varandra är inte lätt. B yskvaller och avundsjuka sätter sin prägel på tiUvaron. Attduktiga krigsänkor försökte arbeta dygnet runt för att k1ara halvfårdiga byggprojekt, betala lån och ge sina barn nägot utöver svältgränsen väckte ont blod.

e

Karis ] Läkarcentral

019·246 2670

Högbergsg.5-7 g Ot9-236 967 AlImänltikare o. specialläkarc

... ~ i;'~~

jiJi;

Det har varit viktigt all Iilla krigsänkorna komma till tals, säger Elsa Westerholm som illtervjuade 36 ällkor och tlågra barn i boketl "1 sorgetl och saknadens tid".

&,Stiärn .",

~

BACKMANS OPTIK

Torggatan 9 Tel. 01&-19 226 Mariet\amn

Största orsaken tilI avundsjukan var försöIjnillgspensionen staten småningom började betala tiU krigsänkoma.

Beloppen var obetydliga, men på den tiden betalades nästan inga andra. En del av de stupades barn kom med i den fadderverksarnhet Mannerheims barnskyddsförbund startade 1940. Plötsligt började postkontoren få paket tiU krigsänkor och deras barn från faddrar i både Finland och Sverige och i någon män också från· andra länder.

1 små byar spred sig ryktet omedelbart om nägon hade fän paket eller pengar via posten. Elsa Westerholm påpekar att krigsänkor inte inbjuds tiU fester i likhet med krigsveteraner, lottor och krigsinvalider.

De får inte heller väntjänst eller hehabilitering.

ger Elsa Westerholm" Många andra hade liksom jag dragits med skuldkänslor. Vi såg våra mammor gråta och vara ledsna och på något underligt sätt kändes det som om det var vårt fel.

- 1 skolan kände jag mjg mindre värd än andra för att jag inte hade någon pappa.

Den känslan har jag levt med bela livet. Jag borde göra alIt dubbelt bättre än andra för att bli accepterad.

Det har varit en viktig upptäckt att inse att jag inte var ensam om att ba de känslor jag haft. Nu har det tunga som funnits i bröstet som en svart k1ump försvunnit.

Det är en lättnad att fä bekräftelse på varför saker är som de är."

Senatorns Köpcenter l!il\' 09-298 1927

KARIS OPTIK

synSAm

t5:!{'.tifi.rn

11II.~.IU.U:rl

Centralgatan 98 , KARIS

1~1~li~jl~liJ~1

Tel./fax 019-230 940

KARIS, K6pmansgalan 4

Tel. 019·230161

E~ei~~~!2~~n~:~98 OGONLAKARE

I I PENSIONARSHEM

~PI!!I;:;;:::======~ B

TARJA NÄRHI

Centralgatan 98, KARIS TIdsbest. '" 019-230 940

um ~

~

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ 019-524 3993, 0400-492146

Ab Tidstrands Linjebiltrafik

Skuldkänslor 1 en intervju i Kyrkpressen sä-

Hedvig So6ahemmet erbjuder helpension i parkmiljö i Helsingfors. Vänligen ring 09-7538003 vard. kJ. tO--14.

BESTÄLLNINGSBUS5AR

Ebba Jakobsson 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 665, fax 019·501 565 Bestältningsbussar.

51 sKAI~R-roR

BESTAllHIHGSTIAf1K

Ayen rvllstolor

Fox. 019·241 2 044

lindf./lognL.lS

Gsm. 0400-470 285

CHARTERBUS

R.Lundström Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turlslbussor 16-50 perso

Vinnare i Sagokrysset

5/01

Marianne KjelIman,

t RON t IA L TA N

Esse

~ ~ijvvER~I(RA D URllIRLANolL

Asta Svanbäck

G A SS AfÄN DluT ......... ,.

lOSN\NG • ...... ~.

Tfn. 019·2411 005

1·30 per5.

TROLL5".R," 05L- ~N f\ F< K I _

~b5T~~L~R~K MBNE(LJUsIBE

51 0,1 T

Postnummer:

LÄKARSTATIONER

OPTIKER

En årsprenumeration på God Tid kostar 80 mark fOr sju nummer per år.

Adress:

Rätt vårdering säker affär

8.30-17. lö 8.30-13

Kungsgatan 8. D vAn. Ekenäs

Skicka kupongen tili: God Tid, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors

Namn:

'il!l' 09·698 3317 även kv./veckoslut fax 09·698 3309

JorD1a Alatalo

Postnummer:

Sänd fakturan tilI:

smörgåstårtor, lorra kokor oell fyllda tårtor jrån oss!

ISPECIALTANDTEKNIKERI

Adress:

Postnummer:

helen behöver inte snabbt bli ledig.

Konfidentiella anbud. Tom Ahlgren

M~·fre

Namn:

Adress:

äldre som kan saneras. Fastig-

Beställ i god tid läekra Cenu-alg. 82. Knris. 019·233557

Ja tack! Jag vill prenumerera på God Tid:

Namn:

ESBO-K:SLATT-SJUNDEA Star efterfrågan på småhustomter samt mlndre egnahemshus, sven

på kaffe med hembakat bröd.

Prenumerationskort

Jag viii gärna ge God Tid som gåva till:

'i~~';e

~:e'f.~ totaQ.\.f~Q

Elsa Westerholm planerade länge att skriva något om krigsänkornas situation. För några år sedan gick hon ut med ett upprop i finland ssvenska tidningar och fick ett ston gensvar.

Många hade föruängt sin sorg och inte kunnat tala om bur det kändes att bli änka.

De hade inte ens kunnat tala om det med sina egna barn.

Nu, ett halvsekel senare, öppnade Elsa Westerholm många fördämningar. 1 grevens tid. De f1esta är över ättio eiler niltio år vid det här laget.

.

Välkommen till

GRE~~OS\A..!::!.A

1- E RAe

RA

Barösund

\'\ A R

~GNlTYTAlTRc

eEAT~L I KA Ä~Als LU~1 \)

Andreas Karlstedt Nagu

N 0 5 [M U R R'A D 5 T A MM A R AR-r ER\VO~ROBlRAS t==R~ATE TRt..JT\LA550)MOTILU~V 1 G\EN , E B E I\-M 01- L TE A MIA v I S E RA F 'A' BO Dl P R E LA T/M A N A G El< JIG E R D A[5V ÄR i A\..il< J uL\2. v I "A<7A]ENRI 5lNdT i ER~RE~AN

Ethel Eriksson, Brändö

fÖ\...

Pelle Ellenberg

REPR I51N~GRArsMAKAlv~vlo

Helsingfors

I-SANN I NG-EN 5-NAMNIREv I R

L~'

U G&E ~ R~ '( N Al~ G.B. ~T.2.

ARI DAKLA~ESTETNARRAR

E.O-CL~t A~ÄNT~R~~ A5IATEGAL,\EVA " ~

-

R A Ml R E L I (7 ""\0 N ~ R

,...

"

".

..

Vi rick in

294

krysslösningar, grattis

tili

alla fem vinnare!

1"

14 God Tid 5/%001

1öntagarnas och arbetsgivarnas intresse förenades för 40 år sedan Lageo om peosioo för arbetstagare APL godkändes 8.7.

1961. Tdag omfattar lagen praktiskt taget oästao alla, och näst staten utgör arbetspeosionsfooderoa den största inhemska koncentrationen av Iörmögenbet, men för 40 år sedan förmedJade medieroa oybeteo rätt lakoniskt.

Trots att samlingspartiet spelat en avgörande roll för Jagens tillkomst, nöjde partiorganet Uusi Suomi sig med att konstatera att riksdagen i en tredje bebandJing hade godkänt Jagen om peosion för arbetstagare.

De mest betydande reformeroa passerar ofta obemärkt för samtiden.

Fastän Finland var det sista landet i Norden som fick ett arbetspensionssystem, först på J960-talet, hade man i Finland inte heller varit i total avsaknad av ålderdomstrygghet.

FoJkpeosionsJagen av år J937 baserade sig på individuella foJkpensionskonton, vilka dock förlorade sitt värde genom den inflation som kriget förorsakade.

Genom senare tillägg i folkpensionslagen finansierade man dock på ett betydande sätt den då sä livsviktiga statliga företagsverksarnbeten, men pensioneroa uppnädde inte pä långt när den målsatta nivån.

Folkpensionsreformen Ar 1956 - osänoja och bitterbet Alla var eniga om att foJkpensionslagen behövde revideras, men en desto större oenigbet rådde om hur det skulle ske.

Dessutom fanns det inom bäde högero och vänstero deJade meningar om saken, rentav helt motstridiga äsikter frarnfördes. Dä godkändes agrarförbundets och Lanlbruksproducenteroas central-

förbunds förslag om ett system med järnnstora pensiooer som finansieras ur statens medel. Den rädande stärnningen skärptes ytterligare av generalstrejken och presidentvalet 1956.

Särskilt inom löntagarorganisationeroa rädde bitterhet om den nya foJkpensionslagen. Utjärnningen av de redan intjänade, om ocksä obetydliga, pensionskontona sågs som en inkomstöverföring till agrarbefolkningen.

Besvikelsen fördjupades av att en del löntagare redan hade pension, t.ex. tjänstemän inom det offentliga och anställda som hörde till pensionsstiftelser eller -kassor. Å andra sidan var också dessa grupper missnöjda, eftersom byte av arbetsplats i allroänbet innebar att man gick miste om sin pensionsrätt.

Avsaknaden av täckande ålderdomstrygghet och de osmidiga pensioneroa rimmade iUa med att arbetskraften efter kriget blev allt rörligare.

Kriget och förändringen inom arbetsmarknaden skapade bebovet av arbetspension Arbetspensionslagamas tillkomst har ofta motiverats med vapenbrödraandan som efter de gemensamma krigsupplevelseroa överbyggde många klyftor i sarnbället.

De senaste krigen förenade folket. Inget annat land mobiliserade eo proportionellt sett lika stor arme som Finland.

Efterkrigstiden associeras ofta med bosättningen av evakuerade och frontmän. [verkligheten flyttade stora skaror av människor redan dä till städeroa och industriorteroa.

Strukturen hos den sysselsatta befolkningen .förändra-

des med fart; andelen sysselsatta inom lantbruket minskade från 46 till 35 proceot under perioden 1950-1960.

AJl! Der blev anställda på bolag eller den offentliga sektoro, allt farre var enskilda näringsidkare eller hjälparbetskraft.

Landsbygdsbefolkningen böIjade också annars minska i slutet av 1950talet.

Det agrara Finland, som hade grundat sig på byteshandel och naturabushållning, förvandlades till ett kompetenssamhälle baserat på kunnande snabbare än nägot annat väsleuropeiskt land.

Det bör också noteras att kvinnorna, som under kriget hållit arbetslivet i gång, inte längre drog sig tillbaka till hemrnet. Det innebar att åldringar inte längre togs om hand hemrna i samma utsträckning som tidigare. Å andra sidan utgjorde de pensioner som betalades till krigsinvalider ocb andra som drabbats hårt av kriget nya modeller för den sociala tryggheten.

En faktor som delvis förklarar skillnadema mellan de nordiska ländernas pensionssystem är att åldringamas andel av vår befolkning länge var relativt liten. När åldringama ökade i anlal på 1950-talet uppstod ett behov att bevara de äldres levnadsstaodard på en skälig nivå.

Nya förmåner för arbetstagarna - finansiering för arbetsgivarna Det fanns beställning på många båll på den bredbasiga a rbet s pen sio nskommi tte som tiUsattes i slutet av år 1956 och leddes av försäkrings- och pensionsexperten Teivo Pentikäinen.

Krigsskadeständet hade betalats med industrins pro-

dukter. Därför var löntagama och deras\intresseorganisationer medvetna om sitt värde redan pä 1950-talet. Strejker och strejkhot var mera regel än undantag på den tiden, fastän det kan verka som ett förhistoriskt fenomen för den som vant sig vid dagens inkomstpolitiska uppgörelser.

Efter kriget och återuppbyggoaden hade medborgarna inte mycket besparingar i madrassen. Å andra sidan tärdes lönekuvertets innehåll av inflationen som följde av upprepade devalveringar, vilket ställde krav på långsiktig intressebevakning. Trots att devalveringama alltid momentant ökade exportföretagens konkurrenskraft, behövdes pengar till produktionsinvesteringar och upphyggnad av ekonomin i ett land som var fattigt på kapital.

Arbetsgivama ålades att betala APL-premien, men i gengäld fick de rätt att återlåna de medel som samJades på detta sätt. Arbetsmarknaden behövde också lugoas nero Arbetsgivama viUe dessutom säkra att systemet skulle skötas av privata försäkringsanstalter, i motsats till Sverige.

Arbetsmarknadspolitisk öppning för arbetspensionslagarna på Känop Pä grund av splittring i de socialdemokratiska leden blev det överraskande nog samlingspartiet som till slut ivrigast drev arbetspensionslagen. Vapenbrödragenerationen hade då tagit över partiets ledning. Samlingspartiet ville inte heller förbi se den växande skaran av tjänstemän som potentiella väljare. Partiema vänster om socialdemokratema, DFFF och ASSF, förmäddes ocksä ställa sig bakom arbetspensionslagama i ocb med att lagen om pension

för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållandeo, KAPL, stiftades och trädde i kraft samtidigt med APL 1.7. 1962.

KAPL var eo tröskelfråga också för stödet inom agrarförbuodets minoritetsregering, som inte själv gay lagmotioneo till riksdagen våreo 1961. Motionen tilllagen om pension för arbetstagare gjordes i riksdagsman Veikko Kokkolas oamn. Kokkola hörde tilI SDP:s vapenbrödrafraktion. Lageo om arbetspensioo och lageo om arbetslöshetsförsäkring från år 1959 är de eoda lagar som uppstått på gruod av en motion som avgivits utartför regeringen.

Arbetsmarknadsorganjsationema, också det motsträviga MTK, hade i bög grad komrnit överens om frägoma på förband. Det nära samarbetet fortsatte medan lagmotionen behandJades.

Parteroa sammanträdde på botell Kärnp med samlingspartiet som sammankallare.

Kraftema bakom APL, dvs.

SDP och samlingspartiet med respektive intresseorganisationer, fann varandra också våren 1961 i det s.k. Honkaförbuodet, geoom vilket mao viUe åsidosätta presideot Kekkonen.

Försöket ledde som känt till en kris med Sovjetunionen, fastän man samtidigt förhandlade om handelsförbindelser med Västeuropa.

BebandJingen av arbetspensiooslagama underlättades kanske av att deo huvudsakliga uppmärksarnbeten riktades pä något annat.

Endast intresseorganisationema insåg sakens betydelse redan då.

APL fortfarande i VM-kondition För 40 år sedan fick Finland med en gång ett täckande och obligaloriskt pensionssystem som baserade sig på arbetsförtjänsten.

Den aIlmänna pensionsåldem blev 65 år. TiUsamrnans roed foJkpensionen gay systemet möjligbet till en pension som utgjorde 60 procent av lönen. T övrigt begränsades pensionsbeloppet inte. Återlåningen av pensionspremier säkrade företagens finansiering långt in på 1990talet.

Alla senare reformer, förenbetligandet av de offentliga pensionema och pensionslagama för företagare och skapande yrken, har i huvuddrag följt den för 40 år sedan godkända lagen om pension för arbetstagare.

TiU sina huvudprinciper har APL bevarat sin ursprungliga form, fastän riksdagen under årens lopp har gjort tiotals ändringar i den.

Det finska arbetspensioossystemet har uppnätt världsrekord i hållbarhet - ingen aonanstans i väri den har ett pensionssystem hällit lika länge utan gruodJäggande ändringar.

Intresseorganisationemas betydande roll vid uppkomsten av arbetspensionslagen är synlig i att arbetsmarknadsorganisationema fortsättningsvis bar ett fast grepp om arbetspensionssystemets förvaltning.

De är starkt representerade både i Pensionsskyddscentralens och i arbetspensionsanstaltemas ledning.

Kimmo Kontio Pensionsskyddscentralens informatör, historieforskare

På sångens vingar med Caj Ehrstedt

Operasångaren Caj Ehrstedt gay den 10 oktober ut ett ny tt dubbelalbum med dels våra käraste folkvisor och psalmer, dels opera- och operettmelodier.

Kimitopojkeo Caj Ehrstedt valde att efter över tjugo år vid operascener främsl i Oslo och Stockholm återvända

hem till Finland. Landningsplatsen blev Ekenäs, som tycks ha blivit en populär uppsamlingsplats för återvändande utlandsfinlandssvenskar.

Varför just Ekenäs undrar intervjuaren? - Ekenäs är bra om man inte är sä stark i finska, säger Caj Ehrstedt.

Och om den finska man be- Stockholm och professor Anhärskat rostat under de många ton Dermota i Wien. Som utlandsåren. operasängare debuterade Caj - Svenskan i Finland har Ehrstedt vid Nationaloperan i minskat oerhört i gatubilden Helsingfors hösten 1964 i pä tjugo år.

Randolphos roll i La BoheSjälv brukar jag konsekvent me. Debut som konsertsångböIja mina samtal pä svenska are gjorde han tvä år senare och får nästan alltid svar på då han efter sina första studier mitt modersmål, säger han. i Italien helt erövrade publik Vi enas om att vi som aJltid och kritik med en utsåld liedbott i Finland har blivil av- konsert i Helsingfors. År 1967 var det dags för trubbade visavi svenskan och Sverige med solistengageborde skärpa oss.

Caj Ehrstedt är född 1937. mang vid bäde Stora Teatemi Lärare från Nykarleby semi- Göteborg och Kungliga Openarium 1960. Sä följde några ran i Stockholm. Ett långt år som lärare i Kyrkslätt järn- engagemang blev det som sosides med studier i sång för list vid Den Norske Opera i Antti Koskinen. Redan tidi- Oslo. Gästspel har han gjort gare ledde han körer och del- på många olika scener i Eurotog framgångsrikt i flere na- paocbUSA. Dessutom har han givit en tionella sångtävlingar.

Han har också studerat för mängd egoa konserter och nägra av Europas mest kända medverkat som solist vid sångpedagoger säsom maes- syrnfonikonserter och i oratotro Artturo Merlini och Toma- rier.

Skivan med opera- och opeso Jappeli i Milano, hovsångama Martin Öhman, Nicolai rettmelodier är den första finGedda och Erik Saeden i landssvenska skivan i den

gendren på femtio år.

Den skivan beslår av 17 melodier och visskivan av hela 24. Alla favoriter som säkert tas väl emot i kommande julklappstider.

Svenska Pensionärsförbundet har haft glädjen att såväl senaste höst som nu i oktober ha Caj Ehrstedt med pä förbundets andJiga dagar.

I år hade dagama rubriken "Skön är den jord" ... och de försiggick i Karleby och Ekenäs. Caj Ehrstedt har producerat skivan själv och står ocksä för publicering och distribution.

Ekonomiskt stöd har han hittills fätt från Svenska Folkskolans Vänner, Nygrenska stiftelsen och tekniskt bistånd från Finlands Rundradio.

Svenska Kulturfonden närnns på skivans konvolut, men i skrivande srund har bidrag däifrån ännu inte kommit.

Caj Ehrstedt är noga med

att alla som medverkat närnns pä skivkonvolutet.

Ordföranden för Finlands Svenska Sång och Musikförbund, Ann-Mari Häggman står för en välskriven presentation. På piano medverkar Pentti Koskinen och Gustav Djupsjubacka.

På orgel Folke Forsman och Kaj-Erik Gustafsson.

Radions syrnfoniorkester säväl i sin helhet som i en mindre sammansättning med Okko Kamu respektive Ilkka Kuusisto som dirigenter.

Med är ocksä Kuopio stadsorkester med Nicholas Smith som dirigent, Oslo Kringkastingsorkesrer med Sverre Bruland som dirigent och den lyriska sopranen Ranveig Eckhoff från Oslo.

På sångens vingar bjuder på skön .musikalisk underhållning i över tvä och en halv timmes tid.

Ebba Jakobsson

,& '~

j

~j3~O~= :~\ __}~ U__'In~~~ ~JI >;: '" :l. --~ ",--<

%

+~ ::,..

-

t7~~

'" .-f ~

~1:P

I

~

1

b!-

<:T -

~

e ;:

0

+~iSf'ÄR!-~ z; b

1-- HS.lllI4~ _ ~

~

-->

I

- ~ _~f_ g

R fi!Ii:S.,-......VI

,.

S~

Z

-z.

I

~

;Ii

>:)0 CPQI

i"t -~-++l ~~

-t~ ~" 0'.:i

S't.ö -1 l'l/E"Fl

JI---/

..

I<A - - ~~::!~

-

.,

I<A~AR

I

rARISISK -

~c

" I 0

1--- "

~

ICIHID RA!!I

~_

(j\ -

01'

,...co ?t

~:~mL' ~!

U

ei'

+ ~+-~

I

t'''"!i

"'' I

ö~

2m

fllm(.~1

i-

rARj

SI/(TER

~

~ _

-1

I

I

_

-1

• elO ;..

~

~o 0

1

AS6UD

___.lIIL""--L<

.,

:T111l

~.

~~

'S

r~

;Q

+7 CJ1 \J'\

;!J -

.,

- fllAlU)AR -

~/~

--+---+--t--+--

",C

'1

..;.. _

~ I-H~'. I ~

&URHASl"

f

T~~"

l-,".x"G--j~j

S~ICH''''C. -

KilO" 1:

M'tt.fOU< -

I -i

01

,,'i1~

~-l

• I=IN '

~> ."lT~

OViibER

0

~

KVI"MA

~:~t--

~""I

"<1- <:7

~ IIIMLA-

~~

I

~"FAl\;6LOSOR

~

1/1,;

~

~

"'L.ICI(-

-- PO~\(EG'I

-1 -

'"

_SERÖI1-!'

~-

FLAHERAT

I ~: I i-- ~'MlN

-t

- - SUGARE

ft"tlL. I

I

~, v'? I "I-~

I

- - r-41''''" - -

I

:;:=Ö==

eV6l.HAtlj-

OOIIlOItR-"'OSLO

- SKAM

I

I

E'

;U

I

~\\oEKell.+~-

li:

SEi-~f··81-1-~

GrllCG C:o

I

a

I...\oLOV. ~ I

I

+j'':lW'' ,..~

M.'"

9.. ... 5

----t--

~

u~

~

PE"LAl-:»

GI.M TöS

~

>

- ( .....

1

u

I

Gl

~-..,

~

u

rOJlCNAI'IW -

~

'II

-+

_-0':'

II

I' g

- :1

~

I

~ ~

1-

-3-

:>

z..'(~(jl _ _ ~~ _ _

I'

~5I"~ . - g

:>II

~ _13'1) __ l~~

~-r~'l-+t-H --

1-

TJATA S,"GoE~-

~

~t ~ ~

~

r...

A.

.~,-~

~

f

(5-- -

iAV'~~'

>

~

Jaktkryssets lösni ngar postas tili redaktionen senast den 22 november 200 I.Adressen ii r Indiagatan 1. 00560 Helsingfors. Märk kuvertet med "krvsc;"

Ta kontakt, så går vi tillsammans igenom Ditt försäkringsskydd !

Tandläkare Högbergsgatan 5 Karis

•

Tel. 019-231 033

Vid Umeå universitets psykologiska institution forskar man om minnesfunktioneroa.

Bland annat testar man oIika sätt att förbättra minnel.

Det går, om man har en bra teknik.

-Forskare vid universitetet i Michigan, USA, har nyligen visat att minnet försärnras frän 20-årsåldero ocb att försämringen går i samma takt Iivet ut. De anser att vi föds med en överkapacitet i minnesfunktionen.

Vi har myckel an slita pä, säger professor Lars Nyberg.

Det kan göra att vi klarar av att kompensera minnesförsämringen så att den blir märkbar först i 60-årsåldem, anser forskaroa i USA. Hur det sker är oklart.

Studier av hjärnan visar dock att ä1dre använder andra omräden i hjäroan än yngre när de försöker minnas.

Minnet lika bra vid 40 som 60 Minnesfunktionema flyttar så att säga frän en tröttare del av hjärnan tili en piggare.

En av Nybergs doktorander, Michael Rönnlund, har gjort samma positiva upptäckl.

-Vi har sett art samma individ kan ha lika bra minne under mänga år.

Det behöver inte vara någon skillnad på minnet när vi är 40 och när vi är 60 år, säger professor Nyberg.

-Tili skillnad från sludien i Michigan som jämförde personer i oIika å1drar kommer våra data från en längre tids uppföljning av samma individer.

Lättare för ä1dre studenter Ett slags minne, det episodiska, är del som frarnför alll

försärnras med åren.

Det minnet knyter ihop händelser i det förfluma: "Var läg det där hotellet nu igen?"

Men det semantiska minnet, som inte bara rymmer språket utan mänga slags kunskaper, blir i stället bättre med åren. Det beror pä art vi har flera strukturer att fasta ny kunskap pä.

Hjärnan kan skapa mänga olika koppIingar. ÄJdre studenter har därför ofta lättare art lära in fakta än de riktigt unga, säger Anna Neely, forskarassistent pä Umeä universitet: Hon forskar pä tekniker att förbättra minnesförmägan.

Det nyttar inte att försöka dunka in nägot genom an bara upprepa ordet.

Gör istället en association, en koppling, så får hjärnan arbeta aktivt. Dä minns den bäst.

Upprepa namn Narnn är abstrakta och svåra att minnas. Det är inget vi behöver vara generade över.

Om narnnet är Christina Berglund sä kan man tänka pä en drotming som går i en lund uppe pä ert berg. Upprepa gäroa narnnet under samtalets gång, räder Anna Neely. Repetition befåster minnesbilden.

På samma sätt minns vi lättare det vi skrivit ner och samtidigt uttalar högt.

Minnet går att träna, precis som alla andra färdigheter.

Den som ofta spelar memory med sina baro blir duktig pä del med tiden och den som övar upp minnet för telefonnummer kan kl.ara sig utan telefonboken.

Tyvärr är varje minnesfunktion speciell. Man blir inte bättre på att minnas vad som fattas i kylskåpet för att man spelar memory.

Hjärnan har olika omräden för olika slags minnen.

Del semantiska minnel är en avdelning av långtidsminnet. Det innehåller inte bara ord utan ocksä koppIingar till dem.

FÖR KVINNAN

Ulrika Corner, Kristinestad Ii: 06-2213333

0

Yard. 1 (}-17, lö 1(}-14

Naturvänliga produkter för kropp &: själ från NECTAR!

;'~~ikl5-

och kroppskrämer

babyprodukter • månnens egen sene, samL o bad- ocb bastuprod. o

• vackra presentkorgar m.m.

www.sff.fi

21 " stereo, svart o. silver

Håll minnet igång!

Minnet förändras när vi blir ä1dre, men inte aIltid till det särnre. 1 vissa avseenden kao det bli bättre.

Minnet beslår av flera system. Vissa minnesformer förbättras när vi får mera erfareohet och mera att hänga upp nya kunskaper pä.

Det minnet blir bättre högt upp i åren.

LOKA!!~~RlNG

~

NECTAR Jris~~~tore Gu!olovWosas goto 5, Ekenäs

30 m från torget IDot hamnen.

019·241 1311 . Fax 019-241 2144 Oppet: må, ti , fre 10-1 7, 005 9-17, Jö 9-13.30 SaLut pci fJälm«emle ocft (wautd!

Du vet att i en skog finns måste ban ha baft i fangelset, många träd och växter och du särskilt på julafton den 24 devet vad de heter ocb kaoske cember.

Kanske han satt och kastavad de kan användas till.

En annan avdelning är pro- de ören i den grunda vallgraven?" Sedan beböver du bara cedurminnet.

Det vet hur man spelar flöjt tänka på Erik XIV sä minns och cyklar, trots att det var 20 du Karins adress. år sedan sist och det förändras o Anfeckna samtidigt som du Iyssnar på ett föredrag. inte genom åren.

Då skapas dubbla koppIingar i hjäroan: en frän örat Fyra sätt vi minns på och en från banden.

1. Korttidsminnet, när du skall o Träna på siffror. Vill du bli slå upp ett nurnmer i telefon- bättre pä att minnas telefonkatalogen. DeL är lätt att stö- nummer så arbeta aktivt just ra. Blir du distraherad av nå- med det. Skriv upp de telegot försvinner numret direkt fonnurnmer du redan kan utur minnet. Korttidsminnet antill. Lägg till några du använder ofta. Använd associförsärnras inte med åren.

2. Det sensoriska minnet sitter ationer till siffroma: 77 "låter roligt i munnen" . i kroppen. Det får dig art minnas lukten i mormors kök och l 968"revolutionsåreJ" .

Testa med järnna mellanhUI yUetröjan kliade.

3. Längtidsminnet är som en rum hur många du minns och källare full av fammal bråte lägg tillnya. Träna ofta - efter och värdefuUa saker i en salig en avslappnande semester röra. Ju mera bräte desto kan mycket vara borta. mera att leta i, men också o Gör listor. Del är en osviklig många grejor som hänger metod för att minnas vad ihop och Iigger i prydliga som ska köpas eller göras.

Då slipper du lägga tid och fack.

4. Det episodiska minnet är energi på att minnas sånJ som det mest förrädiska. Det blir egentligen är ganska oviktigt. särnre när vi blir ä1dre.

Dessutom gör listor dig lugn.

Vi får svårare att minnas Listan skapar lugn i sinnet. händelser som inträffat nyli- o Prata högt. "Nu drar jag ur gen, men minns fortfarande strylgärnssladden."Nu minns saker frän vår baro- ocb ung- du bättre än om du bara dradom. Eller tror att vi gör det. git ur den i förbifarten medan J u flera minnen vi skaffar oss du tog pä dig blusen. desto svårare har vi att skilja faktiska minne frän sänt vi fätl Testa liina vänners minne veta senare.

Och vi rninns det avvikan- 1. Visa listan bär ovanför för de, särskilt om det var roligt. en vän en liten stund.

Vardagslunk minns vi säll.an, 2. Lål vännen skriva upp ordäremot semestraroa. den på listan.

Därför blir minnena bara 3. Fråga sedan om "SÖI, smak bättre med åren. och piano" fanns med.

Atl piano inte hör dit, vet de Bli en minnesmästare flesta genast. Det sticker ut för myckat. Men hur är det med o Arbeta aktivt.

När du ska "söf'? Nio av tio testade kao lära in något är det effektivas- svära på att det stod pä listan! te sättet att arbela aktivt.

Förklaringen är att hjäroan skaRita bilder, skriv Iistor på par falska minnen. det som är viktigt. Lägg handen över och berätla vad du Ordlistan: skrivil ner. Glömde du nägot? snask Gör en ilsken markering med syrlig pennan. Skriv en gång tilli socker Gå tillbaka tilI dina anteckbiller ningar, skriv rent dem och god lägg till det du inte fick med. smak o Gör en berättelse av det du tunga ska minnas. Gäroa med färgtrevlig starka detaljer,ju vildare desto sirap läsk bättre. Namn och adress till marsipan Karin Gustavsson, Länggatan 24, Öregrund kan bli "Gustav tårta Vasas som Erik gifte sig med paj Karin Mänsdotter, längtråkigt (Aftonbladet)

God Tid nr. 7 utkommer den 4 december Material senast den 22 november

Ingen höst utan strömm i ngsmarknad Strömrningsmarknaden början av oktober brukar sammanfalla med den första snön med bitande vindar.

1 år var det annorlunda.

Visst kom det nägra skurar, men temperaturen höU sig kring 13-15 grader. Försäljare och kunder nivdes. Kommersen var god. Tyvärr var båtlagen färre än vanligt.

Det är bekväroare att ta sig

med bil till Helsingfors. Men Södra harnnen och Kolerabassängen var ändå fullpackade med bålar. Skulor och segelfarryg, som hade sin egen dag då marknaden avslutades bidrog ocksä till stäroningen.

Båtlag ända från Österbotten till Fredrikshamn var med. Och naturligtvis de mest legendariska: Kökar-bäraroa.

Festsik i form 1 kg sik, 1 tsk salt, 1 msk skorpmjöl, 1 1/2 msk smör Såsen: 200g champignoner, 1 msk fett, l/2tsk mjöl, 2 dl grädde, 1/2 dl citronsaft, salt, vitpeppar

Rensa och filera siken, lägg fiJeeroa i en eldfast panna, strö på salt och skorpsmulor samt lägg ert par smörklickar ovanpå.

Låt fisken få Iite färg i 275 grader varm ugn. Skriv ocb bryn cbampignoneroa tillsätt mjölet och häll i grädden. Krydda med salt, virpeppar och citronsaft. Häll såsen över fisken och sät! in i ugnen för ytterligare 15 minuter i 200 grader.

Fisksalladstallrik 1/2 strimlat kinakålsbuvud, 4-5 tomater i klyftor, en liten färsk gurka i tärningar, 2-3 rivna morötter, 1/2-2 dl frysta ärter, 1 paprika i tärningar eUer strimlor, 2 strimlade bladselleriskaft, 300 g gravad sik i strimlor, bladseUerigrenar som dekoration. såsen: 2 dl gräddfil, 1 msk citronsaft, I nypa örtsalt, 1/2 dl fiohackad dilI eller gräslök, 1/2 dl körvel, 1/2 tsk basilika, 1/2 tsk krossad rosepappar Lägg upp de olika ingrediensema i skilda grupper på ett flackt fat. Dekorera med grenar frän bladseUeri. tiUred en sås genom art blanda de övriga ingredienseroa i gräddfilen och servera den skilt. Tili salladen kao man ba t.ex. surskorpor eller rostbröd.