God Tid 7/2001

Vackra tidlösa Möbler & Mattor Ring sd postar vi vdr hatalogl Verkstadsg.tan 3, MalmkuUa, KARIS tel. 019-231 355

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr 7

4.12.2001

Svenska Pensionärsförbundets höstmöte:

edicinalrådet Håkan Hellberg, &bo, återvaldes som förbundsordförande vid Svenska Pensionärsförbundets höst-

M

möte i Korsholrn den 8 november.

Valet var enhälligt. Mötet som försiggick i Korsholms kulturhus hade samlat 120

Valborg Louhisto folktingsmedal jör

S

venska Pensionärsförbundets första viceord förande Valborg Louhisto premerades med Folktingsmedaljen på Svenska dagen. Folktingsordf6randen Henrik Lax delade ut meda1jema.

Motiveringen i Valborgs fall var hl.a. "bar genomgående i allt vad bon gjort representerat, f'örespråkat ocb bevakat den finlandssvenska servicen ocb vårt svenska modersmål".

Läs mera om Valborg på sidan 7.

deltagare, varav 90 röstberättigade delegater. Svenska Pensionärsförbundet har 15 000 medlemmar fördelade över hela Svenskfinland

Ordinarie medlem Stig BäcJclund, Borgå (Birger Törner) Rainer Nordström, Sjundeå, ny (Kurt Askolin, Virkby, ny) Rudolf Mattsson, Marieharnn, ny (Birgit Kroneld, ny) Håkan Malm, Malax, ny (Sven-Erik Wester, Närpes) Christina Fagerström, Esbo (Guy Hindren, Kyrkslätt) Följande ledamöter med ersättare avgår den 31.12. 2002: Valborg Louhisto (Majlis K visl), Helsingfors, Märta Sjöblom, Kirnito (Leila Mitts, Pargas), Anna-Lisa Bjurström (Ulla Björkman), Tammerfors, Jarl Beijar, Korsholm (Hjördis Aspholm, Vasa) och Torolf Fröjdö, Kronoby (Maud Gullström, Karleby).

Verksarnhetsplanen för jubileurnsåret godkändes liksom budgetförslaget.

L

Jacob Södermans taI vid Förbundsdagen

s.3 Biskop Erik Vikströms julhälsning

s.5 Ättestupan - är den ofrånkomlig?

s. 6 Pensionerna stiger i januari

s.9

s.12 Euroskolan i sammandrag

Nordiskt toppmöte behövs för aU dryfta EU:s framtid

Det sade EU-ombudsman Jacob Söderman i sitt festtal vid Svenska Pensionärsförbundets förbundsdag i Vasa den 9 november. Talet återges på sidan 3.

Verksamhetsledare LiliAnn Junell-Kousa efterlyste i sitt tai med rubriken "Att vara äldre i Europa" en

Ärgång 29

Alla blir vi äldre

EU-ombudsman Jacob Söderman:

äget inom EU framstår idag för mig så bekymmersamt att de nordiska länderna borde mötas ocb komma fram tili en gemensam inställning tili bur vårt Europa utvecJclas. Jag tycker vi medborgare har rätt att kräva ett nordiskt toppmöte för att dryfta EU:s framtid.

Ditt förbund

Läs mer om ...

Håkan Hellberg fortsätter som ordförande inom 78 lokala föreningar.

Förbundet fuar 30-årsjubileum den 24 augusti 2002.

Medlemsvärvning är ett av jubileumsårets stora teman.

God Tid - förbundets tidning - kommer ut med ett jubileumsnummer i augusti.

En extra tidning utöver de normala sju per år.

Jubileumsnurnret skall, enligt planerna, sändas tili alla finlandssvenskar i åldern 60-65 år utöver den vanliga prenumerantkretsen.

SPF:s styrelse har tio onlinarie medlemmar med personliga ersättare. Fem av dem har mandatperioden 2001-2002. Bland dem förbundets första viceordförande Valborg Louhisto, Helsingfors och andra viceordförande Torolf Fröjdö, Kronoby.

Vid höstrDötet valdes följande fem personer med suppleanter för åren 20022003:

SPF

~ ~~4

Jz

återförening av generationerna. Finland borde ta modell från sydeuropa, där unga fostras att se .på den äldre generationen med respekt.

1 gengäld får de fostran, uppfostran, identitet, kultur och lär sig värderingarna. Talet i sammandrag på sid 4.

Förbundsdagen gay ett uttalande om den aktuella pensionsreformen, som berör pensionsåldern ocb förtidspensioneringen. (Sid 4). Höstrnötet dagen före uttryckte sin oro över vårdnivån inom landets social- ocb hälsovård.

(Sid 4).

SPF:s höstrnöte i Korsholm och förbundsdag i Vasa 8-9 november var en uppladdning inför jubileurnsåret 2002.

Jubileet fuas den 24 augusti med en stor festi Dipoli, Esbo.

Förbundet hoppas pä tusen deltagare pä festen. God Tid utkommer med ett jubileurnsnurnmer den 20 augusti. Det numrel sänds tili finlandssvenskar i åldern 60-65 år, som ett led i medlemsvärvningen - ett av jubileumsårets stora teman.

Pensionärsförbunden är järnfört med andra föreningar ocb förbund rätt unga.

Svenskfinland kan räkna sig som föregångare i och med att

s.14 Rehabliteringskurser för äldre s. 18

föreningen Folkpensionärer i Helsingfors, med legendariske major Kyrill Grigorkoff som grundare och mångårig ordförande, kom tili redan i slutet av femtiotalet. Föreningen, den första i sitt slag i Finland, finns kvar i form av ''Ettan''. En likaså mycket aktiv pensionärsförening. Den första föreningens verksambetsornråde är sedan 1973 uppdelat på hela tio belsingforsföreningar anslutna tili Svenska Pensionärsförbundet.

Eläkeläiset r.y. var det första pensionärsf6rbundel i Finland och grundades i medlet av sextiotalet. Nu samarbetar åtta förbund i en delegation där SPF är det enda svenska f6rbundet. Delegationen har livligt samarbete med alla riksdagsgrupper.

Beslutsfattarna bar lärt sig att beakta ocb respektera pensionärernas åsikter ocb bebov.

Det är viktigt att pensionärer organiserar sig, understryker SPF.

KOMMUNERNA OCH VI Pensionärernas livssituatioo påverkas i hög grad av det som sker i våra kommuner.

Vid olika tillfillen, bl.a. genom olika ut!alanden och upprop, ställer vi pensionärer krav på komrnunernas tjänsteutbud, men understryker också statsmaktens roll ocb ansvar i förhållande tili kommunema. De senaste åreos utveckling av de kOInmunala ä1dreråden ger en särskild vikt åt behovet och nödvändigheten att folja med det som bänder i komrnunalpolitikeo och komrnuoeroas möjligheter och svårigheter att beakta de olika kommuninvånaroas berättigade behov.

1 Finland har vijärnförelsevis många kommuner, som dessutom är mycket olika tili storlek, egoa resurser och ut-

I tiden ...

Kari Puros kommitte bar presenteral sitt förslag tili eo gruodreooveriog av vårt peosionssystem. De viktigasle förändringaroa skulle bl.a. gälIa införandet av en glidande peosioosålder mellan 63 och 68 år, förändringar i införtjänad peosionsproceot, i beräkniogen av peosiooslönen samt förändringar i förtids-, deltids- och arbetslöshetspeosioner. Svenska Pensionärsforbundet bar i sitt sen aste ut!alande från forbundsdagen den 9 november stött kommittens linjedragningar.

En glid30de individuell pensioneringsålder mellao 63 och 68 år passar väl in i mångens livssituation. Inte heller låter det oävet att belöDas med en högre pension om m30 stannar kvar i arbetslivet "änou litet tili".

På sian teos 30dra sida framträder fråg30 om att

Det vecklingsmöjligheter. finns inget annat EU-I3Od där kommuneroa bär ett lika stort ansvar som de gör i Finland. Vår samrnanlagda kommunalekollomi ornfauar 155 miIjarder mark (2000).

Av det går 46 procenl tili social- och hälsovårdstjänster. Del finos 416 000 kommunalt anslällda.

FörhåUandel mellan stat och kommun har under 1990-talet förändrats ganska radikalt. Medan det ekonomiska statsstödet tili kommunema 1993 var 32 proceot av deras budget, sjöok det lill 14 procent år 2000.

Uoder samma period steg kommunalskatteos andel från 36 procent tilI 52 proceot.

Kommunemas möjligheter all ensamma axla det växan-

minska på tryckel på de aIlt ökande pensiooskostoadema ...

FrAgan om en högre pensiooeringsålder tycks ändå vara kontroversiell.

Pensionsskyddsceotraleo säger isin farska undersökning alt arbetstagaroa i aIlmänhet vi ll bli peosionerade så fort som det är Illöjligt. Så gott som dagligen läser vi i tidni ngarna om företagens och t.o.m. komrnuneroas olika saneringsprograro där en av de centrala sparätgärderna är just - att pensionera arbetstagare! Den åtgärden tar antagligen fart innan kommande lagar hinner stå på bromsen.

****************** Vi lever et! allt längre och friskare liv. Det är inte anoat än logiskt att arbetslivet ocksä förlängs. Vad är det då alltsä fräga om? Varför kastar man in arbetshandskama i fortid?

Nyckeln tili svaret ligger på arbetsplatsen. De åldrande arbetstagaroa känner sig äsidosatta, inte delaktiga i utvecklingen, däremot nog i avvecklingeo. Eo stor del av kritikeo riktas med aIl rätt mot ledningssystelllet. Ur Pensioosskyddscentralens undersökning framgår att de ätgärder Illan önskar förändra mest ornfaltas t.o.m. av 45 - åriogar, dvs. ledarskapel måste utvecklas, man kräver mera ulbildniog, omorganiseriog av arbetsuppgifter med beaktande av flexibilitet, rehabiliteriog for arbetstagare och utveckling av företagshälso-

de ekonomiska ansvaret varierar mycket från kommun tili kommuo, men största deleo av dem har svårigheter att möta de ökande och uppställda kraveo.

Traditionellt har vi i Finland försökt utjämna kommunerDas mycket varieraode möjligheter att k1ara sina pAlagda och påtagoa uppgifter genom olika system av statsstöd. De fattiga får mera och de rikare mindre av staten. Det böjs idag krav frän en del häll pä en återgång tili en starkare central styming enligt faststäl lda normer och garanterade statliga resurser tili kommunema, meo en sådan återgång tili tidigare modeller är knappast möjlig eiler ens önskvärd . De oya kvalitetsrekommendatiooeroa för vården är ändå ett lecken på att man inser behovet av en bättre samordning och uppföljning.

Ett annat säll som för närvarande starkt betonas är ökat sarnarbete mellan kommunerna, allt fråo sammanslagning tili olika sarnarbetsmodeller.

Objektivt sett finos del aIltför många kommuner i finland och man kan argumentera för "storkommuner", som i Sverige där man strävar efter att ha minst ca 8000 invånare per kommun. - Å andra sidan är kommunideotiteten viktig för många medborgare. Och gruodproblemen är i priocip desamma som för deo frarnåtskridande europeiska inte-

vårdssystemet. Frägoma om alterneriogsledighet eiler deltidsarbete visar sig komma långt oer på listan. Om arbetsplatsema ser tili att dessa mänskliga personalpolitiska frågor sköts väl så minskar följaktligen pensioneringsbeoägeoheten.

Många företag har tvingats medge att de i och med pensiooeriogaroa samtidigt har förlorat en ansenlig mäogd värdefullt kunoande och livserfareohet. Detta har i sin tur lett tili nytänkande och resulterat i konkreta förändringar. Ett ny tt begrepp, "åldersledning" (Ii. ikäjohtarninen) har dykt upp i arbetslivet. Man kan kaila det för ett eget strategiskt seniorprograrn där företaget målmedvetet och k1art beaktar de ä1dre medarbetarnas I.:unnande över hela linjen sarntidigt som man infört flexibilitet vid fördelning av arbetsuppgiftema bland ä1dre arbetstagare. Sä här skall det låta!

grationen: vilka faktorer/frågor bör flyttas "upp" tili större enheter och vad är det som man inte skall eller får ta bort från en "Iägre" nivå.

Vi har ju redan betydande samarbetsmodeller t.ex . i olika kommunförbund för folkhälsoarbetet och de stora sjukhusen. Det står klart art vi kommet att fä ännu mera samordDing, samarbete och samgång.

För pensionärer och andra kommuninvånare är det viktigt att fräga sig vad vi vili ha inom kommunen och fä ut av de kommunala funktionerna. Att i alla skedeo och tili vruje pris fasthåUa de gamla kommungränsema kan inte vara ändamålsenligt.

Kommunen som administrativt redskap kom tili för att motsvara vissa behov hos invånaroa och medborgarna i riket (den kommunallagstiftning som kejsar Alexander II undertecknade 1864 har endast förverkligats i ett hörn av det gamla tsarriket - nämligen i Finland!)

Dagens och morgondagens behov och utmaningar ställer delvis 30dra och nya krav på kommunen och på vår traditionella sarnverkan mellan stat och kommun.

Nyare undersökningar visar att befolkningen prioriterar hälsovård, social trygghet och skolväsendet. Vi behöver sådana förvaltningsramar och -modeller som kan

Lägger vi ytterligare tili alla kortvariga arbetsförhållanden och osäkra vikariat, som mången varit tvungen att ty sig tili, så är det inte underligt att en stor del av våra utbildade vårdare söker sig utomlands där lönerna är betydligt högre. 1 de kommande löneförhandlingarna kan man inte förbigå vårdsektorn utan ta dem tilI en separat behandling - detta gäller säväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationema.

Lönenivån måste helt eokelt justeras så att den motsvarar arbetets krav. Men det räcker inte!

Också här bör hela organisationen inbegripet arhetsuppgifter, klimat och kultur på arbetsplatserna, ledarskapsfrågor mm. genomgä en total översyn. Vad hjälper f1era händer i vården om det är de inre omständigheteroa och inte den stora arbetsbördan som tar kål på vårdaroa? Den stora ödesfrågan kvarslår tili dess: vad skall vi göra för att intressera unga studerande för ä1drevårdsektom som en framtida arbetsplats?

****************** På tal om arbetslivsfrägor kan jag inte låta bli att beröra en av de mera utsatta gruppema.

Vårdpersonalen inom den offentliga sektoro har under de senaste åren minsann fått erfara vad det innebär att spara.

En för fåtalig personaI med en ökande arbetsbörda i relation tili aIlt för låga löner är en ekvation som inte går ihop. Mä sä vara att sjukskötaryrket på den gamla, goda tiden ansägs vara ett kall och "Iönen får man som stjäroor på himlen".

Året närmar sig sitt slut. Under året har förbundet fått ett påtaligt Iyft inte minst tack vare foreningaroas akrivitet.

Vi tackar för stödet och ser med tilltillförsikt frarn emOI förhundets jubileumsår.

EN JUL 1 FRID OCH ETT GOTT NYTT ÅR TILLÖNSKAS ALLA!

garantera att de här prioriteterna förverkligas .

Som pensionärer och medborgare skall vi följa med och försöka päverka den utveckling som pägår. Genom ä1dreräden har vi en kanal för bäde information och deltagande i det som sker. Och i Svenska Pensionärsförbun~

dets verksarnhet fortsätter intressebevakningen av det kommunala och statliga skeendet att utgör en mycket viktig del av vår verksarnhet.

Hå kan Hellberg

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

FrivilligvQrksamhetens år 2001:

Var tredje finländare gär rrivilligarbete Finländaroa använder nästan l8 tirnmar per månad tilI friviJIig verksarnhet. Detta framgår av en undersökning som Taloustutkimus i anslutDing tili FN:s temaår publicerade i slutet av oktober.

Drygt en tredjedel av finländarna (37 %) har i år eiler senaste år deltagit i frivilligverksarnhet. Varannan av dem som inte varit med skulle gäroa göra en insats. 1 norra Finland är närmare 60 % av dem intresserade.

Då ftnländama i genomsnitt anslår 18 timmar per månad tili frivilligverksarnhet är ungdomaroas intresse ännu större. Unga i åldem 15-24 år) använde nästan 20 tirnmar per månad för verksarnheten.

Ungdomarnas aJ..:tivitet frarngår ocksä av att nästan 60 % av de som inte varit med skulle delta om någon bad dem.

Vid en interoationell jämförelse är finJändaroas deltagande aktivare än i t.ex.

Tyskland, Irland, Frankrike eiler Japan. När det gäller hur mycket tid man sätter ned på verksarnheten leder Finland över USA och Kanada, vilka är kända föregångsland när det gäller frivilligarbete.

Det centrala när det gäller

(:xi;,.\

\.'fYJ! "-"'~

2

0

0

1

finländaroas insatser är viljan att hjälpa. Motiven varierar orter och åldersgrupper emellan. Järnfört med de flesta europeiska länder är finländaroas motiv mera omtaoke om andra.

Deltagaraktiviteten skiljer sig inte mycket inom olika befolkningsgrupper: kvinnor och män, unga och gamla deltar i samma utsträckning.

Geografiskt är sk:iJ1naderoa större: västra Finland är aktivast (43 %). Likaså landsbygden (44 %). Passivast är södra Finland och storstäderna. Ändå deltar en tredjedel också inom de passiva ornrädena i verksamheten.

Den k1art populäraste sektom inom frivilligarbetet är idrott och motion (30 %).

Nästpopulärast är hälso- och socialsel..1.oro (25 %). På tredje plats kommer verksarnhet i anslutoing tili fostran av baro och unga. De flesta finJändska frivilliga deltar i verksarnhel organiserad av föreningar och stiftelser.

1 undersölCningen intervjuades 997 personer i åldem 1574 år under tiden mars-april 2001. Målgruppen fördelade sig jämnt över hela landet. Åland var inte med.

1----------------------Vårens program 2002 (preliminärt) Februari l3.2 Ledarkonferens UKK, Tammerfors Författaren Claes Andersson !alar kring ledarskap

Mars 8.3

Ordförande en kvinna Ett seminarium avsett för föreningaroas kvinnliga ordförande.

Svenska Gården, Helsingfors Medlemsvärvningskurs

Vasa

l3.3 19.3 2 1.3

Pargas Helsingfors

24-29.3

Hälsoresa tilI Pärou

April l 7.4

Vårmöte Borgå

27.4

Närvårdarsemioarium

26-28.4

Oslo En fantastisk chans att fä uppleva vikingastaden Oslo, med operasångaren Caj Ehrstedt.

Juni

Körträff

LiU-Ann Junell-Kousa verksarnhetsledare

Vi qör julhälsninq

jUlfintOf~r diq!

BURettmaRaren

• Helgfridl

Centr~.juJ-82.o. juJB!1IlandaQ Karls, tel/fax 666 samt nyårsdBQen. 10300

019-232

St~t

SPF

~ D~ furb:nd ~ ~~

ANNARS ÖPPET VARJE DAG!

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

EU -ombudsman Jacob Söderman:

Läget bekymmersamt inom EU - för små länder rent av farl igt EU-medborgarnas rättigheter har kommit i skymundan. Krishanteringen överskuggar allt annat. För ett litet land är det nuvarande läget farligt. Bitvis glider stycke efler stycke av sambällspolitiken över från vårl land tilI EU, vanligen på grund av någol i och för sig gott syfle. Dessa allvarsord framfördes av EU-ombudsman Jacob Söderman i sitt festtaI vid Svenska Pensionärsförbundets förbundsdag i Vasa den 9 november 2001.

De senaste åtgärderna mot terrorismen kräver ändringar i strafflagen som inte är förenliga med traditionelI nordisk syn. Gemensam hållning när det gäller invandring kräver att hela utlänningslagen blir EU-styrd. Vakthållningen om eurons värde kommer troligen att öka kraven på en gemensam skattepolitik. Därför är det hög tid för de små länderna att formulera sig klart och kräva en lösning där deras rätt tili självständiga beslut och rätt att fritt utveckla sitt eget sarnhälle kan tryggas.

Söderman beklagade att de fyra nordiska länderna idag sarnarbetar i betydligr mindre utsträckuing än på 60-70-talen. Sverige vill ha ett mini-

FN, Danmark är reserverat till närmast alla utvecklingsplaner och Norge är utanför EU. Finland vilI däremot ha en fastare EU-administration med klar konstitution eller ett förnyat grundavtal som den bästa garantin för de små länderna. - För mig framstår läget inom EU idag som så bekyrnmersamt att de nordiska länderna borde kunna mötas och diskutera sig frarn till en gemensam inställning tili hur vårt Europa utvecklas. Jag tycker vi medborgare bar rätt att kräva ett nordiskt toppmöte för att dryfta EU:s framtid .

Ett litet medlemsland kan inte göra mycket. De stora ländernas välvillighet är inte helt att lita på i dagens kritis-

ka världsläge. Endast om de nordiska regeringarna och måhända några andra likatänkande länder kan formulera ett aItemativ kan man påverka skeendet. När delta alternativ utvecklas bör man hilla i minnet att den europeiska gemenskapstanken i dess nuvarande form hait framgång som en strävan till samarbete för fred och väWird för sina medborgare. Mot det onda i sarnhället och i väriden behövs det ibland beslutsarnhet ocb hårda åtgärder. Men de får inte åsidosätta arbetet för att utveckla Europa som ett mänskligt och demokratiskt alternativ i vår värld.

Lång väg tili medlemskap för Finland Finlands väg alt bli medlem i

Nr 7 EU var lång och inte utan bekymmer, sade Söderman. Genom att underteckua det bittra fredsavtalet i Paris 1947 Iyckades man emellertid få den sovjetiskt ledda övervakuingskomrnissionen ur landet och sålunda bli en suverän stat.

Genom alt strikt följa den nya fredspolitiken som man slagit in på under president Mannerheims tid, utvecklad av Paasikivi och Kekkonen, fick man Porkala-områdettillbaka 1955.

Att ha en sovjetisk militärbas några tiotal kilometer frän huvudstaden gay inte ett lands neutraIitet en trovärdig profil.

Finland Iyckades även bli medlem i Nordiska Rådet, Efta - med specialarrangemang, OECD, GATT och till slut göra ett avtal med den Europeiska ekonomiska gemenskapen EEG . Man hade metodiskt orienterat sig mot väst. Det.fanns en hei del finlandssvenskar som följde president Kekkonens politik med misstro. Hans sätt att använda utrikespolitik i inrikespolitiken väckte stundom kritik och bitterhet. Men ser man på den stora linje han följde, så märker man att han flyttade Finland politiskt sett mot väst alltid när en möjligbet uppstod.

Ärgång 29

4.12.2001

För mig var det naturligr att slutmålet på den här politiska linjen var medlemskap i den Europeiska Unionen. Jag tror att jag som mänga andra röstade ja i folkomröstrtingen av

turarv, demokrati, ett lagbundet sarnhälle och respekt f<lr individens rättigheter.

Jag måste medge att jag även tilItalades av iden av en europeisk gemenskap där

Festtalarell Jacob SödermalI omgivell av (från vällster) ombudsmall Per Tlzonwsjolk, Iwmmullalrådet Jarl Beijar, jörbulldsordjörandell Hålwn Heflberg och riksdagsma'l Håkall NordmalI. säkerhetspolitiska skäl. Det kändes tryggt att Finland inträdde bland de västeuropeiska länderna som en like bland likar. 1 våra tre tunga krig vinterkriget, fortsättrtingskriget och kriget i Lappland hade vi väl ändå kämpat för att hilla fast vid vårt europeiska kul-

Allt i telefonväg hos OSS! D~RO trygghetsalarm.

medborgarna respekterades och säg frarn emot utvecklandet av medborgarnas Europa, av den europeiska gemenskapstanken, i vilken fred och samarbete utgjorde basen, frarnhöll Jacob Söderman.

Normalpris 1.390,Hela december

Med stora knappar och armbandsalarm.

Flere lättanvända funktioner.

Plats för fotografier på snabbvalsknapparna m.m. €JQ

Stationsvägen 8, Ekenäs ~019·24 1 1661,

fax 019-246 2495

SALORA nya 28" stereo

nicam stereo/text • tvåspråkig svensklfinsk silverfärg __ _

-------::-1

In/ör jul massor av

prn'"/ll,amrlpn!

,-

God 'ui och GottNyttAr önskar Janne med personai

SUPERSPAR Raseborgsvägen 14. 10650 Ekenäs. Tel.

4- God Tid 7/2001

SPF stöder pensionskomprom iss Svenska PensionärsförbundelS förbundsdag i Vasa den 9 II. 200 I uttalar sin stöd för det kompromissförslag som framlaglS i den pägäende tvisten om hur arbetspensionema skall beräknas.

Det nuvarande systemet beaktar de tio sista ären före pensionen. Ett annat förslag är att lönen under hela arbelSlivet utgör beräkningsgrund.

Kompromissförslaget, som SPF stöder, är att de femton mestlönsamrna arbelSären järnsides med lönen hela arbetslivet är beräkningsgrund. Förslaget har lagts frarn av ordföranden för pensionsarbelSgruppen, VD Kari Puro. Enligt hans förs lag borde de mest lönsarnma ären under arbelSlivet vara ulSlagsgivande för pensionen. Samtidigt som inkomstema under hela arbelSlivet beaktas.

Utgående från att kortvariga arbelSförhållanden blivit aIIt vanIigare anser Svenska Pensionärsförbundet kompromissförslaget värt att slÖda.

Svenska Pensionärsförbundet stöder likaså planema på en mera flexibel pensionsälder. Pensionsåldem i Finland har sedan 1937 varit 65 är. Under flere decennier Nordens lägsta.

Finländama har dock länge haft möjlighet att redan vid 60 är frivilligt ta ut förtida ålderspension. Det medför lägre pension dä den inbetalda premien mäste räcka tili för flere pensionsär än man räknat med. Att arbeta efler 65 är är Iikaså möjligt och används särskilt av företagare. Då kan man räkna med en procenlS högre pension för vruje månad man "arbetar över" . Vissa brancher medger dock inte i dagens läge arbete efler fastställda 65 eiler 67 är.

Vi blir aIIt ä1dre och vi kan sköta vär hälsa på ett annat sätt än för trettio är sedan. Svenska Pensionärsförbundet vädjar därför inför förbundelS 30-ärsjubileumsär om all den erfarenhets- och kunskapsresurs dagens 50 + generation besitter skall tas tili vara. Ali generationema skaJI återförenas.

Verksamhetsledare Li li-Ann Junell-Kousa:

Att vara äldre i Europa Pensionär i Finland , del i en större helbet (mera än Norden) med öppna gränser.

Vi tar intryck från Europa på gott och ont.

"Kommer man UI så kommer man in". Även mörka krafter kan ta sig in i ett särbart samhälle som innehåIJer arbelSlöshet, nyfattigdom, mentaJ ohälsa, otrygga bam och unga; härdnande attityder. Tryggheten är hotad, övervakning och trygghetsalann överaJJt. Den ä1dre generationen med värderingar från eflerkrigstidens senindustrieUa sambälle kolliderar många gånger med dagens värderingar. Oer en viss otrygghet och frustration. De härda värdena, som skapas av digitaHseringen, mekaniseringen, datoriseringen föder

oper onligt samhäIJe där avsalenaden av människokontakter gör otrygga ä1dre.

Men vi eftersträvar mjuka värden som hälsa, gemenskap, ansvar för vära anhöriga, andliga värden och ä1dreomsorgen i focus. Prioriteringama gör vi själva, majoriteten vinner alltid. Hur vili vi ha det?

AntaJet ä1dre i Europa ökar (i Finland mest) men befolkningssiffroma sjunker pä grund av lägre nativitet, ökad medellivslängd och välflird. År 2020 bar var femte fyUt 65 är och 2030 är var fjärde EU-invånare minst 65 är.

Och aIIt flirre unga och arbetsföra försöljer aIIt fler över 65 är.

Det förstärker ungas negativa attityder gentemot seniorbefolkningen.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

@! _" I~~~ ~6~~ISingtoffi Besökstid: vardagar kl. 10-14.

Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell-Kousa Tfn 09-72 888 212, gsm 050-5114 208, fax: 09-72 888 215.

Epost: lili-ann.junell-kousa@spfpension.fi Kansllet: Ttn 09-72 888 20, tax 09-72 888 215 epost: kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonto: Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo: 800012-1203958

Vå rd på modersmålet bör garanteras Svenska PensionärsförbundelS höstrnöte den 8.11. i Korsholm uttrycker sin oro över värdnivån inom Iandets social- och hälsovärd. Kommunemas ekonomiska situation har lett tiJJ sparåtgärder och höjning av olika avgifter. Dessa åtgärder drabbar speciellt den ä1dre befolkn.ingen ocb ä1dreomsorgen. Myndighetema har inte heller i tiJJräckHgt hög grad beaktat vilcten av värd på eget modersmål utan ofta förbigått och underskattat behovet trolS undersökningsresultat om modersmålets betydelse och den offentliga debatt som förts.

Svenska Pensionärsförbundets höstInöte förutsätter an värdpersonalen är rätt dimensionerad, är minst grundutbildad i hälsovärd och är kompetent för sin uppgift inom värden. Et! långtidsprogram inom ä1dreomsorgen bör utgöra grunden för kommunemas beslut istället för att kortsiktiga sparåtgärder vidtas, att personaJen bar möjlighet att delta i värdplneringsprocessen på dess oHka nivåer samt att åtgärder vidtas för att förbättra arbetskHmatet och avväJja värdpersonalens utbrändheI, att värdpersona!ens lönesättning är rättvis. I de kommande inkomstpolitiska förhandlingama bör en höjning av värdpersonaJens lönenivå utgöra en central målsättning inte minst för att förbättra tilIgången på personal, all man garanterar patientenslkHentens möjligheter att använda sitt eget modersmål i aJla värdsituationer. Att fä använda sitt eget modersmål är en grundförulSättning för en tryggt värdförhällande. Behövlig tiJJgång tili svensktalande värdperso naI bör tryggas.

Ebbas socialrådgivning vå ren 2002 Ebba Jakobsson har de senaste ären varannan onsdag varit anträffbar för SPF:s medJemmar och andra på kansliet kI 10-13. Rin,g eiler kom på besök (anrnäl isMail gäma i förväg) .

Värens mottagningsdagar: Januari : 9 och 23.

Februari: 6 och 20.

Mars: 6 och 20.

April: 30ch 17.

Maj: 8 och 22.

KJockslaget som här tidigare nämndes 10-13.

Tel. Svenska Pensionärsförbundet 09-72 888 20.

EUerEbba mobil 040-715 2926.

Hör av eroTack för gott samarbete tidigare! !

KUNGÖRELSE Svenska Pensionärsförbundet r.f. sarnmankaUas tili stadgeenHgt värmöte den 17 apri.12002 i Borgå. Ärenden som medlem önskar uppta tili behandling vid värmötet bör anrnälas tili styrelsen senast den 31.1.2002

Förbundsstyrelsen

Österbottniska distriktet: Vi kan tack vare biotekniken och gentekniken uppnä t.o.m. 150 ärs älder (2050) men då måste pensionsåldem höjas för inte kan vi gå i pension som 65-äring och vara pensionär över baJva Iivet. Diskussionen om hur arbetspensionen skal! raknas är aktueU i Finland .

Att utgå från hela arbetslivet är det vanIigaste i stora delar av Europa istäIJet för medeltaJet av de senaste tio ären. Vruje medlemsland ansvarar för egna pensionssystem. Å1dem dä man gär i pension är i lägsta laget i Finland, de flesta ländema har högre pensionsålder.

Om pensionsåldem skaJI böjas och folk skaJ! stanna kvar på jobl> möjligast länge, vilket är EU:s mål, måste arbetsplatskHmatet förbättras, systemet med ä1dre som mentorer införas, flexibla arbetslösningar Iikaså - annars Iyckas det inte.

Det skal! finnas alla åldersgrupper på jobbet. Sä bög sysselsättningsgrad som möjligt, dä betaJar någon pensionema.

Hemmaboende understryks i EU. Större delen av de ä1dre bor i egoa bostäder, mestadels ensamma. SalSning på renovering av bostädema minskar behovet av dyra institutions- och servicebostäder. För övrigt stöder man serviceboende med stödtjänster. Det ger trygghet.

En återförening av generationema efterlyses.

Far- och morföräldraroUen förstärks med modeU från sydeuropa där unga fostras att se pä den ä1dre generationen med respekt. I gengäld fär de fostran, uppfostran, identitel, kuItur och lär sig värderingama.

Förbundsdagen 9.11.2001

Midvinterkrvssning den 21-22 januari 2002 Äbo-Kapellskär-Äbo. Intressant program.

Charlies orkester. Förfrägningar tili din förening eller ombudsman Per Thomasfolk.

Tfn 06- 3179070 senast 11 januari

God Tid ritkommer under 2002 Utgjyningsdag:

Deadline:

Nrl

29.01

17.01

Nr2

12.03

21.02

Nr 3

23.04

11.04

Nr4

28.05

16.05

NrS

10.09

29.08

Nr 6

22.10

10.10

Nr7

03. 12

21.11

Jubileumsnummer utkommer den 20.08 (deadline 25.06)

Förbundslidningen

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

godtid

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT

Ansvarlg utglvare: VL Lili-Ann Junell-Kousa t reda kllonen: Ebba Jakobsson och Asa Barman Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors, Ifn 09-72 888 210, epost: godtid@spfpenion.fi Annonser: F:ma GärdeVBarbro Höglund-Fredriksson, Epost: barbro.hoglund@gardetinet.fi 10640 DragsvlkTfn 019-241 5397, Gsm 040-5133 773, Fax: 019-241 5397 Annonsprls : 8.-/spmm (1,34€), 2-färg 9,-/spmm (1,51€), 4-färg 11,-1 spmm, (1 ,85€) . ISSN 0359-8969. Moms 0%.

Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon och besökstid kl. 10--14 Ombudsman: Per Thomasfolk Tfn 06-317 9070, Gsm 050-5575 389, fax 06-317 9128 Epost: per. thomasfolk@spfpension.fi Dlstrlklels bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Tryckerl: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Redakllonsråd: Ordförande Per· Henrik Nyman, Medlemmar: Birgitta Jernvall-Ingman, Börje Sidbäck, Carin Aminne. Lili-Ann Junell-Kousa och Ebba Jakobsson

www.spfpension.fi

God Tid 7/7,001 - 5

BiSkop Erik Viksträms julhälsning

lulhölsninyur

Böneljus och goda råd nder den gångoa hösten bar vi gång på gång kommit tili en punkt när vi ville eiler borde säga något, men när orden tryter. Så var det efter det som skedde den 11 september. Följande dag kändes det bra att gå tili Borgå garnJa domkyrka för att tända ett böneljus ocb bara sitta stilla i ordlös bön.

Den dagen gick jag tili domkyrkan strax när den hade öppnats för den stilla bönen. Ocb jag måste gå dit efter någon timme igen. Det var stilla där inne. Folk kom ocb tände sina Ijus, sarte sig ner och stillade sig en stund.

Det var en gudstj änst för vår tid som vi upplevde.

Just då kändes det bra att minnas Jesu ord art han är världens ljus. Han är inte

U

bara ordet som blev kött, ban är också ljuset som Iyser upp det mörker som inga ord kan driva tilIbaka.

Men den gångna bösten upplevde vi något annat också. uttalat eiler outtalat kom man tili präster ocb biskopar med denna önskan: Säg något! Vi har inget språk för det vi nu känner, men säg ni nägot. Och det vi då sade kunde vi härnta ur kyrkans urgarnJa själavårdstradition.

Mitt i allt batet ocb våJdet kändes det viktigt att betona art godbeten dock är tilIvarons bärande kraft. Hatet och terrom bar bara sin givna tid. Ocb snart kommer den stund när Jesu ord tili Judas i Getsemane blir verklighet. Nu bar du gjort ditt!

Därför gäller det i alla situationer att våga vänta på god-

Kyrkslätts pensionärer tillönskar alla andra pensionärsföreningar en Fröjdeful Jul och ett Framgångsrikt Nytt ArI

Sydlojo svenska pensionärer r.i. önskar God Jul ocb Gott Nytt Ar till samtliga föreningar inom Väst-Sam

GOD JUL ocb GOTT NY'IT AR önskar Larsmo-Eugmo Pensionärsförening r.f betens seger. Det sker inte alltid strax, men det sker i Guds tid. Mä denna julhögtid ge oss kraft art i våra egoa liv och i vår värld våga vänta ocb

våga ge rum för godbetens genombrort. Denna godbets djupaste ursprung är han som föddes som mäDniska i Betlehem.

Pojo Pensionärer r.i. önskar alla pensionärsföreningar en riktigt God Jul både kända och okända.

Fira jul i skärgården Är du ensam? Hör julen till de svåra helgerna för dig?

Tycker du att du tränger dig på då släktingar bjuder in ensamma faster tili julmiddagen? Får du familjegemen-

-----

~ -- - -- --------Se Göron Schoumon, Fred Negendonck, Susonno Ringbom, Horriet Abrohomsson och Comillo Hellberg i

_.

DEN

STORA ROLLEN Runor Schildt Regi: Erik Pöysti

OY

\~"'l\~"'I. H~'t~~ \y.\\l.\

.

2 biljetter tili priset ov 1 (100,- för tvö bilj.l för pensionfirer moI denno kupong GÄllER ENDAST IDECEMBER Endost nybokningor. högst 2 biljetterjlcupong

skapen, som inte är din, ända upp i balsen?

Gör något annat! Res bort.

Det beböver inte bli en orolig båtkryssDing bland bundratals festande okända. Fira istället en stillsam, stärnningsfull jul i skärgården med full service.

Det erbjuder dig Skärgårdsfolkhögskolan i Houtskär 22-26.12. 2001 för 1600 mk.

Med fantasi, kunskap ocb inIevelse startar nu "tre kvinnor vid bavet" ert projekt som de kallar FIRA JUL 1 SKÄRGÅRDEN. Deras gemensamma önskan är art få den då för tillIaJJet tomma folkhögskolan i Houtskär art fylla med Julens alla dofter, smaker ocb upplevelser. De vili erbjuda sina gäster ert stärnningsfullt ocb lite gammaldags julfirande i en miljö där stillbet ocb tystnad råder.

De vili bereda en möjlighet för dem som gäma vili fira en lite annorlunda jul på landet.

GOD JUL ocb GOTT NY'IT AR Arkadia Pensionärsförening r.i.

Fridfull jul & Gott Nytt Ar önskas alla God Tids läsare samt alla atr"arsbekantal

BARBRO Annonsförsäljare för God Tid Där traditioneIl bemJagad julmat varvas med underbålJDing, vila och motion.

Man tar sig t:ilJ Houtskär, som ligger ute i Äbolands yure skärgård med buss från Åbo eller med egen bil. KänDer du att det bär är vad du alltid drömt om art göra?

Kontakta då HKF- Skärgårdsfolkhögskolan för mera Jnformation. "Tre kvinnor vid havet" består av LilIemor Eklund, tfn 02-4633 622,

Saga Rosenqvist, tfn 02-4633 410 ocb Rosita Backman.

Ring LilIemor eiler Saga om du är intresserad. Rosita arbetar som lärare ocb är svår art nå dagtid per telefon.

Julpaketet är beräknat med ankomst Iördagen den 22. 12. på efterrniddagen ocb avresa 26.12. (julannandag) eftermiddag enligt busstider och landsvägsfårjornas tidtabeller.

www.svenskateatern.fi

Torolf Fröjdö och Per Thomasfolk

GOD JUL ocb GOTT NY'IT EURO-AR Onskar personalen p å förbundskansliet Lili-Ann, Mariann e, Asa och Ebba

Vasacsplannden 24, ingång från gården ~ 06·317 2722

Även moI postrorskott Öppet må- fre 9.3C1-I7.oo, lö 10.00-13.00

Vi trycker bilder på tröjor, muggar

Julklappstips

God Jul ocb Gott Nytt Ar önskar SPF:s Osterbottniska distrikt

och örngott av era egna motiv.

Obs! Ä ven broderingstjänst

Förmånligt från fabriksbutiken

ESBOSV~ Plock ur Esbo kyrkomusikveckos program 1-9.12.2001 To 6.12 kj. 16 De vackraste juls&ngema Deh -psalmenlQ i Esbo kyrka. KoJlekt upptas tili Finska MissioDssäJlskapct Lö 8,]2 kJ. 21 Drdo virtutum-Dygdemas fli/je i Esbo kyrka. Hildegard von Bingens kyrkodrama placerar åhöraren i den djupa rncdeltiden. Evelyn Tubb. s~g

Det pe:dekta stället för en trivsalll Wlajul-fest - God julmat i v~r mysiga restaurang - Trevliga mm, en del med egen bastu

och Michael Fields, harpa, övriga sousler samt Esbo svenska kyrkokör.

Progmm 30 mk.

SÖ 9.12 kJ. 19 Johan" Sebastian Bach, Julorarorillf1l, kamaterna J-3, i Hagalunds kyrka. Program 30 mk.

Vi önskar alla Fridfull Jul

och Gott Nytt Är!

FrAga efter vAra rehabiliterings- och anpassningsträningskurser för år 2002, tel. (06) 383 151 5

CentrumväElcn 3,

Korsholm, VaeB Tel, 06-3286200 Pax, 06-3266 299 E-mail: info@valloniaJiHemsida:WW.W.vallonis.fi

~2~rY,~ll~ ~ Folkhälsan

s

"" falkhälsan

Folkhälsans Anhörigomsorg och Hemtjänst viII önska Dig en riktigt

Fridfull 'ui och o ett Gott Ny tt Ar 2002!

Verksamheten på Sen iorhuset i Helsingfors fortsätter i januari 2002, för mera information : Carina Kempe på anhörigomsorgen '@ 09-3155635,050-385 11 24 Tom Kankkonen eiler Anna Sonck-Räihä på hemtjänsten '@ 09-315 57 01, 09-315 5702 Peter Karlsson på dagverksamheten '@ 09-315 5631,050-38071 81

6 God Tid 7/2001

Ättestupan - är den ofrånkomlig?

Flitiga motionärer nder motionsveckan 1-7.10. 2001 var föreningamas medJemmar fljtigt ute och promenerade, lunkade eiler gick med stavar. Enligt de rapporter vi fått tili kansliet var hela 750 med på ett eiler annat särt.

Samarbetsparmers i höstmotion 2001 deltog Hufvudstadsbladet, Vasabladet och Åbo Underrättelser. Det innebar att alla som deltog i motionsrundan var med i utlottningen av en gratis prenumeration av Hbl, Vbl eiler ÅU för år 2002.

Vinnande förertingar blev: Karis Pensionärer r.f. som får Hufvudstadsbladet.

Pargas Svenska Pensionärer rJ. som får Åbo Underrättelser.

Pensionärslelubben UM" rJ. i Jakobstad som får Vasabladet.

Vi på kansliet gratuJerar vinnama.

U

Selliordalls är eli utmärkt motiollsform. Vill/wma i höstmotion representeras på bilden av ordjOralldell jOr Pellsiollärsklubbell UM" r.J. i Jakobstad Birgit Backlulld (lällgst jramme tili vällster).

Här dallsar hOIl blalld 65 selliordallsledare Ulzder Filllallds SelliordallsjOrbullds kurs i Helsillgfors 10-11 110vember. Jakobstad har två selliordallsgrupper med sammalllagt 45 medlemmar, varav två herrar.

Ledsagrtingshjälp.

Vi söker personer som kan slälla upp som ledsagare åt synskadade.

Vår fårening verkar lnom Helsingforsrcgioncn och det är fråga om fri -

viltigarbele. För rnera informalion, konlakla oss per lel. 09·612 1779.

Svenska synskadade i mellersta Nyland r.r.

I!l~

~~

~~

KONKOQOIAtlEMMET - MClodistförsamlingens Servicehem i Främre TölöVi är elt hern med sinne både fdr traditioner ocb dagens behov, i ständig rörelse moi framtiden. Du är välkommcn att bekanta dig rned vårt hern pä ApoUogalan 5. Konlakla gi1rna pä fOrhand hemmets fdreståndare Ancha Weber-Uunila, tel. 09-444 115.

~

~

1!l~1!l1!l

Fira jul på Skärgårdsfolkhögskolan i Houtskär 23-26.12.2001 Vi vilI erbjuda våra gäster ett stämningsfullt och lite gammaldags julfuande i familjär anda där julmat och underhållning varvas med vi.1a och motion.

Kontakta Lillemor Eklund ~ 024633622 Saga Rosenqvist ~ 024633410 Arunälan senast 10.12.2001

Tillfålle att enkelt och förmånligt ordna en träff för hela släkten

i Pickala Golfrestaurang januari-mars 2002 för grupper på 50-120 perso

i Herrgårdsrestaurangen för mindre grupper. rQS\

~

Vi ordnar också fcidelsedsgsfest.er, bröllop, firmafest.er m.1D.

Ring eiler maila och begär offert av Tom Ekström i Sjundeå!

Tel. 09-256 2046,0400-470 949, e-post: ekstrom.catering@co.inet.fi

- Vi blir alla garnla. Just nu är det fyrtiotalistema som upplever att man mitt i allt är äldst. Vilken omvälvning!

Finlandssvenskama är ä1dre och lever längre än de fmskspråkiga i Helsingfors. l hela huvudstaden finns det 12 procent med svenska som modersmäJ. Hela 55 procent av dem bor i södra eiler västra delen av stan. 1 nordöstra Helsingfors bor bara 2,7 procent svenskar. Åldersstrukturen är hög.

1 västra distriktet har var

En tid var han på intervallvård. Då han var hemma fick jag närvårdarlön 1 380 mk per månad . De perioder han var på bäddavdelningen fö ll lönen bort. Istället fick jag betala vårdavgift.

Berith Kronberg har också haft fyra mostrar, som samtliga levI tili över 90 år. Den sista av dem leIarade sig hernma tilis hon vid 94 år fö ll och stukade foten . En tid fick hon vara på bäddavdelning. Sedan slculle hon bern - mot sin vilja.

Hon kände sig otrygg hemma.

Välbesökt diskussioll.

tredje svensk fyllt 65 år.

Detta Eramförde tjänstlediga ledande överskötaren, nuvarande planeraren Carola Schröder, vid en paneldebatt om vården på svenska i medlet av oktober på Arbis i Helsingfors.

Arrangör var Sjuksköterskeföreningen i Finland. Övriga paneldeltagare var riksdagsman Eva Biaudet, med. och kir.dr Harriet Finne-Soveri, Berith Kronberg - som representant för anhöriga, specialplanerare Berit Malmberg representerade Helsingfors ocb Nylands sjukvårdsdistril-t och verksamhetsledare Marianne Falck Erän SSF fungerade som ordförande.

Var rädd att rarnla på nytt.

Men öppna vården skall utvecklas, fastän prisema stiger och hernbjälpama inte får städa längre. Något som hör tili det viktigaste inom hemvården, säger Berith. Hon fick bernbjälp tre gänger om dagen. Vad gjorde hon med den, undrar systerdottem. Det var inte den hjälp hon behövde.

Hon skulle ha leIarat att värma mat åt sig, men orkade inte städa. Nu tog man ifrån henne det hon kunde. Hon flyttades fem gånger inom tre månader mellan hem, servicehem och bäddavdelning.

Minnet for ilia och demensen slog tili. Nu är hon på bäddavdelning igen och tilivaron är trygg.

Under tre intensiva timmar disku terade man vården ur olika synvink:lar. Anhörigas talan fördes av Berith Kronberg, som också själv arbetat över 30 år inom vården och därför hade ett brett perspektiv på problemen. - M era personaI behövs tili sjukhus och bäddavdelningar underströk hon. Sedan två år är hennes make heI! dement ocb intagen på bäddavdelning. Sin vakna tid tilibringar han fastbunden i en stol. För ett år sedan ringde man Erän sjukhuset sent en kväll och meddelade att han fårt hög feber. - Nu vet jag att det jag tänker säga låter hårt, sade hon, men så här var det: Jag hoppades att han fått lunginflammation sä att det slculle bli slut på Iidandet. Jag bad personalen att inte ge honom något annat än smärtstiliande medicin. En ung manlig läkare ansåg att det stred mot etiken och gay antibiotika.

Han överlevde, men vet ingentin~ om värIden omkring sig. Ar det ett människovärdigtliv?

Svårhanterligt mastodontdistrikt för sjukvården Då HUCS , Helsingfors ocb Nylands sjukvårdsdistrikt sammanslogs för ett par år sedan blev resultatet en verklig koloss. Hela 37 medJemskornmuner från Hangö tili Strömfors med över 20 000 anställda. Sälj- och köpavtal om service måste vruje år göras upp med vruje kornmun.

- Det är svårt att beräkna och få det art gå ihop, säger Berit Malmberg specialplanerare vid distriktet. - Hur skall vi t.ex. kunna veta hur många skallbensbrott som inträffar i Liljendal nästa år? Specialsjukvården är dyr.

Vi strävar tili att utveclela ett hälsoplaneringssystem och kornmunprofiler: Villeet behov av vård invänama i de olika kornmunerna har. Basen för det bela är grundliga statistikuppgifter, så art man kan fördela jobbet mellan primär-, special-, hälso- och socialvård, sade Berit.

Kunskapen och viljan finns för att göra jobbet. Svårighe-

Pallelell i diskussiollell om ättestupall, fr. V. Berit Malmberg, Carola Schröder, Berith Krollberg, Harriet FilllleSoveri, Eva Biaudet, MarialIlle Falck. ten är att få igång det i praktiken, så glapp inte uppstår. Annars kan vi inte spara.

Och spara borde distriktet enligt statssekreterare Raimo Sailas leIara av att göra ända upp tili 800 miljoner.

-Vi har haft storhetsvansinne inom vården, sade Eva Biaudet. För mycket dyr vård och stora inrättningar.

Varför inte låta vården komma tili patienten, istället för att skicka patienten Erän speciaHst ti li specialist. Egenläkaren borde kunna ta telefonkontakt med specialistema för att spara tid och resurser. - En åsikt som Berith Kronberg förklarade sig understöda.

Individen skall tas fram - Var och en av oss borde i god tid skriva upp hur vi vili ha det den dag demensen slår tili , sade Harriet FinneSoveri. Då blir det lättare för anhöriga och vårdare. Den dementa måste i möjligaste män få bestärnma själv. Det kräver stor kunskap. Åldern har ingenting med prioritering art göra. Det gäller att kontrollera vilken kapacitet man har.

Det gäller att kartlägga vad vi borde göra, sade hon. Endast 36 procent av den ä1dre befolkningen kan räknas tili icke-dementa. 1 viss grad dementa är 20 procent och tio procent av av dem fungerar någorlunda norrnalt.

Carola Schröder Eramhöll att äJdersstruleturen är det svåraste. Personalbristen är värst. Det gäller särskilt svenskspråkig personaI som söker sig tili Sverige och Norge, där lönerna är bättre.

Hon hänvisade tili en äJdersbarometer som gjorts såväl 1994 som 1998. Enligt de undersökningama upplever hälften äJdrandet som en positiv sak. Men man är alltid rädd för att bli sjuk. Inställningen har blivit positivare 1998. Mänga vägrar kalia sig ä1dre före 80 år. Åldersbarometerii visade också att ä1dre helst vili ha sällskap med järnnåriga. Att kombinationen bamdaghem och servicehem för ä1dre under samma tak inte är så lyckat som planerarna trort.

Vårdpersonalen flyr hierarkin i Finland Bland åhörama fanns några studerande inom sjukvården.

- Det är inte bara lönerna som gör att vi flyttar utomlands, sade en av dem. 1 Finland blir man nedvärderad som elev.

Man duger ungeHir tili art byta blöjor. Frågar man något blir man åthutad. Att sitta vid samma kaffe- eiler lunchbord som läkare eiler sjukskötare är otänkbart.

1 Sverige och Norge är man järnlik. Där är det roligt att jobba. Första dagen på sjukhusjobb i Sverige kramade avdelningsskötaren om rnig och önskade mig välkommeno En av överläkama kom direl-t och satte sig vid samma lunchbord . Att lönen dessutom är bättre gör vårdarflykten heI! förståelig, sade hon.

En annan studerande hade jobbat i Tysleland och kunde viUna om att hierarkin eiler rangordningen är ännu starkare där än i Finland. Änn u värre var det på sextiotalet när jag var elev, pårninde sig någon. Skillnaden mellan årskullama, mellan studerande och utexaminerade var enorm. Samma förhållande som mellan aspiranter och rekryter i armen.

Marianne Tast Erän Arcada sade att det är dålig tiliströmning av sökande tili vårdutbildningen. Det kan leda tili att kvaliteten blir särnre. Vi måste komma bort Erän det hierarkiska och skapa en mera otvungen stärnning.

Inger Mattsson Erän Lovisa efterlyste vård mera baserad på hälsovårdar- och sjukskötanjänster. Deras ansvar finns inte längre. Läkama är ledare och allt sker på deras ansvar, vilket inte behövs. Yrkeskunskapen måste utveclelas och förkovras.

Hur glömma ättestupan?

1 en slutplädering sade Clara Ekebom, nypensionerad efter 40 år inom vården: Det finaste yrke som finns. Ledaren är viktigast. Carola Schröder: Vi skall behandJa våra studerande som vi själva vili bli behandJade. Vi jobbar för samma sak.

Ebba Jakobsson

Valborg fick folktingsmedaljen! alborg är inte bara en helg när man firar våren ocb bar roligt.

Valborg är inte beller bara elt narnn med anor Erån nordisk mytologi. För Svenska Pensionärsförbundet är Valborg den fasta punkten. Valborg, sedan några år tillbaka förbundets första viceordförande och styrelsemedlem, tillika sekreterare i Munksnäs Pensionärer, är den som alltid finns till bands.

Hon refererar på nolltid möten och konferenser för föreningsprotokoll ocb press.

De få av dygnets tirnrnar bon inte siller på möten översätter hon Erån fin ska till svenska.

Snabbt, korrekt ocb professionelll. Hon utnyttjas inte bara av SPF, utan av sin garnla arbetsgivare Tehy, Centralförbundet för de garnlas väl ocb flere andra organisationer.

Datorn ocb Valborg lever i symbios. Hon vet allt om email och annat man kan använda rutan till. - Den bästa karl jag någonsin baft ett förbållande till, säger hon om datorn. Detsamma gäller mobiltelefonen.

Svenska Dagen i år tilldelade Svenska Finlands folkting Valborg Louhisto folktingsmedaljen för - i hennes fall berömvärd insats för svenska språket ocb det finlandssvenska. Medaljen var den första av de som delades ut i år. Ceremonin ägde rum på Svenska Teatern i Helsingfors ocb utdelare var Folktingsordföranden, riksdagsman Henrik Lax. Svenska Dagens huvudfest ägde mm i Vasa ocb radierades traditionsenJigl. Där premierades givetvis också ett flertal förtjänta finJandssvenskar med medalj.

Vem är då denna Valborg Loubisto? Så finlandssvensk trots det finska efternarnn bon gift sig tili. Valborg Westerlund är västnylänning med rötterna i Virkby, Syd-Lojobygden. Pappa var åbobo, men kom tili Vlfkby som tjänsteman vid Lojo kalkverk.

Mamma var från Helsing-

V

fors och bade vari t kassör vid ett företag. Efter giftermäIet blev hon hemma. Hon var en perfekt busmor, rninns Valborg. - Vi bodde i en tvåvåningsvilla. - Pappa skulle vara på kontoret kl nio. Han hade kort väg ocb fick frukost på säng omkring halv nio. Då hade mamma redan städat bela nedre våningen, klätt oss två flickor i rena förkläden ocb sett tili att vi ätit. Pappa kom bem tillluncb kl tolv. Då var övre våningen städad ocb vi hade igen fått rena förkläden ocb tvättat våra bänder.

På efterrniddagarna bände det att brukets darner sarnlades hos varandra till kaffebjudning, läsekrets, lottaföreningsmöte etc. Och kl fem stod middagen på bordet Vi hade tidvis hembiträde, men mamma skötte dock långa tider bemmet utan hembjälp.

Mamma skurade, torkade damm och piskade mattor.

Efter det att dammsugaren kom var den i flitig användning vruje dag. Mamma kokade, bakade, rexade, skötte en stor köksträdgård, gick tili butiken i byn i byn mellan verserna, säger VaJborg.

Valborg ville sJuta skoJan och förtjäna pengar Själv var hon opportunisten i familjen. Flickoma fick gå i " Iärdomsskola" (som läroverken kallades före grundskolans tid). Valborg gick de två första åren i lärdomsskola i Åbo, men när bennes yngre syster böIjade i lärdomsskola blev skolorten Helsingfors för bägges del. 1 Laurellska skolan bade Valborg en sträng lärare i aritmetik, vars insatser bonsenare var evigt tacksarn för. Hon lärde sig aritrnetik så pass bra, att hon senare under sjuksköterskekt!fsen inte bade svårigbeter med läkemedelsräkningen.

Efter att det blev en lämplig bussförbindelse mellan.

Lojo ocb Karis, flyttade flickoma tili Karis-Billnäs sarnskola. Valborg gick sista mellanskoleklassen där. Hon

Psyk- och rehab-patienter: Situationen skral i Finland Föreningen för mental hälsa i Finland påpekade under den gångna riksornfattande temaveckan att patienter inom mentalvård ocb rehabilitering bar svårt att kunna återanpassas i samhället ocb få en ny statt. Problemen är främst ekonomiska och sociala.

Då vården varat över tre månader har kornrnunerna rätt att kräva 80 procent av paLientens pension eller andra inkomster för vårdkostnader. Patienten får i många fall endast folkpensionens dispositionsmedel, ca 450 mk, att använda enJigt egen önskan. Denna sk. fickpeng bar varit av samma storlek sedan 1995. Det drabbar särskilt patientema i öppen

vård. Den ständiga penningbristen i kombination med allt vad sj ukdomen för med sig ger nästan inga möjligheter att skapa sig en stabil tillvaro.

Föreningen vädjar om atl dispositionsmedJens minimibelopp skall höjas kännbatt i takt med de förhöjningar av löner och pensioner som ägt rum sedan 1995.

(PNB)

ville sluta efter mellanskolan och förtjäna pengar. Ett sommrujobb hade satt sina spår.

Men istället fick bon vara bemma ett år för att lära sig busbåll. Det var inte så roligt, även om det var mycket lärorikt. Följande böst fick skolan i Karis ett gymnasium, ocb den som snällt intog skolbänken igen tillsammans med system, var Valborg.

Hennes sex år yngre syster gick hela sin lärdomsskoletid i Karis-Billnäs samskola.

Vmterkriget bröt ut och skolgången avbröts. Valborg hade tidigare valt lottaarbetet framom scoutingen som bon också hade tyckt mycket om.

Under vinterkriget var hon luftbevakningslotta på bemorten. När fortsättningskriget bröt ut, fick hon kommendering tili Hangöfronten.

Valborg blev student 1942 efter inatles tre skolterrniner i gyrnnasiet. Vissa klasskamrater kom direkt från fronten för att dirnitteras som studenter. Valborg hade gått sanitetslottakursen och konfronterades med sjukvården också under lottaarbetel i Hangö.

Den blev hennes yrkesval, trots att bon egentligen då detta var aktuellt hade velat studera filosofi och svenska vid universitetet. På grund av omständigbeterna sökte bon emellertid tili sjukskölerskeutbildning både i Helsingfors och Åbo ocb kom in vid båda skolorna. Valet föll på Helsingfors ocb hälsosysterbanan.

- Klinisk sjukvård skulle jag aldrig ba kJarat av, säger hon.

Istället blev hon Sarnfundet Folkhälsans första skolsköterska (-skötare bette det inte ännu på fyrtiotaJet). Folkhälsan hade de legendariska första bälsosystrarna RacheJ Edgren och Martba Öhqvist i sin tjänst och Valborg fick arbeta under deras ledning. Något som hara det skulle vara värt ett kapitel i de memoarer bon förhoppningsvis så småningom ger sig tid att skriva.

Nygift och bosatt i kvarteret Gryningen Så drabbades hon av kärleken. Gifte sig och flyttade in i makens lägenhet med den idag inte okända adressen Simonsgatan 8 i Helsingfors.

K vatteret Gryningen. Tidigare känt som Koittos hus.

Eu av de ställen där det bände saker på sextiotalel. Där Lappo-operan bade sitt uruppförande, men där idag det finJand ssvenska kapitalet ocb finJandssvenskheten bar ell av sina starkaste fasten.

Att ba bott där som nygift är värt ett kapitel i memoarboken.

- Vi gifte oss i mitt föräldrahem i Vlfkby, minns Valborg. Trots knappa tider var sj uttio gäster bjudna på rniddag. Bröllopsdagen var den 9 december ocb väglaget var därefter när brudparet i bröllopsskrud skulle transporteras till Helsingfors i gengasbil. Brudgumrnen fick lärnna bruden i baksätet och turvis sitta brevid cbauffören för jämviktens skull, turvis festklädd skuffa bilen uppför hala backar. Vid riksdagsbuset gay gengasbilen upp andan definitivt.

Brudparet som inte ens bade ordentliga ytterkläder fick vada hem i slask och träck.

Valborg hade planerat all brudklänningen skulle kunna användas som festplagg i fortsättningen. Men den var ohjälpligt förstörd, även om vägen inte var fruktansvärt lång.

Väl hemkornna tili Simonsgatan bade de knappt bunnit lägga sig innan en heI tågvagn med kurskarnrater och bröllopsgäster hade bunnit i fatt dem och ville ha nacbspiel. Så var det med den bröllopsnatten, skrattar Valborg.

Då äldsta dottern föddes bodde de i Bortre Tölö, vid Mannerheirnvägen 152. Rätt nära Seniorhuset där Valborg bor idag. Barnen blev småningom tre. Alla förlossningar fÖljdes av stora komplikationer som barnsängsfeber,

Valborg hemma i lällstolell med döttrarnas porträtt i bakgrulldell. livmoderprolaps och annat långvarigt. Farni1jen flyttade till Tammerfors på grund av makens jobb.

Att vara hemmamarnma klarade Valborg inte avo Hon gick hellre på jobb och tog hembiträde. Valborg öppnade blodtjänsten på Hatanpää sjukhus där hon i början var den enda som tog blod. En tid hade hon en privat hjälpstation. Tillbaka tili Helsingfors fl yttade bon med sina då tre barn 1955. Från böIjan av 1956 var bon lärare vid Sjuksköterske-hälsosysterskolan på Stockholmsgatan, förestod senare Tölö barnavårdarinneskola och Helsingfors stads bjälpsköterskeskola, ianan bon 1973 blev verksarnhetsledare i Sjuksköterskeföreningen i Finland. Senare var bon svensk organisaLionssekreterare i Finlands sjuksköterskeförbund ocb flyttade över till Teby när den organisationen grundades.

Där jobbade bon frarn tili pensioneringen 1985.

Aktiv pensionär Valborg har varit bosatt i Folkhälsans seniorhus vid Mannerheirnvägen ända sedan del blev fardigt för fem år sedan. Där bor hon i en liten men välpJanerad och väldisponerad tvåruDlfOare med stor balkong mot Centralparken. Där får hon den service hon behöver och vili ha.

KomrnunikaLionerna är de bästa länkbara. VaI borg bar dessulom rätl Lill taxiresor på grund av krånglande rygg och ben. De resoma urnyttjas maxirnalt då hon nästan varje dag är på mölen och seminarier. Däremellan ägnar bon sig åt datorn, sina översättningar och skriverier.

Hon har nio barnbarn, sj u pojkar ocb två flickor, som hon är glad och stolt över. 1 sommar har hon anJedrLing att smycka sig med Folktingsmedaljen igen. Hon fyller näntligen järnna år. Men God Tid avslöjar inte när. 1 alla fall tänker vi uppvakta också den gången.

Ebba Jakobsson

Ä1dreråd valdes i Korsnäs Korsnäs har t1\tt ett äldreråd.

Rådets främsta uppgifter är alt fungera som en kontaktlänk tili kommunens äldre befolkning ocb som initiativtagare i ärenden som berör den.

Ordförande i rådet är Britta Vikberg ocb övriga medJemmar Rune Björkqvist, MajLis Hannus, Paul Österbolm ocb Birgitta Nysten. Kerstin Sjöstrand, äldreomsorgsledare far öppna vården, kODlfOer att fungera som sekreterare.

SMÄRTORNA BORT UTAN MEDICIN Med NOVAFON-Ijudvågor sköter Du bl.a: - Muskel- & ledsmärtor - Nack- & ryggsmärtor - Ischias m.O. smärtor • VERKAR NER TILL 6 CM DJUP • 5 ÅRS GARANTI BESTÄLL GRATIS BROSCBYR S NYSTRÖM KB TEL. 019-231 636

Kommunstyrelsen bar utsett I)1edlemmama i s3Dlfåd med Korsnäs PensionärsfOrening. (Vasabladet) Sluta sprida damm i ditt bern, samla upp det rned

Revolutiollerallde RAINBOW" städallläggnillg Boka gratis dernonstration

WENTRAXOY 0400-566 236

Ett parti

förmånliga

UTTA TITANBÅGAR Reservera tid tili optiker eiler ögonläkare

Med laser behandlas bl.a.

- smärta - muskelspänning - muskeliitflammation - ledinflammation - seninflammation

- nervsmärta

- bihåleinflammation -sår - huclsjukdomar, ex. psoriasis, acne, herpes 0.5. v.

Förfrågningar och tidsbestälIningar. Chrisse Bäckström, Ingå Tel. 0500-782 799, gäma me/1an k1 . 16-20.

ÖCONOPTIKER

daö Vasaespl. 15, Vasa

a

317 3479

Mä-te 9-17, lIe 9-1B,lö 9-13

8 God Tid 7/Z001

\ !l:·· :\~>:·l·;:,~~~.~:~~:.Välkomna lill Ekenäs ~ även längre ifrån!

".~ ~t~1~~W~r~(r~nä; lih'd~g 15.12 kJ. 10-16, söndag 16.12 klo 12-16. Info

J ~: . ~~"

019·2632100 Eltenäs slads IUl'islbyrå.

.

Tyg Magasinet Stor! ~,::

Jultyger jörmånligt! =:~~~i:ö=~,~:~behör, knnppalj

priSd

~~ KING 'S CENTER Har åu gl8mt någontingl

'Jj)

Vllllnte kösl markelaf f6r smtJsskerJ Ingen fsrsl Hos oss tAf Du slltlng Du beh(Jvef bekvämt och 16rmlnllgt; -Ifvsmedel- 61- tldnlngsf - slJtsaker - nonfood m.m.

L1vsmedel oppe! yard. kJ. 10-22, 16-80 kJ. 9-22 Grillsldan må-fre kJ. 15-22, Iö-sö kl. 12-22 Baggövigen, Ekenäs m 019-2413633

~>I '~

GodJul §' Gott ,}{yttfir!

Thmgatan 4, 10600 Ekenäs. Öppet: Vard.10·18, lö 10-14. 019-246 2477 _ ... 1 När du behöver tyger, völkomm cn dlJ oss. ~ r6rnJ~ lW'b-

.

Vi är butiken som betjänar just Dig!

Gammaldags Julmarknad i Ekenäs centrum IÖ. 1S.12 kJ. 10-16 och sÖ. 16.12 k1. 12-16 • FörsäJjniog av hantverk ocb juldelikatesser • Julgubbens verkstad • Ponnyridniog • Slädåkning' Program' Arbetsdemonstrationer' Julbord • Djwpark' JulutstäJlniog i Ekenäs musellD1' Julkrubba i Ekenäs kyrka • Guidad julvandring i gamia stan. (Förbandabokning: turistbyrån).

Info: Ekenäs stads turistbyrå (019)2632100. FörsäJjniogsplats kan reserveras tel: 040-7 16 9585. www.ekenas.fi

Ekipering

S• Hasselberu b

Tomgatan 3, Ekenäs

a

019-241 1057

(en stenkastfrånjämvägs-ochbussUltionen) Vnrd. 9 17, lörd. 9 J4 ,dec. lö. 9- t6

j av eget kino/A PS-färgfllmsn~gatlv.

PS. MAnga nya modeller, kuvert IngAr.

BOSIROMS lFQIO

-

Ekenäs, Slationsv. 8.l!IJ' 019-241 1419. Öppe1 yard. 9-17, IÖrd. 9-13. ~

4t:P - - ; '._ r.D~~..J:

~

Hos oss får du juJens godaste pepparkakor ocb övriga bakverk!

Välkommen tili vårt hemtrevliga cafe och njut över en kopp nykokt kaffe med dopp!

Unggatan 17, Ekenäs 01 9·241 1461

Välkommen tili julklappshuset vid Rådhustorget EKLUNDS TORGHÖRNA ,@ 019-246 2838

Ett modernt hotell fyllt med nostalgi väfkommm. till EKENÄS MUSEUMS ~aT - jufstämni"!] i Bo~~ånfen - fiantveOOlt1Önstri"!] i museifuUfen 1-30.12.2001. Öppet ti-ID 18-20, fre·sö 12-16. Gustav Wasas 9atllll, Ekniis.

De väldoftande och upppiggande julgåvoma från

NECTAR Gustav WCS05 golo 5, Ekenäs 019·2411311 , fax019·2Al 21 ..

E kenäs

CHARLOTIE Öppet: tl-fre 9-17, lö 9-12.

Mä stängt. ~ 019-241 3266 Kungsgatan 6, Ekenäs

• Lås

• Alarm • Dörrbeslag • Dörr- och portautomatik • Rullgardiner egen tillverkning • Spjäl- och lamellgardiner • Markiser och automatik

Välkommenl

.....;cs-~". Vi tillönskar alla pensionärer en

www.gustaf-wasa.nu

Damfrisering

@ lrish Body Store EKENÄS

Rådhustorget, Ekenäs tel. 019-241 3020 GSM 040-767 9911

Vi har julk/appen tili familjells yngsta oe" äldsta!

1ips, onUne, leksaker, husgerdd. skor, tojJlor, fiskeredskap ...

Aven hembesökl

God Jul ocb ett Gott nytt år.

Välkomna igen på det nya åre!.

Stilarmaturer av de bästa tillverkarna.

Lösa lampskärmar.

~y;itl~;% Gustav Wasas gata 12, Ekenäs ~ 019-24 1 11 3 1. Öppet även enligt överenskommelse, även kvällar O. veckoslut!

Behöver Du julklappstips?

Ge en Fondgåva eiler en Försäkringsgåva!

Vi ger gärna mera information om bJ.a. skattefördelar vid försäkringssparande.

Ul'tnll.

2>;;; ml nt;n;; ;;lJtt ...

Bes6k det nya bogeriet mitt i stan, bogeriet med mlnut-

försäljning och dd trivsMUna cofit me.d insyn i bageriet.

Goranterot prisvört bröd. bokat pa gomlo beprövode reupt.

Välkommen!

o Aktia

1 väntan på julen!

Sparbank

Längtar du ef1er atl julpynta? Säna upp nya ganliner? Byta bonldukar och 'Of/' handdukar? Sängldäder och päslakan? A11t fmns hos ossi

_

F:ma Jarl Holmberg

Tenala, Ekenäs

f'in (Q.!J sun

YSt:ldsgat:ul12. Elrenäs l!lJ' 019-241 2336 öppec ,,,,,,- 8.30-17, lö. 9-14, tOM 8.30-18.

Anita & Mil<aela Pianostämningar

och -reparationer

rmmmpianoservice WllilllJ Rune Nyberg g 019-2411517, 0400-3 13 634

Bagare Kim Holmberg önskor Dig völkammen.

Carl de Mummo R&fhustorget. EKENÄS TfnffOl( 019·241 4640

Gläd dina kvinnor - med ett GAVOKORT FRÅN OSS! Ung, gammal, liten eiler stor, då blir glädjen större än ni tror!

aBS i Lö 15. 129-16, sö 16.12 12-16, mä 17. 12 - fre 2 1.12 U)-18.

22. 129-16,23.1212-16. JuJ afton Slängt.

Rädhustorget, Ekenäs 019·241 3528

Vi erbjuder: Möteslollaler finns ä la Carte • Dans lördagar Kontakta ossI

God Tid 7/Z001 - 9

Arbetsförhållanden bakom utbrändhet De bakomliggande orsakerna tili utbrändhet och känslomässig utmattning har uttryckligen anknytning tili arbetsplatsens verksamhetssätt och organisationen. Psykologie magister Pirjo Tuuli visar i en fårsk undersökning som publicerats av PensionsskyddscentraJen att personaJens hälsovanor inte har någon nämnvärd inverkan då dei gäller att rnotverka utbrändhet.

Författarna till Pensionsskyddscentralens rappor! Työyhteisö, jaksamillell ja eläkeajalllkset är forskare ocb politices doktor Simo Forss och forskare Seppo KarisaImi från Pensionsskyddscentralen, och psykologie magister Pirjo Thuli.

Psykolog Pirjo Tuuli påvisar att de bakomliggande faktorerna till känslomässig utmattning ocb därigenom bela utbrändbetsprocessen är relaterade tiIl arbetsplatsen och organisationens verksamhetssätt. Resultaten avslöjar ocksä att hälsosamma vanor inte har nägon märkbar betydelse då det gäller att motverka utbrändhel.

"Resultaten utesluter trots aIlt ime all faktorer som har all göra med personlighet och privatliv kan bidra till ulbrändhet. De har troligen någon slags inverkan i bela processen, men det är onödigt atl ens försöka gissa sig tiU deras betydelse," säger Tuuli.

Det starka sarnbandet mellan arbetslivskvalitet och utrnattning var också ett viktigt resultat. Det borde man ta i beaktande då man dryftar säll att förebygga utbrändhet, föreslår Tuuli.

Det räcker inte med bara motion 1 dag pratas det mycket om arbetsplatsernas verksamhet för att upprätthålla och utveckla personalens arbetsförmåga. Ännu förstås sådana aktiviteter oftast som åtgärder där man uppmuntrar personalen all motionera aktivt. Det skadar säker! inte med motion, dess många goda sidor har påvisats i åtskilliga undersökningar. Men det räcker inte för att motverka utbrändbel. Det är onödigt att försöka uppskatta hur många lcilometer personalen borde springa för att förebygga utbrändbet på arbetsplatsen, säger Tuuli.

Tili arbetslivet hör numera faktorer som osäkerhet, snabba förändringar och en kontinuerligt hårdnande konkurrens. På arbetsplatserna betyder det här att arbetet görs med aIl t mindre personal. Under sådana förhållanden krävs det att personalen skall ha aIlt större kunnande.

Kraven bar aIltså ökat. Det verkar också vara så atrman bar godkänt brådskan som en naturlig del av arbetslivet.

Då det gäller välbefinnande fortsätter problemen i anknytning tiIl den mentala bäl-

Fastän utrnallning hade blivit vanligare under uppföljningsperioden, hade det också skett en positiv utveckling. Av dem som var lindrlgt utrnattade hade var tredje återhämtat sig från sina symtom under uppföljningen, och av de kraftigt utrnattade hade var tionde återhämtat sig under denna period. Dessutom lättade symtomen hos en tredjedel Utmattning botas inte med av dem som var kraftigt utmattade. sömn För tre av fem förblev siUtbrändhet är ett aIlvarligt tuationen oförändrad under syndrom med tre dimensio- uppföljningsperioden: 35 nero Tili detta hör känslomäs- procent förblev symtomfria, sig utrnattning, cynism och 24 procent känslomässigt försvagad yrkesmässig själv- utrnattade. känsla. Känslomässig utrnattning är den viktigaste bidra- Förändringarna i tiIlståndet gande faktorn i utbrändhets- av känslomässig utrnattning syndromet. Man känner sig hade inget samband med hela tiden utrnattad, inte bara varken kön, bransch, perdå det är som jäktigast på job- sonalgrupp eiler förmansställning. 1 gruppen av perbel. soner som hade förblivit "Känslomässig utrnattning symtomfria fanns det förförsvinner inte efter en natts hållandevis fler personer god sömn, och iote beller ef- över 50 än andra årsklasser. ter en veckas ledighet eller Det finn s dock ingen orsak nödvändigtvis ens efter se- att betona ålderns betydelse, mestem. Cynism är ett sätt på eftersom resultatet delvis vilket en känslomässigt ut- beror på att den ä1dsta ålmattad person försöker skyd- dersgruppen i någon mån är da sig själv från att bli ännu utplockad. De personer i tröttare. Personen distanserar denna grupp som var i sig från sitt arbete och kolle- sämst skick är troligtvis regema och ger upp sina ideal. dan utanför arbetslivet.

En människa som länge lidit Dessutom var svarsprocenav känslomässig utrnattning ten bland de yngre persoklarar inte av sitt arbete så bra nerna lägre, och de var unsom tidigare. Hon eiler han derrepresenterade i den böIjar känna sig dålig. Situa- grupp som undersökningen tionen väcker en rädsla för gällde. fler misslyckanden. Dessa faktorer har elt samband med Förändringarna i graden av försvagat yrkesmässigt själv- emotionell utrnattning hade iote heller något samband förtroende", säger Tuuli. med de anställdas hälsovaEnligt undersökningen hade nor. Motionsintresse, aIkokänslomässig utrnattning ökat hol- och tobaksvanor hade inom båda branscher. Över ingen inverkan då det gällde hälften av de intervjuade känslomässig utrnattning eI(52%) led av åtrninstone lind- ler förändringar i denna. rig utrnattning år 2000, faktum är att antalet utrnattade Arbetslivskvaliteten uppgick tiIl nästan hälften re- avgörande dan år 1998 (48%). Utrnattning hade ökat kraftigare Förändringarna i arbetsliinom detaljhandeln än i metall- vets kvalitet har däremot ett industrin, och ännu mer bland klart samband med ändringar i tiIlståndet av känslomäskvinnorna än bland männen. sig utrnattning. Om graden av känslomässig utrnattning Mest ntmattning bland hade ökat under uppföljningen, hade också arbetslimedelålders anställda vets kvalitet klart försämKänslomässig utrnattning rats under samma tid för samma personer. Såväl påhade ökat mest i gruppen av anställda i medelåldem, men verkans- och utvecklingsbland personer under 35 år möjligheterna som stöd från inom detaljhandeln var ut- förmannen hade försäIDrats mattning ändå klart vanligare tör de personer som under än i de andra åldersgrupperna. uppföljningen hade fått Ä ven om de här resultaten symtom på känslomässig inte kan generaliseras, är de utmattning. ändå betydande. Ali utrnattning är så vanligt speciellt Arbetslivets poslUva drag bland yngre arbetstagare är hade försärnrats på dessa människors arbetsplatser, oroväckande.

san att öka. Tili exempel depression har blivit vanligare i Finland sedan 1990-talel.

Också utbrändhet, ett problem som är mer tydligt relaterat till arbetslivet, är oroväckande vanligt. Cirka hälften av hela löntagarbefolkningen led av arbetsrelaterad utrnattning år 1997. Nästan var tionde person hade drabbats av utbrändbel.

men samtidigt hade också de negativa dragen ökat. Det fanns klart mer konflikter och arbetet var mer psykiskt påfrestande än för två år sedan. Också arbetstakten hade ökat mer för denna grupp än för de andra gruppema.

För dem som hade återhämtat sig från känslomässig utmatuting hade arhetslivets kvalitet förbättrats något på alla områden. En viktig observation var att arbetslivskvaliteten för dem som höll på all insjukna i uthrändhet höll pä att försämras, medan den hos dem som återhämtat sig däremot förbättrats .

Nyckeln tili lösrtiogen fions hos arbetsplatsen Känslomässig utrnatrning yltrade sig också som försämrad arbetsförmäga och sänkt psykiskt välhefinnande. Resultatet styrker uppfattningen om att utbrändhet är en aIlvarlig störning som sträcker ut sina tentakler i många ru.."1ningar.

"Om man sätter som mål att människor skall orka fortsätta arbeta längre än tidigare, är det kanske nödvändigt att de enslcilda arbetstagarna sköter sin hälsa och kondition och att man stöder sädan verksamhet, men det är inte alls tiIlräckligt för att uppnå målet. Man måste satsa minst lika mycket på an utveckla och förbättra arbetsplatserna och orgarusatiooerna". betonar Pirjo Tuuli. undersökningen deltog drygt 1600 personer, varav ca 40 procent arbetade inom detaljhandeln. En ungefår lika stor andel av de intervjuade var kvinnor. Den största delen av dessa (70 %) var ordinarie anställda. Personer över 35 var överrepresenterade, medan personer under 35 däremot var underrepresenterade i materialet. Känslomässig utmattning inverkade minskande på svarsprocenten i uppföljningsenkäten, speciellt bland personer under 35.

Pensionerna stiger i januari åde folk- och arbets pensionerna får en indexförhöjning i början av nästa år.

De pensioner, som utbetalas av Folkpensionsanstalten stiger pä basis av förändringar i levnadskostnadsindex med cirka 2,4 procent.

Arbetspensionerna stiger på basis av den aIlrnänna löneoch prisnivån med 2,9 procent för dem som fyllt 65 år, och med 3,7 procent för under 65-åringar.

1 sarnband med indexförhöjningen ändras pensionerna från mark tiIl euron. VaIje pensionstagare kommer att få hem information om sin pension i eurobelopp. lnformationen borde ha nålt envar senast i slutet av januari.

FPAs pensioner stiger med 2,4 procenl.

Folkpensionerna höjs med cirka 2,4 procent. FPAs styrelse fastställde i rnedlet av oktober poängtalet för det nya folkpensionsindexet tiIl 1333. Tili exempel stiger en ensamstående persons tulla folkpension med 67 mark i kommungrupp loch med nästan 65 mark i kommungrupp 2. Eurobeloppen för de höjda folkpensionema samt de nya inkomstgränserna står att läsa i tabellen intill. Ä ven många andra av FPAs förmåner med folkpensionsindex: bland annat pensionstagarnas vårdbidrag

B

och fronttillägg, vårdbidragen för barn och handikappbidrag. Närmare uppgifter om dessa bidrag i eurobelopp finns i Fpa-bladets faktarutor.

Arbetspensionerna stiger med 2,9 eiler 3,7 procent.

Arbetspensionema och andra förmåner som är bundna tiIl APL-index stiger från och med böIjan av nästa år med ungefår 3,7 procent. För 65 år fyllda är höjningen dock mindre;. cirka 2,9 procent.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställde i oktober APL-indextalet för personer under 65 år tiIl 2054 och för 65 år fyllda tiIl1968.

Förändringar i APL-index höjer alla arbetspensioner samt alla trafikförsäkrings-, olyckfallsförsäkringsocb militärolycksfallsersättttingar.

Bundna till index är även generationsväxlings- och avträdelsepensioner, avträdelsestöd och -ersättningar, samt rninimibeloppen i rehabiliteringspenningen, stödet för närståendevård och farni1jevårdararvoden.

APL-indexet höjer också inkomstgränsema för FPAs sjuk-, moderskaps-, föräldraoch specialvårdsbidrag från och med den 1. januari år 2002. lnkomstgränserna för löpande dagpenningar ändras inte vid årsskiftet.

HilkkaNakari Informatör/FPA

Full folkpension och årslnkomst, som ger full eiler mlnsta penslon 1.1.2002 (E) Full

Ålsinkomsl

Familje-

Kommun-

f~kpension

forhållanden

grupp

fhninad

somgarfull folkpenslon

Ensams!ående

1.

487,60

Ensamståendo

b

4S7,12 429,02 41tJS

1

GIn

-r-t

)ft

Ärsinkornlt, som ger minst'a f~.ntijon

11987 11500 10581

549 549 549 549

'I01Gli

Allmän famlljepenslon 1.1.2002: Begynnelsepension och årsinkomsl, som ger minsta pension (enfigt famil]epenslonslagen; standardbelopp och full lnkomstrelaterad del; standardbeloppet ar oberoende <IV inkomster; be~nelsepensJon betalas 16 m~n _)

Årsinkomst Familje·

Full inkomst·

fömjllanden

r4tlat4trad del (fm4nad

210.19 lli,14 196.81 1D6,80

Ensamstaendc Ensam..§laende

Gift

1.

Gin

aom ger mlnsta inkomstre!aterad del 6073 6072 5272 5272

Fortsättningspension och årsinkomst, som ger minsla pension (eo6gt familjepensionslagen ; grundbelopp och fullt kompletteringsbelopp, när den efterlevande har bam under 1B är; grundbeloppet är oberoende av inkomster)

Fun kompl.t. t.rings-

Närmare uppgifter om resultaten från undersökningen om utbrändhet: psykolog PiIjo Tuuli, tel. 06 - 8258195 eiler 040-737 3509 och informatör Jouko Moilanen, tel. 09 - 151 2171 och 050 - 5986008.

Ensamstaende

A.r$rnkom~

€lminad

som ger mlnm. komplelterings· belo

403,85

10 24 1

belopp

Ensaffistaern.te

383,51

9754

Gin Gm

345.27 328,00

8 835 8420

ObslOn den efter1evande Inle harbam under 18 är, ar AnkanJänklingen endast berättlgad Iin kompJetteringsbeloppel oä bör dock Arslnkomsten vara mlnst 264 euron l:tgre:Jn de Arsillkomstersom nämns I labellen,

Barnpensionens belopp 1.1.2002 (€ImånadJ Grundbelopp FuJI komplettcnngs·

49,19

belOJ1~

~n

10

God Tid 7/2001

mer info på: www.goaland.net eiler ring Ålands Turistförbund tel 018-24010

Barn och familjeresor, skidresor tili nord som syd, I..u_~~~~~ jul- och nyårsresor, skräddarsydda resor vart som helst ihela vida världen.

Från att ha varit ett bussbolag som bara verkat på Äland, har vi blivit ett fullfjädrat reseföretag med hela väriden som arbetsfält.

Därför kan du lugnt anlita oss i både stort och smätt.

Hos oss bokar du utflykter på Äland. Välkommen! Beställ gärna vål' brQschyr.

MITT 1 STAN! Hos oss bor du i centrum.

Bara några minuter från hamnarna, gågatan, affärer, sevärdheter och nattklubbar. f,,:~~].:aIl!!I!!IJI,>;, Taxistation 25 m, flygfält 4 km.

En å1ändsk kulturtidskrift med vida vyer - bokstäver och bilder, poesi , prosa, folk och filurer, debatt och drömmar.

79 dubbelrum med bad/dusch/wc, telefon, tv, radio, hårfön.

5 allergikerrum, 1 handikappanpassat rum, 10 rökfria rum . i!~~! Restaura ng, bar/pub, 2 bastur, inomhuspool, konferensavdelning, hiss.

Norra Esplanadgatan 3, FIN-22100 MARlEHAMN. Tel. 018-14130. Fax 17130.

Telefon 016-22570. Fax 016-16577. www.sundqvists.com

PQR

2 7 28

PQR är pigg på att publicera .

Lämna in ditt bidrag tili redaktionen, SkaNgränd 6, 22100 Mariehamn eiler e-mail: ben.johans @pp.inet.fi

e-mail: parkhotel@Vikingline.fi Specialpris för SPF medlemmar: Nu kan du få 3 nummer av kulturtidskriften PQR för endast 100 mk. Dina PQR nummer är: Trots (nu), Från Artefakter tili Önningeby (mars 2002) och Ristat och tryckt (okt 2002).

Betala in 100 mk på konto: PQR-kultur, 660100 - 4062303.

Skriv tydligt i meddelandefältet: " Prenumeration'; ditt namn och adress så får du tidningarna hem tili dig.

God Tid 7 / 2001 - 11

VÅR.RESOR med SlIudqvists BlISS Tag med dina vämler på en nöjesresa tili Aland!

Du får tillfälle att handla tax free, äta och dricka gott, umgås med trevliga människor och dansa.

Erbjudandet gäller för gn<pper, minst 10 personer.

HOLLAND Med blomstertåget och Flortaden 16.4, 7 dgr. bussresa

BERLIN,DRESDEN,PRAG 28.3, 7 dgr. buss/flyg VENEDlG, ASSISI, FLORENZ 14.4, 10 dgr. buss/flyg F6r information och bokning

I vårt s pe cial e rbjudande fö r rätter. kaffe och inuäde I hotell Arkipelags dansrestaurang sen io .... gruppe r ingår: - PersonbllJett lördag morgon (rån Åbo tili Marlehamn och retur på PAKETPRIS (gäller tom

söndag eftermiddag. Fan:ygen är rnls Amorella och mls Isabella.

- Natten lördag·söndag del i dubbelrum på gemytliga hotell

30.4.2002) FIM 50S € 85 Enkelrumstillägg FIM 125 € 21 Tillägg lör mältider och hytt pä

Park Alandia. Frukost ingår.

- Danssupe som inkluderar två

fartygen.

Bokning,kod: FKDANS

~

o

22100 Mariehamn 018-22570 0 www.sundqvists.com

Gruppresor till

AlandI

9IISBO' R:::!!..~· /latkSt

Resefärslng,färdiga paket: • • • • • • •

Kort visit till Å1and Vi. Å1and till Sverige Välkommen till Eckerö Norr. skärgårdsvägen tili Å1and Södr. skärgårdsvägen till Å1and Sjöfarls Å1and Drottning Kristinas Postväg

FÖRMÅNLlGA BEHANDLlNGARI

Bc1tresor Jlygresor - alla resar - smidigt geno11l ossI

<:1

Glandsresor

lOILA SANATOORIUM 21-27.4 20Ö2~ Hälsores •. helpenslon I dubbelrun),; \Ii

Torggatan 2, PB 62 FIN-22101 Mariehamn.

Tel. växel 018-28040, fax 018-283 80. www.aJandsresor.fiinfo®a1andsresor.fi

• Reseledare Anneli HoIeri lel. (019) 241 3185

l

III::::N.,':::~E) ~_

FAX(019)-2487058

..

forsaIjnlngOhangonllikenne.com www.hangonlHbnne.c:om

O· •

C6

(019)-2481004 Sand6vågen 23 10960 HANGÖ

Lär känna en ny värld samla åländska frimärken! Öppna abonnemang på åländska frimärken!

Uppliick cxotisk. Al.nd. öppna abonnemang ~ 1matscL ArsSat.en innehJlJer alla ålcts frimärken. lnfOrmwon pl fYra spr1K. Abonnemanget gäller rr.o.m. aru:us 2001.

Pris: ca. € 13,39 IFIM 79/h.

Samla postbilar från Posten på Å1and!

Arligen utkommer 1-2 samlarbilar me<! begrnnsad upplaga.Samtliga bilar pryds :IV ocr aländsk[ fcimärke. Abonnemanget gäller fr.o.m. samlarbil 7 (se bilden). Jeverans v:lttn 2002.

Pris: ta € 10.50 IFIM 62,431biL : Klipp ui ocn UåO:a in redon i dog

Beställningskupong

••

POI<TOT

o Jo'ode, jogöppnor obonMman9 pl amau ma<! Ilönd"" lrimörken, POSTEN

Bew.T INOM NORDEN

fto.m.a""'I52001.Pris,m€ 13,39 /F114 79/!r.

~II.I"'''''

I.R

december Ijw. Jeksaker, handarbereo, keramik ele samt ordnas olika prograrn med dans och sång. Julmarknadcn är öppen d. gligen klo 12-20. Efter en dag i Tallinn i trivsarn julstämning, värmcr det skönr med ett rikligt Julbord ombord på

I

,

jo; öppoar 0,",no,mon9p! alöndlko romlari>ilar fr.O.m. :, oJOladc, IOmlarbil "' 1 Pril, m€ 10,so /FlM62,43/bil.

I

I

~

Du som öppngr eniIOOnnemtrll!l pa någonOVDvanstriemleprodulde, Iår som bonfl1B!lvu l'Ilstem I/BvIiga spj!lkortl

, 0 JOlade, ja9 vili "" mBrO informofiof1 om amod!l<a lrimörlmo ~

I I I

i

Det Stora PartygeL

SVARSFÖRSÄNDELSE ÅlAND/ FINlAND AVT/>J. 22100/300

POSTEN

---.-.---- -~- .i -------~------- ~

!1:

Nu kommer Du få rmånligt med det Stora Fartyget tili den medelticb juJmarknaden i Tallinn. På Rådhuslo rget säljs från fdrsta

ALATEUSERYfCEN P8100 22101 MARl~N

Boka och betala enkelt via Internet: www.l.ckerolinl..fi

Till årets julskinka

Lasses eldiga senapjrån ÅLANDS SENAP e / fax 018-41287 , 050-595 7694 22410 Godby

ECKE~ÖelINE Uelsingfors 8.00 ~ IIJO Tallinn 18.00 ~ 21.30 Uelsingfors Reseblltik: Ml11merheimvilgen1O, Helsillgfors, må-frc 10-18, lö 10-14. Rillg (09)228 8544 mii-frc 8.30-20, Iö-sö 8.30-J4.

12 GodTid7/2001

Alla blir vi äldre 1 Sibbo kommun och Servicehusstiftelsen i Sibbo ordIiade ett arbetsseminarium på Servicehuset LINDA den 12 oktober. Arrangörema hade lyckats vidtala inledare vilka belyste äldreomsorgen från ett flertal sidor.

1 Sibbo har man a111 sedan tidigl 70-ta1 fast uppmärksambel vid del ökade behovel av service f6r den å1drande mänskan. Eli omfallande Ulvecklingsprograrn stod fardigt 1992. Programmel skall enligl kommunfullmäktiges beslul uppdateras under detla är. Arbelel framslaider i rask takt ocb lorde slå fardigt atl behandlas i beslutande organ vid ärsskiftet.

Det nu av bäUna seminariel skaJl ses som en del av detla ÄLDREPOLmSKA PROGRAM. Eflersom de frägor som diskuterades denna okloberdag pä Linda gäller mången av tidningens läsare viU jag gäma dela med mig mina inrryck.

Seminariel öppnades av kommunsslyrelsens ordförande Kristina Lyytikäinen som genast faste vär uppmärksamhet vid del väsentliga i a1J omsorg.Värden skall utgä frän värdbehovet Även det som kan kallas närstående värd i hemmet bör stödas. Samtliga undersökningar visar entydigt att de f1esta vili bo i den rrygga hemmiljön även som ä1dre, men stödåtgärder av många slag är nödvändiga. SpecieUt fliste Kristina vär uppmärksarnhet vid frivilligarbetets betydelse som ett komplement tili den kommunala värden. Överinspektör Jaana Ylähollo från Länstyrelsen utgick i sitt inlägg frän de rekommendationer statsmakten faststälJt tidigare i är, där man utgär ifrån atl den åldrande mänskan är en självständig individ med rätt tili ett eget Iiv pII egoa villkor. Först då de egna kraftema rryter bör sarnbäIJet träda tili med hjälp där det behövs.

Person alen inom hem- och sjukvärden bör ges möjligheter tili vidareutbildning. Därigenom säkerställer vi möjligheten tili en god kvalitet på omsorgen , ökar intresset för yrket samt ger kraft atl orka i det ofta mycket tunga arbetet.

Chefsläkare Hans BlomBennett BTI Nordic

~'J.,~~

berg hämtade sin syn tili seminariet genom au faststälJa att ä1dre mär i Sibbo som i landet i övrigt. Genom den stora inflytmingen under senaste är kan å1dersstrukturen i Sibbo sägas vara"normal".

Märkas bör aU 75 är och ä1dre är i dag 870, enligt prognos är vi är 2005 c.1300 och ytterligare 5 är senare 1700.

Det är den framtid vi bör planera för i dag. En medveten satsning pII öppenvärd har genomförts i kommunen.

Den aktiva åldringen syns ulåt varför man lätt drar den slutsatsen att aIIt är frid och fröjd! Även i Sibbo bor det ä1dre som är ensamma, är svära au aktivera som faller i depression.

I vär kommun fungerar tvll aktiva pensionärsföreningar.

En samstärnmig hälsning tili deltagama i seminariet framfördes av föreningamas ordföranden John Borgström och Martti Hämäläinen. "Vi bör ha kraft och förmåga att arbeta även för de ensamma i samhäIJet !"

Eftersom f1ertalet ä1dre önskar bo i den hemvana egna rniljön bör tiJlräckliga stödåtgärder finnas all tilIgå.

Ett servicehus med urrymmen där man träffas och kan bedriva olika slag av verksarnbet efterlystes av både John och Martti . Ett nyll "Linda" centralt placerat i Nickby stod överst på deras önskelista.

Viveca Hagrnark från Folkhälsan slog inIedningsvis fast att inga stereotypiska ä1dre finns !

Flenalet är heli vanJiga mänskor som vili leva ett vanJigt Iiv, man vili ha en meningsfull sysselsättning ocb gäma tillhöra en gruppo Intresset för omgivningen upphör ej med ären, man vW gärna päverka. Nya serviceformer bör utredas och där bör de ä1dre vara med. Bristen på yrkeskunnig personaI är överbängande. Vad kan göras för att fä unga atl intressera sig för å1dringsvärd ?

v,."

VlKlNGUNE

VÄLKOMMEN

,,0~~. med pl d~.' officiella öppnande, av "<lS,~.

S~·o<~.« .,;;;

RESESASONGEN 2002 %~o, .

30-31 januari 2002 (onsdag-torsdag) pl. VIKING LINEs m/s CINDERELlA!

«'

0" '-'0,

Stämningen kommer an vara hög - men det är ime priset!

EUR 47 (FIM 279,45)/pers. i B-hytt EUR 50 (FLM 297,29)/pers. i A-hyn

I

I

1 priSCt ingk kryssningen med platS i m-personers A eiler B-hyn, tre råtters middag med en glas vin eiler en öl, sjöfrukosc,

Lili-Ann Junell-Kousa, verksarnbetsledare vid Svenska pensionärsförbundet koncentrerade sig pä det sociala nätverkets betydelse. De sociala kontaktema är ett grundbebov som bidrar tili att vi lever friskare ocb längre. Trivsel är etl "kitt" som sammanbinder mänskor. Hon liknade pensionärsorganisationema vid ett smörgåsbord, utbudet är ston och mångsidigt det gäIJer att ansluta sig ocb ta del av aIIt det goda !

Kirsti Pesola, arkitekt vid Centralförbundet för de gamlas väl var väl insatt i hur man kan leva "Trygg hemma på ä1dre dagar". Riskema för olycksfall är mångahanda.

Genom förebyggande ätgärder kan olycksrisken minskas.

Det finns i dag rådgivning att tilIgä, understöd för reparationer finns även att få, tyvärr i begränsad utsträckrting. Beaktas bör även att då hemservicen komrner in förvandlas hemmet tili en arbetsplats.

Hemmet där värden ges bör vara trygg ocb lättskött för personaJen. Bengt Pihlström, ordförande i ä1drerådet betonade bla. informationens betydelse. Man bör sträva tili att alla uppgifter som är av intresse för de ä1dre kan erhållas från samma "Iucka" Rådet bör taga initiati v i för de ä1dre aktuella frägor och samtidigt fungera som en instans som ger uUåtanden i frägor som är av intresse. ÄJdrerådet hoppas att det äldrepolitiska programmet skall bli ett instrument som leder tili en utvecklad ä1dreamsorg i vär kommun.

Med anJedrting av att man i Sibbo medvetet gått in för att strategin för ä1drepolitik bör engagera hela kommunen bade man bjudit in tili semi-

Finland snålar med socialvården

f2~ E. ERIKSSON AB ~11J1l~ i Gamla Saluhallen,Helsingfors ~ --

I

Vi önskar Er alla m rr<vlig tid i väntlln 1'/1 jlllm, m FridfidJ JIII och et( riktigt Gott Ny tt Ar 2002 med många Jina resor tillsammans med ossI

Bennett BTI Nordic ,el

reseproduktionsavddninge.n i Ekenäs (019) 2674 550, yard. kJ 8.30-17, lö och sö stängt

I

tel. 09-660274,09-632686

• • • •

f islt .· tt i tt\er ~ , 100~r.

LÄ TISALTAD SIK, GRAV- OCH KALLRÖKT LAX. HOVMÄSTARSAs FRÅN "SKAGEN".

NORR0NA SILL pA BURK. FAST OCH VIT LUfFISK. • ÅRE B MUJK-, SIK- OCH FORELLROM • LEVANDE ELLER KOKT HUMMER. • FRANSKA OSTRON e 09-660 274, fax 09-25300420

Välkomna!

Efter dessa inIägg följde en aJJmän diskussion där bla. följande IIsikter frarnfördes : - initiativ vilka göres av ä1drerådet bör besvaras.

- ifall della icke fungerar är mänsklig institutionsvärd eli a1temativ - frågor laing Iivsinnebåll var pätaglig, säIJskap att röra sig ute; nägon att "kavera" med, att känna att man hör nägonstans!

- personalens syn - personaI bör dimensioneras efter beboven - lönen bör vara pä rätt nivä - måttlig arbetsbörda - de anbörigas syn bör fä vara med i planeringen av värden - behöver stöd, kraft ocb tid - kommunens syn

- vilka aktiviteter kan de ä1dre utöva i den nya aIIaktivitetshallen?

- k1ara direktiv över vilken nivä i värden önskas, mätinstrument och möjligbet tilIjämförelser i vilken riktning utvecklingen gär

- busstransporter till aktiviteter i centrum.

- vW och bör vara konkurrenskraftig

- snöplogen gär, men var dröjer sanden?

DET ÄR ALLTID 1 FÖRSTA RAND FRÅGA OM KVALITET!

- ställ upp som mormor och morfar i skolan!

- behovet av väntjänst ökar.

"Eli sarnbäIJe planerat f6r de ä1dre passar alla!" var eli gott slut på den intensiva diskussionen.

Leena Kokko, social-och hälsovärdsdirelaör i kommunen gjorde för sin del ett förtjänstfullt sammandrag där hon konstaterade följande: ÄJdrevärden sedd ur kundens synpunkt: - bo bemma och leva ett självständigt Iiv - erhålla nödvändig service i hemmet

Serninariedeltagamas svar på frågan "Är den på 90-talet utstakade vägen den rätta?" var ett entydigt - JA! InstälJningen i samhäIJet tili den å1drande mänskan genomgär en märkbar förändringo En positivare attityd är påfalIande. Detta gör att vi kan se med tilJförsikt på framtiden . Vi, de närmaste, vänner, komrnunbor, representanter i föreningar, kommunanstäIJda och förtroendevalda, vi har alla en uppgift att fylla!

Hälsningar från Sibbo, ber att få önska tidningens samtliga läsare En God och Fridfull JuJ. BoWidell

Äldre vilI veta om sjukdomen är farlig

De sociala avgiftema steg är 1999 rnindre i Finland än i de övriga nordiska ländema. Finland var också det land där stat och kommun deltog med den lägsta andelen i finansieringen av socialvärden. 1 Finland sparar man bland annat in på barnfarniJjemas sociala förmåner. Det framgär av en järnförelse utförd av nordisk Socialstatistisk komrnitle. Även de finländska pensionärema måste k1ara sig pII lägre pensioner än sina nordiska järnnåriga. Minimipensionen i Finland var är 1999 lägst i Norden.

1 Finland höjdes ocksä de sociala förmånema för barnfamiljer rninst av alla nordiska länder. (FNB)

underhållning, program, informauon och reselotteri

GRATIS busstransport fcln västra Nyland nu och renu!

Ta gärna vänner och bekanta med!

BOKA GENAST!

nariet den kommunala ledningen för social-ocb bälsovärd, teknik och miljö samt bildningsväsendet.

Leena Kokko inJedde med att konstatera att Sibbo kommun använt sig av den äldrepolitiska väg man stakade ut på 70-taIet. Mycket, frarnförallt på investeringssidan, ligger och väntar pä bättre tider.

Det väsentliga är att hemvärden kunnat byggas ut vilket gör det möjligt att bo hemma möjligast länge. Ä ven här bör en utveckling ske för att rryggt kunna möta framtiden.

Dona Nokela framförde många konstruktiva tankar kring hur man i planering och teknik kan göra värt Sibbo tili en säker och rrygg omgivning även för ä1dre. 1 diskussionen som fö ljde kunde man konstatera atl väningshusen saknar hiss. Detta utgör etl hinder för ä1dre att röra sig fritl.

Teknisia är det oftast möjligt att lösa frägan. Understöd av staten kan sökas. Ifall behov finns Iigger det pä fastighetsägaren att ta initiativet.

Tom Sundbäck konstaterade heli riktigt atl det råder ett intimt samarbete mellan ortens pensionärsföreningar och medborgarinstitutet. Ledd verksamhet av många slag ordnas regelbundet i kommunens tätoner, men hur är det i glesbyggden ? Tom ställde även frägan , utbud finns men när informationen fram? ldrottsverksamhet för olika grupper bör utvecklas. Konditionens betydelse för välbefinnande är vetenskapligt faststälJd. Helene Liljeström, kyrkoherde vid den svenska försarnlingen utgick i sitt inIägg frän att mänskan är en helbet - kropp, själ ocb ande. Församlingen har flera programtillfliUen vilka lämpar sig för de ä1dre genom ämnesval, 10kaliteter ocb trans porter. Vi har olika individuella behov vilka bör beaktas i verksam-

heten. Församlingens anstäIJda bör ha fardighet att möta ensamhel, oro, ångest ocb rädsla inför döden hos de ä1dre.

Paula HaJmisto, diakon vid den finska församlingen , utgick ifrån att behoven [öre och efter 75 är kan vara helt olika. Den nyblivna pensionären 60+ ser han som en resurs, tid för andra finns , varför inte utnyttja den mer än vi förmär i dag? Församlingen bar verksamhet hela äret, även på sommaren dä det ofta är rätt stilla i övrigt. Hur skall vi kunna utveckla arbetet att omfatta gemensamma saker för olika generationer ?

ÄJdre vili bli informerade om sjukdomens natur och förlopp, dä t.ex. cancer bar konstaterats. Det framgär av en brittisk undersökning, där nästan 90 procent av 270 intervjuade ä1dre säger all de vili ha full information om de insjuknar i cancer. Endast sex procent av de intervjuade under 75 är vWe inte bli informerade. Bland dem som var över 75 är vilie 13 procent inte höra om sin sjukdom. Detta enligt BM, den brittiska läkartidningen. Ändå anser de fJesta läkare och närslående att det är bättre för en å1derstigen patient att inte känna till sin sjukdom.

En k1ar majoritet av dem som deltog i undersökningen svarade att de, om de insjuknar, vW veta så mycket som möjligt om sjukdomen. De anser att hög å1der inte fär bindra värdåtgärder. Över sextio procent av dem skulle berätta om sjukdomen för sina släktingar. Ännu för tio är sedan berättade man inte för äldre cancerpatienter vad de drabbats avo Motiveringen var atl vetskapen skulle förmörka den korta tid de har kvar att leva. Den instälJningen delades av läkare och anböriga.

(Helsingin Sanomat)

God Tid 7/%001-13

Flexibel pensionsålder:

Äldre är trots allt också människor ntalet ä1dre kommer att öka i framtiden, genom att vi lever längre och att 40-talisterna, som närmar sig pension, är så många. Enligt lagen om tilIgång och efterfrågan undrar man om sarnhäIJet är förberett att tilIgodose alla de behov som kommer att uppstå?

Svaret är sannolikt nejl

A

- Man bar lätt för att dela in pensionärerna i olika kategorier enligt ålder. Man talar ofta om juniorseniorer, medelålders, seniorer ocb gamJa. De som nått värdig ålder bar på något sätt fått känna av en viss diskriminering, såväl i arbetslivet som inom politiken. Mången bar satts åt sidan redan när de passerat 50årsstrecket. Vid 65 anses man definitivt vara tvungen att luta sig tilIbaka för att kunna njuta sitt otium cum dignitate.

- Följer man de nu pågående förbandlingarna om bur pensions- ocb arbetslösbetsskyddet ska förnyas råder det väl paradoxalt nog inte minsta tvivel om att ett av regeringens brådskande ärenden är att höja pensions-åldern, samtidigt som samma beslutsfattare uppmanar tili förtids- resp. deltidspensionering.

- Dessbättre är vi alla olika. Vi bar våra ambitioner, behov och intressen ocb det finns en berydnade grupp pensionärer, som gärna skulle fortsätta ett tag tili i yrkeslivet. De rycker sig stå på toppen av kompetens ocb erfarenbet ocb bar svårt att förstå att de måste packa ihop bara för att de passerat ett visst åldersstreck. Äldre är trots allt också mänDiskor.

- 1 arbetslivet är det de fackligt anslutna arbetsmarknadsorgaDisationerna som bevakar de anstälJdas intressen ända upp på statsmaktsnivå. Finns det då någon motsvarande organiserad "fackorganisation" som tilIgodoser de pensionerades mångfasetterade bebov? Förvisso 1 Det finns åtta pensionärsförbund i landet varav ett är svenskspråkigt ocb räknas höra tili de fem största. Alla dessa samarbetar med intressebevakning ocb vårdfrågor på riksnivå för seniorerna i sarnhäIJet. En av buvudmålsätmingarna för Svenska Pensionärsförbundet är dessutom att slå vakt om vårt svenska språk.

- Denna organiserade folkrörelse räknar i dagens läge med ca. 330 000 - 340 000 mänDiskor. Man räknar upp-

Radio Vegas nya CD-skivor 1 höst bar Radio Vega gjort djupdykningar i arkiven, där det under årens lopp samJats en del unikt material. Nu bar Radio Vega koIDmit ut med fem nya CD:n, som ger fler mänDiskor möjligbet att Iyssna tili god musik ocb starka berättelser.

Berättelser Sommarboken - en dubbelCO där Tove Jansson läser 11 kapitel ur sin bok med samma janm. Inspelningsår är 1985.

Fyra sånger ur Kalevala en dubbel-CD där Lars Hulden läser fem sånger ur sin ocb Mats Huldens nyöversättning av vårt nationalepos.

Inspelning från i år.

Urwind - en dubbel-CD där Bo Carpelan läser 10 kapitel ur sin bok med samma narnn. Boken tilIdelades Finlandiapriset är 1993. Inspelning från år 1994.

Musik Speglingar - en CO med Viking Smeds. Ett plock ur de talrika.bandningar som Rund-

radion spelat in med Smeds under åren 1964-1986.

Snapsvisor för alla tiIlfållen - en CO där vi bör Maryelle Lindholm, Henrik Hulden, Lasse von Hertzen och Bosse Österberg sjunga de obligatoriska snapsvisorna som Helan går, men också en samling vinnare i olika tävlingar, gammalt ocb nytt. Texterna tili de 75 snapsvisorna linns i konvolutet.

Pris: för dubbel-CD 149 FIM eiler 25 euro, för CD 99 FIM eiler 17 euro ..

Försäljning: CD:na kan bestälJas direkt från Radio Vega, tfn 09-1480 3233 eiler via Webben Svenska.yle.1i ocb välj Vegas pärlor.

Finns även tili försäljning i välsorterade amirer ocb i Luckan på olika orter i Svenskfinland.

För ytterligare information om CD:na, kontakta kanalcbef Ingeborg Gayer-Forsman, tfn 09-1480 5341 eller musikproducent Leif Nysten, tfn 09-1480 4602.

Full ålderspension vid 63-68 år - svårare aU få förtidspension skatmingsvis med att det i dagens Finland finns 1 300 000 pensionerade mänDiskor så bärvidlag kunde ju målet för en berydande ökning av organiserade medlemmar sättas mycket hög- re, både centralt, regionalt och lokalt.

- Beträffande den svenskspråkiga andelen av landets befolkning så räknar man med att av totalt 60 000 personer som åtnjuter pension, bar redan omkring 15 000 organiserat sig som medlemmar i förbundet. Även bär finns alltså gott om utrymme för många fler att närmare bekanta sig med ett mångfald grundläggande pensionärsfrågor ocb därigenom stärka påverkningsmöjligbeterna upp på beslutsnivå. Genom att antalet ä1dre framöver stadigt ökar, ökar även beboven för folk med olika inrikming men med en gemensam målsättning, närnligen att det fmns all anledning att på ett partipolitiskt obundet pian fortsätta bevakningen ocb tilIvaratagandet av den ä1dre befolkningens intressen.

Sten Lindholm Träskända

vå dagar efter att Svenska Pensionärsförbundet i samband med Förbundsdagen i Vasa 9.11. 2001 uttalade sitt stöd för ett kompromissförslag i den långdragna tvisten om bur arbetspensionerna skall beräknas Iyckades arbetsmarknadsparterna nå en överenskommelse.

Den baserar sig på ett ännu mer flexibelt pensionssystem än det SPF tog stälJning tili.

(Uttalandet ingår på sido 4).

Det nya arbetspensionssystemet ger löntagarna större frihet att själva bestärnma när de vili gå i pension. Ålderspensionsgränsen är inte längre låst vid 65 år. Man kan få fu1l ålderspension redan vid 63 år. Eiler vänta med pensioneringen ända tili 68 år. Däremellan kan man pensionera sig när det passar en bäst.

Väljer man 63 år får man ut den pension man tili dess tjänat ihop. Stannar man kvar i arbetslivet erbjuds man 4,5 procent högre pension för vruje tilIäggsår fram tili 68 år.

Det nuvarande systemet ger de sista åren ett tilIägg om 2,5 procent på arbetspensionen.

En länge efterlyst förändring är att man redan från 18 års ålder kan tjäna in pension.

Nu räknas arbetsförhållanden före 23 år i regel inte med. Ändå bar arbetspensionsavgifter tagits från vruje lön Cickså av löntagare under 23.

Enligt den nya överenskommelsen skall APL-avgifter inte tas om man är under 18 år ocb bar löneinkomster.

Ny tt är att även lönefria perioder som studier, föräldraledigbeter och sjukdagar skall

T

--

T OVE

berättiga tili arbetspension.

För närvarande har studier ocb över ett år långa lönefria perioder inte varit pensionsberättigande. Moderskapsledigbet bar räknats med tili den delledigheten varit under ett år.

Tidpunkten då alla dessa förändringar föreslås träda i kraft är 1 januari 2005.

Pensionslönens beräkningsgrund kunde man inte enas om, utan den sköts på framtiden. Om man inte före år 2005 koIDmit överens om en kompromisslösning används det beräkningssätt som ger den bättre pensionsnivån åt löntagaren.

Om man baft många kortvariga arbetsförbållanden, s.k. "snuttjobb", ger en medeliön från bela arbetskarriären en bättre pensionslön.

Har man haft hög lön under de tio sista arbetsåren och få arbetsförbållanden ger det nuvarande beräkningssättet en högre pensionslön.

Deltidspensionen försämras inte så mycket som man befarat. Åldersgränsen 58 år återinförs från ocb med år 2003. Det innebär att alla som fyller 56 år nästa år kan välja deltidspension enligt de gamJa reglerna. Från och med 2003 fOrsärnras dock den kommande ålderspensionen för dem som går i deltidspension järnfört med dem som fortsätter beltidsarbeta.

Intjäningsprocenten faller från 1,5 tili 0,75.

Huvudproblemet ansåg arbetsmarknadsparterna fortfarande vara att löntagarna lärnnar arbetslivet alltför tidigt. - Det krävs något bel!

ny tt på arbetsplatsnivå fOr att ä1dre arbetstagare skall ba lust att bli kvar i arbetslivet, sade FfFC-ordföranden Mikko Mäenpää.

Det bandlar om bur arbetet är organiserat, bur stor personalen är ocb bur attiryderna är mot ä1dre arbetstagare.

Diskussionen om detta bar pågått i över tio år. Fortfarande är det arbetsmarknadsorganisationernas största utmaning, sade Mäenpää.

Föreslagna forändringar • Flexibel pensionsålder införs. Arbetstagare kan gå i pension ocb få full ålderspension i åldern 63-68.

• Åldern för förtida ålderspension böjs från 60 tili 62 år.

• En förböjd intjäningsprocent på 4,5 procent per år träder i kraft för dem som blir kvar i arbetslivet från 63-68 års ålder.

• Åldern för när intjäningen av arbetspension inleds sänks från 23 tili 18 år.

• Även lönefria perioder såsom föräldraledigbet, bemvårdsstöd ocb studier berättigar tili arbetspension.

• Deltidspensionsåldern stiger tili 58 år från ocb med 1 januari 2003, tili dess är den 56 år.

• Intjäningsprocenten under deltidspensionen sjunker från 1,5 tili 0,75 procent.

JANSSON lästt ur

Välkommen till g..:Jl.>

SOMMAR' BOKEN

~o.ge':e...

~..,•• ,-..ltt~· på kaffe med bembakat bröd.

Besläll i god tid läekra smörgåslårtor, lo"a kakor oelt fyflda tårtor från oss!

Centmlg. 82. Karis. 019·233557 Md-fre 8.3~J7 . 1 ö 8.3~1 3

Julklappstips: TUPLAPOTKU

Sparlle)l"el från ossI

Tofflor tili hela tamiljen, läderhandskar, plånböcker, paraplyn, presentkort m.m.

Plussa för dina inköp

LINDSTRÖMS SKOAFFÄR I!l 019·230 529, Köpmansg. 21

KARIS I!l 019·230 153 Köpmansg.1

HANGÖ I!l 019-248 5893 Nycandersg. 20

14 - God Tid 7/2001

€ uroskolan i sammandrag bankkort ty härigenom sker betalning bäde snabbt och korrekt. 1 en skolajag besökte visade det sig att drygt 80 procent av eleverna i årskurs 7 och 8 bade egna bank-konton och bankkort.

är tidningen, som du håller i din hand, ny ligen lämnade IIyckpressen återstod endast 38 dagar lills vi bar euron bär.

Nu börjar aIIlSå s.lutspurten infor övergången från mark tili eurO. Du är inte den enda som måste lära dig att tänka om, även alla dina släktingar, vänner ocb bekanta, alla övriga 5,2 miJjoner finländare samt invånama i tolv EUländer, aIIt som allt drygl 300 miJjoner människor får samtidigt en gemensam valuta. Vi är säJedes många i samma bäl. Det finns inga alternativ vid det före-stäende årsskiflet 200 l/2002.

N

ten. Den lever ju trots allt kvar pä baksidan av de nya mynten.

Efter en demonstralion av hur de nya pengama ser uI, med hänsyn tagen tili de synskadades bebov, samt infor-

Aktia donerade räknestickor ktia sparbank, kontoret Tre Smeder, har donerat 15 000 räknestickor lill Svenska Pensionärsförbundel. Praktiska hjälpmedel när det gäller att förvandla mark lill euro. Nägot som vi alla ställs inför om tre veckor.

SPF oeh lokala banker anordnade under hösten Eurogrundskolor pä fem olika orter i SvenskfmJand. Grundskoleturm,n avslutades i Aktiasalen i Helsingfors. Vid det lillfållet informerade direktör Henrik Wikström från Tre Smeder-kontoret tillsammans med Sten Lindbolm, som fungerade som SPF:s Euro-ombud. Direk-

A

MK 1)

20

JO

~

so

10

711

IIUIUlillUlhUlIlII11 ,,11111111111111111111111111111111111, ,1

tör Wikström lovade då donera räknestiekor tili förbundets medlemrnar.

Donationen ägde rum den 16 oktober 2001. Pä bilden från vänster direktör Henrik Wikström och informationschef Bettina Laaksonen frän Aktia sparbank, verksam-

1I1'"IIII"lulII

hetsledare Lili-Ann JunellKousa ocb kansliebef Marianne Sandell från SPF. Svenska Pensionärsförbundet taekar för donationen. Vid det här laget är räkneslickorna fördelade via medlemsföreningama.

Under elI tiotal välbesökta föreläsningstillfållen, runt om i bela svensk-finland har vilctiga frägor diskuterals.

Alla känner vid det här lagel lill att omräkningskursen är ca. 6 mark ocb all övergångstiden omfattar januari ocb februari 2002 varefter enda gällande valuta är euro.

Vi veI ocksä atl våra konlotillgodohavanden automaliskt omräknas lill euro pä bankernas försorg och atl såväl bankkorten som personkoden fungerar precis som hitlills. Likaså all vi från bankautomaterna kan Iyfta sedlar i tvenne valörer, närnnligen 20 € (ca. 120 mark) och 50 € (ca. 300 mark). Viii man Iyfta Slörre belopp sä forser automaten oss med lämpligl antal av ovannämnda sedlar. Mindre sedlar ocb mynt får vi som växelpengar när vi är ule ocb bandlar. De rninsta, 1 och 2 cenls mynten, tas inte i användning bos oss, även om de givetvis gäller som betalnings-medel om man får sädana i sin ägo.

Östersjökryss med sång

Infor resor tiU länder utanfor EU gäller samma sak som hittills,man måste växla euro lill respektive lands valuta ocb det gäller bland annat alla våra grannländer säsom Sverige, Norge, Danmark, Estland och Ryssland.

Inom Europeiska Unionen har alla tolv länder som sagt exakt likadana sedlar, det är bara myntens baksida som skiljer sig med nationella sym-boler för varje land, detta för att bibebålla en egen identitet. Oavsett detta gäller mynten som betalningsmedel inom bela EUomrädel.

Klokt nog har många ä1dre personer redan tagit sig

Affaremas kassaapparater bar redan länge fungerat i bäde mark ocb euro paraIlelII. Efter årsskiftet omprogrammeras de sä att priset under över-gångsliden i januarifebruari anges tvärtom mot idag, det viii säga med euro i stora siffror och mark i mmdre siffror. Från den 1 mars 2002 är alla prisangivelser enbart i euro och cent ocb slutsumman vid våra kontant betalningar avrundas alltid lill närmaste fem eiler tio cent.

Bland de inemot 400 foreläsningsdeltagama jag baft i olika delar av svenskbygderna verkar det som om den ä1dre generationen, aIItsä perso-ner över 55 år och den yngre kring 20 år, skulle förhålla sig mest positivt tiU valutaomställningen, även om man kanske tycker sig förlora nägot av den finländska identite-

r--------

X

KLlPP UT - SPARA

F:ma M. Lindholms

Städ- och Fastighetstjänst Vi utför alla slag av städoch fastighetsarbeten!

Kontakta ossI

j' / r.!) ei:,

019-2450397 efter kl. 21 samt helg, • Marglta 0400-725554, Hilding 040-7741678

mation om alla omräkningshjälp-medel som finns att tillgä, torde övergången lill euron iote förorsaka någ-ra större bekymmer.

Jag får här tillrättalägga en uppgift i eurospalten i föregående nummar av God Tid beträlfande våra nu gällande frimärken. Enligt postens senaste information så gäller bäde de prismärkta ocb de såkallade fixmärkta fri-märkena även i fortsättningen efter atl nya europrissatta märken komrnit ut på marknaden. Ä ven om de flesta klarar valutaövergången fint sä finns det säkert flera personer som behöver stöd i fortsättningen och jag ställer rnig gärna lill förfogande vid bebov. Adressen finns pä tidningens kansli.

Med friskt bumör in i eurotiden.

Sten Lindholm

POLAR BILTÄLT av tillverkaren. galvanlserad stål· stomme 500 g/m 2 presenningar i olika storlekar fr. 1.650,·. Även

torg' , log8r- och väderskyddställ.

Polar Corn Kyrkvägen, Sjundeå tel. 09-813 8190 vard. kI. 7-15

Har dlt visor min vän sjltllg dem nu nlt är tidell då visor skall sjltngas oell dm som skall sjllllga är dlt .. , Sä sjöng vi alla cirka 230 pensionärer som deltog i Pensionärsförbundets körkryssning 29-30 oktober.

Efter första kvällens middag ocb sedan vi bälsats välkonma av förbundets verksarnhetsledare, övertog Noorni Elfving ledningen .

Under kvällens lopp böll Bo Lund "Musiken i gung" med flera finadragspels framträdanden. Han ackompanjerade oeksä aIIsången belt suveränt både pä dragspel och piano.

Noorni Elfvings kör SilverQuinns bade til.ldelats rollen som "försångare" bäda dagama. Det gay säväJ stadga som stöd åt de övriga deltag3I1Ja, av vilka alla inte var vana körsångare. (För övrigt har kören valt sitt narnn utgäende från an alla medlemmar bär silversmycken!)

Noomi Elfvillg oell Silver Qltinns vid SPF:s jörbundsdag i Vasa Följande dag inleddes sjungandet redan kl 9.00.

Under Noornis inspirerande ledning blev det uppmjukning-u pp sj un gni ng- u ppvärmning följd av aIlsång, varvat med uppträdanden av Silver Quinns, en pensionärskör frän Västerbotten och solouppträdanden på dragspel av Bo Lund.

Helt i linje med Noornis intentioner "är det engång körkryssning skall alla sjunga med"sjöng vi allaikanon oeh

Ab OSKAR HAGLUND Oy Anlita våra Bussiga Bussar tör pensionärsresor KasköNasa tel. 06-222 7265

i en enda stor kör, bl a "Du som kan sjunga, kom med ocb sjung." Sången klingade med inlevelse oeh glädje trois att akustiken inte var den bästa.

Dagen avrundades med att Noorni berättade om sina erfarenheter som körledare oeh gay goda råd riktade tili dirigenter,ledare och blivan-' de ledare.

Lägger man lill detta att det hela inramades av god mat oeh gott sällskap var körkryssningen ett avkopplande avbrott i böstrusket.

Ingalill Sund

God Tid 7/2001 - IS

2S-årsjubilerande klubbar och föreningar Esbo kyrkoby pensionärsklubb 25 år Pör snart 26 år sedan startade 17 pensionär er i Esbo kyrkoby sin kJubb""rksamhet.

Med Eija P ranc ke som fad der gjordes en programförkJaring för kJub bens verksamhet i sju punlcter: 1. Uppsöka och akti ""ra personer i pensionsålder.

2. Tillgodose pensionär eernas beho v av rekreation.

3. TiUgodose pensionär ernas andliga och fysiska fostran.

4. Ordna r esor oc h utfar der.

5. Ordna lea ter- och andr a kulturella besök. 6. Ordna kur ser och diskussioner .

7. Taga hand om v ar andr a.

Och just sä har kJubben verkat och hade vid jubileet

hela 125 medlemmar. Verksamheten äe Ii vlig Men hur ser mor gonda gen uI. Vad kan vi, pensionärer idag, göra för att fä med personer födda 1940-1950? Hur skall vi fä med dessa "välfardssarohällets pensionärer" ? Enligt min mening är det genom det program som kJubbarna och foreningarna presenterar vi kan fä n ya medlemmar. - EUer skaU vi göra som man gör i grannkommunen, ta med aUa som är intr esserade av pensionär sfor ening ar nas verksamhel. En intr essant fräg a inför framtiden - eiler hur??

C ,B.

Övermark Pensionärsförening 25 år

Pargaspensionärer firade 25-årsfest

Pem förtjänta medlemmar Näe PSP - P ar gas Svenska P ensionär er firar sitt kvar tsse- kaUades upp pä scenen av ordföranden och blev avtackkeljubileum, känner man sig ade och omkramade: Hesom mångärig styrelsemedlem dersmedlem blev Meri Karlsfrestad att göra en utvärdering - inte bar a av ",rksaroheten son mängärig reseledare och sryrelsemedlem. utan oc ksä a v känslostämningar och atmosfaren i föreningTack för akti va insa tser en. Delmär kliga ära tt ailI del- fick ocksä Nikolai Galkin, Ralf Karlsson och Pirkko Jota kan uttryckas med ett enda ord PARTICIP ATIO =delak- hansson samt föreningens aUra fOrsta ordforande Martin tighel. Grupparbetet har satt Söderbolm. sina spår .

Föreningens egen kör uppIngen beböver nägonsin käona sig utanför . Alla har en trädde under ledning av Heidi plats och en uppgift i gemen- Anna Nordström. Dessutom Överrnark PensionärsförKurt-Erik Långbacka och skapen. erung har flfat 25 ärig verkhans säng arbröder . PSP:s seOcksä vår ordförande Leila nior dansar e likasä. Den lång a sarohet i au enkelliet på en Mitts tog i sitt bälsrungsanföraden av uppvaktning ar in- måltid besLående av potatis rande fram aUt det glada och positiva i vår gemenskap, som leddes av SPF:s or dförande med saJtströmming och vitgett glädje och livsinnehålJ åt Håkan Hellber g. Inspir erad sås. Inbjudna ulöver föreningens medlemmar var del av sången fortsatte han i egen så mången pensionär på vår österbottniska pensionärsstiJ med en rysk visa. orl. distriktets sryrelse och dess Pä kvällen sortsatte pargasHistorik kao göras pä mänga verksarohetsledare. pensionärena firandet med en sätt - Jutta Christiansen-LauDen smakliga maten tiUredlättsam ocb avslappnad tiUn5n hade vaJt att författa en des och serverades av föreDkrönika: "Lite i dikt, mycket ställning. ingsmedlemmar .

Jubileumsfesten äe slut, pä prosa med mänga musikaliska vinjetter". Hennes tio- men i minnet stannar den kvar som en sällsynt Ijus och manna väldrillade sänggrupp glad tiliställning. gay en fräsch touche åt olika skeden i föreningens tillvaro, Jutta Christiansen-Lauren tili puhlikens fört]usning .

Bl.a. personema på bilden hörde tili staben. Frän vänster: Mildred Nygård, Elli Dahlbäck, Levi Söderbolm, Beril Smith (som även bjöd på tilitugg tiU kaffet), Arne Sjöberg, Martha Ehrström, Margareta Groop, Bengt Ehrström, Gunhild Stenberg, Ruth West, Svea Häggvik och Elly Sjöberg.

Helge Haag

Sököklubben 25 år".

Esbo kyrkoby pensionärsklubb firar 25-årsjubileum.

Klubbens äldsta medlemmar samlade. Första raden jrån vänster: Eija Francke (fadder), Svea Holmström (87 år), Signe Lundmark (medl. i 25 år), Sigurd Ahlvik (88 år), Sven GerlOlulIl (84 år), Heidi Ramstedt (ordf 1988-1994), Viking Blomqvist (ordf 1986-1987 och Maj-Lis Blomqvist (82 år).

Esbo s\Cnska pensionärer r.f:s hemsida:

www.intsys.fIlesp Det är viktigt med omtarike och vänskap tili sin nästa, uuderströk Har riet Wahlsber g i sitt käseri om SökökJubbens tillblivelse. Jubileet firades med en festlig lunch pä Hotel Scandie i Esbo i oktober .

Esbo Pensionärers ordförande Daisy Winqvist framforde moderforeningens hälsrung och överräckte liksom alla andra gäster en ros per man ät ordföranden Marita Nordling (hilden).

Från Österbottnisk horisont En stormig dag med snöslask och hår da vindar frän nor r, samlades representanter för pensionär sföreningarna i Svenska Österbottens P ensionärsdistrikt tili höstmöte i seruor -huset i Korsholm, torsdagen den 1 no ""mber.

Samtidigt skulle finaJen i distriktets frågesport avgöras efter förhandling arna och kaffepausen.

Per Thomasf olk hälsade välknmmen oc h samtidigt gay han or det ät husets väedinna, Theres Sten. Hon presenterade huset och målsättningen med huset ocb kommunensda g-cenler.Andemening en har v ar it att hjälpa och stöda pensionärer med mäng a olika aktivitete~ bland annat att motarbeta ensamheten. Huset har verkat i nägot över ett år och redan har man kunnat märka att in-

tresset för de olika aktiviteternaharökat.

Andr a delen av huset där Folkhälsan arbetar är en välbehövlig institution med förebyggande hälsovård och motion för aUa ålderskJasser pä progrartlfDel Distriktets höstmöte inJeddes med välkomstord av Torolf Fröjdö. varvid han drog sig tili miones tiden när pensionärshem började byggas med tonvikt pä hem. Under hans ledning arbetades de formella handlingarna raskt undan. Tili mötet hade 21 föreningar kommit med 52 representanter, en del hade kaoske uteblivit på grund av vädrel VaJet av en ny sryrelsemedlem i stället för den som uudanbett sig ätervaJ blev en lite utdragen histor ia. VaJberedningen hade foreslagit Valdemar Präst Erän Or avais

ProgrartlfDet bjöd ocksä pä bygdemål, säng och musik.

Christine GarnmaJs berättade nägrahistor ier, bl.a. om sexäriga Pelles syn pä äldre: "Pensionärshem är en sorts kennel for g amla mänDisk or.

Faroiljerna lärnnarde gamla där om de skaU åka pä semester eiler vili vara i fred.

Past de behöver inte ha koppelpä sig"!

Christine Gammals

Det vi,znallde laget i jrågesporten, jrån vällster Kaj-Erik Påtl, Britta Påtl och Helmer Celvin.

men ett anna t förslag kom ocksä upp med Sven-Erik Kjellman som kandidat. Efter sluten omröstning se grade valberedning ens for slag ö""rlägset.

Efter en läng diskussion omkr ing pr oblemen vid Vasa centralsjukhus övergick man tili en korI kaffepaus oc h därefter frägesporten . Med många svåra frägor som Olle

Victorzon hade gjor t segrade Korsholmslaget tätt följd av Nykarleby föreningen och M-kJubben Erän Jakobstad.

1 det segrande laget frän Korsholm deltog Britta Pått, Kaj-Erik Pått och Helmer Celvin.

S,S,

Julklappstips!

Elly Sigfrids nya självbiografiska bok Ytterst i havet.

Hft 118,~ iörsamlingsiörbundets

•~

iörlags Ab

Bangat"n 29 A, 00120 Hel Singfors, tfn (09) 612 6150

~

16-GocI Tid 7/2001

Ytterst i havet "Jag har upplevt havet i stiltje och i rörelse, isoisken och aftonski.mmer och speglande stjärnljus". Det skrev Elly Sigfrids i sin dagbok hösten 1956 som nygift prästfru pII Norrskata i Åbolands skärgärd. 1 sin nyutkomna bok "Ytterst i havet" (FörsamlingsförbundelS förlag Ab) fortsätter hon:"Jag var betagen av del. Men helst ville jag beundra det frän en trygg och stadig plalS pä land. Den ständiga rörelsen var oroande".

Sacr.min.kand. Elly Sigfrids, 82, är bonddotter från Gerby i Korsholm. Att efter teologiska studier i Helsingfors och läng verksamhet som lärare vid Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby hamna pä en ö längl ut i Skärgärdshavet beskriver hon som en omstörtande upplevelse för en landkrabba Erän Österbotten.

Boken är en kärleksförk.laring tili Norrskata och öarna däromkring. Under de fem är familjen Sigfrids bodde och verkade där hade avfolkningen ännu inte kornmit igäng.

Lars SigfridS var den första prästen pII Norrskata. Ön har en träkyrka, byggd pII trettiotalet under stora uppoffringar av öborna själva. Den nybyggda prästgärden kunde fantiljen flytta tili i december efter att ha hott som hyresgäster några mänader. Familjen bestod redan dä av fem personer. Elly förde med sig treäriga tvillingflickor, fosterbarn som de väntade med an adoptera tills de gift sig. Lars Sigfrids förde med sig sin 77äriga mor Erän Åbo.

Det krävdes en hei del anpassning av alla. 1 synnerhet som den nyblivna värdinnan i prästgärden troIS sin bondgärdsbakgrund inte var van vid hushållsarbete. Än mindre vid en gammal vedspis i hyresbostaden. Det gäUde också atl lära sig hantera och tillreda fisk av olika slag. Och sjöfägel som hör tili traktens delikatesser.

Norrskata hade en mycket aktiv pingstvänsförsarnling.

Samarbetet mellan kyrkan och pingstvännerna fungerade mycket bra pä det privata planet. Man umgicks och var vänner i alll utom församlingsfrägor. Men ocksä pä det planet kunde man samarbeta: Norrskata kyrka hör tili Korpo församling och man hade problem med kyrkomusiker.

En orgel fanns i kyrkan, men kantorn mäste komma frän

Korpo. "Frägan om kyrkomusiken fick en orginell lösning", skriver Elly. En av lärarna vid skolan hörde till de ledande i pingstförsamlingen.

Hon kunde spela orgel. Däremot var det tungt och motbjudande för henne att undervisa i katekesen enligt Luthers syn. Hon erbjöd prästen etl byte. Om han övertog kate-

sarnbeten. Prästgärden var en central samlingspunkt. Vruje lördag sarnlades ungdomar där, ibland över 30 personer.

Gästrum och soffor användes flitigt av församlingsbor Erän andra öar som behövde övernatta. En av makarnas ledstjärnor var att prästgärdens dörrar alltid skall vara öppna.

Och sä var del.

Elly och um Sigfrids gifte sig 1956 i Korsholm.

Tili höger brudells far Levi Jem kesundervisningen i skolan skulle hon spela i kyrkan vid gudstjänsterna.

Familjen Sigfrids utökades under Norrskata-ären med två pojkar. Den yngre föddes under värsta menf"örestiden i april . Dä det var k.lart att kejsarsnitt behövdes ville läkaren an hon skulle infinna sig pä sjukhuset i Åbo en viss dag som passade ihop med de äländska skärgärdsbätarnas första tur efter päsk.

Men babyn hade brättom.

De första värkarna kändes skä rtor s dag s mor go n en .

Ingen båttur fanns under de närmaste dagarna. Skärgärdsfl yget kom, men kunde inte landa pä grund av dimmao Isarna var dåliga. Bonden Rudin Eneberg stäUde upp med häst och släde.

Barnmorskan Frida Wilkman följde med pä den timslänga farofy lIda farden tili Korpo mellan räkar och med en provisorisk bro över Stockholmsfarleden. Sedan med taxi i flere timmar längs den nybyggda skärgärdsvägen.

Med tre farjor över sund med isskruvning som förlängde resan. Det hade kunnat sluta i1la, men värkarna kom av sig. "Kanske av biotta förskräckelsen", skriver Elly.

Sonen Ingmar Iät vänta pä sig ända tili päskannandagens morgon. Ett välskapt barn som fick slgulskarlen Rudin Eneberg tilI gudfar.

Under fantiljen Sigfrids tid blomstrade församlingsverk-

Ärade hyresvärdl

STOR EFTERFRÅGAN pA hyreslägenheter i huvudstadsregionen.

Vi sAllar tram den bästa möjliga hyresgästen tör Er lägenhet.

VAr service som inkluderar bl.a. visningar, kreditupplysningar, hyresgarantier och hyreskontrakt är kostnadsfri tör hyresvärden.

VI stAr tili Er tjänst hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff Smedsgatan 15, Yard. 9--17, Sjölundllångström

Tel. 09·17 17 44 Vi tar även emot nya säljuppdrag (prov. 3 % + moms.)

Farfar berättar Stormen natten mellan den 15 och 16 november förde osökt tankarna tili tillfal len när naturkrafterna fätt frihet med all sin makt alt gissla det sarnbäUe vi lever i.

Jag skrev i mitt förra farfar berättar om att fiske vant en hobby frän barnsben och i viss män ännu troIS att ären böIjar göra sig pärnind om att krafter och rörelseförmågan böIjat avta.

Ett genomgäende mönster vid ett otal tiIlfållen som jag och min kamrat fän uppleva är att vädret vant hur vackert som helst när vi begivit oss ut pä vär fiskefarder, för att nägra timmar senare övergä i ett väldsamt oväder med regn, åska och stormbyar.

Ett sädant, ett av mänga, råkade vi ut för sommaren 1954? när vi en mändagskväU begav oss ut.

Den bät vi hade i mitt hem hade min morfar sytt ett segel tili och det var ett rent nöje an hissa segel och k.lyvare och ha en mättlig vind Erän syd, som snabbt förde oss tili väri mål, som var bestämt som fiskestäUe. Redan innan vi nädde fram märktes att vinden tilltog, mörka moIn tornade upp sig sydost. Det var väl inget an oroas över, det var icke första gängen sänt hände pä vära farder.

Ibland kommer allting pä samma gäng. Sä även denna kväU. Vi hann knappt tilI väri mäl innan regnet kom över oss med all sin intensitet.

Vinden tilItog i styrka. Sjön blev vit av överbrutande vägor. Vad göra? Att vända och ro hem igen bedömdes vara en omöjlighet i den motvind som vi dä fått kämpa oss igenom.

Nu beslöts att vi gär tili Kyrkogärdsskär där det finns en gammal fiskarbastu. 1 deona kan vi göra upp eld och torka vära kIäder. Så resonerade vi när vi länsade undan in i den lugna skyddade viken. Ibland blir man överraskad. Pä tunel vid fiskarbastun är ett armetält rest. Ur skorstenen kommer det rök, varför"vi förstår att nägon vistas där, men vi bör inte störa. När vi gått en bit förbi tältet ropar en röst pä finska, tole tänne!

Ingen av oss tvä talade vårt andra språk men förstod vad han menade.

Väl inkommen i det varma tältet blev det att med tecken och gester på möjligaste vis göra oss förstådda. Ute fortsätter regnet och vinden tilItar i styrka. Inga lugnande besked för de tvä fi skarkompisarna som borde vara hemma efter några timmar.

Vad tänker dom därhemma.

Ingen mat har vi medtagit för

denna kväUsstund. Visst funderade man, vad göra?

Tidigt tisdag morgon, regnet hade upphÖrl, var vi ute pä en tur men vinden var fortfarande oss övermäktig, varför vi återväiide tili tältet och värmen.

När skogshuggaren, i jobb ät Wille & Höglund, förstod väri prekära läge kom potatis och abborre i grytan. Sä skedde även mot kväUningen på tisdag. Vi blev bjudna på mat.

Onsdag morgon hade vinden mojnat en aning och vi beslöt atl återigen göra ett försök att ro hemät. Nu tar vi oss inte ända hem med bålen utan försöker gä tili Siklaxviken.

Vilket även Iyckas. Vi har ca tvä kilometer genom skogen, och när vi kommer tili sägen håller min pappa och Oskar Bergström pä med att bege sig ut att söka efter oss.

1 december 1960 kom ett besked frän domkapitJet an Lars Sigfrids Erän och med 1 januan 196 1 skulie tillträda en e.o. adjunktstjänst i Ingä försarnling. De hade hoppalS på att fä vara kvar pä Norrskata en längre lid. Pä den tiden fördes inga förhandlingar mellan domkapitlet ocb underordnade i placeringsfrågor.

Lars Sigfrids var inte helt fardig med sin pastoralexamen.

Det blev flyttning under den värsta tiden mellan nyär och trenondag. Hela Norrskata stäUde upp och hjälpte. Och bistod med tak över buvudet när skärgärdsbåten blev ett dygn försenad. Det var sorgligt att lärnna Norrskata. Elly har fortfarande kontakt med Henrik vännerna frän den tiden och besökte ön under mänga somrar. ~------------------------------------------------------------------Efter Ingå blev det Korsholm för makarna Sigfrids.

Ellys hemkommun. Cirkeln hade slutit sig. D et blev ock- Alice Tegners barnvisor har ta sin andra upplaga av sängsä en historisk insals. Elly de flesta av oss som är 50 + samlingen "Go ' morron, sa blev riksdagsman 1970. För- lärt oss som barn och fört vi- solen, utgiven pä Schildts sta kvinnan pä 25 är i svenska dare tili följande generatio- förlag. Samlingen innehåller gruppen. Hon var med och ner. Nyare visor stär bl.a.

36 lätta och roliga barnvisor. grundade Svenska Pensio- Lennart Hellsing och vär Elva är helt nya och 25 är tinärsförbundet 1972 och fung- egen Benny Törnroos för. digare publicerade på svenserade som förbundets vice- Margareta Othman-S undell ka. Nu finns de ocksä överordförande nägra är. Svenska hör till vära finIandssvenska sana tili fin ska. Till sängK vinnoförbundet var hon ord- barnmusikproducenter. Un- samlingen hör två CD-skiförande för 1970-73. För att der de senaste trettio ären har vor, en på svenska och en pä inte närnna otaUga kommuna- hon säväl komponerat som finska. la och kyrkJiga uppdrag. Men och skola. Lämpliga för barn Sångerna på den svenska skrivit texten tili närmare ett dem äterkommer vi tili i ett hundratal visor för barn. Vi- CD:n är arrangerade av Olav i äldern 3-10. annat sammanhang.

Margareta Othman-Sundell sorna finn s sarnlade pä kass- Söderström och Thomas Elly Sigfrids har skri vit har i trettio är arbetat som etter och CD-skivor, i säng- Katter. Solister är fantiljen bäde Iyrik och prosa. Hon är barnträdgärdslärare med muhäften och häften. Där är de Romberg, Miro Lignell och en utomordentlig talare och försedda med noter, greppsik för smä barn som specisystrarna Emma och Frida fungerade i praktiken med bianvisningar för gitarr och i Andersson. ellt intresseområde. Hon har skop Rosenqvists välsignelse tidigare gett ut bl.a. sängvissa fall teckenspråksanvisTexterna handlar om föresom gudstjänstledare i Norrsamlingarna "Min glada kuningar. teelser i barnens vardag med skata kyrka längt före kvinnosin" och "Visor på äventyr".

Lagom tili Helsingfors förinslag av allvar och lek, varprästernas tid. Altarrunden Go ' morron, sa solen , prista bokmässa i slutet av ok- dag och fest. Här frnns muoch predikstolen använde hon ser: Nothäfte (tvåspråkigt) tober presenterade Margare- sik för hemmen, dagbern inte. Som skribent är hoo väl150 mk, CD svensk 99 mk, forrnu lerad, medryckande och CD finsk 99 mk. - Ett finl skämtsam. Ocksä andra än arbete som förenar språknorrskatabor läser hennes nya grupperna i vära daghem. bok med stor behållning.

Tvåspråkiga hem har säkert stor glädje av nothäfte och Ebba Jakobsson skiva.

Go/morron, sa solen

Stöd kyrkligt arbete

genom gåvor och testamenten Kontakta

Församlingsforbundet

PB 285, 00121 Helsingfors

e

(09) 6126 1540

Ebba Jakobsson

God Tid 7/2001-17

Strandsatta Detta är en bok man ska bötja läsa på sidan 162.

Kapitlet "En fyra år lång, lärorik resa" skulle i min tycke bättre ba platsat i bötjan av Carina Wolff-Brandts ocb Sinikka Siekkelis vackra ocb omtumlande bok "Strandsatta" med underrubriken K vinnoöden från Finska viken till Isbavet. Nu får man bakgrunden till boken först sedan man läst den - bl.a. uppgiften om an intervjuerna omfanade femtio tirnrnar pä kasselt.

U tskri vna från banden bar vatje intervju bestått av 30-60 sidor, varefter det mest krävande arbetet, att omvandla intervjuerna till boktext, påbötjats.

Var ocb en som nägon gång bar sysslat med liknande uppgifter vet vilket stOr! arbete det är.

Intervjuerna med elva kvinnor, födda mellan 1911 ocb 1933, är stark ocb omtumlande läsning. Helst ska man läsa en intervju i gången; de täta textblocken lätlas upp av Sinikka Siekkelis teckningar, små akvareller, laveringar ocb helsidesbilder med fiskarkvinnornas recept.

Varje intervju bötjar med en faktaruta, lokala dialektord finns översatta i fotnoter.

En välfunnen lösning för atl skilja åt författarens texter och de intervjuades är en litet indrag pä tre tecken, istället för att t.ex. använda sig av

olika stilar, vilket i min tycke är mycket tröttsaml alt läsa.

De elva kvinnorna, bandplockade frän Finland, Estland, Sverige och Norge, kunde var och en ha varit ärnne för en roman - vilket vi ja alla lär vara Men kring dessa öden sveper en skoningslös ocb rä

hon klara sig och ungarna bäst det gick.

Att jag rekommenderar läsning i etapper beror just pä detta; man mäste ge sig själv tid atl smälta vatje kvinnoöde, tänka pä Gjertrud Hanssen uppe på Storfjället på Lofoten, dit inga vägar ledde men dit bon flyttade tillbaka

var en av de 66 som frän byn IFA5TIGHET5FÖRMEDLlNG I STENHUGGERl fördes tili koncentrationsläLEVANDER gren - men överlevde ocb nya gravslcnar*gravcring ·borttagning av gravslcn kom hem efter tre års helvete. ESBO-K:SLATT-SJUNDEA Storefterfrågan påsmåhustomter *åtcnnontering av gravsten Tre av kvinnorna bor i Fin- samt mindre egnahemshus . även ·fdrgyllninglfdrsi lvring land, Karin Fredriksson i Bo- äldre som kan saner as. Fastig*rätning*slipning lax, Dragsfjärd, Sanna Hanski hetenbehöv erintesnab btblileOtg. lnga t:mnsportkostnadcr! i VlIolahti ocb Regina Håkans, Konfidentieliaanb ud. Tom Ahlg ren - en minnesvård visar Södra Vallgrund. Carina ~ 00<;983317äv enkv ./veckoslut vördnad oclJ värdiglJet fax 09-698 3309 Wolff-Brandt skriver: Ladugdrdsv. 45 A. 00710 Helsingfors - Hur många ger sig tid att 09-387 6881, "opel ...-.L 10-17.

Rättvärder ingsäk eraffär Iyssna till de äldre generationerna ocb ta vara på deras SPECIALTANOTEKNIKER LÄKAR5TATIONER livsvisdom och levnadsbistoJOrDla Alatalo ria? Vatje människas liv är, enKaris Kungsgatan 8 , n vån. EkenIis ligt mig, värt en berättelse, Läkarcentral 1:1 019·246 2670 Högbergsg.

5-7 g 019-236 967 eiler ätnainslone att någon A1JmänJäkare o. specialläkare Iyssnar till vad bon bar att säga.

OPTIKER Att sedan så många som möjligr tar del av dessa berätOplisk special.ffär telser är lika viktigt. ~ Stiärn ~o",~ •• Dorrit Krook ..

Ph".U.".!.U

~

I

I

~ ~~ ,

BACKMANS OPTlK

"\ KVRKSLArr

OPTIK

Torggatan 9 Te!. 018-19 226 Mariehamn

Senatorns Köpcenter ~ 09-298 1927

KARIS OPTIK

~fWfim efilMi" , OM 1$1~ldJI~',':1

synSAm

KARIS, Köpmansgatan 4

Tel. 019·230 161 EKENÄS, Kungsg. 8

Tel. 019·246 2949

Maria Murman från Ormsö vind, livets väv kantas av istappar ocb trasor ocb fiskarhustruns lott var att förse mannen med det han behövde för sina fiskefarder, själv fick

eiter det hon fän en ny höftled. Eiler pä Astrid 0vretveit från Telaväg, byn som totalförstördes av tyskarna under ockupationen. Hennes man

...............................................

FOTYÄRD Fotvård. Hembesök. Mottagning: Skillnadsg. 11, Ekenäs.

Centr algatan 98, KAAIS TIdsbest

I

Strandsana. K vinnoöden från Finska Vtken till Ishavet.

Text: Carina Wolff-Brandt illustrationer: Sinikka Siekkeli Förlaget Vingpennan, Helsingfors 182 sido

...............................................

Oy Kaj Forsblom Ab

erbj uder belpension i parkDliljö i Helsingfors. Vänligen ring 09-7538003 yard. k1 . 10-14.

I

TAXI • TAl" • TAXI

019-230 940

e

019-245 0520, 040-5136319 Carita Slorm-Slählberg

BE5TÄLLNING5BU55 AR

PEN510NAR5HEM Hedvig Sofiahemmet

Faktaruta:

e

Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ 019-524 3993, 0400-492146

I 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, fax 019-501 565 Beställningsbussar.

Svartå 0400 201945 Karis 0400 207 128

_ EKENAS

BESTAllRINGST1AI1K

t!~ ~worar

Tm. 019·2411 005 Fax. 019·2412 044 Gsm. 0400--470 285

LindMognus

Ab Tidstrands Linjebiltrafik

Kurt Öhman 1+8 perso • Rullstol

~ CHARTERBUS

R.Lundstl'öm Tel. 09-221 4471 Fax. O9-22r 4671 Turlsfbussor 16-50 perso

I

Vinnare i

Prenumerationskort Ja tack! Jag vill prenumerera pä God Tid: Narnn: Adress: Postnummer: Skicka kupongen tili: God Tid, Indiagatan 1,00560 Helsingfors En ärsprenumeration på God Tid kostar 80 mark för sju nummer per är.

Jag vili gärna ge God Tid som gåva tili: Namn: Adress: Postnunamer: Sänd fakturan tili: Narnn: Adress: Postnunamer:

6/01

PAKTKRYSSET-/UJlllllf

J ~GARE!HERMEL\ N!POTTA\5 M 0 L. Nl N EKA TI )!. -;- KAI D ö R R A K T A,G A T 5)0 RED AlQX~TOR Ä L-TA PLAGI ERA~JLlL.R0515At:>LAD I ~A K/ER~E UNI ON(I<- A~E5~S 5 KA R F A R T~ 5 15 ~ R t E ~Ä. 5 " L ..§:.\ A5 ABJT!:L I:)M ANlp I H E L- S T E K TI A R K t l E K T U R\2:. ~ L T t L-E:!I<VA R NIA GAT ~oMETIH t..l2-M A T TAO ~R T N A M NIB A N::!:.U

lJ

hl

v!

FlE

°

KAMeER~NSA~KLALl~DAMe

KATAR(I"1" 1011 VAL0\5-rROS AT TOR G V E D~ L A GI ö 5 ~5T U TS \ ~ A R E A~ 1:.5 A\F-R At-I DR \ TTEL\Rjl. Aff!rH.sI,-AS,A T J U G 0 T ,,-,.: A R K A DIN EKA RfO R D

.:u" (

sffP

UTR"R&A!KC--O TII\lA \ Ro B I \RÄD "-I? t=: VA..":!. D 10.\1 RENe] N~ '(II G E..!::.fE El R I L J E R AIv R A K\ G 0 'f L A N DII:.

Ingegärd Appel Sideby Viva Hansson Helsingfors Eila Nygård Broby Gunnel Carpelan Masku Else Stenfors Vanda

Vi fjck in 359 krysslösningar, grattis tili alla fem vinnare!

18-God Tid 7/200.

NyttffiDli 1iIÖBD:st:

Reh.abiliteringskurser för äldr~ nder tvä böstveckor träffades tio damer vruje vardag i Folkhälsans Seniorbus i Helsingfors pä avdelningen for vuxenrehabilitering Norrvalla Folkbälsan AblFolkbälsan Rebab Deltagare i den forsta rebabili teringslrursen pä svenska i Helsingfors inom ett projekt där man riktar sig tilI den äldre befolkningen.

Samtidigt anordnades motsvarande Irurs for österbottningar i Korsholm. Skillnaden är att belsingforsmodellen ordnas som öppna kurser, d. v.s. deltagarna bor hemma under I.:urstiden. Korsbolmmodellen igen är delvis öppen, delvis på intemat. Under den tio dagar långa peri oden var deltagarna pä Norrvalla Rehab center i YÖrä.

U

Ansvaret for rehabilitering som skall bevara funktionsförmägan hos äldre ankommer i forsta hand pä den kommunala hälsovärden. Folkpensionsanstalten anser att rehabiliteringsmöjligheterna för äldre bör utvecklas. Under ären 2000-2001 bar man därför anslagit medel tili ett projekt för att utveckla geriatrisk rebabilitering. FPA stär för kostnadema. För deltagarna kostar det ingenting. Kursdeltagarna har man fätt fram med hjälp frärnst av - i detta fallstadens socialverk samt de svenska forsarnlingarna, bälsovärdsstationerna ocb pensionärföreningarna. Alla tio kursdeltagare är bosana inom södra ocb västra delen av Helsingfors stadskärna. De områden där de f1esta finlandssvenskarna bor. Området är inte kilometermässigt särslcilt stort. Finlandssvenskarna har en förmäga att röra sig pä samma ställen. Ändå kände dessa tio damer märkligt nog inte varandra från tidigare sarnmanbang.

En av lrursledarna är fysioterapeuten Daniela Sjöstrand från Folkbälsan Rebab. Med hjälp av socialarbetare Susanne Söderlund, MD fysiater Ulla Rytökoski, specialsjukskötare Magga Tamminen, ergoterapeut Peter Granbolm, fysioterapeut Peppi Karlemo och tvä fysioterapistuderande

Som gratuJation eller lör kondoJeans

giv Hjärtadress.

bildar de ett rebabiliterings- mOlSvarande). Nya kurser arteam ocb leder lrursen. Eiler rangeras säväl i Helsingfors vid det bär laget lrurserna. som i Österbotten under Då God Tid nr 7 kommer ut 2002-2003. är vi inne i december och lrurs numrner två har redan Kursen gör oss säkrare avverkat sin inIedande två- Kursdeltagarna i den första veckorsperiod. Efter den pe- kursen är i å1der 70-88 är. rioden följer en sju dagar lång Ä1dst är Svea Engström,88 är. uppföljning dä man träffas en Hon är bosatt i Tölö. Änka sedan ett par är. Efter en gång per månad.

Det visade sig att den första bjärninfarkt med ti1lbörande lrursen i Helsingfors med sjukbusvistelse är hon litet femdagars vecka kändes litet ängslig över hur hon skall tung. Andra ocb tredje lrursen k1ara sig bemma, troIS att bon försiggär varannan dag. Då har bemhjälpare. - Kursen är behöver man inte ställa väck- bra, säger Svea. Vi fär lära arklockan och passa tiden oss hur vi skall ta emot oss då vruje vardag. Det kan kännas vi faller. Och hur vi skall ta lättare dä man som pensionär oss på fötter igen. Sä är det inte varit beroende av fasta ti- trevligt att träffas här. God der regelbundet. Den tredje mat fär vi dessutom. kursen börjar 10.12.2001 och Efter lunchen den dag God är slutförd 30.5. 2002. Kursen Tid besökte kursen fick daGunnel Estlander oel! Svea Engström väljer färger fär sina sidendukar. är fullsatt. merna lära sig sidenmålning,

habilitering omedelbart efter värd vid bäddavdelning.

Men om man valts ut ti1J en rehabiliteringskurs inom projektet ocb beböver värd vid bäddavdelning for en kort tid behöver man inte avbryta kursen.

Rehabiliteringen kan fortsätta om klientens bälsa k1arar av de senare etapperna i kursen.

FPA:s clirektiv bar forändrats litet inför nästa är.

Vem får vara med?

Sidelllllålnillg var nytt jör kursdeltagama. Vid bordsälldan en av kursledama, fysioterapeutell Daniela Sjöstralld.

Vili du vara med? Nya kurser nästa år Ring tfn 09-3155 665 tilI socia1arbetare Susanne Söderlund och fräga om del finns plats pä den första kursen nästa är.

Kursen böIjar måndagen den 25 februari och pägär i sammanJagt 20 kursdagar ända tili slutet av september.

Hon sänder ansökningsblankett ocb närmare information. Ansökningsblankelten är Folkpensionsanstalten blankett:" Ansökan om rehabililering". Läkarintyg behövs ocksä (formuJär B eiler

Vö", adrwer ,oli, av R-kiosker posten banker

varuhus blomsterhandlar saml begravningsbyråer

Du kan även besrå7Ja adressen via internet eiler ringa tili servicenumret 020044002.

Sydänsäätiö •

Hjärcstiftelsen 09-7527521

www.sydanliitto.fi G,nom arr vol;a Hlärtadres"n srlider Du F1nlands HJärrjörbunds arb,e,.

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

Vära adresser erhälles frAn banker, bok·, blomster- och

Pfi'~~~~:rn~!:';t ~:~d~g~~~~:~~~ir, värt kontor.

vilkel var nyt! för alla. De fick var sin fyrkantig vit sidenduk ocb sedan var det fritt fram att bestämma farger och motiv.

Kursdagarna har haft olika teman. Försla dagen handJade det om gemenskap. Del bar också vari t mera pralctiska saker som att planera matJagning och uppköp.

Nägot som näslan alla i gruppen fortfarande bar et! dagligt ansvar för.

Rehabilitering av äldre är nytt for FPA Rebabilitering har i alImänbel ocb inom FPA:s verksarnhelsfaJt i synnerbel handJat om att äterslälla förlorad arbelSförmäga. Personer som närmade sig pensionsåldern bade ännu för ett par decennier sedan ytterst smä möjligheter att beviljas rehabilitering. Istället blev det invalidiletspensioneringo Efter uppnådd pensionså1der var man ingel rebabiliteringsfall .

Den stigande levnadsåldern bar fått beslutsfattarna att tänkaom.

Vi blir aIlt äldre ocb vi bar tack vare bemhjälp ocb bemsjukvärd möjlighet att k1ara oss längre i eget bern. Vi mär bättre. Det är inte längre 30-

naI än i undantagsfall förenal med oöverstigliga kostnader att sköta vär hälsa. Sarnhället sparar in på att vi kan reda oss själva ocb vara i hygglig kondition. Därför har projekten med rehabilitering for personer som fyllt 65 aktualiserats.

Den av FPA ordnade geriatriska rehabiliteringen har som mål att återställa och upprätthålla ä1dre personers funktionsförmäga och stödja dem att leva självständigt.

Utvecklingsprojektel har dessutom som mål att skapa en samarbetsmodell där klienterna, deras närmasle, olika lokala aktörer samt FPA och de som producerar servicen - i detta fall Norrvalla FolkbälsanlFolkbälsan Rehab - agerar tilIsarnmans.

För att fä vara med pä kurs bör man vara i ganska gott skick. 1 FPA:s clirektiv sägs att målgru ppen är personer över 65 är (alImänna pensionsåldern) vars funktionsformåga forsvagats sä mycket att de böIjar få det svärt att k1ara sig själva i sina bem.

Gravl bandikappade äldre som dagligen behöver personlig bjälp bör inte tili rnåIgruppen. Inte heller äldre som fär fortsatt värd ocb re-

- Tillsvidare för helsingforsbor - Ä1dre, vars funktion sförmäga blivil nedsatt av besvär i slöd- ocb rörelseorganen och/eller 30dra kroniska sjukdomar - Minst tre månader bar gått efter akut sjukdorrtsfall eiler operation - Förmågan att reda sig hemma bar forsvagats eiler börj ar försvagas ti1J den grad att klienten red30 fär kommunal- eiler privat bemhjälp eiler motsvarande hjälp av en anbörig, frivilligarbetare eiler granne - Ej svär demens eiler svära rninnesrubbningar - Ej stroke (sviter efter hjärnblödning) som bindrar klienten att reda sig .

- Ej svär hjärt- eiler lungsjukdom - Ej för veteraner och krigsinvalider Valel av dem som fär vara med i den geriatriska rebabiliteringen sker forst inom kommunernas bashälsovärd och socialtjänst. De fär information från serviceproducenterna/rebabiliteringsinrättnngarna och FPA. M30 strävar tili att fä tili slånd ett fungerande samarbetsnätverk.

God Tids redaktör som träffade den första svenska Irursen i Helsingfors är glad över att möjligbeterna tili rehabililering nått över pensionsgränsen 65 år. Som en bögst personlig kommentar, egentligen mera bemmabör30de i en kolumn, drar jag rnig ti1J rninnes följande: ÅI 1973 då jag tilIträdde en befattning vid FPA

ansägs det att personer över 34 är, som råkat ut för nägon olycka eiler sjukdom, inte var värda att satsa rebabilitering pii. Det slutade med invaliditetspension eiler arbetslöshetsdagpenning.

Skönt att tiderna förändrats.

Ehba Jakobsson

Folkhälsan och NorrvaJla sammanslagna Folkbälsan Rehab, d.v.s. den gamJa Rygg- ocb nackkliniken, sarrunanslogs 1.4. 200 I med Norrvalla Rebab Center i YÖrä.

Den enbeten gär nu under narnnet Norrvalla Folkbälsan Ab med Folkbälsan Rehab som enbetsnarnn i Helsingfors.

GAVOTIPS - ett presentkort på tidningen

i&I·(m l

Indiagatan 1. 00560 Helsingfors 09-7288820, fax 09-72888215

God Tid 7/Z001 - 19

~ .g c

c ·Ui Qi I

o

(0

Li1

o o

r-

~

OREOA~

c

<~

I

~-t--- AKVAIlI~-

TAN~~

TER

~~~JS-:t

~IS~-

-c

~-_--+

zr w :;::

c

,(ij

"

% .~

C

'"

CIl CIl

C])

C])

.....

>-

-c

IX

(

~

5TIR --'!

RAT RIDDAR-~

VAPEN

CO CO C .~

;J.;?~~ -~ IL'»IICETj!! --l-~-

1--+--+--4-- ~ ---+--HÄNDER~ ~ 1 I<ON-

-

~-+-~~~-r-

«

~ ..J

-g

N o o 0Z

<

SLÄ1A-'cJTAIoI 't§t'lJ~L

~

C\J

.;::

ro

::l C

.~

,.....

c C]) -c

]j c

C])

CIl C

C])

C

o

~

ro

-c ~

CI.

et

Ci.

C

...C et C C C

CI.

:Q CIl

Qj 1/:

g

~ U

.;..

:§ '0

(jf

Kom och pör otroliga

Tandläkare Pirkko Grönroo~

handaroetsfynd!

Massor av erbjudanden: garner, vävar, stramalj m.m.

Högbergsgatan 5 Karis Tel. 019-231 033

.. Alla slag av blommor, vackert arrangerall Bcstd/l gdnta i god tidl .. VdU dina huddar, presfnter

HandartJelScentralen

Karfs, KOpmansg, 2, ~ 019·230 057 NSra mlfSmv/lgs- <> busstalionen. Goffom parl<eri~1 Ävsn mot postf~rskottl

oelt j6remdl i mvsam atmas/drl

Ledarkurs för seniordansare eniordans ser lätl ~t, men där bedrar man slg.

Det vet undertecknad sedan den enda gång jag själv prövaL Dä bugade jag mig åt fel båll ocb slog eftertryckligt ihop huvudet med rnin partner. Men det bindrar inte att

S

Verksal1lhetsledaren Kate Björkman, ordföranden Gll/lvor Nyström oclt SeTliordansledaren Barbro Lundgren jrån Mariehal1ln.

Del var två långa dagar med dans och instruktion kl 9.30-17.30.

Rulinerade verksarnhetsledaren Kate Björkman 1edde kursen. Ordförande i förbun-

Äldst på ledarkursen var Harriet Koponenjrån Helsingfors. det är en motionsform iag tänker börja ägna mig åL Finlands Seniordansförbund rJ. samlades traditionellt tili ledarkurs i Helsingfors 10-11 november. Hela 65 ledare var med. Ända från Rovaniemi, Jakobstad och Kangasala tilJ Marieharnn och våra svenska och tvåspråkiga trakter.

SlInd b1ommor I

Margareta Grigorkojf introducerade seniordansen i Finland.

RIna 9800-6021 ell«betlll&in

www.datnflora.6 tlD FlnIa.nd od> U I O _

~

~

Ta kontakt, så går vi tillsammans igenom Ditt försäkringsskydd !

det är sedan etl år til1baka Gunvor Nyström från Helsingfors. Hon betonade att dansen är nummer ett j verksarnheten, men de sodala kontakter man får genom atl vara med är också mycket viktiga. 1 seniordansen behöver man ingen partner. Man dansar för dansglädjens skull . Och for att den motion man får är lagom. lnte för bård. Alls inte att järnföra med nutida gym där man kärnpar halvt ihjäl sig bland en massa mekaniska vidunderligheter.

Det räcker med att man kan vänster, höger, fram och bak, säger Kate Björkman.

Gärna skaIJ man kunna räkna sina steg. Men längre än tiIJ åtta bebövde man inte räkna, konstaterade jag när jag följde med dansen ett tag. E n viss hjärngymnastik blir det ändå.

Undervisningsrådet Mar-

•

LOKAJ!~~!FNC www.sff.fi

Julklappstips!

gareta Grigorkoff var den som 1979 introducerade seniordansen i Finland. Iden härntade hon från Tyskland ocb den nya motions- och umgängesfoemen spred sig snabbl. Nu var hon själv med i dansens virvlar som forr, vilket gladde en att se.

Ett besvärligt benbrott på försommaren har nämligen tvingat denna aktiva dam att hålla sig slilla en tid. Nu var problemet närrnast art bon glömrner efter sig den käpp hon pro foema har. ÄJdst i sällskapet var Harriet Koponen, 91 år. Hon har dansat sedan 1982 och är också aktiv inom Eira Pensionärer, Helsingfors. Ä ven om seruordansen inte kräver partner efterlyser ordföranden mera herrar. De manliga förbundsmedJemmarna är under tio procent av medlemskåren .

Och minskar tyvärr. Visst fanns det några dansglada herrar med nu på kursen, men flere kunde de ba vari!.

Här kunde de morgonpigga herrarna från gymnastikföreningen "Daggdroppen" utvidga sin verksamhet med seniordans.

Medlemsavgiften är 50 mk. Resor tiIJ kurser och träffar måste man själv bekosta. Fonder och andra som brukar ge understöd har inte tilJsvidare understött Finlands Seruordansförbund, säger Gunvor Nyström.

Ebba Jakobsson

Förbundets Juhileumskalender 2002

"Tackför all1lanackan!

Den är rl!Presenlativ oclt jag är sllflt ålt visa Ilpp den och den tar inle för mycket utrymme".

Så bär skriver Sven-Erik Wester i Närpes.

Kalendern har fått beröm också från andra båll.

Medlemmarnas önskemå1 om innehåll bae beaktats.

Förutom de vanliga dags- och veckouppslagen innehåller kalendern 16 faktasidor om förbundet, myntreformen och pensionsfrågor. Dessutom Finlands karta i fårg ocb en löstagbar adressbok.

Pärrnen är mörkb1å med förbundets logo ocb en logo for SPF 30 år. Kalendern kostar 40 mk. Föreningarna får en provision på 7 mk per så1d kalender.

Rillg in din bestälJning tiIJ: Svenska Pensionärsförbundet rJ. SPF Tfn 09-72 888 20 eller faxa 09-72 888 215 eller per epost: kansliet@spfpension.fi

a

viinLYLÄMPi i n aturskön omgivning!

Go d mat, kajje, småt t 0 gotn • G r up pe r &. r esenäre r, v i k i~! tcl. 09-1"' SI00 _~ n18

MYLLYLAMPI RESTAURANTS

......u.-..nont.8

03100 Nummela, 019-335 177, fax 019-334508. 0400-446374

God Tid 112002 utkommer den 29 januari ,,;:.:J\i'1~terial senast den 17 januari _r?~

-

".

.

,

120 års erfarenhet

Det gäller att finna den gemensamma takten •••

HÖI dig for

hos

Ekenäs Tryckeri Ab

1Uibodi Mustila 7. -23.12. kl 12-18

I VARUBODEN Nöra det som ör Oili!

Vi71er, juUdapps Uh 'er, Senap, Saft, Syu. Gwgg, Blolllmur, Kvistar m.m.

tiMUSTILA~N

Tel. 01 9·222 800 www.elaJi

Alltid

aktuell, även sam gåva!

VÄSTRAlN NYLAND Prenumerationstjänst, tel. (019) 222 866