God Tid 5/2002

Svenska pensionärernas organ

Ensam men gott sällskap

är

•

1

Antalet äldre kommer at! öka i framtiden , genom att vi lever längre och att 40-talistema som nu böIjar uppbära pension är så många. Men är samhället förberett för att tillgodose alla de behov som kommer att uppstå? Svaret är sannolikt nej .

Här finns det fortfarande utrymrne för en aktiv insats för oss äldre. Pensioneringen innebär att man står inför en ny intresse-gemenskap med något annorlunda utgångspunkter än tidigare.

Vi pensionerade behöver nya kontakter. Som medborgare har vi ansvar, skyldigheter och rättigheter.

Vi viII fortfarande vara delaktiga, bära vår andel av ansvaret får vårt samhälle. Vi äldre har mycket att ge och viII gäma fortsätta med det. Kanalen får det och för en gemensam social samvaro är Svenska Pensionärsförbundet.

Svenska Pensionärsfårbundet är den enda finlandssvenska riksorganisationen som företräder alla pensionerades intressen utan hänsyn tili politisk uppfattning. För att våra budskap skall beaktas krävs att vi är många. Bland våra inemot 15 000 medlemmar finns det väl inte ett enda område där vi inte skulle ha professionell sakkunskap tili vår disposition. Dessutom har vi tillgång tili medlemmamas samlade Iivserfarenhet.

Verksamheten följer två huvudlinjer. Dels sysslar vi med intressefrågor ur ä1dres synvinkel gällande ekonomi, pensioner , bostäder, hälso- och sjukvård, äldreomsorg, kommunikation, medbestämmande och konsumentfrågor. Dels har vi fritidsaktiviteter såsom möten, resor, teater, musik, hobby, studier, kondition och motion. Verksamheten lär oss känna gemenskap och delaktighet, befåster vår språkidentitet och är samtidigt en god lösning på mångas problem, nämligen ensamheten.

Vi vänder oss nu tili Dig med erbjudande om medlemskap. Oavsett hur aktiv Du viII vara är Din medverkan mycket värdefull för oss. Ditt medlemskap hjälper oss att växa vidare i både antal och kompetens. Medlemsavgiflen är mellan 6 och JO • per år (varierar mellan olika föreningar). J avgiflen ingår förbundets egen tidning God Tid, som utkommer med sju innehållsrika nummer per år.

Vi hälsar Dig hjärtligt välkommen i vår krets. Genom att bli medlem i den lokala föreningen drar Du Ditt strå tili stacken, hjälper 0 ss att påverka i våra gemensamma intressefrågor. Centrala värden i förbundets verksarnhet är gemenskap, trygghet, livskvalitet och språkidentitet.

NrS

20.08.2002

Det var så Eija startade God Tid - Lyssna på fältets röst och ås ikter. De visdomsorden uttalas av en av de v erkliga SPFveteranerna, Eija Francke i Esbo.

Forts på sido 16

Insides

Pensionärer gårsamman ledaren

- Låt inte barnbarnen ta över ditt fria liv som pensionär. Du har gjort ditt och har rätt att disponera din fritid på äldre dar som du viII. Det här gäller närmast morrnödrar och farmödrar som ofta får dra tunga lass i skarvar mellan barnbams dagistider och sjukdomar.

- Detta som en hälsning tili SPF-fåltet inför förbundets 30-årsjuhileum den 24 augusti.

Eija Francke bar en diger meritförteckning. Hennes första yrke är gyrnnastiklärare. Det yrket hann hon utöva i bJ.a.

Ekenäs och Virkby pä fyrtiooch femtiotalet. Samtidigt var bon timlärare i finska, geografi, teckning och kalligrafi.

Ärgång 30

Arvsskatten sid 5

Livet som senior sid 6

Påkuggomskolan sid 7 Sllperstar står det på Eija Frallckes t-skjorta. Eli mycket lämplig text jör delllla "sprakasticka". Här bläddrar /rOll i de jörsta årgållgama av God Tid. IlIblllldlla som gåva av makell Eric.

Veteranidrott är inget att skratta åt

Ålandspensionärer sid 9

Medlemsvärvning sid 17

Finans

mini&teriet har dövaöron sid18

Svenska Pensionärsförbundet r.f. SPF

Håkall HeI/berg

1 hoppets vänt-

ordförande

l'UIll

Välkommen läsare 0-

'el as

Detta nummer av GT går ut tiO aUa finlandssvenskar i åldern 60 -70 år med anldedning av Svenska Pensionärsförbundets 30-års jubileum_ Därutöver går den som vanUgt tili aOa medlemmar i pensionärsförbundet_ 1 mittuppslaget finDs dessutom en biJaga "Vår bästa tid är nu !" som vi hoppas att Du ska ta ut, vika och kUppa upp ena kanten.

IfaO Du får två tidningar, ge det ena exemplaret åt någon som bUvit utim tidningen.

succe. Världens största friidrottstävlingar gäUer veteranidrott. Vid världsmästerskapen i Japan får något år sedan deltog övcr 10000 personer. Den idrott som vctcra-

ner, t.o.m. i hög ålder, sysslar mcd är alltsä ingenting att skratta åt. Tvärtom, här finns den ursprungliga idrottsfilosofin kvar; glädje, lek och hälsofårkovran.

F orts. på sista sidall

Kroppell beltöver motioll oberoellde av i vi/keli ålder vi äl: Det !astslår Stig Bäckllllld i Borgå SOIll gärlIa jöregår med gott exempel.

2-

God Tid 5/ Z00Z

o

SPF 30AR Pensionärer bör gå samman Pensionäremas antal ökar över hela väriden oeh man beräknar att år 2050 majoriteten av pensionärema kommer att fmnas i del som idag kallas u-Iänder. Som vi alla vet ökar vårt, pensionäremas, antal oekså hos oss - bäde i reda tai oeb som andel av befolkningen. Vi är inte en bomogen gruppo För det första är vi alla unika som människor oeb fOr det andra är vi medlemmar i olika grupperingar som på olika sätt har sin egenart. [dag talar vi om olika pensionärsgenerationer; mellan 60 oeh 75; från 75 tili 85 oeb sedan från 85 år uppät med allt flera 90- oeh hundraåringar än nägonsin tidigare. Samtidigt vet vi att den kronologiska äldern inte alltid sammanfaller med den biologiska. Sedan finns det allt flera pensionärssammanslutningar som baserar sig på: - samma arbetsplats, gemensam utbildning eiler samma yrkeserfarenbet, utan en geografisk samllörigbet.

Den vanliga basen fOr våra pensionärsfOreningar är den geografiska med många mindre grupper inom stora kommuner. FörsarnJingamas pensionärsgrupper är en blandning av geografisk oeh ideologisk gemenskap. Tillsvidare är de allra flesta av Svenska PensionärsfOrbundets medlemsfOreningar av den "geografiska" typen med medlemmar från samma område, men den fOrsta yrkesbaserade medlemsfOreningen har redan anslutit sig tili SPF. Oeb flera blir det efter hand.

,--

I ~

Den bär utveeklingen av medlemskåren påverkar naturligtvis oekså verksarnheten bland oss pensionärer. Av gammalt har vi betonat de aktiviteter som befrämjar tri vsel oeh gemenskap - men oeksä bevakningen av pensionäremas social, ekonomiska, oeh juridiska intressen med ett engagemang i den politiska beslutsproeessen. Vi ger aldrig upp de aktiviteter som skapar gemenskap oeh trivsel, delade upplevelser, delad glädje, sång, dans, resor, utfarder ete.

Men samtidigt skall vi bereda oss på att öka vårt engagemang i intressebevakningen. Med vårt växande antal är vi oekså en växande politisk kraft i samhället. Oeh det skall vi utoyttja oeb engagera nya pensionärer, fiirska ur farvärvslivet, fOr olika gemensanuna strävanden. Alla behöver inte tycka om eiler aktivt ta del i alla våra aktiviteter, men vi skall genom att brett spektrum av verksamhetsformer bereda möjligbet fOr alla olika individuella pensionärer oeh deras sammanslutningar att vara med. Det skall finnas rum fOr olika intressen oeb en möjlighet att använda varierande erfarenbet oeb skilda nädegävor. Den mest värdefulla resursen är människoma, medlemmama, men vi beböver oeksä materiella resurser. 1 dag får medlemsfOreningama sina medel pä olika sätt, men som Förbund är vi alltf6r beroende av verksarnhetsstödet från Penningautomatf6reningen, ung. hälften av vår budget. Att medlemsavgiften är sä läg som fem euro är en källa tili forvåning for, mänga av de yngre oeb potentiella nya medlemmama. De är vana med myeket bögre medlemsavgifteer i andra sanunanhang.

Vid sitt möte 15 maj beslöt SPFs styrelse att det skall tilsättas ett "resursorgan" fOr att stärka vår ekonomiska situation. En forutsättning fOr oeb likasä ett resultat av ett ökat oeh mera brokigt antal medlemmar, som önskar ett bredare spektrum av aktiviteter, är en gradvis höjning av medlemsavgiften.

En arman fråga som är aktuell bland en del pensionärer är namnfrågan. 1 tekniskt hänseende är vi alla pensionärer, men ordet tyeks inte sitta så bra i alla munnar. Vi har medlemsfOreningar som oekså formellt heter "seniorer" oeb det går naturligtvis oeksä bra.

Håkall Hellberg

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

@_ " 1~!~~6~!lsingIOrS www. spfpension.fi

Besökstid: vardagar kJ. 10-1 4.

Verksamhetsledare: Lili-Ann Junell-Kousa Tln 09-72 888 212, gsm 050-5114 208, lax: 09-72 888 215.

Epost: IIli-ann.junell-kousa@splpension.li Kansllet: Tln 09-72 888 20, lax 09- 72 888 215 epost: kansliet@splpension.li SPF:s bankkonto: Spartlanken Aktla 405511-41177 Sampo: 800012-1203958

i tiden ...

När du får denhär tidningen i din hand står vi infOr fOrbundets 30-års jubiJeumsfest. Mln innerliga önskan är att de finlandssvenska pensionärema visar sin krall. oeh fyller Dipoli!

De som i tiden grundade SPF visade prov både på styrka oeh framsynthet när de fOr 30 är sedan tog initiativet tili att stifta ett eget svenskt f6rbund. På finskt häll hade man startat ea tio är tidigare.

Att pensionärema började fundera pä att organisera sig hänger ihop med arbetspensions-Iagamas tillkomst år 1962. Pensionärernas f6reningar fanns visserligen tidigare, men däremot inte några övergripande fOrbund. Oeh nu, då pensionsoeh soeiallagstiftningen utveeklades insåg farutseende människor att det behövs såväl samarbete som f6 renande organ fOr att garanlera bevakningen av pensionärernas intressen. Sedermera har det visat sig vara myeket kloka beslut. PensionärsfOrbunden oeh deras gemensamrna Delegation har under de 30-40 åren som gått kunnat påverka utveeklingen av pensionäremas ekonomiska oeh soeiala intressen.

Detta trots att vi änn u inte har representation vid underhandlings- oeh beslutsborden. Faktum kvarstår, att utan detta samarbete hade vi inte Iyekats nå de resultat som vi ändå kan uppvisa i dag.

Svenska Pensionärsfarbundets alldeles speeiella uppgift inom pensionärsrörelsen är att bevaka ränen an använda modersmålet i samtliga serviee- oeh vårdsammanhang.

Dena är vår styrka oeh vårt särdrag, något som godkänns även av de fmskspråkiga fOrbunden. Det samarbetet f1yter friktionsfrin.

Pensionärsrörelsen har många krävande utmaningar frarnfOr sig. Arbetet tar aldrig slut, en intresseorganisation får beller aldrig vara nöjd med resultaten utan vara vaken oeh seg i sitt arbete. Svenska PensionärsfOrbundet viII vara en uppbyggande aktör i denna rörelse!

Denna gång är God Tid såväl ettjubiJeums- som ett speeialnummer. Tidningen utdelas dessutom till alla 60-70 år fyllda finlandssvenska pensionärer, dvs. en upplaga på 45.000 exemplar. Detta är möjligt taek vare stöd från Svenska Kulturfonden. Jag önskar att de finlandssvenska pensionärer sam ännu inte är medlemmar i pensionärsrörelsen nu tar goistan oeh kommer med oeh påverkar sin framtid.

EnkJast gör man det genom att ansluta sig tili den lokala pensionärsfOreningen. Jag hoppas att tidningen med sin "mittenbilaga" samtidigt tjänar som stöd oeh hjälp ät fOr-

eningarna i rektyteringsarbetet.

1 början av juni hade jag glädjen att tillsammans med ombudsmarmen Per Thomasfolk delta som inbjuden gäst i Sveriges PensionärsfOrbunds kongress i Skellefteå. Pensionärsrörelsen i Sverige är betydligt äldre än vår, t.ex. är Sveriges PensionärsfOrbund 63 år. Likaså är betydligt f1ere pensionärer medlemmar i något av de fem pensionärsf6rbunden - där är varannan pensionär organiserad när som endast var fjärde pensionär i Finland är medlem i något f6rbund. De svenska pensionärema är oekså myeket alerta i intressebevakningen oeh banden tili regeringens underhandlingsbord är starka. Där påverkar oeh medverkar man verkligen oeh regeringen har tagit seniorvågenl äldrerevolulionen på yttersta allvar. Sverige hör tili de länder i E uropa där den äldre befolkningen koronler att öka som kraftigast. Intressant var oekså att märka an diskussionema om pensionäremas ekonomiska oeh soeiala angelägenheter var de sarnnla som hos oss. Det kunde man läsa i de svenska dagstidningama, se på TV oeh inte minst höra i olika ta1 oeb paneldiskussioner under kongressens gång. Pensionernas nivå, indexfrågor, komrnunala avgifter, vårdgaranti, läkaroel! vårdarbrist, anbörigvårdar-

nas ställning, äldres boende osv. var frägor som ventilerades. Det kändes ibland som om man deltog i en kongress i Finland, läste finiändska tidningar. Det var myeket inspirerande fOr mig att deUa i systerorganisationens kongress,jag fiek många nya irnpulser. Likasä fiek jag erfara, att den finländska pensionärsrörelsen är myeket uppskattad i grannlandet.

Det kommer en dag efter festen ... då vi återgår tili vardagen. Mätte allas vår höst bli aktiv oeh givande. Mätte vi fä önska många nya medlemmar välkomna med i arbetet för pensionäremas framtid oeb i det soeiala urngänget, som är pensionäremas styrka.

Att vara medlem aoses i Sveriges Pensionärsf6rbunds handlingsprogram vara en viktig del av fri skvärden. Ut oss hoppas att det gäller oeksä fOr oss.

LiIi-A IIII JlIll ell-Kollsa verksamhetsledare

Du får åtta år tili Arnerikanska forskare hävdar att en positiv inställning tili äldrandet ger 7 - 8 år längre liv.

PensionsfOrbundet oeh dess fOreningar kan knappast garantera att alla dess medlemmar får ett längre liv men organisationens uppgift är just att ge pensionärstillvaron ett positivt farteeken . Det sker genom att fOrkovra pensionärernas levnadsstandard såväl soeialt som ekonomiskt.

Dessvärre är inte samhällets beslutsfattare alltid irme på samma linje, vilket ökar pensionärsorganisationemas berättigande.

Finansministeriets budgetfarslag fOr nästa år visar att man ännu inte börjat ta pensionärernas krav pä allvar.

Redan under en längre tid har man kunnat märka en nedtrappning vad gäller den allmänna hälsovården. Nu verkar

det som om nedskämingama ytterligare tar fart. Tanken är uppenbart att allt mer privatisera hälsovärden oeh skrota den nordiska välfardsmodellen. Den här tendensen märks tydligast i våra större städer. 1 Helsingfors viii stadsstyrelsens ordfarande skära ned kostoader fOr "onödigt f6rlängande av Iiv".

Redan nu är operationsköerna olovligt långa. Att tvingas vänta t.ex. på en höfteledsoperation i sex år är skamlöst. Ändå talar man i Nyland om att stänga hela sjukbus.

Dagens melodi är att se om sina egoa optioner, bonus oeh löner. Det soeiala ansvaret suddas ut. Riksdagsmännen har hållit sig framme i farsta ledet genom att ge sig själva lönefOrhöjningar pä upp tili 100 proeent. Direkt

Förbundstidningen god tid Ansvarlg utglvare: 01 Håkan Hellberg I redaktlonen: Ulf Johansson Adress: Indlagatan 1, 00560 Helsinglors, tfn 09-72 888 210, epost: godtid @splpenion.li Annonser: Ba rtlro Höglund- Fredriksson, Epost: bartlro.hoglund @gardet.inet.fi 10640 DragsvikTln 019-2415397, Gsm 040-51 33 773, Fax: 01 9-241 5397 Annonsprls: 1,34 e/s pmm (8mk), 2-lärg 1,51 e/spmm (9 mk), 4-lärg 1,85 ei spmm (11 mk). ISSN 0359-8969. Moms 0%.

skamligt är deras pensionssystem, som går ut på att pensioncn uträknas från riksdagsmannens sisla månadsinkomst. Det betyder att t.ex. talmarmen eiler en utskottsordfarande med ordentliga lönepäslag frestas att välja pension i stället fOr omval. Samtidigt vili man höja pensionsåldern fOr vanliga medborgare tili 70 år oeh uträkna pensionen på 30 arbetsår. Det senare gör att ingen pä normal väg kommer upp tili 60 proeent av lönen vid pensioneringen.

De ekonomiska orättvisoma tenderar att aeeentueras efter pensioneringen. Det är i synnerbet änkor oeh ensamslående som i det nuvarande systemet drabbas mest. Ministrar Eva Biaudet oeh Maija Perho fOrsvarar doek vårt pensionssystem i denna tidning oeh hänvisar dem som ska leva enbart pä fo lkpen-

sionen tili soeialbidrags luekan.

Pensionärema är en växande skara välutbildade, aktiva oeh ailI mer krävande. Vi kan, om vi häller ihop, ta en ändring tili stånd. VäIfardssarnhället tar inte skrotas.

Det är vär oeh morgondagens pensionärers trygghet.

En positiv inställning till livet kommer sällan av sig självt. Vi mäste ge den åt varandra genom samverkan, uppmuntran oeh sammanhällning. Det f6r1änger livet.

UlfJohanssoll God Tids redaktör

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telelon oeh besökstid kJ. 10-14 Ombudsman: PerThomaslolk Tln 06-317 9070, Gsm 050-5575 389, lax 06-317 9128 Epost: per.thomaslolk@ splpension.fl Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsban k 567008-55002307

Tryckerl: Eke näs Tryekeri Ab, Ekenäs RedaktlonsrAd: Ordlörande Per-Henrik Nyman, Medlemmar: Birgitta Jernvall-Ingman, Bö~e Sidbäek, Carin Aminne, Lili-Ann June ll-Kousa oeh Ulf Johansson

~

Chrisse Bäckström

KARIS OPTIK

spcc.sjuksköterska

SVnSAm

Med GaAlAr-lasern behandlar iag soabbt, smärtfritt och effektivt hioa. smärta, muskelspänning, hudsjukdomar ex. psoriasis, aene D.S.V., muskel·, led., bihåJe- eUer seninOamrnation m.m.

www.synsam.fi

Centralgatan 98 , KARIS TeL/fax 019-230 940

Laserstrdlnittgen Dr vetenskapUgl undersökt och rlskfri.

FörfrAgningar 0 tidsbcställningar tel. 0500·782 799. INGA

Modell av facket Det räcker inte heller med att pensionärsforeningama, dessa fantastiska fritidsinstitutioner, ordnar teaterresor och utfårder med dans. Allt det som kan räknas in i den verksarnheten är i sig bra.

Men jag har också forr efterlyst ett mera fackforeningsmässigt grepp hos pensionärsfOreningar.

Vid sidan av ambitionen att ha det revligt tills~ans

o

borde man långt mer än vad som nu sker, driva pensionsfrågor, omsorgsfrågor, handikappfrågor i riktning mot det gängse politiska engagemanget. Det är dit man ska rikta ansträngningama, det är där man skaUse tili att man harde nödiga egoa representanterna. Det är där man kan ge av sin erfarenhet och påverka alla livets och landets aktuella angelägenheter. Och man skall göra

Annonsera God Tid läses av över 30 000 personer. Ingen annan tidning täcker de finjandssvenska pensionärema lika bra. Med en annons i GT når du på bästa sätt just den målgrupp du eftersträvar.

det tillsammans, i en bred gemensam front!

Vi har inom de närrnaste två åren åtminstone fyra politiska vai och det gäller att handla j ust då och inte någon annan gång. Det är då pensionärerna har sin chans att bevaka sina intressen.

Det brukar de dessvärre inte vara skärski 11 bra på, har det visat sig.

P-H. Nyman FPA-bladet 3,12,98

Nästa nummer

••

MA BRA -DET MARKS LINOLIVE Kapslar

Viktiga fettsyror och vitarniner för 50+ rnän och kvinnor Behövs fOr - huden och håret o tankeskärpan och minnet o synen oledema o hjärtat och blodcirkulationen o att sänka kolesterol- och hornokysteinhalten o norrnalisera blodtrycket

Nästa numrner av GT utkommer den 22 oktober. Material tili tidningen bör finnas på redaktionen senast den 10 oktober. Redaktionen tar gärna emot både annonser och redaktionellt bidragfrån pensionärsf<ireningar och enskilda.

ANDELSBANKEN 100 år i framtiden GRATULERAR

~GLI

Pi GytJene UnJeru -specIaIavpngama njut<r Du w en treYllg .j&-esa. förmånllg axfreeshoppIng sam< lWllg mat och dryck! Nu dessutom specDlpn:>gnm. ny.oattister,feststämnJng...

Alla tIden nöjeshöst, mm. Malmsten 100 ln Jublleum. en dm>- och JconsenIayssnIn pl mJ. AmoreIIa och mJ. Ooderella Pi mJ. tsabeIIa Favoriter frin vfta d ulc2n, ofiIrgIömIlgi fiIm- och tv..nelodiema Frip efur Gyllene UnJens kryssnIngsprisema, J:IeIsIndon-Stodcholm kryssnIng frlIi 13l,-i8-I1ytt. Åbo-SÖxIchoIm mInIkryssnjng frin 60,./a-hytt.

NitM produlal<od FGYL vi<! boI<ning w ......

Prisema pii... fö<- persooer sam fylk 60 11". _aJ.(09)12lS77 Abo .... (01)l"m' Tarrwnrinal(Ol)1490111_.~"""~

4 God Tid S/ZOOZ

Ingen minister klarar sig på folkpensionen God Tid har gjort en Liten enkät-uodersökniog med tre for pensionstrygghbeten ansvariga ministrar. Vi vände oss tili finansminister Sauli Niinistö, socialminister Maija Perho samt omsorgsminister Eva Biaudet. Av dessa tre ansäg Niinistö att hao inte har tid med dylikt.

Bäde Perho och Biaudet verkar vara rätt nöjda med pensionssytemet. De medger att de inte sku lle klara sig med eobart folkpension men tillägger att detju fmns komplementstöd .

Frägorna Iydde: 1. J Finland har 115 700 personer folkpension.

Pensionens fulla belopp är 487 euro (2 895 mk) per mänad. Anser Ni art pensionen är tillräekligt stor?

Skulle ni själv klara er med en inkomst i den storlekskIassen ?

2. Om ni anser pensionen vara läg, tili vilken nivA oeh hur anser Ni art den borde justeras?

3. Anser Ni det vara rärtvist med överhöga pensioDer eiler är en effektivare utjämning mellan verkligt IAga oeh verkIigt höga pensioner önskvärd?

t"

f "r

Eva Biaudets svar: Sveoska riksdagsgruppeo och jag själv som mioister har alltid önskat uoderstryka betydelseo av social trygghet och en värdig älderdom fOr vruje mänoiska. Den sociala tryggheten inoefattar bäde en tillräcklig grundutkomst, t ex pensionen, och tillgången på social service. Aldringsvårdens tillgäoglighet och goda kvalitet kan vara av avgörande betydelse Tor en enski Id pensionärs livskvalitet.

En värdig älderdom sammanhäoger med möjligheten tili ett rikt Liv och social gemenskap - och möjLigheten att få leva kvar i sitt eget hem. Själv ser jag t ex anhörigvårdamas ställning och tillgången pä hemservice som viktiga frägor fOr den å1drande befolkningen.

Folkpensionens nivä är säkert inte tillräckligt hög idag.

Det är dock en rätt liten del av pensionärema som enbart ska klara sig pä folkpensionen. Många får t ex bostadsstöd som komplement tili folkpensionen.

1. Under den senaste tiden bar ocksä en del ätgärder gjorts for att fOrbättra pensiooärernas situation. Folkpen-

SPECIALPRISMODELLER BÅGE + L1NSER Enkelslipade

110€

sionen höjdes med 72 mark ( 12 euro) i december 2001.

Det är smä åtgärder, men i rätt riktning. Svenska riksdagsgruppeo bar aosett att man uttryckligen borde prioritera en höjning av de lägsta pensionerna.

2. Det är svårt att ge eo exakt summa Tor hUI hög folkpensionen borde vara - men så att den tryggar en rimlig utkomst. Idag är det dock rätt få pensionärer som beböver få utkomststöd, ocb det tyder på att vårt stödsystem ändå verkar ge eo stor del av pensionärerna den nödvändiga utkomsten .

3. Jag anser det rättvist att folkpensioneo mioskar stegvis dä arbetspensioneo ökar.

Pä dethär sättet kan vi trygga folkpensionen pä en bättre nivä fOr dem som är helt beroende av den. Däremot skulle ett tak på de största arbetspensionerna knappast fOra med sig positiva effekter fOr de lägsta peosionerna.

De pensionärer som har en högre pension fortsätter att betala mer skatter. Det är en mycket liteo del av befolkningen som har eo väldigt bög pension. Tom en pension pä mer äo 2000 euro i mänaden är rätt ovanlig.

Det viktigaste är ou att garantera att alla äldre persooer får en hälso- och sjukvård av god kvalitet ocb att äldreomsorgen tryggar en värdig älderdom, från hemservice tili institutionsvård, allt efter situationeo och behoveo.

Eva Biaudet

e

Dubbelslipade

200€

~

Progressiva

290€

(±4 Cy11)

Den 1.6.200 I böjde regeringeo folkpensionens belopp med 72 mark i mänaden. Därfor blev resultatet av tillväxten på pensionsinkomstavdraget att pensionsskyddet for ca.

900 000 pensionärer fOrbättrades.

Man lever säkert ganska knappt pä enbart folkpensioneo oeh det beror mycket pä boendefOrhällandena, hälsotillståndet oeb bur man kao sköta hemrnet hur man skall

'r.""

1..!lWl !'!e ia'\ lIwfAj "

Maija Perhos svar: l) Med folkpensionen säkras utkomsteo for sädana personer som inte får nägoo arbetspension eiler vars arbetspensioo är läg. Övriga inkomster inverkar inte pä folkpensionens belopp och pensioosinkomster som uppgår tili folkpensionens fulla belopp är skattefria. Dessa pensionstagare med läga inkomster har dessutom möjlighet att få boeodestöd oeh även värdnadsstöd fOr peosionstagare ifall de är rörelsehindrade. Bäde boeodestödet och vårdnadsstödet for pensionstagare är skattefria inkomster. Systemet med fronttillägg har ocksä hjälpt äldrande krigsveteraner att få ett minim.ipeosionsskydd. Social - och hälsovårdens servieesystem oeh utkomststöd fungerar som hjälp och stöd ifall det uppkomrner överraskande utgifter.

kunoa klara sig. Jag medger att man skulle vara ställd mot väggen om man var tvungen att klara sig med enbart denoa summa. För nuvarande flDDS det äodä mycket få pensiooärer som är utkomststödskuoder.

2) Det är väsentligt att folkpeosionens köpkraft tryggas och att man vid behov gör en indexforhöjning om kostoadsutvecklingen fOrutsätter det.

3) Man kan fOrfasa sig över höga pensioner men man mäste komrna ihåg att man med höga inkomster betalat höga skatter och arpetspeosionsavgifter. Det finska socialskydds- och pensionssystemet är buvudsakligen inkomstbundet dvs. beroende av den lönenivä personen uppnått. 1 pensionssystemet överfors pä sätt och vis eo del av den lön man tjänat i arbetslivet tili att utbetalas senare som pension när en person inte läogre kan tjäna sitt uppehälle p.g.a. älderdom, arbetsofonnögenhet, sjukdom eiler farni ljeforsörjarens bortgång.

InkoffiStbundenheten tryggar deo uppoädda inkomstnivån bättre. Å andra sidan är peosionsavgifteo buoden tilI inkomststorleken. Om mao istället for den nuvarande proeeot som är bunden tili tjänstgöringstiden satte ett tak i

'Ala Carte Se vår meny: www.benelspanornma.fi ÖPPCI yard. 10-16. Andrn tlder enl. Överenskomme1st'. Völkomna!

Ännu kan någon rymmas med på ledarkursen som hålls 21 - 26 november i Pemå, Lehmiranta.

Målsättningenärattutbilda friviJliga tili ledare av Samtalscafe-lMinnesstugverksamhet, att uppmuntra ledama att samla äldre tili grupper där man genom minnen ochhågkomster ökar välbefinnadet .

Intresserade kan kontakta Majlis Kvist, tel. (09) 682 28 78.

För arrangemangen står Svenska PensionärsfOrbundet, Eläkeliitto, Suomen Mielnterveysseura, AlzheimerfOrbundetsamtMSL:sutbildningscentral.

snapspipor, vaser, tomtar m.m. Tel. 06-383 0091 Vörävägen 69, 66600 vöRÄ

STUDIO FRI8SAN Fråga efter

Mlch

e~s pensumärsrabatten ~

teVfax

7,40€

Samtalscafe I Minnesstuga

Gunnels handmålade porslin o. glas

mARHS bandar betsafrår

Ston urval gam, vävmnterial, llandarbetsfdrpackningar m.m.

Erbjudandeu!

06·3.174163

Rikligt salladsbord, lIybakat bröd, matdrycker. * 4 varmrätter kaffe eiler glass

utvecklade ett tilläggspensionssystem tili formän fOr de vällottade arbetstagarna. Pensionssystemet blev administrativt svårtolkat och rent allmänt led läginkomsttagama och demindre framgångsrika personerna av peosionsgräoseroa.

MaijaPerlro

- vitt porslin säljes även tili dig som mälar själv:

65100Vasa

Lunehbuffe vard. k1. 1~16

mark fOr de höga pensioneroa, skulle mälet fOr denna rättvisa inkomstfordelning lida. Beskattningen skär ju ner de höga inkomstema mycket effektivt.

Dessutom har vi information om t.ex. de tidigare systemen i Sverige där de stora soLida arbe,tsgivama

JakObst~

Välkommen tiU Kristina Innestället vid havet Trivsarnt strandhotell med

Storgatan 17, Tel. 06-723 1344 Ä ven postforskott!

PÄIVI'S HEMSERVICE Städlling. fÖllslertvätt~

byte av gardiner m.ltI. Pedersöre o. Jakobstad Med omnejd. Ring tel.

050-369 8299

Stiftelsen tör Österbottens högskola mottat DONATlONER OCH TESTAMENTEN tör sitt arbete att stöda svensk högskolverksamhet i Österbotten.

Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med skattmästare Håkan Anttila, tel. 0500-362 348 HallgrändenlHandelsesplanaden 17. Vasa

God Tid 5/2002 - 5

Månadens gäst

Hur blir det med arvsskatten?

n viktig fråga för många pensionärer är, hur kvarlåtenskapen kommer att beskattas efter ens frånfalle. Frågan är naturligtvis av ringa hetydelse för den, som inte kommer att efterlämna just någonting.

Men har man mera tillgångar är arvsbeskatrningen en reell fråga. 1 många fall är det motiverat att vidta åtgärder UDder sin livstid för att tillse, att arvet övergår på ändamålsenligt sätt och att arvsskatten inte blir större än nödvändigt.

E

Arvlåtarens maka/make, bröstarvingar och föräldrar hör till I arvsskatteklassen, vari arvsskatten är 5.735 euro för en arvslott om 50.000 euro och därefter 16%. Arvslotter som är mindre än 3.400 euro är helt skattefria. För syskon och syskonbarn är skatten den dubbla och för aUa övriga arvtagare tredubbel. Efterlevande make får dock i aUmänhet enligt giftorätt hälften av boet och betalar inte arvsskatt f6r det.

Dessutom har den efterlevande enligt ärvdabalken rätt tili besitrningen av makarnas gemensarnma bostad och hemlösöre. Vili makama att boet skaU bevaras oskiftat tills den efterlevande avlidit, kan de göra ett inbördes nyttjanderättstestamente. Vid ett sådant betalar bamen dock arvsskatt vid den först avlidna makens död, men värdet av den efterlevandes nyttjanderätt avdras från arvslottens värde och skatten hlir sålun-

da mindre. När den efterlevande föräldern sedan dör, har ju arvsskatt redan betalts för arvet efter den först avlidna och arvsskatt skall nu betalas bara för den efterlevandes andel av det oskiftade boet. Oberoende av föräldrarnas inbördes testamente kan bröstaFVingar alltid kräva sin laglott, men det förutsätter ett uttryckligt yrkande.

Efter ett dödsfaU skall ju bouppteckning uppgöras. De värden som tas in i den för t ex fastigheter och bostadsaktier är inte bindande vid arvsbeskatrningen, utan skattemyndigheten försöker värdera den ärvda egendomen tili dess gängse saluvärde. T ex för bostadsaktier utreder man de pris som nyligen har betalats i samma bolag eiler kvarter och sedan går man enligt en fårsiktighetsprincip vanligen 1015% under dem. Men har bostadsaktien sålts innan arvsbeskattningen sker, använder skattemyndigheten det erhållna priset som sådan!.

Om tili den ärvda egendomen hör t ex en fastighet eiler en bostadsaktie, som dödsboet avser att sälja rätt snart, är det inte alls skäl att försöka pressa ned arvsskatte-värdet , eftersom det får användas som anskaffningspris vid beräkning av dödsboets försäljningsvinst. Hade den avlidne t ex en bostadsaktie som han köpt 1980 för 200.000 mk och som idag beräknas kunna säljas för 170.000 euro, är det förmånliast för bamen att betala arvs-

Lappfjärds_Blomster- ocb Begravnrnngssennce Vi står tili Ijänst i alla blomster- och begravningsärencten .

W 06-222 2345. Lappfjärct Självbetjäning dy et runtl

skatt enligt 15-16% på ler använda dess avkastning.

170.000 och inte flI försälj- En sådan gåva medför gåvoningsvinstskatt (29%) för skatt för mottagaren för gängmer än 5.000 euro, när lä- se värdet minus det kapitaligenheten efter ett år blir såld serade värdet av nyttjande- / avkastningsrätten. för 175.000 euro.

Tili dödsboet eiler nära anhö- r en intemationell järnförelse riga utfallande livfårsäk- är vår högst 16-procentiga ringsbelopp var tidigare helt arvsskatt vid arv tili nära anfria från arvsskatt. Numera höriga inte speciellt hög. Trots är de fria upp till35 .000 euro detta avkastar vår arvs- och per arvinge, vilket gör dem gåvoskatt i relation tili BNP förmånliga vid arvsbeskatt- mer än i alla andra EU-stater ningen. Livförsäkringssum- än Frankrike, Belgien och man är dessutom ofta bra att Holland. Fastän t ex i Sverige ha, när det behövs kontanter den högsta skatteprocenten för för att betala arvsskatten. arv tili bröstarvingar är 30%, Genom testamente kan en- ger den svenska arvs- och gåvar bestämma om sin kvarlå- voskatten även i absoluta taI tenskap på annat sätt än en- klart mindre avkastning än vår ligt den legala arvsordning- skatt. Detta torde bero på två en. Sålunda är det möjligt att saker, dels på att den ärvda bestämma vem som skaU flI egendomens värdering är ett visst föremål och att ge sträng hos oss, dels och frammer åt den av arvingarna för aUt på att Finland beskattar som behöver mest eUer ge även smä arv och dessutom egendom åt någon som inte med rätt hög procentsats. Den är arvinge. Bröstarvingar har lägsta skattepliktiga arvslotten dock alltid rätt att få ut sin är hos oss 3.400 euro och den laglott (= halva arvslotten).- högsta skatteprocenten 16% En arvinge kan också avstå uppnås redan vid 50.000 euro. från att ta emot hela sin arvs- 1 många EU-stater uppbärs lott, men inte bara någon del ännu ingen arvsskatt alls far så av den. Däremot är det möj- små arvslotter som 50.000 Iigt att ta emot testamente euro. bara delvis.

Om den ena föräldem i en faGenom gåvor under livstiden rniJj med två minderåriga bam kan man också minska både omkommer och dödsboets den kommande kvarlåten- nettotillgångar består av en skapen och den arvsskatt aktielägenhet värd 200.000 som påfårs arvingarna f<ir euro, får den efterlevande den. Gåvor upp tili 3.399 maken visserligen halva beeuro är fria från skatt och loppet skattefritt, men bamen sådana skattefria gåvor kan ärver 50.000 euro var och får man ge tili samma mottagare från det beloppet avdra bara med minst tre års mellan- 3.400 euro.och skatten blir c rum. Gåvor som ges oftare 5.200 euro per bam. Man än så sammanräknas och frågar sig om detta är rimJigt i meilför gåvoskatt, om sum- en situation, där familjens man stiger tili 3.400 euro eI- skatteförmåga så uppenbart ler högre. Gåvor från olika sjunker. Staten borde inte i givare sarnmanräknas inte, den situationen ha anIedning varför t ex båda föräldrama att ytterligare försämra enkan Ulan skatt ge upp tili samförsöIjarfamiljens ekono3.399 euro vart tredje år tili mi. Bamavdragen samt de vart och ett av sina barn. undre gränsen för skatteplikGåvor tili bam och andra kan tig arvslott borde höjas väockså ges med villkoret, att sentligt. givaren under sin livstid får EdwardAllderssoll nyttja det givna föremålet el-

LSök _ vår _ jlagga! ___ __ __ _Löfmark ___ ___ Vr syns!

Anneli o. _ Gösta &_ gänget

Pafosaaren 'J{fi.1(p Oy

<:90'

Brändövägen 19· 21. tel 3 12 0709 Ml, fre 10·19, li-to IO-I7.1ö 10-15. Sommarlörd. 51ängt 1.6-31.8.

!För sl(p[e[ever

skri ver burdan yrkesbana de som undersökningen omfattade hade haft åren 1971-1998. När man bedömer materialets prognosvärde med tanke på framtida pensioner skaU man beakta vissa tekniska omständigheter som hänfor sig tili materialets karaktär, såsom lönema i ungdomen, infårandet av arbetstagarens pensionsavgift på 1990-talet ocb de uppskattningar som långsiktiga prognosmodeller gett. EnIigt PSC:s bedömning har dessa dock ingen väsentlig betydelse får slutsalsema.

Pens i on sskyddscen I ra Iens verkslällande direktör Jukka Rantala, som presenterade utredningen, belonade att pensionskostnadema är väl under kontroll, även om pensionema i genomsnitt ser ut att stiga genom arbetsmarknadsorganisationeroas uppgörelse. Kostnadema minskar närnligen betydligt genom att individuell f<irtidspension och arbetslöshetspension avskaffas och den faktiska pensionsåldem stiger, såsom man eftersträvat.

- Man bör komma ibåg att de ändringar av pensionema som nu planeras och som det avtalats om inte gäller dagens eiler morgondagens pensionärer. Reformema träder i kra ft under en mycket lång övergångsperiod och uppnår sin fulla effekt f<irst efter tiotals år, sade Rantala.

Arbetsmarknadspartema kom i november i fjol överens om utveckIingen av arbetspensionerna, men lärnnade frägan om beräkningsregeln f<ir den pensionsgrundande lönen öppen i väntan på närmare utredning.

PSC undersökte hurdan yrkesbana alla de personer som gick i pension 1998 haft sedan 1963 ocb 30 000 personers pensionsgrundande löner och arbetsinkomster från år 1971 .

Målet får utredningen var att flI en uppfattning om hur arbetsmarknadspartemas uppgörelse påverkar pensionsbeloppet när pensionen böIjar. Vid utredningen jämIårdes pensionen enligt de nuvarande lagama med en pension som refonnen och en pensionsgrundande lön baserad på fårtjänsten under hela yrkesbanan skulle ge.

Utredningen baserar sig på uppskattningen att folk i framtiden går senare i pension än vad som nu ärfallet.

Rehabiliteringskurser Rehabiliteringskurser för pensionerade personer med nedsatt funktionsförmåga p.g.a. tili exempel. sjukdomar i stöd- och rörelseorganen s.s. ledbesvär. rygg- eiler nackbesvär. reuma. neurologisk sjukdom 1 - 14.12.2002

Ansökan görs på FPA:s lokalbyrå och tili denna bifogas ett läkarintyg. där rehabiliteringsmålsättningen framkommer.

(Slyrkor i lager)

erojudandcn I augustl mAn3d

betsmarknadspartema avtalat om, skulle pensionema höjas med ca tre procen!.

Undersökningsmaterialet be-

15 - 28.9.2002

'Enstyr/(ffinser :rfåra prast 'Jörtunnaa fiårcf prast

I I I I I

J

Om den pensionsreform som a rbets ma rknadso rgan isationema kom överens om i november i fjol genomfårs och om arbetspensionen kommer att beräknas på basis av f<irtjänsten under hela yrkesbanan, skulle pensionema stiga med drygt tio procent jämf"ort med nuvarande.

Det framgår av en fårsk utredning som Pensionsskyddscentralen (pSC) gjort.

De som skulle flI en mer än fem procent högre pension utgör mer än 70 procent av den grupp som undersöktes. Färte än fem procent skulle däremot flI sin pension sänkt med mer än fem procent järnf<irt med nuläget. Utredningen visade också att det inte fmns några betydande skillnader meUan olika yrkesgrupper. Mellan kvinnor och män påvisades inte heller några skillnader. De som skulle vinna på reformen är betydligt fler än de som skuUe f<irlora på den, i alla yrkesgrupper som undersöktes.

Bland de yrkesgrupper som inte undersöktes är t.ex. rnilitärer en grupp som skuUe fårlora på reformen.

Resultaten visar att en pension enligt den nya modellen skulle vara i genomsnitt 10 procent större när den böIjar än om den räknas enligt de nuvarande lagama. Tili bättre pensioner bidrar vissa ändringar som ingår i arbetsmarknadspartemas uppgörelse, såsom infårandet av en ny lönekoefficient, pensionstillväxten under flera slag av oavlönade perioder, fårlängrtingen av yrkesbanan, bonustillväxten på 4,5 procent frAn 63 års ålder och sänkningen av åldersgränsen dA pensionen böIjar tillväxa från 23 tili 18 år.

Vilken effekt inforandet av en pensionsgrundande lön som baserar sig på f<irtjänsten under bela yrkesbanan skulle ha undersöktes ocksA med en s.k. pensionslönemodell, där endast ändringen av beräkningssättet får den pensionsgrundande lönen och lönekoeffieienten beaktades. Om det nya beräkningssättet infårdes ensamt, utan de reformer som ar-

r--------~~--------,

I Malax Köttrökeri frän Osterbotten K1ipp ull I På Lojo höstmarknad fre 6.9,lö 7.9 OBSl Även MALAX LIMPA I På Ekenäs marknad to 19.9, fre 20.9 I På Kristinestad marknad fre 27.9, lö 28.9 I Säljes hederligt gammaJdags morfars bastufÖkta skinka, lammSlek m.ffi.

Pensionsreformen kan höja pensionerna

38 e 50 e

1(yrönmaan :A{.äl(p Oy 1Crvnjoki. (el 478 5440 Vard . 9·16.45. Iö 9·12.45 . Rcscrvcrn gäm:1 tid .

st

Närmare uppgifter frå n Norrvalla Rehab Center. kurskoordinator An ita Bäck tel. (06) 3831051

st

Norrvalla REHAB

Folkhälsan

CENTER

NonvaIJa ~At\ NonvaIJa Rffiabc.ntB; Vöråv<lgen'n>"$1l. 666OOVORA Tel(tl;)383'O".fax(tl;)383101~~fulkhalsan.fi

6 - God Tid 5/2002

Elly ledde SPF under kärva tider inget eget tak över huvudet.

Jarl Hellström skötte det mesta i sitt hem i T<ikter. Efter knappt ett år meddelade ordföranden Elof Falenius att han ftyttar tili Göteborg för en tid. Han avgick inte som ordförande. Vreordföranden Elly Sigfrids fick Hon valdes vid det första mä- med bistånd av andra viceordtet tili första viceordförande föranden Hans von Bergmann med pensionerade borgårek- överta ansvaret förförbundet tom Elof Falenius som för- Elly hade dessutom riksdagen bundsordförande. Jarl V. Hell- att tänka på. <Hon var den förström, som tagit intitiativet tili sta kvinnliga ledamoten i förbundetvarverksamhetsle- svenska gruppen på närmare tjugo år. Samt familjen, fyra dare.

Tidema var kärva. Förbundet bam och make i Korsholm. hade inget eget grundkapital. SPF växte i kapp med HellPenningautomatföreningen be- strörns entusiasm. Nya medviljade inte medel tili nygrunda- lemsföreningar kom tili som de förbund innan det första ringar på vatten. En verklig verksamhetsåret hade visat att folkrörelse. verksamheten varvärd att stä- Elof Falenius meddelade efter ett år i Göteborg att han inte dl.

Förbundet hade tili en början ställer upp för återval som för-

betsbörda för en tid.

Hösten 1974kanettsvårtslag.

Verksamhetsledaren Jarl V. Hellström frontalkrockade på väg tili ett pensionärsmöte i Karis den 29 oktober. Han avled omedelbart. Detsamma gällde de två passagerama och förbundsaktivistemaValterFagerström, Täkter Pensionärer och förbundets ekonom Greta

Elly Sigfrids, österbottnisk riksdagsledamot, var aktivt med och grundade Svenska Pensionärsförbundet inför den officiella starten 24 augusti 1972.

von Phaler.

Elly Sigfrids gjorde eli betydallde illsals jör Pellsiollärsjörblllldel. bundsordförande. Han efterträddes av Victor Heinström saTIva-adfäa-de 1974-1980. loch med att en ny ordförande tillträdde minskade Ellys ar-

Förpensionärsförbundets Iedning var det ett svårt slag.

Rent praktiskt blev det inte mindre svårt då det visade sig att årets bokföring och aktueIla verifikat fanns med i olycksbilen och tili stor del förstördes.

SPF fick klara sig utan verksamhetsledare fem månader.

Frånochmedapn11975tilltrtidde Rainer Nordström, handplockad av Elly. Han hade fyllt 35 och blevformellt förgammal

för att vara ombudsman för Svenska Ungdom i Nyland.

"Den därunga Nordström blir bra ny verksamhetsledare", sade Elly och saken var klar.

Från och med 1977 kunde hon självtrappa ned och överlämna första viceordförandepos ten tili Alfred Smeds från Korsholm - en kommande förbundsordförande.

Elly Sigfrids var medlem i Svenska folkpartiets centraf.. styrelse när Pensionärsdelegationen på initiativ av Jarl V. Hellström planerade ett svenskt pensionärsförbund.

I förbundets 25-årshistorik motiverar hon beslutet att Svenska Pensionärsförbundet inte skulle knytas tili Svenska folkpartiet så här: "Också inom Sfp resonerade vi som så, att vi inte har ett pensionärsförbund på fin-

landssvenskt hål. Stora pengar kanaliserades ju via partiema tili pensionärsförbunden. - Men redanietttidigtskedeblevviövertygade om att det finlandssvenska pensionärsförbundet inte skulle knytas tili Svenska folkpartiet- Vi ansåg att det finlandssvenska fältet ändå är så litet att det inte ger rum för en splittring av pensionärema på politisk grund. Svenska folkpartiet avstod alltså från en egen pensio-

närsorganisaton" .

Idag är Elly Sigfrids 83 år aktiv SPF-veteran som ärmed och spikar den nya förbundsfanan vid 30-årsjubileet på Dipoli i Esbo i augusti. Aktiv författare med senaste verket "Ytterst i havet" (Församlingsförbundet) anmäld av undertecknad i God Tid nr 7/

ID. Ebba JakobssOIl

Livet som "senior" I augusti 2001 hölls ett europeiskt seminarium kring gerotekniska frågor i Arcadas regi i Helsingfors, och jag ombads att tala om hur livet ter sig för en

"senior".

Vad menas med "senior"? Vem är senior (äldre pII latin), d. v.s. äldre än vem? - När blir

man en senior?

Jag frågade nllgra av mina vänner: "Känner du dig gammal? När började du känna dig gammal?" De första tre jag intervjuade, 86, 89 oeh 9 I IIr gamla, sllg of6rstllende uI. "SII länge man kan röra sig oeh

tänka klart, känner man sig inte gammal", sade 91-lIriogen.

(Hon dansade f.ö. seniordans 2-3 gAnger i veekan!) Faktum är an ingen av demjag talade med, oberoende av deras IIlder oeh hälsotillstllnd, ville beteekna sig själv som gammal.

I en av rnina seniordansgrupper hade jag f6 r nllgra Ar sedan en dam sam under sommaren skulle fylla 90, sll när vi slcildes pII vAreo sade jag an jag hoppades att vi skuHe ses pII hösten igen. - "VA, tänker du sl uta?", frllgade hon. Det föll henne inte in att hon kanske inte skulJe orka fortsätta.

Ordet "gammal" har en otrev-

lig klang. Eufemismen "senior"

UTHYRE5 Hemtrevlig bostad med jättebalkong i I v/ln. i Ekenäs (9 trnPPslcg) intiU park och t 1/2 kvartcr från Seniora. Stor enrummare med hall. malvm invid kokvrA. bligge med fOnslcr. Badrum med dusch. Vardagsrum med titen sovalkov och sepatat kHldrum . KabelTV anslutning. Bastu, tvättstuga, kylkllllare finns. Lcdig mln 1/9-02.

Svnr. 050-3595133

Caritas Herrfrisering Långgatan 17, Ekenäs 019-246 187)(

:- bygger och reparerar - hus och bryggor - fätjtransport ( Pråm 0400-203 508) Bygg 040-568 1361 , 0400-200 671

X

KLlPP UT - SPARA

F:ma M. Lindholms

Städ- och Fastighetstjänst

är lättare att aeceptera oeh möts oeksll med mera respekt.

Fördomar finns - men det ska väl bli bättre Tyvärr finns det bland yogre människor en hei del fOrdomar när det gäller IIlder. Dagen innan jag fyllde 70 skulle ingeo ha reagerat, om jag hade tätt stll oeh köa, men dagen efter 70-års dagen kom folk springande med stolar: - ViII du inte sitta ... ? Oeh nu oär jag fyUt 80 tär jag minsann höra den häpna frågan: Va, kör du bil? Klart att jag gör, oeh det viII jag nog fortsätta med sä länge synen oeh reaktionsfOrmllgan tilJllter.

En annan sak som vi äldre personer inte tyeker om är det litet nedllltande bemötande vi ofta tär, som om vi var ollgot slags aodra klassens medborgare eiler bam pII nyt!. Man tilltalas med ett slags bamspråk: Nä ska vi inte nu tuta lite ... ?

Man blir därf6r glad när man ser orgaoisationer som viII utveekla oss som iodivider (som t.ex. Pensionärsf6rbundet, Arbis, FoLkhälsan, SeniordansfOrbundet oeh diverse klubbar) oeh firmor, som speeialiserat sig pII att underlätta äldre människors dagliga liv.

PII det senare omrlldet finns det ju myeket att göra. Hur öppnar man i en hast ett kexpaket, med hoplimmat platshölje, eiler en karamellpllse? Vem har inte f6rargats över hopplöst orörliga skruvloek? Hur skall en staekars törstig seoior tä upp

Vi utför alla slag av städoch fastighetsarbeten!

Kontakta ossi 019-2450397 efter kl. 21 samt helg, Margita 0400-725554, Hilding 040-1741678

Ju6ifaren Svens~ pensionärsfär6undet

SPECIALAFFÄR 1 UNDERKLÄDER SPECIELLI KLÄDER

gratu{eras av

LINDHOLM LINES

Öppet:

yard. 9 - 17 torsd. 9 - 19 lörd. 9 -14

korkeo pII en vattenflaska?

Varf6r "designas" eo kastrull sä att man inte kan hIIlla i den med en hand, medan man öser ur den med en slev i andra handeo?

Aktiv "tredje ålder" Seniorer är fOr det mesta vakna, aktiva människor, med mAnga -intressanta hobbies och uppgifter. Mänga sköter sina IIligganden i klubbar oeh välgörenhetsorga n isa ti oner, mänga deltar pII dagtid i kurser pII Arbetar- oeh Medborgarinstitut oeh en del gymnastiserar, simmar oeh dansar. Operan, teatrarna oeh konserthusen skulle tä stänga, om inte de stora skaroma pensionärer fanns i deras publik.

Seniordansen ger livsinnehåll De senaste ~ugo Aren av mitt liv har jag tätt ett verkligt betydande livsinnehlllJ genom seniordansen. Av en slump kom jag att bli bekam med en dam i Tyskland, Ilse Thtt, som introdueernde seniordansen där i början av I 970-talet. Hon kom tili Finland i januari L979 oeh höll en kurs fOr blivande seniordansledare pII Solvalla i Sportinstitutets oeh Svenska PensionärsfOrbundets regi.

Det finns danser från hela väri den - bara i Finland har vi redan ett 40-tal danser gjorde

av oeh fOr seniordansare (t.ex.

Seniorhumpa oeh Ettans jenkaj. Dansema är speeiellt komponerade f6r äldre, sll att vi undviker hoppande oeh häftiga sväogar. ÅI 1979 hade vi tvll grupper. Idag är det ea 10 000 seniorer runtom i landet - från Lappland i oorr tili Aland i söder - som dansar regelbundet varje veeka. Vi har oeksll s.k. sittdanser, där de som inte klarar av an dansa pII golvet kan sitta oeh utfOra dansrörelser.

Inte endast kan seniorer dansa med i olika grupper, ofta är det seniorer, som har utbildats tilJ dansledare oeh som leder andra seniorer. Vllr slogan är SENlORDANS GER GLÄDJE-GÖR GLAD, och vi brukar säga att seoiordansen är bra fOr "bäde kroppen oeh knoppen". Eftersom mao mllste fOlja en viss koreografi, utveeklas oeh uppehälls speeiellt koneentrationsfOrmägan.

Egen värd

härd

är

guld

Det som är viktigt f6r en senior är att tä ha sitt hem sll länge som möjligt. Själv har jag !Iyttat in i Folkbälsaos Seoiorhus, där jag har en Liten lägenhet med kök oeh balkong. Mänga av oss vili gäma baka litet eiler laga mat själva. Faktiskt planerar vi här i Seniorhuset att ge ut en liten kokbok fOr det lilla hushllllet, vilket inte

eodast ensamstllende pensionärer, utan oeksä yngre, yrkesarbetande persooer kan ba glädje avo Vi har utlyst eo tävling oeh har tätt in mAnga roliga reeept fOr 1-2 personer.

Att bo i ett Seniorhus är naturligtvis en fm sak fOr äldre människor. Det ger trygghet att det finns trygghetslarm oeh en 24timmars värdenhel. Men man har sin fulla frihet i sitteget hem, sina blommor att värda, sitt kök att koeka i. Vili man iote själv laga mat kan mao gä ner i matsalen oeh tä en god mllltid tiU ett rimJigt pris - oeh trevligt sällskap!

Vi är alla individer Jag började med att ställa nägra frägor om begreppet "seoior".

Som jag redan nämnde finns det många f6rdomar. Om en person uppnlltt eo vi ss älder, väntar man sig att han elJer hon skalJ bete sig pII ett visst sätt. Men vi är aUa indi vider oeh kan inte inordnas i kategorier. Man är sll gammal man känner sig. Vi blir pensionerade när vi slutar vllrt yrkesarbete, men mänga av oss fortsätter arbeta, även om det är andra uppgifter som väntar.

Personligen tyeker jag att det känns bra att vara seoior. Det finns sä myeket man har upplevt och nu kan blieka tiUbaka pä.

Man utveeklar småniogom en filosofisk inställoing tilJ livet, och är taeksam även f6r smll välsignelser. . Margareta Grigorkoff

800 pensionärer på fest i Pedersöre Österbotmiska distriktets Sommardaglockade i år igen stora skaror pensionärer, denna gäng i böIjan av augusti till Pedersöre och Forsby paviljong. Ca 800 svenska pensionärer samlades f6r att höra musik, Iyssna till f.d. riksdagsman Boris Renlunds tai och dansa, men kanske mest ändå bara för att umgäs.

- Att vi är många är inget ovanligt. Senaste årvar vi 900 i Närpes, uppger ombudsman Per Thomasfolk.

Nu kolliderade sommarsamlingen med veteranemas tillstälhung, vilket distriktets ordf6rande Torolf Fröjdö beklagar.

- Pä nägot sätt mäste vi slippa dylika kollisioner.

Sommardagen inleddes med musik av Pedersöre spelmanslag varefter följde välkomstord av Fröjdö. Han poängterade den samlade livserfarenheien som pensionärema bär pä men som sarnhället inte alliid f6rstär värdesätta.

- Det märks just nu tydligt dä man läser fmansntinistems budgerf6rslag.

Pedersöre kommuns hälsning frarnfördes av stadsfullmäktigeordf6rande Bo-Sanfrid Höglund. Därpä uppträdde Kustjänget från Skellefteä med musik och sång.

Ojämlikheten ökar Festtalet hölls av f.d. riksdagsman Boris Renlund. Talet togs

mycket vä l emot. Han drog ett samband mellan uppgiftema om att finlandssvensk.ma lever och mår bättre än majoriteten och den aktuella forskuing-

en sam visar att en positiv livsinställning ger sju-ätta är längre liv. Renlund kom också med flere kritiska inIägg. Han pätalade bl.a. profithungem i samhället och ojärnnlikheten, den växande inkomstklyftor samt bristande lojalitet..

- Ä ven om samhället idag är mycket jämlikare än det var i er ungdom.

Efter festtalet fOljde ryttnisk av Best dansuppvisning Friends samt sångoummer av pensionärkvintetten Purmopojkarna.

Oärefter följde dans till Lind-

På främre radell , vid Sommardagell i Pedersöre, SY"S fr. v. Torolf Fröjde, Boris RellIUlld, Bo-Sallfrid Högitmd, Håkall oclt Marita Malm. valls orkester. Nästa år, dä Österbotlniska distriktet fyller 30 är kommer man sarmolikt att sammanslä jubileet med som-

marsamlingen och häUa den i Vörä vid Rehab, liksom man gjorde f6r fem år sedan, uppger Per Thomasfolk. D ä väntas

ännu fler deltagare. Oistriktet har ca 6000 personmedlemmar.

UlfJohansson

Aktiv vecka på Kuggomskolan Under en av de sista veckorna i juli ordnade Svenska Pensionärsförbundet en hälsooch kulturvecka i östnyländsk miljö på Kuggomskolan - och konceptet visade sig vara mycket Iyckat.

Kvist. Hon konstaterade att alla deltagare verkade mycket nöjda trots att alla platser in.f6r hälsoveckan inte fylldes.

- Det är enklare att lära känna nya människor när gruppen inte är så stor och det viktigaste är att hinna umgås med varandra och då det fungerar bättre med en tite mindre gruppo Majlis päpekade ocksä an en

inte behöver ta hand om sin tionsmöjligheter. Det är trevligt hustru hemma. med omväxling.

En som däremot inte alls mot- , Hon uppskattade ocksä att delsätter sig ett späckat program tagama kom från hela Nyland är Solveig Liljestrand från Hel- och ansåg att arrangemanget i singfo rs. sig, att allt ingick i priset, var fif- Som pensionär blir man gäma figt. uppassad ibland när man får Allmänt taget var deltagama chansen. För mej som bor en- mycket nöjda. Arrangemanget sam är det trevligt att träffa folk ansågs vara bra, ntiljön kring och dessutom finns här bra mo- Kuggomskolan underbar och mycket lämpad för en pensionärsgrupp.

Det som bland många deltagare upplevdes som ett extra plus var att det på skolan ordnats möjlighet tili massage, manikyr oeh pedikyr. Det enda som några sakuade under de hetaste dagama var möjligheten att gåoeh doppa sig.

Eftersom allt fungerade bra hoppas Majlis Kvist att samarbetet med Kuggomskolan kunde fortsätta och inte bara sommartid.

- Jag tror det finns behov f6r säna bär veekor oekså på vintem, då många är väldigt ensamma. Det skulle ge ett litet avbrott oeh något att se fram emot under en aooars lång oeh mörk vinter. Jag tror det skuUe fungera f6r det här koneeptet har varit uppskattat.

Hedvig Jakobsson

Natllrstigell vai" skölI lIIe/lO/I måltider och program.

[ helheten ingick kost och logi pä Kuggomskolan f6r hela veckan samt ett mycket digert program där det ingick allt från gymnastik och naturstigar på området ti II herrgårds- och kyrkobesök pä olika häll i Östnyland.

Till den Iyckade veckan bidrog inte minst det fina vädret, som gjorde en urfård tili Svartholms fåstning möjlig.

God Tid besökte pensionärerna på Kuggomskolan under den andra dagen av vistelsen.

Oå stod bl.a. en naturstig i området kring Kuggomskolan och ett besök på Lurens sommarteater på agendan.

Som arrangör på plats från förbundets sida fanns Majlis

Föv- el'\ Vltsökt måltid social upplevelse av det här slaget är nyttig för de flesta, i synnerhet fOr ensamma. Men sarntidigt var hälsoveckan för vissa ett sätt att koppla av från vardagenhemma.

Helge Staffans från Strömfors var en av dem som kOmnUt tili Kuggom för att få en möjlighet att koppla avo När God Tid träffade honom satt Helge, som i höst ska fylla 94 är, i en skogsdunge och plockade blåbär.

- Hemma fungerar jag som närvärdare dygnet runt sä det är skönt att komma bort ibland, tyckte han.

Han var en av dem som ansäg att det digra prograrnmet varit lite i överkant eftersom han gärna skulle ta det lugot då när han

i el'\C\ståel'\de miljöl ~r.i\~~

~~\

Helge Staffalls, 93-årig allhö,.igvårda,.e fråll Strömfors, kopplar av på KlIggom.

DA du behöver städhjälp - kontakta

F:ma LINDFORS ST ÄDTJÄNST T:mi Utför: Städning • Fastighetsskötsel • Hemtjänst Tel. 019-236 011 ,040-833 7250

~

~

Vi gör Julshopping och Operett alltiett ... Tallinn 2-4.12.2002

~o~

Restaurant

0(ZV/(;rf} Strandpromenaden 20

Karis e 019-236477

Ärade hyresvärd!

STOR EFTERFRÅGAN på hyreslägenheter i huvudstadsregionen.

1 oriset ingår: - Båtresa tur/ retur - Viru hoteII, 2 övemanningar i dubbelrum inkl. frukost - Glögg - Julbord ombord pä utresan inkl. mältidsdryeker - Luneh ombord pä hemresan inkl. måltidsdryeker - 3-rätters A·la Carte middag på hotellet - Operettbiljett tili Estonia Teater "Glada Änkan" (operetten visas på estniska) -myeket sevärd - Busstransport mellan haronen-hotellet oeh tili Mustamäki

Vi sållar Iram den bästa möjliga hyresgästen lör Er lägenhet.

VAr serviee som inkl.u derar bLa. visningar, kreditupplysningar, hyresgarantler och hyreskontrakt är kostnadslri lör hyresvärden.

Vi står tili Er tjänst hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff Smedsgatan 15, vard. 9-17, Sjölund/Eriksson

Tel. 09-17 17 44 Vi tar även emot nya säljuppdrag (prov. 3 % + moms.)

Med tanke pä operettbiljetterna her vi om fOrhansdbokningar redan nu.(Bindande anmälningar senast den 8 . 11 med namn och fOdelsetid.) Pass hehövs fOr resan.

Anmälningar och information: Silja Line Oy, Nedre Torget, 65100 Vasa. Tuula HaIjunpää, tfu 06-323 3240 eiler Monica Petkova, tfu 06-323 3252

Resans pris: 190 euro /person

SJl/AUNEf"t

',.

8 - God Tid 5/%00%

Ebbas kolumn

Som om det var igår Året var 1971. En informatörs arbetsdagar är alltid omväxlande_ Oväntade besök, massor av telefonsamtaI. Dagens skrivjobb i regel utfört på egen tid. Så var det i tiden på Svenska folkpartiet, på Sparbanksförbundet och Folkpensionsanstalten, där jag i sammanlagt dryga trettio år haft mitt dagliga jobb.

En vinterdag är 197/ steg en obekant gråhärig heITe in i mitt mm. Han presenterade sig som Jarl Hellström, pensionerad di reklör fOr storhotellet Aulanko oeh med ynerligare fOrflutet inom ruristseklom. Som nypensionerad oeh nybliven inglibo kom ban tili att pensionärema är en kunskapsresurs som borde tillvaratas. Ett finlandssvenskt pensionärsforbund borde grundas. Pensionäremas röst mäste bli hörd via

foreningar ute i bygdema.

Då, i böIjan av sjuttiotalet, fanns det ett par fmska pensionärsfOrbund med politisk fOrankring. På svenskt håll fanns det en enda registrerad pensionärsforening.

Folkpensionärer r.f. i Helsingfors, en fOrening m ed f1era hundra medlemmar med legendari ske major Kyrill Geigorkoff som ordforande.

Jarl Hellström hade ny ligen f1yttat tili Täkter i Ingå. Han böIjade med att starta en pensionärsforeni ng där, helt utan grundplåt oeh resurser. Som gammal fOretags ledare visste han vilka trådar han skulle dra i. Han ringde upp ett lokalt bussbolag oeh fiek gratis en buss tili forfogande e n viss dag for att köra runt i kommunen oeh samla in pensionärer fOr en fOrsta möte. Lokalpressen ställde givetvis upp oeh puffade foretaget. En fOreningslokal ställdes utan hyra tili fOrfogande. Så kontaktade han högsta ehefema for ett par fOretag i kaffe- oeh bageribransehen. Av de ras produkter fiek

han gratis så rundhänt an det räekte tili fOr både mötet oeh en rejält lotteri. Huvudpersonerna,

ortens pensionärer, behövde inte betala annat än for lotter.

Om de var intresserade.

På det sänet kom verksamheten igång i Täkter. Oeh så kom den igång pä annat häll över hela Svenskfinland. Det blev en verklig folkrörelse.

Svenska folkpartiet tiIIsane på Hellströms initiativ en pensionärsdelegation. Uppgiften var an kartlägga behovet av ett fmlandssvenskt pensionärsforbund. Alla finlandssvenska regioner var representerade. Ordforande var Bror-Erik Myhrberg, inspektör for Folkpensionsanstaltens dävarande svenska distrikt. Underteeknad utsägs liU sekreterare. Avsikten var inte att bilda ett nyn partiorgan, utan en partipolitiskt obundet finlandssvenskt pensionärsforbund.

Det giek snabbt. Efter nägra sonderande möten kunde pensionärsdelegationen dra sig till-

baka oeh Jarl V. Hellströms livsverk, Svenska PensionärsfOrbundet, grundades den 24 augusti 1972.

Hellström fortsane ofortrutet sin arbete med smittande entusiasm. Pengar var det sämre med. De forsta åren inom fOrbunde! var kämpiga. Penningautomatforeningen - PAF - beviljade inte medel tili helt nya foreningar oeh organisationer.

Man måste ha vissa bevis på an de k1arar sin uppdrag. Det gjorde Svenska Pensionärsforbundet myeket snart oeh penningautomatforeningens börs öppnades.

Inte nog med det. Jarl Hellström tyekte oekså att forbundet borde ha en egen tidning. Underteeknad hade från oell med mars 1973 tillträn en nyinränad svensk informatörstjänst vid Folkpensionsanstalten med uppgift an starta en svensk peosionärstidning. Det resulterade i tidningen Polkforsäkringen, numera FPA-bladet, med en normalupplaga om 75 000 ex.

Hellström hörde sig fOr inom FPA:s ledning om Pensionärsforbundet kunde Iä en eiler två sidor tili fOrbundsinformation i det dä ättasidiga bladet med ätta numrner per år. FPA:s ledning svarade givetvis nej, med hänsyn tili alla de andra pensionärsorganisationer - särslcilt med politisk forankring - vilka hade sett dagens Ijus.

Men heter man Jarl Hellström är ingenting omöjligt. Inom kort grundade han tidningen God Tid, som forbundets eget organ. Namnet knyekte han helt !Täekt från en dansk pensionärstidning oeh Iät I.o.m. 10gon, alltså tidningens huvud, bli exakt lik den danska. Han fiek sedermera skriva tili God Tid i Danmark oeh fOrklara sig.

Med sedvanligt danskt gemyt var man inte särad över att narnn oeh logo knyekts. God Tid heter fortfarande God Tid. Den danska systertidningen lades ned for en par är sedan.

Sjukdom oeh besvärligheter hoppar doek inte ens över eld-

själar som Jarl Hellström. Inte ens mageaneer med svåra smärtor kunde hejda hans ofortrutna arbete med oeh for peosionärsforbundet. En höstdag, den 29 oktober 1974, frontalkroekade han i den ökända Malrnkullakurvan med en långtradare pä väg tili ett peosionärsmöte j Kari s.

Döden var ögonblieklig for honom oeh de två passagerama Valter Fagerström oeh Greta von Phaler. Oekså de bäda aktiva inom forbundel.

En epok var tili ända.

Nu har över trettio är gätt sedan Jalle Hellströms fOrsta besök.

Ofanbart. Det känns som igär.

Ebba Jakobsson

Esbo pensionärer firade sina 30 år ,.,

I juni firade svenska pensionärsförbundets näststörsta förening, Esbo svenska pensionärer, sitt 30-årsjubileum på Majvik i Kyrkslätt.

Esbo-foreningen grundades ursprungligen som EsboGrankuUa pensionärer.

Föreningen utgiek från sammaoslutningen Esbo svenska forsamlings pensionärer. En av grundama var dåvarande diakonissan Harriet Wahlsberg.

Samma år anslöt fOreningen sig tili det nygrundade pensionärsforbundet samt tili det i Esbo verkande Eläkkeensaaj at-

fOrbundet for att slärka samarbetet med de finskspälciga fOreningama iEsbo.

Senare ville Grankullaboma gå sin egen väg, varvid foreningens namn ändradeS'till det nuva rande.

Första ordfOrande fOr fOreningen var Georg Cederqvist.

Därefter foljde Gunnar Söderström, Hans Lundell, Per-Erik Mentzer, Jarl Mattson, Walfrid Björkstäekt, Sven-Erik Nyland oeh Kurt Wahlstedt. Nu svingar Daisy Winqvist ordforandek1ubban medan Christian Blomberg är viee ordfOrande.

har oekså en egen sllngkör, " Furoma", ledd av kantor Eva Andersson. 1 ansluming tilI kören fungerar dessutom en blandad kvarten, "Gläntan", som blivit myeket efterfrågad tili olika tiUfaIlen.

Esbo svenska pensionärsforening hör till Mellan-Nylands distrikt "Övereos", oeh har i dess regi deltagit i de obligatoriska Stoekholmsresoma med utflyktsmäl därstädes. I dessa resor brukar 250-300 pensionärerdelta.

Nio klubbar

Föreningen har just nu 820 medlemmar oeh är därmed vär näst största svenska pensio-

Esbopensionärema är uppde-

Förbundsmärke- ett måste för varje medlem HeraldiskjOrklaring:

I

"

Sara Närpes är större

Pii märke! finns en bAt som an länder i hamn.

Bliten symboliserar rörelse oeh framåtriktning.

Sarntidigt symboliserar bAten ocksA fOrbundets med1emskär- kustens betydelse.

BAten an länder tili hembaronen, bakom finns fården i tid - lildrandel.

Förbllndsmörket Månskärorna bildar törbundets II vårdhänder"- kring hAten _ medlemskåren. är i bldtl De" silver Även vimpelo pekar !TamAt -inte bakAt. Svenska Pensionärsforbuodets märke fmos art köpa pii fOrbundets kansti, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors, tfn 09-72 888 20. Priset är 5,05 euro1st.

Föreningama lär en provision pA 85 ccent Imärke

Daisy Willqvist, assisterad av Christiall Blomberg, hälsar välkomlllell tili Esbo svellska pellsiollärsjOrellillgs 30-årsfest. lade pä nio klubbar. Dessa är: Alberga, Dalsvik, Gröndal, Gäddvik-Mattby, Hagalund, Kyrkbyn, Köklax, OIars oeh sökö.

VaIje k1ubb har en repre~en­ tant i foreningens styrelsen.

Föreningens ekonomi är god.

Man har kunnat sponsa många resor, möten oeh kurser.

Bland de otaliga verksamhetsformema kan nämnas det myeket populära - i synnerhet bland heITama - boeeia-spelet. Man

PERNÅ KOMMUN önskar Svenska Pensionärsförbundet förlig vind på 30-årsdagen!

Högklassiga inhemska kvalitets-

lamatröjor oeh omgångar

Vi ses igen lurens sommarteater

sommar.

7 km norr om lavi..

m.m. Lamatröjoma finns med lång eiler kort ärm i alla storlekar - oeksä fOr bam! Även mot.postfö!""kolt.~ PRESENTKORT. Mellang. 3.06100 Borgå

F:ma LIsa Wikstrom

Tel. 019-580496

närsforeningen. Närpespensionärema är nägot stöITe. Jubileumsfesten hade en digert program med lal, musik oeh dans. Festtalet hölls av Esbos kulturdirektör Georg Dolivo.

Esbo svenska forsarnling bjöd pä luneh.

I samband med jubeleumsfirandet har Esbopensionärema inbjudit alla svenska pensionärsforeningar i Nyland tili en boeeia-tumering den 17 september.

Man utgär ifrån att nylandspensionärerna lite varstans nu ligger i härd boecia-tråning.

Egentligen böIjade jubileumsfirandet redan i april med en pensionärsgudsgänst i Esbo gamJa kyra.

Tlrorbjöm

Utmaningar i äldreomsorgen Tili riksdagens ta1man Under de kommande trettio åren kommer Finlands folk att äldras avsevärt.

Medeläldern stiger oeh antalet pensionärer oeh å ldringar ökar betydligt.

Till detta bidrar framfor allt sjunkande fOdelsetal oeh forlängd livslängd. År 2030 beräknas Finland ha den tredje högsta medeläldem i Europa. Dena kommer an ställa stora krav pä äldrepolitiken oeh äldreomsorgen.

Redan nu brottas kommunerna med resursproblem inom äldreomsorgen. 1 många sammanhang är personalstyrkan mindre än vad en god äldreomsorg fOrutsätter.

Kommunema motiverar det med beist på ekonomiska resur-

ser. Med tanke pä de utrnaningar som väntar är det myeket viktigt att en riktig äldrepolitik bedrivs i fortsättningen . Annars kommer det an bli myeket svärl att trygga servieen oeh värden for äldre är 2030, när pensionärema beräknas vara ungefår I 500000 varav 400 000 fyll! 80 är. Samtidigt uppskanas forsöIjningsforhällandet närma sig 0,9, vilket är det särnsta på 40är.

På grund av det ovanstående fOreslår vi vördsamt - att riksdagen anordnar en aktuell debatt om utrnaningama i äldreomsorgen Helsingfors den 19 juni 2002

Håkan N ordman

God Tid 5/%00% - 9 II

o

Alandspensionärer fyllde också 30

,te irna rs29 de lf-

äg

iso '0-

na ,ta ti-

an ik.

011

io,rt eh ,os '0. öd m-

inrsJeler.

dsnu ;fi~n­

n1a

;rll

Igik-

bears ·årf len nä80

orma pä

Jde

ak1a i

rall

I mars år 1972 ingick Svenskfinland. Det blev MPF:s följande annons i genom tidema kanske största tidningen Åland: "Pen- kraftsamling. Pä sommardagen sionärer intresserade hann man med Linjedop pä av att bilda en pensioPommern, guidad rundtur, närsförening samman- dagsfest, kvällsdans bl.a. med kallas tili möte å Socie- säng av Valton Grönroos samt tetshuset tisdagen den myekel annat. 1 MPF:s 25-ärs4 pariI1972"_ historik sägs "dagen gynnades 30 är senare lever foreningen gott oeh är ifräga om antalet medlemmar större än nägonsin. Däremot har tyvärr möteshuset for många är sedan jämnats med marken. lnitiativtagaren Viktor Arvidsson vaI des tili fOreningens forsta ordfOrande. Tvä mänader efter tillkomsten av Mariehamns Pensionärsforening bildades Svenskä Pensionärsforbundel där Mariehamn ville vara med frän böIjan. Arvidsson fiek styrelseplats i den forsta forbundsstyrelsen.

Trots avståndet har MPF alltid strävat tili att hälla kontakt med PensionärsfOrbundet.

Direkta kontakter har hällits bl.a. i forrn av sommardagar pä Åland. Den 13 juni 1979 hölls SPF:s sommardag i Marieharnn med 750 deltagare. Huvudfesten hölls i Idrottsgärden med välkomslord av Viktor Arvidsson. Festtalet hölls av välkända Matts Drejer medan talman Nils Dahlman presenterade Åland. Ijuni 1988 arrangerade vär fOrening SPF:s sommardag med ea 1500 gäster frän hela

av ett strålande väder, vilkettillsammans med 120 medlemmars helhjärtade engagemang bidrog tiU festens Iyekliga genomforande".

Föreningens slörsta eloge gär doek tiU Egon Häggblom, som med en aldrig sinande övetalningsfOrrnäga oeh ett heltidsarbele fiek aUa 100-tals medlemmar att arbeta medglädje.

medlemsformän aUt sedan 1985 med i medellal nio nummer i äret. Egon böIjade oeksä med "pensionärsstunden" i Ålands radio, som han var redaktör for oeksä nägra är efter det han lämnat ordfOrandeskapet.

Undeneeknad, MPF:s ordforande sedan januari 2002, konlaktade genast Ålands radio som giek med pä att ge oss en timmes radiotid i mänaden.

Jobbigt, men ett genomslagskraftigt medium är radion ätminstone bland pensionärer pä Åland. Bäde Ålands radio oeh MPF:s styrelse har gett grön Ijus for en fonsättning.

Mariehamn på 20-talet Egon Häggblom - en legendarisk idespruta Egon Häggblom ledde MPF ären 1985-88. Under de fyra ären kom han med många nya "grepp" som han oeksä genomforde sä att han snabbt blev pensionärsfOreningens " Ievande legend". 1 dag är Egon 87.

Den garnla fotboUsspelarens rörligbet har minskal men intellektuellt är Egon ärmu i 100 proeenls form.

Ett av Egons nya "grepp" var att MPF tiek en egen tidning, Nyset. Egon berättade omnamnel: "Nysel betyder ju att man tar nys om nägonting, har vetskap. Det är ju en lidnings uppgift". Nyset har utkommil som

Mariehamn pä 20-talet är kanske ändä Egon viktigaste initialiv. Det handlar om ett modeUbygge i skala 1: I 00 som ett tiotai "nybyggare" startade 1988 med Egon som primus motor.

Projktet fortgär. Slutroälet är det eentrala Mariehamn säsom "Lindamas slad" säg ut pä 20oeh 30-lalet.

Nybyggama är idag en stark underavdelning tiU MPF med 20-30 aktiva medlemmar. Utan överord vägar jag pästä att "Mariehamn i miniatyr" är en enorm prestation av pensionärerna. Det ger PR äl fOreningen och visar vilken resurs pensionärema är. 1dag fmns miniatyrstaden i Ålandsparken men

kpmmer att ta en bättre plats i anslutning lilI Ålands museum där den blir en tursitattraktion.

30-åringen i dag MPF är tiU medlemsantalel en stor fOrening. Medlemsanlalet närrnar sig 800 ulan spoeeieUa värvningskampanjer. En forklaring är att MPF är en distriktforening, d. v.s. har medlemmar i de flesta äländska kommuner. Över 70 proeent av medlemmama är doekskrivna i Marieharnn.lEekerö oeh pä Kökar har MPF livaktiga underavdelningar.

Livaktiga underavdelningar präglar hela verksamhelen .

Myeket Iivaktig är boule- oeh bowlingavdelniongen. Bägge har regelbunden verksamhet som livas upp av tävlingsarrangemang - ofta med likaratade foreningar i Sverige. Bl.a. bangolf, dans, kortspel har tidvis varit populära verksambetsformer.

Helt naturligt deltar vära medlemmar i Medborgarinsitulels (Medis). Vi hoppas nu pä att i samarbete med Medis ta en pensionärskör. Vi satsar oeksä fri skt pä olika motionsforrner.

Månadsträffarna är liksom i 80dra pensionärsforeningar ändä hjärtal i verksamheten. De brukar hällas i Röda Korsgärdens festsal, som brukar vara fullsatt .

Trots alla aktiviteter har MPF en stor utrnaning, att kunna tillfredsstäUa alla olika äldersgrupper oeh alla olika intressen. Del

Höjningen av pensionsslussens nedre åldersgräns har haft effekt Höjningen av pensionsslussens nedre åldersgräns är 1997 från ungefär 53 är tili 55 är minskade arbelslöshelen bland äldre personer. Tydligast syns det på det sättet att efter höjningen halverades risken for arbetslöshet bland 53-54 -åringar.

Dessa resultat framgär av nationalekonom Juba Rantalas rapport "!kääntyvien työttömyysja työttömyyseläke" (Arbetslöshel bland äldre arbelslagare oeh arbetslöshelspensionen). Där undersöks omfattningen av arbetslöshet bland äldre arbelstagare ur pensionssyslemets synvinkel under I990-talet. Rapporten är aktuell tili foljd av pensionsöverenskommelsen i november 200 1, som i stor utsträekning är eli resultat av bändelserna under 1990-taJet. In i pensionsslussen bäde av fri vilja oeh med tväng.

Arbetslösa i pension Största delen av de äldre arbelstagare som är arbelslösa är inne i pensionsslussen. Det betyder att personer som fylll 55 Ar kan som arbetslösa bibehälla sin rätt tili dagpenning frarn tili 60 års älder, därefter får de arbetslöshetspension oeh sedan ålderspension senast vid 65 ärs älder. Man har misslänkt att ett sädant arrangemang fördröjer sänkningen av arbetslöshetsgraden oeh päskyndar en fOrti-

da pensionering. Å andra sidan har pensionsslussen erbjudit utkomst för mänga personer i en situation där möjlighet tili arbele inte finns. Enligt rapporten ingär det doek i pensionsslussen faktorer som höjer arbetslöshetsgraden bland äldre arbetstagare, eftersom de som är i pensionsslussäldem under nästan hela I 990-talel har haft en ungefar dubbelt större risk att bli arbetslösa järoJort med personer som är en aning yngre. Konjunkturerna förklarar inte helt denna skillnad. Stöd for pensionsslussens inverkan pä arbetslöshelsgraden gavs av en reform som trädde i kraft från böIjan av 1997. När pensionsslussens nedre äldersgräns höjdes från 53 ärtil1 nuvarande 55 är, halverades risken all bE arbetslös för 53-54 -äringar. Del positivasle resultatet av höjningen av AIdersgränsen med tanke pä arbelslöshetsgraden är att 53-54 -äringarna slannade kvar i arbeIsiivet bätlre än tidigare oeh en allt slörre andel av de arbetslösa 53-54 - åringama fiek arbete. Om arbetslöshetsgraden eiler sysselsättningsgraden vore helt oberoende av pensionsslussen, hade del knappast gätt sä här. Att sysselsätta äldre arbelslösa på den öppna arbetsmarknaden var som väntal osannolikt. Eftersom sannolikbelen att ta ett arbele minskar snabbast ge-

nast efter pensionsslussens nedre äldersgräns, torde pensionsslussen for sin del ha varil ett hinder for sysselsättning.

En enskild orsak tili pensionsslussens popularilet finns inle.

Bakgrundsfaktorerna tili arbetslöshet bland äldre arbetstagare hänger ihop både med individens villigbel all gå i pension oeh fOretagens uppsägningar oeh rekryteringar. För fOretagen har pensionsslussen erbjudit ett smidigt sätt att minska eiler fomya sm arbelskraft. För de äldre arbetslagarna har den erbjudit en slabil oeh skälig ulkornst utanfor arbet$livet.

Arbetsmarknaden avgör Arbetsmarknaden avgör i sista hand Arbelslösheten bland äldre arbelstagare är doek i betydande ulsträekning en fOljd av andra faktorer än pensionsslussen. Under reeessionen bley personer i alla äldrar arbelslösa, oeksä de som inte ännu kunde komma in i pensionsslussen.

För mänga fOretag var användandet av pensionsslussen nödvändigt för anpassningen tili forändringarna i lönsamhelen. Arbelslöshelsgraden bland äldre arbetstagare päverkas ocksä av strukturella faktorer.

Tili exempel när informationsarbetet breder uI sig i sanmället minskar efterfrägan pä äldre arbetskraft av utbildningsskäl

oeh inte sä mycket pä grund av pensionsslussen.

Arbelslösheten naggar fin8Osieringen av soeialskyddel i kanterna En hög sysselsättningsgrad är den bästa garantin for finansieringen av socialskyddet oeh välfardstjänsterna. Den läga sysselsättningsgraden har doek blivit ett betydande sambälleligt problem, där en central orsak är den höga arbetslöshetsgraden bland äldre arbelstagare. År 2001 var ungefar 16 procent av befolkningen i äldem 50-64 är utanfor arbetslivet pä grund av arbetslöshet - i praktiken antingen arbelslösa eiler pä arbelslöshetspension.

Under de senaste ären har arbetslöshetsgraden bl80d äldre arbetstagare sjunlcit snabbt. Enligt en arbelskraftsstudie var ännu efter reeessionen pä 1990lalet arbetslöshetsgraden bland 55 - $64-åringar 10 -24 procent beroende pä äldersgrupp. Nu är arbetslöshetsgraden näslan hälften lägre. Ä ven om arbelslöshetsgraden bland äldre arbetstagare sjönk ytterligare, forblir den ännu flera är elt allvarligt problem. Pä grund av att de stora årsklasserna uppnär pensionsslussäldem finns en risk att antalet personer som är arbelslösa eiler pä arbetslöshetspension ökar även under en högkonjunktur..

Mariehamllpellsiolläremas ordforallde Railler Johallssoll I/Oppas på lIIållga gäster på forell;lIgllells jubileulII också fråll "riket". är klart att t.ex. 60-äringar oeh 80-åringar har olika krav. Della är en stor utrnaDing for hela värt förbund. Dagens pensionärer är mer utbildade, ekonomsikt starkare, mer sam·

hällsmedvetna oeh snart oeksä mer kritiska än nägonsin tidigare. Därfor vägar jag säga; den Ijusnande frarntiden är pensionärernas. Detta bör synas i politiska vaI. Pensionärema bör ha egna represenlanter i de beslulande organen

MPF jublierar stort

30 år. Jubileer ger PR ät verksambeten. Det mesl krävande jubileumsprojektet är ulgivandet av 30-ärshistoriken. Den skall ulkomma i 1000 exemplar lagom tili jubileet, som firas i Ålands Lyeeum den 21 seplember. Hislorikforfattare är föreningsmedlemmen, f.d. yrkesskolrektorn Gunnar Lemqvist, som redan i juli kunde säga: "Rainer, jag har i prineip mm del ay bistoriken klar".

MPF hoppas se mAnga gäsler oeksä frän "riket" på jubileet den 21 september. Välkomna!

Rainer Johallssoll

MPF viII uppmärksamma sina

RAY -anslag 2003 Budgetforslag 2003, milj.euro Soeial- oeh hälsovärdminisleriet har fört inledande förhandlingar med Penningaulomal-föreningen om understödsverksamheten for är 2003. Tyngdpunkten läggs nu i högre grad vid forebyggande verksarnhet oeh forhindrande av utslagning. År 2003 utdelas tili organisatio-nerna 304,4 tnilj. euro medan anslagen for innevarande är var 279,5 milj. euro. Vi konstalerar med glädje att anslagen ökat med 8,9 %. Nedan fOljer en precisering av hur understödel tili organisationerna fördelar sig oeh en jämfOrelse med är 2002, skillnaden anges i %. Oeksä här k80 vi konstatera en ökning fOr sgs. sarnlliga moment.

Om man dessutom jämfor med anslagen för är 2000 uppgiek den sammanlagda summan tili 233,0 tnilj. eum oeh är2003 alltsä 304,4 milj. euro, dys. en ökning pä 30,2 %.

Understödet tili organisationerna

Medborgarorganisationernas verksamhet

85,2

91,5

7,4

Service- oeh stödboende

64,3

79,0

22,9

Rehabililering

50,7

50,6

-0,2

Att klara sig hemma,slöd for anhörigvårdare

22,8

23,0

0,9

Dagverksamhel, skyddade arbets- 19,3 verkstäder

22,0

14,0

Kurs-, läger- oeh semesterv.

19,2

20,3

5,7

Krishjälp Sammanlagt

1M.

-1li

M

279,5

304,4

8,9

Ända sedan 1993 då den ekonomiska krisen var ett faktum har delar av RAY-anslag lärnnats ionesläende, all användas for senare behov. Tyvärr ökar den outdelade summan med 6,9 %, nägot som bl.a. Soeial- oeh hälsovärdsorganisationernas förbund naturligtvis protesterar emot.

Outdelade RAY-anslag

48,6

52,0

6,9

IO - God Tid 5/2002

Då ungdomsledaren blev pensionärsledare På en natt blev han tör gammal tör Svensk Ungdom men en ungdom bland pensionärerna. Det handlar om Rainer Nordström, Svenska pensionärstörbundets törsta heltidsanställda verksamhetsledare.

Aret var 1974. Hos SPF stannade han i II år, tili 1985 då han blev kommundirektör i Sjundeå.

Egentiigen var det inget stort hopp från art jobba för ungdomen tili art jobba for pensionärer. Grundiden och det administrativa är nästan det samma, tycker Rainer, 63, nu dä han ser tiUbaka.

- På särt och vis kom jag tili ert flirdigt dukat bord. Det tyngsta lasset var redan draget. Under forbundets Ivä första år, med initiativtagaren Jarl Hellström sam pådirvare, hade mycket redan hunnit hända. Det bästa var

väl art förbundet hunnit bli så etablerat art det med Penningautomatforeningens hjälp hade förmårt skaffa sig en egen lokal på Viborgsgatan i Helsingfors.

SA blev också mitt forsta jobb att fatta pensein och börja måla väggarna, rninns Rainer.

- Tyvärr träffade jag aldrig forbundets initiativtagare Jarl Hellström. Han hade strax innan jag anställdes omkommit i en trafikolycka på hemvägen från ett pensionärsmöte i Ekenäs.

Men visst fanns det ett stort arbetsfålt kvar for Rainer. Ä ven om förbundet fätt en bra början fanns ännu mycket ogjort. Nya lokalforeningar skulle startas i alla hörn av Svenskfmland.

Ekonomin skulle byggas upp.

-Vi ordnade nägra verkligt stora kryssningar med f1ere hundra del ta gare. De gay oss en välkommen grundplåt.

I 970-talet har utpekats sain pensionerernas årtionden. Före det var pensionärernas situa-

tion i allmänhet mycket svag.

Nu kom nya reformer, inte minst inom hälso- och socialvården. Samtidigt började peosionärerna upptäcka art de var en politisk maktfaktor om de höll ihop, för att inte ta la om hur det sociala umgänget bland pensionärerna tog fart.

Nya pensionärsorganisationer såväl politiska sam ideella uppstod.

- Också vårt svenska fö rbund växte så det knakade. Det var en givande tid Rainer hade iote haft oågot emot art starma i förbundets tjänst ända tili sin egen pensionering, men ödet ville armorlunda.

- Ar 1985 blev jag, tilI min överraskning, vald tili kommundirektör i hemkommuneo Sjundeå.

Detjobbet höll han sedan fram tili senaste år då han sam kommunalråd gick i pension. Då var det igen dags art återvända tili

Att vara verksamlzetsledare jör Ilngdom eHer jör pensionärer är egentligen samma sak, menar kommllllalrådet Rainer Nordström. Han Izar erfarenlzet av båda. pensionärsverksarnheten. Först blev han ord föra nde for pensionärsforeni ngen i Sjuodeå och från och med i år medlem i forbundets styrelse. Ringen börjar alltså vara sluten.

Rainer har aldrig vant någon vän av stora ord och later, smäbrukarson sam han är. Täppan

och den lilla stugan i norra Sjundeå har han hela sitt liv vant trogen. Ja, han foddes ocksä där. 1 början försökte han på sidan om odla de 14 hektaren men i samband med åkerpaketeringarna på 70-talet gay han upp. Sederrner har markerna vant utarrenderade.

Gå med i en pensionärsförening

Transportaffär

Oy A. V. Westerholm Ab

MITTISTA~!

Hos oss bor du I centrum.

Sara nägra mlnuter från hamnama,

79 dubbelrum med badldusch/wc, telefon, N, radio, hårfOn. 5 allergiker· anpassade rum,

gägatan,

affårer,

1 handikapp-

-~~"""':...;",.I :~p~=:~

::'.

Rainer har gAtt dep länga vägeo. Någon annan utbildning än folkskola och Finns Folkhögskola har hao inte. Men sam fortroendeman har han erfarenheter sam fä. Uppenbart har han ännu en hei del ogjort.

UlfJohansson

Linjetrafik Hangö - Helsingfors

Svenska Pensionärsfcirbundet, med sina 79 lokalfcireningar, hälsar alla pensionärer välkomna. Medlemsavgiften är bara ca 10 euro (60 mk). 1 den ingär God Tid. Vi har redan ca 15 000 persomnedlemmar i rörelsen. Tag.!contakt med pensionärsfcireningen på Din hemort. Ar det oklart så ring fcirbundets kansli tel. 09-72 888 20 så får Du kontakuppgifterna.

E 019-241 4070, fax 019-241 3465

Korsnäs kommun Den tr ygga hemkommunen

Aestaurang,

bar/pub, =~==..,.-- 2 bastur,

Inomhuspool. konferensavdelnJng, hlss

Norra Esp1anadg. 3, MARIEHAMN . Tel. 018-14130. Fax 17 130. e·mail: parkhotel@vikingline.fi

Finländskt fortyg tili Tallinn

Vi betjänar DIG i dina fastighetsaffärerl

Läkarcentral

RFG;~ I www.opkk.fJ

MEDEK Ekenäs, Stotionsvägen 6, tel. (019) 246 2700

Raseborgs Fastighetscentral Ab AFM KARIS EKENÄS HANGÖ KIMITOÖN

019·2652260 019·265 2360 019·265 2460 02-425 818

A1lmänoch spec.läkare Tidsbeställning

Öppet mä-ta 8-19 . fre 8-16

SPF:s jubileumsresa görs tiU den "swlngiga" och evigt unga kulturstaden

~~~~ Pensionärer må-to t.o.m.

31.12_

€

Sjönöjen på varje resa Eino Grön 20.8

1 3, pcrson

Sjödans ombord i Tallinn börjar dagligen kJ. 16.45

Arja Havakka 22.8 Jaana Lammi 27.8 Eija Sinikka 29.8 Mikko Alatalo 3.9 Kaija Pohjola 5.9

Boka och betala enkelt via bztenzet:

www.eckerolineJi

fCKfRÖellNf ManllmJnmlJägn,lO, Ht!lri"gfors. m11-{rr /0-18, lö 10-14. fljllg

(09)228 8544 mJ-fo 8.30-20, Iii-sö 8.30-14.

Helsingfors 8.00 ·IIJO Tallinn 18.00 •Z1J0 Helsingfors

Som groru/orion eiler !ör kondo/eons

London 22-25.11

giv Hjärtadress.

"Phantom of the Opera" och "Mamma Mia" (biljettema ingår i resans pris) Hotel St Giles"', som Iigger vid stadens puls, Oxford Street.

Engelsk lantidyll under en heldagsutf'lird tiU Windsors slott

BWW .f\

1 resans pris ineår: - Musicalbiljetter - Flygresa Vasa-Helsingfors-London-Helsingfors-Vasa med Finnalrs t1yg i turistklass - Busstransporter med lokal turistbuss enligt programmet - 3 hotellövemattningar i dubbelrum 1Dkl. frukost - 2 x middag och 1 x lunch Resans pris: 1060 euro/person - Svenskspråkig reseledare Ansvarig researrangör/ anmälningar och information:

m!

(~_" _~_er;_a_:ns~_~_~~_:t_r @

B_e_n~n~e;.;;;t.t;;; B;.:T;.; ;.:I.=.:N. :.:.:O;t.id~i~ .:. C;J

Formansallen 9, 10600 Ekenäs, tfn _______

(019) 2674550, öppet: må-fre, k1. 8.30-17.00

Vöra adresser så1js ov R-kiosker pasten banker varuhus blomsterhandlar samt begl<lvningsbyråer

Du kan även besrälla adressen via internet eiler ringa rill servicenumret 020044002.

Sydänsäätiö •

Hjärtsriftelsen 09-7527521 www.sydanliitto.fi Genom ocr viIJ;o Hjänadr.."n SlOOer Du Finlands HjiIitjörbunds arbere.

\ ,.

~

'f

:n

~

u ;~...., ~

;.!4

II

~.

r'

0-.

Vår bästa tid är nu!

SPF - 30 år av sammanhållning Svenska Pensionärsförbundet är de svenskspråkiga pensionäremas riksomfattande intresse- oeh medborgarorganisation oeh har för närvarande 80 registrerade pensionärsföreningar som sina medlemmar.

Förbundet välkomnar nya medlemsföreningar - oeh pensionärsföreningama välkomnar nya medlemmar.

Så här blir du medlem Pensionärsföreningarna informerar om sina möten oeh andra aktiviteter i lokalpressen. Oä tili fö reningens möte, delta i utfarden eiler annan aktivitet, oeb anmäl samtidigt att du vi li ansluta dig ti li föreni ngen.

Du känner kanske ti li pensionärsföreningen pä din hemor!. Tag kontakt med ordföranden eil er nägo n av styrelsemedlemmama för att anmäla dig som medlem .

Du kan oeksä ri nga förbundskansliet eiler kansliet i Vasa som gäma sänder dig en blankett för medl emsansökan oeh behövliga kontaktuppgifter. Kontaktuppgifter, se nedan.

Finlandssvenska pensionärers intresse- och medborgarrörelse Pensionärsf<irbundets grundande möte hölls den 24 augusti 1972 i Helsingfors.

En betydande del av verksambeten bar under årens lopp varit att på olika sätt utveckJa den sociala samvaron, något som är av stor bety-

delse för medlemmamas livskvalitet. Redan i slutet av 1960-talet hade flera pensionärsorganisationer grundats på finskt håll. Initiativtagare till de riksomfattand pensionärsf<irbunden var för det mesta de poliliska par-

liema, sam hade böIjat intressera sig för den växande pensionärsskaran. Lagen om pension för arbetstagare trädde i kraft år 1962. Arbetet med soeia lskyddsfrågor intensifierades i slutet av 1960-talet oeh under 1970-

taI et, inte minst på grund av faekf<ireningsrörelsens kraftiga tiJlväxt. Underde f<irhållandena ansågs det vara viktigt alt också de svenskspråkiga pensionärema fiek en egen intresseorganisation.

Varför skulle jag bli medlem?

Det är så myeket annat jag sysslar med, tänker du, varför skuUe jag bli medJem? Efter arbetslivets faekliga intressebevakning är det de riksomfattande pensionärsorganisationerna, av vilka SPF är en, som bevakar dina intressen pä bäde riksnivä oeh kommunaI nivå. Om du är intresserad kan du ta meningsfulla förtroendeuppgifter inom föreningen oeh förbundet. Men en sådan uppgi ft är inte nägot måste.

Att vara med i en pensionärsförening oeh delta i medlemsverksamheten är givande pä många sätt.

Föreningarnas medJernsavgift rör sig kring 8-10 euro per år. I den ingår medlemsavgiften tili förbundet oeh medlemstidningen Ood Tid som utkommer 7 gånger i året.

DII är hjä,.tligt välkommell med i SPFJ

Svenska Pensionärsförbundet år 2002 Styrclse år 2002 OrdfOrande I vieeordförande n vieeordförande Ordinane ledamöter

Håkan Hellberg Valborg Loubisto TorolfFröjdö Jarl Beijar Anna-Lisa Bjurström Stig Bäcklund Christina Fagerström Håkan Malm Rudolf Mattsson Rainer Nordström Märta Sjöblom

Förbundskansliet Verksarnhetsledare [nformatör Redaktör Ombudsman Kanslisekreterare Kanslist

Lili-Ann Junell-Kousa Ebba Jakobsson Ulf Johansson Per Thomasfolk Maria.me Sandell Åsa Barman

Svenska Pensionärsftirbundet rf Indiagatan 1, 00560 Helsingfors, telefon 09-7288 820, fax 09-7288 8215 epost: kansliet@spfuension.fi Svenska Pensionärsftirbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa telefon 06-317 9070, gsm 050-5575389, fax 06-3179128 epost: pthomasfolk@yahoo.eom

Särtryek av Svenska Pensionärsförbundets tidning God Tid - Ekenäs Tryekeri 2002

.'

Verksamhetside och strategi " Svenska Pensionärsförbundet är de finlandssvenska pensionärernas intresse- och medborgarorganisation, som driver och bevakar pensionärernas ekonomiska och social;! intressen samt arbetar för en optimallivskvalitet för pensionärerna ".

Så Iyder den ledande tanken i förb undets strategipragram "SPF år 2004 " sam omfattades vid höstmötet 1999.

Förbundets verksanlhet baserar sig pII gemel/skap, tlygghet, livskvalilel Deh språkidel/titel. De värdena vägleder de förtroendevalda , pensionärsföreningama oel! fOrbundet i valet mellan olika a1temativ.

Strategiprogrammet oeh dess mlllsättningarutgör grund för den ärliga verksarnhetsplanen som detaljerat beskriver till-

PellsionärerllG ä,. en re$urs. Det bevisas ov välbesöJ,,1a mötell De" tillslällnillgat: vägagångssättet fOr att nll uppsatta mlll: pensionäremas soeiala oeh ekonomiska välfOrd, delaktigbet, trivsel oeh vi-anda, intresse för kullUr oeh livslllngt lärande. Pensionäremas livserfarenbet oeh kuo-

skaper är en styrka oeh resurs att användas inom olika samhällsområden.

Modersmlllet är bas .

Förbundet värnar om pensionär-emas råtl att fA tjänster oeh information pII svenska genom att ha fonlöpande

Tillsammans är vi starka

kontakter tili oeh samarbeta med myndigheter, beslutsfattare , övriga svenskspråkiga organisationer oeh olika media.

JorIS. på sid 3

Vår bästa tid rettio år är historiskt sett inte någoo sär skilt lång tidsperiod, men får eo pensionär är de sista ljugo-trettio åren viktiga oeh värdefulla år. Många av oss uppl ever de åren, så många som oss f6runnas, som de bästa pä många sätt.

Det samma gäller f6r en pensionärsorganisation; trettio år rymmer myeket av tillväxt, utveekling oeh mognad inför nya uppgifter.

T

som härmed rekommeoderas till läsning oeh begruodande.

En genomgång kan bli ett bra programnummer på et! månadsmöte i föreDingen. Att kuona sin historia är en viktig del av livet bäde f6r enskilda oeh får orgaoisatiooer.

När vi nu lägger ytterligare fem år tili vår Iivshistoria som fårbund, gäller detsamma får av medlemsmånga föreningarna, av vilka en del representerar aktiviteter sam

Det blir klart när man läser är äldre än Förbundet. Det Förbundets 25-årshistorik, kan vara skäl att ibland oekså

Hjälp oss att bli fler, tag med en vän

presentera oeh dokumentera det så lätt i eo soabbt fåräofåreningens historia, särskilt derlig värld. får de oya medlemmarna.

Vi skall ta vara på den tid vi Att beakta historien betyder f!r vara tillsammans, olika inte att man bara lever i det generatiooer med olika Iivsförgångna, meo utan f6raok- möoster, oeh medrnänniskor ring i det som varit blir man med olika yrkes- oeb rotlös oeh får det svårare att erfarenhetsbakgruod. När vi klara dagens utroaningar oeb tar band om varaodra oeb demorgondagens föräo drade lar säväl glädje som sorg, då verklighet. Vi som är äldre kan just den här tiden bli vår har oeksä som uppgift att vara bästa tid. eo fårmedlaode länk mellan det fårgångna oeh dagens Håkan Hellberg värld med dess yngre geneordjörande 2001rationer, som inte alltid bar

En viktig och kontinuerlig uppgift inom förbundet och medlemsföretiingarna är att rekrytera nya medlemmar. Målsättningen är att anta/et medlemmar i de existerande föreningarna ökar och att nya pensionärsföreningar ansluter sig tili förbundet.

Förbundet bar som mäl att antalet medlemsfåreningar skall vara ettbuodra år 2004.

Ty ju flera vi är, desto bättre börs vår oeh fårbuodets röst pä olika oivåer i vårt samhälle.

1 den bästa tiden fungerar förbu n det••. budget får år 2002, tryggande av kommunernas ekonomiska resurser, vården på modersmålet, ett ä ldrepoliti skt program ti li varje kommun, en rätt dimensioneriog av vårdpersonalen, en rättvis lönen ivä f6r vårdperson alen, kvalitets rekommendationerna, äldres boende, förbättrande av Svaren finner vi i många av anhörigvårdarnas ställning inslagen i jubileumsskriften oeh avlägsnande av den ex"Vår bästa tid". Jag viII be- tra sjukförsäkrings-avgiften.

Iysa det med nAgra konkreta Vi påverkar exempel.

När jag möter förbundets medlemmar ställs jag nu och då inför frågan vad förbundet egentligen gör. Eiler som Carin Aminne frågar på annan plats i denna skrift: " Vad får jag för mitt medlemskap?"

SPF tar ställning Svenska Pensionärsförbundets verksambet kan indelas i intressebevakning, information oeh utbildoiog samt social samvaro. Valborg Louhisto beskriver i sitt inlägg mera ingäende prineiperna oeh linjedragningarna får intressebevakningen. Förutom vAra direkta kontakter tili beslutsfattare oeh myndigheter har fårbundets olika förvaltningsorgan tagit ställning tili de mest aktuella frågorna genom ett flertal uttalanden. Uttalandena under är 2001 berörde följande frågor: ställningstagande tili statens

oekså i andra viktiga ärenden som dyker upp.

Med glädje kao vi konstatera att förbundets ställningstaganden i allt större grad har uppmärk-sammats både av beslutsfattare oeb av media.

Peosionärsfårbundets olika tillställningar oeb sammankomster syftar dels tili att ge gru ndfakta om oeb verktyg för den lokala intressebevakningen, dels tili att ge nirdigbeter att verkställa en mångsidig verksarnhet. Med dessa syften anordnade vi underår2001180likatillfålVi fonsätter även detta år att len som loekade över 2000 följa med oeh påverka inte medlemmar. Den soe ia la bara i nämnda frågor utan sam varoo är en av hälsans di-

Jlll1 ehåll:

Vår bäsla tid är nll!

SPF-30 år av sammal1hål/l1ing Vår bästa lid är 1111 J den bäsla liden jimgerarjörbllndet Pensionärstidl1ingen GOD TJDinjormatiollskal1aloe" visitkort En väekelse i bygden oe" en bro som fore nar oss Regionalt salllarbele ger oss en meningsjitll verksalllhet Vadfår jagjör mitt lIledlemskap?

Hjälp oss att bli flel; tag en vän lIled Välkolllmen med i SPF!

7

Vår bästa tid är m,!

Vår bästa tid är 1I11!

2

J

2 2 3 4

5 6 7 8

mensiooer, en del av friskvården. Att träffas oeb göra saker tiJIsaromans ger ionebåll oeh Iivsglädje ivardagen.

Utvärderiogen vid de seminarier i medlemsrekrytering som tiJlsvidare hållits inom förbundets verksarnhetsområde har varit genomgående positiv. Det allmänna omdömet har varit att man fått en hei del nya intryek ocb att det skräddarsydda utbildningsprogrammet med grupparbeteo varit bäde intressaot oeh konstruktivt.

En stor del av medlemsanslutningen sker faktiskl genom den sk mun-motmuo-metoden.

Pensionärerna är erkänt

många när de möts. När sä många människor Ur samma generation med liknande Iivssituation oeh gemeosaroma mäl kommer samman är det bevis nog får att det är viktig verksamhet so m bedrivs.

Föreningamas egen verksarohet är myeket mångsidig, t.ex. anordnade föreniogarna senaste år 3 900 olika möteo oeb aktiviteter som sarnlade närmare I 19 000 deltagare. Detta är eo del av medlemskapet i pensionärsföreningen oeh det ärbl.a. med hjälpav dessa aktiviteter som vi villloeka alla finlandssvenska pensiortärer med i pensionärsrörelsen.

Mätte de 45 000 ex. av God Tid inklusive jubileumsbilagan " Vär bästa tid" bli en tändande gnista tili medlemskap i någon lokal pensionärsfårening. Vi har redan 15 000 fmlandssvenska pensiooärer som drabbats av goistan oeh komroit med.

LiU-Ann Jlwell-Kousa verksamhetsledare 1997-

Vi ärpå väg Ett ionehållsri.kt oeh varierat verksarnhetsprogram har fått många att ansluta slg. Resor oeb utflykter har stor dragningskraft oeb en tydlig loka! fårankring. Likaså det att fåreDingen är representerad i kommunens äldreråd.

Pensionärspolitiken viktig

medlemstillväxt sammanfat- Satsa på kommande tas enligt fåljande: pensionärer

För blivande medlemmar är förbundets pensionärspolitiska verksarnhet av stor vikt. Efter avslutat yrkesliv med nära kontakter tili faeklig aktivitet fions rätt ofta behov av att känna att Olan fåreträds av någon i de stora frågorna . [nformationen om detta är viktig oeh bör omfatta alla niväer där vi är aktiva. Man bör oekså tänka på att berätta om det som händer pä det kommunala planet, lämpligen i samband med f6reoingsmöten.

" Ta med dig en vän "

Med faeil i hand ktmde förs lagen tili ätgärder för

Aktivera medlemmarna tili att värva nya medlemmar enIigt "ta med dig en vän"-metoden. Den soeiala samvaron loekar många. Ordna oeksä utanfår månadsmötenas ram intressanta fåredrag oeh besök där aktuella pensionärspolitiska frägor på riks- oeh kommuooivå tas upp tili diskussion. Förbättra den intema informationen , informera utåt, provocera och var ansvar. proffsigare. Gör någonting Slen Lindholm annorlunda, genomfårtill expellsiollärsförellillgsempel grupparbeteo där allas ordjörande 2001åsikter kommer fram.

"Den bästa tidini iärtiiiehTtillsammans" ,_

~

En målsättning bör vara att aktivt satsa på de kommande pensionärerna, nämligen 40oeh 50-talistema. Alla som går i pension "tar med sig" sakkuoskap oeh erfarenheter som bör tas tillvara. På oägot sätt resonerar man att gammal ktmskap är ingen ktmskap - det är fel. Erbjud intresserade att delta som gäster i fOreningsmötena. Delegera, inte miost i fåreoingarna, erbjud aktiviteter oeh

~

.

. '.' -

. C.- .~.' ",-

.

'._

. ' , ' , , ' .......

-.0-- ....;., .• -"

,_,

"

6

Vår bästa tid är IIU!

Vadfår jagfor mitt medlemskap?

Väldigt många av våra medlemmar ansluter sig tili någon pensionärsförening för att det ordnas så trevliga träffar. Programinnehållet är bra, man får i stort gemyt dricka sitt kaffe och prata.

Det ordnas utfårder, resor, exkursioneroeh manäntrarbussar f6r att se teater eiler bese utställ ningar. AlI t detta är spännande oeh roligt oeh man behöver bara f61ja med; nägon eiler några ordnar oeh ma n sJippe r si u a e nsam bemma oeh känna efter om man har ont nägonstans. Gemenskapen loekar!

Få är de som tänker pä den organisation som står bakom, på f6rbundet. Man läser sin GOD TID oeh f6ljer skrivelser i dagspressen, man röstar i vaI oeh suekar över smä pensioner oeh indragna f6r-

mäner. Samtidigt tänker man, matas jag med, vilket gör att att det är sä litet vi pensionä- jag i min tu r inom mi n kommuns äldreräd oeh i hälrer egentligen kan göra! sovårdsnämnden, där jag är Det borde vara en självldar- med lem, kan ta stä llning, het att man inom varje f6ren- motivera mina uttalanden. ing, vid varje möte skulle ta Har jag fakta att komma med tram nägon eiler nägra frågor Iyssnar folk. Är det nägot jag som berör f6 rbundet. Bjuda viII veta ringer jag upp f6rin dem somjobbar pä f6rbun- bundets verksam hetsledare det, läta medlemmarna be- oeh får mera kunskap, flera kanta sig med dem, låta vik- fakta. tiga frägor utta las oeh bemötas. Vi i fören ings- Det gäller f6r oss gräsrötter ledningen borde med entusi- att ge f6rbundet en ebans att asm informera, få varje med- päverka. Ju flera vi är - desto lem att f6rstä att det är vik- bättre mår f6 rbundet. tigt att känna f6rbundet , att vara intresserad oeh ta andra Car;" Ä milllle med sig, sä att förbunde t pellsiollärsförelli"gskunde bl i ännu större oeh ordförallde 2000starkare.

Mänga andra grupper i värt samhäUe bevakar sina intTessen - f6rbundet bevakar vAra! Personligen har jag fått väldigt myeket ut av f6rbundet.

Nytt, aktuellt faktamaterial

Pensionärstidningen GOD TID informationskanal och visitkort GOD TID är en bra tidning som skall bli bara bättre och bättrel Vet Du vad GOD TID är för någonting? Inte?

Läs vidare - det är viktigt, det gäller Digl GOD TID är ett Iivsvillkor f6r Dig som behöver information om Din egen generation, dess villkor, dess f6 rmåner oeh rättigheter. GOD TID berättar om det som är Din värld, den bevakar Dina intressen oeh den ger röst i den offentliga debatten åt de tankar som Du till vardags funderar kring. GOD TID är Svens ka Pens ionärsf6 rbundets tidning oeb därmed det viktigaste språkröret fö r de n s to ra skaran av fi nlandssvenskar som efter fullgjord värnplikt f6r samhället bar en självskriven rätt tili tryggbet oeh rättvisa vid uppnädd pensionsålder.

Det fi nns fö r väna nsvärt många som ännu aldrig har bällit tidningen i sin hand eiler tagit del av dess ione-

forls. frdn sid 1 Intressebevakare Pensionärsrörelsen har fortsättningsvis svårt att få sin röst hörd då besluten om landets ekonomiska, soeiala oeh politiska frågor fattas .

Pensionärsorganisationema saknar representation i berednings- oeh bes lutsproeessen. En f6rbjittring kan ändå noteras i oeh med att Social- oeh bälsovårdsministeriet bar tiUsattDe/egalionenför äldreoe" pensiollspoliliska frågor , i vilken pensionärsorganisationeroa bar säte.

De/egalionell joI' de riksomfanande pensiollärs-organisatiolJerlJQ frarnstår sam det

Svellska Pellsiollärsjorbullde.t illjorde gellom Margarela GrigorkojJ seniordallsell i Finlalld.

~

..

3

Vår bästa tid är 1Il1/

viktigaste organet för pensionärernas påverkan.

Delegationens uppgift är att

häll. Det måste vi som sysslar med bladet naturligtvis göra någonting åt. Vi ägnar myeken tid oeb stor möda åt tidningen oeh vi II självfallet att den oekså blir läst oeh uppskattad.

GOD TID är en medlemstidning f6r alla som genom oli ka pensionärsf6reningar oeh klubbar är medlemmar i Svenska Pensionärsfö rbundet, den sjä lvklara mötespunkten f6 r fin landssvenska pens ionärer. Men trots att vi med vår tidning når 15 000 medlemmar så år vi ändä bara en f6rvånansvärt Iiten del av den stora skaran av fullvuxna oeh mogna människor i vår finlandssvenska familj. Vi borde bli fle r medlemmar oeh därmed fler läsare av GOD TID. GOD TlD informerar oss, men den är oeksä ett visitkort utät, i riktning mot samhället, mot politiker, sponsorer oeh andra päverkare. GOD TI D är det som syns oeh borde synas ännu mera. Dessvärre är resurseroa smä. Men

handen pä bjärtat, ni som redan är medlemmar, medge att medJemsavgi fte n i dag är obetydlig oeh att ni sju gånger om året får GOD TID praktiskt taget gratis. Tänk vilka möjligheter att med en en mättfull höjning göra någonting ärmu bättre. Vi har fått en ny redaktör - Uffe Johansson, som vi önskar all fi'arngäng .

Han har ideer, ban har energi, han skulle helst se att han får ge ut tio nummer i året. Med god vilja är det ingen omöj-

bevaka pensionstagamas intressen gentefllot den offentIiga makten. Förbundet är delegationens medlem, stöder oeh dellar aktivt i dess arbete i strävan efter att vara en vaken aktör i pensionärernas ekonomiska oeh soeiala frågor. De bilaterala kontakteroa mellan pensionärsf6rbunden vilka hör tili delegationen uNeeklas fortlöpande.

Pensionärsf6rbundet bar regelbundet direkta kontakter tili beslutsfattare oeb myndigheter. Förbundet tar ställning och gör uttalanden i aktuella fTågor som berör pensionärema. En viktig del av arbetet f6r större medinflytande är kontaktema tilI media oeh utgivningen av f6rbundets medlemstidning.

De kommunala äldrerådell är värdefuJl intressebevakningsorgan pä lokal nivä. Förbundet arbetar f6r att det skall finnas äldreräd i varje kommun inom f6rbundets verksamhetsområde.

Seminarier om äldrerådsarbetet arrangeras ärJigen. En aktuell strävan har pä sistone varit att i samarbete med äldreråden päverka kommunema beträffande uppgörande av ett tidsenJigt äldrepoJitiskt program eiler uppdaterande av kommunens tidigare äldrepolitiska program. Finlands kommunf6rbunds publikation "JiMreråd i Finland oeh andm länder - e rfarenh eler från Svenskjinland" f6rverkligades är 200 I som et1 samarbet sprojekt mellan

"F\1ngettUlde hemO dAr

- ~ ~t> -,- ~ ~~

t.J. r;'

~~~~§ ',- . :.. ~~-

y

lighet. Vi viII göra GOD TID ti li en röst som hörs, ti li en rådgivare som inger f6rtroende, tili en mångsidig debattarena oeh et! reportageforum, där vi känner igen oss oeh lär känna varandra.

GOD TID - vilket genialt namn fårresten!

P-H. Nymall redaktiollsrddels ordjorallde 2001pensionärsförbundet och kommunf6rbundel.

De mest central. frågorna inom intressebevakningen under år 2002 är påverkan i aktuella pensions- oeh äldrepolitiska fTågor, den kommunala äldreomsorgen oeh servieeboendet, långtidsvården, avgiftspolitiken, social- oeh hälsovårdens personalsituation, folkpensionens niv äfö rhöjning , beskattningsfrågo rna, slopande av den extra sj u kförsäkringsav gi ften, anhörigvårdarnas ställning i kommunema oeh den hemmaboendes ställning då maken/makan är i lå ngvarig vård på vårdinrättning.

Jlalborg LOll/Jislo förblllldsstyrelsemedlem 1994-

4

Vår bästa tid är II/l !

Vår bästo tid är 1m!

Regionalt samarbete ger oss en meningsfull verksamhet

En väckelse i bygden och • en bro som orenar oss

Det sägs att varje tidsperiod anser att den tid vi lever i är den bästa.

Men vi lever också i en brytningstid, förändringarna i väriden är snabba och oväntade.

Därför är det en tid för reflexioner, omprövningar och framtidsvisioner.

Frägan om regionalt samarbete var aktuell i början av forbundets verksamhet oeh dyker ännu upp dä oeh då.

Det blev ganska snart aktuellt att grunda det österboltniska distriktet. Vid fO rbundets ärsmöte 1980 diskuterades fOrsta gången om man skulle dela in forbundet i distrikt eiler inte.

Temat va r "Distriktsin-

NärSvenska Pensionärsförbundet bildades, var pensionärsverksamheten i svenskbygderna alIdeIes isin linda. Förbundet inledde därför sin verksamhet med att den första ombudsmannen, eldsjälen Jarl V. Hellström, sändes ut i bygderna för att väcka pensionärernas intresse för att bilda pensionärsföreningar.

När fårbundet snart därpå anställde Else-Maj Johnson som ombudsman för det österbottniska distriktet tog hon i tu med samma uppgift inom sitt område. Arbetet hade framgång , oeh pensionärsforeningar växte upp som svampar efter regn oeh anslöt sig tili fårbundet.

SPF växte oeh fiek möjlighe-

ter oeh ekonomiska resurser att ta itu med större frägor får pensionäremas väl. Sedan . dess har de lokala pensionärsforeningama tillsammans med förbundet Iyekats åstadkomma myeket som länder de enskilda pensionärema tili nytta oeh trivsel. De båda behöver varandra.

5

PellSiOllärsjörbundet är en bro sam forenar DSS såväl geografiskt sam illlressemässigt. Vi måste hålla ihop for attforsvara våra intressen, me" vi eehöver varandra också ov 80ciala orsakel: Det har sagts attfilllolldssvellskarna mår bättre oeh lever lällgre dälfor att de har eli fimgerallde soeialnät.

PensiollärsjOrblllJdets llät är star/..1 men är ännu starkare då det blir heltäekallde, vilke/ är vårt må/.

delning en hjälpande band eiler överorganisering".

Distriktstaoken övergavs pä fa ltet, men samarbetsorgan bildades i de flesta landsändor oeh fungerar bra i praktiken i dag som är.

SAMS samarbete Helsingfors finn s samarbetsorganet SAMS, som koordinerar de nu elva fåreningamas gemensamrna intressen oeh ordnar intressanta seminarier varje år. 1 mellersta Nyland inIedde fem pensionärsforeningar oeksä samarbete oeh bi Idade samarbetsorganisationen ÖVERENS, som ärligen sam las tili vår- oeh hösttnöte oeh varje böst ordnar en kryssning tili Stockholm med

innehällsrikt program. r östra Nyland säg samtidigt en samarbetsdelegation dagens Ijus oeh den kallar sig östnyländska distriktet oeb bar samlingar ett par tre gånger per är. Oekså i västra Nyland har foreningama ett samarbetsorgan, VÄSTSAM, som sammankommer årligen. Ihland har de haft gemensamrna sommardagar. r A bo land samarbetar de tre fOre ningama på Kimitoön, men man Ilar oeksä gemensamma aktiviteter med de övri ga pensionärsföreningarna i Aboland.

viteter, men de behöver fOrbundets stöd oeh dess överbryggande verksamhet samt en gemensam kommunikation via vår medlemstidning. 1 foreningarna oeh k1ubbama möts människor, trivs oeh sysslar med det de tyeker om. Där finner man gemenskap, som olta bygger på gamJa minnen från skoltid, ungdomsföreningar, idrottssammanhaog, forsamVi står lingsarbete m.m. inför mänga utmaningar inom vår organisation - hur göra tröskeln läg, hur kunna göra verksamheten attraktiv, hur kunna erbjuda olika alternativ?

Meningsfullt Vi vet, att tillsamrnans är vi Pensionärsforeningama vilJ starka.

Christina Fagerström var oeh en verka på sitt sätt jörbnndsstyrelsemedlem oeh rinna meningsfulla akti2000-

stäUa tilI storevenemang, där pensionärspolitik. pensionärer från olika orter möts oeh den finlandssven- Frågor om liv och död Den egna föreningen ska gemenskapen stärks. Där behövs forbundets insats.

För oss alla gäller det att viktig skaffa oss beredskap att möta För den enskilda pensionä- Förbundet har oeksä helt an- de stora frägoma om liv oeh ren är den lokala fåreningen dra möjligheter än lokal- död. En pensionär beböver viktig. Där finner han kam- föreningen att föra fram inte bara tidsfOrdriv oeh sysrater att de la gemensamma pensionärsfrägor i offentlig- selsättning. Han eUer hon beminnen med, där hittar han heten oeb päverka politiker- höver oeksä ges tillfalle att likasinnade med samma in- nas ställningstaganden. Jag tänka över oeh ta kunskap om tressen som han själv har, där hoppas, att vi pensionärer frägor, som leder tili mognad kan han ta del i aktiviteter oekså i framtiden tar tili vara oeh infe fordjupnlng. Oekså som piggar upp oeh stimu- de fOrrnåner den lokala får- den aspekten bör fmnas med lerar. Men en lokalrorening eningen erbjuder, men oekså i pensionär organjsationemas har tili exempel inte resurser fårstår vilken stor betydelse verksamhet.

Elly Sigfrids att ordna en mer omfattande fårbundet har när det gäller kurs eiler längre resor eiler att päverka bela samhällets vice ordjörallde 1972- 1976 Folkpellsiollärer i Helsillgfors rj, (numero PellsionärsjOrellillgell ETTAN) grulldades år 1959 oel! är därmed Fill/ands äldsto pellsiollärsjOrellillg. På 70-talet ordllade mali regelbulldet i Jugelldsalen i Helsillgfors sammallkoms/er for svenska pellsiollärer. Bilden är tagen år 1979

Lämna ~

God Tid 5/:&00:& - 11

o

Abolands pensionärer både dansar och reser Pensionärsiöreningarna är flitiga oeksA i Åboland. Alla nio iöreDingar (Björneborgs Svenska Pensionärsforening räknas oeksA bit) är aktiva pä sina hAU, men nAgot distrikt eUer annat samarbetsorgan har inte tagit skruv. GT har hälsat på hos Kimito Pensionräsiörening vars ordforande Märta Sjöblom representerar landskapet i Pensionärsförbundets styrelse. Meningen är att hon ska åka omkring och informera i landskapet. Men avstånden är stora ocb besvärliga i skärgården.

Pä Kimitoön verkar tre svenska pensionärsföreningar: Kimito, Väsatnfjärd ocb Dragsfjärd.

Alla startade ungefar samtidigt i medlet av 70-talet, ocb alla är ungefar lika stora - Dragsfjärdsföreningen är dock störst

med ca 250 medJemmar.

Någon stor tillväxt av pensionärer är inte att vänta på Kimitoön. Här har länge pågått en befolkningsmioskning, som dock gått i vågor. Isynnerbet Dragsfjärd ar fått uppleva en radikaI nedskärning i sin industri. På 70-talet bade den största arbetsgivaren, Wärtsilä, ännu 1200 anställda. 1 dagjobbar där bara ett par hundra. Så någon "pensionärsbomb" blir det inte..

"Vi får dansa" -De andra pensionärsföreningama på ön brukar sammankomma i församlingens lokaliteter där de inte får dansa. Vi träffas däremot i UF-Iokalen W rethaUa ocb får dansa så mycket vi viiI, säger Valter Jo-

Korpopensionärer beundrade Österbotten

bansson som var ordförande i Kimito under hela 90-talet då föreningen kraftigt växte tili sig. En gång om året träffas aUa tre föreningar i en s.k. Trek1överträff.

-Det brukar vara trevliga träffar med både glatt och a1lvarligt program, berättar Valter.

Riktigt så skapligt - som man brukar säga i Aboland - är det åndå inte alltid med dansen.

En tid försökte man med seniordans men det dog ut främst i avsaknad av ledare. Nog försöker man ordna mer samarbete mellan föreni!)garna på ön.

-En gång for vi tillsammans tili Tammerfors. Men den resan gör jag inte om. Då vi skulle åka bern faons det inte två i bussen som var av samma åsikt. 1sommar bar kirnitoborna slagit sig samman med pensionärsföreningar i västra Nyland för en resa till Öland.

Man har ett gammalt samarbete med västnylånni ngarna.

Korpopellsiollärer är IIppställda i Svedjehamllell i Björköby til/sammall med gllidell Elisabet BackmalI och omblldsmall Per Thomasfolk.

-Många av oss är väldigt imponerade. Så här myeket sevärt trodde vi inte att det fanns i Österbotten, var Korpopensionereroas spontana intryek då de i början av juni besökte Vasa med omnejd. Ändä var det bara en liten del av Östebottens som de fiek se. Flere av resenärerna bade egentligen aldrig tidigare besökt Österbotten.

-Vi tänkte att varför ska vi alltid åka utomlands då det finns så mycket fint att se i värt eget land, berättar Korpo Pensionärers ordförande Agnes Hilden då bon med 20 andra i slrålande soI beser Svedjebarnnen i Björköby. Dagen innan besökte de Stundars.

Verkligt imponerade var man över Replotbron, En sådan skulle vi också ha tili Nagu var den allmänna åsikten.

Någon båtutfard i K varkens steniga vatten fick skäriboma från Aboland tyvärr inte uppleva.

-Vi bade räknat med att fylla en heI buss. Av dem som hakade

Vi behövs

Nll varallde ordjörallde i Kimito Pellsiollärsjörellillg, Märta Sjöblom, visar glatt IIpp "kimitsvillet" SOIll hOIl fått av sill jöreträdare Valter Johallssoll, th.

Hos 058 lår Ou inlormation om turlistorna lör både skärgårdstrafiken och kollektivtrafiken, Ou kan även boka bilplats p å skärgårdslärjorna.

Ring lör mer inlormation tili:

~ Ålandstrafiken

d

Tel. 018-25155, lax 018-17815 e-post: inlo@a1andstraliken ,aland.fi

Vi skapar nya möjligheter!

Färdiga och beprävade bussresepaket

-Att våra föreningar bebövs ser man tydligt, belonar Märta Sjöblom, -Medlemmama ser fram emot månadsträffama. Bötjar de kloekan 13 händer det att de kommer upp redan halv elva för att få prata först.

-Det är viktigt att pensionärema får ha sin. egna föreningar där de kan känna gemenskap. Alla uppskattar bl.a. att bli uppvaktade på födelsedagar, säger Märta som själv på våren fyllde 70 ocb bjöd då hem hela föreningen.

Under sin yrkeskarrier var Märta barnrnorska i Kim ito. 1 bötjan fick hon jobba under mycket primitiva förhållanden. Valter Johansson, ursprungligen invandrad från Pargas, hann syssla med flere yrken. Han har varit slöjdlärare, församlingsekonom, polis och senast cbef vid arbetskraftsbyrån.

UlfJOItUIISSOII

frän Österbotten, t.ex.: Virdois, Nyslott, Västra Nyland, Niinisalo, Tavastehus, Kuusamo, Öland, Syd-Norge, Danmark, St. Petersburg ...

I ~<:Z~n Flesof 1-___....::.:MA::,:TT1I .:,:ESTAUDA RESOR FOR GRUPPER · TAG KOHTAKTl_ Fra Mare. helpension, mål· tide, ombord, UtfIykt.

Anneli Hofe, lede"

460€

Fra Ma.., helpension, måJ.. tlde, ombord, Utflykt.

Anneli Hofe, lede"

440€

m·f.i4. U.iflIW.lii"

01

ii.i1 •.Iafli.

325€

5analoortum, helpension, m6ltld", ombord, tvAspnlklg, Utflykt. Hasse och Kurtn< !ede,.

I '!i@m'iii.&li

"

72 €

65 €

65 €

www.westerlires.fi.e-postinfo@westerlines.fi

BOKANUI

TENERIFFA 12 november (1 eiler 2 voekor) Snabbhetsrabatt [Ore 15.9

THAJLAND, PHUKET 11 fobruari (2 veekor)

ÖSTERBOTTENl GRAN CANA RlA PUERTORICO 7 februuri (1 ei. 2 veekor) 22 februari (1 veeka) 7 mars (1 eI. 2 veekor)

Begär program oeh prisuppgifler! Pris inkl. busstra nsport erän Österbotten! Frå ga också efter pris erän Helsingfors!

y~~ NHrpesvägeD20 NHrpes Tel. 06-224 3350

Resor i österled med svensktalande reseledningl ~\jII

~~~

12.9 Tallinn

J

Overrasknlng.. rtls~ progrsm, mat oeh en dag I Stockholm mm, , ~~~

~AK MED ANNELInLL LANZAROTE 7.3.20031!l fr.

TILL SÖDERN F

125 €

I 't.1I4W~'4ädi;f.i'.:if~

Z:~~I:~~t~t~:!~II~~"'r;~ i~\~;~!'2!~!!~=ilHlk_*~ Närpesvägen 15, 64200 Närpes

MYLlYI.AMPI RESTAURRNTS 03 100 Nummela. 019-335 177. fax 019-334 508. 0400·446 374

~~.

CöVRiGA KRYSSNiiiGAR]

S (06) 224 1271 • fax (06) 224 1203

God mato kajje. smått a gatt!

• Grupper & resenärer. vik inl

,

Med Meloodla' Romentlka Med Meloodls, Hotellfrukosl Ing6" '!nInalers tlllkomme" HolellflUkost IngA,. '!nInsfe .. tlllkomme'.

tili Telllnn med FlnnleL Mlddag, Irukos~ tuneh, Busatronlle, tiilI<. .~

~ i!!!~~~~!!!

,j

Med Autoexpra.. 2, Telllnl<.

Hotellfrukos~ Holellfrukost Ing6" '!nInafers tlllkomme" ge~ en IUndlU' I Telllnn Ing6,.

if....iW.44Jim.j• •F_

Välkommen tili trivsamma

400€

Fra Mara, helpension, må~ tlde' ombord. Utflykt.

Anneli Hofe, !ede,.

~ hytt! fö, bag..

~

researrangemang, Av den lilla skärgårdskommunen Korpos invånare är ett 80tai medlemmar i pensionärsföreningen, U.J.

_

-~-.HÄtSORESORU

m.'.i:J.ii."1!i!lOj"

på ångrar sig knappast någon, tror Agnes Hilden vars ordförandeskap går på'det elfte året.

Ett stort tack riktade åbo Iänningama tili österbottniske pe ns io nä rsomb ud smannen Per Thomasfolk för ypperliga

715€1

2.5 dgr. € 283

Ring och boka nul

19.10 Haapsalu

Tel 018-22570 Info@sundqvists.com

7,5 dgr, € 652 Vi har även många andra

spännande höstresor: exempel: Paris, Rhen & Masel och Ruskaresal

12 -

God Tid 5/2002

S-E Wester, ordf. i N ärpes - stör sta föreningen:

"Finland måste ha råd att tahand om sina pensionärer" Pensionärernas situation har förbättrats mycket de senaste åren, men forttarande finns det många som har det knapert och lever enbart på folkpension. loch med att allt fler får arbetspension förbättras efter hand pensionärernas ekonomiska ställning.

- Finland mäste ha råd att ta vara pA sina pensionärer oeh dem som har det sämst ställt, tyeker Sven-Erik Wester, ordfårande sedan år 1991 i Närpes pensionärsfårening som är största medlemsf6reningen i få rbundet.

Han har oekså suttit i f6rbundsstyrelelsen, numera som suppleant få r Håkan Malm.

Dessutom har han varit ordfOrande i fårbundets medelmvärvningsgrupp.

Närpesfåreni ngen har nära 900 medlemmar (870). Dessutom fi nns Överm arks pesoionärsf6 rening, med H elge Haag som ord fårand e, oeh 150 medlemmar. Totalt bar f6reningarn a i Närpes alltså över 1000 med-

lemmar. Men ännu fmns det många som inte är med.

- Problemet är att högst 25 proeent av medlemmarna är aktivt med i verksarnheten, säger Sven-Erik. De får ju God Tid oeh räknar väl med att intressebevakningen sköts ändå.

Nyligen sände fåreningen ut 93 brev tili 65-åringar som mao viii nå. Arligen brukar den karnpanj en ge bra resultat. Svärast är det att nå de yngre pensionärerna under 65 år.

Förening redan 1959 Närpesfåreningen hör tili de äldsta i fårbundet i oeh med an den bildades som pensionärshemsf6rening redan år 1959.

Det var prosten Edvin Sten wall som då var ordf6rande.

Avs ikten var att åstadkomma en pens ionärshem på orten.

Den tanken kunde fårverkligas är 1969 dä servicebemmet Bostället kom tilI. 1 slutet av 1970ta let övertogs Bostället av kommunen. Då ändrades fOreningens namn oeh verksamhet sä an den blev en regelrätt pensionärsforening.

Efter Stenwall hann bl.a. Anders

Rosendahl, Arne Bergman oeh Levi K1åvus leda fåreningen innan Sven-Erik tillträdde.

Medlemsantalet var drygt 400 år 1990, men har nu mer än fårdubblats. loch med att SvenErik nu lärnnat över VD-posten i bussbolaget Westerline tili 29årige. Daniel Björkstrand har han mer tid över får pensionärsf6reningen oeh reseplaneringen f6r seniorer.

Ut tili byarna Verksamheten omfattar möten, fester, andliga tillställningar, resor oeh andra aktiviteter. Svagheten har enligt Wester varit aktiviteten ute i byama, men nu f6rsöker man bredda verksarnheten sä an man utlokaliserar olika aktiviteter. En slags sektionsverksarnhet diskuteras oeksA. EnJigt en gallup som fåreningen genomf6rde 1999 efterlyser justmöteo ute i byama i främsta hand. En pensionärsfårening bör ju nä flera generationermed sin verksamhet, menar SvenErik. Det är inte sagt att en 80åring oeh en 65-åring viII ha samma aktiviteter.

Svell-Erik Wester, hä,. vid eli av de lIya bussama, har varit bussägllre sedall 1950-falef. Numera har hall lälllllat över VD-stolell tili y" gre krafter. Äldreråd bildas En kanal fOr pensionärerna är oeksä det äldreråd som nu efter en viss tvekan hAller på att bildas i Närpes. Man har inte riktigt iosen oynan av dylikt tidigare.

Granoama Kri stinestad oeh Korsnäs bar redan flitt sina råd.

Efter en skrivelse ti 11 staden i april från den s.k. äldregruppen f6resläs nu att ett råd med sju medlemmar bildas, tre från f6rsamlingama, en från MSI, en

från soeialnämnden oeh en poIitiker från fullmäktige plus en sekreterare från staden.

Friskare pensionärer Staden håller oeksä pä att uppgöra ett äldrepolitiskt program.

Likasä skall yrkeshögsko lan .i ett sarnarbetsprojekt med Kristinestad, Kaskö oeb Närpes undersöka situationen f6r personer över 75 år på området.

Rättigheter oeb skyldigheter är inte alltid sä självklara f6r dem.

- Pensionärerna, som blir allt fler, är ftiskare oeh aktivare än fårr, säger Sven-Erik. De borde oeksä leva sundare oeh motioneramera.

Den soeiala samvaron oeb vården i livets slutskede är viktiga.

I det sammanhanget villo han få r egen del rekommendera uppgörandet av värdtestarnente, något som han själv gätt in f6r.

Text oel. Joto: Börje Sidbäck

F Or/S. f råll sid 1

"

Lindrigare villkor för arbetslöshetspension I vill koren få r arbetslöshetspension infors den 1 augusti en tillägg, som gör det länare får dem som är fådda 1944 eiler tidigare oeh var arbetslösa 1.1.2000 an fli pension. Kravet an sökanden skall ha arbetat minst fem av de senaste 15 åren lindras. 1 början av augusti fårlängs granskniogsperioden tili 20 Ar. Då krävs att sökanden allt som all t har en yrkesbana på minst 15år.

Reformen beror pä att det i många fa ll har gän sä länge från an personen flitt ibop fem arbetsår, att en granskningsperiod på 15 år inte räeker tilI. Många har blivi t besvilma pä grund av detta v illkor, for att deras yrkesbana fiek sitt slul under de värsta depressionsåren i börj an av 90-talel oeh därf6 r ligger långt bak i tiden.

Lindringen gäller dem som är fodda 1944 eiler tidi gare oeh var arbetslösa, fiek utbildn ingsstöd eiler arbetsmarkn adsstöd 1. 1.2000. [ praktiken verkställs reformen sä att pensionsanstaltema inom den närmaste framtiden ski ekar ut anvisningar for sökande av pension.

Pensionsanstaltema skiekar ett brev tili dem som fyllt 60 Ar oeh som redan har flitt avslag pä en ansökan om arbetslöshetspension på grund av att yrkesbanan inte fyllt kraven.

Arbetspensionsanstalterna eftersträvar oeksä att bitta dem som 1.1.2000 flItt arbetsmarknadsstöd från FPA oeh som genom reformen flir rätt tili pension. De kommer oekså att fli ett brev. Av dem som då fiek arbetsmarknadsslöd fårutsätts doek att de nägon gäng har flitt arbetslöshetsdagpeoning får maxirnitiden 500 dagar.

Man mäste aUtid ansöka om pension. Om en ansökan som baserar sig pä den nya regeln blir anhängig i augusti, betalas pensionen ut redan for augusti.

Pensioner som söks senare betalas ut från början av mänaden efter an ansökan lärnnats in.

Arbetslöshetspensionen är i allrnänhet bänre än arbetsmarknadsstödet. Ä ven om arbetslöshetspensionen enJigt arbetspensionslagama är liten, tillkommer folkpensionens andel med samma ansökan. När

pensionstagaren fyller 65 är ändras arbetslösbetspensionen liII älderspension.

A r betslös hetspension beviljas, när sökanden - har fyllt 60 år - bar a~betat oeh varit fårsäkrad enligt arbetspensionslagarna i minst fem år under de senaste 15 ären - har flitt arbetslöshetsdagpenning får maximitiden 500 dagar - är fortfarande arbetslös.

Det nya villkoret som gäller personer som är fodda 1944 eiler tidigare oeh som 1. 1.2000 var arbetslösa eller fiek utbildningsstöd eiler arbetsmarknadsstöd: - yrkesbanan granskas 20 år bakät i tiden, om kravet pä fem år i arbete inte uppfylls under de senaste 15 åren - 20 ärs granskningsperiod fårutsätter 15 års yrkesbana i EUeiler EES-Iänderna under hela Iivstiden. Även arbete fåre 23 års ålder beaktas.

Närmare: Pensionsskyddseentralens rådgivning, tfu 0107514201

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgiftsfrin sakkunnig hjälp rilI förfogande vid uppgörande av donationsbrev och res tamenren.

Närmare lnforma[ion ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm tel. 09-6844 570

SMÄRTORNA BORTUTAN MEDICIN Med Inlra-Ijud sköter Du - muskel- & ledsmärtor - ischas m.j1. smärtOT • VERKAR NER TlLL 6 CM DJUP

• 5 ÅRS GARANTf BtstäU gratis broshyr + ptislista e-post: nysttoms@surf'nelfi GSM 6lt4551108 eOtHlf6l6 1.. 019-236368

mot,,·,

Rektor var hon i fem år for Kimito Svenska Sarnskola.

Självfallet var hon oekså aktiv inom idronen. [nom simning, orientering oeh bandbol1. Ofta som ledare. Verksarnhetsledare får Finlands Svenska Kvinnogyrnnastikforbund var hon åren 1966-72. Där fiek hon oeksä praktiska kunskaper i att göra en tidning. Tidskriften Liv oeh Spänst hade formellt en teknisk redaktör. Den som i praktiken ringde runt oeh samlade ihop materialet var Eija.

Hon var därfor inte svär att övertala an äta sig Svenska Pensionärsfårbundets nygrundade tidoing God Tid 1974.

För övertalningen stod Elly Sigfrids, sam var fårsta viee ordforande. Hon hade buvudansvaret får f6rbundet dä ordfåranden Elof Falenius under ett par ärs tid vistades i Göteborg.

Eijas kunskaper och kontakter guld värda.

En härlig utrnaning att utan pengar stana en tidning, säger Eija idag. De tvä fårsta numren svarade Hbl-journalisten AnnGerd Steinby får. Men redan från numrner 3 var Eija med.

Nummer 4 var redan hennes eget.

- Jag hade ingen aning om hur ombrytning görs oeh trodde att materialet kom in automatiskt.

Sä var det minsano inte. Jag fiek bli bäde reporter fotograf oeh ehefredaktör. Det varade i fjorton år 1974-88.

Eija Franeke är en utätriktad person med många kontakter.

Dem hade hon oeh fårbundet stor nyna avo Hon bar fårmägan att prata omkull vem som helst. Följaktligen hade bon

inga svårigheter att ringa upp kända personer oeh be dem skriva i God Tid. Dä löftet givits meddelade hon i fårbigående att tidningen inte kan betala honorar... Det orsakade aldrig problem. Själv släHde hon tid oeh krafter helt gratis tili forbundets forfogande.

Kunnig reseledare Med ett fårflutet som reseledare vid Nyman & Sehoulz oeh som guide pä tre spräk var hon en tillgång får SPF:s reseverksamhet. Det blev många oeh långa resor. Ofta blev resorna fullteeknade redan dä årets resplan presenterades i God Tid nr 1.

Eija var noga med att resorna skulle innebälla myeket kultur oeb vissa bestärnda mäl utöver resebyråernas standardpro-

gram.

- Jag brukade be resenärerna om tips for kommande resor, säger Eija. Som reseledare skall man fungera som en kurator.

Man flir aldrig tappa nervema oeh mäste finnas tili hands hela tiden. Språkkunskaper är ett mäste.

Eija har besökt 35 läoder. SPF:s resor har bon lett i tre världsdelar. Längsta resan var tili Peking. [samarbete med SPF:s ombudsman i Österbotten, Else-Maj Johnson oeh läkaren Erkki Tarpila deltog Eija i populära bälsoresor tili bl.a. Teneri ffa. De enda resor hon inte var rese ledare, utan svarade fo r vatteo- oeb anoan gyrnnastik.

Det gäller att stå pä sig som reseledare. En Prag-resa var planerad i samband med 1 maj. Alla hade betalat sina resor.

Dä ville resebyrån i ett sent skede ställa in resan. Oroligheter befarades i Prag. Eija krävde

som kompensation en betydligt dyrare resa tili Budapest vid samma tid. Det kostade resebyrån 53 000 mk. Resenärema var nöjda. De fiek uppleva 1 maj i Budapest oeh fiek sedan fortsätta tili Prag. Två länder utan extra kostnad.

Dä Eija Franeke 1988 lämnade ehefredaktörskapet for God Tid avtaekades hon av dävarande f6rbundso rdforanden Siv Tunzelman von Ad lerflug med fåljande ord: "För forbundet oeh tidoingen har du utfort ett jättearbete med liv oeh inspiration.

Du har identifierat dig med SPF oeh det har synts i spaltema.

Du har stått fadder åt flere av våra fåreningar oeh som den sprakastieka Du är bar Du dykt upp i alla sammanhaog med penoa oeh kamera i högsta hubb.

Du har hjälpt oss pä alla tänkbara sätt". Det eilatet passar lika bra fjorton år senare.

E Ma Jakobssoll

SPF söker ny ordförande Medieinalrådet Håkan Hellberg bar meddelat att h30 önskar avgå som ordfOrande f6r Svenska Pensio närsfOrbundet pä grund av sin omfattande intem ati onella uppdrag.

H ellberg har varit ordfårande sedan år 2000.

Ett valberedningsutskott med Gunnel Björkstarn som ordfOrande utreder som bäst fråg30 om efterträdare. Den nya ordfor30den väljs av fårbundets höstmöte i november.

Pensionärerna och arbetslivet Rekrytering av medlemmar är en kämfråga fOr f<irbundets verksarnbet. Bland alla, både yngre och äldre seniorer som uppbär någon form av pension, samt även bland den talrika skara 'hyggligt ftiska ' som står på tröskeln tili pensione-ringen finns enoana resurser av erfarenbet och kunskap som vruje år vandrar ut från våra arbetsplatser.

Nu behövs förnyelse För de Ilesta bar arbetet varit en viktig del av livet. Det är svårt an tänka sig en liv som i praktiken inoebär en .evig semester' med enbart underhållnings-konsumtion. När man blir utkastad från arbetet är målet fOr mången blivande pensionär sannolikt att hitta något viktigt ocb engagerande att ägoa sig åt. Kanske ba kvar kontakten tili sin tidigare yr-

kesverksarnma tiv, eiler inom en helt nyn område som honlhan intresserar sig f<ir.

Mest akut ser jag läget inom vårdsektorn där det som bekant råder brist på sköterskor och de närmaste åren kan man sannolikt vänta ynermera pensions-avgångar. Hur har rnan tänkt sig an tiJlvarta de personresurser som då försvin-ner ur reguljärt arbetsliv men som änou kan, ocb i många fall, också viii använ-da sina yrkeskunskaper under ynerligare några år ? Ä ven inom skolsektorn och i fOretag och kommuner vore man behjälpt av väl fungerande utvecklings-prograrn.

Man bör skapa en mjuk övergång mellan arbetsliv och pen-

sionärsliv.

Resurserna i träda När resurserna läggs i träda upplever folk som Iyfter pensi-

on ofta an man inte på något sän fOrsöker ta tillvara deras kunskaper och erfarenheter ej beller mjölka dem på allt de kan om sin arbetsplats och om li vet där. Det finos säkert många yrken där man väl kunde utveckla en verksamhet som passar pensions-åldems arbetsfOrmåga med dess behov av lugnare tempo och an ändå finnas kvar på arbetsmarknaden. Man bör dock identifiera de möjligheter som arbetet erbjuder, samtidigt som man kartlägger de hinder, svårigheter och brist på Ilexibilitet som idag begränsar nytänkandet inom stora delar av arbetslivet.

Dena är något som varken stat eiler kommun gör så mycket åt.

En del organi-sationer utser bandledare fOr sina medarbetare, andra återigen låter medarbetarna själva välja någon utomslående person f<ir an orientera

Medlemsvärvarens handledning Svenska PensionärsfOrbundet SPF, som den 24 augusti fyller 30 år, är en finlandssvensk partipotitiskt obunden riksorganisation vars målsättning inf<ir jubil"et är an f<irstärka den redan nu 15 000 perso-ner starka medlemskåren. Förbundet har idag 79 lokalf<ireningar över hela svenskfinland inkIusive Tammerfors och Björneborg.

Ju Iler vi är, desto starkare är fOrbundet. Vi slår därf<ir inf<ir en viktig utrnaning, nämligen att värva nya medlemmar.

Föreningarnas medlemmar, deras intressen och engagemang, iltgör stommen i fOrbundets verksamhet. Bland oss 55+,65+,75+ och äldre seniorer som uppbär någon form av pension, samt även bland dem som står på tröskeln till pensioneringen, finns enonna reSUfser av er-farenbet och kunskap som inte f<irsvinner vid uppnådd åldersgräns. Dessa kunskaper borde vi fä dela med oss avo Föreningarna driver regelbunden verksamhet med olika 10kala akti-viteter. Medlemsavgiften är mellan 6 och 10 , per år (varierar mellan olika fOreningar). Det är alltså ingen hög kostnad, men den ger myc-ket, bLa. ingAr fOrbundets egen tidning God Tid, som utkommer med sju innehållsrika nurnmer per år. Föreningarnas programinnehåll är viktigt. Man skall utgå ifrån de egoa medlemmarnas intressen, deras kunskaper ocb erfarenbeter ocb variera olika teman så att, om möjligt, alla hinar något som intresserar dem.

SPF:s samarbete med sju finskspråkiga pensionärsfOrbund fungerar utomordentligt väl i en gemensam delegation som, med lika rösträn, representerar landets drygt 1 300 000 pensionärer genom regelbund-na kontakter till samtliga 00-

dagsgrupper. Vid sidan av de obliga-toriska mötesbandlingarna bör f<ireningsmedlemmarna även fä information om det pensionärspolitiska arbetet som görs på besluts-fattande riksnivå.

~ • Hur gör vi andra medvema om an vi finns? PR och marknadsf<iring är viktiga inslag i f<ireningens arbete. Sarnverkan med lokala media är en måste! 1oformation om vad som bänder centralt i f<ir-bundet bör tillkännages i God Tid och även på SPF:s hemsida, med regelbunden uppdateringo Vi bör synas - höras - låta tala om ossi Vår llrodukt Verksamheten kan indelas i tvenne buvudlinjer: • Dels i intressefrågor såsom

ekonomi, pensioner, bostäder, vård, kommunikationer, medbestärnmande och konsumentfrågor och dels i ftitidsaktiviteter såsom möten, reSOT, teater, musik, hobby, studier, kondition och motion. Allt detta lär oss att känna tillhörig-

finns, är det lättare att övervinna motslåndet. En intressant studie på Karolinska Institutet i Stockholm visar att 75% bland pensionärema mycket väl kunde tänka sig att arbeta.

Ny inlärning Det finns mycket skrivet om åldrandets fysiska sida men nästan ingenting om det trauma det innebär att bli av med sin yrkesidentite!. Här krävs sannolikt en inlärning av steget från ett yrkesliv tili pensionsåldem.

Största nynan av dylika informationstillfällen skulIe kanske nås några månader efter pensioneringen. Då har man f<irstått åtminstone något av pensionärslivets viUkor och man har

Stell Lilldholm är ordjörallde jör jörblwdels medlemsvärvllillgskommite. hunnit uppleva utanf<irskapet ett tag. Man har också fätt litet begrepp om vad man skulle viIja göra på sikt. Att inrikta sig på

detta i praktiken skulle kunoa bli en stor tilIgång rent personligen och även f<ir arbetsmarknaden.

Om pensionärerna och arbetslivet

het, delak-tighet samt språkidentitet oc11 är samtidigt en god lösning på mångas stora problem - närnligen ensarnbeten! Betona llål!a grunderna fOr medlemskap i SPF - de pensionärspotitiska och de

sociala.

Vid all rekrytering behövs goda argument.

• De pensionärspolitiska frågorna kommer näntligen an väga allt tyngre i frarntiden! Återväxten Numera pensioneras många i åldern ~ år.

• J kontakter med näringsliv ocb kommuner kan vi se tili an vara med när de håller sina möten fOr blivande pensionärer. Stora arbets-platser går an nå på samma sän. För små f<iretag kan vi själva ordna träffar med temat' pensioneringsfOrberedelse'.

Man kan även fOrsöka tillhandahålla information i de fackliga ocb de offentliga organistio-nerna. Vi bör fokusera på an varje medlem värvar en (1) ny medlem under devisen 'Tag med dig en vän·. Var och en tar sedan hand om .sin' medlem och introducerar benoe/honom i fOreningen.

Jnfoanation Utse någon tili värvnings- och informationsan-

sig om vilka möj-ligheter som står tillbuds. Det är i hög grad en personlig fråga och har man en plats att gå till där man kan fä en överblick över vad som

Inflytande SPF finns med i äldreråd och i en riksdelegation • Förbundet har 79 medlemsfOreningar i svenskfinJand.

Samverkan sker ilokala äldPeråd melIan pensionsfOreningarna och kommunen.1 äldrerådet har varje fOrening i regel två representanter ocb kommunen en. På riksnivå fungerar samarbetet med sju (7) finsk-språkiga fOrbund utomordentligt väl i en delegation där samtliga tillsamman representerar drygt 1 300 000 pensionärer i landet.

Rekrvtering 65-årsbrevet är en viktigt rekryteringsinstru-

Jag tror att det är vanJigt att människor skjuter ifrån sig hela frågan om hur livet som pensionär ska gestalta sig. Man vilI inte ta det tili sig an yrkeslivet snart är över. Det är fOrvånande hur titet atbete man hittills lagt ner på an behandla "pensionsperioden" mellan 55 och 80 år.

De Ilesta människor är ju friska, de bor kvar i sina hem, som de ännu utan svårig-het kan sköta och där de trivs. De har i regel en stabil ekonomi även om det inte bandJar om något ekonomiskt överflöd .

Detta är den huvudfråga som vi behöver diskutera: Hur skaU man fOrhålla sig tilI de 20 - 25 nya åren, som väntar de Ilesta efter pensioneringen ? Jag Iror an det behövs en kampanj av något slag, fOr att fåsta uppmärk-samheten pll vilka resurser vi har i sarnbället i den väx-

ande gruppen av pensionärer, nu när bristen på kvalificerad arbetskraft blir aUt tydligare.

Och vi behöver säkert också starta en deban om hur vi utnyttjar dessa resurser ocb hur vi skaU komma ifrån en åldersdiskrirninering. Det kan väl inte bara vara så att aUt det man lärt sig under aUa yrkesår, plötsligt över en nan blir total! värdelöst

Någon gång, kanske redan i 55årsåldem, skalI man börja planera fOr ett annat arbetsliv, fOr en helt ny fas i livet. Man bör tänka igenom vad man själv viU göra, viIket ornråde man skuUe vilja utveckla, och också ta reda på vilka möjligheter det finns an genomfOra planema fOr an på bästa sätt möta sin nya livssituation. Säkert finos det många yrkesområden där man kan utveckla en verksamhet

och mycket vittnar om att det finos utrymme fOr många olika arbetsinsatser och arbetsmodel-

ler inom ramen fOr pensio-närernas kunskaper och erfarenheter.

Det är av utomordentlig betydelse an fä ut det här tänkandet pll arbets-platserna inom r<iretag, fOrvaltningar, vllrd, skola ocb olika organisatio-ner fOr det är där de viktiga~te fOrändringarna måste ske. De lokala pen-sionärsf<ireningarna och framföralIt det partipolitiskt obundna Pensionärs-f<irbundet har givetvis också en viktig roll att fylIa, och skulle säkert kunoa mobilisera många pensionärer med speciella kompetenser, om de bara blir efterfrågade. Pensionäremas roU i samhället måste f<irändras och balansgången mellan "underhållningskonsumtion" och ett fOrlängt arbetsliv måste k1aras uI.

ment.

• En fOrenings verksarnbet kan inte baseras enbart på den grupp som varit med från starten. Avgörande är att f<ireningen klarar att fortsälta värva nya rnedJerrunar i

en

oavbruten ström. Det är mycket viktigt an f<ilja upp 65årsbrevet på lokal nivå. Av stor betydelse fOr en ny medlem är an bli väl omhändertagen och fä känoa sig välkommen, utan an behöva åtaga sig eventuelIt betungande uppdrag.

Att överföra budskap Tro på ditt budskap De Ilesta människor märker snabbt om du som mötesledare tror på det budskap du fOrmedlar. Det framgår ganska tydligt av hur du framfOr det. Du kan aldrig fOrverkliga en id" i en grupp om det inte är uppenbart f<ir mottagarna att du själv tror på den.

Kom ihåg

"Jubileumslunken" onsdagen den 9 oktober, start kl. 14.00 i hela landet.

Kollektiva budskap emottas individuellt Det allmännaste säne! an överfOra information i en organisation är att samla en så storl antaI människor som möjligt tili samma tiUfalIe, f<ir an säkerställa att informationen når aUa samtidigt. När budskap fOrmedlas kollektivt tiU en stor samling människormed olika bak-grund och intressen är det av största vikt an ledaren fär en återkoppling från gruppen.

Mötesledaren kontrollerar vanligtvis inte hur informationen tagits emot och åhörarna viII inte utsätta sig fOr risken att framslå som dumma genom an fråga. Just därf<ir uteblir ofta kommunikationen omkring ett budskap, viIket annars hade kunnat leda fram tiU en be-rik-

ande diskussion och ett fruktbart resultat. Vid informationstill-fållen av den här typen glömmer man ofta bort an budskap som sänds kollektivt tiU en större grupp människor vanligen tas emot illdividuellt av varoch

en.

Mottagandet en förtroendefråga Genomslagskraften har inte enbart att göra med det aktuella bud-skapet utan dena fårgas, positivt eiler negativt, av den fOredragandes fOrtroende inf<ir gruppen och är aUtså en f<iljd av dennes trovär-dighet.

Sten Lindholm Orgall;satioJlskoJlsult

14 -

God Tid 5/2002

Finansrninisteriet har döva öron Finansministeriets budgetförslag lovar inte mycket för pensionärerna. Det mest överraskande förslaget är onekligen den aviserade höjningen av löntagarnas sjukförsäkringsavgift från 1,5 % tili 2 % och för pensionärerna från 1,9 % tili 2 %.

Denna feirhöjning innebär far pensionärema en extra utgiftpäea 10 milj . euro (60 mmk)per år medan den tidigare utlovade sänkningen om 0,4 proeentenheter skulle ha tillfeirt pensionärema ea 40 milj. euro (240 mmk). Sldllnaden är alltsä 50 milj. euro (300 mmk), en summa som pensionärema skulle ha haft tili sitt feirfogande feir sina levnadskostnader.

,.

na. Den aviserade höjningen av energiskatten med 5,9 % innebär naturligtvis ökade el-, värme- oeb transportkostnader. Mao har uppskattat att bushällen betalar 54 euro (320 mk) mera per år i motsvarande kostnader, en summa sam ingalunda är betydelselös feir pensionärema. Man kan antagligen redao nu anta, att folk-pensionens bostadsbidrag inte kommer att böjas i sammatakt.

Finansministem säger, att mälet feir budgetfarslaget är att öka sysselsättoingen med hjälp av skattelättnader samt att öka tilliten tili den offentliga ekonomin. Godtagbara mäl i oeh feir sig, men varfar skall pensionärema igen en gång vara betalare? Skattelättnadema rikFinansministeriet tyeks vända tas tili lönebeskattoingen genom en sänkning av inkomstdövörat tili riksdagen.

I våras, i sarnband med behand- skattegraden med en proeentlingen av rambudgeten fOr år enhet samt en höjning av av2003 överraskade regeringen draget feir inkomstens feirvärmed att fOreslå att inte sänka vande samt det kommunala inpensionäremas sjukf6rsäk- komst-avdraget. Men dessa ringsavgift tili den utlovade 1,5 avdrag berör pä inget sätt pen%. Detta motsatte sig reger- sionsinkomster. Tili saken hör ingspartiemas riksdagsgrupper dessutom, att pensionsinkomstavdraget har fOrlorat sin bestämt.

Som tur är tyeks oekså fmans- betydelse i statsbeskattningministems eget parti motsätta en pä grund av de läga insig denna eventuella höjning komstgrånsema. av sjukfarsäkringsavgiften.

Tar av kommunerna Det finns flera element i ministeriets budgetfarslag som drabbar speeiellt de som har de lägsta pensionema oeh inkomsterSTENHUGGERJ LEVANDER nya grnvstenar*gravering *bomngning nv gravslen ·atermomering av gravsten *rurgyll ninglförsilvring *rätning·sLipning lnga transportkostnader!

~

- en minllesI1örd "isor vördnad oclJ

~'ärdig"el

udug4rdsv. 45 A. 00710 Helsingfors 09-3876881. 6PI'" md. 10-17.

Det nu planerade skattepaketet sänker kommunemas skattein-komster. Finansministem konstaterar å ena sidan att kommunemas ekonomi fOrsämras nästa år samtidigt som han kräveratt kommunema ytterligare bör effektivera (Iäs sanera) sin verksamhet. De tidigare skattereformema oeh den kraftiga sänkningen av statsandelama har drivit många kommuner tili bristningsgränsen fOr vad deras ekonomi tål.

KommunfOrbundet vamar i sitt uttalande om budgetfarslaget far att kommunema inte mera kan trygga basservieen. Med tanke på tidigare erfarenheter vet vi att den åtst!amade kommunala ekonomin leder tiU inbesparingsåtgärder speeiellt inom den soeiala sektom oeh äldreomsorgen. Att ytterligare skära i kostnadema fOr bamfamiljema oeh de äldre är otänkbart. Oeb var finns då längre utrymme far tilläggspersonal inom vården fOr att inte ta la om fOrbättringar gällande den lågavlönade personalens löner? Det fOreligger nu en stor risk att kommunema ser sig tvungna att böja skatteproeenten på grund av stattnaktens åtgärder. Oeh var finns då den utlovade skattelättoaden??

Enligt beräkningar gjorda av Skattebetalamas eentralfarbund kommer "medel-medborgarens" skattebörda att sjunka med 0,2 - 0,3 proeentenheter.

Motsvarande beräkningar fOr pensionärema fOreligger inte änllu, men det ser ganska klart ut, art pensionärernas ekonomiska ställning kommer att farsämras ifall finansministeriets nu aktuella fOrs lag godkänns.

Det känns helt enkelt otroligt oeh omöjligt att riksdagen skulle bryta sina tidigare givna !öften.

Efter underhandlingama om budgeten med de olika ministeriema överlärnnar regeringen sitt farslag tili riksdagen. Jag önskar innerligt, att i underhandlingama oeh senare i regeringen oeh riksdagen skulle nås sådana resu ltat som ökar oekså den ä1dre befolkningens samt låginkomsttagamas tillit tili det offentliga beslutsfattaodet.

LiIi-A III' J .w ell-KolIsa verksamhetsledare

Arbetsläget bland äldre förbättrades senaste år Bättre sysselsättningsläge för äldre personer, rapporterar Pensionsskyddscentralen. De stora årsklasserna rusar inte längre i pension. Rapporten baserar sig på fjolårets statistik. Situationen kan ha förändrats under detta år.

Sysselsättoingsläget bland åldrande personer har farbättrats snabbt under de senaste tre åren. Av de äldre personer som är i pensionsslussen, 55-59 år, fOrvärvsarbetar enligt den senaste statistiken redan 64 proeent. För tre år sedan farvärvsarbelade endast ungefår hälften av denna åldersgrupp. Även 60-64-åringar farvärvsarbetar oftare än tidigare. deras sysselsättningsgrad har stigit från 20 proeent tili 26 proeent under samma tid.

Den positiva utveeklingen beror framfOr allt på att de personer sam är i pensionsslussen har mer oeh mer starmat kvar i farvärvslivet. Det igen beror på att arbetslösbeten oeh tiden i beltidspension har minskat.

De arbetslösas andel av befolkningen i 55-59 års ålder har pä tee år sjunkit från 20 tili 14 procen!. Arbetslösbeten bar minskat mest bland de yngre i pensionsslussåldem, 55-57äringar.

Arbetslösheten bland den farsta åldersgruppen av de stora årsklassema, de som är fOdda 1945, har inte ökat alls.

Bara Holland bättre De aUra senaste rapporterna tyder på att en svängning mot det sämre i sysselsättningsläget skulle vara på gång.

Sysselsättningsläget fOr åld-

rande personer i Finland har utveeklats positi vt oekså jämfart med övriga EU-Iändema. Endast i Holland har sysselsätt_ ningsgraden bland 55-64åringama stigit mer än i Finland.

Av fin ländarna i denna äldersgrupp fOrvärvsarbetade Iorra året 42 proeent, när man i EUländema i snitt kom upp endast tili 38 proeent.

Enligt Folkpensionsanstalten bebövs det doek ett särskilt skydd fOr aldrande asretslösa personer, trots att deras ställning pä arbetsmarknaden har fOrbättrats.

Med tanke på arbetsfardelningen mellan systemen kan det vara moti verat att överfåra ar~ betslöshetspensionen att skötas helt via utkomstskyddet feir arbetslösa.

U.J.

Ny ersättningstaxa för lab-

och patologiundersökningar

Folkpensionsanstaltens styrelse har fastställt nya taxor fOr sj ukfarsäkringsersättoingar i samband med laboratorieundersökningar oeh undet;:;ökningar inom patologin. De nya taxoma tas i bruk 1. 10.2002.

Taxajusteringen grundar sig på soeial- oeh hälsovårdsministeriets rekommendationer, som gjorts på basis av en utredning av laboratorietjänster, kostnader oeh ersättningar samt på statsrådets prineipbeslut om tryggandetav hälsovården i framtiden.

Från oeh med oktober höjs ersättoingarna far vissa unde rsökningar medan de sänks far andra. Sjukvårdsersättningen som utbetalas tili patienten stiger fOr 2/3 av de totalt 949 typer av undersökningar som upptagi ts i taxafarteekningen över sjukvårdsersättoingar fOr laboratorieundersökningar samt undersökningar inom patologin.

än den avgift som ljänsteprodueenterna debiterar. Ersättningama som utbetalas fOr laboratorieundersökningar är uppskattningsvis i medeltal 30 proeent av de debiterade laboratorieavgiftema. 1 fjol var ersättningsandelen eirka 36 proeent.

Undersökningar inom patologin ersätis ellligr de nya taxorna imedeltal tili 3 l proeent av de avgifterom laboratorierna FPA betalar sjukvärdsersättdebiterar. I fjol var ersättningningarna utgående från de eurosandelen 22,5 proeent. belopp som nämns i taxafarteekningen. Taxao är vanligen lägre

Glaukom - inte grön starr Helsingfors - Tallinn. rått och s/ätt!

1

Hatellpaket på alla avgångar siin·ons t.o.m.

I dubbelrum

R eguljtJrtraflk t. o .m . 3 1. 8 11. 9

Fnin Hel5lngforw kJ. 15.00 QCh 19.30 Fntn TG/IInn kJ. 8 ,00',10. 15 oc:h '~.S5

Rotennunnl

_59€' _69€' _79€

JetOil5!i

Met:rupol

on

18€

10€

(eJ frBktj max. l&1gd 5 mIhOJd i!.B m

Vlru

(ej

fTB~: 28 €

Efter att ha genomgått gråstarroperationer på bäda ögonen den 13 maj oeh II juni i år, vili jag skriva om mina upplevelser i en tidning som utkommer fOr både äldre oeb yngre pensionärer. Vid undersökningen rare del bögra ögats operation mättes tryeket i mina ögon. Det var 34/ 35. Dubbelt så bögt som det aeeeptabla.

Alltså har jag

ögonsjukdomen glaukom.

Läkaren underströk narunet glaukom och önskade att det aUmänt använda narnnet 'lgrön stjllT" borde lämnas bort. Sjukdomen har ingenting med starr att göra. Glaukom är en lömsk ögonsjukdom som inte går att bota. Med ögondroppar kan den behandlas. Tyvärr ger den myeket sällan några symptom.

När mitt högra öga var opererat såg jag ingen klar bild. Istället en suddig bild med mörka fläekar. Sjukdomen hade fOrstört nervtrådar som går frän ögat tili syneentrum i hjäman. Skador som inte går att reparera med operation.

Vänster öga har en klar bild. Då ögonen sarnarbetar märks inte skadan i det dagliga live!.

För mig blev det doek en ehock att jag burit på en sjukdom i mina ögon som kan likuas vid en tidsinställd bomb. Därfar viII jag uppmana alla att då och då besöka ögonläkare. Ju rarrman börjar medicinera, desto mindre blir skadoma om sjukdomen slagittill.

Margareta Nllmmelill Esbo

!!!!i!"\ FÖ RBUNDGT FINLANDS SVENSKA! .

IÖRSELSKADADll rf

max. 18ngd 7 rnlhÖJd 2,8 m. fTUllII: .

vlkt 4 t

Begrljfl5l!!lt lJIltIJl pllJtser. gtJller endaHt nya boknlngar.

Hörselskadade finlandssvenskar, kom med pä kurs!

Förbundet Finlands svenska hörselskadade rf arrangerar en grundkurs på Karijärvi lägergård, utaruar Borgå 30.9 - 4.10: grundkurs rdr vuxna hörselskadade personer och deras närmaste

(som deltar sista kursdagen).

Kursens syfte är att hjälpa hörselskadade personer at! anpassa sig

Svensf(a pensionärsfär6unaet fycl(pns f(as

liU den nya livssituationen. Kursen arrangeras med stöd av folkpensionsanstalten.

iVÖRDicJE1LINE

Bakn/ngar alla dagar: booklng@njl. fi och {D9} 681 770 Kanaltermlnalen HS • Mera InformBtlon www.njl.inFo

Anmälan @ den loka la Folkpensionsanstaltbyrån snarast möjligt.

Kursen är avgiftsfri för deltagama. Kom med pii ku rs!

Förfrågningar: Förbundet Finlands svenska hörselskadade rf Kajsaniemigatan 3 B 13,00100 Helsingfors tfnlfax (09) 663 392

av :Finrancfs svens/(a fr.em6ygcfsjör6unrf

God Tid 5/ %00% - t5

Nya metoder för bedömning av arbetsförmåga ut-

on lnitt54nd.

.,,!Ta

.Uast ten dlt jsa iII-

0-

tt-

I

r-

IO ar

g-

FPA borde prova pä en metod for mätning av den individuella arbetsfånnägan. som kunde underlätta avgöranden om invaliditetspensioner.Metoden kunde också närma de värdande läkamas ocb forsäkringstäkamas uppfattninga r om arbetsofårmäga. JokIara fall foresläs pensionsanstalterna använda sig av oavhängiga expertgrupper, som representerar yrkeskunskap pä otika områden.

Rekommendationema mgär i en utredning om problem i samband med beviljandet av mvaliditetspensioner vid fortsatt arbetsofårmäga.

UtredDingen bar gjorts av en grupp forskare och sakkunniga pä FPA under ledning av övertäkaren Antti Huunan-Seppälä. Utredningen gjordes pä uppdrag av Folkpensionsanstaltens futlmäktige.

I offentligheten har avslag pä pensionsansökningar ofta debatterats. även om 80 procent av dem som söker invaliditetspension ocksä beviljas pension. Försäkringsläkamas roll har blivit mål får kritik: Hur kan en fårsäkringsläkare utan att se patienten komma tili en annan slutsats än den värdande läkaren?

Andelen avslag på invaliditetspensionsansökningar ökade tili mitten av I990-talet. Dä gay FPA avs lag på 25 procent av de nya ansökningama, medan andelen avslag var under 15 procent under 1980talet. Under 90-talets depression steg andelen avslag i samma takt som arbetslösheten ökade. Mest fårkastades ansökningar som gällde äldre kvinnor samt personer som led av sjukdomar i stöd- ocb rörelseorganen, speeiellt ryggsjukdomar. Nu har andelen avslag stabiliserats tili omkring 20 procent.

Arbetsgruppens rekommendationer Arbetsgruppen har uppdelat

sina utvecklingsfårslag i fyra grupper; fårebyggande av arbetsofårmåga, uppfåljning av nedsatt arbetsofomläga, bedömning av arbetsofårmägan samt fårslag gällande invaliditetspensionsansökningama.

Alla rekommendationer inbegriper inte konkreta fårslag tili ätgärder, utan flera frågor bar lämnats tili beslutsfattamas och pensionsanstalternas begrundande.

I fårebyggandet av arbetsoformägan anser arbetsgruppen det vara väsentligt att utveckla lokala nätverk med hälso-, rebabiliterings, arbetskrafts- och socialskyddsorganisationer, sam tillsammans

kan erbjuda sMana servicebelbeter, som människor i olika livssituationer lätt kan nä. Arbetsgruppen efterlyser en utredning om den grupp människor som inte omfattas av fåretagsbälsovärden (arbelslösa, snuttarbetare). När antalet personer utanfor forelagsbä lsovärden och deras situation och behov k1arlagts, kunde det övervägas om det är lönt att koppla in rehabiliteringsinstruk!örer får att fijämja frärnja arbetsfårmägan får hos denna befolkningsgruppo Arbetsgruppen anser att FPA borde tidigarelägga bedömDingen av arbetsfårmågan och rehabiliteringsbebovet under sj ukd agpenni ngperioden , speciellt dä diagnosen inte är k1ar. En utredning skulle ocksä behövas om möjligheterna att flexibelt fårlänga sjukdagpenningperioden över det maximala, 300 dagar, när ett pensionsbeslut inte fårefaller nödvändigt och personen i fråga är inställd på att ätervända tili arbetet.

Andelen avslag pä invalidit ets p ensio n sansökn i n ga r kunde ocksä minskas genom att enbethga de vårdande lakamas och fårsäkrings läkarnas uppfattningar om arbetso-

ck 1 i Graduate at Randy POller School of Pia1lO

Tecllllolog>~

U.S.A

ERLAND KROKFORS

fOrmäga. Det kräver att det utarbetas medicinska kriterier fOr olika sjukdomsgrupper samt gemensamma bedöroningsgrnnder fOr arbetsoformäga.

Arbetsgruppen fOreslår också att ansökningsblankettema refonneras, sä att de uppmuntrar den sökande att ocksä presentera sin egen uppfattning om sin sjukdom, om symptomen samt sin arbets- och funktionsfårmäga. Även B-utlätandet borde ändras sä an det k1art framkommer att det är frägan om en rekommendation.

Arbetsgruppen fOreslår en UIredning om huruvida det behövs ettackrediteringssystem fOr bedömningen av arbetsofOrmågan, enligt engelsk och isländsk modell. Dä kunde särskilda bedömningsenbeter, som fOrenar expertis och erfarenbeter från olika yrkesgrupper, bedöma arbetsofOrmägan i de fallen som inte är entydiga.

Arbetsgruppen fOreslår att FPA åtrninstone i experimentellt syfte provar de mätinstrument fOr individuell arbetsfOrmäga (pca=personal capability assesment), som utvecklats i England.

Dä arbetsofOrmägan inte är entydig skulle bäde den som ansöker om invaliditetspension och läkaren i den ackrediterade bedömningsenbeten fylla i identiska blanketter fOr arbetsformägans olika delområden.

Med dessa tvä ifyllda blanketter som grund borde pensionsanstaltema kunna avgöra den enskilda sökandens arbetsofOrmäga. Arbetsgruppen anser ocksä att sjukdag- och rehabiliteringspenning även borde kunna betalas som deltidspenning samt folkpension även får partiell arbetsofOnnäga.

TilläggSl/ppgifter: A litti H/Il/llQII-Seppälä, tel 020 434 /4/4

1 hoppets väntrum ag stiger av bussen pä Stockholmsgatan och gär igenom den lilla parken. FramfOr mig reser sig Mejlands välbebövliga "skrytbygge". Det är i slutet av mars, en tidig värdag med soi ocb begynnande

J

värme .

Olika minnen dyker upp får mig: Mma pojkars fOdslar, släkringars och vänners sjukdomar.Olikajättestora komplex har vuxit upp sedan en god vän tillmig från krigstiden, trots sin ungdom, fick uppdraget att stä for det fOrsta stora sjukhusbygget.

Pä den tiden var det viktigt att ha en viss politisk bakgrund och naronet Kilpi var guld värt pä den tiden.

Jag fortsätter fram mot min kIinik ocb noterar att MediHeli har landat.

entrehallen tar en glad est-dam emot min jacka och keps. Jag får nummer 47 och gär ner en väning.

Där slär jag mig ner i gänget bland lika drabbade.

Som vanligt är jag tidig. Tar en tidning och Iyssnar med halvt öra tili deras glesa snack om vad som hänt sedan senast. Endel kommer ganska längtifrån men mäste komma vaIje dag så länge behandlingen räcker.

Jag har fOrstätt att deras glädje i fOrsta band beror pä att de kommit under behandling efter flera mänaders väntetid.

Vi funderar bur apparaterna fungerar idag. Endel av dem häller på att bli älderstigna ocb nängäng får man vänta en halv dag pä sin tur. Man bar berättat, att nyanskaffningar sker och att tvä nya apparater skalllevereras i böst.

Sä ropas dä mitt nanm upp.

Tvä glada flickor tar emot.

Som vanligt: upp pä bänken, skoma bort, magen bar.

Den stora apparaten vänds fOrst i ryggläge, sedan tili vänster, framifrän ocb sist tili höger. Varje gäng börs ett svagt surrande. Dörren öppnas igen. Bänken sänks sä man när golvet med fåttema. Skoma pä och ett vänligt "hej, vi ses i mor-

gon".

Nu har jag avverkat tio behandlingar av sammanlagt 36 som skall hjälpa tili att ta koi pä de farliga cellerna.

Lördag och söndag är fridagar. Sedan kommer päsken med nägra dagars vila.

Dä får de ännu friska cellerna ta igen sig en smula.

Jag säger hej tili dem som blir kvar att vänta i "hoppets väntrum". Jag får min jacka och går ut \ solskenet och tittar ännu en gäng pä texten över ingängen: KLJNIKEN FÖR KANCERSJUKDOMAR. Utanfor stär ett tiotal patienter och drar sina bloss. Varfor det, tänkerjag?

Medi-Heli häller pä att starta. Varfor får i{lte denna sä behövliga hjälpare i nöden offentligt stöd? Det pds ju så mycket onödigt.

Jag ser hur solen blänker i de stora rotorbladen och sä Iyfter hei ikoptem mot nya uppdrag, som kan rädda liv.

Trygg i det ionersta gär jag ul frän sjukhusområdet mot bussen. Igen noterar jag hur naturen vaknar tili Iiv, hur allting äterfåds.

K1iniken har nu sju bestrålningsapparater. De gär i ett, dag ut och dag in. Flickorna, sköterskoma, hinner ta

emot ca 50 patienter per maskm och dag. lnte underligt

att de pajar ibland och att patientema får vänta några timmar extra. Men den allmänna meningen är "vi har nog tid att vänta".

Hur kämpar man sig igenom en cancersjukdom?

Själv kan man inte göra mycket, andra får kämpa får en. Chansema att tillfriskna är så olika, beroende pä var den uppträder ocb dess sväprighetsgrad.

För min del Iror jag att iore sinneslugn, kan vara ett bra medel att komma igenom sjukdomen och behandlingen. Lyckas det inte får man ta det som knmmer.

Min prostatacaneer är ju så vanlig. Bäde släkt och vänner har räkat ut fOr den. Ca 3 000 nya rall uppt ' cks varje år i vårt land.

På grund av att så många när. personer hade fått sjukdomen villejag i september senaste år ta PSAtestet i samband med en rutinkontroll. Alla värden, fOrutom PSA, var goda.

PSA-testet fOranledde remiss tili Jorvs sjukhus.

Undersökningar och provtagningar ett par månader

senare

visade

olycksbådande fOrändringar i en del celler. I en ny test en månad senare konstaterades det att sjukdomen spritt sig tili benstommen.

En strälbehandling påbörjades och räckte i tre mänader fram tili maj med en vi ss trötthet som fåljd.

Hur behandlingen Iyekades får jag veta inom augusti.

Tlrorbjöm

s

rt folkhälsan

Pianostämmare ställlningar - sen1ice - reparationer; lIärderillg. fännedling all beg. pianon

Vård och service på svenska i huvudstadsregionen

SlIIbbhageli 2 E 17,02410 Kyrksläll GSM 050-5143 266

e-mail: erla"dk@megabaudji

I!II!I~I!I

~ ~ ~

KONKORDIAIIEMMET - Metodistforsamlingens Servicehem i Frärnre Tö!ö Vi är en hern med sinne både fOe tradhioner och dagens behov, i sländig rörelse moi framtiden. Du är välkommen aU bekanta dig med vårt hern på Apollogatan 5. Kontakta gäma ptl. förhand hemrnets fdreståndare Ancha Weber-Uu nila, tel. 09-444 115.

~ ~ ~

I!I~I!II!I

Folkhälsan erbJuder äldre och handikappade personer stöd för en tryggt boende.Servicen ges enllgt fndivlduella behov varvid kontinultet och flexibilltet beaktas.

För närmare Information. tag kontaktI HemtJänst nn (09)315 5700 1Hemv3rd, hemsjukv3rd oeh städtjänst Hemläkare tfn (09) 2200 2327 Boende I 5enlorhuset tfn (09)315 537B I511vlahemmet tfn (09) 315 5750

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet

Rehabilhering I NonvailaFolkhälsan tfn (09) 315 5653

Svenska folkskolans vänner [ar emot donarioner och testamenten. Föreningen ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp tili förfogande vid uppgörande av donadonsbrev och [estamenten.

Remlnlseens- oeh demenskunskapseenter nn (09) 315 5631

Närmare informauon ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm tel. 09-6844 570

Hälsofrämjande nn (09) 315 56321 Mlmosel, SOJ-ToJ, Mlnnesgrupper

Anhörlgomsorg tfn (09) 315 5635 1vlkarleförmedling och avlastnlng, rådglvnlng. motlons- oeh rekreationsvetksamhet Oagverksamhet tfn (09)315 5633 eiler (09)315 5100 1Föt personer med mlnnesstOrnlngar eiler aktivitetsklubb

www.fo lkhalsan.fi

16

God Tid 5/2002

"Go~morron,

fru Lindblatt!"

FST bjuder på Strömsö - en ny Villa Vasa En innehållsrik höst bjuder FST oss tittare. Den största satsningen är Iivsstilsprogrammet Strömsö torsdagar kl 19.05 oeh lördagar kl 13 .50 (då oekså i TV 2).

Strömsö är en adertonhundratalsvilla i Vasa skärgård. FST hyr den av Vasa stad.

Den gamla sommarvillan har inretts med fem inspelningsutryrnmeno Där fmns kök, sai, bibliotek, hobbyrum oeh verkstad. Programvärdar är Matias Jungar oeh Susanna Ström-Wilkinson. De 10var bjuda på kulinariska dofter blandade med experimentlusta.

Skratt oeh skämt mellan hammarslagen i verkstaden. Dessutom en trädgård där upplevelserna tävlar i styrka med växtkraften.

1 programmet Solo presenterar Ann-Kristin Sehevelew några finlandssvenska musiker söndagar kl 17.05 (oekså i TV 1). Lilli Paasikivi inleder serien den I september. Sedan f61jer JukkaPekka Saraste, Tomas Djupsjöbaeka, Gabriel Suovanen oeh Gustav Djupsjöbaeka.

Bettina Sågbom nu ensam programvärd i soffan.

Bettina S.med gäster fär vi träffa lördagar oeh måndagar kl20.20. Mändagar oekså i TV 2. Prat i aUa dess former. Rättfrarnt men inte oartigt. Nyfiket, men inte näsvist. H umoristiskt - men absolut finkänsligt, då det behövs. Du fär gäma skratta oeh du får gärna bli arg. Men du blir aldrig, aldrig uttråkad. Spanaren är ett nyn granskande samhällsprograrn med tidigare radio Vegaehefen Peik Henriehson somprogramledare. Programmet sänds var fjärde tisdag kl 21.30 med start den 24 september. Det f6rsta prograrnmet behandlar kyrkan som arbetsplats utgående från Borgå stift. Oekså inom kyrkan finns det arbetsplatskonflikter, men hur löser man dem?

Nostalgi, goda berättelser

oeh fin musik bjuds tittama tisdagkväUar med början 5 november kl 22. Vi får träffan Danny, Kaj Chydenius, Marion Rung oeh Georg Malmsten.

Serien avslutas den 10 deeember med konserten Malmsteniana, där bl.a. Radions Syrnfoniorkester oeh solistema Mikael Fagerholm, Monica Groop, Tom Nyman, Herman Wal.len oeh Tove Årnan med-

Nordiska rådet 50 år.

Nordiska rädets 50-årsjubileum firas på Operan i Helsingfors den 29 oktober. FST direlctsänder festen över hela Norden.

Samtliga nordiska statsöverhuvud är närvarande liksom ett stort artisruppbåd. Sarnma dag har rädet jubileumssession i riksdagshuset. Programvärdar är Åse Kleveland oeh Georg Dolivo.

verkar.

Svenska Pensionärsförbundets verksamhet hösten 2002 Astrid Lindblath har en höfloperation bakom sig. Oskar Mild, civiltjänstgörare, gör sin farsta dag pä sjukhuset. Två världar, två generationer, två sätt att se på Iivet. Men det fmns något som f6 renar dem: Motoreyklar!

"

I

IC

1,

"Go 'morron fru Lindblatt" är en humoristisk pjäs om ålderdom oeh ungdom., om ensamhet oeh vänskap, om livet nu oeh dä. Förändras vi som människor med tiden .. .Eller är vi likadana livet ut? Föreställningen bjuder på dråpligt roliga siruanoner med både sång oeh musik, men den har oekså allvarliga undertoner.

Premiär 16 oktober 2002 i Folkhälsans seniorhus, Helsingfors.

Den turnerande f6 reställningen riktar sig tiU åldringshem, servieehem oeh bäddavdelningar. Den kan spelas i samIingsrum som är ea 60 kvadratmeter stora. En f6reställning rymmer 40 åskädare,räeker ea 45 minuter oeh kostar 660 euro.

"Go ' morron fru Lindblatt" kan bokas viaOZON-teatem , UUaStina Gustafsson, per e-post ulla stina.gustafsson @glmeonsulting.fi oeh från oeh med den 26 augusti per telefon 040-745 3382.

Teatern är mitt livl

~'\

Märta Laurent, teatem s "grand-old-lady", inledde sin skådespelarkarriär redan som 15-åring på Svenska Teatern.

Under årens lopp har hon gått från söt sagoprinsessa oeh operetthjältinna med LeifWager som parhäst, tili Shakespearska ro llporträtt. Därefter kom pjäser av Albee, Miller oeh sedan Lång dags rård mot natt av Tennessee Williams. Många kommer ihåg henne från operetterna Tiggarsrudenten oeh långköraren Vita hästen. Trots att hon nu är pensionerad har hon fortsatt att stå på seenen, bl.a. i Bengt Ahlfors Aska oeh akvavit, som blev en stor publikframgång. " För mig är teatern ingen hobby - den ärmittliv! Oeh så längejag ännu kan ge nägonting fortsätter j ag", säger Märta Laurent. Näst efter teatern kommer musiken.

Att spela på sin flygel - oeh läsa böeker - är nägonting hon sist av allt viii avstä ifrän oeh tillägger: " I den här åldem har man inte längre räd med nostalgi oeh längtan. Det är Iivsfarligt. Det gäller att leva här oeh nu! " Frank Skog, frilansande skådespelare, har arbetat bl.a. pä Vasa Teater oeh Lilla Teatern. Han är aktiv inom improvisanonsgruppen stj ärnfall oeh är en av grundama tiU Sirius Teatern. Nyligen har han varit aktuell i Lars Huldens kabare Om mänen, fmlandssvenskama oeh alla andra oeh Det kommer aldrig att ske på K1oekriketeatern. Man har oeksä kunnat se honom gestalta Van Gogh i den kritikerrosade oeh starka uppsättningen Fou-Rou. Förutom att Frank Skog är skMespelare har han regisserat oeh skrivit ett flertal pjäser.

Vi I:yckän..rkar Sven..rka Pen..rionär.ifOrbundet Ocll God Ttd och hoppar allapen..rionärer skallfo en ännu bätlre ad

Annonsbladel

::::~:

ILMOITUSLEHTI

September Rädplägningsdag för äldreräden i Svenskfinland, 26.9 Aktuella frågor inom äldreomsorgen som berör ä ldrerådens verksamhet behandlas i Kornmunemas hus, Andra Iinjen 14, Helsingfors.

Arrangörer är Svenska Pensionärsförbundet i sarnarbete rned Finlands Kommunförbund.

Kursen riktar sig tili ordf6rande oeh ledarnöter i äldreråden, tili f6rtroendevalda oeh tjänsteinnehavare som ansvarar för oeh bereder de frågo r äldreråden behandlar.

Oktober 9 . 10.

Riksomfattande "J ubileurnshmk", Alla orter där SPF har medlemsf6reningar ställer upp kl 14 oeh springer, lunkar eller går.

14. 10

Anbörigvärdare för äldre - en resurs med knappa resurser..

Omkring 300 000 finländare vårdar en gammal, sJuk eller handikappad anbörig hemma. De"tysta vårdarna" är på plats 24 tuomar perdygn. De flesta är själva över 65 år. Hur borde denna omsorgssektor skotas 1 framtiden?

Plats: Restaurang Seurahovi, Fredsgatan (intilI torget) i Borgå.

23-24. 10

Vem vArdar vem?

Stort vårdserninarium på Finlands Kornmunf6rbund, Andra linjen 14, Helsingfors.

27. 10

Andlig dag Österbotten, i sarnband med kyrksöndagen.

31.10.

Andlig dag Karis, Lärkkulla med bl.a. Caj Ehrstedt.

Nove rnber 12-16. 11

SamtalscafelMinnesstuga Arrangörer SPF i sarnarbete med Svenska Studieeentralen oeb Eläkeliitto.

Den andra kursen f6r ledare av Sarntalseafe på Lehrniranta i Bjärnå.

13.11

Höstmöte Tekniska föreningen, Helsingfors.

22-25 . 11

SPF:s jubileumsresa tili London.

Hotel St Giles musiealen ''Phantom ofthe Opera" oeh "Mamma Mia", heldagsutfård slottet Windsor mm. Avfård både från Vasa oeh Helsingfors.

tili

Decemher 2-4. 12

Julshopping oeh Operett iTalIinn . . .

Båtresa (turlretur), hotell Viru, två övemattningar 1 dubbelrum inkluslve frukost,glögg, julbord ornbord på utresan, luneh ombord på hernresan, trerätters A ' la Carte på hotellet, operettbiljett till Estonia teater "Glada änkan" .

Busstransport mellan harnn-hotell-Mustarnäki.

Vi betjänar DIG i dina fastighetsaffärerl

RFE~~I www.opkk.fi Raseborgs Fastighetscentral Ab AFM KARIS EKENÄS HANGÖ KIMITOÖN

019-265 2260 019-265 2360 019-265 2460 02-425818

God Tid 5/:200:2 - l7

Ökat antal äldre - inte boom eiler bomb utan bestående tillgång De äldres antal ökar ett konstaterande som inte bara i Finland och Europa får lov att förbereda sig på.

Fenomenet är globalt.

Ar 2002

un )rs

är antalet 60 år oeh äldre i väriden 629 miljoner.

Ar 2050 bar de fördubblats från 10 % tiU 22 % oeb uppgår då tiJl nästan 2 miljarder.

Vid det laget är antalet äldre på jorden för första gången i bistorien större än antalet bam (0-14 år). Vi lever alltså längre, medelåldem stiger, den äldre befolkningen kommer att vara friskare. Oeh det är ingen tillfålligbet, inget övergående fenomen, som småningom avklingar. Därmed borde vi alltså inte "varna för åldringsboomen" eftersom ordet vaming är illa varslande oeh boom syftar på något som under en begränsad period blomrnar upp oeb sen går över. Snarare kunde vi t.ex. säga "bered er for seniorvågen" med bänsYftning till något positivt, en kraft eiler ti llgång men oekså en ulmaning.

Lika ilIa klingar det ofta forekomrnande uttryeket "pellsionsbombell ". som ofta förekomrner i de sarnmanbang då man bekymrat frågar bur samhället kommer att kunna ta hand om det ökande antalet "åldringar" oeb bur en minskande arbetsför skara skall gå med på att arbeta ibop tiU pensioner åt en äldre generation. 1 det sammanbanget är det ganska lätt, om man inte är insatt att bakom uttryeket ana "de äldre som en belastning". Människan är väl inte någon belastning. Tyvärr ger påståenden av det slaget lätt upphov tili skuldkänslor bos de äldre. Något som däremot utgör ett betydligt större bot

for framtiden är att det föds allt [arre barn, alt den unga generationen blir så tunnsådd, att den arbetsföra befolknillgen oeh arbetskraften minskar, att vj inte Iyckas förbättra sysselsättningsgraden - aUIså finns det större fog för att utfarda en vamillg jOr bam- oeh IIl1gdolllslOrkan.

fattare, ung eiler medelAlders som drar upp riktlilljer for framtiden är tvungna att ba "ett aUt äldre samhälle" i åtanke, men ett samhäUe där den äldre generationen är en medverkande part som delar med sig av sin kunskap oeh livserfarenhet på aUa sambällsplan - alltså som en tillgång med delat ansvar.

Det är hög tid att diskussionen om oeh attitydema tiU det ökande antalet äldre blir positivare men framfor aUt borde vi tona ner uppfattnillgen om människans åldrande som en tid av skröpligbet, elände oeh sjukdomar.

Seniorbefolknjngen, morgondagens äldre kommer att vara ungdomliga, aktiva, upplysta, kritiska oeh mera medvetna om en nödvändig hälsofrämjande livsstil, Olen en del av dem är, liksom även de yngre i behov av en god oeh värdig vård. !nom äldreomsorgen råder for tiUfalJet kaos, där aUt från persona 1dimens i onering, vårdutbildnjllg, institutioner, sjukvård, boendeforrner tiU serviee stöts oeh bJöts. Men för att något ska ll kunna utveeklas oeh bli bättre måste kaos råda.

Över hälften av landets kommuner bar redan ett äldrepolitiskl slralegiprogram jOr 10-30 år framåt, något som Social- oeh hälsovårdsmillisteriet oeh Kommunforbundet förutsätter.

Det är fråga om ett mål- oeh åtgärdsprogram som anpassas tiJl den egna kommunen oeb. de äldre invånarnas behov. Det som många noterat men ta riktigt insett är, att det är fråga om ett myeket genomtänkt oeh framsynt program som genomsyras av en positiv, uppbyggande grundton "hela kO/llmunen med jOrdeäldressak ". Den viktigaste röda tråden i programmet är hälsofrämjande oeh jOrebyggande oeh att man skall kuOlla bo i sitt eget hem eUer i en hemlik miljö så länge man vilI. Den åldrande människan borde illte automatiskt ses som overksam och enbart som mottagare av vårdserviee utan som en medverkande, aktiv medborgare, som med sin kunskap oeh livserfarenbet drar sitt strå tili den gemensamma staeken. Ä ven om tyngdpunkten i de äldrepoJitiska programmen

Förutom att dc äldres antal ökar så har den äldre befolknillgen aldrig någonsin varit så på tapeten i samhället; det saknar motstyeke.

Det är faktiskt ingen tillfalligbet att forrnema för de äldres boende oeb "åldringsvården" idag ses över från grunden.

Ett fakturn är att de besluts-

än så länge oeh av naturliga orsaker är forlagd på soeialoeh bälsovård, så är avsikten ingalunda att enbart presentera denna sektor. Utöver social- oeh hälsovården bör alla samhällssektorer vara representerade i belbetsprograrnmet, dvs. sektorerna f6r teknik, inklusive boende- och närrniljöfrågor, idrottJmotion, utblldnillg oeb kultur.

Den sista men inte minsta röda träden i programmet handlar om samarbete oeh samverkan, inte minst med tredje sektoms organisationer oeh det frivilliga arbetet.

Ett äldrepolitiskt program har inte en ebans att bli full ständigt utan det bidraget. Här hittarvi alla brobyggen, guldkanter, kulturbärare tiU yngre generationer, grundskolomas medfostrare, "skolfarfar" ocb "reservmormor" etc. oeb därrned, lika säkert som amen i kyrkan, en stor portion hälsa oeb. menillgsfullhet, men minsaOll inte enbart for den äldre generationen.

Tillsammans - var oeh en med sina resurser oeh med delat ansvar bygger vi det samhälle vi vili bao Lili-AIIII Jllllel/-Kollsa

Verksamltetsledare

Glada Laxen

Birgitta J ansen Arn:mgcrnde skärgArdsu tnykter o. konfcnl1Scr. Övcrnaltningar, 7 dubbelrum, baslu i r.d. sjöbevaknlngsstation Särö.

FIN-22820 KUMLINGE Tel. 018-55 304, 040-5590 742 W\,",w.glndalaxc n.cjb.net

C~ UI "'"

~ d

LilIesgården erbjuder förmånliga och trevliga hyresbostäder i Nordsjö, Helsingfors.

Ring tel. 09-7771 2212 vardagar 9-16_00_

AUKTIONER

PENSIONARSHEM

••

Hedvig Sofiahemmet

Konst, anUklilelCr, samlart6rem11 och

hem1ösörc, stärbhus· om \indstömnlngar..

Transponcr enl. övercnskommelse.

A POL L 0 A UCTIONS

LÄKARSTATIONER

(09) 665 732, Fabriksg. 27, 1I:lors

Karis Läkarcentral

ISPECIALTANDTEKNIKERI

Allmfinltikare o. speciall äkare

Kungsgatan 8 , D vAn. Ekenäs

t!?;.~.tifi.1]1

OPTIKER

e

EW,'"''''''''

I~I~';J~ J~t;': I

Optisk speclalaffär

~

KARIS, K6pmansgatan 4Tel. Q.19-230 161 EKENAS, Kungsg . 8 Tel. 019-246 2949

BACKMANS OPTIK

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

KARIS OPTI

synSAm

OGONLAKARE

Senatorns Köpcenter '1m 09-298 1927

II TARJA NÄRHI Centralgatan 98, KARIS Tidsbest. e 019-230 940

Adlercreutzg. 17 06100 BORGA 019-524 3993, 0400-492146

Tack ni alla kära vänner som kom ihåg mig på olika sätt och gjorde min födelsedagsfest i juni tili ett oförglömligt minne!

Vi ordnor resor lör mind,e grupper Iråga efter lördigo poketresor fÖR MER INfORMATION RING: 0400-470 285 / Ma9nus Und 019- 24 1 1005/ kontar 040-5170310 / Erika Und.

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, fax 019-501 565

reseplcnercre

Beställningsbussar.

NOITO

~i

Slrondgoton 1S, 10600 EKENÄS

CHARTERBUS

R.Lundström Tel. 09-221447/ Fox. 09-221 467/ Turlstbussar 16-50 p erso

Promenadkrysslösningen

, Naffill:

Jag vili gärna ge God Tid som gäva tili:

019· 248 2 670

Oy Kaj Forsblom Ab

Ja tack! Jag viU prenumerera på God Tid:

Postnurnmer:

JOrJIla Alatalo

Högbergsg. 5-7 g 01 9-236 967

Prenumerationskort

Adress:

~~!J

erbjuder helpension i parkmiljö i Hel singfors. Vänligen riog 09-7538003 vard. kJ . 10-14.

6ESTÄLLNING56U55AR

Valborg, 80 tackar!

,,(~\\'& ~~s\o.

PEN510NAR5605TÅDER

Skicka kupongen tilI : God Tid, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors

Narnn:

mOOIAn_ ~ ~ ~~i~'~~~'~ I+:U'DW-'V ~'~KAR":>:JR ~ ~ AT ~I~ MS ~-~~ ~I~ -

~~S~

....

lÖ5NING

5 K P E N E J(ATT]t<APTEri El<O RRETSu I-A No 0 5 A{O S ,.. RON

"R15 6A"~E

A ~ T ~A U- A T 0 '"'

T R A S , A RIA 1'\ , 'ST I..E!}GT VR5 AI)(eGjuTS Ele, MI'OQJ5 ~ ~ RIFO TV AM. DR AR.EIL

G U L- 0 G R U V AfA S lEN A '- T A NIT GIl{ 0 L vlu L Flv RA KIK E t> L:": G G A

Adress: Postnummer:

En årsprenumeration kostar 13,50 euro (80,27mk) för sju nummer per år.

Sänd fakturan tili: Namll: Adress: Postnurnmer: /

5TT~INAL-LE~TA~ I SMA~ ~,T~SA~O~E5RA~OJ~EK CI~~ v ~iBA C.K I G IT ~E l-~L- K A !!.. 'A"<A.R.IA5~ANR;': T TH I H~TV O~E NIf.RI.A P P ~D , " , E E R A\~ ~ALAS~ULA1!K.AID I GERE'RA

REGl" E 0 A N\.I. ~o~-=--:: ~ ~ A~~UHAI"RENAR~

T U A

NATTIA P ATTl5 PlI

'

.

Vinnare i Promenadkrvsset 4 / 02 Hjördis Borg, Karleby, Erling Andersson, Mariehamn, Alf KjeJJlberg, Helsingfors, Ann-Marita Holmström, Ekenäs, Ture Norrbäck, Dragsfjärd Vi fick ill 362 krysslösllillg, grattis tili allafem vi,mare!

./

\

18 God Tid 5/ %00%

Larsmo är inte störst eiler vackrast men ...

Nej Larsmo-Eugmo Pensionärsförening är inte störst och kanske heller inte vackrast av våra pensionärsföreningar. Men en av de speciellaste och aktivaste är den naggande goda föreningen ändå.

På bara nägor år fårdubbl ades medlemsantalet oeh är nu uppe i 220 medlemmar, vilket betyder ungefar 50 proeent av alla pensionärer i kommunen med tota lt 4200 invånare.

- Det är inte min få rtjänst, fårk1arar ordfiirande Ragni Embär.

- Jag kom i våras ri ll fårdigt dukat oeh välorganiserat bord.

Det är fiirra ordfåranden Levi Wiik oeh hans medghj älpare som ska ha berömmet.

Föreningens kassör, Nils Ström, var aktivt med oeh

byggde upp medlemsvärvrungen.

- ÅI 1999 giek vi igenom en fOrteclming över alla pensionärer i kommunen. Sedan fOrdelade vi fårteekningen pä styrelsemedlemmama. Norroalt uppvaktades iekemedlemmar med brev men det hände oeksä att vi ringde upp eller knaekade på, berättar Nils, som persooligen eyklandes fOrde ut värvningsbreven.

- Det sparade portot oeh gay mej motion, fOrklarar han.

Alla blev glada Kampanjen fiek enbart en positivt mottagande. De bIivande pensionärerna var nästan alltid överraskade oeh glada över att man kommit ihäg dem.

- Alla som gör något gör oekså fel. Så oeksä vi. Ibland vände vi

oss av nllsstag ti li iekepensionärer.

- En del av dem skrev in sig ändä, andra har vi på väntelistan. Svårast var det att fä med 55 - 60 åringar, tillstår Nils.

Kampanjen upplevdes så posirivt bäde av styrelsen oeh pä raltet att man i Ar startat en ny.

Ett seminarium om medlemsvärvning med Sten Lindholm som ledare gay ytterligare inspiration.

Något ekonomiskt stöd fOr kampanjen har man inte fätt. Men en lokal bank har ställt upp med bl.a. kopieringar, oeh det är man taeksamma över.

Ryktet hann före Att mottagandet varit sä posirivt beror säkert tili stor del att ryktet om fOrerungens aktiviteter oeh trevIiga stämning hann

fåre.

- Vi har delat upp verksamheten på tre komrnitteer får program, reseor oeh motion. Samtliga fungerar fOr sej, berättar Ragni Enbär.

Det betyder resor både i hemlandet oeh inom Norden, besök i museer, kyrkor oeh fåretag, samarbete med grannfårerungar, julfest, motionsvandringar som ger poäng oeh priser. Oärti li ställer man upp pA pensionärsfOrbundets oeh österbottniska distriktets aktiviteter. Vidare har man allsång med spelmän ur de egna leden. Ytterligare kan nämnas ett samarbete med det lokala Röda Korset.

- Egentligen har vi sä stor verksarnhet att den knappast kan fårs toras. Men nog byta fo rm.

Ingenring fär vara statiskt, menar Ragni.

oM'

förmå nligt, direkt från tillverkarenl ,

'\ (-

- Färdiga träelement - Husen levereras kompletta med allt material- Ritningar Ingil r - Transport dire kt hem frå n fabriken Lämpliga även som biltskjul - 10 ollka storle kar - RING OSSI

~ :~ lWJ

m

6BBOO Kållby 06-766 7922 gsm 0400-560 744 kv. 06-723 5429

NÄRPESSTAD

'QII,

Sluden .rbJlider Dig • Ilatllrllpp/!!\Ie/su i den g rlJlla triidgdrdsstadell • 'lIIikn teateruppleveL,cr , gamma} kulrurbygd • fr/ lujts/iv p d hUld och tili "uv. i kusrstuden • kummers (Jch aklivitet j Syd-OslerblllleJlS affiirscentrwll

Korsord ypperlig hjärngymnastik

UlfJohallssoll

- EN ~II(; !OR lif/,I(;CSEsV J'illAlfEIt4l>€ ~~ -M K M Åi ....RfM .MCJ> IlEJÅLA "A1JI1J17i'4KriJfNGEI(' TtW YAC!<Jl?,;f ~"'fflrllÅ'/).1 GOM smO'VADe 5Ofl- SOt"'f ~ pJ,' ~ T./OG't'A KVISTiCR dO'I GR;ElER. 7,efDE-N m R SifI(1('(.).N,,~f 'd4ffMbC AV,t1l1'1 IVAR. ,vb x lS1E A~GAyVÅÅ'J/IIIAGS7fK1'It.WI!~,t;f 19f~ tXH v;W 50TT a::J.I 114, MAN~ . ,II<EI?- N~S. M GAv,r Mr ilONI.~K VI VALDe TILJ FJ«J~'JJG ,fR/) ;ryot?!' .

VI VIf"'- /b61t.15!( cKrf (;1'$.5.1 o H VI t(AJ>e Sf"a,e( - Jd'~ K614 O("JI MNAItI.:sMRt.r liv n6~~ ccrt r,;'ItHOffWIN6",,)?1 Hiili .!:\6'V SM,." r.lÅlElf OCK U~ JOftJ)&./. ""-()CH T~«="JJ &5R~ JOTA E1r I(l r"r,; E1T /)11:1 1.

- VI~K.N K on. -SNcW' LNJE $IG fllX;. ~"AITJTAH' Mr (;Ia( a rr Atr ~Y"A lH Niili «;t' KQ,Vsr",,· M40YA. Pt!i1" ~v 6cKVÅHT Fö~ I"H.6fM~ :J'oI-f ~ ,4"'" SC~R SPErSIIr ~AiYLM,..eVA s~ }((/(>OlO'" KAlI~/Je AY I't"NrY'fkR cr:I{ St:t7TT. VI ~SST&e-f..v. sir; /l'BlA"SAMHETEN..S(:W EN /JltETrAI/TH..fSSIG . FIlOK7O/l1.AR.,bM'HI'{A~A RS~F<!/l.L I'fe~ ~ ~RNI.-f" tx::H 6Bl.4r AYr I'tP1/'f OVAN-'I&1 Å'I. ~ 0CIf ~ FÖRa:>RAl>E CtXltf. FJR ~ 1'f~ "YÅir:.]IIIIf{G,JYt,Nd!tItEl? - s( $}f%NINGOI"f.

19f.N/iS /1Y6A ~t..r~~ NÅ:S""~~ 1tfNOE v~

Garagen, förråd, båtskjul

Vi " ar elI stor jörmåll. Vi "ar IlIlmöret oe" glädjell Il/ed i allt vi gör. Det bär ! ramåt, jörsäkrar Larsmo-pensio_ närem a Turid oe" N ils Ström samt Ragni Ellbär.

Specialist- och allmänläkarmottagningar Laboratorium och fysioterapi Hörapparatutprovningar Köpmansgatan 6, tel. 06-781 8950

-Varje pensionär behöver något som håller minnet i skick. Också hjärnan behöver träning, anser GT:s mångåriga korsordssnickrare Viking Nyström, 77.

-Ibland fär j ag höra att korsorden är få r lätta. Men jag gör dem rätt lätta med flit får att så många som möjligt ska hänga med. Att göra dem omöj ligt svåra är ingen konst.

Mångsysslaren Viking har inte bara korsord pä hj ärnan. M est känd är biologen Nyström kanske som naturteekn are oeh målare oeh som lärare.

Vikings egentliga utbildning oeh yrke är biologilärare. Som så många andra, dä det begav sig, med studieskulder, smä barn oeh bostadslån blev det får tänga arbetsdagar hangögrabben som etablerade sig i huvudstadsregionen. Pä dagarna undervisade han i Drumsö-skolan oeh om kvällarna i Aftonläroverket (där bl.a. undert. var hans elev).

Efter 16 år som lärare tog ban risken att kasta loss oeh ägna sig fullt ät det konstnärliga. Det blev bl.a. att ilIustrera otaliga böeker, göra TV-program, ja t.o.m. en ri tad film har han gjort.

För 7 år sedan var det igen dags att kasta IOS8. Oä lämnade han oeh Birgitta Esbo oeh flyttade tili Ekenäs. Men ännu teeknar oeh mälar han pä beställning, samt gör korsord åt några tid-

Pensionärsföre ningen konkurrerar Nu har ban emellertid fätt en annan konkurrent om tiden: Ekenäs pensionärsfårening där ban trivs gott.

-Den som hittade pä pensionärsfåreningarna borde fä med-

a1j.

Sä har han oeksä en mängd gamla bekanta bland ekenäsborna. Tili Ekenäs bamnade han fårst då han i sko läldern måste evakuera från Hangö, närmare sagt Täktom där pappan var gårdskarl få r Breidabliek sommarhem. Sedan blev det att flytta vidare tili Borgä oeh sA tillbaks ti li Hangö. Slutligen hamnade han själv i kriget i Lappland.

Fortfarande är naturen det stora intresset. Det delar ban med Birgitta som han träffade under studieriden i Tvärminne.

-Jag känner namnen på bortåt 10 000 inhemska växter oeh djur.

Men inte pä tängt när lika mänga namn på mänskor.

Det största intresset bar ti lldragit sig fjärilssamlandet. Finland har ea 3000 olika fj äri llar. Vtking har dem nästan alla representerade i sin saml ing. Fortfarande samlar han aktivt fj ärillar men ger dem efter en granskning nästan alltid friheten tiIIbaka.

UlfJohanssOll P.S. Teekningen här intill har Viking donerat tili God Tid.

24 -

God Tid 5/2002

Vackra tidlösa möbler,

Familje o. släktfoton • kopior på gamla loton • bröllops o. begravningsrepotage m.m.

~"'!!'I.....

~?lt?

mattor, vackra speglar

Centralg. 1 B 3 vån . (mittemot Stockmanns)

samt

+I.OKAL V ÅIIISIIOIING www.lokalforsakring.fl

00100 Helsingfors, tel. 09·666 933, 09-627164

elegant bordsarmatur Vtrksl3dsgatan 3, Malmkulla, KARIS

tel.

För dig och din hembygd

Vasaesplanaden 18, Vasa

Vac/cra lcvinnliga lcläder för just digl Vällcommenl

019-231 355

Tel. 06-317 3815, vard. 10---18, Iö 9--14

Forst,lrål/ sid J Regelbunden motion är den enda vägen att hälla mänskan fysiskt oeh psyldskt i trim frän vaggan ti li graven. Den som Iror att idrotten hör ungdomen tili har fel. Äldre personer behöver minst lika myeket motion f<ir att måbra.

En av vära största ambassadörer f<ir motionsidrotten f<ir alla åldrar är Stig Bäeklund i Borgå.

Stig har hältit på med idrott praktiskt taget hela sitt liv. Idag, just63 år, barbanett 10-tal VMtillar oeh iooebavare av lika många världsrekord. Stig råkar ha ett f<irflutet som toppidrottsman men det finns otaliga

framgångsrik veteranidrottare som knappast aUs sysslat med idrott i ungdomen.

-Jag forsökte lägga av med idrotten redan vid 26 års ålder, men märkte for! att jag inte mådde bra utan regelbunden

åren medan träningen f<ir välmAgan fiek större betydelse.

Idag tränar Stig i regel fem gänger per veeka i någon form . Det är främst joggning, gymnastik, viktlyftning.

motion.

Undviker stress

Stig fortsatte att idrotta på hög nivA ännu dA ban fyllde 40 oeh kom med i den "Iägsta" veteranklassen (for darner är den över 35 år). Sedan har det gAtt av bara farten. Resultatarnbitionen minskade forstås med

- Men det blir inga långa pass numera. Jag forsöker variera f<ir att göra det mera roligt.

Slress får det inte bli.

- FörstAs har man blivit långsammare oeh styvare medan

kEn

n

h I ETTRESMÅL 1 DE VUXNAS SMAK!

Ekenäs TryckeriAb Offset·, di~taI·

och rotafionstryck Gemi!HC!l 4, 10600 Bk'nlis Tel. 019-222 800, r:.., 019-222 815

E·posc elllpc@etaJi

elamac@etl.fi

äterhärntningen tar längre tid.

Samtidigt är det intressant att följa med hur man kan styra oeh fördröja tillbakagången.

Stigs rekord i längdhopp är 7,49 cm och i 3-steg 15,60 em.

Idag som 63-åring klarar han ännu 5,85 i längd oeh 12,68 i 3-steg. Med dessa resultat är han bäst i väri den isin äldersklass.

Det är inte bara för själva tävlandets skull Stig reser land oeh rike runt. Han försäkrar att de soeiala kootakterna man får, eiler har från gammal!, är myeket värdefulla. Man har alltid ro~gt tillsamrnans.

Så har Stig oekså på gamla dar taek vare veteranidrotteo fätt se värIden. Bl.a. har han två gånger varit i USA samt i AustraJien, Sydafrika oeh Japan.

Nångång har hao fätt sponsorbidrag men annars har han fatt betala allt själv. Men f<irbundet hjälper tilI med att ordna formånliga resor.

- Oeksä på finlandssvenskt håll borde vi mera aktivera oss både ifräga om motion oeh veteranidrott. Våra idrottsforeningar borde ta veteranidrotten på sina prograrn. Numera måste man nämligen böra tili en idrottsforening for att della i

Motiollsidrottell är ett måste, som jag "aldrig" sllltar med, säger Stig Bäckllll.d. veterantävlingar. Föreningen bör i sin tur vara medlem i Finlands Veteranidrottsforbund.

Slutar "aldrig" med idrotten Nägra planer på att sluta med idrotten bar han inte.

- Jag fortsätter så länge jag f<irmår. FasttillIOO. Det kan faktiskt betyda mänga år tiIU emedan Stig är övertygad om att motion är den bästa preveotiva bälsovård som fmns .

För ett par år sedan giek Stig i pension från sin \iänst som po-

lisman i Borgå. Helt slutade han inte med jobbet utan åtar sig i medel!al ett 30-tal uppdrag per år som privatdektektiv. Nägon ekonomisk guldgruva är dee· kaIjobbet inte. De flesta kunderna brukar hao hjälpa gratis.

På sidan om har han därtill under en lång tid huunit verka sam fortroendeman i hemstaden ' Borgå både i stadsfullmäktige oeh styrelsen. Stig bör även tili Svenska pensionärsförbundets styrelse.

Ulf Johallssoll

Kom oeh nju! av äkta småsfadsidyll!

Vandra längs de smala gtändema i gamIa stan, shoppa i de Irevliga butikerna vid landets äldsta gAgata, Kungsgatan eiler koppla av i den fräseha simhallen.

Restauranger med vänlig betjäning ooh god mat finns det många i Ekenäs.

Beställ vår brosehyr, evenemangskalender oeb gratis programf<irslag JUS! för Er!

"""'.C1Jt.O Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 09 ·7288820, fax 09-72888215

1

Yälkommen a •• bill s.amkund hos Janne!

Stöd kyrkligt arbete genom gåvor och testamenten Kontakta

Si:amkunden 'år mera.

Genom att använda Cancerstiflelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

Församlingsforbundet

PB 285, 00121 Helsingfors

~

(09) 6126 1540

- Alla dlno dogllgvorulnköp utiikar dln SPAR-bonus.

- VorJe m6nod stomkundserbJudonden• .10m du (dr

InformrrtJon om per post.

- I fortsättnlngen ocksd butlk:s.spedfikn tilläg:gsförmåner

och stomkundstillställningor.

- Stamkundskortet är ett kontontkort.

- Du (dr porallellkort {ör dfna fomllJemcd/emmar.

Cu kon ansluta dlg behönd/gt I sombond med et( butiksbesök.

- Ou (dr genost kortet

CANCERSTIFTELSEN

BONUS"

1,0 % 1,5 % 1,5 % 1,0 %

;

ovgi(tsfrltt.

- Stomkunds{örhdllondet och SPAR·bonus är butllwpedflko, 4,.0% hör dlg för hos dl" köpmonl ' -_ _ _ _ _ _ _ _--1

Öppet 9-21,9-18. Sommarsöndagar 12-21

SUPERSPAR

vårt kontor.

00\1~~~eJ1~f~~Ft~s med lokalsamtalsavgfft

PI.URYÄiUEMf."D

f.1tJK~PER MAN~ i 84-..!SO € 1.S0-420 € 410 -5_90 € 590-760 € 760 €=>

P~~~~~:,"~i~'t ~~~d%~nt~~;~~~!"

Tel. 9800 43 000

81/ nu stamkund hos oss, Du kan genast ta kortet i bruk och SPAR-bonus börjar omedelbart samlas pd dltt konto, Det (dr en del ov de eurona du handlar för att rullo hemdt!

- Ou (dr SPAR-bonus pö dm eget bankkonto vorje mdnod. , redo pengdrl

VAra adresser erhålles

fmn banker, bok-, blom'tor- och

JLilli

- den trygga hernstegen

Förnyade Lilli ger större trygghet * höjd 65/145 em * rämaterial: gummiträ * naturfarg, laekad * fotstegen har halkskydd

* lätt att montera

Handgrepp i översta avsatsen, lätt att flytta pä.

Fråga efter Lilli trygghetsstegen av din möbelfOrsäljare!