••
••BEGAGNADE
När stadgarna till Esbo-Grankulla svenska pensionärsförening r.f. utarbetades var man förutseende nog, att ta med en paragraf som tillät föreningen att bedriva affärsverksamhet. Och den paragrafen kom väl till pass, när en lokal i bottenvåningen av ett hus på övergårdsgränden 3 i Sökö blev tom. Då passade man på att hyra lokalen, för att starta en butik för använda kläder. Med frivilliga krafter målade man, lånade och tiggde ihop till inventarier, och resultatet är verkligen fräscht. Den 8 december kunde man öppna, och nu rullar affärerna för fullt. Tor Petrell är väl den som har butiken som sitt verkliga skötebarn. Han är själv sjukpensionerad i förtid, och har fått rådet att "ta det lugnt". Och hur fungerar denhär verklu,tt hald år sedan hade man ~mtii-0 med! · a Hitd& lir det tribn$t skänkt kfade~ ·till dia · .- 1l4gqt mm nttm@c • samheten, och vad säljer man där? Butiken är öppen tre dagar i veckan: måndag, onsdag och lördag mellan kl. 13-16, förutom på onsdag, då man har öppet till kl. 20. Och de medlemmar som har velat har antecknat sig på en lista, och turas om att stå i affären. Dethär gör de alla helt gratis och frivilligt, de jobbar för sin förening, för att de tycker att det är roligt. Och varorna då? Ja, det är begagnade, hela och rena kläder. För det mesta barnkläder, men också vuxna tycks växa ur sina kläder. Det hände bl.a. en dam som hade låtit sy en dräkt, och inte hunnit använda den mer än ett par gånger. Skor. för att köparen inte i affären hunnit prova dem ordentligt, utan sedan konstaterat att de inte passar. För att man får allting, så har man inga anskaffningsutgifter, utan kan i stället sälja billigt. Och så fort som barn växer, så händer det ju ofta att de helt enkelt inte hinner växa ur sina kläder. Se sid. 3 Begagnade kläder, hela och rena, säljer Esbo-Grankulla Slenska pensionärsförening i sin diakonishop i Sökö. Samlade kring "galgen" fr.v. Hjördis och Tor Petrell, Harry Wahlsberg och Harriet Strengell.
Samhället har i allt högre grad börjat satsa på öppenvård för pensionärer. Det är en utveckling i rätt riktning för alla dem som både kan och vill ta hand om sig själva, ha sin egen bostad och sitt eget liv. Men för att det här skall fungera behövs det service i olika former. Det är faktiskt inte många år sedan myndigheterna på allvar fick upp ögonen för b\.a. det som kallas rekreation för pensionärer. I • Helsingfors finns numera två rekre ationscentra för pensionärer, i Mejlans och Tarvo, där man kan syssla med hobbyverksamhet, läsa tidningar, träffa folk, vara med om program som pensionärerna själva har gjort upp, dansa. En annan form av service är den som s.k. servicecenter erbjuder. Sådana finns det inte många av i landet än så länge. Vi kan nämna två färska exempel: Röda Korsgården i Mariehamn, som kom till 1972, och alldeles nya Takahuhti servicecenter i T ammerfors. Se mlttuppslaget! På ansvarigt håll har man kommit fram till att idealet vore att daghem och servicecentra kunde ta emot alla som vill komma. Man har insett hur viktigt det är att gamla människor kommer bort hemifrån emellanåt, får träffa andra människor, knyta sociala kontakter. Men än så länge räcker inte platserna till l{LADER I CHARMIG SHOP
Mån a vill klara sig sj'älva
ARG. 2 - No 1 10 MARS 1974
0 Ansvarig utgivare Chefredaktör Elof Falenius Redaktion: Georg Cederquist Nyland 0 Per-Erik Lundberg Åboland 0 Victor Arvidsson Åland 0 Elly Sigfrids Alfons Sundquist österbotten 0 R edaktionssekre terare: Ann-Gerd Steinby 0 Redaktionens kontaktadress: God tid Frk Greta von Pfaler, Muotialantie 38 G 104, 33800 Tammerfors 80, tel. 931-37 197 Tryck e ri & Tidnings Ab Borgå 1974 befolkningens i genomsnitt. Dessutom bör pensionärens bostad vara belägen på rimligt avstånd från servicepunkter som butiker, banker, post osv. Bostäderna bör dessutom vara välutrustade och i första hand s.k. normalbostäder. Bostadshus för pensionärer med skilda lägenheter för varje invånare kan vara bra. Man bör sträva till att hålla fast vid normen ett rum per person. Den service för pensionärer som kan ges inom ramen för socialvård och hälsovård är enligt vissa undersökningar främst en fråga om organisation. Hemvårdsservice t.ex. ger i praktiken vid det här laget alla kommuner i landet- även om den fortfarande med beaktande av det faktiska behoyet är otillräcklig. Undersökningar har nämligen visat att närmare hälften av samtliga pensionärer är i behov av någon form av hemvård, åtminstone tidvis. Detsamma gäller i stort sett hemsjukvården, som effektivt utbyggd innebär en avsevärd lättnad inom socialvårdssektorn eftersom man hittills på grund av brist på socialvård fått lov att ta in också lindrigt sjuka gamla människor på institution. Men utöver hemvård och hemsjukvård behöver pensionärer service av många andra slag. Till dem hör bl.a. tvättservice och klädvård, bastuservice, fotvård, hårvård, måltidsservice, hobbyverksamhet, rekreation i form av bl.a. utflykter och resor, daghemsverksamhet, kurser av olika slag, gymnastik, hemvänsverksamhet. Och inte minst telefon och kontrolluppringning dagligen.
De s.k. servicecentra som börjar dyka upp, nu senast i Tammerfors, är ett steg i rätt riktning. Men det behövs manga fler. En utbyggd service minskar behovet av institutionsvård bland de gamla en utveckling som med tanke på pensionärerna själva förefaller att vara den enda vettiga. PRENUMERATION av God tid kan ske på vilken postanstalt som helst. Prenumerationsavgiften för ett helt år (6 nr) är S mk. Av verksamhetsledaren hörde jag att ett ganska förbluffande stort antal av Svenska pensionärsförbundets medlemmar senaste år deltog i resor, som anordnats av förbundet. Slutsumman på researrangemangen steg till c. 60.000 mk. Fördelat på antalet medlemmar betyder det att varenda en lagt ut 7-8:- på resor i förbundets regi. Det tyder på, tycker jag, att förbundet fyller ett stort behov, att pensionärerna är ett livaktigt släkte och att de gillar resor (om de ordnas ekonomiskt fördelaktigt.) Hur många och hur långa resor förbundet i år kommer att ordna, är ännu obekant. I varje fall kan man gissa att deltagarantalet blir stort. Resor betyder ju avkoppling och omväxling i det kanske annars ganska enahanda livet men framför allt innebär ju resor vidgade vyer och nya bekantskaper Men nu är det ju så, att en hel del av förbundets medlemmar av ekonomiska eller fysiska orsaker inte har möjlighet att delta i längre resor. Och det är här medlemsföreningarnas insats behövs. Förbundet ordnar resor till Riga, Stockholm, Teneriffa o.s.v. Men varje medlemsförening, liten eller stor, kan ordna egna resor. Man kan nämligen hälsa på hos varandra. Helsingfors hälsar på i Täkter, Sjundeå i Åbo, Lovisa i Borgå, Grankulla i Ekenäs, Jakobstad i Närpes, Vasa i Gamlakarleby o.s. v. o.s.v Och när man gästat någon annan förening, bekantat sig med deras verksamhet, ätit deras mat, druckit deras kaffe och sett på program som de ordnat, så kan man vara säker på att det blir svarsbesök. Jag har varit medlem i ett förbund där föreningarna hälsade på hos varandra på det här sättet och jag kommer ihåg vilken aktivitet ett annonserat besök av en annan förening utlöste hos värdföreningen. Det finns ju för all del något som kallas knutpatriotism ! I vanliga fall är det här ju inte någon särskilt trevlig egenskap, men i det här speciella fallet är den uteslutande positiv. Varje förening vill naturligtvis ordna så trevligt som möjligt för sina gäster i synnerhet om de själv tidigare åtnjutit gästfrihet och känner dem som kommer och resultatet blir
Egen härd är guld vård heter det och inte utan orsak. En egen härd. dvs egen bostad, är vad de flesta pensionärer vill behalla så länge som möjligt. Tanken på kommunalhem, aldringshem. institutioner överhuvudtaget. l,ockar inte den som visserligen är gammal men ända kapabel att ta hand om sig själv. Av Finlands 4.7 miljoner invanare har c. I O procent vid det här laget fyllt 65 ar. Men för att största delen av dem faktiskt skall kunna fortsätta att leva inom sitt eget hems väggar behövs en rad åtgärder fran samhällets sida. Och då först och främst fler och bättre bostäder för pensionärer och service av olika slag, speciellt avsedd för pensionärer. Varje pensionär borde ha rätt till en så bra bostad som möjligt. Och genom att förbättra bostadsstandarden kan man dessutom ge så många pensionärer som möjligt möjlighet att klara sig på egen hand. Som det nu är ligger pensionärernas boendenivå rent statistiskt lägre än den övriga god tid Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.
2 10. 3 1973 Satsa på öppenvård!
Där på min post är de nog så snälla och trevliga så det är riktigt roligt att gå dit. Nu behöver man ju inte ens passa på någon bestämd dag. Har man engång gett sin fullmakt så finns ju pengarna på kontot i säkert förvar så tar man ut när det passar bäst. Och ränta blir det!
Välkommen POSTBANKEN aktivitet inom föreningen. Aktivitet och omtanke om andra Fast sådana här "resor" bara är 1-2 dagars turer, så kan man vara säker på att deltagarna får utbyte av besöken: man hör om andra föreningars problem, om svårigheter och glädjeämnen, man får tips angående olika verksamhetsgrenar: om gymnastik, hemslöjd, fester, programpunkter m.m. Om lyckan är god kan man också få tips om hur föreningen kunde förtjäna in en slant. Men, framför allt: man lär känna andra människor, man får nya vänner. Nu hör jag någon säga : det är lätt att skriva så där att t.ex. vi från Täkter skall hälsa på hos dem i t.ex. Lovisa eller Närpes, men hur skall vi få kontakt med dem vi känner ju inte någon där hur skall vi veta vem vi skall skriva eller ringa till?? Det där är helt befogade frågor. Och här tycker jag att förbundet skall hjälpa till. Alltså frågar jag: Kan inte förbundet publicera i God Tid en förteckning över medlemsföreningarna, deras ordföranden och sekreterare samt uppge dessas adresser? Börja nu, när våren snart kommer, hälsa på hos varandra. Vi sitter ju alla i samma båt, vi är alla pensionärer vi är alla människor och vi behöver alla varandra. Det verkade lite knepigt med fullmakten så jag måste fråga och genast blev saken klar. Så tack bara!
@
På posten fick jag ju också Postbankens nya PENSION 74 där det står så tydligt om pensionerna. Be att få en broschyr!
• serade av båt eller bussresor. Det finns sådana som inte mår bra i flyg. Jag hör till dem. Skulle föreslå till exempel Båtresa H:fors Visby. Buss + Båtresa till Åland. (men inte i juli när svenskarnas ledighet börjar) Båtresa till Stockholm Resa längs Götakanal. Båtresa+ Buss ell. tåg till Hamburg. Bussresa till Leningrad. Silverlinjen, Buss till T:fors båtresa, Nyslott Punkaharju. Det vore roligt om Pensionärsförbundet detta år kunde ordna oss någon trevlig resa, som också vår ekonomi går iland med. Med vänlig hälsning Kerstin v. Hueck medlem i Svenska Pensionärer. Från "vår guide i Stockholm" fru Pia Lauren, som alla som var med på Köpenhamnsresorna säkert väl kommer ihåg har Red. fått följande brev: Mina kära vänner i Finland! Om Ni visste vad Ni gjorde mig glad med Era vänliga rader både i brev och den fantastiska tidningsartikeln. Sådan omtanke värmer alltid. I den mån jag lyckades uppnå ett tillfredsställande resultat / som gudie i Stockholm berodde helt och hållet på Er positiva och tacksamma inställning och attityd. Det blir framöver ett alldeles speciellt nöje att ta hand om Röda Nejlikans resenärer. Jag vet nu att man kan så frön av vänskap och glädje hos varandra. Ert vänliga intresse gör att jag med glädje och förväntan ser framemot ett återseende under kryssningen den 28 april som jag hoppas blir en positiv och givande upplevelse för alla. Pia ADRESSFÖRÄNDRINGAR meddelas enklast direkt till tryckeriet: Fru Doris 1..-0kfors, Tryckeri- och Tidnings Ah, adressavdelningen (God tid), Runebergsgatan 32, 00610 Borgå 10. Observera att det är medlemsföreningarna som skall meddela adressförändringarna och att vederbörande förenings namn och adress bör framgå. VIKTIGT är att medlemmar i till förbundet anslutna medlemsföreningar, som ännu inte tillställt förbundet sina medlemsförteckningar, gör detta omedelbart. Det är viktigt att nya medlemmar anmäls så fort som möjligt bl.a. för att de skall få God tid hemskickad till sig. BO RGÅ. Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening r.f. sammankom till årsmöte den 6 februari 1974. Utom vanliga mötesförhandlingar uppträdde Borgå Spelmän och ett andragande hölls av prosten Odert Lindqvist inför de jämt 100 personer som mött upp. Föreningen har nu något över 600 medlemmar. Som ny ordförande i föreningen valdes Runar Nyholm. Sekreterare blev Arne Jungholm, vice ordförande Götha Träskelin och kassör Ingeborg Kullman. Suppleanter i styrelsen är Inga Malmsten och Xenia Lindström. Ur verksamhetsprogrammet saxar vi, att föreningen försöker driva på att få igång en hobbyterapikurs verksam på dagarna för våra pensionärer och att en två dagars utfärd skall göras i östra Finland i början av juni. Sekreteraren Lauren. Förbundet fick. ny k~at1slist Svenska Pensionärsförbundets arbetsutskott utsåg vid sitt möte i Helsingfors jag besökte affären så kom det in en dam som köpte en arbetsrock åt sig själv, och en regnrock åt sin son (regnrocken såg faktiskt splitterny ut) för sammanlagt 10,-. Hon berättade att hon är damfrisör, och i sitt arbete sliter hårt på sina arbetsrockar, eftersom hon handskas med kemikalier, och hon var överlycklig att få en rock till ett så billigt pris. Det är meningen att de plagg som kommer till försäljning skall vara hela och rena, men vad händer om de inte är det? Det är inte så farligt, för man har kontakt med en dam som väver trasmattor, så det som inte kan säljas, kommer till användning ändå. De damer som var i butiken denhär gången, sysslade med att sy i knappar som fattades, eller trä i trasiga gummiband. Och i ett litet rum bakom själva butiken finns bl.a. ett strykbräde om det skulle behövas pressveck. Kommersen är livlig. Småbarnsmammorna är glada över att få kläder åt sina slitvargar som de inte behöver vara så förtvivlat rädda om. Det händer att ensamma barn kommer och handlar, som den lilla flickan som köpte sig en blus för två mark, och var mycket noga med att få kvitto. Priserna ja, de håller sig långt under det som man är van att se. Beroende på i vilket skick de är så kostar t.ex. en blus eller jumper 2-5--10 mark, och så finns det dessutom möjlighet att pruta i denhär charmiga affären. Att man skall sälja mycket för att få hyran betald, förstår man, men hittills har det gått, och sedan om och när man börjar få vinst, så skall den gå till pensionärernas rekreationsverksamhet. Så ta er en funderare, alla ni som har lust och krafter att satsa på någonting sådant, som bytiken i Sökö. Solveig Mustonen
Församlingarna kan väl, utan att det fattas som självberöm, anses vara banbrytare, då det gäller att samla den åldersgruppen. Under årtionden har sådan verksamhet med regelbundna samlingar med program, utfärder, läger osv. bedrivits och utövas alltjämt, delvis med nya inslag. Det senaste initiativet är ju t.ex. pensionärskafeet i Södra svenska tre dagar i veckan för tidningsläsning, samvaro osv. samt gemenskapsmåltiden i Sörnäs svenska en gång i veckan, som hittills samlat 70-90 deltagare. Det är givet att församlingarna i Helsingfors fortsätter sin pensio'närsverksamhet i hävdvunna former och också med nya initiativ, t.ex. diskussions-, musik-, litterära klubbar, sångkörer. Detta utesluter inte samarbete med redan existerande pensionärsföreningar eller sådana, som kommer att grundas på församlingarnas områden. Församlingarna kan ju exempelvis bjuda in pensionärsföreningarnas medlemmar till samvaro med program i trohet mot sin grundsyn. Det är nämligen klart, att man måste ta hänsyn till både kyrkoförvaltningens och församlingsbornas majoritets bestämda åsikt om verksamhetsformer, som är oförenliga med församlingshemmens uppgift. Det betyder att politik, maskerader, dans o.a. dyl. inte kan förekomma där. Men ett samarbete på församlingens egna villkor är Prosten Åke Lindholm naturligtvis välkommet i vårt gemensamma ansvar för pensionärerna och vår omsorg om deras fritid, trivsel och uppbyggelse. Hur skall ett sådant samarbete organiseras? Borde man grunda in registrerade pens ionä rsfören in gar på församlingsbas för att kunna •tillgodogöra sig de eventuella förmåner en anslutning till förbundet ger? På många håll finns redan stora svårigheter att få ihop styrelser och andra aktiva. Hur mycket man än talar om att aktivera pensionärerna själva, kan vi inte förneka, att personresurserna är begränsade. ·Man borde därför undersöka om redan existerande inregistrerade diakoniföreningar, vilka ju i stor utsträckning tar sikte på arbete för och bland pensionärerna, skulle kunna anslutas såsom medlemsföreningar. Detta för att undvika en överorganisation, som i många faJJ blir tiJJ hinder. Här alltså endast några anspråkslösa personliga reflexioner i ett ärende, som kräver en lösning i en eller annan riktning. Åke Lindholm
-0Förbundet börjar sitt andra verksamhetsår med betydligt bättre förutsättningar än vid starten. Detta beror delvis på att antalet medlemmar stadigt stigit, delvis på att förbundet fick sin egen tidning varför kontakten mellan förbundet och medlemsföreningarna blivit bättre. Det vore emellertid önskvärt, att allt flera rapporter från "fältet" skulle nå redaktionen. Skriv därför och berätta om Er verksamhet. -0Tammerfors-mötet senaste sommar blev på sätt och vis en stor framgång. Flera av deltagarna har uttryckt sin tillfredsställelse och sitt tack. Det visade sig emellertid att tidpunkten kanske icke var väl vald, då så många av föreningarnas medlemmar voro ute på sina sommarvillor och på resor. Det blir därför icke något sommarmöte år.
-0Då styrelsen emellertid ansett att en gemensam "träff' bör ordnas har förbundet chartrat m/s FINNPARTNER-välkänd av alla dem som voro med på Riga-kryssningen och Atlantkryssningen i januari för en VARKRYSSNING på Östersjön den 28 29 april. Genom att göra kontraktet så tidigt kunde förbundet få ett synnerligen fördelaktigt pris varför deltagaravgifterna kunnat hållas så låga som anmälningskupongen visar. Beroende på klassen varierar prisen betydligt, men i samtliga pris ingår middag avresedagen, morgonfrukost och lunch den andra dagen. Pastor Väinö Wahteristo från Norra Svenska Församlingen i Helsingfors har lovat hålla en andaktstund söndagen den 28:de efter breakfasten. Från rederiets sida )commer två orkestrar jämte artister att svara för underhå!Jning och program. Tre reseledare kommer att stå deltagarna till tjänst med råd och anvisningar. På återresan blir deltagarna i tillfälle att göra önskade inköp till "sjöpriser", Under kryssningen kommer ett förbundsmöte att hållas och medlemsföreningarna kan då framkomma med förslag och önskemål huru förbundets verksamhet i år skall bedrivas. Jag kan försäkra Er om att ett dylikt arrangemang icke i framtiden kommer att kunna ordnas till de pris vi nu blivit erbjudna. I detta sammanhang vill jag påpeka att m/s FINNPARTNER, som avseglar från Helsingfors den 27:de kl. 15.00 i festflaggning, blir "vår egen båt" det blir pensionärer anslutna till förbundet som får komma med. Och med kännedom om den stämning som förut rått på RÖDA NEJLIKANS resor tror jag att vi alla kommer att få en trevlig, givande och rolig samvaro. Jag hoppas att samtliga lokalföreningar kommer att vara rikligt representerade. Alla är välkomna! Verksamhetsledaren Pensionärsförhundet och församlingarna Det allt intensivare arbete, som Svenska Pensionärsförbundet utför, har på många håll aktualiserat frågan om församlingarnas inställning. överläggningar har hållits på olika håll. En diskussion har förts i mindre omfång i dagspressen. Vidare var undertecknad kallad att tala vid den stora pensionärssamlingen i Stockmanns restaurang mellan jul och nyår. Visst har frågan dryftats, särskilt med tanke på Helsingfors-förhållandena och behovet av nya föreningar här.
Lit54R~ tthucif,~ TILL SVENSKA PENSIONÅRSFORBUNDET r.f. Emedan Pens.förb. brukar ordna olika resor för pensionärerna båt ell. flyg, vore undertecknad och säkert många med mig intres-
den 7 februari fröken Greta von Pfaler till förbundets kanslist, bokförare och kassör. Fröken von Pfaler fungerar också tillsvidare som organisationens kontaktkvinna med fältet. Bidrag till "God tid" kan också skickas på hennes adress. Och den är. Muotialantie 38 G 104, 33 800 Tammerfors 80, tel. 931-37 197. Visst får pensionärerna RABATI! 3 • 75 mk på VING-resor (ej lågpris) • 25 % på inhemska flygresor • 50 % på tågresor • SO % på Sverigebåtarna (däck) månd.-torsd. • På östersjöfartygen t.o.m. 29. s. 74 Fntga närmare hos • RESE-KALEVA CD HELSINGFORS ,.,. tel. 13 691 VI Jocnsuu, Jvv.1skyli:l. Kotka, CD Knurnla. Lahtis, Lojo, Ulcah,,rg. Ta111111crfor,, J\ho ekaleva Från sid 1. Begagnade ... När
NI VET VÄL att alla som får någon form av folkpension numera har möjlighet att gå på bio med barnbiljett också under veckosluten? Man visar bara upp pensionbeslut eller pensionbevis (bevittnad ljuskopia duger också!) i biografens kassa. Detta beslut har fattats av biografägarnas förbund och biografbyråernas förbund och berör samtliga biografer och alla folkpensionstagare oberoende av ålder.
.. Mycket kan man syssla med på ett servicecenter eller ett daghem för pensionärer, t.ex. spela corona. Den här bilden är från Djurbergets åldringshem i Helsingfors där man sedan 1966 har ett daghem för pensionärer.
TRE OLIKA VARDFORMER Inom Djuberget åldringshem är egentligen tre olika vårdformer inrymda under samma tak. Man har 125 vårdplatser på avdelning, 137 separata lägenheter och så dessa 40 daghemsplatser. Pensionärer på avdelningarna går ofta ner i daghemmet och blandar sig med publiken där vi!ket ger en trevlig växelverkan. De separata lägenheterna är små, bara c. 20 kvm, men de är fullt modernt utrustade med bl.a. kylskåp och stora franska fönster. Till förmånerna hör utom låg hyra- bl.a. avgiftsfri storstädning två gånger om året, tillfällig hemhjälp vid t.ex. kortvarig sjukdom, tillgång till bastu och badavdelning med assistens, och inte minst, ett internt larmnät som kan utnyttjas ifall någonting händer. På läkarhåll har man kritiserat daghemsiden utformad på detta sätt. Man anser att man borde skilja åt den medicinska vården genom att inrätta dagsjukhus för pensionärer som antingen köar för sjukhusplats eller som är konvalesenter och som komplement till dem inrätta daghem för friska pensionärer. Det är närmast på den linjen man nu bygger vidare.
Motionera med radion Radion har i vår startat en ny motionsserie för pensionärer i pro• grammet "Vi och vårt". Det går ut en gång i månaden. Det tredje programmet i serien, som leds av Marianne Linko, går ut torsdagen den 25 mars kl. 14.30. Det fjärde programmet ges den 25 april och det femte den 23 maj samma tid. Serien fortsätter i höst. Programhäfte med teckningar och instruktioner kan rekriveras gratis från Rundradion, Sommargatan 2, "Vi och vårt", 00260 Helsingfors 26. Det går också bra att ringa "Vi och vårt" redaktörerna onsdagar kl. 15 omedelbart efter pro• grammet. Det direkta numret är 409 121 och riktnumret till Helsingfors är 90.
4 ·. ·· -· •. i } ) •.. ••• •• .i }\'!; ~111> ' :f i'.fi !!ii!i ijj •...••.n.!l·.···.·.·•.!.·1i.·.· .·.·.·.•.1·.:.111 .·:···'.··:··.·:·:·,:·:.:·•.· ·:· ·.·.·.· ·.!.I il.·.•.1 r :: • ·.•..•.··• ·· · i.+f:• +v 1:;;ii:< li~ il••il1:l!1:11lilil 0 Det daghem för pensionärer som Helsingfors stad inrättade i samband med Djurbergets ålrrlngshem i Södra Haga år 1966 var stadens första i sitt slag, Man betraktade det som experiment. Det var ett experiment som slog väl ut, Fyra år senare kom det andra daghemmet i samma stil. Samtidigt började huvudstaden med sin väldiga procentuella andel pensionärer satsa hårt på den s.k, rekreatlonsverksamheten. Detta har så småningom resulterat i bl,a. två trivsamma rekreatlonscentra för 60 år fyllda huvudstadsbor: Ett i Tarvo och ett i Mejlans. Därtill ordnas på stadens försorg mängder av annat program för pensionärer : Teaterbesök, konserter , utflykter, fester. Men än så länge räcker allt det här inte till. Vad man har kommit fram till är att alla former av rekreation fungerar som ett slags preventiv vård Genom att uppmuntra gamla människor att ta hand om sig själva och ge deras tillvaro mening och innehåll hoppas man kunna minska vårdbehovet på anstalt eller åtminstone skjuta upp det. INTE FELFRI IDE Daghemsiden, sådan den är utformad vid Djurbergets åldringshem, är inte felfri. Men i en vidareutvecklad och "moderniserad" form borde den ha alla chanser att stå sig i också i framtiden. I det här daghemmet är platserna bara 40. Och ansökan om plats måste göras skriftligt till anstaltsvårdbyrån som sköter om gallringen. Det säger sig självt att det då blir sociala faktorer som avgör vem som får plats. Största delen av dem som besöker daghemmet är folkpensionärer och nästan alla kommer ut till Södra Haga från innerstaden Många av dessa gamla bor på natt härbärge där man inte får vis tas på dagen AVGIFTSFRITT Vistelsen i daghemmet är avgiftsfri. Pensionärerna får ett mål varm mat om dagen och eftermiddagskaffe. De har tillgång till bl.a. fysikalisk vård, bastu, tvättservice, tvättstuga, tidningar, radio och TV. Vid intagningen går de igenom rutinkontroll hos läkare, bl.a. för att man skall få reda på om de är i behov av speciell diet.. I princip borde all service för pensionärer vara öppen för alla som t.ex. fyllt 60 år utan speciell ansökan. I pensionärer t.ex. drar sig för att söka sig till något av de pensionärsdaghem som Helsingfors stad upprätthåller kravet att ansökan om plats skall göras hos anstaltsvårdsbyrän. På Djurbergets pensionärsdaghem fums flei förfogande. Och en konsulent som kan ge handledning.
Terapiarbeten av olika slag uppmuntras, bl.a. handarbete av olika slag, vävning, stickning, sömnad, likaså motion. Handledare finns på plats. Daghemmet är i princip öppet kl 7.30--16 men det går bra att stanna kvar längre om man så önskar. Utrymmena är stora och ljusa och trevliga, det finns en park utanför och stämningen är vänlig.
Daghelll för pensionärer lllinskar anstaltsbehovet
Nytt . ,servicecenter succe men alla ryms inte med
Al( TIVITETSCENTER HAR NÄSTAN ALLT
Servicecentret är öppet måndagfredag kl 8-16 men är dessvärre stängt under veckosluten. Den service som erbjuds är mångsidig. Det finns en restaurang med omväxlan e matsedel och priser som är så låga att de bara täcker kostnaderna för ingredienserna. Man kan också hämta mat här och ta med sig hem. Så finns det bastu som kostar 1.50 mk per gång. I priset ingår eventuell badassistans. Priserna i frisörsalongen uppgår till ungefär 60 procent av ordinarie frisörsalongspriser. Fotvården kostar ungefär hälften av vad den gör på "fria marknaden". För medicinsk rehabilitering betalar man 3 mk för en vårdserie, helt i enlighet med folkhälsolagen.
Toaletterna är byggda så att de också kan nås av besökare i rullstol. Och ni kan ju tänka er hur underbart det är, när man är tvungen att komma in till Mariehamn i något ärende eller läkarbesök, och det är långt mellan bussturerna. Tänk så tryggt och skönt det är, att ha någonstans att ta vägen, för alla har väl inte släkt och vänner i staden. Dessutom hälsar man med glädje alla besökande pensionärer både från fastlandet och Sverige välkomna. Och om man rör sig med rullstol, så går det utmärkt bra att ta sig fram överallt, för toaletten är också byggd med tanke på att alla inte har så lätt att ta sig fram på två ben. De gäster som besöker RK-gården brukar bli ganska avundsjuka, och be om ritningar, och fråga hur man skall få till stånd någonting liknande, och då är Otto Bergs råd: Börja bara, man skall inte vara rädd för att försöka. och själv säjer han att den bästa belöningen är att pensionärerna faktiskt kommer till, och trivs här. Iden fick man från Sverige, närmare bestämt Norrtälje. där den första Röda Kors-gården finns, och nu har man sedan december 1972 kunnat konstatera, att iden verkligen var mycket god. Text och foto: Solveig Mustonen
Takahuhti servicecenter i Tammerfors är ett utmärkt exempel på öppenservice för pensionärer. Det är främst avsett för Tammerforspensionärer som fyllt 65 år, men också sådana som bara hunnit passera 60-årsstrecket har en chans så länge platserna räcker. Man måste helt naturligt tyvärr ha en viss begränsning på antalet besökare för annars kan det bli för trångt. Man får alltså fylla i en ansökan om att få ett s.k. servicekort som berättigar en att ta del av allt servicecentret kan erbjuda. Det är Tammerfors stads socialnämnds sektion för sociala understöd som fattar beslut om fördelningen av servicekort.
Men man kan inte berätta om Ålands pensionärsverksamhet, utan att komma in på Röda Korsgården. För att använda ett modernt uttryck, så kan man utan vidare kalla det för ett aktivitetscenter för pensionärer. Otto Berg, ordförande för direktionen för Röda Korsgården, viil ·ösade mig omkring i huset, och jag kan bara konstatera att, pensionär på Åland, det är det jag vill bli. Eller vad sägs om ett hus, där man kan få en måltid för 3 mark, om man är hungrig; eller ett bastu bad, eller ett karbad med hjälp om man har svårt att klara sig ensam; eller man kan gå till frisörskan, ~sedel --..,,, eller beställa fotvård. Har man smutstvätt, så är det bara att ta den med sig hemifrån, för på RKgården finns det automatisk tvättmaskin, som det kostar en mark att använda. lffat' )• pert.1W1UIP MaJ: fdP i'1f.•·pe11i1wria,,. X:..f/ji, iZ,,t );t,pp 5,-/50 2z:so •?ml•U'ill Vill man väva eller slöjda, så går det också bra, man behöver bara betala för materialet, 'och det får vi billigt, för vi har fått en viss fermitet i att skaffa rabatter', som Otto Berg sade. Där finns radio och TV, där finns en bibliotekshörna, som fungerar med självbetjäningsprincipen, och ännu har inte en enda bok kommit på villovägar. .fi.qffe rr~ bröd Läsk i:i 13+u. 11,,. n.t, nar Bastu ,_.01' icke•pensw,..,,_,. /( ,to-::J. -,80 ;_ , 2,501 1 li!;i•!• Stekt kycldlnQ Flskgratlrlg Och sist men inte minst, här finns sällskap. Man har räknat att där rör sig ca 100 personer per dag, och av dem är det då ungefär 60 som också äter där. 1i.1.m,m Snålsoppa lai!å•tUI Kalops t.ever-morot&1troganoff Matsedeln är bra,kosten omväxlande och priserna överkomliga. Mat för en pensionär kostar 3 mk per portion, mat för icke-pensionär 5 mk. En slät kopp kaffe kostar 50 penni, en kopp kaffe med bröd 2 mk eller 2.50. Läsk kostar 80 penni. En pensionär kan bada bastu för I mk, en ickepensionär för 2.50. Karbad kostar I mk.
5 «la1ens ·· e o . i .· et har visat sig att många ör att de ryggar tillbaka för a vävstolar till intresserades
------------"
Den hälsovårdsrådgivning och den rådgivning i sociala frågor som ges vid centret är avgiftsfria. Man satsar naturligtvis också stort på den viktiga hobbysektorn. Man kan antingen ha med sig eget material eller köpa på platsen. Om man inte är intresserad av att förfärdiga saker åt sig själv kan man ge det man gjort till servicecentret som sedan säljer sakerna på basar. Det finns också bl.a. klubbar av olika slag, pensionärsgymnastik en gång i veckan, filmförevisningar en gång varannan vecka, samsångsstunder en gång i veckan och dans varannan onsdag.
...... Daghemmet i samband med Djurbergets åldringshem i Helsingfors startade som ett experiment. Man ville få fram erfarenheter för framtida fortsatt verksamhet av samma slag. Man satsade mycket på hobbyverksamhet av olika slag, som i det här fallet stickning. Daghemmet bekostar allt material för terapiarbetena.
l•l~l•fl;ti
6 Första
d) I akt och mening att för förbundets verksamhet erhålla understöd från Penningautomatföreningen ha upprepade kontakter tagits med vhg V. Nurrninen i Penningautomatföreningen, som emellertid meddelat, att en eventuell understödstagare bör ha arbetat ett år för att kunna erhålla understöd, varför förbundet under året, enligt detta beslut icke kunde erhålla ansökt bidrag. e) Dels på grund av att behov att sprida vidare kunskap om förbundets strävanden och syften och dels för att i olika delar av Svensk Finland grunda nya föreningar fick verksamhetsledaren av styrelsen i uppdrag att besöka och anordna möten på olika orter. Verksarnhetsledaren har besökt och ordnat möten i Närpes, Vasa, Jakobstad, Gamlakarleby, Lovisa, Sjundeå, Ekenås, Hangö, Åbo, Tammerfors och Helsingfors. Antalet besökare på en del av dessa orter har överstigit 400 och detta utvisar tydligt behovet av en organiserad och målmedveten verksamhet. D Enligt arbetsutskottets beslut ordnades i Tammerfors förbundets sommarmöte 19-20 juli. Närvarande voro cirka 350 personer, representerade rnedlcmsföreningar från Åland, Aboland, Nyland och österbotten. Mötet öppnades av ordföranden Elof Falenius, varefter till ordförande för mötet valdes Georg Cederquist och till sekreterare Greta von Pfaler. Riksdagsman Ragnar Granvik höll festtalet, vari han poängterade pensionärernas rätt till en tryggad ålderdom. Mötet antog efter det styrelsen behandlat de förslag till initiativ och åtgärder förbundet erhållit från medlemsföreningarna följande klämmar som borde förverkligas: 1. Gällande skattelagstiftning bör ändras så, att inkomsttaket för erhållande av folkpensionens stödde! höjes. Den nuvarande lagstiftningen uppmanar till inaktivitet, enår flera pensionärer icke vill åtaga sig ett inkomstbringande arbete då stöddelen då blir indragen. 2. Krav på en reform av lagstiftningen om pensionsåldersstrecket bör framföras i syfte att åstadkomma större individuell tänjbarhet på grundvalen av anamnetiska fakta och standardtestningar på medicinsk bas. Pensionsåldern kunde därigenom för personer med fortsatt arbetskapacitet och arbetsvilja bli flytande mellan 65-68 år. Reformen motiveras såväl nationalekonomiskt och genom arbetsmarknadssynpunkter som av omsorg om de äldres trevnad och bibehållande som funktionsdugliga medlemmar av samhället.
a) Med hansyn till att styrelsen varit medveten om det omfattande arbete församlingarna inom det svenska stiftet utför inom åldringsvården fick verksamhetsledaren i uppdrag att för biskop John Vikström presentera förbundets ändamål och syften. Biskop Vikström hade vänligheten tillställa förbundets tidning en hälsning, vari han bl.a. såger: 'Det är min förhoppning att det nya pcnsionärsförbundet och dess medlemsföreningar skall lyckas ge inspiration och hjälp åt alla dem som är beredda att försöka gcira sin pensionärstid till en god tid. Samtidigt som jag tillönskar denna verksamhet framgång och välsignelse vill jag uttala en förhoppning om att den skall få stöd också från församlingarnas sida".
5. Gymnastik och motion borde införas som verksamhetsformer i samtliga lokalavdelningar.
3. FORBUNDETS ARBETSUTSKOTI Styrelsen utsåg vid mote 8. 2. 73 medlemmarna till arbetsutskottet: till ordförande valdes Elof Falenius, till första viceordförande Elly Sigfrids, till andra viceordförande Hans von Bergmann, till verksamhetsledare Jarl V. Hellström samt till kassör och bokförare Inga Malmsten.
Minst sagt fullsatt var det när Svenska Penslonärsförbundet ordnade penslonärsträffhos Stockmanns strax före nyår. Förbundets verksamhetsledare, dlpl.ekon. Jarl V. Hellström, Informerade. Då så många enskilda personer från Helsingfors under det gångna året förfrågat sig vart och till vilken penslonärsförenlng de kunde ansluta sig, ordnade förbundet ett allmänt lnformatlonsmöte I Stockmanns restaurang den 27 december. Tyvärr visade sig salen vara för liten, så ett hundratal personer rymdes Icke In. Verksamhetsledaren Informerade om förbundets verksamhet och prosten Åke Llndholm höll en kort andaktsstund. Det är nödvändigt att det bildas nya penslonänförenlngar stadsdelsvls I Helsingfors, Intresset och behovet är påtagligt. VI uppmanar därför personer vllllga att taga Initiativet till grundandet av nya föreningar I Helsingfors att tillskriva förbundet. Adressen är: Svenska Penslonärsförbundet rf 10120 Täkter.
4. Hemslöjden bör uppmuntras och centralorganisationen gå i författning om anställande av instruktörer som kan handleda pensionärer i syfte att åstadkomma stilriktiga och säljbara varor.
7. VERKSAMHETEN 40mk 200mk
5. FORBUNDETS REVISORER Vid årsmötet valdes till ordinarie revisorer CGR-revisorn Folke Tegengren och vicehäradshövding Guy Lindström med Rakel Nyman och Uno Nyholrn som suppleanter.
2. FORBUNDETS STYRELSE Enligt stadgarna utväljes styrelsens femton medlemmar för en period om tre år och av dem är årligen en tredjedel i tur att avgå. Efter på första årsmötet verkställd stadgeenlig lottning korn styrelsen att bestå av: a) för 1973 Elly Sigfrids Margareta von Pfaler Alli Häggman Georg Cederquist och Elof Falenius bl för 1973--74 Margit Hammarström Inga Malrnsten V1ctor Arvidsson Johannes Grannas och Ed\in Stenwall, samt c) för 1973--75 Per Erik Lundberg Arne Ljungholrn Hans von Bergmann Kyril Grigorkoff och Jarl V. Hellström
4. MOTEN Förbundet har under året haft 2 möten, styrelsen 4 rnoten och arbetsutskottet 12 möten.
b) Kontakt har även tagits med Finlands Svenska Kommunalförbund och förbundets program har presenterats för kommunalförbundets ordförande K. J. Brunström, som i ett uttalande till förbundets tidning bl.a. framhöll: "Det svenska pensionärsfcirbundet med sina lokala medlernsföreningar har en viktig uppgift att fylla I kommunerna hälsar man med glädje och intresse de nya pensionärsföreningarna, som strävar att ge medlemmarna meningsfyllda och givande aktiviteter. Ju flere aktiva och intresserade kommunmedlemmar det finns, desto starkare är grunden också för den kommunala demokratin."
3. Kontakt med vederbörande myndigheter bör tagas i syfte att: a) folkpensionärer med stödde! skall erhålla radio- och TV-licens till nedsatt pris; b) bestämmelserna om invaliditetspensionens beroende av s.k. avstannad invaliditet bör förnyas på saklig grundval.
Populär träff
verksamhetsåret gav f örhundet god start ÅRSBERÄTTELSE Svenska Pensionärsförbundets r.r. verksamhet år 1973 I. ALLMÄNT Förbundet bildades som känt den 24 no-.,ember 1972 och höll sitt första år mHte i Helsingfors den 8 februari 1973, varefter den egentliga verksamheten kunde begynna. I detta ammanhang bör man konstatera, att förbundet ,isade sig fylla ett verkligt behov och att å andra sidan svårigheter förekommit under förbundets första verksamhetsår. Detta har i huvudsak dels berott på den om ändlgheten att de svenskatalande pensionärerna icke tidigare ,·arit organiserade på samma sätt som de rmskatalande och dels på att förbundet tartade helt I avsaknad av medel. Trots detta kan styrelsen konstatera att anslutningen tlll förbundet varit glädjande stor och att på ett flertal orter tagits eller kommer att tagas initiativ till lokala föreningar avsedda att ansluta sig till centralo~anlsationen.
6. Pensionärsförbundet bör sträva till ett vidgat samarbete med de finskspråkiga förbunden i frågor av gemensamt intresse. För detta ändamål borde ett permanent bildas. samarbetsorgan g) De av mötet föreslagna åtgärderna ha av arbetsutskottet förberetts och behandlats och arbetsutskottet kommer att i sinom tid för styrelsen föreslå lämpliga åtgärder. Erfarenheterna av Tarnmerfors-mötet visar att det är nödvändigt att varje år anordna en dylik gemensam samvaro. h) Reseprogrammen. Vid olika tillfällen har av enskilda föreningsmedlemmar och medlemsföreningar anförts önskemål om
c) Förbundets första viceordförande Elly Sigfrids har i egenskap av riksdagsledamot noggrant bevakat pensionärsförbundets intressen i riksdagen och övriga offentliga institutioner, som också rent ekonomiskt inverkat på förbundets verksamhet.
6. FORBUNDETS MEDLEMMAR OCH MEDLEMSAVGIFTER Till förbundet hade anslutit sig 32 föreningar, vilkas medlemsantal varierar från 33 till 582. Vid årsmötet fastställdes medlemsavgiften för: a) ordinarie medlemmar ll medlemsföreningar med högst 100 medlemmar 100 mk 2) medlemsföreningar med högst 200 medlemmar 130mk 3) medlernsföreningar med över 200 medlemmar 160mk bl understödande medlemmar 1l aktiebolag och stiftelser 200 mk 2) församlingar 3) kommuner
God tids tävling nr 1I74 Resultat
4. Orden måste finnas i
anordnandet av förmånliga och välordnade resor. De lokala medlemsföreningarna ha anordnat kortare exkursioner, teater- och industribesök och dagliga motionspromenader, men förbundets uppgift har blivit att arrangera sällskapsresor främst till grannländerna. Under verksamhetsåret har en kryssning 19-28. 8. anordnats till Riga, tvenne kombinerade buss- och båtresor till Köpenhamn 13-19. 9., en kryssning till Stockholm 27-29. 11. och en till Kanarieöarna-Madeira-Afrika 12-20. 1. 1974. Då det lyckats att dels genom direkta underhandlingar med respektive trafik-, hotelloch restaurantföretag ernå betydande rabatter, ha resornas pris blivit förmånliga. i) Arbetsutskottet beslöt vid möte 22. 2. 1973 att förbundet bör få ett eget organ och tidningen fick namnet GOD TID. Samtidigt beslöts att tidningen avgiftsfritt skall tillställas alla medlemmar i medlemsföreningarna. Dessutom har tidningen distribuerats till samtliga svenska församlingar och kommuner. Då det visade sig att efterfrågan på lösnummer ökade, uppgjordes under året kontrakt om lösnummerförsäljning med Rautatiekirjakauppa Oy och dessutom med anledning av att förfrågningar angående prenumeration gjorts av ett flertal, anmäldes GOD TID till tidningspostkontoret, som antecknade GOD TID i postverkets tidningsregister. Överenskommelsen med tidningspost, kontoret möjliggjorde direkt distribuering till varje enskild person och besparade härigenom de enskilda föreningarna distributionsarbetet. GOD TIDs ledare har tvenne gånger refererats på ledarspalten i Hufvudstadsbladet. Att Hufvudstadsbladet dessutom i många olika sammanhang ställt sina spalter till förbundets förfogande har i betydande grad bidragit till den framgång förbundet paft. Huvudredaktör för GOD TID har varit Elof Falenius och redaktionssekreterare J. V. Hellström. Från och med 15 september 1973 utnämndes Unto Maula till annonschef. Styrelsen vill i detta sammanhang tacka alla övriga personer som med bidrag och artiklar ha bidragit till att GOD TID i allt vidare kretsar fått ett positivt mottagande. Enligt styrelsens beslut kommer GOD TID att utkomma år 1974 med 6 nummer; publiceringsdagarna äro fastställda till 10. 3, 10. 4, 10. 5, 10, 9, 10. 10 och 10. 12. På grund av förbundets ekonomi har tidningen tills vidare till stor del finansierats med annonser. j) Men hänsyn till att förbundets verksamhet av rent praktiska skäl på ett visst sätt tenderat att koncentrera sig till Södra Finland beslöt styrelsen sammanträda till möte i Vasa den 15 oktober 1973 och inbjöd till mötet representanter för samtliga i Österbotten verksamma pensionärs- och pensionärshemsföreningar. Mötet beslöt grunda ett österbottniskt samarbetsorgan, vars uppgift skulle bli att möjliggöra ett intimt samarbete mellan å ena sidan de österbottniska föreningarna och å andra sidan mellan de österbottniska föreningarna och förbundet. Samtidigt förelåg ett reglemente för Svenska Pensionärsförbundets österbottniska samarbetsdelegation, som blev namnet på det nya organet och som inom sig väljer sina funktionärer. k) På grund av att det framkommit att vare sig kommuner, församlingar eller andra offentliga institutioner enligt förbundets stadgar kunna ansluta sig som ordinarie medlemmar och då styrelsen ansett att förbundets verksamhetsledare och kassör med hänsyn till den verksamhet förbundet kommer att få bör anses som tjänstemän och på denna grund icke kunna tillhöra styrelsen, föreslår styrelsen följande ändring till stadgarna: § 4 Förbundets medlemmar äro ordinarie, understödande eller hedersmedlemmar. Som ordinarie medlem kan ansluta sig registrerad pensionärsförening, pensionärshemsförening, kommun och offentligrättslig evangelisk-luthersk församling. & 7
SVENSKA PENSIONÄRSFöRBUNDET rf kallas härmed till ordinarie ÅRSMÖTE
Styrelsen väljer inom sig sitt arbetsutskott, som består av fem medlemmar. Styrelsen utser inom sig ordförande, första viceordförande, andra viceordförande samt de tvenne medlem marna till arbetsutskottet. Styrelsen äger utse förbundets verksamhetsledare samt förbundets övriga funktionärer, besluta om deras avlöning samt eventuella entledigande. Arbetsutskottet sköter förbundets löpande ärenden. Verksam-
sista
Men vissa begränsningar finns, vilka ord som helst duger inte. 1. Geografiska namn godkänns inte. 2. Egennamn godkänns inte. 3. Endast grundformer av ord kan godtas (t.ex. "vara" men inte "är", "gosse" men inte "gossen", "gossens". eller "gossarna") ADRESSEN PÅ NYA MEDLEMMAR kan medlemsföreningarna skicka direkt till fru Doris Lökfors, Tryckerioch Tidnings Ah, adressavdelningen (God tidl, Runebergsgatan 32, 00610 Borgå 10. hetsledaren fungerar som sekreterare för både styrelsen och arbetsutskottet. övriga paragrafer föreslås bli oförändrade. 1) Vid styrelsens möte 22. 2. 1973 beslöt förbundet ansluta sig som ordinarie medlem av Centralförbundet för de gamlas väl. m) Då behovet av juridiska råd beträffande pensioner och andra bestämmelser beträffande rabatter och förmåner beviljade av stat, kommun och privata bolag visat sig kännbart, beslöt arbetsutskottet vid sitt möte 23. 11. 1973 att anordna en juridisk rådgivningstjänst så snart för uppgiften lämplig jurist kan anställas. n) Verksamhetsledaren har i radio och TV ett antal gånger redogjort för förbundets verksamhet och organisation. o) Styrelsen uttalar sin tacksamhet till direktionerna för tidningarna Östra Nyland, Borgåbladet, Jakobstads Tidning, österbottningen, ÅJand och Kyrkpressen för vänligheten att tillställa förbundet gratisexemplar, varigenom verksamhetsledaren blivit i tillfälle att följa med åtgärder och initiativ som på resp. orter vidtagits till förmån för pensionärerna.
akademiens
8. FÖRBUNDETS EKONOMI a) Förbundet har under verksamhetsåret genom av socialstyrelsen beviljade medel i statens budget för 1973 erhållit ett understöd om 16.000 mk. b) Styrelsen framför i detta sammanhang sitt tack till Svenska Kulturfonden, Nordiska Föreningsbanken AB och Oscar öflunds stiftelse för de donationer resp. givare gjort. c) Förbundets styrelse har från Penningautomatföreningen ansökt om ett understödsanslag om 50.000 mk och av Svenska Kulturfonden 5.000 mk för betryggande av sin verksamhet år 1974. Svenska ordlista, upplagan (finns säkert på
som hålles i Helsingfors i restau,rang HELKA, adress Norra Järnvägsgatan 23 måndagen den 25 mars 1974 kl. 15.00 Vid mötet behandlas de ärenden nämnda i§ 11 i förbundets stadgar samt styrelsens förslag till ändring av §§ 4 och 7 i förbundets stadgar. Till årsmötet har ordinarie medlemsförening med 1-100 medlemmar rätt att sända en befullmäktigad representant, förening med 101-200 medlemmar två och förening med över 200 medlemmar tre representanter.
närmaste bibliotek). Gör upp en lista och skicka senast måndagen den 25 mars In den till fröken Greta von Pfaler, God tid, Muotialantie 38 G 104, 33 800 Tammerfors 80. OCH ANTECKNA PA KUVERTET HUR MANGA ORD NI FAIT IHOP! 2:dra pris mk 30:Otto Berg, Nygatan 31, 22100 MARIEHAMN, 3:dje pris mk. 20:Kuno Holming, Kanslersvägen 6 F 140 20200 ABO 20, Redaktionen gratulerar vinnarna! Prisen tillsändes per bankgiro! De rätta namnen voro: Agricola, Mannerheim, Churchill, Per Brahe och Henrik IV, NASTA NUMMER av God tid kommer ut redan om en månad, den 10 april. Bidrag till det numret bör vara redaktionen tillhanda senast onsdagen den 20 mars. Grubbla inte -fråga PENSIONS-VARMA om allt som gäller pensionsförsäkring! Vår tid och våra experter står till Er disposition. PENSIONS -VAR/\1\A ömsesidigt försäkringsbolag Bulevarden 7, 00121 HELSINGFORS 12 visst har du oersättliga värden ... • försäkrings brev • kontrakt • originalbetyg • bankböcker • obligationer ... förvara dem tryggt i bankfack! • testamenten • frimärkssamlingar • aktier • smycken I sparbankens bankfack ligger dina värdesaker och värdehandlingar i tryggt förvar. 7 -
Den här gången skall vi ägna oss att plocka ord ur ord. Det är fråga om den gamla välkända leken som förekom på alla julkalas förr i världen och som fortfarande är ett populärt pyssel. Det gäller alltså att plocka så många ord som möjligt ur ordet GOD TID:s tävling No 4/1973 Vid på redaktionen verkställ<' dragning har: PE·NSIONERAD l:sta pris mk. SO:- tillfallit Therese Lundin, Gömslestigen 3 02130 HAGALUND.
KRYSSNING
Kom med på en uppiggande, rolig och trivsam Östersjökryssning med Finnpartner den 28 april 1974 Finnpartner seglår festprydd iväg söndagen den ' 28 april kl. 15.00 från Södra hamnen i Helsingfors och anländer tillbaka måndagen den 29 april kl. 18.00. I priset ingår hyttplats, middag på söndagen och kaffefrukost och lunch på måndagen samt kryssningsprogram och musik som sköts av två orkestrar jämte artister. Finn partner är i helhet hyrd av Svenska Pensionärsförbundet rf. Kom med och njut av den vårliga havsluften och Finn partners trevliga atmosfär tillsammans med Dina goda pen-
r god tid "RÖDA NEJLIKANS RESOR"
Vi får bara hoppas att högsäsongen för förkylningar, dvs infektioner i de övre luftvägarna, är över för i år. Men för säkerhets skull ger vi de nya råd som forskare nu har kommit med: Bästa sättet att skydda sig för smitta är att undvika att gnugga ögonen eller peta näsan och i stället tvätta händerna ofta. En amerikansk undersökning visar nämligen att man inte så ofta smittas av förkylningar genom att andra människor hostar, nyser och snyter sig i samma rum. Enligt med en av stängerna på "barnhöjd". Bästa höjden mellan de olika stegen på trappan är c. 15 cm, och får enligt undersökningen absolut inte överstiga 20 cm. Allra farligast är det att gå ned för en bristfälligt konstruerad trappa, konstateras det i utredningen. Huvudskador, och ska dor på ben, armar och fötter dominerar som följd av de fall som kan bli följden.
Råd i förhylningstider: Farligt gnugga • 1 ögonen emot ofta smittämnen på händerna. De kan överföras när man tar varandra i hand. På händerna kan smittan bli levande upp till tre timmar. Den amerikanska undersökningen visade vidare hur smittan sedan når näsans känsliga slemhinnor. Det sker när man petar sig i tiäsan eller gnuggar sig i många. Antibiotika, dvs läkemedel mot bakterier, hjälper inte mot vanlig förkylning men är otvivelaktigt på sin plats om förkylningen banar väg för bakterieangrepp mot öronen, luftrören eller lungorna Så det bästa vi kan göra enligt läkarexpertisen är att ta till de gamla huskurerna med svartvinbärssaft och hela faderullan. · Och tvätta händerna ofta och låta bli att peta näsan och gnugga ögonen om vi vill undvika att bli smittade som sagt.
sionärsvänner.
ANMÄLNINGSKUPONG mot förinte. Att otänkbart är anmäler sig härmed till SVENSKA PENSIONÄRSFöRBUNDETS VARpå Östersjön med ms FINNPARTNER den 28-29 april 1974 och förbinder mig att inbetala deltagaravgiften till förbundets konto No 194000875/1 i Sparbanken i Borgå senast den 31 mars 1974 och antecknar sig samtidigt för nedanstående markerade plats: Klass 1 E Mk. 220:- D Klass 114 Mk. 150:- D Klass Spar Mk. 80:- D Namn: Gatuadress: Klass 1 EB mk. 190:- =:J Klass Tur/2 Mk. 130:- lJ Klass Vilstol Mk. 60:- [J Postadress med postnummer:. Klass 1/2 Mkl 170:- D Klass Tur/4 Mk. 100:- lJ Telefon: OBSERVERA: Kupongen skall sändas in till fröken Greta von Pfaler, Adress: Muotialantie 38 G 104, 33800 T AMMERFORS 80, telefon 931-37197. Frk. v. Pfaler lämnar eventuellt behövliga upplysningar. Deltagarna tillställes deltgarkort efter det besked om inbetalningen skett. TEXTA TYDLIGT! GLÖM ICKE ATT MARKERA ÖNSKAD PLATS! SÄTT ETT X I ÖNSKAD RUTA!
så Undertecknad
Vi hoppas att på denna kryssning få se så många svenskspråkiga pensionärer som möjligt. Reservera plats i god tid genom att redan i dag fylla i nedanstående kupong och sända iväg den
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Trapporna farligare än traf il(en Enligt en färsk svensk undersökning är det farligast att gå nedför trappor. Och orsaken är mycket ofta att trapporna är felkonstruerade. Faktum är att trappor orsakar fler olyckor som kräver sjukhusbesök än trafikolyckorna! Och det vill sannerligen inte säga litet. Framför allt för äldre människor kan ett fall i en trappa vara direkt ödesdigert. Enligt den svenska undersökningen är orsaker bakom olyckorna bl.a. nedsatt rörelseförmåga, yrsel, balanssvårigheter, onödig brådska. Men som sagt, själva trappan är i alla fall huvudboven i dramat. Främst rör det sig om rena konstruktionsfel. Man har bl.a. konstaterat att s.k. spiraltrappor ar mycket farligii. Bäst är raka trappor med avsatser mellan våningarna, s.k. tvåloppstrappor. Vidare har man kommit underfund med aH trappan borde vara så smal att den gående kan använda bägge ledstängerna. Som dessutom helst bör vara dubbla.
undersökningen spred bara 8 procent av en grupp förkylda patienter förkylningsvirus när de hostade och nös. Förkylda människor har därögonen. Några säkra medel kylningar .finns ännu vaccinera mot dem är eftersom smittämnena
