God Tid 5/2003

Österbottens pensionärer firade

Ledare År 2005 skall alltsA lösenordel vara vArdgaranti - aUa skall fAvad alla behöver. Men - Iror regeringen ens själv pA ett sAda nl löfte?Var skaU plötsligl resurseroa las, var skall man Irolla fram de nya läkarna? Är det ändå fråga om en monumental tulipanaros? undrar SPF:s ordfOrande P-H. Nyman pA ledarplats.

SIOAN

2

Elisabeth, tekniska hjälpmedel gör livet lättare

Pensionärer i Österbotten samlades i stora skaror tör att tira SPF:s Österbottniska distrikts 30-årsjubileum i Karperö i Korsholm den 6 augusti. Omkring 750 ställde upp tör att Iyssna tili minister Per Stenbäck och andra talare, njuta av underhållningen, den naturskönta omgivningen , dansa och träffa gamla bekanta.

Stefan Blomqvist i Borgå var några oeh tjugo då han fOr tjugofem år sedan skadades svärt i en Irafikolyeka. Elan blev multihandikappad: synskadad, afaliker oeh ruUstolsbunden. På vårdhemmet rAkade i sinom tid EkenäsOiekan Elisabeth Thesslund (hilden), som nyanstäUd vårdare, få syn på honom oeh ett nytt liv började fOr dem båda.

SIOORNA 8-9

SIOAN 3

AlLAN lIllOVIST

Programspäckad • penslonarssommar ••

Svenskfinlands pensionärer har allt annat än legat på latsidan denna sommar. I Korsholm höll man kördagar (sista sidan) , i Kuggom lärde man sig data (sidan 6). Man gjorde utflykter i hembygden, reste längre bort, seniordansade, sjöng allsång och deltog i sommardagar. Läs vidare!

Finlandsvenska framtidsfrågor VIan individer som aeeepterar sin egen bakgrund, bejakar sin kulturtillhörighet oeh talar sitl modersmål bätlre än alla andra spräk, kommer svenskheten pä sikt atl gA fOrlorad , sa minister Pär Stenbäck i sitt festlal vid SPF:s ÖSlerbottniska distrikts 30-årsjubiJeum.

14

SIOAN 8

2- GOD TlD 512003

SPF !~

Tulipanaros?

SVENSKA PENS IONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI

aDe grupp sam känner sig eftersatt i samhället går oeh bär på en del fårhoppningar alltid dä det i nationen drar ihop sig tili budgettider med beredning i statsrädet oeh beslut i riksdagen. Detta gäller självfallet oeksä alla pensionärer oeh proeessen är högst aktuell j ust nuo Därfår var det pä sin plats att VENK, de riksomfattande pensionärsorganisationemas delegalion, sammankallade tili pensionärsparlament den sista veekan i augusti.

Varfår? var naturligtvis den vanligaste frågan i diskussionerna, varfår höjer man inte ordentligt de lägsta pensionema, varfår sker inte de sänkta skatteinnehällningama enligt samma modell som får löntagama, varfå r är sjukh usköema sä länga, varfår kan inte hälsoeentralema k1ara av den primära vården? Detta är bara ett godtyeklig1 urval bland de frägor som hängde i luften.

Det skall sägas tili beslutsfattarnas fårsvar att de pä ett "modigf' sätt inte ryggade får att stå upp får att ge information oeh svar pä frägo r. Bäde social- oeh hälsominister Sinikka Mönkäre oeh omsorgsminister Liisa Hyssälä, den få rra läkare, den senare tandJäkare, var ordentligt pälästa. Oeh naturligtvis var de väl inkörda i den får ändamälet behövliga politiskajargongen, som nog ibland läter vaekrare än livets realiteter. För bådas del tyekte man sig doek fmoa ett uppriktig1 intresse får att bidra tili att lösa existerande brister. Får vi kanske tro oeh hoppas att den bedömningen inte är pä tok får naiv?

När det gäller den aktuella budgetbehandlingen är det na-

V

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors www.spfpension.fi

Besökstid vardagar kl. 10-14 Verksamhe!sfedare: Lili-Ann Junell-Kousa tfn 09-72 888 212, gsm 050-5114 208 fax 09-72 888 215 e-post: liIi-ann.junell-kousa@splpension.li

Kanslle!: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 e-post: kansliel @splpension.fi SPF:s bankkon!on: Sparbanken Aktla 405511-411 77 Sampo 800012-1203958

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKT

turli gtvis inga stora om vä lvoingar som sker. Rutinmässiga indexjusteringar av pensionerna, smärre höjningar av olika speeialpensioner, möjligheter att välja altemativa billigare medieiner, skattelättnader, tekniska fårbättringar i värden oeh bibehällande av anslagen får veteranrehabilitering, oavsett att leden glesnar, var det som minister Mönkäre kunde bjuda på.

Mini ster Hyssälä betonade att statsbudgeten bidrar med en ökning av statsbidragen pä 480 miljoner euro oeh undrade hur konununerna kommer att kuuna förvalta de pengama. [ huvudsak höll hon sig till visionema kring de två stora framtidsprojekten, det nationella hälsovårdsprogrammet oeh det nationella utveeklingsprograrnmet för det soeiala omrädet. Syftet är, bedyrade ministem, att trygga tillgängen pä serviee får alla. Men dä mäste vi lära oss bl.a. att en nylänning inte nödvändigtvi s mås te opereras på hemmaplan, det kan ske preeis lika bra i Tammerfors eller Kuopio, sade ministem.

Ar 2005 skal! alltsä lösenordet vara vårdgaranti - alla skall fli vad aUa beböver. Men - tror regeringen ens själv pä ett sådant löfte?

Var skall plötslig1 resursema tas, var skall man trolla fram de nya läkarna? Är det ändå fräga om en monumentai tulipanaros?

Per-Henrik Nyman

förbundsordförande

Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstld kJ. 1<)-14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-5575 389, fa>< 06-317 9128 e-post: per.lhomaslolk@splpension.fi

tilläggsanslagen till kommunema används på ett fåmuftig1 sätt, att kvalitetskriteriema får äldreomsorgen ätgärdas oeh att det nationella hälsoprojektet oeh utveeklingsprogrammet får soeiala sektom pä ett synlig1 sätt visar att man faktiskt verkställer det man planerat. Arbetsgruppema som SHM tillsatt är rnänga oeh nägon brist pä planer är det inte heller, men hur går det med verkställigheten?

Olstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

'j

tiden ...

GODTID Ansvarlg utglvare: Per-Henrik Nyman Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 e-post: ulf.wahlslrom@welho.com I redakllonen :

Ebba Jakobsson gsm 040-715 2926 Adress: Indlagatan 1, 00560 Helsingfors tfn 09-72 888210 e-post: godtid@spfpension. 1I Annonser: Bo Gerkman, TIlInurkka ky Pb 89, 02211 Esbo tfn 09-803 7044 fa>< 09-803 7730 e-post bo.gerlrman@tjlinurlckafi Annonspris: 1,34 €/spmm, 2-färg 1,51 €/spmm, 4-färg t ,85 €/spmm. Moms 0%.

ISSN 0359-8969 Tryckerl: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2003

Redakllonsråd: Ordförande Anders G. Lindqvist Medlemmar: Birgitta Jernvall-Ingman, Börje Sldbäck, Carin Aminne, L111-Ann Junell-Kousa

gen en gäng får vi uppleva en varm sommar gä över i höst. Med hösten starlar oeksä verksamheten i fåreningarna. Ni har nyligen fått höstens första medl emsbrev där vi informerar om kommande aktiviteter, menjag vili gärna beröra en del händelser oeksä i denhär texten.

I

Förbundskalendem har blivit ett "mäste". Enlig1 planema utkommer den inom oktober oeh faslän de flesta fåreningar redan beställtden sä kan ni ändä göra s.k. tilläggsbeställningar. Men gör det snabbt får vi har i är en mindre upplaga än tidigare.

Förutom egua kalendrar kan de olika medborgarorganisationema ofta erbjuda ett flertal andra olika produkter till medlemmar oeh andra intresserade. Jag tänker då på mansehettknappar, halssmyeken, slipsnälar ete. med organisationens logo. Men oekså tygkassar, paraplyer, pennor oSV. Vi vill gäma utreda om det fmos något inlresse får dylika produkter oeksä bland våra medJemmar. 1 det senaste medlemsbrevet ber vi medlemmarna kontakta oss oeh berätta om det fåreligger intresse får nägon speei el! produkt. Vi hoppas all ni di skuterar ärendet inom föreningen oeh meddelar eräsik1 sä fort som möjlig1.

•

Beträffande evenemangen vill jag speeiellt päminna om den sjuode fårbundsdagen oeh höstrnötet den 12 november i Tammerfors. En annorlunda kryssning skall det bli 30.9- 2.10 dä vi fårsta gängen Aker på en temakryssning for

att besöka den årligen äterkommande Seniorrnässan på Globen i Stoekhohn: Seniormässan brukar vara myeket välbesökt. Före avflirden får vi höra docenten och "stjärnf6reläsaren" Siv Their oeh får mänga bekanta, flirgstarka skoldirektören Pelle Boström utrnan. varandra i tankar om live!. Anrnäl er snabbt, platsema ser uI att gå åt med rasande far1.

En uppföljning av "Vem vårdar vem?" blir det i Helsingfors 22- 23 .1O. Hösten innehålleroekså två kyrksöndagar, i Österbotten i oktober oeh i södra Finland, närrnare bestämt Tenala kyrka i november. Mera inforrnation hittar ni pä annat ställe i denna tidning oeh detaljprogrammet sänds lill fåreningama i nästa medJemsbrev.

Att tiden går flir vi känna av pä mänga sätt; det säkraste teeknet av alla är fårrnodligen den "så ofta äterkommande" verksarnhetsplanen oeh budgeten får nästa år. De frägoma har sysselsatt oss på kansliet en längre tid Ulan att vi ändä glömt de vik1iga intressebevakningsfrägoma.

"Den viktigaste satsningen i fråga om pensionäremas ställning är en satsning pä välIlirdstjänstema. Skattelättnadema får de pensionärer som betalar statsskatt träder i kraft samtidig1 som får löntagare." Sä skriver finansministem i ett pressmeddelande 30.7 samtidig1 som han redogör får ministeriets fårslag tili nästa års budget. Man vili trygga välIlirdssarnhället oeh likasä äldreomsorgen. Tyvärr låter resultaten vänta på sig - medan tiden går ... Hoppas att

Mälet för nästa ärs budget är att genom skattelättnader stöda den inhemska efterfrågan oeh konsumtionen. Men varfår fiek inte pensionärema den I juli samma skallelättnad som löntagarna? Varfår först i slutet av 2004 i samband med den slutgiltiga beskattningen?

Oeh har man tänk1 på att en betydande del av pensionärema över huvudtaget inte berörs av skattelättnaden eftersom de inte beta!ar någon statsskatt - vilket betyder att pensionernas köpkraft minskar. En inkomstökning får läg- oeh medelpensionstagarna skulle däremot fårbättra deras möjligheter att köpa tjänster oeh fåmödenheter, med andra ord stöda regeringens målsättning.

•

Var oeh en av oss förstår myeket väl att sysselsättningen mäste flis upp i vår11and. Men i den diskussionen finns det fraser oeh uttryekssätt som retar mig mera än något annat, t.ex. "att stöda den finanspoliti ska Iinjen", "att stärka fårtroendet får den ekonomiska utveeklingen", "att stöda grunden får den sarnhällsekonomiska tiJlväxten" osv. Var finns människan bakom de ekonomisprängda klieheema? Jag är säkerpä att t.ex . långtidsarbetslösa människor känner bitterbet dä de samtidig1 oeksä flir ta del av nyheter om nya permitteringar, uppsägningshot, samarbetsforhandlingar med målet att minska på personalen ete. Arbetslöshet innebär en stor kris oeh katastrof i många familjer i dagens Finland. Varfår har vi då så svår1 att i praktiken oeh inte bara i teorin fårstä självklarhetens kedja "om människan mår bra så mår oeksä arbetsplatsen bra oeh då mår oeksä sarnhället bra"?

Li li-Ann Junell-Kousa verksamhetsledare

GOD TIO 5/2003 - 3

EU:s handikappår 2003:

Elisabeth, tekniska hjälpmedel gör livet "normalt" och värt att leva för multihandikappade Stefan En olycka händer så lätt. Ingen kan på morgonen garantera att dagen inte för med sig något som helt fö rändrar ens liv. Eiler att man lever när kvällen kommer. Kanske man är vid liv, men svårt sjuk eiler skadad. Stora omställningar och svår anpassning kan följa.

Stefan Blomqvist i Borgå var några och tjugo då han för tjugofem år sedan skadades svårt i en trafikolycka. Han blev multihandikappad: synskadad, afatiker och rullstolsbunden . I brist på lämpliga vårdplatser placerades han småningom i ett ru m på stadens långvårdshem för äldre, Johannisberg. Där råkade i sinom tid Ekenäsflickan Elisabeth Thesslund, som nyanställd vårdare, få syn på honom.

Ett nytt liv började för båda två. Sedan 1976 är de sambor.

I medlet av augusti tar Elisabeth och Stefan emot mig i sitt radhus i stadsdelen Vårberga i Borgå. En välplanerad vackert möblerad bostad som de med hjälp av bostadslån skaffade sig 1982. De f6rsta gemensamma åren bodde de på hyra i en höghuslägenhet, men ville ned på marken. Närmare natu ren, blomdoft och fägelsång. Det finns i det lugna Vårberga.

Stefan är utbildad eltekniker.

Ett jobb där synen är mycket viktig. Vid olyckan - en avkörDing i Forsby, Pernå - skadades syncentrat bland många andra skador.

- Ett halvt år är helt borta, fOrklarar Stefan med Elisabeths hjälp. FörstTölö sjukhus, som tar emot de svåraste trafikoffren från hela södra Finland. Senare Borgå sjukhus.

Trafikskada försäkringsbalaget betalar loch med att Stefan skadades i en trafikolycka bekostar f6rsäkrings bolaget rege lbunden rehabilitering. Det innebär gyrnnastik 75 gån ger p er å r och vartaonat år en månad på rehabiliteringsinrättning. Försäkringen harockså gjort det möj ligt att utrusta hemmet och Stefans datarurn med alla tånkbara mo-

stiger upp klo 5.30, gör morgonsysslor och morgonmäl och klär pä Stefan. Jobbets morgonskifte börjar kl . 8. Stefan klarar dagen med smörgäsar. Elisabeths jobb är flexibell.

- M est sjukvä rd numera, säger hon. Men efter 28 är i

branschen ser man vad som behövs. Samtai kan vara viktigare än damm.

Svårast aH bli avlöst Som anhörigvårdare har man numera räll tili tolv lediga dagar per år. Dagar då man har rätt tilI kommunai avlastning eiler av- För mig var det helt klart från början aft jag måste få jobba utanför lösning. Något som i regel är hemmet, säger Elisabeth Thesslund. svärl att arrangera och i många fali stupar på att det inte finns - Jag behöver komma utoch nägon lärnplig person elier vårddema finesser. De f6rnyas regelbundet. träffa andra människor. Jobbet plats. Eiler att det blir f6r dyrt.

Elisabeth har varit noga med Med datorns hjälp har en ny innebär ett socialt liv. Ett andvärld öppnat sig med kontakter nings häl. Ändä är det inte ett att ta ut två lediga veckor ä sex till andra i motsvarande situation. jobb som skiljer sig frän syss- dagar.

I andra lånder, andra världsdelar. loma inom hemmets väggar.

Med hennes jobbakgrund har El isabeth är hemvärdare i det gätt all arrangera. Koll eNyheter och världshändelser.

Allt serveras via datorn. stadens tjänst. Kundkretsen är gerna har ryckt in. Men det var omfattande. Hon arbetar i tvä- svärt! Ohyggligt svårt f6rsta Elisabeth hemvårdare i 28 år skift och i regel varlannat vecko- gången. Mina kolleger i M1NA Stefan och datorn tar hand om slul. Vardagar kan det bli fem- skåp! Mot den bakgrunden f6rvarandra då Elisabeth är påjobb. sex olika hembesök. Veckoslut står man väl all många ha lvt De klarar sig i tIere timrnar på upp till tio besök. städar ihjäl sig då hemvårdaren egen hand.

Viä det laget går kollegerna skall göra sitt fOrsta besök.

- För mig var det heltklart från hem och kopp lar avo Elisabeth Att splittra upp den lagstadbörjan att jag måste fä jobba gär hem till Stefan och fortsätter gade tiden i kortare perioder utanf6r hemmet, säger Elisabeth. sysslorna. Vid det laget behöver anser hon inte mödan värt. Då han hjä lp med eli och annat. hinner man inte gå ned i varv Men visst kopplar hon ocksä avo f6rrån det är dags att hugga i på Dagen börjar med all hon ny tt.

Stefan Blomqvist skadades svårt i en trafikolycka för 25 år sedan.

Helt fel anser bäde Elisabeth och Stefan det vara, att bädas löner/pensioner räknas ihop då man skall ta ledi gt och avlastDing behövs. - Serviceboende hemma tillåts fOr en halv till en tinune per dag, har de räknat uI.

Tili stugan sam alla andra Vi f6rsöker leva så norrnalt som möjligt. Varje veckoslut Elisabeth är ledig, ånda till slutet av september tillbringar de i stugan på ön i Ekenäs s kärgå rd. Först f6rsökte de klara f<irderna i fiskebåt. Numera har de en specialbyggd Mt f6r rullstolsbundna.

Sannolikt en av de Simsalöbåtar fOrfattaren UlfGustavsson varit med och kons truerat. Han är ocksä mul tihandikappad och

ordf6rande i Finlands svenska handikappf6rbund.

Med anledning av EU:s pågående handikappår talade han vid SPF:s vårrnöte i Abo och efterlyste en ändring av handikappservicelagen så att den behandlar alla lika. Lagen diskriminerar äldre som av naturliga orsaker blivit handikappade.

Stefan och Elisabeth hoppas också att diskussionen om handikappades situation skall kumma bättre igång under hösten.

Budgetf6rslaget innehåller inga stora löften. Anhörigvårdarna bör få bättre lön, långre semester och avlaslning utan svärigheter då det behövs.

Tex! och toto Ebba Jakobsson

Uppföljning av finlandssvensk storkonferens:

VVV ger nya infallsvinklar ifråga om vård och välfärd? vvv

Operaresor tili Tallinri 19.10.

9.11.

Zlll.

14,12.

Nabucco Macbeth (armen La Traviata

Giuseppe Verdis opera Giuseppe Verdis opera Georges Bizet's opera G iuseppe Verdis opera

AII. fö" 'tällingarir t,,t.d' pi finsk •.

Hotell OlUmpia 9S €/pelson Pirm innt/Jålkr tllr/n!'tur bdtmtt, traIlSPO" tili !JottUe" oprrabiljm, middag pii houlUt. övmottning i dllbbtlrum wnt ltoul1frttkost.

ECKERÖ(ilINE

Bokstavskombinationen skall utläsas "Vem vårdar vem?" och det är rubriken på en fin landssvensk storkonferens som hålls den 22- 23 oktober 2003 i Kommun eroas hu s. För den händelse att någon tycker att det låter bekant så hånger det samman med att årets version är en fortsättning på och uppf6ljning av en motsvarande konferens f6r eli år sedan.

Svenska pensionärsfOrbundet är starkt engagerat i arrangemangen av VVV - elär medarrangörerna he ter Svenska komrnunf6rbundet och Svenska semarer i Finland. Svenska pensionärsf6rbundets viceordf6rande Torolf Fröjdö har lett f6rberedelsearbetet som ordf6rande i planeringsgruppen och förbundsordfOranden Per-Henrik Nyman har kallats all fungera som konferensens ordf6rande.

Chefen fOr Kommunf6rbundets svenska verksarnhet Christel von Martens öppnar spelet och där fmns många intressanta och tunga namn på den långa talariistan. Man har bl.a. vidtalat riksdagens talman Paavo Lipponen an svara pä frågan "Kan den nordiska väli'<irdsmodelllen bibehållas och utvecklas i ett integrerat Europa?" Bekräftel se på hans medverkan saknas dessvärre ännu.

Konferensens centrala ide är at! analysera och få kött på benen ifräga om de aktuella nya styrdokumenten i vår välfardspolitik, det nationella häl sovårdsprogrammet och det nationella utvecklingsprogrammet fOr det sociala områdel. lnforrnationen ges av överdirektör Kimmo Leppo vid social- och hälsovårdsministeriet och vd Mirjam Kalland vid det finlandssvenska

kompetenscentret. En utnlärkt sammanfattande beteckning har man gett den stora gruppdiskussionen som avs lutar den fOrsta dagens program: Hur få mera flyt i vården? Plats för stor idekläckning!

Komm entarer till programpresentationerna blir det från kommunai mvå av Gun Kaptens, Larsmo, P entti Soveri, Borgå, och Henrik Winberg, Ekenäs.

Proj ektöversikter ges av Rolf Eriksson och Jarmo Karpakka och Ralf Ekebom talar om tekniken i vård ens tjånst.

"Vård i tid" är en aUt överskuggande frågeställning praktiskt taget överallt och där skall Marianne Hann ing, projektledare vid Landstingsf6rbundet i Sverige peka på olika möjligheter ifråga om väntetider, tillgänglighet och vårdgaranti.

Första dagen avslutas m ed

statsrådets hälsmng, franmf6rd av andra finansminister Ulla-Maj Wideroos.

Den andra konferensdagen inleds av biskop Erik Vikström som talar om " Etik och människovärde" och så kommer programmet att kretsa kring åldrandet i olika variationer med professor Fredrik Alrnqvist samt projektsekreteraren Helena Forsström och forskningschefen PerHenrik Groop vid Folkhälsan på talarlistan. - Summeringen och avrundningen av konferensen handhas av ordf6randen fOr Svenska Semorer Samuel Lindgren.

Det blir alllså mycket nyttigt och faktaspäckat under dagama två. Mera inforrnation fOr alla intresserade fås i samband med nästa månadsbrev.

P-H. N.

4- GOO TlO 5/2003

Ekenäs Pensionärer 30 år När Ekenäs Pensionärer firade sitt 30-ärsjubileum den 11 juni gjordes det med alla ingredienser: ordförande lars Sumelius hälsningsord med en översikt över föreningens verksamhet genom åren - åtföljt av en nyskriven historik - hälsningar från staden och pensionärsförbundet, utmärkelsetecken för ett urval förtjänta medlemmar, musik framförd av ungdomar från musikskolan, ett festtal som i hög grad angick pensionärerna själva, program av föreningens egna aktiva medlemmar, en lång rad uppvaktningar från grann- och vänföreningar, kalle med delikat tilltugg oCh, som avslutning på dag en, festsupe med dans.

Festtalare var överläkare oeh geriatriker Harriet Finne-Soveri oeh hennes grundtanke var att livet- oeh ålderdomen - är vad man gör dem tilI. Vad som upplevs som kvalitet är subj ektivt,

Ordförande Lars Sume/ius harangerar arbetsmyran Gunti Holmberg som hedras med föreningens standar.

med åldem blirvi i allt högre grad unika, ellersom eellema i våra kroppar oeb hjärnor åldras i individuell takt, vårt grundläggande psyke förändras inte, men särdragen aeeentueras alltmera. !nom vårdvetenskapen har man alllmera lärt sig att räkna med de starka sidorna hos en person, allt beror på vad man väljer att mäta. Vi - äldringama - kan oekså representera framtiden. Det ligger i våra händer burdan frarntiden blir. Oeh vi skall stå på oss, blanda oss i!

Oekså andra talare sade kloka saker. Ekenäs stadsfullmäktiges ordförande Ole Holmström nämnde att foreningen är en av de största i staden oeh en av de aktivaste - det ser han av läta rapporter ilokaltidningen Väslra Nyland.

Svenska pensionärsförbundets ordförande P-H. Nyma n betonade äldrerådens oeh pensionärsorganisationemas poli-

tiska betydelse, de beslut som nu har fattats i skattefrågor visar att vi måste aktivera oss, göra vår röst börd.

På P-H. Nymans lott foll oekså att dela ut hedersteeken som förbundet beviljat M ay-Solweig Elg, Ragnhild E nwald, UllaBrita Dagelin oeh Kar l-Erik Kraufvelin förmAngårigaaktiva insatser inom f6reningen.

Viking Nyström, som tillsarnmans med Göran Westerlund utformat historiken över de 30 åren, presenterade skrillen, oeh den delades ut tili alla närvarande.

Festen forgylldes av unga gäster från Musikinstitutet Raseborg. Programmet inleddes med en trumpetfanfar av Henrik Otto OOlUler oeh den framfordes av Felicia Sandqvist oeh Jonas Öhman , oeh senare spelade Anne Sämpi på piano en sonatsats av Mozart oeh en barkaroll av Erkld Melartin. Men viktiga

Ekenäs Pensionärers seniordansare.

uppgifter i programmet hade oekså som sig bör foreningens egna aktiva medlenunar. En bIandad kör sjöng tre sånger under ledning av Saga Westerlund: Sönd.gsmorgon, Här vandrar jag fram ur Sound of Musie oeh en amerikaosk slagdänga - Hootenanny - illustrerad av en eowboyklädd "klappkör".

Efter pausen uppträdde en stor grupp seniordansare, likaså med tre nununer: Bunte Blätter, Sebottis från Finland oeh den lokalt koreograferade Sommarstaden Ekenäs.

Eiler de mAnga uppvaktnin-

gama med kuvert, blommor oeh gratulationer tog Trygve Lindqvist tili orda. Det var Trygve Lindqvist som i egenskap av arbisrektor for 30 år sedan tog initiativ tili hela fOreningen oeh som nu - nätt oehjärnt pensionär själv- bidrog med minnesbilder av hur det giek tilI. Oeh eiler den avslutande ModersmäIets sång beredde sig festdeltagarna fO r kvällens supe oeb man var överens om att en Iyekad fest som den här ger kraft oeh lust att jobba vidare med oeh inom fOreningen. Vi ses i höst!

Berit Johansson

Förbundsordförande P-H. Nyman fäster förbundets förljänstteeken pll Ragnhild En wald.

Dramatisk kryssning med J.L. Runeberg Svenska pensionärsförbundets

verksamhet hösten 2002 September

Motionera i september Att motionera är nödvändigt för att vi skall behålla en god funktionsförmåga och må bra livet uI. Det gäller människor i alla åldrar.

Senaste år hade SPF sin landsomfattande jubileumslunk den 9 oktober och de flesta föreningarna deltog på ett eiler annat sätt. l år har vi inte fastställt någon dag, men hoppas föreningarna inom september landsomfattande kommer samman i motionens tecken. Vi hoppas ni rapporterar tili kansliet om era motionsjippon. Vikigt för statistikens skull.

Oktober 30.9.-2.10

Senior 2003 - temakryssning tili Globen i Stockholm Följ med på stor seniorkryssning Helsingfors-Stockholm och Globen.

Program ombord kl. 14-16: Docent Siv Their "Mera liv i åren" och skoldirektör Pelle Boström "Men vilket liv?'"

Se särskild notis på sidan fÖljande sida.

14.10

West Side Story, Vasa Teater Anmäl tili din förening före den 19.9.

22-23.10

Vem vårdar vem?

Stort vårdseminarium i samarbete med Kommunförbundet, Andra linjen 14, Helsingfors.

26.10

Livsåskådningsdag i Närpes kyrka Högmässa kl. 11 .00. Kyrkkaffe med tilltugg samt program eiler högmässan.

November 4-8.11

Samtalscale/Minnesstuga Arrangörer SPF i samarbete med Svenska Studiecentralen och Eläkeliitto.

Den tredje kursen för ledare av samtalscafe på Lehmiranta kursgård i Bjärnå. Kontaktperson Majlis Kvisl.

12.11

Förbundsdag!höstmöte Den sjunde förbundsdagen i kombination med höstmötet på UKK-institutet i Tammerfors.

25-27.11

Julshopping och balett iTalIinn Svansjön på Estoniateatern.

En dag i juli samlades 15 medlemmar av PensionärsfOreningen Olympia på kajen i Helsingfors fOr att göra en utHird tili Haiko med IL. Runeberg. Visserligen var det mulet, men en liten Ijusning kunde skönjas oeh bumöret var det bästa.

Färden började över lugnt v.tten, inga vågor, endast krusningar på vattenytan. Det var skönt att sitta pä däek oeh låta sig smekas av Ijumma somrnarvindar oeh betrakta vår vaekra skärgård oeb forsöka gissa vilka omräden vi säg. Vi varseblev en åskfront vid horisonten bakom oss, men litade på att vi skulle hiooa i Iand innan äskan bötjade gå.

Undermuntettsmåprat förfIöt inemot två timmar. Men plötsligt blev det skumt, de hotfulla moInen nännade sig med väldig fart.

Blåsten til ltog oeh så kom regnet, blixtarna oeb åskmulIret. Pä några minuter piskades regnet nästan vågrätt in i båten, vi skyndade bort från våra pIatser vid relingen. Alla trängdes i mitten av bäten, men då den var så öppen, drabbades vi av regnet oeh blev dyblöta om f6tter oeh byxben. Blixtama korsade varandra pä himlen, vi såg nedslag både på land oeh i vattnet.

Vi höU andan, då en skarp blixt slog ned i vattnet oeh fOrsvann fräsande i djupet. Tänk om den hade vaIt att slå ner i båten!

Askan muUrade ovan oss oeh regnet piskade ytan oeh kastades upp tiIlbaka som vitt skum.

Det var riktigt kusligt att stå paekade som sillar oeb åse eIementens raseri .

En nöjd men nllgot uppskakad skara pensionärer.

Det värsta ovädret var över dä vi anlände tili Haiko oeh kunde gå i land. Oekså kaplenen såg skakad ut då ban kom ner på däek oeb sade att "det varsvårt".

Lättade vandrade vi i småregnet upp tiU det ståtliga Haiko, där vi intog en läeker luneh, som inleddes med en aperilif oeh avslutades med kaffe oeh konjak ett par timmar senare. Hemfarden

med J.L. Runeberg foretogs utan drarnatik. SoIen tittade emeIlanåt fram oeh åstadkom glitter på de små vågoma.

Det var en nöjd skara pensionärer som kiev iland på kväIlen. Vi hade fått uppleva både dramatik på sjön oeh trevlig sarnvaro. Alla var vi ense om att denhär turen kommer vi sent att glömrna. u.ö .

Ab Oskar Haglund Oy Bussiga Bussar!

Pämu/Mudaravila/315,- €/vecka Kaskö/Vasa

Tel. 06-222 7265, fax 06-222 7464

GOD TIO 5/2003 - 5

••

Ostra distriktet sommarfestade i Träskända

Välbesökt svensk samling i finsk bygd fär nya medlemrnar. Sök upp ensamma. Tag kontakt.

Samarbetsorgan behövs ror an vi skaU kunna hävda våra räni gheter. Vi bedriver pensionärspolitik, inte partipolitik.

Trotjänare dekorerades SPF:s allra fOrsta fOrtjänsneeken delades uI vid Östra distriktets årsmöte i Nickby i april. Det tillfOll John Borgström som erkänsla fOr tioåri gt ordfOrandeskap ror Sibbo Svenska Pens ionärsfOrenin g r.f. oeh lika många år i distriktets styrelse. l Träskända var det två r.d. förbund sstyre lseme dlemmar som fiek sina fOrtjänsneeken av

- Jag är Iyeklig ! Att göra något. ÄIska något. Tro på något. Oeh det fungerar. Då blir man lyeklig sade den glädjestrålande Träskändaordforanden Sten Lindholm när han hälsade välkommeno En välplanerad fest med

trevligt program oeh god mat.

Förbundsordroranden PerHenrik yma n konstaterade i sitt festtal att rörelsen är stark. Österbottni ska di striktets 30årsjubileum samlade 750 personer i Karperö. Över 200 öst-

nylänningar i finska Träskända är i proponion ett lik a imponerande antal. Vi seniorer har byggt upp republiken. Därfor borde republiken taeka oss oeh inte låta oss drabb as av alla nedskärningar. Viktigast är att vi

STORTUTBUD v företag oeh solida privatpersoner sam söker lägenheter via 055.

Vi sållar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhet.

Vår serviee är i sista hand kostnadsfri för hyresvärden.

Kontakta gärna oss för ytterligare info.

- ett presentkort på tidningen

GOO TIO Indiagatan 1, 00560 Helsingfors fax 09-72888215

Oy N&N Locus Ab Aff

på Globen ; Stockholm 30.9-2.10.2003 TemakrYssning Irån Helsingfors tili Stockholm med Silja Serenade och den årliga stora Seniormässan i Stockholm.

Medverkande ombord löre avfärden den 30.9: docent Siv Their talar om "Mera liv i åren" skoldireklör Pelle Boström talar om "Men vilket liv?!"

Samling i Olympiaterminalen, resebiljetter utdelas Programmet ombord börjar i dansrestaurang Atlantis Palace ,Silja Serenade avgår mot Stockholm 3-rät!ers middag i Maxim å la carte-restaurangen Samvaro och dans tilllevande musik Sjölrukost Bussarna startar tili Globen Silja Serenade avgår från Stockholm Buffetmiddag Samvaro och dans tilllevande musik

Torsdag 2.10 KI. 07.00KI. 09.30

Sjölrukost Silja Serenade anländer tili Helsingfors

Pris från Helsingfors:

175 € /persli 2-bäddar Seaside hytt 145 € /persli 2-bäddar Promenade hytt

Pris från Österbotten:

195 € /persli 2-bäddar Seaside hytt 175 € /persli 2-bäddar Promenade hytt

ttransport från/till Osterbotten ingår)

1priset ingår: båtresor Vr i vald hyttkategori buss från Värtahamnen tilllfrån Globen välkomstkaffe och tilltugg 3-rätters å la carte-middag, välkomstdrink smörgåsbord inkl. måltidsdrYcker (vin, öl, läsk) 2 x sjöfrukost inträdesbiljelt tili mässan Bokningar och inlormation: Tuula Harjunpää, tel. 06-323 3240, GSM 050-511 7284 eiler Malin Saarenmäki tel. 06-323 3252

Smedsgatan 15, yard. 9-17, Sjölund / Eriksson www.etuovi.comlloeus

Bokningar senast 10.9. Bekräftade namnlistor m. födelsetider skickas senast 22.9 tili Silja Line, Nedre Torget 65100 Vasa.

Tel. 09-17 1744

Information ger också Per Thomasfolk på SPF:s kansli i Vasa, tel. 06-317 9070

Vi tar gärna emot nya säljuppdrag (prov. 3,66% inkl. moms.)

Text och toto Ebba Jakobsson

Senior 2003

Onsdag 1.10 KI. 07.00-09.30 KI. 10.00 KI. 17.00 KI. 17.30

Ärade hyresvärd! Vi har et!

Boris Westerlund, mångsidig musikant från Ingå underhöll restbesökam a med taffelmusik

FÖlj med oss på seniorl<ryssning och besök den årligen återkommande mässan för seniorernas nytta och nöje

Reseprogram Tisdag 30.9 K1.13.00 K1.14.00 KI. 17.00 K1.17.30

Nya medlemmar i Borgålöreningen: Ann-Maj Malmström, känd Irån sånggruppen Argbiggorna, Lena Forsblom och Ruth Ekman.

Irågesportvinnare

SILJA l/NEfl.

Ester BerIin, Lovisa och Birger Tömer, Borgå tifldelades SPF:s lörtjänsttecken . Tifl vänster distriktsordlörande Lars Lassas.

Regnet stod som spön i backen tredje dagen i följd. Huvudstadsregionen hade nyss lamslagits av ett totalt strömavbrott av sällan skådat mått. Båtar sjönk och tak sprang läck. Bär och svamp piskades sönder. Hösten gjorde sitt intåg med raseri.

Ovädret knäckte dock inte Svenska pensionärsförbundets östra distrikt. Över 200 tappra från Strömfors och Lappträsk i öst tili Sibbo i väst ställde upp vid distriktets sommarfest i Träskända i distriktets nordvästra hörn.

rorbundsordforanden biträdd av oeh arrangerade dess utom en distriktsordforanden Lars Las- musikfrägespon. lnte sä enkel sas. De fOrtjänta medlemrnarna är som den rorst verkade. LiljendalEster Berlin, Lovisa, medlem i laget med rutinerade Herbert fOrbundsstyrelsen 199 1- 94 oeh Jobaosoo segrade rore Borgå mångårig distriktsordfOrande. oeh Lovisa, men fiek inte full Birger Törner, Borgå, varmed- poäng.

Kurt Lindholm, lillebror tili lem i fOrbundsstyrelsen 1990-97 oeh under en lång roljd av år dagens vä rd, unde rh öll som ord rorande fO r Borgåbygdens allsångsledare oel! vissångare Svenska Pensionärsrorening r.f. ti li gitarr.

Ombudsman Per Thomassamt medlem av distriktets styfolk frAn SPF re dogjord e 10r relse. höstens aktuella program.

Liljendal rutinerad Festen avs lutades med dans.

Andra Kuggomveckan:

Dalorn lika populär som blåbären

Kuggomkursens nestor, Helge Staffans faln Strömfors, snart 95 och f1itig bärplockare, diskuterar dagens skörd med Elisabeth GrandeII, Helsingfors.

,..;

- Bara man har byxor och är karl så blir man omskött.

Damerna passar upp en, sade snart 95-åriga Helge Slaffans från Strömfors belåtet då han fått låna en bricka att rensa sina egenhändigt plockade blåbär på.

Inga små mängder bär. Helge är vid årets Kuggomvecka utrustad med en långskaftad bärplockare, som han kan sköta med höger hand utan att behöva böja sig . Käppen i vänster hand svarar för balans och stöd.

Datorn var ett nytt inslag vid Svenska pensionärsförbundets och Kuggomskolans andra samarbetsvecka 11-15 augusti.

I övrigt bjöd veekan som f<irut på sam varo, rekreation, kultur oeh hantverk. De flesta av de 27 deltagama var med redan senaste är. De har båUit kontakten

genom månadsträffar i Folkhälsans Seniorhus i Helsingfors under kursledaren Majlis Kvists ledning.

- Bäst av allt: art få koppla av

oeh gä tili fårdigt dukat bord, sade flere av damerna. Deltagarna hade också möjlighet att i förväg beställa lid förmassage, fotvärd eiler bandvärd utf<ird pä Kuggom av expertis från Lovisa.

Flere tog tillfållet i akl oeh behandlingama passades in i programmet. Majtis Kvist f<ireläste om friskvård för en skönare vardag. Motionssligen oeb bläbärsskogen bjöd pä frisk luft oeh rörelse i lärnpliga pOrlioner. Tili deltagarna hörde fysioterapeulen Karin Krogell . Helt sponlant drog hon dä oeh dä sällskapet med sig i gyrnnastiska övningar.

Pensionärer behöver en gemensam plallform - Vi pensionärer behöver samarbetsorgan f<ir att ta tillvara våra intressen, sade SPF:s ordf<irande Per-Henrik Nyman dä ban besökte Kuggom. Han gay oeksä en kOrl översikl av aktuella frågor i samband f<irslaget tili slatsbudget för 2004. 1gruppen fanns många garnla bekanta oeh diskussionen blev livlig. Sä blev det dags f<ir Henrik Miekels datalektion "för den som redan kan litef'. Där skulle förbundsordf<iranden titta in, Olen stan-

nade lektionen tili slut. Eli bevis pä att

Datakunskaper behövs De flesta kursdeltagare hade vissa datakunskaper, men ville gärna träna oeh lära sig mera.

Kuggomskolans datasal stod nu tili f<irfogande med dataläraren Henrik Mickels som bandledare. Under tvä f<inniddagar var det data f<ir nybörjare oeh pä eftermiddagama data för den som redan kan ti tet. Vissa tider stod datasalen öppen f<ir den som ville öva mera, surfa eiler kontrollera personlig e-post.

Valborg Louhisto, mängärig vieeordf<irande i SPF, hörde tili dem som valde datorema framför bläbären.

Dataundervisningen visade sig sä populär att rektor Annika Weckman vid Kuggomskolan hörde sig f<ir om deltagarnas intresse f<ir en uppföljrungskurs. !ntresse fmos, likaså planer pä att en grupp om högst tio personer under tre-fyra dagar senare under höst- oeh vårterrninen skulle samJas tili mera intensifierad undervisning, ev. i kombination med nägot hantverk. Detta medan den vanliga folkhögskolekursen pägär. Deltagarantalet är därf<ir begränsat.

Meddelande om kortkurserna sänds inom de närmaste veekorna tili deltagarna.

undervisrung. Den senaste kursen byggde ett femtonta l ekor av Enklingemodell. Tyvärr fanns de inte kvar i augusti. Bätbyggarlinjen bade myeket annat att visa kursdeltagama. Bl.a. en myeket vaeker gigg av gammal modell oeh ädla träslag.

En gigg som farkost är den si rliga båt med vilken segelfartygens kaptener Iät sig ros i land dä fartyget anlöpt nägon hamn. Bäten är byggd av en kvinntig rekvisitörvid NationaJoperan. Hon var elev vid bätbyggarlinjen senaste läsår, som ett Jed i sitt yrkesarbele.

Paul Toivola, en av kursis-

tema, kunde bidra med stor sakkunskap under rundvandringen i bätverkstädema. Han har sysslat med segelbätar oeh visste det mesta om bätkonstruktion.

Lyckad kurs Allt roligt lar slut. Kuggomdagarna giek snabbt. Utvärderingsblankettema ger kursuppläggn ingen myeket gott vi tsord. Majlis Kvist s~mlar gruppen tili en första träff redan i september. Dä ffrrman diskutera uppf<iljningskurser oeh nästa år.

Text och

toto

Ebba Jakobsson

Kullur, uHärd, hanlverk ...

Runa Reimavuo, under många år Finlands socialattacM i Norge, nu bl.a. ordförande i föreningen De sjukas väloch viceordförande i Pensionärsföreningen Ettan, kopplar av i Kuggom.

Lurens sommarteater som befmoer sig i grannskapet hade hunnit avsluta sin säsong, men med pjäsen Tre musketörer i gott minne besökte några av sängama Kuggom. Allsäng med Kaj Silfvast skapade stämning. Författaren Carina Wolf-Brandt berättade om sin bok Strandsatta. Utfård ti li Lovisa med Sjöfartsmuseet, skeppsbygget Österstjärnan oeb Saltbodarna ingiek i programmet.

Reparbeten, tovning oeb presentation av altemaliva råvarar f<ir matlagningen erbjöds likaså. " Kuggomskolan är trots att den inte Iigger vid stranden Svenskfmlands enda folkhögskola med båtbyggar- oeh fiskar-

Här tränar Karin Krogell (närmast) och Anni Lindgren data.

Gårdsnamninsamlingen i Övermark slutfördes Livsglädje!

Välkommen tili Nordea VårKlubb, som erbjuder ,.

• nyttig information om penningfrågor • intressanta klubbaktiviteter • högklassiga utfärder och resor • trevlig samvaro

Nordeo· Mer in!ormation på vårt kontor, via Nordea Kundtjänst, tfn 0200 5000 (Ina/msa) mAn-!re kJ. 8-21 och på Internet www.nordea.fi

Övermark Pensionärsförenings gärdsnamtUnsamling är slutförd.

De områdesvisa insamlingsombudens uppgift har varit att anteekna gamla gärdsnarnn (Arstu, Mosar m.fl) samt namn på nuvarande oeh tidigare ägare. Även gärdar som inte mera finns oeh i synnerhet de smä stugornas dokumentation ansågs viktig. Nägon släktutredning var det inte fråga om varf<ir familjemedlemmarnas namn inte behövde framkomma.

Alla antecktUngar uppfyller de riktlinj er som styrelsen gay.

Utöver dess. har även andra värdefulla uppgifter i en del fa ll medtagits. Enligt ombudens

samstärnm iga äsikt utfördes insamlingen i rätt tid. Ännu finns personer som minns. Av dessa har ombuden fått viktiga uppgifter.

När det gällde bebyggelsen "innibyn" vid sekelskiftet har uppgifter filtts frän skrifter som tidigare utgivits bl.a. J fådrens spär 1986 oehVi ser deras möda 19,93. Verner Brännäs Byabilder i Overmark i seklets böIjan, har varit tili stor hjälp.

Hel ge Haag som fungeral som styrelsens representant oeh insarnlingsledare konstaterar att sälJan har något uppdrag varit så taeksamt att genomröra som detta. Han har inte kunnat ta

miste på de medverkandes entusiasm att genomröra sin andel av projektet. Dessutom har det varit ett samtalsärnne i "stugorna".

Vårt bidrag till dokumentation gör absolut inte anspräk på att vara varken fullständigt eiler felfrirt. Likväl. Kanskeframtida forskning kan finna något av värde.

Ombudens uppgifter bar renskri vits oeh finns nu lagrade bl.a. på disketter. Styrelsen kommer inom koti att ta ställning tili på vilket sätt resultatet skall komma intresserade tilI kännedom.

H.H.

GOD 1ID 5/2003 -7

Lär känna din hembygd Närpespensionärer på utflykt i egen stad

ANNONSFÖRSÄLJARE Vi söker en annonsförsäljare eiler en persoll , som gillar telefonförsäljning och viii lära sig annonsförsäljning .

En uppskattad verksamhetsform bland Närpes pensionärsfö ren ings medlemmar blev i sommar de utflykter inom egen stad som arrangerades med mottot Lär känna din hembygd. De samlade ett stor! antal deltagare och gav intressanta vyer, tidigare okända för många av dem.

Serien med utflykter inleddes den I l juoi dä farden gick tili Yttermark, Övermark och Pörtom. Reseledare var Inga Kalberg samt guider Håkan Böling och Börje Sidbäck.

Mälet feir farden var Kaijane som ligger mitt inne i skogen i nOITa Pörtom vid kanten av den ca 150 hektar stora Kaijanemossen. Där har skogs brukslektorn Björn Ljungqvist med bistånd av sina elever i Svenska yrJ<esinstitutet byggt upp en liten bit Lappland.

Där finns sex srockstugor, alla öppna feir aIJmänheten, men grupper och enskilda som viII övernatta betalar en liten avgift.

Här tog deltagarna en ordentIig kaffepaus, medan Ljungqvist berättade om sitt och sina elevers verk.

Kaijane hemman utstakades

Jobbet kan skötas hemmifrån från din egen telefon var du än befinner dig . Utan resekostnader och du bestämmer själv din arbetstid .

Intresserade bedes kontakta Bo Gerkman eiler Terttu Partanen -nt"LlNURKKA ky

tel. 09-803 7044 Pb 89, 02211 Esbo

Kaffepaus i Kaijane nationalpark i norra pörtom. I förgrunden reseledaren Inga Kalberg med kaffepannan.

1797 uI åt ägaren tilI Berga glasbruk, Olof Sjöberg, som behövde det feir att få ved tilI ugnarna. Ett villkor feir överlätelsen var att hemmanet skuUe bebyggas, men så skedde inte.

Hemmane! var i brukets ägo frarn tilll897, då kommerserådet Alfred Carlström i Krislinestad köpte det. Han lurades in i en bedrägerihärva, hamnade i ekonomiskt trångmå l och m åste 19 10 överläta Kaijane tilI Wasa-

banken. Vasafeiretagaren Aino Lindeman kom därvid över hemmanet.

Lindeman sålde hemmanet tili staten som i sin tur ville sälja det som kooperativjord åt bönderna i trakten. Iotresset var dock sval!, och bara ett skifte, mi tt pä hemmanet, styckades uI. Resten bjöds ut åt olika statliga inrättningar, och dävarande skogsläroanstalten drog den gången det längsta strået.

Kaijane nalionalpark Då Korsholms skolor blev en del av Svenska yrkesinstitutet fick hemmanet igen gå över tiIJ staten . Det feirvaltades sedan av skogsforskningsinstitutet med användningsrätt feir yrkesinstitutet i 25 Ar. Att bygga på Kaijane var en tanke som väcktes då Korsholms skolor började med timringskurser. Eleverna blev intresse-

rade och var med i arbetet från början, berättade Ljungqvist.

Efter att man fick elit storstugan började ledningen kaIla platsen lägercentrum. Här finns både Björngrottan och Björnidet i Kaijane nationalpark.

Nästa projekt var att dra en flera kilometer lång naturstig från stugorna norrut längs myrkanten och feirbi Kaijane storsten samt Kvarnbäcken. Söderut mot LilIträsket fmns en grilIkåta och utfodrings plats feir skogs- och hönst1Iglar. Fågellivet är rikt i området.

Hinjärv Iräsk och Pjelax grillkåla

hemrarden via Stubbhagen, Sidbäck, Valsås, Valsberg sanat längs Östra linjen i Övermark och Yttermark.

Följande resa feiretogs tilI Överträsk med Helge Bodbacka som sakkunnig guide vid Hinjärv träsk, och feiljande gång besöktes södra Närpes med Rurik Sigg som guide i Pjelax, där det var servering i grillkåtan.

SlutIi gen stod en rundtur i KAtnäs, Kalax, Tjärlax, Närnpnäs, Knåpnäs, Benvik och Bäckby på progranomet i slutet av juli. Utflykterna i bembygden var uppskattade och manar säkert tiIJ efterfeiljd.

Efter besöket i Kaijane gick

Börje Sidbäck

9,

le

Östersjöns gladaste fariyg kallarl Tili Tallinn i medvind!

Finska viken blev återigen lite f.irggladare när Viking Line inledde sin reguljära trafik tili Estlands vackra huvudstad Tallinn. Rutten trafikeras av förtjusande m/s Rosella med komfortabla utrymmen, välförsedda taX free butiker, Viking .~ines dignande delikatessbord och Ostersjöns gladasre underhållning.

Kom och srifta bekantskap med vår nya rutt. Nu får Gyllene Linjens passagerarna 40% rabatt på det ordinarie prlset på minikryssningar och En dag i Tallinn -kryssningar tilf 30_1 2.2003.

Gyllene Linjens förmånspriserna gäller avgångarna söndag kväll - onsdag.

Förmänspris/person t-e.x. i cvå personers B-hytt på Helsingfors-Tallinn minikryssning 16,80/person pä En oag I Tallinn -kryssning

aei

et rm ,tt er

Ja IV

o-

le oilI ,II eH.

24:-/person

Minikryssningarna avgång kJ. 21 .00, åter i Helsinifors kJ. T1. r5. Ingen landstigning i Talffnn. En dag i Tallinn avgång kJ. -12.30, en dag i Tallinn och åter i Helsin2fors kJ. I 1. 15 eiler avgång kJ. 21 .0'0, en dag iTalIinn och åter i Helsingfors kJ. 19.45.

Tidtabell Helsll) ors- TaIIinn TaIIInn Helsingfors 12.30 - - - - - - - -..... 15.30 19.45 • 16.45 21 .00 • 24.00 (07.00) 11.15 ..

8.1 5

Specialavgångar frän Helsingfors tili Stockholm! .

På Gyllene Linjens specialav~ngar står Tarja Jykylä och Karl lIndqvtsts orkester för underhållningen i gammal god sril. Hösten 2003 är temat ~O-talets oansbaneromantik och de bästa schlagermelodierna.

Specialavgångarna: ti 23.9 m/s Gabriella, ti 28. i 0 m/s Mariella, ti 18.1 I rnls Gabriella och ti 9.12 m/s Mariella. Östersjöns bästa pnderhållning!

Kryssningarna från Abo är kända for sin högklassi~underhållning med artister från Finland. Det gäller även i höst.

Amorella bjuder på underhållning med kända finländska artister. På tangokryssningarna uppträder både nya och gamla tangokungfigheter. I samma båt -pratshowen och Vi kommer igen -musikkavalkaden presenterar populära artister från Finland.

Under höstens lopp up.rträder stjärnartisrer varje kväl på Isabella, bl.a. de nya tangokungligheterna samt Arja Konseva, Danny och Sakari Kuosmanen. Dessutom fortsätter populära Favoriter från vita duken och Finnhits showerna på Isabella under hela hösten bl.a med Mira Kunnasluoto, Erkki Räsänen och Riku lätti.

Boknlngar via Viking Une varje dag kI. 7.30-21.30, Helsingfors tfn (09) 123 sn. Åbo dn (02) 333 1331 . Tammerfors tfn (03) 249 0111 eiler på dln egen resebyrå www_vikil)gllne.fi Vi förbehåller oss rätren tili ändring av priser oth tldtabeller.

8 GOD TID 5/2003

Svenska framtidsfrågor aktuella när Österbottniska distriktet firade Utan individer som accepterar sin egen bakgrund, bejakar sin kulturtillhörighet och talar sitt modersmål bättre än alla andra språk, kommer svenskheten på sikt att gå förlorad, sa minister Pär Stenbäck i sitt festtal vid SPF:s Österbottniska distrikts 30-årsjubileum. Är pensionärerna välsedda gäster i det finlandssvenska rummet? undrade distriktsordförande Torolf Fröjdö när han hälsade välkommen.

- Och vi stär där med våra krav på att få en rimlig andel av den uldelning som sker i dagens sarnJläUe. Pensionärsförbundet bar på det här sättet en mycket bred verksanthetsskala oeh det är naturligtvis rörelsen liU gagn.

Men vi behöver bli ännu f1er. Vi behöver få ett medlemstal som ger oss en rimlig trovärdighel i alla diskussioner i sarnhäUet. Den kalegori av medborgare som har gett sitt allt ocb byggt upp sam häll et kan inte bli förbigången i det ena sammanhanget efter del andra.

Förbundsordföranden Iyckönskade ÖSlerbottniska distriktet oeh överräekte lillsammans med verksamhetsl edare LiliAnn Junell-Kousa en penninggåva oeh SPF:s slandar.

Skolan i nyckelställning

Omkring 750 österboNniska pensionärer fyllde Carpella. I förgrunde diskuterar distriksombudsman Per Thomasfolk och programledaren Susanna Ström-Wilkinson festprogrammet med förbundsordförande P-H. Nyman (t.h.).

Att pensionärsrörelsen lever oeh mär bra i Österbotten giek inte att ta miste på. När Österbottniska distriktets jubileumsfest i körde igång den 6 augusti, fYlIde omkring 750 fes tdeltagare Karperö UF:s paviljong Carpella iKorsholm.

I hälsningstalel berörde dislriktsordförande TorolfFröjdö de föränd ringa r som skett inom distriktels verksantbel under de gångna åren.

- Under mina fö rsta år som ordförande gällde de f1esta samlal oeh påringn inga r soeia la ko nlakter, da nser oeh ann al sådant. I dag då lelefonen ringer

är del helt andra frågor som är aktuella. De f1esta frågoma berör intressebevakningen: boende, pensioner, beskattning, vArd kOrl sagl del som präglar vå r vardag oeh tryggbet.

Fröjdö undrade vad det finlandssvenska rummel erbjuder pens io nä rern a oeh ä r de en synlig del i del finlandssvenska rummel? Han belonade att pensionärema är en ovärderlig tiUgång när del gäller att föra traditioncr oeh seder vidare. De har kunskap, erfarenbet oeh frarnför aUt tid, oeh tid är en bristvara i dag, Parfar oeh morfar i skolanprojektet har dis triktets fulla

stöd oeh Fröjdö hoppades att det startar upp i höst i många kommuner oeh att föreningarna aktivt engagerar sig.

TorolfFröjdö riktade sig tili de finlandssvenska fondema. Kur stöder de pens ionärerna oeh deras akti viteter?

- Är vi välsedda gäster i det finland ssvenska utdelnings rummet? sa Fröjdö oeh tillade att pensionärema är den finlandssvenska talkoarbetargruppen nummer et!, den som ställer upp.

Att pensionärema ställer upp, åtrninstone i Kronoby, kund e kommundirektör Marcus Henriksson intyga. Han hälsade

välkommen tili den natursköna Karperöfjärden oeh näronde att

kommunens pensionärer verkar vara en mycket livskraftig, aktiv oeh m ed ve ten grupp av befolkningen. Pensionärerna är välrepresenterade i olika förtroendeorgan oeh får sin röst hörd.

Vi har räl1 al1 bli tagna på allvar Förbundsordförande Per-Henrik Nyman pårninde publiken om att det är den generalion som idag kallar sig pensionärer som började lappa ihop det trasiga samhäUet under fyrtiotalets sista år oeh det aktiva femtiotalet.

- Det är vi som sedan böIjade bilda farnilj och skapa ett modernt santhälle. Det är vi som har skapat det nordiska väWirdssarnhället som vi idag lever i. Vi

bar rätt, vi, dagens pensionärer, att som den första generationen kunna peka på att vi har byggt upp ett sarnhälle från böIjan tilI slut. Det är som ett !ack för den

msatsen sam vi anser att vi har rätt att bli lagna på allvar, all få vår andel av den skärv som i santhäUel fmns att dela på. Det är därför vi behöver ha pensionärsorganisationer, aktiva, som båller samman truppema.

P-H. Nyman närnnde all pen-

sionärsorganisationema seder-

SPF:s förtjänsNecken fick fdm vänster Levi Klåvus, Närpes, Göran Sundström, Kronoby. Elly Sigfrids, Korsholm, Torolf Fröjdö, Kronoby. Jarl Beijar, Korsholm, Aili Genberg, Vasa, Maud Gullström, Nykarleby.

Sigfrid BertIin, Nykarleby. Sven-Erik Wester, Närpes, Ruth Bäckstrand, Jeppo och Per Thomasfolk, Korsholm.

mera bar format sig tili eli slags tvåkammarverksanthel där man dels idkar social samvaro och i den andra delen strikl politisk

intressebevakning, inte sam partipolitik, utan som pensionärspolitik över partigränsema.

Minister Pär Stenbäck behandlade de fmlandssvenska framtidsfrågorna i sitt festtal. Han konstaterade att svenskarnas ställning i värt land minsann inte bar blivit myckel bättre under de senaste trettio åren. Varje tid kräver sin egen strategi och praktik. Det svenska i Finland vilar på tre grundpelare: identiteten, sammartbällningen oeh våra gemensamma institutioner.

Pensionärsförbundet är en av dessa institutioner. Kan dessa grundpelare bållas inlakta och s!arka då de beslår enbart av det svenska? Men alla tre är i nägot avseende i gungning i dagens sarnhäUe. - Eftersom jag anser mig vara en rätt handJingsinriktad person menar jag att mycket kan göras för att förstärka de bär tre grundpelama som är avgörande för den finlandssvenska frarntiden.

Den viktigaste institutionen är skolan. Vi bar all en uppgift att stärka dessa institutioner, också motföräldrar, farföräldrar. Bambamel ska stödas i sin skolgång.

Min tes är att skolan ocksä är nyckeln tili identitetsfrågan.

Stenbäck päpekade att skolan snart sagt är den enda plats där vi kan nå en heI generation av unga svenskar samtidigt. Det är därför en oerhört central uppgift all utarbeta nya metoder för att stärka den svenska identiteten i skolan - inte minsl hos de tusentals bam från numera tväspråkiga familjer som i dag besöker den svenska skolan. Här behövs nya tag fOr all inte identitetsbegreppet ska uttunnas ytterligare.

- Ulan individer som aceeplemr sin egen bakgrund, bejakar sin kulturtillbörighet och talar sill modersmål bällre än alla andra språk, kommer svenskheten på sikt att gå förlorad.

Stenbäck trodde inte att man enbarl med lagstiftning kan trygga en svensk framtid. Kan-

ske innebär den nya språklagen marginella förbättringar i myndigheters språkserviee, men del förändrar inte i grunden finlandssvenskamas situation som en minoritet i detta land.

- Jag är pessimist när del gäller att förändra den språkliga verkJigheten på gräsrotsni vå med lagstiftning.

- En modeU vore därför att prioritera. Vi borde beslämma oss för vilken serviee vi viU ha på svenska oeh faktiskt gå inför att få den oeksä oeh sätta ktaft bakom de kraven oeh inte splittra oss på alltför många krav som kanske är orealistiska sist oeh slutligen.

Atgärdsprilgram Pär Stenbäck presenterade ett sju punkts ätgärdsprogram som han ansåg att är möjligt att förverkliga med egna krafter pä samhäUets olika delområden: 1. Lål oss fortsätta att kärnpa för de svenska särlösningar som har varit en riktlinje för svensk politik under de gångna åren. Ni känner alla tili den såkallade taxellska paradoxen, att vi behöver enspråkiga lösningar för att kunna trygga tvåspråkigheten på sikt.

2. Lät oss offra mera tid och resurser på skolan. Den är väldigt central för den komrnande generationen, sä att ett svenskt kulturarv förs vidare, speciellt bland den växande gruppen av bam från tvåspråkiga hem.

3. Låtoss gä vidareijakten på en ständigt förnyande svensk identite! med nägra varianter och uttryekssätt, genom alt stärka de komponenter som betonar sarnrnartbålJning, solidaritet, tolerans och öppenbel ulät.

4. Lät oss oekså ta itu på ett sätt som man nog kan här i Österbotten, nämligen relationema tili Sverige och tili Å1and.

Nere i södra Finland har vi inte riktigt förstått den styrka vi kan hämta ur det slörre svenska språkområdet Sverige. Inte så atl vi slaviskt tar efter det som man gör i Sverige och tror att aUt är bättre där, ulan lära oss av det som är bra i det svenska samhället oeh få impulser som vi kan introducera här och dra nytta av i det sven"ska språkområdet.

5. Ut oss ta itu med frågan om svenskundervisningen i den fmska skolan. Det är ocksä en ödesfråga på sitt sätt om de fmska barnen över huvudtagel ska lära sig svenska ocb landel ska bibehålla ett uns av tvåspråkighet. Vi borde övergä från defensivt försvar av den s.k. obligatoriska svenskan, ibland kallad tvångssvenskan, tili all offensivt stöda och levandegöra svenskt språk och svensk kultur

GOO TlO 5/2003 - 9

Tillbakablick vid 30-årsjubileet

V

I pausen me/lan jubileumsfesten och dansen besökte räddningshelikoptern Pete festplatsen.

pä gräsrotsnivä i finska Finland.

6. Lät oss bestämma oss for en realistisk kravnivä när det gäller den svenska servieen i fmska miljöer oeh tillämpa den konsekvent.

7. Lätoss inIedaarbetetpäatt tydliggöra vär egen e,ostens som en levande folkgrupp, vär närvaro oeh vär hembygd fOr vära egna landsmän, vära fin ska landsmän, for det övriga Norden - oeh varfor inte for bela Europa - och därigenom kämpa emot den utveckling mot osynlighet som drabbar en folkgrupp som inte inser hur viktigt det är att leva i tiden, att medlen fOrändras men att mälet forblir det samma.

Förtjänla medlemmar De österbottningar som beviljats forbundets fOrtjänsttecken fiek nu ta emot dem.

F örbundsordforanden vände sig särskilt tili E lly Sigfrids, " förbundets första viee ordforande, som under sitt fOrsta styrelsemandat mycket snart efter utnämningen kom att överta ledningen för förbundet oeh som sen dess isin samhällsgärning har gjort en sä bögt kvalificerad insats att hon är värd värt märke med ingraverat siffran 1".

En forteckning över dem som

fiek motta fortjänsttecknet ingick i nummer 4 av God tid.

Elly Sigfrids tackade pä sina egoa och de övrigas vägoar for utmärkelsen. Det känns varmt oeh gott att bli ihägkommen oeh ta ett taek, sa hon.

Elly Sigfrid uppehöll sig vid bildandet av distriktets ocb de farhägor man byste dä. Skulle man ba räd med ett eget distrikt?

SkulJe detleda tili en splittting av forbundet? Farbägorna visade sig vara obefogade. Distriktet har frän böIjan varit ekonorniskt självbärande oeb bar tillfOrt förbu ndet nya ideer, säsom hälsodagar oeb bälsoresor.

Hon underströk hur viktigt det är med nya oeb f1era medlemmar i förbundet. Vi mäste vara mänga for att ta pensionärernas röst hörd i sambällsdebatten.

Men det är inte bara de eko-

norDiska intressena sam är viktiga, utan oeksä att vi slär vakt om gemenskapen ocb sanunanhällningen, att vi slär vakt om de andliga värden som bar burit generationer fore oss ocb som fortfarande är kraflkällor i vära egoa liv.

Elly Sigfrid drog en lans forde äldre pensionärerna. De som kanske inte längre orkar delta i verksaraheten. De finns ensamma i sina hem, pä bäddavdel-

ningar och olika värdanstalter.

Det gär sä lättatt vi glömmer bort dem dä vi inte ser dem längre.

- Det skulJe vara angeläget for oss pä alla niväer att ha också den gruppen med i beräkningen när vi använder värt inflytande pä t.ex. beslutande organ oeb ser tili att det finns resurser for en människovärdig och god vård for också den bär gruppen.

1 sitt avslutningstal riktade Elly Sigfrid ett tack for en givande dag tili distriktsstyrelsen, ombudsmannen, kontorspersonalen oeh Karperöborna som tagit emot på ett så gästfritt sätt.

Den solenna delen av festen bestod inte bara av tai oeh dekoreringar. Kvevlax giIIe uppträdde med musik och svarade senare for dansmusiken. Lokala men intemationelltuppmärksammade countrystjärnan Sonja Biskop sjöng tre sänger, bl.a. Kristallen den fina. Damsextetten Harmoni, aekompanjerad av Stig Snickars pä dragspel , uppförde likaså tre stycken med Robban Brobergs Vråla Carola som avslutning tili allmän muntration.

ProgramJedare för festen, som avslutades med Modersmålets sång, var TV-programmet Strömsös Susa nna StrömWilkinson.

Text och toto Ulf Wahlström

Ett lite annorlunda program under sommardagen En sådan dag, kan man utbrista, soI, vind och vita moln, när många glada pensionärsvänner samlades tili sommardag på Carpella i Korsholm.

Efter jubileumsprogrammet och kaffet i danspaviljongen samlades en del i ungdomslokalen oeh Iyssnade tili ett alternativt prograrn under ledning av Astrid Vikman och Stig Snickars.

Programet inIeddes med allsäng, J sommarens soliga dagar, oeh fortsatte med Man skaU leva fOr varandra, vilket har blivit tilI ett bonnörsord inom pensionärsrörelsen, oeh i dag passade det in myeket bra. Det blev f1era aUsånger varvade med trevliga historier ocb anekdoter, där även Sven-ErikWester bidrog.

En grupp pensionärer frän Korsnäs presenterade en modeuppvisning, modell äldre, vii ken uppskattades av publiken av applådema att döma. Sonj a Biskop bidrog tillprogrammet med att sjunga EvertTaube oeh Lina Sandell.

Alternativprogrammet avslutades med Nu gär sista visan. Men ännu återstod mycket av dagen i paviljongen där det var relativt trängt och varmt.

Mänga pensionärer upplever sommardagen som ett välkommet avbrott i den annars trista vardagen, sä vanor inte, väl mött nästa år.

Astrid Vikman och Stig Snickars leder a/lsången under alternativprogrammet på Carpe/la.

Text och loto Stig Sundvlk

id ettjubileum, större eiler mindre, bliekar man gärna bakåt i tiden och kan konstatera, det var så det hela började. [nom pens ionärsrörelsen hade Svenska Pensionärsforbundet bildats 1972 pii hösten oeh arbetet kom i gå ng med detsamma. Sålunda kunde första ärsmötet hållas i februari 1973 i Helsingfors och första forbundsmöteti Tammerfors i juli samma är.

Det är inte så lätt att samordna verksambeten i ett forbund som omfattar hela svenska Finland på grund av avständen. Därfor väcktes lanken om att bilda en samarbetsdelegation. Tili detta var det Elly Siegfrids oeh Johannes Grannas som gay iden. Vid ett styrelsemöte i Vasa i oktober 1973 grundad es Svenska Pensio närsfö rbund e ts Österbottniska samarbetsdelega tion som senare omdöptes tili Österbottniska Distriktet. Delegationen hade bildats med uppgift att skapa ett intimt sarnarbete å ena sidan mellan de Österbottniska Pensionärsforeningarna oeh å andra sidan verka for ett intimt samarbete mellan de österbottniska foreningarna oeh forbundet. [ väntan på en utforligare historik har jag försökt nedteckna en del fakta som kOlTImit mig tili del genom protokoll oeh verksamhetsberättelser från den härtiden då distriktet bildades. Ibland kan det uppslä fel i-vissa tolkningar oeh genom slarvigt genomläsning, men jag tror inte det skall vara så långt från sanningen.

J oktober 1974 anställdes Else-Maj Johnson som ombudsman fOr Österbotten.

Mao hade kommit underfund med att det inte giek att sköta det österbottniska pensionärsfaltet frän Nyland. Men ekonomin var svag, inga pengar fanns att betala tili lön. Hon var visserligen anslälld på halvtid, men i alla fall skulle hon ha lön. Elly Siegfrids ställde upp som garant for att i någon män bjälpa tilI. Säkert fanns det flera andra som skulle ha hjälpt tili om det skulle ha blivit kris. Själv säger hon: " Jag måste jobba ihop min lön. Jobbigt var det, men samtidigt myeket roligt. Jag är faktiskt tacksam for de 16 år som jag fiek vara ombudsman i det österbottniska distriktet av Svenska Pensionärsfårbundet. " Hennes förs ta stora uppgift blev att starta nya fareningar oeh samtidigt ge impulser oeh förslag tili olika verksamhetsformer. Det var inte så lätt alla gånger att ta pensionärema med pä notema, det gällde att hitta intressanta teman eiler forslag som tilltalade de enskilda pensionärema. På f1era olika häll bölls bälsodagarmed med.lic.ErklQ Tarpila som foreläsare. Hälsodagarna iVasa, Lappfjärd oeh Kronoby gay med pressens bjälp vind i seglen for vidarefart framåt med verksamheten for pensionärema i Österbolten . Dagarna gay styrelsen en ekonomisk grundplåt som gjorde det möjIlgt att våga fortsärta.

Vart efter som mecJIemsantalet ökade kunde f1era verksamhetsformer ocb serninarier ordnas. Det var Iivsåskådnings frågor, det var hembygden i blickpunkten, det var mat och bälsokostfrägor oeh myeket armat med olika faredragshållare anJitade. Jag kan inte här rakoa upp a lla aktiviteter och verksamhetsfonner som fOrekommit, tili det är dagens oeh gärdagens pensionärer aUI forakriva.

Else-Maj blev bra på att tigga pengar tili verksamheten frän kommuner men det gick inte så bra, och visst var det bekymmersamt

för styrelsen i böIjan. Men forsläelsen fOr pensionärsdistriktets strävande ökade vilket gjorde att man med en viss tiUforsikt kunde blicka framåt.

När det Österbottniska distriktet bildades fanns det farbågor att rörelsen skulle splitras, eiler skulle det bli en bjälpande hand. Erfarenbeten har visat att det blev det senare. Nya foreningar bildades oeh mera medlemmar värvades. D et var en livsnödvändighet fOr att rörelsen oeh distriktet skulJe överleva. l dag finns det 30 föreningar med 6361 medlemmar i det Österbottniska distriktet, med eli medeltal av212 medlemmar i vaIje farening, ocb antalet fortsätter att

växa.

J böIjan var reseverksarnheten livlig, inte bara resor i värt närområde, utan också tilI sydligare länder. Else-Maj Johnson ansvarademänga gånger för reseprogrammet.

Resoma tili södem kallades hälsoresor och giek i huvudsak tili Teneriffa med Erkki Tarpila som läkare oeh föreläsare på de f1esta resoma. Det var fOr många sjukliga pensionärer en trygghet att ba en läkare med pä resan. [ någon män har resandet i distriktets regi avtagit pä grund av de många andra resebyråema som arbetar fM samma mä!.

Det är inte alltid som tiden for resan passar in i det egoa programmet. Under de gångoa ären har distriktet hurmit ordna mänga olika tillfallen fOr medlemmarna, från vår- oeh höstdagar, utlandsresor, månskenskryssningar, opera- och teaterresor, endagsresor oeb mycket andra aktiviteter av f1era olika slag.

Kurser oeh seminarier har ordnats i distriktet. Redan 1980 ordnades den forsta pensionärskursen på Vörå Folkhögskola.

Förbundets forsta presseminarium hölls i Vasa i oktober 1980. Senare bar skrivarkurser ordnats med järnna mellanrum i Vasa. AIIt i akt och mening for att ta medarbetare i God tid.

Pensionärer har i alla tider varit intresserade av allsång, därfor forekommer det alltid vid träffar att man sjunger unisont.

Nästan alla pensinärsföreningar håller sig med en sångkör, så även en seniordansgrupp, sli var det forr, sli är det ärmu.

Tävlingar i frågesport har i alla tider intresserat folk. ÅI 1992 tog distriktet upp frågesport i sitt program tillsarnmans med Andelsbanken, där 16 fareningar deltog.

Senare bar kanske intresset svalnat lite, men verksarnheten fortsätter.

Mänga är de pensionärer som offrat tid oeh krafter för distriktet. Som farsta ordforande vaI des Valdemar Brandt från Karleby sedan komAlfred Smeds, Vasa, Sigfrid BerUin Nykarleby, Egil Appel Kristinestad, Einar Storgård Övermark, Levi K1ävus Närpes, Göran Sundström Kronoby, AIli Genberg Vasa och nu bar vi Torolf Fröjdö som ordforande.

Frän oeh med I september 1990 anställdes Per Tbomasfolk på heltid. Han efterträdde Else-Maj Johnson som ombudsman. Han har alla dessa år sedan dess fört verksaraheten vidare framåt. I någon män har väl verksamheten ändrats men huvuddragen finns kvar. Målsättningen har ju varit att aktivera pensionärema så att de inte blir "si ttande på soffloeket" utan fyller sin tillvaro med meningsfuUa aktiviteter i olika fonner.

Stig Sundvik

"

10- GOD TID 5/2003

Piktare fick höra om resa tili Egypten

DEBATT

Vinnare och törlorare i ny medicinlag

,'

Sedan är 2000 har tre arbetsgrupper jobbat med planema på en ny sjukforsäkringslag då det gä ller medieinersättningarna . Lagförslaget avges snart ti li riksdagen oeh lagen ska ll träda i kraft är 2006. Där ingå r positiva fOrbättri ngar men även forsämringar, då avsikten varit att de tota la kostnaderna inte fär stiga nämnvärt. 1 Finland är ersättningsgraden betydligt lägre än inom f1ertalet av EU-Iändema.

Det mest briljanta i den nya lagen är att de euromässiga självriskerna på fem oeh tio euro per inköpstilInille forsvinner. Detharvarit kutym i de övriga EU-Iänderna att de t ti llärnpas enbart proeentuella självrisker. Reformen ärtill stor nytta för fattiga re apotekskunder som inte har råd att inköpa stora mängder medieiner fOr lång tid framå t. Själv var jag med stöd av Finlands Patientforbund i kontakt med de tre arbetsgruppema. Oeh önskade att värt land måtte slopa de penningmäss iga självriskema. De två fO rsta grupperna hade ingen fö r ståelse fOr detta men den tredj e var intelligent oeh soeialt progressiv oeh giek enhälligt in fOr att slopa eurosjälvriskema vid vruje inköpstiUfålle. Dessa tillfållen äröverfjorton miljoner per är ifräga om grundersatta medieiner. Denna viktiga reform ingär nu i lagen. Det innebär att ersättningsgraden stiger frän dagens 42 proeent tili 50 proeent. Ett fm t framsteg.

De två nuvarande speeialersättn ings kl assem a om 75 proeent oeh 100 proeent kombineras tili en om 90 proeent. Även det rättvisare då viju inte kan välja vilka kroniska sj ukdomar vi drabbas avo Det som är beklagligt är att f1era patienter med lindrigare kroniska sjukdomar kommer att mista speeialersättningen oeh sänkas ner tili grundersättningsklassen. Det är helt fOrkas tligt.

Alla långvariga kroniska sj ukdoma r borde speeialersättas.

Det är myeket märkvärdigt att man nu beslutat dra så skarpa gränser mellan svärare oeh lindrigare sjukdomar.

Diabetikerna fä r nu nya motgångar dä enbart de som

behöver ins ulini nje kti o ner kommer att rn speeialersättning. Medan de som tar tabletter faller ner tili grundklassen. Detsamma gäller fOr många patienter med lindrigare hjärtoeh blodkärlssjukdomar.

Vidare skärper man inställningen tili så kallade vä lbefmnandemedieiner. Avmagri ngsmedieiner ersätts inte längre.

Man kan undra om det är berättigat med tanke på fo lkhälsan då övervikten ökar alltrner. Vi män som häller på bli skalliga fo rl orar även ersättning fOr hårbevarande medel.

Inte heller preventivmedel blir ersatta, en motgång for fattiga ung domar oeh studerande.

Lika i1la går det fOr vi tam iner, spårärnnen oeh homeopatiska preparat viIka många EU-Iänder ger ersättning ra r.

I några länder är det även möj ligt att kombinera bamens medieinkostnader med någondera forä ldem s då det gäller de n årliga sj ä lvrisken. Det borde man ha infort även hos oss.

Vad den ärliga sj älvrisken beträffar som är 600 euro idag hos oss, har många EU-Iänder infOrt en lägre nivå for ungdomar, studerande, handikappade oeh pensionärer. M en i värt land fo rstår vi ju oss inte på solidaritet. Här är ersättningama desamma fOr rik oeh fattig, fOr bergsråd oeh arbetslösa. Helt forkastlig politik.

Sedan finns det per.fekta länder där de fattigaste överlag får ett "green eard" värdpass som ger fri passage tili sjukvärd oeb billigare medieiner. Så skall det läta då solidariteten fungerar per.fekt.

N u foreslås inom regeringen att den kommunala tandvården skall bli dyrare. Rena katastrofen dä vi redan har den största andelen tandlösa i Norde n. Då alla inte haft råd att sköta sina tänder.

Dags all tsä att pressa på riksdagsmännen så att vi får behöv I iga reformer. Flera framsteg i den nya lagen men ännu kva rstår många brister som borde korrigeras på ett korrekt sätt.

Bo Holmberg Ekenäs

&. Stöd kyrkligt arbete ~ ~ genom gåvor och testamenten Kontakta

Församlingsforbundet

PB 285, 00121 Helsingfors

e

(09) 6126 1540

Bibeldagar i Monäs Pä lägerområdet Klippan i Monäs, N y ka rl eby ordnas Bibeldagar 19-21 september. Första samlingen fredag 19.9 k1.

19 med tai av Börj e LiIIsj ö oeh Mats Edman. Sång av Börje Lilisjö. Lördagen 20.9 k1. 17 amerikansk Fishboil-middag fOr missionen med Michael Eriksson oeh Bölje Karlsson. KJ. 19 saroling med tai av Bölje LiUsjö oeh LeifErikson. Söndag 21 .9 kl o 13 gudstjärtst. Predikant oeh liturg Bölje LiIIsjö. Sång av Harmonikakören. Arraogör EvangelifOreningen. Välkonmal

staden Kairo har med fOrstäder inräknade mellan 17 oeh 18 miljoner invånare. Landet beslår tili 96 proeent av öken. Nilen är livgivaren. Det är längs Nilens stränder all odling fOrekommer.

Vår ordfOrande Verner Storås Taek vare Assuandammen är det hälsade oss varmt välkomna oeh nu möj Iigt att konstbevattna en Tjöekdamema stod for kaffe med miljon hektar åkermark. Den forsta dammby ggnaden uppdopp.

Träffe n giek i sångens oeh fOrdes mellan åren 1898 oeh musikens teeken, allsäng oeh 1902. Dammen har höjts i två dragspelsmus ik av Thure Hinds etapper. Den sen aste anlades år oeh Helge Rosenh olm. Britta 1960. En sjö kallad Nassersjön Saa ri läs ta va lda styeken ur har bildats, som är 295 km lång. boken Gamla tanter lägger inte Man fiek tekniskt oel! ekonoägg av Mark Levengood oeh miskt bistånd från SovjetunioUuni Lindell, vilket väekte aUmän nen tili darnmbygget. loch med att vattenni vå n höjdes skulle munterh et.

Ordforande Verner drog några många foml ämningar komma roliga historier oeh underteek- under vatten. Det mäktiga Abu Sylvia Gran, här iförd en galabeja, berättade om en resa tili nad berättade om en resa tili Sirnbel-templet var i farozonen. Egypten. Papyrustavlan förestäfler livets träd.

Egypten. Jag skall här fOrsöka Templet sågades i de lar oeh I Luxor besökte vi oekså ko- for myeket utrymme att berätta sarnmanfatta mitt anforande. res tes pä ny tt 80 meter högre Resan tili Egypten gjordes i upp. Skanska från Sverige ut- nungamas dal som omfattar 62 om här, men är fa scinerande medlet av mars. Vär fOrsta desti- fOrde arbetet oeh världssam- gravar. De f1esta bar baft besök läs ning. Vår lokalguide Tarek nation var Hurgad a. Därifrån fundet deltog i kostoadema. av gravplundrare. Ett undantag som talade god svenska var en utgör Tutankhamons gray. Den ypperlig berättare. Om den hereste vi med buss tili Luxor, där vi giek ombord pä kryssnings- Religiös tolerans hittades är 1922 av engelsman- Iiga skaraben (skalbagge), en fart yget M/S Preziosa , som I Egypten är språket arabiska nen Howard Carter. Thtankha- amulett av fajans alabaster eller under åtta dagar skull e ta oss tili oeh 90 proeent av befolkningen mon, egyptisk faraon , dog är trä, berättas att den s kyddar Assuan oeh tillbaka tili Luxor är sunnimuslimer, 10 proeent är 1343 fOre Kri stus 18 är ganunal. mänskobjärtat. En bjärtskarabe koptiska kristna. Enligt vär lokal- Han blev faraon när han var nio lades på den avlidnes strupe med många strandhugg. guide Tarek lever de båda tros- är gamma!. Hans ba!sarnerade lik efter ba!sameringen. Den ansägs Trångt på Nilen samfunden i bästa satnforstånd. fanns innaofor fyra sarkofager, tysta hjärtats skvaUer om fel steg Det torde finnas ea 200 kryssFöre A ss uandammbygge t varav den innersta var av rent som begätts i Iivet infor dödsnin gs fartyg på Nilen . Ibland hade Nilen väldiga översväm- guld oeh vägde 1100 kg. rikets gud Osiris. Osiris symIigger tre fartyg sida vid sida ningar som forde med sig stora I Luxor besökte vi även drott- boliserar hopp, äterfodelse oeh p .g.a. utrymmesbrist. Men man massor med sand. Sanden kom ning Hatshepsuts tempel med ett evigt Iiv. Man kan väl inte läta sätter landgångarmellan båtama, att täeka stora delar av tempel- sina mälktiga Menmonstatyer. Vi bli att nämna pyramidema när så att alla kan komma i land. Det byggnadema, vilka senare har hann oekså besöka ett papyrus- man talar om Egypten, men dem fungerade per.fekt. grävts fram . Kamaktemplet i institut i Luxor oeh vår skan- har vi sparat tili en ny EgyptenEgyptierna är myeket måna Luxor är ett exempel med sina dinaviska guide Brådde de- resa. om sina turister oeh fOr att inte välcliga pelare, statyer oeh hiero- monstrerade hur man tillverkar Vår pensionärsträff avsluäventyra säkerbeten, görs resan glyfer. 1 1800 är var hieroglyfema papyrus. Vi hade oekså tillfålle tades med att vår ordforande tili Luxor i konvoj. I vär konvoj (fomegyptiska s kri vteeke n) att köpa papyrustavlor med önskade oss aUa en trevlig somingiek nio bussar. bortglömda. Fransmannen Jean motiv från den egyptiska myto- !lJ3L Egypten är tili arealen tre Francois Charnpollion Iyekades login.

Sylvia Gran gånger så stort som Finland med 23 är gammal lösa gåtan med Den egyptiska mytologin piktare 63 miljoner invänare. Huvud- hieroglyfema är 1822. med dess otaliga gudar skuUe ta

Vårt sista möte inför sommaruppehåUet hade vi traditionsenligt förlagt tili Vargögården i Tjöck den 15 maj.

Far- och morföräldrar i skolan Bam har idag ett stort behov av vuxenkontakter. Föräldramas oeh bamens gemensamma tid i hemmen minskar oeh far- oeh morfOräldrama bor ofta långt borta. 1 skolan har läraren fullt upp med allt f1era arbetsuppgifter oeh stora klasser. För att avhjälpa bristen pä vuxna i bamens liv har man på många häll i Sverige oeh i vissa skolor i Finland tagit med far- oeh morforäldrar i skolvardagen. De finns där som medfostrare oeh en extra resurs for bamen.

Har du lust att vara med?

Kontakta Ilse V~enerberg , Folkhälsans Förbund, tfn 09-315 5632 fOr information om vilka skolor som söker medfostrare.

Du kan oekså direkt kontakta rektorn i den sko la där du viII verka.

Berätta vad du är intresserad av att göra oeh fräga om skolan kan tänkas ha uppgifter fOr clig.

Diskutera uppdraget grundligt oeh gör sedan upp ett kontrakt oeh ett sehema for hur du arbetar.

Det är berikande att arbeta som medfostrare, det är inte bara bamen som drar nytta av de äldres närvaro. Bams oeh ungdomars gensvar är ofta spontant oeh värmande.

Far.far i skolan for att få tili stånd ett samarbete mellan skoloma oeh äldre vuxna som vili jobba som medfostrare. Förutom att projektet formedlar kontakter är tanken oekså att medfostrama ska få tiIIgång tili utbildning.

PRISVÄRDA RESOR MED HANGÖ TRAFIKI Vi h ar ströplatser kvar tili hälsovecka i Toila 21-27.9. 370E Maliorca·Alcudla 4-11.10 a660E R1ng och fråga me",!

PÄ R NU VII KIN G 23-29.11

RI.oaCUJ4"_I6hril.~t COMMODOREKR. 1-2.12

Hälsovecl<a med helpenslon. 8ehafldlingar må-fr. Tvåspnllog resa m. Hasse & Kaarina.

Finnjet Ioyssnlng tili Talllnn I Commodorek/ass. Mållider. kaffe 0 dopp Ingår.

AHofer leder. 6ussVllk.

3SO€

110e

EN NATI I VENEDIG - TALLlNN

Tid och engagemang Medfostraren besluter i samråd med skolan hur myeket tid uppdraget omfattar - en eiler två fOrrniddagar/efterrniddagar per veeka kanske känns lämpligt. 1 skolor som har verksamhet av det här slaget har medfostrama jobbat utan ersättoing, men skolan har bjudit pä luneh.

Du behöver inte vara far- eller mor.forälder fOr attjobba i skolan.

För detta krävs ingenting annat än tid, en positiv känsla fOr bam oeh en vilja att dela bamens oeh läramas Iivliga vardag.

Svenska pensionärsfOrbundet, Folkhälsan, Förbundet Hem oeh Skola samt Helsingfors stads utbildningsverk driver tillsammans

ST. PETERSBURG 4-6.11 Siija Opera I SSI .lnk/.Anneii Ho",,,, ledartjänster, dnnk ooh viS\Jm. TlUk. buss ooh måltlder. ~AOe

19-20.11

OperettJuyssnlng b] Tarunn med Silja 1sl Class Vr (lnk/. mållid) och en natt på Vlru. Holefli(ansfer, -frukosl, guidad rurtdlUr, operettrniddag ooh Anneli Hofe .. ledartjäJ1sler ingAr.

125" , ,,

iS/l/lluNEf?t FÖRMANLlGA KRYSSNINGARI 5-16.11 MIS ROMANTIKA 9-30.11 TAl llNN - Hotel Express, Meloodia Sus. tili hamnen Vr tillkommer: 18,-/25,-

~

019-2461004 FIlX 019-248 7058

me....

l!!iii:Ai!l!!l 1~

forsaljning@hangOl1f11kenne.com

Sandövägen23

10960 HANG6 www.hangonlllkenne.com

GOO TlO 5/2003 -

Huslig ekonomi

Iivsvi ktigt!

I dag talar man om begreppet nyhjälplöshet, att dagens unga inte vet hur man sköter sin vardag och hur man hushåller med knappa resurser. I dagens skola får eleverna fortsättningsvis undervisning i huslig ekonomi, men det verkar som om denna kunskap inte räcker tilI. Sedan hösten 2001 har Finlands svenska Marthaförbund ett projekt som försöker råda bot på denna hjälplöshet. Kurser i huslig ekonomi riktar sig tili alla dem som är i behov av att lära sig mera om hur man sköter ett hushå'lI. Oftast farkni ppas ärnnet huslig ekonomi med endast mat oeh matlagning, men det innebär oeksA förmed ling av aodra värdefulla kunskaper. Det haodlar om skötseln av hemmets ekonomi, om konsumtion av varor oeh tjänster, om hur mao fun gerar i hushA ll et sA att man främjar hAllbar utveelding, om eko logisk livsföring. Ämnet tangerar oeksA skötseln oeh underhAllet av hushAllet oeh dess människor, det handlar i praktiken om städning, hygien oeh YArd av Idäder. Det haodlar om att leva, eventuellt tillsam-

maos med någon i en hushAll pA en sunt oeh ändamålsenligt sätt. Ärnnet är livsviktigt, eftersom det ger möjlighet far individen an skapa livskvalitet.

Man behöver i.nte vara ung för att vara nyhjälplös, det kan uppstA nya situationer i Iivet som gör an man är tvungen an ta itu med saker sam mao inte är van med. Hela samhället f6rändras oeh det är inte all tid lätt an f6lja med i utveeldingen. Det strömmar hela tiden ut nya produkter pä marknaden, behöver vi alla dessa produkter oeh hur använder man dem? Hur sköter man

Nu är minnenas tid Visst vore det av största intresse att " uppdate ra" minnesbilder oeh händelser frAn de fOrflutna 1920-1950-talen! Dessa varj u de stora f6rändringarnas tid i mAnga avseenden oeh myeket f6rblir höljt i dunkel om inte vi som var med dä får tillfåUe an berätta om vAra erfarenheter från f1ydda dar. Syftet med rnin undersökning är att genom samtai oeh intervjuer aoteekna vad "äldre folk" berättar från olika regioner inom svenskfmland.

Dagens ungdom oeh även medelAlders människor har ofta en rän knapphändig kännedom om tider frän, Iät oss säga, 60 är tillbaka. Folk i olika ålder kommer nödvändigtvis inte heller ihåg händelser frän varje tioArsperiod. Jag strävar med denna utredning speeieUt efter art få fram vars oeh ens personliga berättelser frAn gamla tiders vardagsliv, som det dessvärre inte skrivits särdeles myeket om.

Bamdoms-, oeh ungdomsären var kanske inte sä guldkaotade fOr mången. ÄndA ser man alltid framAt. Jag viII därf6r kartlägga människors utanf'6rskap, men oeksA deras drömmar om an ldara sig själva i livet. Stoltheten över an skapa nAgot siner dj upt inom

oss. Alla vili vi duga, men vi uttryeker det pA olika sän.

Några ord om eli resullatrikt samarbete Det viktigaste är san/talen eiler den växelvel'kan som mAste råda diskussionsdeltagama emellan.

Givande lärosamtal skiljer sig i nAgon mAn frAn vanliga va rdagssamtal genom an de f6rs pA en kun-skapsnivA oeh bör leda till en gemensamt utsan mål. För an nA en Iyekat resultat bör mao fåsta speeiell uppmärksamhet vid f61jande frAgor: • Konsten an Iyssna • Hälla sig tiU ämnet • Positiv öppenhet • Målmedvetenhet

Hur samarbetar vi ?

Derta är en längsiktigt projekt genom att representanter frAn bAdtr stads- oeh lantrniljö bör delta med att utbyta tankar frAn gAngna tider. En del minnen tangerar sannolikt dagens värld oell dessa tillhör givetvis samma pärlbaod av erfarenheter. Gamla fotografier, telegram, skolböeker, spel, lekar oeh annat som hinas ger yttermera innehA II At samtalen. Det är ju inte heller helt uteslutet att man i dylika efter-

REDAKTIONEllT

ekonomin Där resursema fårändras? Hur lagar man näringsriktig mat sA an man orkar? Nya frägeställningar kan dyka upp, då förutsätrningarna oeh Iivssituationen förändras.

Under de år projektet varit verksam oeh erbjudit kurser i huslig ekonomi, kan man se an de människor som har störst intresse av kurserna är de som pA en eller annat sän mAste ta en ökal ansvar f6r sin liv. Speeiellt studerande, unga vuxna som nu mäste ta hand om en eget hushAll är myeket intresserade av kunskaper i ärnnet. Även små-

forskningar stöter pA nAgon lokal "kändis". [ samtalen dyker säkert vissa minnesbilder sA levande upp an mängen gäma skulle önska Aterge dem skriftligt. För detta ändamAI har jag som vägledning tagitmed fOrslag tili rubriker. Hur myeket mao vili skriva avgör var oeh en själv, det kao röra sig om korta minnesanteekningar eiler mAhända längre beskrivninger av händelser, erfarenheter, traditioner, vanor ete. Alla uppgifter som jag får ta del av behandlas fullständigt konfidentiellt oeh publieeras endast med respektive persons tillstånd. Jag emotser med intresse kontakt med sarnarbetsvilliga seniorer frän vAra svenskbygder i f6rhoppning att minnena frAn gångna tider blir till intressant oeh lärorik läsning fOr nya släktled.

Med vänliga hälsningar oeh tag gärna kontakt Sten Lindholm

iek du inte in ditt bidrag tili det här numret av God tid?

Jag beldagar. Det samma hände mig. Jag hade tänkt skriva en grej om en resa med Hurtigruten, men den får nog bli överstAende. Jubileer, sommarfester, utflykter, kördagar oeh kurser fyllde läsarnas sommar oeh fyller nu spaltema.

VAra korrespondenter har varit f1 itiga. Taek fOr publieerade oeh opublieerade bidrag oeh god höst!

Ulf Wahlström chefredaktör

MARTHA

Öda inte tid - dela den istället !

FORBUNDET

Ä nke m a n , en samstående - Alla m ä n som vili ta tag i livet och grep p a var dagen.

5 tisdagar: 30 september - 28 oktober 2003. Kl. 10.00 - 13.45 Ä nka, en samstående - A lla k vi nno r som vill ta tag i livet och grepp a vard agen.

5 torsdagar: 2 oktober - 30 oktober 2003. Kl. 10.00 - 13.45 På Marthaförbundet Lönnrotsgatan 3 A 7, 00120 Helsingfors Föreläsningar oeh praktiskt arbete i köket under ledning av ärnnesläraren i huslig ekonomi, Harriet Strandvik Viii du lära dig skapa livskvalitet i din vardag, tilIsarnmans med andra?

- anmäl dig på tfn 09 69622560 (dagtid) eiler e-post: harriet.strandvik@marthaforbundet.fi

bamsföräldrar stAr inför nya utrnaningar, an få vardagen an fungera väl och att kunna ge livskvalitet ät sin bam. 1 höst kommer Marthaf6rbundet att

tillsammans med Pensionärsf6rbundet an erbjuda kurser ät främst ensamma pensionärer som änkemän oeh änkor. Det blir två skilda kurser som kommer an

erbjuda kunskaper i ämnet huslig ekonomi saml praktiskt arbete i förbundets undervisningskök pA Lönnrotsgatan 3 i Helsingfors.

Harriet Brunila

"Pargas förr" i seniorstugan När seni orstuga n i Pargas togs i bruk senaste september funderade vi pA olika aktiviteter oeh program f6r pensionärema.

Vi var då någta som tyekte an det skulle vara lämpligt att i denhär miljön diskutera gängna tider oeh hur vär ort har utveeklats under seldens lopp fram tili vära dagar. Det sägs ju an det är hälsosamt an minnas.

Vid den fOrsta sammankallade träffen utsägsAehilles Nilsdorfftill dragare oeh Leif Hermansson tili sekreterare.

Vi beslöt an hoppa över fomtiden med sten-, brons- oeh jämåldem. Fomtiden har rätt ingäende behandlats i Pargas Hembygdsf6renings oeh Pargas Släktforskares publikationer. Diskussionsklubben har samlats en gAng i mAnaden oeh deltagarantalet har varit kring 30-40 personer. En mledare refererar dagens ärnne, som har en historisk bakgrund.

Vid den f6rsta träffen var rubriken f6r Bengt Forss' inledning "Pargas på 1500-

talet", som bl.a. behandlade jordeboksindelningen. Henrie Sehmidts inledningsreferat vid fOljande mAnadsträffbehandlade "Församlingslivet i Pargas ur historiskt perspektiv". Achilles Nilsdorff hade som ' tema "Frän soekenslämma tili kommunalfOrvaltning". Göran Silander fOrlsane den konununala delen under rubriken " Från by tili stad", som behandlade infrastrukturen oeh hur samhället har byggts ut. Ralf Karlsson hade valt som rubrik "Väsentliga skeden i vär skolas historia".

Vid vårsäsongens sista träff talade dipl.ingenjör Henning Lauren om "Kalkhanteringen i Pargas fOr 150-100 är sedao".

Henning Lauren presenterade sin redogörelse om kalkbränningen som bygdenäring oeh utveeldingen tili storindustri vid Pargas Svenska Pensionärers mänadsmöte den21 maj.

Achilles Nllsdorff

Tel. 0500-313 418

HÄKANS HÖRNA

Smakar det så kostar det

M

F

a

Kom på kurs i huslig ekonomi!

ao ldagar alltf6r ofta över an hälsovArden oeh sjukvärden kostar allt mera. En del orealistiskt optimistiska politiker eiler tjänstemän f6rsöker ännu prata om an värden skall bli billigare. Men hur skall detkunna ske när allt f1era människor behöver värd av nAgot slag - oeh vArdmetodema hela tiden blir mera utveeldade oeh dyrare?

Vad kao man då göra?

Trängsel i spalterna

II

Detena är att mera diskutera vilka tjänster som skall skötas av det allmänna, kommunalt oeh ståtligt, oeh med skattepengar, oeh vilka som inte skall belasta det skanefinansierade systemet direkt.

Värt soeiala nätverk byggdes ut under en tid dA vArdformer oeh utbildnings-

program var enldare oeh billigare fOr an därfOr i huvudsak kunna finansiera s genom skanemedel oeh offentlig, mest kommunal serviee. Denhär proeessen har redan börjat med s.k. privatisering av tidigare kommunala tjänster, men vi behöver mera diskussion oeh modiga beslut fOr an avgöra vilka former av värd oeh utbildning som kan oeh bör finansieras utanf'6r den kommunala sektom eller direkt ur medborgamas·fieka.

Samtidigt får man inte öppna möjligheter fOr stat oeh kommun att alltfOr lättvindigt avhända sig uppgifter som bör skötas av det allrnänna. Oeh det kräver realistiska skanenivAer. Sen finns det en annan väg som angär oss alla, oeksA som pensionärer, oeh det

är an inte i onödan belasta värdystemet med sånt som man kao ldara själv eiler med litet hjälp frän den närmaste omgivningen. Det gäller inte minst allt som skapar hälsosam gemenskap oeh ökad trygghet sA att man bäde ldarar av en del krämpor utan yttre hjälp oeh kan säga att mao mär bra - faslän knäna är styva oeh hörseln oeh synen inte mera vad de har varit.

Håkan Hellberg

12 - GOO TIO

512003

Bekännelser av en vettskrämd tant Vi är mänga som Iivet igenom har följt med Kerstin Thorvalls författarskap. Vi var unga när hon debuterade med SokelI tili dig, år 1959, som var en tonårsbok i en tid när begreppet tonåringar var nyt!. 1 år är hon aktuell med den självutlämnande boken Upptäcktell som bandlar om hennes åldrande. Det är en, som ofta när det gäller Kerstin Thorvall, självutlärnnande bok med insikten om att det mest personliga även är det mest allmängiltiga Detta med bekärmelser av en vertskrämd tant, uttrycket är Kerstin Thorvalls, kunde lämpligen vara en undenubrik om man därtill tillägger art den "vertskrämda tanten" är inlagd pä psykiatrisk klinik där vården består av ert experimenterande med preparat som ger mera eiler mindre önskade bieffekter.

Hur kunde det bli sä fclgar sig Kerstin ThorvaII och även läsaren som genom decennier har foljt med henne som den produktiva forfattare hon är. Hon har fungerat som en väckarklocka och fortsärter med det i Upptäcktell som bland annat kan ses som en pamflert gällande svensk omsorgsvärd. Inte för inte har hon kallat sig fOr Sveriges skamligaste och mest pinsamma författare. Rädd har hon aldrig varit fö r art skriva om obekväma sanningar eiler fOr att plocka franl liken ur garderobema.

Upptäcktell är en bok med nera utlöpare. Den kan läsas pä många olika särt. Boken lämpar sig väl fOr studiecirklar där man kunde samtala om innehället.

Gäma skulle man se att beslutsfartama - inte minst i dessa tider när den kommunala äldringsvärden naggas i kanterna skulle läsa Kerstin Thorvall med eftertanke. ÄI det sAhär vi ska ha det? Hur ser åldringsvården ut när den generati on som är efter Kerstin ThorvaU (fOdd 1925) inte längre kan ta hand om sig. Vem ska dä hjälpa? Blir det kanske ättestupan?

Drivkraften tiU Kerstin Thorvalls fOrfattarskap är ångesten.

Hon skriver: ''När en tant som jag är lärnnad ät sin ångest har denna ångest mänga ansikten.

Den akuta gamlingångesten är

ytligast. Rädslan fOr att ta yrsel och ramla. Men rannsakningens tid är skoningslös."

Det var en akut depression som ledde tili att Kerstin Thorvall haronade i en situatioo där "det normala levandet är sart pA undantag och livet är en räcka av fOrödmjukelser". Hon blev inlagd pA "psyket" for sina problem. Därtill drabbades hon av en nervskada i fötterna som visade sig vara obotlig. Detta hän de ungefår fOr ett är sedan innan hon i ett tillstånd av "ängest och rastlöshet" föresatte sig att skriva om sin situation. Just della att skriva av sig är ett privilegium förunnat fOrfattare.

Kerstin Thorvall går i närkarnp mot den så kallade svenska omsorgen Hon beskriver sin tillvaro där dagama gär i håglöshetens tecken och ett despe: rat ringande tilllarrotjänsten där hon möts av en telefonssvarare och endast i undantagsfall av en sköterska som i bästa fall ringer upp henne som är klassificerad som ett "ärende". Gång på gång konstaterar Kerstin Thorvall att "älderdomen är förknippad med fomedring" och att ålderdomeo luktar. Och detta inte bara för att det ibland läcker i blöjan som hon tvingas använda. Problem har hon också med tändema ocb sä en ständig oro och ångest fOr ensamheten. Vännemas led har glesnat. Astrid Lindgren som hon stundom fann en tillflykt hos är borta. De ta som ännu finns kvar har fullt upp med sina egna krämpor.

Kan inte Kerstin Thorvalls bam träda tili är en fclga man ställer sig? Vi som under många är har foljt med henoes for-

De gamlas vecka hösten 2003 De gamlas dag firas riksomfattande den 5 oktober ocb de gamlas vecka 5.10-12.10. Veckans tema är "Oikeus hyvään vanhuuteen - Rätt tili god å1derdom". Med detta tema vill CentralfOrbundet for de gamlas väl starkt betona fOrverkIigandet av alla äldre personers grundläggande rättigheter.

Rätt tiU en god älderdom är rätt tili trygghet, tili uppskatrning oeh rätl tili hjälp vid behov. Grundlagens ord och de internationeIla deklarationema bör tas att leva ivardagen, deras innehäll bör bli verklighet, frarnhåller centralforbundet.

Såsom tidigare har fOrbundet tryckt en affisch och utgivit ett häfte som innehåller stimulerande artiklar vilka anknyter tiU veckans tema. Bl.a. bar professorTimo Airaksinen skrivit en artikel om "De äldres goda li v", verksamhetsledare Pirkko Karjalainen har skrivit om bekämpande av äldersrasism och Jari Posio om äldreomsorgsarbetet i Kuusamo.

Materialet fmos ocksä översatt tili svenska.

Affischen ocb häftet tas gratis i fem exemplar; fOr f1era än sä betalar man I • per styck. Postavgift tillkommer.

BestälIningar epost fIIole@vQnllllslyonkeslllsliirtoji , tfn (09) 350 8600.

fattarskap vet att hon har fyra söner som ofta har varit foremäl fOr hennes böckereller kolurnner i svensk tidskriftspress . Det visar sig art bamen inte vili veta av henne fastän hon har forsörjt dem genom sitt skrivande men ocksä för att de ofrivilligt har figurerat i hennes forfattarskap.

Kontaktema tili de elva bambamen är sporadiska. Orsaken anger Kerstin Thorvall i ett konstaterande att hon "tar sota för sirt egotrippande liv" och art man tar skörda det man har sått och att priset för detta är hennes ensambet. Sä foljer en räcka av själbekännelser visande pä art Kerstin Thorvall livet igenom har följt sina egna ingivelser och inte minst haft en räcka både äktenskapliga och utomäktenskapliga fOrhällanden med män som hon har släpat hem eiler annars rymt med. Männen har varit av varierande slag och i vissa fall järnnåriga med hennes söner. Hon berättar om ett äventyr med en bankrånare med spritproblem som hon fOrlustade sig i Tunisien. Det är en beskrivning av "en mamma yngre och mera nyckfull än sina bam" och art det i hennes fall inte ha varit meriterande art hon har varit en god försötjare.

Upptäckten är en mångbortnad bok som man läser med stigande intresse. Fortfarande är det spänst i Kerstin Thorvalls text. Boken är fylld av tankeväckande reflektioner. Språket är korthugget närmande sig det talande ordet. Det är en bok som fär en a tt skratta och gräta. lbland blir man förargad som när Kerstin Thorvall använder sig av gammal skäpmat och fastnar i beskrivningen av sina amorösa äventyr som man har läst om sä många gänger tidigare eiler beskrivningarav sig själv mitt i det stökiga hemmet sä fjärran från de medelsvenssonska interiörema.

Boken är forsedd med et! lilatooande omslag med ett bildskönt porträrt av Kerstin Thorvall fjärran ifrån en författare i vissnandets tid som enligt egen utsago ser döden vart hoo ser. I bjärt kontrast till det rosiga forfattarporträttet finns Kerstin Thorvalls teclming av en skröplig åldring som uppgivet blickar på hemqänsten i rard med nAgot husligt göromål.

Benita Ahlnäs

Kerstin Thorvall Upptäckten Albert Bonniers fOrlag, 2003

EBBAS KOLUMN

Vågar jag bli sjuk?

Centraliserad specialistvård ammanfattat i två långa ord var det vår nya omsorgsminister Liisa Hyssäläs programförklaring vid Pensionärsparlarnentet den 27 augusti. Specialsjukvården bör, enligt hennes äsikt, koncentreras tili de stora centralsjukhusen. Med nägra specialområden per region. Ortopediska ingrepp med sioa specialister till ett sjukilus. Hjärtkirurgin tilJ ett annat. Cancerkirurgin tili ett tredje. Osv. Man skall vara beredd på långa resor infor stora operationer. Kanske från södra Finland tili Rovaniemi eiler U1eåborg eiler tvärtom.1 ocb fdr sig en nyttig upplevelse for oss bortskämda sydfinländare som är vana vid art ha vården på nära häU. Det ministern inte i detta skede sade i klartext, men som kan läsas mellan radema är att Svenskfinlands lokalsjukhus skuHe mista sina specialister. En klar statussänkrting.

Motiveringen är att speeialistema beböver varandras stöd. Därfor behövs stora enbeter.

Som ensarn specialist på ett litet lokalsjukhus är man mycket utlärnnad. Minister Hyssälä sade att dagens operationer och satsningama på art sjukiluset kommer hem tili patienten inte behöver betyda många dagar i specialvård på avlägsen ort. Givetvis känns det oroväckande forbåde patientoch anhöriga i alla fall. En stor operation utfOrs på ett främmande centralsjukbus där man inte garanteras vård på

S

modersmälet och där anhöriga inte kan ställa upp som på hemorten. Visst kärmer man sig Som patient övergiven.

Huvudsaken är att värdköema inte blir läogre.

Kompensation lör minskad eiler indragen lolkpension ,i oklober Från oeh med 1996 minskade eiler indrogs folkpensionen for personer med inkomster omlcring 750 euro (4 500 mk) per månad. Kompensation om 5- 50 euro per månad börjar betalas !TAn och med oktober i år. Det gäller en del av de !Tån bötjan omkring 330 000 pensionärer som drabbades av dubbel beskärning av folkpensionen 1.1.1996.

De som beviljats kompensation har på fOrsommaren tatt skriftligt meddelande från arbetspensionsaostalten eiler Arbetspensionsansta ltemas fOrbund. Om inget meddelande kOlnmit är det skäl att kontakta den pensionsanstalt som betalar arbetspensionen.

Kom illåg art beställa SPF:s kalender2004! Pris 7 euro. Föreningama tar 1,20 euro i provision per fOrsåld kalender. Leverans inom oktober.

Färg mörkblå med mjuk pärm. Uppdaterad faktadel.

Ebba Jakobsson

Akademi för äldreomsorg Centralförbundet for de gamlas väJ, Societas Gerontologia Fennica, Kasvun ja vanhenemisen tutkijat ry och La Carita-stiftelsen har gruodat en Akademi för äldreomsorg. De grundande medlemmama är akademins medlemmar. Akademin fOr äldreomsorg är ett öppet samarbetsforurn för olika sektorer och personer vilka päverkar äldreomsorgen. Akademin är inte ett officiellt registrerat samfund.

Akademins målsättning är att öka intresset fdr yrken inom äldreomsorgen, att erbjuda en öppen diskussionsmöjlighet för olika aktörer inom äldreomsorgsarbetet och att !Tamhäva åldrandets positiva sidor.

Centralförbundet for de gamlas väl sköter de praktiska uppgiftema i anknytning tili akademins verksarnhet. CentralfOrbundet for de gamlas väl och La Carita-stiftelsen ansvarar tillsammans fOr verksamhetens kostnader.

TiU medlemmar i sin expertgrupp kan akademin kaila meriterade personer vilka pä olika sätt fOrqänstfullt fungerat eiler fungerar inom äJdreomsorg, forskning och samhäUspolitiktilJ fOrmån fOr de äldres välbefmnande. Meningen är att expertgruppens sammansättning kan variera, tili exempel årligen, beroende pä vilka teman so m bebandlas vid symposiet om äJdrepolitik.

Akademin for äldreomsorg häller årligen ett

symposium om äldrepolitik. En arbetsgrupp, i vilken de grundande medlemmama har 1- 3 representanter, konuner överens om symposiets centrala teman. Symposiet hälls i regel på våren.

Avsikten är att !Tamdeles, i anknytning tiU SytDposiet, dela ut La Carita-stiftelsens forskningsstipendier. Stiftelsens pris som erkänsla fOr " god ä ldreomsorg" delas fortfarande ut tili lokala arbetstagare vid den riksomfattande festen som ftras med anledning av De gamlas dag i oktober.

Akademins lörsla symposium Akademins fOrsta symposium om äJdrepolitik bölls den 7 maj i Helsingfors. Temat var Åldrande - en huvudströmning i vär tid. Vid symposiet granskade man äldrande som en befolkningsmässig oeh ekenomisk samt global och europeisk utmaning. I en paneldiskussion rubricerad Frän äldrepolitik tili ålderspolitik diskuterades frågeställningen ur näringslivets, hälsoforskningens samt social- och hälsotjänstemas synvinkel. Äldreomsorgen som yrke belystes ur både förvaltoingens och faltets synvinkel. Ordforande för symposiet var socialrådet Jaakko Tuomi, Centralförbundet fOr de gamlas väl. Symposiet samlade över 100 deltagare.

God tid på Helsingfors bokmässa Den tredje bokmässan i Helsingfors försiggår den 23- 26 oktober i Mässcentlum i Böle. Från år till år har mässan sväll t ul. I är fOrsiggår den i hall 6. Den stora hallen tili höger från huvudingången. " Gula paviljongen" där de finlandssvenska utställarna fllOS har nästa 400 kvadrat-

meter tili sitt förfogande. Nästan 30 utställare. Där ingär som en stor enhet de fmlandssvenska tidskriftema. God tid bar ett eget bord och behöver inte kärnpa om utrymmet pä sarnma stora bord med f1ere tiotal andra tidningar och tidskrifter.

Tidskriftsavdelningen finns

V.L.

intill Edith Södergran-scenen, där de flesta intervjuer och författaruppläsningar sker pä svenska.

Helsingfors Bokmässa är öppen torsdag, lördag och söndag kl. 10-18, fredag 24 oktober kl.

10-19.

Vid tidskriftsavdelningen får man förse sig med gratisexemplar sä längt lagren räcker.

Nordisk seniordansledarträff i Dalarna Den fjärde Nord iska seniordansledarträffen höl!s 4-9 augusti på Brunnsvik Folkhögskola i Dalarna, 6 km från Ludvika. Från Finlands Seniordansförbund deltog 24 seniordansledare. Det finska förbundet, Suomen Kansai nvälisen Senioritanssin Liitto deltog nu för första gången.

Den första Nordiska träffen hölls påÅland 1994. lnitiativtagarevar Marga reta Grigorkoff. Veekan var så Iyckad på alla sätt, så det beslöts att det s kull e bli en tradition. Nu är eirkeln sluten.

VaIje fOrbund hade i år valt fyra egna danser att lära ut på träffen. Som kursmaterial fiek vaIje deltagare en CD med dessa danser oeh en arbetsmapp med dansbeskrivningar, deltaga rfö rteekning oeh uppgifter om veekans program.

Måndagen den 4 augusti hölls invigning med bl.a. välkornstbälsning av svenska ordfåra nde C hristin a L unda hlEkholm. Vi fiek se en folkdansgrupp från trakten uppträda .

Sedan dansade vi alla polonäs oeh "gamla" bekanta seniordanser.

Varje morgon börj ade med "morgonsträekning" kl. 7-7.30.

Efter morgonmålet samlades vi tili Morgonsång i sporthallen, ledda av Christina oeh med aekompanjemang av Jytte oeh Age Karlsson från Norge, som spelade drags pel oeh g itarr.

Därefter följde danspass, då de olika förbunden presenterade sina danser oeh lärde ut dem under en tirnme vaIje dag. lbland hade man fårmiddags- ibland eftermiddagspass . På kvällen repeterades dagens danser.

Pä tisdagen var det fotografe ring av alla grupper ute i det vaekra sommarvädret.

Onsda g morgon inledd e Alice Wetterhofr från vårt fårbund med Qi-Gong. En härlig, skön stund. På eftermiddagen åkte vi i tre bussar på utfard tili Söderbärke naturpark. Där fanns en stor täekt danslave, där vi dansade av hjärtans lust under ledning av Christina LundahlEkhohn. Vi hade kaffepaus oeh senare åt vi middag ute i det gröna.

Från naturparken åkte en del buss oeh andra promenerade tilI Söderbärke kyrka, som låg så vaekert vid en lång landtunga, där man kunde sitta oeh titta ut över sjön. 1 kyrkan fiek vi uppleva

seniordans! Svenska seniordansgrupp en uppträdde med både hambo, vals oeh som avslutning vår vaekra Ijusdans.

Christina talade oeh framhöll seniordansens betydelse över a lla grä nser, den glädje oeh kontakt oeh nytta den på många sätt sprider.

Torsdag inIeddes som vanligt med morgonsträckning oeh sång. På en uteseen videofil mades alla danser från CD :n.

VaIje fårbund visade sina egna danser. Deana videofilnl kommer att vara tili stor nytta för var oeh en ledare hemma, oeh ett trevligt minne. På dagen bölls ett nordiskt AU-möte, med två represenlanter Wn vaIje fårbund, där vi diskuterade olika frågor, bl.a. den alltid aktnella frågan om mu sikti ll s tånd oeh rätten att

översätta dansbeskrivningar oeh användningen av dem.

På kvällen repeterade vi dagens danser oeh efter det hölls "pubkväll", med myeket sång, skratt oeh skålande över alla gränser.

Fredag, sista dagen, inledde Ulla Oikarinen från fmska fårbundet morgonsträekningen med mjukgymnastik tili härlig musik. Morgonsången under Christinas ledning, tili Jyttes oeh Ages aekompanjemang k1ingade skönt.

På dagen var det utställning oeh fårsäljning av traktens hantverk. K vällen inleddes i stora sporthallen med seniordans oeh sångframträdande. Därefter höll vårordfårandeGunvorNyström taektalet, fö r oss alla, tiU Christina oeh hennes duktiga medhjälpare, som gjort veekan tili ett ofårglömligt minne. Välorganisera!, aUt klaffade oeh vädret var pricken över i. Presenter överräektes. Som avslutniog giek vi i ett långt faekeltåg ner till danslaven i den vaekra sommarkvällen. Erling Österlund från Sverige hade låtit snida en budkavle, vilken han överräekte till vår ordfårande Gunvor Nyström oeh det finska fårbundets ordfårande Elina Karvinen.

Följande nordiska träff, den femte, arrangeras av FinJands två seniordansfårbund år 2006.

En härlig, givande veeka med myeken dans, sång oeh hjärtlig

Här dansas kedja medfart.

samvaro över alla gränser avslutades. Vi fiek träffa många gamla vänner oeh fiek m&nga nya.

Sommarseniordans på Tomlebo

de ltog i en finländsk-svensktysk träff på Åland sommaren 1986, en gammal bekant tilloss.

Dansen den tisdagen leddes av BirgitAndersson som assisterades av sin man Kurre. Oekså Marianne Dietz ledde några

danser, bland dem " Iinedansen" Roek around Ihe Cloek oeh en vaeker vals, som hon själv gjort koreografin tilI. Kate Björkman verksamhetsledare

Vi har dansat seniordans tio gånger den här sommaren pä Tomtebo, Ekuddsvägen 1. VaIje Finlands Seniordansförbunds höstprogram tisdag har i medeltal 56 ivriga 12- 13.9 Grundkurs får blivande seniordansledare på Vörå seniordansare kommit får att folkhögskola. Ledare Gun SvenIin dansa oeh träffa sina vänner.

27.9 Uppfåljningsdag i Nordiska sittdanser i Helsingfors.

Elva olika ledare har turats om Ledare Anita Söderlund, Asta Ingman att leda danserna på båda inOktober Kurs i nordiska sittdanser i Abo. hemska språken. Det har gått Ledare: Marita Hohnström utrnärkt oeh dan sen löper bättre 18-19.10 Gnmdkurs i Helsingfors. oeh bättre får vaIje år. Det var Ledare: Gunvor Nyström tolfte året i fåljd som vårt får4-5.10 Sittdanskurs i Helsingfors. bund stod få r arrangemanget.

Ledare Margareta Grigorkoff,Anita Söderlund Att träffas på sornmaren, dansa 15--16.11 ArelS Seniordansstuga i Helsingfors. oeh drieka kaffe på Tomtebo kafe Ledare: Kate Björkman, GunvorNyström är fårmånga veekans höjdpunkt.

27- 28.11 Sittdanskurs 1 i Vasa.

Jag viII här nämn a, att en Ledare Gun SvenJin grupp seniordansare från Tyskland som var pä kryssning med Maxim Gorkij kom tili Tomtebo PENSIONÄRSBOSTÄDER får att dansa med oss. Deras ledare Ma r iann e Dietz hade Lillesgården erbjuder f6rmånliga och tagit kontakt oeh kom med sin trevliga hyresbostäder i Nordsjö, Helsingfors. grupp på 23 dansare. Mariaane

Ring tel. 09-77712212 vardagar 9-16.00.

FRÄN ÖSTERBOTTNISK HORISONT

Munsalaträff Detvar närmare 30 grader vannt på Lillöpaviljongen i Monäs, Munsala, onsdagen den 16 juli, när Romantix spelade upp tili allsång för de fOrsamlade pensionärema som kommit, inte bara från hela Munsala utan oekså frå n Jakobstad, Oravai s oeh Kvevlax.

Mä r tha Sundsten hä lsade välkommen, samtidigt som hon berättade om tider som varit där

..

varmen

på Lillön då ingen landfårbindelse fanns. Många är de bröllop som hållits där samt många andra fester oeh evenemang. Samtidigt passade hon på att berätta om bygden oeh näringama däromkring. MärtJla Sundsten kan man säga personifierar Munsala Pensionärsklubb. Hon har varit med från böIjan får 17 år sedan.

Programmet fortsatte med musik, kåseri, körsång oeh en hei

LÄKARSTATIONER

SPECIALTANDTEKNIKER

Karis Läkarcentral

Kungsgatan 8~ 0 vAn. Ekenäs a 019-246 2 670

J o rlDa Alatalo

Högbcrgsg. 5-7 g 019-236 967 A11mänläkare o. spccialläkarc

Märtha Sundsten berättar om Lillön och Munsalabygden samtidigt som hon hälsade de närvarande välkommen.

OPTIKER

6'k stj ..

~=.., '

OPllK

Senat orn s Köpcenter ~ 'W 09-298 1927 Optisk speclalaffär

1~I~Jaf j 'lå'!';1 KARIS, KOpmansgatan 4 Tel. Q,19-230 161 EKENAS, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949

~

BACKMAN S OPTIK

Torggatan 9le!. 018-19 226 Mariehamn

BESTÄLLNINGSBUSSAR del annat. Munsalapensionärerna är bra pä det här med program.

Något som bör nämnas är den blandade kören som sjöng flera känslosarnma sånger.

Träffens program avslutades med allsång oeh därefter bjöds på kaffe och smörgäs, sam smakade väJ troIS värmen. Romantix spelade upp tili dans allt medan hotfulla moln tomade upp sig i öster. Ihland hördes äskan mullra men det blev ingenting mera, regnet höll sig borta. Det blev en dag tili art lägga på minnenas hylla.

eh på iplag

kJ. får lp-

Munsalapensionäremas blandade kör spelar och sjunger vid träffen med inbjudna p!l. Lillön.

Text Och loto Stig Sundvlk

CHARTERBUS

B.Lundström Tel. 09-221 4471 Fox. 09-2214671 Turlsfbussar 16-50 perso

Vi ordnor resor för mindre grupper

fr6go eher fördigo poketresor

Ab Tidslrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, fax 019-501 565

Beställningsbussar.

FÖR MERINFORMATIONRING: OAOO·470 285 / Magnus und 019- 241 1005 / kontor 040·5170310 / Erika und, reseplonerore NOlTo Strondgatan 15, 10600 EKENÄS

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ 019-524 3993, 0400-492146

l4- GOO TIO 5/2003

My Fair Lady och ny dramatik på Svenska Teatern "Pakkoruotsia" och "Teaterbussen " fortsätter å sommaren ger med sig oeh böstens fårger oeh fros t lägge r sig över Helsingfors, då tänder teatern sin belysning bäde inne oeh ute. Vi samlas under samma tak, i vä ra respektive verkstäder, arbetsrum oeh repetitionsutrymmen, for att tillsarnmans delta med vär personliga insats i det kollekti va skapandets ädlaste art, seenkonsten. VlIn redskap är den yrkesskieklighet som samlats på teatern genom är av arbete, kreativitet oeh erfarenhe!. Vi vet att då vi är engagerade är det svärt att låta bli att Iyssna tili vad vi har att säga.

Med de orden öppnade teaterehef Johan Storgärds Svenska Teatems spelär 2003-2004.

Speläret präglas i hög grad av ny dramatik Hela sju finlandssvenska uruppf<iranden av vilka fyra är mpremiärer under denna säsong. lntemationeU drarnatik oeh klassiker saknas inte heller: Tre nya verk uruppfors oeh tre av årets nyheter är klassiker.

D

, f ..

My Falr Lady i ny tappning Att My Fair Lady efter 42 år är tiIIbaka på Svenska Teatern har publiken länge sett frarn emot oeh bokningarna haglar. Nytt är att fyra kvinnor svarar f<ir ledande insatser: Maria Sid, som själv spelat Eliza i Abo, debuterar nu som regissör. Kapelhnästare är Johanna Ahlmark, koreograf Reija Väre oeh produeent Rakel lignelL 1huvudroIIema som Eliza oeh Higgins ser vi Birthe Wingren oeh Johan Storgård .

Freddie spelas av Kent Sjöman oeh Doolittle av Peik Stenberg. Nägon kör finns inte i höst, men 13 dansare oeh en 15-mannaorkester.

Prerniär den 27 september.

Svart på villsallr om livet i maktens korri dorer Med Svan på vitt debuterar Per-Erik Lönnfors som drarnaskriben!. Det handJar om maktspel oeh intriger inom en finlandssvensk dagstidning. Urpremiären är den 18 september på Mini. Per-Erik Lönnfors har varit såväl vd som biträdande ehefredaktör f<i r Hufv udstadsbladet samat ehefredaktör f<ir Finska Notisbyrån.

"Det bor en anakonda i den finlandssvenska kristallkronan. lngen lätsas se den, men var oeh en vet att om han gör det minsta fel så sänker den sig ned oeh kväver honom."(Ur Första raden, repertoanidning nr l4.)

Övrigt nytt i höst "Grottrnannen" med Sixten Lundberg i den enda rollen är en "hysteriskt rolig broadwaysueee" av Rob Becker. Den har oekså haft stor framgång i Island. Regissören är f<i ljaktIigen islänningen Gunnar Helgason. Finländsk mpremiär på Mini den 9 oktober.

En komedi som pä et! humoristiskt sätt undersöker oeh forklarar de grundläggande skillnadema meIIan man oeh kvinna.

Lång dags fård mot natt har premiär på Stora seenen den 7 november. Detta klassiska drarna av Eugene O'Neill ges nu i en kortare version än den ursprungligen sex timmar långa. Ritva Siikala regisserar. Seenografi: Erik Salvesen.

Medverkande: Göran Sehawnan, Sue Lemström, Pekka Strang, Sampo Sarkola oeh Pia Runnakko.

Danny Crowe Show av David Farr handlar om vilsna själar pä jakt efte r kä rlek oeh bekräftelse i en eynisk värld. Två tv-produeenter jagar efter fårgstarkt stoff att /Ylla sin show med. Så uppstår mötet med tonäringama, mötet sam mynnar ut i en serie oväntade händelser.

Det är komisk t. Det är absurt. Det är despera!. Premiär på Mini den 21 november.

Kick och Intermeuo på Johannis kvar Ungdomsmusikalen Kiek fortsätter. Likaså lntennezzo på Johannis, som nästa år fär en fristående fortsättning med nam net: En ängel flög f<irbi. Premiär i februari. På Mini!Amos äterkommer i oktober Lilla Tiger pä villovägar.

Föreställningarna är kI 10 oeh målgruppen främst dagisbam.

Det Iyekade projektet Teaterbussen fortsätter. Med stöd av Kulturfonden oeh Framtidsprojektet oeh i samarbete med Svensklärarforbundet i Finland erbjuds fmskspråkiga skolungdomar från hela landet att se svenskspråkig teater i Abo, Vasa oeh Helsingfors.

Pakko ruotsia pä Svenska Teatern med Jörn Donner visade sig oekså att vara frarngångsrik oeh kommer att fortsätta. "Som ett viktigt bidrag tili all stärka medvetenheten oeh betydelsen av vlln lands flerspråkighet som en nationell kulturell resurs", sade teaterehefen som avs lutade med: Vår dörr är öppen, välkommen.

Ebba Jakobsson

FST:s höstprogram:

Teaterliv och Stella polaris nyheter TV-nytt och Aktuellt sammanslås FST har under hösten 2003 samma antal programtimmar som tidigare, sade programdirektör Gunill a Ohls då hon presenterade höstens programutbud.

Sarnarbetet mellan FST oeh FSR (radion) inte nsifieras. Redaktionema f<irTV-nytt oehAktuellt kommer att sarnrnanslås. Vissa personalnedskämingar konuner att inträffa under de närnlaste åren. De ekonomiska tidema är allljärnt kärva. Man räknar med attdet sker med naturtig avgång.

Då någon pensioneras blir ~ äns­ ten obesatt.

Digiboxarna blir stadigt Ilere AlIt fler tittare skatfar sig digibox.

TV-nytt kI. 20 är snart ett lika stort f<iremål f<ir diskussion som den gamla etablerade versionen kI. 18.15.

Nya satsningar i höst är dokumenlären Teaterliv. Eero Wallen har under ett helt år filmat livet bakom kulissema på Svenska Teatern. Vi fär f<ilj a med hur det är när strålkastarna släekts oeh ridån dragits f<ir.

Fyra 30 minuters avsnitt med

Sedan våren 1997 har Svenskfinland utö ver väderleksrapporter, nyheter oeh andakter haft två timmar under höst, vinter oeh vär då många Iyssnare koneentrerat sig på Radio Vega .

"Fritt frarn med Stefan oeh Staffan" lördagar kI . 15- 16 oeh reprisen söndagar kI. 23- 24. Lyssnarsiffrorna är höga. Sarmolikt har reprisen högre siffror. Timmen f<ire midnatt blir man sällan störd av telefonsamta1 oeh dörrknaekare. Man sornnar gott efter att ha skrattat sig igenom satirprogrammet där den finl ands-

AIO

T1

LUJ2.

DALTASIR E AltYAN5\ Ll N \ o NlORRE:~AKEqBRAKI!:SvT5TIEKA R KA R G/F A L

\I'<\'\T\I 5 A

INGll

KQ RyjG E.d~N2. A MI IO \ RED b-MIA N 1 M A-Ll~ll'O'SN u R 0 P A K U N G AR I A N \ A \ R E 5 0 ~ Å D A ~ Y N Rlft. R O R TV ~IY X A\rBA RAIMÄ N A DIAR KA 1) 1.:..::;"';;";";'';';'';;..;;.1

I

böljan söndagen den 9 novemberkl. 17.45.

Operation Stella polaris är en annan nyhet En fmlandssvensk akti ethriller. 1 den fy rdelade thrillem dras en advokat in i en härva av aktieklipp, vilseledda ungdomar oeh modem mobilteknologi. Sarntidigt kämpar han for att återforenas med sin lille son. Serien är produeerad av Jarowskij Ab for FSTfYLE, med starka nordiska inslag i såväl handJing som produktionsteam.

Bland finländska skribenter oeh medverkande märks Staffa n Bruun oeh Mats Långbacka.

Fyra avs nitt med start tisdagen den II november kI. 22.00.

Bärtilbarnlavorit på kommande 1barnprogrammetBUU-klubben eftetträder taret Bärtil Atte. Bärtil är en glad optimist. med sina kompi sar Älgen oeh Isa Gris klarar de av olika absurda vardagssituationer. Tittaren känner igen sig oeh inspireras tili egna lekar oeh experiment.

Bamprograrnmet Pussel fortsätter som f<irut.

Bellinas sofia återkommer De f<i rsta gästerna i Bettina Sågboms gula soffa i september är musikem oeh skådespelaren Rikard Wolff oeh j uvelkonstnär EfvaAttling från Sverige. Mångsysslaren Ma r co Bjurström, senast aktuell som regissör av musikalen Hair på Peaeoekteatern är oeksä med.

Måndagarkl. 20.20.

X-tra fyller 15 år Aktualitetsprogrammet X-tra med många vuxna tittare - fyll er 15 år i höst. X-tra forklarar, f<irdjupar oeh faseinerar. X-tra forsöker undvika krångtigt språk oeh inveeklade resonemang men drar sig inte f<ir att ta upp För mer infomlation se: http:// oekså svåra saker. X-tra sänds jst.yleji/programguide.php. fredag förmiddag oeh efterrniddag.

Ebba Jakobsson

Vad vore Radio Vega utan Stefan och Staffan?

B L 0 f'\ 5 -r E ~ P R A KT 1F A N F A R E R I G 0 D-T \ D-M E 0 - 0 Q \) -T J... D~ V )<, R i2 u E' L. S EI t N 5 EI Ö v A R L D ARI ~ u T1 E l R I T 5 A I U K U L \? L. t M U 5 I K II K V A D R A -1- 1A 1'\ K A R E IA R M ELE 0 P A R D IF 0 R 5 A Bll C,E LI A N 0 R A K L-E END Elvi ~S E Nj L..A G E N~f' S!:S..~ D fJA 1-L EjIl3, O K E51E'N5L. 1 G~ iRuljNEP-r I LL E GGls EfE HU Ru j A5 K AIf.NK O MjANAGGAf5:LU P A l' 0 MI5A K N 5 A KAjO 5 T K U PA I P Eli A 1 T R A P p lR 0 S ~R 0 X Ef8 DE EP I KlQ.v I G N EGIS1 RUP 6 RE P PIA L I-:B I IKRE 1 5 K-Y/ALADD I N rP-/S6RENIN'AV EF A5il'&'L) RO PARI I KO N i O RNIKALMER'Al6Ns ; SMIR I NGARE!NÖiAlöVAANHA NQj,e,UGA/ D AGIOPT i 5KlMA52. 1 AVIATIME::) OSTA RE NA I ~ DRA IÖ BJGRENARUKA5~0t1 I BI NI GLO A R T L 5 T L A T E R jK N A R R A S N -0 1R E Vr T J E C \-j 0 V 5 K A)O N E P I N U SAI ( S o"PIÄ R I NQJL OTTl+"R 0 5 ~T AlJjAJ::'IA 'TEII"I A R A~ 521 1 5 A RI Ä ENK~ 'T IOSI I Dl? RAEJ O RI o NI\ - TÄTENrE~~N E \HED 05ANTrv~R A R M r:; RA NAI Nl.!:. Ä RA R 'E ID R E :5 5 lI. U N P RA15 T R U N T 5 0 R A- 5 PAR'TIE'RIGI F T 1 ~ 1 N N ERTAK!LOR IIN \ 0.!EJ]SI A REIA- R ON\Ji. R E' Gil E R Al~

a

RADIO OCH TV

TEATER

svenska ankdammen oeh vära kändisar behandlas lagom respektlöst oeh ibland blir grundtigt avhyvlade. Ändå vili man gärna vara med. Sä här säger Elisabeth Rehn om "Fritt frarn": "Vad är märme värre, att titt oeh tätt figurera i Fritt fram, eiler att aldrig nänrnas? Prograrnrnet är rakt upp oeh ner befriande elakt - utan någotsomhelst f<irmildrande hyrrunel!"

Detta sagt på bakpärrnen till boken "Of<irskärnt - fritt fram med Stefan oeh Staffan". Boken innehåller valda bitar ur årets

Vinnare i "Jubileumskrysset" 4/03 Laila Sundström, Nivelax Ragnar Baekström, Kotka Mariarme Kjellman, Esse Margit Halling, Mariehamn Kun Westerhohn, Karis Vi fiek in 273 krysslösningar,

grattis tili alla fem vinnare!

...

program. Författarna heter Stefan Lundberg oeh Staffan Bruun. Sedan ett par deeennier kolIeger på Hufvudstadsbladets redaktion. Bäda är f<idda år 1955 oeh farm varandra som vänner under den gemensamma studietiden vid Svenska Soeial- oeh Kommunalhögskolans journalistIinje. Brist på uppslag har de inte. Aktualiteterna har de gratis ä tjänstens vägnar. Lyssnarna kommer oekså med många tips. Än så länge har de inte blivit åtalade for ärekränkning.Vi täl en heI del spott oeh spe när tonen är godrnodig - oeh det inte gäIler oss själva.

Boken är trev lig att ha på nattduksbordet. Radioprogram är inte så lätta att hålia i minnet om man inte bandar dern. Här har man inom två pärrnar slängar moI våra fmlandssvenska kändisar oeh institutioner. Kanske inte Iitteratur av vä rl dshistorisk betydelse, men säkert kulturhistoriskt betydelsefuIl for vär tilia ankdamm.

Förläggare Ab Burt Kobbat Oy. Utgiven är2003. Riktpris 13 euro. Med Hbl-kort I l euro.

Ebba Jakobsson

r :.-r--"'--'---i--"-""r-,-'G;--~

l

l

SflAPPA

I

\~ BLEK-1000

~n

~

fRÄnS--\JJ

IV')

1

I

\ - - u - - T~CKNA--> TID

~

~+I,,,,

I KONTRA~

HENT !

r

'"

<l GUt>l\

Ii>

ro

0

«_z

\

!l-~

" 1I G--+ DOD l I

1

OSKICK~

:0

L

POJK-

NAMtI/

MA1RÄTf - - <l: --SI<ÄL J

~

!

1

MEN

SME- !

~

~.

~ ....

KAS -

1 6AKPK

B~TAR

(f)

\

ORNA--+

MENl

UT-

t---

FRISTAO

r~

0-

Pl.~NA ~

...., V'

~ t

(f1

Ii <{

lL

!

I

I1.0cl<-I f'~Ge:L

i

-1>Jo>

II:

~

oO\'\~

..l :<

UisrK

! cr

llJ

c .....,

W

1 :z

~

:;:z

~

f] \1') -

t~

:J lJ. !<1IS

~-ru"'N 4: ..J

0- -

16 - GOD TID 5/2003

~ Chrisse Bäckström

Välj bland olika färdigt fabriks rnonter-atk Amadeusmöbler-I

Y'---'

~Ilttio

cb laser sjuksköIllre Jn,. rned. 0 kir.

Med mediclnsk laser bebaodJar jag soabbt, smärtfritt och effektivt bl.a. muskel-, led-, bihåleeiler seninOammation m.m. Även kiru rgisk laser.

Laserstrålllillgell är .,etellskapligt Imdersökt Delt riskfri.

Förfrngningar 0 tidsbcs. lel. 0500·782799. lNGA • MOllagning ävcn i Ekenäs (MEDEK)

finns också sam hömv(trin

Nästa nummer

För dig och din hembygd

Nästa nummer av God tid utkommer den 21 oktober. Material tili tidningen bör finnas på redaktionen senast 9.10.

~~

Redaktionen tar gäma emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

www.lokalforsakring.fr

'II- Averl mQUor od bordstJnnatur.

"Låt alla blommor blomma "

Vcrksladsgalan 3.

Mtthnkulla. KARIS

lel.

019-231 355

Innehållsrika kördagar i Kronoby Kördagarna i Kronoby 16-17 augusti blev Iyckade. Responsen från de dryga 100 entusiastiska deltagarna var alltigenom positiv. Sången har en stark förankring i våra föreningar av vilka en hei del består sig med egna körer.

"Stora kören" övar.

Folo ALtAN LJLLOVIST

ä Förbundets fårfrägan om man i foreningama kundetänka sig altemativ tili körkryssningen hade man från Kronoby Pensionärskör med sine entusiastiska ledare Kristina Klingenberg och Birgit Collander franlfårt ett forslag om arrangerande av kördagar får österbottniska pensionärer om en vitarnininjektion får körsången och Tor art engagera nya sångare i foreningarna. Kronoby Folkhögskola med sina fina utrymmen, vackra miljö och möjligheten att inordna ett körläger som kortkurs i sitt prograrn skulle passa som "hand i handsken resonerade man. lden ansågs värd att pröva.

En arbetsgrupp med Noo mi E lfving, distriktsordförande Torolf Fröjdö, verkssamhetsledare Per T homasfolk, Kronobypensionäremas ordfårandeAl lan Lillqvist, Karl Gusta f Sundman och naturligtvis Kronobyentusiastema och körledarna Kristina Klingenberg och Birgit ColIander hade anfortrotts ansvaret att planera det hela. I

P

1<·

,

(

mars-april hade Olan kommitså långt att noterna tili sängerna kunde distribueras.

Levande träd Lördagens aktiviteter bestod av gemensarnt prograrn, verkstäder och parkkonsert vid Torgare gamla prästgård. Efter inskrivning, materialutdelning och morgonkaffe bänkade sig deltagarna i den anrika folkhögsko lans utsökt vackra festsal f"år gemensamt program. Birgit Collander hälsade deltagarna välkomna varefter hon med Kristina K.lingenberg vid pianot ledsagade Krolloby Pensionärskör genom valda turer ur körens stora "hit", sångspelet "Sjung du mitt träd". Budskapet att människan, likt trädel, inte alltid får välja sin växtplats är träffande.

Brödema Bo och Stig Gripenberg får verkligen trädel art leva, känna och t.o.m. tala i sina roller som berättare.

Noomi Elfving, musiklärare. körledare och fårbundsdirigent tog sig an sa mövningen av

sångema som skulle frarnforas vid kvällens parkkonsert. Tili sin hjälp hade hon Tobias Granbacka vid pianot. Med sin enrusiasm och sin inlevelse Iyckades dirigenten framkalla det hon anser som det mest positiva hos pensionärssångase; engagemangel. Jngen behöver bli pensionerad från kören och allsången bör ses som en möjlighet.

AH sjunga Iysiskt arbete Vid den preliminära annlälningen hade deltagama fått välja bland verkstäder som röstvård, manskör, seniordans och må bra avatt skapa.

Bland dessa hade röstvård de Ilesta deltagama. Hur bibehälla rösten frågade man sig i denna verkstad med Else Udd som "verkmästare". På ett humoristiskt och fangslande sätt Iyckades hon övertyga deltagarna om att det härvidJag är fråga om en fysisk angelägenhet varfor det är viktigt att uppehålla en god fysik. Deltagarna fick lära sig hur viktigt det är med mus-

kelträning och en ledig hållning.

Alla deltog med inlevelse i andningsövningar, sökte stöd, klangbottnar och artikulerade.

Else fick sångama verkligen att inse att sjungande tili stora delar är ett fysiskt "arbete" .

En snabbvisit i verkstaden rned seruordans ledd av Linnea TaUgård gay vid handen att seniorema ännu besitter bäde spänst" och taktsinne och dessurom fårmåga art lära sig nya saker. Dansema beslår tili stor del av intemationella folkdanser med narnn. Förutom att dansen ger lärnplig motion ger den även möjlighet tili social samvaro, speciell t som många danser förutsätter att man i rurerna byter partner. I verkstaden var dansanta herrar en verkl ig bristvara vilket även torde vara fa llet ute i många fåreningar. Här kunde kanske " Iindrigt våld" från damemas sida användas for att dra manliga seniorer tili danslokalema. Till tonema av "KonvaJjens avsked" avslutade man aktivitetema i denna verkstad.

Alla blommor fick blomma Temat får lördagskvällens parkkonsert "Låt alla blomrnor blomOla " var mycket väl valt med tanke på repertoaren. Efter körens framforande av Karl Gustav Sundmans "Festmarsch" och hälsning av Birgitta ColJander besjöng kören med Noomi Elfving som dirigent i tur och ordning: "Linnea", "Liljekonvaljen" och "Gull vivan". Samtliga med

Som graru/arion eiler !ör kondo/eans

giv Hjärtadress.

Våro adresser säljs av

R-kiosker posten banker varuhus blomsrerhandlar samr begravningsbyråer

Du kan även bescälla adressen via internet eiler ringa ci/l servicenumrec

•

020044002.

Sydänsäätiö Hjärrsrifrelsen

09-7527521

www.sydanlil tto.fi Genom all vålja Hjå"rradremn sroo" Du Finlands Hjärtjörbunds arber•.

Kursdeltagare och publik utför siNdans ledda av Linnea Tallgård.

Foto ALtAN LJLLOVIST

"Stora kören" uppträdde under ledning av Noomi Elfving.

FoloJAN,ERIK RUDNÄS

Röstvård med Elise Udd. FOIO ALtAN LJLLOVIST

texter av Kronobybo n Ar ne Fröjdö. Manskören, ledd av Karl Gustaf Su nd man bidrog tili blomsterprakten med sängen "Under ett blommande äppelträd". Bland alisångema noteras " Idas sommarvisa", "Plocka vili jag skogsvio l" och "Sjösa la vals". Så visst fick aUa blomrnor blomma.

Kalervo Ka nto la framforde visor tili ege! gitarrackompanjemango

Sångfest i Vasa 2006 Gårdstuoet intill Torgare inbjuder tili "somriga" fester. Tyvärr ville vädergudarna, mitt i all blomsterhyllning, päminna om sin existens genom att sända alla nejdens mörka moln och barska vinda r över festp latsen. Den programenliga pausen uteblev och programmet i övrigt forkortades p.g.a. ovädershotet.

MAnne det var "sittdansen" under ledning av Linnea Tallgärd som blidkade vädergudarna och höll regoet borta så att kaffet kunde avnjutas under nägot så när drägliga fårhäUanden?

Distriktsordforanden Torolf Fröjdö avslutade konserten med att taeka alla ansvariga arrangörer, medverkande oeh åhörare.

Han päminde om sångfesten i Vasa Ar 2006 och uttalade fOr-

hoppningen att en gemensam pensionärskör deltar.

Söndagen var reserverad får högmässa i Kronoby kytka Efter att kytkobesökarna bänkat sig tågade Kronoby Pensionärskör in tiJI tonema av processionspsaJmen "Gud ditt folk är vandringsfo lket". Förutom kören medverkade även körmedlemmar i gudstjänsten med textläsning.

De fl esta kyrkobesökama utgjordes av pensionärer varfor centrala teman som livserfarenhet och fårvaltarskap satt mycket väl i kyrkoherde Markus Ventins predikan.

Hans Pajunen

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

VåraadressererhAlJes Irnn banker. Mk·, blomsler- och

Pff-~~~~earn~!~t ~~~J~~nti~~~~~r' vårt kontor.

oo~li1i'~~[W:G'F~~S

Tel. 9800 43 000 med lokalsamtalsavgitt

CANCERSTIFTELSEN