God Tid 3/2004

Åland hälsar välkommen

Ledare - Vem vårdar vem? brukar vi fråga i seminarierubriker. Hela repertoaren av tillämpade orättvisor och felbedömningar i pensions- och pensionärspolitiken, i vård- och omsorgspolitiken, behöver kanske inte upprepas varje dag och i varje spalt, men visst kan man förundra sig över att våra unga och medelålders beslutsfattare styrs av en begränsad vishet ända tills de i pensionsåldern isin egen och andras vardag blir varse hur det egentligen står tili.

Då är det vanligen för sent att påverka, skriver förbundsordförande P-H. Nyman på sidan 2.

Fyrmastade barken Pommern i Mariehamns västra hamn. Bilden togs i fjol när hon fyllde hundra år.

Äland är ett populärt semestermål för många av våra läsare. Ännu populärare ska det bli när ett badhus öppnar i sommar.

Landskapet är inte bara ett semestermål. På Äland verkar en av Svenska pensionärsförbundets aktivaste föreningar med egen tidning, radioprogram, sångkör och en underavdelning som bygger Mariehamn i skala 1:100.

Vi intervjuar f.d. kyrkoherden i Mariehamn, pacifisten, socialdemokraten, orgelentusiasten, skriftställaren och äldrerådsordföranden Stefan Snellman.

Framför allt är Äland på tapeten som samlingsplats för pensionärsförbundets försommardagar och vårmöte den 24- 26 maj.

SIDORNA 8-10

Stefan Snellman kritiserar kommunförbundets Christel von Martens ideer om att avskaffa pensionärsrabatterna.

- Jag känner kvinnor som har så låg pensionsinkomst att jag inte förstår hur de klarar sig.

SIDAN 10

Kolla i backspegeln!

En allt större grupp av oss äldre viII fårdas med egen bil eiler cykel i allt högre ålder.

Hur kan vi bli säkrare i trafiken? När är det dags att sluta köra bil?

Antero Aho, som är regionchef på Trafikskyddet i Äbo, säger att äldre bilister och cyklister är försiktiga och i allmänhet kör bra. Men reaktionsförmågan hos äldre är långsammare. Mediciner och sjukdomsattacker är riskfaktorer. Är man trött och ur gängorna ska man lämna bilen hemma.

Holger Thilman (bilden) i Esbo är 76 och har kört bil i 50 år. Han har sett en massa konstigheter i trafiken genom åren och har inte mycket gott att säga om trafikkulturen i vårt land.

Thilman viII att man också i huvudstadsreigonen beviljar pensionärsrabatter i kollektivtrafiken som på många andra håll i väri den. Den frågar driver han i äldrerådet iEsbo.

SIDORNA4- S

Harriet Finne-Soveri som är specilist i geriatri, talade i ett seminarium om den åldrande människan.

- Hög ålder ökar visserligen risken för att man blir sjuk, men medicineringen borde ändå hållas under kontrolI av något slag.

SISTA SIDAN

2 - GOO TlO 312004

Ord på lek och allvar

SPF~ Svenska pensionärsförbundets kansli Indlagatan 1, 00560 Helsingfors www.spfpension.fi

Besökstid vardagar kl. 10-14 Verksa mhetsledare:

Veronica Fellman

tfn09-72888212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica fellman@spfpension.fi

Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpenslon.fi SPF:s bankkonton:

Nordea 157230-395236 Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo 800012-1203958

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 651 00 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10-14 Ombudsman: PerThomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@sp(pension.fi

Visshet om vishet? V arbro Westerholm, denna exceptionellt kloka kvinna i ledningen för Sveriges Pensionärsförbund, skriver i det senasre numrer av cidningen Vereranposren (ime arr förhlanda med våra sydfinlandssvenska krigsvereraners ddning med samma namn) om den osäkerher som råder i Sverige om vem det är som skall srå for vad. Vilka åtgärder skaJl finansieras den offendiga skarrevägen och vad måste varje individ ta ansvar for själv?

Det finns naturligrvis ett oändJigr anta! infallsvinklar på den frågan. Barbro Westerholm väljer art kririsera s[3rsminister Göran Persson för atc han i någor sammanhang har påtalat der faktum art pensionärer - for att inte stå uran hjälp när ohälsan slår tiJl - sparar i srället for art konsumera och särra fart på ekonomin. Då, säger hon, måste han forsr rala om vad vi inre behöver spara pengar till. Det är alltid bättre att leva i visshet än i ovissher.

Tank om man dessutom aIltid kunde leva i visshet om vishet.

De tankegångar från Sverige, som jag här endast ydigt har eiterat, kan självfallet tillämpas också på fothållandena här i Finland. Vem vårdar vem? brukar vi fråga i seminarierubriker. Hela reperroaren av tillämpade orärrvisor och felbedömningar i pensions- och pensio-

B

närspolitiken, i vård- och omsorgspolitiken) behöver kanske inte upprepas varje dag och i varje spalr, men vissr kan man forundra sig över att våra unga och medelålders beslursfatrare sryrs av en begränsad vishet ända tills de i pensionsåldern isin egen och andras vardag blir varse hur det egendigen står tiU. Då är det vanligen for sem arr påverka.

VW man sludigen som omväx1ing se någonting positivt i rillvaron så går der kanske att avrunda denna arrikel med åtminsrone en tendens tili ljusning. Jag avser det nya forslag rill reform av närståendevården som aviseras med forbärrrade ersätrningar for dem som hittiUs mest har jobbat gratis och utan ftidagar i vården av familjemedlemmar och släktingar. Änrugen, kan man säga, men ännu finns mycket arr göra ifråga om statens respektive kommunernas an&var) praktiska tillämpni ngar och utbildning.

Reformen är tänkt atc småningom intoras - 2006. Det blir et{ märkligt årtal, då har ju regeringen också lovat höja de lägsta folkpensionerna med upp till 7 (sj u!) euro i månaden. Längre än ti Udet året, längre borr frän dagens pensionärer, kan ime den här regeringen skjura fram sina beslur.

Visshet om vishet?

Per-Henrik Nyman förbundsordförand e

ad beryder ord fo r ossi Det kan säkort ges många svar. Ord är i grunden narurligrvis en aIlvarlig sak, otd är vårt uttrycksmedel, vår umgängesform, vår tanke och vår själ. Ord kan vara viktigare for somJiga än fo r andra, men ord är Iivsvi llkor for tänkare. for skrivare och läsare, for raJare och Iyssnare. Och ordens nyanser kan vara livsavgörande for både fred och frihet.

O rd kan också vara en lek. Då heter det korsord.

Korsorden är inget nyrt påhirr, dem mjnns vi redan från vår ungdom. Men populariteren då var inre vad den är i dag, varje dagsridning har ett korsord minst en gång i veckan, varje veckoridning har korsordssidor som kan räknas i tiOtal.

Korsorden är populära och det är alldeles uunärkt, de bidrar inte bara tili att urveckla den vanliga människans ordforråd och formuleringskonsr. de måste ju också ge behövligt tiUskott tili en allmänbildning, som ju av endel tv-frågesporrer arr döma inte är särkilr avancerad bland dem som svarar heUre än bra.

Tyvärr är korsorden - enligr vad som sägs på stan - al ltfor ofra alltfor lätta eUer allrfor svåra. Vilken medelproportio nal som borde ti Uämpas kan å andra sidan ingen säga. Dena har isin tili tiU foljd att telefonerna vänner och bekanta emellan går ganska beta och alla slår på var sitt håll upp i de verk som linns tillgängliga. Bra så, foralldel.

Men i Sverige har man hirrat på 3rt göra en sällskapslek av sällskapsleken. Pensionärsgrupper börjar samlas tili korsordsträffur och så siner man där och hinar på lösningar fo r både sig själv och andra. Det kan rädda mångens nartro fo rstås.

Men, säger någon. är det någon vits då mera- om man inre löser gårorna själv? Nåja, man har kanske lärt sig något nytt i alla fall. Och så kan man kanske hoppas på ett pris och S. namnet i tidni ngen. O ch tidningen kan skryta med Rere inlämnade lösningar.

Alla är glada. Starta korsordsklubbar!

P-H.Nyman

Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Seminarium i höst om gott äldreliv - om närhet och ömhet i mogen ålder

Förbundstidningen

GODnD Ansvarig utglvare:

Per-Henrik Nyman

Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711

Gemenskap

ulf.wahlstrom@welho.com I redaktionen:

Ebba Jakobsson, gsm 040-715 2926 Åsa Barman (prenumerationer)

Adress: Indiagatan 1,00560 Helsingfors tfn 09-72 888210 god tid@spfpension.fi Annonser:

rt av Svenska pensionärsforbundets värden är gemenskap. Ända sedan jag började på Svenska pensionärsforbundet har jag funderat mycket på våra värden: GEMENSKAP, TRYGGHET, LlVSKVA-

E

LlTET och SPRÅlGDENT1TET, och av dessa i synnerhet gemenskap. H ur

rolkas gemenskap inom Svenska pensionärsforbundet? Pensionärerna har tid och är en stor grupp med likarrade intressen och därfot botde ju den inrellekruella gemenskapen vara given.

Men hur är det i praktiken?Tillsammans med P-H . Nyman startade jag

Om temat for seminariet kan allmänt sägas att vi vili diskutera fysisk och psykiskfOrml ga i högre medell ldern sa mt infOr och under pensionsären.

Vi fokuserar bland annat pl de äl dres sexualitet och pl hur man skall greppa sjukdomarfor att ml optimalt bra trots olika krämpor. Sexologen, fil.lic. och med.dr. Maj-Britt Bergström-Valanfr! nSverige har lovat komma överforen intervju. Gynekologen, professor Ca rl-Gustaf Nilsson talar bl.a. om titthl lsoperation mot inkontinens, och smärtläkar en, med.lic. Nils Kyrklund, talar om smärtor och deras behandling. Relationer, närhet och ömhet i "mogen l ldet': är ytterligare aspektervi viII ta fasta pl De svenska pensionärsforeningama iHelsingfors arr.mgerar isa marnete med Folkhälsan och Svenska studiefOrbundet sitt l rl igen l terkommande seminarium den 7.10.2004 kl. 10-1 6, denna gl ng iFolkhälsans auditorium, Topeliusgatan 20. Auditoriet rymmer upp tili 180 personer.

Vi riktar oss tili kvinnor och män i l ldern 58> i huvudstadsregionen - pensionärer, fortidspensionerade och personer som stl r infOr pensioneringen - samt andra intresserade.

Beslut dig redan nu for att delta och skriv upp datum for seminariet i din kalender! Seminariets programjämte närmare uppgifter om anmälan ete. kommer att ingl i God TId nr 5/8.9.2004.

Barbro Höglund Ystadsgatan 2 B11 10600 Ekenäs tfn/fax 019-241 5397 gsm 04G-513 3773 barbro.hoglund@gardet.inet.fi

den 14 aptil 2004 på min forsta besöksrunda hos medlemsforeningarna, tili vårdagarna, Östetbormiska disrrikters storevenemang. [ år höUs vår-

Annonspris:

blev en känsla av gemenskap. av arr medJemmarna hae en gemensam inuessegrund och att deltagarna viUe ställa upp for att ta del av evenemanget,

SÖDERLANGVIKS MUSEUM

srämningen, höra på musik och recirationer, rillsammans ha rollgt, rräffas.

25870 DragsjjärrJ. Tel. 02-424662, 02-424549. Cafe 02-425037

1,34 €/spmm, 2-färg 1,51 €/spmm, 4-farg 1,85 €/spmm. Moms 0%.

ISSN 0359-8969 Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2004

dagarna den 14 april i Karleby, Jungsborg och den 15 april 2004 i Närpes, Hemgården i Övetmark. lag blev frapperad av att delragarna så mangrant ställde upp och toralt träffade vi cirka 800 personer. Det är en Stor glädje art delra när man märker art man har åhörare. Srämningen var varm. Det

och sitta en srund och prata och dansa.

Den här känslan skavi inom Svenska Pensionärsforbundervärna om och tå ti llvara och fotmedla vidare tili fareni ngsmedlemmarna, både nuvarande

och blivande. Gemenskap är viktigt både for individen, man känner sig Redaktlonsråd: Ordförande:

Anders G.lindqvist

moriverad art göra något. och for organisationen, efrersom den srärks av an medlemmarna har en gemenskaps- och samhötighetskänsla. Den ska vi bygga vidare på inom hela fo rbundet.

SAMS

Söderl Angviks museum är et! konst- och kulturhistoriskt museum inrymt i Amos AndersoDs foma sommam:sidens i DragsfjärQ pAKimitoön. 1 museets huvudbyggnad visas huvudsakligen finländsk 190Gtalskonst. 1 det nya galieriutrymmet fOr tillflllliga utställningar presenterns Pekka Turunens fotografier från SöderlAngvik 17.6-31.8. Utställningar i !<afee!: 15.5-1 3.6 Juha Laitalainens fotoutställning Kimitoön-Madeiraön och 17.6-3 1. 8 KonstkJubbens i Dragsfjärd sommarutställning.

M edlemmar.

Birgitta Jernvall Ingman, Hans Wikman, Carin Aminne, Veronica Fellman

Veronica Fellman

ve rksa mhetsledare

Öppet 15.5-3 1.8.2004 dagligen kl. 11- 18. Stängt midsommaren 25-27.6.2004. Vuxna 3,5 €, pens.

2,5 €, stud. och grupper (min. 15 presoner) 2 €.

Sam under 18 år har fri enlre.

GOD TlO 312004 - 3

Välbesökta vårdagar i Österbotten De populära vårdagarna i Österbotten samlande i år sammanlagt omkring 600 personer i Karleby och Övermark.

SONJA och STIG SUNDVIK

Vårdagar - soi uce, soi inne, soi i hjäna, 501 i sinne, det är någoc sam ka rakterise rar pensionärerna då de samlas tili vårdagar. oberoende om det är Ilorr eiler söder. Dec var soi hela dagen då pensionärerna i den södra delen av svenska disrrikcec samlades tili vårdag i Övermark, torsdagen den 15 april. Dagen fore, alltså på onsdag. hade pensionärerna i nacra disrriktct sam lats i Jungsborg i Karleby, med lite mindre soi i vädrct. det regnade ute men inne var det soligr och varmt.

Programmet i Övermark började med rundvandring j den nyrenoverade kyrkan med guidning av kyrkoherde Peter Lassus.

Pensionärerna är ju eee sällskap, sam kommer i dd. Så även nu med SPF ordforande P-H . Nyman och nya verksamhetsledaren Veronica Fellman, samt Torolf Fröjd ö och Per T homasfolk.

Dessutom en hei del andca som kom så småningom. Övermarkborna har gjoTr ert storsruat arbere

vid renoveringen av kyrkan.

Scrax efter kloekan 12 började folk samlas vid Hemgården, så 3rt vid 13-riden var salen nästan fullsart. Nä rmare 300 personer hade infunnit sig tili vårdagen .

Dagens program leddes av PerThomasfo Lk. Övermark pensionärernas ordforande Helge H aag hälsade välkommen och presenternde bygden. Han berättade om kommunsammanslagningen. då Övermark överfordes tili Närpes stad, men ännu i dag vet man ime om det är srad eUer land.

P-H. Nyman, dagens festtalare berättade om sina kontakter riU Övermark i tiden, då han som ung tidvis visrades på prästgården hos sin farbror. Han beränade om pensionärsrörclsen i landet med de olika forbunden, vissa med politisk anknyrning på finsk häll, om cemralorgani-sationen VENK och en del annat. Han berärtade om fårhoppningar i verksamheten och nämnde då bland annat God Tid, men allt kosrar pengar.

De oförskämr låga pensio-

och kören som hon övar och leder sjöng Reta sånger.

TilI sisr tackade TorolfFröjdö för dagen och överlämnade en gåva till forbundso rdforande och ti li verksamhetsledaren som var och en fick en minne från Övermarkdagen. Det var de väl värda med tanke på art de hade varit i Krångliga frågor Karleby dagen fore på vårdagen Presentationen 3V förbunders får norra dden. Pragrammet där verksamhetsledare gjordes så hade varit ungefår i samma stil att Trygve Eriksson intervjuade och med något Bern delragare. benne och hon ock svara på Fröjdö hade en uppmaning många olika och krångliga frågor, rilI alla att avge sin röst vid komvissa rikrigr närgångna, men hon mande val, det går inte art gnälla k1arade allt galant. Av art alla som eneråt om man inre dessfårinnan ville hälsa på henne och diskurera gjorr sin medborgerliga plikt. kunde man dra den Sluts3tsen Han hade också en dröm, en art hon blev godkänd i forsam- forhoppning art sommardagen Ungen. Hon är ju relarivt ung den 4 augusri skall sam la över och har frarnriden framfor sig, vi 1000 pensionärer i Malax. Det andra har vår frarntid bakom oss. skulle bli en manifesrarion for Erikssons slutkommenrar blev art pensionärsrörelsen. sryrelsen har gjorr ert bra vaI. Som så många gånger förr, Förurom allt decra spelade kaffet och smörgåsarna räcker tili, Brädbandet som inledning och manade Thomasfolk, varsågoda, under programmet, rvå ilickor och efter kaffet blir det dansen sjöng både solo och duert, kan- sam rarvid. corn Anja Rimpiläinen sjöng solo

nerna är ju en årerkommande ämne som förbundet brortas med. Men vi ka.n gort säga art vi är på väg mot en bärtring. Den gene ratio n som byggde upp landet efrer kriget och som nu ime orkar mera, Ear ime åsidosänas, de måste uppmärksammas.

Gynna våra sponsorer G

Od Tid kunde i senaste nummer berärta art fårbundet har ingån rvå sponsoravtal som ger en välkommer och inte foraktHgr tiJlskott i forbunders kassa. T vå berydande och kända foretag, Nordea och Veriras har beslurat art för år 2004 sröda Svenska Pensionärsforbundet med inte mindre än 25 000 eutO plus en garanterad an nonsvolym i forbu ndets tidning som faktuteras separat.

Der lårer få r bra for art vara sanr men är en fakrum och resu ltarer av finanskomm irrens fo rh andlingar med ledande foreträdare for de bägge foreragsgrupperna. Sponsorinräkrer är err nyn och fo rhoppningsvis bestående inslag i forbunders finansiering. Önskvärt vore art de yrrerligare kunde urökas som err viktigr komplement till den övriga 6nansieringen av forbunders verksamhet. Avsikren är också 3rt forsöka Ja nya sponsorer intressetade. Der är emellerrid inte en lärt uppgifr enersom foretagen blivit mycker 3

forsiktiga med kosmader av der här slager. Det hae rnan nogsamr fart erfara bl.a. inom idrotrsrörelsen. Men där rorde orsakerna inre vara svåra art peka på.

För art der överhuvudtager skall vara möjligt art srärka 0nansieringen på derra särt bör våra samarbetsparmer överrygas om art det är värr arr sarsa på den oeganiseeade svenska seniorbefolkningen, for vilken Svenska pensionärsforbundet är en alldeles urmärkt kanal. Det sker bäst om var om en isin stad i mån av möjligher gynnar våra sponsorer. Har man behov av sådana produkter och tjänsrer som dessa erbjuder på marknaden så köp och anlita dem fö r allt i väriden om de i övrigt är konkurrenskraftiga. Sam[idigr sröder man sig själv. lag viU fåsta medlemmarnas uppmärksamhe< vid det här och sponsorernas legitima behov av feedback. En u<värdering kommer seDare i år an gäras och märker foretagen art det finns genklang bland fo rbundcrs medlemmar så

kan man kanske hoppas på en foftsätrning under kommande år. Och det råder ingen rvekan om 3rt sponsorpengar är yuersr behövliga. En ytterligare höjning av medlemsavgiften sräller sig svår och andra inkomstkäUor är begränsade.

Så gynnar vi sponsorerna är der som sagr dersamma som an sröda sig själv. Vi bör nämligen komma ihåg att etr ekonomiskt srarkt forbWld är err srarkr fårbund och en organharion med svag ekonomi är en svag organisation med allt vad det innebär beträffan~.e möjligheterpa acr forverkliga . målsättningama och tWgodose medlemmarnas berärtigade önskemål.

Jag dristar mig dä rfor också tili art foreslå for den operativa ledningen och sryrelsen art kanalisera en del av sin penningrärelse dll Nordea. Även om avraler inre di rekt förursärrer det vore der nog ert stilenligt sreg i dess anda och visar au forbundet har for avsikt art leva upp till sin roll som samarberspartner. lars Rönn Fin anskommittens ordförande

Kom och njut av äkta småstads idyll!

Vandra längs de smala gränderna i gamla stan, sboppa i de trtwliga butikerna vid lan(lets äldsta gägata, Kungsgatan eiler koppLa av i den f"öscha s imhaUen. Restauranger med vänLig betjäning ooh god mal finns det många i Ekenäs.

Besläll vår brosohyr, evenemangskalender ooh gralis programförslag JUS! för Er!

(jiih

=-c ~

Skärgårdsföreningar träffades i Dragsfjärd Pensionärer från Nagu, Korpo och Hourskär besökte Dragsfjärds pensionärer söndagen den 18 april i Furulund i Dragsfjärd. r ert underbart vårväder sammansträlade de fyra pensionärsforeningarnas medlemmar tili en trivsam samvaro med lärr program middag och dans. Ca 200 personer delrog i sammankomsren som började med besök i Dragsfjärds kyrka for Dragsfjärdsborna som den dagen besök,es av den berömda Furahakören.

1 Furulund inledde Dragekören med några vårsånger och Dalsbruks DragspelskJubb svarade for dansmusiken . Trakreringen som omfattade både mat och kaffe samt servering skörres av Dragsfjärds Ungdomsförenings glada team som gjorde en sror insars får pensionärerna.

Nagufåreningen Festingarna överräckre sirr fårsta exemplar av sitt nya foreningsstandar ti li Dragsfjärds Pensionärer som denna gång srod som arrangör.

De fYra foreningarnas ordföra nden Raili Swansrröm NaguJ Doris Salmesvirra Korpo, HarryÖsrerman Hourskär och Ture Forsbom Dragsfjärd var i sinasluranfåeanden eniga om vikrigheten fo r pensionärerna att fa komma samman under fri are former och sålunda bernsta sin samhörighe t i pensionärsgemenskapen.

1...:

-i GOD llD

TF

Trygve Eriksson intervjuar ve rksamhetsle dare n Vero nica Fell man.

Förtjänsttecken Svenska pensionärsforbunders sryrelse har beviljat forbunders fortjänmecken till foljande medlemmar: Per-Henrik Nyman, Borgå (forbundsordforande 2003-) Tor Wikstedt, Vasranfjärd Margareta Hellman, Åbo Marit Mickels, Srrömfors Gunnel Björksrarn, Borgå Astrid Hyöky, Pyrtis Maj-Grer Söderström. Lovisa Greta Antas, Lapprräsk Ebba Fransas, Skinnarby.

Välkommen som Stamkund eiler Nyckelkund i Nordea!

Kunder som samlar sin. bankaWirer i Nordea kan ansluta sig som Stamkunder eLler Nyckelkunder och dra nytta av många förmåner och rabatter.

Samtidigt kan man även ansöka om medlemskap i Nordea VårKlubb, som är en exrraförmån för våra

55

år fyLlda Stamkunder och Nyckelkunder.

Klubben förmed1ar nyttig information och anordnar rrevliga aktiviteter om resor. Välkommen!

Mera fakta via Nordea Kundljänst 0200 5000 (!na/msa) mån-rre klo 8-20 och på Internet www.nordea.fi

NordeoJ!i

4 - GOD TlD 312004

Veteranbilist välkomnar lag där bilens ägare kan bötfällas

Bilen i sommarskick!

Nu är det dags att se över bilen efler vimerns påfrestningar!

Vi står tili tiänst med fÖliande ' ' Mindre målningsarbeten 'Svelsning av rostskador ·Besiktningsreparaioner (vi ombesörjer besiktningen) 'Oljebylen utan lidsbeställning 'Reparation av husvagnar och trailers m.m.

Vi uiför arbetet slIabbt oel! förmållligt! Rillg ossI 050-531 8760 eiler 040-818 4431. Ekenäsvägen SS, Karis

AUTOFIX

Holger Thilman har suttit bakom ratten en stor del av sitt liv. Under en biltur i Esbos södra stadsdelar och längs Västerleden delar han med sig av sina iakttagelser och tankar kring trafikfrågor.

Är det dag s att sluta köra?

Kontrollera om din prestationsförmåga i trafiken har sjunkit. Fundera över följand e frAgor och svara på dem med antingen ja eiler nej . Om du svarar jakande på de fl esta frågorna bör du fund era över om bilkörningen för din del fortfarande är säker eiler nödvändig.

Låt ocksä n ~ gon av dina närstående göra en bedömning av dig och avfärda inte bedömn ingen. Det är ofta lättare för utomstående att bedöma det verkliga läget.

• Har du märkt att det svårare för dig att utföra de dagliga sysslorna hemma?

• Har du upprepade gånger misstagit dig när du tagit dina läkemedel?

• Har du märkt att ditt synfält har minskat?

• Har du märkt att du är färgblind ?

• Har du haft flera tillbud i trafi ken eiler "nära ögat"-situationer?

• Har du upprepade gånger råkat ut för krockar?

• Har du ofta tappat bort dig på kända väg ar? _Har du koncentrationssvårigheter när du kör?

• Har du svårigheter att fö lja den övriga trafikens tempo?

• Har du svårighet att hålla dig i ditt eget körfält?

TRAFI KSKYDDET

råd. Oär har man arbetar på art utve rka rabarrer f6 r al la som fyll r 65 om gratis resor f6r dem som _ Man ska vara på al erten och titta i backspegeln hela tiden och följa med vad sam hän der bakom, sä ger Holg er Thilma n. använder rollaror.

Initiativen fick inre stöd av Qckså forgängare berer sig illa Esbo scad. N u ska man ri UsamHur ska man skydda sig när ko rsa gatan. Thilman stannar. En 100 och (oto UlfWAHlS1RÖM och går över gatan mm rötr ljus. mans med äldreråden i Helsingnågon med allr vå ld försöker fotgängare gescikulerar ti li rack.

- När vuxna gör der tillsam- fors och Vanda f6ra saken vidare Thilman rycker inec art fo[Det känns tryggt 3rt vara pas- köra om? Holger Thilman säger sagerare i Holger Thilmans bil. a[( man ska ge rum och låra dem gängarn a ska behöva vara t3ck- mans med barn är det absa lut ri ll SAD (huvudsradsregio nens samarbetsdelegation).

Han sryr med båda händerna köra om. Han efrerlyser b redare samma far art fli ko rsa. En bilis[ svinakdgd Holger Thil man räkna r upp sradigt på ranen, kallar tin och vägrena r på vanliga väga r. Då bör ju stanna när någon vill över.

Stöder metron en rad städer som beviljar pentärr i baekspeglarna, håller has- kunde man köra U[ på sidan näe Forgängarna borde vara medvetna om sina rättighetcr och målmed- H olger T hilm a n vrll f6rbäma sionärsrabatrer i kollektivtrafiken: n"gon vii i f6rb i. tighetsgränsern~.

- Och så ska man Vjl r a på veret stiga ue. Men risken fin ns an ko llekövrrafiken. Själv rar han Scockholm, Köpenhamn, Talli nn, Holger Thi lman är 76 och har körr i 50 år. Innan han blev alerren och ti rta i backs pegel n man srannar och en an nan bilist bussen när han ska in ri ll HeI- Berl in . H am bu rg, Köln, Wien, pensionär var han representant hela tiden och f61ja med vad som kör upp i filen b redvid man arr si ngfors centrum. Han såg gärna London, Birmingham, Aberdeen, art metrosysremet byggdes ur tili Toronto, San Francisco. stanna. f6r ert svenskr bolag som sålde händer bakom.

- När scaren ändrade på folk- Här händer det ofea, säger södra Esbo. insrrumenr ciU pappersindustrin.

- Jag kan iore riktigr begripa pensionsbesrämmelserna så att Thilman när vi passerar köpcenså han låg mycker på landsvägen. Fotgängare har rättigheter Han rrunns art han loggade mel- Vi lämnar motorvägen ach kom- rrer Lippulaiva i Srensvik. Och varför motstånder mot merron är fo lkpensionen drogs in fö r de Aesra. drags också rabatten for lan 60 000 om 80 000 kilomerer mer tili ecr obevakat övergångs- derta f3srän garan är upphöjd vid så sten här j Esbo.

Han är medlem i Esbos äldre- kollektivtraflken in. Man ansåg srälle. Forgängare väorar på art övergångssräller. i årer.

- Och då ser man ju en hei del.

Vi kör ut på Västerledcn .

Farrbegränsningen är 80 på derca avsnitr. Bilarna susar förbi i närmarc lOO:~' Holger Thilman välkom nar lagändringsförslaget som går ur på art man kan börfälla ägaren tili ett fordan som överskrider hasrighetsgränsen. Han drar sig tili rninnes en artikel om kameraövervalrningen på riksväg 51.

Av ungeF.ir 400 fortkörare kundc bara en förare identifieras och börF.illas.

- Jag är förvånad över an våra riksdagsmän rycks mor.rbera lagändringen. ÄI de rädda för art de själva ska brinna?

Thilman har iore rnycket gmt art säga om vår rrafikkultur.

- För rvå år sedan körde vi runr Åland i rvå veekor. Trafikkulruren där var helr famasrisk. Inga ovcrriga amkörningar. Men på vägen hem upplevde vi de f6rsCl idiodska omkörningarna redan i Korpo. Innan vi kom rill mocorvägen till Abo såg vi 15 ti li 20 komplert galna omkörningar.

Om all a bilist e r var li ka hänsynsfulla och laglydiga som Holger Thilman skulle det vara en nöje an vara fotgängare.

att rabatten var beroende av socialpoli ri ken och iore längre en rrafikpo litisk fråga.

Låggolvsb ussarna h ar gjorr det lättare fö r persa ner med rollacor.

- Men samrid igr h a r SAD som en sparåtgä rd begrä nsa t ko ruäsaena ti li framdö rren. SAD hae sagt art de iore kan gå in f6r gratisfårder fö r perso ner med rollarorer utan f6res lår att de ber med passagerarna om hj älp f6r art visa bilj erten. Det här är ganska f6 rn edrande.

Dagen efrer vår åktur ringer Thil man. Han vili änn u varna folk f6 r arr köra efrer an ha ragir srark värkmedicin. Han har jusr själv tvingats ta en stark värktablert f6 rsedd med röd rriangel och är på väg tili Abo - med buss.

GOD TID 312004 - 5

Trafikskyddet varnar:

Många äldre bilister tror att de kör lika bra som förr Trafikskyddet

En allt större grupp av055 äldre viII fårdas med egen bil eiler cykel vid allt högre ålder. Att kunna röra sig på egen hand utan att vara beroende av andra, är något att stilla be om. ny" körkorr. Också anhöriga kan meddela ifall de märker, atr den bilburna inre längre är i körskick, t.ex. vid demens.

CARIN AMINNE Över [ce miljoner mänskor i vårt land hae körkort - cia procenr av dem är över 65 år. Procencen kommer art öka i och med art de stora årskullarna inom kon går i pension. Tio procen.r av alla biliscer, sam är inblandade i personolyckor är över 65 år; bland dem är 84 procenr män!

Inblandade cykli"er i dödsoIycko r är 40 procent av 65 år fyllda. Mer än hälften av alla trafikolyckor, där äldre varit inblandade har skett i ko rsningar!

För 3tr få vem mera om ämnet trafik och äldre besökte jag byrån forTrafikskyddet i Åbo och Björneborgs Iän och dess regionchef, sam lett verksamheten sen 198 t Antero Aho.

Under de senaste åren har man också besäkt pensionärsforeningaf och håJlir kurser. FÖruroffi An[ero Aho ocb skolningssekreterare Hannele Niku la på kanslier har man yrrerl igare 6-7 personer som leder kurser. Förucom infobesök på pensionärsrräffiu erbjuder man skrädda rsydda kurser på 6-10 lektioner för äldre bilister. En liren dclragaravgifr uppbärs. Pensionärskurserna har varir mycker efrerfrågade och populära. Har t.ex. maken, som för det mesta körr, dört ät det bra om änkan går en kurs och dessorom tar några körlekrioner for atr friska upp sln körslcickligher.

Vilka är farorna?

Anrero Aho påpekar, art äld re bilister och också cyklister är forsikriga och i a1lmänher kör bra.

De behöver inte liksom de yngre bevisa. att de kan köra och de tar inga onödiga risker. De kör sällan överhastigber och det är sällsynr med ratconyktra.

Trafikskydders centralbyrå (Liikennerurva) finns i Helsingfors, men därrill betjänar elva regionala trafikskyddsbyråer alla medborgare i la nd er. Cenrralern a bl.a. i Nyland , Vasa, Åbo och Tammerfors betjänar alla som viII diskutera trafik eiler fa foreläsare tili en pensio närsrräff. Kurser hälls och material delas ut. Närer på adress www.liikenneturva.figer massor aV upplysningar. Det är bara an l5.ta sig betjänas!

Cyklister och fotgängare TraJik gäller inte en barr bilisrer.

Att cykla och art gå är bra morion och häller kondirionen uppe. Med tillragande älder blir det svårare att häll a balansen och musklerna reagerar ime sam fo rr. De far ligaste ställena är korsningarna och rusningstrafiken. Många olyckor sker på övergångsställen.

Enligt statisriken använder bara tio procenr av cyklisterna hjälm, vilker är helt galer. Skallskador och brurna ben läker mycker långsammare än hos yngre.

Dagens hjälmar är bra - billiga, anpassade och sril iga! Det finns ingen ursäkt för art inte anvanda hjälm.

Alla so m rör sig i rrafiken - der gäller bilister, cyklister och forgängare - borde ha reHexbricka eiler -band.

Trafikkurser för pensionärer är POp Trafikskydder - lag"adgat sedan 1963 - sänder marerial till bl.a. alla barnrådgivningar för an delas ut rill foräldrar med barn över fyra år. För skolelever finns material an dela ur och skolorna B.r regelbunder besök. Hemsidan på närcr ger Ein information.

Centraler runt om i landet

Äldre bilister och också cyklister är försiktiga och kör

Några säkerhetstips: - ra god rid på dig - koncenrrera dig på att köra - använd allrid säkerhersbälre - se upp vid korsningar. vänstersvä ngar och vid filbyten - kolla i backspeglarna rrafiken bakifrån - undvik rusni ngstider - pursa dina glasögon och vindrurorna ofta - kör helst i gOtt väder och i dagsljus

i a llmä nhet bra, påpekar Ante ro Aho. De behö·

ver inte liksom de yngre bevisa, att de kan köra och de tar inga onödiga risker.

Men reakrionsformågan hos äldre är långsammare, säger AhO j ca en rredjedel långsammare än hos yngre. De ser och hör sämre ocb har svira re att röra sig - 3tt svänga på huvudet går inre lika Iän som förr. Mediciner och sjukdomsarracker är riskfakrorer.

Det a1lra farligaste är, enl igr Antero Aho. art 95 procenr 3V äldre bilister tror, arr de fortfarande kör lika bra sam forr! Är man rrört eiler i dälig form ska man lämna bilen hemma och aka kollektivr. Likaså ifaU ~ädrer är däligr med regn, snö och halka.

Många ser dåligt i skymning eUer mörker och ska helst fardas vid k1arr dagsljus.

De Aesra olyckar sker i rusningsrrafik, vid korsningar och när man ska byta fil. Der är bra art på forhand kaila upp vilken rurt man ska köra och helst ra kända, invanda rurter. Faran med 3n allrid köra sarnma leder, kan dock vara den , att man slenrrianmässigr kör. utan art vara på alerten och

iakrta förändringar, r. ex. riUf:iIIiga trafikmärkesförändringar längsmed runen.

Körskicket och mediciner Inte bara synen, hörseln och rörelseformågan drabbas, när man blir äldre. Olika sjukdomar rillkommeroch det ärdags for mediciner.

Der är a1lrid skäl att diskurera bilkörning med sin husläkare och kolla hur vissa mediciner inverkar. Antero Aho päpekar, att man ska låta ca en timme gå etter intag av blodtrycksmedicin, innan man särter sig vid carten eIler på cykeln.

Tar man regelbundet medicin

med röd rriangel beryder der inte automatiskt, an man inte kan köra - i vissa fall upprärrhåller de medicinerna på sikr körslcickligheten; bäst att igen koUa med läkaren. Är man trött och ur gängorna ska man lämna biten hemm a.

Nya läkardirektiv i höst Der forsra optiker- eller ögonläkarinryget ska inlärnnas riIl polisen, när man /yUt 45. Vid 60 ska läkarinryg över hälsogranskning ges. Körkorrer är i krafr rills man /yllr 70. Från hösten blir der lag på art läkaren rill polisen ska meddela ifall han inte rekommenderar

Pris / person

.

Res med OT

' ~~~ Tel. 063184000

14-18.6 VISINGSÖ Resa tili Vättem, helpenslon, Anneli Hofer www.ot-resor.fi

~ERDIG MII1...:;;1 Norden •••

GOlland i sommarskrud 9-14.8,6 dagar Öland - BlomSlergården 20-24.7.5 dagar Norge - Hardangervidda 14-21.8,8 dagar

STORT UTBUD

6-8.7

sKÄRGARDSRESA he'oon,'on. Anneli Hofe,

17-18.7 INHEMSK VINRESA he'pen,'on. Håkan Ekholm 16-21 .8 LlTAUEN , Nida helpenslon, AnneU Hofer

~UNEf't 9-12.6

ST. PETERSBURG m. Sil)a Opera. Anneli Hofe,

10-12.7 VISBY med Silja Opera , Annel Hofer Prisen gäl1er för en

pe~on

Vär erfarenhet och kunskap är den bästa garantin lör alt hilta den optimala hyresgästen lör Er lägenhet.

Vi stär tili Er Ijänst under hela hyrestiden.

Rumänien , Neptun,· Rumän ska Rivieran 20·27.8,8 dagar Bulgarien - Sunny Beach 8-16.9,8 dagar Rhodos. Ixia 19·26.9, 8 dagar Madeira· Blommomas ö 5-12.10.8 dagar

~

lLalien de Luxe 2 L-30.9, 10 dagar Prag· Wien - Budapesl 4-12.9,9 dagar Gardasjön- Norditaliens smycke 14·19.9.6 dagar Berlin och Prag - Lvå huvudSläder 1-8.9.8 dagar Franska Rivieran - Nizza med Monaco och Paris 1-7.]0,7 dagar

*295 295

..

I dubbelhytt Tili St.Petersburg

VlKlNGUNE

12-13.6 ROSELLA En kvälll Talllnn , plats I dubbel B·hytt 10-11 .7 ROSELLA En kväll I Talllnn, plats I dubbel B·hytt • Tillkommer buss tili lerminalen Vr från Hangö 26,· tr. Ekenäs , Karis 19,· • Förboka måltider genom ossi

i E urOI' .....

Oy N&N Locus Ab Aff [A]

525 265 260 199 590

har vi Seaside hytter och UII Visby Silja Classl

Jui SOlse,i,ester •••

av löretag och solida privatpersoner som söker lägenheter via oss.

Tel. 09-17 1744

TARTU MED PEIPSI hal,oon,ion. heldag,uLflykL

Sommarresa Lill Pämu (Tervis Spa) 31.7-5.8.6 dagar Fråga ocksd efter ve'ra emdra avgångar tili Pär/ml

Ärade hyresvärdl Vi har elt

Hyres- och lastighetslörmedling sedan 1993.

4-6.7

i BollikuRI ••• Ösel- ESllands SlörSla ö 6·8.7,23-25.7,13-15.8.3 dagar Riga Express 14-17.7,2-5.8,4 dagar

SmedSgata~,;,:-;;:~~X~~,;S;~~~~d / Eriksson

9_1161.

Med reservation (or förändringarl Vid resor med ovemartnTng galler pris/person i dubbe/rvm eiler ·hytl

~

019-2481004

--.rl

__

Sandövägen 23

Fax 019·248 7058!!!=:::~ 10960 HANGÖ (orsaljning@hangonliikenne.com YlWW.hangonliikeooe.com

6

GOO TlO 312004

Nytt allaktivitetshus i Björneborg En tredjedel av livet som pensionär

28 pensionärer bor i Mikaelsgården i Björneborg.

Den 24 januari invigdes en nyt[ aJlaktivitetshus, Mikaelsgården, i Björneborg. Verksamheten sr3nade emeUertid senastc hösr.

Huser hae 6nansierats av Svenska Kulturfonden i Björneborg, en 85 år gammaJ stifrelse som verkar fae svenskheren i Bjärneborg med omnejd. Fonden har, i enligher med 5ina stadgar. sert som sina viktigasre uppgifrer art undersröda den sve nska skolan, sve nska barmrädgården och art även understöda åldringar och pensionärer. [nnan det nu avslurade projektet blev alttuellt har fonden err par gånger tidigare undersökr möjlighcrerna art kunna åstadko mma ett pensionärshem. D e planerna har av o lika orsaker forfallit. I slutet av år 1999 blev en tomt, diagonalr över gatukorsningen vid Svenska Samskolan, ti li salu, och i början av år 2000 kunde tomten köpas. D etta skedde efter art planeringen av det nya huser kommit ganska långt. D å visade det sig arr också den berydJigt mindre grannromren även var tiU salu och i januari 2001 köptes den. För att bygga huset och även röe art senare admi nisuera huser grundades err fastighersbolag, helägr av Svenska Kulturfonden i Björneborg. Nu fanns det möjlighet at[ forverkliga alla de planer

sa m fann s på va r önskelisra.

Sedan det d essutom blev k1ar,

Bästa

att det gam la skolhuset ku nd e förbindas m ed d e r nya hu set genom en tunne! under garukorsningen, kom även möjligheterna atr helt ta hand om bespisningen i skolan och barnrrädgården med i bilden. Så kunde skolans e1ever rryggt gå tili bespisningen under korsningen mellan rvå Ii vligt trafikerade gator.

Ettor for gäster I Mikaelsgården flnns 24 pensio närsläge nh eter, fy ra ettor, tolv rvårums lägenheter och årta ueor. Alla läge nheter är hyreslägenheter, och alla är uthyrda. En minimiålder på 55 år haranväncs vid uthyrningen . Medelåldern är berydligt högre än minimiåldern. Två av ettorna hyrs av Svenska Kulrurfonden sorn även hae möblerat dem. Avsikten är art invånarna i h user skall kunna hyra dessa under kortare tider ifall de t .<J<. har besök av släktingar eiler vänner, som de annars har svårt art inkvartera i sina hern. 1 Mikae1sgården bor 28 pensionärer.

Amiea Res turanger sköte r s kolbespis ningen och restaurangen är öppe n for aUmänheren utom d å skolbespisning pågår.

Så1unda har även invånarna i seniorhuset möjlighet an äta lunch eUer dricka kaffe i restaurangen, eil er tili att inhandla färdig mat art fora hem.

I bortenvå.ningen finns urrym-

men for fysioterapi. Förurom rvå behandl ings rum 6nns även gymnastiksal, konditionssaJ och simbassäng. Fysioterapin handhas av Rehab Ce nter, en foretag med verksamhet även i Abo och Kimiro. Rehab Center har rvå anställda i Mikaelsgården.

I bortenvåningen finns ytterUgare en festsaJ och Svenska bamträdgården. Barnträdgården har urvidgats från arr tidigare ha hafr rvå halvdagsavdelni ngar tilI arr nu ha tre avdelningar, öppna från k1.

7 tiU k1 . 17. Tidigare hade barnträdgårdeo inre småbarn med , nu är en av avde!ningarna fo r barn i å1dern 1-3 år. I barnttädgården är 48 barn inskrivna.

I and ra våningen Roos rorskolan och samskolans rvå lägsra k1 asse r, tetalt ca 7 0 barn. [ källarvånjnge n finns garage och socialurrymm en for dem so m arbetar i huset.

25 perso ner har heltidsarbete i Mikaelsgården.

Vår förhoppning är a tr a ll a som bor oeh verkar i Mikaelsgården skaJl ha stöd och hj älp av varandra, så art huset blir ert verkligt aJlaktivitetshus, där barn och äldre personer skaJl komma nära varandra, och där husets alla invånare skall kunna använda der so m erbjuds i huset och frarnforallt, an de skall trivas.

Text B.-O. Malmström Foto Karl Sundblom

pensionärer~

Vår nya, fina restaurang invigs i maj 2004!

Soka in Norrvalla som resemål i sommar. Vi erbjuder god mat och förmånliga hotellrum .

En lugn och avstressande jul kan Du fira hos oss i år!

Den högklassiga rehabiliteringen fortsätler som tidigare.

Ring och diskutera vilka möjligheter det finns för Dig. Kontakta försäljningssekreterare Siv Sell på tel. (06) 383 1050 eiler e-post siv.sell@norrvalla-folkhalsan.fi

Norrvalla REHAB

CENTER

Folkhälsan

Norrvalla Folkhalsan Ab. Norrvalla Rehab Center, VOrävagen 305·307. 66600 vORA Tel. (06) 383 10 11 , fax(06) 383 lOlO, www.norrvalla-folkhalsan.fi

D et har gått trerrio å r sedan vårdagen då fOreningen Arkadias pensionärer grundades, och MayLis Holmberg är nittio år gammal. Hon var en av de tee grundande medlemmarna, och den enda av dem som ännu är vid liv.

- Efrer så många år blir der aUt svårare art minnas, säger ho n, men nog minns hon - det tar bara lite längre tid.

Arkaclias pensionärer var bara en av de olika pensionärsfo reningarna som grundades i Stockmannscafe, den 16majår 1974.

D et var inre så vanligr med ordnade aktiviteter for pensionärer och behovet var stOrt. D et fick man snabbr bevisar genom der stora intresset som visades.

- Nog var vi ivriga, berärtar M ayLis. Det var ju någor nytt och vi var alla väldigt engagerade.

Deras iver blev belönad.

Hundraåtta personer önskade anslura sig då foreni ngen grundades, och redan vid årsskifte t hade medlemsanraJet stigit tili uehundrarrertio. Då verksamheten nådde si n hittills högs<a topp kunde man räkna upp tilI fYrah undra medlemmar i Arkadia pensionärer.

- Det va r ett sätt for äIdre människor arr ttäffas och knyra nya bekantskaper, säger MayLis, och rilIägger art foreningen ännu oekså tjänar sarnma ändamål.

Trots art MayLis var en av

de grundande medlemmarna, och en av dem som arbetade i foreningens forsra sryrelse, delmg hon under en lång tid inre i Arkadia pensionärers aktivireter.

D et berodde både på oenighet ino m sryrelsen och på familjeinteessen.

- lag hade helt enkel t inte tid , berättar hon. l ag reste -tili Amerika for en tid och sedan fick jag brorsdöttrar arr sköra.

Senare årervände hon doek tili foreninge n ocb deltog i aktiviteterna. Der är speciellr resorna som hon mjnns med vär m e.

Resor rill vaeierande mål är något som forrfarande ordnas, och som forrsättningsvis är en av de mest p o pulä ra aktivireterna inom foreningen.

5ammanhåIJningen viktig Gruppsarnmanhållning är något som MayLis s<ändjgr återkommer till. H on anser art pensionärsverksamhcren är viktig for å1dringar, som uran verksamheten kanske skuIJe vara mycke t ensammare. Själv har ho n hafr Iyckan anvara omgiven av famjJj och släktingar, men der är inte alla som har sådan tur.

- Föreningen är et[ sätt art hjälpa varandra då man så småningom börjar förlora an dra konrakter, säger MayLis. Trors a rt inkomsterna för pensionärsforeningarna aJdrig är speciellt sto ra anser MayLis inre art det någons in sku11e ha

funnits några aIIvarliga problem med finaniseringen av Arkadia pensionärers verksamher.

- Inte fanns det ju direkt mycket pengar, men det kompenserade vi med att själv vara aktiva.

H o n minns med ert leende hur ho n under den forsra tiden sp rang runt och egen hän digt delade ut program för verksamhecen - från dörr tili dörr.

Finaniseringen skörs i dag huvudsakligen med hjälp av donadoner oeh basarer.

Det som är fascinerande med pensionärsforeningarna är art huvuddragen for vecksamheten har hå llit sig relativt likadan under alla de verksamma åren.

Kanske beror der på an konceptet var Iyekar [edan från forsta början, eiler kanske beror det på art pensionärerna som ansluter sig vän rar sig art der ska vara på en viss t sätt. Hur det än är, inger det möjligen i viss mån trygghet fo r deltagare som har varir med under en' längre tid.

Pensionärstiden anses allmänr sen vara en dd då man P.u en chans att i lugn ro ägna sig åt sådant man själv viii, och kanske fo reningarnas långsammat minimala forändring inger en känsla av igenkännande och trygghet.

Det är ju ändå gemenskapen och umgänget so m räknas.

09>

Johanna Holmström

Äldres röst bör komma fram Vad är värt art vera om de äldre var temar när Svenska Yrkeshögsko lan kaIIade tili en info- och diskussions dag. lag blev inbjuden so m medlem i äldreråder eller pensionärskommitten som der herer hos oss j Vasa. Ärendena gällde projektplanering av ett resurscentrum kring äldre och åldrandet samt darabase n Gerda =Geronrologisk RegionaJ Darabas.

Gerda är ett samarbetsprojekt mellan - Insrirudonen for Socialr Arbere, Umeå Universiter - Sektorn för häl sovå rd och sociala området, Svenska Yrkeshögskolan i Vasa - Institutionen fo r Samhällsmedicin och Rehabilitering, Umeå Universirer - Institutionen for Offenrugt Ledarskap, Vasa Universirer - Samhällsvetenskapliga Ins<iturionen , Socialpolitik, Abo Akademi i Vasa - Institutet for Finlandssvensk forskning.

En gott samarbete har pågån under 2000-2003 inom EU-

projekret "Äldre i Botnia". Nu planerar man fo rrsatt samaebete for åren 2004-2006.

Forskatgruppen planerar datai nsamling bland äldre i Öste rbonen oeh Vås terbot"ren ge nom enkät i å1dersgruppen 65, 75, 85 och 95+. De rvå yngre grupperna kommer arr B. ert frågeformulär de äldre blir inrervj uade. 4 200 kommer an delta i enkär oeh 800-900 blir inrervjuade när de delrar i hälsoundersökningar och hembesök Syfret med undersökningen är arr bygga upp en regional databas på båda sidor om Kvarken, som gö r det möjligt art srudera hur medicinska oeh sociala forutsä ttningar påve rka r äldres möjligheter tilI err gOrt liv.

Som darabas kammer Gerda an bli unikt d å d e t s kildrar å1drandet så som det framrräder utanför Europas s rorsradsregioner.

Datainsamlingen bygget på perspektiven Livsstil, Hälsa och VaIbefinnande - Identitet - Socialforändring - Sysselsättning ochAktiviret - Sociala relationer

- Ekonomi - Auronomi oeh Beroende - ExistentieU mening och Ensamhet.

Syfret med det rvärvetenskapliga arbetet är an genom effektivr oc h nära sa m verkan inregrera olika ryper av specialköm petens för et[ ömses idi gt utby re av resurser. l ag finner det glädjande att äldreråden ges en plats att delra och framfora våra samlade erfarenhe rer.

Err problem finns ännu fore projektet kan komma igång, finansieringen är näru1igen ännu oklar. Finansiering har sökrs från Inrerreg lllA Kvarken-MinSkandia. Sedan ankommer det på de kommuner som kommerart vara med i undersökningen an skjura tili medel så arr undersökningen kan forverkligas. Vi vet ju art det kommer atr ställas stora krav på kommunerna infor den s tora pensionärsboo meno När Gerda har forvekligats kommer kommunerna arr ha god hjälp av den vid planeringen av den sociaJa verksamheten for å1dringar.

Britha Antila

De förflyttades antal Börje Sidbäck är en srilsäker skribenr, vars bidrag man alltid läser med behållning. I artikeln om kvinnor i krigsrid (God Tid 1/2004) fotekommer ryvärr en siff'eruppgifr, som kan misstolkas. lag ci terar Uppslagsverkec Finland: "Från Karelen med Viborg for8ynades omkring 406000 personer, från Petsamo, Salla och Kuusamo ca 10 800 och från PorkaJaområdet

ca 5 800 (från Hangö ca 11 000 pers.) ; teralt ca 422 000 personer eiler 1 1 procenr av landets befolkning." Dessa siffror belyser vidden av den karastrof som drabbade framfor aIIt våra katelare.

Vånligen Kaj Wahlbeck Lojo

Samspelta pensionärer och barn i Kronoby Levase 2 - det senaste i raden av sångspel Pensionärskörens "UvCts kryddor" från 1999, "Sjung du mitt rräd" tee år senare och barnkö[en Fyrklöverns "Levase 1" från våren 2003 fick en uppfoljrung i

samproduktionen "Levase 2". På skrifts pråk sku Ue titeln betyda "art leva". vi lk et också är det genomgående remar i sångspelec.

Under tre foreställningar 19-21 mars fYlldes festsalen i forsarnIingshemmet till sista plats av en forväntansfull publik. EventueUa lårhågor till trots bevisade körerna

art pensionärer och barn tillsam-

mans kan ås tadkomma mycket.

En forutsättning är 3rt ansvariga ledare och medverkande går io for uppgiften utan forutfanade meningar i negativ rikming.

Att leva li vet hör en ligt körledaren Birgit CoUander tiU de högre konstanerna. Måhända är det endast de riktigt unga och de som nårr vishetsåldern som klarar av au uppskacra och acceprera nuet for vad det är. 1 de 23 programinslagen i form av sånger. dialoger, prat och lekar beskrevs de ungas och äldres syn på livet

och varandra mycket träffande och ktyddat med en god portion humor. Frimodighet och spon tanieee i agerandct bevisade ändå art aktörerna rrivdes med varand ra.

Tidstypiskt nog fra mkom en hel del skådespelartalang bland ungdomarna.

För produktionen av de specialanpassade sångrexterna och musiken Står de duktiga ledarna Kristina Klingenberg och Birgit CoUander. Bidrag av körmedlemmac finns även med. Många av tcxtcrna maoar tili ef[cnanke.

På pickn ick. Da merna frän vä nster i bil d Ina Sjölind, Doris Slotte, Marita Strandvall, Ruth Rudnäs diskute rar drömmar.

Lars-Vi ktor Öst beskriver en pensionär. Kristina Klingenberg j bakgrunden beundrar skådespelartalangen.

1 sången "Alla har vi vån eget särr" rar vi lära oss att acceptera individen som sådan. "Hemmet" beskrivs som väriden där ttyggheten bor, där famnen är mjuk och där maten är god, där lårmor har sånger och farfar har tid. 1sången " Hill mångaår är garnmal" framgår hur överflödig frågan om en persons ålder kan vara.

J prograrnbladet har pensionärerna frarnstäUt en hel dd tankar om livet, ungdomsåren och ålderdomen. Som en jämförelse av den fYsiska kompetensen påstås att: "När man är ung hoppar man från btyggan i båten, trippar på stenarna vid stranden, hoppar över diken och kommer över.

När man är äldre taI man gärna en hjälpande hand, ser noga efter

var man säuer fmen. Diken har blivit bredare, riset högre och man rar gå ner på knä när man ska plocka lingo n."

Pensionärsföreningens ordförande AUan Lillqvist betonar de äldres ansvar for barnens och de ~ngas uppväxr. Pen s ionärerna med en gedigen erlårenhet och med sarnma behov av ttygghet, sarnhörighet, kärlek, respekt och aktning är väl skickade att iklä sig

dena ansvar.

Arr våra pensionärer och bar~ nen månar om tryggheten bevisas av an avkastningen från de välbesökta foreställningarna går genom Nada-Nord till barnhems- och lägerverksamhet i Sordavala.

En talrik publik tackar barnen och pensionärskören med sina kreativa ledare.

Text och foto Hans Pajunen

Kronoby Pensionärskör & barnkören Fyrklövern framför musikdramat Levase 2 onsdageo den 12 maj kl. l0.30 & kJ. 13 i Övre Salen i församlingscentret i Karleby.

Biljeuer a5 e kan bokas på tel. 040-8654380 eiler Kronoby fOrsamlingspastorskansli ti, ons klo 9-12 & to klo 15-17 tel. 06-8345016.

Biljettintäktema går isin helhet tilI bamen i Sordvala genom Nada-Nord.

www.aktia.fi

o

Premiering i Aboklubben

Betala dina räkningar behändigt I Aktia har du möjlighet att välja det för dig lämpl iga sättet att sköta dina dagliga bankärenden. Våra bankfunktionärer ger råd och handled ning i betaln ingsfrågor.

Direkt debiter ing Direktdebitering är ett smidigt sätt att sköta återkommande räkningar, som t.ex. ei och telefon. Istället för en räkning skickar det fakturera nde företaget ett förhandsbesked om räkningen i god tid fö re förfallodagen. Beloppet debiteras ditt konto på utsatt dag.

Betalningstj änst Betalningstjänsten är ett enkelt sätt att betala räkningar som kommer hem tili dig. Du lägger en eiler flera räkningar i ett betalningstjänstkuvert och för det tili banken. Banken betalar räkningarna från ditt konto på önskad dag. Avgiftsfria betalningstjänstkuvert finns att få på närmaste Aktiakontor.

Internetbanken

Marg areth a He llman (t.v.) fick ta emot Sve nska pens ionärsförbundets förtjänsttecken vid Åbo Svenska Pensionä rs klubbs vå rmö te i

Sommarrestaurang

KSf PAVIS Öppet 1.5-1.9

Alexa ndrasalen den 26 mars. Klubbens ordförande ( arin Aminn e överräckte teckn et tili Margareta Hellman som tack för "alla henn es insatser, hjälpsamhet och ideer föreningen tili fromma '~

Du kan sköta dina dagliga bankärenden behändigt via Internetbanken. Efter att du gjort ett Internetbanksavtal kan du tryggt via Intern et t.ex. betala räkningar och kontrollera dina saldon, följa upp el in lånesituation, köpa och sälja aktier samt teckna Aktia s fonder. på det kontoutdrag du får hem varje månad ser du att räkningarna har betalats som avsett.

m 06-221 1215 Kristinestad Högholmen

~

Aktia Sparbank

8

GOD TID 3/2004 o

Kom med tili Aland den 24-26 m aj 20~ O ~" Svenska pensionärsförbundet håller ordin arie vårmöte i Mariehamn

~

1

tisdagen den 25 maj 2004 kl. 10.00.

Måndagen den 24 maj avg.lr Silja Festival kl. 9.10 fråo Abo med ankomst tili Mariehamn kl. 14.40, eiler Silja Europa kl. 21 .1 5 med ankomsttill Långnäs kl. 1.25.

Nytt badhus förlänger Mariehamnssäsongen Sommarstaden Mariehamn satsar på att förlänga turistsäsongen. Ett nytt badhus slår upp dörrarna i juli. Svenska pensionärsförbundet håller vårmöte och försommarträff i Mariehamn den 24-26 maj.

Onsdagen den 26 maj avgår Silja Europa från Mariehamn kl. 14.45, ankomst tili Abo kl. 20.10.

foma världskriget var Marieharnn en populär badort med badhus,

Smörgåsbord ombord pol båda turerna, måltidsdrycker ingår.

Tvä hotellövernattningar i Mariehamn.

badhusrestaurang och ert stort hoteU. Om gen epoken minner

TIsdag den 25 maj Förmiddagen fri.

KI.ll.30 Lunchb uffe i restaurang Arkipelag.

Efter lunchen träffar vi landshövding Peter Lindbäck som informerar om den åländska självstyrelsen. Därefter blir det besök pol kända närbe lägn a naturängar i Mariehamn. Besöket

fortmrande dokrorsvillan i Badhusparken.

Det garnla badhuset låg i V:isua hamnen. I juJi år öppnas et[ nytt badhus vid Slemmern i Östra

hamnen. Mariebad, med en yta

inleds med med en kort naturängsintroduktion och kaffe med

på 3 300 kvadrauneter, kommer

sol ngunderholllni ng i Margaretagol rden.

KI. 20.00 Supe med tre rät!ers skärgolrdsmiddag, molltidsdrycke r ingår. Dans. Restaurang Arkipelag.

art ha motions-, tränings- och rävlingsbassäng med åtta banor, undervisnings- och rerapibassäng. och rekreationsbassäng med vattenrurschbana. varrenf.tll och virvlar.

När man plaskat f:irdigt kan

Onsdag den 26 maj KI. 9.45 Utcheck nlng froln hotellen.

KI. 10.00 Bekanta dig med Aland. Du kan välja mellan de här tre alternativen: 1. Eckerö med post- och tullhu set, Eckeröhallen och Aland s jakt- och fiskemuseum 2. Bo marsund. 150 år har gåt! sedan Bomarsund bombades sönder och intogs av de alllerade. Bomarsund kombineras med Jan Karlsgården, där kaffe och ol ländsk pannkaka

man bada bastu, ångbastu eiler ligga i bubbelpoolen.

Mariebad sticker delvis ur över

serveras, och Kastelholm.

3. Mariehamo. Man kan välja mellan t.ex. besök pol Pommern, Alands sjöfartsmuseum, miniatyrstaden Mariehamn pol 20-talet, Alands museum och Alands konstmusem,Sjökvarteret" KI. 14.45 Silja Europa avgolr tili Abo. Paketpris/person (exkluslve busstransporten som blir mellan 20-40 eberoende på hemorten): 255 € i dubbelrum pol HOIelI Arkipelag 325 € i si ngelrum 225 € i dubbelrum pol Hotell Park 275 € i singelrum 235 € i dubbelrum pol Hotell Pommern 295 € i singelrum Dln förening tar emot anmälningar senast den 3 maj.

Reseledare Anneli Hofer telefon 019-2413185 eiler ombudsman Per Thomasfolk telefon 06-3179070 tar också emot anmälningar och svarar på eventuella frågor.

anpassade rum.

1 handikapp· anpassat rum.

30 rökfria rum.

Aestaurang , bar/pub,

2 baslur.

- - - - " = = = " - - ' = . . . " , = - - Inomhuspooi. konferensavdeining , hlss

Norra Esplanadg. 3, MARIEHAMN. Tel. 018-14130. Fax 17 130. e-mail: parkhotel @vikingline.fi

www.vikingline.fi/parkalandiahotel

BULGARIEN Sunny Beach 7-14.9.2004 Ännu finns det några platser kvar pol Svenska pensionärsförbundets resa tili Sunny Beach, Bulgarien den 7- 14 september.

För detaljer se annons pol sidan B I God TId nummer 2 (obs. annat resedatum).

Bokning och information: Resebyrå BTI Nordic, Formansalh; n 9, 10600 Ekenäs tfn (01 9) 2674 550 eiler reseledare Anneli Hofer tfn (019) 24 13 185

BTI Nordic

på Åland. Färjor och hotell är fullbokade och gågatan Torgatan

Ålands TuristforbWld, foreslår att

pensionärer och andra som kan

från Eckerö med Grisslehamn som mäl och Bomarsundsjubileet 12-15 augusti. Det är 150 årsedan brittiska och franska rrupper forstörde F.ismingen.

Badhustraditioner 1 början av 1900-talet frarn tili

Oelragarna i forbunders for.om-

mardagar har många akriviterer

vak vi ntertid.

För Thomas Lepistö. som basar for hotellkedjan Ålandhotels l är Mariebad en välkommet till sko tt dll Å1ands arsenal av

rurisrattrakrioner. Han räknar

dagar med dåligt väder.

Andra evenemang utanför Mariehamn är den årliga posrrodden som startar den 19 juni

Jari Virtanen, som är VD for

Sjöfartshistoria och ålandspannkaka att välja mellan under sitt korta besök. Det officiel)a programmer

G ustav Vasa-dagar vid KasteI-

myller.

rektspel och säljet bland annar bingolotter.

ett dopp i havet, tiIJ och med i en

med att badhuset ska fun gera som dragplåster Wlder hela året.

- Och det är värdefullt att ha

holms slott.

en internerrerminal, ATG:s di-

varrnet. Det går därfor att ta sig

Ålands orgelfestival häl)s, for 30 gången , mell an 27 j uni och 3 juli, Robert Wells är dragplåsrret fo r årers Rhapsody in Rock den 2-3 juli, den 10-11 ju li firas

i Mariehamn är ert människo-

några av dem: Viki ngarna uppträder i Mariepark den 20 juni, 79 dubbeirum med badldusch/Wc. lelelon, tv, radio, hårfOn .

5 at1ergiker·

-""'...,.,="...,....".==.,--

MeUan midsommar och minen av augusti vimlar det av rurisrer

evenemangen under de Hvligasre veckorna. Virtanen räknar upp

MITT 1 STA"N!

Taxistation 25 m, fiygfåil 4 km.

ULF WAHlSTRÖM

besöker Åland utanför högsäsongen då barnfamiljerna är här.

Visserl ige n infaller de Aesra

SIlJA LINEn.

Hos oss bor du I centrum.

Bara några minuter frAn hamnama, gågatan, affårer. sevårdheter och nattklubbar.

Alands Turistförbunds VD Jari Virtanen hälsar vårmötesdeltagarna välkommen . Virtanen är ursprungligen österbottning och kom tili Mariehamn via Stockholm för drygt et! år sedan.

det på Casino PAF på Torggatan.

Det är den 5 aprll och casinot firar sin ettårsdag. Försäljningschef Rune Sudhoff lårer redaktören slå C[[ jubileumsmynt dagen dll ära och hälsar vårmöresdeltagarna välkomna art pröva sin lycka. Casinot är öppe[ sju dagar i veckan från Idockan 10 tili 22 (tili 24 Wlder högsäsongen) .

Casino PAF, som marknadsfor sig som "Iilla Las Vegas", har cirka 80 spelaurom a rer, n e spelbord (roulette, blackjack och poker),

på sommaren också. vi har ju Lepistö tar oss på en rundrur av badhusbygger. Bassängerna gapar [Qffima och byggdarnmet !yller luften. Byggnadsarbetarna jobbar febrllt. Om mindre än 100 dagar ska allt vara Idart.

När vi kliver

ut

rnr vi skrapor

inkluderar en rur tili naturängarna i Mariebamn, ocb valbara turer på landsbygden. Man kan endera åka tili posr- och tullhuset i Eckerö, med besök på Ålands jakt- och fiskemuseum, eiler tili Bomars und med paus for älandspannkaka på Jan Karlsgården vid Kastelholms slo[[.

Mina egna favoriter i Mariehamn är .Å1ands museum och konsunuseum, Ålands sjöfarts-

museum. museifartyget Pommern, stadsbiblioteket ocb Sjö-

kvarterer.

T ili favorirlistan har jag nu också ti llfogar modellstaden Mariehamn på 20-talet, e[[ projekt

av byggmästaren for att ha besökt bygget utan lov. Ursälkta!

som Mariehamns Pensionärsfor-

Lilla Las Vegas

enings underavdelning N y byggarne svarar for.

En varmare välkomnande bli r

Detaljrika byggnader och trädgårdar i modellstade n. I fö rgrunden Kinoteatern som var nöjeslokal för film, teater och revy. Östra hamnen med ångbåtsbryggan i bakg runden.

Modellstaden Mariehamn på 20-ta/et bjuder påen fascinerande nostalgitripp. Nybyggarne, en underavdelning av Mariehamns Pensionärsförening, har konstruerat byggnaderna skickligt in i minsta detalj. lext odl (oto UlFWAHl5TRÖM

Nybyggaren Torbjörn Biskop är guide på rundvandringen genom modellsraden . Han beränar art modellen byggts i skala 1: 100, medan man i dc Ilesta liknande projekt anväm skalan 1:200.

Fördelen med den S[Qf3 skalan är detaljrikedomen. På bussen sam srår parkerad uranför 50cietetsh uset kan man läsa rutten

Lumparland-Lemland-Marieharnn alldeles tydligt.

Nackdelen med stor skala är de väldiga utrymmeskraven. Modellen är f6rdelad på sex vitriner och fero ti 11 behövs f6r den ständigt växande staden. Biskop räknar

stommen.

med art en vierin kosrar 8 000

rande histo ria.

Torbjörn Biskop känner sin Wla scad. Han vet vem som byggde vad och vem som bodde varo Många hus har sin egen fåscine-

euro.

ModelJen finns f6r närvarande i Mariepark, nära rnrjrerminalen i Våstra hamnen. Men det börjar bli rrångt och alrcrnaciv som

diskurerats är en tiUbyggnad tili Alands muse= eiler ecr sradsmuseum där modellen skuUe utgöra

Älands enda järnväg Dagens Mariehamnsbesökare kan konsratera hur mycker sraden

f6rändrats sedan 1920-talet. Där sradshuscr i dag [ranar på si n kuUe srod ett observarionsrorn

ända fram tili 1938, året då stadshusbygget inleddes.

Societershuser, sam fungerade sam gäsrgiveri, sradshus ach

sarolingslokal f6r borgerskapets nöjen, revs 1975 f6r art ge plats f6r Självstyrelsegården.

Villa Miramar, sam j riden var en papulär restaurang, finns

heller inte längre. "Acr huset revs var nog en av tidernas ktilrurskandaler i Mariehamn", står det i kulturnämndens katalog över Övernässtugan är den ,enda byggnad som finns kvar av den ur-

sprungliga bebyggelsen i fiskebyn Övernäs där staden Mariehamn grundades.

modellsraden.

Modellerna av både socierershuser och Miramar har kon-

Mycket har skrivits om modellstaden. Nybyggaren Torbjörn Biskop (t.v.) och

s rruerats av Paula M äJcj n en,

som Torbjörn Biskop vili kalja Nybyggarnes "Grand Old Lady".

Modellerna är mycket detaljrika.

Paula Mäkinen har också gjo" en interiörmodcU av sacietershuset

Marieharnn. Utställningen är öppen dagligen mellan klockan 12

Pensionärs-

och 18 under sammarmånaderna.

Under rcsten av året kan inues-

serade ringa 018-531388.

Den som vili bekanta sig med

Marieharnn på 20-talet på f6rhand kan gö ra det på internet.

Stadens kulrurnärnnds karaloger över prajektet finns på adressen

wlUw.mariehamn.alandfilkulmrl stadenshistorialModellstaden.

med dansande par och herr- och damroalcrter.

Vissre ni att det har funrurs

järnväg på Aland? Den gick meltan err garveri i den dåvarande srade ns narra uunarker ner tili

en brygga vid Slemmern där hudarna lades i blöt. Katalogen berärtar art järnvägen framror allr var en nöje f6r barnen sam

brukade tjuvåka på vagnarna.

Många byggare Nybyggarverksarnheten började 1988. Modellbyggarna arbetar hemma i egen takr ach man träffus rvå gånger i månadcn för art di skutera och planera. För närvarande finns det 18 akriva

modeUbyggare, vilkec enligt torbjörn Biskop är detstömaanralet någonsin.

Nybyggarne kommer att visa Paula Mäkinen, Nybyggarnes "Grand Old Lady ~ har konstruerat modellen av societetshuset.

Ma~iehamns

förenings ordförande Rain er Johansson studerar pressk lipp.

modeLlsraden under pensionärsförbundets försommardagar i

GÖREN HÄRLlG RESA med Sundqvists!

- en färgslark researrangör Schwarzwald & Mainau Avresa: 15.8,8dgr Pris: EUR897

Berlin & Prag Avresa: 3.9,1 dgr Pris: EUR899

Budapest-Krakow-Berlin Avresa: 11.9,8d9f Pris: EUR 1016

Rhen & Mosel Avresa: 24.9, 7,Sdgr Pris: EUR876

Nyfiken pii fler resmil/?

Ring och beställ vår katalog!

Tfn: 018-22570 WWW.su

10 - GOD TID 3/2004

Prost på vänsterkanten blev pensionärsaktivist När Stefan Snellman var kyrkoherde i Mariehamn var han inte aktiv i partipolitiken. Men han medger att hans socialdemokratiska sympatier hördes i predikningarna. Som pensionär sitter prosten i stadsfullmäktige som sosse och är ordförande för Mariehamns äldreråd.

Text och foto Ulf WAHlSTRÖM Äldrerådcr i Mariehamn hae verkar i tee år. De oio medlemmarna väljs av sradsfuJlmäktige på förslag av fuJlmäktigegrupperna och Mariehamns Pensionärsförening.

- Vi har den fö rdelen hos oss art Mariehamns pensionärsfcirening har över 800 medlemmar och art det inre finns några konkurrerande pensionärsfåreningar i sraclen. Det är därfår Iän art samarber3 med röre.n in gen. Näe det gäller den politiska sidan så arbe tar vi ju för de äldre helt eokelt och det märks ingeming av partipolitik i sådana här sammanhang, säger Stefan Snellman sam varir råders ordfårande från början.

Snellman ställde sig först skeptisk till ate grunda ete ä1dreråd.

Man kan väl arbera med och far de äldre i de organ sam redan finns? Varför ynerligare utöka byråkratin?

Så märkte han 3CC mänga ä1dre börjat känna ete avstånd tili be-

slursfanarna och

3rt

Mariehamns Pensionärsförenings ordförande Rainer Johansson visar upp föreningens nya vitrinskAp i Röda KorsgArden .

MSF ordnar gott om aktiviteter

för åländska pensionärer Körsång, modellbygge, resor och utflykter, födelsedagsfester, ~owling, bangoJf, boule. En pensionär i Mariehamn behöver inte ligga på latsidan.

Text och foto UlFWAHl5TRÖM

rådct, va rs

o rdförand e han blev, faktiskt behövdes.

H an räknar upp en rad frågor

sam mao hunnit engagera sig för. Drygt 90 procem av pensionärerna vW bo hemma så länge som möjlige och då behövs det ju hissar i Aervåni ngshusen. Råder hae drivit igenom art nya hus SQm byggs måsee förses med hi ssa r.

När sraclen renoverar si na egna hus far också de hissar.

Rådet har vari t med om an driva igenom 3rt det nu också på Åland finns ete rak för längvårdsavgifterna där de.n ena av makarna borhemma.

1 Marieharnn åker alla buss gratis, men rådet vili ordna se rvicetrafik rar dem som har svårt art klara sig tili bussrunerna, j synnerhet på vimern.

Rådet arbetar far pensionärsrabateer av olika slag, på bankavgifter, på radiolicensen, på Aygbiljerter för dem som t.ex. Ayger till Åbo för ate besöka patienrer på sjukhusen där, på bensin.

När kommunförbundets Chriseel von Martens nyligen uttalade sig emot pensionärsrabarter tog det eld i Stefan Snellman.

- Jag känner kvinnoe som hae så låg pensionsinkomst an jag inte förstår hur de k1arar sig överhuvudtaget.

Rådet vände sig tili Rygbolaget och 6ck rabatter for pensionärer,

Stefan Snellman vid Ukri Merikantos staty Anadyomede. Statyn vann första pris i en tävlings vars tema var Fredens öar. I bakgrunden s:t Görans kyrka där Snellman har levererat mAngen predikan om fred och rättvisa. meniutbudet på platser tiU rabatterar pris är så litet art man måste boka länge i förväg. Rådet jobbar vidare på den ftågan. loch med ate amalet pensionärer ökar behöver man också i Mariehamn [illgång tili fler alternativ för ä1dreboende. Här hae råder störr på staden far art fa igång planeringen av en cenrralt belägen tomt so m inköpts för ändamälet.

- Också om man inre börjar bygga i morgon är det bra ate ha planetna i bakJickan.

Tillsammans med Röda korset, Folkhälsan, handikappförbundet, pensionärsforen in gen och forsam lingen ger råder ur ett informationsblad om serviceaktivitcter i Mariehamn.

1 pensionärsforenjngens tidning Nyset bidrar Stefan Snellman regelbundet med en betrakeelse.

Pacifist och socialdemokrat Stefan Snellman föddes i Kumlinge för 73 år sedan där han s far var kyrkoherde. Tre år senare blev fadern kyrkoherde i Sund

r-------- X

KLlPP UT - SPARA

F:ma M. Lindholms

Städ- och Fastighetstjänst Vi utför alla slag av städoch fastighetsarbeten!

Kontakta oss!

019-2450397 efter k l. 21 samt helg, Margita 0400-725554, Hild ing 040-7741678

och där växte Stefan upp, men bodde i Marieharnn under skolterminerna.

Efter ate ha scuderat tUl präst på fasclandet fl yteade han tillbaka tili Åland, närmare bestärnt Kumlinge som t .f. kyrkoherde.

H an ville inte stanna i " riket" eftersom han då hade förlorat befrielsen frän militärtjänse. Det här var viktige för pacifisren Srefan Snellman, som ete kvartsekel senare skulle ta initiativet tilI Ålands fredsförening.

- O ch jag tänkte att jag på fasclandet skulle ha haf, svårigheter art arbeta sam präst och sodaldemokrat, (Cots a tt jag inte var aktiv i politiken. Men det hördes ju i predikningarna var mina sympatier låg. H är har jag inee behövt lida av det, allra minst nu när vi är störS[3 parri i stan jämsides med Frisinnad samverkan som var stÖrst.

Snellman var kyrkoherde i Marieharnn frän 1965 tili pensionen 1995. Han minns art det fanns perso ner i kyrkorådet sam emocsatte sig hans engagemang i fredsforeningen .

- Men jag uar inte arrde säger så mycket i dag. Det är helt andra dder nuo Stefan Snellman har i mänga år varit chefredaktör för Sanct Olof, årspublikationen för Ålands kyrkfolk. Ete annar av hans sköcebarn är Ålands orgelfestival som han var med och sta rtade och som IYller 30 år i år och hålls den 27 juni-3 juli.

Marieharnns Pensionärsförening gru ndades 1972 och har i dag ca 800 medlemmar. De Hesca bor is staden, men det finns medlemmar i nästan alla kornmllner i landskapet. Eckerö och Köksu har egoa lokalföreningar.

Föreningens samJinsplats är Röda Korsgården i Marieharnn. Där häller man mänadscrälfar och där har föreningen ete scyrelserum och ete alldeles nycc vicrinskäp. I Röda Korsgårdens matsal kan pensionärerna rräffas och ära en bir tilJ rimligt pris.

Genom pensionärsradion , men fåren ingsorclförande Rainer Johansson som redaktör, når MPF Iyssnare utanfar sin egen krets. Programmet går U[ var fjärde måndag, med repris på lördagen, och innehåller informarion om foten ingen och ett aktueIJt tema, VaIVat med musik.

Johansson är också redaktör för MPF:s medJemstidn in g Nyser. Tidningen kammer ut nio gånger i året och delas UI i seaden av Aera idoga vo lontärer. TiIl landsbygden anlitas poseen.

För utomseående är det kanske modellseaden Marieharnn på 20-talet so m MPF är mest känd.

Miniaryrstaden beskrivs på föregående sida.

Föreningens nyas te akrivitet är Moderarören som bildades för drygr ete år sedan (se artikel i God Tid nummer 2).

Förra folkakademirekeorn Rainer Johansson har varit föreninge ns ordföra nde sedan 2002.

Inger och Rainer Byteade till Åland frän Borgå 1999 fö r att kunna vara nära site första barnbarn.

Nu är barnbarne/1 cre ciIl antalet och med engagemangen i fo ren ingslivet blir dden iote lång.

Allr emelJanåt pustar de ur på sommarställct i Pargas. Men först är det torbundets försommardagar som ska farberedas.

REDAKTIONELLT

En gammal bekant ••

O

ar har allrid fascinerat mig. Kanske beror det på art de är svåra art ra sig tilI. Buss, bil eiler tåg kommer dll korea. Man måsee ra bår och resan blir ete äventyr. Åtminsrone var der så här när jag farsr3 gängen resee till Åland. Pojken var tio och båten var nästan hundra. Hon hetee Åland II och var byggd 1857 . Dräktigheten var 215 bre och marschfarten omkeing tio knop. Man gick ombord i Abo vid Aura ås strand på efcermiddagen och la till i Östra harnn en i Marieharnn följande morgon, efter ate ha korsat Lumparn och scyre genom idylllska Lembö,e kanal.

Den IiUa ångbåten stan nade vid err antal skärgårdsbryggor på vägen. Jag minns ate vi på ete seälle (dee var kanske Soreunga) tog någca kor ombord och deras råmande blandade sig med tanternas snaekningar i damsalongen.

Jag har besökt Åland mänga gånger sedan dess, med segelbåt, bilfarja och Ayg. Men den där farsra resan stannar nog längst i mlnnet.

På den tiden påminde Marieharnn mera om modellseaden Mariehamn på 20-talet som den lokala pensionärsföreningens k1ubb Nybyggarne har bygge. När jag nyligen såg modellseaden blev jagsåglad. Därvidängbåcsbryggan i Östra harnnen, nära Lilla holmen, ligger en gammal bekant. SIS Åland II är föreöjd vid bryggan där jag farra sammarn i verkliga liver hyrde en snurrebår och ett par somrar tidigare år middag på restaurangbåren FP von Knorring.

Att bygga en modellscad - eller varför inte en modellsradsdel eUer modellby? - verksu som en utomordencligt crevligsysselsätcning för folk med Ainka fingrar, god fantasi och goccom tid.

Kanske också andra föreningar kun de bilda nybyggarklubbar. Här förenas hobbyverksarnhet med minnesstuga.

Gå och titea på Mariehamn på 20-talet när du delrar i förso mmardagarna!

Ulf Wahlström chefredaktör

GOD TID 3/2004 - 11

Fem pensionärskörer i Vörå frikyrka allsånger. varefrcr förra kommundirektören i Vörå, kommunalrådet Erik Liljeström, läste tvä självskrivna dikter med [eIigiöst fonecken. En fulJfjädrad

amarördiktare.

De olika körerna sam sjäng

Damkören frän Oravais-Vörå medborgarinstitut.

1 vårsolens glans, med Iite vind, kyligr. men inne va e det desro varmare och lj usare. MusikJärare Carl David Wal lin var ini[iativ-

[agare til1 denna tillsrällning tisdagen den 30 mars och hälsade alla välkomna. TilI vardags är han lärare i Vörå, Oravais och

Maxmo medborgarinsdeur. 1 sin hälsningsa nforand e [alade han om arr ingen är så Iycklig sam en glad pensionär. De[ta kunde väl srämma av al la glada hälsningar som f6rekom forc sångscunclen. . Vörå frikyrka, i det absoluta centrum av kommunen. är star och ljus är reIativr nybyggd och kan ta emo( närmare rvåhundra perso ner. Dänill kommer ser-

hade var och en tee sånger art framfora. alla på sitt eget vis.

Vissa sånger var någor onödigt mollstämda och saktmodiga, en sådan här dag näe vårvindarna 8äktade mnt knuten.

Håkan Nirovouri höll en kon andakrssrund med innebörden.

Iät oss välsigna varandra. Näe man lyssnade på hans anfotande

där den nya pensionsåldern. sjuttio år, snart lagstiftad for oss ftarnstär och BibeIns garnla norm blir reali,et

Vila, vederkvickeIse och tro filosofi på vandring över en bro tilJ frarntid så oviss ibland när morgondagen ras i hand och frågan om vägens mäl, om arbete sam mödorna råt träder fram ibland så oära då gäller art visdom lära om ädeI frukt vi vill bära U[ tili den värld sam är vår där vägen tiLI sinnesro är svår

ry som vi alla tcor och många vet varar livet enLigt Ordet i sjuttio år och far allt Bera alternativet forestår att det långa livet tili åttio bestämt överskrids i dag scändigr och jämt eskatologin taIar om ett humlra år

såsom frarnridens ungdomliga vår säledes är det triumf att finnas tilI for alla som teor, hoppas och vilI

Han sam kom for art ge Liv och övernog.

möra den nya tidens sköna melodi

Han som fo[ oss på korset dog for att vi heIa och fria skuUe P.. vara om vi räknar oss [iU Guds barnaskara och bekänner att Jesus Kristus är Herre,

sjunga i kör, och känna sig glad och fti tänka positiva och lyckliga rankar medan varje dag blir en möjlighet och gårdagen vi så P.u glömma

mot sluter säger "förbanna iore mörkret - tänd e[[ ljus".

Dagen slutade med an Wallin cackade for ViS3t intcesse och sedan bjöds det på kaffe i serve-

ett nådeserbjudande som många dess värre inte vill bekänna, ej heller acceprera

men om morgondagen drömma.

ringsurrymmena. Vid en direkt

bygger for pensionären den rrygga bro som är frarntid, frid, glädje och sång allt som häller pensionären i gång och skänket vandtingen livskvalitet Gemenskap är gtad. som vi alla vet,

Då blir det "tack far rosoma vid vägen" men också (CO borrom mörka moln

kan skingra ensamhet och uisress

finns frarntidshoppet bonom tid och gray.

Sisra resan sker med enkeI biljett bagaget P.u lärnnas åt släkt och ä[[

kom man 3rt tänka på sången sam

fråga om den här sångsrunden kunde upprepas en annan gång

var svarer positivt. "Nog kan man cänka sig någor sådant."

Sonja och Stig Sundvik (foto)

veringsutrymme och en läkrare ovanfor vestil)ulen . Al lt de[[a i forsr3 våningen men det finns också plats for juniorverksamhet och en rnindre samHngssal i källarvåningen.

TiU sångstunden hade inbjuInitiativtagaren tili sångstunden Carl-David Wallin hälsar välkommen.

PENSIONÄRSVÄGEN

i stället blir man sin egen Iyckas smed frågan är: Har tiden vi har gått ur led?

Den farvissning som är barnarro

och formas om, bli lyckans adress.

En adress är for många "God Tid" i kyrkoma möts vi med Guds Frid och vi sjunger "Blott en dag isänder" hUI sig allr i väriden vänder och sången "äclla känslor foder"

Den som sägs vara ljus och lång kan upplevas som en blomsterP..ng å doftande ftiskt och grÖnt, ocb P.. tacksarnheten acr säga: Så skönt!

när ensamhet blir blott en sägen har lyckokänslan tagit stora språng

och skulle någon stupa vid sin stav

minnen av gärning som en gång var i himmeIska böcker tecknats har

och om namnet finns i Livets bok har resan lyckats med guide så klok.

med vänskap vi varandra sröder aktivireter vår hälsa skall vara inom en allt större pensione.rad skara

dirs fem pensionärskö rer från mellan Nykarleby och Kvevlax.

Sångstunden in leddes med två

Söndagsmorgon, den 21 mars 2004 Erik Liljest,öm

~~ hc.~1J<

Sommarevenel1Jang

- "En dag i Johan Ludvigs liv" - en pjäs om Runeberg 19. 6, 10.7 - "Silngen om liver - bilder ur Frank Mangs Iivodl budskap 31.7, 1.8, 8.8.

- "Mangsveckan" 18 - 22.8.

- 17 - 19.9 Seminarium "Hu, beriira med det skrivn. ordef' - Frank Mangs förfatlarskap. NordiskI seminariumi samarbete med Nordiska kullurfonden och Svenska Öslerbotlens folkakademi.

Tel. 06-225 9210 Fax. 06-225 93n www./rank.ma ..9s.tawi·fl

Center

tIedagar efter mldeommar k1.14,kl.16okl.18

Kören frAn Munsala spelar och sjunger.

Vem skulle inte bli glad över ett litet boägg.

Att inte bryta benen

D

et blir alIt vanligare art äldre personer falIer, bryter ben och P..r andra skador, som ibland har dödlig utgång. När man faller okonteollerat Ieder det i sju[[io procent tilI olika frakrurer, dvs. benbrott. Följderna blir smärta, begränsad rörlighet, ökat behov av hjälp eller vård på institution. Dessutom är vården och rehabiliteringen dyr.

Därfor ligger det i allas inrresse att förebygga fa lI och benbrott så mycket som möjligr. Och det kan mao göra på

tee särt.

Det FÖRSTA är att forhindra benskörhet (osteoporos). Att stärka skeIettet börjar redan i barndomen men också vid högre älder 6n ns det fungerande åtgärder. Det gäller att med en riktig diet P.. tillräckligt

Ge dina barn och barnbarn en gåva som ökar i värde, börJa fondspara I Sparbankens placerlngsfonder.

Gb Sparbanken ~ experten på att spara

heIt enkeIt slutar att röra på sig!

Att använda speciella medjci ner art motarbeta benskörhet bör ske unde[ läka[kontroIl. På senaste tid har man t.ex. börjat ifrågasätta hormonbehancllingarnas (esttogenernas) effekt mot benskörhet

under kvinnornas menopaus.

domar som försämrar balansenoch

koncentrarionsförmågan kan ris-

kerna också minskas.

Det är viktigr arr forhindra benskörher, men den ANDRA åtgärden är att på alla säcr forsöka forhindra att man faller. Det är kanske det allra viktigaste vi kan göra for att inte bryra benen. Van!igaste orsaken tiU skador ät att man snubblar eIler halkar och falJer omkull - elIer att man falJer UI

sängen eller från en stol.

Bland de förebyggande åtgä[derna 6nns främ" olika saker som kan göra den miljö där man rör sig tryggare: a[[ avlägsna

Den TREDJE metoden att fö[hindra skador och frakrurer är a[[ använda skydd mot vanliga benbrott. Det enda som hittills finns F.irdigr provat och med nyttan pävisad är de stoppade byxorna som skyddar höfterna (KPH-Ionkkasuojain, Respecta Oy, Hfors). Under tio års tid har man arbetat fram det här skyddet vid UKK-institutet och genom pälidiga undersökningar

med kaJcium och D-viraminer - och art

rörelsehinder t.ex. trappor eller tröskJar,

kunnat visa att det fungerar. Använr for parieoter inom instlrutioner minskade

med lärnplig och regeIbunden m otio n stärka benbyggnaden. Avsikten är a tt bibehälla benbyggnadens massaJmängd och dess sryrka.

Risken for benskörhet ökar tilI foljd av tobaksrökning, onödigt stor alkohol-

göra hala ytO[ mävare, undvika lösa lätt rörliga mattor, f6 rbättra belysningen. Och vid behov använda stöd (käpp eHer stav.t) och skodon med smv botten ei ler halkstöd

höftfrakrurerna med 60 procent. Den so m faller med skyddsbyxorna på har en 80 ptocent mincL-e risk a([ skada hö&en än uran.

användning och av vissa läkemedel t.ex. koruson. Benbyggnaden blir också svagare om man blir liggande eller sinande orörlig i längre perioder på grund av en olyckshändeIse eller allvarlig sjukdom. Eller om man

som man särrer på skorna.

Genom a[[ tcäna gåformågan, särski1t på de ställen där man ofta rör sig, och gö[a det vid olika väderlek och olika ljusforhällanden kan man känna sig stadigare och

säkrare på farrerna.

Genom en rätt behandIing av de sjuk-

Som sammanfattnjng kan man konstarera an regdbunden rörelserräning som srär ker musklerna och balansen nog är det p

allra viktigaste som grund for alla andra åtgärder.

Håkan Hellberg

12 - GOD TID 312004

Lovisanejdens svenska pensionärer fyllde 20 år Årsringarna samlar sig o

1der har ingen sror betydelse när man kommit upp i medelåldern. Då är vi så unga och så gamla som :vi känner oss och umgås över generacionsgränserna.

De störsra åldersgränserna är under barn- och ungdomsår. Övergången rrån dagis tilllågStadium. Arr Börja Skolan. Den miJstolpen måsre skrivas med stora bokstäver. Ålders- och klasskjJJnaderna är mest kännbara under låg- oeh högStadieperioden. Sedan delar man på sig far gymnasie- och yrkesurbildning. Före grundskolans demokratisks dder upplevde många av oss här den srörs ta klasskil1naden någonsin. De som hade råd kundc låta sina barn gå i läroverk med dyra terminsavgifrer. Hade man inre råd gick barnen ut folkskolan oeh kämpade sedan vidare på olib särr. Lågavlönade jobb inom servieebranehen, yrkesskolor eiler ahonläroverk kombinerat med jobb.

Grundskolan, hur kriciserad den än är. har varit en av vån samhälles viktigaste jämställdhersfåkrorer. Rärr att ra Studera oeh lära sig på lika villkor oberoende av var i Svenskfinland man bor eiler vilken ekonomisk bakgrund man har.

Den rärrcn var ime torbehållen min toräldrageneracion.

Min pappa, som i dessa dagar hade fylJt 95 år om han levat, fick som eJvaåring med höga torvänrningar börja läroverk i Helsingfors. Eher halva terminen kallades han hem tili skargårdshemmanet och måsre avbryra skolgången. Hans tio år äldre bror hade ratt ärva granngården. Gudfaräldrarnas hemman. Elvaåringen måste hern tor art bida sin tid och invänt3 an ta över småbruket efrer sina foräldrar, En forluSt i längtan efter bildning oeh veran de som tili en del kompenserades av et[ år i fdlkhögskola oeh en swr mängd självsrudier. Derra räckrc ändå dll tör en omfatra nde och mångårig kommunalpolitisk verksamhet Min mamma fyllde veekan efter påsk 95 år och är hittills nästäldSt i min släkt både på mödernctoeh faderner. Hon hyllades av en stor skara vänner och o rtsbor på den stora dagen. rroes art hon nu bor på åld ringshem och minnet ime alla dagar är vad der har varir. Hon föddes i en Finland med rsar istället for p«sident. Småskolebarn var hon då händelserna 1918 drabbade oekså hennes hemby i skärgården. De händelsema har under senare å.r kommic fram starkare i minnesbilder än krigen 1939-45, då det oekså i skargårdsbyarna foll bomber oeh inkallade Stupade. Hon k1arade krigs- oeh kristider med alla de formidabla konSter och knep dåtida husmödrar höll sina närmasre vid Iiv med.

Något vi har skäl mt minnas idag. när vi blint foljer affårernas "bäst eher" -darum. På fyrriotalet gällde inte kålrörrernas å1der eiler hur länge de hade farvOIars i kallare. Huvudsaken var att det fanns kålrötter eiler någonri~g annat som gick att äta.

A

,.

,

Tag vara på vad de äldre generationerna minns och kan berätta!

Fastän jag hah tillgång tili bandspelOIe är det yttersr litet jag Iyckars dokumentera av min faräldra- oeh fur- eller morfarä1dragenerations minnen, Dessbärtre har Aere av dem producerar sig i skrift. Foroalbumen är många med fina bilder t.o.m. frän sluret av 1800-talet.

Men varför hö rde man inte på? Varför forstod man törsr långt senare atr här tog man inte ti1lvara ovärderliga minnen från tidigare generationer och tider Olan forst nu kan läsa om i hisrorieböcker. Dumt! Hur skall vi fa våra barn och barnbarn att banda våra mi_nnen medan vi ännu minns?

Ebba Jakobsson

Som der anstår en rjugoå rin g firade Lovisanejdens Svensb Pensionärstoren ing rf sitc jubileum med sång och musik, dans och ett rejält kalfekalas. Festen hölls i Lovisanejdens högstadium den 3 apriI, där en smr del av medlemskaren var närvarande samr inbjudna och g raru lanrer.

H enry Liljeqvis t hade ti lidelars den ansvarsfulla uppgiften som dagens konferencier och skulle se tili arr allting löpte i rätt ordning, men han blev redan från början rvungen art möblera om i programmer. H anna Lindroos piano och Elin a Grahn rvärAöjr varvade med några vackra musiksrycken talarna i tur och P-H. Nyman fäster förtjänsttecknet på Valter Lundströms rock. o rdning.

- Pensionärsföreningen är sry rkan är trumfkortet. Politiker pensionärsförening på otten, både ti li glädje oeh tili nyna. I den begriper endast röstsiffror, påpe- Der konsdruerande mötet hölls kan vi trivas dllsammans och i kade fesrralaren. Vån pensionärs- på baren Baseion våre n 1984 . den finncr vi trygghet på å1derdo- forbund hOI en k1ar målsättning, Lundström valdes tili ord forande men, sa ordtörande Holger Fe rin en mjuk målsätrning, och har en och de öv ri ga sryrelsemed lembland annat i sitt hälsningStal. slogan som består av fyra ord, marna i den första styrelsen var gemenskap, trygghet, livskvalitet Viola Grevberg viceo rdförande, Pension, men inte pensionär och sp råkid enti tet. Den sysslar Gurli Gylling sekretemre, Irmer Vikström kassör samt Wa ld eSvenska pensionärsförbundets endast med pensionärspolitik.

- Pensionärens roll idag är inre mar HoLmberg, Harry Forsten, ordforande P- H . Nyman talade isin tur tili de fonjusande da- så pregnanr och rydlig som den Signhild Blomqvist oeh Osvald merna och törträfBiga herrarna bo rde vara, ansåg P-H Nyman. Blomberg. om situationen som karaktärise- Den h är generationen är unik och Året 1990 blev en alltfar berar pensionärsriUvaron i Finland har vuxit upp i skuggan av mänsk- svä rlig tid för den nybildade och pensionärsorganisationernas lighetens förhoppningsvis sisra töreningen med 38 medlemmar, möjlighet att påverka bes lu rsfat- världskrig, vi har en oha rorftig emedan den svenska informarandet. utbildning, men vi har haft kraft tionen ureblev helt, trots lovat.

- Det finns änn u en smr. sror oeh vilja arr bygga upp landet oeh Samma a r beslöt man art träda gru pp som har det illa srällt oeh forr det tili den position där man ur det ftnska förbundet oeh lever på enbarr en folkpension . 42 räknas tili något myeket framsrå- istället rräda in i det Svenska procenr av Finlands pensionärer ende i Eu ropa, ja, b nske i hela pensionärsförbunder. som också måste klara sig på en utkomst om världen. V i har rätt atr påverka forverkligades den 11 juni 1992.

800 euro per månad . Det är inte hela sarnhällers framtid . Vi skall Valter Lundsu öm verkade som myeket att leva oeh bo på. 64 häva vår röst, men också aden ordförande åren 1984- 1997, procenr av alla pensionärer lever nya generationen art der är någor varvid Max M attson rog över på en inkomsrnivå under 1 000 att beakta oeh respekrera. för ett år oeh sen år 2000 har euro, 53 Nyman. Han ondgjorde H o lger Ferin svingat ordforansig också över att en så Iiren del av Förening deklubban. pensionärerna engagerae sig i det med 157 medlemmar Lovisanejdens Svenska Penegentliga pensionärsarbetet.

Vivan Blomqvist hade samman- sionärsf'orening har allt sen srar- Man prioriterar samvaron stäUt en hisrorik över föreningens ren hållit möeen rvå gånger per med dans. sång och rräffar, men tjugo farsr år oeh uppläste den månad. Vid möten a har man endast en ratal jobbar for bäme isin helhet vid feStcn. Ur den varierande ptograrn med al lsång, fo rhållanden. Det hör forsrås tili frarngiek bland annat att det var musik, deklarnation, reseskildvars och ens rätt att ha trevligt på Valter Lundström som rog initia- ringar, diabilder, sketeher, lotteri garnla dar. De yngre pensionä- tivet tili att bilda en egen svensk och kaffesamvaro. Övrig verkrerna viii inre kalla sig pensionärer och då är det väl så art de inre heller viii Iyfta pension, sa P-H Nyman och åstadkom munterhet i pub liken . · - Det är inre särski lr Stora förmåne r man har av art vara med i pensionärsföreningen, men

Kimo Bruk

nO)

• Nl1lurskön bruksmiljö [nln 1703 • Smidesresti va I 3.7-4.7 • Museum. galleria. sommaftealcr m.m.

• Cafe & kursg:\rd • Smideskurser alla dagar ulom m:\ndngar.

Mikael Lindfelt & Kaj Kunnas:

Time-out - idrott som liv och sanning En unik intervjubok med 21 linländ5ka toppidrottare!

Inb 29.-

och län gre resar, teatec- och revybesö k, kyrkobesök, träffar med andra fåreningar med mem.

Egna fadelsedags- oeh julfeste r har håll irs.

En sturuecirkel inorn den egna fareni ngen, med Solveig Hällfors i spersen, har pågån sen år 2000.

Långt tillbaka i tiden var seniordansen en populän nöjc. med Ellen Lundström sam ledare.

Han var också en mån gsysslare inom pensionärsverksamhcrcn. bl a sam kassör och reseledare.

Idag finns det 157 medlemmar inskrivna i f6re ningen. Efter en vackert formulerad avs lu rning på hisroriktexten foll det sig narurli gr art utdela fånjänsrm ärken tili forrjänra medlemm ar. Vilka de var gissOI ni. Val ter oeh Ellen Lundström erhöll Svenska pensionärsf6rbundets fönjänsrrecken i silver. Övriga sam ihågkoms var Gun-Lis Liljendahl, Selma Srrandberg, Svea Thessl und, Laura Hellman, Helga Westerlund, Greta Nyqvist, O svald Sjösuand, Viola Grevberg, Hjördis Tuominen oeh Margareta Westerholm , sam alla varit med sen foreningens grundande.

Eher en välforrjänr kaffepaus kunde publiken njuta av Lovisa Folkdansares uppvisning med fYra danser. LedOIe var Ann-Lis Kullström och sam spelmän medverkade Linda Slätis oeh Stella Kullsuörn .

Ett Iyekat programinslag var oekså Rolf Adolfssons oeh MajBrin A nd e rssons uppIivnin g av Tevje oeh Gold ie ur Lurens foreställningen av Spelman på taket fa r 28 år sedan. Känslan oeh inlevelsen satt kvar, Bengt Blomqvist ledsagade på dragspel oeh han Stod oekså for dansmusiken se nare under efrermiddagen.

Inn a n programdele n avslurades blev det ännu urrymme fö r Ordet frirr oeh en lång rad uppvaktningar.

Text och foto Görel Engström/ÖN

Det är efter 60 ®:B det roliga börjar

Öppe' 15.6.-15.8. kl. 14-20

Aktuellt om idrott!

samhcr består i konare urRykter

Inrormntion: Kimo Bruk ,,1. 06-384 0369. 050· 555 9715 www.oravais.filkimobruk

~

Fänrik Ståls Center • Lcvllndcgör slllgel i Omvais 1808-09 • Sornmarcllfe • Filmffirevisning • Guidningar' UtslHllningar • Furinn~ltjd. Adlercreutz kuloT Brödbnkning va rje onsdog i juli Aven ffir skolklasser enl. besliUlning i maj.

Furirboslflllet vid Ornvais slagfält äröppcl klo 12- 18 alla dagar utom måndagar.

Andrn liderenligl bellillning.

Infonnalion FurirbostlUlet tel. 06-3850714 Bokningnr via tel. 06-385 0808

~

d pensioneringen kommer man loss ur invanda mönster och har möjlighet atr förverkliga sina drömmar. Liver är till for art levas innan der blir for senr. Redan på 1950-talet påtalade läbren Hans Selye att det forefoll so m om de människor som kände sig nöjda oeh glada had e en bäme hälsa än de som kände oro oeh hat (det va r far övrigr Selye som präglade urrryeket 'mess').

Idag ver vi art våra rankar och vårr si nnestillstånd hae en stor påverkan på vår hälsa, Den som programmerar sin hj ärna art tänka i möj ligherer i srället far hotbilder rar et[ bänre liv än den som bara ser svårigheterna. Negativr tänkande kan fåktiskt gör oss sjuka. Det finns en oerhörd kraft i våra (ankar. Man kan rem av säga arr vi blirvad vi tä.nker eiler art det blir som vi ränker.

ViII man ha ett bra Iiv, ett spännande Iiv, där det händer saker oeh ting, då är det viktigr art inse betydelsen av atr särra mål. Människor

som är trötra på Iivet och saknar enrusiasm och engagemang har näsran aldrig några mål. D et som händer det händer och ohast är det järnmer oeh elände. Sjukdom oeh personliga problem kan narurligrvis srälla tilI sron trassel för oss både fo re och efrer pensioneringen. Men ibland undrar man om inte sjukdomen ändå kan vara en fo ljd av brisr på aktivitet. Man kan fåktiskt planera for livsglädje genom att sätta mål. det gäller bOIa arr omedelbart sä tta igång!

Det finns visserl igen ingen garan ti for att du inte ska drabbas av motgångar och besvikelser.

Det gör vi aJla ibland. Men hae du djn vis ion rydl ig for rramtiden, så blir livet m ye ket ofta vad du gör det tilI. Så det gäller verkl igen att tänb efrer hur du viii art resten av clirr liv ska te sig.

Tånk på art morgo ndagen är den första dagen av resten av dirr Iiv.

Stena

GOO TlO 3/2004 -13 ALDRERADEN

SENIORDANS

Rådplägningsdag för äldreråden den 7 maj inlands komm unförbund arrangerar i sa marbctc med Svenska pensionärsforbunde, den 7 maj en rådp lägningsdag fo r äld reråden i Svensk6nland på yrkeshögskolan Optima i JakobStad. Under dagen diskuteras erfarenheter från äldrerådens verksamhet, aktuella frågor inom äldreomsorgen och reformeringcn av sratsandelssys tcmet. Kursen riktar sig tilI ordforande och ledamöter i äldretå<!fn> tili for~ troendevalda och tjänstcinnehavaresom -ansvarar for och bereder de frågor äldreråden behandlar.

Ordforandena for äldreråden i Närpes, Kimito, Sibbo, Ekenäs och vice ordförande för Helsi ngfors äldreråd samt en representant frän ÅJand berättar om sina erfarenhcter från arbetct.

Den efterfoljande diskussionen leds av Torolf

F

Fröj dö, vice ordförande i Svenska pensionärsforbunde t. Överdirekrör Cay Sevon, I.nrikesminisrcricts kommunavdelning, raJar om reformeringen av statsandelssystcmct och hur den påverkar socialoch hälsovården.

Enhetschefen for social- och hälsovård vid Finlands k ommunförbund, Rolf Edksson, håller en -aktua!ieeesöversikr bland an~lat om... det nationella hälsovårdsprogrammet och dee naoonella utvccJdjngsprog~mer for detsociaJa områdcr.

Rådp liigningsdagen hänuar .säkert fram mycket imressant att r:apporrera om i God Tod, i äldrerådsspaIten och eUer i form av en arrikel.

Va lborg Louhi.to

Essepensionärer gästade Terjärv Pensionärssamlingar hålls på olika sätt på o lika orter inom forbunder. Inom vår forening här i Terjärv brukar det gå tili ungeF.ir sam nedansräende beskrivning denna gå ng gör gä llande. Der ha r hä m art föreningen gäsr3r andra orrer, och så B.r man ibland besök från annat håll, som denna gång när vi fick en besök från en gran nsocken. .

Tili det yuce var vädrer inte det allra bästa ,änkbara, med elis och röväder när Terjärv pensionärcr samlades tili månadsmörc härom dagen. Men inne i torsamIin gshemmer rådde desco mera fesrsrämning. Dagen tili ära var Essepensionärerna inbjudna som gäster. Inbjudan hade verkligen hörsammars. Innan samlingen vidtog stod två så gatt sa m fuUsarta bussar uranfåf, så 3n forsamlingshem mer blev IYlld tili sista plats 3V gäsrer och värdar.

Psalmen Hur härligr vircnar land och sjö, fick inleda samva-

ron, errer at o rdf6randen Rurik

Seniordansbegivenheter år 2004 seniordansare har en inuessant och spännande år framfor oss. Flera seniordansdagar, rräffar och fester avlöser varandra. n en 17april hölls sedvanlig Seniordansdag i Vörå på Norrvalla.

Den 17-22 maj hålls en imernarioneIl senio rdansledarrräff (IST'0 4) i Danmark, i VingStedt Sportcenrer på Södra Jylland, nära Vejle, med deltagare från tolv länder i Europa. Även Brasilien represcnreras.

Finlands Seniordansforbund - vårr forbund - har en kvot på 15 deltagare och kvoren är redan fylld. För försra gången deltar också det finska rorbundet (Suomen Kansainvälisen Senioritanssin Liitto) i en inrcrnationell träff.

Varje land bidrar med rvå egna se niordanser.

I Danmark görs en CO och en häfte med beskrivningar tili danserna Vi kommer såJedes 3rt B lära oss åtminsrone 24 nya danser. Vår dans är en blues. tili musiken "Strangcrs in Nighr". [nrernationella rräffar är speciellr trevliga, då man rrälfar gamla dansvänner och knyrer nya kontakter. I år blir vi säkert över 300 delcagare.

Utöver det digra dansprogrammet har vi en utF.irdsdag, med valbart program . nen 3 juni har seniordansare tillf.lIe att rräffa andra seniordansare från hela landet. Då firar Tammerfors stad Dansens år. Beskyddare är Teija Sopanen. Arrangörer är forurom staden IkäinStituuni (Kuntokallio) och de svenska och fjnska seniordansforbunden.

Dansdagen inleds med anmälan från k1. 9 och själva festen börjar k1. 12 och vi dansar tili k1. 16. De 19 danserna vi där skall dansa övas redan Hiogr i grupperna runtom i landet. for 3tt

V

me

Byskata hälsat de närvarande välkomna. AHvarso rd fick man Iyssna tili i Rurik Storbackas inledning dä r han utgick från en andaktsbok av Bo Giertt som särskilr betonade Guds ord vilka fo!jt oss i [UsentaJs år uran ar t forblekna.

Gästcrnas kör sjöng tre sånge r; sto re Gud, Jagsitter källa, samt Jesus i din vård mig tag.

Medan dagens föredragshållaIe forsökte iordningsrälla sin medhavda daror som komplemenr tili siu anfdrande, sjöngs psalmen Hur Ij u vli gt klingar Jesu namn. Hur Ijuvligt den än klingade så ville inte tekniken denna gång fungera, u,an IIck läggas åt sidan med hopp om bärtre tur en annan gång.

FöredragshåIlare denna gång var en sa n frän H ästbackabyn men numera polis bosart i Vasa , Per-Anders Lindell , mera känd under namnet Pocken. Han beränade mycker ingående om de rvå senaste åren då han vari t med

o

i en internarionell polissryrka som rådgivare och konsrruktör i Makedonien. Arbe,et gick for det mesta ut på art utbilda nya poliser. Och mera av den sorten rycks verkligen behövas där, om någon ordning ska kunna upprättas. Men a rbetee är nog på Iän väg. eftersom över fyra eusen poliser utbildats hittills i det nya självständiga lande,.

Efter kaffepausen sjöngs Hela vägen går han med mig. Kören sjöng ännu Jag står och ser en sårmärkr hand. samr Det enda som bär. Maj-Britt Österbacka läste Hilding Vidjeskogs dikt om bröllopet på Sunabacka, där han hade Iyckats med att sam la de otroligt många gårdsgrupperna i Terjärv som sl utar på backa. Dikten framkallade en viss munterhet bland åhörarna.

En elikt lästes även av en Essedam.

Hjördis Björk läste som avslutning en berraktelse och tili sisr sjöngs psalmen 268.

Ett bord dignande med lotterivinster som aJ la hirtade sina räaa ägare.

KR

MEDICINSK LASER

SPEClALTANDTEKNIKER

Behandlas bl.a. ischias, tennisarmbåge,

J orDla Alatalo

muskelspännlng,ledlnflammation,

~ 1'!~~!1~!~~ God

*

mat, kajje, smått

0

Sjukskölare, Inre med. och klr.

Chrlsse Bäckslröm, tel . 0500·782 799

lmport och försäljning: FINN CABINOVA Dragonvägen 52, Abo

Grupper & resenärer, vik in!

_ MVll.YLAMPI RESTAURANTS 03100 Nummela, 019-335 177. fax 01 9 ~334 508.

0400 ~446

Tel. 02 236 3826, 0400 822997 374

Mcdicinsk lascrbchandling 3 olika laser. Massage, taktilslimuleri ng. Även hembesök Svartå, Karis med omnejd.

Ögonläkare KURT GROP Tähtisilmät/Opticus. Åsgatan 2. Lojo.

Tidsbest. tel. 019-325 707

Rita Wikström, 040·523 7659 rit3.wikslrom@pp.inetfi

ilpo.sipila@ pp.inet.fi

~O'T'~"

~ "lI'IMl

Namn: Adress:- - - -- -- - - - - - - - - - - - - - Postnummer:

~ "\ KVRKSLArr ~

.,

OPTIK

Senalorns Köpcenler ~ lljJ' 09-298 1927 ")

Centralgatan 98, KAR1S Tel./fa_x 019-230 940 Ogonläka re

TARJA NÄRHI TIdsbesl a 019-230 940

& fWfim tliI" 1M I

Optisk specialaffär

~

01

"

'LåI*(J'LåM:I l KARIS, Köpmansgatan 4

Tel.

~1~230

161

')

EKENAS, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949

BESTÄllNINGSBUSSAR Skicka kupongen tili: GodTid Indiagatan 1 00560 Helsingfors

CHARTERBUS

R.Lundström Tel. 09-221 447/ Fax. 467/ 09~221

Jag viii gärna ge GOO TlO som gåva tili:

Turlsfbussor I{r5() perso

Namn: Adress: Postnummer:

Ab Tidstrands Linjebillrafik 07900 LOV1SA lngenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, fax 019-501 565 Beställningsbussar.

Namn: _ _ _ _ _ _ __ ______________ Adress: Postnummer:

synSAm

·A

Torgga1an 91et 01~1B 228 Mariehamn

Ja tack! Jag viii prenumerera på GOO TIO

KARIS OPTIK

,6t Stiäm

~

BACKMANS OPTIK

Sänd fakturan tili:

ÖGONLÄKARE

Motlagnlng: Ekenäs (Medek) o. Ing!

,

gott!

019-246 2670

OPTlKER

bryter strörnmen autornatiskt om kokplattan överhettas.

Välkommen tilI trivsamma

e

av nlppor, vårtor, pigmentfläckar D.S.V.

MDSSl'lgctcr-npcullbc.röringspedngog

GLÖMS ELPLATTAN pA?

Kungsgatan 8 , II vån.

Ekenäs

hudbesvar, smärta.

Kirurgisk laser för borttagning

CABINOVA ~ SPISVAKT ~

danserna skalllöpa bra i PirkIkahallen. Närmare 1 000 delragare är redan anmälda, bland dem 238 från vårt forbund.

Den 11-13 juni hållersedan Finlands svenska gymnastikforbund (FSG) Stor gymnasrikfest i Karleby. Där Fa.r vi också se seniordans under ledning av Linnea Tallgård.

Den 28 augusti ordnar Finlands Seniordansrorbund Seniordansens dag i ldrortsinstirucet i Kuonane. Man kan säga, art hösrrerminen inleds då, på detta trevliga sän. Många delragare kommer redan kvällen innan for 3rt vara rn.rrugr på plats då dansdagen börjar k1. 9. Vi dansar tilllunchpausen, och efte r den tili k1. 16, då vi avslutar med avskedskaffe.

Attåka till Kuortane är alltid skojigr. Vi träffar seniordansvmner från hela landet, det geren orroligt fin gemenskapskänsla. Som mC$t har vi varit 477 ddtagare. Tyvärr har antaler minskat med åren. men vi hoppas art vi blir åcminsrone 200 i år, så det gäller for våra ledare att ställa upp och komma med sina dansare tili Kuortane i augusti. Det är ju dansarnas egen dag!.

För övrigr slutar vi ju ime dansa, fasr vårterminen sluraI. och det bBr sommar. Då rräffas vi igen på Tomtebo alla tisdagar meIlan k1. 12 och 14. Olika ledare står for ledandet både på svenska och finska. Sommardansen inleds den 8 juni och avslutas den 10 augusti. Förra året hade vi t.ex. i medeltal 60 deltagare per gång.

Tisdagen hae blivit ert måste för många seniordansare. Efreråt kan man ta en kopp kaffe i Tomtebos trädgård.

Kate Björkman verksamhetsledare vice ordförande

En årsprenumeration kostar 13,50 € för sju nummer per år.

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ 019-524 3993, 0400~492146

Vi ordnar resor, för mindre Dm s'örre

grupper från 1-55 personer. fÖR MER INfORMATlON R1NG: Tln: 0424 2801 Fox: 019~241 2044 Magnus lind: 0400 470285 E-moil:magnu$.Iind@mognusbusstaxifl HOITO Strcmdgataa 15, 10600 EKENÄS

14 - GOD TID 312004 SKIVHYLLAN

BOKHYLLAN

Ekenäs manskör profilerar sig med Dan Andersson

En finlandssvensk seniorbok:

Handbok för äldre öppnar nya vägar för samarbete?

D

,

"

e[ foreligge r ingen uppsjö av finlandssvensk Iirrerarur so m sku Jle va ra skriven med särskild adress [ill de äJdsra, pensionärerna och vereranerna. Vissr finns dessa karegorier med i många varianrer av vår Iirrerära produkrion, som ämne, sam rema, som objekt. Men någo[ som kunde kaIIas en handbok for äldre har jag inro hafr i min hand, något sam kunde svara mot boken "Yagar jag bli gammal", skriven av Kristina Färm och häramåret urgiven på vår sysrerorganisatian SPF:s forlag i StOckholm.

Nu har sryrelsen for Svenska Seniorer i Finland rf, dvs. en underavde.lning av Svenska folkpaetier, gårr i forfattning om arr utge en sådan bok, kallad "Äldre och äldIe dag for dag.

Goda tåd for seniorer". Arbetsgruppen med ordforande John Österlund från Vörå, Rosie Skinnar från Vasa och Lars Nyström från Borgå har med stöd av Svenska kulrurfonden alldeles några dagar fore denna tidnings pressläggning lag[ fram resulrotet av sina mödor. Jag viii ändå gärna bereda pl.ts f6r några ord kring boken så snarr som möjligr.

Mi[( fOISta intryck är - uran en ril1srymrnelse tili elakher-att redaktionsgruppen inte riktigt har kunnat enas om huruvida det nu är fråga om en skönli[(erär essäsamling (ex. Merere MazzareUa), en reseskildring (ex. John Österlund), en insrruktionsbok (ex. Petra Bondas, Henry Lönnfors) eiler en varsam bok om slutet på det hela (ex. Carl-Erik Vaenerberg). Alla ingredienserna h.nns med, men slurresulrater

kenäs har blivit en populär boningsort på äldre dar for nypensionerade finlandssvenskar. Kulcurpersonlighercr. pol.itiker och en hei del kändisar har slagitsig ned där. Caj Ehmed, är en av dem och han hae saa farr på musiklivcr i stan. Redan suax efter F.uniljens å,er8yttning från Oslo grundade han den blandade sångkören Cajoma. Den har han ou överlämnar i andra händer och frejdig, gert sig i kas, med

E

blir som helhet forstås karaktärslösr. Eiler var det kanske meningen att der skuJle vara en slags äldre personers allt-fo r-alla?

Jag är forresten överrygad om att "Äldre och äldre dag for dag" lika gärna hade F.ite hera "Bärrre oeh bäme dag for dag" i enlighe[ med Ernst Rolfs originalkuplett, det hade i mite rycke varir rninsr lika sa m som det nu blev.

Det finns i boken ete tOnfall som jag cycker om. De[ är ftåga om den respektfullhet (?) med vilken man näm ner Svenska pensionärsforbundet. Urgivaren Svenska Seniorer (med rvå stOra S eller inre? - båda versionerna forekommer) har sin poliriska målsärrning, som Svenska pensionärsforbunder iore har, men det hindrar inre 3rt många medlemmar kan dyka upp i bägge lägten. Min uppF.mning - som jag hoppas kunna beröra vidlyftigare någon gång i et[ annat sammanhang - är for övrigr att Svenska Senjorer väl kunde ingå som en medJemsforening i det helräckande Svenska pensionärsforbunde[ oeh där har jag den slörsra beredskap ate välkomna också socialdemokrarernas svenska pensionstagaee. Vi måste kunna göra pensionärspolirik rillsammans, där måste vi rimligen ha samma ambirioner och samma mål.

Tillbaka rill boken. "Äldre och äldre dag for dag" säger man sig sälja bland pensionärerna for 10 eu ro och viII någon forening fortjäna en hacka så finns det inger sam hindrar arr man säljer boken vidare for 12 euro, hae man beränar.

näsra kör.

Ekenäs Manskör grundades 1926 och hade s in livligaste verksamhcr eher kIigsårcn. Ener 1960-taJcr hae akrivitctcn varir dalande. Nedläggning var nära år 2002.

Då engagerades Caj Ehmedt sam dirigenr och hao satcc akdvr igång med nya projekr och medlemsvärvning. Dan Anderssons visor blev de, forsra projekret. På senhös,en samlades 45 sångare i olika åldrar tili sin forsta konsert infor 600 åhörare. Frarngången inspirerade tili an ge U[ skivan "Helgdagskväll i timmerkojan".

Solis,er på skivan är icke okända Bosse Andersson, Håkan Streng och Bengt Lundell, utöver Caj Ehrstedt själv. En sjumanstark insuumenralensemble ackompanjerar. Henrik Otto Donner och Kalle Sundman har arrangerat.

P-H. Nyman

)O'f S

Michael Kolster QU./i;.s~

Öppel:

'"

Lördagnrkl.l l.OO- 16.00,ellere.nligl övere.nskommelsc. På sommaren ä\'en onsdngnr.

'7Ifit.t!L9t ~--

~ ~

on 21.7 19.

10 22.7 19.

10r 24.7 17.

SÖ 25.7 17. lis 27.719.

on 28.7 19.

10 29.7 19.

10r 31.717.

SÖ 1.817.

RASEBORGSSO~TE~TER

Tnvid Raseborgs slottsruin, Snappertuna, Ekenäs Gruppbokning & info fr. 1.4 lel.019-2415035 Biljellbokning fr. 1.6 lel. 0600-12550 (0.66 .,""ml") WWW.KULTURFONDEN.F1/RASEBORG

Dan Ande rsson har ert s[ark t forrasre i Svenskfinland li ka väl sam i Sverige. De flesra av oss i mogen ålder gnola r med i sångerna. En skiva an njuta och koppla av med . Sounde[ är lugnr och järnnr. Man har inge[ behov av art justera Ijudet, vilket ryvärr är vanligr med radions musiksnunar.

Här bjuds vi på "Spelmannen". " Omkring tiggaren frän Luossa", "Jungman Jansson" och många andra örhängen. Allt utomordendigt väl framfort. Men var blev min abso lura favorit "Minnet"? Den hade jag hoppa[s på med solo av Håkan Streng eiler Bosse Andersson.

Framgången med skivan torde vara given. Detsamma kan man formoda ifråga om foljande ptOjekt som blir Bellman.

Ebba Jakobsson

ÖPPET: 11.4 -1.10.2004 SLOTTSKROGEN MÅ'FR 11-24 • LÖ 12,.024 • SÖ 12,.018

1..5-15.9 GUlOAOI!. RUNOVANORINGAR 1 SLOTTET I t-l7. VAI\JI!. 116LTIMloIE 26 •.5-u.6

De ARKEOLOGISKA UTGAAVNlNGARNA 1 S1.01TSPARKEN

30.6-7.8 SVARTÅ SLOTTSTltATBR.: EN PÖR ALLA OCII ALLA PÖR EN 3-11·7lNTEaNATIONELLA ANTIKV1!CKAN

;_ _ _/

M USTION LINNA .

K

ISo ~ t: A I T 0 8 I S) M R L. A( B ö RIR ~IK 0 LV A Rio R I E Rr-r= R Y

85 f N T/G'A S P A RIR 0 T E RA R KAJ& A 9 TAlI: KIPA ~ E'Rlo B~ OL.I K1A V V A K TA RlR A R)A N \ S "i"SN ORroAS1NEl>löA~ML.JM5A A,

L:" E'

5 N E DI~ NlN <:> AlF. E S ,...rt<~ ~A KT 1-( f RG;! SI2.A cKlu N D E

b j ST E RIT Y G EI

RlcR KA

NluT E RUS

KE D A R ~ T Ll I A T O;U A R K T 1\ L A I G E. LI U Lvi A. p.

L. A D 0 R A R A~ATlM:.\ KL.t.,RElu L. L Alpo

Dl

S

fM

GI

M ER, N 6/ 1 N TA. K rfA"e E L-/M AT

PLA~ E i:!.lG I Roll; e sA1v ASA A U L 0 ~A V 0 QjO R R ElE:. R A/S J i Els e. N f L.I' RA K LI A R M A R T U R

s

1<

F:ma M Broman

Tel. (0 19) 230 16 1

Ekenäs Kungsg. 8 Tel. (019) 246 2949

SVARTÅ SWTI

HÅLLSNÄSVÄGEN 89. 10360 SVARTÅ, TFN 019 36 2)1, PAX 019 J62 3250 MYYNTIPALVELU@MuSTIONUNNA.PI. WWW.MUSTlONLlNNA.PI

_~...:.-:-

E' "" M A

A

Karis Köpmsnsg. 4

Bes[ällning via Caj Ehrstedr tel. 019-2412811 eUer 040-5042287 e-pos[ caj.elmud,@hotmnil.com

23·6-1.8 RIITTA NELUotARKKAS UTSTÄLLNlNG Tlle PEACE FAlIlLY

~

/_ e----./' I

KnlTe och bulln...

10r 3.717. sO 11 .717.

SO 4.717. on 14.7 19. on 7.719. 10 15.719.

10 8.719. lör 17.7 17. mln. 20 pers o IOr10.717. sO 18.717.

Sverige.

DET HÄNDER PÅ SVARTÅ SLOTI

Relloverad allmoge- oell sekelskijlesalltik plus allllal smått oell gott for lI em oell stuga.

PREMIÄR ons 30 juni kI. 19.00

Vissa körarrangemang kommer fIän Saxdalens manskör i

COUNTRYSIDE ANTI

Båsavägen 258, 10710 Snappertuna lel: 0500-655 415 e-mail: mikLkolsler@pp.inel.fi

Biljellerå 20/10 euro Kaffe& brOd ingårl Gruppraball

2 0 . 04 ANNA BONDESTAM och BENGT AHLFORS:

T I

R~-r !l.RIAK i

EB..rn.OYERAR'

T T\.I::!..R I NE.. R A R_~ ....._~~_

AGATIK'O~~LORf ~"U l- A VIA 0 R T AlA JI L 0 L~5N'Na

Vinnare i "Renoverarkrysset" 2/2004 Erik Sundström, Nivelax Brirra lsaksson, Marieham n Jonas G ranl und, Mu nsala An nel Nylund, Ki mi to Maria nne Wi nter, Esbo Vi fick in 358 krysslösni ngar, grattis tili all a fem vinnare!

vi ~

.ECl c:

'iij

Qi J: 0 \0

In

0 0

...c: ...

ta ta Cl

,~

"-=

~

:ta

c:

<II

111 111

<II ~

".,; <C 0 0

N '

.....

ta

,....E c:

<II

"...

111

ta

c:

<II

111

c: <II c: 0

~

ta

"

<II ~

';;

...

111

ta

111

0

Q.

~

ta Cl

c:

~ 111

:2

...

111

<II

111 111

>~

.::t. ~

ta

.::t.

U

~

"

16 - GOD TID 3/2004

Hamlet

Vilstolen Iör seniorer

g>e~cJ

Handla hos Emmaus!

U-Iandshantverk, bl.a. bomullskläder tili sommaren m.m.

Rättvisev3ror, kafTe, te .•.

Ekov3ror, mjöl, gryn m.m.

Secondhand, k1äder, böcker, prylar av alla de slag! Välkommen!

EMMAUS TaUmov. 18, Ekenäs

EN

Akupunktur (klneslsk medlcln).

Behandllng ay kollkbarn Energlmassage (japansk akupunktmassage). Indlsk huyudmassage.

Hopi öronljusbehandllng.

Klasslsk massage.

För dig och din hembygd

Relkl lerapl. Fligaåven om andra aUernallv.

WYM'.Iokalrorsakrlng.fi

+lDKAl V fÖIISAJIJIING

~ragsks~~e~~I~~s~a~r;k behandllng .

BENITA & ROBERT von WEISSENBERG Sockt'nSkomoltomasvOg 6, 02580 Sjundeå. 09·256 2199, 040-709

Nästa nummer Nästa nummer av GOD Tt 0 utkommerden 26 maj. Materiallill tidningen bör finnas på redaktionen, eiler skickas per e·post tili ullwahlstrom@welho.romsenast den14 maj. Redaktionen tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsforeningar och enskilda.

Den åldrande människan Det är jnte viktigt hur gammal du är, utan hur du är gammal. Minnet är vars och ens egendom. Att minnet blir sämre på äldre dar stämmer inte. Men man behöver mera tid som äldre.

Helst en sak i taget. Projektsekreterare Helena Forsström, verksam inom Folkhälsans reminicensprojekt talade i mars vid ett seminarium arrangerat av Sjuksköterskeförbundet i Finland i samarbete med yrkeshögskolan Arcada.

Genom att använda Cancersliftelsens adresser slöder ni kampen moI cancer.

Våraadressererhålles frän banker, bak·, blomster- och pappershandlar, begravnlngsbyråer, R-kiosker sam! färdigt lextade på vårtkontor.

TeXI odl lolo EBBA JAKOBSSON

ooi'l~~~m~GFÖkS

Tel. 0800134000 med lokalsamtalsavglft

CANCERSTIFTELSEN

Harriet Finne-Soveri, MD i geriatri, forskare vid STAKES. Tjänstledig överläka re vid Gustafsgårds åldringshem i Helsingfors.

(örsäkring

Medellivslängden vid sen aste årsskihe vae 81 år f6 e kvinn oe och 76 år fo r män i Finland. Samtidigt är vi i bärtre trim än far tjugo år sedan upp i hög älder. En sextioäeing for tjugo år sedan kan jämfaras med en åttioåring idag. Men sjukdomar man knapp t kände till fa r några decennier sedan har blivi t nutiden s plägoris.

- A" forlora kontrollen över sirr Iiv är svån. Hj ärn a n hj ä lper om den kan. säge r Helena Forssström och c iterar Albert Einstein: "Kunskapen är begränsad - det är ime famasin."

Kort· och långtidsminne

Lyft tryggheten tili räft nivå - enkeltl D et är lätt att teckna e n ny hemförsäkring. Ta kon ta kt m ed Veritas, tillsammans s er vi ti li att du får rätt skydd för ditt hem.

Vi kan e r b juda flex ibl a lös ningar.

Inget besvä r fö r d ig - vi tar hand

om ärendet.

Landsomfattande kundservice: nn 0 I 0 80 81 80, info@ ve ritas.fi

Långr.idsmjnnet finns kvar. men behöver stimulans. Det är viktigt art pe rso nalen inom service hus och långvård känner tili patientens bakgrund. Utgående frän forogralier och bakgrundsuppgifter kan också utomstående väcka minnen tilIliv.

Minners korttidslager fungerar ime far demema.

Minnestyper

VlnCSdlilr

HJir'tm rbun de t.

Semantiskr minne. Ord. sång och musik är vikrigt.

Procedurminn e - aktiviteter: cykla. simma, skala poratis, dansa osv. Denna minnestyp finns kvar hela livet.

Episodiskt minne- stO ra händelser: Examen. bröllop, presideneval m.m.

När allt inte står rätt tili Teeken som ryder på att en farändring häller på att ske: oreda i hemmet jämfarr m ed tidigare dälig hygien (ex. lukt) bristande logik (sam lar sake r

på fel ställe) minnesprob lem ensamhcr passivitet missränksamhet (känner sig fo rfo ljd och rädd for stöld er) snabba humörväxJingar (arg, gråtee och skra"ar)

Man f'ar a1drig döma .

Ankomstinrervjun. vid ankomsren tili vårdansralrcn, är viktig och f'ar gärna vara läng.

Vårdarens inre kompetens:

Vem hjälper och vem stjälper?

När n ågon beh öve r hjälp gäl ler det art med sröd av sakkunnig fö rsöka bedöma hj älpbehover, säger Helena Fo rsström.

Ur vems synvinkel sen?

Egen, Iivskamratens, bae· nens?

Vad glömmer jag och vad minns jag? Vid besök: Kon "ollera dagens d arum, parientens namn, hemorr och namnen på de närmasre.

Hur vet jag när jag behöver hjälp? Svårr. Anhöriga kan utgåe nde från nyssnämnda signaler med hjälp av någon sakkunnig bedöma siruatio nen.

Fakta: Demens Symptom och syndrom.

I No rden 405 000 personer med demens Finl and Il O 000 perso ner m ed demens (år 2000) varav 85 000 personer med m edelsvår eiler svår demens Omkring 6 500 dementa har svenska som modersmål

Mätinstrumenret är NTI-meroden som tar lång tid.

Råd fcir anhöriga och perso nai:

•

människosyn kunskap a"icyder värdegrund moral/etik medJidande farsråelse älska, cycka om

Demensvården är en grå zon mellan egen vilja och omhänderragande. sammanfattade H elena Forsström.

Medicinering - nytta och skada H arriet Finne-Soveri. MD. specialisr i geriatri och forskare vid STAKES taIade om problemen med medicinering. I takt med srigande äld er ökar användningen av oJika medicinpreparat. Alla m ediciner kan o rsaka skador, symprom eUer biverkningar.

Hög ålder ökar visse rli gen risken fae art man blir sjuk. men medkineringen borde ändå hällas under konaoll av något slag. vanUga smärrstillande preparat kan leda tili f6ehöjt blodrryck hos äldre och fora med sig symptom på A1zheimers sjukdom. Demens kan farvärras vid fel medkincringo Tyvärr " lappar man ofta på" med Aere andra mediciner.

Mera rid borde ägnas år art göra äldres tillvaro dräglig och anpassa medicineringen ind ividuellt.

GAVOTIPS - ett presentkQrt på

GOD llD år (7 m) 13,50 (om ej medlem) Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 09·7288820, fax 09·72888215