God Tid 2/2002

Svenska pensionärernas organ

1.

t

Nr2

12.03.2002

Årgång 30

r

!S 1-

n )-

,-

la

n

KoriuntmaJaäldrerådenger påverkanochinfonnation De kommunala äldrerådena är en utmärkt kanal för pensionärerna att påverka beslutsfattarna och samtidi9.~ få information. Aldrerådet har vunnit respekt överallt där de fungerar.

Av den åsikten är Svenska Pensionärsförbundets vice ordförande Vai borg Louhisto, som själv varit en förgrundsgestalt för äldrerådsverksamheten.

- Vi kan vara stolta över art initiativet tilI kOlumunala äldreråd komrner från oss.

Det var komrnunalpolitikern Ulla Gyllenberg som, med modell från andra nordiska länder, i en tidningsartikel efterlyste äldreråd. Värt pensionärsförbund hakade genast på och skrev år 1997 en rekommendation tili medlems-

/n. ~­

rre

xiI !p.

an

len

b ~ig lde I

1m

w-

lu-

Tvärtemot vad många tror är det fullt möjligt att åldras helt frisk.

Men det kräver att man sköfer sig både fysiskt, psykiskt och socialt.

Det handlar om friskvård. Det där med att krämpor kommer med åren behöver inte stämma.

Att satsa på kost, motion och friskvård lönar sig för alla, såväl för individen som för samhäUet, säger en av våra gurur på området, mag. i hälsovetenskaper Kitty Seppälä, rektor vid Solvalla idrottsinstitut.

- Pensionärer säger ofta; jo men jag är så aktiv, jag beböver ingen extra motion. Analyserar man påståendet närmare visar det sig alt aktiviteterna nästan alltid sker sittande eUer långsamt gående.

Så finns det också de pensionärer som bar svärt att orka upp från sängen eUer stolen ocb anser att det bör tili å1drandet, fast det oflast handlar om träningsbrist.

Forts. på sid 14

257 stycken, har redan infön äldreråd. Och anlalet ökar hela tiden. !nom förbundets verksamhetsområde bar 33 komrnuner infön råden.

Insides Stimulans och trygghet sid2

Blir lagbundna?

Kommunemas äldreråd Izar utvecklats mycket positivt. De ger oss påverlazillgsmöjligheter och insyn, säger Valborg Louhisto som varit en av äldrerådens tillskylldare. kåren. Redan samma år införde Kronoby, som första kommunen i landet, ett äldre-

råd. Esbo fick också sitt äldreråd samma år. Helsingfors kom bland en del andra med faljan-

de år. Sedan dess har iden spridit sig över hela landet.

Mer än varannan komrnun,

Det fanns ett riksdagsfarslag om att göra äldreråden lagbundna under den föregående riksdagsperioden, men förslaget förföU i och med att en ny riksdag valdes. Man ocb man emeUan diskuteras nog huruvida det borde lagstiftas om dem. 1 riksdagen ligger ocksä ett förslag om att man i kommunallagen skaU införa en punkt om att kommunala äldreråd kan vara en kanal för medborgarnas påverkan.

- Själv är jag inte riktigt säker på att det är förnuftigt att äldreråden lagbinds. Som eli frivilIigt och lätt kommunalt organ har äldreråden mera rörelsefrihet, anser Valborg som själv tillhör äldrerådet i Helsingfors.

Forts på sid 13

Möjligt att åldras både frisk och pigg

So1sken ellerjämmer sid2

GTmervärd enengIasstrut sid3

Ledarkon1erens sid8

Sveriges SPF intressebevakar sid9

Artrosoch osteoporus sidll

Estnisk . krigsfrivillig sistasidan

2- God Tid 2 / 2002

i tiden ... o

SPF 30AR Stimulans och trygghet Eftersom vår egen befolkningsgrupp, seniorerna, bara växer, borde också medlemsantaJet i pensionärsfdreningar och pensionärsfdrbund hela tiden växa. Om så inte sker kan det ha olika orsaker. Nya pensionärer och seniorer kanske inte vet tiJlräckligt om vad pensionärsföreningama är och vad de kan erbjuda. J så fall behöver vi förbättra informationen och se til I att varje medlem, åtminstone de mera aktiva, är informatörer i sin vardagliga omgivning. Undersökningar visar att det här är det bästa sättet att rekrytera nya medlemmar. Om man tri vs i en viss gemenskap smittar det av sig och andra dras med.

Men det k30 också hända att nya seniorer har förväntningar som inte motsvaras av det som de ser eUer hör om pensionärsföreningamas liv och verksarnhet. Då behövs det självr30nsakan i våra egna led. - VilJ vi ha mera medJemmar? Det är ju sä bra som det är! - Kan vi ta emot mera medJemmar?

Det är ju redan fdr trångt pä våra möten! - Om vi inte duger kan de ju gå någon annanstans eUer grunda en egen förening! Eiler hur reagerar vi?!

Just nu satsar vi pä rekrytering i våra regioner och jag hoppas att vi tae den processen på allvar. Varför det?

För det första vet vi alL vi behövs och att det vi kan erbjuda kan ge både stimulans och trygghet.

För det andra ger ett stÖITe mcdlemsantal kraft åt våra åtgärder och iniliativ för at! förbättra pensionärers och seniorers ekonomiska och lagstadgade rättigheter. Det är något att tänka pä för dem som åtnjuter dessa gemensamma rättigheter, men inte är med och stöder förbundet åtminstone med sin medJemsavgift.

När det gäller de nya och växande grupperna av seniorer och pensionärer måste vi realistiskt utgå från att de kan ha stöITe förväntningar t.ex. på effekti v intressebevakning, aktiv uppföljning av sarnhällsskeendet och möjlighet att själva engagera sig i sådan verksarnhet. Samtidigt behöver vi alla en öppen och glad gemenskap och en trygghet som vi k30ske inte vilJ erkänna.

Hur skall vi kunna motsvara alla olika förväntningar? Ja, det skall vi arbeta med denhär våren när vi går igenom olika sidor av hur vi rekryterar och tae h30d om de nya medJemmar som vi behöver och som behöver oss.

Håkan HeIJber g

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

@_"

1~!~:6~~ISingfOrS

www.spfpension.fi

Besökstld: vardagar kl. 10-14.

Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell-Kousa Tfn 09-72 888 212, gsm 050-5114 208, fax: 09-72 888 215.

Epost: liIi-ann.junell-kousa@spfpension.fi Kansllet: Tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 epost: kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonto: Sparbanken Aktia 405511 -411n Sampo: 800012-1203958

Solsken eiler jämmer ?

Under de senaste fem åren har jag vaI! att i denna spalt beröra pensions- och socialpolitiska frågor, att tidvis ta ställning till aktueUa missförhållanden och ibland t.o.m. kräva och föreslå förbättringar. Det finn s stunder då jag känt en viss olust - "j ärmar jag nu för järmandets skuU?" EUer borde jag istället skriva "solskenstexter?" Lyckligtvis försvinner olustkänslan lika fort som den dyker upp pä grund av alla faktiska olägenheter som vi ställs inför inom pensionspolitiken, inom social- och hälsovården och äldreomsorgen. Ibland är det befogat att kri tisera och ifrågasätta, men då bör kri tiken helst vara uppbyggande och alltid innehålla förslag till åtgärder - vad borde man göra istället? Det är något som j ag ständigt pårn.inner mig själv om. Intressebevakning innebär bl .a. en ständig kamp för att försvara redan uppnådda mä!. Den intressebevakning som angår senior-befolkningen berör inte endast de ovan närnnda områdena utan samhällets alla sektorer, som t.ex. bank- och försälcringsverksarnheten, som jag tänker kommentera härnäst.

*•* Bankerna och finansieringsbolagen i värt land har fusionerats tili allt större enbetert.o.m. över de nordiska ländernas gränser. Sarnma utveckling har ocksä skett inom försälcringsbolagen. Men inte nog med det. Utvecklingen

har också lett tilI att det ur dessa sammanslagningar av banker och försälcringsbolag uppstått fmansieringskoncerner. Det naturliga vore väl då att anta att ur en sådan utveckling kommer något gott, med andra ord kosmadseffektivitet och bättre service för den enskilda kunden. Men tyvärr inte! Ut mig ge exempel från de bägge bolagsformerna.

1 en kartJäggning som Pohjola Norden utfört framgick att under 3 decemberdagar senaste år skickade föreningarna penningsummor på sammanlagt 2.913 mk (490 J meUan de nordiska länderna.

Enbart distributionsavgiftema uppgick tili 3.580 mk (604 J .Det tog meUan två tili oden olI (!) daga r för penningförsändelserna att komma fram . Dessutom var den handledning som kunden erhöll ytterst rninimal. Ärendet angår i aUra högsta grad även pensionärerna eftersom hundratusentaJs pensioner i Norden hetalas över gränserna. Föreningen Pohj ola Norden i Finland har kontaktat konkurrensrådet och vår försvarsminister har tagit upp ärendet på nordiska ministerrådets möte. Jag antar att frägan nu utreds pä ministerienivå. Vi väntar och ser vad som händer.

Pä taJ om försäkringar sä är det förmodligen ett känt faktu m att livförsälcringsskyddet upphör vid fyllda 65 år. Efter 65 är det sä gott som omöjligt

att få en olycksfallsförsäkringo Det knystas nu om att försäkringsbolagen planerar höja seniorbefoLk:ningens resefdrsäkringsavgifter. ..Likaså planerar man atl införa en övre ä!dersgräns för när reseförsälcring överhuvudtaget inte längre beviljas. Hur är detta möjligt? Vi ser tydliga drag av ä!dersdiskriminering i ett sädant försäkringssystem.

SPF:s styrelse vände sig till SHM:s försälcringsavdelning med ett uttalande i frågan där man krävde att ministeriet tillsarnmans med försäkringsbolagen tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att avskaffa dessa diskriminerande inslag. Vi följer med intresse med också den frågan och rapporterar givetvis i God Tid vad som händer.

**• V år finan sminister gick härt åt kommunernas hushållning på Kommunförbundets bätsetninarium. Sällan hör man en minister uttaJa sig så arrogant. Jag citerar Helsingin Sanomat: "Det enda som kommunsektorn förlorade var återhåIJsarnheten med utgifter. Det var något okänt för kommunerna där man i själva verket flfade alla tiders konsumtionsfest." Och ytterligare "all den service som är utöver det obligatoriska (läs lagstadgade) mäste visa sig vara lönsam annars skall kommunen upphöra med den."De! verkar som om ministern inte känner till hur vardagen ter sig för de flesta

kommuner i dag. Statsandelama har beskurits kraftigt, kommunerna har påförts nya uppgifter, staten har blandat sig i kommunernas skatteintäktsfrågor bl.a. genorn att höja vissa avdrag osv. Mao kan bara fråga sig hur t.ex. en sj ukskötare eiler en vårdare inom äldreomsorgen reagerar på ministerns ställn.ingstagande. Bakom allt detta finns den konkreta vardagen bland annat för vårdaren, vardagen sorn innehär en alltför fåtalig personalstyrka i förhållande tiU krav.en och arbetsbördan, ett fysi skt tungt arbete för kvinnor, fdr lite tid för klienterna och för att göra ens ett tillräckligt gott jobb som man själv är nöjd med. AlIt detta med en lön som är alltför låg i förhållande till det ansvar som följ er rned utbildning, kompetens och anställning. En del av vårdpersonalens unika yrkesmässighet utgörs av sann uthä! lighet och en önskan att kunna sköta de sjuka och gamla människorna så bra som möjligt, något som var och en vårdare vei måste få ta den tid som del tar. Men när den tiden inte längre finns då återstår frustration, stress, utbrändhet.

Jag kan inle annat än hoppas att del nationeUa hälsoprojeklet som nu är på slutrakan verkligen skall kunna ge bättre svar på vårdarens och klientens frågor än vad vi kunde läsa ur finansministerns ställningstaganden.

Lili-Ann JuneU-Kousa

Äldreråd redan i 250 kommuner Enligt en utredning vid Ko mmunförbundet fi nns det red30 över 250 kommuner med fu ngerande äldreråd. Via dessa ges kommuninvånama möj lighet att delta i den kommunala beslutsprocessen i frågor som rör de äldre. F lest äldreråd har inrättats i Päijänne-TavastJand, NOITa Savolax, Nyland och Södra Österbolten. Äldreråden har lärnnat in initiativ och förslag samt gett utlåtanden i frågor som bl.a. gäller social-, häJso- och sjukvård, boende, livsmilj ö och idrotts- och rekreationsverksarnhet. 1 många kommuner har äldrerådet deltagit i det förberedande arbetet för en

äldrepolitisk strategi. När strategin är fardig övergår äldrerådet till att följa upp mä!uppfyUelsen i praktiken. Äldreråden har arrangerat utfarder, föreläsningar, fester och andra evenemang.

Enskilda medJemrnar har varit med om att utarbeta serviceguider och evenemangskaJendarier för äldre. Äldreräden har inforrnerat om sin verksarnhet och startat diskussioner i massmedierna om ämnen sam intresserar äldre.

Kommunerna beslutar själva om de vili ha äldreråd. 1 äldreråden ingår vanligen represenlanter [ör pensionärsorganisationer och 30dra orga-

Förbundstidningen god tid Ansvarlg utglvare: Håka n Hellberg I redaktlonen: Ulf Johansson Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors, tfn 09-72 888 210, epost: godtid@spfpenion.fi Annonser: Barb ro Höglund-Fredriksson, Epost: barbro.hoglund @gardetinet.fi 10640 Dragsvik Tfn 019-2415397, Gsm 040-5133 773, Fax: 019-241 5390 Annons prls: 1,34 e/spmm (8mk), 2-farg 1,51 e/spmm (9 mk), 4-farg 1,85 e/spmm (11mk). ISSN 0359-8969. Moms 0%.

nisationer samt förtroendevaJda och anställda inom olika sektorer i kommunen. Antalet medJemmar i äldreråden varierar mellan fem och aderton. Ordföranden är oftast en representant för en pensionärsorganisation.

Enligt den kvalitetsrekommendation för äldretjänster som godkändes i /joI bör kommunema ha en äldrepolitisk strategi och ett strukturutvecklingsprogram för servicen som godkänts av fu llmäktige. Informationen och den öppna dialogen mellan kommuninvånarna, beslutsfattarna, myndigheterna och alla som är engagerade i äldrearhetet lyfts fram i aUa ske-

den av strategin, i förarbetet, genornförandet och uppföljningen.

1 Finland finns det mer än 777 000 personer som är över 65 år. Deras andel av kommunernas befoLk:ning varierar mellan 5 och 30 procent. Under de följ ande trettio åren kommer de äldres andel av befolkningen att närapå fördubblas. De regionala skilJnaderna kommer sannolikt även framgent att vara stora.

Kommunförbundet stälJde i j3Ouari-febrnari 2002 en förfrAgan om äldreråden till kommunerna. Enkäten besvarades av 401 kommuner.

Svarsprocenten var 90.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon och besökstid kl. 10-14 Ombudsman: Per Thomasfolk Tfn 06-317 9070, Gsm 050-5575 389, fax 06-317 9128 Epost: per.thomasfolk @spfpension.fi Distrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Tryckerl: Ekenäs Trycke ri Ab, Ekenäs Redaktlonsråd: Ordförande Per-Henrik Nyman, Medlemmar: Birgitta Jernvall-Ingman, Börje Sidbäck, Carin Aminne, Lili-Ann Junell-Kousa och UII Johansson

GT är värd mer än kaffe och glasstrut G

Od Tid är viktig för de finlandssvenska pensionärerna. GT är kittet som ska hjälpa Svenska pensionärsfOrbundet att binda och båUa samman en folkrörelse vars betydelse och inilytelse ökar för var dag. Det är en glädje för undertecknad att få dra sitt strå tili stacken.

GT står inför en fömyelse.

Detta nummer har ännu inte fått sin slutgiltiga utformning - vilket en levande tidning aIdrig får. Resursbristen bromsar emellertid effektivt tidningens utveckling. En tidning som i regel utkommer med bara sju nummer per år kan inte vara aktuell och innehåUa en levande debatt. Ett minimum är att tidningen utkommer regelbundet minst en gäng i mänaden. En medJemskår på 15000 person borde ba resurser för en tätare utgivning av sitt språkrör. Med obetydliga uppoffringar är detta möjligt. Medlemsavgiften varierar men torde vara kring 10 euro per år (60 mk), alltså ungefrir motsvarande kaffe med dopp. Därav går en mindre summa tili förbundet bl.a. som helårsprenumeration på tidningen.

Om vi ovanpå detta kan få in en avgift motsvarande ens ett par glasstrutar kunde detta eventuellt räcka för att få ut 10 nurnmer av God Tid per år. Sådana småsummor är det aIltså fråga om. En tätare utgivning skulle nämnligen också gynna annonsförsäljningen.

Härtill bjälper också en ännu större medlemskår.

Det är aIltså i våra allas intresse att den pågående kampanjen för att värva nya medJemmar, lyckas.

lättare att bevaka pensioner, hälsovårdskostnader, social- ocb bälsoservicen m.m.

Det kan bli fråga om verkligt stora summor för var och en, förutom att få ut en tidrung som motsvarar kraven. Som det nu är kan det verka nai vt att efter! ysa ett par nummer tili per år. Pensionärsförbundets finanser är just nu så ansträngda att det är bra om vi ens får ut årets planerade numror.

Värst är att annonsmarknaden börjar svikta. Så om någon spontant kan bidra med en annons ibland vore vi alla tacksarnma. Det är inte mycket man kan kräva av en tidning som praktiskr taget är gratis. De av er som kan besluta och påverka; överväg aIltså en måttlig ruvåförhöjrung av medJemsavgiften. Höj ribban - och samtidigt kraven - på GT. Den investeringen betaIar sig garanterat. Att föreslå en höjrung av medJemsavgiften kräver lite mod men visar också en tro på att det man sysslar med är meningsfullt. En medlemsavgift på t.ex. 15 euro om året är fortfarande obetydlig även för småpensionstagare.

Bidrag från läsarna Den glesa utgivningen bar lätt tili att det materiaI som kommer frän faItet lätt blir föråldrat. Genom att GT bar endast en deltidsanstäIJd redaktör kan vi i bara i be-

gränsad utsträckning producera eget materiaI. Vi kan inte betaIa varken för text eller foton utan är långt utlärnnade åt medJemmarnas frivilliga medverkan. Och den har hittills varit utomordentlig. Det är nödvändigt att viljan att medverka i spaltema fortsätter.

Men denna spontana medverkan bar avigsidor. MateriaIet blir lätt föråldrat ocb det är inte aIltid av intresse för hela medlemskåren utan bara för den egna förerungen. Detta bar blivit ett litet problem som väckr irritation, i synnerhet som vi, igen av kostnadsskäl, är tvugna att begränsa sidantaIet - allting bar inte aIltid rymts in. Emellertid hoppas jag att medJemmarna fortsätter och t.o.m. ökar sin medverkan i GT - vi vill också ha bilder. För att få aIlt att rymmas och för att göra materiaIet intressant för alla måste redaktion ba tilIåtelsen att redigera ocb förkorta vid bebov.

Hoppas alla visar förståelse oob att ingen tar illa vid för den sk'ull . Kom ihåg alt aIltid skriva det viktigaste först så att det inte är någon katastrof ifall vi måste kapa från svansen. Vi sk'ulle gäma införa en händelsekalender över alla föreningars kommande verksarnbeter. 1 praktiken lär detta ha medfört problem. Dels har händelskaIendern blivit så ornfattande att den trängt ut annat materiaI, dels bar den p.g.a. att tiningen så säIJan kommer ut ofta blivit föråldrat. Också en orsak att förtäta utgivningvningen. GT s redaktionsråd bar uppmanat

Ut oss tillsamma/lS bygga upp eli modem medlemstidllillg som utkommer millst eli gållg per mållad.

Det kostar illte så mycket extra äll eli glosstrut per år, påpelwr God Tids lIya redaktör Ulf JO/U1IISSOII.

föreningarna att i stället ge bändelskaIendrarna åt de 10kala tidrungarna. Ä ven stora tidningar som Hbl och Vbl brukar ta in pensionsföreningarnas verksarnbet. För att spara på den lilla arbetskraft som finns på kansliet uppmanas alla att försöka slcicka in textmateriaIet med e-post adress:godtid@spfpension.fi

det är ett privilegium för undertecknad att få medverka i Pensionärsförbundet och God Tid. Jag började resan som journaIist på 60-taIet med HBL-juruor och slutar förmodligen nu med en pensionärstidning. Däremellan har det funnits många spännande

harnnar. Cirkeln börjar alltså vara sluten - ännu har jag kvar en deltidspensionsanställning Yid Landsbygdens Folk. Ambitionen att tilIsarnmans med SPF:s medlemskåren ge GT ett Iyft, den finns.

Ulf Joha/1sso/1

Cirkeln sluts Slutligen villjag frarnbålla att

Ditt nya hem

Costa -Blanca-S

·en

Färdigt monteradeI

Vackra tidlösa Möbler & Mattor

Instrument för intressebevakningen Järnförelsen med kaffe och glasstrutar kan låta löjlig men konkretiserar det bela. Ändå gäIJer det i slutändan vida större belopp.

Med bättre resurser blir det

MIRJANA

Bungalow med 2 sovrum, trädgård, patio 0 takterass.

54 kvm

Inspektionsresor varje vecka! _....

Ekenäs stad erbjuder - en trygg och trivsam boendemiljö - service av god kvalitet - goda förutsättningar för en stimulerande fritid I naturskön miljö nära havet Alla dagar stående lunchbord • a la carte Grupp meny - begär offert! '" 019-248 7540. fax 248 7625 e-mail: molel.silversand@surfnet.fi

För mera information om staden, ring (0 19) 263 2100 Ekenäs stads turistbyrå eiler (019) 263 2218 projektchef Christer Nyberg

09-530 13 59 www.atlas-international.com·info@atlas-international.com

4- God Tid 2/2002

debatt Aldersdiskrimineringen måste nu få ett slut Läste med intresse senaste nummer av God Tid speciellt Håkan Hellbergs ledare och Bo Holmbergs aIltid sakliga skrivelser. Dessa herrar är inne pä samma fråga, närnnligen: å1dersdiskrimineringen, ledd av en riksdag som är vald av bl.a. 1,3 rniljoner pensionärer. Med andra ord ett så stort antal som borde väga tungt i partiemas strategier.

Men så har inte varit fallet.

Man har kallt och hänsynslöst behandlm pensionärema som en ofarl,ig, försvarslös gruppo Pensionärema har visserligen föreningar och fcirbund som bevakar deras intressen, men förbundet är "tandlöst" såtillvida att de inte bar kraft bakom sig som t.ex. en fackförening bar.

Beklagligt är alt jus riksdagen, som alltid och i alla sammanhang borde sätta de moraliska aspektema i första rummel, inte gör det. Men som givit många exempel på läg moral och stor egoism.

De f1esta av oss pensionmärer kommer ihåg det brutna indexel, den lagvidriga sj ukförsäkringspremien etc. Vi kommer också ihåg bl.a. de obskyra lönefcirhöjningarna riksdagen bevlijade sig själv, riksdagens nybygge och den omänskliga behandlingen av Rainer Erlund. Jag har haft tillf:ille att i en liten grupp sitta tilIsarnmans med riksdagsmän från olika partier vid skilda tiUf:illen. Då jag lagt frarn frågan om diskriminering av pensionärer har alla, privat och mellan fyra ögon medgett att diskriminering skett.

Helt ny tt för mig är det som Bo Holmberg hänvisar tilI , närnnligen jur.dr. Kauko Sipponens ocb professor Mikael Hidens åsikt, att pensionäremas nedskärningar under

90-talet borde ba skett i grundlagsordning och -inte med enkel majoritet. Redan bIotta misstanken att detta är sant kräver att frägan behandlas på ny tt av en opartisk sakkunnig kommi\le.

Riksdagsvalet närmar sig. Vi kommer igen att få erfara lögner, rökridåer och löften om förändringar. Som tur är har riksdagen ej ännu fråntagit alla 6S-åringar deras rösträtt (kanske av egoistiska orskar, röstema behövs ju).

För egen del har jag beslutat att min röst kommer att gå tili det parti som har ett partibeslut som k1art säger att partiet i alla situationer kommer att verka för att diskrimineringen av å1dringar måste ta ett slut, att gjorda diskrimineringsbeslut ätertas, att pensionärema skall sitta vid förhandlignsborden med den rösträtt som 1,3 rniljoner pensionärer representerar.

Självklartatt partiets ideologi bör Iigga nära min.

Hoppas jag inte harnnar i situationen att jag mäste överväga om jag övehuvud skall rösta. Att inte rösta skulle vara ett svätt för en som i över SO år röstat i alla vai och dessutom på samma partio Jag viii frambåIJa, att de över 6S år fyllda pensionärema säkert inte motsätter sig nedskärningar då landets läge sä fordrar men beskärningarna skall gälla alla samhäl lsgrupper lika rättvist och i enlighet med Finlands grundlag. Jag förenar rnig med Bo Holmbergs konstaterande: "Så nog kan man säga att många pensionmärer uppvisar en enaslående partitrohet dä de fortsätter att rösta på de partier som förorsakat den brakförtusten för dem" Per-Erik Lindholm Grankulla

sljJ

Ettor och nollor i etervärlden Rubrikens siffror rusar redan genom etem tili fås nöje och nytta. Vi tycks inte vara många som försöker väcka Finlands folk tilI insikt om vad som håIJer på att ske i "det tysta".

Gick det nägon förbi att en partiordförande viii atl en stor del av våra TV -rutor skall bli sVarta redan år 2004, då han vii I att anaJoga sändningarna skulle upphöra? Får en politiker vara sä enfalldig? Har Ni, kära vänner, reflekterat över vad det kostar att bli "digital"? Enklaste och billigaste boxen kostar 3 19 euro och en hygglig mot SOO euro.

Jag har de sen aste åren efterIyst vettiga förklaringar av våra politiker, men självklart utan svar. 1 våra riksnyheter närnndes att boxama gått

boxen. Hbl berättar att ytterst få hushåll i Övermalax är redo att betala 400-S00 euro för en digitalbox den dag de analoga sändningarna upphör.

Hur mänga ä1dre personer k1arar av att koppla in boxen och programmera den?

Den som inte k1arar av det får förbereda sig på en saftig räkning från kompeten tekrtiker.

Nu har man hotat med att radion samtidigt skulle digitaliseras. Det har sagts att vi kommer att behöva en box som skulle kosta kring 170 euro (ca 1000 mark).

Kan det verkligen vara k10kt att betala sä mycket (ör att kunna vakna tilI radio Vegas f1äshurtiga morgonprogram i den lilla radioväckaren, som vi väl alla har. Ingen

ovanligt dåligt åt också i Sverige.

Där har man även en längre tid sänt digitala radioprogram, tili nästan ingen nytta har det visat sig. Nu skärs sändningsnätet emedan endast ett tusental "intelligenta" radioapparater sålts.

I Norge delar man gratis ut digiboxar ät alla TV -innehavare, men inte hos 0 s.

Har ni seniorer, och har vätt lands pensionärsorganisationer och i synnerhet SPF ägnat en tanke åt vad övergången tilI digitala sändningar betyder? Vi har i runt taI en halv miljon medborgare, vars nettopension inte överstiger 700 euro. Dessulom har vi över 300.000 som lever under EU:s fattigdomsgräns.

Varfifrån skall alla dessa fä pengar tilI en digibox? De flesta har en så å1derstigen apparat, att den inte har en scartan lutning och dä kan den inte ens anslutas tili

har hittills kunnat förklara om man ens kan koppla en box tilI den. Observera, varje radio behöver en egen box.

Det är inte k1okr.

Bästa senior, tag noga reda pä vad Din riksdagskandidat har för åsikt beträffande digitaUseringama. Som det nu ser ut kommer Finlands folk under följande riksdagsperiod att uppdelas i trenne grupper. Ettor som har råd att köpa alla boxar, nollgruppen som kanske kan hyra en box tili en apparat och så alla dubbelnolloma, 300.000 SOO.OOO personer, som inte kommer att ha råd och som bl ir Finlands pariakJass med svarta TV -rutor och stumma radior.

Vad gör SPF [ör att motverka denna "svarta framtid"?

Rolf Liljallder Helsillgforss

JO utreder långvårdsdebittering Kommunema bemöter långvårdspatientema på mycket olika sätt. Redan efter tre månader kan kommunema börja uppbära långvårdsavgater av patientema trots att det inte aIls är säkert att de efter en så kort tid kan avgöra om en patient mera kan återvända tili sitt hem.

En långvårdspatient får hålla 20 procent, eiler minst 4S0 mk, av sin nettoinkomst.

Summan har varit den samma sedan år 1995. I Sverige är motsvarande summa I 200 mk. Riksdagsmännen har inte visat någon vilja att höja den skrärnmande läga månadspengen. Själv har jag skrivit tili några av dem. Av de svenskspråkiga riksdagsmännen har jag inte ens fätl svar. En finskspråkig vänsterförbundare skrev att han vari~aJ...-tiv i ärendet men inte fätt stöd i riksdagen. Så iIIa är det med den sociala solidariteten.

Pensionärsförbundets delegation har inte heller i sina uppvaktningar i riksdagen fört dispositionssumman på

tai och inte heller det faktum att invalidavdraget i kommunalbeskattningen gäller enbart för löntagare. Dags för skärpning.

Då IlIngvårdsavgiften faststlls är det meningen atl patientema skall ha rätt att erlägga vissa oundgängliga utgifter av totalinkomsten innan nivån sllls fast.

DlI inställer sig frågan om bostadshyran skall räknas som en oundgänglig utgift. Endel kommuner godkänner den, andra

inte. Många långvårdspatienter förlorar sina hyresbostäder då hemkommunen inte låter dem betala hyran. T.ex. ifråga om strokepatienter är det omöj ligt att efter tre månader avgöra om de blir intagna för aIl frarntid. Det händer att de efter ett år är så återhämtade att de kan ätervända hem, men då kanske hemmet inte längre finns dä kommunens fiskaler varit framme.

Bor vi i ett rättssambälle?

För att ta reda på det vände jag mig tilI JO med begäran om att han mlltte utreda hur lagen om långvårdsavgift bör tolkas. Tili rnin glädje fick jag svar att han godkänner rnin utredningsbegäran.

Man kan förstå att en längtidssjuk inte får betala hyran för sin tidigare bostad om hon får plats på et! servicehus eiler å1dringshem, eiler om aIlL hopp är ute.

Men att man som nu i vissa fall berövats hemmet efter tre månaders sjukhusvistele är förfarligt ur mänskorättsaspekt.

För länge sedan konstaterade regeringsrådet Pekka Järvinen vid social- och hälsovårdsministeriet att patienten bör ha rätt att erlägga sin bostadshyra tills hennes situation är ordentligt utredd. För många patientgrupper kan detta avgöras först om ca ett år.

Men eländet för långvårdspatienter slutar inte här. En annan fråga som ofta diskuterats är om de har rätt tili handkappades fardtjäns!, d.v.s. taxiserIJar, vilket är viktigt ur trivselsynpunkt. Högsta förvaltningsdomstolen beslöt år 1996 att de bör ha rätt tilI fardtjänst. År 1999 beslöt samma instans att en dement

äldring skall ha rätt att varje veckoslut fardas med taxi tili sina anhöriga. Trots dessa prejudikat fungerar inte systemet som sig bör för en heI del långvärdspatienter. Endel kommu ner gör sitt yttersta för att dra in kostnadema för dem. Endel tvingas betala tandvård, tandproteser ocb glasögon av sina rninimala månadspengar.

Nu gäller det ju inte enbart sjukhuspatienter utan ocksä mängder av pensionärer som bor på åldringshem och måste få kommunalt stöd för månadsavgiftema. Också de blir med sina rninimala fickpengar som inte räcker nagon vart för t.ex. k1äder, tv, telefon, tidningar m.m.

Sä vi får hoppas att JO sätter sig grundligt in i aIl den rnisär som drabbar långvårdspatienter och invånare på servichus och å1dringhem. Och att de efter utredningen garanteras rätten ti li ett mänskovärdigt Liv som fy ller de krav vi bör ställa pä et! utvecklat rättssamhälle.

Bo Holmbe~g

folkhälsan

Stödverksamhet för anhöriga tili personer med minnesstörningar • anhörigavlastning dygnet runt • dagverksamhet för personer med minnesstörningar i huvudstadsregionen • stödgrupper för anhöriga • rådgivning och information • motionsgrupper • friluftsdagar För närmare information: ring: 09-315 56 35, 050-385 11 24 (anhörigavlastning) eiler 09-3155631,050-3807181 (dagverksamhet)

Pedagogiska arbetslivet Eva Biaudet efterlyser i en kolurnn i Hbl. Förbättrad ledarföörrnåga och starkare känsla för de mänskJiga relationema inom vården, och att detta snabbt borde åtgärdas.

Vi har iDle råd att släppa iväg vår duktiga personalvården innebär dock ett målmedvetet arbete på längre sikt.

Många sätter likhetstecken mellan utveckJing och kursverksamhet, vilket mäste vara kvardröjande effekt från den egna skoltiden. Ändå vet man att 7S % av all inIärning inh\mtas i ordinarie arbete. ÄI målet ökande kunskaper och ändrade attityder i organisationen får man lov att försöka pedagogisera arbets-

livet och arbeta med sin egen verkligbet i stället för med m.-tiva fall. Det finns koncept för personalutveckling att tilIgå för att hitta konkreta lösningar på traditionella situationer i arbetslivet.

med jobb skulle öka och anser det ofömuftiga ur många synvinklar att skicka hem folk mot deras vilja bara för att de fyllt 6S. Jag har en bild av att mången bland ä1dre har starkt

Vi ahr en mycket låg diskvalificeringsålder vid nyanställningar idag. AUa som går i pesnion "tar med sig" kunskaper och erfarenbeter och vi har inget system för att behåIJa dem kvar i organisationen. En 30-40 årig yrkeserfarenhet kan inte annat än innehåBa väldigt mycket av kunskap som är värd att förrnedla tilI yngre. på något sätt resonerar man att garruual kunskap är ingen kunskap för framtida bruk.

Jag sl,:ulla se att andelen äldre

engagemang

Insändare tas gärna emot men redaktionen r6rbehåller sig rätten att r6rkorta om det är trångt om utrymme.

att

fortsätta ett tag tili i yrkeslivet. Det är hög tid att skrida tili åtgärder för att som Eva Biaudet påtalar, möter vi inom tio år en akut brist pä vårdpersonal då SO 000 vårdare gätt i pension. Vi har en stor dold resurs bland de ä1dre som måste tilvaratagas.

Sten Lindholm, Träskända

Nästa nummer Nästa nummer av GT utkommer den 23 april.

Materia] tili tidningen bör vara på redaktionen senast den 11 apriI.

God Tid Z/ZOOZ - 5

Else-Maj Johnson ur tiden Else-Maj Johnson, född Stenfors, finns inte mer ibland oss. Den 3 februari 2002 slutade bennes varma hjärta att slå.

Hon föddes den 12 juli 1925 och växte upp som folkskollärarbarn i Påskmark skola i Tjöck. Redan under mellanskoltiden i Kristinestads samskola stod det klart att Else-Maj skulle komma att arbeta bland märullskor, så utpräglad var bennes sociala läggning. Hon utbildade sig tilJ sj uksköterska i Åbo men utförde egentligen aldrig ett renodlat sjukvårdsarbete på sköterskevakans.

Efter giftermålet 1948 med dipl.ing. Börde Johnson blev Vasa den unga farniljens hemort, där också sönema Janne och Jerker föddes och växte upp.

Den unga, aktiva småbarnsmamman fängades snart upp av Röda Korsets 10kalavdelning, som bebövde en ledare för sin nystartade pensionärsklubb. Det visade sig vara en framsynt satsning. Else-Maj och pensionärema var "som skapta för varann" (eiler på äkta närpesiska: "som laga för kvaraader") frän första början . EIseMaj hade funnit sitt framtida arbetsfalt och sitt livs inriktning.

Efterkrigstidens strukturella sarnhällsförändringar bjöd på många utmaningar. EIseMaj insåg snart, att de gamJa inte bara behövde en stunds underhållning en gäng i veckan utan fastmer bjälp med de dagliga syssloma i ofta omodema hem. Samtidigt fanns en skara hemmafruar som trängtade ut på arbetsmarknaden och gäma ville göra en insats. Else-Maj med sitt praktiska och handlingskraftiga sinnelag insåg möjligheten: varför inte slå två flugor i en smäll och starta bemhjälpsförmedling i RK:s regi?

Därmed var stenen satt i rullning. Några år senare hade den rullat sig så stor, att det krävdes sarnhällets insatser för att klara biffen. Vasa stad inrättade så småningom sin kommunala hemhjälpsbyrå och Else-Maj Johnson blev dess första byråföreståndare.

Själv hade hon redan 1960, mycket tack vare sitt engagemang för de gamJa, halkat in i stadsfullmäktige, -nästan som på ett bananskal, eftersom det redan då var ovanligt att någon förstagängs-kandidat Iyckades samJa tilJräckligt

Else-Maj Joh/lsoll antal röster för inval. Hon fick nu möjligbet att påverka beslutsfattarna inifrän deras egna led när det gällde åldringsomsorgen.

De gamJa var redan då en växande skara ocb det behövdes eldsjälar av EIse-Majs kaliber för att få konservativa politiker och tjänstemän att varsebli problemen. 1 mångt och mycket var hon före sin tid. 1 dag finns det veteranpolitiker i Vasa som vittnar om hur EIse-Majs " radikala" ideer om samverkan mellan olika sektorer som sysslar med omsorgsfrågor först nu börjar vinna insteg i det praktiska livet, 30 år efteråt. l stadsfullrnäktige i Vasa satt Else-Maj tilJ 1976, den sista peri oden också som medlem av stadsstyrelsen.

Där skrev hon historia, eftersom det aldrig tidigare hade funnit s en kvinna i den positionen i Vasa.

Vid sidan av jobbet och politiken gjorde Else-Maj en ovärderlig insats som ledare och innovatör för Vasa svenska kvinnoklubb. Tack vare den vaknande kvinnorörelsen och en oförtröttlig insats av Else-Maj som valkampanjchef för suveräna ri ksdagskandidaten Elly Sigfrids, Iyckades Sfp i Österbotten år 1970 få in sin första kv inna någonsin i riksdagen. Men så lärnnades heller ingen österbotlnisk by åt sitt öde av den superenergiska Else-Maj med sitt rikt förgrenade kontaktnät.

1974 övergick Else-Maj tili orgarusationslivet i och med att hon anställdes som det nybildade österbottniska pensionärsdistriktets första ombudsman. Svenska pensionärsförbundet hade något år tidigare bildats i Helsingfors och insåg nu möjligheten att kunna expandera utanför södra Finland. Erbjudandet ocb tillfallet var som hiuat för

Else-Maj, som huDnit tröttna grundligt på den byråkratiska korsett hon tvingats in i inom den kommunala administrationen, där det mesta avancerade enligt principen " två steg framåt ocb ett bakåt" Else-Maj startade arbetet inom pensionärsdistriktet med sedvanlig entusiasm och gay sig i kast med att bilda nya pensionärsföreningar.

En föreni ng i varje större by, med självständig, stimulerande verksamhet som skulle aktivera alla äldre kroppsligt och själsligt, var målsättningen. "Något för knoppen ocb kroppen", Ijöd devisen.

Men Else-Maj nöjde sig inte med verksarnhet på hemmaplan, hon ville också vidga pensionäremas vyer.

Skräddarsydda pensionärsresor under trygg ledning tilJ det soliga södem blev hennes varumärke. När hon knöt läkaren, med dr Erkki Tarpila tili sig som samarbetspartner blev resoma stor succe. Stora skaror av pensionärer, som annars knappast skulle ha kommit sig utanför landets gränser, fick på så sätt uppleva våren eiler hösten på spanska solkusten, på Teneriffa eiler någon ö i Medelhaveto

Semester och rekreation år 2002

Du är kanske i behov av semester ?

Stödd semester på Norrvalla Rehab Center och Sjundeå Rehab Center Svenska Pensionärsförbu ndet erbjuder under år 2002, med stöd av PeDningautematföreningen stödd semesterverksarnhet i helpension för 45 personer.

Semestem består av 7 dagar i helpension med ett m'ångsidigt program ss. massage, bastu, vattengyrnnastik, örtbad, stavgång, fritids- ocb hobbyledarens tjänster etc.

Målet Med semestem är att erbjuda möjlighet tilJ rekreation och avkJoppling från vardagen.

Semesterstödet är avsett for personer vars livssituation och livskvalitet har r6rsämrats: - av ekonotniska orsaker - p.g.a sviktande egen hälsa - av sociala orSaker som ensarnhet, vård av svårt sjuk anhörig i eget bern, förlust av make eiler maka O.S. v

Vem kan sök a?

Stödd semester kan sökas av var och en person, som kan anses av sociala och ekonotniska orsaker samt av bälsoskäl vara berättigad tili stödd semester i helpension, men som inte har råd tilJ del.

Vad kostar semesterpaktetet?

PAF förutsätter att semesterfiraren betalar en självriskandel för semesterpaketet.

Självriskandelen utgötl17,75 euro/person.Denna summa betalas direkt tili semesterställel.

Hur ansöker man?

Ansökningsblanketter fårs förutom frän SPF:s kansli, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors även frän kansliet i Vasa, Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa samt frän NorrvalJa Rehab Center i Vörå.

SPF:s medlemmar kan returnera ansökningarna tili SPF via sina föreningar senasl den 2 apriJ 2002. Övriga sökande

sänder ansökningarna direkt tili SPF:s kansli i Helsingfors.

För att komma i åtanke är det mycket viktigt att ansökningama ifyUs noggrant på samtliga punkter, att en beskrivning över sökandes livssiluation görs och att semesterbehovet motiveras väl.

Observera att lidigare semesterstöd inte utgör hinder för beviljaqndet av stöd år 2002, men sökande som inte erhållit stödd semester tidigare har förtur.

Ansökningarna behandlas konfidentiellt Alternativa tidpunkter r6r semestrar: Norrvalla: maj/juni 26.5-1.6 juni 9-15.6 eiler november 3-9.11 Sjundeå: september 2-8.9

Svenska PensionärsfOrbundet och Svenska Studiecentralen Samhällets "tysta värdare" hörs inte, syns inte ,men är alltid pä plats

Anhörigvårdare för äldre ;. en resurs med knappa resurser

Else-Maj förblev pensionärsdistriktet trogen fram tili pensioneringen 1990. Tyvärr fick hon själv på grund av tilJtagande ohälsa inte upple- Uppskattningsvis ca.300.000 va en så aktiv pensionärstilJ- finländare vårdar gammal, varo som hon bäddat för och sjuk eiler bandikappad anhöhjälpt så många aDdra att för- rig. Kommunema betalar lagverkliga. Men livsglädjen, stadgat anhöri gstöd tili enast den befriande humom och ca. 20.000 anhörigvårdare den sega och målmedvetna som ingått avtal med kommuenvishet som man brukar be- nen, Fr.o.m den 1.1.2002 har nämna "sisu", den övergav anhörigvårdarna bl.a. rält ti li 2 henne inte även om benen lediga dygnlmänad undcr vi lbardåligt. ken tid kommunen borde kunFull av tillförsikt planerade na erbjuda avlösning för anhöhon även i år en resa tilJ sitt rigvårdaren. älskade Teneriffa. Den resan Kan kommunen det? skulle ha startal i medlet av Dessa är de "tysta vårdarna", februari , om inte en annan, på plats 24 timmar/dygn, tili slutgiltigare resa kommit stor del själva över 65 år. Hur emellan. borde denna omssorgssektor Med EIse-Majs söner Jo- skötas i (Tamtiden? han (Janne) och Jerker med familjer sörjer en stor siili . Vr programmet: ocb otaliga vänner landet runt, frarnförallt i pensio- Anhörigvård: kärlek, annärskretsar. Samtidigt gläds svar - och en del av komvi alla över att vi fått lära munens äldrepolitik känna en äkta och helgjuten LiIi-AlIIl Junell-kousa, människa. i vilken det på öst- verksarnhetsledare erbottniskt vis " icke fanns något svek" . Hoo var en Anhörigvård i utveckJing. sann glädjespridare, som ald- Vad händer på ministeriet? rig försummade att spana ef- Viveca Arrhenius, SHM ter guldkanten bakom det svartaste moln .

A/lita Svensson

LagstiftningsCrågor kring anhörigvård, räcker det?

Margareta Pietikäinen, riksdagsledamot

T id och plats: 24 apriJ-02, klo 12.30-16.15 i Kyrskslätt, Försarnlingshemmet

Kommunens stöd for anhörigvå rdare " mera vila

Målgrupp: medlemmar i de Kommunala äldreråden, social- och hälsovårdsnärnndemas förtroendevaIda, tjänstemän, personai, anhöriga och övriga intresserade

än kuna" Veronica Landqvist, rådgivare för äldre och handikappadei Kyrkslätt dnhörigvårdare- i vått ocb i torrt Iris Widing, Kyrkslätt Socialombudsmannen hjälparen i nöden?

Birgitta Gralm, Socialombudsman i Västra Nyland, Kyrkslätt och Sjundeå

Ett stragegiskt program för anhörigverksamheten - en dröm eiler verklighet?

A nmälan : senast den 12 apriJ tili SPF:s kansli, tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215, epost: kansliet@ spfpension.fi Deltagaravgift: 20 euro, inkl. kaffe med tilJtugg, inbetalas på konto Aktia 405511-4 1177 i samband medanmälan

Lili-Ann JanelI Koasa, verksarnhetsledare

Raseborgs Sommarteater

2.002.

Astrid Undgren

B rö()erna

MÖTESKALLELSE

Lejonbjärta

Svenska Pensionärsr6rbundet r.C. SPF sammankalJar tili stadgeenligt vårmöte den 17 april år 2002 i Hotell ocb Restaurangskolan IRIS, Alexandersgatan 20 i Borgå.

Lunch och fullrnaktsgranskning från klo 12.00, mötesförbandlingarna börjar kj . 13.00

SMÄRTORNA BORTUTAN

På mötet behandlas i förbundelS stadgar § II för vårmötet närnnda ärenden. Enligt § 14 i stadgama har medlemsförening med 1-100 medlemmar rätt att sända en ( 1) befullrnäktigad representant, medlemsförening med 101-200 medlemmar har två (2), medlemsförening med 201-300 medlemmar (3) och medlemsförening med flera än 300 medlemmar fy ra (4) representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Eftet de egentliga årsmötesförhandlingama har deltagama möjlighel att ställa frågorna till förbundsstyrelsen.

Förbundsstyrelsen

MEDICIN Med Intra-ljud skiiler Du - muskel. & ledrmärtor - ischas mjl. smörlor

• VERKARNER TILL 6 CM DJUP • 5 ÅRS GA RANTI Beställ gralu brorhyr + prislista e-post: n)'SlrOms@surfnctJi GSM 041-lS;111I8 e019·231636 r",,019·236368

.,strilm·,

Fantaslfyllt äventyr för gammaloch ung på Svenskflnlands slörsta sommarteater

REGI SVEN SID

3.71.9.00 6 . 7 1.6.00 7. 71.6.00 1.0.7 1.9.00 ll71.9.00 1.3.7 1.7.00 1.4.71.7.00

1.7.7 1.9.00 1.8.7 1.9.00 20.7 1.7.00 2:1.71.7.00 23.7 1.9.00 24.7 1.9.00 25.7 19.00

27.7 1.7.00 28.7 1.7.00 30.7 1.9.00 31..71.9.00 1..81.9.00 3 .8 1.7.00

BIUETTER: vuxna/ barn u. 12 år å 16/ 8 euro GRUPPER och INFO fr. 1 .3 . tel 019-2415035 BOKNING 1 .6-3.8 tel 060().1.2550 (0,66 e/mln)

www.kulturfonden_fijraseborg

6

God Tid 2/:&002

Företag tili din tjänst. ..

Förebyggandehembesökföräldre Kan vi genom att erbjuda äldre människor regelbundna hembesök förebygga ohälsa och vårdbehov? Vii ken är nyttan?

Dags för vårstädning!

F:ma LINDFORS STÄDTJÄNST T:mi Utför: Städning • Fastighetsskötsel • Hemtjänst Tel. 019-236 011, 040-833 7250

FIRMA TOM HULDIN Målnings- och saneringsarbeten utförs Bromarf tel. 0400-473 830, 019-244 2269

Byggnadsaffär

Bland annat dessa frägor diskuteras nu i de nordiska länder där förebyggande hembesök hos äldre förekommer. 1 Danmark, där man kommit längst, har man sedan är 1998 lag på att förbyggande hembesök ska erbjudas personer över 75 är två gänger per är. 1 Sverige pågär försöksverksamhet i 22 kommuner. 1 Norge har vissa kommuner prövat egna modeUer och här i Finland har flere kommuner pä eget initiativ utfört f6rebyggande hembesök bl.a. Salo, Varkaus ocb Vanda ), bara för att nämna några.

L. Lindqvist Kb mobil,el. S,efan 040-587 8646, mobiltel. Lars 0400-486 780 Fax 019-241 2665, vid Cylindergränd, Österby Industriomr.lde invid Tenalavägen Ekenäs.

KYLMÄ- JA KODINKONEHUOLTO

A. Saarinen Berggatan 8, Hangö tel. 019-248 2540

Fma HANGÖ PLÅTARBETE • Plåtlister • Skorstensplåtningar • Vattenrännor

e ·040-700 0659

Hangon JätekuUetue; ~ Tel. 019-248 6451, 248 1745 Hangö Avfalle;trane;port Kb • Jord-. enö- o. dyl. a rbeten med

traktor

• FÖr6äUnlnge-, byte:&- oeh hyrnlngseervlce av avfallskärl

• Pappel'61neamllng och kär!

• ByUeflakstra neporter

OY HANGON RAKENNUS HANGÖ BYGG AB

Wennerqvist

Korsholms maskinservice

Leif Norrgård Försäljning av hushållsmaskiner och elverktyg!

God service!

019-248 9220 0400-440 816

Tel. 06-359 1544 050-553 0999

~SVEOBERGS Royal Princess

Ilo

Hösten 200 I startade i 10 finländska kommuner (Fredriksharnn, Helsingfors, Jaala, Lieksa, Nurmijärvi, Rautavaara, Sibbo, Vehkalahti (Vecklax?) Virolahti och Virrat (Ylrdois?) )ett "Förebyggande hembesök för äldre" - projekt som leds av Finska Kommunförbundet. Projektets nationella mål är att utvärdera, pröva och utveckla modeller för förebyggande hembesök hos äldre. Det är meningen att resultaten och de goda arbetsmodeUer man fär fram ska vara tili nytta också f6r andra finländska kommuner.

I statsrådets mäl- och verksamhetsprogram för socialoch hälsovärden 2000-2003 står kvalitesrekommendationer inskrivna om värd och tjänster tili äldre personer och om kvalitetsutveckling inom värden och setviceo för äldre. Där står att målet är alt så många äldre som möjligt skaU leunna bo kvar och leva självständigt i sitt eget hem och i sin invanda boendemiljö och sociala omgivning. De äldre ska fä stöd med att bo kvar hemma genom snabbt tiUgänglig och yrkesleuonig social- och hälsovärdsservice. Värden ska vara adekvat och karkteriseras av respekt för klienlen.

1 kvalitelsrekommendationerna för hur kommunerna ska stöda de äldres självständiga livsföring slär alt kommuoerna ska öka utbudet av hemservice och erbjuda förebyggande hembesök tili personer över 80 är. Under hembesökena ska funktionsfårmågan , bosladsförhålJan-

dena och servicebehovet utredas. Stakes och Finlands Kommunförbund har som uppgift att evaluera de förebyggande hembesökenas inverkan på senare servicebehov. Dessa rekommendationer och erfarenheterna frän de andra nordiska länderna, är bakgrunden tili att Kommunförbundet startade projektet "Förebyggande hembesök för äldre".

1 Danmark, som har varil föregångslandet för förebyggande hembesök hos äldre, offentliggjordes 1985 resultatet av ett Rödovreprojekt. Detta projekt och andra forskningsprojekt i Danmark, Norge och Storbrittannien har pävisat nyttan av förbyggande insatser bland äldre. Rödovreprojektet kunde påvisa att de äldre som fick besök var tredje mänad i tre ärs tid antingen av en lälcare eiler hemsjukvärdare levde längre, intagning pä akutsjukhus minskade, sjukhusvistelserna blev kortare, behovet av åldringshemsplatser minskade och behovet av social- och hälsovärdsservice över lag var mindre, än bland de som ~ fick regelbundoa hembesök. Erfarenheterna från Danmark säger ocksä att regelbundna hembesök har en positiv effekt när det gäUer den äldres livskvalitet. Genom hembesökena skapas trygghet och tilli!. Att i ett tidigt skede upptäcka behov av hjälpmedel, bostadsanpasning och anhörigstöd anses liIca viktigt som att uppmärksamma medicinska behov. 1 de danska .studierna betonas att det är viktigl att hembesökena utförs regelbundet och av samma yrkesleuoninga personal, med bäde medicinsk och social kompetens, för att kunna skapa den goda medmänskliga kontakten och ge den information som behövs. Yldare framhålJer man hur viktigt det är att se den äldre som en del i etl större socialt sammanhang och hur viktigt det är att med hembesökena kunna öka den äldres trygghet och tro pä egna fönnågor.

Den danska lälcaren, Mikkel Vass, som dellagil i Rödovreprojektet, uttryckte saken på följande sätt: "Vi söker iote fel hos den äldre. Vi försöker få tili ständ positiv energi som fär tili ständ förändring i positiv riktning."

Den psyko-sociala dimensionen, att människan är tilIfreds med sitt liv och trivs, är den viktigaste, Danskar-

emil~eramica

· 250 st (ca) olika kakel och klinkers i varierande färger och mönster

· 160 m 2 utställningsutrymmen · SVEDBERGS CADAZZO bubbelbad

RAASEPORIN KAAKELI Tage Friberg, Tegelbacken; Ekenäs e 019-241 6501 0400·527494, mä 10-17, on-fre 10-17, 109-13, Ii slängl.

Vi tar emot nya objekt!

Ring 0400-815765, 019-2461818 e-mail: nff'.gahnstrom @surfncth

.ml :.~4IfNSrROM ..

<

AFF LKV ,

na använder ofta ordet "hygge", som ej dirket kan översättas, för att beskriva det positiva man eftersträvar. Att vi sak:nar ett direkt motsvamde ord i svenska spräket säger redan ganska mycket om oss och värt sätt att se pä livet i jämförelse med danskama.

1 den svenska försöksverksamheten med förebyggande hembesök för äldre, som nu pågär, har man kOlnmit fram tili att de flesta pensionärer är nöjda med sin tillvaro och att dagens svenska pensionär har en sund livsstil. De som utförde hembesökena, hos de svenska pensionärer, som inte hade hemtjänst eiler hemsjukvärd, fann att hos ungefär var lionde borde nägonting ätgärdas. Det kunde handla om hjälpmedel (t.ex. utombus-roUator), bostadsanpassning ( t.ex. att ta bort trösldar), facdtjänst, tid tili egenlälcaren osv.

1 dagens inbesparingstider i Finland ifrågasätts förebyggande verksamhet dä direkta siffror ej finns att tillgå på hur stor den ekonomiksa nyttan är i jämförelse med insatserna. SamhäUels resurser har koncentrerats kring de sjuka och mest hjälpbehövande. Den växande andelen äldre, som har relativt god hälsa och funktionsfönnäga fär lov att klara sig själva.

inom samma omräde fr.o.m böljan av mars i är.

Hembesöket är frivilligt och kostnadsfritt. Först skickas hem ell brev som berättar om det förebyggande hembesöket och inom ca. en vecka tar hembesökaren kontakt per telefon för att komma överens om datumet för besöket, ifaU den kontaktade önskar besök.

Under besökets gäng ifylls ett anonymt frägeformuJär ifaU den kotaktade samtycker därtili. Det insarnJade materialet skaU användas för att utveclda stadens service för äldre. Tanken är att bereda den äldre en möjlighet fä diskutera kontidentieUt och i lugn i sitt eget hem sådant som är viktigt pä det personliga planet samt att samtidigt tillhandahålJa information om olilca serviceformer, hemmets sälcerhet, upprätthålJandet av egoa funktionsförmågan och förbättrandet av bostadsförhållandena osv. Om man under hembesökets gäng tilIsammans kommer fram tili att nägonting borde ätgärdas, kommer man tilIsammans överens om hur det ska ske.

Mälet är att den äldre ska leunna ho kvar hemma så länge som möjligt. Därför är det viktigt att den äldre i ett tilIräckligt tidigt skede fär infonnation om vart och hur hon eiler han ska vända sig i olilca frägor. Enligt danska erfarenheter har de hembesökena Om man tar uppskjutandet förbyggande eUer minskandet av inflytt- största effekten på dem som ning på äldringshem som ell inte ännu behövt särskiJd hjälp exempel pä resultatel av fö- i hemmet. rebyggande hembesök tilI just ovannämoda grupp, kan Som socialarbetare ser jag beman räkna med en besparing tydelsen av förebyggande inpä ca 30.000 euro/är/plats. satser i samhäUet som mycket Denna inbesparing sleuUe viktiga och som en möjlighet motsvara ungefac en social- att skapa en givande växelverarbetares eiler hälsovärdares kan. 1 nuvarande arbetssituaärslön. Om man ytterligare tion binner inte socialarbetama tar i beaktande andra inbe- inom äldreomsorgen engagera sparingar som förebyggande sig i förbyggande arbete, då hembesök sleuUe föra med den mesta tiden gär åt att hjälsig och aU den positiva effekt pa dem som inte klarar sig själför de äldre som hembesök- va längre, fastän viljan tili det ena sleuUe med.(öra, kan man sleuUe finnas. Själv har jag nu bara boppas pä all beslutsaf- möjlighet att vara med i projekfama i de fmländska kom- tet och göra förebyggande munerna ocksä gär in för en hembesök hos svenskspräkiga dylilc satsning, som på sikt äldre fristäUd frän min egentliskulle gynna aUa skattebeta- ga tjänst, i fyra mänders tid lare. under vären. Jag ser framemot denna nya utmaning, som krä1 Helsingfors har det av Fin- ver att jag skaU känna tili hela ska Kommunförbundetledda serviceutbudet för äldre. projektet med förbyggande hembesök för äldre redan Kommer då Helsingfors stad startat. 1 södra Helsingfors, att vilja satsa pä förebyggande innefattande Eira, Ulrikas- hembesök för äldre som fortborg, Rödbergen och Kamp- gäende verksamhet i dessa ätmabnen, görs hembesök tili stramningens tider äterstär att äldre som fyUer 75-, 80- och se. När man tänker på det väx85-är är 2002 och som ej ande antaJet äldre i Helsingfors har regelbunden hemhjälp ei- och i andra kommuner borde ler hemsjukvård via staden. man planera ätgärder som En hälsovärdare frän Fem- gynnar aUa på läng sikt ocb kantens hälsostation har re- inte bara ta tili kortsiktiga inbedan böljat göra hembesök tili sparlngsätgärder. de frnskspräkiga äldre som tillhör dessa äldersgrupper.

Undertecknad kommer att Elisabeth Wickström Socialarbetare göra hembesök tili de mOlsvarande svenskspräkiga Helsingfors

God Tid

SlRYlSka Teatemstidigamr Situationen i Kosovo under Det handlar oekså om att kriget på nittiotalel är en stark kunna förlåta oeh hitta en pouppsättning på Miniscenen. sitiv Iivssyn.

Pjäsen är skriven av Matei En givande teaterupplevelse.

Visniee. Det är en dialog mel- 1 rollema: teaterelevema Sonlan två unga kvinnor, den ena ja Ahlfors oeh Marika Saloett väldläktsoffer oeh den an- maa. Regin står Nielas dra en utsänd hjälparbetar- Häggblom för.

Kvinnan psykiater från USA. sorn slagfålt ger en myekel En berättelse om hur två per- att tänka på. Absolul värd att soner med heI! olika bakgrund se. finner varandra.

%/%00% -

7

Företag tilI din tjänst...

Sluta sprida damm i ditt hern, samJa upp det rned Revolutionerande RAINBOW" städallläggllillg Boka gratis dernonstration

WENTRAXOY 0400-566 236

- bygger ocli reparerar - hus och bryggor - fäJjtransport

( Pråm 0400·203 508) Bygg 040-568 1361 , 0400-200 671

Sahlgrens litteraturhistoria behövs

3 x liv, en dråplig och annorlunda komedi Komectipublik väntar sig i alImänbet en massa dråpligt roIiga scener. Oftast går det ut på att fel personer oavbrutet förekommer i varandras sovrum vid fel tidpunkt och tilWille.

Svenska Teatems vårsatsning 3- x Iiv av Yasrnina Reza är annorlunda.

Om man inte fått förhandsinformation är första akten så kaotisk att det är svårt att inte gå hem i mellanakten.

Gör inte det. Sedan kommer helheten fram. Det handlar om samma kväU med samma personer i tre olika versioner.

För regin står eilla Back, finlandssvensk, som nu gör sitt första regiarbete på svenska i hemlandet.

Hon har varit i verksam på finska i Lahtis och Tammerfors. Hon har också jobbat både i ltalien och Tyskland.

Om man frånser det för komedier obligatoriska dörrspringandet och det flåshurtiga tempot, så är" 3 x Ii v "värd att se. Här finns bottnar med människoförhåIJanden på olika nivåer inom såväl privat- som arbetsliv. Tre olika versioner av hur det är att vara högst, lägst och intill.

Fina skådespelarprestationer av Minna Haapkylä (som försla gången spelade på svenska och gjorde en fin insats), Riko Eklundh, Maria Sid och Rabbe Smedlund.

Under seklema före nittonhundratalet skrevs FinJands litteratur buvudsakligen på svenska. Finskan som offiei ellI språk kom först i slutet av 1800-talel. Därför är del givel att Finlands historia, säväl den vanliga som litteraturhistorian i första hand skrevs av fmlandssvenskar för finland ssvenskar.

Sahlgrens förlag ansåg inte verkel vara heItäekande.

Förläggama ansåg att många yngre författare saknades liksom de mindre förlagen.

Som Sahlgrens, Författamas Andelslag, Scriptum, FörsarnJingsförbundets förlag och flere andra.

Vad gör man? Sahlgrens förlag gay uI en egen kompletterande litteraturhisloria.

Här finns en förteckning över författare och verk vilka av någon orsak inte fanns med i litteratursäUskapets historiebok. Sahlgrens bok upptar 131 nu levande medlemmar i Finlands svenska författareförening. 1 litteratursäUskapets bok fanns inte författare födda efter 1949

med. Det gäUer inte heI! okända förfaltare som Kjell Westö, Staffan Bruun, Marianne Peltomaa, Henrika Ringbom oeh många andra.

Sahlgrens har Iyfl fram dem.

Utöver författarpresentationema bar några författare Iyfts fram i närbild. Här presenteras Tor Högnäs av Birger Thölix, Alice Granfelt av Gustaf Widen oeh Henrik Jansson av Karl-Henrik Nikula. Välskrivna essäer som ger närbilder av författama. Översättarens roll beskri vs av Nils-Börje Stormbom, Tbomas Rosenberg oeh Hannu Niklander.

Sahlgrens förlag har med sin kompletterande litteraturhistoria fyll t de luekor som fanns efter IitteratursäUsäUskapets andra del. VäI medvetna om detta har förläggarna benärnnt boken " Ett sryeke finlandssvensk Iineraturhistoria" . Sryeket omfattar 328 sidor oeh är väl värt att läsa som separat bokverk utan järnförelse utgåvor här tidigare närnnts.

Bbba Jakobsson

Transportaffär

Oy A. V. Westerholm Ab Linjetrafik Hangö - Helsingfors ~

019-241 4070, fax 019-241 3465

KOJO KAIHDIN KY Ii:

019·248 2243, 0400·914 000

MARKISERNA nu för vår- och sornmarsolen!

Kontakta ossI Å 'VClI hembesök kostTuul.sfritt, utan köptvå'lg! :.0; Vi ä r specialister på solaut01lllltik! Övcr 35 å, i branschen.'

wV;Vt.

,....-------- X

KLlPP UT - SPARA

F:ma M. Lindholms

Städ- och Fastighetstjänst Vi utför alla slag av städ· och fastighetsarbeten!

Konfakfa ossI 019-2450397 efter kJ. 21 sa mt helg, Margita 0400-725554, Hilding 040-7741678

Pensionärsföreningarnaslokalhyror Enligt vad som komrnit tili min kännedom, varierar den byra föreningama inom vårt Finlandssvenska pensionärsförbund en bel del. 1 många fall så är hyroma så böga att en förening inte kan tänka sig att hälla sina möten i en del lokaler. Det lär också finnas föreningar som på grund av brist på lokaler, måste säga nej tili en utökad medlemskår.

Kalastrof om brist på möteslokal sätter stopp för att bli medlem i en pensionärsförening.

Vruje komrnuns beslutsfattare borde så långt det är möjligt understöda vruje pensionärsförening på sin ort, med att

tiJlhandahilla lokaler med en rimlig hyra, helst heI! · gratis.

Kan ej tro att del skulle saknas tilIräckligt stora lokaler på orter där våra föreningar verkar, för att föreningens medlemmar ej skulle ryrnrnas in. Givetvis så kan det villa en del omställningar och samordningar, men med god vilja torde tiJlräckligt stora utryrnrnen uppbringas om vilja finns.

Den verksarnhet som våra pensionärsföreningar bedriver för sina medlemmar, är ju slOr ekonornisk betydelse.

Del är förebyggande verksarnbet för en åldersgrupp som annars kan bli kostsarn för sarnhäUel. Svårt alt i Euro

oeh cenl bevisa dess värde, men en aktiv människa håIJs berydligt längre frisk och blir på så vis ingen börda utan en resurs för sarnhällel. VäI medveten om att det finns många föreningar som är ute i samma ärende, lokaler att båIJa sina möten i och tili en symbolisk kostnad. Det har ju i många sarnrnanbang hänvisats tilI tredje sektom och dit hör väl vi pensionärer. Det kunnande och den resurs som gruppen pensionärer besitter bör enligt rnin mening beaklas. Det gör dagens beslutsfatlare bäst genom understöd på olika sätt och då anser jag att samhället bör

komma emot med en lokal där verksamheten kan bedrivas utan höga hyreskostnader.

Pensionärsföreningens verksarnbet utgör enligl rnin mening en viktig trivselfaktor för sarnbäUel där den verkar. Det klagas ju ibland på bristande fritidsmöjligbeter för ortem as innevånare. 1 månget fall kan det bli en faktor tili avfolkning och vad allt det samtictigt innebär. Olika samhäUsfunktioner försvinner ocb orten blir mindre atraktiv alt bo på.

Om på orten frnns en akti v pensionärsförening, bidrar den i hög grad tili höja trivseln för oss pensionärer.

Jan-Erik Rudnäs

frnjordägarnas

lJJJ!JJJärderingscentral Ab Expert på fastighetsvärdering och miljörätt. Ägs av lantbruksproducentförounden SLC och MTK.

Vänd 019 tili 0 55 då du behöver hjälp med tastighetsvärdering. intressebevakn ing eiler lagärenden: Fastighetsvärdering aukt. fastlghetsvärderare (AFV) • bygg nader, konlorslokaler. tomler, lantbruk och land- och vattenområden vld säkerhets- och finansieringsärenden, delningsfrågor, arvsskiften. fastlghets- och företagsaffärer samt skuldsanering, fusioner och balaglsering.

Förmånsbevakning • väg-, vattan- och Inlösningsvärderingar • fastlghetsaffärer och avtalsförhandlingar med staten eiler kommunen • såsom vårdering av marksubstans, grus, sten, lorv

Juridlska ärenden • lord·, vanen·, fastighels· och miljörätt • rättegångar • planering • bygg· nads- och undantagstillstånd • arvsrätt • gåvo- och kOpebrev samt avtal, besvär, bemötanden, utlåtanden och anmärkningar • rättslig rådgivning

Tag kontaktI Vi betjänar runt om i landet! Åbo, Humlegårdsg. 7 B s (02) 469 3681, fax (02) 469 3686, www.moak.fi

• Om organisationer och ledarskap • "Liv i föreningen?I" Föreningen står och faller med sina medlemmar

54 av 79 jörellillgar var represellterade i ledarkolljerellsell i jebruari i Tammerjors

Ledarkonferens 2002 Författaren och psykiatern Claes Anders on talade om organisationer ocb ledarskap. Han inledde med ett citat av Hamlet - 'det finns något rutet i Danrnarks land ' - och sade an det fmns ' något rutet' i Finlands arbetsliv. Han konstaterade atl 7 % av arbetstagarna är utmattade av sitt arbete ocb alt 20 % lider av arbetsrelaterad stress. - Efter kriget byggdes snabbt upp en tung industri, inte minst för atl kJara av krigsskadestånden tili Sovjeturuonen. Då överfördes den militära disciplinen på arbetslivet, man utveckJade auktoritativa strukturer. Vi har baft snabba förändringar av arbetsprocesser vilka gällt både tjänster och varoT. ÄJdre människor har svårt att fö lja med.

Han presenterade två orgarusationsmodeller, "maskinen" och "hjäman".

"Maskinen" har en hierarkisk struktur, många förbud och restriktioner, lite positiv respons, den enskilda arbetstagaren har dålig överblick, informationen är knapp och möjligheterna alt delta i planer och beslut är dåliga. "Hjäman" är flexibel och smidig. Medarbetarna ges mycket ansvar och förtroende. Kommunikationen fungerar åt alla hill. Mycket respons ges, initiativ och

ideer beaktas och belönas.

Kraven pä forändring inses och bejakas. Arbetsfördelrungen är kJar, man har gemensamt ansvar.

Andersson citerade Ben Furman: "Tala väJ om den som är frånvarande". Han talade om den kreativa organisationen.

En kreativ organisation bejakar iörändringar, anpassar sig tili utrnaningar.

Ledarens roll är atl vara manager, koordinator, öppen och stödjande. Är rättvis ingen mobhrung, inga gunstIingar! Ledaren leder genom sitt exempel, inte genom all föreläsa och predika! Ledaren är uppmuntrande, uppmuntrar tili experiment och nya ideer, tar dem pä allvar.

Arbetslivets - och arbetsenhetens - fyrväppling består av ledarskapet/förmanskapet, samarbete och deltagande, arbetsatrnosfåren och arbetstidema. Betingelser är omg;vrungen, arbetsredskapen, anstäJldas ställning, ergonomi och arbetshygien, trygghet och säkerhet. 1 individens arbete är det fräga om yrkesskicklighet, skolning, motivation, bindrung tili uppgiften och kapacitet.

Andersson talade om arbetskollektivets undermedvetoa dynarnik (Wilfred Bion) som inryrnmer tre grundpositioner: 1) väntar på Messias, 2) parbildrung, riva-

o

litet, lobbning och 3) "figbt or flight" (fakta eiler fly).

En ny mångetiologisk (mängförklarande) modell presenterar tesen: Svärigbeterna ökar ju större klyftan mellan arhetstagarnas anpassrungsförmåga är. Andersson talade om s.k. fundamentala hypoteser (perusolettamusryhmä). 1) Arbetels mängd är för stor, resursem a för små, uppgifen upplevs som omöjlig vilket leder tW att arbetskvaJiteten försärnras; personkonfliktema skärps. 2) K6ntrollen ocb helhetssynen försvinner - man kan inte längre ansvara för sina uppgifter. 3) Belörungar och positiv respons saknas. 4) Arbetskollektivets struktur brakar samman pga. olösliga konflikter.

- Man bör inse att det finns antipatier och sympatier och att det är bra att tala om känslor. Men man skall inte driva det hela in absurdum.

Andersson hänvisade tili Esa Saarinen när han räkl)ade upp frägor för oss att tänka pä: 1) Kan arbetet vara ett medel för att bli Iycklig? 2) Kan centrala målsättningar vara atl Iyckliggöra sina medlemmar?

3) Hur stor del av dig är med i jobbet? 10 %? 90 %? IlO %?

4 Är du oumbärlig? Aldrig sjuk? 5) Finns det någonting som förnedrar och frusterar dig? 6) Hur klara av det oförutsägbara, överraskningarna, kriserna? 7) Vili företaget kri-

••

MA BRA -DET MARKS LINOLIVE

sa eiler blomstra? Andan? 8) Rädsla ocb förödmjukelse, mobbrung - varifrån kommer det? 9) Njugghet eiler generositet? 11) Hur åstadkomma ett positivt Iyft?

Nyckelord är skolning, mission, entusiasm, delaktighet, engagemang.

Hur förhindra utbrändhet?

Vad är Iycka? Lycka är att sträva tili Iycka, Iycka är art sträva tili glädje.

Claes Andersson sade att man i sina analyser av organisationen och diskussionen om hur man kan utveckla den kan finna beröringspunkter i det han sagt om arbetslivet och individens arbete.

Carin Åminne gjorde nägra personliga reflektioner över ärnnet "Liv i föreningen".

Föreningen sarnJar likasinnade, de kan i den känna att de hör hernrna nägonstans. Pensionärsföreningen betyder för

1 sitt öppningsanförande berättade ordförande Håkan Hellberg om sina erfarenheter av ledarskap i olika kulturer och samrnanhang. Han talade om kollektiv ledarskapskultur och gay vårl östra grannland som exempeJ. Att ta eget ansvar, egna ioitiativ är svårt i grannlandet. Beträffande förerungslivet i vårt land kan man säga att man förenar det kollektiva ansvaret med individuellt ledarskap. Någon måste vilja och våga ta ansvar, personifiera ansvarstagandet. För detta finns del flera sociala modeller. Håkan Heli berg frarnhöll att ansvarstagandet i ledarrollen är viktigt för organisationen men också för ledaren själv. skall väIkomna våra nya medJemmar, presentera dern när de kornrner tili ett möte.

Vi ska hedra de som dött under året. Förerungen bör synas utåt, vi ska informera om att vi har intressant prograrn och har roligt, i dagspressen och lokalradion, i God Tid. Vi ska se tili att vi har nöjda medlernrnar som är aktiva.

Pensionärsföreningens verksarnhet får inte kollidera med andra förerungars, det får inte uppstå konkurrens.

V'Iktigt är att etablera kontakt med andra föreningar och låta kontakterna bli en tradition. Föreningen har en representant (ordföranden) i

Verksamlletsledare LiU-AIIIl JUllell-Kousa - Per Tllomasjolk t. II. - sammalljaUade dagelI. De diskussioller som jörst kUllde väl ävell jöras regiollvis. Mali var Ilöjd med vad kOlljerellse1l bjöd på ocll öllskade aU jörblllldet IIåller ledarkolljerellser mil/St eli gållg om året.

Kapslar

Viktiga fettsyror och vitaminer för 50+ män och kvinnor

Behövs för - huden och håret o tankeskärpan och minnet o synen oledema o hjärtat och blodcirkulationen o att sänka kolesterol- och homokysteinhalten o normalisera blodtrycket

Fäs i hälsokostalfarer

VALIORAVINTO

sina medJernrnar en möjlighet tili social samvaro och prograrn som de önskat och är intresserade avo- Turbulensen i föreningen är stark och det utgör ett problem. Hur skall man göra pensionärsföreningen attraktiv för nyblivna pensionärer? Vi behöver eldsjäJar som vW ställa den massa av kunnande de bar tili föreningens disposition. Vi bör skapa en vi-anda - vi är bäst ocb störst och vackrast. Vi

den opolitiska delegationen för äJdrearbete. Nyligen har Åbo fätl sitt äJdreråd ...

Att ha aIlt:f'or många verksarnheter kan vara farligt.

V'Iktigt är att ha prograrnmen på olika ställen i staden. Redan det att sitta med varandra är stimulerande för många medJemmar.

V'tktigt är att föreningen har en klar linje. Man plockar in litet ny tt som sedan kan bli en tradition "nägonting vi aIl-

tid haft". V'Iktigt är att programrnen förbereds väl. 1 sin information skall man formuJera sig så som medlernmar själv sku Ue ha formuJeral sig.

Carins kollista upptar följande nyckelord: nätverk, kontakt, sarnarbete, delegering av uppgifter, hilla traditioner, positiv bild utåt, understöd, varje medlem i föreningen även medJem i förbundet som bevakar pensionärernas inrressen. Ledarkonferenser är g;vande och behövliga, sade Carin tili sist.

Sten Lindholm har engagerat sig i förbundets medlemsrekrytering som är etl viktigt projekt under detta jubileumsår. Han underströk att goda argurnent behövs vid all värvning, att vi måste vara aktiva för att säkra återväxten av medlernmar, talade om behovet av uppsökande verksarnhet och betonade mun mot mun - metoden.

Språkidentiteten är ett gott argument, man bör ta väl hand om nya personer. Han ansäg att värvrungsombud - behövs och att lokalpressen är en belydelsefuU informationskanal i medJemsvärvningen. Förbundet behöver en kunskapsbank sade Sten, som säg oföretagsarnhet som enda hinder för att kunna öka medJemsantalet. Det s.k. 65-års brevet som förbundet satsar på i år bör följas upp av föreningarna.

Konferensdel tagarna diskuterade i två grupper frågorna 'Hur ska föreningen fungera (medlemmar, blivande medJemmar, kom' mun, sarnarbetsornråden, förbundet) ?' 'Hur fungerar förerungen i dag (kritiskt och ärligt)?'

Valborg Louhisto

God Tid %/ %00%

9

Sverlges SPF satsar påintressebevakning Sveri~es

Pensionärsforbund (SPF) satsar hårt på intressebevakningen .

Visst arrangerar man också social samvaro, friskvård och ger ut en tidning, Veteranposten.

Därtill ger man ut böcker pä eget förlag. Men mest satsar man pä bl.a. skattepolitiken, ekonomiska och andra intressefrågor. Vår SPF-styrelse fick en god inblick i den svenska pensionersrörelsen då man i medJet av j anuari besökte den svenska broderorganisationen.

Att de poHtiska-ekonomiska frågorn betonas har kanske en förklaring i att förbundets ordförande heter Barbro Westerholm, läkare f.d. chef vid det svenska socia!verket och f. d. riksdagsman. Det visade sig alt hon var gamma! bekant tili vår SPF-ord-

förande Håkan Hellberg. De har tidigare samarbetat bl.a. inom Världshälsoorganisationen WHO. Sverige har fem pensionärsförbund, varav SPF är näst störst med 215 000 medlernmar. Störst är Pensionärernas riksorganisation (PRO) med 385 000

medJemrnar. Båda har en politisk bakgru ndsbistoria rnen anser sig nu mera opolitiska.

De statsans- och kommunlt anställda har sina förbund.

Dessutom finns det ett rnindre frikyrkHgt pensionärsförbunde med 30 000 medlemrnar. Då pensionärorg~-

SPF:s styrelse fUllderar över hur orgallisatiollell kullde effektiveras.

nisationerna startade i Sverige ansägs de vara rena kamporganisationerna, jämförbara med fackföreningarna. Det sitter ännu i.

- Regeringen tycks tro att pensionärer dör som friska, bara koa!l och fall. Vi har uppvaktat regeringen om åldringsvården, vi har protesterat moI de ständigt pägände prisförhöjningarna pä läkemedel och pä att pensionärer ofta ges onödig eiler felaktig medicin. Köerna tili sjukhusen eiler hälsovården får inte vara längre än 3 mänader. Vi bar pävisat att längre köer bara blir kostsarnmare för sarnhället. Sveriges Pensionärsförbund, liksom de andra

Sveriges pensionärsjOrbUllds ordjOrande Barbro Westerholm oeh värt pensionärsjOrbUllds ordjOrande Hälam Hellberg är gamla bekanta fråll intemationella hälsokollgresser.

Esbo inbjuder alla Boccia-vänner Esho svenska pensionärsfOrening fyller i år 30 år och firar bl.a. genom att in bj uda alla SPF -för eningar i Nyland, och längre ifrån, till en Boccia-turner ingo Arrangemangen hålls i början av september (vecka 36). Tid och plats bestärns av antalet lag som anmäler sig och om vi kan fä hjälp av lärare och elever vid Solvalla idrottsinstitut. Matchernaspelas pä sand eiler pä konstgräsmatta med sandyta och Boccia bollar som är gjorda av hård plast (gula och röda). Spelsystemet blir serie eller cup, beroende pä hur mänga lag som anmäler sig. 1 detta skede vili vi endast få veta vilka föreningar som komrner och hur mänga lag vruje förening önskar ställa upp. Laget består av tre ordinarie spelare

c;cr..".....Resor

Som gracuJaeion eJler !ör kondoJeans

giv Hjärtadress.

Reglltrerad researrangör

Våra adresrer så'ljs ov R-kiosker posten

banker varuhus blomsterhandlar sam! begravningsbyråer

Du kan öven beseölla adressen via internet eiler ringa tili servicenumret

Esbo-pensiollärem a illbjuder alla Boeeia-vällner tili en 30-års j ubileumstum erillg i september. och en reserv.

Meddela så fort som möjligt dock senast den 30 april - tili Christian Blomberg, tel. 098054405 eiler under adress: Morbykullen 3, 02770 Esbo.

•

För Esbopensionärerna är Boccia en stor sport. Ett 70tai spelare sarnlas vruje torsdag, sä det gäller för gästerna att träna flitigt. För tillfallet spelar man i Masaby, Kyrkslätt emedan hemrnahallen i Dalsvik byggs om.

Friman Resor 2002 broschyren har utkommitl

15/4, 7,5 dgr, EUR 892,-

Franska Rivieran och Barcelona 12/6,9 dgr, EUR 1 107,-

~, #w~,cd,c~ Tel. 018-22570 info@sundqvists.com www.sundqvists.com

Beställ dllt eget exemplar så sklckar vi per postI Resorna linns också alt beskåda på vår hemslda: www.hangonlllkenne.com

Reseledare: Anneli Hofer

guide. Helpension. Som reaeledar8

lung.rer Anneli Holer.

Akmedb.mbarn.npå Aventy,l Uppl.v Logo-

TREVLlGA BUSSRESOR - FÖRMÅNLlGTI RAFlH

2966,90 mk F611 m.d Ann.II tili da hlstorlskt Intrassanta natursk6na 68ma l '

€

295,-

1764 mk 0'te,,'6nl VAd,rkv&m". g,ml. kyrko, oeh meleo,lU<ratam vld Kaali!, kAnneleelm.nde lö, 6ama. Anneli Holer lederl

I Rosklld •. Två nlHe, på bå~ tre på hoteII. Frukost PRISlVUXEN I DUBBEtRUM.

"~·1AAmU!I!:Ui"iFH· En programrlk resa € med "guldkanf'l VI 2556,70 mk dlne", pl Blskops· bo'g.n, vld Kaallknltem och på Pädasle '3· ltf,j;M':Jij@@i,u.,NSFJ3 hengård, lå, muslk och dansunde,håll· Oen ytt,a ,lngvIgen I € nlng. VI se, myekat av 0 ..1oeh Muhu. vårsydväsl,a skArglrd 1664 80 ~k VI bo, på Hotel Valss, dl, man Iven kan gl, öve, 6rlkel Alands ' k6pa ollka behendllnga,. Som "sevaeknl skA,. VI g6, en båtu1flykt "" leda" lunge", Håkan Ekholm.

P,ls lö, bam (mln. 2 vuxn.) u.6år: 160 € 5-11 år: 270 € Reseled".: Håkan Ekholm

430,-

280 _

"grevena ö" ~lIsk.är och besc'5ker

bl .• KumIInga och Brlndö.

325,-

Reseledare Ar Anneli Hofer.

Vårt lands veeknl sJ6€ dlstrlkt med PunkaherJu. 1932,35 mk

225 _

Nyslott, Nya Valamo,

Korpo, Nagu, HoutskA" € KuopiO oeh St. Michel.

Inlö och Gu,"'vs I härllgl 1337 80 ~k Halvpenalon. skirgårdspakel. R.sen ' Reseleda,,: Hlkan Ekholm avsluta' I Nådendal.

Re.elede,,: Anneli Hole,

238 _

En h.rrskap,,,sa ko", och€ tvä", Ilng. Oxvlg.n tili 1415 m'k vlngårdar och slotl En "att

TaYastehus. Helpension.

Vi tackar alla 480 deltagare på vår Stora Reseträff 5-7.2

Roselede,,: Håkan Ekholm

I www.hangonlllkenne.com fo""IJnlngOhangonlllken"".eom t$ (019) - 248 1004 111:'06 "RAnH I www.hangonlllkenne.com lorulJnlngOhangonlllkenne.com 4 (01 9)· 2481004 FAX (019) - 248 7058 FAX - 248 7058

"" ENNE

,. .

499,- "Ti!!!.mll.I'iOin·

€

lands nyheter, Tlvolls charm och vlklngaskepp

på VenaJ.nllnna u"'nlö'

~ANG6 _ ~GON "

580,-

580 _

"#t!.I'·Vt•••1ij:IU9.lIfi'\W!

09-7527521 www.sydanliitto.fi

Wien-Venedig-Assisi-Florens Holland med Blomstertåget och Floriaden

1:I,ljlml,jMllifJ" En olö'glömllg "se tili € Vå, myeket omtyekta ",a € genom Balllkum. Se Rlge, 3448,50 ~k :~~::::r :n~~:rn. 3448,50 mk Vllnlus och Kaunas,Trakal· på Hotel Ryttergård.n och g6' Intres· slottet, barockslottet Rundale aan'" rundtu", pl6n med .n lokal mm. Helpenaion.

Hjärtstiftelsen

ReglstTerad raaearrang6r

14/4, 10 dgr, EUR 1 137,-

.:t.1. iI3il&*:6ei

Sydänsäätiö

9",.....Resor Vårens Europaresor

TREVLlGA BUSSRESOR • FÖRMÅNLlGTI

020044002.

Genom ocr välja Hjärcadressen stöder Du finlands Hjärejörbunds arbere.

nen medan utvecklingskonsult Sten Lindholm, frän Träskända-avdelningen betonade vikten av att satsa på ledare. Han påpekade bl.a. att vruje styrelsemedlem ska känna sig som en chef. Dä tar man mera ansvar. Han efterlyste mer uppsökande verksarnbet av vår organisation.

- Ring pä eiler koacka på dörren bäde bos nya och garnla medlemmar. Ordföranden för God Tids redaktionsråd, P-H Nyman, berättade om vilka planer det finns för tidningen God Tid och hur svärt det är att tiIIfredsstälJa alla smakriktningar ocb krav.

Ulf Johansson

pensionärsfcirbunden, är kvicka att var för sig uppvakta regerlngen ocb andra myndigbeter. Hos oss brukar uppvaktningarn skötas av en gemensam delegation.

- Genom de kommunala äldreräden för vi ut våra krav och förslag tili kOInmunerna runtom i Sverige, berättar Barbro Wetserholm. Samtidigt med Stockbolm-resan höll värt SPF-förbund en styrelsemöte och en serninarium.

1seminariet, i hamnen i Helsingfors. behandJades specielltorganisatoriska frägor.

Björn Wallen frän Svenska srudiecentralen efterlyste bögre kvalitet i organisatio-

,.

_

""OON

m<ENNE.

,. .

,.

(0 1~)

,

IO- God Tid %/%00%

Storbröllop i

Medlemsvärvningen

österbotten

har tagit god fart Medlemsvärvningen, som är en huvutema i år då pensionärsforbundet fyller 30, har tagit god fart meddelar Sten Lindholm som leder värvningsverksamheten. Ute på faltet knackar man på dörrarna och erbjuder medelmsskap.

PensionärsfOrbundet häUer på att bli en finlandssvensk folkrörelse.

kunskaper borde vi få dela med oss avo - SPF:s samarbete med sju finsksprålciga pensionärsförbund fungerar utomordentligt väl i en gemensam delegation som, med lika rösträtt, representerar landets drygt 1 300 000 pensionärer genom regelbundna kontakter tili samtliga riksdagsgrupper. Vid sidan av de obHgatoriska möteshandlingarna bör fören.ingsmedlemmarna även få information om det pensionärspoljtiska arbetet som görs pä beslutsfattande riksnivå.

Vilka är huvudargumentena rör att bli medlem i SPF, Sten Lindholm?

- Utan rekrytering stagnerar och dör en organ.isation. Därtili kommer att förbundets styrka i forhandlingarna med beslutsfattarna ökar j takt Vad har du fOr andra argumed ett växande medJemsan- ment? tai. Detta är viktiga rekryte- - De pensionärspoHtiska fråringsargument, speciellt för goma kommer att väga allt de yngre pensionärerna som tyngre i framtiden. anser sig vara allt:for "unga" Pensionärema blir en maktfor vår orgarusation. MålsäU- faktor bara vi häUer ihop. ning infor jubiJeet i augusti är - r kontakter med näringsliv att fOrstärka den redan nu 15 och kommuner kan vi se tilJ 000 starka medJemskåren. Vi att vara med när de häUer sina har redan 79 lokaIfören.ingar möten för bJjvande pensionäöver hela svenskfinJand inklu- rer. Stora arbetsplatser går att sive Tammerfors och Bjöme- nå på samma sätt. För smä borg. Men vj bör kunna gå företag kan vi själva ordna upp tili över 100 foreningar. träffar med temat ' pensioneMedJemsantalet borde fås ringsförberedelse'. Man kan även försöka tillhandahäUa upp tili 20 000. information i de facldjga och 1,3 miljoner pensionärer de offentliga organistionerna.

Vi bör fokusera på att varje kan inte ha fel - Föreningarnas medJemmar, medlem värvar en ny medderas intressen och engage- Jem under devisen lag -med mang, utgör stommen i for- dig en vän '. Var och en tar bundets verksamhet. BJand sedan hand om 'sin ' medJem våra, 55+, 65+, 75+ och äld- och introducerar hennelhore, som uppbär någon foern nom i föreningen. av pension samt bJand dem som står på tröskeln tili pensi- Hu r infor mera? oneringen, finns enorrna re- - Varje loklalförening bör utse surser av erfarenhet och kun- någon tili värvnings- och inskap som inte fOrsvinner vid formationsansvarig. uppnådd ä!dersgräns. Dessa - PR och marknadsföringen är viktig. Samverkan med 10kala media en mästel AUKTlONER Woernation om vad som händer centralt i forbundet bör tillkännages i God Tid och även på SPF:s hemsida, med regeJbunden uppdateringo Vi bör synas - höras KollSt. antihileter, s:unlarförem:U och hemJösöre, Slä.rbhus- och \'indslömningar.

Jåta tala om oss 1 TransportCl enL ö\'crenskomrnclsc.

Vår produkl - verksamheten kan indelas i två huvudJinjer: A POL L 0 DeJs i intressefrågor såsom AUCTIONS ekonomi, pensioner, bostä(09) 665 732, Fabriksg. 27, It:fo", der, vård, kommunikationer, medbestärnmande och konsumentfrågor och dels i fri-

••

~~!J

\ d

Medlemsvär vllillgskampalzj. - Om vi alla Izjälps åt kommer medlemsvärvIlillgell att Iyckas. Vi ska bli ell starkare faktor vad gäller pellsiolläeremas illallser tressebevakllillg, värvllillgskampatzjells ledare Stell, Stella, Lilldholm. tidsaktiviteter säsom möten, resor, teater, musik, hobby, studier, kondition och motion. AIlt della Jär oss att känna tillhörighet, deJaktighet samt språlcidentitet och är samtidigt en god lösning på mångas stora problem nämligen ensarnhetenl Vi har inflytande - SPF finns med i äldreråd och i en riksdelegation .

Sarnverkan sker ilokala äldreråd mellan pensionsföreningarna och kommunen. 1 äldrerådet har varje förening i regel två representanter och kommunen en. På riksnivå fungerar samarbetet med sju (7) finsk-språlciga förbund utomordentligt väl i en deJegation där samtllga tillsamman representerar drygt 1 300 000 pensionärer i landet.

- En förenings verksamhet kan inte baseras enbart på den grupp som varit med från starten. Avgörande ·är att föreningen klarar att fortsätta värva nya medlemmar i en oavbruten ström.

Det är mycket viktigt att föJja upp 65-årsbrevet på lokal nivå .

Av stor betydelse för en ny medJem är att bli väl omhändertagen och få känna sig välkom- men, utan att behöva ätaga sig eventuellt betungande uppdrag.

- Samtidigt bör vi bereda plats för nya farska pensionärer i föreni ngarnas ledning. De är ofta ivriga och hämtar nya ideer. UJ.

J akobstad Skutnäsg. S 7813210

Må bra hos

OSS!

på minst 2 dygn under tiden 24-31 mars

tg.:· m •

"Tappatdreck" och " muscha" Mycket mat och dryck bjöds.

Servisen lånades från marthaföreningen eiler kärlfö reningen i byn.

Kvällsmat skulle ocksä serveras, närmast smörgås med pålägg samt mjölk. Tili bröllopsmåltiden hämtade en del gäster redan dagen innan mjölk frän sina gårdar. Förutom mjölk serverades "tappadreck" . och läsk som dryck. även hembränt "muscha", förekom.

Vägen tili bröllopsgården pryddes av två flaggstänger runt vilka byns ungdomar kvällen före böllopet virat enrisgirlander. Mellan flaggstängerna fastes en banderoll med texten "Välkommen", runt denna fanns ocksä girlander. Finlands och Svenskfinlands f1aggor som lånats frän skolan i byn russades i topp.

Magllus Söderbaeks oeh Eltli Salldås bröllop i Pörtolll.

Lägg märke till portell med Välkommell.

Dans hela natten

Skott [ör förlovningspar

DansJaven hade byggts upp på stället eller hyrts ut och hämtats från någon pJats där en sådan fanns. På dansJaven försiggick dansen med spelmän frän trakten som angav takten.

Brudvalsen dansades först av brudparet, varefter övriga gäster hade fritt fram att dansa.

De närmaste släktingar och ungdomskamraterna dansade med bruden och brudgummen efter brudvalsen, föräldrarna först. Dansen pågick heJa natten tili morgonen. Förr var bröllopen tredagars, men den här tiden räckte det med en dag och en natt.

Av gammalt speJades pJägarmarschen när man skänkte gåvor till brudparet, och denna sed förekom ännu i hötjan av 1950-talet. Sedan försvann den och gåvorna bötjade placeras på et! särskil t bord inne i stugan. Gåvorna bestod ofta av takkrOnor, mat- och kaffeservicer, dricksglas, bestick i olika former, prydnandsföremä!, tavlor, dukar och handdukar samt pengar (främst frän ungelmar).

Seden med brölJopsresa var inte särskilt vanligt på Jandsbygden, men blev allt vanligarer smäningom. Det var inte heller sed på Jandsbygden den här tiden med vare sig möhippor eiler svensexor - de har kommit senare. Men vid hemkomsten efter förlovningen skulle ungdomar (pojkarl i byn "skj uta" för förlovningsparet. Det var vanligt ännu i bötjan av 50-talet att man sköt några skott för förJovningsparet.

Vid förJovningskalaset bjöds det på kaffe och bulle, kanske också starkarevaror. Ingen var bj uden, utan sJäkt och vänner uppvaktade spontanl.

Gåvorna bestod mest av kakbestick, bJomvaser, skålar och andra prydnadssaker.

Innan 1950-talets slut bJev också storbröllopen i Österbotten alltmer sällsynmta. Senare har de upplevt en renässans, och i våra dagar kan man igen få uppleva bröllop tili vilka flere hundra gäster inhjuds.

Börje Sidbäck

Samtalscafe I Minnesstuga Minnen som kraftkällor

+ utbiJda frivilJiga tillledare av Samtalscafe- /minnesstugverksarnhet + att uppmuntra ledarna att samla äldre till grupper där man genom minnen och hägkom-

En extra massage väntar Dig sam bokar en vistelse

Indiagalan 1, 00560 Helsinglors 09-7288820, fax 09-72888215

Bruden kläddes av någon lämplig brudkläderska i trakten . Brudklänning, slöja, krona och brudbukett var vanliga. Brudgumrnen bar svart kostym, men småningom kom lj usare farger in i bilden.

Efter vigseln i ky rkan for brudparet fOr att låta fotografera sig h os någon yrkesfotograf. Sedan följ de bröllopsfest vjd brudens hemgård, där mat och dryck serverades pä längbord med hemvävda vita dukar. Först serverades kaffe och tma, senare på eftermiddagen mat.

Målsättningen med vcrksamheten är :

Jakobstad Östanpå 7813200

GAVOTIPS - ett presentkort p å tidningen

Ännu på 19S0-taJet firades verkliga storhröllop i Österhotten. Vanligen inhjöds Ilere hundra per soner, släktingar, vänner, ungdomskamrater osv. Själva bröllopet skulle r6rber edas ordentligt i Iler e veckor s tid.

Må bra -paket 2 dygn. halvpension Minipaket 3 dygn, halvpension Friskvårdsvecka 5 dygn. halvpension

165 € 270 € 405 €

(981 ,05 mk)

{160S.3S mkl

tJ

En kurs fOr dig som viU bli ledare anordnas 21-26.11.2002 i Bjärnå på kursgården Lehmiranta Kom och lär dig hur du kan fungera som ledare f6r ett Samtalscafe / en Minnesstuga.

Verksamheten är inte beroende av om man har möj lighet att dricka kaffe tiUsammans, man kan samlas i klubbutrymmen, hemma hos någon, i servicehus eiler olika inrättningar.

Kursavgiften 50,50 euro omfattar utbildning, kursmaterial, logi och balvpension.

(2408,02 mk)

Utm3rkt 3ven sam gava om vid olika uppvaktningarl V31kommen att nn~a boknmgen (06) 383 10501Siv SeIl eiler epost SlV.sel1@norrval1a-folkhalsan.fi

~~~ry.~ll.~

ster ökar välbefinnandet hos deJtagarna

+ att öka mängsidigheten i smågruppsverksarnbet

Folkhälsan

~~~l~(061~f:,'r.~~~~VOM

Mer a information, samt anmälningsblanketter kan fås frän Svenska PensionärsfOrbundet, tfu 09-72 888 20 eiler Maj li~ Kvist, tfu 09-682 28 78 Verksarnbeten är ett samarbete meIJan Svenska pensionärsf6rbundet r.f., Eläkeliitto ry och Svenska Studiecentralen

God Tid 2/2002 - II

Artros och osteoporos reuma säger vanligt folk Att falla och slå sig, det har många av oss gjort denna vinter med besvärIigt fotfängarföre.

Det gjorde också med.lic. Martin von Bonsdorffförnågon vecka sedan. - Jag föll på baken med en tung portfölj i ena handen. Hade det gått iIIa kunde armen ha vridit sig och skadats. Nu hade ja~ tur och klarade mlg utan skavanker.

Så bra har inte alla klaratsig.

Prirnär osteoporos är ett normalt åldersfenomen särskilt hos kvinnor. Faktorer som inverkar kan vara hormonbrist i samband med övergångsåren.

Sekundär osteoporos kan bero på kronisk sjukdom eIler vara biverkningar av mediciner.

Reuma är en sjukdomsgrupp osteoporos ofta hör ihop med. Orsakerna kan också vara transplantation, långvarigt sängläge, sköldkörtelöverfunktion, diabetes, keliaki, laktosintolerans, kronisk njursvikt och andra sjukdomar.

Det vittnar Tölö sjukhus och andra olycksfallsmottagningars statistik för denna vinter om.

Martin von Bonsdorff, överläkare vid Borgå sjukhus, var en av föreläsama vid den årliga svenska reumadagen i februari. Det omväxlande klimatet denna vinter har gjort det svårt för alla fotgängare. Detsamma gäller de bilburna. Av krockstatistiken att döma, enligt Martin von Bonsdorffs och många andras fallerfarenheter denna vinter har det varit många benbrott. 1 normala fall har vi i Finland med 400 000 osteoporospatienter omkring 35 000 benbrott per år, säger han.

Hur får man diagnosen?

Osteoporos skörhet

Laboratorieundersökni ngar med omfattande blodhild, hormonbestämning, D-vitamin, sköldkörtel- och bisköldkörtelprov ärnödvändiga för diagnosen, sade von Bonsdorff.

Röntgenundersökningar, ultraljud och undersökningar där bentätheten kan fastställas är också nÖdvändiga.

Typiska benbrott - frakturer - som hör tili bilden är att man knäcker någon ryggkota eller bryter lårbenshalsen.

Handledsfrakturer är också vanliga när det gäller osteoporos.

Professor Claes Friman talade om amos vid svenska Reumadagen i Helsingfors.

Hur kan man förebygga benbrott?

Rör på dig. Ät mångsidigt.

Skelettet i vårt solfattiga land behöver D-vitamin, som inte kan lagras i kroppen utan behöver fyllas på ständigt.

varliggers~aden?

. Morgonstelhet är utmärkande för ledgångsreumatism.

- Typiskt för artros är att smärtan tilltar under dagen.

Begreppen kring artros utreddes vid Reumadagen av professor Claes Friman. Fingerartros är ärftlig och går frän mor tili doner. Vanligast är artrosen i de yttre fingeerlederDao Inte i knogama. Där sätter sig ledgångsreumatismen. Typiskt för fingerartrosen är att fingertopparna vilnar.

Artros kan man också fä i oacke, ländrygg, höfter, knän och vrister. Omkring 30 procent av kvinnorna i åldem 65-74 år mot 15 procenl av männeo. Då är det oftast fråga om knän. SkilInaden är mindre när det gäller höfter.

ben-

Riskfaktorer kan vara späd kroppsbyggnad. Brist på motion. BristfaJlig och ensidig föda.

Artros -reumatism,

Margaret Haikola, lziiljten slaining ocll lIälften lIelsingforsare lIörde till publike11 på rewnadagen.

Specialmediciner finns, men de är dyra.

Omgi vningen kan göras handikappvänlig. Trösklar, mattor, ledstänger, halkskydd, skor, rollatorer och käppar kan anpassa oss tili vår omgivning om man får svårigheter att röra sig. Orsaken kan lika väl vara handikapp som hög ålder. Belysningen är mycket viktig, påpekade han.

Lika viktig som sandning av vägar eiler krockdyna i bil .

Sköt om ert skelett och stöd var~dra, sade Martin von Bonsdorff.

E bba Jakobsson

Hur uppkommer artros?

Orsaken är oklar, sade professor Friman.

Brosket är en central vävnad. Belastningen är stor på brosket och det nybildas inte efler ungefar 22 års ålder.

Hela 250 000 finländare har nedsatt funktionsförmåga tili följd av artros.

Sju procent av invalidiletspensionema har beviljats tili följd av den sjukdomen. Det handlar om 20000 persooer i medelåldern. Artrosen är vanligare bland yngre.

Vid artros bildas benpiggar i leden, brosket för-

svinner och ledkapseln skrumpnar. Ledens kanler bill' hårda och vassa. Ibland blir del inilamrnation och vätskeansamling - som "vatten i knäet". Då kan man i yttersta nödfall ge en cortisoninjektion. Cortison varnade Claes Friman för. Pör några tiotal år sedan var man mera frikostig med cortisoDel. Följdema var ofta irreparabla.

Konstgjorda leder - en revolution!

Många har fätt ett nyn liv med konstgjorda höfter eiler knän. Köerna är långa via hälsostationema. Det rör sig om många år. Har man råd att operera sig privat vinner man tid. Det finns folk som tagit lån eiler sålt sommarstugan fOr att kunna betala de ca 7000 - 10000 euro (40 000 -70 000 mk) en sådan operation kostar.

Nurnera är procenteo Iyckade operationer mycket hög, säger professor Friman. De konstgjorda ledema är betydligt hållbarare nu än när den här metoden började användas.

Et! gott råd tili alla som försöker lära sig att gå med käpp: Kom ihåg att hålJa käppen i den motsatta handen.

Inte på den sida det sjuka knäet eller höften finns., sade Claes Friman avslutningsvis.

Ebba Jakobsson

Restili Riga

Stämningen i Lcttlands huvudswl. ruga ir ~urope.isk. Riga som grundades på 1200· talet är fulJ av goti.s.la. romanslca. kla.ssiska och modema hnlgnad". Det vad= Rip '"

Pausgymnastik under den välbesökta Reuma-dagen Ärade hyresvärdl

STOR EFTERFRÅGAN på hyreslägenheler i huvudstadsregionen, Vi sAllar fram den bästa möjllga hyresgästen fö~ Er lägenhet.

VAr service som inkluderar bl.a. visningar, kreditupplysningar. hyresgarantier och hyreskontrakt är koslnadsfri för hyresvärden.

Vi stAr tili Er tjänst hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff Smedsgatan 15, yard. 9-17. SjöluncVEriksson

UTFÄRD PÄ GÄNG! KONTAKTA OSSI Vi har färdigt utarbetade bussresepaket, t.ex.: 4 dagar • St. Petersburg, Viborg 3 dagar • Nyslott, st. Michel, Jyväskylä • Ekenäs, Hangö, Sydkusten 3 dagar • Kuusamo, Suomussalmi (t.ex. 11-13.9) 3 dagar • Aland via Gustavs, Abo 3 dagar • Tavastehus, Silverlinjen, ving1\rd 2-3 dagar • Kankaanpää, Niinisalo, Harjavalta 1 dag

e

Tel. 09·171744

(06) 224 1271 Fax (06) 224 1203

Vi tar även emot nya säljuppdrag (prov. 3 % + moms.)

www.westerlines.fi

dirrör en omtyckt feJemå.l under aJla

årstider.

På en paketresa kopplar du helI säkert av Fdn böljan av" 2002 fij, Eckcri; Line dig behändigt rilllUl?- 50g pl Euro Line< b"" i Tallinn hamn, om 1k express till Riga.

A~ fiin hamncn.'= kL 12,30 och 13.30. Bussc.n är framme i Rig:a kl. 17.40 och 18.50.

r:::il.~oteI118€ J

CO I Mmk)

Ipcrsonh dbl mm/Ja:.n 'Iillaggsnatt 72 €/pcrshlbl rum Sgl ullagg 52 €/d)gn I kraft 29 3 -30 9 2002

lnnehl.Uer. hitresot ttlf/rtrut, bwsbiJjen Tallinn-Riga-Tallinn. övernattniog och hoteUfrukon/dygn.

www.eckero1i71e.fi

ECKERÖ(3lINE MnnnnluimlJilgmJO, Helsingfors. mdfo jQ../8, /ii 10-/4. Rj1lg(09)228 8544 mJ-jir 8.30·20, /ö·sii 8.30-14.

Helsingfors 8.00 -11.30 Tallinn 18.00 'l1.30 Helsingfors

12 - God Tid Z/ZOOZ

1 över ett kvartsekel har Mejlans sjukhus med sina tretton våningar dorninerat stadsbilden i centrala Helsingfors.

Skrytbygge kaUades det då.

Folkhumorn fann sig omedelbart ocb döpte sjukhuskolossen tili "Hilton". När den betydligt anspråkslösare Strålbebandlingskliniken byggdes några år senare var "Hiltons grill" det ofrånkomliga namnet.

"GriUen" betjänar bela södra Finland med strålbebandlig, cylostatika ocb annan cancervård. Oändligl många bar baft anledning att passera porlen vid belikoplerplattan. Ibland bävande, ibland lättade. Ändå sarnIållt tacksamma över att en vårctinrättning som denna finns.

Vänletiderna är långa antingen del gäUer läkarbesök eUer provtagning.

När jag för tre år sedan säUade mig tili patientskaran där fick jag rådel ett ta med mig en tiock bok.

Tre-fyra timmars väntan är ingen ovanlighet. Förståeligt är att patienter från andra oner som kommer med specialtransponer går före oss som bor på gångavstånd från sjukhuset och dessutom klarar av att gå elit sjäJv. Den första kontakten var intensivast med fem veckor strålbehandling alla vardagar. 1 det väntrumrnet nere i källaren rädde det fönätad stämning. Alla visste varför vi satt där, men det var svårt att säga var grannen skulJe få sin stråldos. SäJlan hinner man bekanta sig med varandra i väntrum. Här är det annorlunda. Som det är med våra vanor tar man ofta samma tider dag efter dag.

Följaktligen blev vi ett visst sammansvetsat gäng. Visst diskuterade vi våra krämpor men ocksä mycket annat.

Där rådde rä ocb bjärtlig stämning.

Humom var svart. Av nägon orsak bytte vi inte visitkort. Det hade

Ebbas kolumn

Hiltons grill kanske vari t för m yckel på del slället.

De andra väntrummen där man gick mera säUan ledde inle tili nya bekantskaper för IDin del. Men vissl har det hänt att man träffal bekanta.

AlItid samma förvånade: Du också! En tidig morgon träffades vi fyra ftnlandssvenskor från Helsingfors i blodprovskön. De övriga kände inte varandra. Jag kände alla.

Atl vi skuUe ses i strålbehandlingsklinikens blodprovskö kunde jag inte ana mer än i ett fall.

Sex månader senare återstår två av oss. Min medsysler är den av oss fyra som hade den sämsla prognosen ocb haft sin sjukdom längre

PEN510NAR5605TÄDER

Lillesgården erbjuder förmånliga och trevliga hyresbostäder i Nordsjö, Helsingfors.

Ring tel. 09-7771 2212 vardagar 9-16.00.

@BASTÖ M:mml':Ki _ Mill

FlN-223lO I'ÅLSOÖLIl Tel.: 018-42382. Fax: ·42520 l"'post: baslo @aland.nel Internet: www.basto.n1andJi

FÖ ..

* STUGOR * HOTELL

* RESTAURANG Semester Del!. fritid fOr både familjer och grupper Begär priser!!!

en tAtsökt måltid

i enC\stående miljöl Restaura",

Strandpromcnaden 20 Kari, e 019-236477

~;;; njm av * godmatoch hos 21710 KORPO

"

a 024631202

~~

bil

Öppet :iret om: må-Iö klo9-21, sö klo 12-19

J

uni 1944. Det råder kaos på fronten i karel en. Landels arme retirerar. Tidigare hemförlovade reservister kallas åter en gång tilI frontrjänsl av landets militärledning.

De flesta som inkallas fogar sig i del förständigande som de fätt och sarnlas pä narnngiven samlingsplats för senare transport tili frontema.

Bland de inkallade finns de som revolterar. De vägrar att åter en gång bege sig UI tili stridslinjen ocb mot en oviss framtid.

Det är strax innan midsommar när jag på natten vaknar av att det inte är som det brukar vara. Dämpade röster av flertalel personer hörs frän nedre våningen. Det förs lågmäJda sarntal som jag icke kan uppfarta. Ibland hör jag att även min mammas röst blandas bland de övrigas.

Mest är det fars röst som börs.

Hur länge de fräInmande personerna stannade inne kan jag inte bedöma, kanske 30-45 rninuter innan de går ut och från mitt fönster ser jag att de beger sig tili en närbelägen skogsäng. Varför visste jag icke då, men det klarnade efterhand.

Jag bör mor och far sam tala. Något oroande börs i mors röst och jag kan fortfarande icke få reda pä vad sarntalet bandlar om och vad är på gång? Plötsligt kan jag uppfatta fars ord när han säger- Jag skall fIXa saken, det går nog bra ska du få se.

Efter en stund går far uI. Han tar sin cykel ocb beger sig hemifrån. Varför ban begav sig bort på natten ordades inget om de komrnande dagarna ocb mycket lite även senare. Det kom ett ocb annat i dagen småningom.

Jag gick åter tilI sängs och väcktes i normal tid när det var dags för djurens skötsel.

På min fråga om- Vem som varit bos oss på natten fick jag svaret att de sökte en person i byn men de visste icke . var denna bodde. Visst var jag konfunderad över svaret eftersom jag sett vartåt de gick på natten.

Det talades inget mera om saken de närmaste dagarna.

Jag skulle konfmneras på midsommardagen ocb mina tankar kretsade kring denna bändelse. Kyrkan sku Ue städas ocb möjas och det var första gången vi pojkar skulle få träffa alla flickor som konfirrneras samma gång.

Ebbas socialrådgivning våren 2002 April3 och 17 Maj 8 och 22

KJ. 10.00-13.00 Tfn 09-72 888 20, Svenska Pensionärsrörbundet eller Ebbas mobil 040-715 29 26.

1 veckan efter midsommaren får jag en uppmaning av far om att åka tili ett visst ställe ocb därifrån hämta ett pakel. Han beskriver bur jag hittar frarn ocb det var inte så svårt som jag först trodde.

VäJ framme får jag mina aningar besannade. Det är mat som jag skall bämta ocb föra tili några personer som beslutat att bli, vad de senare började kaUas, skogsgardister.

Väl hemma igen tar far hand om det paket som jag hämtat och sent på kväJlen avlägsnar han sig hemifrån.

Denna rutin upprepades nägra gånger tilIs han en kväJI förklarar var de gömmer sig och han vili att jag ror ut med maten. När jag senare tänkt över situationen tror jag att han kände sig något oroad av att ban plötsligt är ute pä sjön ett par gånger i veckan. Han som mycket säUan vant det tidigare. HeI! annat var det med mig som så ofta tilIfålJe fanns varit ute pä kväUarna och fiskat. Det blev sä att jag i fortsättningen fick agera som fiskare, mat ocb postkurir.

Henrik KjelIman

Närmare informacion ger SFV:s kanslichef

Christoffer Grönbolm tel. 09·6844 570

Långvårdspatienter borde få behålla sin folkpension ocb vårdbidrag tili ofårminskade belopp. Det fåreslår en arbetsgrupp inom social- ocb hälsovårdsministeriet.

Nu faller folkpension , bostadsbidrag och vårdbidraget för pensionstagare bon efter tre månader.

Vårdavgiften slukar alla inkomster: Pensioner , räntor, elividender. 1 aUmänhet får man sjäJv behälla 20 procent av inkomsterna. ElIer minst den lagstadgade dispositionsmedelssumman om 75,01 euro (446 mk) per månad .

Det nuvarande systemet är acceptabelt för långvårdspatienter pä institution. Patienter i öppen vård har svårt att klara sig pä den summan.

Arbetsgruppen strävar främst att göra deras ocb de anhörigas situation lättare.

Komrnunema har rätt att ta ätminstone 80, i vissa fall ända upp tiU 85 procent av inkomsterna i vårdavgift. Än så länge är det ett första förslag av en arbetsgrupp.

Det lar sin tid innan bestämmelserna nätt faststäUd form och trätt i kraft.

Svenska Pensionärsfårbundet och Kuggomskolan i Pemå erbjuder 1 veckas vistelse i Kuggomskolan i Pemå Obs! Endast 55 platser

* 2 personers mm Svenska folkskolans vänner tar emot donanoner och tesramenten. Föreningen ställer avgiftsfrin sakkunnig hjälp tili förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten.

Långvård ' och pension

Hälsosam-veckaniöstnyländskmiljö * Helpension

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet

Prognosen är god. Men visst har det kännts tryggt att ha en faststäJld kontroUtid. Veta att man blir kontaktad om man inte dyker upp. Veta att man kån försöka komma i kontakt med någon av d'e läkare man besökt per telefon.

Kommer det att bli av för rnig och andra semårdiga att sjäJv se tili att kontrollerna görs. Särskilt Som det komrner att vara förenat med vissa kostnader.

Ebba Jakobsson

Värens mottagningsdagar:

Farfar berättar

Vllt'l'opt)8t Älgbilf, kebab, pizza, gri ltal. ka!fc. glass - delikaresser får alla!

Grupper, riog 06-722 5222, 040-544 0723 Riksvägen 8, Bennäs (ca 4 mil söder om Karleby)

än jag. Vi sågs nyss på gatan ocb hon säg glad oh pigg UI. Ron går på sina regelbundna kontrolJer en gång i halvåret.

Jag bade min treårskontroll i februari. Före del har jag också gått där var sjätte månad.

Nu fick jag beskedel att prognosen är så god att årskontrollerna faller bort. Från böIjan talades det om atl jag i tio år skuUe höra tili strålbebandlingskliniknens patienter de närmaste tio åren. Med mammografi, prov ocb läkarbesök varje år. Den allmänna inbesparingen har nu ocksä nått symptomfria cancerpatienter. Den mycket sympatiska kvinnliga läkaren

medgav detta. Om två år har jag nästa kontroU. Den sista som patient i strålbehandlingens rullor - den här gången. Därefter får jag försöka rymmas med i häJsostationens köer eiler bekosta vården sjäJv privat.

Mammografi kommer jag knappast vid det laget att få kommunalt. Om inte åldersgränsema höjs.

Skall jag vara g1ad eUer känna mig som om jag inte är värd att satsa på?

Visst är jag glad. SjäJvklart!

* Busstransport Helsingfors - Kuggomåsen - Helsingfors (tur/retur) .

* Teaterbiljett: Lurens sommarteater; Spelman på taket * Vacker rniljö, guidade bussturer, naturstig, bastu ...

Kontaktperson: MajLis Kvist

Anmälningar: Svenska Pensionärsförbundet r.f. SPF

Pris 225 euro

tfn 09-72 888 20, epost: kansliet@spfpension.fi Specialdieter, allergier, handikapp el.dy. meddelas vid anmälan

God Tid Z/ ZOOZ - 13

JorIS. Jråll sid 1 1 Norge och Danmark är de lagbundna men inte i Sverige.

Storlekarna av äldreråden varierar mellan 5-6 personer och 18. Helsingfors äldreråd har 17 medlemmar. Därav är fem kommunala förtroendevalda, fem är stadstjänstemän och sju representerar äldreor" ganisationerna i Helsingfors.

Frägoma är många och omfattande. Man har tilIsatt fyra intema arbetsgrupper som på förhand utreder dem. Äldrerädet sammankommer i princip en gång per månad. - Ert exempel på en fråga som i (joi förorsakade mycket diskussion var anhörigvårdarens stäUrting. Äldrerådet föreslog i en skrivelse tili stadsstyrelsen att vårdarvodet höj s och att bedömrtingskriteriema för beviljande av stöd granskas

och art tillräckliga stödtjänster ordnas för längtidssjuka som vårdas i hemmet. Rådet åberopade anhörigvårdamas behov av mentalt stöd, arbetshandledning och ledighet från vårdaruppgiften.

- Äldrerådet diskuterade ingående äldreomsorgen och vården. Disl.:ussionen utmynnade i diskussionsdokumentet tlelsingin vanhustenhuolto ylpeyden aiheeksisom förelåg i december och om gavs publicitet i februari i år. Dokumentet är äldrerådets inlägg i diskussionen om hur stadens äldreservice bör utvecklas. Dokumentet har överlärnnats tili stadsfuUmäktige och sänds olika instanser för kännedom. Äldrerådet hoppas att dokumentet diskuteras också i offentlig-

heten.

Tas på allvar håller årligen rådslag med de Äldrerådet är kommunens lokala organisationernas reoch de lokala organisationer- presentanter. Råden behöver nas samarbetsorgan som en målinriktad verksamheL granskar frägor ur äldre mänFör pensionärsförbundena niskors synvinkel. är äldreråden ett utrnärkt ar- Min uppfattning är att be- betsredskap. De utgör ett nätslutsfattama Iyssnar på oss. verk som täcker hela landet.

Våra ullåtanden om hälso- Via dem får förbundena ut och socialvården, äldreom- sina krav och målsättningar sorgen, trafiken, bostadsfTå- medan pensionärerna får vikgor m.m. upplevs som tunga. tig infonnation om vad som är Man har insett art det som är på gång i kommunen.

- Vårt förbund häUer konbra för äldre är bra för hela sarnhäl let. De äldreråd som takt med våra föreni ngars reanser att de inte har någon presentanter i äldreråden. Vi roll måste se sig själva i spe- sldckar ut infonnation på geln. Så mycket är fast vid svenska via dem, ger förslag den egna aktiviteten. och uppmartingar och vi ord- En orsak varför man Iyss- nar serninarier där vi träffas nar på oss är kanske också att och diskuterar gemensam vi alla har våra referensgrup- strategi. per. Via dem blir vi betydligt Ulf Johansson infIytelserikare. Äldreråden

Skönhetssalong Eija Räisa 019-248 7782, 0400-794 658, 8 ergg. 21, Forum, Uangö

• AnsiktsbehandJing • Manikyr • Fotvård • Makc-up m.m.

I

PEN510NAR5HEM

I ~I::L~Ä:K~A:R5:::T.:::A~rl~O~N:::ER~ Karis

Hedvig Soliahernmet erbjuder helpcn,ion i parkmiljö i HeLsingfors. Vänligcn ring 09-7538003 yard. kL. 10-14.

De populära vårdagarna i Österbotten hålls i år iLarsmo och Malax. Senaste år lockade dagarna iPedersöre och Kaskö nästan 600 pensionärer. Lördagen den 6 april kl .13.00 är det nya Kronhjelmsskola som öppnar sina dÖITar för pensionärema i nOITa regionen.Pensionärsförbundets första viceordförande EUy Sigfrids är inbjuden for att berätta om sin senaste bok Ytters i haveLÖvrigt program blir lokalt. Romantix spelar tili dansen. Torsdagen den 11 april kl.13.00 är det Bygdegården i Malax som är festplats. Miljö- och naturaktivisten Hans Hästbacka presenterar nägra av sina böcker.

Här blir det också lokala prograrninslag. Korsdraget med Helge Forsman som solist spelar upp tili dans.

Firas söndagen den 5 maj med Korsholms svenska församling. Mera infonnation i nästa God Tid.

Annonsera God Tid läses av över 30 000 personer.

Ingen annan tidning täcker de fin landssvenska pensionärerna lika bra. Med en annons i GT når du på bästa sätt just den målgrupp du eftersträvar.

JorDla Alatalo e

019·246 2670

OPTIKER Optisk specialaffär

~

Hemort Helsingfors Pensionärsförertingen Hankens Sertiorer r.f. antogs i februari som SPF:s 79. medlemsförerting . Förertingen har Helsingfors som hemort och i detta nu har föreningen över 30 medlemmar.

Tilisvidare har alla anknytning tilI Hanken i Helsingfors, men man strävar tiU att få med ocksä dem som verkat vid Vasa-Hanken.

Detta sorn en rättelse till texten i God Tid 1,

J a tack! J ag vili prenurner er a på God T id :

där en rad fallit bort. Läsarna fick intrycket att föreningen tillsvidare bara var verksarn i Vasa. Ordförande är Henrik Calortius.

Adress: Postnurnmer: Slåcka kupongen tiU: God Tid, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors E n årsprenumer ation kostar 13,50 euro (80,27rnk) för sju nurnrner per år.

Tidabeställning o. drop-in Öppet: mä o. ons kJ . 9.30- L8 Li , LO O. [Te kJ. 9-16 Grev Moritz g. 1, , Ekenäs Schwarzkopf Tel. 040·523 1437 PROfESSION .... L

Senatorn s Köpcent er '1m 09-298 1927

Sänd fakturan tiU :

... TARJ A NA " RH I

lIi1I

Cenlralgalan 96, KARLS lidsbesl. e 019-230 940

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGA 019-5243993,0400-492146

07900 LOVLSA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, tax 019-501 565

UTROPAR ..

KR'(S5ET ~) /

... . ..

1. ",..S1,. ~ .. ,

1;.;

R A -r T K'T A o R E N\ f? A'T A R~ LUM"" 1 G\'JI-OJ 5

K

-0

~ (14;'

S K

1

D 0 R\A S 'T A

ORM~RA (; \ E~ L- Al--tP OR I ED A M 0

E: u

R. ~ SST~O~G \ ENIA~

R 1 P 0 5 N E S

r=r U

N D R A

N c ON IR Ä VRÖD /sK A LDDARR A L

NRO P'lR YoR loA TU M ~RAlc05

DR A T tA ~ D A. RI 0 T A L t G ~ P I R1 R A 5 .- E ~G R ~ T AIV A R A IG A sAKIJL.Y~T LlV AI\i? R.A

.!iA

Adress:

KLASe;~KLE.PR A K E V A K R I~ T

G

Fox.. 019·2d1204A Gsm 04()()..470 285

CHARTERBUS

R.Lundström re/. 09-2214471

Fax.09-2214671

Tur/stbussor /6-50 perso

Vmnarei utroparkrysset 1/02 Signe Ståhl

Broby

y>( .6J ( 5 'Ä E5 E K

T E: R M I Nl A J) E L A U K -r 1- 0 Nl tJt A T E R -;- ALI S T/ S E o R R. EIK R Y b S eLI A NN { L 0 $ S A I A R E:'A \i< O 'T-re, Y \ V L D D e::RrsEAN~ T I '\ A N/HE LIL E A Rl (~'& N ~D T A R TI N E J ill E F U S E R A D\Ö R T ~R

L 0 e. TE

Tln. 019·2,4 II 005

1.J.t pen AvenruUs!olor Und Magnus

~L6l9.DL~E

( lf~.;~plE'19 ~ ~ ~ ~ ~ ~~I~~~ '-- ~w All:~,l~ ~ ~

Fotvård. Hembesök- Mottagning: Skillnadsg. 11 , Ekenäs. e 019-245 0520, 040-513 6319 Carita Storm-StåhLberg

BESTALLNINGSBU5SAR

Namn:

Postnurnrner:

Centralgatan 98, KARIS Tel./lax 019-230 940

~=O=G=ON=L=AK=A=RE==~I ~I===F=O=N=Ä=RD==~

Ab Tidstrands Linjebiltrafik

~I

Postnummer:

KARIS, KOpmansgatan 4 Tel. Q.19-230 161 EKENAS, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949

synSAm

Annikas herr- o. darnfrisering

Narnn:

Adress:

fU"i"ittM'Uj

1~I~J;JJI~r;':1

Hankens Seniorer :

Prenumerationskort

Narnn:

dUWfim

KARIS OPTIK

Beställnings bussar.

Jag viII gärna ge God Tid som gåva tiU:

Högbergsg. 5-7 g 019-236 967 AllmänlDkare o. spccialläkan:

Kungsgatan 8, n vå.n. Ekenäs

BACKM ANS OPTlK

Österbottnisk kyrksöndag

Läkarcentral

15PECIALTANDTEKNIKERI

Torggatan 9le!. 018-19 226 Mariehamn

Österbottniska vårdagar

Välkommen!

L~

OBIET ,I ,o,\ORDE R

l'O'SN INGJ

--------

Nils Kvick Karis Gun Sjöström Lemland, Åland Ann-Mi Wallin

Vasa Rita Blomqvist Kimito

Vifickin 365 krysslös .

grattis till~

femvinnare!

14 God Tid %/ %00%

JorIs. jråll sid 1 Lårmusklerna blir svaga om vi inle anstränger dem då och då lite extra, säger Kitty.

- Modem forskning visar att mänskan dagligen behöver 3 gånger 10 rrunuter sådan motion som gör all man blir andfådd och bjärtat böIjar bulta. Unga mänskor behöver betydligt mer.

- Minns att motion är någonting roligt som ger vänner och innehåll i live!, förutom att man mår bättre.

Viktigast är att man minst en gång om dagen går ute i friska luften. TV -tittandet får inte styra livel.

- Gång med skidslavar har blivit modernt, men man borde varannan gång lärnna stavama så att inle balanssinnel passiveras.

Del sägs att äldre mänskor inte ska springa, lederna slilS. Det är en sanning med modifikalion. Har man löpt hela sitt liv håller vanligtvis lederna också vi hög å1der, anser Kilty.

Använd benen Del är väldigl vU..tigt aU man använder benen. Förutom all benen slärks ger benmusklerna slimulans åt blodcirlrulationen och hjälper hjärtal. Därför bör den som kan gå i trappor eller i

terräng, som är jobbigare än all gå på vägar. GymnasLiken i hemmet har alltför myckel glömts bort, klagar Kilty.

- Del verkar som om männen numera skulle gymnastisera f1itigare. Skärp er kvinnorl VaIje morgon borde man sträcka på sig "för att bli lile längre", vilket också kan göras i sängen, om man inte Ofkar upp. Sedan bör man gå ned i sitlStällning, fosterställning. Det ger benträning ocb tänjer ryggen.

- De flesta bar någon fOITO av ledd gymnasLik på sin hemort. Gå med där. Om inte idrottsföreningen ordnar seniorgymnasLik så tryck på.

Här på Solvalla ulbildar vi ledare. Det har visat sig att inte ens läkare får folk att gå med i ledd gymnasLik. Del enda som brukar ge resul tat är att en kompis lockar en med.

- Så, alla ni seniorer som aktiVl deltar i det glada "jumppajänget", locka med era vänner. Ni gör dem då en stor ljänst.

...................... .. ... ......

Motverka benskörhet

Vuxendiabetes kan styras En vanlig "välfardssjukdom" är vuxenbdiabetes.

Den är genetiskt betingad men kan hållas till baka med

fetrfattig kost och motion.

- Ät inte mer än vad ni kan förbruka. Den som tycker om god mat måsle se till att maten också förbränns, säger Kitty bestäml. Gå in för så mycket grönsaker och växtföda som möjligl. Vegterian behöver man ändå inte bli.

- Undvik långvarig stress.

Del ökar diabetesbenägenheten. Kortvarig stress kan däremot vara bra. Ä1dre mänskor erkänner ofta att de blir lättare irriterade än förr. Del gäller att hitta avslappningsövningar. Rolig motion är avslappnande.

Sträck på dig så oJta du kall, säger Kitty Seppälä

••••••••••••• • •••• • ••••••••••••••

En annan folksjukdom, som man allmänt talar om är beskörheten, osteoporos.

- Bra att man nu böIjat forska i saken. Uppenbart är det brist på kalk och D-vilamin under den mörka årstiden som är huvudorsaken. Därför bör vi komlpettera intagel av kalk och D-vitarnin under den mörka årstiden. Det finns utrnärkta kaIk- och mångvitaminpreparat att köpa. Själv brukar j ag äta fiskolj e-kapslar. Fisken innehåller ju rikligt med D-vitarnin - Men grunden för hur skelettet utvecklar sig görs under

bam- och ungdomsåren.

Den som motionerar f1 itigl då får tälare benstomme.

- Det hjälper inte senare med bara kalk och vitaminer. För att kaiken ska fasma i benbyggnaden krävs det rörelse, motion. Motion är roligt Simning är en bra motionsform , som allt fler sysslar med.

- Men det räcker inte. Skelettet, liksom benenmusklerna, behöver också regelbunden ·trärting.

- Motion är ofta myckel rolig. Vilken underbar motionsform är inte l.ex. dansen. Men den som trivs bäst med golf, skidåkning, veterantävlingsidrott eller vad som helst som ger trärting åt musklema är bra. Å1dem utgör inte hinder för någonting numera. Del gäller bara att ta det lite lugnare och försiktigare, åtminstone i böIjan.

Kiity talar gäma för sitt Solvalla idroitisntilUl. - Solvalla ställer upp med " motionspaket" för både företag, organisationer och ensk:ilda. Vi kan bygga upp både gruppogram och personliga motionsprogram såväl för lek som allvar, säger Kitty ocb lovar ge rabatter åt pensionärsgrupper.

Ulf Johansson

MARIEHAMNS PENSIONÄ R SFÖREN I NG BJ U D E R ER TILL FEST 1 MA R IE H AM N Österbottningar, anmäl er tili distriktskansliet PerThomasfolk på 063179070!

Bussen avgår från Karleby lördagen den 13:e april.

AKTIVITETER och GALAMIDDAG 14-15APRIL I MARIEHAMN

Storband, allsång, Mariehamnskvartettens sjungande servitörer och artister

Paketpris per person från

€ 136 - €154 beroende på vai av hotel!.

• Båtresa Åbo-M:hamn t/r, • logi en nall på hntell i dubbelrum inkl. frukost, • inträde tili galamiddag, mat, dryck och underhållning: storband, sångare och artister • bokningsavgift. (bussresa separat)

Nu bär det av på vårkalas över ett solglittrande skärgårdshav.

I österbotten sköter Dahl linjetrafik transporten, i Borgånejden Kaj Forsblom och i västranyland kör Wikström & Degerlund.

Vi har samordnat busstransporterna (förutom för Pargasborna som ord nat med egen bussi).

Boka resa och buss med din förening:" -" ......-...._c' R(ng reseleda ren, ordföranden eiler sekreteraren!

I pa ketresan finns allt du behöver så sam la dina vänner så ses vi i 'MQriehamn.

För er som sjungit i kör är denna resa ett m inne för livet.

Välkomna !

"fR.... ~

~

~ .'l\:.

LÖRDAG 13 APRIL Kaj Forsblom kör rutten: Lovisa, Borgå, Sibbo, Helsingfors, Åbo.

De Helsingforsare som viii övernatta 2 nätter i i Mariehamn kan ta denna buss.

SÖNDAG 14 APRIL Wikström och Degerlund, 2 rutter, pris € 29 05.45 Start från -Hangö 06.15 Ekenäs 06.30 Tenala 07.10 Kimito 08.00 Åbo ?tart He lsingfors/Kampen Kyrkslätt, Korsningen Obnäsvägen Pickal a Esso" lngå, cafe 51 Karis busstation Pojo busstatip n Åbo ..

God Tid z/ZOOZ -

MöRKA

\ -)'

R-YKA ,1M' MA-R '+',---,- .\.I

I

'LAGTAt..'

NAMN

,*.q:-

c. z

FöR MAN ~

1.

",-

«

~----+---~----, ~

<

~'-----r----+---~

1:

~3 ri. 0

NESA--

:!. ~RUM\

><-

IKLtiv-i~ DJUR

I~ L

,

~w

-u:~

1

l~NGERI- t-

Co

c« \r

~~k

-",

'">-

---4----JL----i

1-

~

2:6

<1. r(

dl r

J.\

'«

j;1 - - F<AM --__ KREERA SPEX

:il~ -1Jl

I

-0

Q.I

...E Q.I

~

'"<t

1 l

.J

~

I

~

---1----1

<>w

a RAD.SETAlllA<---- KLAI>StL

~a

~ 1-

:<11

L

...ui

: : ; - - VAJA ~

~

t-

> :::J

1--1 I'Sti~J_ ~ )

NIT

cC

-"f

tQ.I

1~1~1~----~--~

SPIOt-l

~

J.

.\.

LNA--I

1.

1

L

SKADA

\

-~+

\

fÖRNÖJER

t

5<;ly' 5MEKAS

'JA"

15

~ C

SPOLE

-Vi

Qj

I

\

0

'" U"I

J

J

1.I

FOl-K

C

<II

~

00 ,~

SMUTS-

-0

.E

...

:<11 C

~g

,,:..

~~ ~e

w ___ U>l-rA~bi ... Z ~1Jl -<II-

Q.I

'" CRAWlAR- W 1-

%«

l

"L'tSGAS'

\J\

Q.I

-0

0 0

VUlKA

M

-c

BIBt~-

0..

r-!MA~ ~

'"'"...

« N

1

in~

!

+------1.--

:et

OC.KsX X

PLAGG \ - - :;

NEGER~

I

lt" \.Dt

r __

~T·-~ UTMRKT-7

YMDA

-:<t>

a

--t-----t---

-

~tj~:~l-'

0 0

<II

.

C

Q.I

l!)

...

-0

-'

i=

'"<IIC

'"

Q.I

'"

C

Q.I

C

o

i!<II

-0

e

'p

E '"o

...0.. &'0

c

'c

'" iQ

...'"

Q.I

...'"'">-

...

~

<II C

C :<11

~

~

7C'

u:::'"

?"

För dig och din hembygd

Baka gott tili påsken www.tuorehiiva.net

+LOKAL RIRsAJauNG

V

Vällcommen!

Tel. Q6.317 3815. vnrd. JO-I8. lö 9-14

Finlandspojkarnas estniskadllenuna esten i exil, Andres Niitepöld.

De såkallade Finlandspojkarna ville undvika det eviga estniska dilemmal att alltid varil tvungen alt välja mellan ryskt ocb ryskl. Därtill ville de under andra världskrigel kämpa för Finland, dä de inte kunde vara siu eget folk eiler eget land tili någon hjälp. 1Finland ku nde estema däremot under en kort period göra en meningsfull insats mot sin fienEnstaka friv illiga ester hade redan tidigare i en allt stridare de, berättar Niitepöld.

1 Sovjetunionen blev de estström tagit sig över Finska viken, skriver den år 1985 tili niska Finlandspojkama ansedda som en av statens värFinland flyuade och sedann sta fiender. De flesta av dem år 1989 i Träskända bosatta

I mars senaste år firades 60-årsdagen av fortsättningskrigets början . Sammanlagt kämpade 3300 ester, dels i et! par finländska förband , dels i det egna regementet JR 200, mot den gemensamma fienden Sovjetunionen.

fick "ta vägen över Sibirien" ocb gick därmed samma öde tili mötes som de deporterade, med tvångsarbete, förvisning och förbud att äterkomma tili sin hernJand och i ett senare skede tili sin bemort.

Från början av juni 1944 deltog JR 200 i stridema på Kareiska näset fTam tiU hösten sammrna år, då krigshandlingama upphörde, vapenstillestånd ingicks ocb ryssama började kräva att alla ester ocb ingermanländare skulle ullämnas tili Sovjet. Vad hände dä med de eslniska Finlandspojkama efter deltagan-

Boställ Din rosl i

Torparrian Födelsedagar, bröllop och al/dra Jester.

Grupper- reservera i god ti.dl Ka/le ", ed bulle, smörgåsar, maJ. Ring far nännare info 019-245 0849, 040-947 890 Karl-Erik oell Raili Nylund Misskörrsvägen 23, 10520 Tennla

Massor med ritade och räknade broderier!

Verkligt jörmållligt!

Syjörenillgar o. gmpper, boka tid jör besök!

Rillg så berältar jag mera!

Ulla-Brittas Broderier *

~

IC

Knrkmoviigcn 366, fJclslngby, tel. 050-5167422 MIlnd . .!BQ, tisd. onsd. torsd.~. Övrlgn lider cnl Öyerensk.

Res tili 1600-talet!

För den historiskt intresserade!

I UHe Virtas Teckenmakaren möI. 1900'101 och 1600'101 ; e n mångboHnad intrig.

Upptakten är eH arkeologiskt fynd som två krigsveteraner gör på en krigsskådeplats näro Narva ...

Romanprisvinnarel

,

1;\\ t @ Uil ~ ~ j]i) (;).

;-._

I

.. I 0' A

8~l'Iga1J1'I29A 00120 Hcls!l'Igfon

Hn (09)6 126150 fll~ (09) 61261555

wwwlfforllgf1

b.olr.hllndl'lll'flforlllgfi

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

VåraadressererhåUes frän banker. bok·, blomster- och

P~~i~::rn~!~'t ~:~J~~~~~i~~r~ir, vårt kontor,

oo~ll~~~t~f~~F~~S Tel. 9800 43 000

med lokalsamtatsavglft

CANCERSTIFTELSEN

Andres Niilepöld berätlar om de jrivilliga "Finlalldspojkamas" öde ejler krigsslutet. det i krigshandlingama?

En del var tvungna att gå med i den ryska armen som tvångsrekryterade till 'Jyskland och kämpa där. De kunde även få fortsätta mot väst eiler återvända till Estland för att där strida mot ryssama.

Finland gay dem fritt vai.

För nästan alla återvändande Finlandspojkar i Eslland blev det som sagt Sibirien när Sovjetunionen gjorde landet tili en sovjetrepublik, säger Niitenpäld.

Finlandspojkama i väst bar i dag kunnat få pension ocb en årlig medicinsk undersökning i Finland. Dessutom har de fätt åtnjuta medborgerliga rättigheter villeet ett medborgarskap i en västlig stat innebä,r ocb skänker även möjligheI tili t.ex. sjukförsäkring.

Finland bar fullgjort sitt ansvar mot enskilda Finlandspojkar i väst som har kunnat utnyttja denna möjligbel. Över 1000 Finlandspojkar sökte sig, eller rättare sagt flydde, mot väst från Finland. Finlandspojkama i väst har alltid varit en välorganiserad grupp som kunnat utnyttja sin ställning i såväl det exileslniska som det lokala (t.ex. Nordamerika). 1992 grundades Finlandspojkarnas Soome Söjaveteranide

Eesti Ubendus med 650 medlemmar som tilIhör Finlands krigsveteraners förbund, understryker Niitepöld.

Situationen för dem som återvände tili Estland varo - de har levat hela sovjettiden som "folkets fiender" eftersom de, kämpade aktivt på fiendens sida, - de har ofta genomgått Sibiriens skola villeet inte var en merit i arbetssökandel och karriären, - de bar inte kunnat få fullgod medicinsk vård, - de bar inte varit förtursberättigade i fråga om bostadstilldeln.ing, pensioner och andra "sovjetiska förmåner" såsom rätt tili arbetsplats eItersom de försvarat fel fosterland,

- de bar missgynnats när det "andra, dvs nya samhälJet" som de trodde sig representera, plötsligt blev verklighet ocb utan deras medvetenhet, - Andres Niitepöld är född i Linköping i Sverige, behärskar sju språk, har svensk! och estniskt medborgerskap, är fil.kand. från Göteborgs universitet, hart arbetserfarenbet från London, Wien, Göteborg och Nystad, är sedan 1989 egen företagare samt medlem i Träskända Svenska Pensionärsförening. ÄI dessutom akti VI verksam med förtroendeuppdrag i olika Eslniska föreningar ocb organisationero Sten Lindholm Träskända

Tyg Magasinet

Garagen, 'örråd, båtskjul förmånligt, direkt från tillverkaren!

- Färdiga träelement - Husen levereras kompletta med allt material - Ritningar ingär - Transport direkt hem från fabriken lämpliga även som bätskjul - 10 olika storlekar - RING OSSi

Torngatan 4, 10600 Ekenäs. Öppet: Vnn!. 10· 18, lö 10· 14. 019·2462477 När du behöver tyger, välkommen tiU 055.

Påsktyger -20%

* Nya fräseha vårgardintyger

Burda O. Stil-mönstcr, sytillbehör, knappar, sömnadsservlce m.m. m.m.

~

m

68800 Kå llby 06·7667922 gsm 0400·560 744 kv. 06·723 5429

Svenska Pensionärsiörbundets resor tili:

Oslo

15-17.5

Spa n ien 21-28.10

Upplev vikingastaden Oslo, operasångaren Caj Ehrstedt som sakkunnig reseledare. En

En röst- och sångfylld höstvecka

Vad sägs om en operett)

som nya) körsångare leds av "gunm" inom området - Sven-Olof Rayl Gemensamrna körövningar, hotell Antemare···" på hotellet

Den Glade Enke på Oslos Opera?

Avtard både från Vasa och Helsingfors.

Pris från: 620 0 I person

London 22-25.11 SPF 30 år - jubileumsresa.

Hotel St Giles·", musicalen

Phantom of the Opera och "Mamma Mia", heldagsutrard till Windsors slottet mm. Avtard både från Vasa och Helsingro;:s-

tili spanska solkusten, Stiges, strax söderom

Barcelona. En Seniorkurs för såväl erfarna,

kan du även beställa olika skönhets- och hälsobehandlingar.Avtard både från Vasa och Helsingfors . Pris: 1140 D/person Ansvarig researrangör I anmälningar och information

Bennett BTI Nordic Fonnansallen 9, 10600 Ekenäs (019) 2674 550, Öppet: må-fre kI. 8.30-17.00

Reseproduktionsavdelningen Formansallen 9, 10600 EKENÄS tel (019) 2674 550, fax (019) 2462 066 e-mail: tammisaari.btc@bennettbti.com