God Tid 5/1980

Pensionärerna flitigt ut~ på Konditionsstigar Mittuppslaget SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDET rJ.:S ORGAN

Arg.8 - Nr 5

29 oktober 1980

Vid det österbottniska pensionärsdistriktets informationsdag nyligen ventilerades både den enskilda pensionärens och -föreningarnas betydelse för varandra. Pensionärsföreningarnas viktigaste uppgifter är att genom olika aktiviteter och samarbete mellan medlemmar skapa samhörighet, trevnad och trivsel tili glädje och uppmuntran för den enskilda människan.

Det var sä Jakobstadsföreningens ordförande U n 0 K n u t s inledde sitt anförande vid det diskussions- och informationsmöte som ordnades för pensionärsföreningarnas förtroendevalda i Vasa. Inledningsanförandet hade uppdelats i tre avsnitt nämIigen: samarbetet och dess betydelse - medlemsvårdens betydelse - ensamhet och gemenskap.

Det är genom sarnarbete som gemensamrna frågor och arbetsuppgifter skalllösas. För pensionärsföreningarnas styrelser är det

. ' . :

:

: '

..

viktigt att kunna Iyssna, atl ku nna fördela uppgifter och ansvar, delegera och låta också andra fylla en uppgift och känna ans var.

Den Iivsföring envar pensionär utfört har gett betydelsfulla erfarenheter, och viljan att göra en insals fmns fortsättningsvis kvar.

OcksA inom pensionärsföreningarna bör vi förutom att v i anlitar egna krafter icke dra oss för att anlita andra, söka kontakter, vidga intressel. Värdefullt är också kontakten med andra föreningar, andra pensionärsgrupper och andra .organisationer. Utbytet,

Kursdeltagare - frål/ väl/ster, distriktsordjörallde Egi! Appel Kristinestad, Birgit af Hällström Lappfjärd, IlIes Klemets Kaskö, Karil/ BIolII Vasa, Alfred Smeds Vasa , Valdemar Bralldt Karleby ocll Ener Beijar Kvevlax. Foto: GUf/llar Bäckmall kontakterna skapar gemenskap, vänskap , sarnhörighet.

Sam a r b e t e inom pensionärsföreningen bör bygga på hänsyn och förståelse för den enskilde mediemmen och dennes personlighet För de ledande gäller det att krympa det egna jaget, Iyssna på ideer och förslag, komplettera och bygga ut. Del förplik-

: . . . . : : '.:: : .. , ,

tar oss att skapa gemenskap trevnad - trivsel - sam hörighel.

Vi pensionärer vili visa hänsyn, förståelse för. d em som är sjuka, för dem som förlorat en kär anhörig eiler s om annars har det svårt.

Overlämna en blomma, eiler visa deltagande på annat sätt, det u p ps kattas och blir icke blolt t ili tröst, utan ännu mer gemenskaps-

and a. Inom pensionärsorgansatlonen bör vi också komma ihåg de nyanslutna medJemmarna, få dem alt lrivas, skapa den familjära stämning som gör alt alla känner vi-skap. Trots alt vi ändå hör tili "grupp ä1d re" I sarnhäIJet har vi ansvar för varandra.

Många händelser i en åldrande (Forls, på fjärde sidan)

" De som inte är här förstär nog inte vad de går miste om". Ungefär så här ultalade sig en av k ursd eltagarna när kassörskursen avs lutades. Kursen arrangerades av Svenska P ensionärsförbundet och S parbanksförbundet i Finland på S parbanksinstitutet I Mattby, Esbo den loch 2 oktober.

Kursledare var regionchef Markku Dahl från Sparbanksförbundet. Kursen var avsedd för nuvarande eller evenluellt blivande kassörer mom Svenska Penslonärsförbundets medlemsförenmgar.

Deltagarantalet uppgick lill 13 personer. Det visade sig att siff-

ran 13 denna gång inte var ett olyckstal, så pigga och mtresserade var alla deltagare. Många saker diskuterades och många frägor blev besvarad e. Dessu tom lärd e man sig att skriva rätta slffror på rätta platser, under de praktiska övningarna.

Som ett tack för den storartade hjälp man falt bade nu och även I tidigare sammanhang, ö\'erlämnades Svenska Pensionärs· förbundels standar tili Sparbanksförbundet. Deltagarna överlämnade blommor tilI kursledare Markku Dahl.

Ra iner

:'

,

,

,.::.' ..

,

:::',' ,

:.,:::.. , ,

,

'.

.

Vintersamling Svenska Pensionärsförbundet anordnar vintersamling på hotell Rosendahl I Tammerfors den 20-21 februari 1981. Man samlas under eftermld dagen fredagen den 20 februari. Efter mkvarteri ng blir det middag och k vä llsrest. Samlmgen fortsätter lördag för middag. VI aterkommer med närm8l'e uppgifter om programmet I nästa nummer av God Tid. Deltagarna erlägger en avglft om 197 mk per person. 1 avgiflen mgår logl pa Hotel! Rosendahl I dubbelrum. middag (fredag kväll), frukos l (lördag), morgondopp och lunch, TilJägg i enkelrum 50 mk.

D u kan reda n nu göra en preliminär anmälan om deltagande tili Svenska Pensionärsförbundet r.f. Viborgsgatan 9. 00510 Helsmgfors 51. tel. 90-753 7820.

2

1nför verksamhetsperioden Hösten innebär för de flesta av våra fria orgarusationer att en ny termin för verksamheten inleds. För våra pensionärsforeningar är det även nu skäl art diskutera och planera de kommande aktivitetema. I samråd med förbundet och med andra närstående organisationer kan sammankomstema säkert berikas och bli mera givande. Ta sikte på samarbete och samordning!

En tillbakablick på vårens och sommarens aktiviteter ger vid handen att det förekommit en hei del arrangemang i förbundets och föreningamas regi. Kurser, samlingsdagar, resor, längre och kortare, konrutionsdagar, läger m.m . En del av våra medlemmar har härigenom beretts möjligheter och ti.lllallen tili berikande samvaro, tili stunder av trivsamhet, avkoppling och tili motion. Så långt är väl allt gott och ändamålsenligt.

Men om man I detta perspektiv spanar in hela vår medlemskår och sedan räknar in alla de svenska pensionärema. som står utanfor förbundet, sammanlagt enligt tillgängliga uppgifter mellan 50.00060.000, så finner vi alt vi genom vår verksamhet ändå når blott en mycket liten del av de svenska pensionärema.

Det är ändå i detta perspektiv som vi har att bedöma vårt förbunds verksamhet och betydelse. Därför att förbundet är de svenska pensionärernas röst , såväl utåt som inåt.

Vid vår uppvaktning hos riksdagsgrupperna den 10 denna månad tilIsammans med de fmska pensionärsförbunden kunde vi konstatera vilken styrka våra förbund sammanlagt ändå representerar. En styrka som borde kunna aktiveras mera för de föreliggande behoven.

Det är vårt förbunds uppgift att bl.a. stöda initiativ som avser förbättnngar av pensionäremas situation. Rent ekonomiskt har vi ju inga resurser härför. men när det gäller att påvisa bristerna - i dag de brister som förekommer ifråga om vård och omsorg om pensionärer och åldringar - har förbundet både behörighet och ansvar.

Här kan vi konstatera att trots den statistik som förelegat rörande de blivande pensionärema - en statistik som långt tidigare k1art borde ha ådagalagt behovet av vård för våra åldringar med en planering av detta vårdbehov på lång sikt, så finner vi i dag på många orter en påtaglig yrvakenhet när det rör sig om vårdplatser och om hemvårdsverksamheten - en yrvakenhet som ger belägg för att vederbörande S.a.s. tagits på sängen . Detta trots att man sedan länge borde ha varit medveten om den kommande situationen. Vi på pensionärshåll får därför inte tröttna att höja rösten och påtala de förhållanden som nu alltför oCta blir problem för den vård behövande.

Vårt förbunds betydelse när det gäller hithörande och andra närliggande frågor får inte underskattas. Det är för förbundets del inte endast fråga om medlemmarna - de som sitter i vår egen krets - det är fråga om alla våra svenska pensionärer vilka i dag inte nås av samhällets omsorger.

För våra pensionärers och våra åldringars trygghet svarar väl i första hand de kommunala socialnämndema och hälsovårdsnämnderna. Vi har länge i vårt förbund taIat om behovet av pensionärsnämnder. Visar inte ovan påtalade förhållanden att denna brist borde fyllas? Det är här för den enskilde vArd behövande, en fråga om livsavgörande åtgärder.

Alfred Smeds

RAINERS RUTA Det är två tidpunkter för nästa års del som jag önskar lägga alla intresserade pensionärer på minnet. Först har vi förbundets vintersarnling den 20- 21 februarl 1981 på hotell Rosendahl i Tammerfors. Den andra viktiga dagen är naturligtvis förbundets sommardag på Dipoli i Esbo den 16 juni 1981.

Vintersamliogen är en ny aktivitet för förbundet. Vi tycker att man gärna kan träffas lite oftare.

En del kurser anordnas för föreningamas funktionärer årligen.

Men vintersamlingen är liksom sommardagarna i första hand avsedd för de vanliga medlemmarna För vintersamlingens del måste vi gå in för att begränsa antalet deltagare. Den bär gången tar vi emot 300 personer, men en arman gång kanske det blir ett mindre antal beroende på förhållandena på den ort där sarnlingen arrangeras.

Sommardagen kommer att försiggå i traditionelI stil. Dipolis utrymmen medger ett talrikt deltagande. Två gånger tidigare har sommardagarna hållits på Dipoli.

Men vi tror att vi med ett innehållsrikt program skall kunna göra sommardagen intressant även denna gång. Tili år 1982 borde vi dock hitta en ny plats för sommardagen. Den förening som känner intresse för värdskapet nämnda år, kan beredas tillfälle att framfora en inbjudan redan på Dipoli i sommar. Sommardagsdeltagarna skulle helt säkert uppskatta en sådan inbjudan. Föreningama kan fundera på saken och kontakta förbundets kansli om mao är intresserad.

Här på kansliet har vi kunnat konstatera att vår ordförande Alfred _Smeds är lika eftersökt som någon känd popstjärna. Vi skrev i ett cirkulärbrev att Smeds är villig atl besöka pensionärsfö-

Förstå Ingen människa är lik någon arman. Vi är alla original, inte kopior. Vi har också alla olika livsöden bakom oss som har forrnat oss tili det vi nu är. Det är kanske inte så underligt om vi inte alltid förstår varandra.

Ibland har vi ju också svårt att förstå oss själva. Samtidigt vet vi att livserfarenheten ger oss värdefulla insikter och hjälper oss att förstå. Mycket beror väl på vår vilja att försöka förstå en annan människa och hennes handlande. Ibland tycker vi oss se klara orsakssarnmanhang som kan gå tilibaka ända tili barndomen eller tili någon bestämd upplevelse. Förr kände människorna varandra och varandras bakgrund bättre. 1 en by på landet hade m~n helt andra möjligheter att förstå varann än man kan ha i etl opersonligt stadskvarter i våra dagar. Borde vi inte - utan att vara påträngande eller nyfikna - försöka skaffa oss mer kunskap om varandra och våra värmer? Och borde vi inte själva ibland våga berätta litet mer om vad vi innerst tror och tycker? Förr hörde man ofta sägas att man inte skall gå tili torgs med vad man innerst tror och tänker. Var och en skall ha - sin tro för sig själv inför sin Gud. Är det mAnne bra att tänka så? Skulle det inte skapa större möjligheter tili förståelse om vi kunde vara litet mer öppna mot varandra?

Det är viktigt att försöka förstå, men räcker det? Blir inte detdär med förståelse lätt bara en tanke som starmar i hjärnan. Ett teoretiskt resonerande som föga eller kanske inte alls berör våra känslor.

Jag tror att förståelsen bör kompletteras med förmågan att acceptera. Vi skulle troligen kunna bespara oss mycket lidande om vi verkligen kunde acceptera. godkänna oss själva sådana som vi är. Och inte bara oss själva utan också varandra. Ibland tvingas vi ju att acceptera också sådant som vi inte kan förstå. Men frestas vi inte ofta att ställa oss kritiskt avvisande tili sådant som känns nytt och ovant. Det må

acceptera - förlåta sedan vara musik eller k1äder eller levnadsvanor. Jag råkade häromdagen få i min hand en artikel av biskop Sven DanelI. skriven med stor förståelse, kärlek och förrnåga att accep-

-------

E r i k Dahla kyrkoherde i Pargas tera. Från Taize i Frankrike skriver biskop DanelI sin artikel. Han är med på en konferens, där de flesta deltagarna är ungdomar från olika delar av väriden. Med en glimt av humor konstaterar han att biskop och en hippie företer den likheten att båda bär ett kors. Bara med den skillnaden att hippieynglingen bär det rurekt på sitl båriga bröst medan biskopen bär det på den svarta kaftanen. - 1 Försoningskyrkan i Taize böjde biskopen knä invid kardinai Wiliebrand ts knallröda sidenskärp.

Tätt intili knäböjde ungdomar som i lydnad för någon oskriven lag hade klippt av sina jeans på halva låret så att fransarna hängde från kanten. Han beskriver också sina upplevelser vid ett lägerbål, oär plötsligt en negerflicka med vita läderband effektfullt lindade kring sina långa smala svarta spindelben blir stJärnsolist, ackompanjerad av rnjuka, ullhåriga, humJesurrande basar i en spiritual som i religiös känsla går utanpå det mesta biskopen hittills har hört i sitt liv. Många av ungdomarna är

rikt begåvade. En del har varit rika också på materiella ting, som de gett bort för att kunna leva enligt sitt fattigdomsideal. - Hela artikeln andas fÖrståelse och accepterande. Det som hjälpte biskop Danell att så helt och kärleksfullt godta dessa annorlunda ungdomar var deras djupa fromhet. Tillsammans med stadiga, kyrkvana söndagsskollärare deltog de vilda skäggiga barnen tre gånger dagligen andaktsfullt och knäpptyst i andaktsstunderna alltmedan de med hänförelse sjöng de gamla psaltarpsalmerna. - J ag har velat lyfta rram detta exempel på kärleksfullt accepterande av det som är nytt och an norlundao Inte minst den u nga generationen behöver vår förståelse och vårt stöd.

Vi kunde s)uta här. Men jag tror att någonting mycket viktigt blir borta om vi tappar bort förlåtelsen. Den är som oljan i livets maskineri. Om vi förlorar förmågan att förlåta, börjar det nog gnissla. J ag har ofta frågat mig om buden har fått en alltför framträdande plats i vår kristendomssyn.

Uppfattar man i allmänhet de aktiva kristna som ett slags milda poliser som har mycket nära tili pekpinnen? Vad anser du själv? Tror du att Jesus kom hit för atl hAlla dig i Herrans tukt ocb förmaning?

Kom han inte främst för att försona. för att förlåta. Och blir vi inte var gång vi läser vårt Fader vår påminda om att vi skall förlåta--väranara. J ag tror att varje männlska borde få göra den genomgripande uppleve)sen att Gud verkligen förstår henne, accepterar henne sådan som hon är och skänker henne frmet i den förlåtelse som Jesus Kristus ger oss. Detta är hjärtpunkten i vår kristna tro. Det är också en fast grund att bygga på då det blir fråga om att förstå, acceptera och förlåta.

reningarna. Glädjande nog har ler det att vara snabb med anmä- Erfarenheten är bra men föreningama tagit fasta på anbu- lan så ryms man säkrare med. den får inte vara för dyrAlla pensionärsföreningar tilidet och en lång rad förfrågningar köpt_ Ordspråksboken önskas en aktiv hÖstsäsong. har strömmat in.

Nu börjar dock reserveringar · komma in i en sådan mängd att SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS det skulle vara bra om en del av de intresserade föreningama kunde framskjuta träffen med Viborgsgatan 9 , 00510 Helsingfors 51 ordföranden in på nästa års sida.

Oppet: vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Alfred Smeds kan konsten att Kansliets teleton 90-753 78 20_ Kanslist: Kate Weckström tala allvarsord kryddade med Verksamhetsledare: Rainer Nordström, tel. 90-753 7919 humor så det är egen tligen inte någon överraskning atl föreningarna vili se honom som sin gäst.

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS Förbundets reseverksamhet har kommenterats många gånger OSTERBOTTNISKA DlSTRIKT på denna plats. Nu kan det vara Ombudsman tör Osterbotten: skäl att uppmärksamgöra denna Else-Maj Johnson Levonsg. 14 tidnings läsare på att vi i nästa 65200 VASA 20. Teleton: 961-11 9410 nummer har för avsikt att presenVänligen fing helst kl. 9-11 . tera åtrninstone en del av de resor Delegationens bankkonto: Vasa Andelsbank som planeras för nästa år. Man får 567008 - 55002307, Vasa Sparbank 104003962-6. då också göra preliminär anmälan om deltagande. Som vanligt gäl-

KANSLI

3

StämningsfuUt i Jugendsalen under De gamlas vecka Svenska Pensionärsförbundet medverkade den 11 oktober med program och en egen liten avdelning i den utstälJning som anordnades under de gamlas vecka i Jugendsalen i Helsingfors.

Del populära programmet rymde två populära inslag. Det ena var Ingå Spelmansgil1es musik och det andra var förbundsordförande Alfred Sm e d s tal tili pensionärema.

Ingå Spelmansgilie framförde sin musik så underbart vackert alt mänga åhörare efteråt kom med önskemälet atl förbundet borde göra det möjligtför dem att få höra spelmansgillet igen . Hur det blir med den här saken beror naturllgtvis tili stor del på spel-

tesgå medlemmarnas önskemäl.

Svenska Pensionärsförbundets ordförande Alfred Smeds sade i sitl tal att han är glad att få prata med helsingforsare av sin egen generation.

- Får en pensionär ha framtidstro? Det frågade Smeds och fortsatte med att konstatera att redan möjlighetema att få Iyssna tili denna underbara finlandssvenska musik stärker pensionärernas framtidstro. - Vi f!far nu de gamlas vecka, i fjol firade vi barnets år. Vad blev det av barnets år? De gamlas vecka får inte sluta så att de gamla glöms bort. - Här kom talaren in på vArdbehovet som hade bort skötas för länge sedan.

Man måste påvisa bristema för kommunerna. Vi är mera lågröstade. De som talar i de högsta

tonartema blir lättare tiligodosedda. Se tili att er röst hörs på er egen orl.

Alfred Smeds sade att man tilisammans med andra likatänkande kan utarbeta olika verksamhetsformer som gör tilivaron meningsfylld. Vi skall inte tänka att det finns andra som kan göra det, inte berör det oss. Alla har vi på olika häll möjlighet alt utöva aktivitet. Pensionärstiden är den tid då man äntligen kan ägna sig åt singa egna in tressen.

- Utnyttja denna tid, det är den rikaste tid ni har. sade Alfred Smeds.

Svenska Pensionärsförbundets II viceordförande Bertel Eklund hade sammanställt den lilla utställning som presenterade förbundet.

o-

De gamlas vecka får iI/te sluta så atl de gamla glöms bort, yltrade bl.a.förbl/lwsordf. Alfred Smeds i Jugel/dsalel/. Foto: Kate Weckström.

RESOLUTION avgivell uI/der De gamlas vecka

o-

Vi SPF:are kaI/ verkligel/ vara stolla över " vår dag" lll/der De gamlas vecka , ser del/ !lär gTllppel/ ut all tycka efter att /ta f ått lysslla tili Alfred Smeds kämjulla tai oc/t fått uppleva II/gå Spelmal/sgilles fll/fl framträdal/de. Foto: Kate Weckström.

,.a-_"..,or"O 10· -e"

,,\\

Delad g lädje är dubbel gläd je. Att resa i sällska p brukar vara uppsluppna till ställ ningar. Oc h d u reser både bekvämare och tryggare i grupp än ensa m.

Just nu reser du extra förmånligt med Vasabåtarna!

Priser: sö-to fre-Iö Vasa-Umeå 10,32,Vasa-Sundsvall 10,32,Tur-retur 20,64,Grupper på minst 10 pers 25 % rabatt fre-Iö _ Närmare information från resebyrå n e ile r d irekt frå n oss, tel (961)117411.

Förmånligaste sjövä gen tili Sve.ri ge.

'jasabåtarna bron över Bottenviken

Pensionärsorganisationerna uppvaktade riksdagsgrupperna-

Organisationerna inom åldringsvärdssektorn önskar under De Gamlas vecka 5-11.10 betona livskvaliteten för de äldre, innefattande rätt tili en fullvärdig, mångsidig livsföring, där förutom de materiella behoven i synnerhet oc:kså de själsliga behoven blir tilifredsställda. De äldre är inte enbart föremål för åldringsvärd, utan en fungerande, inflytelserik del av samhället. På grund av detta bör man utgå frän de äldres rätt till självbeslämmande och valfrihet när man organiserar åldringsvärden.

Grundförutsättningen för åldringarnas livskvalitet tryggas genom sådan hjälp som skapar förutsättningar för åldringarna att klara sig själva. Det behövs en tillräcklig och mångsidig social- och hälsovårdsservice, mera bostäder av olika typer och möjligheter att delta i olika former av aktiviteter som skänker tillfredsställese samt tiliräcklig information om tilI buds stående serviceformer. Ilessutom bör man stöda de äldres egen aktivitet. Därtili påverkas livskvaljteten av faktorer som underlättar livsföringen såsom hemhjälp med olika stödformer och även av själsligt stöd i olika former. Det är viktigt att allt detta fmns inom räckhåll för alla behövande åldringar, anser åldringsvärdsorganisationerna.

Alternativ rekreation- tidsfördrivs- och kulturell service behövs för att trygga ålderstigna mänskors möjligheter tili deltagande. På detta sätt skapas möjligheter tili kontakter och nya upplevelser samt en känsla av lycka.

Aldringarnas ensamhet och otrygghet hör tili vär tids företeelser, vilka kan lindras genom att stimulera friviliig hjälpverksamhet och genom att utöka växelverkan mellan olika generationer. Man bör bereda möjlighet åt åldringarna att använda sin livserfarenhet, kunskap och fårdighet att berika gemenskapen.

Organisationerna inom äldringsvårdssektorn vili särskilt betona mänskans rättigheter och möjligheter att utveckla samt använda alla sina själsgåvor och all sin förmåga under hela sin livstid. För förverkligandet av detta behövs ett nära samarbete mellan myndigheterna och organisationerna.

Den 10 oktober uppvaktade en delegation bestående av representanter frän S venska Pensionärsförbundet r.f. , Eläkeliilto r.y., Kansallinen Eläkeläisliitto r.y. och Suomen Ruskaliitto r.y. på riksdagshuset.

Socialdemokratiska partiets, Samlingspartiets, Centerpartiets, DFFF:s och Liberala folkpartiets grupprepresentanter och inJämnade en gemensam anhålJan om att riksdagen i brådskande ordning måtte bevaka de SOClalt arbetande organisationemas intressen , så alt dessa även framdeles, såsom tillsvidare varit fallet, ensamma skulle komma i åtnjutande av de medel Penningautomatföreningen utde.lar.

Vidare hemstäUde pensionärsorganisationerna om att riksdagen skulle arbeta på atl få det i årets budget upptagna verksamDA det vid budgetmotiveringen Förhöjningen tili 2 milj. motihetsanslagel mk 1.520_000 för näs- förekommil förslag om - "möj- veras med atl det nuvarande anta år höjt HU 2 milj. marko I detta Iigheter tili breddande av basen slaget, trots allmän sänkning av nu stAr pensionärsorganisatio- vid fördelning av Pennmgauto- penningvärdet, varit oförändrad i nerna själva för 72 % av verksam- matrnedlen . .. " hemstäJler pen- tvä är - trots alt det under de hetskostnaderna - eller 12,3 miIj., sionärsorganisationerna tili riks- senaste tre ären tillkorrurut två medan sta tens och det frän Pen- dagen om atl uttalanden I denna nya pensionärsorganjsationer ningautomatmedlen erhållna an- riktning med det snaraste skulle som också fät( sin " blt av den slaget gemensamt uppgår tili avlägsnas ur budgetrnotivermg- gemensamma kakan."

3.911.000 mk. en.

4 FORTSATTNING

(frAn första sidan)

Kontakt tili massmedia och PR i allmänhet är livsviktigt, inte bara en SPF som förbund utan liika hög grad för de enskilda förenlngarna ute i bygderna.

Vi bör via press, radio och TV presentera oss så att vi går in i det allmänna medvetandet.

Därför var detta första presseminarium inom SPF en nödvändighet, som fick ett positivt mottagande av deltagarna uppe i Vasa.

o-

Om ni vW ha radion, med all sin lekniskn apparalur lilI en fesl, eli möle, en Sommardag eiler dylikl, så vidtala landskapsradion m i n s I 6 veekor påför"andl Redaktör G u s I a v S t r ö m s" 0 I m var en inspirerande föreläsa re som rikligt delade med sig av verkligt nyttiga råd. F oto: Mikn Pulro.

Presseminariet som arrangerades pii Hotel Fenno i Vasa den 16 okt. hade samlat 21 representan-

ter från sammanlagt 8 föreningar.

Distriktets ordförande E gil A p p e I hälsade oss välkornna.

Välkomstkaffet stimulerade, men annars kände vi oss litet desorienterade eiler fundersamma. pensionärernas träffar.

Pensionärernas antal växer år från år och det uppstår generationsklyftor, som bör överbyggas.

Samarbetet mellan yngre och äldre människor har här sin givna plats. Vi är alla medlemmar i samhället och det är genom ge-

mensamma insatser, genom art ta

M-klubbens ordförande Uno KlIllIs från Jakobstad "åller inledningsanförande på ordförande-, sekreterare- oe" kassörskllrsen i Vasa.

FORTSATTNING __________ söka kontakt med andra organisationer. att besöka och ordna program för garnla människor på sjukhus, att (frln första sidan) pensionärshem, ordna aktiviteter för andra grupmänniskas liv kan vara orsak tili per i samhället och framförallt den känsla av ensamhet som är visa att pensionärerna utgör en utmärkande för så många. Att viktig del i vårt samhälle. bryta denna ensamhet, skapa nya S venska pensionärsförbundets kontakter och en gemenskap ordförande Alf red S m e d s byggd på vänlighet och förtroen- var inne på samma ärnne då han de ger ny tt hopp och ny framtids- inledde frågan om samarbete tro åt många - lnom föremngar- mellan pensionärsföreningarna ungdomsorganisationerna. na vill vi ockå beakta olika djup- och gående intressen. vi ordnar olika Samarbetet mellan äldre och yngprogram som tillfredsstäJler olika re står i nyckelställning, ty om vi önskemål och vi vill göra verk- fortsätter enbart i våra egna kretsamheten så allsidig och omväx- sar blir vi isolerade, framhöll förlande, att pensionärernas lev- bundsordföranden. Pensionärernadsafton blir så ljus och trivsam na behöver kontakter med andra som möjligt. grupper i samhället, och härvidUnder den efterföljande dis- lag borde ett samarbete med t.ex. kussionen underströks ytterliga- ungdomsföreningarna vara be re de synpunkter Uno Knuts tydelsefullt. Vid de förberedande framfört Att Uno Knuts var en diskussioner som förts har också soclalarbetare med långvarig er- denna tanke mött förslåelse. farenhet framgick klart av inled- Bland annat vore det önskvärt att ningsanförandet. Under dlSkus- ungdomarna stäJlde upp och sionen betonades vikten av att skulle delta i programmen vid

Samarbete

initiativ, diskutera och gå in för olika verksamhetsformer som samarbetet mellan olika generationer skall byggas upp och kl yftorna överbyggas. Från pensionärsföreningarna skall vi knyta kontakter också med kyrkliga, frikyrkliga m.n. organisationer.

Pensionärerna har livserfarenhet i olika samhälleliga sammanhang och denna erfarenhet bör oCKså utnyttjas framhöll Smeds. 1 valtider behöver också pensionärerna bevaka olika intressen främst då det gäller åldringsvården, men också andra frågor av betydeJse för trivseln och samhörigheten bland de äldre.

Under den efterföljande d iskussionen betonades framförallt behovet av närkontakt mellan olika pensionärsföreningar, men också betydelsen av samarbete med skolor, ungdomsorganisationer och andra liknande. Framförallt bör det skapas intresse för verksamheten, bjudas på goda och trivsamma program och nya människor aktiveras tili att komma med i verksamheten. Det var många synpunkter på verksamheten, baserade på erfarenhet och mångåriga aktiviteter, som delgavs d eltagarna i informationsdagen u nder denna dis kus-

sian.

Till dagens program hörde Kurt Erik Långbacka från Vasa Sparbank som talade ekonomi, bokföring och bankservice för pensionärsföreningarna.

Einar Storgård

en intressant eiler trevlig detalj Va' ä' meningen? och glöm inte framtidsplanerna. 1 KOMIHAG t.ex. Vasabladet fi nns "T orgplatREGIONALRADION Gustav Strömsholm från sen" och i andra tidningar lik nande platser för organisationer Österbottens regionalradio, som anade vår osäkerhet och undran och föreningar, tili ett billigt pris sade att han var en from man - eiler gratis.

- Skriv om aggressioner: ilska, och genast kände vi oss betydligt sorg, glädje - något som bevisar tryggare.

Gustav gick in på massmedia, at! du själv berörts av det du läst. pressfrihet och rikedomen på in- Ärekränkande artiklar tas inte in. formation. Den organisation som På redaktionen både "tvättar" vi har råd kan ge ut en tidning om och stryker ur det du skrivit. Allt den vili, men däremot är radio beror på tili budslående utrymoch TV parlamentariskt kontrol- me. Skriv insändare om du är lerade. Programnämnder avgör m issnöj d , uppmanar red. Svensson. vad som får sändas.

Radions uppgift är att ge 1) in- DET ÄR SKRlBENTEN SOM formation, 2) undervisning och 3) SKALL ANSTRÄNGA SIG OCH underhållning. Han talade om INTE LÄSAREN började God Tids Eija sitt anföran. olika sändningstider och behovet de med. av e n tredje kanal för oss svenskEija instämde i allt ach undertalande. Man förväntar sig art TV skal1 vara småtrevlig på kvällar- strök det Anita S ven sson betonat, na, men nu blir de programmen men framhöll också skillnaden för sena tyvärr - man skall ju mellan en kommersiell tidning och Gad Tid, som är et! korltaktänka på morgondagen också.

Kom ihåg Österbottnisk torgan pensionärerna och förjournal! Vi behöver alltid nya tips bundet emellan . Trots det fär G od och synpunkter. Ring eiler skriv. Tid in te bli en "tummelplats" för Berätta på fredagen klo JO vad ni skrivglada utan bör den om möjska ha för er på lördag. Men vill ligt - förutom sakartiklar - vara man ha et! reportage frän en stör- en skrivhörna där föreningar och re tillstäJlning så bör den tekniska enskiJda pensionärer är välkompersonalen bokas 6 veckor på na med aktuella referat, artiklar, ideer och frågor som kan intresförhand O.S.V. Vi undrade om man inte kunde sera hei a medlsmkåren och inte enbart den lilla grupp som artigöra litet mera i radio och TV för keln utgått från. oss svenskar. Man kan ju konstDet bästa kommer till sist, så ruera apparater med 300 knappar också nuo för olika program. - Hur blir det Pensionären har God T id gratis. med programmen?

KÖPT Eija uppmanade oss att tänka på SKVAL? - Mera skval? att vår t idning har 16.000 läs;u:e. SKRIBENTENS 3 Bli inte för långrandig! Tänk på VlKTIGA VoN att du kan tråka u t 15.999 läsare.

Hur , var, när och varför Krånliga ach ohanterliga ord vili tidningen ha kontakt med läskall vara bannlysta i God Tid . saren, utgick redaktör A n i ta Kom också ihåg att ingenting är Svensson , Vasabladet frän. så gammalt som en gammal ny- Vi efterlyser tvåvägs komhet, så det gäller att ha reda på när munikation. Vi vill ha insändare, nästa numm er skal l utkomma referat och reportage. R ing skriv och att artikeln skall hinna in i eiler kom personligen, sade Aniutsatt tid . ta.

- Skribenten skall servera en Men hu r skall det skrivas? " portion ", sam läsaren lätt kan Tänk på 3 Viktiga V:n då du svälja! Lätl och lagom är rätt. skriver: Vem, Vad och VarSmaklig måltid. Jag tyckte för. desserten var bäst.

- Undvik onödigt lång inledMen förutom nyttig andlig spis ning. Skriv kort och rakt pä sak. fick vi också under dagen både Inga onödiga uppräkningar och mat och dryck. Vi tackar SPF och platsbeskrivningar. B eskriv inte i specielIt det Österbottniska diket! ruskareferat vad ni åt eiler striktets ambudsman Else-Maj drack - ni kan lärnna bort legyJohnson var som varit initiativtamerna! gare till detta viktiga och riktiga H ur, var och vad kan smygas in presseminarium. i texten. Låmna bort kaffed ric kSigne Sjelwgren ningen. De som var med vet Rapporten gjordes som grup· och andra intresserar det inte!

Arsmöten refereras punk! parbete under seminariet med S. för punkt. S ök ock så i dem fram S . som sekreterare.

TILL STOCKHOLM snabbt, bekvämt, utan byten ...

TUR: 31110 7/11 14/11 21111 28/11 5112 12112 19/12 211 9/1 22/12 27112 612 16/1 23/1 30/1 13/2 20/2 27/2 613 13/3 20/3 27/3

RETUR : 2/11 9/11 16/11 23/11 30/11 7112 14112 21/12 23/12 28/12 411 11/1 112 8/2 18/1 25/1 15/2 2212 113 8/3 15/3 22/3 29/3

~~I~~:~l~E 10.30 20.40

ABO STOCKHOLM

20.00 07.50

Om logi och kombinationer i Stockholm ring

Oy Hj HOLMSTRIlM Ab tel. 915/52 511IResebyrån

(,._________w ___ Lovlsa

De nästbästa och de nästsämsta

rikan. Han har infört en ändri ng i P enguins förlagspolitik som är tämligen beteeknande. 1 stället för att någotsånär jämt göra reklam för,låt oss säga, de tvåhu ndra viktigaste titlarna, så satsar han alla reklampengar - enorma summor - på några få böeker som han vilI göra tili bestsellers som varje britt skall köpa oeh som skallläsas frän kust tilI kust.

Den eiler de författare han valt DA lldra a vsllittet oclt avslutllillgeTl av prof essor R alf N o rrlll a 11 s ut är inte enligt min mening speilltressallta f esttal vid Österbottlliska distriktets SOllllllardag i Kaskö eiellt bra; men vad vi här pratar om är ju inte bäst oeh sämst utan återges i detta TlUlIIlll er . God Tid It oppas också att llågOIl gållg främst oeh sist. Det förtjänar fortsättllillgeTl igell få Itälsa ItO/10111 välkollllllell i våra spalter. emellertid noteras att sädana enligt allrnän uppfattning "halvbra" Del fmns ett spegelbildsreso- saker, bl.a. nästbäsl. Antologin författare som t.ex. Graham Grenemang tili hetsen mot de näst- var i själva verket en samling av ene eller Kingsley Amis (som bånastbästa diktares alster. sämsta, nämligen hetsen mot de da finns på Pengiuins lista) inte nästbästa.

För att fortsätta med ytterligare längre kommer att få reklam.

Med "bästa eller "främsta" exempel just från Iitteraturens S äkert kommer de att sälja änmenar jag här återigen inte "de område, så kan man märka att då i viss utsträekning, men det sam är bäst" eller Hde som är polariseringen oeh hetsen mot de viktiga I sammanhanget är alt nofrämst" utan de s om ställs frä mst nästbästa gått längre inom vissa tera vad som sker; oeh vad som eiler anses bäs t. litteraturketsar i USA oeh Sveri- sker är att allt ges åt de främsta På samma sätt som polarisege än vad den förefaller att ha gått oeh ingenting åt de nästfrämsta. ringsvidskepelsen vili trampa på i t.ex. England eiler Österbotten.

Men om man talar om bredd de nästslsta vili den också utrota Engelsmännen har av tradition oeh variabon i liUeraturen; vad de nästfrämsta, så att endast ythaft en hel del respekt för även kan då det gå ut på annat än en terligheterna skall återstå. Man det nästfrämsta. De har bredd i strävan efter att stöda de nästvili blända sin syn rör de nästsin litteraturuppfattning. Men i främsta? Trots det förefaller tenfrämsta. Man vägrar att se dem.

Amerika är det ofta så att all den sen t.o.m. I Svenskfmland alt Verkligheten skall endast få exiuppmärksamhet ges åt de allra vara i motsatt riktning. En aspekt stera i termer av ytterlighetsmot- främs ta, (dvs. åt några få - huru- på Kihlman-Tikkanen afTåren är satser: bäst - sämst, sist - främst vida dessa få är bra eiler inte är en att dessa få kändisar tilldelas allt i osv. - ingenting däremellan, inte bedömningsfråga). form av debatt, uppmärksarnhet, ens nära ytterligheterna (såsom recensioner, royalties, reklam, nästbäst eiler nästsämst). spndning utomJands oeh överTotal okunskap om Jag började med ett exempel sättningar ete . från litteraturen, The Oxford An- det nästbästa Måhända är de bäst - därom thology ofMinor Poet s. Här kunDet finns i Storbritannien ett tänker jag inte uttala min åsikt de man notera en viss skilJnad bokförlag som heter P enguin här. Men var fmns i så fall de mellan olika synsätt. För dem Books. Detta förlag har varit fe- nästbästa? Räeker inget åt dem? s om gör s ig lustiga över en antonomenalt framgångsrikt, genom Vili vi ha bredd, djup oeh vari ...logi med "mindre betydande" sina billiga fiekböcker med mju- tion måste det räeka nägonting (minor) diktares verk, är det så att ka pärmar av papper, s.k. paper- tili åt många, oeh i synnerhet åt deras begreppsvärld känner enbaeks. Under lång tid var det så de nästbästa. dast .två kategorier: "bra oeh då- att paperback oeh Penguin i det lig" (oeh helst i sina extrema ma- närmaste var synonyma begrepp. Vi bör sträva nifestationer, d vs. "bäst och Men småningom har alltfler försämst"). lag kommit in på paperbaek- till variation Men de som sam manställde an- marknaden oeh Penguin har råAtt sträva efter bredd är viktigt. tologin tänkte in te så. De tänkte kat i svårigheter. Under hela sjut- Dels är frågan om bätlre oeh säminte på så sätt att om någonting tiotalet har förlaget kämpat mot re en småsak oeh variation oeh inte är det bästa så måste det vara konkursen, oeh under dessa tio år bredd t äcker bältre än eentralisedet sämsta. De tänkte som så att har man i förtvivlan bytt verkstäl- ring oeh polarisering. Vidare är om någonting inte är det bästa så lande direktör ett flertal gånger. det så att även om man går med kan det vara en heI rad andra på alt några vore " bäst" eiler Den nyaste d i.. ektören är ame---------------------------------------------------------------------------------------, ll

M-k1ubben på utfärd

VAR POPULÄRA TENERIFFARESA Det är nu sjätte året vår Teneriffaresa går. Den har år elter år blivit allt populärare och därför har vi även i år två avgångar. Vårt hotell är i år Teneguia, välkänt av många resenärer.

RESA I 30/ 1 -1 3/ 2 pris 2.350 mk RESA 11 6/ 2 - 20/ 2 pris 2.350 mk Priserna inkluderar frukostpension och annulleringsavgift.

Med på resan är som tidigare år läkare Erkki Tarpila, gymnastikledare Ansa Johansson och förstås jag Else-Maj. Apartementos Teneguia har 1-rums lägenheter med kombinerat sov- och vardagsrum , kök med kylskåp och nödvändig köksutruslning, bad. balkong mot solen, telefon och radio. Swimingpool finns.

Anmälningar emottages av Else-Maj Johnson. Levonsgatan 14, Vasa 20. Tel. 961/11941 0 helst på förmiddagen.

Eiler Gitta Unger, Resebyrå Polaris, tel.

961/241 555.

"främst" så är det viktigt att det f,nns många som av allmänna opinionen anses rör "nästbäst" eller nästan lika bra, så att litteraturen kan leva et! rikt liv oeh en stark tradition häJlas uppe ur vilken i sinom tid nya individer kan komrna frarn oeh av bedömare räknas som " bäst" då de nuvarande "bästa" dött, slutat skriva eiler omvärderats.

Vi bör inte här i Östterbotten godkänna en sådan världsbild som att det inom lilteraturen finns bara ett fåtal höjdare, sedan ingenling, sedan ingenting, sedan ingenting, sedan ingenting, oeh tili sist en jämntjoek massa dåhga. N~,jag tyeker vi bör suäva efter rikedom oeh vanation. bredd oeh Iivskraft - samtidigt som vi strävar efter kvalitet. Jag kan inte se annat än att detta måste leda bl1 att man mera än hlttills mäste betona de nästfräm-

Vi j år vad vi jörtjällar

o

I strålallde soi ullder höbärgllillgstidell for M-klubbell på utfärd - hela 40 persU1l er - lilI Seljesåsell. Tili A r II eRo 0 s' illspirerallde dragspelsmusik ljöd allsållgell busseII .

• Mellall middagell och kaffepausell ordllades progralll ytterolll jiske- och Jaktslugall: bygdelllal, dråpliga historier Oili tid somjlytt,Jrågesport,Jolkdalls m.lII . Allt della lIIedall kvicksilvret stod på 35°.

Seljesåsell med siTla 120 bäddplatser hotell, sill motiollsslig, restaurallg, baslllr m .m. belllldrade.< \'ederbörligeTl. . .. . .

- Seljesås, Seljesås, dell like i Österbollell ej f ås, rimmade deltagama I utfardell . (Walde LIi'qvlsl).

!

Om man har en fattig världsbild som bara erkänner ytterligheter, så tror jag att verkligheten smäningom anpassar slg oeh tili sist motsvarar bilden, ty Iivet är dynamiskt oeh förändringar sker hela tiden. Följaktligen är det s1\ att folk får den verklighet de förtjänar; i oeh med att verkligheten anpassar slg tili de förväntningar som ligger inbyggda i synsätten.

Vägrar man att ta notis om ganska-goda-författare så försvinner de efterhand, inte bara ur synen utan ur verkligheten. Omvänt, om man har en sådan syn på värIden, alt den melian något visst oeh något annat visst erkärmer alt det fi nns ulrymme för en kategori tilI, sa ändrar sig snart verkligheten oeh uppfyller även då förväntningarna genom att anpassa slg tili dem.

Här I Skandmavlen vet VI alt vi har en rik litteratur Utanför Skandmavien finns det mänruskor som ar kännare oeh intresserade av skandinavisk Jitteratur.

Men normalt känner de endast fyra författare: SUindberg, Ibsen, Klfkegaard oeh H. C. Andersen (Möjligen kan de ha upptäekt Lex. Hamsun eiler någon enstaka annan författare).

Det förbluffande ifråga om dessa människor är att trots att de inte känner tili några andra författare än dessa fyra så känner de i gengäld dessa fyra synnerligen väl - ofta bältre än nordborna själva. Parad med en enorm kunskap om det bästa är alltså en total okunskap om det näslbästa.

Man tilldelar allt ät några få oeh mgenting ål något annat, oeh kommer då alt tro art Nordens Iilteratur beslår av fyra författare,

Hämta värderingar där dll hör hemma Det vore katastrofall om \'\ själva här 1 Skandmavien skulle börja anarnma detta synsätt oeh ge allt åt dessa fyra främsta oeh ingenting åt de andra. Speeiellt fatalt vore det om vi anarnrnade omvärldens syn (- eiler snarare brist på syn!) ifräga om dagens litteratur.

Detsamma som gäller för N orden 1 förhäJlande tili om värI den gäller för Svenskfinland i förhållande till Sverige plus det finska Finland ; oeh för Österbotten I förhållande tili Svenskfmland som helhet. Det är mte skäl för den lilla enheten atl springa aeh hämta sma vårderingar oeh sm syn på sig själv u te i den stora enhetens eentra.

1 det stora eentrums syn på det lilla omrädet sker med naturnöd(Farts. på sido 14)

6

Anni Blomq1);st

Brev från mitt havsband

Det behöver inte sägas, men jag börjar ändå brevet med att anteclma att vi hitintills haft en underbar höst. Välgörande rcir gamla och skröpliga, men vidare sett så har det varit ett fint väder för näringama både tili lands och vatten. För mig som genom hela livet var,t, och fortfarande är skärgärdsbo, är detta med och omkring vädret en livsvllctig angelägenhet.

På tal om väder och vindar så kan det också sägas att det är en bra irlledning för ett samtaI, i synnerhet om man råkar vara litet långsam i tankarna i sökande efter ett glVande samtalsärnne. Det Det verkar liksom litet angeläget att tal.a en smula om natur och onatur just nuo Förvisso hör jag inte till denna världens dysterkvistar men jag tycker ändå att Grönköpingsskalden Nils Has· selskog träffade spiken på tummen, eiler hur det nu heter, då han travesterade Erik Axel Karlfeldts tilI närapå leda citerade:

är oeksä ett neutralt ärnne som man kan fånga de flesta med.

- Vilken underbar utsikt, kan många besökare börja ett samtal med framför mitt fönster. Det ärnnet gör mlg glad, också om det är Vår Herre som jag har den att tacka för. Vad jag själv rcirsökt åstadkomma är däremot att beklaga, och som människor med sA kallade gröna fmgrar mte kan annat än finkänsligt blunda inför. Än är ju hösten inte slut. Långt därifrån eftersom jag nyss har vänt bladet pA väggalmanackan som enligt bilden är rönnbärens mänad. Blomningstiden lovade en väldig fargprakt, men torrperio den i somras mätte ha tagit karten. Om vi nu skall tro på gamla tydor och tee ken så är ju detta något att glädjas över då ju myeket rönn bär betyder svåra stormar och mycket snö. Det återstår alltså att se vilken giltighet denna spådom har, men hittilisdags så har vi varit ganska skonade från stormar.

.... ..

Vi lever , vitaminernas och

- Tänk på dom som ingen mat har, var ett recept som vi i dag som är bör ha tili efterrättelse, vi som bättre än någonsin vet hur myeken brist ocn nöd det fmns i väriden.

Jag läste häromdagen att syföreningarna står för hälften av sjö·

Pensionär modell

1976 vara sjö även om endel av strandägarna får som de vili.

+

"N" är den stollo ,'år lltsprungen den vdr de svage kallq hÖsI."

Det talas om att vara dum som ett höns, men det sägs ocksä klok som en uggla. En statistiker skulle säkert ku nna räkna ut att fåglarna i medeltal är ganska förnuftiga med alla variationer mellan korkskallighet oc:h djup vishet - precis som människosläktet alltså. Statistiker är ju som bekant till för att ta oss ner på jorden, v3j'om detta gamla exempel vittnar: Om man sitter med ena skinkan på en glödhet elplatta och med andra skinkan på en isbit sä mår man igenomsnitt riktigt pri~a.

Naturligtvis har dock fåglarna ocksä sina problem. Man erinrar sig bl.a. tankeutbytet i flyttfågelsträcket: - Varför följer vi är från år alltid samma idiotiska ledare?

- NA men det är ju klart, det är han sam har kartan.

Dessa vackra rader förvanskade Hasselskog till: "N" är den dystra hösl ulbrutelt som

E.A . Karlfeldl kallar vdr."

N u då na turen all tså kryper i slafen oeh drar en mängd gammalt över sig, kan man ju tala t.o.m. illa om stackarn. Den hör väl inte så noga på vad en gamling hasplar ur sig. På sin höjd kanske Moder Natur murnlar fram det gamla ordstävet: "Kanhända, kanhända skall man säga när gammalt folk ljuger". + Om naturen talade också ett av mina bokhyllsorakel, den svenska kritikern Klara Johansson i en bok som hon utgav 1946, "Det rika stärbhuset" bl.a. så här: "En tid har jag ägnat hänfört pris åt den naturskyddsanda sam råder i den nyupptäckta stadsdelen Fredhäll. Eken som breder sig mitt i gatan får stanna kvar och omgärdas, klippor och tallar förblir orubbade i de naturäJcta baekarna meJlan funkishusen."

- Men plötsligt slog det rrug, "fortsätter KJ," vilken fräek och rcirmäten term "naturskydd" är.

Kom den i bruk före detta århundrade? Knappast. Ursprungligen gick all strävan ut på att skydda sig mot naturen - den kunde man ju inte göra något åt utom möjligen med listig magi.

Så blev man djärvare och tog sig för att bättra på naturen; vart stycke mark som "odlades" hölls för en mänsklighetens vinning Och nu är det angelägnast oeh lovvärdast alt skydda naturen mot människors idoghet".

godsakernas tidevarv, ja det har nästan urartat till raseri på båda häU. Man kan frAga sig hur vi levde fram till medlet av detta sekel då krigets efterverkningar började tunnas ut och det började komma mera pengar i var mans börsar. Då som nu fanns det sjukdomar av olika slag. De var ändå trots vägarnas längd och och mödor ganska lätt att komma till läkare, oeh en doktor kunde mitt i natten ge sig ut i vilket hundväder som helst om något verkligt svårt var på Hirde. För många mårmiskor verkar dagens sjukyArd vara mycket invecklad, och skulJe det inte finnas hälsosystrar så skulJe nog många alls inte söka bot för sina krämpor. Sen är det detta med vitaminer som sannerligen är en hei vetenskap. 1 min barndom var det att börja tugga på stensöta och harsyra, att koka strömming och fisk så länge att benen med kunde ätas och överhuvudtaget inte gnälla över mat.

Hur är det man brukar säga: hur man än vänder sig har man stjärten bak! När man läser om derma kamp i Fredhäll , som knappast var den första av detta slag, får man belägg pA en sak + man misstänkt länge. "EnsaksröDet är ett elände, men man relse" är inte nAnting nytt under måste "i dagen läge" (vilket fånigt soi en, fastän folk som engagerar uttryckl tala illa om naturen. Den sig i sAdana aktioner gärna vili är så farlig, full av gifter metaller brösta sig med att vara föregångsmän oeh -kvirmor. Föralldel och annat otyg så det är helt onadet är en god sak att sådana aktJ- turligt. Jag har någongäng grubblat över uttrycket att någon "dog viteter fmns, men visst går de till en naturJig död". Nu begriper jag överdrift. tillfullo vad detta fenomen inneDet finns väl i dag inte något "nyordnande sam inte blir fö· bär. Man dör naturligt då man är remål för alctioner av olika slag. fuUpaekad av gifter, metaller ete. lntet ont om t.ex. Koijärvi. Jag Skönt att få reda på den saken. ömmar varmt för fåglar och sånt, + men jag kan inte få i min arma Do;: är annars lite komiska dessa skalle att fåglar skulle vara så tili fanatism drivna kämpar för enkelspåriga att de inte bland vå· giftfri miljö. Som hon som gjorde ra 100.000 sjöar - gölar och pölar det famösa korvreportaget i TV. inräJmade - skulJe kunna fmna Det visade ju sig att hon var "nynågon ersättare för Koijärvi, som frälst" vegetarian som tidigare dessutom inte skulle upphöra att käkat korv rcir allt hon var värd. lJ

mansmissionens verksamhet, ett bevis om något att många bäckar små bildar en stor å.

Under rubriken "Jag läste håromdan lt presenteras i radion nyutkomna böcker och nu börjar den tiden närma sig då nyutgä· vorna duggar tätare än annars under året. LT:s förlag i Stockholm är ett förlag som i början av sommaren hade sin utgivningslista klar, med ett rikt urval av handböcker oeh rådgivningslitteratur, men också med det sk. skönlitterära väl representerat.

Förlaget tillhör Lantbrukarnas riksförbund och Studieförbundet vuxenskolan, och kan alltsä sägas vara ett folkligt förlag, väl förankrat i vanligt folks medvetande på andra sidan Alands hav. Mångsidigheten i utgivningen och satsning på folkliga författare är allt~å anledning tiU en stor och bred läskrets.

Det heter så vist att man inte skall gå över ån efter vatten, men genom att Åland ligger sä nära Sverige, och väl också av den arIledningen att språket är likartat så är det självklart att vi är väl förtrogna med vad som sker där både litterärt och kulturellt.

Vad det egna landets bokutgivning beträffar så vet jag ännu Så reportaget kom väl tili för att stårka övertygelsen om vegetarianismens förträfflighet.

Omvända "syndare" har ju genom tiderna haft lätt för att bli fanatiker. Jag minns från språkstridens dagar hur ilsket aggressiva f.d. svenskar blev dä de hoppade över tili det (äktlfinska lägret. Ofta var det folk som ägnade örn omvårdnad om den egna karriären som blev överlöpare oeh då måste de ju visa hur jädrans övertygade de var isin nya tro!

De betedde sig litet som den kvinnliga USA-ambassadören som gick över tili katolicismen oeh fick audiens hos självaste påven. Hon talade sig då så varm så påven slutligen försyn{ avbröt Iitanian med att säga: "Men snäJla Eru ambassadören , jag är redan katolik".

+ - Lite mera onatur lite språkligt. Herrskapet brukar naturligt· vis lyssna på nyheterna i radio oeh TV. Och har säkert ocksä lagt märke tili ett splitternytt uttal av ordet "strategi" - korrekt med klart uttalat g alltså. Men så inte i dessa etermedia. AUtfler kommentatorer har börjat tala om stratesji vilket ju är helt ät pipan. Är det månntro ordet "Iogi" som

ganska litet, men av vad som framkommit genom tidningarna så kan vi vänta oss myeket intressant. Tråkigt nog så har det bJivit så att böckernas irmehäU blir avslöjat så långt i förväg att den största spänningen är avdunstad förrän de kommer "på bokhan· delsdiskarna", som det så bögtidJigt brukar heta.

För denna höst blir det ingen ny bok av "Anni Blomqvist". Orsaken är den att jag genom hela vintern och våren var så hemsökt av ohälsa att jag inte orkade skriva. Jag har inte räknat skrivande som något arbete, men ååh vilket arbete det är när det gäJler att samtidigt kämpa med sjukdom.

......

Till hösttecknen hör ocksä fågelflyttningarna och för några dagar sedan kom en stor n ock sångsvanar vars vemod iga säng gör en mera nedstämd än andra fåglars nykter. Det är ju så med hösten, att den trots all sin skönhet har över sig ett visst vemod, som vi ändå inte skall låta oss tyngas av, utan taeka för att vi förmår följa med det som sker.

Så får jag sluta med en varm hälsning tili både kända och okända vänner och läsare.

Simskäla den 1 okt. 1980 spökar i hjärnvindlingarna, men det hör ihop med logement oeh det är franska sä därför sje -ljudet.

Det vore skönt om detta ogräs utan dröjsmål skulle ryckas upp ur den språkliga örtagården. Och så kunde dessa figurer som är lite svaga i svenska, studera och utnyttja Svenska akademiens ordlista. D en är rättesnöret alltjämt.

+ Något av o natu r ligger det annars oekså i det som kallades Hmotionsvecka" - det borde ju vara motionsär, år e fter år efter år.

Visserli gen kan d et då lätt bJi för mycket av det goda ibland. J ag minns i min gröna ungdo m när man fiek moderliga råd att inte gå för långt, särskilt om man gick ut med fliekor - vad hon nu kunde mena med det. En gång gick jag faktiskt för långt, flickan bodde nämligen 10 km utanför stan så det blev dubbelt upp för mig att gå. Och eftersom jag följande dag missade en väntad seger i et! sprinterlopp på grund av "stumma ben" efter den nattliga långpromenaden, så hade jag onekligen gått för långt den gången. Ajöss till härnäst.

Hans-J. Sjöstedt

FÖRSÄKRA

ITID. ,II)

FÖRSÄI<RINGSBOLAGET

Svensl<- Finland

7 Ge~ru~ Hasselberg är född och uppvuxen i Ekenäs. Dock är hon en av de få ~ke~asfh~ko~.som genomgått Ekenäs Seminarium. Efter otaliga vikariat återbördades hon anthgen tll.~ !odelsestaden där hon ingick äktenskap och som skicklig och inspirerande pedagog folJde upp många, många elevkullar. mm~~~

__

.~

För den stora läsekretsen är Gertrud mest känd tack vare de otaliga barnprogram hon arrangerat såväl i rikssom ilokalradion. Inom Arbis Kamratförbund I Ekenäs har hon alltid varit en drivande kraft och - så älskar Gertrud att resa och har också gjort det tili en meningsfull hobby.

o

Pennalljlyger jlillkJ över pappret , ty G e rt rud H a s se l b e r g har alltid så myck et aN dela med sig av upplevelser och intryck tili sina brevvä,lIIer ute i hela väriden .

Det var om min hobby jag skulle berätta. Men vilken? Jag har nämligen tre oeh alla lika viktiga.

De är brevskrivning, engelska språket oeh resor. Tili all lyeka hör de alla intimt samman med varandra, för det är just pä resor man får pröva sina färdigheter i engelska oeh samtidigt får man goda vänner, sam man sen kanhända häller kontakt med genom brevskrivning.

J ust det, brevs k riv n i n g . 1 praktiken har nog brevskrivningen blivit min viktigaste hob by, sä jag väljer den. Men jag vet att jag ideligen kommer att tangera även de två andra.

Så långt jag minns tillbaka i tiden har jag skrivit brev. Till lekkamraten , till k1ass kamrater, kolleger oeh reskamrater oeh sisl, men inte minst den stora gruppen frimärkskamrater.

Som barn skrev jag med hjälp av en engelsk mall tiggarbrev tW filmstjärnorna i Hollywood med bön om Coto, som även kom. Inte anade jag då att mm huvudsakligasle korrespondens i framtiden skulle just ske på engelska.

Oekså efter skoltiden bar jag hållit kontakt med Uera k1asskamrat er under mänga, mänga år.

Sen kommer alla de brevvärmer jag fått genom mina resor. Sä har jag en liten grupp värmer, som har för vana att besvara mina brev medels et! telefonsamtal. Alla människor tyeker ju inte om att skriva brev. Även det fungerar bra. Sä har jag julkortsvärmerna, Som trofast skriver en gäng om året. Alla får ett brev till taek. Du, som läser detta säger säkert: "At! ho n orkar!" Det man tyeker om at! göra, d et orkar ma n med .

Den största gruppen brevvän· ner sen många år Wlbaka är nog mina frimärksvänller. Brevskriv· ning oeh frimärkssamlande går myeket bra at! förena. Doek mås· te jag erkärma at! det där med frimärkssamJande har fåt! ge vika för enbart korrespondens numera. Men var säker på, att alla nya finska frimärken nog finner vä· gen tili mina rIlatelistiska brevvänner.

post nummer tvä. Där stod: "Fin· der, please write to above per· son." Javisst skulle jag skriva, men vem kan nu den där lJabove person" vara? Aha där fanns ett narnn oeh en adress oeh av ortens namn syntes endast -poo!. Texten var starkt blekt av soI oeh hav.

J ag satsade på Liverpool. Från tipskupongerna hade jag sen Blaekpool i reserv. Men jag träffad e priek , oeh efter en lid kom svaret. Det visade sig vara en ung engelsman på semesterresa tW Leningrad, oeh som på hemväg någonstans i lrakten av Hangö frän båten slängt Uaskan med J

Oeh det är här som språkfrågan kommer in i bilden. Det var bobby nummer två, som jag ju i n t e skulle berätta om. Men jag ';'åste få säga, att det är verkligen tur, art man inte är tvungen at! lära sig lika många språk, som antalet länder man skriver tW. Här är engelska språket det mest användaoTaek vare att jag fåt! adresser genom frimärksklubbar oeh via Arbis de nödiga grunderna i en· gelska språket, har jag i dag brev- " " - - - - - - - - - - - - , kontakter ieke blort med många brevet överbord. Det var min man europeiska länder, utan även med som hittade Uaskan med brevet samtliga världsdelar. Det är fan· på stranden, i samma vik där även tashskt! Det går irite en dag utan ryska tlaskposten legat.

Vi hade fät! löfte om et! foto av brevskrivning oeh knappast en dag heller utan et! brev frän stora den okände mannen, men det vida värIden. För mig är varje dag dröjde, oeh när det äntligen kom, var min man död. Men jag fortsat· et! spännande äventY't. Från vem te art korrespondera, oeh jag fiek kommer ert brev i dag? fö!ja med hans liv, hans förlov· Et! gansl\:a unikt sät! ali få brevvänner på är tlaskpost. Det ning, hans giftermäl, det första hände för mänga år sedan på vår barnet o.s. v. Sedan kom et! brev med mbjudan at! hälsa på. Det sommarholme. 1 en Uaska farms skulle ju inte heller handla om en papperslapp med nägra namn resor, men här kommer en i alla oeh en myeket otydligt skriven fall. Under min London-resa för adress, allt skrivet med ryska bokstäver. Jag skrev et! litet brev jämnt tio Ar sen, gjorde jag en avshekare tW Liverpool oeh träf· oeh berättade art jag hittat brevfade hela "UaskposlfamiJjen" lappen, Iät översätta det tW ryska som just då vä ntade sitt andra oeh postade det. Men på det bre· barn. Det var första @:ången jag vet kom inget svar.

Bät!re tur hade jag med tlask- skulle i taI försöka göra mig för· stådd på engelska. J ag tror det var en aning walesiska för oj då, så svårt det varo Men tili all Iyeka har man ju händer. Så det k1arade sig bra. Det är en helt annan sak, den 8 november att i lugn oeh ro med hjälp av Esbo svenska pensionärer rJ. anordnar i Gröndal lördagen lexikon knäpa ihop et! brev, än den 8 november sin traditionella basar på logen kl. 12 - 1 5 atl plötsligt fmna de rät!a orden i Delikatessbord, lopptorg, bokmarknad, klädes second-handen konversation, om man nu alls shop, lotterier och kaffeservering. Alla välkomna. kan kalla mina stapplande fOrsök OBS! Alla bussar som kör gamla Abovägen stannar ytterom (vid vid detta namn. Men spännande Puutalo). oeh roligt var det.

BASAR

Dä Jag nu en gäng är inne på resor. kan jag mte låta bh att berätta om hur det giek när jag på måfå valde ut en polsk brevvän bland en läng rad adresser oeh liek som svar ett brev skrivet på felfri svenska. Det kom frän et! språkgeni bosaU i Krakow. TilI denna förtjusande familj blev jag mviterad alt ura jul oeh nyår oeh del var under julaftonens mid· naltsmässa utomhus jag hörde den man predika, som i dag är påve i Rom. En annan av mina brevvänner. på den Uden en ung student, som studerade vid det universltet i Israel han i dag är lärare 1, skulle lira bröllop oeh dl! blev jag högtidllgen, med et! kort på hebreis· ka, inbjuden at! närvara i egen· skap av gammal god vän. Jag hade på känn, alt han t.o.m. försökte ordna datum för bröJlopet, att det skulle passa in på nägon av de sällskapsresor jag tänkte använda mig av, för alt ej behöva reså privat, vilket skulle ha bhvlt myeket dyrare. Denna resa gjorde jag för e :a I 1/2 år sedan oeh tro mlg, den blev något helt armorlunda än mln första l srae\resa år 1966. Men det är en arman historia, även den.

Men det brev, som en höstdag anlände från min amerikanske

oeh biJjett. Jag skulle få se mma vänner "over there" och vara med om att på nära häll se en glimt av Amenkas 200-ärs jubileum 1976.

Fantastiskt! Men det är oeksil en arman, oeh myeket långre historia! Men kanske Jag får berätta att resan giek bra, Ja den var bra myeket enklare än att frän Järnvägstorget 1 Helsingfors med buss ta sig ut tW gudbarnet 1 Staffansby. Ännu 1 dag vet jag ej var jag ska stlga avo Smile!

Det här var ett axplock ur mm stora korrespondens. Många Uer brevvänner har jag besökt oeh några har även besökt mig. Mm brevskrivning ger mig full sysselsättning oeh någon ensarnhetskänsla har jag ännu eJ hunnit erfara. trots att jåg är ensam. Förutom mina värmer här i min Iilla hemstad har jag ju alla mma brevvänner 1 hemJandet oeh utomJands. som jag kan brevprata med närhelst jag vW. 1 dag kanske jag vili prata med Ruth 1 Baltimore, eller med Mohammed i Egypten, eiler Kumiko 1 Tokyo. eiler kanske Maisie på New-Zealand . Men först måste Eddy i Pennsylvama få. brev, så jag får sända vårt lina Kekkonen-Crimärke samtidigt...

Ja, så här går mina tankar. när jag väljer 1 mltt brevställ, som feir

'Foto: atelje 'HOLMSTRÖ

.. . men änrlll roligare är det aN jå slå sig ned med dagens anlällda post och ta del av brevvä,mernas rapporter. Du är a vundsvärd Gertrud! brevvän, gjorde mig nästan sanslös! Där stod, at! jag sä trofast år efter år skrivt sl1 många brev, oeh oftast fåt! vänta på svar. Men det var ju för mitt eget nöjes skull jag skrev. Oeh han fortsatle, så nu ville han oeh hans fru att jag sk ulJe komma oeh hälsa på dem i California. Om jag kunde spara ihop tW resan, skulJe alIt vara fritt upp, s1\ snart jag s tod på ameri· kans k marko J ag läste brevet om oeh om igen oeh nära atl k vävas!

Jag skulle fä resa tili USA. Jag hade aldrig vågat drömma ens om något sådant.1 Den natten sov jag knappast alls oeh inte den följan· de heller. Men så småningom fattade jag vad saken gällde, oeh övergiek till praktiskt handlande d.v.s. ordnande av pengar. pass

Wlfållet är späekat av brev, som väntar på svar. At! korrespondera med människor runtom i värIden oeh varför ieke också i hemlan· det, är verkligen myeket stimulerande oeh som man har stort ui· byte av. Olika folk oeh länder har olika seder oeh bruk, som är mtressanta att få del avo Vardagen blir myeket spännande taek vare alJa dessa brev, som dagligen ramlar in genom brevluckan.

Du som tyeker att tiden blir läng, skriv ett brev. Det kanske läter som ett upprop frän posten, men det är verkligen myeket ro· ligt. för att mte tala om hur roligt det är, när svaret kommer. För det hoppas jag, att det gör.

Gert rud Hasselberg

PENSIONERA DIG

o

25 -30 pe/lsionärer fra l/ Borgånejden har daglige/l uI/der 1II0tiol/sveckal/ lIIöllUpp för lIIotiol/srtll/dal/ "Sjllkllllslänken" ca .J ,5 klll lång lIIed slart i Rllllebergsesplal/ade/l . RIII/dal/ har befllllllits så lagom och Iyckad aU de " lIIoliol/sfrälsla" pensionärema I/U besllllal all den hädal/efler - årel Oili skall avverkas lIIed start kl. 9 varje måndag. Möt IIpp borgåbor!

Eli bällre bel'is på vad motiollslleckall betytl behövs kllappasl!

o

A ,'slutllingsfesi med program hölls också OcJl ca JOO motiollsmedvelna mötle IIpp . Bland dem som aktivl deltagit IIllder hela veckal/ IIldelades JO sl kaffepaket och blalld prislagama återfalllls stronga 84-åriga Karl Sjöblo m . Vi Iyfter på haIleII !

~it:,:'

fU!

Ett kraftprov för pensionärer, personal och vär egen ledning blev det genas t på mändagsmorgon efter klo9 oeh det förstår man, då 180 förväntansfulla oeh ivriga

pensionärer anländer i bussar oeh bilar.

För arrangemangen stod idrottsinstitutets långa kurs med Calle Franeke som ledare oeh vårt allt i

alla Eija Franeke som initiativtagare.

Vi blev genast uppde1ade i fyra gru pper som turades om i olika aktiviteter. Naturstigen som är ea 2 km lång hade 16 frågor utställda oeh gruppen gnuggade geniknölarna väITe oeh gissade. Bingostigen var lika lång. Där utde1ades ett kort med siffror som skulle stamma med 10 sifferskyltar som var utsatta längs stigen. För rätt bingorad gavs en gäva. Det hördes nog: "skalI vi orka" men tappert startade vi oeh klarade det.

Terrängen är rätt sä baekig men spänbanan var i gott skick.

Andra former som arrangörerna bjöd pä var bollspelet bo e · ei a . Det gär ut pä, att man kastar träklot oeh försöker träffa ett annat eiler kommer närmast det lilla klotet som är ett eentrum. Det var sedan tavling klubbarna emellan så skratten oeh heja-ropen hördes över hela Noux Långträsk. Efter härd match utgiek Dalsvik -klub· ben som segrare.

Sä var det kond itionsdans i stora salen oeh det var fart pä, sä upp oeh hoppa bara - eiler oeksä bildades en stor ring där man utförde olika rörelser. Den som inte kände sig i form att vara med oeh sporta kunde se film oeh lyssna pä föredrag om motion varvat med gyrnnastik i konditionshallen.

De som inte de1tog i ailt var i alla fall ute i den friska oeh rena lu ften oeh i gott sällskap .

Den rikliga lunehen mellan programmen smakade. Kaffestugan som var öppen hela dagen hade ofta besök av oss oeh där räkade man gamla bekanta oeh fiek nya frän värt vidsträekta Esbo . Alla var myeket nöjda oeh glada.

Det var en lyekad dag med vae· kert väder oeh gott humör sä vi hoppas pä ett äterseende i samma anda. Taek!

• Att motionsveckan i bleven absolut fullträff, våra föreningar varje år, bättre - varje månad och fullt förvissade om.

o

i redskapssalell pågick 111 på Ilågon av m,otl,OI/.<Mrm'o.. böj - vristell sträck, ytterom bilden.

Inga Himmelroos Dalsvik-klu bben Två busslaster med

Det var i sanning ett lyckat initiativ av Konditionsfrämjandet r.f. att ordna en motionsvecka specleUt för pensionärer turen". Vädret var tyvärr oeh d isigt, men även utan Iys te den fårggranna överallt. Väl framme

En härhg soltg höstmorgon hade Krlstinestads piktare "samling vld pumpen" för alt öka sm spänst genom en promenad pa en halv lLmme. Tjöek-gru ppen star· tade lämpligt nog fran idrottspla· nen.

Humöret var på toppen oeh dräkterna på den s.k. spi nnsldan tavlade med höst!öven I färgprakt. Det visade sig alt en halv limme mle räekte lill. Mer än en limme behövd es för den här in· lednmgen tilI en ny verksamhetsform mom P ikt. Alla 25, som var ute oeh njöl av den fflska höstJuflen oeh skönheten i naturen ville ha en fortsältning. Oeh det ser verkligen ut som om d et skulle hålla på att skapas en ny traditIOn inom förenin gen.

Egil Appel

oeh vi visste genast skulle bli Iyekad. Vi först i kaffestugan , där på en hög pall med stamma berättade om värI

upp tillsammans med jumpalärarinnor tili menad (ea2 km) backeu ke ned pä mjuka oe,na!lll~:a De som inte de1tog egen hand längs vä,.aroc11 sti"a,rruJ.

o-

7 - 18 - 68 - 34 - 46 - 1- Hurra! Här blev del napp för några i lIIolionsbingon , lIIedan andra jick nöja sig med aU hoppas på bättre tllr vid näsla statioll.

MOTION! Konditionsfrämjandet r.f .

....·nm'''''r att få en uppföljning i varje säsong - eiler ännu håll varje vecka, är vi nu

Motionsveckan inleddes i väst-N yland den 28 sept. med en eftermiddagsfest för alla västnyländska pensionärer. Festen hölls i Aulan i Ekenäs.

Ca 200 pensionärer frän sju av väslnylands 9 föreningar stäJlde upp.

För festen och programmet svarade arbetsgruppen för Konditionsfrämjandet i VN. 1 '1rbetsgruppen sitter idrottsledarna i Ekenäs, Karis, Ingå och Hangö samt Brigadens representant.

Det finns en säng som lyder: Gammal eiler ung det betyder ;ngentiug vi be"över alla Varall1t.

. dem SOIll iI/te orkade . 'Solvallaterrängell. - Vristell solvallaelevelI tili Izöger

vi mätta och belåtna i gymnastiksaJen, där vi oss runt väggarna och golvet. Med stort intresse vi med Libe Andersins go· och anvisningar hur viktigt är för oss pensionärer att töja länja pä vära muskJer varje Vi fick själva göra en heI del med nacke. armar, ben. och fötter. och det är sämänga av oss som nu daglidå vi stär och väntar pä ali kokar eiler bussen

Del var värt utgångsläge. Festen som ungdomarna (mellan 30-35 år) arrangerade för pensionärerna. Festen skulle vara en lätt tlllställning där vruje betaIande 1 publiken skulle känna att feslen var deras och icke varo För prograrninslagen stod: Sture Ekholm, programIedning, sång, Kaj-O Forsen, Nyttigt om motion, Ekenäs kvinnIiga gymnaster, tredelad frägesport, programledaren Leif Sjöstrand.

Vi inledde med allsang och slutade med kaffe och stämmngen verkade vara pä lopp frän första stund tili sista.

Från arrangörernas sida var det en trevlig tillställning med en massa vackra ord rrän deltagarnas sida. Vi hoppas bara att pensionärerna hade det lika skönt.

Efter det har sedan motionen skötts ute bland pensionärsföreningarna och vi har försökl hjälpa till sä mycket som möjligt.

Naturstigar med följande antal deltagare har arrangerats under veckan: Ekenäs (47 delt.), Pojo (27 delt.) , Ingå (10 delt.), Hangö (37 delt.), Ekenäs (ca 50 delt.), Karis (3),30 delt. 47 delt. 20 delt., Karis Simning för morgonpigga i Lojo simhall 10 pensionärer deltog. m.m.

o

EnlIgt de siffror jag erhållit av Elmer Jakobsson [mns inom värt distrlkt ca 1400 pensionärer. Vi räknar med att ca 300 skaJl lämna in sina kor!.

Hangö Pensionärer har vant mycket flitiga och siffran verkar stiga tili mellan 50-60 %.

Detta har hänt i Västnyland med mottot 9 dagar ,; 9 gånger motion. Detta motto kunde dock inte vär fö reläsare på festen stryka under. Endast 9 dagar per år är icke lillräckligt utan motionen bör utföras regelbundet äret om. s;r är det nog ocksä förstäs. J ag papekade nog att denna 9 dagars period kan fungera som en star!molor för dem som ännu inte insett det hälsosamma, roliga, avslressande med atl motionera regelbundet.

Hur skall vi da fortsätta?

En ide som jag tycker är värd att tänka över är den ni [örde fram i Esbo. En dag i motionens teeken .

För mig framstod som allra posltivaste det när Eija sade att penslOnärerna nu fordrar att liknande arrangemang bör aterkomma.

Da har ju verkligen kampanjen givit nagot.

Nå,ia. efter det vi diskuterat saken med Elmer kan man väJ säga att vi preliminärt kom överens

om att rortsätta och att vi nästa var skulle samlas pa en central plats i Väslnyland (Kisakeskus, KisakallIo. m.fl.)

Esbo-pensionärerna skulle samlas i SoI valla, de runt Abo i Kuppis, idrottsparken eller lmpi vaara, älänningarna någonstans, likaså Öslerbottningarna.

Kan vi fä detta som en fortsättning Konditionsfrämjandet Svenska Pensionärsförbundet lycker jag motionsveckan givit oss nägonting.

Hälsningar frän Hangö.

Leif

o

Bocciafrälst blev mal/gell del/lla dag efter 011 ha falt stifta bekal/tskap med del i syd-Europa sa populära spelet. Ebba Hagmal/ säl/der i bästa slil iväg silt klot /Ilot /Ilalet. Folo: S,'ell Björklul/d.

. . ............

'::;:,

l'

~::,:

,;.,:

';':':

.,~,::.:

KonclitionsfrämJandets motionsvecka för rmlandssvenska pensionärer avslutades söndagen den 5 oktober med en kondl tionsträff i Abo. l St Olov skolan samlades ett 20-taI penslOnärer frän Abo och abotrakten samt Konditionsfrämjandets styrelse Isin helhet. Pensionärsförbundet represen terades av EI m e r Ja kobsson och Jarl Matlsson.

Verksamhetsledare B jörn Hoi m b e r g hälsade deltagarna välkomna. Enligt de ursprungliga planerna skulle motionsveckan avslutas med ett stort "mohonsjippo" i Abol men arrangörerna hade överraskats av föreläsar- och deltagarannulleringar saml sjukdomsfaJl. Avslutningen blev därför en mmdre officiell tillstaIlning - en mohonsträff lIiten skaJa.

" Jylä" i lIIodijierad oelz gemellskapskällsla skapallde utjorllll/illg bjöd de solvallaelevema på, mell också valllig dal/s i alla form er stod på programlllet.

Konditionsförbundets ordf.

Torlelf Slenvall berällade om rårbundets verksamhet, uppnadda resultat och om målsätlrung. Arets satsrung på penslOnärsmollon har utfalht väl. Ordförande rramrörde Kondltionsrårbundets tack tili alla penslOnärer som deltagit. till föreningarna och Pensionärsförbundet. 1 korthet redogjordeT. Stenvall även rörde vetenskaphga undersökmngar som utförts och som bevisar människans stora behov av mo~ Ilon . Detta behov sträcker s.g över alla a1dersgrupper. fran de yngsta tili de äldsta.

Förbundsordförande presenterade styrelsemedlemmama som samtJiga är erfarna ocb kända finlandssvenska idrottsledare från ohka områden.

En mtressant och tokrohg motionsfilm vlsades. Filmen har gjorts av KorporatJOnsidrottsrårbundel I Sverige. Den filmen borde alla få se och helst många ganger.

FÖ!jande programmslag var pausgymnastik med muslk. ledd Ann e av kondltJonsledaren Kullberg fran Abo. Elmer Jakobsson berättade om hangöpensionärernas motionsvecka och om uppnådda goda resultat. Dessulom berörde h811 samarbetet mellan Kondiuonsfrämjandet och Pensionärsförbundet och hoppades pa ett fortsott samarbete med en förbättrad informationsverksamhet.

Jarl Mattsson redogjorde rör huru esbopensionärerna hade arrangerat sin lyckade motlOnsdag den 29.9 80 pa Solvalla ,drottsmsutut med 190 deltagare.

Den gemytJiga och ramlljära motionsträffen avslutades med mstruktlon 1 curhng och en curlingkamp på cementgolv.

Ja rl Matlsson

10

Greven av Luxemburg resan I• repris! den 11-14 december Att vår oktoberteaterresa till

och inte heller egen buss över, utan ägnar tiden i Sthlin åt i främrad i föregående nummer - ge- sta hand julshoppnin g. Naturligtnast blev slutbokad, var något vis sköter hyrda svenska bussar man var beredd pä, pA kansliet dock om transfererna t.ill och från och därför gladde det oss verk1;- Värtan liksom också mellan Hogen att resan blev en klar succe tel Mornington och Oscars tur/reeLäs Margit Bergmans referat i tur. detta nummer).

Priset inkluderar: Vid ryktet om att nämnda resa - resa i kategori 3 i 2 perso hytt var fulltecknad arrangerade endel (Silja Lines Wellamo och Silja föreningar egna resor till Sthlm, Star) men trots det har vi änn u en lång - logi i 2 perso ru m och fru kost väntelista Iiggande på kansliet för den 13 pä Hotel Mornington, den kombinerade teater- och Nybrog. 53 julshoppingresan den 11-14 de- - teaterbiljett pä främre parkett cember som SPF anord nar med Priset inkluderar i n t e: LL Tourist Serv ice som teknisk - övriga måltider arrangör.

- frivillig försäkring ä mk 5,Det gäller med andra ord för Reseledare: J arl Ma tlss 0 n , dem som inte vill gA rrUste om som ger goda tips angående aktiGreven a v Luxemburg, att ge- viteter i Sthbn , för den som inte nast ta kontakt om ni önskar upp· önskar fördriva tiden enbart i leva denna oförglömliga operett- julshoppingens tecken. succe i modern - men dock nosGlöm inte heller att du billigt på talgisk "tappning", med strålande båten kan inhandla julgåvor och aktörer, kör, balett och ett sceneri snask tili såväl J ulbockens säck som överträffar allt, för att inte som tili julbordet! tala om den fm-fma orkestern.

Anmälningar tecknas i den Resans pris är mk 620,-. Vi har ordnin g de rings in tili SPF-kandenna gäng inget utf<irdsprogram sliet tel. 90-7537820 Oscars och "Greven.)J - annonse-

o

Ombord på järjall som i härlig hÖSlsol, mell kraftig blåsl, j ör dell 55 persoller slarka gruppen över tili Vaxholms kasteli oeh tili . . .

Torsdagen den 9 okt. klo17 samlades 54 förväntansfuUa pensionärer i Olympiahallen för en resa i västerled med Silja-S tar. AIlt förlöpte väl och vi fick våra biljetter men vädrets makter hade ordnat med lite gungning, men av av allt att döma var det enbart sjövant folk med i gruppen. Maten Iät vi oss väl smaka. En del av oss satt senare i cafett~rian med vänner frAn tidigare resor. E dgar D ahlström, Lindholm Lines följde naturligtvis med som vanligt vid ratten. Han hade övergett sittjaktsällskap för vAr skull.

Fint gj ort av honom sä vi kunde hade d en trygga kä nslan av att allt var ordnat väl fö r oss under resan. Detta fic k vi berkäftat i ett senare skede.

Natten gick fint för de Oesta.

Morgonen grydde solig och avslöjade höstens prunkande färgprakt då båten lade tili vid Värtan. Utklarenngen gick snabbt, sen direkt till vår väntande buss, där vi hälsades välkomna av Eija.

Rundturen gick först tili Gustavsberg där museet och butiken besöktes. Vi kunde göra juluppköp eIler bara se oss omkring.

Turen fortsatte tili Vaxholin genom ett ljuvligt höstgrant

Värmdö. Med tvA farj or for vi över tili själva ön där staden ligger. Till fästningen Kastellet som ligger på en holine kommer man med en tredje farj a.

Vi möttes av museichefen Mau r i t z Ljun g b e rg . En mera humoristisk berättare har man sällan påträffat. ett i sanning levande lexikon. Han hade så m ånga historier att de här ej kan äterges - de bör höras. Han hade 56 tjänsteår bakom sig bl.a. som militär vilket förklarar hans fantastiska röstresurser.

Efter rundvandringen bänkades vi i f.d. officiersmässens matsalar. Köket på fästningen omhände.r tas av en hei familj med 6 hurtiga och glada barn.

Det blev farväl och tilibaka till S tockholin och Hotel Diplomat.

Där var allt ordnat för oss och det blev god tid för vila.

Ingen Sthlms-resa utan bussI En njutning var det att få uppleva en Lehår-operett med myckenhet av sång och dans.

Sigge FUrst en sprallig furste, Claes Jakobsson som greven och fantastiska Louise Werner som

hans hjärtats dam, och den välsj ungande Ann-Charlotte Björling, som trots förkylning sjöng underbart, inte att glömma de övriga i operetten - främst då den strålande baletten, kören och orkes....................................................... tern.

Ett antiklimax blev det vid ut· gången. En grupp neddrogade "punkareH skränade mot bättre vetande och uppträddEi hotfullt mot den utströmmande pu bliken.

Nu om nägonsin kändes det tryggt med Edgar och bussen, vi klarade oss helskinnade undan hopen. Vad lärde vi av denna resa? Vi skall alltid ha en buss till och frän. Vad kunde ha hänt oss ifall vi stätt länge utanför teatern och fått vänta pä taxi ? Antagligen konfron terades mängen av oss för första gängen med "punkare".

Hemkomna till hotellet deltog den stor del av oss i den frivi lliga kamratsitsen som försiggick i Diplomalkällarkrogen. Det blev räkor non-stop och vi n efter eget valo Vi sjöng och glammade som aldrig förr. En pä allt sätt lyckad dag avslutades med tacktalet tili allas vär Eija och Per-Eric Mentzer.

ra lillajul ets teeken på MESSILÄ herrgård den 27 - 28 november Med Lindholm Lines bekväma buss kör vi med start i Ekenäs (kl. 8) via Hfrs (kl. 10) tili Orimattila där vi under Yvonne de Bruyn-Luhtalas ledning bekantar oss med Virke Oy (stickade kläder) och Kaitila trikAfabrik.

MAlet för vAr resa är herrgårdshotellet Messllä där ett julbetonat gästabud med 7 d9likata rätter O. samtliga drycker sna ps , s herry, portvin, villvin, rödvin, tokajer O. mineralvatten) ingAr i priset. Etter mAItiden dans tili spel manslag.

Overnattning i komfortabla 2-pers. ru m. Bastu O. s imbassäng hela tiden tili vArt förfogande. Tillfälle tili jUlklappsinköp i silver- , krukmakar-, eI. Ijusverkstaden. Etter fru kosten den 28 guidad rundtur i Lahtis, hetnfärd. Priset inkluderande allt ovanstAende 325,Anmälan tili LL Tourlst Servlce, Mannerheimv. 71 , Hfrs 27, tel. 90 -413 844. Reseledare: Eija Francke.

Bland alla dem som senast den 15 nov. inbet. bindande anmälan mk 100,- utlottas en julklapp bestående av Messilä-produkter.

. . . säkerligen världens bästa mi/itära guide sakkunniga, intressanta oeh toppenhlllnorisliska mlliseiilltendenten M a u r i t z L j U II g b e r g. Allas vår Edgar Dahlström håller sig litet i bakgrunden , mell Leo Teppola , överste i.a . söker sig i egenskap av sakkännare upp i jörgrllndell - också Margit Wilen Iyssnar som vi alla andra med slorl intresse tilI vart ellda visdo11lsord.

Foto: Sven Björklund.

Thielska museet en konstpärZal Lördagen var helt fri för oss. Vi kunde lölja med bussen till T hielska-€Iler göra vad oss behagade. Att Thielska galleriet denna "Konstpärla" enbart för sig had e varit värd en Sthlin-resa var alla besökare en iga om. Var ser vi ett hem med sädan samlin g av Munchs, Zorns, Larssons, Liljefors m.f1:s bästa alster.

Samling för hemfarden kl o 16.

Alla var punktliga som vanligt.

Färden tili Wellamo och Värtan blev regnig och ~å . Litet trubbel med hytterna men det klarade Eija som vanligt. Hon kan konsten att ordna allt till det bästa.

Maten åts i glatt och otvungen samvaro. Vi hade fätt nya vänner och vad är bättre än att kunna fä utbyta tankar med människor frän andra orter som man ej annars fAr kontakt med. Det ger oss alla nägot att tänka på.

K vällen gick i sällskaplig samvaro och Eija kon taktade sä gott hon ku nde alla dä och dA. Resan hem gick fi n t med gungning igen. lngen sjuk. D å bäten lade tili vid Olympiakajen öste regnet ned som om rumIen var öppen. S umman av det hela, en alltigenom trevlig resa och vi väntar på nya re~or med allas vår Eija.

G amla och nya vänner vi ses väl igen nängång.

MaHa

Vi upplevde ruskan • 1 ali dess skönhet 10-16 september Foto: Vegeta Österman

o

Gruppen på promeflad geflolll elt färggrant rusluJ-landskap i Utsjoki.

P å kvällen den 10de samman· strälade en grupp förväntansfulla pensionärer, rrän södra Finland, för att under vår alltid lika lugna och vänligt småleende Rainer Nordströms ledning påbörja R uska-resan med nattåget tili Rovaniemi. Där mötte oss vår vän frAn sen aste höst, P ertti Luokkanen från Ku Wan Liikenne, som sedan körde oss via S odan kylä geno!!, det allt mera farggran na landskapet t ili vårt första mål, det för många av oss sedan tidigare resor välkända Saariselkä. En kort paus gj ordes vid P olcirk eln för fotografering m.m. Det kan ock så nämnas att i ' Sodankylä fmos Lapplands äld sta träkyrka från 1689.

I Saari selkä inkvarterades vi på Riekon kieppi, i snygga trivsamma rum. Middag och kaffefrukost intogs i den sedan senast förstorade huvudbyggnaden. Efter välbehövlig vila gick färden röljande

dä några av sällskapet som följde med lokalguiden, en pigg 80 års gubbe, på ljällvandring tili Kauruspää.

Klockan 14 blev det start med buss tilI Tankavaara guldgrävarby. där VI bl.a. besökte Guldmuseet. Utslällmngen där framställer med hjälp av bilder och föremål guldgrävningens historia under 100 år. Eriligt officiell statistik har över 1000 kg guld grävts fram i Lappland.

över norska gränsen ulan några tullformaliteter. genom det i strälande soi allt färggrannare landskapet mot Kirkenes.

Ju längre mot Kirkenes man kom desto kargare blev landskapet och de grå bergväggarna Iystes bara upp av någon liten granngul björk som Iyckats fä fotfäste i någon skreva. Markvegetationen var dock fortfarande färgstark , där den röda färgen dominerade.

Det led mot kvällen innan vi kom fram tili den lilla staden, där vi övernatU,de på turisthotellet Rica, propert och lrivsamt. På morgonen blev det en kort shoppingrunda i stadens centrum och därefter började rar· den mot söder längs Sevettijärvi ödemarksväg. Det blev kaffepaus på Kaamasen IGevari och smä· ningom var vi åter i Saari selkä. På söndagsmorgonen var det Iät dimma, men lrots det var det än-

Senare på kvällen kom tili Saariselkä en busslast österbottniska penslOnärer med vilka vi bland gamla vänner och nya tillbringade några trivsamma limmar med mycket prat och litet svängom.

Morgonen därpå var det dags för vår sista etapp tili Rovaniemi.

En avstickare gjordes tili ett rökeri där renköllet hade god åtgång.

Därefter avåts den slsta gemensamma måltiden i Pohtimolampi där också både reseledaren och chauffören tackades för god omvårdnad och trygg resa och öns· kades äterseende nästa hösl.

'Nöjda och belätna med resan tog vi farväl av våra reskamrater för denna gång ett angenämt minne rikare och med höstens praktfulla farger på näthmnan, som skalllysa upp mången kulen höst oeh vinterdag.

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

Ansvarig utgivare och chefredaktör Eija Francke Annonschef' Kaj Sjöberg Observatoriegatan 6, 51 00140 Helsingfors 14, tel. 90-63 55 99 Redaktionens adress: Eija Francke Källstranden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 90/59 80 72 Ekenäs Tryekeri Ab, Ekenäs

fIod tid 1980

Iltkollllll er ell ligt jöljallde:

nr 6 den 16 december B idrag tili nr 6/80 b ör vara r edaktionen t ilIhanda senast den 28 november -80.

morgan mot norr via Enare vars yta är större än Nylands Iän samt Ivalo, upp tili Finlands nordligaste socken Utsjoki, där en längre paus gjordes och den garnla kyrkan besöktes. Där togs vi vänligt emot av kyrkoherden Esko Eho, som efter det vi först sju ngit en psaJm på samiska berättade med Rainer som tolk för oss på fins ka, n ågot om Utsjoki och kyrkans historia. Utsjoki består tili 80 % av samer. Av samiskan finns det tre olika dialekter: enare, fjäll och skolt-sam iska.

Den fö rsta k yrk an i Utsjoki låg vid Tana älv, den var frän 1600-talet, men brann. Den nuvarande kyrk an är den ljärde och blev färdig 1853. Den är av sten och de har transporterats dit med hjälp av oxar. Den första prästen kom tili Utsjoki 1747.

Vid större högtider tolkas predikan frän finska tili samiska.

F rån Utsjoki fortsattes färden

11=,.

Vi tänker på dig. ',.;.1"

'lj. co""

kryssning fran Abo varje tisJag-och torsJagkvälL Som namnet redan säger är JCt Fennia vi akcr meJ. Hon är kanske mre lika tor

som vara anJra batar, men aonosF.iren iir Jcsto

mer genuin.

Fennia Special-kryssningen h)uJcr pa pro~ram omborJ ocksa meJan båtcn Iiggcr 1 tockholm.

Först och tnimst är frukosrtiJcn fiirl iingd .• Ou kan äta i lugn och ro. P:i eftermlJJagcn blir det Jans,och basnmlirvarm reJan från kl 18.

Fennia Special är en lite an'19r1unJa kryssning meJ verklig stilmmng. Anja koswr Jcn mte mer.

Pröva själv mr Ju se.

Folk rnvs pii FcnnL,!

Sll/AlINEJl ABO, Oy Ilja Lone Ab. HanrverkareJ:3tan 4.

tc1.9Z1·H3344 ABO, ,Ija Lone Tonnm.len. Aho Hamn. !eI. 921·306000

12

Oberammergauresan

-

ett minne för livet

Vi 50 som den 2-8 september upplevde en av oförgJömliga naturupplevelser, händelser och historiska och kulturella intryck mättad resa träffas onsdagen den 19 nov ember kJ _ 13 på Tekniska föreningen i Finland, Georgsgatan 30 (VI vAn.) för att vid dia-film- och fotoforevisningar fA återuppleva vår resa.

Anmälan tili lunch å mk 48,- (tre rätter) eI. v arm smörgås å mk 23- 30,- till Eija Francke senas t den 10 november, tel. 90598072.

•

'---

o

Gruppell sallllad pa Maria Tlleresiaplatsell i Miillcll ell efter aft j llst II a belmdrat det världsberölllda klockspelet i Rådltllstomet i ftmktioll . Foto: Hildllr Henrikssoll .

I den Wla bergsbyn Oberammergau i södra TyskIand uppförs de s.k. Passionsspelen vart tionde år Dessa spel handlar om h den för Jesu mtäg I Jerusalem, Hans hdande och död samt uppståndelse.

Redan länge har förberedelserna för 1980 års spel varlt i gång_ Resor till spelen har arran gerats och annonserats mte bloU i vArt land, utan överaJlt i väriden. Det är tuse n och ater tusen tUrlster och besökare, som den lilla byn härbärgerat och besplsat under tiden 25 maj tilI den 29 september dä spelen pågAtt. Även S venska Pemsionärs förbundet anordnade en I'esa tm dessa P assi onsspel med Eija Fran cke som reseled are. Förutom Oberammergau om fattade den veckolånga resan även besök i Innsbruck och Mun chen.

Vi var ett fem tiotal förvä ntansfulla pensionärer som samlades på Helsingfors fiygplats i mor-

gongryningen den 2 september.

Tiden för den e fterlängtade och med s pänmng em otsedda resdagen var inne. Vädret var vackert.

Det skulle bli en fi n resa. F ärden skedde per fiyg tili Frankfurt am Main, där v i skulle byta pian för vidare befordran med inrikesfiyg tili Mlinchen. Detta var dock lättare sagt än gjort. Efter oändliga vandringar längs korridorer, tra ppor upp och trappor ner, längs tin synes ändlösa rullmattor m .m . kunde vi äntligen embarkera Lufthansaplanet till Munchen.

Där väntade bussen, som skulle Cö ra oss tm Oberarnmergau. Genom de stora bussfönstren kunde v i fö!ja med det vackra landskapet under färden och mest fascinerande v ar de höga bergen med sina snökIädda toppar. Väl framme i Oberammergau instaJlerades v i i vära respektive hotell och före middagen hade vi tid att se oss omkring i byn och beundra de vackra byggnaderna med sina

••

OVERMARK Övermark PenslOnärsförening mledde höstens verksamhet med en träff i den nya lokal , som vi hoppas skaJl bJi fören ingens hem och fasta samlingspunkt I framtiden. Det är ortens sparbank, som ställer sin kI ubblokal tili förfogande och för den hemlösa föreningen med dess 70-tal medlemmar uppskattas denna gest mycket högt. Bäde triv~ amheten och aktiviteten inom föreningen kom mer säk ert a tt öka.

P rogrammet till höstens verksarnhet är inte ännu slu iligt utformat, men tvenne saker som man in om förenin gen är mycket gladf över är kIara. Den ena är den nya säng "H ur åren går... " som tillägnats Overmark Pensionärsförenmg och som nu sjöngs för första gången. Melodm har komponerats av en fö renings-

färgrikt målade och utsirade gavlar och balkonger smyckade med kaskader av blommor I underbara färger, så typiska för Bayern.

Redan fö!jande morgon begav v i oss tiIl platsen för spelen, den jättestora Passionsteatern, som rymmer 5.200 äskådare. Föreställningen skulle räcka ca 8 timmar med 2 timmars lunch- . paus. Detta v ar vår resas höjdpunkt, Passionsspelet. Vi kände nästan andakt inför det som komma skulle. Hela Jesu lidandes historia blev Jiksom verklighet inför vAra ögon i detta gripande skAdespel. Vad v i sAg och upplevde, är svärt att återge i ord, det mäste ses. SAväl kören, som övriga agerande, som i en del scener uppgick tm över 1.000 personer, v ar imponerande. Alla uppträdande är arnatörer och bestAr endast av invänare frän byn Oberammergau.

Med detta storslagna och gripan de minne rikare lämnade v i

sommar tili Dalarna i Sverige blev både Iyckad och givande. En värdefull kontakt erhölls med Rättvi ks pens ionärsorganisation, som man hoppas skallleda tilI ett utbyggt sarnarbete under de kommande åren . Redan i medlet av sistiidna augusti var det meningen att Rättviks pensionärermedlem E i n a r 0 s t e r b a c k na skulle komma på gästbesök tili och texten har skrivits av rektor Övermark fören ingen , men fick T r y g v e Er i k s s 0 n . Det and- dä fÖrhinder. 1 stället har Rättra är att förerungen söker kontakt viksborna lovat att komma nästa med ungdomar och deras lärare sommar och dä ha både sitt bevid ungdomsledaru tbildnmgen römda s pelmanslag och sin sångpå SOFF för att få en början tilI kör med sig. Det är självkJart att överbyggandet av de "genera- man motser besöket med mycket tionskIyftor" som finn s i värt stoet intresse. Från såmma resa kan samhälle. Att lärare 0 I a v ocksä nämnas be~öket i Avesta, S tor g å r d dessutom i ett anfö- där ortsbor som emigrerat tm rande behandlade dagsaktuella Sverige och nu har sin utkomst i frägor, som berör pensionärerna dessa trakter, tog emot Overicke mlns t i kommunalpolitik och markpensionärerna med stora -servlce skapade stort intresse. farnnen och det blev en stunds N ägra glimtar från föreningens trevlig sam varo . verksamhet i övrigt. Medlemskären är mycket intresserad av att I detta sarnmanhang kan o ckså resa och d eltar både i av det Österbottniska distriktet ordnade nämnas den insamling av garnla resor och tIllstäIlningar, som bomärken som ordnats inom forock sA i av föreningen själv enmgen. Det är på inl bativ av ordnade utfårder. En resa senaste S i g n e K 1 e m e t s, som derma

Glimtar från

OBERAMMERGAURESENÄRER

denna idylliska by för nästa mål, nämligen Innsbruck i Österrike.

P å vägen dit passerade vi Garmisch-Partenkirchen, den kända vin tersportorten. Samma kväll v i anlände till Innsbruck var v i i tillfälle att bevista en utomhus· Cest med sång och musik och folkdanser på programmet allt i känd tyrolerstil. P latsen var torget invid Goldenes Dachel.

Dagen därpå gjorde vi en rundtur med buss, dä vi bl.a. sAg byggnaden med Den stora rundmålningen, en bataljmålning över slaget vid Bergisel år 1809. Det var rymd och ändlighet över perspektivet i målningen. Fantastiskt!

Därifrån begav v i oss till OJympiastadion, där v i kIev upp ända tilI platsen för den Olympiska elden. Därifrån hade man en hänförande utsikt vida omkring.

Från Innsbruck fortsatte v i längs floden lnn och besökte ett

o

Så IIär idylliskt bodde vi Hellrikssoll. insamling skett, och som förutom själva bomärket ocksA ger upplysningar om hemmanens både nuvarande och tidigare ägare. Det blir delvis en värdefull dokumentering av den tid dä skrivkonsten icke v ar sä aIlmän.

Bland de planer, som föreningen har för inkommande vinter hoppas vi fä igäng en msamIing av både text och bilder under rubriken "V imi n n srI. Under kantor P a ulF 0 r sg ä r d s kunniga ledning har Nykarleby pensionärer r.r. helt frejdig t ställt upp en blandad kör ett initiativ som mottagits med stort intresse. Som nästan aJltid så läter de dock locktonerna gå

glasbruk, där v i kundc inllandJa souverairer m.m.

De tre sista dagarna av vår resa var reserverade för miljonstaden Munchen, Bayerns huvudstad.

Det skulle behövas åtskilliga dagar att bese denna stora stad, men med bistånd av Carita, vår förtjusande guide hann vi dock se rätt sä mycket. Under sightseeingturerna med buss presenterade hon för oss stadens sevärdheter. Vi besökte slottet Nymfenburg med jaktslottet AmaIienburg och Alte Pinakotek med sina konstskatter.

På den obeskrivligt vackra Cullvieh~s-teatern - redan den värd ett besök - säg vi operan " EnIeveringen ur SeraIjen". Vi hade många tiIlfållen att ströva omkring pä egen hand eller i grupper och bese kYTkor, parker eiler varuhus och gemytliga cafeer m .m .

Sista kvällen fuade vi , som sig (Forts. på sista s idan)

Oberallllllergau! F oto: HildllT

t ill förstärkning av tenorgardet.

Ovn ingarna kommer att försiggå 1 tim. per vecka och sängrepertoaren är avsedd att tillgodose alla smakriktningar.

89-årlge medlemmen i före· ningen har spetsat pennan och författat en teaterpjäs "Läsförhöret". Stycket är i_ tre akter och rollhäftena har redan funnit rätta ägare. Tre gästspelare har man dock inkallat till ensemblen. Inte bara den egoa bygden utan ocksä grannkommuner och - föreningar emotser med stor förväntning premiären, ty naturligtvis vågar man räkna med gästspeJ. Ett i sanning lovvärt initiativ. som borde inspirera andra SP Fföreningar.

Den goda maten kan man avnjuta trivsam miljö hos West-House i Karis

~ ~ ~~ I~.,.,.~~l!~~se G6tan

w..s.n.1I"6r!I

öppet yard. 8.30-20 sönd.11-20

13

TEATERRESA

och

LONDON's aUa sevärdheter

u nder vecka på dagarna bekanta sig med den historiska miljonstaden.

Vi kommer att få boka in oss på musicalen på toppen " Evita", vi har dessutom att välja mellan t.ex. "Köpmannen frän Venedig", Macbeth, Råttfållan (som redan givits över 11.500 ggr) m .m. i det oändliga.

Musikälskaren skall vi skaffa platser åt på Royal Albert Hall och opera och balett står också öppna för deltagarna. Att rundturerna kommer att gå tili alla sevärda platser är naturligt, men också turer tili Windsor, Stratford upon Avon, och "Det glada London" kan resenärerna teckna sig för.

Resans pris: mk 1.585,- Hotel Grand, S outhampton Row, mk. 1.815,Hotel lmperial, Russel Square.

Hotellen ligger 100 m Erän varandra, men vi har t.v. tagit med vardera för prisvalets skuU. Priset inkluderar: f1yg Hfrs - London - Hfrs, flygfälttransport i London , 7 dygns logi i 2-pers. rum med bad/dusch och WC, kaffefrukost (Hotel Grand) på Hotel Imperial continental breakfast, svenskspråkig guids tjänster hela vistelsen i London och 10.000 mk:s reseförsäkring_ Tilläggsavg. annulleringsskydd (oblig.) 45,- halvpension Grand mk 250,-/pers.

- enkelrum Grand mk 450,- i 2 perso rum - enkelrum Imperial mk 350,Frivilliga avgifter: samtliga rundturer ä r lärnnade ytterom, så att var och en själv kan välja sitt program. Förteckning på samtliga med prisuppgifter och detaljprogram tillställes resenärerna, då resan är fulltecknad, senast dock i början på december.

Vi emotser elin anmälan med det snaraste, då teater- och konsertbiljetter i London måste tecknas ett par månader i förväg _ Anmälningar tiliställes SPF:kansliet tel. 90-7537820. Platserna bokas i den ordning anmälan skett.

Teknisk arrangör: Matkayhtymä Reseledare: Eija Francke som också kan ge närmare upplysningar men inte tar emot anmälningar.

OBS! Flygprisförhöjningen per den 1.11. 1980 är beaktad i priset men vi reserverar oss mot större

Rapporter från .. Södra Osterbotten Närpes Den första höstsamlingen inom föreningen i N ärpes sker i slutet av oktober och följande i medlet av november i Rangsby. Det blir första gängen som pensionärerna samlas på detta område och föreningens ledning hoppas få upp nyl medlemmar frän dessa trakter.

Som underavdeJning tili Närpesföreningen har vi också en välarbetande avdeJning i pörtom.

Här kommer det att bli ett möte

tillsarnmans med kvevlaxboma.

Frågan är hur d e två föreningarna skall ryrnmas in i våra tränga 10kaliteter. Bl. de program vi bjuder på ingår körsäng, ta!kör m.m .

Vid novembermötet kommer vi att få höra föredrag av kantor Ahlskog, som talar om psalmerna i vår nya psalm bok. 'Också vid detta möte kommer vi att få höra såväl solo- som körsång samt uppläsning.

Planerat är att julfesten skall arrangeras i skoJcentret på Mosebacken. loch med att vi har goda lokala förmågor i fråga om musik och sång, så vågar vi hoppas på att få dessa engagerade för festen.

Elna Lindvall rrän Vasa har också lovat ställa upp och hålla ett föredrag om Passionspelen I Oherarnmergau och så får vi som vanligt uppleva skolbarnens Lucia.

Pensionärerna har erfarenheter som bör utnyttjas förde förtjänstfuJlt en rytrnisk dans och sjöng Wl ackompanjemangav Kvevlaxgillettrevisor. En splittemy Kvevlaxvals med text av El vine Hoi ml u n d en annan förf. frän KvevlaxneJden och med mus,k skriven av H _ Nybäck, en av gillets Tanken att göra det tili en tradition lör KvevlaxneJdens Pensiomedlemmar, framfördes nu för närsklubb att lira mikaelidagen som en allmän lestdag med ett första gängen med sång av Helge bredare publikunderlag, tycks slå väl ut. Iden togs upp på ett Gädda. "Tilibackablickar" dikter årsmöte lör ett par år sedan, kanske mest som ett experiment. Men skr.vna av EJvine HoJmlund ennu har två mikaelilester avverkats och vi kan med glädje konstatekom för festen lästes av HJ ö r d i s ra att båda har dragit en rätt så stor publik av både äldre och yngre Sundvik . där alla trivts under en god och Iin stämnlng . I Ijol höstas gick den Ell lolleri bidrog tili att festen lörsta lesten av stapeln i österhankmo och nu söndagen den 5 okt_ gay ett välkommet plus I k1ubhölls klubbens andra mikaelilest i Petsmo ungdomslokal. bens kassa.

Festen avslutades med en Tili talare vid festen i Petsmo dansa, var talarens mening.

Festen som hade samlat nästan stunds gammaldans till Kvevlaxhade klubben Iyckats få Svenska Pensionärsförbundets ordf. Alf - fulltaJig publik kunde bjuda på gillets taktfasta tonersom med förred Smeds som i sitt väldispo- ell gediget program tack vare lov sagt I hög grad bidrog tili den nerade festtal berättade om för- medverkan av ortens ungdoms- glada, fria och fina stämning som marthaföreningar.

Förf. präglade hela festen. Kanske kan bundets verksamhet, mäl och in- och riktning varvid han starkt under- Gerda G ra nh 01 m läste egna vi träffas t.ex. i Västerhankmo strök förbundets parti-politiska dikter, marthorna sjöng körs- nästa mikaelidag? obudenhet. Men sade han detta säng, en grupp unga flickor fram-

Mickelmässfest i Kvevlaxnejdsregi

efter sin åsikt om kandidatens lämplighet, nu när det stundar tili kommunalval röstar in sådana kandidater somattärvivälvilligt hindrar ju inte var och inen ställda tili pensionärsverksamheten och äldringsvården överhuvudtaget.

Talaren kom i detta sarnmanhang också in på frågan om kommunala pensionärsnämnder som han ansåg vara helt annat än välordnad i våra kommuner.

Smeds berättade att han vid sina besök i S verige kunnat konstatera att i de flesta kommuner finns en pensionärsnämnd och att nämnderna tiJIsätts så att kommunfulJmäktige väljer hälften av ledamöterna och de fria pensionärsorganisationerna andra häJften. S venska Pensionärsförbundet har också på sitt program att få den frågan ordnad.

Talaren underströk även nödvändigheten av pensionärsföreningarnas samarbete med andra fria samhälls- och kulturorganisationer som t.ex. ungdoms- och marthaföreningarna samt även de olika religiösa rörelserna. Var och en bör fritt få framföra sin åsikt och även få sin åsikt tillgodosedd i pensionärsorganjsationernas verksamhet, - även de som viii

IIIIII111111111111111111111111 o Redaktionen har intervjuat några av pristagarna i korsordet Dr 3/80, som belönades med en sats av invid avbildade korrespondenskort. Tyvärr gör inte svartvitt det full rättvisa, men de PflS-

tagare vi talade med var mycket rörtjusta och sade sig utan vidare intresserade av att börja använda dessa också i framtiden då "prissatsen" tag.t slut.

Tänk på alla vAnner du kunde glädja genom atl sända dem ett kort då och dA. Beställ även du en sals - eiler köp några i julklapp åt dina vänner!

MaLax Malax pensionärshemsförening utsåg våren 1980 en kommitte som skulle försöka få tili stånd en livligare verksamhet bland medlemmarna.

För några dagar sen sammankom denna och enades man då om att man borde mötas en gäng varannan vecka - dagstid. Mälet kommer att vara att fmna på nya aktiviteter såsom: säng, musik, gymnastik - och varför inte ocksA dans. Vid dessa träffar skulle man ordna med kaffeservering frän vilken behållningen skulJe gå till en gemensam kassa.

Under inkommande sommar kunde sedan kaffekassan inventeras och in täkterna t.ex. användas för att finansiera en utfard. Vi är övertygade om, att vi på detta sätt kunde få med långt Oer pensionärer på resan.

Vidare enades kommitten om att försöka få tili stånd samarbete med olika föreningar, en ide, som säkert kommer att visa sig vara lyckad.

Einar Smulter

Pensionärernas eget

KORRESPONDENSKORT Använd vld hälsnlngar och i dln korrespondens pensionärernas eget brevkortl På lramsldans blld lIIustreras alla de tJänster som samhället erbjuder penslonärerna.

Bllden har tecknats av konstnären Matti Pulkkinen .

Korten kan klubbar och lörenlngar (naturligtvis också enskilda penslonärer) beställa I satser om 100 st tili ett pris av 80 pennl1st (kort+ kuvert)_ Minutpriset är Ihandeln mk 1,50.

Vanhustyön Keskusliitto - Centralförbundet lör de gamlas väl Köpmansgatan 3 E 24, 00160 Hfrs 16 tel. 90 -625971 (vi förmedlar också per tel) Beställnlngsllsta

.................................... .. .....

lörening/klubb

rekvirerar ..... _. _.st korrespondenskort under adress:

....................................................... ,.

Postnummer . _. _............... - ... - . - - ............ - .... .

14.

Förläng sommaren far tili Rhodos!

o

Strålande stämning, strålande väder var det. Gruppe/l med stoden Rhodos i bakgrllllden. Folo: Harry Nyman.

Den 26 sept. äntrade vi tAget i Vasa med destination Helsing fors, där 42 pensionärer möttes pä Vanda flygstation for gemensam resa till Rhodos.

Resan gick bra och fr3Il')komna till Angela hotell kröp vi i säng, lite trötta, men på gotthumör. Lite yra kom vi tili kaffet fö!jande dag.

Efter kaffet följde en rundresa med guide i både nya och gamla stan. AIlt fängslade och gay be~ende minnen. Pinjen doftade härligtoch underbart vackra blommor Iyste överallt. Främst trillingblomman fangslade, den som vi kämpat med för blomningens skulJ. Här växte den som höga träd och täckte väggar och tak. 1 gamla stan häpnade man över alla byggnadsformationer och ruiner, rester frän förkristen tid. Man frågade sig oupphörligi: Hur har allt detta kunnat byggas med dätida verktyg? Historia, åter historia dök upp överallt. Varor, av alla slag, fanns att köpa längs gatorna.

1 stan fanns hotell, restauranger och barer överallt, det vara bara

att stieka sig in och ta en tallrik grekisk mat, men nordisk fanns också. En a v resenärerna fyllde år - 83 var det. Dä Var det nordiskt "sill och potatis" med R hodos vinoSängerna avlöste varandra och glädjen stod högt i taK. Grekema lyssnade häpna på de nordiska sängarna.

Sä var det utrarder med gwde - en dag tili Faliraki. Där var den bästa stranden, sand, fin som mursand, annars var den nästan som risgryn. Stenarna var runda och släta, vackra så lusten att plocka blev nästan för stor. Lindos hesöktes en dag.

Motion blev det i rikt mätt. Den som inte orka gä upp till Akropolis fick rida på åsna för 150: drakmer 13:50 Fmk. Efter strapatsen smakade Rhodos maten u tmärkt och Rhodos vinet också.

Stranden, 'sol och simning igen.

Hör och häpna! Sigrid blev efter på stigen . Harry lovade stryk, men jag s1yrkte rnig med grädde i Vita byn och sen förlät de mig. En kväll var det folk-

danser i trolsk omgivning. Dräkter byttes tili varje dans, olika låg frarnför oss, omgiven av en härlig trädgård. Ljus lyste endast i vaktens fönster, men när fara hotade, tändes !jus i hela borgen.

Det fanns mänga kyrkor och moskeer. 1 äldsta Franciskuskyrkan hölls svensk gudstjänst en kväll i veckan.

V armtvardet,sanden brändeunder fötterna , så det gällde att komma fort i vattnet. Hotellbetjäningen var bra, glada och trevliga gossar.

Och våran doktor Erkki Tarpela, var mer än bra med sina upplysningsföredrag, och Else-Maj sen, hurtig och glad med trådarna i stadig hand. Sammanhållni nge n var god, bara trevligt folk. Det bästa - man levde bekymmerslöst. Den 11 okt. varvi hemma igen efter en mycket lyckad Rhodos· resa. Förläng sommaren ! Spar och far till Rhodos, pärlan i Medelhavet!

Med hälsning Sigrid Westerback

"Ack Värmeland, du sköna, du härliga land. • • " Med den melodin inleddes orkesterunderhållningen i salongen på Bore Star, när en busslast förväntansfulla deltagare i Pensionärsförbundets resa gungade över frän Helsingfors till Stockholm. Den visan sjöngs också i bussen under rundturen i Sverige den 14-20 augusti. Det gick helt enkelt inte att låta bli. Värmland är så vidunderligt vackert med sina stora skogar, sina sjöar, sina slott och herrgårdar. Resan gav oss en blandning av nutid och forntid, av Bergslagen med sina sagor, Selma Lagerlöf, Fröding, Ferlin. Och så naturligtvis glad och gemytlig kamratandra.

Det var som sagt mycket vi fick se. Under första dage ns bussresa gjorde vi e n avslickare tili Tidö, Axel Oxensliernas 1600-talsslott, som m ed sina fina proportioner och s in strama renässan sstil verklige n var en sevärdhet.

Le ksaksmuseet på Tidö har ju blivit mycket omtalat och man borde ha hart myc ke1 ltd på Slg för att se och be undra alla dockor, d ockskå p, leksake r av alla slag.

S å gick färd en vidare 1ill Henniekeham mars h errgårdshotell, ett par k m rrån Fili pstad . Det sk ulJe b li vår fas ta punkt i tilIvaron ett tag och bättre ku nde man inte h a valt. Herrgården, s om en gäng var cen trum fö r järnhanteringen, ligger natu rsk ont vid sjön

Hemtjärn i en stor park. Huvudbyggnaden från I?OO-talet och flera mindre annex kunde bereda plats för många gäster. AIlt gick i fornlida herrgårdsstil, allt var !just, vänligt, vackert, vittnande om en trivsel och gästfrihet, som inte försvunnit under åren utan ocksä kunde bjudas åt dagens besökare.

Vär första rund1ur började med Filipstad, en gemytlig liten ort med garnmaldags prägel. Det var naturligtvis ett måste att bese John Ericsson-mausoleet och kanonudden med ett par kanoner från e n monitor, den kanonbåtstyp, som Ericsson konstruerade fö r Nordstaterna i Amerika och som besegrade Sydstaternas pan-

o - Kommer inte båten snort? Här skall dell spälll/allde tllren börja vid Motala ström. Foto: Harry Nymall .

sarskepp Merimac år 1862. Och så beundrade vi Nils Ferlin-statyn vid Snobbrännan vid Stora torget. Ferlin gick i skola i Filipstad och nu sitte r han förevigad i brons, ledig och okonventionell, pä en bänk i parken. Meningen är atl vem som helst skall få gå och sätta sig bredvid honom, och faktiskt satt där alllid någon, vanligen med armen om skaldens hals.

Sedan färdades vi milsvitt genom det värmländska landskapeto J ag hade aldrig haft en aning om huru mycket s k og där finns.

Klarälvens meandertalsslinga glimtade ständigt och vackert fram i grönskan. Vi den äl ven ligger ocksä Ekshärad, där vi gjorde ett uppehåll. De n röda spänklädda kyrkan frän 1600-talet lockade till ett besök, men den största sevärdheten är kyrkogården med sina smidda järnkors.

Detta är något typiskt för Bergslagen, men Ekshärad har den största sarolingen, över 300 stycken, av dessa kors med 5ma "spelande löv".

••• Följande dag gick färden tili de mest kända av Värrnlands sevärdheter, Mårbacka och RottneroS. Selma Lagerlöfs Mårbacka, en gäng i tiden sommarsäter, sä bondgård, prästgärd och sist herrgård, är ett uppskattat turistmål. Tyvärr, kan man kanske säga, det gör att man rätt has1igt måste sno igenom det i guidens släptAg. Trots det rick man en bild av hur det säg ut där också förr i tiden, hur Selma levde och hur hon satt i sitt arbetsrum, omgiven av alla sina smä prylar, så typiska för foma tider. Vi vandrade omkring i den vackra parken. vi såg dammen med de rosafärgade näckrosoma, vi såg än en gäng Klarälven och Frykensjöarna.

Hennes skildringar med sin sagostämning levde sitt eget liv pä nytt. Sä fortsatte vi i Selmas fot-

o

Hela sällskapet på promenad i Filipstad. Reseledaren Alfred Smeds i millell framlll e oe" artikelskribellten Siw TllIIzelmallll v Adlerflug andra fr. v. Foto: Harry Nymall spår till Ekeby i Gösta Berlings saga, d .v.s. Rottneros herrgård.

Där sitter Selriia staty och njuter av utsikten över Fryken och höjderna vid Mårbacka. Men Rottneros är inte bara Selma L agerlöf.

Det har kallats ett nordens Ve rsailles, inte utan skäl.

Men nu började det bli dags för uppbrott frän Värmlandsidyllen.

Vi hade blivit lovade en tripp pä Göta kanal, en liten del av den, och vi skulJe börja den turen i Motala. Vi tog ett vemodsfyllt farväl av Hennickehammar och äntrade bussen . Starten gick i såg god lid att vi kunde göra en avslickare till Vadstena. Under det korta uppehållet där hann en del gå runt och ta en titt pä bl.a. klostret, medan andra nöjde sig med att sitta i parken och beundra slotte!. Tyvärr tog den idylien ett mycket brådstörtat slut. Det gick inte alls att sitta och drömma om forna tider, slott och borgherrar, då nutiden attackerade i form av hela moln av rypsbaggar. Nägot av en an tik:limax. De smä flygande kräken satte sig på allt som var ljust, !jusa sommarklädj!r t.ex. Och så hade nägra av oss sä vackert silvervitt hår! Det blev en brådstörtad flykt til1 bussen för att ta skydd. J ag tackade min skapare för att min klänning var mörkblå och rnitt hår spräckligt och ägnade rnig ät att borsta bort odjuren frän andra rnindre lyckligt lottade.

Nå, så äkte vi iväg till Motala

och invä ntade kanalbäten vid stranden. Det blev en färd, ägnad att ta kål på all stress . Vägen frän Motala tili B erg är på kartan bara en liten stump, men med båten tog resan 6 timmar. L ångsamt, lå ngsamt gled vi rram mitt inne i landskapet, stränderna tycktes snudda vid båten. Nu en sluss, långsamt sjönk båten nedåt och kunde återta sin resa, sä vidgades vattenleden plötsligt och vi fick en stunds insjötur, sä igen den tränga kanalen och slussar. D et hela var en upplevelse, både det vackra landskapet och de vänliga "infödingarna som stod vid strändema och vinkade åt oSS. 1 Berg lämnade vi båten och for med bussen tili hotell D iplomat vid sjön Roxen utanför Linköping, där vi övernattade. Följande morgon hann vi se litet (men inte mycket) av staden, domkyrkan hann vi däremot bese litet grundligare och det var den väl värd.

Vad var fö!jande etapp på resan? Jo, Kolmården med alla sina " underliga djur", som det heter i visan. Safariparken bjuder ju pä diverse exemplar både frän sydliga och nordliga breddgrader.

Sedan fa nns ju den vanliga djurparken, modell H ögholmen eller S kansen, och fö r den som har barnasinnet kvar är det ju alltid roligt atl se på sådant. Ock sä delfinema! Vad de djuren inte kan prestera är svårt att säga. De ll

J

Worts. på sista si dan)

15 När en tim me förgått aktivera:;:; de Hellen oss med pensionärs11111111111111111:1'::::::11 1::-::'' 1' 11111111111111111111111111111 gymnastik i farande buss. Under .:.:.:..:.:.:.:.:. .:.:.: resan utdelades en kartskiss över Bråviken-KoLmården med Folkpensionärer i Helsingfors r.f. skulle resa beskrivningochhistorik.Detvar tili Kolmården i maj - men därav vart intet. Tili följd av ett stort plus. Tack, förutseende strejker och lockouter måste resan inhiberas. Men K i ka planerare! (Fina ideer atl ta efter!

Grigorkoff utarbetade en ny resplan och den 9 sepRed . anm.)

tember rullade våra två Sibbo-bussar med sina pensionärsvana chaufförer in i Bore Star vid Olympiakajen i Helsingfors. Gruppen bestod av 97 pensionärer, därav några kring de nittio. Margit Öfverström och Hellen Tallqvist ledde grupp nr 1, Kika och Margareta Grigorkoff svarade för den andra. Vädret var soligt och rätt varmt, endast smärre regnskurar duschade oss vid framkomsten.

Efter en l",gn natt tili sjöss kör- , de vi över Essingebron och vidare genom det idyLLiska, lummiga Södermanland. Vi rrän Finland vana vid våra Ijusa, ofta vitmälade

Veckan 2 -6 juni dä sommaren slog ut i full blom h_ölls det första motionslägret för pensionärer i Folkhögskola-Norrvalla Vörå med Norra Österbottens gymnastikdistrikt som arrangör, Folk· högskolan som finansiär ocb Arla Klockars som ledare, bistådd vid behov av hjälpsam skolpersonal.

Frarnförallt som c iceroner på skogs- och bygdevandringar. Vid forngravar och J onund-stenen i den trolska skogen berättade rektor Torbjörn Ehrman om Vörås forntid och presenterade ocksä skolans, dess byggnaders och tidigare ägares intressanta historia.

Mycket motion ute och inne blev det. En härlig äng stod tili förfogande för lekfull idrott, en hemtrevlig simhall för bad och vattengymnastik och en nägot trång festsal för gymnastik och danser.

Goda gästföreläsare m ötte upp.

Gymnastiklärare Hellen Tallqvist fascinerade åhörarna med föreläsningsrubrikerna "Människokroppen - en arbetsmaskln", ItMänniskans behov". "Kan vi lära oss åldras

egnahemshus värmdes vid anbLicken av alla rödmyllade gårdar vi körde förbi. Här och var höjde sig vita kyrktorn med svarta spiror.

zebror. 1 en annan avdelning kunde vi genom fönsterrutan utbyta blickar med strutsama. Vargar strök längs vägkanten och björnarna lufsade oberört 1 sina urblekta pälsar.

1 Djurparken stärkte vi oss med en måltid i Gajalen och tog oss sen till fots förbi kråmande pmgviner och högljudda, granna paSnart såg vi Bråviken glimma pegojor tili Delfmariet för att med frarn kantad av höga bergåsar. Vi egna ögon se de dresserade delfinärmade oss det 250 ha stora om- nerna och deras unga smärta träråde, som består av Safariparken nare. Med lugna armrörelser och och Djurparken, de senare med visselpipa gjorde bon sig förstådd Delfinariet, restaurang Gayalen och drev sina delfiner tilI allt mer och rikligt tilltagna områden för invecklade prestatlOner. De uppisbjörnar, tigrar o.s.v. Med slutna enbart fårtjusta delfinerna belö· fönster åkte vi först längs Safari- nades efter varje nummer med områdets sLingrande vägar. 1 en fisk . Ett litet svart sjölejon kom vanlig nordisk barrskog stod ett inklampande, dolde ansiktet 1 sipar höga giraffer och tuggade i sig na labbar och slog med bakfötsälgkvistar bland antiloper och terna, men kunde ändå inte tävla med de smldiga delfinerna om publikens gunst. Delfinerna balanserade bollar på nosen, slog boll med den tvärställda stjärtfenan ända 10 bland publiken, dan· sade "stående" på vattnet, hoppade häck och genom tunn band.

Men aIlra vackrast var anblicken av delfinerna hoppande 1 grupp, delvis med "skruv" så att den ljusa buken glimmade fram . 1mponerande!

Efter Delfi.nariet kunde var och göra en promenad 1 egen takt backe upp och backe ned och avnjuta det vackra landskapet och bese de exotiska djuren. 1 en paviljong kunde man i ord och bild bekanta sig med skogshan tering och gruvdrift i det förr sA vilda Kolmården. Efter den kännbara

o

AIltså enbart darner gynnades denna gäng trots att det manliga deltagandet var nästan lika stort.

Damerna gratuleras!

Lika på alerten hade nästan alla varit, dA det gällde att upptäcka, att ett av tvärstrecken fattades (se lösningen). På grund av denna tryckfadäs har ofrivilliga "intrarnpningar" kring delta godkänts. Vi ber om överseende.

Med anledning av detta skriver Siiri Andersson : kerade lösningar, som redaktionen hamnade att lösa ut. Var snälla och kom ihå g Jor framtiden att frankera era brev - mk 1,10 räcker.

i musikens teeken

29.12-80-04.01-81

lands efterkrigstid".

18 deltagare, varav 4 män, var en lagom stor grupp för en ledare, men naturligtvis får det komma flera nästa år vid samma tid.

Eftersom N orrvalla fått ny status som finlandssvenskt rehabiliteringscentrum passar läger med rörlighetsträning för pensionärer väl in i bilden.

Arla Klockars

Bland de 522 rätta lösningarna gynnades följande av en penninglott, som vi hoppas skall ge mängfaldig utdelning: Darl ing Adamsson Hfrs 20 Lydia Becker Yttermark Doris Lindholm Esbo 71 Elsa Stenbäck Borgå 10 AUie Weckman Lovisa

Hurra! För första gången överskred vi femhundragränsen i fråga om rätt insända lösningar, men också ett negativt rekord kunde noteras - d.v.s. 8 st ofran-

FRIA NY ÄR I WIEN

Norrva/la nllmera jilllalldssvenskt rehabiliterillgseelltrllm välkomnade den 2 -6 jllni 18 pellsionärer tili motiollsläger.

Ullder Arla Kloekars sakkllllluga oe" illspirerallde ledllillg blev lägret eli jll/lträjj, SOIll lovar IlppjÖljllillg lIästa sommar.

"Hur jag upplever å1derdomen" .

Sjukskötare Inger Engström gav praktiska råd om före byggande av Oly~ksfall och hemsjukvård.

Chefreåaktör Ole Jakobsson talade sakkunnigt och medryckande över äm nen "Gräv där du står - om forskning i närmiljö'" "Ny_ heten i' värIden" - aIltså om

tionen i backarna var det skönt att vila ben en 1 bussen.

På återvägen rastade vi i Lilla idylliska Trosa. Slttande vid kaffe och dopp i Garvargårdens uterurn åhörde vi en historik. Trosa bar vintertid bara ca 4000 invånare, sommartid det flerdubbla. 1 början av I?OO·taIet brände ryssarna '!'rosa. Staden uppbyggdes kort därpå och det viktiga strömmingsfisket kunde återupptagas.

Garvargårdens byggnader härstammar frän denna tid och är numera museum. Vi hann nätt och jämt ta oss en titt pII den gamla buhken en trappa upp, på utställningen av kopparbyttor och träkärJ, linberedrungsgrejor, jakt och fiskeredskap i garveribyggnaden, på finrummet och köket i herrskapsbostaden hjärteknipande primitivt enligt nutidens måttstock. 1 övre våningen fanns ännu de gamla tapeterna bevarade.

Förbi Trosa lilla uppmuddrade å vände sedan bussarna mot Stockholm. 1 solnedgångsslum. mer rullad<: vi genom Söderman· land och hann se det centrala Stockholm. när lyktskenet började glimma i Strömmen. Aterfärden tili Fmland skedde med Svea Corona tili Abo. På morgonen kunde reseledarna räkna in sina belätna resenärer medan de sista holmarna i Abolands vackra skärgård passerades 1 morgonsol.

Efter bussresan tili Helsingfors sluldes vi åt glada över vår trivsamma resa, väl arrangerad och lyckad. Tack kära goda reseledaGerda

biljetter bl.a. tili Wiener Philmarmonikernas Strausskonsert 31.12-80 Resans grundspris mk 2.465,kontakta oss för närmare information

LL Tourist ServiceMannemelmv. 71. 00270 HelslnglOlS 27 ,el. 90-413844 Ekenäs 911-14620 Karis 911-31444 Lajo 912-21828 Lavlsa 915-

NÄR DET ÄR FRAGA OM HOBBY och Inköp 3V habbymaterial -

arbetsmatenal -

verktyg -

tnlormatlOn m.m.

TIli tygtryck -

laderarbeten smyckestlllverknmg keramlkarbeten kopparemal,enng plastarbeten mosalkplanenng

- Eli par ord är ganska svdra jag dem inte kunnat spåra kIlnskt gdwn ftl är lösl men det är ju ingen trost

Tack för humorn!

Redaktionen

00100 H lars 10. Mlkaelsgatan B. tel 661 956

FORTSATTNING __________ _ FORTSÄTTNTNG

Oberammergau (frAn sleL sid. 12) 12) (frAn bor, på pAHofbrauhaus, diir vi bjöds bjod s bör, Hofbräuhaus, där pA en äkta iikta Bayersk måltid. rnalt id . Där Dar på sAng och musik mu si k och bayerskt var säng hogt i tak. tak . ge my t och glädjen gladjen stod högt gemyt or kes tern , vart avtåg avtag spelade orkestern Vid vårt samtIiga rereAu f wiedersehen wiederseh en och samtliga Auf staurangaste r vinkade oss farväl farval staurangäster medan orkestern orkes te rn följde foljd e oss tili till utga ng en . utgängen.

Under hela vår va r färd fard gynnades vi vi mes t underbara sommarsom marav det mest vader sånär sa nar som so m på pA en liten väder papassligt mfann infa nn sig as ks kur som påpassligt åskskur in tog vår va r första fors ta middag medan vi intog Miinchen . Det soliga soli ga vädret vad ret bii Miinchen.

0710N ~1I111lOb

lyckad. Men den, den , som med van Iyckad. oc h säker sake r hand rodde det hela ii och lan d , var alias var Eija, Eija , som alltid land, aJJas vår glad och lugn lu gn hjälpte hjiilpte oss tillrätta til lra tta TAd och dåd. dad, Vi Vi sänder sander henne med råd tanke! ta cks am tanke! en tacksam oc h trevlig tre vlig Viss t var det en glad och Visst resa , men även aven en resa som gav ga y resa, bade allvar all var och eftertanke. efterta nke. Jag J ag både vagar tolka tolk a samtliga samtli ga tror, att jag vågar sares ena re rs intryck av resan så· resenärers vi såg sag och upplevde lu nda : Det vi lunda: P assion sspelet i OberamOb eram under Passionsspelet for evigt att stå sM mergau, kommer för mergau, vart största, stors ta, rikaste och mest som vårt ofo rg lornliga reseminne. resem inne. oförglömliga Gertrud Hasselberg Has selb er g Gertrud

Varmeland Ack Värmeland

1-----

(från (fran sieL sid. 14) 14) hoppar höjd, hojd, sjunger, sjun ger, spelar s pelar boll, boll , tvättar tva tta r tänderna tiinde rn a med me d jättetandj atte ta ndborste, charmar hela publiken, publike n , borste, också oc ksa pensionärerna pensioniirerna frän fran FinFinland.

SA var va r det dags dag s att säga saga tack Så och adjö. ad jo . Stockholm St ock holm och båten bat en vid Värtahamnen Varta hamnen väntade. va ntade. Det resa . Inte hade varit en underbar resa. bara allt alit man fått fMt se utan ulan just sjiilva resan . De De mänga man ga timmarna tim marna själva i bussen livades upp av pra! prat och allsang , av mformation in formation av den allsång, ständigt standigt alerta ale rta reseledaren reseled aren Alfred S meds, som också oc k sa fyllde i de Smeds, me d uppläsupplas mma" stunderna stu nderna med ""to tomma"

ning nin g av av egna egn a och oc h andras dikter. ve t var och en som haft Dessutom vet med me d Alfred att göra gora att hans han s förfor råd ar outsinligt. outsinligt . Ett rAd av vitsar är varmt var mt tack tili till Alfred och tili till den av alla pensioniir er välkända val kan da alia pensionärer chauftO ren Edgar Dahlström, Dahlstrom, chauffören som so m verkJigen verklige n hör h or tili till dem, dem , som kan ka n göra go ra en resa angenäm angenarn och yard att minnas. m inn as. värd Siv Tunzelman Tunzeiman v. Adlerllug FORTSÄTTNTNG FORTSATTNING __________

De nästbästa nastbasta (från (fran femte sillan sidan vändighet vandig het ett e tt urval. urv al. Detta Det ta urval är iir nödvändigt nod vandi gt i centrumområdets centrumomrAdets syn j u inte in te se allt. alit. Men sy n - man kan ju om det det lilla !illa området omradet accepterar accepte rar det utomstående utornsta en d e cenlrumområcentrumornra-

dets dets syn så sa leder det lätt latt tili till att det nästbästa nastbasta drabbas. drabbas.

Om man vill sträva strava efter efter bredd br ed d och rikedom skall skal l man försöka fOrsok a tiliägna väriden SOm tillagna sig en en syn syn på pAvarlden sorn erkänner erkiinner existensen av det näst· nast bästa.

Overhuvudtaget skall man m an ba sta. Överhuvudtaget inte låta lata sin varseblivningsförvarsebliv ningsformåga maga och oc h sin världsbild varld sbild utarmas så erkan ner endast ytteryttersa att den erkänner ligheter, !igh eter , ty med m ed ytterligheterna yt te r!ighe terna i tänkesätten tankesat ten är iir det som so m med växtvaxteiler IAngt avo aveller djurarter dj ur ar ter som so m är iir längt lägsna lagsna från fran varandra va ran d ra - de är ar sinssi nsemeJlan emellan sterila. För For att livet skall ska ll gå ga vidare vidar e behövs behovs en rikare rika re värld varld än an en som s om består be star av ytterligheter; ytl erligheter; det det behövs behiivs en som s om består bestar b1.a. bl.a . av de nästsämsta nas tsamsta och oc h de nästbästa. nastbast a.

Ralf Norrman

rUN&- •

"JTAI.' ()RaM- R'(t76-!.

I

v

Hltrl

d rog tili till att göra gora resan ännu annu mera FORTSÄTTNTNG FORTSATTNING __________ _ drog

TT

FIIIlFIfP" MEl< tAT'

MUJ<I!R

NIKTtr,

,iilLirr

GIfP,f F060-

SMAL-

MII!5VIJ

1..1/

TI LL

."

~"UI(AP.

J'(jfl'

/VIISS-

LA

FOTfllJ f=,

1/-

TAo-

VII<T

£Nl£

MILT

5£5 I

r;llo(r(,

PEL-

VIL b

KA'f-

Fo R·

8/Ul-

ffl

Bj%-

R.

NA II/Nt/If

K~R

BOXfN

I

rsrr

FlLTflR. GIiNO/tlGEfr1/iN

{:oll Tit>

lHfV1

n. IT

TON

Jfl/l1Ut

f Ro N. RE(T

OJRKI:RT 5TYR-

GOIJ -

KAN NA

fRotv.

J<A

811.117.

NHtI1N

GUllO'"

r36ft..

TIIRKT Fi~ BYK

KoNS T-

BY

FARb/6-

W<TN.

PUP. PREP. G!lMG/l{l1-

MAL Bland Bland de de senast senast den den 28 28 november november under under adress adress God God Tid, Tid, Eija Eija Francke, Francke, Kall stranden 10 utlottas 55 penninglot· penninglotKällstranden 10 C, C, 02720 02720 Esbo Esbo 72 72 lnsanda insända ratta rätta svaren svaren utlottas ter ter till tili december december manads månads dragning. dragning.

25-0 J;KRF T'ER/lR

Sf~K-

£/IMM/t NYHfTJ

By/vi

Namn: Namn: .................................................................

Adress: Adress:

_ ............................................................ ..