God Tid 6/2004

Rätt kläder för höstväder

Ledare 300000 människor, som i sitt liv - ofta vid ganska hög ålder - har tagit eiler tvingats ta ansvaret för en närstående, har ett jobb som går ut påfull beredskap och omsorg i förening med fysiskt tungt arbete 24 timmar i dygnet under sju dagar i veckan året runt! Såhär får det inte fortgå ViII ni göra de kandidater som ni har för avsikt att rösta in i er kommuns fullmäktigförsamling för de närmaste fyra åren uppmärksamma pådetta? Vi måste satsa på dem som gör allt för sin nästas bästa! skriver P-HNyman i ledaren.

SIDAN2

När laursmo-Eugmo Pensionärsförening ordnar höstvandring tycks man klä sig både snyggt och förståndigt. läs om vandringen på sidan 6.

Foto Helena Lillsunde

Man behöver inte Idä sig mörkt, murrigt och tråkigt bara fö r an man är pensionär.

Det är fes t i lunen på den årliga basaren med mannekängu ppvisning i Åbo och man gläds över arr det 11n ns så elegam a, färgriktiga och praktiska Idäder för dem so m är äldre.

För Barbro Enckell-G rimm som är 13 1 cm lång och Srure Ericsson so m ärl 99 cm är det ime alltid Iän an hina färdiga Idäder.

Vandra i skog och mark. Gymnastisera föne rna. Välj rän sko r i affären. Det är oågra av stegen tili friskare föne r.

Det heter ju arr det im e Rn ns dål igt väder, bara fel sortS Idäder. Men det gäller an Idä sig rätt när man går ut i kallare, regnigare och blåsigare väder, skriver Håkan Hellberg i sin hörna på sidan 15.

Läs mera om kläder på sidorna 8-9.

Om närhet i mogen ålder Sexuallteten hnns med hela livet, men den tar olika utryck, oHka former. Det är aldrig fö r sent an lära sig någo t nyn - så länge man har lusten, sa sexologen Maj-Briht Bergström-Walan inför seminariet om närhet i mogen ålder på Folkhälsan i Helsingfors. Ä1dre har svån arr söka hjälp.

Fördomarna är många. Sex efter sextio anses inte rumsrent. Kvinn an skä ll inte visa fö r mycket känslo r. Initi ativet ska ll fo rtfarande vara mannens. Sexterapi linos och kan vara tili god hjäl p.

En etablerad upp fat rning bland femtio talets gynekologer var arr kvinnors sexuali tet upphörde efrer menopausen.

Fakrum är att hormonföränd-

ringarna kan göra slemhinnorna runna och ro rra. Men det hnns hj älp för det mesta. Sjukdomar och handikapp kan också gö ra det svårt att genomföra samlag.

Satsa på ömhet och närher. Rör vid varand ra. Krama varand ra. Äld re kan njuta mera. Vi har mera tid . Ta vara på Iyxen att ra njma, rådde Maj-Briht BergsrrömWalan.

Seminariedeltagaroa fick också höra om inkootinens, prostatabesvär och kronisk smärra.

Svenska pensio närsförbundet, pe nsionärsfören ingarna i H elsi ngfors och Fo lk hälsan hade ordnat seminariet i samarbete med Svenska srurliecentralen.

Sexualiteten finns med hela livet, men den tar olika utryck, olika former, säger sex· ologen Maj-Briht Bergström-Walan. Foto Ulf Wahlström

Gunvor Sandin, 61 år, fick en massiv hjärnblödning för sju år sedan.1december 1997 kroknade hon under överlånga arbetsdagar.

-Idag är jag glad att jag blev sjuk.

Det låter konstigt men det fick mej att värdesätta helt andra saker. Jag vet att jag klarar av det mesta i ett vanligt liv med bara en hand. En frisk hand. Det är klart att det finns perioder som är svåra.

SIDAN 12

Jan-Erik Rudnäsi Kronoby är en engagerad man, bland annat i pensionärsrörelsen. Hans hobby är fattiggubbar.

SIDAN6

2 - GOO TlO 6/2004

SPF ~ Svenska pensionärsförbundets kansli Indiagatan 1,00560 Helsingfors www.spfpension.fi

Besökstid vardagar kl. 10-14

För vår nästas bästa

D

er går numera knappasr en dag

uran an någon frågesrä lLning med anknyming tili oss pensionärer får uppmärksamhet i offencligheten. Det är alldeles uanärkt. Samhällets ä1dre kategorier har alldeles tUlräddigr länge ansetts höra tin dem som skaJl sina stilla och tysta bak i klassen och lyssna ti ll

Verksamhetsledare:

vad poliriska bessenvissers hae 3rt säga om hur

Veronica Fellman

allt skall skötas.

Diskussionerna och debatterna i dag kan gälla orättvisor i beskattningen, det kan handla om meningslösa småforhöjningar av karastrofålt läga folkpensioner, det kan vara fråga om boende och service, om allmän ensamher eUer trivsam rvåsamher eiler om pensionärerna sam rnedspelare i nationaIekonomin j SCOf[. - Den sismämnda angelägenheren skall vi beröra i en

tfn 09-72 BBB 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 BBB 215 veronica fellman@spfpension.fi

Kansliet: tfn 09-72 BBB 20, fax 09-72 B88 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton:

Nordea 157230-395236 5parbanken Aktia 405511-41177 Sampo 800012-1203958

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 651 00 Vasa Telefon-och besökstld kl.l0-14 Ombudsman:

PerThomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-3179128 per.thomasfolk@spfpensJon.fi

Vad sade Vanhanen?

kort separat kommenrar här imill.

Bland alla frågor for akmell debatt och diskussion - ime uran orsak jusr på tröskeln tilI kommunalvalet - skaJl vi välja an återkomma tin en centralt ämne for en nyligen ford debatt bl.a. i riksdagens auditorium, frågan om närsråendevården. Det är helt enkelt en fråga som det är vår medmänskliga skyldighet an f3 någon ordning på.

Det 6nns i dag 300 000 nätståendevårdare d1er anhörigvårdare. rermino login varierar. 1 en ramlag, där man endasr anger syftet uran k1ara handlingsdirekciv, övertör man prövningen av ersänningen ciU närsråendevårdarna på kommunerna . Det hetee mycker allrnänr 3rt

D

et har fö rekom mi t en del

upprö rda reaktio ner på err framträdan de 3V statSmin is rer Matti Van hanen i början av denna månad. Starsministern fram trädde i en befolkni ngspo li tis k fram tidsdiskussion och en kon referat ingick i Hbl under rubriken "Vanhanen: Pensionärer, konsumeral".

En ti llspetsad rubrik på en liten del av in nehålJet i en tal kan ju aldrig ge en riktig bild av en opinion. Sratsmjnisrc:r talade om många viktiga frågo r som gäller hel a nationen och dess befolkningspolitiska linjedragn ingar. Det är klart an också pensionärerna uppmärksammades, F.m as bara, eftersom vi blir Aer och Aer och proportionsvis en allt större gruppo Man kan se mycket positivt i statSministerns rcsonemang. Han urgår &ån art fram tidens pensionärer är friskare och mår bäme. att den personliga ekonomin i snin blir starkare och art i framtiden pensionärerna - de pensionärer som har råd med det! - i stället fo r at[ spara fo r säm re dagar kan öka sin egen kol\Sumtion och på det särret spela en aktivare roll i err srörre nationalekonomiskr sammanhang.

Som en principiellt uttalande i en långs iktigt diskussionsinlägg må" e en srarsminisrer kunna resonera såhär - han fåru tSä rter ju bl.a. art alla pensionärerna i framtiden bör h3 det bärtre än de som har det särnst i dag.

P-H.Nyman

ersättningen kan utgå, dimensionerad enligt olika kategorier av handikapp hos patienterna.

Det heter också att vårdarna skall ha rätt tilJ två lediga dagar per månad.

Låt oss då se hur det ser ut i den vanliga vardagen. Av de 300 000 närvårdarna är det bara 26 000 som f3r någon fo rm av ersättning, allt varierar beroende på kommunernas avgöranden.

Att ersättningarna allmäot tager genomgående är låga är fo rstås en självklarhet.

De lediga dagarn a är det inte heller någon som kan garantera. Vem skall sköta pacienterna under de dagar då det inte ens i en till närmelsevis tilJ räckli g utsträcknin g fi n ns utbildade ersättare art få, då der ime nnns rum på vare sig långvården eller någon form av acceptabel tillf.illig "parkering".

Tank alltså efter en gång till. 300 000 människor, som i sitt Iiv - Oft3 vid ganska hög ålder - har tagit eUer tvingats t3 ansvaret for en närstående, har ett jobb som går ut på full beredskap och omsorg i fo renin g med fYsis kt tungr arbete 24 timmar i dygnet under sj u dagar i veckan året runt!

Såhär f3t d et inte fortgå. VilJ ni gö ra de kandidater som ni har for avsikt att rösr3 in i er kommuns fuJJmäktigforsamling fo r de närmaste fYra åren uppmärksamma på detta? Vi måste satSa på dem som gör alle for sin nästas bäsra!

Per-Henrik Nyman förbundsordförande

Distriktets bankkol\to: Vasa AndeJsbank 567008-55002307

"

Höstmöte Förbundstidningen

GODT1D

och förbundsdag

Arvsskatten

10 november 2004

Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@welho.com I redaktionen:

Ebba Jakobsson, gsm 040-715 2926 Åsa Barman (prenumeration er)

Adress: Indiagatan 1,00560 Helsingfors tfn 09-72 888210 godtJd@spfpension.fi Annonser:

Barbro Höglund Ystadsgatan 2 B 11 10600 Ekenäs tfn/fax 019-241 5397 gsm 040-513 3773 barbro.hoglund@gardet.inet.fi Annonspri s:

1,34 €Jspmm, Härg 1,51 €Jspmm, 4-färg 1,85 €/spmm. Moms 0%.

ISSN 0359-8969 Tryckeri: Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2004

Redaktionsråd: Ordförand e:

Anders G.lindqvist Medlemma r:

Birgitta Jernvall Ingman, Hans Wikman,

Carin Åminne, Veronica Fellman

/

Svenska pen sionärsförbundet r.f.

Ansvarig utgivare:

Per-Henrik Nyman

~ ~ i

medierna fårekommer diskuss ion om skatterna. lag vUI därfor ta UPI> arvsskatten, gåvoskatten och mervärdesskarren. Finansminisrer UUa-Maj Wideroos har foreslagit att arvsskatten slopas. Arvsskarr betalas av arvingar, tcstamentsragare eiler övriga fårmånsragare som erhåller arv från den som avlidit. Skanen baserar sig på gängse värdet for det som går i arv och på släktskapsforhållandet tilJ arvlåtaren, oeh värdet kan ofta bli orimligt högt på grund av art värdet på tili excmpel en bostad är högroeh har stigit betyclJigr sedan bostaden skaffades. Realegendom, såsom boStäder oeh fastigheter samt aktier, m .m. beläggs med orimligt hög arvsskart, och det är ime säkerr art arvingar eiler resramentstagare därför kan ta emot en bostad som arvo En del av välfardssamhället består i en värdeökning av realegendomen, vilker gör arvsskarren ynerst bemngande, och mycket av denna realegendom har erhållirs med fårvärvsinkomster, på vilken man redan betalat skatt.

Der konsranra summan om den ärvda andelens värde for make och maka och bröstarvingar är mellan 3 400 oeh J7 000 euro är 85 euro for 3 400 euro oeh for överskjutande del betalas 10 procent. Skattetalet på den överskjurande delen ökar successivt, om värdet på arvet är 17 000-50 000 euro är den konstanra summan 1 445 euro på 17 000 euro och skatteprocenten for den överskjutande delen 13. Om den beskattningsbara andelens värde är 50 000 euro eiler mer är den konstanta summa~ 5 735

1

och skarreprocenren på den överskjutan de del en 16. Skanen beror också på arvingens rdation oeh släktskapsforhållande tilJ den avlielne. Syscrar oeh bröder samt deras etterkommande betalar d ubbelt dessa summor och övriga släktingar och vänner uedubbelt desS3 summor.

Arvet kan ko mma överraskande eiler vä nrar. Tili ett välHirdssamhälle såsom Finland hör art fårmögenheter småningom ökar. Det är inre meni ngen art vanliga mänskor ska drabbas av en ovämar stor summa arr betalas i skart. Derra drabbar ime enban de formögna, uran även vanliga forvärvsarbetande.

I Sverige hae beskattningen av arv tili efterlevande make, regisrrerad panner oeh sam bo slopats. 1 Finland blir F.uniljen dubbelt beskattad om makar har inbördes restameme och betalar skarr på arv som sedan går tUl bröstarvingar.

Finland borde gå in for en sänkning av arvsskarren och slopa skatten mellan makar, sambor och registrerade partner. Ulla-Maj Wideroos fortjä nar allt stöd isin kamp tor art slopa arvsskatten. Gåvor och arv tilJ "edje sektorn ska fortsatt enligt lagen forbli skattefria.

Det 6nns dessutom reelJa möj ligheter tili en sänkning av mervärdesskatten, men sysremet for 3rt skattesänkningen ska komma konsumenrerna tili fårdel måsre säkras.

sammankallas tili stadgeenligt höstm öte 10 november å r 2004, kl. 11 :00.

Mötesplats är är UKK-institutet i Tammerfors.

Kaffe oc h fullmaktsgran skning från kl. 10:15.

TIli höstmötet har ordinarie medlemsfören ing med 1- 100 medlemmar rätt att sända en (1 ) befullmäktigad representant, medlemsfören ing med 101 - 200 medlemmar två (2), medlemsförening med 201 - 300 medlemmar tre (3) och medlemsföre nlng med ner än 300 medlemmar fyra (4) representanter.

Varje befullmäktlgad representant har en röst (13 § I förbundets stadgar).

13:00

Lunch

14:30

Förbundsdagen ö ppnas Pe r-He nrik Nyma n Hälsni ng frå n Tamm erfors Stad Pete r Löfberg Att bli äldre är att möta slg själ v Slssel Lun d-Ste nbäck Avslutn ing Veronica Fellman

Kaffe 16:30

Bu"arna avgårfrån UKK-institutet tili järnvägsstationen i Tammerfors.

Anmälan senast den 3 november tili kansliet i

Helsingfors, tfn 09-72 888 20.

Deltagaravgift är 25 E/person i vilken ingår lunch, kaffe och mötes handlingar samt busstransport från järnvägsstationen i Tammerfors och tillbaka. Medde la i samband med anmälan om ni utnyttjar busstransporten.

Deltagaravgiften inbetalas i samband med

Veronica Fellman

ve rksa mh etsledare

anmälan på konto Aktia 405511-41177

GOD TID 6/2004 - 3

~ (~ODTID Det var med skepsis oeh lite oro i maggropen jag gay mig iväg tili Bjärnå en dag då villaavsluming oeh forneldars nart hade lärnnat

sommaren bakom oss. -"Sa mtalskafe - Minnen som kraftkällor" Iydde rubriken på kursen f6r blivande gruppledare, arrangecad av Svenska pensionärsfårbunder i ett projekt organiserar av det finska f6rbundet Eläkeliitw. l ag tipsades om kursen i maj, den låg tillräckligt långr frarn i tiden f6r art locka. Efter en rung sorgetid hade jag ett behov art ta im med fram eiden. Under SOffimaren kom eftertankens kranka blekher: Är det rätt art av personliga skäJ ge sig jo i ett socialr krävande sammanhang? Har jag resurser art räcka rill fOT art leda en grupp? Och sarntalskafe? Vad i herrans namn kan man gära av en så vag ide?

N io kvinnor sarnlades på Lehmiranra, Eläkeliinos kursgård i Bjärnå. Få kände varandra, de Aesta hade en eller ett par bekanta frå n tidigare. Själv kände jag endast kursledaren Maj~s Kvist - senast hade vi sects ungefär fOT teetti år sedan ... Oj oj, vad hade jag gert mig io i?

Dct visade sig mycker snart art alla f6rdomar kom på skam.

Vi oio delragare var alla änkor eiler singlar. SadaJ samvaro och

närverk är det narurliga livsmönstrcr i det skeder av liver. När vi på fjärde dagen sammanfattade kursen visade det sig art ALLA hade älrar samma fråga inom sig: Räcker jag tili? Men när kursen var sl ut hade vi B.tt en präktig dos rankar om hur en "sä vag ide" kan konkretiseras.

Minnet en rik källa "Tarinarupa - Muistellen voimavaroja" är namnet på det 6nska projektet. En formulering som SPF förgäves sökt en Iyckad svensk motsvarighet tilI. Minnessruga var ett alternativ som ansågs hemvävr och vilseledande.

Man fasrnade for det neutrala Samtalskafe, vilket ger vida ramar för in nehållet. Men det saimar associationsrikedo men i otdet Tarinatupa. lden är i alla fall kristaUklar: Att samla grupper av äldre människor tili sanna! kring minneo, i f'orvissni ngen art varje människas liv är eo rik källa att ösa ur.

Och art varje mänoiskas minnen är uoika och värda art dela

www.aktia.fi

Säg det med fonder Ge en gåva med långvarig glädje och nytta. Aktias fondandelar från 20 euro.

Fråga mera på Aktia!

c.2l Aktia Sparbank

Banken med manskliga mätt

RES MED SPFl JULMARKNADSRESA TILL BREMEN 4-7.12.2004 Anneli Hofers traditionella julmarknadsresa går detta år tili Bremen.

Pris: 740 €Iperson i dubbelrum

I resans pris ingår: Finnairs direkta flyg Helsingfors-Hamburg- Helsingfors alla skatter och avgiher transport Hamburg-Bremen-Hamburg inkvartering tre nätter på centralt beläget hotell av god standard 3 x frukostbuffet 3 x middag varav en festlig självständighetsmiddag reseledare Anneli Hofers tjänster och program

Med en sittdansshow roade kursen de finska Tarinatupa-kollegerna. Fr.v. dansledaren Maj-Karin Brotherus, Majlis Kvist, Maj-Britt Paro, Marlene Höglund, Marianne Sandell och Anna-Greta Liljeroth.

Foto Inger Jormalainen

Samtalskafeer tar form:

Minnen lägger livets pusselbitar på plats med andra. Och inre minst art varje människa mår bra av art minnas, tänka tilIbaka, hirra. mönster och nya perspektiv som lägger livets pusselbitar på plats.

Det är hälsosamt 3rt minnas.

H älsosamt inte bara f6r själen, utan faktiskt också f6r kroppen!

Majlis Kvist inledde kursen med en tirt på endor6neffekten . Där t.ex. joggning tack vare endomner ge r en kiek av välbefinnande i kroppen kan också rankeverksarnhet aktivera dessa må bra-kemikalier. Att hirta smultronställena i livet, att tänka sig in i goda minnen, försöka återupp leva positiva sinnesstämningar också då allt känns jobbigt är en biologisk-psykologisk proeess med bevisligen god effekt. Man kan tänka sig 011 art må bra. Gör en lista över allt i ditt liv som ger dig glädje, Iyder ert enkelt råd .

Men art sitra och fundera över sin egen Usra är bara torsta steget.

Kontakter, gemenskap och vänner är viktiga tor harmonin. Ett av ålderdomens värsta gissel i dagens samhäUe är som känt ensamhet.

De enklaste ord och ting kan ge iden tili en berättelse. Skriv! uppmanar författarinnan MaryAnn Bäcksbacka. T.h. kursledaren Majlis Kvist. Foto Inger Jormalainen

En grupp är mer än summan av individerna. Ideer f6ds och kan urveckJas, morsärtningar ger nya perspektiv, problem är lärtare art hantera om andra är med om art belysa dem.

Minnas tillsammans Ordet "tarina" kan beryda berät-

relse, saga, sägen, historia. Det omfarrar Iivsöden, traditiooer, kollektiva minnen. Ordet sam tai beryder i sig ingenting av derra, men kan i bästa fall täcka alla berydelser oeh mer därtill. Den svåraste biten blir kanske själva starten av samtalskafeer. Många teor kanske att det blir kafferep med löst småprar.

Tan ken är art samtalskafeet har en k1ar fokusering på minnet och minnen - allr från regelrätt hjärngymnastik tili sam tai kring föremål, bilder. assodarioner. händelser,livsöden.5amtalsledarens roll är att presenrera temat f6r dagen, locka fram synpunkter oeh ideer, försöka hålla ihop gruppen kring en slingrande röd tråd - men rakt inte art särta sin egen stämpe1 på diskussioneo.

Inbjudha gäster tog del i kursen som f6reläsare. 1 många fall fiek vi deltagare leka oss fram i praktiska övningar. Försök tili eJ(empel på några minurer de6niera di g själv med tjugo ord.

När du väl har kla ra, den pärsen ska du skala av tio och lämna kvar de tio ord som känns viktigas t. D et är en nyrtig rankelek i självkän nedom.

E il er skr iv ner det du f6rsr kommer art tänka på när du hör ord som åskväder, smultron. häsr, präst, avundsjuka. Varje association öppnar sig tor en hd berätte1se.

De enkl aste vardagliga ting,

ett ord, en bild kan vara början tili en berättelse, låt den komma

ut, var forfarrarinnan Mary-Ann Bäcksbackas råd. Aktivera minner - skriv! Iydde rubriken på hennes eftermiddag som kursledare.

"Det växer ingen mossa på stenar som rullar" En annan inspirerande toreläsare var Taina Johansso n, med bakgrund i Folkhälsans minnesklinik och nu verksam i Alzheimer-cenrralf6rbundet. Här gällde det inte minnen som sådana, uran minnet som funktion och alla de (Usen särt det finns att aktive ra minner.

Vissre ni att det finns ren och skär fysisk träning som samtidigr är gymnastik for hjärnan ? Pör art inte tala om korsord, kimspel, associationslekar, ftågesPOrt, schack och otaliga andra spel som teänar minnet.

Oekså vi kursdel tagare flek pröva på olika sätt art lägga på minnet. Lustigr art se hur olika system vi alla tog tili för an håUa en lista av ord i minnet. En rrösr var verskapen art man inte behöve r oroa sig tor fenomenet med namn och ord man hae på tungan men inte far fram. Det är etr godartat minnesfel som al la drabbas av, i alla å1drar.

Också gruppens funktion, individers växelspel med varandra i grupp, fick sin temadag, med Beatrice Östman från Svenska srudiecentralen i Åbo. Dagen blev i sig en åskådlig undervisning i hur en grupp bäst fungerar. Genom egen aktivitet, uppdelade i rvå lag, fick vi tänka fram vad samralskafeet borde vara, hur iden skall presenreras och forverkl igas. Vr en lång cad lösryckta funderi ngar vaskades smån ingom ett konkret möns ter fram. Och rädslorna som vi alla haft, an inte räcka tili, hade plötsligt fa" proporrioner. Var dig själv, spela inte eo roll, det viktiga är en positiv och stimulerande anda i laget, Iydde kontentan.

Gruppen sitt eget exempel De fyra kursdagarna på Leh-

miranta blev i sig ett exempel på hur gruppdynarnik fungerar. Som

Anmälningar senast 22.10: Resebyrå BTI Nordie i Ekenäs tel. (019) 2674550

-~ -" BTINordic ~ ~ sagr var de Aesra ftån början främ-

lingar tor varandra. Småningom blev gruppen tili ansihen och karaktärer. Individer steg fram bakom yrkesbeteckningar, hemvist och pensionärsaktivireter.

Sin stora andel i processen hade Majlis Kvisrs suveräna särrart som en av 055 omärkJigr leda arbeter.

5ista kvällen tog vi del i ett samkväm tillsammans med Tarinatupas uenio ddtagare. Uppsluppna som tonåringar och utklädda i tokro liga dräkter ur Lehmirantas digra garderob av nostalgikläder uppträdde vi med sittdans tili musik, väl applåderad. Nio fruntimmer med Irmgard som kavaljer i rutig skjorta, keps och mrfarStoffior. Elegantast

var b;örneborgarna Karin och Marlene i tjugotalslook. Majlis, Hedda, Anna-Greta, Marianne och Maj-Brittsirtdansade insvepta i diverse fYnd, Inger fotografecade härligheten och Maj-Karin VaI vår professionellt komperenta dansledare.

Efrer givande dagar i allvar och lek ski ljdes gruppen som garnla vänner, med löfret om en träff i vimer tor art se vilka örrer som gro[[ ur de frön som såttS i Lehmicanta.

Med Andre Gides ord i bakhuvuder: " Lyssna på dem som söker sanningen, akta dig tor dem som tror sig ha funnit den."

Maj-Britt Paro

Pålitlig YAMAHA-kValitet.

Et! förnuftigt vai för vade pianist. Fyllig klang. Kvaliten och priset samstämda. Tillverkas i följande färger: svart, mahogny samt valnöt polerad. Tre pedaler. Bö~ande från 3.800€ Fråga också om Yamaha Cl13T -modell! Bö~ande från

4.9S0€

Välkommen att provspela!

1;1;JIMUSIK Planoavdelnlngen, Kalsanlemlgatan 7, Helsingfors Tel. (09) 6185 1520 må-fre 10-18.30, lö 10-16, www.f·musllkkl.ll F·Muslk, Vanda' F·Muslk, Åbo • Muslk Enkvist, Larsmo, Vaasa Muslc Shop . Ålands Muslc Shop, Marlehamn

4 - GOO TlO 612004

Folkstorm i Jakobstad om stöd för dementa Namnlistor med krav påhögrekommunalt stöd för vård av dementa åldringar på det privata servicehemmet Hötorg(enter cirkulerar i Jakobstad. Hittillshar listorna samlat omkring 1000 namnunderskrifter.

Den lokala folkstormen tar avsramp i misS[ankar om an åldringarna på cenrrcr blivir brickor i en partipoliriskr spel med målsärrning art spara i soci.lbudgeten.

Genom art styra å1dringar från privacserviceboende dll kommu-

naI långvård kan socialen [3 io en srörre del av pensionsinkomsrcn via den bgstadgade progressiva

kJicmavgifrcn för ansralrsvård.

Den avgjf[ socialen kan ta av pcnsionärcr i priv3r vårdboende är lägre.

Socialdirekrör Peter Granholm är fullt medveten om aet sä här går kririken men avfardar den som grundlös. Köpavt.ler med Höcocgscenrrct är rättvist och socialen har rärt art Ayna å1dringar näe pariencens v5.rdbehov der förursäncr.

Georg Hannus, sryrelseordförande oc h H öto rgscenrrcrs ddsjäl, hyser avvikande äsikr. Enligr honom handlar det både om svikna löfren och om en pågående inscirutionalisering av äld re.

- Det har gårt både prestige och panipolitik i å1dringsvården i jalkobsrad. Dementa å1dringar Aynas från en trygg, imellekrueIIt stimuJerande miljö i hemliknande f6rhål landen tili en passiverande anstalrsvård de egendige n inrc ännu hade varit i behov av, säger han. Jag hoppas verkl igen art de äld res boende blir et< vikrigt diskussionsämne infor höstcns kom~

mun.lv.l. Vi har helt enkelt inte

råd 3n insurutionaJisera åldringar i f6rcid, säger Hannus.

Peter Granholm argwnenrerar annorlunda.

- Patiente ns alkrueIIa vård be-

hov, inte vårdkostnaden, siteer j högsåtcr när vårdformen besräms. Vårdplaneri ngsg ruppen . sam består av reprcsencanrer for sociale n , hälsovården, privata scrviceproclucencer. kJienrcr och anhäriga, ser nog tili art sociala sckrorn ioee kan husera hur sam helst, hävdar han.

- Endast i en fätal cxrrema fall med mycket höga pensionsinkomster kan den lagstadgade klicmavgifren leda tili en "vinst" jämfon med kostnaden för en köpavtaI. Normalt blir urfaIIet precis tvärrom, säger han.

Avdelningschef Annele Granqvist pä jalkobsrads soci.lcenual tillägger 3[[ tjänstcmännen både på hälsovårdscenrralen och på socialcemralen ragir myckcr iIIa vid sig :IV insinumionerna.

Hömrgscentrer uppcar en helr kvarcet i stadens absolura centrum och demensvården är endast en del av en mångsidig verksa mhet. De forsra kJienrerna Aynade io år 2000 och samma år skrevs köpavral med socialcemraJen. Efter en forlustår for demensvirden begärde centret kostnadsko mpensatio n på 60 000 euro av "aden. Begäran gick riII polirisk behandling i stadsstyrelsen. Et<

kompromissforslag i form av en klumpsumma på 32 000 euro lades fram, men en majorircr vände rummen ned.

Hörorgscen trer konuade med an säga upp avra1er for demensvården och h.lverade omgående ant.let vårdplatser. Samtidigt dekJarerade Hannus art kompromissf6rslaget kan godkännas och art uppsägningcn årertas om kompromissf6rslager tar polirisk välsignelse i ett senare skede.

Anhöriga tog f1ytten hårt Den direkta f61jden av konBikten blev arr centret banrade demensavdelningen från 16 platser riIl åtta platser, och åldrin ga r so m blivit lovade art bo kvar åtminsrone tili årers slur Ayrtades ti li anst.lt. De anhöriga rog enligt Hörorgscentre[5 verksamhe[5chef Inger Gripenberg Ayrten mycket hån, vilket är en bidragande orsalk rill arr folk i jalkobstad sö kte sig upp på barrikaderna Pcotesclistans iniriativtagare är Isa VikIund. I det här skeder viII hon inre argumentera i oftentligheten men lovar återkomma se nare. Der kan ha atr göra med art Iisro rna, uots art de inte ännu överlämnars , redan p åve rkar politikerna.

En ligt uppgifr kommer stadsscyrelse n atr ompröva sitr tidigare besluroch bev ilja Hötorgscentret den extra kostnadsersättningen på 32000 euro.

Inger Gripenberg poängte rar

ra

~:~;~i~~:~~~:r~~~:~:~I;;

boender och endas r reuoaktivr for ett år. Hon viU korrigera missuppfattningen so m Aorerar ure på Stan att Hörorgscenrrer genere1lt dras med lönsa mhetsproblem.

Det nya avtalct so m nu gäller ger 82.40 euro per klient och vårddygn räcker riII f6r art också den pctsonalkrävande vården på gruppboendet går ekonomlskt ruot.

Personaltätheten är hög på gruppboende eiler demensenheten. Vårda rna Camilla Koivuniemi och lisa Rehnfeldt (tili höger i bild) säger att målsättningen är att ge åldringarna e n stim ul erande hemlik boendemiljö. Foto Hans Wikm an

Avgifterna snårig historia De .vgifrer vårdbehövande å1dringar betalar i offenclig ansraltsvård kontra privar se rviceboende basera på köpavtal med socialcenrraJen är en snårig historia. Inte minst individuella inkomsrskiIInader komplice rar bilden.

Den lagstadgade klientavgifren på långvården är enligt avdelningschef Annele Grankvisr på Jalkobstads soci.lcenrr.l 80 procem av kliemens beskarrningsbara inkomsr per månad. Mi nsr 80 euro per månad bör kvarstå for priva ra behov.

Om den med högre inkomst i err parf6rhålIande ras in på långvården inkrävs 40 procenr av den sammanlagda inkomsten . Taket är den verkliga vårdkosrnaden som i Jakobstad är beräknad tili 2400 € per person och månad.

- Då står vi for klienrens alla mgifter från den m.insra til1 den srörsra. På privat vårdboende beraJar kljentcn dels avgjfter åt serviceproducenren och dels en avgifr åt OSS, sägcr Grankvist.

För dementa åJdringar på H ötorgscenrrer erlägger socialen nu e nl igt Grankvist 2554 euro per pe rson och månad. De n klientavgifr sociaJen krävet in av varje padenr består av Aera

komponenter. Den varierar en hei del beroende på om Iclienren beviJjars vårdbidrag eller inre av folkpensionsansmlten.

- En avg ift i mellersta avgifrsklassen kan röra sig kring 360 euro per månad. Många har emellerrid inte råd att bet.la och då jämkar vi.

1 de .llra Aesta fal l är den kl ientavgifren endast en bråkdel av våra ve rkliga kosrnader, sägcr Grankvisr. Åt Hötorgscenrret betala r kJ ienren enli gr verksarnherschef lnger Gripen berg 600 euro per månad som hyra och ersärtning for vatren, ei och rrygghetslarm i en 42 kvad rarmerers läge nher.

Summan mjnsk..1.r rack vare hyresbidraget som i många falJ ligger på 150-200 euro per mån ad.

- Generell t kan man säga att med en hög pension är det formånligare att bo i servicehus medan en låg pension gö r der fo rmånJigare att bo på ansta.!t. Vi hävdar art H ötorgscentrers egna avgifrer är så låga 3n också t ex ensamsrående kvinnor med rätr liten pension har råd att bo hos OSS, säger I nger Gripenberg.

Hans Wikman

Stadsstyrelsen ändrade sig Måndagen den 4 okrober beviljade s tadssryrelsen i Jakobsrad Hörorgscenrret en exrra verksarnhersbidrag på drygr 32 000 euro. Därmed är den utdragna ekonomiska rvisten om cenrrers demensvård ur väriden.

Den plöts liga poliriska enigheten anses a1lmäm vara f61jden

av dels namnlistorna och dels att kommunalvale[ Står for dörren.

Misstankarna om socia1cenualens hanrering av vårdbehövande åldringar utgående från fO rmögenhetsgrad bedö ms däremor inre ännu va ra hel t bo rtsopade.

Stadssty reIsens o ffend iga beslurs motiveri ng är atr H öto rgs-

centee t u nde r fö rlu srårer 2003 vårdade ett antal mycker vårdkrävande åIclringar under en rid då andra lämp liga vårdpl arser saknades. I fo rcsättningen toru rsäns cenrret an passa verksam heten tili befindiga resurser.

H.W.

Centret behövs

Välkommen som Stamkund eiler Nyckelkund i Nordea!

Kunder som samJar sina bankaffärer i Nordea kan ansluta sig som Stamkunder eLIer NyckeIkunder och dra nytta av många förmåner och rabatter.

Samtidigt kan man även ansöka om medJemskap i Nordea VårKlubb, Sam är en extraförmån för

våra 55 år fyIlda Stamkunder och Nyckelkunder.

K1ubben förmedJar nyttig information och anordnar trevliga aktiviteter och resor. VäIkommen!

Mera fakta via Nordea Kund~änst 0 2005000 (!na/msa) mån-fre klo8-20 och på Internet www. no rdea.fi

Nordeo J1l

Socialdirektör Peter Granholm har medveter undvikit art gå in i den livliga debatt so m rasat i lokaltidningens spalter. Det i hopp om arr der h.ltande sarnarbetet med Hötorgscenrret är övergående i och med art ett nyt< avral tagirs fram med högre ersärtningsnivåer. Centret behövs .lltjämt som en del av vårdutb udet i Jalkobstad.

- Fem av våra sex p ri vata serviceproduceoter är nöjda med de nya ersärrn in gsnivåerna, en är missnöjd. H ötorgscen tret vili ha all a sina vårdkosmade r täckta. men stadens princip är an endast ersätta kosrnader tili en viss godkänd nivå. Viii man på Hötorgscenuet hålla sig med en högre standard Br man lovarr använda egna pengar. Der gäIIer så länge politikerna inte ändrar principen, säger Granho lm.

Hans Wikman

Styrelseordförande Georg Hannu s och verksamhetschet Inger Gripenberg säger att sommartid utnyttjas centrets vackra inn e rg ård sam programscen. AlIsång är ett populärt inslag. Många å ldringar föredrar att tölja med de olika programpunkterna sittande på balkongerna. Den vackra kvarnstenen härstammar från Pedersöre kommun. Foto Hans Wikman

GOD TID 612004 - 5

Det är aldrig för sent så länge man har lusten mao vili imc [ala om art man ime känncr )usr, umn man vilI gärna vara med också i den grupp sam har formåga och lus[, och då händer det art man söker hjälp.

~

Närhet i mogen ålder Och en vacker dag kryper vi ihop hos varandra

Att känna genom huden

ert lås knäpper tili och vi kommer aldrig mera 1055,

Maj-Brih[ Bergsrröm-Walan

dina förslitna leder insnärjda i min gikt,

berättade om den traditionella sexrerapin sam bygger på Masters

mirt magsår intill dirt hjärtfel och min reumatism mot dirt ryggskort, aldrig skola vi skiljas, ack nej ...

Med Eeva Kilpis dikt En sång

cftcr menopausen.

om kiirlek avslurades seminarier

Fakrum är art hormonf6rändringarna kan göra slemhin-

"Om närher i mogen ålder".

DeI[agarskaran bestod av 175

noma [unna och torra. Men

personer i katego ri 60 +. Ursål t hus blev der inom ursatt anm älningstid. Etr bevis på art dagens reman va r angelägna.

det finns hjälp for' d~[ mesta.

Sjukdom ar och handikapp kan också göra d et svån art genomfora samlag.

Sarsa på ömhe[ och närhet.

Rör vid varandra. Krama varandra. Äldre kan nju[a mera. Vi har mera [id. Ta vara på Iyxen aa ta njuca.

Undermedle[ V iagra h a r

Under dagen diskuterades fYs isk och psykisk formåga infor och

under pensionså ren: Äldres sexualiret och hur man kan må bra

trOts olika krämpor.

Arrangörer var Svenska pensionärsforbunder, pensio närsföreningarna i Helsingfors. sam r Folkhälsan i sa marbere med Svenska studiecencraJen.

Är allt förbi?

kanske överrekJamerars, men fungerar.

- Dct får utsä n cr att luste n finns. Medicinen kan bli e n börda fae kvinnan sa m känner

krav hon inte o rkar med. Mao

Sexologen M aj- Brih[ Bergsuöm-WaJan från Sverige är 80 år och har vari[ sexuaJupplysare i närmare 50 år. [ Finland blev hon känd redan på sextiotale[ då

de forsr:a semi narierna i ämnet arran ge rades här. D å var det fråga om sex ualundervisni ng i skolorna. Nu har de som då var skolungdomar nått mogen älder. Att aJI[ inte behöver vara forbi är den vi[aJa Maj-Brih[ ett

levande bevis på. Någor vitare i håret, någor korrare tili växren, men med ororändrad viraliter och slagf.irdigh e[. Äldre har svår[ att söka hjälp.

kan [a paus från kärlekslivet.

Men man skaJl våga känna sin egen lust isin egen kropp. In gen värdeski llnad - en gåva att ra vara m ed sig själv.

Maj- Brith Bergmöm-WaJan

vili art räceen tili sex ualitet skall vara oberoende av älder. Of[a

möts änkor och änkli ngae som finner en ny kärlek av misstro och förmyndarmenra litet av sina vuxna baen och barnbarn .

De anser art mor- och farroräldragenerationen kan använda si na känslor för barnbarnen.

Nya vänner möts med misscro.

Man se r egendom och arv gå

Fö rd omarna är många. Sex efter sex rio anses inte rumsrent. Kvinnan ska ll inre visa for mycket känslor. lnitiative r

upp i rök. Dessutom ärde[äckIig[ att gamla foräldrar går hand

skaJl fortF.uande vara mannens, säge r Maj-Brih[. Sex[erapi finns och kan vara tili god hjälp. En e[ab lerad uppfattning bland

säger denna rordom sfria dam

i hand och pussas så andra ser.

En van lig fordomsfuJl reaktion ,

- Sexualitet är et! grundläggande behov hos OSS, säger Maj-Briht Bergström-Walan, intervjuad av Fol khälsans informatör Camilla Westerlund. Foto Ulf Wahlström

Sexualiteten finnsmed hela livet, men den tar olika utryck, olika former. Det är aldrig för sent att lära sig något nytt - så länge man har lusten, sa sexologen Maj-Briht BergströmWalan inför seminariet om närhet i mogen ålder.

Infor den mogna publiken, so m se n are del rog li vlig[ i di sk ussionen, "ä1lde Folkhälsans Camilla Wes[erlund frågan: Vad är sexualitet hUI viktig är den for oss

människor?

- Sexualitet är ett grundläggande behov hos oss, ett behov

som sö mn, rörelse, art man tar näring och vätska, svarade MajBrih[ Bergström-WaJan. - Vi har också psykiska och emotion ell a behov och [iII d em

hör ju sex:ualireren. SexuaJiteten finns med hela livet, men den tar o Hka utryck, olika former. D e[ är

iote säkerr aJls art sexualitet bara är samlag när mm blir vuxen och äldre, uran sexualiter kan vara inrima smekningar och annan forrn av närh er.

Har vi svå rr art bejaka vår sexuaJiret?

- Det finn s alltjämr cn viss

[abustämpel på det här. Ä ldre

- Nä r det gäller ä1dre män-

människors sexualiter är kanske den sista bastionen so m vi bör

niskor kan problemet vara art min hustru är mera intresserad av barnbarnen än av mig. eiler art ho n klappar bara katten och i me mig. Man Br en annan inriktning, man blir socialt inue5serad av andra saker än den här

tränga förbi. Vi ska försöka ra

äldre människors sexualirer accepterad av den yngre generationen.

Probleme[ är m ånga gånger att

barncn motaebetar de äldres nya sex ualiret eller sex ualiret över huvudrage[. De har svår[ art tänka

sig arr en människa över 70 sysslar m ed det här.

H on berätrade om vad so m får människor art söka sig tili en sexrerapeur.

partnern som man haft i 30-40

år. Men man vilI inre lämna varann, uran ha del av varandras kärlek och närhe[ och då kan man ra hjä lp av såda na här sam[a!.

och Johnsons behandlingsmeroder. Svenska SexuaJforskningsinståtutcr sam han är chef for har tillämpar [erapin sedan bärjan av 1970-[aJe[.

- Det finns et( prograrn sam ime är så särskilt svårt. det omfarrar tiee rörelser och övningar.

De[ passar väldig[ bra också for medelälders och ä1dre människor.

Dct går ur på att man i ungefår en och en halv timme var smeker varann på olika delar av kroppen, kysser varann och man undviker art smeka könsorgan och brösr art

börja med. Och så småningom kan man infora smekningar av brösr och känsorgan och sedan kan man också införa samlag om mm cycker.

- Senas[ använde jag den här metoden på ett par i 70-årsäldern.

Husrfun 5a mt det här är nånting nyrt F.!s[än pare[ hade EYra barn. Är inte de[ beklämmande att de fdrst när de kommer tili mig och är 70 år lär sig art man kan lära känna varann genom huden?

- Der är aJdrig for sent att lära

sig någor oyn, så länge man har lusten, S3 sexologen.

Problem blir det i en rela[ion där en parrner hae tappar lusren och den andra känner att den har

(usten och vi II ha mera av den och

sexueUt och sensuellt. Då är der många gånger så art problemer

söka hj äl p. Man vW forsöka klara sig själv, man viii vara duk[ig, man viII inte klaga och man viii inte

skalfar sig ett hjälpmede!. T.ex. näe en man skafTar sig Viagra.

- Då blir ju hans lust en börda for kvinnan. Hon kan inte folja med i nivå med hans bchov uran sackar efter, och i ställe[ for att bli glad övcr art han blir mera viril

Iigger antingen hos den ena eiler

visa någor Iidande, man viU vara

så blir hon ledsen övcr art hon

hos den andra. Men eFrersom vi är ert par blir der en samlevnads-

tapper. Och så är det också med

käoner krav.

- Folk sö ker hjälp for att d e inte har det bra ihop. De söker hjälp for acr de inte har d et bra

problem.

Om man lider av hormonbrisr eiler imporens kan man också söka hjälp.

- Äldre människor hae svån art

sexuaJireten och samlivet. Man vili inte raja om sin imporens,

Ulf Wahlström

som fortfa rande upprätthål-

ler sin sexo log monagn ing i Stockholm.

femtiotaJets gynekologer var att kvi nn ors sex ualiter upphörd e

Ebba Jakobsson

Inkontinens kvinnornas gissel Man nyser och märker tili sin forskräckelse art man iote håller tätr. Svårr art farra. men

Ärade hyresvärd! Vi har ett

det är dags for trosskydd. Ansträngnings-

STORT UTBUD

inkontiens, säge r professor Carl -G ustaf Nilsson, som vi d sidan av sin verksamhet

av företag och solida privatpersoner som söker lägenheter via oss.

Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen för Er lägenhet.

Vi står tili Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 15, vard. 9-17, Sjölund / Eriksson www.etuovi.com/locus

Tel. 09-171744 Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993.

som gynekolog speciaJisera[ sig på kvinnlig

urininkontinens.

Höijersvägen 3, 10600 Ekenäs tel 020 775 2731

*Grundkurs i allmoge- måleri Kursledare: Gunnevl Winberg

23- 24.10 kl o10- 15(MBl)

*~:'~ied:::iut.ik!0i.:~~;~~ör29-14 (MBJ) *Bahning 28.10, 4.11,11.11 klo 18- 21.15 (Seminarieskolan) Kursledar e: Camill a Holmström *Mat & vin 18.11,25.11, 2.12 kl o 18-21.15 (Degerö lokalen) Kursleda re: Camilla Lagerström *Snidade gränsaker lö 27.11 klo10-14 (ME! ) KUTsledar e: Sari Siv~n (kursspråk finska ) max 15 delt.

Gunnar BrandL Det flnns inga absoluta

inkondnens. Hon anser atr hälsovårdscenrralernas läkare inte forstår sig på inkonrinens.

värden. Vid 50 års älder rältnar man med att et[ PSA-värde kan vara 2,5. Hels[ skall det vara så låg[ som möjlig[.

1 år har antalet 3 400 nya full av prosta-

Professor Nilsson konsta[erade att farligare

sjukdomar priorireras av hälsovårdscentralernas läkare. lnkontinens dör man ime avo Men det är ime någon sexig sjukdom.

tacancer upptäckts mor normala 2 300. En rnarkanr sregring.

Behandlingsmöjlighe[erna är goda. An-

tingen injiceras ett medel som förrränger urinrörer eiler så gör man en operation. Det räcker med en dag på sjukhus och [io d agars sj ukl edighe[.

En annan varianr av inkontinens är rräng-

ningsinkontinens. Den kan inte o pereras uran behandlas m ed m edicinering, uäning

EKENÄS MEDBORGARINSTITUT

Englan d studera[ och praktiserat ifråga om

och injicering.

Blåsan skall inrc bli överaktiv, uran vänja sig vid tänjning. Därfor är det viktigt arr inre gå på wc aJl[for ona. Äldre bör behandlas snabbare än yngre for att ha nytta av behandlingen sade CarlGustaf Nilsson. Samhälle[ vinner på det. En 85-årig dam i publiken [ackade honom for en Iyckad TVT-opera[ion d å hon var 80 år.

Opera[ionen hjälp[e tili 100 procent.

De tlesta män över 60 har prostataproblem

800 000 finländare lider av kronisk smärta

Den åldrande mannens pros tatabesvä r

Smärcläkaren Nils Kyrklund avslutade dagen om glädje och hälsosarn medicin med några

behandlades av u rologen Gun nar Brandt.

Pro blem m ed blåsan hör [ill vanl igh e[erna.

Of[a h andlar det om att man inte häller [ätt.

Probleme[ går att å[gärda. Prosta[aproblem

är j lindrigaste fall prosratit. InAammation av prostaran.

Godartad forsroring av prosratan eiler prosratacance r är vanliga och kan åtgärdas operativr. H ormonbehandl ing - med kvinnliga hormoner - ror med sig impotens.

Hela 80 procent av män över 60 år rar prostatabesvär. Omkring 20 p[ocent leder [iII

operativa ingrepp.

Marianne Falck, verksarnhetsledare i

[ USA har man sc reening av PSA-värde[

Sjukskö[erskeforeningen i Finland har i

varje år. Finland har inte screening1 säger

ränkvärda ord om smärta och medicin: Ryggsmättot är van li gas[ i åldern 45-60.

Smärra hos äld re beror ime på åldern uran på vävnads- eiler nervskada. Kronisk smäna och depress ion bör sköras samtidigr. Tili den gruppen kan fibrom yaJgi rältnas. Ryggen,

nacken, lederna eHer posroperativa tillsrånd for ofta med sig kroniska sm ärttillsclnd. D e[sarnma gäller efter hjärninfark[ och cancer

i olika former.

Ebba Jakobsson

6 - GOO TlO 612004

DEBATT

Pensionärerna förlorar igen lera av Cod Tids läsaee hae konraktat mig och önskat art jag skulle gära en sammanfatrning av pensionärernas ständiga forluster som aldrig fu ete sluc Jag skall därfor forsöka /ylla önskemålen i det foljande. Det går ju inget år utan nya fårlusrbringande beslur for pensionärerna av riksdagen.

Näsra år forsämras indexjusreringarna igen då den nya pensionslagen rräder i krafc. Det bruma indexet genomfors nu for samtliga -pensionärer och som käm becyder det enban en jusrcring med j ston sen hara Icvnadskosrnadsindex. Nu är det över 300 000 pensionärer som nerklassas med sämre inkomsmivå.

Då APL-Iagen infordes 1962 jusrerades pensionerna som forrfarande i hälften av EU-Iänderna med forrjänstindex, dvs. pensionärerna fick del av nationens ekonomiska tillväxt som fuIlvärdiga medborgare. 1975 forsärnrades justeringen radikalr i vårr land och från 1990-taler började den verkI iga nerslaktningen.

Den lagstadgade jusreringen sänktes med sex procent och från 1996 genomfordes det brurna indexet for å1derspensionärerna över 65 år. De pensionärer som varit pensionerade sedan 1993 hae årligen forlorat ansenJiga belopp, i dag är deras pension över tretton procent lägre än vad den borde vara enligt de lagar som rådde då de pensionerades. Der beryder en årlig forlust for en medelpensionär på 1 600 euro i årer. En sådan illegal uddassning hade inre varit möjlig i något annat EU-Iand som foljer rätt5Statens höga idea!.

Därtill har folkpensionens basdel konfiskerats av många hundrarusen pensionär asedan år 1996 trors an många av dem beta1ade en folkpensionspremie i över 40 år. Vilken rättsskandal och vilket forakt av riksdagen mot de äldre i sarnhället.

De enorma skarresänkningarna sedan år 1995 har därtill ensidjgt rikrars tili lönragarna medan pensionärer och arberslösa utklassars helt. T.ex. forrjänstinkomsravdraget som gäller for löntagarna har sedan 1996 tili sirr maximibelopp forbämats med över 700 (du läste rärr) procent medan pensionsinkomstavdraget under samma rid jusrerars med drygr 20 procenr. En medborgarforakr uran Iike mm pensionärerna och detta avdrag har helr indragirs i st3rsbeskatrningen. Dessurom hör minnas arr pensionsinkomscavdraget infordes som etr substitur for art folkpensionerna började beskattas men det blev bara forluster for pensionärerna.

De många skatteavdrag som enbart gynnai löntagarna har stäncUgt rorbättrars medan de som är rill for pensionärer, arherslösa och sruderande ständigt hae körrs nero Grundavdraget och avdraget for nedsare skatteheralningsformåga har inee jusrerats på 15 år med desrora forlusterdet innebär. Och som alla minns konfiskerades sedan länge avdraget for sjukdomskosrnader, Finland är det enda EU-Iand som inte hae dem avdrag. Och Finland är det enda EU-Iand där folkpensionen eiler sarnhällers baspension inre gäller for samtliga pensionäree.

Alla dessa for!usrer for pensionärerna har riksdagen genomfort i rider av h.isroriens bäsra ekonomiska uppsving i narionalekonomin. Så penningresurser har det ime varit brisr på. 1år har lönerna stigit med fem procem men pensionerna med 0,6-1 ,3 procenr och liknande forhällanden har gällr under många och årer mänga år. Och sedan 1995 har riksdagen genomforr hisroriens srörsta skarresänkningar på 30 miljarder mark men ensidigr rikrade tili enbarr löntagarna. Och summan gäller på årsnivå oeh besrår aIIrså for all framtid tilllöntagarnas favör. Visst har en mindre del pensionärer med högre pensioner fart någon liren nyrta av skattesänkningarna men riksdagen har sert rill art de formånerna sedan raderats ut genom sämre indc.xjusteringar och konfiskerad folkpension. Den har gjorr en mycket minutiös pian for art cUskriminera pensionärerna som medborgargrupp.

Vii ken skarn för vårt fosrerland.

Bo Holmberg Karis

F

En märkesman och må~gsysslare i tiden an-Erik Rudnäs i Kronoby är en man med många jim i e1den. Åtminsrone ridigare.

Hans merirforteckning omfanar verkligt många ämnesområden, allr från kommunala och kyrkliga forcroendeuppdrag, tili en hei del uppdrag inom foreningslivet i Kronoby och hela svenska Ösrerbotten. Hans vacklande hälsa har gjorr an han måste begränsa uppdragen i någon män, men ännu häller han igång.

Jan-Erik Rudnäs foddes han i centrum av Kronoby den 29 oktober 1925 och /ylIer om några dagar 79 år. Utöver den ordinära skolgången hemma hade han en del diverse arheten i hemkommuncn.

Som alla andra män på 1940talet fick han dra på sig den militära uniformen tili landers forsvar. Ener fiilttåget kom han an studera vid Ekenäs forsrinsrirur.

Efter utbildningen började han arhera år skogsvårdsforeningen en kon rid vareher han övergick tilI Ab Poras Oy, där han kvarblev fram tili sin pensionering.

Det blev hela 43 år på samma arbersplats. Hans ansvaesområde omfattade virkesinköp for tryckimpregneringen och forsäljning av produkrer från d ensarnma samtdrincheffo r möbelindusrriforetaget som hörde rill Ab Poras Oy. Däruröver hade han ansvar for övriga inköp och forsäljning av andra produkter. Och däremelI.n en hei del annat.

Redan under sin tid vid Ab Poras började han samla på sig

J

en hei massa forcroendeuppdrag, inom det kommunala och även inomforsamlingen. Har der en gång börjar så rullar det på så länge cid och inrresse finns. Och intresse har funnits och många foreningar hae använt hans kunnande.

Der år inre bara fonroendeuppdrag som ban hae, han har e.n ikläda sig ansvar for många arbeten for Kronoby forsarnling och kyrkan. Bland Iuigsveteranerna och pensionärerna har han gjon stora ins3tser som reseledare och sekreterare under många år. Så snart något skulJe göras i Kronoby var Rud näs med på något vis, bl.a. som sekreterare vid utgivn ing av böcker och sluiner. Om ho nom Ilon man säga, att "var skall sleven vara om inte i gryran".

Fattiggubbar som hobby Hans speciella hobby är fattiggubbarna vid kyrkor och k1ockstaplar runt om i Finland och hela Skandinavien. Fattiggubharna har en gammal historia.

Dessa hade tillkommit för att samla in medel för de faniga.

Ursprungligen härstammar dena ända frän 1600-talet då såkaIlade fattigbössor upps3ttes vid varje kyrka i landet for personer som var beroende av al lmosor, då der inte fanns någon socialvård. En del utformades som tiggaee och kallades "Lasarus" Med tiden glömdes den bibliska symboliken borr och man började tala om fattiggubben. I en del kommuner fanns ingen

det cUgra ralkoarberc som utforts av byarådets medJemmar for att iordningställa dessa byggnader tili en tidsenlig, funktioneIl samlingspunkr för olika evenemango Ute på gården delade Harald på oss j grupper cher vån egerval for längre eller korrare vandring med eiler utan stavar. Var och en vet själv hur dagsformen känns.

Der vackra vädret med häga skyae gjorde promenaden längs små vägar, över ängar, genom skog och över berg verkIigt inrressant. Björklöven Iyste i höstf.irger och speglade sig i sjön, rodnande blåbärsris och mogna

fattiggubbe, kanske beroende på högre välständ.

Rudnäs har under lång tid stu-

Bakom varje ve rksa m ma n som fått någonting uträttat, stå r e n kvinna. 1det hä r fallet gift me d Jan-Erik Rudn äs o ch hon he te r Ruth . TIll höger en del av Ja n-Eriks fotoar kiv.

Larsmo-Eugmopensionärer på höstvandring Motionskommitten inom Larsmo-Eugmo Pensionärsforening ordnade hösrvandring i Fagernäs den 29 seprember. Här finns fina vandrings leder i omväxlande strand-, ängs- och skogste rräng med möjligher tili korrare och längre promenader.

Hrer en lång, gråmulen sensommar kändes der uppiggande redan på formiddagen, då man kunde skönja sprkkor i molntäcker. När vi samlades k 1.13.00 hade moinen skingrars och solen ske n över den idylIiskt vackra Kvarnbacken med Framstugården och Sreinfowe.

Max gav en korr redogörelse for

Jan-Erik Rudnäs vid sitt arbetsbord och dator. På väggen bakom syns hans medaljer, utmärkelser och förtjänsttecken .

lingon dekorerade renlaven på bergsklinrarna. Dofr av kråkris och getpors kändes näsran bedövande. Under trivsamt sarnspråk och idel forvåning över vår vackra natur och årstidernas skifmingar kändes der varmr ända in i själen.

Efter en dryg timmes vandri ng återvände vi tili Framstu där "flicko rna" väntadc med väldofunde kaffe och dopp. Det var orroligt skönr an e. hänga upp yrrerplaggen, (Qrka svetten, sätra sig med kaffekoppen och kanske diskurera konditionen med bänkkamraren.

Ragni läste ett ränkvärr ur-

klipp om morionens poshiva stimulans av hjärnfunktionen for oss ä1dre. Det passade forrräIHigt juSt i dena sarnmanhang. Vi fick ra del av diabilder från vår hälsoresa i H aapsalu senaste vårvinte r.

Dessa väckte idel rrevliga minnen och glada sluatt. Så foljde urlottning av en fTuktkorg och tröstepriser. Per-Erik tog fram d"';gspelet och vi sjöng gemensamt rvå sånger som avslurning på en angenärn enermiddag. Vi var 56 krya pensionärer denna gång som sarnlades och rrivdes nu och som alltid då vi rräffas.

derat och forograferat längr över 100 faniggubbar i hela Norden.

En hobby som han är ganska ensam om. Det hela började på 1970-talet. Han hade tili att en början planerat an fotografe ra fattiggubbarna i svenska Österbonen under sina resor, men der heter ju art "aptiten växer medan man äter". Det kanske sen aste

arbetet i den här hobbyn är ju Kronoby helt nya fattiggubbe

sam han hae varit med om arr urforma rillsammans med en kompis.

100m pensionärsrärelsen hae han varit verksam och sam sryrelsemedlem i Kronoby Pensionärer c.f. och foreningens sekrcrerare tee år. 1998 urgav han foreningens hisrorik med mänga bilder och en hel del text på 57 sidor. 1 Cod Tid hae han under många år skrivir där norrifrån. inte regelbundcr men al1rid någor.

Jan-Erik Rudnäs meritforreekning ärlång. Han har medverkar vid urgivningen av många böcker och skrifrer. inre så mycker sam forhmare, men det skall ju alltid finnas en stödgrupp bakom.

På väggen i hans arbersrum hänger en hei del utmärkelser, blalld annat Frihetsmedaljen 2 k1ass och Finlands Vita Ros Ordens medalj av 1 k1ass med guldkors.

Som sagr är hans hälsa inte den bästa, men hans vardag ä[ fordårande full av verksarnhet i olika former. Det gäl ler att inte lägga sig på soffan i onödan. För ate bli en sådan personlighet måste man ha energi. fårmåga och vilja art gära någor for andra. Sådan är Jan-Erik Rudnäs i Kro noby.

Text och (oto Stig Sundvik

Vanda svenska pensionärer rf

tackar för uppvaktningar och gåvor med anledning av 30-årsjubileet. Vi hoppas att alla hade trevligt på festen och önskar fortsatt välgång i föreningsarbetet.

Styrelsen

Helena

Linda i Sibbo viII ge närhet och värme Linda firade sitt första decennium Saga Holst har bott tio av sina nästan nittio år i servicehuset Linda i Sibbo Söderkulla och därför tick hon hedersuppdraget att blåsa ut de tio Ijusen på födelsedagstårtan när Linda den 2 oktober tirade sitt första decennium.

De ansvariga för Linda kunde

Rca jubileer med lärrar sinne.

Servicehussrif[elsen och Sibbo kommun hade nu Iycka[s sy ihop e[[ nytr 3vtal om kommunens köp av rjänsrer av .Linda. Servicehuset har eet goet ryk[e i Sibbo och ger en erkänt högkJassig vård. men när dec blev akruell a[[ f6rnya dee gällande av[ale[ om köp[jäns[e[ sa tte kommunen sig på rvären.

Vården på Linda är dy rare än vården i kommunens egoa inränningar. sades det på den kommunala sidan om f6rhandIingsborder. Linda måste gå ocr i pris.

Linda är. inee barn crygg[ boende f6r ä1dre, man har också en livlig dagverksarnhec, som är populär bland andra ä1dre i Sibbo.

linda har blivit ett centrum for äldreomsorgen i södra Sibbo, konsr3rcrade ordföranden för Sibbo svenska pensionärsförening Jarkko Weckström när

föreningen nyligen firade 30årsjubileum.

På Linda ville man inre pruta på verksamhercn och sina principer att den so m en gång Ayttat

in på Linda ska få bo kvar där tili IivCtS sl ut. Linda ska vara ett hem med mänskJig närhet och värme.

T.f. socialdirek[ör Tua Evokari och kommunstyrelsens ordtörande C hriscel Liljeström verkade nöjda över avtalet där de sa rt vid f6delsedagskalfec och verksamhctsledaren på Linda Asta S[envall f6rsäkrade också acc dee inte blir några inskränkningar i dee dagliga live[ i huse[.

- Vi otganiserar om litc , bl. a kommer medborgarinstituret mera med i bilden, och vi klarar dee, sa hon. Minska på personalen kan vi inte - där 6.nns inga marginaler art ta til1 om de ska klara jobbec.

Och vardagen ska få sin guldkane med hjälp av gratulacionspengaena på f6delsedagskoneo[.

Någon risk for tomma platser på Linda finn, inee. Sibboäldre står i kö tor art komma in och dee finns också en kö av f6rhoppningsfulla Utsocknes.

1992 gick planeringen på högvarv och den 1 okcober 1994 kunde de forsta invånarna, bland dem Saga Hols[, Ay"a in. Då fanns plars for ett 40-tal invånare, nu är de 89 (21 i gruppboende) f6r behover var så s[Qrr art stiftelscn byggde en hus [iII. De[ invigdes i januari 1999.

Linda, som fan sin namn cfter den legendariska hälsosysrern Linda Stoluenb erg, ska vara en hem där man har sin egen lägen he[ med gamla kära möbler men där man /ar den hjälp som behövs f6r acc klara dec dagliga liver utan art man förlorar sin självscändighet.

Varje mänska är en unik individ och det utgår man ifrån i vården på Linda.

Vi vili befrämja hälsa, mänskorelationer och en aktivt Iiv, ,äger As[a S[envall och stiftelsens ordf6rande Bo Widell.

Några siffror från fJolårec: Medelåldern för de 68 i servicebostäderna var 81,1 år, i gruppboende 83, 1 Dagcenera!en fungerade 189 dagar med cocal[ nästan tusen bcsök och i medel tai 44 personer plaskade dagligen i simbassängen. Gymnascik hölls 174 gånger, restaurangen servecade drygr 70000 mål[ider, hobbyverksarnhecen omfanade all[ frän bingo tili sidenmålning, olika udlykcer gjordes och fes[er hölls. En grupp på 25 ucoms[ående personer ställer upp som Lindavänner for dem som bor och använder huset.

Ny verksarnhe[ är Cafe Linda en gång i månaden där grundarföreningarna ansvarar för programmer. Der är öppet for alla pensionärer.

Lindas yngs[a kliencer har fak[isk[ inee fYU[ C[[ år - simbassängen uthyrs också f6r babysim.

Ska jag nu klara a[[ blåsa alla Ijus på en gång? funderar Saga Holst när Tuire lakinnoro räcker fram födelsedagstårtan. Speakern CajGustav lydman lovar hjälpa tili om det behövs. Foro Gritt Lindroos

Riktigr så små var inre de yngsra uppträdande på tioårsfcsten, men

nog under skolåldern. Musikdagise[ Poco sjöng med liv och lus[ och fick f6rcjus[a applåder.

Pensionärskörerna Roostaggarna och Laulavat seniorit stod för ä1dre congångar medan voka/ensemblen vid medborgarinsriutet imponerade med sina sånger.

Dag-U1rik A1mqvist är mannen bakom deras fina sång medan Harry S[enfors plockar välldingande rener ur seniorerna.

Snabb utvidgning

Här är linda en bit på väg. Servicehusstiftelsens ordförande Bo Widell talar vid grundstensmur-

ningen tör dryga tio år sedan.

Foto Gritt Lindroos

[Servicehusscittelsen i Sibbo ingår Sib bo kommun, Sibbo kyrkliga sarnF.illighe[ och elva ideella f6reningar av o lika slag. Den grundades 1990 etter diskussioner om behove[ av ä1dreboscäder och en uuedning av en arbe<sgrupp. Penningautomarföreningen gay det nädvändiga ekonom iska stöder,

Pirkko Karjalainen från Centralförbunde[ f6r de gamlas väl talade om hur vik[ig trygghet är f6r de ä1dre.

Tekniken i alla ära, men ingen ceknik kan ersä[[a den mänskliga konraktcn och närheten, sa hon och gay en e10ge åt vården på Linda, där man ime är rädd att gå u[anf6r garnla spär.

Förbundet hade bevilja[ [Ceeton Linda-engagerade f6rcjänsetecken for långvarigt väl utfört arbere inom äldrevården. Bland dem fanns Asta Stenvall, som arberat 30 år i branschen och som fick f6rcjäns[medalj i guld, Bo Widell med 20 år bakom sig i silver och stiftelsens vice ordf'örande PemOlof Eklund, som belönades f6r tioårig mcdverkan. ]ubileumskaffet dracks under glatt prat och de som var från nocra Sibbo kunde bara önska art servicehussriftelsen tfOts ert torsr3 nej från pennings3Utomatf'oreningen ska ha framgång i sina planer aet bygga C[[ Linda också i nocr. linda ser visserligen inre tili hembyn man tili behove[ när invånare väljs, men den som fär släkt och vänner på nära håll har mera konraktcr utåt än den som t.ex. kommer från nordligaste ändan av socknen dit det är över 20 km från Linda.

Dagisbarn uppvaktade linda med sång. Foto Gritt lindroos

Gritt lindroos

Seniordagen lockade många tillluckan

. . . . -.....b:Pe.. [Q . . . !IC .....

19'74-2OOf

Sibbo svenska pensionärsförening firade sitt 30-å rsjubileum den 18 september med stor publik och pensionärsförbundets ordförande Per-Henrik Nyman som festtalare. Vid tidigare jubileer har man kort berättat om föreningens verksamhet under gångna år men nu ville man i ord och bild dokumentera vad som hänt un-

der trettio år och gay ut en historik i tryck, sammanställd av Gritt Lindroos.

God mat, kaJJe, smått 0 gott!

• Grupper & resenärer, uik inl

MYLLYLAMPI AESTAUAANTS 03100 Nummela. 019-335 177. fax 019·334508.0400·446374

Luckan på Simonsgaran 8 i Helsin gfo rs Ayrtade i februari från trånga lokali[e[er i G laspa latse[ tili hörn et av Simonsgatan och Georgsgaran, N u är lokalitetcrna ändamålsenliga och Luckan har verkligen beF.is[ sin placcform som en 6nlandssvensk oas j hjärtar av huvuds[aden.

Torsdagen den 30 sepcember var det seniorernas dag. SPF, SAMS - Helsingfors-f6reningarnas disuik<sorgan och God Tid hade en egen diskpla<s med akeuellt materia! och senaste numret av tidningen.

Till arrangörerna och planerarna hörde Majlis Kvisc, ordforande f6r SAMS och Valborg Louhisco, sekreterare.

Seniordagen var mycket välbesök[ med närmare 400 besökare. 1 övre vmingen f6rsiggick olika program. SPF:s och SAMS programinslag bjöd på Kris[in Olsoni .

B1and u<Ställarna Earms Svenska Socialservicebyrån, Finlands Röda Kors, GeRo, Folkhälsan, apotcket Svanen och firmor med

(

En jämn ström seniorer och yngre besökte Luckan på seniordagen. Foto Ulf Wahlström

specialarrikJar.

nästa höst inom de ä1dres vecka.

såväl seniorer som andra ålders-

Av besökarancalec Iar man an", att Seniordagen laren uppf61jning

Redan i hös[ bjuder Luckan på mycket program och teater som

grupper har utbyte avo E.J.

8

GOO TlO 6/2004

Eleganta, färgrika kläder för äldre

Liten och stor:

Mannekänguppvisningen i Åbo visar att man inte behöver klä sig mörkt, murrigt och tråkigt bara får att man är pensionär.

Inte lätt att hitta färdiga kläder Barbro Enckell-Grimm är 131 cm lång och Sture Ericsson 199 cm. Hon kan använda barnskor och barnkläder i storlek 130 centilång. Han har storlek XXl eiler 60. Skorna är nummer 47.

Peder Utter väcker beundran genom sin ståtliga hållning och sina välsittande mannekängdräkter.

Vi har i Åbo en takorganisadon ta r sradens ca 50 pensionärsforeningar, sam går under namnet

egoa medlemmar. Vi har enga-

sio när. Magra, kurande axlar,

gerat modehuset Halonen och

Vanh ustyön Neuvottelukunta (VN) Vir svenska pensionärsfåreni ng är en av de sri nand e

k1ädexperrer har k1 äderna valts ut och provars pä mannekängerna.

liksom korpulens kan trollas ban med bra moddler, väsrar, scarfar. En mörkrosa slips tili Ijuslila skjorra tili matchande kostymfardamernaanförtjusr3

med lemmarna och har akcivr medverkat i snart 30 år. Möten

hälls en gång i månaden, med rep rese nranre r rrån de fl esr3 f6reningar.

En mycket omtyckt scoraktiviter har under åren vari t att hyra stora brandkårshuser och ordna en tillStällning med basar och mannekänguppvisning.

Hundratals trängs i den vackra festsalen , nät mannekänguppvisningen avslurar basarevenemanget. Vi har fem kvinnliga och lika många rnanIiga "mannekänger", d.v.s. de är valda bland foteningarnas

Stiligt & varmt - för damer och herrar jrån

Gitza modeafflir Kungsg. 13, Ekenäs g 019-2411477

til1sammans med deras dukriga

Vi har haft en omgång var-

dra efter andan.

dagskläder med ytterplagg och en omgä ng festkläder så att

Vår egen fören ings mesta mannekäng Peder Utter-dtygt

fårger och material marchar

80-harvarjegångväckrbeund-

både henne och honom; mao mannekängar parvis.

Vid själva uppvisningen spelar en tremannaorkes ter i bakgrunden och speakni ngen görs på både finska och svenska. lag har som speaker berättat om säsongens rorger, om materia let och trenderna. Våta pensionärsmannekänget rör sig ledigr, skrider ftam längs scen och mittgång. ler och tar emO[ våldsamma applåder. D ct är fest i luften och man gläds över art det finns sä e1egama, fargrik tiga och praktiska klädcr för dem som är äld re. Man behöver inre Idä sig mörkr, murrige"Och rråkigr bata fot art man är pen-

ran genom sin srådiga hållning och sina vä lsinande manne· kängdräkter. Senast hade vår fotening också en dam med l Gunnel MattSson, som med stil forevisade bl.a. en svan byxdräkt till cyklarnenröd blus.

Nödvändigtvis behöver man kanske inte ens anHta en mode6rma - man kan gO rt ordna mannekänguppvisningar ioom den egna foteoingen med r.ex. damer och herrar so m visat upp snygga kombinatio ner ur sin egen garderob, på ett foreningsmöte. Det är roligt att som pensionär Idä upp sig och art också se andra göra dee. (arin Aminne

Tyg.. Magasinet Torngolon 4, 10600 Ekenäs. Oppet: Yard. lO-18,lö 10-14. 019-2462477 När du behöver tyger, välkommen tili oss.

Kläd- oel! inrednillgstyger jörmånligt!

8urda o. Stil-mönstcr, sytiLIbehör, knappar, sömnndssen'ice m.m. m.m.

Barbro har lättare att hitta k1äder sam är verksam vid cidskrifren och kan fynda på lopptorg och i Nya Argus. secondhandaffiirer. Vissa kända märken har samma modeller Maximan i storlek XXl for såväl vuxna som barn. Sä jag Srure Erickson är en centimeter behöver iote nä dvändigrvis köpa fa.[[ i rvå merer. t-skjortor med Musse Pigg på, - Morfar var lika lång.

Ingen annan i släkten har uppsäger Barbro.

En heI del fynd har hon gjOrt nåre så imponerande längd. när det gäller märkeskläder som - Problemet är att längden på vari t små från början och sedan armar och byxben inre är i prospelat ägaren sprattet att krympa portion till bredden, säger Sture. i forsta tvätreo.

Mao behöver inre ha en enormt Barbro Enckell-G rimm är midjemått fustän man drar stor/ek så liten tili foljd av syndromet XXLoch 60.

Det finns några specialaffiirer spondyloepifysealisk dysp lasi. Ärfcligheten är 50 procent. Säle- och F..briksbutiker, säger han. lag des dominant ärfclighet. Barbro har ingen nyrra av rea1isacloner. har en son som också är litco.

Där finns ingenting för mig. [ hans faJI är det besvärligare Skorna av näs tan halvrneters art ra kläder som mocsvarar da- längd är nästan lättare att & tag gens krav bland ungdomar.

Barbro köper ofta pojkbyxor åt sig själv. De är vidare än flickmodellerna. Upptill använder hon stor/ek [50 for det mesta.

Hon har också till foljd av sin diagnos möjlighet att skräddarsy kläder och fä viss ersärtning av socialbyrån. 1 det fallet ger hon andJa i mocsvarande sicuation rådet att forsta komaktasocialbyrån och höra sig for om möjligheterna. Det hon bestäInt avråder ifrån är art låta sy någor och preseo rera socialbyrån räkningen. Om man Ställer byrån infor fullbordat fakrum uran art de i forväg varit med om planeringen blir det knappast någon ersättning.

Festkläder är en stö rte problem än and ra k1äder. Ett par k1änningar har hon lätit sy och f3tr ersärtning for en del av kostnaderna.

Skor är läuare att få, säger Barbro. Särskilr italienska skor, de är smala och i mindre stOIlek än vår inhemska. Vid uclandsresor tili större städer ät so rrimenret ganska brett.

1 alla fall är jag hellre så här liren än av maxlstorlek. Det måsre vara besvä rligare, säger Barbro Barbro Enckell-Grimm är 131 cm

i. Skonummer 47 är inte helt enasråeode.

1 allmänhct överlårcr jag åt frugan art sköta klädplaneringen, säger Srure.

En ganska vanlig manlig inställning. [ Stures fall är det räre f6rståeligr. JUSt nu är han långpend la re tili veckosluten som chef far Folkhälsans Mjölbollsta-enhet och med farniljen i Vasa-rrakten.

Han kör bil tili och från södra Finland. Där gäller att k1äderna måsre vara bekväma, oömma och samtidigt represenrativa.

Någon ersätrning far specialk1äder kan man inte räkna med i hans faJI .

Ebba Jakobsson

lång och Sture Ericsson 199 cm.

Foto Ulf Wahlström

Yllejacka + scarf

Modefor Vardag&

218,-

Festl Köpmansg. 6, KARIS Personlig betjäning0[9-233 037 vard. 9-17, lö 9- [4. välko1llme1l!

Högklassiga inhemska kvalilelslamalröjor och omgångar m.m. Lamatröjorna linns med lå ~1l eiler korl ärm i alla slorlek", - också för barn t.o.m. strl 120. *Aven mot poslförskott!

F:ma Lisa Wikström Mellangatan 3, 06100 Borgå Tel. 019-580496 OKTOBER · NOVEMBER

.. 20%

Du storväxta karl -är ditt midjemått 100 - 160 cm?

Hos oss får du höstens nyheter; kostymer, blazers, byxor, jeans, fritidskläder och rockar m .m.

Skor nr 47 - 51, länkskor nr 47 - 53 *Ävell Illot posiförskott!

I mot denna I kupong I

påalia våra

I bodyn

I

Asusteliike Kallio 1.

KL[PP UT & TAG MED II

Tehtaankatu 47, Kokkola

Öppel: vard. kl. 9 - 17, Iö. kl. 9 - 14.

Albertsgatan 46, 00180 Helsingfors, 09-69 45 758 E-post:asusteliike.kallio @co.inet.fi

Gå rätt, stå rätt, köp rätt skor Vandra i skog och markoGymnastisera fötterna. Välj rätt skor iaffåren. Det är några av stegen tili friskare fötter.

Katarina Wahlberg är leda nd e !ysiorerapeur på Norrvalla Folkhälsan i Helsingfors. Tili hennes arbetc hör att göra tiIJvaron lärrcare för folk som hae svån atr röra sig på grund av skador elle r sjukdom.

Vi möter henne vid varmvatrenbassängen i sen iorhuset på Mannerheimvägen i Helsingfors där hon hjälper Börje Kukka årerhämta sig frän skadorna etter en bilolycka i maj 2003. Hans högra knä mosades och när han låg på operationsbordet diskurerade man rill och med ampurering.

Efter en års terapi, med vatte ngympa och rorrgympa , går

Börje nu uran art halta och klarar rrappor man sröd.

Men der behövs ingen olycka får art man ska ~ problem med ben och fårrer. Många far fotproblem på äldre dar får arr de har gårr fel hela sirt liv. Katarina nämner filmernas Charlie Chaplin som en skräckexempel. Går man med foten mårvänd kommer belastningen på s[Qrtåroten och dena kan i länga loppet leda tili hallux valgus, eller sned stonå, etr vanligr problem bland dagens pensionärer.

Hallux valgus är delvis ärfrligr men ofta är det trånga skor som är boven.

Trasmattan - vårt livs historia Ett sätt att återanvända kläder våra randiga uasmarror finns långa rider av min liv bevarat.

1

Pappas skjorror, mammas sommarklänningar och fårkläden. Underkläder, yrrerkläder, brokigt, blommigt, rutigt och randigt. Mina egna k1äder frän barndom och ronår.

De 8esta av nUna k1äder var ärvda. Så var der får oss !yrriotalisrer. Ocr var inee så noga med om något var for långr eller korr. Bara k1äderna gick på en. Men hei och ren skuUe man vara. Sroppat och lappat fick der vara. Liksom vilka mger och mönsrer som helst.

Efrerkrigsåren var kärva. Der gällde art ta tillvara och göra der bäsra av der som fanns. Tili de lIesta kvinnors uppfostran hörde att kunna sy och fårse F.uniljen med der nödvändigaste i klädväg. Nya tyger fånns inee: Jag har ett minne av några merer Sanell vi fick köpa med ransoneringskorr. Ljusröd Aanell som det blev en långr narclinne avo Det finns kvar som en sliten

Katarina nämner fotnloder på 50- och 60-ralet.

- Då skuUe der ju vara högk1ackade skor och då la man tyngden ännu mera på stortåroren.

Hon hade själv början tiU hallux valgus redan i 30-årsåldern.

Operation var ert alternativ, men hon valde 3tt gymnastisera i stället. Etter ett års hän arbetc var hon fri från smänorna och gick med fötterna rärr vända.

Med lämpliga skor och olika slags inlägg och andra avlasrningshjälpmedel kan man göra det lättare att leva med Hallux valgus och andra deformiterer.

Qfta räcker det, anser Katarina, med fotgymnastik och an man lär sig art gå och stå rncr.

- Vi har ju musklerna kvar, der gäller bara att hitta dem och aktivera dem.

Att gå med f6rrerna uråt och knäna inår belastar både s(Qnåroten och knäer. Mindre skadligt är 3n gå med fåtrerna lite inåt, menar Katarina. Nä r man står ska belasmingen fårdelas jämt på foten: 50 procenr på hälen, 25 procent på stortåroren och 25 procenr på li ll tårotcn.

Och hur ska vi gympa?

- En av de viktigasre rörelserna ä r 3U man trycker tårna isin belher på underlager och fårsöker Iyfra trampdynan uppåt. Der kan

man göra bra med skorna på. säger Katarina och tiUäger art tårna måste vara taka när de uycks mot underlager. Man ska inte gtipa rag med rårna.

Öva balansen i skog en Ett av de srörsra problemen är att nutidsmänniskan går på hån underlag. Kararina fåreslår skogspromenader. Samtidigt sam foten a.r gymnaStik övas balansen och god balans är viktigt så här års när garor och vägar blir hala.

En annat sän att öva balansen är att srå på en ben. Man kan gära ävningen svårare genom art niga så art knäet går (ite uråt och s[Qrtåroten syns på insidan.

- Då märker man att det lever under foren. Det lönar sig art öva både med och uran skor, särskilt de skor man går ute med. Det gäUer också atr ha bäckenkonrroll och kontroll i mag- och ryggmusklerna.

- Var balans övas inte tillräckligt eftersom vi inte behöver gå på ojämna underlag.

För an klara sig när det blir hait rekommenderar Katarina att man använder halkskydd. Etr annat bra hjälpmedel är en eller två gångstavar. Mänga äldre drar sig får att använda käpp.

Skor ska givervis vara bekväma - också när man traskar omkring

Massör& Medlclnsk fotvård

Fotvårdare MarialllZe Blom-Lilldström

Lövvällen 7, Bocentrum

Tidsbest. 09-656 513 Kaserngalan 2, Helsingfors

NÄRPES '8' 224 1577

Även hembehandlingar

Göran Backman

ett tag oeh f6tterna hunnit svilla.

Därfår är der bäst att inte hancUa skor på morgonen.

- Tesra skorna. Hälen ska vara otdencligt srödd i skon. Man ska kunna böja framdelen uppåt 90

Allmän daglig fothygien

rand i en av mattorna.

Som yngsr3 barn cog det ända upp i vuxen å1der innan jag fick eller kunde sarsa på något helt ny tt i konfektionsväg.

Ingenting kasserades. Allt som höll ihop av urslima plagg klipptes tili matuasor. En rrösclös, evig syssla under mörka vinterkvällar på landet i petroleumlampans sken.

Nu läser jag min livs historia i matcorna är racksarn foe de minnen som väcks tili liv med dem.

Den fö rs[3 s[Or3 martan med den lånade S[Qr3 Marrha- vävsrolen. Den försr3 matt3 jag fick vara med om art väva som sjuåring, men långr ifrån den sista.

Trasmattorna finns kvar och är moderna. Ofrast i enhecliga mrger. Borta är snart trasmanorna som historiska dokumem.

Secondhandaff'årerna har tagit över som återanvändare av kläder och har en stor uppgift atr !ylla. Där kan man ännu ekipera sig tili överkomligt pris.

Arr der sedan finns personer som har svårt att hitta lämpliga storlekar bevisar Barbro EnckeU-Grimm och Srure Ericksson i ord och bild här intill.

Ebba Jakobsson

Börje Kukka, 72, har med Katarina Wahlbergs hjälp så gott som helt åter hämtat sig från sviterna etter e n bilolycka. Att han är i god fysisk kondition för sin ålder har påskyndat helandet. Folo Ulf Wahlström

En regelbunden skötsel av våra tötter krävs av oss för att hålla patogena ba kterier borta. Dessa kan annars ge upphov tili olika fotåkommor, tili exempel fot- och nagelsvampl vårtor, kartna glar mm. I samband med att man badar eiler dusch a r bör man 1 -2 gånger/vecka klippa, fila och borsta sina naglar sa mt ta bart smuts unde r dessa. Använ d nagelfil eiler nagelrensare. Rensa under naglarna och längs nagelbanden. Torka dagligen tötterna noga med en separat och personlig handduk eiler servett och smörj sedan in tötterna med lämplig salva.

Källa: Fothälsan

grader och sko n ska inte ge efrer om man försöker vrida den j sidled . Der finns dyra så kalllade bra skor som inte alls har de här egenskaperna. Bra skor är ime nädvändigtvis dyra. säger Katarina.

Regelbunden forvård behövs.

- Der är viktigt art man klipper naglarna, får långa naglar leder tili art skon blir trång och man fårsöker dra ihop foten. Naglarna kan också växa inåt.

Katarina säger art mänga äldre som har problem med fårrerna aldrig får hj älp med dem. Art klippa sina egna rånaglar är ime Iät[ om man r.ex. har nedsacr syn.

- Äldre räcks inte be bemvårdaren om hjälp med naglarna och här gäller det arr våga mera.

Foto Ulf Wahlström

Ulf Wahlström

Sköna damvinterkängor från

OSS!

Inges Massage

Ingemary WibeTg

Känga i läder Nr34 - 42

Leg.reg massör och medicinsk fotexpert.

Massage, fotvård, hålfotsinlägg m.m. Även hembesökl Tel. 019-203672,050-5555817.

Läkarcen"al MEDEK, Ekenäs, torsd. kl. 12 - 19, tel 019-212 0700.

Blomsterhemmet, Ekenäs, mä, ti, fre, tel 050-555 5817.

Lindströms Skoaffär

Fabrikens represenlanl fysiolerapeut Tero Aaltonen analyserar dina fOller med hjalp av ORTO-foot-analyys.

Känga i goretex Nr4-7112

Även hembesök!

Presentkort, e n välllommen qåva!

Lymjterapi Ma rina No rdman lel. 050-330 5610 Anna-Lisa Viklund lel. 050-340 7188 I ccntrum IlV Närpes vid Nurpesv.25.Yälkommen!

Sköllhetssalollg

Arlette Va /kommell på

fotvård

~1J~ , (

' Ave" presenlkorr ' Ktlllgsg. 5., Ekettås. Tidsoest 0/9-24/1/42 kl. 9-17, /ö 9- / 3

Med_fotvård • massagE A·L Abonde tel. 2253255, 050·377 6643.

Mottagn.1 övermark O. Närpes.

Aven hembesök.

KARIS, Köpmansg. 1 019-230153

HANGÖ, Nycandcrsg. 20 019-2485893

Marknadsvägen 3 (06) 3221 288 Smedsby Oppelmå-fre9-20, lö9-16

..

~~ _

,

~

Otrollgt m e n sa nt!

Drömmen har blivit verkllghet, nu ar Iramlldens hårborttagnlngssystem harl Låter det sam en dröm?

Med nya Powerlfte 600 avlägsnar vI enkeli ach skonsaml generande hårväxl- tör gatt I (Kllnlska leslervjsarall Pl-melodennlär marknadens mestelfekUva metod IOrhlrborl1agnlng. Overl311sen v3Kolng, 13ser, dlaterml ochandraaldremeloderlOr h3rborn3g nlng.)

Med vår Powerllte Faelal- återskapar vi en 'rlskare hud och eli mer ungdomllgt ulseende.

Pawerlite Fae!al- används även på bi.a. acne, rosacea, åldersllackar, ylliga blodkarl och safskadad hud, stora parer, slapp hud, påsar under ögonen.

FOTVARD ' HANDVARD ' ANSIKTSBEHANDLlNGAR M.M. · Ävon hembesök l

HeIt nya moneuer har inkommit!

Vålkommell ocb bekallta dlg

Skoaffär A. Bäckman Kungsg. 11 , Ekenäs.

Tel. 019-2411223

Presentkort- en alltld väfkommen gåval

Välkolllmen tili vår kosllletikavdelnillg llI ed eli brett sortim elll Köpmansg. 19, KA R IS. 019-278 500, ya rd. 9 - 18, Iö 9 - 14

Välkommenl

~~ö~~t~~o:H~~~aA~lssan Cenlralgatan 79. 10300 Karis

Sommarresa tili Karelen

Pedersörepensionärer vid ryska gränsen.

En grupp pensionärer från Pedersöre bekantade sig med klassiska sevärdheter och EU:s östligaste punkt, karelsk historia, kultur och naturskönhet.

Tidig morgon fredage n den 18 juni samJadesj bussen de 40 glada och f6rvämansfulla pensionärer so m anm älr sig tilI Pedersö re

Pensionärsklubbs so mmarresa ti U Karelen och ösrra Finland.

Reseled.re Asa Li llha nnu s och chauffo r Ma rkus Stara hälsade

vi f61jde en rundtur i Saarijärvi. 1 Korkeakoslti gjordes ett stopp vid Finlands högsr frirr fallan de 46 meter höga vattenfalJ, kanske inte imponerade alla frärnst på grund av den ringa varrenmängden, men de många trappstegen gav en välbehövlig motion och avkoppling tilJ srillasitrandet i bussen. Efrer kaffepause n vid Outokumpu forrsarre F.i.rden mot [Jomants och badhoteller Pääskynp esä (svalboet). lnstallation på respekti ve rum och välbehövlig god middag se rverades. Den f6rsra dagen var därmed tillända och en god säng väntade oss rrötta resenärer.

Lördag morgo n anslör sig guiden Jaana Kettunen som f6rst informerade om Ilomanrs och sedan bar d et iväg mot Hattuvaa ra och besöket på Krigarens hus med utStällning, där Jouni Puruskain en berättade om srällee Här kom man verkligen nära de händelser som utspelades for 60 år sedan näe de sista srriderna

pågiek i dessa trakrer. En utställning med kr igsmaterial, kanoner, häsrfordon, sönderskjutna trädstammar och en autentisk nyuppbyggd korsu. [nte hade vj så här bra korsun var veteranernas omdömen.

En film om händelser i kri· ger och efter kriget visades. Filmen kunde ha varir forsedd med svensk text med tanke på hur många svenskspråltiga som delrog i striderna i dessa områden.

Sotiga kaffepannor Före besöket vid Virmajärvi sjö och EU :s osdigaste gräns b lev det kaffe, kokot över öppen eld i Karhunkämmen-kåran, serverad ur soriga kaffepannor av käcka karel ska Rickor i folkdräkter.

En verkligen annorlunda upp· leve1se.

I nformation, fotografering och frågor om bJ.a. djur~ver vid EU:s ösdigaste punk<. Här finns både björn och varg de behöver

all a hj ärtligt välkomna med på en som de hoppades intressant och innehål lsrik resa.

Efter fo rsta lunchen i Viitajär-

Nya upplevelser på

Eeva Ryynänens furukyrka i Paateri.

Gyllene Linjen!

Gyllene Linjen, Viking Lines kryssningar fa r dig som fyllt 60, bjuder alltid pol nya upplevelser och nu tili ett pris som du knappt trodde var möjligt.

Välkommen o mbord och ta de l av den glada stämningen!

Specialavgångar pol tisdagar från Helsingfors tili Stockholm.

Intressant program. stämning. information

och underMllnrng. Gästande artister bl.a.

Risto Nevala, Erkki Liikanen. Korsuorkes-

ten samt Ta~a Jykylä och Kari L,ndqvists orkester. Avgångar trsdag 26.1 O. 16.1 1 och 14.12.2004.

Från Abo tili Stockholm margon och kväll.

På Amoreltas temakryssningar j början av veckan stiger en rad populära artJster

fram pol estraden. Testa också höstens nyhet Lördagsdansen va~e höstlördag.

Isabellas Stjämkryssnrngar bjuder pol favoritartister va~e kväll. Svallande känslor. program, dans ...

Minikryssning med Rasella från Helsingfors tili Tallinn.

14 t,mmar tili havs med god mat. fOrmånlig shopping och glad sam varo pol vår tre,liga dansbåt.

Helsingfors-Stockholm specialavgångar fr. endast 50 € Ihel ClB2P-hytt.

1 priset fOr Viking Bulfet ingår även målbdsdrycken - öl, v,n. läsk och kalfe!

Boka och betala pol fcirhand fcir bara 22 €. Produktkod FKGYLK.

Pris/ person

24-25. 11 OPERETTKRYSSNING - GLADA ÄNKAN

12.3 Abo-Stockholm minikryssningar fr. endast 20 €lhel ClB2P-hytt.

Boka ach betala pol fOrhand soi har du garanterad plats tili Viking Bulfet -Iunchen, 16 € ,nkl. måltidsdrycker.

Produktkod FRNGU.

150€ ","

Hotel! Viru i dubbelrum. rrukost och operatt· mlddag. Silja Superseacat tlrl1s1 class lätt måltld . Privat bU$stransfer hoielIel tlr.

FörestäUnlng kJ . 19:00. Buss rrån Västnyland tillkommerl Slngeltlllägg : 30,-

tlllkommerl

HELMUT LOTTI - From Russia with Love Konsert på Länsi·Auto Areena I Esbo kj.

19:00. Konsertbiljett och busstransfers lngår.

Buss Hangå - Ekenäs - Karis - O$V. enlig! se· nare meddelad t1dtabell.

25-28.4

Karelsk piråg

MUSIKALEN MAMMA MIA, Stockholm Föreställnlng tJsdag kl . 19:30 poli Clrkus. Silja Line H:forn - Sthlm Vr i Seaslde hytl, frukosl och buffet. Hotel! Ariadne lokl. frukost. Färd-

A

390€

edare A Hofer, bussen med.

MöJlIghet tili utflykler (Ingar I priset).

Helsingfors-Tallinn minikryssningserbiudande fr. endast 9,25 € Iperson , C4-hytt. Kom ihåg passed Produktkod FKGYLM. Fråga meri

49 €

20-21.11 EN KVÄLL I TALLlNN - Rosella, två i B-hytt

11-12.12 B·hytt Vr. kl. 15:30-24:00 I Tallinn. Natten ombord .

VlKJNGlINE Hytten ensam: 98,· Prls med fyra I hytten: 24,SO/person Buss ti!lkommerl

4-5.12

83 €

HOTELL VIRU - Tallinn, i dubbelrum

~~::~: ~~ ~~::~~~~~3~~~~~~~ i~~Tamnn klo16:45 V1KJNB~~NE tillkommerl

Boka hos dln resebyrå eiler direkt.: www.vikingli ne.fi/kryssn ingsboknmg HelSingfors (09) 123 577 - Tammerfors (03) 249 01 I I - Åbo (02) 333 133 1 Bokn,ngar alla dagar kI. 7.30-21.30

Med reservaUon för fflrändringarl V'td resor med avemattnTng galfer prislpersOQ i dubbefrom eiler -hytt

6$

019-2481004 Fu 019-248 7058

---.rl

'!!!!!!!!!!~

forsaljning@hangonlilkenne.com

ju varken pass eiler visum f6r art passera gränsen, Iiksom fiskarna i Virmajärvi sjön. Gränspålarna fin ns pa en ho lme i sjön Virrnajärvi, den finska blåvit av glasfiber den ryska av granit. Ryssarna f6rundrade sig över art en man med lätmet bar de finska gränspålarna medan det behövdes Aera man for de ryska tills någon knackade på pålarna och sa plastik, plastik.

Vid besöket i tsasouna det rysk ortodoxa rempler i Harruvaara berä[[ade Jouni om der religiösa ortodoxa Iiver och ikonerna i temp let. Vi Pedersöre Pensionärer har som sed art sjunga när vi besöker lämpliga plarser s.s. kyrkor och liknande. Efter sången " Härlig är jorden" foljde diplomutdelning tili alla som besökt EU" östligaste punkt.

Som en bevis härpå erhöll alla en prydJigt ruplom med tidpunkt och nannn .

Kvällsbesöket på Parppeinvaara och Runosångarens pörre blev en verklig överraskning tack vare den enrusiastiska guiden Elina Kaitila som verkligen levde upp tili unrycket "de livliga kareJarna".

Den andra Elina den yngre som hon kalJade sig F.ingslade med ett kän'slomässigt framforande på kantele, bl.a. Karjalan kunnailla.

De båda med namnet Elina beränade med verklig inlevelse om karelskr vardagsliv och seder t.ex. den karelska ugnen som sk.all vara så stor art den rymmer sju man, om när en nygift ung ftu eynade in i huset, kanske inre alltid det var S3 läte art anpassa sig ril1 nya arbersruriner och svärmodern, samr om olika arbetsredskap och deras användni ng.

Vid besöker i gränsgeneral Raapanens sruga kom det verkligen frarn vUken racksarnhet utstrålade från Elina tili de svenskspråkiga veteranerna som gjorde som hon sa "art vi f3.r bo i Uomants".

Det bevisade bon genom art ge de närvarande veteranerna en ltindkyss. Ännu var det ime slm på överraskningarna. En grupp H elsingforsungdomar från en pågående läger frarnforde med verklig iver oeh in levelse några folksånger oeh ·Iekar. Främst den lilla sexåringen iMunsala folkclräkt som också talade svenska väckre vår beundran.

Vid måltiden med karelska specialireter underhölls vi av cvå kanrelespelande och sjungande Riekor. En verklig innehållsrik och givande dag var tillända.

Sandövägen 23 10960 HANGÖ

www.hangonliikenne.com

Genast efter frukosten söndag morgon ställdes F.i.rden mot Koli.

Efter arr beundrat utsikren uppe från Koli och några provat ned· farten med linbanan, avgick M/F Pielinen mot Lieksa. Kaffe med karelskpirog och der soliga vädret gjorde insjöF.i.rden angenärn.

Vuonisjärvi och Eeva Ryynänens atelje var näs ta punkt på vårt reseprogram. Ert besök på Paateri med kyrkan, ateljen, Eeva och Paavos hem ger ett oforglöm~gr intryck. Enligr Ryynänen, restamenee ägs hela Paateri av Lieksa stad, ingen ring får ändras eller foras borr.

Vårr besök började med arr

GOD TID 612004 - 11

ch EU:s östligaste punkt Iyssna tili eet stämningsfullt musikframförande på rvärflöjr i Paareri kyrka. Därefrer berärtade guiden Nuora om Eeva och Paavos Iiv på Paarcri. Man frågar sig hur Eeva doek med hjälp av Paavo !Junnit tillverka alla dessa fullständigr magnifika arbeten, alltifrån kyrkan med bänkarna uthuggna ue grova trädsmmmar, alrarer dllverkar av en ror av en 1SOårig jättegran, golvet av erä sammanfogar av grävre och mindre ändrräskivor med e[[ slags slipdammspulver, inre den minsta sprieka kunde upptäekas.

Dansande bj'örnar, vackra naCUfliga ansikrcn urformade ue grova

stOckar, KaJevalagesraher, dörrarna rill både ateljen oeh cafererian

var verkliga konsevcrk. Borden i cafeterian var både fQ[ oeh skiva

tillverkade av samma stock, viLken kännedom om rcäcrs egenskaper hon måsre ha haft, f'or aet om möjligt undvika sprickbildningar så långt det går.

Ornkring 500 arbeten blev F.irdiga varav eet 50-tal finns utomlands, ämnen tili n ya kODsrverk fanns i verkstaden intill ateljen.

Arbetsglädjen oeh planeringen av nya konsrverk tyektes finnas kvar så länge krafterna tillät.

Naturen altartavla I Lieksa moderna kyrka byggd år 1982 fi nns några av Eevas arbetcn. Kyrkan riead är av paret Raili och Reima Pietilä med naruren

uranför som alrarravla. Vi besökre oeh guidades i den vaekra oeh verkligen annorlunda kyrkan.

Nästa mäl var Nurmes och Bomba med en karelsk middag.

Enda gången regn er srörde. der blev istället en tidig kväll bra f'rir nästa dags hemF.ird.

Måndag morgon V3r sä dags atr f'orbereda sig f'or hemF.irden, bagaget paekades i bussen oeh så bae der iväg. I Juga blev det ete besö k vid N unn alahti där de berömda Tulikivi-ugnarna tillverkades. Vi blev f'orevisad en verkligt fin prisbelönt 61m om ugnarna.

Sedan foljde etr besök i robriken där räljstenen tilI ugn arna sågades tili med diarnandclingor.

Guiden berättade an tili sågningen åtgår så mycket vatte n art fabriken har eget varrcmorn.

Tåljstensmaterialer tili ugnarna beräknades räcka tiU årminsrone 50 års tillverkning. Tulikivi sysselsärter 600 personer.

Om Lönnrot och Aho Sista pausen tore hemknutarna hölls i Pyhäjärvi vid Vaski kello där de Sto ra kyrkkloekorna oeh kloekspelen beundrades oeh avlyssnades. Nu var det dags art avrneka ehaulforen Markus Stara som med sror säkerher genomforr resan sam r vår verkligr fina, omränksamma guideAsa Lillhannus som är värd en exrra ros for information om resmålen både de vi passerade och de vi besökre. Hon berättade om folkli vsforskaren Elias Lönnrot och hans narionalepos Kalevala sarnt forrotraren Juhani Aho. Jag har gået igenom resan Aera gånger hemm a i soffan erkände hon . Al la var m yeket nöjda med en välplanerad och in nehållsrik resa.

Pör an en resa skall bli Iyekad behövs verkligen planering och

kännedom om resmålen.1idsche- kanske redan rankarna på en ny Utsikt från hotellet. man bör hilla oeh inte bli pres- resa i planeringarna. sande, tillräekligt med pauser oeh Text och foto Per Sundste n ime tor långa körstriickor. En resa skaIl vara mer än en torAyrtning från A tili B. "Men det är vägen som är mödan värd" skriver Karin Boye i dikten "1 rörelse".

A1lsång, dikrer, info om resmålen och ställen som passeras gö r resan ange nä m . Hisro ri er och något sånär anständiga vitsar är aIltid uppskaetade. Viktigt aet ta reda på resenärernas önskemål oeh veekligen måna sig om alla, fa vat och en art känna sig välkomm en, vi är ju alla medresenärer.

Sedan beror det narurligrvis på var oeh en själv hur resan upplevs. En resa är aIltid en ny upplevelse oberoende om man besökr eller ime varit på platsen tidjgare. En ny resa medf'or aIltid nya imryek.

En vanlig orsak til: att inte komma med är art "jag har varit dit f'orut" Då är det trev!igare .et fa höra, när man upplevt något intressant, art "hit skall vi Aera gånger". Den bästa behållningen Pör en reseledare är när alla är Besök ",;ro bufiker eiler besläll volulo nöjda och racksamm a. då finns direkt fill Helsinglors-Vando IIygplats.

BIASILIAISKA REAL TILL BRA KURS

Mer informofion

Ab Oskar Haglund Oy Pärnu/Mudaravila/315,- €/vecka Vasa/Kaskö

Stäm ningsfu lIa Jul- och nyårsresor!

Te l. 0400-667 388

C-""flaH Fira självständighetsdagen i Stockholm!

Ett axplock ur programmet:

Gör en förmånlig kryssning med Friman Resorl

BERLlN & LOBECK

5-7.12

Avresa: 1.12, 5,5 dgr, € 567

En dag i Stockholrn!

Fira jul i HÄL51NGLAND

MARI ELLA Food Garden frukoSI12,·

Julbord 25,-

Avresa : 23.12, 4dgr, € 588

FrukosI8.·

VIKING LINE

VIKING LINE

25,·

50,·

Pampigt nyårsfirande i PETER5BURG Avresa: 29.12, 4 dgr, € 519

pris I person två i A-hytt

pris I person fyra iA-hytt

100,· IA-hytt

Pris frå n H:lors!

lre i hytten:

Pris Irä n H:forsl

33,33 I person

Avg. 17:30 fr, H:fors, retur 16:50 fr. Stockholm Vi har gott om plats, men boka snarast!

Grupperl Boka egna förmänliga kryssningar via ossi Grupper kan boka Food Garden middag å 30,För västnylännlngar Ullkommer buss tili hamnen: Fr. Hangö 26,· Karis. Ekenäs 19,· Ingå. Kyrkslält 16,· Bamblljelt på bussen ·50%

~ 019-2481 004 Fu 019-2487058

......

l!!oee

forsaljning@hangonlilkenne.com

!~!~y!J~* HELSINGFORS: Jäm\lägsslotionen. Nana bpIonoden V , Monnerheimvägen 10. Östro Cenlrum. esBO: Hogolund, TAMMBU'ORS: Teoremusel, ÅBO: Eribgaton 12

Bussiga Bussar!

Den entusiastiska guiden Elina Kaitila tackade de svenskspråkiga krigsveteranerna för att hon får bo i lIomants.

0207512 520_

I

Sandövägen 23 10960 HANGö

www.hangonlllkenne.com

Res tili värmen i vinter!

Utfärd p~ g~ng7 Soka bussen av oss och I ~t oss sköta arrangemangen!

Seniorre?or är v~r specialitet ...

Nl reser bekvämt i v~ra luftkonditionerade bussar, som rauas av trevliga och erfarna chaufförer. God servlce ing~r i priset!

IllIi k __ h~

(06) 2241271

!jj!iI~ www.westerll

Costa del 501 Avresa: 17.1, 31,5 dgr, € 1 995

Ring och beställ hela programmet!

~

~

Ttn 018-22570

www.sundqvists.com

12 - GOD TID 612004

Gunvor drabbad av hjärninfarkt: Ta tag i livet och gör det tili ditt!

[J

- Det märkliga är att det går bättre att leva med en arm och ett ben som fungerar än med två av båda. Den hisnande åsikten har Gunvor Sandin. Hur är det möjligt?

Gunvor Sand_io, 61 år, fick en massiv hjärnblödning f6r sju år sedan. I december 1997 kroknade hon under överlånga arbersdagar.

- Jag giek hemifrån och stod på butiksgolver kloekan 7.30 eiler 8 .30. Oeh tilIbaka hem kom jag f6rsc klockan 21 och stupade i säng. Dessurom var jag på den dden gårdskarl i våre bostadsbolag. Vad är der f6r en liv?

- Jag var bara 54 år oeh budksehef på en S-marker i Hangö.

På den tiden genomgiek oekså

markcrcn stora omväJvningar.

Burikens sorcimem blev smalare,

farsI f6rsvann rextilerna, sedan bäckerna och tili sisr satsadcs der bara på livsmedel. Parallellr krympres person alen från rjugo rill tio oeh idag är de väl bara årra på buriksgolver! säger hon oeh skakar på huvude< åt dagens melodi. Mera och mera arbere måste presreras av fårrc personer.

deeember 1997. Då kom hon in som en paker och f6rAytrningen mellan Mejlans, Tölö oeh Mjölbolsta blev lång. Under år 1998 använde hon fem månader på arr lära sej gå och blev på särr oeh vis argare och argare.

- Jag giek i en gåsrol med hjul oeh var så järrerädd f6r atr skada mitr friska ben. Jag lirade inte på der oeh ränkre arr jag skulJe förlora rörelseförmågan i der högra bener också. Der blev en m ental spärr! Tili sist ryekte rvå fysiorerapeurer ur mej ur gåstOlen oeh höll i mej så jag srod upprätr mellan dem. Oeh kanske der var deras kroppskontakr oeh ilska som gjorde arr mirr högra ben slurade arr bromsa oeh plötsligr kunde jag Iita på min halva kropp.

Och ene r det giek der bara uppår. ldag när jag sju år senare kommer tillbaka rill Folkhälsan Raseborg

hand. En frisk hand. Det är klarr an det finns perioder som är svåra.

Vinrern i Hangö kan innebära hala gator oeh då är jag rvungen art vara inne väldigr mycker, men då läser jag oeh skörer mitr hem.

Jag bor i et[ radhus med en liren gårdsplan.

- Detär klarrarr jag inte piskar mattOr eiler rvättar rdnster, men vanliga hu shållsgöromål klarar jag bra. En gång i veekan åker jag raxi riU min gamla arbetsplats, min butik och köperveckans mato Taxichaufforen bär i matkassarna för jag k1arar inte av att bära runga saker.

- Jag har f3tr väldigr myeket rerapi och träning rar min halva kropp. Nu när jag visras tee veckor på Folkhälsans Raseborgs rehabilirering går så myeket framät.

Vanligen f3r jag rerapi en gång i veckan, men nu under tre veckor

När blinkar varningssignalen?

- Under mina visrelser i sjukvården frågade jag en gång en läkare hur jag kunde f3 en hjärnblöd-

ning näe jag var relativr ung? Och svarcr blev srress, suess, stress.

Hur kunde jag va ra så blind och ime se 3tt miet Liv inte hade kvalitet i deeember 1977? Nu rrälF." jag 20-åringar, 30-åringar och 40-åringar som hae en hjärtinfarkr eUer hjärninfarkr. I min familj linos det inte ärftliga belasmingar, så jag (foe på den doktor som talade om an suessen är den störst3 orsaken riIl det som hän de mej.

- Jag är HOK-are i själ oeh hjärra, 40 år arberade jag i rörel se ns tjänst. Idag köper jag i sam ma burik som var min arbersplars.

rntt

Att lära sej gå på nytt Det blev en lång vandring f6r Gunvor Sandin mot en friskare liv. Hon påpekar an hon hade rur far arr ralf6rmågan inte skadades.

Der gör der möjligt arr leva ett i StOf[ sett vanligr liv med bara en halv kropp. Hon ryeker själv atr hon klarar 99 peocenr av sin Iiv på egen hand, självständigr. Der är en fanrastisk urveck1ing från

- livet är en övning i ödmjukhet och glädje, säger Gunvor Sandin från Hangö. Foto Brina Lindblom

på rehabilirering hittar jag delvis samma personal som fanns 1997.

Der är helt enkelr oberalbarr arr se deras miner. De hade aldrig reon art jag skulle bli så bra oeh art min halva kropp kan fungera.

Allt går med bara en hand - Idag är jag glad arr jag blev sj uk. Der lårer konsdgt men der fick mej 3n värdesätta helt andra saker. Jag ver arr jag klarar av der mesta i ert vanligt liv med bara en

Vili du bli vår barnvakt? Vi behöver hjälp en dag i veekan (e 6 -7 h rncd aitta hand om vår snan 18 mänader gamla doner. Vi hor i Majstad. Helsingfors. Vänliga svar tilltel.nr. 040 ·840 S9 ().I.

Veronica Ehrnrooth Dipl.korr. (SH H)

Människorna är som trädet.

Aldringarna är trädets rötter, människorna i arbetslivet stammen, ungdomarna grenarna och baenen de nya gröna bladen.

Varje del lika viktig för ert välm~ende. grönskande rräd.

•

Generationerna behöver varandro.

sfp

blir der ergorerapi oeh fysioterapi rem dagar i veekan.

Samtalet är också viktigt, anser Gunvor Sandin. Samraler med andra i samma situarion och jämrorelserna om gemensamma livscrfarenherer.

- Ta rag i liver oeh gör der tili dirr! uppmanar Gunvor. Jag läse r, skörer mej oeh mirr hus. Dagsddningarna på morgonen taI si n tid.

Jag rvörrar, diskar, bäddar oeh torkar darnm, vanliga göromäl som

Svenskt pensionärsbesök Sveriges Pensionärsrårbund - SPF, Södermanlands disrrikr, besökre Helsingfors i scptcmber.

På Arabias eafe teäffade et[ trettioraJ av dem Svenska pensionärsH;rbunder. Förbundsordf6rande Per-Henrik Nyman oeh verksamhcrsledare Veronica FelLman informerade om vårr f6rbund oeh f6rsåg gästerna med senastc numrer av God Tid .

Samarbe,er mellan våra f6rbund är livligt oeh beRisr sedan många år.

I rehabiliteringen ingår också gruppsamtal, t .ex. samtai om smärta och smärtlindring. Foto Brina lindblom

kanske inte aUtid går så snabbr.

Men jag gör dem.

Gamla vänner - Så har jag årerknutir kontakren med vänner och släkringar på ere helt annat sätt, nu när oden är min. Vi uäffar och umgås och på sommaren kan vi sitra på srrandresr3 urangerna. Jag blev väldigr ödmjuk efter der so m hände mej. Det måsre helr enkelr hända någor f6r an jag sku lle se hur bra jag hade der.

- Det är kJarr art jag måste vara ganska väl organiserad. Jag planerar mln vardag och skriver listor tili min san på sådam so m skall göras näe han kommer. Byca larnpor eiler bära ur blomkrukor.

Ta ner prydnader i höga skåp vid jul oeh andra högtider. Men annars är l.ivet och oden nu min.

Jag har svårr art glömma några av de öden som jag möct under mina många visrelser på oli ka vårdinrättningar. En ung man som [Ora!f6r1arnats . . . bara ögonen levde i hans ansikre och när han fiek träffit sin lilla baen. Ert barn som han aldrig kan hälla i, krama, han kan bara se. Det var helt enkelr hjärtskärande. Därf6r blir jag oekså ganska arg när jag Iyssnar på alla krav som mänskor har, krav på livet, krav på pengar oeh konsumtion. Jag är f6dd år 1943 i knappherens Fin land oeh då måste vi alla göra rärr rar 05S. Vi uppfosuades tili aet arbera oeh klara av saker, dll aet hilla til lbaka eg na behov och prestera. Där finns kanske kärnan tili suessen, men jag kan inte släppa ranken att

den diseiplinen oekså var bra. Allr går oeh alla f3r så Iän nufardden!

Dct kan ince vara hälsosamr art f:i allr genasr.

- Jag arbetar oekså i min trädgård . Jag orkar inte så myeket men jag drar en seol efter mej oeh så särter jag mej och planrerar oeh

varm at. Det är minsann också en Ein terapi. avslutar Gunvor &ån Hangö.

Avslutningsvis tänker jag på hemvägen när jag kör från Mjölbolsea art h on helt enkelt äP än rulf tjej!

Britta Lindblom

Mjölbolsta Rehab i Karis Mjölbolsta Rehab erbjuder mångsidig anstaltrehabilitering för vuxna i Västnyland. Vi har även dag- och intervallrehabilitering individuellt eiler i grupp för olika patientgrupper.TiII rehabiliteringen behövs läkarremiss. För kostnaderna står antingen hemkommunen, FPA, försäkringsbolag eiler klienten själv.

Dagrehabilitering för veteraner och krigsinvalider Följande kurs börjar under våren 2005 Anstaltrehabilitering för veteraner och krigslnvallder som har funktionsduglighetsklass 1 (FOK,) För mera information kontakta 055, tfn (019) 278 6814 eiler 050-5940143 Kristina Bjö rklund

www.folkhalsan.fi

GOD TID 6/2004 - 13

På Norvalla avlöser skratten varandra "Att få komma hit är nog rena rama lottovinsten så det lönar sig att försöka om igen om man inte ryms med genast första gången:' Svenska pensionärsförbunclet ordnar semesterveckor foe pensionärer bl.a. vid NorrvaJla i Vörä. Informatiooen går U[ via

Jul

God Tid på Bokmässa n den 28-31 oktober För att marknadsfåra tidningen om törbundet ärGodTid igen med på Bokmässan i Helsingfors mässcentrum.

Monter 6 f 10 inom den finlandssvenska tidskriftsavdelningen.

Höstmöte och fårbundsdag den 10 november Svenska pensionärsfårbundet rJ. sammankallas tili stadgeenligt höstmöte 10 noyember Ir 2004, klo 11:00.

Mötesplats är är UKK-institutet I Tammerfors.

Program p! sidan 2

Svenska pensionärsfårbundets TEMAKRYSSNING med Silja Eu ropa den 9-10 noyember 2004.

Thomas lundin, Susanne Sonntag och Janne Mansikka sköter om underh!lIningen p! kryssningen.

ProfessoT KaTri Wichmann fcireläser undertemat "Hälsa och välbefinnande". läs mera om temakryssningen på sidan 14.

Vi bjuder tili dans på svenska tilllevande musik onsdagen den 17 november 2004 klo 18·22 i Aktiasalen, Georgsg.t. n 31.

Vattengymnastiken är mycket uppskattad på Norvalla. foto Tulle To rm ä beskriva s in Iivss iruarion och mo d vera varf6r man borde få komma på kurse n . Skälen kan vara exempelvis behov av social stimulans oeh sällskap, avkoppli ng och viJa, rekreation , berärtar Gunnel Martus. Samtidigt vill hon påpeka art man inte ska ge upp om man sökt och inte kommit med - det är bara art söka igen! Och det lönar sig också art ta kontakt med Norrvalla och höra vilka andra kurser som är akmeUa. 1 programmet ingår många skö na upp levelser. Vattengymnastiken är myeket uppskattad

liksom behancUingarna på fYsioterapin och foreläs ni ngarna om olika hjälpmedel oeh medicin er.

- Men det är oekså roligt m ed de gemensamma kondition sprogrammen ss. den lekfulla Superstartävlingen. som jag vann, fYlIer Anja Englund i m ed glimten i ögat.

AlIsång, utfärder Fritidsprogram met är minst lika uppska crat. Allsäng, utfarde r, andakter och dans.

- Här ryrns alle från kyrkan tili baren in, forldarar Ernst spj uveraktigr, men nöjt.

- Oeh sä har vi haft mänga sköna s tunder med musik, efterso m vi har en pianist, R o lf Rehnlund, i vårgrupp. påmi n ner Gunnel.

Alla ue upplever att det fått allt ftir kropp oeh själ, njutir av den vackra o m givningen och den professionella personalen.

- Att fa. komma hit är nog rena rama lo[[ovi nste n så det lönar sig art fö rsöka om igen om man inre ryms med genast ftirsta gången, säge r Ernst innan h an skyndar vidare tili nästa prograrnpunkt.

gratulera

hylla

Julpaket 23-26.12.2004 298,50 € I person Bekymmersfri jul för Dig·själv eiler som gåva

kondolera

För information och bokning vänligen kontakta: Siv Sell tel. (06) 383 1050 , epost siv.sell@norrvalla-folkhalsan.fi

Vackra, värdiga hyllnings-

Norrvalla ) Folkhälsan

Inkomsterna frän adresserna använder vi

CENTER

som stipendier Norrvalla Folkhälsan Ab, Norrvalla Rehab Center, Vör:lVc1gen 305·307. 66600 vORA

Tel. (06) 3831011, falt(06) 383 lOlO, .....-ww.norrvalla·folkhalsan.fi

tili föreningarna.

Föreningar kan få

~u

Köket öppet: lö 12 ~ 21.30

Må ·Ii 11 - 15.30 ons - fr e 11 - 21 .30

sö stängt

vriga tider enligl överenskommel se!

Genom a~ använda Cancersliftelsens adresser slöder ni kampen moI cancer.

VAra adresser erhålles 1mn banker, bOk-, blomster- och

Svenska pensionärsförbundet r.f.

5PF 09-7288820

lIIlI IngA

IJr.'/II~WI",

8.,.>/U",{/

oo~I~~~~~~~~a8F~~S Tel. 0800 134 000

med lokalsamtalsavglft

(Helsingfors· oth V.sak.nsliet) ar stingt mlnd. gen den 29.11 .2004.

Svenska pensionärsfårbundets kalender 200S Hör ay erfort, n!gra k.lendrarfinns kvar, tfn 09-72 888 20

eiler per e·post kansliet@spfpension.fi Vi strävartill att leverera kalendem inom oktober

AVRESA 2.3.2005 501, vä rm e, trevligt p rogram, utflykter, god mat ...

Om d et är vad ni viii uppleva under en eiler två veckor i mars 2005 så kom med ti li Maspalomas på Gran Ca naria.

Mas palom as ligger sa m e n grön oas strax ova nför det fantastiska ökeno mråd et m ed sanddy ner. Vi åker med Finnm at kat och bo r på lägenhetshotell Blue Star Koala. froln 580 E/person/veeka i e nrumslägen het för tvä personer från 655 E/personlvecka i tvolrumslägenhet fö r tvol personer

I resans pris ingå r: Finnairs flyg tur och retur transferer tili och från hotellet inkvartering i enrums- eiler tvolrumslägenhet pol Blue Star Koa la reseledare Anneli Hofers tjänster oeh eget program Anm ä lningar och närmare informat ion: Res e byrå BTI Nordic i Ekenä s te l. 101 9) 2674550

rekreation och gu ldkant i tillvaron för

vårt kontor.

()m.'mrg mtl ""JI'R1Jllt/flJ.I"" Björknäsgat3n 12, EKENÄS 019.2413200, fax 019-241 3199.

understöd för kurser,

p~~eo~~:~~a~t ~:~d%~~~~~~~~r,

'Å la carte 'Weekcndm eny

Svenska pensionärsfårbundets kansli

Pris:

och kondoleansadresser.

Ring så berättar vi mera!

läs merom den traditionella julmarknadsresan på sidan 3.

MASPALOMAS PÄ GRAN CANARIA

Vi viii bjuda Dig på traditioneIl julmat och äkta julstämning. Vår julvärdinna. författaren Britt-Marie Norrgård med tomtar, ser tili att alla trivs.

t.ex. för föd e lsedagsfester, släktträffa r, bröllop osv.

lulmarknadsresa tili Bremen den 4-7 december

RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETl

Kom och upplev julgemenskap på den österbottniska landsbygden!

~ för olika grupper, max 200 IJCrs.

Danskväll med Susann Sonntag med orkester och Halsbrytama. läs mer på sidan 17.

Britt-Marie Norrg å rd

på Norrvalla!

REHAB

~

Svenska

pensionärsförbundets verksamhet hösten 2004

de lakata pensionärsf6reningarna.

Ernst och G unnel Mattus fcån Kimo oeh An ja Englu nd från Eljasus fick reda pä art de har möjligher art söka via Oravais Pensionärshemsforening. På ece möte uppmanades de att söka oeh fiek blankerterna ihanden.

T ansökan uppgav de art de gärna skuJle komma i maj, meu Iite senare ringde en person från Svenska pensionärsftirbundet och frägade om augusti skuUe passa och det gjorde det. Tio personer fiek då möj ligheten art komma tili Norrvalla fr än sö ndag till lördag veeka 34. Arrangören står fae srörsr3 delen av kosrnaderna, deltagarna betalar själva 120 euro fae hela vistelsen i helpension.

- Vi har sä trevligt här! säger Ernst Manus och berärrar art många goda skran avlöser varann under dagens o lika aktiviteter,ftir art inte rala om kväHens fritid.

Ma n får näs ran säga sam förriga pojken som skrev hem frän armen: " Dör jag här sä har jag skrattat ihjäl mig!"

- Oeh ma n far sä många nya vänner då vi är samlade fcån hela den avlånga österbotmiska kustremsan, fYlIer Anja Englund i. tnge n av deltagarna anser an ansökningen var svår.

- Tili denhär kursen fordras ju inget lakari n cyg i motsats till de många pensionärskurser som Folkpensionsanstalten ordnar pä Norrval la. ls täl let ska man själv

~

J

CANCERSTI FTELSEN

stipendierna.

RESOR UNDER PLANERING FÖR AR 2005 Teaterresa tili Tallinn i januari Hälsoresa tili Estland i februari Schweiz-Mainau i maj Teaterpaket tili "Mamma Mia" i Stockholm

BTI Nordic

14

GOD TlD 612004

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

TEMAKRYSSNING

Komrner vårdgarantin att fungera i praktiken?

Den utlovade garanterade vården inom sex månader kommer knappast att fungera överallt då lagen träder i kraft 1.3.2005. Detta konstaterade en tämligen enhällig panel då frågan diskuterades vid Kommunmarknaden i Helsingfors. Andå framflyttades reformen två månader från årsskiftet tili början av mars.

MED SILJA EUROPA 9-10.11.2004

det srörsr3 hotee och problemcr.

Arr personalen är slutkörd och sö ker sig uromlands måsrc ras på allv:1f. Gamla hierarkier skall brytas och ledarskapet utvecklas.

Parienterna bör välja läkare och hälsovårdare själv via närcr. V'ard på pacienrcns språk är mycke r

Kryssning med Silja Europa

Avgäng tisdagen den 9.11 kl . 18.30 frän Abo Ankomst tili Abo onsdagen den 10.11 kl. 17.00

r..

THOMAS LUNDIN, SUSANN SONNTAG och JANNE MANSIKKA sköter om underhållningen på kryssningen .

vikrige.

PROFESSOR KARRI WICHMANN föreläser pä temat HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE .

Möjlighet att ställa frägor tili föreläsaren.

PRIS :

Visa personalen uppskattning

67 €/person i 2-personers hytt utan fönster 73 €/person i 2-personers hytt med fönster

(Det finns även möjlighet tili andra hyttkategorier och tili singel-, 3-bädds- eiler 4-bäddshytter)

SPF-ombudsmannen Per Thomasfolk, riksdagsman Eva Biaudet och Kommunförbundets Rolf Eriksson på kommunmarknad. Foto Maria Brommels

I priset ingår:

Om en år borde der fungera och alla vara nöjda, hoppades enhetschef Rolf E riksson vid Kommunförbundet. JU St nu får en rredjedel av de väntande parienrerna inre vård inom sex

kryssning i vald hyttkategori välkomstdrink middag frukost lunch program ombord

månader. V"ardkricerierna är under arbete.

Riksdagsma n Eva Biaudet sade sig representera kunderna: Hälsovården måsre bli mera parienrinrikrad . Perso nal en ä r

Vi ordnar transport tili och från Abo hamn mot tilläggsavgift.

Kontakta sA FORT SOM MÖJlIGT resebyrå STI Nordic i Ekenäs tel (019) 2674550.

BTI Nordic SIlJA UNEf't

Aktielägenheter på Åland i Folkhälsans allaktivitetshus Skeppargatan '1, Mariehamn Allaktivitetshuset sam beräknas vara intlyttningsklart i augusti 2005 kommer an inrymma 30 handikappvänliga servicebostäder. Daghem, korttidshem, dagverksamhet (ör äid re, matsai och kabinett. Bibliotek och läshörna ryms också med. Olika utrymmen (ör hälsofrämjande aktiviteter såsom gymnastiksal. bassäng och bastu, en mindre konditJonssal och utrymmen för fysikalisk behandling "nns också i huset.

Byggnaden uppförs i tre våningar samt källarplan och är belägen i en trygg miljö ett stenkast från serviceutbudet i stadskärnan. Det centrala läget i kombination med all den service som finns i huset ger goda (örutsättningar för en trivsamt boende.

Samtliga bostäder är utrustade med ett internt trygghetslarm.

Huset kopplas t1ll fjärrvärme. Bolagsvederlaget är beräknat

tili 2,02 e/m' /måna d och trygghets- och servicevederlaget tili 100-'45 e/månad. lägenhetstyper , rum och kvr

balkong, 37,5 m 2

2 rum och kvr

balkong, 50

2 rum och kvr 2 rum och kvr

balkong, 53,5 m'

våning 111

pris131 .250 e

ml

vå ning II

pris 170.000 e

balkong, S3 ml

våning 111 våning 111

pris 182.850 e

Kontakta Vl Bror Gammals.

Ttn (018) 17431, gsm 040 7486900

Folkhälsans allaktivitetshus på Aland Ab 1·

H NS har 20000 anställd a och for närvarande 35 000 vänta nde i vårdkön. I Helsingfors växcr köerna mcs r och uppgick tili 14500 i septembe r. I nom hela HNS har 21 OQD (över 50 procem) köat över sex månader i vänran på kirurgiska ingrepp.

En avsevärd del av dem Jider av ägonsjukdomar.

Kommunerna kan dock frirr fa köpa privata rjänster uranfår HNS om det finns ekonomiska

mäjlighercr, konst3terade Berndt Långvik.

Mera optim istisk var överläkare Gustav Wågat, Jorvs sjukhus: Lagen är nyrrig. De som köar över sex månader har under en år minskar med 25 procenr.

Från och med mars 2005 bör man beakta patiemers behov på annat särr.

Ebba Jakobsson

o

Allaktivitetshus på Aland beaktar synskadades behov Folkhälsan och Förbundet Finlands svenska synskadade har intensifierat sitt samarbete.1 planeringen av Folkhälsans allaktivitetshus i Mariehamn använder man F55:s expertis.

Två av servicebostäderna viks för synskadade.

<!l folkhälsan

n

Ka tarina von Renteln, socialoch hälsovårdsdi[ektör i Ekenäs höll med om arr personalen är u[matrad. Personalen bör bli hörd, ledd och ihågkommen. Ledare bör visa uppskattning och [aeka någon varj e dag. Kompetens höj ning är nödvändig. Yardare ska ll imesräda.

HNS - Helsingfors och Nylands sjukvårdsdisuikts kös ratisrik presente rades av sryrelsem edlemmen, projekrchef Bemdt

Långvik

pris 184.575 e

Allaktivirershuser på Åland kommer det an finnas annan kommer att inrymma 30 handi- verksamher än se niorboend c, kappvänliga servicebosräder, av bland annar err daghem. vilka hälften säljs och hälften hyrs - Folkh ä lsa n v iII beFrämja U[. Huse[ ska vara fård igr i augusti umgänget över generationsgrän2005 och redan nu har omkring serna. hälften av bostäderna sålts. H ySam en exempe l på detta resbos[ädern a är bok.,de med err nämner ha n projekret Fa rfar i 70- ta! namn på vänrelistan. skolan där Svenska pensionärsFörbundet Finlands svenska forbundet och Hem och Skola synskadade har köpr en av bostä- är medakrörer. derna om Folkhälsan reserverar Bäde Åhman och Johansso n själv en bostad for synskadade. undersrryker vikten av samarbete Johan Johansson , som är melJan finlandssvenska o rgan isaprojektchef på Folkhälsan, be- tion er sam hae specialkunskap på ränar 3n man också tidigare olika områden. För FSS är Folksa m a rb eta r med PSS , m en art hälsan en bra samarbetsparrner samarbete[ börjar på all var med efrersom verksam here n räcker Ålandsprojektet. hela Svenskfi nland.

- Vi drar nyrra av FSS:s exper- Vi hae myckcr art ge varanris - bland annar rar bosräderna dra, säger Johansson. sra rkare belysning och srö rre - Det är en siruation där alla fårgkomraster. vinner, inskjuter Ahman.

Hans Åhman, ordforand e for AUaktiviretshuset på Åland IigFSS:s eko nom i- och forvaltnings- ger vid Skepparegatan i centrala utskott, säger arr dena är början Mariehamn. Uröver servicebostätili errvidlyftigare samarbete med derna och daghemmer kommer Folkhälsan. der an inrymma korttid shem, - Samarbetet omfartar också , lekarek, marsal och kabin err, Friskvård och möjligheten an dagcenter, biblio tek och läshörna. utnyrrja Folkhälsans loka liteter Urrymmen for hälsofrärnjande och olika akrivitetcr. verksamhet inkluderar gymnasJohan Johansson betonar be- riksal, rerapibassäng och bastu, nämningen aJlakrivi tershu s for konditionssal ocb utrymmen for projekrer i Mari e hamn. Här fys ikal isk behandling.

Hans Ahman (t.v.) och Johan Johansson studerar planerna tör allaktivitetshuset på Aland.

Foto Ulf Wahlström

Projekrer är en samarbect' mellan Sa mfundet Folkhälsan, Folkhälsan på Åland och landskapssryrelsen. Totalvolymen for allaktivi tetshuse t är 17 678 kubikmerer och våningsy[an är 3667 kvadratmeter.

Andra aktuella byggproj ekt for Folkhälsan jusr nu är err allakriviretshus i Vanda och Majblomman mirremot se niorhu ser på Man-

nerheimvägen 97 i Helsingfors.

1 Majblomman har FSS option pä en bostad. Sam manlagr årra bostäder planeras for synskadade.

Bosräderna beräknas vara inByrrningsklara hösten 2006.

På längre sikr planerar man n ybyggen i Borgå, Esbo, Vasa och Abo. Ulf Wahlström

GOD TID 6/2004-15

Att leva med demens

ÄLDRERADEN

Utredning planeras

l

ag 6.ck en meLlanrapporc om art planerarna

sedan de grundades. Hoppas att beslursF.marna

Häkkinen och Virnes foreslagit kommunför-

omfarrar deras

under art en urredning görs om hur äldreråden i kommunerna fungerar och vad de uppnå[[

forslag och art en rapporr i sinom

rae

tid foreLigger som äldreråden ta del av och umyrrja i mvecklander av sin verksamher.

Kommunalvalsdiskussion

H

elsingfors äldreråd hade den 5 oktober de lokala pensionärsorganisationerna och kommunaJa beslucsfa[tarna tili en diskussion infor kommunalvalet. Bl.a. krävde äldreråder art sradens tee akutsjukhus aktiveras tili specialsjukhus i geriatri och rehabilitering, att s~mmank. lilat

en rehabi literingsenhet grundas vid vaI[ och etr

av akmsjukhusen och därriU art akursjukhusen endast utfor den vård de är avsedda fer {inte ger långtidsvård}, m.a.o. att sjukhusen bli r mindre och vårdperiodernas längd begränsas tili högst en månad.

D Ugången på läkanjänster for äldre är bristfullig, man hae [ .D.m. noterat å1dersdiskriminering becräffande möjligheten att ra tid hos läkare på hälsoS[ationen. Äldrerådcr f6reslår art sraden

/aster specieU uppmärksamhet vid detta rriissforhållande. Om inte de äldre rar behandling och vård när behovet är aktuellt, forsärnras deras funktionsformåga och möjligheten tili tidig rehabilitering går forlorad . Långtidssjukdomarna ökar behovcr av platser på vårdinsrirution och

långvarig läkemedelsbehandling, vilket även beryder ökade kosmader.

DärtiH bemnar äldrerådet arr de äldre inre i tillräcklig mån erbjuds forebyggande hälsovårdsrjänsrer. Äldrerådet efrerlyser en srörre satsning på handledd rehabiliteringsverksamhet och lämpliga motioneringsplatser (t.ex. morions~ stigar) for äldre.

- Geriarrisk saJ,kunskap behövs på hälsostarionerna, i hemsjukvården och på långvårdssjukhusen. Hälsoundersökningar, hälsokampanjer och systematisk uppfoljning av de äldres hälsotillstånd borde göras. Många patienter på långridssjukhus kan bevisligen rehabiliteras så att de k.1arar sig inom länare vårdformer. Äldreråder efterlyser också tidig diagnostisering av demens och behandling av detta syndrom {medicinering, dagverksamhet samt behandling av bakgrundssjukdom}, vilker fordröjer demenssjukas imagning på vårdinstitution.

Va lbo rg Lo uhisto

Att veta men inte förstå n av de fulare virsarna de senasre åren är den om fordelarna med demens - 'Tor då uäfFar man nya människor varje dag!"

- Men demens är ingenting a([ skoja med. Den kan leda tili de allvarligasre komplikationer i människors Iiv och roralt ändra på tid igare samliv och relationer.

Efter hand som vi, med al lt Ae ra som leve, längre, också far f1era falI av demens, lär vi mera om dehär srörrungarna. Både tor den som drab~ bas och for deras närmaste familjemedlemmar och omgivning. AlIt Bera av oss blir också oroliga eiler r.o.m. rädda att själva drabbas.

Då gäller der att inre oroa sig i onödan. Alla upplever vi att namn F.liler borr och det blir svåcare att påminna sig vissa saker. Tankspriddher är ingen sjukdom! Dåligt minne ingen krämpa!

På annan plars ges der mera information om demens och här vili jag bara betona några av de sociala sidorna som berör människors samliv och relationer när en ~lvarligare srörning imräffar.

Man skal l in re missforsrå minnessvårigherer som lätrja eiler passivt oinrresse och få rsöka med våld ra samtal och diskuss ion tili ständ.

Inte upprepade frågor eller beskyllningar mot en som redan har svån art leva vidare med sig själv. 1 stäUet enkelt" tala om det som sker, an beröra der som är nära och närvarande.

Omgivningen skall akta sig att på den som har svårigherer avreagera sin egen oro, ångcsr eiler aggression. Tyvärr far orngivningen räkna med en växande risk får egen frusrration. rrött~ her och oråligher. Der blir inre bänre om man inte längte blir igenkänd eiler t.o.m. berraktad som en ovälkommen främJing, av en långvarig livska mrat.

Det är viktigt for fam iljen, makan/ maken eiler andra. atc realisriskr bedöma sina egna krafter och möjligheter tili anhörigvård. Det går tili en viss gräns om man ibland har en möjlighet tili lediga kväl lar, dagar eUer weekender. Vannernas stöd blir värdefuJlt, men ofta börjar folk dra sig undan, på samma sätr som från nybIivna änkor eiler änldingar. Man kän ner sig så hjälplös.

Sen kommer det en tid då det behövs avlas tni ng genom organiserad hemvård eiler dagvård borta från hemmet. D å stäUs det krav på exisrerande vårdmöjligherer. Tyvärr räcker inre re-

E

surscrna tili på alla häll {en fråga för kommunalvalet!}.

1 slutskedet bli enda alternaöver roraJ vård på institution, med samma problem som jusr bcrördes.

Resurserna! - Snarr kan der gå så arr der inte är de ekonomiska resurserna som saknas men de personliga. Levande människor som orkar och kan. - Det läget rapporreras redan på en del håll.

Hålldigvarm Också for demens gäUer urmaningen tili forebyggande åtgärder. Att hålla kroppen fYsiskt i trim och sinner andligen aJerr. Gemensamma aktivirerer skall pensionärsföreningarna kunna erbjuda, så art de som inte tae egna initiativ också dras med i svängen. Sjunga, läsa, dansa - gå på rcarer, konsener och konsrursrällningar - ut i skog och mark (rog ni vara på den enasrående svampsäsongen j år?). Ellet bara gå i trapporna, runt k-varrerer, tili butiken, U[ i parken . Ta med någon annan och fOrvänra art andra skall dra dej med!

Ta på er rätta kläder och hjälp den som börjar glömma och därfor kan komma fel klädd. Det heter ju att det inte finns dåligr väder, bara fel SOftS k.1äder.

Många drar sig for att gå uc i kallare och regnigare, blåsigarc väder. Der är så besvärligr arr Idä om sig! Då gäller der att göra der så lärr och praktiskt som möjligt for att den bekvärna "gamla adam" {eiler eva} inte skall ta bekvämlighere n och lättjan tilI bundsforvant.

Håll utegångskl äderna nära tili hands. Hter varje promenad rorka dem om det bebövs och sen ha dem lätt tiIlgänglig;. for foljande tur. Både varmr och vindtätt! Den gam la sanningen är ju att fotterna skall iJ.ållas varma - och händerna likaså. För art inre rala om huvuder. - Man forlorar väldigt mycket värme ur kroppen med bara händer, uran huvudbonad och om fårterna bli r våta och kaUa. Och glöm inre mössan och vanrarna!

Hå kan Hellberg

Andlig spänst bromsar hjärnansdegenerering.lnlärningsförmågan bibehålls livet Ut. Minnet blir bättreom det används. Med dessa ord inleddeutskottsrådet och forskaren Pentti Arajärvi inför Folkhälsans seminarium om demens. Deltagarna bestod tili stor del av anställda inom äldreomsorgen.

DemensfalJen ökar i ra.kr med art vi Icver län grc, sade överläkare Taina Hammaren från Lojo hälsovårdscentral. Hjärnans funktion och vad som sker när minnet sviker behandlades i hennes anforande.

Svåra och livshotande sjukdomar medfor alltid en krissiruarlon får den som insjuknar. Verskapen om arr man drabbats av en sjukdom som kan koSta en livet är et[ hot. En chock. Vi fornekar sjukdomen och fortränger fakta. Det kan intc gälla mig!

Psykiarern och fårfarraren Claes Andersson delade med sig av sina yrkesmässiga och personliga erF.uenheter av sjukdomskriser. Tanken på åldrandet och döden upplevs ofra som skrämmande. Mera skrämmande, sade Claes Andersson. är endast tankcn arr vi inre skulle åldras och art vi inre skulle dö. DET är en skrärnmande och mardrömslik vision. Han avslurade med en av sina dikrer om sjukdom:

Sjukdomen lir kroppem samvete Vad vore vi utan våra sjukdo11ZlIr Många gifter sig med dem flr ate vara på dm siikra sidan Endel annonserar: önskas bekantskap med diskm, balanserad sockmjllka eiler: livslmngrande, välsituerad knöl söker mjuk barm Svor tili sign. Din flr evigt Palli Tillich flrsökte spränga symbiose/J medgmppsex Sen kom döden och tog honom, mm det var intressama tider, skriver halls 83-åriga änko Blodrrycksmätning är också en sorr.s smekning Somligo älrkar ote nän lysrnar på deras hjiirlo (stetoskopet liimnar en vigselring över bröstet) AUre he"or flredrar proSlotnmassnge Virsa lmgdomar skär sönder Iin Imd med rakbett, sären skriker efter kärlek Vöra sjukdomar gör aft vi inte känner oss emamma Vi kan Iita pii dem som pa vällller som flljer oss livet 111 MalJ kan (ala med sin sjllkdom Man åker med den på semester, rill kurorter, sanatorier

Man liksom " a r den "eM tiden Grannama börjar inre prata helkr Man kan äiska den av årmimtone balva sitt hjärta

En alzheimerpatient berättar Diplomekonom Bjarne Finne pensionerades 1992 som VD for ett foretag i läkemedelsbranschen. 1 samband med en f6rrroendeuppdrag upptäckte han att allt inte var som det skulle. - Jag " råddade", "klottade" och glömde. DII en början skyllde han infor sig själv och andra på att han alltid hafr sekrercrare.

Som barn var han, en ligr egen ursago, et( vilt och remperamentsfuUt baen som inre drog sig får arr slåss med srörre och srn.rkare. Läxor läsre han aldrig, men hörde ändå tili de bästa iklassen. Studier och karriär ledde spikrakt uppåt.

Efrer pensioneringen blev srubinen allt korrare.

Då en syster dog i vaskulär demens reagerade han med utbrorr och aggressioner. Sökre vård och genomgick stora undersökningar. ÅI 200 I kom diagnosen: begynnande A1zheimer.

BjarneFinne började systematiskt skriva upp alla recken på sjukdomcn isin bärbara daror. Sammandrag gör han halvårsvis. Alla tilIkortakommanden, missrag, raseriskov och svårighcter diskurerar och analyserar makarna tillsammans. Än så länge k.1arar vi hemlivet med galghumor, säger han.

Men der har varir nära atr gå rikrigr illa. Bilen blev skrot då han inte i likhet med bilisrerna i hien bredvid srannade utan körde vidare i en korsning.

De klarade sig oskadda men beslöt att det är sluc med bilkörningen. Aet läkarna nu är skyldiga att informera poti sen om parienrers körskick anser Bjarne Finne vara vettigr.

Framtiden är dysrer. säger han. Svårr att inse art man håller på aet bli et[ paket. Inga Finne fungerar som hemYårdare. men har också sina sjukdomar - som de Aesra av oss.

- Vi ver hur boendeformerna tår demema ser m idag, inflikar hon. Men inre om ett par år, då kanske hemmet inre räcker rilllängre.

Frågan är: Hur länge??? avslurar Bjarne Finnesin berärtelse infår etr andlösr Iyssnande auditorium.

Ebba Jakobsson

Alzheimerdrabbade Bjarne Finn e (t.v.) inte rvjuas av Folkhälsan s Helena Forsström .

Claes Andersson (nedan) d elade m ed sig av sina yrkes mäss ig a och personliga erfarenheter av sjukdom skriser.

Andlig spänst brom sar hjärnan s degenerering . lnl ä rning sförm å~

gan bibehålls livet ut. Minn et blir bättre om det används, sa Pentti Arajärvi när han öppnade Folkhäl sans se m inarium om

demens (nere t.h.)

Foto Helena Forsström

t8:>folkhälsan

~folkhälsan

16 -

eoo TlO 612004

De.gamla breven

Positiv trend?

D

et här numret av Cad Tid innehåller

mec rext. bilder och an nonser än van ligr, Sexton sidor blev [jugo.

Vågar vi cro på en posiriv rrend? Bärjar annonsörerna iose 3rt God Tids läsare är en kundgrupp sam der lönar sig art satsa på?

Vi välkomnar alJa nya annonsörer och uppmanaf sarntidigr läsarna 3rt gy"n3 dem.

Arr sam nypensionerad fonsäua 3([ uröva

sirr yrke - ocksä när man jobbar frivillig[ far err gote ändamål - li gge r inee alla i f.ee[. Därfar viII redak[ö[en särskil[ racka [YÖ kolleger som i d er här numret gäe debur sam medarberare. De är MajBritt Paco, känd fae aJla Husisläsare, och Hans Wikman, f.d. journalis[ på Vasablader. Valkommen ni också!

Glöm inee bokmässa den 28-31 oktober. Vi ses där.

Ulf Wahlström chefredaktör

MUSIK

Birgit Klåvus - näktergalen från Närpes Tili de mes[ önskade sångerna under årens Jopp hör Martin Kochs "Lyckan", inspclad pås[enkaka med Karin Juel i början av fyrrioraler. Den visan och många

andra kommer 3n få e(( nyrc uppsving i och med ate en dubbel-ed med 62 av Birgi[ Klåvus

insjungna visar mkommir.

Birgit Klåvus började sjunga sam vokalisr i dansorkestrar med Harry S[enfors och Paul Lo i", på femrio[aler. Senare blev der mest vissä ng ti li eget girarrackompanjemang. H an rurnerade mycke[ i Svenskfinland, Sverige och Norge.

Bi[gi[ Klåvus gay u[ [Yå Ip-skivor "En cos jag dig sänder"(l9?9) och "Junimorgon"( 1984). Alla de visorna finns med på den nya skivan. Dessutom har producenten Åke GrandelI komplerrera[ med material från radiabandningar.

En sådan nyhet på skivan är den gamla missionssången "Svana a ra", sam många minns frän sändagsskolan. På skivorna finns också sex lårar hon tonsarr sjä1v.

Bl.a. Edirh Söde[grans "Ankoms[ [i ll Hades".

Birgi[ Klåvus hade en k10ckren stämma. Uröver "Lyckan" och många andra vrufrnmforda visor har hennes rolkning av Mozans "Kom hör min vackra visa" fasma r i mircminne. ]ag har ett. Aerral gånger [räfF.lt Birgi[ Klåvus och hön henne sjunga. Hennes Ip-skivo r hae jag med dedikarion. H on avled i cancer 1989 endast 49 år gammal.

Skivan gavs ur av Okay 15 år efte r hennes död. Hon hedrades med en utgivningskonserr i Vasa 10 okrober. "En bukert rill mor" kallade Birgits dorter, sångaIen Marina Salonen sin kanserr. Där framforde hon sånger ur sin mors sånghäf[e.

Två skivor art njuta av. Visor i lågmäld con.

Ebba Jakobsson

Helsingforsare! Tag vara p3 möjligheten att seniordansa och sjunga tillsammans i Munksnäs servicecentral, Bredviksvägen JO! Det kostar ingenting att del ta.

Seniordans varje tisdag k114.00 under ledning av Göta Gustafsson och AIIs3ng varje onsdag kllOJO under ledning av leo Holmgren.

HUHRRAa'EK!'P(fjKE på förcningslokalen iHammars Premiär lördag 30.10

Silletter' 30 euro (Inkl. program, smakprov på mal och dryck), alla 5 program: 100 euro. 4 program: 90 euro. OBSI Biljetlerna bör lösas ut senasl 2 veckor före föreslällning.

Övriga föreslällningar: 6.11.7.11. 12.11 . 17. 11 , 21.1 1.26. 11 .27. 11 , 1.12, och 3. 12.

Vardagar kl 19.00 Söndagar kl 17.00.

Biljettbcställningar: Asta, tel. 040 592 5810

GOD TIDS KORSORDSSNICKARE VIKING PRESENTERAR FÖUANDE REBUS:

Et< skåp kan innehälla en hei värld. Där finns hyllor fullradade med halvglömda faremål , gamla böcker och askar svällande av u[k1ipp, forog raJier och brev.

Jag fångas av breven. De berärrar om händelser frän länge sedan Aydda dagar, om [ankar och känslor so m fyllde dem som levde m edan all[ rycks ha varit annorlunda. Minner av rvå m ycket gamla damer stiger fram - min mormor och min svärmar. De levde länge so m änkor, mormar var den ä1dre av dem och farlorade alla sina fyra barn irman de hunnir fy Ua femtia. Min svärmar f'orlorade si tr enda barn - så ansåg hon - då han Ayteade från Vasa tili Helsingfors och bildade familj.

Tanterna var flitiga brevskrivare, goda srilister. de kunde berätra om små5radslivers enahanda, om ensamhet och sakn3d, och de gjarde det med glimrar av humor. Deras intresse tor oss unga var swrr och mattades aJdrig avo På d en tiden ringde man inte tili varann .som Illan gör nll, fjärrsamtalen var dyra, de skulJ e bes[älIas genom en central och man fick ofta vän ta länge på dem. Men mm skrev - och det är i dessa brev der sägs så mycke[- också rnellan rad ern a. Man ser hur d e kära åldras, märker arr hand en blir darrig och h;u: svån acr forrna ord, art synen blir svag med påfaljd art boks[äver skr ivs in ivarann och man oroar sig foe de ojämna raderna.

Tankarna ärdet däremot inte något fel på. de är klara in i det sisra. Mo[ sluee[ blir breven svårrydda, men man uppfartar hönen art inte glömma en ensan1 gamling.

Nej1 ime ville vi glömma! Vi sände svarsbrev och kon så regelbundet som möjlig[ och så gOrt der gick. Men vi var unga och glada, hade arbete 1 baen och vänner och var mitt inne i dec levande liver. Säken verkade vi ofta slarviga, der fa rs[år jag nu, mel) erors der andas de gamla bteven alltid en lika kärleksfull farståelse.

De fyller rnig änn u med racksaln hec, fastän de gam la sedan länge farsvunni[ i skuggorna. Forskare är bekymrade över art vi lämnar så lite eher ass i dessa tider då vi använder e-pos[, surmr på nä[e[ eller k1ickar n ed korea meddelanden på vår mobil[e1efon. Därfa[ är gamla brev värdefulla, spata dem! AIlt forcrarande manar de oss [ill efrenanke samticligr som de ger oss bilden av en annan värld, där människorna h ade mer medkänsla, styrka och anpassningsformåga än vi stressade nutidspensianärer orkar ha.

G.S.

Vid Ekenäs på marknaden ...

Vid Vlirnamo pii nlnrkIJllden En aftomtund det var, Då Per och Kemi bytte ri ng Som troget fdstepar.

Carl Snoilskys dikt Pii Viirnamo marknad känner väl de Aesra av ass eiU. Så romantiskt var det vä1 ändå inre då pensionärsfö ren ingen Olym pia från Helsingfors besök[e marknaden i Ekenäs den 23 sep[ember.

Första anhaltcn vaI Dragsvik, men inre garnisonen uran Backers bage riburik. Där srod bagarmästaren glad och F.i.rclig bakom tien välfyllda di sken med dof[andc nygrädda[ m a[- och kaffeb röd.

Kammersen kom igång foe aLia ville vi ju köpa något något gorr med oss hem eftersom Backers bröd ä r svå rr art få i Hel singfors.

Från Dragsvik var det inte

långr [ill marknadsplatsen. Det forsta intrycker av det enorma marknadsomeåder var att hur tiden-en ochen halvtlmme-an räcka [i11. Vi bö[jade vår vandring bland s[ånden med rökt lisk, rök< skinka, fiskinl äggninga[, bröd, godis. svam p. safter3 marmelader m.m. Överall[ fick man smakprov och der gälIde a[t inee smaka fa[ mycket toe lunchen stod som fa lj ande på programmer.

TiU sal u fanns också mattor, möbler, kJäder, postkorr, leksaker - ja all[ m eUan himmel och jo[d.

Ballonge[ hör ju tili far barnen far art inre rala om tivoli.

Också en positivspelare gick omkring och underhöll pubIiken.

De[ bäsra inköpet jag gjorde var av Caj Ehrs[ed[, so m sålde ,kivan Helgdagskväll i timmerkojan med Ekenäs rnanskör som

ra

han leder. D en blev err bes[ående minne av marknaden i Ekenäs 2004.

Efrer en mycke[ smaJdig lunch på res[aurang GH (=Ge rd och Hasse)åkce vi [i11 Ekenäs naturum 1 som är inrymr i en av hamnmagas inen vi d gäsrhamnen och Knipan. På u[s[ä1lningen rog Locra Söderlund på en "rur" genorn Ekenäs skärgård. Vi fick se en välgjord videofi lm om den 5 200 hekrar StO ra nationalparken, so m grundades 1989 och för va ltas av Fotstsryrelsen . En mycket informativ och lärorik utsrällning , speciellt för baen . med vackra' landskapsmålningar, spänna nde lucko r och bildspel presenterades av en fortjusande guide.

Brita Österman

GOD TID 612004-17

Säg Fazer

flr gott bröd.

Anno nse r är också goda nyheter!

samr begravningsbyråer

Du kan även bestå7la adressen via internet eiler ringo tili servicenumret 020044002.

Sydä nsää ti ö Hiärtstiftelsen 09-7527521

-i GOD llD

www.sydanllitto.fi Genom aet vaJja Hja'rrodressen sröder Du Finlands Hjärt/örbunds orbere.

PRIVATlÄKARE

a 'armottagmng AT U RA M ED KOS I, \'lt2lmlntr o~h mlntralnmt !lll m. mt

MEDICINSK LASER

Karin Munsterhjelm -A humad a Spccialist i allmän medicin

Behandlas bl.a. Ischias. tennisarmbåge,

- #USkelspännln g• ledlnllammation. aser-

hudbesvär, smärta.

Kirurglsk laser för borttagning av nlppor, vårtor, plgmentfläckar D.S.V. Sjukskötare,lnre med. och klr.

ehrlsse 8äckslröm. lel. 0500-782 799 Mottagnlng: Ekenäs (Medek) o. Ingå Medicinsk lase rbehandling 3 olikn laser. Massage. taktilstimulering. Även hembesök Svart~. Kari s med omnejd.

Nvckelbegrcnp'

*Lå ngvari g Irötth ct och vä rk *Kroni ska sjukdomar *Jä stsy ndrom *Ncdsatt immunförsva r *1nfcktionscir kla r *Biokcmi sk indi vidu alitct *(?unkti onsmcdici n *A ntiox ida n. tcra picr *Ortomolckylär psykia tri Björknnsg. 26 A 6. EKENÄS Tel. 019-2415280.

Tidsbut.: mA, II. on kl. 13 - 14 o. 17 - 18, fn: kl. IJ - 14.

I\1nssagclcra pculfberöringspedngog

Rita Wi kström, 040·523 7659 riLa.wikstrom@pp.incl.fi

SPECIALTANDTEKNIKER

Motlagning ävcn på: Kruunuh aa n a nli oksid a ntti klini kka Kaisa nicmig. I 83,2:3 vAn. H:FORS

Jor Dla Alatalo

Tel 09-626 388 Lää käri asema Biomcdcs

Kungsgatan 8 , II vån.

E k enäs

Universilclsg. 19 B, ABO

Tel 02-250 7999

Ii: 0 19-246 2670

OPTlKER

5L ~tj

..

~=-~, .

OITIK

.;

Senatorns Köpcenter , '1Ii!I 09-298 1927

Sti" i#iåi,,:Z:

~ 1~I~hJ~I~M~1 ~ K AR IS, Kåpmansgatan 4

Tel. 019-230 161 EKENÄS, Kungsg. 8

'1

KARIS OPTIK

synSAm

Centralgatan 98. KARIS Tel./fax 019-230 940 Ögon läkare

_.

TARJA NÄRHI

Tidsbesl.

e

019-230 940

BACKMANS OPTIK

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 MariehaJnn

Tel. 019-246 2949

ÖGONLÄKARE

Specialaffär i glasögoll HENRIKSSON Ögon opt ike r - V r - Guld Snlulorgct 5, Kristinc.sta d Tel. 06 -221 1240. Öppet : mä - rrc 9.30 - 17, Iö 9.30 . 13

Ögonläkare KURT GROP Tähtisilmä t/Opticus, Åsgatan 2, Lojo.

Tidsbest. tel. 019-325 707

BE5TÄllNINGSBUSSAR

CHARTERBUS

R.Lundström Tel. 09-2214471 Fax, 09-2214671 Turlsfbussar 16-50 perso

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 019-531 865, Fax 019-501 565 Beställningsbussar.

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06 100 BORG Å 019-5243993, 0400-492146

~~~

~~~ BEITÄUNINGITRAFlK

Vi ordnar resor, för mindre o(h större grupper från I-S5 personer.

FÖR MIR INFORMATlON RING: nn : 0424 2801 Fax: 019·241 2044 Magnu s lind: 0400470285 E-rncil:mcgnus.lind@magnusbusstaxi.6 Norro SIrand9alan 1S, 10600 IKINÄS

18

GOD TID 612004 ERÅN ÖSTERBOTTNISK HORISONT

Sjuhundra österbottningar på höstresa Under rundturerna i Lappajärvi besöktes bl.a. kyrkan där en guide berättade om kyrkans historia. För tolkningen svarade Sven-Erik KjelIman.

Kalevi Kantola sjunger och spelar tili allas belåtenhet.

Foto Stig Sundvik

När pensionärerna inom det Österborrniska distrikter samlas tiU rräff eiler resa är der inte al la gånge r som vädergudarna är på gort humör. Så var det onsdagen den 15 scptember när pensionärcrna samlades på Kividppu i Lappajärvi. Morgonen var varm men halvmulen och under dagcn blcv det regn som vanligt denna höst. Tili Kivitippu hade samlats över 700 personer, en hei del mera än vad som var beräknat. Lunchen måste äras i rvå omgångar. hälnen åt mellan 11.00 och 12.30 medan andra halvan Iyssnade tili faredrag och annar program.

Bespisningen fungerade alld eles

utmärkt, [CO(s art så många skuJle ha mato Vid 13-tiden samlades de f6rsr3 margäsrerna for 3rt lyssna ti li samma foredrag och samma program som förra gruppen Iyssnat tili.

Distriktsordförande Torolf Fröjdö började med a[[ hälsa alla välkommen . Han berärrade art de senasre årens höscresor och rräffar är en forrsättning på de ridigare månskenskryssningarna.

Tema for dagens träff vi lle han 1",lIa "Urrid, forntid, nurid". Vi

ve[ kanske f6r Iire om våra finska gran nar, därfor dessa hösuesor [ilI

en resuIrat av en vuJkankrater, men senare har man reviderat uppfartningen och konstaterati art det är resultatet av en mcteorit sam slog ned här for många miljoner år sedan och bildade sålunda denna sjö. Enligt teorier om meteoriten skul1e den ha varit bonåt 500 meter i diameter. A1lt liv slogs ut vida omkring, både växter och djur.

Så småningom återkom livet på nyrt med både djur och människor. De första mänskhelr finska ofter i vår närhec. Han liga varelserna torde ha varit avs lucade sitr vä lkoms(ral med foregångarna tili icke renägande art läsa Lars Huldens tankar om samer. Det är hisrori skt belagt dden vi lever i. art samer betalade skatt ännu på Kalevi Kantola spelade och 1400-tale(. Genom att sjön är så sjö ng visor av Povel Ramel och fiskrik och marken bördig runt Tove Jansson tili Erna Tauros omkring drogs folk tili rraktcn musik. både från sydost och väst. Svenska språket dominerade starkt fram Meteorit tiU början av 1700-talet då det Håkan Vikström, hisroriker och så småningom integrerades med arkeolog, tOg tili orda och bernt- finskan. Pedersöre storsocken tade om Lappajärvi forr och nu o sträckte sig tidigare ända fram Hela den lå nga utve cklinge n tili Lappajärvi, som på 1630-talet från många miljoner år sedan fick sirr försra kapeII och blev tili nutid . Yidigare hade man självständig forsamling långr in den uppfauningen 3rt sjö n var på 1BOO-talet. UtveckJingen har

vari t god tack vare samarbete mellan språkgrupperna. Tack vare sin skönhet drar traktcn tiU sig fo lk och turiste r ännu i dag.

Ener prograrnmet andca gången för dagen samlades srolarna bort och dansorkestern började spela tili glädje för de f1esra.

Alla fick ime plats på dan'golvet så därför ordnades rundturer med två bussar Bera gånger med guide. Andra kunde bänka sig i audiroriet och se en film om sjöns

utveckl ing. En del kunde ta sig en kopp kaffe med tiUtugg eiler någOt annat. En li ten 5tllnd kunde alla som inte dansade glädjas åt solen som värmde, men näe dagen var slut om hemfården väntade öppnades rcgnponarna rill foruet för alla som sökre sig tlll bussama.

Men en bra dag var tili ända, en fdgörelse frän den trista vardagen, något som al la behöver.

Sonja och Sig Sundvik

ETT TRYGGT VAL FÖR PENSIONÄRERNA I KORSHOLM GAVOTIPS - ett presentkort på

KRYSSLÖSARE!

GOD TID 1 Ar (7 nr) 13,50 (om ej Indiagatan 1, 00560 Helsi ngfors 09-7288820, fax 09-72888215 e-post: kansliet @spfpension.fi

[ God Tid, 3/2004, hade jag i samband med krysset en Iiecn rura i vilken lösarna kunde komma

ro

med synpunkte r gällande kryssens allmänna svårighetsgrad. Åsikterna i korrncr: • kryssen är far lärta: 17 st. (13 damer, 4 herrnr) = ca II % • kryssen är lärnpliga: 126 st. (106 damer, 20 herrar) = ca B3 % • kryssen är for svåra: B st. (6 damer, 2 herrar) ca 5 % Majoritercn av lösarna viII uppenbarligen ha kryssen som de varit. Detta framgår kanske tydligasr av 3tt endast 151 sva.r kommit in, mot normalt övcr 400! "Tyckarkryssct" var ju svårarc än vanligt.

Följden av min forfrågan är kJar: Jag återB.r tili "normala" kryss. Jag vi Uatt så många som möjligr skall ha glädje av dem - och visa det gcnom att sända in sina lösningar i invant ama.l. Framf6r mig ligger en Iiren Japp som stöder min beslut.

Lappen låg i ert av de många kuverren: "Ändra inte på ko rsordet, inte roligt art lösa om det är svårt. 80-83-iringar!"

Några andra kommentarer, forsr sådana som visar önskemål om svårare krvss: - "nu börjar det likn a någ~t" (gällc r TyckarkrySSCt)

- ')k unde vara ännu klurigare' - "kan inte bli far svån " - "alla ska väl inte kJara det" De som ville ha det sådant det varit: - "man borde kunna klara sig uran böcker och Internet" - "tänk på art många har bara 6 års skolgång bakom sig" - "blir det svårare rän ker jag om art prenumerern" - "grekisk mytologi intresserar knappast pensionärer" Vad kryssens utformning i övrigt bcträffur går också åsi ktcrna isär. Några anser art bilderna är "tor rära", andra art de är "nästan som rebusa r" som kräver iaknagelsefarmåga. Och en del säger art " rurorna ska ha rära Iinjer" medan andra talar om 3tt det ser trevligt ut "med handgjorda srreck" .

Dct är inte Iän art vara alla tilllags! För säkerhets skull forrsärter jag i gammal stil.

Tili sist. Mina herrar, skärp ero Bcgrunda "sratistiken" ovan! Notera hur dominerande damerna är i hjärngymnastiken!

Tack, alla som bidragit. Jag gör mirt bäsra.

Viking

sfp

Per Thomasfolk ombudsman

Vinnare i "Brittsommarkryss" 5/2004 Rolf L ilja, Esbo Svea Westerlund, Lappvik Jan-Erik Överholm, Taklax Åke Österlund, H angö Maria Wi lhel mina Bosrröm, Borgå Vi fick in 41 1 krysslösn in gar, grattis ei U al la fe m vinnare!

GOD TID 612004 - 19

YTA-~

(,VID)

SEHOV --'1 )

J-

w

Cfi

:0 ~_~_ _ I

20 - GOD TID 612004

Hamlet

För dig och din hembygd

Vilstolen jör seniorer

+lDKAL V ÄIIISAIIIIIICi VNIW.lokalforsakring.fi

lt""'~.~~~~

,Ö - ' C) ' 8 .',, "" ;";"Jil- 1f.1l!n;;:-g · 1 .

({}--==-=== Jnl edning ssidan fö r webbplatse n www.spfpension.fi

,IIlTutLlT

OM "F "ÖIlENINO'UIN"

Svenska pensionärsförbundets webbplats www.spfpension.fi förnyas och utvidgas. Varje enskild förening har fått en egen sida.

God Tids reda ktö r Ul f Wa h lströ m, sam cidiga re skö u fö rb und ets web bplats "vid sida n om", är sedan den 1 sep tember webbansvarig i f6rbunder. H ans f6rs", jobb var an skapa sidor med f6 reningarnas komakruppgifter.

- Geno m we bbplatsen har jag rntt e-post av fo lk som velat

KAl.ENOI!It

'.\

Föreningarna fick egna webbsidor

Ekenäs fotopris 2004 Magi Viljanen Del var en gång 10. 10-7. 11 Os-tor 16-19 fre-sön 12-16 Vill a Schildt, Östra Strandg. 7 Art. Ekenäs museum 2 I I €, ti sdag fliu inträde

vera h ur man anslurer sig tili en pensionärsfårening. N u fi nns der också ett form ulär på webbplatsen som nya medlernmar kan /yUa i. U ppgifre rna skickas vidare tili den akt uella f6 reningen , säge r Wahlström.

Föreningarna kan själva bidra ti Usinasido r med en kon beskri vning av få reningens verksamher.

1 detta skede begränsas textens längd ti li 100 o rd . Forografier

sam är rep resentati va fö r fö reninge ns ve rksam het är också välkomna.

Mate ri ale t k an sKick as per e-post ti li ulfwahlstrom@welho.

Lyft tryggheten til rätt nivå - enkelt!

Det är lätt att teckna en ny hemförsäkring.Ta kontakt med Veritas, tillsammans ser vi t ili att du får rätt skydd för ditt hem.

com eiler med "vanlig" P OS t tili S PF :s ka n sli. M ä rk ku venet "Webbsidan" .

Hur lå ng tid d et t ar art få ro re ningssid o rn a få rdiga beror p å hur m yck e t ma t eria I so m kommer in.

- Sidorna görs i den ordning vi far materiaJet, och det marerial som skickas e1ektroniskr publiceras torsc.

Wah lströ m uppmunmu de roreningar som har en egen webbplars a[[ forrså rta urveckl a o ch uppdatera den. Fö reningens sida på SPF:s webbplars har en länk tilI den egna webbplarsen.

Genom sin webbplars f6rsö ker S PF n å pres umti va m edl em mar, särskil t blivande och yngre pe nsionä rer som rurinmässigt anvä nder internet fo r att ra information. Sarntidigt vili man göra webbplatse n tili en inuess~nt in_ fo rm ationskälI a for de nuvarande medlemmama.

Nästa nummer av GOD TID utkommerden8 december.

Material tili tidningen börfinnas på redaktionen, eilerskickas per e-p051 tili ultwahlstrom@welho.comsenast den2S november.

Redaktionentar gärna emot redaktionellt bidrag frän pensionärsforeningar och enskilda.

Vi kan erbiuda f1exibla lösningar.

Inget besvär för dig - vi tar hand o m ärendet.

•

Ta kontakt 010 80 81 80,

V1nllder

H/lrtRirbundet.

Kyrkp reSSen en aktiv kristen kultur- och debattidning Kyckpressen når nöstan alla fi nlandssvenskar. Om du inte får tidningen kontakta din församling eile r ring oss 09-612 615 50.

Kyrkpressen ger dig varje vecka aktuell information om krist na frågor, viktigo nyheter, intressanto reportage och ett livligt debattfotum.

Läs mera pii . www. kyrkpressen.fi

Med en annon s i Kyrkpressen når du ut till hel a Sve nskfinland . Visst viii du också berätta för helo Svensllfinland när nögot händer. Kontokta vöra annonsfärsaljare och fråga mera.

Svenskfinlands mest lästa tidning

Kyrkpressen