God Tid 4/1980

Referat från Sommardagarna Mittuppslaget Arg.8. - Nr 4

I

2 SEPTEMBER 1980

I

:!,III 111 11111111111 111 11111 II 111 II II II 111 II II II 1111111 111 11111 11111 II II 11111 II 111 II 1111111 II III!

De g mlas vecka Under de gamlas vecka 4-10 oktober försiggår en utställning i Jugendsalen, Norra Esplanaden 19, Helsingfors. Utställningen är öppen Ul1der vardagar kl. 10-16 och lördag, söndpg kl. 10-15.

Svenska Pensionärsförbundet medverkar lördagen den 11 oktober klo 10-15. Mellan klo 13 och 14 presenterar vi svenskspråkigt program.

Välkomna

51111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIF.

KONDITIONSFRÄMJANDETS MOTIONSVECKA 27.95.10

Tack tili Pensionärsföreningen Vi N orrifrån, Karleby Svenska Pensionärsförbllndets arbetslltskoll som sammanträdde den 14 augusti i Helsingfors , fram/ör eli hjärrligt tack tili Pensionärsföreningen Vi Norrifr/w, /ör I'äl arrangerade sommardagar den 10 -1 1 juni i Karleby.

De väl /örbere'dda arrangemallgen och det högklassiga programmet samt den känsla av samhörighet SOIll deiragare fdm när och Jjärran erfor, gjorde sOlllmardagama tili en händelse som deltagarna länge kOllllller OIt minnas.

Högakmingsfullt SVENSKA PENSIONÄ'RSFÖRBUNDET r.f.

Alfred Sm eds Rainer Nordström ordförande verksamhetsledare • Österbotlniska distriktets omblldsmal1 Else-Maj Johnson lägger /II texte1l för f r.v. doklor Ralf N orrma1l med frll Eeva-Liisa, förbundsordföra1lde Alfred Smeds, distriktets ordf. Egil Appel och stadsfullm. ordf. Erik Bernas.

OSTERBOTrNlSK pensionärsdag firades i Kask ö torsdagen den 7 augusti. Värd stod pensionärsföreningen i Kaskö, vars ordförande Inez Klemets först hälsade alla varmt välkornna tili den lilla kJubben, som tillsvidare inte har mer än 50 medlemmar.

Hon uttryckte också en viss bä- dieskolan bjöd på gymnastikvan för huI' de skulle kJara ar- uppvisning under Irma Winrangemangen för en fest 101' 500 bergs ledning. personer. Men oron visade sig . Ur Kaskö-revyn frän senaste vinter framfördes tili allas mundessbättre vara obefogad.

StadsfuJJmäktiges ordförande terhet en sketch, Fiskaf'"anget. En Erik Bernas presenterade sta- och annan kände DOg igen sig i den. En grupp barn frän lågsta- den situation som visade hur det

går tili då man och hustru gemensamt skaJl lägga ut näten.

Dagens festtaJare vaI' biträdande professor Ralf Norrman från ÖvermaJax, varS tai återges i annat sammanhang i detta nummer.

Förbundsordföranden AI fred Sm e d s framförde förbundets hälsning.

Distriktsordförande Egil Appel ledde allsången,

hjälpte fru Fortuna vid lottdragningen och avtackade Kaskö pensionärskJubb för allt det nedlagda arbetet som värdskapet fört med sig.

Dans blev det också. För musiken, både tili dansen och i prograrnmet svarade EngvaJlarn a, lärare Rafael Engvall med sina fyra barn.

Else.Maj

2

--Att kunna leva i denÅldringens jöränderliga väriden livskvalitet Traditionellt firas åter De GamJas Dag den första söndagen i oktober.

Tema i år är "å1dringens Iivskvalitet."

För ett pensionärsförbund är naturligtvis vaIje dag under året tilIägnad de äldre. Men de gamlas dag har en stor betydelse på det sättet att man då kan fA sarnhället i övAgt att ägna de äldres sltuation en tanke. 1 årets tema talar man om "äJdringen". Många av dagens vitala pensionärer tar i dag avstånd från begreppet äJdring. Vi skall inte heller här försöka reda ut vem som är å1drlOg, utan i stället ta fasta på temats andra väsentliga ord, livskvaliteten.

Någon form av Iivskvalitet upplevs av alla mänskor, även om "utbudet" varierar mycket. Livskvaliteten för de äldre har i hög grad förbättrats under de senaste årtiondena tack vare förbättrat pensionsskydd. Man har smä möjligheter at! ta vara på andra former av Iivskvalitet om man inte upplever trygghet i materiellt avseende.

Många gånger har vi hört talas om storfamiljerna på "den gamla goda tiden" och den kontakt som uppstod på ett naturligt sätt mellan generationerna. Men den gamla tiden var nog inte enbart god . Bostäderna var ofta små och ibland undermåliga. Under dessa förhållanden nötte de olika generationerna helt säkert på varandra. 1 dag bor de olika generationerna oftast ,skiida hem och det är kJart att risken för isolenng är stor. Men tar man tili vara de möjligheter att söka kontakt sam ändå fmns så kan förhållandet mellan generationerna i dag bli friare och mer givande än nAgonsin tidigare, just på grund av at! man inte nöter på varandra hela tiden. En levande kontäkt mellan generationerna hör tIll Iivskvaliteterna. Ansvaret för att denna kontakt finns vilar på bAda partema MÖJligheterna att delta I olika former av kulturäktiviteter och föreningsverksamhet har under 1970-talet starkt kommit med i bilden som en del av Iivskvaliteten för pensionärema. För vår del vilI vi gärna tro att den mångsidiga verksamhet som pensionärsföreningarna bedriver är av stor betydelse för medlemmama. Här kan också samhållet ännu hjälpa tIll mera än tidigare, t.ex. i fråga om anskaffandet av ändamålsenliga samlingslokaler.

Förändringama i väriden sker mycket snabbt och vi har svårt att hinna följa med och kunna anpassa oss tili allt det nya. När vi trodde att något var fardigt och att vi lärt oss det, dä kommer det något nytt och allt skall ändras_ Så är det också i arbetslivet.

Knappt har nya maskiner tagits i bruk förrän de är föråldrade och det skall var något nytt. Och många hamnar att skola om sig tili andra yrken tiere gånger under sitt liv. Undra på om människan blir stressad och känner sig främmande för livet, alienerad som det kallas.

Men den sam levat ett helt liv och sett mycket förändras, den har nog även lagt märke tili att ofta kommer det gamJa igen.

Förändringarna är in te alltid så slutgiltiga utan det händer att man ätergär tili det garnla som varit. Det betyder att man lär sig -att inte ta nymodighetema så allvarligt utan i stället ta det lugnt.

Men visst lever vi i en föränderIig värld. TiIl förändringarn kan vi förhålla oss på olika sätt. ytterlighetema är å ena sidan att anse att man måste följa med i alla svängningar och å andra sidan att anse att det gamla är bäst och att ingenting behöver ändras.

Vardera synsätten tror jag är skadliga för människan. 1 det förstnämnda fallet förlorar Iivet

Kyrkoherde Dragsfjärd_

Rlllle Söderllllld,

all sta bilitet och trygghet medan det i andra fallet är att man ställer sig ulanför det nutida mänskliga sarnlivet. Mycket av motsättningama i kultur- och samhällsliv beror på att somliga rusar i väg medan andra stretar emot. Ett gott råd är det gamla ordspråket "Skynda långsamt".

Balansen i livet kan vi inte bevara om vi inte äger något oföränderligt mitt i allt det föränderlia. Det enda oföränderliga som finns är Guds ord. Ibland tror vi att också det förändras, men det är såsom hebreerbrevets författare: "J esus Kristus är densarnme i gär, i dag och i all evighet." Ett exempel på det som förändras är pSalmboken i vårt svenska stift. De nya pSalmema kan få oss att känna oss frärn-

I ~=l~~~~~;~~~i~:~iii~;~~;~i~~~~~~~:-:-~------_J Minnen -

Samhållets ansvar för å1drlIlgarnas livskvalitet är 'Stort. Det är ' ... samhållets skyldighet att se till at! det firms tIllräckligt med hemhjälpare så at! de gamla så länge som möjligt kan bo i sitt eget hem. Här skall man naturligtvls inte heller glömma att de anhöriga kan göra en insats. När sedan behovet av en vårdplats föreligger bör den firmas att tillgå. Det är de äldre som byggt upp vårt samhålle, därför har J~:J~~~~~~~!:!:9~~~~~~~~i!1 samhållet skyldigheter gentemot de äldre. En känsla av trygghet hör också tili äJdringens livskvalitet.

ATT SKRIV A I TIDNINGEN

Avslutningsvls bör det väl ändå konstateras att det sist och slutligen tili E!n stor del beror på var och en själv hur mycket kvalitet man finner

i livet.

RN.

RAINERS RUTA En sommar fyUd av solsken är avslutad och en ny höst står framför oss_ Vi skall hoppas att alla pensionärer känner sig uppiggade av solskenssomrnaren och att vi kan se fram emot en aktlV höst.

Tili aktiviteterna hör den motionsvecka sam Kondihonsfrämjandet anordnar i samarbete med Svenska Pensionärsförbundet.

Veckan böIjar den 27 september och avslutas den 5 oktober. Material för arrangerandet av en motionssllg kan beställas av KondltionsfrämjandeL Vi får hoppas at! manga av våra föreningar deltar och att motionsveckan skall bidra tili att öka intresset för motion.

Den vid det här laget traditioneIla höstkursen för föremngsfunktionärer arrangeras även denna höst. En särskild kassörskurs finns också pii programrnet.

När detta skrivs är ännu varken tidpunkt eller plats fastställd.

Kassörskursen torde dock sannolikt hålIas på SparbankslOstItutet i Mattby. Föreningarna kommer att få mera IOformation om dessa arrangemang genom cirkulärbrev_

mande i vära kyrkor. Psalmbokskommitten hoppas i vaIje fall att de nya pSalmerna skall inspirera tIll förnyelse och vitalitet".

När det gäller gudstjänsten skall vi veta att mitt i det föränderliga så förblir kärnan i gudstjänsten densamma. 1 centrum är budskapet om hur J esus Kristus gör allting nytt och hur vi genom honom äger gernenskap med vAr himmelske Fader. Guds ord, bönen och nattvarden gör att vi alltid fär känna oss hemrna i gudstjänsten. Och de främmande nya psalmerna kan med tiden bli kära bekanta. Det blir de, om vi använder de nya psalmerna som andaktsbok. Det är genom att be pSalmerna sam vi tiliägnar oss dem. När de nya psalmerna blir oss kära, då märker vi att de väl läter förena sig med de gamJa och att de är med om att berika värt liv.

Så behöver vi inte vara rädda för det nya sam vi möter i olika former. Vi får göra såsom Paulus säger: "Pröva allt och behålla det goda". Då skall vi fmna att det finns mycket gott och fint bland det som först kärms oss främmande. När vi håller oss tili Gud så behöver vi inte förlora tryggheten och tilliten i livet trots alla förändringar.

Rune Söderlund

Just nu sjuder det av verksamhetslusta och iver i de österbottniska pensionärsföreningarna. Det uppmuntrar i sin tur pensionärsförbundets österbottniska distriktsstyrelse, som planerat en aktiv höst också på distriktsni vå.

1 pensionärsföreningarna ges pensionärerna möjlighet att förverkJiga sig själva och få ut mera av livet. Men det är viktigt att man också för ut budskapet tili andra för att kunna aktivera ärmu flera. Via tidningarna kan man nä mänga passiva pensionärer som behöver stim ulans i sin vardagstilivaro.

Om det skrivs om pensionärsföreningen i lokaltidningen betyder det PR för hela pensionärsiden. Men tidningarna vili gärna ha föreningsnotiser serverade på ett visst sätt. Den österbottniska distriktsstyrelsen har därför beslutat arrangera en kursdag i Vasa på motell Fenno den 16 oktober, kJ. 12-16_ Föreningarna ombeds utse tv å eiler t r e intresserade representanter at! delta.

Wedningsanföranden häl1s av God Tids chefredaktör Eija Francke, redäktör Anita Svensson, Vasabladet och redaktionschef Gustav Strömsholm, rundradion i Vasa.

Tili de nya aktivitetema hör att förbundet förutom de stora sommarsamlingarna nu också planerar en vintersamling_ När medlemmama blir tier växer också behovet av aktiviteter_ Den första vintersamlingen blir någon gång under vintern 1981. 1 nästa numMen före denna journalistiska kursträff blir det konferens på "toppmer av God Tid kan vi kanske nivA" med föreningarnas ordförande och sekreterare_ Den hälls i redan berätta mera om saken_ Svenska Pensionärsförbundet Fenno mateli i Vasa den 23 september kj. 10-16. Föreningarna medverkar också i är i den ut- uppmanas kontakta ombudskvinnan Else-Maj - hon vili ha anmälställning sam under de gamJas ningar och tips tIll diskussionsärnnen för dagen. vecka anordnas i Jugendsalen, Norra Esplanaden 19 I HelsingDen sedvanliga ärliga resenärsträffen ordnas pä motell Polaris fors. UtstäUningen är öppen under tiden 4- 12 oktober, men värt 18-19 oktober. Söderifrån kan man komma med tåg, ankomst tili förbund deltar endast lördagen Bennäs station kj. 11.51, där österbottningarnas buss väntar. 1 priset, den 11 oktober kj . 10-15. KJ. 13_00 mk 160,- ingär lunch, kaffe, middag med dans, kaffefrukost och presenterar vi svenskpråkigt pro- söndagslunch samt gyrnnastik, bastu och sirnning. Medtag foton och gram. Öppethållningstiderna för gott humör. Ring till Else-Maj och anmäl i god tid, Iör rumsreservedenna utställning är under lörda- ringens skuU. Resans pris tilIkommer. gar och söndagar kJ. 10-15 samt under vardagar kj. 10-16. Vi hoppas på ett talrikt antal deltaDen österbottniska höstsamJingen hålls I Vasa handelsläroverk den gare.

25 oktober kJ. 12. Vi hoppas få biskop John Vikström som talare och Söndagen den 5 oktober f~as eventuellt Evangeliska folkhögskolans elever att uppträda med sångDe Gamlas Dag_Deltag gärna om och musikprogram i andlig stil. det på Din ort anordnas någon form av aktivitet denna dag_ Alla pensionärer tillönskas en pla.!}eras under våren 1981. lntresserade pensionärer bedes kontakta ElSe-Maj med synpurikter. god höst.

De bruna vägarna korsa landskapet, likgiltiga jor höstens vindar.

Vad har jag velat?

Alltfort lockar vägen däT den böjeT sig i skymningen döljande - av mina önskningaT - hUT mycket?

_tili

Rabbe Enckell

1980

utkommer eTlligt !öljande: nr 5 den 28 oktober nr 6 den 16 december Bidrag tili nr 5/80 bör vara redaktionen tillhanda senast den 10 oktober -80_

TOPPKONFERENS

RESENÄRSTRÄFF

HÖSTDAGEN

KURS I SLÄKTFORSKNING

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r .f.

Ansvarig utgivare och cbefredaktör Eij a Franc ke Annonschef: Kaj Sjöberg Observatoriegatan 6, 51 00140 Helsingfors 14, tel. 90-635599 Redäktionens adress: Eija Francke Källstranden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 90/59 80 72 Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

3

. :1Ii 111111~1: 1~ : IIIIIIIIIIII""I"llllllllllli

o

Elly Lilldroos I allmänhet brukar redaktören göra eft samma/ldrag på

illtervjllojjrets persolIalia , mell då dagens "ojj er" KimitoölIS representant Elly Lilldroos i SPF:s eelltralstyrelse så elega/lt skött den detaljell låter vi henlle jrejdigt gå rakt på sak.

:.:.:.:.:.:.:. tientvän en gäng i veckan. Och på den vägen är det. 1 höst blir det 6 år som jag de Oesta onsdagar utom juli- augusti besökt hemmet. Där försöker jag hinna med mänga besök på rurnmen och fungerar då som "klagomur" d.v.s. lyssnar, tröstar, ger råd, noterar en ny klänning eiler en grann skjorta, mtresserar mej för ett kort som kommit på posten o.s.v. Den ntinsta uppmärksamhet är,jlV stor betydelse.

Sen gäller det att ordna aktivileter där Oera kan delta. T.el<. högläsning, en sångstund eiler slttande pensionärsgymna· stik. Vårt popuJäraste påhltt är "Juttutupa" (namnet har jag knyckt av kyrkoherde Rune SÖ· derlunds begivenhet för ml!l1li ga pensionärer i Dalsbrukl.

Pii sädana här ställen händer det inte så mycket, så är t.el<. måltidema ett välkommet avbrott, tili vilka man köar länge

bakom den tillsvidare stängda matsalsdörren. - På onsdagarna infinner slg också undertecknad i god tid i sällskapsrummet och intar m in givna plats i den röda sammetssoffan, i andra hömet sitter han, som varlt på hemmet nästan sedan dess tilIblivelse. Det är mest de manliga patientema som tagit sig bestämda platser i den röda salongsmöbein. Det är bara Kalle, som föredrar någon av de svarta fålöljema, eflersom han av princip mte befattar sig med rött. Varken en röd stol, lmgon eiler rödbeta finner nåd för hans ögon. Så börjar samtalet. Vilken tur attjag i tiden bolt i huvudstaden och har litet hum om hur där var pä ljugotalet och att jag behärskar finskan. Det är aIltid lika spännande, för det kan bli tai om vad som helst. Dagsaktuellt likaväl som om spritsmuggling. När gubbarna riktigt blir talföra står ofta Asikter mot varandra och en

Jag är jödd i Fillby i Åbolalld mell avverkade mel/allskola/l i Helsillgfors oeh jortsatte sedall i Ekenäs Semillarillln. Därifrå/l lltdimitterades jag, 20 år gammal oeh kom så tili Kimito .

Jag hade sedan bamsben hajt yrkesvalet klart, mell livet blir sällall som malI tällkt sig. Gifte mig oeh när kriget kom lämllade jag mhl tjänst i Tenala jör att hele äg/la mej ål jamiljell Oell vår jordbrllkslägellhet, vilken tog all dell oerjarlIas tid i allspråk . När vi sell jiek fred kom makell hem, invalidiserad av ledgångsrellmatismen. När bamell blev större blev jag smållillgom, j ör att hjälpa Ilpp ekonomiII , vikariell , alltid järdig att hoppa ill i olika skolor på Kimitoö/l , /lär så behövdes. Det gay eli viss tilljredsställelse attjå syssla med det mali lIar Iltbildad tili, mell mitt verkliga drömjobb jiekjag lIär jag var närmare 60 år.

Maria och Jan-Erik Börman, som startat Oera privata sjuk- och åldringshem i Helsingfors, hittade Kälkestads tomma folkskola i Västanfjärd och beslöt göra om den till ett kon valecenthem för äldre. Den 12 maj 1969 öppnades hemmet Villa Kälkestad. Då jag efter stor tvekan, sedan Medicinalstyrelsen gett sitt godkännande, tog emot tjänsten som ansvarig, började en ny tid för mej. En tid, som jag kallar "en gåva på äldre dar". - Fem och ett halft år går så fort, när man trivs och tycker om sitt arbete. Under

dessa år förstorades hemmet så att vi kunde ta emot 60 patienter, de Oesta från Helsingfors och ofta finsktalande. Det var ofta be· klämmande att konstatera hur ensamma dessa åldringar kunde vara och samtidigt fick man lära sig hur mycket det fordras anpassningsförmåga av en gammal människa, när hon flyttas från sitt hem tili en anstalt.

N är sedan dagen för ntin pensionering närmade sig, föreslog mina arbetsgivare att jag skulle göra en "mjuklandning" in i pensionsåldern och fortsätta som pa-

med. Van1igen är de så roade atl mustig historia slinker gärna det rent av känns irriterande, när den annars så efterlängtade frukostklockan ljuder. - 1 fjol höstas gästade en socialsköterska frän Helsingfors hemmet och sa för. vänat: "Jag har just läst om att man i Amerlka börjat med grupp_ sarntalsterapi på åldringshem. men och så kommer jag ut till landsbygden hemma i Finland och får se hur otvungel det funge. rar.' t Pa tien t vä n sve rk sa m heten är en hobby, som skulle behöva mänga utövare. Enligt mitt tycke passar det här bra för äldre friska personer, som har gott om hd.

Man skall ha förmågan att lyssna och kunna konsten att hålla tyst.

DärtilJ skalJ man komma då man lovat och har man regelbundna besöktslider skall man meddela om det kommlt förhl.11der. Framför allt skall man tycka om sma medmänniskor och godta dem med alla de egenheter de har.

Någon lättvindig hobby är det inte. Efter en besöksdag. då man haft kontakt med mänga mänmskor och fått ta del av mänga olika problem, känner man sig ofla som en urvriden trasa, men sam. tidigt skänker det stor tillfredsställelse att man kunnat glädja någon gammal, trötl och ensam, samtidigt som man känner djup tacksamhet över att ännu få bo 1 silt eget hem, obunden av bestämda tider och olika förhållElly Lindroos

Killlitoöl/s pel/siol/ärsjörelIil/gar har gell/el/sallll lIIöle de" 5 sept. i det lI)'a skolcel/tret i Kimilo.

Eli del av " Jllltlltllpa" -gällget har jlyltat lIfomlllls i sommarvärmell.

Livgivande träff med motion och Rainer!

• Den 19-23 maj var det redan andra året å rad som pensionärer från när och fjärran sammanstrålade i Karis för att under en vecka få nya impulser, vidgade vyer på de mest olika områden och framför allt - för att umgås och trivas.

• Trots de rymliga trivsamma lokaliteterna hade arrangörerna Västra Nylands Folkhögskola-Folkakademi och SPF varit tvungna att avvisa 24.sökande. Det gäller med andra ord att vara ute i tid nästa år då den nya kursen utlyses.

• Greta Lindroos från Äbo delger oss sina positiva intryck av samvaron i Karis.

Grubblande äkte jag hem frän sonliga? Ar det kanske känslan av pensionärskursen i Västra Ny- att leva på en oföttjänt råge av lands Folkhögskola-folkakademi iivets fuJlhet, i tacksam frihet frän den 23 maj . Grubblande som tom- tyngande ansvar och bundenhet? ten i Rydbergs dikt - men inte Vem löser gåtan? över gåtan om släktenas växlingSå upplevde jag också denna ar utan över livets skeden med pensionärsträff. Hög stämning, tonvikt på pensionärsåldem. inget knot i matkön, nya glada Också förr har jag frågat mig vad direktkontakter - ett Iyhört audidet är som gör pensionärer så torium för eminenta, oförbehålJglada, spontana, obesvärat per- samt "med på notema"-före-

dragshållare, som lärde oss myckel och prompl gay svar på ogenerat framkastade frågor. Men så var ju de nesta själva i pensionärsåJdern och de övriga "experter" på oss. Tili de senare får man väl smån ingom räkna också rektorn själv. AlIt som bjöds var väl valt, intressant, viktigl Liksom själen [ick också kroppen sitt. Under Eijas helt fantastiska lednmg jumpades det och dansades seniordanser. Med lagom disciplin och mycl<et humor lärde hon den myllrande hopen entusiaster att tänja de rätta muskJema och satte fin-fin pli på dansema. Konditionen steg flere grader.

Av underhål\ningsnumren blev Ekenäs' danslags "salongsdanser" en av topparna. VIJken elegans och precision - man blev grön av avund, men också gnpen av efterapningslust.

Att musicerandet floretar 1 Ekenäs med omneJd blev på mångahanda sätt bevisat ocb uppskattat. Med välbehag avnjöts också den på några spikar hopkokade "soppa" som kursens fyra-manna programkomntitte bjöd oss på torsdag kväll.

Oj då, det blir bara superlativer dethär. Men det ken inte hjälpas - det bara MÅSTE komma lite tili: Rainer. Rainers fantastiska solonummerl Gud skydde oss fOI att han kastar om och blir r evystjärnal HålJ et i skinnet nästa gång om ni kan.

Greta Lindroos

4

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsband

Den underbara sommaren börjar dala. VI märker det om kvällarna när skymningen kommer aIIt tidigare, och om vi har det knepigt med värk och annat som hindrar sömnen så har vi fått sikte på atl nätterna blivit mörka och att morgnarna dröjer.

Skall vi nu vid' höstens tröskel göra en sammanfattning av sommaren sä må den aIIt Igenom få ett gott vitsord, I synnerhet om VI gör jämförelser med den som plågats tili döds av hetta, eiler fåtl regn I sådan myckenhet att både grödor och boende gAtt förlorat.

När livet verkar besvärligt är det hälsosamt att tänka på den som Det hör ju tili, att gammalt folk skakar på huvudet över barns och ungdomars märkvärdiga beteenden. Oftast är detta huvudskakande helt onödigt, (fastän nyttigt som motion förstås) men stundom börjar man undra. Som nu detta, att de inte klarar skolmatematiken utan fickräknare nu för tiden. Vad har de huvudet tili? (Vi gamla har det åtminstone för det där skakandet). Och förutom att huvudräkmng är roligt är det JU också nyttigt feir hjärnan, om sAdan är tillfinnandes. Vilket man i många fall betvivlar så smått.

Jag har personligen gillat att belasta hfårnkontoret så mycket som möjligt. Det är visserhgen helt osorterat, så en massa saker har gAtt och gömt sig och dessutom har en del tankar och hugskott gett sig ut på villovägar.

Hoppas nagon av dem äterkommer Det där att räkna utan hjälp av maskin, penna och papper har varit liksom en liten hobby. Det händer att jag kommer tili resultat lika snabbt och korrekt som en räkneapparat fastän mina tankebanor knappast är av denna världen_ Mitt sätt att minnas telefonnumror är bl.a. en smula ovanhgt skulle jag förmoda. särskilt när jag mmns de komrnentarer kring metoderna ett antal närstående personer brukar komma med.

Mltt senaste i den vägen fick dock familJen åtmmstone tillfä1ligt att "tänka om", som det så modernt heter. En av dess8 närstående fick ny tt telefonnummer, som mte hade den där variliga rytmen~ det verkade Iite svän at! komma ihåg tyckte de anhöriga.

J ag Iät då, lik en annan Sven Dufva upp min breda näbb och S8 ungefär så här: "De två första s iffrorna är ju de år du fyUde för fyra ar sedan, de två andra vad telefonmnehavaren fyllde i fjol och de två Slsta vad gamle morfar fyller om två år. " Elementärt min käre Watson", som Sherlock Holmes brukade säga Och har man sett på "den phule" varenda I

har det värre när det gäller både sjukdomar och vardagens bekymmer, vilketju de !lesta av oss mte kan undkomma, och då fAr värt Liv många extra poäng när det gäller förnöjsamhet.

Vär tid kan väl utan överord kallas "resandets tid". också om flertalet inte är förunnade den glädje och stlmulans som resandet ger. Om vi tänker oss några ärtionden tillbaka I tiden så var det få som hade möjlighet att göra andra ut!lykter än tili kyrkan, samt resor som hörde samman med försöIjningen.

At er, som kan, och orkar resa vilI jag säga: Skriv en hälsning tilI någon ni känner som är bunden hemma, eiler på sjukhus. Det är så hjärtans roligt a tt bli ihågkommen, eiler att få se en flik av det m upplever.

Jag beundrar alla människor som orkar resa. Själv har jag a11tid varit en riktig kråka i det avseendet. Bara med flyg har det varit sagolikt roligt och som inskränkt sig tili att färdas med "Skärgårdsflyg" tili och från Mariehamn. Det

gick lätt och snabbt, jag hade underbart lätt att andas och det var roligt att uppleva den nära omgivningen i fAgelperspektiv.

När det gäller att se tillbaka på sommaren i resandehänseende så har jag mlnsann inte mycket att komma med, men det var mycket roligt att efter elva år besöka en systers sommarstuga. Att med Bengts båt färdas längs- stranden och uppleva vaIje minnesbild och inträffade förändringar var ett helt äventyr.

Från m itt fönster har' jag ändå sett mycket av åkande och farande tilllands och vatten. J ag bor ju vid sundet som ieirenar de två Simskälaöarna och det är rent fan tastiskt att se vilka underverk tili båtar det finns både vad det gäller formgivning och snabbhet, för att inte tala om färger. Bilarna som kryper eiler pilar längs vägen bryr jag mig mindre om. Genom sma avgaser och d ofter har de aIItid gjort mig illa, och gör så än i dag om vinden ligger upp mot backen och huset.

AIIergier är en besvärlig sak, och en obegriplig för dem som skonats från detta gissel. Genom att det nu blivit en aIIt mera uppmärksammad sjukdom har de drabbade mistat stämpeln att vara inbillningssjuka, eiler i vär-

Pensionär modell

1976

en katt minns numret efter mltt enkla recept.

För övrigt brukar jag också skaka på huvudet - mvändlgt eftersom man ju vili visa fint sätt - när jag ser unga och medelåldriga damer och herrar studera köplistor då de gar i butikerna Mln invärtes huvudskaknmg (hjärnskakning är det inte fråga om) kommer sig av att jag under många år av ganska ofta återkommande mhandlande av förnödenheter ännu inte behövt nägra listor. Det är ju bara att Iyssna tili önskemålen, kika in i kylskäp, brödburkar och övriga livsmedliga utrymmen och lägga bakom örat, vap som behövs.

Visst glömmer man väl någon gång någon liten sak, men man kan ju springa en runda tili; motlon är ju så hälsosamt.

Herrskapet raste sig säkert vid en utredning över hur det troligen kommer att se u t på arbetsmarknaden om 40 är - 8 pensionärer på 10 som arbetar! Och hur i värld.en skall vi klara av det, undrar

utredarna. Det är utrednlngar och spådomar av denna art som gör att man ofta kommer ihåg e n av Albert Engströms gamla skeppare; om det var Hösterman eiler Mandus minns jag inte, men hans vanliga korta kommentar när saker och ting dryftades var ett kort och kärnfuUt: " Dårar"!

Och här erinrar jag mE\i art Hufvudstadsbladet vid sitt 80-årsjubileum 1944 hade bett en mängd experter på olika områden - höglärda herrar hela hopen - att sia om hur värIden och vi skulle se ut om 25 år. Ett uppbåd av augurer skrev ned långa och som de trodde. välunderbyggda. framtidsvisioner. Och sällan har man sett en större samling "stenhuggare".

- När de 25 åren gått 1969 kunde jag i egenskap av chef för Hbl-arkivet studera dessa artikJar och fick då god ariledning att plocka fram det slags skratt som brukar kallas medlidsamma.

Eftersom jag tyckte att också läsekretsen kunde få sig en eiler annan munter stund föreslog jag redaktlonsledningen att artiklarna skulle publiceras på ny tt med kommentarer av vederbörande spågubbe. Men också chefredaktörer kan hysa medlidsamhet, sä det blev ingenting av min pIan. Tyvärr.

Vi raade oss annars i barnens slyngel- och nippertippeåldrar ibland med skriva "scenarios" där var och en skrev repliker i lur och ordning. Mig tilldelas i en "pjäs" av en uppnosig telnlng namnet "von Phähusen" och någonstans i historien "såg pappa så nedstämd ut som om han gått genom ett intelligenstest och fått ett rättfrarn svar"! Detta apropå prognosen för år 2020.

Natu rligtvis har jag en lösning på hur denna skräckbild för är

het som vi i vär jakt efter vällard har tappat bort.

Men, sommaren, jaa den böIjar dala, övergå i höst och mognad.

J ordbrukarna som får sig så mycket påskrivet när det gäller dyrtid och föroreningar, har det långt ifrån bekyrrtmerslöst och oftast ingen semester, har inte haft det bekymmersfritt i detta härliga sommarväder. Det är en ständig omsorg om djur och grödor av olika slag. Många pensionärer tyngs ännu av de bekymren, men vi andra fAr ta dagen som den k ommer, odla våra hobbyn och krämpor, blunda inför det som torkan tar eiler som växer oss över huvudet. Kan vi u tan att klaga ta emot dagen som den kommer så är detta en av livets stora tillgångar.

Anni Blomqvist

sta fall inte "riktigt kloka". Eftersom jag råkar vara en av de drabbade så tvingas jag säga tili dem som anmäler ett besök att inte bära med sig några av sällskapslivets fina dofter. Bara ringaste aning av tvättmedel kan sätta mig och många andra ur funktion.

Men, ååh vad det är roligt med besök också fa~t jag känner mig otillräcklig som representant för de människor som i t idigare sekler befolkat våra öar. Vetskapen om denna uppgift ger mig dock styrka att möta dem som kommer på väntade eiler oväntade besök.

Resmålet ieir mångas båtsemestrar har varit Väderskäret, där Maja och Janne levde huvuddelen av sitt liv. Också om s käret nu är övervuxet och förfulat så ger det ändå dage ns människor ' en liten aning av det liv som var deras, likaväl som tusende andras som levde sina liv med havet som både åker och granne. Det är glädjande att vi mitt i all väliård ger oss tid att se tillbaka. Kanhända ligger det ett stänk av övermättnad bakom det nu rådande intresset för tider som varit, och som, om vi ger oss tid att tänka litet djupare också kan föra oss tillbaka så långt att vi kan uppfatta ett hos våra förlåder uimärkande drag kallat förnöjsam-

iCiCiCiCiCiCiCiCiCiCiC Alla djur, utom människan, vef alt Livets huvudsakliga mening är atl njuta av det.

Samuel Bmler

***********

o

Det är med IrIlS som med mällskor: i lällgden betyder det mindre att de är vackra än att de jllf/gerar bra och är tril'sa mma tili vardags. .

2020 skuUe kunna lindras åtskilligt. Det är ju bara att förkorta arbetstiderna kraftigt, så där tili 25- 30 tunmars veckor. Då blir inte de stackrarna SQm jobbar, så trötta och stressade, varför man i stället skulJe höja pensionsäldern tili 68-70 år eiler mer. Och skulle hastigt ta in på gungorna det som man förlorar på karusellen. Då kunde ju prognosgubbarna ocks~ ha försökt minnas historien om en annan prognosmakare som sa a tt automatiken inom överskådlig framtid kommer att ta över nästan aIIt arbete: - Vi kommer att ha bara en arbetsdag i veckan, förslagsvis onsdagen, sa han.

- Menar ni att vi då skall jobba full arbetsdag, himlade sig en av åhörarna - Ack ja. Varpå man kanske kan förmoda att del blir pennmgautomater som betalar

pensionerna på andra sidan sekelskiftet.

Det kunde vara muntert att fä vara med dA, är 2020 aIItså, om inte för annat så för att som en gaggig 109-årig gubbstrutt få skralta ut prognosörerna modell 1980. Och vem vet , kanske medicinalstyrelsen eiler någon konsumentupplysare kommer på n ågonting som rentav skuUe vara hälsosamt - och därmed ge oss et! längre liv! " Det är mänskligt att fela - att låta bli att skratta är humant", Olen nog blir man full i detta sistnämnda, skratt aIItså, när man ser hur folk försöker skåda så långt framät som 40 år. Särskilt som man under ett rätt långt liv sett en mängd så blygsamma saker som 5-ärsplaner sluta helt snöpligt.

Hans-J. Sjöstedt

TRAVEK -

resebyrån med personlig service -

TILL ER TJÄNST

TiAiAVEK HELSINGFORS, Södra Kalen 16, 00130 H:fotl 13. Tel. 90-171 900

ABO,

Humlegtrdsgatan 3, 20100 Aho 10, Tel 921 ·337 111

HANGtf.

Bulevarden 10, 10900 Hangö, Te" 911..f16821

5 m~tsvarar verkligheten i dag.

D~!n ar _svensk-finsk i blandning.

ta

Darför ar det verkligen viktigt för hälsan att slå vakt om möjlighetema att få tala sitt modersmål att få ta emot intryck, kunSkap: kulturutbud på sitt eget språk.

Det är också därför det är viktigt att få ha dagvArd på svenska, skolgång på svenska och svenska radioprogram - för vilka det är rätt väl ordnat - och ocks1l svenska TV-program - för vilka det är skralt ordnat. Mot bagrunden av detta blir msatser för TV:s kustkanal i vidare bemärkelse en hälsovårdande åtgård i värt land. Just TV-språket är så vikttgt för bamen, som fAr mer och mer av sina mtryck just via televisionen. Alla vi äldre och ru ännu äldre var redan formade när TV :n kom. Vi är formade av det talade sjungna och lästa ordet, men de~ unga generationen blir formad av ordet och bildema via TV -apparaten och det är en helt annan sltuation.

•

...

• Ma " en k · Jalla - sa• trollbundlla var mötesdeltagam a ullder medicillalrådet • n Iam de Ila 1/Ort nappnal H a k.a II H e llb e r g ~.!est«::1. Hall bjöd illte bara på Ilya aspekter iJråga om vårt kiira modersmåt utall ocksa humor och hJartevarme.

- Först vill jag kornma med några definitioner. 1 alla åldrar är vi beroende av kommunikation för hälsans skull. Modersmålet är en del av

055,

en del av vår per-

sonlighet och språket har därför en stor betydelse för vär hälsa.

Hälsa fattad i vidaste bemärkelse enligt Världshälsoorgansationen~ WHO:s definition av hälsa som befinnande. Men detta är inte tillräckligt, utan hälsa betyder också att leva i rätt förhållande till sig själv, till andra mänskor och till omgivningen. Till att vara mänska hör också att stå i rätt för hållande till Gud, icke som en enskild dimension borta frän det andra, utan ett Guds-förhållande bör päverka mitt förhållande till mig själv, till andra och till mm omgivning.

Det gäller också att fråga "hälsa för vad" eiler "hälsa för vem?", ty hälsa helt själviskt betraktat är egentligen inte hälsa.

När vi sedan frågar " hälsa för vad" eiler "hälsa för vem?" så leder det vidare till frågan: vem är då frisk? Vi kan inte diskutera hälsa utan att samtidigt hela tiden tangera frågan om vad vi gör med vär hälsa. Vi har ett gammalt uttryck om att vara frisk och fä rd i g. Färdig i motsats tili ofardig, alltså rörlig, att kunna röra sig för något ändamäl eiler för nägon annan människa.

Man kan se problemet ålder spräk och hälsa utgående fr~ olika åldersgrupper och man kan faktiskt börja med de ofödda.

Språkets betydelse för de oföddas hälsa har att göra med möjligheterna att bli till, att utvecklas (en harmonisk mi!jö där de goda orden överväger. _ ___ _

Om vi sedan gär vidare till de nyföddas å1dersgrupp, sä får

orden, tonfallet, volymen för det vi pratar en stor betydelse. Det gäller också att prata på, fastän de smä barnen inte förstår. Barnet utvecklas nämligen om man pratar och sysslar med det. Det är som att prata med blommorna för att de skall växa bättre. Det betyder nödvändigtvis inte att ord en päverkar blommorna, men den som ger sig tid att prata med sina blommor, ger sig säkert också tid att se tili att de har vatten näring Ijus och luft O.S.V. Det är 'på sam: ma sätt som man kan tala med djuren, för att inte tala om monologen med utombordsmotorn när den krånglar.

Nu gäller det ocksä att beakta de nyföddas eget språk och deras budskap till oss. Nyare forskning utvisar att gråt hos barn kan vara uttryck för olika sinnesstämningar och olika behov. Mamman känner igen dessa gråtbudskap pappan också, om han oftare sköter barnen. Föräldrar hör det som andra inte hör.

Vi kan också saga att vårt förhållande tilI Gud Fadern och våra böner kan ha samma effekt och blir bemötta med samma intresse och inIevelse och kärlek. Hör! Här är en av mina egna sam taIar, som

gråter, som ropar och som tackar.

Sen har vi de växande barnen och det gäller att kunna Iyssna till dem, att kanna svara, att verkli-

gen ha en tvåvägs process i kommunikationen, att vi ger åt barnen tid och krafter, men samtidigt får vi också lika mycket. Vär gemensamma hälsa är beroende av vår kornmurukation med varandra.

Många av oss har säkert ont samvete för att vi försummat kontakten med vAra barn och försöker sedan istället ta skadan Igen med barnbarnen - och Iycka tili med det, för det är inget fel med den saken.

När det gäller växande barn och modersmålet, så är det en stor fördel om barnen kan växa upp i en hei t svensk miljö och det ger ett hälsosamt stöd för den vidare utvecklingen. Här gäller det också att beakta - inte bara högsvenska - utan också de levande dialektema. Det gäller att slå vakt om dem, inte vara rädd för dem som ju är det verkliga folkspråket och för många av oss vårt egentliga modersmål. Vi behöver få tala det för att fä vara friska och ha hälsan.

De fiesta lever ändå inte helt i en svensk miljö, utan i en blandad språkmiljö med både den rikedom och de risker detta medför.

Mån/ta av er äldre ser nog med sorg och oror på hur de unga förlorar Sl tt svenska modersmål. lbland kan ni kanske inte tala med era egna barnbam, men det-

En sund självkänsla är grunden för hälsa för en själv och för den närmiljö där VI lever. Det är ocksa av avgörande betydelse för identiteten att veta vem jag är. Jag är fmlandssvensk, men jag bor i Flllland. Vi har symboler för det här. Vi sj unger Modersmålets säng: - Ljud fntt, Ijud högt från strand till strand i tusen sjöars land - och så sjunger vi Vårt land pä, för att teckna solidarlteten till vArt gemensamma fädernesland där vi ändå viii tas på allvar so~ svenskspråkiga medborgare.

För de unga, för deras språk, hälsa och utveckling är vArt ex· empeJ viktigt. Att vi använder svenska I tai och skrift, men också den inställning vi har tili svenska spArket. Vi har rätt, att ha en sund stolthet över vårt modersmål och se tili att den yngre generabonen också lär sig sAngerna som vi själva tycker om atl sjunga.

Det kulturella ungdomsarbetet inom svensk-Finland behöver värt stöd. Det gäller för oss att påminna oss dess betydelse I gångna tider - för er och för oss alla.

Sedan har vi också församlmgarnas ungdomsarbete på svenska.

Här behöver vi nyrekrytering till de olika tjänstema av eget folk av finlandssvenskar. Vi behöver vära egna arbetsformer. 1 alla Ievande och hälsosamma fmska minoriteter har församlingen, den kristna gemenskapen på mo· dersmålet, en viktig roll. Sång och musik är här en viktig faktor som samlar ungdomen kring Guds ord och i kristen gemenskap. Man kan här lägga en grund för personutvecklingen, en grund som haller när församlingsgemenskapen verkligen är i n n e sl u ta n d e och inte exklusiv och uteslutande. Låt oss bygga upp en sådan hälsosam gemenskap i församlingen, på vArt eget mo: dersmål.

VArd på modersmålet är viktigt för vår hälsa. Vid olika undersökningar så betonar man värd på svenska som en hög prioritet.

Med stigande å1der ökar vårt vArdbehov och samtidigl ökar också språksvärigheterna om

man inte har tillgång till vArd på svenska: Många av er ä1dre kan inte lika bra fmska som de yngre och många som armars kIarar sig med finskan i vardagslag, märker att man helst vili tala om sin djupaste problem jast på sitt modersn:å1. Vad kan vi då göra i praktiken för att försäkra oss om möjligheten tili värd på modersmålet? För det första gäller det aft se tili att VI har utbildning för olika vArdkategorter. att V1 fAr en tätt rekrytermg tili olika vArdyrken. Och här är det viktlgt att V1 inom svensk-Finland kommer fram tili en bättre balans.

Tidlgare behövde vi mycket barnskötare med den påföljd att VI fortfarande utbildar mer än vad vi kan använda. Däremot har vi aIItför få hemhjäJpare och hemsjukvårdare. Det gäller ftir oss därför att lägga om vår utbildning och ändra på proportionema av rekrytering tili olika utbildrungsmstltultoner.

Det gäller också för oss att ha tiUräckligt starka vArdenheter där en sa stor grupp av persona: len som möjligt verkligen talar svenska.

När det gäller vArdmöjligheter har vi ibland problem, men de kunde ocksa vara mycket sämre. Det gäller att slå vakt om vara möjligheter att fortsätta att ge vArd på svenska, men att också stå öppna för nya kra\' och nya former av samarbete och att stärka vära värdenheter.

När det sedan gäller pensionärernas ålder, språk och häJsa, så är det ett faktum att den ä1dre delen av befolknmgen hela tiden tilltar. r statistiken har vi beaktat i många Ar den procent av befolkningen som är över 65 Ar gammal - och för hela Finlands del ligger den nu på litet över 11 % - me! många finlandssvenska kommuner är den delen av befolkningen 15- 20 % och LO.m. ännu större.

Därför börjar vi i högre grad hålla reda på huru många som ä~ över 75 Ar och över 85 år.

Vid mogen å1der har man ofta mycket mera problem med bäJsan än i yngre dagar, men det gäller mgalunda alla.

Vi har också penslonärema, alla grupper av ä1dre medborgare och alla dessa grupper växer. Dels har V1 de som är friska och kan ta vara på sig själva, men så har vi den gruppen som behöver litet !ljälp då och då. Och slutlrgen har VI den gruppen, som behöver mera hjälp hemma och Ibland behöver fi! komma in på sjukhus eller tili en hälsovärdscentral för att få vArd för kortare eiler längre tid.

Och naturligtvis skall VI mte glömma den grupp som är helt beroende av vArdhjälp. För oss gäller det, att för samtliga dessa grupper äldre med borgare, skapa vArdmöjligheter på svenska.

Språkgemenskapen som hälsofaktor får inte undervärderas.

VArd på modersmålet kan vara ett medel för oss att uppehålla häJsan längre och att sköta sjukdomen när den drabbar oss.

Framför allt gäller det för oss, att tillsammans leva av vArt rika arv på varje ort, i varje förerung , i

varje församling och uppehålla våra hälsosarnma möjligheter att använda vårt modersmål, oberoende av tili vilken åldersgrupp VI (Forts. på si ta sidan)

f

6 I Storbritannien lmns sedan länge publieerade djktantologier som bär sAdana narnn som t.ex.

The Oxford Anthology of Lesser Poets, eller The Oxford Anthology of Minor Poets. Atl man sammanställer antolog;er av mmdre betydande diktares verk är nAgonting som i synnerhet mänga amerikaner, men oekså endel skandinaver, fmner lustigt. Vnder många år har jag observerat dessa människors reaktioner_Reaktionerna är alltid desamma.

Man skrattar oeh frAgar om en författa1'e bör räkna det som en heder eller en skam att ha kommit med i en antologi över "mindre betydande" (minor) författare.

När jag hade upplevt den här mer eller mindre automatiska reaktionen hos amerikaner oeh skandinaver några gånger blev jag nyfiken , oeh började fundera över frågan vad det egentligen innebär att endel' människor tyeker det är lustigt med en antologi över "mmdre betydande" diktares verk. Hela frågan är egentligen ganska intressant, ty den har att göra med frågan om polarlsermgen av antitetiska termer I amerikaners oeh skandinavers begreppsvärld. Förenklat kunde' man säga att frAgan handlar om förföljelsen av de nästbästa oeh de nästsämsta.

Det är därför de nästbästa oeh de nästsämsta som denna betraktelse I fortsättrungen skall handla om.

Lål oss börja med de nästsämsta: Med "de nästsämsta" menar jag inte de som är nästsämsl, utan snarare de som har det nästsämsl ställt.

Det fmns i detta nu en stark tendens tiU polarisering i de tänkesätt som allmänna opinionen anammar. Som en följd härav fordrar man alt de som har det nästsämst skall tiga; att endast de som har det sämst är värda uppmärksamhet. De som har det nästsämst får alltid höra att det fmns andra som har del ännu sämre.

Det här är ett sådanl kufiskt resonemang att man borde ge del. etl namn. så att var oeh en av oss I framtlden genast kan känna igen det. oeh oekså genasl komma ihåg. att resonemangets logik är en ihålig ballong, som pyser tom bara man piekar htet med en "ass tanke. eiler med en skarp \'arsebbvrung. Ut oss kalla resonemanget "munkavle-p3-de-nästsämsta" -resonemanget. oeh ta några exempel: Da de fmlandssvenska emigranterna i Sverige försöker göra nAgot för alt förbättra sin ställning (t.ex. genom FRIS). får de oCta höra kommentarer ungefär av typen atl "Vad kommer nu ni här oeh bråkar. da det finns de som har det ännu sämre! SverIgefinnarna har det ännu sämre; tänk på dem i stället!" lden tyeks här vara alt finlandssvenskarna inte fAr arbeta på att förbättra sin egen stäUmng så länge rmnarna har del ännu sämre.

Om man granskar resonemanget noga så rmner man tiU en början att det nog Iigger endel förnuft bakom det. Det är förvisso sanl att rmnarna har det långt sämre än finlandssvenskarna I Sverige. på många sätt. Det är

också rätt oeh riktigt att om man har en råeka med missförhållanden, oeh tänker börja rätta tili dem. så är det fömuftigtatt börja i sämre ändan - att göra så är en vettig prioritering.

Men granskar man tänkesättet närmare så skall man märka att hela resonemanget är en vltmenad gray: fin oeh skinande utanpå; men inuti fylld med förruttnelse oeh de dödas ben.

BIir rmnarnas ställning bättre i Sverige om rmlandssvenskarna har det dåligt? Svaret är nej - det enda som förbättrar rmnarnas ställning i Sverige är just jämt preeis det alt rmnarna I Sverige får det bättre_ Basta. Det hjälper mte finnarna i Sverige att oekså finlandssvenskarna har det dåligt. Det enda som hjälper flnnarna i Sverige är att finnarna i Sverige får det bättre.

får det sämre, så att båda har det dåligt. Jag själv skuUe tveka att godkänna ordet "jämlikhet" som namn på den saken.

Men det är åtrninstone absolul säkert, att om en har det bra, en annan ganska dåligt, oeh en tredje mycket dåligt, sä innebär det mgen u tveekling mot jämIikhet att den som har detganska dåligt får det mycket dåligt. En sådan utveekling är inte en utveekling mot jämlikhet utan mot polariserad ojämlikhet.

För att fortsätta med etniska exempel så brukar man ibland i Finland höra att finlandssvenskarna bör tiga. ty även om Ae skuUe ha det dåligt så har samer oeh romer det ännu sämre. Men det hjälper inte samerna fast finlandssvenskarna skulle ordna det hur dåligt som helst åt sig själva.

Det enda som hjälper samerna är

Vad är det här för underlig 10gik?

Om det är dåligt ställt med ljudradion, oeh dåligt ställt med TV:n, vad vinner man då på att ställa två svaga i motsats till varandra? Snarare borde väl två svaga följas åt? Om något skall ställas mot något annat skall väl det svaga ställas mot det starka eiler de svaga mot de(t) starka; inte det svagaste mot det nästsvagaste?

För övrigt förstår jag inte varför man alltid i alla sammanhang måste ställa upp något mot något annat. J ag tror att det här för det mesta bara är hegeliansk vidskepelse som vi skulle klara oss utmärkt förutan.

Den hegelianska vidskepelsen tar i dag formen av en polarisering av vår begreppsvärld. Man viii för det första a tt vi skall tänka enbart i antiteser eiler motsätt-

De nästbästa och

de nästsämsta D Ellfräsell "Y bekantskapförGod Tids läsare är doktor Ralf N orrmallmed rölter i Vias by i Övermalax, med ulliversitetsverksamllet "ali over" - längst kallske i Oxford, där IIall vistats ea 7 år. Språkvetellskap oell -forsknillg är IIalls speeialgebit oell med sill sakkullskap IIar Ralf Norrmall varit eli värdefull lcraft i redaktiollell för Horisollt.

Med makall oell de två bamell kommer biträdallde professom så smånillgom atl ställa kosall moi Tammerfors 11IIiversitet, där eli lärostol välllar.

Första Qllsllittet av dr. Norrmallsfesttal vid Österbol/I/iska distriktets Sommardag i Kaskö dell 7 augusti Iledall - slutavsllittel illgår i lIästa nummer.

o

Men att ombestyra att de fär det bättre ligger tili en överväldigande del i rikssvenskarnas makt; oeh lill en viss del i sverigefinnarnas egen makt; men däremot tili en försvinnande obetydlig del i sverigefinlandssvenskarnas makt.

Det som "munkavle-på-denästbästa"-resonemangel syftar tili. är att vända tva svaga mot varandra - divide et impera! genom att uppamma å ena sidan avundsjuka hos dem som har det sämsl mot dem som har det nästsämst. oeh å andra sldan däligt samvete hos dem som har det nästsämst över att nagon har det ännu säml'e.

Det är underligt atl de som har det nästsämst skall behöva ha däligl samvete över atl det flnns de som har det ännu sämre! Det är väl inte främst deras fel?

Man jämför ofta l.ex. sverigefinnarnas oeh fmlandssvenskarnas ställning oeh konstaterar då givetvis helt riktigt att sverigefinnarna har det sämre i Sverige än vad finlandssvenskarna har det i Finland. Men det är inle finlandssvenskarnas fel om sverigefinnarna har det dåligt! Inte heller är det så att sverigefinnarna skulle få det bättre om rmlandssvenskarna fiek det sämre!

Om en har det bra, oeh en dåIigt, så kan man förverkliga jämlikheten genom att den som har det dåligt får det bättre, så att båda har det brn. Tydligen anser endel att det oekså kan kallas jämlikhet om den som har det bra

att samerna får det bättre. Oeh med finlandssvenskarnas 7 %-iga riksinfiytande, oeh med deras obefiniliga 10kalinQytande Lappland, kan man konstatera att höjandet av samernas ställning endast till en ytterst liten del ankommer på rmlandssvenskarna.

D en del som ankommer på oss skall vi naturligtvis sköta. oeh sköta väl. men vi kan inte koppla Ihop våra öden med samernas. eller med andra minoriteter; ty en sådan koppbng tjänar mget gott syfte. Tvärtom ger den en ehans åt dem som viii vända två s\'aga mot varandra att genom "munkavle-pa-de-nästsämsta" -resonemanget belasta rmlandssvenskarna med ont samvete över atl det finns de som har det ännu sämre än de själva; saml att hos samema inympa avundsjuka moI finlandssvenskarna över alt dessa har det bättre än de själva - sll atl det på något underligt sätt framstår som om det vore finlandssvenskarnas fel att samerna har det dåligt.

Det är det ju inte, oeh så skall vi värja oss mot resonemanget, oeh vägra att aeeeptera den munkavle som man alltid numera vili lägga på dem som har det nästsämst.

1 ett tal i Österbotten för ea en mänad sedan sade en framstående radi,?kvinna att det är underbgt att man talar om tredje kanalen Ckustkanalen). då ljudradion är i ett så dåligt läge. Så länge ljudradion är så dålig borde man inte tala om kustkanalen, menade hon.

ningar. Men inte nog med detta. man vill dessutom att vi skall tänka enbart i extrema motsättningar. endast i ytterligheter. Man vili atl vi skall ha två begrepp som är varandras extrema antonymer, som t.ex. "bäst - sämst". Man tål mgenting mitt emellan. Man tåI inte ens att det finns någonting i närheten av ytterlighetsbegreppen. Härav följer hetsen mot det nästsämsta oeb det nästbästa, oeh aIlt som överhuvudtaget inte faller in under de absoluta ytterligheternas begrepp.

Redan att jag i detta sammanhang tvingas. använda denna vidskepliga terminologi som Itbäst - sämst~l, "nägot mitt emellan" ete. innebär att jag mäst ge efter för vidskepelsen, dä jag t.o.m. för att bekämpa vidskepelsen ändä mäste använda dess ord. oeh dess sätt att se på väriden.

Men man måste börja någonstans. oeh om det skulle gå att i någon män avslöja hetsen mot det nästsämsta skuUe redan myeket vara vunnet.

Det "anti-nästsämst"-resonemang jag omtalat syftar tili att trampa ned dem som har det nästsämst. De som har det nästsämst skall inte stieka upP. menar man. De skall tiga. De skall ha dåligt samvete.

Men varför?

Oekså bland pensionärerna finns det olika grupper; en heI skala frän sAdana som har det bra tiU dem som har det nästsämst oeh sämst. Varje människa med samvete bör kämpa för att de som

har det särnst skall få det bättre.

Men vem kommer det i främsta hand an på att förbättra situationen för dem som har det särnst?

Jo, det är en uppgift frärnst för dem som makten haver; endast i begränsad män för oss alla.

De pensionärer som har det nästsärnst behöver inte uppträda som om de hade det särnst av nAgon sorts solidaritet med dem som har det särnst, oeh t.ex. offra någon resa som de tänkt göra eller något litet nöje, av rent oeh purt ont samvete över att det finns de som har det ännu särnre.

De som har det nästsärnst gör klokt i att slänga sitt onda samvete överbord. De som har det särnst får det inte bättre av att deras skara ökar med dem som har det nästsärnst.

MVNKAVLE pA DE NÄSTSÄMSTA "Munkavle-på-de-nästsämsta"resonemanget bygger på ett par sofismer. Man pratar bl.a. som om det alltid i alla sammanhang fanns en begränsad mängd - en kaka som det gäller att dela. Men så är det ju inte alltid. Ifräga om t.ex. rikedom oeh välmåga är det så att mängden kan variera; det kan skapas mera rikedom oeh välmåga. Ofta är det dessutom så att rikedom oeh välmåga ynglar av sig. Vi ser i dagens svenska Österbotten hur olika framgängsrika näringsgrenar stöder oeh stimulerar varandra_ Även ifråga om arbete är det sä att det inte av arbete existerar en given mängd som man har att dela, u tan att även totalmängden arbete kan öka eller minska. Även här gäller det olta att arbete ynglar av sig, oeh ger upphov tili mera arbete, tili gagn för oss alla.

Om det då t.ex. finns en pensionär som vili arbeta, oeh man förbjuder detta, så är det inte alls säkert att det därmed Aterstår mera arbete fö r ieke-pensionärerna alt dela på. Tvärtom kan det V31'a så att det arbete som pensionären vilie göra kunde ha ynglat av sig oeh letl till ännu mera arbete, så iitl arbetsutbudet skulle ha varit större, till nytta för alla.

Att trampa ned dem som har det nästsämst är inte någon åtgärd som leder tili förbättringar eller välmåga. Tvärtom är det väl just sä atl de som har det nästsämst är en nyekelgrupp som man borde hjälpa. Snarare än atl man skulle tvinga de som har det nästsämst in i den grupp som har det sämst, borde man sträva efter att få sä mänga som möjligt av dem som har det sämst in i gruppen av de som har det nästsämst, så att de kom in i den grupp som star pA sprängbrädan tili en förbättring.

Det finns omkring hundra uländer i väriden, det ena fattigare än det andra. Enligt "munkavlepå-de-nästsämsta" -resonemanget är det då bara det alira fattigaste landet som har rätl att klaga alla de andra 99 länderna skall t iga, med motiveringen att det finns någon som har det ännu sämre. Om Indien klagar, skall man slä dem i huvudet med Bangladesh, som är ännu fattigare.

Resonemanget är absurt.

Länge leve de nästsämsta oeh deras legitima strävan efter förbättring!

Forts. God Tid Dr 5

7 Svenska P ensionärsförbundet hade rekreationsläger för därtill intresserade medlemmar på Lehmiranta i Bjämå från den 25 tillden 30juru 1980. Detvartredje året nu som svenska pensionärer kom tillsammans pär. Denhär gången var alla svenska landskap företrädda av deltagare. Eläkeläislutto, som äger anläggruogen har kurser och pensionärssammankomsler här året om. Platsen är enastående vacker, omgiven av Lehmijärvl sjö. Här biuds pii fridfulla rum och god mat fyra gånger dagligen. Ett bättre pensional kan man mle begära. Fröken Maija Tahvonen, som är föreståndarinna här, kan sin sak.

Första dagen var verksarnhetsledare Rainer Nordström med dil

;:~iOe;ä~~iS~~!::~:~ Sä l~;;:a~~

mans med en sydösterbottnisk finsk gruppo Allsång och en dansstuod avslutade den dagen. Följande dag var det utfärd till Bjärnå kyrka, Muuria glasbruk och Salo. Dagarna gick i fortsättningen med promenader, sångtillJällen, bastulurer och många trevliga pratstunder. Uodertecknad ordnade även en korv- och ölaftoo, som blev vårt trevligaste minne från lägrel.

Avslutningsdagen avtackades personalen , som skött om oss, med en gåva och med sång. De många nöjda ultalanden om penslOnärslägrel belyder, att k\'oten deltagare nästa ar kommer att fyllas genast då den blir annooserad. /J _ • ~ I P

V JVVnJl-

~

0

~.

HÖSTKRYSSNING Vi kryssar den 4.11 . tili Umeå. Båten avgår Irån Vasa k119 på kvällen. Ovemattning på hotell i Umeå.

Följande dag blir det guidad rundtur under tre timmar i Umeå, med bl.a. besök på Stomorrforsens kraftverk. I priset 185 mk ingår: resor, övernattning i dubbelrum, kaffelrukost, rundtur och middag under hemresan.

Anmälningar las emot av Else-Maj Johnson, lel. 961/11 941 0_ Anmäl helsl föreningsvls!

•

Del är skÖl/1 011 silta i Ire.,[igl sällskap pa veral/dal/ i L ehllliral/la . Foro: Har ry

Ylllal/ .

Med Vtkinglinjens nyabåtar seglar du bekvämt Sverige:

Några platser återstår tili RUSKARESAN 13 - 17/ 9 Vi åker 150 km genom linnmarken, besöker Karasjok och Kautokeino på väg tili Enontekis.

Pris Irån Osterbotten 740 mk.

RHODOS 26.9 2 veckor.

Hotell Angela, kaffelrukost. Pris 2.210 mk.

Läkare: Erkki Tarpila. Reseledare: Else-Maj Johnsso n .

Närmare uppgifter ger Else-Maj Johnsson. Tel. 961/ 119410.

Nuniutervi av en helt ny ostsmak

IP~lliII~~

är en Inhemsk Slnältost med nötter

Vikinglinjen seglar in i 80-talet med nästan helt fömyat tonnage. De nya båtama har kännbart Der hyttplatser, och varje hytt har bl.a. dusch och wc.

1 de rymliga och trivsamma restaurangema njuter du av läckerhetema på de stående borden eiler av individuell ä la carte. Också bilkapaciteten har märkbart ökat.

Den är verkligen den första smältosten med nötter som tiliverkats i Finland. NÖlsmaken blldas av finmalen hasselnöt (som känns på lungan) och naturligl aromkoncenlral av valnöl

Nötsmaken törenad med smällostens smak är en heli ny smakupplevelse- smekande len och samlldigl friskl Den köpstimulerande törpacknlngen är ett iägonfallande 2 kg:s block eiler en Irevlig 200 g:s asko

o

Från Nådendal,Abo och Helsingfors På Vikinglinjen kan du väIja mellan tre rutter och sju avgångår dagligen . Vikinglinjen erbjuder dig de Oesta aIternativen, förmånligt.

Kom med och njut av PÄHKINÄ - den populära Kirsi smältostens parallellprodukt.

• under dirigentell Henry Hagas ledllillg spelade Gamlakarleby Hornorkester med kläm och bravur. Foto: Harry Nymall.

1 strålande solsken - som alltid vid våra sommarsamlingar - rullade den ena långväga bussen efter den and ra m pII parkeringsplatsen fram för Idrottsgården avlämnande sin last bes1ående av glammande pensi onärer från när och fjärran .

Redan i förhandsreklamen hade huvudarrangören kommunalrådet Hannes Hagström reserverat hd för "handskakningar vid kaffekoppen" och sällan har man sett så många hjärtliga kra· mar och kamratIiga ryggdunkningar och hört så många "hej på dej , skojt att ses igen " som vid dessa SPF:s i ordningen åttonde Sommardagar.

Då d en tili 1200- 1300 pensionä· rer uppgåe nde plgga skaran bänkat sig i den festprydda Ijusa luftiga salen tystnade sorlet, dA Gamlakarleby Homorkester på givet tecken Iät en tru m petfanfar Ijuda.

Med Sltt av "coccola"-humor späckade hälsnmgstaJ gay Hannes H agström dagarna den karak·

tär, som blev tongivande under samvaron: glädje, humor, gemenskap och sund livskvalitel.

Att karlebybon tycker om att ha gäster, att prata och skoja, men mnerst inne är besjälad av en djup religiositet erfor man med beundran. Som en röd tråd kom detta fram under de givande dagarna. Då Harmes sade - Bästa pensionärer, det är roligt att ha er här, så kände man instinktivt, att det inte var en lös fras utan att orden kom direkt ur hjärtat. Från den stunden bara trivdes man och tog emot allt det högklassiga program som bjöds.

- Vi har samlats här i Karleby för att under dessa dagar uppleva gemenskap och få stöd av varann, vi som representerar det enda svenskspråkiga pensionärsförbundet i landet. Redan två gånger tidigare har Karleby varit berett att ta hand om arrangemangen, men något kom emellan, sade Hannes och vi gladde oss åt att få u ppleva detta förverkligande.

FuIlmäktigeordförande 0 II i

Te Ii maa konstaterade i stadens välkomsthälsning att medelåldern i läderstaden är lägre än det normala - d.v.s. 7,7 % 60 år fyllda , men att å1dringarnas grupp starkt ökar. Av anförandet framgick stadens positiva inställning tili såväl måltids· som hemhjälpsservice och övrig på pensionärema inriktad stödverksamhet.

- Det är ett oförlAtligt slöseri , att inte utnyttja era erfarenheter, pensio närer - hela samhället till fr 0 m m a, yttrade Telimaa framsynt.

Efter stadens hälsning var det Brita Vikströms tur att berika programmet med sånger av bl.a. Witting och Sjögren.

Då Dagens festtaJare medicinalrådet Håkan Hellberg, en son av bygden, trädde upp i talarstolen för att behandla ämnet AI de r , s p rå koch h ä I sa började han med att ruska om åhörama, genom atl ta upp oss alla tili .en liten "axlar rulla-benen s kaka-armar sträck"-jumpastund,

något som helhjärtat uppskattades . v pubIiken. - " Vilkeo känsla av makt atl få er alla 1200 att Iyda", skrattade festtalaren . Om alla föredragshållare bara skuJle gå in för den här trenden, utan atl vara rädda för att förlora sin prestige. Men en mästare är alltid en Mästare och så även i Håkan Hellbergs fall. Hans anförande som på ett mästerligt sätt binder samman de i rubriken nämnda faktorerna tili en enhet, är alltför värdefuJlt för att bara refereras med några rader, varför det ingAr i förkortad version på sido 5 i det ta nummer. En fantastisk föredragshållare, som höll sitt auditorium fängslat genom sakkunskap, humor och varm mänsklighet.

Efter pausen under vilken förbunde! bjöd på kaffe å! de tappra själar, som Iyckades kämpa sig fram tili kaffeparmorna, följde igen klärnmig musik av G a m lakarleby Hornorkester under dirig. Henry Hagas skickliga ledning. En fin ide, att låta den' medryckande ensemblen

.. hälsar festp/lblikell

mållga viktiga frågor jag gäma säger St/lrle Böckelmall tili

• Blev detlrångt om saligheten bland de ca 1 200 dellagama, så sökte mali sig vörme oclt massor av gamla llöllner.

/II

i delfria - /II tili soI,

också spela under de !vå timmar före själva festens början, då publiken ännu höll på och bänkade sig. Tack Haga & Compl "En tredje språk" - ortens mustiga dialekt i Lennart Stenmans dråpliga tappning fick förstå-sig-påarna , atl vrida sig av skratt, medan nylänningar och åbolänningar fick skärpa sig för att inte gå miste om poängen.

Den var verkligen värd att fånga upp och därför Aterger vi kAseriet på sido Vilkens bas! '\\'1an wrvänar sig verkligen över att inte nägon taJangjägare wr

'.1

VUIKon• •

."P'/<'_/lr.".

gå miste om.

1 prograrnmet stod det fritt, men egentligen borde ha varit - Förbundets tili Sommardagarna, ty väl vår största

da in i själen, ty dagar som dessa har själ.

- Huvudmålet med vår verksamhet är att kunna aktivera alla våra pensionärer, oberoende av I vilken glesbygd de än mä leva. VI hoppas, alt ni oekså frän dagar som dessa, med en känsla av trygghet, far hem tili den egna föreningen medvetna om den känsla av rikedom som vårt förbund skänker.

- En dag som den här kommer inte tili av sig själv. Det ärett stort arbete som ligger bakom dessa arrangemang, ett arbete vars resultat gjort det möjligt för oss att träffas. Det gör "Vi N orrifrän" oeh speeiellt Hannes alla heder!

Vi ber clig frarnföra vårt tack tili de lokaJa kraftema!

Vi befinner oss i humorns förlovade land och den lätta stämning, som lyst över denna dag hoppas jag att ni tar med er hem, ty vi har också mörka dagar, då det gäller att döva t~öttheten oeh krämporna, slutade Alfred Smeds.

Tili sist steg Modersmålets säng frisk oeh stark mot Idrottshusets höga tak.

•••

förandens hälsning tili faltet.

Förbundsordförande A 1fr e d Sm e d s ytb'ade bl.a. efter att i korta ordaJag ha anaJyserat förbundets utåtriktade strävanden oeh allmänna linje, som går ut på stänclig fömyelse oeh kontaktskapande: - J ag är tacksam för att sä mänga trots länga besvärliga resor mött upp i dag i förvissningen om att fä uppleva trygg gemenskap i vär krets. - Vid ett dylikt tilIfålle blir man styrkt än-

På kvällen kaJJade kyrkkIockorna tili aftonandakt i Gamlakarleby kyrka, där prosten Hem ming Kan kkonen taJade och GamJakarleby kyrkokör sjöng under dirig. Ragnar Th y lin s ledning.

Arkitekt K r i s ter K or pela hade sammanställt en intressant historik.

På fem hotell i staden samlades man också tili kamratfester med program och dans. Som vanligt var stämni ngen hög och berikande.

••• Onsdagen inJeddes med morgonandakt i Karleby gamla sockenkyrka. Karleby försarnJings orkester framförde trumpetsolo oeh kyrkoherde Allan Store predikade. Före kontorschef

- Far "em till dell egllaförellillgell, medve/lla om dell källsla av rikedom som vårt förblllld skällker, yttrade bl.a. SPF-ordj.

Alfred Smeds.

Birger Räbb s intressanta historik sjöng pensionären He n r y S i m e 11 med stark bärande stämma

"Jerusalem".

Under

John Storbackauppträddeen blandad kör.

Efter det stämningsfulla kyrkobesöket sökte sig menigheten i duggregnet tili Karleby försam· lingshem, där kaffe med smörgås serverades. Under lokaJa guider följde en rundvandring i nejden, varefter en lUen skara ännu begav sig WI Tankar fyrplats på utfard.

Ett fullvärdigt program, som tyvärr inte helt kunde fullföljas av dem, som kanske hade 10 timmars eller längre resa framför sig

samma dag. Förutseende nog hade de flesta föreningar söderifrån denna gäng planerat några utfärdsdagar i samband med sommarsamlingen - något att ta efter för "n'Ord borna" nästa år dä vi träffas på sydligare breddgrader.

Text: Eija Foto: Sonja Viitanen

Grä och mulen var försommardagen, dä Pensionärsklubben M startade kyrkresan tili Maxmo med 48 deltagare.

Nordanvinden svepte kall, men vi sjöng i alla fall "Sabbatsmorgon stilJa gryr" StärnnJngen var som sig bör kyrkrardsvänJig. Komna tili kyrkan övervar vi gudstjänsten och uppvaktade vid de stupades gravar. Maxmo församJing bjöd på kyrkkaffe I försanllingshemmet. Efteråt var det samlmg i kyrkan, oeh kyrkoherde G u sta v G ran vi k berättade om Maxmos kyrkor ända frän 1706 då församlingen hade endast 100 medlemmar. Ar 1824 uppfördes den nuvarande kyrkan av 400 församling'sbor som taJkoarbete.

Medlemmarna u ppgår nu till ea 1050. .

Under resan tili herrgården Tottesund, medföljde guiden Gunnar Södergård . 1 den stora Gladhammar-Västrumsa· len, med väggar prydda av kom· munens vapen samt vapensköldar över herrgårdens stormän, berättade SödergArd för oss om Tottesunds öden genom gängna tJder, från 1660 intili vAra dagar.

Husesyn företogs under vaktmästarinnan U 11 a · B ri tt Hoi mströms ledning. I spökrummet var den "Vita frun" sam senast visade sig vid herrgårdens 300· årsfest avbildad I naturlig storlek.

Efter middag I Oravais ställdes kosan hemåt via Kuno bruk, som beskrevs av KJmo·smedättlmgen Bror Holmström . Dagen led mot sitt slut - så ock resan, som avslutades med sången " Närmare Gud tili dig". Den innehållsrlka kyrkfardens ledare var kJubbchef Uno Knuts , biträdd av Meri Kortman och Felix Ek blom.

Walde Lillqvist

I,.,-------------~ En önskesemester med I I Finlandia Holiday 1ravel I I ISRAEL VAREN 1 ASSISI I k till Israel med ruttflyg.

Följ med och tag emot "å ren i "del hel,ga Jandet" . den idylliska laden Assi i.

Upplev I njut av ett härligt ktimat och Utrarder tilI Gubbio. Spallo , II I oforgJömJiga kulturuppJevel- Perugia och Orvieto.

I ser.

AZORERNA - en JULEN I ISRAEL atlantisk idyll I I år arrangerar vi en egen I julresa tili Israel. Re ervera Uppläck de " okä nda" II 1 Din resa NU. ty pJatsema är rerna med oss.

Azo-

• v AREN I ISRAEL begränsade.

I II I II

1 slutet på mars kan Du åka tili 1 raeJ tillsammans med Pekka Vihma. Anmäl Dig redan U.

HÖSTEN I SPANlEN Nu kan Du tillbringa hösten och vintern i Spanien (max. 3 män.) Fråga efter vAra Jängtidsresor tili Mallorca , MaJa-

FERIAN I SEVILLA

Upple v festgJädjen i Se\llla 28/4 - 5/5 -81. Ruödtur i AndaJuclen.

ROM - året runt Ak till Rom - JivsgJädjens. kulturens och kon,tens stad.

AvHirder varje vecka.

PARIS - året runt En re,a tili Paris är alltid en oförglömJig uppJeveJse! Av-

I I II I I

!~'Ko7iNtJi;~ !

•

Lilla Robertsgatan 8, 00130 Helsingfors 13, TeL (90)6619 22

~

~---_._-------~

10

Äntligen en charmig gammaIdags operettI

Från Åbo-horisont God Tid-redaktörell klagade eli gållg över att det alltför sällall hörs lIågolfråll Åbo-Iraklell. Det kall slämma - och därför f örsöker Åbo Svellska Pellsiollärsklllbb 1111 reparera skadall , gellom ali så där i slörsla allmällhel berätta om IlIIr vi IIar det , vad vi gör, vad vi IIoppas på.

Hur VI har det oeh vad vi gör?

Ja - vi har våra träffar loch 3 fredagen I mänaden frän september l.o.m. maj. Särpräglade är träffarna kring Allhelgona - en stämningsfuU minnesstund för de under året avlidna medlemmarna - julfesten i november oeh avslutrungen i ma.J. Vära ea 300 medlemmar kommer frän hela det svenska Abo som avklädda all sådan granniät som ställrung, pengar oeh annat ovidkommande, trivs med varann och upptäeker varandras mer eiler mmdre dolda talanger av de mest vidunderligt överraskande slag.

Vår programkommllte är bättre än någon trollkonstnär Ur dess "hatt" skuttar inga kanmer, men dess bättre, rlet ena programmet finare än det andra. Oftast kommer de uppträdande ur klubbens egoa led. planister, humorister, fllmare, föredragshållare, sångare, fotografer , skädespelare, kompositörer, dansörer, rlmsmldare m.m.

Det är spännande att följa medlemmarnas växande beredvillighet att ställa upp 1 olika sammanhang, t.o.m. helt spontant, när det gäller underhåltrungen.

Det har oekså hänt att vi "drabbats" av rena överrasknings-

nummer. En gäng promenerade helt apropå 94-åriga "hela Sveriges Stälfarfar" in oeh sjöng för oss med röstresurser oeh ordminne som vilken ungdom som helsl. Oeh nu i maj svängde plötsbgt ett färglysande "gammeldans"-Iag frän Norge omkring med oss!

VI har vär egen Iystrmgssång, orden är skrlvna av en medlem, vår "Pensionärsvals" är alltigl'nom en skapelse av en annan medlem. vi har en damkör oeh vi har elt mformalionsblad "Fredagsnytt" VI har dansat seniordans mer än ett år redan, ledda av hela tre kunniga egoa mstruktörer. Numera avslutas träffarna varannan gång med seniordans, varannan med "salongsdans". Seruordansen har blivit en braksueee - men nog trängs paren på virvlande ben oeksä i salongsdanserna, särskilt nar spelmanslaget "Sydvästarna" k1ämmer I med 8-10 fioler plus dragspel, det är takter som ingen kan motslå!

"Måndagsklubben" ordnar sammankomster med sertosa program i Svel'lska FörsarnJjngens möteslokal 8-10 gånger UDder årel Två gänger i veekan tränar gymnasterna - 2 damgrupper och 1 herrgrupp - hj'ärn- oeh

Teaterresa tilI Oscars, Sthlm den 9-12 oktober Förbundets traclitionella höstteateIresa tili SthJm bjuder denna gäng på en verklig läekerbit - en Franz Lehår-operett av den av vår generation så högt älskade varma, problemfria, festliga typen .

Det är i det närmaste 30 år sedan Greven av Luxemburg senast uppfördes på tiljorna i Sthlm och hos oss - ho minns?

Då ensemblen dessutom bjuder på så loekande narnn som: Cia e s Jakobsson, Louise Werner, Sigge Fiirst, Berit Carlberg, Lars Lönndahl oeh Ann-Char l otte Björ Iin g assisterade av Oscarsteaterns ba!ett oeh kör, så är sueeen garanterad!

1 samråd med LL Touris t Service som teknisk arrangör anordnar Svenska Pensionärsförbundet resan vars program naturligtvis oekså upptar andra loekande aktiviteter.

Efter ankomsten tili Sthlm kör vid med Lindholm Lines bekväma buss oeh allas vår Edgar Dahlström vid ratten ut tili det natursköna Värmdö, där vi naturligtvis gör ett besök i Kera m i ska Centret oeh Gusta vbergs fabrik oeh kanske inhandlar tili fördelaktigt pris någon tidig påtänkt julklapp.

Härifrån går färden vidare till "Skärgårdens pärla" V a x hoi m , stoekholmarnas sommarstad med sin myekenhet av snickarglädje oeh punsehbalkonger rrån föregående seklet. muskelsamspel, medan en blandad tropp tisdagspromenerar.

Så gör vi förstås teaterbesök oeh resor både inom oeh utom landets gränser omväxlande med kortare utflykter.

Oeh vad hoppas vi på? Jo naturligtvis att nå de mål vi har både på kort men oekså på längre sikt.

Vi vIlI i främsta rummet sammanföra stadens svenska pensionärer oeh på så sätt bryta de ensammas värsta isolering.

Vår redan 2-åriga "Vänt jänst" bistår akut hjälpbehövande med matuppköp, apoteks-, bank-. post- oeh annat liknande stadsspnng.

Men vi engagerar oss oekså i större sammanhang, som Lex. i det av Soeialstyrelsen igångsatta experlmentprojekt, som pågär på 8 orter i landet bland dem Abo. Meningen är att utreda behovet oeh förutsättrungarna för aktivt samarbete mellan socialnämnder oeh lika förenmgars frivilliga insatser, syftet att öka den sociala servleen med allt vad det innebär av trygghet på gamla dar. 1 år, har utöver den regelbundna mötesverksamheten, tre av vära medlemmar, bland dem vår orclinarie kommittemedlem, deltagit som intervjuare bland svenskatalande åldringar i en gamma! Abo-stadsdel.

Vi är ocksä med i en kommitte representerande alla pensionärsföreningar i staden, Iiksom oekså i en nystartad förening, som skall sätta alla k1utar till för att skaffa oss svenska pensionärer oeh andra Abo-svenskar fritidslokali(Forts. p å s is ta sidan)

Under guidens ledrung bekantar vi oss med den tjusiga smästaden, stieker oss in i B engt Rästens atelje för att inköpa en Vaxholmsgubbe i trä, besöker hembygdsmuseet, men framför allt - en tur ut tili Kastellet frän Gustav Vasas tid - motsvarigheten tili värt Sveaborg.

Luneh Ii Mk 35,- (burgundergryta, bröd, smör, lättöl, kaffe o. kakaj intarvi i f.d. Offieersmässen.

Under denna rundtur (ea 80 km) kommer vi att passera många ålderdomliga oeh pampiga slott samt gamla kyrkor och bruksmiljöer frän karolinertiden, men vi nöjer oss - beroende på vädret med kortare uppehåll i parkerna oeh koneentrerar oss på att beundra en av världens vaekraste skärgärdar, dä vi bekvämt i buss tar oss rram över broar på fIDa bussfäJjor. _ TilJ Hotel Diplomat , välkänt oeh uppskattat från tidigare resor, anländer vi i god tid, för att vila ut före det vi tar bussen tili Osears teatern. Efter föreställningen fri villig ka m ra tsi ts i Dlplomats kållarkrog å Mk 33,(räkor, bröd, smör, ost). Vin kan beställas.

Följande morgon luneh pä hotellet varefter vi klo 10 startar tili Thielska samlingarna

Djurgården. Numera ett statligt museum, men ticligare privathem uppfört av en åv Sveriges rikaste män, Ernest Thiel.

T.ex. Munch oeh Larsson har egna salar, men lika rikt företrädda är oekså Liljefors, R oclin, Zorn m .fL

Resten av dagen fri Lex. för shopping. För filatelister föreslås t.ex. "Frimärkets dag 1980" eI. Postmuseets utställrung av rymdmotiv. Pä medelhavsmuseet visas: Guldföremål från Trakien.

Reseledaren Eija Francke är behjälpligt med mera tips.

A vresa den 11.1 0 klo 18 med ankomst tili Hfrs den 12.10 klo 9.

RESANS PRIS MK 670,inkluder a r: - resa i 2 pers.hytt kateg. 3 med Silja Line (Bore Star oeh Wellamo) - busstransport under hela resan - logi i 2-pers. rum O. frukost 11110 på Hotel Diplomat - samtliga entreer under de ovannämnda uWirderna inkluderar i n t e: - övriga mältider - enkelrum tiliägg mk 40,- luneh i Vaxholm mk 35,- räksupe å mk 35,Enkelbytter eI. h ytter a v annan kategori kan bes tä llas vid bokningen hos Svens ka P ensionä rs förbundet r.f. Viborgsgatan 9, Hfrs 51, tel. '90- 753 7820. De ltaga r na antecknas i d e n 0 r dn i n g anmäl an s ker dock senas t den 1 oktober .

I grupp och privat åker Ni bekvämt, tryggt och förmånligt via 055 . Bestäm resemålet, vi hjälper vid planeringen och sköter bokningen.

e kn~ TC!~I~jOst Service Karis Helsingfors

911- 31444 90-413844

l olo

912- 21818 lovisa 915-52888

Att göra resor med buss i trevligt sällskap är givande.

V·åra bussar för dig tryggt tili resemålet.

OY LINDHOLM LINES AB 10600 Ekenäs, Björknäsg. 1 tel. 911-13808

Svenska Pensionärsförbundets Osterbottniska Distrikt anordnar i samarbete med resebyrå Polaris en förmånlig Amerikaresa.

I programmet ingår bl.a ~~~~_ _ __ två dagar i Orlando, _____ Florida, där vi besöker bl.a. världsberömda Disney World samt den tropiska trädgården Cypress Garden. Vi stannar elva dagar i Fort Lauderdale, amerikanernas eget semesterparadis vid Atlanten. Här bor vi på Three Crowns Motel, ett högklassigt hotell nära stranden. På återresan stannar vi en halv dag i New York där vi gör en intressant stadsrundtur.

Pris 4.480 mk/person Reseledare Egil Appel medföljer ända från Helsingfors.

Bokning : Svenska Pensionarsförbundet, ÖsterboUniska Distrikt, Else-Maj Johnsson , tel.

(961) 119410 eiler Resebyra Polaris, Gitta Unger, tel. (961) 241 555.

11

li'r.on,-;Ir.l",mn var runt Imatra hembygdslllllselllll. Foto: Harry Nyman.

För ett år sedan eharmades vi Imatra, där vi vid stranden av av "Trollflöjten". 1 år skulle vi strömmen intog en lätt måltid oeh uppleva "Don Carlos". av!\iöt verkHgt goda karelska piPå ditresan gjorde vi uppehåll i roger - framför alit behövde vi Langinkoski, där vi fiek behövHg • svalka oss, området var ett slags hembygdsmuseum. svalka, det var en av dessa verkSen gållde det verkHgen att sätligt heta dagar - sen fortsatte vi tili Fredrikshamn, där vi ätersåg ta fart på för att hinna i tid tili Punkaharju, där vi skulle överde gamla, vackra trähusen oeb natta. Vi hann bara kasta in våra den grekisk-ortodoxa kyrkan. saker i rummen oeh jag konstateGui den gjorde oss uppmärkrade med förtjusning, att jag hör· samma på den intressanta stadsplanen, som i miniatyr päminner de tili dem, som bodde i "Kejsa· om Paris där avenyema med Tririnnans husH. Det var omgivet av umfbågen bildar en st;iäma. Vi höga furor, vattnet gHmmade åkte oekså i vårt "Jjlla· Paris" mellan stammarna. Så kastade vi längs ringgatoma, som förband oss i bussen på nytt för att hinna i "avenyerna" och noterade vissa tid tili Nyslott, OJofsborg oeh gatunamn - ''Reutsinkatu'', där "Don Carlos". Vi vågade inte titta den namnkunniga doktor Claes på hastighetsmätaren, men trafiCederereutz bor, han har gjort ken på vägen var lyekHgtvis näs· myeket för staden oeh dess ungtan obefmilig. Oeh vi hano! 1 has· dom. Vi uppehöll oss kanske för tigheten fiek man köpa ett prolänge i den vaekra staden. Ett gram av nägon pojke, som sålde rejält uppehåll hade vi ännu i längs vägen tili slottet. Samtictigt

som vi "ålade" oss fram tili våra ~latser i bänkarna, kom Leif Segerstam in under appläder oeh man satte sej - puh! samtictigt sam orkestern intonerade Quvertyren. Ett par dagar tidigare hade jag suttit på Tölö bibHotek oeh hört hela operan frän början tili slut, det räekte tre timmar - nu var jag glad att ha gjort det.

Liksom senaste år fascinerades jag av dekoren. 1 fonden mot muren fanns tvA bronsänglar, oeh de dystra valven gay en äkta spansk stämning.

"Don Carlos" är en opera om makt oeh starka känslor - hat, oförsonJighet, gryml1et, svartsjuka. Det är stor konst, alla medverkande gör sitt yttersta - kören, statisteIOa, dessa tili största delen rekryterade bland ortsbefolkningen, orkestem, jag minns den grupp av bläsare oeh trumpeter, som i guld oeh purpur stod

SPF:s sommarresa i östvart

o

Resedeltagama beundrar sanddynerna på Manamallsalo i VIe träsk. Foto: Rainer Nordström.

Det var tili Kajana-trakten som Svenska P ensionärsförbundel detta år arrangerade sin sommaruWird, med tidig avflird från Ekenäs, Helsingfors oeh Borgå .

Söndagsmorgonen den 6juH kom vi vid middagstid tili Brahelinna garnJa borg i Kristina. Efter uppehållet här fortsatte vi ·i LL Tourist Serviee buss genom Warkaus och Kuopio tili Kajana meteli, där vi installerades för tre nätter i lugna oeh trevHga rum.

På mändagsmorgonen startade vi på en heldagsutlard, först tili

den 250 år gamla bildkyrkan i Paltaniemi, byn i vilken författaren Eino Leino även bott. Över en natt under en ödemarksresa 1818 sov oeksä kejsar Alexander den här i ett lågt stoekhus, som var planerat tili stali. Efter besö· ket i Paltamo kyrkoby körde vi över ho1mar oeh näs, oeh med hjälp av ett par flirjor tvärs över Uleå träsk. Vi vandrade på de berömda dynerna på Maanamansalo oeh genom Vaala åkte vi tili Hepökängä vattenfali i Pu01anka.

Efter äterkomsten tili moteliet

i

gjorde mänga av deltagarna promenad på egen hand i det välvår· dade, nalurvaekra Kajana.

Följande dag bar det av till Ämmäsaari i Suomussalmi. Där var vi på en guidad kryssning på Kiantajärvi. Författaren Kianto bodde här pä en ho1me. Hans upplevelser under vinterkriget hade just före vär utf<ird visats i TV. Därpå åkte vi längs den frän vinterkriget kända Raatevägen tilI gränsen. Vi såg på korsur oeh löpgravar.

Pä onsdagen körde vi tili Kuopio, där vi hade rundtur I staden oeh även var uppe i Puijo utsiktstoIO. Enbart en vandring pii torget i Kuopio är en upplevelse. På kvällen hade vi en 4 timmars kryssnmg pä Kallavesi, under kalakukko- oeh kokkeHpiimäserveringo Det var även dans ombord.

Den sista utfärdsdagen åkte vi för en torgrond tili St. Michel oeh därpå till Messilä herrgård utanför Lahtis, där de nu sköter om turister, sedan de för några år sedan slutade att sköta om r!\iölkkor. Här finns en riksomfa1r tande folkdräktsutställning, som väekte vår resegrupps uppmärksarnhet. Här besökte vi också oHka hobbyverkstäder. Vid lun· chen avtaekades färdledaren Rainer oeh ehauffören Edgar för väl arrangerad pensionärsutfärd. En i alio lyekad turistresa I eget land stannar i de deltagandes mirme.

A. Jungholm

uppståJld på trappan oeh vid ett dramatiskt tillfålle fick en att rysa av spänning. De stilfuJla dräkterna bör man oekså nämna.

Intrigen är i korthet följande.

Konung Filip n av Spanien hade lovat sm son prinsessan EHsabet av Frankrlke tili maka, men tog benne själv tili gemål - av poHtiska skäl. "Don Carlos" oeh Elisabet hade därförinnan träffats oeh gripits av kärlek tili varandra.

De måste nu undvika varandra oeh det skapar tragiken oeh mtrigen inom hovet. Prinsessan EboH, drottning EHsabets bovdam, älskar "Don Carlos". DA hon märker att hennes känsla mte är besvarad, vili hon hämnas. Hon uppväeker Filips svartsjuka oeh väeker hans hat mot sin son, som är oskyldig, liksom drottningen.

Inkvisi tionen mot "kättarna" i Flandern pågår, man ser storinkvisitorn oeh endel "kättare" föras tili bålet. Oekså borgare frän Flandem kommer för att be om nM. Storinkvisitom , en blind åldring, ger Filip den grymma uppmaningen att döma sin son tili döden: ''Tron står över kärleken". Arior, duetter, kvartetter, är

otrohgt vaekra oeh grlpande.

Verdi kunde sin sak. Ständigt återkommer ordet "pietå" - förbarmande - men det gavs inget förbarmande. - ReHgionskrig, hur onödiga är de inte - motståndarna, upptända av hehg övertygelse, kunde ge varandra handen, samarbete. Ekumeniken i våra dagar vili förena, försona.

Detta som en liten parentes. För art återgå tili "Don Carlos" , vilie jag nämna artistema i de främsta rollema. Don Carlos sjöngs av Kalevi Koskinen. hans vän Rodrigo av Jorma Hynninen .

Filip II av greken Georges Pappas, som väl fiek fram del tragiska i rollen - Elisabet av Ritva Auvinen. Prinsessan Eboli var Aino Takala oeh jag tilitalades personbgen av hennes levande gestaltning oeh varma räst. 1 den himmelska kören igenkände man med glädje Brenda Jaeksons rös t - hon var "Nattens drottning" senaste år i "TrollOöjten".

Aterresan giek snabbt, tyckte man, trots hettan - den som hade solsida i bussen, visste att den levde - bussen hade då1ig ventilation. Vi åt liksom senaste år, luneh i Juva - det är ett bra ställe.

Vår chauffår skali ha en ros för sin artighet att alltid hjälpa, då man steg ner frän bussen, som fantastiskt nog bade ett extra trappsteg. Full fräs var det den sista milen, Abo- oeh Vasa-borna måste hinna till sista tåget.

Så är denna resa ett mirme blott. Vi är taeksamma tili Eija, som gjorde Sltt bästa för att ordna upp kritiska situationer oeh missförstånd, som kan uppstå vid inkvartermg oeh matställen.

Nu ser vi fram emot nästa sommar oeh nästa opera·resa blir det kanske - "Den Oygande Holländaren" - Då ställer VI nog upp.

Ruth Österman

Nästa sommars opera redan bokad!

DEN FL YGANDE HOLLÄNDAREN den 21-22 juli

Ja, så här tidigt måste lO.m. "stamgäster" som Svenska Pensionärsförbundet vara ute för att lyekas få biljetter tili någon av de sammanlagt 5 !!l! föreståJIningarna av Richards Wagners opera på Olofsborg sommaren 1981.

Biljetter är alitså abonnerade oeh programmet är också i huvudsak klart: buss tili Hollola där den medeltida stenkyrkan beses under guidad ledning, luneh på Messilä herrgårdshotell ytterom Lahtis oeh kaffepaus t.ex. i Juva.

Logi på Casino eI. Knut Posse i Nyslotl Kvällen på operafeslivalen varefter VI äter frivillig kamratsupe eller "nyfria" krillor på Casino. Följande morgon avtard efter frukost jkl 10.25 med en av de eharmiga insjöängbåtarna tili Puumala dit vi anländer klo 15

efter en som vi hoppas solghtt rande dag på Salmen.

1 Puumala som bl.a. omfattar ea 1000 öar besöker vi en laxodling oeh det i samråd med N atur Världsskyddsfonden våren 1981 öppnade ekomuseel Luneh intas på Sahalahti herrgårdsrestaurang från vars uteterrass vi får beundra Saimen.

Puumala-Imatra-Hfrs med kaffepaus på lämpligt ställe. 1 deeembernumret återkommer vi med definitivt pris (motsvarande operatripp 1980 kostade mk 350,doek utan sjötur). Redan nu kan intresserade sända eller ringa in preliminär (ieke bindande) anmälan tili SPF-kaniliet. Tel 90-7537820. Reseledare bfu Eija Francke.

12

Pensionärema utmanar alla övriga tilI motionskampanj 1

samråd med

..

KONDITIONSFRAMJANDET r.f. förbundet för dem som viII vårda sin hälsa nare ocb svettälskare. Ni vet de där personerna som l1änger emot oss på landsvägar och parkgångar med fina träningsskor, träningsdräkter och sVetten rinnande ner för ansiktet. Fråga dessa varför de till synes pinar sig. Svaret torde vara enkelt, de mår bra, någongång muskelvärk, men förkylningar och dylikt känner de sällantill.

Varför behöver vi motion? Vi är skapta wr att röra på oss. Se t.ex. på hundar och kattor när de vaknar. Med.lic. Erkkj Tarpila beskriver människans rörelsebehov i sin ypperliga bok "65 år fyllda " på ett mycket uttömmande och lättfattligt sätt. Han jämför rörelseförmåga med sprilkkunskap: " Pll sommQ säu sam en emigralll kon g[ömma ~; Il modersmlJl, kan en person som lel'er elt inaktiw Ii\' gllJmma Imr man sig. Rörelseför-

30 minuter bestAende av t.ex. en promenad, raskare wr varje dag, en cykeltur, och bäst av allt en simtur, dock inte att förglömma en välledd gymnastiktimme. Det viktigaste är atl detta sker helst dagligen i proportion tili vars och ens kondition, - som garanterat blir bättre och bättre dag för dag.

Arets motionsvecka startar med ett mindre jippo på Åland lördagen den 27 september för att en vecka senare söndagen den 5 oktober avslutas litet mera högtidligt i Aboland. När detta skrives har Abo stad ej ännu kunnat bekräfta plats och tid. E x a k ta uppgifter kommer att utsändas till alla Konditionsfrämjandets medlemsföreningar samt till alla pensionärsföreningar när denna bekräftelse har erh å II i ts.

På programmet kommer att finnas gymnastikdemonstration, demonstration av

olika motionsspel, samt utställning av lämplig litteratur. U nder diskussion fmns även andra programpunkter, vilka blir k1ara när semestrarna är över.

Arrangemangspaketen är k1ara för postning. Paketet innehåller 10 PR-affischer, vilka är tänkta att bli utplacerade för att meddela folk om motionsaktiviteten.

Planscherna är tryckta i brun fårg och ritade av konstnärinnan Antonia Ringbom. Därtill innehåller paketet frågeaffischer att ställas ut på vandringsstigen. Varje paket innehåller även 100 prestationskort med en ruta för varje dag under motionsveckan. Avsikten är att möjligast många rutor blir ifyllda, efter en 30 minuters aktivitet. Kampen gäller vilken förening, - pensionärs- eller motions,- som procentuellt erhåller de l1esta motionspoängen .

Väl mött i motionstecken i höstfagra lands kap.

Kom med på kondi tionsdag tilI Solvalla den 29.9

,ö,

r6det blir mindre. Rörelserna blir osäkra Deh klumpiga och slurligen "et mali ime mera va d mali kGn göra Del! \'ad man ;nle kan. Hör;gelJDm awar även m öjligh etema tili aIlIla" aktivitet De" självkänslan jörsllagas.··

När detta skrlves har vi fortfarande en s kön sommar. Snart börjar doc k igen höstens aktiviteter och de sista förberedelserna för bl.a. hösten motionsaktivitete;-, Motionsveckan 27 septem ber tili 50ktober.

Kond iUonsfrämjandet har varje höst en motionsvecka. Avsikten med denna vecka är att samtidigt över h ela Svensk-Finland gö ra ett slag wr regelbunden motion.

Tyngdpunkten läggs olika år på

olika landsändor, och olika mälgrupper. Detta år riktar förbundet s ig regionalt mot Åland och Aboland. Arets speciella målgrupp är pensionärsföreningarna.

Trots dessa " avgränsningar" glömmer man inte bort övriga, men då resurserna är begränsade bör tyngdpunkten läggas på mindre områden.

Vad är då motionsaktivitet, och behövs denna? Alltwr många anser att Motion är bara för självpi-

Denna bok kan av l1ere skäl rekommenderas.

Motionsveckan riktar sig speciellt tili oss, vilka ej idag har motivation att strä va mot större prestationsresultat. Därtill riktar vi oss till alla dem vilka ej ännu har upptäckt hur skönt det är med regelbunden kroppsaktivitet.

Vad är då regelbunden kroppsaktivitet? TilI att börja med kan rekommenderas en daglig dos av

Lyckad "mini-kryssning" .

Nagot av Svenska Pensionärsförbundets gamla kryssningstradition aterupplivades den :2 augusti. när 42 glada deltagare steg ombord på m ls King I Helsmgfors för en 4 tim mars färd tili Ekenäs.

Vädret gynnade kryssningen, efter en mulen morgon blev det en vacker förmiddag med solsken över et! lungt ha\'. Deltagarna fick bl.a. uppleva Barösund I soI. Efter båtfärden intogs lunch på Kmpan , Ekenäs. Därefter togs gruppen om hand av fru Leila Wallden som på elt sakkunnigt och medryckande säll presenlerade staden. 1 Lindholm Lines buss åkte VI genom smala gator i gamla stan, men genom de aIlra smalaste gick vi t,lI fo ts och IIltade på gamla gardar. Kyrkan besöktes också. Det var mycket vi fick veta om den stad som grundades av Gustav Vasa år 1546.

Efter rundturen styrde bussen

ESBO SVENSKA PENSIONÄRER Lf. deltar i Konditionsfrämjandets motionskampanj genom att möta upp måndagen den 29 september på Solvalla, där vi med idrottsinstruktörskursens elevers bistånd ståller upp i bingopromenad (3 km, obegränsad tid), boccia, pilkastning, seniordans eiler varför inte en svampjakt - allt hel! friv illigt. ' Föreningen har som motto "Alla ut i naturen" och härmed avser vi också de medlemmar, som av en eiler annan orsak inte kan ställa upp i konditionsaktiviteterna.

1 fall av regn ordnas inomhusaktiviteter. Obs! Tossor bör medtagas! Klubben bjuder på bussresan och "bastu för konditionisterna", men för ev. lunch och/ eiler middag a mk 20,-/måltid står deltagarna själva.

Anmälan tili resa - och måltider bör vara den egna k1ubben till handa senast den 19 sept. bl.a. för att vi skall kunna ordna bUssrutterna (minst 3 bussar kommer att beställas).

Kaffestugan kommer att hållas öppen mest hela dagen. Konditionsdagen vidtar k1. 9.30 och avslutas k1. 18.

VART ARRANGEMANG GAR SOM EN UTMANING TILL ANnRA PENSIONÄRSFÖRENINGAR INOM SPF ATT ORDNA LIKNANDE JlPPON. Alla konditionsjippon refereras I nästa nr. av God Tid.

Konditionsfrämjandet, Tempelg. 19 D Hfors 10 BESTÄLLNINGSSEDEL för arrangemangspaketet Härmed beställer vi för Motionsveckan följande: Arrangemangpaket, antal ........st Paketet innehåller, 10 st frågeaffischer 2 st frågeuppsättningar 10 st PR-affischer 100 st prestationskortlsvarsblanketter

o Mk 40,-/paket är inbetalat på postgiro nr 1451 97-5 o Paketet önskas mot postförskott (tillkommer porto) • På I/ppläcklsJärd i de Ijl/siga slllala grändema i Galllla sian i Ekenäs. Folo: Rainer. mot en annan stad som Gustav Vasa grundade år 1550, nämligen Helsmgfors.

Ett önskemill som framfördes av milnga deltagare var att d e nna form av kryssning borde fortsätta

ett annat år, kanske tili något annat mål. lntresset föt en fortsättning talar sitt tydliga sprilk, deltagarna var tydligen nöjda med ·'mini-kryssningen."

Rainer.

Föreningens Kontaktpersonens

namn: namn: adress: postnr: tel: (Var god TEXTA)

13

Kväll

~id Fölisövägen har Hfrs stad för ea 7 år sedan upplåti t tili rekreatio nseentrum för sina 60 år fyUda pensionärer. Där kan utövas en heI del nyttiga oeh nöjsamma akliviteter.

Man kan väva martor, dukar, spela sehaek eller kort, Iyssna på radio, lära sig sjunga allsäng under musikpedagog Annikki Peltonens ledning oeh idka allehanda hälsosamma motionsövningar.

På tisdagarna klo 13 anordnas underhållningsprogram, dä pensionärerna kan förverkliga sina talanger på fmska. Då svenskarna är 1 minoritet anordnas endast en dag 1 mänaden sädant underhållningsptogram, nämligen den första onsdagen oeh då sjunger man allsäng, Iyssnar tili kortare föredrag om något aktuellt ämne, hör

dikter reciteras , njuter av musik-

nummer pä piano, violin eiler andra instrument. När Annikki för sex är sen avlade studentexamen som privatist på grund av att hon är blind, var det en sensation som gladde oss alla. Hon fiek

ej höra den sorgslla saga II skog eli berättar.

Del \'iskar änllu lällge mellall grallama , del suckar ällllu länge Ul i löveli , ällllll länge glida skuggor m ellall de dyslra Slammama .

Kom UI ptl I'ägell. Där möler oss illgell .

Kl'ällell drömmer blekröd kring ligallde dikresren.

Vägen löper Itlllgsaml oc" I'ägell sliger I'a rligl oe" ser sig liill ge om efler solells skell. bäde blommor oeh minnesgåvor.

Numera talar hon svenska nästan alldeles perfekt.

Förutom av Annikkis musi k oeh ofta även solosång har vi under den gängna vintern nere gånger fätt Iyssna tili violinsolon utförda av Margit L öwing. En gång gästade Beda J ansson oss oeh underhöll 055 med solosäng tili eget aekom panjemang samt ett kåseri.

En verklig musikalisk uppleveI se blev det då Börje L ampenius speJade operettmelodier. 1 februari gällde p rogrammet Runeberg oeh när vi slutade den gången med att stående sjunga hans kända psaJm Himlars rymd sin konung ärar, kom en av deltagarna efterät oeh viskade 1 mitt öra : "Nu har vi haft en verklig fest".

Margit Öfverström, Greta Söderblom, Hilda Långstedt har reciterat dikter oeh Hilja Alin har roat oss med skrattretande vitsar oeh roliga hlstorier. Eiler Ahlgren har k åserat ur Guss Mattssons produktion oeh anordnat e n frä-

Korsordsvinnarna nr 3/80

Anna ]\1,ickelsson, Pargas Einar Palmqvist, Mariehamn Elisabeth Westeren, Abo 50 Einar Wikström, Öja Gerda Öhman, Korpoström.

Bland 497 rätta insända svar fran sammanlagt 40 SPF-förenmgar (jag räknade dem far stalislikens skulll gynnade lyckan föl· jande 10 korsordsläsare: Margit Hellman, Vanda 30 Ka r in Johans, Pargas BrynhiJd Levander, Hfrs 63 Vera Lindholm, Lovisa Hedvig Mellberg, Karelby 20

Edi th Södergran gesport med oSS. Skolrådet Nils-Göran Engström höll föredrag om Hugo Ekhamrnar oeh överste Jarl J arkka berättade om hur det kom sig att Försvarets flaggfest numera firas den 4 juni.

En gång hade Kiiti Maeoni sm tax Chiko med oeh presenterade den pa ett käserande sätt - en intres· sant uppleveJse för oss.

Av ovanstående framgår att vår svenska underhållning på Mejlans 12 varit omväxlande oeh blivit aUtmer populär under månadernas gång. Då deltagarna i våra månadsträffar bör sknva Sltt namn i en framlagd besöksbok, framgår det klart att deltagaranta· let stigit för varje mänad.

Om besökssiffran Stadlgt kan hållas kring ea 70 per gång under inkommande säsong, så behöver vi inte frukta för alt vår enda "svenska dag" i mänaden skall tas ifrän oss.

H olger E kholm

"Gårdsbackarna" har fulltecknat program

• Det möter alltid upp många pellsiollärer då Gårdsbacka pellsiOllärscelllTum öppllar silla dörrar för trivsamma mötell , värdefulla föredrag eiler mlllltra programtilljällell .

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f.

Mikaelifest i Petsmo Uf:s lokal söndagen den 5 olet. kl.

13.00.

Gårdsbacka pensionärscentr um mleder sina svenskspråkiga sammankomster med ett månadsmöte den 2 september. Följande tisdag arrangeras dagsdans oeh den 15.9 kommer Arbis åter med Ileken.

Programmet för mänadsmötena den 10rsta tisdagen i varje manad har under det gångna året varit myeket omväxJande. Den 6 november giek I barnets teeken med uppträdande av lekskolebarn från Haga oeh ett förnämt sång- oeh musikprogram av skolungdom fran Botby. En insamling för ~ödlidande barn gay över 1000 marko Julfesten flrades bLa. med Skrldskodansen utförd av ett pensionärsdanslag. Staffans visa med sångarpensionärer och sedan nngdanser. Runeberg hyllades pa Runebergsdagen med etl stärnningsfullt program. Där· emellan har programmet mnehål· lit frågesport, eharader, sång oeh musik.

Alla månadsmöten inleds mefi en korI andaktsstund i Matteusförsamhngens regi, sedan följer en halvtimmes kaffepaus oeh därefter själva månadsmötet med både skämt oeh allvar.

Alla tisdagar förutom mänadsmötesl1sdagarna arrangerar Arbis föredrag. Årnnesvalet har varit myeket varierande men alla föredrag har vant högklasslga Det är

omöjligt atl räkna upp alla föredragshållare men mest kända lorde doek vara Georges de GodZlDSky, som höll etl muslkföredrag, oeh Walenl1n Chorell ett 10redrag om litleratur. Höstens föredragshållare Jämte ämnen fmns upptecknade pa väggtavlan i pensionärscentret.

Alla onsdagar arrangerar Arbis

på Gärdsbaeka kurser i engelska.

Kursernas anta! har varlt !vII: för längre hunna oeh mindre Jängre hunna. Om ett tillräekligt anta! deltagare anmäJer Slg kommer Arbis oekså att arrangera en nybörjarkurs, eftersom de l1digare deJtagarna redan kommit förbi nybörjarstadlel Anmälningarna tili denna nya kurs borde ske så snart som möjligt, t.ex. pa manadsmötet den 2.9. eIler senas! på dansmötet den 9.9. Det förtjänar påpekas alt alla kurser oeh föredrag på Gårdsbacka pensionärs· eentrum är avgiftsfria oeh är avsedda för alla pensionärer i Helsingfors oberoende av om delta· garna är medlemmar i någon pensionärsförening eiler inte. Alla är välkomna oeh det är klart alt et! deltagande 1 dessa bidrar tili upprätthållandet av den svensk· språlaga hnjen mom pensionärseentret.

Eiler Ahlgren

Wales - en tur genom kultur och blomsterprakt I Chester i Wales var i mitt tycke en stad med charm. Staden är bekant för sina "Rows", butiksarkader i två våningar och rcir sina vackra korsvirkeshus. Här var vi i tilIIalle att shoppa.

Landskapel Snowdonia är storslaget med höga berg och djupa dalar och den walesiska landsbygden är vacker med sina höga kullar av olika fårg , beroende på växtligheten. De gröna betesmarkerna är översållade av får, då i maj av massor av små lamm endast någon mAnad gamla. På endel ställen är fåren så tama att de, då bussen stannar, rusar fram för att tigga bröd.

• Caerphilly Castle - historievilldomsusat så det !örslår.

Den 5 maj 1980 avreste en rcirväntansfull skara resenärer med Finnairs reguJjära lurplan frän Hrs-Vanda llygfåll till EngJand.

Målel rcir resan var London, rcir vidare befordran tili Wales huvudmålel rcir vår lnpp. Resan var arrangerad av Svenska Pensionärs rcirbundel och som reseleda· re fungerade Carl·Gustav Gamst-Nielsen, en lrevlig, resvan herre med danskt gemyt och gLimt i ögat.

V"al framkomna tili Heathrow llygfält väntade oss en engelsk buss med tjusig irländsk chaufför v,d ratten. Vädrel var kylslagel och undertecknad, som är englandfrälsl och besökte landet rcir femle gången, befarade al! illusionerna denna gång skulle kros· sas. Dock, efter lvå dagars iskyla. log solen hull och lermomelern visade + 20 ".

Värt försla mAJ var Cirencesler. en gammal romarstad i ColswoJd och holellet lyslrade lill namnel "Kjngs'Head" . Vi ål och sov kungLigt. För övrigt var alla hotell vi bebodde under resan högklassiga, dock borde man vara försedd med en Ariadne-lråd , engelska hotelI är ofta tolala labyrinter.

Stonehenge, 3000 Ar gammalt forminne, anlagligen en gammal kullplals elIer ett observatorium, besöktes följande dag och avsynades med lillbörLig vördnad varefter fä.r den gick tili Bath , gammal romarstad med varma källor.

Bath ligger vackert då man anländer med buss och har staden s .a .s. under sina fotter. Överhuvudtaget är många engelska städer, (dock ej industristäderna) om våren drömmar av skönhel, enär engel sm annen som känt är trädgårdsintresserad och täpporna är skötta med kärlek. AJlt blomma· de nu i maj, tulpaner. kastanjer, ljusröda körsbärsträd, och kullarna var täckta av "gorse" . en gull blommande buske med vassa taggar, synnerligen dekorativ.

Vi passerade många städer i Wales , Glouchester, Ross on Wye, Monlmoulh , Chepstowe m .ll. och namnen blev alll svårare alt uttala ju högre norrul vi kom.

England har underbara katedraler och Wales utgör inget undantag, ävenså är deras befåstningsverk imponerande.

Carnavan Castle är Wales största borg. Här kröns kronprinsen av England till Prins av Wales .

Jag tror signaturen för egen del kan ta det lugnt åtrninstone med det hjälptillägg om 189 mk per månad 80·åringar får (förulsatt atl man bor hemma och inte är i långtidsvård på sjukhus elIer vårdanstalt). Den ändnng ni sy(tar på fmos än så länge bara i form av ett kornmittebetänkande, et! förslag alllså. Det brukar ta

Aterstår att säga att vi överallt i Wales kom tillrätta med engelska språket men inte förstod ett ord dA walesiska talades av infodingarna.

Efter en tvA dagars vistelse i London med shopping och teaterbesök anträdde vi återfården hem, alla, tror jag, övertygade om att resan varit en fullträff.

Underbart land, bra reseledare, gott karnratskap.

Linneå Lindholm

PENSIONÄ R ER

Det är ni, som har skapat gr unden för välståndet i vårt land . Er livser f arenhe t är lång . Ni ve t at t varje demokratiskt val är betydelsefullt . Och att svensk sammanhållni ng behövs i varje val.

Alla mänskor känner emeller t id inte på sa~a sätt ti lI vi llkoren för en fortsatt levande svenskhet i vårt land . Därför vänder vi i Svenska folkpartiet oss till er aktiva pensionärer med förhopp ningen om att ni inför höstens ' kommunalval ville hjälpa till at t sprida information t i lI era vänner , sl~ktingar och bekanta om nödvändigheten av fortsatt svensk sammanhåll ning .

~~~in,

\J ~!rtiordförande

Llanfai rpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwll-Ilandysi Iiogogogoch

• Också här var vi - på statiollell med världells lällgsta Ilamll . Försök sta va er igenom det, eiler ännu svårare ! örsök uttala det!

hjälp av en annan. Handikapp- mk per månad enligt prövning. stödet föreslås även ges till blind Kommitten ser i och för sig inget eiler döv eiler handikappad vars hinder för att ålderstillägg skulle arbelsförmåga nedgått med minst ges i samband med folkpensiotvä tredjedelar, under förutsätt· nen, men anser att det inte får ning att han eiler hon ändä förmår kopplas samman med handivara i förvärvsarbete. Den senare kappstödet. ganska lAng tid innan betänkan- delen ersätter invalidpenningen.

Om kommittens förslag godden omsätts i lagform och träder i TilI den del förslaget gäller de känns innebär det alltså att man nuvarande hjälpoch vårdtilläg· kraft. Hur det går med ert vårdtil· vid 80 och 85 år inte längre kan lägg (278 mklmän) vid 85-årsda- gen har det visat sig att de nuva- räkna med höjd pension. Regeln rande bestämmelserna när del vid reformer av detta slag är dock, gen . återstår att se.

Det nya förslaget tar sikte på att gäller yngre personers (handi- att de som redan hunnit bli bevilhjälp- och vårdtilläggssystemet kappades) möjlighet att få dem är jade dessa lillägg pga ålder givetoch invalidpenningen ersätts alltför slränga. Ursprungligen har vis får behålla dem. De som råkar med ett handikappstöd. Detta dessa tillägg varit avsedd a just befinna sig på fel sida om åld erssstöd skulle enligt rcirslaget inte som stöd för hemvård av svårt trecket, när och om förslaget går längre kunna beviljas automa- in validiserade personer. igeno m, blir av allt att döma utan.

Utvecklingen har dock lett till tiskt på basen av viss ålder . 80 Om någon nårmare vill beka nta respektive 85 år skulle alltså inte att största delen av dem som får sig med planerna kan betänkanmedföra nAgon exlra s lant utan dessa förmåner lyfter dem på det för en biJlig penning inhandvidare. Men om man är handi- grund av sin ålder och inte pga las vid Statens Tryckericentral, . kappad på något sätt så skall man invaliditet.

Läget i dag motsvarar alltså in te Annegatan 44, 00100 Helsingfors lättare än vad nu är fallet kunna få stödet redan i yngre år. Helt klara det man tänkte sig då lagen stif- 10. Det är Kommittebetänkande fall skulle vara blinda eller döva tades på sextiotalet. Modell för 1980:40, med narnnet: "Betänpersoner och dessutom personer kommittens förslag har varit Sve- kande n av kommissionen rör som vid sina dagliga personliga riges bandikappersättningssys- hjälplösbetsersättningar."

Ebb a J ako bsson beslyr behöver tidskrävande lem. Stödet föreslås bli 200-1.000

PENSIONSFRAGAN

Nyligen sades del , radion alt man inte längre utan prövnmg kommer att få högre pension då man fyller 80 och 85 år. ÄI det sant?? ÄI det verkligen lagstlfLarnas menmg att ta bort det enda en äldre pensionär kunnat se (ram emot utan att behöva gå igenom hela inkomstgranskningsproceduren?

Förargad 7 ~åring

Llandudno, kuststad med vacker havsutsikt, var ett ställe varifrän vi gjorde ulfårder tilI ön Anglesey där vi bLa. avfotograferade världens Iängsta stationsnamn- för en vanlig människa omöjligt alt uttala - 57 bokstäver!

Vi besökte även en skiffergruva i Blenau Ffestinog, åkte med tåg djupt under jorden ner lill ett schakt, där en arbetsledare berättade om arbetel i gruvorna förr och nuo Vi rick en inblick i en gruvarbetares farofyllda liv. Senare demonstrerade han huru spjälkning av skiffer försiggår.

Efter vistelsen i Wales, som i mitt tycke var en 100 %:ig upplevelse, styrdes kosan till Stratford upon Avon och Blenheim Castle, (släkten Churchills slott).

B Ä S T A

standar .T

Svenska dets bordsstandar finns att kö pa på förbundets kansli, Viborgsgatan 9, 00510 H elsingfors 51 , tel. 90-7537820.

P riset är 50 mk. Användningen är

15

Aktuell pensionspolitik en längre tid varit anmärkningsvärt tyst kring frontmannapensionen. SkalJ detta tolkas som så att man är nöjd med vad som åstadkornmits och att några förbättringar inte anses motiverade?

Svar: Månne inte någon frontveteran bland God Tids läsare hinner muttra något om att "dum fråga - vi har ju inget riksdagsval omedelbart förestående - därav tystnaden"! Sakligt sett kan man dock konstatera att frontveteranfrågorna ingalunda har glömts bort. Tvärtom har sedan senaste riksdagsval ett relativt brett upplagt u trednings- och beredningsarbete i fråga om frontveteranernas situation ägt rum inom ramen för en speciell delegation, som med en viss auktoritet över partigränserna kan föra vidare sina förslag tili social- och finansministrarna. Av partierna har åtminstone S venska folkpartiet och socialdemokratema så sent som innevarande år färdigställt nya konkreta förslag tili förbättrande av veteranernas situation. Man

kan dock säga att dessa program kommit i skuggan av den mångomtalade folkpensionsreformen - som dock även den är ägnad att förbättra mången veterans pensionsskydd!

Under de senaste åren är det särskilt frontveteranernas möjlighet tili hälsokontroll och rehabilitering som stått i centrum för uppmärksamheten. De offentliga anslagen härför har höjts inom ramen för tilibudsslående kapacitet och den kapaciteten är man beredd att bygga ut ytterligare.

På svenskt häll är det här viktigt att se tili att vära svenska vetera" ner fär vård på sitt eget modersmäl och därför har bl.a. planema på en rehabiliteringsanstalt vid Norrvalla i Vörä fått stöd.

Eftersom denna spalt dock i huvudsak skall ägnas p e ns i 0 n s-frågor skall jag dock i det följande särskilt uppehålla mig vid frontmannapensionen och det s.k. frontmannatillägget tili folkpensionen.

Det finns ca 340.000 frontmän av vilka ca 80.000 ännu är ute i arbetslivet. Härtill kommer ytter-

Eriksgatan 41 00160 HELSINGFORS 16 Tel . 90-640921

TILL STOCKHOLM bekvämt, utan byten med buss t.o.m. 30 augusti alla dagar KOTl<A 01 .00 04.30 KARHULA 00.50 04.40 LOVISA 05.25 00.15 BORGA 06.00 23.40 HELSINGFORS 07.00 22.50 20.15 10.30 ABO MARIEHAMN 15.45 14.45 MARIEHAMN 14.15 16.00 21 .30 STOCKHOLM 08.00 höslmånaderna varje weekend entigt hösttidtabell.

Om inkvartering och kombinationer i Sverige ring

Oy Hj HOLMSTRöM Ab Lovisa tel. 915/ 52 5111 Resebyrån

Gästhem Kronan

o

Nära färjhamnen , nära tili cenlrum av Mariehamn. Näst Intill hotellstandard tili gästhemspris. 16 II-rum med varmt och kallt vatten. Totalt 53 bäddar.

Företag I ATF-kedjan

GRUPPRESESPECIALlSTEN pA ALAND

e

- beg:;8:::s1::~t:ex 6325

?Iill ~

ALANDS TURISTFORENING 22100 Mariehamn

ligare ca 20.000 kvinnor som inte är berättigade tili frontmannapension. Här har vi alltså första fö rbättringskravet: kvinnor som varit i fronttjänst bör likställas med männen! Ett annat olta [ramfört krav är att frontmannapensionens hårda inkomstbundenhet bör lätlas, åtminstone så att makars arbetsinkomst inte borde få inverka. Enligt gällande lag utgår frontmannapension tili frontman om han är i äldern 55 - 64 samt har låga inkomster. Av frontman under 60 förutsätts ytterligare nedsatt arbetsförmåga. Den skatlefria frontmannapensionen uppgår tili ca 500 - 900 mark i månaden beroende på den sökandes ärsinkomst, familjeförhållanden och hemkommunens dyrortsgrupp. Även bostadsbidrag kan fås på samma grunder som i fråga om folkpensionen.

Frontmannatillägget utgår enligt gällande lag tili alla män som får folkpension och som fått frontmannatecken. Även veteranerna från 1918 får frontmannatilllägg - här kan dock kvinna redan komma ifråga! Frontmannatilllägget är inte inkomstbundet och utgör för närvarande 58 mark i månaden, skattefntt. När detta låses har väl antalet frontmannatillägg redan överskridit 200_000 varför årskostnaderna närmar sig 150 miljoner mark trots att summan för den enskilde per månad inte ter sig överhövan stor. Just i fråga om frontmannatiliägget finns det ett starkt politiskt tryck för en "rejäl" höjning kanske redan nästa år. Med en viss travestering på Sveriges ATP-pensionsstrid 1958 förefaller det som om veteranerna över hela

linjen skulJe säga: "Gäma medalj - men först ett hyggligt frontmannatiliägg!" Enda hindret härför är naturligtvis penningfrågan: en fördubbling kostar alltså närmare 150 miljoner och då är man ännu en god bit ifrån vad som är mälet för mången: att höja frontmannatillägget tili samma nivå som folkpensionens grunddel, som nu är 207 mark i månaden.

På årsnivå skulJe det innebära en kostnadsökning med ca 400 rniljoner.

Slutligen måste bland aktuella pensionsfrågor för frontmän nämnas möjligheterna till förtidspension utöver den trygghet som den s.k. invalidpensionen samt arbetslöshetspensionen ger även veteranema. Det experiment som nyligen utförts med frivillig iortidspension för 63 64-åringar, med förtur för frontveteraner. visade sig inte vara särskilt attraktivt, men så var det också av arbetsmarknadspolitiska skäl bundet till nyanställandet av ung arbetskraft i stället f'Or de pensionerade. Den s.k. pensionså1derskommitten som jag tldigare hänvisade tili i denna spalt torde även i sitt egentliga betänkande dryfta olika alternativ för hur veteranernas pensionsäldersfråga på ett rättvist sätt skall kunna lösas.

Henry Olander

. UTHYRES Vackert belägen stuga 1 Lovisa gamla stad, nära havet med alla bekvämligheter uthyres för 1 vecka eiler längre tid för semesterbruk. Tel. 90-462311

VAR POPULÄRA TENERIFFARESA Det är nu sjätte året vår Teneriffaresa går. Den har år efter år bUvit allt populärare och därtör har vi även i år två avgångar. Vårt hotell är i år Teneguia , välkänt av många resenärer.

RESA I 30/1-13/2 prls 2.350 mk RESA II 6/2-20/2 prls 2.350 mk Priserna inkluderar trukoslpension och annulleringsavgift.

Med på resan är som tldigare år läkare Erkki Tarpila, gymnastikledare Ansa Johansson och törstås jag Else-Maj. Apartementos Teneguia har 1-rums lägenheter med kombinerat sov- och vardagsrum, kök med kylskåp och nödvändig köksutrustning, bad, balkong mot solen , teleton och radio. Swimingpool tinns.

Anmälnlngar emottages av Else-Maj Johnson. Levonsgatan 14, Vasa 20. Tel. 9611119410 helst på törmiddagen.

Eiler Gitta Unger, Resebyrå Polaris, tel.

961/241 555.

ffi]

~

RESOR

BUSSRESOR -30 Schweiz Runt, Mainau .. .. ... . . . ... .. . 12dgr.

Wien- Budapcst-5a llzburg ..... . .. . . 12dgr , Passionsspelen i Obcrammergau . . ... .

7 dgr.

7dgr,

Rhen-Moscl . . . .. . ..... .... . . . . .... .

Siljan Runl, ........ . ... . ... . . .... . .. . . 3 dgr,

08.09 08.09 23. 09 23.09 26.09

Ring eiler skriv så skickar vi vår nya rcsebroschyr.

BTI

BUSSBOLAGET ~ WILLIAMS ac:o nESOH

Torggatan 9 B, 2 vån, 22100 MARIEHAM Tel. 928 - 15 550

CALIFORNIEN-FLORIDA

Finnair ordnar en paketresa för finlandssvenska pensionärer tili det varma Florida eiler tili det imponerande natursköna Californien (ny rutt Helsingfors - Seattle - Los Angeles V.v. öppnas 01 .041981 ) samt en släktresa enligt önskan under året 1981.

På hösten berättar vi mera om resemål och olika alternativ.

Mera information ger försäljningschef Matti Malka tel.

961-241111.

FORTSliTTNING

NING NING _ _ _ ___

_

Hakan Hellberg Ilberg <frin femte femte sillan sidan (hän hiir. Det De t gäller galler aatt ilteruppleva tt återuppleva hör. och vverksamhet pil erksarnhet på gemenskap och svenska, där dar den hhar hunnitt tyna ar hunni svenska, d ii bort 0och all fömya fiirnya ch att av eller dö vara svenska sv enska akti akli vviteter pil olika iteter på våra h1\l1 i samarbete sa mar bete m mellan organisaellan organisa· håll lionema. Vid Vid al alIa a l d r a r är ar la åldrar tionema. m o d e r s rn a l e t een v an del av vämodersmålet gen tili t ill hälsa h a l s a ., gen

I

PENSIONARSFORBUNDETS SVENSKA PENSIONÄRSFöRBUNDETS

KANSLI

Abo-horisont Från Fran Åbo-horisont (från (fran tionde sldan) sldan)

Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors Helsingfors 51 51 Viborgsgatan Oppel: vardagar, utom utom lördagar lordaqar kI kI.. 10-14 10- 14 Oppet: Kansliets teleton teleton 90-753 90-7537820.

Kanslisl: Kate Weckström Weckstrom Kansliets 78 20. Kanslist: Sjoholm Medlemskartotek: Gertrud Sjöholm Nordstrom, tel. tel. 90-753 7919 79 19 Verksamhetsledare: Rainer Nordström, PENSION~RSFORBUNDETS SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS l1STERBOTTNISKA DlSTRIKT D1STRIKT t:1STERBOITNISKA

Ombudsman tör for Osterbotten: Osterbotten: Ombudsman Eise-Maj Johnson Levonsg. 14 Else-Maj 961-11 9410 65200 VASA 20. Telefon: 961-11 Vanligen ring ring helst heist kl. kl. 99-11 Vänligen 11 .

Vasa Andelsbank Delegationens bankkonto: Vasa Vasa Sparbank 104003962-6.

567008 - 55002307, Vasa

*

FORTSATT F ORTSXTT

teter. teter. Det Det si stnärnnda st namnda är ar för for vår var del en en absol ab sol ut ut nödvändighet nodvandighet om del sk all kunna k unna förverkliga vi skall fiirverk liga en en liingre när längre nar d dröm, dr iim , nämligen narnligen gruppaktivi gruppaktivitteter e ter kring exempele x em pelvis litterat littera tur, ur , musik, m u sik , hobbies, ho b bi es, diskussione di skuss ioner, schack, oc h sc h ac k, kortk ort- och andra sällsk sallskapsspel m.m. m .m .

J ust u st nu n u känner kanner vi oss också oc ksa sarnh al ls nyyttiga sarnhällsn tt iga som intervjuobint ervj u objekt i sam band ba n d med m ed ett forsforskningsp roj ekt vid kningsproje v id Abo Ab o Akademi Akad emi riirande atti tyder tili till döden. d iid en. rörande allts a ut u t i maj 1980 1980 Så 5 i1 ser se r det alltsä bland oss oss pe pe nsionärer ns ionarer i Abo. Ab o. TroTr oar vi Iångt ilngt ifrån ifriln originella ori gi ne lla ligen är men vi triv S, 5, som sa m sagt, sagt , och oc h ser

{/UNf> OFr" I

tSt<U/.. r- Ko7T£ TuR N"!'If{

mot mot framtiden franiliden med med intresse in tresse oc iver. ive r. Med gemensamma gemensamma krafte kan kan vi vi ännu annu ge ge oss oss i kast k ast m e tillvarons lill varons utmaningar!

Greta G reta Lindroos VisSI och heli Vi>SI är DrNi Ni origineJ/Q originetlaoch h e I I Ja fan las ; s k af I a s Ilis al Man blir btir renlav rentav mtllt matt ov e

sprud/ande sprudJonde energi ent re; och upp.{im'ingsrike-! uppfinningsrikedom dom oell och del de, är iir med den äran (iran ni som första fo rsta flreningen jOreningen /dr f ar kommo in unde denruz denna ruhrik rubrik spm som är iir avsedd on an bli en idesprota/Ör idespruta fbr andraföreningar andrajijreningar Deh och kJubbar.

Redaklionen Redaktionen tackor tacka r Deh och vtlgaT vdgar emotse slimulerande stimulerande hidrag bidrag under denna rubrik lilI nrS. till nrS.

*

FL~

FIIP / GT

a

(

{MoR-

BYr71r

h g f b v

o I, f<

s: s: Ic' v

e: 0'

pr; -

"I ki

TEl?

vi si se sl

tJ .f1o,4/i

/tv

~Il A £' ­ '>/..Jl(j

NiJ'ARo p p o iJ, f>

l1!J1ofl. ("'1 0'67

paliG-

m k, m sa ta er fn, ig ni

ks dr m

m

III ta ta fo fo er, et,

J<oNl - U!JDf.R -

1/GIt

HilL-

I.ip.

Gf

FLo~

TEN

DEN

FAH

HEILT

rON TON

f'L/I66 6!./ftl-

BY tl PP-

liMit

SKflLL

KAl.LAS

/iY LAfNHET

/frJFrlt

088 OV/L OVIL -

uo» LI 6ft

Bland Sland de de senast den den 30 30 september under under adress God God Tid Tid,, Eija Eija Francke, Kallstranden lotta s 55 penninglotKällstranden 10 10 C, 02720 02720 Esbo Esbo 72 72 insiinda Insända ratta rätta svaren svaren ut utlottas penninglotter ter till tili oktober oktober manads månads dragnlng. dragnlng_

Namn: ......

•... .. ......... _.... _.. ___ __ ._ ...•. _. __ ...... _._ ....... ... ___ ._....... .• __ .•......

- ....•.. ...•.... ........... ....... .... .

Namn: Adress: Adress:

.............................................................

resebilaga för 1981 Cn.: TÄVLING TÄVLING

TÄVLING TÄVLING !I'' -III·.....·IAI''IUl\J··U·IoIl\;ll''..,.IJo,J....l.!.oIh." ......... Lh....LJo,'''....lI~ ..ItJ\O.·'".~_..l.J.lL.,.....1LIIoL.a... .' __.........

I

Pensionärsresor 1981

Svenska Pensionärsförbundets sommarsamlingar är välkända oeh populära. Men varför skulle man inte kunna träffas oeksä under vintern? Förbundets rörsta vintersamling arrangeras i Tammerfors 20-21 februari 1981. Det moderna hotellet Rosendahl är samlings· plats. Deltagarna anländer tili hotellet fredagen den 20 februarj me~n kl. 16 oeh 17. Efter ink varteringen serveras en kopp kaffe (utan brod). lnkvartering i dubbelrum med bekvämligheter. Ett begränsat antal enkelrum finns att tillgä.

Programmet InledS klo 17.00. De välkända sångarbröderna U f f e och B 0 s s e A n der s s 0 n finns då pä plats oeh underhäller pen. sionärerna. Kanske vi fär höra "Mosabaeka tango" oeh myeket annat trevhgt. När det gällde att utse festtalare så giek vi mte "över ån efter vatten" , som man ibland brukar säga. Förbundets ordförande Alf. red S me d s häller festtalet . B ö r j e B a e k hoi m medverkar ocksa i k vällsprogrammet.

Efter programmet blir det en andhämtningspaus, varefter v i samlas tili middag kl. 20.00. Kvällen avslutas med dans. Lördagen den 21 februari kan vi besöka matsalen mellan kl o7 oeh 10 för morgonfrukost.

Programmet fortsätter klo 10.00 med ett föredrag om svenskarna situation i Tammerfors. BÖrje Backholm, känd för sina medryekande föredrag, talar ea kl. 110m " vår fantastiska tid".

Kl. 12.00 är det dags för luneh oeh lmgefär klo 13 är hemrärden aktuell.

Såsom vi nämnde i föregående nummer av God Tid är avgiften [ör kost oeh logi på Rosendahl 197 mk. Till detta kommer en deltagaravgift om 10 mk, varför de sammanlagda kostnaderna utgör 207 mk per person. Enkelrumstillägget är 50 mk . Varje deltagare ordnar oeh bekostar själv sin resa tili oeh från Tammerfors.

Deltagarantalet är begränsat tili högst 300 personer. Anmälan om deltagande kan göras per brev eiler telefon tiU Svenska Pensionärsför. bundet r.f., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel. 90-7537820 (vardagar kJ. 10-14). Uppgiv vid anmälan adress och telefon, kru:'shet sänder ut inbetalningskort till deltagarna för erläggandet av avglften.

Platserna reserveras i anmäiningsföljd. Sista anmälningsdag är dock den 9 januari 1981, under förutsättning att det ännu då finns platser kvar.

Kansliet är stängt från den 18 deeember 1980 tili den 5 januari 1981 , varför vi r ekommenderar atl du gör din anmälan per post. Du kan använda bifogade anmälrUngskupong. Om det finns plats för dig sändei- vi alltså inbetainingskort. Erhåller du inte detta mbetalrungs. korI är vintersamlingen fuUsatt oeh du kan tyvärr inte komma med ~Mgb~ .

Anmälrungstiden är så här kort på grund av att VI redan den 12 januari måsle meddela vårt rumsbehov till hotellet. Det gäller alltså atl handla snabbt. Flere platser bokades redan efter annonsen J roregåen· de nummer av God Tid . Arrangörerna hoppas att vintersamlingen skall bli trivsam för deltagarna.

hotelli rOSEnaGlnI ne_ VÄL MIlTT I TAMMERFORS - på Hotell Rosendahl Förfrågningar och reseNering Oy Yhtyneet Ravintolat Ab. Hotelli Rosendahl hotell Pyynikintie 13, 33230 Tammerfors 23 Tel. 931-112233, telex 22-430 rdahlsf

Mi tt i det värsta mörkret oeh i den hårdaste vinterkylan, då man går påpaltad oeh snuvig är just den rätta tidpunkten att sätta sig ned oeh planera för semesterre· san. Gammalt oeh känt är det ju att leken med kartor oeh brosehyr;r utgör en väsentlig del av eharmen kring en efterlängtad re· sao Skall den gå tili söderns varma länder eller hör du tiU dem som hellre viii uppleva berömda plal· ser, känna historiens vingslag ei· ler vill du kanske bara njula av en vacker natur.

På alla dessa punkter viii Sven· ska pensionärsförbundel komma sina ressugna medlemmar till möles - ty detär juj ust fö r d i g som dessa resor ordnas oeh där· för vilI V I oekså höra d i n å s i k t Ofta hör man bland SPF:are re· pJiker I stil med des s: "Varför ordnas det aldrlg en resa tiU Varo na?" eiler "jag har alltid längtat efter att fä resa längs norska At· lantkusten med kryss ningar 111 I fjordarna ". "Mm Iivsdröm har va· rit atl få resa till Bajkal·sjön" eiler "varrör har inte förbundet lä ngre de där trevliga Tallinn-kryssn111g· arna på programmet".

Dessa endas t s om några ploek ur önskelistan, men nu hoppas V I på att kunna mobil isera er alla, sa atl det verkligen är fältets aSlkt som kommer fram .

I rutan mVld ser d u att SPF minsann inte kan beskyllas fö r atl planera på kort s lkt. men fi nns där med just det d u oekså öns kat?

Med andra ord - ditt önskemål kan kanske bli vår lag. da vi går in för atf komplettera programmet eller då vi långsiktsplanerar. Hu· vudsaken är att ditt önskemål lig· ger inom de ekonomiska rimhgheternas gräns och att det föreslagna resemålet v isar sig kunna appellera tili vär resekrets.

Du kommer inte heller som för· slagsgivare att bli lottlös - om d u har tur. Bland de tävlmgsdeltaga· re som insänl de mest populära förslagen eiler de intressanlaste tipsen utdelas följande PrlS: 1 pris Tur/relur frb hemorten tili SPF:s SOMMARDAG på Dipoli i Esbo den 16 juni -81. (2 alterna· tiv). Logi. deltagaravgift och festmiddag eiler Deltagaravgift (mk 207 .-) i SPF:s VINTERSAMLING på Rosen· dahl, Tammerfors den 20 - 21 feb· ruari -81 (Forls. på andra sidan)

Svenska Pensionärsförbundet planerar följ ande resor för Ar 1981 : London 11 - 18 mars. Pns 1.585 mk eiler 1.8 15 mk beroende på holelI . Teknisk arrangör: Matkayhtymä. Reseledare: Eija Franc. ke. Resan är fulltecknad men vi tar emol a nmälmngar på en väntelisla. Annons om resan ingick i God Tid 5/80.

Bad Elster i DDR (Ost·Tysklandl 4- 25 april. En 3 veek ors hälsoresa för endast 1.990 mk. Teknisk arrangör: Matkarengas.

Se annons I detta nummer av God Tld. Prag 27 aprll - 4 maj. Pris mk 1.575. Tekmsk arrangör: Matkayhtymä. Reseledare: Eija Franeke. Se annons I deUa

I

!

nummer.

Danmark 22 - 30 Ju m. P ns: 2.000 mk. Tekmsk arra ngör: LL Tou rist Serviee. Reseled are: Carl-Gustaf Gamst-Nielsen.

Sommarvistelse på Lehmiranla I Bjärnå, 29 jum - 4 juho Väslra Finland 2-5 j uli. Resrult: Helsingfors - Abo - Raumo - Björneborg - Krislmestad - Ahtän - RuoveSI - Tammerfors - Helsmgfors. Prls: 81 0 mk.

Operaresa lill Nyslott 21-22 juli. PTlS 460 mk ei. 490 mk beroende pä holelI (Kn ut Posse eI. Casinol Tekmsk arrangö r' Matkayhlymä. Reseledare: EIJa Francke. Resan ar fullteeknad men vi tar emot anmälmngar på en väntelista. Annons om resan mgiek i God Tld nummer 4180. . .

Gotland . -9 august!. Pris: 1.235 mk. Tekmsk arrangor: LL Tourist Service. Reseledare: Ramer Nordström.

Resa tili "Per Brahe grevskap", 12-15 august!. PrlS: 755 mk Vi besökergamla grevskapet KTlS tma som har Per Brahe alt I taeka för sm lLlIkomsl Logl pa Onlampl vardshus I norra II Ky mmenedalen . Tekn isk arra ngör: LL Tourist Servlee.

Kryssning med J .L. Runeberg, 19 augus t!. Pns: 146 mk. RulL Helsi ngfors - Haiko - Helsmgfors. L unch oeh kaffe pä Haiko gård . Teknisk artangör: LL Tourisl Ser vice.

Ruska resa tili Alla I nord-Norge I sep tember. Teknls k arran· gör: LL Tounsl Serviee. Reseleda re: Ramer Nords lröm.

Internationell Seniorträff i Baden bei Wien, Österrike, 24 -31 oktober. Teknisk arra ngör' LL Tou rlsl Servlce. Reseledare: Eija Franeke. För närvarande full teeknat, men V I tar emot anmäl· ni ngar pa väntelista. Annons mglek I God Tld nummer 2/80 oeh mgår även I detta Dr. Viborg 1982 da det nll under byggnad \'arande holell blivlt färdlgt.

Passionspelen i Oberanunergau 350·årsjubileum I seplember ; 1984. Resrutl. Mo nehen - Salzburg - Oberammergau - Mun. chen. Reseledare: E ija Francke.

Tili alla ovannämnda resor kan d u prehminärt anmäla dig, genom all skriva eiler rl nga llll Svenska P ensionärsförhundet r.f. Vlborgsgatan 9. 00510 Helsmgfors 51, lel. 90-753 7820 (sakras t vard agar klo 10- 14).

Reseprogrammet kan änn u något ul ökas. Svenska P enslO' i närsförbundet fö rbehaller sig även rätlen alt mhlbera resor som ~ samlar för få deltagar e.

.-

ANMÄLNINGSKUPONG Vmtersamhngen 20 - 21 februan 198 1 Namn

Näradress Postn ummer

Poslkonlor

Telefon ViII gärna dela rum med VBI helsl bo I en kelrum 0 Anmälnmgskupongen returneras llll Svenska Pensionärsför· bundet r f. Vlborgsgata n 9. 00510 Helsmgfors 51. Anmälan bör vara fö rbundel tlllhanda seoast den 9 januari 1981.

En afton vid under Vä

HÄLSORESA tili Bad Elster .t-2S april 1981

Eldröd - et! väldigt klot det brinner kring n"'I't1c:trö"J"~ anblicken speglas av och vj - gäster på H njuter av synen , en fägring som sällan oss stämnjngen stiger, den små rop av förtjusning

Här är Osterbottniska Distriktets stora teatersatsning 1981. Vi har bokat 300 platser tili West Side Story, som går på Svenska Teatern i Abo. PROGRAM: Lördagen 7.3. Våra bussar startar från norra Osterbotten och kör via Vasa och Närpes tili Abo. För dem som bor i Helsingfors fi nns det goda tågförbindelser tili Abo. Teaterföreställningen börjar kl. 18.00. Efter teaterföreställningens slut tör bussarna oss ner tili hamnen. Avgång med Silja Lines Svea Corona tili Stockholm. Vi börjar vår båtresa med en gemensam teatermiddag ombord. Resten av kvällen är reserverad för en gemytJig samvaro. Overnattning ombord.

1 samarbete med resebyrån Matkarengas arrangerar Svenska Pensionärsförbundet en hälsoresa tili Bad E lster I DDR (Öst-Tyskland) 4-25 apr il 198 1.

Pnset lör denna 3 veekors resa är 1.990 mk.

1 priset mgår: - fiygresor med fnterfiugs turplan, Helsingfors-Berlin-He1smgfors.

- resan Berhn- Bad Elster- Berhn.

- IOgl1 hotell Haus Zetkin i 2 personers rum med bad eUer duseh, WC oeh balkong.

- helpenslon i vilken ingår fru kost, luneh och middag.

- finländsk gUide - vllrd pa badinrättningen - läkarundersökning - annullermgsavgift Försäkrmgar mgår I n t e i pnset.

Prisuppglftema bygger på dagens pnsläge oeb valutakurser. varför vi reserverar oss för eventuella förändringar. Hotell Haus Zetkin är byggt Ar 1967. Huset är I 5 våningar oeh försett med hiss oeh eentralvärme. Vårdkhni k en bermner sig ca 200 m frän hotellet. Klinikbyggnaden är I 2 våningar oeh utan hlss.

Resan är inte lämplig för svärt rörelsehämmade person er. H ög å1der oeh svag k ond ition utgör hinder för erhällande av värd. E n del sjukdomar sllsom Lex. svärare hjärtsjukdomar utgor oek så hinder för vard.

Enligt badmrättnmge.ns ordningsregler är användandet av alkohoI inte hl1åtet.

Anm älan om deltagande kan göras tili Svenska Pensionärsförbundet r.f. Vlborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 90-753 7820. Anmälan bör vara förbunde t tiUhanda senast den 15 januari 1981.

Söndagen 8.3. Ankomst tili Stockholm kl. 07.00. Söndag förmiddag är reserverad för sightseeing i Stockholm, och vi besöker bl.a. Dlurgården med Skansen och regalskeppet Wasa. Rundluren går vi dare tili Storkyrkan som ligger intill Kungliga Slottet, där börjar gudstjänsten kl. 11.00 och kl. 12.30 får vi bevittna vaktavlösningen på Borggården som sker under högtidliga former. Vi är också med på en guidad tur genom Slollet. KI. t 4.00 äter vi lunch i Gamla Stan på restaurangen Fem Små Hus. Lunchen betalas skilt av var och en.

Några dagrum fi nns bokade på hotell Reisen som ligger intill vår lunchrestaurang . Rummen frill tili gruppens törfogande.

Eftermiddagen fri för egna strövtåg i Gamla Stan eiler för shopping.

KI. 20.00 avgång mot hamnen, vidare med Skandia tili Abo. Middag ombord, samt övernattning.

Måndagen 9.3. Tidig ankomst tili Abo. För resenärer från Helsingfors fi nns det direktbörbindelse med tåg från Åbo hamn. Bussama tili Osterbollen avgår genast efter båtens ankomst.

Prlser: Från österbotlen Hyttklass 4 440 mk Hyttklass 3 470 mk Hyttklass 1 530 mk

1 priset Ingår: buss och bålresa teaterbiljell middag på båten turlretur rundtur i Stockholm övemattning ombord i resp. hyttklass.

resor ger minnen Resor ger avkoppling betygar en dam i vår resor - förklarar en är medel mot stress och

Resenärer Imn Abo lår 50 mk rabatt.

Resornas mål just nu tycker alla Solen går ned, i en allting

Bokningar: Svenska Pensionärstörbundets Osterbottniska Dislrikt Else-Maj Johnson tel. 961/119410, eiler Resebyrå Polaris Gilla Unger tel.

961/241555.

Em ~ RESOR

RESOR MAN TRIVS MED

tackar

BOKA I TIO Skidresor tili Zell Am See, Osterri ke 10 dgr Avfärd från Mariehamn Fredagen den 6, 13, 20 februari.

Ekenäs pensionärer du k tiga ca 10-p er soner s gäng som om edelbart friv illigl stäUde upp för att bist å oss och moj liggora genom sin duktiga arbetsinsats, att den· n a extra bilaga kunde vikas in i 16000 tidningar!

Hj ärtligt tack Ekenäs-p en-

PÄSKRESA

( frän för sl a sidan) Ytterligare 5 förslagsgivare belönas med var sin penninglott I.IU januari mllnads dragnmg.

D eltagande i tävlingen genom användande av nedanstäende täv-

Resor är liv, hör jag var dag som oss dagar med olika som moinen på hln,m."IQ.,~ol,,; Resor ger vänner, här knyts ju kan1ratskaloenl resor ger vidgade det finner ni nog ott.~"",""",

lmgskupong (samtliga 3 förslag bor IfyUas) bor vara God Tid's redaktion tillhanda senast den 15 januari 1981.

Avfärd lördagen den 11.4 .

Beställ vår broschyr Förfrågningar och bokningar - kontakta

BTI BUSSBOLAGET

~ WILLlAMSaCO

sion ärer!

IU:sott

GOD TlD'S r edaktion elo Eija Francke, Källstranden 10 C

Redaktionen

Torggatan 9 B, 2 vån. , 22100 MARIEHAMN. Tel. 928-15550

02720 Esbo 72 Mina 3 förslag är följande: Utomlands tili: . .... ... . . . . .... . . . ..... . . .. Tidpunkt Utomlands tiU: ...• . .. .. . . .... . . . ... . . ..... Tidpunkt 1 Finland tili: ....... . .. .... ... . . . ........ Hur lång

I Mariehamns centrum. 43 II-rum med bad, WC och telefon. UtomhuspOol och bastu på sommaren.

Cafeteria och konferensrum. Annexet PASSAT har 11 II-rum ( + 2 extrab.). Köksutr. för 4 pers., bad, WC, teleton TV.

Gästhem Kronan Nära lärjhamnen, nära tili centrum av Marlehamn. Nästlntill hotellstandard tili gästhemspris. 18 "-rum med varmt och kallt vatten. Totall 53 bäddar.

Namn .. .. . .... . ..... . . . . •. .... . •..... . ....•.... • ... .. •. . ......

Adress Postnr. Övriga synpunkter: .. . ... . .. . ................ . ......... . ..... .

M årk k uvertet " Resetävling"

o Företag I ATF-kedjan GRUPPRESESPECIALISTEN PA ALAND f) - begär broschyr.

~

928/12140, telex 63125 ALANDS TURISTFORENING

Box 62, 22100 Mariehamn

olnedgång ndsresan

Fira Valborgsmåssoafton I Prag!

öSTERBOTTNISKA DISTRIKTETS

PENSIONÄRSRESOR 1981 För atl Ni skall kunna planera Er pensionärsresa i tid. publicerar vi nu vårt vinterprogram samt prei minära vår- och sommarprogrammet.

MIDVINTERKRYSSNING TILL UMEA 13.01 Tlsdag. Samling vid stadshuset i Vasa kl. 17.30 Avgång från Vasklot kl. 18.30 Ankomst tili Umeå kJ. 22.00 Program ombord efter ankomsten tili Umeå Overnartning ombord.

14.01 Onsdag. Shoppingtur tili Umeå Avgång från Holmsund kJ. 13.00 Ankomst Vasa kl. 18.30.

Pris: 160 mk från Vasa.

I pnset ingår: båt- och bussresa från Vasa tur/retur, frukost ombord. luneh på restuarang, övernartning ombord.

Bussanslutning från Karleby via Jakobstad, Nykarteby och Oravals tili Vasa. samt från Kristinestad via Närpes och Pörlom tili Vasa.

TENERIFFA Våra populära platser finns: 30.01 2 30.01 3 06.02 2

vinterresor tili Teneriffa är nu nästan slutsålda. Lediga veekar 4 platser veekor slutsåld veekor slutsåld

STORA TEATERKRYSSNINGEN Detla är vårvlntems stora satsmng.

Alla är välkomna Fullständigt program hittar du på annan plats i detta nummer.

PRELlMINÄRT RESEPROGRAM vAREN OCH SOMMAREN -81

1 s~atser,

t

humöret agera, jämt kverulera. väl , som fröjdar vår själ.

kIo!,nn-,rn"" OSS

- se och njuta, Alfred Smeds

Polaris AMERIKA NYTT - två sillskapsresor att vilja mellan.

I San Francisco· San Diego Du vistas tre dagar i San Francisco och 11 i San Diego. Rlkligt med utflyk· ter i båda städerna.

Avgångsdatum: 20/12, 271

1978 arranger ade SPF en aJltIgenom Iy ekad resa tiU Prag, som v ar sa loekande. art vi var t \'ungna atl lämna 40 st. anmälda pensionärer kvar "på h embaeken ". Läs r esereferat 1 nr 2/1978.

Oeksa d en 27 april -4 maj -81 är var deltagarkvot begränsad , varför det lönar sig att v ara ute i god tid. På plussldan kan noteras att vi oeksa denna gang som guide far Marta allas var ä1skade " Mutter Courage" - sympatisk . sakku nnig. perfekt svensktalande tjeekiska.

Som andra plus bör noteras. att v i lurade av den förrädiska varen senaste gang nu är 1 1/2 manad senare pa resa. Vidare kommer vi att boka in oss pä ett hotell i centrum - oeh så firar vi Valborgsmässoaftonen pa S\'ejks stamlokus U Kalieha.

För övrigt kommer programmet att vara upplagt med stads· rundturer oeh frivill iga extra program : slottstur till bl.a. Karlstejn oeh Konopiste. heldagstur tiU Karlovy Vary (Karlsbad l.

Biljetter har redan bokats tili enastaende Laterna Magiea oeh tili Smetana-teatern. Dessutom kommer vi naturligtvis bl.a. atl stieka oss in pa det gamla klo sterbryggeriet.

Resans pris mk 1575,inkluderar: fl yg Hfrs- Prag-Hl'rs. flygfältlr ansport 1 Prag. 7 dygns logi i 2-pers. rum m. duseh/bad o. WC samt halvll ension, 2 stadsrundturer i Prag. svensk språkig guide hela tiden. ombestyrande av bagaget tur/retur. 30000,- r eseförsäkring.

Friv iJliga tilläggsavgifter: singelrum ea mk 210. -. busstran sport tur/retur tiU teatern mk 10.-/pers, Karlo vy Vary-turen m . mat mk 80.- . tjeekiska slotlsturen mk 50,-. Teaterbiljetter fran mk 12,- uppat.

Anmälan tili SPF-kansliet tel. 96-753 78 20 noteras i den ordmng bestäJlningen ink ommer. Kansliet stängt 18.12 - 5.\.-8\.

Teknisk arrangör: Matkayhtymä kommer att före resan anordna en resenärträff. R esel edare: Eija Franeke ger upplysningar men tar i n t e emot anmälningar.

osv.

Flnsk representant flnns I San Francisco och San Diego.

ÖLAND OCH SMALAND Det här är en resa många väntat på. Under resan får VI bl.a. se Stockh olm, Gripsholms Slotl I Mariefred och vilda västem byn Hlgh Chaparal. Vi bor 1 natl på hotell Gyllene Utlem som IIgger vackert belägel vid Vätlerns strand. I Småland besöker vi bl.a. "Korpmoen" från filmen Utvandrarna. Vi gör oekså en tur tili Vimmerby och passar på atl besöka "Emlls" Lönneberga. Vi bor 2 nätler i Kalmar och gör en heldagsutflykt tili Oland. På Oland besöker vi bl.a. kungens Salliden.

Avgilng: 3 juni.

TALLlNN Många av våra trogna resenärer har frågat efter resor tili Tallinn eiler Reval sam staden egenUigen heler på svenska. TaiIInn är lu en gammal Hansastad med en myeket vaeker gammal sladskärna. Gamla stan påmlnner myeket om t.e • . gamla Visby. Staden genomgick en grundlig ansiktslyftning inför de Olymplska spelen och många av de histonska byggnaderna har restaurerats.

Resan görs I början av JUIi.

ÖSTRA FINLAND Denna resa går från Osterbotlen. Närmare program får vi först om några veckor.

MO I RANA OCH BODÖ

Med tack för gott samarbete önskar vi

osv.

27/12, 10/1,24/1,7/2,14/2

Holland är etl populärt resmål. Blomstervänner Irån hela Norden vallfärdar hit för art beundra de fantastiska blomsterodhngarna.

Vår resa går med flyg från Helsingfors den 22 april. VI stannar 5 nätler 1 Amsterdam och gär rundturer dagllgen. Vi lår bl.a. vara med om den . tara "Blomsterparaden" den 26 april. Beställ separat program.

Under denna resa får vi se det bästa av Sveriges fjällvär1d och ,ja vackra norska städerna Mo I Rana och Bodö. I Bodö bor vi pii Iyxhotellel SAS Royal. Avresa 3 augusti.

12, 10/1, 24/1, 712, 14/2

2 San Francisco· Hawall ·San Diego Du ar de tre första dagar· na I San Francisco de 8 följande på Hawall, och de tre slsta I San Diego.

Utflykter med guide vld alla må!. Avgångsdatum:

TULPANRESA TILL HOLLAND

en riktigl God Jul och ett Gott Ny tt År

Den 15 januari utkommer vår lilla resebroschyr. Där finns utförligt program på alla våra resor. Sänd In nedanstående kupong så får du broschyren hemsänd då den utkommer.

- ~ . _----------------------Sänd mlg vilr- och sommarbroschyren tili: Namn: ..... . .. . ... . ....... . ................. . .......... ..

e LL Tourist Service Resebyrå

Ek!mAs

I<aris

lolO

Helsingfors

Adress:

...... . .. . ................... . .............. . ... .

Lovisa

Jag är Intresserad av följande resa: .. , ....... . .. . ......... .

Bussbolag

UNDHOlM UNES EkenIs, Bj!Ir1uIA8gatan 1, l1li.911-13808

Svenska Penslonäraförbundets Oslerboltnlska dlstrlk1 Levonsgetan 14, 65200 Vasa 20, lel. 961-11 9410

---------- ---------- -------

------'-----'----':'------'--J ALAN~t är vackrast på våren i maj och juni - låt det bli Eri nästa resmål.

~""

Vi har färdiga paketresor för pensionärer med biljett, logi, mat och guider för rundturer.

TILL STOCKHOLM

'Fördelaktiga priser mitt i veckan.

snabbt, bekvämt, utan byten . ..

TUR: 19/1 222/ 12 27/1 2 9/1 16/ 1 23 / 1 6/2 13/ 2 20/ 2 6/3 13/ 3 20/ 3

2/ 1 30/ 1 27/ 2 27/ 3

RETUR: 21 / 12 23 /1 2 28/12 11/1 18/1 25/1 8/ 2 15/2 22/2 8/3 15/3 22/3

I

4/1 1/ 2 1/3 29/3

Kontakta oss tör närmare UfPIYSning. Beställ årsbroschyren Aland 1981 , som nu utkommi . Tel. 928-1 2390.

Ab Sand-Strands TurlSl & Resebyrå, Box 9, 22100 Marlehamn.

~l! ~~to", 1E~ 10.30 20.40

ABO STOCKHOLM

20.00 07.50

Om logi och kombinationer i Stockholm ring

1981

Oy Hj HOLMSTRÖM Ab

~

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _" Lovisa tel. 915/ 52 511 /Resebyrån

TRAVEK -

resebyrån med personlig service -

TILL ER TJÄNST

TILL DEM? Pnset mk 2.300-2.600,- mklU- \ derar: Oyg Hfrs-Wlen-Hfrs. Logi en!. beställd kategon lpenslOn ka!eg. Alutan badl,hote\JA I (med badl.

Tva meUankategoner stAr ocksa tili budsl. I 2 perso rum med halvpenslon. Infonn.t räJT - historisk ru ndtur i Wien mkI. b!.a. sChön- 1 brunn - Belvedere - konsthistonska museell Dans I Kongresshaus. St ads rundtur I Baden bel WIen, utfärd tiU Wachau, Donaus natursköna dalgång, Wi ener Sängerknaben speclalförestäUmngen i Kongresshaus, utlärd till Wienerw ald, Heurigen.

Utöver delta finns arrangerat ti II ullä ggs pr is en massa lockande akllviteter som \'i s kall återkomma hJl I nästa nummer.

T eknisk arrangör : LL Tourist Servlce

Med Vikinglinjens nyabåtar seglar du bekvämt tili Sverige: NyabåtarGamla priser

Reseledare: Eija Francke.

Anmä la n (preJim inärl hll SPF-kansliet 90- 753 7919. Anmälnmgarna noteras i den ordning de sker tili kanslie!.

Från Nådendal,Åbo och

Helsingfors