God Tid 1/1980 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

SOMMARDAGARNA i Karleby

Historisk revy på mittuppslaget

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDET r.f.:s ORGAN

Arg.8 - Nr 1 5 FEBRUARI 1980

MÖTESKALLELSE Svenska Pensionärsförbundet r.f. sammankaUas tiU stadgeenligt ärsmöte onsdagen den 5 mars 1980 kl. 13.00 pä Tekniska F~reningen i Finland, Georgsgatan 30, (6 värungen), HelslOgfors. Behandlas i fårbundets stadgar § 10 nämnda ärenden. Enligt § 13 i stadgarna har medlemsfårening med 1-100 medJemmar räll all sända en befullmäktigad representant medlemsförening med 101-200 medlemmar tvä och med: lemsförening med över 200 medlemmar tre representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Helsingfors den 5 februari 1980

Förbundsstyrelsen

~ H!.ärtlt':lst~': s.om "s.ka .g~~a 't". Närmast kameran t. v. 1. viceordf. Alfred Smeds, Henry Simell och pa hoger suJa V, Norrifran -ordf. Hannes Hagström , Else-Maj Johnson och verksamhetsled. Rainer Nordström , som ser nöjd ut med förarrangemangen. Foto:

Svenska Pensionärsförbundets sommardagar arrangeras i är i den nordligaste delen av värt verksamhetsområde. Den 10 och 11 juni samlas vi i Karleby. LokaJ arrangör är Pensionärsföreningen Vi Norrifrån. Den 14 januari sammanträffade företrädare för förbundets ledning och den lokaJa värdföre· ningen i Karleby. Det framgick att man har kommit rätt långt i förberedelsema . Egentligen är det endast detaljer i programmet som återstår. Sommardagarnas huvudfest försiggär den 10 juni på Idrottsgärden. LokaJen räcker säkert till vad storleken beträffar och då det är fråga om prydIiga utrymmen torde vi ha alla möj· ligheter att få uppleva en stäm-

Den 8. december 1979 firade föreningen Folkpensionärer. i Helsingfors r.f. sitt 20 års jubileum. Föreningen är Svenska Pensionärsförbundets äldsta medlemsförening och är betydligt äldre än förbundet. För ca 20 år serlan bildades de första pensionärsorganisationerna på

ningsfull fest. Sommardagsmiddagen kan förefalla atl bli litet splittrad pä grund av att den måste förläggas tili 4 olika restauranger. Vid närmare eftertanke kan man dock konstatera atl ingalunda har hela tusentalet pensionärer kunnat umgås med varandra under middagen vid vära tidigare sommardagar, även om man samlats under samma tak. Det kan bli 1ika roligt med något mindre grupper. Vid festen på Idrottsgården är alla ändå samlade i samma salo Dessa stora samlingar brukar symbolisera den fmlandssvenska gemenskap som vårt förbund verkar för. Till de stämningsfuJla och givande upplevelserna hör säkert ocksä besöken i Karleby kyrka.

finskspråldgt häll Det är därför glädjande att en finlandssvensk förening hörde till föregångama. Jubileet inleddes klo 13.00 med underhållningsmusik av Helsingfors polisorkester och kaffeserveringo Det visade sig at! festpubliken var så intresserad av pol isorkestem alt Svenska arbetarinsti-

Där kommer att hällas en aftonandakt den 10 juni och en morgonandakt den 11 juni. Angående de praktiska arrangemangen vili vi betona att anmälningar om del tagande görs skriftligt och föreningsvis tilJ förbundets kansli i Helsingfors. Föreningarna kommer att informeras genom cirkulärbrev. Kontakta alltså Din egen förening - i n t e förbundet - om Du vili delta. Det finns goda möjligheter alt förbundets åttonde sommardagar blir minst lika lyckade som de sju föregående. Tar vi det goda humöret med oss är möjligheterna ännu bättre. Vi ses i Karleby 10 - 11 juni 1980.

tutets festsal var nästan fylld redan en timme före den egentliga jubileumsfestens början klo 14.00. Då spelade polisorkestern under ledning av kapelJmästare Arthur Fuhrmann polonaise av Jean Sibelius. Hälsningstalet hölls av Kyrill Grigorkoff sotyl fungerat som röreningens ordförande allt

let lngår på annan plats i denna tidning. Föreningens lystringssång ''Tag fram det bästa humör" slongs unisonl med Arthur Fuhrmann vid piano!. Polisprkestern spelade Alte Kameraden och därefter stod dagens festtalare medlcinalrådel Håkan Hellberg i turen. Han redogjorde på et! synnerligen levande och intressant sätt för de olika hälsouppfatt. ningar han kommit i kontakt med under sin verksamhet i Afrika och här hemma. Man funderade mycket meri Afrika t.ex. övervad som förorsakat en bruten arm, än vad vi gör. Vi ser endast det tekniska skeendet i atl en pojke faller ur trädet och armen bryts, medan afrikanen frågar varför det skedde just i dag och varfcir det var just hans pojke. Många av de gamla sedväl\ior som finns har också ursprungligen uppkommit för att skydda folket mot sjuk-

domar. Håkan Hellberg uttalade också tänkvärda ord som yttrats av hans förfäder och vänner. I vår jäktade tidsålder kan det vara lämpligt at! återge vad en studiekamrat en gång sade åt Håkan Hellberg. Han sade: "Hör du Håkan, skyndar du effektivt eller håsar du bara". Hälsrungar framfördes av Helsingfors stads vårdnämnd. Svenska Pensionärsförbundet och samarbetsorganisationen SAMS i Helsingfors. Den jubilerande föreningen uppvaktade också sin ordförande KyrilJ Grigorkoff. Salongsdanser presenterades av Haga ungdomsförenings danslag och till sist uppträdde Akademiska Sångföreningens dubbelkvartett. Pu bl iken visade sin stora uppskattning genom varma applåder. Den stämningsfulla festen avsJutades med Modersmälets sång. Rainer

Pensionärsrörelsen på 1980-talet Det nyligen avslutade 1970-taIet har ibland kallats fö r " pensionärernas d ecen nium" på g rund av att det var under det här årtiondel som pensionärerna som gru pp verkligen stormade frarn i det aJlmänna med vetandet. Det kan därför vara skäl att försöka granska del nya decenniet, äve n om d et är svårt all se in i frarntiden . De pensionspolitiska åtgärderna u nder del nya årtiondet påverkar naturligtvis pensionärernas situa tio n, me n vi s kall denna gång begränsa oss tili att se på lägel utgåe nde från ak tiviteten inom pensionäremas egna organisationer. Gemensam l för alla d e många pensionärsföreningar som bild ats på olika häll inom Svens kfinland, har varit den levande entusiasm man visal för sin verksamhel. Många pensionärer har Lo.m. känt e n viss tacksamhel för att ma n haft möjligheter att verka inom egna föreni nga r. Lä ngre fram kommer man kanske att se d el som en själ v klarhet a tt d et skall fin nas pe nsionärsföreningar, vilket kan leda t ili a tt ma n in te får up pleva samma spontana iver som de första e ntusiasterna visa!. Man får d ock ho ppas att intresset hålls levande för d et är medlems kårens egen frivilliga aktivitel som hela vår rö relse bygger på. Någon kan eventuelll anse att d el är alltför storstilat att tala om en pensionärsrörelse men vi tycker atl uttrycket försvarar sin plats. Kans ke vi oc kså under 80-taIet får uppleva e t! lite större erkännande och mer effektivt stöd för vår verksamhet frAn kommunernas sida än vad som var fallet under 70-taIel. Betydelsen av at! pensionärerna kan äg na sig åt aktiviteter som intresserar, kan inte övers kattas. Bland d e s törsta praktis ka pro blemen under 70-taIet fram s tod bristen på lokaliteter för verksam heten, även om man på en del häll funnit en ny och meningsfull anvä ndni ng av gamla s kolor som pensionärerna sj älva rus ta t u pp. Speciellt i lokalfrågan kan kommuneroa bjälpa pensionärsföreningarna. I bland har någon sagt att pensionärsorganisationernas aktivitet fjärmar pensionärerna frå n d et övriga samhället. 1 verkligheten förhåller det s ig precis tvärtom. Om en pensionär sitter e nsam isin stuga eller våning, d å kan man tala om et! fjärmande. Men om denna pensionär dellar isin före nings verksamhet sA kan man tala om et! nänna nde tili samhället. Ändå kan del vara skäl för pe nsionärsrörelsen a tt pA80-taIet ta sig e n funderare på dessa frågor. Vår rörelse kan helt säkert ä nnu göra myckell.ex. när d et gäller at! s kapa kontakter mellan generationema. Pe nsionärsorga nisationerna skall inte heller (örsöka monopolisera pensionärsverksamheten. Det väsenU iga är inte vem som gör någonting, utan vad som görs. Om det finns et! koordinerande samarbete är resul ta te t ännu bättre. F örsamlingarna, medborgar- och arbetarinstituten och föreninga r av många olika slag kan närnnas bland dem som i d ag har verksam het för pensionärer. Det stora inlresse man pA senare tid visat 10r de pensionärskurse r en del folkhögs kolor anordnar, visar att pensionärerna allt mer visar intresse för verksamhet med " innehåll". Av allt att d öma kan pensionärsrörelsen gå in i 1980-talet med obru ten framtid stro. RN, 1 d etta nummer av God Tid kan läsarna ta del av en m ängd arra ngemang som planeras för år 1980. Till s tor del är det fråga om resor i olika väderstreck , me n oc kså årsmötet och sommardagarna finns med. Reseverksamneten är u ngefär likadan till sin omfattning som under tid igare år , d et är resemälen som växlar. Det överlägset största förhand sintres set har man visat för " ruska resan" tili Lappland.

Adressema kan beställas lrån Svenska Penslonärslörtlundets kansII , adress: Vlborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , lel. 90763 78 20 (vardagar kJ. 10- 14). Därtill finns adressema all kOpa I Helsingfors Spartlanks huvudkonlor. Hyllningsadressen kastar 20 mk. Kondoleansadressen kastar 15 mk. Förenlngar som Atar slg all sälja adresser emAller en provislon om 5 mk per adress. BehAllnlngen av försäljnlngen gAr tili Jarl Hellsltöms mlnneslond.

Redan i böljan av jan uari var d en fulltecknad efter at! kort ha varit omnämnd i föregående nummer av God Tid . Det kan trots detta ä nnu löna sig att låta antec kna sig pA vänte1istan, av olika orsaker brukar det bli en del annulleringar. För resan till pas sionsspelen i

~--TACKSAMHET--~ Martin Luther har sagt att om Gud skulle IAta solen gA upp bara en gAng om året sA skulle vi den dagen fira en stor tacksägelsefesl. Men dA del nu sker varje dag tänker ingen människa pA att det är någonting at! tacka för. Det ligger en djup levnadsvisdom i de orden. Hälsa och krafter och alla de gåvor Gud ger oss dagligen blir till slut sA självklara att vi glömroer att tacka för dem. Följden är att vi blir sA självupptagna. Vi sätter oss själva i cenlrum . Tacksamheten mo t Gud motiveras då av att Gud läter oss få det som utifrån vår synvinkel ter sig som välgärningar. Men får vi i stället sjukdom och motgAngar så tycker vi att vi inte har någon orsak tili tacksamhet. Et! sAdant förhållande tili Gud för med sig ödesdigra konsekvenser. Här hjälper ingenting annat än at! själva synvinkeln mAste bli en annan. Människan måste bort från centrum så a tt Gud får inta sin plats där. Om Gud får vara i cenlrum då är det hans väsen, hans härlighet och ära som får oss människor och allt skapat att bryta ut i ju bel och tacksägelse . Men mAnga människor säger att de inte längre kan tac-

Prosten Hemming Kallkkollell Karleby ka. Livets börda har blivit för tung. Valje ny dag för med sig nya bekyrnmer och prövningar så att man till slut dignar under bördan. Men otacksamheten är i sig själv en bö rda. August Strindberg har sagt att det värsta under de tider då han inte trodde på Gud var att han inte hade någon att tacka. Det är väl sA att har man ingen att tacka så förlorar livet sin mening. Dag Hammars!Qöld säger isin märkliga dagbok: "Jag begär det orimliga, jag begär att livet skall ha en mening."

RAINERS RUTA

Tänkande människor tycks alltid ha brottats med frågorna om livets mening. Och i regel har det visat sig att dessa stora frågor alltid har ett Teligiöst förtecken och leder frågeställaren in på religiös marko Ty den kristna tron har här ett svar. Den möter den frågande människan i hennes oro och ångest och skänker henne livsmod och livsglädje. Hon får med andra ord kraft att uthärda, kraft att göra det bästa av livet trots allt. Mitt i alla de prövningar och svårigheter som livet ställer henne inför står Kristus som kom tili vår jord inte för att ta ifrAn oss svårigheterna utan för att bjälpa oss att bära dem. 1 gemenskapen med honom upplever människan att i tilivarons u nderliga läggspel med sorg och glädje, motgång och medgAng finns en gudomlig mening, en Aterspegling av Guds uppsökande kärlek. Då kan hon tacka Gud förattlivet trots allt haren mening och ett mäl. Hon kan instämma i skaldens ord : "Jag välsignar livets djupa smärta, bränningarnas brus och tömets skrud , allt det mörka, allt det namnlöst bittra. Jag välsignar det och tackar Gud." Hemming Kankkonen

_tili 1980

IItkomm er ellligt !ö[jallde: Oberammergau tog vi emot anmälningar redan i !joI. Intresset för resan var mycket stort. Sannolikt kommer resenärema att återkomma mänga mi nnesvä rda upplevelser rikare. Men rör Dig som ännu inte valt en resa rinns det ä nnu kvar tlere alternativ att välja emellan. Studera annonsem a och kontakta kansliet. Till vinterns händelser kan man räkna förbundets årsmöte i Helsingfors den 5 mars. Speciellt glädjande är det att årsmötet med största sannolikhet kommer att öppnas av orctinarie ordIöranden Victor W. Heinström. Som känt har han varit sjukskriven en längre tid, men är nu i det närmaste återställd. Styrelsen kornmer isin årsberättelse attredogöra för det gångna året, men man kan sA mycket gå händelserna i förväg att man konsta\erar attår 1979 var

SVENSKA PENSIONÄRSFöRBUNDETS

KANSLI Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 Oppet: vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-753 78 20. Kanslist: Kate Weckström Medlemskartotek: Gertrud Sjöholm Verksamhetsledare: Rainer Nordström, tel. 90-753 79 19

ett ganska gott Ar för Svenska Pensionärsrörbundet såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Bland de verksamhetsformer som förbundet försö kt " marknadsföra" tili föreningarna hör studiecirkelverksamheten. Det har dock s tartats färre s tud iecirklar inom vAra medlem s fö renin~ar ä n vi från början hoppats. Föreningarna är naturligtvis isin fulla rätt att välja vilka verksamhetsformer man vili ägna sig At. Men studiecirkeln borde lärnpa sig väl för en mindre grupp vänner som regelbundet vill sammankomma och ägna sig åt intressant och meningsfylld sysselsättning. Kanske värt att tänka på? 1 vår skall det bli en ny pensionärskurs i Västra Nylands folkhögskola-folkakademi. Fjolårets kurs var enligt deltagarnas uppfattning mycket Iyckad, varför man kan räkna med stor tiliströmning också i Ar. Bäst att anmäla sig i tid. Mera information om kursen ingår på annan plats i denna tidning . F1ere "sydländska" föreningar har planerat att kombinera sommardagarna i Karleby den 10-11 juni med en längre utfärd genom Finland, vilket är en god idi!. Men oberoende av hUI" vi reser så är vi många som träffas i Karleby.

nr 2 den 1 ·april nr 3 den 27 maj nr 4 den 2 september nr 5 den 28 oktober nr 6 den 16 december Bidrag tili Dr 2/80 bör vara redaktionen tillhanda senast den 5 mars -80.

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f. Ansvarig u tgivare Victor W. Heinström Huvudredaktör Eija Fiancke Annonschef: Kaj Sjöberg Observatoriegatan 6, 51 00140 Helsingfors 14, tel. 90-63 55 99 Redaktionens adress: Eija Francke Källstranden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 90/59 80 72 Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

Pensionärskurs på Västra Nylands folkhögskola-folkakademi i maj i Karis 1 månadsskUtet a ug usti -september senaste år ordnade Västra Nylands folkhögskola-folka kademi i Karis i samråd med svenska Pensionärsförbundet sin första pensionärskurs . Kursen ansågs Iyckad och i år bl ir det en ny kurs under tiden 19-23 maj. Folkhögskolans nya trivsamma lokaliteter har nu k ompletterats

m ed två interna tsbyggnader, v il ket betyder att deltagarna i pe ns ionärskurse n nu kan bo både bättre och bekvämare än i fjol. Också denna gång blir d et e tt omväxlande program med ömsom allvar och skoj . Av Ijolårets inledare återkommer å tminstone Erkki Tarpila, Rainer Nordströ'm och Kaj-Erik

Dessa IItrYllllllell på Väslra Nylallds jolkfz ögskola-jolkflkfldellli i Karis - bibliot e k el ....

N o rds t r ö m. Med.lic. Erk ki Tarpila, beprövad och u p ps kattad "husläkare" frå n olika pensionä rssamma nkomster , taJar i år om "Hjärtinfarkt och a ngina pectoris" sam t om " Dödsånges t". Verksamhe tsl edare Rai ner Nord ström taJar om pensionärsorga nisatio ner i allmä nhe t och Sve nska P e nsionärsförbunde t i synne rhe t. Förb u ndet står också för e tt sa m kväm m ed lä tta re program , bl.a. skall S iv L i n d qvi st up pträd a med sång. Ni som var med i Karis i Ijol har knappas t g löm t Rai ne rs d efinitiva genombro tt också på den lättare u nderhållningens område. Arets deltagare kan med förtroende se fram emot en minst lika övertygande föres tällning på Karis-scenen i år. .. Vldare skall rektor Kaj-Enk Nordström som på hösten under 7 vec kors tid va rit med som finländs k delegat vid FN:s generalförsamlin g i New York i ord och bild berätta om FN-arbetet. Arets kurs får ocksä många nya inslag. Högaktue\1 blir informationssekretera re Ebba J a-

Sibbopensionärer önskar servicebuss för hemtjänst VI ska slA en bro mellan gamla och unga, sa ordf, i Sibbo svenska pensionärsförening Elnes Andersson och kallade upp de äldsta pensionärema i salen på Byarsborgs scen tillsammans med hela gruppen medlemmar av Uf Fyrbåken som hade underhåUit pensionärerna. Med glatt humör körde bAde ungdomar och pensionärer ut julen pA tjogondag Knut i Byarsborgs stora sai, Men man hann med allvarligare inslag oci{sAj pensionäremas bostadssltuation och möjlighetema att bo kvar hemma. Vi vIII ha en servlcebuss som kommer med både städ· och bälsovArdshjälp, är den anhållan som från mötet no går tili kommunen .

Böcker från ETA förlag: B oucht, Christer:

Klondike hägrar På guldgrävarnas färdväg 180 s . mk 58,- hft. , mk 68 ,- inb.

Om kommunen verkligen vili göra nägot för de gamla sä ordnar de styrande en sädan seevieeform for oss. mcnade de som förde ordel vid mötet. Förebilden är den forsöksverksamhet den nägot vidsträektare kommunen Posio i Lappland bedriver med en servieebil för pen-

HuIdEm Lars:

sionärer.

Dikter vid särskilda tillfällen

Pensionärsordföranden Eine. Andersson redogjorde för den undersökning föreningen gjort om sina medlemmars boendeönskemäl. Ca hundra svar har man fätt in oeh övcr 60 % av dem som svarat säger all de hellre bor kvar hemma pä ålderdomen än flytlar tili pensionärseiler ålderdomshem. Men hälften av dem som vili bo kvar hemma efterlyser oekså utvidgad kommunai hemserviee . Oeh den tyekte pensionärerna på Bya rsborg att skulle kunna omfatta en servieebuss. Sibbo sträeker sig från " Fägelnäs ria tili Kitas stia", ei te ra de e n

mk 42,- hft.

Kranck Håkan:

Den stora Urjanchaiexpeditionen 1917 Ett geologiskt äventyr u nde r rev olutio n och världs brand 120 s. mk 52.- hft. Kullberg lngeborg:

Tankarnas spegel.

Dikter.

52 s. mk 48 ,- hft.

L indman-Strafford Kerstin:

Landet med många ansikten Essäer om segrare oc h rörlorare i dagens Amerika 113 s. mk 44 .- hft.

EKENÄS TRYCKERI AB:s FÖRLAG

.. . ocll allditoriet kommer IIllder kllrsell i lIIaj allj7itigt tas i allvälldllillg av pellsiollärskllrsistema . k obsso n s inledn i ng om folkpensionsreformen , d e n fortsa tta tidtabellen för den na reform skall ju fas ts täUas av sta tsrådet före utgången av maj. Arkivchef Gus t av A minoff skaU under två föreläsrungar taJa kort om släktforskning. Fil.dr Sven No r d b e r g skall berätta om Kreta och visa färgbilder därifrån. När det gäller den fysiska sidan har man inte heller I Ar glömt pensionärsgymnastiken. För den star gymnastikledare EIja Fran ck e. En fräsch nyhet för I ar blir satsrungen pa seniordans. som också ledes av Eija Francke. Det blir dans under fiera dagar... Som alternativ tili pensionärsgymnastik och seniordans kan man välja skapande verksamhet. TilI årets nya "dragplåster" hör också socialdlfektör Tore Gu II frän Närpes. Vi får höra om När-

pes kommuns pIan "A1dringsomsorg i utvecklmg". Under kursen ordnas ännu en Västnyländsk rundtur samt kyrkobesök. M1nsann en mångsidig pensionärskurs! Kursen kostar inkluderande kursavgift. bostadsavgift och kostavgift 5 x 50 mk. d.v.s. 250 mk. Hemmaboende betaJar 5 x 30 mk, d.v.s. 150 mk. För närmare upplysningar oeh anmälmngar kan man ringa tilI rektor Kaj-Erik ordström. lel. 911-32688 eiler kurssekreterare C h ri Stl n a H a k 0 la. lel. 911-33 1-1-1. Anmälningstide n utgar d en 18 april. Adressen är Västra Nylands folkSlrandhögskola-folkakademi, promenaden 1. 10300 Karis.

norra Sibbobo vid kaffebordet högta la ra nlägg ning gay extra krydprof. Wessman. oeh tyekte att det da ål förestä llningen nä r ingen var är bra at! pensionärerna åker omk · riktigt van a tt hantera den. Som soeker i botten på Fyrbäring tili olika platser i hemsoeknen . Men långl är det nog tili Spjut- kens progra m kom irla ndsfödde sund. menade norra Sibbobon. oeh Löparöbosa tte Irubad uren CoVf Fyrbåkens ordf. Sune Berg- lum Mac Olreaehtalgh oeh strom hadeen fullsatt sal framförsig fra mförde både irländska oeh nä r han pä ungdomsföreningens svenska lä tar . vägnar hälsade pensionärerna vä lBlomster ti li alla de unga medkomna tili Byarsborg. Vngdomsfö- verka nde överräektes sedan på seereningen stod oekså för en stor del nen av de äldsta pensionärerna. av programmet vid festen i form av GL i Borgåbl ad e t en "tv-föreställning" med tillhörande reklaminslag . Pensionärernas nyanskaffade

EURO-för8åkringen är Finlands populäraste reseför8åkring. EURo.försäkringen gälIer överallt i värIden. 1Europa betjänar Europeiskas 20 utländska servicepunkter EURO. resenären.

Europeiska

Anni Blomqvist

att bli ett pratbrev om böcker. Undra på deL 1 min barndom fanns inga sagoböcker, inga andra böcker heller, frånsett ABCboken och Ka tekesen som mest var ett måste att läsa och lära, vår väg genom detta nya år. Däri- men vilkas kunskaper jag så väl genom har vi större möjligheter har behövt sen jag började förstå att åtminstone upptäcka något av den lärdomens betydelse för min de gultlkorn som gömmer sig inre människa. Det var när jag satt i skolans också i den gråaste vardag, och som kan ge oss kraft att möta och första och andra klasser och hembära det som annars kan synas ligen lånade rnina öron åt tredjeooh fjärde klassisternas läsning helt omöjlig1. Fastän inne i det nya året så är ur Fänrik Ståls sägner, som mitt julen inte · slu1. Jag håller på litteraturintresse vaknade, och gammal ärvd tradition och " bär jag hett började önska rnig så inte ut julen" förrän tjugondagen långt i skolan att jag också skulJe och noga räknat så har jag halva få tillgång tili denna intressanta julen kvar. Så här långt på sidan bok. Att läsa "sägnerna" liksom om det pulserande livet har jag annan Iyrik, hette att deklamera. ingen möjlighet att via reklamen Det var, och förblev en konst som ta ut något av julen i förskott. Det jag aldrig lärde och kunnat, men tycker jag är bra och därför ka n det mesta av innehållet kan jag jag med glädje nju ta av den u t- nog utantili i dag som är, och min mätta vilan som julen av hävd är kärlek tili Runeberg sitter garanmenad att vara. 1 den vilan är terat i, så jag känner grät i bröstet inbegripet att skriva och tacka när dagens unga ger sig tili att alla som bidragit till min julgläd- gyckla om honom och hans diktje. Atrninstone så långt jag hin- ning. Ibland kan jag ställa mig ner. Jag skall också läsa de böc- frågan hur mycket av detta årker som jultomten hämtade med h undrades litterära produ ktion sig. kommer att gå till historien som Jag tror på tomten, och beund- odödligt. Frågan är onödig efterrar storligen hans förmåga att som svaret ligger i framtiden. frän vitt skilda håll välja böcker Det åländska kontraktets julsom verkligen gläder och roar bok, S1. Olof, som nu kommit ut i mig, och att inget vai kolliderar sin trettiotredje årgång, brukar utan art varje bok är ny för mig. jag spara som juldagsläsning, Breve! tycks börja arta sig till men tog den nu i försko tt. 1 stället

Brev från mitt havsband

Efter a!t ha firat en så kallad "gränjul " kom nyårsaftonen med snö. Det var som skulle det gamla året ha tvagits rent frän allt det gamla som samlat sig och som inte alltid varit utan vank och brist. Miljöförstöringen har ju blivit vår tids A och 0, och alla djupa ingrepp var som höljda i ett vitt täcke. För landsbor och skärgårdsbor är snön ingenting man längtar efter, men sedan gammal t har det varit så att man gärna såg naturen vi! när juJen och vilan var kommen. Så är vi inne i ett ny tt är, med allt vad det innebär av önskningar och löften, förhoppningar och besvikelser, smä och stora skeenden, allvarliga och omskakande händelser. Det är Iyckligtatt inte i förväg veta något om de verkl igt stora svårigheter som kan ligga i

Pensionär modell ------1976 Memoarböcker hör tili den kategori av litteratur man gärna tar tili då man har fått "Iejdun" på annatslags Jäsvärt. Det har nu efter julen blivit en heI del i den vägen och många gånger har man under läsningen börjat undra: Har de där mänskorna ett så otroIigt bra "kom-ihåg" eiler luras de rackarna !?

- Ju äldre man blir desto mer misstänksam blir man. Det brukar ju heta att då man blir gammal rninns man bäst sina barndomsupplevelser, vilket som konstaterande nog är ganska lögnaktigt. Främst beror detta faktum på att man "annars bara" glömmer en massa som hänt senare, medan barndomsupplevelserna Stannar kvar för den skull, att man så ofta under åren tänkt på dem och i släktingars och kan- smula trind mage". Personligen minns jag nog en ske goda vänners lag kommit att ventilera dem så flitigt. massa saker från de tidigare barndomsåren, men att precisera Det är dock inte det aft memoarskrivar-e minns som vållar du- dem ens på ett år när är nästan bier utan detta att de minns så hopplöst. Mycket vagt minns jag fantastiskt exakt. De kommer min yngsta broders dop och det ihåg dagen och i bland stuoden beror på attjag har för mig attjag rör ohka händelser och man skall uppförde mej mycket ilia, skrek inte ens tro att de tar miste på år och ylade av ilska. Bland doppreoch månad. Och ~å tidiga håg- senterna fanns nämligen en porskornster de har. Kanske dock inte linsstork som placerats på en så tidiga som t.ex. Albert Eng- prydnadshylla Lsalen och den vilström som 1 sina erinringar slcrev: le jag naturligtvis leka med. Och "Jag var ett vackert barn, menjag närjag inte fick den skrekjag och skrek." Och inte heller som Sir hade mej förstås. Troligen bJev John Falstaff i Shakespeares jag ställd i skamvrån och utskicHenrik den fjärde, som vid en kad frän tillställningen, för av utfrägning av lordöverdomaren själva dopceremonin minns jag berättar: ''My lord, jag blev född inte ett dyft och jag var ändå ungefär klockan tre på eftermid- dryga tre år gammal. Hur vet jag dagen, med ett vitt huvud och en det då? Nå herreje, jag är av me-

deil -ll och lillpojken m. -14. Elementärt min gode Watson! Annars är det främst via associationer jag ungefär kan minnas tidiga händelser och upplevelser. Exakt när jag blev klappad på skulten av en rysk soldat eiler måhända gendarm minns jag inte men före 1917 måste det ha varit, kanske rentav mycket tidigare. Jag minns klappen på huvudet, men inte att han sade "malinki, malinki poika peive" (uttytt söta, söta pojke goddag). Det berättade föräldrarna efterå1. Jag hade nämligen fått åka med in tili Ekenäs och vi var på återväg rrån gJansstrykerskan när jag blev attackerad. Kanske det var någon medfödd rysskräck som gjort att situationen stannat i minnet. Vitsigt nog skulle jag på ungefär 10 spjälor när kunna säga var, utanför sams koJans plank, det hela utspelades . Tankeank.nytningar är faktiskt nog den enda ";'öjligheten jag har då det gäller erinringar. Jag var väl inte 5 år fyllda när familjen flyttade från Villa Höjden tilI Undermalm i Tenala. Men rrån tiden på Höjden har jag mängder av hågkomster, men fråga inte vilket år de inträffat. Så mycket kan sägas om en av dem att det måste ha utspelats en sommar eftersom det var ett förskräcklig äskväder. Vi satt ute pä glasverandan för att beskåda det praktfulla sceneriel • Plötsligt slog blixten ned - det hände nästan permanent där uppe på höjden på Höjden - och samtidigt snubblade lillbrorsan på en tröskel och blev liggande. Skräcken för att blixten kanske hade drabhat honom är förmodligen orsaken till att jag minns händelsen "som i går". Men e n massa roliga saker från de tre, fyra, fem första levnads-

valde jag en bok som inte aJls hör ihop med julen, men som berör hela värIden och på allvar ställer oss inför vårt sätt att leva. Den heter: "Helhetssyn och framtidstro" och har underrubriken: En introduktion tili vår tids sökande efter en ny människosyn och världsbild. Författaren heter Jan Grönholm och boken har kommit ut på Liber Förlag i Stockholm. Också för en människa som jag, som inte kan skryta med att vara särskilt mycket bevandrad i fIlosofins djupheter, var, och är det en mycket intressant bok att ta i och begrunda många gånger om. Min boktomte har valt bland olika förlag både östan- och västanhavs, och det jag funderat på att skaffa kom helt galant i tomtens säck. Ur den kom Alandskungen, Sjöbobacken, Kvinnan, Glädjen, Asfalt och tlere andra därtill. Jag måste storligen beundra Ivar Lo-Johansson som också denna höst kom med en jättestor bok. Alice Lyttkens har än flere år på sin nacke, och är minst sagt lika produktiv. Jag blir rent andIös av beundran, och kunde få min egen lilla penna skrämd till tystnad ifall jag hittade på att börja göra jämförelser. Men, i stället är jag innerligt tacksam över den förmåga som blivit mig given, och som på sitt vis sy ns nå många. Mig blir given också mycken glädje från det hållet, och senast glada är att fjolårs-

boken " 1 nöd och lust", som kom ut på finska spräket under hösten, har blivit vald tili "Månadens bok" av bokklubben Uusi Kirjakerho, som tili råga på glädjen ställer tili med en Skärgårdsafton, i slutet av månaden. Om något må detta räknas som en stor heder för skärgårdens folk. Att inte kunna vara med, är en liten besvikelse som uppslukas av glädje över att människor som vet litet, eiler aJls intet om skärgård och dess folk ställer tilI med en saml ing i des~ tecken. Förrän jag sätter punkt för bokpratet så måste jag nämna en av julböckerna som heter "Guldstrand". Det är biskop Sven Daneil som på ett personligt och intressant sätt berättar om sina sju år som präst bland Estlands· svenskar, närmare i Nuckö församling. Bokens titel har författaren lånat från en estnisk folkvisa, och tiden är 1930-talet. Det är en underbart 1evande bok, skriven med kärlek. Förrän jag avslutar brevet kan jag ju inte låta bli att berätta också om att Bengt fick fira jul· högtiden hemma tili annandagens morgon då han satte sin lilia båt i sjön och for tili jobbet på sjöbevakningsstationen. Kan någonjulglädje vara större än att ha sällskap vid julaftonens måltid.

åren är också inetsade i någon ännu fungerande hjärnvindIing. Den klipphylla som var mitt speciella bo på lekberget, dunkstenen som funge~ade som hembo då vi lekte vinkningar, dunk, eller annat i den stilen, vissa av klätterträden, särskilt en lönn som var barnvänlig ocksä mot småglyttar tack vare sitt låga och täta grenverk o-s.v. Som sagt minnena finns men inte tidpunkterna - åtminstone inte så exakta som hos de i inledningen häcklade memoarskrivarnas. På mina egna minnen tror jag, men på deras: sällan, om ens då! Inte då de .säger: den 21 augusti 1923 klo 3.35 e.m.!

inte bara på de' va nl iga kanalema Utan också över Helsingfors kabelkanal rullas fram. Jag läste en kommentar som hävdade att det aldrig kan visas tilIräc kl igt många och grymma krigsfilrner - i avskräckande syfte kan man förmoda. Som om mänskligheten skulle låta sig avskräckas! Själv brukar jag (vi) skippa filmer av det slaget, "Förintelsen" inräknad, men däremot inte "Okänd soldat". Då det gäller krigsfilmer har jag lite samma inställning söm den gamle spartanen som av en vän uppmanades att komma och lyssna på en artist som kunde imitera näktergalen. - "Jag har hört näktergalen själv", var den gamles visa svar och ett liknande svar ger jag gärna också till folk (fän) som försöker "fresta" mej med krigsfilrner. Ha ns-J. S jös tedt

Gott Ny tt Ar , önskar Anni Blomq vist

Nu är det visst annars meningen att man skall minnas kriget också. Långa serier i TV-rutan,

Hotell Pommern 1 Mariohamns cenlrum. 43 ll-rum med bad, WC och telelon. UtamhUspOol och baatu på sammaren. Cafeterla och konferensrum. An. nexet PASSAT har t 1 ll-rum ( + 2 extrab.). KOksutr. tOr 4 pers., bad, WC, te/elon och TV. Nllra fllrjhamnen , nära till centrum av Mariehamn. NlIst Intill hotellstandard tili gästhemspris. 18 ll-rum med varmt och kal~ vatten. Tota~ 53 bAddar.

P~ ön Kumlinge i Alands östra skär-

gärd. Heipension, halvp. , logl + frukost. 18 rum , 44 bäddar. Varmt och kal~ vatten i alla rum. Baatu, inomhuspool. FiskemOjfigheter. FOrmån. ligt med färja eller tlyg. FOretag I A TF-kedjan

'~':f~ 1 ..-

, ~

GRUPPRESESPECIALISTEN PA ALAND r---,-----....;;;;,. begär prospekt -

928/12140, telex 6325 ALANDS TURlSTFORENING 22100 Mariehamn

: ...

Frank Jernström

ungefärligen besläktade jobb. Annat är högeligen individuelll Som t är tänkt för dagen, somligt för de år som man mänskligt sett kan överblicka framöver. Uppriktigt sagt - vad jag kan. ske mes t motsett med välbehagju närmare dage n P kommit, var att inte behöva kläcka på klockans kommando, inte behöva kläcka ideer och uppslag och uppdrag vare sig åt andra och än mindre åt

sikt, späckad av okollade fakta , ännu tryggt svävande i overklig. hetens fantasi . 1 den hägrade också en minnesbild : högt uppe bland cypresserna med en magni. fik vy över Rijeca·bukten, ett par mll söder om Trieste, satt vår granne vid sin husvagn, drack sitt morgonkaffe, eiler var det sit! siestavin, läste sin bolt, krafsade sin hund i nacken och blickadedå och då upp över Medelhavet. Det var en man av äldre årgång med

re är främmande och dess atmos. fär mlndre spännande. Sedan skruva upp husets fotfästen och kuska v idare . Så skulle den, som

inte längre är hetsad av nyhets. jobbets 0 barmhärtiga tid tabell, ge sig "god tid". Sanningen att säga, hade jag faktiskt redan i god tid bytt mig till en ny husvagn, "Charlie m " och en dragvillig bil därtill. Så var det alltså vackert tänkt, men inte eftertänkt och kontrol.

lerat. När den goda tiden nu är inne, är det inte alls så gott om tid Som det var tänkl För övrigt har mln tåliga reskamrat, hustru och kartläserska fortfarande betydligt kortare semester än jag. Och det lär inte vara gott för gubbar att kuska allena. Hur var det Gottbold Lessing (med rötter och lärospån frän Leipzig och Berlin) vittnade och skrev för 100 år sen: "Vä nta på ett nöje är också ett nöje".

"Vänta på ett nöje är också ett nöje" 1 vår lIya serie jör 1980 " Vad jag öllskar mig av pellsiolleringen " välIder vi oss till "järskpensiollerade" chejredaktörell jör Västra Nylalld Frallk J enlström, S011l ger oss sill positiva SYli på hllr hall Ilpplevt DET STORA STEGET.

''Vad jag önskar mlg av min pensionering"! Det är et! roligt ärnne, så attsäga som ett tema för oförberedda talares klubb. Ja, vad allt kan man inte önska sig när den sista arbetsdagen och den långa semesterns första dag när· mar sig. Somligt är väl gemensamt, i varje fall för dem som förenas av

mig själv. Att jobba när andan faller på, ~h inte när dagens obe· gripliga regeringsbeslut om skol· reform eiler pensionssystemets reformering faller över en kloc· kan femton att ledarkommentera kloekan sexton efter att ha kollat och korskollat alla tillgängliga fakta och frågat alla s kolråd eller regeringsråd, som är på resa eller förlängd lunchtimme. Kolla aldrig fakta, för då spric· ker storyn,lyder ju ett djupt själv· ironis kt journalistisk lärospån. Och hur ofta har man inte uppleva t detta, att ett konstfärdigt konstruerat resonemang med benhårt övertygad och överty. gande logik, spricker sönder i bio tar för att ett enda faktum i början inte stämde, när vederbörande faktakälla omsider var anträffbar. Om han varo Så ungefär såg faktiskt min pensionerings önskelista ut på

Seniordansen har kommit till Kimitoön

en husvagn av äldre årgång och en bil av obestämd årsmodell med ett registernummer, som kan ha varit danskt en gång. Inget timslag slog för den Iycklige och ingen brådska var på hans färd · väg. Även om han kunde bryta upp nä r han ville och fara va rt han vill e med sin hund och sin husvagn, oberoende av flygtider, hotellbokningar, restaurangno. 1or. Så skulle också jag ströva som alla tiders zigenare gjort, med bil och stuga n på hjul efter bilen. Min första husvagn, modell 1963 fick namnet Charlie, därför att John Steinbeck i "Resa med Charlie" har skrivitom sina strövtåg i husbil tvärs över Amerikas förenta stater, från kust till kust. Att kunna flanera så, när andan faller på och stanna för en tid, där anden finner fäste. Göra sina uppköp med de andra ortsborna i Eli tidlös lillvaro i medhavl hem på Izjlll , IIållslalls i Ellropa. Så har byns butik, tills platsen inte läng. Frallk } ern slröm jöreslöllt sig sill lållga semester. (Folo: F .J .)

sitt hem vilket ofta blir fallet får många äldre personer. Det bästa med seniordansen är att den inte utestänger någon, då man inte nödvändigtvis behöver ge sig ut på dansgolvet om man av någo n orsak inte kan eller vill. Nej, man kan sitta vid bordet och fålja med musiken och klappa takten och röra sig så gott det går, för även handikappade har Eija lärt se· niordans. Nåja men på Wrethalla fick hon nog u t de flesta på dansgolvet åtminstone till de fårsta danser· na, men mot slutet hade nog de flesta herrarna ätertagit sina plat· ser, som om de inte skulle behöva motion!

Del behövdes både röst och gester jör all iT,struera oclz här ses Eija mitt i riTlgen i jull aktion . Foto: [rene Lehtinen. Vad är seniordans? Jag det lär väl så småningom alla pensionä· rer få veta bara Eija Francke tiIl· räckligt hunnit korsa svenskbyg· derna och instruera och demon· strera på pensionärsmötena. På januarimötet besökte hon Wrethalla där kimitopensionä· rerna var sarniade i nästan ett hundrataI. Och visst kom man

igång och fick ett hum om hur seniordans går till - enligt en tysk läkare det mest estetiska och rättaste sättet för äldremotion, som både inrymmer psykiska, fy· siska och sociala aspekter. Det sistnämnda kanske det viktigas· te, att få kontakt med andra män· niskor, att få hålJa någon i hand för den som annars sitter ensam i

(Lessillg)

Om det också ibland såg lite rörigt ut så småningom kunde man urskilja en viss rytm och att lära ett hundratal pensionärer nya dansturer på mindre än två tim· mar där också kaffepausen ingick är väl inte möjligt. "Men nog är ni

läWärd a sa Eija, men ni är också de mest pratsamma pensionärer jag träffat på." Det var inte alltid sä lätt att göra sig hörd genom glammet. Musiken tilI seniordan· sen finns att fä pA kassett och att man i Dragsfjärd skall ha musi· ken klar när Eija på vårkanten kommer dit det skötte Greta Lin·

P ensionärerna seniordansade i Kyrkslätt Ett 50·tal Kyrkslätt·pensionärer samlades , januari i Bygdebo , Vols där de dansade utjulen. Det· ta skedde säväl med vanl ig dans som med nya modeflugan bland pensionärerna. seniordansen. Träffen i Bygdebo inleddes med drags pelsmus ik av Arvid Kruchter med So n. Därefter häl· sade pensionärsföreningens he-

dim om som blev så IDtresserad att hon genast beställde kasset· ten . När K,mito pensionärer , feb· ruari sam las tilI årsmöte fär man väl ta det lite lugnare och på egen hand fårsöka sig på turerna om det sen går , marsch· vals- eller polkatakl IL dersordförande V,taJis Grönroos välkommen och man kunde så smårungom ta sig en svängom på dansgolvet. Efter kaffet var det sedan dags för seniordansen som förevisades av sex par varefter även de dans· villiga kunde försöka sig på mo· tionsdansen. Efter seniordansen fortsatte man ännu med vanlig dans och styrkte sig mellan tuo .-erna med korv . Kyrkslätts pensionärer hAller si n följande månadsträff i Furu· hed den 10 februari. VästTa Nyland

Film.mag. 0110 Seire J.d. PRcheJ oeh joumaIisl IIjuler i Julia drag av pellsiouärsåreu lack vare siua måuga "slräugar på Iyrall". Folo: Matias Uusikylä.

MlN HOBBY En hobby av något slag har vä l egentIigen de flesta av oss. Och det är inget tvivel om att hobbies (eIler hobbyer, som det borde heta på ren svenska) är på alla vis nyttiga och bra sysselsättningar fOr oss pensionärer. Vad för en hobby som praktiseras spelar en mindre roll bara man själv trivs med den, skriver Otto Seire. Jag har blivit ombedd att berät· ta Iite om mina hobbyer. GAr jag långt tillbaka i tiden sä var det fri m ärkssa m la nd et. De! höll i sej ett par decennier innan jag tröttnade på det. Menjag kan gott rekommendera det också för per· soner i vår å1der - det kan bl.a . också innebära intressant korres· pondens med andra matelister. Fägelskädare har jag varit ända sedan jag var skolpojke men det är en speciell vår· och som· marhobby, som innefattar trevli· ga strövtAg i naturen med kikaren 1 ena handen och fågelboken i den andra. Med orientering sysslade jag mycket aktivt på 30·ta\et - en fin sport men inte riktigt för sju ttiåringar. som ibland kan ha svårt för att orientera sej i 5in egen skrivbordslåda. Böcker och läsning har jag vurrnat för "näs tan frän vaggan" och det har hålli! i sej ehuru det har funnits långa perioder då jag inte hafl tid att öppna en bok (utomordentllga tilIrallen alt öppna böcker men inte precis atl läsa dem hade jag åren 1932-34 då jag tjänstgjorde på Akademis· ka Bokhandelns utIändska avo deJnjng). Detdär med böcker utveckJa· des i et! tidigt skede till alt jag blev b i b Ii 0 fi 1, mao började samla böcker. Under studieåren var jag lrägen gäsl i stans antikva· riat och intresserade mej då främsl för finlandssvenska författare frän 20· och 30·talen. Men sin slutIiga inriktning rick mit! bok. samlande under tiden på Akademeno Del som då all! mera bÖrja· de mtressera mej var sarnllngar av folkvisor, alltså folkdiktning i bunden forrn av okända författa· re. Grundstenen i mi!t folkvise·

bibliotek var Iyxupplagan av Kalevala med Gallen·Kallelas ilIustrationer och utsmyckningar, som jag hade fält i gäva redan 1927 dä jag blev studen!. Genom Akademens förmedling - och dels bara genom att leta i lagret - Iycka,tles jag komma över folkviseböcker mycket fördelak· tigt. Sedan följde tlera år dä sam· landet på grund av krig och svAra tider lä!\ hel! nere. VerkJig fart rick det egentIigen först efter det jag pensionerats 1974. Då fanns det lid att fylla ut och det gjorde jag till stor del med besök i antikvariat och pA bokauktioner. PA resor i utIandet har jag kammal igenom alla de bokJådor jag Iyc· kats spAra upp. Och fångsten har ibland vari! god. Delvis tack vare atl mitt samlarobjekt är sA pass egenartat - t.ex. i vArt land rmns det ingen annan bibliofil som samlar folkdiktning frAn hela väri den pA alla spräk. Tyvärr är det ju sä att jag inte kan läsa alla rnina böcker - omkring 50 olika spräk är representerade - men

lyckJigtvis finns det parallelltexter eller förkJaringar pä engelska i tlera "exotiska" verk. 1 detta nu omfattar rnin folkvisesamling ca 400 volymer. NAgra verkJiga "skatter" finns där inte men man bör komma ihåg att de första egentIiga folkvi· sesaml ingarna trycktes sä pass sent som under de sista årtiondena av 1700·talet. En skotsk sam· ling från 1792 är min äldsta bok och den kom jag över pä en bok· marknad i London. Den äldsta inhemska är andra häftet av Suomen Kansan Wanhoja Runo· ja, samlade och utgivna av Zacha· rias Topelius d .ä. (skaldens far) Ar 1823. 1 de nordiska länderna har ju prisen pä böcker stigit enormt under de senaste Aren men utom· lands kan man komma över böcker till rena spottpriser, så t.ex. i Budapesl, där del i centrum finns en bokläda i nästan varje gathörn. Jag har flera trevliga minnen frän mina bokjakter som exem· pelvis detta: För fem är sedan i Bangkok i Thailand försökte jag komma över en samling lhai· ländska folkvisor men fick över· allt svarel att nAn sädan bok a1d· rig har tryckts. Jag vädjade till en finskfödd vän som bott i stan i femlon år och han satte igAng med efterforskningar. Ett par dao gar senare ringde han tilI hotel\et: - Nu har jag fätt tag i en bok för dej, den säljs i nationalteaterns nedre aula! Jag hoppade i en taxi och vi körde ca en timme i det jättelika Bangkok, som har 8 mil· joner invänare. TilI slut nAdde vi na ti 0 nai teatern och där stod lre tjänslemän redo att sälja mej den lilla bo ken för ett pris motsvaran· de 4 finska marko Visserligen var den inte riktigt vad jag var ute efter, den visade sej vara en illu· strerad handledning i lhailändsk salongsdans, MEN danserna dan· sades delvis faktiskt till folkliga melodier med bifogade lexter. Frän att samla böcker och läsa böcker är steget irand inte så långt till atl sKri a böcker . När jag var tolv åf gick jag om· kring och berättade alt "jag ska bli förfatlare när jag blir slor". Nåja, inle blev jag nän Runeberg, inte. För snarl femti år sedan fick jag en diktsamling utgiven på ett förlag. Men den var myckel omo· gen - "gymnasistpoesi" kallade en kritiker den. Så jag tappade luslen. Längt senare, pä 60·ta\el forskade jag flitigl i det förtlutna rorande den Irakt i IngA där jag brukar hålla till och del resulte· rade i en del av boken Nyländska öden II. 1 övrigt sysslade jag nog bara med "nyttoskrivandeu i min egenskap av Stockmanns PR· och informationschef under 25 Ar.

~~::;;S~;S::;;S~;S::;;S~~::;;S~~S:::;:S::~S:::;:S::~S::;:S::::;;SS::iS6'

Hjördis 79 år En doktor skrev i bladet art gamlingar int ska dricka sll mycke kaffe. Säkert har han tv och sll har han nlln som klappar om honom ibland. Men det har inl jag, jag har kaffe i ställe och ingen fär ta kaffet ifrlln mej. Otto Seire

Hjördis 79 år Tack ska Gud ha för att jag ännu kan leva fast nog är det lite svllrt ibland, tack fdr att jag har mina ben kvar sll jag kan gll tili dörren och ta Husis frlln dörrmattan. Otto Seire

Först efter min pensionering fick Hjördis 79 år jag tid och lustatt skriva lite mera SlI länge tiden "eget". En spark framåt fick skri· i nte liksom torkar i n, vandet då Esbo stad 1973 gay mej sll länge nlln minns mej 1 prisel i en kåseritävlan. Och när sll länge orkar jag ännu . Helsingfors skrivargille Titta, en blomma startade i början av 1978 anslöl jag mej. har spruckit UI i nalt, Tili GilIel - narn net läter lite det ga v mej nya krafter. pretentiöst - hör ett par dussin Otto Seire hobbyskrivare frän huvudstan -SamlIiga ur ANTOLOGI--och omnejder. 1 nästan alla å1drar men med tyngdpunkten på mog- kom Skrivargillet ut med sin reir· nare personer. Vi Iräffas i regeln sta publikation, kallad Antologi . 1 en gång i månaden då vi analyse- den medverkar de flesta av med· rar och diskuterar varandras a1s· lemmarna med lyrik eller prosa ter. Dessutom anordnar vi i bör· eller bådadera. Urvalet har gjorts jan av juni i år tredje året i följd av en jury bestAende av tre utom· ett skrivarseminarium pä Finns stAende yrkeskritiker. Det förtjä· folkhögskola iEsbo. GilIet vili nar nämnas alt sju av de delta· alltså uppmuntra hobbyskrivare, gande skrivarna är pensionärer. Skrivargillet är ett utomordentsom hittills producerat främst fö r skrivbord&lådan och ge dem möj- ligt forum för skrivarbi tna pen· ligheter att få sin röst hörd . Sam- sio närer i Mellannyland. Och lidigt vili det stimulera inlressel skrivandet är en myckel stimulerande hobby. för lilteratur. J ust läm pligt till julmarknaden Otto Seire

rin-

I I

I I I I I I

,.i'r del målltle en tlytt samlarobjekt som här Jogas tili Jol/.:visediktsamlillgell? Folo: Matias Uusikylä.

Ö;;k;;';~e-;t;r-~ed ~ Finlandia Holiday 1Rvel ROM

Åk tili RoID, livsglädjens, kul· turens och konstens stad. Avfar· der varje vecka.

PARIS Våren i Paris är en of6rglömlig upplevelse. 1 v. eller weekend· alternativ. Avf. fr .O.m. 6.4.

FERIAN 1 SEVILLA Upplev festglädjen i Andaluci· ens bjärta. Avf. 20.4 1 v. med besök i Sevilla, Cordoba o. Oranada.

OBERAMMERGAU En unik resa tili södra Bayern och den lilla byn Oberammer· gau, som blivit världsberömd rar sina passionsspel. Reservera Din resa NU, ty plataema är begränsade. Avfarder i juni och september. Reseledare Kaj

Leander, Voitto VIro och Pekka Vlhma.

VAREN 1 ASSISI Följ med och tag emot våren i den idylliska staden Assisi. ( maj samlas människor från när och fjärran rar att under högtidliga, traditionella former glädja sig över vårens ankomst. Utfårder till Oubbio, Spello, Perugia och

Orvieto.

AZORERNA - en atlantisk idyll Uppt8ck de .. okända" Azorema med oss. Ett avkopplande och intressant semestermål rar Dig som uppskattar ett milt klimat, vacker Datur och frisk Iuft.

KRISTEN RESETJÄNST VAra resor inom ramen rör Kris-

ten Resetjänst erbjuder Dig trygghet och innehåll. Tag kon· takt, så får Du vår special· broscbyr.

! lINfIrIvD~ ..

Lilla Robertsgatan 8, 00130 Helsingfors 13, TeL (90)66 19 22

•

~-------------~

Under andakJ!!jull stämning jöljer den månghundrahövdade publikens blickar svensk-Finlands Lucia, med tärnor då de skrider jram genom Dipolis jestsal. Foto: Ulf Johanssoll . För andra året i roljd flrade ESBO SVENSKA PENSIONÄRER sin juliest den 14 december i Dipolis kongressal. 370 pensionärer, av dem ett 4Q.tal Lucia-insamlingen stödande kyrkslättpensionärer var närvarande. Fest- ocb programkommitten hade lagt ned stor möda i skapandet av en stämningsful! atmosfär och ett värdefullt pl'Ogram. Festens konferencier var Jarl Mattsson.

Föreningens ordrorande Per-Eric Mentzer framförde i sitt hälsningstal vikten att slA vakt om gamla seder och bruk och de äldres skyldighet att föra traditionerna vidare tili de unga av idag. Kyrkoherde Harry Wahls· bel' g höl! en stämningsfull juJ· betraktelse varefter Svenska Blindskolans rektor Soi vei g S j Ö s ted t bidrog tili underhållningen med solosång tili eget ac-

Följ med Svenska Pensionärsförbundet Värmland 14-20 augusti 1980! Teknisk arrangör! LL Tourist Service. Reseledare är vårt förbunds I' viceordförande Alfred Smeds . Avf'ård från Helsingfors med Silja Line den 14 augusti klo 18.00. Dubbelhytter i kategori 3. (Avrården från Helsingfors och ankomsten vid återresan sker vid sådana bekväma tidpunkter att man inte behöver logi, även om man bor rätt långt från Helsingfors). Från Stockholm kör vi tili Hennickebarnmars herrgårdshotel! utanför Filipstad, där vi bor tre nätter. Alla gästrum har dusch och WC. Bland alla de sevärdheter vi kommer att få uppleva under vår resa kan vi nämna Tidö slott, Selma Lagerlöfs Mårbacka och Rottneros, sagans Ekeby i Selma Lagerlöfs diktning. En av resans höjdpunkter blir rarden med båt på Göta kana! på sträckan Motala- BorenshuJt- Berg. Vidare blir det en guidad rundvandring i "gamla Linköping". 1 Linköping bor vi en natt på Hotel! Diplomat. Under Aterresan tili Stockholm besöker vi också Kolmårdens djurpark. Ankomst tili Helsingfors den 20 augusti klo 13.00. Resans pris är 1.430 mk. I priset ingAr: Båtbiljetter med Silja Line, HelsingforsStockholm - Helsingfors i kategori 3, dubbelhytter, 2 kaffefrukostar ombord. Logi 3 nätter på Hennickeharnmar herrgårdshotel! med halvpension. Logi en natt på Hotel! Diplomat i Linköping, kaffefrukost. Måltid i Stafsjöbruk den 19 augusti. Guidad tur på Tidö slott samt entre tili leksaksmuseet. Stadsrundtur i Filipstad med guide. Entreer tili Mårbacka och Rottneros. Entreer i Kolmården tili safariparken, djurparken och delfinariet. Båtbiljett på Göta kanal, sträckan Motala- Berg. Dessutom står bussen tili förfogande under hela resan. Vi reserverar oss 101' eventuel!a av oss oberoende prisförhöjningar. Anmälningar och rorfrågningar tili Svenska Pensionärsförbundet r.f. Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 907537820.

kompanjemang och däremel!an ledde hon allsången på ett medryckande sätt. Efter ju1middagen, som serverades vid vackert dukade bord i den stora matsalen, tågade man åter in i festsalen. Ljusen släcktes och fram genom salen skred Svensk-Finlands nykrönta Lucia med sina egna välsjungande tärnor. Uppe vid estraden stod 8 småtärnor från Mattlidens skola uppradade och upplevde åsynen av Lucia-Nina lika intensivt som vi pensionärer. Ordföranden P-E. Mentzer överlärnnade tili Lucia (för Luciainsamlingen) de under festen insamlade medlen mk 1.420,-. Därefter följde sång av Furaha-kören, som verkar inom Finska Missionssällskapet och består huvudsakligen av ungdomar. Dirigent var dipl.organist G u n v 0 r Helander . Sedan roade popuJäre .. M 0 sen B 0 m anti oss med sina Uhistorier", och efter honom infann sig julgubben med säeken full av juJklappar. Som avslutning på julfesten tråddes dansen tili Korsvägens orkesters musik. Tyvärr tog tiden slut, men en mycket förnöjsam och tacksam festpublik sökte sig tili bilar och bussar som väntade för hemfården. Göta

TRIVSAMMA KAFFEOASER MED LÄCKRA KONDITORIPRODUKTER

KAFFEKRINGLAN

Storgatan 14 - Tel. 12555

BAGERIBUTIKEN

Torggatan 25 - Tel. 18245

HANDARBETE SOM HOBBV STRAMALJTAVLOR: Bl.a. KARLEBY KYRKA DANSKA HANDARBETEN VIRKGARN flera kvaltatar BOMULLS- och YLLEGARNER välsortarat lager

PRESTS HANDARBETSAFFÄR Storgatan 12 Karleby. tel. 13225

Fennia Special kryssningama gäller t.o.m. 17.4.80.

enrua Special är Silja Lines kryssning hän Abo varje cisdag-och torsdagl.:väll Som namnet redan säger ä r uet Fennia vi åker meu. Hon är kanske inte lika stor som våra anura båtar, men aanosrnren 5r uesto mer genuin.

Fennia Special.kryssningen hjuuer pa ombord också medan båten Iigger i Stockholm. Först och Främst är frukostciuen förlängu. Du kan äta i lugn och ro. Pii enermiuuagen blir det dans,och bastun är varm redan hän kl Narurligtvis uisponerar du uin hytt hela Nu kan vi också erbjuua fennia pecial. resen5rema en rundtur i Stockholm. Silja Lines populära extra (örman gäller på Fenrua Special Fenrua Special är en lite an,!orlunua kryssning mcd verkJig srnmning. Anua kostar Jen inte mer.

Pröva själv ta r uu se. Folk trivs på Fennia!

SIL/AlINEJ't AllO, Oy "ja une Ab, Han[Verka",~.tan 4. ,el 921-333 344 ABO, Ilj. Line Temun.len. Abo Hamn. rel921-306ooo

Bi/dema i della IIIlfnlller har historisk air över sig eller vad sägs den I/lglla Stora Oatan - inte en hästspal/n så lål/gt ögat når . ....

0111

.Oalllla J.:yrkwl - vi/ket söndagsl/lgn vi/ar det illte över idyllen lIIed de två f1al/erande herrarna . ..

. . . ./dyll, SOIll i nte heller lIIero existerar i den Iivliga i ndllstristaden Karleby j vllra dagar - Stadssllndet, en kvarleva av den Jorna havsviken.

SOIll en sYlllbol över seglationel/ s storhetstid står Jrån /842 ritat av ElIgel vid det Joma torget.

Gamla Karleby rörblev länge en Karleby stads svenskspråkiga relativt oansenlig stad. Men efter namn i dess nuvarande form härett antal fruktlösa framst ötar tili rör frän narnnet på den gamla rikets högsta myndigh!'ter Iyckastorsocknen, på vars mark staden des staden i likhet med en del anlades av konung Gustav II andra öster- och västerbottniska Adolf år 1620. På Olaus Magnus städer år 1765 vinna seglationskarta av år 1539 har sockennamfrihet och stapelrättigheter. F örnet formen Karlabi. Som plats för tjänsten härav tillkommer främst den nya staden utsågs Ristrand kapellanen i Nedervetil och seby på östra stranden av en havsdermera kyrkoherden i Gamla vik, Kaustarviken, vilken tili följd Karleby socken Anders Chydeniav landhöjningen numera är hei t us, som genom övertygande torrlagd. En kvarleva av viken är skriftlig argume ntering och som en kana!, kallad Stadssundet, riksdagsman i prästestAndet m ed som genomflyter staden i en framgång arbetade för aV'SK,ur:an··.'" syd-nordlig riktning. Vid tilid et av e n regional orättvisa. Det komsten fick staden namnet var en välförtjänt hyllningsgärd , Gamble Karleby tili åtskillnad då s taden år 1903, jämnt 100 år från Nykarleby, som fic k sina efter Chydenius död reste hans privilegier samma dag, den 7 sepminnesstod i den park i stadens tember 1620. Namnformen Gamla centrum , vilken är uppkallad ef· Karleby, skriven i två ord, var ter honom. På senaste tid bruklig fram emot slutet av 1800Chydenius livsverk rönt en talet, då den utträngdes av det sarnmanskrivna namnet Gamlakarleby.I sarnband med införlivningen mect staden av Karleby landskommun fick den förstorade staden vid ingången av år 1977 det gamla sockennamnet, dock i modern form. J fundationsbrevet fastställdes stadsvapnets motiv, en liggande tjärtunna med eldslägor slående ut ur båda bottnarna och sprundet. Nykarlebys vapen upptar en stAende tjärtunna. Motivvalet för de båda städernas vapen antyder deras tilitänkta roll som handelscentra med export av tjära som främsta näringsfång. Som handelsområde fick Gamla Karleby socknarna Karleby, Kronoby, Lochteå, Kalajoki och Pyhäjoki, vilkas invånare rörbjöds att vidare föra sina varor tili Stockholm och andra stapelstäder. R ättentill denna näring tiliförsäkrades den nya stadens handelsborgare. Garnla Karleby blev med andra ord en uppstad, som inte fick handla direkt på utlandet utan endast på rikets stapelstäder. Denna begränsning inverkade härnmande på stadens utveckling under väl elt och ett halvt sekel.

II-jj

~~~ nyad uppskattning och blivit föremål för mera ingående forskning. Ett exempel härpå är det sedan något är inrättade Chydeniusinstitutet. Med de öppnade handelsvägarna grydde en relativ storhetstid i 'Gamla Karleby stads utveckling. Sjöfarten och skeppsbyggeriet blomstrade upp och nådde sin kulmen i början av 1830-talet, då stadens handelsflotta räknade 43 fartyg , vilket var mer än någon annan stad i landet då ku nde uppvisa. Skeppsfartens högkon' ju nktur gay arbete å t ortens sjö' folk och å t s ke ppst immermä nnen i sock na m a både söd er oc h n orr om stad e n samt e tt ic ke tid igare skåd at välstånd å t .tadens innevånare. Men sämre tider skulle stunda. Krimkriget var ett hårt slag för stadens fartygsbestånd. Med

Saima kanals och jämvägarnas tillkomst sökte sig handeln andra vägar. Även den tekniska utvecklingen inom sjöfarten gjorde sitt. Att investera i ångfartyg krävde för stora resurser. De goda tiderna var förbi för de bottoiska kuststäderna. Som minnesmärken från sjöfartens blomstringstid står ett och annat hus kvar i stadens centrum. Främst bland dessa bör kanske nämnas stadens rådhus frän år 1842, beläget vid det foma torget och uppfört efter ritningar, som officiel1t bär C.L . Engels signatur men i praktiken baserar sig på ett utkast uppgjort av rådmannen Anders Donner i staden. Det mittemot belägna stenhuset testamenterades år 1848 tili staden av apotekaren Gustaf Libeck med bestämmelsen att ett sjukhus skulle inrättas i detsarnma. Sålunda fick staden sitt första sjukhus. Byggnaden innehas för närvarande av en aWirsbank, som pietetsfullt restaurerat densammao Som ett värdigt minne från skeppsredarnas och handelsborgarnas välmaktsdagar står ett tvåvåningshus av sten i hömet av Storgatan och Långbrogatan, uppfört år 1813 av skeppsredaren Anders Roos den yngre. Huset har undgått den förslÖrelse, som genom eldsvådor under senare delen av 1800-talet drabbat trähusbebyggelsen i grannskapet. Den gamla bebyggelsen i stadens nOITa del , den s.k. Neristan var för en tid sedan i fara att utplånas för höghusetablering. Detta hot avvärjdes dock, till icke ringa del tack vare en behiärtad insats av stadsdelsföreningen Vi Neristassbor . Här bodde det lägre borgerskapet och småfolket i sina små idylliska trähus . En betydande roll i stadens u tveckling har hamnförhållandena spelat. Med de djupgående järnfartygens tillkomst blev stadens gamla hamn obrukbar, men en god ersättare fanns i Yxpila, några km västerom stadens centrum. När trävaruexporten i slutet av 1800-talet fick allt större omfattning, begynte en ny staJsdel växa upp i Yxpila. Och för storindustrins etablering i Yxpila under 1900-talet va r den goda hamnen en grundförutsättning. Storindustrin kom tili Gamlakarleby sl! att säga i krigets skugga, då statens svavelsyre- och superfosfatfabrik numera känd under namnet Kemira, grundades i Yxpila år 1940. Detta företags anläggningar pä orten var isin tur förutsättning för att Outokumpu-bolagets metallurgiska fabrik er förlades tili orten vilket s kedde i början av 1960-talet. Dessa indus trie ta bleringar i före ning med andra , speciel1t inom beklädnad sbranschen hade vitt bärande konsekvenser. Folkmängden ökade starkt, frän 9.000 år 1940 till 22 .000 år 1975. Tätbebyggelse av förstadstyp uppstod på Karleby kommuns område invid stadsgränserna. Därav följde med tiden krav på införlivning av

dessa områden med staden. En första inkorporering som gällde Hakalax förstad österom Stadssundet skedde år 1931. Då inflyttarna under de senaste årtlondena varit tili största delen finskspråkiga, har den svenskspräkiga befolkningens relativa andel sjunkit. Det senaste skedet i stadens utveckling inieddes år 1977, då Karleby landskommun gick samman med staden - tili formen frivilligt - men emot folkmajoritetens i landskommunen vilja, dokumenterad i en rådgivande folkomröstning. Den förstorade stadens folkmängd utgör omkring 33.000, varav ca 23% svenskspråkiga. Som främsta motiv tili kommunsamgången anförde dess förespråkare stadens strävan att bli ett centrum för det omgivande landskapet. Och de styrande i s taden hyser uttalande ambitioner i detta avseende. Ett konkurrensförhållande med grannstaden Jakobstad råder i vissa avseenden, vilket på bäda hållen verka stimulerande. Som ett teeken på viljan till hurtfrisk ekonomisk satsning i dagens Karleby kan anföras det nya pam piga kommunala ämbetshuset, grundat på päJar, nedslagna i den forna Kaustarvikens botlenlera. De kulturella strävandena har på senare tid ägnats ett allt slÖrre intresse i staden. Detta gäller inte minst sektorerna musik och teater. Staden har nyligen fåtl ett modernt bibliotek. r övre våningen av den förut omnämnda Rooska gården finns konstsamlingar, vari ingår värdefulla verk, donerade till staden av gamlakarlebypojken K.H. Renlund , som blev framgångsrik aWirsman i huvudstaden. lnvid Karleby medeltida stenkyrka, belägen någon kilometer söder om stadens centrum finnes ett unikt museiområde, skapat av enskilda intresserade med stöd av Karleby landskommun och församlingar. Den kyrkliga förvaltningen handhas av en samfällighet, som omfattar fyra enskilda församlingar, Gamlakarleby rmska och svenska' församJingar, omfattande stamstadens område, sam! Karleby finska och svenska församlingar, som omfattar den forna landskommunen. Karleby är en betydande skolstad. Förutom gymnasiema, ett svensks pråkigt och två fmskspråkiga, verkar i staden en teknisk läroanstalt, ett handelsinstitut, en centralyrkesskola, en sjuksköterskeskola, en hushällsskola och ett musikinstitut. För vuxenutbildningen sörjer två medborgarinstitut. Ett unikt minnesmärke på undervisningens område är det i hömet av Långbro- och Västra Kyrkogatorna befintliga pedagogihuset från slutet av 1600-talet, nurnera inrett sam museum.

kan

~~ Ärne rläbb

Ja så har vi då sparkat igång förberedel sema för sommardagarna och när vi anförtrotts det hedersamma uppdraget att anordna pensionärsförbundets största årliga sommarträff vili vi göra vårt bästa så att alla skall trivas och känna sej hjärtligt välkomna. Vad har vi då gjort? Det är väl inte så mycket ännu, men dock sä atl den yttre ramen för festligheten är klar. Vi börjar den 10 juni klo 11.00 med välkomstförplägnad. samt anvismng av nattlogi för dem vilka ej erhållit besked härom tidigare. Efter programmets första del tar vi en rundlig kaffepaus så att alla hinner träffa gamla och nya bekanta samt prata litet, varefter programmet fortsätter. KJ. 19.00 blir det middag, med både mat, sång ocb musik. Det heter väl att prat och musik på en middag är en förolämpning mot både kocken och musikanterna, men vi skall nog få det att gå. Efteråt dans . Middagens pris är 35,00 mk inklusive be~. utom öl och uppåt, Vi vill dock ha förhands-anmälan om deltagande för bord- och matbestäilningens skull. Efter m.ddagen blir det också besök i stadens nya kyrka som förevisas och i sam band därmed afton-andakt. Fö!jande dag träffas vi pa

Kyrkbacken, där Karleby gamla stenkyrka beses och , samband därmed morgon-andakt. Vi berättar om kyrkan och den forna storkommunen. Här på kyrkbacken har vi Finlands äldsta i brukvarande träprästgård, vår hembygdsgård, värt museum o.s.v. Men närmare härom när vi möts och mera om programmetsenare. Vidare har vi ,nförskaffat offert på hotellrum (750 bäddarl och efterhand som anmälningar föreningsvis om önskat logi mkommer fördeJas dessa. Då vi inte kan halla hotellrummen allt för länge på hand emotser vi anmälan härom så fort om möjligt dock senast den 1/5 sa att rumsbeställningarna skall kunna bekräftas. Priserna per person, i 2 personers rum 70-80 mk. 1 slÖrre rum frän 40 mk och uppat. för extra bädd 40 mk alltmkl. kaffefrukosL Då vi har för avsi kt att tillhandahålla smörgasar med kaffe och mjölk vid besöket pä Kyrkbacken, emotser vi äveJl förhandsanmälan härom så att nödiga arrangemang skall kunna vidtagas. ~i återkomma senare Wl programmet. Med pensionärshälsning frän

Däremot tror jag att delpensionen (inte att förvåxla med delinvalidpension!) har framtiden för sig även i Finland . Reformen som väckt stort gensvar i Sverige (alltför stort säger bekyrnrade samhällsekonomer) innebär att rnan från t .ex. 60 år kan skära ner sin Fråga: rad ändå i viss män kan hålla sig Jag har sjukpension och undrar Teivo Pentikäinens ledning och arbetstid genom förkortad arverksam. Och om man blir bättre utreder vilka a1ternativ som kun- betsdag eiler -vecka (eiler som i hur det är med sådant man föMjäoch blir förklarad arbetsför igen de tänkas för Finlands del. Redan processindustrin arbeta varannan nar vid sidan om. Ibland skulle . samt k1arar sitt uppehälle genom vecka) och sarntidigt få ut en del jag få smä "hanttijobb" som jag under detta år är vissa delresultat förvärvsarbete är det enbart posiav komrnittens arbete att vänta. av sin pension. Totaleffekten av gärna skulle ta, men inte vågar tivt. Utan att föregripa kommittens lön och delpension blir då med man arbeta ifall pensionen tas LEXlKON ÖVER PENSIONSarbete skall jag i det följande ta skatteeffekten medräknad (pro- bort. Det skrivs och talas om att TERMER OCR FÖRKORTNINGAR upp vissa modeller som kan bli gressionen!) den, att nettoin- man får fört;iäna 40 % av den lön J ag kan inte hålla reda på alla komsten ligger på 80-90 procent man hade tidigare utan att bli av aktuella. de invecklade förkortningarna Den individuella rörliga pen- jämfört med heldagsjobbet! Det med pensionen. Nu undrar jag som våra pensionssystem flödar sionsåldern - här och i det föl- faller sig självt att denna reform vilken lön man menar. Om det är över av. Kan God Tid ta in en lista jande talar jag om vanlig ålders- har väckt starkt gensvar i Sverige den lön jag hade för sju år serlan över de vanligaste TEL, APL, pension i fråga om arbetspensio- - så starkt att banken s.a.S. har då jag pensionerades sä är det MYEL osv. Med enkla förklaringnen - innebär alltså rätt att gå i sprängts, kostnadema har blivit inte mycket jag vågar föMjäna. ar och gärna för helhetens skull pension när man själv så önskar. avsevärt högre än frän början var Idag är den lönen inte mycket alt även de fmska förkortningarna komma med om man inte räknar Detta är redan möjligt i ena ändan planerat. Ornkring e n fjärdedel av Toini - inom arbetspensionssystemet de svenska medborgare som haft om den tili vad den borde vara Det kan vara bra att lägga några kan man jobba över 65 år och möjlighet därtili har trappat ner idag. Osäker arbetare av de vanligaste förkortningarna sedan få en kraftigt höjd pension. sin arbetstid på dessa förmånliga Svar: Den lön ni hade för sju år sedan på minnet. Oftast kommer nämliHalvtidsjobbarrangePå samma sätt kunde man tänka villkor. gen de tili användning. Det är ju sig att få gå i pension redan vid 60 mang har även varit överraskan- kan inte som sådan vara beräkningsgrund, utan den skall indexså otympligt att i tal oeh skrift år - men med motsvarande kraf- de lätta att få . ideligen använda pensionslagarI Finland är som vi konstaterat justeras. Alltså den lön ni hade tigt sänkt pension. Sänkningen är nas korrekta men långa och steldock så kännbar att de flesta inte frägan under utredning men re- haft om ni idag hade kunnat vara i benta namn. Att dessutom komskulle ha råd med den - åtmins- dan nu har deltidspensionen arbete kan ni dra 40 % av och binera rätt svensk och finsk förtone inte så länge vi ännu inom väckt stort intresse. - Serlan skall försöka hålla er tili det. Tillf'alliga kortning är viktigt. Ofta använder arbetspensionssystemet i ett vi inte glömma att den allmänna ströjo bb inverkar sällan pä en inäven finlandssvenskar de finska övergångsskede rör 055 på mini- pensionsåldem om 65 år redan nu validitetspension. Längre tids forkortningarna och en viss bemiprocentnivå. splittras av att den offentliga sek- fast engagemang hos en och greppsförvirring råder. Här foljer samma arbetsgivare är det större skäl att se upp med. Överhuvuden förteckning över de vanligaste taget anser man det vara god tepensionslagarna och deras förrapi om en invaliditetspensionekortningar:

Aktuell pensionspolitik "Evig" fräga: Ar den nuvarande allmänna pensionsåldern, 65 år, "helig" eller kan man tänka sig en sänkning i framtiden? Svar: För närvarande finns det inga som helst planer på att sänka den allmänna pensionsåldem. Det förefaller som även politikerna skulle förstå att en sänkning av pensionsåldern är en a1ltför dyr reform i jämförelse merl dess fördelar. Man räknar med att varje års sänkning av den allmänna pensionsåldem kostar en halv miJjard mark och reformen skulle "drabba" människorna urskill ... ningslösl, utan hänsyn tili arbetslust och -kapacitet, social och ekonomisk ställning. 1 framtiden kommer vi däremot att få en mera individuell pensionsålder så, att vi inom vissa gränser, säg 60 - 70 år kan välja när vi vili gå i pension eller kombinera deltidsarbete med delpension. För närvarande sitter en statskommitte under professor

Sex nya fartyg

Till sommaren är det klippt! Klappaf och klart. Vikinglinjens nya 80-talsflotta är komplett. För då är de tre senaste nykomlingarna bland Viking-flottans sex nya fartyg i traftk. Och Vikinglinjen kan fOrstås bjuda på ännu bättre passagerarkomfort ocb ta över ännu fler bilar. På samtliga linjer: fIän Helsingfors, Åbo och Nådendal. Tacka Viking-flottans nya fartyg för det! 80-talets komfort och kapacitet trivs bra ihop med Vikinglinjens alltid lika förrnänliga pIispolitik. Stig ombord!

PENSIONSFRAGAN

Pensionslag

Svenska

Lagen om pension för arbetstagare APL Lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsfOrhållanden KAPL Lagen om pension för företagare FÖPL Lagen om pension för latbruksfOretagare LFöPL Generationsväxlingspension GevP Lagen om avträdelsepension AvPL Lagen om statens pensioner StPL Lagen om pension för kommunala t;iänsteinnehavare och arbetstagare KTAPL Pensionslagen för evangelisk-Iutherska kyrkanKyPL Lagen om sjömanspensioner _ SPL Folkpension och allrnän familjepension FPL Lagen om frontmannapension FrPL tom, stat och kommun, har en möjlighet tili pension mellan 63 och 67 år, specialvakanser och ·branscher inte att förglömma, att friviliiga tilläggspensionssystem kan ge en lägre pensionsålder än 65 samt att vi har olika former av förtidspension för den som p.g.a.

Finska TEL LEL YEL MYEL SpvE LUEL VEL

KVTEL KiEL MEL KEL/PEL REL Ebba Jakobsson arbetsoförmåga, sjukdom eller arbetslöshet inte kan fortsätta att jobba tili n ormal pensionsålder. Men denna medicinska och 'soeiala sida av pensionsålder är redan s.a.s. en annan fräga. H enry Olander

Oy SUOMEN MARJAT

Oy FINSKA PLASTFABRIKEN Ab Karleby

11 ståder och socknar med svensk befolkning. Dessutom har vi deltagit i Svenska Pensionärsförbundets arliga sommardagar.

Med vår förenings aktivitet har vi visserligen fyllt en del av pensionärernas i Helsingfors behov

* *

av samvaro och omväxling, men

* *

servicehus för svenska pensionärer i 5tH de servicehus som finns i

Folkpensionärer

•

människor och att vidga sin värld blev allt starkare för pensionårerna Två framstående herrar, prosten Arne Rosenqvist och stad srevisorn S igfrid Törnqvist, båda starkt engagerade i socialt arbete, såg hur detta behov bara ökade och tog därför initiativet tili att grunda en förening för pensionärer i Helsingfors. Föreningen skulle vara opolitisk och konfessionellt neutral och den skulle befrämja de svenskspråkiga folkpens ionärernas intressen och arbeta för deras tryggliet och trivsel i andligt, kulturellt, socialt och ekonomiskt hänseende. Konstituerande mötet, tili vilket 100-taI deltagare hade infunnit sig, hölls i s lutet av november

OSS PENSIONÄRER EMEllAN

Med sin nyligen på Söderströms Förlag utkomna 0 s s pensionärer emellan, tar författarinnan gyrnn. läraren och

Gårdsbacka och vid Tölögatan 33. Båda dessa domineras dock helt av de talrlka finsktalande pensionärerna och deras föreningar. En lösning skulle kunna vara att staden för delta ändamål skulle lordningsställa och utrusta ett skolhus som i samband med skolreformen blir ledigt.

Helsingfors

Ordförandens , K. Grigorkoffs , hä/sningsta/ på 20års festsamk'Vämet den 8 december 1979 i Svenska arbetarinstitutet i Helsingfors . - På föreningen Folkpensionärer i Helsingfors r.f:s styrelses vägnar hälsar jag våra ärade gäster och Er, kära folkpensionärer, hjärtligt välkomna att fira 20-årsdagen av föreningens tilIblivelse. När vår förening grundades för 20 år sedan, fanns det inte så mycket en folkpensionär hade att glädja sig åt. Förutom de få aktiviteter församlingarna och Röda Korset kunde bjuda på hade de flesta pensionärer en känsla av att ha lämnats helt åt sidan. Med åren forlorade man kanske sin livskamrat och nära släktingar och vänner gick ur tiden . Ofta kom därtill ekonomiska bekymmer och en känsla av isolering och tomhet. Behovet att träffa andra

manga andra avseenden är denna befolkningsgrupp fortfarande försummad. Sedan 1973, då det hela landet omfattande, Svenska Penslonärsförbundet grundades, har flere nya svenska pensionärsföremngar bildats 1 Helsingfors. Deras antal är nu 8 med över 2000 medlemmar Samlingslokalfrågan är fortfarande besvärlig och Helsingfors föremngarnas samarbetsdelegatlon - SAMS - har vädjal tili Helsingfors stad om anskaffande av ett allaktivitets

fysioterapeuten Hellen Tallqvist defmitivt steget in i alla pensionärers hjärtan. Utan att pockande peka på vik-

1959 i Arbetets Vänners lokal vid Annegatan. Stadgar antogs, en ordförande och en styrelse utsågs och i dag exakt fö r 20 år sedan, den 8 december 1959, infordes föreningen i Föreningsregistret. Den blev dårigenom landets forsta pensionärsforening. Det som var särskilt viktigt var att det var pensionärernas egen förening. F ör att bli m edlem måste man ha fyllt 65 år och också styrelsen valdes ur de egna 1eden. Under åren 1959-69 hölls mötena i Annegatans ~ven s k a folkskolas anrika och trivsamma 10kaliteter. Sedan s kolan indragits fick vi fortsätta i Svens ka flickskolan vid Arkadiagatan 24. Det som medlemmarna varmt uppskattade under dessa år, var den kaffestund med vilken mötena avslutades. Damerna från Helsingfors Marthafö renings Auro-

rakrets hade vänligheten att 1 Ett annat önskemäl vilJ vi rikta många år sköta om serveringen. tili Svenska PensionärsförbunDå Helsingfors stad Ar 1977 över- det. Nu när förbundel har slutlört gick tili grundskolsystemet, ml1s- eller håller på alt slutlora arbetet te föreningen igen byta samlings- med all bilda och värva nya medlokal. Numera hålls mötena i Å1d- lemsroreningar anser vi oss berätringsvårdscentret vid Tölögatan tigade atl vänla hjälp från för33, i den trevliga, välutrustade bundet med anskaffande av profestsalen. Tyvärr har vi fl1tt lov att gram tili våra möten i form av avstå [rän kaffestunden, då cent- t.ex. lämpliga [öredragshåJ]are eiler underhållningsgrupper som rets kafe är på tok för litet. PA våra möten har vi erbjudit skulle ambulera inom Svenskvåra medlemmar mångsidig in- Finlands regioner ITän förening formation och rädgivning samt till förening. underhållning i form av föredrag, bildvisning, sång och musik och Men låt oss nu lämna våra bedetta år även dans. Det är en form kymmer och önskemål och i fortav gruppdans, som importerats sättningen njuta av festpro[rå n Tyskland. Då den är särskilt grammet. Lål oss till atl börja lämplig för oss som har nått den med avsjunga, med kapellmästa"senare medelAldern" kallas den re Fuhrmanns benägna bislånd, ocksA rör "Seniortan z", Förutom vår föremngs Iystringssång möten har vi varje vår ordnat en " Tag fram det bästa humör heldagsuWird foreträdesvis tili du har ... "

ten av fysisk träning får hon oss tack vare den humoristiska och mänskliga genomgående tonen i boken, att inse den rätta vägen för upp rätthållandet av såväl fysisk som psykisk spänst.

tonen i boken. . För Hellen Tallqvist tonar inte de högre åren upp sig tili svindlande problem, utan fastmer väcker hon hos sina läsare en livsglädje bottnande i "hur mycket Jag ännu kan göra genom all ta hänsyn tilI och sporra det egna jaget". Vår "grand old lady" inom pensionärsgymnastiken 1 Finland strör ut en massa guldkorn, som gör Oss pensionärer emellan tili något som absolut bör återfinnas på varje pensionärs bokhylla. Oberoende av om man är aktivt konditionsmedveten eiler bara är ute efter atl skaffa Slg etl nktigt och vettigt vardagsrörelseschema slår här allt oss tili buds i en lustbetonad utformnmg. Konstnären Nyströms humoristiska ilJustrationer star ocksä helt i konformitel med den livsbejakande lonen 1 boken. "055 pensionärer emellan" är som gjord till grund för bildandet av diskussionscirklar 1 våra pensionärsföreningar. Sist några rader ur innehål\et: H urudan du är och hur du h a r det avgör självfallet vilka former av aktivitet som fö r d ig är möjliga och meningsfulla. Det

Personligen märker jag, som haft förmånen att få uppleva en pensionärsgyrn nas tikledark urs med Hellen som ledare. huru den röda tråden "Activities of daily living" - ungefär aktiviteter i det dagliga livet - fortfarande är den röda tråden som författa rinnan låter genomlöpa hela den ypprliga boken. "Oss pensionärer emellan" uppfattar åtrninstone intejag enbart som en lärobok [ör ledare av pensionärsgyrnnastik - utan i lika hög grad som en riktgivande samling goda råd tilI "helt vanliga pensionärer". Hellen vinnlägger sig om att utpeka den mångsidighet av aktiviteter som står envar av oss tili buds och iäT oss samtidigt att undvika alla de fysiskt nedbrytande fel vi så lätt gör oss s kyldiga till i de tusen och en vardagsrörelserna. Konstnären Anna Simbergs och Hellens egrta klara och rediga fotografier står också helt i konforrnitet till den livsbejakande

är detta som avses med att tJför_

valta sil! pund". "Man får ro med de åror man har' Eija

Över 75-årig

erjarenlzet

i bransclzen

uGamlr l1umnrn Slryktr gmskollan

sin;' AldudomenfresllJr friindtma sin. , Fräntkr haveT hon mdnga , I Deh .,önner ha.'trhan/d; I ndd~ honom Gud Foder i

himmmtlrik , 'som där skall fillJ uppd! Gamle mannens näso böjes ned SlJm h 'isl moi jord; "örlden ar sA Sl'ikfu ll , sam isen ligger pcf jlod. I Hon bröker De" brokar, I han brister oel, sjunker i grund; I sA gdr enom gomlt mon , I som Itl'U en långan stund. U

De citerade raderna med etl gammalmodigt språkbruk hämtade ur en medeltidsdikt kallad "Gamle man" är det första tillsvidare kända försökel alI på svenska beskriva å1drandets problem. Dikten är skriven av en okänd skal d för c. 5- 600 år sedan. Den är helt enkell fantastisk isin knapphändiga men ultömmande beskrivning av vad som i allmä nhet möter å1drandet, detta fenomen sam egentligen är en ömsesidig påverkan och samverkan meUan olika funktioner och system biologiskt, psykologiskt och socialL 1 dikten kommer fram några drag, som har med kroppens i detta fall yttre kännetecken atl göra de grå håren och den böjda nasan. Här talas om elaka släktingar och att gamlingen är misstänksam moI omvärlden, som är full av svek. och slutligen konstateras, att gubben har många släktingar men få vänner (kvar i live\). Han känner sig ensam Iro15 släktingarnas mångfald och hans enda hopp star lill Gud. Slutligen vei han 1I1te "ar han rör sig. går ner sig på svag is och omkommer. 1 alla tider har man väl tvinga15

befatta sig med 'åldrandet och därmed sammanhängande problem. Från gången tid känner vi detta genom sägner och sagor. När det t.ex. i Kalevala talas om "vakaa, vanha Väinämöinen u är det den sarnlade levnadsvisdomen som får pröva sina krafter mot yngre, he15igare si nnen. 1 krafl av sin kunskap sjunger Väinämöinen ner Joukahainen i kärret. Men vi fAf oss även tili livs skildringen huru gubben råkar ui för någol som man väl så där populårt brukar kaIla "viidenkymmenen villitys". Jag tänker på den där fatala händelsen med fröken Aino. Helt annorlunda tangeras problemel i den grekiska sagan om Oidipus, han som inte lillä15 återvända tili sin födelsedstad förrän han hade löst en gåta . Man frågade vad det var som om morgonen gic k på fyra , om dagen på två och om kvällen på tre ben? Han klarade sig genom att förklara, att man kröp som barn, gick upprätt som vuxen och slödde sig på käppen som gammal. Förhållandel generationerna emellan åskådliggjordes genom berättelsen om pojken, som såg sin far göra et! tråg, ur vilkel farfar skulle få äta på en pla15 nere vid dörren. En dag såg pa ppan, hur pojken höll på att snickra elt litet tråg och på frägan tilI vad nyttä fick beskedet, att ur det skulJe hans pappa fä äta, när han blivit gamma!. Farfar Iilläts forlsätta att sitta tilI bords med det övriga folket i gården. Det här var Iikväl rena vänliga socialpolitiken jämfört med vad forskare har stött på bland primitiva folk. A1dringsfrågan medförde lösningar som i dag skulle kallas makabra men som under rå-

Om livsrytmen Livel - vart egel !Iv har - som ju naturen själv, sin egen rytm. Denna vår Iivsrytm utformas under åren småningom av oss sjålv3. kanske mer eiler mindre omed\'ete\. Det är oftast arvsbetingelser-

na - de nedärvda krafterna i vårt väsen, i vårt känslohv, som medverkar härtill. Vi möter dock i värt Iiv, lIlte minst med vår vardags mänga bekymmer och problem mycket som stör denna -

Sten Holmberg I vida kretsar i Svensk Finland välkändef_d_ rektorn för Finns Folkhögskola, Pargas svenska Arbis etc_ elc. S l e Il HoI m b e r g med sill alltid välspetsade penna har 10 vai all också i framtiden för God Tid plocka fram "eli och allTUlt" ur sin skrivbordslåda.

dande förhållanden ansågs ändamålsenliga. Kampen för tillvaron var även fordomdags hård och skoningslös. Då gällde det direkt mot naturen omkring människan. Live15 mening var atl kunna överleva, att skaIfa föda. Den som inte längre kunde göra nytta för sig måste strykas ur matlagets rullor och på sält eller annat undanskaffas. Avlivandel var dessutom ofta desto mera välkommet som de dödas kroppar effektivt bidrog liIl mathållningen. EttexempeJ mä vara nog. H os en primitiv stam jagades å1dringarna varje å r upp i klena trän.

utan ända. Översatt tilI dagens språk betyder del att socialpolitiken utvecklad men bunden av lagar och förordningar inte är ett til1räckligl smidigt instrume nt för att alltid och på rält sätt kunna beakta individuella olikheler uLan alla måste skäras över en kam. Men alla passar inte in i mönstret av olika skäl och känner detta som en lång och smär15am plåga. Därlill kommer de rent personliga relationerna, som ju helI faller utanför myndigheternas domvärjo. " ÄJderdomen frestar fränderna S1l1. Fränder haver han många, vänner haver han få" sägs del i

"Gamle man" Sedan började man ruska om i parken och föll nån gamling därvid nero vaf det nagon släktings skyldighet att gA fram och slA ihjäl stackarn. Men de som Iyckades hålla sig kvar i grenverket fick anstånd ännu etl Ar. Man an~åg Iörmodligen, att de va r starka nog atl göra nytta för sig ännu e tt tag. Här hemma sade manju, att den som inle vil1 arbeta, han skall heller inte äta. Är det så mycket mänskovänligare? Naturligtvis ranns det andra synsät! ocksA. 1 en del samhällen bildade å1dringarna rentav rådgivande organ. De representerade dock lidens samlade kunskaper och vetande. Och detta betydde mera då än nu, emedan den allmänna utvecklingen skedde så oerhört långsamt. 'Vad som dög åt far min, duger nog även åt mig' sade man då och med fullt skäl. Mina tankar på det där !<usltga sättet att lösa åldringsfrågan kommer sig närmast av et! repOftage i en tidrung, där det sades, att nordbornas forntida ättestupa var skonsammare moI åldringar än dagens aldringsvå rd. Man menade, alt ättestupan, dvs klippan frän vilken garnlingen frivilligt kastade sig ner för alI krossas i fallet och inte längre behöva besvära någon, bekräftade sa15en, atl det är bättre med enända med förskräckelse än en förskräckelse

dikten om den gamle mannen. Den sanningen står sig än. Förr sade man. att en far kunde föda tio barn, men att tio barn inte kunde föda en far. Näja, socialvården tar väl numera hand om f;u- om så verkligen skulle behövas, men hans förhållande till de närmaste är kanske inte alltid så bra. 1 bÖljan av detta A.. hundrade talade man om liden som barne15 århundrade. Man hade nämligen gjort den upptäckten, at! ett barn inle va r en liten kopia av den fullvuxne utan en individ stadd i utveckling och förändring. Det gällde både kropp och själ. Denna omdaning sker likväl inte likformigt. Vår hjärna utgör inget undantag därvid. Tack vare förbättrade levnadsförhållanden började en annan folkgrupp träda fram och stäBa krav. å1dringarna. Varför det? Jo, medan denna folkgrupp började öka i antal på elt förut okänt sätt. En gång kallade man småbarnen för kyrkogårdsfyllning. Det var ju förskräckligt men byggde nog på verkligheten, ty döden skördade många barn redan under första levnadsåret. Ju större barl]adödlighel desto lägre medellivslängd. Man har räknat ut, att folk i aJJmänhet levde i medeltai högst 20 - 30 år vid tiden för Våf tideräknings början. Detta

för vå r trivsel och vAr inre harmoni nödvändiga rytm. Det samspel och det växelspel, vilka som regel alltid fmns med i förhållandet med våra medmänniskor och vår omvärld är beroen de - fOrutom av oss själva. av våra familjemedlemmar. våra arbetskamrater - I ett förhållande där var fOr sig äger att lämna bldrag tili den, fOr en vidare eiler

trängre krets nyttiga och livsbejakande rytmen. Underlagel fOr delta samspal samarbele - där de i sammanhanget rätt olika människornas personliga egenskaper är inbyggd betyder ju ofta avkall på de egna kraven. Avkall som obetingat står att söka i den rorstäelse och den hänsyn som har sin styrka och sin upprmnelse i medkänslan. Den

kunde fresta oss att tro, att folk levde fort den tiden. Nej, åldringar fanns nog, men dödens härjningar krigen förutan, höll medellivslängden nere. Ca 1000 år senare hade siffran krupit något uppåt och har beräknats tili ca 35 år. Det märkliga med detta taI är, att det sedan skulle stå sig i nära 800 år. Det är först vid förra århundradets slut, som vi äntligen lyckas komma framåt igen. Nu torde visst siffran ligga mellan 65 och 70. Envisas vi äldre med att inte vilja dö? Nej, men förmågan att överleva i alla ålderskategorier har ökal mycket tack va re bättre levnadsförhållanden och läkekonstens utveckling. Följden har blivit en allmän folkökning på vår jord med oberäkneliga konsekvenser. Skullevl inte kommitpå konsten att reglera nativitelen i de s.k. i-länderna, skulle folkökningen vara ännu snabbare än den är i dag. Men denna förmåga att reglera barnafödandet har lett tilI en forsk;iutning i åldersstrukturen. A1dringarnas antal i förhållande tilI yngre ärgångar bara växer. 1 vårt Svensk-Finland lår minsl var fjärde person vara över 65 Ar. Pä den finska sidan är förhållandet snart Iikadant. ÄJdrandet som en företeelse i samhället så som VI se .. det i dag, är ett ny tt fenomen. Den högsta ålder en mänska kan uppnå renl teoretis kt är ca 100 ar. Normalt borde vi alla leva så länge, men del händer mera säUan. Varför just IDO? Är del vAr fallenhet för avrundade tai? lngalunda. Man anser, att alla däggdjur - och dit hör vi - frän födelsen tills de blivit fullvuxna förbrukar en femtedel av sin livslängd. Vi brukar ju anse en ung mänska torr bakom öronen kring 20 ar. Bland fåglar och kräldjur räder heI t andra förhållanden, Man känner sköldpaddor J akvarier som leval dår i över hundra år, men ingen vet hur gamla de var vid infångandet. Dödsorsaken varierar givetvls med tidsåldrar och levnadsomständigheter. Det är numera sällsynt att man rivs ihjäl av vilddjur, stångas ihjäl av hornboskapen eIler sparkas samma väg av hästar.

känsla för vAr nästa som så ofta borde läggas i dagen . Där detta underlag saknas störs livsrylmen och grogrunden lägges här ofta tili de altityder som vi dagligdags möter - i familjeHvet , i samhäUs- och arbetslivet. Hänsynen och medkänslan bör - när det gäller vara samlevnads- och trivseJfrägor räknas tili vAra bästa. mest mänskliga egenskaper. A. S.

Desto vanligare är det att vi dör i trafiken. Vårt land har ju den tvivelaktiga äran att leda inom tijärtoch kärlsjukdomarna. Självmorden begås inte enbart med pistoi eller kniv u tan oftare med gaffel och kniv. Det är således den helt förändrade livsföringen som skördar mängder av liv. Vi be höver inte längre anstränga kroppen på samma sätt som förr. Egentligen rör vi oss ganska lite ehuru vi flyger och far säsom aldrig förr. Detta är inte bra, framför allt därför, att detta nya kom så snabbt över oss. Vi är liksom inte riktigl skapta för denna maklighet. En väderleksprofet sade en gäng, att ett moln inte är ett tillstånd utan ett skeende. Antingen tilltar det eller avtar det i storlek och är följaktl igen ständigt statt i förvandling. H os mänskan löper genom hela livet två motverkand e processer. Fram- och tillbakagång sker nämligen samtidigt. Under barn- och ungdomsåren öve.r väger tillväxten, under medelåldern råder nån slags jämvikt medan tillbakabildningen inträder fullt synligt med stigande ål der. Viktigt är Likväl att minnas, att det sker en viss tillväxt under hela livet för alt vissa kroppsfunktioner skall kunna upprätthållas. Dock menar forskningen - och detta bör läggas på minnet med tanke på framtiden - att vi gärna kan tillgripa allehanda konster och knep för att överlista åldrandet så förblir säkraste sät· tet att leva länge det att utvälja föräldrar , som har e n seg livståga, dvs uppnår en hög ålder. Den här saken är således genetiskt bestämd och styrs av anlag nedlagda i arvsmassan. Naturligtvis påverkar förhållandena i vårt Liv levnadsförloppet, föräldrarna må nu sedan ha varit vilka rekordhållare som helst i ålder. Arbetsförhållanden och mi!jöfaktorer m .m. betyder mycket, men vårt behov av trygg het, omtanke, uppskattning samt våra möjligheter tili självförverkJigande är viktiga ingredienser i den anrättning som gör livet värt att leva. Även i ålderdomen behöver vi stimulerande sysselsät tning. Typiskt för åldrandet är förändringar i kroppens funktioner liksom i samspelet mellan olika organ. Alla har vi väl nån gå ng sagt om en annan mänska vad han eller hon blivit gammal. Själv menar vi, att vi inte bLivit det åtminstone inte i samma grad. Oc h det kan vara en riktig iakttagelse, emedan vi åldras så olika. Det märkliga är likväl, att vi inte behöves uppleva ålderssymtomen som någon ållmän känsla utan enbart inom vissa organ. Tänk bara på syn och hörsel. Men i vissa fall märks nog förändringen. Vår prestationsförmåga avtar. Vi orkar inte helt enkelt hålla i gång som förr utan ·måste pusta ett slag, ja rentav söka vila. Fortsättning i

2/80

--------------1 Dr

Den sam ej viII bli ga mmal , må hänga sig ung. Den sam icke gör dumhf'ter sam ung, gör dem sam gammal Äldre svensk

"Olympierna" firade hederlig gammaldags jul

NGLAN och

WALES Svens ka PensionärsfOrbundet anordnar en resa till England och Wales under tiden 5-15 maj 1980. Teknisk arrangör: LL Tourist Service. Reseledare: Carl-Gustaf Gamst-Nielsen. Kort sammandrag av programmet: Måndag 5 maj: Samling på Helsingfors-Vanda Ilygfalt kJ. 07.30. Avfard med Finnair till London kJ. 09.10. Busstransport London-Cirenchester. Logi och middag på Kings Head Hotel. Tisdag 6 maj: Heldagsutfärd till Salisbury och Bath. Retur till Cirenchester. Onsdag 7 maj: Från Cirenchester till Glouchester, Ross-on-Wye, Chepstowe, Wales folklivsmuseum utanior Cardiff, Brecon, Hay-In-Wye och Llandrindod. Middag och logi på Hotel Metropole. Torsdag 8 maj: Halvdagsutfärd till kusten vid Aberystwyth. Retur till Llandrindod. Eftermiddagen fri. Fredag 9 maj: Från Llandrindod till Newtown, Machynelleth, Barmouth, Portmeiron, Blenau Ffestiniog till Llandudno, middag och logi på Hotel Imperial. Lördag 10 maj: Rundvandring med guide i den intressanta romarstaden Chester. Retur tili Llandudno, middag på hotellet. Söndag 11 maj: Utfärd till Bangor, Beumarais och Caernarvon. Retur till Llandudno, middag. Måndag 12 maj: Via Ruthin tili Llangollen, Shrewsbury, Worchester och Stratford-upon-Avon där vi övernattar. Tisdag 13 maj: Cotswold, Oxford, L ondon, övernattning. Onsdag 14 maj: Stadsrundtur iLondon med guide. Eftermiddagen fri. Torsdag 15 maj: Avfärd till Heathrow Ilygtältet. Ankomst med Finnair till Helsingfors kJ. 17.25. KlocksJagen kan ännu ändra något på grund av att man övergår till sommartid i de Ilesta länder i Europa och detta påverkar Ilygtraflken. Arrangörerna forbehäller sig rätten att ännu göra mindre ändringar i programmet. Resans pris är 3.350 mk. P riset är baserat på valutakurserna i december 1979 varför vi reserverar oss for eventuella förändringar i dessa. I priset ingAr: - Ilyg Helsingfors- London - Helsingfors - logi med halvpension i 2-personers rum med dusch eller WC. 10 övernattningar. Engelsk frukost alla dagar. - engelsk buss till förfogande enligt ovannämnda rutto - rundturer med lokala guider i Bath, Chester, Oxford, London. - entreer till Wales folklivsmusum, romerska baden i Bath, skiffergruvorna i Wales , Conway Castle och Caernarvon Castle. Utförligare program för resan kan beställas från Svenska PensionärsfOrbundets kansli som också mottar anmälningar om deltagande. ,Adressen är Svenska PensionärsfOrbundet r.r. Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 90-753 7820. Anmälningarna bör vara kansliet tillhanda inom februari månad.

Sommarvistelse på Lehmiranta i Bjärnå 25- 30 juni 1980 För tredje året i fOljd samlas Svenska PensionärsfOrbundet tili sommarvistelse på Lehmlranta semester- och kurscentrum i Bjärnå. Lehmlranta är beläget invid det natursköna Le h m i j ä r vi . Avståndet till Salo är ca 12 km. Lehrniranta förfogar över egen sirnstrand och bastu. lnkvartering, två personer per rum. Bekvärnligheter i korridoren. Pris: 275 mk. 1 priset ingår vistelsen på Lehmiranta (5 dygn) i helpension, som omfattar morgan· kaffe klo8.00, lunch kJ. 11.30, kaffe

klo 14.00 och middag klo 16.30. Under kvällama finns det dessutom kokmöjligheter. Vistelsen inleds med kaffe onsdagen den 25 juni kJ. 14.00 och avslutas med lunch måndagen den 30 juni kI. 11.30. Re sorna till och från L ehmi ranta ingår inte i p r i s e t . Eventuella utlarder betalas på platsen. Anmälningar och fOrfrågningar till Svenska Pen· sionärsfOrbundel r.f. Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 90-753 7820.

Lilla Jo 1/1/ a - L II ei a assisterad av mamma och fem frejdiga stjämgossar. Klocka n närmad e sig 14.00 då feste n s kulle börja Men ännu gällde d el att ha tålamod och vän· ta tilis dörren till salen skuJle ö ppnas . Kans ke någon olympier, där ho n s tod i kön, kom att tänka tilibaka på de barn som i Ilere hem i foma dagar voro portförbjudna tili härLigheten som fanns där inne ba kom den stängda dörren tills den äntl igen skuJle öppnas . . . Men nu öppnades dörren och anbl icke n va r verkl igen betagan· de: fes tl igt dukade bord och de n strål andejul grane n i fond en! Man kom nog genasl i feststäm ni ng! 130 personer, inklucive 5 inbjudna gäs ter, bänkade sig k ring bor· d en. Så hörd es ord fora nde L ussia de Wa hl 's välk ända s tä mma väl· komnande festpu bliken tili en trivsam samvaro J julens tecken. Därpå gay ho n tec ken tili Asser Fagers tröm vid flygeln , som inled de programmet med "Tom ta rnas vaktparad ". F öljde så allsång ledd av Georg Wiik: den gamla kanske vackras te julsången "S tilla natt" lj öd ut över salen. Det doftade plötsligt så gott. Och in trädde 5 servererskor med d en godajulmaten, en u tsökt god julskinka med alla tillhörande in· gred ienser! Fazer stod nu som äve n senas te år för det lekamliga inklucive uppass ningen. Medan borden avdu kad es sjöng vår herrkör några välkä nd a sånger. Sedan sånge n förkl ingat serverades det efterlängtade kaffet med Fazers goda julstjämor. Belysninge n i salen mins kades och allas blickar vände sig mot scenen, där4 parälvor och tomtar sjungande kom indansande före-

trädd av en mycket odygdig tomte. som hela tiden försökte s!Öra de agerande paren vilka, Jnom parentes, utgjordes av vAra egna olympier. Efter uppvis ningen på scenen fortsatte de 4 paren med en munter polska J salen. Men nu väntades vår lilla Lucia, och tomtar och älvor bildade spalje nedanför scenen. Där kom hon, vår lilla 4- åriga Jonna-Lucia, ledd av sin mamma som tijälpte henne med det ostyriga ljuset, som hade svårt att hålla sig upprätt Sällskap hade hon också av våra egna pensionerade stjärn· gossar. Smattrande applåder hegåvades lilla Jonna-Lucia med, jämte de övriga uppträdande. Så följde sång av herrkören jämte en stu nds allsång, ledd av Georg. Noteras bör att Asser Fa· gerström vid flygeln fl itigt underhöll oss mellan de olika program numren . T.o.m . fick ha.n plötsllgt sälls ka p vid underhållningen : Eri k Peacock uppenbarade sig isi n röda tom temössa och placerade sig vid pianot! Musiken fl ödad e och publiken applåderad e! Man märkte att det började spritta i Ellen Wallin, och strax begrep Asser F. situationen och spelad e u pp till dans . Och så dan· sades! Me n en långd ans skuJle man ha, och i den del tog nog näs tanål hela sällskapet! Den Iyckade julfesten led mot sitt slut oc h under glada "God Jul !" - ö nskningar s kingrades festpubliken. Uret visad e då 16.30. Sally

Livet ar oändligt rikt tema vid Övermark-julfest

Julfest i Jakobstad

o Stämllillgsfllll försmak av jlllfiralldet fick dell ta/riko M-kJlIbbell-skarall som mött "PP på Svellska Gården dell 12 dee. Folo: Walde Lillqvisl Pensionärsklubben M i Jakobstad höll stämningsfull julfest den 12.12 i Svenska gården, vars stora festsaI var tili trängsel fullsatt. Det 10-manna spelmanslaget inledde festen med jullåtar och speakern Eri k Nyströ m hälsade välkommen - och som han sade med öppen hand. - Alla mänl'jskor uti väriden borde göra sA. Inte med knutna nävar utan med öppna smekande händer, så vore fred en och friden räddad. PubIiken understödde med kraftiga appIåder. Unisont sjöngs "Var gång skYmningen stilla sig sänker", varefter pastor S v en N ordI i n höll julpredikan över ämnet "Vad är det som gör julep tilI juI". nen stämningsfulla predikan var mäktig inför julen. Den imponerande 30-manna

Oldboyskören, under t.f. ledaren Carey Lillkungs ledning sjöng tre julsånger och en rysk gånglåt. Långgruninnan Ann a L u nabba deklamerade dikter av Rydberg och R uneberg. Två trumpetspelande tonårst1ickor gay ett strålande bevis på sitt kunnande. Under kaffedrickandet förgyllde spelmanslaget aromen med "Kaffetåren den bästa är" varefter det följde aIlsång. l "Jultomtens dr6m"-tablå up'pträdde tre par, som inför publiken och jultomten övade sina jullekar. nen Iyckade ,!ulf~te n avslutades med sången Vagarna de skrida", varefter deJtagarna skildes, nöjda med den angenäma försmaken av julen. Walde Lillq vist

Turistföreningen Sydväst hyr ut stugor och ordnar rundlurer 1 den västnyländska bygden. Stugorna är väl ulrustade och har plats för 2 - 10 personer. Bad- och flskemöjligheter. VAra rundturer går tili sevärds och Intressanta platser 1Västnyland. Be om vAra broschyrerl

Turistföreningen Sydväst r.f. 10600 Ekenäs teI. 911 /1 2086 vard. 8.30-16.

"Enade vi stå men splittrade vi falla" var temat för kYrkoherde Sjöbacka då han talade pä Övermark pensionärers julfest i julheJgen. U ppslu tningen kring julfesten var glädjande stor och dessutom kom ett 40-tal gäster frän Lappfjärd . Trots det dåliga vädret var det stämningen, och känslan av samhörighet som värmde. Välkomstkaffet, som dracks före programmet, inverkade också på att feststämningen fanns med frän början. Med en julsång inleddes programmet varefter värd1Oreningens ordförande Einar Storgård hälsade välkommen och i sitt anförande berörde några för pensionärerna aktuella spörsmål. Han framhöll bl.a. att dagens situation uppfordrar pensionäre;na att ta ställning tili dagsfrågor, tili livsfrågor, tili vad som framför aIlt inryms i ordet livskva!itet. Vi är n u en grupp på över 18 % av vår kommuns invånare och det är en grupp som inrymmer en stor rikedom av livserfarenhet och kunnande. 1 pensionsåldern vet vi också med oss själva att vi närmar oss den trös keJ då krafterna avtar och därför ryms också livets allvarsfrägor på vårt program. Vi vili inte bli inlåsta i någon fålla, u tan vi vili finna rikedomen i detsom denna tid ger. Livet är så oändligt rikt och ger oss både livsglädje och livsrytrn utan att vi behöver begränsa vår kti ' tet V' ... .. d . a VI • I penslOnarer var e_ _ __ ~ ._

I I Föl'Stoppningsbesvär?

Einar Storgård

~~~SSSS~~~~~SSSS~~~~~~~SS

RUSKAresa 1016.9 1980 Svenska PensionärslOrbundets "ruskaresa" går i år tili Enare, Utsjoki och Kirkenes. Teknisk arrangör: resebyrån LL Tourist Service. Reseledare: Rainer Nordström. Resan görs med tåg (1 klass sovkupe) frän Hfrs tili Rovaniemi där Kutilan Liikennes buss möter. Övernattningar i Riekonkieppi i Saaris~ä och Rica Hotell i Kirkenes. Resans pris är 1012 mk. För personer som saknar 65 års- eller I-kort 10r tåg, tillkommer 117 mk. Vi reserverar oss 10r av oss oberoende pris1Orhöjningar. I priset ingår tågresorna I k1ass, bussresorna, logi i 2 personers rum och halvpension. Resan fanns omnärnnd i God Tid nummer 6/79, vilketledde tili att den för tilllillet är fulltecknad, men man kan ännu anmäla sig på väntelistan. Anmälningar och förfrågningar tili Svenska Pensionärslorbundet r.f. Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel. 90-7537820.

:SENNA-: I PUH I iiii~iiiiiiii

I Rapport från Ekenäs I Pensionärerna i Ekenäs har under 1979 haft en livlig verksarnhet. Förutom de regelbundna tisdagsträffarna i " Holken" två gånger i månaden möts vi en söndag varje månad i Österby. där vi har en litet större loka! tili vårt 1Orfogande. Föredrag, dJabildseller filmförevisning, sång, kaffe, små lotterier, seniordans och gamma!dans hör tili programmet på våra sammankomster. Grannkommunernas penslonärsföreningar har vi besökt, och de har gästat oss t1era gånger under året, och den kontakten har gett oss utbyte och stimulans. När Sparbankerna i VästnyIand på hösten kallade tili "IekfulI frågesport" pensionärsföreningarna emellan, var vi förstås med i Ieken, som 10rde ett av vAra lag fram till flIlalen. Många teat.erresor tilI Helsingfors och Abo har 10reningen anordnat för sma med1emmar, och på våren 1Oretog en grupp Ekenäs-pensionärer en resa tili

sätter religionen och har vår Gudstro utan att dagligen och stundligen torgföra denna. Vi vili ha högt tili tak, vara vidsynta och förståelsefulla. net är människorna, frarnförallt d.en enskilda människan, som vi inom pensionärsrörelsen vili stöda och uppmuntra. En sånggrupp under ledning av Kerstin Österback frarnträdde ett par gånger och sjöng några religiösa sånger. Lasse Eriksson

sjöng ett par julsånger och kul turnämndens ordförande Ulla Launonen berättade om lmska textilier och visade bilder av olika vävnader. Hon manade samtidigt om vikten av tilIvaratagande av mönster och gamma! teknik. I n es B erglund läste dikter och EI n aHo x eli kåserade på lappfjärdsmål om pensionärerna och deras dagliga liv. Julgröten avåts under god stämning och värdföreningen avtackades av Lappfjärd1Oreningens ordlorande B irgit af Häll s trö m förenlyckadjulfest.

Inhemskt. rent sennapreparat mot forstoppnmg . På apoteken

I ::;:i~a::~~~:an P~~:i:::: II •

AIand, där kontakt knöts med pensionärslOreningen Ma-

rer 10r en gemensam promenad _

MEDICA __

I I

-J

på minst 3 km. Pensionärsgym- sionärsdamer, såldes liksom nastik och d:o yoga, som Med- också bakverk och annat matnytborgarinstitutet anordnar, har tigt. Inkomsten Erän basaren utockså ront livligt intresse bland gjorde ett värdefullt tilIskott i 1Ormånga av 10reningens medlem- eningskassan. nen 30 nov. samlades ca 200 av mar. Ett 30-tal pensionärer sjunger 10reningens medlemmar tili den med i pensionärskören, som star- sedvanliga julfesten i Seminarietade i Medborgarinstitutets regi skoIans aula. God julstämning för några år sedan. Trevligt har vi rädde och programmet, som bjöd själva på övningarna och varje Ar på både allvar och skämt med besöker vi stadens åldrings hem musik, sång (både i kör och unioch sjunger för pensionärerna sontl, recitation, kåseri, sälldär, sä kanske vi också kunnat skapsdanser och en sketch , ut,. bereda andra litet glädje och om- lcirdes till nästan 100 procent av växling ivardagen. Och så upp- föreningens egna medlemmar. Vi kan alltså blicka tilIbaka på träder vi på våra egna fester 1Orett år fyllt av aktiviteter av olika stås. I november anordnades en ba- slag, och ser nu fram mot ett ny tt sar, där handarbeten och julpynt, givande verksamhelsår. som 10rfärdigats av händJga penM- L-m

SVENSKA PENSIONÄRSFöRBUNDETS öSTERBOTTNISKA DISTRIKT Ombudsman för Oslerbotten: fru Else-Maj Johnson Levonsg . 14 65200 VASA 20. Ny telefonnummer: 961-11 94 10 Vänligen ring helsl kl. 9-11 . Delegationens bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6.

Rapport från Vips Vaoligtvis brukar december månad hos Vips vara en räcka av olika fester. Men i år började vi ännu tidigare. Onsdagen den 14 nov. hade vi nämligen gäster frä n

Sverige. Det var medlemmar av Sundsvalls Pensionärsförening, som besökte oss. Vi har under flere års tid besökt varandra regelbundet. Vi hade uppskjutitdet

FLORIDA 20.3-9.4 Florida är denna vinters stora succe. Tack vare golfströmmen är klimatet det bästa tänkbara och badvattnet 23-35° C. Utflyktsmål som Disneyworld , Bahamas, Cape Kennedy, Key West O.s.V. Det bästa av allt! Matpriserna och prisnivån i övrigt är betydligt lägre än hos oss.

DELRAY BEACH Arvilla Beach Hotel Delray Beach Hotel FORT LAUDERDALE Utan hotell Jolly Roger Three Crowns MIAMI BEACH Utan hoteli Monte Carlo

3.680 mk 3.920 mk 2.590 mk 4.640 mk 4.930 mk 2.490 mk 4.930 mk

ABC-charter med Pan Ams Boeing 707 tili New York och vidare med Delta Airlines tili Florida. Polaris har egen svenska talande reseledare i Florida. Stort utflyktsprogram.

Polaris (961) 241 555

Sommarresa till Uleträsk och Kuopio Svenska Pensionärslörbundet anordnar en sommarresa till Uleträsk ocb Kuopio den 6-10 juli 1980. Teknisk arrangör: LL Tourist Service. Rainer Nordström är reseledare och Edgar Dahlström har lovat köra bussen. Programmet i korthet : Söndag 6 juli: Avfard från Ekenäs klo 6.15 och frän Helsingfors klo 08.00. Besök iRistiina pä det historiska "Brahelinna". L ogi och middag på Motelli Kajaana i Kajana. Mändag 7 juli: Heldagsutf'ard. Vi beser bl.a. den 250 år gamla bildkyrkan i Paltamo, Manamansalo med sina sanddyner och friluftskyrka vid Ule träsk och Hepoköngäs, F inlands största naturliga vattenfaJl Retur tili moteJJet i Kajana lör middag ocb övernattning. Tisdag 8 juli: Heldagsutf'ard. Vi beser bl.a. Raatteen tie med skyttegravar och korsur från andra världskriget. En kryssning på Kiantajärvi ingår också i programmet. Retur till Kajana. Onsdag 9 juli: AvIard till Kuopio. Stadsrundtur med lokal guide. Middag och inkvartering på Motelli Iso-Valkeinen i Kuopio. Kl. 20.00 avfard med m/s Ukko, en gammal tjärskuta från 1890, som är ombyggd ocb nyrenoverad. "Humppakryssning" med dans lör gammal och ung. "Kalakukko och kokkelipiimä" kan köpas. Retur klo 24.00. Torsdag 10 juli: Retur till Helsingfors och Ekenäs längs rutten St. Michel- Heinola- Lahtis. Lunch på Messilä berrgård. Priset f"ör resan är 808 mk. 1 priset ingår bussresan, alla i programmet omnämnda aktiviteter och logi med halvpension i 2-personers rum med dusch och WC, tre nätter i Kajana och en natt i Kuopio. Anmälningar och lörfrågningar till Svenska P ensionärslörbundet r.f. Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 90-7537820.

Hagström - mjukt läder Hagströms butik Långbrog. 1-3 Karleby

här besöket länge för att kunna taga emot vAra gäster i den nya lokalen, som vi rick tillträde till i början av juni. Då man på svenska sidan icke har någon verksamhet under sommaren, fann vi försti november en tidpunklsom passade vardera föreningarna . Gästerna bade en god överfart, och det var en glad skara pensionärer, som bänkade sig vid de vackert dukade borden. Programmet var omväxlande. Främs t uppträdde spelmanslaget med glada låtar och kören med vackra sånger. Dessutom blev det duett- och allsång samt en romantisk tablå. MeJJan programnumren uppträdde också gäs tema och vi fic k veta huru Sundsvall föreningen arbetade. Gästerna var mycket imponerade av vår kö r och vårt spelmanslag och sade, att de icke kunde åstadkomma något liknande, fasmn de tili antaJ var många gånger fler än vi. Efter kaffet blev det rundvandring i den nya lokalen. Också den tyckte våra gäster om. De har nog i Sundsvall många stora IQ.kaler att samlas i men ingen sam denna, där det också finns utryrnmen för mångartad hobbyverksamhet. Samvaron förflöt gemytligt och innan vi bröt upp överräckte sundsvallsborna en träskulptur till föreningen ocb önskade oss välkomna till dem i maj 1980. Lillajul och samtidigt Lucia firade vi den 26 nov. Förut hade a1drig 10kaJen räckt till för detta evenemang utan senkomna hade fått vända om vid dörren i brist på plats. 1 vår nya lokal ryrndes alla in. Programmet var traditioneJJ t: Kören sjöng julsånger och spelmanslaget spelade glada låtaT frän olika delar av Osterbotten. Programmets höjdpunkt nåddes då Lucia järnte stjärngossar inträdde i salen ocb långsamt skred fram för att stanna framför kören, som under tiden sjöng : "Natten går tunga fjät. . ." Under pausen upptogs bidrag till Röda Korsets flyktingtliälp. Insarnling(Forts. på sista sidan)

~-~IIj:Ia

ELSE-MAJS SÖDERNRESOR 1980

MALLORCA 15.3-22.3 Möt våren på Mallorca. Vårt hotell Boreneo IIgger nära Plaza Gomila ea 3 km från Palmas eentrum. Hotellet är enkelt men välsköll. Pns endast 1.190 mk. Reseledare medföljer.

---------------------------

ITALIEN I MAJ

Vi försöker all få en verldigt förmånUg resa tilI Italien och väntar nu oHerter på S ieilien eiler Italienska nvieran. Hör av Dig snarast om Du är intresserad av majresan. Reseledare Else-Maj Johnson. Läkare Erkki Tarpila.

RHODOS 27.9-11.10 Rhodos är fortfarande Greklands populäraste resmål. Fjolårets resa såldes slut på några veckor. Hör därtör av Dig snarast möjligt. Vårt hotell Angela är eli omtyekt medelklass hotell. Reseledare Else-Maj Johnson. Läkare Erkki Tarplla.

THAILAND , NOVEMBER

Kom med tili exotiska Fjärran Ostem. Vi stannar första veckan i Bangkok och gör utflykter tili bl.a Kwai-floden, Rose Garden och Flytande marknaden. Andra veekan är vi i badparadiset Pallaya där vi främst latar oss och njuter av det härliga klimatet. Vi flyger bekvämt med Finnair. Det här är våra planer. Ring gärna och tala om vad Du tycke r. Tala om ifall Du har förslag tili nya resmål. Kom ihåg vår traditionella Teneriffaresa i Januari 1981. Arr. SPF österbottniska Distrikt Närmare uppgifter Else-Ma) Johnson tel. 961-11 9410.

~~ ~:kt~S~5 arrangö r. ~:E!irt!~~ (~

Resebyrå POlansl Gilla Unger te l. 961-

:111 11111 II II 111 II II II II II II II II II II II 111 111 II II 111 111 11111111111 111 II II IIIl11t 111111111 111111::

t.ex. LENINGRAD. 4 dgr I kl. halvp. 475,• MOSKVA. 8 dgr I kl. halvp. 1.075,• ODESSA. 1 vikI. halvp. Flyg från Leningrad 765,• JORDANIEN-ISRAEL JERUSALEM• DAGSUTFL YKTER, KRYSSNINGAR KONTAKTA OSS! • HÄR FINNS VII

Fair Play Lottringar § 1 -100 ~ mk 4: - 1st ~ ~

Lycko Chansen ~ serie 1 -1 000 ~ någonting nytt § då det gäller ~ lotter. ~

Oy Tickets Ab Torgfogdevägen 3, Helsingfors 64 . Tel. 90-727410.

lillllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIF.

Det bästa med framtide" är alt den kommer en dag j sö"der. Dean Acheson I grupp och privat åker Ni bekvämt, tryggt och förmånligt via oss. Bestäm resemålet, vi hjälper vid planeringen och sköter bokningen.

e bh T~~rist Service Karl. HelslngfOlll

911-31444. 90 - 413844

Lolo

912 - 21818

LavI•• 915 - 52888

Att göra resor med buss i trevligt sällskap är givande. Våra bussar tör dig tryggt tili resemålet. . OY LINDHOLM LINES AB 10600 Ekenäs, Björknäsg. 1 tel. 911-13808

där dar solen sole n sken ske n över av er isvidderna isvid d erna oc h solstrålarna sol stralarna skirnrade s kim ra de i iskrisiskrisoch tallerna på pA trädens tradens rimfrostklädrimfrostkladtaJlerna d a grenar. gre na r. Visst Viss t kände kiinde vi oss Iycklyckda liga! Sedan framtradd e Birg B i r g it it Sed a n framträdde Kl K l åvus a v u s från fran Närpes Narpes och oeh sjöng sj on g både bade gamJa gamla och oc h helt nya österosterbottniska visor från frAn Österbotten Osterbot ten.. Så SA stod julgröten, ju lg roten , kaffet k affe t och oc h tårtartorna to rna i turen. ture n. Därefter Da refter avtackades av tac ka des Walt W alt er e r Sundq S u n d q vist v i s t och oc h sångsa ng musikledaren Oskar . och m us ikledare n 0 s k ar Hellman H e 11man som so m hafthand haft h a n d om och burit bu ri t bördan bordan av allt alit föreningsarfa re ningsar. bete be te under u nd er året aret 1979. Allmän Allman dans avslutade festen. Sist S ist i raden rad en av årets are ts fester fes te r kom ko m nyårsvakan, ny arsva ka n, som so m försiggick forsigg ick i AlA I· go t s regi i församlingssalen. forsam lingssale n. Till gots detta tillfaJle till fall e hade infunnit infu n nit sig ca gaster. Programmet Programmer bestod bes to d av 150 gäster. sana och musik av Håkan H Ak an såne

(For ts . frän fran femtonde sidan) sidan) (Forts.

STOCKHOLM 1980

e n inbringade in b ri ng ade mk m k 764 764,· so m en ,- som samm a dag d ag insändes ins a n des till til l Röda ROda samma Kors et, (Bravo! (Bravo ! R Red a nrn ar k.) Korsel ed.. anrnärk.) Samva ron avslutades avs lu ta des med allall Samvaron sang. sång. De n egentJiga ege n tliga julfesten ju l fes te n firades fira des Den 11 december på pA Vaskia Vas kia . Till den 11 tillfii11e del tagare detta till fälle hade 230 deltagare anmiilt sig. sig. Som inledning sjang anmält sjöng vi unisont u niso n t Sylvias S ylvias julvisa varefter va re fter vi spelmanslaget uppträdde upptriidde flere fle re spelrnanslaget ga nger både bad e med glada glad a låtar Iatar och oc h gånger ringlekar. Kören Ka ren sjöng sjong julsånger. julsanger. ringlekar. F o lk e Nyberg Nybe rg talade Prosten Folke a ve r ämnet: amnet: "Lycka". Huru olika oli ka över vi människor manniskor uppfattar up pfa tta r det d et ordet! vi viss t var det lycka, lycka , att a tt sitta si tta Och visst har i den glada gla da gemenskapen, att a tt här ge nom de d e stora perspektivperspek tivse ut genorn fans tren på pA Guds vackra vac kra natur. n atur . fönstren

snabbt; bekvämt, bekvarnt, utan ulan byten byten.. snabbt, .. .. fur Tur 1/2 '/2 29/2 29/2 28/3 2813 25/4 25/4 23/5 2315

8/2 7/3 7/3 4/4 414 2/5 215 30 /5 30/5

,15/2 5/2 14/3 '413 11/4 "/4 9/ 5 3115 3115

Retur : Rotur: 3 /2 10/2 3/2 '0/2 9/3 2/3 9/3 7/4 714 30/3 27/4 4/5 2714 31/ 5 25 /5 25/5 3'/5

22/2 21/3 2'/3 18/4 '8/4 16/5

I I j ~~~~LA

g:::~ _ _ -==05.40 05.40 f====p=~==~04.55 '==---J~rr06.20 04.45

06.20 107.20 10.30 '0.30

~~~~I=~~T~i 20.15 ~~~~~~~f~i20.15

24/2 24/2 23/3 2313 20/4 20/4 18/5 '8/5

17/2 1712 16/3 '6/3 13/4 13/4 11/5 '1/5

....,!.."""':.!"" Ring

~~::

KOTKA KARHULA LOVISA LOVISA BORGA BORGA HELSINGFORS ABO ABO

01 .00 00.50 00.10 00.10 23.35 22.40 20.00

STOCKHOLM STOCKHOLM

07.50

HOLMSTROM Ab Oy Hj HOLMSTRöM tel. 9'5-525" 915-52 511/I Resebyrån Rese byrAn Lovisa tel.

«es ~§ ETT HT G-ES TRA- ~EROP ~EK Of TRfIFLGRII 80 T7E FLGR/f ~K nE 15 rARNfI I f'~ >1/S Tp.nN I1 6fT ITHKT ti KRE LÄNKI/f/. LJiNK/lfl. f f'lKRf IrHKT

~£R AKA ~ER

~EMISI<' ~E"" H<

f;JEN JI/t k'oilA bl:h'.tlP. rr: Koil/ .l - EN

I ~ v..;;: ·

Ih IL

,,,..

M.!.NT I~ IJrifEjj Jbl EN fJ.Rr.1I ft;'1/

~II E PT ~PEPT /lE:

lJIKfAR lJlKTAR

h h.

AREn ÅR En fKtb~

AI? llR

~~*f rB:~':t/EJff!'!ff,

VAK vRR SA' BA' 1I,lffJIA IMlfliR

~tftll-

l 'J~ rd:~~

RfK~

t\.

I, /1 /1. I

-- --

r--

q '

. :; ~ '-f_P;:~

' Iiilil[(1 r( i

. ...,

rlllllJ TKÅlJ

[(LlJTT rn"TT

a~~

t<KtI t<KII IfEL "EL

FA6fL FR6EL

RII<Tf{, Rlk'rH.

IF/~i oS

,_.

T~ T-

IJAKe~ lfAK6R

MYT~itJ~ ~iJ1~

JT IITJJTATJ-

j(V/{..K IKv,c.~

ANf,.ÅN6-fiRE' flRE

S~ R5

H!L L ~j HKLL~~

!'ER i'E~ VlSJ vw ;;KEI. lAKEA IJIJRIJ ~/lR/I

UIE;: UIEt=

~;:t

~ollE

(/=YL/JIi CI:YLUi

/t.,

: .!$!.$... :~ /t.p

DENE6NJ Di~.':6!!A

I~ I~ 1I1SST 1/ISST

Lf{.{,f~ Llr.,f!l

]f(r,Å JN6A

f'f(MM MEDIUM

lSTNA'K~ !>TIUK~

BLIi BLI!

lliilillllr lliullilr

No.~fKT

I1\/II(T VII(T

lS~&O 5~6>O -

t=" l.L SK1 I~KLL ~JfP 'Alf!'

GRus 11101=

~ LAR~16 ~LAH'I16

Wtif flvl,A VR~ I~ !'J

P/?GP. /~IiP.

" NIIPET BY DY NAPEr

JK/H.L JKfoLL

S7~ J~~r1~~f~ 1t.' OR

~ (;L' /iol!

"KIJfl iYfIft" vr'" lIT"

ENJE/I1-

KEffll KEf~

6~EPP

I---

JftfUJ( ssn«

uza, ~

FUllO~

~ glltrN. RtltT/J.

IUNfJ E~ IUN4EI?

TRA[j TRIJIJ

H;i1f~ H;LLE~

Iil ~

KUNGKUNf..

tllM MIl ~•

.... .. Bland Blan d de ebr. 80 de senast senast 29 ffebr. 80 unde underr adress adress God God TId Tld,, Ella EIJa Francke, KallstranKallstranden 10 C, 02720 Esbo Esbo 72 insiinda insända riitta rätta losninqama lösningarna utlottas utlottas 55 exx av av Hellen Hellen ioniirer emellan Tallqvist's: Tallqvisfs: Oss Oss pens pensionärer emellan

pi/lit:. ~/Mfl

er ATT

&ARE &.4RE

Vtft6Ei "'MEN

S/SELS/SEL-

VAP_E~ VAPflf-

1I~;T

'l;,Mf'/IMf-

/ttKII III /{IJ

MII# Mil!'!

rlfa',

~RM0 6 ~

n Si&'' //

£LNII ELN" 80-

~'t'If.!1 /vttiJ IV/ft

vIIRM7 vARm

~iv1i ~i::E

MIIf.,"" 51'J Filii TEA ~1 T.A Kv;/VF fMA,N" KYAVf" Ftt/J,

11fT flEr

llA'/tN EI ~.4·JlNEI

TRuPP IrRUPP

IL L nN TtJN

II WI;

IIid.\I

.~ !~~

115/ 0'

fRoN.. fRON

f(./H7 fl./H7

J ..

(L~~ FII rll IPlt~

ToN ro/'/

LAM L/lM

l - ....\i'r, uW

T i1I

VAGT vÄGT

TRV'/1 TRV'A

M<rrue J..L ~U~J-l

* '-"

AVrd -

1I",DR""lfr DRItI4AT/ IK T/tK

Vandapensionär! Vandapensionar! Ar Du D u intresserad in tr es se ra d av ett jobb som s om valctrnästare va k tm as tare på pA deltid på pA Hembygdsmuseet Hem bygd sm us ee t i Kyrkobyn. Kyrkoby n. Kontakta K on ta k ta i så sa fall Carl-Oscar Ca rl-Oscar Rundman Rund m a n per teletel e62 (hem) fon 82 12 1262 (he m) eller elle r 60 (tj iins t). t) . 60 28 82 (tjäns

f/lM$ I/lM5

W ONAK Vt0N' AJl.

Fru Fru Birgit B i r g i t Audas A uda s läste las te dikd ikter och oc h pastor Audas avslutade avs lu ta d e kvällen kvall en med nyårsbön. n ya rs bd n, Karin Blom

"1: I'r" "'<""

TON f/#NE!~ f/#NF

fTllTU~ fTIITU ~

Streng Str eng , som so m också oc ks a ledde led d e allall . sa n ge n , sången.

Namn: Namn: Adress: Adress:

H"N. H"~ NIL ItIIL

"~R~ VTRo PI fl

. -h

iBfR KafR

................................................. : ........... .