God Tid 6/1978

Hangöbo bästa fotograf Sid.7

Arg.6 - Nr 6

j

Här vilar inga sorger, och åren tynger inte då man har uppgifter att arbeta för.

Tili I'å r högt I'ärderade Ordfärande, Socia/rådet Vic tor W. H einström på 75-årsdagen den / december / 978.

mer än sex år sedan gick io för att bilda sin egen takorganisation, Svenska

De många åren - decennierna BJand dem som Du under de se- av aktiv verksamhet kan Du naste åren ägnat tid och krafter med en känsla av tillfredsställelse står de svenska pensionärerna. se tillbaka på en dag som denna.

När pensionärerna för något

Sommardagen 1979

J •

pensionärsförbundet,

var förhållandet på många håll i våra svenskbygder ett hei! annat än i dag. Isolering kännetecknade en stor del av de glest liggande föreningarna.

12 DECEMBER 1978

Det blev därför, under organisationens första tid, ledningens uppgift att planera arbetet. att leda verksamheten efter linjer från vilka pensionärernas möjligheter tili samverkan k unde ordnas, en samverkan där meningsfullheten i samvaron och medlemmarnas olika intressen kunde tillgodoses.

Medveten om organisationens krav, om de många problem som väntade på sin lösning ställde Du Din kunnighet, Din organisationsförmåga och Din erfarenhet tili förbundets förfogande - en ovärderlig tillgång för en ung sammanslutning, vilken samtidigt som den kämpade för et! berättigande, en plats, i de många organisationernas stora skara, måste inrikta verksamheten äveo på den inre sammanhållningen, att kontinuerligt bearbeta området och utöka antalet föreningar.

Tack vare Dina ansträngningar och Dina beprövade insikter har dessa planer gett resultat. Förbundet är i dag inarbetat i den stora allrnänhetens medvetande.

Det har sin plats, med given andel även i de ekonomiska sammanhangen, en trygghet för vår existens och vår fortsatta verksamheI. MedJemsantalet stiger, föreningarnas antal ökar och småningom är hela det stora faltet täckt.

Mlllet är atl pensionärerna runt om i våra svenska språkområden

skall ha möjlighet att tillhöra sin egen förening .

Med blick för dessa realiteter har Du under de gångna åren lett förbundet med fas! hand. Vår verksamhet har i yttre sammanhang präglats av tillväxt och styrka. Dina ledande artiklar i God Tid har angetl riktlinjerna, . där innehållet för övrigt vittnar om medlemmarnas livaktighet och intresse för sina föreningar.

1 arbetsutskott och styrelse har vi under åren haft förmånen att ta del av Dina förarbetade och väl genomtänkta förslag . Vid de stora mötena av Dm rutinerade mötesteknik och Dina välbalanserade inlägg i debatten.

Det har krävts vilja och vidsyn, det har krävts ett aldrig vikande intresse med detta, att samtidigt med Dina många övriga åtaganden bära huvudansvaret för den med åren allt mer växande sammanslutningen.

Svenska pensionärsförbundet, dess styrelse och dess anställda vili i dag på Din högtidsdag frambära sin tacksamhet. Tacksamhet för et! såväl ivardag som i de större sammanhangen fullgjort arbete. Med våra lyckönskningar uttalar vi även förhoppningen om fortsatta krafter i Ditt arbete, oss alla och vårt förbund tili gagn.

Mottag, herr Ordförande, hela förbundets hjärtliga gratulatio-

_tili ner!

tillönskar alla sina läsare, medarbetare och gynnare

Av tradition har " arit Svenska förbundets största årliga sammankomst. Under den försla dagen har deltagarantalet varit ca 1000 personer, medan den andra dagen i allrnänhet samlat ett betydligt mindre anta! deltagare. På grund av detta och delvis oC.k så av rent praktiska orsaker har förbundets styrelse beslutit att år 1979 arrangera endast en "sommardag". Datum är fastställt tilI onsdagen den 13 juni 1979 och platsen är Mariebamn. Förbundet kommer då i samarbete med Mariehamns Pensionärsforening atl arrangera en fest och en middag för deltagarna.

Deltagandet i sommardagen ställer denna gång litet större krav än vanligt på förenjngarnas ledning. Föreningarna bör själva boka sina båtplatser tili och Erån Mariehamn. Man kan göra så att man besöker enbarl festen och återvänder med båt natlen mellan .kn 13 och 14 juni. Då behövs ingen övernattning på hotell. Men om man önskar förlänga besöket på Åland bör föreningen själv boka plats på något av hotellen i Marjehamn.

Förbundskansliet kommer alt sända uppgifter om hotell med adresser och telefonnummer tili föreningarna. Adresser och telefon tili rederierna kommer också att bifogas.

De enskilda pensionärerna skall alltså anmäla tili sin förening Som sedan i sin tur meddelar förbundet antalet deltagare. Men det är alltså föreningen som ansvarar för beställning av hotell och båtplatser.

Föreningarna bör beakta at! reserveringen av båtplatser och hotell bör göras i mycket god tid, annars blir man utan plats.

Välkomna till Mariebamn den 13 jum 1979.

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR 1979

2

Hellre en värmande hand än avancerad teknik

'Biskop John Wikslröms julbetraktelse

Teknikens fantastiska utveckling under vårt århundrande har fört med sig stora omvälvningar på de mest olika områden. Allmänt sett har det varit till godo för mänskligheten, men liksom allt gott har det även fört med sig olika negativa företeelser.

Tackvare den avancerade tekniken har man även inom sjukvården nått häpnadsväckande resultat. Många tidigare såsom obotliga ansedda lidanden, har läkarvetenskapen med hjälp av nya forskningsmetoder lyckats bemästra och lyckats lindra det mänskliga lidandet.

Men i och med att sjukvården medicinskt sett blivit allt mer fulländad genom att en stor del av konsulteringen sker på indicier vilka utläses ur olika laboratorievärden, har den personliga kontakten patienten och läkaren emellan blivit i högsta grad opersonlig. Ännu sämre ställt är det med den egentliga sjukhusvården. Där blir en långliggare lätt ett nummer i sjukjournalen ur vilken läka ren konstaterar olika värdeförändringar, vilka oftast isin tur förorsakar nya tekniska utredningar. Genom dessa konsultationer och därav förorsakade medicinska åtgärder blir det tyvärr så att mänskan säsom varande en levande personughet flnner sig i att bli allt mera hänvisad till sin stora ensamhet. Kontakten tili omvärlden även i sjukrummets begränsade möjligheter bryts på ett beklämmande sätt. 1 dessa situationer skulle det mer än väl behövas en värmande hand - men den saknas.

1 tidema ansågs ju sjuksköterskearbetet vara ett levnadskall, som samhället i långa tider använde sig av för att med denna slogan hålla sköterskelönerna nere pä en onaturlig låg nivå. Vad lönerna beträffar kan man väl anse att det i stort sett är ett övervunnet stadium, men man tar ingalunda miste om man beklagande konstaterar att kallet blivit mer eiler mindre åsidosatt.

Med tillfredsställelse kan V I dock konstatera, alt man inom olika medicinska instanser äntligen börjat inse att den avancerade sjukvården jus t gäJler mä n n i s k a n . Det finns sålunda hopp o m att mdividen, denna mänsklighetens stora styrka. skall åter komma i fokus då det gäller att lindra de själsliga lidanden, som hör ihop med sjukdomsbilden.

Att få en ändring tili stånd är säkert en läng och invecklad procedur.

Här, liksom i övrigt då det gäller att få ingripande förändrmgar genomförda, är det även en utbildningsfråga. Sjukvårdstekniken speJar antagligen för närvarande en så stor roll i sjukvärdarnas utbildningsskede, att de här framförda synpunkterna gällande patientens själsliga behov har kommit i skymundan. Vi fär dock hoppas att de nya vindarna skall åstadkomma ett nytänkande som även leder tili resultat.

På grund av uppgiftens natur bör man kunna förutsätta att de personer, som väljer sjukvärdafYTket även upplever det som ett kall.

Endast då är det möjligt alt tjäna de medmänniskor, vilka av ödets gäng blivit nödgade att överlämna sig i sjukvärdspersonalens händer.

Ju äldre vi blir desto större är möjlighetema för att bli hänvisade tili sjukhusmiljöns för mången så främmande atmosfär. - Därför ber vi: SE MÄNNISKAN .

Snart har åter et! år gått till ända varför vi även på denna plats vägnar tackar våra läsare med önskan om EN FRIDFULL JUL och ETT LYCKOSAMT GOTT NYTT AR! VWH

Rainers ruta -----------,.

Kursverksamhet I olika former bedrivs inom förbun· det och dess medlemsföreningar. Vi har bakom oss bJ.a. en höstkurs i Bjömeborg för föreningsfunktionärer och en hälsodag i Mariehamn. Det har tydligt visat sig att det flnns behov av kurser och föredragstiJlfällen av olika slag. De föredrag som hålles vid en kurs är naturligtvis viktiga och förbundet kan glädja sig åt att framstående föredragshållare vanligtv is tackar ja på vår förfrågan om deras medverkan . Men minst lika viktigt är det att föreningsmänskor får träffas och diskutera. Här hade vi kanske Björneborgskursens största svaghet, det blev för Iite tid för deltagarnas egna synpunkter. Vi måste reservera mera tid för detta en annan gång. Förbundets styrelse har planerat en sekreterarkurs för våren 1979. Just nu förefaller det sannolikt att kursen kommer att utvidgas till att omfatta också ordförandens uppgifter.

Förbundets årsmöte kommer att hållas den 8 mars i

Karis. i Västra Nylands folkhögskolas modema lokaliteter. Det råkar då vara på dagen ett är sedan föregående årsmöte som hölls i Helsingfors. Antalet medlemsföreningar som kallas tili årsmötet är igen några flere än föregående gång. Förbundet fortsätter att växa, även om det inte längre sker lika lavinartat som under de första åren.

Julen , den största av högti-

seende ganska litet att göra med minnet av Jesu födelse. Det man väntar på är fest och vila, mat och dryck, julstärnning och julklappar.

Att klaga över detta är både meningslöst och lönlöst, kanske också litet tanklöst. Det gäller att minnas att julfirandet inte var särskilt kristligt ens i den gamla goda tiden. Det var nog inte vår Herres födelse som man fU'ade då.

Vidare skall vi också beakta att inte heller de förväntningar som föregick Jesu ankomst till jorden var särskilt renläriga. Men han kom ändå. Och han gav mera än man förstod att vänta.

Därför skall vi inte tala nedlåtande om människors olika förväntningar inför julen. Vår Herre har säkert ingenting emot att förväntan på julen förbinds med en väntan på att Ijuset skall segra över det tätnande mörkret.

V år Herre har säkert ingenting emot att barnen ser med förväntan fram mot julen med fest i skolan, med gran och gåvor och med en far som är hemma några dagar.

J ulen är den yngsta och i flera avseenden den minst kristliga av kyrkans stora högtider. På 400-talet förlades firandet av J esu födelse t ili en hednisk festdag, " den oövervinnerliga solens fest" den

25 december. Häruppe i Norden härstammar inte endast högtidens namn utan också många av julsederna frän förkristen tid. De förväntningar som i vår tid knyts till julen har också vid första på-

V år Herre har säkert ingenting emot att en trött dubbelarbelande mor ser fram mot några dagar, df hon bara har ett arbete.

V år Herre har säkert ingenting emot att släktingar och vänner, som bor på skilda håll, ser frarn mot några dagar när man får vara tillsammans.

Vår Herre kommer ändå och kan ta vårt flrande isin tjänst.

Också nu kan han ge mera än vi förstår att vänta_ Och han har något att ge också där man ingenting väntar - där man kanske fruktar julen och dess ensamhet.

Han kommer ändå.

Därför gäller det för oss alla att var lyhörda och uppmärksamma inför den stundande helgen, så alt vi får syn på julens Herre, som kommer tili en helt vanlig värld och helt vanliga människor med helt vanliga förväntningar.

John Vikström

Hälsodag i Mariehamn ·

der, närmar sig. Borde vi inte

alla som kan det, visa god vilja i att försöka glädja våra medmänniskor? För nägon ensam människa kan ett besök eJler en enkel julhälsning betyda väldigt mycket.

För min egen del viii jag rikta ett tack tili många människor, både pensionärer och icke pensionerade. för ett gott samarbete under det gångna åre!. Ett samarbete som ätminstone för mig varit rikt och givande. Tili alla pensionärer och tili alla dem som på ett eiler annat sätt givit pensionärsverksamheten sitt stöd, sänder jag en hälsni ng och en önskan om en God Jul och ett Gott Nyt! Ar!

Svenska Pensionärsförbundet anordnade en häIsodag i Mariehamn den 25 november. En likadan dag hölls i Karis i fjoI och meningen är att man ännu skall kunna besöka också andra deIar av förbundets verksamhetsområde med liknande arrangemang.

Forts. på sid 15

33

TRE FRAGOR FRAGOR TRE

sänder sa nderalla alia skribenter sk ri bentersom som under under åre! a ret medverkat medverkati iTRE TREFRÅF HA. GOR G ORett ett hjärtinnerligt hjii rti n ne rligttack. tac k .

Det over lag lag varit vari t genomtänkta, genomtiinkta,synnerligen synnerligen personliga personliga Det har har över och oe htankeväckande tankeviiekandesvar sv arsom somvarmt varmtuppskattats uppskattatsav a vvår va rläsekrets. liisekrets.

Tack Ta c k! !

Under Un de r årAr 1979 1979 efterträdes eftertriides nämnda namnda serie seri e av av ""Så S A vart v a r t vi vi ppeenns si i0onnäar reer r... . . . .. - en en intervjuserie in te rvjuse rie i ivilken vilk enviv inyilket nyfiketpejlar pejlar aktiva ak tiva pars pa rs erfarenheter erfa renheter av av alla alia de de tusen tu sen och oe h en en saker saker, som som plötsligt plotsligt dyker dy ke r upp upp och oeh gör go r det d et (enligt (en ligt samhäJIsplane;arna) samhallsplanera rna) "i c k e a k t i v a" lev nadsavsnHtet till den ofta av aktiviteter och "i eke a k t i va ' ' Iev nadsavsnittet till d en ofta av aktiviteter oeh umgänge u rnga nge mest mest späckade sp ac kad e samt samt berikande berikande och oe h lustbetonade lustbetonade titiden. de n .

Som första par har vi glädjen att fä presentera professor S om forsta pa r h ar vi gladjen at! fA pr esentera professor Torst T or sten e n Steinby S t e i nb y med med maka maka fil.mag. fil.rnag . Gunn G u n nel el -- två tva vitala vitala personer p ers oner som so m a~drig aldrig har har eller elle r har har hart haft några nagra fritidsproblem. frit id sprob lem .

Vd r c!rågor f ra gor besvara5 besvaras i i dag dag av av två tva av av heLa hela svensk-Finsvensk-Fi nVåra la nd högt hogt värderade v iirderadeförfa f 67j"attare Kar i n MandeLstam Ma nd elstam Land ttare Karin oeh WaLentin Wal e ntin Chor Ch oreLL. el !. och

I I

1.1.

2.2.

3.

3.

Hur upplever upplever du du ålderdomen? alderdomen?

Hur Ar du du rädd radd för for' döden? doden? Är ar det det väsentligaste vasentligaste med med Vad är Vad livet? livet?

Forfattare Författare

K K A A R R 1I N

"Pa lla nde sten xe r ingen "på ru rullande sten va växer ingen mossa" in glad a oe h kl ok a mossa",, sa sa m min glada och k.Ioka kkusin, us in, oeh a ddenna do m rik och ddå enna vis visdom rik-tades ll en m rnal pe rson ii tades titili en ga gammal person 70 - 80 ar s aldern 70-80 års åldern,, betydde betydde de dett en en charm an t kkom pl imang till rsocharmant omplimang tili pe persone n i fra ga for dennas vit alite t, nen i fråga för dennas vitalitet, t oe h ak tiv itet. effektivite effektivitet och aktivitet.

Oe ksa ja g hhar ar for sok t ha lla Också jag försökt hålla mossan orta oeh r mossan bborta och vara vara sa så da där la m plig t rulland e oe h aktiv in lämpligt rullan de och aktiv ii m min rullst ol sbundna existe ns! Ove rrullstolsbundna existens!

Overgange n till rdo men skedde gången till alde ålderdomen skedde for g ga nska ddiskret iskret -- jag för mi mig ganska jag memet ddetet dar ed nnedsatt ed sai t nar nar att att ali allt där m med ro rligh et oe h minskade ligherörlighet och minskade moj möjligheteter r ttill ill uumgänge m gan ge var k tuellt for var aaktuellt för m ig redan illbaka ii tide n. . redan langt långt ttillbaka tiden rnig Natur ligtvi s kan sionering s· Naturligtvis kan pen pensioneringsAre t fran ra ett året från Rundradion Rundradion va vara ett sla gs mil st ol pe, mmen en oe ksa den slags milstolpe, också den overga n gen giek st illsamt: ing a övergången gick stillsamt: inga tArar ots ett tårartrtrots et!alskat älskatarbete. arbete.-- DeL Det. forsta s första Aret året giek gick i i utrensningen utrensningens . A1Itfor arade teeken teeken.

Alltför ambitiost ambitiöst sp sparade radiomanuskript, -brosehy re r, radiomanuskript, -broschyrer, -pu b lik ati on er oe h ·du b letter av -publikationer och -dubletter av pA k t iga meddelanden på sin sin tid tid viviktiga meddelanden bars i paekar ner till huset avfallsbars i packar ner tili huset avfallsIAdor. var on lådor.- - Oeh Ochsedan sedangled gledtill tillvaron , med inini ifor för den den lampliga lämpliga banor banor, med omlasning eker i imitt t omläsningav av bo böcker rnit! ege eget bibliotek v nya bibliotek oeh och upptaekter upptäckteraav nya skatter iktktigare igare skat!erfrAn fränandras. andras.Men Menvvi anänlasningen läsningen blev blevandA ändå arbetet! arbetet!

For För mitt mit! vidkommande vidkommande alltsA alltså oversattningar a slag översättningaravav olik olika slagfrAn från olik a sprAk n takt. olika språki imin minege egen takt.Den Den babästa sta gA van till in Mderdom gåvan tilimmin ålderdomvar var allt sa arbetet. alltså arbetet.

Sjalvfallet et oeockså ksa enen Självfallet finns fmns d det del s valdelbeska beskasaker sakersom somstor störenens välan tade k krämra mbefinnande befmnande- - dedeovoväntade porna s om sti ck er u p p si n a taggiporna som sticker upp sina taggi-

H ur upplever Hur upplever du du ålderdomen? dlderdomen?

Å'r A'r du du rädd rdddlör for döden? doden?

Jag J ag skall sk all nästa nasta gång gang fylla fylla sexse x. tiosju tiosju och oe h jag jag kan k an inte int e med m ed gott got! samvete samvete säga saga att at! jag jag accepterar aeeep te rar epitetet epi te te t "åldring" " aid ring" då d a det d et gäJIer giiller mig m ig själv. sjalv . Jag Jag fmner fin n er attjag at! ja g fortfafortfaVad är iir det det Vad rande rand e ställer stalle r upp up p mål m al för fOr mit! mi tt vdse ntligaste väsentligaste författarskap oeh väntar va n tar med med forfa ttarska p och spänning livet? span n ing på pa at! att få fa se se mina m in a Iitterälitt era ii livet? ra projekt p rojek t förverkligade forv erkhgads., Jag Ja g har har Uta n att att tveka tveka svarar sv arar jag: jag: KärKar- ra Utan mina Arbis"" och oc h jag jag unun rnina elever elever ii "Arbis lek en . leken. derv isar dem, d e rn, grälar gralar på pa dem dem -Det är ar självklart sjalvk la rt att a tt det d et fmns firms dervisar Det me d dem. d em o Jag Jag älskar. alskar. Jag Jag begr epp, som so m andra a ndra hellre h ellre skulle lever med begrepp, hata r. Jag Ja g känner ka n n er av av avundsjuka a vu nd sju ka ja g fmner firmer inget. hatar. frarn ha lla.. Men jag framhålla da mina mi na kolleger k olleg er -- enligt min m in Visst kunde kun d e man m an nämna na m na Hälsan Hal san , dA Visst me n in g - får fA r för for god kritik. kr it ik . - Ar Ar Intelligen sen , GodheG od h e- mening S kon h et en , Intelligensen, Skönheten, an för fOr tjugo Ar ar an nor lun d a nu än ten , Hjälpsamheten.

Hjal psa rnh eten. Men de d e har ha r jag annorlunda ten, se dan? Ajo! Ajo! Det blir svårare sv arare för for in te den räckvidd ra ck vidd som so m Kärlekens Karl ek ens sedan? inte vart Ar ar att a t! forcera for eera trapporna trapporn a (fyra mys terium har. har . En människas rnannis kas vart mysterium va ningar ) i det d et hus h us jag bor. bo r. (För (For va rld blir bl ir helt he lt förändrad foran d rad när nar hon ho n våningar) värld tva är ar sedan vilade vilade jag bara e n en. när nar hon h on tänds tiind s aavv två rnot er Karlek möter Kärleken, fjärde gang - mellan m ellan tredje och oeh fja rde d en, upplever u p pl ev er dden en i dju pet av si t! gång den, djupet sit! nu sta stannar jag upp och nna r jag up p oc h pustar pust a r hj a rt a , hjärta. mellan varje.

Det retar hemskt. re tar Det viktigaste viktigaste aärr att ha ha nagon någon m ellan va rje. kan inte två timin te hugga ved i tva ga alkar: ett at , en im - att ken ar om Jag kan ga stj stjälkar: et! sus sus ii or örat, en ddimat! alska, älska. Kiirle Kärleken är nagot något ssom kör, for för hjartat hjärtat borjar börjar tt kor, rna an gl ig ta ndbryg- ka n for and ra en ma ii ogat ögat,, en en kr krånglig tandbrygkan förändra en rnanniskas människas liv. mar i eett Det retar. JJag springer in-gl igast -- den ag sp ring er in ga ga.o Oeh Och forar förargligast den forför- Narnn skaper banka. Det Nämn alia alla tankbara tänkbara egen egenskaper te efte efterr bussar la längre.

J ag far får se se ngr e. Jag ssmädliga madliga glorn skan . Lyckl igtvis oeh glömskan.

Lyckligtvis repp - oeh lj! - SStörst torst Ie och beg begrepp och va välj! köra förbi - oe och vänta på h va nta pa ddem em ko ra forbi aännu nnu inte n, som n tio ken,. alla ar är karle kärleken inte de den, som gor gör at! att ma man tio av alia nästa.. Det Det retar. Skalet borjar börjar nasta ganger ga r nar gånger fra frågar när ens ens gast gäst "senast "senast spricka, men maskarna harjar härjar sp rie k a, m en maskarna triiffade th", utan den träffade Elisabe Elisabeth", den sorsorännu inte inte yvilt kärnan,. annu ilt ii karnan te n som llar bbort ort na m n oeh ten som tro trollar namn och Ar år Hur jag jag upplever upplever alderdorn ålderdomen?

Hur en ? just et ogo n blick m an absolut just ii ddet ögonblick man absolut Svar: Jag Jag va väntar på at! att dden Svar: n ta r pa en sskall kall beh over demo(De behöver dem. (Dett som som alltid alltid ha harr komma.. förbryllat mig är aat! de nog nog sedan sedan r--------------.... ,-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _.J komma bryllat mi g ar t! de for ppricksäkert rie ksakert dy ker upp dyker upp igen igen som som gu b ben uur r ladan )! gubben lådan)!

Det g ii varje Det som som ja jag varje fall fall har har kommit ll ar, r kommit titili är, att att nar när man man aär gammal, gammal, sa så skall skall man man umgas umgås oeksa ga mannisko r, in te också med med un unga människor. inte ba ra med ri ga, vitharibara med sina sina jamna jämnåriga, vithåriga n n er . Det ga va vänner.

Det ger ger luft luft oeh och ljus ljus At åt en s tillvaro, ens tilivaro, men men da då skall skall man man heist genam sjalv heJst vara vara sa såan angenäm självatt att de de uunga n ga sta r ut ed ens llskap...... står ut mmed ens sa sällskap

M A N D D E L S T A M

Hur Hur upplever upplever du du dlderdomen? ålderdomen?

Oeh hur h ur skall ska ll jag jag då da fåfa styrka styrk a at! at!

Och vanta, at! a t! bära bara väntan va n tan på pa bebe vänta, frielse. Tänk T an k om om man m an kunde kunde fåfa en en frielse. foraning att att Stunden S t un d en närmar narrnar liten föraning liten sig -- och oeh sedan se d an bara bara känna kanna en en sig sk on ro. ro o skön

-

IJ

Professor Professor

A'r Å'r du du riidd räddfor lör doden? döden?

Jag r inte tt jag Jag tro tror inte aatt jag egentligen egentligen arär radd od en -- dden rädd for för ddöden en arär ju ju nAgot m vantar renda manninågotso som väntarva varenda människ a , va re nd a levande lse. Doska, varenda levand evare varelse.

Döden r nnågot ag ot som denaär somingen ing enundgar undgår- sasåvar for vara radd. " Ma n beh ov er varför vara rädd. "Man behöver iDte , inte vara vara radd", rädd", sager säger min min visa visa, gamla fOr doden id en gamlavan, vän,""för dödenarärallt alltid en befriare ." befriare."

Men Mendet detsom somjag jagar ärradd räddfOr, för,arär just sta n d ighe te r som just ddee om omständigheter som gor gör ddöde od en ntill n befr iels e: svara tilie en befrielse: svårapia· plågor , forlust en av min ege n m an ggor, förlusten av min egen må ngariga arin n a, eve n tu alite te n åriga vArd vårdarinna, eventualiteten att attbli b liett et!stumt stumtsjukhuspaket. sjukbuspaket.Ar Ar ddet et ininte te ofta ofta saså att att radslan rädslan for för ddöden od en beblandas beblandasmed medradslan rädslanfor för alia soeiat ioner till en - alla asassociationer tili dod döden sjuk hu s, ensa m he t, olye ks fall, sjukhus, ensamhet, olycksfall, me dici nAngo r, ope ration. . . .Det medicinångor, operation.

Det a rärjajag g radd er d det et at!alt räddfor. för.Da Dågall gäller vanta frielse. Hur ge ? vänta papå bebefrieJse. Hur lan länge?

W W A A LL E E N N TT I1 N N

C C H..

H"

oo

RR EE LL LL

NaturligIVis. Naturligt vis . Eller Eller rättare rattare sagt sagt:: jag a t! jag, jag, den den dag dag då da jag fruktar fruk tar att Någon, Nagon , eller eller Något Nagot pekar pekar på pa gränslinjen meUan livet och dögra ns linjen mellan livet oeh do den de n och oeh säger sa ge r "om "o m en en dag, d ag, om om en en vecka, Ar är a r dit! ditt liv liv slut," slut," vec ka, om om ett e tt år kommer k om m er att att revoltera revoltera med med skräck skrac k och oeh ångest" angest".. Varför Varfo r just just jag? ja g? VarVarför for just jus t nu? n u ? Kära Kara Gud. G u d . Du Du ser se r att att det de t är a r stört sto rt omöjligt. ornojligt. JJag ag måste rnaste hinna hin na med med det d e t och oeh det. d e t . (Jag (Ja g ska ska få fa en en pjäs pjas fardig. fardig. Jag Ja g ska sk a fara fara till till barnbarnen ba rnbar n en på pa Irland lelan d och oeh Oygbiljetten är bestäJld.) Inte flygb iljett en ar bestalld .) In te nuo nu.

Inte In te jag." jag."

Annars: hur är det möjligt Ann ar s : hur ar de t rnojli gt att at! besvara besvara den den frågan fragan ärligt: a rl igt: Säjer Saj er jag "nej" ,ljuger jag.

Säjer jag "ja" jag "nej",ljuger jag. Siije r ja g "ja " skäms skarns jag jag för for mej mej själv sjalv och oeh för for andra. ag accepterar and ra. JJag ae eepterar döden doden som som en arbetshypotes. men inte som en arbetshypotes, men inte som en erklighet. An An.. en vverklighet.

Vad iir är det det Vad väsentligaste viisentligaste med livet? liv et? med Att arbet arbeta.

At! fors försaka Att a. At! aka ..

Jag m menar: jag tror, att anda ändamåJag enar: ja g tr or , at! rna let med med m mitt liv har har vari varitt att att sk skriva let itt liv riv a så va väll so som mitt mått av av krafter krafter sa m m itt matt och iniliativförmåga har bli blivit oc h ini tia tiv form aga har vit mej beskärd.

Det har har fyllt fyllt fyrtio fyrtio ar år m ej besk ard . Det av m mitt liv med med aarbetsglädje och av it! liv r be ts gladje oeh besvikeJser.

Med helig helig ive iver och besvik elser . Med r oeh med sv svart förtvivlan men da då ja jag med art fort vivlan ,, men g ser bakAt bakåt fyll fylls min själ av av ta tackser s m in sjal ek samhet för vad vad jag jag fatt fått gora göra sa m h et fOr oberoende av ytt yttre och friim främmanobe roende av re oeh m ande reakt reaktioner.

"Scribere necesse de ioner. "Sc ribe re neces se est, vivere no est. est." es t, vive re no Och att att forsak försaka At! niigongiing nägongång Oeh a: :Att kanske bara tvii två ganger gångeriilive livet -- kansk e bara t -veta att man mao har har 6vervu övervunnit sin ve ta att nnit sin egen egoism, bekvämlighet, ege n egois m, sisin n bekvaml ighet, sin radsla rädsla for för at! att ututnyttjas och att att sin nyttj as oeh man har offrat offrat nag någonting för en en on ting fOr ma n har Våga saga säga -- mmed mmedmänniska. edmanniska . VAga ed låtsad arl ärlig god vilja vilja -- jag jag vill vill latsad ig god göra ddethär för at! att bereda bereda ddig gora ethar for ig een n glädje,eller ellerjag jagvill vili inte integora göraddetgladje, et här för att inte bereda dig sorg. har fo r at! inte be reda dig sorg o Svälja,men menglomrna glömmasej sejsjal själv.

Om v. Om Svalja, ensen enandra andra gang. gäng. ens H

•

4

å höstdagar i Vasa på Pensionärerna~ ~östtr~~ Vårdkasen I VastanfJard Denna gång stod Västanfjärds pensionärsföreningar och " S ilverringen" i Kimito- och Västanfjärd medborgarinstitut som vär· dar för höstträffen. G äster, utom den talrika s karan av pensionärer, var verksamhetsled ar en, allas vår R a i ner ochjordbrukare B ernt Märtensson frän Houtskär.

Värdföreningens ordf. Arne Li n d hoI m hälsade vän n erna frän grannkommunerna Dragsfjärd och Kimito välkommen. 1 sitl hälsningsanförande an k nöt han tili förr och nu och kom tili at! "den gamla god a tiden" är en myi. 1 varje fall har de äldre bättre ställt nu , än då .

• - - Så här nöjda är vi varje gång vi får komma sa mman tili " dagar" - avspeglar denna sextetts glada miner. övre raden: Anni Viklund, Gunhild Sundqvist, Ines Kyden. Nedre rad. Arne Bergman, Dagmar Modee och Saga Strömman. Foto: Mikael Herrgård. lntresset för Höstdagen för pensionärer, som den Osterbott· ruska delegationen anordnade den 11 nov. i Vasa Handelsläro· verk var glädjande stort. Ca 600 pensionärer kom samman för att lyssna tili det värdefuJla programmet.

Festtalaren professor Ja r 1 G alle n var en angenäm bekantskap, som kun de fånga ähörarnas

intresse. Hans fördrag behandJade fmJandssvenskarna och Osterbotlens historia. Etl varmt tack riktas härmed tili honom.

Skådespelare P a u 1 Ei w erts läste dikter av Lars Hulden ur Heim-Hem där varje pensionär känge igen sig själv och sin barndomsbygd. Ett briljant framförande.

Kommundirektör

Håkan

Det fmns oHka åsikter. Kommunalmän hävdar att pensionärens sak kan skötas av organ som fmns.I första hand tänker man på socialnämnden. Vidare hänvisar man tili pensionärshems- och pensionärsföreningarna. Pensionärsnämnden skulle innebära e n extra kostnad och onödig byråkrati , säger man .

närsnämnder - hans anförande finns nere på sidan i denna tidrung.

M-klubbens spelmanslag från Jakobstad spelade rent och förtjänstfullt i olika repriser.

Else-Maj Johnson informerade om verksamheten och ordförande A !fred Sm ed s hälsnings- och avslutrungstalade.

inför det som besluts och det som sker. Pensionärer skall ha samma rätl som andra åldersgrupper att delta i olika samhällsuppgifter.

Efter ork och förmåga . Den arbetserfarenhet och kunskap som äldre besitter bör tiIIvaratas i pogenhet för alla. Vi lever inte i ett sitiv bemärkelse. sädant idealsamhälle i dag. DärPensionärerna skall som för anser jag att en pensionärsnämnd kan fyUa en angelägep grupp kunna påverka sin situation genom att medverka i den uppgift.

Pensionärerna är en växan de kommunala arbets- och beslutsskara. Till detta bidrar ändrade processen. Inte bara i fritidsupparbetsvillkor, läga födelsetal , me- gifter för pensionärer. Detta är demokrati.

- 1 Malax står åldringsvärden för cirka 70 % av kommunens neltokostnader för socialväsendet. Ett förhållande som gälJer även i andra kommuner. Kostnadssidan taJar för att denna befolkningsgrupp bör ägnas större uppmärksamhet, inte minst genom verksamhet i förebyggande vårdsyfte. En förklaring är den stora andelen åldringar. En annan, vårt sätt att planera, leva och bo i dagens Välfards-Finland .

Låt oss arbeta för ett samhälle, där åldringarnas sak är gemensam sak. 1 det samhället behövs det inte särskilda pensionärsnämnder. Inte heller behövs ungdomsnämnder eller särskjJda politiska kvinnoorganisationer, eftersom ungdomens och kvlDnornas sak skulle vara en angelä-

.

•

Håkan Nordman dicinska framgångar m.f1. omständigheter som innebär flera levnadsår. Vid årsskiftet 1976 fanns det 51.458 svenskspråkiga pensionärer (J 7 % av finlandssvenskarna), varav 14.694 var bosatta i Osterbotlen (15 % av befolkningen).

- AlIt flera mänruskor känner sig stå maktJösa och främmande

Elly Lindroos

Kim Nord ma n talade om pensio- L _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ito _ _..

Pensionärsnämnder behövs de?

- Det finns en pensionärsnämnd i Malax kommun sedan år 1975. Svenska Pensionärsförbundet efterlyser pensionärsnämnder. Förbundsordförande Heinström brukar kalJa kommuner, som har en sädan nämnd , för framstegsvänliga kommuner. Det kan även Vasa ståta med I detta sammanhang. Hemma brukar VI tillskriva tillkomsten en fördomsfri tidsmedveten SOClalpolitik, som socialmämnden präglar. Men varför finns det sä få pensionärsnämnder? Behövs de inte?

- Före häl srungstalet hade kantor Eric Haga inletl med pianospel och efter Arne fick Rainer ordet. Han hälsade frän förbundet och berättade vad förbundsslyrelsen tänkt sig att skulle hända under är 1979. Härefter dirigerade Silverringens "dragare" Mar i ta Lönnfeldt , biträdd av rektor 011 i Kuu s i s t 0 , gäster och eget folk tili kaffebordet. Det hela gick smidlgt, trots trängseln, tack vare "etappindelningen " som också gay tillfä1Je tili sälJskapande.

Efter kaffet kom glad a, välsjungande och -speJand e Ra lf Nummelin med sitt dragspel och satte fart och kläm pä allsängen och de gammeldans stycken, som publiken fick önska sig. S ä kom charrniga Bernt från Houtskär, med en lilen bok ihand en, stälJde sin långa lekamen på scenen , berättade in ledningsvis om nägra intryck frän sin resa tili T a n zania, läste tre egna dikter med motiv från det fjärran landet, hoppade raskt ned tili projek torn, bad alla spänna fast livbältena och så b örjade "en färd" m ed livfuJla k ommentarer frän besök h os e n hedqisk medidnman, mlSSlOnens hälso rädgivning och unga kristna tanzaniers utbild rting tili läkare i et! hypermodernt sjukhus dä r de undervisas av specialister från alla världens hörn. B1.a. finns där just nu två specialister från Finland.

Den glada och givande samvaron slöts med "Jag älskar min hembygd". Höstträff-jden är värd at! forUeva, så vi tackar Dragsijärd för inbjudan dit, nästa höst och Västanfjärd för årets träff.

- Vi har det bra materiellt ställt i dagens Finland, i jämförelse med gårdagens Finland. Men jakten efter höjd levnadsstandard och materiell välfard kräver uppoffringar i olika avseenden och är inte enbart av godo. Hur har t.ex. inte kontakten mellan generatio· nerna bam-föräldrar-moroch farföriildrar - försämrats.

Känslan av samhörighet i byn och stadsdelen är inte vad den varit .

.

- Det är mot denna bakgrund

och framtidsbild, som jag anser att en pensionärsnämnd kan fylla en angelägen uppgift.

- En pensionärsnämnd skall inte ha star egen verksamhet, eftersom det finns förerungar och organisationer som redan riktar sig till åldringar. Den skall fram för allt åstadkomma resultat via andra organ. D et här innebär att nämndens egen budget kan va ra Hten. Så Hten att varje komm u ll har råd med en sådan.

- I Malax har vi i år budgeterat bara drygt 7.000 mk för nämndens egentliga verksamhet. Som jämförelse kan nämnas att pensionärshemsföreningarna fick 25.600 mk i driftsbidrag. Jag utgår självfallet ifrån att nämnden skall ha tiIIgäng tili en kommunanstälJd tjänsteinnehavare som sekreterare. 1 Malax sköter socialko n tro llören u ppgiften, vilket innebär att en d el lön ekostnader belastar socialnämndens och inte

VI VÄLJER o VASABATARNA!

»Det är klart att vi väljer Vasabåtarna, för det är ju ett pensionärvänl igt rederi. Alla 60 år fyllda och sjukpensionärer får 50 % rabatt på biljettpriserna året om. En resa med Vasabåtarna ger skön avkoppling. Vi känner att vi verkligen blir omskötta.»

Fråga efter Vasabåtarnas resebroschyrer din resebyrå!

---

~~asabåtarna bron över BoHenviken

5

Posfhanken ger

BRA e.ensionsservice Glöm inte ordet "Postbanken" när ni skriver pensionsansökan.

Då Iyfter ni pensionen alldeles i grannskapet - och har rätt tili smålån.

Och skulle den första pensionsutbetalningen försenas - ja, då ger vi ett speciallån som tryggar övergången tilI pension.

Riksdagsledamot Jutta Zilliacus

vid NORSAM-konferensen i Ronneby 1978 (JOriS frdn nr 5)

Motivation för de äldres medverkan i samhällslivet Visst fmns det legitima förklaringar för dagens stagnation, men föga tjänar det tili att tala om hur både hälsovården, utbildningen och sociallagstiftningen genomdrevs på bred front under den internationella överhettningens tid tiU kostnader som var kalibrerade efter högkonjunkturens skatteintäkter och där ingen ägnade rninsta tanke åt en eventuell nedgång. 1 dag sitter vi med fabulösa projekt utan att kurma förverkliga dem. Undra på om folk blir bittra och känner sig lurade.

När man är ung är det lättare att komma över både personliga och sarnhälleliga kriser. Långt bittrare känns det att genomleva sådana när den återstående tiden är

POSTBANKEN ~ På aJla Postbankskontor och överallt på posten betjänas ni i pensionsfrågor.

pensionärsnämndens budget.

Pensionärsnämndens befogenheter, budget och status skulle förändras avsevärt om verksamhets/driftsbidraget till · pensionät:Shemsföreningar skulle intas i dess budget och inte som nu i socialnämndens.

Jag tycker att det väl kunde ske. Låt pensionärsnämnden fördela föreningsbidrag liksom ungdomsnämnden och idrotttsnämnden.

.

- Jag påstår inte att alIt ordnar sig om en pensionärsnämnd eller ett liknande organ tilisätts. Resultatet är beroende på hur ordföranden, sekreteraren och ledamöterna går in för sin uppgift, hurudana anslag kommunen ställer tili fÖrfogande, hur nämnden lyckats aktivera och påverka andra organ m.fl . omständigheter.

.

Som alternativ tili pensionärsnämnder föreslAs pensionärsdelegationer - i Sverige pensionärsråd - eller överhuvudtaget samarbetsorgan, där förutom kommunen de organisationer, som riktar sig till pensionärer isin verksamhet, skulle vara representerade. Motiveringen är att en delegation, ett råd skulle kunna tilisättas enligt friare mönster och verka friare än en nämnd. Naturligtvis skall olika intressen tillgodoses även när en nämnd tilisätts och i dess verksamhet. Delegationen och rådet skulle förmodligen vara större, ha flere medlemmar än nämnden. 1 motsats tili nämnden skulle en delegation, ett råd s a k n a beslutanderätt. Besluten skulle fattas av socialnämnden. P~rsonligen

tror jag att en särskild nämnd har större förutsättningar att tas på aUvar än ett bihang till social'nämnden.

- Det behövs ett samordnande organ sam för pensionärernas talan. Det enades företrädare för socialnämnden och olika organisationer - församlingen, Röda Korset, FoIkhälsan m.fl. - om på ett möte sommaren 1975 i Malax.

Personliga resurser, tid och krafter samt ekonomiska resurser kan användas mera ändamålsenligt bara någon går i spetsen för samfallda aktioner.

- Alfred Smeds har sagt att pensionärsnämndema vore ett sätt att inarbeta pensionärerna som grupp i det kommunala medvetandet. Information både inom och utanför pensionäremas egna led är en viktig uppgift. Som 65-åring behandlas människan på sätt som är fyllda av fördomar.

Det finns generationsmotsättningar som bör bearbetas genom information och sammankomster, attityderna gentemot åldringar bör ändras. • - lnformation om rättigheter och skyldigheter når inte alItid fram tili pensionärer p.g.a . bristande mänsklig kontakt. Undersökningar visar atl isolering och ensamhet är ett smärtsamt inslag i åldringens vardag. Pensionärsnämnden i Malax har gAtt i spetsen för utbyggande av den s.k. v ä n tj ä n 5 te n . Resultatet är gott. 21 personer ställer upp och söker upp människor i behov av hjälp och umgänge.

Det sker utan avJöning men (forts. pA sido fjonon)

Jutta Zilliacus begränsad. Då finns stora risker för att man förfaller till rnissmod och ointresse för omvärlden och medmänniskorna. Detta isin tur är väl den farligaste åkomman man kan råka ut för när man är gammal.

För art mota olle i grind behövs ett innehåll i livet, en motivation.

En alIdeles speciell uppgift har härvid sarnhällets kultur- och rekreationstjänster för att seniorernas fritid inte ska formas tili ett problem p.g.a. bristande meningsfullt innehåll. Det är av synnerligen stort värde att aktivera åldringar tili medbestämrnande, tili samhällsaktivitet, tili omsorg om sin egen miljö och sin egen livskvalitet. Dessvärre har man på den offenUiga sektorn aUtför länge lagt mer vikt vid hälsovården och de sociala aspekterna istället för att inse betydelsen av kultur- och rekreationsverksamheten som befrämjar mentaI hälsa och förebygger andra sjukdomar.

De privata organisationerna har kanske komrnit ert steg längre på vägen , men de saknar igen ofta nödjga resurser för att bygga ut sin verksamhet. Därför vore det av stor betydelse att man fmge tili stånd ett ännu större samarbete mellan de olika instanserna än vad hirtiUs varit fallet.

Mycket återstär därför att göra för att koordinera planeringen och utveckla samarbetet på olika pian. Men mycket har också skett genom privata initiativ och de en skildas aktivitet. Sålunda har taIrika pensionärsföreningar upp-

stätt, man håller möten, man trivs tilisammans samtidigt som man utarbetar förbättringsplaner för de äldre, man uppvaktar politiker och myndigheter och ger uttryck för sitt rnissnöje med än det ena, än det andra.

Intresset för denna a,· pensionärer själva anordnade aktivitet är stort och många föreningar har inte möjligheter att ta in nya medlemmar. Det största hindret för verksamheten är bristen på lämplig lokaliteter. Och finns det sådana är de oftast kostsamma och erbjuder inte tillräckligt med möjligheter till hobbyverksamhet eller tili en kontinuerlig öppen verksamhet.

Pensionärsföreningarna har också kommit tili att de äldre kommunalt åsidosatta. Trots att deras antal hela tiden växer fmns det i kommunema ingen sammelinstans som skulle driva åldringarnas intressen, hävdar de. Barnens och de ungas rättigheter övervakas såväl av barnskydds-, dagvårds- som ungdomsnämnder, men någon kommunal pensionärsnämnd är en sällsynt företeelse. Pensionärerna hävdar också att deras problem inte enbart koncentreras till vård- och sOClalsektorn som ju handhas av olika vårdnämnder varför aktiva pensionärsföreningar uppvaktar politiker och myndigheter i akt och mening art råda bot på detta missförhållande.

1 Finland gjordes i detta sammanhang en framstöt i riksdagen i syfte att förbättra pensionärernas situation. Det gällde förslaget tiU kommunala pensionärsnämnder som ett obligatorium och därför skulle de också inplanteras i lagstiftningen. Vad var då lämpligare än att försöka inympa en sådan paragraf i den då pägående kommunaUagsreformen. 1 den aktiverande och sarnhällsengagerande politikens tidevarv ville man skapa en ny organisation, sam bättre än de nuvarande skulle kunna föra pensionärernas intressen och slå vakt om deras rättigheter och trygghet.

Forts. i nr 1/79

JlJlTto.. ZILLI/ICUS EN BITAV DEr SIORt>..ÄPPI.H

• Om sin tld som FN·delegat I New York berättar Julta ZU· Uacus I höslens bok.

6

Pensioner, vuxenutbildning, kontakt tili kommun och vänorter

II II 111 111 111 111 111 II II 111 II 111 111 II II 111111 111 II 111 II II 111 111 II 111 111 111 II II 111 I111 II II II III II II

Folkpensionsskyddets brister Den behovsprövade folkpensionen Iryggar endasl minimiulkomslen _ inle minimipensionsskyddel • Individuell tolkpension saknas Folkpensionens nivå olillräcklig

Olägenheter orsakade av behovsprövningen: Pensionslagare med små inkomsler ulsätts tör sträng granskning av ekonomin Små inkomsler och törmögenhel kan minska tolkpensionen Folkpensionslagarens lust att spara och vara aktiv törsvinner Makes inkomsl kan minska lolkpensionen Folkpensionssystemet är invecklat

Folkpensionsreformens slutliga målsättning Behovsprövningen slopas: - Egen inkomst och lörmögenhet - lörulom arbetspensionerna upphör att inveska Individuell folkpension Införs: - Makes inkomst och lörmögehet upphör att inverka - Pensionen lika stor lör gifta och ogifta Folkpensionens nivå höjs OBS! Folkpensionsrelormen lörverkligas i fyra etapper Här var det skärpta mlner under föreläsnlngen, men så är det också vicehäradshövdlng VI k i n 9 Sundströms föredrag om Kommunen o. penslonärerna, som audltoriet Iyssnar på.

Tili h. på första raden 1. vlceordf. Alfred Smeds, Holger Clement och EIJa. Andra raden tili h.

Vasarepresentanter o. bakom dem vanda- o. " coccolabor" .

Dessa givande föredrag fanns på arbetsordningen för SFP:s HÖSTKURS på Rantasipi, ytteri den 17 - 18.11. Dagarna samlade ca 50 deltagare.

Som vanligt hade SFP med lilisammans.

Ra i n e r N o rdstr ö m som hu· Soeionom Ebba Jako bsson har vudarrangör vänt sig tili gedigna en faseinerande förmåga all trots föreläsarkrafter: info sekr. E b b a att hon bollar med en massa torra Ja k 0 b s s 0 n från F olkpensions· siffror alltid helt k un na hålla sitt anstalten, MJ·rektorn T r y g v e auditorium iangslat. Hennes te· L i ndqvist från Ekenäs "Arbis" ma var högst aktuella "PEN· oeh vieehär. V i k i ng S un d · SIONSREFORMEN" oeh på ström , Kommunalförbundet . grund av skrikande utrymmes· samtliga tre framstående ex perter brist oeh taek vare de överskådli· ga tabeller hon använde måste inom den egna sektorn .

Vid s.lulkritiken var det enda God Tid återge föredraget utan negativa deltagarna hade att mellankommentarer.

P ensionärerna O. medborgar komma med - ni skulJe bara ha upplevt vår julmiddag - att del i arbetarinstitulen är en fråga som framtiden bör reserver as mera tid troligen ingen annan i sven sk· för dis kussioner efter inledning. F inland behärskar så tili fulländ· arna oeh likaså beredas tillialle ning som rektor Tr y gve L i n d · för deltagar na att få överlägga q vi s t . Det vore orätt att här bör-

M-klubben 1 Jstad lS-årsjubilerar PENSIONÄRSKLUBBEN M i J a kobstad, en av de första i svensk-Finland, har firat 15-årsjubileum.

Initiativtagaren och hedersordföranden Sigurd Gustavson (86 år) hade skrivit en historik för kvällen och som festtalare medverkade Börje Backholm. För vägande instanser i festprogrammet stod givetvis också föreningens eget folk i Oldboyskören, ledd av Tor Linden och Spelmanslaget under ledning av Runar Sand vik.

- Spelmanslaget oeh kören utgör ett av de synliga bevisen för vad klubben åstadkommit under de 15 åren . En mångsidig aktivering av pensionärerna där något bjuds envar. Spelar man inte fiol eller dragspel spelar man kanske kort i pidrogruppen , berättar nuvarande ordföranden J ohannes Lindvall. Verksam heten upptar i övrigt gymnastik i Al-regi, promenader - oeh framfö r alit resor.

Det är många hörn av vårt land och grannländerna som pensionärerna sell under årens lopp.

- Aktivering gagnar hälsan det är farligt att för en pensionär bli sittande sysslolös, fa stslår Lindvall.

Klubben har haft fem ordföranden - Sigurd Guslavson, Eric Nyström , Edvin Wistbacka, Gunnar Broman oeh Lindvall .

Klubben har idag [nemot 400 medlemmar - den störsla rörändringen i fråga om såväl anlal som verksamhet skedde när klubbens stadgar för några år sedan ändrades så att oekså "kvinnfolket" kunde komma med .

ja göra ploek i de visdomsord vi fiek oss tili livs varför God Ti d väljer att i nr 1178 ta u pp fö redraget i sin heThet.

Pensionärsförenin garnas kontakter tili kommunerna blev som man på förhand kunde föru tspå en eldfängd s ak. Tur att Rainer, klok som vanligt, hastiga tag d rog streek för inlägg oeh lovade att vi en annan kon ferens skulJe sa mlas enbart kring denna fråga . Vicehäradshövd ing Vi kt o r S u nd s t r ö m får nog förbereda sig på radikala åsikter i var dera riktningen .

Mera nästa nr. om P e n s i o nä r e rna och v än o rt s b esö k e n EIJA

När v i blir gamla a v Gr et a ·Bergholmen När vi blir gamla sträcker sig våra händer inte längre efter fjärran ling.

Vi tänder Ijuset på vårt bord, oeh det blir Ijust i vår kammare.

Vi bryter vårt bröd i ensamheten oeh vi taekar Gud.

Folkpensionsreformens etapper Så här sätter relormen igång 1980: Första steget • Understödstillägget stiger • Inkomsternas inverkan på understödstillägget lindras • Atbetsinkomst inverkar i mindre omlattning än nu • Bostadsbidraget lörändras

Lagändri ngen 1.1.1980

(antal personer som berörs) FOrhOjlingar

Nya

355000 10 000 60000 15 000

45000 5000 15000

Understödstillägg Underslödsdelar B05tadsbidrag Hustrutillägg

Ca 450 000 pensionstagare kommer 1.1.1980 att tå törhöjning eiler ny törmån

Utvecklingsprogrammets I skede Kostnadflf (mltj.mk) 1980

II, 1982

190

184

39 66 6 -9 - 3

38 231 27 -41 - 22

Höjning av understödstilläggen Modifiering av underslödstil läggets inkomstbindning Utvidgning av arbelsinkomstprivilegiet Utvidgning av tamiljepensionsrätten Indragning av ålderdomsstöden Revidering av b05tadsbidragssystemel Ändringar i de nuvarande huslru- och barntilläggssyslemen

6

- 6

Summa 295

41 t

Folkpensionsreformens etapper Andra skedet • Understödstilläggel stiger • Arbetsinkomstens inverkan elimineras helt •

Understödsdel och understödstillägg sammanslås ( = tilläggsdel)

•

Makes inkomster upphör att inverka

Tredje skedet • Egna inkomster - lörutom arbetspension - upphör att inverka Fjärde skedet • Pensionen lika slor lör gifta och ogifta (80 %- 100 %) • Tilläggsdel också tili pensionstagare på vårdanstalt

Full pension (mk/mån) (Ind.nivån 1_7.78) För nlrvarande Stutmllt

Y, KGR l Grunddel Understödsdel Underslödstillägg Sammanlagt

175 Basdel 338 Tilläggsdel 371 884 Sammånlagt

FOrhOJnlng

175 818

993 109 S~enska gårdens pensionärsrum (som klubben hyr) utgör den PP, KGTI Grunddel 175 Basdel 175 rasta punkten, men naturligtvis Understödsdel 270 Tilläggsdel 818 fmns det andra platser i staden Understödstillägg 297 där pensionärer dag Ii g e n Sammanlagt 742 Sammanlagt 993 251 samlas för en k o rt prats tund .

11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

7 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

Fototävlingen avgjord

--..:;'

"-

..."N---- Flytta på dig för sjuttonl Constance Holmström har på e n semesterresa tili Bangkok Iyckats fånga Elmer, medan han försöker ordna upp elefanterna. ~

1 pris

- Kommer du och stör mig mitt I mltt hushållsjobbl Farfarsfar Leonard Lindström fick dock Susanne med på plåten Innan han blev bortkörd.

2 pris 5 st. färgfllmsrullar gär

plaskar i solskenet - spontan och tili Le onar d L i nd ström för rolig. rotot av lilla barnbarnsbarnet som 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

, , G rann1·u l' ,

Savgnäringgea_nst'art!'st frän Sverl'ge ar "

~

inspelas på

HANAHOLMEN den 15.12. kJ. 19.30 Vi spelar alltså in programmet Grannjul .

Det är en sam produktion med Sveriges Radio.

Programmet sänds hos oss på Julaftonen kl. 16.00, med repris på annandagen.

Gn esta-Ka ll e och jag är producenter som vanligt.

N a c k e J o h a n s s 0 n s ork. står för den musikaliska beled-

Erland Hag egård,enmycket känd operasångare.

Cumulus , Birgitta Ulfss 0 n och R a g n i M a 1m s t e n är våra hemmaarlister.

Vi börjar kl. 19.30. Programmet tar ungefar en dryg timme. R adion har beställt en buss, som pendlar mellan ändhållplatsen för buss nr 20 på Enåsvägen och Hanaholmen. Den första turen körs klockan 19.00.

BiljeUer kommer att delas ut hos Biljett;tjänst. Det är som vanligt fråga om fribiljetter.

en kinofilmkamera av märket RIOCH gär tiIl Co nstan se Holmström, Hangö.

Juryn bestående av Nyblin·experterna Marie Rasehorn och Juha Koponen samt Eija, God Tid var fullt eniga i frAga om sarntliga pristagare.

3 p ris

2 fargfilrner jämte kopiering och framkallning har vi glädjen alt sända till Hilma Sterfansson, Nickby som i strålandesolpassatpåattavporträUera spelmannen Elnes Andersson och allsAngsledaren Curt Enroth under ett S ibbo-pensio. närs gästspel hos vandapensionärerna på Mölandet.

Bra komposition och man kan nästan höra sången Ijuda.

God Tid tackar alla som insänt bidrag tili tävlingen. Er tur kommer nog ännu, - men kom då ihåg att temat var SOMMAR SOL - och LIV. Foton där fran kerat kuvert medsänts kommer at! returneras - "Jag gungar I högsta grenen . .. påstår Hilma Steffansson omedelbart. GOD JUL och ETT att Curre Enroth leder här och del är bara Elnes bälgaspel som får GOTT FOTOARl Eija oss övertygad om att det inte är frågan om " bön om regn".

11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

--------------------------1

på Dipoli LUCIAN Hbl torsdagen den 14.12 kl. 15 -

Esbo sv. pensionärer anordnar Lucia-fesl i vilken också utomståen· de kan delta för at! understöda Luciainsamlingen.

Medverkande: bLa. kyrkoherde Harry Wahlsberg, kantor Kerstin Öhman, skAdespelarna May P ihlgren och Birgitta Ulfsson, trion " PAC", en dans- och Gymnastique Moderne-trupp frAn Tölö Gymnastikförening, orkestern "Halsbrytarna" - och huvudgästen Hbl:s dagen före krönta LUCIA med tärnor, som gör entre efter middagen kI. 15.00.

Jnträde: föreningens egna medlemmar (jnkl. middag kI. 12) mk 20:-, utomstående mk 40:- el. tili klo15 mk 10:- (barn 5:-) vilken sistnämnda avgift oavkortad går tili LUCIA-insamlingen. Tili middagen obligatorisk a nmälan senast den 13.12 till ordf. Hans Lundell tel.

8012013 ~"'"

K vällar före jul Kv ällar jöre jul går vi i vått snö/al! och ser vårt överjlijd speglas i stora rutOT - varuhu.sets lockelser, som vi IäT! oss jörakta.

Men en liten pojke trycker sin näsa pIan mot ett leksakståg på skenor .

Visst är det bara ha-begär men /ullt av /riskhet.

En trivselstund betyder så mycket och koslar så litet på

TEKNISKA FURENINGENS RESTAURANG Georgsg. 30, VI vAn. där vi mellan kl. 11-24 erbjuder t.ex. en kopp kaffe eiler en matbit tili förmånliga priser i en lugn och skön atmosfär mitt i centrum. Efter kJ . 13.30 erbjuds pensionärer 10 % raeatt på matportioner. På reslaur~ng~n kan Ni även hålla Era pensionärsträffar och fester. Rlng t så fall och dlskutera arrangemangen med oss, vi talar alla svenska. Tel. ~'J f.~

90-640497.

(2~

Välkomnal

~~

NÄR DET ÄR FRAGA OM HOBBY och inköp av hobbymaleria l -

arbelsmaleriat -

verklyg -

information m.m.

TIli Iygtryck -

läderarbeten smyckestlllverknmg keramlkarbeten kopparemaljertng plastarbelen mosalkplanerlOg

K v ällar [ore jul blir barnens ögon så stora.

Allting ryms i dem: stjärnor, umga lamm och leksaksbilar

Våra ögon är barQ. trötta.

Li kgiltigt stryker vi snön /Tån pannan.

Bara en barnhand i våt och smut· sig vante stucken i vår kan leda oss bort /rån oss själva in i det julens rike , där änglanta jublande dansar.

00100 H lors 10. Mlkaetsgatan 8. lel. 661 956

"Dagen efter" hos 75-årsjubilerande SPF-ordförande V W Heinström

det och "Vicki" skrattar gOll, då jag frAgar var spåren växlade in på fru Thea.

- Naturligtvis blev hon förtjust i mig skojar han på en kurs för järnvägsfolk. Och för all bilden skall vara fullständig, så visar det sig all Thea är dotter till en stationsinspektor - hU_T annars!

TOPPENKONDITION Då man ser stätlige "Vieki ", 182 cm i strumplästerna har man bilden klar - där går en toppe ntrimmad f.d. idrollsman.

- Nej så kallen heller! Min aktiva idrottsinsats bestär i eli par fotbollskängor inköpta 1921 , men aldrig använda . Det blev aldrig något av min "Hick en"-karr iär (HIK ), skrallar "Vi eki" och på-

minner sig kumpanerna Jussi Lundmark och Sven Högström.

Men varifrän då denna spänst? - Jag promenerar gärna, men ger mig inte in på all luffa ihjäl mig. Det är just jäktet och stressen som knäcke r de n esta av oss. J ag stressar aldrig!

ALLTID FÄRDIG oA HAN BEHÖVTS Av ovanstående kunde man tänka sig att "Viek i" skulle kunna kJassificeras som laj - rentav oengagerad, men della är så långt frän sanningen som mÖJligt . AIltid redo dl! han kunnat spära missförhållanden, som borde rättas till, nya initiativ som väntar på "dragare", orädd för politIska ställningstaganden - ännu i dag med i 25 organ isationer, där han i två sitter som ordförande! - Hur är det möjligt för en pensionär?

Svaret är entydigt: född ledartyp med organisationsförmåga .

- Tänk att också de kom ihåg oss efter alla dessa år! - Ja, Thea och Vicki har många goda vänner längs SJ:s järnvägsspår.

"Dagen efter" - för att få fram något av den festivitas och den blomdoft som ännu följande dag svävade över det heinströmska trevliga hemmet i Grankulla, där varje upptänklig yta var fullbelagd med stiliga blomsterhyllningar och vackra presenter.

Visst kunde man vänta Slg, all festföremälet klo 10 på f.m. då God Tid tillsammans med foto· graf Kaip iainen "g ick till anfall" skulle ha varit fullständigt utmat· tad efter föregående dags upp· vaktningar - "ca 100 personer och lika många telegram och hyllningsadresser bl.a. SPF:s egen nr 1" , säger fru The a, som dagen före ståll charmant vär· dinna vid "VicklS" sida.

GOD TID va r llillfalle all u nder själva festdagen följa med hur so· cialrädet Heinström reslig som en rura, avspänt, elegant och person· ligt aVlackat de uppvaktande deputationerna - eli nog så krävan· de jobb.

Och trois det sali han nu där pigg och nyter med eli glatt leen· de pä läpparna, eli leende som ofta tonade över i et! pojkaktigt spontant skratt.

- Var hör du egentligen hemma Vicki?

- Tja, som ordförande för elt förbund som SPF har jag kan man säga "geografiska meriter".

- Född i Jstad - ser du lro· hopp-och-kärlekdekorationen där i fönstret - den får man bara

an vända om man är född där.

Sedan blev d et S va rtå där jag vux it upp. Jag säg verkligen de n första bilen i i Finland "glasskåpet" kallad, ägd av kammarherre Linder på Svartå bruk. Västnyländska röHer har jag genom min farfar frän Kittfall iLojo. - S e n

POLITISKT ENGAGEMANG " Vieki" inledde sin politiska karriär som socialdemokrat e fter kriget, då han sali ordförande i Tjänstemannaförbundets löneutskott och märkte att--kontakten till vä nstern var helt obefintlig.

Som representant för partiet kom h an också in som enda " demare" i köpingsfullmäktige och -styrelse i Grankulla, där familjen slagit ned sina bopålar 1930.

Men "Vicki" har aldrig vari t politisk fanatiker, så då radikahsme n gjorde sill intåg i d et parti där han verkat under patrioterna Fage rholms och L eskinens tid och varit m e d om all starta soc.dem.-förening för tjänstemän och befallningshavare i Hfrs var han inte 1970 mera önskvärd och rick se sig undanträngd av mera " tuffa" typer som Jakob Söderman och Ak i Ka ipamen . Men två år satt jag i fullmäktige som "vilde". Sen blev det en paus på 4 år, varefter jag som Sfp-representant invaldes i fullmäktige.

ORGANISATIONSMÄNSKAN VIKTOR

••• vlsst har jag i dag ca 25 hedersuppdrag ••• var del järnvägen som blev mitl arbetsr:ilt med början i Hangö 1920 och slutstation i Hfrs, varifrän jag pensionerades om bitr. stationsinspektor efter en 49-årig SJ-gärning är 1970 som 67 -åring.

Men skall det vara SJ så skall

Ali Victor har titeln socialråd är något så självklart, då man tagit del av hans insatser för samhället i spetsen och i ledet för en massa organisationer, i vilka det främst gällt att kämpa för all förbällra förhällandena för speciella grupper.

V a r anser du dig ha gjort din främsta insats?

- S om ordförande i Tjänstemannaförbundet så klart ! Satt med i styrelsen i 32 år, varav 12

som ordförande. TOC :s styrelse tillhörde jag i 26 år.

Det känns så riktigt, då Victor på högtidsdagen rick mottaga Tjänstemannaförbundets 60-års hedersplakett nr 2 - nr 1 har inte utdelats till e nskild person, utan deponerats för museet.

Ali gå in på alla hans övriga organisationsuppdrag skulle ta allt för mycket spaltutrymme, men vi kan kori konstatera, all han för en tid sen återvaldes som styrelsemedlem i Centralförbundet för de gamlas väl r.f.

- J ag kan verkl igen skryta med atl t.o.m . ha avlagt domareden, skrattar "Vieki". Det behövs då man sitter med i försäkringsdomstolen - högsta instans för behandling av alla försäkringens kvistiga ran - också rörande pensionsförsäkringsfrågor.

- Att jag siller med i kyrkofullmäktige faller sig helt naturligt, då man så här upp i åren börjar få en annan och djupare invikling på livsvärden.

HUR KOM OU MEO I SPF-BILDEN? D e nna fråga sparade jag tili sist , ty det är ju här Victor är "vär man" den b orne ledaren för hela svenskbygdens pension ä rer.

- Tja, året 1970 blev så att säga e n avgörande vändpunkt i :mll liv - pensionering frä n SJ och "undanpetad" Erän mltl \ldigare par\l.

Först tror jag all jag bara njöt av friheten och läste tidningar och småpetade pä hemmajobb som snöskottning, småreparationer m .m . - Jag LO.m. hjälpte Thea

stressar •••

fråga om kommunal och klimatet är just nu pesnionärsfrågor, så vi får - Det är kommunen närsangelägenheterna. Vi få förvaltningen så jordnära möjligt. Föreningarna gör mycket, men det bör finnas kommunal ledning för heten - Iät oss kalla

• •• men det ger mig enbart tlllfredsställelse ••• med städjobb. 1 d en vevan märkte hag at! det städas alldels för myc ket.

- Men jag kan absolut inte säga att jag dir e k t märkte pensioneringen eiler något vaccum . . 1971 - 72 lockade avlidne Georg Cederqvist, Thea och mig med för att en gång i månaden tillsammans med andra grankullapensionärer äta lunch. Då "Geo" meddelade all nu hade EsboGrankulla SV. pensionärsförening bildats , så var det helt naturligt att vi ans}öt oss.

- Samtidigt hade eldsjälen Jarl Hellström lagt en stabil grund för vårt nuvarande förbund - att den karlen kunde ha energi, kampanda och med ryckande förmåga säger Victor med uppriktig beundran i rösten. - Vid årsmötet 1973 fann jag mig plötsligt vald tili förbundsordförande, då SPF:s första ordf. flyttat över tili Sverige. "Vieki" skrattar, den gången var det nog inte mina mångåriga ordförandeår som meriterade utan jag ansågs nog passabel på grund av: född i Jstad - uppvuX-. en som västnylänning och numera bosatt i Mellersta Nyland.

höva sagor - vi är ju så ka. Nej , skämt 11 sido, lar kring hembygden , o.dyl.

9 Vad anser du om generationsklyftan?

- Om och där den existerar så beror det helt pch hålJet på förhållandena inom släkten . Hos oss t.ex. är det toppen bra, men det finns familjer där allt spricker.

Det är under barndomen det goda förhållandet s kall skapas.

Det hade varit angenämt att få fortsätta intervjun i det oändliga.

Victor W Heinström är en mångfaselterad person med blick och intresse för det mesta - aldrig rädd för att k1art och tydligt deklarera sin åsikt. En ledare som SPF får känna sig stolt över och glad åt att ha med i främsta ledet då det "blåser storm på toppen" kring pensionärsfrågor. God fort· sättning "Vicki"!

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsband

na mot julen. Som pensionärer kan det ligga nära att vi inbillar oss ha litet atl göra, och med så god tid att vi inte kommer att gripas av några slressymptom. 1 stället skall vi tro atl julbrådskan visst inte är förbi för vår del.

Den tiden är förbi när alIt måste framställas h emma och julförberedelserna var så omfattande att dygnets alla timmar behövdes för att en husmo r skulle kånna sig fårdig att ta emot ju len på elt värdigt sätt.

Den tiden skall vi inte önska oss tillbaka, men med tanke på den unga generationens stora in-

Text: Eija Foto: Petri Kaipiainen Victor W Heinström tackar

tresse för hur julen förbereddes på "Majas tid" så kan vi undra vad som faltas nu när alIt är sa väl tillrättalagt att vi, om vi inte vili, eller hmner, behöver framställa något med egna hånder.

f0~~L:

och minnet har förblivit så levande att jag fransade visan på ny tt på den tidigare nämnda familjefesten här nyss . Tröja saknades, men västen gick lika lätt att rulla sä de t blev ganska illusoriskt det hela. En skillnad var också att sängen AD Iät ytterst pipig nänstans uppe i diskanten, medanjag nu var nere i kontrabasen. Lika förskräckligt Iät det dock båda gångerna - åtminstone i mina öron.

Detta var alItså i de tider "Då farfar var riktigt ung". Det var då skolgången kunde ordnas också helt privat utan alt det farms nå· gon högre makt som sa att så och så skall det vara och därmed basta, ulan hånsyn tili omständigheter eller tili olika funtade ungars olika förmåga och intressen.

Då slog sig helt enkelt tre familjer ihop, anställde en kompetent lärarinna - hon hette för övrigt

Bertha Reuter, och var sedermera lärare vid Ekenäs seminarium inredde en skolsal och gay väl inga andra instruktioner än art inpränta en smula vetl och ävenledes en bra dos med disciplin i den ganska vildvuxna skaran . Vi var väl som mest 10 ungar i åldern 5- JO år och jag har inte hört någon av oss senare klaga över att vi gick miste om den underbara grunds kolan . Vi blev alIesamman faktiskt "kvinnor och män i staten" med tiden och fliten.

Vi gick väl ett par tre år i denna skola - det var inte så himla noga med te rminer och sadant, men 1919 f1yttade vi alla in tili Ekenäs samskola, som ju också måste få sin andel av små plågoandar.

Stundom tycker man nu 'efte råt alt de goda lärarna i samskolan fick sin skäppa väl full eftersom vi titt och tätt kom att figurera i för föräldrar och malsmån ganska "frustrerande" sammanhang.

En pålltlig vån i nöden hade vi i h enne som inte dagligen men ofta nog körde oss tili och frän skolan. " Stor-Hilda" kalIades hon, kan· ske en smula efterbliven, men hjärtligt snäll och stark som en oxe. Blev hon någongång förbas· kad på oss körde hon helt enkelt så att släden stjälpte och medan vi krafsad e oss fram ur drivorna stod hon och skrattade åt oss sä tårarna rann. Vi med för de n delen. Stor-Hilda var nog ett fruntimmer som hade salt ryskor och andra robusta idrottskvinnor på plats i kul· och diskusringarna.

Hon var överväldigande!

Och med dessa enkla rader ber jag att få önska alla läsare en angenäm julhelg.

Hans-J. Sjöstedt

Pensionär modell

1976

Ett hjärtevarmt tack för vänlig hågkomst på min

75-årsdag.

Victor W Heinström

För alla oss som var födda tili mycket och tungt arbete redan från barnsben, och en julbrådska utan like, så verkar detju sagolikt atl bara gå och köpa, eller i bästa fall ringa och beställa både korvar och syltor, bröd och drycker och lutfisken fix och rärdig atl sätta fram på julbordet. Ljus i de underbaraste fårger och de mest fantastiska former finns också att köpa, likaså alIt annat svindlande och glittrande som skall göra vår jul glad och festlig.

För allas vår välfärds skull så måste allt tänkbart och otänkbart framställas så i tid , ja så i god tid före jul atl människorna inte tyc ks orka följa med i den våldsamma takten . Jag som knappas t selt en länd julgran före julafton kan bara länka och undra om det är så att den förväntansvfulla julglädjen är sä avtru bbad när julen kommer att dagens månniskor inte orkar känna nagon riktig glädje. Det känns också rikhgt svart alt länka på att juJen syns vara förbi med juJaftonen. Kanhända därför ligger forna tiders sätt att förbereda och fira jul som en drömd önskan fö r vilr tid. Just därför mä vi försöka hålla kvar nägot av förberedelsens bradska och glädje. Vi som är gamla och mer eiler mindre på sidan om det

D et är inle så nådigt att en grådaskig novemberdag sätta sig ner för att skriva någonting "juligt" för att uppfylla chefredaktörens visserligen riktigt hovsamma men åndå bestämda önskningar. Tili alllycka fick jag dock redan tidigare i höstas anledning att återkalla i minnet en "jul fordomdags" - det måste ha varit 1917 eller 1918. Och den hör tili mina allra ruskigaste minnesbilder och kunde ge mardrömmar ännu i denna dag om jag skulle ha anJag för sådana. Det har iag dock inte i störande grad och gudskelov för det.

Jag var i varje fall i mycket späd ålder då det hela utspelades och kan inte ha varit mer än någon aln och några tvärhånder hög. Och det inträffade i samband med vär II hemskolas jag återkommer längre fram tili den - iulfesl i salen på Fastarby gård i Tenala, granngård till vårt eget Under· malm. . Sysk on kan som bekant stundom va ra älskvärt gemena mot varandra och där tycks åldern inte spela n ågo n roll. F e m av oss råkade sammanträffa vid en familjebjudning och d å drogs min fatala upplevelse frän Anno Dazumal fram igen, med alla gamla spydigheter i gott minne såväl hos syskonen som delinkventen, mej alltså. F ör som en dödsdömd ll

-

på schavotten kånde jag mej, då det begav s ig. Oc h någonting blygare kunde helt enkelt inte finnas.

Nå, huru som helst, jag hade bara att lyda och skulle alItså framkväda den rörande visan "Jösse i etl trädgärdsland". Sä rskilt elegant var jag ju inte där jag ställdes framför julgranen. Smor· läderskångor, ullstrumpor. kortbyxor i grov vadmal och en höghalsad tjock ylletröja var utstyrseln från tå tili topp och "av egna får var ullen" i mina påv ra plagg.

Först då det hela var över märkte jag att jag i min nervositet hade rullat upp min tröja ända någonslans upp tili halsgropen och visade därigenom upp allt det skarnliga som fanns undertill: min systers urvuxna flanell "kombinesj". Ljusröd var den och försedd med " baklucka" vilkel ju för e n pojke var både opraktiskt och re nt chikanerande. Enda trösten för mej var att jag hade en yngre bror som isin tur skulle få ärva detta tyvärr heli out slitliga plagg.

Ja där stod jag alIiså med skammen och möttes av en myckenhet applåder och en ånnu större myckenhet av skratt, där skilt syskons och skolkamraters skratt hade en skårande biton av hjärtlig hänfullhet.

D el var den skoljulfesten det

som är i behov av vår medverkan.

De t är inte gåvans storlek, utan givarens hjärtelag som är mest betydelsefullt, och så mä vi i alla dessa sammanhang minnas: " Många bäckar små, blir e n stor å".

När vi har stök och förberedel· ser bakom oss är det många som sitter ensamma vid j ulaftonens b ord. För att det inte skall kännas allt för tungt må vi erinra oss att d et flnns många som inte alIs kan sitta vid ett julbord. Den tanken är e n bra julklapp alt ge oss själva. Ett skydd mot självömkan.

När jag idag sitter och skriver brev, är hösten ännu kvar med mildväder, avlövade men bär· tyngda rönna r, och e fte r alIt stormande ett nästan sp egelblankt vaHen. 1 morgonens tips påm indes jag om att samla in lingonris och annat grönt med tanke på julen, men efte rsom d et väx er bara ett stenkast från trap· pan så fär det stå ute tili vintern kommer. Var vädergubbe har spått att vintern skall komma redan morgondag, men det ser inte så ut. Det är bara bra om vintern dröjer. ·den kommer ändå att kånnas lång förrän den har draglt förbi och pa riktigt är besegrad av vären.

Men först kommer julen. och jag avslutar brevet med att önska alla vänner och läsare: G 1a d o c h V ä 1 s i g n a d J u 1, och Gott Ny tt Ar

verksamma livet har tid för detta, och det finns saker som vi kan göra, inte bara för atl förjaga kånslan av att vara överflödig, utan också tili glädje för andra.

Att hålla vid makt traditioner, eIler söka fram sådana som fallit i glömska må vi se som mycket viktigt i en tid, som just nu när så mänga unga mänskor ser livet som meningslöst och problemfyllt.

Julklapparna syns ha blivit en av vår tids viktigaste förberedelser, och den risken tycks finnas att den kan bli oss e n för stor börda om vi inte förslär atl hålJa oss inom rimlighetens gränser.

För att glädja andra behövs inte stora och dyrbara ting. Det är omtänksamheten som är d et mest värdefulla, och att göra någo t me d egna hän der gläder mottagaren allra mest.

Detta, att länka bort från sig själv ger fantasin vingar, och den som haft, eller har möjlighet atl della i olika hobbykurser har ju alla förutsättningar tili roligt och meningsfulltjulstökav detta slag.

Kanhända kånner någon sig sä ensam att man inte tycker sig ha anJedning till julklappsglädje.

Men ingen mä känna sig så en· sam. På kronikerhem och sjukhus och otaliga andra platser finns för oss främlinga r, men medmänruskoT, för vilka minsta lilla julgåva kan bli tili glädje.

Ingen av oss mä glömma att ge Lucia både en röst och en skärv, och i övrigt finns det manga hjälp. och understödsföreningar

1 buss genom

Fil.mag. Gunnel Steinby

Eu r0 p a if~'·fr'"fo",·

Domen i Fulda En vilodag, den första, bestods oss därnere. Serlan var vi minsann lärdiga för nya äventyr. Det första sträckte sig över Karawankerna genom Ljubljana i riktning Trieste tili Postojna i Jugoslavlen ffir att uppleva de världsberömda dro ppstensgrottorna. Pä öppna tågsätt kördes man först halvvägs in i berget, resten gick tili fots . De här sevärdheterna öppnades för allmänheten redan 1818, är 21 km i hela sin längd och har sedan dess upplevat 15 milj. besökare.

Det var inte heller något fel på lunchen, än mindre på det vita vin jag drack.

Vägen genom Norditalien tili Venedig, en dagsetapp på 540 km, som delvis förde genom jordbävningsområdena för några år sedan, hade kanske blivit lång utan diverse privat underhållning i bussen. Det är verkligen otroligt vilka berättartalanger som uppenbarar sig bara den första mikrofonblygheten övervunnits. Där kom Runor erän Hangö med sina vänliga skrattrynkor kring ögo· nen - men alla hans historier ansåg han inte vara lämpade för allas öron. Förresten var han och hans Mirande et! vackert samdansat par, nästan som om de varit ute på bröllopsresa. Pensionärer i egentiig mening var de inte heller. Där kom Lisi, svårt invalidiserad, men alltid med glimten i ögonvrän och utan en klagan på läpparna, resvan som få . Där kom slutiigen Greta frän Krokholm för att tacka för gott karnratskap vid avskedet i Köping. Då hade den gruppen ännu elva timmars bussrard framför sig hem till Jämtland. Vi kände oss alla mycket rörda.

Och just när stämningen kunde mattas av erbjöd Harriet sig atl bistå med rykande hett kaffe eiler läsk. Skickligt balanserade hon kopparna - 1 mark varsågod längs den smala mittgången utan att bränna varken sig själv eiler andra. Med en nätt, nästan fågelartad mckning räknade hon in skocken vid avrarderna och ansåg oss vara alldeles ovanligt snälla.

AlItid på plats i tid, aldrig något gnäll. Ingen med fula ovanor. För

all de: de nesta av oss var nog över den äldern.

Så tolkade också en liffikus bolagets initialer B.W., dvs.Vidar och Harriet, som barnwakt. Fint skrivet med dubbel w. x

Venedig var som vanligt en kokande turistgryta, men ändå rolig att återuppleva. Platsguiderna talade både svenska och linska.

Chefen för Murano-verken - vi fördes tyvärr direkt tili fa briksförsäljningen i centrum -,. var t.o.m. gift med en linska frän Nyslott. Duvoma på Markusplatsen var lika ivrigt matade som förr, kaffel lika dyrt, musikkapellen överröstade varandra. N ågon fara för att Venedig skulle sjunka i havet ansågs inte föreligga. Här stod tiden sIilla: trettio år mellan mitt första besök och nu föreföll som igår.

Fredagen, den sista dagen i Pörtschach, ägnades resans definitiva "höjdpunkt", Franz Josefs Höhe, 2 350 m högt i Grossglocknermassivet. Det är en rard för vackert väder och vi hade tur: ren, hög luft, solklart, fantastiskt vackert. Det är ofta rarden inte alls kan göras och den branta slingervägen dit upp är avstängd av olika skäl. Vår dag där uppe på höjderna var så prickfritt Iin man kan önska sig. De svarta PerUolen, tyclligen av släktet kråka, som bara lever här uppe, tittade skyggt efter smulorna kring borden och bland stenrösena sträckte murmeldjuren sig långa för att få något gott att bita i. Sigge Andersson som klättrat så högt upp det var tillåtet, hann t.o.m. se skymten av en gems ännu högre upp.

På nervägen passerade vi värl dens kanske mest fotograferade kyrka. Heiligenblut, de tre blodsdropparnas kyrka, från 1l00-talet, en välkänd vallfartsort. Och nästa dag var det sedan dags att inleda hemtransporten, som Harriet uttryckte saken. Det blev direkt hett i bussen där vi körde längs motorvägen, följande noden Drau, i dalbottnen, för att sedan

vända norrut för lunch i Vlpitano

- f.ö. den bästa på hela resan utan att alls klaga på maten för den

del en, - och så vidare över Brennerpasset. Strax innan Innsbruck och nattkvarteret körde vi över den berömda Europabriicke, vår världsdels högsta, 190 m hög, men bara 820 m lång. Perspektivet var hisnande.

Söndag pä Autobahn är inte roHg. Det tycktes som om hela Tyskland varit ute och åkt, och elt slag lIppstod t.o.m . en 5 km läng tralikstockning. Det förefaller obegripligt att det m å s t e bli koBisioner på dessa vägar, för alla kör åt samma häll, men det är tyclligen oundvikligt, tyvärr. AlItid linns det någon, som mäste spurta och försöka kila. I Kassel hade vi övernattat två gånger förr, maken och jag, 1948 och 1951. Dä hade man inte ens fantasi att föreställa sig hur mänskor kunde bo och leva nästan sam rattor i sina hålor, Iyckl iga över atl åtmmstone ha tak över hllvlldet. Nu hölls vi på HoHday Inn utanffir stan och visste ingenting om återupp-

",)

byggnaden i centrum efter kriget i denna fruktansvärt sönderbombade stad.

Som god avslutning bestälJde vi ombord pä rarden till Göteborg var sin s naps, äkta svenskt brännvin. Och det var inte utan att vi kände oss stolta över den unge kyparens erkännsamma: det var ena redliga tanter, det här, så väl som vi klarat de många kilometrarna.

Tredje gången gillt, säger ordspråket. Ho vet, säger jag.

~ $ju .",ti"9II' om tI.,,1 lrtin Ntidendtll libo elle, Helsin,fo,s. 'eli fö,mtinll,t fI.,entl. gtin,.

Hör med Dm resebyrå . så fAr Du vela mer om alla förmånerna: Kombibiljetler (från 21 orler) . kryssningar och hotellpakel. Och kom ihåg : bilen åker gratis Irån Nådendal , när Ivå lullt betalande passagerare medlöljer.

NMendal Manehamn Kapellskar Kapellskar Mariehamn Nådendal

6.30

!

10.00 1~ .OO 13.30 15.30 19.10 2\.15

!

20.00 22.00 24.00 7.00 7.15

Personbiljett 45,- Bilplals 45,- Hytlplal •• r 25-45.-

Åbo Manehamn Stockholm

10.30·) 21.30 16.00 20.30 6.45

t

20.00 9.00 14.30 8.00·) 21.30

·)Ej måndagar

Personbiljett 65,- Bilplals 65,- Hyltplalser 25-65,-

Helsingfors Stockholm

I 18.00

t

8.15

t18.00 9.30

Personbiljett 80,- Bilplals 80,- Hytlplal •• r 45- 80,-

11

Sjundeå- och Sjunded1ngåpensionärer Ingdpensiondrer på trevlig trdff träff pd Sjundeå pensionärsförening SjundeA pe nsionarsfarening hade inbjudit In Ingå pensionärshade gA pensionars. förening till en en festJig festlig samvaro i fare nin g till Västanlid på tisdagskvallen tisdagskvällen., Om Om-Vas tan lid pA kring 160 person personer bänkade sig sig er bankade kring kring dde borden. Gast Gästerkring e dukade borden er hälsades välkomna av Sj Sjundeå na hals ad es va lkom na av undea pensionärsförenings ordförande pensiona rsfo re n in gs ordforande Jenny Smeds.

Jen ny Smed s. kör av av sj sjungande sjundeåEn kor u n ga nde sjundeapensionärer hälsade darefter därefter gasgäspension a re r halsade tema välkomna med en sang sllng enente rn a valko rnn a m ed en kom sk skriven förr ddella av riven fa elta ttilWilIe illfall e av Gunhild Wasström..

Gun hi ld Wasstrorn Bankdirektör Frey Karlsson Bankd irektor Fr ey Karl sson fungerade som Läraren funge rade so m sspeaker. pe a ker. L arare n Torsten Wikström recit reciterade Torst en Wikstrom er ad e Jakob Flammande ko b Tegengrens dikt Flammande låga pA på herngards hemgllrds hard härd . Gr Gretel lAgs et el Hemnell frlln Kyrkslatt Kyrkslätt uuppträdpptradHem ne ll fran som den valbe välbekanta städ-de so m den k a nta stad från Kyrkslatt-revyn Kyrkslätt-revyn.. gumman fran PA ngA pe n siona rsfo re nin gs På IIngå pensionärsförenings vägnar taekade Bertil Nordström vag nar ta ekade Bert il N ords trorn Sjundell-pensionärerna för samSju n d ea-pen sionarerna far oeh ddet hjärtliga mot mottaganvaron oeh e t hjartliga tagandet i ord oe oeh toner. överräekdet h ton er . Han overrac kte ddärefter blommor tili Sj Sjundeå arefte r bl o m m or till u n d ea penslOnärsförenings ordförande. pensio narsfore ni n gs ordfora n de , Efterr ka kaffet reeiterade Efte ffet reeit er ad e Ines In es Weurlander fyraa ddikter Weurlan de r fyr ikt er av Lars Hulden på Mu Munsala-dialekt.

Hu lde n pa nsala-dial e kt. KonKon sulent Friman fiirevi förevisade su len t Eugen Eug en Friman sade Sjundeå-filmen . Kvallen Kvällen avslu avslutaSjundea-filmen tadans. des med dans.

(Västra Nyland) (V ast r a Ny la n d )

Grattis Hildur!

"Ett hjärta - och aav " E tt för fiir stort hjarta v guld" ... . . . var den diagnos som prof. VEIKKO LAINE ställde stalfde på pa länshälsosyster lanshalsosyster HILDUR HENRIKSSON när nar Helsingfors svenska ·reumaförening ' re u m afa r en in g firade sitt 30-årsjubileum.

30-arsjubileum. Varp Varpaå han ordinerade ne r ad e och själv sjalv applicerade Reu maförbundets m afor b u n d et s gnldmärke guldmarke inte inte precis som bOl, bot, men väl val som sam tack ta ek för far de de förljäustfulla fiirtjaDstfuUa insalinsatser se r hon gjorl gjort för far de reumasjuka, icke minst under sina sju år 3.r som sam den de n jubilerande ju bilerande föreningens fareningens ordförande. ord for a n d e.

(Hbl. (H h l. Dagboken) DagbokenJ

SCHILDIS

SPF:s teaterresa

Soweig Solueig

vonSdwultz vanSdwulJz lOrtriitt Rnträit {l1J (J1J GJlAN1VkJ WÄNlVkJ

Ett v f6rfattaEtl engagerat portrait porträtl aav författamor, målarinnan rinnans mo r, rnalarinnan Ha nna Frosterus-SegerstrAle n levande dr ing Hanna Frosterus-Segerstråle,, een levande tidsskil tidsskildring samtidigt en en uppg6relse uppgörelse med barndomen. lIJustr. lIIustr. 75,-

WALENTIN

Eo

dk

oe orua orna

g,,:~~R~~"k OC gri~~~Rk~~~"k

kar leksrornan av igt slag kärleksroman av ovanl ovanligt slag.. ".. a saga r, har v aatl lt " .. .utan .utan alt atl riktigt kunn kunna säga hu hur, har jag kanslan känslan aav Chorelllyck at s mala nAnting n tvA Chorell Iyckats måla nånting mycket storre större aän två individuella individuella rnanskooden ." Tom a nde ll, Hbl 48 ,mänskoöden."

Tom SSandell, 48,-

• Fu lla av beundran synar har resedel ta garn a mii belska tterna i den 30 m IAnga salongen . Fo lo: Harry Nyman.

Osterbottnisk Österbottnisk information informati for för foreningsfunktionarer föreni ngsfunktionärer In for mati on uunder nder uutfarden t fa rde n Information kombination tyeker östereen n bra kombina ti on ty ek er as te rbottnin garna. Me et av bottningarna.

Merr an än 40-tal 40-talet for eningarnas funktionarer jd e föreningarnas fUnktionärer fal följde med intresse Borj ekholms Börjee Ba Baekholms forelasningar m bord ppåI! Sundsföreläsningar oombord vallsbaten ov. vallsbåten den 1-2 nnov. är en B örje a r j e Backholm B a e k h o l m ar medryekande talare oeh medryckande talare och diskussionerna forelasning sionema efter varje föreläsning gay handen att de gav vid ha nden at! d e olika ärnamsom bbehandlades nen sam eha ndlade s intresserain t resserad e.. de

va r Svenska Svens ka studiefrämst udieframDet var jandets ja n de ts omfattande pprogram, rogra m , d et va r föreningsteknik, fore ningste k ni k. åskådligas ka d ligvar gjo rd genom ge no m exempel exe m pe l och oe h i bilbi lgjord d er. Börje Borje _.Backholms Baek h olm s insikter der. och oe h hans erfarenhet erfaren het i frAga fraga om om fa reni ngsverksam het - sades det föreningsverksamhet u n d e r diskussionen dis kussionen borde under borde kunna förmedJas formedlas tili till alla alia pensionärsförbundets narsforb undets föreningar. fareningar. Det foredragningalistor och oeh proprovar föredragningslistor tokoll, medlemskartotek, medlemskartotek, medlemsvArd lernsvard oeh och allt alit som ryms i vårt vart

organisat uonsar be t e. " Den organisatuonsarbete. g a m l a ggoda o d a ttiden" id en " , ett arn ne gamla ettärnne da de därr Baekholm genom genom omfattan omfattande st udier hade kkommit ommit fram till studier tili sna rt sagt sk iga farhlllianden snart sagt ru ruskiga förhållanden de tta ifra ga om ien en t.e x. la detta ifråga om hyg hygtenen t.ex.

Iätt 055 ta att at! vi ra oss ve veta vi pa på de de flesta Oesta om områdden en i dag har det lang!

IAngt battre. bättre.

Verksamhetsledaren Ra R a in iner No r d s t r o m som de1tog deltog i mötet motet Nordström framforde förbundets forbundets hälsning hiilsning framförde Deb arrang orern a , den och tack till tili arrangörerna, osterbottnis ka ddelegationen. el eg ati on en . österbottniska Med a rra ngerna nget va Med om arrangemanget varr V a ssaa- U m e a red r ed eerriet i et , Re ReVa Umeå s e b y r åa n Polaris P ol a r i s , För F fi r säksakse ri ngs- Sa m p o oeh oe h VesterliV e st er li rings-Sampo nes . Or d f. Alfred Alfr e d Smed S m ed s taetaenes.Ordf. kad e mötesdeltagare m ot esd el ta gar e oeh medkade hja lpare oeh dden b ad a dad ahjälpare e n som båda statt för fa r föreläsningarna, fo re lasningarna, garna stätt Ba rje Baekholm Bae k h olm som so rn fie fic k de de Börje appladerna. E gil taeksammaste applådema.

A p ppel e I skrev protokollet.

-5.

-s.

o

D Kort Kort kkan an konstateras, k on stateras, att att tea tea-Andra dagen dagen blev vi \vå tva ofo roförtterresan erresan 24-26.10 till ar- glömliga tili "Somm " S ommarglo rnliga upplevelse upplevelserr rikare. Taek natten s leende" på pa Vasa oeh vare bbitr.intend. nattens itr .in ten d. Barbr B ar br o NilsNils Uppsa la besoket liksom ite n på pa 50 Uppsalabesöket Iiksom vis visiten so n p~ sionarernas paradis" på "Pen l1Pensionärernas Vald emarsudde var fullträffar fulltraffar Valdemarsudde St ora Sköndal Skiindal oe gastvanliga Stora ochh gästvänliga frarnst taek ta ek vare va re den yp- oeh Uppsala främst oe h pigga föreståndarinnan for est andarinnan 1In nperliga . guiden gu id en S v en R u t hh - g a-B perliga a - B r i II t t St ork fa r Mar iah isS tor k h för Mariahisbbe e r g - som ensam ensam han hade sen se n,, alia friti ds lokal far alla tiders fritidslokal för va rit värd yard en reS3. resa . varit pen sionarer , Bätlre Battre utrymmen pensionärer. restallningen var tro ts att Fo Föreställningen trots atl med utsikl utsikt över av er he la Sthlm oeh hela pjasen nog nog inte hörde ho rde till vara pjäsen vllra mera mångsidigt mangsidigt och oe h trevligt tr evligt in"starka val" - fu llt njutbar taek redda utrymmen ut rymmen får far man nog n og förfarvar e Signe Hassos perfekta gäves vare gav es leta efter. efte r. Och Oeh tili till sist sist ett ett tol kning (vi sände sa nde blomsterhälsblornsterhals- hjärltigt tolkning hjarltigt tack ta ek tili till Karl-Oskar K a r 1-0 5 k a r till Zarah tili till sjukhuset). sjukhuset ), Oeh Melen ning tili Me l e n och oe h Sthlms kkommun ommun för far maste det de t medges atl att G r y- . den gästfria nog mllste gastfria och oe h goda god a förplägnafarplagnanett M Moll frack-frasch tili till den. ne 0 II v i g var fräek-fräseh den. fulliindan i sin sin tolkning. fulländan Eija

"Kaamosresa""Kaamosresa" till Lappland tilI 8-11.1 1979

v-

korthet: Resans program i kortbet: januari: Aviärd Avfar d kJ. kl. 08,55 08,55 med Oyg flyg frän fran HelHel8 januari: till Ivalo.

Iva lo . Buss tili till SaariselSaar iselsingfors tili ka.. kä. januari : Utiard Utfard med egen buss oeh lokal 9 januari: till Enare.

E na re . guide tili 10 januari: januari : Möjlighet Mojligh et tili ti ll promenader p ro men ade r eiler eller 10 skidakning .. skidåkning.

11 januari: ja nu ari : Buss Bu ss tili till Ivalo Ival o Oygfalt. flygfalt . Aviard Avfard med 11 flyg kJ. kl. 13.20.

Oyg Ankom st tili till Helsingfors-Vanda Hel sing for s - Yan da Ankomst flygstation kl. kl. 15.55.

15.55.

Oygstation

R esans pris Resans pr is är ar 780 mk. in gar resorna resoma eennligt ligt programmet, pro gra mmet, inkvarte in kv a rte ring ri n g i 2-personers 2-pe rso ners rum rum med med bekvämligheter, bek va ml igh et er, I priset ingår majlighet att bada bastu, bastu , helpension help ension som so m omfatlar omfatt ar frukost, fruk.ost ,. dagskaffe dags.kaffe och oe h mlddag. ml d d ag. möjlighet Saariselka finns dessutom d essutom en en restaurang restau rang med m ed fullständiga fUllstan dl ga rättigheter. rathghet er . .. .._ __ 1I Saariselkä Teknisk arrangör arrangar är ar resebyrån res ebyran Vendito Vend ito i samarbete samarbet e med m ed SSv enska PenslOnarsforbundet.

P ens lOnarsforbund et. Rainer Ra in er Teknisk venska fungerar som reseledare. reseledare.

Nordstram fungerar Nordström _ sista anmälningsdag anmilningsdag är ir onsdagen onsdagen den den 20 december december 1978 1978 fore fore kJ. kl . 14.00.

14.00.

Absolut sista Anmalan om deltagande d eltagande kan kan göras garas tili till Svenska S ven ska Pensionärsförbundet P ensionarsfarbu nd et r.f., r.f., V.borgsgatan Vlborgsg ata n 9, 9, 00510 00510 AnmäJan 51, tel. 90-7537820 90-7537820 vardagar kJ. k l. 1010-14.

Helsingfors 51, Helsingfors 14. ,

toto kan tyvärr tyviirr göra g6ra den smakfulla inredningen och • Ingel tolo hjiirtliga slämnlngen sliimningen rättvisa riittvisa i M Mar ariiaa hhis i s sen. den hjärtliga Nyman.

Folo: Harry Nyman.

for 100 000 mk !ör renovering av illdringsbostiider åldringsbostäder Borgillk lk i Borgå en motion motion inlämnad in lamnad tili till komkom 1I en munfullmaktige och oeh underteckunderteekmunfullmäktige nad av av Elvi Elv i Holstein Ho lstein föreslås fa res las atl att nad det i budgeten fö farr Ar ar 1979 1979 reservereserv edet medel om om 100 100000 mk för fa r rere ras medel ras 000 mk parationer av av åldringas aldringas bostäder. bostader. parationer

Glom inte Glöm

anmala adressförändadressforandatt anmäla till SPF-kansliet när nar ring tili ir nödvännodvandu flyttar. Det är digt att du anger din postggam a m 1I a adress, med postalit, ("ör for anan nummer och allt, in te hitta dej i nars kan vi inte vart register. värt ,;;. _

RESOR

•

RESOR

•

Vem får delta i förbundets resor?

Svenska Pensionärsförbundets styrelse fastställde vid sill möte i Helsingfors den 26 oktober 1978 vissa regler för vilka som får della i förbundets resor.

Följande är berälligade all della: pensionerade personer, yngre icke pensionerad person som är gift med någon pensionär, som dellar i samma resa, yngre icke pensionerad person som fölJer med som följeslagare och hjälp åt någon pensionär, sådana yngre icke pensionerade personer som aktivt dellar i pensionärsverksamhet.

Yngre icke pensionerade personer som inte har någon anknytning tili pensionärsverksamheten kan delta endast i undantagsfall om det råder brist på dellagare i någon resa.

Som eli förtydligande kan det ännu nämnas all med pensionerade personer avses i della fall sådana personer som Iytter någon form av pension , oberoende av pensionsform eiler ifrågavarande persons ålder.

Om du i n t e är intresserad av nya resemål, vänliga vackra människor eiler exotisk miljö skall du i n t e läsa följande Vi andra tar oss en titt på vad resan tili landet Annorlunda - TBILISI i GRUSIEN har att bjuda på

Grusierna berättar löljand e vers ion a v s kapels e historian : När Gud delade upp väriden mella n mänskorna kom grusie rna lör s e nt tili utdelningen. Aili va r reda n fördela t.

Isin g OO het g ay då G ud g rus ierna det land , som han hade undanhållit för s ig själv.

Det var G rusien, ell jordiskl paradis m ellan Svarla havel , och skill frän moder Rysslands snöhöljda loppar.

Grusien ha r si n uråldriga hisloria och sin i mängl och mycket österländska kultur och folkel ä r än så län ge oförslört av lurism en .

Vår ulgån gsp unkl bli r huvudstaden Tbilisi, på Kaukasusbergens syd sluttning, vid KuraUo· den med källor på Ararat.

Flyg: Hfrs-Le ningrad (tullformaliteter) - Tbilisi, av resa den 10 klo 13.30.

Av färd fr. Tbilisi d en 17 klo 13.45, an H frs klo 18.00. Flygresa m ed Aerofl ot.

Hot ellpriset är beroende av om man nöjer sig m ed enbart rinnande vatten på rummet mk 990,-. Mk 1.190,- inkl. bad rum och WC. Vard era i 2-p ers. rum . Enkelrum e r-

Tbilisi och Grusien presenteras med d ior och i ord av resebyr åns re presenlanl vid ett intiml tillfille på de n grusiska reslaurangen i HCrs. Kallelse till "bekanln ingsträffen" utsändes t ill alla prelirninärt an m älda i m edlet av januari. F råge- och svarsstunden sk er p å svenska och är öppe n e n dast för Cörhand sanmälda. Se närmare Hbl :s dagbokss ida !

RESOR

•

RESOR

•

'Min fru går-igen' SPF: teaterresa tili Sthlm 12 - 15 febr.

Vem ha r inle hört talas om darhotmsk yrkan samt ytlerligare denna Noel Cowards spiritueUa, evenemang som bestäms, då eleganta och roande komedi. närmare upp gifter tillsänls OSS . " Frun" utgö r det cenlrala i Frivilliga tilläggsavgifler: anS PF:s lealerresa den 12- 15 fe b- ge genast vid anmälan om sp eciruari lili S lh1m , men som vanligt aIhytt eI. si nge1rum önskas! h ar vi också andra f r i vi 11 i g a H ytt kato 1 m k 45+ 45 = 90, kat. 2 programpunkter. mk 25+ 25 = 50 och singelhylt i P r is m k 560,kat. 3, 76+ 76 = 152,-. SingeJrum på inkl uderar bålresa med Silja L ine Diplomat m k 35,-. i kategori 3 tu r/rel ur Hfrs Frivillig lunc h på Gripsh olm Sthlm- Hfrs , logi med k affefru- Wä rdsh us Frivillig rese- kost d enna gång på e1eganta HoHOTEL DJPLOMAT IIgger oJycks fallsförsäkri ng mk 4.00. tel Diplomal, bussu t fård tilI Reseledare.· Olt o Se,· re. P l' värdlg omgivn ing vid Gripsholms slott, entr" , samtliga re J - gen , m ittemot Nordiska bussresor inom S verige samt na- minära anmälningar till S PFlurligtvis platser på främre par- kans liet tel. 90- 7537820. kett på Vasan.

Rat 1 mk 260,- inbet. seliast d en Andra dage n - shopping, gui- 15 jan. O. resten inkl. extra tilld at besök i Stadshus et och R id- lägg senast den 5 febr. -79.

*

hålles m ot tillägg mk 220,- resp.

270,-.

A vgiftsbelagda a. besök på Muhambzi restaurangen - grusiskt folkloristiskt varieteprogram O. alla berömda nationaIrätter O. dryck er mk 65,b . besök med fu ll smakrätt på champagnefabrik. ca mk 25,C. bad i de vä rldsberömda svavelbaden 40·, där bl. Kennedy m fl . tagit sig ett dop p ca mk 20,d . teate r-op e ra-ba1ett-konsert och ci rkusbesök - alla ca mk 20,-.

Man lär ver k l i ge n h a möjligheter till alla d essa. Har p rel. boka t för 5 kvällar. grup pförsäkring e. friv illig ordnas Ob ligatoris kt: 1 kraft varand e pass. Visum ä mk 10,-. Annulleringssk y ddsförsäk ring m k 20,-.

Anmälni n garna note ras i den ordning d e prelirninära anmälningarna k o mmer SPF-kanslie t tel. 90- 7537 820 eI. rese1ed . Eija Franck e tel. 90- 59 80 72 t iUhan dao G rundpriset inkluderar flyg, busstransferer på platsen, logi en! . öns kad prisklass, halvpension , s v en s k gu i de samt följande turer: stads rundtur unde r vilken vi kör upp till Mtatsmindberget , Panthenonte mplet , besök på k onst-hi storiska och etnografis ka museerna. Heldags bergstur d å vi besöke r f.d. huv udstaden Mtsheta, Zwar-klostret och fåstningen Anamu rin och lunch i byn Pasanauri. He1dagstur till Gorin, besök på museet och en koJhos eI. sovh os samt strövtur i grottstaden Uplishtshih omnämnd i aktstycke n frän 600 f. Kr. L unch ingär i turen. Vidare beSöker vi Utställningen för nationalekonomiska vinningar, en tefabrik och Kolhostorget.

H otellet har restaurang, cafeer, valutabar, post, souvenir- och apote ksshop_ Spänning 220 V.

Resor som planeras Vårvinterresa till Saxnäsgården Den 21-27 apriJ anordnar Svenska Pensionärsförbund et i samarbete med resebyrän LL Tourist Service en vinterresa till popu1ära Saxnäsgården i de svenska fjälJen. Möjlighet bl.a. till skidturer, turer med s nöscooter, slädturer med häst eller ridnin g med instNktör. Halvpension . Resans pris är 940 mk.

Tulpa nresa tili Holl and Den 16- 24 apri1 i samarb ete med LL Tourist S e rvjce. Resans pris är 1640 m k. 1 priset ingAr resorna, logi och h alv pe nsion.

Sommar resa t ili Bor nhol m Resan gå r sa nnoJikt i august i. E xakt datum och prisuppgifter saknas i d etla sk ed e.

TIll ova nnä mn d a och a ndra på denna sida va rande resor kan Du red an n u preliminärt a nmäla Dig ge n om Svens ka P e nsionärsför· bu ndet r.f., Vib orgsgatan 9, 00510 Helsi ngfors 51 , tel. 90-753 7820.

Utförliga annonser angående d essa resor ingå r i näs ta nummer 1/79 av G od Tid.

Tag Er reseförsäkring i

Svensk- Finland RESENÄRFöRSÄKRINGEN e rsätter tili löljd av olyc ksfall eiler akut s jukdom bl.a.: s jukvårdskoslnader oc h kostnader på grund av resans avbrytande eiler annullering.

Av läkare föreskrivna liggdagar u nder resa , karantänstid samt förlorade resedagar vid kapning av transportmedel ersättes med 50 mk per dag.

Vid dödsfall och fullsländig invalid ilel tili följd av olycksfall utbelalas hela den överenskomna försäkringssumman , vid partiell invaliditet en del därav.

RESGODSFÖRSÄKRINGEN ersäl1er skada på och förlust av Ert resgods. I försäkringen ingår även reseansvarsförsäkring.

Reseförsäkringen kan Ni teckna på våra kontor, i banker _eiler genom våra inspektörer och ombud.

Trygg och trevlig resa önskar FÖRSAKRINGSBOLAGET

Svensk- Finland "\..

I IrI~

• RESOR •

RESOR • RESOR • RES OR Turistföreningen Sydväst

TROLLFLöJTEN är vackrast på våren i maj och juni - låt det bli Ert nästa resmål.

Vi har lärdiga paketresor för pensionärer med biljett. logi . mat och guider för rundturer.

Fördelaktiga priser mitt i veckan. Er löreningsordförande har lått information och broschyrer.

Kontakta oss för närmare upplysning. Vi arrangerar även Er resa tili Sverige. Norge eiler Danmark. Tel. 928- 12390.

Ab Sand-Strands Turlst & Resebyr6. Box 9. 22100 Martehamn. ~t.

Solvarmt resemål och exotiska utfärder

vår Olofsborgsopera För den 25 juli har vi i år valt denna förtrollande. charmfulla opera av A m a deus M o z a rt.

Prise! mk 275: - inkluderar en med andra rastmAl än sen aste år planerad bussresa . 2-pers. rum m. dusch O. WC på H 0 t e 11 K n u t P 0 s s e (granne tili CASINO där vi redan preliminärt bOk at ~ oss för "eftersnack" operakvällen) samt biljett tili föreställningen i mittsektorn.

P relirninära anmä1ningar till SPF-kansliet tel. 90-7537820 eI. reseled . Eija Francke tel. 9059 80 72. Detaljprogram GOD TID.

hyr ut stu~or och orqnar rundturer i den västnyländska bygden.

Stugorna ar väl utrustade och har plats lör 2 -1 0 personer.

Bad- och fiskernöjligheter.

VAra rundturer gå~ tili sevärda och intressanta platser I Västnyland. I sommar b9SÖker VI bI.a. Tenala. som firar 650-års jubileum. Be om våra broschyrer!

Turistförenlngen Sydväst r.I., 10600 Ekenäs, tei. 911 -12086 yard.

8.30 - 16.00.

PENSIONÄR! Samla en trevlig grupp - far på vinterresa tili Sovjet!

VI har välorganiserade och Iörmånliga gru ppresor.

Radan Alta personer bildar en grupp! Tag kontakt och Iråga om vAra resor.

Av dessa kan du välja lör dig lämplig - även i Iråga om samfärdsmadlet: - buss- och tågresor tili Leningrad - tågresor tili Moskva - båtresor tili Reval.

Nyår V äTLd en s1upaT i tväTbrant mÖTkeTo T i d ens kloeka haT fem lcvaT. Så skaU basunen Ljuda.

FINLANDS RESEBYRA

HäT f Tå gaT ingen om du lTor det.

FTågan äT baTa:

Ä T d u beTedd?

V8ctn~\a{\Öt; (I,pot6ttl/tu~

TUNISIEN den 13-27 april -79 Närmare bestämt Sousse. där vår tili storlek familjebeto nade grupp logerar på första klass hotellet Tour Kbalef (se bilden). 3 km från centru m (lokaltraflk). Eget sandstrandsområde. 20x30 m:simbassäng. egen mini-medina (basar). mauritanskt cafe. bastu o. massageutrymmen osnackbar samt en i grottstil byggd da nsrestaurang. Restaurang o. barer. stora mötes- och andra utrymmen (vi kan ordna gyrnn astik).

Centralvärme. Alla dubbelrum har bad elo dusch.

Pris et mk 2.118.inkluderar flyg Hfrs - Monstir t/r. logi i dubbelrum . halvpension på hotellet. flygl"a,)tskatt O. annulleringsskydd . Var O. en står själv fö r önskad reseolyck sfallsförsäkring.

Enkelrum per vecka/pers. mk 200.-. I nga vaccinationer är obligatoriska.

Frivilliga utfärdsmål: stadstur i den av fenicierna grundlagda staden. besök på k amelrnarknaden ca 12.-. Heldagstur tili Tunis- Kartago där vi äter lunch. den av artister spec. älskade " blåvita staden" Sidi-BouSaid ca mk 70.-.

Halvdagstur tili Kaisouan. vallfärdsort för pilgrimmer i klass med Medina O. Jerusalem. ca mk 30,-. Beduinkväll flras på en av en förmögen tunisier ägd egendom ca mk 45,-.

Tur tili södra Tunisien (1 eI. 2 dagar). EI Djemi-Sfax ia-Gabesi med omgivande oasområde, "S aharas port" . grottbebyggelse, lunch i Ma tmatas grottrestaurang. T ilJ.lalle tili kamelritt. (1 dag ca 135.-).

2-dagars turen som ovan + övernattning i Gabesi-Kebli oasområde därifrån tillfaJle tili ett par tim mars kamelritt tili Saharas sanddyner.

Informationstilifalle kommer att anord nas för alla prelirninärt anmä)dao Anm äles i brev. Preliminär anmälan till Eija Francke tel. 90· 5980 73 eI. P olaris Resebyrå i Vasa . Birgitta Kivi mäki 961-16600 .

Arrangör: Svenska Pensionärsförbundet österbottniska delegationen

CYPERN-TUNISIENTRÄFF 1 samband med en cypernresenärträff på Tekniska Föreningen .

Georgsg . 30 VI vån. den 11 jan. klo 18.30 förevisar Harry Nyman och Robbie Giinsberg fllmen frän Cypern och Robbie dessutom från en Obligatorisk förhandsanmälan till Eija. Alla välkornna! Glöm inte

nfil

fömta p~tCJ, tlt[

II,.. '. II·· .... ' .. ·L

16Q

'."". ' \,,,.

Jy .. ~ 1"1' ."', '.' .'........ 1 ......

VÅ'STNYLANDS VISASTE FINNS I HANGÖ Tio pensionärsföreningar deltog med 41 fempersoners-lag i Västnylands Sparbankers frågelek "ALLVETARNA -78". Hangö Pensionärers "Lag Jakobsson" segrade i den ' spännande slutfinalen med 24 poäng av 30 möjliga. (ovan fr.v.)

Ivar Björklöf, Greta L indroos, tävl.drag.

Kurre Osterberg och Eugen Friman. Valborg Söderholm, Ragnar Wikström , lagled.

Elmer Jakobsson.

Som god tväa med 23 poäng kom "Lag Nyberg" frAn Karis.

Här ovan lagets tre blomslerprydda herrar. cr.v.) Med 22 poäng placerade sig "Lag Löfroos" frän Ekenäs Pensionärer på en hedervärd tredje pla!s.

Belätna deltagare och arrangörer har beslutat att frågeleken får en fortsättning 1 "ALLVETAR NA ·79".

14

Seniordans en ny umgänges!orm !ör pensionärer

.nu flickor och gossar Iät oss ta Hej sä vi svänga, slita vär känga ingen fär sitta mer trumpen i vr än.

Så sjöng vi glatt redan I småskolan. Minns m julfesterna, med deras glada ringlekar, Fru Söderström och Iilla mamsell Roos, Sju glada llickor i en ring, Räven raskar över isen .. .Ingen kunde motstå suget in i ringen. i den glada gemenskapen.

Nu, gossar och llickor (åldern kan vi glömma bort), nu finns det snart en möjlighet för oss att ta varandra i hand och svänga med i

Tutt tili Finland på ett veckoslut, för att lära ut sina gruppdanser.

Visst kallas den här dansformen "Seniorentanz", men den passar bra för alla åldrar och vi fAr hoppas att även andra än pensionärsföreningarna inför dansen som en verksmhetsform vid sina möten.

Introduktionskursen hålls på Solvalla den 27-28.1.1979. Fru T u t t kommer dä att lära ut dansema tili gymnastiklärare och representanter för p e nsionärs föreningar runtom i landet. Ett cirkulär om saken ko mme r att sändas ut inom en snar framtid.

AlIt som be hövs är e n någorlunda rymlig saI, e n skiv- eiler bandspelare och en energisk pe rson som ropar ut instruktionerna: "byt par, inre ringen motsols, y1tre ringen medsols . .. " m.rn.

Kruxet är naturligtvis att få tag p ä dessa entusiastiska ledare, men där har förstås gymnastiklärarna och -instruktörema en central rall. särskilt i början . Äldre och yngre folkdansare vore säkert även lämpliga att leda dansen i röreningarna.

ringo

också dansa med oss", men hon har minsann också ett dansprograam för dem som är bundna vid stolen. " S itztanz" kallar hon det och det är också en glad rörelseen ny form av dans. där alla är form. Under päsken var jag nere med! 1 Västtyskland har en våg av vid Rhen i Oberwesel på ett möte, entusiasm för gruppdans svept där de Ilesta deltagarna var över fram och piggat upp tusentals 60 är, den äldsta närmare 90. När åldringar pensionärskretsar, nse ledde dansen såg jag folk föreningar och åldringshem. kasta käpparna. grabba tag i de Primus motoT i denna rörelse är andra och dansa med . Ögonen fru I1s e Tu t t , änka med fyra Iyste och munnen myste - det var söner, ticligare lärare i DDR, en en fröjd att skåda. Nu har Svenglad och varm dam, numera bo- ska P ensionärsförbundet fåtl ett satt i Koblenz vid Rhen. Hon sä- understöd av Stiftelsen Pro Juger själv " kan man gå sä kan ventute nostra för atl inbjuda Ilse

1 de nesta pensionärsföreningar är herrarna iminori tet och vanligt pardans blir därför ofta begränsad . 1 gruppdansen ställer man visserligen ofta upp parvis. men här spelar det inte så stor roll om det är herre-dam eiler dam-dam .

För klarhetens skuU brukar man ibland binda en s ka rf om armen pä den som dansar tili vänster så är den saken uppklarad! Jag hoppas varmt att alla skall ha lika stor glädje av dansandet som de tusentals tyska pensionärema tycks ha det.

Margareta Grigorkoff

Upp tili seniordans!

Svenska Pensinärsförbundet anordnar en kurs i seniordans på Solvalla idrottsinstitut lördagen den 27 och söndagen den 28 januari 1979. Ledare Ilse Tutt frän Väst-Tyskland .

Avgiften för kost och logi är 76 mk per deltagare. Någon kursavgift uppbärs inte. Förbundet har erhållit ekonomiskt stöd för kursens genomförande av stiftelsen Pro Juventute Nostra.

Anmälan om deltagande görs tili Svenska Pensionärsförbundet r.f., Viborgsgatan 9, 00510 He lsingfors 51, tel 9~753 78 20 (vardagar klo 10-14). Anmålan om deltagande bör vara kansliet tillhanda. senast den 12 januari 1979.

Briljant ide att ta efter Grankulla-pensionärema ställde den 21 november till med födelsedagskalas i Villa Bensow.

Det var omkring 30 födelsedagsbarn som hyllades med sång, blommor och presenter, och stämningen var hög.

- Det har blivit en trevlig tradition att alla pensionärer som under året fyller nägonting på 0 eUer 5 fi rar tilIsammans, i goda kamraters lag, sade Elvi Co 11 a nd er, kalasets primus motor och själv en av jubilarerna.

kuUa pensionärsförening Viktor H ei n s t r Örn hälsade välkommeno Därefter sjöngs "jag sitter käUa ... " unisont tilI ackompanjemang av Synnöve Isaksson .

Efter ett tånkeord av E . V .

K van t e n ur "Fosterländskt födelsealbum" frän 1897 sjöng tre - Ett sådant här föde lsedagska- trallande pensionärsjäntor en enlas skapar en känsla av att vi alla kom skriven födelsedagssång är en stor familj, för det är väldigt som riktade sig tili alla de närvamånga personer som har varit in- ranlle festföremålen . blandade i arrangemangen och Nestorn bland födel sedagsbarbidragit med kaffebröd. nen, byggmästare Karil W i nq vi s t som i år fyller 85, talade om SANG FÖR hur det känns att ha fc delsedag.

FESTFÖREMALEN Han nämnde bl.a. att mänskor Stora salen i Bensowska villan visar alltför litet tacksamhet nu var välfyUd när ordföranden i för tiden. pensionärsförbundet och Gran(Ur Västra Nyland)

Varje jämnt årtionde är den måleriska träsnidarbergsbyn skådeplats för de världsbekanta PASSIONSSPELEN, som samlar publik frän alla världsdelar.

Nu redan har SPF pä allmän begäran bokat 40 platser för en tur den 2-6 september 1980! " Paketet" för Oberammergau inkluderar 2-dagars arrangemang som börjar med middag dagen före speldagen (kl. 9- 12 frukost· paus klo 14-18 förestäUningstid) och avslutas med frukost dan därpå. 2 övernatlningar på bra Gasthaus, tTe huvudmåltider och frukostar samt naturligtvis inträdesbiljetter tili sjäIva förestäUningen.

Efter frukost den 4 avresa tili Munchen med buss. Den 4- 6 "gör" vi staden med alla dess museer, slott O. andra sevärdheter.

Hemresa med Lufthansa tili Hfrs.

Resan ner den 2 sk er: Hfrs- Munchen Ilyg, Miinche n - Oberammergau buss.

Pris i dagens läge ca 2.100,vilket också inkl. hotell i Munchen O. halvpension i 2-pers. rum samt naturligtvis alla nämnda reSOTo

PRELIMINÄRA anmälningar med det snaraste tili reseled. Eija Francke, tel. 90- 59 80 72 (kvoten kan närnligen i detta skede ev. utökas).

FORTSATTNING

Pensionärsnämnder (från femte sillan) verksamhet, ägna sig åt den grUpp som inom kort blir pensionerade och motverka eVenlll1plI. '. svårigheter som kan uppstå sam band med eiler efter pensioneringen.

Det kan handJa om samman. komster, utfårder, fotvArd , fysioterapi. Det gäUer att se tili lämplig kursverksamhet i större utsträckning än hittills anordnas i medborgarinstitutetn.

Trivsel_ främjande verksamhet.

Pensionärsnämnden vara de äldre kommuninvånamas informationsorgan och påtryckningsorgan gentemot Oe,sl utsfa,t.l. tarna i kommunala och ende organ, avge utlåtanden göra framställningar i olika frågor tiU beslutande organ.

Utvecklingen i dagens samhälle präglas och styrs i hög grad av planering. Även äldringarna bör ge akt på de målsättningar Som stäUs upp för framtiden och d. resultat som kan skönjas. Det finns tendenser tili byggande av särskilda åldringssamhäJlen, stora bostadsområden enbart lär åldringar. Av omsorg om och yngre vili jag h öja ett vaman. de finger för sådana lösningar.

Det är rationellt och bekvämt lär samhället. Men vi bör sträv. efter att gamla och ung skall leva oc h bo tillsam· mans ciala relationerna fungera r. Det gäUer lika väI i staden som på landsbygden. D en kontakten och gemenskapen lan människor urholkas både nybyggda b ostadsområden och i avfolkningsområden. Pä båda hålle n tend erar befolkningssam. mansättningen att bli ensidig. En planmässig förstärkning av en sådan utvec kling borde varken äldre e ile r yngre medverka tili.

- Boe ndeförhål landena är vik· tiga för trivseln. D et har ästad· kommits mycket de senaste åren I det avseendet. Mycket tack vare pensionärernas och deras organisationers aktivitet. En m ångsidig bostadspolitik är önskvärd. Vi skaU inte bara förlänga radhus· längprna och förstora de allmän· na utrymmena, vartefter som pensionärer b ehöver bättre bestadsförhåUanden, e huru det kan ske med förmånliga Iän och bio drag, utan komplettera med bestäder i hus för alla åldrar och utverka me ra stöd av samhäUet för åtgärder i de egna hemmen.

D et skall finnas altemativ, frihet atl välja vad \llan vili.

Bostadspolitiken måste kombineras med en fungerande öppen vård. D et är brist på platser i anstaltsvården. Dessutom är anstaltsvården e rkänt dyr. På grund av knappa vårdresurser i komm unema bör vi ägna oss åt kond itions- och hälsofrämjande ätgärder. Ätgärder som gynnar hemvärden och hemhjälpe n kan m ed fog efterlysas i dagens ekono miska situation. Vi väntar fortfarande på en reviderad sociallagstiftning SQm sammanordnar villkoren och arbetet inom social- och hälsovården.

- P ensionärerna har särskilda be hov och önskemål i fråga om fritidsverksamheten , kulturverksamheten överhuvudtaget. Hjälp

15 med matbespisning har aktuali- FORTSÄTTNING serats. Det här bara som några H "1 d exempel på frågor som särskilda I__ a_s_o_ag pensionärsorgan kan driva.

(Crän andra sidan)

tiska framställning ända tili dagens slut.

Det är omöjligt att genom ett kort referat göra Erkki Tarpila Röda Kors-gården i Mariehamn l'ättvisa. Den som önskar läsa om - Medinflytande kan inte erhållas utan egna ansträngningar. Det var fylld av pensionärer när verk- dessa saker rekornmenderas att gäller för alla grupper. Ni mäste samhetsledare Ra i n e r No r d _ köpa hans bok "65 år Cyllda". själva vara beredda att kämpa för ström hälsade välkommen. Sib- Boken kan också studeras i stuegen sak, ta pä er ansvar och boflickan S i v Li n d q v i s t sjöng d iecirkel. förpliktelser, för att Iyckas. två sånger och därefter tog Det första föredraget behand- Det kostar att förbättra pen- med .lic.· E r k k i Ta r p i I a tili lade hjärtinfarkt. Erkki Tarpila sionäremas villkor, äve n om en orda och fångade genast från bör- konstaterade att vi har världens del åtgärder ger mera än vad d e jan s ina åhörare som intresserat svartaste ornråde ifråga om hjärtkostar. . följde med hans tydliga och och infarkter i norra Karelen . Före- Den aktiva befolkningen vid lämpliga tillf'ållen humoris- dragshållaren framhöll att när ond gör sig över s kattetrycket , 1_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ; man är 65 år fyllda är det d ock för liksom näringslivet, men person- t illfredsställande trygghet och sent att ändra smöret tili margaligen anser jag att kostnadema trivsel i dagens välfardssamhälle. rin. Det skall vara mätta med allt, mäs te bäras solidaris kt av yngre - Men utöver materiell trygg- det fmns inga undergörande och äldre utgäende från att alla het behövs d et m ä n s kli g g e- dietföreskrifter. Erkki Tarpila tamännis kor skall ha rätt tili en m e n s k a p ! lade rätt mycket om blodtrycket och framhöll att varannan hjärnblödning kan förhindra s o m man behandlar blodtrycket. Med icinerna är gratis . Blod trycksmedici nering är livstidsmed icinering.

EUR~försäkringen är Finlands poEndast en läkare får ändra d oseringen. Blodtrycksmedicin fär inpuläraste reseförsäkring. te tas endast "vid behov". Erkki Tarpila talade ock sä om vad som ger upphov tili hjärtinfarkt och EURO-förlliikriDgen gäller gay mänga goda råd hur en patient bör behandlas. Ett gott råd övera1lt i världen. vili vi äterge här: "D et är aldrig 1 Europa betjänar Euför sent att sluta röka, tobaken är ropeiskas 20 utländska oerhört skadlig för en äldre människa". servicepunkter EURO-

resenären.

Europeiska

Härefter stod B arb r o Lundb e r g och en grupp pensionärer i tu ren med en uppvisning i pensionärsgymnastik. Det säg inte alls svärt ut, även om programmet var rält mångsidigt. Vi skall ho ppas att intresset för pensionärsgym nastik ökar i vAra bygder tili glädje och hälsa för många pensionärer.

Följande föredrag behandlade ledförslitningar. Erkki Tarpila redogjorde för olika operationer i samband med ledförslitningar.

Han rekommenderade också användningen av käpp för att den avlastar m ycket. Ingen skall på grund av fåfänga låta bli att använda käpp. Man bör hälla käppen i den rriska sidan s hand.

Med.lic. Erkki Tarpila samtalar Tili slut gick föredragshållaren med en kursde'tagare. in på den svAra frägan om döden, ,- - - -_ _ _ _ _ _ _ __ som vi i allmänhet talar för lite om och upplever som skrämmande. Isynnerhet i fräga om detta ämne kan man säga att föredraget är för svårt alt äterge på eli Det v ar tnte LtkgiLtigt at[ du kom, rältvist sätt, man måste själv få Jast du nästan ingenting sade höra det. och Jast du gick mart.

Ovanstående referat utgör endast några plock av vad som sa- De andra jörstod JU, des under en heI dag i Ma- at[ jag inte v ar bOTtglömd riehamn. Vi hoppas vi har möj- och utan bakgTUlld. lighet at! fortsätta med hälsoda- Det var nagon sam kom ihag garna och d å hoppas vi också att ocksa. mig.

Besökstid

En bok om ålderdomen Ny, utvidgad upplaga

65 år fyllda

en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År @ LL Tourist Service

28:Erkki Tarpila • 125 sidor, A 4:s storlek

Ekenäs Björknäsg. 1 tel. 911 - 14620 Karis Högbergsg. 3 tel. 911 - 31 444 Helsingfors Mannerheimv. 71 tel. 90 - 413844 Lojo Laurink. 55 tel. 912-21 818 Lovisa Marieg. 22 tel. 915-52888

• rikt iIlustrerad • tvåfärgad text • lättförståeligt språk B est: Finlan d s S venska Gymnastikförb und

LINDHOLM LINES

Tempelgatan 19 D

Ekenäs Björknäsg. 1 tel. 911 - 13 808

HFORS JO

Wien-resan 29.12.78- 4 .1.79 se närmare annons i God Tid nr 4.

utkommer 1979 enligt följande:

Utgivare: Svenska P ensionärsförbundet r.r.

Nr 1

2 3 4

Ansvarig utgivare Victor W. Heinström Huvudredaktör Eija Francke Annonschef: Kaj Sjöberg Observatoriegatan 6, 51 00140 Helsingors 14, tel. 90-63 55 99 Redaktionens adress: Eija Francke Källstranden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 90/59 80 72 Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

6 februari 3 april 29 maj 4 september 30oktober 12 december

LANTLIGT UTFLYKTSSTÄLLE GOD HUSMANSKOST SERVERAS

MIOCINA Nelly Tallbacka

FINBY(SÄ RKSALO) 924-82 3t1 :.11'1'11'1""'1"""""""11"'1"'1"'"'1'1""1'1"'""""I'I'I"""I""I'"I'I""!.! ~ Fair Play Lycko Chansen ~ 6

~

Lottringar

~

mk 4: - 1st

§ 1 -100

§

~

~

serie 1 -1 000 någonting nytt då det gäller lotter.

~

Oy Tickets Ab Torgfogdevägen 3, Helsingfors 64. Tel. 90-727410.

Rainer

Efter en rejäl kaffe paus blev d et säng av S iv Lindqvist. P s y k e t p å äld e rd o m e n var rubrik en för eftermiddagen. Erkki Tarpila nämnde att av alla 75 är fyllda personer är endast 30 % män . Då det oftare är män än kvin nor so m stär i ledningen i samhället har kvinnorna all tför mycket stätt i bakgrunden. När k vinnorna nu är i star major itet bland åldringarna inn ebär detta alt äldringsgru p pen är en tyst m ajoritet. Grup pen över 65 år gamla utgö r I I % av befolkni ngen. En sä stor grupp kan g öra mycket. Vi har rätt att fordra alt samhället hjälper oss. Rält åldringsvård ä r en riktig ekonomisk investering.

Med tack för gott samarbete önskar vi

godtid

intresset är lika stort som nu i Marieharnn.

En av S iv Lindq vists sista sånger i Marieha m n passade mycket bra in i sammanhanget.

Det var Evert Taubes "Så länge skutan kan gå .. ! '

_

;711111'111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111:

GOD JUL tillönskas speciellt (;;=+-=,-+~e=--j-',=+.:.....r""''f-=+'''=- vin nar na som i sällskap med ~!.F-'+"'-1f--+,+~-=--rn.r:4'~

Ann i Blomqvist nya bok "1 nöd och lust" kan se fram mot en trevlig julhelg.

Grattis Berta Em s ten frän SIruru , Hjördis Gustafsson rrån Lovisa och Margit Sjöblom frän Kimito. Som ni ser var fru For-

,

lINE.it SIL/A LINEfl. SILJA VAra duktiga korsordslosa re.re , VAra duktiga korsordslösa sombara baraökat ok ati iantaJ antalför forvarje varje som gAngkommer kommernunu- -tack tackvare yareenen gång storartad donation frän Silja storartad donation frAnSilja sidaa tt att belö be lonas naskännkannLine's e's sida Lin omn ni bara"har "ha rtumme" tu mm e" babartrt- -om i bara med fm Fo rtu na , med fru Fortuna.

Julkorso rd et har harr ed r ederiet eri et TTill ili Julkorsordet lig en don donerat s om första forsta näniim mligen erat som

pris 1010 5t!!

5t !!!! tur/retur =20 etur =20 !! tur/r pris HfrsSth lm eller elle rAbo-SthlmAbo -SthlmHfrsSthlm va rt priset priset resor beroende ber oen d e pApAvart resor gAr! gAr! An d ra och och tredje tredjepristagama pristagarna Andra fA rvar va rsin si nresa resa(rutt (ruttsom somovan) ova n) fär me nocksä oc ksamed medhytl hy ttkalegori kategori3,3, men vil ke tinte in teingår ingAri iförsta forstapriset. priset. viJket En da villkorel villkoreli isamband samband med med Enda

70 1'1

~""""~"""'"

rese-prisen rese-p risenärarattattresan resa nföretas fore tas u nde r vardagar var da gar a lternativt under a lternativt 1 I jan.-31 majelIer elle r1 Isept.-31.12 se pt.-3 1.12 jan.-3 1maj 1979.

1979.

DeDemånga rnangaresoma resorn ai i1 Ipris prisärar i ni ntete personJiga personIigavarför varfo r t.ex. t.ex . vinnaren vi n narenkan kan tatamed med sig sigfast fas t hela helafamiljen fam iljen- - förutsatt foru tsattnaturnat ur ligtvis, ligtvis,attattden d eninte in teöverstiger ove rs ti ge r1010 personer. ka tili! pe rso ne r.Lyc Lycka till !

Redaktionen Red ak tionentillönskar tillon sk aralla aliasina s ina trogna, trog na,caca2.500 2.500"lösare" "los ar e"under u nde r detta L och GODJU J UL oc hGOTT GOTT de ttaärAr- - GOD NYTTAR. AR. NYTT Kanske Kanskedin di n tur tu rkommer ko mmer - - du du som so m aldrig a I d r igtid.igare t id igar e fätt fA tt vara vara med me doch oc hdela d elakakan! kakan !

SVENSKA SVENSKAPENSIONÄRSFöRBUNDETS PENSION){RSFCRBUNDETS

~l

KANSLI KANSLI Viborgsgatan Viborgsgatan9,9,00510 00510Hfrs Hfrs5151tel. tel.90-7537820 90-7537820 Verksamhetsled.

Verksamhetsled.Rainer RainerNordström Nordstromanträffbar antriiffbar under underkanslltld kanslitidkl.kl.10-14 10-14

SVENSKA SVENSKAPENSIONÄRSFllRBUNDETS PENSION)(RSFl:JRBUNDETS llSTERBOTINISKA SAMARBETSDELEGATION: l:JSTERBOTTNISKA SAMARBETSDELEGATlON: Ombudsman för österbotlen :

Ombudsman for Osterbotten : fru fru Else-Maj Else-MajJohnson, Johnson,adress adress: :Levonsgatan Levonsgatan 14, 14, 65200 efon : :961-246410 65200 VASA VASA20 20- - Tjänstetel Tjiinstetelefon 961-246410

G R I TORt ~ ET S/.../ N6 MARK HELA

OR

iJ' vER (rIVET s ~s/

/31+ 1

I NI

e

ATH

L. U J"T

YHllllI7 ARf:

YT/t

KRu-

LUTFli i<

Ov H GoRaT

KOR

LrreT

MYNT AN6EPo T. ex .

JTRLLf

V /tR

SfiNTA

IlLLT-

~

LUG/II

e/.../tl<

~\

'fIK FYLlll

{ORT HflR

PKON .

/'rIEt>

"/lsK

~l< A /... L VI

BONtl E

sA

FR I c. - GO~ ~ ItM T JUl !

F/ RIt Tt. JK

IfELA?-

LI/!J'rl\

,c::

f=1 Nf-

MAtJ6- R1KTN,

GflLT INblltN

_

t<AL JSt<AL

HUN-

OM I{LUIl

Oi\1

~ITfrfAN

fRoN ,

KLAbflN

vOKA· voKA LH LER

PunA

SoR P

IVf NS K

o

Vt ~ j( ­

L1 &

AGLAV BJ8Et/J

1TLJ ITu

Klipp rsordet och Hfrs(Abo)-Sthlm-resa (Åbo)-Sthlm-resatur/retur tur/returme med d hytt hyttkateg. kateg.3.3.God GodJul Juloch och Klipp ututkokorsordet ochsand sänddet detunder underadress adress GOD GODTID, TID, Eija Eija Hfrs Fran cke, Kallstra n den 1010C,e,02720 tackfor förfliUg flitigmedverkan medverkanunder underar år1978.

1978.

Francke, Källstranden 02720Esbo Esbo7272senast senastden den1515januari januari-79.

-79. tack Prlsforteck nin g seseovan!

Prisfört eckning ovan!Julkorsordet Julkorsordett ill tiliara: ära:1 1pris pris1010ststtur/returtur/retur- Namn Namn ..... . .................. ..... .................... .. ....... . ... . • reresor s or a ltalt ernati t HfrsSth lm (utan ), andra ernatvivt Hfrs-Sthlm (utanhytt h ytt), andraoch ochtredje tredjepris prisvar var si sin n Hfrs (Abo)-Sthlm-resa (u t a n hyt t ), a ndra och tredje pris var sin Adress: ....................... _ . .. ..... . ... .. ................. .. ...

Hfrs (Åbo)-Sthlm-resa (ut an hytt), andra och tredje pris var sin Adress: .. .