God Tid 1/2002

Färdigt monterade!

Vackra tidlösa

SPF

Möbler &- Mattor

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Nr 1

~ Ärgång 30

29.01.2002

"Maten är halva födan" ... "Äta bör man, annars dör manu Så Iyder två gamJa talesätt.

Förr lagade alla maten själv ända frän gnmden. Halvfabrikat oeh fardiga rätter har bara funnits de senaste deeennierna. De togs emot med glädje särskilt av förvärvsarbetande husmödrar med ont om tid för långkok. Likså av äldre herrar som inte varit så insatta i matlagningskonstens labyrinter.

Ex. nyblivna änklingar eller ungkarlar som pensionerats och inte längre har tiligång tili arbetsplatslunch.

Färdiga matportioner från bensinstationen eller snabbköpet är vid sidan om hamburgarna oekså den studerande ungdomens huvudsakliga vardagsföda.

Om man inte har marnmas matbord inom räekhåll att gå in och tanka vid.

Den kommunala hemhjälpsservicen som funnits sedan början av sjuttiotalet har varit en av vändpunkterna när det gäller möjligheterna atl bo kvar i eget hem trots bandikapp eiler bög å1der. Om man är med i systemet har man kunnat räkna med regelbunden hjälp med bemsyssl6ma.

Nittiotalet var en ekonornisk svacka. Kommunerna tvingades tili stora nedskärningar.

Hemvården drabbades också. Numera är städningen slopad i de flesta kommuner. Likasä är det vanligt att transportera matportioner tili dem som inte klarar matinköpen ocb tillredningen själv. Ännu

for något år sedan var det vanliga att hemhjälparen under sitt tvåtimmarsbesök skulle biuna gå tili butiken, tilJreda mat för några dagar, städa och hjälpa med aIlt kunden själv hade svårt att klara. Men den maten var nylagad och man kunde ha synpunkter på ingre-

dienser, kryddning och koktider.

Gå tili skolao och ät Den möjligheten finns i vissa kommuner. SkoJmaten är planerad och tillredd av sakkunniga, även om tiliagningen kan ske i stora eentralkök

Asikter om transportmaten

Runar i Sibbo:

Holger i Helsingfors:

Missnöjd

Nöjd

och transporteras varm tili skolorna. Sibbo är en kommun som erbjuder skoJmat åt pensionärer. Det förutsätter att man är rörlig ocb kan ta sig tili någon av skolorna. Man skall göra en överenskommelse med kommunen och skolan om det blir vaIje dag eller bara ett par gånger i veckan. Priset är28 mk (4,7 1 €) per måltid.

Matportionen körs hem Centralförbundet for de garnlas väl r.f. är banbrytaren som på försök inIedde hemhjälpar"Läcker mat gör livet gladare, verksarnheten för över trettio vällagad mat gör det längre" _ år sedan. Rätt snart blev den lagstadgad och kommunerna (Stora Kokboken, Hufvudstadsbladets Förlags Ab 1947) övertog ansvaret. Centralförbundet utarbetade enligt dansk modell bl.a. trans portkärl ocb lådor av styrox som kommunerna köpte. De höll automatiskt ur frysfacket tili värmen mycket bra och kun- "TaJande kylskåp" Helsingfors prövar sedan no- ugnen och uppvärrnningen derna var nöjda.

Den försäljningsverksam- vember eli nytt system med börjar. Under väntetiden kan heten som också omfattade ett "talande kylskåp". TilIsvi- man göra annat och glömma arbetsredskap oeh -kläder för dare fmns de i några hem som maten. Ingenting kokar över hemhjälparna finns inte läng- hör till hemtjänsten inom väs- eiler bränns vid.

När halvlimmen gått tar tra och södra distriktel. En re.

Allt vanligare är att kom- finländsk ide: Frys och varm- skåpet tili orda igen, meddemunerna köper tjänster av ut- luftsugn i etl. Fungerar auto- lar att maten är fardig och omstående matproducenter. matiskt med ett kort (som en önskar smaklig måltid . DärOfta stora firmor med mass- hotellrumsnyekel nuförtiden). efter drar man ut en låda med produktion.

Ser ut som et! litet kylskåp den varma matportionen och Transporterna ingår i regel i oeh kan laddas med tolv frysta låter sig väl smaka tilJ priset matportioner. Kunden bestäl- av 22 mk (3,70 €) per person avtalet.

En av de firmor vi här varit i ler enligt en lista med flere ti- oeh måltid. kontakt med är Ateriaali Oy i otal olika alternativ.

När man beställt oeh leve- Mera om transportmaten Helsingfors. Enligt kundernas önskan levererar man far- ransen kornmer fyller den Sibbo och Helsingfors på diga portioner hem alla varda- som hämtar maten på skåpet sido 8

Vi blir allt äldre

Aldersdiskriminering?

Reseförsäkringarna 60 procent dyrare - eiler bevil jas inte om man fyllt 70 Äldre resenärer kostar för ringsbolagen betalar ut i fonn mycket för försäkringsbola- av reseförsäkringsersättninggen. Den slutsatsen bar rese- ar överstiger mångfalt det försäkringsbolaget Eurooppa- kunderna betalat i prernier. lainen inom Pohjola-koneerEn fortJöpande reseförsäknen kommit tili. Följaktligen ring har bittills kostat omhöjer bolaget reseförsäkring- kring 50,46 € (300 mk) per arnas pris för försäkringar år. Frän och med i år, 2002, som gäller för längre tid med stiger prernien för 71 år fyllda närmare 60 procent. Nya för- eller äldre med i genomsnitt säkringar av det slaget bevil- 30 € (178 mk). Nya reseförjas inte personer som fyllt 70 säkringar av det slaget bevilår, enligt uppgifter i radio, tv jas härefter endast tili persooch tidningar 29 och 30.12. ner under 70 år. De upphör att 2001. gälla då man fyller 70, framhåller vd Aaltonen i Dtalehti På äldre dagar har man större 29.12.2001.

Risken att råka ut för skador benägenhet för att råka ut för sjukdomar och olycksfall så- och sjukdomar ökar brant efväl i samband med resor som i ter 65 års å1der. Efter 70 är det dagliga livet, säger vd Jou- stegringen ännu brantare och ni Aaltonen vid Eurooppalai- efter 80 år går den nästan i nen. Ersättningarna försäk- lodrät riktning.

gar. Kaila eller varma. Hur rned rättema i önskad ordning man vilI ha del Priset är 30 och programmerar in det hela. mk (5,05 €) per portion. Placerar sedan in korten i en Veckoslutsportionerna kom- specialpärm med fack för varmer ouppvärmda på fredag, je dag.

Här väljer man sin mattid om man har beställt för alla själv, tar dagens kort och veekodagar. trycker in det i maskinen som Till kunderna hör hemservi- ett bankkort. Då börjar skåpet cen IEsbo, Kyrkslätt, Sibbo tala oeh meddelar att dagens och Tusby, samt delar av Hel- mat är varm om en halvlimsingfors. me. Den frysta maten flyttas

Yngres prernier sänks inte

sjukdom och skador kan inträffa med krav på försäkringsersättning.

Förhöjningarna berör omkring 20 000 av bolaget Eurooppalainens kunder. TilIsvidare har bolaget inte fått klagomål, påpekar vd Aalto-

Det har blivit orirnligt med lika stora prernier för alla å1dersgrupper, konstaterar Aaltonen. Någon sänkning av prernierna for yngre resenärer blir det ändå inte fråga om.

Ur affarsekonornisk syn- nen. Ändringar kommer också punk! täcker de aktuella förhöjningarna inte de ersätt- att ske ifråga om de reseförsäkringar resebyråerna säljer i ningar som betalas UI för äldre resenärer. - Prernierna borde samband med enskilda resor. ha justerats ännu mera, säger 1 fortsättningen kommer Pohjola-koncemen inte att beviJhan.

En annan orsak tili att er- ja reseförsäkringar överhusättningskostnaderna stigil i vudtaget tili resenärer som böjden är vi reser allt mera fyllt 86 år. Resenärer i å1dern ända upp i hög å1der. R'esor 76-85 år får räkna med att föröver femtio kilometer frän säkri ngar för viss tid i samhemmet blir aIlt vanligare. band med enskilda resor stiLikaså att vi vistas rätt länge ger med det dubbla. på våra resemål. Det gör att

Vid årsskiftet fanns det i Finland 310 personer som fyllt 100 år. Av dem var 260 kvinnor och 50 män. Detta enligt uppgifter frän Befolkningsregistercentralen.

Uppgifterna stärnrner inte överens med föregående års.

Nu saknas alla de som fyller 100 år detta år. Pör ett år sedan uppgav Befolkningsregistercentralen 378 personer.

Då var de kommande hundraåringarna medrälcnade.

En grov uppskattning är att det sarnmanlagda ank'llet är tninst detsamrna eiler högre än för ett år sedan.

FPA :s infonnation gay UDder många år före nyår ut en lista med narnn oeh hemort på personer som fyll t eller under det nya året kommer at! fylla 100 år. Den var uppskattad av tidningarnas födelsedagsspalter. Personsekretessbestärnmelserna tillllter inte längre att listan ges uI. Att vi blir allt äldre frarngår av att hundraåringslistan år 1973 upptog 25 personer jämfört med nännare 400 år 2002.

Läs

mer

om ...

Maxtaxa i Sverige sid 5 Statistik om pensionärer sid 6 Hurtigrutten sid 7 Sköt om tänderna sid 10 Ändringar i FPA-förmånerna år 2002 sid II

God Tid . DärtiU har hon redan i ett par års tid fungerat som frivWig socialrådgivare inom SPF. TW saken hör att Ebba bade sina fingrar med i spelet då Pensionärsförbundet grondandes. Ocb nu kommer hon att från den första februari detta år koncentrera sig på förbundets informationsverksamhet, som tack vare hennes insatser redan förra året fick ett påtagligt Iyft.

I tiden ...

RÄTT OCH RIKTIGT Den äldre befolkningen bar ökat, och fortsätter att öka, snabbt att alla inte äonu bar hunnlt fatta vad det är som sker i vårt samhälle. Det finns fortfarande kvar av en garnmal inställning tiU de "gamla", som flyttas åt sidan ocb inte mera beböver tas på allvar. På sin böjd bliT de utnyttiade av skrupellösa släktingar. Vt skall hoppas alt inle övergången tiU euro skall ulnyttjas tiU att lura ä1dre ensarnma mäoniskor.

Del finns också någol av en avundsjuka bland den arbetsfara befolkningen; "pensionärema bar det redan för bra och viii ha det äonu bättre".

Man borde förstå att vår intressebevakning också berör dem, som kornmande pensionärer. I mänga fall kan del häoda att det är de som idag befinner sig i farvärvslivet, som kommer att få mest nytta av de förändringar som pensionärsorgrusationema är med om att pådriva.

Sen finns det naturligtvis också en del, också bland pensionärema, som oroar sig far all resursema inte kommer att räcka tiU för att, i framtiden, betala de lagstadgade och fastställda peosionema. Naturligtvis skall det bär också tas på aIlvar, men just därfar bevakar pensionärsorgarusationerna inte bara sina medlemmars rättigheter, men följer också med sarnhällsutvecklingen i stor[, inte minst den ekonomiska.

Därfar borde ALLA pensionärer vara med i pensionärs-

orgarusationema - ocb alla pensionärsgropper medlemmar i pensionäremas egen (egna) organisation(er). Och dessutom aktivt följa med och med sin rösträtt vara med och påverka den politiska utvecklingen. lbland formulerar man en konflikt mellan det stöd som samhället ger åt pensionäreroa ocb det som man inriktar på bam och ungdom. Det bär är baserat på en missuppfattning om bur ett bälsosamt ocb rättvist sarnbälle fuogerar. Naturligtvis är det fråga om att överväga olika behov, både i princip och i konkreta frågor, men det är inte detsamma som all skapa en negativ konkurrenssituatioo.

Också far pensionärema är det viktigt att unga föräldrar (bam ocb bambam tili pensionärema själva!) skall käona alt de vågar satsa på att ba (Dera) bam. Att sarnbällsklimatet och sarnhällets stöd skapar eli gyunsamt klimat för barnfarniljer ligger också i pensionäremas intresse. Ett friskt och fungerande sambälle söker ocb bittar den rätta balansen mellan de föru tsättningar som skapas för olika å1dersgrupper eiler olika sociala eiler etniska gropper bland befolkningen. Att av-

Det nya årets verksamhet har kOlUJnit igång bäde inom föreningama och förbundet. Förbundsstyrelsens arbete inIeddes med ett seminarium, där man b!.a. berörde kvali tetsfrågor inom styrelsen och organisationen. I samband med seminariet besökte styrelsen Sveriges Pensionärsförbund ocb diskuterade med ordförande Barbro Westerholm och övriga medarbetare om aktuella frågor inom de båda pensionärsorganisa tionema. Vi kunde konstatera, arI vad verksamheten och intressebevakningsfTågoma beträffar, sä ställs pensionärsrörelsen i bägge läoder inför Iiknande utrnaningar. Årets verksarnbet präglas naturligtvis av arrangemangen kring förblllldets 30 års jllbileum . Det bistoriska konstituerande mötet bölls den 24 augusti 1972 och anmälan tili föreningscegistret inläronades den 3 november 1972.

Stiftelseurkunden undertecknades av tre föreningar. Från den starten har förbundet vuxit tili en viktig interesse- och medborgarorgarusation för de finlands-svenska pensionärerna. Dessvärre är än så länge endast en fjärdedel av de finlanssvenska pensionärema orgaruserade. Motsvarande situation gäller också för de finskspråkiga pensionärema. Ett av de centrala målen i förbundets verksamhet är därför att höja organiseringsgraden. Ju flere aktiva medlernmar vi är desto bättre når våra röster fram tili beslutsfattama på såväl lokal som på riksnivå.

Fyrtio- och femtiotal isterna presumtiva medlemmar

Pä min bemort Träskända bade vi, ett litet antal svensktalande (vi är ju faktiskt under en procent av stadens befolkning), beslutat grunda en förening för ä1dre, efter att bam-

dagvård ocb skolgäng på svenska far den yngre generationen, genom mänga ocb länga farbandlingar, resulterat i fungerande lösningar under 80- och 90-talen. Nu vWe vi även Iyckas med de äldre.

Sedan jag utsetts tili ordförande far medlemsvärvningsgruppen och far att k1arlägga, dels far mig själv och dels far andra, vad SPF:s verksarnhet i prakriken innebär bar jag farsökt kartlägga adrninistrationen bakom alla närrnare 15 000 medlemmar.

Samtidigt har jag tagit del av inemot 60 st. A4-sidor mötes-

Beslutsfattama borde nu inte bara ensidigt förutsätta större insatser frän de frivWiga orgarusationem a utan i allra bögsta grad se tili att deras basfinansiering tryggas. Marken (euron) som beviljats tiU det frivilliga arbetet mängdubblas genom frivWigarbetamas ers1i.ttningsfria insatser.

Om orgarusationema bela tiden brottas med ekonomiska trångmål ökar risken att intresset för att ställa upp avtar.

Den tidigare omtalade undersökrtingen visar att var tredje finläodare deltar i frivilligarbetet. Beslutsfattare: "sJäck inte denna eld !"

LiIi-Ann JuneU-Kousa verksarnhetsledare

_________________________________________________________________ _

väga bebov ocb besluta om resursanväodning kan ske utan all man bläser upp onödiga och skadliga motsättningar. Om man vW kan man nog billa fraro tiU det som är rätt ocb riktigt för alla.

Håkan Hellberg

protokoll, anteckrtingar, statistik o.a. värdefullt material som behandlat medlemsvärvning äoda sedan slutet av 1990-talet. Möda har inte sparats av teamen bako,? detta • omfattande arbete av mveste• rad kreativitet och tid. Vtlja - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - och energi bar satsats av b!.a.

Britta Lindblom, Per Thomasfolk, Sven-Erik Wester och Torolf Fröjdö, under ledning av verksarnbetsledaren LiliAnn Junell-Kousa.

Medlernsvärvningen är en kärnfråga far förbundet. Detta måste vi alla ta ansvar far, på förbunds-, distrikts- och fareningsnivå. Målsättningen bör vara all reda ut paradoxen som klart pekar åt två båll, nämligen de ä1dre ökar stadigt i antal då samtidigt medlemsantalet i elt flertal föreningar visar en sjunkande tendens. Ekvationen måste få ett plustecken.

Också Uffe Johansson inleder sitt arbete den första februari som redaktör för God Tld. Många medlemmar är bekanVarje år bör vara ett medlems- ta med Uffe frän tidigare b!.a. värvnillgsår. Men under jubi- genom att ban läoge varit leumsåret satsar förbundet lite chefredak-tör på Lanibrukarextra på att försöka få aIlt fler centralens tidning Landsbygpensionärer att ansluta sig dens Folk. Den stora utmasom medlemrnar i föreningar- ningen för Uffe och det redan na. För att understöda detta ett år gamlalunga redaktionskommer förbundet b!.a. att rådet är att utveckla God Tid säoda ett brev tiU de finlands- tiU en äonu bättre och intressvenska pensionärer, som i år santare tidning. Vi hälsar både fyller 65 år. Tack vare ett un- Ebba och Ulf välkomna tiU derstöd frän Svenska Kultur- SPF och önskar Iycka tili med fonden utkomrner God Tids de nya uppgiftema. Vi väotar jubileumsnumrner med en ex- med stort intresse pä resultatra stor upplaga, som säods tiU ten. pensionärer, sam ännu inte är medlemmar. Jag hoppas, att * * * föreningama i sin verksarnhet tar i beakta/lde dessa kampan- Trycket på de frivWiga medjer ocb ställer upp kvinno- och borgarorgarusationerna , den mangrant vid våra olika eve- s.k. tredje sektom bara växer. nemang under jubileumsårel. Å ena sidan bar kommunemas utlokalisering av tjäoster lett tiU att servicen för de sämst * * • ställda i aIlt bögre grad styrs Förbundet bar fått två nya tiU de frivWiga organistionerlIIedarbetare - Ebba Jakobs- na. Detta framgår tydligt ur en son ocb Ulf Johansson. Ebba omfattande undersökning är inte direkt ny, eftersom bon som Peoningautomatförenju redan i et! års tid handhaft ingen låtit utföra. Å andra sidet redaktionella arbetet för dan beskyller de privata föreGod Tid ocb också fungerat tagama organisationerna för som informatör på förbundet. att förvräoga konkurrenssituEbba är frän garnmalt bekant ationen. Därrned vW de privaför mänga inom medlemskå- ta företagen begräosa orgaruren, b!.a. via sitt arbete vid sationernas verksarnbet för alt Folkpensionsanstalten ocb ge- fri tt kunoa prissätta sina tjänsnom sina tidigare artiklar i tee.

Samtidigt har den offentliga finansieringen för de frivWiga orgarusatione(Ila krympt, om inte nominellt så nog reellI. Staten har tagi t en allt växande pott av PAF:s avkastning för att täcka sina egna sociala utgifter. T.ex. tog staten år 1993 ca.100 miljoner mark av PAF:s avkastning och detta år bliT det ca 600 miljoner marko Utöver dessa mlljoner böjs lotteriskatten från 5 % tili 7 %, vilket betyder en inkomstökning tiU staten på ca 50 miljoner mark aIlt detta "är bort frän" organi-sationema. Också SPF har fått erfara resultatet av deuna politik. Förbundets verksamhetsunderstöd har inte ökat på tre år, inte heller semesterunderstödet och prognosen far bidraget för de komrnande åren förblir konstanl.

Från och med nu skal l vi aIltså väoda blicken frän backspe, geln ocb se framåt med tillförsil..-t. Vt måste utnyttja alla våra tillbudsstående resurser ty vi står inför en jungfrulig marknad genom att 40- och 50-talistema bildar en antalsmässigt kraftigt ökande målgro pp av medlemmar in spe.

Det är inte blolt en enda fråga som avgör bur väl man Iyckas med att öka vårt medlemsantai i de olika regionema. Utgående frän aIlt det konstruktiva arbete och de väl genomtäokta förslag som medlemsvärvnings-groppen hittills komrnit frapl tiU ser jag goda förutsättningar tiU att nu sätta i en större växel med nya mål-

sättningar för bela nätverket.

Innan åtgärdsbeslut fattas på ledningsnivå torde en kartläggning visa om SPF:s utbud av tiäoster verkligen motsvarar b!.a. 55-åringamas (tredje å1derns) förväotningar, behov, insikter och (miss)uppfattningar. Ett gemensamt ansvar för verksamlleten, intressebevakningen och medlemstillväxten vilar på SPF:s ledning, arbetsutskott, distrikts- och lokalföre-ningamas styrelser, på respektive ordförande ocb icke minst på kansliet. Åtgärderna är betygsatta och prioriterade i viktighetsordning för vidare behandling.

Tiden här medger givetvis inte en närrnare genomgång punkt för punkt, men sarnmanfattningsvis kunde sägas:

* Skulle en analys av ledaregenskaperna p,eka pä behov av att friskas upp något, borde ingenting fä bindra genomförandet av väl anpassade kurser iämnel. * Fördelama i vår produkt måste prioriteras för att bebärska inväodningama med vettiga argument på lokalplanet ocb sarntidigt anpassa

budskapet i karnpanjen tiU både gamla, nya ocb även förlorade medlemmar.

*

Medverka tiU att gronda nya ä1dreråd där sådana äonu inte finns. Makten bör fås närmare mäonlskan. lngen käoner väl bättre tiU de pensionerades bebov äo de själva. Detta kan och hör lokalt utvärderas.

* Ju fler man är desto starkare står man. Ett intressant "samtalsärone" tilltalar aIltid folk och medverkar tiU deltagande i informationsmöten. Härvidlag anser jag att förbundet bar aIl rätt att kräva större aktivitet på f3.ltet.

Organisationens kunskapsmaterial återfinns i växelverkan mellan ledare, mectarbetare och föreningsmedlemmar. Det som föreningsf3.ltet i dag beböver är folk med engagemang, intresse, vilja, motivation och krerativitet. Härigenom skulJe verksarnhetsledningen kuuna räkna med välbehövligt stöd och operativ draghjälp av alla dem som arbetar nära "f3.ltet".

Avslutningsvis en liknelse:

Styrelsen är motom för bela verksarnheten och medlernskåren utgör tvivelsutan bräoslet. Bräosle av god kvalitet och i tiI1räcklig mäogd bidrar tili att vi med tillförsikt kan sätta full fart frarnåt och absolut inte se satsningama som kostnader utan som investeringar.

Sten Lindholm

God Tid 1/%00% - 3

Trygghet, glädje, omtanke, respekt och kontinuitet De fem orden täcker våra grundläggande värdelingar, frarnhålls i en broschyr utgiven av SVPH - Sällskapet Vänner tili Pauvres Honteux i Stockholm. Det är en ideell förening grundad år 1862.

Idag erbjuder föreningen ett t:l)'ggt boende och individuell service tili över 760 pensionärer. Antalet anställda är ca 250. Föreningen äger Fredhällshemmet pä Kungsholmen samt Nockebyhem,

För dem blev SVPH en fristad där de kunde få elt hem, t:l)'gghet, omvårdnad och umgänge med andra i samma situation. Hemmen kallades länge "asylen" , således fristad.

Idag vänder sig föreningen tili såväl kvinnor som män. Över 100 års utveckling av väWird och kvinnosyn har gjort det allt mindre angeläget att vända sig eobart tili kvin-

drygt 80 bland de fri ska.

Bland de särskilt boende är den över 90 år. "Särskilt boeode" motsvaras i Finland av bäddavdelning. Ett gruppboeode för dementa fion s också.

Man ansöker om plats i åldern 62-72 år. Då man flyttar in får man vara högst 75 år.

Meo mao får bo kvar. Vi tar hand om äveo de svåra fallen .

IoJleo flyttas mot sin vilja. Filosofin är att man får bo hemma och dö hemma.

DDr. Vruje år flyttar 30-50 nya gäster in. Det finns ingen kö.

Ordförandeo har oinskränkt rätt att aota gästerna. Man behöver inte vara rik för att bo i SVPH:s hem.

Hyran är mycket moderat mätt med finländska måu. Normalhyran år 2002 är 3 388 kronor för eo bostad om 50 kvadratmeter.

För 60 kvadratmeter betalar man 4 053 krooor. För städning och service tillkommer 956 krooor. Helpensioo for tvä personer är 12 261 krooor.

Vissa bar nedsatt byra. Var och en bar rätt tili minst 3 900 krooor i dispositionsmedel per månad. D.v.s. pengar man Ett av de vackra sällskapsrumme1l i Nockebyhus får disponera friu för eget bebov. Det vi i Finland kallar De ledande posterna inne- "fickpeng" . Beloppet är dock Nockebyhus och Nockeby has dock fortfarande av kvin- helt annat än det motsvarande vårdhem i Bromma. i Finland. Här bar vi fortfaUrsprungligen var målgrup- nor. rande 446 mk (75,01 €) per pen för föreningen ensamma Vem som helst är välkommånad. Ett belopp som motkvinnor. Den startades av en men ordforanden väljer svarar folkpeosioneos basdel kvinna, Cbarlotte von SchweGrundiden står fast: Att er- år 1995.

Iin, och sedan dess har ordföranden och den drivande kraf- bjuda pensionärer ett eget boten alltid varit en kvinna. ende i en tilltalande rniljö med Här trivs både personaI och Många ensamma kvinnor god service, trivsel och t:l)'gg- gäster Personalen är välutbildad. såsom änkor, hemmadöttrar, het i åldrandel. lnslaget av yrkesarbetande m.fl. som pä välgörenhet är inte så utpräg- - Alla nyanställda måste geden tiden inte hade någon lat idag, även om SVPH bi- nomgå vissa kurser. Det gör form av pensioo var dem man drar tili driften via avkast- man kontinuerligt även senare, säger Björn Karlsson ocb i första hand vände sig tili. ningar från fonder.

Den lön dåtidens kvinnor tjä- Ju äldre man blir, desto tillägger stolt att hemmet annat ihop under sin yrkesverk- viktigare är det att känna ses vara Stockholms bästa arsamma period räckte ofta inte t:l)'gghet, säger vd Björn betsgivare.

Karlsson.

Medelåldern är tili för en dräglig ålderdom.

Personalens medelålder är

_Åk med på en skön

Välkomnar tili

den 24-29.3

kvinnoforum pä EN:s intcmationella kvinnodag den 8 marS

, ordforande och-,

"Kvinnot somvledare"

Vaeker oeh hannonisk inredning De gemensamma ut:l)'mmena som matsalar, bibliotek, vardagsrum, musikrum m.fl . är mycket vackert ocb barmoniskt iiiredda med både stilmöbler och modernl.

Man håller en viss stiJ och respekterar varandra.

Det enda negativa man som firiländsk besökare reagerade emot var de heltäckande mattorna i korridorer och gemeosamma ut:l)'mmen. Förståeliga ur balksynpuokt, men inte med tanke på astma och allergier.

land kan man jämföra Folk.bälsans Seniorhus ocb Vilhelmina i Helsingfors och Hongas i Borgå med SVPHhemmeo. Föregångsland när det gäller boende av detta slag är Daoroark och England.

Ebba Jakobsson

Positivt var ocksä att det

" Charlotte VOII Se" werills ideer är äll idag vägledande l ör verksalll"eten. Hellnes omtanke om, och kärlek tili, lIledlllänniskan "ar löpt som en röd tråd gellolll åren. Det persollliga engagemanget ärl ortfarallde eli ledstjäm a lör oss alla SOIll arbetar lör våra gästers bästa.

Samtidigt " ar stora oe" slllå dOllarioll er oe" lIlånga ideella illsatser gjort det möjligt all fu!lfölja tradilionell.

Välförsedd bibliotekslzöma Givetvis finns det också simbassäng ocb rum för gymnastik och fysiska aktiviteter av olika slag. Här är det naturligt att man klär upp sig tili rniddagen.

Hälsoresa tilI Pärnu Buss frän Abo via Ekenäs ocb Karis tili Helsingfors.

Passkontroll. Eckerö Lines Nordlandia avgår k1. 8.00, ankomst tilI Tallinn klo 11.30.

Inkvartering pä botell- och badanläggningen Tervis Läkargranskning * 2-4 behandlingar dagligen.

FIi användning av simbassäng och konditionssal.

Program.

1 priset ingår: Bussresor*Båtresor* l x buffetmiddag*Svenskspråkig reseledares tjänster*S x övemattning i dubbelrum inkl. belpension*Läkargranskning*2-4 bebandlingar/dag.

Pris: endast ea. 400 euro (2378,29 mk)/person Enkelrumstillägg: 76 euro (451,88 mk)/person SpeciaJdieter, aUcrgler, bandikapp et dyl. meddelas vid bokning

Ansvarig researraogör/anmälniogar och informatioo: pJata: Svenska Gånlen, Tavastvägen 3-5, Flebingfors 'I1d: k1. 10-16, kaffeservering fn1n 9.30 BufretJundJl

Bennett BT! Nordic

DeJtagaravglft: 20 euro ( U8,91mk) SPF:s kansl~ tfn 09- n 888 20, senast den 28.2

Formansalleo 9, 10600 Ekenäs (019) 2674 550, öppet: mä-fre klo 8.30-17.00

~Dl,Dg.rtill

Simbassällgell är vacker som ett kOllstverk

finns gästrum som anhöriga får använda.

Motsvarande bem för äldre i Stockholms-trakten är Blomsterfondens hem och Stockholms sjukhem. 1 Fin-

Allt detta bidrar i allra Mgsta grad tili Sällskapet Vänn er tili Pau vres HOIIleux är så unikt" Madeleille Bergstedt Sryre!sells ordlörande

Följ med på en

Svenska Penslonärsförbundet i samarbete med Svenska Studieccntralen Svenska KvinuoförbuDdet I Sörnis

om

35 år. Mao har bemanning dygnet runl.

Var och en har sin egeo skötare med ansvar för och kontakter ocksä tiJ 1 anhöriga.

Vruje skötare har sex boende pä sitt ansvar. Vårdplan uppgörs för alla. Bedömningarna är individuella. Det särskilda boendet, där medelåldern är över 90 år och de fJesta är ~ängliggande, har nattetid tre vårdare ocb eo sjukskötare i tjänSl. N u vid årsskiftet håller man pä att ta i bruk ett ny tt arbetssystem där personalen jobbar tre dagar och är lediga tre dagar. Försöket bar slagit väl ut och de flesta är nöjda ..

kulturell temaresa till Oslo 15-17.5 Reseledare: operasångaren Caj Ehrstedt Svenskspråkig guide under dagarna tili bl.a Vigeland parken, Den Norske Opera, Kon Tiki museet, Holmenkollen m .m.

Vi ser operetten Den Glade Enke(de bästa platsernal)

1 priset ingår: SAS Flyg tur/retur. Passageraravgifter och skatter. Reseledaren Caj Ehrstedts tjänster.

Inkvartering på centralt belägna First hotel!

Millennium.2 hotellövernattningar, dubbelr.inkl ..

Frukost. 2 x lunch, 2 x middag. Busstransporter enligt programmet. Inträden och guidning tili flere besöksmål. Operettbiljett i bästa kategori.

Pris: 620 euro ( 3686,35 mk) Enkelrumstillägg: 70 euro (426,20mkl/person Specialdieter, aUergier eI. dyl. meddelas vld bokning

Ansvarlg researrangörjanmä.InIDgar ocb information:

Bennett BTI Nordic

4-God Tid 1/2002

KLUBBSLAG FRÅN STYRELSENS

KLUBBSLAG FRÅN STYRELSENS

Svenska Pensionärsr6rbundet r.r. SPF Styrelsens möte den 17.01.2002

MÖTE DEN 12. DEe. 2001

MÖTE DEN 17. JAN. 2002 UTTALANDE

I

Å1dersdiskriminerande drag inom den frivilliga försäkringsverksamhelen Dagens människor lever alll längre, har en bättre hälsa, mångsidigare komakter oeb mera omfattande sociala nätverk än nägonsin tidigare.

Med bland annat detta som motivering fomyar man som bäst nuvarande pensionsförsäkringssystem.

Det kan konstateras att pensionsforsäkringssystemet bar beaktat den äldre befolkningens förändrade levnadsförhållanden. Det samma kan vi däremot inte säga om det frivilliga livocb skadeforsäkringssystemet. Del är känl att man planerar höja den äldre befolkningens reseforsäkringsavgifter med över 50 % ocb om nya å1ders-gränser då reseförsäkringar inte längre beviljas. Det är också känt att livförsäkringsskyddet upphör då man uppnätt 65 års ålder. Efter fyllda 65 är det nästan omöjligt att fä teckna olycksfallsförsäkringar.

De nu planerade förändringarna i försäkringssystemet innehåller tydligen drag av åldersdiskriminering.

Svenska Pensionärsr6rbundets styrelse har tillstäUt Social- och hälsovårdsrnirtisteriets försäkringsavdelning ett krav på att tilIsammans med försäkringsbolagen tillsätta en arbetsgrupp vars uppgift är - atl utreda den äldre befolkningens försäkringsskydd beträffande liv- och skadeforsäkringar samt - att avveckla de befintliga elementen av åldersdiskriminering inom det frivilliga försäkringsskyddet oberoende av om det är fråga om åldersgränser eiler avgifter

Infonnation Verksamhetsledare Lili-Ann Junell-Kousa Tel. 09-72888212, 050-5114208 e-post: Iili-ann.junell-kousa@spfpension.fi

- tili första viceordförande för styrelsen omvaldes Vai borg I Louhisto och t:ill andra Torolf Fröjdö - tili medlemmar i arbetsutskottet valdes Christina Fagerström, Torolf Fröjdö, Håkan Malm och Carin Åminne, Som arbetsutskottets ordförande fungerar förbundets ordförande Håkan Hellberg och som sekreterare verksarnhetsledare Lili-Ann Junell-Kousa - ordförande Håkan Hellberg utsågs t:ill ansvarig utgivare för God Tid - godkändes enhälligt befattningsbeskriyningarna för informatören oeh redaktören - beslöts att självriskandelen för semesterstödet år 2002 är 117,75 euro (700 mk), ansölcningstiden utgår den 31. mars - beslöt att starta saneringen' av kansliutrymmen. Som planerare utsägs arkitekt, tekn.lie, Reijo Lahtinen - anteeknades för kännedom det prelintinära beskedel om Penningautomatförertingens bidrag tili verksarnheten 174.000 euro (1.034.000 mk) och til i semestrar 17.000 euro (101.000 mk). Antecknades att PAF:s understöd tili förbundel inte har höjts på tre år - antecknades för kännedom följande PM: jubileumskommitten den 20. 12,2001, redaktionsrådet den 8.1 .2002 och medlemsvärvningsgruppen den 11 .1,2002 - antecknades för kännedom verksarnhetsledarens redogörelse om verksarnheten våren 2002 - antecknades för kännedom verksarnhetsledarens redogörelse om samarbetsunderhandlingar med Medborgar- oeb Arbetarinstitutens Förbund - anteeknades för kännedom ansökan tili Undervisningsministeriet om slatsunderstöd för seniorernas datakurser. Kurserna anordnas i samarbete med Lärkkulla Stiftelsen - godkändes Pensionärsföreningen Hankens sertiorer r.f:s ansökan om medlemsskap i förbundet. Föreningen är förbundets 7ge förening - beslöts om ett uttalande om åldersdiskriminering inom den frivilliga försäkringsverksarnheten (framgår på annan plats i tidningen) .

- dlskuterades ocb godkändes pnnciperna om för bundets förtroendevaldas och anstäUdas deltagande i de kommande riks- I dagsvalen I - näsla sammanträde den 20. mars, 2002 : :

_________________________________ J

Farfar berättar Dags att ansöka om PAF:s semesterbidrag 2002.

Aosökningsblanketter frän förbundskansliet tfn 09·7288 820, fax 09-7288 8215 e-post: kansliet@spfpension.fi

Svenska Pensionärsförbundet och Folkhälsan öppnar Samtalscafe på Seniorhuset, Mannerheimvägen 97.

Start torsdagen den 31 januari k1. ]3-15. Samtalscafe är en träffpunkt med temainriktade di skussioner som kan gälla etik, ensamhet, demens, hälsoaspekter m.m.

Ledare Majlis Kvist, för mera information ring 09-6822 878.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

@l ,~!~~=~,,;".." ....

Besökstid:vardagar k1.10-14.

Verksamhelsledare: Lili-Ann Junell-Kousa Tfn 09-72 888 212, gsm 050-5114 208, fax: 09-72 888 215.

Epost: liIi-ann.junell-kousa@spfpension.fi Kanslle!: Tfn 09·72 888 20, fax 09-72 888 215 epost: kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkon!o: SpartJanken Aklia 405511-41177 Sampo: 800012-1203958

Vi har igen en gång fått fira en lugn och fridfu ll jul. Vi har tänt Ijus på våra anhörigas gravar. Bevistat j ulandakt.

Lyssnat på julevangeliet och alla välkända ju lsånger och psalmer som sänts i radio och Tv. En traditioneIl ju l!?

Under den gångna julhelgen gick tankarna gång på gång tili höslen och juJen 1939. Jag, ocb vi som då var barn, förstod DOg icke t:ill ful10 det al.lvarliga i läget som var rAdande i vårt land.

När man Atergår i minnet tili händelser som timal börjar det med en enstaka händelse.

Ju mer man rolar i minnenas arkiv, bubblar allt flera detaJ-

jer upp i ens medvetande.

Minnen som fallit i glömska kommer som en störtsjö. Obevekligt berörs man av både glada och mindre glada minnen.

Ett av de kanske starkaste är nog den dag som pappa efter att han blivit inkalIad kom hem för oågra timmar innan flirden gick söderut mot en okänd fram.tid. När tiden for avflird närmar sig lar han på sig den gråa manteln, hänger ryggsäcken på sin högra axel och går mot dörren. Där stanoar han oeh vänder sig om, titlar på oss fyra barn och sin maka. Så står vi där, alla, utan att ord yttras. Ocb jag tror nu

- Antecknades för kännedom den ekonomiska månadsraporten den 3 1.10. 2001. Enligt prognosen för hela året 2001 motsvarar resullatet det budgeterade - antecknades för kännedom följande rapporter: den beskurna basdelen av folkpensionen, reformeringen av pensionssystemet, anhörigvårdarnas ställning, den nya lotterilagen - antecknades att Svenska Kulturfondet beviljat förbundet 20.000 euro (118 .000 mk) för utgivningen av God Tids jubileumsnummer - beslöts att anordna ett vårdseminarium hösten 2002 i samarbete med Kommunförbundet oeh Svenska Seniorer. Tili arbetsgruppen utsägs Håkan Hellberg som ordförande med Torolf Fröjdö som suppleant och verksarnhetsledareLili-Ann JunellKousa - anteeknades för kännedom PM från medlemsvärvningsgruppens möte - beslöts att förlänga Ebba Jakobssons arbetsavtal som informatör/redaktör t:ill den 31.1.2002 - utsågs Ebba Jakobsson tili informatör och Ulf Johansson tili redaktör för God Tid för tiden 1.2. - 3 1.12.2002, båda på deltid - styrelsen avtaekade de avgående styrelseledamötema PerErik Degerlund oeh Hilding Matlson '

atl de inför oss barn ville visa sig slarka. Hade mamma börjat gräta bade även vi gråtit.

Kanske var det bäst att så skedde?

Efterät, allt eftersom tiden framskred satt mamma ofta på sen kväUstid vid köksbordet med papper oeh penna, Brev kom och brev sändes med påskrift {Fältpost}. OIta började breven, som kom, Här någonstans.

Med stor respekt kan frägan ställas. Hur orkade landsbygdens kvinnor med allt arbete i hem ocb ladugård, barnen smä och på detta, den tyngsta bördan, ängslan ocb oron för nära bekanta och i obebodda stugor. Så gjorde även direktören oeb kära på okänd ort?

Skolans arbete avslannade för Vasa Ångkvarn. Han kom den 4 dee. Lärarvikarier var med sin familj tili sin somsvåra att fä på grund av inkall- marvilJa som finns i närbeten rtingar, men även därför att av vårt hem. De vistades där skolan skulle bli militärför- tills krigel tog slut i mars läggning för nyinkallade re- 1940.

Julen 1939 fickjag min förkryter. Det var säkert en positiv händel se för oss elever att sta egna bok, en BiggJesbok, inte behöva gå i skolan Sko- och vad spännande den var lan startade igen först höstter- Ä ven mina tvä systrar fick varsin bok och dessa fick vi av minen 1940.

Läsårel 1939-40 blev endast våra somrnargrannar. Av mormor kom den obligatoriska 82 skoldagar.

Lite skämtsamt brukar jag julgubben gjord av vetebrödssäga, att jag inte gått ut folk- deg med russin som ögon, skolan ännu. Men, genom en näsa, mun ocb knappar. Heförordning fick lärarna enligt mifrån var det mest stickade sin bedörnning antingeo upp- klädesplagg i julgubbens flytta eiler så måste eleven gå säck. om klassen.

Tili foma tider återgår.

Evakuerade från Vasa kom Henrik ~jelhnan tili orten. De bosatte sig hos

FörtJundstidningen

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

godtilf

ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT

Ansvarlg u!glvare: Of Håkan Hellberg I redakllonen: Ebba Jakobsson och Asa Barman Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors, tfn 09-72 888 210, epost: godtid@spfpension.fi Annonser: F:ma Gärdet/BartJro Höglund-Fredriksson, Epost: bartJro.hoglund@gardel.inet.fi 10640 Dragsvik Tfn 019-241 5397, Gsm 040-5133 773, Fax: 019-241 5390 Annonsprls: 1,34 €/spmm (8mk), 2-färg 1,51 €/spmm (9 mk) , ' 4-färg 1,85 €I spmm (1 1mk). ISSN 0359-8969. Moms 0%.

Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon och besökstid kl. 10-14 Ombudsman: Per Thomasfolk Tfn 06-317 9070, Gsm 050-5575 389, fax 06-317 9128 Epost: per.thomasfolk@spfpension.fi Dls!rlkle!s bankkon!o: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Tryckerl: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Redakllonsråd: Ordförande Per-Henrik Nyman, Medlemmar: Birgitta Jernvall-Ingman, Bö~e Sidbäck, Carin Aminne, Lili-Ann Junell-Kousa och Ebba Jakobsson

www.spfpension.fi

God Tid 1/2002 - 5

Maxtaxa ger minimi nivå för äldre i Sverige Vid årsskiftel infördes i Sverige en nationeU miniminivå för äldre. Reformen berör för närvarande 270 000 personer och kostar staten drygl en rniljard kronor. Den högsta avgiften som kommunen får ta UI för vård ocb omsorg blir 1 476 kronor per mänad. När hyran, skanen och avgifter är betalda skall en äldre ensamstående ha kvar minst 3 979 kronor per månad. Det så kallade förbehållsbeloppet. Makar och sambor skall ha 3 333 kronor kvar per mänad. AlIt räknat efter nuvarande prisnivåer.

Det nya systemet presenterades av socialattache Anne Eriksson vid Finlands Ambassad i Stockholm då Svenska Pensionärsförbundets personaI besökte Stockholm i samband med sin årliga planeringsdag. Hon berörde också konkurrensutsättning och privatisering inom socialtjänsten. Vi fick också bese den nya ambassadbyggnaden ritad av arkitekt Kristian Gullichsen.

En högsta avgift för bostad i särskilt boende som inte omfanas av hyreslagen har också fastställts. Den är 1 537 kronor i månaden och gäller främst flerbäddsrum.

De nya reglerna böIjar gälla frän den I juli 2002.

Skatteavdrag flir de som har det sämst ställt De pensionärer som har inkomster under 135 000 kronor per år får ett skatteavdrag om 1 320 kronor.

Bostadstillägget för pensionärer höjs. De som har fått 90 % av hyran kommer att få 91 % upp till en hyra på 4 500 kronor.

Frän och med 2003 införs ett nytt äldreförsöIjningsstöd som hjälper de som idag lever på socialbidrag. Det beräknas att kosta 710 rniljoner kronor per år de två första åren .

Kammarteatern SO år

Det finns inte mänga fasta teatrar inom Svenskfinland. Tealerintresset är stort ändå. Det vittnar våra mänga amatörteatrar om. Sommarteatrarna och helt i en klass för sig de österbottniska nyårsrevyerna.

Under efterkrigsåren fanns ett tomrum när det gällde teater ocb kultur i bela det bärjade Europa. 1 Tyskland fanns nästan inga teaterhus kvar, men man ville ändå uppleva teater.

"Zimmerteatern" uppstod.

Teater i smä mm.

Inom Finlands Svenska Författareförening bildades en sektion för att värna den finlandssvenska dramatiken.

Sektionen frarnförde 1951 som första experiment V.V. Järners "Spränga is" bemma hos Margit von WillebrandHollmerus i Helsingfors inför en publik om 35 personer.

Anne Eriksson, Socialattachi vw Filllallds Cecilia Heikeloch Kurt IngAmbassad i Stockholm vall gjorde roUerna.

Nanny Westerlund hade i Att ta hänsyn tili lagstiftning Sverige sen yrkesteater framVad kostar maxtaxan? föras i privata hem och var en Kostoaderna för kommu- * sekretess/tystnadsplikt ivrig förespråkare för en tea* tjänstefel ansvar nerna blir cirka 600 rniljoner ter av det slaget. Men vad * alImänt myndighetsans kronor i forrn av intäktsbortskulle vi kalla den här hos var fall. Av detta är 140 rniljoner oss? Man valde föreningsbaför maxtaXan och 400 rniljo- * plikten att dokumentera sen som verksarnhetsforrn * anrnälningsplikt ner för förbehållsbeloppet. och sä bildades Svenska TeaUtredningen föreslog att * olika bestärnmelser av justi- terklubben r.f.-Kammarteatiekansler, justi tieombudsman kommunerna kompenseras tern. Frän böIjan gick man in och kommunen. genom statsbidrag. för att enbart anlita yrkesskäMetoderna är att utveckla despelare. konkurrensutsättning ocb ut- Systemändringar i flirsörjveckla samarbelsforrner med ningssystemen under 1990- Hela 16 premiärer de första privata företagare. å ren talet Under föreningens tre första år hade 16 pjäser premiär.

Privat verksamhet * I)ecentralisering Under de följande åren satte * Okad brukarfinansiering penningbekymmer käppar i (maxtaxan slär tillbaka) * Tredje sektorn hJulen. Walentin Chorell * Marknadsorientering * Aktiebolag skrev för Karnmarteatern. * Andelslag Man satte upp pjäser av * Privata företag Munk, Heine, Strindberg, TaVarför maxtaxa? * Personai vaststjerna, James Lineberger, Den ena utesluter inte den Idag råder stora skillnader Tennessee Williams m.fl. andra. mellan kommunernas avgifter Nya a1ster av inhemska draför äldreomsorg. Folk måste matiker fick en chans och nu Individ- och familjevård - ha pengar kvar att leva pä när vittberömda utJändska pjäsförfattare som Eugene Ionesinte myndighetsutövning. avgifterna är betaJda. co, Harold Pinter och Lars Ebba Jakobsson Forssell introducerades. * Förebyggande arbete Karnmarteaterns uppgift * Rådgivning har förutom att förverkliga ny * Att utföra beslut dramatik också varit och är an * Att genomföra tillsyn bereda sina medlemmar teaterupplevelser hemma och utomlands. Teaterresevetksambeten intar en framträdande Ny medl e m s förenjng: roll inom verksamhelen, för oärvarande övervägande.

Utöver mänga scener i Finland, har föreningen regelPensionärsföreningen Hank- personer: Henrik Calonius bundet ordnat resor tili teatrar ens Seniorer rJ. antogs den ordförande samt medlemmar: i Sverige, Tyskland, nuvaran17.1.2002 vid SPF:s styrelse- na Maire af Hällström, Tor W. de Ryssland, Österrike, Holm, Kristina Dufholm och Frankrike, England och Danmöte som medlemsförenino Därmed är 79 föreningar .;: Gun Andersson. mark m.fl. Iänder. sluma tili Svenska Pensionärsförbunet. Föreningen har HelÄrade hyresvärd! singfors som hemort. 1 detta nu har föreningen 25 medlemmar som har verkat i Vasa. på hyreslägenheter i huvudstadsregionen.

Styrelsen består av följande

Hankenseniorerna

GAVOTIPS - ett presentkort på tidningen

i{IIml Indiagalan 1, 00560 Helsinglors 09·7288820,1"" 09·72888215

STOR EFTERFRÅGAN

Vi sålJar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhet.

Stöd kyrkligt arbete

Vår service .som inkluderar bt.a. visningar, kredilupplysningar, hyresgarantler och hyreskontrakt är kostnadslri lör hyresvärden Vi står tili Er tjänst hela hyrestiden. .

genom gåvor och testamenten Kontakta Församlingsforbundet

Oy N&N Locus Ab Alf Smedsgatan 15, yard. 9-17, Sjölund/Eriksson

PB 285, 00121 Helsingfors ~ (09) 6126 1540

Vi tar även emot nya säljuppdrag (prov. 3 % + moms.)

Tel. 09·17 17 44

Stör st var Fröding med EImerGreen Bland Karnmarteaterns egna produktioner har den som samlat mest publik och väckt störst uppseende varit Göran Graffströms pjäs om Gustaf Fröding:"Sjung vackert om kärlek".

Nanny Westerlund, nyligen avgängen ordförande för Karnmarteatern, regisserade och offrade sina egna · antika spetslakan och mycket annat tili dekoren. Elmer Green som varit borta frän tiljorna ; 18 år ställde upp i Frödings roll. Det blev en otrolig comeback, med flere utsålda hus i huvudrollsinnehavarens hemstad Borgå, där premiären varo Thrne i hela Svenskfinland och flere veckor på en utsäld Mini-scen på Svenska Teatern i Helsingfors. 1 de övriga rollerna spelade Ghedi Lönnberg systern, Vivi-Ann Sjögren beundrarinnan och Ann-Mari Schreck sjukskötaren.

Kritiken i såväl finlandssvenska som finska tidningar var översvallande positiv.

Aret var 1974. Lars Sved-

berg var nu ordförande för Karnmarteatern .

SO-årshistorik på kommande "En farggrann historia bestående av teater, resor ocb starka personligheter som via sina åsikter satt prägel på föreningen", så karakteriserar historikens redaktör Christina Haapala sitt arbete.

Det är som om man upptäckt en blankpolerad möbel under högar av gulnande teaterrecensioner ocb tidningsklipp. Och framför alIt minnen. Man plockar försiktigt i a1ltihop, ordnar upp det, har det frarnför sig. Betraktar olika tidsavsnitt. .. minns .. . och bara njuler".

Efter jubil6et står vi inför en genomgripande diskussion om vilken struktur och vilka mål Kammarteaten bör gå in för med tanke på förändrade förutsättningar i dagens kulturklirnat och -behov. En synnerligen teaterintresserad och tealerkunnig medlemskår bär upp verksarnheten. Kom med så blir vi flera (vi är redar: över 600).

Hans Näsman

Abo Svenska Teater Spelman på taket Föreställningar bl.a .

1.2 k119.00, 8.2 kI19.00, 15.2 k119.00, 22.2 k119.00 23.2 k118.00, 8.3 k119.00, sista: 23.3 kI18.00.

'Storsatsningen som gick hem" Au

Panik på klinjk 5.2 kl 19.00 Västanfjärd 6.2 k119 .00 Korpo 7.2 k119.00 Tenala + 5 föreställningar hemma stora scenen fr.o.m . 20.2. ..AST spelar Panik på klinik så skrattsalvorna VN ekar" Biljettkassan öppen må-Iö 11-15, 17-19 tel. 02- 277 7377 thalia@abo.fi

IIV Aleksis Kivi, Regi:JoakimGrolh ännu 9 ginger. 29.1 - 16,2

MSju brvdar är sju bröder••. e" ile verkliga 'rvmfkarlen är Iysande sködespelararbe,e,.

HBVPorl.nd

3 X hv • En ny komedi OY Yosmino Rezo Regi: GII.Sock Pö Slenen: Mario Sid, Riko Eklllnd/ Robbe Smedlund & Minn. H..pk~ Premiär den 28.2 kl19

www_svenskalealern.fi

6-

God Tid 1/2002

Statistik om pensionärer

Pensionerna och räUvisan basen av ålder. I år har de äldre pensionärerna sedan 1996 redan förlorat ea fem proeent järnfört med de yngre. Vilket betyder 50 € på en medelpension per månad.

Oeh folkpensionerna är i en ännu sämre stäl1ning eftersom de justeras enbart enHgt levnadskostnadsindex. Så folkpensionäremas levnadsstandard sjunker stänc1igt i forhållande til1 övriga pensionärer.

För dem gäller ännu ståndssarnhällets förkastliga prineiper.

Sedan har vi de 130 000 folkpensionärer som förlorade sin basdel på 78,38 € i månaden.

Trots att många av dem i De ansåg att rätten til1 en given lagstadgad pensionsnivå över fyrtio år erlade folkpenbör åtnj uta grundJagens egen- sionspremie. Oeh den stora domsskydd oeh att de med- mängd nyblivna pensionärer borgare som redan erhålHt en som efter år J996 aldrig fått bestärnd nivå borde ha fått be- någon basdel. Sipponen anser hålla den. Om nedskärningar att oekså detta beslut borde ha skulle genomföras borde det fattats i grundlagsordning. ha skett i grundJagsordning. Oeh då hade det aldrig blivit Nu skedde det med enkel ma- godkänt i riksdagen. Vidare anser han att det borde ha gällt joritet. enbart för de pensionärer som Borde inte ha drabbat bJev pensionerade efter att larcdan pCDsionerade gen trädde i kraft.

Stiftade nyHgen bekantsJ(ap med jur.dr. Kauko Sipponens bok "Medborgaren - husbonde eiler dräng", där han ingäende beskriver händelseförloppen kring pensionernas nedskärningar under 90-talet oeh där han kraftigt fordömer de metoder som använts. Han berättar att ocksä professom i statsförfattning Mikael Hiden haft liknande syn på saken.

Dr Sipponen har även varit ordförande for statsförfattningskommitten. Dessa två högt rättslärda hördes som sakkunniga av grundlagsutskottet inför nedskärningarna men deras råd följdes inte.

Dr Sipponen anser att de försämrade pensionsförmånerna borde ha gällt enbart för dem som blev pensionerade efter lagändringarna. Inte för de~ som pensionerats tidigare.

EnHgt de nya lagarna skars indexjusteringarna ner totalt 6,1 procent under åren 199395 för arhetspensionerna.

Därtil1 trädde en ny lag i kraft år 1996 som betydligt försärnrade indexjusteringarna för dem som fyllt 65 år. Han hänvisar til1 att detta ytterligare strider mot grundlagen eftersom den kräver att ingen medborgare får särbehandlas pä

200 000 har pension under fatögdomsgränsen

der fattigdomsgränsen . Det här talar något om den socialreaktionära politik som regeringspartiema bedrivit. De lever i uppfattningen att ordet social är synonymt med misär oeh utslagning.

De som bar en medelpension oeh varit pensionerade sedn år 1993 har genom peo-

efiberrik elakIosfri e mjölkfri einga tillsatsämnen innehåller rikligt med fytoöstrogener, växtprotein, flavonoider, vitaminer samt mineralämnen Du kan även blanda pulvret i juice eiler joghurt.

!l

Flera läsare har frågat mig om det finns Htet mera statistik om pensionärer oeh deras inkomster än vad jag har närnnt tic1igare i denna spalt. Oeh visst bålJer statistikcentralen reda på en heI del.

De farskasta uppgifterna gäller den sista deeember år 2000.

I vårt land finns det knappt 1,3 miljoner pensionärer. Av dem är ca 860 000 ålderspensionärer. Därtil1 kommer de som har invaHc1itetspension, arbetslöshetspension, änkepension oeh farniJjepension.

Barnpension har 30 000 barn som drabbats av den hårda tragedin art tragedin att förlora den ena eiler båda föräldrarna. 1 många fall i trafikoIyckor. 1 ovannärnnda antal ingår inte de som har deltidspension eiler en frivillig förtidspension.

Vidare kan vi notera att ca 172 000 pensionärer har en inkomst under 505,56 € (3 000 mk) i månaden. Ca 650 000 har en månadsinkomst under 840,94 € (5 000 mk) oeh ca en miIj on har en pension under 1 261,41 € (7 500 mk) per månad. Över 16 818,79 € (100 000 mk) per månad har omkring 100 000 pensionärer. Beloppen är på bruttonivå.

Medelpensionen 958,67 € (5 700 mk) Medelpensionen för år 2002 kan uppskattas till ca 958,67 € (5 700 mk)i månaden. Stor skillnad råder mellan män och kvinnor. Männens medelpension är ca 252,28 € (1 500 mk) mera i månaden än kvinnornas. Den nyssnärnnda summan gäller för sarntliga pensionärer utan könsiodelning.

Folkpension som enda inkomst har 112 000 pensionärer. Och så innehar vi det destruktiva bottenrekordet i Norden och många EU-Iänder då ea 350 000 pensionärer är forvisade under fattigdomsgränsen. Det visar hur utblottade pensionärema är i politikernas värderingar och detsamma gäller för mängder av studerande och långtidsarbetslösa.

De fattigaste pensionärernas reella utkomstDivå har stänc1igt försämrats , speciellt om man ser vad de blir kvar med då de erlagt sina hyror.

Bostadsbidragen justeras endast enHgt levnadskostnadsindex och iote enHgt hyresiodex. Under de sista fem åren av nittiotalet steg hyrorna i hu vudstadsregionen med 27 procent. Bostadsbidragen justerades under samma tid med under sex proeent, vilket talar något om politikemas föraktfulla instäl1ning.

Sedan 1996 har ålderspensionärernas indexjusteringar försämrats märkbart och utkomststödet rasat betydligt.

V årdkostnaderna har under de senaste sex åren stigit med 17,2 procent. Indexförändringen under samma tid var krlng II procent.

Avgifterna söger i år

År 2002 genornförs märkbara avgiftshöjningar inom vårdsektorn. Trots att vårddygnsavgifterna redan varit de högsta inom EU stiger de nu med hela 15 procent pä en gång. En extra jouravgift pä 15 € (90 mk) får införas pä hälsovårdscentralerna under kvällstid och veckoslut. Det sistnärnnda beslutet fattas av 10kalpoHtikerna i kommunerna. 1 skrivande stund vet jag ännu inte vad poHtikerna i rnin hemstad Ekenäs beslutat.

Men vi skall väl tro gott om dem att de inte vill utöka fraroför allt pensionärernas kostnadsbördor. Var det inte sä att en del av dem planerade att befri a pensionärer med folkpension från HVC-avgifter?

Gott ny tt år med hopp om en humanare och socialare pensionärspoHtik. Som ovan framgår finns det ett stort behov av en sädan.

Bo Holmberg

Vad småskaHga pensioner beträffar erhålJer över 200 000 pensionärer i vårt Bo Holmberg land en månadspension som understiger 530 €. Det innebär att nivån är20 procent un- ,-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

TiIIsäll endast vallen och du har en hälsosam smaklig frukost eiler eli mellanmål!

Reforml-Keskus

PB 8 02101 Esbo • www.onola.II

sionsnedskärningarna idag en pension som är I 300 € lägre i året än vad den borde vara. Sä nog kan man säga att många pensionärer uppvisar en enaslående partitrogenhet då de fortsätter att rösta på de partier som förorsakat den brakförlusten för dem. Partier som dessutom sagt att underskottet korrigeras då det statsfinansiella läget förbättras.

Och det har ju skett under de senaste åtta åren.

Idag kräver centern, kristdemokraterna oeh vänsterförbundet en gropförhöjning om 50 € per månad av folkpensionen. Detta skulle i någon mån ersätta nedskärningarna.

Oekså efter det skulle folkpensionen vara märkbart lägre än i de övriga norc1iska länderna där den därtil1 i många fall är skattefri inkomst. Utöver det har pensionsinkomstavdraget i statsbeskattningen indragits helt oeh hållet hos oss.

En sådan avart av solidarisk inkomstpolitik som regeringspartierna bedrivit i vårt land gentemot pensionärerna bade varit omöjHg att genomdriva i något annat EU-Iand. Däremot har flera av dessa genomdrivit en takpension som möjliggör en rättvisare fördelning av tillgängliga resurser.

Refurmj reforml·keskus@onola.com

I

Pensionärsförbundets grå eminens: o

0

Asa Barman, 23 ar Grå eminens kallas de som har stor beydelse, men inte syns. Att räknas till den skaran är en hedersbevisning.

Oftast bar de grå eminenserna varit män med lång karriär ioom sarnhällets ekonomiska sektorer. 1 mogen ålder har de ofta hHvit "råd"av oågot slag: Bergsråd, kommerseråd, kommunalråd, soeialråd, kammarråd o.sv.

För att återgå til1 de grå eminenserna hör en av fem av Svenska Pensionärsförhundets personaI tili den skaran.

Den eminensen fyllde 23 år den 2 januari 2002. Åsa Barman, förbundets kanslist oeh alltiallo. Den enda av oss på kansHet som vuxit upp med dator i både skola oeh yrkesutbildning. Den enda av oss som är DU med datorn belt oeh fullt.

Karisflickan Åsa bor numera i Ekenäs med fastrnannen Kim. Hon har lång väg till oeh från johhet. Stiger på bussen vid sjutiden och är på jobbet vid Inc1iagatan i Helsingfors dryga två timmar senare. Är det då1igt väder oeh krångel med spårvagnen kan det dra ut på tideo.

Johbet är i ett gammalt envånings trähus. En "villa" om ca 120 kvadratrneter. Vi sitter trångt i kontorslandskap, näs-

tan i farnnen på varandra. Åsa är merkonom. Första jobbet var på försarnlingens kansli i Ekenäs, halvtid. Så erbjöds hon en tidshunden befattning vid SPF i Helsingfors. Hon tvekade i böljan på grund av de långa resorna, men vande sig oeh är sedan millenieskiftet heltidsanställd ordinarie kansHst.

Mycket jobb i smä utrymmen Åsa har oekså studerat reklarn och är en duktig grafiker. Snabbt designar hon klatsehiga prograrn, annonser oeh medlemsbrev. Det största och tyngsta johhet seoaste år var ombrymingen av God Tid. Tidningens sidor görs numera på en av kansHets datorer. Det kräver kunskaper i Pagemaker-tekniken. Ingen lätt sak underteeknad iotyga efter två arbiskurser. Åsa har klaral det galant vid sidan av sina vart1iga kanslistuppgifter. God Tid har kommit ut med sina sju nummer. 1 år hlir det åtta tidningar. Jubileumsnumret inför Svenska Pensionärsförbundet trettioårsjubileum kommer ut i augusti. En nyanställd redaktör på halvtid kommer att överta ansvaret för God Tid och ombrytningen.

Att vara yngst På kansHet kunde vi alla vara mor åt Åsa. Per Thomasfolk kunde vara far. Två av oss kunde i teorin vara mormor. Hur känns det?

Känner du dig ensarn i tantmaffian? Då vi försjunker i gamla minnen när radion spelar femtiotalsmusik. 1 Åsas öron är det definitivt uitrorock. Åsa säger att hon inte känner sig ensarn. Hon är van vid äldre generationer oeh har nära kontakt med sina morföräldrar.

Nu när medlemsvärvning är jubileumsårets stora tema är Åsa en til1gång för SPF. Det finns unga pensionärer som behöver kontakter. Man kan vara pensionär redan vid

16 års ålder lika väl som vid 65 . Ålder bar egentligen Hten betydelse. Man är så gammal som man känner sig.

Vad är du rädd för?

Vi trettio- oeh fyrtiotaHster är mycket präglade av krigen.

Antingen vi har egoa rninnen eiler inte, så har krigen hört til1 de vart1igaste sarntalsärnneoa.

Nu har vi världshändelserna inne i våra egoa vardagsrum med alla otaHga tv-kanaler.

Frågan iostäl1er sig självklart: -Vad är en 23-åring mest rädd för idag? Terrorattaeker, svarar Åsa. Där iostärnmer säkert många av oss äldre. Krigen har fått en mera undanskymd roll.

Ebba Jakobsson

God Tid 1/Z00Z - 7

Världens vackraste sjäresa Hurtigrutten, "snabblinjen" Erån Bergen tilI Kirkenäs i norr nära ryska gränsen är förbindelselänk meUan människoma i södra och norra Norge - egentligen den enda emedan järnväg saknas i norr och vägama vintertid är insnöade, ishala och piskade av hårda , indar.

värdar på resan var Hurtigrutens försäljningschef Torbj~m Haugland, Finlands resebyräs försäljningschef Per-Ole Forsström och Pohjola-Nordens projektchef KjeU Skoglund.

Viceordförande Torolf Fröjdö och undertecknad representanter för Svenska Pensionärsförbundet.

Med MS Kong Harald till resan som tidigare tagit månader i anspråk. Golfströrnmen Trondheim Klockan 18-tiden steg vi håUer hamnama isEria året ombord på MS Kong Harald igenom. Endast i Kirkenes och fJck våra hytter. 1 baren kan det vara is på vintern. De bjöds vi på en mycket välsma- första broschyrema om Hurkande longdrink _ "FjäU- tigruten som trafikeras aUa bäck", Hurtigrutens egen ape- årstider utkom 1914. ritif som beslår av 1 del vodTre nya båtar byggdes ka, 1 del akvavit, lime, juise 1982-1985 och sex båtar och sprite _ innan vi gick tilI- 1993- 1997. 1 april 2002 får bords i skeppets matsal för att Hurtigruten en ny båt, MS äta en mycket lukuUisk Finnmarken, som är byggd i kväUsbuffe. jugendstil - i samma förnäm a· MS Kong Harald gled ut ur stil som de nu befJntliga båhamnen halvtiotiden på kväl- tama - men som är längre len - vi' satt i bekväroa läns- och bredare och byggd i 7-8 stolar på panoramadäcket och våningar och har en ny teknosåg Bergens glirnmande Ijus logi. 1 maj 2.002 står MS spegla sig i vattnet _ vilken . Trollfjord fardlg, enligt mosyn - för att småningom för- dernt koncept och modern svinna bakom horisonten. Ef- deSIgn. ter en stund såg man bara ranVi besökte komandobrygden av de höga fjäUen mot den gan där en enda styrrnan bevanu klara himlen och enstaka kade att aUt fungerar som det låga hus' tända fönster blinka skall. Alla turistgrupper bruemot en vittnande om att där kar bjudas upp på kommanbor människor på strändema dobryggan en gäng under resom verkade helt kala i mörk- san. AIli är automatiserat. ret. - Jag stod sedan ännu en SkeppsbefaJet har sex timstund vid fönstret i rnin hytt mars arbetstur på kommandooch njöt av att se ut mot det bryggan och har sedan sex Vi anlände tili Bergen tidigt öppna vattnet innan jag som- timmars vilopaus, m.a.o. 4 arHurtigrutten grundades 1893. Två rederier traflkerar på morgonen med direktflyg nade gott i den bekväroa bäd- betsturer i dygnet. På båten är de 24 dygn i en följd och är rutten. Elva fartyg vilka an- Erån Helsingfors - det sista, den. sedan 24 dygn lediga. Båten tingen restaurerats eUer fick vi höra. Framdeles flyger byggts på 1990-talet trafJke- man meUan Helsingfors och Information och diskussion är för personalen utan tvivel ett andra hem - så är det för rar rutten Eram och tilIbaka Bergen endast via Oslo. Direkt om Hurtigrutten sjömän värI den över. varje dag och året om. De tar frän flyget fördes vi på en guiDagen på MS Kong Harald sig in tili inaUes 36 hamnar, dad rundtur i Bergen, enligt många av dem små fiskestäl- ryktet "en av världens vackras- började med frukost i matsa- Distansresor, kurser och len, under sin fard längs Hur- te städer". Man instärnmer len - igen så mycket gott att konferenser gärna. Under bussturen längs äta, så man inte "visste till tigruten.

Vi fick höra att det kan vara Årligen reser 440 000 män- gator/vägar runt staden där sig". Vid morgonens inforrnaniskor med Hurtigrutens bå- den ligger spridd meUan sju tionsmöte berättade Torbj~rn svårt att få biljetter tili distar. Av dem tar omkring fjäU, på inskjutande fjordars Haugland om skeppslinjen, tansresor under säsongtid 40 000, närnligen turisterna, stränder upp mot fjäUsidorna, nomnännens livssträng sam från mars - april tili augusti. båten hela vägen Bergen - stannade vi på olika håU upp sträcker sig från Bergen i sö- Lågsäsong för turistresor är Kirkenes tur och retur. B åtar- för att beuudra den vackra ut- der tili Kirkenes i norr - eUer det från september - oktober na transporterar också gods, sikten över Bergen. - Bergen tvärtom, från Kirkenes tili tili februari .

Populärt har varit att bilen särskilt fJsk, och post. Medan med sina många sevärdbeter Bergen, hur man vill se det. lasten lastas av ocb på i ham- oavsett årstiden - Fisketorget, Två rederier sköter traflken kunnat tas med gratis exemnama kan resenärerna gå i Bryggen, Fl~ibanen, Akvariet, med de nu elva skeppen. Län, pelvis Erån Kirkenes tili Berland för att göra en guidad Griegs museum ocb bern samt kommuner och privatpersoner gen och att resenärerna sedan rundtur eUer 300ars bese sta- HåkonsbaUen - vore värd ett äger Hurtigruten. Bolagets fortsatt sin resa med egen bil. kontor finns i Narvik och De korta utfarderna som ordden eUer orten där harnnen längre besök!

Vi gynnades av uppebåUs- Troms~ . Hurtigruten har nas när skeppet ligger i harnn ligger, besöka kultureUa minnesmärken eUer begivenbeter, väder under siglitseeingturen, agenter i 12 länder. I Finland är mycket populära.

MS Kong Harald bar exemdelta i små utfarder in mot endast små duggregn svepte samarbetar Finlands resebyrå över oss ibland. Vår guide be- med Hurtigruten. Resebyråns pelvis kurs- och konferensutland oSV. rättade att man i folkrnun sä- samtliga byråer runt om i lan- rymmen för omkring 120 perHärliga naturupplevelser ger att "det är ltimlens änglar det säljer Hurtigrutens resor soner. De nya fartygen som frän Bergen till Trondheim 'som Hitler sina tårar" ocb att och står på aUa sätt tili ~änst. börjar köra rulten år 2002 kommer att ha konferensut"det därför är så grönt ocb rymmen för omkring 280 perThristens Hurtigruten bety- bördigt kring Bergen". Ber- Första resan 1893 Hurtigrutens ltistoria börjar soner. der bisnande upplevelser i en genborna tycks dagligen bära Vi diskuterade möjligheunderbar värld. Det fJck vi åtta på sitt paraply - vi borde ock- redan 1893. Skepparen Ricrepresentanter för pensionärs- så ba plockat fram vårt, men hard Wi!b Erän Lofoten hade ten att ta tåget från Oslo tili seglat mycket. Han fJck tilI- Bergen ocb sedan göra Hurtiocb andra äldreorganisationer farligt våt blev man inte.

Efter rundturen bjöds vi på stånd av regeringen att börja gruten. Det är ett koncept som i Finland vara med om redan uuder den korta presentations- en god luncb på hoteU Neptun segla meUan Harnmerfest och kan byggas upp, sade Tornresa med Hurtigruten Erån Ber- och visades runt på boteUet. Trondheim - ocb att segla på bj~rn Haugland. Man kan gen tili Trondheim, som Hurti- HoteUet är litet ocb hemtrev- natten, vilket man inte tidiga- med resebyrån avtala om gruten, Pohjola-Norden och ligt. Hotellets gourrnetrestau- re ansett vara möjligt. Det här skräddarsydda resor för penFinlands resebyrå inbjudit oss rang lär vara en omtyckt res- var revolutionerande - folket sionärsgrupper som kan ofkunde nu på några dagar göra ferteras tilIläropligt pris. Man tili 15 - 17 november. Våra taurang för läckergornmar.

Lediga kursplatser Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar emot donauoner och testarnenren. Föreningen sräller avgiftsfritt sakkunnig hjälp tili förfogande vid uppgörande av donauonsbrev och testarnenten.

Närmare information ger SFV:s kanslichef

Christoffer Grönholm [el. 09·6844 570

För pensionerade med nedsatt funktionsförmåga på grund

av t.ex. sJukdomar i stöd· och rörelseorganen sasom ledbesv~r, rygg- eiler nackbesvär, reuma. neurologiska sjukdomar.

24.2 • 9.3.2002 Ansökan, tili vi/ken et! läkarintyg bifogas. görs p~ FPA:s lokalbyrå

Norrvalla t) Folkhälsan

kan exempelvis ta rutten Kirkenes -Trondheim tur ocb retur, eUer Bergen - Trondbeim tur och retur. Man kan kombinera tåg och buss och Hurtigruten, helt hur det passar en.

Trondheim MS Kong Harald ankom Trondheim tidigt onsdag morgon. Vi serverades frukost och niotiden härotade bussen oss för sightseeing i Trondheim där vi bl.a. besåg Nidarosdomen som blev en oförglömlig upplevelse. Den mäktiga katedralen har restaurerats i många år. Restaureringen pågår fortfarande. Men nu tas redan små grupper besökare emot. De grannt målade glasmosaikfönstren var mycket vackra - dagsljusets silande spel st300ade kvar på nätbinnan.

På kvällen tog vi flyget via Oslo tilIbaka tili Helsingfors, mycket nöjda med vår resa

Gavmersmak Jag kan väl förestäUa rnig at! pensionärsorganisationerna kan få avtalat om för pensionärer skräddarsydda resor längs Hurtigruten. Jag är övertygad om att en sådan resa i fjordamas land blir en djupgående naturupplevelse och et! minne för livet. På båten är man omgiven av komforl, f"ar god mat som tilIrätts av havets farska gåvor, får ojuta av god be~äning och den lugna avslappande atmosfaren ombord - inget bålligång nätterna igenom - men väl i gott sä1lskap med andra resenärer, eUer varför inte ensam. i säUskap med den omgivande oaturen, eiler eosam i eo bekväro stol på däck i säUskap med en god bok. Mao väljcr själv. En resa, under vilken man har tid och ro att gå in i sig själv, bli du med sig själv. Så tänker jag rnig min nästa resa med Hurtigruten.

Valborg Louhisto

s Service och hjälp på svenska för anhörigvårdare Anhörigomsorgens vikarieförmedling i huvudstadsregionen ger dig möjlighet tillledig tid vilken tid på dygnet som he 1st. För mera information, ring: 09- 315 36 35, 050- 3851124 Dagverksamhet på Folkhälsans seniorhus i H:fors, Mannerheimvägen 97, 00 280 Helsingfors • för personer med minnesstörningar på måndagar och torsdagar klo.8.30-16.00 • för äldre hemmaboende på tisdagar klo. 8.30-16.00 • för hemmaboende stroke-patienter på onsdagar klo .8.30-16.00 För mera information om dagverksamheten, ring 09-315 56 35, 050-38071 81

8

God Tid 1/2002

Färdigdukat bord Folkskolans havregrynsvälling pä femtiotalet var ofta bottenbränd och sädor simmade i de emaljerade inatskålarna. Jag är koappast den

Maten kostar 30 mk per portion. Altemativet är att för 28 mk äta i nägon av skoloroa i Sibbo. Men då måste man ta sig dit. Skolrnaten transporteras inte hem.

tor. Två gånger i veckan får han maten hemkörd. Man kan fä sin portion vatje dag om man så viii . Ocksä under veckoslut. Maten levereras

Rödbetsfrestelse God Tid hälsade pä hos Runar von SchaJien en måndag då två dagars mat skuUe levereras. Han hade väntat seadan kI 10.30. Maten kom kl13 . IO. Två förpackoingar med mat, två plastburkar med kålsaUad

annan leverantör. Just det är Runar von ScbaJien, Lisbeth Grönholm och Carita Broman hoppas på. De två sistoännnda

själva också. Butiken är pä andra sidan gatan.

Pä hösten frägade hon om vi var intresserade av ett ny tt

Synonymer på mat: Föda; kost; spis; måJ(tid); anrättning; (för)täring; bord; traktering; undfågnad; vivre; livsmedel; födoäJnnen; viktualier; specerier; fömödenheter; proviant; kök; matvaror; näring; foder; förplägnad; skaffning; krubb; käk.

(Strömbergs Synonymordboken 1957) K1agomålen har gett resultat Oå systemet togs i bruk för ett år sedan klagades det helt berättigat på att rnatlistorna och anvisniogarna på förpackniogarna inte hade svensk text. Det har ändrats i och med att kundema klagat. Bland

och två med efterrätt. Dagens rätt som Runar beställt var rödbetsfrestelse med morotstärniogar som tillbehör. Portionen var varm, men koappast 65 grader, vilket den borde vara enJigt Livsmedelsverkets uppgifter. - Smaka, sade Runar och gay Lisbeth Grön-

RUllar VOII Sehaliell i Sibbo tyeker illte om trallsporlmatell enda som efter den tiden inte kan fä ned en enda sked välling eller grÖt. Ändå var skolmaten något man borde ha haft vett att vara tacksarn för.

Finland var det första landet i Norden och an tagligen i hela Europa som införde gratis skolmat efter kriget. En förmän som säkert haft avgörande betydelse för vår hälsa. I många faU den enda varma mat man fick.

Mat har man åsikter om.

Många har matlagning som ston intresse. SarnJar recept, prövar sig fram, skapar och bj uder på utsökta rniddagar.

Andra upplever måltiderna som det ofrånkomliga tillfaJIe då kroppen måste få bränsle.

Som då man tankar en bil.

Men mat behöver vi i en eller annan form.

I Sibbo får ett hundratal pensionärer maten hemtransporterad. Tidigare skötte kommunen såväl tiUredning som transpon . Sedan ett år tilI baka har Sibbo ingått avtal med firman Ateriaali i Helsingfors. Tili matkunderna hör Runar von Schalien i Sibbo, Savijärvi. Han är änkling och pensionerad tryckerifak-

varm eller kall enJigt kundens önskemål. BestäHningen skaU göras en vecka i förväg där man kryssar för vad man viii ha på en veckolista rned tre aIteroativa huvudrätter per dag.

Runar brukar beställa dagens mat varm och den portion som sparas tilI följande dag får vara kai!.

En av orsakema tili att sibboboma är missnöjda rned AteriaaJis mat är att de varma portionerna svalnar på vägen.

Tili Savijärvi är det närmare fyrtio kilometer att köra. Det tar sin tid och kunderna får ofta vänta. - Maten är inte god, äger Runar , som gjort sig tiU sibbobornas talesman i massmedia i matfrågan. Man får inte alltid det man beställt.

SaUaden kan bestå av en tomatbit. Ibland kommer det inget bröd eller smör. Efterrätterna är för snålt tiUtagna.

Ett par matskedar saftkräm.

Det är förståeligt att storköksmat inte kan vara starkt kryddad. Maten är dessutom anpassad så att den också kan ätas av laktosimoleranta.

Kryddor kan man tiUsätta sj älv.

VI HAR FLVnAT! SOFFOR AV HÖG KVAUTET . c ksö med avtagbar klädsel - välj tyget självl

FÄRDIGA SÄNGTÄCKEN, Öppnlngserbjudande: Anna

SÄNGTÄCKE med kudde (150 mk)

vände sig i januari tiU kommunstyrelsen med en skrivelse där de uttalade sitt rnissnöje över maten. Styrelsen konstaterade i sitt svar att maten vid en kontroll senaste sommar i aUa fall utom et! hade en temperatur över 60 grader, vilket den enJigt livs-

system som Helsingfors börjat pröva inom västra och södra socialdistriktet. En kombinerad frys och ugn. (se texten på sid.l ).

Vi accepterade ocb är mycket nöjda, säger Holger Lindholm.

Efter en tid visade det sig att

RUllars varma matportioll: Rödbetsfrestelse med morotstämillgar, kålsalfad oeh efterrätt (vit kräm eller jromage).

Storköksmat blir opersonlig

Kom och bekanta dig med våra nyheter.

RaulIi oel! Holger Lindholm i Helsillgfors är lIöjda med sitt "tafallde kylskåp"

matkunderna i Sibbo finns säken sådana som inte behärskar finska s1\ bra. Det gäUde viktiga saker som att man skalJ sticka hål i förpackoingens lock innan man värmer den. Och att pappförpackningen inte får placeras på ugnens bolten om uppvärmningar sker i vanJig ugn. Nu finns de uppgiftema också på svenska.

Fatalare är att det ibland har varit sista förbrukniogsdag på portioner man tänkt spara tiU i morgon eller övermorgon.

holm, som var på besök, och mig var sin sked. - För kryddig, det svider imUODen, sade Lisbeth. - Inte så iIIa, tyckte jag, som gäma kryddar ordentligt.

Runar bötjade äta först när gästerna gick och gay honom matro. Han åt halva portionen och slängde resten. Tili följande dag hade han beställt grisköltsgryta. Den portionen öppnade vi inte utan placerade i kylskåpet.

Kaisa Korteslliemi fråll firmall Menllmat fyller på oeh programmerar det "tafallde kylskåpet" hos Lilldholms.

Mikrougllell ovallpå skåpet hör illte till systemet. Varlllluftsllgllell som sköter uppvärmllillgellfilllls illlle i skåpet.

Komrnunen subventionerar matkostnaderna Leena Kokko är socialdirektör i Sibbo understryker att målsättningen var att förbättra servicen. Kornmunen har inte kökskapacitet. Då kommunen skötte leveranseroa kunde vi inte erbjuda nägra alternativ och man fick mat bara fem dagar per vecka.

Ateriaali levererar mat alla dagar om man så önskar.

Komrnunen deltar i måltidskostoaderna med 12-29 mk per portion.

Avtalet med AteriaaJi är i kraft tiU september. Sedan blir det fråga om det förnyas eller om kommunen efter offertrunda börjar anJita någon

medelsverkets rekommendationer borde ha.

"Talande kylskåp" istället mr hemhjälp Vad gör vi med en hemhjälp som inte ens får dammsuga?

Städniogen är det vi mest behöver hjälp med, säger Rauni ocb Holger Lindholm, som bor i en rymJig trerummare i Södra Haga i Helsingfors.

Visst var det trevligt att hon kom och hälsade god morgon.

Tili butiken gick hon om det behövdes, men det klarar vi

vi inte bebövde hemhjälpen längre. - Jag klarar av hemsyssloma ganska bra, säger Holger, 86 år. Städfirma måste vi anlita för storstädning i alla fall och städning bör inte tili hemhjälpens uppgifter längre. Nu kan vi värma vår mat när vi viii och är inte bundna av andra utomstående än den s.om kommer och fyller pä frysen. Ibland beställer vi mat bara för en vecka och ibland fyller vi frysen helt med tolv portioner.

Det vi behöver handla är närmast frukt och grönsaker och något att dricka.

God Tid 1/2002 - 9

Lars Svedberg lämnar Svenska Teatern Efter sex år som teatercbef vid Svenska Teatern avgår Lars Svedberg den 1 augusti i år. Före det var han 1980-82 konstnärlig ledare vid teatern.

Han har också verkat som cbef för Åbo Svenska Teater 1969-72 och vari! biträdande chef för Kansallisteatteri 1989-96. Dessutom har han varit verksam som skådespelare vid samma teatrar och ett flertaJ andra. Ordförande för Svenska Teaterklubben rJ. Kammarteatern var han i när- mare tio år. Där efterträdde han Nanny Westerlund 1974.

1 samband med att vårterrninen inleddes meddelade Lars Svedberg att han ärnnar dra sig tiUbaka. Han är 57 år.

Pensionering är det inte fråga om. Kanske han istället vili ägna sig åt sina särintressen som enligt Vem ocb vad är "Iugn ocb ro". Man kan förmoda att det inte än blir så mycket tid för särintressena.

Lars Svedberg är fullständigt tvåspråkig och utrustad med "svenskfinlands vackraste röst", som Majlis Qvickström ofta anlitade i sina önskediktenprogram i radion. Han är

mycket anlitad som uppläsare utanför teatertiljorna.

Planerna för Svenska Teaterns vår och inkornmande böst bar han givetvis varit med ocb planeral. Han påminner om att Runar Scbildts "Den stora rollen" går på Mini. Pinocchio går bra ocb kommer att ha föreställningar hela våren.

Sju bröder, spelad av sj u kvinnor är ett samarbete med Teater Mars. Ett nytt frächt sätt att presentera en klassiker.

Också i övrigt har aktuella händelser bakats in i Joakim Groths version av pjäsen.

K vinnan som slagfalt är en dialog mellan två unga kvinnor som möts efter att på olika sätt ha drabbats av inbördeskriget i det forna Jugoslavien.

Premiären är den 14 februari.

På vårens repertoar är dessutom Ofelias skuggteater med eita Örndahl i buvudrollen.

Den handlar om ensambet och en teatersufflös minnen med skuggorna som sällskap.

1 höst får operett- och musicalvänner njuta av Teaterbåten, som har premiär 17 oktober. Första gången den upp-

Maten är smaklig och alternativen är så många att vi inte tröttnat på den.

om det behövs. - Det är just vad vi strävar tili säger Anne Pontan. Att samma person skalJ fylla flere funktioner.

Henthjälpama har stor arbetsbörda ändå.

Socialverket tillfreds med Menumat Det "talande kylskåpet" Menumat är en finländsk upp-

Väggarna tapetserade med konst Holger Lindholm är pensio-

Positiva Pirkko

förs på teater på svenska i Finland. Jerorne Kerns oförglömliga melodier "Ol ' man river" och "Efter balen" fick vi redan smakprov på. Sofie Backman bar den kvinnliga buvudrollen.

Lars Svedberg har gjort ett gott arbete som teaterchef.

När detta skrivs är hans efterträdare ännu inte utsedd.

E:J

inte lång den dag det blir aktuellI. Men vi får ju all bjälp vi behöver här hernma, säger Holger. Henthjälpen får vi säkert tiUbaka om det behövs.

Hemsjukvård kan vi också få och det är inte långt tili hälsostation och sj ukhus om någonling bänder.

TilIsvidare klarar vi oss med vårt "talande kylskåp".

Ebba Jakobsson

- Jag har alltid varit något av en - som man på det andra inb~mska språket kalJar "puubatäti", säJler Pirkko Wahlroos, inbiten Abobo med glimten i ögal. Jag har alltid varit föreningsmänniska, ä1skat att ordna ocb ställa, att arrangera möten, fester, resor...

Pirkko Wahlroos, nu 81 år, är och har varit en av stöttepelama inom Åbo svenska pensionärsklubb. Mycket av sin tid bar hon också satsat på Folkbälsans K varterskl ubbsverksambet; den som idag har bantats ner tili FriskvårdscentraJen. - Jag har varit med om att ordna Luciabasarer, vi har satsat på 01ika sällskapsspel med insatser, vi köpte ett piano och ett biljardbord for insamlade pengar. Vissa dagar tiUbringade vi Hela dagar med att sällskapa, spela biljard ocb ordna program. Alla visste att det alltid fanns folk: att prata med.

Bättre än att sitta bemma ocb stirra på väggama ensam.

Fortfarande spelar Pirkko biljard- nu på servicebemmet Rosenkvarteret. Hon simmar och vattenjumpar ett par gånger i veckan och hon har alltid varit förtjustl att promenera.

-Det båUer folk: igång, när man sitter och spelar bingo, Trivial Pursult eiler AJfapet.

Man bar sällskap, man tränar hjärnan och man glömmer sina bekymmer ocb sjukdomar.

Pirkko Wahlroos är visserligen född i Helsingfors men föräldrama varÅbobor ocb själv flyttade bon tiU Åbo efter kriget. - Jag träffade min man, som var radist vid Onegasjön - själv var jag förbindelselotta där - och vi gifte oss i januari 1944. Jag var något av ett krigsbyte! Efter kriget anställdes jag vid Länsstyrelsens skatteuppbördsbyrå som det bette på den tiden och

ett krigsbyte

Pirkko Uuldar upp med biljard. gick i pension 1983.

Pirkko har rest mycket, "numera blir det bara smä kryssningar". Det bästa med pensionärslivet bar varit att hon fätl så många nya vänner som går tiU varandra och umgås. Tiden blir inte lång med alla intressen tiU vilka också hör korsord ocb teve. Tidigare läste bon också mycket. Pirk-

ko är förtjust isin bemstad Åbo - specieUt förtjust är bon i naturparken Runsala översållad med vitsippor på våren ocb i att promenera kring Aura å.

En positiv livssyn, vänner och mycker att göra, önskar Pirkko Wahlroos alla pensionärer!

Carin Äminne

Vårells långresor ut i Europa: H~.....ul~.(>df~ Amsl: 15A.1 dgr. buss. (DR 892.·

~,1)~,P~ Ams&: 28.3.1 dgr. buss/Hvu. EUR 612.-

~,V~,~,F~ Amsa: 14A. 10 dgr. HvUlbuss. (DR 1131.-

Taiaton: 018-22570

into@sundqvlsts.com

<:&/.",... RIISor

Hotell Douiina City i Camla stan

Reglslnlradreseamngör

TREVlIGA BUSSRESOR - FÖRMANlIGTI

325 .

Hälsoresa Inkl. reSOt, € Inkv. I dUbbelrum, hei· 1932 35 ~k penslon. mllllder ombord, ' läkargransknlng och tre behandllngar om dagen ml·lre. en utllVklll1l Narva.

finning som presenterades pä en mässa våren 2001. Storköket finns i Nurmijärvi i garn1a Röykkä mentalsjukhus. Vid tiUagningen är man noga med att inte använda halvfabrikat, utan farska råvaror. Socialverket bekostar apparaturen och placerar skåpen i hem där det är lämpligt. Alla klarar inte av systemet, hur enkelt det än verkar. Men vi är nöjda och det fungerar bra, säger Anne Pontan , chef för äldresektionen vid Svenska Socialservicebyrån.

1 paret I,.indholms råkar det av en tiUflilligbet vara en utbildad närvårdare som fungerar som matkurir och fyller pä frysportionerna. Hon följer samtidigt med hur kunderna mår och kan mäta blodtryck eiler kontak1a hälsostationen

nerad svarvare som tjänat Finnair på Sjöskog hela sitt aktiva yrkesliv. Fru Rauni har arbetat som kanslist. De har två _döttrar som bor i Stockholm.

Båda makama mäJar. Mest i olja. Rauni gör också collage i s.k. blandteknik med tygbitar och broderier varvat med farger. Det är ingen överdrift att säga att väggama är tapetserade med tavlor.

1 ocb med alt Holger är pensionär frånFinnair har de haft tillflille art resa mycket. Numera reser de mest tili Stockholm och döttrama.

Nägra planer pä art söka sig tili servicehem har de inte ännu. Södra Haga är den stadsdel i Helsingfors som har de flesta pensionärs- och servicehemmen. Flyttningen blir

Stanna Jängre ITalIinn Om man vi II stanna längre i Tal linn , lönat det sig att övematta på det fömyade hotellet Domina City i GamJa stan. Det rikliga restaurangutb udet i s[an och den praktfulla Nationaloperan

Estoruas operafore5tä11ningar med siDa högklas.siga roreställningar charmerar med sin intemacionella prägel. Änrligen hae du tid art ströva omkring i grändema och butikema i Tal linn i lugn och 00. ,

Domlna

50€

ers.

Houllpaket il/kl. bdtma

54/pers. hou/let, mr/rem"ouernamung . "ampo", tili

€ (I'ty sö-må -avgingar ei-to -avgingar (297,29 mk)

(32 1.07 mk)

I

dbLmmlpmonsamthoullfrukoIt. Giltigt.o.m.28.3.

Boka och betala mkelt via 17,temet: www.~(k~rolin~.fi

ECKERÖ(3lINE Helsingfors 8.00 -IIJO Tallinn 18,00 - Zl.30 Helsingfors Resebutik: Marmerheimvagm10, Helsillgfors, måfo 10-18, lö 10-14. Rillg(09)228 8544 ",å1... 8.30-20, {Q.sö 8.30-14.

IQ'!jINiO:ulläll!J!!3WtJ(S'OIL

358 .

Häl"resa Inkl. resar, € Inkv. I dubb.lrum. h.,· 2128,55 ~k penslan. mllllder omb"d, läkatgransknlng ach Ite behandllngar om dag en ml·lre, pragram, saml samt reseladare Anneli Hofers Ijänster. r... ,.dara Hlkan Ekholm Ilänsler. .:1:1;1111.11....,. m'f.!a-1·,.iOii"'f1f.1jJIGfJ1" Hilsore,a Inkl. resor, € 418 • Ara Valborg och l:a M'I € 890 • Inkv. I dubb.lrum. hei· 2485 35 ';'k ombonl pl 5uperfasll 5291 ,70 ~k penslan, mllllder ombonl, ' En glvand. tesa tili Berlln läkargransknlng och Ire behandllngar Inklu,lv. 5an"uetl.lolI.,1 Polsdam, om dagen ml·lra, program. saml Checl<polnl Charlie .aml Rostack· ra,,'edara Anneli HoteBllänster.

Wamemunde. Resan är helpenslan och 1:III;JWIUIWllifi, leds av Anneli Hoter.

En ol~rglömllg ra,a € 580,.

Föll med Anneli 1111 d. ~~::~:';:t:~~II~~' 3448,50 mk hlstoriskllnlr.ssanla, € 1754 mk pl Holel Rytlerglnlen och g6r Intre,· natu"köna ö.m. I santa rundturar pl on med en lokal Öst'''I,nl Vädelftvamat, gamla kyrfcot guide. PI h.mlänl.n ov.maltar vii och m.learllkrat.m vld Ka.1I Ir IOinn.· ystad. He lpenslon. Sam reseledare tecl<nand. lör Hama. Anneli Holer I.derl tung.rat Anneli Holer.

13n;t'liMI(ftjIA$ii,,j,jM'fj" En pragramrlk tesa € 430,· Den yltra nngvig.n I € 280 • m.d "guldkanl"1 VI 2556,70 mk vlr sytlYä_s1ra skärglnl 1664,80 ~k dln.rar pl Blskops· glr over "Iket h.nd. borgen, vld Kaallmtem och pl Pldast. vacm .lOir. VI gör en bllUUlytI UlI he"1llnl, Ilr muslk och d.n,und.mlll· -greveRs 0" Källskär och besöker nlng. VI ser myc.li:et av Osel och Muhu. bl.. Kumllng. ach Brändö.

VI bar pl Hol.1 Vai.. , där man även kan Re.,'edara är Anneli Hoter. köpa ollillI behandllngat. Sam te,,· led.ra IUngerar HliIlIn Ekholm.

'!"

295,-

fo""lol'gilllaogoolllt",,,,om ~ (019) - 248 lDD4

www.hangonliikenne.com FAX (019) - 248 7058

10 God Tid ./ZOOZ

Sköt om tänderna!

Vi äldre minns tider när det var kö for få tid hos tandläkare. Den vanligaste vården var att dra ut en värkande tand.

Det fanns inte så mänga tandläkare men det var gott om patienter i bebov av tandvård.

En god nyhet idag är att det finns tilliäckligt med tandläkare. Vården är forebyggande och tänderna bevaras som a1drig fOIT. En annan god nybet forverkligas först om tio mänader. Finländarna rar äntligen sin folktandvård . Tandvårdsreformen var Idar och planerad redan for tio år sedan. Fll reformer har skjutits upp sll ofta och så länge tilI följd av de svåra ekonomiska tiderna under oittiotalet. Frän och med 1.1 2. 2002 får vi tandvårdsforsäkring för alla åldersgrupper. Privat tandvård kommer an ersättas av sjukforsäkringen tili en del. Hälsovårdscentralerna utökar också sin tandvård.

r Finland

svarar de privata tandläkarna fOr över hälften av vuxentandvården. Vanligast är det i storstäderna där nästan alla vuxna är privatpatienter. Hälsocentraleroa har koncentrerat sig på special-

gruppers, bams och ungdomars tandvård. Pl! landsbygden har hälsocentralerna numera hand om de flestas tandvård.

Vad ersätter sjukförsäkringen?

Tandvård utford av privata tandläkare ersätts av sjukforsäkringen fOr alla frän och med december. För närvarande får personer födda år 1946 eiler senare ersättoing. 1 praktiken får patientema tilibaka 34-45 procent av kostnaderoa. Eiler 60 procent av Fpa:s tasa. Den är fastställd år 1989 och ligger kännbart efter dagens kostnadsoivå.

Ersättningama gäller undersökning, vård av tandköttet och plombering. Tandreglering och protetisk vård ersätts inte. Frontveteraneroa är en undantagsgrupp som fätt ersättoing redan nägra år.

Före december i år kao personer födda fore 1946 få sjuleförsäkringsersättoing för taodvård under fOrutsättning att taodvården är nödvändig för att bota annao sjukdom.

Närrnare information ger tandläkaren. Fpa:s byråer, broschyrer och hemsidor ger

likasll aktuell information.

Frontveteraner får protetisk vllrd ersatt Frontveteraner som kan visa upp fronttjänst- eiler

frontmannatecken som bevis på att de tjänstgjort vid operativt förband med frontansvar under de senaste krigen kan fä ersättoing för tandproteskostnader. 1 deras fall gäller det ocksä tekniska kostnader i samband med protesens tillverkning. Veteranemas tandvårdsersättningar är ocksä i några andra fall högre än andras. Det gäller t.ex. preventiv vård där veteraoemas ersättoingsprocent är bögre.

HälsocentraJernas tandvård mao Det har den a1drig varit.

1 takt med den nya lagen ut- Hälsocentraleroas vårdtaxor vidgas hälsocentralernas an- finns fastställda i en förordsvar för tandvården. oing. loch med att kommuDeras uppgift har hittilis när- neroa står för en del av kostmast varit ungas tandvård . naderoa blir patientemas andel i alImänbet något förmånligare än hos privat tandläkare trots sjukförsäkringsersättningen.

Protetisk vård kostar ungeHir lika mycket kommunalt ocb privat.

Frän och med december skall alla åldersgrupper betjänas.

Det innebär ändå inte att alla vuxna i hela landet skulle få a11 nödvändig tandvård vid hälsocentralen.

Kommunema måste avgöra vårdbehovet i enskiJda fall. Variationeroa är stora mellan kommunema när det gäller väntetider, vårdmöjligheter och vårdens omfattDing.

Vuxnas tandvård är inte kostnadsfri vid bälsocentrale-

ett uppehåll för att fö lja med vårdens resultat. Har vården Iyckats är det dags alI gä vidare med mera omfattade ätgärder och protesarbeten, om sådana krävs.

Välj din tandvår d FinJändarna kan snart välja mellan privat taodvård eiler hälsocentralens taodläkare.

Viktigast är regelbundna tandläkarbesök. Din egen Be om kostnadsförslag tandläkare känner clig bäst.

Då tändema är i behov av De f1esta som länge har begrundlig reparation drar sig sökt samma tandläkare fortmånga för att gå tili tandläka- sätter säkert gäma som patient ren för atl det kan bli dyrt. just hos henne eiler honom, Bäst är i så fall att beställa tid vilket är klokt. Tandvård är för undersökning ocb plane- inte något man ber om offerter ring av vården. Tandläkaren för frän olika håll. Knappast gör då upp vårdplan ocb skulle det löna sig heller. skriftligt kostnadsförslag.

Proteser har mänga olika typer och prislägen. Här gäller det att komma fram tilI en lösrung som bäst fyller sin funktion och som patienten ekonoroiskt klarar avo Ofta behöver inte alla skavanker rättas tili omedelbart utan kan fördelas över en längre tid. Man börjar med värkande och inflammerade tänder och försöker förebygga nya skador. Efter det kan man göra

Aira Lahtinen Specialtaodläkare inornklinisk tandvård Finlands Tandläkarförbund

.................................. ... ..•. ............ ......................•........................ o

Ar 2002 börjar bra i det fin ländska arbetslivet Allt f1er orkar abeta fram tili pensionsåldern Av de drygt 50 000 personer som fyller 65 i år är ca 7 200 inte ännu pensionärer. Det innebär att ca var sjunde, dvs. 15 procent, av årgång 1937 går direkt i ålderspension. Siffroma visar en k1ar förbättring på en punkt som länge varit problematisk i det finländska samhället: den alltf6r tidiga pensioneringen. Bara för några år sedan orkade endast ca var tionde person i åldersklassen arbeta fram tili den alImänna pensionsåJdem 65 år.

Pensionspremiema i stort setl oforändrade - index höjs Pensionsforsäkringspremien enligt APL bibehålls år 2002 på ungefar samma ruvå som i år, 21,1 procent av lönesumman. Arbetstagarens andel av preroien sjunker med en tiondels procentenhet tili 4,4 procen!.

Arbetsgivarnas preroieaodel stiger på motsvaraode sät!. År 2002 är arbetsgivarnas preroie i genomsoitt 16,7 procenL Ändringen beror på atl arbetsgivama år 2001 fick större återbäring än vad som hade forutsetts, och detta har nu beaktats i arbetstagarens preroieaodel.

Inom KAPL-branschema med kortvariga arbetsförhållaoden bibehålls arbetspensionspremien också på samma nivå som året innao, 21,8 procent. KoPL-premien, som betalasfor konstnärer och särskiJda grupper av arbetstagare, är 17,3 procent efter en höjDing på 0,3 procentenbeter.

Med undaotag av sjömän betalar arbetstagarna alltid 4,4 procent av sin lön 1pensionsförsäkringsavgift. Sjöfartens SjPL-premie är 20 procent, varav 10 procentenbeter är arbetstagarnas andel.

Egenföretagares FöPLpremie och laotbruksföretagares LFöPL-preroie är lika stor som den genomsoitttiga APL-premien, 21,1 procent.

Arbetspensionerna och andra förmåner som är bundna tili APL-index höjdes i början av 2002. HUI stor ändringen blir beror på förändringen i pris- och löneoivån.

För personer i förvärvsaktiv ålder, dvs. under 65 år, höjdes arbetspensionema och aodra förmåner som är bundna tili APL-index med ca 3,7 procent i början av året. För personer i pensionsåldern har prisindex större effekt än löneindex, varfor höjDingen är 2,9 procen!.

Gamla pensionsförmåner består 1 de sen aste mänadernas pensionsdebatl har arbetsmarknadsorganisationernas forslag tili refoem av arbetspensionema dragit tili sig den största uppmärksarnbeten. 1 november lade organisationerna frarn ett socialpaket med ändringsforslag gällaode bl.a fOrtidspensioner- och rehabilitering. 1 paketet ingick också forslag om en flexibel pensionsålder och om att arbetslöshetspensionen skall er-

sättas med arbetslöshetsdagpenning.

Det är värt att lägga märke tili att intresseorganisationer-

nas förslag inte a1ls innebär att de redan intjänade pensionsrätterna ändras på något sätt och att reformema kommer atl genomföras under f1era års tid. De första reformerna kommer i gång först 2003.

T.ex. åldersgränsen för deltidspensionen, som blivit mycket populär de senaste åren, kommer att bibehållas vid 56 år för personer som är födda 1946 och tidigare. För närvarande finns der ca 28 500 deltidspensionärer.

1 överenskommelsen om pensionema beslöts också atl den inclividuella förtidspensionen i praktiken kommer att sammaosmälta med invalidpensionen. Personer födda 1943 och tidigare bibehåller rätten tili individueU förtidspension. Ändringarna i fråga om arbetslöshetspensionen berör dem som är födda 1950 eller senare. Ändringar i fö retagarpensionslägarna 1 Finland finns det för närvarande ca 160 000 personer

som är försäkrade enligtlagen om pension för företagare (FöPL) och något under 100000 personer som är forsäkrade enligt lagen om pension för laotbruksföretagare (LFöPL). En person kao dock vara försäkrad enligt f1era pensionslagar samticligt, och därför kan antalet företagare i huvudsyssla inte direkt härledas frän dessa siffror.

Företagarna har tidigare I..'Unna aosöka om befrielse frän den lagstadgade försäkringen, om deras pen ionsskydd har ordnats på annat sätt. Frän början av 2002 kan befrielse inte längre beviljas.

FöPL- och LFöPL-företagare kao dock aosöka om att inte behöva teckna en försäkring om de inte längre tjänar in ny pension enligt företagarpensionslagarna. Tidigare befrielser gäller om de gamJa villkoren uppfylls.

Trots att företagande associeras med framtidstro och framgäng, är nästan hälften av företagarpensionema andra än ålderspensioner. Nästao en fjärdedel av företagarpensionema är farniljepensioner, och sjukdom och skador kan drabba företagaren också i arbetel.

Företagares sjukdagpen-

Ding bestäms sedao juli 2001 enligt aotingen företagarens fastställda beskattoing eiler bans företagararbetsinkomst.

Företagaren kao aosöka om ändring av sjukdagpenningen, om haos arbetsinkomst är ca 20 % högre än den beskattrungsbara inkomsten.

En övergångsperiod, under vilken företagaren delvis själv kao påverka sin sjukdagpenoing fortgår tili 2004. Då börjar sjukdagpenningen tili företagare beräkoas enbart enligt arbetsinkomsten. Avsikten med reformen är att förmäner som betalas tili företagare i högre grad skall motsvara den faktiska inkomst de får av sin verksarnbet.

Preroierabatten för nya företagare bibehålls oförändrade. Varje ny företagare kao få 25 procents rabatt på preroien under de första 48 månaderna.

Rabatten kan fördelas på högst två företagarperioder.

Annan vaJuta, samma pension Alla arbetspensioner betalas ut i euro frän början av 2002. Ändringen påverkar inte pensionens belopp pl! nl!got sätt.

Euron medför dock vissa ändringar i betjäningen av de

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • • • • • •••••••• • ••••••••••••• • ••• ••

försäkrade. Pensionsskyddscentralen inför en omarbetad förteckning över förvärvsarbete och pensionsberäkoing som är avsedda for löntagare och företagare. Pensionsberäkoingen kao fås i euro från mänadsskiftet februari-mars.

Förteckningen över förvärvsarbete, som innehåller uppgiftema om den försäkrades yrkesbana, börjar skickas i euro genast i börjao av 2002.

Informatör Kimmo Kontio, Pensionsskyddscentralen, tfn (09) 1512314

•••••••••••••• •

~l~"Til SMÄRTORNA

BORT UTAN MEm CIN Med Illlra-ljud sköter 011 - Inllskel- & ledsmärlor - iscllas tn.Jl. smärtor • VERKAR NER TILL 6 CM DJUP • 5 ÅRS GARANTt Bestiill gratu brosh)'r +prisfista

e-post: nystroms@surfnelfi GSM 11114;;1108

nvström', OI Ot9·2)I636 r",Ot9.2363611

God Tid 1/2002

II

Ändringar i FPA-förmånerna år 2002

Förhöjningar i bostadsbidraget och arbetslöshetsskyddet Grunderna för bestämmandet av det aUmänna bostadsbidraget ändras. Stödet stiger för aUa bicJragstagare under år 2002 och antalethushåU som får rätt tiU bidraget ökar. Arbetsmarknadsstödets banllorhöjning steg från årets början och nivån på arbetslöshetsskyddet förbättras i mars. Övergången tiU euro var den största förändringen i FPAs verksamhet vid årsskiftet. FPA betalar dagpenningar, pensioner och andra sociala trygghetsförmåner i euro från och med 1.1.2002.

Pensionstagarnas sjukförsäkringsavgift sjunker från 2,7 procent tili 1,9 procent.

Barntillägget återinfördes i pensionssystemet. Pensionstagare som försörjer sin eget eller makens barn under 16 år har rän tili barntillägg.

Vårdbidraget, militärunderstödet, bandikappbidraget, fronttillägget ocb gränserna för bostadsbidrag för pensionstagare justerades på normali sätt med folkpensionsindex (ca 2,4 %).

Arbetsgivare får möjligbet tili 60 procents ersättning för en del utgifter som sarnmanhänger med förebyggande företagshälsovård.

Statsborgen ocb räntebidraget för studielån ändras nästa böst.

Personer som lider av celiak:i får från början av oktober via handikappbidraget ocb vårdbidraget ett eget specialbidrag på 21 euro per månad.

Från och med december kommer sjukförsäkringsersättningar för tandvård att betalas tili alla åldersgrupper.

FPA betalar ut fOrmånerna i euro FPA betalar dagpenningarna, pensionerna ocb andra förmåner i euro från 1.1.2002.

FPAs första utbetalningsdag år 2002 försköts med en dag tili den 3 januari. De andra utbetalningsdagarna påverkas inte av övergången tili euro.

Införandel av euron påverkar inle n.ivån pii förmånerna eller köpkraften. Eurobeloppen för de fårmåner som FPA betalar ut är fastställda i lag.

De förmånsbelopp som justerats med index för år 2002 presenteras i FPAs broscbyr med euroinformation som finns på FPA-byråerna. Förmånsbeloppen finns också på FPAs webbsidor www.kela.fi

Grunderna for bestämmande av allmänt bostadsbidrag ändras från 1.1.2002 De maximala beoendeulgifterna som godkänns för bostadsbidrag stiger för att bättre motsvara den verkliga hyresn.ivån. De boendeutgifter som beaktas för nya bostäder stiger med 4 mk/m' per månad ocb för gamla bostäder med 1-7 mk/m' per månad. r synnerbet för små bostäder kan de verkliga boendeutgifterna bättre beaktas vid beräkn.ingen av bostadsbidraget.

Antalet kategorier för bostadsyta när det gäller små bostäder har utökats ocb i samband med bostäder under 26 och mellan 26 ocb 31 kvadralmeler tilIämpas nya maximala boendeutgifter.

Kornmungrupperingen en-

ligt bostadens läge ändras sli att Helsingfors bildar en egen kommungrupp, eftersom byresn.ivån får de frin finansierade bostäderna i Helsingfors är betydligt bögre än pii annat båll i huvudstadsregionen. 1 Helsingfors beaktas 5 mk/m' per månad mer i boendekostnader än i de andra kommunerna i buvudstadsregionen då bostadsbidrag beviljas. Ändå överskrids max.im.ibyrorna uppskattningsvis hos 55 % av alla bostadsbidragstagare som bor i fritt finansierade bostäder i Helsingfors. Kajana bar fl yttats upp tili den tredje kommungruppen på basis av byresn.ivån.

Bostadens ålder påverkar bostadsbidragsbeloppet mindre än tidigare. ÄJderskategorierna för bostäder minskar från sex tilI tre för att max.im.iboendekostnaderna bättre ska11 motsvara hyresn.ivån för bostäder av o1.ika åldrar.

För tillfållet bar cirka 156000 hushåll a1Jmänt bostadsbidrag. Bostadsbidraget beräknas stiga för var femte bidragstagare under 2002.

Dessutom beräknas höjningen av max.im.iboendeutgifterna medföra att cirka 5 500 nya bushåll får rätl tili bostadsbidrag.

De nya grunderna för bestämmande av bostadsbidrag träder i kraft i början av 2002 och gäller de bidrag som beviljas eller granskas efter denna tidpunkt. GamJa bostadsbidragstagare kommer småningom att fåbidragetjusterat enligt de nya grunderna under 2002 i samband med den normala årsgranskrtingen.

Förändringar i statsborgen och räntebidrag for studielån på hösten Kredituppgifterna för studerande som ansöker om statsborgen för studielån kommer att kontrolleras innan borgen beviljas. Syftet är att minska de borgensansvarsutgifter som staten förorsakas tili följd av obetalda studielån.

Förändringen träder i kraft så att kredituppgifterna kontrolleras första gången i samband med studerande som ansöker om låneborgen för läsårel 2002-2003.

Bestärnmelsema om kapitaliseringen av räntoma på studielån ändras sli atl låntagaren betalar en del av räntan redan under studietiden och den förfa1Jna räntan på studielånet läggs tilI kapitalet ytter1.igare under terminen närrnast efter den termin man haft studiestöd. Ändringen träder i kraft så att en studerande måste betala en del av räntorna på studiellinet första gången redan under

studietiden när det gäller de studielån som beviljas för läsåret 2003-2004.

Bestämmelsema om räntebidrag för studielån ändras också. Från och med nästa höst är en försärnrad betalningsförmåga hos låntagaren en tilJräcklig grund för beviljande av räntebidrag utan att orsaken tili den försärnrade

ningens minirn.ibelopp 10,09 euro per vardag.

Böjning av arbetslöshetsdagpenningen Arbetslösbetsdagpenningen böjs genom en indexjustering.

Från 1.1.2002 är grunddagpenningen ocb arbetsmarknadsstödet för arbetslösa 21,91 euro per dag. Från 1.3

tilIägget är 18,08 euro per må- ända tilIs de fyller 20 år (nu 18 nad för varje barn under 16 år år). Den fuJla folkpensionen som är berättigat tili barntil- kan lämnas vilande i fem år lägg. Barntillägget gäller under den tid man arbetar ocb blide folkpensions- ocb ar- det infors en klar inkomstbetspensionstagare. gräns.

Pensionstagaren skall själv ansöka om barntillägg under 2002. Nya mottagare av til- Specialbidrag till dem som lägget uppskattas tili cirka lider av celiaki 17000.

Personer som fyllt 16 år Folkpensions- och farni1je- som lider av celiaki får från pensionsbeloppen justerades början. av oktober 21 euro per normalt med folkpensionsin- månad i ersättning via systedex (ca 2,4 %). Alla pensions- met med handikappbidrag tagare får ett meddelande ocb vårdbidrag för pensionshemsänt med uppgift om pen- tagare för de extra kostnader sionsbeloppet i euro år 2002. som deras diet förorsakar. Ersättn.ingen täcker en del av de kostnader som föran!eds av Arbetsgivaravgifterna sjun- den glutenfria dieten. ker Det finns cirka 13 000 perArbetsgivares socialskydd- soner i vårt land som lider av savgifter som uppbärs hos pri- celiaki. Bam som 1.ider av cevata arbetsgivare ocb statl.iga tiaki har redan tidigare kunnat affarsverk sjunker i början av få vårdbidrag för barn frän mars med 0,45 - 0 ,65 % bero- FPA och vuxna personer har ende av beloppet av avskriv- kunnat få behovsprövad ern.ingar och löner. De social- sättning från komrnunen på skyddsavgifter som uppbärs basis av lagen om service ocl) hos kommunerna ocb kyrkan stöd pii grund av bandikapp. som arbetsgivare sjunker från 4,75 % tili 4,0 procent. Arbetsgivaravgiftema består av Ersättuing for tandvård fcir sjukförsäkringsavgift ocb folk- alla åldersgrnpper frän 1.U. pensionsavgift.

Registrering av skap 1.3.2002

beta1ningsförmligan särskilt utreds.

Studiestödets max.im.ibelopp ändras inte. Full studiepenning för bögskolestuderande över 18 år som bor självständigt är 259,01 euro per månad ocb för studerande inom utbildning på andra stadiet 213,60 euro per mlinad.

Max.imiräntan pii studielån stiger från nuvarande 4,96 procent tili 5,53 procent. För studielån som omfattas av ränteunderstöd höjs räntan från 3,1 procent tili 3,67 procent.

Förmåner fOr barnfamiljema Det sker inga stora förändringar i förmånerna för barnfarni1jer, förutom överglingen tili euro. Barnbidragen är oförändrade, likaså stödet för hemvård av barn, stödet för privat vård av barn och moderskapsunderstödet.

Från 1.1.2002 är barnbidraget för det första barnet 90 euro per månad och för det andra barnet 110,50 euro per månad .. År 2002 är moderskaps-, faderskaps ocb föräldrapen-

stiger dagpenningen genom en n.ivåförhöjning tili 22,75 euro. Förböjningarna gäller även utbildningsstöd, alterneringsersättning ocb utbildningsdagpenning.

Arbetsmarknadss tödets barnförböjningar stiger från 1.1. tili samma n.ivå som grundagpenningens. Förhöjningen för det första barnel är 4.31 euro, för det andra 6,33 euro ocb för minsl tre barn 8,16 euro per dag.

För tiden för arbetsmarknadspolitisk utbildning betalas 7 euro/dag i ersättning för uppebälle tili arbetslösa. Ersättningen för logi slopas men utanför hemkommunen betalas en förböjd ersättning för uppebälle, 14 euro per dag.

Sammansatt stöd tili arbetsgivaren kan utbetalas max.imalt två år istället för nuvarande ett år.

Barntillägg återinfordes i samband med pensioner BarntiIJägget äterinfördes i pensionssystemet från ocb med 1.1.2002. De pensionstagare som försörjer sitt eget eIler makens barn under 16 år har rätt tili barntillägg. Barn-

partuer-

Lagen om registrerat partnerskap träder i kraft 1.3.2002. Enligt lagen kan tvli personer av samma kön, vilka vardera fyllt 18 år låta registrera sitt partnerskap. Då sociala förmåner beviljas jämställs de som registrerat sitt partnerskap med äkta makar.

Registrering av partnerskap medför samma rättigbeter ocb skyldigheter som ingående av äktenskap.

Minimidagpenning infors i samband med sjukdagpenning och rehabiliteringspenning Det blir lättare för personer utan inkomster eiler med liiga inkomster att klara basuppehället under sjukdom när den sä kallade minirn.idagpenn.ingen införs pii nytt i början av april vid betaln.ingen av sjukdagpenning och rehabiliteringspenning. Alla har rätt tili en sjukdagpenning pii minst 10,09 euro efter det att arbetsoförmågan varat i minst 55 dagar utan avbrott. Det behovsprövade stödet slopas och därför inverkar makens inkornster inte pii beta1ningen av minimidagpenn.ingen.

Studier och arbete för handikappade ungdomar ocb ungdomar med nedsatt funktionsförmåga främjas bland annat genom att de från början av apriI får rebabiliteringspenning i stället för pension

Från den I december får hela befolk:n.ingen ersättnin·g från sjukförsäkringen för privat tandvård. 1 apriI i fjol utvidgades tandvårdsersättningarna tili att gälla alla som är födda 1946 eller senare.

Kostnadema för undersökn.ing av mun och tänder som utförs av tandläkare ersätts med 60 procent enligt fastställd taxa en gång per kalenderår. För de tandvårdsåtgärder som utförs av tandläkare ersätts 60 av kostnadema, dock bögst enligt fastställd taxa. Protetisk vård ersätts inte för andra än för veteraner.

Närmare upplysn.ingar: FPAs byråer FPAs information: Tua Kyrklund, tel 020 434 1403, tua.kyrklund@kela.memonet.fi eller informatör: Hilkka Nakari, tel. 020 434 14 73, hilkka.nakari @kela.memoneLfi Närmare uppgifter om förmlinema i euro finns även på webben (tilIsvidare endast pii finska) : Super.pähkinä 2002, Kelan etuudet euroina 1.1.2002 alkaen -esite

12 God Tid 1/%00%

Medlemsvärvning:

Äldre hjälper varandra per telefon

Vi måste bli f1era!

Har efter att jag lämnat tankar, men säg gärna emot föreningar: Ställ upp för våra uppdraget som sekreterare i rnig i så fall. Indela er fören- valda förtroendemän ocb ge Kronoby Pensionärer r.f. med ing i mindre områden oeh utse dem vårt stöd genom en stor intresse tagit del av de notiser personer som är villiga alt åta medlemskår. De för våra insom gällt medlemsvärvning. sig uppgiften att personligen tressen. De beböver allt stöd Läste i förbundsordförandens besöka dem som inte är med i de kan få av oss genom att vi spalt i senaste God TId alt en- föreningen. Berätta vad ni ställer upp. Jag är övertygad dast24 procent är anslutna tili sysslar med oeh lämna upp- om alt de [jesta föreningarna gifter om er verksamhet. med helbjärtad insats kan öka vårt förbund.

Nu torde det dock vara en Tröskeln är för mången pensi- medlemsantalet en bel del. del av svenskspråkiga som är onär rätt hög för att komrna Ställer vi pensionärer inte upp anslutna tili andra förbund än med, men av erfarenhet vet genom att anteckna oss som vårt svenska, men hur som jag atl med personlig kontakt medlemmar skall vi inte helhelst är det ändå en alllf'ör då- nås det bästa resultatet. Ingen ler gnälla över orättvisor vi förening borde nöja sig med anser finns i samhället, dä det lig uppslutning.

Varpä beror det? Jag anser mindre än att rninst femtio gäller oss pensionärer. Det är att det är vi föreningar som proeent av pensionärema är hög tid att sluta tala om den själva rär för en låg anslut- anslutna, helst mer, inom det dåtiga uppslurningen i våra föreningar ocb övergå tili ning. Hävdar med bestämd- område man verkar.

Vruje år är ett medlems- handling. Med enbart prat het att gör man en helhjärtad insats går det relativt enkelt värvningsår och värvningen åstadkommes inget resultat. att höja medlemsantalet i var- får inte avstanna. Varför är Det fordras en insats för atl en je förening. Utan lite besvär det då så viktigt med en stor förändring skall fås tili stånd. lyekas man inte. Av erfaren- medlemskår? Förbundsord- Vänta inte, gör slag i saken het vet jag alt det går om man föranden gay svaret. Det är en genast! helhjärtat går in för en sak, dä helt annan tyngd bakom orden Jan-Erik Rudnäs lyckas man. Ingenting kom- dä man talar för en stor medKronoby lemskår, som omfattar mer än mer av sig självt.

Kanhända en del av läse- femtio procent av pensionäkretsen inte omfattar mina rerna. Därför bästa medlems-

51arva inte med fotografierna Det är viktigt för en fören- dessa anteckningar kan man med era foton ocb anteeking med fotografier som bely- lika gärna låta bti atl fotogra- ningar ger er erkänsla för det ser verksamheten. Om inte fera". Under årens lopp har ni gjort.

Hoppas att alla ni som läser förr så när en historik skall jag komrnit att medverka i 'etl skrivas blir man pårnind om [jertal historiker, varför jag dessa rader blir lindrigt arga fotograferingens betydelse. även i detta fall talar av en viss på den "k3Jtiga" gossen från En historik utao foton blir inte erfarenhet. Alla bar vi i vår Kronoby ocb visar bonom att vad den borde bti. Det gäller ägo foton som vore intressan- det gick att öka medlemstalet också i högsta grad att inte ta om vi bara kände tili perso- och att katalogisera foton ocb slarva med dateringen av foto- nerna oeh när eller var fotot är negativ.

Tili sist, ett tack tilI alla som grafierna. När, var, varför oeh taget. Ifall vi timgare slarvat vem som finns på fotografier- med anteekningarna, sä låt på olika sätt bidrar tili att våra na bör antecknas. Slarv med oss komma överens om att pensionärsföreningar fortledessa saker kan leda tili olös- från och med nu börja anteck- ver och utgör ett avbrott i vardagen för oss pensionärer. liga problem om det går en na uppgifterna. Åtrninstone en sak är jag längre tid från det fotot är taJan-Erik Rudnäs get. Jag brukar skämtsamt övertygad om: De som i Kronoby säga "har man ej tid att göra framtiden kommer i kontakt

Aktivt skydd mot Alzheimers Fritidssysselsättningar, säll- den fruktade demenssjukdoskapstiv ocb lättare motion men med nästan 40 procent. kan minska risken betydligt Delta budskap kommer från för att få Alzbeimers sjuk- en amerikansk forskargrupp dom. vid Columbiauniversitetet i En av världens största un- USA, skriver Svenska Dagdersökningar av äldre perso- bladet. ner medger nya inctikationer Under sju års tid har forsför alt elt fysiskt ocb mentalt karna följt drygt 1 700Manaktivt liv tycks skydda mot battan-bor över 65 år, samtliAlzbeimers sjukdom. ga utan tecken på Alzbeimers Genom relativt enkla insat- sjukdom vid starten. Av dem ser som alt bälsa på vänner, utvecklade 207 demens. En läsa en tidning, promenera jämförelse mellan friska ocb ocb gå på bio kan äldre perso- sjuka visade att de med bög ner minska risken för att få aktivitet bade 38 procents lägre risk för att få sj ukdomen.

För vruje aktivitet sänktes risken med åtta procenl.

Den amerikanska rapporten som publiceras i sen aste numret av den medicinska tidskriften Neurology bekräftar erfarenheterna från den stora svenska kartläggningen av äldre personer som bor på Kungsholmen i Stockholm.

En tänkbar förklaring tili rönen från New York och Stockholm är att aktivitet stimulerar bjärnan alt hilla Ievar en reservkapacitet som kan förhindra eller försena uppkomsten av sj ukdom.

(FNB-TI)

':'RAY

FÖJonuinliga inramni1llJar

www.ray.fi

Konstverk Konstnärsmaterial m.m.

Den goda viljans spel

06-7232425

vard. 9.30-17, lörd. 9.30-13.

Samtalsservice har funnits länge i Finland oeb upprätthålls av församlingarna, organisationer som Folkhälsan oeb många andra. Radioprograrnmen mt man får ringa rurekt ocb della i diskussioner fyller en viktig funktion för ensamma och handikappade som är beroende av bjälp för att komrna utanför hemmets väggar. Svenska Pensionärsförbundet bar sedan snart tre år sin egen socialrådgivning varannan onsdag.

1Sverige har socialstyrelsen i samarbete med Kommunala pensionsrMet och Svenska Pensionärsförbundet (Sveriges motsvarighet tili SPF i Finland) gått in för att arrangera jourtelefoner för äldre och deras anböriga.

Det är fråga om att engagera frivilliga som ställer upp utan lön. Det som krävs är god kunskap om samhällsfrågor och vart man kan vända sig då man beböver hjälp ocb råd.

Enligt tidningen Veteranposten, december 2001 , det svenska förbundets språkrör, kommer pensionärsorganisationerna i vruje komrnun att bandplocka telefonupplysarna. Utbildning skall ske i komrnunens regi.

Då telefonupplysningen blir

lokal finns risken att de som samtalar kärmer varandra.

Uppringaren har dock rätt att vara anonym. De som svarar avger ett tysthetslöfte.

VarfOr denna nya service? Ä1dreombudsmän finns redan i kommunerna i Sverige.

1 Finland är det snarast patient- ocb socialombudsmännen som fyller den funktionen. Behövs en frivillig telefonjour dessutom?

Båda funktionema behövs, säger Kjerstin GeneU Andren vid SPF i Sverige.

Hon harengagerats i den nya verksamheten av socialstyrelsen. Tankarna i förs laget bar också förändrats . Det är inte längre fråga om en telefonjour med samtaI om känslorocb personliga problem.

Upplysning ocb råd skall det bandlaom.

Kan man få svar på allt?

Från början var det tänkt så, men nu finns begränsningar. Sjukdoms- ocb hälsofrågor kräver särskild kompetens oeh sköts av exempelvis Sjukvårdsupplysningen.

Ett annat undantag är "det svåra samtalet" med dem som beböver psykologisk

hjälp. De som svarar i telefonupplysningen förutsätts inte vara utbildade terapeuter utan medmänniskor.

De vanligaste frågorna kommer troligtvis att röra skatter, pensioner, bostadstillägg, hemtjänst, avgifter inom äldreomsorgen, fårdtjänst, försäkringsfrågor och mycket annat.

Upplysaren fungerar som sluss Det gäller att ge rM om vart man skall vända sig. Ha rätta personer ocb telefonnummer tili bands. Anringen det gäller sjuk- ocb bälsovård, jurirusk hjälp eller begravrungsbyrå.

Kommunens tjänstemän . avlastas ocb äldre med sakkunskap, tid oeh intresse för kontakt med andra kan göra en insats.

Telefonupplysningen kan miDska ensamheten som många äldre tider av genom att inforrnera om pensionärsorganisationerna.

Att bli medlem och få nya bekanta kan böja livslevaliten, säger Kjerstin Genell Andren i Veteranposten.

Ebba Jakobsson

Nu är det vinter och mänskan hon slinter. ..

J ag kände en gammal dam som knappt stack ut näsan under vintern av rädsla för att bryta armar ocb ben. Det var nog att gå tili överdrift. Inte är vruje dag vitgnistrande skön. Det äkta vinterljuset är ändå mer upplivande och uppiggande än konstgjorda lampors sken. uteluft är friskare än den bästa inneluft. För att inte tala om trevtiga och intressanta intryck och impulser som man kan få när man rör på sig!

Men det är klart att man skall gardera sig. Det går inte att komma ifrån att äldres balanssinne inte a1ltid är så bra.

Nedsatt av åren och dessutom ofta påverkat av vissa viktiga medieiners biverkningar. Här räcker det inte bara att försöka träna upp sig med morgongymnasrik och förträffliga j ärnviktsövningar.

Upp och ut! Fram med gångstavarna också under vinterhalvåret! De är verlligen en välsignelse nu när käppen ocb det långa paraplyet är omodema. De gör en dessutom medveten om vad man skall koncentrera sig på just för tillfallet. Man kan ta sig fram genom en terräng med lagom fart.

Välbebövtigt stöd ger de om någOl skulle få en att vingla tili.

Bra hjälp ger också skodon med rejält räfflade sulor.

Skaffa halkskydd Välförsedda skoaffårer säljer balkskydd. De kostar några euro. En bra investering som man bar nytta av i flere år. Det finn s otika modeller. Från något som liknar galoseber tili remmar med dubbar som spänns kring foten. Vissa modeller kan fallas upp under hålfoten då man kommer in. Andra är besvärtigare alt ta på oeh av sig.

Mao måste vara försiktig med ömtåtiga golv så de inte får repor.

Dörrmattor är det skäl att se upp med. En spänstig dam fastnade med halkskyddet i sin dörrmatta. Med matta ocb alIt föll hon nedför trappan ocb slog sig ordentligt.

Arrn- och benbrott är inte problem enbart för äldre, fast det tar längst tid för dem att få skadan reparerad. Själv bröt jag handen då fag sneddade över en oupplyst glasbal sluttning för att hinna med bussen.

Jag var då i femtioårsåJdem och blev sjukskriven i flere veckor.

Den som väckte störst uppmärksamhet och mest medkänsla på sjukhuset var en ung ishockeyspelare.

Han hade brutit båda armama och konstaterade bedrövad atl han åkt ut på fyra månader under bästa säsong. Båda hade vi ställt tili med mycket besvär för oss själva och 30dra då vi syndat mot den klokaste regeln för alla situatio· ner: Tänk efter före!

Eva Björklöf

God Tid 1/2002

Marsipansoldaten

PEN510NAR5HEM

LÄKAR5TATIONER

Hedvig So6ahemmet

Karis

erbjuder helpcnsion i parkmiljö i Helsingfo". Vänligen ring

Våra krig har skildrats åtskilliga gånger i bolcfonn.

VanLigen har författaren egna erfarenheter att utgå ifrån.

Oslagbart mest känd är Väinö Linna med "Okänd soldar' och torpartriologin. Dessa verk, vilka också filrnats, är en viktig del av Finlands historia. Sannolikt den version av vår historia som nått ocb intresserat dagens yngre generationer. Bland de finlandssvenska författarna som dokumenterat sina krigserfarenheter skaU särskilt Tor Högnäs två böcker nämnas.

Få kvinnliga författare bar gett sig in på krigen. Ändå var det kvinnornas enorma insats på hernrnafronten, inom luftbevakningen, fliltlasaretten, förplägningen av armen och inte minst: A tt Li vet gick vidare hemrna med barn, försörjningsprojordbruk, blem i kombination med ständig oro för nära och kära "där någonstans" .

Krigsänkornas situation har egentligen först nu börjat synas. I God Tid Dr 6 skrev j ag om Elsa Westerholms bok"I sorgens och saknadens tid" (Sahlgrens 2001). Där återger hon intervjuer med krigsänkor ocb barn tili stupade.

Själv hör bon tili den barnaskaran. De hade det mycket svårt ocb kunde sällan tala om det som bän!.

AlIt förträngdes . Avundsjukan var stor ute i bygderna då krigsänkorna var bland de första som fick en obetydlig slant efter sin stupade make.

Ulla-Lena Lundberg är en mycket läst och skicklig författare. Hon är känd för sitt ornfattande forskningsarbete.

Resorna tili Sibirien och Afrika har resulterat i något bel! annat än vanliga reseskildringar. Hon kan presentera miljöer ocb situationer så att läsaren känner dofter och bör Ijud, fryser och svettas som om man själv var med. Med sitt åländska ursprung har bon p lacerat in bäde Kökar och Aland på kartan långt utanför Finland i Kökarboken, böckerna om Kungens Anoa och om skeppsredarsläkten i Lemland.

De sistnärnnda: "Leo" och "Stora väriden" anknyter tili årets "Marsipansoldaten", där pappa Leonard i familjen Kummel komrner från just den släkten.

"Marsipansoldaten" (SÖderströms) är nolDinerad för Finlandiapriset.

Enda finlandssvenska bok som är med i finalen. Claes Andersson fungerar som enväldig domare och priset delas ut i början av december.

När man läser "Marsipansoldaten" gäller det att mlnnas att boken är en fiktiv roman.

Inte en krigsdokumentär med

Ledgångsreuma kan hejdas Utvecklingen de tvä första åren är avgörande för prognosen vid ledgångsreumatism, säger professor Marjatta Leirisalo-Repo. Det är då skadorna accelererar mest.

FÖIT ansågs ledgångsreumatismen lindrig innan ledskador uppstått. Idag vet man att behandlingen Iyckas bäst

om effektiv vård sätts in i ett mycket tidigl skede. Helsl under de första månadema.

Vi vet inte hur ledgångsreumatism uppstår, men processen innefattar målsökande inflammationsmolekyler som utlöser sjukdomsprocessen.

Medicineringen kan dels rikta in sig på att o.skadliggö-

Läkarcentral

Högbecgsg.5-7 g 019-236 967

09-7538003 yard. kL \0--14.

AUmänläkarc o. spcciaJläkare

ISPECIALTANDTEKNIKER I

*** ,00-

Jorma Alatalo Kungsgatan 8, n vAn. Ekenä.s

e

019·246 2670

OPTIKER

Optlker-I

Oplisk speclalaHär

~

I

L_ ~ KIIPPUI-sp.ral _..1

Torggatan eTe!. Q18-19 226 Marlet\amn

fWfim

f'ilM'tMllfEllä

1$1~'+(~Jlå';':1 KARIS, KOpmansgaran 4

TeI.Q.1g..230 161 EKENAS, Kungsg. 8

~

~

exakta tidpunkter för när t.ex. anser jag del särskill värdeViborg intogs eUer förlorades fu Ut att hon läter bemmafronunder vinter- och fortsältning- ten koroma fram. Lärarfarnilskriget. På den punkten har jen Kummel där tvä av sönerUUa-Lena Lundberg och för- na är vid fronten. Marnrna laget (Söderströms) fätl kri- Marthas försök att få ranrik. Mesl är det - förståeLigl sonema att räcka till pakel åt nog - veteraner som reagerat. pojkarna och tili mat åt hemMan vili att boken skall förses mavarande. Tonen i boken är med ett faktablad med exakta varm och glad. Antagligen tider. Kanske möjLigt atl ge- var del så, då man levde för nomföra med bokhandlarnas stunden och ingenting visste bjälp ocb som ett ko mplemenl om morgondagen. i nya upplagor.

Romanen slutar inte som lä1 Helsingin Sanomat skriver saren väntar sig. Den slutar Pertti Lassila att med en kooIT på svansen. " M a rs ip a n so ld ate n" torde Mera avslöjar jag inte. Läs vara den största finlandssven- själva. ska romanen som skildrat våra senaste krig. För mln del Ebba Jakobsson ra de bär molekylerna, dels pä att blockera de cellreceplorer molekylerna bar som mål.

Patienterna får idag antingen en kombination av gamJa reumamediciner eiler biologiska läkemedel av ny typ. AlII oflare är del möjligl alt bejda sj ukdomsprocessen och förlänga perioderna av symptomfrihet.

Omkring 45 000 finländare har ledgångsreumatism och

Tel. 019-246 2949

.AI7 SIr· ~o ,"fRF]! p",·,·,une

KARIS OPTIK

y~ KVRKSI.Arr ~,

synSAm

OPTIK

Centralgatan 98 , KARIS

Senatorns Köpcenter

Tel./fax 019-230 940

$' 09-298 1927

OGONLAKARE

II TARJA NÄRHI

V'v

Cenlralgalan 98, KARIS ndsbesl. e 019-230 940

Speci~~llff~l~omar har mottagning h05 055.

Ring 317 3479

I

ÖCONOPTIKER

dRö

SkHlnadsg. l1 , Ekenäs.

a 019-245 0520, 040-5136319

Vasaespl. 15, Vasa

Carita Storm-Ståhlberg

Må-to 9-17. Ire 9-18, lö 9-13

. 6E5TALLNING513U55AR

årugen får etl par tusen den här diagnosen.

Symptom som kan tyda på sjukdomen är att händerna är myckel stela om mornarna.

ALI de börjar fungera först efter en lång stund i duschen.

Att trampdynorna är myckel ömma om mornarna så att man har svårt att hilta lärnpliga skor.

Läkardagarna

~

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGA

BESTAllHIHGSTIWIK

H.... 5'"dgo'" 15, 10600 EXENÄS

019-524 3993, 0400-492146

~~:~:' Ab Tidstrands Linjebiltrafik

CHARTfRBUS

07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, Iax 019-501 565 Beställningsbussar.

R.Lundström Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 467/ Turistbusso( /6-50 perso

Vinnare i Sjöfolkskrysset

7101

t:: N A ~ R 01 ELI TI A N ,..

Adress:

° N\A N 5 T

K~RI\lAMN!GUNG~5 'ATE~DA

Skicka kupongen tili: God Tid, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors En årsprenumeration kostar 13,50 euro (80,27mk) för sju nummer per år.

5 PENGAR\05AR[1jLIT)LARV I R EN(E.lU [ REOE R.:]NOG.An(RGA

IR r<'Ii \ K!.1P

eLO T rgN A R E L.ANS 1302::.AG S ANTALl!!.ö RL.

(G\r

H I LI P 5 p~o.ruVD!EK l- [RTAIEKA.

~ S T A ~ ERO T 1 KIA R. R A N G E f'< A

Adress:

5A~R[NEN~SA~~LSNA\T

Sänd fakturan tili: Namn:

Margit Nordman Pörtom Ralf Harring Box

~D~~I VATA~AT\O~~~A~

Namn:

Postnumrner:

Arthur Ekström Kyrkslätt

il..

R6RAOKrAN~DAMRAT~OI~

Postnurnmer:

TIn . 019-2411 005 Fax. 019·2412 0« Gsm. 0400-470 285

!-34 perso

ALA BAI'1A BoIKATAMARAI'l!A5 KI NESIA-rOMERluNO(REGENT ,AKSTOhAR!NI NA(-rJ::GEL[OR

Narnn:

FOlYARD

Fotvård. Hembesök. Mottagning:

Ja tack! Jag vill prenumerera på God Tid:

/

Jarmo Laine I

IOrottnlngg. 9, Lovis. ~ 531 9151

BACKMANS OPTIK

Prenumerationskort

Jag vill gärna ge God Tid som gåva tili:

13

5KRoC K(ART~\ RAND~\ NES

S P 'Ii TT AI RA /01 ~R~E R 0 P E.

PI"C A K. R 1 \' 51 Ii E 1"1 RA!jV A E LI4 A l- T A R~E..-r( 1 V R ~lS)öfDu(5K~-:J 5 L 0 GA N AMA D E U ~ SA R G 5 5 0 It A T - L6GNING -

A

Gl&'

Ye

l

::"J

Britta Nygård Bosund Maj-Lis Blom Mariehamn Vi fick in 308

Adress: Postnurnmer:

krysslösingar. grattis tili alla fem vinnarel

I

14

God Tid I/2002

MED GALAMIDDAG14-15APRIL I MARIEHAMN Vårfest i Mariehamn Nu gör vi slag i saken och bjuder in er alla tili vårfest i Mariehamn. Den 14-15 april sjunger, dansar och festar vi in våren under två dagar.

Vi ordnar aktiviteter för alla smaker både ute och inne.

På söndag kväll dukar vi upp en

Galamiddag

med god mat, underhållning, sångare, artister och dans tili storband. Upplev våren i Mariehamn tilisammans med oss.

Hjärtligt välkommen!

Mariehamns pensionärsforening Styrelsemedlem och Boulefantast Rulle Mattsson

Vi ordnar bland annat:

o Besök på Sjöfartsmuseet o Besök på Ålands emigrantinstitut o Bingo o Boule o Åland genom frimärken o Föreläsningar o Guidade turer o Miniatyrstaden, Mariehamn 1920-talet o Shopping med specialrea o SpeJ o och så Galamiddagen med underhållning ,sångare, artister och dans.

P.S. Vi har tagit fram ett resepaket tili dig för att göra det lätt att resa hit.

Paketresan innehåller: Båtresa tlr, övernattning p'å hoteII, galamiddag in~lusive mat, dryck • och underhållning.

• ~ ~ .. ~1

Boka dina Ålandsaktiviteter pä förhand!

Inbjudan går tili·alla SPF:s medlemsföreningar.

Du kan boka paketresan·för din grupp direkt hos Ala/ldsresJlr/Ec""tfiVl;j!1jen hjcoming~~ 0.!.B-2~ 0110. . '~ II- • Tag-Rontakt med din förening lör mer inlormation. '" ~ -~~~tS SO'( Sista anmälningsdag 1 mars. \ t~ ~~'1I'i\s\S ~e , Om du bokar redan före den 15 februari så deltar du .1 S\\\\U~ €.,\~"l-, i utlottningen av en resa med Sundqvists \\\eu .- ~O~-- '\00'-\ Dalhalla, Sverige. Dah~Si~lfoniiett.!m_ "Ie,d·j!Jä " '01 P' ~W(\ '\. ":-"'01 (konsertbiljett tillkommer) .1.~\'O '

so \Ii \le

\ ., 1. Ga~al !fi>~us~e. ~a~a O .' efi>'li ~ oc\\" e a~ ål '01\ . ola· L.OII\~ '\ y..eGe~ ~.

-ieifi>

~,

-

God Tid 1/Z00Z - 15

1"",

'">.. i'L.

-u

QI

E

....QI

....L. QI

>

::J

~ ~ L.

:ta

L vi

L.

t0c;;; Qj

I 0 >JJ

LI')

0 0

-C" ....ta

G'o

ta

'ö

E

'"

--' :~

u..

L.

:ta

--AfI~.sJÖ

C

fi=__ « iJl '0

--'-

1 ~

I ~~_-T\DRYMl>

I

~!;;

N 0 0

C"I

0S:: ta

::J

L.

lI!.

--T

.D

~

00

C"I C QI

....

rLOD~

.\

l_

-u

«

-u

I

-'1

m

.-J

!

1

L.

1-

-1 ~\~~\~ ;t:(

1

QI

'"'"QI

l

'"Cta QI

-

'"C QI

C

0

~ ta

-u QI

L.

50f"\~ ~

SÖVER

ÖSTAD->,00 1

.p

ffl

HÄSTRAS

!

'":::J

~- GRI%

L.

C

·c

8~Kt \-VI

SfR.A\:\

TYPL I

Hot>1 I

'"a.

0

ta t>O

KATTNAGEL

j<'I'SK

'" f!

=<l: A( 1\-

IrnVr1-.=Nj>

'" :Q

....QI'" '"'">..

L. ~ L.

ta

a.

0

....L.

:J

~

VANSINNIGT SCHACK

För dig och din hembygd

~

+WKAL V ÄIIISIXRING

VlH.~.

Blomlllor Jor alla till{ällen: i snilt, 1/n,ILa, planlering- vackeTI arrangerall Km llOr och gdvoartildar nL m.

VälIlOmmen!

Gustav Wasas gata 2, Ekenäs

Fran<es<hls ,.«tpJIs

Föreställnlngar i januari och februari.

Slsta förest. 23.2

BII/etter lelG~;~:a~no:g ~.ftfl~::iI~~.YI96 27 027

Iil /Jax019·2416561

"

Festingarnas första julfest

,-

PensionärskI ubben Festinga- apriJ och samJas regelbundet ma i Nagu r.f. firade förening- tilI möten sista onsdagen i ens första j ulfest i december. månaden. Vid årsslciftet hade Festingarna grundades senas- föreningen 97 medlemmar. te år och har inte lidigare pre- Hela 50-60 personer stälJer senterats i God Tid. På bilden upp på mötena. Det börjar bli Lucia, Gunn Landor med trångt på pensionatet där man stjärngos arna Max Henriks- oftast samlats. Nästa gång, son och Ole Svahnström. En när det kommer gäster från välutrustad Lucia med ori en- Dragsfj ärd, har man reserverat försarnliogshemmet. terarpannJampa.

Festingarna grundades i Ungdomslokalen Frarnnäs

är ryrnlig, men där måste man betala för städningen.

Med en hälsning till Pensionärsförbundel, som bar medlemsvärvning högt på programmet i år, säger Festingarnas ordförande Raili Svabnström atl föreningen tagits mycket väl emoloch fyller en funktion .

Pargas skär ned antalet hemvårdare Stor besvikelse för äldrerådet 1 september godkände fu llmäktige i Pargas en äldreomsorgsplan. Nu minskas antalet hemvårdare med tre.

Patienter upptar dyra sjukhusplatser och kan inte skickas hem. En stor besvikelse säger Achilles Nilsdorff, ordförande för äldrerAdet i Pargas i en intervju i Åbo Underränelser. lnom barndagvården linns den subjektiva ränen till vård där kommunen enligt lag måste se tili an den ordnas. 1 järnlikbetens narnn borde väl de sjuka och gamla också ha denna subjektiva rätt, säger Nilsdorff. Sä långt går äldrerMet dock inte i sina krav.

Men besvikelsen är stor över bristfaJligheleroa inom den öppna vården.

Vi vet att den äldre befolkningen kommer att öka märk-

SPECIALPRISMODELLE,R BÅGE + LlNSER Enkelslipade

110€

Som grarularion eiler !ör kondoleans

bart under de kommande åren, men samtidigt krymper vårdpersonalen i anlal. Nyrekryteringen efter dem som går i pension är rninirnal tilJ följd av an intressel för vårdyrkena är svall. Det beror i sin tur pä dåliga löner ocb osäkra anslälJningsvillkor, säger Nilsdorff. Äldrerådet hade för några dagar sedan en möte med ordföranden för social- och hälsovårdsnärnnden Maria Johansson. Man kom överens om att under vårvintern arrangera en temadag där problemen kring äldreomsorgen ventileras. Avsikten är an kalla in representanter för stadsfullroäktige, styrelsen och ledande tjänstemäo så att man inför nästa budgelbehandling går in för att ägna den äldre befolkningens väl ocb ve större uppmärksamhet.

giv Hjärtadress.

Våra adresser så'ljs av R-kiosker posten banker varuhus

Dubbelslipade

Progressiva

200€ 290€

(±4 Cy11)

VASA

Handelsesplanaden 17 Tel. 06-31 87100

blomsterhandlar samt begravningsbyråer

Du kan även beställa adressen via internet eiler ringo dll servicenumret

•

020044002.

Sydänsäätiö Hjärtstiftelsen 09-7527521

www.sydanliino.fi Genom arr vålja Hjärtadressen nöder Du Finlands Hjärtförbunds arbere.

Genom alt använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

\WM'.lokalforsakting.fi

- Dofternas trädgård i. fornmiljö När b.'ullurrninister Suvi Linden i böljan av augusti i år med en trädgårdssax kIippte av en blomsterband invigde hon officiellt en säregen örtträdgård innanför murarna av en 200 år gammal försvarsanläggning i Kotka. Den i slutel av 1790-talel vid Svensksund uppgörda lilla fastningen kaJlades Redutt-Kotka. Redutten var en del av det omfattaode försvarsverk som kejsarinnan Katarina II Iät uppföra i försvarssyfte mot Sverige. En stor del av försvarsanläggningarna förstördes under Krirnkriget 1855 av den franska- och engelska flottan.

Den aktuella Redunen, som är belägen på en kuJle på Kotkansaari, böljade restaureras för tjugo år sedan. Efter sin 200 år gamla lörnrosasömn skänker fastningens örtträdgård nu sina besökare underbara doftförnimrnelser och kommer att vara en attraktivt turistmål.

Välgörande örter med gamla anor Läkande örter och kryddor har sedan 1400-talet odlats i våra kIosterträdgårdar i Åbo, Nädendal och Viborg. På 1700-talet hade adeln i sina slott och gårdar örtodlingar.

Krydd- och medicinalväxter odlades sllmänt pä 1800-talet i präsl- och apoteksgårdar. 1 omdelbar närhet till den nuvarande örtträdgården pä Kotkansaari faons under Svensksunds befastningstid en örtträdgård med läkeörter för en marinsjukbus. För ett år sedan ansåg museiverket att en örtträdgård i Redutten var i suid med fornrninneslagen.

Efter stark påtryckning av med borgaro rgan i sationer, bland dem den lokala synskadeorganisationen, gay museiverket grönl ljus för planen. Örtträdgårdens idemästare är stadsträdgårdsmästaren i Kotka Heikki Laaksonen, som även skapat den käoda vattenparken i staden. Som synskadad representant i planeringsgruppen hade jag möjlighet att påverka örtträdgårdens tillgäoglighet för funktion shindrade. Trädgården omges av en kantig ca fem meter hög mur av granit och rödtegel.

Innanför rouren linns en gräsbe,uxen jordvaIl där soldaterna kunde stå och skjuta mot fienden. Hälften av Reduttens ca 400 kvadratmeter upptas av odlingsbänkar av stock på 50

cm:s höjd från marb:ytan. Örteroa är således på lämplig böjd för t.ex. rullstolsbundna besökare.

Det linns fyra L-formade ocb två C-forrnade odlingsunderlag vilka underlättar synskadades orientering. Mittpartiet är stenbelagt ocb bar parkbänkar för dem som vili vila sig. För an ytterligare underlätta orienteringen linns vid Reduttens ingångsport en

Daggkåpans daggdroppar ansågs av alkernisteroa var en livselixir för evig ungdom.

Backmejram som även växer vild hos oss har bl.a. använts av fiskare som en strömmingskrydda. Angelican bar anväolS som likörkrydda men bOlar även skörbjugg. Libstickan bar läoge varit en boskapsmedicin. Extrakt av Johannesört ocb Valeriana faons förr i alla hem för att lugna

Foto: Heikki Laaksonen

Över lIundra angettäma aromatiska dofter upplever besökarell i Redutt-Kotkas Örtträdgård.

plankarta i relief för synska- magen och ge sinnesro. Cidade. De 104 växterna omfat- tronmelissan är en krydda tar både ettåriga örter och pe- med fräsch citrondoft och renner. Varje växl har ett smak. Den brukades tidigare namn på en metal/platta på som medicin mot depression. finska, svenska, latin och Kumrnin, som växen vild i punktskrift. Det är en ren Finland ger smak ål både bröd upptäckarglädje an som syn- och ost. Oregano är en popuskadad examinera omkring lär pizzakrydda.

Alla dessa och många f1er bland växteroa i örtträdgården en vacker sommardag då dof- exotiska örter kan man luk1a teroa är som starkast. Det sto- ocb känna pä i örtträdgården. ra antalet fjärilsarter kan vi Under ledning av sin biologiinte se, men humlor och bin lärare får lokala skolkIasser och fågelsången kan vi upple- en ypperlig botnikJektion. va i trädgården . Våra övriga Utanför muren fortsätter ressinnen kan vi kontrollera, taureringsarbetet. En tidigare men doftema går okontrolle- vllgrav runt muren som vuxil rat rakt in i vår hjärna. Dofter- igen kommer att rehsas upp. na av de olika örterna skapar Muren belyses från utsidan en lugn ocb rogivande atmos- med stråJkastare. Uuder den fae. De gamJa grekema trodde mörka årstiden kan bilislema an mäoniskan skulle få behål- på den västra infartsvägen tilJ la sin hälsa om hon vistades Kotkansaari se framför sig bland goda dofter. Aromatis- den mjuk1 rödbrunfaegade ka dofter ansågs vara välgö- fastningsmuren och bakom rande på mångahanda sätt. 1 den på ett berg belyst gulgamla böcker om läkeväxter skimrande vattentoro i jukan man få veta att rosens doft gendstil . är speciellt livgivande. SaJvia och rosmarin anses förbättra Arto Vanhanen, Kotka mäoniskans minne. Lavendeln är känd som rengörande i Ordförande för Finlands tvättvatten och i linneskåpet Svenska Synskadade för sin doft. Fenkolen har redan av de gamla egyptiema använts som magmedicin.

VAra adresser erhålles

Imn banker, bok-, blomSler· och

PIe~~:r:rn~1 ~~~Jrg~ni~~~~~lr, vårt konlor.

ooW~~'~[Rl~'8F~~s

Tel. 9800 43 000 medrokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

God Tid nr. 2 utkommer den 12 mars Materila senast den 28 februari