God Tid 4/2004

Ett hemsom fungerar

Ledarstick Berör EU-valet oss vanliga medborgare i Finland? Ja - i allra högsta grad! skriver förbundsordförande P-H. Nyman.

- Finland är - och har alltid varit - en viktig del av Europa.1dag är Finland en av de tongivande staterna i den europeiska unionen. Där måste vi vara med och den tyngd vi har mäts tili betydande del i relation tili hur gott valdeltagande vi kan redovisa för.

SIDAN 2

Ulf Wahlström

Anne Wasen, som är verksamhetsledare tör Fungerande hem, demonstrerar handtag med sugkopp. De fäster så stadigt i väggen att också sätt tunga personer kan resa sig ur stoten med hjälp av dem.

Förr eiler senare råkar vi ut för någon krämpa eiler något handikapp som gör att vi inte klarar av den vanliga inredningen utan hjälpmedel eiler nyinredning.

God Tid har besökt Fungerande hem som består av två modellägenheter planerade så att de är utan hinder.lfråga om inredning och utrustning har man använt den nyaste teknologin som gör

det möjligt att manövrera bl.a. fönster, dörrar, belysning och hemelektronik.

Alla som planerar reparation av sitt hem med tanke på äldre dar eiler handikapp kan besöka Fungerande hem i Kottby i Helsingfors och kostnadsfritt få råd och upplysningar om allt som finns att få i vårt eget land och utomlands.

SIDAN 7

Rosor är Toinis livsverk

Toini Grönqvist har vid sidan av sin

lärargärning - det blev 40 år - ägnat sig bl.a. åt kulturhistorisk forskning, välgörenhet och rosor. Hon har planerat och åstadkommit rosarier, donerat över 2000 rosenplantor samt förfårdigat tusentals utsökta modeller av festkonfekt. 1sitt hem har hon ett imponerande arkivmaterial, som omfattar drygt 4000 rosenfotografier, album fyllda med faktamaterial, rosenkataloger ...

Carin Äminne träffade Rosenmadamen Toini Grönqvist en lördag eftermiddag och fascinerades av hennes kunnande, vitalitet, iderikedom och givmildhet.

Utöver rosorna är hon även känd som Konfektmadamen, som med sina otroliga konfektskapelser samlat in pengar för många sjuka barn på barnkliniken.

SIDAN4

Ofta anser åldringarna att smärtan hör tili när man blir äldre, säger geriatriprofessorn Reijo Tiivis vid HUCS. - Det är sjukdom, inte ålderdom, som ger upphov tili smärtor. Ali slags smärta blir ändå inte vanligare med högre ålder. Förmågan att utså stark smärta försvagas, trots att lindrig irritation inte upplevs som smärta lika lätt som hos yngre.

Tiivis, som talade i ett seminarium om smärtor hos äldre, säger att målet för smärtmedicineringen är att förbättra patientens funktionsförmåga.

SIDAN

5

Det finns mycket att se och göra i Svenskfinland i sommar.

SIDORNA8-9

I

2 - GOO TIO 4 12004

Viktigt vai

SPF~ Svenska pensionärsförbundets kansli Indiagatan 1,00560 Helsingfors

www.spfpension.fr Besökstid vardagar kl. 10-14 Verksamhetsledare:

Veronica Fellman

tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica fellman@spfpension.fi

Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Nordea 157230-395236 5parbanken Aktia 405511-41177 Sampo 800012-1203958

....

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstld kl. 10-14 Ombudsman:

PerThomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax06-3179128 per.thomasfolk@spfpenslon.fi Oistriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

Vi har blivit klokare Od Tid finns tili for SPF:s medlemmar. Oeras önskemål och synpunkter är viktiga for tidningens utlormning, såväl innehållsmässigt som tili det yttre. Men medJemmarna är en brokig skara, ofta med virr skilda åsikter om tidningen. 1 redakrionsarbetet gäller det att hitta medelvägar. För att underlät[3 anpassningen tillläsarnas smakoch [)'cke har en läsarundersökning genomforts.

Nu har vi fatt en mera detaljerad och strukrurerad uppfarrning om vad man väntar sig av God Tid. Undersökningen genomfordes i .s lutet av fjolåret och början av detta år. Vid 2210kalforeningars möten delades frågeformulär ut, och nästan 500 svar lärnnades in. Någon undrar kanske varfor inte alla lokalforeningar 6ck vara med. Förklaringen är enkel. 1 marknadsundersökningar nöjer man sig i regel med en s.k. sampel, d.v.s. en stickprov, som sratistiskr skall återspegla åsikterna hos alla dem undersökningen gäller. Ser man tili att samplet är så represencativt som möjligr (och fo r God Tids del utvaldes foreningar av olika typ och på olika häll i landet), blir resultatet tillforUcligr, inom vissa felmarginaler. Med 484 svar 6ck vi en helt tillftedsställande bild av läsarnas åsikter. Alla dessa 484, som rned sina syar bidrog tili undersökningsresulraret, ska11 ha err ston rack for sin insats, likaså de foreningar som var engagerade i undersökningen.

Och vad visade då läsarundersökningen?

En allmän tillfredsställelse kan udäsas ur siffrorna. 46,9 % av de svarande tyckte att de olika ämnesområdena (20 o lika ärnnesområden fanns uppräknade i frågefo rmul äret) hae fatt err lagom sron utrymme i tidningen, nästan exakt lika många, 47,0 %, ville ha mera eLler mycket mera, medan bara 6,1 %

G

törordade en nerbantning. Men detca är genomsnin, sam inre säger så mycker. Lår oss därfor ta frarn några enskildbe<er.

Information om olika pensionärsformåner (srödformer, undersökningar, vård, rehabilitering, rabatcer och liknande rent ekonomjska förmåner) ville många ha inte bara mera (51,6 %) utan t.o.m. mycket mera (28,2 %) avo Artiklar om hälso- och sjukvård, motion, kosrvanor m.m. ville 47,2 % läsa mera om, 19,0 % mycket mer•. Uppsl.g och ideer tili verksamhetSformer som kan forve tkligas lokalt ville 57, 1 % att det sku Ue finnas me .. och 9,8 % mycket mera av i God Tid. LättSam under"hållning, kåserier och historiska reportage var många inuesserade av, likaså reportage om andra pensionärer och hur de hanterat sin Livssituation. Resetips samt information om den egna föreningens aktiviceter hörde också tiU de innehållsteman som mer än hälften av de svarande ville ha mer eiler mycket mera avo Vad var man då beredd art pruta på?

Kändisreportage, läs-, film- och musiktips, mor- och farföräldrarollen sa mt [(OS- och livsåskådningsfrågor finn s framfor allt på bamningslistan, men med ganska blygsamma procenttal.

Här Enns nu en hei del att bita i fo r både redaktionsråd, redaktörer och andra medarbetare. Nu vet vi definitivt mera än hittills om medlemmarnas/läsarnas forväntningar och önskemål, och det är ett bra utgångsläge. Men an vi nu hae gjon en undersöknjng beryder ingalunda, 3tc inte sponrana läsarreaktioner skulle vara välkomna även i fortsättningen.

God Tid skall alltid göras i samforstånd med sina läsare.

~

aJ är alltid viktiga, I ?egreppe, vai hgger grunden for var demokrati. for vårt samhällsskick. Äldre personer, pensionärer eiler seniorer eiler vad vi viII kalla oss har alltid visat sig vara den mest pålicliga befolkningsgruppen när det gäIler.att delta i vai. Ett långr liv ocb djupa erf.uenhecer har gjOrt det tili en självklarhet arr man visar ansvae när der gäller art UtsC dem som skall represemera oss i de organ. som vi överlårer beslu rsfarrandet riU. Nu är det vai tiU EU-parlamemet och datum är 13.6.2004 - Trettonde Juni - en söndag.

Berör EU-valet oss vanliga medborgare i Finland? Ja - i aIIra högsta grad! Finland är - och har alltid va rit - en viktig del av Europa. 1 dag är Finland en av de tongivande srare rna i den europeiska unionen.

Där måsre vi vara med och den ryngd vi har mätS tili betydande del i relation ,il! hur gOtt valdeltagande vi kan redovisa for.

EU-politiken gäller egendigen aIIt-socialfrågor, miljö, ekonomi, utrikespolitik.

På den ni vån avgörs också frågorna för Finlands del. Nyligen har cio nya medlemsländer fatt platS i EU - de har jublat öve r att fa bli med. Hur stor borde då inte srolrheren och vaJaktivireten vara hos oss som redan länge har fatt räkna oss tili de rongivande.

Det är en självlclarher 3rr också det finlandssvenska skall vara represenrerar i EU. Vi har i Astrid Thors haft en briljant foreträdare får vår folkgrupp . Nu sciger hon åt sidan ener ha valt vår riksdag tili ny plattlorm. Vem skaIJ vi ha i Bryssel och Strasbourg efter henne? Kandidaterna är många. kvalifikationerna stora och pensionärerna har massor av rösrer arr lägga på den kandidar som vi anser art är värd förtroender. Det är vi som väljer den vi väljer!

Per-Henrik Nyman

Anders G. Lindqvist

förbundsordförande

redaktionsrådets ordförande

GODTID

Platt tali?

Ansvarig utgivare: Per-Henrik Nyman Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@welho.com

I redaktionen: Ebba Jakobsson, gsm 040-715 2926 Åsa Barman (prenumerati0lJ.er) Adress:

Indiagatan 1,00560 Helsingfors tfn 09-72 888210 godtid@spfpension.fi Annonser: Barbro Höglund Ystadsgatan 2 B 11 10600 Ekenäs tfn/fax 019-241 5397 gsm 040-513 3773

barbro.hoglund@gardet.inet.fi Annonspris: 1,34 €Ispmm, 2-färg 1,51 €Ispmm, 4-färg 1,85 €Ispm m. Moms 0%.

ISSN 0359-8969

Tryckeri: EkenäsTryckeri Ab, Ekenäs 2004

Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar:

Birgitta Jernvall Ingman, Hans Wikman, Carin Aminne, Veronica Fellman

Mlnnen som kraftkällor Målsättningen med verksamheten är: att utbilda frivilliga tillledare av Samtalscafel minnesstugaverksamheten att uppmuntra ledarna att samla äldre tili grupper där man genom minnen och hågkomster ökar välbefinnandet hos deltagarna att öka mångsidigheten i 5mågruppsverksamhet

En kurs för dig som viii bli ledare anordnas 30.8-4.9.2004 i Bjärnå, kursgården Lehmiranta Anmälningar tili kursen så snart som möjligt via din egen förening inom Svenska pen5ionärsförbundet. Oina egna utgifter inskränker sig tili resorna tili och från Bjärnå. RAY/ Penningautomatföreningen står för övriga kostnader.

En förutsättning är att kursdeltagarna är beredda på att leda samtalsgrupper i hemtrakterna. Grupperna kan samlas hemma, i klubblokaler, servicehus och institutioner.

Projektet är organiserat av Eläkeliitto och kallas på fin5ka Tarinatupa Muistellen voimavaroja.

Svenska pensionärsförbundet är samarbet5partner tillsamman5 med Maaseudun Sivistysliitto ry, Suomen Mielenterveysseura ry och Eläkeliitto.

et blev sto r uppståndelse i oEfen tligheten när endel pensionärskretsar denna vår höjde protesuöster mor den avgiftspolitik som våra banker bedriver. Äldre personer är rädda for nymodigherer och hae sror respekt for de moderna servicemeroder som bankerna erbjuder tilllåg kosrnad eiler inget pris aIIs. Samtidigt känns det oskäligr att vid traditioneU betjäning över disk tvingas gå ut med många euro for en enkel uansaktion.

Med det u trryckliga syftet att tili stånd en mocUfiering av bankernas avgifter sökre pensionärsorganisationernas samarbersdelegation VENK kontakt med Bankforeningen i Finland och ur dessa diskussioner växte det ftam - en broschyr!

Dessvärre innehåller broschyren ingenting som inte skuIJe ha varit bekant från tidigare'angående bankernas servicemetoder.

Uran art söka strid med någon pan måsre jag dra slutsatSen att fo rhandlingskontakten blev ett platt fiill. Oen resulterade inte i någonting beträflånde bankavgifterna, men den etablerade VENK som tydligr angiven utgivare av en ren bankbroschyr.

På VENKs senas te möre konsraterade jag detca och foreträdarna for alla de stora partibundna o rganisationerna reg" som muren. Det enda sröder som gavs var från vänsterforbundets pensionärsorganisation, vars forslag om ett kompletterande brev i avgiftsfrågan sedermeta godkändes ~der rysmad!

D

a

a

P-H.Nyman

GOD TlD 4/2004 - 3

~

G()Dl'ID

www.aktia.fi

Säg det med fonder Ge en gåva med långvarig glädje och nytta . Aktias fondandelar från 20 euro.

Fråga mera på Aktia!

KUNGÖRELSE

Trygghet denna spalr vill jag lirer närmare gå in på Svenska pensionärsförbundecs värden, oeh den na gång srår värder TRYGGH ET i fokus. Vad innebär order rryggher fo r Svenska pensionärsfo rbun de r?

Enl igt lexikoner beryder rrygg utQm f.ua, skyddad, säker, påliclig, lugn, fortröstansfull , obekymrad, om bonad. Trygghet är bildar av trygg. Det är många krav som ställs på trygg oeh trygghet, det är så många att det är osäkerc om det öve rhuvudtager kan vara någor sam passar io på vår omgivning med så myeker osäkerhet. Det gäller både den ekonomiska oeh fYsiska rryggheren: det finns arberslösher, krig oeh kriser, beslur som fattas på hög nivå oeh gäller den enskilda mänskan som hon inte alltid kan påverka. Detta ger upphov tili olika rankar och rädslor, sam mao inte aJlrid kan bemäscra.

Folkhälsoinstirurcr hae nyss kommit ut med en rapport om vilka fakeo rcr sam fomn leder osäkerhet hos åldringar. Dessa fakrorer är hos kvinnor främs r räds lan att bl i beroende av någon (38 proeent av kvinnorna. 26 procenc av ffiännen) och hos män de knappa pensionerna (29 procenr av männen, 30 procenr hos kvinnorna).

Andra Fakrorer sam nåröver 20 procenr hos både män och kvinnor är rädslan att tappa minne r och art komma io på ansralrsvård.

Faktocer sam tagirs upp meo sam ime når övc r 20-procenrsgränsen är rädslan for en allvarlig sjukdom hos en anhörig, de dyra vårdrjänsterna. invalidisering, en nära anhörigs död, våldsbrott oeh ensamboende.

De främsra faktorerna är således socialt oeh eko nomiskr betingade. AnolJ1alin är art sarn rirugt som man är rädd art bli beroend~ av någo n viii man samridigr inre in på ansralrsvård. Många uppfattar ansralrsvård som ett nödvändigr om där man blir opersonligr behandJad. Vad kan göras for detra? Soeial- oeh hälsovårdsministeriet hae en urvecklingsprogram fö r äldreomso rgen som omfarrar hemservicen, långtidsvården, närsråendeYhden, servicesedeln och den subjektiva rärren tilI bedömningen av servicebehov.

Staten är medveren om arr ansral rsvård inte är lärnplig eUet önskvärd for sarntliga pe rsoner och u rveckJae möjligherern a tili

1

alternariv. Nu skuUe foreningarna och äldreråden gärna få rrycka på kommunerna mer så art de kun de erbjuda alrernativ service fa r äldreomsorgen, gärna i samarbete med andra sektorer, vars kom petens kan och ska konuolleras oeh u pprärm ållas.

Önskar medlem att något ärende skall tas Upp på höstmötet iTammerfors den 10 november 2004, bör detta skriftligen anmälas tili styrelsen senast den 31 augusti 2004. § 11 i förbundets stadgar

rntt

U

nder de gångna veekorna har jag besökr bland annat err seminarium i Jakobstad om äldreråden. Ä1dreråden fungerar i 80 procent av de fin ländska kommunerna, ach där de fungerar varir en bra väckarklocka som samverkar med pensionärsfareningarnas verksamher.

Svenska pensionärsforbundet viii allrså verkl igen värna om äld.re personers tryggher i prakriken och viUdärfor att rrygghet syns i våra värden.

Veronica Fellman verksa mhet sle da re

ÖSTERBOTTNISK VERKSAMHET Valdebatter inför EU-valet: Tisdagen den 1 juni klo 15.00 i Musikcafe After Eight Storgatan 6, Jakobstad.

Onsdagen den 2 juni klo 15.00 i Korsholms dag central (Folkhälsans hus) Niklasvägen 1, Smedsby, Korsholm.

Tema för debatten är vården, maten och skatten.

Svenskspråkiga EU-valskandidater är inbjudna.

Distriktets sommardag på Aminne Folkpark iMalax onsdagen den 4 augusti kl. 11.00 Lunch 13.00 Festprogram 15.00 Dans och alternativt program 18.00 Dagen avslutas

Pris: 7E Namn: _________________________________

Seställ ningar tas emor på förbundskansliet: Svenska pensionärsförbundet r.f.

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors Tfn 09-72 SSS 20, fax 09-72 SS8 215 eiler per e-post: kansliet@spfpens;on.fi

Planera din semester i god tid i år! Siljas förmån vid förhandsbokning garanterar de bästa platserna på de bästa avgångarna på semesterresan tili Sverige och övriga Europa.

Förhandsbokarens förmån t.o.m. 24.6!

Bilpaket på Silja Europa från Äbo t ili Stockholm varje dag från 165 € /riktning (norm. 205 €) Gäller 1.6-8.8.2004 i Turisti II -klass 2-4 persohytl Förhandsbokarens fö rmån: Sista bokninqsdag 24.6.2004. Soka dltt bilpaket och lös ut blljetten senast 28 dvgn töre avresan. Gäller ej specialkryssningar. Personbll (max 7 m lån9 och 2,5 m hög).lngen rätt tili avbeslältning medan ändring av resedalum möjligt.

Begränsat antal platser. Produkl AUTOE

SILJA LINEfl Soka vid resebyrån eiler Silja 0203 74 552.

4. 12.

1 veeka fr.

U . I.

1 veeka fr.

574€ 439€ 439€

Från Helsingfors •

•

TURKU - TENERIFFA

464€ .4I4€ fr. 484€

1 veeka fr.

14. 12. 1 veeka fr.

1.2.

Format och sidantal bli r det samma som årets kalender.

Färgen bllr mörkblå.

Vi strävar tili att leverera kalendern i oktober.

Välkommen!

TURKU - GRAN CANARIA

2.11.

Svenska pensionärsförbundets kalender 2005 är under planering ...

Anta l kalendra r: __________________________

16.10. 1 veeka fr.

•

..... ... ~ ............................................................ .

Tfn: _____________________ _ __

Direl<t frilO Turl<u •

Sparbank

Bankeo med manskllQa m~ 1t

Adress: _______________________________

D

en ekonomiska delen är ert växande problem, som inte tar frånses. Dagens pe nsio närer i Fi nland har en lagstadgad pensio n. sam ime ökar i rakt med kosrnaderna, vilker även syns i de faktorer som de äldre besvarade som rädslofakrorer. A ena sidan hae de en rän tili utkomsr, och å andra sidan kringskärs pensionerna ofta i budgerforhandJingar medan konsumentprisindex stiger. Skarrebehandlingen är inte heller enhetlig järnforr med den övriga befolkningens. Dessurom är den demografiska suukruren foränderUg oeh allt Eler röster hörs for en höjning av pensionsåldern. Srarlstikcentralen publicerade nyss en rapport över art orsaken tili fartidspension all r mer är mental, i ställer for fYsisk. Detta återspeglar även personalpolitiken och arbetsgivarnas ansvar, vilket borde urvecklas i samarbere med en mer ökad insats på mentalvård hos den offentliga sektorn.

O rganisato riskt 6nns det flera insurutioner som vill värna om äldre personers välflird. Svenska pensionärsforbunder gör sirt bästa far att urveckla sin inrressebevakning, bl.a. inom VENK och VANK, rvå vikriga organ som beskrivirs i God Tid 2/2004.

Men ure i kommun erna är foreni ngarna i en viktig positio n. De gör eet yrrersr värdefuJ lt arbete oeh är en länk me/1an med1emmarna oeh forb u nder. De forrjänar allr raek.

o Aktia

1 veeka

Madeira

4. 10.

1 veeka fr.

7.1.

1 veeka fr.

Phuket, Thailand 6.1 2.

I vecka fr.

17.1. 2 veekor fr.

•

659€ 454€ 799€ 979€

Porto de Galinhas, Brasilien

10. 1. 2 veekor fr.

21.2. 2 veekor fr.

1039€ I059€

4 - GOO TlO 4 12004 DISKUSSION

"Nya vägar för samarbete"

I

Rosor - skönhet och hälsa

s~n kommemar om ~venska Seniorer i .Finl~nd rf.:s bo~

gårdar oeh konrakrade folk. Hon har speciellr vurmat för gamla rosenarrer oeh viII at< de skall forrsärca art leva också j Finland.

Aldre De" äldre dogfor dag. Codo rad fl r Wllorer frarnfor forbundsordforande Nyman en sarnarbersinvit (God Tid

312004).

I ,

, ,,.,

Samarbere med Pens ionärsforbu nd er (S PF) är ingen ny tanke fo r Svenska Seniorer (SSF). Bland våra forsra uppgifrer efrer konsricueringen år 2000 var an [3 ko makr med SPF. Vån AU besökre SPF:s kansli, där vi rogs emot av dåvarande vice ordforandcn Valborg Louhisro oeh verksarnhersledaren Juncll-Kousa.

Vi kom överens om ett inrimr sam arbere. Infor kommunalvaler 2000 anordnade vi rillsammans rvå regionaJ a se minarier (Vasa och Helsingfors). Därefrer Iät verksarnhersledaren forsrå att hon hade Pom motra skarp kritik över att man har långtgående sarnarbete med en sfp-anknu ten organisa tion. Hon blev alltmer avvisande ål1 samarberc.

Der har alltid varit en självkla rh et foross att sröda SPF:s arberc. Som Nyman påpekar är många akriva i båda organisationerna. Under Håkan Hcllbergs tid överenskom vi med honom och TorolfFröjdö upprepade gånger om iniriadv sam vardera panen drev på sirr häll inom ramen for sina referensramar. SSF fungerade därvid som spjurspers gentemot sfp. Vi har ordnat rvå stora konferenser under rubriken Vem vårdar vem? rillsammans med kommunforbundec. Fö r den forsra (2002) ledde SSF planeringen och i fjol SPF. Vi har redan fåre Nymans inlägg ragir konrakt om an i enligher med vår verk.<arnhersplan uppdarera samarbetet med SPF. Nymans tanke om att SSF skulle bilda en underavdelning av SPF har han tidigare personligen frarnforr rill underrecknad. Så länge SPF är en parripoliciskt obu nden organisation är en sådan urveckling omöjlig. SSF kan å sin sida inte Iyfra av den poliriska bundenhet som är vån särmärke. Men samarbete enligr överenskomna spclregler välkomnas allrjärnr.

Sedan korr om boken Äldre oeh äldre dag for dag. Kapirelrubrikerna Glädje oeh aJl var, Arr vidga vyerna , Samhäller oeh de äldrc, Hälso- oeh sjukvård, Pensionärernas vardagsjuridik oeh Svenskt i Finland innehåller alla på sitt särr goda råd for seniorer - precis som bokens undertitellovar. Helt medvctct. Och med sakkunniga fårfarrare som i Ukhet med redaktionsrådet inre krävr en eem far sin insa[S. Boken är värd mera än den flyktiga bekanrskap som Nyman redovisar for.

SSF är ingen konkurrent tiU SPF - om någon skulle rro det.

1 arbetet får pensionärernas (rygghet, (rivscl och välbefinnande finns det rum for målmedverer agerande oeh srarka akrörer. SSF är och forblir en av dem.

Samuel Lindgren SSF:s ordförande Esbo

Redan de gamla kineserna Rosen härstammar ursprungligen från Centralasien, från Kina och trakterna kring Persien, där der på lerravlor finns bclägg for rosor for 4700:ir sedan . I Grekland var rosen känd som gudi!)nan Afrodites blomma på 700-ralet f Kr. Rosen spred sig övet hel a Europa, oekså upp till nordligasre Finl~d.

Många gamla soner har bevarars rack vare klostrens vårdande munkar och nunnor. Rosen var inte baea vacker, den hade oekså medicinska egenskaper. En handskrifr från 1500-ralet berärrar, atr rosen borar magknip, Iindrar huvudvärk, still ar näsblod och P.ister tänder so m börjat lossna!

Ett livsverk

SVAR: arnuel Lindgren kan vara överrygad om arr jag läste den akruella boken från pärm tili pärrn, det var inre någon Ayktig bekanrskap. A" jag ganska snabbr ville ra min anmälan publicerad i komprim erad form var ee( utslag av vänlighet, i enlighet med önskemål från ordforanden i urgivargruppen John Österlund.

Så någor ord om sakfrågan. Lindgren påsrår att jag har foreslagit art Svenska eniorer skulle bli en "underavdelning" av SPF - det har jag aldrig hön forr! Men art Svenska folkparriers SSF kunde bli en medlemsforening i SPF - prccis liksom soe.dems pensionsragare - det anser jag forrFarande. Är det inte de finlandssvenska pensianärernas intressen vi alla arberar får, oavsett politisk mrg eller andm for medlemsforeningarna urmärkande särd rag?

Jag ser uppriktigr sagt inte någon särskilr stor logik i arr Samuel Lindgren på Svenska Seniorers vägnar får en polemisk debatt med Svenska pensionärsforbunders ledning sarnridigr sam han är akriv inom vår egen medJemsfårening Esbo svenska pensionärer eiler art John Österlund å ena sidan ge r U[ skrirrer for Svenska Seniorer och å andm sidan sedan länge är berrodd revisor inom Svenska pensionärsfårbunders ösrerbormiska distrikd Ger det någoc slags extra sta rus 3rr sitra på Rere häsrar i bredd?

Det var synd art ni annullerade samarbersrräffen. I sröcsra vän lighet!

P-H. Nyman

S

Toini Grönqvist mitt i rasenparadiset

-' I min trädgård växer världens vackraste rosor, skrev S-åriga Toini isin dagbok för ca 75 år sedan, där hon bodde vid Tengeliöfloden i den karga Tornedalen . Strax därpå f1yttade familjen tili Åbo.

(ARIN AMINNE

Nu är Toinj Grönqvist pensionär. Vid sidan:Iv sin lärargärning - det blev 40 år - har hon ägnat sig bl.a. år kulrurhisrorisk forskning, välgörenhet och rosor. Hon har planerar och åsradkommir rosarier. donerar över 2000 rosenplanror sam t fårfärdigac rusentals ursökra modellerav festkonfekt.! sitr hem har hon err irnpanerande arkivmarerial, som omfurrar drygr 4000 rosenforografier, album fyllda med fåktamaterial, rosenkaraloger ...

Jag rräffade Rosenmadannen Toini Grönqvisr en lördag efrermiddag, oeh fascinerades av hennes kunnande. viraliret, iclerikedom oeh givmildhec. Utöver rasoena är hon även känd som Konfekrmadamen, som med sina

orroUga konfekrskapelser sarnlat in pengar for många sj uka barn på barnkliniken.

Barndomens rosor AIet var 1988. Toini forskade på Landskapsarkiver i Åbo oeh plörsligt läsre hon en artikel som ingårr i Åbo Tidning nr 19 från år 1800.

Där berätrades om en fransk reseskildring, som omnämner hennes barndomsrosor Tengeliörosen, sam bl.a. beundrars av herrarna Henrik Gabriel Porthan oeh Franz Mikael Franzen.

Toini rog omedelbart komakr till sirr nordliga bamdomshem Krisrinesrröms bruksgård. oeh med Ayg fiek hon sig rosor tillsända. Rasorna planrerades under högtidliga former uranfår enrren till Landskapsarkiver oeh vid Åbo Akademis bibliotek. Åbo hade

srartat sin bana som rosornas srad oeh stade n hade fån sin egen rosenmadamc! Derra hände allrså 1988.

, Finska Rosensällskapet H yllande Horatius ord: "Srrö ur rosor, njugga händer fordrar jag ej!" var Toini en av initiativtagarna när Finska Rosensällskapet grundades Floradagen den 13 maj 1989 i Nådendal. De övriga nordiska länderna hade sina rosensäl1skap - nu skulle rosarier grundas också i Finland.

Därmed började imensiva planerings- oeh planreringsår i Åbo med omnejd. Toini sände efter karaloger, skrev beställningslisror, rirnde skisser över blivande rosen-

Nu finns det tiotals officiella oeh privata rosengårdar. främsr i och kringÅbo. Hundrarals oUka arrer pryder områden kring sjukhus, vårdhem och servicehem.

Drygt 2000 rosor har Toini Grönqvist donerat. Invigningsceremonierna hae orra fåljr samma mönsrer: rosenfanfae, rosenriddarens hälsning, rosenmusik, ert festfåredrag om rosor. invigning med bandklippning oeh middag med rosendukning och - meny.

På många plarser restes rosenporraler.

Rosarier finns nu bl.a. i Runsala i universitersträdgården (1990), på Gullranda, i Per Kalms trädgård vid Åbo Akademi oeh i den stora Petreliusparken.

Birgit<aklosrret i Nådendal har ratt sina rosor liksom Sagalunds hernbygdsmuseum iKirniro. Där har plantera" drygt 150 rosor tillägnade barn och rosenvänner, sam besöker museet.

1993 invigdes Finlands forsta sjukhusrosaeium, RosariumAboa Saniratis. 1995 planrerades 220 planror i skogslandskapet vid hospiciehemmet Karina och man plaeerade ackså tre rosor framf6r varje patientfånster i rerapeutiskt syfre.

Många service- och vårdhem i Åbo som Candolinska Hemmet, Gubbhemmer oeb Luolavuori fiek sina rosor under 1990-taler.

Många är de boare och patienter som lockats ur på promenad får att beskåda rosoena.

Tnom kon är det igen högsäsong för Toinis rosor i fuH mrgprakr och många är de, som i sommar årer en gång kan njura av dem. En raeksamherens tanke går tili vår rosenmadame - arr skapa glädje for andra är inger dåligr livsverk!

Garagen, förråd, båtskjul förmånligt, direkt från tillverkarenl - Färdiga träelement - Husen levereras kompletta med allt material - Ritningar Ingllr - Transport direkt hem från fabriken - Lämpliga även som blltskjul - 10 ollka storlekar - RING OSSi

Stiftelsen för Österbottens högskola mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskolverksamhet i Österbotten.

Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Håkan Anttila, tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa

GOO TIO 4/2004 - 5

Många äldre 'utstår smärta hellre än de söker läkarhjälp

RES MED

Det är sjukdom, inte ålderdom, som ger upphov tili smärtor. Men många äldre är rädda för att söka hjälp, räddaför vad som döljer sig bakom smärtorna.

Neurolagen Tuul a Pirttil ä frågar sig om demenspatienter upplever mindre smärta än andra (många undersökningar antyder 3tr så är faller) . eUerärdet här fråga om svårigheten art mära smärt3 hos patienten, med påfciljande undervärdering av smärtan. Dct gäller art forsöka forsrå patienrcn, att ra he one attge u,,-yck fcir vad som besvärar heDne. Det bär är ingen lätt sak.. När man behandlat smän orna bBr demensparie nrcn lugnare. Derta srödcr ancaganclet art demenspatienrens formåga an känn a smärta finns. rrots art vi inte a1l tid Iclnn er igen den.

rexloch fOlo ULF WAHlSTRÖM Åld ran d et ä r fötkn ip pa t med en sroisk inställ ning tili lindtig smärra. Of[3 anse T åld ri ngarna själva 3rt smän an hör tilI näe mao blir äJ drc, menar ge riauiprofessoro Reijo Tiivis vid H UCS. - Det är sj ukdom , inte å1derd om , SQm ger upphov till sm ärror.

AlI slags smä" a bli r ändå inte vaJlligare med högte å:Ider. Fö tmågan 3n U(så srark sm ärra fd rsvagas, [ro rs 3n Jind rig irrirarion inre upplevs sam smän a lika (är[ sam hos yngre.

Tii vis, sam ralade i cc[ seminarium om smäcco[ hos äldre, säger an må ler för smä n med ici neri ngen är art få rbättra pariemens funkrio nsfcirmåga.

Arr diagnosri sera smärra hos åldrin gar med neds3 n kognitiv fo rm äga är en scor utmani ng.

- Minsr var fj ärde av de här allra ä1dsta och mest handikappadc, de sa m f3r instirurionsvård, Iider av smärror dagli gen. Hos dem ka n smänorna föro rsaka en forvirrin gsti llstånd so m ä r både svårr 3rt diagnos ti se ra a ch sköta, säger Reijo TiIvis. Öve rl ä kare H arriet FinneSoveri har rillsammans med sin ko llega Anja Noro från Stakes i Aera år undersökt hur smärta behandlas inam instiru tionsvården.

Man har kom mit fram till art elva p racenr av parienrerna på hälsoce nrralern as bädd avdelnin ga r blir utan smärtbehandl ing. M otsvarand e siffra fo r åldrin gs hem är trerron procenr. T iUfo rlid iga siffror fo r servicehus sakn as, men fo rskarn a an ra r art de är ä nnu högre. Detsamma 8flJer dem sam vå rdas hemma.

- Vad bero r den här undermedi ci neringen på? En for kJ aring är b ristande infarma ti an . Känne r dc som skörer å1dr ingar rill alla de läkemedel som erbjuds och fo rstår de art anlira den ka nsulratianshjälp som finns?

Harriet Finne-Saveri anser att åldringa r i institutio nsvård sam

Alarmsystemet fungerar sämre

Skräddarsydda s märtlindrings metoder för å ldringar må ste utvecklas så att vi kan erbjuda de äldre den aktiva å lderdom d e fö rtjänar, säger professor Eija Kaisa

rar smärtbe handling har bäme fun krionsför m åga vil ket led er rill ökad tryggher. O å k1 arar de sig utan 3tt bchöva persanaJ ens hjälp med a1lr.

Daccnren i geriatri Kaisu Pitkälä berättar acr bara en tredjedel av de åldringar i öp penvå rd sam lider av funkri o nsnedsä rrande smärror far läkarordinerad smärtmedicinering. De Aes ta använder medi ci n som de själva hämta r på apoteket.

- D etta beror delv is på art både patiente r och läka re ha e den inställ ningen att smän a hör tili å1 dran det. Man fo rsöke r k1ara sig med så lite medici n som möjli gr. Och så fi nn s der å1dringar so m inte söker sig tillläkare hel t

enkelt for art smänan är skrämm and e - man är räd d fö r vad som d öljcr sig bakom smärtorna. säger Pi rkälä.

Skräckbilder Ö verlä kare Pirkko Hiltune n , som är special ist på psykageriarri. säger att nya smäl'tor, tili och med lindriga smärror påminner äld re om 3 rt döden närm ar sig. Man målar upp skräckbilder av ftamdcl en . M a n har sen nyhetcrna om den brisrF.illiga hälsovården.

Smärtorna ökar med kä nslar av ångesr och depression som fci ljd.

Aldringe n köper läkemedel över disk och beslute r sig fcir att k1ara sig själv, men derra leder tili självdes tcuk rion.

J

SPF! Sve n ska p e nsionä rsförbundet p lanera r följande resor med Ann eli Hofer som gu ide: September 2004 Re sa 1 7- 14.9 Bulgarien/Sunny Bea ch Resa 2 14-21.9 Bulgarien/Sunny Beach Resa 3 21 - 28.9 Bulgarien/Sunny Be ach

4 platse r kva r vänte li sta vä ntelista

Okto ber 2004 Teaterresa tili Tallinn Novem ber 2004 Temakryssni ng med Silja Europa 9- 10.11 Dece mber 2004 Julmarknad i Bre me n 4-7.12 Januari- febru a ri 2005

Hä lsoresa tili Est land Mars 2005

Aldri ngar är särskilr utsat ta fcir sm ärrs till a nd e läkemed els bi verkningar, sägcr professor Eija Kalso som har smärrbehancili ng sa m spccialitct. Många åldringar lidet av många sjukdomar vilker gö r det svårr art fi nna rätt med icinering.

- Den åldra nd e mä nni skans nervsystcm -f6ränd ras också oär det gället a tt fci rmed la smärrsignaler. Al dtingens fcirmåga acr uppfa rra cn no rmalt smänsam ir ri ration fö rsvagas. Ala rmsysremet fungc rar säm re. En svan smä rni llstå nd fö rl ä n gs eftersom det cenuala nervsysremets fö r måga art beha n d la sm ärta har fdrsvagats, säger Eija Kaisa och ri ll ägger acr skrädda rsydda smärrlind ringsm eroder for äldri nga e mås te urvecklas S3 art vi kan erbjuda de ä1d re den aktiva å1derd om de fcirrjänar.

Li ksam Acra and ra av seminariedel ragarna anser Eija Kaisa art avsaknaden av långvaraktiga läkare-parienrfo rhållanden är ert av de största problemen inom smärrbehandli ngen . Ti llgången tili a1lt effekrivare selektiva läkemedel ger an lcdning tili optimism.

A rrangö rer for scmina rict om sm ä rror hos äldre var Stakes, H UCS och Smärtforskn in gsfcireninge n i Finland.

Gra n Ca na ria/ Ba hia Feliz. Avresa 2.3, 1 vecka (möj li ghet t ili t illäggsvecka om så önskas)

Mars- april2005 Stad s resa tili någ on av Europas intressanta sto rstäder

Maj 2005 Schwe iz-Mai na u Vå ren och hösten 2005 Mu si ka le n Mamm a Mi a i Stockho lm Utfö rlig are p rog ra m och priser i nästa nummer av God Tid Bokning och information: Resebyrå Bn No rdic, Formansallen 9, 10600 Eke näs tfn (0 19) 26 74 550 eiler reseled a re Ann eli Hofer tfn (01 9) 24 13 185

BTI Nordic

Välkommen som St amkund eiler Nyckelkund i Nordea!

Kunder som samlar sina bankaffäre r i Nordea kan ansluta sig som Stamkunder eiler Nyckelkunder och dra nytta av många förmåner och rabatter.

Samtidigt kan man även ansöka om medlemskap i Nordea VårKlubb, som är en extraförmån för våra 55 år fy Uda Stamkunder och Nyckelkunder.

K1ubben förmedJar nyttig information och anordnar trevliga aktiviteter och resor. Vä lkommenl Me ra fakta via Nordea Kundtjänst 020°5°00 Ona/msa) män-fre kl. 8-20 och på Internet

www.nord ea.fi I

S~~S, samarbe~or~anet för Svenska pensionärsförbundets föreningar i Helsingfors, vå rmöttes d en 12 maj i Folkhälsans sen iorhus. Tili motet hade man mbJudet SPF:s nya verksamhetsledare Veronica Fellman (stående i mitten) som berättade om aktue lla projekt inom SPF.

Nordeo·

6

GOO TlO 4 12004

Brummerska Hemmet 112 år:

Nyrenoverat, ultramodernt serviceboende i norra Helsingfors

."

bildade kvinnorna.

För art hedra initiativragaren har Brummerska Hemmets rvå boendeenheter namnet Björken och Stjärnan. Björken omfattar 14 platser för perso ner med minnesstörn in gar. Enheten har egen matsal, salong, hobbyrum, eget litet kök och tillgång tili bastu. Svenskspråkig personaI finns på plats dygner runt. - En avdelning far minnesstörda man blir glad av art se, var skribemens sponrana reakrion. Undettecknad har under årens lopp å tjänstens vägnar besökt rärr många enheter av det slaget såväl i Finland som utomlands. Björken har stora Ka rin Grönholm och sambon Juhana Perkki flyttade 1 februari i år frän en stor lägenhet på Berggatan i absoluta centrum tili friden i Ijusa utrymmen. Atmosfåren är Baggböle. De skriver historia i och med att det är Brummerska Hempositiv och lugn. För an invå- mets första par. narna skall ha lättare a(( oricmera bäddning 50,00 € per månad forsra pac. sig och känna igen varandra är servering tili bordet 50,00 € - Vissr var det besvärligr 3rt invånarnas bilder uppsan3 vid per månad Ryna frän en stor boscad tili 39 van ocb ens dörr, liksom en symBrummerska Hemmet har för några månader sedan genomgått en total renovering. Ytterväggarna är extra omsorg 50,00 € per kvadratmeter och att välja ut de bol som man kan känna igen och kvar av det tvåvånings rödtegelhus som byggdes 1968 i Västra Baggböle i Helsingfors . månad saker sa m rymdes in och sam identifiera sig med. man absolut ville ha med sig.

Stjätnan har 22 rymliga boStäKarin och Juhana har dessder med plats för totalt 24 perso- Grup pboender (helpension och Att på äldre dar f1ytta tillserviceboende är ungefär som att bo påhotell. Skillnaden är att här kan nero Srorleken varierar mellan 19 vård dygnet rum) u[Qm sommarsrugan i Loppi. där man möblera sin bostad själv med sina käraste ting och egnamöbler. Matlagning, tvätt och städLägsta avgifren för min sta de afta visr3S. Dir vänrar de under och 46 kvadrarmeter. Flere vackra s.longe r med stilmöbler står till rummet (19,5 kvadratmeter) är den kommande morsdagen barn, ning behöver man inte bekymra sig f6r. Det sköter alTdra omoch man betalar för det. barnbarn och barnbarnsbarn. De Hur mycket service man behöver bestämmer man själv.1 övrigt lever man sitt liv som förut i eget invånarnas förfogande. Hät kan 2815,00 € per månad. släkt och vänner sam1as. Hemmer hae näm ligen sa mmanlagr sex hem. Kommer och går som man viII. sö ner med familjer. De ryms i ät byggt i L-form och på baksidan Ett hem man valt själv finns en sköo oas i form av egen - Man skall komma hit med k1art sommarsrugan. där en carcringFramför allt erbjuds här trygghet, säger verksamhetsledare Pia Ahl vid Brummerska Hemmet. fårstånd och veta art man själv firma ställer upp då sällskapet uädgård och skyddad terrass.

T vå bostäder i Stjärnan har valt var man viII bo. Hemkäns- blic stan .

Text och foto EBBA JAKOBSSON kokrnöjUgheter, men alla umynjar lan skapar man själv, säger Pian På Brummerska Hemmer är Det anrika hemmet har för några den service husets kök erbjuder. Mansson, 94 år. Hon har bort alla nöjda med den mångsidiga månader sedan genomgått en Frukost serveras tili bostäderna. på Brummerska Hemmet i e1va och vällagade marcn . Husmor cotal renovering. Ytterväggarna Alla kan i lugn och ro av njuta år. Änka blev hon 1993. Båda Laura Tuunanen är glad över är kvar av det rvåvånings rödte- morgonkaffet rill tidningen och dörtrarna är bosan3 uromlands. berömmcr och visar upp sitt hna gelhus som byggdes 1968 i V:istra vara klädd i morgonrock. Man Nästan samtidigt blev en god kök med alla tänk bara moderna Baggböle i Helsingfors. Huser ät ju hemma. Lunchen ät dagens vän och granne änka. H on hade finessee. var fint redan då, kan skribenten huvudmål och serveras i marsaIen bestämt sig för art fl yrta frän - Maten lagas för det mesca i som också var med redan den liksom eftermid dagskaffe och Drumsö tili Brummerska Hem- ugn. Vi undviker stekning. SaIgången intyga. Nu är det handi- kvällsmat. met i Baggböle och lockade Pian ladsurvalet ät mångsidigt. kappvänligt och moderniserat.

En bostad ät avsedd för kort- med sig.

Något sätskilt Juhana eFterlyAlla bostäder har eget badrum. tidsboende, säger Pia Alu. Det kan - Hät ät man sig själv. Jag trivs. ser ät en bridge- eUer skruvklubb.

Trösklarna är borttagna. Brum- vara då någon närståendevårdare Kommunikarionerna är goda. Flere herrar ät på kommande tili merska hemmet erbjuder 38 ät ledig. Eiler eFtersjukhusvistelse Bussen tili cenuum stannar uran- Hemmet. Kanske det Iyckas. pensionärer bostäder i rvå olika då man behöver omsorg under en får. Hon är aktiv och reser en hei Tili normalprograrnmet hör boendeenheter. Svenskspråkig övergångsperiod. del. Det ät inte länge sedan hon gymnastik, mus ikp rograrn, högpersonaI Står tili förfogande även Trygghetslarmet ger nanetid var tre veckor i Bosron, USA. läs ning, andaktsstunder och utnaaecid. bud tili gr upp boendets nattrnrder. Alla stOra helger uppmätkHemmets första sambopar Det ursprungliga Hemmet skötare. sammas. Finlands Lucia kommer Pia Ahl är verksamhetsledare vid Brummerska Hemmet. Framförallt fanns i Ojurgården åren 1892- Här är det länare än hemma påbesök. erbjuds här trygghet, säger hon.

1968. Också det ett tvåvån ings Vad kostar det att bo att underhålla både den psykiska Näe dena skrivs finns de t rödtegelhus i tidstypisk Stil på på Brummerska Hemmet? och fys iska komidionen, sägcr ännu en par lediga bosräder. arrendetomt. Ett känt landmätke Hyra (20 € per kvadratmeter Karin Grö nholm und erstödd Konrakr3 verksa rnhers ledare i Fågelsångcn. Sommaren 196q och månad) 380,00-920,00 € av sambon Jubana Perkki. De Pia Ahl, Stiftelsen Brummerska överIät staden området år Järn- per månad Ayttade i februari i år från en stor Hemmet, Baggbölevägen 109, vägsstyre\sen och hem met harn- Hyran inkluderar elekrriciter, lägenhet på Berggatan i absoluta 00670 Helsi ngfors. Telefon (09) nade i farozone n då man hade för varten och värme. centtum tili friden i Baggböle. 34 87 87 01 eiler mobil 040-74 avsikt att där utvidga bangården.

De skriver historia i och med a(( 94 194. Intresserade ät välkomna Styrelsen Iyckades via staden r.. Grundavgift 1 120,00 € per det är Brummerska Hemmets på besök. den nuvarande tomten i Våstra månad, som inkluderar Baggböle och nybygget stOd rnrmåltider: frukost, lunch, digt för invigning 1968. eftermiddagskaffe och kvällsmat Björken och stjärnan städning en gång i veckan ln iciativragaren tili fåreningen De trygghetsalarm Garnlas Vånner och Brummerska tvätt av sängkläder och hemmcr var inre oväntat den handdukar mångsidigt socialt engagerade person.lens aUmänna Zacharias Topelius. l hemmets omsorg 100-års hiStorik 1992 skriver hälsorådgivning styre\seordföranden Filip Pet-" prograrn av olika slag rersson arr Topelius var en av de fårsra som insåg art det fanns T ilIäggsserviceavgiFt en grupp människor, som led i duschJbadhjälp 50,00 € per det tysta och som på grund av månad På Brummerska Hemmet är alla nöjda med den mångsid iga och välsin ställning i sarnhäller knapmedicinhjälp 50,00 € per lagade maten. Husmor laura Tuunanen är glad över berömmet och past kunde r.. någon hjälp från månad visar upp sitt ti na kök med all a tänkbara mod ern a tinesser. myndigheternas sida. Tili denna tvätt av personliga k1äder - Maten lagas för det mesta i ugn. Vi undvike r stekning. Salladsur- Hemkänslan-skapar man själv, säger Pian Mattsson, 94 år. Hon har va let är mångsidigt. grupp hörde de garnla, medellösa 50,00 € per månad bott på Brummerska Hemmet i elva år.

GOD TID 412004 - 7

Fungerande hem skall fungera för alla Förr eiler senare råkar vi ut för någon krämpa eiler något handikapp som gör att vi inte klarar av den vanliga inredningen utan hjälpmedel eiler nyinredning.

Text EBBA JAKOBSSON Foto ULF WAHlSTRÖM

Vara nutida hem röljer vissa modelle r. Vi har standardkök och bad- eUer duschrum. AlI! efter råd och lägenhet kan vi själva planera hur vi viii ha våra viktigaste när-

och arbetsområden i hemmer. Ändå råkar vi rorr eller senare ut for någon krämpa eUer något handikapp som gör art vi inte kJarar

lefonerna och andra elektroniska

och mekaniska hjälpmedel har öppnat en helt ny värld for handikappade.

En av dessa sakkunniga är fysiorerapeuren Anne Wasen som basar for Helsingfors stads socialverks modeIlbostäder och rådgivning "Funge rande hern",

Pä Kottbyvägen 13, i närheten av Forsby sj ukhem har Fungerande hern sina rvå modeUbostäder med

bemmet ställa ut hjälpmedel, redskap. uuustning och rjänsrer som hjälper människor att kl ara sig självständigr hemma. Fungerande hem är öpper kl. 10-16 alla vardagar utom måndag då där är scängr.

Onsdagar kl. 10-19. Adressen är Korrbyvägen 13,00600 Helsingfors. TelJon (09)3 10 80353, fux (09) 310 80354, e-post: toimiva. koti@heI.fi ., http ://www.heI. fi/sosvlroimivakoti

specialverktyg fo r handikappade.

Alla de som producerar våra köksinredningar och -redskap bör utgå ifrån att det inte finns specialforemål for handikappade.

- Varfor kan inre alla använda en porarisskalare med rjockare

skafr? Själv har jag, skribenten, i över rjugo år använt en han-

dikappkn iv att skära bröd och annat med. En helt oslagbar kniv när det gäller både skärpa och art man med ena handen k1arar av art skära sirr bröd och annar man behöver.

Det gäller att ta producenter och marknad att heIt gå in for handikappvänliga verkryg och inredn ing. Vi al la, som kan ske inre har stora proble m med allr som hänger med i vardagsliver, har säke rr inge nting emot art

designers och andra som skapar de foremål vi dagligen umgås med inser att det finns olika behov.

- Byggnadsbestämme!serna vi använder i planeringen gäller

officielIa byggnader, säger Anne Wasen. Något som borde glömmas är mårten for sra ndardkök.

Höjderna på alla bord, skåp och kan j usteras. Detfinns kranar som slär pä av sig själva och elplattor

Handledaren Tiina Petäjävaara tillreder lunch i en av de fungerande

som stänger av sig.

numera också olika modeUer for

Elektroni ken har medfört

Fungerand e hems verksamhetsledare Anne Wa sen demonstrerar trapphissen . Tili vänste r trehj ulsmopeden.

oanade möjligheter for att som

trapphissar. Dessa gör det möjligt for rulIstOlsbundna att kunna

handikappad klara sig själv i sitt hem.

bo kvar isin hern. Även om hemmet har rrappor eller är en

- Bästa rehabiliteringen är art

egnahemshus. Elekeroniken gör det möjligr att åka upp och ned

du fungerar själv, säger Anne.

Hon demonscrerar nya handtag med sugkopp. De läster så Stadigr i väggen arr också rän runga personer

av den vanliga inredningen uran

aIl tänkbar ny teknik och annan

hjälpmedel eller nyi nredning.

Man kommer inte åt spis eIler diskbän k med ru lIsto!. För att inte nämna höga skåp. Kranarna är for eröga. Burkarnas lock sitter hån. Kokar något över på spisen och man bränner sig är de t kara-

urrusming for att vem som helsr

Fungerande hems tjänster är avsedda for:

med viIket handikapp som heIsr

Al la som är intresserade av ett

skaIl kunna bo som vem so m

funge rande hem ÄJdre och handikappade Organisationer for äldre eIler handikappade HjälpmedeIs- och redskaps-

srrofalr, om man inre har en spis som sränge r av sig själv.

helst. Ett projekt unikt i hela världen, vilket Finland har anledning art vara stolt över.

Hemmet skall fungera

Det linns möjligheter att göra hemmet mera handikappanpassar

Anne Wasen är helt inställd på att modelIbosrädernas hand ikappvänlighet skall vinna över

med kommunens och handi-

srandardinrednin garna. Samma

kappserviceIagens hjälp. Tyvärr har vi alla benägenheren art låra info rmarion so m inre jusr fö r

ögo nblicket är ak tueII för oss glida forbi. När olyckan var it framme eUer man drabbats av ett handikapp är man ofta i början helt noUställd. Men det finns sakkunnighjälp att ta. Trygghetste-

sak med rillbehör av oli ka slag.

- Varfor skall husgerådsavdelningarna bjuda ut potatisskalare och forskärare med smala handtag

hem anser att alla vanliga köksoch andra hushåUsredskap bör vara planerade for oss alla. Inga

och urrusming har man använt den nyasre teknologi n som gör det möjligt att man övrera bl.a. fönsrer, dö rrar, belysning och

- En av årets nyh eter är en

en elektronisk varianc. Dosetanhör igas e il e r vårdpe rsonals

behöver.

Alarmmattor nyhet En nyhet i Funkrionerande hem är alarmmattorna. Sängmatra eiler på väg tili sängen. Särskilt bra for dementa. Manans funktioner

kan kopplas tilI mobilrelefon eile r larmsysrem. D ementas närstående eil e r vårdpersonal kan kontrollera om personen ifråga

lägger sig i sängen eIler stiger upp. Ram1ar man blir de som är inkopplade i larmsystemer infor-

Så demonstterar hon en elrullstol fo r urebruk. En moped med ere hjul som kostar mellan 5 000 och 8 000 euro. Än så länge är de som använder den mopeden i

Finland

ta.

Det hänger på kom-

munernas vilja art medarbeta.

Trapphiss nytt stort hjälpmedel En användarvä nlig telefon.

mediciner har funnits länge och varit tilI god hjälp. Nu finns der

eluttag med Bere både jordade och ickejordade uttag. När man

uppvikbara väggfasta stolar for

ningar om allt som 6nns att B i vårt eger land och uro mlands.

Den här väggfasta stolen är tänkt för duschen, men varför inte installera den i en trång tambur?

slag som klarar den belastningen.

Kakel går bra. Garnla tapetserade viIlaväggar klarar der inte.

dusch eile r tambur. Dessurom vackra.

AJla som planerar repararion

Utställningen och konsulrhjälpen är ime forenad med forsäljning av något slag. Enbart rådgivning.

Olika foretag kan i Fungerande

Wasen inte ha några svårigheter

Skjutdörrar är bäst och dusch-

av sitt hem med tanke på äldre dar eIler handikapp kan besöka Fungerande hem i Kottby och kostnadsfritt ta räd och upplys-

2005. Den målsättningen borde Funktionerande hem och Anne art leva upp tiU.

dörrar är bättre än duschskåp.

Samridigr demonstrerar hon

särslcilt vid inredningen.

Intelligent hem tema Intelligem hem är tema for år

Dosertfack där vårdpersonal eUer

merade inom korr.

hemelekeronik.

Brandsäkerheten har beaktats

gjorr det.

närstående e il e r patienten själv so rterar in sina dagliga doser av

upp plarran med uttag och särter in stöpseIn tilI den funktion man

Anne Wase n vid Fungerande

Läkemedelsdosett kopplad tili mobiltelefonen

vissa mediciner bör taSo Man kan också repetera art man verkligen tagit medicinen då man borde ha

hjälp av dem. Förutsättningen är

si tter v id bo rder fa.ller man lätt

Hemmet utrustning ta en och tillbehör ny inrernationell standardmodeU skall vara lika f6r alla

även i vinklade trappor.

mobilteIefoner. Der är möjligr att bli pårnind vid bestärnda tider då

givervis an väggmaterialet är av ert

producenter

har styYa fingrar? Vi borde

anpassad for alla.

Utställningen vid Fungerande hem består av rvå modelIägenheter planerade så art de är utan hinder. Ifråga o m inredning

kan resa sig ur scolen med

Social- och bälsovårdens personal Social- och hälsovårdssruderande Byggnadsplanerare och -personal Byggnadssruderande

och omöjliga art hantera o m man

köken.

Funkti onerande hem erbjuder

ten kan kopplas tili parientens,

Gamla stan i Borgå. Glöm inte att besöka Runebergs hem som renoverats tili skaldens 200-årsjubileum.

;1f

Ak buss med~

Nykarleby kyrka

JilHiNg l'mllIPI Komfort & kompetens Guide & reseledarljänster Peter Söderqvist

Postbacken i IIIby, öster om Borgå

Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500- 162 120 eI. 06-3222 433

Servicehem SOLGLIMTEN

Res, skriv och ha det skönt

Nybyggt, Iitet, vid havet i Hitis i den åboländska skärgården. 9 vackra, rymliga hyresbostäder, av vilka två för tillfållet lediga. Individuell o. respektfull helhetsomsorg. Vänl. Kontakta: Pia Nylund, verksamhetsledare tfn 040-508 1567 eller Eeva Hanner,stiftelsens ordf. 050-5954946

S

LANTBRUKS- OCH HEMBYGDSMUSEUM GILLESGARDEN I POJO Museet är beläget i Skarpkulla by, ca 10 km från Pojo centrum .

Områdel beslår av sju byggnader. bl.a. två stora utställningshallar som

uppflirts år 1975 och 1987.

Sommarrearrarna presenteras på sidan 14.

Utställnlngama berättar främst om jordbruket och dess utveckling I

PoJo-lrakten.

Förbunders resegrupp arbcrar på ett reseprogram som sträcker - sig fram tili hösten 2005. Programmet finns på sidan 5 och publiceras i mera detaljerad forrn i nästa nummer av tidningen.

Museet äf öppet under juni och jUli, lö·sö kl. 14.00-17.00. Eiler enligt överenskommelse. Midsommar stängt.

Tel. 019-205 047. 205 065.205029.

När det här numret kommer ut är redakrören nyss hemkommeo från Åland med material från farbundets vårmöre och f6rsommardagar. Rappon i näsra nummer.

Efter en reportageresa tili stridsskådeplarserna far 60 år sedan i Tali-fhantala på Karelska näsettillsammans med några av def!1.:som var med är det dags far Hte semester.

Om algblomningen i Fi nska viken och norra Östersjön blir så svår som experrerna väntar blir det kanske art segla i Bonniska viken i år. Åtminsrone en arbetsresa tili Österborten är anrecknad i kalendern far sommare n.

Vare sig ni hålls i hemknutarna eiler reser längre bort, önskar jag er en skön somrnar!

c-•••• 0-12.7

om

ommarn är här många pensionärsföreningar ordnar resaf. Ohase finns resmålen i hemknucarna. Vi hoppas art annonserna på decca uppslag inspirerar researrangörerna och dem som reser i Svenskfinland på ege n hand. Silderna ur redaktörens fotoalbum vi li tjäna samma syfte.

Skriv gärna om eta [esaf. Och glöm ime art skicka med bilder. För art hinoa med i nästa oummer bör marcrialet finnas på redaktionen senast den 27 augusri.

~!~lY:n~~I~~~e~~~~~!;I~o~~:~~::al~~\:~~::~·fr.

295 €

Våstnyland, mAItIder och eventuella utflykter I Vlsby UII-

~~~~~~~~e~d~t pA förhand via OSS. SIl/A UNJ"t 10-16.10 !~~~n~~~~~O~:~~~ d~ä~~~~S~;~~ ~:~r:on

370 €

sök. Anneli Horer fungerar som färdledare.

Slngeltillägg: 70 E

3\ ~ 0-

Ulf Wahlström chefredaktör

~~!n~~~~~rNm~_~ ::ä~~n~e~ä~~~:n:;: ::'::::'~ 385 € sök. Anneli Horet fungerar som färdledare.

Slngeltillägg: 80 E

r~, At färdiga grupper a/lt koncentrerat genom oss - kryssningar, mflltider, program mm.

- en dags resor, hemliga resor, persontransporter - trevliga tesor när och 2ärranl

Sommarens utfårdsmål

ÖPPIIT: 11.4 .1.10.2004 SLOTISKROGBN ~tJ.-PR 11-24 • LÖ 12-24 • 5Ö 12-18

DET HÄNDER PÅ SVARTÅ SLOTI

• Cafe och beställnings-

1..5-15.9 GUIDADE RUNDVANDRlNOAR t SL01TET IH7. VARj'B IIBLTIMMS

"-!I,J

26 •.5-u.6 08 ARICEOLOGISKA lTTORÄVN~GARNA I SLOTISPARKEN 23.6-1.8 RtrrrA NBl.WARKKAS UTSTÄLlN lN O TH a PBACB FMtILY

Med rBS9fVatJon fOr fariJndringsrl V1d resor med 6vemarlnfng galfer pris/person I dubbelrum eller-hytt

1($

019-2481004

lf'IIlt 019-248 7058

III::::,,'~::::"'J

forsaljning@hangonliikenne.com

Sandövägen 23 10960 HANGO

www.hangonliikenne.com

)0.6-7.8 SvARTÅ SLOTISTEATER: EN FOR ALLh

oen

ALlA FOR EN

J-It.700ERNATIONBLlA ANnxvacKAN

MUSTION LINNA. SVARTÅ SLOrr 89.

HÅu..sNÄsvAGEN 10360 SVARTÅ, TFN 019 36 231, FAX 0 19 J62 3250 MYYNTlPAlVBLU@MumONUNNA-PT, www.wumONLINNA.PI

Bokningar/info Chefskocken tfn: 044 721 7329 Köpmanholmen (06) 728 2509

restaurang • Bastu och braskabinett • Landhöjningsutställningen TerraMare • Fritidsområc,le • Gästbrygga

Bjärkas Gård

* lnkvanering *Matservering (gruppcr) *Cafe *Bastu *Golf-puttinggreen *Dam- o. herrfrisering Tel. 02-427 011 8järkas Krukmakeri, 02-427 013

~~ ht.~"?'

Center

Kristinestadsv.884

FIN-ö4240 Söle

~

Tel. 06-225 9210 Fax. 06-225 93n

Sommarevenemang Krislen aJlsAng 30.5. 25.7 - "En dag i Johan Ludvigs liv" - en pjäs om Runeberg 19.6. 10.7 - " Sången om livel" - bilder ur Frank Mangs liv och budskap 31 .7. 1.8. 8.8.

- "Mangsveckan " 18 - 22.8.

- 17 - 19.9 Semlnarium "Hur beröra med del skrivna ordel" - Frank Mangs författarskap. Nordisk! seminarium i samarbete med NK och SÖFF.

www·frank.mangs.tawi.fi

NÄRPES STAD erbjuder Dig

*fina mOJlrgileter 1111 rdrOllslltovrllllg · ",lika teaterupplevelser i gammal kllltllrbygd *natllrupplevelser i den gröna trädgårdsstaden *friluftsliv på land oeh tili havs i Iarstsladen *alterllativa boelldejonller *ko((lmers oeh aktivitet i Sydösterbollens affärseentrum *stort lltbildnings- oeil kltrslttbud www.narpes.fi

Välkommen tili Kristina Innestället vid havet tl6dagar efter mldsommar

kl. 14. kl. 16 0 kl. 18

Ett modernt hotell fyllt med nostalgi Sea Life Helsinki informera r: Under tiden 12.5 - 31.5 kommer alla pensionärer in 2 för 1 pris tili Havets Värld Sea Life varje dag kJ 15 - 19 (vi stänger kl 20)

·

i

Friluftsmuseum • kullurcentrum värdshus • vandrarhem kurs- och lägercenlrum

-

Sideby <l> (06) 22 25 611 (Kristinestad) kiten@kJllL1nelfi - W'MY.krs.filmuseo

Kryssningar Från Hangö liU Bengtskärs fyr ocb tiU Gäddtarmen, 'skärgårdens gästbok'.

Avtärd (rAn Östra bamnen, Bangö: Bengukär 12.6-31.8.2004 Giddtarmen 26.6-31.7.2004 Cbarter kryssningar I . " ' U. I ....,~

Östratorgel 1. 64100 KRISTINESTAD Tel. 06-221 2555. fax 06-221 3250

Rådhu storget, Ekenäs tel. 019-241 3020

GSM 040-767 9911 www.gustaf-wasa.nu

~

I~

I. NONERNA

D~

Öppettider: L?r~ag - sönda~ klo 12-18 1 Juh och august;

VW TOR~ ~~g~ati~~~:ig~7:.~!nskomDlels.:

Kilen i

Trivsamt strandhoteU med erkänt smakJig mat.

Konferensutrymmen och fester rör 200 personer.

Torpmalmsv. 73, INGÅ www.kolumbus.filtorpin.tykit.

~

tel 09-2217811, gsm 0400-216136

Välkommen tili trivsamma

~ il!!!!t,!~~~!:!

God

mat, kajje, smått 0 gott! & resenärer, vik in!

* Grupper

MYLLYLAMPI RESTAURANTS 03100 Nummela. 019-335 177. Cax 019-334 508. 0400-446374

Tradilionell Borgå-kryssning H:fors kl.10 - Borgå kI.13.20-16 - H:fors k1.19.20 ons. fre, lö 15.5-4.9 (ej 21.5) sö 6.6-5.9 (ej 13.6, 4.7, 1.8) to 3-24.6 må, ti 28.6-27.7 Porkala - hela dag en tili sjöss! torsdagar 5-26.8 Porkala lunchkryssning: 35 €/vux .• 31 €/pensionär.

Porkalaparentesen rundlur med besök pä bl.a. Sjundby slotl!

För mera informalion, begär vår Porkala parentesen broschyr.

Lovisa - NYHET för i år! torsdagar 8-29.7Guidad rundvandring ingår i biljetlprisel. tur/retur 43 €/vux., 38 €/pensionär.

Bål-buss kombinalion (ena vägen med buss) 37 €/vux., 33 €/pensionär.

Vi ordnar även charterkryssningar!

Pojogatan 2. 10600 EKENÄS rel. (0 /9) 246 1500 Sea Fronr i Ekenäs Iigger naturskönt alldeles vid stranden, . bara en ste.kas, frän Hangö-Helsingfors riksväg! fOlTDånliga hotellpakel flir grupper. med vacker havsutsikt och utsökt god mat rymmer 150 att reserverar på fårhand kan vi garantera en smictig service. kontakl, ni är hjärtligt välkomna tilJ Ekenäs i sommar!

Rederi Ab JL Runeberg Witlenbergsgatan 12 06100 BORGÅ le1.019-5243331 fax.019-585 331 www.msjlruneberg .fi

10 - GOD TID 4 12004 H KANSHORNA Augustiveckan i Kuggom åter~mmer:

Mera om motion Vi behäver rre ryper av aktivirer fo r

rån ridigare tidsperioders bcroning

F

ay medicinering far hälsans skuJl och

Kultur, hälsa, data och samvaro bibehå ll er

för 3tt born sjukdom har vi ju rärr länge blivir påminda om dierens - mareos

För det fOISta: for 3rt ffior3rbe ra övervikr och överscoca midjemån gä ll er det

ocb dryckernas - stora berydelse. Sehovet

art ei)!varata aUa möjligheter tili rörelse.

Gå i trappor, städa, arbeta i trädgård oeh

och srä rker muskelmas· san och uppövar

av marion har också kommir fram srarkare med åren. men nu har de inrernationella aukrorircrerna med efrerrryck bärjar hävda

på sommarsruga. gå i sräJlcr

tor

art ta

bilen osv. motionens berydelse far hälsan.

Fördet andra: far art farbättra konditioDet beror säkerc på art man har mera nen behöver vi regelb unden anscrängrting forskningsresuJrar än någonsin tidigare och 2-5 ggr i veekan oeh 20-60 min. per rekommendacionerna står därmed på sta- gång. En del av oss k1arar 60 min. 5ggr i dig grund. När det gällcr motionerandecs veckan medan andra märker 3rt en mindre berydelse far 055 äldre, har er&renheterna mängd bäme passar krafter oeh leder. Oen vuxit med vårt ökande anra! i aUa länder. här typen av mation fäf vi t.ex.. genom Allt nog, med WHO i specsen går man art gå, jogga om det passar, cykla, skida, ut srarkt far art underStryka hur viktigt det si mma eiler ro. Tag rillvara so mmarens är med regelbunden MOTrON 1 ALLA möjligheter! ÅLORAR. För dee eredje behöver vi morionsöv·

Har du inget eget sommarställe? Känns det instängt i stan mitt i sommaren? Och ensamt när alla bekanta är på landet. Kom med tili Kuggomskolan i Pernå 2-6 augusti.

nin gar som

hälsans och välbefinnadecs skuJl.

balans och konteoll av våra rörelser. Der f3r man med hjälp av

olika bolJspel, gymnastik, dans, träning i kondironssalar erc.

D er blir säken orsak an årerkom ma rill dessa olika forme r av morion. Alla f6ren·

Svenska pensionärsförbundet och Kuggomskolan erbjuder helpension och busstransport tili och från Helsingfors. Majlis Kvist, styrelsemedlem i SPF är som under.de tidigare Kuggomveckorna ansvarsperson.

Dessutom föreläser hon under första kursdagen, måndag, om friskvård.

akrivirerer sam berör rnorionens berydelse

Priset är detsamma som de två senaste åren eiler 200 € för kursavgift, kost och logi. De som använder sig av busstransporten tili och från Helsingfors betalar 25 €.

TIllägg för enkelrum är 1S €. Deltagarantalet planeras tili åtminstone 25 personer. ViII man vara med är det

far vår hälsa oeh vårt välbefinnande.

Håkan Hellberg

bäst att vara snabb i vändningarna. Hittills har redan åtta Kuggomveteraner anmält sig.

ingar oeh k1ubbar borde på ett systemaciskt särr ra upp morionsmäjlighererna på sina

prograrn och Förbundet kan farsrärka sina

Programmet är färdigt. Dataläraren Henrik Mickels står som senaste sommar och vid uppföljningskursen i vintras tili förfogande med undervisning för nybörjare och dem som redan kan litet.

Orkideutställningar Lojo, Lovisa, Borgå

Hantverksverkstad är alternativ tili datan. Utfärderna går tili Arboretum i Mustila och tili Lovisa, där tennsmidestraditionerna i bygden presenteras ilovisa museum. I Mustila är det guidning i parken och middag i Vinstugan. ILovisa kaffe på cafe Saltbodan.

VaJje jämn timme omplantering av orkide samt rådgivning.

Försäljning av blQmmande orkideer.

Två orkideer ,,--~-=.,,---,

Konstnärs/journalistparet Frida och Gunnar Packalen talar om silhuett-/skuggspelsteater onsdag kväll.

Torsdag kväll är det avslutningssits med fi skbord.

AIIsången leds av Kaj Silfvast.

.

"Orkideen själv"

,

"Vanda"

Anmälningar tas emot fram tili 18 juni av Kuggomskolans kansli tel. 019-517 770. Där kan man sva ra på alla frågor om program, kost och logi. Om man är ute i god tid kan man ha chans tili enkelrum.

Rösta den mindre vackra till parlamentet Pekka Ranta - kandidat tili "Europarlament" Dipl.ing. Med läng erfarenhet som speciaJist på bioenergi. (fOesta torvktaftverk redan 1974) Samt som lärare i aUlomationsteknik. orkid6handlare och fOretagare

www.orkidea.ti

tel. OSO 3489 289

Vem sku le inte bli

glad över ett lite boägg.

urrWahrström

Folke Tegengren, CGR, har varit Svenska pensionärsförbundets revisor sedan starten 1972. I samband med att han överlämnade re-

visionsberättelsen för fjolårets bokslut fick han ta emot förbundets förtjänsttecken. Närvarande var förbundsordförande P-H. Nyman och verksamhetsledare Veronica Fellman.

En annan orsak tili att skynda på med anmälningarna är att veteranerna kommer att lägga beslag på de f1esta platserna. Kuggomgruppen har nämligen träffats regelbundet under Majlis Kvists ledning i Folkhälsans seniorhus i Helsingfors. Arets program baserar sig tili stor del på deras önskemål.

Kontakta Kuggomskolan tel. 019-5 17 770 senast 18 juni.

ÖNSKAS KÖPA: Vi är intresserade av antika möbler t.ex. stolar, speglar, bord. byråer och skåp.

Mahogny eiler målade. Även takkronor i kristall eiler brons intresserar.

Hembesök i Nyland under sommaren.

Tel/fax: 09-260 0613 e ile r 040-5247773 (Även nerbhusvärderingar utföresJ

Ge dJlIa barn D~. .ar a., e <jd'iit tom ökar hirdAt, tarja f01ul~~r~ i Sparbankel1$ pl.tcer1mJsfonde,.

&. Stöd kyrkligt arbete

Jdudnuzn& g{'O/l8tlumdet Kaserngatan 2, 00 I 40 HelSingfors WINW.schulmanandques.fi

~ l' genom gåvor och testamenten

(iji"i -=: ~

\: -j

GOD TIO

KOlltakta Församlingsförbundet PB 285, 00121 Helsingfors

e

(09) 6126 1540

Utstäl/ningsmonter (rnns på Stinsen i

(j KATTEFÖRMAN 60%) Färmånl/g hemkredit.

HANGÖ • EKENAS • KARtS • INGA

Nils Fagerström 0400-513 234 Markku Koistinen 0400-670 397 ESBO - SJUNDEÅ ' KYRKSLATT

Alf Kömpe 0400-795 811

Lägenheter runtom i Vasa, genast lediga. Kom in tili vårt kontor och fyll i en bostadsansökan. ~ K/lnrflIl60rIFIJJr/~hrUAb

'-=_81l!- Pikipruukki -="

~ Ov Vaasan Asumisoikeus •I

II

~

Vasa Bostadsrätt Ab

Kyrkoesplanaden 22 B. PB 2, 65100 VASA -Öppet m~ -on-to-fre kl. 9 -14, ti k113-17 Plklpruukki: Päivi Rantamarkkula tel. (06) 325 4432, fax (o6) 325 3629, www.plklpruukkLcom Vasa Bostadsrätt: Jonas lundström tel. 325 4476, 044 5014038 , fax (06) 325 3629, www.vaasanasumlsolkeus.com

Äldreomsorg, äldreboende och tillgänglighet i miljön är tyngdpunktsområden Beslu<sF.mningen beträlfandeäldreomsorgen som en del av socialoch hälsovården har rän länge varir föremål för storc imresse på riksnivå och kommunal nivå både narionellr och inrernarionellt.

Bl.a. är ä ven de äldres boende och en [illgänglig miljö vihiga äldrepoliöska frågor. Pensionspolitiken är nära forknippad med de äldres möjlighe[er a[[ leva en got< liv. Omvälvningarna i sam hällcr ställer beslursfattarna men äve.n de olika äldreorganisationerna inför stora urmaningar. I bevakningen av de äldres intressen i den kommu nala beslutsfattningen har äldreråden en vikög uppgifr a[[ fyUa. I vår[ land ökar de äldres andel snabb[ i relation tiU befolkningen i övrig[ fr.o.m. år 20 I O. Enlig[ OECD (1999) u<gjo rde andelen över 65-åringar 22.2 procem av befolkningen år 2000. och prognosen är att andelen år 2010 är 25,4 procem. år 2020 36.5 proeem och år 2030 40.5 procem.

Enl ig[ forskningsdirehö r Raija Volk (Pellervo ekonomiska forskn in gsans<al[) ö kar amale< äldre som är i behov av omsorg rän må[dig[ fram "II år 2015. emedan d e so m föd des under kriger är en liren grupp som nu srår i rur Olrt åldras. r början av 2030-[a1e< ä r an<ale< över 75åri ngar 350 000 Her än nuo och då är antaler personer i behov av omsorg som srörsr. Överraskande många äldre, Lo.m. 20-30 proeem. bor på landsbygden i bristfulUg[ u<rus"de bo"äder. Dwa fåluum ökar bchover av omso rgsrjänsrer långt in på 2020-[a1e<.

Omsorgs- och vårdbehovet J de stora sräderna växer omsorgsbehovcr kontinuerligt. Anraler äldre ökar mest i Nyland. efrer 30 år är anraJer över 75-åringar [ce gånger srörre än nuo TIli de srora sräderna och deras kranskommuner fl ynar emellerrid också unga så ac[ den na<urliga befolkningsäkningen i dem fonsätter ännu länge.

De i ld res ökande behov av basvård utgä r inre i sig en star ekonomisk belasming. An äldebefolkningen ökar beryder en IVåprocentig ökning av basvårdskost-

cialOl skäl. Männens levnadsålder fö rlängs mer än kvinnornas och an[a1e< äldre par som [ar hood om varandra ökar. Boendeforhållandena bliI bäme än ödigare.

Om sjukdomsfrekvensen beträlfande enskildasjukdomar kan minskas. skulle de< ha en väsenclig inverkan på omsorgsbehovcr. 1111 exempel forskar man imensivr i behandlingen av demenssjukdomar for art komma tili rärta med dwa ökande problem. In om en område av Nylands swrlek beryder enbarr der ökande amalet äIdre art amalet personer med minsr medelsvår demenssjukdom "iger med 200-300 personcr i året.

nad erna årligen, eller ungefor lika mycker som nationaJekonomin forbämas på långsik<.

Den växande äld rebefo lkrungen beryder na<urligIVis ökade Måste även de äldre hälsovårdskosmader. Kosmads- vara lönsamma? uyckct är å ena sidan beroende Hur ser man på gamJa männisav i vilken grad de eko nomiska kor? Är de i fo",a hood servicefamarna tillårcr anslag for hälso- konsumenrer. en omsorgsbelastoch sjukvårdsverksamhe<en. A ning och kosmadsfaktor, eUer ser andra sidan kan de medicinve- man i dem en befolkningsgrupp tenskapli ga framsregen h a en som ti11for det kommunala livet sm r kostnadssä nkande verkan. li vserfaren her och försråelse for Man taiat om 3n vå rdbehovet detso m varieViIJ man i uppbyguppskj u<s. De fle"a fram<ids- gandet av kommunens livskraft prognoserna visar 3rt människo r- och forursättningar äve n Iyssna nas funktionsformåga framdeles på de äldre och använda sig av kommer an fo rbämas berydlig< deras beuak<elsesän?

Den allmänr ornfarrade mooch an bchove< av sjukvård och omsorg kommer art va ra sröcS[ dellen for hur rnan <linker i dag und er de rvå sisra levnadsåren. är a<[ aUringskall u<värderas med Även om över 8S-åringarna an- hjälp av enrydig[ ekonomiska vänder lälkanjän"er 5-8 gånger mätare och visa sig vara lönsanu. mer än människorna i arbecsför I lönsamhets- eiler åtminsrone ålder, beror der ime på art de nu formånlighe[S[änkander döljer sig är 8S-åringar. uran på att många även konkurrensursättningen av personer i den här åldersgruppen rjänster, ert alIr vanligare fenomen lever sina rvå sis r3 år. inom social-, hälsovårds- samr Behover av vård i vårdinsti- ä ld reomsorgsservicen. Emelruuon kan minsk", även av so- lerrid borde man i nse art der

Äldrerådsledamöter utbytte erfarenheter i Jakobstad

Valborg louhisto har ordet i Jakobstad. På bilden också Svenska pensionärsförbundets styrelses vice ordförande Torolf Fröjdo, dom ledde diskussionen, och verksamhetsledare Veronica Fellman. inom äldreomso rgen är der rent av omöjlig< an uäffå avgöranden endast på basen av ekonomiska krirerier!

Offentliga maktens ansvar Ordnander av rjänsrer är den offe nrliga makrens ansvar ocb kommunerna ä r de central asre akrörcrna. Äve.n om den ofFemliga sekrorns roll som producenr av social- och hälsovårdsrjänster rydli g[ har forändrars. rar dena ime leda [ill a<[ den offenrliga sekrorns roll forsvagas i omåtrli g grad. Handledningen och övervakningen av verksamheren bör fortfarande vara dllräekiig[ effektiv. Annars kan slurresulrarer bli en valfrihe<ens samhälle där endast på err eiler annat särt välsiruerade människor har en äkra valfrihe<. En del av de aUra äldsra medborgarna skulle i en sådan si ruation h amna i en m ycke r svag position. antingen for att de är småinkomsrragare eiler på grund av sina svåra sjukdomar.

Den primära målsärrningen tor den framtida äldrcomsorgen kan inre vara en tili yrterlighcr genornford srrörnlinjeformad organisation. Inom äldreomsorgen krävs err äkta och människonära samarbe<e [ill formån for en god. värdefull och uygg å1derdom for människan.

Omläggning av tjänsteproduktionen

Maria Brommels/ Flnlands komm untldnlng

Ett femtiotal äldrerådsledamöter, förtroendevalda och tjänsteinnehavare, de flesta från Österbotten, ~~Itog i rådplägningsdagen för äldreråden i Svensk1inland den 7 maj. Arrangör var Finlands Kommunforbund i samarbete med Svenska pensionärsförbundet och platsen varYrkeskolan Optima i Jakobstad.

Man diskuterade erfarenheter från rådens verksamhet, aktuella frågor inom äldreomsorgen och reformeringen av statsandelssystemet.

Mao talar mycket om att ansvarct for servicen undergår forändring, af[ servieen i aU[ högre grad blir vä lfårdssamhä lle<s eil er medborgarsamhällets ansvar. Föreragarver ksamheren ökar inom äldreservicen. likaså köpkraf<en hos dem som använder servicen.

Samtidigr synes även marginaliseringen av de äldre öka. Alla äldre är inre farmögna, vi har rillräcklig[ många exempcl på an en diffe.rentierat servicesystem for med sig marginalisering. I värs<a fåll är det k1i entcn själv eiler dennes anhöriga so m <vingas koordinera ctt splirrrar servicenärverk - om formåga där<ill finns.

En lig[ undersökningar h ar kommunernas äldreservice majorircrens orubbliga sröd, den servicen viU man just inre spara på (Ko mmunalbra nsche ns u[veeklingmifrelse). A1derdomen är i sig inre ert problem, att människan å1dras är en narurlig fås i

live< oeh de äldres välbe6nnande är en gemensam sak for alla kommunmedlemmar.

Den åtstramade kommunala ekonomin hat framrvingat en omläggning av [jän"eprodukrionen. Elva stOra städer har i några års tid testar den s.k. utforar/bes [ä1larmodeUen (modeU från Swrbri[annien och Sverige).

Erfåren hererna av modeUen inom fas<ighe<sunderhålle< och kommunalteknikcn har varir så goda art modellen så smårr tagirs i bruk även inom andra servicegrenar, särskii< inom social- och hälsovården. Modellen har hinills 30vänrs inom kommunens interna rj änsreprod ukrion , men med sihe< in"äU[ på verklig konkurrensursärrning och ucläggnjng av verksamhe<en. Bes[ällarmodeUen lämpar sig bäst för stora städer. Små kommuner kan uppnå samma cffekt om de samarbetar regional[ (Efekria).

En arbe<sgrupp vid handelsoch industriministeriet bereder som bäs[ en forslag om en heihe[Sreform av upphandl.ingslag"ifrningen. Upphandlingslagen gäller även kommunernas upphandling av [jän"er for de äldre.

Den nya lagen har som mål an de offenrliga tjän"erna skall produceras på ändamålsenlig<och resulrarrikt sätt.

Uuedningsman Pekka Alanens forslag om hur Helsingforsregionen skall urveckJas accepteras inre av dc berörda kommunerna.

E mcllerrid har forslage< även an god respons av en del debattörer.

Helt oberoende Olv utredningen har Helsingfors. Esbo. Vanda och Grankulla fana< beslu[ om en närmare samarbete inom raInen for en samarbe"delegation. Samarbe"delegationen skall behandla frågor som berör sjukvårdsdimik<e[ och Nylands forbund sam[ även agera som påuyckningsorgan gcnremot staten.

Närståendevården S.mhälle[s viktiga osynlig. vårdresurs är anh örigvård arn a. Det fin ns över 320 000 anhörigvård are i vårr land , men av dem får bara dryg[ 26 000 "öde< tili närståendcvård (vårdarvoder minimum 230 € och maximwn 1200 €) . Genomsni[[S"öde< rill närsråendevård urgör bara en [iondel av vad en pla<S på vårdinrätming skulle kosta. Kommu-

nern3 drar avsevärd ekonomisk nyrra av anhörigvårdarnas insatser. En urredning i samband med riksomfanande projek<et Nära omsorg visar att anhörigas andel av vården har ökat medan kommunernas hemhjälpverksamhe< har minskar.

Social- och hälsovårdsministcriet har tills3tt en utredn ing som bland annar skall gc forslag om hur närståe ndevården och närståendevårda rens ställning kan forbämas lags<ifrningsvägen.

Man hoppas a[[ regeringen kan genomföra de fö rbärrringar i anhörigvårdarens situation vilka finns inskrivna i regeringsprogrammet.

Hur platsar de kommunala äldreråden i denna omvälvande förändring av samhällsstrukturerna?

Räcker de< mcd an vi har kommunal[ forankradc äldreråd? På vilker sätt finns der anledning art urveckla samarbetet mellan äldreråden regional[? Bör ä1dreråd rillsättas i samkommunerna?

Böt äldreråden i Helsingfors, Esbo. Vanda och GrankuUa var far sig eUer gemensamt etablera kontakter med den ovan nämnda samarbctsdelegarionen och hur kan de< i såf.ill ske? Frågor vilka jag anser att bör diskureras och analyseras. Äldreråden har fungera[ i 7-9 år. Föresclende är nu äldrerådens urvärdering av arbetcr under sista manda<perioden oeh de gångna inaUes 7- 9 verksamhe<såren. Iikaså en u tvärdering av äldrecldets "ä1lning och verksamhe< i fonsärtningen. ÄJdrerådens arbere uppskat<as av medborgarna och även av beslursfarrarna.

Paragraferna 27 (del<agande oeh påverkan). 28 (ini[iativrän) och 29 (informa<ion) i kommunallagen u<gör grund for äldrerådens handlande oeh vandlande.

Om äldreråden som represen tanter far de äldre kommuninvin.rn. urnyttjar de ränighe<er kommunallagen ger, är dera s möjlighe<er at< påverka goda.

Ur Vai borg louhistos skriftliga material vid rAdplägnlngsdagen för äldre rAd i Svenskfinland.

Va lborg louhisto är vice ordförande för Helsingfors äldreråd.

12 - GOD TID 4 12004

Åbopensionärer firade påsk i Ungern Helsingforsäldreråd påverkar aktivt ••

Al

Drygt tretrio del tagare från Åbo svenska pensio närskJubb Aög tili Budapes t långfrcdags morgon.

Efter sightseeing fonsatte flirden med buss tili Balato nsjön, vilken fo rcerades med rn rj a. Mälct var I»ra dagars vistelse I södra Ungern i Harkåny, dä( vi bodde på et[ spaho tell.

Vi besökte Villanyi rödvin s-

område med vinmuseeroch djupa källare med vin/ager. Vi deltog i påskgudstjänsten i stfunningsfull Mariakyrka med ptocession och

vi bekanrade oss med ett påskäggsmuseum och hanrverksurställninga r. På ho tellet njöt vi av bassängerna om av olika behand-

lingar och under rundrurerna gav den värliga blomsterprakten i naruren oss behagliga aha-upp-

Päskäggen bestod av a Llt frä n höns-, gås- och strutsägg.

levelser.

Text och foto ( ari n Aminne

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar

emo[ donauoner och testamenten.

Föreningcn ställer avgiftsfritt sakkunnig riU förfogande vid lIppgörande av donarionsbrev och testamenten.

Närmare informarion ger SFV:s kanslichef ChrislOffcr GrönhoLm 1<1. 09-6844 570

Genom att använda Cancersliftelsens adresser slöder ni kampen moi cancer.

Våraadressererhålles

från banker. bak-, blamster- ach

Pie~ra~~:~~~~'1 ~i~J~~ntj~~~~~~~r, vårt kantar.

oo\I~~~~m~a~ftks Tel . 0800 134 000

medtokalsamtalsavgfft

CANCERSTIFTELSEN

drerådet kompletterar olika forvalminga.rs verks~mhet , CcntraJt i äldrerådets arbetc är 3rt [a initiativ och göra f'drslag samt ge urlåranden j ärenden vilka berör äldre människor och deras levnadsforhållanden. 1 detta syftc faljer äldrerådet upp o lika förvaltningars verksamhet UI de äldres synvin.kel och påverkar den kommunaJa beslucsfuttningen på olika sätt. Äldreråders promemoria över diskussioner man fan under är 200 Lom Helsingfors äldreomsorg disrribuerades i början av år 2002 tili stadens beslutsfuttare, berörda myndigheter och lokala äldreorganisarionersamt på begäran tilI personer vilka var intresserade av våra urredningar och farslag. Ä1drerådets forslag om sparprograrn om strukrurrefo rm sändes tili sradssryre1sen i oktober 2002. Unde r den pågående mandatperioden 2003-2004 forrsärre r äldrerådet arr påverka urvecklingen av anpassningsprogrammet tor social- om hälsovårdens ä1dteomsorg och -vård. Ä1drerådet faster särskild uppmärksarnher vid organ isationsstrukruren (hälsovården har en ny organisationssrrukrur fr.o.m. i :ir; socialvårdens srrukturreform träder i kraft L.1.2005). [nstitutionsvårdens, hemvårdens, öppenvårde ns. serviceboendets och rehabilireringens tillräckJighet och kval itet samt sociala tjänsrer tilI de äld re ägnas kominuerlig uppmärksarnher. Råder har sänt skrivelser bland annat om srödct tili närsråendevå rd (anhörigvärdarnas ställning och arbete) och om vården i li vcts slurskede samt ragit stäUning tili udagd fardtjänst och tili privatisering av serviceccntraJverksamhe rcn, Utlåtanden har nyligen getts om serviceboe ndeprogram met och ä1dreserviceprogrammet 2004-2005. Ä1dreråder är representerat i olika projekt såsom Err tillgängligt Helsingfors (Allas Helsingfors) och Karnpenområdets urvecklingsprojekr samt i ledningsgruppen för Toimiva koti (Fungerande hem). Rådet faljer rned hur projekren framskrider och rar vid behov Ställning tiJJ frågor.

Samarbete har inlerrs med hälsovårdsnämnden, socialnämnden och sradsplaneringen i form av gemensamma mören for information och diskussion om aktuell a uLVccklingsprinciper och -planer. Diskussionsämnen har rilI exempel varit hälso- och socialvårdens forvalmingsreform samr stadsplaneringsfrågor. Ä1drerådet s.mmankallar de lokala ä1dreorganisacionernas represenrantcr tili rådp lägningsmören om akruaJ iserade intressebevakningsfrågor minsr en gång i året. 1 fjol diskuterades Helsingfors ä1drepolitik och i är har ert möre hällits o m prevenrion eller fa rebyggande inom hälsovården.

Ert andra rådplägningsmöte skall hällas i hösr innan kommunalvaler.

Bakgrundsorganisationerna är refercnsgrup_ per for pensionärsrcprescntanterna i äldre.rådet (12 forb undsanslurn a svenska pensionärsfdr_ eningar samarbera r. samarbersorganct SAMS är den svenskspråkiga reprcsentantens, d.v.s, underreckn.ds, referensgrupp) . Ä1dreråden iEsbo, G ranku ll a, Helsingfors och Vanda hade sitt forsta samarbersmöte i nove';'ber 2002 iEsbo. L fjol arrangerades mötet av Helsingfors äldreråd kring temat Vård i livets slutskede. Vanda ä1dreråd är värd far ärets sarnarbetsmöte j höst.

Reflektioner ÄIdrerådet har visar sig vara en bra kanal för de ä1dres deltagande och påverkan i ärenden som berör de äldrc kommunmedlemmarna.

En viktig fdrutsätmi ng är art äldrcråders pensionärsrepresenr3nter är verkligt inrresserade av sin farrroendeuppgift och viII s.tsa på den och art arbet"t inom äld rerådet bygger på fartroende och respekt tor varand ra och varandras åsikrer.

En annan viktig tdrursärm ing är art äldrerådet har rillgång tili bakgrundsuppgifter och har möjlighet att påverka redan i planeringsstadiet, arr de äldre far komma till tals i planeringen. Och en tredje berydelsefull farutsä rming är art ä1drerådets rillfarordnade sekrete rare har tilIräckJigr mycket tid fa r sina sekreteraruppg ifter.

Den direkta och den representiva demokratin samve rka r inom ramen for äldrerådets praktiska ve rksam her. Arbetet i äJd rerådet grundar sig på äldreråds ledarnöternas sakkunskap i äldrefrågor och på samarbetet med ämbetsvcrken. med andra kommunal a organ samt med de lokala äldre- och vcteranorganisationcrna. Ä1drerådets faktiska möjligheter art delra och påverka är beroende av ledamöternas enträgenhet och sarnarbetsfarmåga, av väl underbyggda ställ ningsraganden och av så bred informationsspridnin g som möjligt. Ä1drerådets arbetsspråk är finska, men konrakt kan tas och in formarion ges även på svenska. Ä1drerådet har L7 ledamörer: sju har valts på foreslag av äldreorganisationer med verksamher i Helsingfors, fem är farrroendevalda om fem är represencanter fo r ämbersverk. Äldrerådets otdfarande 2003-2004 är Brita H eikkilä, sradsfuJlmäktige ledamo t.

VaLborg Louhisto vice ordförande

Kontaktuppgifter: H elsingfors ä1dreråd, PB 7L2 1 00099 Helsingfors stad lnternersida: www.hel.filvanJmsneuvosto (även svenskspråkig he ms ida) E-post: vanhusncllvoslo@helji

Teknologi på äldres villkor:

Hur klarar du vardagens trösklar?

H

Specialläkare Laura Finne-Elonen,

ertarcn och kunnig genom m.inu idigt engagemang i det

nnländska samhällct och ledande poster i intcrnauonella

kvinnoorganjsationer, bchärskar rnånga språk, fOrmär samarbeta fOr all nå resulta!.

VI och många IIe, stOder Laura I volel IUI Europttoparlamentet HeM SIpIla, Niilo Hallman, Brl/a Slenlus-Aamlalo, * ronlca r el/man, Christel Hartwall, Erik

Hartwall, GUMel C'atlberg. Jaakko Kuus/slo, Pekka Kuuslslo. Iiro Ranta/a. In'n8 Bjr5rl1/uoo, Gunne/8j6t*smm. ChrisliII8 Undblad, U/I-Bntt GUsIs(sson-Penssr, NIIs-Erik Mlckos. Guslav Tallqvist. GUJe Ullus, SIen Enbom. SilVa SaM!n, Ann-Son Stlgell, ElIsabeth Sucksdorfr.

Henrik B. Nybetz. M§rths Norrback, Tessl Borgs!t6m, HDfry Srenfors, Elnk GrnnqvisI•.

Kom med I Lauras valrörelsel Aktla 405571-243840 Östnylands Andelsbank 557402-24191

Info: Kristina Lyytikäinen tel 040-540 7146 vote@finne-elonen.net

VOTE FOR

L:FE

LAURA FINNE·ELONEN

ur många av OSS har ime problem med burkJock som verkar rutsVersade.

Så slocknar ralclarnp.n och man når inte mer än halvvägs med köksstegen. Många av oss i mogen ålder kliver dessucom inte så gärna på höga höjder. Det är rärr.

Lit tokJ.mp.n vara släckt tills någon vigulanr yngre släkting dyker upp. Fenomenct gå rdskarl eiler -kvinna är numera en sällsynthet för stadsbor. På landet brukar grannhjälpen funger •.

Hur kJ.rar du v.rdagens trösklar? Det har vi frågar i God Tid under vintcrn och våren.

Svenska pensionärsf6rbunder är nämligen med i en projekt

som går ut på art samJa in äldres eg na ideer och erfarenheter av hemgjorda hjälpmedel tili en erfårenhetsbank. Projektet heter ISAK och finansieras av RAYI Pen ningau romatföreni ngen.

Samarbetspartner är Eläkeliitto och urveckJingscenrralen ISAK. Projektet ISAK och en tävling for dem som lämnar in rips och si na va rdagskne p pågår tilI 3 1.L0.2005 .

Hur deltar man?

Man kan delr3 i tävlingen såväl skriftli gt som muntligr. Sänd gärna in rirning, modell eiler video med skriftlig beskrivning.

Muncligt kan du göra der per

telefon eUer kassett. Det går också art delta via Internet.

Vnder tävlingens gång utdelas fYra priser bestående av en tredyg~s semesterpaker i någo t av Eläkeliittos semestercentcr.

Huvudpriset, en veckas scmes· ter, urlOttas eher tävlingsridens urgång i november 2005 bland a lla so m d el( ag ir i tävlingen.

Svcnska pensionärsfårbundets representant i tävlingsj uryn är förbundssryrelsemedlemmen Majlis Kvist.

Tävlingsbid ragen sänds tili: ISAK-urveckl in gsce nrral, Jaana Kejonen, Kiisukaru 6, 83500 Outokumpu. Tel. 013-562830, fax 013-562833, gsm 044-2975275

och e-posr jaana.kejonen@isak.

fi.

God Tids läsare kan givervis också konferera med kansliet {e!

09-72 888 20.

Ebba Jakobsso n

Konsl, antik>.ilclcr, sam1arf6rcmål och hcmlösörc, stärbhus- och vindslömningar.

Tr:lnspor1cr enl. Ö\'crenskommclse.

A POL L 0 AUCTIONS

(09) 665 732, Fabriksg. 27,II:fors

BOKHYLLAN

"Feng shui är konsten att balansera och harmonisera natttrliga energiströmmar i vår omgivning i syfte att skapa välgörande ejfikter i vårt liv. "

V

ar finns nycklarna

och glasögo nen?

Känns fenomener ige n ? Ou sö kcr srän di gr dina nycklar och glasögo n i ert uppgivcr konsr3rcrande om art en stor del av din cid och energi rö rbrukas på art let3 cfrer bo rr[appade förnödenheter. Ditt hern svämmas över 3n pr ylar -det m ä sedan vara odefi nierbara prydnadsforernål , faderneärvda skräckpjäser eller osorterade pappershögar. Om decca känns igen, d å ska du läsa Karen Kingsrons bok Rensa i röran med feng shui.

Om du Iyckas få tag på boken!

Jag letade förgäves efter mitt exemplar, när jag ändi gen tyckre m ig ha tid 3rt recensera boken for er läsare av God Tid. Boken var spårlösr forsvunnen. Kanske en välbekant siru3tion for mången.

Man hi[(at ingenring isin hern efrersom man aldrig har gert sig tid art "rensa upp i röran", Som gam mal bibliorckarie vissrc jag att vi had e kö pt in boken tili biblioreket innan den blev en så kal lad "kul tbok". Många . ndra har tydligen även känt behov av att läsa den. Bibliotekets exemplar var ua ånar. reserveringskö n lång och tilläggsexemplar kunde inte skalfas ene rsom bokanslagen var överskridna.

Ener att i några dagars tid ha röjt upp i mirt hem Iyckades jag ändigen hieta Rensa upp i röran.

Med ranke på läsarnas välbefinnande måtte här inre avslöjas var boken fanns. Jag grep mig genast läsn inge n an och fick m å nga aha- uppl evelse r. Resulrater Iä t inre vänta på sig. Helr överenss rämmande m ed förfanarens

inrenrioner videog en omedelbar seorstädn ing i hemmer. Atr rensa i röran inve rkad e positivr. 1 takt

med den reducerade ballasren ökade mitt psykiska välbeflnnande.

Andemeningen i Rensa i röran är art onödiga sa ker i ett överbelastat hern minskar på ene rgitilHlöder och tynge r ner ti llva ran. Man kan inre an das i en överbelamrar hem. Der h.nns ingen lu f[. På samma särt so m man inte m år bra om man har en överbelasrad rarrn som resu lrerar i forsroppning fororsakad avalltfo r mycket och tung och olämpligt sam mansatr kosr.

Röran blockerar energitillflödet Rensa i röran består av ue d elar.

1 den forsta delen lär sig läsaren farstå vad röra egencligen är. H är ges en forklaring tili begreppet " feng shu i". Läsaren får också nycklarna riU de srä ngda rummeno Varfor samlar man på saker so m är helt anödiga? Hur påverkar röran dig? Vad händer när du släpper taget? Råden är enkla och lärta art amsätta i praktiken.

Men forst gäller det art komma til i insikr om art röran blackerar energirillRöder. Om man inre gör d er kan man forrsätra art leva i sirr "råddiga" hem.

En tanke sam inställer sig fo r d en sam är u'ppvuxen i efterkrigstid med varuransoner ing och brist på det mesta är arr man fick lära sig att spara på allting, enersom der kunde komm a tili pass och att allt kunde lappas och å teran vändas. Det gick så lång[ art när plasrpåsar började

Rensa i röran med feng shui finnas tili sal u lärde man sig att de kunde rvärtas efter varje gång de had e använrs for err eiler an-

nat ändamål. Ski llnaden mellan 1940-taler oc h den tid vi nu lever i är an vi är överskölj da 3V konsumtion och srändigr utsatta for foretagen lockrop i form av relclam. Det gäller art stå på sig och inse att Iycka inre alltid korrelerar med saker.

Under rubriken Släpp din rädsla skriver Karen Kingsron: "Människor håller fust vid gamJa saker for att de är rädda art släppa taget om dem - rädda for de känslor de kan komma att uppleva när de sorcerar igenorn dem, rädda far att de ska göra en misstag sam de kommer art ångra längre fram J räda for art göra sig så rbara eiler ursäna sig for risker på någor särL Atr rensa i röran kan väcka många smärtsamma känslor som man beböver möta och arbeta sig igenorn, och alla känner det på sig."

Så tili bokens andra del som handlar om hur man kan identifiera överBödiga saker börjande från något so rn forfarraren kallae for prylzonerna i d_itt hern . En beslcrivning på konsten att göra en bagua, ert rurn ät över yrorna i ett hus med direkta ko pplingar tili energifrekvenser, lärs UL Här rekammenderar jag en selekriv läsning. Man behöver iote ta tili sig allt sam farfarcaren undervisae i utan inhämra lärdomarna rned en nypa salt.

Släng skräpet!

D et so m man däremot direkt

kan tilJärnpa är fo rslagen tili Ut-

rensningar i pappershögarna som harar art sväm ma över i många hern och dito arbersplarser (Cots att vi lever i datasamhället. ] ach med den moderna rekniken trodd e man an pappersmängderna

skulle minska. Men i praktiken har det visat sig vara rvärrom. Karen Kingston uppmanar läsaren art skapa en arkiveringssystem där det viktigasre placeras så art det är lätt åtkomligt. Släng allt överAödigr!

H elr sä kerr känner mången igen förreckningen över saker som inre längre är i användning men änd å hnns lagrad c i någor skräprum. Tili den här kategorin h ör "ga mmalmodig fritidsurrusrning, träningsreds kap som du samversgrant h a r köpr och aldrig använ t sedan den forsr3 inspirationen lade sig, hälso- och skö nhetsredskap som hae sett sina bästa dagar, glasögon vars styrka inre längre passa r dig, rosriga gräsklippare, prylar som du har köpt föt an göta li vet enlcla re m en sam har visar sig var fa r besvärliga art använda och slcrurtiga trädgårdsmöbler" .

Rensa kroppen!

1 den tredje del en ges handfusta råd om hur man håller si rt hem fritr frm röra och hur man rensat ut sirr menrala skrä p. Att man också kan rensa si n luopp med nägra enkla meroder är någor

som forfattaren påpekar att sällan skrivs om i böcker. Karen Kingston lär ut enkJa meroder for tarmreni ng. Grundregel n är "ny målrid in, fo rea måltiden ur".

Hon menar också att om man inre behöver gå på toaJerten inarn en

S

nistrar Stefan Lundberg och StafIån Bruun har glatt oss i Radio Vega ett dotal år med programmet Frin Fram.

Lördagenermiddagar och sena söndagkvällar har vi kunnar fröjda ass över deras respekclösa raljerande med politiker och andra kända finlandssvenskar. Med våra egna och andras vanor och ovanar. Sam r.cx.

Vi som vet allt Vårlden är fuJ l av besservissrar, wisserbessrae och andra messerschmittar. Dagligen

stö ter man på folk - ona m anfolk, of[a högljutt finlandssvenskt manfolk, som vet allt och kan allt.

Man hör dem i spåran, på krogen, i kyrkan. Där hör man deras docerande, välmodulerade och oemotsägbara argument om allr från hur mm skaJ l rjära bätar, reparera datorer eiler behandla kvinnor.

För dessa bröder finns det ett mycket tänkvärt Iiret ordspråk sam lärer så här: Mannen som skryrer med att han aldrig

har begått ett misstag är ona gin med en kvinna som gjorr det.

På bakpä rmen tili försdingsverker Oforskämt senaste år unaJad e sig bl.a.

Elisabeth Rehn: "Vad är m ån n e värre, art ritt ach tän figurera i Frirt vram, eUer art aldrig nämnas?

Program met är rakt upp och ner befriande e1akt - utan någotsom helst formildrande hymmel!"

Radioprogrammen går snabbt förbi .

Sällan rar m an höra d em ostörd. Utorn den välsignad e repristiden sö nd ag kväll kl. 23-24. Att då sluca sin dag med öronlappsradio for att ime störa omgivninge n och skratta bort alla fortrecligherer hör ti li hÖjdpunkterna för mig inför en ny arbetsvecka.

Der ges också lokalpolitiska slängar. Åbo-Helsingfo rs är lika vanligr som Jakobsrad-Karleby. I sl utet av den nyutkomna boken få r åboborna begrunda följande tänkvärda in lägg:

H är gör God T id et[ klipp. Bokläsarna far namnen.

Sista raden Iyder: Nej, nej, de kallas rurister!

Boken är utgiven av YLE/Radio Vega och Hu fv udstadsbladet i samarbe re med Stefan Lundberg och Ab Burt Kobba[ Oy 2004.

Garanterat Iyckad lektyr fo r nattduksborder med omryckra radiosarirer i [ext.

Man sluattar gott och somnar gott.

Ebba Jakobsson

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS FONDER

gratulera - hylla kondolera JARL V. HELLSTRÖM

405511-52313

Aktla Sparbank Ab

Rensa i röran är en bok so m varmt rekommenderas. Soken lärd e migerthelt nyrt särt att leva

och uppleva tilJvaron ener att ha gjOrt mig av med onödiga saker och ode6nierbara pappershögar i mirt hem. Me n böckerna behåller jag fustän de, i dubbla rader,

fYller

bokhyilorna [ilJ bredden

och ockuperar diverse srolar och

bord.

Benita Ahl näs Kingsron, Karen

Rema i röran med ftng slmi Det enkla ,iittet att ,kapa ordning och hannoni i ditt hmz ISBN 91-37-11644-4 Forum 2000 www.forum.se

MEO\C1 NSK LASER Behandlas bl.a_ischias, tennlsarmbåge, USkelSPänning , ledinflammation, hudbesvär. smärta_ Kirurgisk laser för borttagning av nippar, vårtar. plgmentfläckar o_s_v.

~

PRIVATLÄKARE a armottagmng NATURAMED Kos., vltamlnt'r och mint'ral saml allm. me<!.

Sjukskolare, inre med. Deh kir.

Ch risse Bäckström, lel. 0500-782 799

Kari n Munstcrhj elm-Ah umada

Monagning: Ekenäs (Medekl O. Ingå

Spccialist i allmän medicin Nyckclbegrepp'

Mediciru;k lascrbchandling 3 olika laser. Massagc, mkLilslimulcring_ Ävcn hcmbesök Svartå. Karis med omnejd_ MassagClcropeutlberoringspcdagog

*Lå ngvarig trötth et och vä rk *Kroniska sj ukdomar *Jästsynd rom *Ncdsatt immun försvar *1nfektio nscirklar *Biokemisk ind ivi d ua litct *Fun ktions med ici n * Anti oxidantterap ier *Ortomolekylär psykiatri

Rita Wikström, 04ll-523 7659 rim.wikstrom@pp.inctfi

SPE(IALTANDTEKNIKER

Jonna Alatalo Kungsgatan 8, n vän.

Ekenäs a 019-246 2670

Björlmfisg. 26 A 6, EKENÄS

Tel. 019-24 t 5280.

TidsbesL: ml\, Li. on klo 13 - 14 0.17 - 18, frc kJ. I J- 14.

Tel 09-626 388 Lääk är iase ma Biomcdcs Uni vcrsitctsg. 19 B, ÅBO Tel 02-250 7999

Vad är detJOr likhet mellan åbobor och spemzier?

Ingen aning.

Skl/lle det ""m att de alla iir kortväxta?

Ne), det gemensamma är tut det finns gott om bada, mm det är väldigtfo det blir folk avo vet du forrt!Sun vod de vice männen kallas iAbo?

tAbo

Ta rmp roblem kan ta sig uttryck i foljande symptom: knorrand e mage, magsmänar, illaJuktande gaser, dåligt näringsupptag, dålig andedräkt, illaluktande fötter och en allmän känsla av rrötther och olusr.

Recepre[ är tarmrening som i extrema fall kräver läkarkonsultation. Men mycket kan forebyggas, som man så väl vet, med torändrade kosrvanor och maDon. Der finns uröver Kare" Kingsrons bok en hei del lincratur över ämnet.

Lirtera[urhänvisningar ingår i sluccr av Rensa i röran.

Monagning ävcn på: Kruunuhaan a ntioksidanttikJin ikka Kaisanicmig. I Ba, 2:3 vAn. H:FORS

Stefan och Staffan: Tänker högt ... venskfinlands främsta rolighersmi-

halvtimme etter avslutad måltid så kan orsaken vara forsroppning.

KARIN WEGELIUS "TILL NVTIA OCH GLÄDJE" 405554-52340776

ÖGONlÄKARE Ögonläkare KURT GROP Tähtisilmät/Opticus,

Äsgat.a n 2, Loj o.

Tidsbesl. tel. 019·325 707

OPTIKfR

KARIS OPTIK

& Stiäm

~~ ~

Senatorns Köpcenter 'I!l!I 09-298 1927 i

synSAm

Centralgatan 98, KARIS Tel Jfax 019-230 940 Ögonläi!!lre TARjANARHI Tidsbest. e 019-230 940

Optisk specialaffär

~

BACKMANS OPTtK

TOi'Q9iltan 9le!. 018-19 226 Mariehamn

BESTÄllNINGSBUSSAR CHARTERBUS

R.Lundström re/. 09·22/ 4471 fox. 09-22/ 4671 Tur/stbussar /6-50 perso Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, fax 019-501 565 Bestä llningsbussar.

om

Vi ordnar resor, for mindre sförre grupper från 1-55 personer.

FÖR MER INFORMATIONRING: TIn: 0424 280\ Fox: 019·2412044 Magnu. lind: 0400 470285 E-moil : mognus . lind@mo9nusbusstoxi. ~

Oy Kaj Forsblom Ab Ad lercreutzg. 17 06100 BO RGÅ 019·524 3993, 0400·492 146

Norra Strandgatan 15, 10600 EKENÄS

TEATER

Brett sommarteaterutbud "'\ Tara fasca reauar hae sommarstängr. lsräller V går vi på sommaneatcr. 100m SvenskfinJand

bjuds der enligr Finlands Svenska Ungdomsforbunds sommarbroschy, på hela 14 uppsättningar mellan Pcdersöre och Pernå viaÅJand och Aboland. Skärgårdsrcatern gör strandhugg längs hela kusten i Nyland. Åboland och ÅJand.

Bland k1assikerna kan näennas Närpes Tcarer med Våinö Linnas Under polstjärnan i regi av Perer Snickars. Premiär 13 juli. KJassiker är också

Anna Bondestams Panik i Rölleby på Lurens i Pernå med premiär 2 juli. Regi Göran Sjöholm.

Båda pjäserna lämpar sig väl föe dessa rearrars vridscener.

Raseborgs sommaneater bidrar med Lars Sunds Colorado Avenue i Sven Sids regi. Premiär

30 juni.

Alla pjäser rorde kunna ses av hela familjen.

Tili barnpjäserna hö r Södra Sjundeå Ungdomsforenings Kejsarens nya kläder, som spelas

på Hembygdsmuseer i Sjundeå kyrkby med premiär 30 juni. Sixten Lundberg regisserar. Astrid Lindgren är represenrerad av Kal le Blomqvist

- Mästerderektiv med Elisabeth Öhman sam regissär på Glims SQmmaneater iEsbo. Premiär

8 juni. Lindgrens Madicken i Johan Fagerudds regi uppfors av Pede rsöre Tea rer med premiär 2 juHo Tidigasr av sommancat,rarna är Vanda Tearerförening med J.M. Barries Peter Pan.

Premiären är 26 maj. Spelplars vid VeininmyUy i Dickursby (Oiskursbyvägen 42). Henrik Grönroos regisserar.

Fars och komedi bjuder bl.a. Skärgärdsrearern på med Shakespeares Förväxlingskomedin. Jille Lindblad svarar for «gin. Premiär 29 juni i LillPellinge (Borgå) . Tearerboulage i Pargas presen[eear Upp tiU camping. en musikaJisk uivselFars av Åke Caro och Mikael Neuman. Regi Riddo Ridberg. Premiär 16 juni. ÅJand rep resenreras av ÅJands Ungdomsforbund r.f. sam med premiär

7 juli uppfor En skitsror smäll! 1 Ove Anderssons regi. Spelplars: Överby. Eckerö. Korsho lms Teaarer uppfor Den ylande mjölnaren av Arto Paasili n na. Regi Tiina Puharine n. P remiär 2 juHo Oravais Teater up pfå r en nyskrive n pjäs

om Fanny Smeds: Fannys fors ra liv. Manus och regi: Ann-Luise BerteII. Premiär 7 juli. Spelplars: Oravais Teaters vridJäktare vid Kyroboas kvarn i Kimo by. Oravais (47 km norrom Vasa). Petalax

hembygdsforening återkommer med Ur bykisron XXIII . Text Martin Nordman . Regi Lasse Hjelr.

Premiär 11 juli.

I höst. med premiär 15 oktober. uppfor Tenala UF Ray Cooneys Det stannar i familjen. Plars: Bygdegärden i Tenala.

Närmare uppginer och darum framgår i broschyren Sommarreater 2004, utgiven av Finlands Svenska Ungdomsforbund.

Ebba Jakobsson

Kalle Blomkvist

2 0 . 04

-Mästerdetektiv RegI ocb singer: ElIsabctb Ohman MusIkarr: Robl ele GodzInsky 10 lo.6ll19. sö 13.6ll16. ml 14.6ll 19. tl15.6 ll19. on 16.6ll 19. 1~ 19.6ll 16. sö 2o.6ll16. ml21.6ll19. tl22.6ll19. on 23.6ll19. ml28.6ll19. tl29.6ll19.oolO.6ll19.1o 1.7ll19.IH7ll16.sö4.7ll16

Glims sommarteater i Es bo (09) 86788450. D40 510 3345 hre.obIrom@cbuiO!g wwwlsu.lllebuf

Premiär 7 juli övriga förestä llningar: 9.7 1 10 .7 1 11.7 I 14 .7 I 16.7 I 17.7 I 18.7 I 21.7 I 22.7 I 23.7 I 25.7 I 28.7 1 29.7 I 30.7 1 31.7 I varje dag 19.00 biljetter: 041- 448 2639, ti-sö 12-18 .00 vuxna 14 euro, barn 7 euro

GÖRANrsfÖHOLM Premiär fre 2 juli 2004 18 fö reställn"ngar 2· 31 . juli Biljettfiil~sälj ning:

ÖNUF. lel/ (019) 532 412 Lurens sommarteater 7 km I\enr om Lovis.

www.lurens.net

PBEMIÄB _

BllJetlerå

2'i{!~e~ro

mln. 20 per..

_ .

iuni kJ. 1 9.00

lOr 3.717. sö 11.717. 0/1 21 .7 19. 0/1 18.7 19. sö 4.717. on 14.719. ta 22.7 19. ta 18.7 19. on 7.719. ta 15.719. lOr 24.7 17. lOr 31 .7 17. l~:~ l~: ~U l~: sö 1.817.

brOd Ingårl Grupprabatl

,n;Sll'pr~

~

[g"lgJ W: : : ~~L~~ Gruppboknlng & Info Ir. 1A tet. 019-2415035 BII)eUboI<nlnglr. l .6tet. 0600-12550(o,66""""'1 WWW.JUJLTlJBFONDEN.n;aASElllOBG

EN MUSlKAUSK TRIVSELFARS av Åke CaJD & Mikilel NeIllIUIn

Regi: Riddo Ridberg VII., uu tI/d ND",.,b KDlIIIkJInlk I PiRBas FMt6p: PIF-TlpstJIIm, OU5# 1151

Prtm.UIr: lU 19.00

.TrCKARKRYSSET P S Y K E D E- L 1 S Kfs L Ö R Al[.B 5 AIL A NTlRE 5 P f TföfN I NAjl 0 L-.AOKOON/K I EL!E55G2TOJ{R I TH A KAjAAtGR ) N Alk oA(GOT

Nlss DE'SAM=f1MAGR EBfGRUS D R f N U ~ TIE f J A 5 0 Nl M 0 A Jy T A R .8. GtA N M A N A{C Ji[ D ~If\ 5N7\lE L 012-R EJ A $ T E L2 Y LTfD A RT ~A r N ElS PAT T 1 G TrPU ERI L AN~EIlEipR IYAT I ~TfREA M Ao R I ERI F A Y ö R j R U ~J 5 0 R K

ALLYA~MO~A5~AS~IAV~E N 0 GIE~ V f 5lu ~KIÄ' r;<N A BJO L E U\GARD 15TINYAN5~ANORAK ELSA RjO S E [) ~ElQ I R~K RÄV A

-tlA

L / ~AkA R G - - " , - ~K Ä' N K~Jo T Ro L I G ~~L 1 E R'l.til MR 0 D}Ö ;J o L V 0 N!A N D E(T E A k' N E J

040-8393188

lO"CNING

Vinnare i "Tyckarkrysset" 3/2004 Alf Andresen. Tammerfors Ingrid Söderman. Kalax Ragnar Backsuöm. Kotka Margaretha Matilainen. Kokemäki Anita Jensen. Vistanfjärd Vi fick in 142 krysslösningar. gratds 011 alla fem vi nn are!

GOD TID 4/2004 - 15

vi ....

.E0\ s:::: 0u;

~

::I:

o

\0

11'1

o

o ·

....., s:::: ....1010

0\

o~ "C s::::

....

:10

s:::: QI

111 111

QI ....

"C

«

-i o o

..

N

(!)

IX

_

111

:« "\l-

SAN RU

:J 0\ :J 10

o

N s:::: QI

e.uRo PER O F"TA

,

"C

....

111

10

s::::

QI

111

I

l I

STöltt

\

\'

w z

~UTIG~ "

~

s:::: QI

s::::

o ~ 10

"C QI ....

;;;-

I

Ik:

~6~

~-

:Q'Z

0. .

111

....10 111

o a. ....

z\O iji

I

10

0\

~FTER

s:::: s::::

-ru

111

l

I

:.Q I:

~

111

~

111 111

....>....

.:t!

02 s::::

QI

VI

y

16 - GOD TID 4 12004

Hamlet

GÅVOTIPS - ett pre$entkort på

Vilstolen jör seniorer

GODTID 1 Ar (7 nr) 13,50 (om ej medlem) Indiagatan 1. 00560 Helsingfors 09-7288820. fax 09·72888215

För dig och din hembygd

.IOKAL V RIRsAIauNG www.lokalforsakJjng.fl

Nästa nummer Nästa nummer avGOD

IlO utkommer den 9 september. Material tili tidningen bör finnaspåredaktionen, eiler skickasper e-post tili ultwahlstrom@welho.(om

senast den 27 augusti. Redaktionen tar gärna emot redaktionelit bidrag från pensionärsfåreningar och enskilda.

019-

231 355

o

EU ANGAR DIG

Ärade hyresvärd! Vi har elt

- därför atL

STORT UTBUD

Vargtimmen nytt kontaktprogram i radio Vega i höst et är vanlige art man vaknar på morgonnarren och har svårr 3rt somna om. Angesr och ensamher smyger sig på.

Tidningen har ime kommir och radion serverar enhan musik.

I me kan man ringa tili någon heller ...

Olika undersökningar visar ate många äldre hö r tili dem sam känner sig ensamma och uranfor i dagens samhälle. De befinner sig därmed också i en riskgrupp for mentala problem av olika slag. U[gående från dena har projebiden om e[[ program under morgonnarrcn uppkommit. .

Målgruppen är äldre ensarnma, som Radio Vega nu viU ge en möresplars uranf6r det normala programurbudct och de normaJa sändningsciderna. Programmet Vargtimmen sänds onsdagar k1. 4--6.30 med början den 15 sep<ember.

Under hös<en 2004 sänds prograrnme< som en forsöksprojeke varje vecka eftersom et[ nyn program behöve[ dd innan det nå.r aUa porendella Iyssnare. Efrer urvärdering är Radio Vega beredd art fonsärta i yrterligare ete år. Förmsart art der finns samarbetsparmers och 6nansiering far de extra kostnader som uppsrår då programmet sänds urorn ordinarie sändningsdd.

Visionen är, säger prograrnchef lngeborg Gayer, art om behov finns sända våren och hösten 2005 och om möjligt Het än en sändning per vecka.

Prograrninnehåll och profii: Tonen är lågmäld och nära och skall inbjuda [ill samtal och sarnvaro. Prograrnmet skall ge inspiration, hopp och glädje infor den dag som randas.

De< är fråga om en kontak[prograrn, di[ man fh ringa. Radio Vega silller upp med prograrnvärd, <eknik, [elefonsluss och musikurval. Någon uromstående gäst kommer att delra varje

D

o ,

gång. lngebo[g Gayer och Birgi[ Hilden, som lansera< iden tili projekter, undersuyker atr 6nlandssvenska äldre är i en sänue simation på grund av 3[[ de lever geografisk[splinrade och därmed kommer de i en ojärnliksriillning. Radio Vega når sarncliga inom målgruppen och har al la farursättningar art fungeta som en uäfFpunkt for sarntal och komakt på svenska.

Skriv upp Vargdmmen i kalendern den 15 sep<emb~r och alla därpå foljande onsdagar.

Ebba Jakobsson

Annes Blombod Gamlav. 17. 10520 Tenaln

Tel. 050- 591 9883

8101ll1ll0r ule oel! i,me - tili glädje O. sorg

*****

Tenala LOPPIS - Välkollllllen oel! Jyllda!

Ryr din fOrsälj ningspl ats tel 050·59 1 9883. Öppet: ons - fre kl ..lil:....Ui, Iö kl 2...:...J.S. sö kJ l.1..:...1.S.

RRR-TEAM är eli företag 50111 sk öter Er sommarstuga vid er frå llvaro!

Vi erb;uder fölimuJe (jäuuer' KontrolIbesök. l.ex. t ggr/vecka. samt vid stonn och äskväder · Kontroll av grundvärme vintenid *Griisldippning *Städning, fånstertvätt · Snöarbetet pA gru-den *Skadeanmälningar • Ä ven andra mindre arbelen enligt avtal samt fönnedling av andra tjänsler!

Tel.dejour 24 h1dygn! Våra kontaktuppgifter: TeUfax 019-245 0254. mobil 040-869 7466, epost: roger.ronnberg@pp.inet.fi

En finland ssvens k europaparlamentariker behövs som representant för vår kultur- och språkgrupp. Pensionärerna behöve r en egen tales man.

av företag och solida privatpersoner som söker lägenheter via oss.

Vår erlarenhet och kunskap är den bästa garantin för alt hllta den optlmala hyresgästen för Er lägenhet.

Vi står tili Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Håkan

Smedsgatan 15, vard. 9-17, Sjölund I Eriksson www.etuovi.com/locus

Tel. 09-171744 Hyres- och fastighetsfönmedling sedan 1993.

sfp

NORDMAN

219

Din ka ndidat i Europaparlamentsvalet

hakan.nordman@sfp.fi

www.hakannordman.net