God Tid 2/1979 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

ÅLAND och MARIEHAMN i närbild MITTUPPSLAGET Arg. 7 - Nr 2 3 APRIL 1979

••

HALSAR •• VALKOMMEN

Stadsdirektör

Lars Lönnqvist På alla mariehamnares vägnar hälsar jag deltagarna i Pensionärsförbundets

som-

marmöte h]ärtligt välkomna tilJ Mariehamn. 1 stadens vapen ser vi symboler som erinrar om att de tusen lindarnas stad har stolta sjöfartstraditioner. Ett bevis härpå är segelfartyget Pommern, en välbevarad pensionär bland d en nya generatio-

nens biWirjor i Västerhamn. Turismen och handeln sätter sin prngel på "Ar lill a s tad, huvudstaden i landet "annorlunda". Ålands flagga är en symbol för en självstyrelse som är unik, Jiksom hela vårt landskap av tusende öar. Basnäringarna på Åland , jordbruk och fiske är starkt bundna tili den natur som vi vårdar och som nu, när Ni

besöker vårt landskap, kan visa sina lövängars vackraste b!omster plak t. Mariehamn är en relativt ung stad, men landskape ts sevärda kyrkobyggnader vittnar om en gammal kultur och vår bygd är rik på minnen frå n olika tidsepoker. Jag hoppas att Ert sommarmöte i Mariehamn skall bli givande och minnesrikt.

11111111 111111'" 11111111111111111111 111""1111 II I 1111

"''''" """''''11111111111

Om du ännu inte är anmäld tili pensionärernas storträff SOMMARDAGEN, så ta då omedelbart kontakt med din före ning. Närmare om SOMMARDAGEN i God Tid 1/79.

Glad Påsk tillönskas alla GOD TID's läsare': och medarbetare

"Här var mellan Ijuset och mörkret en strid .. "

Den frivilIiga hjälpen åter tilI heders Då man gick in för att utbygga hälso- och socialvården tili sin nuvarande omfattning, var det reformisternas avsikt att åsidosätta den vidsträckta och väl utbyggda friviliiga sociala verksamhet, som i det tysta verkade för att på ett personligt sätt bringa hjälp och lindring i de pröv ningar som oaktat den allmänna välståndsutvecklingen nog så hårt kan drabba mången medmänniska. Bland "samhällsförbättrarna" hade man, samtidigt som hela hälso- och socialförvaltningen gjordes tili v issa politjkers karriärfält, fått för sig att det ej var med samhällsintresse na förenligt att alla dessa gamla och beprövade välgörenhetsinstitutioner mera hade någon uppgift att fylla. De skulle bli tili ett överståndet stadium i den tidigare hälso- och socialvärden. Teoretiskt sett kunde man vara överens om dessa principers riktighet. Visst borde det ju vara samhällets skyldighe t att se tili att dess samtliga m edlemmar skulle känna sig likställda även då ohälsa och sociala problem stöter tili. Verkligheten är dock en annan. Den , mänskliga faktorn är något som sätter sig över även de bäst utstuderade teoretiska system. "Boven i dramat" blev ju här, som i så mycket annat liknande, samhällsekonomin och vid dess sida byråkratin. Från att ha varit en personlig individ med allt vad tililivet hör, blev mången enbart ett kodnummer i det allt uppslukande kartoteket. Småningom kom ju även de största " ivrarna" tili insikt om att något gått på tok. AlIt nytänkande tili trots fanns nöden bakom knuten. Det framgick allt tydligare att efterfrågan på social- och hälsovårdsservice var betydligt större än utbudet. Värdsektorn hade inga möjligheter att utvidga sin service eller öka personaJen i så hög grad som planerats. Det i tankarna redan avpolleterade välgörenhetsarbetet borde väl sen också omhuldas. Nästans hjälpande hand ansågs behövas även i vårt välfärdssamhälle - ja kanske mer än förr. Numera har en kommitte bekantat sig med frågan. 1 ett enhetligt betånkande har man kommit tili det glädjande slutresultatet att de offentliga tjänsterna ej allena kan tilIgodose behovet, utan de bör k ompletteras med det stöd den frivilliga verksamheten har tili sitt förfogande. Det mest positiva i utredningens ställningstagande kan anses vara att man på det lokala planet skall gå in för ett intimare samarbete mellan de kommunala myndigheterna och på orten verkande frivillig arbetskraft. Likaså är det en stor vinning att även försarnlingarnas diakoni liksom olika trossamfunds sociala funktione. kommer att bättre än hittills ha möjligheter att göra sina insatser för de behövande i samhället. 1 detta sammanhang är det skäl att framhålla pensionärsorganisationernas betydelse som en förenande länk i denna verksamhet. Det vore även på sin plats att man inom de lokala pensionärsföreningarna skulle överväga möjligheterna att mera än hittills ställa upp då det gäller att med en personlig insats medverka i det frivilliga arbete som i olika former riktar sig tili våra nog så ofta bortglömda medmänniskor. Likaså gäller det att få mången " blyg" pensionär att övervinna rädslan att komma med i den aktiva verksamheten och därigenom få möjlighet att se e n solglimt i det gråa vardagslivet som mången pensionär har att 'streta sig fram igenom. Myndigheternas nya inställning tili de friv iliiga humanitära insatserna har närmast uppnåtts tack vare det mälmedv etna arbetet som \>I.a. Centralförbundet för de gamlas v äl gjort sig tili tolk för då det gällt att slå vakt om de mänskliga värden som bildar ledstjärnan för så många på humanitär grund arbetande organisationer. VWH

Sedan år 1975 har jag haft förmånen att få delta i Svenska Pensionärsförbundets årsmöten. Den trivsammaste stämninge n tycker jag att jag fick uppleva nu i Karis den 8 mars 1979. Delegaterna från de olika föreningarna föreföll att vara på gott humör och årsmö, tesförhandlingarna kunde genomföras i en konstruktiv an, dao Vi kan också vara glada över att förbundets ekonomi så småningom har blivit bätt, "e. Förbättringen har gått <':.B.Jnt, men utvecklingen - , hela tiden gått åt rätt ' ,rt att man också '0 iaktta spar,

samhet. En försämring av ekonomin gär !mabbare och lättare än en mödosam förbättring, Förbundets styrelse planerar att utök a personalen med en heltidsanställd kansHst. Vi har i dag samma personaI som år 1975, då kansliet öppnades på Viborgsgatan i Helsingfors. Om man beaktar att verksamheten gått starkt framåt under de senaste åren, så framstår en utökning av personalen såsom väl motiverad. Man har också efterlyst en fältombudsman för södra Finland. Här måste förbundet ändå vänta och se v ilka möjligheterna är i framtiden. Vi kan inte brådstörtat ta på oss all t för stora personalkostnader. Det tål inte vår ekonomi. Varje år brukar det hända någonting nytt inom Svenska Pensionärsförbundet. En ny sak för i är är den pensionärskurs sam arrangeras av Västra Nylands folkhögskola i Karis under tiden 29 augusti - 2

De orden kunde stå som en ' rubrik över många sammanhang. Det är ju uppen bart att de gälla för hela världsläget Och ctbland tycker vi väl att ret verkar att vara helt kompakt, allenarådande. Men vi får inte glömma att det ändå finn s en hel i del av ljus, av hjälpvilja och godhet - d'et är bara så att det goda i regel verkar lllg'mält och stillsamt, i motsats tili det mörka och onda. Nu när vi närmar oss Stilia vec- I kan och Påsken, då koncentreras orden i ru briken kring en enda brännpunkt: mannen från N asaret, "Smärtornas man". nerlig, finstämd dikt Jeanna Oterdahl

Jag ser dig hög i gycklarskruden med törnekronan om ditt hår, för romarn den jörryckte juden , j6r juden hjälten av i går, jor den som mött din blick och tror en Frälsare, en vän, en bror. Det fanns så många olika åsikter och uppfattningar om den mannen redan då , liksom vi for!farande ser och ställer oss olika tili Honom. Men månne inte de aJlra flesta av oss infcir Stilia veckans och Långfredagens skeenden känner en djup vördnad , kanske med en liten ängslan fcir att det är något så stort och 0 begripligt, något som vi inte riktigt fårstår och fär grepp om. Och just så är det juoJ ag tror inte att någon människa kan fårstå det som skedde då eller varfcir det måste

september 1979. Det är alltså skolan sam är arrangör, men Svenska Pensionärsförbundet medverkar som "rådgivare", Samtidigt försöker vi ocksä göra kursen känd bland våra medlemmar. Om detta har sk olans och förbundets ledning överenskommit. Västra Nylands folkhögskola förfogar över ett nytt, modernt skolhus med vackert läge invid Pumpviken i Karis. Det kunde också våra årsmötesdeltagare konstatera den 8 mars, dä folkhögskolan ställde sina utryrnmen tili vårt förfogande. Om man ytterligare tillägger att Karis är en trivsam västnyländsk småstad och att kursens program förefaller innehållsrikt och mångsidigt, sä kan man k onstatera att alla förutsättningar finns för en bra kurs. Nu saknas endast de glada deltagarna för att allt skaJl gå i lås, men dom kommer säkert inom kort att anmäl'a sig. 1 det här sarnmanhanget vili jag också påminna om att vi redan under flere års tid har haft ett gott samarbete med Svenska Österbottens folkhögskola-folkakademi i Yttermark i fråga om pensionärskurser. Det här samarbetet kommer att fortsätta. Kurserna har varit mycket uppskattade. Förbundets reseverksamhet fortsätter. Läsarna kan hitta flere annonser också i detta nummer. Det är bara att välja

Och just som sådant har det direkt ärende tili värt verkliga idag. Det vili säga oss att Han hur vi har det när det är Han är med där. Vär

ofattbara. Korset är är tom. "Han är Han lever, Han är här. segrat och ingenting är hopplöst! Ingenting - och gäller oss och värt liv här och Och vi börjar kanske ana • • •;;:::::.:~---. . . djupet i de gamla, gamla en psaltarpsalm "Tänk 0 Herre Teologielektor Karin von Pfaler Din barmhärtighet och nåd, ty äro av evighet". Allt som är våra bördor av olika slag, ske - dä skulle v i ju fårstå Gud världens nöd, Kristi lidande, själv. Vi kan bara fcirsöka böja oss är ändä bara fcip en tid. Det för att Han såg det som den enda utvägen, detta drama där gudomligt och djävulskt är invävt i varandra tili en mörk men skimran- gonens bländande ljus, de väv. uppstånden!" Det som vi inte kan fårstå vili vi Och vi skumögda och gärna uppfatta som nägot symbo- trogna fär be med J eanna liskt, ett bildspråk som bara i en dahl viss mening motsvarar verkligheten. Men det som skedde då en Vad vi!! jag högre än berÖTas, gång i Jerusalem och på Golgata, min broder, av din starka hand. det var sannerligen ingenting Jag vet, det är att verkliggÖTas, symboliskt utan något fruktans- att lyft ur intighetens land värt reellt med intensiva plågor, se livets klara morgon gry blod och ångestsvett och död. och väriden skapas ung och ny .

och sedan inte dröja med att anmäla sig om man vili hinna med. R esan tili Högesta i Skåne verkar intressant. Där får man uppleva historiska miljöer och ett mycket modernt jordbruk. Sommarresan tili Lappland är en upprepning av senaste års resa. Det kan bli en Iyckad resa om solen skiner. Dä blir midnattssolskryssningen på Enare träsk en minnesvärd upplevelse. Senaste år regnade det, varför talar för att chanserna tili uppehållsväder och solsken i år borde vara desto större. Man skaJl vara ·optimist. Så har vi kryssningen med ms Kristina Brahe i augusti. Kristina Brahe är en båt av lämplig storlek för oss, 100 deltagare räcker för kryssningens genomförande. Men vi kan inte heller gå nämnvärt över hundra deltagare varför uppmaningen att man skaJl anmäla sig i tid gäller ocksä här. Förutorn resor arrangerar förbundet två kurser för studiecirkeliedare och en ordförande-sekreterarkurs under våren. Om detta har vi inforrnerat föreningarna genorn cirkulärbrev. Jag vili nämna dessa kurser här därför att den gamla kritiken att pen sionärsförbundet bara reser, kanske ändå inte - riktigt stämmer överens med verkligheten. Jag ser också fram emot att få träffa mänga av er i Mariehamn den 13 juni på vår "sommardag",

aTIf

Utgivare: S venska Pensionärsfcirbundet r.f. Ansvarig utgivare Victor W. Heinström Huvudredaktör Eija Francke Annonschef: Kaj Sjöberg Observatoriegatan 6, 51 00140 H eisingors 14, tel. 90-63 55 99 Redaktionens adress: Eija Francke Källstranden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 90/59 80 72 Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

fIOIf""

utkommer 1979 enligt följande: 3 29 maj 4 4 september 5 30oktober 6 12 december

Bidrag till nr 3 bör vara G'od Tid tillhanda senast den 10 maj.

Den som älskar

uppriktigt b1ir aldrig gammaL

"Så •vart•• vi

Dl det cäUer att plocka ut ett pensiouärspar, som kan ställa upp som idea! för konditionsverksamhet - eJI kultDrell verksamhet 51 god som nlgon, fInns det absolut ingen som kau uppvisa en meritlista som glr upp mot paret diplJug. Harry BIArield och hans äkta häIft "N a II e" Margiis. Harry är styrelsemedlem i Borgl Akilles, viceordf. i Borgl Tekniska rörening och ledamot i näringsnämnden i BorgA stad och naturJigtvis ordf.i Konditionssektionen i hemstaden. Margit är styrelsemedlem i Konditionssektionen och gemensamt kan de sUta med en i sanning imponeraude personlig "skörd", men i lika hög grad arbetar vardera pA att röra fram konditionsaktiviteten till alla åldersgrupper - ocksl pensionärer. NAgra plock ur aktivitetslistau:6-16.6-78 1200 km:s cykelresa tili BorgAs vänort i Daumark, Viborg. lngen pardon gavs eI. begärdes av "Nalle" trots att hon var enda kvinna. 15 ggr har de ställt upp i Stefau Löfvingloppet pA skidor (80-40 km), Emsalöloppet 55 km och naturJigtvis har de i 10 lr genomf"ört 500 km-kiuhbens kvantum. DA paret lute cykiar eI. skidar bygger de upp sin kondltion t.ex. pA Ten Bel. Har ni nlgonsln sett ett fräschare par än dessa sonda motionsdyrkare (68 resp. 66 lrj. Inget framtviDgat "huribullekomplex" utau enbart Iivsglädje!

penslonarer' ,

6. Fick Ni mera tid för 9. Överträffade pensiovarann, barnen 0ch barn- neringen Oina förvänfbarnen? ningar eiler tvärtom? Samtid igt fic k jag tid att sam. ordna mitt m oti onerande med mln hustriI Nalle, som förresten är samma andas barn. Också därvidlag är vi samspelta och har stort utbyta av varandra.

HON U ppskruvade förväntningar är främmande för mig. Menjag trivs med at! vara pensionär. P å gott och mindre gott. HAN P e nsionerin gen inne ba r precis

7. Reser Du nu mera än det jag sett fram emot. Överrasvar dock att tiden ej vili förr eIler kopplar Du kande räc ka till för de intressen och ätahelst av pä stugan, i träd- ganden man har omkring sig. gården (med fiske m.m.)? Blir alla de böc- 10. Några avslutande ker nu lästa, som Du inte visdomsord fri tt ur hjärtidigare hade tid för? tat.

1. Dina första intryck 4. Lade Du ned hela (Din reaktion) som pen- Oin tidigare verksamhet eiler kastade Du helt om? sionär?

HAN En skön känsla av att nu fAr jag disponera min tid som jag vili.

2. Var pen ~ ioneringen nägot Du sett fram emot? HON Nu har jag varit ca 1 är pefolsionä r, men pensionerade mig frän m in senaste tjänst för rätt länge sedan och blev hemmafru, varför övergången till pensionärslivet blev "skonsam " . Som något helt naturligt och ofrånkomligt.

HON Varken det ena eller det aildra. HA N Fick så ilia lov att vända ryggen till de jobb jag trivts så bra med. Men å andra sidan..fick jag nu hei t ostörd ägna mig åt de intressen jag på sidan om sysslat med.

5. Hade Du nu större möjlighet att ägna tid åt Dina hobbies?

Som kontors- och försäkrings-

HON Ja , med övertygelse och största behållning. Eftersom både Harry och j ag är frilufts- och motionsmänniskor 1 allra högsta grad så har vi nu mera tid att planera och förverkliga vära aktiviteter, t.ex. under vintersäsongen skidar vi nästan dagligen, om våren och hösten "Iänkar" vi flitigt och sommar och cykling hör ihop. Gymnastik, en av de bästa motionsformer som fmns , har vi två gånger i veckan kombinerad med bastu och simning i stadens simhall. Och mår bara bättre. Dessa aktiviteter uloin gymnastiken går i Akilles Konditionssektions regi (H. är ordf.). Vi trivs bra med varandra och våra konditionsvänner i alla åldrar.

1 min egenskap av kursrektor och u tbildningsinspektör gay jag ett handtag för att 'hjälpa ungdornen fram i livet.

HAN Om jag hade. Nu blev jag på heltid i tillfalle att ostörd motionera. Dessutom gavs mig tid fö, att entusiasmera och leda medmänniskor in i regelbunden motionsövning.

Trots mitt svar på fråga 1 var det inte fallet. Jag hade två deltidsjobb som jag trivdes ypperligt med och som jag frivilJigt av olika orsaker avstod ifrån.

3. Vad bade Du sysslat med fore · pensiorteringen?

HAN Vi som motionerar strävar ej till att få mera år åt liv et, utan mera liv åt åren. Detta är någo t som vi pensionärer ha r skäl att begrunda och beakta. Då vi nu har mera tid med oss själva oc h hoppeligen är friska vad är då nyttigare och t revliga re än att avd ela en del av vår tid för motionerande i en eller an nan form. Sålunda har vi förutsättningar att hållas friska, vigulanta och ungdornJiga tili sinnelaget. Och tili sist lev som du lär.

HON Reser fortfarande årligen och är nu i tillfalle att förlänga restiden. Resorna programmeras tili den tid av året då hä r är som ruskigast. Sommaren fördelas mellan stugan vid insjöstranden och cyBokläsandet såväl kelfårder. svenska som fins ka böcke~ ha r ej fö rsummats vare s ig tidigare eller nuo

Just hemkomna efter en 1200 km:s cykeltur. Inga sorger vilar här...

HON Uppriktigt sagt sä "kändes" det inte alls. L ivet fortsatte som förut.

RON Citerat idrottsfilosofen Lauri P ihkalas (91) visa ord : "Idrott liksom all rörelse är ett av människans grundbehov. När mo tionen ·försummas inträder förs lap prti ngen."

HAN Härligt att kunna resa oberoende av årstid och känna sig fri som fågeln, kosan må ställas vart som helst, till söderns soi eller Lapplands vinter. Men sommarparadiset är den lilla stugan vid insjön. Att läsa böcker har alltid hört till intressena.

8. Hur ser Du på Din äkta hälft som pensiooär? Långleds hon/hao eller är det bara tIivsel.

HON Att få vara frisk är den största lycka. Lycka och trivsel går ofta hand i hand och sparven kvittrar också en mulen dag. En person som är aktiv och utåtriktad hinner knappast långledas. HAN Min äkta hälft är enbart nöjd med hur det hela gestaltat sig och del tar med liv och iust i våra gemensamma motionsutövningssträvanden och övriga intressen.

Der er ingen bedre mennesker end mandfolk og kvindfolk Äldre dansk

_• _och inte heller efter ett 55 km:s skidlopp. Avundsvärda Blåfields!

Vi möts i Mariehamn den 13 j slutet av 1950-talet inköpte en gammal engelsk kanalfärja och döpte den tili Viking inledde de en revolution inte bara i Älands utan i hela Finlands förbindelser. 1 dag är det moderna biWirjor oc9 passagearfartyg med hytter, dignande smörgås bord, spel och dans som står för traflken som i Marieharnns Västerhamn sommartid är intensiv. Bilturisten på Äland - och det går bra även att hyra bil i Mariehal1ln - har många trevliga vägar att välja på. Huvudvägårna är i allmänhet asfalterade, men int-e avsedda fOr snabbåkning - 90 km fartgräns råder på Äland. Sevärdheterna ligger som på en bricka vid vägarna och naturscenerierna är omväxlande. Sightseeingturer med buss ordnas sommaren igenom, ända tili Eckerö , Geta, Kumlinge och Kökar. NYA SNYGGA HOTELL

KOlIske del sam är voekrasl på Ålolld är del sam är svårasl 011 beskriva: Bara eli I'äderkvom oelz eli gamma l gärdesgård. Älänningarna själva brukar använda ordet örike" om sitt landskap. Äland är som landskap nägonting ganska spedellt i Norden. Det är ett självstyrande landskap och samtidigt ett Iän i Finland. På Äland talar alla svenska och man har en egen landskapsflagga, som är gul och blå med ett rött innekors. Hur har det blivit så? Självstyrelse~ på Äland innebär att detta lilla landskap sedan 1922 har ett eget "parlament", ett landsting med 30 folkvalda. Älands landsting har större befogenheter än ett svenskt landsting. Det åländska landstinget stiftar landskapslagar om t.ex. trafik, polisfrågor, skolfrågor och 11

näringsliv. En hei del frågor sköttes trots detta också av den finska statens myndigheter. För sina självstyrelsefrågor har Äland en landskapsstyrelse, som består av sju personer, alla utsedda av landstinget. Den åländska "regeringschefen" har titeln lantråd. På Äland finns givetvis också en kommunal självstyrelse, som regleras landskapslagar uWirdade av det egna landstinge1. Kommunernas antal är 16. Störst är Marieharnn med knappt 10.000 invånare. . Äland är lätt att nå. För ett örike är ju kommunikationerna högst väsenliga och älänningarna har alltid seglat på de sju haven. Men när två åländska sjökaptener i

Under 70-talets början har ålänningarna byggt ett flertal snygga hotelI med allt högre standard. Hotellen har i regel koncentrerats tili Mariehamn. Gästerna erbjuds idag drygt 1100 bäddar. Rumsstandarden är god ot:h motsvarar de !lestas önskemål. Alla rum har budrum och telefon. Därtili förekommer ofta TV och radio och ibland även kylskåp. KONF E RENSMÖJ LIGHE T Konferenslandet Äland erbjuder konferensmöjlighet utomlands på nära håll. Äland är enligt lag enspråkigt svensk1. Språksvårigheter uppstår således inte för en svensk trots att han är utomlands. Den serviceapparat som ålänningarna byggt upp fyller högt ställda krav.

Redan sjöresan tili Äland kan fungera som en Iln inledning till konferensen. Man träffas, bekantar sig. Naturvännen vill uppleva hur våren gradvis återerövrar havsbandef i april och maj. SEVÄRDH ET E R pA ALAN D De historiska sevärdheterna på Aland har alla förutsättningar att förmedla ålandsgästen upptäckarglädje och en mångfald av bestående minnesbilder. Över 1000 gravhögar och andra fornminnen från förhistorisk tid , särskilt vikingatiden, vittnar om att Aland dä var en storbygd. Älands medeltida kyrkor, uppförda redan under tiden för kristendomens infårande, räknas tili landskapets förnämsta historiska minnesmärken. Många av de nu omkring 800 år gamla helgedomarna byggdes ursprungligen som försvarskyrkor vid fardvägarna tilllands och vatten. Med sina bastanta stenmurar och torn ger de en egenartad prägel ät den i övrigt moderna bebyggelsen.

KaSlellzo/ms S/Oll.

Kastelholms slott började uppföras på 1200-tale1. 1 slutet av 1300-talet tillbyggdes slottet av den mäktige riksdrotsen Bo

Jonsson Grip. Under 1500-talet tillkom förborgen med flygelbyggnaden i renässans. Slottet gick växlande öden tili mötes under tider av fejder och örlog. Dess historia anknyter tili GustafVasa, Erik XIV och Gustav II Adolf, vilka alla ]<om att vistas på slottet. Alands kulturhistoriska museums samlingar är till en del inrymda i en av slotts!lyglarna och bidrar till att göra anrika Kastelholm till ett populärt utflyktsmål. lnvid slottet beflnner sig "Älands Skansen" - Friluftsmuseet Jan Karlsgården med gamla boningshus, 10ft, visthus, m.m. vittnande om gammal åländsk allmogekultur. En liten cafeteria fOrfriskar besökarna. Bomarsunds fastnlngsruiner tillhör en senare tid . Efter det Sverige vid fredsslutet i Fredrikshamn efter kriget mot ryska tsarriket 1808-09 tvingats avträda hela Finlandjämte Äland, kom man i S1. Petrsburg snart på tanken att på Äland skapa ett "N ordens Gi braltar". Det ännu blott halvfardiga Bomarsund angreps 1854 av överlägsna engelsk-franska stridskrafter tili lands och sjöss. Efter en kort belägring kapitulerade de underlägsna försvararna, varefter fastnlngsverkan demolerades. Älands museum, Storagatan 9 ,

Mariehamn, är landskapets offidella museum. Samlingarna illustrerar Älands ur mången synpunkt märkliga bebyggelsehistoria, begynnande från stenåldern för omkring 5000 är sedan.

4-mastade barkskeppet mern ligger förtöjt i lv!<m,mam-. nedanför Sjöfartsmuseet. stolta silhuett avtecknar sig ut tili havs som en symbol Äland och ålänningarna - som välkommen till våra gäster, också som ett farväl eiler återseende". Älands sjöfartsmuseum i rieharnns Västerhamn utgör sina väldisponerade samlm"ar tvärsnitt genom åländsk shistoria - med början från deseglationens tidevarv stolta djupsjöseglarnas epok till våra dagar. Postrotemuseet i Storby, rö, erinrar om den flydda postrotarna ombesörjde gången mellan Sverige land, varvid

Text ur Rekreation slandet Aland, av Ralf J ohansson och "Aland - örike med självstyrelse", Martin Isaks-

Förbundsordförande VIKTOR W. HEINSTRÖM

"Vi blåser på samma glöd. På oss själva ankommer - - - - - - - - - C E det att ha aktiva föreningar . .. "

1="

• Prominenta årsmötesprofiler på första raden. Fr.v. rektor Kaj· Erik Nordström, Karis stadsdirektör Bror Hagström och SPFIPOlnjljlEckel'ö med livet som insats trot· -=§ ordförande Victor W Heinström. Foto: Rainer Nordström turiststation på Geta- § popuJärt utflyktsmål :: 85 representanter från sammantighet kommit på fötter, trots den sto>fsla".,n ulsikt över N orr- § lagl 39 av SPF:s 57 förerungar mirumala men effektiva perso nai (BottenhavetJ och det om- :: hade mött upp i Västra Nylands SPF håller sig med. givande landskapet. 1 närheten §. folkhögskola. En psykolog skulle - 1 vida kretsar i Svenskfinland märkliga grottformationer. Bi!- § säkett ge den fantastiska mötesvärdesätter man det arbete vi utväg leder upp tili turiststationen § lokalen en andel av den uppbygför för att i pensionärernas tecken med utsiktstorn. En cafeanlägg- :: gande stämrungen som rådde kunna sluta upp kring värt moning - även måltider serveras - § och helt visst inte helt obefogat! dersmål. Ordförande uppmanade ljänru: gästerna. .. § Delegaterna från Karleby i norr, förerungsrepresentanterna att i Utslktsplatser som mäl for ut- :: Åland i väster och hela den övriga högre grad än tidigare ta hand om flykter ges det ett flertal i lands- :: finiandssvenska kustremsan erde enskilda individerna. kap et. Bland dessa kan nämnas § for en gemenskap som sa!te sin - Det fär inte enbart bli fräga Badhus- och Lotsbergen i Ma- S· prägel på förhandlingarna. om socialfall. D en ensamma indiriehamn, kafeet "Uffe på berget" :: ... viden är ofta mycket viktigare. =_

invid

Färjsundsbron,

Djävuls- ::

berget i Bomarsund Orrdalsklint :: och Kasberget i S~tvik Ingb _ § bergen m.fl. , y :: :: :: MARlEHAMN - DE TUSEN LINDARNAS STAD § Mariehamn är det självstyrda Ålands centralort, med nära :: 10.000 invånare. Et! utmärkande § drag för staden är den vilIabe- :: byggelse, som med sina vackra § trädgärdar utbrett sig över ett vidsträckt omräde. Sjöf~ den dorninerande näringsgrenen i staden och det registrerade handelstonnaget placerar Mariehamn som Finlands andra sjöfartsstad. Staden präglas av den livliga turisttrafiken. Hit förläggs allt oftare kongresser och konferenser med deltagare även frän de övriga nordiska länderna. Den äländska sjöfarten har stolta traditioner. Ett synligt exempel därpä utgör bLa. Ålands Sjö-

fartsmuseum,

vars

Goda ramar lnom vilka VI

hoppas det skall fattas kloka beslut, sade stadsdirektör Bror Hagström då han hälsade välkommen och gay mötesdeltagarna en snabblektion i Karis historia och rektor Kaj-Erik Nordström presenterade med uppenbar stolthet sm vackra skola. - SPF-ordförande konstaterade med tillfredsställelse, att vi alla arbetar mot samma mä!. Pä oss själva ankommer det att ha aktiva förerungar, som arbetar för de enskilda individerna. - Pensionärerna är i vära dagar en pätryckrungsgrupp. Vär orgarusation och andra pensionärssammanslutrungar har rätt att få det som oss tillkommer trots arbetslösheten - ' som jag vågar päsfå del vis är ko nstruerad. Vidare konstaterade förbundsordf. att SPF:s ekonomi numera tack vare härt arbete och försik-

SPF-STANDAR NR 1 OCH 2 UTDELADE Vid mötet överräcktes de första ex. av det smakfulla standaret tili "ideväckarna" i J: stad och tili utformaren Bertel Eklund. 1 samma veva annonserades också SPF:s hyllnings- och kondoleansadress. KLlNGA VISA .. . Stolta kan karispensionärerna vara över sin kör, sam under Dick Granroths ledrung förtjänstfullt frarnförde sitt program. VÄLFÖRBEREDDA FÖRHANDLINGAR Verksamhetsled. Rainer Nordström har igen en gäng bevisat sin effektivitet vid förberedandet av mötesförhandlingar. Intet hade överlämnats ät slumpen varför

enastående

samlingar rönt intrernationell § uppmärksamhet. Vid inloppet ti U § stadens Västerhamn avtecknar :: sig riggen av fyrmastade stålbar- § ken Pommern såsom stadens och :: hela Alands signatursilhuett. § Mariehamn med sina luftiga ga- :: lor är sommartid en yppig, gröll' § skande trädgärd. Pä stadens östra § sida mot havsfjärden Slemmern :: har bevarats en typisk exponent § för äländsk löväng, Tullarns äng, :: SQm om vären och försommaren ~ prunkar i en otrolig blomster- § prakt. Närheten tili havet, den :: örika skärgärden och naturen, § • - Tack skall ni ha, säger törbundsordtörande, då han överräcsom är Ålands egen, samt det :: ker nr 1 av SPF-standardet tili initiativtagarna M-klu~bens reprehärliga kl imatet, befåster Ma- § sentanter tr.v. Johannes Lindvall och Uno Knuts. Nr 2 överräcktes uppfris- :: tili Eklund, som skymtar i bakgrunden. § Foto: Rainer Nordström.

personvaI, faststäUande av budget och verksamhetsplan gick undan med fart. SPF har ofta anklagats för att enbart ordna resor (är det fel , dä de tycks köra fuUbelagda?J, men denna gäng upptog verksamhetsplanen en hei del utbildningskurser runt om pä värt verksamhetsfält. För att sköta den ständigt ökande verksamheten kommer SPF att gä ' i författning om att under -79 anställa en heltidskanslist. Ocksä en ombudsman för södra Finland stär pä önskelistan, men just nu torde det vara orealistiskt att öka staben pä kansliet. - SPF kommer alltid att vara en organisation, sam arbetar med frivilliga krafter, konstaterade , ordförande. Medlemsavgiften för 1979 fastställdes till mk 3. Den nya styrelsen presenteras i God Tid 3/79 samtidigt med Österbottruska delegationen och de nya förerungsstyrelserna. Eija

Arsmötet återvalde ordförande Socialrådet Victor W. Heins tröm återvaldes till Svenska pensionärsförbundets ordförande vid årsmötet i Västra Nylands folkhögskola i Karis på torsdagen. Det här betyder att han fortsättningsvis leder förbundet med cirka 15.000 medlemmar. Styrelsen för nästa år består av Maj Wasz och AIli Häggman Helsingfors, Greta Lindroos och EUi Lindroos Abo, Victor Arwidsson Åland , Hannes Hagström, Alfred Smeds, Arne Bergman och Sigfrid Berklin Österbotten, Waldemar Heinström, Elmer Jakobsson, Saga Lönnberg och Arne Ljungholm Nyland. Övriga Finland representeras av Karl-Gustav Boedeker. Verksamhetsledaren Rainer Nordström konstaterade i sitt anförande Ilär han presenterade bokslutet att förbundet för första gängen är skuldfritt redan i mars. Balansräkrungen visar likasä ett litet men glädjande överskott.

RESOLUTION antagen vid Svenska Pensionärsförbundets årsmöte den 8 mars 1979 i Karis. I samband med den tragiska åldringshemsbranden i Virdois framgick det att ett stort antal av våra åldringshem ännu är mycket brandfarliga. Samtidigt konstaterades det att kommurrerna inte har råd att avhjälpa bristerna. Trots ekonomiska realiteter vågar vi för vår del påstå att dagens åldringar gjort så mycket för vårt samhälles förkovran att ett rimligt rättvisekrav är att de gamla skall få framleva sin levnads afton utan en ständig fruktan att bli innebrändao Det är här i första hand fråga om rättvisa och god vilja och först i andra hand får det vara fråga om ekonomi. Om inte samhället är kapabeIt att avhjälpa bristerna så får samhället ·skämmas. Den 'ö ppna vården har många gånger heIt berättigat framförts som ett gott aIternativ tili anstaltsvård. Visst är det bra att en åldring, som med lite hjälp kan komma till rätta, får bo kvar isin egen miljö. Det är också helt på sin plats att den öppna vården utvecklas och får tillräckliga resurser. Men det förefaller dock som om man skulle ha gripits av en övertro på den öppna vårdens möjligheter. Ingalunda är det meningen att bördan av den öppna vården skall läggas på en ålderstigen makas eiler makes axlar, vilket ofta blir fallet. Om så sker har samhället igen dragit sig undan från sitt ansvar. Vi måste därför jämsides utveckla den öppna vården och anstaltsvården, så att ålderstigna sjuka människor kan komma i åtnjutande Qv just den vård personen i fråga är i behov av . Vårt förbund har i många tid igare sammanhang betonat nödvändigheten av att våra sjukhus kan betjäna patienterna även på svenska. Vi viii också denna gång upprepa detta rättmätiga krav, samtidigt som vi ser mot framtiden med bekymmer på grund av den svaga ställning som svenskan har fått i våra finskspråkiga grundskolor. Därför a nser vi det vara motiverat med eU språktillägg på lönen för den personaI inom vårdsektorn som behärskar landets båda språk.

10 ve 10.340 mk. Makar, vars årsinkomst i dessa kommungrupper understiger 19.700 (I), 18.010 (II) och 16.320 (III) kan räkna med att få något utöver grunddelen. Full understödsdel får ensamstående person då inkom sterna håller sig vid 4.590 mk per år i samtliga tre grupper. Makars inkomst bör hålla sig vid 7.350 för att de skall få fuJJ understödsdel. Det fulla beson i kommungrupp 1 kommer loppet sammanräknat med upp till 921 mk per månad med grunddelen är i kommungrupp 1: grunddel, full understödsdel och 534 mk, II: 490 mk och III : 446 per fullt understödstillägg. 1 grup- må nad för ensamstående. Makar perna II och III är motsvarande och sammanboende par får 464, pensionsbelopp 877 respektive 428 eiler 393 mk per man och 833 mk per månad. För äkta ma- månad beroende på kommungkar eller sammanboende par är rupp. Det bostads bidrag Folkmotsvarande belopp 774 mk i 1, pensionsanstalten beviljar är inte 738 mk i II och 703 mk i III indexbundet och förändras därkommungruppen per man och för inte nuo månad. F ör att få folkpension Hjälptillägget, som betalas ut med u nderstödstillägg tili fullt vid fyllda 80 år eller vid handibelopp bör man inte ha övriga kapp, är 166 mk från april . Vårdinkomster över 1.170 mk per år tillägget som tilIfaller hemmabo(ensamstående) eiler 1.880 mk per ende 85-åringar eiler verkligt är (makar). svårt handikappade personer i Gränsen för att få rätt till min- hemvård stiger till 245 mk. sta unders tödsdel utöver grundFulI frontmannapension för ende1en går från och med april vid samstående stiger till 774 , 729 eI12.460 mk per år fö r ensamståen- ler 684 mk i de olika grupperna de i 1 kommungruppe n. 1 grup- för ensamstående. Gifta frontperna II och III är motsvarande mäns fulla pension blir 619, 583 årsinkomstgräns 11.400 respekti- eiler 547 mk i månaden. Fronttillägget stiger till 51 mk. B egravningsbidraget stiger tili 1.819 mk.

Folkpensionerna indexförhöjs 1.4 1979 Folkpensionens fulla belopp för ' en ensamstående person i kommungrupp I steg från och med april till 921 mk per månad (höjning 37 mk). Genomsnittsfolkpensio nen steg från 528 till 549 mk per månad. Detta tili följd av en indexjustering som höjer folk- , familj e- och fro ntmannapensionerna med drygt 4 procent. Det stabila prisläget har gjort att folkpen"ionernas indexförhöjning låtit vänta på sig ovanligt länge. Den senaste förhöjningen skedde i juli 1978. Men sedan dess har levnadskostnadsindex, till vilket folkpensione rna är bundna, stigit från 544 till 567 poäng, vilket berättigar tili en drygt 4 procents förhöjning av folkpensionerna. Grunddelen är från o~h med april 182 mk per månad mot tidigare 175. En ensamstående per-

Svenska Pensionärsförbu ndets

ner Du tili alla Di pensionsförmåner? Vi hjälper Dig gärna reda ut pensionslrågorna. Välkommen in och diskutera med vår pensionsrådgivare Brita Björkqvist. När Du gör det lår Du en smålandsbörs äkta skinn av 055 .

ÄLAN DSBAN KEN huvudkontoret, Mariehamn tel. 14000

hyllnings- och kondoleansadresser

Dinl{apten och hans besättning hälsardig väll{ommen ombord på 80-talets Sverige-båt.

Svenska P ensionärsförbundet har nu egna hyllnings- och kondoleansadresser. Sakari Kauppinen har ritat adresserna. Hyllningsadresserna kan användas när en föreni ng uppvaktar någon av sina medlemmar eiler också av enskilda personer som vili uppvakta sina vänner på deras bemärkelsedagar. På motsvarande sätt kan kondoleansadresserna användas av föreningar och enskilda personer. HYllningsadressen kostar 20 mk. Kondoleansadressen kostar 15 mk, Föreningar som åtar sig att sälja adresser erhåller en provision om 5 mk per adress. B ehåUningen av adressförsäljningen går till Jarl Hellströms minnesfond . InbetaJningarna görs genom närmaste bank till Svenska P ensionärsförbundet r.f., Jarl Hellströms rninnesfond, konto nummer 405.506-0~4 i Helsingfors..:§..2!!:~ ar ~b::a~ nk;. ' _ _ _ _ _ _ _ _ __

Fem nya, trivsamma storfaIjor, av vilka de två första redan i sommar segla r från Åbo tili Stockholm.

TUNISIEN

Sommarvistelse på

ett steg in i "Tusen och en natt" den 13 - 27 april

LEHMIRANTA

DET GAMLA RYSSLAND Svenska Pensionärsförbundets sommarvistelse pä L ehmiranta senaste sommar rönte stor uppskattrling bland deltagarna. Se referat i G od T id nummer 4178 sidan 9. 1 sommar samlas vi igen på Lehmiranta under tiden 27 juni - 2 juli. Lehmiranta semester- och kurscentrum är beläget vid det natursköna L ehmijärvi i Bjärnå. Närmastjänrvägsstation är Salo och Bjärnå. Avståndet till Salo är ca 12 km. Lehmiranta förfogar över egen simstrand och bastu. Inkvartering i 2-personers rum. B ekvämligheter i korridoren. Den 28 jU)1i anordnas e n utfärd med buss till Salo stad och d ess omgivningar. Pris: 275 mk. 1 priset ingår vistelsen på Lehmiranta (5 dygn) i helpe nsion, som omfattar morgonkaffe klo 8, lunch klo 11.30, kaffe klo 14, och middag klo 16.30. Under kvällarna fmns d et dessutom kokmöjligheter. Vistelsen inleds med kaffe d en 27 juni klo 14.00 och avslutas m ed lunch den 2 juli klo 11.30. Utfärden med buss till Salo ingår i priset. R esorna till och från L ehmirqnta ingår inte i priset. Anmälan om deltagande görs till S vens ka P e nsionärsförbundet r.f., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 90-7537820 vardagar klo 10- 14. Platserna reserveras i den ordning anmälningarna kommer förbundet tillhanda. Passa på och I\iut av sommaren i en trivsam och naturskön omgivning.

ViII ni undvika alI bli Irött ? Skaffa er då j7era käpphäslar! När ni lrötlnal på den ena, sätt er ni er lIpp på den a ndra. Emile Coue

NÄR DET ÄR FRAGA OM HOBBY

SUZDAL - VLADIMIR MOSKVA En resa IiU det /örllutna - 800 6r IiUbaka i liden. 980-1.180,-17 dagar, I kI. IKONKONSTRESOR 9%-1 .050,-17 dagar, I kI. GASTRONOMIRESOR J.490,-Ibelpeosion 7 dagar, I kI. TvA/estmAltider, en tysk ocb ... grusisk.

LENINGRAD

Pris mk 2.118,-

BILDKONST • • LITTERA. TUR • MUSIK • ARKITEKTUR helpeosion 780,- 5 dagar, I kI. P6 _IIa kulturresor med/öljer en finländsk expert pA omrAdet. Priserna Inkluderar alla rondo tu",r ocb Inträdesavgilter tiU d. ställen som besöks. PA ...sorna tiU Moskva och Leningrad Iogh dessutom Ivl teaterkviiUar. PA resoroa liU Det gamla Ryssland en t..ter· kväU i Moskva.

På grund av sjukdomsfali har några platser blivit lediga, men besätts dessa i den ordning anmälan sker tili reseledaren Eija Francke tel. 90-598 072 eI. Birgitta Kivimäki på Resebyrå Polaris i Vasa 961-116600. Teknisk arrangör: Resebyrå Polaris Arrangör: SPF Osterbottniska delegation Angående programmet se GOD TID nr 1n9

Julkorsordet

Priseru ir )'tlerlJ&hdsprlar. dt "iWa.r aDtdtu

&tI"

.~.

V'mmemh"n',.

ocb annuJJuinp.dtydd 30,-. Ik dta ar- flnDao .... ~ oda ddtq I .... "01'11 raetiYlla,. Spec,a!byrån lot

tasot

III! SoVJE'tuntonan

- ffni1Sov tOurs ~~:~~:~~~~ ~2

-Jr 642722

samt ovriga resebyråer

Byta eli ord eiler två gjorde det lätt all gå. Alla människors möte borda vara så.

och inköp av

hobbymaterial - arbetsmaterial - verktyg i nformation m .m.

TIli tygtryck

läderarbeten

smyckestil lverkning ke ram lkarbeten

ko pparema lJenng pla sta rbeten

Christer BO/leh,

liU SPECIAL· PRIS

1395 mk

Avresa 6.7. Aterresa 23.7. Ase flyg med Pan Ams flygplan.

Karelen kallade Den finländska emigrantfamiljen Strengs fanlasliska levnadsöden då de som arbets· lösa amerikafinländare i början av 193D-talel sökte sin Iycka i Ost-Karelen och Stalins Ryssland. IIIstr. 290 S . 54,- hf1 .• 66,' inb.

Vidareflyg från New York med upp tili 40% rabatt. 00100 H :Jors 10, Mlkaelsgatan 8, tel. 661 956

Anmälan senast 15.5.

SVENSKA PENSIONÄRSFtJRBUNDETS tJSTERBOTTNISKA SAMARBETSDELEGATION:

Pöiäris

Ombudsman för Österbotten: fru Else-Maj Johnson, adress : Levonsgatan 14, 65200 VASA 20 - Tjänstetelefon: 961-246410

HovriittsespI. 15 65100 Vasa 10 TeI.(961) 241555

FörfaHarens egna och samlidas upplevelser om molslåndel moI förryskningen i Finland i början av 1900-lalet och frigörelsen frAn del ryska inflytandet 1917 -1918. Händelserna är förlagda lill Väslnyland. IIIslr. 172 s. 45,- inb. Finns i yarje yälfärsedd bokhandel

EKENÄS TRYCKERI AKTIEBOLAG PB 3610601 EKENÄS lel. 911 -1 2800

_ _ _ _ _ FORTSÄTTNING _ _ _ __

Valdemar. (frå u femte si'dan rnig raklång rnitt i den frambrusande trafiken, så att gurkorna liknande stenarna vid ett ras spreds ut bland de livligt tutande bilarna. Kommer du ihåg Lisa hur den där 17 -åriga ynglingen störtade fram för att betala din limonad å 30 kop. då du inte genast hiitade rätt i portmonnän. Och du då Hagar, som med ett vänligt småleende fick dig tillsänd en flaska champagne av de 4 ungdomarna vid grannbordet. Kan ni tänka er att någon helt spontant överräcker en blomma ur sin bukett på gatan och sedan vandrar vidare med ett vänligt

1_ _ _ _ _

(frän sidan 14)

närerna. De har blivit en mycket eftersökt gruppo Pensionärsförening!'r av olika slag har växt fram nära nag "som svampar ur jorsmåleende bara för att det är så roligt att få ge. Hur länge skaJ] detta underbara folk kunna leva enligt detta livsmönster helt omedvetna om våra dagars snikenhet och och lure ndrejeri med turister? G 0 d T idi god tid i Georgien , var en slogan som vi 56 lyckliga resenärer i tid och otid upprepade och som vi kommer att bevara i varmt minne. Eija

den " med olika syften och inriktningar. Likaså har det kommit . fram olika reseföretag med speciell inriktning på pensionärsreseverksamhet. J a , tili och med leksaksindustrin har börjat fu ndera på särskilda leksaker för pensionärer. En sanering på detta organisationsområde är nog av nöden. Det är därför angeläget att vi kan samla alla pensionärer i en stark riksorganisation och att samhället ger denna organisation sitt moraliska och ekonomiska stöd. , Vidare är det angeläget att samhällets olika organ och pensionärernas organisationer finner de. samarbetsformer sam är bäst tili gagn för pensionärerna och samhället.

.ft

t[l"liQ

~FlL 1t0~tl\) Itt R'fT

Dl'JR I l-lRVH, SlVR~l ~m0 ~li AV !Jf1l I ÖSltRS'JÖtv ,

eORJm nll~ MM~u SKUM-

FLEMINfr

TEfJ./HS

f!YFJ

svu

VEiR. t=ÖRfI [)OM

Tre st SOS-pass (halsked för damer, armband för herrar) utlottas bland alla före den 10 maj under adress God Titi, Eija Francke, Källstranden 10 e, 02720 Esbo 72 insända rätta korsordslösningar. .

Namn: .............. . ................................................ . Adress ................................... . . . ........................ .