God Tid 2/1979 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

då

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDET r.f.:s ORGAN MARIEHAMN--------------------

om SOMMARDAGEN i God Tid 1/79. 5I111111111111111 III III 111111 111111 111111111111111111111 111111111 11111111 Glad Påsk nllönsktls alla • Bekanta föreningsrepresentanter i trevlig gemenskap. Foto: Rainer Nordström R rat på mlttup GOD 's läsare ~ och medarbetllre

Om du ännu inte är anmäld till pensionärernas storträff SOMMARDAGEN, så ta omedelbart kontakt förening. Närmare

På alla mariehamnares väg: nar hälsar jag deltagarna i Pensionärsförbundets ommarmöte hjärtligt välkomna till Mariehamn. I stadens vapen ser vi sym-§ boler som erinrar om att de tusen lindarnas stad har stolta---sjöfartstraditioner. Ett bevis härpå är segelfartyget Pom: mern, en välbevarad pensionär bland den nya generatioStadsdirektör Lars Lönnqvist nens bilfärjor i Västerhamn. · Tunsmen och handeln sätter sin r · ge r 1 d, huvudstaden i landet "annorlunda". Alands flagga är en symbol för en självstyrelse som är unik, liksom hela vårt landskap av tusende öar. Basnäringarna på Åland, jordbruk och fiske är starkt bundna till den natur som vi vårdar och som nu, när Ni besöker vårt landskap, kan visa sina lövängars vackraste 010,.m~;ter·or Mariehamn är en relativt ung stad, men landskapets sevärda kyrkobyggnader vittnar om en gammal kultur och vår bygd är rik på minnen från olika tidsepoker. Jag hoppas att Ert sommarmöte i Mariehamn skall bli givande och minnesrikt.

ÅLAND och MARIEHAMN i närbild TTUPPSl.,AGET Arg. 7 - Nr 2 3 APRIL 1979

•• HALSAR •• VALKOMMEN

med din

Då man gick in för att utbygga hälso- och socialvården till sin nuvarande omfattning, var det reformisternas avsikt att åsidosätta den vidsträckta och väl utbyggda frivilliga sociala verksamhet , som i det tysta verkade för att på ett personligt sätt bringa hjälp och lindring i de prövningar som oaktat den allmänna välståndsutvecklingen nog så hårt kan drabba mången medmänniska Bland "samhällsförbättrarna" hade man, samtidigt som hela hälso- och socialförvaltningen gjordes till vissa politikers karriärfält, fått för sig att det ej var med samhällsintressena förenligt att alla dessa gamla och beprövade välgörenhetsinstitutioner mera hade någon uppgift att fylla. De skulle bli till ett överståndet stadium i den tidigare hälso- och socialvården Teoretiskt sett kunde man vara överens om dessa principers riktighet. Visst borde det ju vara samhällets skyldighet att se till att dess samtliga medlemmar skulle känna sig likställda även då ohälsa och sociala problem stöter till. Verkligheten är dock en annan. Den mänskliga faktorn är något som sätter sig över även de bäst utstuderade teoretiska system. "Boven i dramat" blev ju här, som i så mycket annat liknande, samhällsekonomin och vid dess sida byråkratin. Från att ha varit en personlig individ med allt vad till livet hör, blev mången enbart ett kodnummer i det allt uppslukande kartoteket. Småningom kom ju även de största "ivrarna" till insikt om att något gått på tok. Allt nytänkande till trots fanns nöden bakom knuten. Det framgick allt tydligare att efterfrågan på social- och hälsovårdsservice var betydligt större än utbudet. Vårdsektorn hade inga möjligheter att utvidga sin service eller öka personalen i så hög grad som planerats. Det i tankarna redan avpolleterade välgörenhetsarbetet borde väl sen också omhuldas. Nästans hjälpande hand ansågs behövas även i vårt välfärdssamhälle ja kanske mer än förr. Numera har en kommitte bekantat sig med frågan. I ett enhetligt betänkande har man kommit till det glädjande slutresultatet att de offentliga tjänsterna ej allena kan tillgodose behovet, utan de bör kompletteras med det stöd den frivilliga verksamheten har till sitt förfogande. Det mest positiva i utredningens ställningstagande kan anses vara att man på det lokala planet skall gå in för ett intimare samarbete mellan de kommunala myndigheterna och på orten verkande frivillig arbetskraft. Likaså är det en stor vinning att även församlingarnas diakoni liksom olika trossamfunds sociala funktioner kommer att bättre än hittills ha möjligheter att göra sina insatser för de behövande i samhället. I detta sammanhang är det skäl att framhålla pensionärsorganisationernas betydelse som en förenande länk i denna verksamhet. Det vore även på sin plats att man inom de lokala pensionärsföreningarna skulle överväga möjligheterna att mera än hittills ställa upp då det gäller att med en personlig insats medverka i det frivilliga arbete som i olika former riktar sig till våra nog så ofta bortglömda medmänniskor.

••liii,;;;__.....,_...

* *

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f. Ansvarig utgivare Victor W. Heinström Huvudredaktör Eija Francke Annonschef: Kaj Sjöberg Observatoriegatan 6, 51 00140 Helsingors 14, tel. 90-63 55 99 Redaktionens adress: Eija Francke Källstranden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 90/59 80 72 Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs utkommer 1979 enligt följande: 3 29 maj 4 4 september 5 30 oktober 6 12 december Bidrag till nr 3. bör vara God Tid tillhanda senast den 10 maj. Den som älskar uppriktigt blir aldrig gammal. A,thar})lnerO

''Här var mellan ljuset och mörkret en strid. . '' De orden kunde stå som en rubrik över många sammanhang. Det är ju uppenbart att de kan gälla för hela världsläget idag. Och ibland tycker vi väl att mörkret verkar att vara helt kompakt, allenarådande. Men vi får inte glömma att det ändå finns en hel del av ljus, av hjälpvilja och godhet det är bara så att det goda i regel verkar lågmält och stillsamt, i motsats till det mörka och onda. Nu när vi närmar oss Stilla veckan och Påsken, då koncentreras orden i rubriken kring en enda brännpunkt: mannen från Nasaret, "Smärtornas man" I en in-· nerlig, finstämd dikt skriver J eanna Oterdahl Jag ser dig hög i gycklarskruden med törnekronan om ditt hår, for romarn den förryckte juden, för juden hjälten av i går, för den som mött din blick och tror en Frälsare, en vän, en bror. Det fanns så många olika åsikter och uppfattningar om den mannen redan då, liksom vi fortfarande ser och ställer oss olika till Honom. Men månne inte de allra flesta av oss inför Stilla veckans och Långfredagens skeenden känner en djup vördnad, kanske med en liten ängslan för att det är något så stort och obegripligt, något som vi inte riktigt förstår och får grepp om. Och just så är det ju. Jag tror inte att någon människa kan förstå det som september 1979. Det är alltså skolan som är arrangör, men Svenska Pensionärsförbundet medverkar som "rådgivare". Samtidigt försöker vi också göra kursen känd bland våra medlemmar. Om detta har skolans och förbundets ledning överenskommit. Västra Nylands folkhögskola förfogar över ett nytt, modernt skolhus med vackert läge invid Pumpviken i Karis. Det kunde också våra årsmötesdeltagare konstatera den 8 mars, då folkhögskolan ställde sina utrymmen till vårt förfogande. Om man ytterligare tillägger att Karis är en trivsam västnyländsk småstad och att kursens program förefaller innehållsrikt och mångsidigt, så kan man konstatera att alla förutsättningar finns för en bra kurs. Nu saknas endast de glada deltagarna för att allt skall gå i lås, men dom kommer säkert inom kort att anmäla sig. I det här sammanhanget vill jag också påminna om att vi redan under flere års tid har haft ett gott samarbete med Svenska Österbottens folkhögskola-folkakademi i Yttermark i fråga om pensionärskurser. Det här samarbetet kommer att fortsätta. Kurserna har varit mycket uppskattade. Förbundets reseverksamhet fortsätter Läsarna kan hitta flere annonser också i detta nummer. Det är bara att välja Och just som sådant har det e direkt ärende till vårt verkliga li idag. Det vill säga oss att Han ve hur vi har det när det är svårt Han är med där. Vår sjukdom sorg, ängslan och ensamhet, vå känsla av skuld och misslyckan de det finns alltsammans inne slutet i Hans ångest. Vi får likso höra Honom säga "Det var jus dig jag tänkte på!" Och så möter vi det fullkomlig ofattbara. Korset är tomt. Grave är tom. "Han är uppstånden!" Han lever, Han är här, Gud h segrat och ingenting är mer _ hopplöst! Ingenting och de gäller oss och vårt liv här och nu Och vi börjar kanske ana något a 111111 djupet i de gamla, gamla orden · en psaltarpsalm "Tänk o Herre p Teologielektor Karin von Pfaler Din barmhärtighe\ och nåd, ty d ske då skulle vi ju förstå Gud själv. Vi kan bara försöka böja oss för att Han såg det som den enda utvägen, detta drama där gudomligt och djävulskt är invävt i varandra till en mörk men skimrande väv. Det som vi inte kan förstå vill vi gärna uppfatta som något symboliskt, ett bildspråk som bara i en viss mening motsvarar verkligheäro av evighet". Allt som är svårt våra bördor av olika slag, hel världens nöd, Kristi lidande, de är ändå bara föp en tid. Det end som är av evighet är Guds barm härtighet och nåd. Sigillet so bekräftar det löftet är Påskmor gonens bländande ljus, "Han ä uppstånden!" Och vi skumögda och klen trogna får be med Jeanna Oter dahl ten. Men det som skedde då en Vad vill jag högre än beröras, gång i Jerusalem och på Golgata, min broder, av din starka hand. det var sannerligen ingenting Jag vet, det är att verkliggöras, symboliskt utan något fruktans- att lyft ur intighetens land värt reellt med intensiva plågor, se livets klara morgon gry blod och ångestsvett och död. och världen skapas ung och ny. och sedan inte dröja med att anmäla sig om man vill hinna med. Resan till Högesta i Skåne verkar intressant. Där får man uppleva historiska miljöer och ett mycket modernt jordbruk. Sommarresan till Lappland är en upprepning av senaste års resa. Det kan bli en lyckad resa om solen skiner. Då blir midnattssolskryssningen på Enare träsk en minnesvärd upplevelse. Senaste år regnade det, varför allt talar för att chanserna till uppehållsväder och solsken i år borde vara desto större. Man skall vara optimist. Så har vi kryssningen med ms Kristina Brahe i augusti. Kristina Brabe är en båt av lämplig storlek för oss, 100 deltagare räcker för kryssningens genomförande. Men vi kan inte heller gå nämnvärt över hundra deltagare varför uppmaningen att man skall anmäla sig i tid gäller också här. Förutom resor arrangerar förbundet två kurser för studiecirkelledare och en ordförande-sekreterarkurs under våren. Om detta har vi informerat föreningarna genom cirkulärbrev. Jag vill nämna dessa kurser här därför att den gamla kritiken att pensionärsförbundet para reser, kanske ändå inte riktigt stämmer överens med verkligheten. Jag ser också fram emot att få träffa många av er i Mariehamn den 13 juni på vår "sommardag".

Den frivilliga hjälpen åter till heders

Likaså gäller det att få mången "blyg" pensionär att övervinna rädslan att komma med i den aktiva verksamheten och därigenom få möjlighet att se en solglimt i det gråa vardagslivet som mången pensionär har att streta sig fram igenom. * Myndigheternas nya inställning till de frivilliga humanitära insatserna har närmast uppnåtts tack vare det målmedvetna arbetet som l;>I.a. Centralförbundet för de gamlas väl gjort sig till tolk för då det gällt att slå vakt om de mänskliga värden som bildar ledstjärnan för så många på humanitär grund arbetande organisationer. Rainers ruta Sedan år 1975 har jag haft förmånen att få delta i Svenska Pensionärsförbundets årsmöten. Den trivsammaste stämningen tycker jag att jag fick uppleva nu i Karls den 8 mars 1979. Delegaterna från de olika föreningarna föreföll att vara på gott humör och årsmötesförhandlingarna kunde genomföras i en konstruktiv anda. Vi kan också vara glada över att förbundets ekonomi så småningom har blivit bättre. Förbättringen har gått långsamt, men utvecklingen har ändå hela tiden gått åt rätt håll. Det är klart att man också i framtiden måste iaktta sparVWH samhet. En försämring av ekonomin går snabbare och lättare än en mödosam förbättring. Förbundets styrelse planerar att utöka personalen med en heltidsanställd kanslist. Vi har i dag samma personal som år 1975, då kansliet öppnades på Viborgsgatan i Helsingfors. Om man beaktar att verksamheten gått starkt framåt under de senaste åren, så framstår en utökning av personalen såsom väl motiverad. Man har också efterlyst en fältombudsman för södra Finland. Här måste förbundet ändå vänta och se vilka möjligheterna är i framtiden. Vi kan inte brådstörtat ta på oss allt för stora personalkostnader. Det tål inte vår ekonomi. Varje år brukar det hända någonting nytt inom Svenska Pensionärsförbundet. En ny sak för i år är den pensionärskurs som arrangeras av Västra Nylands folkhögskola i Karis under tiden 29 augusti 2

!It j q,;;,..w,,allOf-......-~ :; t-.._"" •iäafw'--lilll&ålc: ), } . t:.:-:-;.:..: w. :.~. ---. Kom till sparbanken då du tycker att Plankontot lämpar sig för dig. V-ålkommen som stamkund.

För dig som tänker byta till en ny lämpligare bostad. 20-40 % av bostädernas prisskillnad räcker till som egen sparande}. En prisstegring rubbar inte längre din målsättning. Dvs. om prisskillnaden mellan din nuvarande och tilltänkta bostad under spartiden oväntat förändras, ökar låneswnman i motsvarande grad. Om du måste betala din nya bostad innan du får betalt för din nuvarande hjälper sparbanken med finansieringen under försäljningstiden.

3 0 ,

Sparbankerna~

Den ger mig en trygghetskänsla för jag vet, att om det händer mig någonting, så innehåller den alla uppgifter om mig, som kan vara till hjälp både för reseledaren, sjukhuset, läkarna och myndigheterna. Den kan väl bäras tillsammans med andra smycken. Tre gånger har jag varit med vid tillfällen, då den skulle ha varit till stor hjälp för dem som tog hand om olycks- och sjukdomsfall. Alltså! Skaffa Dig ett SOSpass isynnerhet om Du har för avsikt att deltaga i en resa i sommar utomlands, men likaväl i det egna landet. En i sanning billig livförsäkring! Lisa Aure FRK har ordet: SOS-passet är en metallkapsel antingen på ked att bäras om halsen eller som armband. Inne i kapseln finns en remsa med uppgifter om vederbörande persons person-, hälso- och alarmuppgifter. Semesterpasset, som den nya remsan kallas, har text på åtta språk. På remsan antecknas semesteradressen (hotell, gata eller telefonnummer), researrangörens (resebyråns) namn, passnumret samt försäkringsbrevets (bankkvittots) nummer samt försäkringsbolagets namn. I en främmande miljö med ett främmande språk kan vem som helst glömma t.ex. hotellets namn. Då har man nytta av semesterpassets minne. Resenärens SOS-pass innehåller två remsor: den ursprungliga individuella remsan och så nykomlingen "semesterpasset" med temporära rent praktiska uppgifter. Då resan är över är också semesterpasset passe och kan kastas bort. Viktigt är att uppgifterna i semesterpasset alltid är up to date Försäkringsbolagen och resebyråerna vill göra resorna så trygga som möjligt och anser det därför vara viktigt, att resenärerna har SOSpass med bifogat semesterpass med på resan. Bär det alltid på Dig om handleden eller om halsen för säkerhets skull. Resenärens SOS-pass kan beställas från FRK-distriktsbyråer, lokalavdelningar, protesverkstäderna och de flesta apotek Också en del resebyråer och försäkringskontor säljer SOS-passet och speciellt just semesterpasset.

Priser: halsked i vanlig metall mk 35,- , förgyllda mk 45,-. Armband finns endast i vanlig metall till mk 35,-. Om du t.ex. vid flyttning vill förnya din vanliga SOS-passremsa så är priset på en ny 50 p/st och semesterpassremsan kostar 20 p/ st. Beställ alltså litet flera på en gång. I Hfrs och Nyland kan dessa beställas lättast genom en uppringning till 12811/213 el. 214. Annorstädes är det säkrast att kon tak ta RK-distrikts byråerna.

SOS-armbandet är inte bara nyttigt utan också klädsamt. Lomapaaal 1t:1111~r,,-tli,t.l....,lbl~lia MlaJtiJiNSO$-PAS5115'. Hollday paNport ,ou 11'1 ,,IIClditioMI .ilp b )"0111' SOS TAUSMAH. SemeaterpaM DldufHet,t.,sil•--WI d.,.ld,11101-T~ Ferlenpan ,-OhnSledMHf1Sttlhlll1oi,\llld -slenlln_..,.m..,.,,ld.-Alan!lpUI lnltir,~EL P• P aport. de vacacl, ..,,..""""'- ""'..... JJ...,,....,.-.......i..r9dl-lape ..,n-.,--i.&awlOS-TAUSlT...._ Pauaporto dl vacance PaHeport de vacar Ouandof ~lo. ,,,ll'lpi """''" ,.,.......;r ct C...MWIMf'lldlanMTAI..JSMAftSC::.. åm ,DM TAL.ISMAN Svenska Pensionärsförbundets standar / / Svenska Pensionärsförbundets bordsstandar finns att köpa på förbundets kansli, Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 90-753 78 20. Priset är 50 mk. Användningen är fri. KANSLI Viborgsgatan 9, 0051 0 Hfrs 51 tel. 90-7537 820 Verksamhetsled. Rainer Nordström anträffbar under kanslitid kl. 10-14

Har Du rad att resa utan SOS-pass?

FRK SOS-pass aer fmviktiga uppgifter då do~ dig ···1v • u inte saa kan göra det

Plankontot är ett nytt förnuftigare finansieringsprogram.

För dig som planerar att renovera ditt hem. 20-40 % av slutsumman för din plan räcker till som egen sparande} då grundreparationerna är jämförbara med anskaffande av en ny och lämpligare bostad. Då kan också lånetiden vara densamma som för bostadslånen..

• Min bästa reseförsäkring, säger Lisa Aure om sitt SOSpass. Lisa Aure, sjuksköterska skriver: SOS-medaljongen bär jag alltid både till fest och vardag också då jag simmar den är nämligen vattentät.

Och för dig som har planer på en semesterbostad, färgtelevisiont bil, resa eller något annat jämtörbart. Om du i alla fall måste spara för dessa ändamål, utnyttja då Plankontots förmåner. Enligt huvudregeln sparar du hälften och sparbanken lånar resten. Kom till sparbanken och gör upp ditt Plankontoprogram.

Anni Brev från mitt havsband

Anpassningskons ule nt inom Finlands s ve ns ka sy ns kadade

Vad vi haft Blånande fjärder. vikar och sjöar Lummiga holmar, skär och öar Grönskan, solen, vinden och fågelsången Luftens renhet. vattnet klarhet stillheten För ögat, örat och alla sinnen

Synskadade behöver Din hjälp - kom med syntjänsten!•I

Syntjänst är en verksamhet, där frivilliga personer ställer upp för synskadade medmänniskor. Syntjänstverksamheten inom föreningen Finlands svenska synskadade r.f. är ingenting nytt. Tvärtom. I mars detta år firar man 20-års jubileum. I samband med detta jubileum efterlyser man nya krafter som kan ta över. där leden har glesnat. Behovet av syntjänst ökar hela tiden i takt med det växande antalet synskadade. Med i syntjänst kan var och en komma, som uppriktigt är intresserad av att hjälpa och som vet att den har tid för det. Syntjänstuppdrag betyder inte att man blir bunden dygnet runt. Som syntjänstmedlem får man själv bestämma när det passar och också bestämma hurudana uppgifter man är villig att åta sig. Det är viktigt att kunna säga ifrån när det inte är passligt. Just av denna orsak är det viktigt att det finns

Blomqt•ist

men gäller det att skriva en bok så vankas det minsann att förlita sig på den gä.\'an, vilket i sin tur har det goda med sig att fantasin utvecklas. Fantasi är ett gott sällskap som jagar känslor a\' ensamhet på flykten. Mode, är inte bara ett ord. utan en av livets beståndsdelar som ligger efter oss från \·aggan till graven. Här är det verkligen fråga om fantasi för dem som skall halla karusellen 1 gång. och med förnämsta forskare i tjänst. Under de s.k. goda aren hette det att man för sm hälsas skull inte skulle tära vare sig bröd eller potatis, de ypperligaste bland födoämnen som bildade stommen I både mina och förfädernas kostvanor. Skärgårdsbor och bönder hann aldrig ställa om sig förrän det igen är högsta mode att äta fullkornsbrod. potatis och annat som sorterar under benämningen fiberrik föda. Vårt viloläger är också underkastat modets växlingar. Efter att i många herrans år ha vetat om och anammat den hårda sängen såsom varande hjälpen för slitna och \·ärkande ryggar, kommer nu helt plötsligt en vis och lärd professor och säger: "Mjukt ska man ligga så mår ryggen bäst". Efter att några dagar tidigare ha befriat den värkande ryggen frä.n en ohyggligt hard fanerskiva kändes de visa orden som en stor glädje. Det är nu att undra hur länge det tvära kastet stä.r sig förrän nästa modeskapare på området slår fast att halm ska det vara, så som det i forntiden varit haver. J aa. så är det att modet pä.verar t r , och de me t viktiga är inte hur hår och skägg skall ansas och friseras och hur kläder skall vara och sitta, och

I Helsingfors: Gun-Maj Silan der, Finlands svenska synskadades kansli. tel. växel: 62 40 38. Kl. 9-12 vardagar I Vasa: Inga-Lill Lillkull. tel. 24 64 44. Kl. 9.30-11.00 vardagar I Åbo: Maj-Lis Johansson. tel. 44 68 75. Vardagar 20.3.1979

Att njuta att se och lyssna Hotell Pomm e rn I Mariehamns c entrum. 43 Il-rum med bad, WC och telefon Utomhuspool och bas tu på sommaren. Ca feteri a och kon ferensrum. Annex et PASSAT ha r 11 Il-rum ( + 2 extra b.). Kö ksutr för 4 pers ., bad , WC, telefon och TV. Gäst h em Krona n Nära fä rjh amnen, nära till centru m av Marie hamn. Näs t intill hotell standard till gästh emsp ri s 18 Il-rum med varmt och kall t vatt en. Totalt 53 bäddar. 0 Företag i AT F-k edja n GRUPPRESESPECIALISTEN PÅ ÅLAND begär prospekt 928/12140, t elex 6325 ALA NDS TUAISTFORENING 22 100 Ma ri eh a mn

Ulla-Maj Svanbäck

tillräckligt många syntjänstmedlemmar, så att de synskadade kan få den hjälp de behöver. I praktiken fungerar syntjänsten som ett slags väntjänst. där uppgifterna varierar rätt mycket. Högläsning och l edsagning hör kanske till de vanligaste uppgifterna, men hjälpen kan också bestå av handräckning vid småsysslor i hemmet, ex. vid sortering av post, eller vid uppköp av olika slag. Vidare kan det röra sig om besök vid konserter eller sammankomster av olika slag, där den synskadade gärna har en ledsagare med sig för att känna sig tryggare. Viktigt i detta sammanhang är att minnas, att man skall hjälpa den synskadade att hjälpa sig själv. Förhållandet mellan syntjänstmedlemmen och den synskadade skall bygga på ömsesidigt förtroende och det skall vara ett förhållande pa samma nivå. För nya syntjänstmedlemmar kommer man att ordna kontaktoch informationstillfällen. Vid dessa tillfällen informerar man om smä. råd som kan underlätta situationer för synskadade. Framför allt kommer man att framhalla att detta med syntjänst inte är svårt eller dramatiskt synskadade är precis som andra med undantag av att de kan behÖ\'a hjälp av seende vid ende! praktiska göromål. Är du intresserad av detta ? Tag kontakt med våra syn tjänstförmedlare

O En hjiilpande arm känns tryRg och i·änlig. Foto Anders Lindman.

sist och slutligen är det ekonomin som avgör i hur stor utsträckning \'i blir modets slavar. Inget skärgärdsbrev utan litet \·äderprat. Någon nyhet är det inte att säga att vintern varit hård för oss gamla, men vi skall inte glömma bort att det också har varit underbara solskensdagar som vuxit i längd efter hand som tiden har gatt. Solen har Yisst inte vant nä.gon varje dags företeelse. men desto större har glädjen \'arit när den överraskat med att komma upp allt tidigare. Det är ju en liwts stora formä.n för den som fär sitta framför ett fönster och följa med naturens växlingar. Småfäglarna har haft det hart, men mitt i den medkänslan har det varit glädjande att följa deras flaxande i och omkring det gamla äppelträdet och deras pickande på matbordet. I går slog sig en stor flock sidensvansar ned i äppelträdet och i dag kom Bengt in med budet att han sett starar. Den besvärliga vintern lade mig i sängen för två veckor, men en ödets skickelse var att Bengt hade kvar av sin fjolårssemester så han har skött om bade mig och fäglarna en del a\· den besvärligaste tiden. Det tar sin tid att .komma igång på nytt. men nu har jag i alla fall knä.pat ihop ett breY, som Jag nu avslutar med de varmaste häslnmgar frä.n Tillgivna Anni

För att skriva brev behövs det fantasi, men\ em kunde tro att en forskare som sysslar med djupsinniga saker också behöver en sådan ingrediens, som folk "med fötterna på jorden" rycker på axeln åt som åt något meningslöst, eller otroligt. I alla fall sa blev jag idel öra när den gamle forskarprofessorn Jörgen Lehmann sade: En forskare behöver också fantasi. Det var förresten i ett mycket djupsinnigt program i Sveriges Radio med rubriken Vetandets \'ärld. Ämnet var medicinsk forskning, och nämnda forskare hade haft sin fantasi kopplad bland annat på blodproppar och deras upplösning. Fantasi är väl det samma som att hitta på. som vi säger i vardagslag. Kan ni tänka, jag måste avbryta skrivantet för att se efter vad som sägs om fantasi i Bra Böckers lexikon, som när det blir fullbordat må ha allt som av värde kan samlas inom sina gröna pärmar. Hör här, alla \'l som inte tidigare haft en klar bild av detta sa ringa uppskattade ord: Fan ta 1 (grekiska). föreställning. föreställningsförmaga. Frän andra föreställnmgsformer skiljer sig fantasibilden framst genom att dess innehåll representerar något tidigare ej upple\·t. Fantasin är skapande i den bemärkelsen att den av kända beståndsdelar producerar en ny och meningsfull helhet. Fantasibegåvnmgen varierar starkt från mdivid till individ men saknas aldrig helt. Fantasins yttringar är bl.a. dag- och sömndrömmar, illusioner, lek, konstnärligt. vetenskapligt och praktiskt skapande. I vårt dagliga liv har fantasin utomordentligt stor betydelse. Den utgör en grundförutsättning för kulturen och bestämmer vårt känslolivs och därmed våra handlingars inriktning " Ovanciterade är alltså en del a\· vad de lärda i Lund säger oss om fantasin. \"arför vi i den mån v1 undervärderar den. ma besinna vilken god gåva det är, och som vi bör utveckla. De lärda i Lund. är förresten dagsaktuella i och genom de fina TV-program vi har att förvänta oss. Ett ypperligt tillfälle att få både detta och andra ämnen vidare utredda. Fantasi är alltså inte något att skratta åt, och in heller nå ot a t missbruka. Ett brev kan vi nog åstadkomma utan att spela så mycket på fantasins strängar,

Pensionär modell 1976

Tbilisi 1 2 v. 1090-1860

Hans-J. Sjöstedt Prat i sömnen brukar jag däremot ganska sällan hemfalla till, fastän man ju då skulle ha både tid, tillfälle och anledning; särskilt då drömmen är av det mera livaktiga eller dramatiska slaget. Men tydligen kniper jag käft då jag sover, åtminstone har ingen på länge klagat över nattliga störningar.

Under resan företas utfärder varje dag: Du fär se de mäktiga Kauk asu s berge n. Du fär bekanta Dig med Stalins födelsestad Go ri, besöka museer, delta i vinsmakning och kvällsunderhållning, Du får friska upp dig i svavelbad. De flesta utfärderna ingår i resans pris 1/turist kl halvpension. Avfärd varje lördag fr.o.m. 17.2. 2v. 1860-1950 En resa två semestrar. Fira en vecka i Svarta havets mest omtyckta semesterstad, fortsätt till vinets och de eldiga dansernas Grusien. Tur./I- och 1/I -kl. halvpension. Avfärd lördagar

Den som inte upplevt den bara inte kan förstå det. Dagligen jämförde \ ' i \·ära vänlighetsplock alltid lika värmda in i själen. Med nägra episoder vill jag exemplifiera detta. Föreställ er ett a\· mina kolhostorgbesök, som är sant i minsta detalj. Hos gumman med kryddpasarna fylles efter avsmakande på fuktig fingerspets 5 st strutar. "Skolka stoj" (vad kostar det) ingenting, varsägod. ????? Vad gör man första gången det händer en? Försöker truga på Men njet! Hon menar vad hon säger av pur vänlighet. Samma sak efter en stor strut jätterussin vid ett annat stånd. Inte heller melonförsäljaren tar betalt utan småler bara vänligt, och då man ännu kommer ut med en J7llle pannkaksbröd, som betalts av en bredvidstående annan kund , utan att du hunnit blinka, känner man sig minst sagt omtumlad Då man på hotellet försöker imponera på de andra med sina , som man tror, ensamupplevda intryck blir man hastigt nerklubbad på grund a v att vi alla , på v ar s itt håll råkat ut fö r s am ma vä n s ka psyttn n ga r Och det bästa av allt var att en misstänksam nordbo kom pä skam. dä man utgick från att sådan generositet naturligtvis bottnar i '\·ad får jag istället". Fel en georgier ger för att vänlighet är så naturligt och avvisar därför med medfödd stolthet gengavor. Aldng glömmer jag piroggumman pa gatan , som inte lät mig betala en endaste kopek för mina rYkande piroger och som då jag insisterade ännu lassade på mig ett jättestort ugnsvarmt bröd. Inte heller glömmer jag min dagliga gurkransonförsäljerska, som på köpet (just den dag då jag hade händerna fulla) trots mina protester paketerade in ett jätteknyte med surkål (som jag avskyr) och hur jag några minuter ' senare balanserande min jätte börda lade (Forts. på sista sidan) f_ x et fascinerande GRUSIEN

Leendets land - GEORGIEN

I en av sina essäer spekulerar annars Frans G. Bengtsson, om sovandets väsen. (Dess oväsen, snarkandet, hoppar han över). Anledningen är att man, dä det begav sig, vid ett universitet i USA hade börjat anordna kurser i konsten att sova. Frans G. som, efter vad han själv pästod, var något av ett murmeldjur fick en massa behagliga visioner över hur en sådan kurs kunde gestalta sig: "Jag kan föreställa mig en sådan kurs angenäm nog", skriver han, "med utsökt behagliga sängar, med lakan och pyjamas av experimentfysiologiskt noggrant bestämd toppklass, med milt beslöjade läslampor och därbredvid kvällslektyr av omsorgsfullt prövad högsta sömnverkan; medicinska handböcker, omvändelseskrifter och modernistisk lyrik, med sobra äldre kvinnliga sömnadjunkter, som dels går kvällsrond för att från de alltför snabbt insomnades läppar plocka bort kvarglömda cigarrettstumpar, dels förmiddagsrond för att förhöra sig angående önskad morgondryck". Ja, så fabulerade Bengtsson och förledde mej att, i stället för det påtänkta motivet "vårens uppvaknande", gå till helt motsatt ämne. Men det kanske ges plats för också endel vårliga tongångar och trots att den person jag nu tänkt citera troligen avsåg något höstligt , så passar versstumpen bra in ocksä på våren. Det var konstnären Hjalmar "Hageli" Hagelstam som skaldade så här: "Solen skiner, himlen blånar, jägarn gnor pa friska tånar, for att skjuta markens däggdjur, likaväl som luftens äggdjur". i sättet att "rådbråka" svenskan i vårliga tonarter ligger han dock i lä för Gustaf Fröding som på sin värmlandsdialekt brister ut. Si vårn ja, si vårn ja, dä ä e fina ti! Da stecker sä ur jota å guschelov får sola ho ä så gla å bli! Och när man sitter och funderar över "värlyrik" slår det en att "blåsippor aldrig snuva fär" och da är det förkylt. För snuva, det är vad man inte bara får, utan också har Utan att kunna göra något åt det. Och efter att ha studerat 5 "Förkylningsboken" är det bara att instämma med de lärda herrar som på 1800-talet utgav en bok i tre band om förkylningssjukdomar De kom nämligen fram till slutsatsen att "det bästa medlet mot förkylningar är att dagligen förkyla sig". Men Förkylningsboken kommer också med goda tips. Vad behöver en förkyld karl? respektive kvinna?, frägar författaren. Och svarar: Kärlek, ömhet, medkänsla och näsdukar! Men han berättar också om den franske 1700-talsläkaren Tissot som rekommenderade åderlåtning, extrakt av fläderblom, honung, vinättika och salpeter. Dessutom rekommenderades vid sänggåendet på aftonen fotbad. Man kunde naturligtvis prata på om snuva och förkylning huru långt och länge som helst, men, som det inte heter: Varav näsan är full talar munnen. Och då missar man endel konsonanter eller uttalar dem lite originellt, så är det bäst att sluta. Jaja, vären är en farlig tid, inte bara för unga och förälskade utan också för gamla och förkylda. Men som klokt folk brukar påstå: "Den som inte är förkyld om våren är inte riktigt frisk." Atschi på er alla! lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllltllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll

"Alderdomen är av naturen något pratsam", påstod den ganska vise romaren Cicero på sin tid. Han bör visserligen själv redan som ung ha varit rätt snacksalig, eftersom han räknas in bland historiens största vältalare. Men han hade visst ganska rätt om ålderdomens pratsamhet eftersom jag själv nu på äldre dar har börjat gå omkrmg och prata till och med för mej själv. Nåja, gå omkring och gå omkring, det är mest när jag lägger patiens, ligger i badet utan lektyr, eller i enskildhet annars bara som pratkvarnen brukar mala på. Inte så högt men dock. Men vad skall man göra om en spaderdam, ruterkung eller något annat kort hotar att stjälpa alla ens vackra uträkningar. Man hutar åt dem. ber dem snällt om att komma en annan gång eller på en annan plats utan resultat förstås, de lyssnar inte på en de rackarna.

Egentligen borde det här bli en reseberättelse över de 56 SPF:arnas färd till det fjärran belägna romantiska Tbili.si, men för en gångs skull lämnas rese-rapporten åt .sidan och jag försöker analysera mig fram till v ad det var som gjorde denna 8 dagars färd till ett oförglömligt minne. Naturligtvis kan vi inte bortse från Finnsov tours 100 %:iga researrangemang. Tänk bara vilken fin upptakt, att genast på flygfältet efter den långa tunga flygresan bli mottagen med framdukad måltid, hotellrumsnumren i handen och meddelande om att resegepäcket återser vi uppe på rummet. Orsak 2 att den svenskspråkiga servicen \·erkligen genomfördes fullständigt. Underbara leningradguiderna Anna och Natascha gav oss på \-ärt eget modersmål information om den urgamla georgiska kulturen och allt \i önskade på sitt sympatiska sätt. Likaså var Finnsov tours lokala representant Taija oförtröttlig, då det gällde att skaffa oss balett- opera- eller cirkusbiljetter, något som trots förhanddreklam arrangörer sällan lyckas genomföra i vårt östra grannland. Reklamen ja! Visst hade vi utlovats blommande trädgårdar (något som inte var taget ur luften, utan helt baserat på vanliga tidigare vårar). Nu fick vi nöja oss med mandelträd i blom, forsytia i backsluttningarna och gröna graciösa tårpilar, medan de övriga träden väntade med att spricka ut tills vi satt på flygplanet på hemväg, tror jag. Men inte ens denna lilla besvikelse satte missnöjets magsafter 1 funktion. ty \i vandrade ju för det mesta omkring iförda sommarkläder '<id 20-26°:s \·änne. förvånat påstirrade a\- lokalbefolk/ n.ingen. som ännu inte \·ågat slänga av sig sina tjocka paletåer, pälsmössor och högskaftade konstläderstövlar. Ortsbefolkningen äntligen kommer jag fram till motivationen för rubriken. Trots allt det ovan uppräknade positiva, så var georgierna (grusier säger bara ryssarna) de vanliga vänliga hjälpsamma människorna på gatan, på kolhostorget, i de tomma butikerna, på cafeer och restauranger som gjorde denna resa till Hej Tbilisiresenärer Möt upp på Tekniska Föreningen, Georgsgatan 30 VI vän. o nsdagen den 4 apr il kl . 14, då Harry Nyman förevisar filmer och dior och Vera Konschin informerar. Tag med egna foton och ev. filmer och dior. \'äl mött i Georgiens tecken! Var vänlig och förhandsanmäl till Eija tel 59 80 72.

en fullträff. De 56 resenärerna fick var de än rörde sig en så stor ranson av mänsklig värme och vänlighet, att inte den minsta till stymmelse till gnissel förekom i vår grupp. Nedsmittade av georgisk vänlighet var allt förnöjelse och sols k e n i d e alsitua ti onen ö r e n re s eled ar e. Hur vänligheten kom till synes?

Finnsov resan för dig till det exotiska Grusien, till dess urgamla huvudstad Jalta-Tbilisi

6 •• SLOTT

Christinehof Greve Carl Piper, nuvarande innehavaren av Sveriges största fideikomiss tar hand om oss vid ankomsten till Högesta. Högesta Ab är ett jordbruksoch skogsföretag, som arrenderar Högestad, Christinehof, Baldringe och Torups fideikom1ss. Stiftat år 1747 av Christina Piper. I dag omfattar fideikomisset 13500 ha mark på vilket jordbruk bedrivs på 1400 ha, skogsbruk på 7000 ha. Resten av marken är utarrenderad. Högesta är Skånes största jordbruk och ett av landets största företag i sitt slag. Modern företagsledning, fördjupad företagsdemokrati och spridningar av ägandet betecknar Högesta Ab. 1978 övertogs en femtedel av aktierna av de anställda. Kärnan i den nya organisationsplanen är de självstyrande grupperna. Besluten decentraliseras, det personliga ansvaret ökar. Enl. mottot "Enighet skall nås genom en fri och öppen diskussion och besluten fattas i kraft av kompetens inte genom formell makt". Efter informationen beser vi det nya kostallet med 1000 nötkreatur och över 300 mjölkande kor. Kostallet är alldeles unikt i sitt slag. Man har valt flere grupper med färre kor i varje. Drivningsvägarna till mjölkningsstationerna är korta, tunga handarbeten har rationaliserats bort. Datamaskinerna ger korna rätt mat och rätt mängd. Datastyrningen av kraftfodertilldelmngen går så till att korna har en sändare runt halsen. När de går in i en box för att äta går en signal till datan som får veta vilken ko där står. Datan portionerar då kraftfoder i den takt och av den sammansättning som just ifrågavarande ko skall ha. Om det hade portionerats ut på en gång hade risken att en starkare ko kört bort en svagare och sedan tagit maten. Tidigare var arbetsinsatsen 70 tim/per ko och år. Med det nya systemet har man kommit till 35 tim./per ko och år. Efter ett personligt besök i Byråchef Tua-Lill Ulfsson från LL Tourist Service har besökt det imponerande Christinehof målet för SPF-resan i maj till Sverige och ger oss här en "inside information". "Kostallet" kan jag intyga att stämningen i ladugården var god. Korna verkade att trivas, fåglar flög omkring i taket (de kommer in frän luftintagen) kattorna skapade trivsel samt höll ordning på mössen. Helt otroligt. Viltvården innefattar jakt, utfodring samt efterhållning av skadevilt. Vid Christinehofs slott finns en inhägnad med promenadvägar på 3000 tunnland, där dov- och kronhjortar och de av greven inplanterade vildsvinen strövar fritt omkring. Själva Christinehofs slott representerar e s c e sven oc n k turhistoria. Slottet är i ordningställt och ger en god inblick i hur man levde på 1700- och 1800-talen. Efter ett besök på Högesta förstår man hur företagsdemokrati kan fungera. Högesta utstrålar en atmosfär av trivsel bland såväl människor som djur. Kiviksgraven, ett mäktigt bronsåldersröse av 76 meters diameter. Vidare till Gränna för middag och övernattning på Hotell Gyllene Uttern. till LAPPLAND 1-6 juli -79 Pensionärsförbundet anordnar med resebyrån Vendito som teknisk arrangör en sommarresa till Enare den 1-6 juli 79. Reseledare: R a i n e r Nord ström. Inkvartering i Saariselkä (Saarimaja) i 2- och 4-personers rum. Bekvämligheter i korridoren. Under vistelsen i Saariselkä ingår kaffefrukost, dagskaffe och middag i resans pris. Avfärd söndagen den 1 juli på kvällen med tåg från Helsingfors. Busstransport från Rovaniemi. Båtfärd i midnattssol på Enare träsk. Utfärd med buss till Karasjok på den norska sidan. Möjlighet till fjällvandring. Ankomst med tåg till Helsingfors fredagen den 6 juli på morgonen. Resans pris är 675 mk med logi i 2-personers rum och 650 mk i 4-personers rum. På tåget sovvagn 2 klass (3-personers sovhytter). Priset förutsätter att deltagarna har 65-års eller I-kort för tåg, i annat fall blir det en tilläggsavgift. Platserna reserveras i den ordning anmälningarna kommer arrangörerna tillhanda. Sista anmälningsdag är den 15 maj (under förutsättning att det då ännu finns platser). Anmälan om deltagande görs till Svenska Pensionärsförbundet r.f., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 90-753 78 20, vardagar kl. 10-14. MINNEN Av M'"'1rite Lju:,a minnen som klara pärlor p4 Livets trdd Vackra minnen som blommar i en skön örtagård Ett minne så tydligt som i en dagbok skrivet Ett vänligt handslag till en medmänniska givet Bläddra så försiktigt och sakta blad för blad Nog lyser minner klarast när Du gjorde ndgon glad Sorgsna minnen men kanske med en guldkant Med gott hjärta en skärv mer värd än en silverslant. Glöm inte att anmäla adressförändring till SPF-kansliet Viborgsg. 9 00510 Hfors, när du flyttar. Det är nödvändigt att du anger din g a m I a adress, med postnummer och allt, för annars kan vi inte hitta dej i vårt register. ne. En presentation av Högesta ingår i denna tidning. Reseledare är Rainer Nordström.

Tua-Lill Ulfsson §11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111§ Du hinner ännu med till § = HOLLANDom Du genast anmäler Dig per telefon 90- 753 78 20 (vardagar kl. 10-14). Restid 16-24 april. Resans pris 1 .640 mk.-; Se annons i God Tid nr 1/79. ?il 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 I111111111~ I grupp och privat åker Ni bekvämt, tryggt och förmånligt via oss. Bestäm resemålet, vi hjälper vid planeringen och sköter bokningen. @LL Tourist Service Ekenäs 911 -14620 Karis 911-31444 Lojo 912 21818 Helsingfors 90-413844 Lovisa 915-52888 Att göra resor med buss i trevligt sällskap är givande. Våra bussar för dig tryggt till resemålet. OY LINDHOLM LINES AB 10600 Ekenäs, Björknäsg. 1 tel. 911 -13808 Resa till Högesta i Skåne 20- 25 maj 1979 Svenska Pensionärsförbundet anordnar med resebyrån LL Tourist Service som teknisk arOnsdag 23 maj: Kaffefrukost. _ _._.....,.___._.....,.___._.....,.___._.....,._____ ___ ______________.,.1 rangör en resa till Högesta i SkåKustvägen via Simrishamn till Kivik, där man besöker den s.k.

OCH DEMOKRATI

Torsdag 24 maj: Kaffefrukost. Avfärd till Linköping, där man beser "det gamla Linköping", en levande miljö från en svunnen tid. Vidare till Stockholm. Avfärd med Silja Line kl. 18.00. Fredag 25 maj: Ankomst till Helsingfors kl. 09.00. resans pris är 870 mk per person. I priset ingår: bussresorna enligt programmet, båtbiljetter Helsingfors Stockholm Helsingfors, Silja Line, 2-personers hytter i kategori 3, måltider enligt programmet, logi i 2-personers rum med bekvämligheter. Anmälan om deltagande till Svenska Pensionärsförbundet r.f., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 90-753 78 20. Platserna reserveras i den ordning anmälningarna kommer kansliet tillhanda. Sista anmälningsdag är den 7 maj 1979.

RESANS PROGRAM I KORTHET: Söndag 20 maj: Avfärd kl. 18.00 från Helsingfors med Silja Line. Buss medföljer under resan. Måndag 21 maj: Med buss från Stockholm till Gränna, lunch. Vidare till Ystad. Logi på hotell Ystad Saltsjöbad. Tisdag 22 maj): Kaffefrukost. Utfärd till Högesta slott, där greve Carl Piper tar emot och informerar om Högesta. Rundvandring där man beser bl.a. en synnerligen modern ladugård med 1000 nötkreatur och över 300 mjölkande kor. Utfodringen av kreaturen sker med tillhjälp av datamaskin. Efter besöket på Högesta far gruppen vidare till Christinehofs slott, där man äter lunch på Wärdshuset Kronhjorten. Man beser slottet, som är iordningställt så att besökarna får en inblick i hur man levde på slotten under 17- och 1800-talen. I parken finns bl.a. dov- och kronhjortar och vildsvin. Övernattning Ystad.

Sommarresa

Svenska

HON6. Fick Ni mera tid för varann, barnen och barnbarnen? 9 Överträffade pensio ne ri ngen Dina för vä ntninga r eller t värtom ? Citerat idrottsfilosofen Lauri Pihkalas (91) visa ord: Samtidigt fick jag tid att samordna mitt motionerande med min hustru Nalle, som förresten är samma andas barn. Också därvidlag är vi samspelta och har stort HON Uppskruvade förväntningar är främmande för mig. Men jag trivs med att vara pensionar. På gott och mindre gott. "Idrott liksom all rörelse är ett av människans grundbehov. När motionen .försummas inträder förslappningen." HAN -,.; utbyta av varandra. HAN Vi som motionerar strävar ej till att få mera år åt livet, utan mera liv åt åren. Detta är något som vi pensionärer har skäl att begrunda och beakta. Då vi nu har mera tid med oss själva och hoppeligen är friska vad är då nyttigare och trevligare än att avdela en del av vår tid för motionerande i en eller annan form. Sålunda har vi förutsättningar att hällas friska, vigulanta och ungdomliga till sinnelaget.

Just hemkomna efter en 1200 km:s cykeltur. In a sor er vilar här ~--""~ l. Dina första intryck (Din reaktion) som pensionär? HON Uppriktigt sagt så ·'kändes" det inte alls. Livet fortsatte som förut.

HAN En skön känsla av att nu får jag disponera min tid som jag vill. 2. Var pensioneringen nå.got Du sett fram emot? HON Nu har jag varit ca 1 år peFlsionär. men pensionerade mig från min senaste tjänst för rätt länge sedan och blev hemmafru. varför övergången till pensionärslivet blev "skonsam". Som något helt naturligt och ofrånkomligt.

8 . Hur ser Du på Di n äkt a hä1ft s om p e nsionä r ? Lå ng leds hon/ han elle r ä r det bara trivse l.

HAN ~1in äkta hälft är enbart nöjd med hur det hela gestaltat sig och del tar med liv och lust i våra gemensrunma motionsutövningssträvanden och övriga intressen. Der er ingen bedre mennesker end mandfolk og kvindfolk Äldre dansk

Avundsvärda Blåfields!

3. Vad hade Du sysslat med före pensioneringen? HON Som kontors- och försäkringstjänsteman. HAN I min egenskap av kursrektor och utbildningsinspektör gav jag ett handtag för att hjälpa ungdomen fram 1 livet.

HON Reser fortfarande årligen och är nu i t illfälle att förlänga restiden. R esorna p r og ra mmeras t ill d en tid av äret dä här är som ruskigast. Sommaren fördelas mellan stugan vid insjöstranden och cykelfärder. Bokläsandet såväl svenska som finska böcker har ej försummats vare sig tidigare eller nu. HAN Härligt att kunna resa oberoende a, årstid och känna sig fri som fågeln. kosan mä ställas vart som helst. till söderns sol eller Lapplands vinter. l\len sommarparadiset är den lilla stugan vid insjön. Att läsa böcker har alltid bort till intressena.

''Så vart vi • •• penszonarer''

7. Re s e r Du nu m e ra än förr eller kopplar Du helst av på stugan, i trädgårde n (med fiske m.m.)? Blir alla de böcker nu lästa. som Du inte ti d igare hade tid för?

Dl det pller att plocka ut ett pensionirspar, som kan stilla upp som Ideal för kondltlomverksamhet en kulturell verksamhet al 1od som nqon, finns det absolut hasen som kan uppvisa en meritlista som gir upp mot paret d1pl.lng. Harry Bllfield och hans äkta hälft "N a 11 e'' Margits. Harry är styrelsemedlem i Borga\ Akilles, viceordf. i Borga\ Tekniska förening och ledamot i näringsnämnden i Borga\ stad och naturligtvis ordf.i Konditionssektionen i hemstaden. Margit är styrelsemedlem i Konditionssektionen och gemensamt kan de ståta med en i sanning imponerande personlig "skörd", men i lika bög grad arbetar vardera pA att föra fram konditionsaktiviteten till alla Aldersgrupper ocksA pensionärer. NAgra plock ur aktivitetslistan:6-16.6-78 1200 km:s cykelresa till Bor1u vänort i Danmark, Viborg. Ingen pardon gavs el. begärdes av "Nalle'' trots att hon var enda kvinna. 15 gp- bar de ställt upp i Stefan Löfvingloppet på skidor (80-40 km), Emsalöloppet 55 km och naturli1tvis har de i 10 Ar genomfört 500 km-klubbens kvantum. Då paret inte cyklar el. skidar bygger de upp sin kondition t.ex. på Ten Bel. Har ni nqonsin sett ett fräschare par än dessa sunda motionsdyrkare (68 resp. 66 Ar). Iniet framtvingat "hurtbullekomplex" utan enbart livs,lädje!

Pensioneringen innebar precis det jag sett fram emot. Överraskande var dock att tiden ej vill räcka till för de intressen och åtaganden man har omkring sig. 10. Nagra avslutande visdomsord fritt ur hjärtat. Och till sist lev som du lär. och inte heller efter ett 55 km :s skidlopp.

5. Hade Du nu större möjlighet att ä gn a tid at Dina hobbies? HON Ja, med övertygelse och största behållning. Eftersom både Harry och Jag är frilufts- och motionsmänniskor i allra högsta grad så har vi nu mera tid att planera och förverkliga våra aktiviteter, t.ex. under vintersäsongen skidar vi nästan dagligen, om våren och hösten "länkar" vi flitigt och sommar och cykling hör ihop. Gymnastik, en av de bästa motionsforrner som finns, har vi två gånger i veckan kombinerad med bastu och simning i stadens simhall. Och mår bara bättre. Dessa aktiviteter utom gymnastiken går i Akilles Konditionssektions regi (H. är ordf.). Vi trivs bra med varandra och ,·åra konditionsvänner i alla åldrar. HAN Om jag hade. Nu blev j a g på heltid i tillfälle att ostörd motionera. D essutom gavs mig ti d för att entusiasmera och leda medmänniskor in i regelbund en motionsövning.

HA N Trots mitt svar på fråga 1 var det inte fallet. Jag hade två deltidsjobb som jag trivdes ypperligt med och som jag frivilligt av olika orsaker avstod ifrån.

4. Lade Du ned hela Din tidigare verksamhet eller kastade Du helt om'? HON Varken det ena eller det andra. HAN Fick så illa lov att vända ryggen till de Jobb jag trivts sä bra med. Men ä andra sidan fick jag nu helt ostörd ägna mig åt de intressen jag på sidan om sysslat med.

HON Att få vara frisk är den största lycka. Lycka och trivsel går ofta hand i hand och sparven kvittrar också en mulen dag. En person som är aktiv och utåtriktad hinner knappast långledas.

slutet av 1950-talet inköpte en gammal engelsk kanalfärja och döpte den till Viking inledde de en revolution inte bara i Alands utan i hela Finlands förbindelser. I dag är det moderna bilfärjor och passagearfartyg med hytter, dignande smörgåsbord, spel och dans som står för trafiken som i Mariehamns Västerhamn sommartid är intensiv. Bilturisten på Åland och det gar bra även att hyra bil i Manehamn har manga trevliga vägar att välja pa. Huvudvägarna är i allmänhet asfalterade, men inte avsedda för snabbåkning 90 km fartgräns råder på Aland. Se'värdheterna ligger som pa en bricka vid vägarna och naturscenerierna är omväxlande. Sightseeingturer med buss ordnas sommaren igenom, ända till Eckerö, Geta, Kumlinge och Kökar.

Vi möts i Mariehamn den

Kan.d.e det .10111 är 1·ackrast pa Åland är det som iir sd1rast att beskrirn: Bara en 1·äderk1·am och en Ra11111w/ gärdesgård. Ålänningarna själva brukar använda ordet "örike" om sitt landskap. Aland är som landskap någonting ganska speciellt i N orden. Det är ett självstyrande landskap och samtidigt ett län i Finland. På Åland talar alla svenska och man har en egen landskapsflagga, som är gul och blå med ett rött innekors. Hur har det blivit så? Självstyrelsen på Åland innebär att detta lilla landskap sedan 1922 har ett eget "parlament", ett landsting med 30 folkvalda. Alands landsting har större befogenheter än ett svenskt landsting. Det åländska landstinget stiftar landskapslagar om t.ex. trafik, polisfrågor, skolfrågor och näringsliv. En hel del frågor sköttes trots detta också av den finska statens myndigheter. För sina självstyrelsefrågor har Aland en landskapsstyrelse, som består av sju personer, alla utsedda av landstinget. Den åländska "regeringschefen" har titeln lantråd. På Åland finns givetvis också en kommunal självstyrelse, som regleras landskapslagar utfärdade av det egna landstinget. Kommunernas antal är 16. Störst är Mariehamn med knappt 10.000 invånare. Aland är lätt att nå. För ett örike är ju kommunikationerna högst väsenliga och ålänningarna har alltid seglat på de sju haven. Men när två åländska sjökaptener i Kastelholms slott.

KONFERENS MÖJLIGHET

Konferenslandet Aland erbjuder konferensmöjlighet utomlands på nära håll. Aland är enligt lag enspråkigt svenskt. Språksvårigheter uppstår således inte för en svensk trots att han är utomlands. Den serviceapparat som ålänningarna byggt upp fyller högt ställda krav. Redan sjöresan till Aland kan fungera som en fin inledning till konferensen. Man träffas, bekantar sig. Naturvännen vill uppleva hur våren gradvis återerövrar havsbandet i april och maj.

13 ju

SEVÄRDHETER PÅ ÅLAND De historiska sevärdheterna på Aland har alla förutsättningar att förmedla alandsgästen upptäckarglädje och en mångfald m, bestaende minnesbilder. Över 1000 gravhögar och andra fornminnen frän förhistorisk tid, särskilt vikingatiden. vittnar om att Aland då var en storbygd Alands medeltida kyrkor, uppförda redan under tiden för kristendomens införande, raknas till landskapets förnämsta historiska minnesmärken. Många av de nu omkring 800 år gamla helgedomarna byggdes ursprungligen som försvarskyrkor \'Id färd,·agarna till lands och vatten. Med sina bastanta stenmurar och torn ger de en egenartad prägel åt den 1 övrigt moderna bebyggelsen. Kastelholms slott började uppföras pa 1200-talet. I slutet av 1300-talet tillbyggdes slottet av den mäktige riksdrotsen Bo Jonsson Grip. Under 1500-talet tillkom förborgen me<l flygelbyggnaden i renässans. Slottet gick växlande öden till mötes under tider av fejder och örlog. Dess historia anknyter till Gustaf Vasa, Erik XIV och Gustav II Adolf, vilka alla kom att vistas pa slottet. Alands kulturhistoriska museums samlingar är till en del inrymda i en av slottsflyglarna och bidrar till att göra anrika Kastelholm till ett populärt utflyktsmal. Invid slottet bei'rnner sig "Ålands Skansen" Friluftsmuseet Jan Karlsgarden med gamla boningshus, loft, visthus, m.m. vittnande om gammal åländsk allmogekultur En liten cafeteria förfriskar besökarna. Bomarsunds fästningsruiner tillhör en senare tid. Efter det Sverige vid fredsslutet 1 Fredrikshamn efter kriget mot ryska tsarriket 1808 09 tvingats avträda hela Finland jämte Aland, kom man i St. Petrsburg snart på tanken att på Ala1'd skapa ett "Nordens Gibraltar" Det ännu blott halvfärdiga Bomarsund angreps 1854 av överlägsna engelsk-franska stridskrafter till lands och sjöss. Efter en kort belägring kapitulerade de underlägsna försvararna, varefter fästningsverkan demolerades. Ålands museum , Storagatan 9 , Mariehamn, är landskapets officiella museum. Samlingarna illustrerar Alands ur mången synpunkt märkliga bebyggelsehistoria, begynnande från stenåldern för omkring 5000 år sedan. Text ur 1 Bakom Po111111em sky 4-mastade barkskeppet Pommern ligger förtöjt i Mariehamn nedanför Sjöfartsmuseet. Dess stolta silhuett avtecknar sig långt ut till havs som en symbol för Aland och alänningarna som ett välkommen till våra gäster, men ocksa som ett farväl eller "på återseende". Alands sjöfartsmuseum I Manehamns Västerhamn utgör med sina väldisponerade samlingar ett tvärsnitt genom åländsk sjöfartshistoria med början från bondeseglationens tidevarv över de to ta ·up 'öseglarnas epok fram till våra dagar. Postrotemuseet i Storby, Eckerö, erinrar om den flydda tid, då postrotarna ombesörjde postgången mellan Sverige och Finland, varvid postrotebönderna 1 Rekreationslandet Åland, av Ralf Johansson och "Åland örike med självstyrelse", Martin Isaksson. Hantverkardagar på Jan Karlsgården.

NYA SSYGGA HOTELL Under- 70-talets början har ålänningarna byggt ett flertal snygga hotell med allt högre standard. Hotellen har i regel koncentrerats till Mariehamn. Gästerna erbjuds idag drygt 1100 bäddar. Rumsstandarden är god o"ch motsvarar de flestas önskemål. Alla rum har budrum och telefon. Därtill förekommer ofta TV och radio och ibland även kylskåp.

9 Fö rbund s ordförande VIKTOR W. HEINSTRÖM "Vi bla .. er pa t.11nn1a glöd. Pa oss :---~----'=- det att ha aktiva föreningar. ' 'tar Sjöfart.111111seet.Eckerö med livet som insats trot- E sade elementen E Soltuna turiststation pä Geta- E • Prominenta årsmötesprofiler på första raden. Fr.v. rektor KajErik Nordström, Karis stadsdirektör Bror Hagström och SPFordförande Victor W Heinström. Foto: Rainer Nordström tighet kommit på fötter, trots den minimala men effektiva personal SPF håller sig med. I vida kretsar i Svenskfinland bergen är ett populärt utflyktsmål : 85 representanter från sammanmed storslagen utsikt över Norr- E lagt 39 av SPF:s 57 föreningar havet (Bottenhavet) och det om- : hade mött upp i Västra Nylands givande landskapet. I närheten E folkhögskola. En psykolog skulle märkliga grottformationer. Bil- = säkert ge den fantastiska mötes- värdesätter man det arbete vi utväg leder upp till tunststationen E lokalen en andel av den uppbyg- för för att I pensionärernas tecken med utsiktstorn. En cafeanlägg- =gande stämningen som rådde kunna sluta upp kring vårt moning även måltider serveras E och helt visst inte helt obefogat! dersmål. Ordförande uppmanade tjänar gästerna. E Delegaterna från Karleby i norr, föreningsrepresentanterna att i Utsiktsplatser som mål för ut- : Åland i väster och hela den övriga högre grad än tidigare ta hand om flykter ges det ett flertal i lands- E finlandssvenska kustremsan er- de enskilda individerna. kapet. Bland dessa kan nämnas = for en gemenskap som satte sin Det får inte enbart bli fråga Badhus- och Lots bergen i Ma- E präge på för andlingar a. om ocia en en mma ' n iriehamn, kafeet "Uffe på berget" E Goda ramar inom vilka vi viden är ofta mycket viktigare. invid Färjsundsbron, Djävuls- : berget i Bomarsund, Orrdalsklint 5 hoppas det skall fattas kloka be- SPF-STANDAR NR 1 slut, sade stadsdirektör Bror och Kasberget i Saltvik, lngby- OCH 2 UTDELADEHagström då han hälsade bergenvälm.fl. :_ kommen och gav mötesdeltagar-

Vid mötet överräcktes de första ex. av det smakfulla standaret till "ideväckarna" i J:stad och till utformaren Bertel Eklund. I samma veva annonserades också SPF:s hyllnings- och kon-10.000doleansadress. invånare. Ett utmärkande § SPF-ordförande konstateradrag för staden är den villabe- :: de med tillfredsställelse, att vi alla byggelse, som med sina vackra § arbetar mot samma mål. På oss trädgårdar utbrett sig över ett :: själva ankommer det att ha aktiva KLINGA VISA.· · vidsträckt område. § föreningar, som arbetar för de enSjöfart är den dominerande nä- =skilda individerna. Pensionäringsgrenen i staden och det regi- § rerna är i våra dagar en påtryckstrerade handelstonnaget place- § ningsgrupp. Vår organisation och rar Mariehamn som Finlands : andra pensionärssammanslutandra sjö fartsstad. Staden präglas § ningar har rätt att få det som oss av den livliga turisttrafiken. Hit : tillkommer trots arbetslösheten förläggs allt oftare kongresser och § som jag vågar påstå delvis är Stolta kan karispensionärerna vara över sin kör, som under Dick Granroths ledning förtjänstfullt framförde sitt program.

SPF har ofta anklagats för att enbart ordna resor (är det fel, då de tycks köra fullbelagda?), men denna gång upptog verksamhetsplanen en hel del utbildningskurser runt om pä vårt verksamhetsfält. För att sköta den ständigt ökande verksamheten kommer SPF att gå I författning om att under -79 anställa en heltidskanslist. Också en ombudsman för södra Finland står på önskelistan, men just nu torde det vara orealistiskt att öka staben pä kansliet. SPF kommer alltid att vara en organisation, som arbetar med frivilliga krafter, konstaterade 'ordförande. Medlemsavgiften för 1979 fastställdes till mk 3. Den nya styrelsen presenteras 1 God Tid 3/79 samtidigt med Österbottniska delegationen och de nya föreningsstyrelserna. Eija Årsmötet återvalde ordförande Socialrådet Victor W. Heinström återvaldes till Svenska pensionärsförbundets ordförande vid årsmötet i Västra Nylands folkhögskola i Karis på torsdagen. Det här betyder att han fortsättningsvis leder förbundet med cirka 15.000 medlemmar. Styrelsen för nästa år bestar av Maj Wasz och Alli Häggman Helsingfors, Greta Lindroos och Elli Lindroos Åbo, Victor Arwidsson Aland, Hannes Hagström, Alfred Smeds, Arne Bergman och Sigfrid Berklin Österbotten, Waldemar Heinström, Elmer Jakobsson, Saga Lönnberg och Arne Ljungholm Nyland. övriga Finland representeras av Karl-Gustav Boedeker. Verksamhetsledaren Rai ner Nordström konstaterade i sitt anförande när han presenterade bokslutet att förbundet för första gången är skuldfritt redan i mars. Balansräkningen visar likaså ett litet men glädjande överskott.

antagen vid Svenska Pensionärsförbundets årsmö~ te den 8 mars 1979 i Karis. I samband med den tragiska åldringshemsbranden i Virdois framgick det att ett stort antal av våra åldringshem ännu är mycket brandfarliga. Samtidigt konstaterades det att kommunerna inte har råd att avhjälpa bristerna. Trots ekonomiska realiteter vågar vi för vår del påstå att dagens åldringar gjort så mycket för vårt samhälles förkovran att ett rimligt rättvisekra,· är att de gamla skall få framleva sin levnads afton utan en ständig fruktan att bli innebrända. Det är här i första hand fråga om rättvisa och god vilja och först i andra hand får det vara fråga om ekonomi. Om inte samhället är kapabelt att avhjälpa bristerna så får samhället skämmas. Den öppna vården har många gånger helt berättigat framförts som ett gott alternativ till anstaltsvård. Visst är det bra att en åldring, som med lite hjälp kan komma till rätta, får bo kvar i sin egen miljö. Det är också helt på sin plats att den öppna vården utvecklas och får tillräckliga resurser. Men det förefaller dock som om man skulle ha gripits av en ö,·ertro på den öppna vårdens möjligheter. Ingalunda är det meningen att bördan av den öppna vården skall läggas på en ålderstigen niakas eller makes axlar, vilket ofta blir fallet. Om så sker har samhället igen dragit sig undan från sitt ansvar. Vi måste därför jämsides utveckla den öppna ,·ården och anstalts,ården, så att ålderstigna sjuka människor kan komma i åtnjutande av just den , ård personen i fråga är i behov av. Vårt förbund har i många tidigare sammanhang betonat nödvändigheten a, att ,·åra sjukhus kan betjäna patienterna även på s,·enska. Vi vill också denna gång upprepa detta rättmätiga kra,, samtidigt som vi ser mot framtiden med bekymmer på grund av den svaga ställning som svenskan har fått i våra finskspråkiga grundskolor. Därför anser vi det vara motiverat med ett språktillägg på lönen för den personal inom vårdsektorn som behärskar landets båda språk.

VÄLFÖRBEREDDA FÖRHANDLINGAR Verksamhetsled. Rainer Nordskonferenser med deltagare även : konstruerad. tröm har igen en gång bevisat sin frän de övriga nordiska länderna. § Vidare konstaterade förbund- effektivitet vid förberedandet av

Den åländska sjöfarten har stol- § sordf. att SPF:s ekonomi numera mötesförhandlingar. Intet hade ta traditioner. Ett synligt exempel : tack vare hårt arbete och försik- överlämnats åt slumpen varför därpä utgör bl.a. Alands Sjö- § fartsmuseum, vars enastående : samlingar rönt intrernationell E uppmärksamhet. Vid inloppet till : stadens Västerhamn avtecknar E sig riggen a\· fvrmastade stalbar- = ken Pommern ·säsom stadens och E hela Ålands signatursilhuett. E Mariehamn med sina luftiga ga- E: tor är sommartid en yppig, gröti- E skande trädgärd. Pä stadens östra § sida mot havsfjärden Slemmern :: har bevarats en typisk exponent E för äländsk löYäng, Tullarns äng, :: som om våren och försommaren E Prunkar I en otrolig blomster- = Prakt. Närheten till havet, den § <irika skärgården och naturen, :: • Tack skaU ni ha, säger förbundsordförande, då han överräcsom är Ålands egen, samt det § ker nr 1 av SPF-standardet till initiativtagarna M-klut?,bens reprehärliga klimatet befäster Ma- =sentanter fr.v. Johannes Lindvall och Uno Knuts. Nr 2 överräcktes riehamns ställm~g som uppfris- E till Eklund, som skymtar i bakgrunden. kande semesterort. E Foto: Rainer Nordström. jälva ankonune, personval, fastställande av budget och verksamhetsplan gick undan med fart.

MARIEHAMN DE TUSEN : na en snabblektion i Karis histoLlNDARNAS STAD Mariehamn är det självstyrda :: Alands centralort, med nära § ria och rektor Kaj-Erik Nordström presenterade med uppenbar stolthet sin vackra skola.

ESOLUTION

Svenska Pensionärsförbundet har nu egna hyllnings- och kondoleansadresser. Sakari Kauppinen har ritat adresserna. Hyllningsadresserna kan användas när en förening uppvaktar någon av sina medlemmar eller också av enskilda personer som vill uppvakta sina vänner på deras bemärkelsedagar. På motsvarande sätt kan kondoleansadresserna användas av föreningar och enskilda personer. Hyllningsadressen kostar 20 mk. Kondoleansadressen kostar 15 mk. Föreningar som åtar sig att sälja adresser erhåller en provision om 5 mk per adress. Behållningen av adressförsäljningen går till Jarl Hellströms minnesfond. Inbetalningarna görs genom närmaste bank till Svenska Pensionärsförbundet r.f., Jarl Hellströms minnesfond, konto nummer 405506-0956910-4 i Helsingfors Sparbank. ve 10.340 mk. Makar, vars årsinkomst i dessa kommungrupper understiger 19.700 (I), 18.010 (II) och 16.320 (III) kan räkna med att få något utöver grunddelen. Full understödsdel får ensamstående person då inkomsterna håller sig vid 4.590 mk per år i samtliga tre grupper. Makars inkomst bör hålla sig vid 7 .350 för att de skall få full understödsdel. Det fulla beloppet sammanräknat med grunddelen är i kommungrupp I: 534 mk, II: 490 mk och III: 446 per månad för ensamstående. Makar och sammanboende par får 464, 428 eller 393 mk per man och månad beroende på kommungrupp. Det bostadsbidrag Folkpensionsanstalten beviljar är inte indexbundet och förändras därför inte nu. Hjälptillägget, som betalas ut vid fyllda 80 år eller vid handikapp, är 166 mk från april. Vårdtillägget som tillfaller hemmaboende 85-åringar eller verkligt svårt handikappade personer i hemvård stiger till 245 mk. Känner Du till alla Dina pensionsförmåner? Vi hjälper Dig gärna reda ut pensionsfrågorna. Välkommen in och diskutera med vår pensionsrådgivare Brita Björkqvist. När Du gör det får Du en smålandsbörs i äkta skinn av oss.Full frontmannapension för ensamstående stiger till 774, 729 eller 684 mk i de olika grupperna för ensamstående, Gifta frontmäns fulla pension blir 619, 583 eller 547 mk i månaden. Fronttillägget stiger till 51 mk. , tel. 14 stiger till 1.819 mk.

Svenska Pensionärsförbundets hyllnings- och kondoleansadresser

1.4 1979 Folkpensionens fulla belopp för en ensamstående person i kommungrupp I steg från och med april till 921 mk per månad (höjning 37 mk). Genomsnittsfolkpensionen steg från 528 till 549 mk per månad. Detta till följd av en indexjustering som höjer folk-, familje- och frontmannapensionerna med drygt 4 procent. Det stabila prisläget har gjort att folkpern~ionernas indexförhöjning låtit vänta på sig ovanligt länge. Den senaste förhöjningen skedde i juli 1978. Men sedan dess har levnadskostnadsindex, till vilket folkpensionerna är bundna, stigit från 544 till 567 poäng, vilket berättigar till en drygt 4 procents förhöjning av folkpensionerna. Grunddelen är från och med april 182 mk per månad mot tidigare 175. En ensamstående person i kommungrupp I kommer upp till 921 mk per månad med grunddel, full understödsdel och fullt understödstillägg. I grupperna II och III är motsvarande pensionsbelopp 877 respektive 833 mk per månad. För äkta makar eller sammanboende par är motsvarande belopp 774 mk i I, 738 mk i II och 703 mk i III kommungruppen per man och månad. För att få folkpension med understödstillägg till fullt belopp bör man inte ha övriga inkomster över 1.170 mk per år (ensamstående) eller 1.880 mk per år (makar). Gränsen för att få rätt till minsta understödsdel utöver grunddelen går från och med april vid 12.460 mk per år för ensamstående i I kommungruppen. I grupperna II och III är motsvarande årsinkomstgräns 11.400 respekti-

000 Begravningsbidraget

Dmkapten · och hans besättning hälsardig väll<ommen ombord på 80-talets Sverige-båt. . •' 000 000000 0 0 0 00000000 D 0 0 0 Fem nya, trivsamma storfärjor, av vilka de två första redan i sommar seglar från Åbo till Stockholm.

Folkpensionerna indexförhöjs

• ÅLAND!iBANKEN huvudkontoret, Mariehamn

Det

vik in för ett samtal om pensionsfrågor! Till exempel: Vad innebär bokstäverna APL och FöPL för Er? Hur stor är Er ålderspension eller hur mycket skulle Ni erhålla om Ni blev arbetsoförmögen? Vilket är Ert familjepensionsskydd? Sakkunniga pensionsrådgivare finns på llmarinens alla serviceställen på alla Pohjola-Suomi-Salamas, Sampo, Hämeen Vakuutus, Turvas och Varm as kontor. Titta in för ett samtal eller ring. Eriksgatan 41 00180 Helsingfors 18 tel 90-640921 Pensionärskurs på Västra N Ian ~-+-:~ Folkhögskola 29.8-2.9 Västra Nylands folkhögskola i Karis anordnar i samråd

KRYSSNINGEN 1979 21-22 augusti

viktigt att adressuppgifter finns antecknade för varje deltagare. Förfrågningar besvaras per tel. 90-753 78 20 vardagar kl. 10-14. Anmälningskupong för kryssningen med ms Kristina Brahe den 21-22 augusti 1979. Namn: (Texta helst) ..... ............. ............. ..... ····················· Adress: • • • • • • • • · · · · · · · · · · · · · · Tel: Önskad klass: Om den önskade klassen är fulltecknad antecknar jag som alternativ klass: Jag vill gärna dela hytt med Underskrift: 0 ~Åi TILL RÄ1' ~\~mme-11, -till v~r +rev , ,, ojALV6E.RVER\ ~(ii re.6"ta.U VC\ Y"'r\: \jö ~~tSTAUtzA \JC:r &,\o.,'f\dS\/. 4~ 4€1. \\ qB5 ' . ,,,,. ............. ""'

Kryssningen har blivit en tradition för Svenska Pensionärsförbundet. I år kryssar vi igen med ms Kristina Brahe, denna gång med utgångspunkt från Helsingfors. Avfärd från Södra Hamnen i Helsingfors tisdagen den 21 augusti 1979 kl. 15.00. Middag kl. 18.00 med förrätt, varmvrätt och efterrätt (bordsservering). Program, tävlingar och dans. För natten kastar vi ankar i närheten av Barösund. Onsdagen den 22 augusti serveras frukost från kl. 07.30. Lunch kl. 12.00. Kryssningsprogram. Ankomst till Södra Hamnen i Helsingfors kl. 15.00. Priser och klasser. Klass A stor dubbelhytt med fönster = 370 mk Klass B dubbelhytt med fönster 320 mk Klass C dubbelhytt = 280 mk Avgiften erlägges med bankgirokort som sändes till de anmälda per post. I priset ingår hyttplats i 2-personers hytt och måltiderna enligt programmet. Svenska Pensionärsförbundet har hela båten till sitt förfogande. Resebyrån LL Tourist Service är teknisk arrangör för kryssningen. Båtens rederi är Oy Fagerlines Ab. Platserna reserveras i den ordni anmälni kommer kansliet tillhanda. Sista anmälningsdag är den 8 juni 1979. Anmälningskupongen sändes till Svenska Pensionärsförbundet r.f., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51. Anmälan gjord på annat papper godkännes också. Var vänlig och skriv tydligt. Uppge noggrann adress. Om flere personer anmäler sig samtidigt är det

Från Ekenäs horisont Söndagen den 11 mars hade Ekenäs pensionärer anordnat en sammankomst i föreningsgården i Österby och inbjudit pensionärerna från grannstaden Karis. Ett 80-tal personer från Karis och Svartå anlände med två bussar. Tillsammans med Österby klubben och värdföreningen blev det c:a 180 personer, som fyllde den med levande ljus och videkvistar dekorerade festsalen till sista plats Stämningen var från första början den allra bästa Ordförande Ivar Bäckman hälsade välkommen och Karis pensionärers ordförande, Va 1 d e mar H ei ns trö m, tackade å gästernas vägnar och överräckte blommor samt ett jättestort paket kaffe. Tisdagskommitten hade sammanställt ett trevligt program och som speaker fungerade Verner Sjö ho 1 m Det var recitation, roliga sångsketcher och allsång. "Ödets vals" väckte stort jubel. Greta Jönsson, som deltog i kursen på Solvalla i januari, presenterade nu seniordansen. Jägarmarschen dansades därefter och uppskattades livligt av alla. Lotterikommittens damer bjöd på trevliga lotterier med fina vinster och kaffekommittens damer skall ha stort tack för god traktering och snabb servering. Den gemytliga sammankomsten avslutades med gammaldans och tiden gick bara alltför snabbt. B u ss ar na v äntad e och det v ar dags för hemfärd. Upplivade och glada tog pensionärerna farväl och ser fram emot en utlovad grannträff. Det är alltid stimulerande att ha något att vänta på. Greta "Tio fiender kan inte skada, en människa lika mycket som hon kan skada sig själv.'' Isaac Bashevis Singer Nobelpristagare 1 litteratur 1978. Ett trevligt hotell i centrum av Mariehamn En trevlig restaurang med Dans Pizza, a la carte m.m. Välkommen Hotel & Restaurang ESPLANAD.Tel.: 14 141 är inte långt till närmaste pensionsrådgivare, med Svenska Pensionärsförbundet en pensionärskurs under tiden 29 augusti- 2 september 1979. För att· intresserade skall kunna bilda sig en uppfattning om vad som behandlas på kursen följer här en uppräkning av ett antal föreläsare och deras ämnen Kommunalrådet Lars Nyberg: "Hur bondesamhället förvandlas till stad'' och "När började nutiden?" Rektor Kaj-Erik Nordström: "Sri Lanka ett utvecklingsland", diabilder. Sri Lanka hette tidigare Ceylon Bildkonstnär Lena Stolzmann: Skapande verksamhet, arbete med olika material/eller efter eget önskemål som alternativ. (Återkommer flera gånger under kursen.) Ungdomsverksamhetsledare William Olsen: Pensionärsgymnastik (flere gånger). Verksamhetsledare Rainer Nordström: "Pensionärsorganisationerna" och "Svenska Pensionärsförbundet". Sektionschef Hilding Nordström: "Folkpensionsreformen". Teol.mag. Linda Lawast-Slotte: "Åldrandets etik". Arkitekt Carl-Johan Slotte: "Egypten förr och nu", reseskildring med diabilder. Med.lie. Erkki Tarpila medverkar med tre föreläsningar: "Pensionärerna och motionen", "Ledbesvär", "Psykiska åldersförändringar". Deltagarna har möjlighet att delta i Karis församlings högmässa. Efter högmässan presenterar kyrkoherde Gunnar Weckström kyrkan och församlingens arbete. En eftermiddag har reserverats för en rundtur med buss i västra Nyland. En av kvällarna blir det samkväm med Svenska Pensionärsförbundet och en annan kväll är reserverad för en viskväll med "Plorr" Åkerberg och Dick Granroth. En kväll är det samkväm med programinslag för vilka kursdeltagarna står. Kursprogrammet är uppgjort med förbehåll för eventuella smärre förändringar. Kursavgift 50 mk. Inkvartering för hela tiden kostar 25 mk. Måltidernas pris är: morgonmål 1,60, lunch 4,30, kaffe 1,10, middag 2,60, kvällsbit 1,60. Kursavgiften inbetalas senas.I en vecka före kursens början med bankgiroblankett som kursdeltagarna erhåller tillsammans med skrifttigt meddelande över att vederbörande blivit antagen till kursen. Deltagarna antages i anmälningsföljd. På förfrågningar svarar rektor Kaj-Erik Nordström, som från folkhögskolans sida anvarar för kursens planering och förverkligande. Ring gärna 911-32 688. Anmälan kan också göras genom ovannnämnda telefon eller skriftligen under adress Västra Nylands folkhögskola, Strandpromenaden 1 , 10300 Karis. Anmälningstiden utgår den 1 augusti 1979. Platsantalet är begränsat. Anmäl Dig utan dröjsmål.

AV Oll JUUl dr•••tl1er•d •• fflATTI TAPIO lle91 .rvEn .rio Nu är det igen dags att planera programmet för nästa sommar. Vi hoppas att Ni minns Glims sommarteater i Ert program för 1979. Detta hoppas vi därför, att Glims sommarteater i år spelar folkkomedm som alla v!ll se nämligen "Bocken i paradiset" Det finns bäde spännmg och en stor portion härlig humor i pjäsen som , äl de flesta känner till tack vare filmversionen som fyllde biografsalongerna på 1960-talet. Säkert är också årets regissör bekant, alla har väl hört talas om Sven Sid. Glims sommarteater behöver väl knappas någon längre presentation Det är Esbobygdens ungdomsförbund som står bakom Glims sommarteater. Spelplatsen är som tidigare Glims museum i Bemböle. Esbo. Glims museum finner man i närheten av Bemböle kaffestuga Rainer Nordström är reseledare. Gruppen bor på hotell Ratkin i Karesuvanto. Mittemot på den svenska sidan ligger Karesuando. Ratkin är samiska och betyder renskiljning. Ratkin är Lapplands nyaste hotell och befinner sig just vid barrskogsgränsen. Restaurangen har A I rättigheter.

MUSTA PEKKA kryddad med svartpeppar, en popost med kraftig smak KASAKKA adjika-kryddad ost med en stark och spännande smak SKÅRGÅRDSOST en mild och syrlig ost av italienskt ursprung

TEATER 197'

Pensionärsklubben höll enigt och tacksamt årsmöte

Bocken I paradl1et

OSTDELIKATESSER

Ett hundratal medlemmar var samlade till årsmöte i Svenska Gården. Stämningen under årsmötet var positiv, enig och tacksam. Spelmanslaget inledde med en glad marschmelodi varefter ordf. J. Lind va Il hälsade välkommen. J Lind v all satt som mötesordförand e medan Uno Knuts fungerade som s ekreterare. Årsberättelsen innehöll all den aktivitet och livaktighet som varit radande under verksamhetsåret. Förutom styrelsen \'erkar även olika sekti er med sma uppgifter inom klubben: festkommitten. damsektionen , motionssekt10nen, resesektionen, klöversektionen samt sangen och musiken som utföres av : oldboyskören under Tor Lindens ledning och spelmanslaget med Sven Rune Sand viks ledning. Materialförvaltare har varit Erik Stenbacka och urklippsverket har skötts av Helge L1ljeqvist (Har alla föreningar ett sådant! Red. anmärkning). Kontaktpersoner för medlemstidningen GOD TID har varit : Helge Liljeqvist och Valde Lillqvist. Styrelsen har hallit 11 sammanträden och sammansättningen har varit följande: ord Joh. Lind vall, viceordf. Oscar Sanden, sekr. Uno Knuts. kassör Manne Bäck samt Anna Aminne, Eric Nyström suppleanter Erik Stenbacka och Sigrid Östman. An t ale t medlemmar vid ärsskif tet var 34'9 av vilka 110 kvinnliga medlemmar. Under året har 54 nya medlemmar inskrivits, 13 avgått och 16 medlemmar avlidit. De avlidna medlemmarnas minne hedrades på årsmötet med en tyst minut. Sammanlagt 11 olika resor har företagits under det gångna året och rönt uppskattning bland medlemmarna. Styrelsen erhöll följande sammansättning vid det konstituerande mötet: ordf Jo h. Lindvall, viceordf. Anna Aminne sekr. Uno Knuts , kassör Felix Ekblom. Sigrid Östman Suppl. Gunnar Skutnabba. Meri Kortman och Karl Asp! t,1nd. Valdes festkommitte och följande sektioner inom klubben : damsektion , motionssektion , resesektion, klöversektion samt till materialförvaltare: Va 1de Li 11q vi st och för skötseln av urklippsv erket Helge Li lj eq vist Kontaktpersoner för medlemstidningen GOD TID Va 1 de Li 11 q v 1st. Helge Li lj e q vist och Uno Knuts. En resplan med 6 olika resemöjligheter presenterade av heders ordf. Sigurd Gustavsom. 14 nya medlemmar intogs i klubben. Vidare valdes klubbens representanter till förbundets och O-bottniska delegationens arsmöten. Spelmanslaget och oldboyskören uirnträdde pa mötet ocksa. UK

ENI BONDOST en färskost som smakar gott t.ex. med olika sylter. RYYTI med vitlök och gräslök kryddad färskost, som har fyllig och friskt syrlig smak ÄDELOST en stark och fyllig blåmögelost FRÅGA EFTER ENIGHETENS SPECIALOSTAR HOS DIN HANDLANDE! VERKLIGT LYCKADE SAKER FRÅN EnighetenÅ

och Jorvs sjuk,hus. SPELPLAN 1979 Premiär 14.6 kl. 19.00 16.6 kl. 15.00 17.6 kl. 1500 föreställn. sald 19.6 kl. 19.00 28.6 kl. 19.00 30.6 kl. 15.00 1.7 kl. 15.00 3.7 kl. 19.00 5.7 kl. 19.00 7.7 kl. 15.00 8.7 kl. 15.00 24.6 kl. 19.00 26.6 kl. 19.00 Biljettpriser: Vuxna 15,-, Barn: 5,-. Grupper. minst 20 personer: 10 % rabatt. Grupper, minst 50 personer: 20 o/r rabatt. Tag gärna kontakt och reservera Era biljetter i god tid, detta gäller i synnerhet större grupper. Förbundets organisationssekreterare Camilla Simolin är anträffbar på torsdagar kl. 15.0018.00 och övriga vardagar kl. 09.00-12.00. Tel. 8055093. RUSKA-RESA TILL LAPPLAND 11-16 september 1979 Svenska Pensionärsförbundets ruska-resa går inkommande höst till Kilpisjärvi och Skibotn i Norge. Teknisk arrangör är resebyrån LL Tourist Service.

RESANS PRIS är med logi i 2-personers rum 665 mk och i 3-personers rum 650 mk. Arrangörerna har reserverat 38 platser i 2-personers rum och 6 platser i 3-personers rum. I priset ingår: · tåg- och bussresorna enligt programmet, logi med halvpension på hotell Ratkin, övriga i programmet nämnda måltider. Priset förutsätter 65-års- eller I-kort för tåg, i annat fall tillkommer 78 mk. Anmälningar och förfrågningar till Svenska Pensionärsförbundet r.f. Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 90753 78 20 vardagar kl. 10-14.

PROGRAMMET I KORTHET. Tisdagen 11 september: Avfärd från Helsingfors med tåg kl. 19.00. Sovvagn 2 klass (3 personers hytter). Onsdag 12 september: Ankomst till Rovaniemi kl. 07.45. Kaffefrukost på Rovaniemi järnvägsstation. Med buss via Kittilä och Muonio till Karesuvanto. Middag och logi på hotell Ratkin. Rummen har bekvämligheter. Torsdag 13 september: Kaffefrukost. Heldagsutfärd till treriksgränsen och Skibotn på norska sidan. Retur till hotell Ratkin, middag. Fredag 14 september: Kaffefrukost. Utfärd till Enontekis, Raattama och Pallastunturi. Retur till hotell Ratkin, middag. Lördag 15 september: Kaffefrukost. Via Pello till Rovaniemi. Måltid på Pohtimolampi utanför Rovaniemi. Avfärd från Rovaniemi kl. 18.10 med tåg. Sovvagn 2 klass. Söndag 16 september: Ankomst till Helsingfors kl. 08.05.

FORTSATTNING----Valdemar (från sidan 12) lering, då måste den gamla "ljugarbänken" bytas ut mot ett pensionärernas fritidscentcr. En mötesplats där de· kan knyta nya kontakter. Där skall finnas tillgång till samlingslokaler, lokaler för enskild sa1'1.varo, restaurang och cafeteria m.m. Socialstyrelsen har givit ett exempel på ett fritidscenter GLESBYGDEN Kommunikationer, vårdfragor och service för glesbygdens pensionärer är samhällspoltiska frågor som också maste lösas , för att de äldre i glesbygden inte helt skall isoleras i mer eller mindre avfolkade glesorter PENSIONÄRERNAS ORGANISTIONER Av vad jag här anfört hoppas jag att det framgätt att pensionärerna har så många intressefrågor att bevaka och tillvarata , att de måste, nu liksom tidigare, skapa en organisat10n som kan föra deras talan. Pensionärernas Riksorganisation, PRO, är den största pensionärsorganisationen. PRO har sitt huvudkontor i Stockholm och dess ordförande är förre LO-ordföranden , Arne Ge1jer. Antal medlemmar ca Antal föreningar Antal distrikt PRO fungerar i stor utsträckning som remissorgan. En a, de r r m de sena t e f y g resse rn a s tällt kr av om är fö r handlings- och överläggningsrätt. Sedan 1971 dri\'er PRO en mycket omfattande kursverksamhet vid sm kursgard, Gysinge Herrgård. KURSGÅRDENS OMFATTNING I SIFFROR Genom sina foreningar och distrikt bedrives också en mycket omfattande studie- och kursverksamhet. Denna verksamhet är ett värdefullt komplement till sam hållets uppsökande verksamhet. När det gäller samhällets stöd i form av anslag från stat, landsting och kommuner är de mycket blygsamma i förhållande till vad övriga jämförbara folkrörelser får. Med detta icke sagt att här anförda folkrörelser fått för stora anslag, utan endast ett konstaterande av att pensionärernas organisation fått ett alltför blygsamt anslag med hänsyn till sitt medlemsantal och omfattande verksamhet. När det gäller det kommunala stödet till de enskilda pensionärsföreningarna är proportionerna ungefär desamma mellan övriga organisationer och pensionärsföreningarna. SLUTORD Många såväl organisationer som enskilda är ute efter pensio(Forts. på sista sidan) Gllffl/ /OfflfflAR E/1O IEffllOU

ITALIENSKA RIVIERAN

Svenska Pensionärsförbundet anordnar, med resebyrån Matkarengas som teknisk arrangör, en hälsoresa till Druzba i Bulgarien. Avfärd från Helsingfors-Vanda flygstation lördagen den 13 oktober 1979, 2 veckors resa. Resans pris är 1.310 mk. Tillägg för vård 280 mk. Enkelrumstillägg 720 mk. I priset ingår flyg Helsingfors- Vanda Helsingfors med Balkan Airs charterflyg, resan från Varna till Druzba (20 km), logi i hotell Varna i 2-personers rum, halvpension med matkuponger. Hotell Varna är ett högklassigt hotell, rummen har egna bekvämligheter. Läkarmottagningarna och vårdutrymmena befinner sig i samma byggnad som hotellet. Vården innefattar bl.a. olika former av bad, massage och värmebehandlingar. Specialsjuksköterskan Kerstin Back medföljer som reseledare för Svenska Pensionärsförbundets grupp. Anmälan om deltagande till Svenska Pensionärsförbundet r.f., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 90-753 7a 20 vardagar kl. 10-14.

Helsingfors- Stockholm· Helsingfors. Med flyg till minipris. 385 marlt.

GLADA PENSIONÄRSRESOR

Granen skakar av sig snön, tallen börjar drömma, och den lilla, djupa sjön känner källor strömma. Men på drivan är det fest, i demanteglitter redan på dess bräm som gäst våren, våren sitter ! Karl A. Tavaststjerna

Den Italienska Rivierna ligger på den natursköna kustremsan mellan Pisa och Monaco. Här hittade vi den trivsamma småstaden San Bartolomeo. Vårt hotell Mayola är välkänt av de resenärer som var med på fjolårets resa. Helpension ingår. OBS! Direktflyg från Vasa. Avresa 15.5. Reslängd 8 dgr. Pris: 1.340- 1.420 (olika rumstyper) ITALIEN RUNDRESA Är Du fascineraa av upptäcktsresor, längtar Du efter nya upplevelser? Välkommen på vår rundresa i det klassiska Italien. Under första veckan besöker vi bl.a. Venedig, Ravenna, San Marino, Assisi, Sienna, Pisa och Florens. Andra veckan vilar vi ut i Limone vid Gardasjön. Helpension ingår. Avresa 25.7. Reslängd 15 dgr. Pris 1.695 mk. RHODOS Rhodos finns nu äntligen med på programmet. Våra trogna resenärer har frågat efter denna populära ö. Rhodos har mycket att erbjuda turisterna. Utflyktsprogrammet är mycket omfattande. Vårt hotell Alexia ligger centralt nära stranden. Halvpension ingår. Avresa 5.10. Reslängd 15 dgr. Pris: 1.820 mk. Avbeställningsskydd och flygfältsskatt 45 mk tillkommer. LÄKARE MEDFÖLJER PÅ ALLA RESOR. Förfrågningar och bokningar: Else-Maj Johnson 961-24 64 10 eller Resebyrå Polaris/Birgitta Kivimäki 961-24 15 55. Teknisk arrangör: Resebyrå Polaris. Svenska pensionärsförbundt, Österbottniska delegationen

lägsta pensionärsprisernai

Den pensionärsvänliga banken till Din tjänst. pensionär, fri och ledig resenär, livet har sitt behag, tycker gumman (gubben) liksom jag". Dagens observation genom bussfönster: Mera snö fanns I inlandet, i alla kommuner finns fritidsstugbyggnadsföretag utmed vägen, vid Nautor i Kållby väntar många havskryssare. Överallt torna, nya mink- och rävburar som väntar på påfyllning. Gamla fastlagsspådomar säger bl.a. Sådant väder på fastlagsdagen, blir det på sommaren och nu var f.m. solig och fager, e.m. yrväder. Detta lovar en härlig försommar, med bärrik höst. ''Vi tror, vi tror på sommaren-." Alla var nöjda med fastlagsrännandet, och väntar på återseende. Walde Lillqvist *) flere verser glömda)

Svenska Pensionärsförbundets södernresor är mycket omtyckta. J anuariresa'n till Teneriffa bl~v en succe. Madeiraresan 22.3. är fullbokad och tilll Tunisienresan 13.4. finns endast 2 platser kvar. Vårens och sommarens resor går till Italien och Grekland. Reseledare är Else-Maj Johnson.

Att flyga till Stockholm är nu billigare än någonsin. Fran och med 1.3. kostar en turreturbiljett bara 385 mark. Det nya minipriset förutsätter 4-14 dygns vistelse i Sverige. och pensionärer (som fyllt 65 ar) betalar 150 mark för en enkelresa (fr.o.m. 1.4.). Hos din resebyrå far du veta mera om villkoren. Barn och ungdomar (2 25 år) Med flyg tar du dig snabbt och bekvämt till Stockholm. Du sparar tid och nu också pengar.

Pensionärer på 30-mila fastlagsresa

VÅRFÖRNIMMELSER Över drivans iskristall bländar solen vårligt. Våren själv, som komma skall kommer ovillkorligt.

Ungdomar och pensionärer ännu bf!l!g_are.

till

I den strålande vårsolens glans, startade Pensionärsklubben M sin 30-mila fastlagsresa kl. 10.30. Resans mål var fastlagsmiddag i Alajärvi. I det härliga vårväder var förstås alla 45 deltagare på solskenshumör, och aldrig har sången "Vårvindar friska, leka och viska" passat in bättre än då. Sin vana trogen ackompanjerade Lennart Rönnback på sitt munspel hela dagen lång. På färden genom Forsby och Purmo, berättade Walde Lillqvist om sin hembygds gamla sevärdheter och minnen. Även Werner Mattsson berättade om Purmopoeten, kantor Erik Finne, som året 1913 på brandkårsfesten i J:stad höll hälsningstalet, och avslutade sitt tal-med en Purmo-berättelse: I Purmo socken det fanns en man, man hört ej honom svära, ej säga fula ord, och ingen kvinna i älskog sig med honom har-*). Ni tror att jag nu narras har, men det fattiggubben är. Komna till Kortisjärvi, anhöll några damer om en karamellpaus, vilken ordf. Jocka beviljade på stående fot. Efter 15 min. fortsatte färden, med pensionärernas vals, "Vårt hjärta fullt av glädje är, så känner varje pensionär, bland lika vänner vi oss lär, gemenskap här". Härlig var Lappajärvi sjöns bländvita snötäcke i solens glans, och gripande var då sången "Glädjens blomster i jordens mull", spelad av Rönnback, och sakta sjungen av några deltagare. I Alajärvi väntade oss en härlig fastlagsmiddag på hotell Kantakivare. En skämtare kommenterade "personalen var finsk, men maten smakade nog svensk". At restaurangens spelautomat, gav nog (sin vana trogen) Agnes mat Kantakivare Hotell och restaurang är stor å mäktig i två våningar med alla rättigheter. Orten är knutpunkt för många busslinjer. Kosan ställdes hemåt. Släktforskarhövdingen Paul Andersson, redovisade nu för Alajärvi släkten Hööh, ett musiksläkte av stora mått, bl.a. 3 klockare, och i J:stad finnes ättlignar, som Alf Sand vik, Runar Sandvik m.fl. alla välkända musiker. Kommen till Avejärvi klarnade vädret, och i Lappfors var ovädret över. Stämrungen steg i bussen, och i sången "Bättre och bättre dag för dag", deltog alla med liv och lust. Under färden förbi Nautors havskryssare i Kållby, sjöngs avskedssången "Nu är vi ÅLANDS SPARBANK MARIEHAMN

viJJAKOB

1BOREA JAKOBSTAD-SKELLEFTEÅ 10 år 1969-1979 I Med ss Borea åker man snabbt och Och Jakob Lines har deI trevligt Sverige. I I I - ---

HÄLSORESA TILL BULGARIEN

13 -

DEN LÅNGA FRITIDEN Pensionärernas situation med An idag betraktas en ·o en, ,..,.----~..-~ alltför ofta som ett "nådevedermäle" som pensionären får av samhället utan att göra någon produktiv insats. Jag tror att vi måste bryta denna uppfattning om pensionen. Den är i realiteten en icke uttagen lönedel, som sparats genom att arbetsgivarna är skyldiga att betala arbetsgivaravgift för folkpension, Vilket innebär att arbetstagarna har fått lov att avsta från ett högre löneuttag. Eller med andra ord, pensionärerna har själva betalat kostnaderna för pension och sjukvård.

} En mvselstund betyder så mycket och kostar så litet på

Pensionären blir mer eller mindre beroende av andra. Allt detta medverkar till skapande av mindervärdeskomplex hos den enskilde pensionären och vad värre är, också en allmän nedvärdering av pensionärerna som grupp i vårt samhälle.

"Låt oss slippa alla kaffekalas, dansaftnar och andra tillställningr med hurtfriska lekledare, som anordnas för pensionärer. Det ger en oförtjänt stämpel åt människor över 65 år såsom varande lite veliga och oföretagsamma individer, som man måste ta hand om och till varje pris roa och sysselsätta. Låt dem i stället själva betsämma vad de vill göra, men gör utbudet av aktiviteter som står dem till buds större och mera meningsfyllt. 65-åringar av idag är inga senila, halvimbecilla individer utan i de flesta fall vitala personer med normal intelligens och sinne för kulturella värden. De är en grupp att räkna med i samhället och bör inte sättas på undantag". Waldemar Plan I förkortad form återges här det föredrag som Va Ide m ar PI an höll inför NORSAM-konferensen i Ronneby 1978. De partier som är helt Sverige-betonade har bort/ämnats, men de kloka synpunkter, som har anpassning på Finland återges i de två avsnitten i detta nr och i God Tid 3 /79.

kan ägna sig åt att ta igen sig i "gungstolen" och framför allt inte ställa alltför stora krav på samhället, än mindre lägga sig i hur det skall utformas. Men så länge vi lever kan vi inte komma ifrån att även de som är pensionärer är samhällsmedborgare med en rad av intressefragor som de måste beredas tillfälle att få vara med om att utforma och ge synpunkter på. Vilka är de mest aktuella intressefrågorna i detta sammanhang?

Kan vi bryta denna gamla uppfattning om pensionen då har vi kommit ett stycke på väg när det gäller att ge pensionärerna en bättre allmän social status. Därmed är vi inne på en fråga av så vital betydelse för pensionärerna, nämligen att de måste ges möjlighet att få ett ord med i laget när det gäller deras inkomstförhållanden m.m. En ny livsform för med sig nya intressefrågor. Låt mig rikta uppmärksamheten på några huvudfrågor.

HUR MÅNGA PENSIONÄRER? 1,3 miljoner över 65 år. Därtill kommer ca 500.000 förtidspensionärer, varav 86.000 är änkepensionärer. Av förtidspensionärerna är ca 30.000 under 35 år. Varje år pensioneras ca 2.000 ungdomar under 29 år. På grund av den arbetsmarknadspolitiska situationen kan man förvänta sig att allt fler kommer att förtidspensioneras. Vi har all anledning att oroa os , ·· a t "å tt a ·· l med allt fler pensionärer. Då tänker jag inte bara på ålderspensionärer utan på dem som kommer att pensioneras på grund av den tekniska utvecklingen, som med hjälp av data och industrirobotar kommer att resultera i att vi kanske får industrier som i stort klarar sig utan mänsklig arbetskraft, den s.k. "Japaniseringen". Vi kan alltså konstatera att utvecklingen mot ett "äldresamhälle" inte bara är en fråga om pensionärer i gammal vedertagen mening.

termiljön till bostaden vara anpassad till dessa krav. HEMVÅRD När det gäller hemvården maste samhällets vårdresurser förstärkas. Utbildningen av personal för denna uppgift måste få en större omfattning än vad som nu är fallet. Vidare bör de som skall vårda människor få en bättre status och ersättas på ett sådant sätt att det kan bli attraktivt att söka sig till denna tunga och svåra arbetsuppgift. framför allt långtidssjukvården, så måste den få en utformning och ett innehåll som kan ge denna vård lite mer av hemkaraktär. Institutionsmiljön i den vårdbehövandes närhet bör undvikas genom att vederbörande får tillgång till eget rum med toalettanordning. Många måste kanske bo på sjukhus under mycket lång tid och de bör ha rätt till en "egen vrå" även om de tvingas bo den sista tiden av sitt liv på sjukhus.

14 Viceordförande VALDEMAR PLAN Pensionärernas Riksförbund, Sverige

Vi har i stort byggt bostäder för bara unga och friska människor. Med hänsyn till att vi får allt fler äldre och handikappade, måste vi bygga bostäder som gör det möjligt för oss alla att bo i bostaden bildlikt talat "från vaggan till graven". För att möjliggöra detta måste bostaden vara grundhandikapprustad och så stor, att den som bor där skall kunna vårdas i hemmet kortare eller längre tid vid sjukdom. Vidare måste yt-

BOSTADEN

PENSIONEN EN NY LÖNEFORM

TEKNISKA FURENINGENS RESTAURANG Georgsg. 30, VI vån. I I I I 1 där vi mellan kl. 11 24 erbjuder t.ex. en kopp kaffe eller : ( en matbit till förmånliga priser i en lugn och skön atmosfär mitt i centrum. Efter kl. 13.30 erbjuds pensionärer 10%: fl rabatt på matportioner. På restaurangen kan Ni även hålla: Era pensionärsträffar och fester. Ring i så fall och diskute-' ra arrangemangen med oss, vi talar alla svenska. Tel. ~(, 90-640497. Välkomna! (

Detta är synen på pensionärerna som grupp i vårt samhälle och som kommit till uttryck pä detta sätt vid en undersökning som företagits bland 2.000 tjänstemän inför deras förestående pensionering. Undersökningen har gjorts av laboratoriet för klinisk stressforskning, karolinska institu et, S ockholm. Det "ligge r mycket av sanning i vad här har sagts och visst kan det kännas skrämmande att bli pensionär med den sociala nedvärdering som tjänstemännen här har opponerat sig emot. Hur är det då att vara pensionär? Det är att börja en helt ny livsform, där alla tidigare invanda livsvanor mer eller mindre faller bort. Rollen som produktiv medarbetare 1 samhället är helt borta. Kontakten med tidigare arbetsuppgifter finns ej, kontakten med tidigare arbetskamrater är också borta. Medinflytande på sin egen situation existerar ej längre. Med stigande ålder följer också ensamhet och isolering, såväl inom familjen som med människorna i övrigt. Till slut följer också en viss nedvärdering av den sociala statusen.

PENSIONÄRERNA OCH SAMHÄLLET

SERVICEHUS Många pensionärer är i behov av en närservice som kan ge dem trygghet dygnet om och för dem är "servicehuset" kanske den lämpligaste boendeformen.

SJUKVÅRD När det gäller sjukvården, lång fritid till sitt förfogande är en fråga som måste uppmärksammas av samhället! Det gäller att ge denna fritid ett stimulerande och meningsfullt innehåll. I det sammanhanget måste ett nära samarbete mellan samhället och pensionärernas egna organisationer åstadkommas. Samhället bör ställa lokaler till förfogande som ger möjligheter till ett rikt kulturutbud. Om vi skall kunna ge pensionärerna en möjlighet att i dagens samhälle bryta ensamhet och isoForts på sid. 12

Hur lång tid lever pensionärerna efter 65 år: Statistiskt medeltal är 13,9 år. Vilket betyder att de flesta kommer att leva mellan 10-20 år efter 65 år. För dem som pensioneras tidigare kommer givetvis pensionärstiden att bli ännu längre. Livet är sålunda inte slut efter ett visst år, utan måste levas vidare. Om denna del av vårt liv skall bli meningsfull, då måste samhällets allmänna inställning till pensionärerna bli en annan, än den som alltför ofta kommer till uttryck i form av att pensionärerna är en grupp människor som har gjort sitt och nu mer eller mindre • Visst kan livet le också upp i pensionsåldern!

ÅLDERDOMSHEMMEN Ålderdomshemmet blir i framtiden en mellanstation för dem som är i behov av en mera personligt inriktad närvård än den som kan ges vid servicehuset.

FRAGA OM

I Moskva. Prlsttna ir ytttrll&hdsprlsu, ek •ular alltefter ttwmlaad. oc• uaullertapkydd JO,-. Be III Il ~,•........,.,_ ._,. dt,ltq I ICon rad.hllaa. Byta ett ord eller två gjorde det liitt att gå. Alla människors möte borda vara så. CHARTERFL YG HELSINGFORS-NEW YORK-HELSINGFORS Till SPECIAL-) 395 H~ mk Avresa 6. 7. Återresa 23. 7. ABC flyg med Pan Ams flygplan. Vidareflyg från New York med upp till 40 % rabatt. Anmälan senast 15.5. 15 TUNISIEN ett steg in i "Tusen och en natt" den 13- 27 april Pris mk 2.118,På grund av sjukdomsfall har några platser blivit lediga, men besätts dessa i den ordning anmälan sker till reseledaren Eija Francke tel. 90-598 072 el. Birgitta Kivimäki på Resebyrå Polaris i Vasa 961-116 600. Teknisk arrangör: Resebyrå Polaris Arrangör: SPF österbottniska delegation Angående programmet se GOD TID nr 1n9 Julkorsordet t--+--+-''-'--+-+-'-''-t-.,-.-+---'-:-+~t--+--1des ur den imponerande högen P.r.;=;~~~~µ..+-+.--+~P-:'-tL='4rätta lösningar: Einar Enlund, Jakobstad .,....,-~=9-+--trar-rl-:-ri~+-"--t+-'~Eila Forsström, Ekenäs ~-!.!:~!l':...l~~...,,.,~~..e:..i~~;;.,..iEvi Hartikainen, Hfrs 75 Vinnarna får sig tillsända var sitt SOS-pass. God Tid gratulerar! Christer Boucht Karelen kallade Den finländska emigrantfamiljen Strengs fantastiska levnadsöden då de som art>etslösa amerikafinländare i början av 1930-talet sökte sin lycka i Ost-Karelen och Stalins Ryssland lllstr. 290 s 54,- hft., 66,· inb. Lars Nyberg Kriser och ödesår Författarens egna och samtidas upplevelser om motståndet mot förryskningen i Finland i början av 1900-talet och frigörelsen från def ryska inflytandet 1917-1918. Händelserna är förlagda till Västnyland lllstr 172 s 45,· inb. Finns i varje välförsedd bokhandel EKENÄS TRYCKERI AKTIEBOLAG PB 36 10601 EKENÄS tel 91 1-12 800

på LEHMIRANTA

NÄR DET

990-1.050,--17 dagar, I kl.

Sommarvistelse i Bjärnå 27 juni- 2

MOSKVA En resa till dtt förflutna 800

LENINGRAD BILDKONST • LITTERATUR • MUSIK • ARKITEKTUR 780,-helpension 5 dagar, I kl. Pi\ alla kulturresor medföljer en finländsk expert pi omridet. Priserna inkluderar alla rund- I turer och inträdesavgifter till de ställen som besöks. Pi resorna till Moskva och Leningrad inglr dessutom tvi teaterkvällar. PI

tillbaka i tiden. 980-1.180,--17 dagar, I kl.

:f ors

till Det pmla

juli

Svenska Pensionärsförbundets sommarvistelse på Lehmiranta senaste sommar rönte stor uppskattning bland deltagarna. Se referat i God Tid nummer 4/78 sidan 9. I sommar samlas vi igen på Lehmiranta under tiden 27 juni 2 juli. Lehmiranta semester- och kurscentrum är beläget vid det natursköna Lehmijärvi i Bjärnå. Närmastjänrvägsstation är Salo och Bjärnå. Avståndet till Salo är ca 12 km. Lehmiranta förfogar över egen simstrand och bastu. Inkvartering i 2-personers rum. Bekvämligheter i korridoren. Den 28 juni anordnas en utfärd med buss till Salo stad och dess omgivningar.

Pris: 275 mk. I priset ingår vistelsen på Lehmiranta (5 dygn) i helpension, som omfattar morgonkaffe kl. 8, lunch kl. 11.30, kaffe kl. 14, och middag kl. 16.30. Under kvällarna finns det dessutom kokmöjligheter. Vistelsen inle'l:is med kaffe den 27 juni kl. 14.00 och avslutas med lunch den 2 juli kl 11.30. Utfärden med buss till Salo ingår 1 priset. Resorna till och från Lehmiranta ingår inte i priset. Anmälan om deltagande görs till Svenska Pensionärsförbundet r.f., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 90-753 78 20 vardagar kl. 10-14. Platserna reserveras i den ordning anmälningarna kommer förbundet tillhanda. Passa på och njut av sommaren i en trivsam och naturskön omgivning. Vill ni undvika all bli trött? Skaffa er då flera käpphästar! När ni tröttnat på den ena, sätter ni er upp på den andra. Emile Coue ÄR HOBBY och inköp av hobbymaterial arbetsmaterial verktyg information tygtryck H 10, M1kaelsgatan VLADIMIR lr IKONKONSTRESOR GASTRONOMIRESOR Tvi festmlltider, en tysk och eo grusisk. resorna Ryssland teater• kväll

m.m. Till

läderarbeten smyckest1llverkn1ng keramikarbeten kopparemal1enng plastarbeten 00100

8 tel. 661 956 SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS OSTERBOTTNISKA SAMARBETSDELEGATION: Ombudsman för Osterbotten: fru Else-Maj Johnson, adress: Levonsgatan 14, 65200 VASA 20 Tjänstetelefon: 961-24 6410 MOSKVA BILDKONST • Ll'ITERATUR • MUSIK • ARKITEKTUR 1.050-1.340,- 7 dagar, I Id. DET GAMLA RYSSLAND SUZDAL

1.490,-lhelpension 7 dagar, I kl.

flflGTotV INTG urf ~t>l> R/1. P.1Ve l<AöE Tlll/J A<;.4 ,, pfHTEI< GJ11..LE'l1 LAN&Tit, v),P.M l OVER~ÖRfl --ll k / t[r BQ ~RL l~~thl \bt R'f'f BO~QJl t~'rtR DL'JA I HR\Jt.J, Sti.m~r ¼RD l)OM ~m SKUM· ~A AV tthl I ÖS'rlR~'JÖtJ. {'rRt - EN FLE'MIN6r u {o:?fr!E.VGL!tD 8(.,/l,f<PRfK; SLIR TVI f8Ul,}t:l G-R I- Joot? ORYLJ<PER. --l<·P BLJtl/1 HELG~ flOM Tre st SOS-pass (halsked för damer, armband för herrar) utlottas bland alla före den 1o maj under adress God Tid, Elja Francke, Källstranden 1O C, 02720 Esbo 72 insända rätta korsordslösningar. Namn: ...••................•.......•.•..........••.•.........•.•....•. Adress .•••...........•....•....•.........••....................••....

den" med olika syften och inriktningar. Likaså har det kommit fram olika reseföretag med speciell inriktning på pensionärsreseverksamhet. Ja, till och med leksaksindustrin har börjat fundera på särskilda leksaker för pensionärer. En sanering på detta organisationsområde är nog av nöden. Det är därför angeläget att vi kan samla alla pensionärer i en stark riksorganisation och att samhället ger denna organisation sitt moraliska och ekonomiska stöd. Vidare är det angeläget att samhällets olika organ och pensionärernas organisationer finner de samarbetsformer som är bäst till gagn för pensionärerna och samhället. J

tid FO:h.l'SÄTTNING----- FORTSÄTTNING----LeendetS land. Valdemar (från femte sidan 1---- (från sidan 14) mig raklång mitt i den frambrusande trafiken, så att gurkorna liknande stenarna vid ett ras spreds ut bland de livligt tutande bilarna. Kommer du ihåg Lisa hur den där 17-åriga ynglingen störtade fram för att betala din limonad a 30 kop. då du inte genast hittade rätt i portmonnän. Och du då Hagar, som med ett vänligt småleende fick dig tillsänd en flaska champagne av de 4 ungdomarna vid grannbordet. Kan ni tänka er att någon helt spontant överräcker en blomma ur sin bukett på gatan och sedan vandrar vidare med ett vänligt SE:: HÄLLl+Rf 1<01.11 •PR FOT INbl·' AN fH.Jt:>Jv1,4-T Fft ~" 1/LL 'r;"JS NORM Jv~/1. /G,f l l(TI&!4}. Ni 16tlTbR. !...YNGEL E' Bf RIVFP. ?E'NJloNEJ?.A-0 TRYt-K FiiRMs TILLfW~TN!N6närerna. De har blivit en mycket eftersökt grupp. Pensionärsföreningar av olika slag har växt fram nära nog "som svampar ur jorsmåleende bara för att det är så roligt att få ge. Hur länge skall detta underbara folk kunna leva enligt detta livsmönster helt omedvetna om våra dagars snikenhet och och lurendrejeri med turister? God Tid i god tid i Georgien, var en slogan som vi 56 lyckliga resenärer i tid och otid upprepade och som vi kommer att bevara i varmt minne. Eija 0.AVI S rALL~i: fP Et.J 1N JEL VlfJEtN~ ffOSTP. TEl<lfH flYFJ ,. Jl~TT S\JA~

FTltST V/ö VJS-