God Tid 1/2003

Svenska pensionärernas organ

Nr 1

28.01.2003

SPF bygger ny strategi Det låter utopistiskt men förbundets strävan bör vara att växa från nuvarande 15 000 medlemmar tili 50 000 (Svenskfinland har totalt 60 000 pensionärer). Tillväxten skall komma genom vårt arbete och föreningarnas verksamhet, sade Svenska Pensionärsförbundets nye

Insides Identifikationsproblem?

Ledaren

ordförande P-H Nyman då han på onsdagen öppnade sitt första styrelsemöte.

Forl. på sido 4 Hur skn pel/sionärsjörbundel. stralegi lltformas?

Rainer Nordström oeh Mals Koekberg lllbyter åsikter medan vikarierande verksamhelsledarell Per Thomasfolk jöijer med.

Östnyländska kämpar sid 3

Inte alltid klokt att kringgå skatt Det finns en tendens i samhället att på alla sätt försöka undgå skatt. Det gäller inte bara t.ex. svartbyggen ulan också vid arv, gåva, testamenten och liknande. Men det är långtifrån alltid klokast att ba ra tänka på hur komma undan skatt. För pensionärer kan det gå direkt illa.

Med /ile Iloggranllhet knnman spara in eli rejäl slallt om året, jörsäkrar MarthajörbrUldets ekonomiska rådgivare Nini Smeds.

- Pensionärema ska akta sig för att ta för mycket bekymmer över hur de ska göra sig av med sin egendom så att arvingama ska komma undan med så lite skatt som möjligt. Pensionärer lever längre och är friskare än förr. Det kan uppstå oväntade siruationer då pensionären själv sk'Ulle behöva sina slantar och ägodelar.

För dessa vamande ord står dipl.ekonom N ini Smeds som är ekonornisk rådgivare på Manbaförbundet. Hon tillägger dock att det fmns möjlighet att kringä el-

ler förrni ldra arvsskatten om man verklige n viii gä in fö r det. 1 princip är gävoskan och arvsskatt lika stora, men man kan skattefritt van tredje år ge en gäva tili ett värde av 3.400 euro. Ger två föräldrar blir det dubbelt upp.

Man kan ocksä testamentera direkt ät bambamen och pä detta sätt "hoppa över en generations arvsskatt. Det går också att helt enkelt avstå frän ett testamente tili fårmän för bamen däremot kan man inte avstä frän bara en del av testamentet. Sedan kan man också fördela testamentet på fle re bambam och personer för an undvika att skatteprogressiviteten slår aIItför hän pä en person.

och rullstolar. TrafikJjusen i stora garukorsningar förseddes med Ijudsignaler för att synskadade skulJe kunna röra sig på egen hand. Ramper intill trappor blev aIIt vanligare.

Hissar byggdes in där handikappade tidigare behövt hjälp få r att komma in och ut.

Pä senare år har vi fäll läggolvsbussar och spärvagnar.

Invataxi bilar och parkeringsplatser reserverade för invalider.

Handikappservicelagen har gett möjlighet atl renovera och bygga om bostäder med kommunalt stöd.

T.ex. at! få rstora dörrar, avlägsna trösklar och göra badmm ocb kök anpassade tili invånarens funktioner.

Handikappade börj ade fä förtroendeuppdrag. Riksdagen fick sin första multibandikappade riksdagsman och försägs med ramper. Dä han inte ätervaldes togs rampema i lystbet bOrl. EU-kornmissionen uUyste redan 1999 år 2003 tili europeiskt handikappår.

Hittills har temaåret inte fått den uppmärksamhet FN-året bade. 1 Finland öppnades temaäret officiellt i medlet av januari av statsministem i Fin-

landiahuset. Handikapprådet efterl yser större förstäelse och tolerans för dem vars dagliga li vsvillkor dikteras av sjukdom eiler skada - och av omgivningen.

Personer med funktionshinder bar samma rättigheter som andra medborgare.

FN:s generalförsamling antog redan får tio år sedan allmänna direktiv om handikappades möjligheter att leva et! norrnalt li v.

Alla omfattas av deklarationen om de mänskliga rättighetema.

Författaren Ulf Gustafsson deltog under handikappåret 198 J i Fpa:s skrivtävling där han fick tredje pris i klassen "En bandikappad bar ordef'.

Mänadens gäst: Ola Rosendahl sid 3 Spritsmusglarna kommerigen sid 5

U

En sak som gör Nini Smeds arg är då slipade få rsäljare lurar pä gamla och dementa personer fullständigt onödiga aniklar, vilket kan bli väldigt dyrt.

Forts på sid.4

Delaktighet tema för EU:s handikappår 2003 FN:s intemationella handikappår 1981 gjorde oss medvetna om den situation många av oss lever i. Temat var den gAngen "Full delak'1:ighet och järnlikhel" . Temaåret var väl· förberett och fick stor publicitet.

De flesta förenittgar och organisalioner uppmärksarnmade handikappåret med möten och seminarier. Det resulterade i en lag om handikappservice och utbyggd rehabilitering , nya stödforrner och mycket annat.

Planerare och arki tekter böIjade se sarnhället ur funktio nshindrades synvinkel. Trottoarkantema vid skyddsvägama sänktes med tanke pä rollatorer

Årgång 31

Han skriver så bär: " Tänk om det gäIJde dej? Tänk om staten ställde Iikadana vilIkor åt Jöntagarna fOr att de skaJI få ut sin lön som åt handikappade få r att de skall få sitt bidrag.

Tänk om löntagarna skulle inkvarter as i särskilda Jöntagarhem. Tänk om de skuJIe fOrJora sin lön om de ville sammanbo med någon och Dytta bort. Tänk om löntagarna inte fick arbeta eiler äga eiler spara sma pengar.Tänkom .. .

Ebba Jaknbssoll

Aktiviteter i Österbotten sid 6 Det sjuder i Seniorstugan sid 7 Förebyggande hembesök sid 9 Minnen frän andeba sid 10

BIi du med din sjukdom sid 10 Seniordans ett mot ionsrecept sid 12

Hej och tack!

Möteskallelse

Hej säger jag tili alJa medlemmar oeh medarbetare i Svenska pensionärsförbundet oeh ett gott nytt år önskar jag oss alJa tilisammans. Jag hade naturligtvis kunnat säga goddag i stället för hej , men med den här n1\gOl mer lättsinniga form uleringen hoppas jag kunna anslå den karnratliga ton, som jag tyeker att vi skalJ ha i umgänget oss pensionärer emellan.

Identifikationsproblem? akom den här smått tillkrånglade rubrikfonnule ringen kan man hilta en myekel eokel fråga, som egentligen angår oss alJa: - Vem är vi egentligen, vi pensionärer, du oeh jag?

Det kan ju eventuellt uppfattas som smätt eofalcligt art ställa den frägan. Naturligtvis vet vi gamJa och kloka människor vem vi är, pensionärer förstås, medborgare som har fullföljt ett drygt dagsverke, slitit och släpat för bäde sambälle och för varann och som nu åtojuter pension, ganska knapp för de flesta, alltför liten för alJtför många.

Men alla vill inte kalJa sig pensionärer. Det fions många pensionärer som inle vill höra tili vårt förbund för att det uttryckligen är ett pensionärsförbund! Det har uppenbarligen pä sina häll gätt troll i begreppet pensionär. Jag vei inte varför.

Men OK. Det är klart att frågan bör diskuteras om det faktiskt är sä att ordet pensionär anses vara förklenande på något sätt. Men vad skalJ vi då kalJa oss? Seniorer, säger många, men då länker man inte på det faktum att Svenska folkpartiet genom en s1\ benärnnd gruppering har gätt och politiserat termen. Pensionstagare har gått samma öde till mötes, där har vi en socialdemokratisk stärnpel. Veteraoposten kallar vår rikssvenska systeroch broderorganisation sin tidoing, men hos oss är den tennen fridlyst som ett äreminne över dem som en gång försvarade vår frihel. När det gäller organisationen själv hos våra grannar tvekar man inte att kalla sig helt enkelt Sveriges pensionärsförbund.

Jag slår upp i den synonymbok jag har i bokhyllan oeh hittar två alternal:iv för ordet pensionär. När jag läser garnling, gubbe, gumrna, kärring oeh åldring som förslår jag dem som protesterar. Tar jag den andra varianten så ser jag begreppet gratialist, ett ord som j ag aldrig ticligare har stött på i livet. Svenska gratialistförbundet... .. ? Nej! Den här namncliskussionen handlar fönnodligen undermedvetet om den status begreppet pensionär har i den offentliga debatten. Många känner sig kanske störda av att Hufvudstadsbladet i en uppförstorad ledaringress berättar att uppfattoingen att det skulle finnas särskilt stora problem just bland pensionärerna inte får något stöd i en av Stakes gjord utredoing. Det bör tiliäggas att frasen i sitt rätta textsammanbang var motiverad.

En annan olyeklig formulering förekom i helgen i en intervju, där man låter ett födelsedagsbarn hävda att han nu, när han fyller femtio år och har insett att framtiden ligger bakom bö!jar oroa sig .. ..ete.

Det var därför uppfriskande - för att fånga upp ett tredje citat - att i en nyårsenkät i Sveriges tv höra en nybliven pensionär som med en fräseh uppriktighet i rösten bedyrade att hon äntligen hade funnit en roll, där ett långt livs erfarenheter, kunskap oeh självförtroende kom tili sin fulla rätt.

B

Så skalJ det låta!

P-H Nyman

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

@_"

I~!~' ~5~~eISingfOrn

www.spfpension.fi

Besökstid: vardagar kl. 10-14.

Verksamhetsledare: Lill-Ann Junell·Kousa Tfn 09·72 888 212, gsm 050-5114 208. fax: 09-72 888 215.

Epost: IIIi-ann.junell·kousa@spfpension.fi Kansllet: Tfn 09·72 888 20, fax 09· 72 888 215 epost: kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonto: Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo: 800012-1203958

Svenska Pensionärsförbundet r.f. sammaokalJas tili stadgeenligt våo:nöte den 16 april 2003 pä Länets ämbetsbus, självständighetsplan 2 i Åbo kL 12.30.

Lätt lunoh och fullmak:tsgranskning frän klo 12.00.

Behandlas forutom i förbundets stadgar § II för vårmöte.t nämnda ärenden oekså ändring av förbundets stadgar.

Enligt § 14 j stadgarna har medlemsförening med 1-100 medlemmar rätt att sända en befullmäktigad representant, medlemsförening med 101-200 medlemmar två, medlemsförening med 2001-300 medlemmar tre represenranter och föreningar med över 300 medlemmar 4 representanter.

VaIje befullmäktigad representant nru; en röst.

Efter de egentliga årsmötesförbandlingarna har deltagarna möjlighet att ställa frågor tili förbundsstyrelsen

Jag säger taek oekså, iaek för det förtroende som har visats mig genom att vårt förbunds höstmöte enhälligt ställde sig bakom en ordförandekandidatur, som jag i grund oeh botten själv var myeket tveksam tili. Men nu har jag tiliträtl oeh det betyder bland annat atl jag från posten som redaktionsrådets ordförande har flyttats över tili funktionen som ansvarig utgivare av God Tid, vårt förträffliga Iivorgan, som fyller 30 år senare i vår oeh som vi hoppas kunna utveck:la ytterligare ifråga om b1\de innehäll oeh antal nummer.

Här stårjag alJtså oeb kan inte annat. Jag lovar ingenting, men skalJ fö rsöka göra mitt bästa för förbundet, tillsammans med er alla oeh till glädje för ännu fler.

FörbUlulsstyrelsen

Borgå, i nyårstid år 2003

Per-Henrik Nyman

Ställ krav på God Tid D el ska medges, det känns genanl. Otaliga pensionärer bar förvänade och besvikna ställl frågan: varför slutar du efter sä korttid?

Någon riktigt hällbar förklaring bar jag iote beller. Det bar varit en bra tid vid GT. Men då jag anställdes för ett år sedan var del uttryekligen, som ett krav från styrelsen, för ett år.

Anlagligen hade styrelsen förlängt anslälloingen men en viss osäkerbet gjorde att jag p1\ böstkanten ätog mej andra krävande uppgifter, som hade medfårt stress.

Jag uppfattade att mitt anställningsår skulle g1\ ut på att förnya God Tid både tilI utseende oeb inDehäll.

En hei del har gjorts i detta avseende men riktigt fårdigt blev jobbet iote. Nu har mln efterträdare i vaIje falJ en modell att köra vidare på, om han så vili.

De aUra vaoligaste önskningama, då mao rört sig på fäJte~ är art tidningen ska skriva mer om fårbundets föreningar och medlemmar. "Vår tidning ska

skriva om oss".

Visserligen är det så, art del som rör södra Finland iole iotresserar Österbotten oeh viee versa.

Dessutom måste tidningen i stor utsträekning, då det gäller föreningama, bygga på amatön;kribenter.

Men allt det där går att överbrygga. En skieklig redaktör

kan sammaofatta oeh omforma så att läsarintresset vidgas utöver det regionala. Medlemmamas krav pä sin tidning måste beaktas. A andra sidan får iote föreningsmaterialet förtränga annan Iivsviktig ioformation om t.ex. intressebevakttingen.

God Tids betydelse kommer att öka. Småningom blir den oundviklig, om den görs bra.

Men med bara sju nummer per år är den alltför sporadisk för att riktigl tas pä alJvar. Få kan t.ex. hålla i minnel när den ska utkomma. Utgivningstätheten mäste öka till en månadstidoing, sä att läsare, fåreniogar oeh annonsörer exakt vei vilken dag i månaden den utkommer. Det betyder, med paus för sommaren, 9-10 nummerper är. lfall medlemsavgiften höjs med två euro, säsom diskuterades vid förbundets höstrDöle, skulIe detta med råge räeka för två nurnmer till. Detta kan ske utan att pen;onalen utökas.

Därtill är det nödvändigt att styrelsen och redaktionsrådet utvecklar annonsanskaffningen.GTärmedsioa 15.000 exemplar en av de större fiolandssvenska tidoingama oeh borde ha en annonsstoek därefter.

Redaktionsådet har fått Anden; G. Lindqvist som ny ordföraode. Det lovar gott.

För mej pen;onligen är detta

ingalunda ett farväl till Pensionäsrsförbundet. Tvärtom ställer jag mej gärna till förfogande för olika förtroendeuppdrag ioom organisationen. Oeh vem vei, kanske fär jag tillfålle att återkomma till God Tid oeh slutföra mlna utveekliogspla-

ner för tidningen.

Slutligen vili jag taeka alla som slällt upp för GT upder mln tid saml hälsa alla nya vänner jag fätt. Jag önskar oekså mln efterträdare, Ulf Wahlström, välkommeno

Ulf Johansson

"HAKAN'S HÖRNA"

Råg i ryggen Det är två saker som särskilt betonas av den senaste tidens hälsoforskning, nämligen rågmjöl och motion. Gammalt och bekant visserligen, men det nya är mängden av övertygande fon;kningsresultat och bevis på både den förebyggande och den läkaode betydelsen av rärt motion och rågbröd och rågmjölsgröt.

För den som vili förebygga sockersjuka hos äldre, åldersdiabetes, är riktig och regelbunden motion mlnst lika viktig som en rätt diet. Enligt en ,!!eI forskare t.o.m. viktigare. l'romenader, sirnturer, eykelåkDing är viktiga rörelsefonner,

Förbundstidningen god tid Ansvarlg utglvare: Of Håkan Hellberg Redaktör: Ulf Johansson Adress: Indiagalan 1, 00560 Helsingfors, tfn 09·72 888 210, epost: godlid@spfpension.fl Annonser: Barbro Höglund-Fredriksson, Epost: barbro . hoglund@gardet.i~et.fi 10640 Dragsvik Tfn 019-2415397, Gsm 040-5133773, Fax:01g.2415397 Annonsprls: 1,34 e/spmm (8mk), 2-färg 1,51 e/spmm (9 mk), 4-färg 1,85 ei spmm (11 mk). ISSN 0359-8969. Moms 0%.

men lika bra gär det med "påställel-motion" , hemma eiler i en konditionssal. Huvudsaken är att man använder musklema, belastar benbyggnaden och "kommer tili svettniog", d.v.s. att hjärta och lungor fär en ökad ansträngoing.

Råg inDehäller mängder av för kroppen nyttiga och hälsosamma ämnen, mera än vad man tidigare har kant till. Nu inser forskarna att mamma och mormor hade rätt när det satte i oss, bamen, rägmjölsgröt med Iingonsylt! - Oeh Iingonen inDehäller oeksä för oss värdefulla ärnnen!

Håkan HeUberg

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOlTNISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon oeh besäkslid kl. 10-14 Ombudsman: Per Thomasfolk Tfn 06-317 9070, Gsm 050-5575 389, fax 06·317 9128 Epost: per.thomasfolk@spfpension.fi Dlstrlktets bankkontc): Vasa Andelsbank 5,67008-55002307

Tryckerl: Ekenäs Tryekeri Ab, Ekenäs Redaktlonsråd: Ordförande Per-Henrik Nyman, Medlemmar: Birgitta Jemvall-lngman, Bälje Sidbäek, Carin Aminne, Lili-Ann Junell-Kousa oeh Ulf Johansson

God Tid o

1/200~

- 3

••

Tva Osterbottniska kämpar i Östnyland Oetta är berättelsen om Marit Mickels och Helge Staffans, båda födda i Österbotten, men som utfört sitt livsverk i Strömfors, Östra Nyland.

BMa blev i december kallade till hedersmedlemmar i pensionärsföreningen Trivselldubben i VIfböle.

Helge. född 1908 i VÖTä, och utbil-

Månadens gäst

praktikanter frän Högvalla, som aUtid stod hennes hjärta

sen. Marit har alItid talat om ocb för mänskan pä gräsrotsnivä.

Hon har arbetat för en levande nära.

Tor Mickels hade, utöver tidi- landsbygd mer än någon annan. gare närnnda syster Linda, Ännu idag följer Marit aktivt pesnionärsföreningens hela åtta andra syskon. När med dessa alla med makar och bam verksarnhet. samlades tili jutkalas på hem- Lärarparet Linda och Helge gården pä annandag jul och Staffans valdes tiUlärare i Virby trakterades med mat och kaffe folkskola i slutet av 1940-talet - dä kan man täoka sig att jul- och kvarstod till pensioneringfriden fö r Marits del infann sig en. Vid denna tid var folkskolan en 3-1ärarskola med närmare 60 elever. Familjen Staffans hade själv tre bam.

Som mänga andra lärare hade Helge Staffans flere andra uppgifter vid sidan av sin lärargärning. Närnnas kan att han funge-

rade som "direktörtl för Ström-

Helge oel. Lillda Stajfalls lltallfor "emmet i Ström/ors. dad tilI folkskollärare. Marit (född K1ockars) föddes 19 16 i Kronoby och utbildad till lärare i huslig ekonomi vid Högvalla, där hon senare fungerade som lärare.

Oet som kom att sammansföra dessa två akti va personer var att deras äkta hälfter var syskonen Tor och Linda Mickels frän Kungsböle. Även Linda (f. 1909) utbildade sig till smäskollärare.

Hennes och Helge Staffans vägar korsades i Kimito i böIjan av 40-talet då båda arbetade där som lärare.

Marit K1 0ckars och Tor Mickels blev bekanta med varandra i Fjärrkarelen, där de kärnpade för Finlands frihe t. Tor Mickels slutade sina dagar år 1985 bokstavligen i armama på sina veterankanuater, dä han dettog i i en rehabiliteringsresa för veteraner till Jugoslavien. Den idoge odalsmannens hjärta slog sitt sista slag.

Tor hörde till de veteraner som aldrig fick uppleva den uppskattning som veteranerna får idag för sina uppofringar för ett fri tt Finland.

Tor Mickels var husbonde på gården Mickels i Kungsbäle. En gård med 50 ha åker och 70 ha skog. På gården fanns 20-tal kor, ungdjur, svin m.m. Det var alItså till en rätt stor gård som Marit axlade värdinneskapet då hon gifte sig med Tor. T vå dejor hörde även tili matlaget. Med tiden födde Marit fyra flickor. Vid skördetiden behövdes mera arbetsfolk SOm alla bänkade sig runt matbordet. Skördetröskor fanns ju inte och traktorparken var inte heller pä 50-talet som idag. Marits hushållskunskaper kom väl till pass. Tidvst tog hon emot

först senare.

M arit Mickels var även en aktiv k:raft inom Martharörelsen.

Under läng tid fungerade hon som ord förande för Vlfby Marthaförening och Östra Nylands Marthadistrikt. Ytterligare var hon styrelsemedlem och vice ordförande i Marthaförbundet.

Mari t har ocksä gjort en insats i kommunalpolitiken i Strömfors. Under åtta år var hon säväl fullmäktigeledamot som medlem i kommunstyrel-

fo rs Andelsbank - som alltså fanns på skolan.

Strömfors Andelsbank fick sedennera ett eget bankhus och är idag en av de minsta kvarvarande andelsbankema.

Helge Staffans var under många år även ordförande för ungdomsföreningen "Framät" i VIfby. Efetr sin pensionering har Helge Staffans varit aktiv inom pensionärsföreningen Trivselk1ubben där han var en av de grundande medlemmama. Tili en böIjan fungerade han som fö reningens sekreterare, senare som ordförande. utöver detta var han mänga år sekreterare för det östnyländska pensionärsditriktet samt ledamot i förbu ndsstyrelsen.

På det privata planet har Helge Staffans under många år - ända fram till hösten 2002 - varit anhörigvårdare åt sin livskarnrat Linda. n Det är en vacker syn att se Linda och Helge, båda över 90 år, komma hand i hand längs landsvägen i Kungsböle. Numera vårdas Linda i Lovisa. Helge bor ensam kvar i hemmet.

Marit Mickels och Helge Staffans har genom sina aktiva sarnhällsinsatser under en läng tid, drygt 50 år, pä ett avgörande sätt påverkat livet i sin näromgivning.

Lars Lassas

Ola Rosendahl Riksdagsman

o

Aldersstrukturen är en utmaning för samhället sättningsgraden inom den arbetsföra åldem och fä dem att stanna längre kvar i jobben. Nbetskraften kan också utökas genom invandring, samtidigt som arbetet kommer att förändras.

Samtidigt behandlas i social- ras för den enskilda människan och hälsovårdsutskottet ett genom krav pä ny kompetens förslag till ändringar i pensi- och utbildning. onslagstiftningen, som arbets- Man kan räkna med att socialutmarknadspartema slutligen gifterna i vilket fall som helst enades om den 5september i kommer att öka frän nuvarande 26 tili 30 procent av BNP på fjo!.

Under de följande tvä decen- grund av åldrandet och därav nierna kommer förändringen i följande sjuk- och hälsovårdsbefolkningens åldersstruktur utgifter. att vara snabb. Antalet personer över 65 år ökar från nuva- Enligt förslaget tili pensionrande 780 000 personer tili 1,22 slagstiftning skulle pensionermiljoner år 2020. Befolkningen na justeras frän ingängen av år i Finland åldras snabbast 2010 med en livslängdskoeffibland EU-länderna och mest cient för att eliminera uppgängmärkbart i väriden efter Japan. en i arbetspensionsutgifter som Den stora fö rändringen i anta- följer av att livstiden blir längre. let personer som står utanför Storleken pä pensionerna som arbetslivet påverkas frarnfö- böIjar betalas i framtiden är därrallt av åldrandet inom de stora med beroende av hur länge finåldersklassema. Andra orsa- ländama lever i genomsnitt. ker är den läga nativiteten. den Lagförslaget berör den privata alIt längre livstiden, den tidiga sektoms arbetspensioner, samt pensioneringen och arbetslös- företagar- och lantbrukarpensionema som intjänas efter att heten.

När antalet personer som lärn- lagen trätt i kraft år 2005. nar arbetslivet i snar framtid Den nya lönekoefficienten, med överstiger det antal som inträ- vilken inkomsten för vaIje år der, ko=er en alIt mindre ar- och fribreven frän tidigare avbetsför befolkning att bära an- slutade anställningar justeras svaret för den växande skara tili ni vän som råder när pensiosom står utanför arbetslivet nen börjar betalas, verkar föroch för deras utkomst till den höjande. Löneindex vägs nämlidel den inte är fonderad. Det är gen in med 80 och konsumenthär fråga om varaktiga föränd- priserna med 20 procent, vilket ringar som berör det finländ- förmodligen är bänre än nuvaska sarnhällets framtid . Bristen rande hälftenindexet där vardepä arbetskraft kommer att ra väger 50 procent. Däremot bromsa tillväxten om inte sys- skulle alla löpande pensioner selsätrningen kan förbänras fr.o.m. 2005 justeras med ett även för den äldre arbetskraf- pensionsindex där lönenivän ten och så att möjlighetema tili vägs in med 20 procent och förindividuell smidig pensione- ändringama i prisnivän med 80 ring ökas. Vi får därför r~a procent. Detta innebär alItså att med att penslOnssystemet pensionsindexet inte längre kommer att vara under ständig bryts vid 65 år som nu, utan tilpress för att bibehålla förhål- lärnpas lika för alla. Genom landet mellan antalet arbetan- övergängsstadgandet undantas fram till år 20 12 vissa arbetsde och pensionärer.

Det gäller b!.a. att höja syssel- löshetspensioner samt deltids-

Riksdagen har nyligen godkänt statsrådets s.k. framtidsredogörelse, där man bl. a. analyserar hur vårt sarnhälle päverkas av att befolkningen äld-

pensioner för personer födda före år 1947 där hälftenindexel ännu tillärnpas. Grundlagsulskottet har granskat lagförslaget och anser att del inte står i strid med grundräuighetema.

Man slår bl.a. fast att arbetspensionen är en förlängning av lönen SQm ger den en motsvarande grundlagsskydd. Särskilt har utskottel granskat livslängdskoefficienten som frän år 2010 kan leda tililägre pensioner trots att de redan infö~änats. Men eftersom den i böIjan har liten inverkan och inte drabbar någon enskild grupp, utan är alImänt gällande och bestående, har utskottet ansett att den inte strider mot grundlagsskyddet.

Däremot kräver grundlagsutskottel att kriteriema för de olika löne- och prisindexen bör ingå i lagen. För att inte försvaga någons räu eller förväntning tillärnpas de nya reglema för att beräkna pensionen på arbetsförhållanden frän och med år 2005, medan tidigare pensionsrättigheter baseras pä nu gällanderegler.

Tack vare att den genomsnittliga pensionsäJdem stiger räknar man med att pensionsutgifterna inom den privata sektom minskar med 1,5 procentenheter av lönema fram till år 2020. Avsikten är att ännu under år 2003 avge en enhetlig pensionslag som gör denna svåra lagstiftning mera begriplig och enhetlig. En begriplig lag skul1e samtidigt öka de anställdas och företagamas tillit till vårt pensionssystem.

Man borde sträva till aU var och en skulle få k1arhet i sina pensionsrätrigheter, vilket ännu inte är fallet ens i det lagförslag som ligger i riksdagen, särskilt pä grund av de invecklade övergängsreglema.

KOM MED I SAMHÄLLSARBETET TRE STEG MOT MALET

TRYGGHET RÄTTVISA SOLlDARITET Vårt motto: "Ingen får utelämnas"

Pensionärernas riksdagskandidat

STIG BÄCKLUND

sfp

epost: stig@stigo.net www.stlgo.net

~__::::::::::::=s~t~ödgruppen

Ekenäs TryckeriAb O~et·, ill~taI· oCh rotationstryck Geovlgcn 4, 10600 BkcoiL<

Tel. 019-222 800, C", 019-222 815 E·post etapc@el3..8 etamac@leta.fi

w.w.tU1I

Ny Närpes-bok

Forts.från sUl 1 l en seminariurn fåre styrelsemötet kom Nyman med en programf6rklaring.

Han vili bl.a. an f6reningama ska bredda sin verksamhet så den passar silväl yngre som äldre pensionärer. Han efterIysle även en mer öppenhet för att [a emot nya pensionärer ocb bereda plats pii ledande poster f6r i synnerhet yngre pensionärer.

-Vi ska satsa hän pii nyrekryteringen, lovade ban.

Nyman informerade även om det nytillsana fmans utskottets verksamhet.

Utskottet, som leds av Lars Rönn, kommer bl.a. att f6 rsöka hitta sponsorer ocb för detta ändamål uppvakta fåretag.

Vid seminariet diskuterades ingäende förbundets strategi med inledning av konsulten Mats Kockberg. Han påpekade bl.a. an man inte bara ska se framill utan ocksä kolla dags läget ocb f6lja upp att det man kommit övereDS om

bar gjorts. Man bör ibland ocksil stanna upp för att göra co "ornvärldsanalys" eftersom allting numera f6rändras sll fort. Han vamade ocksil för cynismen, "det där har vi prövat pii fårr" -inställningen,

som är all utvecktings fiende.

Han varnade även får att det i strategier, visioner, finn s en rlsk att man stagnerar pii målsättnings- och pii "bur ska det göras" -nivän.

Fraser ocb floskler i strategin ska man akta sig för.

Folk är sä trötta pä fraser att man läser sig.

1 stäl let behövs mera "vad är deC', konkreta f6rklaringar. Han medgav att förbundets gällande strategi-program innehåller en mängd fl sokler.

Viktigt att det är roligt S lu~ igen

päminnde Kockberg betydelsen av att det ska vara roligt an vara med i idella organisationer. Det gäller att hitta ledare som fär medlemmarna att trivas, även om de kan ba andra

brister. Han vamade ocksil för kritik. Den kan vara, eiler uppfattas som felriktad, och den tar lätt död pii intresset.

Nu ska förbundets strategi, "SPF är 2004", som uppgjordes är 1999, ses över. Ett ny tt program fram tili är 20 LO ska uppgöras. Det ska uppdateras med järnna mellanrum. Redan vid ledarkonferensen i Tammerfors den 12 februari, dit alla f6reningar är inbjudna, kommer strategi n att

diskuteras.

Ifräga om datoremas inträng lugnade Kockberg de närarande med att han inte tror att datorema tar död pä föreningslivet och socialt umgänge. Snarare är det tvärtom, datorema skapar ett socialt behov.

Vid det päf6Jjande styrelsemötet beslöts bl.a. att Per Thomasfolk ska fungera som 1.f. verksamhetsledare frarn tili 17 mars.

Styrelsens första vice ordförande blev Torolf Fröjdö, Kronoby, och andra vice ordf6rande Christina Fagerström, Esbo.

Medlemmar i arbetsutskottet blev Håkan Malm, TorolfFröjdö, Christina Fagerström och Carin Årninne. Som ordförande fungerar P-H Nyman. Tili ny ordf6rande för GTos redaktionsräd efter P-H Nyman vaIdes Anders G. Lindqvist.

Ulf Wahlström ny GT-redaktör SPF:s styrelse utsäg pii onsdagen Ulf Wahlström, 57, frän Helsingfors till ny redaktör för God Tid. Tjänsten är pii bavtid ocb tidsbunden pii ett är. Wahlström fortsäner parallellt som chefredaktör f6r Veteranposten samt som red.sekr. för Krigsropet.

Trädgärdsstaden i Sydösterbotten heter den nya hembygdsboken om Närpes. Pöregäende bok utkom 1986. Den har använts i skolundervisningen, men är inte längre helt aktuelI. Därför kom den nya boken tili med lanke på skolor, bibliotek och aJlmänbeten . Boken skildrar en del av de förändringar som skett i Närpes i slutet av 1900-talet: Stadsrättighetema, nya skolor, flyktingmottagning, företagshusel Dynamo, industrietableringar och byggnadsverksarnhet.

En dokumentation av Närpes i modem tid. De olika avsninen omfattar storkommunen som blev stad, stalliga inrättningar, den grönstaden, levande kulturbygd och idrotten som folkrörelse.

Vid ärsskiftet 1972-73 sammanslogs Närpes, Övermark och Pörtom kommuner samt Töjby och Träskböle byar i Korsnäs till en ny Närpes storkommun.

Vid ärsskiftet 1992-93 blev Närpes stad. Boken är föredömligt välredigera och bör ha intresse ocksä för vidare kretsar i Svenskfinland.

För texter och redigering stär

BöIje Sidbäck, medan Jan-Erik Bergman skrivit om sporten.

Fotografer bar varit Hans Hästbaclca, BöIje Sidbäck, Jimmy Eriksson och Jan-Erik Widjeskog.

En infonnativ, fårgglad ocb lätt-

läst bok. Utgivare: Närpes hembygdsförenings boksektion pä Närpes bokförlag. PIis 13 euro.

De flesta blir f6rvånade över hur mycket pengar det gär att spara om man ger lite akt pä Vart de gär.

Prån Marthaf6rbundet kan man fä köpa en kassabok för ändamålet. Det är också möjligt att föra kassabok pä kaJkylblad som man kan härnta frän Marthaförbundets hemsidor (www.martbaforbundet.fi).

Nini bjälper gärna med räd åt enskilda personer men om det blir frilga om att uppgöra testamenten och dylikt rekommenderar hon jurister.

Bankerna brukar ge relalivt förmånligjuridisk hjälp.

om ekonomiska frägor, som 01\gon annan skött tidigare. Marthaförbundet ordnar s.k.

"Hussa"-kurser som också vänder sig till män.

Där ingär f6rutom matlagning och annan huslig ekonomi även en ekonomi-avsrutt.

Nini Smeds åker runt i Svenskfinland och föreläser.

Men eftersom bon är anställd bara på halvtid binner hon inte vara på resande fot så värst mycket utan jobbar mest från kansliet i Helsingfors.

Pörutom kassaboken producerar Marthaförbundet en del annat material. Nini bjuder bl.a. ut broscbyren "Pengar växer inte på träd" som ger tips f6r den privata ekonomin.

Genom att följa råden kan man spara in en rejäl slant pii ärsbasis.

Ebba Jakobsson

Forts. från sid 1

Välkommen på FN' s internationella Kvinnodag lördag 8.3.2003 på Solvalla idrottsinstitut!

Alla kvinnor, kom med på en hälsOlltflykt 8.3 tili SolvaIJa i glada kvinnors sällskap! I utfl ykten ingär olika inslag av olika hälso- och motionsprogram.

KJä dig i vanliga och sköna fritidskläder, enligt väder och vind. Ta även bekvärna innekläder f6 r t ex seniordansen med!

Kom som du är - inga f6rhandskunskaper eiler konditionskrav behövs!!

Programmet börjar kl. 10.30 och innehäller bl a · verksamhetsledare Lili-Ann JunelllPensionärsfOrbundet, välkomsthälsning · föreläsning i "Rörlighet ocb funkti onsförmäga" (SolvaIJas rektor !Gtty Seppälä) · möjlighet tili bälsomätningar (Hb, blodtryck, kolesterol), facilt pris! · seniordans (verksamhetsledare Kate Björkman/Seniordansarförbundet presenterar) · vandring i skogen, Solvallas ledare instruerar · lärnpliga övningar i konditionssal för dig som är äldre, SolvaIJas ledare instruerar · SolvalJas goda lunch för 8 euro Busstransport kommer an ordnas frän Hangö och Lovis., avgift uppbärs pli bussen.

Transport från Solvalla klo16.00. Solvallas avgift 10 euro innehålJer prograrn, ledare, utrymmen och 2 kaffeserveringar.

Du som önskar veta mera, ta kontakt med Maria Welldell, tel. SolvaIJa idrottsinstitut (09) 8678 430. Anmälningar tas emot av Marianne Sandell på Svenska Pensionärsf6rbundet, tel. 728 8820. Senast den 3/3-2003

SolvaIJa idrottsinstitut Nouxvägen 82 02820 Esbo tel. (09) 8678430

Svenska Pensionärsf6rbundet rf lndiagatan I 00560 Helsingfors tel. (09) 728 8820

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp tili förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten.

Närmare inforrnacion ger SFV:s kanslichJ Christoffer Grönholm td. 09-6844 570

4- Det finns ångertid av varierande längd. Gär inte försäljaren med på an återta köpet bör man genast vända sig tilI den kommunala konsumenträdgivareo.

Men det kan vara svän an bindra lurendrejare.

Nini efterlyser en skärpning av lagar ocb f6rordningar i sammanhanget. Nini Smeds ställer upp pä Marthaf6rbundets kurser men föreläser i ekonomiska frågor även f6r andra organisationer.

Därtill besöker hon skolor och samarbetar med lärare.

- Jag brukar föreslå både för unga och gamla, som viU "fä ordning pä pengarna", art de åtrninstone en kort period för bok över sina inkomster och utgifter. lnkomstema är inte lika lätta an påverka som utgiftema, sä det är dom det lönar sig att f61jaupp.

Nyhjälplösa Man talar idag om s.lL nybjälplösa. Det är vanligen fråga om unga vuxna men ofta även pensionärer som plötsligt blivit ensamstående och måste ta hand

UlfJOIlllllSSOIl

Nu marknadsförs Sofia servicehem Nu salufOrs bostäderna vid Sofiahemmet pii Degerö i Helsingfors. Vid planeringen av servicehuset Sofia har man beaktat invänarnas mängsidiga umgänge. Det finns en mängd olika utrymmen f6r sarnlingar och gemensamma verksamheter av mångaslag.

Den naturnära omgivningen inbjuder till uppfriskande promenader och i närheten fums butik, hälsostation, bibliotek och snart även en kyrka.

På Sofiahemmet kan man upprätthålJa psykisk och fysisk hälsa med hjälp av omslag och bad. Man kao också konsultera

lälcare som är fÖrlrogen med utvidgad medicin. Å1dringsvärdsf6reningen Sofia är grundad pii basen av de impulser som Rudolf Steiner gay för att f6rbättra åldringarnas ställning och levnadsf6rhålJanden. Pöreningen ordnar skolning i antroposofisk vård.

Invänarna på hemmet skaIJ ha fyllt 65 är eiler annars på goda grunder vara lärnpliga som invänare på servicehemmet. Med vaIje invånare görs ett serviceaVlal, vars kostnad är ca 572 euro per månad. AvtaJet ger daglig frukost och lunch, 24 timmars värddejour samt en

bastutur i veckao. Om invånaren inte vili utoynja sin måltidsförmän kao f6rmånen ersättas med andra ~än ster, t.ex. mat ät inbjudna gäster eiler liknande.

För finansiering av bostadsköpet linns olika arrangemang.

Det är givetsvis också möjligt an köpa lokalen direkt fOr 2993,75 euro per kvadratmeter.

Kontaktperson fOr Å1dringsvärdsföreningen Sofia är ordf6rande Irmeli Lemberg, tel. 09692353 1 eiler f6reståndare Maija Pietikäinen 09-6229610 samt styrelsemedlem Torbjörn Gustafsson 09-6982799.

Pensionärer illa tili i statistiken Det total. aotalet pensionärer i vårt land är 1,3 miljoner. Av dessa är ca 880.000 ålderspensionärer medan ca 270.000 har invaliditetspension. Ca 60.000 har arbetslöshetspension.

Därtill kommer änkepension, famiJjepension och andra specialpensioner.

Barnpension har 28.000 mindermga som drabbats av tragedin an ha fårlorat den ena eIler båda foräldraroa genom t.ex. traftkolyckoreller sjukdom.

EnLigt läget den sista december år 200 I var medelpensionen for alla pensionärer 990 euro i månaden. Intressant an notera är an de som Iyfter arbetspension frän den offentliga sektom (stat, kommun och kyrka) har en medelpension pä 1.230 euro i mänaden vilket är 240 mera äo de som jobbat inom privatsektom. Skanebetalarna påförs alltsä betydande extra kostoa-

der tili de tidigare närondas förmän.

Mäonens medelpension är 250 euro högre äo kvinoomas. Av folkpensionärema lever 99.000 enbart pä den miserabla folkpensionen.

Av pensionärema har ca 380.000 en mänatlig pensionsinkomst som understiger fattigdomsgräosen om 650 euro i månaden.

AJltsä en tredjedel av pensionärema. Detta utgör ett destruktivt bottenrekord utan Iike inom Norden och flere andra EU-läoder.

Det visar hur utblonade pensionärema är i poLitikemas värderingar tiIIsaroman med studerande och längtidsarbetslösa.

De fattigaste pensionäremas reella utkomstnivå har stäodigt försärorats, speciellt dä man ser vad de blir kvar med dä de erlagt sina hyror, dä hyresbidra-

debatt ... gen inte justeras med ett årLigt byresindex. Ännu bar vi inte bÖrl ett enda riksdagsparti som skulle kräva det.

Sedan år 1993 har pensionärernas indexjusteringar försärorats märkbart och utkomststödet har rasat betydligt.

Av de som bar invaliditetspnsion har ca 73.00 drabbats av psykiska sjukdomar, ca 68.000 av sjukdomar i led- ocb stödorganen och ca 23.000 av sjukdomar i anknytning tili blodcirkulationen.

Landets lägsta medelpension finoer vi i Maxmo, 729 euro i mänaden och den högsta, var annanstans äo i guldkantens GrankulJa, hela 1847 euro i mänaden.

Aodelen pensionärer är störst i Houtskär med 35 procent. Därefter följer, av våra tvåspråkiga kommuner, Iniö och Lappträsk

med över 33 procent varo Luhanka i mellersta Pinland har rekordet med 45 procent pensionärer av befolkningen.

God fOrlsättoing pä året med en förhoppoing om en bumanare ocb socialare pensionärspoLitik.

Pår se om nya och driftiga riksdagskandidater arbetar för målet att uppböja den stora mäogden pensionärer, som befinner sig under fattigdomsgräosen, tili en skäligare utkomstnivil? EU:s sociala konvention förpliktigar medlemsläodema att garantera pensionärem a en skälig ekonotnisk Li vsstandard.

Det bar de sittande riksdagsmäonen totalt nonchalerat.

Ocb pii tai om ä1dreomsorg sade sjumga Anton att det betyder att man delar sina sorger med de ä1dre. Så det sil.

Bo Holmberg Ekenäs

SpritsDlugglarna har blivit hjältar Spritsmugglartiden lever upp igen. Med tiden har smugglama allt mer böljat framstä som äventyrslystoa hjältar, även om de knappast aldrig betraktats som kriminella av den stora allmäoheten. De bröt mot en lag som aldrig borde ha stiftats. Inkommande vår Iyfts spritsmugglingen igen upp.

Då ger Kaj Dahl ut en bok som baserar sig på bilder och bandintervjuer som han gjorde för ca 30 år sedan.

Ocksil pii Sveaborg kommer spritsmugglingen i sommar att vara ett centralt utstälIningstema.

Fotograf Kaj Dahl gjorde formodligen en kulturbragd dil han på 70-talet kom att banda in intervjuer med personer som varit inblandade i smugglingen.

Idag är detta forsent. "Spritsmuggling i skärgården" som i maj utkommer pii Schildts förlag, handlar om smuggLingen i västra Nyland, Åboland och

En av Kaj Dah/s härliga bilder i Spritsmugglarboken föreställer Felix Brunström i Ekenäs skärgård.

Å1and. An bebandJa smugglingen läogs hela kusten i en enda bok hade bLivit for omfattande, anser Dahl.

En av intervjuoffren, bland en 20-tal, var rikspoLischefen Pjalar Jarva (tidigare Jobansson).

Jarva var i böljan av sin karriär på 30-talet läosman på Tövsala utanfor Åbo och fick bandgripLigen ta del i smugglaljakten.

En av de andra huvudkälloma var John Venberg pä Vänö.

Han beränade hl.a. om tre smugglare som ban undsatte pä en öde bolme dä bätmotom gän iolag.

- De hade inte stor glädje av de 6000 Liter sprit de hade med sig på bolmen. Tre veckor utan mat gjorde dem så illa medfarna alt de fick föras tilI sjukhus.

M yndigbetema ville veta vem Livräddarna var, men vi gick inte i den fallan . smugglingen bara som bantHan berättar också om den le- langare ocb underleverantörer. gendariska smugglarbåten De verkliga organisatörerna "Bluffen" som med sina 35 knop faons pä annat håll. lätt flöt ifrän tullarna men som De relativ! stora inkomsterna äodä mötte sitt öde en dag då försvann oftast lika fOrl som de den fick över 60 skott i skrovet. kommit Det finns många andra drama- Pör mänga utgjorde dock den tiska beränelser, lovar Kaj Dahl. olagliga sysselsättningen en Det handlar t.o.m. om mord på nödväodig utkomst fo r att kunsjöbevakare och eldstrider. na bo kvar i skrägården. Pjalar Oftast deltog skäriboma i Jarva medger att smugglingen

~-

1t-

Möte med det förflutna

at

Jag mötte pJ gatan en sen höstkvä// en ä/dre herre med spöljande b/ick.

Jag stannade ti/I, och sJg att han sJg en gamma/ gumma i rutig scha/ett.

En parkbänk var nära, vi satte OSS där.

Först en bit kJn varandra, sJ /ite närmare, tör hörse/n var dJ/ig och synen skum.

Mins du, han sade, den gJngen pJ hösten när du stod pJ gatan, du kunde ej hitta adressen du hade ihanden din.

Jag visade dig vägen, vi hittade rätt.

Sen vi ti//sammans vandrade hand i hand.

Men ödet, det grymma, skiijde oss Jt, rev stora sJr som sJ smJningom he/at 117 rick varsin vän, som vi sedan med /ivet har de/at.

Hur det nu var har tiden pJ bänken rusat med rasande tart ti//baka i tiden. oJ tanns inga rynkol'; ryggen var rak; b/icken strJ/ande k/ar.

Varsamt din hand sökte min.

Ti//sammans vi stap/ade gatan tram utan mJI, tiden stod stil/.

Ojupt i mitt sinne tör evigt är gömt ett minne av renhet av ro och av /ycka.

A/drig, nej a/drig jag g/ömma dig kan.

Ou är som ett värmande /jus i natten.

5.0.

Radio- och TV-kritik J ag vili gärna inleda en debatt om prograromen i våra etermedia. Omjag böljar med radio, sä har Radio Vega fortfarande mycket som är bra. Men varfor milste vi en lördag morgon väckas tilljazz?

Tack och lov att man inte slopat "Marten. Holm" och Stefan och Staffan. Jag har nog tänkt skriva åt Kaffekvarnen och fråga, varfor man inte får vår ungdomsmelodier på kasett. Ytterst få seniormedborgare bar CD-spelare.

1 skrivande vecka bar vi prat alla kväIJar mellan 22 ocb 23 varför? Kanske för an vi skall somoa in bättre. Ocb som kronan pä verket, man kan inte ens koppla över till Radio Suomi.

Prän ocb med denna vecka är det urslötl finskt "babbel". Pörr bade de aIltid god musik efter tians nybeter. Nu får man snurra alla kanaler två gänger runl, som vi i vår ungdom kallade "räk.äholtia" .

Men en god sak förde årsskiftet med sig. Ordspråken försvann. Pörutom att man inte förs tod dem var de dessutom väl mycket underli vskoncentrer'ade.

Sä Radion ger jag vitsordet 7 +. trots att de nog dabbade sig på nyårsafton. MeIlan k1. 19 och 24 endast I timme 25 minuter musik. Vad är nu det for sän en nyårsafton?

Så över tilI TV:n. Jag har svårt att finna prograrn som är underhållande. Ibland drar man trevliga repriser - inte alltför ofta.

Lyckligtvis får vi se SVT24. De bar faktisIa mycket bättre prograrn. Det stundom svårbegripliga språket går att få textat. På textenja, väldigt få seniorer vet bur man får texten an synas i TV:n. Mera information av dem som kan förklara saken efterlyses.

För några år sedan slopade man textnyhetema frän Danmark ocb Norge. Varför? Ingen har kunnat ge en acceptabel förklaring. Pörbundet skulle kanske kunna göra en undersökning' över bur liten procent som skaffat sig digiboxar. Och även om erfarenhetema från dem som har boxen. Själv är jag principiell motständare av boxar, som vi aldrig behöver.

Finlands TV får av mig betyget

bl.a. betydde att mänga enkIa fiskarfruar fick tillgäng tilI trarnpsymaskinen.

Man kunde också vara tärnligen säker på varifrän, de som fick ny tt plättak pii stugan, hade fätl pengarna ifrän.

Dahl bar tidigare, pä 70- och 80-talet, gett ut tre skärgårdsböcker som baserar sig pii hans anteckningar och fotografier frän resor bärs ocb tvärs genom skärgården.

Boken ges ut på både svenska och fInska.

Johll Venberg på Vällö hade mycket all berälla 0111 smugglbzgsverksamhetell i Åbolalld.

Ulf JolulIlsson

6-.

Rolf Liljander

SMÄRTORNA BORTUTAN

MEDICIN Med Jntra·/jud sköJer Du - musb/· & ledsmiirtor - uchas m.jl. smärtor

• VERKAR NER TILL 6 CM DJUP • 5 ARS GARANll Btställ gratis broshyr +priJ/irta t-post: oystroms@surfDetJi

_

GSM I»t455t t08 ., <> Ot9·2316l6 r",Ot9·236368

Ärade hyresvärdl Vi har et!

STORTUTBUD jav företag och soUda privatpersoner som söker lägenheter via oss.

VI sållar fram den bästa möjllga hyresgästen för Er lägenhet.

Vår servlce är i sista hand kostnadsfri för hyresvärden.

Kontakta gärna oss för ytterligare info.

Oy N&N Locus Ab Aff Smedsgatan 15, yard. 9-17, Sjölund I Eriksson www.etuovi.comlIocus

Tel. 09-17 17 44 " Vi tar gärna emot nya säljuppdrag (prov. 3,66% Inkl. moms.)

6God Tid 1/:&OO~

SPF:s jubileumsresa Från tilI musikens London

Svenska Pensionärsförbun- omjag ville dela rum henne? dets j ubileurnsresa gick i slu- Sä klart . tet av november tili den evigt Chauffören och guiden var de unga kulturstaden London. Re· enda som representerade det san arrangerades i samarbete manliga könet. Varför är det med Bennets resebyrå. mest kvinnors som dellar i klutResenärema, 23 stycken frän uITesor? Jag bara frågar. hela Svensk:finland, hade nöjet Någon garderob att lägga att njuta av tvä populära mu- överklädema i finns inte på teasikaler, nänlIlligen Phantom of tern ilondon. Vik vac kert din Ihe opera och Mamma Mia med kappa, oeksä om den är vät, musik av ABBA-duonBjöm UI- oeh häll den i famnen . Paraplyveus och Benny Andersson. et läggs pä golvet.

Vi bodde pii trestjämiga hotellet När ridAn gär upp glömmer man St:Giles som ligger nära Oxford klädeländet och nj uter av förestreet, vid stadens puls. ställningen.

Vi fiek oeksä nj uta av engelsk Oh, vi lken dekor, kläder, beslantidyll under en heldgasut- Iysning, skädespelare, musik. fård tili Windsors slott.

Jättekristallkronan åker med ett Låter det inte fantastiskt. brak i golvet. Dä den Iyfts upp Min väni nna från Munk~nejd­ - hel - står Phantomen på kroens pensionärsförening frågad nan och sjunger sin kända aria.

Pantastiskt.

Eftersom researrangörema inte fiek lärn na ut medresenäremas namn gällde det atl vara nyf"'en och fräga för att bli bekanta.

Och det gjorde vi . lntrigen i "Manuna Mia" var li te tu nn men skådespelama oeh musiken desto bättre, i syonerhet om man, liksom jag, tyeker om ABBA-musik. I tre ärs tid har musikalen dragi t fulla hus.

Ibland tyckte jag att publiken sjöng med i lätama.

Efter fö reställningen vandrade vi gnolande på refrängema tilI en italiensk restaurang.

Taek Bennet för en lint planerad resa med fo rträffliga guider.

Berit Neuman" . Lund

SPF - Våren 2003 "Äldres boende" är temat tor ett serrunarium den 20 februari i Hangö och den 28 februari i Sibbo. Bl.a. hör vi Leif Sonkin irAn Keskustakehitys tala om serviceboende och seniorbostäder. Och vi hör hur vi ender detta EU:s handikappår skall kuuna göra bostäderna beboeliga ocksA när vi kanske är beroimde av roUatorer ooh ruUstolar. Nya hjälpmedel som det "talande kylskåpet" räknar vi också med att presentera och mycket mer.

Penningautomatforeningens årliga semesterstöd bjuds nu ut oeh de redan välbekanta ansökningshandlingarna sänds ut inom kort. Ca. 45-50 pensionärer kan igen i år tillbringa en välgörande veeka på något rebabiliteringseenter. Självriskandelen uppgår tilI 120 eura, resten av kostnadema står Penningautomatföreningen för.

För e nkelhetens skuU kan ni sända in ansökan via er pensionärsförening, som också hjälper till med ifyUande av ansökan.

SPF anordnar den 8 mars, internationella kvinnodagen, Kvinnoforum i Esbo och Vasa.l Esbo samlas vi tiU en beldag för kvinnohälsa på Solvalla Tdrottsinstitut.

Ordnad busstransport.

Vårmötet försiggår i Åbo påskveckans onsdag den 16 april.

G ästforeläsare är skatteprofessorn Edward Andersson.

God Tid utkommer under våren: Nr2 Nr3 Nr4

Utgivningsdag

Deadline

11.03 15.04 27.05

27.02 03.04 15.05

Jubileumsnummer, GT 30 år

Österbottnisk horisont.

Tisdagen den 14 januari hade Österbottniska Pensionärsdistriktet sarnrnankallat tili en verksarnhetskonferens på hotell Vailonia i Korsholm. Trots att vädret inte var det bästa hade närmare 60 personer infunnit sig för att Iyssna oeh diskutera. Pörbundets ordförande P.H. Nyman skulle komma med flyget, men var försenad, antagligen pä grund av vädret.

Alla hade ju fätt kaffe sä under väntetiden kunde alla bekanta sig med varandra. Av sorlet i salen att döma hade ingen långtråkigt. Sä smäningom kunde Torelf Pröjdö hälsa alla välkomna och frägade: Vili du bli pensionär oeh vad har du fö r m rväntningar som pensionär. Frågan riklades främst till de yngre som ännu inte hade blivit pensionärer. 1 samband härmed berörde han fl era andra frägor som är aletuella för medlemsvärvningen. Han b.-unde konstatera att nya medlemmar kommer bara genom föreningens aktiviteter oeh en välvillig hantering i tidningspressen.

P.H. Nyman som var på sin första Eriksgata som pensionär, deklarerade sin glädje över alt få vara pä plats i dag. Han säg i de församlade en hei del bekanta frän den tid dä han var verksam i arbetsli vet och i Österbotten. Han menade alt pensionärema är en tilIgäng, en uppdärnd verksamhetskraft i rörelsen. Hans maning var att bilda olika grupper med olika verks.amhetsideer. Att ta kontakt med företag för att propagera för pensionärsrörelsen och sä sakta få förstärkning tili föreningama OGh förbundet.

En annan viktig sale är att försöka påverka de politiska partiema f ör att hjälpa upp de lägsta pensionema. En annan sale är atl fä nedsättning pä medicinprisema. Det finns en bel del som de folkvalda kunde göra för pensionärema med de låga pensionema, om bra viljan fmns. Distriktets ombudsman Per Thomasfolk inforrnerade om verksarnheten under vären och sommaren. Han berättade om styrelsemötet i början av månaden dä

de österbottniska riksdagsmännen var inbjudna tili diskussion, ett sätt att pAverka. Samtidigt kunde han berätta om de nAgot gynnsammare ekonomiska förhållanden som gjorde att distriktet i dag bjöd pä mat och kaffe.

Distriktet hade mbjudit Pelle Boström tili konferensen som talare och för att väcka tili debatt.

PrAgan vad han väntade sig som snart blivande pensionär bade han att taga stäilning till. Han var ganska spetsig i sma uttalanden för att de församlade skulle tända tili. Pör dagens pensionärer var han nog för tidigt ute. Han fick direkt rnothugg men kunde pä känt maner parera, men diskussionen hölls vid liv.

Frägan är om dagens konferensbesökare hade sä mycket med hem efter denna dag, men något kom kunde man alltid ploeka ur kakan som man kan lägga i verksamhetsförslagen som börjar gro på föreningsni vä. Blir det sä har dagen inte varit förgäves.

Stig SU1ldvik.

Aktiviteter i Österbotten Förbundet, distriktet oeh föreningama har inlett ärets verksamheI. Distriktets styrelse har häJlit både styrelsemöte oeh verksamhetskonferens med föreningarnas representanter.

Dis!riktets Midvinterkryssning med Silja Europa den 34 februari. Kryssningen bar svenskspråkigt program med bl.a. lrUbaduren Lasse Eriksson oeh Kjell Lola>< dasband. Mediein på äldre dar är tema för spec.sjuksköterska/lektor Lisen Nymans föreläsning. Avfård från Åbo tili Kapellskär måndag 3.2. kl o 18.30 oeh ankomst tili Åbotisdagkl.17.00.

Tili Vändagsfesten i Kvevla>< fredagen den 14 februari är pensionärer från när oeh fjärran inbjudna. Se torgplatsen onsdagen den 15 januari.

Onsdagen den 5 mars kl o14.00 är det dags för Wasa Teater oeh

TRE SYSTRAR. Biljeltens pris är 11 •. Reservera plats med din förening.

Intemationeila b.'Vinnodagen uppmärksammas med kvinnoforum i Vasa, lördagen den 8 mars.

Söndagen den 9 mars inbjuds alla dansanta tili Restaurang&Cafe Bemy i Replot, där Pyrklövem spelar upp tili dans mellan kl. 14.00-18.00.

Vecka 10 ordnas valdebatter i Närpes, Vasa och Jakobstad och garanterat är det pensionärsfrägor som kommer att dominera debatten.

Distriklets traditionella värdagar ordnas i Nykarleby torsdagen den 10 april och i Korsnäs lördagen den 12 april. Det internationeila handikappäret uppmärksanunas. Carola Lithen är "inbjuden gäst.

En temadag kring hälsa och fritid lif under planering oeh är

Vill du jobba som medfostrare i skolan Projektet "FARFAR 1SKOLAN' ordnar en införmationsdag för intresserade äldre vuma och kontaklpersoner från skoloma.

Måndagen den 3 februari 2003.

Kl12.30 - 16.00 Plats: Polkhälsans Seniothus, Mannerheimvägen 97 Informationsdagen behandlar medfostrarens roll och olika uppgifter i skolan samt hur arbetet konkret kan ordnas. Som föreläsare medverkar Börje Gorschelnik, pionjär inom medfostrarverksamheten i Åbo oeh John Nordblad, som har startat medfostrarverksanmet i Gerby lägstadieskola i Vasa.

Projektet Parfar i skolan riklar sig tili äldre personer som är intresserade av bam och unga

och gärna vili dela, skolvardagen med dem. Mälet är att ge eleverna mera vuxerikontakter och ta ta tili vara den resurs äldre vwma utgör. Pör att bli medfostrare krävs inga förkunskaper utan det viktiga är en vilja att dela med sig av sin livserfarenhet Dagen är avgiftsfri . Det är möjligt att äta luneh mre i Seniorhu ets matsal för en kostnad a 6.00 euro.

Projektet är ett samarbete mellrul Polkhälsan, Förbundet Hem oeh Skola, Helsingfors stads utbildningsverk och Svenska Pensionärsförbundet.

Mera information och anmälan tili kursen: Folkhälsan: llse Vaenerberg tfn 09-315 5632, e-post ilse.vaenerbero @folkhalsan .fi

tänkl att ordnas i Vörå i milten pämaj.

Det Österbottniska distriklel lirar 30 ärs jubileumsfest onsdagen den 6 augusti på Carpeila i Karperö, Korsholm. Minister Pär Stenbäck har tackat ja tili inbjudan all hålJa fes!talet. Det övriga prograrnmet är under planering.

En jubileums aktiYitet som pågär under hela äret är medlemsrekryleringen . Ett bra ti ps tili alla pensionärer som äimu inte blivit medlem. Kom med på vAra aktiviteter och känn Er för hur ni tri vs sä kanske tröskeln for medlemskap blir lägre.

Ombudsman Per Thomasfolk pä kansliet i Vasa tfo 063179070 svarar frägor som berör både intressebevakningeo och den övriga verksarnheten.

?

•

eiler Gun-Britt Aminoff tfn 09·315 5535, e-post gJ!!l: britt.aminoff@folkhalsan.fi Hem och Skola: Jonna Brander 09-565 77713, jonna.brander@hos.org Helsingfors stads utbildningsverk: Gun Sandberg-Wallin, tfn 310 84031 , e-poSt: gun .s a n d b e r L wallin @edu.hel.fi

God Tid 1 / 2003 - 7

.-

n,

gt Dt

r-

1:D-

att.

m le

m ale ngt

19 eid

s:d m m

an-

:0

k.

:0

i-

ali er n-

et er

å-

s-

m te ra ur ör

lk

6e:n

fn

13, ~s-

st:

Nä:.;pespensionärer i enkät om framtida äldreomsorg Närpes uppgör ett ny tt äldrepolitiskt program där man fastställer mälen f<ir hur kommuninvånarnas hälsa, välbefinnande oeh självständiga livsföring skall frärnjas. Det är redan det !järde progranornet i ordningen som uppgörs i staden.

Programmet fastställs slutligt av stadsfullmäktige.

En enkät som riktar sig till de tre

Äldreråd bildades

der,

Pensiooärsföreningarna i Närpes oeh Övernoark samt Närpesnejdens pensionstagare genomf'o r de praktiska arrange-

pensionärsföreningarnas över tusen medlemmar genomförs i vinter oeh kommer a tt utgöra gmnden för progranornet, uppger Närpes pensionärsförenings ordförande Sven-Erik Wester.

Enkäten skall ge svar pä frägor som var man vili bo som äldre, i nu varande hern, radhu s, våningsbus, servieehem, å1dringshem eller på bäddavdelning. Också a ltem ativet med pri vat nägot dyrare servicehem finns med. Likasä vili man veta om pensionärema vili bo kvart i sin bemby eller fl ytta till centrurn.

Viktigt är doek att pensionärer- mangen kring enkäten. na kan bo hemma sä länge som Det innebär att mali visserligen möjligt oeh att oOlika önskemål når "endasf' ca 1000 av de 2400 om fritiden, till exempel vad pensionärer som finns i staden, pensionärsföreningarna, för- men de utgör ändå ett represensanilingarna oeb medborgarin- tativt urval eller ungeflir 40 proeenl av alla pensionärer, framstitutet bör kunna erbjuda.

Redan nu bar flere hundra svar hillerhan. erhållits, men man räknar med Bakom initiativet står den äldre600-700 sammanlagt. Svaren politiska arbetsgruppen med behandlas konfidentiellt. Mate- Sture Häggblom som ordföranrialet kommer att databehand- de oeb Y vorme Linden som sekreterare. las av Rolf Lindman.

En liknande enkät genomfördes Staden fiek i !joi oekså ettäldreråd med repIeseotanter för senast 1999. krigsveteraner oeh krigsinvali-

pensionärsföreningarna.

medborgarinstitutet samt sLaden ocb försarnlingarna.

Där är J-E Lärka ordf<irande.

Pensiollärs/örsamlillg på Bostället med hälso- och sjukvård saml äldreomsorg som tema. I/örsta raden fr. v. Leo och Dorothy Röj samt ledallde Iäkare Björn Forsell.

Det är också viktigt att få reda pä bur ocb av vem man vill bli vårdad. Stödformer som väntjänst, matservice, fard tjänst, tryggbetstelefon, städbjälp

och avlastningsvård kan behövas i framtiden och rangordnas i enkäten. Kärmer du dig ensarn samt trygg på dagarna och nättema, lyder andra frägor.

Enligt socialdirektör Yvonne Linden finns det redan nu planer på ett ny tt gruppboende med 15-20 platser i Närpes. Planeroa tar närmare fonn nästa år.

Det sjuder av liv i Seniorstugan Seni orstugan i Pargas barblivit något av en folkrörelse, säger Gun Siren, som under flere års tid umgätts med tanken att få igång en seniorstuga både för svensk- ocb finskspråldga pensionärer i Pargas.

- Folk härntar en massa saker nästan dagligen, fyller Berit Grönho lm i. Det kan vara allt från kaffepaket, kakor, kärl, böcker till möbler. Vi har t.o.m. fätt ta emot en orgel.

Jag gästade seniorstugan en vintrig decembereftertniddag.

Sedan invigningen den 23 september bar drygt 2000 besökt seniorstugan. Den enda heltidsanställda är Berit Grönbolm; alla andra ställer upp frivi1ligt. Man kan anteema sig för några timmar per dag att bjälpa till eller för flera dagar i sträek. Många behövs, många kärmer sig bebövda ocb entusiasmen räcker till. ldekläckaren Gun Siren, socialrådgivare i Pargas stad, berättar att staden köpte den garnla apoteksbyggnaden pä 273 kvadrattn. ocb Iät rusta upp den. Äldrerädet bar tiUsanornans med bandikapprädet planerat w edningen med farger ocb möbler.

Man bar ett stor! sarnlingsmm med du8kat kaffebord ocb ständigt varm parma. Väggarna pryds av vaekra picturatavlor, som byts ut efterhand. 1 sarnlingsrummet tar man emot de många gästande gmppema med prograrn oeh enskilda föreläsare, som berättar om intressanta saker. Det är mest dagisocb skolklasser som vili frarnfora inövat program. Oeksä församlingen ansvarar för en del program.

En livlig måndagseftermiddag Dä jag besöker seniorstugan möts jag av tända ljus ocb en julgran. En grupp darner sitter mnt ett bord ocb stickar. Runt

ett armat bord bar berrarna draperat sig med tidningar. En liten deputation från Pargas Svenska Pensionärer kånkar in en splittemy mikrougn, som föreningen donerat till stugan. Ett litet tal hålls, händer skakas.

Man bar gätt med i dataprojektet Osku med nät över skärgården.

Den som vili kan få egen e-postadress oeh använda datom, som oekså den ' är en donation.

Liisa Ake-Helarintta berättar om Verrokki-projektet, som kommit igång, där anhöriga skall stöda anhöriga. Med är Pargas stad, Röda korset oeh församlingen.

man 'är igång med att skola frivilliga inom anbörigvården.

En verskaniliet som ärmu inte kommit igång är vårdsidan i seniorhuset, där man kan ta emot 5-6 personer som beböver dagvård. Meningen är att avlasta anhörigvårdare för en dag eller för några timmar, så att de kan uträtta ärenden eller få en välbehövlig paus.

Gun och Berit tror, att tröskeln för att6 komma igång kan vara bög i början, men boppas att folk skall börja utnyttja m öjligbeten. Varannan veeka hyr en manorna-barn-grupp in sig för 0

eUIo per kväll . Det är familjer med handikappade barn som träffas ocb kan prata med varandra. Ibland är också barnen med om träffama.

Fömtom den sociala sidan och vårdavdelningen finn s det kök ocb kansliutryrnmen. Ett litet mm bar försarnlingen wett med altare ocb fåtöljer; ett mm for stilla meditation eller samtai med t.ex.diakonissan.Tili våren har man stora planer. Trädgården skalJ sättas i skick så att man kan sitta ute och dricka kaffe. Det gamla garaget skall göras om till sniekarbod - många från skärgården inflyttade herrar bar inte längre möjligbet att snickra i sina stads lägenheter i Pargas.

Seniorstugan i Pargas är ett ypperligt bevis pä vad ett gott sarnarbete kan ge. det bejövs ideer, frivilliga krafter och ekOomotnisk handräckning från kommunens sida - oOch kan åstadkornma underverk till glädjeförmånga

Carill Amilllle Abo

Pellsiollärs/örellillge1l i Pargas dOllerar en mikrougn till setliorslllgall

1.1. (annen 16.1. (n natt iVenedig 16.3. Habu((o

Georges Bizer's opera Johan Strauss opera Giuseppe Verdis opera

1

"otell OlOmpia 6S €/person "otell (entral60 €/person Pirset inneMJler rurlretur b;\treS:l, uanspoer tiU hoteller. opcrnbiljen,övcn::nming i dubbdrum samt horeUfrukosr.

ECKERÖ(DlINE

Möt "åren med Sundqvists Resorl Våra nya kataloger Vandrings- och upplevelseresor och Europaresor har utkommit!

Ett axplock ur vårens resor: FlJrgsfarka Europaresor t 3.4 Berlin och Prag, 7 dgr, flyglbuss, EUR 866 22.4 Holland, 7,5 dgr, buss, EUR 933 28.4 Assisi, Florens, Venedig, Salzburg, flyglbuss, 10 dgr, EUR t366

30.5 Engelska och franska lrädgårdar, flyg/buss, 9 dgr, EUR 1401

TOlLA SANAT.

6-12.4

UppJevelserika vandr;ngsresor

SPA ROOTU Hälso..sa tilt Ösel. HeIPenSlon, beh. mä • fr.

€

485

2-5.5 DAGÖ & ÖSEL

LETTLAND Riga med omnejd. Helpension.

De slora eslniska öama.

prlsat 6 ppet Helpension.

ROSLAGEN

10-13.6 KÖKAR

Roslagen och Åland .

Helpension.

398€

Boka nu!

ceFax

Den underbara Arändska skärgården. Helpension.

Resoma leds av Anneli Hofer

019-2481004 019-2487058

För bokning ocb katalogbeställning

Boka nu!

III:::.._~I

forsaljning@hangonliikenne.com

11.4 Alpbach, 10,5 dgr, buss, EUR 875 (hoteII) 831 (pension) 12.4 Mallorca, 8 dgr, flyg, EUR 953 26.4 Korsika, 8 dgr, flyg, EUR 1086 15.5 Krela, 8 dgr, flyg, EUR 1145

a,,_, www.hangonlHkenne.com

Tfn 018-22570, Bussplan, Mariehanm info@sundqvists.com www.sundqvists.com

8 God Tid 1/2003

Föreningsrundan ESP Esbo svenska pensionärer r.f.

Alla uppgifter med farbehåll far ändringar.

Verksamhetsplan för 2003 Februari Årsmöte 12.2.2003 klo 10.00 i församlingsgården Mars Överens fastlagsfest pII Majvik 4.3.2003 klo 16.00 April Kyrkogångssöndag 13.4.2003 klo 12.00 Maj Allsång slutet av majlbötjan av juni pII Glims Juni Kulruren vid ån 12.6.2003 Juli Sommaneater Augusti Överenskryssning September Motionsdag Oktober Frllgespontävling November Kyrkogångssöndag (domsöndagen) December Gemensamt program. Övrig verksamhet: Körsång i Sockensrugan torsdagar klo 14.00 - 15.30 Boceia i Dalsvik bollhall torsdagar klo 10.30 - 12.30 Seniordans i gymnastiksalen i Hagalund servieehus onsdagar klo kl o 11.30 - 13.00 Klubbarnas verksamhet

ALBERGA 28.01 Arsmöte 11.02 Frllgesport 25.02 Bingo, lotteri 11.03 AJlsllng 25.03 Veteranverksamheten presenteras, latteri 08.04 Frågesport 22.04 Päskfest med minibasar 06.05 Eget program 13.05 Avslulningsfest Varannan tisdag med bötjan 2 1.1 hobbymöte med bl.a.kortspel.

Närmare uppgifter ger ordf. Ethel Blomander, tfn 466 335

DALSVIK 5-7.02 Kryssning till Stockholm/Stor reseträff med Hangö Trafik 10.02 ReseskildringIHans och Lisbeth Ebnet: Det vackra Bayern med Ludvig n :s sagoslott 24.02 lnformation om den svenska pensionärsverksamhetenl Christina Fagerströ~ 04.03 Pöreningen OverenslFastlagsfest pII Majvik klo 16.00 10.03 Bingo 24.03 Aktuellt i Esbo/Information av Ulf Johansson 07.04 Lotteri och frågesport 28.04 Födelsedagsfesl 12.05 U tfOrd 26.05 Våravsl utning Övrig verksamhet: Stavgång varannan måndag, stan 20.1 klo 10.00 Närmare uppgifter ger ordf. Ritva Johansson, tfn 599 837

GRÖNDAL 07.02 21.02 07.03 21.03 04.04 11.04 02.05

Annika Ekblad: Reseskildring om Pllskön och Tahiti Lotteri Nina Mannonen: Seniotjumppa Carl-Gustaf Henriesson Katja Slotte: Allsllng, solosång Lolteri Pratmöte UtfOrd (datum ej bestämt) Närmare uppgifter ger ordf.Dorita Nyberg, tfn 595 100

GÄDDVIKJMATTBY 28.0 1 Årsmöte med lotteri 11.02 Klubbmöte, kantor Eva Andersson sjunger med oss 25.02 Klubbmöte, dagens gäst socialrddet Christina Fagerström berättar om den svenska pensionärsverksamheten 11.03 Klubbmöte, dagens gäst fil.mag.Kristiina Koskivaara berättar om Finlands oeh Estlands kultursamverkan 25.03 Klubbmöte, pastor Gunborg Lindqvist håller aodaktssrund med oss 08.04 Klubbmöte, diakonarbetare Tua Saodell berättar om diakoniarbetet i Esbo 22.04 Klubbmöte med loueri oeh si ttjumppa 06.05 Klubbmöte med frågespon 20.05 VärutfOrd Närmare uppgifter ger ordf. Marianne Saoden, tfn 4 12 7535

HAGALUND 29.0 l Hans Ebneth: Andalusien del I från Malaga tili Gibraltar 05.02 Hans Ebneth: Andalusien del 2 från Malaga tili Granada 12.02 Anita och Vollmar Rosengren: Natur vid f.d. Svir-fronten 14.02 KJubbens 25-årsjubileum pä Hanabolmen 19.02 Vi besöker Tove Janssons utställning pä Mejlans konstrnuseum 26.02 C.J Gardberg fåreläser om pilgrirnsvandringen tili Santiago de Compostela 04.03 Overens fastlagsfest pII Majvik 05.03 Juristen Nina Laakkonen: Hur uppgörs testamenten 12.03 Monika Ebneth-Pihlaniemi: Hälsogymnastik fa r äldre 19.03 Thorbjörn Söderström: Gustav Adolfs grund 26.03 Verksamhetsledare Lili-Ann lunell-Kousa har ordet 02.04 Allsäng med Roland Brandt 09.04 Krister Lönngren: Energins betydelse får utvecklingsländerna 16.04 StilIa veckan: med kyrkoherde C-G Henrieson 23.04 Aysha Andersson käserar: PII äldre dar 07.05 Frägesport

&. Stöd kyrkligt arbete ~ ~ genom gåvor och testamenten KOlltakta

Församlingsforbundet

PB 285, 00121 Helsingfors

e

(09) 6126 154 0

14.05 Våravsluttting, sång Chrisse Krogius Närmare uppgifter ger ordf. Daisy Wmqvis~ tfn 884 2103

KYRKOBY 28.01 KJubbmöte, Årsmöte 11.02 Klubbmöte, Braodverket infomaerar 18.02 Styrelsemöte (hasar etc.)

25.02 KJubbmöte, Pörstahjälp i hemmetlCamiJla Winqvist 11.03 KJubbmöte, BingolKaj Ahlgren 18.03 Kulturresa 25.03 Klubbmöte, Det vackra BayemlHans Ebneth 01.04 Styrelsemöte 08.04 KJubbmöte, AlIsång med Eva Andersson 12.04 Basar 22.04 Klubbmöte, Arto VanhaoenlSynskadades kontaktsvårighet 06.05 KJubbmöte, Holger TbilmanJÄldrerådet 15.05 Styrelsemöte 20.05 Födel sedagsfest 27.05 Hemlig resa Övrig verksamhet: Stavvandring vatje måndag, stan 13.01.03 Konditionskannan vatje fredag, stan 10.01.03 Närmare uppgifter ger ordf. Christian Blomberg, tfn 805 4405 och sekr. Anita Finnig, tfn 805 3081 eiler 040 5336333 KÖKLAX 28.01 Kryssning med Benny och Bennett 31.01 Klubbens årsmöte 13.02 ESP årsmöte 14.02 Möte, gäst psykolog Gunnar HiJen 28.02 Prattnöte, frllgespon 04.03 Överens fastl agsfest pä Majvik 14.03 UtfOrd tili WeeGee-huset i Hagalund 28.03 Möte, gäst Tage Strandström ..

11.04 Möte, gäster Margareta och Hans Ofverström 25.04 Sittjumppa med Nina Mannonen 09.05 Möte med bingo 23.05 Sista mötet rar våren, medlemmarnas program Övrig verksamhet: Mändagar gymnastik Onsdagar sirnning Torsdagar Boecia Närmare uppgifter ger ordf. Solveig Bäckström, tfn 810 043

OLARS 03.02 Pratmöte 08.02 Vi besöker Fallåker-teatem kl o 16.00 10.02 Frägespon med Leif Backman 17.02 Pratmöte 24.02 Bingo med Bengt Juselius. Tag inga vinster med.

Avgift 2 euro. KJubben skaffar vinsterna.

03.03 Pratmöte 10.03 Sten Lindholm berättar om en resa tili M09ambique i södra Afrika. Diabilder 17.03 Pratrnöte 24.03 Bengt Juselius berättar om Nils Adolf Nordenskiölds innehållsrika liv 31.03 Pratmöte 07.04 lnfomaation och demonstration av seniordans 14.04 Pratmöte 2 1.04 Annandag pilsk. loget möte.

28.04 Vi sj unger glada vårsånger 05.05 Prattnöte 12.05 Vi besöker Daghemmet Mymlao. Samling utanför Mymlan klo 14.00 19.05 Pratmö te 26.05 VArutfOrd med lunch Närmare uppgifter ger ordf. Pehr-Erik Bäckström, tfn 803 1524 SÖKÖ 05.02 Fred Ekström berättar om Finlands flaggas långa väg 19.02 Brita Pawli frän Folkhälsans lnfotek: Känner du tili dina rättigheter och möjligheter 05.03 Lotteri och bingo. Lotterivinst med.

19.03 Nina Mannonen sittjumpa, Åke Wennström frllgetävling: Utvidga eliu ordfOrrild 02.04 Anneli Hofer berättar om olika resmäl 09.04 Vårbasar pII Sökö servicehus 10.30 - 13.00 16.04 Aili Qvist berättar om Röda Korset. väntjänsten mm.

29.04 Fira VaI borg med Roland Brandt 14.05 Lotteri och bingo. Lotterivinst med.

28.05 VåravslutDing Närmare uppgifter ger ord f. Anne-Marie Lindholm, tfn 8 13 4846

Drumsö Pensionärsförening Pöreningen erbjöd under hösten sin. rnedlemmar många aktiviteter.l sarnband med månadsmötens arrangerades trevliga program ocb en uppfri skande motionsdag lockade oss ut i naturen.

Teaterbesök oeb en utfärd med buss ocb guide till Helsinllfors östligaste utkanter gay oss böstens kulturdos.

Vi har oekså "kryssat" vä'sternt samt hyllat de medloernmar vilka uppnått "guldålder". Föreningens månads-

möten kompletteras av de trevliga oeh soeialt viktiga Torsdagsträffarna.

En torsdag i novembetr samlade 13 medlernmar ur sina gömmor vaekra, intressanta och nostalgiska äldre saker. En utställning som Iyfte fram såväl bruks- som minnesföremål.

Den traditionella julfesten avslutade en innebållsrik termin.

Vid Drumsö Pensionärers böstmöte kallades Marianne Pacius till bedersordförande samt CUIt Granholm till bedersmedlem.

Norsbockar och veUar fanns bland de skojiga foremål som Drumsöpensi01lärerna ställde ut.

Västanfjärd gör resa tilI Alperna Vi har en trevlig resa tili Syd-'IYskland, Bayern och Alpema framför oss. Kanske det finns andra svenska pensionärer som är intresserade att följa med?

Bennets resebyrå slår mr de tekrtiska arrangemangen oeb vi kör med Lindholmns Lines buss. Vi bor på ett högklassigt Gasthof-famiJjehotell. Här är vi fem dagar och gör utfOrder tili Re-

gensburg, Straubing ocb Passau. Ett dygn vistas vl i Berlin.

Svens.kspr1\kig guid bar vi alla dagar.

Resan böljar i Hangö med superfastfärjan tili Rostock, ocb samma väg bem. Bussresan räcker 10 dagar mellan 29 april ocb 8 maj.

Kom med, bälsar Ulla-Britt Wikstedt sam gärna ger tilläggsinformation tel. 02-427101.

Hagalundklubben var rekordaktiv Sen aste år var ett av de aktivaste åren far Hagalundklubben som Iyder under Esbo svenska pensionärsförening.

Klubben sarnmankornmer av tradition, en gång i veckan.

Vatje gång ställer ett par bundra medlernmar upp.

Det jobbiga är att för vatje veeka söka fram en loekande föreläsare. Men man har Iyekats med att få en läng rad " kändisar" tili träffarna. Därutöver har man nomaal verksarnhet med boeeia-spel, teaterbesök, seniordans, grötfest 00.00.

Grankulia svenska pensionärer r.f.

Prograrnmet våren 2003 PII Vi lia Junghans, tisdagar klo 13.00 (om ej annat anges) Ti 4.2 Clara Palmgren - starka kvinnor i Grankulla Alla hjärtans fest pII lunghans kl o 18.00 Fre 14.2 "Stockflouarna" pII Fallåker Sö 16.2 Ti 18.2 Boris Koek - l orden runt pII 25 dagar Ti 4.3 Ragnar Sandell - Malta. Därefter Overensfest pII Majvik kl. 16.oo Ti 18.3 Vårmöte. Minnessrund Vi sjunger gamla sånger. Bingo Ti 1.4 Ti15.4 Dan Andersson i ord och toner med GulJgossarna logen sarnmankomst Ti 29.4 I-maj-Iunch pii Junghans kl .13.00 To 1.5 T08.5 UtfOrd tili Vanaja slott (Tavastehus) Ti 13.5 Våravsluttting med modeuppvisning

Pensionärsföreningen Olympia r.f.

Prograrn våren 2003 Årsmöte 6.2 6.3 Verksamhetsledare Lili-Ann lunell-Kousa berättar om farbundets intressebevakning.

3.4 Christina Lång berättar om Jndien i ord och bild.

Lotteri 5.5 Ann-Kristin Schevelew käserar?

KJubbträffar andra oeh fjärde onsdagen i månaden klo 13- 16, Tölögatan 33.

Nya medlemmar välkomna.

Pentti Lasanen underlzåller på HagalundspellsiolIäremQS fodelsdegsfest med 33 "jödelsedagsbam".

Förebyggande hembesök hos äldre I mäl- och verksamhetsplanen för social- och hälsovård fdr åren 2000-2003 rekommenderas all kOInmunema för det första skall utöka hemtjänsten och för det andra erbjuda personer över 80 år hembesök i förebyggande syfte. 1 samband med hembesöken bedöms klientemas funktionsförm5ga, boendeförhåIJanden och servicebehov. STAKES och Finlands Kommunförbund gör en utvärdering av effektema av de förebyggande hembesöken med tanke på det framtida servicebehovet.

Kommunenkät i april2001

1 april 200 1 genomförde kommunförbundet en enkät för att utreda kommunemas praxis beträffande förebyggande hembesök hos äldre.Enkäten visade all 40 kommuner redan använder sig av förebyggande hembesök och att de görs

av personaI inom social- och hälsovården (heminstruktör, hälsovårdare, socialarbetare, sjukskötare, fysioterapeu, hemhjälp) ensarn eiler i arbetslag.

Hembesöken erbjuds kommunbor över 75 års älder som inte annars tar del av kommunemas ljänster. De äldre komaktas vanligen per brev eiler telefon. Före det har man informerat om möjlighelen att fA ell besök tilI exempel genom kommunens informationsblad, webbsidor, lokaltidningen och -radion.

Under hembesöket som varar 60-90 minuter har man diskuterat om bland annat hälsotillstånd, socia1a nätverk, boendeförhAlIanden, funktionsförmåga, mediciner, ekonomi, trafiktjänster, hjälpmedel, servicebehov osv. TilI hjälp har man ett fräge- eller intervjuformulär, en stomme med diskussionsteman och en blankell för bedömning av funktionsförmågan.

Kommunförbundet har publicerat en rapport om utredningen.

Sommaren 200 I inledde kommunfdrbundet i sarnarbete med 10 pilotkommuner (Fredriksharnn, Helsingfors, Jaala, Lieksa, Nurmijärvi, Rautavaara, Sibbo, Veckelax,Virdois och Virolahti) utveckJingsprojektet"Förebyggande hembesök hos äldre" (EHKO). Kommunema planerade hembesöken under hösten 2001 och genomförde sin försöksverksarnhet under våren 2002. Senare utvärderades projektets fårverkJigande och resultat.

Målet var att skapa handlingsmönster för att genomföra fårebyggande hembesök hos äldringar och utvärdera mönstren.

UtveckJingsprojektet rapporteras i 1-2 publikationer. Avslutningsseminarier hälls i Helsingfors (26.3) samt i Åbo (3.4), i Kuopio och Rovaniemi. Kommunförbundets rapport om resultatet, god praxis och olika handlingsmodeller vilka utarbetats i samarbete med SHM, publiceras fåre 26.3. En uppfdlj-

ning sker hösten 2003.

Projektet har gAtt ut pA att utveckJa och testa olika verksamhetsmodeller som kunde bli praxis vid fdrebyggande hembesök hos äldre i Finland. lnom projektet har olika redskap utveckJats för att hjälpa kommunema och personalen i all genomfdra dessa hembesök.

Projektet har gAtt framåt enligt uppstälIda mål. Kommunema har fätt en ny fdrebyggande serviceforrn samt konkret material får äldrepolitik och strategier.

De äldre har varit nöjda över "atl någoo är intresserad av mina saker". De anstäUda har upplevt all besöken har betikat deras arbete (Tupu Holma, Kornmunfdrbundet).

Förebyggande hembesök hos äldre var föreläsningsärnne bäde på rAdplägningsdagen får äldreråden i Svenskfmland (26.9.2002) och pä seminariet Vem vårdarvem (23-24.10.2002).

En äldrepolitisk fräga för äldrerAden all ta tilI sig och bevaka?

Tex/: Valborg Louhis/o

m-

Alla som mår dåligt utan all man riktigt vet varför, eIler när en behandling inte gett bra resultat, kan göra en energianalys.

Det handlar inte om all fä frarn en sjukdomsdiagnos.

Din kropp signalerar pA biokemiska stömingar är t.ex. humörsvängningar, magbesvär, långsam sårläkningr spröll hår, spröda naglar m.m. Stömingar kan leda tilI sj ukdomar om de inte behandlas. Just en energianalys av bl.a. mineralema, "Kroppens tändstift" är ett viI<tigt verktyg vid behandling av sjukdomar. Smärtor i leder och muskJer kan föro rsakas av bl.a. obalanser och bly-, kadmiumeller kvicksilveröverskott. När du äter felaktig föda kan du få symptom som fö rstoppning, divertiklar, hjärtproblem m.m. Återkommande infektioner, ihåIJande Irötthet, stresskänsla, hud- och magbesvär kan vara symptom pä brister av mineraJer

,e-

och vi tarniner i kroppen.

Snabbt är Berit framme vid saxen och klipper en lite tofs från mitt tjocka hår. Berit frågar bl.a. vad jag äter, vilka fddoämnen ger mig iIIabefin nande, aIlergiska reaktioner och symptom m.m. Med mig hem får jag goda aJlmänna råd som all motionera och gympa före morgonmälet, mot smärtoma i benet rekommenderas ell hälsokostpreparat.

Berit har en gedigen utbildning bakom sig och en kontinuerlig tilIäggsskolning sker hela tiden.

Klientema kommer tili henne i Övermalax från hela Finland.

En del bara postar en hårtofs

tilI Bysinge-Berit. Fä se vad min båranalys avslöjar? Undrar om det finns spår av de mängder förore nade smultronjag plockade eiler av kräftoma som fångades i bäcken längs jämvägsrälsen och avnjöts i min bamdom i östra Nyland?

Konsl, antiloitClCl; 5anl!arf6remå1 och hemlösöre, stärbhus. och vindstömningar.

Transporter enl. o\'l!renskommclse.

A POL L 0 AUCTtONS

(09) 665 732, Fabriksg. 27, H:rors

Naron: Adress: Postnumrner:

AlImänJäkarc o. speciall.äkare

Hedvig Sofiahemmet erbjuder helpension i parIaniljö i Helsingfors. Vänligco ring 09-7538003 van!. klo 1{)- 14.

OGONLAKARE

OPTIKER

~

Centralgatan 9 8 . KARIS Tel./fax 0 19-230 940

BACKMANS OPTIK

Torggatan 9Ta. 016-19226 Mariehamn

tS!~fim

tUli''''''' •.,.

Lh St-;-

~

~.,..,W7l

~~;~

Senat oms Köpcenter ~ ~ 09-2981927 ")

R.Lundström Tel. 09-2214471

Fax.09-2214f>71

Turlstbussar 16-50 perso

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, fax 019-501 565

Lillesgården erbjuder förmånliga och

Oy Kaj Forsblom Ab

trevliga hyresbostäder i Nordsjö, Helsingfors.

Adlercreutzg. 17 06 100 BORGA 01 9-524 3 993, 0400-492146

Ring

I

PEN510NAR5HEM

I SPECIALTANDTEKNIKER I

Beställningsbussar.

tel. 09-77712212 vard agar 9-16.00.

pak._

Vi onln... resor fiir ...... !f1IPP'!'

lniga elter län&ga

IÖR Mm INIORMlTIONRlNG: 0400-470 285 / Mognus und

019- 241 1005/ kanto< 040-5170310/ Erikn und, reseplanerore

N.... SInllodgot.. IS. 10600 EmIis

:JULKRYS5E:.. · 2~2 J U L BO eKA Rio P A LI'ö T U P \ D UREA]5LAVE RII~A,,-oILAVA

1 ONIENRT~DAMJ"'IKAM 61 0 5 A R/W 1 L HE" LM\o R ,.-/5E N A U~A\'AJ::: Nf:fz.:u 5 E ~A l-('llS

LEK,

Skicka kupongen tili :

GodTid, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors

B uK.E~T't:.~I'IRIKRLl,~ö"RlRK e~ERSERAP~N\"-IERADE

E"-I~I~E~ME'ANAMU51~N

~ I A G A 3. Ali L A 1, O!i..\ \ R A \\1] L E L.OVO!\PARlARfuRDAI"tlGl fi'

A~oB:.rKill.A L~1 LIO

A

Sir RIK

SALI v~AL,.-rAL-LAi3IRENIL

Naron:

Sänd fakturan till:

K aris

Läkarcen tral Högbcrgsg. 5- 7 S 019-236 967

PENSIONARS60STÄDER

Jag vill gärna ge God Tid som gåva till:

Adress:

I

CHARTfRBUS

N amn:

Postnummer:

,--"Lo!..!Ä"" KA C-"R ,."C""E,.,.,N!...!..TRA=..!.!L""E=R,-,-,1

AUKTIONER

Ja tack! Jag vill prenumerera p å God Tid:

Postnummer:

De fIesta f<irstår inte varför pensionen i det nya systemet delas i fIern bitar. Försäkringskassan betaJar ut ålderspension, tjänstepensionen betaJar Statens pensionsverk (SPV) eiler av Kommunemas pensionsanstaJL Efterlevnadspension betaJas av en särskild instans.

För mänga pensionäner är fdrändringen svårsmäIt då en ulbetaJning har blivit tre. Grundavdraget fdrsvano i det nya systemeL 1 övrigt beskattas pensionen som vaolig arbetsinkomsL

Pia"

r·

Adress:

Sveriges oya pensionssystem, som trädde i kraft vid årsslciftet, sprider fdrvirring bland pensionänema. Från och med år 2003 gick Sveriges gamla pensionssystem i graven. ATP och folkpension blev bistoriska begrepp, De ersätts av garantipension, tilläggspension, premiepension och en rad nya termer.

Reformen, som bara obetydligt märks i plånboken, berör närmare 2,5 miljoner svenskar, och har flitt försäkringskassomas telefoner all gå varma.

Optisk specialaltär

Hårtestet säger allt • Ta kontakt med Bysinge-Berit i Österbollen, hon har hj äl pt många genom all testa litet av håre~'. Det rådet fickjag av en arbetskamrat för några år sedan, då magen krånglade.

Säg en armons, ''Trött pä all mä däligt", om ifrågavarande Bysinge och ringde upp fd r att fä närmare information om Beri t och hennes värdmetoder. "D in utbildning, frägade jag bl.a .. Berit svarade spontant ''Näringsterapeut och medmänska". Vi kom överens om en intervju i Vasa vid hennes mottagning.

En energianalys av ditt hår ger möjlighet att mäta mineraJoch vitarninbalansen, födoämneskäns lighet, toxiska ärnnen m.m. förkJarar Berit När man sedan balanserar energin med näringstillskott, ger man kropp och själ bättre förutsättningar för en god och vi8tal hälsa.

Pensionssystem et i Sverige f"örnyat

En årsprenumeration kostar 13,50 euro för sju nummer per år.

EL. t NIEA RLTAV L.Äj!J, EN~I .!3..E K 0E-D M :A.!::0TON ER/NY P 0 N KRo';\~AD E 5rK~KILl!5}P I GG U'.5 E RII: R, A P P A DIT A\RT A

°

v (1 L. -p A-R. AI5 olR ÖSAlö.!::.A.I.l OT RO

LÖ5N(NG~ 1

S)?. G k'u R E R A "-]V~.~._ _ _---l-

Vinnare i musikantkrysset 7/02 Brita Söderlund, Mariehamn Viva Hansson, Helsingfors Agneta Aspfors, Kronoby EUa Peters, Åbo Bernhard Sjölind, Teljärv Vi fick in 355 krysslösningar, gratlis tiIl alla fem vinnare!

IO-God Tid 1/2003

llVIinnen fran Jandeba Bättre hälsa som mål M 1

Sommaren 1995 åkte en busslast krigsveteraner till Jandeba oeh Sjemenski för att uppleva garnla minnen. Vid Lotinapeltovägen, Linjevägens övergång av Jandeba fions ett ståtligt krigsmonument. Vi srannade oeh såg oss omkring.

Jag foreslog art vi från bataljonens västra gräns skulle gå längs frontlinjen fram tili Jandeba station. Något medhåll fick jag inte men vi kom överens om an jag kunde gå en sam oeh att bussen skulle ploeka upp mej tre timmar senare vid vid stationsvägskälet.

Mitt forsta mål var Motti oeh julaftonsstriden 1942.

Bataljonskommendören Platban skulle komma linjen fram och önska julfrid. 1 ställe! for majoren kom en stafett med order att jag omedelbart med lärnpUgt antal män skuUe anmäla mej vid Motti.

Komp.ebef, kapten Lars Wessberg, gay mej 18 man oeh i egenskap av "Taistelu-kompanian päällikkö" anmäIde jag mej för major Plathan. " Pelle" fordrade en frontalt blixtanfaJl. Jag invände att andra kompaniet redan provat på ett men misslyckats. Jag hade en överrumpling i tankarna.

Efter en kort dispyt sade Plathan: "Jag känner dej, gör som du viii men kom ihåg, du får rikUgt artilleriunderstöd. H-hetki ärkl.12oebjagharbeställtjulmiddag till klo 15".

Så for han iväg for att ordna understödet. Mm pian var an tyst smyga fram på "ingenmansland", samma väg sam ryssama kommit.

Två snabbeldsgevär skuUe trycka ner ryssama samt hindra att de fiek forstärkning.

För själva uppruUningen hade jag tre stödgrupper om två man. Den ena bar buntladdningar oeh handgranater. Kamraten hade maskinpistol. Vi bade mängder med handgranater oeh laddade kasetter.

Kanonaden var våldsam oeh om jag uppfattade allt rän så var det tunga sektionen från 5:te divisionen som sköt snett frarnfor med stor preeision. Det gjorde susen. Kampandan steg med Dere grader.

DlI koneetrationen var över ochjag skrek NUUU togs fienden med överrumpling.

0

Det kom eld från "fel" håll oeh det blev panik.

Många försö!<te fly, men jag !ror inte det Iyckades. Striden var häftig. Detaljema har etsat sig i minnet men mä inte komma pä pränt. Varje man gjorde sin plikr oeh var värd en medalj. !nom en timme kunde jag meddela an ordem utförts. Vi läronade ställningarna tili andra kompaniet oeh marseherade tili julmiddag.

Ryssarna har rest en minnessten ungefru- där upprullningen böIjade. C-M Bussman fotograferade minnesmärket. Texten Iyder, fritt översatt: "På denna plats gay 150 ryssar

Jag följde underhållsvägen forbi Rainer Selins mg-näste oeh kom ihåg den bragd de utförde en natt där. Utan hjälp utifrån nedgjorde de en rysk patrull som trängde in i löpgraven. Pöljande punl<t var den trofasta oeb pålitUga Sandviks korsu. Sedan kom kompaniets kommnandoplats. Jag vek inte ned tili Nisse Stadius stödjepunk!, ej heller tili Russinet.

Markema här bakom var viltrika (jag hade hagelgevär med vid fronten). Tillsammans med Hjalmar Holmström hade vi flere avstressande jal<ter med loekpipa för järpar.

Under ett vikariat på f<irsta

OITVaIla Folkhälsan Ab bedriver i dag rehabili tering for vuxna på Dere håll i Svensk FinJand. Rehabilitering kan man beroende på var man bor få på Norrvalla Rehab Center i Vörll, i Folkhälsans Seniorbus i Korsholm, i Polkhälsans Seniorhus i Helsingfors och på Mjölbolsta Rehab i Karis.

Tili verksaroheten hör även fysioterapi, ergoterapi, psykologtjänster, soeiaIrädgivning, anpassningskurser oeh rekreation, företagshälsovård, UUAverksamhet samt utbildning.

Rehabiliteringen ges både som anstaltsrehabilitering och som dagrehabiUtering. Med anstaltrehabilitering avses boende på rehabiliteringsinrättningen oeh med dagrehabilitering avses an man bor i sitt eget bern under rehabiliteringskursen.

Rehabiliteringskurser för front-

N

veteraner oeh krigsinvalider ordnas på alla rehabiliteringsinrättningar. På Norrvalla Rehab Center i Vörå oeh på Mjölbolsta Rehab ordnas både anstalts- och dagrehabilitering, i Folkhälsaos Seniorhus i Korsholm och i Polkhälsans Seniorhus i Helsingfors ordnas dagrehabilitering. TilIsvidare är anstaltsrehabiUteringen på Mjölbolsta Rehab avsedd för veteraner med behov av myeket hjälp.

För pensionärer ordnas även andra rehabiliteringskurser i Vörå, Korsbolm oeh Helsingfors . Rehabiliteringskursema för personer över 65 år finansieras av Folkpensioosanstalten oeh en del av dem arrangeras inom ramen av ett utveck-

Iingsprojek! där kursema ordnas endast kommunvis. DärtiU ordnar Norrvalla Rehab Center i VöTä semesterveckor för pen-

sionärer i samarbete med Svenska Semesterförbundet och Svenska Pensionärsförbundet.

Anpassningskurser, som du kan läsa mera om i detta nummer av tidningen God Tid arrangeras förutom i Vörå även i Helsingfors och på olika kursoch feriegårdar runtom Svensk Finland.

Personalen på Norrvalla Folkhälsans olika enheter kommer under år 2003 att i en artikelserie i tidningen God Tid ta upp olika teman som berör speciellt rehabilitering och anpassningsträning för äldre. De teman vi skriver om kommer i huvudsak att innehålla information om hur man själv kan sköta sin hälsa, och om hur och var man kan få mera hjälp och råd för att sä länge som möjligt klara sig självständigt i sin vardag.

Bli du med din sjukdom En rysk II/innessten över 150 stupade på julaftonen 1942. De stoppade den hell/ska jinska amlen, står det på stenen. Bjöm Hilden var på plats då det hände. sitt Iiv då de stoppade den hemska finska am1en". (Striden finns omnänmd i boken I?:de divisionen).

Efter denna bågkomst fortsatte jag mot rnio egen stödjepunk! "Stenen". Eriksbergs korsu kände jag igen men IDin egen korsu var ett virrvarr av stora ruttna träd. Det såg ut som "Orörd av mänskohand".

Snett bakom min korsu giek vår underhållsväg. Jag fann

under mossan ruttna rester av de träd som tjänat som räls.

Den sanna krigaren Lunden från Snappertuna hade träffats av en priekskytt oeh då han pll bår fördes bon gay ban order att stanoa vid "Hildens korsu". Vi tyckte varandras händer oeh han gay mej en skiss på en tobaksask.

"Här Iigger rnio skau nedsänkr. Den är nu din". Gripande.

kompaniet råkade jag vännen Mauritz Bäekström. Över ett glas dricka och en jäst anjovisburk som "kyytypoika" drog vi oss tiU minnes vår gemensamma uppgift under anfallsskedet, att rensa byn Tolstoaje vid Svir-stranden. Vi var ense om att ryssarna var spaka. De kastade gäma vapnen oeh gay sig till fllnga. Mauritz bade ett handgemäng med en rysk major men han utgicl.c med fallseger.

Från första kompaniet komjag ti.1l "Kärret" där jag förde befål två veekor över rikssvenskamao Det var iIIa beflist oeh okamouflerat. Vi var utsalta för ryskt jaktflyg som skördadeoffer.

Nu länmade jag frontlinjen oeh vandrade längs Linjevägen .

Uoder vandringen tänkte jag på den dystra hösten -4l då anfallsskedet var förbi. l slutet på deeember avlöstes jag av Bjame Commondts kompani mitt frarnför Jandeba station.

Det var kaUt oeh fruset.

Löpgravarna var obetydJiga rännor och korsurna enkla lergropar. Inga riktiga arbetsredskap oeh knappt om ammunition. Anfallsstridema kunde vi avväIja endast taek vare artiIIeri. Denna tid ger mej ännu mardrömmar. En Ijusglimt var då jag i löpgravarna mötte krigskorrespondenten Gunnar Johansson som bade hälsningar från flere avs nitt.

Nu var jag genomtrött oeh mycket tacksam då bussen tog upp mej och forde mej tili Aunus. Resan var gjord.

BjömHildin Karu krigsveleraner r.J.

Vår stigande levnadsstandard bar fon med sig att vi lever alIt längre. Ett längt Uv är väl vad vi önskar oss själva och våra nära oeh kära ("Ja må hon leva uli hundrade åroo 00" ). Naturligtvis önskar vi oss ocksä eo god hälsa som skall räeka Iivet UI. Tyvärr är det här inte aIls självklart, ju äldre vi blir, dess större blir oekså risken att insjukoa i någon kronisk sjukdom. Den medieinska forskninge n går dock framåt med stormsteg, det kommer nya mediciner oeb vårdformer oeh ehansema att kunna leva ett relativt gott oeh rikt Iiv i mänga år trots en kronisk sjukdom är stora.

Tideo efter det man insjuknat är doek ofta tung och svår både för den som insjukoat oeh för de anhöriga. Man får en diagnos som kanske är belt fräromande oeh känner sig utlänmad tili läkare oeh vårdspersooal som kommer med medicinska termer som man inte forstår ocb som ibland verkar tala ett belt annat språk (oekså om man har tur och får tala sitt eget modersmål, vilket inte aIltid är självklart). Man har hamnat i en livssituation där man känner sig hjälplös oeb osäker inför frarntiden. Ofta brukar det dessvärre ocksä fmnas nllgon i bekantskapskretsen som anser sig vara speciaUst på sjukdomen i fråga oeh kommer med skräromande oeh osakliga exempel av olika slag.

Anpassningskurs; vad är det?

1 dag ordnas det speeiella kurser för personer som insjuknat i kroniska sjukdomar oeh dera~ anhöriga. Kursema kallas för anpassningskurser och syftet är att man på kursen skall ha möjlighet att "bU du" med sin egen eiler sin anhörigas sjukdom och den nya livssituationen som sjukdomen kanske for med sig. Mao får information om sjukdomen, om aktueUa vårdformer oeh medicjner, om soeialskyddet m.m.

Man får svar på sina frågor, får pröva på olika former av rehabi-

Iitering och lär sig många saker som man sedan kan ha nytta av när man är hemma igen. Sist men inte minst kommer man i kontakt med mänDiskor som har fätt samma diagoos att leva med oeh har liknande problem.

Att ha tillfålle att prata oeh dela tankar med de andra kursdel tagama är ofta det som blir viktigas! på kursen. Man förstår varandra, kan stöda oeh uppmuotra varandra oeh tiIIsammans hitta lösningar pä mänga gemensamma problem.

Men det lönar sig att inte vänta för länge, man kan undvika många onödiga svårigbeter med bjälp av den kunskap oeh de fru-digheter man fått pä kursen.

Vad kostar det?

Kursema finan sieras av Folkpensionsanstalten eiler den kommunala hälsovårdeo eiler med medel friin Penningautomatforeningen. De är avgiftsfria för deltagama, oekså för anhöriga som deltar i kursema.

Folkhälsans feriegård i Lappnor, Pemå. Ett IInderbart ställe jör anpassningskllrser Vanligtvis upplevs kurstiden som en skön oeh avstressande period miu i den tunga vardagen. På kursen behöver man inte hela liden visa en glad och hurtig fasad utå!, man kan tiIIåta sig att vara just så hjälplös man känner sig oeh trots det bU aeeepterad.

Samtidigt som kurstiden känns skön och avstressande är den uppiggande och aktiverande, det känns lättare och roligare att göra saker tiIIsammans oeh man behöver inte vara rädd fö r att misslyekas.

När ska man söka till kurs?

Ofta kan det vara bra att komma igeoom den värsta ehocken forst och vänja sig en tid vid den nya situationen innan man ansöker tili kurs.

Då har man kanske lättare att ta tili sig aIl information och annat som kursen erbjuder.

Anpassningskursema ordoas vanUgtvis som intematkurser, d.v.s. man bor på kursplatsen, och i kursen ingår kost och logi.

Längden på de olika kursema kan variera.

Kurser pä svenska Anpassningskurser for vuxna på svenska ordnas av Norrvalla Folkhälsan Ab I Norrvalla Rehabeenter i Österbotten oeh Folkhälsan Rehab i södra Finland.

Närmare uppgifterom verksamheten ger Siv Sell vid Norrvalla Rehabeeoter, tfn. 06-383 1050 och Magga Tamminen vid Folkhälsan Rehab, tfn. 09-3l5 5669.

Magga Tamminen Kursplanerare Anpassningsoeh rehabiliteringskurser f<ir vuxna Polkhälsan Rehab

12- God Tid 1/%003

Välj bland sjuttio oliha färdigt fabriksmmlterade

Boka din stuga !

Upplcv vacker nalue intiU bavel i Åbolamls skärgå rd och njut av din Critid i dm moderna stugor belägnu på Berghamn (Houtskär)

.Amadeus-

Besök www.ikp·safcty.com eiler ring 02 47 95889

möblerl FiJms ocksct $Om hömvitrin • AVDJ InDUDr och bonls4rmaJur.

+-lDKAL f6RslIoIING

V

www.lokalforoaktlng.fi

019-231 355

Eiler kanske tvä? Nu har man tätt läsa, att läkarna gär in tör att börja skriva ut motionsrecepl. Det har äntligen bevisats, det som vi alla motionsledare och utövare av olika tormer av motion redan vet, att motion är viktigt tör kropp och själ, ger välbefinnande och gör att vi mär bättre!

En trevlig, glad och nyttig motionsforrn är Seniordans. Den villjag här varmt rekomrnendera för alla dem som viii ta sig i kragen och sätta igäng med att förbättra sin allmänna konclition och sitt humör! När vi kommit igång kan vi sedan lägga tili nå-

gon annan form av motion, och

Bröderna Lejonhjärta lämnar ingen oberörd

oss.

Som Svenska Teatem s farni ljesatsnmg med premiär till j ul har den fä tl mycket positivt mottagande. Intet vuxet öga var tom under fö restäl lningen. Bamen i publiken klarade sig bättre och

Som grarulation eiler jör kondoleans

giv Hjärtadress.

ingen var rädd för draken Kalla eiler då det drog ibop sig till hotfull a situationer.

Två vita hästar med specialskor fö r att kl ara scengolvet medverkar liksom några levallde vita brevduvor.

Hu vudrollema som brödem a spelas av Pekka Strang (storebror Jonatban).och Onni Thulesius (lillebror Skorpan). Fina prestationer, där särskilt Pekka Strang fö njänar en extra ros. Övriga medverkande: Verocika Mattsson, Göran Schauman, Thoms Backlund, Rita Polster, M itja Siren, Sue Lemström, Dick Idman, Mikael Andersson, Peppe Forsblom och Tom Salomonsen. De Hesta av dem i fl ere roller. Regi: Johan Storgård och scenografi Benita Falck.

En sevärd upplevelse för alla från skolåldem uppät. Något

pä det sättet må allt bättre.

Seniordansen introducerades i vån land pä en kurs med 30 deltagare 1979. Idag, år2003, dansar över 10000 personer seniordans varje vecka. Det säger sig självt, att bär bar vi en motionsform som är nägot extra, men vad och varför? Seruordansa kan alla, bäde ung och gammal.

Vid det här laget linns det när-

Komedi när den är som bäst är Patrik 1,5 pä Svenska Teatems Mini-scen. Författaren heter Michael Druker. För regin svarar Anna Simberg och Benita Falck för scenografin.

Ett homosexuellt par har utsetts tili "försökskaniner" i en adoptionsexperirnen!. Patrik 1,5 år skall placeras bes dem ocb de bar förberett sig väl på att få sin son. Ett kommatecken i handlingama är felplacera!.

Den Patrik som kommer tiIJ dem är en läng 15-årig yngling med brokigt förflutet. Han batar bögar. Hans språk är av den klass man bör ynglingar i den åldem använda i sin konversatioD i allmänna traflkmedel.

Vanannat ord börjar med bokstaven v.

manminns.

Ebba Jakobssoll

020044002.

Sydänsäätiö •

Hjärtstiftelsen 09-7527521 wwwsydanliitto.fi

G.nom oet valla H;ärradress.n scöder Du Finlands Hjärrförbunds arb.r••

Genom att använda Cancersliflelsens adresser slöder ni kampen moI cancer, Våra adressererhälles från banker, bok·, blomster· och

p1f.~~~r:rn~~1 ~i1d%~ni~~:~~~!r. vårt konlor.

ooWt~~m~8F~ks

Tel. 9800 43 000 medlokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

mare 500 seniordanser. För dem som är riktigt gamJa ocb i druigt skick finns det trevliga SITTDANSER! Det heter att det mest cbarmanta man kan göra när man åldras är att seruordansa - dansen passar alla. Viktigt är att veta att man kan komma utan partner, som man går och står - men ha bekväma skor.

När vi dansar byter vi partner i de fl esta danser och blir bekanta med så gott som alla i salen redan första gängen. Att damer dansar med varandra skall vi inte låta avskräcka. Vi håller inte en traditioneIl dansfattning, utan dansar l.ex. hand i band. En liten röd eller blä rosett har vi som beteckning för om vi dansar som dam eiler kavaljer. Det går bra att byta rosett tili en annan dans eller gäng. En ledare instruerar dansema. Vi övar steg och turer tills alla kan dem och därefter dansar vi till musik. Det finns redan över 50 inhemska seniordanser, för övrigt kommer dansema Erän hela väriden. Vad sägs om Konvaljens avsked, Hangö-valsen, Lambetb Walk eiler humppa? Vi dansar också

rumba-samba-fox-tango-vals osv. Gemenskapskänslan är stark inom seniord ansen. Vi får många nya vänner. Dansema dansas lika överallt och är vån gemensarnma språk. Reser vi utomlands märker vi detta. Fastän vi inte kan språket så bra går det utmärkt att dansa tillsamrnans.

Intressant sku Ue det vara att fä vet hur mycket hälsan och humöret förbättrats hos alla 10000 i vån land. Har dansen inverkal pä vån dagliga liv? Har meclicinkonsumtionen minskat? Har aUmänkonditionen stigit ocb t.ex. balansen förbättrats?

T 1Yskland gjordes redan för många år sedan en undersökning bland seniordansare och det bevisades att medicinkonsumtionen bade minska!.

Man binner inte känna efter hur man mår. Vanligt är, att en seniordansare inte binner ha annat program när det är seniordansdags. Närmare uppgifter om var och när det dan sas ger verksarnbetsledare Kate Björkman, tfn 09-479 197, sekreterare Ulla Holmström, 09-505 3236 och ordförande Gunvor Nyström, 09-5631426.

Patrik 1,5 på Mini-scenen

Vara adresser säljs av R-kiosker posten ba nker varuhus blomsterhandlar sa mt begravningsbyråer

Du kan öven bestölla adr.ss.n via ineemec eiler ringa tili servic.numrec

Annonsera i God Tid, som utkommer den 11 mars. Valrabatt: medlemmar 50%, övriga kandidater 25 %.

Kontakta SPF:s kansli for mera inforrnation: Tfn 09-72 888 20

Ett bra motionsrecept: En dos seniordans i veckan!

Verksladsgallln 3,

Vi är många som läs t hela Astrid Lindgrens produktion om och om igen. Själva, när vi blev läskunniga, samt för bam och bambarn. Brödema Lejonbjärta hörde tili hennes sista stora verk. Där tar hon upp svåra saker som Iivet efter dett a. Pä sitt vardagsnära brilj anta sätt tar hon oss med tili Nangijala där brödema efter sj ukdom, olyckor ocb fö r tidig död igen finner varandra. Deras nya tili varo blir full av äventyr. Men det är onödigt an upprepa handlingen.

Den är välbekan t fö r de flesta av

Kandidat i riksdagsvalet ?

Pensionärer erhå Uer rabatt!

Mulmlmlla, KARIS ,,1.

För dig och din hembygd

Deras gemensamma påsk med dåligt väder ocb inga möjlighe· ter att fä mynclighetema att rätta felplaceringen är dråplig.

Patrik visar sig vara praktisk tiIJ skillnad Erån de två "pappoma"och reparerar bäde tak ocb kylskäp. Dessutom jagar ban bort trakasserande grannar.

Mera avslöjar jag inte. Gä och se den själv. Skrattmusklema blir ansträngda till bristningsgränsen.

Patrik spelas grandiost av Kristofer Möller. Pappoma likasä bra av Rabbe Smedlund ocb Niklas Merfel!.

Ebba Jakobssoll

Verksamhetsledaren tjänstledig

Nästa nummer Nästa nummer av GT utkommer den 11 mars.

Material till tidningen bör finnas på redaktionen senast den 27 februari. Redaktionen tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar ocb enskilda.

Verksambetsledaren Lili-Ann JuneU-Kousa är kandidat för Nylands valdistrikt i riksdagsvalet den 17 rnars 2003. Hon är tjänstledig från sitt arbete under tiden 16.1-17.3.2003.

Uuder tjänstJedigheten sköts verksarnhetsledarens arbetsuppgifter av ombudsman Per Tbomasfolk och den övriga person alen