).
Kryssning i midnattssolens land
Ledare Det är budgettider och i otaliga kommuner planerar man nedskärningar. - Nu gäller det att se tili att grunden för välfärdssamhället, vård och omsorg för oss äldre, utbildning och arbetstillgång för de yngre, bevaras, skriver Svenska pensionärsförbundets ordförande P-H. Nyman isin ledare. SIDAN 2
Oro i förbundet Med bara några veckor kvar tili förbundsmötet den 12 november är läget fastlåst beträffande valbered-
Den här vyn i norra Norge kan man njuta av ombord på ett av Hurtigruttens fartyg . På mittuppslaget presenterar vi ett bildreportage från en kryssning i midnattssolens land. Det finns mycket att läsa om öar och hav i det här numret av God tid. Vi fÖljer med en skeppsläkare tili Antarktis, besöker Runö i Rigabukten, åker tili Åbolands skärgård med Drumsöpensionärerna, bekantar oss med fiskargubben Elis på Trollskär och läser om Svenska pensionärs"förbundets kryssning tili Stockholm.
Senior 2003 resmål för SPF-kryssning En resupplevelse i dubbel bemärkelse blev Svenska pensionärsförbundets kryssning tili Stockholm i förra månadsskiftet. Resans mål , Senior 2003 på Globen (bilden), var en pensionärsmässa med tonvikt på resande i allehanda former. Siv. Their påpekade att en farlig form av stress är då man har för litet att göra. Det leder tili understimulans. - Skrattet är toppen för kroppen, försäkrade Pelle Boström och lockade hela församlingen med sig i skratt så tårarna ran n. Their och Boström informerade och underhöll kryssningsdeltagerna före avfärden . SIDDRNA 4-5
Förbundets ordförande P-H. Nyman ställer inte upp för återval om verksamhetsledaren fortsätter. Ulf WAHLSTRÖM
Verksamhetsledare Lili-Ann JunellKousa har inga planer på att säga upp sig. SIDAN 3
2- GOD TlD 612003
SPF~ SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS
KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors www.spfpension.fi
Besökstid vardagar kl. 10-14 Verksamhetsledare: lili-Ann Junell-Kousa tfn 09-72 888 212, gsm 050-5114 208 fax 09-72 888 215 e-post: lil/-ann.junel/-kousa@sp fpension.fi
Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 21 5 e-post: kansliet @spfpension.fi SPF:s bankkonton : Sparbanken Aktia 405511 -411 77 Sampo 800012-1203958
SVENSKA PENS IONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10-14
Resa' tili mässa om resor Svenska pensionärsforbundet gjorde en resa tili Stockholm, sådär som studentvisans Heppeneppetepp. Det var en bra resa. Vi var närmare 200 med på fården, men kunde ha varit fier om inte en del tidigare nog så resintresserade kategorier - särslUlt i södra delen av vårt område - skulle ha valt att av någon anledning avstå. Vårehefredaktör Uffe Wahlström var med, så det fmns rapport på annan plats. Men här må noteras att själva resmålet, mässan Senior 2003, for många blev en besvikelse efiersom den blev ett rent resebrosehyrutdelningsjippo. Med den stora satsningen pä et är vid den här tiden på hösten som ramama släs fast for arrangemang oeh med det enoTIna publikhavet hade det suttit bra all offentlig verksa mh et under nästa är. Det är senast nu med oekså annan aktuelI , ny oeh modem information om sam man kan päverka utforrnningen oeh anslagsbevillningen. exempelvis hjälpmedel i pensionärens vardag. Det som gäller statsbudgeten kan vi på raltet inte mera göra något åt, tili , Men Barbro Westerholm höll ett fint tai oeh det var intressant den delen är uppvaktningarna gjorda oeh yrkandena framforda. att se Djurgården träna i den mäktiga arenan Globen. Men på den kommunala sidan fmos ännu plats for parering av hotande PHN misstag. I otaliga kommuner planerar man nedskämingar, som både på kort oeh på lång sikt kan bli ödesdigra fOr medborgarna, inte minst fOr de äldsta kategoriema. Det gäUer hela den breda sektom av livsnödvändig sjuk- oeh socialvård. Hökama i kommunerna - de här som envisas med att kaila nedskärningar fOr sparande - gör allt de kan fOr att håUa skattema nere och Infor fo rbundsmötet i Tammerfors har det i sam band med offren som utses är vanIigen de svagaste i samhäUet, de som har minst valberedningen uppkommit en del oro i fOrbundet, en i sig allvarlig krafler att skrika oeh protestera. Nu gäUer det att se till att grunden for skärmytsling i SPF:s ledning. Offentligheten i media har redan välrardssamhället, värd och omsorg fOr oss äldre, utbildning oeh hunnit bli betydande, men någon komroentar pä denna ledarspalt arbetstillgång for de yngre, bevaras. Det må då kosta, ett något ökat kan det inte bli fråga om än sä länge. Det är fOr långt mellan skatteuttag accepteras av alla, fOrutsatt att man får nägonting fO r skrivdatum och utgivningsdatum. Det som skrivs den dag det skrivs är säkert fOrlegad läsning tio dagar senare. pengarna. För ögonblieket är det viktigast att inte konfl ikten eiler krisen Tala fOrstånd med era kommunfullmäktige, pensionärema är en stor eiler vad vi vill kalla det hela allvarligt stör rytmen i forbundets väljarkår som det inte går att nonehalera! praktiska verksamhet. Per-Henrik Nyman PHN förbundsordförande
Budgettider! D
Oro i förbundet
Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-5575 389, fax 06-317 9128 e-post: per.thomasfolk@spfpension.fi D1strlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307
Förbundstidningen GOD TlO ,
I
Ansvarig utg lvare: Per-Henrik Nyman Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 e-post: ulf. wahlstrom@welho.com I redaktlonen: Ebba Jakobsson gsm 040-715 2926 Adress: Indlagatan 1, 00560 Helsingfors tfn 09-72 88821 0 e-post: godtld@spfpenslon.fi Annonser: Bo Gerkman, nllnurkka ky Pb 89, 02211 Esbo tfn 09-803 7044 fax 09-803 7730 e-post: bo.gerkman@tilinurkka.fi Annonsprls: 1,34 €Ispmm, 2-färg 1,51 €Ispmm, 4-färg 1,85 €Ispmm. Moms 0%. ISSN 0359-8969 Tryckerl: Ekenäs Trycke rl Ab, Eke näs 2003
Redaktlonsråd: Ordförande Anders G. Lindqvist Medlemmar: Birgitta Jernvall-Ingman, Börje Sidbäck. Carin Aminne, LiIi-Ann Junell-Kousa
Svenska pensionärsförbundet år 2010 en 1.9. 1999 fa stställ de Svenska pensionärsförbundets dåvarande styrelse forbundets verksamhetsstrategi under rubriken SPF år 2004 . Beredningsproeessen var ingäende med bl.a. f1era styrelseseminarier oeh en utl åtanderond i foreningama. I planen fastställde man fo rbundets värden och visionen om i vilken situation man ville an fOrbundet skulle befinna sig i år 2004. Dessutom fastställde man verksamhetsiden, mälen, tillvägagångssättet for hu mälen skall näs samt en uppskanning om de befmtliga resursema. År 2004 är verksamhetsstrategins sista är varfor progranunet kommer att uppdateras oeh kompletteras fram tili 20 I 0 med syftet att anpassa verksamheten tili fOrändringama i sarnhället. Har fOrbundet uppnätt de mäl man ställde år I 999? Är visionema fortfarande gångbara? Jag antar att arbetet inleds i styrelsen redan pä styrelsemötet i januari. En utvärdering av programmet SPF år 2004 är starten på arbetet med det nya prograrnmet. Då skall man ge svar
D
pä frägeställning om forbundet uppnått de mål man ställde år 1999. Ledarkonferensen i Tammerfors den I I februari har som tema SPF år 20 IO. Då har foreningarna möjlighetatt komma med i proeessen. Matts Koekberg VD, på konsultfirrnan Interpersona, som var med när det forsta strategiprogrammet uppgj ordes kommer att inbjudas tillledarkonferensen. Enligt Kockberg är uppgiften: Att tillse att organisationen har en adekvat verksamhetsstrategi oeh att den fOrverkligas samt att skapa de nödvändiga forutsättningama fOr della. "Ytterst är det individen som avgör hur man Iyekas i aJfårer. Nyeklama ti li framgång ligger i att frigöra, organisera, fokusera, utvärdera och effektivera den m~skliga insatsen. Resultat näs genom att man binder de mänskliga resurserna och utvecklingen av dessa tili fOretagets strategi." e itatet är Koekbergs oeh passar oekså bra in på en organisation som Svenska pensionärsfOrbundet. Eftersom det gamla strategiprogrammet kan användas som underlag underlättar det arbetet myeket. Proeessen blir inte lika omständlig oeh
tidskrävande som när man böIjar från noll. Jag hoppas att forbundets styrelse har ett fOrsta utkast klm tillledarkonferensen den II februari nästa år. Då kan foreningsrepresentantema komma med kommentarer tili utKastet. Proeessen fortsätter sedan under våren med en utlåtanderunda i foreningarna. För att markera att strategiprogrammet 20 I 0 är ett viktigt dokument bör sedan höstmötet i november nästa år slutligt fastställa programmet. Per Tho masfolk
ombudsman
Drömmer Ni om ett eget boende i Sparuen? På La Manga bjuder vi ut attraktiva lägenheter och villor helt i strandkanten. Tryggt och barnvänligt! Härligt sydländskt klimat får kropp och själ- hela året. Investering med stigande värde och goda uthyrningsmöjligheter. Ni kan även hyra får längre eller kortare tid!
Ring Jonny Åstrand 06-3470608 0500-924 528
•
Valberedningen I limbo Med bara några veckor kvar tili förbundsmötet den 12 november är läget fastlåst beträffande valberedningen. Förbundets ordförande P-H. Nyman ställer inte upp för återval om verksamhetsledaren fortsätter. Och verksamhetsledare Lili-Ann Junell-Kousa har inga planer på att säga upp sig. Om hur länge fOrtroendekrisen har pågått går uppgifterna isår. Verksamhetsledaren säger att hon inte var medveten om problem feirrän hon blev kallad till arbetsutskottets möte som höUs den 16 september. Förbundsordfeiranden menar att problemen böIjade i våras efter riksdagsvalet, där verksamhetsledaren var kandidat men inte blev invald. Valberedningsutskottet höll eli feirberedande möte den 9 september. Man hade kallat P-H. Nyman tiU möte!, "eftersom valet av feirbundsordreirande feir år 2004 feir hela verksarnheten är en fråga av största vikt". Mötesprotokollet fortsätter: "Va lberedningsutskottet tog ställning tili siruationen på kansliet oeh förutsätter feirändringar. Konstaterades att det feireligger kontakt- oeh samarbetssvårigheter meUan verksamhetsledaren oeh feirbundsordIeiranden oeh att nödvändiga åtgärder måste vidtas. Förbundsordfeiranden kan inte tänka sig all fortsälla som ordfeirande under rådande situation. För all kunna leda fcirbundet måste kontakten oeh sarntalen fungera mellan Lili-Ann JunellKousa oeh honom." Utskortet beslöt hänskjuta frågan tili arbetsutskottet oeh styrelsen med en vädjan om atl konflikten löses. Först sedan kan valberedningen gå vidare. Det här protokollet fiek verksamhetsledaren den l2 september tiUsarnmans med kallelsen till arbetsutskortets möte. - BeskyUningama kom som en tota! överraskning oeh ehoek.
Jag fOrstod ingenting då, lika lite fOrstår jag i dag. Jag är ett stort levande frågeteeken . Jag har aldrig tidigare hört det här, säger Junell-Kousa. Arbetsutskottet sammanträdde den 16 september. Verksamhetsledaren hade trots kaUelse inte infunnil sig tiU mötet utan lämnat in läkarintyg feir sjukledighet feir tiden 15- 30 september. "Arbetsutskottet konstaterar all siruationen inom Svenska pensionärsfeirbundet under en längre tid har präglats av bristande kommunikation mellan å ena sidan verksamhetsledaren oeh å andra sidan feirbundets feirtroendemannaorgan. Arbetsutskortet feirutsätter att en feirhandlingskontakt med det snaraste kan etableras med verksamhetsledaren. Arbetsutskottet avser feir sin del att vidta nödiga åtgärder feir art kunoa IIygga feirbundets framtiCla verksamhet under fcirtroendefulla former", står det i utskottets protokoll. När fOrbundsstyrelsen möttes följande dag anteeknåde man verksamhetsledarens läkarintyg tili kännedom oeh tillförordnade ombudsman Per Thomasfolk tili verksarnhetsledare under sjukledigbeten. Styrelsen diskuterade feirtroendekrisen bakom Iyekta dörrar. Ur protokoUet: "Styrelsen feirutsärter att en fcirhandlingskontakt etableras enligt arbetsavtalslagen oeh att verksamhetsledaren kallas tili styrelsens extra möte fredagen den 3 oktober2003 kJ. 10.30." Något möte blev inte av -
verksamhetsledaren fiek fcirlängd sjukledighet tili den 19 oktober.
Presskonferens Den 7 oktober rapporterade Hufvudstadsbladet om feirtroendekrisen oeh övriga finlandssvenska media feiljde haek i häl . Lili-Ann Junell-Kousa vägrade i det skedet all kommentera, men kallade tili presskonferens den 150ktober. - Jag har varit verksamhetsledare sedan den 1januari 1997. Under den tiden har någon feirtroendekris aldrig tidigare omnärnnts eiler på något annat sätt frarnfeirts på de olika feirtroendeorganens möten. 1 olika uttalanden som styrelsemedJemmar gett till media efter den 7 oktober har de flesta sagt att de inte var medvetna om den påstådda krisen feire den 17 september. De blev helt överraskade eiler så sade de att de inte vet vad det är fråganom. Att krisen skulle gå tillbaka tiU tiden efter valkampanjen kommenterar Junell-Kousa så här: - Före det styrelsemöte som ordIeiranden hänvisar tili (14.5) hade vi haft "gemensan1 tid", han som ordfcirande oeh jag som verksamhetsledare i bara tre månader på grund av min ljänstledigbet. Hur kan det vara möjligt att en feirtroendekris kan uppstå under denna period? Har styrelsen hållits utanfeir? Rar verksarnhetsledaren agerat på egen hand? - Under mina år som verksamhetsledare har samtliga beslut inom styrelsen eiler AU varit enbäUiga. Alla beslut bar oekså feirverkligats enligt vad som överenskommi ts. På mötena har jag tagit upp alla de eentrala frågorna oeh konsekvent informerat om verksamheten i feirbundet efter det feiregående mötet oeh om den kommande verksarnheten. MeUan mötena har jag träffat eiler på annat sätt informerat ordreirande om de aktueUa frågoma. Styr~lsen
ma
rolen
em dgt ber 'olk
1an
TraditioneIl dagskryssning och middag Viltbord lo.m.ll.ll. o,hJulbo,d 14.11.-/3.1/.
Händer iTallinn:
t.
H.rttismar\n.d 6-9.1I.,iPirita pi laulul". T~ditionlll Julmartn.d pi RidhustoRj.tJO.II.-lO.l/.
ECKERÖ0llNE
enig
Så bär kommenterar P-H. Nyman verksamhetsledarens presskonferens: - Det finos alltfeir många horribla oeh vilseledande påståenden i det pressmeddelande som vår verksamhetsledare har nedlåtit sig tili art låta utarbeta. Det mest flagranta handlar om kommentarerna lill den attityd som styrelsen har intagit i frågan. D et var ingalunda "de flesta" sam inte var medvetna, det var en (1), som inte hade kJart fcir sig, vad de övriga styrelsemedlemmarna (en frånvarande) järnte ordIeiranden ansåg om verksamhetsledarens sätt att agera i feirbundet. Vid sammanträdet den 17 september - oeh allljämt i slund som är - har styrelsen dekJarerat en hundraproeentigt enig oeh enhällig hållning i sitt ställningstagande.
- Så kanske något ord om det här med överraskningen oeh ehoeken. När jag någon gång etler det misslyekade riksdagsvalet - den i själva verket "egentliga choeken" - hade avtalat med verksamhetsledaren om ett sammanträffande uppringdes jag dagen innan av hennes man Rauno Kousa - ständig stand in - som sade att han skulle komma i stället feir henne. Jag blev feirbluffad, men aeeepterade, han kom oeh vi feirde ett seriöst angenärnt sarntaL - Innan han stängde min ytterdörr sade han att han skulle be verksarnhetsledaren ringa mig feiljande dag. Men det var inte hon som ringde, utan han, som meddelade att hon vägrade att överhuvudtaget tala med sin ordIeirande! Detta var i våras. Sedan har det fortsatt i samma slil, telefonsarntal har inte besvarats eiler så har herr Kousa sagt att verksamhetsledaren inte kJarar av ett samtaI eiler så har skriftliga kallelser tättomgående svar i foml av nya läkarutlåtanden. Inga feirsök att nå personJig kontakt har Iyekats . Hur kan någon efter allt detta blir ehoekad av att styrelsen tar i med hårdbandskarna? - Oeh hur kan man ha mage all trots läkarintyg över ofeirmåga att sköta ert intellektuellt arbete handha en rad av olika slags kommunala oeh kyrkJiga fcirtroendefunktioner? Det är inte bara fråga om juridik, det handlar frarnfeirallt om moraL Oeh då är aUtsammans minst sagt ganska allvarligt. Behandlingen av ärendet väntas fortsätta vid ert styrelsemöte som sammankallats tili den 23 oktober. Text och foto Ulf Wahlström
- Beskyllnlngama kom som en total överraskning och chock. Jag förstod ingenting d;j, lika lite försMr jag i dag. Jag är eli stor! levande fr;jgetecken. sa Lili-Ann Junell Kousa vid en presskonferens den 15oktober.
REDAKTlONELLT
Sjöliv och öliv ad har de t gått åt redaktören? Har han tätt saltvatten i blodomloppet eiler öar på hjärnan? Tidningen är full av artiklar om båtresor oeh skärgårdsliv. Det utlovade bildreportaget från Hurtigruten, som inte rymdes med i senaste nurnmer, finos på mittuppslaget. Sedan strör vi lite mera salt i spalterna genom att presentera en rad intressanta böeker
V
om öliv oeh sjöliv. Dem ville vi anmäla i god tid feire julboksrusehen. Om sanningen ska fram har redaktören alltifrån pojkåren vurrnat feir allt som har med hav, öar oeh båtar att göra. Men han lovar att hälla sig stadi gare på landbaeken i kommande nwnmer. God läsning! Ulf Wahlström chefredaktör
Svenska pensionärsförbundets
verksamhet hösten 2002 Oklober 23-26.10
God lid på bokmässan i Helsingfors
26.10
livsåskådningsdag i Närpes kyrka Högmässa kl. 11.00. Kyrkkaffe med tilltugg saml program eiler högmässan.
November 4-8.11
Samtalscaflj/Minnessluga Arrangörer SPF i samarbete med Svenska Studiecentralen och Eläkeliitto. Den tredje kursen för ledare av samlalscafe på Lehmiranta kursgård i Bjärnå. Kontaklperson Majlis Kvist. Obs! Kursen koslnadsfri för del tagarna. Endast resekostnader. RAY finansierar kursen. Endast tolv personer ryms med. Anmålningar via SPF:s föreningar.
12.11
Förbundsdag/höslmöle Den sjunde förbundsdagen i kombination med höstmötet på UKK-institutet i Tammerfors.
23.11
livsåskådningsdag i Tenala kyrka och församlingshem. Högmåssa k111. Samling i församlingshemmet. Reklor Björn Wallen talar: "Sänd ditt kaffe över vattnet." Håkan Slreng upptråder med sång.
25-27.11
Julshopping och balen iTalIinn Svansjön på Esloniateatern.
4
GOD TID 612003
Resemässa mål för SPF-kryssning En resupplevelse i dubbel bemärkelse blev Svenska pensionärsförbundets kryssning tili Sto,ckholm i förra månadsskiftet. Resans mål, Senior 2003 på Globen, var en pensionärsmässa med tonvlkt pa resande I allehanda former. Med forbundsordförande P-H . Nyman i spetsen steg I 92 pensionärer, av vilka hela 110 kom från Österbonen, ombord på Silja Serenade den 30 september. Det enda organiserade kryssningsprogrammet utöver mässbesöket, var Siv Teirs och Pelle Boströms presentationer som hölls före avfarden och refereras invid. Väl tili sjöss blev det tre rätters middag och sedvanlig kryssningsunderhållning, medan det f1ytande hotellet-shoppingcentret-nöjesetablissemanget stävade västerut. På morgonen tog Stockholm emot med väder lika trist som det man lämnat bakomsig.
Resor, resor, resårer Av de drygt 60 utställarna pä Senior 2003 representerade en tredjedel resebranschen. Bussbolag, rederier, researrangörer och turistbyråer fanns med. Mässan, som pågick i tre dagar, marknadsfor sig som "Sveriges största resmässa for oss med vuxen smak". Bl30d 30dra varoroch tjänster som erbjöds kan nämnas mopedbilar, alleh30da hjälpmedel för h3Odikappade, balkongglasning, kläder - mest praktiska sådana - , bank- och forsäkringstjänster, möbler, bland annat sängar och "kringutrustning for modern värd och omsorg". En begravningsbyrå faons med.
För den som gil/ar spelmansmusik var seniormässan rätt plats.
Svenskt-flnländskt möte på seniormässan. Fr. v. SPF-ordförandem P-H. Nyman, SPF:s (Sverige) ombudsman Anita Mickos, kollegan Veteranpostens chefredaktör Margareta Beckerus och SPF:s rekryteringslnspiratör Sten Lindholm.
Sveriges två stora pensionärsorganisationer, PRO (Stockholms Iän) och Sveriges Pensionärsforbund, informerade nitigt om sin verksarnhet. SPF:s ordförande Barbro Westerholm intog estraden medan vi var där. Mässan och de enskilda utstäUarna bjöd på allehanda underhållning, mest i den folkmusikaliska genren. Det var spelmän på dragspel och felor, gitarrer och skedar(!). På estraden underhöll kändisar såsom Uffe Larsson, Hasse Andersson, Monica Forsberg, Steffan Ljungqvist och Mark Levengood.
andra tog sig en titt på hemmalaget Ojurgårdens IF:s hockeyträning. De nesta valde att åka til1baks tili "Serenaden" när möjlighet gavs tvä timmar tidigare än planerat. De som ville fick stanna längre och andra kunde stiga av
i centrala Stockholm och spendera ett par timmar där. På hernresan kunde man igen njuta av livelS goda i formavma~ dryck, dans, bastubad och angenäm sam varo. Text och lato Ulf Wahlström
Hockeyträning Av trängseln an döma är Senior 2003 ett populärt evenemang bland pensionärerna i Stockholmstrakten. Och detta är ju målgruppen för mässan. Föross frän Finland var mässan något av en besvikelse. Man hade kanske väntat sig en större utställning - begreppet Globen väcker ju associationer av någonting stort. Resmålen som presenterades var kanske av intresse for den som planerar att turista i Sverige, meo annars inte. Finlandspensionärerna var bland de första gästerna efter an Senior 2003 s lagit upp si na portar. Efter ett par timmar hade de flesta fått tillräckJigt. Några besökte det väldiga Globenkomplexets shoppingcenter,
Pelle Boström har förberett sig noga för pensioneringen år 2006 och uppmanar andra att göra detsamma . Man skall se tili att man har meningsfull sysselsättning.
Desiderata Var lugo min under larm ocbjäkt, och glöm inte vilken frid det kan finnas i tystnaden. Sä längt som möjligt: stä på god fot med alla människor. Säg sanningen lugut och tydligt - och Iyssna tiU 3Odra, även de slöa och okunniga, ty också de har en äsikt. Undvik högljudda och aggressiva personer - de sliter pä humöret. Om dujämfor dig med 30dra kan du bli inbilsk och bitter, för alltid kOllUner det att fmnas större och mindre personer än du själv. Tyck om e1ina prestationer, säväl som e1ina planer. lntressera dig for elin egen levnadsbana, hur enkel den än är, den har en verkJig position bl30d tidens växl30de levnadslotter. Var försiktig i dina förehav3Oden, för väriden är full av bedrägerier. Men Iät inte detta göra dig blind for den dygd som fmns - mänga märullskor strävar efter höga idealoch överallt är livet fuUt av hjältemod. Var dig själv och framfor allt: gör dig inte tili. Var inte heUer kallt genomskädande.när det gäller kärleken, fOr troIS allt är den grön som gräset. Tag årens gång med järnnmod och lämna behagfuUt ungdomstiden bakom dig. Utfordra ditt livsmod med kraft så att du kan värna dig vid en plötslig olycka. Men oroa inte dig själv med fantasier. Mycken fruktan fods ur trötthet och ensamhet. Utöver en sund självdisciplin: var vänlig mot dig själv. Du är ett barn av världsalltet, inget ringare än träd och stjärnor, och du har rätt att vara här. Och fastän det inte står kJart for dig öppnar sig utan tvivel världsalltet framfor dig, som det bör. Därfor: lev i harmoni med di Gud - hur du än foreställer dig honom - och oberoende av ditt arbete och mäl: häll frid i elin själ under livets villervalla. TroIS svek, slit och brustna illusioner: Det är ändå en vacker värld. Var fOrsiktig, sträva efter att bli Iycklig! St P auls C hurch, Baltimore, 1692
"Mera liv i åren"
"Men vilket liv?!"
- Kara'na i Österbotten lever längst. Det har forskare bevisat. Men det är kvinnorna de har att tacka för det, sade docent Siv Their då hon inledde sitt anförande med rubriken "Mera liv i åren" i samband med SPF:s kryssning tili Senior 2003-mässan i Stockholm månadsskiftet september-oktober.
- Vad är år utan liv? Döden är livets höjdpunkt. Gör i god tid allt vad ni på dödsbädden kommer ihåg att ni inte fått göra, sade skoldirektör Pelle Boström i sitt anförande som anknöt tili vad Siv Their nyss hade sagt.
Bland källorna tili Iiv i åren närnnde hon det som bände igår. Antingen fyller vi år eiler inte, men äldre blir vi. En rikedom att fä berätta om sina upplevelser. Ofta upprepar man sig ocb barnbamen är inte intresserade av hur det var flirr. Något de garanterat ångrar den dag mormors minne sviker och ingenting av släktens närhistoria fmos dokumenterat. Tag framgångar med humor. Gläd dig åt dem, men skryt inte. Våra erfarenheter ocb upplevelser liksom med- och motgångar fonnar vår Iivsbistoria. Verkligheten som ingen kan ta ifrån oss.
takter är bra. Skapa goda relationer tili omvärlden. Gräv inte ner dig i det fOrgångna. Glöm alIt gammalt groII. Stryk över och gå vidare. Bitterbet är som lut flir själen. Dynamik behövs flir att ha Iiv i åren. Bra att planera ocb sätta upp riktlinjer och mål. Som hur mycket man borde gå ned i vikt nästa månad . Liv i åren ger också sarnvaro. Att man delar sin tid , planer oeh visioner med andra. Reglema och sysiemen i samhället gjordes fOr industrin på femtiotalet och passar inte in längre, sadeSivTheir. Ettexempel på detta är att unga inte längre är intresserade av fackflireningsrörelsen.
Rubriken fOr hans anflirande har såväl frågetecken som utropstecken. "Men vilket Iiv?" Då innehåller rubriken fOrundringar ocb önskningar. Med utropstecken är det fråga om anklagelser eiler beundran. Alla viiI ha "det goda liver'. Helt olika flir oss alla. Själv har Pelle Boström flirberett sig noga för pensioneringen år 2006 och uppmanar andra att göra detsamma. Man skall se tilI att man bar meningsfull sysselsättning. Intressen och verksamhet man sätter igång med som yngre och fortsätter med som äldre. Begreppet "äldre" gillar Pelle Boström inte särskilt. Mogen är bättre, säger han. Men et! besvärligt begrepp. "Övermogen" kan bli fallfrukt .. .
Slcratta ocb värIden skrattar meddig. Slcratta med andra men aldrig åt andra. Snarka ocb du sover ensam ... Fråga dig själv: Vad har jag slcrattat åt idag?
Sovställningarna säger vem du är Slcratt ocb kommentarer fiek Pelle Boström då han på dataskärm visade våra vanligaste sovställningar ocb gay en kori karak- - Vi /är 055 nog på ä/dre dar, men det går Iilngsammare, sade Siv täristik av människan bakom Their som karakteriserade sig sjä/v som en "/attarbetande fosterställningen eiler stocken. pensionär". Foto EBBA JAKOBSSON De allra Ilesta av oss 41 procent sover i fosterställning, 41 procent av alla ocb 51 procent av kvinnoma. De personema är enligt Boströms uppgifler tuffa men käns1iga. B1and de mindre vanliga ställVi lär så länge vi lever Glädjen och skrattet ningama fmns "det fria fallet". Läget just nu - idag. Hälsan har - Slcrattet är toppen fOr kroppen, Då sover man på mage med stor betydelse. Både den fysiska Fyra ord att tanka på när det gäller säger Pelle Boström oeh lockar arrnarna sträckta över huvudet. och den psykiska hälsan. Mo- oss själva: hela flirsarn!ingen med sig i slcratt Då är man sällskaplig men tål TRO - vad man själv tror eiler så tårarna rinner. Skratt smittar inte kritik. "Stoeken" sover tionera, men inte tilI överdrifl. - Man behöver inte svettas inte tror. och fär kroppen att må bra. En raklång på rygg och är tillitsfull flir att fä motion. Svettas kan man och social. " Den längtande" VILJA - viii eiler viii inte. form av massage. göra i bastun, sade Siv Tbeir. TANKE - om vi tänker nesträcker armama efter sängDäremot är stavgång en lärnplig gativt är det farligare än överkamraten och är misstänksam vikt, tobaksrökning och brist på motionsform. och rädd att göra borl sig. En allmän uppfattning är att vi motion. Satsa på positivt tänFlere andra sovställningar tote lär oss e!ter 19 års ålder. Fel. kande. kommenterades. En och annan i En droppe droppad i Vi lär så länge vi lever, men på KÄNSLOR - negativa känspubIiken fann inte just sin sovlivets älv annat sätt. ställning. 1 all a fall kan man lor är farliga. Handlingarna börhar ingen kraft tili att Datorema böIjade komma in i jar styras av instinkter. flirmoda att SPF-medJemmarna f1yta själv. våra liv på sj uttiotalet. 1 böIjan Siv Their avslutade silt uppsom börde dessa anfliranden var både instruktörer ocb in- skattade anförande med att ombord på en av Sverige-farDet ställs eft krav på joma på väg tili Stockholm bestruktioner dåliga. AIIt gick på eitera en dikt av Tage Danielsson varenda droppe engelska. De nya kunskapema och Desiderata, visdomsord från vakade sina hyttkamrater med hjälp att hålla de var inte lätta att ta tili sig. "Det sextonhundratalet. (Se särskild nyvunnen sakkunskap. andraoppe. är något fel i huvudet på mig", ruta). var en typisk kvinnlig komEbba Jakobsson mentar. Männens motsvarande Ebba Jakobsson Tage Danielsson kommentar varo "Det är något fel på maskinen." - Vi lär oss nog på äldre dar, men det går långsarnmare, sade Siv Their som karakteriserade sig själv som en "Iättarbetande pensionär" . Vad behövs lör att mä bra? Jaget (upplevelsen av mig själv) har stor betydelse. Jag har ett ansvar, en kampetens sam ännu har värde. Upplevelsen av jagets värde kan minska t.ex. vidopeosionering. Att någon annan tar min plats ocb sköter jobbet lika bra - eiler bättre än jag själv. De sociala dimensionema är viktiga. Likasä traditiooema. Stress drabbar oss i alla åldrar. Svårt att påverka i vilken ordning man gör saker. Stress leder tili olust och kan vara farlig. Blir det för mycket, så är det flir mycket. Siv Tbeir påpekade att eo farlig form av stress är då man har fOr litet att göra. Det leder tili understirnulans. Lust, det är då man väljer själv och kan påverka. Som att ta en tupplur och vila när man viII. Dmvärldslaktorer Var social. Folk behöver folk. Man behöver inte ha storl umgänge, men några nära vänkon-
Siv Teir och Pelle Boström informerade och underhöll kryssningsde/tagarna före avfärden.
6 - GOO TI 0 612003
IBeställ HBL sam taltidnin;1
TÄNKVÄRT
utkommer 7 dagar i veekan på e-kasen oeh distriI Taltidningen bueras samma dag som expressbrev hem tili prenum ~ranten .
Glöm inte att le En leende kostar inget, men det ger så mycket. Det berikar mottagaren men gör dock ej givaren fanigare. Detdröjer blon en stund, men kan leva i minnet far läng tid. Ingen är rik nog ellertillräktigt mäktig rar an komma tillräna utan en leende, inte heller är någon så fauig, an inte känna det som en rikedom. Leendet skapar Iycka i hemmet, god vilja i affårs- och umgängeslivet och är framfarallt vänskapens lecken. Det bringar glädje åt den tröna, solljus åt den ned-slagna, trösl åt den sorgsne och är ett naturligt medel mot många bekymmer. Trots dena kan det icke köpas, tiggas, länas eiler stjälas. Del är en liten, men nog så värdefull gAva som vi alla kan skänka varandra. En del människor är rar tröna fOr an le. Skänk du dem en leende, ty ingen behöver det så väl som just hon eiler han som inte mera själv orkar le.
är närmast avsedd för synskadade oeh andra lashand,I TIdningen kappaae personer. Arsprenumeration 100 €, äve n kortare prenumerationstider. TIdningen inläses oeh redigeras av Huvudstadsregio nens taltidningsförening r.f., i samråd med Hufvudstadsbladet. Beställningar oeh förfrågningar Hans Ahman 09-5055975 eiler 0500 604 679.
HUFVUDSTADSBLADET ~ _________lh_._"'_,"_"_"'_'_"_"'_Nm__' ____________~
STORTUTBUD v företag och solida privatpersoner som söker lägenheter via oss. VI såJlar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhet. Vår servict!" är i sista hand kostnadsfri för hyresvärden. Kontakta gärna oss för ytterligare info.
Oy N&N Locus Ab Aff Smedsgatan 15, yard. 9-17, Sjölund f Eriksson www.etuovi.comllocus
Tel. 09·1717 44 Vi tar gärna emot nya säljuppdrag (prov. 3,66% Inkl. moms.)
..
Väntjänst i Overmark Närpespensionärer
lär sig mer om data
Vänligen, med en leende Stena
Förtjänsttecken Styrelsen beslöt vid sin möte den 17 september an bevilja Svenska pensionärsfarbundets fOrtjänsttecken till fOljande fOrtjänta personer: FPA Dragsfjärds Pensionärer rf Kimito Pensionärsfarening rf Pensionärsfareningen Trivselklubben rf, i Strömfors Paul Grönlund, Korsnäs PensionärskJubben "M" rf, Jakobstad KarlWärnå, PensionärskJubben "M" rf, Jakobstad Arne Wiklund, Karl Arne Björk, PensionärskJubben "M" rf, Jakobstad Ulla Mangström, Ingå Pensionärer rf
Ärade hyresvärdl Vi har ett
Henry Olander, Gunnar Fors, Valter Johansson, Helge Staffans,
Medlemmarna i Övermark Pensionärsförening fr. v. Henry Rönnkvist och Alvar Lybäck startklara för en "Ilktur" med Boris Österback och Berit Lindfors, boende pII Alvinahemmet i Övermarko BI.a. Henry och Alvar har under flera Ilr pII detta sätt bidragit tili de boendes trivsel. (HH)
FRÅN STÄDNINGTILL HEMSJUKVÅRD
på svenska för ä1dre i Hfors området Finsk Omsorgsservice Oy Ab
tfn 679 094
SILJA UNE.fl.
Under mottot Datom tiU nyna Hemsida på Internet och nöje ordnade Närpes pen- Föreningen är den fjärde inom sionärsfarening under äldre- fOrbundet som nyligen fått egen veckan i oktober öppet hus i hemsida på lntemet, och sekmedborgarinstitutets datasal. reteraren Jan-Erik Lärka beränar Rektor Pia Nordip och kurs- att sammanlagt et! sextiotal sekreterare Aida Simidzija in- personer redan hunnit bekanta sig med den. struerade. Också pensionärsfareningen Uno Svartbäck, 87 Af, som nu far fOrsta gången satte sig vid i Övermark har skapat en egen dataskännen faon det hela in- bemsida, så man häller sig väl tressant. Han haon lära sig grun- framme i dataåldem i Närpes. Under äldreveckan har underdema under dagen, medan Saga Lindqvist redan var gammal och hållning ordnats i pensionärsvan, men ville veta mer om Inter- henunen i Närpes, och Majlis Bromrnels berättade i stadshuset net. Även om inte särskilt mänga om läsvärda böcker, bland annat kom den här dagen är intresset av Solveig von Schoultz. Unrar data och Internet stort också gefår 25 möne upp där. Närpesfareningen står värd bl and pensionärern a, säger Sven-Erik Wester, ordfarande i fOr det österbottniska distriktets traditionella kyrksöndag den 26 fOreningen. Medborgarinstirutet har oktober med högmässa i kyrkan nämligen både nybörjar- och samt matservering och festfortsättningskurser i adb samt program i fOrsamJingshemmet. dessutom en skild dataklubb fOr Stadsdirektör Gustav SkuthåJIa seniorer. Dessutom kan man presenterar staden. skapa bilder, lära sig mer om Börje Sidbäck Internet ocb e-post.
Fiberrika TehoLaxa
HÅLLER DIN MAGE I FUNKTION
Julshopping och baletten Svansjön iTalIinn 25-27.11.2003
Det är lätt att ta TehoLaxa! Välj den välsmakande fruktkuben, som skall tuggas ellerjlytande TehoLaxa forte, Drick dessutom rikligt med vatten. Den rätta kombinationen av n aturliga ingredienser i TehoLaxa hjälper elin mage att fungera normalt.
Avgång från Helsingfors Skatudden tisdag 25.11 , kI.18:00, ank. tili Tallinn kl. 21 :45. Två övernattningar på Hotel Viru. Avfärd från Tallinn torsdagen den 27.11 kl. 12:30, ankomst tili Helsingfors kl. 16:15. Priset 190 € per person inkluderar: • Båtresa tur/retur • Två övernattningar på Viru Hotel i dubbelrum inkl. frukost • Julbord ombord på utresan inkl. måltidsdrycker (vin, öl , mjölk eiler läsk). Lunch ombord på hemresan inkl. måltidsdrycker (vin, öl , mjölk eiler läsk). • Glögg och 3-rätters ala carte-middag på hotellet (onsdag). • Inträdesbiljett tili Estoniateatern, Svansjön, P. Tshaikovskis balett. • Guidad stadsrundtur på torsdag förmiddag. • Transport tili Merekeskus och Sadamarket. Bokningar senast den 10.11 .2003 tili Silja Line, Tuula Harjunpää 06-323 3240 eiler Malin Saarenmäki 06-323 3252. För information: Svenska pensionärsförbundet, Per Thomasfolk 06-3179070.
Fibrerna frän fikon, guargum och dadcl ahsorberar varren, sväller
om
försnabbar sedan tömningen av tarmen.
Kolhydrntcrn3 i TehoLaxa mjukar upp tarminnehållet, så 30tt det blir hait. Rabarbcrpuren verkar sti mulerande pä tarmrcflekserna. - Jogurtpulvrcr- i TehoLaxa ge r näring åt den n3oturlig3o b3okterifloran och hjälper att uppriitthålla biologlsk balans.
Ta Teholaxa på kvällen, så lungerar magen påmorgonen LANGSAM TARMFUNKTlON Långsam tarmtömning är en rän allmiint problem. Orsaken kan vara
r.... fibed'ttig dier och f6r liren tysisk akrivirer. Upp tili var "edje kvi nna och var femte man hae tidvis problem med h:ird mage.
Passar lör yngre och äldre
Stress, ensidiga marvanor och för then fysisk aktivitct verkar negativt på matsmältninge n. Följden blir lätt magoch tarmproblem. Ökad konsumtion av det ljusa brödet om faktumet anvi äter för litetgrönsaker om frukter, har orsakat an vi inte f?tr tillriick1igt med näringsfibrer från vår kosto Fibrema är väsencliga för matsmiiltningen. De suger tili sig vatten i tarmen, sväller om utökar tarminnehållets volym, stimulerande s:Uunda tarmtömningen.
Saluförs riksomfattande i hälsokosfbufikerna. Marknadslörare: Fenno Natura. Tusby www.fennonatura.fl
GOO TlO 6/2003 -7
Självständighetsfesten tradition på Norrvalla Folkhälsan i Vörå Tidlös ålder
EBBAS KOLUMN
itulerandet. Hur mänga av dagens blivande pensionärer kommer illäg eiler bar kommit i beröring med den epoken. Titulerande och titelbortläggning forekom ända in pä fOrra seklets sjuttiotal. Alla vi som är 60 + har berörts på ett eiler annat sät!. Trettio- ocb fyrtiotalsbam uppfostrades at! säga tant och farbror tili alla i släkten och fOräldrarnas umgäoge som var tio år äldre eiler mera. Det fOrde med sig et! onödigt avslånd där ålderskillnaden markerades. Konfumationen, fOr dem som börde tili nägot trossamfund med den traditionen, var en milstolpe. Som femtonårig nykonfumerad upplevde jag en massa titelbortläggningar. Nu var man plötsligt DU med många tidigare tanter och farb röder. Svårt at! slå om tili nytt språkbruk. Ännu svårare att fors tå att man passerat en gräns. Inte längre en unge som kördes ut pä backen för att leka, medan foräldragenerationen utbytte visdomsord över kaffekoppen. Att som sjuttiotalisterna helt naturligt dua lärarna i skolan och alla andra äldre gör umgäoget över generationsgränsema enklare. En och annan knorrar och saknar den tid då man &jorde stor affar och ceremoni över titelbortläggningen. Till de bättre bistoriema från den tiden bör de, där chefen som vid en kvällstillställning drnckit duskäl med utvalda underlydande, fO ljande dag tar tillbaka sitt framfusiga tilltag. Tili god uppfostran ifråga om titulering hötde ännu på sextiotalet att undvika ordet Nl. Om inte som etthelt fult ord, så nästintill. Det går att fOra en konversation utan at! använda någondera orde!. Man behöver inte heller belt undvika tiUtalsord i slil med "skas det gå 's". Iställetupprepar man samtalspartens titel. Ex. "översten föredrar kanske all frukosten serveras i överstens ocb överstinnans rum istället for i matsalen" . . . Att barn inte ficksäga du tili sina foräldrarutan enbart mor och far eiler mamma ocb pappa bör tili samma kategori ocb forekom ännu en bit in på forra sekle!. 1vårt trettioettåriga SPF har alla från böIjan duat varandra. Du-reforrnen börde tili fOrbundets grundare Jarl V. Hellströms principer. Visst har den regeln gjort det Iät! at! umgås ocb kommun.icera inom vårtstora fOrbund med 80 fOreningar ocb IS SOO medlemmar.
T
Vörå spelmansklubb spelade tili dansen iljal.
Redan i tio års tid har man samlats på Norrvalla i Vörå tili fest på självständighetsdagens afton. En fest som lockar mycket folk som gärna firar denna högtidliga dag tillsammans med dem som offrade sina bästa år för att försvara denna värdefulla sak. - Eftersom sj ä lvs tändighetsdagen i år är på en lördag kan vi också erbjuda paket med övernattning för he la busslas ter, berättar fOrsäljningssekreterare Si v Sell vi d Norrva lla Folkhälsan. Hon berättar också att programmet kommer att vara traditionellt med festtal , i år fiI .lic. Nils-Erik Nyqvis~ körsång (Kronoby manskör), kaffeservering, dans till Korsbolmsgillets toner och en gemensam skål fOr självständigbeten. - Festen brukar vara trevlig och trivsam med kaffe vid längbord ocb med goda dansare på parketten. Högtidligheten infl.IlIler sig senast vid den gemensamma skälen for vår själv-
ständighet eiler då vi sjunger VårtJand un.ison!.
Ny reslaurang Byggandet av en ny restaurang pågår vid Norrvalla Folkhälsan sä från maj nästa år kan man ta emot upp tili 2S0 personer tili luncher och middagar och samtidigt får man fulla alkobolrättigbeter. Den nya restaurangcbefen Thomas Katril avslöjar att den nya restaurangen också kommer att medfOra nyheter i programmet: - Från hösten börjar man ordna dans två gånger i veckan, allsång, viskvällar ocb samtidigt utökas de paket man erbjuder grupper med kvällsprogram forutom bebandlingarna, terapin
och simningen. Sommartid finns möjlighet att spela minigolf, vandra på vandringslederna m.m. Sommarhotellet i de nyrenoverade internaten Fredrikssonsgården och E lvigården med 30+ 19 säogar erbjuder också belt nya möjligbeter att ta emot enskilda besökare ocb grupper. - Och jag tror att barnfamiljerna också kommer att ttivas på sommarhotellet där man kan koka maten själv om man viii i de välutrustade köken, spår Siv samtidigt som hon hälsar alla bjärtligt välkomna tili Vörå och Norrvalla Folkhälsan, pä självständigbetsfest, rehabilitering, privata vistelsepaket eiler övernattning under sommarresan. Britt-Marie Norrgård
UtnyHja färdtjänsten Tili sorgebarnen inom många kommuner hör fardtjänsten, som drabbats bårt av ned-
Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans Vänner rar emot donationer och testarnenten. Föreningen ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp till förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testarnenten.
skärningama. D. v.s. de taxiresor for rekreation kommunerna beviljar handikappade eller äldre med svårigheter att ta sig fram med aUmänna kommunikationsmedel. Maximala antalet enkelresor per mänad är 18. 1 praktiken är de numera betydligt farre. Atrninstone när det gäller den äldre delen av dem som ansökt om ocb beviljats taxikort. Flere kommuner har forsökt infora samäkning, men det är inte populärt. Särskilt omslcrivet är experimentet i västra distriktet i Helsingfors. Man skall vända sig tili en viss taxicentral i god tid, meddela resans mäl och tidpunkten då man skall avhärntas for bemtransport. Det har blivit långa väntetider ocb osäkerhe!. Man vågar inte gå in ocb ringa på nytt. Då kan taxin ha kommit under tiden. Mobiltelefoner anväods inte av alla i åldem 70 +. De bilar central en använder är i regel invataxibilar av kleinbusstyp. Det kan vara besvärligt att ta sig i ocb ur dem. Om ett liotal passagerare skall samsas om samma transport kan resetiderna bli långa. Dessa praktiska problem har lett lill att många taxiresor blir oulnyttjade. För osäkert ocb otryggt. Säkrare att stanna hemma, anser man. EnJigt Gunvor Brettscbneider i socialnämnden har en hei del inbesparingar &jorts inom fardtjänsten. Men på kundemas bekostnad. De tvingas tili passivitet. Att fOrsöka få "kimppataxi" att passa ihop med Arbiskurser, möten, träffar och konserter, där man inte mäste vara med, kan kännas fOr jobbigt. Vad leder det tiU? Då reserätten inte utnyttjas minskar resoma eiler dras in. De behövs ju inte ... Dagstidningama och radion har låtit folk komma tili tals. Mera åsiktsyttringar behövs. Försök kärnpa fOr flirdyäosten och bevisa att den bebövs. Res några gånger ocb for bok över bur den fungerar. Kanske någon bekant med reserätt kan kombinera sin resa med run. ElIer att ui åkertillsammans tili ett gemensamt mål. Ebba Jakobsson
H KANS HÖRNA
o
AIderdo n?SS tyrka
Närmare informauon ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm tel. 09-6844 570
M
COMMODORE
1-2.12
TaW.,nkryssning med Finnjet I Commodore ~asslln~uderar middag, frukost
och lunell saml kaffe med dopp och välkomstdrink. Fönnlddagen I TaUlnn. Anneli Hofer är rarolOOare, Bu .. från VAslnyland öllkommer (25 E). _
_UJ't
11u-
Popu~ra dagsmsor ml vingårder,
STOR RESETRÄFF 4-6.2 Friman Reso" årliga -en dag I SIDckholm" kryssnlng m. SIIJe Une. Prograrn, måltlder och buss I SlDckholm ingår. Buss fnln Väs1nyland bllkommer (10E). Friman Rl!6Or prvsentarar Rer;or 2004 odt Ieder färden.
WA,,,,eI'l
Prlset öppet
teater och travilga (ämmä! tili fönnånllgt prisl
Trevllga och förmänllga kryssningar Mr grupper· Lex med förbokat prograrn. Välplan...-ede och trevllga ammgemangl Hör er för så ber.ltlar vi mer._ Hangö Trafik - Friman Resar kör med modema och trygga lunstbussart • 019-2~ 1004 _ _ _ _, Sandövägen 23 ,.. 019-2487058 10960 HANGÖ forsaljntng@hangonlllkenne.c:om www.hangonlilkenne.com
e=.!!!!!!!!!!!
änga besvär och krärnpor bos äldre människor anses va ra teeken på ålderdomssvaghet, ocb därfor nånting som man bara mäste acceptera utan att man kan göra nånting ät dem. Den här lättvindiga inställningen gick kanske fOr sig så länge vi äldre vara bara en liten de l av befolkningen, men duger inte längre sedan vi bliviL ocb fortsätter att bli en alIt större del av folket i alla läoder. Besvär från muskler och leder kräver alltmera vårdtid och behandliog i taktmed att den åldrande delen av befolkningen växer, men samtidigt är ocb vill fortsätta att vara akriv både fysiskt och mentaI!. Inte nöja oss med att i fottid styvna i gungstolen. Denhär verkligbeten har nu noterats
internationellt ocb det pågående forsta årt iondet av vå rt nya årtusende har utnämnts tili "ben- ocb ledärtiondet" (Bone and Joint Decade). 1 ett omfattande nätverk av institutioner ocb publikationer utreder man möjligheter tili bättre diagnostik, mera effektiva förebyggande åtgärder ocb ändamålsenliga behandliogar fOr besvör från muskler, leder och ryggar. Det är inte överraskande att en hei del av de nödväodiga ätgärdema faUer tillbaka pä oss själva. Vårt vai av livsstil ocb beteende bar stor betydelse också för besvär frän muskler och leder. Felrna leder tili onödig belastning, tobaksrökning bidrar tili ledbesvär och dieten bar betydelse fOr olika krärnpor. Motionens betydelse har aldrig tidigare
betonats sä mycket i medicinsk litteratur och man rekommenderar aktiv motion fOr alla äldrar. Det gäller fOr oss pensionärer att stöda varann att göra mera av det som vi alla vet - röra på oss fysiskt och mentalt fcir att hälla livskraftema i gång. Utnyttja ålderdomsstyrkan så länge det går! Samtidigt har vi i tankarna den gamla visbeten: Mät!e jag kunna ändra pä det som måste äodras, acceptera det som inte kan ändras, och må Gud bjälpa mig att skilja pä de två sakema! Håkan Hellberg
8 - GOD TID 6/2003
Hurtigruten bjuder på storsl i måttfu II Iyx, uI E
Lekisbarn på kajen i Riseyhamn.
n resa med Hurtigruten var en länge närd dröm for fiOT, en aktiv pensionär pä 81 vArar. Veekan efter midsomm'\f blev drömmen verklighet. Med sina tre barn Som ressällskap Iayssade hon i sex dagar oeh fem Ijusa nälter meUan Kirkenes oeh Bergen. 1 bötjan är man så bedårad av det storslagna seeneriet att det är svärt alt sLita sig från däek for att äta oeh sova. Men sä småningom blir mältidema välkomna avbrott, inte minst taek vare den forträftliga fOrplägningen med tonvikt pä fisk oeh skaldjur. De täta strandhuggen - fartygen besöker tre-fYra harnnar per dag - ger kryssningstillvaron variation. Tiden i harnn varierar mellan en halv timme oeh flera timmar med möjlighet att del ta i organiserade utflykter eiler att upptäeka pä egen hand. Under de tvä fors ta dagama är det Varangerhalvön oeh Finnmarkskusten som glider forbi. Karga fjä ll med glaeiärer oeh vänJiga konturer. 1 Harnmerfest hinner vi sträeka på benen oeh gå bärsärk i suvenirbutikema. Andra dagens kväll (är det faktiskt kväll?) seglar vi i Troms tylke oeh fjällen blir högre, mer dramatiska. Kring midnatt fär vi uppleva Tromsö - av någon anJedningkaUatNordensParis by night. De flesta av oss behöver några timmars sömn vatje natt oeh viII man se aUt som rulten har , att visa upp är tolvdagarslayssningens Bergen- Kirkenes-Bergen (eiler i motsalt riktning) enda alternativet. De avsnitt som seglas nattetid sydgående avverkas pä dagen nordgäende. För den som kan vara med bara en dag rekommenderar jag etappen Harstad- Stamsund sydgående. Färden ~år genom den uppmuddrade leden Ris0)'fenna där kaptenen finmanövre rar skeppet me llan grunda sandbankar, tili Sortland på ön
Aa/os och Aila Ran/ala trån Bjömeborg tirar rubinbröllop med en kryssning. - Aa/os bjöd som /ack (ör 40 å rs god service, skrattar Aita.
•
ei sce nerl
hålligång Vesterälen oeh vidare tili Stokmarknes pä Hadsel0ya. Härfinns Hurtigrutenmuseet oeh det var här kapten Richard Wilh, Hurtigrutens fader, grundade Vesteraalens Dampskibsselskab år 1881. Två rederier, Troms Fylkes Dampskibsselskab oeh Ofotens og Vesleraalens Dampskibsselskab , upprätthäller i dag Hurtigrulen med elva fartyg. Sex är i II OOO-tonsklassen oeh byggda pä 1990-talel, tre är mindre oeb något äldre, medan två är nästan splittemya med 15 000 tons dräktighet. Vi ha r mönstrat pä M/ S Richard With som bär den legendariska kaptenens namn. De 700 passagerarna kommer denna gång från Tyskland, Holland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Belgien, USA oeh de nordiska ländema. Medeläldem tyeks ligga över 50, ett par !Te bamfam iljer finns med oeb nägra ungdomar med eampingutrustning foljer med pä kortare etapper. För många norrmän är Hurtigruten ett transportmedel oeh post oeh fraktgods lastas oeb lossas i varje hamo. Fartygen är bekväma oeh änäamälsenligt inredda med gott om teak oeb mässing. loga hiskeliga antika statyer oeh springbrunoar här.
Klickande kameror Frän Hurtigrutens fOdelseort fortsätter vi genom det natursköna oeh dramatiska Raftsundet. Det steneilerade dagsprogrammel lovar att vi gör en av-
Vattenfa ll i Trollfjord.
stiekare in i Trollfjord - om väderforhållandena tilläter. Fjordrnynningen är 100 meter bred, inte myeket med tanke pä att fartyget är 122 meter längt. Vädret är tjänJigt oeh turistema bjuds pä en naturupplevelse de sent ska glömma. Bergen stupar brant från över 1000 meters höjd ner i den smala fjorden. Kaptenen manövrerar skiekligt långsides en bergvägg där ett vattenfall störtar ner i djupet. Kameroma kliekar oeh surrar. Innan vi lämnar denna unika övärld binner vi besöka Stamsund pä Lofoten. I skymningen fu vi besök av en Iloek tumlare. Följande forrniddag korsar vi poleirkeln oeh de som varit med pä hela resan belönas far denna bravad med ett eertiflkat oeh Hurtigrutens speeiella drink. Detta är en av de ta organiserade aktivitetema pä resan. Nägot nöjesliv med dans oeh dobbel forekommer inte. Extrn festlig är den sista mältiden fore ankomsten norrifrån tili Trondheim där många debarkerar. Kaptenen är värd oeh mänga av passagerarna, i synnerbet de ä1dre, klär sig extrn festligt.Utflykter i land ordnas bland annat tili Nordkap oeb pä Lofoten. Själv deltogjag i en rundtur i Trondbeim som gay en fOrsmak av vad staden med den imponerande Nidarosdomen har att bjuda pä. Efter Trondheim pä resans nästsista dag besöker vi natursköna hamnstäder som poekar pä äterbesök: Kristiansund, Molde, Å1esU}ld. I inloppet tili Bergen kommer
~j!!!~' i"1rM.~.ds .....~'
7'P :M: ~~'lR OI}Lai-....
l(f-i~ho'v"""~N-. MI: ..... ~p.1'darNi hle..- '$M\~0QC:6~er"'fI6~~iI:
N9"tS ."totMlro:w: "'9 ~~HI"t;(A.;J4.Ef'll';l;:1IJ)C]HJt~..
,.,
r.Jf'ol,;",*,r ......... Pj '~(OO!!
"l! 'OI?'>",,~dIoy~n;c '! f'al:)nd bi)...... H2hert9h
·~uSIUAUNE'"..... O'~ ~
r"'~'" fMd
PJtI5.:. kr. ~-
7q~ k,. PI;
.. .........-p,....,.-
<tTlilliU Ileiser
I Kristiansund sålde man resor tili Finlands vakre hovedstad Helsingfors.
I Trollfjo rd var det alle man på däck. Kamerorna klickade och surrade.
resans farsta regndroppar. Oeb när vi stär pä kajen med värt gepäek oeh väntar pä att familjens yngsta ska 10lsa bilen ur fartygets innandöme börjar det hällregna. Men detta är ju Bergen. Text och foto Ulf Wahl ström
Vi möter systerfartyget Nordlys på norrgående.
10- GOO 110
6/2003
Fira ett annorlunda och avkopplande
NYAR I PÄRNUI 28.12.2003 - 3.1.2004 380( 8egär programmetl
Julmarknadsresa tili MUNCHEN '1
med Anneli Hofer 4-7.12.2003 Ring och hör Dig förl
BTINordic Gruppreseavdelningen Formansallån 9, Ekenäs tel (019) 2674 550
Nya läkemedel tili 100 %-ersättningsklassen
Vi tackar Ruth Sundström från Ingå som har bidragit med följande alster:
InsuIin glargin kan beviljas specialersättning vid typ 1 diabetes från och med november Från och med den I november 2003 upptas ett antal nya mediciner tili den högre specialersättningsklassen vid svåra och långvariga sj ukdomar. För dessa läkemedel blir specialersä ttningen 100 % efter en självrisk på 5 euro per inköp. Tili de nya läkemedel som från och med november berättigar tili högre specialersättning hör insulin glargin vid behandling av typ I diabetes. Specialersättning för insulin glargin förutsätter att läkaren på receptet gör anteckningen "typ I diabetes" eiler "DM 1" samt att patienten är berättigad tili specialersättning i samband med diabetes. För tillfållet hör nio diabetesläkemedel tili den högre speci.lersättningsklassen, men det är endas! i samband med insulin glargin som anteckningen om typ I diabetes krävs på receptet.
1 Finland finns det c irka 145 000 personer som har beviljats rätt tili specialersättning för läkemedel som används vid behandling av diabetes. Knappa hälften av dessa patienter använder insuIin. Ti II de nya läkemedel som enligt statsrådets förordning 28.8.2003 ornfattas av 100 %specia lersättningen från och med november hör även leflunomid som används v id behandling av ledgångsreurnatism (reurnatoid artrid), metotrexatvid behandling av svår psoriasis (generell erytrodenni). Folkpensionsanstalten informerar läkare om ändringen per brev med den nya förordningen bifogad.
SpecialersäHning bör sökas Specialersättning for läkemedel som 30vänds vid beh30dling av svära eiler långvariga sjukdomar kräver särskild 30sökan (FPAs
POESI
ansökningsblankett SV 127) samt ett bifogad läkarutlåt30de B. Läkarutllltandet skall i allmänhet grunda sig på sjukhusundersökningar eil er vara utfårdat av en specialiserad läkare. 1 vissafall kan även utlåtande av en allmänläkare som vårdat patienten en längre tid godkännas. FPA avgör om specialersättning kan beviljas på basis av läkarutlåtandet. Rätt tili specialersättning kan bevi ljas for viss eiler obegränsad tid. DIl rätt tili specialersättning har beviljats får kunden ett nyt! FPA-kort med 30teckningar om sjukdomskod, läkemedelsersättningskategori samt giltighetstid. På fotoforsedda FPA-kort, som år 2003 kostar 20 euro, görs dessa 30teckningar endast med innehavarens samtycke. FPA
Höstdikt Sommaren är slut med värme och solsken, hösten är här med himmel så blå. Skönt är att vandra i skog och mark och ploeka lingon på tuvorna små. Säden den mognar på åker och äng, Bonden har bråttom att så och skörda, säden skall malas i kvarnen en gång, limpor och bullar skall dig väl smaka. Skönt är att sitta i stugan inne, När regnet strilar från moinen grå. Sjunga en visa och lätta upp sinnet och tänka på foma tider också. Ruth Sundström
Tankar När jag ser de vita moinen svävande högt i det blå. Tänker jag på svunna tider och på vänner likaså. Vännerna som stod mig nära borta är som vindens fläkt. Minnena finns kvar och kära bäres utan dagens jäkt. Fåglarna som sjöng om frihet, flyger bort tili fjärran land. Blommorna som pryder ängen, vissnar ner och dör ibland. Livet är en olöst gåta, som vi riktigt ej förstår. Fast vi söker finna svaret, aldrig någonsin det får. Ruth Sundström
' - Stöd kyrkligt arbete ~ ~ genom gåvqr och testamenten KOlltakta Det är viktigt att munnen är frisk . Din egen tand läkare känner din mun
Församlingsforbundet
PB 285, 00121 Helsingfors ~ (09) 6126 1540
och dess hälsorisker, och kan följa upp sldant som är viktigt för att just du skall h311.s frisk.
Nu kan all. finländare välja sin t.ndläk.re, antingen hälsocentral eiler privatmott.gning. Du ffir ekonomiskt stöd .v s.mhället i b3da fallen.
Stöd marthorna! Marthaförbundet ä r Svenskfinlands största kvinnoorganisation, med 11 .000 medlemmar i 450 föreningar . Vi arbetar för liv skv a lite t i hem, fami lj oc h samhälle genom utbi ldning i h us h å ll , eko logisk livsfö ri ng och hemm ets ekonomi. Vili Du s t öd . M a rth a f ö rbuod e t s v e rk s amhet p å lä ngre s ikc? Genom donat io n er och t estame n te n , direkt ti li Marthafö rb u ndet e ll er ti li d ess fo n de r i n om Sve n ska Fo lksko la n s Vä n ner oc h Sve n ska Ku ltu rfon d e n , kan Du va ra med och forma v1lr fr a mtid! Vän li gen ko n takta ve r ks a m hets ledare Chri s tel R a uni o, tfn 09-6962 2555, för n ä r mare i nfo r mat io n .
a
MARTHA FÖ RBUNDET
GOO TlO 6/2003 - 11
Guide om En bättre vardag ...
D
Mat för en och två Recept för det lilla hushållet
e n finskspråkiga guiden
"Parempaa arkipäivää ... ",
som har ularbelals av projeklel "Vanhus len oma vapaaehtoistyö" , har översatts och i någon män uppdaterals inom ramen [ör Folkhäls an s demenskunskaps cenlerprojekt. Bägge projekten har fätt slöd av peooingautomatr<ireningen RAY. No varlis har lälit tryeka både den fmskspråkiga oeh den svenskspråkiga utgåvan. I socialvArdslagen ingAr beslämmelser om stödet tili närstAendevArd. 1 laglexten används beteckningen närstäendevArdare. 1 svenskan använder man i praktiken ordet anhörigvArdare som synonym tili ordet närslAendevArdare. 1 denna guide används ordet anhÖrigvArdare. Syftet med guiden är att utgöra ett slöd f<i r vArden av person med demenssjukdom i hemme!. Guiden riktar sig närmasl till anhörigvArdare vilka behöver stöd oeh information, men lämpar s ig oeksA f<ir andra s om i
D
hemforhållanden tar sig an en demenl person, tili exempel frivilligarbetare. Undertecknad anser att rAden och forslagen om hur olika problem kan lösas kan vara tili nytta for alla som vArd.r en långtidssjuk person i hemmet, om det så är frAga om en demenl person eiler inte. Guiden distribueras (et! exemplar gralis) av Novarlis Finland Oy, beställningar per lelefon (09) 61 332211. Valborg Louhisto
e tre Margaretoma" underv i s n i n gs r Ad e lM a r ga r e ta Grigorkoff, Folkhälsans proj ektledare f<ir malkulturer Margaretha Illman och Folkhälsans karnpanjehef Margaretha Wildlgrube har saromanställt receplboken som bygger pA en reeepttävling. Arbetsgruppen tillredde och utv ärderad e maträttern a saml valde Ui reeeplen som prisbelönades. De 80 reeepl som nu finns samlade är fo rhAllandevis enkl a att tillreda. Maträttern a lämpar sig bAde f<ir det unga oeh det ä ldre, 1- 2 personers hushAlle!. 1 ankn ytnin g tili flera av reeeplen finn s Marga retorn as lips. Dessulom refl eklerar de kring basfo rrAd, matinköp och forvaring m .m. 1 bö!jan av boken fioos tips om nyttiga och ergonomisktriktiga arbetsredskap. Ett fOrslag tili malsedel fOr tre veckor ingAr. Reeeptregistrel i slulel av boken ger en överskAdlig bild av reeeplen und er hu v udrubrikern a kö ll; fi s k, skaldj ur; spannmAlsprodukter; POlatis,
=~ --~-
~
•
@
~tff:f
Matför
en och två
- ett presentkort på tidningen
GODTlD Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 09-7288820. ja>< 09-72888215
SMÄRTORN BORTUTAN rotfrukler, grönsaker, svamp; eflerrätter; dryeker oeh övrigt. Peler Wikström, Stil&Form, har skölt bokens gra fi ska utformnin g, Stina Ericsson har gjort illustrationem a. Ab Folkhälsan sä ljer receplboken. Den kostar 5 euro. Beställningar per tfn (09)
M ed llltra-Ijlld sköter Du - !IIuskel & ledsmörtor - ;schias 11I.f1. smärtor
'*' VERKAR NERTILL 5 CM
Beställ grolis brosclly r +p rislista e-po5 l:nystroms@.s urfnct.fi
3155481. Valborg Louhisto
nyström's" 019-231 636 fu 019-236 368
o
Abopensionärernas fyndhörna populär på Konstens natt
Ja tackl Jag vIII prenumerera på God T1d: Namn: __________________________________________________ Sklcka kupongen tili: God lld Indiagatan 1 00560 Helsinglors
Adress: Postnummer:
Jag viii gårna ge God lid som gilva tili:
Adress: _____________________________________________ En ilrsprenumeralion kostar 13,50 euro lör sju nummer per år.
Sånd lakIuran tili: Namn: ____________________________________ Adress: Postnummer:
~
_______
Positivt överraskad var publiken , ung som gammal, över Pensionärsklubbens fyndhörna med gamla böcker, vilka dessutom delades ut gratis. - Det var rena julafton, skrev signaturen ACS i ÅU, att hitta Flickornas Julbok från 1945. Ett svenskt språkbad i Åbo överraskade också vår ryska konsul.
Namn: _______________________________________________
Postnummer:
Konstens Natt, den 14 augusti var en festival i sensommarvärme. Svenska Gården var fylld av vimmel. Artister uppträdde på scenen, squaredansare på planen där Aspöfisk salufördes nystekt, likaså flickscouternas våfflor. Kaffe, läsk och fÖrfriskningar värmde gott.
Många institutioner medverkade tili stämningen: Åbo Akademi , Folkhälsan, Åbo IFK, Arbis, Åbo Svenska Teater och Åbo Underrättelser. I allom en Iyckad kväll i hjärtat av Åbo - vår Stad. Med Åbo Svenska Pensionärsklubbs hälsning! Natalia
, \
12
eOD TID 6/2003
BOKHYLLAN
Du tittar, men du ser inte
li s är en fi s kargubb e på Trollskär, där han bar bott hela live!. Någon fiskargumma fick han aldrig men lever gott där i havsbandel med sin bund Poppe, gelen Stin a oeh några höns und er tuppen Bertils kommando. Tiden lorde vara kring böljan av 1900-1alet, men det har ingen betydelse. Naturens väx lingar, arbelet med fisket, planetemas vandringar som Elis fOljer i almanaekan fyller hans dagar, hans enda um gän ge är Krokö-A1 bin som han träffar elt par gånger om året, Lina pII Busö bor ännu längre nortUt. Del lågmälda lonfallet tillsammans med lnge Lööks detaljrika iIIustralio ner fOr läsaren snabbt in i
E
miljön. Del är tidig höSl oeh elt övertlöd av rönnbär oeh gubben Elis fär fOr sig alt koka rönn bärsgele. I jakten på reeeptet som mor kanske hade lagt någonstaos, kanske ikisIan på vinden, hinar Elis en lapp som hans farfar har skrivit för över åttio år sedan, oeh här börjar drama t som fOrvan dl ar Elis ' ti ll varo i elt slag. " Så sanl som jag heler Engelbe rt Mattsson viii jag här nedskrifva att jag idag, den 18 augusti 1832, bafver sett en låmte å min egandes ö Trollskär." Hur det hela fOrl öper ska här inte avslöjas; alla vet vi ju att tomtar enli gt folktron kan vara antingen goda eiler onda, att det gäller att hålla sig väl med småfolket oeh inte fOrtöm a dem - men vet Elis något om tomtar? Han bar ju aldrig selt någon. - Du tittar, men du ser inte, är ett visdomsord som vi alla borde ta tili oss även i vår upplysta värld. Lära oss se bakom s keendena, mera bläddra i naturens bok, tyda lecken oeh fOlja planetemas gång. Elis behövde ingen kl oeka, tuppen Bertil väekte honom i ottan när det va r dags an bärga näten, han behövde inte hell er radio oeh väderrapport utan spådde vädret själv med hjälp av vindaroa oeh molnen oeh sina egoa aningar. Alla lecken tydde på a tt vintern denna gå ng s kul le bli hårdare än någonsin oeh han såg om sina hus innan den fOrsta snöstorrnen nådde Trollskär. Storrnen rasade i fyra
dygo och snön gjorde det svårt fö r Elis an sköta djuren. En av de många pärlom a i boken är beskrivningen av hur Elis tlyttade in geten oeh hönsen i sitt kök ocb hur dj uren genast gjorde sig bemmastadda. "Två av hönom a bade Il yttal in pII trampen tili mors garola symaskin. Elis lade litet halm åt dem att ligga på. De två andra hönoroa bade lagt sig mellan ta llrikam a i kärlhyllan. Elis makade på tallrikama så de skull e rymmas bättre. Tuppen tlaxade upp på vedlåren oeh ge ten Stin a s tod oeb ka la sade på äpplena ij ul granen." Språket är genomgående naturligt, några pekpinnar kunde ytterligare ba ploekats bort li ~som några finl andismer. Sist i boken finns - fö rutom reeeptet på rönnbärsgele - en lista på ' gammaldags, nyttiga oeh litet krångliga ord ', som t.ex. katekesen, aln, Kyndelmässodagen ocb smördrinel. Inge Lööks illustrationer ärehanniga och påminner ofta i perspektivet oro bildema i Peltssonböekema men har alltid havet oeh naturkraftema nä ra inpå, är saltstänkta. Valje kapitel inIeds med en vinjett oeh ordlistan har tydliga oeb bra teekningar av de o lika fOremålen som t.ex. nätsänke, nävertl öte oeh kafferosl. Endast pärmens framoeh baksida är i rå rg, alla övriga är stämningsfyllda laveringar i gråtoner, som lämnar knu tar oeh skrymslen i stugan i halvmörker oeb framhäver den
En av de många pär/oma i boken är beskrivningen av hur Elis flyttade in gelen och hönsen i sitl kök och hur djuren genasl gjorde sig hemmasladda.
vi tmenade spiseln oeh de slitoa ytom a på bord oeh stolar. Förfa ttaren oeh iIlustratören passar ihop som hand i handske. Oorrit Krook
Carina Wolf-Brandt: Villdell väli der på Trollskär
01: Inge Löök 120sidor Förl aget Vingpennan
Runä har.en "egendomlig prägel av en uråldrig värld" et fOrsta vi sllg av Runö var fyre n som tappert blinkade i kapp med åskvädersblixtama. Natten var mörk med äskskurar och byig vind. Det var bara att ligga bi, fö rsöka sova li te oeh invä nta g ryningen medan den lilla sege lbåten skötte sig själv på den gropiga Ri gabukten. Att angöra ön i mörkret hade varit dumdristig!. Vattnen runt Runö är grunda oeh tili helt nyligen saknades en hygglig hamn. Detta fö rklarar, skrev Fred ric J oachim Ekman fOrnästan 160 år sedan, "varför Runö lärnnats oberört under de många oeh långvariga fejde r som fo rdom fOrts i kringliggande länder". "Detta oeh öns ensliga läge har inte litet bidragit ti li bibehällandet av den egendom liga prägeln av uråldrig värld som denna ö i många fall ännu äger" , fortsätter Ekman. Vi borde j u ha haft Ekmans BeskrijiJillg 0111 RUNÖ i LifJlolld i skeppsbiblioteket, men originalutgåvan från 1847 är i dag en raritet Nu kan emellertid seglare oeh Estlandsvänner glädj a sig ät att Svenska folkskolans vänner gett ut en rörkortad oeh lätt moderniserad nyutgåva. Bearbetningen bar gjorts av professor Maria nne Blomqvist Man antar aU Runö har haft en rast svensk befo lkning ända sedan medeltiden. Ön förblev i huvudsak svensk ända tili 1944 då de sista svenskama,
D
Folkmängden på det cirka 12 km' lilla Runö var 389 i augusti 1842. Runöboroa levde på åkerbruk, boskapsskötsel, sälfångs t oeh fiske.
Språkförbislri ng
så när sam på sex persooer, eV3 -
kuerades tili Sverige. Under så gott som hela 1800-talet kom Runö församlings präster från Finland, som liksom Estland hörde till det ryska kejsardömel. En av dem var kapeIlanen i Tavastehus Fredric Joachim Ekman ( 1798- 1872), för övrigt
äldre bror tili målaren Robert Wilhelm Ekman Fredrie Joachim vikarierade som präst på ön från september 1841 tili
september 1842. Underdenna korta tid sarolade han material tili en inneliå.usrik oeh trevligt skriven bok på drygt 320 sidor om Runöboroas liv oeh 1eveme.
Det var inte alldeles lätt för Fredrie Joachim att kommunicera m ed sin hjord. Han skriver: " Det språk som öbom a talar sinsemellan oeh inom den husliga kretsen är /"Imska, som vällåtsas vara ett slags svenska men av en svensk omöjligen kan fö rstås. Om än det ruoska språkets huvudstam obestridligt är en åldrig fomsvenska, vars närrnare intlytande på den nuvarande runskan naturligtvis är, i brist på kännedom om både den förra oeh den senare, ganska svår, ja omöjlig att uppdaga, visar sig doek det på Runö talade språket numera blolt som en blandning oeh förb istring av Il era språk. Av beståndsdelar som tydligen nu kan skölljas i runskan kan man tryggt säga alt där tili större eiler mi ndre de l ingår fo m svenska, nysvenska, rys ka, estniska, fi nska, lettiska, danska, norska oeh kanske också engelska." En fö rkla ring tili den na språkförbistring var pesten 17 10. Många Runobor blev änkor oeh änkI ingar och tog sig nya män och hustrur från frärnmande orter. Genom tidero a va r ön också asy l för Il yktin ga r från Ii vegenskap oc b rekryteringar. Nästan alltid blev de av de fria Runöborna skyddade ocb gömda. Det var pastoms ofta otaeksamma uppgift att försöka lära bamen svensKa. " Men vad barnen genom pas torns oförtrutoamöda kan lära ut, det förlorar oeb glömmer de tyvärr åter lätt, då uti föräldrahu s et inte ett enda ärl igt
svenskt ord blir nämnt."
Eländig kyrkosång Ett av de dråpligare avsniUen i boken är författarens beskrivning av kyrkosången. Sången är inte bara dålig utao högst eländig. "Denna sång - om man kan kaila det så när et! par hundra sträva halsar fö renar sig uti ett gällt, monotont skrän - beslår i uthållande, långsamma toner som dels höjer sig, dels sänker sig, men utan allt slags melodiskt rörhållande, så att man ganska sällan kan känna igen den psalmmelodi man enli gt det utställda psalmnurnret föreger sig vilja sj unga." I dag fmns inte mycket kvar av det sarnhäUe Fredrie Joachim levde i. Några gamla gårdsbyggoader bar bevarats. Kyrkan från 1644 fmos kvar och skall vara Estlands äldsta träbyggoad. In till den gamla kyrkan finns en ny kyrka som invigdes 19 12. Ett 70-tal personer bor numera på Runö. Under den dag v i var på ön hörde vi ingen annan än besättoingen pä en annan finländsk båt tala svenska. T uristerna, som va r talr ika de nna j ul ilördag, ta lade estDiska, ryska oeh lettiska. På kvällen styrde vi vidare mot Riga i kö lvattnet på de Runösvenskar som und er Ilera århundraden seg1at tili storstaden för att sälja sitt sälspäck oeh kutam as snövita skinn. Utf Wahtström Fredrie Joachim Ekman: Beskrivnillg av Rlmö i Livland Bearb. av Marianne Blomqvist 164 sidor Skriftei utgivna av Svenska Folkskolans vänner 2003
GOD TIO 6/2003 - 13
BOKHYLLAN
Annorlunda läkarliv:
Skeppsläkare i Antarktis En kori och avgränsad period som betydde mer för mig än för omvärlden . Så sammanfattar Borgåläkaren Fredrik Rejman sitt ungdomsäventyr som skeppsläkare vid en norsk valfångstexpedition i Antarktis sex månader 1957-58. En läkarmerit som knappast delas av någon finländsk kollega. I höst, 45 år senare, har dagboksanteckningarna ko mmit ut i bokform på Sahlgrens förlag. En välskriven, humoristisk och medryckande äventyrsdokumentär. Så långt från dagens tv-såpor man kan komma.
'n
Som nybliven medieinelieentiat hade Rejman vid ett litet sjukhus " i provinsen" praktik som kirurg oeh gynekolog. Kirurgi ville han speeialisera sig i, men fiek inte den amanuenstjänst vid ·Röda korsets sjukhus han hade sökt 1957. Istället nappade han på en Hbl-annons där ett norskt rederi sökte skeppsläkare med kirurgisk erfarenhet tili en valfångstexpedition. Redan i pojkåren hade han drömt om äventyr oeh farargat sig över att allt redan var upptäekt på jordklotet. Cbefsläkaren skrev ett fmt intyg oeh beklagade att han själv som familjefar inte kunde sökajobbet. Fredrik Rejman var ungkarl. Ansökan sändes oeb inom kort kallades ban tili Norge fOr intervju. Äventyret böIjade.
Med bål näslan Irån pollill pol Expeditionen lade ut från Tönsberg den I november med 500 man ombord
på båtama. Skeppsläkarens presumtiva patienter. En myeket brokig skara män med varierande kondition. Ingen kvinna. Gynekologpraktiken fiek läggas på hyllan. Fem veekor tog det att nå Kapstaden. En resa genom alla tänkbara klimatfOrhållanden. Under de sex månader hela resan varade besökte Rejman landbaeken under sammanJagt tre dagar. Alla nätter var ban ombord på det stora kokerifartyget där sjukavdelningen med mottagningsrum oeh "operationssal" befann sig. När.maste man i sjukvårdsteamet var en diakon utbildad i marinen. Övriga medlemmar i operationsteamet fiek handploekas oeb läras upp. En ny bantlangare svimmade under sin farsta operation oeh farsvann under bordet med en del av instru menteo , men operationen måste slutfaras. Apparaturen var omodem oeb läkemedels-
förrådet begränsat. Det mesta var prirnitivt även ur femtiotalssynvinkel. Röntgen oeh laboratorium fanns inte ombord. Bedövningsmetoden vid operationema bestod av att droppa eter på en ansiktsmask. Skeppsläkaren, diakonen oeb två medhjälpare klarade av nio blindtarmsoperationer oeh en kompLieerad galloperation under ständig sjögång. Dessutom fanns det blessyrer efter rall oeh slagsmål som måste sys oeb plåstras om. Livet inpå varandra under lång tid var påfrestande oeb ledde tili konllikter oeb psykiska problem.
Slållråd räddade gallpalienlens liv Gallpatienten var en korpulent man. Dessvärre klarade inte kirurgens tråd av hans hosta då han vaknade ur narkosen. Såret spraek upp genom alla lager av sömmar i hud oeh hinnor. Det upprepade sig ytterligare två gånger.
Fredrik Rejman vid operationsbordet på valkokeriet. Utan munskydd. Hans kommentar. Jag gjorde eribart bukoperationer ombord. Min lärare i kirurgi opererade också bukar utan munskydd med motiveringen: "Det är inte så farligt om man råkar spotta i en öppnad buk. Men vid ledoperationer behövs munskydd:
Då gay kirurgen upp broderandet. Det enda som fanns att ta tili på fartyget var ståltråd, som resolut kördes genom samtliga hudlager. Den gången höll sömmen."patienten överlevde. Den unga finländska läkarspolingen togs fOrst inte heltpå aUvar av beHi! oeh manskap med många expeditionsår bakom sig. Men han mötte uppskattning oeh mognade i takt med erfarenheterna. "Jag som haft en besvärlig bamdom oeb alltid var den man sist valde ut tili fotbollslaget."
åra finland ssvenska dagstidningar är inte så många oeb Ilere av dem har samma ägare. Ändå bar det ibl and blåst oeh stormat kraftigt kring dem. Cbefredaktörer bar avskedats eiler tatt gå med fallskärmsavtal. Förbållandet mellan ägama oeh joumalisterna bar ofta va.rit spänt. Läsarna vili ba sina tidningar oel! skriver av sig sina åsikter i insändarspalterna. Deras åsikter noteras doek inte i högre grad. Per-Erik Lönnfors vet vad ban skri ver om. Han har en gedigen tidningserfarenhet såväl somjournalist, biträdande ehefredaktör oeb VD vid Hufvud-
stadsbladet. Hans meritlista är lång. Första jobbet var springpojke vid Ny Tid 1948, Senare var ban bl.a. dörrvakt i Gamla kyrkan innan ban efter slutfarda studier blev bandelssekreterare vid Finlands generalkonsulat i New York oeh senare pressattaebe vid Finlands arnbassad i Stockholm oeh Washington. Nio år som VD oeh ehefredaktör fOr Finska Notisbyrån. Per-Erik Lönnfors är en driven skribent. Det senaste året har ban slipat sina kunskaper genom att vara med i teaterlaboratoriet Labbet, ett nytt forum far ny finlandssvensk dramatik. Svart på vitt uppfattades fare
Chefredaktören (Rita Polster) och VD (Mikael Andersson).
premiären som en nyekelpjäs om Hufvudsta.dsbladet. Visst finns där sådant som passar in på det tidningshuset. Som diskussionen om en ny tryekpress. Borde den plaeeras· i eentrum eller kan Bladet samarbeta med den stora finska tidningen Sanomat. Sarntidigt sjunker upplagesiffroma. Bladets VD Bertil Lundström (Mikael Andersson) farsöker rädda situationen genom att anställa en ny ekonomiehef. Erik Virtanen (Martin Babne). Han låter släggan gå oeh avskedar folk far att ta ekonomin att gå ibop. JBladets tidningshus är det tili hans naekdel att han har fmskt efternamn. Styrelseord-
Ebba Jakobsson
Fredrik Rejman: Som skeppslälwre i Antarktis
SahJgrens farlag
PENSIONÄRSBOSTÄDER
TEATER
Svart på vitt på Blaskan V
En lättläst dokumentär där allvar blandas med underhållning. Författaren har farmågan attmåTa med ord. Jag sträekläste boken samma kväJI jag upplevt fOrfattarens presentation av den.
CHARlom ESTMAN·WENNSTRÖM
Lillesgården erbjuder f6rmånliga och trevliga hyresbostäder i Nordsjö, Helsingfors, Ring tel. 09-77712212 vardagar 9-16.00. LÄKARSTATIONER
SPECIALTANDTEKNIKER
JorlJla Alatalo
Karis
Läkarcentral Högbcrgsg. 5-7 '11: 019-236 967
Kungsgatan 8, D vån. Ekenäs e 019~246 2670
Allmänläkarc o. specialläkare
OPTIKER
KARIS OPTIK
synSAm
Per-Erik Lönnfors
föranden Konrad Pettersson (Sven Sid) grinar iUa. Han fmoer sig i ödet då det visar sig att Virtanen har gedigna fmlandssvenska anor, trots namnet. Tidningens fOrsta kvinnliga ehefredaktör Lis-Maj Solitander (Rita Polster) gör sitt bästa fOr de journalistiska prineiperna men tvingas böja sig far ekonomiska krav. VD Lundström påpekar att fmJandssvenskarna minskar oeh lik läser inga tidningar. Peje Lönnfors har inte bara åstadkommit en intressant oeh aktuell pjäs. Han har skrivit en thriller. Hra att intrigen inte avbryts av en paus. Här behöver spelet ta fortgå i en oeh en balv timme utan avbrott. En upplevelse inte bara fOr oss som har en fot inne i den flnJandssvenska tidnings- oeh tidskriftsvärlden. Urpremiär i Svenska Teaterns Miniseen i september 2003. Ebba Jakobsson
Centralgatan 98, KARIS Tel./fa,lC 019-230 940 Ogonläkare
TARJA NÄRHI
~ ~tj{trn
'11"'·"""#
dL ~tj
..
~~=. '
OmK
1 'l
Senalorns Köpcenler 'ilIl' 09-298 1927 Optisk speclal,ltär
~
BACKMANS OPTIK
TOrgg81an 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn
BESTÄLLNINGSBUSSAR CHARTERBUS
R.Lundström ret. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turlstbussor 16-50 perso
Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, tax 019-501 565 Beställningsbussar.
~ BESTÄllNINGSTRAFIK
Vi ordnor r.,or lör mindr. grupper Iråga eher lärdlga pakelre,or FÖR MER INFORMATlON RING:
0400·470 285 / Magnus lind 019· 2411005/ kanlar 040·5170310/ Erika lind, reseplonerore
Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg .1 7 06100 BORGÅ 019-5243993, 0400-492146
Norro Strondgoton I S, 10600 EKENÄS
14 GOD 110 6/2003
TEATER
My Fair Lady: Kvällen var Doolittles y Fair Lady pä Svenska Teatern. Visst var äterseendet glan efter 43 är. Aven om ären inte tynger en i allmänhet, så fär man vid tillfållen av det här slaget en tankeställare ocb känner sig sam Methusalerns mormor. Den gängen sam en trollbunden teaterbungrig l?-äring med plats bakom en pelare längst bak pä andra radens fond. En dätida pojkvän sponsorerade det hela. Nu sam mängärig regelbunden teaterbesökare svalde jag inte allt lika kritiklÖsl. Men visst bade de fYra ledande flickorna : Maria Sid, regissör; Johanna Ahlmark, kapellmästare; Reija Väre, koreograf och Raakel Lignell, producent, Iyckats väl med sina uppgifter. Kvällen var, enligt min äsikt, sopkusken Doolittles. Peik (Kopp) Stenberg som Elizas far gjorde en mustig levoadskonstoär av sopkusken. Man nästan kände andedräkten. loget fel pä Kopp, men det var roligt all uppleva andra sidor av Peik
M
ANNONS
Stenbergs skädespelarkonsl. Birtbe Wingren sam Eliza har vacker sångröst ocb klarade metamorfosen från rännstensunge tili lady med den äran. En viss Jakobstadsaccen! gav Elizas finsksvenska slang en extra fargklick. Teaterchefen Johan Storgärd gjorde en varm ocb mänsklig Higgins. Inte den genomtorra stofi! vi är vana vid. Överste Pickering i Kent Sjömans gestalt och lätta rikssvenska fick oss att minnas Erik Fröling. En av hans repliker frän 1960 har fastoat i minnet. Dä Eliza under språkträningen protesterar ocb säger att Higgins är tokig och denne inte låtsas fcirstä hennes rotvälska utan ber Pickering taika. Pickering/Fröling svarade: "Den unga damen antyder vissa defekler i ditt sätt att tänka." Vackrare kan man inte säga det. Sjömans Pickering är också bra . Bland övriga rollprestationer bör Laila Björkstam sam mrs Higgins, en världsdam med hjärta,
särskilt närnoas. KJädprakten med Jukka Rintalas fantastiska skape lser va r impon erande . Trevligt att på nära häll fä bekanta sig med hans verk sam är utställda i teaterns cafe. Det jag saknade var en kör eiler åtminstone en proffsig sänggrupp. Förövrigt en Iyckad foreställning sam redan fort med sig klirr i teaterns kassa. Ebba Jakobsson
ANNONS
Långtidsverkande B-vitaminpreparat nu på apoteket
Räcker kraften från morgon tili kväll? När dag.rna bllr kortare och det blir mörkare ute kan krafterna lött slna. Du bllr Irött och håglös. Detta kan bero pII en alltför ensldlg och vllamlnfattlg kost. B-vilamlner pllverkar kroppens energlprodukllon samt musklemas och nerver·
nas funkllon . Bevl-Iabs hJölper dlg att orka. Bevl-Iabs ör del försla och hittlls enda IlInglldsverkande preparal som ger dlg alla Bvllamlner Jömnl under hela dagen. Varför behöver vi
B-vitamlner? 8-vitaminer Inver1<ar pII kropenergproduklion nervernas och musklemas funklion . huden och biodcellennas upp-
pens
komst. Brisl pii B-vitaminer kan ta sig uttryck i fonn av lrÖtthet. håglöshet. nelVOs~et, nedsan stresstå· lighet, sprickor i munnen, sämre
nagl3[ eiler aptitlöshel B-vitami-
nerna förtörs dessulom lätt vid exempelvls kokning. Vld fOrvaring av livsmedel kan
lIonera och se tili aH man får i sig tillräckligt med vitamlner.
vitaminhalten
liaki och lakloslntolerans kan försvaga absorptionen av B-vita·
mlnska
avsevärt
på grund av syrels inverl<an.
Absortionsstörningar sam ke-
miner.
Hur orka frlln morgon 1111 kväli? B·vitamlner är sk. vattenlösliga vitaminer vilket innebår att de inle lagras 1 kroppen. Därtör
Fysisk eiler psykisk ansträng· ning, bantning, p-piller, rökning, aikohoI och protelnrik kost ökar behovel av 8-vitamlner.
måsle de intas regelbundel. Kroppen kan endasl IIlIgodogöra sig en I~en del Itagel. Men Bevilabs är långtidsverl<ande. Därför kan 8- vitaminema bänre tillva· ratas.
Innehllller alia B-vltamlner - en lablett dagligen räcker Långtidsverkande Bevl·tabs in· nehllller alla kånda B·vitaminer. Totalt IIna B·vi!aminer, men också bioIin och folsyra.
B- vitamlnema kommer i en
För vuxna år doseringen en
depot·tatjett $Om löser slg långsamloch IrigOr vitamlnerna gradvis. Inle alla på en gång, utan jämnl under hela dagen. Precls på samma sätt $Om målllderna under dagens lopp ger dig en jämn tilllörsel av näring och energl. För aH förbättra den tysiska och psykiska prestalionsfönnll· gan är det vikligt an se översina levnadsvanor, äta a1lsldigl, mo-
lablett dagligen. Bevi·tabs Intas med mållider. Tabletterna är små och läna an svälja. Bevi·tabs produceras och marl<nadslörs av Ferrosan. Prepara· tet Innehåller Inle laklos. glulen, jäst eiler socker. Därtör passar det personer $Om följerspecial· dieler. Bevi-tabs säljs pii apoleken 1 fOrpackningar om 30, tOO eiler 200 tablener.
1samband
SVAI1PKRY5SLlSSNIN6 'i 5 K 0 G(A l' 0 515 TORI K 0 F , AI RA F V D A R. E!S .. 0 R KJi:) LfS t-- A V ER I ANEMISK!ENA'R)KOLUGN"I'{EN MIT JS. E Al, A NJ2JO \ slK A G2..Elu N G P A R TI K (J R S EI' ..:jV !!. KI SE G R.6:JE P R. 1 5 A TIA V V \ 5 AIKh, V L EIN" R Vinnare i L- E. IA L.!u 5 p.,~C KIM 0 RIA D R E 5 S "Svampkryssel" 5/03 OLA'\ E.!3J A 1'\ 0 r<IA P M F '0 R A IV CL A~N 0 ~ p A~ D"f' 1.- 5 E.A· D AIR A Eivor Rosenqvist, Helsingfors k: <;;. L-AID RAlA S K.6.JB.A,R 0 NIE D A M Jarl Nylen, Karleby ARABESKIB...EV I RITE'NIGL-APP Rose-Marie Ehrstedt, Ekenäs
A
AlA
R A DER AlI 0.8. I N.QJ 5 Li. t Q.\ A K TA
1f)5 ~!S.lfl. K E RIA No R A KIG A -r Ali R.
MY~A~~REGN~ORR~R~RTA E L. E G A N S)D R A M A T I 5 K 'Iu L V PEt--EGAT(O~YVI~TAR!Gj R k'L 1 NTlSÄ'GNEBJE-rTAI~AGG{Ä 05 'F A Tlv 1" 0 L ET ,1 ~ D Alf:' L A T RA K E -rIRA D~t-IO TA/.... 1 GAloR"1' GROITA)REVY S ETIA GAT!ROA
Tora Granqvist, Kimito Gunvor FoxelI, Veikars
Vi fick in 420 krysslösningar, graltis tili alla fem vinnare!
16 - GOD TID 612003
Mozart möbelserie Movutluinnetcclmas av mnsOTgsfullutfonnnig med gedigllll odt rak thsign. Alla glasdörrar odt speglar tir faal1Slipade. Möbluna finns i valnölsfiug med omfattande dekorativa rotinlägg. .. A\'Clt
~ Bäckström y ... . . _. cbChrisse lase r sju kskö tare inre mcd. 0 ki r. Med medicinsk laser behandJ ar j ag soabbt, smärtfritt oc b cffe ktivt bl.a. mu skcl-, led-, bihåleeUer se ninfl amm ati on m.m. Även kirurgisk laser, fö r bor ttagning av vå r-tor, nippor, tödclsemärken m.m. Laserslrdlningen är veJenslwpligl lI11dersäkt och riskfT;. Förfr.lgningar 0 lidsbeSl. lel. 0500-782 799, INGA
www.laser.sc/chrisse
maUor och bordsarmarur.
VerksLadsgatan 3, Malmkulla, KARl5
tcL OJ9-231 355 OPp"l: Varo.
10--17
Drumsöbor på skärgårdsresa
Inö kyrka. Från vänster Birger Malmberg, Marianne von Julin, Saga Furuhjelm, Berit Niemelä, Lennart Heinrichs, Brita Blomster, Solveig Uljestrand, Harriet Björnström, Mary Renberg.
oktober är några Drumsö Mary Rcnberg berättar: "Grupensionärer samlade f6r att van var en verklig öveITaskning terkalla i minnet försom- genom art den var ett enormt marens sköna resa i Åbolands stort dagbrort. Vi fick guide i vår skärgård. Då utbrister Mariannc buss oeh så åkte vi längs serv. Julin spontant: pentinvägar tilJ ' bottenvånin"1 böJjan av juni när naturen gen'. Gruvdriften fortsärteralJtvaknartiU liv, skogarnaär fullaav jämt, berättade vår ypperliga olika nyanser från asparnas gula guide." oeh björkarnas Ijusgröna tili Här infliekar Björn-Erik barrträdens mörkgröna och vit- Björnström: "Dagbrottet är ea sippoma som vita oeh rena står 65 ha ston oeh ungefår tOO m i den ännu mörka jorden, när under bavsyran. Ett enormt dagnågra gudungar dröjer sig kvar brott. Tillbaka uppät och nOIT om fOre nytten till utskären oeh den stora gropen på en skogsnägon tidig sjöf3gelmamma gup- bevuxen ås såg vi det hela upppar på vågoma med sina ungar ifrån." liknande smä dunbollar. Ja, det är Undertecknad kommenterar: en upplevelse jag senl glömmer." "Nere på botten av gruvan f6rTill denna naturskildring narn jag en atmosfår av skymkunde vi aUa helhjärtat instänuna. ning, köld, litenhet, tystnad oeh Värt fOrsta uppehåll hade vi i damm. Solen nådde inte ner tili Halikko pä Franssintalo där vi intog vårt morgonkaffe. Vi Akte vidare ti1l Pargas kalkgruva.
1
/ 1
Nästa nummer Nästa nummer av God tid utkommer den 2 december. Material tiU tidningen bör f1nnas på redaktlonen senast den 20 november. Redaktionen targärna emot redaktioneUt bidrag IrAn pensionärslöreningar och enskilda.
Som graCUlation eiler !ör kondoleans
giv Hjärtadress. Vöra odresser säJjs
OY
R-kiosker pasten
banker varuhus blomsterhandlar samt begravningsbyråer
Du kan även bescälla adressen via internet eiler ringa tili servicenumret
•
020044002.
Sydänsäätiö
Hjärtstihelsen 09-7527521 www.sydanliino.fi G,nom acr valja Hjärradressen srooer Du Finlands Hjärrförbunds arbere.
djupet, området kändes oändligt, nästan som att vara pA mAnen. Där nägonstans jobbade några karlar med grävskopor oeh stora lastbilar körde fram oeh tillbaka men vi hörde inget Ijud inle ens ekol, än mindre fägelsAng. Det var sköntattvår skiekliga ehauffOr klarade bussen upp igen." Björn-Eri k fortsälter: "Via Pargas golfbanas kafe tilJ fåJjfåstet Lillmälö . Nu blev det början av en tur längs skärgårdens ringväg. Färjan tog oss över tilJ Nagu oeh vårt goda natthärbärge Saga." Marianne kompletterar: "Vår f6rsta etapp på Nagu var Sattmarks kaffestuga, ursprungJigen en torparbostad frän 1700-talet. Vi passerade en av EU fridlyst ädelträdsdunge, med ekar som
var nere hundra år gamla oeh med tillhåll f6r rara fjärilar oeh baggar, innan vi kom tilJ värt övernattningsstälJe på Nagu Kyrkbaeken." Mary berättar: "Saga Pensionat visade sig vara myeket propen oeh smakfullt nyrenoverat oeh med en romantisk inredning. Här hade vi ett par timmar egen tid som användes på olika sätt. 17-tiden samlades vi tilJ ett guidat besök i Nagu kyrka, en gammal vaeker gråstenskyrka, där vi hade en stilla stund med solosång tili pianoaekompanjemang som framI6rdes av guiden." Valborg Hoffman: "Iområdet kring Saga Pensionat oeh Nagu kyrkbaeke fanns vaeker skog med trolska stigar oeh mjuk mossa som skapade en känsla av romantik där bygdens ungdom säkert sammanstrålar. Vid vAr vandring till den stjärnmärkta skärgårdsrestaurangen );Eseale passerade vi några välvArdade skärgårdstun med prunkande forsommarperenner oeh doftande buskar." Unde rtecknad: "Vi avnjöt en tre rätters god middag vi ett vaekert dukat bord oeh den unga personalens vänliga oeh ljänstvilJiga men litet ovana ännu inte inJärda sätt att servera middagsgäster. Det var skärnt oeh skratt. Stärnningen var i toppl Under glatt samspråk vandrade vi sedan nöjda tillbaka till pensionatet i den vaekra oeh Ijusa men litet kyliga kvällenl Vi var varma inombords 1" Björn-Erik med hustru Harriet som känner skärgården från sjösidan är bäst lämpade att redogöra fOr fåJjfOrbindelsema : "Följande morgon tidig väekDing med gott morgonmål oeh så
!
i väg tilI nyt! fåJjfåste 16r överfart till Korpo. Återigen en ny fåJja från GaltbytilI Houtskär Kittuis, det var den nästlängsta farjturen. 1 Houtskär en sväng tiJl kyrkbyn f6re fåJjlastet vid den inre farleden, som korsades med en liten fåJja tili Kivimo, som har brof6rbindelse tilI ön Björkö. Här igen med en liten fåJja till Mossala. Nu började den längsta fåJjturen med f6rbindelsebåten MlSAurorae55 min. tilllniö. På lniö besåg vi fornkyrkan oeh Iniös nOITa bamn. Följde säden sista fåJjöverfarten tiU Gustavs, Heponiemi. Efter sju intressanta fårjturer i skärgården vidtog hemfrirden med buss. Tilläggas bör, att frujtidtabeUema höU exakt angivna avgångstider oeh turtider."
f6r vår ordfOrande Solveig bad oss komma med så mAnga ordspråk som möjligt - oeh visst kom vi ihåg. Vii fiek ibop ca 100 styeken oeh flere hade det blivit om tiden medgett. 20-tiden var vi så tillbaka vid utgängspwlkten. Den här rundresan gjordes under den bästa tänkbara tiden på åre. då naturen är som aJlra skirast. Denna del av vår unika skärgård gay oss ett ofOrglömligt minne." Eja TolIet avslutar: "MAnga av dagens pensionärer är friska oeh pigga på nya upplevelser. Att få göra en lagom kort resatill ett hyfsat pris - bör till de stora glädjeämnena. Om man åker med en pensionärsf6reDing är man bland vänner oeh bekanta, oeh resan är omsorgsfullt
' Vi pensionärer kan också leka." Vippe Hoffman och Eric Jansson.
Marianne: "1 Korpo besökte vi kyrkan f6r andligt spis oeb därefter med tanke på lekamen byns bageributik 16r inköp av ljuvligt dofumde matbröci Vidare tiU Houtskär där vi körde f6rbi kyrkan, hela vägen i fantastiskt skärgårdslandskap." Mary: "Från Korpo tog vi fåJjanMlS lnimotilI lniö. På lniö körde vi längs en väg som kantades av tusentals guUvivor. Sedan tili f6rsamJingsgårdens lunebstälJe där vi njöt av det verkligt läckra skärgårdsbordet. Jag kan ännu kärtna smaken av de farska nystekta strömmingarna som den unga hjälpkocken stekte efter hand som vi åt. Bussen körde oss sedan till norra ändan av lniö. Så med sista fåJjan över tillGustavs på fastlandet. Där besökte vi Kustaavin savi paja där vi oekså fiek kaffe med munkringar." Mar y fortsätter: "Härifrån lIkte vi sedan non stopp hem. Bussfården kändes inte så lång
planerad för att passa gamla ben oehmagar. Vi känner oss igen mogna att paeka våra väskor." Jaha, då tar väl Marianne v. Julin oehjag böJja planera igen. Solveig Lillestrand Foto Holger Degerman
Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer_ Våra adressererhålles fmn banker, bok-. blomster- och
P~~~~~:rn~~t ~:~d%~~~~~~~ir, vårt konlor.
oo~II'd'~eJm~~f~~S Tel. 9800 43 000
med lokalsamlarsavgift
CANCERSTlFTELSEN