God Tid 6/1980

Extra RESEBILAGA medföljer SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDET r.f.:S ORGAN

Arg.8 - Nr 6

16 december 1980

VINTERSAMLINGEN 1981 Hotell Rosendahl, Tammerfors.

Fredagen den 20 februari: Kl. 16.00- 17.00 Ankomstkaffe, inkvarteri ng KI. 17.00 Program Medverkande Uffe oeh Bosse Andersson, Al fred Smeds, Börje Baekholm KI. 20.00 Middag Dans Lördagen den 21 februari: KI. 07 .00 - 10.00 Morgonfmkos t, möjlighet tili morgon simning Kl. 10.00 "Svensk i Tammerfors" F öredrag av tammerforsare KI. 11.00 "Vår fantastis ka tid" Föredrag a v Börje Baek holm Kl. 12.00 Luneh Kl. 13.00 Hem fard Arrangörerna fö rbeh åller sig rätten att göra mindre änd ri ngar I programmet.

LÄS 1 JULNUMRET: Biskop John Vikströms Julhälsning.

SPF:s Höstkurs sld . 4

O.

5

- Aktuella penslOnsfrågor Ebba Jakobsson - TeknIska hjälpmedel för rörel sehämmade Riit ta Hanski - Pensionärer oeh planermg P-H SJo tte - Frivilligt arbete å1d ringsvården Berndt Längvik

Andligt program var det som sig bör på höstdagen i Vasa handelsläroverk den 25 oktober med pensionärsförbundets österbottniska distrikt som arrangör.

"Som sig bör" - för att höstdagarna enligt traditionen ofta tar fasta på vårt behov av andlig spis, medan värsamlingarna brukar bjuda på mera "lekarnligt" gods.

Omkring 300 pensionärer erän hela svenska Österbotten hade SarnJats oeh stämningen var hög. lnte minst bidrog de högklassiga musikaliska inslagen tili detta.

Det var Vasa motettkör under ledning av 1 n g m a r N y m a n

samt kör, strängband och orkester frän Evangeliska folkhögskolan i Vasa som beredvilligt stäJlde upp oeh gay prov på sin förmåga.

TaJare var pastor K a r J-E r i k Borg oeh Algot Ströms· hoi m. Den sistnämnde berättade episoder ur sitt liv oeh taJade om äen trygghet som den kristna Iron ger.

I sitt hälsningstaJ tog distriktets ordförande E gil A p p e I bl.a. upp frågan om Svenska pensionärsförbundets neutraJa instäJlning tili medJemmarnas politiska oeh religiösa hemvist. Våra pensionärsföreningar slär öppna för

alla oberoende av partitillhönghet oeh bekännelse. A andra s idan är faktiskt den kristna tron så dominerande bland våra medlemmar att det är en självkJarhet för oss att en dag som denhär med religiöst program helt är på sin plats trots organisationens neutralitet. Vi arbetar utanför kyrkan, men inte emot kyrkan. Tvärtom är vi på allt sätt redo att ytterligare fördjupa oeh utveekla de goda kontakter som redan finns mellan kyrkans pensionärsrörelse oeh vår egen profana.

inom

- Vä nljänsten i AboMaud Hasselbatt Så fungerar pensionärsnämnden i Vasa Tor Widell sido 10 Höstdagen i Vasa sido 1 oeh 14 Anni Blomqvist oeh Pensionär modell-76 sld. 6 Föreningsrapporter Pensionärsfrågan Ebba Jako bsson sido 15

2

Vår byggnadsplanering Den planering som väl i många sammanhang måste anses nödvändig, mgriper i dag 1 många enslålda människors Iiv och deras hävdvunna äganderätt. Folk i närheten av städer och tätorter så ock på rena landsbygden får fmna sig i att deras lägenheter och tomter beskärs och sönderstyckas. Den kommunala tekniken kräver sin tribut. Gator och vägar planeras och dras och oCta sitter den enslålda markägaren i kläm. Det kan därför med fog sägas att den planermg som är i gång över vida områden knappast är ägnad att befrämja den aIlmänna trivseln. 1 vruje fall inte på detta stadi um.

Våra nya vägar, som ju ofta går vid sidan om bebyggelsen och som i planeringen "skär som piskrapp" genom landsbygden stänger ofta resenären frän den vackra och levande syn som bygdema erbjuder.

Den som inte har möjlighet att njuta av insjölandskapet möter därför ofta skogarnas enformighet. Bl.a. synpunkter av detta slag kan en lekman anlägga: Frågan om byggnadsplaneringen, vilken fråga ju mera berör oss äldre och där en bevakning erän pensionäremas sida även syns nödvändig, behandlades nyligen vid den av förbundet anordnad höstkursen. Den sakliga och intressant informationen gavs här av arkitekten P-H. Slotte, Helsingfors. Hans synpunkter på byggplaneringen omeattades helt av kursdeltagama därför att de problem som länge bekymrat åldringar och handikappade enligt akritekt Slotte numera kommit in i bilden och alImänt börjat beaktas av planerama. Men ack - alIt för länge kommer vi ändå att få brottas med de underlåtenheter som tidigare planerare och byggare gjort sig skyldiga till. 1 d iskussionsinläggen berättade kursdeltagarna om hälsocentraler och vårdinrättningar som saknade hissar - möjligheterna för de gamJa att komma fram till aIlmänna samlingslokaler försvåras 1 hög grad på grund av höga branta !Tappor - här nämndes även röstningslokalerna m .fl. Brister som huvudsakJigast föreligger i våra äldre byggnader, där förbättringar förefaller svårlösta.

Vi får verkligen hoppas alt de kommunala byggnadsnärnndema och hälsovårdsnärnndema får dessa problem i ögonsfkte. Det är pensionärema samt åldringarna och handikappade i öppen vård, de som är tvungna att kJara sig på egen hand, som blir mest utsatta.

Besök på inrättning med ovan påtalade brister kan betyda både strapatser och olyckstillbud. Det bör därför åligga våra planerare, byggare och ansvariga nämnder att följa upp den nya given i vår byggplanering. Den som rent praktiskt innebär omtanke och omsorg om de som är svagast och mest beroende av de arrangemang som eliminerar problemen.

Allt medan vardagsfrågoma är i legio möter oss julen, den stora högtiden som, när detta läses är i nära antågande. "Kommersialismen - affärema - med' sin både sköna och osköna julpyntsflora förstör vår julstämning" säges det allmänt. Någon möjlighet att bromsa upp denna avart, som får juleklockoma att ringa redan i oktober och november har vi nog inte. Men som julhögtiden alltjämt är en familjens höglid, med samling i den närmaste kretsen kring de värden som berör oss djupast, behöver dessa yttre sken beröra varken vårtjulflfande eiler vår julfrid. Julen är familjehögtiden med allt vad detta innebär av gemenskap, av god samvaro, av levande tradition, av ro och andakt.

En varm juJhälsning till alla våra medlemmar, till vår duktiga personaI och alla tidningens läsare. Och alla ni som ensamma firar er jul: Ut vår tidning komma som en vän med förbundets varma julhälsning!

Jag dristar rnig sluta med en slrof rrän en egen tidigare skriven juldikll

J ag har hört berättas om en ort, dät det farms en mycket märklig sed. Där hade folk för vana att stanna vid ett bestämt ställe nära kyrkmuren och göra en bugning i riktning mot muren. Ingen visste varför man gjorde det.

Man visste bara, att så hade man alltid gjort och att denna sed numera var en självklar del av Iivet på oTten. Så fortsatte man att buga sig utan alt "eta varför oeh utan att tänka på vad man egentligen gjorde.

Men den nya tiden kommer också tilI denna märkliga ort. Vägen, som ringlade förbi kyrkmuren, skulle rätas ut Iiksom alla andra vägar. Och liksom mycket annat fick också kyrkmuren flytta på sig för att bereda plats för vägen. När man höll på med alt plocka ned den gamJa muren, gjorde man en märklig upptäckt. Inne i muren vid det ställe där man brukare buga sig farm man en helgonbild. Den hade alltså av någon anledning placerats därinne och det hade således funnits en tid, när bugningen i riktning mot muren var djupt meningsfull för ortens invänare. Då visste man vad som fanns därinne och man böjde sig i vördnad för det heliga. Småningom blev medvetandet om det heIiga alIt svagare, vilket samtidigt innebar att seden att buga sig blev en alltrnera tom ceremoni.

Jag vet inte om den här Iilla historien är sann eiler uppdiktad.I varje fall har jag ofta tänkt på den inför våra kyrkliga högtider och den har för mig var gång blivit en tankeställare.

Vi älskar och vårdar våra jultraditioner. J ag tror att det är viktigt därför att sed och tradition ofta kan vara kanaler, som förmedlar kulturarvet och dess andliga värden Erän generation till genera-

MENINGSFULL JUL!

tion. Men de kan också vara kanaler, som har smat. Seden kan vara kvar som en tom kanal, som inte längre för något livgivande vatten.

5å hade det gått på den ort som den lilla historien skiJdrar.

Vi kun de kanske tänka på detta, när vi igen en gäng får flfa jul. Vi kan ställa oss den kritiska frågan om vårt julfi-

den - 011 vi all/id, "arjt jul, Jdr trygghetskänslan äga.

Dd kan .'; Jim gloll Jdr Jesl - med ljus , med sdng oel! spel oelt njUlD vad l'; finner bäsl, för bddt kropp De" sjöl.

En God )/11 - eli Gott Ny tt lir!

Alfred Smeds

Välkommen ut - tili tystnaden o REMMAREN - målet för den som vIII uppleva den underbara känsla av lugn och stillhet som naturen skänker.

Högkvarter (med matsal, cafe, bastur, swimmlngpool, spel ete) för den som viii per cykel, roddbåt eiler tili fots uppleva den vaekra skärgårdsnaturen. Kumlinge kyrka exempelvis är berömd utanför landskapets gränser. Hermas gårdsmuseum kommer all bll del.

Vintersamlingen den 20-21 februari kan betecknas som Svenska Pensionärsförbundets nyaste satsning. Till samma storlek som sommardagarna når vmtersamlingen inte, men det är inte heller meningen. Deltagarantalet har begränsats till 300 personer.

En arman gäng måste man kanske begränsa samlingen ytterligare, beroende på var samlingen arrangeras. Men ännu vet vi inte ens om det blir en annan gång.

Först skaJI vi se hur denna första gäng Iyckas. Programmet är upplagt med tanke på art samlingen skall vara trivsam. Något högtidligt budskap har vi inte för avsikt att frarnföra, annat än att vi vW stärka känslan av gemenskap inom förbundet. Tammerfors ligger lämpligt med tanke på att vi

tom och tanklös gest och vi kan tillsammans fö rsöka finna det innehåll som på nytt ger mening åt vårt firande.

Det s k er när vi borlo1T.l alla

granar och tindrande Ijus rörsöker få syn på Honom som föddes och blev som en av oss och när vi bortom alla kära julmelodier försöker höra det himmelska budskapet om Frälsaren och om frid

,m'?F 4UJ:J

RAINERS RUTA

När snön pd ,abn tyser vii De" lomIen - "on med pllsen, gör s"na tu,u kring vdn hus oelt tar pd 0110 tdsen.

Dd bör /tan en regeJ god, som slädse bö, väga~

o Skriv en rad s1l. sänder vi broschyrer m.m. och berättar varför Remmaren bör bli Oili mål vid nästa A1andsresa. Dagiga, drekta fät~Örblnde\ser fr1l.n Gustavs nära ÅbO.

,-----Biskop John Vikström - - - -

skall samla både "sydländska" och österbottniska pensionärer.

Hela vintersamlingen försiggår på det moderna hotell Rosendahl i Tammerfors, nära P~ikki sommarteater. Genom att inkvarteringen och programmet är i samma byggnad är det mycket bekvämt iör deltagarna.

När vi för ganska Iänge sedan fastställde datum för vintersam!ingen visste vi inte att järnvägen har för avsikt att slopa pensionärsrabatten under veckosluten.

Vi stannade för ett veckoslut på grund av att hoteJlet är billigare under veckoslut än under vardagar.

Efter denna redogörelse för vintersamlingen kan det vara skäJ alt med några ord nämna vår sommardag som arrangeras på Dipoli

den 16 juni. Programmet kommer mycket att pårninna om tidigare sommardagar. Ingå Spelmansgille hör till dragplåstren denna sommardag. Vi återkommer med närmare uppgifter längre fram, men det kan vara bra att anteckna dagen i almanackan redan nuo S venska Pensionärsförbundets hyllnings- och kondoleansadresser har haft en glädjande god åtgång. Men jag vW ändå gårna pårninna om denna möjlighet att uppvakta. Behållningen går som känt tilI den fond som instiftats till minne av förbundets grundare Jarl V. Hellström. Vi kommer kanske snart i den Iyckliga situationen att det kan bli fråga om en utdelning frän fonden och det skall kanske i sin tur bidra tili atl öka intresset för fonden.

Till slut får jag önska att den jul som nu är i antågande skall bli en riktigt God Jul för alla mina pensionärsvänner. När God Tid utkommer nästa gäng är vi rätt längt inne i ett nytt år, därför vill jag också passa på t;urallet att önska ett Gott N ytt År.

Smeds besökte reningarna i Hangö Mändagen den 17 november bland pensionärerna. besökte Svenska PensionärsförHan talade om att österbottbundets ordförande A Ifr e d ningarna känner varmt för S m e d s Hangö pensionärsför- hangöborna och vi har en stark eningar, vilka sammankom i gemensamhetskänsla i vårt svenStadshusets foaj" kl14 . För kaffet ska språk. Ordförande Smeds läsmed dopp stod Hangö Sparbank. te några dikter av finJandssvenEtt 70·tal medlemmar hade in- ska författare men frarnför allt funnit sig för att höra ordförande egna poem.

Smeds.

Han är dessutom känd för att Ordlörande kom från Vasa, där kunna berätta intressanta, roliga det redan fanns snö och han hade historier ocb också nu roade han varit tvungen att skotta sin trappa publiken storligen med utvalda ren innan han reste till Hangö där bitar. marken var bar. Han fortsatte Sammankomsten avslutades med att berätta och poängtera hur med modersmålet säng, som viktigt det är att vi så länge som - sjöngs unisont och stämningsmöjligt håller oss aktiva och för- mättat, vilket föranledde ordfösöker klara oss själ va och kan randen att som slutord konstatestanna i värt eget hem , men att vi ra, att så länge vi kan sjunga gesedan har möjlighet att få hem- mensamt sä här starkt är det inhjälp. Han framhöll dessutom gen fara för svenskheten i vårt nyttan och glädjen av väntjäns- land. ten, som kunde intensifieras

~

1 • Förbllndsordjörande A lf r ed Smeds "ar minsa1l1l i1lle legal på latsida1l II1a1l "a1ls "eriksgala" "ar löpl bl.a. ge1l0m Helsi1lgfors, Karis, Gral/klllla oc" Hal/gö ci i Esbo "ar "al/ skäl/kl feslivitas al Lllcia-jeslel/ på Dipoli " os esbopel/siol/ärema del/ 14 december. På bilde1l ser vi "ol/om rmder besökel i Hal/gö.

Hanaholmens första pensionärsseminarium /örmdga tili ItelltetssYII på mimniskan som eli "are/se med bdde biologiska, psykiska oelt sodola dimensioller. Det ör troligt all aldringsbilden i dagens löhr"elenskop Itar diffusa konlurer oeh 011 della är onaken liII de brislonde filosofiska grullderna.

Geronlologiska forskningsrön ~'isar 011 prognose n for dl! äldres framtid i mycket "iig grod pdverkos 0" sodolo De" psykisko Jok/orer. Del l'OFt sdledes sköl 011 pdskYlldo de beslUl som skall Jogo sammon sen'ieen illom soo;olvorden oelt "älso~'drden liII en Itelltel."

o

Deltagama i semil/ariet på Hanahollllel/ . Selllil/ariels Jin ländska ordf. KJ. Sukselai1lel/ al/drafr.v. bakom hOI/oili SPF:s första viceordf. Valdemar Heil/ström . Uppe läl/gst tili II öger verks.ledare Rainer N ordström ocll t.V. om IIol/om f örbUlldsstyrelsemedl. "Abe" Hel/rikssol/. Foto: Nina Hackman .

Den 29 och 30 novem ber 1980 hölls ett svensk-fmländskt pensionärsseminarium på Hanaholmens k ultur cenlrum i Esbo. Ann Sandelin , verksamhetsledare för Hanaholmen , konstaterade i sina hälsningsord att även om kulturcentret redan verkat i flere år, är detta första gången Han aholmen står som arrangör för ett pensionärsseminari um. Därefter talade V. J . Suk se l a in e n som fungerat som ordförande för den arbetsgru pp som förberett seminariet. Det kan nämnas at t verksamhetsledare Rainer Nordström varit S vensk a P ensionärsförbundets representant i denna arbetsgruppo V.J . S ukselainen utsågs tili seminariets finJändska ordförande. S igrid Ekendahl valdes tili

svensk ordförande. Paavo Aarnio fungerade som fmländsk viceordförande. Seminariets deltagare kom frän Pensionärernas Riksorganisation (PRO) i Sverige och från 7 stycken flDländska pensionärsorganisationer.

Kontaktverksamheten var seminariets första egentliga ämne.

Socialombudsman Nils G us· ta v s s 0 n presenterade P RO:s syn på frågan. Frän finländsk sida bidrog inspektor Le n a Niska ne n, S ocialstyrelsen och verk· samhetsledare T e r t t aSu n db 0 I m, Centralförbundet för de garnJas väl, med diskussionsinlägg. Finländarna uppehöll sig främst vid det aktueJla försöksprojektet med frivillig hjälpverksamhet inom åldnngsvården.

Professor Eino He i kk inen frän institution en för folkhälsoarbete vid Jyväskylä universitet, höll ett mycket uppskattat [öredrag om gerontologi. Föredragshållaren kunde [ramstäJJa pro· blemen pA ett så tydligt sätt att även personer utan fackkunskaper hade stor behållning av [öred raget. Vi skaJI här citera slutavsnittet i professor Heikkinens föredrag.

"För aft förbättra de äldres sodala ställning oell välfiird sklllle det behövas

genomgripande syntetisk synsä/l pd människan ; allmiinltel De" speciellt pd dl! öldre. Beltandlingen ov f rdgan /ÖrsJ.'åras yuerUgare av alt vetenskoparna är s4 speclaliserade pd s11UJ/a sekJorer. Detta är typisktjör nuliiget inom liikorveten-

skapen. Del skull. b.hövas läkare med

PenslOnärerna och arbetslivet var rubriken rör kanslichef W i II y Se h I b er gs föredrag. Han be· rättade om en statlig utredning som pagår i Svenge. En del av de svenska deltagarna framhöll dock att delta inte är någon stor fråga för dem. Fran fmländsk slda nämndes den nuvarande arbets· marknadssltuationen som en broms för pensionärernas mÖJligheter att delta i arbetslivet.

Söndagens enda föredragshål· lare var direktör Aa ro K ä rkk ä i n e n frän Arbetspensionsan· stalternas förbund . "Att förbereda sig för pensionering" var rubriken för hans föredrag. Man konstaterade rätt aJJmänl atl detta ännu är en förhållandevis ny sak.

Möjligheten att göra denna frAga lagstadgad diskuterades, utan atl man tog konkret stäJJning.

1 seminariets aVSIUlningSdis- 1 kussion konstaterades att semi-'

nariel varit nyttigt och et! varmt tack uttalades tili Hanaholmens kulturcentrum för atl man vari! inltiativtagare. Alla parter var eniga om att kontakter pä detta pian, mellan Sverige och Fmland bör fortsättas.

Seminariet avslutades med ett besök på Gärdsbacka åldringsvårdscentrum j Helsmgfors.

Svenska Pensionärsförbundet var representerat vid seminanet genom 1 viceordförande Va 1demar Heinström, förbunds· styrelsemedlem A I b e r tHe nr I k s s 0 n och verksamhetsledare RaIn er Nordström. Dessutom bldrog Nanny Jalasmaa med en mycket uppskattad kvällsunderhållning under lördagskvällen.

Rainer Vinternatt

Slätten Iigger vit och öde.

Genom disigt silverskimmer Iyser månen matto Det är tyst som hos de döde , det är vinternatt.

Långt där borta uti byn sova, snöbetäckta, husen .

- Som en vit och dunmjuk rngel g1ider tanken ut idisen, hemlös , frusen.

Ernst V. Knape

UNDERSTOD åt pensionärsföreningar Pensionärsföreningarna i Helsingfors påminns om att de varje Ar i början av januari har möjlighet att ansöka om verksamhets· bidrag.

Helsingfors stads kulturcenlral beviljar varje Ar understöd ur "Medel för aUmä rmyttiga företag och organisationer". Annons ingAr i de tidningar som utkommer i huvudstaden - sA håll ögonen öppna i början av januari!

Hittar ni inte annonsen, tag kontakt med kultursekreterare Marie-Louise Adolfsson, tel. 169 3594 under tjänstetid. Hon står tili tjänst med upplysningar och blanketter.

4

Systrar oeh bröder - ni alla som här uti samkänslal/s leeken , kommil Iil/städes - som tänkt er en stulld utav trevl/ad oeh nöje, täl/kt er en samvaro upplagd jör avkoppJil/g, tril'sel oe" glädje, Er - jajust Er vil/jag hälsa oe" sal//tidigt säga att I/öjet oeh trivseln - ojtast - ja mest ju beror pd er själva - om vi oeh programmel kan skapa för kvällen Er stämllil/g.

Livet i del/na vdr värld är oss givet, anragJigel/ givet med villkor - att den skall prövas - dell styrka vi jdtt - del/ krajt som vi äger, att i l'dr l'ardag - i hemmel - i kretsen al' Ilära oeh l'äl/ I/ er, verka jör mäl/sk/ighet - verklig gemenskap - l'erka jör gott oe" jör red/igt kamratskap.

Kommer du sddan til/ sinnes en gdng tili vdr krets skall vi "älsa dig varmt och al' Izjärlat välkommen, kommer du - bortglömd och ensam - med uppriktig avsikt att skaffa dig vällner, kommer du sddan det goda kamratskapets skara tili möte dd har du l'dr "and oeh vdrt hjärta.

Krassa oe" ojlast rätt hdrda stdr vil/korel/ samhället ger dig i dag, stöd oe" god "jälp kan del/ vänla som följer kamratskapets lag.

Syslrar oe" bröder - el/ sak som jag läl/kt pd och tror pd - el/ sak som i denIla mill hälsl/illg l'äl jramlrdllas bör, den SOIll liII sinnet kall känl/a sig ung Oili äl/ "dreI är grdtt oeh mall själl' är al' äldre l'a lör, den veI att saml'erkan - l'ar vi äll järdas är broll - som i Jil'et lIIed styrka oss bär, d~fIIUl kamratskapels gyLle/le regel - präglar vi här.

Vilken varm stämning föddes inle genast på Lepolampi , dä förbundsord förande Alf red S m e d s öppnade dagarna med alI på egen vers hälsa deltagarna välkomna.

Aktllella jolkpeTlsiollsjrågor Det var inte precis några lustbetonade upplysningar vi blev delaktiga av, då Eb ba Jako bss 0 n, på sitl sedvanliga Idara och humoristiska framställningssätt tog oss med på sin promenad i den kommande folkpensionstagstiftningens "djungel".

Oro var det enda man kände inför del som framtiden ser uI atl bjuda på.

Alt här närmare gå in i detalj på delta som informationssekTelerare Jakobsson grundligt redogör för i Folkpensionären nr 7/80 skulle vara alI uppta alltför myckel utrymme varför vi enbart konstaterar. alt beskaltningsspöket som börjar anta oroväckande proportioner ligger över oss för att Idämma åt folkpensionerna.

Men störsla bestörlningen bland de väntade åtgärderna väcker dock kommittebetänkandel angående avskaffandet av 80· och 85-års tilläggen. Som ursäkt för denna upprörande åtgärd ulskuldar man sig med - atl de handi· kappade i delta nu har myckel svåra prövningskrav för erhål-

Typiskt exempel igen en gång på hur man försöker hjälpa e n hjälpbehövande grupp - i detta fall helI på sin plats - MEN på bekostnad av en annan gruppo som åtrninstone enligt mötets förmenande är lika berättigad.

För visst är det helt på sin plats "'premiera"

denna

D Förblll/delS H östku rs blirår för år aili merapopulär - ul/drapå del, såakluellafrågor oc" så brä,mande spörsmål som här tas upp lilI be"alldlil/g al' loppelljöreläsare.

D Del/na gång redogjorde Ebba Jakob sso n jör Aktuel/a jolkpensiol/sfrågor, lIIedikalgyml/ .

R i i II H a I/ Ski , FRK il/formerade om Tekniska I!jälpmedel för rörelsel!ämmade medal/ dipl.ark .

P er-H åka l/ Slotte redogjordeför Pellsiollärer ocl! plal/eril/g ocl! bitr. al'dell/il/gscl!ef Berl/dl Lål/gl'ik talade om Delfril'illiga arbelel iI/om åldril/gsvårdel/ . Kommel/lar jrål/försökskommul/erlW Val/da, Pargas och Åbo gal's gel/om Birg e r Backmal/ , B e rlel LUl/dslröm och Maudaseelblall - del/ sislnäml/da ålergivel/ i denna arlikel.

D Mel/ I/aturligtvis gal's del också mellan l'isdomsorden IiIlfälle tili fri diskussiol/ i grupper och tili gemytlig sällskaplig samvaro.

landel av extra handikappunderstöd.

att

~

. 70 jörel/il/gsdelegaler represel/leral/de 28 j örel/il/gar bäl/kade ijöreläsl/il/gssalel/ under de gil'al/de Höstdagama på Lepolampi. Folo: Kale Weckström.

Tekniska hjälpmedel jör rörelsehämmade Riitta Medikalgyrnnast Hanski Erän FRK:s Protesverk-

ålders.

gruppo som försöker Idara sig så länge som möjligt hemma!

Ett samgående av vårt lands samtliga pensionärsförbund för atl få kommittebetänkandet kullkastat efterlystes av de närvarande.

Samfällt förenade man sig bakom Alfred Smeds uttalande: - Vi pensionärer kan inle strejka, men vi kan påtala de brister som förekommer. Är det någon ,de överhuvudtagel att höja pensionen och samtidigt beskatta den? En procedur, som betyder mera byråkrati och som kräver mera Ijänstemän och pengar, som kommer atl åka fram och tillbaka.

Vi har kommil in i en återvändsgränd .

- Handikappgruppen har blivit lidande och deras förhållanden bör förbättras. men iUderdoms· stödet bör få bli kvar. Pengarna bör räcka åt vardera. ansåg Smeds nog så Tätt.

- Så Jori dell hårda behol'spröl'nil/gel/ b/ir milldre kännbar, så är skattespökel där, sade Ebba Jakobsson.

stad var en för mötesdellagarna ny fräsch bekantskap, som med stor sakkännedom delade med sig av sina kunskaper ät de impo· nerade åhörarna. Med tydliga il-

lustrativa bilder redogjorde hon för den uppsjö på hjälpmedel som i dagens läge finn s att tillgå för de handikappade eiler rörelsehämmade.

Riitta Hanski inte endast förevisade bilder utan gay också en Idar utredning over i vilka fall de olika hjälpmedlen bör användas.

T.ex. i det dagliga livet fmns det för personer med styv armbågselo axelled sAväl speciell kam, tvättsvamp som dragkedskrok med skaft.

Det linns otal.i ga sorters käp· par, kryckor och "gåställningar" av lättrnetall och trä liksom rull· stolar i mänga m.odeller och prislägen.

Bl. hjälpmedlen i hemmet kan nämnas diskborste med sugkopp, tallrik med sugskiva och speciella matbestick. På badrumssidan kan nämnas: instegspall, badkarspall och -matta samt res· ningshand tag. N ågra plock på toaletten: höjd loalettsits, toa· papperstång och stödhandtag Vid påklädning kan den rörelsehämmade få hjälp av strump· pådragare, skohorn och elastiska skosnören.

En speciell tjock reumatikerpenna kan också tack vare sin tyngd ge stadga vid skrivande liksom en griptång gör det mö} ligt att trots minimal fmgerstyrka. plocka ned saker frän hyllor och garderober. De tröga kranarna i

.:.:.:.

Pensiollärer och pLallering Detta vidstTäekta tema belystes sakligt men lättförståeligt av dipl. ark. Per-Håkan Slotte .

- Byggtraditionen dikterar i värt land hur bostäder oeh byggnadet skall uppföras, men vid pensionärsbyggen låter man åldersgruppens behov doek mera markant komma fram , inledde Slotte.

- Ett välplanerat samhälle kan inte heller låta bli att på såväl riks- oeh kommunal nivå ta hänsyn tili åldringarnas behov taek vare den växande åldersgrupp dessa utgör i samhällsbilden.

Samhällsplaneraren av i dag är fullt medveten om att just de yngsta oeh de äldsta är de som mest vistas i bostaden , varför denna rniljö bör svara just mot deras behov. Om bostaden är oändamålsenlig leder detta bl.a. till en för tidig anstaltsvärd . Likaså fär vi rökna med att åldringen i köket utgör alltid ett problem, som doek kan und vikas med tilihjälp av en specieil kranöppnare.

Ja, exemplen på hjälpmedel var många oeh frågorna tili R iitta Hanski Jikaså.

Varifrän fär man dessa oeh vad kan utlänas oeh vem känner tili dem alla?

- Kommunens medikalgyrnnast är naturligtvis den mest sak-

fel mi!jö blir isolerad. Gammalt oeh känt är oekså att pensionären helst stannar isin första mi!jö.

fl

möjlighet tili kontakter, svarade Slotte själv.

Säkerhet. - Olyekor i hemmet bör kunna undvikas. En förnu!l:ig detaljplanering eliminerar t.ex. hala golv, sanHära för trånga utrymmen , tröga Iganar m .m. Tili bostaden bör leda en frä n huvudtTailken skild närtrafi k. Ark. Slotte efterlyste en längsammare nyplanering, på det att en förbättrad detaljerad allmän målsättning

- Därför gåller det på lång sikt med beaktande av stigande ålderstrend, att utarbeta bostadspolitiska synpunkter, som bl.a. tar fasta på förbättrandet av standarden i det existernade bostadsbeståndet oeh höjandet av kvaliteten vid nyproduktion.

- "Bi1ligt att bygga dyra bostäder" är ett s unt nytänkande, som först under senare år blivit en k.lar sanning, dä underhålls- oeh värmeskostnader ailt mer börjar spela huvudrollen i bostadspolitiken.

skall kunna genomföras. Likså hoppas han på en mera levande mi!jö i framtiden än sovstäderna, som är oin1ressanta för alla.

U nder d iskusslOnen föredrog H e ll e n T al i q v i st ett gott räd: - Alla som sy ss/ar med planering Q V bosläder jör pens;onärer eiler Tore/se· Itömmade borde: en "teko silta; TIIIIsIOI , en vteko lel'Q med forbundna ög on oe" en ,recka med tilltöppta öron.

- J o. samtIdigt som kraven på kommunaJ oeh statlig serviee ökar växer oekså gruppen över 65-äringar hos oss med ea 10 000 per är. Om den nuvarande servieeutveek.lingen skall forts ätta kommer det att leda tili nationalkonkurs, då socialutgifterna kommer att uppnå tili 50 0/< av nationsproduktIonen . Detta leder tIll en omöjhghet 1 fråga om vidare utvecklmg av servicen . Det är här den ffl v l1llga v erk s amhe t e n kommer in i bilden.

- Ett annat fenom en är den avtagande urbaniseringen . Höghus är "out". Man bygger inte mera heller så tätt oeh solenergins intåg kommer allt mer, att på längs ikt ta fasta på gles bebyggelse.

Vilka är då h uvudkraven speciellt med tanke på pen sionärsbos täder? - Säkerhet oeh turligtvis att oeksä sjukvårdaren åtrninstone kunde upplysa om vart man bör vända sig.

- Endast rullstolar kan länas från Invalidstiftelsen eller FRK:s Protesverkstad men FRK:s sjukvärdsdepåer i Hfrs, Abo, Tammerfors, Kuopio oeh Seinäjoki är välförsedda med olika hjälpmedel vid olyekor oeh dyl. Tag konlakt, uppmanade Riitta!

kunniga, men önskvärt vore na-

- Det skall mte bli fråga om något storstilat lagstadgat sys· tem, utan att marknadsföra den frivilllga verksamheten , som t.ex. kan bestå av följande : Krisl,jälp

- PellSiOllärsbostädema bör klIIIlla bjllda på såväl säkerhet som kOlltaktmöjligheter, framhöll Per-Håkall Slolte.

(SOS-leleJon),

nykterlle,sl'drd (M), a" ;nsjuk"ade barn ). stodptrsoner (liII o. " em frdn sjuk""s), barndag~'drd (,·drd

I

ungdomsarbtle, f amilje"drd, ftöd"erk· samll t t, "jä'p åt dldringar, handikapp"drd eiler grannbjiilp ,

o

Der är m ed hlls som med mällskor: i lällgdell betyder det milldre all de är vackra äll all de f llllgerar bra Deh är Irivsamma tili vardags.

Text: Eija Foto: Kate Weckström

Invalidstiftelsens hjälpmedelscentral

Tenalavägen 9, Hfrs 90-41 8224

FRK Hfrs-Nylands distrikt

INVA Mannerheimv. 44, tel. 44 05 66 Itka Nylandsg. 28, tel. 64 88 18

Sista föredragshållare för dagen var bits. avd.ehef. B e r n d t L ångvik frän Soeial- oeh hälso· vårdsmmistenet, som utgiek frän stTukturförändnngarna 1 vårt land. Han konstaterade att - ål-

- Av de 900 000 pensionä rerna 1 Finland i dag finns det säkert 10000 som är vilhga att ställa upp. 1 England t.ex . vädjar man via TV efter frivilliga oeh vaIje gång blir man överhopad av intresserade.

- Trots allt går detta inte helt utan grundskolrung, men t.ex.

FRK oeh medborgarlnstituten har tagit upp denna kursCorm på sitt program AIlmänna modellförslag kommer att färdlgställas närmare årsskiCtet.

Efter avd.ehef Långviks sakliga oeh klara utredning ställde representanter för tre av de 8 försökskommu ner i Finland i vilka Vänverksamhetsprojekte t utprovas upp.

FRK:s Protesverkstad

Gräsviksgatan 10, Hfrs 90-694 0200

Inköpsställen i Hfrs

Frivilligt arbete inom åldringsvården

PROFESSIONELLA - FRIVILLIGA - Naturhgtvis fär det aldrig bli tai om att den fri villlga verksamheten skulle ersä t t a d en offentIiga, uta n den skulle endast utgö· ra ett komplement til i d enna.

Vissa JUrldlSka aspekter kommer doek att dyka upp såsom sekretessplikt oeh ansvarighetsCrågan. N agon män av samarbete med kommunen kommer detta oekså alt kräva. B1.a. måste det finnas någon koordmerande mstans som balanserar de t hela.

- Hemsjukvårdarell bör kUlllla ge upplysllillgar om tillgällgliga hjälpmedel för åldrillgar och halldikappade, allsåg Riitta Hall s ki .

lånedepån för hemsjukvårdsartiklar, Anneg. 16 B Hfrs, tel. 90-60 16 00.

FRK-Iånedepåer finns också i Abo, Tammerfors, Kuopio och Seinäjoki.

dersstrukturen , teknologien, fiyttningsrörelsen, urbanlseringen oeh förändringarna i familjestrukturen skett i vArt land i längt snabbare lakt än i andra länder.

Den informella hjälpen(familjen o. släktenl har mmskat i förhållande tili den kommerslella servicen.

- Vad har då detta med dagens tema - väntjänsten - att skarfa, frågade ffired ragshållaren oeh gay själv svaret.

- Det behövs ingell storstilad !illallsierillg, då det är fråga om frivillig verksamhet, sade B e rlldt L å llgvik.

P å grund av utrymmesbrist å terkommer vi nästa gäng tilI Vanda oeh Pargas oeh ger i della nummer ordet åt Maud Hasselblatt från Abo.

(Forts. pä tionde sidan)

6

Anni Blomqdst

Brev från mitt havsband

behöver vara ingenjör för att öppna den på ett riktigt sätt. Förr var det bara att rätt och slätt Iyfta av locket, men som det nu är så kan bakpulvret ryka en i ögonen när man kommer tili sista fasen i öppnandet.

Det är inte bara det att allt har blivit så tillkrånglat. Det blir soPOl' också, eller avfall för att nu visa litet språkmedvetenhet, och sen skall vi inte gå och inbilla oss att det blivit varken billigare eller lättare att fungera.

Jag vili minnas att jag började föregående brev med prat om sommarens och höstens goda väder. Ett ordstäv Iyder att man inte skall ropa hej förrän man är över bäcken , och sä blev det med höstvädret 1 fortsättningen att det blev et! enda stort bekymmer för sockerbetsodlarna, och nära var det att äppelskörden med hade bhvit delvis förstörd .

Här ute i havsbandet är bäde sockerbets- och äppelodhng mgen födkrok , men wr den som är gammal räcker tiden till att tänka på dem som har bekymmer. Väder och vind är något som ingen mänskhgt makt har i sina händel' och mte ens vädersatelliterna kan ge säkra prognoser. När det gäller vädret, liksom mycket annat så kan det vara säkrast att hålla sig

tiU gamla tecken och tydor.

I mycket är det så att det gamla är bäst. Förrän tidningsstrejken bröt ut kunde vi bland annat läsa i Hufvudstadsbladet att riksdagen vid röstning skall återgå tili uppstigning i stället för att få sitta och trycka på knappar. Allt för mycken modernisering kan leda tili slöhet och lättja och att sådant också kan sträcka sig tili de högsta höjderna är väl bara mänskhgt.

Inne pä moderniseringar och dess avigsidor så tänkter jag varje gång jag öppnar förpackningar av något slag att det borde vara måtta på alll. Om någonstans så borde mycket skrotas pA det häUet. Ar det rim och reson att tili exempel en bakpulverburk blivit så konstruerad att man nära nog

Här ute har vi ingen sophämtning, men inte heller några problem i den vägen . Att leva mer eller mindre på sidan om tätorter har nog sina goda sidor också, tiU och med många, efter mitt sätt att se. Som ni ser så är jag ingen modern människa. Ibland roar jag mig med att tänka på hur framtidens arkeologer kommer att bedöma vårt sätt att leva, om nu vår jord existerar efter tusende år. Vår vision är ju att ett atomkrig kan utplåna jorden, men som väl är så är allt förborgat för oss, men mycket kan tyda på att vi lever som om vaIje dag vore den sista.

Med det dIDga vädret kom fäIjstrejken , och det kan tyckas att de som tryckte på den knappen borde ha varit så ett med skärgården att de inte skulle ha utlämnåt oss tili att klara oss själva just den tiden av året då skärgårdsborna verkligen är i be-

hov av en fungerande trafik. En liten landskapsbåt med en mans besättning klarade persontrafiken mellan färjlästena. Tili den traliken räknades främst skolbarnen, postföraren, två industriarbetare, och vidare alla som nödigt måste faroas i olika ärenden och av olika orsaker. Bilarna har stått parkerade på fastlandssidan, och med en bil kvar här ute sä har det ju fungerat, tili och med bra, med mitt sätt att se. För alla unga människor har det förstås ställt sig armorlunda, men nu är den besvärliga tiden förbi . Tili nästa gång.

Skrev jag nästa gång! Dagen förrän färjstrejken slutade blev journaliststrejken ett faktum, men den bekyrnrar inte så mycketo Det kan rent av vara hälsosamt att vila tankarna från ett nyhetsflöde som ofta kan vara ,både tröttsamt och tråkigt. Visst är det bra med orientering på olika områden, men också detta har blivit ett överflöd utan gräns.

1 alla fall så väntar jag på God Tid, en tidning som är bäde innehållsrik och trevlig och som inte kommer oftare än att man väntar på den som på en mycket god vän. Det linns förresten många sådana tidningar och tidskrifter som man blir så god vän med att man inte gärna vili skiljas från dem.

U nder journaliststrejken fär vi tid att mera ägna oss åt böcker.

Det har redan för denna höst

komrnit ut massor, och ju närma· re julen kommer desto roligare blir det att tänka omkring dem.

Böcker är ju hemskt dyra, men det linns ocksä billiga bäcker som kan vara mera giv.ande än de som står högt i pris. De av oss som blivit skumögda gläds dubbelt över böcker med klar och redig stil. En sädan bok är "Vi kan förvandlas " av Karl-Erik Forssell, som kom ut i /joI. Det brukar vara väldigt roligt att prata om böcker, men nu är brevet så långt attjag inte vidare kan ge rnig in på den saken.

Julen närmar sig med allt vad det innebär av förberedelser och brådska.. Postverket har redan kommit med sina gränsdragningar när det gäller att få iväg hälsningarna. Jag tycker att de tiderna är tilltagna i överkant, men det kan vara behövligt med påminnelser, åtminstone för mig som blir allt långsammare med åren.

När God Tid kommer ut, och brevet med den, då är julen så nära att jag önskar er alla Glad och Välsignad Jul och Gott Nytt

Ar.

f0~~

IL-rn:

Lowärt initiativ

X~~#<. ~~~~~~:K~l<,.K. ~~~~ I~~~~~~~

Pensionär modell

1976

-----

bröder, då i rätt späd ålder. Det var viss! detta med papegojan som gjorde att givarinnan antog att det rörde sig om en barnbok.

Men hon bedrog sig å det grufligaste. Det var nämligen en samling ganska mustiga sjömanshistoriel', defmitivt inte lämpade för oskyldiga barn. Nåja, begeistringen var inte sä stor och boken lick ligga till sig nAgra år, men då uppskattades den till den grad att den blev en am bulerande julgäva inom syskonskaran och föremål för många skämt under årens lopp. Den slutade faktiskt cirkulera bara för något tiotal år sedan, men pä vems bokhyUa den nu har gömt sig vet jag inte.

Det är med en viss nostalgl man atergår tili forna tlders jular - det skall väl vara lite juligt också i den här spalten. - Jag tänkte nu närmast på de julböcker som nu för tiden prånglas ut för att ges tili barn och ungdomar. Inte gör de mej förväntansfull; hur det är med ungarna vägar jag inte yttra mej om. Men jag har för mej att de, liksom vi då det begav sig, skulle bli helt förtjusta i Drummelpetter, Max och Moritz eiler LilI-Nisse, för att inte tala om boken om Hönepelle-Johan, Löken och J ocke!

Bland " böcker jag minns" fanns ocksä Enk Sparres "Skeppar Kruses papegoja", som en, den gången lite aningslös, äldre släktmg " beskänkte" en av mina

När man erinrar sig böckerna här ovan minns man också vilka lina ilIustrationer där fanns. Nu för tiden ar det mest bara lite streck som spretar åt olika hall.

Det kallas visst "animation" - det läter bäde konstnärligt och vetenskapligt får man väl förmoda . När jag i TV av misstag kommer att se nägon animationssak fär jag ofta lov att likt kejsar Nero i Rom utbrista: "ViIken konstnär har inte väriden förlorat i mig". Visst hade jag sämsta tånk bara vitsord i tecknmg, helt välförtjänt dessutom, sä faktum att jag inte sökte mej tiU den konstnärliga branschen var då helt begripligt. I dag skulle jag uppenbarligen vara nära nog ett fynd, om man får döma efter vad dagens "konstnärer" Iyckas tota ihop. Ja jag säger bara

det, nej förresten jag säger det inte, för nu ska vi varat nu ska vi vara snälla, som Karl Gerhard sjöng en gång nångång.

Från böcker hamnar man ju lätt över tili tidskrifter. En sådan, faktiskt mycket läsvärd, är FRISNY'IT, som utges av Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige. Där medarbetar en höglärd doktor som brukar ge läsarna räd om hur ord skall uttalas och vilka ord som är ohjälpliga fmlandismer - vad det nu sedan är för fel på dem. Nu senast vili han att vi ska säga kon ung i stället för k6nung, årbetar i st.f. arbetar O.S.V. Inte så farligt kanske, men onekligen "jopligt". Värre var det i ett tidigare nummer där han uppmanade läsarna att säga "hässa" när de menar håsa och "kålla" när det avser t.ex. kola vippen. Det låter ju ännu fånigare.

Om nu någon skulle be mej "kolla vippen" sä skulle det inte falla mej in alt dö pä fläcken; jag skulle nog försöka kolla den där vippen. Fast - det där med vipp verkar lite konstigt, rentav lite ekivokt i rnina öron.

Men vi kan väl vara överens om alt det där med språk mte är sä helt enkelt. Från krigsåren erinrar jag mej en polisJ.onstapel i Ekenäs som livligt berättade om et! av de mänga bombardemangen idstaden utsattes för. "Det hördes explosision på explosision", sa han med andan i halsgropen. Det pårninner litet om radioreportern som envist talade om att löparna accelerade när de kom in i sista kurvan. Men accelerera är onekhgen lite krångligt, särskilt om man pratar alltför ivrigt. Polisen här ovan förvandlade armars en

gång ocksä ordet inhiberat till inbihera!.

På hemmaplan har åtskilliga sådana "ordväxlingar" noterats under årens lopp. Jag minns ännu den förbryllade uppsyn en av döttrarna visade då hon eilerade Hamlet och sa: Jag drabbades av eftertankens blanka kräkhet. Man såg på henne att något verkade fel, men det tog sin tid innan del korrekta "eflertankens kranka blekhet" kom i tankarna.

För att ännu gå tili tiden anno dazumal sä levde jag länge i tron att siouxindianerna var just siouxer och intet annat. För mej framstår alltjämt Siouxhövdingen Vargtands kamp mot kråkindianerna som något av det mest spännande i pojkboksväg. - Men nu lägrar sig lite dimma över siouxerna för min personliga del.

Det skall inte vara sioux utan "su" så dit for den glansen. Jag tycker detta utta! är närmast sviniöst, särskilt då man vet att den gris vi snart får se på julbordet på latin heter Sus domestica. Nu står ju dock siouxerna närmare Sus scrofa eliel' vildsvinet eUer helt runebergst "den mörka skogens dystra Sus" . ([ör att plöja med andras gamla kalvar) - Inne på detta med utta! av utrikiska faller mej i hågim ynglingen som på stumftlmstiden hade sett "De tre musketörerna" och som djupt imponerad efter föreställningen gay kardinal Richelieu sin stora uPPskattning med orden: "Han va sen bra, den där Rihilju! " Uff sade suindianen och försvarm bland bergen. Jag den garnla siouxen instämmer helt och vili bara önska alla ärade, en angenäm Jul och gott 1981!

Hans-J. Sjöstedt

Med sin egen klubbtidning LEVNADS-VISDOM har Kyrkslätt pensionärer r.f. tagit ett viktigt steg framåt på verksamheisfälte!.

Under sentensen UAv peflsionö· rer, för pensionärer, om pensionärer"

har redaktionen med sin driftiga huvudredaktör Gustav Amino ff i spetsen skapat ett lokalt kontaktorgan, som förutom att tidningen såväl informerar om inre angelägenheter som om SPFaktuellt, också på et! pietetsfullt sätt tar upp skeenden i den egna bygden under länge sedan svunna tider. Med stort intresse läser man också de genuina åkta levnadsminnesskildringarna skrivna av egna medlemmar. AlII det sägenomspunna och också hårt drabbade kommunen fått uppleva kommer här att gå vidare tilI kommande generationer.

Men också omtanken om pensionärernas fysiska välbeflJlnande spåras f spalterna i form av gymnastikprogram .

Mångsidig är LEVNADS-VlSDOM i sanning och vi önskar den god fortsättning och hoppas att den skall få många efterwljare också ute i våra andra 60 föreningar.

Eija

80-årig dröm förverkligad:

Plankbiten blev fiol - rned yxan och krUven

J. R. Backlund

Hur började mm hobby. Jag må Till min hustrus stora förtret väl säga att det varit en livslång jobbade jag också nån gång I köide som lekt mej i hägen. nämllket dä jag behövde värma vissa gen att försöka bygga en fiol. delar i hällspiseln. Vid lämpligt För cirka tre Ar sedan besökte kunde jag också jobba ute Det var väl ingen i huset som riktigt trodde att plankbiten som J.R. Backlund i jag en god vän. som är spelman väder på balkongen.

Nykarleby hade skulle bli en fiQl - inte trodde han det själv heller. En tisdagskväll och spelar fiol. Han visade meJ en Det tog mej ungefär et! års tld var emellertid bekantskapskretsen inbjuden på kaffekonsert. Fiolen, som J.R. fiol som hade halsen avslagen. att bygga den första fiolen och jag Märket var "Steiner".

Vi pratade Backlund drömt om i åttio år, var klar. Den har utmärkt ljud och kan kanske ännu tycker att jag var rät! sa tragen at! skadan pä fiolen och mest på justeras av en fackman, tror byggaren, men riktigt säker på om den alls behöver om skoj sade jag: "Nog kan jag laga jobba. Det märkliga var at! ljudet i justeras är han inte. fiolen blev riktigt skapligt. lnte ny tt huvud och hals på fiolen din. blev det nu I alla fall nån "StradiSagt 0 gjort. Han var ej kinkig sä varius". dellen. En nykarlbybo hade den han gay mej uppdraget. boken och lånade ut den.

- Efter nån månad hade jag Nu har det gät! tre år sen jag - Annars hadejag nog intevetat reparerat fiolen och förde hem började med fiolsmckrandet och någonting om hur en fiol skall den tillägame. Visserligen kunde gnlstan har sut!it i, sä Jag har byggas, säger Backlund. Han är jag konstatera att - huvudet blev byggt en fiol i året. Färgsättningnöjd med sitt verk I dag. Han har litet på snett, men jag trösta de en och lackeringen har jag fått hällit på snart et! är, men resulta- ägaren med "att int val he na hjälp med av såna som anser sej tet blev bra. Han är själv hörsel- sembär ljud fast huvu je lite pä "experter", men jag tycker inte skadad och hör inte så bra hur det sneitt. Jag fick blodad tand och att det VIS a vis lackeringen Iycläter. men spelar gör han. gärna. började söka virke tili en egen kats sä nktigt väl.

- Om du lovar att mte sprmga fiol. Det var ingen lätt uppgift.

Jag har ej haft nägot bekymmer ut, säger han med glimten i ögat, Jag fick en blt härifran och en med at! fä tiden att gå. sedan jag och hävdar att det är från pärtfio- annan bit därifrån. började med fiolbyggandet. len taktema sitter i! Riktigt vad Jag utfårde det huvudsakliga Så är det förstås mycket spänman skall tro vet man aldrig när jo bbet i husets källarväning 1 et! litet rum. Som hyvelbänk har jag det bäller Backlund. nande när en ny fiol skall avproEtt problem ar det med hobby- haft en plankbit placerad på en vas, hur man lyckats med ljudklåda. Arbetsverktygen har varlt valiteten. lackeringen O.S .V. verksamhet - t.ex. snickerier om man bor i ett vänmgshus som yxa, loll v och säg.

Backlunds Var skall man hålla till? På salsmattan är det inte så bra att ha sågspån.

Herrskapet Backlund ar hemvända Amerika-emigranter. De Lj/lslackerad ochfill är Kaob/ls IIr 1 SOIll J .R . Backlulld köpte lägenheten bemda de ännu var i Ameria och det sades att det döpt sill Stradivarius tiU. Dell låter fillt fanns hobbyrum, gillestuga och simbassäng i huset. Det finns det Fiolen blev klar lagom till byg- Jag tror att det är från mor- också, men de är inte tillgänliga garens 86-årsdag och som sagt var moderns säng den kommer, säger för huset folk hur som helst. d et en åttioårig dröm som därmed Backlund och han säger att det är Hobbyrummet t.ex. är uthyrt. gick i uppfyllelse. Som sexåring just framsidan som är den viktiDärför blir det kanske inte Der byggde Backlund en fiol - av gaste delen på instrumentet. Den fiolbyggen [ör ;1.R. Backlund, hur pärtor och med hästtagel som skali vara kvistfri liksom botten intressant det än varo Det var strängar. också skal! vara det. nämligen ganska kallt att sitta på Den byggde han för att han så Sidorna är av asp och har också balkongen med s ni ckerierna. gärna ville ha en fiol, men mor- sin historia. Dem har Backlund I alla fall är fiolen färdig. Innan mor som var en realistisk kvinna, huggit själv vid sin hemgård. Si- dess hann den bli ganska berömd hävdade att den som spelade fiol doma skallju böjas och för a tt det - alla frågade hur det går med och satte fiolen under hakan, den skall gå lättare värmer man dem. Backlunds fiol. Vi kan intyga, det kom säkert tili helvetet. Den som Så gjorde ocksä Backlund, men gick bra. satte fiolen tili bröstet dä han fick främmande just som han Inger Luoma spelade behövde det inte gå lika ställt upp värmen i ugnen pä 300 Vi är säkert många musikintresserade pensionärer här i Hei· ilIa för. Därmed var pojkens grader. Nägon underade efter en singforstrakten - frarnst lEsbo. Hur skulle det vara om vi skulle dröm, just en dröm och förblev stund vad det månne var som slA 055 ihop och försöka få till stånd en egen Pensionärsorkesdet länge. luktade bränt. Det var aspbitama ter?

Med yxa och kniv har Backlund och det blev att snickra nya.

Om just du är ägare till et! mstrument och gärna vill vara med byggt sin fiol. Baksidan är en En Stradivarius-fiol som har årom att bilda et! dyhkt musik-"gäng", så tag vänligen kontakt björkplanka som en granne hjälpt talet 1725 har stått modell för bygmed undertecknad per tel. ~6 44 40 eI. med Esbo svenska penhonom att fmna i sitt lider i J ussi- get. Naturligtvis är det en kopia, sionärers ordr. Jarl Mattsson 801 5680 och meddela samtidigt la. Framsidan är en brädstump i men ändä värdefull - speciellt vilket mstrument du spelar. gran, som en annan granne i hu- som det visade sig finnas en bok Lars Andersson, Hagalund om hur man bygger iust den moset hittat i Oravais.

o

OSSI Alla orkesterintresserade

•

Hjälpmedel för/rörelsehämmade Från och med detta nummer kommer vi varje gång att presentera nägot av de otaliga hjälpmedel i det dagliga livet, som står 055 \!ll buds I Finland.

För denna gång har vi valt TELEFONEN ett av pensionärens kanske viktigaste kommunikationsmedel till yttervärlden.

För synsvaga personer har tillverkats en nummerskiva med ca 19 mm stora sifrror i relief.

Nummerskivan passar alla telefonapparater av LM Ericssons Dialog-modell. Pris mk 19,-.

Telefon med fOrstärkare. Denna telefon lämpar sig för hörselskadade som mte använder hörapparat.

Det mkommande talets ljudstyrka kan regleras med en i hörlu-

ren inbyggd ratt' Kostnader: mk 40,- för utbyte av apparat och mk 4,- hyra per månad_ Genom att ringa Hfrs 9~ 6063441 får du närmare upplysmngar_

Några hungriga nöts knkor och koltrastar flaxar ivrigt över gårdstunet krmg de korn, som droppat ur den tröskade halm, som drångarna J esper och Matts släpar över till gårds byggnaden, Senare då allt är färdigt för julfirandet skall den bredas ut på storstugans golv.

Det är den 24 decem ber - Julaftan. Gammelfar Gumme har sökl sig ut på trappstenen för att komma undan kvinnfolkets stoj och stök. Där han nu står 1 det miJda vintervädret låter han sm kIsande gammeJmansblick fö!ja snöllingorna, som lätla som en väJsigneJse mför den stundande helgen lägger Slg över skog och tak. Han betraktar godkännande den slätliga granen - smnebilden för del oövervinneliga livet, trädet som stAr grönt året om - och som sonen NickJas just håller på att resa i den hårdtrampade snödrivan invid gårdsstigen.

för att slass mot papisterna 1 Tyskland. Svårl hade det varil alI lämna ungkonan oeh den lilJa krabaten NickJas. Ensam hade Anna utan annan hjäJp än den dumbe låghalta drängen Jöns, då alla friska karlar var "pA läg", fAtt sköta alJa sysslor pä Ahlkärr. Ar efter Ar hade hon slretat men justjuletid l647 dukat under bru ten tili kroppen oeh lärd av oro för G umme.

NiekJas, den väJsignad e pojken hade då som l6-åring tagit över och skött husbondeskapet tilIs Gumme krigstrött igen 1649 slällde sig bakom harven.

--~-

Sen springer hon snabbt, så att f1ätorna står rakt i vädret in i källaren för att hämta de ölkrus, som husbonden Nicklas redan siUer isiäden oeh väntar på.

- Husbonn, flämtar hon. Varför skalJ vi g.e bort det bästa brygden gay?

- Kära barn! Så länge du aktar på att leva i frid oeh enighet med dina grannar under det kommande året, så länge för du över "Vår Herres skåJ" tiIJ dem, förkJarar NiekJas oeh sätter med en ryck fart pä PåJJe mot närmaste nabo.

- Akta Slg gammelfar, ropar pigorna Greta oeh Lovisa där de kommer bärande pA stången den tunga skvalpande vattensån för - Mor, mor! Gråtande kommer gårdsfolkets gemensamma jullilla Anna nästan rullande ned bastu. frän vinden. - Råttoma eiler - Nog är del skönt att ha allt mössen har gnagat av mitt hopkokande oeh bakande undan nu , prep. säger Lovisa och försöker räta - Är du alldeJes förbytt tösabiupp ryggen efter det tunga bäten mini Vet du inte att man till jul inte får skäJJa de eJaka djuren randel vid deras ri k tiga namn utan dä - Stå mte där och s laddra Greta heter de, de smä grå och de längutan spring till matboden oeh rumpade. stryk med smör kors på skinkan - Men mor, Ilur är det med de och alla andra materna! Oeh du stora djuren då, frågar sonen PetLovisa tar oeh binder hö runt Gumme styr stegen mot staJlet ter? apelträden, ropar värdinnan Britoeh låter tankarna med saknad - S pring tili gammelfar. J ag ta, där hon rödkindad och svettig glida bakAt i tiden tili de dagar, då har inte tid med er nu o Iväg tili slär i dörröppningen . hans Anna med samma nit oeh stallet bär det tiJJ Gumme, som S nart ser man L ovisa sno tili pondus som sonhustrun Brllta i just har strött löv åt fåren oeh lagt hö band !joeka som en barnarm dag, styrde och slällde inför julen. riktigt hö framför korna i motsats runt envar av de fem aplarna just Anna, hans glädje och stöd i tilI de lövruskor de i vardagslag ovan roten . Då hon knäböjer vid livet! TvA drängar hade han 1 11får nöja sig med . Då Gumme den sista hör man henne enlIgt den rustat ut till kriget, men då de tömmer skäppan full med havre gammal sed mumla "1 afton kJär och hästarna blev kvar på slagfäJåt hästen Kyre ser ungarna storjag dig - lill sommaren föder du tet Aterslod ingenting annat för ögt pA. Sådant slöseri är man inte mig". honom än atl sjäJv rida uI i rall, van vid pa Ahlkärr fast det nu mera är en väJbärgad gard.

- Här har du Kyre, så att du vet ~11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111~ att det är jul. Hästarna hava så begärt den gängen de kunde tala, förklarar Gumme oeh stryker den blankryktade hästryggen.

Vida rymd, som bär vår stjämevärld, - Jasså djuren. Ja, se skogens höga valv, som f ör mitt öga glimmar konung, han den bruna skaJl ni - ger sill strålglalls Imder Ilattells timmar, kalJa "den gamle i päJsen" och trolsk och levande på Ilattlig f ärd . han som brukar s!jäJa fåren heter "grAben" i natt oeh de där smäVida rymd, vid horisolltell hägrar, krypen i sovrållarna, de e'de grågryllings/jll sel svagl mOI skogens bård. nackade".

Vinterga/an jlödar mot vår gård , - Men varför farfar? - När det tryggt - med ljllsets redan vllnna segrar. är julefrid så skäJler vi ingen utan då är djur, mänsk or och alla andra väsen likvärdiga, säger Gumme Tacksam möter jag vid egen härd , och tar tjärpytsen för att gå ut och vakande i natten, hemmets ljus.

Tomte - tror jag - vandrar kri tlg vårt IIIIS ~ stryka et t kors på alJa ytterdörrar oeh öltu nnor som skydd mot de ~ varmt välkomtlande från vintrig färd. ~ makter, som kan röra sig denna natt. Detta är en av de sysslor som ~ Vida rymd, när högtidstoner fyller, ännu är honom anförtrodd som Jcem och telllpel: ]lI/etls blld 0111 frid; gammelhusbonde. Med van hand ~ Bär dellysande, att del i lIIörkrets tid , ~ drar han det kristna korset oeh alla gråa orosmoln förgyller. fortsätter med en cirkel runt det ~ 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111~ - ett urgammalt teeken för solen.

= =

Färd i vinternatten

= =

=

=

=

= å

~

~

å

Ängan strömmar i virvlande dans ut genom badstugans låga dörr, då Lovisa oeh Greta uppkJädda .i sina granna helgdagskJäder springer över backen för att ännu hinna stäJJa det sista på julbordet fÖITän det övriga gårdsfolket skalJ träda in i storstugan.

Mor Anna kommer ståtlig isin silkessehal hophåJJen av ett silverspänne ett stycke efter, mumlande för sig sjäJv igenom alla arrangemang för det väntande julfirandet. Har hon komm it ihAg allt? SkalJ hon få beröm för sin mat och sitt bak? Är ölet tiJJräekligt mustigt? Det är på julaftonen rusthållsmors ära sättes på vågen .

Stojande oeh Iyekliga inför helgens fullsländiga vila frän sysslorna lufsa r d rän garna i säJJsk ap med h us bon , som prutat av på sin stramhet och låter skrattet mullra då J esper skänltande med den nästan helslärkt u ppstramade Matts i helgdagskJäder säger, "Renlighet är en dygd, du, sa kärringen , då hon vände särken på julaftonen".

över att det eviga den fasliga trängseln vid sande stenugnen med hela folket nu äntligen är över.

Sist av alla sitter G umme Han gör sig ingen brådska virar tankfulll ihop si tt K1aIOl<nv• • '1 och kastar sedan en - två

GOD GOTT

ett stor! bakverk i vetemjöl utformat presis som en nktig galt, som nu imponerande star på hedersplatsen bredvid det präktiga grishuvudet: - "V et du Petter att "gallen" skall stå där hela 14 dagar och sen packas ned? - De' mä jag väl veta. svarar pojken. - Jag vet ocksa, atl den plockas fram på vårsidan , smulas sönder och sprids u t på plogstjärten oclT en del blandas med kornet som ges åt hästarna, som skall plöja och ... " ...en del blandas i såsäden, så att den skall ge riklig skörd, fortsätter Anna ivrig.

- Ni får inte heller glömma att Jesper, Matts och jag skall ha vår beskärda del - vi som skall sköta om själva så.n.ingsarbetet. inflikar Nicklas och kastar en utvald jättestor vedkubbe på härden.

ren, sä att värmen säkert skall lälla i länge. Seden kräver art änsovna släkten och osynliga 'äsen inte skall finna bastun kall m de skulle fä lust tili ett bad. Då an går över gårdstunet löser han årdvaren Käck och läter den föla med in i stugan. 1 kväll skall cksä de osjäliga djuren fä njuta v de bitar som faller frän gårdsolkets bord .

och täsare

Det prasslar så skönt i halmen, dä pigorna under Brittas uppsikt ilar av och an bärande fram julmaten . En svag doft av det krut och svavel. som rökts i storstugan för att skrämma bort onda andar känns ännu i luften.

Vad det är festligt med det långa bordet vid väggbänken fulllastat med allt vad Ahlkärr förmär uppbringa. Mor Britta står och myser då hon märker hur Gumme läter tungan smacka av välbehag och sänder henne en godkännande blinkning. Nicklas ger hennes smärta midja en va rm tryckning - ord behövs inte. Det är sä atl drängarna knappt förmår fä fram den sedvanJiga julhälsningen för de står storögda just innanför dörren: "Gladelig jul. Hälsa och krafl och allt som är er kärt" . Etl sånt' bord ser man minsann inte varje dag!

Anna och Petter smyger sig fram, efter art också de ha framviskat sin hälsning, med näsorna just över bordskanten för att betrakta underverket. Aterskenet från de ståtJiga två tjocka ljusen värdinnans och husbondens glirtrar I deras förväntansfulla barnaögon . Då Anna återfår målföret pekar hon på "Julgalten".

Detta är tecknet tili atl utväxlandet av julgåvor börjar. Från en korg på längbänken Iyfter Britta stora med spännande figurer utsirade kakor, som på långt håll doftar av honung och peppar och delar ut åt envar i stugan . At tjänstefolket, som knappast kan hålla sig i styr av nyfikenhet, har det dessutom bakats in i dessa ett penningstycke. Dessutom får alla klädestyg, som Britta själv vävt och tjänstefolket dessutom präktiga skodon eiler stövlar.

Anna och P etter har redan på dagen ställt ut sina "julskålar" ytterom husknuten och rusar nu d it för att se vad J esusbarnet har hämtat åt dem . Glädjestrålande uppen barar de sig snart bärande på grovt tillyxade leksaker, klädesplagg, förnöj t tuggande på sina julkakor.

Greta har burit in det angande sötgrötsfatet där en stor smörklick simmar i mitten - en ur~ gammal sinnebild för solen, oeh Lovisa ställer fram ett rågat tråg med haekad, I skinkspadet kokt grönkål. Nicklas knäpper händerna oeh läser tilI bords varefter julmåltiden, som kommer att dra ut tilllångt fram pii natten börjar.

Att man i alla fall börjar med fisken är helt klart, fast var och en därefter får hålla sin egen matordning. F isk, varför? - Ånnu har inte den katolska stränga matslucket tilljul med torkad fisk helt försvunnit. Utan stannat kvar som en ursäkt för julfrossandet.

Julölet skummar och mjödet porlar och man läter sig maten väl smaka och glömmer inte att berömma tillredarna. Då Nicklas äntJigen efter en väl avnjuten måltid, som pågått i många timmar, griper efter torkade äppelsluvor och en tårta är det tecken pä att måltiden är avslutad. Djupt böjer man I tacksamhet huvudet och lyssnar dä han läser bordsbönen.

Snart står Britta framför Nlcklas med dryckeskarel - det äldsta och mest värdefulla föremål gården äger. Mot Gumme går de Ullsammans och dricker med honom "Vilr Herres skål" i öl. Frän man tili man går dryckeskärlet, varefter man går fram tilI värdmnan och husbonden och tackar samt tar alla i hand - inte bara för den goda julmaten utan också för det ar som gAtt. Från natten för Kristi födelse börjar nämligen det nya året.

Denna heliga kväll - huru festligl det än varlt - kan det mte bh taI om att svänga om I dans. Alla hjul I.o_m . spinnrockens' star bundna - rörelse I cirkel skulJe vara ogudaktigt.

Kvmnfolket slipper alt duka av bOTdet, som skall stå inbjudande dukal för att hälsa envar fårdeman fran vägen och kanske ocksä osynliga andar och huslomten välkomna atl ta för slg vad gArden bjuder.

Barnen har tTÖtta och nöjda av den goda julmaten kruplt Ihop I halmen i en knut av stugan. För manfolket äterstär ännu att förf"årdiga en bjälke, från vilken man under året skall kunna uttyda hurudant vädret skall bli. Under de 12 kommande dagarna skall på denna utsättas tecken för s torm. regn eller soI och värme. Sädant del varit under dessa dagar kommer det art bli under årets tolv mänader (Härifrån härstammar uttryekel "om inte alla teeken slår fel") .

Smånmgom har alla gått tili vila och den hehga naltens signade stillhellägger sig över garden och dess folk. som lämnat sina bäddar. för att ända fram Wl lreltondag IUlsammans sova in det nya året i storstugans gyllengula halm. På väggens grovtimrade slockar hänger korset av rågstrån skyddande och mmnande om Vår Frälsare, som fötts denna natt.

Lång b1ir dock mte husfolkets vlla, ty ännu medan nattsIJämhimlen lyser stiger man upp för att åka Iväg \I11 sockenkyrkan medförande var Sltt ljus. Då mörkret börjar lätta och ljuset skönjes i ösler ljuder den gamla psalmen i vIIken allt folket 10rymmer sina förväntnlOgar IOför del nya aret:

Dell sigllade dag , som "i 1111 här se av himme/ell lIed tili oss komma

Topelius

~.J\C~R

ocn _.

AVEN1YR Stig in i Topelius' sagovärld

Skenet frän ljusen glittrar över husets pengar och de få smycken som ligger utJagda för att deras sken skall ge kraft att förkovra gärdens egendom och hålla fattigdomen fron dörren.

Möt välkända sagor, upptäck nya - du har äventyret i din hand.

Säljs i bokhandeln.

Ab Svenska läromedel

10 FORTSATTNING __________

Maud Hasselblatt, Åbo

• Ma li d H a s s e I b I a t t gav "östmötesdeltagama eli IIttöml1lallde oc" i/llressallt rapport över Ilällljäl/stprojektet. Foto Kale Weckström .

Orsaken tiJl dessa projekt som förslggår på olika orter i Finland är vi ju alla medvetna om - frivilIig arbetskraft för å1dringsvården.

Vad vi ocksä alla vet är JU att kommunerna inle hlnner med i sin socialvärd i den takt som vi å1dringar ökar. därför är det av mycket stor vikt att få den fnvilIiga arbetskranen I verksamhet.

Nu har ju projekttiden förlängts med etl Ar och överspänner hela 1981. Nu väntar ni kanske atl jag skall komma med några konkreta resultat men så är mle fallet. VI har gjort myckel men resultaten och besluten kommer först när arbetel hunOll bö!ja verka och de olika formema ulkristalliserats.

Alt arbeta ensam i en fmsk kommille är inte allhd sA enkelt men med god vilja liU samarbete skall det väl gå bra.

För att få en uppfatlOlng om behov och önskemål gjorde vi i december 1979 en undersökning inom ett område i Abo som kallas Port Artur, en trähusbebyggelse.

Vi intervjuade 100 personer över 70 Ar och i februari 1980 en annan del av samma område men med en del höghus medräknade. Och vad vlsade resultatel - jo slörsta delen var mycket nöjda. De hade sina gårdar med grönomrAde och trädgårdstäppor. De lräffade sma grannar på gärden och kunde språka tiJIsammans så där fanns mte nägra större problem. Följande undersökning i april 1980 gjordes i den centrala delen av staden där 24 % av befolkningen består av å1dringar. Där var behoven slörre, matulbärnmg, hemhjälp, diverse småsysslor men

störst var den andliga ensamheten. - Här kommer man ju tili att det skulle behövas en väntjänst, kanske en telefontjänst eller ett ställe dit man kan gå för att fA kontakt med andra människor.

Tlll intervjuerna som gjordes skolades ett antaJ personer, ingen bör skickas oskolad ut på sådana uppgifter. För denna skolning anmälde sig 81 och till en annan grupp som kallades idegruppen 48 sl.

Vår svenska pensionärsgrupp var den första som fick en väntjänsl till stånd som fungerar bra om ock behovet inte är så stort.

Staden delad i fyra delar.

Del andra stora projektet var att sända ut 1057 brev tiJl olika föreningar r.f. i staden och göra en förfrågan om det i deras föreningar fanns intresse för frivillig hjälp för åldringar som är i behov av sådan.

Ett möle med repr. för dessa föreningar samlade ett par hundra personer och intresset var ovanligt stort. Ett hundratal föreningar och många enskilda Abobor har visat intresse för saken och anmält i vilken form de kan bidra till hjälpen. Hur hjälpen bäst skall ges och var den bäst behövs diskuterades sen på ett ny tt möle då de som anmält sig kallades tiJl en första palaver. Då gavs information om vad som var mest av behovet påkallat. Vår av socialnämnden utsedda sekrelerare som har hand om samarbetsprojektet i staden är överraskad över det intresse som tanken på frivilligt å1dringsarbete har väckt - man fär bara hoppas att intres-

sel också s kall bli varaktigt.

Den frivilliga bjälpen är tänkt som en komplettering av stadens vanliga soclalhjälp, alltså på intel sätt som en ersättning av det som staden bör göra för å1dringarnas trygghet och välbefmnande men det fmns många uppgifter som vanlig socialvärd inte kan axla som l.ex. en form av personlig kontakt med å1dringar, besök hos de gamla, högläsning eiler hjälp med uppköp och andra ärenden på staden, med andra ord sådant som kanske inte kräver så myckel av den enskilda individen, men som kan innebära mänsklig kontakt, ökad trygghel och större människovärde för ensamma människor i ens egen näromgiv~ ning.

Projektkommittens utgifter täcks av stadsstyrelsen budgeterade med el. För år 1981 100.000:-.

Projektkommitten ordnar även skolning för väntjänst och för personer till stöd åt å1dringar.

Dessa görs i samarbete med Abo Finska Arbetarinstitut och med andra föreningar. Vi försöker få till stånd en telefontjänst som skulle dejourera om kvällarna och veckosluten. För personer som skuUe sköta en sådan tjänst ges även skolning först.

Man försöker aktivera fören-

ingar att ordna underhållningstiJlIallen för å1dringar samt att ge upplysning om olika underhållande tiJlIallen. Dessutom försöker projektkomrnitten att hitta en lösning /Or att sammanföra å1dringar, barn och ungdomar samt medelåldern så att de kan få en uppfattning om människans Iivs-båge. Vi försöker samarbeta med skolor, ungdomsföreningar daghem o.s.v. för att fmna och överföra vidare tilI å1dringar kulturella och modema intressen i sarnhället. Vi försöker få till stånd ett visst talko-arbete med tillhjälp av frivilliga för l.ex. städning av gärdar, snöskottning, ledsagning till amiren och hjälp med högläsning, och vi försö'ker få Aboboma att självmant göra observationer var deras arbetsinsats behövs.

Samt att aktivera föreningar att de inom sitt område skulle hjälpa tiU med att ledsaga åldringar till olika begivenheter (kyrka, teater, konserter, visiter, utfärder o.v.)

Vi kommer att fortsätta att uppsöka åldringar och göra intervjuer för att utröna deras livsförhållanden och för att kunna kartlägga hjälpverksamheten. Vi vill även gärna aktivera de egna tili dem som bor på å1dringshem att vara med i frivillighjälpen.

Kommitten sammanträder van-

Med Bankkortet håller Du pengama tryggt på banken ända tili köpögooblieket.

Med Bankkortet kan Du redan ou betala inköpen på mer än lOOOO ställen, bl.a. på alla servieestationer.

Iigen 1 gång i månaden men vid behov bildas mindre arbetsgrupper att /Ora ett ärende framåt.

Vära möten håller vi ofta på något av vära å1dringshem för att samtidigt bekanta oss med dem.

1 dagens läge förs mycket kraftigt fram, i den andra kommitten, ett byggande av servicehus i cenlrum av staden. Redan nu har staden tre tomter tili förfogande men viIken det blir vet man inte ännu.

Den andra kommitten har gåtl in med en skrivelse om päskyndande av denna sak och staden utIyste ett möte där den diskuterades.

Tyvärr mal stadens k varnar långsamt men vi kommer att trycka på igen och vi är många som kämpar för ett servicehus.

Vad 1II1g011 annan ;nle gjorl

kan du göra - .'ad tulgan a""an !örsummal, kan du ålerställa.

Glöm bora inle , 011 0111 inle är mynl.

Kärlek är ocksd mynt med gllldg/ans oell den som Jdr kiirlek veI alt lacka givaren

pd det söl/sammosle söl/.

Ali 'acka är ott gt - men en gdva är inte aJlIid synJig - de l'ördefllllasle gåvorna kon ingen se, de gåvor som jörvondlar OSS tili givare . ..

Helmer V. Nyberg

Därför behöver Du inte bära på någon reservkassa oeh vara rädd för att tappa D ina pengar.

Fotografiet, underskriften oeh personuppgiftema på Ditt kort garanterar, att ingen annan kan använda kortet.

Med Sparbankens Bankkort får Du pengar överallt i Finland i Sparbankemas 1300 kontor.

Beställ Ditt eget kort -redan för säkerhets skull!

Maj Wasz oc" Saga LÖl/llberg, som avgick vid sel/aSle arsmöle aVlac/(Qs !ör !lIlIödig il/sats iI/om jörblll/dsslyrelsel/.

Folo: Kale Weckström.

lt1 SPARBANKEN

11

Rapport från Grankulla Nu är förbundets S ommardag ett vaekert minne efter ett lyekat oeh välutfört arrangemang oeh vi utnyttjade möjligheterna att oeksä se något mera av Osterbot. ten oeh besökte grannstaden Ja· ko bstad. U nder den härliga sommaren gjorde vi oeksä en tea· terresa tili Lurens oeh upplevde Fäderna av Joselina Bengts.

Vi i Grankulla har varit spe· cieUt lyekligt lottade, då vi i fem å r hade förbundets förra ordfö· rande W. Heinström oeksä som ledare för vär egen förening. Nu var det e n stor ära att kunna hälsa den nya förbundsordförande Alfred Sm eds ända rrän Vasa välko mme n. Se kreteraren Saga GrandelI inspirerades tili följande verssmi de: .

Alfred Smeds ja, "an kom visst från norr,/ men "an var som en /läktfran söder.! Vifiek /ta honom en dag som lån,/ men vi bLevo systrar oe" bröder . . / Han taLade myeket oe" fort, om många vikti· ga ting,/ om vårtjorbund, som är såstort - 16000 i en ring .! Att vårt Bensow är alla tiders, jorstas det måste ju alla tyeka.l då de /lesta av platsbrist lider ja, desto större är ju vår lyeka . . / Att ta Viekes manteL var inte lätt , modigt att någon ville/ oeh inte vara rädd , att stå sig slätt, att <ifterträda ett mille.·/ Ett råd vi fiek, alt in!e hoppa av vår! låg, utan kanske ta ett ny tt/ oeh vara taeksamjor vad färden gav oeh vad den ger just nu oen i tid sam ftytl ./ Mera råd: Med krämpoTna bli vän,lfar man

hört på maken,/ men om vi försÖ; ker , så vet vi bättre sen,/ kanske det blir foLk av gamla kraken ./ Om det är sant, att skratt för· länger liv, så lever vi nog några dagar tili,! jor ett gott humör är bOI mot split oeh kiv oeh alla kan nog skratta om vi vil!./ Alfred Smeds, han kom med humorn i bagaget,/ han var liksom en spnJ,. ta vitamin, vi önskar /tan ej tap· pa skal! kuraget,/ vi önskar he· nom resa god oeh fin./ En trevlig utfard trots regnvä· der blev "glasbruksresan" tili

Humppila och Notsjö. Attio glada pensionärer stuvades in i en jättebuss. Under säng, prat och skratt oeh upplysning om vad glas är. anlände vi tili Humppila.

"1 goda vänners lag nu kaffel smakade, bakom vägg av glas, vi säg män som jobbade vid eld som sprakade". - Vi nådde N otsJö glasbruk med anor frän 1793. värt äldsta glasbruk, som är beläget i Tavastland i Urjala socken. Det var en stämn ing av Iin brukskul· tur med gamla hus rrän 1850·talet, SQm mötte 055. HKivimuuri"I

stod bordet dukat för oss. Oiva Toikkas glasservis prydde bordet och de vackert dekorerade faten med massor av mat fröjdade oss alla.

Sä började rundvandringen, först till "hyttan" glasbläseriet.

Den sista stora branden var 1950 och efter det övertog Wärtslläkon· sernen Nuutajärvi, NotsJö glas. bruk och byggde upp hyttan igen och 1974 byggdes en ny och tid· senlig inrättning "Hakanytti", där bruksglasproduktionen är sam· lad. Vi blev i tillfälle att pä nära häll följa med huru glasbläsaren med stoiskt lugn och med en otro· lig förmåga framlockade vackra skålar, medan assisterande "brö·

Västra Nylands folkhögskola-folkakademi och Svenska Penslonärsförbundet har två år i följd i samråd arrangerat pensia-närskurser i Karis. Kurserna har varat fem dagar och samlat en stor skara pensionärer från hela Svenskfinland. I fjol var intresset tom så stort, att alla intresserade inte ens rymdes med.

En ny pensionärskurs kommer att ordnas på Västra Nylands folkhögskola-folkakademi i maj 1981 . Folkhögskolans andra internat blev färdigt under hösten -80, och det betyder att man i anslutning tili skolan nu kan bjuda logi åt över hundra deltagare.

Programmet kommer att bjuda på en del gamla bekanta men också ha en mängd nya, fräscha inslag. I nästa nummer av God Tid hoppas vi kunna återkomma med mera detaljerade uppgifter.

-. ,

• Efler idogl arbele /lIe i parkelI Irollar värdillllOma oss ill på eli välförtjälll kaffetår.

Stenmuren, en röd tegelbygg nad , lär dä ha tjänstgjort som restau· rant för d e utiändska glasblåsarna. De n tjänar nu fö rsäljningen av Notsjö glas. " Prykäri", bryggeriet var etl tillhäll för d e tyska an· stäilda och torde h är tidigare ha funnits ett bryggeri, men nu fun· gerar " P rykeri" som glasmuseum.

Vi stiger in i brukskafeet "Cafe Depont" - det är brukets grundare, kaplen Jacob Wilhelm De· pont man velat hedra. Kafeet är en Ijus och trevlig samlingsplats för brukets anstäilda, men nu

Gratis tandvård för Esbo-frontmän

der" kom med nya satser av smält glasmassa. Glasets formning sker vid över 1000°. Här i lilla hyttan s kedde allt manueilt, medan i den stora hytta n , som vi icke lick se, sker halv· eiler helautomatisk maskineli tillverkning. Glasmuseel, som planerats av prof. Kaj Franck, gay oss en bild av N otsjö glasbruks utveckling. Under industrimannen Adolf Törngrens ledning pä 1850·talet utvecklades produkternas kvalitet och Notsjö·glaset kunde gott tävla med det bästa utländska. Vi gjorde smä upptäckter av gammalt lint glas i vitrinerna. Bland samlingarna kunde vi finna bekanta pjä· ser av samma slag sam vi har bland egna släktklenoder.

De frontmän som önskar tillgodogöra sig vård en kan vända sig tili nägon av d e tre tandklinikerna vid stadens hälsovårdseentral.

Västra Nyland

gick vidare mot sydöst tili Mars· kens jaktstuga i Loppis. Tyvärr gick en del av höstens granna farger rarlorade tack vare regnet, men humöret var gott. Bland res· liga furor vid en ödemarkssjö lig. ger stockstugan, tirnrad av s.k. "kelohonka" en gång i Ostkarelen av C.G. Mannerhelms egna soI· daler. Den nya boplatsen var vald av Mannerheim själv och vi trädde in och tiden stod stilla och de gamla minnena talade om hArda tider och om kamp och trohet för värt fädernesland . Kaffet i Iis· karstugan värmde oss och VI sade farväl tili den utmärkta guiden och anträdde hemfarden.

En dag under hösten är det storstädning i Bensowparken och så hade vi mer än tur en "öppen dag". S olen sken och alla löv hade

redan dalat då 30 pigga pensionä· rer tog räfsor och hackor, spadar och kärror. Slutresultatet var gott och de som jobbat lick njuta av härliga smörgåsar och kaffe .

En födelsedagsfest liras årligen och de pensionärer, vars födelseår slutar pä 0 eiler 5 i år är föremål rar hyllning. Esbo Musikinstitut med Kjerstin Sikström som clirigent kommer att underhålla oss på etl månadsmöle och en gemensam julfest med GrankuUa svenska församling avslutar höst· tenninen och då blir det både andlig och lekamlig spis, ja t.o.m.

Julgröt och Julbock. VI har även tänkt pa de olyeksdrabbade i El Asram, A1genet och gjort en ;n. samling till Röda Korset. Varma julhälsningar frän Grankullapen· sionärerna genom

Ingegerd Herrgård Vi lämnade belåtna Notsjö och kunde konstatera att "skeppel r,,"~::S::S::::;:S::5S:5S~~~~~~::5S:5S~1) var lastat" med glas. Men farden Jäm rostar lIär del icke al/ljällds, slillasldellde ,'attell

Esbo har som första stad i landet infört tandvård för frontmän, Tandvården, som i första skedet är avgiftsfri, omfattar alla de frontmän som är födda 1916-1920.

Vården inbegriper undersökning och nödvändiga åtgärder av förstahjälpsnatur.

Berättigade tili avgiftsfri tand· vArd är i detta nu omkring 1600 frontmän. Meningen ä r att verk· samheten i ett senare sk ede skall utsträekas ocksä tili andra å1dersgrupper. B ehovet av ta ndYArd bland stadens frontmän och de kostnader den medför karl· läggs I sommar.

PENSIONÄRSKURS i Karis i mai

Hem mafl un uli si tt kök trö ttas UI av s lit och slö k pa us h o n lar med s lräe k och böj rull a vrislcr. ar mar löj

Jumpa-stund gö r kroppen sund passar såväl sma l sam rund

~j

förlorar sill friskhel, Iikasd /llldergräl'er lättja s;lIl1ets ~ spällst;ghet. ~ Leonardo da Vin~

12

Arbetet i Pargas exempel för oss andra Pargas PenslOnärerna har inte på en lid synts tili i God Tids spalter. så det är väl på tiden att rätta t ili bristen.

Vi går på i u1lstru mporna så gott det går, trots en del problem .

J ag vet mte om Jag skall bö rja med klagovisorna eiler glädjeämnena. Alla vet ju att jag är en 100 %-Ig optimist så jag väljer att bör- , ja med bekymren och slätar sedan över med allt det positiva vi JU trots allt kan notera.

Lokalfrägan har ju varlt bekymmersam. allt sedan föreningshuse t stängdes har vara träffar haJlits I olika ungdomsförenmgs hus i periferm . Nu under den kaila arstiden har Brand karshuset varlt \'art enda allernativ. Lokalen är trevlig och ligger centralt men är htet trång och ger mte möjlighet att inbjuda eU större antal gäs ter frän grannföreningarna. SAdana träffar är alltid givande, del är därför träkigt att vara t vungen skjuta dem på framtiden. VI hoppas ändå aU det så srnåningom skall bli bättre. r hösl har man påbörjat byggandet av en idrolts- och ungdomsgård i Pargas och när den blir fårdlg Iror VI oss få vara med påett hö rn. Vi har haft förmå nen att hy ra Brandkårshuset tilI nedsatt hyra,

men den kä nns ändå I vår ekonom I, liksom kostnaderna för dansmusiken . VI har inte tilisvidare ansett oss kunna höja möteseiler kaffea vgiften, men det ser nog ut att bli oundvikligt i en snar framtid , så d et är nog bäst mina vänner, att vara beredda, men för den skull inte rädda, det blir på sin höjd en förhöjning på mk 2 3,- . J ag hoppas att detla inte skall avskräcka någon .

J ulfesten står n u in för dörre n och sk all väl även 1 år innehålla allt vad trad itionen bjuder. Gran. gröt och Lucia skall vi ha och ett gott och glatl sinne bör alla ha med slg. dä bhr det nog en Iyckad och glad Julfes!. Liksom under tidigare ar står förenmge n för kostnaderna. Vi pargaspenslonärer. träffas alltsä alla pä julfesten i Bra ndkårshuse!.

J ag skall fortsätta med ekonomin ännu etl tag. Det understöd fö reningen får frän staden mk 500 ,-/år ger ju inte möjligheter tili några större utsvävn ingar. Det stöd vi fått av ortens fö retag har då varit mera kännbart. Banker och affärer har bjud it på kaffe med dopp vid olika träffar och stätl för endeJ program. SAdana erbjudanden har vi tili och med några outnyttjade för vårvinterns

träffar. Denna välvilja, för vilken vi är mycket tacksamma, gö r att vi ser med tillforsikt på framtiden.

F öreningens verksamhet har fortsatt i stort enligt ticligare mönster. Teaterbesök. någon exkursion och förutom månadsträffarna har vi ju både sångkör och d ansgrupp.

N är det gåller sångkören, har ett persons k..i fte ägt rum . "Bibi " Manns tröm, som varit initiativtagare och ledare för kören ända från starten . har överlämnat ledningen ät Gerda Mattsso n . Bibi och hennes kör har blivit en viktig Kulturfaktor i vår krets. Vi tackar Bibi för hennes värde fulla msats och hälsar samtidigt Gerda välkommen i hennes nya krävande uppgift. Vi är övertygade om , att Gerda med sit t gedigna musikaliska k unnande, även i fortsättningen kommer att ge oss nya köruppleveJser. Lycka tili Gerda!

Vår Bibi läm nar oss Iyckligtvis in te, h on fortsätter att leda dansgru ppen d är hon med s in entusiasm ger motivation och nöje i att göra vårt bästa i de ofta svåra turerna.

När fören ingen rör en tid sedan tick en inbjudan rrän N orrgårds sjukhus, att i lämpliga grupper

K~~K. ~~~~~~l<.X.K~

Från B ORGÅHORISONT

gudtj änst och nattvardsgång.

Efteråt bjöd föreningen på kaffe med program .

S ven ska Dagen tirade vi på trad it ionellt sätt med fes t för fören ingens medlemmar på församlingshemmet. Att Svenska Dagen Hösten bÖlJade med besök på . änn u väcker genklang bland oss J ag har med mtresse följt med de ohka pensionärsförenmgarnas FöJisön, Solvalla och I B otanlska äldre visar det talrika d eltagan : \'erksamhet i denna tldnmg och lrädgården. Sedan följde 1 okto- det. närmare 300 deJtagare. glatt mig över hu ru många aktiva ber och november industribesök J ulfesten kommer som vanligt loren mgar vi ha r i förb undet och bl.a. Dtckursby Färgfabriker och RiihImäki glasbruk. Och nu pla- att haJlas pA Karijärvi kurscen t"ilka tina skri benter det finn s. rum. Intresset för denna fest är ners en Lenmgradresa.

S peclellt har jag riis t m ig vld som alltid stort, redan nu har Däremellan har VI besökt somakllvlteten i Österbotten . Här kan närmare 200 deJtagare anmält sit t man se vad en ombudsman kan marteatrarna på Postbacken och del taga nde. astadkomma. Nä r fär VI en sådan I GJims samt bruksdagen I Svarta.

Nämnas kan kanske också den Nyland ?

Aven Svenska Teatern och L illa allsangsdag med mat som anordTeatern har fått besök.

Men det var om Borgå penslOHöstens arbete följer den in- nades på Ka rijärvi. närers verksamhet jag skulle beDetla är i stort sett det som hän t vanda trallen d.v.s. måndag: rätta. Sommaren har Ilytt och kondltionsmarsch, onsdag: sång- eiler k ommer att hända inom vår hösten är ocksa lorbl. kören, varannan torsdag: sam- fö renin g.

Sommaren har vi reserverat rör kväm ute I socknen i början av VI vänta r nu bara på att fa den utfarder och utflykter - en varje hösten i olika ungdomslokaler manad. 1 maj besökte vi Ingå med marthorna som värdar, sena- ombudsma n som på fö rbundets kraftverk . Ekenäs och Tvärmmne re Istaden . Vararman torsdag sen aste årsm öte lovad es oss någongång I framtiden. Denna sk ulzoologiska stalion. I jum bar det sammanträder slyrelsen. le säkert ku nna aktivera våra förav tIli Karelen med besök på Nyhet för denna höst är, att en ingar 'i öst-Nyland, ge oss nya Bombahuset i Nurmes, på Koli. I Valamo kloster, Nyslott och and- fö reningen Iyckats hyra en lokal tips saml få tili stå nd ett bättre ra smder I Karelen . Sommarfes- fö r f'y ra timmar varje fred ag, då samarbete fö reningarna emellan .

Borgå den 10 november 1980. ten ute I skärgården - närmare har VI "öppna dörra r" . Här samlas sagt Pellinge - hölls I juho I au- den nystartade syföreDlngen. här Ove Backman gusti for ett tjugotal medlemmar speJas schack och and ra speJ. till norra ltalien och besökte där Ibland dansar VI också eiler visar bJ.a. Venedlg, San Marino , P,sa, bllder frän våra resor. Nu fö re JuJ F10rens m.f1. smder. ltallenresan sk all VI lära oss göra julpynt. har VI hela hösten fAtt uppleva De Gamlas Dag nrade VI tUlånyo i ord och bild på våra samsammans med församlingen med kväm .

bekanta sig med sj ukhuset och dess patienter, var det mänga som tog emot inbjudan med blandade känslor. (Sjukhuset ä r ett sk. Bsjukh us rö r patienter med lindriga mentala problem). Sjukh uset är gammaII och omglvet av en massiv mur av fördomar, som man nu, när sjukhuset har moderniserats och vårdmetoderna likaså, vili visa upp i ett rörsök att rasera fördomarna , Sjukhuset gay intrycket att vara ett hem rör en storfamilj med många medlemmar. Rummen var välvårdade och målade i trevliga farger. Patienterna var glada och hälsade oss med idel leenden. D e fruktpåsar vi delade ut blev också uppskattade. Dessa besök, som görs en gäng i mänaden lär motses med forvä ntan varje gång. Vi kan kon statera atl sjukhuset, med sin 42 patienter gjorde ett mycket positivt intryck pä besökarna och våra förd omar försvann detinitivt. Primus motor för dessa besök är Karin Moberg.

På stan bar jag hört att en del medlemmar inte anser sig fä u t nägonting av våra träffar. Det är j u sä mina vänner, om man kommer tili träffen enbart för att få någonting men inte ä r beredd att att g e någonting, ja då blir utbytet säkert rätt klent.

Vi borde v id varje träff eiler annat möte med våra med männ iskor försö ka ge något av oss själva, om d u t.ex. är beredd att Iyssna på en person som behöver få tala ut, alltså ge något. Du kan vänta dig att få f1erfaldigt igen, de andra är ju så mänga. Ar du beredd att göra mötena mera givande?

På Pargas Svenska Pensionärsfö renings vägn~ tillönskar jag alIa God Tids läsa re en F ridfull J ul.

Bertel Lundström

Inför julen NII blåser käeka tomtar Iz ögt i glädjens sitl'erlllrar, nll bryter /jllset, starkt oelz mäktigt , genom mörkrets mllrar.

Det jlödar , lik- oelz växelström krillg alla grå Jasader, det brillner gralll , som stjärnebloss, i väldiga kaskader.

Jag Jrågar nästan - när jag bländad över torget ser, om själva vinterga/an målllle - hor monterats lIer. Allt /wn förresten tänkas ske, lIi mi1l11s alt yankees sände Apolloll - den som ideligell IIpp tili månell rände.

Här Izämtades Jrån rymden ned, med skilda s/ags velziklar, blalld allnat tili vår dr . Wiik, eli massa små partiklar.

Vartellda gram blev Izimla dyrt , var yankees relll jörbytta , men vad vet j ag - det gruset kallske gör lIån nytta.

Dock vi/l jag säga : /.Åt oss Izär på trygga Tellll s \'andra , i della stlllldom trolska skell oelz säga ti/l varalldra , med bäsla menillg - Eli god jlll - en jlll med mållga klappar Oell Jast vi veI all jlllell krä ver jlera IlIIlIdralappar , så vi/l vi ändå Iza den k var oelz åter höra ordell : Å I mämliskoma eli vi/ja god oeh Jrid på hela jordell.

När snöll på taken Iyser vit oelz lomten - han med påsell , gör sina tllrer kring vårl IlII s oelz lar på alla låsell.

Då bär Izan på eli regel god, som städse I,mgt bör väga , dell - all I,i alltid - varje jlll Jår trygglz etskänslan äga.

Då kan vi jira glall vår Jest - med /jIlS med sång oelz spel oelz /ljuta det vi jimler bäst Jör både kropp oel, själ.

Alfred Smeds_

- Skatuddens Tertta Sundholm verksamlletsledare förening Cellfraljörbulldet !ör de gamlas väl Jlllägg vid pellsiOllärsseminariet på HaIlaholmelI 61. medlemslänk En del Kronohags· oeh Skat· uddspensionärer samJades till möte den 30 januari detta är i Föreningsbankens kontor på Ma· riegatan 15, där de hälsades väl· komna av bankens direktörer Eugen Wikstedt oeh Kristina Renko. De närvarande beslöt att bilda en Kronohagens-Skatud· dens pensionärsförening och valo de en interimistisk styrelse oeh kom överens om att regelbundet träffas den sista tisdagen varje månad, undantag doek för som· mar· oeh julmånaderna.

Förslag tili stadgar godkändes slutligt på marsmötet oeh efter det foreningen vederbörligen in· registrerats anhöll den, den 5 maj om medlemskap i S venska Pen· sionärsförbundet r.f. vilket följande dag beviljades.

Mötesprogrammen har varit in· tressanta oeh omväxlande. Beda Jansson har sjungit oeh spelat gitarr oeh lektor Carl·Gustav o 0 s har visat bilder oeh berät· tat om Jugendinteriörer i HeI· singfors.

Vieehäradshövding iEandall Ny born har berättat om Karl den XII oeh hans dra·

banter oeh professorskan AntJa Sun d g r e n om sin vistelse i USA sen aste sommar. Hon visade bilder frän det college, där hennes sonson just slutat sin skolgång oeh från de festligheter som hör tilI ritualen vid detta tilifålle i amerikanska skolor.

Tili aprilmånads möte hade Pensionärsförbundets verksam· hetsledare Rainer Nordström in· bjudits , som redogjorde för för· bundets ideologi oeh program".

1 maj företogs en utfärd tilI Ta· vasteh us där slottet besågs oeh en annan till Fallåker iEsbo, där Jules Vemes "J orden runt på 80 dagar" framfördes på ett både fi· nurligt oeh underhållande sätt.

Våra pensionårer, som är 53 tili antalet, har stortrivts i Fören· ingsbankens trevna kontorsrum.

Anne-Marie Beaurai n, ordf.

o

Njut av allt möjligt medall tid är: den trivsamma torghandelll , de perso llli~a småbutikema som kommer att !örsvillna .. .barn oel! barnbarn, snart är de bes värli~a " puberteter" . . .h elgstämlIillg . . . de långa mörka kväLlarna - ! ör de Ila sill eharm de oekså.

Elisabeth Tham

Borgå har redan valt styrelse Borgåbygdens svenska pensionärsförening rf. var sammankal· ad tili vaIrnöte på svenska för· sarnlingshemmet i Borgå den 20 november. Efter alla inledningspreludier skreds tili val av funk· tionärer för följande år. Tili ordfö· rande återvaldes 0 v e B a e k· m a n. De tre i styrelsen, som var i tur alt avgå Len n a r t T örn· q v i s t, Eli z a b e t h F 0 r s· man oeh Götha TräskeIin ätervaldes. Övriga i styrelsen är A r n e J u n g hoI m, VaI t e r F 0 r s·

man och Alfons Gus·tafs· S 0

n.

Suppleanter 1981: Tyra Sten· ström oeh Erik Tallqvist. Med· lemsavgiften för 1981 fastställ· des liksom förut tili endast 5 mk.

Valmötesförhandlingama tog 10 minuter. Därpå följde samkväm med föredrag av B e d a V i r ta n e n oeh en sketeh, även den regisserad av Beda. Lot· teri, sång och kaffeservering ut· fyllde programmet.

A. J ungholm

Pensionärsnämnden i Vasa rapporterar Hallåå! Nå hej. Jo taek, vi mår bra här i Vasa. Jo, det skalljag väl kunna beräfta om.

Jag har nog suttit med först i den pensionärsdelegation som för 8 är sedan tillsattes för att, som det hette "sträva tili alt utveekla pen· sionärernas fritidssysselsättning oeh anskaffa lokaliteter för detta ändamal samt atl uppgöra förslag till stadgar för en pensionärs· nämnd. Sedan har jag suttit med i

den pensionärsnämnd som bil· dades för 4 år sedan.

Jo, visst har vi fått ett oeh annat till stånd. Men nu är ju inte pen· sionärsnämndens uppgift att stäl· la igäng med en massa saker, utan vår uppgift är att väeka myndlg· hetema tilI sinsikt om vad som fattas visavi äldringsvården oeh genom brev oeh uppvaktningar se tilI att det rör sig pa det pohtis· ka planet. Men en del kan vi skfl·

TilI vårt samhälle har av tradi· tion hört en strävan till aktiv grannhjälp oeh en vilja att hjälpa varandra. Detta har utgjort den grund val på vilken mänga säll· skap, föreningar oeh förbund har etablerats för att driva på ärenden som upplevts som angelägna, för att hjälpa den nästa vars omstän· digheter lämnat mycket övrigt att önska. De gamla har sedan orga· nisationsverksamhetens första tider varit en av de grupper som slått i eentrum för den frivilliga hjälpverksamheten.

1 själva verket är vår nuvarande organiserade oeh lagstadgade åldringsvård en klar fortsättning på den frivilliga medborgaraktivi· teten . Dagens organisationer fort· sätter sitt viktiga banbrytande uppdrag genom att experimente· ra oeh utveekla nya servieefor· mer. Utöver sitt banbrytande ar· bete kommer de med et! viktigt komplement till den offentliga förvaltningens arbets- oeh verk· samhetsformer. En sådan är vän· verksamheten för atl hjälpa oeh glädja de gamla. Det är et! arbete för vår nästa vilket innebär både ett kvantitativt oeh kvalltativt tillägg till åldringsvårdensvld· sträekta fålt.

För ett tiotal år sedan ville beslutsfatlare tro att den offentliga förvaltningens tjänstemaskineri skulle vara i slånd att tillgodose alla mänskliga behov. Det fanns inget utrymme för frivilligt arbete, åtminstone inte inom SOCIal· oeh hälsovården. 1 dag är läget doek ett annat. Numera erkänner man öppet att tjänstemaskineriets resurser inte förslår för den va på vårt konto. Vi har nya oeh trivsarnma utrymmen för pensio· närsföreningarnas verksamhet.

Fär kan vi samJas till möte, fester, övningar, danser oeh hobbyarbe· ten o.s.v. detta helt avgiftsfritt, vi har fåtl matxerviee för pensionä· rerna, vi har fått badmöjligheter för dem som bor omodernt, vi har ordnat fester O.S.V. Bl.a. under de gamlas veeka ordnade nämnden 12 olika aktJvlteter. Vi började med en stor fest på söndagen oeh så fortsatle det hela veekan med eftermiddagsdanser, försam· lingsdag, hälsodag, simhallsbe· sök, gralls teaterbesök, paneldis· kusslon O.S.V. 1 dessa akuvlteter deltog ea 3000 penslOnärer oeh

verksamhet som den enskilde medborgarens välfärd förutsätter.

Man medger oekså att det är yt. terst sällan som en myndlghet kan ersätta den värme oeh mänsklighet som den anhöriges hjälp oeh stöd mnebär. VI beh· över vänverksamhet oeh grann· hjälp.

Inom åldrmgsvården har hem· service oeh anstaltvård varlt de områden inom vilka den frivilliga arbetsmsatsen känts mest träng· ande. Då en hemsamarlt eller per· sonalen på ålderdomshemmet m· te har tid alt samtala med den gamla, att promenera ute med henne, atl Iyssna pä henne oeh sitta hos henne, kan de frivilJlga personerna lämna en värdefull insats I en sådan situation.

Oeh en verksamhet av detta slag passar såväl ung som gam· mal oeh även den som själv hun· nit upp i pensionsåldern.

För den pensionerade är en så· dan viktig vänverksamhet bety· delsefull ur många olika syn· punkter: Den som ger hjälpen upplever en känsla av atl hon behövs vilket höjer hennes självkänsla oeh ger hennes liv innehåll oeh vaflation, det skapar personkontakter som är värdefulla för bägge parter osv.

Det är synnerligen angenämt att i detta sammanhang konstate· ra att pensionärsorganisatlonerna i Finland har taglt upp den fnvilliga vänverksamheten som en av sina verksamhetsformer.

De gamla har levnadsvisdom, ero farenhet oeh tid för detta arbete som är förtjänt av alla uppmunt· ran och stöd. över dussinet föreläsare.

Nu håller nämnden pä med atl fa. tilI slånd ett servieehus för penslonärer Tomten är redan reserverad oeh en stiftelse grundad oeh stadgarna mlämnade tili ml· nisteriet i oeh för godkännande.

Enligt planerna skall bygget komma igång 1982.

Här några saker som vi sysslat med. Om planer för frpmtiden vili Jag Icke så myeket orda eftersom dessa är en sak som ankommer pä den pensionärsnämnd som väljes efter nyär för 4 Ar framat. Men sA myeket kan jag säga att penslO· närsnämnden nu blivlt barm i kläderna oeh har kommit för att stanna.

FODELSEDAGSFEST Korsholmsgillets 10 års jubileumskonsert söndagen den 23 november i Stadshuset I Vasa blev en fest som de närvarande sent kommer atl glömma. Stadshuset rymmer 500 personer oeh det var nog fyllt till sista plats. K 0 r s· holmsgillet har gått m för atl underhålla penslOnärer oeh åld· nngar på åldringshem. Roparnäs sjukhus har besökts flere gånger årligen. Festen mleddes med Korsholmsvalsen varefter gillets ord rorande Tor· G Ö r a n A s· b a eka hälsade välkommen Bland publiken fanns då repre· sentanter från Jularboglllet i Sverige oeh erän Norge fanns medlemmar frän T v erla n ds sångkör I Lelffjord.

Publiken uek njuta av musik en lImmes t1d, varefter gillet bjöd på kaffe. Under pausen hördes det nog att det var pensionärer som var I farten för sorlet var nästan lika högljutt som musiken Efter pausen spelades ett mu· slkstyeke varefter hyllrungarna började. Kvevlaxgillet hade sänt telegram oeh blommor oeh oekså prlvata personer hade uppvaktat.

Först i turen var Jularbo gillets representanter som spelade en hyllningslät, varefter deras ördfö· rande Bernt Samuelson tala· de om vtlken betydelse musl· ken har som brobyggare mel· lan Sverige oeh Fmland. Se· dan var Tverlands sångkörs representanter i turen. Deras ordförande Lars Jåstad fram· förde hälsnmgama oeh överläm. nade en tavIa med motiv frän deras hemtrakt. Därefter kom Vasa pensionärsförening Vi p s oeh överlämnade en bloms· terkorg oeh Viking Haga tae· kade Korsholmsgillet för alla de festtillfållen som de arrangerat för Vasa pensionärserna.

Vasa spelmän oeh Vasa f 0 I k dan s I a g överräekte gävor och blommor. Korsholms kom· muns hälsning framfördes av kommunalstyrelsens ord förande Harald Håkans som överräek· te en blomsterkorg oeh taekade gillet· för att de fört ut Kors· h<!lmsnamnet till andra länder oeh till oeh med tili Ameflka.

När så uppvaktningarna sluta· de var det gtllets tur atl komma ihåg sina goda medarbetare. Då gällde det först Bengt Polo J 0 h a n s 0 n frAn Sveflges Radio oeh Tor Ahlstrand frän Fm· lands Rundradio. De fiek blom· mor oeh taek för gott samarbete.

Sheila Smeds oeh Tor· Göran Abaeka "ploekade" ur gillets mmnesböeker många roli· ga mmnen som de varit med om under 10 år.

När man länker sig attgiUet har haft 402 övningstilltällen, fram· trätt206 gånger pii 89 orter, utom· lands 9 gånger, gjort program för radIO 14 gånger varav 8 för Sveri· ges radio oeh myeket annat, för· star man nog att medlemmarna i Korsholmsgillet spelar för att de trlVS med det oeh för den goda kamratandans skull. Gillet består av 25 spelmän varav 6 damer.

Alfred Stenlund

1~

men IiI j orn a 1yser än rrän insidan av Porkalaområdet, där han går omkring, fjärran frän sin egen hembygd, m ed enbart sina kära Beethoven-skivor som sällskap.

-

VisSI kan man respekJera $;IIa

fiender. Tili oell med lörstd dem .

Han ,'or klok nog

011

mse aft

~n

overspänd chauvinism, eli uppagiterad fosterlöndskhet ime häll i löngden . För honom krigetfrämst eli morematiskl

..0,

Deh teknisia problem.

Otto Seire är visserligen mgen obekant skribent, ty han har tirugare blivit känd som uppskattad lyriker Och rörrattare tili rackartiklar och uppsatser, men med "men liljorna lyser än" gör han sin romandebuL En mycket lyckad debut dessutom, ty personligen raschinerades jag av hans lättlöpande stiJ, när han i berättelsen från Porkalaområdet tar läsaren med för att rå uppleva den lugna idyllen på I 930-taJet, som krasst under 40-talet förbyts mot krigstidens lurtangrepp och bombardemang, som på ett drastiskt sätt ingnper 1 bokens huvudpersoners liv.

Pä 1950-taJet får vi uppleva hur den gamla kulturbygden förvandlas tili ett öde land - "den enda vita tläcken på Europas karta", som rörfattaren så trärrande uttrycker sig. Som ett av de starkaste avsnitten i boken upplever jag den ryska översten ~eraJimovs retlektioner och mänskliga filosoferande krmg ställningskriget

1 slutavsnittet - 1960-talet, rår läsaren uppleva hur Erik Wessler, tar över HumJeviken, där naturen fritt fått marschera fram över i träde liggande åkrar, förvildade trädgårdar och stränder helt ockuperade av vassrugg.

kens spel, löper som en röd tråd naturens egen okuvlighet. Det orörstörbara - de Iysande brandgula liljoma - följer oss genom hela berättelsen. För mig framstår de som en personifikation av P orkalabygdens egen befolkning, som a1drig gay upp, utan levde i hoppet och också fick uppleva återkomsten tili hembygden.

- ÄT eiler dr återkom IiIjorno, yppiga i 5in skönhet. Iblond kunde de skjulD tlpp pa nya ställen, helI oberäkneligl. Del passade alls inle 011 lömja dem i en raballs snövhel.

Eija

Pastor Karl-Erik B 0 r g's tal vid SPF:s Österbottniska distrikts Höstdag i Vasa.

Vi talar - såsom det heter i skrirten - "vad intet öga har sett och intet öra har hört och vad ingen människas hjärta har kunnat tånka, vad Gud har berett åt dem som älska honom H •

Erik upplever inte detta som något ned slående utan rastmer som en utomordentlig medicin mot stadss tressen .

- Ali äga marken , skogen , den gröno sfuun ingen med allD blommorna I sands-

tranden, ,'dgorna som rul/adt fram ltd eiler led. Del kiindes ö,·ervöldigande.

De' )'Of som om ordet Jos/erland hadt blivit eli 11)'1/ begrepp.

De gentliga huvudpersonema, bankkamreren Elmer von Sehen, som lever i ett olyckligt äktenskap med Karin samt sonen Wilhelm - kanske rörstörd av den girtiga atrnosfåren i hemmet, upplever jag a1drig lika nära utan endast som nödvändiga marionetter vid uppladdandet inför kulmen.

Genom denna starka och varma skildring av Porkalabygdens dramatiska öden i världspoliti-

"Vad intet öga ~ett och vad intet öra hört"

men liljorna lyser än: Otto Seire Ekenäs Tryckeri Ab Pris mk 62 ,-

Mänga av oss har säkert fått lära sig att det där bibelordet handlar om himlen. Men om vi vili vara trogna mot textsammanhanget så är det en missuppfattning att bara tänka på himlen när ordet citeras. Överhuvud taget tycker jag att kristna aIItför mycket tänker på himlen. Vi har orsak att tänka mycket mera på jorden, därrör att Gud själv gör det.

När Gud i skapelsens gyyning såg på det han gjQrt var hans omdöme att det var mycket gott.

Om man ser ut över väri den idag ser det inte lika bra ut. Istället ser det mycket ilia ut.

Men Gud han såg också det rör länge sedan och skred omedelbart tili nya skapelseåtgärder.

Han utarbetade en pian och satte den i verket. Det är den planens förverkligande som detdär bibelordet handlar om. Det handlar om Guds fantastiska åtgärder att undsätta denhär värI den sam re-

BALUNS-äventyren på kassetter Ett verkligt välkommet julk1appstips för oss alla mor- och farröräJdrar med barnbarn i sagoå1dern.

För dem kommer Baluns-sagorna på kassett - det finns 2 st. av dem - att tas emot med öppna

armar.

Alla småttingar har vid det här laget rör länge sen knutit varma vänskapsband med björnungen B alu n s och hans lursiga mamma Balunka och hasande pappa Balthasar . Lika goda vän-

Trasten i sno Jag har en gäst på min balkong .

Han kommer hit i hunger så svartklädd som ett sorgeår.

Han tar de smulor som han får, och han skall tacka mig den gång han sjunger, sjunger, sjunger. Än smyger han så sorgset skygg, och snabbt är han f6rsvunnen och ftaxar från mig med ett skrik.

Men ingen sång skall svalla rik som hans när snart han sitter trygg i någon trädtopp, solomspunnen.

En marskväll skall stå sårigt röd kring högsta trädet där han sjunger i svårmodsdur, i jubelmoll och slungar utan uppehåll sin sång som är som gråt och glöd .

Då mättar han m i n hunger.

Gabriel Jönsson

Ym: .,UU LlilD I&L l iU: 6 1i>A .tSlDl"S~IiA

ner är de med system Balala jk a och det litet tufra ä1gparet EIgvira och EIg vis.

Hela sällskapet är välkänt frän radion och nu senast fick Baluns-vännema följa deras äventyrliga färd tili "självständighetsbalen på slottet" den 6 december i TV. Bertel Lindell " pappa" tili boken "Fantastiskt Baluns" har läst in de 8 sagorna - det blir över 150 min. sarnmanlagt på kassettema - så att det blir en rantasifull tappning av björnäventyr.

En extra honnör ger vi Bertel rör initiativet, att som första fi nlandssvensk berättare våga sig på att läsa in sin sagoproduktion på band.

Vili du bereda ditt barnbam en för läng tid bestående glädje, så glöm då inte att lägga Balunskassettema i julklappskorgen.

Eija Musik & Foto KB, Järänmaag. 2, Abo 20, tel. 921-301 592

dan rör länge sedan räkade ur kurs.

Apostlama fick i tiden var med och bevittna hur de verkligt avgörande räddningsåtgärderna sattes in . Gud själv utgav 'sin egen son på korset som en försoningsgärning för att återfå ett positivt förhåIJande tili dem som kommit på kant med honom .

Det mest fantastiska i räckan av händelser var när Guds korsf<iste son genom uppståndelsens under fördes fram tili det eviga livet.

Det är allt det som detdär bibelstället handlar om. Det handlar aIItså inte bara om det som vi ser fram emot utlm rramför aIIt om sådant som redan har hänl

Ingen kunde på fcirhand tänka ut vad 'stort Gud skulle göra. Därför skriver Paulus: "Vad inte öga har sett och intet öra har hört . .. " Han fick den stora förmånen att bevittna proretiornas fullbordan och sprida ut budskapet därom.

På uppståndelsen, skall vi här ta fasta. Det är pä den som framtiden och hoppet grundar sig.

Som kristna ser vi fram emot Jesu återkomst och vår egen uppståndelse som en följd av J esu uppståndelse.

Men Gud vili inte bara frälsa kristna tili himien. Han vili också se sina planer med denhär jorden gå i fullbordan. Han vili se mänskligheten leva i fred och harmoni på jorden. 1 rörverkligandet av de planer är vi kristna indragna med vår tro, vårt hopp och vårt liv. Jesus är inte ensam redskapet för planemas förverkligande. Vi kristna är kallade tili Guds ocb Kristi medarbetare. Det betyder att Jesus skall ha sina medarbetare med sig när han en dag kommer åter tili jorden. Vi är kallade tili uppgifter också i uppståndelsetillvaron.

Meningen med jordelivet är därför att vi skall fostras och mogna. Uppståndelsen, innebär sedan vår slutliga frälsning tili en totaJ ny existens.

Men redan här och nu kan uppstAndelsens krafter verka i den

som ser fram emot dess konkreta rörverkligande. Uppståndelse här och nu är att leva J'esu liv, att leva i kärlek. 1 den uppgiften fostras vi rör de större uppgifter som väntar oss i den egentliga uppståndelsetillvaron .

De rramtidsutsikter som hör samman med uppståndelsetron är inte mörka och dystra utan strälande Ijusa. Utifrån dem vågar vi med öppna ögon se både på vår egen förestående död och den svåra kris som vi förstår att skall drabba jorden och mänskligheten.

~-Llc

~

När människor slutar tro pd Gud tror de inte på lIågonting.

Det är tyvä" mycket värre än så. När de slutar tro på Gud tror de på vad som helst.

G,K, Chesterton

Ett hårt paket från ETA Göran von Bonsdorff

Chsister Boucht

Vad är fredspolitik?

Klondike hägrar

Universell fredspolitik som a1temativ tili traditionelI utrikespolitik.

141 s, mk 60,- hft.

På guldgrävarnas färdväg 208 s, mk 58,- hft.

Ingeborg Kullberg

Otto Seire

Rika En tjänares väg

Men liIjorna lyser än

En ambitiös lantflickas strävan mot yrkesmässig fullkomning och personlig Iycka i 1800-taJets Västnyland.

147 s, mk 68,- hft.

Berättelse från Porkalaområdet.

Idyllen - kriget - arrendet Iiljoma.

144 5 , mk 62,- hft.

Ekenäs Tryckeri Aktiebolags Förlag.

I

PENSIONSFRAGAN

Fråga: Jag är en förtidspensionerad överkonstapel med statlig ar· betspension, folkpensionens grunddel och frontlillägg. Har tänkt bosätta mig med min hust· n' (hemmafTu Ulan pension) i S'verige, emedan vära bäda barn blivit fast bosatta där. Sänds ar· betspensionen efter tiU Sverige, hur och var sker skatleavdraget samt deklarationen? H ur länge får jag folkpensionen och frontti!· lägget och ka n jag få motsvarande i Sverige och på vilket sätt? Hur är villkoren för hustrutillägg i Sverige?

Pe ns .ö.kons t.

Svar: Arbetspensionen får ni utan problem överflyttad bll Sverige genom att meddela banken och Statskontoret, som har hand om utbetalningarna av de statliga pensionerna. Skallen betalas i Finland. 35 % källskatl dras av pensionen och ytterligare skatl pa pensionen bör det inte bli i Sveri· ge sävida ni saknar andra in· komster. Om ni kommer atl få inkomster i en eller annan form i Sverige läggs sannolikt också pensionen tili och skatlen beräk· nas på totalinkomsten. Deklarera tiU Finland kommer ni.J<nappast a tt be h öva göra a nnat än fö r det Af under vilket flyttningen sketl.

Om ni har. kvar någon fastighet eller lägenhet i Finland kan ev. deklaration behövas. Kontakta skattebyrån på hemorten och dis k u tera saken. På samma gäng skall ni be om e tt sk . källs kat· te k ort.

Skattemyndigheterna kommer ock så att behöva ett in· tyg över atl ni bosatt er i Sverige.

Folkpensionens grunddel, just nu 215 mk per månad, får ni från Finland under de tre första åren efter flyttningen. Frontlillägget,

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

för närvarande 56 mk per mAnad.1 får ru behAlla sä länge ni är On. ländsk nted borgare. Svenge har ingen motsvanghettiW detta. Ef· ter tre år får ni svensk fo1kpen· sion. Den beslår av etl basbelopp och etl pensionstillskotl. Basbe· loppet är lika stort för alla obero· ende av ekonomisk ställning.

FTån och med mars 1980 är basbe. loppet 14.900 kronor per år eiler drygt 1.241 kronor per mänad.

B eloppets storlek fastställs för en mänad i taget enligt det rAdande prisläget. For dem som sa knar arbetspension (ATP) eller har en obetydlig sådan finns det etl sk. pensionstillskott, som frän och med juli 1980 är 41 % av basbe· loppet.

S veriges hustrutillägg skiljer sig pii väsentliga punkter frän Finlands. I Sverige betalas tilläg· get ut tlll h u s t r un, medan det hos oss är-en dlrekt förhöjning av m ann e n s pension. Hustrutil· lägget är en av de ytterst få sven· ska pensionsdelar som är in· komstbunden. Gränsen för all få fullt hustrutillägg hgger vid en sammanlagd tnkomst om ca 30.000 kronor per år. Tillägget kan när det är som högst vara så stort atl det sammanräknat med mao kens folkpension motsvarar den penr.ion tvA pensionsberätligade makar får (basbelopp + pensions· l tillskott). Förutsättningarna för atl få hustrutillägg är atl makarna varit gifta I minst fern M, att man· r.en är pensionerad och atl hust· run fyllt 60 är och själv inte har folkpension. 1 undantagsfall kan hustrutillägg beviljas fastän hon inte fyllt 60 Ar eiler äktenskapet varat ko rtare tid än fem är. Folk· pensionen i Sverige är beskatt· ningsbar inkomsl. Den som har folkpension har ändå ofta lägre skatt än öVTiga inkomstlagare.

Mänga pensionärer befrias helt frän skatl.

Ansvarig utgivare och chefredaklör Eija Francke

I

Annonschef: Kaj Sjöberg Observatoriegatan 6, 51 00140 Helsingfors 14. tel. 90-63 55 99 Redaktionens adress: Eija Francke Källstranden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 90/59 80 72 Ekenäs Tryckeri Ab. Ekenäs

godtid 1981 utkommer enligt följande:

3 februari I nrnr 21 den den 31 mars

I

Ebba J a kobsson

SVENSKA PENSIONÄRSFöRBUNDETS

KANSLI Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 Oppet: vardagar, utom lördagar kl. 10 -14 Kansliets telefon 90-7537820. Kanslist: Kate Weckström Verksamhetsledare: Rainer Nordström, tel. 90-753 79 19

SVENSKA FENSIONÄRSFtlRBUNDETS tlSTERBOTTNISKA DISTRIKT Ombudsman för Osterbotten: Else-Maj Johnson Levonsg. 14 65200 VASA 20. Telefon : 961-1 1 94 10 Vänligen ring helst kl. 9 - 11 .

Delegationens bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307, Vasa Sparbank 104003962-6.

Ab BRI-REK Oy Stationsvägen 1 Asematie EKENÄS TAMMISAARI Bokföringsbyrå tel. 12881 Kirjanpitotoimisto Fastighetsbyrå 12430 Kiinteistövälitystoimisto

nr 3 den 26 maj nr 4 den 1 september nr 5 den 20 oktober nr 6 den 15 december Bidrag tilI nr 1/81 bör vara r edaktionen tilIhanda senast den 15 januari 1981.

Norra Kyrkslätts pellsiollärsjörellillg - nummer 60 Bätlre sent än aldrig heter ordstävet - så är det också med en av förbundets yngsta pensio· närsförening som borde ha varit artig och presenterat sig. Vi heter Norra KyrksläUs Pe nsionä rsför· ening och vår ordförande är V i· tai i s G r ö n r 0 0 s. Viceordfö· rande är B e r tel K ä c koch sekreterare·verksamhetsledare undertecknad. R h e a B r o· m a n är kassör och ordinarie medlemmar Aino B 0 r g.

S t r ö m. 1 r m a W i k s t r ö m och Allan Hagelb erg.

Suppleanter: Eva Kother, Aili Moring och Fjalar Wehn. VI har blivit antagna som medlemmar I Svenska Pensionärsförbundet och inlämnat våra papper till för· enmgsregistret. Medlemsantalet närmar sig 90.

Inom utsalt hd kunde vi bland 517 insända rätta lösningar dra nedanslående vinnare medan hela 12 stycken anlände försenade t.o.m. postade 3 dagar e f t e r ut· salt tid! Beklagligt, men vi ber er vänligen iaktta tidsgränsen, ty det kärtns sä olustigt, atl bara kallt kasta våra duktiga lösares bldrag åt sidan.

I

Dessa lyckliga vtnnare önskar vi ännu en gång "lycka tili" d. v .s. dA fru Fortuna den 19 de·

cember u lser sma vinnare nmglotterlet:

Vi har verksamheten planerad för det här 1trel. Vi har redan besökt marknaden I Ekenäs och nu mkommande lördag ser vi Kvinnorna på Niskavuori, sen blir det Caj Ehrstedts konsert I Kyrkslätts kyrka. månadsmöte I Bygdebo i Wohls . Då upptar pro· grammet bI.a. frågesport med ungdomsföreningens lag, som vi utmanal. Naturligtvis bhr det seniordans m.m. Slutligen firar vi julfest den 29 november I Furu· hed och sen tar vi jullov.

Kyllikki Kerin

Pen-

Inga Björk Närpes Margit Sjöblom Kimlto Margareta Söderbäck Grankulla Wynne Westerholm Hfrs 32 Gunnar Zillra Jakobstad God tid tackar alla våra tusen· tals skickliga och mtresserade korsordslösare som gång efter anna sänt m sina alster. V, önsk3.l' er God Jul och Gott Nyt! Ar i sällskap med Julkryssel.

Pensionärer i Alberga Den 2 december fick Esbo Svenska pensionärer r.f. sin nionde pensionärsklubb med främst AIberga som verksamhetsområde.

AIbergaklubben sammankommer tisdage n den 6 jano -81 kl.

13 på Torstorp. Nya medlemmar hälsas välkomna.

ENILETT AR LÄTT BREDBAR -OCHSMAKAR ÄKTASMÖR. Enilett smör·växtolJebland ning har (unnlt vägen t,lI kon sumenlens malbord Den smakar smör och är läll all breda pii brödet. ocksa kylskapskall Enilell är en Ten nalUT-

God Tld - tidningen har vi alla, men god hd har vi in te!

1

produkl lDga härdade {eiler (ärg

å

ENI ~

eiler smakämnen har 1,IIsallS Ravaror är grädde och växt olJa Den {ramställs genom kärning - precis som smör'

Enilett -

kärngott.

_$.lr..e'·Cf«*,. ·*~:".~~:_{8:·i}..e..*~

_ .. $.lr..e'·Cf«*.• -.

OLliS · or I

1&//

.*~.".~)}_{8:.i}..e..*~_*~.~~-it'" F t< iiT£1I. u fJ~!'l - Kmv-IJ"l~ STIiK - I T/W I! FoABI LIUU" - nM £/. //T/'lING NII~I! 8111Vv F- Ot< l'I T/i/{

IM- KAK VER8

OTIIGKT K~Yf

f vi/fl6-

N£/J - IVY· FIILL

RE-

HfE-

TEt<

ve-

rN S v ll l?,

fJlKT

UNOfA-

HRLLI/

GENt tl1fH KU /.. lflt=R

1111. V, 'R.

KfiN-

ToN

8LINA-

TIUVr/

V A RA

PREP. BY

' NFfJ -

(L/J6fN'

BUS-

KIU<

KKNOi. -

TO )

folJlt

NYI/m

gYRi

S 'd'-

i

i

f!f,IUJRP.4!lfJ

MAT- K Of(\

FOX

HiLL-

V£RK-

Sli MS

/.. /6-

/111#& I(UFlfKII I

I GIR-

HIIMN

k'f t:

,.

II

GRllS FdIlS'I/f5 JKPH

tiln/JII-

P/JR MR

Sf;; (;.

I TUR-

AULAAULA-

K IE T

Bland Bland de de senast senast den den 10 10 januarl lanuarl under under adress adress God God Tid, Tld, Elja Ella Francke, Francke, Namn: Namn: . ............................................................ ..

Kallstranden Källstranden10 10C, e,02720 02720Esbo Esbo72 72lnsanda insändaratta rättasvaren svarenutlottas utlottas55penninglotpenninglotter till januari rnanads dragning. ter tili januari månads dragning.

Adress: ......... . ....................... .. ............................ .

Adress: )

$.lr..e'·Cf«*.• "*~:".~)}_{8:'i}.~e..*~ _ *' ~$.lr..e'.Cf«*.• '* ~.".~ ~:_{8:' . '*~.".~)}.{8:'i}.:e..**