God Tid 3/2003 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Nr 3 15.4.2003

Svenska pensionärsförbundets tidning

Ärgång 31

•••

Seniordata tili nytta och nOJ8

FörbundsordfOrande P-B. Nyman anser isin ledare att SPF bordc kunna göra mera- men var ta pengarna? Genom att belala en nAgot högre medlemsavgift får en pensionärsmedlem en garanti fOr den fortsatta verksambeten, fOr social samvaro, festarrangemang, teaterarrangemang, resarrangemang och en garanterad utgivning av minst sju nurnmer av livorganetGod Tid. SIDAN 2

OfficieUt pensionär; men kvar på fOrbundskansliet tili slutet av .pril: Svenska pensionärsfOrbundets kanslisekreterare Marianne Sand.U har hört tili kanslipersonalen sedan 1992. SIDAN 4

Datainstruktör Björn Holm visar Johanna Ehrström (t. v.) och Pi Sarpaneva hur man kombinerar bilder och text i ett ordbehandlingsdokument. Helsingfors Arbis har ordnat datakurser för seniorer i närmare fem år.

Datakurser for seniorer är populära. På Helsingfors Arbis är det kö till"lntemetkursema. Att skicka e-post, betala räkningar och shoppa på nätet är sånt som intresserar. Andra använder dator for att bedriva släktforskning, skriva brev eiler lägga patiens. Så gott som alla arbetar- och medborgarinstitut ordnar datakurser. En del av dem är enkom avsedda for pensionärer.

- 1 våra dagar känner sig pensionärema som en del av det moderna samhället, infonnationssamhället och viII arbeta med datorer, vilI ut på Internet, viIlIära sig använda mobiltelefon, resekort på bussar och spårvagnar, bankautomater, att betala räkningar via Internet, berättar Björn-Eric Mattsson på Helsingfors Arbis. SIDORNA 6·9

Nästan pensionär: Björn-Eric Mattsson är en banbrytare när det gäller att lära äldre använda datorer. SIDORNA 6·9

Budskapet nådde inte fram Y

rkanden på en forhöjning av de lägsta pensionerna, i forsta hand folkpensionerna, blev ett av de mest uppmärksammade kraven från pensionäremas sida i den kampanj som nyligen fordes infor riksdagsvalet. Den absurda bestämmelsen om det brutna indexet var ett annat tema som poängterades särskilt starkt. Nu frågar vi oss, gick budet

fram, i dehär och andra fOr oss mässigt stod oss närmast, de fick Det är just nu, när en ny intenangelägna frågor? Det ser ilIa ut. inte våra röster. siv politisk arbetsperiod tar sin Det enda vi vet är att riksdagens Men låt oss inte nUsströsta. Vi böIjan, som en intressebevakare äldsta person, ålderspresidenten i Svenska pensionärsfOrbundet skall skapa forståelse fOr si na Kalevi Lamminen från Björne- har redan inlett arbetet med att målsättningar. Och detta är inte borg, är bara (!) 68 år gamma!. forsöka påverka det nya rege- en uppgift endast för några Blott denna enda detalj visar att ringsprogrammet och likaså har styrelsemedlemmar, det är en folkrepresentationen ou inte på ett VENK-styrelsen - samarbets- uppgift med , för och på hela korrekt sätt återspeglar väljamas organet for landets alla pensio- fåltet! ålderskategorier. Och skulden till närsorganisationer - mötts for att detta bär vi själva - de som i dryfta strategin fOr det fortsatta Per-HellrikNymQII substansfrågoma och rentålders- arbetet. förblllldsordförallde

Pensionär: Maone Nygård i Jeppo är en släktforskare av stora mått. SIDAN 16

i tiden ... iksdagSValet är förbi för denna gång och vi vet vid detbär aget hur det gick. För egen del betyder det attjag är tillbaka igen efter min tjänstledigbet. Givetvis bade jag gärna som riksdagsledamot bevakat

pensionärernas intressen, men mitt

Väriden är ond et sägs att ingen kan vara en större fredsvän än den som har upplevt kriget tillräckligt nära. Del är naturligtvis i det perspektivet man skalI se de äldres, pensionäremas och veteranemas enhälIiga fördömande av det som i dag sker i Irak. De har sett kriget och inser att såhär fär det barn inte gå till! Men värI den är ond. Vad handlar det om? Olja, antagligen, men också om att oskadliggöra en envåldsbärskare, Saddam Hussein, en fö reträdare och sym bo l fö r den största ondska. Tyvärr handlar det också tydligen om en ambition bos George W. Bush att visa att ban är duktigare i att Oåta andra) slåss än vad hans pappa var f6r tolv år sedan. Detenda legitima i sammanhanget är kravet attavlägsna Saddam Hussein. Men fOr det skall man väl inte bele sig som om man ville sätta i gång ett nytt världskrig. Kan man komma ål att skjuta en John F. Kennedy ocb en Martin Luther King så måste manju också kunna plocka bort en Saddam Hussein. För den skull fär man ändå inte bomba sönder väsentliga delar av världens äldsta och dyrbaraste kulturskatter och skicka soldater ocb civila i döden. USA och Storbritannien är skyldiga till en obegriplig och of6rlåtlig katastrof.

röstetal på 2 483 räckte inte till fö r att bli invald. Kampanjtiden var mycket lärorik ocb gay mig många tankar ocb ideerom hurman kunde vidareutveckla bevakningen av pensionärernas sociala ocb ekonomiska frågor. Jagtackar medlemmarna f6r den tina respons och uppmuntran jag fätt under kampanjen och efter valet. Nu fortsätter arbetet inom fOrbundet och det finns verkligen mycket att göra. Vi fö ljer som bäs t med sonderingarna och underhandJingarna om den nya regeringens sammansättning och program . Men också fOrbundet och De legationen fOr de riksomfattande pensionärsf6rbunden f6rbereder sina krav tilI regeringsprogrammet Förbundets centrala mål är fOljande: en höjning av de lägsta pensionerna, korrigering av pensionernas indexsystem, tryggande av tinansieringen av de nationella bälso- och sociala programmen, f6rbättringar i anhörig-

vårdarnas situation, läkemedelskostnadema samt rätten att använda modersmålet Orosmolnen hopar sig på himlen. Bland annat kräver tinansministeriet, att man i underhandlingarna om regeringsprograrnmet måste bereda sig på ett betydligt strängare sparprogram än tidigare ocb så kommer statssekreterare Raimo Sailas med sin arb etsgrupp och kastar ytterli gare kaHt vatten på. Han till och med vädj ar tili partierna och regeringsunderbandlarna att under de två, tre f61jande åren avstå från alla reformer som innebär en ökning av de offentliga utgifterna. Ändå vet vi, att de nationella häIso- och sociala programmen omöjligt går att genomf6ra utan ökade personal- ocb ekonomiska satsningar. Det är minst sagt frustrerande, att bl.a. socialoch hälsovårdsministeriet utvecklar väl genomtänkta ocb fOrutseende reformer ~ e dan finansministeriet ocb dess tjänstemän står på brorosen. Dubbla budskap ger säIlan stilpoäng. 1 bötjan av året kunde vi glädja oss åt att pensionärern as extra sjukf6rsäkringsavgift avskaffades, eIler m.a.o. sänktes med O,4-procentenheter. Men mörka moln hopar sig också nuoEnligt

f6rhandsuppgifter från den arbetsgrupp, som planerar fmansieringen av sjnkf6rsäkringen fOreligger det nu ett tryck att istälJet höja sjnkf6rsäkringsavgiften med 1-2 % -enheter, vi lket betyder, att avgiften skulle f6rdubblas från 1,5 % tiU 2,5-3,5 %, och att detta skuIle gäIla både arbetstagare och pensionärer. H ur väl minns vi inte, att så gott som alla partier tog i sina va lprograrn upp som de mes t centrala frågoma bl.a. f6rbättringar i hälso- och sjukvården och i äldreomsorgen, fOrbättringar i barnens och bamfamiljemas, studerand es, pensionärern as och de arbetslösas situation. Nu är det dags att ta ansvar f6r sina givna löften, fOr folket fOljer alldeles säkert med vilka beslut som fatlas.

L iIi-A IIII JUllell-Kousa verksam" etsledare

Vad är förbundet värt? ur står det till med förbundets ekonomi? JO,tack, allt tyder på att läget är under kontroll och vid vårmötet i Abo läggs ju alla papper på bordet, både de ekonomiska tablåerna och den digra verksamhetsberättelsen. Är det bra så? Därom kan man ha olika uppfattningar. En ocb annan tycker att vi borde kunna göra mera - och att vi borde bli flera. Jag instämmer gäma i detta, vi borde ba mera kurser, både trivselkurser och mera fackf6reningsbetonade, vi borde kunna ha ett slags konsuJenter med uppgift att inspirera till nya fö reningar och ny aktivitet och vi borde framf6rallt kunna ge ut vår tidning God Tid oftare än hillills, digrare än hillills, intressantare än hillills. Vi borde alltså fä mera resurser, dvs. pengar. Var ta de pengarna? Förbundsstyrelsen tilisatte i fjo l en fmanskommitt6 med högt kvalificerade (pensionerade) ekonomiska experter. Den kommitten arbetar för fullt. Men visst måste vi fä räkna med att också de enskilda medJemmarna i ledet skall dm sitt strå till stacken. Frågan om medJemsavgiften är en känslig fråga i vaIje organisation. När man inom Svenska pensionärsförbundet dryftar en f6rböjning är många sura. Ändå borde vi höja vår medJemsavgift, om inte mer så med fulliga två euro - i året! Kära vänner, tänk efter! Vad få r man i dag f6r två euro? Ett par eftermiddagstidningar - per dag, ett par-tre liter mjölk, en kopp kaffe med en enkel buUe ochsåvidare. För den tilIäggspengen fär en pensionärsmedJem en garanti f6r den fortsatta verksamheten, för social sarnvaro, festarrange- . mang, teaterarrangemang, resarrangemang och en garanterad utgivning av minst sju nummer av livorganet God Tid. En så stor satsning måste förbundet vara väri.

P-H. Nyma/l jörbu/ldsordjörallde

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

@_~_ . ,~a!a~,~~L'Singfors www.spfpenslon.fi

Besökstid vardagar kl. 10-14 Verksamhetstedare: LlIi-Ann Junell-Kousa tln 09-72 888 212, gsm 050-5114 208. fax 09-72 888 215 e-post: IiIi-ann.june/l-kousa@spfpenslon.f1 Kansllet: tfn 09-72 888 20. fax 09-72 888 215 e-post: kanslie/@spfpension.fi SPF:s bankko nto n: Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo: 800012-1203958

Satt på det hala

ör fotgängare har det gällt att bålla tungan rätt i mun denna bala vi nter. På mina dagliga vandringar genom centrala Helsingfors har jag lagt märke tili bur trottoarunderhållet varierat från fastighet tili fastighet. Man sandar, saltar, skrapareller ignorerar. Staden sparar. Min högra fot böll på att länma en privatunderhå llen trottoar och den vänstra kom Der på kommunai mark när plötsligt båda fOtterna befarm sig i luften. Att flaxa med armama hjälpe inte - jag f6ll pladask. Nu borde jag ha blivit liggande och f6rsäkrat mig om att skelettet var okej. Och naturligtvis borde jag ha bett f6rbipasserande bli vi ttnen i den kommande rätts processen. Men nej! Upp och iväg, borsta snön av paletån och hoppas att inte alltf6r många såg blarnagen. När den fOrsta cbocken var över kändes värken i vänstra knät. Doktorn diagnostiserade muskelfOrsträckning och ordinerade förs iktighet. Därpå följde veckor av ångestfyllt framhasande över isbala vidder. Vi som är trötta på det undermåliga underhållet av gator och trottoarer har

REDAKTIONELLT

en f6rkärnpe i Mauno Pihlaja. Han är pensionerad som biträdande avdelningsc bef vid Helsingfors stadsplaneringskontor ocb numera ordf6rande f6r Helsingfors trafiksäkerbetsförening. Halkolyckor f6rorsakade av dåligt underhå1lna gator har blivit en bjärtesak för bonom. Mauno Pihlaja skrev nyligen i en artikel i Helsingin Sanomat att halkolyckor kostar ca 20 miljoner euro per år enbart i Helsingfors. Efter den långa vintem i år tror han att siffran blir betydli gt högre. Samtidigt bar staden använt i medeltal4,2 miljoner euro tili sandning och annat underhåll per år under de senaste åren. 1 år lär den här siffran bli ännu lägre. Det är fastighetsägarna som ansvarar fOr större delen av trottoarema i Helsingfors. Men det brister i övervakningen; polisens resurser räcker inte tilI. Halkolyckor utgör den största trafikrisken i Helsingfors och andm tätorter, skriver Mauno Pihlaja ocb kräver bland annat - effektiv snöröjning och sandning, och övervakning av arbetet

- information och en utredning om problemets omfattning, preventiva årgärder och olika myndigheters an-

svar - registrering av halkolycksfallen inom bälsovården - forskning och utvecklingsarbete på området - att en ansvarig myndighet utses - att ändamålsenliga skodon utvecklas. Stå på dig Mauno! Det är kanske fardigt halkat fOr i år. Nu ska vi stå ut med sand och darnm antagligen et! par veckor längre än under tidigare vårar. Staden sparar.

Ulf Walt/ström c" efredaktör

Förbundstidningen God Tili

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

Ansvarl g utglva re : Ordf. Per-Henrik Nyman Redaktö r: Ulf Wahlström, gsm 050-368 3711 t redaktlonen: Ebba Jakobsson Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors tln 09-72 888210, e-post: godlid@spfpension.fi

ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT Telefon- och besökstid kl. 10-14

Annons e r: Barbro Höglund-Fredriksson e-post: barbro.hoglund@garde/.inet.fi 10640 Dragsvik tfn 019-2415397, gsm 040-5133773, fax 019-2415397

Ombudsman: PerThomasfolk Tfn 06-317 9070. gsm 050-5575 389. fax 06-317 9128 E-post: per. thomasfolk@spfpension.fi

Annons prls: 1.34 €Ispmm, 2-färg 1,51 €/spmm, 4-färg 1.85 €Ispmm. Moms 0%. ISSN 0359-8969

Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa

Tryc kerl: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

RedaktlonsrAd: Ordlörande Anders G. Lindqvist. Medlemmar: Birgitta Jernvall-Ingman. Bö~e Sidbäck, Carln Aminne. Lili-Ann J unelf-Kousa och Ulf Wahlström

God Tid 3/2003 - 3

Svenska Pensionärsförbundets synpunkter på nästa regeringsprogram 1. B öjDing av de lägsta pensionerna Vi bar i Finland ca 115 000 pensionärer vilkas utkomsl är helt beroende av folkpensionen. Den fulla folkpensionen uppgär idag tili mellan 416,69 och 493,45 euro i mänaden. Därutöver har ca 25 % av pensionärerna en pensionsinkomst pä högst 630 euro i mänanden. Det bör även beaktas, att skattelättnader inte forbättrar inkomstema pä denna nivAoch att folkpensionerna korrigeras med ett betydligt lägre index än de övriga pensionerna. SarnmanfattDingsvis kan man konstatera, att de lägsta pensionernas köpkraft har fOrsärnrats märkbart under de senaste åren. R egeringspr ogrammet bör gar anter a, all de lägsta pensionerna böjs under den ko mma nde riks dagsp erioden . Della sker bäst geno m en fOr höjning av fo lkpensio nen. Denn a fo rhöj n ing får dock in te påverka den utbeta ld a arbetspensionen. 2. Möjlighet fOr äldre all bo hemma De ä1dre vilI i regel bo bemma eiler i hemlika fOrhäUanden sä länge detta är möjligt, vilket fOr samhället innebär en kostnadsinbesparing. Detta kräver ansenliga satsningar pä den öppna vArd en och hemservicen samt av arbetsmetoder, personalens kompletterings-utbildning inklusive spräkutbildning samt ledarskapsutveckling. Likasil kräver detta utökade satsningar pä effektiverat serviceboende och hemlika värdhem. Det nationella hälsoprogrammet och prograrnmet fOr den sociala sektorn bildar en belhet som tryggar en välfungerande ä1dreomsorg. De nalionella bälso- ocb socialprogrammen bör få en bög prior itet i det nya r egeringsprogr ammet ocb genom fOr a ndet bör tryggas med en tillräckJ ig fi nansiering. 3.Anhörigvården Vi bar i Finland uppskattDingsvis 300 000 personer, som dagligen deltar i värden av s.ina anböriga Kommunema kan ingä avtal med anbörigvårdaren, men än sä länge berörs endast ca 23 000 anbörigvärdare av detta avlal. Socialprogrammet fOreslår att anbörigvArdamas situation fOrbättras, bl.a. genom att stöd- och avlastDingsservicen utvecklas liksom att arbetslagstiftningen utvecklas sil, att en anbörig bar rätt tili ledighet och tili forkortad arbetstid for att kunna vårda sina fOräldrar. I regeringsprogrammet bör det sociala utvecklingsprogra mmets fOr slag om anbörigvå rd arna verkstäUas samt er sättningarna ocb de sociala fOrm ånerna bli lagstadgade ocb oberoende av kommunern as frivilJiga hudgetanslag. Helsingfors den 7 april2003

P-B.Nyrnan ordforande

Lili-Ann Junell-Kousa verksarnbetsledare

Ett utmärkt program för den sociala sektorn

tredoingSgrupp en for rådgivning och en utökning av de t nation e lla pro - forebyggande hemservice. För grarnmet for den sociala att hjälpa den växande gruppen sektorn har avgell sin s lut- av barn med psykosomaliska rapport, en rapport som pä ett problem och andra specie lla utmärkt sätt drar upp nya rikt- problem fOreslär man ett nalinjer for det mängfacetterade lionellt flerArigt program och sociala arbetet ocb som utgör ett diverse andra satsDingar Också i denna rapport framgo tt komplement tili det nationella hälsoprograrnmet Rap- fors de äldres rätt att bo kvar porten innehä ller 26 älgärds- hemma eiler i bemlika fOrbålfOrslag gällande allt frAn bam lan den, en princip som bela ocb barnfa miljer, vuxna med serviceproduktionen skall baspeciella probl em , den äldre sera sig pä. Det kommer alltid att befolkningen tili dimensionering fmnas ett behov av långvärd, av personaI. Man tar ocksä upp men den foreslAs nu övergå från viktiga frägor om personalut- tung ansta ltsvärd tili ett efveckling ocb arbetsmetodik samt fektiverat serviceboende och fOr ledarskapsfrägor. Rapporten tar äldre med stort vårdbehov tili likasä ställning tili hur sam- boende i bemlika vårdbem. De arbetet mellan den sociala sek- längvårdsavdelDingar som endel torn, den pri va ta och tredje bälsocentraler upprättbåller sektorn kunde utvecklas samt fOrändras tili hemlika vårdbem inte minst till den stora frågan om ocb bäddavdelDingama fOreslAs hur ocb när allt detta skall fi- återgil tili det som de ursprunnansieras ocb övervakas. gligen var avsedda fOr, närnligen Den forebyggande verksarn- att inrikta sig på akut korttidsbeten genomsyrar alldeles klart vård ocb rehabilitering fOr äldre. hela bam- ocb familjepolitiken. Också det sociala programmet Programmet beto nar barn ens tar upp problemet med länga bebov av trygga, kärleksfu lla väntetider och foreslår en vårdforäldrar och en stödjande dag- garanti for personer över 80 år värd med en personai som både samt fOrebyggande hembesök barnen ocb fOräldrarna känner som görs av utbildad vårdpersoväl ocb bar fortroende for. Grun- nal. den fOr en dagvård av god kvaMen fOr att dessa mAl skall litet är den vård- ocb uppfost- nås krävs det ansenliga satsringsplan som skall göras upp ningar på den öppna vården ocb fOr varje bam tillsammans med hemservicen ocb en rätt dimenfOrä ldrarna ocb barnets egen- sionerad och välutbildad pervä rdare. Systemet med indi- sona!. Man uppskattar att det viduella vårdplaner for bamen akuta behovet av personai idag tilläropas de facto redan i en del skulle utgöra ca 4 500 anställda kommuner. Urrapporten frarngår och foreslär att detta missforatt man borde undvika stora hållande korrigeras fOre år 2007. barngrupper ocb att bam mär Den sociala branschen mAste allra bäst i smägrupper. Ocb göras mera attraktiv som arbetsistället for mödra- och bam- plats , men som man säger i rådgivDing foreslAs nu familje- programmet, utan löneforbätt-

VENK:s hälsning tili regeringsbildarna

De riksomfattande pensionärsorganisationerna anser att sambället och beslutsfattarna i högre grad än hittills bör uppmärksamma det faktum att befolkningen åldias. Sarnarbetsdelegationen VENK eftlyser en rotfast kultur som värderar människans åldrande. Den offentliga debatten och besluten har inte stött en sådan utveckling. Bland pensionärerna bar särski.lt foljande frågor väckt diskussion under den senaste tiden: Pensionsindexbeslutet i privatsektorns arbetspensionssystem upp levs vara orättvist, folkpensionens relation tili arbetspensionens flexibla äldersgräns, frägorna i anknytDing till kompensation fOr folkpensionens slopade grunddel,järnlik tillgäng ocb kvalitet pä ljänster samt serviceavgiftsfrågorna ocb utvidgandet av funktionsfOrrnägan upprätthällande rebabilitering. VENK fOreslår att man i regeringsforhandlingama tar ståndpunkt i fOljande frågor: 1. Förbällra läga pensioner s köpkraft

Utkomstskyddet for personer med läga pensioner mäste fOrbättras. VENK anser att den effektivaste åtgärden är en niväfOrhöjDing av folkpensionen. Majoriteten av pensionärema i Finland lever ännu i dag på mycket smä pensioner. Folkpensionstagarnas pens ions inkomstnivå ligger under den genomsnittliga pensionsinkomsmivän . Särskilt gäller detta de 100 000 pensionärer vilka tvingas leva på enbart folkpension. Folkpensionens niväfårhöjDing betyder även att pensionsinkomstavdraget i den kommunala beskattningen höjs ocb detta blir en fOrde! for majoriteten pensionärer. 2. De nalioneUa projekten flir bälso- och socialvärd Ur de äldres och den åldrande befolkningens synpunkt är det nödvändigt art man fokuserat tar deras bebov i beaktande, både i nationeUa bälsovårdsprojektet och i sociala branscbens nalionella utvecklingsprojekt. Särskilt viktigt är att man koncentrerar sig på problemen med ankny tning tili hä lsovArdens ocb

socialvårdens gränsområden. Tillräcklig finansiering fOr att forverkliga projekten mAste garanteras. Social- och bälsovårdens målprogramsarbete (TATO) bör fortsätta ocb ett prograrn for peri oden 2004-2007 uppgöras. Förverkligandet av kvalitetsrekommendationerna angående äldres service och omsorg bör fo lj as upp systematiskt. Rekommendationernas funktion som handledoingsins tnunent bör utvärderas. 3. F inansieringen av folkpension och sjukforsäkring Finansieringen av sj ukforsäkringssystemet är i obalans. Social- och hälsovårdsministeriet tiUsatte en arbetsgrupp med uppgift att dryfta säkrandet av fOlkpensions- och sjukforsäkringama på et! hållbart sätt. Arbetsgruppen har som uppgift att uta rb eta forslag o m burudan sjuk- och folkpensionsforsäkringamas fman-sieringsstruktur borde vara. Likasil hur sjukfOrsäkringens intäkter och utgifter kunde balanseras till exempel med fOrsäkringspremier. VENK anser att en hä llbar finan s ierin g av folkpensions- ocb sjukforsäkringssystemen är av vikt. Finans ieringen bör emellertid i alla fall skötas så att pensionstagamas helhetsskattebelastoing inte sti ger.

ringar lyckas det inte. Prograrnmet fOr också fram anbörigvArdamas betydelse fOr äldreomsorgen. Deras situation mAste fOrbättras, b!.a. genom att utveckla stöd- ocb avlastningsservicen ocb få ersättningen lagstadgad, m.a.o. oberoende av kommunernas budgetanslag. Man fOreslår också fOrändringar i arbetslagstiftningen, som skulle göra det möjligt for anböriga att få ledigt for att kunna vårda sina forä ldrar utan att anställningsforhållandet avbryts. Det är ett fOrutseende ocb väl genomtänkt program, men inte utan orosmoln på sin himmel. Finansministeriets representant i arbetsgruppen är närnligen inte beredd att binda sig till fOrslag som betyder ökade utgifter fOr staten och kommunema. Men bur skall man då kunna genomfora prograrnmet? Sociala sektoms program är inte mindre betydande än det nationella hälsoprograrnmet. Enligt arbetsgruppen skulle den årliga kostnaden fOr ett verkställande uppgä tili 400-500 miljoner euro mellan åren 2004-2007? Redan nägr a dagar fore utredningsgruppens s lutrapport hade finansministeriet krävt att man i underhandlingarna om det nya regeringsprogrammet måste bereda sig pä ett strängare sparprogram än tidigare. Ocb nu kastar statssekreterare Raimo Sailas med sitt sysselsättDingsprograrn ytterligare kallt vatten över de särnst lottade. Medge att det är minst sagt frustrerande dä socialoch bälsovårdsministeri et utvecklar och finansmiois!eriet med sina ljänstemän står på bromsen. Det nya regeringsprogrammet intar en klar nyckelposition vid fOrverkligandet av säväl det sociala som det nationella bälsoprograrnmet. Vi minns bra, att så gott som alla partier betonade som de mest centrala frågoma i sina valprograrn forbättringar i hälso- ocb sjukvården, äldreomsorgen, barnen och bamfamiljema, pensionärema och de arbetslösas situation. Nu skuUe det vara dags att ta ansvar for alla löften. Folket fOljer med vilka beslut som fattas.

Lili-Alln J.well-Kollsa verkSQIllh els[edare

Helsingfors den 2 april2003

Riksom!a"ande pensionärsorganisatiOl.em as delegation (VENK) Eläkeliitto ry ElkeläisetlY Eläkkeensaajien Keskusliitto ry Kansallillell Sellioriliillo ry Svenska pensionärsjOrbU/.det rf Kristillillen Eläkeliitto 'Y Oikeulla Eläkelisille ry Suomell Rusknliitto ry Kunnallisten Eläkeläisten Liillo KELO ry Tielaitoksen Eläkeläiset ry Veteraaniopettajat-Veteranlärare ry VR-Yhtymä Oy:nja sen tytäryhtiöiden Eläkeläisten Liitto VRELL ry

GAVOTIPS - ett presentkort på tidningen Indlagatan 1. 00560 Helsingfors 09-7288820. fax 09-72888215

4 God Tid ~/ZOO~

"Fö rbu ndskanslern" lämnar SPF-kansliet

Den dagen behöver inte betyda att man just dA stänger jobbets dörr fOr gott. Många fortsätter oeb får några proeent högre pension fOr vruje övertidsmånad. Beslutsfattarna ser gärna alt man jobbar vidare ända tili 70 år. Som det ser ut i slaivande stund blir det inte mer än sex veekor sammanbängande övertid far Marianne. På va lborgsmässoaftonen börjar sommaren fOr henoe. Hon bar k1arat sig fram tili fadelsedagen utan det gissel som heter mobiltelefon. Dä tyekte familjen att det var dags. Men hon är sparsam med alt lämna ut sitt nummer. Förnulligt. Faran fmns att vi på kansliet åtrninstone den fOrsta tiden ideligen ringer oeh frågar självklarheter. Eiler kontrollerar formuleringar med hennes perfekta språköra. Det går inte heller att nå henne per e-post hemma. Fami lj en Sandell har än så länge inte smittats av farsoten hemdator. Esbo svenska pensionärers klubb i Gäddvik-Mattby bar redan fOrsäkrat sig om Marianne som medlem. Så är hon oekså intresserad av seniordans oeh har sj ungit i kör. Aktiviteter som bra går alt utöva med Gäddvik som utgångspunkt.

Shoppa med Lasse Marianne Sandell har varil lörbundskansliels lasIa klippa. Kan alll, veI alll och känner alla.

"Svenska pensionärsfarbundet, Marianne Sandell ." Det svaret av en vänlig röst har alla som ringt tili fOrbundskansliet mötts av sedan den 16 november 1992. Den dagen tillträdde hon som kanslist oeb avaneerade tili kanslisekreterare. Marianne har gAtt i Svenska Handelsbögskolan i Helsingfors oeh tidigare varit anställd bl.a. vid BensowSolifer. !nom vår lilla personalkrets kallarvi heone ibland ''farbundskansler". Hon är vår fasta klippa. Kan allt, vet allt oeh känner alla. I God Tid nr 711992 skrev

dåvarande verksamhetsledaren Jerker Nyberg att Marianne är en " finlandssvensk kosmopolit, vä] fartrogen med hela vårt verksamhetsfålt". Hon är född i Närpes, bodde som barn i Lappträsk, Kvevlax, Munsala oeh Övermark oeh har gått i skola i Vasa. En tid bar bon oekså bott i Ekenäs. Eiler studiema i Helsingfors g ille hon sig med sin Lasse oeh bosatte sig i Tammerfors några Ar. Föräldrarna hade flyttat från Ekenäs tilI Jalmbstad. Paret Sandell återkom tili Helsingfors oeh Majstad. Lasse blev fOrsäljningsehef på Arabia

oeh de fiek en av Arabia-villomå tilI bostad. AlIdeles i närheten av SPF:s kansli. Familjen utökades med två söner, vi lka i sin tur bar fart grenen Sandell vidare med hittills fyra bambam.

Dags lör pension För kosmopoliten Marianne har Arabia-trakten varit den plats där hon vistats längst. SarnmanJagt över tjugo år. Eiler ett mellanspel i Rönninge fl yttade makama Sandell tilI Gäddvik i EsbofOrett par år sedan. Den 10 mars nAdde hon dagen P oeb fyllde 65 år.

Vad viII du helst göra som pensionär? Svåra frågor, inte vetjag vad jag helst viII göra, säger Marianne. Kanske shoppa med Lasse. Vad är du rädd far? Råltor, speeiellt svan sen, blir svarel. Vad är roligast? Att laga mat. Upplagt far kulinariska utsvävningar. Lyeka tili på vägen från farbundskanslie t, där du suttit

centralt "som spindeln i nätet") tili medlemss idan av dis ken . Esbo Pensionärer oeb GäddvikMattby-klubben kommer att hälla dig sysselsatt. Med taek fOr utomordentligt saroarbete.

EMa Jakobssol/

Kvinnodag på Solvalla Pä FN' s internationeIla K vinnodag den 8 mars anordnade Svenska pensionärsfOrbundet i samarbete med Solvalla idrottsLDstitut en hälso- oeh motionsdag fOr kvinnor. Vi var ea 40 seniorer från Lovisa i öster tili Åbo i väster. Till oeb med nägra män bade vägat sig med. Dagen böIjade med att verksarnhetsledaren Lili-Ann JunellKousa från PensionärsfOrbundet höll sin välkomstbälsning, där hon eiterade delar ur Koffi Annans hälsning till årets kvinno-

dag. Solvallas rektor Kitty Seppälä fortsatte med en fOreläsning om rörlighet oeh funktionsfOrmäga. Det diskuterades hur viktigt det är att vi rör på oss dagligen, arbetar så länge som möjligt men anpassa sig ti li sina krafter. Därtill är det viktigt att uppehålla goda kontakter oeh hälla tankekrnften i vigör. Vi lever längre idag oeh var fjärde flieka som fOds idag kommer att leva tili 100 är. I programmet ingiek oeksä

Kilen - ett utflyktsmä l värt si tt pris Kom och uppleven 1700-tals bjud nin g på kilcn mcd lidsenlig mal och klädsel . Som extrn krydda lill middagen crbjuds ctl underhållandc sldl.despel med beriittelscr sam speglar de lakala trnditionema, det österbonniska fisknrsamhijJJet och dess miinniskor. Kilen är också det riitta stället för er som uppskattnr gad mat, fin och lugn kultunniljö, konstutstiillningar. museibesök och närhetcn tili havet KILENS KULTU RCE T RUM Kj1env. 90, 64490 Sideby a 06-2225611. 040-5135191

www.krs.filkilen.kilen@kiili.i net.1i

gripkraftsmätning utförd av fys ioterapeut Mikaela Wiik medan Solvallas ledare Maria Wendell instruerade, hjälpte oss tili rätta oeb sva rade på alla våra fiågor. Vi fiek oekså kontrollera vårt hemoglobin, kolesterol oeh blodrryek. Seniorema salt snällt oeh väntade pä s in tur hos sjuksköterskan, som tog proven. Väntetiden anvä nd es tili att sträeka på armar oeh ben samt att diskutera med varandra. 1 sa mlad trupp giek vi tili matsalen där vi serverades en god IUDeh bes tående av grönsaker, költgryta och ehokladmousse. Eiler lunehen vandrade vi tiIlbaka tili bollhallen, längs bilvägen uppfOr den långa tunga backen, fOr trappoma oeh stigen upp var bäde isig oeh insnöad. I bollhallen hade vi möjlighet att dansa seniordans med Kate Björkman frän SeniordansfOrbundet Tillsrunrnans med sina hjälpledare ledde hon oss in i

seniordansen. Många av oss har tidigare dansat seniordans, men fOr en del var det helt nytt. Själv dan sade jag fO rsta gången seniordans oeh det var inte alls illa, jag konuner nog att göra det igen. Vi hade oekså möjlighet tili skogsvandring oeh lämpliga övningar i konditionssalen tillsammans med Mikaela Wiik från Folkhälsan . Vi va r ett ti ota l seniorer i konditionssalen oeh alla fiek i tur oeh ordning pröva pä de olika maskinema. Tili slut mäste vi alla ännu sträeka på oss oeh tänja vAra muskler fOr att inte vara sjuka fOljande dag. Det var trevligt att träffa människor från andra orter, bli pårnind om hur viktigt det är att röra på sig både fysiskt oeh psykiskt. Hoppas vi kao fara budskapet vidare tili andra, så är vi ännu flera samlade nästa år.

Åsa Laukol/lil/I/a

Höftledsprotes - ett nytt sätt att leva! Gen.omgiek en komplicerad höftIedsoperatipn i böIjan av februari i år. För tre år sedan rarnalde jag handlöst på ett dåligt torkat golv oeh har sedan dess lidit av svåra oeh invalidiserade smärtor. På grund av att det opererade benetendast får belastas med max 20 kg i nägra månader oeh att jag är beroende av två kryekkäppar, lever jag ett rätt sä begränsat Iiv oeh får ideligen , hitta på små knep som fungerar i det dagliga Iivet. Min väninna somjobbar inom hemvården gay bra tips då jag bade stora problem med att komma i sä ng på egen hand eiler hemkomsten frän sjukhuset. Detta lcnep fungerade far mig: jag gjorde en länk av stadiga gununiband, elt bälte eiler tog en BH, satte in op-benets fot i länken, placerade friska benets fot mot en stol bredvid sängen oeh svingade upp opbenetmed "lyftkranslänken". Upp frän sän gen komjag endast med hjälp av ett rep, som knöts fast runt sängens ben i fotändan de tre fOrsta veekorna. Placera dina k1äder, böekerm.m. i en plastkasse fOrsedd med ett snöre eiler ett bälte, dra kassen eiler dig tili balkongen, tvättkorgen eiler vart du önskar. Kassen byter du lätt ut om den går sönder eiler blir smutsig. Mittj ulforkläde med många rymJiga fiekor på är bra att transportera saker i som t.ex. bestiek, muggar, plastflaskor med dryek samt mattermosen tili bordet. 1 alla rurn flDDSvaekert hopvikta smä apotekspilsar samt grönsaks-/fruktpåsar med handtag från mataJfåren, de fungerar bra att bära mindre fOremäl i; räImingarna tili datom, yoghurt, g lass, vattenflaskan, frukt. Som dubbla bär du behändigt runt käppens handtag din te- eiler kaffemugg med tilI elin sittplats. För att vara husmor oeh tillieda maten, " kvinnans jobb " enli gt min man, lånade jag en rollator med sittrnöjlighet. Tillredde snabbmat som kokt fisk med olika smaktilJsatser, kokt ri s, potatis, pasta oeh massor av grönsaker de flesta dagar, gröt av olika sorter tili morgonmål. Veekoslutssteken görs av en bit rostbiff, rotfrukter oeh lökar som sätts i en stekpåse i 150 graders ugn i I 1/2 tirnme. Avred skyn med mjöl + grädde. Hemgjord snabbm at är alltid hälsosammare än halvfabrikat, speeiellt för den med känslig mage och olika matallergier. Koka en större sats med t.ex. rngmjölsgröt per gång, god att steka i tIere dagar eiler värma i mikrougnen. Baka kaka är oeI,så enkelt, välj elt reeept där du bara rör ihop allt, grädda då nägon fmns tillhands om du inte somjag har ugnen i rätt arbetshöjd. Man tar ju inte böja sig ner eiler Iyfta tungt de fOrsta månadema. Sätter toning i håret själv, gör dä såhär: tag en stor sopsäek, klipp hål i bottnet fOr huvudet oeh k1ipp sedan ett sprund framtill, samt hål far arrnama. Dra på säeken oeh sätt di g bekvärnt pä en dusehstoU-pall. Du kanske har en väninna som kan hjälpa dig. Du känner dig fräsehare dä du är k1ar med proeeduren. Tag en kopp gott te eiler kaffe ellernt, du behöver värrna upp dig samt svep in dig i en skön pläd oeh bara njut. Återhärntar mig nu hos min dotter i Sverige. I hennes rymliga badrum fmns endast ett badkar, ditjag ej kan ta mig. Men det går bra att dusch a p å fOljande sätl: jag ställer mig i elt rektangulärt tvättfat, blandar skön dusehereme i handlavoarens vatten oeh tvättar mig fOrst med tvättlappar från topp tili tå (du behöver eventuellt hjä lp med rygg oeh ben). Sedan sätter jag dusehen på oeh låter det Ijurmna vattnet rinna sakta över hela kroppen. Du kan använda ett bidedusehhandtag, sä stänker det mindre valten på golvet. Var noga med att torka golvet med en golvtrasa oeh kryekans hjälp innan du stiger ur fatet, du får inte halkal Tiden går snabbt vruje dag då alla proeedurer tar lång tid mellan vilostundema på sängen. Jag roar mig med att mäla korg, läs., se pä Tv, Iyssna på musik samt slaiva brev tilI mioa vänner. Dagligen sitter jag ute på min dotters balkong oeh låter den härliga vårsolen värma mina kinderoeh syresätta mitt blod. Duvoma kuttrar, smätaglama kvittrar, kattoma masar sig frarn oeh gårdskarlama krnttar, k1ipper träd oeh buskarpå den härliga innergården i gammal miljö. Det är vär, 25 grader bär isolen idag den 3 I mars. Ödmjukt tack tili ortoped Jukka JutiIa med hela sitt operationsteanl samt ti li alla sköterskor, fysioterapeuter och vårdbiträden på de olika avdelningama jag vårdades pä vid ~årt unika sjukhus i Ekenäs, Västra Nylands Sjukhus.Trots ttdspress, far lite personaI oeh överfulIt med patienter, så orkade ni vara glada oeh ge personlig värd även tili mig oeh alla rurnskarorater under tiden 4-14.2.2003.

BarbroH-F

Månadens gäst

Redaktionrådets nya ordförande kan de finlanssvenska tidskrifterna Finl a ndssven ska tidsk r ifte r finns det ju många avo Nya Argus, Horisont, Seoutposten, Marthabladey, God Tid, Finsk Tidskrift, Forum fårekonomi och teknik, Samarbete, Medborgarbladet, Astra Nova osv, osv. Men hur många är de egentligen? Femtio brukar ibland föreslås som svar på frågan. Sjuttio vågar sig kanske någon på att gissa. 1 själva verket är de 150! Det är en brokig skara, oeh att åstadkomma dem aJlesaromans är ingalunda problemfritt. Därför startade för sju år sedan ett projekt som syftar tili att stöda tidskriftema genom att öka kännedomen om dem, där man tagit initiativ tili gemensamma diskussioner om marknadsföring oeh ekonomi, erbjudit utbildningsmöjligheter för redaktörema oeb överhuvudtaget gätt in för att Iyfta fram tidskriftemas roll i en mängd fmlandssvenska sammanhang, bokmässoma t.ex. Bakom projektet slär Konstsarnfundet oeh

Svenska kulturfonden, oeh den som haft det löpande ansvaret för de olika åtgärdema är Anders G. Lindqvist, numera oekså ordfårande i God Tids redaktionsråd. Hur ser han på de finlandssvenska tidskriftemas framtid? - Att vi kan produeera halvtannat hundratal tidskrifter i Svenskfinland är ju ytterst imponerande. Oeh då skall man samtidigt komma ihåg, att det flOOS många sektorer, där vi inte alls har några egoa tidskrifter utan läser rikssvenska, finska eller engelska publikationer. Men så finns det ett område, där vi nödvändigtvis måste hålla oss med egoa tidskrifter, oeh det är organisationstidskriftema. Där gåreet inte med importvara. Oeh eftersom Svenskftnland är känt för sin föreningstäthet flOOS det oekså en myekenhet av föreningstidningar. Av de sarnmanlagt 150 tidskriftema är 66 sädana som mer eiler mindre är avsedda fö r den egna organisationens medlemmar med ett innehäll där föreDingsnytt, debattstoff, faek-

lig information, personporträtt oeh debattinlägg fyller spalterna. En tidskrift i denna grupp är givetvis God Tid, oeh den har gott sällskap av R esonans (sång- oeh musikrörelsen), Folkdansaren, Jägaren, Vi oeh vår skola (fåreDingen Hem oeh skola), Hembygden, Studenthladet, Fiolen min (spelrnännen) och Liv & späost (gymnastema) - för att bara ploeka några exempel ur det ymniga tidskriftsutbudet, berättar Anders G. Lindqvist. - Ingen organisation kan fungera utan goda kontakter med medlemmama. Oeh det skall vara dubbelriktade kontakter. Organisationen själv viII naturligtvis berätta om vad som är pA gång, vad medlemmama kan ha nytta oeh glädje av, men medlemmama-Iäsama skall å sin sida hå lla organisationsledningen informerad om sina synpunkter oeh önskemål, såväl i fräga om den egoa organisationen som dess tidskrift. Oeh om det är någonting jag viII hålla hårt på som nyvald ordförande för God

Tids redaktionsråd så är det just denhär dialogen , utbytet av åsikter om hur vår medlemstidskrift bäst skall gagna de gemensamma strävandena. Har tidskriften en innehåll som käons meningsfyllt? Ger den debattstoff, underhållning oeh saklig information i lagom doser?Vad borde flOOas mera av?Vad mindre?Vad salmas kanske helt? Hur fungerar den som vårt ansikte ulät, som påverkare oeh väekarkloeka? Oeb inåt som aktiverare oeh kyrkstöt? Läsarreaklioner värdefu Ila - Frågor av det här slaget skall vi naturligtvis försöka besvara efter bästa förmåga i redaktionsrådet. Oeh ehefredaktören bar lång erfarenhet av vad läsama väntar sig. Men läsekretsens spontana reaktioner är alltid värdefuJla. Naturligtvis tyeker inte alla lika. Men vi skall försöka se ett möoster av åsikter, där sä många som möjligt kan känna igen sig. - Liksom många av de fm-

Styrelsen behandlade bokslut, verksamhet, stadgar, förtjänsttecken Förbundsstyrelsen godkände för sin del bokslut och verksamhetsberättelse för 2002 vid sitt möte den 19 mars. Det är pensionärsförbundets vårmöte den 16 april i Åbo som tar slutgiltig ställning tili de här frågorna . Bokslutet visar att årets resultat före avskrivningar är 7 100 .. 5 200 • bättre än vad som budgeterats oeh 13 200 • bättre än 200 I . Verksarohetsberättelsen närnner attjubileurosåret förde med sig ea I 000 nya medlemmar. Antalet persorunedlemmaruppgårdärmedtill 15500, ettresultat av den aktiva medlemsrekryteringen. Akliviteten ha r varit stor under jubileumsåret, säväl inom förbundet som i medlemsföreningama. Över I 000 föreningsmedlemmar, ea 15 proeent av medlemskåren har deltagit i förbundets möten oeh seminarier. Föreningama ordnade 5 850 möten oeh aktiviteter med närmare 141 000 deltagare. Statistiskt sett var en eoskild medlem med om i genomsnitt nio aktiviteter. Förbundets ekonomiska situation är tillfredsställande, trots att utgifterna under jubileumsåret har varit större än under normala verksarohetsår. Verksambetsberättelsen konstaterar att år 2002 var ett myeket livligt år inom soeial- oeh pensionspolitiken. De mest een!rala

frägoma under året var pensionsreformen, det nationella hälsoprogrammet, det nationella programmet för den soeiala sektom, långvärdsavgiftema oeh språklagen. Andra frågor som förbundet engagerat sig i är nivåförhöjningen av folkpensionen, olika beskattningsfrågor, stöd- oeh servieeboende, anhörigvårdarens ställning, vårdperson alen oeh statsandelama till kommunema. I diskussionen om verksarohetsberättelsen efterlyste man från österbottniskt häll allsidigare verksambetsberättelser i framtiden. Den regionala verksambeten borde ges mera utrymme. Styrelsen godkände förslaget tili nya stadgar. Bland annat har man sett över språket oeh forbundels namns ska skrivas, ansåg styrelsen, Svenska pensionärsförbundet r. f. - med litet "p" alltså - på modernt vis. Oekså ett annat ärende gällde språket. Styrelsens ordförande P-H . Nyman hade i arbetsutskottet föreslagit att förbundets ledande tjänsteinnehavare kallas förbundsdirektör i stället för

verksamhetsledare som är en översättningavfinskanstoinUnnanjohtaja. Förslaget fiek inte understöd. Styrelsen godkände däremot God Tids redaktionsråds förslag att redaktören blir ehefredaktör. Erkänsla för aklivt arbete "Förtjänstteeknet utdelas åt medlem som ett bevis på erkäns la för aktivt arbete inom föreningen , distriktet, samarbetsorganet eiler förbundet", heter det i kriteriema för beviljande av SPF:s förtjäostteeken som styrelsen godkände. Förtjänstteekoen är nurnrerade oeh mottagama införs i ett register på förbundskansliet. Teeknet kommer att kosta 30 • oeh initiativtagaren betalar. 200 nurnrerade fOrtjänstteeken har inskaffats. Kansliet gavs i uppdrag att tili nästa möte presentera en förteekning med trotjänare som torde erhålla förtjänstteeken från förbundskvoten. Man godkände oeksä kriterier för överlåtande av förbundets bordsstandar. Standaret, som oeksA numreras oeh registreras, kan ges tilI med-

lemsföreningar, distrikt, samarbetsorgan, enskilda medlemmar oeh saroarbetspartners. Pris 50 •. Vårmötet 2004 hålls på Åland. Styrelsen ställde sig positiv tili Mariehamns Pensionärsförenings inbjudan. Styrelsen beslöt sända Iyekönskningsbrev tili de nyva lda svenska riksdagsmännen. Inför diskussionen om innehäUet i regeringsprogrammet bör en förhöjning av de lägsta pensionema prioriteras. Mötet ansäg vidare att uppföljningen av soeial- oeh hälsovårdsprojektet oekså kräver uppmärksarnhet. Mötet beslö t att kanslisekreterare Marianne Sandells anställning i förbundet fortsätter under april. Offieiellt blev hon pensionerad vid slule! av mars. Hälsokontroll Rekryteringsgruppens ordförande Sten Lindholm hade kallats tili styrelsemötet för att informera om gruppens verksambet. Han berättade om ett pilotprojekt i Larsmo där man gjort en "hälsokontroll" av föreningen . Medlemmama verkar

Anders G. Lindqvists stora kännedom om finlandssvenska tidskrifter kommer nu God Tid tili godo.

landssvenska tidskriftema har God Tid begränsade ekonomiska resurser. Därför är det särskilt viktigt att vruje spalt:rrllllimeter används på ett sätt som är tili nytta för medlemmama. Något

självändamål är tidskriften inte. Den är ett srnidigt oeh användbart arbetsredskap i den ftnlandssvenska organiserade pensionärsverksamheten, slutar Anders G. Lindqvist.

TraditioneIl Borgå-krys s ning Hfors kl.lO-Borgå kl.13.20-16- H:tOrs kl.19.20 oos, fre, Iö 17.5-6.9 sö 1.6-7.9 (ei 15.6) to 26.6-31.7 mä, ti 13.6-29.7

Pork:ala - hela dagen tili sjöss! torsdagar 5-19.6 och 7-21.8 Porkala lunehkryss ning: 35 €Ivux. , 3 1 €Ipeosionär. PorkaJaparentesen rundtur med besök på bla. Sjundby slon! Rir mera inlbnnation, begär vår POtkalaparentesen brosehyr.

Temakrys s ningar lnnekryssningar tili Haikko Gård Sam! tili Garnla stan iBorgå. Tåg-båt kryssniog tili Borgå, lön:1agar7.6-30.8

Vi ordnar ä '<1!n eharterktyssningar!

Rederi Ab JLRuneberg v.menbergsgatan 12

06100 BORGÅ

telOI9-5243331 filx.OI9-585331 WIWI.lllSjhuneberg.fi

vara nöjda med den interna verksambeten men ställer större förväntningar på förbundet. Bland annat vill man ha mera publicitet i God Tid, få mera information från förbundet oeh 11er röredragshållare utifrån. Lovisa, Kyrkslätt, Abo oeh Kimito är de orter som gruppen närmast kommer att koneentrera sig på.

- Jntresset pä fåltet är stort, men det finns föreningar som inte är särskilt pigga på att utöka sitt medlemsantal, konstaterade Sten Lindholnl. Styrelsemötet, som hölls pä Folkhälsans Seniorhus i Helsingfors, beslöt att styrelsen nästagångsammanträderden 14

maj. U/fWahlström

God Tid 3/2003

Jeppo Pensionärsklubbs dagcenter i blickfånget samlade saknas inte samtalsämne. Ett återkommande ämne är ju naturligtvis matlagning och maträtter forr och nuo Men därtill finns det ocksä dagshändelser som måste ventileras. Politik fOrsöker man undvika. 1 herravdelningen, som Slllrtade for lite över tvä år sedan, hade denna dag samlats 18 herrar av olika älder och skick. När jag kom på besök var kaffedrickandet pä slutrakan. Vad jag kan Nykarleby stad tilIhandahåller forstä är den stäende frägan, utJymme fOr verksamheten, nära varfor de inte öppnar en dörr i gamla kommungården. Staden väggen mellan de tvä lokalema. betalar fOr eI och allt annat som Något entydigt svar kom inte, behövs. Det enda som pensio- det har bara inte blivit avo närerna finansierar sjä lva är Hobbyverksarnheten fOr herkaffe och smörgäsar eller bulle, rama är inte så framträdande, tilI självkostnadspris. Damema beroende pä att inte utrymme och herrarna bar skilda utrym- fmns. Den manliga hobbyverkmen, med kök och ett litet hobby- sambeten fordrar ju som bekant rum i vardera lokalen. Alla ut- lite större utJymme. Ett rum finns, rymmen är nog i minsta laget, med en del snickeriverktyg, men tycker en utomstäende, men det är nästan bara for en eiler tvä finns det hjärterum sä finns det stjärterum, säger det gamla ordspråket. Tisdagen den II mars var undertecknad pä besök i bäda dagcentralema.1 damemas lokal hade samlats 14 damer, med handarbete och bra humör. I hobbyrummet satt en dam vid vävstolen och vävde mattor. 1 rommet fanns dessutom tre andra vävstolar som for tillfållet inte var i bruk. TilI sädana här träffar samlas damema varj e tisdag, men vili nägon väva vruje dag är det fritt fram fOr var och en. Verksamheten, som från början hade lite andra former, startade fOr toI v år sedan i andra lokaliteter, och de fle sta av damema harvarit med hela tiden. Där sä många damer är for-

Atl sam las och diskutera och ventilera dagarnas händelser i bygden och landet, är en törmån tör den som har ork och intresse. I Jeppo har pensionärsklubben två dagcenter tör pensionärer som viii sam las och odla den sociala samvaron.

personer. Sädana som kunde leda hobbysnickeri finns i gruppen, men verksamheten ligger fOr närvarande nerc.

Under diskussionen i dag gay det ena ordet det andra sä vi kom in pä gamla former av jordbruksarbete. Att skära råg med skära och köra till rian efter torkning pä åkem, att tröska en eller tvä riauppsättningar en måndagsmorgon, dä man just hade kommit hern, det var livet pä en pinoe det. Men man var ju yngre då. Humöret var det inget fel på i dag, diskussionen var liisk, alla deltog, den ena värre än den andra. Eftersom det finns en sängledare i gruppen, med gitarr, sä blev det mycket sång, och vilka sängare det fanns. När jag avlägsnade mig fortsatte sAngen med full kraft ännu. AlI sädan här verksarnhet är något som borde konna göras i alla foreningar. Inte hela fo-

S~ngledare bland gubbarna med gitarr var Yngve Forsg~rd med Kurt Forg~rd och Bertel Engstrans bredvid sig. Närmast kameran Gustav Julin.

Ruth Bäckstrand seNerar kaffe tili Margit Romar i knuten, Ellen Jungerstam och Ellen Strengell.

reningen på samma ställe och i samma grupp, utan mera lokalt och i mindre grupper. 1Jeppo har det varit den ledande tanken att ta tillvara de äldre pensionärernas intressen, sädana som inte mera orkar eiler vili deltaga i den ordinarie pensionärsverksam. heten. 1 den här gruppen uppbärs ingen medJemsavgift, men de Ilesta är ju medJemmar i pens ionärsklubben och betalar medlemsavgift där. Flera av deltagama är ju ensamboende i pensionärshemmet i samma huskropp alldeles i närheten, och de övriga i cent-

rum av Jeppo. Pensionärshemmet omfattar 16 lokaler där pensionärer bor. Dessutom fmns kök där man gör mat och matsal där det serveras mat for dem som bor i lokalema. Vid behov kör Olan ut mat tili de pensionärer som bor i egna hem, som en serviceåtgärd. Skall vi tala om ledare i grupperna sä är ju Ruth Bäckstrand självskriven ledare och startare av damgruppen, och fOr herrarna ärdet väl nog Gustav Julin som betraktas som ledare. Text oel! Jota

Stig SU/.dvik

Augustivecka i Kuggom" Kultur, samvaro, data Har du inget eget sommarställe? Känns det instängt i stan mitt i sommaren? Och ensamt när alla bekanta är pä landet. Kom med tili Kuggomskolan i Pemå 11- 15 augusti. Svenska pensionärs förbundet och Kuggomskolan erbjuder helpension och busstransport tili och frän Helsingfors. Majlis Kvist, styrelsemedlem i SPF, är ansvarsperson under veckan. Priset är detsamma som senaste år 225 euro fOr logi i dubbelrum . Tillägg for enkelrum 10 euro . Antalet rom är 28. Deltagarantalet planeras tilI 25- 35 personer. Redan planerat program inoehåller forfattarbesök, allsäng och dans med Kaj Silfvast, foredrag om intressanta råvaror i matlagningen. Dessutom båtutfård om vädret tilläter, besök i Lovisa med sjöhistoriska museet, skeppsbygget Östers\iärnan och saltbodama. Lunch eiler middag på Cafe Saltbodan. Under planering är en guidad busstur tilI intressant mäl samt besök av nägon teatergrupp. Kuggomskolan bjuder pä naturstig med guidning, gymnastik, spel och samvaro. Bläbärs- och svampplockning var populär

sysselsättning senaste sommar. Nyt! fOr i år är att skolans datasal med instruktör står tili deltagamas fOrfogande vissa tider. Där kan man surfa pä datom, träna sin forrnåga eller lära sig nyt!. Anmälningar tas emot redan nu, när God Tid nr 3 kommit ut, av Kuggomskolan. Tel. o19-517770/kansliet. Där kan man svara pä alla frågor om prograrn, kost och logi. Om Olan är ute i god tid kan man ha chans tilI enkelrum. En annan orsak all skynda på med anmä1ningama är att fjolårsgruppen kommeratt lägga beslag pä de Ilesta platsema. Deltagama i hälso- och kulturveckan 2002 har nämJigen under Majlis Kvists ledning träffats regelbundet i Folkhälsans Seniorhus, De trivdes bra och årets prograrn bygger tili stor del på deras önskemäl. Vår bästa semester, sade ett äkta par entusiastiskt vid träffen i april. Anmälningstiden gär uI den 16 juni. Maximalt 35 deltagare ryms med Välkomna tili sensommarvecka med data, kultur och samvaro!

Oeltagama i h~/S_O- och kultUfveckan i Kuggom s~n~ste sommar har regelbundet träffats i Folkhälsans Semorhus. Har af t5deltagare samlade 1111 apnltraff. Alla var beredda att samlas där igen i augusti. Fr~n vanster: EssI Wllcken, Anm Lmdgren, Gunvor Ström och Marita Wessman.

God Tid :1/%00:1 - 7

Finländskt fartyg tili Taliinn

Ebbas kolumn

Välj billigare medicin

land de krämpor jag råkat ut for på äldre dar är allergin mot pollen, soI och grönska den mest fOrargliga. Antihistaminema är dyra mediciner även då de är ordinerade av läkare. Utan recept är styckepriset på tabletlema närmare en euro. Dessutom säljs de i forpackningar om sju eiler högst tio. Som receptpreparat får man givetvis större forpackningar till lägre pris, men en kännbar kostnad ändå. När jag nyss fOmyade receptet påminde jag om atl apoteken sedan den I april 2003 är skyldiga att erbjuda billigare s.k. parallellpreparat om sådana fmns. Läkaren skrev ut ett for rnig okänt antihlstarninpreparat. Innehållet motsvarar min gamJa medicin, men priset 25 procent lägre. Prisskillnaden kan enligt de listor som publicerats i dagspressen vara upp tili 60 procent. Finland är känt fOr sina höga läkemedelspriser. Redan fOr över tio är sedan framgick det i en undersökning utford av Universitetsapoteket och Folkpensionsanstalten att många äldre

kunder inte haderåd att ta ut alla sina receptrnediciner och fOlja ordinationema. Att minska dosema och själv laborera är inte atl rekommendera. Det finns sjukdomar där det är direkt livsfarligt atl inte ta medicinen i rätl dos vid rätt tidpunkt Att det nu gåtl upp fOr den stora allmänheten att man kan fä en billigare variant av de mediciner man använder har fOr! med sig att prisema på vissa dyra läkemedel häUer pä att sjunka. Motståndet mot det nya systemet var stor! inom läkemedelsindustrin och apoteken. Långa väntetider fOr patienten fOrutspåddes innan önskat preparat skulle fäs fram. Likaså faran fOr tillsatsärnnen i utländska mediciner och mycket annat. Någon nyhet är parallellmediciner inte. Möjligheten har funnits i över fem år. Patienten har kunnat foreslå läkaren att inte

skriva ut en viss namngiven medicin utan endast vad preparatet bör innehålla. Apoteken har sedan visat 'upp sitt sortiment och komrnit med fOrslag. Rätt fä har känt tiU och använt sig av den möjligheten.

Själv är jagheltnöjd med min billigare allergimedicin efter några dagars bruk. Huvudsaken atl innehållet i preparaten är motsvarande. Min farmor (fodd 1870) hade kamferdroppar som universalmedicin. Aspirin använde hon ibland, men då fick det helst inte vara den inhemska variaI!.ten utan en dubbelt dyrare utländsk trots motsva rand e innehåll och effekt. Låtom oss använda apotekspersonalens sakkunskap, rädfråga våra läkare och utnyttja möjligheten att sköta vår hälsa och vAra sjukdomar med mindre ekonomisk belastning än tidigare. l å ngv~ rdsavgi"e rn a

lör ma kar och sambor. 1 min senaste kolurnn refererade jag dramatiken kring långvårdsavgifterna fOr makar och sambor. 1 den fOrra riksdagens slutspurt gjordes försök i socia l- och hälsovårdsutskottet atl gå emot regeringens fOrslag atl beräkningsgrunden skulle vara 40 procent av makaroas sarnmanlagda inkomster. Efter en kort ringdans gick regeringens fOr-

slag igenom och trädde i kraft redan 1 april 2003. Det gäller lagen om k1ientavgifter inom socialoch hälsovården . För redan ingångna långvårdsavtal har komrnunerna tid tili juli i år att justera beräkningsgrunden om den är hö~e än 40 procent. Avgiften fastställs enligt patientens betalI1ingsformåga och ärvanligen högst 80 procent av mänadsinkomsten. Utöver löneinkomster beaktas pensioner och liknande regelbundna fOrmåner, livräntor och andra persouliga inkomster. Minst 80 euro i månaden bör patienten fä disponera fritt fOr personliga behov. Avsikten med lagändringen är att trygga utkomsten for den av makama som bor hemma under den tid en familjemedlem är i långvård. Detsamma gäller om familjen har mindenlriga bam. Långvarig vård innebär anstaltsvård dygnet runt över tre månader. Vi har säkert anledning att återkomrna tili såväl parallellmedicin som långvårdsavgifter.

&kerö Line Por dig vatje dag behändigt tilJ Lcnlands huvustad Riga. AtmosF.iren i Balcikums stö rsta stad är äkta eucopeisk. Stig på BåtBusscn i Tallinn hamn och du kommer direla till din hoteU. Framme vänw enligt ditt vaJ övernattning på det fomyade Reva.I Hotel Latvija eUer Radisson SAS Daugava.

161 € Ipm/dubbelrumlZ dygn 110 €/pers/dubbelrum/3 dygn www.eckerolineJi Ring (09) Z28 8544

ECKERÖSllNE

Vi ses på Slottet!

Ebba Jakobssoll

Svartå Slott ligger i en underbar parkmiljö där gängna tider respekteras. Pä området finns bl.a. en modernt ho tell med personligt inredda rum samt en restaurang av C hatne des Rötisseurs-kJass. Guidade rundturer l'å mus~et dagligen kJ. 11 -18 från 1 maj tili 15 september. Pä Svartä Slott nivs såväl barn som fullvuxna.

Hur skall pensionärsföreningarna belöna förtjänta medlemmar?

Svarlå Slott med personaI hälsar Er hjärtligt välkommenl .;.~

Mustio Linna • 10360

Marieharnns Pensionärsforening fick i slutet av mars sin medlem Dr 800 TIse-Maj Sjögren. Hon skall uppvaktas med en rniddag. 1 en forening med många medlemmar så är fOdelsedagama alltid många. Men dödsfallen kan inte heller undvikas. 1 alla ideella fOreningar så måste det finnas medlemmar som tar på sig ett större ansvar än andra. Och i fOreningama finns normalt personer, som är beredda att i många år jobba for sin fOrening. På etl eiler annat sätt skall dessa fä en syulig belöning for sina insatser. Men hur och när? SvAra och viktiga frägor; som man kanske grunnar på i flera pensionärsfOreningar. Kanske nedanslående MPF-kriterier/ideer kan vara till hjälp fOr andra pensionärsfOreningar.

Svartå Slott

tfn. 019 36 231, fax 019 362 3250 www.mustionlinna.fi

Födelsedagsuppvakning För medlemmar som fYlIer 70,75,80,85,90, o.S.V. år. Namnen pubJiceras i Nyset månadsvis på fOrhand utan att åldem uppges. Den, som inte vili vara med, kan meddela om det på forhand. Två gånger i året hälls s.k. fOdelsedagsfester tili vilka "fOdelsedagsbamen" fär en personJig inbj\ldan. Vid festema uppmärksammas jubilarerna med blommor, gratulationer, sång och musik. Ja dessutom gratis kaffe och bakelse! Uppvaklning vid dödslall

Svenska pensionärsföbundets FÖRTJÄNSTTECKEN utdelas ät medlem som ett bevis på erkänsla fOr aktivt arbete inom fOreningen, distriktet, samarbetsorganet eiler forbundet. Mottagaren av fortjänsttecknet bör aktivt ha fungerat som ordfOrande, sekreterare, kassör, styrelsemedlem eiler haft andra ansvarsfulla uppgifter inom ovannärnnda organ.

För medlemmar och lör inom löreningen uHört arbele

Hedersmedlemmar: personJig uppvaktning vid begravningen, ifall den inte sker i stillhet. De som avlidit uudeT det senaste året fär sitt namn i Nyset i januari och hedras av en värdig parentation vid januarimötet.

Förtjänsttecknet kan även utdelas tili person. som aktivt har verkat for en utveckling av pensionäremas ekonomiska och sociala intressen.

Hedersmedlemskap

Hedersordlörande

Förbundets styrelse besluter om beviljandet av fOrtjänsttecknet på ansökan av initiativtagaren.

F ör: Ordforande och mycket aktiva styrelseledamöter. Krav: Aktivt ordfOrandeskap minst två år ochleller annat synnerligen ansvarsfullt arbete under flera år. Ges: Mycket sparsamt for särskilt fOrtjänstfullt arbele. Får: MPF:s standar och medlemsmärke med guldkrans av eklöv.

TiIIs vidare har MPF bara haft en hedersordforande, Egon Häggblom. Hans hedersordforandeskap varade från september 2002 till den 31 januari 2003, då han avled. Vi bör skapa kriterier oekså fÖT hedersordforandeskapet, som skall beviljas "mer än sparsamf'. Mitt fOrslag är att fOreningen bara kan ha en hedersordforande i gången. Viktigast enligt min mening är att vi fär kontinuitet i hur vi belönar vAra fOrtjänta medlemmar. Och det fär vi, ifall vi har skriftliga kriterier (som vi inte glömmer bort!) fOr varfor belöningarna ges.

Förtjänslmärke För: Mycket aktiva medlemmar. Krav: Aktivt och ansvarsfulll arbete under Dera år. Ges: För långvarigt och troget arbete. Får: MPF:s medlemsmärke med silverkrans av eklöv.

Rainer Jo!JanssolJ

Pris 30 €

Svenska pensionärsförbundets BORDSSTANDAR kan ges tilI medlemsfOreningar, distrikt, samarbetsorgan, enskilda medlemmar och samarbetspartners. Förbundets verksamhetsledare beviljar standaret på basen av anhållan av beställaren. Pris SO€

8 God Tid 3/2003

Pensionärer står i kö för a Datakurser för seniorer är populära. På Helsingfors Arbis är det kö tilllnternetkurserna. Att skicka e-post, betala räkningar och shoppa på nätet är sånt som intresserar. Alta pensionärer, tyra kvinnor oeh fyra män, sitter vid bildskärmarmed en mus bredvid sig oeh ett tangenlbord frarnfor sig. PA skärmen syns ett dokumenl med lext oeh bilder. Övningen gäUer att jämka lexl oeh bilder så att dokumentel fär en tilltalande layoul, lite pA samma sätt som vi gör den här tidningen. Ett problem uppstår, en bild låser sig, går inte att rubba. - Tryek på ångerknappen, rMer Björn Holm som undervisar grunderna i ordbehandlingsprogrammet Word i k1ass· rummet RAM på Arbis. - Seniorknappen, inJlikar en

dam. Varfo r ordnar man särskiJda seniorkurser? Vi frågar BjörnEric Matlsson som är huvud· lärare i dataleknik på Arbis. Seniorer, har han märkt, lägger mera vikI vid den soeiala as· pekten. Yngre kursdeltagare är mera stressade, tar en kurs oeh fårsvinner. Sildana som är kvar i yrkeslivet tar kurser i tillärnpningar som berör job bel, medan pen· sionärerna ofta villlära sig data fårsina hobbyn, som tex. siili· forskning. Oeh så sker undervisningen lile långsammare, med mera individuell bandledning. Arbis har ordnat dntakurser for seniorer i närmare fem Ar. Nu är man uppe i femlon kurser per Ar oeh lär ur grunderna idator· användning, grunderna i Word oeh Internet Vidare ordnas re· petitionskurser får både Windows oeb Word. Att lära sig använda Interner är särskilt populärt. BEM, som Mattsson kaUas bland kolleger oeh elever, berättar att tre In· ternetkurser - Alta ryms med i varje grupp - fanns på programmet den här vAren. Sedan blev man tvungen att lägga till tvA kurser eftersom sA mAnga stod i kö. MedelAldern fo r kursdeltagarna ligger någol under 70.

Mr. Green får besök

z Qe:

På publikc:ns begäran och med skådespelamas bif.tll

K10ekriketeatern

w fW ~

Qe: ~

0 .....J ~

- DiI är man ju fortfarande pigg oeh vetgirig, säger BEM. För elt par tre Ar sen hade vi faktiskt en som var över nitti. - 1 vllra dagar känner sig pensionärerna som en del av det moderna sambället, informationssarnhället oeh vill arbeta med datorer, vill ut på Internet, vill lära sig användn mobiltele· fon, r eseko rt pii bussar oeh spårvagnar, bankautomater, att betala räkningar via Internet, anser BEM oeh tillägger att mAnga pensionärer numera har egen dalor hemma. Ofta fär de dem lite använda av sina barn. Senaste höst höll Arbis en seniordatadag som var väl bes· ökt. Besökarna fiek bekanta sig med informationsteknologin genom fåredrag oeh demonstra· tioner oeh fiek själva pröva på att

t.ex. betala räkningar via internet.

Hembesök Arbis erbjuder möjlighel tili självstudier. Man kan besöka datarummen ROM oeh RAM oeh slå sig ner vid en maskin oeh studera i egen takl. En hand· ledare fmns pAplats - Jag har hört om seniorer som inte vill komma till självstudierna. De är rädda får att avslöja sin okunskapinfår yngre människor oeh de vilgar inte ställa frågor, säger BEM fundersarnt oeh tar en id6: - Jag ska se om det finns rurn får nAgot slags självstudielirn· mar enbart får seniorer. Nästa böst tänker man får· sö ka sig pii någonting nyt!, nämligen att ordna med hem·

besök får dem som deltar i kursema. Då kan kursdeltagarna ta bjälp med att använda sin egen dator, att göra rälta inställningar ete. Vasa arbis erbjuder redan nu en oeh en halv timme personlig

handledning v id nybörj arens egen dator for 15 euro. Vad säger man till dem som är rädda får informationstekno· login? - Man ska inte lägga ton· vikten vid själva datorn, som är

ett objekt som kan fårskr~eka lite, utan mera vid själva an· vändningsmöjlighelerna : att betala räkningar, söka infor· mation i anslutning till en hobby, skieka e·post BEM berättar att man höst

fortsätte r Mr. Grun flr brs6k

W f-

Alta pensionärer fogar in bilc!er i sina Word·dokument i klassrummet RAM på Helsingfors Arbis. Delta är den fjärde och sista kursdagen.

amos@

14.2-4.5.2003

: 20, 21 oeb 27 maj II

en skatt." - HS

KLEINEH

..Äkta paria på

18 4 6

"K.lockriketea tern har här

1 9 1 9

Klockriketeatem" - JT

Bilj. 20/1SIIOeuro (09) 43 19 4200 1 h före förest. 643 017

Lucknn (09) 170 862 www.k1ockrike.Ci

Amos Andersons konstmuseum Georgsgatan 27. Tel. 09-6844460 www.amosanderson.fi Öppet: mä-ti, to-fre 10-18, ons 10-20, Iö-sö 11-17

Björn Holm visar Stig Linden tili vänster och Yngve Sundqvist hur man kan liva upp en tex! genom alt lägga tili bilder.

GocI Tid

1t lära sig Internet kommer att hä lla en kurs for s enio rdatautbi ldare. D et var tänkt att ku rsen sku lle bli av redan denna vår, m en man bann inte få tillräckligtmed deltagare. Nu har emellertid ti ll räckligt många anmält intresse för böstkursen. Man behöver inte sj älv vara senior för att undervi sa andra seniorer, menar BEM. Man ska vara utrustad m ed pedagogisk fö rm åga, datakunskap och ett visst tAlamod. - Jag tror inte att å1dem spelar så stor ro ll. Jag har märkt att seni orerna inte vili ba alltfor un ga som lä rare, de bar mera fortroende för de lite äldre. U tbildninge n ä r tänkt fö r sådana som reda n nu är da talärare och vili fordjupa sig i den här inriktningen . M en intresserade seniorer som villIära t.ex. inom ramen for den egoa pensio närsklubbe n är också välkorona. Oetaljer om kursen kommer i nästa nununer av God T id. Björn-Eric Mattson är pä väg att sj ä lv bli pensionär - ätminstone delvis. Han är~ 1, alltsä inte ä nnu i pe n s io nsä ldern, m e n komm er att sluta som huvuda nsva ri g Tor Arbis da takurser efter den här terminen. E fter de t blir det a tt arbeta som timlärare pä olika häll.

~/ZOO~

- 9

Webbplatser inom SPF

Sve nska pe nsionä rs förbundet Adress hllp://www.splpension.fi

~ _

...

__.. oJ :: -;.

•

e- P

'." Ii '

........-.,..rf

n:r ~.-.

Anders Ekholm och Johanna Ehrström tar sig en paus Idm Word. Båda har planer på all lortsälla datastudierna med en kurs i Internet.

....... ... '

:::=~~~·~~1

_-_ _--__.. . . . . .

Nu~_

..II"_ _ . . . . . . - _ , . . . _ _ •

_~_"""'

....... _tc. _ _ _

"l'Q:L~"Cf~._""""''"'''''''''

'06 •

..... ___ ''' __

.._I._ . .

........

'h .. ~~~.." .. ., ........... ~

~.........-

sä anoorlunda. Jag skriver mycket, mest matematisk text ocb fö r femton år sedan lärde j ag mig ett ordbebandlingsprograrn, La tex, so m fakti skt ä r de t bäs ta fö r sädan text.

Inte rn e t ha r h a n j us t in te använt men tror alt det kanske kunde inttessera nä r m a n vä l kommer igäng. Ocksä ban planemr a tt ta Intem etkursen. - Det jag gäma vill säga är att

den här kursen har varit jättebra med bra lärare ocl! lärnpligt antal de ltagare (åtta), tiUägger Anders

.._11---..,....... _ _ _ _ _ .,. ......."""'.'" ......

....

~_I>I~

....,_.......... _«w. .._

:~I

=-~::,-:.=:::-.==!..-.:=,.

~~~~'Q)~~~~~~- ~~-

.......

~._IIl_~

Es bo svenska pe ns ionärer Adress htfp:l/www.intsys.filesp

Ekhohn. Text: Ulf Wall/ström Foto: TOlli KaarttilJell

Bakom ulan e-pOSI I ordbehandlingskursens kaffepaus s lär vi oss ner med tvä av deltagarna, Joh a nna E hrström ocb A nd er s E kh olm . D e har ganska olika databakgrund och olika orsak<lr att del ta i kursen. Joha nna E h rström bar j u st in ge n e r fare nh e t av datore r. Hemma har hennes man en dator och själv har bon bland annat använt den tili att lägga patiens, m en inte kunn a t öppna elle r stänga maskinen. - N är mina barnbarn kunde öppna och stänga den bestämde jag mig for att ocksä lära mig. Hon tog fö rst grundkursen i datoranv ändning fö r seni orer och lär sig alltsä nu grunderna i Word. Internetkursen står som nästa pä prograrnmet. - Jag har ganska mänga väninnor som använder e-post och nog är man bakom när man säger att man inte kan skicka e-post. Och man kan uträtta sä mycket via Inte rne t: besöka sin bank, bestäUa biljetter, boka botellrum. Om man v ili hitta nånting i en butik är det numera genom Internet bar j ag forstätt, säger hon. Ande rs Ekholm är p ens ionerad professor i statistik ocb har an vä nt dafor i yrkeslivet i mänga år. M en det har rört sig om ovanJigare operativsystem, forst UNlX och sedan Linux. Ran har fo rtfa ra nd e e t! arbe tsrum pä universitetet där han fortsätter att forska, m en datorn hemma körs pä Windows och det häller han nu på att lära sig. - Det här är min första egentliga bekantskap med Microsoft, fo rst Wind ows oc h nu ocksä World. Jag upplever nog att jag är nyböIjare i alla fa ll, att aUt är

Dru msö Pensio nä rer Adress: hllp://medlem.spray. se/drumsopens

Prisvärda resor på svenska med Hangö Trafik! DAGÖ OCH ÖSEL 2-5.6

ROSLAGEN

De stora estnlska öama. Helpension.

..och en sväng på Ålandl He~nsron.

AH.

* 320€

10-13.6

*398€

INHEMSK VINR. 14-15.6

KÖKAR m. Källskör 24-26.6

Vlnprovnlng, strutsar, blson och rosor. Håkan Ekholm leder.

Den härliga åländska skärgården l. Helpenslon. AH.

199€

230€

SKANSEN AlIsång 30.6-2. 7 LAPPLAND

1-4.8

Lasse aerghagens slu!spurt!

Ftyg tili Lappland, besök Kitmä mm.

AH.

* 270€

LlTAUEN

695€

rn. Nida 8-13. 9 MALLORCA

4-11 .10

NyI! mål I Baltikuml Helpension.

FÖlj med tili vännen I A1cudla I höstl

AH.

.590€ 11 -14.7

.325€ AH

660€

RIGA 3 dgr

16-18.9

Silja Opera I fönslemyl! och Anneli Hofer som fårdledare.

€

SIIJA~ * .AIIITC"IT

= Anneli Hofer färdledare

* SIlJA UN.J"'t STAIlfKUNOS I'GANG MS M onSA RI!SO/II ~ Fu

01 9-2481004 019-248 7058

lliiZIOdWMiiil I.!!.v!oottatm!

forsaljnlng@hangonliikenne.com

Sandövägen 23 10960 HANGO

www.hangonllikenne.com

IO- God Tid ~/200~

DEBATT

Pensionerna och rättvisan

Hur hitta in i rätt lagrum

f6r arbetspensionema. Och från och med år 1996 konfiskerades fo lkpens ione ns bas del fö r Under valkarnpanjen bevistade 130000 pensionärer och får sto- j ag ett flertal valmöten där både ra mängder nya pensionärerefter sittande riksdagsmän och de det. Trots att mänga i upptilJ 40 som kandiderade ti U riksdagen Ar hade betalat en folkpensions- var närvarande. Det blev många premie. Men staten var en opälit- olika frågor som ventilerades fOr lig avtalspartner och bröt en- pensionärer, får handikappade, sidigt upp det. Alla dessa lagar frAgor som någon gång berör borde ha fattats i grundlags- o ss alla . Det stiftas lagar på ordning enligt jur.dr. Sipponen, löpande band av vår riksdag, annars skull e de ha tätt gälla lagar som blir till en djungel av enbart fOr dem som pensionerats lagtexter och fOrordningar. efter d e nya lagamas ikraftVid en av dessa valmöten var trädande. personermed olika handikapp en D e pen sionä rer s om varit stor grupp av de närvarande. pensionerade sedan år 1993 har Det som då framkom av dem år l igen fårlorat stora penning- som uttalade sig var att det varit belopp. 1 dag är deras pension 12 oändligt mödosamt och tidsprocent lägre än vad den borde krävande innan de tätt svar på vara enligt ingångna avtal plus s ina rättigheter tili vård och f6 rlu sten av den korrig erade rehabilitering. folkpensionsandelen. En medelDet är väl inte meningen att pensionär med en pension om det i alJa hem och familjer skall I 000 euro i månaden f6rlorar i år öppnas advokatbyråer, men så I 440 euro i indexjusteringar. Och har det varit f6r oss, yttrade sig f6 rlusten f6 rvärras f6r vruje år. några av de närvarande. Kan vi Så nog kan man säga att många inte ställa rätta frågor och hänpens ionärer uppvisar en ena- visa tili rätt lagtext kan det gå sä stående part itrogenhet dä de att vi inte fär den hjälp som vi är "Kansalainen, isäntä vai renki" fortsätter att rösta på partier som berättigad tilI. beskrivit de få rkastliga metoder ständigt få rorsakat dem en såBesvikelse och uppgivenhet som riksdagen tillärnpat. Han dan brakf"6rlust. Förtryck i all har m ängen få tt erfara efter berättar att professom i offentl ig kraft. besök hos my ndigh eter, bäde rätt, Mikael Hiden uttryckt likEn sAdan avart av solidarisk kommunala och statliga. nande äsikter. De hö rdes av inkomstpoli tik som regeringsAv stor vikt är att i kommuriksdagens grundlagsutskott pä part iema drivi t hade in te varit neroa nu inrättas en tjänst, en 90-talet men deras räd f6 1jdes möjlig i något ann at EU-Iand. rädgi vande tjänsteinnehavare inte. 1 närnnda utskott fär j u sitta Sådant fOrtryc k av de ä ldsta vars uppgift blir att ge oss alla juridiska arnatörer eftersom det medborgama - däribland front- svar på vAra problem. Detta bör inte krävsjuridisk utbildning fOr veteraner - hade aldrig kunnat ske snarast möjligt. dem. 1 övriga länder har man j u utövas eftersom man i de kuJMed bärbar dator kan hemdärtill i flera falJ en grundlags- turem a högaktar de äldre med- besök göras om så önskas av domstol som övervakar grundla- borgam a. Ungdomar beskylls klienten. Den enskilda männisgens efterl evnad och dit de ibland får civ il olydnad. Jag kan fär i ingen händelse lärnnas drabbade kan anf6ra klagomäl. undrar vad sådana riksdagsmän kvar i misströstans kärr. Vårt rättssystem är ännu starkt skall kallas om de nonchalerar eftersatt tiU skada fOr medbor- landets konstitution och grundH.Kjellman gama. lag tili skada får de äldsta finvice ordf. i Dr S ipponen anse r a tt d e ländama? Hur lägt har inte väri Korsholms äldreråd f6 rsämrade pensions lagarn a arma fosterland f6rfaJlit i de ädla borde ha tätt gälla enbart f6r dem rättsprincipema? som blivit pensionerade efter BoHollllberg lagamas ikraftträdande men inte fO r de tid igare pensionärem a. Deras faststäl lda avtal är skyddade av grundl agens egendomsskydd och kan brytas upp endast i g rundl agsordn ing . Så Planeringen av nästa års kalender har böljat. Forrnat och skedde inte och hade det skett sidantal blir detsarnrna som årets kalender. Färgen blir hade lagarna f6rfallil Nu genommörkblå. Pärmen mjuk. KaJendem utkommer i slutet av drevs det bru tna indexet - i september. follanun det brutala indexet Faktadelen uppdateras. Adressbok och kartbok ingår inte med röstern a 109 f6 r och 80 denna gång. emot. Grundl agen hade krävt att Priset är of6rändrat: 6,75 euro. 167 riksdagsmän borde ba röstat Föreningama fu en provision på 1,20 euro per såJd f6r pensionärsfOrtrycket fOr att kalender. lagen hade kunnat godtas. Men Beställningar (obs! bindande) tas emot redan under våren i klappjakten pä pensionärem a på fårbundskansliet: fär lagprinciperna vika. Tidigare skars de lagstadgade Svenska pensionärsfårbundet r.f. SPF indexj usteringama ner med 6, I lndiagatan 1, 00560 Helsingfors. procent under åren 1993- 1995 Tfu09-72 88820, fax 09-72 8882 15 e-post: kallsliet@Spfpensionfi Und er de gån gna va ltidern a debatterades den fOrda, des truktiva pensionspolitiken livigt. Destruktiviteten accentuerades i februari då riksdagen gehomdrev det brutna indexet f6 r alla pensionä rer och f6 rsä mrad e invalidi tetspensionen och delti dspensionen oc h beslöt att arbetslöshetspensionen indras från år 2009. De övriga f6 rsärnringama träder i kraft år 2005. Hälften av EU-Iändemaj usterar pensionema en eUer två gånger i året en lig t det få rdelaktiga f6rtjänstindexet. Finland har nu tagit mode ll av de fa ltigas te sydeuropeiska EU-Iändema och böljat tillärnpa fattigdomsindexet f6r pensionärema. Det är intressant att läsa de höga rätts lärdas äs ikter om de ständiga pensionsf6rsärnringarna som bryter upp tidigare avta l utan an de berörda har någonting an säga. Riksdagsmännen har valt att utöva f6rtryck utan diskussion med de dra bbade partema. Helt emot utvecklade rättsprinciper. Kansler, j ur.dr. Kauko Sipponen har i sin bok

SPF:s kalender 2004

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar emor donationer och testamenren. Föreningen ställer avgifufritt sakkunnig hjälp tili förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testarnenren. Närmare infurmacion ger SFV:s kanslichcf Christoffer Grönholm rd. 09-6844 570

Morfar eberg säger någonstans: "Till flydda tider återgår, min tanke än så gäma." et är vä l så man oftast tänkernärman blir pensionär. Närminnet är lite dåJigt men man Iror sig minnas flydda tider. Har jag berättat om min morfar nägon gång, en rackars krutgubbe? Nej,jag kunde väl tro det, men jag skaU fårsöka. Strax fåre jull859 nedkom hans moder med ett välskapt gossebam sam i dopet fick narnnet Johan Erik. Han fåddes nästan äldst bland syskon alla, därf6r lärde han befalJa. (Runeberg) Han fick så småningom tolv syskon, av vilka nästan alla nådde vuxen älder. När han var 24 år gifte han sig med en flicka, som var ett år äldre men en vacker kvinna, hon var från hembyn som inte var så stor tili ytinnehållet. Gårdarna låg nära varandra den här tiden, så han hade inte så lång friarväg, ja j ag tror att det kunde röra sig om högst etthundra meter. Själv fick Johan Erik och Anna-Lisa tio bam. Atta av bamen nådde vuxen ålder. Min morfar var en händig man, självlärd kan man säga. De kunskaper han hade f6rvärvat sig kom helt säkert från hans far och kanske från andra håll i den mån han hade möjIighet att arbeta tillsarnmans med andra hantverkare. Han hade en får sin tid väldigt avancerad smedja vad utrustning beträffar. Hans snickarverkstad var ocksä väl utrustad. Under tider då inget yttre arbete låg f6r handen var han flitigt verksarn i snickarverkstaden och gjorde bland annat Iikkistor tili f6rsäljning. Andra tider gjorde han pärtkorgar f6r allehanda behov. När byarnännen skulle bygga en pärthyvel får takspån var det Johan Erik, eiler Varjis 10ss som han ocksä kalIades, sam skulle srnida järnen som man mäste ha f6r att det skuUe bli någon pärthyvel. Naturligtvis måste han ha hjälp när den grova vevsvängen skulle smidas, men nog var det Vrujis Joss som var mästare. Det har berättats mig att när stenborrar skulle smidas och härdas, så var det nog han som var den som fick borrarna att gå bra och håUa skärpan. 1 unga år vistades jag mycket tilIsammans med morfar. 1 snickarverkstaden var det alltid nägot att göra, eUer Iyssna till gamJa rustorier som berättades. Verkstaden var något av en samlingspunkt f6r grannar och andra som passerade få rbi morfars gård. När jag i min ungdomJiga iver skulle såga veel, klärnde bladet fast pä nägot vis och hur jag gjorde vet jag inte, men bladet bröts avo lngen större fara, morfar lappade ihop bladet ochjag kunde fortsätta . Att hjälpa morfar med att dra sIipstenen var ett styvt jobb f6r en allt får ung pojkspoling. Det var många saker som morfar skulle ha slipa!, ibland en yxa eIler lie, och rätt så ofta var det hyvelbett eller kniv. Det kunde hända att vi var två som skulle dra och dä gick det bättre. Ett problem får dragaren var att morfar var så noggrann, han skulle ha det så bra och dragarens lålarnod ville bli f6r kort. Den här tiden hette det att man drog slipsten, men egentligen skulle det heta att man vevade slipsten. Han var en äventyrens man, därf6r var han med vid Vesterö när vapenIasten skulle lossas en höstnatt 19 17 från ångaren Euqitus. Efter lossningen skulle vapnen och ammunition fåras ut till byama och f6rdelas . Ett nog så svärl arbete, men han var med, naturligtvis infu ensam. Alla som var involverade i vapentransporten varmed. För det äventyretfickhan medalj som han inte använde vid något annat tilWille än vid 20-årsj ubileet pä Vesterö. Sjuttioåtta år tili trots var han med då också. Det hände sig en gång i slutet av 1880-talet att det kom objudna gäster till den Iilla danslave som ungdomama i byn hade, och gjorde rent hus med den manliga ungdomen. Godaråd vardyra, men mankalladepåhjälp

ffi

av Vrujis Joss, han kom och tog en likasinnad med tili danslaven. Det var en snabb expedition att rensa bort utbölingama som talade ett annat tungomåJ och hade kommit med rundvirke längs älven, flottare kallades de. Helt säkert var det många som fick smaka på det verktyg som de båda hjälpama hade i händema. Och hade märken länge efteråt av dem. Den här tiden tog man tillvara ljwpjäsen vid slakt av oxar får att användas tili seldon fOr hästar, det var antagligen sMana verktyg som Vrujis Joss och hans kurnpan använde vid upprensningen. Jag var ju naturligtvis inte med men min mor har berättat. Han var känd att vara snabb i nypoma men sökte aldrig bråk i onödan. Hur länge han hade tätt gå i skola vet jag int e, och i så fall var det nägon form av bamskola, kanske med byns skomakare som lärare. Men han kunde skriva och läsa. Han var med när det beslutades om att bygga skolan i byn, den f6rsta i kommunen, år 1879. Skolbyggnaden står kvar ännu i dag, ståtlig och renoverad. Tili det yttre helt som ursprunget. Den används i dag som hembygdsgård, med sarnlingar av olika slag som ett byarnuseum. Därtill kan olika f6reningar fä hyra mötesutrymme där vid behov. Genom sin irunnjghet och ansvarskänsla blev han kallad tili många uppgifter i byn och även i det kommunala. Mänga gånger skymtar hans namn i gamla handlingar och papper. En gång när det blev tai om procedurema i kyrkan, när man skall stiga upp eiler inte, var det en äldre bondhustru som sade: " Är Valj is J oss i kyrkan är det bara att titta pä honom, han vet nog." Själv minns jag inte sä mycket av honom i den här saken, men visst f61jde jag med honom till kyrkan nägon gång, med häst och fmkärra. Sä snart han skulle nägonstans var det med häst och kärra han åkte. Vad jag vet ägde han inte nägon cykel, inte heUer kunde han cykla. Det gick ändå bra. Kortare bitar kunde man ju aUtid promenera, och som sagt, längre väg var det häst och kärra som gällde. Del här var en sak som vidfors alla av samma älderskategori.

idigare var det brukligt att fären skulle ut tilI skärgården får sommarbele. Så var det en gång i slutet av 30-talet dåjag fick f61ja med. Fåren bands ned och lades pä kärran och med morfar vid tömmarna och jag bredvid bar det i väg ut till Kastet och fären lades i båten som min morbror hade. Båten var fårsedd med motor så fården ut tili Snarön gick snabbt. När vi Iyft fären i land och dessa böljat söka sig längre bort tog morfar mig med på en rundvandring på holmen. Han visste av stenar där någon hade huggit in namnskiffer eiler skalJ vi säga initialer och årtal. Det var på flera olika ställen ochjag minns inte exakt var dessa stenar finns, men på tvä olika ställen har jag nu senare ruttat dessa inhuggningar. Troligen är det kyrkoherde F. o. Durkmans slåktingar och bekanta som i tiden hade sommarviste på ön. Ännu syns var de diken fanns som blev grävda f6r vissa små odlingar som då det begav sig användes, till vilket ändamäl vet jag inle. Ännu syns stensättningar får hus, aniagligen får djur eiler människor. Dessa husgrunder fmns där på olika ställen. Morfar berä ttade om dessa och mycket annat. " Helig är platsen där fademas hägnande andar bo." (A. Slotte) Mänga är de historier som berättas om honom, men de är f6r länge sedan sjunkna i glömskans hav. Han gick bort i böljan av 1940talet och blev över 80 år. Frid över hans minne.

StigSundvik dotlerson tili morJar

God Tid

Det sociala nätverkets betydelse för vår hälsa Här löljer en lortsät!ning på Norrvalla Folkhälsans artikelserie om geriatrisk rehabilitering eiler rehabilitering lör äldre. Nedan presenteras och diskuteras innehållet i den psykosociala rehabiliteringen och laklorer som påverkar det sociala livet då man blir äldre. Den psykosociala rehabiliteringen gär hand i hand med den fysiska. 1 den geriatriska rehabiliteringen som ordnas pä svenska av Norrvalla Folkhälsan poängteras även vikten av den älclres psykosociala hälsa. Dä vi äldras är det inte bara den fysiska funktionsformägan som forändras. Naturligt är ocksä att det sker stora forändringar i det sociala livet. Pensioneringen innebär redan en fOrändring där man från att i t1ere är varit en del av ett större sarnmanhang med uppgifter att sköta, arbetskamrater och vardagliga rutiner kommer i en livssituation där man kanske mäste linna nya uppgifter och därmed nytt innehäll i sin vardag. Jag har träffat !lere pensioDärer som taIat om att de gärna slrulle vara med i arbetslivet pä ett hörn ännu efter pensioneringen. Med minclre arbetstid, bara nägra dagar per vecka, och lite lugnare arbetstempo skulle de ändå känna att de har en uppgift och nägot meningsfullt att gö ra. Mänga börjar efter pensioneringen med frivilligt arbete fOr t.ex. olika organisationer inom socialoch hälsovärdssektorn och andra är aktiva i olika foreningar. För mänga betyder barn barnen väld ig t mycket och att fOlja med dem är det som ger livet, som kanske annars känns tomt, värdefullt innehåll.

Anhörigdagar Som socialkurator i vårt rehabiliteringstearn på Folkhälsan Rehab i Helsingfors har jag tatt uppleva hur stort behovet av nära relationer tili familjen och släkten är fOr de ä1clre. Tyvärr har dock uppslutningen tili anhörigdagarna som anordnas som en del av Relrabiliterillgskursen jör äldre va rit väldigt klen. Största orsaken tilI detta Iror jag ligger i samhällsstrulcturen i dag.

De älclre vili inte "besvära" sina barn eftersom de vet hur upptagna och stressade de är. Id"n med anhörigdagarna är att diskutera om och ge information om sädant som kunde stöda både den anhöriga och den älclre med tanke på all den äldres funktionsfOrmäga forändrats. 1 forsta hand vili vi uppmuntra deltagarna all ta m ed s ig en anhörig eiler närstäende som de kontaktar i t.ex. fall av sjukdom eiler vid annan behov av hjälp och stöd. Mänga gänger är det lättare att ta med sig eD nära vän som kanske ocksä är pensionär, än en släkting som är upptagen med sitt arbete. Visst är det vä ldigt viktigt med vänner som ställer upp, men vi har även tatt erfara at! de anhöriga som varit med på anhörigdagarna har upplevt det som viktiga och värdefulla dagar.

Diskussionsgrupper 1 disku ssionsgrupp ern a som ingär i rehabiliteringsprogrammet diskuterar vi ofta olika fOrändringar i livssituationen som fOljer med då man blir älclre. En stor fo rändring är ju att mista anhöriga och vänner. Ofta tänker kanske inte vi i yngre generationer pä hur det känns att under en kort tid vara med om flere järnnårigas sjukdom och bortgång. Förutom den stora sorgen och saknaden efter nära och kära är det även många som blir väldigt ensamma då det sociala nätverket plöts ligt forändras. Det är livets gång och naturligt, m en det är ändä vi kti gt att ta fOrstäelse och stöd i sin sorgeprocess. Viktigt är ocksä att man ger plats for sorgen och ser sorgearbetet som något naturligt. 1 en rehabiliteringsgrupp flDDS det möjlighet tili diskussion också om svärare upplevelser, och i gruppen kan man dela gemensamma erfarenheter och stöda varandra. Det är viktigt att vi uppmuntrar varandra att även väga tala om sädant som känns svårt, och att man sarntidigt respekterar den andras upplevelser. Om man är ensam kan det behövas uppmuntran och en liten puff av anclra for att t.ex. delta i olika foreningar och ldubbar. En del finner även stor trygghet i att ha telefonvänner. Det all nägon tar kontakt och frågar hur man mär kan betyda mycket mera än man, tror.

Ärade hyresvärd! Vi har et!

STORTUTBUD v löretag och solida privatpersoner som söker lägenheter via oss. Vi sållar Iram den bästa möjllga hytesgästen löt Et lägenhel. Vår setvice är l 5ista hand kostnadslri löt hytesvätden. Kontakta gärna oss lör ytterligare info.

Oy N&N Locus Ab Aff Smedsgatan 15, vard ..9-17, Sjölund I Eriksson www.etuovi.com/locus

Tel. 09-17 17 44 Vi tar gärna emot nya säljuppdrag (prov. 3,66% inkl. moms.)

~/zoo~

Erbjudanden

tili pensionärer i Svenskfinland !

Då man blir älclre och livssituationen fOrändras kan det även kännas tryggt att ve ta varifrän man kan ta hj älp vid behov. Tili rehabiliteringskursernas program hör också kommundagar då vi bjuder in personer somjobbar inom socialoch hälsovärden i kommunen, inom fOrsamlingen eiler inom olika fOreningar. Kursdeltagarna fär bekanta sig med hur socialoch hälsovärden är organiserad och fär information om vart de kan vända sig vid behov av hjälp. Dä man fär information, stöd och möjlighet all träffa andra i liknande livssituation blir man också mera motiverad tili att vara fysiskt aktiv. Tillsammans kan man sporra varanclra, och tillsamrnans känns allting ocksä mycket roligare. 1 Svenskfinland ordnas i dag Rehabiliteringskllrser jOr äldre och Veterallrehabilitering i Norrvalla Folkhälsans enheter i Vörä, Korsholm och i Helsingfors och fOr veterane r även i Mjölbols ta i Karis. Förutom rehabiliteringskursema som man kan ansöka om frän Fpa eiler Statskontoret är det även möjligt att komma privat på Temadagar jOr äldre med motsvarande program. Temadagarna ordnas i Korsholm och i Hel singfors (mera information i senaste nurnmer av God Tid s. II ). Förnärmare information, kontakta: Folkhälsan Rehab i Helsingfors och Mjölbolsta Rehab i Karis: Susanne Hellström, tfn 09-315 5665 Norrvalla Rehab Center i Vörä och Seniorhuset i Korsholm: Siv Sell, tfn 06-383 1050

SusanlIe HeI/ström socialkllrator Deh rehabiliterillgsass;stellt

Folkhälsan Rehab, Helsingfors Mannerheimvägen 97 SpeclalerbJudande tili medlemmar I Svenska Penslon ärsfö rbundet år 2003

b~~~~a~rd~~a~lid~:Ckan. I programmet ingAr vattengymnastik och/eller traning i styrka,

balans och matjan, föreläsning Qch dlskussion om ämnen sam berör fyslsk, social och psykisk hälsa. Prls: 30 € I dellagare I dag I priset ingAr morgonkaffe och lunch. MOJlighet att boka tid tili massage tili en tilläggskostnad. Tränlngssal med handlednlng av fysloterapeut

lisdagar oeh torsdagar kl. 11-12. 10 ggr 65 E.

Meddela även intresse för art delta i vattengymnastlk på fredagar kl. 14-15 i Folkhälsans Senlorhus. Folkhälsan Rehab I Helsingfors planerar starta en spedalgrupp för medlemmar I samarbete med Svenska Pens!onärsförbundet. Anmälnlng och mera Intormatlon: Rehabiliteringsassistent Susanne Hellström tel. (09) 315 5665, susanne.hellstrom@norrvalla-folkhalsan.fi

Norrvalla Rehab Center, Vörå Vö råvägen 305-307 Inled påsken med en skön vistelse hos ossI 20% rabatt på vAra paketpriser vecka 16. Norrvalla Rehab Center ordnar även kurser tör penslonärer över 65 år med f1ere sjukdomar. Kurs 1

Del 2: 01-09.09.2003

Del 1: 21-25.04.2003

Lediga platser finns för penslonärer bosatta i södra och sydvästra Finland. Rehablllteringen finansieras isin helhet av FPA. På FPA-byrån på hemorten ifylles ansökan om rehabllltering. Tili ansökan skall bilogas eli läkarintyg. För mera Informatlon vänligen kontakta försäljningssekreterare Siv Sell, tel. (06) 383 1050, slv.sell@norrvalla-Iolkhalsan.fi

Norrvalla Rehab Center/ Korsholm Niklasväge n 1, Sme a sby

Specialerbjudande tili medlemmar I Svenska Penslon ärsförbundet år 2003 Temadagar för äldre Ordnas två dagar i veckan . I programmet ingår vattengymnastik och/eller träning i styrka, balans och motion, föreläsning och diskussion om ämnen som berör fysisk, social och psykisk hälsa. Pris: 3D € I deltagare I dag I priset ingår morgonkaffe oeh luneh. Möjllghet all boka tid tili massage tili en tilläggskostnad. Kondltlonssal med handlednlng Tisdagar oeh Iredagar kl . 11-12, 10 ggr 65 €. Meddela även intresse för att delta i vattengymnastik på fredagar kI.14-15. Anmälning och mera information: Ansvarig fysloterapeut Maria Kaivonen tel. 050·369 9224. maria.kaivonen@norrvaUa-folkhalsan.fi

Norrvalla

Folkhälsan

HÄKANS HÖRNA

Dagar och veckor

änniSkan är ingen maskin. Den sanningen vet man av

som pensionär, men principen gäller fOr alla människor. Vi behöver både variation ocll regelbundenhet i livsrytmen. Ett räll fOrhållande mellan ansträngning och vi la är en grundforutsä ttning for en heI och balanserad tili varo. Med tilltagande ålder blir behovet av viJa större i fOrhållande tili olika former av belastning; inte hara kroppslig eiler fysisk belastning, men ocksä själslig päfrestning som kan trölla ut en mins t lika snabbt som en fysisk ansträngning. - "Honlhan gör mej sä trött! "

Nu när värsolen börjar ta effekt märker vi igen hur vi är beroende av ärsryttnen här pä de nordliga breddgraderna. Ocksä veckorytrnen är viktig for oss. "Du skall vila pä den sjunde dagen" har givits en religiös betoning f6r att det under gångna tider var någonting som man respekterade, men det är i grunden ett HÄLSOBUD givet fOr vär slrull. I längden tAI vi inte et! jämnt struket pärlband av likadana dagar eiler veckor utan hälsosamma avbrott. En stor del av stresssjukdomarna och depressionerna beror pä att vi inte unnar oss eiler tilläts att uppleva en livsryttn som medger en regelbunden vila en dag i veckan.

Söndagsöppet i näringslivet ÄR en aUvarlig hälsorisk pä läng siktjust fOr att det bidrar tili all bryta sönder den nödvändiga hälsosamma veckoryhnen. Man skall få stöd fOr sin egen vila av den officiella samhällsryttnen. Jag handlar aldrig pä söndagen!

H åkall HeI/berg

12 God Tid ~/:zOO~

Från Österbottnisk horisont

Landskapsdirektör Olav Jern:

Vi är många, vi är hälften

Österbotten klarar sig bra

Debattpanelen i Vasa pll internationella kvinnodagen. Frlln vänster Rita Lahti, Ingalill Sund, Carita Nyström oeh Anita Sven50n.

Intemationella kvinnodagen, lördagen den 8 mars, ordnades samlingar pä många oliko ställen. I Vasa var det pensionärsrörelsen som samlades tili rundabordsdiskussion i Svenska Studieeentralens utryrnmen på Rådhusgatan. Mera pensionärer hade ryrnts med men de som mött upp diskuterade livligt. Ä ven några män deltog. lngalill Sund från Jakobstad fungerade som ordforande för panelen. Vid sin sida hade hon

Carita Nyström frän Korsnäs, Anita Svensson frän Vasa oeh Rita Lahti, oeksä hon från Vasa. Alla hade i ett tidigt skede av livet täti uppleva kampen for kvinnans rättigheter oeh möjligheter, men inom olika arbetsområden. Alla ovan namngivna presenterade sig oeh berättade om sin bakgrund oeh uppväxt, svårigheter att komma in i mansdominerat yrke. Diskussionen efteråt fOljde inget givet mönster utan fungerade spontant vart efter

som nägon ville ha taltur. Någon större central fräga ventilerades inte utan man tog upp olika situationer från det dagliga livet. Som en röd tråd under hela diskussionen, giek doek frågan om ojärnlikheten mellan könen. Som en avslutande kommentar menade lngalill Sund att det har blivit bättre, åtrninstone i vårt land, men så var j u Finland oeksA det forsta land som gay kvinnan rösträtt.

Text ocl. Jota: Stig S'lIIdvik

Österbottnisk körträff för pensionärer

Låt alla blommor blomma lommor är ett centralt tema för den forsta österbottniska körträffen för pensionärer. Träffen ord.llas i Kronoby 16 - 17 augusti. Drygt etthundra deltagare har redan anmält sig oeh ännu finns det plats for intresserade deltagare. Man behöver nödvändigtvis inte öva in repertoaren för den stora parkkonserten for att kunna delta utan det går bra att delta i de olika verks tädema utan förhandskunskaper oeh sedan åtnjuta parkkonserten i publiken. Under lördag förmiddag är det en gemensam samling med Noomi EIJVing, Birgit Collander, Kristina Klingenberg oeh Kronoby Pensionärskör som är värdkör for träffen. Efterrniddagens valbara verkstäder består av röstvård med Elise Udd, manskör med Kalle Sundman, seniordans med Linnea Tallgård, Må bra av atl skapa med Kristina Klingenberg oeh Birgit Collander. Parkkonserten pä kvällen ordnas som utomhuskonsen vid Torgare prästgård oeh där medverkar trubaduren Kalervo Kantola oeh en kör bestående av deltagarna i körträffen. Det blir allsång oeh sittdans som dras av Benita Yrjans. Den gemensamma körrepertoaren bestär bland annat av rätl nykomponerad musik lilltexter av Ame Fröjdö; Liljekonvalje, Linnea, Gullvivan. Kompositörema är kronobyboma Eva-Lott Wikman, Kent Granbaeka oeh Thomas Emolb. Övriga sånger är två sånger av Baeh oeh Haydn samt Festrnarseh gjord av Kalle Sundman. Storkören leds av Noomi Elfving tillsarnrnans med en kompgrupp.

Programmet vid Folkhögskolan avslutas pä lördagen med parkkonserten oeh pä söndagen kan man ännu delta i högmässan i Kronoby kyrka som byggs upp som en så kallad livserfarenhetsmässa med böner, sånger oeh psalmer anpassade tili den söndagens tema saml tili mässans ordinarie delar. Kronoby Pensionärskör medverkar med texter oeh forslag tili psalmer. Kantor Kristina Klingenberg sätter ihop materialet oeh gör arrangemangen tili musiken i mässan som byggs upp kring psalmer oeh liturgin. Efteråt ordnas kyrkkaffe som avslutning på dagarna. Anmälan oeh forfrågningar riktas tili Kronoby Folkhögskola. Det är ännu möjligtatt anmäla sig inom aprilmånad. Inbjudan bar gått ut tili pensionärskörema; främst de som är verksarmna inom olika pensionärsföreningar men oekså de som är verksamma inom kyrkan oeh medborgarinstitut. Enskilda deltagare som inte sjunger i någon kör är givetvis även vä lkomna med oeh många av sångarna i kyrkokörer oeh sångkörer är pensionärer som är intresserade av röstvård, manskör eiler någon annan verkstad. Dagama är öppna for alla intresserade pensionärer. Arrangörsgruppen med representanter från Svenska Pensionärsforbundet, Kronoby Folkhögskola, Kronoby pensionärsforening oeh Kronoby församling vill genom de första österbottniska kördagarna för pensionärer Iyfta fram de erfarna röstema på många olika sätl under körträffen. Kristilla Klillgellberg

Landskapsdirektör Olav J ern talade vid Österbottniska Pensionärsdistriktets vårmöte i Vasa, onsdagen den 26 mars . Han berörde en hei del olika saker, blaod annat befolkningsutveeklingen, näringama, utbildningsmöjligheter oeh kostnader. För närvarande kan man säga att kommunema i landskapet klarar sig bra i förhållande tili landet i övrigt. Framtidsutsiktema ser bra ut for landskapet genom koneentration av kunnande oeh framtidstro. Vårrnötet inleddes med att Vips-kören sjöng en hei rad av välkända österbottniska sånger, böljande med Över bygden skiner soi, oeh slutade med Österbotten, Österbotten. Det var njutbart för envar. Britha Antil a hä lsade välkommen tili Vasa va refter vårmötesförhandlingama vidtog. Under ledning av Torolf Fröjdö löpte förhandlingarna raskt undan. Inga större frågor stod på dagordningen. Verksamhetsberättelsen väekte en del diskussion men för övrigt fiek den godkänt.

Text oe" Jota: Stig S/lI.dvik

Framtids utsikterna ser bra ut för landskapet genom en kon eentration a v kunnande och framtidstro, sade landskapsdirektör Olav Jern i sitt taI vid Österbottniska Pensionärsdistriktets vllrmöte i Vasa.

Vårdpersonalens .låga löner bekymrar VIPS-ordförande ka vårdplatsema som sjukhus- deras krav pä fOrhöjda löner, men nämnden ställer. K1a rt del är jag blev nogsamt nedtystad. Jag förståeligt dä man tänker strikt häller fortfarande fast vid min ekonomiskt, men så länge kom- äsikt, när vi därtill ser hur vårdHälsningsanförande vid muneroa inte har råd att satsa på personalen f1ytta r utomlands Vasa sven ska Pensioen utbyggnad av sin bashälso- oeh i en framtid har vi tä som vill oärsförening VIPS' och vård, är det nog vi pensionärer utfora vårdarbete bland äldrinPensionärsdistriktets som kommer att fiilla emellao. Jag . garna. veI av egen erfarenhet hur det Jag ser ren fOr mig det seegemensamma vårmöte funktionerar på många avdel- nario som skoldirektör Per-Elof onsdagen den 26 mars ningar på eentralsjukhuset i dag Boström framforde i Smedsby, avVIPS' ordförande med många patienter liggande i där flera av oss var närvarande. Britha Antila korridoreroa. Hur kommer det Här forespeglade han flyttning inte att bli då när 32 platser skall till Södem där byggande av bort enligt forslaget. Inte vetjag pensionärshem b lir betydligt vad "vi" kan göra? Diskutera billigare än här i vår ka lla Nord. Det gör mej både bedrövad oeh med våra kommungubbar oeh Lönenivän är även lägre där bekymrad när jag tagit del av gummor eiler så mäste vi ta ännu. Sä vem vet när vi bliekar dagstidningarna oeh följt med kontakt med våra fOreträdare i 10-20 år framät i tiden huru vi TV sändningarna. Nu tänker jag sjukhusnärnnden. pensionärer har det då. Man inte i första hand på kriget i Irak Senaste nytt är enligt uppgift brukar säga att spArena föreller vårt svenska mandat som atl det finns sjukskötare som skräeker giek forlorat. Fast dehär upprör jobbar halvtid pä sjukhuset oeh Den 29 mars ingiek i Vasaoeh berör oss alla. Nej vad jag andra hälften av dagen städar i bladet en artikel av sjukhustänker pä oeh säken en stor del hemmen. Oeh därigenom er- läkaren Otto Knutar med rubav er oeksä är de vindar som häller en bättre lön. Bra kan man riken "Ofattbara nedskärningsblåser fram över vår sjukvård. säga for dem som behöver hjälp planer" där han bl.a .framforde Hur många av er var det som i hemmet men nog är det någon- bloekehef Auvo Rauhalas varuppmärksammade Å1ands för- ting galet i systemet oeh löne- ning för nedskämingama for att slag att sänka operationsskö'- sättningen, när vi bekostar stu- de kan utgöra en risk fö r paterskomas löner med 740 euro i diema for sjukskötare oeh de tientema. året, for dem som redan är långt slutar som städbjälp. Jag frågar Vasa stad har 2002 dragit in nere på lönelistan. Hälften av mig när tar andra kommuner efter två av hve:s bäddavdelningar dem hotar nu med uppsägning. förslaget på Å1and med sänkta trots att det är formånligare för Grannländema erbjuder ju sä löner. Vi vet ju att det är vi staden att flytta patientema dit i myeket bättre löner oeh arbets- pensionärer, som behäver mera stället for att de upptar dyra förhållanden. sjukvård ju äldre vi blir. platser på eentralsjukhuset. Det andra som säkert kommer På höstrnötet i Borgå tog jag Jag vili varmt understöda att päverka oss negativt är kra- upp frågan om vi inte borde ge Otto Knutar i det han tar upp i vet på eentralsjukhuset att mins- vårt slöd for vårdpersonalen i sin attikel.

God Tid 3 / %003 - 13

Närpespensionärerna litar på kommunal vård Den enkät om framtidens äldteomsorg som genomf"orts bland pensionärema i När]Jes gay k1art besked. Rolf Lidman som sammanställt och bearbetat svaren på data konstaterar att många litar på den kommunala om. sorgen ocb vArden. Många av pensionärerna har dock haft svårt att ta ställning tili vilken service de tror sig behöva i framtiden. Svarsprocenten i undersökningen som presenterades vid Närpes pens ion ärsförenings årsmöte den 8 april blev ti llfredsställande. Av de över tusen pensionärema svarade 652 eiler 64,7 procent. [ Övermark steg svarsprocenten tili hela 76,8. Kvinnoma var betydligt fli-

tigare att svara. Av de svarande var nämligen 288 män ocb 359 kvinnor. Störst var svarsprocenten bland 70-74-åringarna, 24,6, mot 23,6 for 75--79-åringarna och 20,6 for 65-69-åringarna. Men det finns ocksä 96-äriga pensionärer sam svarat! Sextio procent viii bo kvar hemma Av de svarande bor 28 procent i cenlrumområdet ocb 18,5 procent i Finby. Hela 19 procent skulle vilja flytta tili centnun eiler nägon av de tre kyrkbyarna i Närpes, närmare servicen . Av

dem kunde 10 procent tänka sig att Oytta tili stadens centrum, Olen hälften vili bo kvar i van omgivning.

Hälften av de svarande bor med make, maka eiler sambo, medan nära 37 procent bor ensamma. Hela 88 procent bor i va nlig bostad. Att bo kvar i nuvarande hem med ökad service är ett önskemål bos 59 procent, och privat servicehem tycks inte locka. Endast 8,5 procent svarar ja, men 27,7 procent kanske på den frågan. Skall man bo någon annanstans blir det servicehem (41 procent), äldringsbem (27) eiler radhus (II). När det gäller vård och stödformer kommer den kommunala servicen och vårdpersonalen på forsta plats med hela 74 procent. Familjemedlemmar eiler släk!ingar som vArdare önskar sig 23

procent. Matservice, städhjälp 90 också på nätterna). och trygghetstelefon kommer högst på önskelistan for stöd- Fler pensionärsaktiviteter former i framtiden. De ligger alla Lätt oregelbunden motion utkring 50 procent, medan fard- övas av över 62 procent, medan tjänst och stöd for närstående- 17 procent är aktiva inom medvård får 31 respektive 16 procent borgarinstitutet, 17 i forsamlinAv de svarande anser 53 gar, 14 inom martba, 13 i andta pensionärer att en utbyggnad av kulturaktiviteter, lOi andta foservicebemmen bebövs, men reningar, men endast 5,4 i peninte endasl i centrum. Ett trettio- sionärsfåreningar. De sistnärnnda flIr alltså inte tai efterl yser utbyggnad av åldringshemmen och utökad sä gott betyg, även om 27 säger bemservice. Mer personai fOr sig vara speciellt nöjda, de flesta hälso- och sjukvården efterlyses iÖvermark. En nyrekryteringav av 45 personer, medan 33 vili ba medlemmar i fOreningameranses ner vårdplatser. 42 är oroliga fOr önskvärd. Mer information om förbundet och föreningarna nedskärningarna inom vården. Hela 87 procent säger att de samt i God Tid efterlyses. Samtidigt efterlyser 30 svainte känner sig ensarnma (över 95 procent är trygga pä dagtid, rande fler aktiviteter for de äldte

samt 23 motionsjippon. Äldterådet bör effektivt bevaka pensionäremas intressen och rådet borde inte enbart bestA av redan etablerade "höjdare", tycker någon. En kommunai verksarnbetsledare ocb pensionärslokal fmns också bland önskemålen . 37 anser att fOrsamlingama borde ordna tler samlingar for pensionärer och att diakonissor och vän\jänst bör fungera bättre. Ökad kontakt med prästema i andliga frågor behövs, medan man är "k1ar i knoppen", tycker också någon svarande. Enkäten kommer att ligga som grund for ett nytt äldrepolitiskt prograrn i När]Jes, det fjärde som staden uppgör. Börje Sidbäck

, . Stöd kyrkligt arbete

Sverige:

.~ ~ genom gåvor och testamenten

Fakta om arbete och pension [dag finns det 2, 1 forvärvsarbetande forvaIje Jlensioriär. Enligt statistiska beräkningar kommer gruppen Alderspensionärer att öka med en miljon p~~sone[ tili år 20~0~ Det kammer då att gå endast 1,4 fOrvärvsarbetande per pensionär, om ingenting händer.

Kontakta

Aili tler oroliga EnJigt en rarsk undersökning från pensionsforum känner fYra av tio arbetstagare oro infor att gå i pension. Kvinnor är mer oroliga än män. ViII börja igen Var femte pensionär skulle vilja böIja arbeta igen, men pä ett sätt som passar just henne eiler honom. 28 procent av pensionärer i åldem 6 1-<i5 år hade velat arbeta kvar om omständighetema varit annorlunda. Det framgår av Pensionsforums skrift "Vi kan, vi viii, men får inte". Arbeta tili 79 år Om dagens forsöljningskvot skulle bibehållas oforändtad tili 2030 måste hälften av alla som uppnår 65 års ålder fortsätta att forvärvsarbeta tili 79 års ålder. Exempel frän Europa Problemet med minskande aktiv arbetskraft har de Oesta europeiska länder. Nederländerna har gjort en hei del for att stimulera den äldte arbetskraften, bland annat skattelättnader och skatterabatter, subventioner for arbetsgivare som anstäUer folk över 50 år och bonus for offentliganställda som stannar kvar i arbete efter 62. Konkurrensen ökar Den intemationella konkurrensen om arbetskraft i Europa kommer att öka. FN har räknat ut att EU skulle beböva ta emot 1,6 miljoner invandtare årligen fOr att behåUa EU:s folkmängd på dagens nivå frarn tili år 2050.

Församlingsforbundet

PB 285, 00121 Helsingfors::: (09) 6126 1540

PENSIONÄRSBOSTÄDER

Lillesgården erbjuder förmånliga och trevliga hyresbostäder i Nordsjö, Helsingfors. Ring tel. 09-7771 2212 vardagar 9-16.00.

LÄKARSTATIONER

SPECIALTANDTEKNIKER

Jorma Alatalo

Karis

Läkarcentral

n vAn. Ekenäs e 019·246 2670

Kungsgatan 8 ,

Högbergsg. 5-7 g 01 9-236 967 Allmiinliikarc o. speciaJl äkarc

OPTlKER

KARIS OPTIK

synSAm

(VETERANPOSTEN 3/03 )

Centralgatan 98, KARIS Tel./f8J( 019-230 940 Ogonl äkare

TARJA NÄRHI TIdsbest. a 019-230 940 Ja tack! Jag viii prenumerera pä God Tid:

Namn: ___________________________________________________ Adress: Postnummer:

Optlsk speciat.ltä, Skicka kupongen tili: God Tid Indiagatan 1 00560 Helsingfors

BACKMANS OPTIK

Torggatan 9 TeI_018-19 22tI Mariehamn

Jag viii gärna ge God Tid som gåva tili:

BESTÄLLNINGSBUSSAR

Namn:

CHARTERBUS

Adress: Postnummer:

Sänd fakturan tili:

Namn: ___________________________________________________

Senatorns Köpcenter m 09-298 1927 ')

R.Lundström En årsprenumeration kostar 13,50 euro lär sju nummer per år.

rel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 rurlsfbusso r 16-50 perso

Ab Tidstrands Linjebiltralik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, fax 019-501 565 Beställningsbussar.

BESTÄllHINGSTRAflK

Vi o,dno, re,o, lör mind,e g,uppe,

frågo ehe, lö,digo paketre,or fÖR MIR INFORMATION RING: 0400·470 285 / Ma9nus lind 019- 241 1005 / konlor 040·517 0310 / Erika lind, reseplonerore

Adress:

Oy Kaj Forsblom Ab

Postnummer:

Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ 019-5243993,0400-492146

NOrT. St,.ndgoton 1S, 10600 EKENÄS

GodTid3/ Z003

TEATER

Svenska Teatern i höst:

Den förlorade himlen

My Fair Lady tillbaka efter 42 år

mskakande men medryckande. S1I kan jag sarnmanfatta mma fOrsta intryck av urpremiären påRainer Alanden; familjedrama med urpremiär på Svenska Teaterns miniscen i slutet av mars. lnvalidiserad familjefar med fOr mycket tid, yrkesarbetande mor som har svårt an räcka tili, son i tjugoårsåldem med psykiska problem och taggar ut åt alla håll och sonens fJickvän på forsta visit. Här är ingrediensema fOr en finlandssvensk pjäs med svart satir i stiJ med Lars Norons produktioner Rainer Alander, styrrnan och forfattare, har forutom ett tiotal böcker och radiodrarnatik endast skrivit en pjäs for teater: "Butiken", som uppfOrdes på Abo Svenska Teater 1974. Texten tili " Den forlorade himlen" sände han tili KOM-text, en pjäsutvecklingsprojelct som Svenska Teatern är medlem i. Där

bearbetades texten av drarnaturg Gunilla Hemming och en arbetsgrupp på teatern. För regin svarar Arn-Henrik Blomqvist. [ rollema: Niklas Merfelt, Rita Polster, Thomas Backlund och Asa Wallenius. Scenografi: Benita Falck. 1 programbladet säger regissören: "Även de mest dygdiga och respekterade familjema har någon forrn av skelett i garderobema och det är dessa garderobsdörrar som Alander så skickligt gläntar på. Och vad finner vi där?" På pjäsens affisch (baksidan) fmns ett "OBS! Pjäsen lämpar sig inte for barn eiler mycket känsliga människor. Stämningen växlar i snabba kast och tonen är rå. Händelserna som skildras är grymma men pjäsen saknar varken humor eiler hopp." Språket är kryddat med s.k. fula ord. Mera könsord än svordomar. För alla som vant öronen vid det språkbruk ton årsynglingar använder sig av i alImänna kommunikationsmedel är vokabulären inte särskilt chockerande. Den passar dock inte ihop med scenografins stilmöbler. Alanders pjäs är definitivt sevärd. Fina skådespelarprestationer och högt tempo. En av de teaterkvällar dä pausen kun de ha tatt utebli . Missa inte årcts fmlandssvenska nya pjäs.

ren 1959- 61 gavs 200 fo reställningar av musicalen My Fair Lady på Svenska Teatern. Utså lda hus och strålande succe. Teatern och dåvarande teaterchefen Runar Schauman Iyckades som fOrsta i Norden forvärva rättighetema att uppfora musicalen. Så känd och så omskriven att det är onödigt att här orda mer om blornsterflickan Eliza och professor Henry Higgins. 1 rollema då Liisa Thomi och LeifWager. 1 andra stora roller Eric Fröling, Börj e Lampenius, Nils Brandt och Gerda Ryselin. Nu är ·del dags igen. My Fair Lady baserar sig på Bernard Shaws klassiska pjäs Pygrnalion skriven 1914. Den handlar om identitet och människovärde. Musicalversionen med musik av Alan Jay Lemer och Fredrick Loewe blev flirdig 1956. Den har också spelats bl.a. vid Helsingfors Stadsteater, Abo Svenska Teater och Raseborgs sommarteater. Fyra ~'Vinnor svarar for ledande insatser: Maria Sid, som själv spelat Eliza i Abo, debuterar nu som regissör.

Kapellmästare är Johanna Ahlmark, koreograf Reija Väre och producent Rakel Lignell. Maria Sid tar regissörskapet som en stor utmaning: Ali en kvinna som själv spelat Eliza hundra gånger (i Abo) nu får regissera! Birthe Wingren blir Eliza och teaterchefen Johan Storgård Higgins. Freddie spelas av Kent Sjöman och Doolittle av Peik Sten berg. Någon kör fmns inte i höst, men 13 dansare och en 15-mannaorkester. Premiär den 27 september2003 .

Urpremiär pä mini: Svart pä viII Höstens fO rsta premiär är Per-Erik Lönnfors debut som dramaskribent. Svart på vitt heter den och handlar om malctspel och inttiger inom en finlandssvensk dagstidning. Urpremiären är den 18 september på Mini. Per-Erik Lönnfors har vari t såväl vd som biträdand e chefredaktör for Hu fvudstadsbl adet samt chefredaktör fö r Finska Notisbyrån under åren 173-95. Han har en omfattande joumalistisk erfarenhet. Att skriva dramalik och

annatänj ownalistisk text är något helt olikt det jag tidigare gjort, säger han. Svart på vitt skrev han i sarnband med en skrivarkurs på Viirus Labbet. Anna Simberg regisserar och i rollema ser vi: Mikael Andersson, Rita Polster, Sven Sid, Martin Bahne och Asa Wallenius. Scenografi Benita Falck.

Läng dags färd moI nall En kortare version av den ursprungligen sex timmar långa Lång dags flird mot natt av Eugene O'Neill har prerniär på stora scenen den 7 november. Ritva Siikala regisserar och har tillsamrnans med Marina Meinander forkortat och omarbetat texlen. Det handlar om en familj som älskar, hatar och är beroende av varandra. Handlingen utspelar sig under en lång augustidag år 1912. Medverkande: Göran Schauman, Sue Lemström, Pekka Strang, Sampo Sarkola och Pia Runnakko. Nyprerniär i höst har J oakirn Groths lntermezzo på Johannis, Kick och Patrik 1,5. EMa JakobsSOIl

RADIO

Vid diktens port - Önskedikten tillbaka ViII du

• ta veta vem som skrivit de odödliga rader du tycker så mycket om? • höra din favoritdikt läsas i radio?

• ta tips på viIkeo dikt du kunde uppvalcta med på bröllopsdagen? • höra prat om eiler själv tala om poesi. Då är du välkommen tili prograrnmet Vid Diktens Port, meddelar Radio Vega. Under våren blir det poesi och prat kring dikter och diktare lisdagar från 8 april klI9.30-20.30. De poetislct lagda redalctörerna Stina Bäckström och Hedvig Långbacka sitter i direlctsändning med skådespelare som Kent Sjöman, Dan Henriksson, Riko Eklund och Rabbe Smedlund, redo an eiler bästa fOrrn1lga besvara frågor och läsa önskedikter.

De diktare som är aktuella är: • 8 april Nils Ferlin, JL Runeberg och Tua Forsström • 15 april Harry Martinsson, Edith Södergran och Dan Andersson • 22 april Verner von Heidenstam, Solveig von Schoultz, C M BeUman • 29 april Hjalmar GuUberg, C J L Almqvist och Anna-Maria Lenngren • 6 maj J J WeckseU, Elmer Diktonius och Bo Senerlind • 13 maj E A Karlfeldt, Zacharias Topelius och Lars Hulden • 20 maj Pär Lagerkvist, Claes Andersson och Bertil Gripenberg och • 27 maj Gustaf Fröding, Märta Tikkaneo och Karin Boye Man kan kontakta redalctörerna på fOrhand, per brev eUer e-post eUer telefon, eUer också ringa direkt tili studion 0600-11 12 13 Adress: Hedvig Långbacka, Radio Veaga, PB 400, 20101 Abo eUer e-post; hedvig.lållgbacka@yleji eUer slina.backstrom@yleji eiler telefonsvarare 02-230 35 27. Trevligt an önskedikten, som var eli mycket populärt program med Majlis Qvickström i många 1Ir, har återkommit Vi hön; Vid Diktens Port!

EMa Jakobssoll

fLYGAR" KRYSSET,

3.7.

J8.00 kJ. J9.00 kl19·00

8.,. 9.'.

kl19·00

1:.,. 6.,

"Best muslcal 1" Brltaln"

kl. 16.00 kJ. 19.00

kJ. 19.00 I3.', kl. 13. 00 :IS.,. kl. 19.00 '10.,.

'16.,. kJ.

20.,.

:12-.,.

kl.

BLODSBRÖDER

19. 00

I7-7' kl.19.00 16. 00

klo'9.00

23.'. 24.'. 27.'. 29.'. 30.,.

kl. 19.00 klo 19.00 kl. 16.00 kl. 19·00 kl. 19.00 31:.,. kJ. 19.00 1:.8. kl. 19.00

Förköp: ÖNUF:s kansli tel. (019) 532 412 Lurens sommanrJttr, 7 km norr om LmIS"

26.6 28.6 28.6 2.7 3 .7 5.7 6 .7

19.00 17.00 17.00 19.00 19.00 17.00 17.00

9.7 10.7 12.7 13.7 16.7 17.7 19.7

19.00 19.00 17.00 17.00 19.00 19.00 17.00

20.7 23.7 24.7 26.7 27.7 30.7

17.00 19.00 19.00 17.00 17.00 19.00

BIWETTER: vuxnalbarn u. 12 år å 20110 euro

Kaffe och bröd Ingår I blljetlprlset! GRUPPER och INFO tet. 019-2415035 BOKNING 1 .6-30.70600-12550 (0,66 elmln)

Humoristisk, medryckande och dramatlsk muslcal på Svenskfinlands största sommartealer REGI SVEN SID

•

AA. Västnylåndska Ungdomsringen rf

RASEBORG PÅ NÄTET - www.kulturfonden.fi/raseborg

Dl KEN( ÖG.2. N1N UKAS[FRU5TA

V~Rl!.R~N K.!-L H A V 5 U T 5 I KI öRN!AKUilvAS

II: R lI. K 0 R(5 A L T FALL51(~Rt"\~

Raseborgs Sommarteater 2003 29.6.

~lST ERIE.MAK

AKTIV\iVI\A5 8RA~ I RAh R fl.

..=:.

R. E §.. N M 0 N\s A - - _ _ . . _ -.. ~ I N D U 5 i R I E R '. KRE:T~ 5ÄN SAL.IV~VGER f' L Y G P LA!:! B U 55\ I D E A L\A L. M

r:;1':

l:"A.B.GolA-N G~ RII< I K~R E!Y RKE A N T 1'1'\ Ii I N E "\ i 0 ~ A TOR [.11'\ 0 R

STVRi\DAGAR\R I iAINOTEoRA

AG~DOSUU~ 15T ~I~A5KT

GB.5~NV)i,!:!..DSIT.!:!..N t KA[SvEi( NIRA P p\;o.' N KAI, ENO ~N K A\lu DIT A L ~ DAN Al!i.A M N 5 DAG A R KAS U A Rle: R TA P P AlE 1( I p A G E U B.AL[~O R G.E.]Ror:ID RA G A RE\R

E..

0SNlN GI

5TRUIS[5TRe:SSl"

I R I~.lI. TEl:"lAN.:r:.A

NE DS LA G E NoIA 5 K _ _ _ _ _...J,

Vinnarei "Flygarkrysset" 112003 Gunni Pihlström, Helsingfors Karin Lindholm, Abo Karin Lönnqvist, Marieharnn Svea Stoor, Vasa Maj-Lis Hårdh, Ekenäs Vi fick in 486 krysslösningar, grattis tili alla fem vinnare!

God Tid ~/zoo~ - 15

r ,elt

an. ,ed lna

vi: 'en 05. .",

'"ti"

19ird

"tl

jär

....

:Va

IllS

ch en de

iig

. 2. ue

ar-

...ui

= ...

:I'S

'hs Iik

'Ui

011

I----+-~-t-~-l!)

ffi

~ODtRNA-}

NORP,1n

t----t-----GUDM -

'"00

-1-----+---4:

KORT ~ ~ oC+1 L- KR.YPIN~ - - - - f - -

LlK-

0 -0

-~ BLASKA---IL -~--

~'ir

---+---+--

~~ I_--+_'.J.il'i --+---+--

5l0VAK~

-0<1:

::c

....I'S

\ ri-

I'S

_-+----+--

ui~~--_=6J -

~5 II)~_~_

-7

TIG

BANK I EKA y;- - fR~NSm------,I-- ToN-~

"tl

M 0

0 ,....

3i~

OCH -7

GOUDA~I_-+___~-~---

';E

c.~

FRODAS ~ I

MOTIV-

F.!)RST 1 O.'5ISTUJ

f 5PROT <!l

et:..

HAKE" ~- T~GHAV ~"§

r-- )~N&EJ--l~~~J

6~ .

"tl

.... '"CI'S '" C 41

BEr,A~

AtlI1ÄUA

c:c

f--« ---I---+---\---

SRI':

...'"'"41

VISPA5f I

:s .5 ... :I'S

C 0

BEDRIFTf

v(, VÄRTI

I'S "tl

S1ANGER l~

...

f-IoRNAV. vÄRlDEN

f I

....'"I'S '"0

DIKiA

RfN OG\-\ KLAR

...

TRÄl: I

PlaGARE

-1. OLJf~

BDLAG

' '': Wz

;g '"

FÖI2A .Ig

SliMMAN

-.0\1\

:~~ ~

ADRI:'55 :

....41'" '"'"t.:t. ... ....41 '" E 0

16 God Tid 3 / 2003

Väljbland Sjuttio olika jabriksmOHterade Amadeus-

Hoka din sluga I

4LOKAL V RIRslJauNG

Besokwww.Ikp-salely.com

eiler rlng 02 47 95889 Penslonärererhåller

möblerl

Vcrkstadsg.nan 3, Mabnkulla. KARIS

019-231 355

JWnlafrttq)/)gltler: tai. 06-224 1987 eiler besd~ villr Internet sJda: WWW.oill.mg.pnrken.cam

raballl

finns ocksd som hdmvitrin * A"en matwT och borrlsannatvr.

lel.

För dig och din hembygd

Upplev vae~er natur intlll havet I Abolands skärgård oeh nlut av dln fritld i vAra moderna stugor belagna på Berghamn (Houtskär)

www.lokalforsakrfng.fl

•

En släktforskare av stora mått

Dagens namn amn måste vi ha. I de flesta kulrurer historia oeh myter, tidiga oeh framstående både förnamn oeh efternamn. eiler kända bärare som höjt narnnens status Förnamnen är ofta modebetingade oeh som främjat deras spridning från språk eiler Mr släkttraditioner. Ofta ärvi inte nöjda tili språk oeh land tillland ända tills de nätt med de namn foräldrarna valt. Som barn kan Västeuropas nordostligaste avkrok Finland. det kännas tryggt att någon kompis har Givande är oekså att se hur narnnen vunnit samma namn. Att man inte skiljer sig från terräng i Svenskfinland, när oeh var de varit omtyekta oeh när de rentav blivit modemängden oeh kanske blir mobbad. Under slulet av trettiotaJet oeh fyrtiotalet namn. Uppgifter om namnens frekvens var Haga-prinsessorna namnskapande. meddelas oekså, liksom året när ett narnn Många fliekebarn liek namnen Margareta, tagits in i almanaekor, särskilt i den ftnlandsBirgitta oeh Christina. Desiree blev inte så svenska utgåvan." Underteeknad hör tili dem där ingen vanligt i Svenskfmland. Vid samma tid blev dubbelnamn som Ann-Mari oeh Maj-Britt järnnårig i hemtrakten hade samma narnn. vanJiga. På den manJiga sidan givetvis Carl- Dessutom ett narnn som var lätt at! fOrvanska Gustaf, Karl-Erik oeh andra kombinationer. oeh skapa öknamn avo Det gjorde gott i de Under senare tider har utländska namn bUvit garnla barndomskomplexen att slå upp 13 vanJigare. Men vid årsskiftet var namnen oktober, Ebbe oeh Ebba, i Dagens namn. Där framgår fOljande: " Ebba var under storRobin oeh Ida vanligast fOr nyfodda. Namnprofessom Marianne Blomqvist makts!iden oeh ända in på 1900-talet i berikade under ett helt år från 29 januari 200 I Sverige oeh Finland ett högreslåndsnamn, tili 28 januari 2002 en myekel läst oeh buret bl.a. Gustav 11 Adolfs ungdomskärlek uppskattad spalt på dagbokssidan i Hufvud- Ebba Brahe." Marianne Blomqvist har med sin dagstadsbladet: Dagens namn. Senaste höst gay Sehildts fOrlag ut krönikoma i bokfonn boksspalt oeh bok inte skapat någon dagslända. Här har vi en populär uppmed sanuna tilel. 1 fOrordet tili boken skriver hon: "Namn- slagsbok att samla inspiration ifrän då man spaJten på dagbokssidan riktade sig tili den skall uppvakta på fOdelse- oeh namnsdagar. stora allmänheten. Stilen var därfor populär- En myeket lärnplig presentbok som inte på vetenskaplig oeh läsaren betungades inte mänga årtionden blir fOrlegad oeh inaktuell. Boken innebåller oekså ett kapitel om med t.ex. hänvisning tili tidigare forskning. Vid presentationen av narnnen har jag tagit almanaekans historia oeh almanaekans frarn sädant som givit namnen deras strål- namn dag fOr dag, månad for månad under g1ans oeh som fOrhoppningsvis kan intres- åren 18 10-2000. sera nuvarande oeh fresta pres umtiva Ebba JakobsSOII bärare. Dil hör ålder oeh språldig bakgrund,

,,"T

Som graculacion eiler jör kondoleans

giv Hjärtadress.

Nästa nummer

Våro adresser sa11s av R-kiosker pasten

hanker varuhus blomsterhandlar sam! begravningsbyråer

Du kan även bescälla adressen via inrernet eiler ringa tili servicenumrer 020044002.

Sydänsäätiö •

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen moI cancer. VAra adresser erhålles frän banker, bak-. blomster- och

Hjärtstiftelsen 09-7527521

plf.~~~r:rn~~t ~i~d%~ni~:~~ir.

www.sydanliitto.fi

ooWti'~eJt~l~~F~~s

Genom acr vålJa Hjärtadressen sröder Du Rnland, Hjärtjörbund, arbere.

vårt kontor.

Tel. 9800 43 000

med lokalsamtalsavglft

CANCERSTIFTELSEN

Nästa nummer av God TId utkommer den 27 maj och är IIdnlngens 30·årsjubileumsnummer. Material tili tidningen bör finnas på redaktionen senast den 15 maj. Redaktionen tar gäma emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Både en dator och eN brinnande intresse behövs för släktforskning i den omfaNning Manne Nygård bedriver.

Sin första stora släktbok, en diger lunta på över 550 sidor, gay Manne Nygård ut 1996. I dag håller han på med bok nummer två som när den kommer ut blir mera omfattande. I ett skåp finns början tili bok nummer tre. En vaeker marsdag pä väg norrut vek jag av från riksvägen mot Lassila i Jeppo. Jag hade hört ta las om en Manne Nygård i Gränden som sysslade med släktforskning, hade hans adress så det var ingen svårighet att hitta honom. Jag for.sökle få honom atl berätta om sittarbete, eiler skall vi säga hobby, han är ju sedan länge pensionerad. Oeh berättade gjorde han. Han hade nägon gäng i slutet av 80-talet varit på en kurs fOr släktforskare, oeh pä den vägen är det. Hans släktforskning är en hobby av stora mått. Forskar gör han i snart sagt alla landets arkiv. Inte nog med att han forskar här i landet, han var en sommar tili USA i forskningssy fte, oeb naturli gtv is oeksä i Sverige. Innan han började med släktforskning var det tidningsurklipp oeh Idistrande i for ändamålet avsedda böeker. 1 dag har han närmare 30 böeker fuIJIdistrade med tidningsurldipp ända från år 1867. En ovärderlig kulturskatt, kan man säga, något fOr frarntida forskning. När han började med släktforskning gjorde han som många andra, forskade oeh anteeknade pä ett s tort papper som va r halvmånforrnat med indelningar fOr många släktled. Vid fortsatt forskning måste han nog ta datom tili hjälp, vissa delar har han fOmyat flera gånger. För att orka

med forskandet måste det finnas ett brinnande intresse. Att resa runt i landet, fråga efter personer, att plöja igenom narnnlislor oeh garnla luntor fordrar tålarnod oeh envishet. En sommar reste han över 10 000 km med egen bil fOr att studera i alla möjliga arkiv. Hans forskning går tilIbaka tili början av 1700-taJet, i vissa fall in på 1600-talet. Man konuner inte så lätt längre bakät, beroende pä orostider oeh dylikt. I början forsökte han fräga folk om deras släkt, men kom underfund med att det mänsldiga minnet är dåJigt, vid kontroll i arkiven, fann han att svaren han tatt, inte stämde med arkivens anteekningar. F ör at! kunn a verka trovärdig måste man vara noggrann, alla data måste stämmaoFödelsedaturn är bland det viktigaste. Narnnforrnema har växlat, va rt efter som vederbörande har flyttat tili annan plats, man har tagit narnnet efter hemmanet eiler platsen där man bosatt sig.

Ingen ekonomisk hjälp På min fråga om han tatt nägon hjälp ekonomisk från något häll, littade han lile forsmädligt på mi g oeh svarade: - Nå nej - fOrsökte en gäng men detkom nej . Under samtaJets gång frarnkom det att han nog hade sökt fOr annat oeksä men med samma resultat. Hans forskning oeh

arbete är av sådana mätt att det skulle vara värd en ordentlig uppmuntran. Kanske det skulle behöva vara nägon annan än en smed från Gränden som skuUe söka? Sin fOrsta stora släktbok utgay han 1996, en diger lunta egentligen, på över 550 sidor. 1 dag häller han på med bok nummer två som när den konuner ut blir mera omfattande, oeh i ett skäp under bordet finns början tili bok nurnmer tre. Kanske den kommer om han får vara sä frisk han är i dag. Enligt sarnstämmiga uppgifter är hans släktbok myeket lätt att hitta i, var man än startar kan man gå bakät eiler fram ät, det gär lika lätt båda vägarna. Boken fmns att läna på vissa bibliotek. Pä min fräga om det här med släktforskning är nägot som kan rekonunenderas fOr andra pensionärer svarar han: - Atrninstone kan man vara säker pä att inte bli utan att göra. Sin verksamma bana började han i smedjan i K vevlax Hemslöjdskola omedelbart efter kriget. Därefter fOrsökte han sig på att arbeta i fadem smedja oeh i Nykarleby. 1 början av 1950-taJet gifte han sig oeh startade egen verkstad henuna pä gården, där han arbetade ända frarn tili sin pensionering. T(!).1

oe" Jota:

Stig SUlldvik