God Tid 5/2004 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Stora famnen på Åland

Ledare Sedan ett drygt år tillbaka har det varit möjligt att i apoteken byta ut ordinerade dyra receptmediciner mot billigare versioner med en motsvarande effekt. Detta har haft det goda med sig att folkpensionsanstalten på ett år har sparat 50 miljoner och patienterna 39 miljoner euro. Det är en halv miljard i gamla pengar! Att medicinindustrin skulle reagera var ju bara att vänta, skriver förbundsordförande P-H. Nyman. SIDAN2

Notvikstornet, en del av Bomarsunds fästning, imponerade på besökarna från fastlandet. Det är 1SO år sedan fästningen förstördes. Foto Ulf Wahlström

Äland välkomnade med stora famnen när Svenska pensionärsförbundet höll vårmöte i Mariehamn den 25 maj. Från talman och landshövding tili enskilda åländska pensionärer var man mån om att gästerna från "Riket" skulle trivas.

Deltagarna i försommardagarna lick en rejäl dos information om den åländska självstyrelsen och kunde njuta av en tre rätters skärgårdsmiddag och den åländska naturen. SIDORNA8-9

Ville träffa presidenten: "Välfärdsamhället svek" ä sommarfesten i Malax ttäffade God Tid en besviken pensionär frän Kronoby. Birger H agnäs är besviken pä välfårdssamhället oeh menar art det inte längre existerar. Han är besviken pä dem so m s'Yr oeh ställer i komrnunen. - Först när de som behöver ständlg skötsel fh det har vi ert välflirdsamhälle. Birger Hagnäs husrru dog i februari. Hon hade värdars på Sandbaeka värdeenter. Bi rger blev kallad dit för att sitra med henne en nart för a[[ hon va r sä o rolig. Ener den narten f'orsrod han varror hon var orolig. Pä 66 sängliggande patienter fanns bara tvä sköterskor pä plars. l ngen kom nä r han ringde ener hjälp. Birger H agnäs säger art h ustrun hade en ovanligt sror livslust tro ts sin sviktand e hälsa. Men när hon

Birger Hagnäs med svarsbrevet från republikens presidents kansli . Foto Ulf Wahlström

blev helt beroende av andras hjälp oeh inte fiek den när hon behövde f'or/orade hon Iivslusten. Det är inte värdpersonalen han viii åt uran "kommunalgubbarna som använder sj ukvårdens pengar tilI art beral a ränror pä gamla skuJder". Birger Hagnäs frusttation drev honom a[[ slaiva tili republikens president Tarja Halonen. - Jag skrev art vi inte har ett välf'årdsamhälJe sä länge patienterna mäste ligga isin skir i blöjorna. Jag bad arr ta träffa ptesidenten men der giek inte art ordna. Han visar svarsbrever rrän ptesidentens kansli där presidenten ,"ekar fö r brevet "oeh de rättframma oeh uppriktiga åsikter Ni framf'orde i det".

Brever forrsätter: " Det önskade mötet med repub-

Astrid Riska, Jubilatekörensledare och ett av våra stora linlandssvenska namn inom sång och musik, leder Svenska pensionärsförbundetskördag i Borgå den 15- 16 oktober. Ebba Jakobsson har intervjuat henne. SIDAN4

Iike ns president är doek ryvärr inte möjligr art plaeera in i presidentens program. Republikens president gör inom ramen för d e befogenheter som hon en ligt grundlagen har sitt bästa for art frärnja bätrre säkerher, järnlikhec och rärtvisa. Republikens president önskar Er en rrevlig sommar." - Jag ger mig inte f'orrän jag fär rräffa henne, lovar Birger Hagnäs oeh hoppas art presidenten har mera tid i vinrer. Den 24 okrober är det kommunalval. Dä kan Birger Hagnäs oeh all a vi andra säga vad vi 'Yeker o m hur saker oeh ting sköts i vår kommun. Oeh glöm inte atr ställa kandldarerna mot väggen i valdebatrerna. Ulf Wahlström chefredaktör

Nya FPA-direktören Mikael Forss viII höja statusen och respekten för vårdyrket. Han talade påÖsterbottniska distriktetssommarfest i Malax. SIDORNA6-7

2 - GOO TlO 512(i)04

SPF~ Svenska pensionärsförbundet s kansli Indiagatan 1, 00560 Helsingfors www.spfpension.fi Besökstid vardagar kl. 10- 14 Verksa mh etsledare: Veronica Fellman

tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica fellman @spfpension.fi

Ka nsliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215

kansliet@spfpension.fi SP F:s bank konton: Nordea 157230-395236 5parbanken Aktia 405511-41177 Sampo 800012-1203958

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 651 00 Vaso Telefon- och besökstld kl. 10-14 Ombudsman: PerThomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-3179128 per.thomasfolk@spfpension.fi Dlstriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

GODTID Ansvarig utgivare:

Per-Henrik Nyman Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@welho.com I redaktionen:

Ebba Jakobsson, gsm 040-715 2926 Åsa Barman (prenum erat ioner)

Adress:

Indiagatan 1,00560 Helsingfors tfn 09-72 888210 godtld@spfpension.fi Annonser:

Barbro Höglund Ystadsgatan 2 B 11 10600 Ekenäs tfn/fax 019-241 S397 gsm 040-513 3773 barbro.hoglund@gardet.inet.fi

Annonspris: 1.34 E/spmm, 2-färg 1,51 E/spmm, 4-färg 1,85 E/spmm. Moms 0%. ISSN 0359-8969 Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2004

Redaktionsrå d: Ordförande:

Anders G. Lindqvist Medlemmar: Birgitta Jernvall Ingman, Hans Wikman, Carin Aminne, Veronica Fellman

Tredje ålderns vai

Gott och ont ommaren var rorr i värIden - journaliscisk[ set[ - en praktiskt tagee död period. Från mina yngre år i cidningsbranschen minns jag hur det kunde vara prakeiskc tagee omöjligr att hitta någor akruellt 3rt kommentera. Det kunde sedan bli någoneing om väderlek eiler simkunnigher eiler andra självklarheeer. Nu har jag en känsla av att den samhälleliga debanen pågår oavbcuccc, der syns på nyhetssidor och på insändarspalter. Qckså foe oss pensionärer väsencliga frågor har blivir belysra i sommarens rextBöde, safir känns bra, samr iUa. Bland allr detra viII j ag plocka fram ett par angelägenherer. Vi kan ta det goda forsc. Der är fOT all del inte fråga om någor Storc, men det visar en inuesSaflr rendens, sam det kan vara viktigr 3rt nQtcra. lag avser nu den höjning av de Jägsr3 folkpensionerna sam regeringen har aviserar isin , budgerberedning fot nästa år.Jo -visse-detär bara sju euro i månaden, men jag läsrc någonsrans art der ändå blir hela 40 miljoner euro på årsnivå. Dct vikti~[e i deua är 3rt regeringen har ragir ad notam de invändningar sam framfciraUr pensionärsorganisationerna intill rjatigher har frarnförc ända sedan regeringen skrev ner sitt program med en datering av forhöjningen tili år 2006. Den begärda ridigareläggningen har alltså rillmötesgåtts och der skall bokforas som någonring posirivr. Att belopper är for lirer och atr forhöjningar av pensionsnivån ter sig alltmer nödvändiga i

bredare bemärkelse ger sroff' for en fonsatt separar diskussion. Det som för ögonblicket kan ses som onr, eller åtminsrone som mindre bra, är social- och häIsovårdsministeriers planerade kovändning ifråga om de s.k. alrernativa medicinerna eIl er synonymprepararen. l1U de orubbliga sanningarna hör som bekant att medici ner är dyra, obegripligr dyra, och art medicinfab ri kerna praktiskt tager vadar i pengar, foralldel ri ll en viss grad i syfte ate finansiera forrsatt fo rskning. Sedan ert drygr år tillbaka har der varir möj ligr att i aporeken byra ut ordi nerade dyra receptmedidner mo t bilI igare versioner med en motsVarande effeke. Derra har hafr det goda med sig art folkpensio nsansralten på ett år har sparar 50 miljoner och patienrerna 39 mHjoner euro. Der är en halv miljard i gamla pengar! Arr medicinindustrin skulle reagera var ju bara att vänra. Och man pekar nu på bristande skydd i vår patenclagsriftning. Och min isteri et, so m har arr välja melJan att igen öka medici nrnbri kernas inkomstet eUer att bibehåUa sänkta parientkosrnader srår och väger. Parem eller parient? Och då har man hi ttar på att skyUa på arr vårt rykre i EU kräver art vi gör som de Aesra andra, vi straffar patienrerna. Och dee är fel ! Pe r-Henrik Nyman förbund sordfö rande

Per Thomasfolk om närståendevården:

Kommunal kontaktperson behövs Social-och hälsovårdsministerier har i dagarna inbegäre uclåtande om den riksomrnt[3nde reformen av närsråendevården . Mam ma tiJJ rapponen är EUi Aalto nen. Närsråendevårde n och närståendevärdarna har säken många gånger varir uppe på sfp:s tidigare partidagar. Men enersom närs råe ndevårdarna, de tysta vårdarna, fortsättn ingsvis urgör en forb isedd grupp i samhället viU jag Iyfta fram dem i m irr anforande på årets parridag. Den nnns i dag ca 32 0000 närvåtdare i vårt land och 26 000 av dessa 6.r komm unal r stöd. "Talkojobber· som de övriga gör har uppskartats eill 300 miljoner euro. Med tanke på derta srora an tal personer som vårdar närstående i hemmet ter sig målee med 52 000 närsråendevårdare som skall stöd i framride n ime stOt[. Frågan är hur de övriga 270 000 skall det prakriska och emorioneUa stöd de behöver. $tatens ökade fi nansieJIa ansvar är positivt. Det uyggar urveckli nge n av systemet, garanterar större jämLikhet kommunerna i meUan och sporrar kommunerna tili satsningar på service ocb stöd . Komm ungränser mr ime vara et[ hinder for ändamålsenl iga lösningar i de ful l då vårdare och vårdbehövande bor i olika kommuner. Genom samarbete meUan kommunerna bör hjälpmedel och stöd kunna o rdnas även i derra full. För arr nå goda, Aexibla lösni ngar for service och stöd bör de planeras lokalt av kommunewrna. Det är viktigr att kommunerna kvarstår som ansvariga for helheren. Hälsovårdscem ralen och socialbyrån bör sama rbera kring vården av närstående for art garante ra en god vård for den vårdbehövande och service om stöd for vårdaren. Det finns ett klart behov av en kontaktperso n inom kommunen som ansvarar for information, rådgivning om uppsökande verksamher. Denna koncaktperson bör ha ansvar för att både kommuninvånare och tjänstemän far nödvändig information. I denna helhetsbild bör ingå också de rjänster som allmännyttiga organisarioner och privat:l producemer erbjuder. Samarbere mellan kommuner, forsamLingar och incresseorganisationer är väsencligt. Penningauromatforeningens anslag är viktiga for arr medborgarorganisatio nerna skall kunna verka inom derra område. O rganisarionerna känner målgrupperna, de kao specialisera sig på olika aspekter och har lång errnrenher av att bygga individueLla lösningar. Jag viiI avslucningsvis Iyfca fram Folkhälsan som i Svenskfinland har gjon en banbrytande insats för vårdaren och vårdbehövaren . Folkhälsans erfarenheter visar hur vikeigr der är for många vårdare att kunna uäffus i grupp for an urbyra sociala kom akrer. Folkhälsans anhötigcafeer och kurser är en errnrenherer och gOtt exempel på decca. 1 regeringsprogrammet for starsminister Vanhanens regering ingår reformering av närsråendevården. Syftet är att reformen genomfors stegvis så an den är helt genomford fore ingången av år 20 12. Jag uppmanar Sfp:s poliriker på al la pIan folja med reformen inte minst bevaka de svensksprålciga aspekterna.

SPF:s österbottniska ombudsman Per Thomasfol ks anför ande p å sfp:s partidag i Kr isti nestad den 5 juni

ar man i Ein landssvenska pensionärskrersar forbereet sig ordencligr for det kommunalval vi har om en d.ryg månad? H ar man nu summerat aJ la de k1agomål och önskemål som har hopat sig under den senaste fyraårsperioden så art man nu vet vad som behöver rätras tilI? Vi skall hoppas att så är Fallet, acr det i alla våra komm uner finns kandida rer som känner pensionärerna och som känner for pensionärerna. Det är vissr några dagar kvar, om dee skulle visa sig att någor behöver komplecreras. Men sedan återstår det att rösta - och rösra rärr. Pensionärerna brukar höra eiU de plikmogna i val, me n många i gränslanden mellan arbere och pensio n rycks inee alltid inse hu r viktig pensionärernas in u essebevakning är på sikt - för deras egen framrid. 1 dag pekar man ofta på "den rredje åldern", den från drygr 60 tilI kanske 75. D et är en karego ri som än nu arkar och som har en ny och vikrig roll an axIa i pensionärsrördsen, som kanclidater, som väljare, sam pensionärsrörelsens ledare. P-H. Nyman

Svenska pensionärsförbundets

verksamhet hösten 2004

Matlagning är roligt. Gå på kursl Dame r och herrar - all a som viii fördjupa sig i huslig ekonomi och praktisk matlagning. Passa på om ni är bosatta i huvudstadsreg ionen. Marthaförbundet i sama rbete med SPF e rbjuder ige n e n förmånlig kurs

under fem torsdagar m ed b örjan d en 30 september.

Se sido5

Kördagar i Borg å med Astrid Riska 15- 16 oktober All a sångkunniga, mer e il er mi nd re aktiva och kö rsånga re ha r tillfa lle arr uppleva Astrid Riska som ledare för två inte nsiva kördagar på Borgå folkhögsko la. Se sido4

God TId på Bokmässan 28- 31 oktober Fö r att marknad sfö ra tidning en oc h fö rbundet

är God TId ige n med på Bokmässan i Helsi ngfors mässcentrum. mo nter 6 f 10 Inom den

finland ssvenska tidskriftsavdelninge n.

Den 9- 10 november ordnas en temakryssning

med Silja Europa. Tho m as Lund in, Susa nne Sonntag o ch Janne

Ma nsikka sköter om unde rhållninge n på kryssningen. Prafessor Karri Wichma nn föreläser p å temat

Hälsa och välbelinnande. Se sido5

Höst möte och förbundsdag 2004 De n årronde förbundsdage n i ko mbinatian med höst möte t försiggår de n 10 november i Tammerfors. Sissel Lund-Stenbäck ka mm er arr ta la om Att bli äldre är att möca sig själv.

Julma rkna dsresa tili Bremen 4-7.12.2004 De n traditionella julmarknadsresan går detta år tili Bremen. Se sido8

GOD TlD 5/2004 - 3

GO[)TI[)

www.aktia.fi

Säg det med fonder Ge en gåva med långvar ig glädje och nytta. Akt ias fondandelar från 20 euro. Fråga mera på Aktia!

o Aktia 5parbank

Banken med manskllga mAli

Statsbudgeten in lands regering enades onsdagen d en 18 augus ri om innehåller i budgecpropositionen för 2005. Den 14 september 2004 kommer budgetproposi donen 3rt öve rlåras tili ri ksdagen, och då [ar diskussionerna vid i riksdagsgrupperna och lltskorren. Före den 3 1 december 2004 ska riksdagen godkänna budgeten. De riksomfarrande pensionärsorganisationerna VENKs sryrelse sammanträdde de n 26 augusri 2004 fö r arr diskute ra statsbudgeten. 1 VENKs sryrelse var man enig om art ma o ime behöver uppvakta statsmakten om budgercn för art yrka förändringar. Ur pensionärernas synvinkel var de Aesta förslag positiva. lag behandlar här några: 1 budgetpropositionen beslutade regeringen art tid igarelägga nivåhöjningen av folkpe nsionen sam ingår i dess program: höjningen hade i budgerramen fö rlagrs ti li börja n av 2006 men kommer an genomföras frän och med den I mars 2005. Beslutet arr tidiga relägga höjrungen påverkades framför alle av det Fakrum art decca i es låga inBationsnjvå skulle leda ciIJ art den in dex.j usrering so m ä r art vänta 2005 blir oskäligt li ten. Beslu tet om folkpe nsionerna är bra. Däre mot innehåller mo ri ve rin garna en h änvis n ing o m att rorhandl ingarna om indexjusteri ngen fo r arbetspensionerna även måste leda ti li ete rordelaktigt resulra t fö r pensionärerna p.g.a. de låga arbetspensionsindexen för såväl2004 och 2005. Staten betalar d irekt 29 procentav folkpensionsandelen l resten betalas via Folkpensionsanstalten, dvs. 7 1 procenr. 1 statsbudgeten ingår så1edes nu enbart den kalkylernde fö rän dringen på 29 proce nt. Totalt blir dena 7 euro gånger 10 1 000 perso ner som berörs av detta system gånge r 10 månader för 2005, på årsnivå för 2005 i budgeten således cirka 2 miljardereuro, totalt inkl usive FPA:s del ci rka 7 milj arder euto. Fro n rve reranernas stälin ing har även uppmärksarnmats: Den 4 septem ber 2004 har det gån 60 år sedan forrsätm in gskriget slutade. l budgeten har regeringen beslu tat arr stödja fro nrveterane rn as och kri gsinvalidern as ställning och rehabili tering med en tilläggsanslag på ca 2 1 miljoner euro 2005. Budgeren om fa ttat även en hänvisni ng om fo rbättririg av den offencliga eko nomin, i synnerhet kommunernas ekono mi.

För arr social- och hälsovårdsminisreriets tilltänkta nationella hälsopaket ska kunna genomfdras på en reaHstiskt sätt, måste kom munernas ekonomi och resurser vara tryggade. Fö r att en balanserad oftenrlig ekonomi skall kunna uyggas på längre slkt måste inkomstöverforingarna revideras samt den offencliga sekmrn rumensioneras rätt. Det beryder art vissa uppgifter måste prioriteras, och derca måste våra snart nya eller nyvalda kommunpolitiker ta ställning tilI. Resurse r måsre gå arr överfoca från en uppgifrsom råde tili en annat på det sän som förändringarna i befolkningens ålde,,suukrur och i servicebehoven forursärrer. Byråkratin Far inre sätra hinder i vägen for en sansad ekonomisk politik.

Oklarpunkt Enligt regeringen fin ns det mål för an öka den oftentliga servicens och förvaltningens produktiviter. Det är en punkt som är oklart formulerad. efrersom den allmänna förvaltningen av olfenrliga organisationer, fdrvaltnj ngens srödrjänsrer, upp hand lingen. samt adminisuationen av 10kaler kommer art bli avsevärr mycker effektivare. En öknjng av produktiviteren inom s rarsförvalrninge n frä mjas med hjälp av produktivi tetsprograrn och det sröd for produktivirersinvesteringar som ingår i budgerpro positionen för 2005. Det årgärdsprograrn för p,rod uktiviteten som hänför sig tilI komm unernas produktion av basservice genom fdrs i samarbete med m injsrerierna och Finlands Kom m un fd rbund . 1 det nario nella hälsovårdsprojektet ingår funk tions- och suukrurrevideringar som det är men ingen art slutfdra före utgången av 2007. Den årliga nynan av dem beräknas up pgå tili ca 200 miljo ner euro. Det verkar vara bra plane r, men hur man de faCto kommer arr kunna genomtdra dem är opreciserar. D et är inte bra med en organisationstorändrin g samtidigr som man ska genomro ra der nationella hälsovårdspaketet. Finlands sjukvård hör redan nu tili de mesr effektiva i världen l och end ast en övergång tili köp tjänsre r och konkurrensutsänning och fö rläggning till privara sekrorn kan vara en forbättring tili den redan n u hård pressade sociala sektorn. Rege ringen föres lår an hushållsavdraget urvidgas i syfte an förbättra hushål lens Sysselsänningsmöjligheter. Hushållsavdrag

, ~Ö$\t@Rl~ Irn~

kan i forrsättningen beviljas också för arbete som har uttdrts i en bostad eller fritidsbostad som används av röräldrar eiler mor- eiler farföräldrar tili den skarrskyldiga eiler tili den skarrskyldigas make eiler maka. Dessutom urvidgas avdraget på så sätt att de skattskyldiga i fortsätmingen kan dra av 30 procent av de löner som de har betalat, jämf'Ört med 10 procent tidigare. Lönebikosrnade r omfåttas också i fortsättningen av hushållsavdraget. Avsikten med ändringen. som är bra, är art göra hushållsarbete som urfdrs i ert anställningsförhållande lika fötmånligt som tjänsrer köpra av ett tdrerag. Tili dem som är födda 1941-1947 och har varit arbetslösa mycket länge går det att på ansökan och utifrån en utlåtande från arbetsktafrsbyrån betala ett pensionssröd vars minimibelopp morsvarar nivån på foLkpensionen. Reformen rräder i hafr den 1 maj 2005.

MOO@~~~@lr ~r ~il(fY Låt inte höstmörkret överrumpla dig, boka t id för syng ra nskn ing NU! www.tahlioptikko.fi

Nya öppethållningstider i Karis:

Torsdagar betjänar vi 10.00-18.00. Lördagsöppet igen!

Välkommet tillägg De hälsovårdstjänster och andra välfårdstjänsrer som i synnerhet den äldre befolkningen behövet förbämas . För det natio nella hälsovåtdsprojektet görs en ri llägg på 75 miljoner eu ro, och fö r urvecklLngsprog ram m et fdr der sociala området och för personalens fortbildrung görs ett tillägg på 24 mHjoner euro. Dena är mycker välkommer tor pensionärerna. En li gt u ndersökn ingar seår den äldte befolkningen för enbart cirka 20 procent av den totala servicen inom den sociala sekrorn. Ytterl igare blir det följande förändringar: Skanelind ringen nä r de t gäller generntionsväxlingar på lantb ruk inverkar på budgeten med 25 miljo ner euro lägre in täkter från arvs- och gåvoskarten. Förmögen hetsskarren lindras med 28 miljoner eu ro genom art de n nedre gränsen for fö rmögenhetsskan höjs tili 250 000 euro och förmögenhetsskanesarsen sänks tili 0,8 procent. Trots allr blir dividendskanen högre: Den partiella skatteplikten för dividender beräknas ge staren extra inkomsrer på ca 82 m iljoner euro 2005. 1 år beräknas totalprodu krionen öka med 2,9 procent. ÅI 2005 beräknas tillväxten vara 2,7 procent. Veron ica Fe llma n ve rksam hetsleda re

Årets nyhet : Port o de Ga linhas! Vårt nya resmål i Brasillen har en härl igr avslappnad och äkea stämning. Porto de Galinhas är en oförst örd brasiliansk semesterort med härl iga sandstränder. På lagom avstånd ha r du också storstaden Recife med den vackra gamla staden O li nda. Här kan du kombinera din strandsemester med spänna nde upplevelser. • Po rto de Galinhas, t .ex. 13.12. Vi llage ... + ................................. 2 veckor fr. 24.1. Perola do Porto ... .................. 2 veckor fr. 7.2.

Ni som ej ännu beställt Svenska pensionärsförbundets ka lender 2005: Hör av er fort, upplagan är begränsad. Många blev utan årets kalender. Vi sträva r ti li att leverera kalendern i o kto ber. Priset är 7 €/ st . An tal kalendrar: _ _ __ Na mn: _______________________________________________ Adress: ______________________________________________ TIn: _ ____ ______________________________

Sänd beställningen t ili: Svenska pensionärsförb undet rJ. Indiagatan 1 00560 Helsingfors eiler tfn 09-72 B88 20 fa x 09-72 888 215 e-post ka nsliet @spfpension.fi

• 7.3. •

Solar ... + .................................... 2 veckor fr. Po rto de Galinhas

1329€ 1139€ 1209€

I Rio de Janeiro ·kombination

...................................................... 2 veckor fr. Min ipr is för b arn (2."',)· .... 2 veckor fr.

I 53 9€ 899€

*) På extrabed I samma rum med 2 vuxna I vlssa hotel!. Prisema kan inneh1l1a bolca.ddlgt-nbattAntalet resor med denna rabaa: är begrinsade.

www.tjareborg.fi

'.'

TJäreborg '. RING!

0303 8080 . Aukwlsmde ,"seby".'

4 - GOD TlD 512004

Astrid Riska:

Vi som sjunger lever länge Det är viktigt att sjunga avslappnat. Klangen skall vara fräsch, fri och fin, säger Astrid Riska som leder Svenska pensionärsförbundets och Borgå folkhögskolas kördagar i oktober. Texl och rOIO EBBA JAKOBSSON

Rösren är människans sedan Ufminnes cider \.ikrigasrc komakrmedel och dyrbarasrc insrrumenr. Rösrcn är själens spegel och den avslöjar också aJarmerande sympmm i den tid vi lever idag. Rösrcn är vår Srradivarius. Dena sade körledaren, organisrcn och mu, I

sikpedagogen Astrid Riska då hon 1995 belönades får sina insarser musiken tili fromma med Svenska Kulrurfondens kulrurpris. T vå år senare, 1997, ursågs hon tili Arers kördirigent av Kördirigenrernas forening i Finland. Samma år fyllde hennes Iivsverk Jubilatekören 30 år. Med Jubilare har Astrid Riska hafr oraliga framgångar i internationella körrävlingar. Hon har själv senast i år varir jurymedlem i cr( par rävlingar uromlands. Nyn fo r i höst är an Asrrid Riska forsra gången sräller upp sam ledare f'o r Svenska pensionärsforbunders kördagar 15-16 okraber i Borgå folkhögskola. Se program pä denna sida. Han är nyinskriven undersrödande med lem i Svenska pensionärsförbunder,

Organist i byxdräkt Astrid Riska (f. Häggblom) är född i en musika lisk fami lj i Korsholm, giek i skola i Vasa. Hon är folkskollärare från Ekenäs Seminarium och sruderade närmare tio år vid Sibeli usaka-

demi n jämsides med lärarjobb i Topeliusskolan i H elsingfors.

Samtidigt bildade hon fam i/j, fick tee barn och uröver lärarjobbcr en rjänsr sam organist vid Sörnäs· svenska församling, sam nurncra gåcr samman med Tomas forsamling.

- Err svårr beslur, sägcr hon. Men sakkunniga läkare oeh psykologe r ryekre der va r möjligt oeh der giek bra. Jag skrev brev tili Finland al la dagar.

Dct var fakriskt de n försra

HUI skall vi sjunga? - Ocr är vikrigr arr sjunga avslappnar. Klangen skall vara fräseh, fri oeh fin . Rösten skall vårdas så 3U den ime blir hes och pressad. Många barn är hesa. Et( symptom påsrress. Barnen ärofta mer suessade än vuxna. Få av dem hae en klar barn rösr.

kvinnliga ordinarie organisnjänsten i Helsingfors, säger hon med berärrigad scolthcr. En annan sak hon var forse med och sam väckce viss uppmärksamher v3r

arr hon inforde byxdräkten som "arbccsuniform", - Av renr prakriska orsaker, säger hon. Mr trassla med kjo l i orgelns pedaler är inte så behändigr. Församlingsmedlemmarna vande sig snabbt vid den ändamålsenliga k1ädseln.

Jubilate började som barnkör I Sörnäs forsamling var medlemmarna ä1dre. Der gällde arr ta vara på de unga som F.lllnS. - Jag hade ju gjorr musikprogram i skolradion och srarrade en sånggrupp med barn. Frärnst klasskamrarer tili min dorter Monica i åldern 8- 12 år. Der började 1966-67 i Topeliusskolan oe h Mänsas svenska folkskola, berärcaf Astrid. Från barnkör blev det en ungdomskör och nu är Kammarkören JubiIare 37 år. Fleee generationer har sjungit med. Hon har oekså forrbildar sig i Frankr ike i orgelspel med en fyraåring och en baby hemma. Et( år var han i Paris och scuderade utövcr orgelspel även franska.

Familjernas vanar är ann o rlu nda . Barnen hae många aktiviterer, kl ubbar och a n nat.

Dessumffi alle vad television och dararer bjuder på. - Jag är orolig for högljuddheren, säger Astrid Riska. Barn borde inte få sk rika. Det finns baen sam f6rsrö rr sina rösrer i unga år. De mås re få möj lighet art uppleva cysrnaden. Men de har svårr art gå ner i varv. Här behövs en saga eiler sång tili hjälp. Näe der gä ller vuxna körsångare anser Astrid atr amarö rkö-

rerna oeh de halvprofess ionella körerna behöver höja rräskeln. Man skal l sikta hög re än man (for art man näe.

På en körövni ng

måste man vara skärpt dll 110

procem. Alla mås te engagera sig, sarsa al lt.

Kördagar i Borgå med Runeberg som tema Alla sångkunniga, körsångare och am atö rsångare hae nu sin chans

oeh dra nytta av många förmåner om rabatter.

an uppl eva Astrid Ri ska so m ledare f6r Svenska pensionärsf6rbunders oeh Borgå folkhögskolas körd agar fred ag-Iö rdag 15- 16 okraber. - Runebergs 200-årsjubileum cill ära sju nger vi hans sånger. säger As trid Riska. Borgå folkhögskola där kördagarna fors iggår har Run ebergs hem som närmasre granne. Der nyrenoverade skaldehemmet är myeker fuJIbokar, men forho ppningsvis finns der någon tid for kördagarnas del taga re an ti rta in. Folkhögskolans fesrsal disponeras båda dagarna av sångarna och några klassrum står tili t6rfogande fö rövningar i mindre gru pper. Skolans enda piano fi nns i fesrsalen . Astrid uppmanar därfor deltagare med rransporta bla instrumem att ta dem med sig. De kan vaea tili nytta vid övningarna och vid ett improviserat samkväm fredag kväl l. Delragarna upprnanas art ta med Selim Segerstams

Samtidigt kan man även ansöka om med lemskap

Vtir sångbok.

i Nordea VårKlubb, som är en extraförmån för

Enligr fo rh andsplanern a beräknas kö rdagarna avsluras med en grarjskonserr for allmän heten lördag efter middag i femalen. Körer oeh sånggrupper som deltae i Borgå och har egna inövade ptogram kan vara beredda på art uppträda. Kom med oeh sj ung med As rrid Riska i Borgå 15-16 okrober med remar Ru neberg! Vi som sj unger lever länge, säger hon som inbj udan.

Välkommen som Stamkund eiler Nyckelkund i Nordea! Kunder som samlar sma bankaffärer i Nordea kan ansluta sig som Stamkunder ener Nyckelkunder

våra 55 år fyllda Stamkunder oeh Nyci<elkunder. Klubben förrnedJar nyttig inforrnation och anordnar trevliga aktiviteter oeh resor. Välkommen! Mera fakta via Nordea KuJ\d~äns t 0200 5000 (/na/msa) mån-fre kI. &-20 oeh på Internet

www.nordea.fi

Nordeo·

- Jag är orolig för högljuddheten. Barn borde inte få skrika, säger Astrid Riska.

Svenska pensionärsförbundet r.f. ordnar i samarbete med Borgå folkhögskola

Kördagari Borgå 15-16 oktober 2004 Kom och sj ung med Astrid Riska! Vi sam sjunger lever längre, säger Astrid Riska, Jubilatekörens ledare och ett av vå ra stora finlandssvenska namn inom sång och musik. Nu välkomnar hen körsångare och andra

sangkunniga tili två intensiva dagar med övningar, föreläsningar och samsa ng pa olika sätt. Tag vara pa detta unika tillfälle. Astrid ställer upp som ledare för de planerade kördagarna. Borgå fol khö gskola är SPF:s samarbetspartner och ställer sina lokaliteter tili förfogande. Kördagarna räknas som en kort folkhögskolekurs, vilket är förmanligt med tanke pa kursens pris. En del av skolans internatsrum kan disponeras av sångarna, men de f1esta rummen är upptagna av

skolans elever i och med att läså ret pagår. Borga folkhögskolas fesl sal står tili så ngarnas disposition båda dagarna. Det enda pianot finns där. Några klassrum finns disponibla för övningar i gruppoAstrid uppmanar sångare sam har transpertabla instrument att ta dem med sig. De kan behövas i samband med övningarna men

oekså fredag kväll med informellt samkvämsprogram. Boka dagarna redan nuoVi rä knar med att börja fredag förmiddag och avsluta med en improviserad kansert för allmänheten lördag eftermiddag. Bargåkören kommer säkert att vara stommen under såväl övningar som kansert. För närmare informatian:

Kontakta SPF:s informatör Ebba Jakobsson, mobil 040-715 2926. Anmälningartas emot av Borgå folkhögskolas kansli, tfn 019·576 9500 mellan den 1 oeh 30 september 2004. Deltagaravgift:

20 € inklusive kaffe/ te + pastej (den 15.10), mat fredag (skinkfrestelse) och lördag (laxsoppa), material

Övernattning

Det finns plats för några att övernatta på skolans internat

Frukost (16.10)

tili ert pris av 18,50 € (exklusive frukost), 24 € (inklusive frukost) 5,50E

Vid anmälan tili Borgå Folkhögskolas kansli tfn 019·576 9500, meddela även om måltiderna. Deltagaravgift + eventuell övernattningsavgift betalas på plats (kontant). Transport tili oeh från Borga sköts av var oeh en själv.

Vaekra, värdiga hyllnings· och kondoleansadresser.

Vem skulle inte bli glad över ett Iitet boägg.

Inkomsterna från adresserna använd er vi sam stlpendler tlll föreningarna .

Före ningar kan få understöd för kurser, rekreation ach

guldkant i tillvaron för stipendierna.

gratulera hylla kondolera Svenska pensionärsförbundet rJ.

SPF 09-72888 20

Ge dlna barn och barnbarn en oiva sam ökar I värde, börja fondspara I Sparbankens placerlngsfonder.

co., Sparbanken ~ experten pa att spara

GOD TID 512004 - 5

Luckan satsar på seniorer Med en svensk seniordag den 30 september kör Luckan i Helsingfors igång en serie månatligen återkommande evenemang som är riktade tili äldre invånare i huvudstadsregionen.

narurliga srällcL Jonna SahaJa dllägger an tanke n bakom se niordage n är a[[ sp rida information mångsidigr och inrressanr och att akrualisera

Hälsosammare ... Allt är ändå inte mat oeh matlagning i ett hushåll. Hur stort eiler litet hushå ll et än är behövs det en vi ss planering. Om ens livssituation förändrats: Familjen blivit mindre eiler den som vant sig vid att äta på jobbet blivit pensionerad. Då kan man lätt börJa leva på kaffe, smörgås oeh fil. Man slarvar med maten. Det kan gå bra en tid men på längre sikt kan det vara hälsovådligt. Tank om du skulle skaffa dig inspiration genom en fö rmånlig matlagningskurs ihöst? Där får du nya ideer, råd oeh tips. Oeh nya kontakter.

Kom på kurs i huslig ekonomi!

Vä lkomna tillluckan säger verksamhetsledare Jann a Sahala o ch info rma tö r Se bastian Weckman.

viktiga seniorfrågor. Mellan kloekan 10 och 12 är programme r rikrar tili yngre seniorer och 13-15 står de äldre sen iorerna i tur.

Träffpunkt Sedan sluret av febr uari finos Luckan på Simonsgatan 8 i Forumkvarrerers hörn mot Georgsoch Simonsgarorna. Efrer an ha trängts på 40 kvad ratmeter i Glaspalatse[ erbjuder Luckan numera 300 kvadratmeter allmänna utrymmen. D ess umm linns konrors - och lagerurry mm e n och Verandan i andra väningen där man kan ordna tiliställningar fcir upp tilJ 60 personer. Luckan är en rräffpunkt som vem som hdst kan besöka. Här kan man läsa alla finlandssvenska dagstidningar och omkring 60 tidskrifter.

Här finn s fyra kunddatorer och den som behöver hjälp kan vända sig tili personalen. Dessutom ordnas daralQ[sning vara nnan vecka. men den bör bokas på fcirhand. Kafe finns inre men däremot en kaffeauromat. - Luckan ska vara err levande stälJe där man kan träffas. Här är säl la n fuUt. så m an mr vara i lugn och ro, berättar informatör Sebastian Weckman. Numera finn s d e t Luckor också i Abo , Kyrkslän, Borgå, Karleby, Karis och Kimito. Jonna SahaJa beränar an Luckorn a bildar e[r närverk men är h e h självständiga. - Vi u äffas regelbundet fcir af[ diskmera om f6 rsöke r jobba enligr samrna principcr. Luckorna är lokalt fcirankrade och har olika organisationer bakom sig.

Helsingforsföreningen Olympia fyllde trettio Då vå ren srod i s itt grann aste fIo r sa ml ades m ed lemmar av Pensionä rsf6reningeo O lympia r.f. jämte gäster den 27 maj i reHauranr Kaisaniemi för att fira fcireningens 30-årsjubileum. Ordfcirande Grete! Ahlbom hälsa d e sa mrliga vä lkomna och u[bringade en välkomstskål. Bengt-Östen Söderl und och Brages spelmanslag underhöJl med glada melodier. E n läcker lunch avnjötS. Förbundso[dförande P- H. Nyman höJl [al. H an betonade bl.a. vikren av medlemsre-

Skapande verksamhet .. . Billigare än färdig mat.. .

rext och foto ULf WAHlSTRÖM Enligt Luckans ve rksamhecsledare Jonna Sahala har intressee fcir seniorprogram met varit enormt. - Seniorerna är en växande grupp och det Rno s en srörre behov acc erbjuda prograrn riktac direkt tili seniorer. Seniordagen är ett avsramp rae en månadigen åtcrkommande serie av dagar fot äldre, säger hon. Seniordagen den 30 september ordnas i samarbctc med centrala aktörcr inom äldreomso rg, bl.a. Svenska pensionärsförbunder och SAMS, He1singforsfcirenin garnas samarbetSorgan. Av andra sam deltar kan nämnas s[3dens kulrurcemral och socialcentral, Folkhälsan, Seniorinfo, Svenska Srud iecemralen. Finlands Seniordansfcirbund och Röda korset. - Gruppen so m d elta r har vuxir hela tiden sedan vi bärjade planera på våren. Dagens program bärjar vara späckat. Det är hel t l)'dJigt acc seniordagar på svenska behövs och Luckan är det

Matlagning är roligt •.•

krytering. Förb undsordfciranden överräckte tili f6reningens ordf6rande Gretel AhJbom fcirbundecs förrjä n suecken för berömvärd verksamhet fcireningen och dess medJemrnar tili fromma. Unisonr sjöngs Iysuingssången och några andra visor. Georg Wiik berä[tade om eldsjälen bakom grundandet av pensionärsf6reningarna under I 970-talet. Margit TalJ, stiftande med lem, och Georg W iik fick vard era emott3 en vimpel som erkänsla fci r mångårig verksamhet inom f6reningen. U.Ö.

Damer oeh herrar - alla som viii fördjupa sig i huslig eko nomi oeh praktisk matlagning. Nu har ni chansen ige n. Marthaförbundet e rbjud er under fem torsdagar föreläsningar och praktiskt arbete i köket. Varje kursdag resulterar i en trerätters måltld som deltagarna får njuta av för en symbolisk ersättni ng. Kursen börjar torsdage n d e n 30 septembe r och p å g å r tili och m e d 28 o ktober (ej 21 oktober) kl. 10.00-13.45 i Marthaförbundets undervisningskök, Lönn rothsgatan 3, Helsingfors.

ViII d u lära dig att skapa livskvalitet i din vardag tillsammans med andra? Anmä l dig per tfn 09·696 22560 tili hushållslärare Elisabeth Eriksson på Marthaförbundet eiler e·post: elisabeth.eriksson@marthaforbundet.fi. Svenska pensionärsförbundet är sa marbetspartner. Förfrågningar och anmälningar även tili SPF:s informatör Ebba Jakobsson 09-72 888 210 eiler e·post: godtid@spfpension.fi. Kursen ingår i ett RAY-projekt. Tag vara på tillfället.

KOSI, \ Itamlncr oc.h mlncrsl samt allm. med.

Kari n Munslcrhjclm-Ahumada Spccial ist I allmän medicin NyckclbegrcpD' *Uingvarig trötthet och värk *Kroniska sj ukdomar *Jästsyndrom *Nedsatt immunfOrsvar *Infcktionscirklar *Biokcmisk individualitcl *Funktion smedicin *Antioxidanttcrapicr *Ortomolckylär psyki atri Björkniisg. 26 A 6, EKENÄS Tel. 019·24 1 5280. T idsbcSI.: m4. Ii. on kJ. IJ· 14 0.17· 18.

frc kl. 13·14.

Augu st iveckan kring kultur, hälsa, data och samvaro sa ml ad e ett tj ugotal p e nsionärer på Kuggomskolan i Pernå. lng a lill Nyblom (t.v.) o eh Marga reta Othma nSunde ll arbe tar i hantverksverkstaden. Foto Östra Nyl ands Folkh ögskola

Mottagmng ävcn på: Kruunuhaan antioksidanllikJinikka Kaisanicmig. I Ba. 2:a vAn. H:FORS Tel 09·626 388

Lääkäriasc mn Biomedes UnivcrsilclSg. 19 B. ABo Tel 02-250 7999

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS Pojogaran 2,10600 EKENÄS lel. (019) 246 1500

seafronJ@sulfllelji Hotel! Sea Fronl i Ekenäs ligger naturskönt alldeles vid stranden. men samtidigt bara en stenkasl frän Hangö-Helsingfars riksväg! Vi kan e[bjuda fOnnånlig' hotellpoket fOr gruppor. vltr restaurang med vacker havsutsikt och utsökt god mat rymmer 150 matgäsler. Genom all Ni reservernr på fårhand kan vi garanlera en smidig service.

Bokn nll höslells o. villlems alla möIelI oell lester IIos ossI Begär offerll

TA SIKTE "PÅ NYKURS" Hösten 2004 Västra Nylands folkhögskola ordnar en nyt! mångsidigt studieprogram under hösten 2004 P4 ny kurs riktar sig tili ä1dre och yngre vuxna sam är lediga dagtid och viii rn. nya perspekli v j livet " PAny kurs" innehåller: . Daloranvändning och Internet - Hi storia och släktforskning - Svensk liueratur och kulrur - Hälsa. kost och motion - Friu skapande; l.ex. målen. skri vande och fOlografering Utöver detta kan du välja andra kurser ur sko lans övriga kursu lbud, l.ex. sprAk- eiler akademiska kurser. Tidpunkt: KursavgifL:

21.9.2004-16.12.2004. tisdag-Iorsdag varannan vecka 40 € I vecka (inkJ. lunch och kaff e). Sammanlagt 280 €. Extra avgifter för frivilli ga akademiska kurser

TEMAKRYSSNING MED SILJA EUROPA 9-10.11.2004 Kryssning med Silja Europa Avgå ng t isdagen den 9.11 kl. 18.30 frå n Åb o Ankomst tili Åbo onsdage n den 10.11 kl. 17.00

THOMAS LUNDIN, SUSANN SONNTAG oeh JANNE MANSIKKA sköter om unde rhå lln inge n på kryssningen. PROFEssOR KARRI WICHMANN förelä se r p å temat HÄLSA OCH VÄLBEFINNANOE • Möjlighet att ställa frå gor tili fö reläsa re n. PRls :

67 €Iperson i 2-personers hytt utan fönster 73 €Ipe rson i 2-personers hytt med fönster

(Det finns äve n möj lighet tili andra hyttkategorier oeh tili si ngel-, 3·bädds· eiler 4-bäddshytter) I priset ingå r:

kryssning i va ld hyttkategori vä lkomstdrink middag frukost luneh program ombord Vi ordnar transport tili oeh från Åbo hamn mot till äggsavgift.

Sisla anmälningsdag: 10 september.

Kontakla resebyrå BTI Nordie i Ekenäs tel (019J 2674550. Konlakla oss för anmälningar och mcra information Tel. 019-222 6021 . e-post: kllTSsekrelcmrc@vnffj

Olympias ordförande Gretel Ahlbom får ta emot förbundets förtjänstteeken av sAM5· ordföranden Majlis Kvist oeh förbundsordföranden P-H. Nyman.

Västra Nylands folkhögskola Strandpromenadcn I t0300 Karis

www.vnf.fi

BTI Nordic SILJA lINEfl

Carolin Tuomela representerade det lokala talangutbudet. ~

Sommarfesten i Malax en upplevelsernas dag Sång, musik, dans, umgänge, ett par regnskurar men f6r det mesta vackert väder lick de omkring 750 österbottniska pensionärer uppleva som lirade sommarfest i Malax den 4 augusti. och festen kom igång. göra saker och dng, [fäffas, sa KommunFUllmäktiges ordfo- Håkan Knip. Österbottniska distriktets ordforande Håkan Knip hälsade välSångaren Hans Martin frm rande Torolf Fröjdö uppmanade komm en tili Malax och Årninne Sundom är populär särski lt på festdelragatna art ta vara på den folkpark som en veeka tidigare andra sidan Bottenviken med här dagen. hade firat 50-årsjubileum. Han sin nya album Den blomsurtid - Pensionärerna har ju i och beränade att kommunen har 111l kommer. Nu underhäll han for sig obegränsad fritid. Men Iyekats hilla servieen kvar i alla pensionärerna med en rad sånger, om man vänder ordet fritid tiU utbyar, att man hae pensionärs- några som han skrivic själv och betydelsen upplevelse och åte r- hern, serviceboende, fungerande många med andliga fortecken. hämrning, återhämrning frän hemservice osv. Kommunen har Purmosonen Mikael Forss, arbcrs!ivet men samtirugt tid fo r nyligen P.!tt ett äldreråd. som nyligen utnärnnts tiU ditekupplevelser. så har vi just en sådan - För myeket av beslutsfattan- tör vid Folkpensionsanstalren, dag. Vi hOI tid for upplevelser, att det betyder att man blir hörd, att efterlys re i sitt festtal ett nyränuppleva den här dagens ti llsarn- man P.!r sin talan framford. Men kande inom vården. Vi publicerar mans, art ra visras cillsammans. kommunen kan inte sköta om ert sammandrag av tal et på skild tala rned varann, umgås - det är allting utan vi är väldigt myeket plats. dagens budskap, sa Fröjdö i sitt beroende av den tredje sekro rn . Etter att lokal sångP.!geln Cavälkomsttal. H är kommer då f'oreningar så- raUn Tuomela sjungit ett par lårar Innan han tOg tili ordakunde som pensionärsforeningarna in. gav verksamhetsledare Veronica gästetna sryrka sig med köttsoppa Det är det som ger den lilla oma PeUman akmell information ftån och kräm. Orkestern Gents k1ärn- kryddan när man har möjlighet forbunder. AktueUt inom inrresde i med SailAlong Silvery Moon att ha upplevelser tillsarnmans, sebevakninge n, som SPF sköter tillsammans med paraplyorgani sa tionen VENK, är bl.a. de inkomstpolitiska forhandlingarna och budgetbehandlingen, en tidigareläggning av nivårforhöjningen av folkpensionerna tili 2005 och att ve rkställa det nationella Endagsresan tili Kivitippu häslovårdsprogramrner. Hon onsdagen den 15 september hoppades att äldrerådsverksamheten far mera luft under vingarna Fr;lga reseansvariga i din förening eiler i san,band med kommunalvalet ombudsmannen tfn 3179070 om det än nu finn s i höst. lediga platser! ULF WAHLSTRÖM

Malax Pensionärers sångkör gladde publiken med Georg Malmstens Seitskärsvalsen. Foto Ulf Wahlström

ÖSTERBOTTNISK VERKSAMHET

Malaxpensionärer fick tack

Maratondansen på Wasa Teater Distriktet har bokat matineföreställningar so m börjar kJ. 14.00 onsdagen den 29 september och torsdagen den 7 oktober. Biljettens pris är 15 eu ro/ pensionä r. Boka med din förening eiler med kansliet i Vasa!

, ,1

Malax Köttrökeri frän Österbotten

I På Lojo höstmarknad fre 10.9, lö J1.9 I P~ Ek~n~ marknad 10 23.9, fre 24.9 Pa Kristmestad marknad fre 1.10, lö 2. 10

I Säljes hederligl gammaldags farfats baslurökla skinka, lammSlek m.m. Sök vår ftagga! Vi syns! Gösta Löfmark & gäflgel L _ _ _ _ _

-K~

Malax äldreråds ordforande Folke Forsberg mckade Malaxpensionärerna for den ins3rs de har gjort får kommunens äldre genom art Ställa boendeplatser tili kommunens forfogande. Inn an program ledaren, Offibudsman Per Thomasfolk avslutade detegencliga festprogrammet upprrädde MaJa.'X Pensionärers sångkör med en par sånger under Johnny Sandstens ledning. Efrer kaffeserveringen räjdes bord och stolar undan och dansen rog vid tili orkestern Gents [oner. I puben ordnades a1tetnativt ptOgram med a1lsång och musik.

Efter kaffet ble~ det alternativprogram som leddes av Ann-Mari Selläniemi, i baren vid Aminne folkpark. U!cymmet var tnte så stort men de som kom och fick rum kunde glädjas åt mycket sång och musik, och da I huvudsak fr~n Hasse Martin och Boris Dahl tili ackompanjemang av Nisse Tuomela, Värmen och

gemytet var det Inget fel på då alla kunde delta i de gamla kära allsångerna. Text och foto Stig Sundvik

GOO TlO 512004 - 7

Nya FPA-direktären: Sammandrag av FPA-direktör Mikael Forss festtal påÖsterbonniska distriktets sommardag i Malax 4.8.2004

Höj statusen och respekten för vårdyrket

Idippa håret, reparer. bilen och mäl. huser. med om att bygga upp samhället. Och de unga hae aIIt skäl aet med nöje och tacksamhet betala de avgifrcr so m behävs for 3rt bekosra pensionec, bidrag, vård

se tili art tiJIräcldigt många ändå tar sig ao de rradi rionella yrkena. För oss som är Iite äldre och över femtio gäller der art hänga med så m yc ke t sa m behövs , men iogen kräver arr vi ska bli frälsr3 av der nya. Indumisamhället, den kom-

fae 3rt ge

munala se krorn och de sociala

äldre personer fårursättningar for eet drägligt liv. Sarntidigt ger dess. 'Y'tem j u också dagens unga människor srörre friher 3rt välja bostads och arbersort; det kanske man ime ränker på så ofra. Jag är mer än väl medveren om aet alla äldre inte har det bra. Över ctthund rarusen levcr på enban folkpension, och dess belopp är i behov av häjning. D crsamma gäller nog också de allr. lägst. f6rmånerna f6r de ungefar lika många långtidsarbetsläsa, vars inkomst ligger på en så pass låg nivå an den obestridligen leder tili f.nigdomsproblem och så kallad urslagning. Der här är ert smrt problem, efrcrsom social urslagning hae en benägenher

rrygghetssystemen är här i Finland aII. barn av sarnma enerkrigsrid. Der beryder art det rekryte r.des

Dagens pensionärer har varir

och annat sa m behövs

ör 40 år sedan , 1964 fanns der en byskola och åtminscone en butik i nästan varje liten by i Purmo. Torala antalet

rorde ha överstigit tio, på min-

dre än 2000 in vånare. Min lill. hemby, Sandn.bba, med fårre än 100 invån.re, hyste en lilial tili dåvaeande Purmo Andelshandel, en folkskola och en kiosk. ld.g 2004 har Purmo bara en enda skola; en venig lösning med

tanke på dagens kr.v på arbersliv och utbildning. Berydligt fårre butiker, också det en nödvän-

dighet med tanke på vilken stor omsätrningsom med dagens pres-

s.de marknader krävs f6r.tt hilla en enda anställd med jobb. Sedan har man fa tt eet älderdomshem, utbyggd hemservice, hälsovå rd osv. Samma mönster återkommer

art

inre är någo~ liecn sak an höja

dessa belop p kännbart. Skulle häjningen vara så stor sam ] 50 euro per månad blir notan 180 miljoner euro eiler drygt 1 miljard mark. eHer värder av 1000 stOra egnahemshus. ett helr kornmuncenrrUffi. Om vi vi II ursrräcka höjningen tili al la pensionärcr som ärdrygt en miljon tili .ntaler,

Varor kan [ransporteras Ut, folk från byarna kan rransponeras in tili större ceotea för läkarbesök och andra ärenden. M å nga kanske nu tänker: "När ska han komma tilI pensionerna och den sociala biten?" Det mön ster som jag ovan beskrev vore svå n och kanske rene av

omöjligt otan ackompanjemang från välfii rdssamhället. Många saknar ju i d.gens urbana värld

ska t3 slu e. utan de kommer rroligen att räcka, t.O .m. bättre än nuo

Nyliberalismen oroar Om jag är orolig IOr något är det främst två saker.

allt artiryder och tänkande. De av er som forsökt arbeta med en dator eUer en scor och n.n traktor vet att det ioee är enbart dacorn

eUer traktorn och dess presranda som gäller, man också vad man har mellan öronen, dvs. hur man

gör jobber och framf6r al lt vad man gör, att göra räre saker. När en forskarteam under

professor Paul LiUranks ledning

m ånga nya arbersragare under

Den forsta är den politiska

undersökt vårdkedjo rna på ett

perioden mellan sluret av 1960talet och början av 1980-"let. Dct var fdrsrås jusr då sam de s.k. stora åldersklasserna kom u[ i arberslivet. Dess. äldersklasser, f6dd. ungefar åren 1945-1949 var ungefår dubbelr så stora sam dagens och besrod av över 100 000 barn årligen. Själv är jag f6dd 1954 och tillhör också en rel.tivt Stor årsku ll. Årskullarn. minskade enerh.nd ända framemot 1970-taler. Födelsetalet, al lrså det tai som berättar hur många barn som f6ds

nyliberalismen och dess aIIt star-

sjukhus kom man frarn tili an vå rdtiden kunde IOrkonas berydligt enbart med hjälp .v enkel omo rgani se ring. Förko rtad vårdtid ä r bra f6r all., patient,

kare frammarsch und er se nare år. Denna ideologi går ut på art var och en är sin Iyckas smed och ska sö rja for sig själv - varje männ iska en egen ö, som det hene

under 1700-talet när dessa ideer formades. Om nyliberalismen a r eet starkare fotfåste kan det hända an själva tanken bakom välP.irdssamhället, aIIrså det .rt alla ska ges lika möjligherer, sakta men säkert bryrs ned. Vad der beryder f6r järnlikhet jnom skola, vård, och social trygghet kan var och

anhö rig, samhälle ach vårdanstale. Det är allrså en vinn-vinnvinn -vinn-kombinadon . Mycket

hänger aIIrså på vad vi har meLlan örone n.

Ert nytänkande inom vården måste innefana vissa v ikri ga grundprinciper. Den kommun ala vårdstrukruren stöder dessa krav

ganska däligt .v orsaker som jag

faras över även på baen och

i övriga Österbonen och i hela

rena landsbygden är äJdre människor som helst vili bo kvar i den egna stugan så länge det går. Och f6r der mesta går der ju rä c[ bra. D agens rran~porrkrafr och teknik kommer tiU god hjälp.

pengar tillräckligt. Jag är all"å ioec a1ls orolig f6r art pengarna

som om arberssäre1 och framfor

intresse att onödiga undersökningar undv iks , art liggetider och väntetider forkortas och art

arberet utförs med glädje och snabbher. Tyvärr lämnar våra offendiga organisationer forrfarande mycket övrigt art önska på detta område. En ytterligare princip som

hae blivit aIIt viktigare f6r dagens törliga människor, är möjUgheren art välja var man låter vårda sig. Detta är svå rr med nuvarande

system, vilker t.o<. kao leda tili vissa bekymmer för dem som bor ute vid sommarsrugan under en del av året, bara for art ta ett

exempel. På FPA har vi utarbetat en

heltäckande landsomfauande vårdmodell kallad "f6rsäkringsmodellen" för .n råd. bot på problemen och f6r an uygga en jämlik, kvalirativ och effektiv hälsovård. Jag kan cyvärr inte gå mera in på den modellen nu , den kräver en egen visa, men jag eror

och hoppas art ni ska fa tillF.ille an stina bekanrskap med den längre fram i dden.

bambarn. Problemer här är fårstås art det

landet. Många har Byet.t från de s.k. utbyarna in ti li centra. A11t Aera av dem som bor kvar på den

[Coe jag också art också vården kommer art kunna finansieras. Det kommer allrså 3U finnas

Det som jag sagt är absolut iore tänkt sam kritik mQt enskilda utövare av vårdyrket elJer andra ofFcncliga yrken. Det är systemen

som är f6r1eg.de.

Förlegade system Jag [Cor art foränclringsprocessen enban är isin början inom det

offendiga. Här har marknadsekonomin nog ere överrag.

Dess

hård. I.gar helt enkelt rvingar in

måste vi allcså mulriplicera med

marknadsmässiga foretag i det nya informationssamhället. De som iore hänger med går under. I det privata är attiryden numera

en miljon och belopper bIU motsvarande tia gånger srörre! En annan sak som ger anledning tili bekymmer är vårdkosrnaderna. Det gäe stor skilLnad om antaler långvårdsplarser i en liten kommun är 50, 100 eiler 250.

självldart tjänsrvillig, effektiv och kundinriktad. Man gör s.ker med kundens bästa f6r ögonen. Vi har en bit rut ännu, men det offencliga måste ta efter, imitera.

Allt färre tili vårdyrken

Garnmaldags byråkrarattiryd, och

När der gäller vården fin ns der

"vi har samma lön ändå"-aniryd

anhöriga som bor i närheten och

på årerväxten. Allt fiirre yngre personer söker sig tili

som kan hjälp. tili med utkomst och vård. Ännu på 1950-taler vae

duger inte längre. Sarnma järnhård. lag, art det som är odugligt störs bort, gä11er

s tressiga, tungt ansvarsfylld a

pensionssystemen mycket svagt

och dåligt betalda. Dena gäl-

uppbyggda, och många av dem

ler inte bara vården utan hela uppsä ttningen av arbeten som det efterlcrigstida industrisam-

som saknade arbete och utkomst va r beroende av at t få bo hos sina barn e Ll er andra släktingar. Det fanns so m bekant t.o.m.

f6rsörjni ngsplikt när. släktingar emellan ända frarn tili f6r drygt trenio år sedan.

skäl art ränka

vårdyrken. Jobben upplevs som

häller, han att erbjuda: industri och verkstad sjobb, byggjo bb, städning, lärarjobb, jobb so m kommunaltjänsteman eller starstjänsreman.

ldag är det tili a lla Iycka .nnorlund •. Pensio ner och FPAbidr.g betalas ut varhelst man bor i landet. Der här beryder att

Det so m ger anledning til1 al lvarliga beränkligherer är f6rstås der att dess. jobb, eller rättare sagt de behov som dessa jobb är tänkra .n uppfYII. inte har f6rsvunnit någonsrans. Folk behöver fa sina rör dragna också ener år 2015,

förmånssystemen inre bara är

men vad jag erfarit finns det

socialpolitik, de är i högsta grad också regionalpolitik. Vi ska

väldigt fa rörmokare kvae som är under 50. Ser vi på åldersf6rdel-

komma ih åg art pensionärerna

ningen inom industrin , inom den kornmunala sekrorn , inom staten1 eUer varfo r in te inom min egen arbersgivare FPA, så ser vi överallt samma mÖnste r.

Förmånssystemen regionalpolitik

idag faktiskr bildar grunden f6r ekonomin ure på landsbygden. Tack vare dem, och ime minst rack vare arberspensioner, folkpensioner, andra FPA-fo rmåner

och kommunala st.rsbidrag hälls kommun en ihop i fogarna och

kan erbjuda arbere åt yngre personer, derta ger isin tur arbere år ännu Rer inom tjänstenäringaroa. Också kommunala [j änstemän behöver ju försrås handla mat,

De gamla medierna, TV, /ilm, telefon, radio och tidningar överkörs nu av datanärverk och rråd-

lös. f6rbindelser som ger riUgång tili allt på en gång. Der är kanske inte så underligr art ungdomen intresserar sig for alle detta. Der är också sunt, men vi f3.r forsöka

Ända sedan 1906 har den äkta Malaxlimpan bakats i Aminne där de österbottniska pensionärerna firade sin sommarfest. FPA:s nya direktör Mikael Forss, Purmo, fick ett exemplar sa m tack för sitt festföredrag. Österbottniska distriktets ordförande Toralf Fröjdö överräcker limpan.

per kvi nna i frukrsarn älder låg då, suax ener kriger på över fYra. Nu är vi neee i 1,7. Deua beryder art det så kallad e f6rsörjningstaler, dvs. d e t ta I SQ m berättar hur många personer sam ska f3 sin utkomst från varje person ute i arberslivet, ändrar så att allt mrre arbetande ska bekosra ert växande antal pensioner och en växande vårdbehov. Om den eko n om iska och tekniska utvecklingen går framåt, vilker den uoligen gör, behöver det här trors aIIt inre beryda några större problem, eiler kataserofer, för faktum är att eo människa idag med maskinernas och teknikens hjälp i många branschee k1arar .v .rt fa mera gjOrt än vad fem eiler tio Idarade av tidigare. Vi behöver ju bae. se på urvecklingen inom jordbruket. Behöve r vi överhuvudtaget oroa oss? Pen s ionern a kommer art kuona finan sieras. Vi behöver kn'ppast vara speciellt oroliga f6r finanserna. Med god organisation

en läet räkna ut själv.

nämligen också det offendiga,

men allr sker där med f6rdröjning och ibland behövs en regelrärt katasuofinnan något händer. Ut

Allrså väl att m ärka , trO[S att d er finns pengar, om d et inte

inte nu runner gå djupare in på, men som folj er av det art kommunernas storlek varierar så k.raftigt och art deras eko nomiska och kunskapsmässiga forursättningar

kan uppbådas tillräckligt med

är så oerhört olika i olika delar

Några .v de äldre var dessutom i

intresse.

av landet.

sin ungdom med om att kriga for

landers friher med Iåra f6r liv och lem. Vi yngre har aU orsak.rt visa

sekto rn och a ndra områden.

Den f6rsta är jämlikheten. Ränen tiU och tillgången tili offentlig vård ska vara lika god oberoende av var man bor i lan-

Delvis handlar det om lön, men

der, av ekonomisk starus (all rså

ännu mera [ror jag det handlar om uppskartning, inuesse och om en intelligem omarbernjng

och

Den andra saken är att vården

kan bli et< bekymmer i sig själv.

Vi h. e . lIa en uppgift i an torsöka återstäl la status to r he-

dervärda yrkesjobb inom vård-

inkomster och f6rmögenhet), 3V

andra faktorer nämnda i

oss hoppas att det mte behöver

gå så långt. Dagens pensionärer är värda

all respekt för sin li vsgärning som ofta inneburit hårt arbete.

er den respekt ni fonjänar.

Jag teor därf6r.rt de äldre f6rstår art uppskatra dem som jobbar f6r dem, och aet de kan och vW hjälp. tiU f6r an höja respekten

av hei. den garnla apparaten, om jag så far säga. Der är ju också så,

grundlagen. Den andra är vårdkvaJiteten.

och ,starusen for vårdyrket och andra viktiga serviceyrken.

att vård- och servicesekrorn ioee

Kvalitete n måste säkras på

kan auromatiseras i lika hög grad

alla nivåer, med hjälp av en bra

ändringsfaktorer som jag juSt utmålar är tänkta fOT att rrygga

som va,ruproduktion en . Sängar

professioneIl organisation med tillräckligr stora volymer. Det

välflirdssarnhäller också i frarntiden. Den sociala tryggheren ligger

här kan beryda koncentration av

i allas vårt intresse, for om det är något som är säkerr så är det art

bäddar inte sig själv., golv sopar sig inte heller. Och den gamla sagan med "bord duka dig" har

vissa vårdformer, hUI otrevligr det

ime blivit verklighet.

än kan låra.

De smä brottSrycken ,iII for-

av en uppfräschning som inte

och kosto.dern .. Der ligger såväl i skanebetalarnas (dvs. uppdragsgivarens) som i

vi aII. blir äldre och art de 8es" behöver vård i något skede. Der gäller f6r överläkare och direktörer,likaväl som metallarberare och bönder, ja t.O.m. f6r den 17-årige

h.ndlar så m ycket om pengar

patienternas och vårdpersonalens

daranörden.

Jag teor därf6r att vårdsektorn, och inte bara den, uran hei. den offemliga sektorn är i srarkr behov

Den tredje är effektiviteten

Alandsinfo när förbun De som deltog i Svenska pensionärsförbundetsvårmöte och försomma avrundade vårmötesdagen. Texl och fOIO Ulf WAHlSTRÖM Pensionärerna är nu så många arr om de visade enigher i politiska sam manhangskulle de vara berärtigade a[[ besä[[a en fjärdedd av all a pla!se r i riksdagen. - Så många är vi och så srarka är vi, sa förb u ndsord fö rande Pe r- H e nrik Nyman nä r h a n öppnade Svenska pensio närsfårbundets vårmöte i der åländska lagangets plenisal i Mariehamn den 25 maj. Med hänvisning till God Tids läsarundersäkning (se ledaren i GT 4) drog Nyman slutsatsen a[[ pensionärsförbundets medlemmar i srorr sett är nöjda med sirr forbund och dess verksamher. - Der visar arr der Rnns en viss Iire konservativr orienterad rillfredsställelse med den här rörelsens verksamhet. För den som har le[[ forbunder fram rill denna punkr känns der här naru rl igrv is bra, men ändå förväntar man sig li re mer~ iniåariv och därför tycker jag a[[ der inte ska foreligga någon srö rre rädsla och skräck får en ganska frejd ig diskussion om hur vi ska ha der och hur vi viii ändra på verksamheren.

Jan Ka rlsgården vi d Kaste lholms slott hörde tili de sevärdheter som pensionärerna från fastla ndet kunde bekanta sig med.

RES MED SPFI JULMARKNADSRESA TILL BREMEN 4-7.12.2004 Anneli Hofers traditionella julmarknadsresa gå r detta å r tili Bremen. Pris: 740 Elperson i dubbelrum

Förbundet i god balans

I re sans pris ingå r:

Finnairs direkta flyg Helsingfors-Hambu rg-Helsingfors alla ska[[er och avgiher rransport Hamburg- Bremen-Hamburg inkvartering Ire nätter på centralt beläget hotell av god standard 3 x frukostbuffet 3 x middag varav en festlig självständighet smiddag reseledare Anneli Hofers tjänster och prog ra m

Anmälningar och närmare information: Resebyrå BTI Nordici Ekenäs tel. (0 19) 2674550

BTI Nordic

självständighetsdagen i Stockholm! Gör en fönnånlig kl}'ssning med Friman Resor!

5-7.12

En dag i Stockh o h n ! MARIELLA Julbord 25,·

Frukost6,·

Food Garden frukost 12,·

VIKING LINE

50,·

25,-

pris / person tvåiA-hytt

~ris

/ person fyraiA-hytt

100,·

Pris frän H:fors!

Pris frä n H:forsl

fA·hytl

Ire i hytten:

33,33 / person

Avg. 17:30 fr. H:fors. retur 16:50 fr. Stockholm Vi har gott om plats. men boka snarastl

Grupperl Boka egna förmånliga kryssningar via 0551 Grupper kan boka Food Garden middag å 30,-

Landshövdi ng Pet er Undbäck be rättade om den å ländska självst yrelsen.

Ordföranden konsrarerade arr fåtbundet nu är i en mycker god ba1ans. art ingenting i ve rksamhetsberättelsen och den ekonomiska redovisningen, årmi nsrone från styrelsens håll, pekar mor en alarmerande urveckling. - Jag kan konsratera a rr vi egendigen hae der bra i fo rbunder, men samtidigr 6. nns fårs tås frågo r ure i samhälletsom påkallae uppmärksamher. H an närnnde frågan om bankavgifterna so m diskurerades i pensionärskretsar under vintern och vårvinrerns. - Der fanns j u en berä[[igad opposirion mor de höga bankkostnadern a och der hä r fo rdes tiU högsra pensionärsnivå, dvs. vår samarbets- och takorganisa ti on VENK, som ju gick in i närkam p med bankfåreningen. H är måsre jag säga a[[ jag är väl digr besviken på a[[ der hela res ul rerade i art man gay ur en ge mensam och lånade pensionärsorgan isationernas namn tili en broschyr so m i själva ve rke t är bara en ren bankbroschyr och ingenting annar. Några ändringar i de kririserade bankavgifre rn a blev der inrc. VENK va r uppenbarli gen ri llfreds med derra, men vi som va r i o ppos irion d ä r Iyckades i varje fall ko m ma så långr atr organisationen har i uppgifr att gö ra några nya arracke r får att påverka vad som der egendigen gäIIde: bankavgifrerna.

För västnylännlngar tJllkommer buss 1111 hamnen: Fr. Hangö 26,· Karis, Ekenäs 19.· Ing<\. Kyritslätt 16.· BambllJett på bussen ·50%

fI(I.

019·2481004

/.r.Ii.i_wo. I

Sandövägen 23

fM 019-248 7058 'UW2H.Ilb'!HN! 10960 HANGö forsaljnlng@hangonlilkenne.com www.hangonliikenne.com

c lara von Bonsdo rff, Ebba Jakobsson och Rainer Nordströ m fic k förbundets förtjänsttecke n.

Nyma n be rö rde fråga n o m vårdgaranrin och beklagade a[[ ma n ä r tvu nge n a tt pr u ra på både den eko nomiska sidan och tid rabellerna redan nu innan der hel'!!'ns har komm ir i gång. - Der här är synd , for en vårdgaranri, om den kan ge nomfåras, är en uromordencligt viktig rrygghersfakror fo r framfo r al lr äld re medborgaee. Närsclendevårde n och de låga pensionerna var andra frågor som P-H . Nyman ville a[[ mörerskulle ra srällning dl! i si[[ u[[alande. Vårmörer godkände enhälligr verksamhersherätrelsen och bokslurer för år 2003 . Mar iehamspensionäremas ordfårande Rainer Johansson sa att en dröm gick i uppfyllelse när han fick svinga ordforandeklubban i plenisalen . Der gjorde han medan mörer beviljade sryrdsen och övriga redovisningsskyldiga ansvarsfrihcr. Mörer om!årrade enhälligr err uttalande som publiceras invid.

P-H_ hedrades Tre medlemmar som tidigare beviljars fo rbundets fo rrjänmecken fick nu ra emor dem. Devar Clara von Bonsdorff, sryrelsemedlem 199 1-94, EbbaJakobsson, fo rbu nd ers informatö r, medarbera re i God Tid och "en av SPF:s !åddrar", och Rainer Nordström, verksam hetsledaee 1977-86 och styrelsemedlem sedan 2002. SPF:s vice ordforande Torolf Fröjdö meddelade a[[ styrelsen hade beslu,ar rilldela forbundsordforande Per-H enrik Nyman fårrjänsrreckner. - l ag vi II samddigr fram fora vå rr tack t ili honom: Att vara ledare få r Svenska pensionärsfo rbunder går inre art göra som någo n bisyssla, uran det kräver ku nskap och engagem ang. PH . Ny m an har på e cr mycke r få rrj än srfullr särt visat art han, genom engagemang och den kunskap ban besi[[er, hae fo rm å[[ fora pensio närsfårbunder vidare. Efrer lunch årervände de ca 170 pensionärerna från " Rikec" och många Ålan dspensionärer rill plenisalen fo r arr bli informerade om den åländska självstyrelsen. Lag cinge ts ta lma n Vive ka Eriksson framforde landskapets och självstyrelsemyndigherernas hälsn ing och beklagade a[[ juS[ de här aagarna vädrec inre var så vackert som der näsran alltid brukar vara den här aden på årer. Hon ral ade om hur självstyrelsen urvecldars under de drygt 80 senas ce åren . - Vi är racksamma till tidigare generacioner fa r deras insikrsfulla och suävsamma arbere som hae len fra m t ili en sicuation som våra dagars generatio n nu far bära fruklen avo Der här gäller framfor allt det aebete sam medlemmar i en få rbund, som [ep resem ance r fo r der svensks pråkiga samhälle,

GOD TID 512004

ch skärgårdsmiddag d t möttes i Mariehamn tor~ln m nll.lhn' r fick

en rejäl dos information om den åländska självstyrelsen. Supe med tre rätters skärgårdsmiddag, underhållning och dans

Vårmötets uttalande

Pensionärsförbundet oroat: Hålls reformen inom tidtabellerna? Aruakriva tillränkra nyordningar inom vårdsektorn barde inre utformas sa m konkrera löfren forrän der råder kJarher och sä-

kerhet iftåga om både tidrabell och resurstilldelning. Svenska pensionärsforbunde[5 vårmöre i Mariehamn viii betona sin uppskartning av den vårdgaranri som udova[5 i det nationella

hälsoprogrammet for år 2005 och känner tillfredsstälJelse över de i Finland, har bidragit tili for m lägga grunden fae vår generations och kommande generationers fårutsärmingar tili ect bra Iiv. Förbundsordforanden tackade

land redan erbjudit Åland. I självsryrelselagen uppräknas

nol l. 1 Finland är det baea det gamla Nylands Iän och Uleå-

alla de rättSområden inom vUka självstyrelsen har rän art stifra

jobbar de å1ändska politikerna på art hirta a1rernariva lösningar. nya

aviserade forbättringarna i närsråendevårdarnas villkor. Svenska pensionärsforbundet kräver art dessa berydelsefu!la reformer

näringsgrenar. Och rederi erna

forverkligas inom avsedd tid ocb i avsedd ursträckning. Svenska pensionärsforbundet understryker an landers äldre befolkning just nu uppskattas tili 1,2 miljoner, vartill kom-

Viveka Eriksson och överräckrc

naf upp de rätl:sområden där det

borgsregionen som är de enda rvå amråden sam är mera närande än tärande, så mycker mera närande art sta tsmakten har råd

forbunders srandar.

är rikers lagstifmi ng sam gälJer också på Åland. Där landskape t har egen lagstiFrningsbehörighet fungerar Aland som en själv-

an upprätthålla alla andra delar av lander. - Arr saker ach ting går bra på Åland, att Åland har en bra

srändig sta r. Den enda sam står ovanfor självsryrelseorganens rärr art stifra egna lagar är republikens presidenr. Hon har en verorätr,

ekonomi och levnadssrandard, beror inte på art ålänningarna mera pengar ur statssk ull e kassan än de öv riga regionerna,

men den är väldigt begränsad. Det ena fallet är om lagtinget stifrar en landskapslag om frågor sam egendigen är rike[5 behörighet, der andra är om man stifrar en landskapslagsom kan ävenryra

utan på självsryrelsesystemet och

självbestämmanderätr. Här på Atand klarar parlamenter av arr srifta lagae som passar bra for

upprätthålla dessa kommuner. Sjä lvsryrelsesysrcmec ansvarar

rike[5 inre och ynre säkerher.

å1ändska forhållanden och i rätt

Mariehamns pensionärsfo renings

Närsråendevårdarna, de rysta vårdarna, är idag ca 300 000

Flitpeng

Moderatoköt sjöng for gästerna under Kaj-Gustav Sandholms ledning. Sången ackompanjerades av kaffe med tiUtugg. Alternativt kunde fusclänningarna besökaÅlands muse um och konstm useum, biblioteket eiler

i vårt land och utgör en hinills forbisedd grupp i samhället.

for hälso- och sjukvården. Detsarnma gälJer urbildningen, kom-

tid och besluren är ofra sådana arr resurserna används på err effektivr särr.

ledig dag per månad och en ekonomisk ersättning i rrakterna av svältgränsen. En rorenherligad löneskala och cet skatteavdrag plus tyå lediga dagar forbämar foralldel nödtorftigt deras for-

- Åland kan själv bestämma

sjöfar[5museer. En festsupe med tee rätters

art antalet närståendevårdare kommer att fordubblas under de närmaste åren.

i frågor som gäller urvecklandet av inruviden, samhäJler, foretagander, regio nen. Områden som starsmakren

skä rgårdsmiddag på restaurang Arkipelag avslurade vårmötesdagen . Det lokala pensionärsbladet Nyset hade lovat att "Evert" skulle

I årers verksarnhersplan kräver Svenska pensionärsforbundet att en höjning av de lägsta pensionerna skall tidigarcläggas och dena yrkande upprepas.

Närdemokrati Det var landshövdi ng Peter Lindbäcks uppgift att informera om den åländska självsryrelsen. Han beränade att Åland med drygt 26 000 invånare har sexton kommuner. Decca är en star fårdel UI närdemokrarins synvinkel. Ungefår tia procem av den rös[-

berättiga befolkningen har en kommunalt fortroendeuppdrag. Sarntidigt är det väldigr dyrt att

munerna ansvarar endasr för

grundskolan. Av befolkningen bor bara tio proccnr i skärgårdskonununerna. Självsryrelseorganen använder rjugo procenc av sina pengar tili dessa tio procenr av invånarna. Decca är en medvcrcn poucik foe 3rt männ iskor ska kunna bo,leva och verka i i dessa kommuner.

Lindbäck fo rklarade hur det är möjligt an en befolkning på 26 000 har givits så långrgående ränigheter. Självsrytelsen vilar på cvå internationella pelare: Åland blev demilitariserat och neutraliserat 1856 sam en foljd av Krimkriget och det franskengelska anfullet på Bomarsunds fasrning, där ryssar na tvingades tili en demilitarisering av Åland vid fredss lutet. Efter forsta världskriget ansågNarionernas forbund det vara viktigt att demilitarise-

ringen skuUe forsrärkas . Den and ra pelaren, självsry-

egna lagar. En annan paragraf riik-

Lindbäck berättade om der ekonomiska förhållandet mellan landskap och stat. Ålänningarna och de å1ändska foretagen beralar ungefär 250 miljoner euro i sracliga skarrer och avgifrer i årer. Der sägs arr foe art självsryrelsen ska kunna hnansiera sådana områden som i riket 6nansieras av sratsmakten, så måsre Åland

få tillbaks en del av pengarna. Självsryrelselagen säger .tt 0,45 procenr av statens inkomster som redovisas i sra[5bakslurer är

det belopp sa m ska gå til lbaks årligen tili Åland. Detta brukar ge ungefar 160 miljoner per år. Självsryrelselagen säger också att om ålänningarna är extra flitiga och betalar mera direkta skatter tili Finland än vad 6n1ändarna betalar gene reLlt rar man tiUbaks det som överstiger 0,5 procent. Derca sker varje år och beryder ungef.ir 10 miljoner i "Aitpeng". Man har forsökt räkna ut vad

tili mars 2005 och det ursprungliga forslaget har urvattnars,

Pensionärerna som besökre Å1and fick redan nu en försmak av

sacial- och hälsovårdsminisrerier talar inte ens mera om garanti, uran bara om Järr tili vård. Minga undrar idag hUI de

ålänningarnas formåga art kunna

regnsommaren 2004. Dagarna

tillgodogöra sig självsryrelsens

innan hade der regnat så mycker arc besöker på narurängarna

på de Aesta orrer överbelastade hälsovårdscentralerna plörsligt skall klara tredagarsklausulen och hur specialsjukvården skall

Åland har lagstiftningsbehörighet bland annat inom hälsooch sjukvården, socialväsendet, undervisningsväsendet ach näringsverksamheren.

handhar har att gö ra med såkerhet, rättsskydd, grundläggande trygghet och befolkningsskydd. Det här är i min sätr au se en ganska bra balans. Enligt landshövdingen är Ålands ekonomi bra och arberslösheten är låg, 1,8 procent. Att så är fullet beror väldigt långt på sjöfurten. Den stå r for 40 procent av Ålands bruttonationalprodukt direkt och indirek t for hela 70 procenr. - När ni kom över Sk ifrer märkre ni kanske art det skum-

Åland och Iandskapers andel av

över skartegränsen. Motorn for

världskriget. När Finland blev självständigt blev det en fråga for

allm änna urg ifree so m försvar,

den å1ändska välfärden och ekonomin är passagerarrurygen och drivmedlet är skattefriheten. Men

att Åland skulle tilLhöra Finland, mot den självsryrelselag sam Fin-

mer ca 300 000 förtidspensionärer. Vi ver art dessa kategorier yrterligare växer under de närmaste åren, der handlar om mer

Våta naturängar

cill errer forsta

Nadonernas forbund som beslöt

an P-H. Nyman rackade Marie-

forande Rainer Johansson.

pade tili lite i båten. Ni kom

utrikesforvalming mm. Man har kommit tiLi att Ålands andel är ungef.ir 80 miljoner. - D er där ger då plus minus

av raxfree. Programmet avslutades med

än en fjärdedel av vårr lands bcfolkning. Den generarion sam byggde upp välf.irdssamhället måste kunn. räkna med vård, omsorg och trygghet både från starsmaktens och de kommunala myndigheternas sida.

staten har foe direkra utgiftee på

relsepdaren, kom

jobbar på att bli mindre beroende

det där är. ingenting som man

kan leva på i längden och

dag

hamns pensionärsförening för arrangemangen och överräckre

forbundets srandar tili dess ord-

Srånen for vårdgaranrin har redan uppskjurit$ från årsskifrer

måste inhiberas. 1 stället sryrde bussarna tili Margaretagården där

kunna uppbåda den samarbe[5organisarion och den personal . so m i en handvändning skall kunna eliminera dagens långa

sjukhusköer.

Deras oavbrutna dygnetrunrarbete har kompensera[5 med en

måner, men än så länge kvarsrår problemen med urbildning,

vägledning och organiserad avlösning. Samtidigt beräknar man

underhålla, men an vern eUer

vilka sam döljer sig bakom signaturen forblir en hemlighet. Everr visade sig vara Börje Öste rlund

från Eckerö sam både lär och såg ut som den något kändare truba-

duren Evert Taube. Kalle Lund från Jamala ackompanjerade på dragspel. Festen avslurades med dans. Följande morgan kunde ar-

RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETI MASPALOMAS PÄ GRAN CANARIA AVRESA 2.3.2005

rangörerna dra en lättnadens

suck. Soi och blå himmellovade gott for rundrurerna. Besökarna

kunde välja mellan en tur tili Bomarsund med Kasrelholm och Jan Karlsgården, en tur tili Eckerö där man besökte post- och tulLhuset och Ålands jakt- och fiskemuseum, eiler att stanna Mariehamn och besöka stade ns många sevärdherer.

Soi, värme, trevligt program, utflykter, god mat ... Om det är vad ni viii uppleva under en eiler två veckor i

mars 2005 så kom med tili Maspalomas på Gran (anaria. Maspalomas ligger som en grön oas strax ovanför det

fantastiska ökenområdet med sanddyner. Vi åker med Finnmatkat och bor på lägenhetshotell Blue Star Koa la. Pris:

från 580 E/person/vecka i enrumslägenhet för två personer från 655 E/person/vecka i tvårumslägenhet för tvä personer

I resans pris ingår:

Finnairs flyg tur och retur transferer tili och från hotellet inkvartering i enrums- eiler tvårumslägenhet på Blue Star Koala reseledare Anneli Hofers tjänster och eget program Anmälningar och närmare information: Resebyrå BTI Nordic i Ekenäs tel. (01912674550

RESOR UNDER PLANERING FÖR AR 2005 Teaterresa tili Tallinn i januari Hälsoresa ti li Estland i februari Schweiz-Mainau i maj Teaterpaket tili "Mamma Mia" i Stockholm

80 ~re

Ulla har om )ära

uor i

De sam valde att åka tili Eckerö fick bekanta sig med en fiskod-

r][ef

Iingsbassäng i Käringsundsbyn.

iJle,

Foto Stig Sundvik

laf

'" @ "

BTI Nordic ---

GOO TlO 512004 Ug[ Iar spela mo, varandra. - Så här blir det god kontakt mellan klubbarna. Esbopensiooärerna började spela pctanque får rvå år sedan i

Gäddvik under H olger Thilmans ledning. [ Lagsrad var derca forsta säso ngen. Från månadsskiftet

april-maj har man spela< i Gäddvik varje måndag och Lagstad varje torsdag. Bara tyå gånger har regn forhindrat spelandet. Från början av september övergår man tili inomhusspelet boccia.

De, är H olger Thilman som le-

rae de r klor sam

bocciaverksamheten.

lillen. Har samma spelare eller lag Hera klot närmare lillen än motsråndarna, f3.r man ynerUgare en poäng fo r varje sådan[ klot. En spelare från det lag som

säger Blomberg.

Tre 8S-åringar Han berättar art bocciaspelarnas

medelålder är 72 och rycks hålla

nirton spelare kastar isin tur U( sina merallklot unisam och fårsöker kornma så nära den såkaUade

lillen som möjlig[. Torsdagens petanquespelande på Lagstad sportpIan i hjärtat av Esbo har börjat. Utkastningen avgör lagens sammansäuning. Två lag, sam består av rvå eiler tre spelare,

spelar mot varandra tills ena laget uppnåte treteon poäng. Eher det byter man morspelare. C hris ti an Blombe rg, sam

Nils Ahlbom Irän Hagal undskl ubben visa r att en 85-äring kan vara lika skicklig som de yngre. Bakom honom Ir.v. Maj-Lis Degerma n, Ch ristia n Blomberg (bäda Irä n Esbo kyrkoby) och Erik Weckström, Dalsvik.

leder dagens spel, undersrryker vikten av art så många sam möj-

Klore[ närmast lillen leder. Sedan är det en spelare i det icke ledande lagets tur arr kasra ti lls hans eget lag får ett klot

Christian Blombe'g som leder

Man rqr på sig i rvå timmar och rar samddigr sociala kan takrer,

De[ lilla gula kloret kas[as ur och

kasta sirr klor närmare lillen eiler

krocka bon mocspelarens klor.

När båda lagen kasrat alla sina klot räknas poängen. En poäng

vara med

närer, i synnerhet här i Esbo där

TeX! orh foto ULF WAHlSTRÖM

går nu in i cirkeln och fårsöker

närmare (men 0.5 . v.

att

vi är så splittrade. På de, här säteet ar vi kontakt mellan klubbarna.

Bollspelen boccia och petanque sammanför medlemmarna i Esbo svenska pensionärer, enfören ing som är geografiskt splittrad på nio klubbar.

klot så nära lillen som möjligr. En spelare ue der andra lager

Han är forhindrad

-Ilåde peranque och boccia är de bästa ränkbara spel fo r pensio-

Boccia, petanque enar splittrad Esboförening

mercr. Därefrer kastar han sirt

der petanquen inam fåreningen . denna rorsdag så vi talar med

Petanquespelet börjar med att all a kastar ut sa mtidigt för att bestämma lag ens sammansättning.

lottning. Någon i detra lag väljer oeh ri[ar upp en drkel (35-50 cm i diarne[er) som urspelsplars. Den spelare som ricade cirkeln kas[ar ut lillen mellan 6 oeh 10

sig konstanr.

- Yngre fjrller på när de ä1dsta F..Iler bort. Men vi har 85-åringar so m är lika skickliga som de yngte. Bland de niteon som spelar petanque i dag är hela rre 85åringar. Esbopensionärernas vice ord-

forande Bengt Roth bor själv i

ligger närmasr

vann senaste o mgången eirar nu

upp en ny eirkel på den plars lillen ligger oeh kastar på nyrr ut lillen 6- 10 meter från ri ngen. Spelet pågår tills något lag upp nårr 13 poäng. Ch ristian Blomberg uppska[taf 3rt en 40-tal pensionärer j Esbo spelar petanque tegelbundet. Många av dem spelar både i Gäddvik och i Lags[ad. Ännu är spelet inrelika populärtsom boedan som drar err 90-[al spelare. - Vi skulle gärna spela peranque på vinrcrn, men i Esbo finns ingen sandpIan under [ak. Den närmasrc i finns i Masaby j Kyrkslärr. säger Blomberg.

Esbo cenuum och är en drivande

krafr bakom pe,anquen i Lagscad.

Boccian har börjat

Visserligen vistas han och hustrun

Men nu är det baccia sam gäller. Säsongen inleddes med träning och informadon den 2 september och höstens serie börjar den

G retel i Evirsskog i Kyrkslätt under sommarmånaderna, men paret kommer varje tarsdag från sommarsrugan får art spela. Petanque är en spel sam inte kräver några omsrändliga arrang-

emang. Man spelar på en hård sand- eiler grusplan där spelytan bör vara minst 2xl2 meter. I singel- och dubbelspel har varje spelare tee klot och i rrippel tyå klO[. Spelarna har sina egna klO[ och de kJOt sam pensionärerna använder (något mindre än de

9 september. Man spelar cupmatcher varannan torsdag och tränar varannan torsdag. Platsen

är Dalsvik bollhall. Så forrsä teer det til i petanq uen tar i öve r i början av maj. Boccia påminnerom per:anque med i stan sen samm a reg ler.

Båda spelen kräver sarnma F.irdighe[er men bocdabollarna av är plas" trä eller läder.

regelrätea klo ten) kosta< ca 10

Esbopensionärernas bocciaspel

euro. Dena är petanq uereglerna i en nötskal: Starrande lag utses ge no m

inleddes 1996 då drygr40 spelare tävlade o m mästerskapet. V'aren

2004 spelad e 78 pensio närer (plus 2 1 reserver) i 26 lag.

AlIsången på Glims i Esbo populärtrots ostadigt väder En av Esbo svenska pensionä.rers populära aktiviteter är det stora

allsångsrrälfen som hålls varje vår. Allsången har hålUIS på Here olika platser och de senaste åren på

Glims hembygdsmuseurns vackra och lummiga gåtdsplan. Det var eli, pensionärer från ESP:s alla nio klubbar sryrde kosan corsdagen den 27 maj i år. Efter den vackra och varma perioden i början av månaden var vädret n u något ostadigt och kan-

ske li,e[ kyligt. Trors allrsarnlades ca 100 pensionärer får att träffa bekanta och for att sjunga garnla och popuJära sånger. A1lsången öppnades av fåren-

ingens nyvalda ordforande Virpi Renholm som hälsade deltagarna välkomna och berärtade om pro-

grammer. Hon presenterade Boris Westerlund som srod får musiken med sin enmansorkester och Georg Mäkinen sam var konferencier. Svenska Pensionärsrårbunders nya verksamhetsledare Veronica Fellman, sam mötte Esbopensionärerna får fårsra gången, fram-

Georg Mäkinen hade orde[ i sin makr och Boris Westerlunds musik inspirerade de närvarande

att med glädje sjunga de vacm sommarvisorna. 1 minen av programmer hölls en paus dä Kerstin och Björn

Ahlroos servetade kaffe med [illhärande kaffebröd. Under

förde sin egen oc h forbundets hälsning tili alla närvarande. Boris Westerlund hade [agi'

gOtt tillflille arr pmca med gamla bekanca och kanske lära känna

fmm ctt sånghäfte med ert smrr

nya vänner.

urval av de vackraste och käraste sångerna som nu sjöngs så det

scod härliga ,ill. Som stöd for sångarna var en grupp fOrsångare. Ritva Johansson, K'a[ie Remy. Lennart Söderlund och Benel Waenerberg ur vår egen krets. Der var en fin sammankomst.

pausen hade pensionärerna en

AlIsången var så popuJär, arr den reserverade dden ime riktigr räckte tiU utan tiden måste röjas.

Nöjda och glada över det upplevda sökee vi oss sedan hemåt igen. Pehr- Eri k Bäckström

Trots att vädret inte var det bästa kom ca 100 pensionärer tili Glims för att träffa bekanta och för att sjunga gaml a och popul ära sånger. Foto Virpi Renholm

GOD TID 512004 - 11

Frivilliga skjutsar anhöriga i Kronoby Petalaxpensionärer vann resa

Bror Lindqvist är en av dem sam utnyttjat möjligheten tili skjuts då han besöker sin fru Nanny sam

är intagen för intervallvård på Sandbacka.

Vid Kronoby kommuns äldreråds sammamräde den 28 april pä Sandbaeka vårdeencer cog avdelningsskötare Kerstin Wams upp frägan om cransponbehov tor anhäriga sam saknar egen bil. Genom atr Sandbacka vårdeen tee Iigger några kilomerer från Kronoby kommunde ls ccnrrwu, kan det i många fall vara besvärligc for anhöriga atr besöka de egna. Efrersom ingen koUektiverafik finns, gavs ordf. TorolfFcöjdö i uppdrag att ucreda frågan . Efrec kontakter med Kronoby pensionärsfOrening och Krigsvetcranf6reningen kunde Fräjdö konstatera an der linns intresse for saken. Mao kom överens om 3rt en från vardera fdreningen närmare undersöker om der finns frivilliga som kostnadsfritt sräller sig tilJ forfogande och skjursar anhöriga tili Sandbaeka vård-

cemer. Efcer koncakcer med medlemrnarna så kunde konsr3rcras art alla ansåg der vara ete gatt forslag oeh bägge kontakernännen kunde på kon tid vardera P.! 20 personer sam var villiga 3rt srälla sig tili forfogande. Man beslöc oekså atr det gäller tyå dagar i veekan tisdag och corsdag som anhöriga kan utnyttja denna service. Skulle der visa sig att inge, behov finns så upphör servicen av sig självt. Etter tre månader kan konstateras art der finns ett behov. De sam utnyttjat möjligheten är nöjda. Kerstin WalIis är mycker nöjd med den service sam nu erbjuds gratis for anböriga. Dessutom så srannar de som skjutsar kvar oeh besöker vänner och bekanta. Derra är positivr for dem som är boende på vårdcentret. Alla tIor jag vi besöker vänner och bekanta for

sällan oeh därfor kan vi konsratera att serviceformen i dubbel bemärkelse fyller ett behov. För att dec skall bli en rä,tyis fordelning bland dem som lovat srälla upp, ringer de som viu ha skj uts tiU Sandbaeka. Därifrån ringer de sedan upp tiU nägon sam bor i oärheten av den sam skall skjutsas. Mellan dessa tyå överenskommes sedan om tider for skjutsen som bör ske mellan 11 .300eh 16.00. För dem som vili ge en frivillig avgift finns en sparbössa och vårdcentret beslurer om användningen av de medel som inAyter. Alla vi sam ställt 055 tili forfogande tror an der höjer trivseln både för patienrer, anhöriga ocb vi som bistår med skj uts. Vi uor ar, dec höj er livskvaliten fo, oss alla som är inblandade i projekret på en eiler annat sätt. Text och foto J- E Rudnäs

Den 29 juni bjöds pensionärsforeningen Nygammal i Pecalax på gratis bussresa tili våra finska grannkommuner. Resan var delvis sponsrad av Westerlines bussbolag, som detca år fyllc 70 år, och dels av SPF:s österborrniska disrrikt sam hade ardnat en medlemsvärvningskampanj mellan pensionärsforeningarna i Ösrerbonen i samband med sitt 30-årsjubileum. Procenruellt hade Nygarnmal fått ihop de Aesta nya rnedlemmar och vann det uclavade reseprisec. Priset delades ut vid vårens Vändagss~mling i Kvevlax av bussbolagets allc i allo Sven-Erik Wcster Vi var 42 pensionärer, som en regnfri tisdag kiev ombord pä bussen i Petalax. Sven-Erik Wester reseledare och hade gjon upp err intressant reseprogram. Förmiddagskaffe med Finlands srörsta örfilar (tror jag) avnjörs i Scorkyrö vid Kalliojärvi turistcenrrum, som byggts ut i ett stenbrotrlsandtag nära Stora landsvägen. Där fanns alJt som kan locka en curist: carnpingområde, övernartningsmöjligheter, badsrrand och restaurang med dansgolv. Ställec kan varmc rekommenderas. Färden gick vi dare tili Orisberg, där en svenskspråkig guide berätrade om b,ukets historia från 1676 tili dags daro. 1783 blev Björkenheimarna godsherrar oeh ätclingar cill dcsamma driver forrfarande godset, som frän forntida järnhantering numera övergått tili boskapsuppfodning. Närnnas kan art Zaeharias Topelius år 1833 konfirmerades i kapellee. Hans kusin Frans Mikael Topelius tjän stgjorde nämligen som forsta pascor i de, av Carl Ludvig Engel ricade kapellet.

av reservdelar tili "amerikanare". I den tillhörande butiken fanns också amerikanska prylar av olika slag. Efrer "busskaffec", so m bjöds av Sven-Erik och vår kunniga ehaufför, drog vi hemät tili Pecalax. Vi pensianärer var nöjda och bclåma och frarnfor ert stott tack til! Sven-Erikoeh Westerlines ror en minnesvärd resa. Bertel Fant deltagande pensionär

Seminarium om hälsa och livskvalitet Föreningen De Sjukas Väl, som grundades av nattmisssionär

Arvid von Martens år 1989, firar sitt 15-ilrsjubileum med ett seminarium om hälsa och livskvalltet. Seminariet hålls

den 20.10 kl. 8.30-16.00 i Folkhälsans Hälsoaktivitetshus, TopeIiusgatan 20, Helsingfors. Seminariet fokuserar pil frilgor som är väsentliga för oss alla, såsom vad erbjuds inom dagens vård och omsorg, vad viii morgondagens konsumenter ha och vilka är möjligheterna att aktivt påverka förändringarna

i hälsofrämjande och IivskvaIitetshöjande rlktning. Leena Sandell talar om Socialt kapital och social kompetens, Annikki Thoden om Dagens ekonomiska resurser - för framtidens äldrevilrd, Gunvor Brettschneider om Trender inom socialvården - vem tar ansvaret, Pehr Löv om III-sektorn

som producent av hälsotjänster i Norden - komplement eiler konkurrens. Efter lunchpausen hör vi Helena Forsström tala

om att tänka klart - minnesstörnlngar, ett dolt problem eiler.. , Cia Tornqvist om Att röra sig fri - motion som medicin och

recept, Ann-Charlorte Elo om Att aktivera slg fri - en väg tili välbefinnande och Ulf Emeleus om Andligt stöd - frivilligt själavilrdsarbete. Seminariet anordnas i samarbete med Finlands Svenska

Socialförbund och Folkhälsans Infotek i Helsingfors. Seminariet är öppet för alla dem som är intresserade av att vara med och forma de äldres situation i vardagen nu och i framtiden.

Avgiften är 20 € (inkluderar lunch och kaffe), pensionärer och studerande betalar 10 €. Anmälan bör göras före den 11.10 tili Inger Östergilrd, tel. 050 5557780 eiler inger.osrergaard@/uuku. fi eiler tili Folkhälsans Infotek, tel. 09-3155604. Närmare information ges på samma telefonnummer.

Äldrerådets och pensionärsorganisationernas i Helsingfors

Bryr sig samhället om närvårdarna?

kommunalvalsdiskussion 5.10 kl. 16.30-19.30 i Kampens servicecentral Salomongatan 21, Helsingfors

I Finland finns det uppskattningsvis 300 000 närvilrdare, av dem filr ca 26 000 kommunalt stöd. I vilras blev en utredning om en totalreform av närstAendevården klar. Reformen ingAr i den nuvarande regeringens program. Vad innebär reformen, leder den tili faktiska förbättringar?

Kom med och känn kommunalvalskandidaterna på puisen!

Dessa frilgor diskuteras den 14.9 kl. 10.30-14.00 i ett rildslag arrangerat av Svenska Seniorer i Finland i samråd med svenska riksdagsgruppen. Margareta Pietikäinen inleder, Astrid Thors, Pehr Löv, Gustav Skuthäll a och Inger Östergilrd kommenterar. I paneldlskussionen som leds av Gunvor Brettschneider deltar Eva Biaudet, P-H. Nyman, Gustav Skuthälla och Gun Winter. Arrangörerna önskar att rådslaget skall utmynna i ett uttalande om den planerade reformen. Rildslaget försiggilr i Riksdagshusets auditorium.lngilng via den vänstra publikingilngen tili riksdagshuset. Allmänheten är välkommen.

Margareta Grigorkoff, som varit SPF:s revisor i över elva år och är en av pionjärerna inom seniordansen i Finland, fick ta emot förbundets

förtjänsttecken den 31 maj av förbundsordförande P-H. Nyman och verksamhetsledare Veronica Fellman, Foto UlfWahlsrröm

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Fö,eningen srälJer avgifts&itt sakkunnig hjälp tili förfogande vid uppgörande av donationsb,ev och testamenten. tt

Resan forrsarre tili Alahärmä och Power Park, sam numera är en populän ruristmål med sin nöjespark och smäbilsbana. I restaurangen avnjörs en superb rrerätters lunch, som inmundigades tili behagfull m usik av en orkesterrrio. Märta och belårna anrrädde vi fården tili Ilmajoki oeb Jari Mältis bilmuseum for amerikanska dollargrin. Urho Kekkonens mocorbåc hö,de också tili sevärdheterna. Mäki är star imporrör

Närmare inform:uion gcr SFV;s kanslichef Christoffer G,önholm tel. 09-6844 570

Resor Pris/ person

10-16.10 TOILA SANATOORIUM hälsoresa med helpenslon Anneli Hofer fungerar som färdledare. Slngeltlllägg: 70 €

31.106.11

SPAVIIKING - Pärnu hälsoresamedhelpenslon

Förmånliga kryssningarl

16-17.10 SILJA EUROPA m;nkryssnlngar Imn Aho, Seaslde hytti € 4-5.12 Ingår buss Hangö - Ekenäs - Karis - Aho lIf· Sgl: 75E Sll/AuNElt

~~~;~~~~ ~~~a~j~;~\~;t~~~e~~~~~s~~~~~u~~h~t~~stnyl. T1l1kommer buss (rån Västnyland.

29-30.11

~ V;yiLY~~MPia

49 € 85 €

VIKING UNE

23-24.10 HOTELL OLOMPIA Ta11lnk hOlellkryssnlng. holelllruk. 4-5.12 HOTELL TALLINK Talllnk hotellkryssnlng, hotelllruk ..

Kom med och diskutera!

God

385 €

Anneli Hofer fungerar som färdledare. SJngeltillägg; 80 E SIlJA UNEIl

Grupper kan boka egna avgångar genom ossI

På grund av säkerhetsarrangemangen i riksdagen ber vi er anmäla om deltagande senast den 9.9 tili Samuel Lindgren, tel. 09-8023726; eI. 050 523 1912; e-postjs./indgren@ko/umbus.fi eiler Gunvor Brettschneider, tel. 09 4772070; eI. 050 5846005; e-post gunvor@stellapo/aris.com.

370 €

'I! TALUNK

~~~r~ff~~d~:~k~~S~~~f~~~:~~I~~~;~r_f~~::~~r

36 €

VlKIJ'/GUNE 5-7.12

~e~~~e~~o~~ ~~~l ls~~:~o~~_~~~~~gp:;~~n H:(ors, TlUk. buss Våstnyland - termJnalen Vr.

i naturskön omgivning!

50 € VIKING UNE

24-25.11 GLADA ÄNKAN - Kansallisooppera Estonia

mat, kajje, smått

* Grupper

gott!

& resenärer, vik in!

Operettkryssnlng tili Talllnn under planerfngl

.,.

MYLLYLAMPI AESTAUnANTS 03100 Nummela. 019-335 177. fax 019-334508.0400-446374

SIlJA UNd't

Med reservation (3, mrändringerl Vid resor med ovemattnfng g~lIer prislperson i dubbellUm eller-hytt

~ 019-2481004 I _ J Sandövägen 23 Fax 019-2487058 '":::::" . .,'::::.. 10960 HANGÖ forsatjnlng@hangonliikenne.com www.hangonliikenne.com

12 - GOD TID 512004

Festtal i Östnyland:

LDRERADEN

Placera pensionsmedlen bättre De lagstadgade pensionsmedlen borde placeras bättre och pensionärerna borde ha e~ .. möjlighet att inverka på behandlingen av sina tilltänka medel. Detta sa Svenska penslonarsförbundets verksamhetsledare Veronica Fellman då hon festtalade på Lurens där Ostnyländska distriktet firade 2S-årsjubileum den 8 augusti.

Trots en gassande 501 var lurens vridläktare i Pernå rätt välfylld då Svenska pensionärsförbundets Östnyländska distrikt hä ll sin sommarfest och firade sitt 2S-årsjubileum söndage n den 8 augusti. Vridläktare n kunde tidvis vridas så att d e n gav skugga åt publiken. Foro Helge Rosas

Veroni ca Fellman 53 art Sve nska pensionärsforbunder är en av dem so m g:ir i bräschen for art de lägsra folkpe nsionern a ska h öjas for att pensionärerna ska B en drägligare tillvaro. - De lagsrad gad e pe nsio nsmed len ska vara vä l placera de sä an ri ll gångar na emo tse r e n värdeökning. För närvara nde är alltfOt många pens ionsmedel tili exempel i pensionskassor placerade i ickc ränrabla fus righerer och andra medel som mer är tili fo r att srärka den exisecrande verkställande ledningens makr än fo r rorräncni ng. Det är ime rorenligt med marknadstänkander. Enli gr marknads ränkandet borde även pe nsionärerna ha mäj ligher art inverka på behandlinge n av sina rilhä n kra m ed el. Fö r närvarande

fi nns in gc ll pan sa m ombesö rjer pensionärern as inrressen tili exe m pel i b udgerbe handl ingen. Det ä r n ågor sam sna rast bö r årgärdas. Verksam hers lcdaren raiade om der brutna indexet, en sparåtgärd som inford es under lågkonju nkruren. - Efrersom ekon omin vuxit mä rkban efter d er och många bcfolkningsgrupper a rt berydligr större inko mster flnn s d et aJh få rre anl edningar an fonsäna med sådana nedskärningar. Der brurna index som infordes 1996 har redan nu skurit kraftigt i pensio nern a för dem som har fyllr 65. I januari 2004 låg arberspcnsionen sex procent under den nivå som der tidjgare indexer hade garanrerar. Jag an ser art der

vore rättyisr och skäligr 3rt årergå rill en m odell där all a pensio ner har err index d är viktkoefficienten fo r ändrin gar i lö neni vån är 50 proce nc och fo r ändrin gar i prisnivån 50 proce nc. sa Veronica Fellman. Efre r art distrikrers ordfo rande Lars Lassas hälsa t välko mmen tili somma rfesren oc h jubilee r sj öng publiken e n psalm o c h pasror Tord Carlsrröm sade några allvarsord. Efrer kaffer gay Gunnel Björkstam gen överblick av distrikters 25-åriga historia. Borgå pensionärskör. Lovisa folkdanslag och sångerskan Solvei g Lindfors uppträdde. Festc n avslutad es med Modersmå1ers sång.

Äldrerådens status bör höjas ÄJdrerådsordforande Srefan Snellman fcån Marichamn skriver så här:

"Äldreråden är en ganska ny företee!se, men de har kommit for art stanna. Förr i tiden var kyrkoråden och kommunalnämnderna ert slags äJd reråd. Går vi längre tillbaka i hisrorien var det 'de äldste' som beseämde om det mesta. Der berodde dels på art man uppskartade de äldres erfårenher, men också på att der saknades lämplig utbildning for dem som arberade med sarnhällsfrågor. När tanken på äldreråd akrualiserades for cirka cio år sedan var der en foljd av att andelen pensionärer i kornmunerna ökade. men der berodde också på art pensionärerna bärjade jnse art deras inrressen, ([ors vackra löfren i vaJrider. inte blev tillräckUgr beakrade. ÄJdreråd har sedan, (rors art de ännu ime är obligatoriska, inrättars i snabb taJn. De ser Iire olika ur i olika kommuner. N ågra av dem hae tili exempel en liknande verksamher som pensionärsroreningarna hos 0 55. 1 ston har jag sen det som en fordel an äldreråden tiUs vidare ioee kringgärdars av ett alltfor deraljerar cegelverk. Der har gjOrt d er möjligr, art söka sig fram på olika vägar. Förutom att avge url å rand en om förslag som har anknyrning rill äldreomsorgen och de äldres intressen, hae vi i Mari ehamn uppvaktat landskapsregeringen . L CX. om avgifrerna vid Åland s hälso- och sjukvård (AHS) , samt fort fram d e äldres önskemål tilJ olika forerag som arberar illom kommunikationssektOrn. Vi har också haft överläggningar m ed foreträdare for äldreinstirutionerna, Röcla korser, Folkhälsan, polisen och skolorna. 1samarbete rned olika organisationer på orten har vi publicerat information om de aktivitercr som srår tili buds far de äldre i Maeiehamn. O å äldreråden arberar enligr olika modeller på olika håll , är d er vikrigt att urbyta erfarenhe-

Kontakta Församlingsforbundet PB 285, 00121 Helsingfors

(09) 61261540

Srefan ställer viktiga frågor. lag har frågar kommunförbundet om de där har planer på att karclägga och urvärdera äldrerådsverksamheren hirrills och hur de ser på ranken atr forenhecliga och vidareurveckla äldrerådens acbere. lag skall informera fo rbundssryrelsen o ch "våra" äldreråd bara jag fan svar från kommunforbunder. Der är mycket viktigt att vi i forbunder och foreningarna diskurerar äldrerådsarbetet. Efter kommunalvaler väljs årer komm unernas äldreråd for fo lj ande mandarpe riod (anm: Landskaper Åland hade kommunalva l for et[ år sedan). Svenska pensionärsforbunders srällningstagande rill kommunala äldreråd (1997) är enligr min mening en bra urgångspunkr for dessa diskussioner. Srällningsragander kan läsas i kommunforbunders publikation "ÄJdreråd i Finland och andra länder- erfarenhe ter från Svenskfinland", sidorna 64-66. 200 r. ISBN 951-755-554-7. Kommunforbunders bestäl1ningsnummer 6-903 . Valborg Louhisto

HAKANSHÖRNA

Behålla hälsa och rörlighet

' - Stöd kyrkligt arbete ~ ~ genom gåvor och testamenten

rer. ÄJdreråder i Mariehamn hae hafr värdefulla konrakrer både m ed äldrcråden i ciker och med pensionärsråder i NOfnälje, vår grannkommun i Sverige. Äldreråden i kommunerna tillsätts i dag på olika särt. Som jag ser der är der vikti gr art de i samråd med pensionärsorganisationerna urses av fullmäkrige. Der ger dem en högre status än om de [iIJsärrs tili exempel av sociaJnämnden eiler äldreomsorgen. ÄJdreråden har redan på Aera häll verkar så pass länge atr der borde göras en sammanstäl1ning av erfarenhererna hirrills. Den kan tjäna som grund foe en mvärdering och vidareurveckling av äld rerådsverksamhercn. Tiden är kanske mogen far art forenher~ga råden och ge dem ert en kelr gemensamr regelverk. Fråga är också om inte äldreråden bocde b~ obligatoriska. åcrninswne i srörre kommuner."

Förbundsordförande P-H. Nyman delade ut pensionärsförbundets förtjänsttecken tili Lars Lassas, Gunne l Björkstam, Astrid Hyöky, Greta Antas och Maj-Gret Söderström, frånva rande var Ebba Fransas. Pensionärsdistriktets viceordförande Holger Ferin t.V. beredd att dela ut rosor. Foto Helge ROS3S

fter hand som man har insett art vi äldre blir allt Aera och atr vår situation behöver mera av sam hällets resurser, när vi blir sjukare ach skröpHgare, har man insetr art det lönar sig att satsa på forebyggande årgärde r. Och ime bara vänta tiUs vi blir sjuka och i omedelbart behov av hjälp. En sådan verksamhet cxisrerar sedan länge for den arbersfo ra befo lkni ngen genom lagsradgad rehabilirering och hälsofrämjande åtgärder. Nu har der startats en process for art komma underfund med hur en forebygga nde rehabilircring kan se ur for pensianä rer. Under peri oden 2000-2004 har etr forsöksprojekt pågårt på några orrer i landet uoder namnet "Reabiliteringsrådgivning for äldre" (Ikäihmisren kunroutusneuvolaroiminta). Man urgår från arr ansvarer i princip Iigger hos de kommunala myndigheterna. men också art dessa inte k1arar uppgifren ensamma. En huvudpunkt är därfoc samarbere Qch skapande av närverk mellan den kommunala sekrorn , olika medborgaorganisatianer, som sysslar rned hälsofrämjande verksamher bland äldre, och sedan forerag sam redan fungerar i branschen. Man erbjuder individueLl rådgivnin g om hUI rörlighet och funktioner skall uppehällas så länge som möjligr. För art de äldre skal l kun na bo hemma längre än der ofra är faller idag.

Olika former av gruppverksamhet h ör också tilI och man har öppnar rådgivn in gsurrymmen, på samma särt sam for mödrar och barn. H är urfors r.ex. hälsokontroUer tor närståendevårdare for art hjälpa dem att arka med sirt ofta ansuängande arbere. 1 ert srörre kommunfarbund har man inrättat en mobil rådgivningsverksamhet som rör sig från plars tili plars beroende på behov ocb geografiska forursättningar. På basen av resultaten från forsöksverksamheren 2000-2004 påbörjas nu ert landsomfartande projekt "Urveckling av serviceformer far cehabil irering av äldre 2004-2010" (Iäkkäiden kuntouruksen palvelujärjesrelmän kehittäminen 2004-20 10). Verksamheren skall komma igång på olika orter och inom srörre regioner under 2006.

1nom pensionärsarganisationerna behöver vi inte Vänt3 på det sam komma skaU. men bara forrsätta och forstä rka d en ve rksamhet som stöder social samhörigher. regelb unden mation och all r der som häller oss pigga och akriva. Samtidigr skaU vi vara öpp na for samarbetsmöjligherer med andra organisationer och lämp~ga myndigherer, som kan hjälpa oss att bibehålla hälsa och rörligher. Håkan Hellberg

Seniordansledare möttes i Danmark Den van tredje år åte rkommande . Intcrnationella Seniordansledarträffen hölls i år for tionde gången. Träffpunkt var Vingsted sporrcenrer i Billund näta Vejle på Jylland i Oanmark. Från vårt fo rbund deltog femmll seniordansledare. För forsta gången deltog också det finska seniordansförbundet med tolv delragare. Sammanlagt var vi 285 ledare från tretton länder, däribland elva ftån Brasilien. Det talades många olika språk, men också om man ince kunde kommunicera så bra rncd alla forenade danserna efrersam de dansas lika runtom i världen. Vi har i dag över 400 danser, kanske Aete, att välja bland. En sådan här seniordansledarträff är oerhört vikrig. Man rräffar gamla dansvänncr och lär känna

nya. Man lär sig nya danser art ta med sig hem tili sina dansgrupper, men dansar också gamla bekanra danser till mångas f6rtjusning. Varje land hade rott i uppgifr art ha rned sig rvå egna danser att läta ut. För vår del blev det en dans var efrersom vi sam enda land deltog med rvå dansforbund. Sarnmanlagr"ck vi läta oss 23 nya danser plus Prinsessan A1exandrines Quadrille {lnledning - Tre (Ufef - Final); musiken eiU dessa hade spelars in på CO. Var dans "Nostalgi" (musik: Strangers in rhe night) och "nska forbundets "Suviyön jenkka" (musik: Katariinan kamarissa) monogs med swrencusiasm. " Finland haralltid med sig verkliga seniordanser" "ck vi höra. Om kvällarna repecerades dagens danser.

Måndag ef<ermiddag var det invigning med bl.a. tai av Oanmarks nya forbundsordförande Solveig Baunsgaard , och vissling sam kaJlades "konstAöjt" av Marie Laursen - orroligr skickligr och vackerr (t.ex. Edclweiss, I'm sailing, Plaisir d'Amour o.s.v.). Sedan blev det seniordans på kvällen under ledn ing av Oanmarks ledare. Dagarna inleddes med morgonsamling, med mycker sång och roliga sindanser. Tisdag och onsdag lärde varje lan d i mr och ordning ur sina danser. Försc fick mao se en dans dansas tili musik, v.refter steg och turer övades av alla cillsammans uran musik, och därefte r dansade alla dansen rlll musik. Onsdag eftermiddag va r vikt

Finl ands Seniordansförbund s deltagare i Internationella Seniordansträffen 2004 i Oanmark. På fotot (översta raden fr.v.)Göta Manelius, Margareta Grigorkoff, Maj-Lis Saarikangas, Vera Löfgren, Olli Numminen, (mellersta raden tr.v.) Thyra Saanavuo, Kaarina Numminen, Gunvor Nyström, Carita Liljeberg, Barbro Wah lm an, (främst a raden tr.v.) Kate Björkman, Inge-Maj Lindgren, Asta Mäkinen, Anita Söder-

lund.

Här kommer kejsa ren inm arscherande under baldakinen, som är den stora tana som överräcks tili det

la nd sam fö ljande gång a rrangerar e n internationell seniordans ledarträff. I detta fa ll är detTyskland dit vi far 2007.

TEATER åderguda rna gjorde sin b äsca för art sabote ra \ ' :somman eat rarnas uppoffrande arbete i år. Svartå SlottSteater lad e ned produktionen. Glims i Esbo kärnpade med regn de Aesta fores~ingar. Raseborg hade häl lregn hela premiären och Aere andra foreställ ni ngar. L urens hade soi under preOl iären och de Aesra f6resräl lningarna. 1 Ösrerbotren var vädret bärrre och varmarc. Raseborg

på Colo rado Aveny

Lars Sund från Jakobstad är en gudabenådad beränare. Försra del en av hans Siklax-rriologi har cidigare uppf6rrs på Vasa Teater. N u placerade Raseborgs Som-

Genom att använda Cancersliflelsens adresser slöder ni kampen moi cancer. Våra adressererhålles fmn banker, bOk-, blomster- och

p1r.efo~~:~~rilt ~:~dfg~~~~~~~i" vårt kontor.

oo~~~~eJrRr~~F~~S Tel. OSUU 134 000

med lokalsamlalsavgift

CANC ERSTIFTELSEN

for ufuder. Man hade i forväg P.m välja bland fem o~ka urAykrsmål. Det blev en trevlig paus i dansandet. Torsdag och fredag var wo rkshopdagar. Alla deltog i dessa uppdelade i språkgrupper. - Workshop 1: Dansen genom tiderna (tradition och fornyelse) - Workshop 2: Prinsessan Alexandrines Quadrille - Workshop 3: Oanska folkdanser (dansen leddes av Per Sörensen, musiken stod hans fru och san for) - Workshop 4: Fri formiddag, under eftermiddagen företogs en vandring ute i omgivningen med guide. Fredag kväll hölls fesrlig avslurning med god middag,

Tappra sommarteatrar marrearer jn Colo rado Aveny och Siklax i nyländsk miljö och Iyckades bra. 1 progra.mbladet säger f6rfarraren art "saknaden efter DoLlar-Hanna är stor och smärrsam . .. Utan henne hade ingen av böckerna varit möjlig. Sam romanfigur var hon heh oplanerad" . För dramatise ringen svarar Erik Norberg från Norrbotten. Sven Sid stod for regin. Benita Falck va.r scenograf och Kristoffer Holmberg kapellmästare. I de ledande ro ll erna som 001lar-Hanna, Mor Östrnan, Kornmunalarin och Ed/Orto Näs gjorde Hanna Östman, Barbro Backman, Göran Wadensrröm och Christoffer Westerlund srarka insarser. Antalet medverkandc var stort och forstärktes av både kör och orkesrer. En stor upplevelse trOts väd ret. Jakobstadspojken Lars Su nd (f. 1953) och nu m cra ve r ksam i Uppsala har vunnit många pris oc h be römmelse. Det är han värd. H är har vi en berärrare i klass med Väinö Linna och PerAnders Fogelsrröm. Pani k i Rölleby - alltid a ktuell Anna Bondestam - även hon från Jakobstad - debuterade 1936 med romanen Panik i Rölleby.

Sedermera en finlandssvensk klassiker om Iiver i en småstad på 1700-talet - givervis forknippad med Jakobstad. Scenversionen av romanen urarbetade f6rfaccaren själv i samarbere med Bengr Ahlfors for Svenska Teaterns stora scen 1975. Det resulrerade i över femrio föreställningar. Nisse Brandr i rollen som krögaren Bjong och Liiga Kovanko som pigan Stinakajsa har särskilt etsat sig fast i mirr minne. Lurens Somrnarceacer med Göran Sjöholm sam regissör visade glädjande teeken på god återväxt i leden. Många ungdoOlar och f6rscagångare vimlade omkring i olika mindre roller. Det lovar gatt for frarntiden. Till de veteranerna hörde Yngve Grönrnark i den stora collen sam apot.kare Widmark - och gjorde sin uppgift med den äran. Gestalter Lurens-besökare saknade var traktens grand old lady Inger O llas (1918-2004). Hon hade stora roller i nästan alla pjäser sedan starten 1958. Kärleksparet Stinakajsa och

kyrkoherden Vestenius spelades och sjöngs bra av Mia Portin och Lau ri Elonen. Stadens ledande skikr gesralrades också bra av Kenneth Hansson (borgmästaren), Gina Terho (borgmästarinnan), Hedvig(derasdottet), llkka Relander (Petrer Berg, rådman), Kerstil\ Lampinen(rådmanskan), Lava (rådmanskans systerdotter), Kjel l Westerholm (skolmäsraren) Henry Alm (krögare Bjong), Agneta Relander (krögarhustrun), PernillaAndersson (deras dotter), Arno Kantola (lurendrejaren Ivanovitj) och många andra. Panlk i Rölleby kommer att leva kvar och uppfåras i scenversion många decennier ännu. Raseborg och Lurens Sr nu när SQmmaren är slue reprcsentera det stora finlandssvenska utbudet av SQmmanearer med frivilliga krafrer. J God T id nr 4 inför säsonge n nämndc vi samrl iga pjäser. Förhoppn ingsvis är lika många sommarcearrar aktiva nästa år. Ebba Jakobsson

Förmånliga och trevliga lägenheter på det lugna och natursköna Brändö uthyres tiU pensionärer. Vänligen komakla Tuula MervaSlO (även under veckoslul o. kväll stid) lel. (09) 298 8682 ei. 050 516 3182. Stirtelsen rar Arbetets Vänner Huvudrareningens Åidringshem

sen iordans och tili sisr avskedsceremonier. Tacktal av Marja Mindermann från Belgien på allas vägnar. Ett bord fullbelarnrat med gåvor tullades in (vårr fo rbund gay ett standar, som vi lätit göra enkom for detta tillflille). Sedan foljde kvällens höjd punkt då symbolen for våra träffar - en star fana - skulle överräckas åt det land sam näsra gång scår som värd. ln marscherade "Kejsaren uran kläder" ur H.C. Andersens sagor med en baldakin,

den stora fanan uppspänd på årra käppar burna av danska ledare. En skojig ide. Fanan rogs ner och överräckrcs år de[ ryska förbundets ordförande Anita Brunberg. Vi träffas igen om rre år i Tyskland. Oärefrer avslurades festen med sång. Stämningen under hela veckan var glad ooh avspänd. Oanmark stod som alltid for utmärkta arrangemang. Igen har vi mtr en trevligr minne art bevara. Kate Björ kman verksamhetsledare

MEOlCINSK LASER Behandlas bl.a. ischias, tennisarmbåge, muskelsPånning , ledinflammalion, hudbesvär, smårta. Kirurglsk laser för borttagning av nippor, värtor, pigmentfläckar o.s.v.

SPECIALTANDTEKNIKER

JorIna Alatalo Kungsgatan 8, II vån. Ekenäs

SJukskötare. inre med. och klr. Chrlsse Bäckslröm, lel. 0500·782 799 MoHagnlng: Ekenäs (Medek) o. Ingl Mcdici nsk lascrbehand ling 3 olika laser. Massage, taktilstimulering. Även hembesök Svart!t. Karis med omnejd.

MassugeterapeullberoringspedBgog Ritn Wikström, 040-523 7659 rita.wikstrom@pp.inel.fi

019-246 2670

ÖGONLÄKARE Ögonläkare KU RT GROP Tähtisilmät/Opticus, Åsgatan 2, Lojo. Tidsbesl.lel. 019·325 707

oPTIKER

\.- \~~;:~=;:3 '

KARIS OPTIK

&;( Stiärn

synSAm

_O>TH<a

[)PTIK

S e n ato rns Köpcenter ~ 'IW 09-298 1927 ')

Cen tralgatan 98, KARIS Tel.lfax 019·230 940 Ögonl äkare

TA R/ANÄR ffi Tldsbesl. e 019·230 940

tS. ~tifi.1"JJ

EtUMifM!It"I"

Optisk specialattär

1$ 1 ~J;(J '$Ma ~

BACKMANS OPTIK

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

KA RIS, Köpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 EK ENÄS, Kungsg. B Tel. 019-246 2949

BESTÄLLNINGSBUSSAR CHARTERBUS

R.Lundström Tel. 09·2214471 Fax. 09-221

4671

Turlsfbussar 16-50 perso Ab Tidslrand s Linjebiltrafik 07900 LOV IS A Ingenjörsv. 4 Tel. 019·531 865, fax 019-501 565 Beställningsbussar.

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ 019-524 3993, 0400-492146

~ 8ESTÄll NINGSTRAFIK

Vi ordnar resor, för mindre och större grupper från I - SS personer. FÖR MER INFORMATlON RING: Tfn: 0424 2801 Fox: 019·241 2044 Magnus lind: 0400470285 E.moil:mognus.lind@mognusbussloxi.R Norra Strandgatan 15, 10600 EKENÄS

14 - GOD TlD 512004

BOKHYLLAN

Pizza al-Qaida un Kobbar är i faneo igen . Årcr är 2005. H andlinge n är d enna gång rärr verklighc[scrogen. Dct är Iät[ 3 rt f6rescälla sig händelser sam dessa nästa år. S,afIån Bruun låter konsekvent Ko bbatböckernas handling forsiggå något år framåri dden. Orsaken ärenkel, säger han själv. Som nyhersjournaIist med visst sinne för ~rasj är der lämue arr ime urgå från dagsläge t. Källor och fakta bchöver intc vara så ""akm. Efteråt då den aktuella tidpunkren är passerad och Fanrasierna i viss män överensstämt med verkligheren är der roligr att urbrista: Vad var det jag sa '! I Pizza aI-Qaida har frilansjournalisten Kobbat blivit 5 1 år, är välerablerad både som skribem i ridningar och som upphov tili tv-serien for barn om humlan Hugo. Husrrun Guns internarionella karriär går spikrakt upp. H on är en av FN:s bi trädande generalsekreterare i New York. Barn har paret frivilHgt avsrår[ ifrån. Nu bli r Burt Ko bba, ofrivilligt vicepappa tili fe mårige Al i, vars pa ppa kidnappas. H ändelsefo rlo ppet är his na nde snabb, och utSpelar sig paralJ ell, i Finland, Sverige, TyskJ and och USA. H ä r varvas

incernationella rerroriscocgan isationer med stelbenta fi nländska socialmynd igheter, poliser av olika kal iber med d iplomater och journaJisrcr. Mao sysslar också med av:mcerad pen ningrvätt på internati oneU nivå med mobiltelefoner sam verkryg. Situationskomiken och det respekclösa raJjerandct med namngivna och näs tan namngivna personer far läsaren art skrarr3 högr. Det märks art fo rF.m aren har haft minst lika rolig, när han skapade verket. Typiska Bruu n-fi nurligheter är att bolla med narnn. 1 boken forekommer två muslimska pizzabagare med samma namn. Utom Bun Kobbat hör en annan Bure

tili personregistret. Han är amerikaosk senator. Dess urom f6rväxlar terrorisrcr och ruris,er Helsingfors och Helsingborg med alla de forveckJingar det kan fora med sig. Pizz. al-Qaida måste läsas två gånger (minst). Försra läsningen gäe man fae snabbt. Det går inte att lägga boken ifrån sig. Läs boken på nyn för 3 rt ime missa detalj er och underfundighe,er. Ebba Jakobsson Staflån Bruun: Pizzn dl-Qaida Schildts 2004 Ri ktpris 22,90 €

På levitens väg levi Ulfven, - S,hildts

evi Ulfve ns självbiografi ha r de n betec kna nd e underrubriken "Arvet från s[o rscugan". D en ba kgrunden har gert stadga och sryrk. ät honom själv pä den brokiga vägen frä n T öj by i Korsnäs tili Man nerheimvägen i Helsingfors, och utgö r den röda tråden i hans bok. De, är värdeful lt att det skrivs sädana böcker sam ger en bild av de varierande Iivsöden som uppsrår när man vågar ca vara på de mÖjlighe ter so m gavs och ännu ges an, som der heter, komma fram i liver. Förankri ngen i släkt och uppväxrmiljö med fon sana kom akter ti li hemtrnkten be[Qnas srarkr av förrnrwen oeh man kan bara insrämma med hono m i uppman ingen om att Aera borde ra vara på just sådana möjligherer art motarbeta en i dag alltfor vanlig rotlöshet. Boken ger inrressanta insikrer i olika skeenden inom Sven skfinl a nd , b åd e in o m kultur o ch ekon o mi . som också är rubriken på ett kapitel i boken. Undertecknad läser med återuppl evandets glädje om Levis tid i srudenrvärlden, eftersom den delvis sammanfo ll med mina egna goda och glada erfa renheter av li ve t inom Vasa narion. Man kan bara instämma j förfatrarens uppmaning art alh Aera pensionärcr borde skri va ner sin egen hiswria. Ibland att urges på större fo rlag, men åtminsrone fö r att göra Iivserfarenheterna till gä ngliga for barn och barn barn. Vi behöver tillgång tili olika livsrustorier för at[ berika vår egen livsväv. Levi Ulfvens bok lärnpar sig utmärkt som högläsning bland pensio närer eiler att cirkulera inom lämpliga läsecirklar. Håkan Hellberg

MUSIK

Ro utan åror

Yhetsankaret UllaCarin Lindqvisr vid Sveriges Television var salclig, vänJig och mycket populär på ett rillbakadrage, särt. På sin femtioårsdag i april2003 fick hon diagnosen ALS - a m yotrofis k late ra l skJeros. En obocl ig sjukdom SQm bryrer ner de mororiska nervceUerna som i sm tur gör 3rr muskJerna förrvinar. Femtioenårsdagen mnner hon inee uppleva. Sjukdomen har en snabbt forlopp. Ulla- Carin skrev en bok om sin sjukdom med titeln "Ro uran åror". 1 augusti 2003 tog hon kontakt med jo urn aJiStkollegan And reas Franzen och frågade om han var beredd att skildra en del av hennes resa genom sjukdomeno Samarberer resu1terade i tv-prograrnmet "Min kamp mot tidcn". Soken kom ur i början av februari i år och blev omedelbart en stor &arngång.

Cumulus i våra hjärtan

T v-prograrn met fo ljde henne under några månader i slutet av hennes liv. En journalists salcliga skildring av sin sjukdom, dess konsekvenser och hur man som människa hanrerar eee tilJstånd som bryter ner ens kro pp. Att bli berövad fö rmågan 3 rt rö ra sig, rala, svälja och mycket an nat. Medverenheten om 3tr döden är det enda sam återstår. Tv-programmet visades den 1 0 mars 2004 på kvällen. Sanl ma dag avled Ulla-Carin LindqviSt. Ho n hade hunnir se en forhandsvisning av programmet och va r näj d med det. Boken är oerhört gripande. En viktigt dokumenr om sj ukdomen MS. Ett salcl igt och osenrimentalt reporrage om livets slutskede. Ebba Jakobsson

ånggruppen C umulus är en självkJa.J:het for alla som upplevt musikalen H ai r på Svenska Teatern 1969. Gr uppen bildades av de var för sig etablerade sångarrisrcrna Anki Lindquisr, C ay Karlsson, H ector (H eikki H arma) och O scar (Sakari Lehtinen). Senare anslöt sig Petri Hohenthal. Lasse von Hernen ko m med än nu senare, men är fortf.uande med idag. C umulus gay ut sin forsta skiva redan 1970. Under åttiotalet kom yn erligare ett par LP-skivor. H os oss hör de rill de mycket spelade, repade rariteterna i en omfattande skivsamling. Pro blemer hae varir art skivspelarna slitirs ut och har varir myeket svåra an tag i. V"ar nuvarande LP-spelare fick vi genom kontakter i Tyskland . T iU glädje fo r al la C umul usvän ner gay YLE/Radio Vega Ut Cumulus på svenska på förso mmaren. T vå CD-skivor å 23 och 24 visor och sånger. Här fi nns allt, från gruppens signatur frarnom alla andra: H östvisa av Tove Jansson och Erna Tauro rill Jag vili taeka livet av VioJeta Parra och en glan potpurri snapsviso r. Skivorna har spelatS Aitigt i Rad io Vega i sommar. Ann-Kristin ScheveIew har också presen[erar dem i ett par trevliga program i radion. Skivorna kan beställas via Radio Vega, Radiogarnn 5, 00024 Rund radion. Tel. 09- 14 801. E.J.

Ulla-Karin Lindqvist:

Ro uran Iiro, Norstedts Riktpris 23,50 €

TEATER

010

Svenska teatern öppnade spelåret

et är varje gå n g li ka mscinera nde att uppleva spänningen infor den kommande säsongen. Säde vi som arbcraI på tea tern oeh vår publik hyse r säke rt lika va rma förhoppningar om 3 rt spelåret skall bjuda på lust/yllda och känslosarnma möecn mellan seen och salong. Att de hisrorier och verk vi valt att Iyfta frarn skall finna gensvar och sk"lpa tankar om vad der är atr va ra människa i den cid och den värld vi lever i. Dcna var inledningen tili teaterchef Johan Storgårds ral vid Svenska Teaterns spelårsöppning 2004-05. ÅretS stora barnpjäs är ingen Ast rid Lindgren - produktion. Premiär var der redan lördagen den 4 september på Skönheten och odjure" baserad på en k1assisk fransk saga sedermera årcrgiven som rirad Disneyfilm. Svenska Teatern har S3[[ sin egen prägel på sagan i och med 3tt musiken är komp onerad av regissö ren Sven Sid och texterna skrivna av Anna Simberg. Dramatiseringen av sagan är deras gemensamma verk. Icke okända sångaren Vi lle Pusa har komponerar cirelJåten. Huvudrollerna har Åsa Wallenius och Markku Nylander.

Sue Lemsrröm, karakrärsskådes pelare. har ett SWrt år. Hon är Mor Courage i Bertold BrechtS kl ass iker om marketenterskan , som med sin vagn oeh sina tee baen rolj er rrupperna i spåren. Någon av oss minns kan ske Gunde! Henriksson i coHen. För [egin svarar Arn-H enrik Blomqvist. Sue Lemsrröm är också med i Skönhe,en och odjuret. Hon firar 40årsjubileum p:i Svenska Teaterns scen. Bara 14 :ir var hon när var med i Sound ofMusic - ett.vde många barnen i fam iljen Trap p. Före den komm ande säsongen har Sue Lemström hu nnit med 23 roller på vår finlandssve nska nationaJseen. Europapremiär blir det 16 september med Mannen i den flygande trädgårdsstolen. En sann men orrolig histO ria om en man som ville se Iiret bättre än alla andra. Vald tili bäsra pjäs vid världens StÖrst3 reaterfestival i Edinb urgh 200 1. Mi tja Siren regisserar. Pep pe Forsblom har huvudrolle n. Samarbcter med Wasa Teater går in isin andra fas då mobilfarsen Mobile Horror har premiär på Stora sce nen 24 september. 1 den avslöjas med hu morns hjälp

många av de värderinga r och prindper som sryr samhäl let och den moderna föreragsvärlden. Uruppforandet var på Wasa Teater i våras. Runebergs 200-årsjubUeumsår fiF3S med en nyskriver poeciskr, musikaliskt och reatral iskt collage på Min iscenen med premiär 18 novembe r: Runebergskyssar. Regi oeh dramaturgi Anna Sim berg. M usikansvarig H en ri k Wikström . Collaget har skapats av Anders Larsson , Margareta Thun och Cathari na G ripen berg. De ser på fenomenet människan Runeberg och hans närstående ur var sirr perspektiv i tre näsran fristående delar. Medverkande: Solja Ahl fors, Mikael Andersson, N ina Hukkinen, Rica Polster, Oskar SUon, Kent Sjöman och Rabbe Smedlund . Publiken kan dessutom gläda sig åt an långkörarna från våren: My Fair Lady och Grortmannen fl nns kvar på repertoaren. Miniscenen har byggrs Ut och har nu en tjugoral Aere platSer. Ebba Jakobsson

Vargtimme i Radio Vega för morgonpigga Vi är många sam vaknar på morgonnatte n och har svårt att somna om. Ensamheten smyger sig på och det är för tidigt att ringa tili någon. Radio Vega öppnar ett nytt kontaktprogram i höst med början onsdagen den 15 september kl. 4-6. Försöket fortsätter varje on, dag hela hö'ten. Studiovärd är redaktör Mi Wegelius, som samtalar med veckans studiogäst och med Iyssnarna. Svenska pe nsio närsförbundet och Folkhä lsan har varit med i planeringen av programmet.

Studiovärd för Vargtimmen är Mi Wegelius (t ili vä nster) medan Birgit Hilden ha r koo rdi ne rat projektet.

SEN \OR KR'<5SE1'

T RY F r E 1-1;) U El \ 1- AE.j P RO 5 A R E. K Y L \1 \ 0 B.!o s p... l'\_,~I R E P 0 ~ u .I:i'5lB. A "(1' R 0 R~ M '\~ p... 5 Tlb \

, V ~N 5 0"( \ \)~lQ.tI.pA F \ , \ \ LA.

Förkö p börj ar 13.9.

BA"'( I K l!S.E IKB 'Ä Y ~~U.BBlt'\OR. E5 R~ O ARL \ G~1-E\"'UR\\ l'U 5 KYA -Ej K A 0 R \ r6 u 5 p...\BA SUN i AMK A\ \ [IO R Klv"'\'?\BETS A E: "'( 1 ~ U R N Al R A S II L l E Rl '.cl. A I DA\t... \ RA~D I O-r150V RUM L- O I REINON SSNSIA\ROP\ N I ~ 5 A-r 511'1 A K N A\ I 1> C. ~El E N A '5 A K T A1 f K Ä R \ L '\ [5 L AG 1-\ R U I"i Iv RED E 0 R I GIN E L L A u V \50 sTBL 01) 1- tl SI!!> A L~ L D l' A 5 5 A )(IG N A G A ~ 1A '0 E. R A Ip

Biljetter " 30 euro (inkl. program , smakprov på mat och dryck, som variera r enligt temat). alla 5 pro· gram: 100 euro, 4 program: 90 eura.

l' ROI'l:l:!..ilt> 2. K'AR,~,i' ~\~ N R .\ 5\T RA VA ~\"

\ fR

R.\v \

S~I FTI I

R,\

5 AR ~ ,_, ~,

OU'ING JI1

Vinnare i

"Seniorkrysset" 4/2004 Birgit MattS, Kumlinge Carita Luoma, Lojo Bernhard Sjölind, Terjärv Rut No rrgård, Esbo Brita Söderlu nd, Marieharnn Vi fick in 3 17 krysslösningar, grartis tili alla fem vinnare!

r==:==~

______

~G~O)IDDTID 512004 - 15

,....

...c:: l1l

l1l

01 o!!!

c::

...

:11l

c::

<II

VI VI

<II

g o

...<II

.c o ~ o c::

<II

...

"0 VI

l1l

c::

<II

c:: c::

<II

l1l

0';:::;

... VI

l1l

...a. l1l

c::

°c VI

:.2

... VI

<II

VI VI

...>-

...

..:.:: ....o~~ss :

l1l

E E

...o VI

0;:: a:l

16 GOD TID 512004

Hamlet

Skön höst via ossi

Vilstolen f ör seniorer

~. BOOK~ ;.

HandJa hos Emmaus! U-Jandshantverk, bl.o_ bomullskJäder tili sommaren m.m.

Rättvisevaror, koff., l e... Ekovaror, rnjöl, gryn m.m. Secondhand, kläder, böcker, pryJar av alla de slag! Välkommen!

EMMA US Tallmov. 18, Ekenäs '.IlI:' 019-241 2447

För dig och din hembygd

+LOKAL V~ www.Jokalforsakring.fi

REDAKTlONELLT

God Tid kommer igen attfinnas på plats på Bokmässan i Helsingfors mässcentrum den 28-31 oktober. Ni hittar oss i monter 6 f 10 inom den finlandssvenska tidskriftsavdelningen. Bokmässan är öppen mellan 10 och 18 och tili 19 på fredagen. Vi träffas där! 1:.ij#l~1

GAVOTIPS - ett presentkort på

eOD TID

av GOD 11 D utkommer den 20 oktober. Material tili tidningenbörfinnas på redaktionen, eilerskickas per e-post tili u/f.wah/strom@we/ho.com senalI den8 oktober. Redaktionentargäma emot redaktionelit bidrag frän pensionärsf6reningar och enskilda.

Nästa nummer

Ulf Wahlst r öm chefredaktör

1 år (7 m) 13,50 (om ej

Ebba Jakobsson informatör

Indiagatan " 00560 Helsingfors

09-7288820, fax 09-72888215 e·post: kansliet@spfpension.fJ

Ärade hyresvärdl Vi har ett

STORT UTBUD av företag och solida privatpersoner som söker lägenheter via oss. Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen för Er lägenhet. Vi står tili Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] I

Ver tas

-ilmiÖ

säkring

Smedsgatan 15, vard. 9-17, Sjölund / Eriksson

'lNWw.etuovi.comJlocus

Tel. 09·17 17 44 Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993.

Lyft tryggheten til rätt nivå - enkelt!

Om närhet i mogen ålder... Pension ärsföreni n garna i Helsi ngfors och Fo lkhälsa n

, I

den 7 oktober 2004 kl. 9-16 Folkhä lsans auditoriu m, Top eliusga t an 20, Helsin g fo rs

Det är lätt att teckna en ny hemförsäkring. Ta kontakt med Veritas , tillsammans ser vi tili att du får rätt skydd för ditt hem . Vi kan erbiuda flexibla lösningar.

Föreläsare:

Inget besvär för dig - vi tar hand

Maj-Briht Bergström -Walan, leg. psykolog, psykoterapeut, fil.llc, med.dr, specialist i klinisk psykologi, handledare i sexologi, föreläsare och författare. Chef för SexualforskningsInstitutet, Stockholm

om ärendet.

Gunnar Brandt, med.o.kir.dr, urolog Nils Kyrklund, med.lic, smärupeciallst, prlvatläkare Carl-Gustaf Nilsson, professor, gynekolog HNS, Kvkl. Moderator. P-H. Nyman, Svenska pensionärsförbundet

Informativ utställning: Folkhälsan Svenska pensionärsförbundet och penslonärsföreningarna i Helsingfors Helsingfors stad: Hälsovårdscentralen, Svenska soclalservicebyrAn, Seniorinfo Helsingfors äldreråd Luckan, Helsingfors m.f1. Under dagen diskuterar vi fysisk och psykisk förmåga inför och under pensionsåren. Vi fokuserar bland annat på de äldres sexualitet och på hur man kan greppa sjukdomar för att må optimalt bra trots olika krämpor. Frågor och diskussion efter varje anförande.

Vi riktar 055 tili kvinnor och män - pensionärer, förtidspensionerade och personer som står inför pensioneringen - samt andra intresserade. Förfrågningar och anmälan senast 24.9.2004 ti li Majlis Kvist, tfn 040 7540550, epost: majlis.kvist@luukku.com Valborg Louhisto, tfn (09) 315 6479, eiler epostvalborg.louhisto@spfpension.fi Per Lindroos, tfn (09) 31 S 5601, per.lindroos@folkhalsan.fi

Oeltagaravgift 15 euro, inkluderar lunch och material. Uppbärs vid anmälan på plats. I sama rbet e med Svenska swdiecentralen

Ta kontakt 0 10 80 81 80_

•