God Tid 2/1980

Läs Alfred Smeds: FöRDELNING AV UPPGIFTER Något för alla nej-sägare!

Sid 12 Arg.8 - Nr 2

1 APRIL 1980

t Socialrådet Victor W. Heinström

Referal på sido 3.

Likasä kommer vi att meddela var envar får natUogi som inte tidigare fått meddelande härom.

Efter middagen blir det dans o.s.v.

HeUberg festtalet. Vidare fårvi höra manskörssång och annat smått och gott. Så följ er paus under vilken pensionärsförbundet bjuder på kaffe med dopp. Efter pausen ännu några programnummer udeklamation 'l o.s.v.

Efter festens slut ett kort uppehåll så att alla hinner ställa sej i ordning för middagen och under dagens lopp kommervi attmeddela vart envar skall söka sej fram.

Som tidigare meddelats har vi också efter middagen aftonandakt i stadens nya modern. kyrka vilken presenteras av arkHekt K. Korpela. Aftonandakt hålles av prosten H. Kankkonen.

Den 11/6 kj. 9.30 blir det samling i Karleby gamla gråstenskyrka på Kyrkbacken tiU morgonandakt som hålJes av kyrkoherden A. Store. Kontorschefen Birger Räbb presenterar kyrkan likaså den gamla prästgården. Chydenius museet och hembygdsgården med alla här förefintliga byggnader 0 verktyg. Kyrkan , prästgården, museet 0 hembygdsgården ligger inom samma område och bildar en enhet. På tunet vid hembygdsgårdens kommer ortens blandade kör att sjunga. Även kommer bygden att presenteras. Vid ett lämpligt tillf'alle tilIhandahålles smörgåsar med kaffe eI. mjölk.

Rundturen i nejden arrangeras varvid guider medföljer. Även båtturer tili Tankar fyrplats kan ordnas.

Vi hoppas på talrika gäster ty Karlebybon tycker om att ha främmande och än en gång, anmä! er i tid.

~~

Del råder sorg oel! förslälllllillg i pellsionärsleden. Vår förbundsordförallde VieloI' W. Heillslröm, somför lIågra veekor sedall ledde årsmölel med sedvalllig skieklighel sam ellhälligl ålervaldes liII ordförande i förbulldel, Ila; dell 14 m a l' s lämnal vår krels . Dell olyekshändelse han IIIsalles för i al/gusli sellaSle år och sam ledde liII en läl/gre lids sjukllllsvislelse Ilar rydligell, mer än vad vi kUl/de ana, påverkal hans hälsolillslål/d.

Sedall 1974 har Vic 101' W. Heinslröm slåll i spelsen för Svenska Pel/sionärsförblllldel. EI/ lid al' lIydanal/de för vår ulIga orgallisalion, eli lid av IIIveeklillg oelr lillväxl eli lid som av vår förblll/dsordförandl! kräVl arbele, vaksamhel Oell olllsorg. Medvelen 0111 kral'ell , Olll dl! mål/ga problem inom organisalionen som väll/ade på sin lösning slällde hall genasl nä,. hall överlog befallllil/gen sin kl/nllighel, sill organisalionsförmåga och erfarellhel liII förbl/ndels förfogallde. I della avseellde har verksamheIelI llIlder denna lid , dessa försla bel)'delseflll/a i1r, präglals 01' hans illsikler, halls klarsYII oclz goda omdöme.

Vi halls arbelskamrater på förtroende Oell tjänstemaf/llanil'å har lärt oss uppskalla hans ollltallke,hal/s viljestyrka Oell i allt ådagalagda al/sl'arskänsla.

Det är vördlla~ oeh det är tacksamhet vi känner i dag inför de här gångna årens arbetsfy/lda insalser.

Det va,. eli myekel all/irad, eli driven oeh erfaren krafl SOI/1 knöts tili vårtförbund med Victor W. Heil/ström . Han sa lI i Tjänslemal/llaförbllndels slyrelse i 32 år, varal' /2 d,. sam dess ordförande. / TOC:s styrelse salt han i 26 dl', mängder al' övriga uppdrag här ol/ämnda. Hanhade med sill rörliga il/lellekl samlal rön Oell insikler, de sam k/lndl!

IJInYltjas i vår med i1rell alllmer om[allallde verksallll!el.

Bel'isen på al/mälllrelells [örlroende oeh uppska llnillg kom lill sy"es i rikI måll vid Vickes 75-årsdag dell J deeember /978. 1 den adress sam föredrogs i Slrlllbond med hyl/ningen framhöll I'i bl.a. "1 arbelslllskoll oelr sl)'re/se Iwr "i /II/der årel/ haft förmdllel/ all la del 01' Dina /örarbetade Oell "ä/ gel/omtäl/kta /örslag . Vid de Slora mötena 01' Din rllfinerade mötestekl/ik oclz Dina "älbalal/serade illlägg i deballel/.

Del har kräl'ls vilja Oell "idsyn, del lrar kräI'Ts e{{ aldrig vikallde illlresse för delta, all samtidigt med Dina mdl/ga öl'riga åraganden bära h/lvlldalls,'arel för vår, med åren ailI mera vä),ande sammanslulning."

Del goda salllarbele oeh del kOlllralSkap som råll inom arbelsulSkoll oeh styrelse har för oss IIIgjorl eli slilll/llans tili sallll'erkan oeh ökat intresse . Ordförandells ell/usiasm, halls sakliga oeh iblaTld 1l/IIIl0risliska syn på frågoma präglade disk/lssionen där auktorilelell. den salli föreIräddes av vår Vicke alllid I'ar eli Slor tillgång.

Spåren av Victor W. HeiTlSlrÖmS gedigna insalser i Svenska PensioTlärsförbundels verksamhel är stora. De skall gå lilllrä vdema lIIed villne 0111 den pionjäI', om den banbrylare Iran vaI' för vår svenska pensionärsrörelse.

En ledare al' 5101'1 [onllal, en g/ldabenddad medarberare vaI' Vielo'r W. Heinslrölll. Pensiollärema överallt i våra bygder dellar i den sarg sam drabballralls lIära oeh kära.

Halls minne skall leva i hägnel av den orgallisalioll för vilken hall skänkle sina sista krafler.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .A.l.rr.e.d.s.m.e. d.S. ..

2

Ensam och övergiven Då man beaktar den aktivitet som allt mer kännetecltnar pensionä· rerna kan det verka omotiverat att på denna plats tala om ensamheten.

Men om man kan visa medkänsla för den ensamma och övergivna ungmön, hur mycket mer flnns det ~ av ensamhet pä ålderdomen.

Ensamheten med alla dess problem är ju sist och sluUigen en personlig sak. Den kan drabba lika väl den fattiga som den välbärgade.

För den ena kan den betyda en skön avkoppling, medan en annan känner den oerhört tung. Även beror det mycket på hur den kommer över en. Mången har väl knappast tänkt sig för hur det är att plötsligt bli ställd inför ensamheten och övergivenheten. Det tomrum som sålunda uppstår kan kännas nog så tungt och i mAnga fall även omotiverat.

Ett allt mer överskuggande problem är det för en svenskspråkig att bli bunden vid sjukbädden. För den som ej behövt bekanta sig med vad ensamheten i detta fall kan betyda, har säkert svårt att förstå problemet i hela dess vidd.

Här är det språket som ofta bbr den springande punkten. Man bör beakta att av de svenska pensionärerna flertalet har det svärt atl göra sig förstådd på flnska. Ännu mer problematiskt blir det alt finna sig tillrätta på etl sjukhus. Samma kan man påstå om hälsovärden i övrigt.

För alt här kunna få sina personliga behov beaktade bör man kunna ge och få alla information på sitt modersmål. Av erfarenhet vet vi ju hur snedvridet läget allt mer bLivit.

Vad borde egentligen göras för att få en ändring tili stånd. Välmenande deklarationer är ej nog. Värt hopp måsle ställas tilI svenskarna pii alla olika förtroendeposter alt göra klart för sina finskspråkiga kolleger hur illa vi har det' värI officieJlt tvåspråkiga land. Genom målmedvetet arbete skall man väl kunna ästadkomma att en ändring fås till stånd. Vattendroppen urholkar ju stenen . Giv oss en möjLig· het atl få bot för alla ensamma och övergivna!

VWH

Victor W. Heinströms minne hedras Utvecklandet av den minnesfond som instiftades vid förbundets grundares och första verksamhetsledares J.arl V. Hellströms bortgä ng , s tod alltid Victor W. Heinströms hjärta nä ra . Pen ionä rsföreningar och enskilda per soner om viii hedra ,Victor W. Heinströms m inne, kan göra detta med en inbetalning tili Svenska Pensionärsförbun· dets m innesfond , konto nummer 405506-09569104 i H e lsi ngfors Sparbank.

RAIN ERS RUTA Det var en januarieftermiddag år 1975 när Victor W. Heinström kom på besök tili min dåvarande arbetsplats. Hans ärende var att med mig disku· tera en eventuell anställning som verksamhetsledare på Svenska PenslOnärsförbun· det. Detta var vårt första sammanträfl'ande. Sista gång· en jag såg Victor W. Hein· ström var när han bars frän ambulansen in i s)ukhuset, kort efter förbundets årsmöte den 5 mars 1980. Mellan dessa två tillIallen hade det alltså förflutit något över 5 ar.

Det har hänt mycket under dessa 5 är. Mest har det varit positiva händelser. Förbundet har växt och verksamheten har blivit allt mångs,digare.

Det har varit av stor betydelse att förbundet under dessa år haft en så kunnig och erfaren ordföran,'e som Victor W. Heinström eller Vicke som han kallades bland sina vänner.

Han kände organisationsarbetet efter att ha verkat åtskilliga år inom stora organisationer som ordförande och styrelsemedlem. Vicke såg genast vad som var väsenUigt i en aktuell fråga, ulan alt fästa sig vid ovidkommande detaljer. En verksamhetsledare kan inte få en bättre ordförande att sam-

arbeta med. För mig var vårt samarbete rikt och givande.

Dessutom kan man säga att vi trivdes tillsammans. Mellan oss fanns inte det minsta av den irritation som ibland präg· lar kontakterna inom organi. sationslivet. För min egen del är jag tacksam över att vi också kom att uttala vär upp· skattning över vårt samarbete medan tid var, på det sättet blev ingenting otalt oss emellan.

MAnga gAnger har jag haft förmånen att få besöka Thea och Victor W. Heinström i deras vackra hem i Grankulla.

Trons kamp skall ---.....

hela tiden kämpas Dock, glädjens icke över att andama äro eder underdAniga, ulan glädjens över att edra namn MO skrivna i himmelen.

Luk. 10:20.

V,d ett hembesök för nägra är sedan samtalade jag länge med en gammal man, närmare

de nittio, som hela sitt liv vandrat i umgängelse med Gud. Hans erfarenheter var många och lärorika. Sin bibel kunde han och i förbön för församling, släktingar och medmänniskor levde han. "En förhoppning har slagit fel" sade han vid samtalet. "J ag hoppades och trodde att när jag blir gammal och krafterna avtager lämnar denna värI· dens furste mig i fred och jag fär en underbar tid av god förberede1se för den sista flir· den". Men så var det inte.

Troskampen skall kämpas hela tiden. Frestaren lämnar ingen i fred.

J a, så är det. För någon kan det vara tili tröst att ta del av den gamle mannens erfarenheI. Men detta att vi har att kämpa betyder ju inte att vi måste stå 055 slätt i kampen.

Bibelordet vi läste pekar klart pii möjligheten att i Jesu narnn och genom tron på Honom vinna seger över onda andaT

energisk ordförande hade kanske gett upp under denna svåra tid , men Victor W. Hein· ström ledde förbundet in på klarare farvatten.

Det är omöjligt att här nämna allt det vår ordförande gjort för värt förbund under de för· flu tna åren. Han var aktiv in i det sista. Ledarspalten i detta nummer av God Tid är sk.riven av honom.

1 efterklokhetens ljus är det många som nu frägar sig om det var rätt av förbundet alt återvälja Victor W. Heinström tili ordförande vid årsmötet.

Ansträngningen visade sig

Kyrkolr erde Alla/! Store Karleby av olika slag. De är mAnga.

Några lätta att känna igen, som t.ex. svordomens ande, lögnens ande, avundens ande.

Men de är mänga, de onda andarna. Vi minns mannen som var besatt, som Jesus botade. Vad är ditt namn frågade Jesus: Legion, blev svaret, ty vi äro mAnga. Denna världens furste vill förföra och förvilla och förhindra alla som han bao ra kan, så att ingen skall tro på Jesus.

När man frågar : Vad är synden, vad är synd, kan det vara vilseledande att börja räkna upp enskllda handlingar och beteckna dem som större och mindre synder. Synd kan fö· ras under en rubrik, nämligen OTRO. När man frägade Jesus: Vad skola vi göra för att utföra Guds gämingar? , blev svaret: Detta är Guds gärning atl 1 tron den han har sänt.

Tron pä J esus tilI frälsning är tron på J esus, som den, som förlåter oss vär synd . Där syn.· dernas förlåtelse är, där är Liv och salighet. Där är glädje i himmelen över en syndare som gjort bättring. Där synden är förlåten där är namnet skrivet i himmelen.

Den gamle mannens förhoppning slog fel. Han blev inte bättre småningom, men han ville vara och var genom tron på Jesus medborgare i Guds rike av nåd och gladde sig över att hans namn var skrivet i himmelen. Konung David säger en gAng: Det är bara ett steg mellan mig och döden. Huru sant är det inte?

Vi kan också säga: D et lir bara ett steg mellan mig och livet, et! trossteg. Har Du tagi,l detta steg?

!

OLOFSBORGSSPELEN 23-24.7 DON CARLOS

DON CARLOS

DON CARLOS

Till ordförandens minne

DON CARLOS

också vara för stor, men det kunde man inte förutse. Det bör dock frarnhållas att vår ord förande var mycket nöjd med ärsmötesdagen. För ho· nom betydde det mycket atl efter sin sjukdomstid igen befmna sig i kretsen av de fmlandssvenska pensionärer för vilka han gjort så myckel. Även om hans sista aktiva Livsdag slutade olyckligt, var Bland allt det vår ordföran· det en dag som även beredde de gjort för vårt förbund, bor· honom glädje och tillfredsstäl· de man kanske särskilt nämna lelse. hans insats kort efter verkVi är många som salmar Vic· samhetsledare Jarl V. Helltor W. Heinström. Störst är ströms död är 1974. Helt utan slagel för hans allra närmaste i personaI och ulan kansll orga· familjen . niserade Vicke ensam förbun· Svenska Pensionärsförbundets hittills största kryssnmg det kan bäst hedra minnet av som genomfördes med Finn· sin bortgAngna ordförande partner vären 1975 med över genom att fortsätta arbetet på 600 deltagare. Det här var en den inslagna vägen, kritisk tidpunkt för förbun· Rainer Nordström dets fortbestånd. En mindre

DON CARLOS

Speciellt minns jag Vickes 75·års dag den 1 december 1978. Vi var alla stolta över hur rask och ståtlig ordförande vi hade i värt fö rbund. Visst på· minde den resliga och rakryg· gade Victor W. H einström om en ståUig fura som står upprätt , alla väder. Men även furor faller.

DON CARLOS verdioperan på originalspråket italienska med den kände grekis' ke sångaren Georges P appas som Filip II. Tom Krause, som vi siktat in oss på och som givit ett halft löfte åt arrangörerna har nu definitivl backat ut. Pris et mk 350,· per person inkluderar: - resan: H frs - Fredriksh amn - .

Imatra - Punkaharju - Nyslott Juva - St. Michel - Hfrs. logi 23/24 på Punkaharju Statshotell i 2 pers.rum. _ operabiljetl _ Lunch på Socis i F :harnn, frukost på hotellet i P unkaharju, lunch (24/7) på Hotel Juva.

Frivilliga tilläggskostnader _ 23/7 operasupe elo kräftor på

Punkaharju Statshotell - 24/7 kaffe o. karelska piråger på Rauhanlinna ca 17,' - försäkringar Tyvärr innehöll motsvarande annons i God Tid:s juInummer på ett ställe ett beklagligt datumfel d .v.s. juli hade utbytts mot det orätta augusti . Lyckligtvis hade alla anmälda upptäcki misstaget då det rätta j u I i ju framgick ur texten.

Endast ett fåtal platser återstår och besättes i den ordning b i n · dan d e anmälan göres till SPF. kansliet varefter första raten mk 100, - inom april inbeta1as på SP F:s kooto ESB 40550609691312.

3

SPF-verksamheten expanderar - men var ta utrymme för aktiviteterna?

\

o

" Jag JöresLår atl styrelsen beviljas ansvarsJril! et med tacksaml!et" säger "Abe" Hellrikssoll SOI1l Sl/ttit t.J. ordJörande, då Jrågan kom llpp tili bel!andling.

Förbl/ndsordjörallde Victor W. H einström t. V. är Järdig att ta över oel! Jortsätta mötesJörhand/ingama , medall Rainer Nordström sitter vid protokollet. Foto: Kaius Hedenström .

• Som väntat återvaldes förbundsordf. V i ctor W Heinström för inkommande verksamhetsperiod och då styrelsen konstituerade sig fick han vid sin sida Al fr ed Smeds och Valdemar Heinström , Karis tili första respektive andra viceordförande.

• Nya i årets styrelse är helsingforsrepresentanterna Bertel Eklund, Arkadia pensionärer och Albert " Abe" Henriksson, Eira pensionärer samt Jarl Mattsson som representerar Esbo svenska pensionärer. De övriga elva sitter kvar från föregående styrelse.

• Arsmötet avgav en resulution som återfinnes i rutan på denna sida. I denna påtalas den brännaktuella bristen på samlingsutrymmen, med beaktande av förbundets kraftiga expansion. Förbundet efterlyser åtgärder för att skapa nya möjligheter för meningsfulla verksamhetsformer för sina 59 föreni ngar.

Ordföranden Victor W Hein- tivt mottagande, varför SPF med ström öppnade årsmötet och ut· tillfredsställelse kan notera ett tryckte sin glädje över att repre- grundmurat anseende bland sentanter från hela SPF:s verk- svenska organisationer - ett faksamhelsfalt så talrikt hörsammal !um som vi kan tacka alla de 59 kallelsen. mångsidigt och aktivt arbetande - Det är underbart att konsta- medlemsföreningarna för. lera eri intresse för att komma Om vi gör några plock i verksamman och jag vågar påstå att samhetsberättelsen kan vi t.ex. värt förbund är en av de mesl välja Sommardagen i Mariehamn, aktiva och intresserade svenska som räknade 750 deltagare. organisationerna då det gäIJer Två kurser har hållits för såväl storsamli{lgar i stil med Som- studiehandledare som för ordfömardagar eiler som nu i dag års- randen och sekreterare. Vidare mÖle, konstaterade ordf. kan nämnas arbetshöstkursen - Med glädje kan vi blicka till- med 60 delt. i Pemar (Iångt tler baka på ett ekonorrnskt gott år hade kommit om det bara funmts och lika så kan vi redovisa för en utrymmel, hälsodagen 1 sarnråd imponerande verksamhetsperiod med Borgåbygdens Svenska för vilken vi i mycket hög grad Pensionärsförening i Borgå. har att tacka vår verksamhetsle1 samråd med Västra Nylands dare Ramer - helt predestinerad folkhögskola-folkakademi och just för denna uppgift. med Svenska Österbottens folk-' Ordförande hälsade alla väl- högskola-folkakademi har arkomna och hoppades att fören- rangerats givande pensionärsläingarna i lika hög grad som hit- ger. Del senare gick under temat tills skuIJe gå in för att sH\ vakt om tfTid för varandra" och "samarbesvenskan samt poängterade vik- tare" var det österbottniska diten av att vi bl.a. inom social- och striktet. hälsovårdssektorn bör kunna Seniordansen har rönt stort inkommunicera på eget moders- tresse och otaliga inIärningstillmål. fållen har anordnats ute i fören· ingarna.

Den digra verksamhetsberättelsen utvisade att de för året uppstäIJda målen till största delen förverkligats och alt dessutom nya aktivitetetsformer rönt posi-

Under "De garnlas vecka" i Hfrs medverkade SPF under öppningsdagen med program och veckan ut med en förbundet presenterande utstälJning.

Reseverksamheten har omfattat såväl hälso- som musikresor och rekreationsresor såväl inom som ytterom landets gränser.

Sommarvistelse på Lehmiranta har redan blivit en välkommen tradition.

En synnerligen viktig faktor

RESOLUTION avgiven vid Svenska Pensionärsförbundets årsmöte den 5 mars 1980.

Bristen på ändamålsenliga samlingsutrymmen framstår som ett av de stora problemen för pensionärsrärelsen. För att avhjäl. pa bristerna hoppas Svenska Pensionärsförbundet pa samhällets och i första hand kommunernas aktiva stöd. J en del fall kan man tänka sig att samma kommunägda utrymmen kunde an. vändas av pensionärerna på dagarna och av ungdomar under kvällstid. Många ungdomsförenmgslokaler kan ocksa användas far pensionärsverksamhet utan atl det stör ungdomsverksamheten. Ungdomsföreningarna kämpar dock med sadana ekono· miska problem att hyra måste uppbäras, men här kunde kommunerna träda emellan med et! hyresbidrag. Gamla folkskolor kunde också i viss tusträckning rustas upp av pensionärerna själva i stället för att stå tomma och förfalla eiler säljas. På detta sätt skulle också dessa byggnader få en ny meningsfylJd användning. TilIgangen till egoa lokaler kunde ocksa bidra till att göra pensionräsaktiviteterna mer mångsidlga. Flere former av hobbyverksamhet kräver helt för dem avsedda utrymmen. Sätten atl lösa lokalproblemen är många om den goda vilja finns.

Pensionärsföreningarnas verksamhet är av så stor betydelse för utövarna att samhällets stöd bör kunna paräknas. har det positiva samarbetet med samtliga övriga pensionärsorgamsalioner i värt land utgjort. Tilisammans har uppvaktningar skett på riksdagsnivå i för alla pensionärer centrala frågor.

Styrelsen för 1980 fick följan de sammansättning: Victor W. Heinström, ordf., Viktor Arvidsson, Aland, Arne Bergman, Österbotten Sigfrid Bertlin, Österbotten, Carl-Gustaf Boedeker, övriga Finland (Tammerfors) Bertel Eklund, Helsingfors, Hannes Hagström, Österbot·

ten, Valdemar Heinström, II viceordf., Nyland Albert Henriksson, Helsingfors Elmer Jakobsson, Nyland, Arne Jungholm, Nyland, Elly Lindroos, Aboland, Greta Lindroos, Aboland, Jarl Mattsson, Esbo samt Alfred Smeds, 1 viceordf., Österbotten

o Det lIar I'arit elt givallde möte oell deltagama Kail/s Hedellström.

y kanslilokal kOl/tra ombl/dsman för södra Finlal/d 1 samband med budgetförhandlingen utspann sig en rätt så livlig diskussion kring priorItenngen angående frågan om förbundet är mera betjänat av att budgetera medel för en stärre kansWokaJ elIer om en fä)tombudsman för föreningarna i södra Finland skulle vara viktigare för verk· sarnheten.

Av diskussionen framgick kIart och tydligt att föreningarna i Abo· land och hela Nyland efterlyser en fältperson, som skuIJe ha tid att ambulera med goda råd i fråga om verksamhet, program m.m.

"Nu går vi på egoa vågor med egen ström, men vind för våg är vi mte" var karisordf. Valdemar Heinströms slutreplik får stå som konklusion för diskussion. "Visst behöver vi en ombudsman här i söder, men det är ti d · punkten som inte nu är den (Forls. på femte sidan)

~,

sig kaJJet väl smaka i pauseTl. F 010:

4

Sibbo pensionärer sätter stenen i rullning Initiativtagande tör en servicebil i kommunal regi Vid förbundsmötet i november i Pernar, pA motell Valtatie I ställde undertecknad en frAga till de samlade representantema Cör de olika pensionärsföreningarna, om nAgon kände tili om nAgon kommun eller förening i Finland skulle ha satt igång experiment med en servicebil eiler -buss, som skulle dela ut nAgotslag eller olika slag av vård till pensionärer som hellre ville stanna hemma på äldre dagar, än att söka sig tili ett kollektivt åldringshem. Svaret var då mycket svävande. Man hade nog hört om något liknande i Sverige, och kanske någon sammanslutning i Finland provat på det, men ingen kunde ge besked, nAgon påvisade misslyckade försök, och frAgan ebbade ut.

Det var först genom den rikssvenska tidskriften "Äret Runt" N:o 2 1980 vi fick besked. Det gavs en skildring i tidskrif'tens 'Finland'-bilaga om hur med .lic.

Sirkka-Liisa Kivelä i POSIO kommun i N. Finland har drivlt igenom avprovande av en servicebuss som med städningsoch sjukvårdsattiraljer ambulerar runt i hennes kommun, levererande därtill också andlig och lekamlig spis.

1 Hbl 3.2. 1980 berättas om att Pargas sedan 15.1. i år expe.r imenterar med en servicebil. Frågan hade intresserat i synnerbet SIB-

BO SVENSKA PENSIONARSFÖRENING, som redan vid ett möte den 20 okt. 1979 i Paipis dryf'tade problemel Styrelsen hade i ett frågeformulär bett medlemmarna uppge sina önskemål om boendemönster för äldre dagar dA hälsan börjar vackla och man känner sig i behov av hjälp.

Då ca 100 svar hade insänts var resultatet följande: Ruta A 69 % ville helst bo hemma Ruta A 1 16 st. torde klara sig med hjälp av släkt och vännero Ru ta A 2 53 st tvekar, och kanske väljer Ruta B ifall inte kommunal service ökar. Är positivt inställda tili en servicebuss och understödde vid ett senare möte snabba åtgärder med uppvaktning av kommunstyret.

Ruta B 31 % bor gärna i kollektiv pensionärsbostad Ruta 1 bor gärna pA privat pensionärshem, a la "Kullen" i Nickby Ruta B 2 och Atrninstone en kan tänka sig förskott pA hyra Ruta B 3 Om servicen förblir densamma som nu, vili 24 st söka inträde tili kommunala gemensarnma pensionärsbostäder, likt dem i Söderkulla. Blir det se.rvi-

ce-bil har de efterAt förklarat sig hellre. bo hemma (Atrninstone en del.)

Den 8 febr. 1980 insände styrelsen ett brev tili Sibbo kommunalfullmäktige via vår socialnämnd, som nog tidigare har dryftat effektivare stöd till åldringar som har möjlighet att bo hemma, men vår socialdirektör EIsie Toivia i n e n var glad att pensionärema genom ovanrelaterade rundfrAga kunde belysa denna frAga med siffror oeh giva exempel på vad vi hört om andra kommuners erfarenheter och åtgärder. Hon kunde kombinera dem med de uppgifter hon hade från sina kolleger i några kommuner. Aldringsvärden är just nu aktuell, när inom kort en 5-ärs budget skall uppgöras den närmaste tiden, och frågorna tas upp i viktighetsordnlng.

Vet man inom förbundet något ny tt i denna fråga, har GOD TID n ågra nya färskare uppgifter?

Vi tror att vi inom vår kommun satt stenen i rulln i ng .

Elnes Andersson

Lovisaföreningen har skaffat sig ett afrikanskt fadderbarn Liv och rörelse var det i nya forsamlingsgArden iLovisa då Lovisa svenska församlings pensionärer rf. höll sitt årsmöte. Givetvis var inte alla med, men de hade heller inte rymts in, eftersom föreningen i detta nu består av i det närmaste 250 medlem-

mar.

Man återvalde ordf. Leo von Martens och styrelsen isin belhet. Bland verksamhetsformer man satsat och kommer attsatsa på ocksA under det nya verksamhetsAret är föredrag, motion och resor. Ärsmötet konstaterade att föreningen hela tiden växer tili i medlemsantal, att verksarnheten varit livlig och att man härefter kommer att samlas i nya församlingsgården.

Nytt för verksarnheten under senaste år var det afrikanska fadderbarn förenlngen fått och står i livlig korrespondens med.

Stommen i verksarnheten ut-

görs av samlingstillfällen varannan onsdag med föredrag, kåserier 0 a dyl. Andra arbetsformer är simresor, ledda av Emil Nyberg , motion som en grupp anförd av Etti Stengård sysslar med genom 5-kilometerspromenader tvA gånger per vecka, en kör som under Arno Kantolas ledning uppträtt 7 gånger under året och givetvis resor, åt alla håll och kanter. Dessutom har föreningen egen tidning som redigeras av Eli sabe th Paukku.

Stor givrnildhet och uppfinn1ngsrikedom har medlemmarna lagt i dagen då det gällt att skaffa fram vinster tili lotterierna som hållits för församlingens tilltänkta pensionärshem, Vesperhemmet.

I fortsättningen kommer man att satsa på samma slag av verksamhet och pA närmaste reseprogram stär bl a Heinävesi kloster och Uppsala. Östra Nyland-Kotka Nyheter

Sibbo svenska pensionärsförening r.f.

Gallup-frågor tilI pensionärer vid "äldringsträffen" på VIDEGARo i N. Paipis den 20 okt. 1979, att besvaras med X i rutan du gillar, annars tomt.

Vad är din Asikt nu? Hur viii du ha det när å ldern börjar tynga, krafterna svika, krämporna bli b esvärliga och du beböver bjälp oeh tillsyn, (men ej sjukhusvård.)?

A. VILL DU HELST BO HEMMA? Har du möjligheter därtill? .......... .. .......................... _. . . .. . .

A 1. Räknar du med att du fAr bra hemmavård av barn, släkt och vänner samt av nuvarande kommunal vård och service? ...... . .... ...................

A 2. Är ditt svar pA A tvekande och helt beroende av i vilken mån kommunen utökar sitt servicesystem för bemmaåldringar? ...........................

B . VlLL DU HELLRE BO I PENSIONÄRSHEM? ..

I sA faJJ: B 1. Är du villig diskutera anslutning tili ett gemen-

samt bern likt stiftelsehemmet "KULLEN" i Nickby? .......... . .............................

B 2. Vore du i sA fall beredd att diskutera eventuell medverkan i planering och tinansiering av ett ny tt ålderdomshem, genom förskott eiler lån (kanske donation) mot kommande hyra och förmåner? . . ...... . ............. . .................

B 3. Föredrar du ett ålderdomshem i kommunens regi, likt det i Söderkulla och i sA fall vara med om att med det snaraste göra framställningar och påtryckningar hos kommunala organ, för att få ålderdomshem-frAgan upphöjd tili hög viktighetsgrad, med skyndsamma Atgärder inom kommunalfullmäktige .........................

A.

AI.

A 2.

B.

B 1.

B 2.

B 3.

Socialdirektör Elsie Toiviainen har godhets/ullt /ovat God Tid en intervju kring/rilgan i nästa nummer - d v s dd den varit uppe i de inslJJnser som berörs av projektet i Sibbo kommun.

Margareta Dahllund (med ryggen mot kameran) ocb en grupp penslonärer vlsade att mao ocksl kan gylDnastisera slttande pii en slol.

Aktiva pensionärer finns det gott om i Sibbo svenska pensionärsförening. Vid mötet i Nickby ställde flera av dem upp med program i form av sång, dikt, musik och gymnastik. Att man aldrig blir för gammal för gymnastik visade två grupper pensionärer, som hör tilI dem som brukar delta i föreningens konditionsdagar på Kuntokallio.

Med Rita Holmström som ledare böjde och tänjde sej en grupp "elitgyrnnaster" som Rita skämtsamt kallade dem. M a rgaretha DJhllund visade med en annan grupp gyrnnastik och fick också en del av stolsittarna i salen med sej .

Fullt hus var det i kommunalhuset. Ca 150 pensionärer hade mött upp och kaffedamema fick ha full fart pA kaffeserveringen sA att alla skulle fA sin kopp. Fatalt var det bara att det kommunala vattenverket just den dagen på grund av kopplingsarbeten pA ett nybygge i närheten stängt av

tili kommunalhuset. vattnet Brandkåren fick i hast komma med vatten för kaffe och disko

Men pensionärerna tog motighetema med gott humör och uppskattade livligt prograrnmet som de jämnåriga bjöd på.

Vi har inte råd att anlita utomstående förmågor sA vi måste ha talangjakt inom vår egen krets" , sa ordf. E 1 n esA n der s s 0 n.

Till de nya förmågorna hörde bl.a. över 80-årige Len n a r t S öder 1 i n g som sjöng om jakten på det hemska djuret med 20 cm brett mellan ögonen.

Ärsmötet omvalde ordföranden Elnes Andersson och styrelsen fick ocksA förnyat mandat. Ärsberättelsen visade att föreningen varit flitigt i rörelse under året. Hundraårsjubileet av pensionären Topelius ankomst tili Sib bo, sjusovarkryssning med torskpilke, konditionsdagar på Kuntokallio, trä[Car med information i pensionärsfrågor, en undersökning om boendeönskemål för ålderdomen - det är en provkarta pA vad förenlngen ägnat sig A1.

Ur GRITT LINDROOS' artikel i Borgåbladet

5

FORTSl1TTNJNG

SPF-verksamheten. (från tredje sidan)

Pensionärer i Östra Helsingfors vår 59. förening

rätta. Det komrner att bli en halvmesyr om vi bestämrner oss nu och tar en halvtidsanstälJd och dä är det samma Iät om en tid igen".

Så rätt så, men frågan har inte lagts på is utan hänger aktivt med i verksarnhetsbilden.

Men också de som talar för en rymligare kanslilokal är inne på rätt väg, ty det nuvarande arbetsutrymmet är absolut för trångt och oändamålsenligt för ett förbund av vår storleksordning.

Alitså igen en gång: Money, money, money! Det är här problemet ligger.

Årsmötet avslutades i bästa samförstånd och varm gemenskap då Alfred Smeds på samtliga mötesdeltagares vägnar vände sig tili förb undsordföranden, som också suttit som mötesordförande.

- Jag vili på allas våra vägnar utlala ett tack för att vi igen en gång för det kommande året kan räkna med din ovärderliga insats vid förbundsrodret. Jag tror att den styrelse som i dag valts komrner att gå helhjärtat in för att ge sin insats i förbundsarbetet. Vi är fullt med vetna om hur viktigt det är att vi alla påtar oss d e uppgifter som oss tilldelas. Den idealism som besjälar oss alla skail fördela ansvaret så att tyngden inte faller enbart på en enda persons axlar.

• Här smids det plal/er för del/ kOTnmal/de verksamh etel/! I ordJ. S tll r I e B Öc k e 1m a n /tar förel/il/gel/ fått en kllllllig oc/t drival/de kraft.

När man mitt uppe i sitt aktiva sättning. Men lokalfrägan visade liv står omgiven av alla som bara sig vara ett stort problem. Vär tycks ropa pä en, hinner man nog ordf"cirande, Sturle Böckelman, knappast ägna en tanke på sin tog kontakter både tili höger och egen pensionering. vänster. Och nog blev det napp så Som ung tycker man, ja det är småningom. ju aktuellt sen lörst när man är 65 Matteus Försarnling tog emot år, och dit är det ännu åtminstone oss med öppna armar och vi fick 40 år. Sen gifter man sig, barnen tili värt lörfogande deras lilla, kommer, med skrik och nattvak, trevliga klubblokal i Botby. arbete och barnvaktsproblem i en När vår förening kom tili, var vi salig röra. Man ser barnen växa ,_-.:._ _ _

dock rätt så försiktiga vis a vi medlemsantalet. N og vissle vi atl alla pensionärslöreningar, som växer upp som svampar efter regn, rätt snart har hundratalet medlemmar, men att det skulle vara möjligt redan efter tvä mänadsmöten, var mera än vad vi vägat hoppas pä.

Redan vid vårt lörsta mänadsmöte i Januari satt vi som paco kade sillar. Det blev lör trångt.

Det blev att söka en större 10kai , och det blev napp nästan genast. Vi fick tvä stora rum tilI vårt lörfogande på Rastböle gård, med högt i tak, ljust och luftig!.

En fantastisk, lanUig idylI, nära de stora vägarna och de smä stigarna. Vad mer kan man önska.

Jo, en sak tänker vi med saknad på, Botby klubbens härliga piano, som nägra av vära medlemmar med bravur kunde använda. På R astböle saknas ett sådan!. Men kanske kan våra härliga sängarfOrmägor ändä leda oss när vi klämmer i med den ena sAngen efter den andra. Värden på stället är värd några ord P ä en något rädbråkad svenska häller han kontakten med oss. Han är män om oss, och vill att vi skall tnvas och talar inte finska, trots att det helt säker vore det lättaste för honom. Men - pianot saknar vi.

Vi är mycket aktiva medlemmar. Alla bor kringspridda. Östra Helsingfors är elt vidsträckt omräde, med mänga smä och stora " byar" frän den tid trakten var ett jordbruksomräde med stora gär-

dar, närorter tili del centrala Helsingfors. Men med ombylen av bussar och vandrande kommer alla ivrigt med.

Vid mändasträffen tredje onsdagen i mänaden, har medlemmarna själva stätt lör programmen och vår egen "kaffemoster" bjuder oss på kaffe med dopp. Stämningen är gemytlig.

Första onsdagen varje månad har vi ett s.k. arbetsmöte och däri deltar både "flickor" och "pojkar". Vi skall handarbeta och göra olika saker, som vi sen säljer på en basar, som vi anordnar i maj.

På detta sätt skal] vi samla ihop litet slantar, som vi sedan använder för vår verksamhet. Vi skall göra nägon resa och just nu är en teaterresa till Fallåker aktuell där musicalen "Annie Mästerskytlen" gAr. Annu är det bara början, men vi hoppas alla att vi skall ha trevligt tillsammans också I fortsättningen.

Vi har även en alldeles egen Iystringssång, som en av våra medlemmar "totat" ihop. Melodm är den gamla, välkända: En gang jag seglar i hamn", nagot förkortad.

Som Dl ser, vilI man så kan man. Detta sade vår kassör när han presenterade sig, som et! blhang tili sitt namn.

Hoppas vi far återkomma i denna var egen tidning en annan gang.

Hälsningar tili alla andra pensionärer från oss genom

...:..._-==-__...:.___...:.__________________________ Ebba Ikonen_

upp och så småningom lämna för ett eget, självständlgt Som en oerhörd chockför oss hemmet liv_Men man har ju sitt arbete och alla som sett Victor W Heinström är bunden av all rutin. med sin erkänt eminenta rlltin 1 alla fall, en dag är man plötsgenomföra ett Iyckat årsmöte ligt pensionär. Vilken härlig känskom budet om an hal/ på lIemvä- la. Ingen väckarklocka mera. Nu gen drabbats av en sjukdomsat- kan man göra vad man vili, och tack och an han n u ligger på intressera sig för det man tycker om. En härlig tanke.

Jorf sjllkhllS iEsbo.

Vi här i stadens östra utkanter, Våra varmaste tal/kar går tili hal/s sjllkbädd och vår il/I/erliga vid gränserna tilI Vanda och Sibbo, har som nionde i ordningen, Öl/Skall är att lIan med det sl/a- grundat vår egen förening, " P enraste skall gå mot ett tillfriska- siänärer i Östra Helsingfors". Alinande och åter möta IIpp i vår deles så enkelt var det hela inte. krets.

Själva grundnadet gick fmt liksom även styrelsens sammanEija

l~I!E~~l~~~~ Eriksgatan 41 00180 HELSINGFORS 18 Tel. 90-640921

Sommarvistelse på Lehmiranta i Bjärnå 25- 30 juni 1980 För tredje året i fciljd samlas Svenska Pensionärsfcirbundet tili sommarvistelse på Lehmiranta semester- och kurscentrum i Bjärnå, Lehmiranta är beläget invid det natursköna Le h m i järvi. Avståndet tili Salo är ca 12 km. Lehmiranta lörfogar över egen siInstrand och bastu. 1nkvartering, två personer per rum.

Bekvämligheter i korridoren.

Pris: 275 mk. 1 priset ingår vistelSen på Lehmiranta (5 dygn) i helpension, sam omfattar morgonkaffe kJ. 8.00, lunch klo 1 kaffe

ungelar 50 personer, men vi var

klo 14.00 och middag klo 16.30.

Under kvälIarna fmos det dessutom kokmöjligheter. Vistelsen inleds med kaffe onsdagen den 25 juni klo 14.00 och avslutas med lunch måndagen den 30 juni klo 1l.30. R esorna tilI och från Lehmiranta ingår inte i p r i s et . EventueJla utIarder belalas på platsen. Anmälningar och förfrågningar tili Svenska Pensionärslörbundet r.r. Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel.

90-753 7820.

p enslonarsSeIDlnarlUm · .. .. · a pa° t oppmv O

Deltagarna i Folkpensionsanstaltens seminarium i Luosto. Som företrädare för arrangörerna ser vi i första raden från "öger direktör Kaisu Weckman oc" generaldirektör Jaakko Pajula. I bakre raden ser vi Svenska Pensionärsförbundets representanter, Else-Maj Johnson andra från vänster oc" Rainer Nordström fjärde från vänster samt Alfred Smeds sjätte från "öger.

Foto: Martti Särkelä

6

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsband

Trots vinter och texasinfluensa och andra hinder och pAhiU så har tiden inte låtit sig hejdas, och genom ett brev frän Eija blev jag plötsligt pärnind om att God Tid väntar ett brev, och utan vidare funderande fattar jag nu pennan för att skriva några rader.

Vintern jaa, vad är att säga om den? Vädergubbarnas spådomar att vi inte skulle få någon vinter, kom på skam, men inte ens abborrarna som borde vara opåverkade av vår tids påfund, hade räU då de i höstas visade upp en ljus ryggfena som enligt gammal tro skall betyda mild vinter.

Egentligen så finns det inte något särskilt att anmärka på när det gäJIer vintern. Den var till en början mild och vänlig, blev inle heller överhövan sträng när den kom, och med snö så den väl räckte för sport och att genomföra lopp av olika sJag. Vägkassorna

har inte heller ruinerats genom plogning och röjning, men svårare fick färjorna det ett klara sig i isen , och vår "Viggen" tvingades tili en veckas viJa. Själv har jag inte aJls rört rnig ute, det är bara vad jag hört och läst rnig tili, och vad jag tyckt rnig se utanför fönstret och omkring fåglarnas matstäJIe, där förresten fyra grannbröstade domherrar sätter färg på det bJandade säliskap som matar sig under det gamla äppelträdet eiler på bordet i grenverket.

Mörktiden är förbi i så måtto aU dagarna blir allt längre och solen blir varmare när den får visa sig.

Vi har förresten haft mänga soldagar, frän kortaste korta tili allt Jängre. För tiJ]f"allet har vi rimfrosttid, och den med är tili ögonfröjd. om den bara inte blir för längvarig då den ju är rå och kall för dem som skall röra sig ute.

Texasinfluensan kan väl räknas som vinterns verkligt svåra gissel.

Atntinstone på Åland. Förrån jag hann bära ut julen lade den mig i sängen för två veckor, och sen vankades det viJjestyrka för att igen komma på benen. Nu ser jag fram emot hösten som pollenfri brukar "pigga" upp ntig, men jag

1976

Ja, man kan bli trött på vissa ord, särskilt sådana med utländskt påbrå - som man föga

S edan jag senast skrev brev har vi också haft OS-tid, och som det syntes gick den opåverkad av politikens vindstötar. Fastjag aldrig idkat idrott i någon form så har det ändå roat rnig mycket att både läsa om och genom radio och TV följa de flesta grenar. Också om jag inte är någon riktigt hängiven TV-tittare så tycker jag att den är ett fantastiskt medium. Vi har möjlighet att se det Smedsbölesändaren refäar, alltså en del frän Finland och Sveriges TV 2, men trots så stora möjligheter kan jag ibland önska mig få se nägot av grannlandets TV I program, men det är totalt omöjligt för vär del.

Man behöver ju inte hänga med i allt som visas, och sedanjag blivit gammal så begränsar jag ntitt tittande tili "barnvänlig tid" som Bengt skärntsamt brukar säga.

Nu var det influensan som be· gränsade ntitt tittande och Iyssnande, det vili säga när det gäJIde OS-spelen, men vad jag ändå såg bjöd på både segrar och nederJag. Jag kände djupt för Juha Mieto då han med en hårsmän förlorade guldet tili Sveriges Wassberg, och jag gladdes stort över Ingemar Stenmarks segrar i slalombackarna. Jag har funderat på vad

det 'är hos denna unga pojke frän Tärnaby som har vunnit, inte bara mitt, utan mångas, mängas hjärtan, och det måtte vara att han syns helt opåverkad av sina fantastiska framgångar, som skulle han vara fylld av en inre stilia glädje och säkerhet som det är få förunnade att äga.

Ingemars p restationer nu feirmådde ntig att ur bokhyllan plocka fram boken "Tärna, förvandJad bygd", ett samarbete av Olov Isaksson o.,ch Lars Bergström och utgiven 1975. Redan dä var Ingemar världskänd. Någon av de i boken intervjuade säg(!f att Ingemar 1974 bidrog tili att Tärnabygden harnnade pä världskartan utan all vidare reklam för turis-

men som blivit en stor näring i denna avlägsna bygd. Men som sagt, Ingemar Stenmark verkar vara helt opåverkad av det, och gJäder sig knappast åt att den bygd han tycks älska med så stor kärlek översvärnmas av människor som inte vili lärnna honom ifred.

Som sagt, och som syns, så har Ingemar Stenmark blivit min favorit framom andra bJand idrottsfolket.

Nu får jag allt avsluta ntitt brev, och jag gör det med en hälsning tili alla läsare, och framför allt med en önskan tili er som varit drabbade av texasinfluensan att ni må krya på ero G od vå r .

Anni Blomqvist

Vi har färdiga paketresor för pensionärer med biljett, logi, mat och guider för rundturer.

Fördelaktiga priser mitt kan.

Kontakta oss tör närmare upplysning. Vi arrangerar även Er resa tili Sverige, Norge eiler Danmark. Tel. 928-12390.

Ab Sand-Strands TurlSl & Resebyrå, BOK 9, 22100 Marlehamn.

bud snart sagt överallt utom i Detta sagt som en parentes och hemmets lugna vrå. Priset på tosom inkörsport tili endel andra baken bara höjs och höjs, helt ohälsosamheter. J ag fick närnli- fåfängt förstås som avskräckgen ordet "inopportunt" i fing- Dingsmetod, men vilka s kattebeerspetsarna när jag satt här vid taIare är vi inte! Aldrig att en skrivmaskinen, men eftersom jag rökare skulle skriva_ilskna insäninte gillar heller det ordet' så dare i tidningarna, 41te att vi skulplockar jag svenska motsvarighe- le ge oss ut på gatan med plakat ter ur närmast tillgängliga för- och kamprop. Nehej , vi tiger stili teckningen över likartade ord och - och trivs, för det mesta. Godfmner där: olärnpligt, anstötligt, modiga och -hjärtade det är vad vi ilia valt, olägligt och ett par med är. Domedagsprofeterna mä säga lite utländskt i sig: impopulärt vad de vili. Och trots min avoghet och malplacerat. Mycket att välja mot utrikiskan vili jag gärna citepå som synes och eftersom jag ra litet. hade i tanken att taIa litet vackert Wo man raucht da kannst Du om min stora last nummer ett: ruhig harren. tobaksrökningen , så beter jag mej Böse Menschen rauchen Die eigarren. naturligtvis helt anstötligt.

Men det är egentligen medici(Där man röker kan du tryggt nalstyrelsen som är orsak härtili. trivas, onda mänskor röker inte).

Vi såg häromdagen ett TV-pro- PeterSnagg, honom ntinns säkert gram där det visade sig att hälsovArdscentralerna nog har röntgen- och annan apparatur, men inte tjänster för läkare som skulle sköta dem! Det är väl toppen.

Man tycker att medicinalstyreleller intet begriper av, utan måste sen skulle sköta sådana ting i slå efter i ordböcker. Och därpä första hand och, om det nu skall glömmer dem raskt, eftersom de vara nödvändigt, först någonEkenäs Sparbank beslöt vid sitt verkar hell onödiga. Det där att stans i sista hand syssla med att styrelsemöte att tillsätta ett eget svänga sig mE\d utrikiska är för- klistra varDingslappar på cigaPensionärsråd. Rådets frärnsta aJldel en mani som drabbat en rettpaketen eiler hitta på nya, uppgift blir att verka som ett konsjälv i yngre dagar. Men jag blev som de tror, mer avskräckande taktorgan mellan pensionärerna i paroller 010 den hemska tobaken. mycket brutaIt botad. Det hände staden och s parbanken. Pensiokunde som omväxling Iyssna De sig på den tiden då jag jobbade närsrådet skall vara rådgivande extra på Hbl:s nattredaktion att tili Mark Twain som uppmärktili sparbanken aJldeles speciellt i jag i ett anfaJl av övermod klämde samgjordes på att tobaken är ett bankärenden som berör pensiolängsamt dödande gift. "J ag har tili med en rubrik på engelska närer. S amtidigt äger även medoch naturligtvis helt galet formu- inte bråttom", svarade som belemmarna i rådet rätt att informelerad. Redaktionschefens ironiskt kant Mark Twain och blev också ilskna kommentar följande dag hela 75 år gammal - det var myc- ra övriga pensionärer om sparbankens tjänster. hör tili de uppsträckningar man ket på den tiden, 1835- 1910.

Rådet skaJl bestå av 11 medinte glömmer och sedan dess har lernmar med en nedre åldersOch ändå är vi rökare världens jag försökt öva mej i att taJa och gräns på 65 år. I samhäJlet av idag skriva svenska, huru modeorden mest tintida människor. Vi fränblir de flesta av oss befriade frän tas alla rättigheter, med rökförän svaJJat omkring mej.

Pensionär modell Del händer rätt ofta att man har sina perioder och sin förkärlek för vissa saker. Särskilt för sAdant som är förbjudet, omoraliskt, ohälsosamt eiler fettbildande. Nåja det där sista har aldrig visat sig vara någon riskfaktor 1 mitt fall , snarare skulle det vara bra med några kilo tili här och där - det är ju bara det eJändiga att tiliäggskilona inte breder ut sig jämnt över hela kroppen utan nöjer sig med att stanna där dit man levererat dem, magtrakten. Vilket inte är vare sig snyggt eller pråligt.

Men äter tili perioderna. 1 höstas hade jag i tur och ordning mänadslånga tidevarv då jag knaprade på sura skorpor med mycket smör frän morgon tili kväJI. Sedan övertog ost av alla de slag skorpornas roll, varpå korv. sltinka och annat sAdant fick bli avlösare. Just nu verkar det som om vetebullar och kakor börjar kärnpa om och för mitt välbefinnande. Fast med dieter av detta slag borde man väl inte få taIa om välbefmnande. Alla hälso- och andra profeter, som brukar göra sig breda 1 varJe medium de får syn på, skulle nog skria högt i skyn över mitt "beteendemönster". (Vad det f,nns många ord man helsl ramar in i citalionstecken i vAra dagar! Trött på dem, det är vad man är).

är nu innerligt tacksam över att jag komntit så igäng att jag kan glädja mig åt tilivaron sådan den är. När det sedan gäJIer ntitt "skrivande" så tycker jag att det är en sak som ligger i Guds hanci

de flesta av oss lite äldre frän hans radiobrevlåc:!p. Han brukade avsluta med en liten anekdot eiler ett skärnt: Två damer hade tagit plats i en rökkupe när en frontman på perrnission stell. in, stoppade sin pipa med "k essu" och bolmade feirnöjt på snuggan .

"J ag blir alitid sjuk av dålig piptobak", sade den ena damen snorkigt tili väninnan.

"Dä tycker jag damen skall sluta röka pipa", genmälte soldaten helt lugnt.

Sä är det. Sornliga trivs med tobaken andra trivs inte. T .ex. blommor giliar nikotin men bladoch andra löss gör det inte! Och vad är bättre än cigarraska om man vili ha bort fula ringar efter glas pä bordsskivan. Inget ont som inte har något gott med sig.

EKENÄS SPARBANK tillsätter Pensionärsråd fÖrlroendeuppdrag o.dyl. vid fyllda 65. Visst är väl viJan välkommen för många, men samtidigt lämnas rika käJIor av kunskap och erfarenhet outnyttjade.

Ekenäs Sparbank vili genom sitt P ensionärsråd ta tili vara en del av den samlade visdomen. En av de viktigaste kundgrupperna, pensionärerna, kommer genom sin egen kanal, Pensionärsrådet, att kunna vägleda bankens ledDing vid mänga beslut. Sparbankens styrelse anser att ett aktivt Pensionärsråd betyder ytterligare förbättrad bankservice för pensionärerna.

7

S t e n Hoi m b e r g s ypperliga psykologiska och varmt mänskliga artikel från God Tid IIr 1/80 fortsätter här.

A rtikeln är illustrerad av vår nyvälkomna medverkande, k01/stnärinnan Anna Simberg.

TilI det yttre förvandlas vi märkbart som sag\ även om vi försöker upprätthålla skenet. Häret vitnar, fettlagret som hos kvinnan ger den runda formen smälter bort med ökad känslighet för temperaturväxlingar som följd. Schalen som present åt den gamla damen är faktiskt välkommen. Andra saker händer.

Benbyggnaden blir skör, hjärtat gör sig pAmint och blod trycket ger problem. Det värsta är, att även hjärnan tycks bli föremål för omställningar. Alla har vi väl eller n ästa alla Atrn. - gjort den erfarenheten, att tiden flyr. Vi mnner heli enkelt inte med allt som borde medhinnas. Undras pä det, när huvuddelen av dagen går åt tilI att s ö k a! Bland de mest beklagliga åkommorna är väl förkalkningen, som vanligen blir rätt påfrestande för omgivningen.

Att äta är för de flesta en mycket angenäm sysselsättning. Maten liksom bordssällskapet betyder mycket, men som äldre borde vi faktiskt äta mera av pliktkänsla. Matvanorna borde ändras redan av den orsaken att matsmältningsapparatens funktioner förändras , men många fortsätter art ösa i sig kalorier ehuru behovet för länge sen minskat. Resultatet känner vi. Men motsatsen är inte heller bra . Gamla blir ofta isolerade och får äta i ensamhet. Dä slarvas det lätt med

tillredningen. En smörgäs nedsköljd med nägra koppar kaffe får räcka.

Vi kunde fortsätta art plocka inom oss och se, hur det går, men detta får vara nog. l stället skal l vi stanna ett tag v id det organ, som egentligen styr och ställer med oss, hjärnan. Skulle nervcellerna vara odödliga skulle vi även vara det. Men n u är dessa celler till ytterlighet specialiserade liksom • _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _.;:;~:;;;;;;;.~;;._.;;;~_ __ sä mänga andra slag av celler.

EncelJiga varelser har evigt liv .

Om de f ä r leva! r de s.k. ögonen hos potatisen finns evigt liv, sä var sä goda och blicka tilibaka pä dem med vördnad! Äve n andra växter håller sig med sådana samt för bägge k önen, atl det narras vi så det står härliga tili, ty egenskaper. Vår livslängd är sAsmåningom sker en viktrnins k- även om vi gör denna självbelunda bes'tämd av livslängden hos ning om ca 10 %. Denna nedgång kännelse vid uppnådd 70-årsvåra nervceller. lär bero på att antaJet celler avtar, gräns, finns det fortfarande kvar Den nyfödda mänskans hjärna försvinner. ca 9.100 miJjoner. Det är ganska lär väga ca 500 gr., dvs den u tgör Sannolikt är det väl så, att anta- många att håJla reda på det. Och en sjättedel av barnets hela vikt. let celler vid 20-års åldem är det- detta 1 alla synnerhet som manfalTiliväxten är sedan enormt snabb samma som hos den nyfödda, let bland hjärncellerna ingaJunda under de första tio åren för att men viktökningen beror på att sker likformigt över allt utan sedan sakta. Sitt maximum når cellerna växer, deras förgreningar minst, där ceUer hälls sysselhjärnan när vi närmar oss det likaså och därmed ökar kontakt- sa tta ! Detta sker främstinom de andra decenniets slut eller 19-20 punkterna till övriga celler. Och områden som tar emot sinnesintårs åldern. Medelvikten hos stora nervcellerna utvecklas om man ryck eiler styr våra rörelser. Därhjärnan är - ja, ursäkta mig mina ger dem arbete. Stimuleras de blir emot är bortfallet stort inom omdamer men jag gör bara som skil- förgreningarna flere och tjockare råden där sådant inte borde få ningen, när han berättar om sitt och kontaktpunkterna ökar ytIerske, nämligen i de s.k. pann- och landskap, han skryterinte, han ba- ligare, vilket givetvis har stor be- tinningloberna, dvs i de områden ra berättar hur det är - ja, alltså, tydelse för tankeverksamheten. som har ansetls vara säte för tanmedelvikten är hos mannen ca Den nyfödda har en ceJlrik men keverksamheten. Dessa områden 1.440 g men hos kvinnan "bara" reJativt tunn hjärnbark. Hos 20- har stor betydelse för den själslica 1.280. Emellertid är det gemen- åringen är den fet och bred och ga aktiviteten, för probl emlösföljaktligen skrynklig för att ningar, för abstrakt tänkande, för ryrnmas innanför skallbenet, men minnesfunktionerna osv. Under den innehåller som sagt samma inga omständigheter får det bli antal celler som hos den nyfödda. som där en främling en gång und Sen händer något tilI synes högst rade, hur man nu fördrev live t i fataJt. Man anser, alt antaJet celler glesbygden? Jo, ibland satt man i hjärnan är ca 10.000 miljoner. och tänkte och ibland bara sa tt Undras på då om huvudet ibland man. känns tungt. Men när man nu vet, Kan vi såled es hålla oss i gång att hjärnan minskar igen och att såväl kroppsligt som själsligt tordet beror på att vi dagligen lär d e vi även åldras långsammare. förlora ca 50 .000 ceUer under de Man talar om medfödd intelli50 år som ligger mellan de 20 och gens och förvärvad . Förr hette del de 70, förstår vi, att om antaJet visserligen att envar föddes med skulle vara mindre en viss tom- sämre eller bätlre huvud och att hetskänsla måhända skulle instäl- detta skulle bestå livet uI, men la sig. När vi likväl ibland påstår, numera tycks det gå atl bältra på art skallen kärms alldeles tom . eländet åtminstone en smula Det

"Gamle man'"

Boken om vårt land av Zacharias

Topelius

Följ med på gästabud tili Messilä herrgård den 8-9 maj

49,00 mk

Med 7 maträtter och tillhörande dryckjom kan Du i hela 4 1/2 timo avnjuta en gourmandisk måltid som saknar motsvarighet på våra breddgrader!

~41l2780

Esbo 78.leI 90 810411 KyrIoesp;mden 9.65100 I'asa 10. leI 961 ·:114 474

:!===_III1BIlIÄIlI'SIIllTIlIAllIlIpIlIlEIlINIlISIlIlIIlOIllNIIlIÄII,IRIIIIEIlIRIIIIlIIIIlIEIlIKIlIEIlINIIIÄ",ISIllIIllIll_==:-:

~

~

~ ~

Visst betyder mogen ålder erfarenhet, kunskap och ~ kvalitet. Det är väl därför som Ni anlitar i§

=

=

~ =_~ . :: ~

:J

'

~ II -

föreligger en viss skillnad mellan dessa två slag av intelligens. Den förra börjar sjunka efter de 20 medan den senare är uthålligare och gör art man kan prestera mycket tankearbe te ännu vid 60 - 70 år som det är niin mening med. Hjärnans bästa äJder lär annars vara kring 35 år. Men vad menas med hjärnans bästa åldrande? Jo, man försöker förklara det ungefär sil här. Av sina föräldrar bör man inte bara beställa lång levnad utan även s litstarka nerver. Den miljö man växer upp i börvara på ailI sätt stimulerande för själsJivet med åtföljande nyttiga utveckling av nervcellerna och deras kontaktpunkter. Senare , livet betyder det större möjligheter atl handha sin livssituation.

Och den förändras mycket och vi möter växlingarna på olika vis.

En del känner sig städse nöjda med lillvaron. andra har det knepigare. Den svenska författaeren Hjalmar Söderberg lär en gång ha sagt, att det var skönt att bli gammal, atl vara ung var för jäkligt. Han var 38 år då. Man tycks vara precis så gammal som man känner sig. Prästbeviset är inget pålitligt papper. Det beror på oss själva , hur vi är rustade när ålderdomen kommer. Ett är såkerl Det är mte bara kroppen som behöver motion. På rent vetenskapliga grunder vet vi, att själen behöver det minst lika myckel Vi kan lära oss. Vår förmåga att håJla i minnet och kunna utantili är det väl inte så hävt med, men i stället ha r vi det logiska minnet. Vi kan förknippa minnen och erfarenheter och med dem som stöd inhämta nytt vetande. Själva ändamålet med våra studier hjälper dessutom till a tt ordna och samordna och av detaljerna skapa helheter.

Man lär så länge man lever heter det visst. Vi vänder på ordstävet och säger att man lever så länge man lär, dvs ä r läraktig.

Aldrand et kan vi ingenti ng åt, men vi kan bygga spärrhakar. Utförsbacken blir liksom mindre brant då, men när vi sedan på allvar blivit geronter kan vi taga det lugnt och låta livets aftonsol värma vårt lite slyva kropps- ocb själsliv.

G ero n t låter besynnerhgt.

Det lär komma frän grekiskan och betyda "gubbe". Svårare var det inte.

Sten HOlmberg

.

!.' .

•

c:.R.CZIYl.,(l,

~ a.. =_~

5-........

0......

0 "'""'~, ~ AA

- 120 ar 0

~

::

l'illllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll'i:

K'I'Ss·. ".:an startar kl o8 från Ekenäs (fr. Hfrs klo 10) och går via Tavastehus (guidat besök på det nyrenoverade slottet som avslutas med ~&!.fe med dopp ) ".arefter vi beser Hollola gråstenskyrka från 1480. Slutmålet är Messda herrgård, dar ~ppe". mlogeras 1 dubbelrum med dusch O. WC. Efter det läckra 7-rättersgästabudet inkl. nuneralvatten , öl, snaps, sherry, vittvin, röd vin och Tokajer trådes dansen. . . ..

D ag 2 inJeds med morgonsimning, kaffefrukost varpå en rundvandrmg 1 folkdräktsamlingen, karamikverkstaden, vävstugan , silversmedjan och ljusverkstaden står på programmet. Avfärd på em. till respektive hemorter. Priset inkluderar a llt ovanuppräknat också resan mk 290,-.

Anmälan tili LL Tourist Serv ice, Mannerheimv. 71, Hfrs 27 , tel. 90-413 844 . Reseledare: Eija Francke. B indande anmälan genom inbet. av mk 90,-.

OBS'. Bland alla dem som senast den 15 april inbetalt anmälningsavgiften utIoUas

EN FRI RESA TILL MESSILÄ______________________.......

L_.::.:..::.:::..:::::.::..:=:.:::.:.::.:.::.::.:

Som komplettering till den historiska rapsodin om Karleby stad i föregående nummer av God Tid kan en ytterligare presentation av staden oeh dess aktuella problem förhoppningsvis påräkna ett visst intresse hos de läsare som planerar att besöka orten i Sommardagarnas tee ken.

D Stationsllllset från

D

K

0

k koi i

11 11

1885 - eli tidstypisk arkitektollisk skapelse

a en jllgelldskapelse från dell tidell det begav sig.

D Stadsllllset - kanske det vaekraste Karleby i detta 1111 Izar att IIppvisa ILtgör eli stilfllll bliekplLlIkt med silla vaekra planteringar, en porlanäe sprillgbrullll oel!

Karl. G. Nylllllds lyekade s/mlpturer.

Kommer man tili Karleby per landsväg söderifrän, så blir det första intrycket av staden i estetiskt avseende måhända något blandat. En tilllallig bidragande faktor härtill är den pågående omläggningen av södra infarten tili staden. Omgivningen här gör ett minst sagt stökigt intryck, och det är först efter en tämligen virrig färd längs kurviga reservvägar man kommer in tili själva staden.

Hela detta omfattande vägarbete är en påföljd av att den österbottniska banan skall e1ektrifieras.

Den garnla viadukten över järnvägen skall ersättas med en ny för el-tågens behov.

Råkar man komma in tili staden vid rusningsdags, fär man inte ha nerverna så att säga på ytan, ty tålarnodsprövande tratikstockningar är på några ställen en daglig företeelse. Karleby har än så länge trafikljus i endast en korsning, men en förbättring i detta avseende är att emotse ty f1ere korsningar skall förses med ljussignaler under innevarande års förlopp.

Om man per järnväg kommer tili Karleby, blir stationshuset det första blickfänget. Byggnaden härrör frän år 1885, då staden fick järnvägsförbindelse. Den är tili sitt utseende typisk för den tidens stil och liknar mänga andra stationshus i Iandet. Med å1dems rätt börjar husen frän denna tid få arkitekturhistoriskt värde. Mitt· emot stationshuset på andra sidan Järnvägsgatan står ett hus i typisk Jugend-stil, kal1at Kokkolinna sarnt ett nyare hus mittemot i korsningen med Storgatan tiIIhörigt den fmskspråkiga provinstidningen Keski-Pohjanmaa, vilken tili följd av snabb expansion blev för trångbodd och l1yttade ut frän stadskärnan. In l1yttade i stället stadens bibliotek, som efter sju sorger och åtta bedrövelser äntligen fick sin lokalfråga löst för överskådlig tid. Staden hade i årtionden brottats med bibliotekets utrymmesfråga. Man hade därvid anskaffat ett utkast tili bibliotekshus av ingen mindre än A1var Aalto, vilket dock ansågs för pretentiöst.

Det stora Järnvägstorget nära stationen omges av en trähusbebyggelse av föga intresse om man undantar ett hus, det svenskspråkiga Iäroverkets foma hus frän förra århundradet, UPPfört på privat initiativ av stadsboma. Det hette då Högre Ele-

1.

D

Karleby stora IlLftiga

mentarskolan. Byggnaden, ritad av arkitekt L . J. Lindqvist rekommenderades av terna att fredas för sitt arkitektoniska värdes skull, men stadens beslutsfattare har nyligen resol· verat, att den skall rivas för bereda rum för ett varuhus. huset gränsar i öster tili huvudgata i nord-sydlig rlKuu.ng".

Storgatan, som trots språksfulla narnn är betydelse som trafikled. smal för nutida trafik och enkelriktad. Beläggningen av tärnligen knagglig frän 1930-talet. En asfhlt,,,.ir,g gatan är planerad men har motstånd, då mänga anser stenläggningen bör bibehållas pietetsskäl.

Stadens geografiska kan med fog sägas trakten av det garn1a eiler Mannerheimplatsen, digare omgavs av en hetlig och harmonisk be·bYI~gE1se.• Torgets norra sida är nu svårt demolerad ning av det garnla husbestbdetl Och vad som skall komma i let är ännu ovisst.

- Att utpeka stadens centrum är numera inte kelt som förr, då en del såsom marketbutiker, mc,oeJat'''. rer och bilfirmor för

9

De gamla äppelträden

.

A

'drD,Il~p,ii,~

som blir platsen för sommardagamas hllvudfest

nen år 1958. Rakt framI<ir i Torggatans riktning skymtar på avstånd uppe på Skrammelbacken elIer Tallåsen som den numera kallas, den i rödbrun färgton hållna fasaden av stadshuset, som från början alls icke är uppfört för sitt nuvarande ändamål. Det byggdes på 1920-talet av det fmskspråkiga sltyddskårsdistriktet för Mellersta Österbotten. 1 samband med skyddskårs- och lottaorganisationernas upplösning efter kriget och realiseringen av deras egendom förvärvades huset av staden tili ett förmånligt pris. Om byggnadens ursprungliga syfte vittnar ännu det S-formiga skyddskårsemblemet på fasaden, vilket märkligt nog undgick att utplånas, då politikens svallvåg från vänster efter kriget sköljde över landet. Platsen framför stadshuset med sina planteringar och en springbrunn med skulpturer gjorda av en nyligen bortgången son av staden, Karl G. Nylund, är kanske den vackraste staden i detta nu har att uppvisa.

1 vardagslag har stadshuset inte särskilt stor användning. Det innehåller en festsal med tillhörande scen, hemvist för stadsteatern.

Stadsstyrelsen håller sina . sammanträden i huset, där även regionalradion .har sina studioutrytnmen.

Uppe på backkrönet strax tili vänster bakom stadshuset i ett vackert tvåväningshus är stadskansliet än så länge inrymt. Huset var ursprungligen en privatbostad för familjen Björk, delägare i firman Hud & Skinncompaniet, som under sin blomstringstid på 1920- och 1930-talet bidrog tili att betästa GamIakarlebys anseende såsom skinnstaden.

Strax intili reser sig stadens Vilttentorn, vars uppI<irande påbörjades strax före första världskriget men måste avbrytas lor krigsåren för att fullbordas sedan

freden inträdde. Från tornet har man en god utsikt över sta!ien och dess omgivningar, men en vandring uppför trapporna ditupp är kanske inte att rekommendera

för

oss

pensionärer.

Staden får än så länge sitt vattenbehov tillgodose!t frän grundvattnet i sandmarkerna väster om stadsbebyggelsen.

På södra sidan om den öppna platsen framför stadshuset finnes en gammal begravningsplats, kallad Katarina, som togs i bruk när pesten vintern 1710-1711 härjade i staden. De murade grav kamrarna på platsen är från 1770-talet. loch med stadens snabba tiliväxt under de senaste årtiondena har behovet av utrymmen för stadsförvaltningens olika sektioner blivit allt mer kärmbart. För närvarande är stadens olika ämbetsverk utspridda på mer än ett tiotal platser. Det nya ämbetshuset, som skall tas i bruk i år fyller sålunda ett verkligen trängande behov. Husets dimensionering vållade dock under planeringsskedet mycken diskussion inom de beslutande organen. Minoriteten ansåg att man kunde ha nöjt sig med att bygga i två etapper i stället för att ta till så stort som nu skedde. Andra trängande investeringar får nu stå över, bland dem en tillbyggnad och sanering av den svenskspråkiga högstadieoch gymnasieskolan, som nu arbetar under svåra förhållanden i fråga om utrymmen.

1 fråga om hälso- och sjukvården har Karleby det numera väl ställt. Sedan tio år tillbaka finnes på orten ett centralsjukhus för mellersta Österbotten och i omedelbar närhet tili sjukhuset verkar sedan ett år hälsovårdscentralen för staden och kringliggande kommuner. De två anläggningarna kan tillsarnmans u tnyttja vissa service-anläggningar.

Arn e Räbb

Appleträd planterade kring herr- och prästgårdar har lörvisso funnits sen hundratals år. Den saken är allom bekant. Appleträd planterade kring ett litet torp var lörvånansvärt i den "gamla goda tiden".

Torpet med detta herrgårdsattribut låg på östra sidan av Hangö udd. Det hade öppna Östersjön på ena sidan och en sandig, tallbevuxen mo på den andra. Mellan skogen och sjön farms en liten smula matjord. Där växte de gamla träden, 6-7 st., vid stugans gavel.

När - och av vem - träden planterats vet ingen. Enligt de informationskällor, som for länge sedan stod mej tillbuds, tydde allting på att träden med all sannolikhet planterats redan under 1800-talets förra hälft. Man fattar kanske bättre hur länge sen det var, om man tänker på att de farms där redan under krimkrigets dagar!

Förmodligen såg träden de engelska fartygen Hekla och Arrogant segla in från Östersjön på sin väg tili Ekenäs, som anI<ills i maj 1854. Efter detta sidohopp in i historien får man klart lör sej att det blåst många vindar sen dess.

Med äkta torpares otroliga seghet och uthållighet hade träden uthärdat både stormar och fimbulvintrar - samt den ryska parentesen efter Moskvafreden 1940.

Förmodligen uppträdde de fullkomligt neturalt.

"Människor med kultuT vårdar sin omgivning", säger trädgårdslitteraturen. En torpare med verklig s könhetslängtan måtte det ha varit, som planterade träden. Fritidssysselsättningsproblem hade han lörvisso inte. 1 trädens placering kunde man s könja både omsorg och sakkännedom. De hade t.ex. skydd mot nordliga vindar, men öppet läge mot söder.

Applena skulle väl till smak och utseende ha varit en mardröm lör våra dagars fruktodlare. Men lörr i värIden var man inte så kräsen då det var knappt om frukt.

Atminstone var äpplena så bra att husbonden under en epok av trädens tillvaro kom åkande den 3-4 km Iånga vägen lör att ta vara på fallfrukten efter varje storm. Man betraktade äppleskörden som hörande tili stomlägenheten. Humanitet mot torpare var ett okänt begrepp. Äpplen tycks tiderna igenom ha inspirerat folk tili små, men dock stölder. Torparmor utgjorde intet undantag från regeln, när det gällde derma lor hela människosläktet så ödesdigra frulQ Efter en stormig höstnatt med mycket falläpplen plockade hon skyndsamt åt sej så mycket hon harm. Ho~ hade just burit in en kista full, innan hus bonden anlände. Förvånad över att så Iitet äpplen fanns under träden, kom han in i stugan. Torparmor fick i sista ögonblicket tag i sin lilla dotter, knuffade ner henne på kistan och viskade: "Sitt där!" Flickan anade stundens allvar och satt lugnt kvar på den strategiska platsen, medan husbondens blickar misstänksamt for runt i det Iilla hemmet. Torparfolket be-

hövde säkert äpplena, så vi fAr hoppas att Sankte Per ansåg det sam en "vit" stöld. D~här episo· den inträffade på 1880-talet.

Trädens förnämsta uppgift på det glada 20-talet var som lekplats lör traktens ungar. Dom utgjorde en naturlig bakgrund lör kurragömman. var idealiska att klättra i och ställde godhetsfullt sina garnla grenar tili förfogande, när vi behövde fästa upp repstumpar tili gungor. På den tiden var kommunala lekplatser ett okänt begrepp.

Vi barn renekterade inte över skönheten, när träden blommade eller över mängden av vitaminer. som grannens äpplen gay oss. Det var bara så. Nu Iångt efteråt lörstår jag uppskatta alla lörmånerna Förmodligen hade träden erbjudit samma I6rmåner åt tidigare generationer - i den mån torparungar gavs tid att leka. Jag Iyfter baskern i vördnad och

tacksamhet för de n person, som trots torparlivets outsägliga slit och släp, ändå hade kraft och lörmåga a tt pryda sin boplats med en grupp kultiverade ä ppleträd. Det vlttnade om verklig kärlek till hemtorvan ; e n torva bara tili läns för långa, tunga dagsverken.

Sommaren -61 gjorde jag en sernesterresa tili västra Nyland och besökte då det f.el torpet. Ett par av de gamla träden farm s då ännu kvar, men sam "amputera. de och åderlörkalkade". Då jag stod där i skymningen och hörde vinden susa i löven, var det som hade träden viskat: " J ag, ja, nu är torpens tid lörbL - Tack och lov lör det! Det gläder oss, om VI kunnat vara tili tröst och lisa lör torparfolket under deras hårda levnadsvillkor. Därmed har vi äppleträd fullgjort våra dagsverken".

Ester Holm

PENSIONÄRSKURS Västra Nylands folkhögskola-folkakademi i Karis anordnar en pensionärskurs den 19-23.5. 1980, i samråd med Svenska Pensionärsförbundet.

Föreläsare och ämnen: - Verksamhetsledare Rainer Nordström: " Pensionärsorganisationerna" och "Svenska Pensionärsförbundet".

- Rektor Kaj-Erik Nordström : " FN - en jättelik papperstiger eUer en effektiv fredsbevarare" och "New York", löredrag med diabilder.

- Arkivchef Gustaf Aminoff: " Kort om släktforskning".

- Gymn.ledare Eija Francke: "Pensionärsgymnastik" och I'Seniordans" .

- Med.lic. Erkki Tarpila: "Hjärtinfarkt och anginga pectoris" samt "dödsångest".

- Socionom Ebba Jakobsson: "Folkpensionsreformen".

- Kommunalrådet Lars Nyberg : "SvartAn".

- Socialdirektör Thore GulI: "Aldringsomsorg i utveckling" - Bildkonstnär Leena Stolzmann: "Skapande verksarnhet".

- Professor Carl-Erik Unnerus: "Cancerproblematiken".

Andaktsstund i Karis kyrka med kyrkoherde Gu nnfr Weckström. Göran Wadenström och Sven Rosström sjunger visor vid två tillfällen.

Dessutom anordnar Svenska Penslonärslörbundet ett samkväm där pensionärskören frän Ekenäs deltar. Vidare medverkar Siv Lindqvist med sång och Rainer Nordström med bygdemål.

Kursavgiften 250 mk inkluderar kost och logi, hemmaboende betalar 150 mk. Kursavgiften inbetalas senast en vecka röre kursens början med bankguoblankett som kursdeltagarna erhåller tillsammans med skrift:ligt meddelande över att vederbörande blivit antagen tili kursen. Deltagarna antas i anmälningsföljd.

FörCrågningar angående kursen kan ställas tili kurssekreterare Christina Hakola, tel. 911-33 144.

Anmälan om deltagande göres tili Västra Nylands folkhögskola-folkakademi, Strandpromenaden 1, 10300 Karis. 1 samband med anmälan bör meddelas om logi önskas. Platsantalet är begränsal Anmäl Oig utan dröjsmål.

10

Drumsöpensionärer med Finnje~ Tag Er reseförsäkring i tili Tyskland Svensk-Finland 1 februari gjorde Drumsö pensionärer en resa tili Tyskland. Vi var 23 resenärer som steg ombord pä F innjet som skuIle föra oss tili Travemiinde. Båten var fullbokad men vi hade det myeket trivsamt under resan. Först b ekantade vi oss med fartygets alla utrymrnen och finesser och sedan bIev det dags för m iddagen. Som ni alla hört har de på F innjet Östersjöns mest berömda smörgåsbord oeh där kunde man plo eka åt s ig sma kbitar av sina egna favoriträtter.

Reseledaren " Nis e" Bergholm omgiven av en nöjd och glad kvartett. Fr. v. Brita Skogster, Ester Backlund , Ruth Degerth och Dolly Bergholm.

Drumsöborna prisbilliga " död-säsongsresa" är säkert något för oss andra att sikta på för nästa år.

Dessutom fanns det en grilIbar där man kunde beställa de mest underbara delikatesser. På kvällen sökte vi upp dansrestaurangen där vi tog oss en liten svängom . Följande morgonen, efter frukosten i Stora Restau rangen, gjorde vi promenader på däck runt fartyget, sträekan blir 400 m . Vi rundade d äcket åtskilliga gånger b åde på f.m. och e.m . ty

Sex nya fartyg. dil1 \\ät bat:d1JdUiiikPt{~

Strax är det dax! Vikinglinjen seglar in i 80-talet. Med nästan hela nottan beslående av splitternya rartyg. Två nya storfårjorl m/s Turella och m/s Diana II, tra fikerar redan Abolinjen.

Turellas systerrartyg m/s Rosella kommer i vinter. de tre återslående nykomlingarna tili sommaren. Och Vikinglmje n kan f6rslås bj uda

m/\ TurelIu. 1100 passagemre. 746 hyuplalser.

575 pc~onbili,lr eiler 160 re~onbllar plu~ 45 IJnglrJdarc I.ngd 136 m. bredd 24 m. 101>00 brt. 24 000 h• . 21J knop

;

m/\ DI.m .. 11 . 1900 passagcmrc. 730 hyuplatscr.

550 pC::honb llar eiler 160 pcrsonbila r plus 45 hlnglnldare I.ingd 137 m. brcdd 24 m. 11600 br~ 24 .000 hk. 21 'nop

~;!**', &tLw.

~;;'.

ersäller tili följd av olycksfall eiler akut sjukdom bl.a. sjukvårdskostnader, liggdagar och kostnader på grund av resas avbrytande eiler annullering.

Obs! Svensk-Finland har överenskommit med läkarstationer på de vanligaste turistorterna om all Svensk-Finlands försäkringstagare genom all visa upp försäkringsbrevet skall få kostnadsfri !äkar- och sjukvård. Räkningen skickas då direkt tili Svensk-Finland.

Vid dödsfall och fullständig invaliditet tili fö!jd av olycksfall utbetalas den överenskomna försäkringssumman.

RESGODSFÖRSÄKRINGEN ersäller skada på och förlust av Ert resgods. I försäkringen ingår även reseansvarsförsäkring.

Reseförsäkringen kan Ni teckna på våra kontor, i banker eiler genom våra inspektörer och ombud .

Trygg och trevlig resa önskar FÖRSÄKRINGSBOLAGET

Svensk- Finland '\, Drumsö pensionärer är ju kända för att de rör på sig.

Då vi anlände tili Travemiinde väntade bussen som skulle föra oss tili Hamburg. Några av pensionärerna, som tidigare hade varit i Hamburg, gjorde en tripp tili Liibeck. När vi klo 11.30 kom tili Hamburg fick vi en finsk guide samt en norsk som taJade bra svenska. Här fick vi uppIeva många kända sevärdheter under tärden, bJ.a. Aussenalster som ännu var isbeIagd, Islarnisches Zentrum med Mosken, Reeperbahn, Rädhuset samt mänga vackra kyrkor - ock så St. Michaeliskirehe, som var synnerligen vacker samt myeket annat intressant. Efter rundturen förde vår norska guide oss tili Zom restaurangen där vi intog en äkta tysk måltid eIler draek kaffe. Därefter fick vi på egen hand disponera tiden tills vi åter skulle träffas fOr återfarden tilI Finnjet. Vi strövade omkring och gjorde små uppköp här och där samt sände varma korthälsningar tili våra vännero Tiden var kanske en aning för kort för våra strövtåg innan vi åter måste styra farden mot ham-

II."

nen. Då våra guider Iämnade oss i Hamburg började vår tyska chaufför på perfekt svenska berätta för oss om platser vi passerade. Detta var en överraskning för oss som trodde att han inte kunnat svenska. Chauffören hade hela tiden trott att vi bara talade fmska!

När vi igen var ombord på Finnjet kände vi oss konstigt nog som om vi kommit hem. Det är väl om något ett bevis på hur vi trivdes på bäten. Under äterfarden bIåste det ganska friskt men Finnjet rullade inte det minsta, utan gIed fram som om man varit i ett hus. Äterfärden fördrev vi med gemytliga sammanträffanden här och där och på e.m. "staek" vi ibland på kaffekonserten som höIls i dansrestaurangen. För sista kvällen ombord hade vi reserverat ett kabinett där vi avtack~de vår reseledare Nils (Nisse) Bergholm som ordnat en trevlig resa för oss och överräckte en gåva tilI honom som taek.

TilI Helsingfors anlände vi den 29.2. på morgongen och med både souvenirer och gIada minnen i bagaget.

I

-d

-,-

på ännu bättre passagerarkomrort och ta över ännu Oer bilar på samtliga linjer. Från Helsingrors, Åbo och N Adendal. Tacka Viking-Oottans nya rartyg feir det' 80-talets komrort och kapacilet trivs bra ihop med V ikinglinjens alllid lika feirmånliga prispolil ik.

Slig ombord !

RESENÄRFöRSÄKRINGEN

_

SVENSKA PENSIONÄRSFöRBUNDETS

KANSLI

VIKING LINE

Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 öppet: vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-753 7820. Kanslist: Kate Weckström Medlemskartotek: Gertrud Sjöholm Verksamhetsledare: Rainer Nordström. tel. 90-753 7919

m/\ Roselld. 1700 paS),dgernrc. 746 hYll plJtse r.

575 personblldr eiler 160 personbllar plus 45 Il nglradarc IJngd 136 m. brtdd N m. 10.1>00 brt. 24 000 hl... 21.3 knop

ewbu llding 4, 2000 passagerurc. t100 hytlplatse r.

550 personbllur eiler 60 Iångtradare längd 145 m. bredd 25.2 m. 12.000 brt. 26000 hk . 21,3 knop

NewbuIlding 6. 2000 passagero rc. 1200 hytlplalSer. 460 personbila r eiler 52 långtradare IU ngd 155 m. bredd 24.6 m. 15.000 brl. 24.000 hk . 21.2 knop

VIKING LINE H~ "hr\Mmrlmw"cn '''. lel 9().6070111. SblUddcns lCrmlr\a~ lel QG.1199QS. Åbe. S!oruhamMn, H.amnpun l.lel. 911·306 700.

NWft ..... SwtJt&t.hAmncn.lel 921·7jt 919. TanulM"ff.n. KUAlnWnu tu 17. le-'-. 9)I-1IOS11

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS tlSTERBOTINISKA DISTRIKT Ombudsman för österbotten: fru Else-Maj Johnson Levonsg . 14 65200 VASA 20. Ny telefonnummer: 961-11 9410 Vänligen ring helst kl. 9-11 . .

Delegationens bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307, Vasa Sparbank 104003962-6.

11

I

I

MlN ROBBY

o

En notorisk samlare - kalmr Vasabladet pensionerade folkpensionsdirektören i Nykarleby S i gfri d Bertlin i en intervjll 1979. " Han tar vara på saker och ting lI(an att egentligell ha lIågot syftemål liU eli börjall . Mell så smånillgom sväller samlingarna IIt och hall ser att det jinns en betydelse i det hall håUer på med - då forstätter han förståss. Som 111/ detta att k/ippa IIr lidllillgarna dagstidllillgar främst - allt det som skrivs om Nykarleby. " Så här lållgt IIr Vasabladet.

Sigfrid Bertiin - ordföralldeför SPF:s Österbottniska distrikt hör tili de pensionärer som alltid !tar något på gång (ack vare sin såväl fysiska som psykiska aktivitet.

Förutom sin säkerligen i framtiden historiskt värdeflllla oc!t oersättliga IIrklipps!tobby hanterar hall i egellskap av f.d. orkester11lllsiker jiolen, som hall köpte som 12-åring " til lyst" för såväl sig själv som för en IIppskattallde pllb/ik.

Igen får vi i spalterna IJotera en hobby, som borde inbjllda mållgen tili efterföljan. Det är aldrig för sent att sätta igå,!g!

o

o

o

o "Där står 11/ill skattekista 11/ed IItklipp samlade IInder 25 år! Foto: Rafael Sjöblom. man har klippt. klipp Vidare utan datering ingetEtt intresse. anser jag att man själv bör skriva kornmentarer på klippen så att ens eget ställningstagande framgår.

J ag har märkt att när någon intresserad tittat på klippverket, så har han eiler hon förs( läst kommentarerna. De har synbarligen gett ett visst besked om innehålJet. Så har någon sagt: "Ja sAnt här borde man ha börjat med, men nu är det för sent". Det här tror jag inte på. Nog kan man börja samla när som helst, men det gäller att först fundera u t vad man vilI samla och har lust att samla på. Jag har fått som gAva ett klippverk, vars material omspänner sänt som hänt i olika delar av värIden och av mest skiftande art. Jag vilIe ej rekommendera sAdant samlande.

Man kan visserligen har en mapp "allmänt", men då bör det vara extra speciellt, så att det ej sväller ut för mycket.

r;:========================::: TRAVEK -

resebyrån med personlig service -

TILLf R} JÄNST

RESEBYRA AB

TRAVEK HELSINGFORS, S&dr. Kelen 16, 00130 H:lors 13. Tel ~1711OO A80, HumJeglrdsg.~n 3, 20100 Abo 10, TeL 921-337111

HANGö.

Sull.lrden ,0, 10900 Han~. T". 911-86821

Ålderdomen är en lång vinter jördejakllnniga. För de kloka ärden VAD GER DA DETTA en skördetid.

SAMLANDE? Judiskt ordspråk lnte tror jag att det här materialet är av så speciellt stort intresse för andra, men för en själv persingfors sedan föreningens sonligen är det särdeles värdegrundande år 1974 ställde inte fullt. mera upp i år.

Biocken i vilka klippen samlats är antingen 30 eller 50 blad. Vili Maj Wasz , som mycketaktivt Under de gängna 6 åren har hon man sen numrera bladen och med lett Arkadia Pensionärer I Helframgängsrikt arbetat för förenledning av numreringen göra upp mgen. Det har inte varit någon en innehålJsförteckning får man lätt uppgirt, ty hela pensionärsräen god överblick av det samlade relsen sådan vi känner den inom materialet.

SPF, tog först den tiden fart och En innehållsförteckning gör det gällde att på alla hålJ bölja också klippverket mera intressealldeles frän början, utan exemväckande och kanske mera värpel frän annat hålJ. Det var dA, defullt - tycker man själv. Man liksom nu , problem med att få behöver ingen speciell skolning ihop en styrelse och nödiga funkför det här, utan det är en "hobtionärer. Medlemmarna är ju mby" som vem som helst kan börja ställda på att vara passiva. Hur med . som helst så gick det rör Maj Wasz Materialet tar aldrig slut, utan att lägga en god grund för framtidet kommer nytt varje dag. Med den. Hon har nu med gott samvepensionärshälsning te kunnat lämna verket i "yngre" Sigfrid BertIin händer.

Nykarleby BE

1- --------------------------

o Här får jiolen

vila, för ml har Sigfrid Bertlill jllst kommit på någrajina puzzlebitar för sill Nykarlebyutk/ippssamling. Foto: Rafael Sjöblom.

NÄR BÖRJADE DU SAMLA URKLIPP?

Enligt de underJag som fmns samlades de första klippen 1949.

De lirnmades på enkla lösa blad, vilka sen bands ihop tili ett block.

VAD SLAGS MATERIAL SAMLADES? Det material som samlades omspann helt Nykarleby stad.

Det var artiklar av olika slag om vad som hände i lilla Nykarelby.

Ofta är texten i tidningarna förtydligad med bildmaterial och det

är främst ilIustrerade artiklar jag samlat. De ger en helt annan bild och stimulerar intresset för det som skrivits.

Klippen har inlimmats i rib· block med spriairygg i storlek 30 x 43 cm. Erikeeper-lim har använts. Klippen har limmats endast i ena kanten. Beroende på storleKen kan även två kanter lirnmas.

En viktig sak när man samlar dessa tidningsklipp är at! de blir daterade och ur vilken tidning

Maj Wasz lämnar efter 6 år i styret

12

Pensionärer på fettisdagsutfärd lIJ

r

Pensionärsklubben M i Jakobstad, var på sin sedvanliga fettisdagsuttärd även i år. Färden förelogs med två bussar, den ena körde via Edsevö, den andra körde via Larsmo, emedan klubben har åtskilliga medlemmar utanför stadens gränser. På HoteJl Vaakuna i Karleby väntade middag, ocb på Seljesåsens semeslerhem var kaffebordet dukat med fastJagsbullar.

Texasflunsan hade lagt hinder i vägen för några anmälda, men ett BO-taJ var ändå med, pigga och på gott humör. Några plock ur det fria programmel i bussen under fården må närnnas. Joe k a Lind va ll inledde underhållningen med "Gubben Noak", spelad på sin miniatyrorgel, en resenär so m fyllde år, uppvaklades med hyllnirigsrim, och klipparen (barberare) R önnback visade sig även vara en god "klippare" som vitsmakare frän sitt arbetsfaJt.

o

Pensionärsklllbben M från Jakobstad "ar alltid fint oe" mångsidigt program för sr'1I/l IItfärder. Här resenärerna invid bllssama rmder fettisdagslltförden i Karleby.

Nu går jag väl in i en förening fOr att verksamheten J densamma molsvarar mina fordringar och mina intressen. Som medlem förväntar jag mig här lrivsel, samkänsla och kamratskap . 1 synnerhet i pensionärsfOreningen, i vilken fritiden fOr mig som enskild skall fyllas ut genom medlemskapet, ställer jag de här nämnda förväntningarna. Kamralskapel i föreningen skall för mig ersätta de kontakter jag förlorat när jag lämnade min arbelsplats, det skall ersälta saknaden av de från hemmel utflugna barnen, del skall hjälpa tili alt fOrdriva ensamhelskänsJa och isolering m .m.

J ag fOrväntar mig att medlem~kapel skall ge nya impulser, nya intryck, möjligheter till omkoppling av den många gånger enformiga vardagsrutinen, - resor och samvaro - framfOr allt att ge mig den meningsfullhet som jag ofta söker i min pensionärstillvaro.

Förväntningar - fOrhoppningar. Jag är en vanlig, rätl passiv medlem.

Så kommer jag till foreningens

årsmöte. Planema för verksamheten framläggs av styrelsen.

Funktionärer skall väljas. Om något av försJagen till besätlandet av vakanserna faller på mig gör jag - i vanliga fall - mitt ytlersta för att slippa ifrån. Del finns i föreningen så många andra säger jag, andra som är mera lämpliga, mera intresserade.

Altityden här känns väl igen.

Den bevisar min uppfaltning om vad medlemskapet i föreningen innebär. J ag vili här uppleva, ta emol, jag vill berikas genom en inlensiv verksamhet. Men min obenägenhel att slälla mig i ledet, atl ta ansvar är ofta påfallande.

Den här inställningen kännetecknar flertaJet medlemmar i våra olika organisationer. Många goda krafter, många goda taJanger blir härigenom oprövade.

En av orsakerna tili oviljan här gäller det närmast elt ordfOrandeskap - är att vi genomgående vant oss att betrakta befattningen som ansvarsfylld, arbelsfylld och - naturligtvis - otacksam. 1 den grupp av styrelsemed-

SVENSKA TEATERN välvilligt inställd tili pensionärerna ger som extra föreställning

STADIN KUNDI 7 maj kl. 13 Ett teatertåg anländer klo 12 tili Hfrs järnvägsstation lastat med österbottniska pensionärer.

Hemfärd samma kväll klo 18. Pris 63,- tur/retur VasaHfrs. För syd- och nordösterbottningar kan anslutning ordnas i Seinäjoki.

Pensionärer från Aland , Tammerfors och Nyland kan träfta de österbottniska pensionärerna på teatern genom att beställa biljetter genom sin egen förening senast den 15 april (se tel. nedan) Teaterbiljettens prls mk 18,-.

Närmare uppgifter ger Else-Maj Johnson Vasa, Levonsg.

14 Vasa 20 tel. 961-11941 0 eiler Eija Francke 90598072.

Arrangör : SPF:s österbottniska distrlkt

lemmar som skall leda verksamheten sliter ordloranden vanligen med de givna problemen - aktiviteter - program med möjligheter atl skapa - att fånga inlresse. 1 ett enmans jobb med enstaka, sporadiska stöd blir arbetsbördan oftast for tung, intresset avtrubbas och anmälan om avsägelse kan föreligga vid följande årsmöte.

Det är här - vilket jag även framhöll vid förbundets sen aste årsmöte - som en ny giv borde sättas in i våra föreningars verksamhet. 1 första hand bör vi få våra medlemmar att inse vad en verkligt aktiv verksamhet kräver.

Sedan att äntligen försöka gå in för en fördelning av alla de föreliggande uppgiftema även tili medlemmarna - inte bara tili styrelsen.

Tag upp den bär frågan tili diskussion. Den organisering som givetvis kräves bör åligga ordförand en. Bygga upp verksarnheten på smärre arbelsgrupper, valda fOr de olika funktionerna Se tili att medlemmarna engageras, med början i de mindre påfrestande sammanhangen. Notera de i verksamheten synliga resultaten, överraskningarna som besvikelserna. Sänd duktiga medlemmar tili fOrbundets kurser och skolningstillfallen. Vi har i dag i vår medlemskår f.d . ungdomsledare, kommunalmän, lärare, kontorsfolk, praktiska fOreningsmänniskor i olika skikt. Det faller på ord foranden och slyrelsen - inle att kämpa som en isolerad grupp för att hålla i gång verksamheten - nej att fOrdela arbetsuppgifterna sedan initiativen väckls. Medlemmarna bör kunna sättas i arbete, för en ökad aktivitet och en stimulerande självverksamhet..

Inför ett nytt decennium .

Med pensionärshälsning, Alfred Smeds

avfården frän skinnstaden, kom tidningen Osterbottens fotograf Boström och fotograferade de rännande fettisdags-ung-gamlingarna. Vi lämnade staden med sången " Vinden drar", nu mot Säljesåsen.

Att Säljesåsen även i vinterskrud gör skäl för namnel "05terbottens Punkaharju", kunde vi konstatera. Stor och präktig är den nya samlingslokalen i semesterbyn - den som ersatt den gamla nedbrunna.

Som första vitsmåkare på hemvägen uppträdde Meri Korkm a n med Kokkola-historier, Bror Holmström bidrog med Kokkolas tågresor och fotobesök, Albin Franzen hade militärminnen och biobesök med P edersöre-anknytning, Wa I d e Lillq vis t Purmo-historier, Gunnar Zittra kom med Esseskämt. På grund av tidsbrist, måste besöket på Kronoby flygfaJt i nställa~, OS-spelen väntade Kommen till Karleby, blev det ju hemma i TV-rutan. fOrst sightseeing och shopping, varefter middagen väntade. Före Walde LiUqvist

Den goda maten kan man avnjuta i trivsam miljö hos West-House i Karis

'~ ~~~!.~~se ~ 1"~G6t'" W-'-~

öppet vard. 8.30-20 sönd.11-20

Nuniutervi av en helt ny ostsmak 00

00

lF~INI~ är en Inhemlk smältost med nötter

Den är verkligen den första smältosten med nötter som tlllverkats i Finland. Nötsmaken bildas av finmalen hasselnöt (som känns på tungan) och naturligt aromkoncentrat av vaJnöt

Nötsmaken förenad med smältostens smak är en helt ny smakupplevelse-smekande len och samtidigt friskl Den köpstimulerande förpackningen är ett iÖQonfallande 2 kg:s b10ck eiler en trevlig 200 g:s asko

Kom med och njut av PÄHKINÄ - den populära Kirsi smältostens parallellprodukt.

13 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 •• " .• ~ 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

Att mota penslonarer rran 1ran na··r och 1J"a·· " IOCkar d et Inte?

Stadsop~anm.m.)MiddaglWien

och supe på hotellet. Dans till evergreens. på Ko~gr~sshuset.

Den 26 slghtseemg 1 Baden. frivi1lig uttärd tili Burgenland, besök i Hayden-mauso1eet. Kvällsmåltid på restaurang med zigenarorkester.

Den 27 exkursion till Wachau och tillf'alle till en tur längs Donau komb. med middag. På kvälJen Wiener Sängerknabenkonsert på Kongresshuset.

Den 28 är dagen fri men utflykt ordnas bl.a. tili utgrävningar frän romartiden. Middag på Slotl Harrach.

Den 29 fritl dagsprogram, men den resbegivna kan göra en heldagsutflykt (kl. 6-22) tili Budapest, där det blir sightseeing.

Middag under turen.

Den 30 eri förmiddag och på emo utflykt tili Wienerwald och Mayerling. Gemytlig avs1utningsafton med lypisk "Reurigen". Den 31 sker hemf'ården som för vår del går med Austrian Airlines flyg.

Logi i Baden är ordnat i förstklassiga hus eller i privatrum i god borgerlig kategori med eL utan bad. Hela prograrnmet försöker arrangörerna genomföra tili ytterst fördelaktiga priser.

O

Seniorträff i Baden bei Wien den 24-31 oktober 1981 1981 - det verkar kanske på mången helt vansinnigt, att redan nu ta upp en sådan fråga, men vi behöver inte söka exempellängre ifrån än vår OBERAMMERGAU-resa i höst, som dök upp i God Tid-spalterna redan för tre år s e dan - för att genast bli fulltecknad och försedd med jättelång väntelista, Dessutom kräver denna pensionärsträff en hei del förhandsarrangemang, som inte går att klara av i en handvändning - och så har vi ju den ekonomiska sidan av saken, som säkert på många håll medför ett " målsparande".

Att få bekanta sig med Wien Dagarna kommer at! bjuda på och d ess omgivningar sam! kur- konstupplevelser och välkomoch kongresstaden Baden är en- men avkoppling. Denna seniorSvenska Pensionärsförbundet ställer sig i spetsen för dast en del av lockelserna för träff i vinskördetid i det badiska sina medlemmars deltagande assisterad av LL Tourist denna träff. vinlandet kommer säkert att bli 1 den gemytliga och idylliska en oförglömlig upp1evelse. Några Service som teknisk arrangör. SPF-kansliet tar gärna emot förhandsanmälningar redan i detta skede - helt biedermeierstaden med sin stora plock ur det rikhaltiga programpreliminära naturligtvis - då inga prisuppgifter t.v. står och världsberömda granne i bak- me!: grunden. beredes pensionärer Den 24.10. Ankomst. Söndagen tili buds_ Dessa preliminära anmälningar är mycket välfrän världens olika länder möjlig- den 25: Info-träff i Kongresshukomna, då det ju gäller att undersöka intresset, trots att vi het till trevlig underhållning och set, historisk stadsrundfart i Wien BÖRJA ALLTSA OCKsA DU denna gång ingalunda är bundna av någon viss delta- tili skapande av nya bekantska- (bl.a. Schönbrunn, Be1vedere, REDAN PLANERA DITT DELgarkvot. mensamma problem. per samt tillfälJe atl dryfta ge- TAGANDE! 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 man kan göra något med sina gon. - E de morron, sa mannen, händer, tillverka något, inflikar som medförde en stark doft av brända och destillerade drycker. värden.

P å pensionärers vis kan man Samtalet blev annars mycket också in på det som varit, på tider kort. Liftaren somnade. När jag Vid kaffet b1ir det full t pådrag i Den stadgade' ungkaden, E~ra som gått. De inaktiva blickar gär- långt senare parkerade bilen och 1m, Iät bygga åt sig etl egnahemsdiskussionerna . Temat Törde sig na bakåt, stirrar sig blinda på meddelade resenären atl vi var hus. - Ran ska gifta sig nu - sa natur1iglvis kring frågor om pentidigare prestationer och finner framme, sa ban. - Jasså, e vi de nyfikna grannarna när de ti tsionärernas vardag. där n äri ng och kanske tröst för en framme. Var e vi? tade in i det halvfärdiga huset.

Den e nda, som har svårt att De andra pensionärerna forlsättilIfaJ.Iig overksamhet.

Där fanns etl hypermodernt kök, finna sig isin nya roll, är pensioMen kälJan för historierna, vit- ter på bastulaven med sina gamla, sovrum, bastu och aII t annat som när A. Ran har innehaft e n betysarna, tycks vara outlÖmlig. Vär- innötta visar och man kommer ordnat för en familj . dande post inom den tekniska den berättar om en av sina senas- överens om, att ingen behöver Tiden gick och den stadgade branschen. Nu känner han sig vara artig och skratta om han inte te resor, då en man ville ha 1ifl. ungkarlen Efraim förb1ev allt åsidosatt, utstöt! och fullstä ndigt Martin Jag stannade och sa; God mor- ville. värdelös . Ran har d essutom vackfo rtfarande stadgad . Som svep-' skäl påstod han för de frågvisa ""c-.,..~..>1ande hälsa med lite krångel i

PENSIONÄRSMIDDAGEN

I-~~!!!!!!!!~~~~~~~~~~~~~~~!!!!!!i~-

BTI

RESOR MAN TRIVS MED

~ RESOR

BUSSRESOR -30 han inte hade tid atl gifta sig. Han är aflärsman och ofta på resa.

Men en välsituerad ungkarl med eget hus lockar nog " kandidater", och sådana har funnits enligt rapport frän de grannar, som plägat hava som sed, atl hålla egnahems huset under observation.

Tiden gick och den stadgade ungkar1en skulle snarl pensioneras. Då beslöt han atl gå i kokkurs, hörjade på aIIvar intressera sig för hur den föda som männis kan intar tillreds , för att bli närande och välsmakande. Han blev något av en gourmand. Fisk är hans specialitet.

En tid efter det den stadgade ungkarlen Efraim 1ätit pensionera sig inbjöd han pensionärerna A, B, C och D - alla garnla kompisar - till en egenhändigt tillredd pensionärsmiddag i det egna huset.

- Detta är ingen diskriminering av det täcka könet, försäkrade Efraim. Men av utrymmesskäl

och ur bastutekniska synpunkter tar vi det såhär i grupper enligt k ö n, som man är van att indela människorna.

Med en rutin, som hos en bättre bartender, dukar Efraim sitt matsalsbord. Ruvudrätten består av ugnstekt sik, serverad i en ångande stekform, som han just tagit ut ur ugnen.

Under stum beundran bänkar sig pensionärerna A, B , C och D till bords. Måltiden inledes under djup tystnad, men småningom kommer samtalet i gång. Det kretsar kring det egna hemmet och envars aktivitet i köksregionen. Uttalanden b1ir försiktiga och svävande. Det är endast pensionär D , som höjer på ögonbrynen och meddelar atl också han studerat huslig ekonomi d.v .s. gått i kokkurs. Och det framgår vidare av samtaletatl han avancerat så 1ängt i det egna köket, atl han blivit godkänd som ordinarie potatisskalare.

pumpen och därmed följande cirkulationsstörningar.

Pensionär B retar sig över folk som frågor - vad ska du göra nu då du inte mera går på jobb, hur ska du få tiden att gå? - Och jag, som för at! hinna med aIIt mit! är tvungen at! stiga upp redan sextiden varje morgon - berättar B med darr på rosten. Atl reservera tid för en kokkurs ingår också i p1anerna, meddelade pensionär B med en 1ätl sneg1ing på värden, ungkarlen Efraim .

För pensionäI C skulle tiden bli · för 1ång utan det hobbyrum, som han planerade och inredde för flere år sedan. Pensionär C är mångsyss1are, men bygger med förkärlek musikinstrument.

- En aktiv pensionär med god hälsa är en avundsvärd människa, avslutar pensionär D , utan atl försöka dölja den sanningen atl hälsan är A och 0 också för alla andra åldersgrupper.

- En viktig detalj är det, atl

Holland, ..............................

Paris. .................................

Lugano, Mainau .......................

Fallens Dag, Ä1vkar1eby, ............ ..

Köpenhamn - Lego1and, .... . .........

Kalas på Stundars, ................ ..

Värmland-Os10. ..................... Öland - Små1and - Blomstergården ..

High Chaparral- Ko1mården, ........

Kärnten, Österrike, ...................

England - Skott1and, .... ........... . .

Rivieran, ................ . . . .......... Österrike Runt, ................... ....

Schweiz Runt, Mainau ...... _... . .....

Wien-Budapest-Saltzburg ..........

Passionsspe1en i Oberammergau, .....

Rhen-Mose1 .......... . .......... . ..

Siljan Runt, . . .................. . ..... .

7 dgr, II dgr.

II dgr.

1 dgr.

6dgr.

2 dgr.

4 dgr.

4 dgr.

2 dgr , 12dgr, 12 dgr, 14 dgr, 14 dgr, 12 dgr, 12 dgr, 7 dgr, 7 dgr, 3 dgr.

Ring elter skriv så skickar vi vår nya resebroschyr.

BJ] BVSSBOLAGET ~

WILLlAMSUCO

Rf;soR

Torggatan 9 B. 2 vån, 22100 MARIEHAMN Tel . 928-1555O.

23.04 09.06 09.06

15.06 24.06 04.07 17.07 24.01 02.08 10.08 10.08 24 .08 24.08 08.09 08.09 23.09 23.09

26.09

14

PENSIONSFRAGAN Fraga: Fråga: J ag är iir änka. an ka, 60 år, ar , och har en en Jag butik som hotas ho tas av butiksdöden. butiksdoden . butik Ska1I jag vara tvungen tvun gen att all ha det de t Skall sah ar WIs tills jag jag om fem fern år Ar kommer såhär t ill pensionsåldern. psnsionsaldern. Om det fanns farms tili nagon möjlighet m ojligh et tili till förtida ffirti da pennAgon jag sluta med m ed butiken sion skulle jag direkt. direkt. rad vill Ensam och rådvill Sv a r: Svar: Formcdligen har ni n i betalat föfaFörmodligen retagarpension spremie och oc h kan retagarpensionspremie Ar räkna rakn a med m ed pension pen sion från fran vid 65 år hfillet. Vid samma tidpunkt får fAr det hålleL ocksa - om inte förr farr - folkfolkni också sto rt beloppel be loppet blir pension. Hur stort pa företagarpensionens faret agar pen sion en s beror på sto rlek och och än an så sa länge lange pä pa övrig ovrig storlek inko mst och förmögenhet. forrn ogenhet . Tyvärr Ty varr inkomst namner ni n i inte när nar ni n i fyllde 60 år.

Ar. närnner Det kan nämligen narnligen vara ganska ga ns k a Del arsski rte t bet ydelsefullt. Vid betydelsefullt årsskiftel e n pensions· pe ns ions1979-80 slopades en for m som gällde gallde just ju st ensamståe nsa rnstaform mindrebem edlade kvinnor kv innor i ende mindrebemedlade Alder 60-65 år.

AT. Det s.k. å1derAlderå1der dornsst od et , är ar en en hell helt behovsdomsstödel,

provad pensionsform pension sform utan grundgrundprövad fa r övrigt av ri gt består bestar den del, men m en för del, folk pension ens övriga ovriga ded eav folkpensionens t illa gg , Om oi ni fyllde fyllde 60 lar och tiliägg. fa re slutet slute t av november n ov ember 1979 kan k an före iinnu ansöka ansoka om å1derdornsstäd.

Alderdomsstad . ni ännu ar att ni gör gar det d et före fare Huvudsaken är AT. Fyllde Fyllde ni 60 år ar senare se nare har juni i år. tyv arr inte in te längre lan gr e chans ch an s ati att fä fa ni tyvärr Alde rdomsst6d. De som so m redan har å1derdomsstöd. d et .,-Der eller som so m ännu annu kan söka soka det d et det far givetvis givetv is behälla be ha lla stödet sto de t även aven får pensionfo rmen som so m sädan sadan om pensionformen a n na n möjlighet, mojligh et , dA d a ni slopas. En annan anka, är ar att a tt försöka for sok a få fa allmän allman ar änka. är familje pen sion . Också O ck sa den d en är ar familjepension. st ran gt inkomstbunden. inkomstb u n de n . Men om strängt ni avvecklar avveck lar er butik b u tik och del d et inte inte mycke t över aver att a tt leva pä pa skall ska ll blir mycket ab s olut försöka. forsoka . Vänd Van d er e r tili till ni absolut Fo lk pensionsansta lte ns lokalbyFolkpensionsanstaltens ra och hör hor er för. for. Dä Da ni uppenbarrä ar arbetsför arbetsfor kan k an ni inle int e räkra kligen är n a med invaliditetspension. inva lid itetspension. Om na ni däremot diiremot söker so ker nytt nyll arbele a r be te via v ia oi niirm ast e arbetskraftsbyrå arbets k rafts byra bör b a r ni, närmasle arra ngeras, efter om arbete ar bete inte in te arrangeras. om en e n viss tid kunna ku nna få fa arbetslöshetarbets loshetlagen om sysse rsa ttni ng enligt lagen sersättning

Aktu ell Aktuell itik pensionspol iti k h ag pensionspremie pen sionspremie tal ar een n lika hög talar som männen. mannen, 1I san ni nge ns namn sanningens rnaste dAandra an kkonstateras onstatera s måste då andra sid sidan all inno rna alltså) alltsa) eg entliati ddee (kv (kvinnoma egentliorde betala n hhögre agre efte rgen bborde beta!a een efterner! so m medelåldern m ed el Aldem (och alltsa som alltsä pen pen-kost n ade n!) aärr sa ck et sionskostnadenJ) sä my myckel Svar: Niir ne n i sions När familjepensio farniljepensionen et ss.k. .k . sva ga re ka högre bland ddet svagare kö-tiden ska pades var de ta n tv ive l hagre skapades dett uutan tvivel net!! far na n familj h ett aannal nna t net för en en an annan familj oc och Far ddet et tr edje mäste m ast e nag ot gaFör tredje nägot gösamhalle aän n dagen s. Detia Detta har lell samhälle dagens. lett att ddet åtminstone dag aktuet at mi ns to ne i da g ak turass all till sionen som hutili all att familjepen familjepensionen hu- ra obl emet med epenproblemet med familj familjepenvvudregel ud regel enda st u 19år tgar till aänka n ka ella pr endasl m bbortfaller ortfall er i och t rygghet so sionstrygghet som och nkling. Man tiin kte sions och te till och in inte tili aänkling. tänkte lsmassa. Vi kkänner anner ju ed ski med skilsmässa. ju till tili sig tydligen som hu vudregel ''atl a ll m huvudregel trun fa rlita t sig därr hus hustrun förlitat m annen arbetar strun ar mannen arbelar och hu huslrun är dessa fall da te ns kapet ger eekonomisk ko nomisk på all att ak äktenskapet hhemma emma eller aåtrrunslone tmins to n e klart be- pa ggh et i all framtid. Hustru n trygghel Hustrun roend roendee av mannens mannens inkomster. inkomsler. try står far för skatsel skötsel av hem och och bam barn L ik asAvar te fa rberedd pa Likasa var man in inte förberedd på star h star och står sedan sedan pA på bar att iljebanden numera latt att fam familjebanden Iäti lalö- (och make) oc ba cke nar ogen backe när mannen vid \~d s.k. s.k. m mogen ses upp, all gre att skilsmassa skilsmässa inte inle lan längre ifter om si g å1der skiljer sig sig och ggifter sig iir am at iskl un da ntag utär nagot något dr dramatiskt undantag ul- Alder in na . en annan annan., ofta ofta yngre, yngre. kv kvinna. an rto m en ratt in g med en an tva tvärtom räti allman allmän lasn lösning Dett ar är latt lätt all att rAda råda kvinnorna kvinnoma att atl pA lem av olika pa familjeprob familjeproblem olika art arto. De ill all bete sll se ttili att de de har farvarvsar förvärvsarbele så AIla Alla detta har har lell lett lill tili att atl man i1 dag se n arbetsatt de de fAr får en hygglig ege egen pet talar om hov alt rel ativ l ap relativt öppel om ett be behov en for gen s ssiluation it uat ion men far da dagens att former a familjepensio ne n sll ati re reformera familJepenslOnen så pension m n las n ing efte rs om är della detta inge ingen lösning eflersom att en m ol sva ra r det erna ar att dden motsvarar det mod moderna sam hallets krav. dagens emma-arbetande dagens endast endast hhemma-arbetande sarnhällets krav anta" pa mte ar är "intress "inlressanta" på arbetsarbelsFar rsta sAkan n stalla För det det fa första så kan ma man ställa inte frAgan n automatis k aänke n ke markanden, m del sa rt markanden. so som så vacke vackerl om een aulomatisk frågan om (ankl in g.) pen sion ar ter, efte rs om dde e sa kn ar (oftast) (änkling-) pension är motiverad mohverad ii he heler, eflersom saknar (oftastl del lbildning och erfarenhe!. a nadet fall alt att inga inga barn barn., smAsma- eller eller ii uulbildning erfarenhel. P På nåsko lalde rn. lan gr e lin ns med orde alltsa ba rt golt salt säll bborde alltså inle mle en enbart skolåldem. längre finns med i go bild e n och n efle rlev an de ha rbets in k om sfer de las makens aarbetsinkomster delas bilden och de den efterlevande harr makens en /elle r god n mell an m an och on mellan man och hustru hustru ifall lfall hhon en god god Ian lön och och/eller god ege egen pension. stllr m m as erv ice n utan an står far far he hemmaservicen utan hhan Far ra bbör ar naturtigtvis e n ddela ela med För del det and andra naturbgtvls borde borde av även med sig sig av av sin sin familjepensi on sr allen ges n pensionsralt et fall farniljepenslonsrätten ges ave även pensionsrält - aven även ii ddet fall all atl mlitill nkling ifall n en en skilsmassa skilsmässa ga görr slut slut pa pä sa samliWl aänkling ifall han han ha harr varit varit de den t. I1 ddagens agens datasa mhalle bOr ekonom isk t sv agare ii familjen, vel. datasarnhälle bör ekonomiskt svagare familjen. ve na tu rlig tvis med kttagande av an ku n na lin na en eknisk la sman kunna finna en ttekrusk lösnaturligtvis med ia iakttagande av m g ave n pll etta, dj u pt mansk· ning även på ddetta, cljupt mänskvad som sades sades ii del del faregAende. föregående. nin vad som le m . liga, prob problem.

Detta tig jam lik - liga, kräver en en natur naturlig jämlikDetta kraver Slutligen a aver sanen ! Parentetiskl he n kkönen' över all all di disSlutligen:: Hajd Höjda hett mella mellan Parenteliskl maste h ii all m t id måste har här konstateras konstateras all att manga många kussion kussion star slår nu nu oc och all fra framtId kvi n no r tala att s ad vandigh et en kvinnor talatl far för detta detta med med all att nnödvändighelen att bamen barnens ill att e mi n- stiillning uupprört pprart hiinvisa ljepe ns io nen behänvisa ttili atl dde minställning ii fami farniljepensionen besan n (elle era s arbetsgivare) sann (ellerr dderas arbetsglvare) bebe- stAr står och och om om majligl möjligl farstarks. förstärks.

Fraga: När Nar sk all jarnlik he ten Fråga: skall jämlikheten utstriickas även ave n tili till pensionssekutsträckas torn ag har ju ma nne n och tom?? 1I ddag männen kv in no rna olika pensionsfarmakvinnoma pensionsförmå-

se1sättning. selsattni ng. Efter Eft er minst m in st 200 dagars arbetslöshetsersättning arbetsloshetsersattni n g kan kan gars ni ev. får far arbetslöshetspension. arbetsloshets pe nsi on.

Det något nagot högre hogre arbetslöshetsunarbetsloshets u nDet derstödet dsrstodet Erån fran arbetslöshetskassa arbetsloshetskassa kan kan ni som egen egen företagare foretagare inte räkna rakna med. med. Alla AIla de här har frågoma fragorna kan FPA-byrån FP A vbyran pch pch Arbetskraftsbyran reda ut. u t. Tag med er allt sbyrån som belyser er ekonomiska ekonorniska situasituation då da ni går gAr tili till nägondera nagondera byby ran. Ring gärna garna i förväg. forvag . rån.

FFraga: r åga: Hur får far man sin personbeteckpersonbeteckning?

Jag J ag och mAnga manga andra med mig undrar hur man får far sitt personperson sig num? signum?

Es ter Ester Svar: Personbeteckning P er sonbeteckning är ar den d en term våra vara språkväktare spra kv ak tare vili vill att vi skall s kall använda nar det gäller gall er det d et som an vanda när fortfarande allmänt allm a nt kallas socis oeialskyddssignum als ky d dssignu m eller elle r personnummer. nummer. 1 I Sverige använder anv an de r man personnummer. personnu m me r. Nurnret Nu m ret dök d ok upp i och med att vi lick sjukförsäksjuk for sa krin g och oc h arbetspension på pa sextiose x tioring talet. Fram tili till 1970 hade h ade vi två tv a olika oli k a nummerkombinationer. n ummerkombin ati on er , ett ett arbetspensionsnummer arbetspensi onsnummer på pa arbetspensionskort be ts pe nsionsk orl och socialskyddssignum (som (so m det det då da ännu annu kYddssignum

hetie) h ette) på pa sjukförsäkringskortet sjukfor sak rin gskortet.

1970 1970 förnyades fa myades förordningen forordni ngen om om befolkningsböcker befolknin gs bocker och oc h man man gick gic k in för far att all förenhetliga forenhetliga syslemet sys teme t och använda a nvanda endast en dast eti ell nurnmer, n u m m er, det som som fanns fan ns på pa sjukförsäkringsjukforsakri ng skortet, skortet, som fick lick bli vars vars och ens personbeteckning.

SSamtidigt amtidigt person beteckning. slopades arbetspensionsnumret och arbetspensionskorten rruste rriiste sin betyde1se. betydelse, Numera Numera får far varje nyfödd nyfodd rätt ra tt snart efter sin si n registrering reg istr ering i befolkningsregister folkningsregister eller församling forsamli ng sitl sill sjukfarsäkringskort sjukforsakringskort och sin personbeteckning. pe rso nbeteckning. Första F orsta delen består bestar av sex siffror som utvisar u tvisar födelsedag, fodelsedag , månad rnanad och år, ar, ii nämnd narnnd ordning. ordning, 1I Sverige Sv e ri ge skriver skrive r man den delen d ele n av beteckningen beteckni ngen pä modernt" sätt pa lI"modernt" sa tt ii omvänd ornvand ordord ning, ning, vilket v ilk e t ofta medför medfor trassel för far den som s om rör ror sig i det andra a ndra landet.

Ia n det.

Andra An dra delen d el en av numret nu m ret är ar den d en egentliga personbeteck ningen.. personbeteckningen Den är dividuell och den individuell ar helt in behövs behovs för ror att all skilja 055 os s från fran andra med m ed samma sam m a föde1sedag fod elsedag och år. ar .

Beteckningen B eteckningen består be star av ett tre'tresiffrigt siffri gt tal. tal . För F a r män man är ar sista siffran udda, för far kvinnor kvi n nor ett ell jämnt jarnnt tal.

Tili va r och en konTill allra sist har var trollbeteckning, som består bestar av en bokstav eller ytterligare ylterligare en en siffra. siffra . Kontrollbeteckningen kan man sjäIv sjal v räkna rakna ut och kontrolle-

ra på pa följande folja n de sätt: satt: Dividera Div id era det niosiffriga tal som so m bildas b ildas av av föroni osiffr iga tal delsetiden d else tiden och och dd en indi~duella in divi duella beteckningen bet ecknin gen m ed 31. Obs. Obs. Har Har man m an en siffra si ffra som so m kontrollbek ontrollbeteckning skall ska ll den d en inte räknas ra k nas med, m ed , utan lämnas lamnas bort på pa samma samma sätt sa lt som so m om beteckningen beteckninge n slutar slutar med m ed en en bokstav. bo kstav. Nio siffror siffro r divid ivideras de ras alltså alltsa med 31. Vad Vad sjäIva sjalva resultatet av räkneoperationen ra kneo per a ti one n blir har ingen inge n som som helst h eIst betydelse bet yd else ii sammanhanget, sammanhange t, utan det d et viktiga vi k tig a är ar det d et som blir b lir över. aver, alltsä al ltsa resten. r esten.

Då Da det d et inte in te går gar jämt jarnt ut u t skall konkontrollbeteckningen bli antingen en siffra mellan och 9 elIer mella n 1loch elle r en bokbokstav. stav. Går Gar detjämt d et j am t ut, med 0 (noll) som rest. rest, blir bl ir också ocks a kontrollbek ontroll beteckningen tec k ni n gen en e n nolla n oll a (0).

(0) . Jämför Jam for resten rest en eCter efter räkneoperationen ra kneoperationen med bifogade b ifogad e tabell. tabeli. Det bör ba r överensstämma overensstamrna med m ed personbepersonbeteckni ngen ngteck n in gen på pa sjukförsäkri sj u kforsakringskortet. skorte!.

KontrollKontrollKo ntrollRest beteckning Rest R est beteckning 0

1 I 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 11

Vi har i detta nummer glädjen gliidjen att välkomna valkornna som iIIustraillustratör konstnärinnan Ann a Sim b e rrg9 , som Aterfinnes återfi nnes i detta tor konstnarlnnan A n na mbe nr i "Gamle man", man" , Pensionärsmiddagen Pensionarsmiddagen och i Ester Holms artikel. är bekant för Anna Simberg ar for oss alla alia i Svensk-Finland som bl.a. "klatschig" illustrator iIIustratör av Hbl-storkryssen och nu senast i Hellen Tallqvists ""Oss Oss penslonarer pensionärer emellan".

Hjärtligt välkommen med i gamet Anna!

Hjartligt valkornrnen

Arkadia pensionärer pensionarer på pa spralligt humör humor

12 13 14 15

0 I 2 3 4 5 6 7 8 9 A B C D E F

16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

H J K L M N P R S T U V W X Y

Ebba akobsson Eb ba JJakobsson

* _tili _tid 1980

utkommer ellligt jjöljande: IItkomm er ellligi oljallde: m aj nr 3 dden en 27 maj nnrr 4 dden en 2 sseptember eptem ber okttober ober nr 5 dden en 28 ok nr 6 den d en 16 ddecember nr ec ember Bidrag ttill bör ill nr 3/80 bar v ara redaktionen till tillhanvara hand en 10 maj -80. da ssenast en as t den

Utgi"are: Utgivare: Svenska Svenska Pensionärsförbundet r .f.

P ensionarsfarbundet r.f.

Ansvarig utgivare utgivare Ansvarig och och chefredaktör chefred ak ta r Eija Fra Francke Eija nc ke

Vid sitt sill mtilladsm målladsmöte IIade A rka rkadia Pellsiollärer H elsingfors ett eli Vid ol e i jjalluari allllari had e A dia Pell siolliir er i He/sing/ars IInderlICiIllIillgsprogram m /iillt.. Del fl som Vila Ulla 5"'Ofl SeviJ/l summa sammanställt Det var var efl e/l ege egell ullderllållllillgsprogram sam misslii,'liflg ore flillgefl.. Missema misstävlillg ii ,'ilken vi/keli 0110 alla deltagarna deltagarna I"IIr var frdfl Jråll fJörellingell Missema .'ar var kliidda rdll obesliimdn klädda ii sliliga stiliga kliilllliflgar klä ,lIIillgar ocll ocl, IIallar I,atlar fJråll obestämda lider tider ocll ocll presenlera· presellterades er ii sa/en 011l till usik iiävell ,,'ell pd m som pr ogramledaren des l'id ,'id ill/riid inträdel sale" lIt ut01ll tilI m musik på ririm sam programledarell skril'i1.

De lill tili ell ett IlIl1Idra/ IIundratal uppgående mötesdellagama var jOrtj jörtjusta ocll skri ,·il. De a l II ppgdende mOlesdellagam a .'ar flsla ocll gav mer mer iin än -1 -10% röstema tili nr 2,. A Astrid Davidssolllängst t.I, . pd på bilden bilden.. go.'

0 % 0al' " roslemalillllr2 slridDm·idsSOll /iingsl l.Il. De 'ar ff r.l', Uaj r .l·. JM aj Lojander Lojander,, Vera Janta Jarva , Karin Karin Andersson, A ndersson , De ol'riga övriga misserna misserllQ I,l'ar Margil ma fl. 1I bakgmnden Margit Ny NYlTulI/. bakgrundell I.". t.V. skymlar skymtar Vila Ulla 5"'011.

Sevon .

Annonschef: Annonschef: Kaj Sjaberg Sjöberg K'Ii Observatoriegatan 6, 51 51 Ob se rva t oriegatan 6, 00140 Hel Helsingfors 14., singfors 14 00140 tel. 90-63 90-63 55 55 99 99 tel.

Redaktionens adress: Red akti on en s ad ress: Eija Francke Eij a Francke Kallstranden Källstranden 10 10 C C 02720 Esbo Esbo 72 72 02720 tel. 90/59 90/59 80 80 72 72 tel.

Ekenäs Ab, Ek e nas TTryckeri ryckeri Ab, Ekenäs Eken as

15

N ästa tidevarv gummornas?

"Det är inne med gammalI. Bofinken Knut, blåklint i rågen och häst i stallet och torp är högkulturelll. Nu blir det snart efterfrågan på gamla kärringar och gubbar också. I nästa valrörelse skall ni få se att partier kommer att vifta med någon gumma på listan som kan baka barkbröd eiler nån gubbe som täljer i trä och håller sig uppe med både hängslen och livrem. Det är roligl. " Nancy Eriksson, f d riksdagskvinna i Sverige Morgonbris

Det finns två sätt att få lugnt: det ena är att aldrig göra vad man ångrar det andra är att aldrig ångra vad man gör.

r---=~~~~E>SSLS$: S>SS ES$: _M~A~JSS:: S~~~~

SÖDERNRESOR 1980

August Strilldberg

I-"'-+-'-+:"'+-'-l--=--!-'-'-+=-+-'--+'rt~ Följande korsordslösare har att

emotse Hellen Tallqvists "Oss

I-++-'-+=l-'-'-!-=='l-'-''-l-=+'''+-'=-I pensionärer emellan".

God Tid gratulerar och hoppas att \li;~:-J;i,mt-=--t-=-r::.+,-:+.,;;m.:-':-i18 boken skall inspirera till givand ~4-'-'-l"'''''I-~-=Jr.;.J-:::-I!''~4.:::.J diskussioner.

I_"t-.!:!..f-::=:+=!~F+'::=J-!.!..f-'~.:,:.j Margit Hellman, Vanda 30 Lars Johans, Mariehamn I~'.'l-!::+-!....j-.L!...j"'!:"t.mf.!-!'-+'=+'~~ Anna-Viola Nylund, Nykarleby Karin Salo, Abo 11 1...o.::"I-':-+''-'-+",.-i-':'-fL'''4-''+=-+=-+~ Maud Schauman, Vasa 10.

MALLORCA 15.3 - 22.3 MöI våren på Mallorca. Vårt hoIelI Borenco ligger nära Plaza Gomila ca 3 km från Palmas centrum. Hotellet är enkelI men välskött.

Pns endast 1.190 mk.

Reseledare medföljer.

---------------------------

ITALlEN I MAJ

Vi försöker att få en verkligt förmånlig resa tillllalien och väntar nu offerter på Sicilien eiler Jtalienska nvieran. Hör av Dig snarast om Du är intresserad av majresan.

Reseledare Else-Maj Johnson. Läkare Erkki Tarplla.

RHODOS 27.9-11.10 Rhodos är fortfarande Greklands populäraste resmål. Fjolårets resa såldes slut på några veckor. Hör därför av Dig snarast möjligt.

Vårt hotell Angela är ett omtyckt medelklass hoteII .

Reseledare Else-Maj Johnson. Läkare Erkki Tarplla.

NG /:!.· VRABA I grupp och privat åker Ni bekvämt, tryggt och förmånligt via oss. Bestäm resemålet, vi hjälper vid planeringen och sköter bokningen.

Svenska Pensionärsförbundels bordsslandar finns atl köpa på förbundels kansli, Viborgsgatan 9, 00510 HeI. singfors 51, tel. 90-7537820.

Priset är 50 mk. Använanjngen

e LL Tourist Service Eken1.9

911-14tiZO

Karis Helsingfors

911-31444 90-413844

Kom med tili exotiska Fjärran Ostem. VI stannar rorsla veckan i Bangkok och gör utflykter tili bl.a Kwai-floden, Rose Garden och Flytande marknaden.

Andra veckan är vi i badparadiset Pattaya där vi främst latar oss och njuter av det härliga klimatet.

Vi flyger bekvämt med Finnair.

Det här är vAra planer. Ring gärna och tala om vad Du tycker.

Tala om ifall Du har förslag tili nya resmål.

Lojo 912-21818 Lovisa 915-52888

Att göra resor med buss i trevligt sällskap är givande.

Våra bussar för dig tryggt tili resemålel.

OY LINDHOLM LINES AB 10600 Ekenäs, Björknäsg. 1 tel. 911-13808

Svenska Pensionärsförbundets hyllnings- och kondoleansadresser

G L A D p Adressema kan beställas fmn Svenska Pensionätsfömundets kansli , adress: Vlborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel. 90753 78 20 (vardagar klo 10-14).

Därtill nnns adresserna all köpa I Helsingfors Sparbanks huvudkontor.

Hyllnlngsadressen kestar 20 mk.

Kondoleansadressen kestar 15 mk.

Föreningar som Atar sig all sälja adresser emAller en provision om 5 mk per adress.

BehAllningen av försäljningen går tili Jarl Hellslröms mlnnBsfond.

THAILAND I NOVEMBER

Å

s

K

Kom ihåg vår traditionella Teneriffaresa I januari 1981.

ft.~ ~

Arr. SPF österbottniska Dislrikt Närmare uppgifter Else-Maj Johnson tel. 961-11 94 10.

Teknisk arrangör. Resebyrå Polarisl Gitta Unger tel. 961241555 )II

(j ~

~

FÖRMÅNLIGT OCH TRYGGT TILL SVERIGE.

Vosobåtorno ör en pens,onorsvönl'g "nle. Stömn,ngen ör gemytlig och det finns mångo glödleömnen på båten ' de"kotessbordet, supermarketen, donsboren oSV .

Och våro biljettpriser ör oslogboro!

Obs. SO % rabatt på narmalt biljettpris för 60 år fyllda och sjukpensianörer.

Nörmore informotion från resebyråerno eiler direkt från 055, tel (961) 11 74 11.

Förmltnligaste sjövägen tili Sverige.

....··················1

TILL STOCKHOLM

ENGLAND och WALES 5-15 maj

snabbt, bekvämt, utan byten ...

Tur: 28/3 25/4 23/5

414 215 30/5

11/4 9/5 31/5

Retur: 30/3 714 415 27/4 25/5 31/5

18/4 16/5 04.45 04.55 05.40 06.20 07.20 10.30 20.15

j

13/4 11/5

KOTKA KARHULA LOVISA SORGA HELSINGFORS AsO STOCKHOLM

20/4 18/5

1

01.00 00.50 00.10 23.35 22.40 20.00 07.50

Om logi och kombinationer i Stockholm ring

Oy Hj HOLMSTROM Ab Lovlsa tel. 915/52 511/Resebyrån

I........................I

Bland de senast den 30 april under adress God Tld, Eija Francke, Källstranden 10 C, 02720 Esbo 72 insända rätta svaren utlottas 5 penninglotter tili maj månads dragning.

Några platser återstår än· nuo lntresserade bedes kontakta SPF-kansliet tel.

90-7537820. Detaljprogram ingick i God Tid 1/80.

l=:~:==~=::~~~~~~~~~J

Namn: Adress:

............................................................... .............................................................