God Tid 4/1981

KONDITION TILL KROPP OCH SJÄL SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDET r.f.:s ORGAN

SOMMARDAGEN på Dipoli klar succe

Arg.9 - Nr 4

Sid.5

1 september 1981

TILL STATSRÅDET Vi konstaterar med tiJlfredsslällelse, att statsrådet äntligen håUer på att bereda inlämnandet av lolkpenslonens andra och tredje skede hll riksdagen. 1 anslutning till dessas mnehAll önskar vi tili statsrådets kännedom som vår åSlkt Iramlära löijande: 1 IrAga om lolkpensionens tllläggsdel skuUe det ttllampas en lärhöjning på 50 % av den nuvarande understädsdelens mkomstgräns.

Då lolkpensionen kommer alt bli beskattbar mkomst borde avdragel lastställas så högt, atl en lull lolkpension blbehAlIer sin skallefrihel.

Avdragel på pensionsmkomslen bör inverka underlällande vid beskallmngen av de smä och medelstora arbels- och tjanslepensionema åtminstone upp tili den dubbla summan av luU lolkpenslOn Avdraget på lolkpensionsinkomsten bör fmnas vertherad 1 beskattnmgslagen. så alt den är garanterad också 1 laU av mnahon.

Klarhet bör även lås om de nya planema 1 [råga om bostadsbidrag. Vi utgår Irän att den nuvarande lagshltmngen lor bostadsbldrag inte lärsamras och alI bostadsbidrag ocksil i Iramtlden skall ulbetalas tili de pension5rer. som bor i egna bostader och själva svarar {ör kostnaderna i samband med dessas uppvannning.

HänvIsande hU de lälten. som redan hdigare gi\'l ts peDsionärorganlsahonema anhAUer VI om, att de nksomlattande penslOnarsorganlSatlonema skuUe bli I tillfälle att avge Sltt utlåtande I Iråga om lagproposltionema lörrän de mJamnas tili nksdagen Helsmglors den 19 maj 1981 Elakeliitto r.y.

Elak kecnsaajicn Keskusliitto r.~.

FÖRSTA UTDELNINGEN FRÅN

HELLSTRÖMS FOND Svenska Pensionärsförbundets grundare och lörsta verksamhetsledare Jarl V. Hellström omkom vid en trafikolycka år 1974. För all hedra hans minne i nsti~ades en lond som kallas Jarl Hellströms minneslond. Mänga fören lngar och enskilda personer har under åren gjort inbetalningar ti li fonden . E~er det all förbundet inledde försäljningen av hyllninngs- och kondoleansadresserna har fonden lörkovrats i snabbare takl. Behållningen frän adressförsäljningen går tili londen.

Della år kunde förbundet för första gången anordna en utdelnlng från londen. Man beslöt all bekosta 8 pensionärers sommarvistelse pä Lehmrranta i Bjämå, under tiden 29 juni- 4 juli 1981 , Föreningarna uppmanades all inkomma med personförslag tili förbundets styrelse. Sammanlagt 21 föreningar Inkom med förslag . Styrelsen utsåg 8 personer och för dem 3 reserver_Av de utsedda meddelade 4 personer all de inte kan delta, vartör samlliga reserver kunde komma med. Följande personer deltog: Ester Vesterinen Helsingfors, Edith Polsa Björneborg, Vera Sainio Borgå, Helga Holmberg och Lea Holmberg Vasa, Aagot Cannelin-Catani Grankulla och Elvira Lillvik Karleby.

Ovannämnda personer deltog alllså i Svenska Pensionärsförbundets traditionelIa sommarvistelse på Lehmiranta i Bjärnå. Därtill deltog 30 andra penslonärer, vartör deltagarantalet uppgick tili 37 personer. Utöver dessa fungerade Arne Jungholmsomledareförsommarvistelsen. Ra i ner Nordström var med de tvä första dagarna.

Under den andra dagen gjordes en utfärd med buss tili Salo med omnejd.

Under de ovriga dagarna vistades man på Lehmiranta. Där lanns möjlighet all bada bastu, simma eiler ro på Lehmijärvi. Dessutom kunde man promenera i omgivningarna.

\ \

\

Under en paus i programmellog /esttalarell pro/. Olav Ahlbäck,_ kom.dir, H~kall NordmalI och ord/Einar Storgård en pralslulld med pellsiollärer på stralldkanlell I Malax Å mllllle_ Utjörligt re/era! i God Tid nr 5.

Frågor om vår trygghet

_ _ _ Kyrkan bör leva i_ _--... ständig törnyelse

"Den viktigaste frågan för kyrkan av I dag är frägan om dess egen inre fömyelse. Behovet av en reform är ingalunda I ocb Pensionären, hksom å1dnngen och den handikappade, ställs oita tnför lör sig nytl. Under årtusendenas förhållanden och sltuationer dar de egna möjhgheterna heI! naturligt är lopp har kyrkan fömyats gång otillräckhga. Där de egna, starkt begränsade krafterna inte räcker tili för att efter annan, t.o.m. på djupgåenlösa de förehggande problemen , de sätt. .. A1dng har dock lidiSom de för den enskilde mest betydande ser VI de som berör tryggheten och gare behovet av en vidsträckt tnvseln. Ekonomin, halsan, boendet och förbmdelserna med omvärlden. och djupgående kyrkoreform vaDen slslnämnda en nog så betydelsefuIl fråga, mte endast för den ensamstårit större än just nu." SAhär ende, som säkert rätl ofta får känna av isolermgen och enformlghelen skrev för nägra å r sedan profesFörbmdelser mAste räknas värdefulla aven för den som tilI följd av olika sornidogmatikviduniversitetet omständigheter placeras In I en främmande mlllö. Den människa som under i Helsingfors,SeppoA Teinonen ett långt hv åtnjulll förmAner med egna boendevanor, egen arbetstakt, matisin bok " Kirkon uudistus ja och Sovvanor har svårt att [Inna sig I en dylik omplacermg. Där a1l tmg är naispappeus". henne obekal)t, där aIli som möter är nytt. En omständighet som b1.a.

Näl" professor Teinonen gic k åstadkommer kllnslor av osäkerhet och rädsla. Känslor som tar sig utlryck i närmare in på orsakerna tili (örmOlslånd moI överföring II II kommunalhem och aUmänna vårdmrättningar. nyelsebehovet, hänvisade han I beträngda situationer riktas bhckarna - som för andra hjälpbehövande dels lilI utvecklingen I värIden, - mot samhallet. MoI kommunen och mot beslutsfattarna i högre mslanser. dels tilI utvec klingen inom krisOm det rör penslOnen som skall svara för den ekonomiska tryggheten - om tenheten. Mänskhgheten lever det rör den för oss aktuella kommunala vårdverksamheten En verksamhet, justnu mitt i en accelererad, hela som I långt högre grad än vad nu är faIlet, borde kunna förenhetligas I våra värIden omfattande brytningskommuner tid, som omfattar alia Iivets omEn glädjande företeelse, ett gott tecken i detta avseende var uppläggningråden , vetenskap och dagligt aren av programmet för Fmlands svenska 1I0mmunförbunds Arskongress I bele, kultur och sociala förhålSund och Vårdö pa Åland den 4-5 lum i vllket program pensionars- och landen. Samlldigt står kristenåldnngsvården ägnades stor uppmärksamhet tenhelen tnför uppenbara sekuVi observerar här I referaten b1.a. bar avdelningschefen Berndt Långviks lariseringsproblem och de tradiföredrag i vilket han bland de många beaktansvarda synpunkterna undertIOnelIa kyrkoenhetema - den stTYker att et! nytänkande behövs I fråga om åldnngsomsorgen, ett nytänortodoxa kyrkan , den katolska kande som, säger han, redan slagit ut konkret med försök pä både det kyrkan och protestantismen _ kommunala och statliga planetmed stöd förvård av äldrmgar I hemmet bl.a . undergrävdes av tusentals rörelSoclaldlrektör Göran Sannholm, Hangö. presenterade iett annat föredrag ser och samfund. vid kongressen en utrednmg. Ett kommunalt program för åldnngsvården, I Hur svarar vi i vår egen kyrka vilken utredning nytänkandet redan är tiU finnandes. Kan detta program och vår egen församJing på den förverkligas kommer tryggheten och tnvseln att kännbart öka för pensionäväldiga upplordran, som Hgger i rema och åldrmgarna. dethär? Professor Teinonen påI den av Sannholm presenterade urredningen sägs om aIlmänna mAI bl.a. pekar, att altemativen är Iyra , att och ju mer man tänker på dem, öka a1dre mänruskors möjligheter att leva i en vanlig boendemiljö. dess mera uppenbart blir det, att - minska behovet av att f1ytta från den invanda fyslska och sociala miljön . han har rätt.

- främla social kontakt och ömsesidigt stöd.

Det första svaret som är möj- grannskapskontakt Iigt är indifferentismen, att man - stöd och impulser tili oHka organlsationer och enskilda. i verkligheten inte svarar alls.

Millön i åldringshemmen bör ges mera hemkaraktär - vården mera rehaKanske pratar, men inte svarar, blliterande; pensionärsbostads boendet får inte bli kategoriboende. SocialMan engagerar sig inte, man vårdens samt hälso- och sjukvårdens kompetensområden bör klargöras och brottas inte med frågoma , man samverkan utve"cklas för att främja ett gemensamt ansvarstagande. inte ens vili gå in på dem, i synDetta lilla avsnitt av den omfatlande utredningen som upplagts i Hangö nerhel som de verkar så svåra. På visar att greppet om uppgiften äf verklighetsbetonat med sikte på de vårdden vägen kommer kyrkan emelbehovandes praktlska behov.

Kommunalmännens och -kvmnomas mställning I dessa frågor är för oss synnerligen vikllg Hangös kommunala program för åldringsvården och Närpes kommuns för en lld sedan utarbetade pIan; Åldnngsomsorg i utveck1ing, bildar, om VI så får säga, hörnstenar I det program vi I fråga om den kommunala vårdverksamheten gama viU se förverkligat. Alt vårt svenska kommunförbunds årskongress ägnar penslOnärsfrAgoma denna uppmärksamhet noterar vi med tacksamhet. samlldigt som VI hoppas att "nytänkandet"lnom åldnngsvården skall gå vidare I medvetandet om atl de här frågoma är hvsfrågor för vAra vårdbehövande.

HELGE HILDEN Kyrkoherde i Hfrs södra svenska församling lertid in på ett stickspär. Den är inle mer med bland dem, som den är kallad att vara med bland gläds inle med dem som gläder sig och gråter inte med dem som gråter Den är ett täg på museum, satt ur trafik.

Det andra svare! är antagonismen, elt sländigt nej tiU all t som är nytl. Med sin långa historia med många bätlre tlder än vår egen, kan kyrka och församIing lätt bli sädan, atl den lever på minnen och på den "gamla goda tiden". Den hamnar in i en belägringsmentalitet, som har endast dom tilI övers (ör sin samtid.

Det tredje svaret utgörs av en kritiklös modernism, en kritiklös öppenhet för allt nytt, där kyrkan förlorat sinnet för sitt eget väseD och sin egen uppgift.

Kyrkan finns, men tinns ändå inte. Den är bara som ett skal inom vilket en del av oss människor fortsätter att tänka och tro alIdeles som vAra samtida, men inom kyrkans lokaliteter och gudstjänstform.

B] ~

RESOR

RESOR MAN TRIVS MED

BUSSRESOR -81 Ber1ln- Prag - Budapesl - W1en ..

SlIjan Runl ......... .. .........

Itallen . .. ......................

12 dgr 3 dgr 14 dgr

17.09 18.09 04.10

Ring eiler skriv så skickar vi vår nya resebroschyr.

EITI BUSSBOLAGET ~ WILLIAMS aco tU:'SOIt

Torggatan 9 B, 2 vån, 22100 MARIEHAMN Tel. 928-15 550

När lag Sknver texlen tili denna ruta är det augusti månad. Det ar ärmu sommar och jag bar haft semester. Vårens och försommarens aktiviteter finns ärmu i lärskt minne, men samtidigt måste vi börja tänka på höstsäsongens verksamheI. När God Tid når läsarna har förbundets arbetsutskott redan haft sitt lörsta möte och vi har hunnit en bit på väg i planerandet. Vi vet nu att vi har ungefär samma ekonomiska ramar för vAr verksamhet sam under tidigare år. Visserligen har våra anslag något höjts, men beaktar man inf1ationen står vi ungefär på samma nivå som tidigare. TiIl största deJen kommer vi dock att kunna följa den verksarnhetsplan som förbundets senaste årsmöle godkände.

Blickar vi Hte tillbaka på de seDaste aktivilelerna sA kan vi bl.a.

Helge Hilden

Glöm inte-

RAINERS RUTA

Alfred Smeds

Det fjärde svaret är kyrkans egentliga svar, där den förblivit sin uppgift trogen. Det är förnyelsens och reformationens svar.

Det är inte ett ständigt nej. Det får inte bli blolt en svada, blott ett prat, som går förbi sin tid och dess problem. Det får inle heller bli blott ett ständigt menJöst ja tili ailt, sam människar trar vara gott. Det mäste förbli ett sval" på egen grund, apostlarnas och pro!etemas grund, där Kristus själv är hörnstenen. Men pä den grunden skall kyrkan vara färdig tili t.o.m. I"adikal 1"e(orm. " Den viktigaste frågan för kyrkan i dag ä r frågan om dess egen förnyelse."' Vår kyrka och dess försarnlmgsrradition är tillräckhgt gammal för att på många ocksä oriktiga sätt vara tra ditionsbunden och LnstitutionaJiserad: troligen har vi på många sätt satt oss bekvämt tillrätla i värIden och förfallitåt både defaitism och svarslöshet.

"Backspegelskristendomen ., sam ser sitt ständiga ideal1 mön~ sIren frän gångna tider sitter säkert kvar också den, tillika som den fullständigt förbehållslösa tron på vår egen tids förträfflighet i tanke och tro växer sig allt starkare och ulan IVlvel utgör vår tids speclella fara .

Att ge det rätla svaret är oerhört svårt, men mödan värt. Det kan dock ges endast genom kyr_ kans egen fömyelse, genomstark teologisk fördjupning, genom medveten bibelkristendom. Är vi färdiga tili det? Blott genom att göra det, går vi in i Kristi kyrka ; vi stannar int.e blott på dess trappa. Kyrkan blir då för oss vad den är och bör vara. Från en sådan kyrka kan vi sedan gå också ut med ett budskap tili vår samtid.

konstatera att förbundels Sommardag den 16 juni på Dipoli var Iyckad.

Atrninstone frän arrangörsbåll anser vi att Sommardagen kunde genom!öras planenligt. De av deJlagama som jag var i tillIäUe att prata med felreföli också Döjda. VanHgtvis brukar man få höra någon anmärkning om någon detalj i arrangemangen, men det skedde inte denna gång. Dipoli har redan åtskilliga års erfarenhet av stora kongresser, vilket i hög grad underlättar ofdnandet av stora tiJlstäUningar. De väl tilltagna utrymmena bidrar också tili trivseJn. 1 fråga om nästa års Sommardag kan vi ännu inte säga mycket. Det är i alla händelser k1art att det faktum alI Svenska Pensionärsförbundel i nästa år fyller 10 år kommer atl åtrninstone i någon män sätta sin prägeJ på SommardaEen.

att anmäIa adressfårändnng till SPF·kansliet Viborgsg. 9 00510 Hfor när du n ttar. Det är nödvändtgt att du anger dtn g a m ) a adress, med postnummer och all t, för kan vi inte hitta dej i vårt reg"lSter.

*

Under mänga år har medlemmarna och medlemsföreningarna gjort sina inbetalningar tili Jarl Hellströms minnesfond. Det var 7 persa~ ner sam fick sin sommarvistelse betald på Lehmiranta i Bjamå. utdelningen visar atl fonden lever och fungerar. Vi skali hoppas alt intressel för fonden därför ytterligare ökar. Som känt går behållningen från försäljningen av förbundets hyllnings- och kondoleansadresser tili Jarl Hellströms fond .

3 Snart stAr midsommaren inlör dörren och vi smyckarvåra hem med björklöv och sommarblomster. Igen en gång känner vi en star. varm trygghet smyga sig över oss och vagga oss tili sommarro. Tryggheten att fA bo i eget självstäncligt land. rätlen att tala vårt modersmål och odla en egen kultur. friheten att lyda under en samhällsordning sam vi gjort tili vAr och icke minst tryggheten sam traclitioner innebär.

Denna trygghet tar vi emellertid alItför ofta för given. Vi reflekterar inte ens över den annat än när orosmoin hopar sig vid världshorisonten. r dag !e~er vi ingalunda i den bästa av världar. Se bara hur det ser ut omkring oss: krig. bomber och förstörelse omringar oss, halva mänskligheten svälter i människobvärdiga förhåUanden. diktatorer förtrycker vämlösa folk och de ideologiska gigan tern as kamp förorsakar lidanden för den liUa män-

Sammandrag av riksdagsman

Jutta Zilliacus' festtal under Sommardagen

niskan sam intet annat VIlI än leva i

fred med sin familj.

Thårda tider sluter vi ass gamman )

söker gemenskap och fömimmer samhörigheten sam nånting mycket värdeIuUt. Medvetenheten om att vi finlandssvenskar är en del av en särpräglad folkstarn med et! eget språk och en egen kultur ger oss styrka och glädje i en värld CuJ,l av stormar. splittring och elände. r et! Cöränderligt samhälle lever emellerlid Cinlandssvenskama i Cör skringring där det är långt mellan svensk och svensk i synnerhet i storstädernas nervösa virnmel där vår identitet får sig mången törn . Vära barn och bambam hotas bli blandspråki~ våra skolor sph ttras och våra kuJturinstitutioner upplever

byråkratema sam ska sköta om oss och se IIll att vi har det bra . Vi mäste idka hjälp tili självhjälp • våra egna sammanslutningar och organisationer både i politiska och andra medborgarorganisationer.

PenslOnärema går Cöre med gatt exempel och sluter s.g samman med språket sam en bindande länk meltan männisKorfran olikaorter.olik social bakgrund och olika polillska ett hårt tryck uti&ån som inte gör synsätt. Målsättningen är att tnvas 1 det alltid så lätt att (örsöka över1e- varandras sällskap. hjälpa och stöda va. varandra och känna gemenskap i Nu krävs det av oss mer än någon- denna värld full av aggt·essioner och sin egen aktivitet och egna initiatlv envisa mdlVidualister. På detta satt Cör att hålla ihop och känna gemen- skapar de ett mänskligare och vänhskap. Vi kan inte enbart förlita oss gare samhälle än vad nägon lagstiftpä " dom däruppe". pä samhället, på ning allena lyckas Cramtvinga.

Ocksä på finlandssvenskt häll upplever vi just nu en ny Costerländsk renässans som återigen tar tili heders de värden sam v. v.1I värna om och sam klarat sig igenom den hårda byktvätt sam de gångna decennierna innebar. Det uppstar nya rörelser sam inle viU riva ner och Cörstöra utan vili slä vakt om det gamla och traditIonelIa V. går man ur huse lör atl skydda vära st"ders gamla ark.tektur och vår landsorts traditioneJla byggkonsl. Vi skapar Jagar för att skydda gammaJ kultur och slär vakL om natur och miljö. Vl värnar om människans hvskvahtet och bekämpar Cörorening i naturen .

VAr Colkkultur med allt liv av mus.k. dans. teater och litteratur upplever

bildnmg. tlänst och utkomst • helsingforsl'eglOnen och (mna en bostad • Esbo. En bostad • en omgl\'mng sam mte Cor skarpt bryter mOl barndoms- eller ungdomshemmets yttre atmosfär Dessulom i en trakt - på en ort - dar man kan triv3S sam pensionär Den stora mflyllnmgen har utlöst eli enormt tryck på Cörbättrad soc.alvård. halsovård och åldrmgsvard Ar J940 var mvänarantalel • Esbo 13.000 och .dag är vi över 133.000.

Då Canns det endast ett htet sJukhus • kommunen. sam handhade all sjuk- och halsovård

Esbo svenska p ensionärers r. f. ordförande

Jarl Mattsson ATT VARA PENSIONAR 1 ESBO Esbo stad är en våldsamt expanderande ort. Tillväxten kan liknas vid ett jälteträd vars grenar och rötter vä.xer ut åt alla häll och plånar ut allt sam kommer i dess väg. Man planerar och inriktar a11 verksamhel på det nya [ina, sam skall ersälta en försvinnande landsbygd. Vackernatur. ängar. äkrar. skogar och berg betraktas sam outnyttjad markoPlanerare och områdesbyggare förstår inte alls varför man viJl bevara den nalur som ännu {inns kvar. Genuina esbobor och esbopensionärerna över lag anser. alt storbyggandet bör upphöra och att man bör inrikta sig mer på bevarandet av gammalt med kulturhistoriskt värde.

Den markförsäljning i Esbo. sam inleddes på 40-taletoch sam Cortsätter ännu idag. har hait många positiva sidor. Jordägare •• smått .eller stort. har genom markförsäljmng kunnat ekonorruskt trygga sm älderdom. Mången sitter nu • en varm skön nJl våningslokal eller i elt rad-

hus och är Cn frän boendebekymmer under sina pensionärsdagar De gamla romantiska roda stugorna eiler 40-talets självbyggda kristldshus hade mänga fel och bnster. Höstregnet droppade in. men Cöre det hade brunnama sinat ut på sommaren. Pä vären stod vattnet en Cot högt i källaren. Mössen och råttoma gnagade här och där i mellanväggar och trossbottnar Spisarna rykte m. men någon gång var draget så gatt att mellanlaket höll pä att stryka med.

Valtämbaret frös på vmtern och i nymodiga villor måste rören tinas upp med blåslampor. Problemen vä.xte i takt med åren.

För en pensionär skulle renoveringar ha varit omöjliga att genomCöra. Dagens krav ar höga och kostnadsnivän ännu högre. Om någon sä ar det just en pensionär sam borde bo gediget med modem komfort.

Varför månne man tycker. all en Callfärdig kåk med en åldring bredVld passar så [int ihop. Kanske Cör

en helt ny vår och v. Cmlandssvenskar söker oss till varandra aven över de pohtiska gränsema Cör att väma om det vi har gemensamt. det sam binder oss samman lill en konstrukIlv och v.dsynt svenskhet med en blomstrande tvåspråkighet. detta land sam är oss kärt.

Vår nallonella .denlltet har markbart Cörstärkts och vi tar kraCllgt avst~nd CTän alla Cormer av sjalvförakt och sjä.lvdestrukllon sam präglade vårt samhälle under det andhgt trasiga sextiotalet.

Folk sam av ohka orsaker utvandrat till vAra grannländer drivs av hemlängtan tillbaka tili det egna landet. Iät vara att utkomsten här ar karvare och miljön kanske mte sil

Det är tryggt al/ vara pensionär i Esbo att färgIotot blir mtressant. spociellt om rosenbusken blommar JordJörsäljnmgen • Esbo har givit mängen helsingforsare möjlighet all Crän mörka bakgårdar och bullrande gator flytta 10 i ett eget hus eller en våningslokal i grannkommunen Esbo, som tagit emol med massor av Cr.sk luft och en vacker natur i närheten . När vi nu som pensionärer å ker in tili "stan". vär Ld. hemort sam vi (örr var så 5tolta över. har vi svårt att Cörlikas med trahk. buller och trängsel. Det kånns så skont att på eCtermiddagen åka hem t.ll Esbo.

Att Cå stå ute på backen och nJuta av naturens rikedom.

MarkCörsäljningen • Esbo har ocksä g.vit mAngen tllHälle att [ran avlägsna bygder. vårt land söka ut-

Det är VI dagens pensionärer sam, bland de Cörsta. kan dra nytta av de många nya Cörstahjalpstatlonerna . de JO hälsoslationerna. de 25 nya rådglVnmgsplatsema m.m . m.m saml Cramför allt av våra två stora hypermodema sjukhus kompletterade med mindre sjukhus. Observera - Cör 10-15 är sedan Canns det endast en liten del av allt det!a. Nästan all hjalp och vård mAste sökas • Helsingfors . Mycket har Cörbältrats. men trots det flnns det tamma luckor som bör Cyllas.

En pensionär behöver ocksa rekreallon . Cörströelse. kultur och vänner -. Hsr kommer Esbo svenska pensionarer starkt in 1 bilden . i likhet med andra penslOnärsCorenmgar Vära över 800 medlemmar

bekväm sam det ekonomiskL nkare Sverige har kunnat bjuda på . Men också • Svenge kärvar det till sig. varförmången valt attstärka rolterna hem och återvända Nu åligger det riksdag och regoring samt kommunala beslutsfallare att Cör de återvändande ordna drägliga förhållanden med bostäder och arbetsplatser samt en lagst.ftnmg sam tryggar var och ens utko~ och hvskvahtet Allt della Cår dock mte förleda oss tili att glömma bort pensionärema och deras rattmätiga krav på en trygg ålderdom efter ett långt och arbetsCyllt uv. Den stora Colkpensionsrelormen sam nyhgen avlållts tlll rtksdagen syftar ocksä tili all höja samthga pensionärers levnadsstandard och trygga en utkomst jämCörbar med gällande minimlinkomstnivå, dvs. Cör närvsrande drygt 1.200 mark per mänad. ReCormen gynnar främst frontveteraner, husmödrar. lantbrukare och andra företagare samt studerande. Det är ett steg • rätt nktning. Iät vara att den också ar kostsam.

Men också andra reCormer v,mtar pä att bli förverkhgade. däflbland möjhgheten tili flexlblare pensionoring och overgång till deltldsjobb.

Den stereotypa pensionenngsäldern . dvs. 65 är. borde Crångås och männlskomas mdlviduella förutsällningar och behov borde beakLas vid pensioneringen. Det borde vara möjhgt a.tt gä tid.gare • pensIOn om man så önskar. respektive stannar kvar pä s.tt Jobb om man så vill V. människor är ohka med ohka beho,' och halsa och borde därför inte ca dras över en kam bara för an VI har uppnått en viss mag.sk alder 1 höst fAr riksdagen ta .tu med såväJ pensionsreformen och andra regermgspropositlOner sam syftar ttll att trygga pens.onärernas hvskvalitet och utkomsl. LAt oss hoppas all en ny gemenskap också ska Codas hos beslutsCattarna eHer en varm sommar deltar akt l\'t i verksamheten, For a1 t kunn a uppnå en g.vande kontakt medlemmama emellan och upprätthalla en eHektl\' verksamhel. hal" Cörenmgen 8 klubbar sam "erkar i var sm stadsdel \ 'arje klubb leds av en klubbstyrelse. Penslonärs\"erksamheten uppskau8s av stadens styrande organ Vår Cärening erhallerell betydande arhgt understod a'· soc.alnämnden - avsett Cör åldringsrekreatton 1\'a servlcegardar Cör penslOnärer stAr tili var disposition Dessa gårdar har matsen'erlng. möteslokaler. hobbyrum. bastu mm. 1 anslutmng tlll dessa gardar {mns a\'cn pensionärsbostader Tre nya servlcehus ar pJanerade. men ollka restnktloner har färdröjt byggstartema Några aktivltetshus stAr även tlll värt CorCogande. Ett speciellt omnamnande bör stadens .drotts- och friJuftsnämnd och byrå fA 1 deras regl anordnas pensionärsutfärder. semesterläger. skärgårdskryssnmgar och akt.vitetst.... Uar. samt programb.drag tlll sammankomster Allt detta äT mesladels avgiftsfr.lI eller belagl med en läg Cormell avgift .

Sladens kultumämnd har även förståelse [örvåra intressen och stöder ekonomiskt våra besök på en esboteater Arbetannstltutet. det svenska Arb.s. ordnar förelasnmgsllllfäJlen och korta kurser skräddarsydda för oss pensionärer.

(Forts. på fju de sidan)

4

Anni

Blomqvi~t

Brev från mitt havsband

Sommarvädret ar inte vad vi önskat, men ocksA den mulnaste dag kan ha en guldkant mot a ttonen, och en regnmg morgon kan bjuda pA ett underbart glittrande färgspel om solen fAr litta fram .

Det ä r mte aUa som har Iyckan att bo mitt i naturen. och inte alla som ha r förmågan att se det lilla i det stora. men i den mån vi ha r tillgång och förmAga så orkar VI med det mesta omöjliga uta n aU t för mycket knot, och h den rinner Iväg. så rätt vad det är så

ar somrnaren sin

kas,

och hösten är här med sm lärgrikedom och mognad, och med kla rhet och tystnad mm kade meUan stormar och dnvande skyar Vad sommarvadret betraffar så är Jord brukarna att be klaga. Så och alla som under elva av årets månader har dromt om en harltg semester med mycket soI över ghttrande vågor Det ar annars pa modet a tt resa långt. for att sakra slg om att Ura semester dar solen garantera t Iyser och bryner manmskorna !LU olgenkannlighet. Men också en sAdan sakerhet kan slA slinl. Fä rggl'anna resekort kan Ibland berätla om hur misslyckat det ble\' genom att det regna t där det mte b l-ukar regna, och att det var råkaUt därde t brukar vara härlig \tänne.

Då jag inte kan resa så kan jag inte heller komma med några intressanta reseminnen, men jag hör tili de Iyckliga som här hemma {Ar sammanträffa med många både trevliga ocb intressanta människor, besökare som kan göra mig andlös av glädje. Försöker jag tänka efter så hör Wilii Welti tilJ de mest intressanta , en iderik människa och en naturdykare av stort mAtt. Under två veekor bodde han med hustrun Liliy i Bergstugan. Han ömmade iör allt som växte Ulan ans och vård, och måtle ha känt hjärtat gråta dA han såg mitt förvuxna bergparti dit jag under kraftens dagar burit många bördor jord från skogen och planterat både ett och annat som fröjdade mitt öga.

I vära dagar dA det marscheras i protester mot både " likt och olikt" har ingen tilI dagens datum hittat pA att protestmarschera mot vädrets makter, väl vetande atl inget sådant skuUe ge lön för mödan.

Sommarns stora marsch gick för fred och ett atomvapenfritt Norden.

FrAgan är om den ansträngningen En dag kom en ung man och överkommer att ge något resultat. Det räckte ett smultronstrA, ni vet ett tikan vara lika lönlöst som att protes- motejstrå sam man trär sammarens tera mot svArt och förödande väder. smultron på. Det var en omtänksam Vi kan fråga oss var en freds- och rar gAva tili en gammal gumma marsch skaJ! börja. Om det ar riktigt som jag sam inte mera kan vandra i att lärdas långt och vida i lörsök att markerna eiler sA mycket som böja påverka världens två starka poler, mig efter de rara bären. För mindre eiler om vi tlll lörst skall börja med kan en tAr tränga sig fram i ögonvoss själva genom att skapa fred och rån. harmom I den lilla cell som ar vArt Allom bekant är att en så kaUad hem, mom byalaget, och så vidare. massmediakris har skadat vAra nejVi människor är så luntade att vi der, men vårt gamla husorgan, mte gä ma vi]] göra avkall pA våra Alandstidningen, fortfar att leva egna åsikter. Vi viIJ inte olira oss tör och har genom omskakningen bhvit nAgon annans Iycka. VI viii mte se sA föryngrad oeh föm yad som aldrig egna le\. VI går trotslgt Iram oekså förr. Ur krisen växte "Nya Ala nd" d a det gäller det minsta avkall oeh fram , en så kaUad läsarägd tidning glömmer helt bort a tt söka oss Iram som verkar ha det motigt 1 starten . tilI den käUa där tryggheten finn s.

Atmlnstone så blev det inte den Tillbaka tili vädret som nog hör sjungande start som de unga entusitili det mest aktueUa just nuo Hur astema drömde sig. Det är ingen latt sommaren än ar, och har vari l, så sak att bryta igenom den konservah ar all t vuxi t och blommat som ald- tism som finn s lagrad i den åländska rig förr. Helt oberoende av ans och folksjälen. Inte ens last m(]yttnmg va rd har sIlverarvets VI ta blomf- och uttunmng varit ganska betyloeka r stätt som skya r i a lla skrevor, dande. Kan det vara så. all det gamoeh jordgubbslandet som i blom- la ordstävet. Man tar seden dlt man nmgshden lovade god skörd ger nu kommer, lortfarande är gAngbart. mogna bär I myckenhet, och med Utan att ha hait något särskIlt att Bengt hemma på semester kommer berätta sA [å r jag avsluta brevet med skörd en mlg tillhanda utan a n- en hjärtlig hälsning tilI a Ua lasa"e strängn mg. och vänner.

Pensionär modell

1976 J aha, sa ärdet dä dags för ett sllUa )ubtleum . Cern Ar sam pensionär!

Och dAbruka r ju lolk sporja alt hur det mAs och hur det känns? Tili det är det Iyckligtvis bara att saga JO tack, det knallar Man behtiver jU mte vara så trän som G B. Shaw var, dA han ltck en liknande fråga " Hör nu mm herre, vld den här åldem mAr man antmgen bra eUer ocksA är man död" Rent allmänt tyc ker jag förs tås atl jag hur bra - eiler IlIa - som helst kunde sköla tru tt gamla jobb I dag som ar. Men del är förstAs överdrivet sagt VISSt hade man kanske kunnat sitta kva r lör lem Ar sed an, men hur hade stress och jäkt och a llt sAdant mverka t på ens hälsa? DAltgt. utan spAr av tvivel. Ma n hade nog vld detta laget sett ut som etl torkat päron , för att knycka ett hustrultgt lavontuttryck. Nu klarar man sig med att se ut som ett bara IIte skrumpnat päron Atmmstone utvä ndigt. Hur det ser ut 1 trakten "kämhusen" vet jag faktlskt mte. Men som sades Det knallar och går.

I stort sett ar det hel t skönt att vara penslonä r tycker jag. Man kan strunta i kloekan, mgen hnns sam " komentar" en hlt och dit, ma n gör

vad, när och hur man viii och det ä r helt skönt. Semesterpla ner behöver man inte heller göra upp eftersom man är ledig äret runt och In att göra vad som faller en 10 och vad plånboken tilläter Jag har fakliskt svArt att sympalisera med de dar som med händer och tander försöker stanna kvar på jobbet, anh AUer om extra tl änsteAr oeh som grAter och faller i vanmakt nar bistra cheler säger · Det är slyt ny! Jag har själv som chef upplevt detta och det resulterade i ett par fall i att pensionären lfråga vägrade atl se mig då VI möttes pA gatan och än mmdre besvarade mln hälsning.

Jag kom att tänka pA detta då jag nyligen sAg en plalsannons där det sades att "XXX sent omslder gär i pension". Det var inte riktigt snällt fonnulerat eftersom det i mina öran klang som : "änUigen slapp vi skrället" - men troligen och hoppeligen menades det som ett tack för trogen tjänst. Och kanske lång dessutom.

Oeh nu börjar det så blt dags för allehanda lörenmgars aUehanda möten Jag brukar lå påstötmngar ErAn olika håU att komma med i leken , men mina nej cir inte särdeles bleklagda . Jag har a!lhd haft svärt

Hans-J. Sjöstedt för detta med !Iock och larnöte, så jag nöjer mej att sitta hemma och bara betala medlemsavgifter tiIJ en massa " behjärtansvärda" sammanslutningar.

Jag tänkte dock i somras öva mej i s.k . (]ocktillvaro men det hela tog en ä nda med förskräckelse. Det rAkade så ilIa att jag var ensam karl bland nAgra tiota! damer. I juniorändan dessutom. Och det tycktes vara helt pinsamt med en karl i huset, lör vissa, tydligen helt jungfrultga själar.

Ocb aIldeles särskilt pinsamt om jag råkade linnas i närheten dA någon hade behov att uppsöka " tuppen" Jag Iror att somliga " höll slg" hellre än att öppna dörren till hemligbusen

FORTSATTNING __________

samhörighet. Den svenska församlingen är verksam I fem kyrkor och I vara pensionär lika många kapell , med ändamål(frän tredje sidan ) senliga mötes- och aktivitetslokaliteter. Samarbetet mellan församIngen må tro att understöd, bidrag lingen och pensionarsföreningen ar eIler annan hjälp från myrtdigheter- gott. Därom vittnar bl.a. det att förnas sida, laller tili våra fötter som samlingen upplåter mötesloka!er åt mogna frukter. Det gäller att ha en 4 av våra klubbar. Mataskärsstlftelverksamhet sam motsvarar upp- sens vackra lägercentrum vid Somställda krav och att använda bldra- maröarna står även till värt forfogen rätt, samt att redovlsa rikbgt. gande. Församlingen har också en Dessutom måste man odla de rätta egen pensionärsverksamhet. Vi konkontakterna . samt ha vänneroch fökurrerar ej med varandra ulan slurespråkare på rätta ställen. Istaden ter upp kring samma Iivs~ärden ';-ch finns över 20 medelstora finska pen- idea\. sionärsföreningar och et! tiotal ideEsbos naturrikedom börjar här ella sammanslutningar sam arbetar invid Dipoli med Bred";,ikens fågelmed äldringsvård på olika nivå. Alla rika stränder, som fortsätter ut mot dessa konkurrerar hå rt om ynnest Finska viken rundande Björn- och och understäd. Vi svenska pensionä- Hanaholmama. Hagalund, Wesrer är en minaritet vars behov och tend, Gäddviken och Notudden med intressen rätt så väl beaktats. Och stränder och vikar är långt tillgängbäUre lär det bli - lovar politikerna liga för vandrare. Sornmaröarnas i valpropagandan. unika skärgård är en pärla vid vår Pensionärerna har ofta ett växan- sydkust. Yttre skärgård en med Pende behov av själavArd och kyrklig (Forts. pii attonde sidan)

Att 1------

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Välkommen ut tili tystnaden Kumlinge och Remmaren ..

Trivsaml värdshus med 19 rum, malsal, cafe. 2 baslur, inomhus simbassäng, eyklar, roddbålar, badminlon, kroekel, fiskelurer ele.

Avslressande promenader för den sam viii uppleva den underbara känslan av siili hei oeh lugn som skärgårdsnaluren kan skänka.

Sevärdheler bl.a. soekenkyrkan från 1400-1alel med sina vida berömda muralmålningar. Hermas hembygdsmuseum.

Minst 3 färjlurer dagligen från Gustavs (norr om Åbo) tili Kumlinge.

Skriv en rad så sänder vi brosehyrer m.m. oeh berallar varför Remmaren bör bli Oili mål vid nasta Ålandsresa. Oagliga. direkla lärjförbindelser från Gustavs nära Åbo.

AlniniäFiEii / - ett trfv.elhotell _ 22810 KUMUNGE, ALAND

Tel. : 928/15300 (Bokn.kontor Hotell Adlon-Remmaren) Hamngatan 7, 22100 Mariehamn ,

då en karl var inom syn- och hörh å ll.

Det erinrade litet om en Guss Mattsson histOrIa Erån den hden dä r mången tjä nstekvmna "hyrde m!iblerat" och då ma n eldade I ka kelugnar och sov ba kom sängskärmar Alltnog. GM berättar om en ungmö, modell äldre, som hade bevittna t en spiritistisk seans ach sam alltså sov helt orohgt och plågades av onda drömmar. Att hon vid laggdags också gluttat under sängen för a tt se om någon karlusling låg på lur och redo lör attaek kan man bara lörmodao Nåja, vår jungfru vaknde nar solen redan stod rält högt på himlen av atl hon hörde mystiska Ijud och mummel i rurnmet. Förskräckt kikade hon ut genom en sprmga i sangskärmen och såg två stora starka karlar borta i en knut. Hon gay upp ett illvrål att börja med och utbrast sedan : "Tag vad ni vill , men spara min DYGD". De två karlarna vände sig om och den ena 5a : "Det här är brandsyn, vi skall inte ta någonting".

Så gick det tili förr i \iden; men liknand~ scener är uppenbarligen inte helt uteslutna heller i våra dagar. - Annars lärdamen härovan dA "brandmännen" försvunnit besviket ba mumlat : " Glck di ren "? Påstod GM! Och nu drar jag mej tillbaka tili enskilt rum och säger paa gjensyn.

Hans-J. Sjöstedt

SMÅTT OCH GOTT

FRÅN VANDA En ruskaresa anardnad av Vanda stad samma nfaUer med vaI' ordmane mötesdag och därmed etl trettiotaI föreningsmedlemmars fränva ro

Styrelsen har dädör prelimmart beslutat att mötet hålles en veeka tidigare, den 12 september. såvida möteslokalen är ledig.

Läs Dagboksmeddelandena vecka 37 ! Önskemål om en förbättring av bussrutten Björkby- Havukoski, har framkommit. Saken ä r under diskussion. Vi hoppas på ell positivt resultat.

Du som har goda id"er i fråga om program iör vära mötestillfällen, kontakta då Doris Wikström tel.

890 728 kl o 8.00-10 .00.

Du som inte ännu är medlem i vår förening, kom med och knyt nya kontakter! Vi trälias vanligtvis tredje lördagen i månaden mellan kJ. 13.00 -16.00 , Adressen är Ranunkelllägen 36, Dickursby. Stadens ungdomsgård. Närmare uppgifter genom vär sekreterare Edith Nyfors telefon 898 789 eUer Mary Kekola, telefon 537 504 .

VäI mött i september!

•

Mary

5

Kondition tili kropp och själ Hur ofta hör man inte om personer som blivit pensionerade att de kort efter detta avlidit. Vanligen är det frAga om md'Vlder som ansett sig överflödiga dA inte deras arbetskapac.tet mera utnyttjas. Personer av denna kategori har säkerhgen inte sett tW att de har nAgon hobby som kunde tä ersätta den alldagliga verksamheten i Cörvärvslivet. SAdana människor hemfaller lä tt AL dystra meditationer och sysslolös likgiltighet, blir smäningom ointresserade för medmännis kor och omgivning" tynar bort och dör, det som lidigare kallades en na!urlig död.

Sanningen som utsäger att "sysslolöshe!en är alla lasters moder" gäller ocksA • aUra högsta grad pensionärema av i dag. Mycket har gjorts tör att lära blivande pensionärer att pA et! fömuftigt och innehållsrikt sätt gA in i pensionsåldern, men mycket kan ännu göras och borde också göras. HittWs har det varit mest ensldld företagsamhet som arbe!at pA detta arbetsfält, men man borde lAhela samhället aktiverat, med staten sam primus mator, löI' att den na sektor av livsbetingelsema pA ett tWfredsställande sätl kunde lösas. Närmast dA i den Corm man ursprungligen hade tänkt sig att de s.k. hälsostationema skulle uppta pA silt arhetsprogram. nämligen den lörebyggande. den pl'O Cy lakti ska hälsovArden Här har mycket försummats och det (rameö,. allt dA del gäller de fysiska och psykiska aktiviteterna.

Om vi tilll!n början skuUe fränse de ollka sjukdomar och ollsköns krämpof, SQm naturligtvis gärna bryter ut hos person eI' som uppnått pensionsåldern och tala om sådana problem i elt senare sammanhang.

Nu taI' vi upp frågan om vad och . vem, och pA vilket sätt fysiska och psyldska aktiviteter borde utföras av pensionärer.

Grundkonditionen är god om du inte behöver utomstående hjälp Vartör borde pensionärer utsätla sig löI' kroppsansträngningar? Ja, löI' art muslderna sk~U lunktionera pA ett rätt sätt. Med detta menas att olika muskelgrupper ivAr kropp skall kunna samarbeta, med andra ord vAra lemmar skaU kunna koordinera 5ma rörelser. Dessutom blir musklema, om inte direkt kraftiga, sA Atminstone användbara och kommer att besitta en relativ! god kraf!, som vi naturligtvis inte bör överskatta. Med stigande ålder blir "orken" ohjälpligt smAningom svagare. En annan fördel med fysiska a ktiviteter är att vAra leder kan hällas. funktion samtidigi som vAra inre organ funktionerar pA det sält vi väntar att de skall göra i det dagliga live\. När vAI' organism lunktionerar sä. att vi inte behöver utomstående h)älp med de dagliga göromålen, besittervi en relath'lgodgrundkondition.

Förrän pensionärer eIler varför inte medelalders indiVlder börjar

Nils Westerholm

Med .o.kir.dr. professor utöva fysiska aktiviteter borde ett besök hos läkare först göras för att bli undersökt om personerna i frAga har ett sAdant hälsotillständ att det tillAter kroppsliga anstängningar.

Kanske kan läkaren samtidigt föreslA lämpliga aktiviteter för de undersökta, eventuellt helt avråda irAn sAdana.

Exempel pä lämpliga fysiska aktiviteter - eller skall vi kaIla dern konditionstraningar. avsikten med dem är ju att bibehåUa eliel' nagot förbättra en hlllredsställande grundkondition - är gång, joggn ing, gymnastik, dans, skid å kn ing, cykeläkn.ng, simning , rodd . småsysslor pä vår "ägandes" gårdsplan eiler i samband med Cri!idsstugan lör att nu nämna de allra viktigaste och vanligaste. Det kan vara svårt för en u!omstående att bestämma vilken akti vite! som var och en borde utföra.

PA vilket sätt aktiviteten väljs beror naturligtvis pA vars och ens naturliga förutsättningar och möjhgheter vis a vis sjukdomar. lyten o.s.v som eventuellt kan mverka på valet för lämplig kond.tionsträning.

Konditionsaktiviteten bör vara lustbetonad Huvudsaken att man väljer en aktivitet som man trivs med, men samtidigi kan man inte tillräckligt betona det sakförhållandet, att aktiviteten sI<alI vara på nAgot sätt lustbetonad. Man skall pA inga viIlkoI' välja konditionsträning sA att den framkallar motvilja och olustkänslor och likasA se tili att träningsmomentet inte blir en stressföreteelse. En viktig regel lör varje aktivitet är alt börja IAngsamt och smAningom öka pA längd och takt och framIör allt bör man minnas atl man inle skall överanstränga sig. man skall inte visa s.g buss.g och inte överskatta sina kraIter Spatserturer är den vanligaste aktiviteten bland pensionärer TIlI en början är det tillrådligt atl gå korta sträckor tre fyra gAnger i veckan.

Eflerett parveckorkan turerna Cör-

tängas och smäningom blir de alIt längre samtidigt som takten ökas.

En .ntellIgent pensionar känner sin be gränsn 1 ng !

Gymnastik är en kondihonsbefrämjande aktivitet som passar de aIlra !lesta oberoende av ålder Här liksom allhd gäller det atl inte utföra sina rörelser så att det värker i muskler och leder, gör det ont är det ett tecken att inte tänja sig längre.

SmAntngom märker man att ens Iekamen bÖfJar tAla alIt mer rörelse och man själv blir bAde rörhgare och säkrare. Det är inte allhd menmgen attman skall stA upprätt vid gymnastik, man kan sittande pA en stol utlöra alla rörelser som passar för en kanske Alderstigen eiler skröplig kropp. Vanligen är det utbildade, ku rsgAngna ledare som sköter pensionärsgymnastiken och dessa har ocksA tili uppgift att se hll att mgen av deltagama överanstränger sig.

Ofta hör man att delLagama i pensionärsgymnastiken har mycket trevligt, de förenar sA atl säga nytta med nöje.

MAngen pensionärsförening arrangerar lör sina medlemmar danstilllällen och programaftnar med dans. Detkan ocksä vara nyttigt alt. dansens virvlar mjuka upp en kanske styvnande lekamen, specieut

Det har konstaterats art kond.tionen mycket hastigt stiger om man simmar tre, fyra gAnger per vecka och endel konditionsivrare anser att varje männlSka som nAtt medelåldern borde sunma mmst en halv timme vafJe dag. Efter en suntur märker man hur det ar lätl att andas, etl resulLat av atllungornas hela kapac.tet tagits i ansprAk. Rodd och paddling är typ.ska sommarakllviteter som kanske inte nätt den populafltet de vore varda • egenskap av goda kond.honslramjande fysiska akhviteter Speciellt rodd passar dessutom bra Cör de !lesta penslOnäfer.

Smäsysslor pA egen gårdsplan eller vid Ir.tidsstugan ar bra som fvsisk akt.vitet. Det sägs atl dä m~n [yllt 50 Ar skall man minska med kroppsarbete, men man skall mte helt lämna det. Tyvärr har det ofta visat sig att arbetetfrämst under vären pII sommarstallet skördat mänga manniskoliv, dA man tagit • rör hårt eftervintems mera stillaslttande hv, Vanhgen är det hjärtat som slrelkar eCter ett inCarktllllstAnd. men .bland överanstranger man s.g sA att nAgot blodkarl • hjarnan bnster och invaliditet eiler död löljer eCter en h)ärnblödnmg. Sådana svAra sjukdomsincidenter ar mte heller sällsynta vid snöskottnmg på en egnahemsgård . Det är mte endast pensionärer som CalIer oUer lör - d kti

d.vid har fAtt sätta hvet tW vid nämnda kroppsansträngrungar.

Också hjärnan behöver "gymnastik"!

Det är inte endast de Cys.ska akt.viteterna som en pensionarbör fästa sig Vld. Man bör också samt.digt se tili att den psyldska kond.tionen fAr sin tränmg. En pensionär måste IlUnnas att hloman skall ha s.tt kvantum av "gymnastik" för att kunna Cukllonera pä ett tillfredsstallande satl, Korsordslösmng skärper stnnet. d.skussionstillfällen och lämpliga föredrag bör inte undvikas. En pensionär skall lölja med dagshändelserna både • lldnmgar, rad.o oc)1 TV. En pensionär bör lasa minst en tidning per dag och om man mte hBr tillgäng tiU nagon lidning bör man läsa mlnst 10 sidon en bok, med e!tertanke. Fårsök dessutom på alIt satt skarpa mmne\. Man skall anstränga sig alt minnas annat iln det som gladde en i ens hdiga bamdom och ungdom

Doktorn har ordet-spalten tar gärna upp hll behandlmg frAgor CrAn läsekretsen Frågan bör vara redaktionen 1111handa senast den 1 oktober.

tionen i positiv riktning.

SkidAkning är en fömämHg konsom ju dansen kan påverka dihonsaktivitet • vilken allakondi_ stora \ lnjaminiaj.aIIVl,·itejtier"lmläln,gle!nIUjn!g!.!ni-Illllllllllilll muskler och alla viktiga leder kommer att funktionera Detsamma är fallet med lungor och hjärta Vad kan väl vara vackrare än en solig Svårt handikappade personer ut- viduellt transportmedel. M~nga bevinterdag, i ett skidspar, ute 1 den finska naturen, med perfektglid och sätls daghgen för stora ansträng- hbver dessutom en person sam hjäJnAgra Cä minusgrader En sAdan ak- nmgar. All reda sig med arbetet och per tili, ty semestermålen erbjuder tivitet vederkvickar bAde kropp och de daghga görom>\jen är for de f1esta mte sAdana persont)ans.er som behåvs lör de daghga funkllonerna själ, men hiili dig borta Crän krävan- mycket betungande Rörelse- O.a hinder begränsar dessutom starkt Den svärt hand.kappade maste stå de backal'I livsmlljön. För mangen är verksam- även för medh)älparens kostnader hetskretsen • prakllken tili stor del oCta på ort och ställe. Pii grund harlnskränkt llll bostaden, Behovet av av shger sv~rt handikappade persoomvaxling och rekreallon ar spe- ners semesterkostnader 1.0. m. c.ellt pAtagligt när det gallel' svärt mångdubbelt)amfört med .cke hanhandikappade persone,. dikappade personers, Manga svart handjkappade perFör de handikappades semesterMånga är de pensionärer som runsoner är rör sm utkomst enbart hän- verksamhet erb)uds mte frAn samnit en stor hllfredsslällelse i cykevisade tili folkpensionen Den hanhällets s.da nagot etablerot stöd. låkning. Cykelåknmgens renässans dikappades levnadskostnader upp- Genom alt \'ia "En gå\'a i toner+ rikär i vAra dagar etl laktum och alla å1dersldasser är n'presenterade • tar många specialkostnader som ta medel tili detta andamal kan man hän[ör sig llll hand.kappet och som hjalpa de svärt hand.kappade- och denna olia lartfyllda kond.tionsakmAste betalas med penslOnen och de forutom v.la och rekreallon erbjuda tivitet. Trots att många pensionärer sma inkomsterna racker mte t.1I för dem en mo)hghet all utv.dga sm vanligen dagligen cyklar lör all semester och rekreauon. "vsmlljo. samla kilometrar under säsongen fNVALIDFÖRBUNDETS GAVA Anskaffmngen av semesteroch Cör att bättra pä konditionen är tjänster försvåras även av de an- I TONER SANDS I RADION TILL denna aktivitet för pensionärer och märknlngsvärt höga kostnadema DEN H 9,81 TJLL STÖD FÖR DE fTämst [ör "äldre ArgAngars barn " Det ar ofta omöjligt eiler ~'tlerst SVART HANDIKAPPADES SEett tve-eggat svärd. Man mäste se svArt för den handlkappade att an- MESTER- OCH REKREATIONSsanningen • ögonen och medge att vi vanda sig avallmanna kommumka- VERKSAMHET UT~~NGEN med stigande ålder för det lörsta intionsmedel. Resoma mäste företas SKER LAIT MED POSTGIRO te reagerar som vi gjorde i ungdomed taxi. mvat3xi eller annat mdi- 22000-0 ELLER BANKGlRO 9220. mens vår. inte heller är vårt jämviktssystem sA alldeles säkert, och hörse!n blir med åren mer eller mindre nedsatt, alIt della helt naturliga fysiologiska företeelser som vi är tvungna att med jämnmod godkänna. Allt detta bidrar tHl att göra en Alderstigen person som .cyklar i trafiken Carlig Cör sig själv och för sina medtralikanter. Det är inte tiUrAdigt för äJdre individer alt cykla i stadstraflk eiler på Iivligt traflkerade trafikstrak Det är därCör säkrast {it'1'lllfn In\""'~'-OImhd rOck,. Inl.lhdWrlur ,\ att hålla sig tLlI utbyggda cykelvä- .1I'•.I.Mdl1ilndr \ en 1M'. rt\..I'I:",ulln~m,~lr,;.:"d('r 'iW.l"n h"n,f,II.1ppu!r 1\ nnt'd I \~" llklr&> rbr'r gar och alltid mAste man fordra att or p·m.-drn~ ;lq.lfl l\ 'lf.,1 .. rr tI ~l al h 'Ik.. en cykhst känner till.rafikreglerna.

Simning ar en förnämlig konditionsakll\,.tet. \'ld vII ken praktlsk1 1~'''I.'''''Ullft f;'ltdll" 'tili" o.D"d. I rodioll.1.H _1 ' !'lfl taget alla muskler kommer llll antdl Ilod for elr Jfdrl hGtld,kapptld" "m,""· wk ,,!.

'MI'orrJ",.....'"h,1 "ul(~iro: :.::!ono·o. &"b,nJ: 9L~J vändning likasA alla större leder

Cykling - ett tveeggatsvärd

6

Insändare med anledning av årsmötesreferatet i nr 3 REGIONALT SAMARBETE ELLER FÖRBUNDSDISTRIKT?

Sibbos traditionella "SJUSOVARDAGSUTFÄRD"

1 God T id nr. 3 ingar eLt u tförligt referat över färbundeLs års· möle. Den del, som berör dlstnktsfrägan. tarvar dock eli tJllrällaläggande.

Tidnmgen sknver: "Backman far stå ensam för Slna äSlkter. De omfattas IOte av de övnga förenIngarna 1 östra Nyland".

Detta är IOle med sannlOgen överensstämmande. J ag framförde endast på möLeL föreningarnas I östra Nyland äsikt om huru de tänkt sig att e Lt regionalt samar· bete borde ske. Som bevis härför ma nämnas. att den 5 juni samla· des representanter för pensio· närssammanslulnlOgar frän Sib· bo. Borgå , Pernå, L iljendal, Lovl· sao L appträsk, Strömfors och Pyt· Lis tili ett möte i L ovisa och beslöt bilda en samarbetsdelegation pa basen av de tankar, jag försökte framföra pa ärsmöteL D etta sam· arbete kommer att beröra över 2200 pensionärer.

D enna samarbetsdelegation skuUe ha bildats redan tidigare, om inte förbundet bett 055 vänta me d blldandet tills å rsmötet . Där· fei r trodde VI alt på arsmötet s kul· le diskuteras olika fä rs lag till re· gionalt samarbete alla pensionä. rer tili fTOmma .

F örbundets styrelse har varit väl medveten om vara asikter, då färbundets verksamhetsledare och andra styrelsemedlemmar deltagit i vara arbetsutskotts mö· ten , där principerna och stadgar. na för ett pensionärssamarbete inom regionen diskuterats och formats . Årsmötets ordförande, för· bundsordförande Alfred Smeds betämde dock, att på ärsmöte t icke d iskuteras annat än förbun· dets d istrikt, varför jag blott kun· de konstatera, att årsmötet inte tyc ktes vara rätt forum för en

UI tili "skärin" jor igen e1l80-lal Sibbo-pensionärer Sjllsovardagen -81, den 6:tte av jörellillgens Iradiliollella kryssllillgar. Mell IIU blev den ett allllorlullda jippo.

Sibbo laxiJörare inledde med gratisskjuts av avlägset boellde pellsiollärer, oe!t Olallders 10llerikassa bjöd på bllssresa tili Hjrs Sallltorgs !tallIII . Där älltrade vi m/s Stalldard 2 oe!t styrde mOI IlIIvlldsladells öSlra skärgård. Med belllldrall oe!t laeksam!tel Iyssllade I'i tili vår skärgårdsguide'S illlressallla IIlläggllillgar i SYli oe!t sägell om delllla skärgårds skön!tel oe!t rika ulblld på rekreatioll , balsport oell "andels-, lIärillgs- oell örlogsmässig sjöjarl gellom liderna.

Måleljör raSI oell bespisll illg var Fagerö . Ullderlättare oell mera sjöromanliskajormer giek järdell pa de s(){mällade I'agoma i egllafjärdar. Sibbospelmall Svell Wiik oell II alls spelmäll k vintilerade med silla lålar oell bjöd upp lill allsållg av skärgårds- oell sjömallsvisor.

Påjotol ses en del av dellagama i beråd all gå ilalld, med ordf. i "Vårliga villdar", IlIgrid R oos i mittell, oe" vid " elllles " ögra sida, jörenillgells ekollom , Sigurd HalIlleII . Där jalllls mållga ka valjerer med, mell eli del dröjde krillg mllsikell , oell alldra slod i kabilIeII , artigt elli. blldef: damemajörsl.

Oell verkligell: del blev "dall s på Fagerö brygga".

Seglalsell giek sedall vidare liII Djupsllllds bryggajördem som sklllle liII S ei. SÖ Sibbo, oell de som skulle åt Weller N lalldade i Öm viks "amll . De lållgväga II embördades av våra pellsiollärsvällliga laxiJörare. (Tex f Ellles A llderssoll , jOlo Robby Giillsberg).

o

Dcn 5 juni am ladcs iLovisa d c lcgatcr hä n o lika p c n s ionärssamman lutningar i östra Nyland rör a tt d ryfta b ild a n dct av ctt amarbctsorgan rör svcnska pcn s io n ärcr in o m rcgioncn. 1 mötet deltog ävcn förbu nd c t s vcrk samhc t s lc d are Raincr Nord tröm.

Tanken på ell samarbeL.organ [öddes Vld eU av [orbundet ordnat mote den 18 dee. 1980 I Borga . Ett arbetsutskott tllIsaues [01' detta samarbetsorgan.

Arbetsutskollet [oreslog att samarbetet skulle om[atta Icke _ndast östra Nyland. ulan även orler med svensk bosättmng I Kymmene Iän såsom Pyttls. Kotka m.fl.

Samarbetsorganisationen skulle vareen icke reglstrerad (örenmg. t!ll vii ken svenska penslOnarsföreningar. såväl l'eglstrerade som oregistrerade samt klubbar kunde ansluta sig.

Med Svenska PenslOnärs[örbundet skulle ell mLlmt samarbete Idkas. Arbetsutskottet [areslog atl samarbetsorgamsahonen skulle kallas Samarbetsdelegallonen [01' pensionärsföreningar i öslra Nyland, dess hemort skulle vara Lavlsa, och dess \'erksamhetsomrade svenskbygderna oster om Helsmg[ors.

Förenmgen skulle vara partlpolitlskt obunden.

Ett tjugatal delegaler [rån SIbbo I vaster tili Pyttis I öster hade samla ts knng kaffebordet. då Ester Bedm hälsade ana välkomna Tili ord[örande [01' mötet valdes 0 v Ii B a c k m a n och tIli sekreterare E s l e r Berl! n Ord[örande re[ererade t!ll [örst arbetsutskottets arbete, varefter Ra I n e l' Nord ström fram[örde [örbundets pian eI' pn distnktsmdelningar Darefter vaI' ordet [rilL En livlig diskussion uppsLod Elnes Andersson (ran Sibbo förfäktade förbundets dlstnktsplaner, de övriga höll på arbetsut skottets [örslag.

Med överväIdlgnade ma)oritet beslöt mötet b!lda en samarbetsorganisation i enlighet med arbetsutskottets rörslag.

Ord[örande [astslog beslutet och så vaI' Samarbetsdelegationen för östra Nyland bildad Stadge[örsla-

get godkändes i den [orm utskottet [öreslagiL Tili ordrörande för [öreningen valdes Ester BerIin. Lovisa. Övriga styrelsemedlemmar: L Törnqvist Borgå. Gunvor Sandell Pernå, Ulla Tirkkonen UI)endal, Sylvia Sten berg Lappträsk, Helge Staffans Strömfors, Gunvor Tuhkanen Pyttis. Birger Lassas Lovisa.

En plats i styrelsen lämnades obesatt, då Sibbo bad om betänkeud innan de besluter slg för anslutning eiler icke.

Ordförande avslutade mötet med en [örhoppning att det beslut som nu gjorts, skall vara pensionärerna till gagn.

Då Östnylancls Andelsbank [ick höra om della möte och dess beslut ville banken med en donalion hjälpa tili a Lt arbetet, som planeraLs börja i höst verkligen skalllyckas. Vi tackar.

Ovc Bac km an anti. för möt_t "'~"'~""""

0m någoll iI/le delar din uppjatll/illg j örsök sätla dig ill i halls A rabiskl ordspråk

1

1 " .." .." , . " " .

dlskussion om huru elt regionalt samarbete kunde ordnas.

Elnes Anderssons ultalande förvanade 055 storligen, da han deltaglt i arbetsutskoltets möten och godkänt där principerna fär samarbetsorganisationen och i ett telefonsamtal med undcrtecknad godkänt stadgeförslaget. Orsaken tili denna helomvändning förslår VI mte, om mte orsaken ligger I att han blev invald I fcirbundsstyrel. sen och ansåg sig förpliktigad att s töda förbundets åsik t.

Ta let om, a tt ifall vaI' samar· betsmodell skuUe genomföras, de utom f'ö rbundet stående penslo· närerna skuUe lika snälskjuts pa förbundet. är helt absurd.

Förbundet består ju av tIli detsamma anslutna reglstrerade f'ör· eningar. En pensionär, som Inte 1111hör en sådan förenmg, far na· turtigtvis mte nägon service av fcirbundet. Han eliel' hon får mte God T id, kan inte deltaga I för· bundets kurser och resor osv. Det ä r också självklart 'att färbundet icke kan ekonomiskt understödja en sammanslutning ylterom för· bundet I alI synnerhet som för· bundet har svårighet alt klara slg självt ekonomiskI. F örbundets distrlkt anser jag sam en orgarusatorisk ätgärd inom förbundet och som kan ge· nornföras färst ener det att för· bundets stadgar ändras och di· s Lriktsbegreppet införs i dem .

Detta torde räcka ännu flera ar. Vi som tilJhör förbundet motsät\er oss på int eL sätt bildand et av di· strikt i förbund e ts regi , men vi viII få t ili stånd ett v idare samarbete inom vår region, så a tt så mänga som möjligt svenska pen· sionärer har nytta av del.

Borgå den 9 juni 1981 O ve Backman

Elnes Anderssons svarsreplik tili Ove Backmans inlägg i " distriktsfrågan" H ar fåtl ta del-av O ve Back · m a n s mlägg i "distriktsfrägan", och reagerade frä msl mot uttryc· keto .. Or s a ken ti II den n a helomvändning första VI i n te" .

En helomvändn ing, fran vad dä? fragar jag mig. Då Ove Backmans ut.läggningar på Abo·ärs· mötet av åtminstone t r e taIare deklarerades som oförståeliga, och replikerna av en jurist karakteriserades som " snarvel", lyckle jag stunden var inne för etl inlägg I en mera modifierad tan .

Min avsikt var aU som östnylänning stöda den östnyländska. behjärtansvärda tariken, att i vära led samla in ocksa "färbunds lö· sa" pensionärer, om vi bloU kun· de komma pa en formel för för· verkligande av denna tanke, ocksa I sadana extrema fall, alt de

" förbundslösa " av någon anled· ning inte viii vara medlemmar I vårt färbund.

Dä Ove Backman icke dolde sm starka ambition just för sådana fall, och därför även för en " Sam· arbetsdelegation" med eget namn och egna stadgar, blev slärnningen i möteslokalen något fcirvirrad och tydde på , alt man befarade en rubbning i feirbundets status.

Därför utmynnade mitt anföran· de i en försä k ran om att jag icke spåraL nägon östnyländsk utbryt· ningstendens vid de möten jag deltog i, som medlem i det utsed· da arbetsutskottet, och jag avslu· tade med ett förslag om att icke nu hetsa upp O$S vidare, utan i lugn och 1'0, vaI' på sitt häll, be· grunda saken.

Elnes Andersson

Esbobesäk i kulturpärlan Kristinestad En kulen, blåsig morgon den 26 Nöjda fortsatte vi resan maj, startade sammanlagt 50 perso- under aIlsång och muntert samner {rån olika klubbar i Esbo sven- språk, allt medan Eija ledde en rätt ska pensionärer på en resa tili Öster- knepig Irågesport. 1 Kankaanpääs botten med Kristinestad som slut- " Kesti-Tupa" drack vi kaffe och må!. Genom ett sommarfagert land- . fortsatte genom leende österbottskap gick resan i en bekväm Volvo- niska bygder.

-buss Irån Lindholm-Lines med Vid Lappfjärds kyrka gjorde vi Eija som reseledare och speaker och paus. Kyrkan är en av Finlands störEdgar Dahlström vid ralten. Vi be- ,ta landskyrkor. Den är verkligen sökte b!.a. Tavastehus slott. både stor, ljus och vaekert inredd.

Borgen är nu ett hisloriskt minnesResan mot Kristinestad lortsatte. märke och restaureringen och de hi- Staden lick stadsprivilegier redan storiska forskningarna fortsätter. år 1649 oeh har kyrkor oeh andra Resan 10rtsaUes mot Tammerfors, byggnader av stort kulturhistoriskt där en härlig lunch intogs iHotel värde oeh sevärdheter för turister Rosendahls stilfulla matsal med Ulrika Eleanora kyrka snabb och perfekt servering.

(1698-1700), Nya kyrkan (1897),

Rådhuset, Le Bellska köpmansg~r­ den, tuilstugor Staden har aldrig brunnit oeh har den kanske bast bevarade gamJa trähusbebyggelsen med smala gränder i landet t.ex Kattpiskargränden.

Vi inkvarterades på Hotel Krishina, aUdeles vid stranden, oeh hälsades välkomna av den humoristiska och charmfuUa ordföranden E g II A P P ei, som inbjöd oss tiU Kristinestads pensionärskl1.lbb oeh där vi togs emot av-glada oeh gästfria kristinestadspensionärer. Vi kände oss verkligen välkomna, så hjärtliga oeh glada var alla. Vi bjöds på ett {mt program med körsång oeh musik, kaffe med dopp och del blev allsång och vi fiek höra ett föredrag av Ld. hotelldirektören K a 11 e S J ö bio m (härelter Kalle kallad), som berattade utförligt om Kristinestads grundande oeh utveckl ing och dess Iramgång som handels- och sjöfartsstad, Kalle är en verkUg kännare oeh älskare av sin hemstad. Hans släkt har anor där alItsedan 1600-talet, och han vet vad han talar om. Kvällen avslutades med musik och dans oeh tog tyvärr alltför snart slut. Taek ännu en gång Egil Appel, Kalle (For ts. p å sid , 15)

En skärgårdstur tilI Bromarf \

- Låt det gäma regna "Iör olll växlings sklll/" - II är iI/lie IIar vi del skönl oell Irevligl!

1 tidig morgonstund, den 14 juli, spanade pensionärer i Karis upp mot regntunga skyar med en slilla förhoppning om vackert v~der för dagen. Oeh ju närmare Hangö den fullsat!a karisbussen kom desto klarare blev himlen. Solen lyste över bryggorna i Östra hamnen, där mängder av båtar vlttnade om den nyss avslutade regat!an, Det blänkte Vlttskum på vågoma och havslurten kändes skön oeh befriande.

Vattenbussen Marina. sam vänta,de på oss, sågliten ut och trångt blev det då alla bänkat sig. Vi kastade loss, såg Hangö irAn havet, och rundade vår sydligaste udde. Där stänkte vattenkaskader över OS5, men tak lanns ju ovanlör huvudet. 1 medvind gick det undan och etter en

2-timmars lärd nådde vid bryggan nedanlör Backens kaffestuga I Bromar!. Uppför sluttningen ledde en brant, stenig stig, som testade konditionen. Väl uppe väntade oss et! dukat bord med en massa läekerheter.

Belåtna vandrade VI in mot Bromarfs eentrum för att titta på den nya kyrkan. Den såg helt Iärdig ut med sitt koppartak, men ännu återstod en del av 'lnredningen. Kyrkrommet var Ijust och modernt och med sina höga, nära marken nAende lönster kände man i kyrka en närkontakt med naturen utanIör. Intressant vore det att se de kyrkotextilier som designats och vavts av Barbro Gardberg och som skall vara färdiga tili kyrkans invigning.

Elter en överläggning vid kyrkmuren delades ressällskapet I två grupper. Båt{öraren var nämJIgen orolig lör återfärden. Vmden hade tilltaglt, det var motvtnd, båten var tungt lastad och tidtabellen skulle mte hAlla. Hällten av ressällskapet åkte till Hangö med Marina. PA hemvägen log man iland \~d Rilaxmonumentet, sam rests tili minne av sjöslaget på RilaxfjäIden den 25 juh 1714.

Den Irån Hangö återvändande bussen plockade sedan I Ekenäs upp resten av pensionärema. Dessa gjorde en hten rundtur.

Utfärden lämnade et! trevhgt minne. TimvlSaren hade nastan gått

T RENDEZ-VOU i Baden bei Wien 24- 31 oktober

5. lnternationella Seniorträffen Den älskliga kurstaden BADEN bei WIEN - 26 km Irån Stephansplatsen - Iramstår alltid mest tili sin fordel just på hösten, då kurparken glöder i tusentals farger oeh de brandgula husfasaderna lyser I solen. På de intilliggande sluttningarna hänger druvklasarna tunga oeh mogna och badgasterna strosar omkring e!ter att ha njutlt av et! bad i det världsberömda mmeralhaltiga 36':s vatlnet.

En alldeles speclell atmoslar vilar över den eharmIuUa småstaden i biedeme\erstil, som kombmerar aBt detta med en högklassig hotellkomfort.

Förutorn det digra program sam inkluderas i dehagarsvgihen har de "högakllva" dessutom mOjbghet att gora en spannande VIS1l I Österrikes största speIkasino medan de motionsmedvetna söker sig till den moderna Slmhallen eiler tili mJmatyrgolfbanan. eiler strövar omknng på de hundratals natursköna slIgarna I kurparken, besöker det berömda Rosanet, Blomsteruret eiler bara sätter sig för at! njuta av kurhusets orkester EIler deua är man värd et! besök på något av de otaliga kondllonerna helt I klassisk wienerstLl Andhg SplS bjuds det på llokala museer och p~ teatern och alla Wlens konstupplevelser ligger inom räekhall . En flolt lokalbana och talrika bussar för dlg snabbt dit du vii!.

Detta som en presentallon av träUpunkten för den nästan subtroplSka vegetallonen I 5_ Internahonella Seniortraffen - vilken vBr grupp somden första från Fmland genom I1derna - deltar i Ocltagaravgiften 2.590-2.635,beroende på vilket hotell man väl]er - inkluderar dessutom en massa berikande oeh spännande akllvlteter- historisk rundtur i Wien, ink!. Schönbrunn, Belvedere, Konsthistonska museet m.m - dans I Kongresshaus stadsrundtur i Baden bei \Vien - utfärd 1111 Donaus natursköna dalgång Wachau - specialkonsert av \Viencr Sängerknaben. Kongresshaus utfärd ti11 Alpernas utlöpare, det natursköna WienenvaJd Heurigen - besök på akta östernklSk vinstuga Frivilliga lilJäggsutgiftcr: 26.10 Utflykt tili " Burgenland ", mkl mlddag I en restaurang med zigenarmusik mk 95.28.10 Festföreställmng av panska Ridskolan en mk 110,- kJ. 19 varför man också runneI delta I utfarden " Von den Romern bis Haydn" inkl. lunch I Schloss Harrach kl o9-16 mk 95,29. 10 Heldagsutflykt 1111 Budapest , mkl. stadsrundtur.lunch O. middag k!. 06-22 mk 230,29,10 Shoppingtur li11 Wien transfer tur/retur kl 13-18 mk 30,Vi är inlogerade i Kurhotel ESPLANADE i början av den underskona HelenentaI vid randen av Wlenenvald mittemot Thermalstrandbadet.

Oeltngaravgiftcn inkludcrar lörutom ovannämnda utfärder - flyg Hfrs-Wlen-Hfrs - logi enligt önskat hotellalternallv I dubbelrum m. bad och WC - haIvpension - infonnationsträUen Möjlighet tIli enkelrum. tilläggs.vglft mk 275,- eller 290,- beroende på hotellkategon De res(erande plotserna bokas i den ordning anmalon sker tili Svenskn Pensionarsförbundct tel. 90-753 7820.

och humorkryddade välkomstanförande.

" Charmtroll" från Sibbo

• - Vi hoppas all ni i dag skall jå uppleva verkligt fin gemenskapskänsla , önskade SPF:s 1. viceordJ. Valdemar Hein s tröm En önskan som tili jullo gick i uppjyllelse.

o Rubriken lånad ur presentationen av " Sibbobandets" charmfulla artister kan väl tillämpas på hela den 1OOO-hövdade skara som den 16 juni, nu för tredje gången under Svenska Pensionärsförbundets 9-åriga verksamhet, bänkat sig i Dipolis festsal i Esbo för att trivas, träffa bekanta och känna gemenskap. o Det blev en " heldag" med musik, sång, Kryddhulta och dans, men också allvarsord av främst SPF:s första viceordförande Valdemar Heinström , som bl.a. konstaterade dagens betydelse som inslag i det finlandssvenska kulturlivet och riksdagsman J u tta Z i II i a c u s , som uppmanade festdeltagarna att värna den egna miljön och att skapa varmare förhållanden mänska och mänska emellan. o Esbo-ordföranden Ja r I M a tt s s 0 n presenterade " Att vara pensionär iEsbo" , ett uppsakattat närmande programinslag, som numera blivlt tradition vid förbundets storsamlingar.

Då Na n oy Ja la sma a. ord[örande {ör Gamla Kvamen. satte sig vid flygeln och Iät tonema av ··Wien.

Wien nur du allem", Korsspmdeln och Menkanto m fll etl {mt potpurn skapa stämnmg [ör dagen anade man redan atl det skulle bh en st11[ull sommarträfr.

Förbundso;d[örande Alfred Smeds varpå grund av slukdoms[all i [amiljen förhindrad att närvara, men hade sänt sm halsning som mottogs med varm applåd Spontant förenade slg mötesdeltagarna 1111 en mnerhg svarshälsning 1111 sin populara "hövding" Men SPP;s försla viceord[orande Valdemar Helnslröm axlade

skickligt värduppdraget och berörde i silt hälsnmgsanförande alla de aktuella spörsmåJ, som står lörbundet närmast.

- DA Svenska Pensionärslörbundet 1973 för första gången samlades till Sommardagar i Tammerfors var deltagars\ffran 350, men 1 vAra dagar har vi svårigheter att hiUa lIllräckligt rymliga samlingsplatser lör över 1000 personer.

- Syltet med denna Arliga storsamling är atl stärka kontakten Cinlandssvenska pensionärer emellan.

Vår samJing utgör redan etl observerat viktigt inslag i hela det finlandssvenska kulturlivel.

Också handikappAret berördes -

På grund av tilitagande ålder besväras vi pensionärer ofta av skröplighet varför handi kapp- problemet under detta speciella Ar, liksom alltid, ligger 055 varmt om hjärtat i lörbundet.

Dessutom berörde Heinström den förestående pensionsreformen, som h an innerligt hoppades skulle bli klarate och mera pensionärstillvänd än nu gällande lagsti ftning.

- Vi hoppas, att ni i dag skall fll uppleva en verkJigt fin gemensamhetskänsla och att detta, att vi lörlagt aUa begivenheter under Dipolis rymliga tak, skaJl uppskattas i handJmg av alla dansanta pensionärer, avslutade Heinström sitt varma

Något visst är det aUtid med sibboboma. Troligtvis är det genuiniteten, mänskJigheten, som stAr som en aura kring dem. En sångartrio och 4 violiner var samrnansättningen, men hur lörkJara i ord den charm ensemblen utstrAlade. Speakem Curre Enroth lörkJarade stipulationema för antagande tili gruppen : - För att bli upptagen som junior bör man ha fyUt 75 år och som egentlig medlem 80 år! Sibbo Harmony Sisters: Ingrid (bara 77 Ar), Karin (uppfostrat 13 barn) och skäriflickan Helga 84 år stal helt publikens hjman. OcksA den manliga delen : Elnes, hypermusikalisk krigslnvalid med operation i dagarna lör krAnglande skärvor, StåHarfar 86 Ar sam "lravar" mellan Marathon och Aten, nyss 80 år fyUda Gunnar och pianisten 77-årigjuniorsamt Curre, som "stoppas" m litet här och dar vad vi gillade er alla!

En uppmaning till förbundet all få tili stAnd en sångbok fram{ö<des i övertygande formuJering : - Det är bara pensionärerna sam ännu kan sjunga. Ungdomarna behöver bara 4 ord: "1 love you" eller "Do you love me?". ÖnskemAlet kommenterades av konferencien Rainer på genum sjundeAdialekt: Sibboboma vill ha en sAngbok med "grova" ord. Förs,å det rält!

" Har ni alltid så här roligt?"

IrAgade festta laren riksdagsma n Ju lta Zill iac u s, då hon trädde upp i talarsto len fö r att hålla sitt uppskattade a nförande, som linns återgivet i förkortad fo rm pAsido Den röda tråden hos lesUaJaren var en uppmaning tili pensionarerna, alt aldrig glömma sma rötter i den finlandssvenska jorden.

- Vi måste söka oss samman för att söka trygghet. Vem hjälper oss om vi inte ocksA själva hjälper till?

- Man IAr aJdng ge efter. man mäste vara nyfiken - inte bara pa den egna familjen , är nägra av citaten ur anförandet. Las sammanfaHningen!

Sågklingan sjöng - När Jag ser ut över den har väl-

FOaTSATTNING __________

Att vara pensionär (frå n fjärde sillan tala och stadens rekreatlOnsholmar är omtyckta mäl för batägare och nskare. Nio km djupa Esboviken avslutar den vaakra kustlinjen.

Norra Esbo är friluftslolkets par ad is. Lå ngsmala Nouxträsket med sitt a lplandskap är en sevärdhet.

Mellan de stora sjöarn a Noux, VäJl.s kog, Bodom, Luk och Långträsket finns ett femtiota l m ind re sjöar och stora områden vild orörd terräng.

Dessutom kan man överaUt i Esbo linna terrängpartier med värdefull na turskönhet.

• Språk[örbistringen " himma" hos Emma och Albin dåfinska magistern var på besök skapade dråpliga situationer.

Esbo har en rik historia Historiska minnesp latser [inns

des pA Träskända gArd ra Ka ramsins tid. Fester i park avlöstes av storslagna tier med importerat viJJebråd.

Atl, vara pensionär i Esbo

" Harmony Sislers" i full aktion . diga folksamlingen lunderar jag om inte en motorsåg varit lämphgare. konstaterade Lars Lemström. dä han kiev upp pä scenen för atl demonstrera vilka ljuva toner han lyckades frambringa pä en vanlig (?) sAg. Repertoaren var imponerande och vanna applåder belönade detta ovanliga musikinslag.

sltildrades av Esbo svenska pensionärers ordförande Ja r I M a 1 t ss 0 n på ett intressant och uttömmande sätt. Som redan 1 mgressen nämndes hoppas man verktigen på all dessa ortspresentahoner skall ingä ~d SPF:s alla framlida slorsamlingar. Anförande! äterfinnes pä sido Kvällsfesten avslutades, som sig bör, idansanta kretsar med klämmlg musik tili Ingä Spelmansgi Iles 15-mannaorkester iklädda röda sklortor och svarta byxor ALI trängseln var star ute pä dansgolvet gay bara belägg för att man tnvdes och att slulklämmen för dagen blev - vi har mötts, vi har lrivts. vi ,,111 ses igen nästa år.

I Valdemar Hemströms tack hll arrangören - konferencien Ra i ner Nordström assisterad av Maj -Bn tt Wl khol m förenade vi oss alla helhjärtat.

• - Hade jag velal afl del var en så Mr väldig publik IIade jag nog kommil IIil med 1II010rsåg, konslalerade Lars Lelllslrölll.

Text: EIJA Foto: ~ATIAS UUSIKYLÄ

Egna och andras visor framförde aUtid lika channfulla Barbara H elsingiushögkonslnärligt som alllid. Att hon sjöng sig in i publikens hjärtan var något man inte kan misstaga sig pä.

Under kvällsfesten fick vi också slifta bekantskap med dragspelsvirluosen Kim Lindberg , enkonstnär sam man gärna vili återse - och höra.

Oslagbara Kryddhul tagänget framförde sitt " krambambuli" lika oefterhårmligt roligt som bara de, kan. Atl man a1drig tröttnar pä dem utan har lika ohe]dhgt roligt varJe gång, beror pä Albins . Emmas

• - Ja, kom IIil bara liII oss åbopensionärer! Här slår slämningen på loppen som vanligl!

fJildlE

......, • .,D. .. . IID _ . . . . .. . . ..

TRAVEK ar en resebyrå med personlig serv,C9. fQ

ke]serligt besök byggdes en "lillakammare" i finaste pavll]ongstil.

Gallen-Kallelas alelje Tarvaspää på Linudden tWhör de stora sevärdbetema. Intressanta är aven resterna lrån den länga befästningskedja som byggdes under försla världskngel med bl.a. ltinesisk arbetskraft.

Många gamla gårdar i Esbo kan uppvisa olika historiska nllnnesmärken .

svenska pensionärer arbetar med 8 klub bar I förenings- elIer k1ubbregi gör \~ pensionärer rundturer, utfärder. besök elIer håUer mötesträffar pä olika

mtressanta platser 1 sladen Utan värt aktlva k1ubb- och föreningsarbete skillle de nesta pensionärema endast röra sig loch endasl känna tili den egna sladsdelen. Esbo är stort. fägelvägen mätt ca 20" 25 km Tvärtrafiken är bristfällig och knepig att komma underfund med.

Bland medlemmarna finns endast ett fätal som slälva. pä egen hand, skulle vara i tillfälle att besöka sevärdheterna. Men del är inte enbart det gamla sam inlresserar 055. vi lever också 1 nuliden och gör besök i labriker, nyetablerade inrättningar, institutioner m.m.

Vi gör våra smä upptäcksfärder 1 en posihv. uppiggande och föryngrande anda. Vi är lyckliga över att kunna stanna upp och bli berikade av vär bygds mångahanda skaller.

~ ~

\Ii sköter aIJa Era researrangemang Vart Ni an

tw

~

~~~~

reser: utomlands eIJer 1 hemlandet Hur som helst",edflYQ . båteIJertåQ. Ensamellerlgru pp På affarsresa eiler semesterresa .

Vår verksamhet omfattar bl.a.: • Sportresor sköts av vår speciella sportrese• Ayg- och bAtbll)etler. avdelning. Både sommar och vlnterresor. vandringar och sk,dfärder tiIJ flälls. alpina "'• ng- och bussbIJ)etter. \Ii skOter reservenng sor bl.a. tili schweiziska Snow-Beach och av både sitt- och sovplatser både I hemlandet sportlovsveckor I Osterrike. och utomlands.

• Kryssnlngar. På världens alla hav. Medelha- . vetoKarlbiska havet. Greklska öama. Atlanten eIJer Stilla havet.

• • • V1sumlrla kryssnlngar UII leningrad och ralllnn.

Pass, vlsum, lörsllkrfngar Mr tili vår service.

81

luthymlng.

Amencan Express-kredltkortsansöknlngar samt -lnformation.

• Indlvlduella resor. Vi gOr upp reseprogram RESEBYRA AB och turfistor efter Era önskemål. AIIt-i-ett "'- T~ sor inkluderar hoteII, slght-soelngar m.m. ~

'EK

A'V

Under mottot:

Aktivitet och häJsa Pensionärsveckor på Solvalla Kanske alternativ tili en Lapplands-ruskavecka?

Solvalla idrollsinstitut erbjuder under bösten utmärkta möjligheter tili rekreation och avkoppling för spänstiga pensionärer.

Solvalla, naturskönt beläget vid Långträsk i Noux, bjuder I rikliga mängder på frisk luft, avstressande rniljö ocb hälsoriktig och god mat.

Vandringar, gymnastik, bollspeJ, friluftsaktiviteter, konditionstestning och m a s s a g e är plock ur programmet. Om naturen så viII finns möjlighet till svamp- ocb bärplockning. Noux-terrängen är också känd för sin tina "ruska ".

Inkvarteringen sker i 1-2 personers rum på Lilla Solvalla,lugnl beläget ca 150 m från institute!.

Försla veckan iniölJ 24.8-28.8 och de återstående veckorna är: 7.9 - 11.9,14.9 - 18.9,28.9-2.10 0ch 12.10- 16.10.

Tili varje kurs kan las högst 12 deltagare.

Avgift: 490 mk för lem dagar vilket inkluderar kost, logi och program.

Därutöver arrangerar Solvalla också en ruska-vecka 5.10- 9.10 som är öppen för alla oberoende av ålder.

Pensionärer ute iSoivaIla terrängen

Ledare: Kate Björkman, Lilli Paulig m.fl .

Förfrågningar: kurssekreterare ilse Vaenerberg, Solvalla Idrottsinstitut, tel. 90-860 513.

DET HÄNDER I HÖST OM Nl VILL! Resenärträff i Ikalis Hälsobad 19-20 sept.

Alla som hdlgare rest med Österbottniska dis!rikle! är välkommen lill denna glada träff VI samlas lördag efterrniddag och firar kvällen med "sup~ dansan!" Frukost och lunch mgär på söndagen. Poton och gott humör med! ÖsterbottningDrnDs buss: starl från Karleby och köl' via Jakobstad, Nykarleby. Vasa och Närpes.

Motsvarande buss anordnas från Ekenäs och Ulrs Ifall tillräckligt mtresse linns.

Hotellpaketet inkl. mAIllder Pris 195,-/person i dubbelrum.

Ring genDst Else-Maj.

Gåsablot på Örenäs slott 5-1 0 nov.

Oet här är läckergommarnas specialresa Vi s!artar från Abo med SIljas nya fartyg . Redan under sjöresan kan vi smaka på käksmäs!arens speclahteter. VI stannar I natt I Ronneby brunn och körsedan hU Orenas slott som ligger I Skåne nara Landskrona. PAlördag kväll fAr v, vara med om en akta skAnsk "Gåsablot" -mlddag. På söndag gär vi en heldagsutflykt tili Köpenhamn Tlllägg fär denna utflykt 150 mk.

Pris l250 mk mkluderar halvpenslOn på hotellen.

Reseledare: Alfred Smeds och EIse-Maj Johnson

hobbymaterial -

arbetsmaterial -

verktyg -

information m .m.

TIli Iygtryck - laderarbelen - smyckesllllverknmg - keramlkarbeten

00100 H .Iors 10. M lkaels~alan 8. tel. 661 956 '

Del iir liill al/ hedö/1la en mällniskas karaklär efter del siil/ på vilkel h OIl hellalldlar dem som ill/e kan !'am tili någoll lIylla Jör hellne.

J . D.M .

ldag har du samlat den positiva ensamheten omkring dig.

När varje ensamt steg är en fägeldrill, vruje minut av tystnad

en droppe dagg mot din trölla fo.t.

Idag har du funnit den ensa mma fridens IAga den vindstiUa aCton den vederkvickelsens källa du srI ofta fOrgäves sökt i människoskogen.

Doris Björkskog

Svenska Pensionärsförbundet standar .1

TILLSJÖSS LEVER MlN UPP! Res ensam eiler i sällskap. Tili Umeå eiler Sundsvall. Över en dag eiler flera.

En tripp med Vasabåtarna glömmer du inte i första taget: så fullständig aVkoppling, så mycket trevlig sysselsättning ombord , så annorlunda och uppiggande miljö.

Och vilken mat!

Rejäla pensionärsrabatter hela året.

Närmare information från resebyrån eiler direkt från oss, tel (961) 117411.

Det här ar en intressant resa där Ni slannar 1 New York och gör en ordenthg rundtur VI kan ocksA passa på alt se nAgon berömd operett eiler mus,cal.

2 följande natter stannar VI' Orlando, som har Oisneyworld som sin stora attraktion.

Hela 11 nätter stannar vi I Fort Lauderdale vid Atlantkuslen klass holelI under hela resan Reseledare medföljer fr An Hfrs. resans pris 5790 mk.

Svenska Pensionärsfröbundet Österbottniska distrikt. Närmare uppgifter ger ombudsman Else-Maj Johnson, tel. 961 /118410, kl. 9 - 11.

HOBBY

och i nköp av

Den positiva ensamheten

New York- Florida 31 okt. -1 6 nov.

Är du intTcssernd nv Teneriffa-resan i början av 1982. Rlng, vi har endel förhandsuppgifler Annons kommer i näsla nummer av God Tid

NÄR DET ÄR FRAGA OM

Svenska Pensionärsförbundets bordsstandar fmns att köpa på förbundets kansli, Viborgsgatan 9, 00510 Helsmgfors 51 , !ei 90-7537820.

Prise! är 50 mk. Användrtingen är fri.

~'4asabåtarna bron ..

BoHenvik ~

over

en

- Det är direkt en besvärlig fråga alt tala om "min hobby" med mig, då faktiskt biodlingen inte kommer som nummer ett bland mina hobbies _ som jag föm uftigt sett helt visst har för många avo - Till utbildningen är Jag elektromgenjör, om också den kemlska velenskapen alltid ståll mitt hjärta närmast.

När jag tänker på min dröm - mm idiot - att en gång i lIvet bli professor i kemi, och särskilt syssla med kanske bärama av livsgätorna enzymerna, sam s.a.s. "dirigerar" vårt välbefinnande - lIgger det dock nära att tänka pä den a p i d 0 J i s k a vetenskapen, som just är läran om insekten b i et.

- Efter att i 35 år ha lett ett medelstort industriföretag med 400 anstäHda - Mariefors Bruk Abi Kellokoski Oy sälde jag det just i tid förrän plasten gick segrande fram över marknaden och är nu lyckligen pensionerad i Östersundom.

- Mln hobby nr ett är alltså MU-

SIK, men därtill kan vi komma en annan gång och nu koncentrera oss på mina b in, som denna gång tycks speciellt intressera God Tid. - Jag tror mig ha ett oerhört stort privat bibliotek behandlande detta ämne, med fö r det mesta självskrivna verk.

J ag kommer att tänka på en fll.mag. som en gång besökte mig: - S äg mig ingenjör Carlander, har ni faktiskt 1ä s t allt detta?

Jag svarade: - Möjligen, för jag har själv skri vit allt.

- Detta är ett la ktum. Mm tacksarnhet mot den GODE GUDEN är enonn, [ör att mig ännu fö runnats sjä lskrafter att verka både med mina "dumrna" skriverier och alla

andra givande aktiviteter. Dock skorrar det i öronen , när jag tänker på alla de sjuka, som kanske känner bitterhet, då dem inte förunn ats samma skapargläd je. J ag vllJ dock päpeka att a llt, a li t, ALLT vi äger, eIler tror oss äga, är en GAVA, som man bör vara ödmjukt tac ksam för.

41-ärigpraktik, i likhet med läkaren inlör pahenten. Kanske är det detta sam är den enonna tjusning man er-

far som ouUröttlig biodlare.

- Kom just att tänka på den be19iske Nobelpristagaren Maurice Maeterlinck, som skrev sin odödliga bok - Binas Ji v. Där talar han om, hur han i timtai kan vara nära bina

vid bihusfiustret och begrunda lIvet i världens kanske bäst och dock hänsynsJöst skickligast organiserade samhälle. Då karlarna - drönarna, inte mera behövs lörnekas de tillträde eller dödas av sma systrar på hösten . Naturen känner endast en lag - nyttans lag .

• Dagens HDBBY-person kammarherre, lngenjör To r slen Car lander - Reule r le ll l Öslersundom hor tIlI denna underbara grupp av månglreslare, sam närmast kan lörll knas vld e n outtömllg brunn ur vIIken vllör denna spall kunde " ösa" en löljelong lör en å rgång Iramå\.

• Muslkkännare med Mozart och Sibelius högsl på IIslan och en underbar skatt av egna komposllloner, en aulogralsamllng, som saknar s ln molsvarlghel I vårt land, ett omlatta nde larfatlarskap och Inlernatlonell korrespondens, en självbandad kassettsamll ng omlattande 3000 band Innehå llande allt Irån klas s lsk musik tili pop, men också Idrottsevenemang, kongresser m.m. Och vIII nl veta vad UKK sade vld någol av slna Ira mlrädan· den eiler hara en IIvllg debatt \.ex. Vennamo och Virolaine n emellan - s å är del ba ra att la konlakt med "Tottl" sam plockar Iram bandet ur s ltt lanlastlska kassettblbllolek.

• VI kommer en anna gång att ålerkomma tIli detta - lor ett s å ha r Inlres sanl "objekl" s om dagens HOBBY-herre släpper man Inte s å lätt - men denna gå ng har God n d valt yIIe rll ga re en av de carlanderska Inlressena - en hobby, sam I högre grad än vad sam är la llel - borde Inlressera penslonä rerna - BIODLlNG EN. • Genom denna I över 40 år bedrlvna hobby - numera ule på sommarparcellen "Skogshyddan", har "Tolti" vunnll lnlernatlonell ryklbarhel s a m lackskrl bent och belönals med de hogsla Internallonella ulmarkelserna Inom den a p Ida I0 9 I s k a velenskapen (Iaran om blna).

• Fråga bara vem sam Illde rn a gjorde S ibelius och arklaler Ylppö "honungslralsla" eiler vem sam I dag slår lö r honungsgåvosä ndnlngarna tili personllga vännen UKK? Vem annan an - nalurllglvls Torslen Carlander·Reulerfelt!

- Vi kan absolut inte älJdra någonting i binas liv. Den skicklige biodlaren vet, att han skaU ordna det sä r i k ti g t som möjligt och se till att de kvinnliga arbeterskorna med lörkryrnpta könsorgan kan helt inrikta sig på att sköta sina sysslor.

De måste t .ex. sköta om ynglet, städa och ordna om allt i bostaden som räknar med ca 10.000 celler.

" Man k an aldrig veta nog om bin -" - Som ingenjör torde jag ha ett hum om teknis kt tänkande och beundrar därför den matematiska disciplinen. Men, se då detgäller bio10 g i vet vi mänskor, om vi så är Ho~ mo sapiens eller Homo ldiotica - eller som min violinkollega sade Homi fifficus - ingenting .

- Vi vet ju inte ens varifrån vi kommit och varthän. Sam inbi ten kemist tror jag (ja, min livsinställn ing är överhuvud taget, att alit vi vet t r 0 r vi oss veta) - på materiens oförstörba rhet. Men detta är inget svar pä frågan . Ä ven vad vår gudstro beträ ffar stanna r vi inför frågan . Har det, och finnes det n ågon början och nägot slut? Den frågan gick även Einstein bet på.

- Se på bara! Trots all I'ädrets makter /tar I'arit allt ar/llat äll gy""samllla i sommar så /t ar åtmir/stor/e milla bill i1lte svikit mig!

- Möjligen är jag bällre på atl göra biodlingsfilmer för, lör dem har jag hemfört inlemationella pris 1silväl Väst-Tyskland som I Moskva. Inom parentes offrade jag 1980 varJe mark på min stora 2-tunmars biodlingsfllrn och detta år går allt 1111 att skriva och Irycka mma dumma musikkompositioner. av vilka mitt

senaste opus A dag I 0

-

hllägnats

min beundransvärda hustru A n nM ari e som minsann både har

hait ocb har det besvärligt med krånglige pensionären lille jag.

- Min älskade mamma Isabella sade olta: Mm son Tolti, jag skuUe inte kunna leva utan atl spela piano - och hon spelade bra. Det mamma sade om m u s ik, passar även för mig då det gäller såväl min hobby nr

1 musiken som också på nr 2 biodlingen.

- Möjligen dör även både ]ag och UKK meno.. så länge det är möjligt hoppas jag kunna hälla på med min biodling som jag aUbd lunmt säväl 1n te 11 e k tue 11 t som prakt1skt lönande. - Ater och åter är jag den gode Guden tacksarn för den. Möjligen lämnar ]ag den innan jag hinner fylla 90?

ju inse att. aUt i naturen har sin bestämda funktion . Men mänskan är

en underlig varelse. Inle enS 12mll]. år har hon gått på två ben, medan bina enligt lakta och bevislöring i 50-70 mll] Ar sett ut som i dag När nAgot ör bra behöver man inte ändra

på det!

- VI mänskor kommer kanske elter 100 år att ha lörkryrnpta extrenti teter och stora öron och ögon, som VI får genom att höra och se på TV, medan de andra - politikerna länker för oss.

Råd tili ev, biodlin.gsbitn a pensionärer - Helhjärtat vili jag locka er pensionärer att börja med biodlmg. 1 vArt kära Finland har VI omkring 3.000 biodlare och 30.000 blsamhällen. I det övriga Skandinavien har VI oerhört mycket mera Varför? Säg det - är vi för rika? Skulle det ev. vara det att vi i gemen önskar mera

Varifrån kom biodlarintresset - J a, här ett svar så att säga i et! nötskal: År 1939 bad jag min hustru köpa en eIler ett par böcker om biodling. - Beakta, ingen kan t änka sig att sköta bin utan goda kunskaper.

Man kan gott gifta sig elIer hålla sig med andra dj ur u t a n kunskaper , men det går inte vid biodling. Dock kan varje normalt lunta d människa med läggning åt ett teoretiskt och praktiskt tänkande - faktiskt smäle om n i vilI - men en biodlare ställer sina diagnoser , ocksä jag med

Biodli1lgsexperle1l " Tolli" Carla1lder-Rellterfelt framfär biIlIlsjlllstret ka1lske begrtmda1lde världe1ls bäst orga1liserade samhällsord1li1lg.

Urimpulsen via veckotidning

s korrar

- Ja, den fic k jag genom att i Vecko-Joumalen läsa om en skokräm gjord på äkta bivax Reklarnen såg tilltalande och snygg ut.

De tidigare omtalade böckerna inhandlades och sen gick det av bara farten.

het, utan de kommande generationernas.

I

hjärnfibrerna, när man

träffar personer som inte törstår alt miljön mte endast är vår angelägen-

- Innan jag började med blodling höll]agpåmed "myrologi" Lästedå bl.a. atl 1 Tyskland fick man böta ända upp till Dmk 100 om man skadade en myrstack . Varje mänska bar

ta nummer. men annu vili ]ag ha

med I denna arllkel hans slulord

Det bästa i hela l'årt /iv är goda vällller Skriver T C-R - Omsorg, omtanke om nästan, att glVa och få vänskap överlräUar alI t, det ar mm subjektiva uppfattning. Intet går upp mot en Själslig kontakt, ett sympatibevis. en känsla av gemenskap. Vi bor i

första hand ha kontakt - k 0 n I a k t - KONTAKT med andra Förenmgshv Lions. Rotary, Frirnurar·

-broderskap, olika loger, kamratförbund, lacklöreningar - absolut inte arbetarförenmgar aU lörglömma - pensionärsföreningar, syföreningar och Iöreningar i aUmänhet

som främjar tolerant tänkande.

Glöm aldrig Kristus ord tIli de lärde, som försökte fAnga Jesus 1 klänl med att Mra dennes synpunkt på kvinnan som på grund av lcke räU levnadssät! skuUe stenas. Kristus ord den gången är liksom I dag det högsta ]ag kan Ilmka mig "MA den som a r utan synd kasta

. ,"ru"~:J:c':P:4 för mmdre besvär? Vi linländare har

R åd tili ev. "efterfö ljare" - Om någon alskar att ge råd, så är detjag, förglömmande Oscar Wildes kloka ord- Icke bra att ge rAd, och ödesdigert a ll ge goda råd.

- Det vikl1gaste, allt annat överskuggande ar fTisk lult. Månne det finns i vårt "mänskliga liv" - lör den delen tror jag mlg ibland t.o.m. mera älska djur än Homo sapiens någol viktlgare än omhuldandet och bevarandel av vår natur. Miljövårdens enorma betydelse kan helI enkelt inte överskatlas. Det nästan

dlingen och ]ag ar mm Ime presldent UKK djupt tacksam lar den öppna och akuva förslåelse han både i brev och gärntng vIsat denna for hela lantbrukel så oerhört vlktiga nä.ringsgren.

- Mltl mnerllga råd är - börja med biodling. Kontakta någon av vAra biodlingscentraler Er alder betyder mgentmg. Tank sa kvicka vi ar alt politisera ' Då vet vi del mesta - kanske. BÖrJa med blOdling och du har en hobby som ger dig 1I11Iredsstallelse!

Torsten Carlander-Reulerfelt har ännu så mycket att ge oss, s1l vi kommer atl återkomma 1111 honom 1 nas-

NORSAM-konferens på Korpilampi i Esbo 30.3- 2.4. 1982 Mottot lör konferensen ar " MJUK ÖVERGANG TILL PENSIONERINGEN".

För försla gången har nu Finland anlörlrolts arrangemangen lördenna på hög nivå slående konlerens.

Förelasarna är kontaktade - toppenkrafter lnom var Sltt eget gebll.

Exempelvis kan nämnas: professorerna Matti Bergst rom och Asser len· bäck (Hfrs Univ.), fil.dr Jan-Erik Ruth, Abo AkademI samt försäkr dir Henry Olander.

Från Sverige löreläser chelpsykolog Else Melin, Geronlologiskt Centrum, Lund och prof. Jan Helander, Lunds Univ.

Norge sänder psykologema Reidun Ingebrelsen, Bergen och Jan-Atle Andersson och IrAn Danmark kommer arbelsdlf. Kaj Westergaard.

Dessutom ställer löreläsare pA minislernlvå upp. Men deltagama kommer också direkt att aktiveras i givande gruppdlskussioner Huvudansvang lör de lokala arrangemangen ar Finlands Röda Kors ocb Centrallörbundet lör de gamlas viii Konlerenssekrelerare ar Eija Francke.

Fullsländigt prograrn och upplysmng om deltagaravg. mgår I God Tid 5/81

TAG DAGTUREN

TILL STOCKHOLM MED BUSS VARJE WEEKEND seplember. oklober. november S 01 .00 04.30 KOTKA 00.50 04.40 KARHULA 00.15 05.25 LOVISA 23.40 06.00 BORGA 22.50 07.00 HELSINGFORS 20.15 10.30 ABO 14.45 16.00 MARIEHAMN 14.30 16.1 5 MARIEHAMN 07.50 20.45 STOCKHOLM Forfrågnlngar om plalsreservenngar, Inkvarlenng och komb,nal,oner I Svenge RING

Pensionärer gjorde rundtur på Gotland

F

• GotlalldsreseIlärema lyssllar illvid Roma klosterruill på guidell Stefall Edlulld.

Foto: Railler.

Oy Hj HOLMSTRÖM Ab Lovlsa lel. 915·52511

Ut i det gräna tili Grantorp Det var 37 pigga pensionärer som deltog i Svenska Pensionärsförbundets resa tili Gotland 4-9 augush Resebyrån LL Tourist Service fungerade som teknisk arrangör [ör resan. Bussen var från bussbolaget Lmdholm Lines i Ekenäs, med den I pensionärskretsar välkän<la chaufrören Edgar Dahlström vid ratten.

Rainer Nordström ledde resan.

Gruppen reste med Silja Lines nya mls Finlandia (rän Helsingfors tili Stockholm. Därfrån tortsalte man med bussen tili Nynä shamn . Sa blev det igen en båtfärd till Visby Inkvarteringen i Visby var ordnad i privata hern. Här kom det särskilt väl tram att gruppens deltagare var pigga och positiva mänskor. lngen klagade även om det var vissa be-

Oj, oj. "ad dell grillade konell skall smaka med eli öl!

KaTls stad <iger Gra ntorp ett naturs kont område vld POjovlkens s!rand Det har ursprungligen tillhärt ing Donner på Gerknäs gard men donerades tili Åbo Akademi , som i sin tur sålde områdetli U KaTls köping. Det har nu I många år va rit en sommarkolom, som [ramst dlsponerats av olika skolor Men även [örenmgar kan hyra kolonin [ör någon dag. Kari s p e n sio nar s förenln g har nu I 3- Ars tld bokat en sommardag på Grantorp.

Den dagen bjuder rören ingen sma medlemmar pii en tur uI I det gröna på eri resa och traktering. Ar vädrel gynnsamt c'n en.'änder man rrån en sAdan dag soldruc ken och kans ke svidande I skmnet. Denna gång, den 21 juh lyste solon med sm [rå nvaro Del var vaH I grasel och det droppade [rlln traden , Solbad och s rovtåg I skog och mark hC'k man av~til ,erån Men bastun \'ar varm oC'h skon. och

den grilladc kun'cn med olet 'ch ka[fet med smorgåsama sm.kad.

harhgt. Abborrarna nappade på metkrokarna och lvriga metare , mest damer, avlöste varann med att agoa mask ule på bryggan . Några najader och någon maskulm vadade uI I det grunda strandvaHnet med sand mellan låma och dök I böljorna En båt [anns uppdragen på land Den som ville kunde sälla sig vid åroma och ro ut på vlken På avstånd kunde man se POJo kyrkby med sin nya höghusbebyggelse. Det gavs alltså mÖjligheter all utomhus ägna sig åt aktiviteter, tTOtS gråvädreL

In[or uppbrottet [ran Grantorp drnc ks en avskedstAr och sen sjöngs a llsång. Ka [[ekokerskan uppvaklades med en bukett '" Ida blomsl. r plockade i skogsbacken ProvlaAtmannen radade in sina fl askor i korgarna , det o\'crbh\'na fann hugade köpare gol\'('n sopades och bussen g[orde sig Sl3rtklar for atcr[ardon Gunnel \\'ik ... tröm

Under \ ' år tagresa ge nom södra England k u nde \ ' 1 se alt va rsad· den var i fuU gång den 21 - 22 mars, da vi för endast en vecka sedan lärrmade hernorten i fuU snöstorm . Korna gick pa grönbe· te och det var rena vårvärmen över södra England. Täget gick direkt till bamnen i Southamp· ton, och där låg vär bat Pittsburg förtöjd vid kajen. Nu var VI för· utom alla 300-400 skandlnaver också ungefär lika många trländare och engelsmän som skulle ombord, och det blev Ia.nga köer innan alla pass och papper och vaccineringar kontrollerats. Min arm kunde som vanligt inte upp. visa några märken av vaccinering, varför det nnyo blev nere olika sprutor. Nu hade jag detinltivt tappat räkningen på hur manga s prutor mm arm fim, utan resultat. Sa smamngom ble\ det \'ar tu r att ga ombord och fa vara hytter anvisade. Vi hade sa här lilngt halll t ih op. mln r eskamrat EdVin och jag P a ln'äLJen giek \'1 upp pa däck och d a fick v i se e n syn som sent skall glömmas.

Vä rlde ns störsla passage rarfartyg

svärligheter att bo utspridda över elt större område. Genom all Edgar Dahlström inrättade en aUdeles egen busslinje i Visby och samlade ihop deltagama lilJ mältider och utfärder, [örlöpte det hela dock ganska smhligt. Resans kanske enda negativa er[arenhel var att en del av husvärdarna tog extra betal! om man använde duschen.

Under tva dagar gjordes utfärder på Gotland. Under den rörsta ut[ardsdagen [öretogs en stadsrundtur i Visby och et! besök i Lummelunda grottorna. Den andra dagen g[ordes en längre tur tili östra och södra Gotland Man besökte bl.a.

Roma klosterruin, Öja kyrka och Lojsta hallen. Glasblåsning demonstrerades och gotländsk hernslöjd

"Queen Mary" lag pa redden I fuU belysnmg. Det \'ar som alt se en stad med vamngshus och ljus i alla fönster. Var bål Plttsburg tyekte vi var som en livbat, dä den Jämfördes med den stora "Queen Mary".

Pittsburg, som egentlJgen var byggd för engelska fiottan som trupptransportfaryg under första världskriget. var lång och smal, men ombyggd av Vita Stjärnlin· jen som passagerarbåt för emigranter mellan Europa och ame. rikanska kontinenten.

Efter 2 dygn lämnar vi Southampton med kurs på Le Havre på franska nordkusten.

Mera emigranter, tyskar. frans. män, polaeker oeh italienare i hundratal steg ombord . Nu var VI ö ver ettusen emigranter när farlyget lade u t frän Frartknke pa skärtorsdage n.

Långfredagskväll i tuli storm på Atlanten AUt \'äl ombord . och kaptene n

kunde köpas. Att utfärdsdagama var givande berodde i hög grad på den kompetenta guiden Stefan Ed 1u n d. som på elt intressant satt berättade om Gotland i torntid och nutid.

Hemresan skedde i stort sett enligt samma resrutt sam ditresan

Man gjorde dock en avstickare tili Mariefred. Lunch serverades på Gnpsholms Värdshus. De aUra snabbaste hann ocks;! göra en kort avslickare tilJ Gnpsholms slott. Då et! soligt sommarväder även gynnade resan kundeman kanskeväga säga at! resan fyllde {ön'äntningarna Sä tror å.tminstone arrangörerna .

Rainer

gay order om full farl med kurs på Hallfax. Men oeeanen skulJe visa sig ·från den sämre sidan . oeh det blåste upp fuLJ storm de närmaste dygnen. Långfredagkvällen blev det fest ombord, trots fuU storm i motvind gick fartyget med full mas kin. Det var nalten mellan langfre dag och pasklördag och storme n bara tiJltog i styrka. Va· gorna g iek höga som hus och b ao ten dök med fören under valtnet.

Vagorna slog sönder luft\'entiler· na på fördäek och vattnet ström· made in i båten. Vågorna sl6g även sönder delar av kommandobryggan och fiere av besäll· ningsmännen skadades. DärfOr mäste kaptenen ge order om fart föT halv maskin. K omrnando· bryggan reparerades med pre· senningar för att man skuLJe få skydd för vattnet som hela tiden slog över båten. K10ckan ett på nalten ropade Edvin !Iän undre bädden: "Rerre Gud, Unot vi sjunker, hytten är fuU med vat· ten." Jag hoppade ned på golvet frän övre bädden och jag stod i vattnet liU knäna. Edvin ropade igen: "Herre Jessus vi sjunker!"

Kanske kom han ihag Titanieo· lyekan 1912, efter kollision med Isberget. "0 nej". s varade jag, " nog är \'äl AUanlen djupare än e n hal\' m e ter. och balen gungar ännu". Jag tog m ina kläder unde r arDie n och gick liU matsalen, da r \'ar det torrt och [jnt. Baten hade taglt in \'allen genom de sönders-

Trots regntunga skyar steg femtiotvå morgonpigga penslOnär er den 27 juli halv sex på morgonen i bussen vid Kimito taxi för att hinna fram tm Nådendal t m kJ. sju oeh det traditioneUa sjusovardagsjippot där. Senar e på dagen sku lle man besöka Raumo oeh spetsknypp lingsveekans utställning.

,;< Väl framme i Nådendal, var det ingen svårighet att ~eta vart man skuUe bege sig. Det va r bara att följa människoströmmen tills m an var vid hamnen utanför Brunnshuset. nen beromda Nådendalssolen visade.sig inte, men det bekom inte den tättpaekade publiken på ka jema.

Speakem uppmanade a11rnänheten att värdigt ta emot å rets sjusovar e med "Broder Jakob", men den hyllni ngen blev nog i skralaste laget.

Hornorkestem Ijöd desto kraftigare då en sä regen procession närmade sig irån Brunnshuset. Främst giek en til i grekisk gudinna kl ä dd person, med blomsterkrans i M r et oeh guldsandaletter på fätlem a. Hon angav ta kt en åt fyra grekiskt klädda bärare i långa vita dräkter oeh gräna manUar. De bar på en "hetelagna luItventilerna, därför kom vatlen m j våra hytter.

Senare på nalten giek den majestätIska "Queen Mary" förbi feir fuU maskin. Vilken syn! Det var som en hei stad glidit förbl med full belysning, oeh vllr bät som glek för halv maskin tyektes nästan som om den statl stiUa. Stormen bedarrade så småningom, men Pittsburg fiek på grund av skador på kommandobryggan gä för halv maskin över Atlan ten. R esan räc,kte nio dygn i stället för rem som det hade räekt Ifall bilten gätt för full maskin.

Pa grund av ishinder till Halifax lades kursen om tIli St John på östkusten av Canda, oeh nu börjar avmar sehen rrän bålen i fyramannaled genom emlgranthallen, där pass oeh papper granskades. Kontroll av vaeemenng igen. oeh inga ärr syntes pä mm arm, varför det Igen blev sprutor.

Det blev att köpa järnvägsbiljett oeh meningen var feir Edvin oeh mig att resa till NIagara Falls, men en sundompojke som feirut "arit i USA sade till 055 att köpa biljett dlfekt till Vancouver B.C. "Nl kommer aldrig att stanna i östra Canada". sade han. Det blev bilhgare feir oss att resa med tAget dlrekt tilI British Columbia, därför gjo rde vi som sundompojken sade. 1 Montreal skuUe vi bytt tåg, sade konduktören när han tittade pa vAra biljetter. Men dä sade Erik Johnson , sam varit var res· karnrat frän E ngland oeh kunde engelska språket, att pojkarna följer med mig tm Va ncouver, då sade k onduktör en "Allright", då får du se tm att de får arbete när de k ommer fram.

Snart var allt det hemvana långt borta S å börjar då vår lå nga resa m e d täg till väs tern. och vi lämnar Mon t real och k ommer ti ll feirsta far m arprovi n sen Quebec. Mina ögon blir s tora när jag ser dessa slätter med höstae k ar överallt, 8-10 meter höga. Många av staekarna hade hål igenom oeh korna giek ut oeh in, därfeir att korna gick ute hela vmtern, oeb här var

ka", pä vilken Sjusovaren låg, väl övertäckt med en filt.

Då tåget kommit fram tm den yttre harnobassängen, vippades Sjusovaren elegant ner i vattnet. Det visade sig vare en mansperson, som

bång dra genom staden, fär att väcka alla sovande. Tyvärr kom ett störtregn samtidlgt. så V1 fann för gott att larnoa övnga beglvenheter oeh åkte tm Vikmgtermmalen för morgonkaUe. Diana D låg I hamnen

guIde från turistbyrån oeh tog 055 med på en timmes rundtur I den vaekra staden med sm kanaloch massor av blommor överallt. Bland sevärdheter kan nämnas "Det hehga korsets kyrka", franelskanerklo-

Sjusovarjippo och Raumo-spetsar igenkändes som stadens nya kyrkoherde, sen den lärsta juli, som med länga simtag tog sig tm " presidentbryggan". När han tagit sig opp Irån vattnet fiek han den klass iska frågan hur det kändes. 1 högtala ren svarade kyrkoherden : " Bara bra, jag är van att alla morgnar ta mej ett dopp, visserligen i renare vatten , men dock ," Nu var det dags att med sjusovaren-kyrkoherden i badroek i spetsen fär ett utklätt fälje med buller oeh det myeket snö på marken ännu.

Vi närmar oss provinsen Ontano, samma syn här, höstaekar oeh kor överallt, trots snö på marken.

Då riek jag syn på nägot annat från kupefönstret, det var harar i hundratal, som sprang över ralten. Här skulle min kUSlD Viktor och länsmannen I Korsholm fatt harstek i mängd och massor.

Tågresan fortsätter med endast karta pauser, och vi ångar io i provinsen Manitoba. Samma syner fran taget. snö, stora farmer med kor och höstaekar överaJlt. Nästa provins, Saskatehewan, ser vi de fårsta skogscamparna oeh sägverken skymta förbi kupefönstret.

Alberta-provinsen med höga snö betäekta berg oeh mlnor, eiler gruvhål, Ined torn och skogseampar överallt.

När sa en nlorgon jag vaknar, vad ser jag genom kupefönstret?

Gröna ängar och kor som gar oeh betar I mängd oe11 massor. VI har kommit tili var bestämmelseort.

British Columbia. Här var det sommar, 501 och värme. här kände VI 055 hemma, trots det langa avståndet tili gamla hemlandet. Änthgen. i Vancouver City. tog den långa resan slut, oeh VI tog taxi tiU närmaste hotell, Kingston pä Richard St. Något senare flyttade vi tIU ett billigare ställe, Fulton House. Vi sag oss omkring i vår nya stad nägra dagar, bl.a. i fnluftsparken Stanley Park, där rosenbuskar av alla slag och sorter blommade. Blommor av mAnga arter I alla regnbågens rarger i stora rabatier - en fröjd feir ögat som inte kan besknvas, det mäste ses.

I Den sam läser denna emlgrant. resa från Finland tiJl Vancouver B .C., en resa sam räckte tre veck or, k anske undrar varför jag många gänger s krivit "vi". Ja, det är så, jag ha de min res kamrat Ed vin, och många många andra emigranter på samma resa, och allas vårt mäl var Vancouver, Bntish Columbia, Canada.

Nedteeknat under april 1980 av en tIli "old country" återvändande emigrant efter nära 50 år i det stora landet I väster.

Uno Rodas, Tölby

och blev en sevärdhet för dem som inte tidigare sett, än mindre rest med en färja. Lusten att få vara med om en sjölärd, gay anledning tili att d iskutera en resa tili Aland eiler Stockholm som nästa utlärdsmål.

F rän Nådendal gie k utfärden 100 km vidar e tili den 12:te spetsknypplingsveckan i Raumo. Vi kom fram i så god tid, att vi hann med en rundtur i den stora hamnen innan mältidsdags, På Seurahuone, där V1 beställt mat, äter man " billigt, närande oeh gott". Efter maten kom en

strets kyrka frän 1400-talet oeh gamla Raumo från lSOO-talet, även kallat "ett av Finlands sju underverk Kyrkan förevisades av en yngling, som talade en utmärkt svenska , samma erkännande iär oeksA vår guide, lastän hon själv påstod att hennes svenska var bnstfallig på grund av liten övning. Hon förde 055 bl.a . tili Gamla Raumo, en trästad I eentrum krmg torget lt

•

GUIden berättade att raumobon älskar att dneka "pystykahvit" vid kaffeståndet på torget

oeh där kan man oekså få höra äldre raumobor tala genuint raumomAl. Den dialekten anser raurnoborna ar ett sprAk för sig oeh det är nog inte lätt att begripa Staden pryds av f1era statyer Utanför kyrkan står den heliga Fransiscus med 5ma duvor 1 händema.

Författaren Hj . Nortamo som skrev på raumodialekt har fått sin staty oeh "Spetsknypplerskan" hittar man I Naulamäki, dar många av dagens spetsknypplare bor Spetsknypphngen 1 Raumo harstammar frän 1600-talet. Annu finns det elfka 400 knypplare I Raumo, bland dem oekså några män. På konstmuseet besåg vi de mest underbara sake.r i knypphngsväg, vllka var utstäIJda med anledning av spetsknypplingsveekan Vi hade det tinaste solskensväder I Raumo oeh överallt gott om tid, vilket är skont, när man är äldre. De mera rörliga gick I butiker, andra satt och nlät av blomsterprakten oeh kaUet, de som kunde fmska slog slg I samtal med raumobor oeh ftck så veta "litet mera o" 1 god ttd var vi hemma igen från den 160 km långa farden sam vi rekommenderar som resemål lör andra Elly Lindroos

"Sam i Arkadiens gräna dalar i var våra dagar" i sommarljuset. Flemingarnas Q\'idja hkaså fastan på annat sätt. Penslonerade rektoms pnvata tradgard stär [ramför oss som eli mål. vilket inte nås.

Under den farsla veekan log den sohga pargasbygden glatt mot pensionärerna Nagon namnde 1 rörbifarten ordet moln. Moln, vad är det lör något, undrade Ina? Men under den löljande veekan Ilek hon mmsann svar på sm rraga Rlkhgt utan aventyr avlopte mte semesterveekorna. Lmda hade besvär med Fritjol som upprepade gånger trimgde sig in i hennes bostad. Han blev brutah utvlsad, men g]orde det oaktat energiska ansatser for oli etablera någon form a,' sambo. Fnliof var illa omtyekt för all han \'ar luden oeh förde ett brummande 11Ud sam storde nattsomnen ArkadiapellsiOllärema fr.v. L i llda , Väi ll ö, [lI a, G llllll i och Fritiof V3r en humla Oeh som pneken på I-et fölJde avG ö ta , lögar sig i solelI IItallför Airisto tllristltotell. slutningsfesten. - A \'llken fest! Det var solodanser. aldng skådade a,' Så har poeten bland de 28 nöjda arkadiapensionärerna "kmesen, lärarinnan, blomsterskaldat i gästboken på Pjukala i Pargas, som under somfltekan. zlgenerskan, ungdomsdrömmarmånaderna blivit något av en drömmarnas oas för men oeh "Slgismund" (han som ser ut-till-Iandet-Iängtande Hfrs-pensionärer. bra utl . Tili sist blandade sig "Tre De tjugoåtta bodde i folkhögskolans elevbostäder. De glada gossar" I fliekomas dans oeh dvaldes i Jungfruburen, Jämmerdalen, Selmas oro, Förpigladjen stod högt i taket. ken, Dunderhyttan samt dessutom i numrerade rum .

Gunm spelade tili dansema oeh Det som har relaterats, syftar på var de mest synliga Men det fanns aJlsångerna så klaveret giek varmt Så var det ännu Ina oeh Holger som Abolands folkhögskola I Pjukala, oekså mAnga andra flIlIga, som Lex Pargas. De tjugoåtta ar en grupp blomsterfliekorna Sara oeh Jne . De sjöng 5010 oeh Kitty som reelterade Ark a d I a pens i 0 n ä rer, vilken, verkligt sportlga shnmade kloekan så vaekert oeh känshgt så man skulsom den lredje I ordnmgen av hel- sex. KoUeinslavarna draek Sltt kaffe le kunnat gråta Oeh det vart morgon den sista dasingforspensionärema. fröjdat sig vid samma lIdpunkt. gen De, som ordnat och arrangerat. på Pjukala. Flera väntas I fortsättI en angenäm miljö med sim- oeh oeh de som koekat oeh bakat avni ngen. bastumöjhgheter, promenad- oeh taekades.

Maj oeh Britta ar gruppens allt i tl80m i Arkadiens gröna hagar var utfärdsmöjhgheter trivdes de tluguall0, arrangörer och finansexperler åtta. De hurtiga promenerade tili våra dagar" hade poeten skrivtt I När de tre-fyra gånger gett sma diMalmen. De mmdre hurtlga åkte gästboken Men en fullteeknad lIsta rektiv är det inte mänga, som frägar buss oeh de överdådlga ,'räkte sig I med förhandsanmälningar tili nasta vad saken galler. taxi Ett stimulerande mål fär dem ars vistelse på Pjukala, berättade I köket (viktig insltulIonj härskar alla var det färska kaUebrödet oeh mera realistiskt om atl semesterockså pensionarer med den äran det goda kaffet på det gouterade ca- "eekorna vant Iyekade oeh utgör eli Matmamrnan Annie, storslmmaren verkligt behov f~t.

Karm, Trude med vällingklockan "M a r tin Airisto tunsthotell var magnlftktl samt Holgers underhyresgäst Göta,

o

14

DEN FLYGANDE HOLLÄNDAREN ackompanjerad av blixt och dunder

F

o Arets Operafestival bjöd på såväl blixt och dunder som härlig musikupplevelse men också Ijumma brisar över glittrande fjärdar.

En bland deltagarna förrättad gallup utvisade att operaintresset är levande i våra kretsar och omröstningen avgjorde att 10-års jubileet av "Trollflöjten" nästa sommar blir målet Fmns det någonting lrevbgare än ailI gott sällskap resa bort frAn vardag oeh besvär? V, var 52 pen· sionärer som i en bekväm buss (dörr I mltten) startade mot Ny· slott en julidag med Eija som Iedarec Sysselsatta blev VI genast, för E ija hade knåpa t Ihop htel huvudbry rar oss, sä att vi samhdlgt Järde oss nägot nytllgl. Tretton ortsnamn oeh 13 kommun- eUer stadsvapen skuUe kopplas Ihop.

Vlsserligen f\ck VI en del !ingervisningar, men de llesta giek nog bet pä något trots att vi funderade länge nog ända fram UII Messilä.

1 Lah:..s gjorde V1 en rundtur med en trevlig svensktalande gUldec Bl.a. besökte VI Korsets kyrka, Lahtis förnämsla sevärd het, en Alvar Aalto-skapelse med ett 40 m högt torn , där den gamla träkyrkans kloekor kaUar 1111 gudstjänsl. Kyrkans mre bjuder en lJus oeh glad stamnmgc Den nya orgeln med 52 register oeh Dora Jungs smakfulla text!ler samt det enkJa altaret, där man av den gamla kyrkans furustoekar snldat till eU "aekert kors smäller Ihop med glasmaleflet i boUen\'anmgen - oekså det frän det forna templel.

Under turen sllftade VI vldare bekantskap genom bu ssfonslret - det regnade u te - med Eliel Saarmens skapelse Stadshuset, vaekra skulpturer a v Viktor Jansson , de mäktiga hoppbaekarna m .m . En blixtvisit vid kaffekoppen på Messilä herrgård kommer aU insplrera oss för ny tt besök i keramik- och silversmedjorna saml i dräktutstäUningen oeh stallarna.

Efter kaffet följde sll resultalgivning j "vapenleken" och Verna Wihtol utropades tili segrare.

Vårllunehställe Tertin kar ta n 0 blev något I särkJass. Den unge husbonden tog var oeh en av oss I hand, såg oss leende I ögonen med ett varml " Tervetuloa" oeh så steg vi in I en sai frAn slutet av 1800-talet med 5 stora speglar på väggama, en vaeker takkrona, tyllgarcliner oeh so[fgrupp från 1800-talets början. Gården, skatterusthåU redan 1664, hu vudbyggnaden från 1809 genlilllt i minsta detalj möblerat privathem med bevarad rumsindelning oeh inredmng. Oeh lunehen - allt det kalasbordet bjöd på var hemlagat: bröd, svagdrieka, mJölkneska, s!IJsaUad, inbakt skmka. leverpastej oeh läskande saflsop-

pa. Allt smakade oeh vi stortrivdes. men måsle fortsätta .

Vid 17-tiden körde VI fram tili Hotel Casino oeh Knul Posse, där vi hann ta igen oss oeh dfleka kaffe före KV ÄLLEN .

Våra förväntningar kom inle på skam , dll vi i den hislorlska mUjön bänkade oss for all uppleva Wagner-operan Den fI y g a n d e holländaren . Under etl praklfulll blixl- oeh dunderväder njöt. vi av den underbara kören oeh de vae kra ariorna. Särskill gladde oss Taru Valjakka som Sen ta oeh Sep po Ru oh onen i Eriks tenorroU . Fantastiskt var all de uppträdande oeh orkestern (ledare Ilpo Mansnerus) förmädde hälla takl oeh ton under de nästan bedövande AsksmäUarna oeh blixtarna som fiämtande hotade avbryta aU belysnmg. Helheten blev en upplevelse man Inte velat missa. Trots del ihäUande regn vi hann blötas av Innan vi satt bänkade på Casino. vl d dukade kräftoeh supebord, fröjdades vi som barn över aUl vi fA tt - såväJ andligt so m lekamligl.

Efler rikligt mältande frukost oeh sed va nlig rundtur på torget, där vi mhandlade jordgubbar, (Forts. på sido 15) I

Foto: Harry Nyma n

TROLLFLÖJTEN

Det läler nästan Cö r bra för att kunna vara sant, att på Osears teatern få uppleva Emmerieh Kålmåns glansfuUa operett Csårdåsfurstinnan - en av de mesl spelade operetterna i världen, samtidigt som man under samma resa fAr besöka Arets UtstäUningssensation "Vikingen".

För att ytterligare poänglera vikingainslagel kommer gruppen att besöka Uppsala högar, domkyrkan, universitelet oeh inta luneh på Odinsborg i Gamla Uppsala.

Men oekså HaUwyIska palatset, Sveriges i tiden dyraste privathem, skaIJ vi besöka oeh njuta av denna fuUkomIigt fantastiska samling, som numera utgör en av "Svenska Kronans" mest kostbara skattsamlingar.

CSARbASFURST~AN

sveper fram över Osears tiljor med Lou ise Werner , J oh nny Blanek. Tore Skogman oeh B er i t B o h m i huvudroUerna.

Om " Vikingen" kan sägas, aU den ute i värIden, i London, New York oeh Minneapolis bIivit en sueee, som besökts av längt över en miljon människor! 1 många år trodde man att S verige aldrig skulle ha råd att ta över dessa ovärderliga samlingar tili en av dessa fruktade sjöfarares egna hemorter. NU har DU oeh jag möjlighet att med egna ögon få se dem.

Intresserade blir oeksa i tiUraUe att besöka STRlNDBERGS-utställningen, sam väckt oerhörd sensation vid lurnen i bl.a. Diisseldorf, Munchen oeh BerIin. En motsvarande expose kommer

medverka

1

Så här 1 år I [örväg är doek reseplanema I det slora hela redan kJara oeh \'1 !örsöker. på allmant onskemål, utverka så mAnga platser som det bara är möjligt på Hotel Casmo, av den kvot sam Finnair i allmant·

het lägger embargo pA Övriga logeras pä Knut Posse.

Resan kommer denna gång all gå sodra vägen via Borgå (östnylänmngar kan alltså hoppa på har) oeh ElimäkI 1111 Anjala , där VI besöker mu s~et oeh mtar luneh på Wredeby.

Härifrån går lärden vidare tili Willmanstrand, där vi efter en rundtur

bankar oss på den lill restaurang inredda Id tjärångbå ten Prinsessa Armada lören kopp kaffe med dopp.

EIler 36 km ar VII Imalra, men lortsatter häTlfrån lör att I stället pausa oeh ploeka fram kameroma på PunkaharJU Asen. Före operalöreställnmgen hinner vi lramme I Nyslolt a nnu la oss en vilopaus på hotellet Följande dag gör V1 en avstlekare llU c's petssloltet" Rauhahnna varel-

,.-------------~

gruppresorna för hösten, vintern, våren 1981-82.

ter vi ä tervänder lör rond bland de gemytliga savolaxa rnas dignande torgstånd i Nyslott.

Kom tili oss med dina resplaner, vi törmedlar alla typer av resor - sällskapsresor, hälsoresor, kulturresor, affärsresor, kongressresor m.m.

ViII du bli resevärd tör din egen grupp?

Vi söker kontakt med personer som viII vara med och planera egna gruppresor och samtidigt själva åka med som r~sevärd(inna) .

Välförplägade styr V1 kosan vIa Juva mot - vad annat än Tertin Kartano, dår VI emoUas med etl dlg-

nande herrgårdsbords alla laekerheter. Men ännu en hallpunkt har vi före hemresan - nämligen Raahenlinna i Ristiina (det av Per Brahe I liderna grundade grevskapel).

Här skall vi hälla ka[(epaus fore hemresam via Kouvola DeUa SQm p rel imi n ä rt program. Priser och exakt datum senare, men inom juli - operasäsongen-

7537 820.

Vi tänker närmast på grupper som är intresserade av kultur, konst, musik, teater, religion m.m.

Aldem spelar ingen roll.

Vi betjänar lika gärna pensionärer som ungdomar. Vi har lIera ider på lager.

Ring eiler tilla in och tala med verkst. dir. Ulla Bäckman eiler Marie-Louise Blomberg.

ilNfJdvo;)4

mAste det naturhgtvis bli SPF-kansliet tar redan nu emol prelimmära anmälningar per tel.

Redan i detta skede kan vi meddela att endast en resa i vår regi kommer att anordnas tili Sthlm under den aktueJla tiden.

DET GÄLLER ALLTSÄ ATT VARA UTE 1 TID! Resans pris: mk 795,inkluderar: båtresan med FlNLANDIA och retur med SILVIA REGINA - aUtsA Silja-rederiets nyaste storfäljor. Hyttplats i 2perso hytt kategori 2, bäddarna bredvid varann .

- buss lill vårt förfogande under hela resan med Edgar Dahlström vid ratlen - utfärden tili Uppsala inkJ . rundtur O . luneh på Odinsborg - logi inkJ. kaffefrukost 3.10 pii Hotel Diplomat i 2-pers. rum med dllseh, WC - entre tili "Vikingen" oeh HaUwyUska museet - bUjett tili Crämre parkett på Osears teatern Frivilliga tillägg: - enkelrum på Diplomat mk 35,- 2-pers. hytt kato 2 som singe\ mk 115,-/per riktning - 2-pers. hytl kaI. I (ljus) mk 30, -/ pers./rik tning - Ev. teatersupe (räksupe) pä hoteUet e rter förestäUningen.

Anmälan lili Svenska Pensionsförbundet per tel. 907537820.

Platser reserveras i den ordning anmälan kommer förbundet tillhanda.

I Nu är det dags att planera

sommaren 1982 på programmet Ja så bhr det verkhgenc Vi hanvlsar 1I11lngressen I Amta lngvalls relerat IrAn årets Operalestl\'al. V,SSt är det vAra egna medlemmar som skaU valja oeh vem skulle mte laila lör den !örtroUande vaekra Mozartoperan!

V,SSt såg vi den lor 2 Ar sedan pa Ololsborg. men 1982 ar det )ubih\umsförestallmng oeh prehminart har SPF bokat 10 Sln grupp 11\1 den löreställnmg i vii ken Martti Talvela, med anlednmg av J O-årsfestligheterna, prelurunärt har lovat

man näppelunda att kunna uppleva pA årtiond en. " Endast för Strindberg-utstälJningens skuU lö;'ar det sig att företa en resa tili Sthlm" , skriver Uusi Suomi i kulturspalten den 19 juli.

..

Lilla Robertsgatan 8, 00130 Helsingfors 13, Tel (90)6619 22

~

~-------------.,

15 15 FORTSliTTNI N G - - - - FORTSÄTTNING---------surser förstås. fors tAs. Där Dar kunde kun d e man ma n gatt gott Eija surser E ija oss underkunniga u nderkun niga om de de trakter

Esbobesok Esbobesök

ha fördrivit fordri vit hela he la dagen, d agen , sll sA intresintres- vi passerade. ha Tammela' passerade. Forssa..., Forssa -vTarnm el a : sa nt berättade berat tade Kalle Kalle dess d ess histona. his to ria . sant Lounais- Hameen Pirtti Pirtti vid PyhäPyh aLounais-Hämeen [arvi. BllIlt Blatt vatten. vatten , blommande bl omm ande träd tr ad järvi Men vi hade had e JU ju ännu an nu mycket myeket kvar kvar att att Men oeh k1art klart solsken solske n och oeh maten framfr amoch Sjo.blom och oeh alla a lia rara och oeh hjärtliga h ja rtliga Sjöblom se , bl.a. bl.a . den den tidigare nämnda narnnda U1rika Ulrika se. pAlAnga kalasb ord Ii en storsto rdukad pll långa kalasbord Kristinestads pensionarer.

Kristinestadspensionärer.

Eleanora kyrkan. kyrk an . Ocksll Ocksa den har Eleanora so m i en storbondegård. st orbondegArd. Där Dar stuga sam EUa överräckte ove rra ckte Esbo-boken Es bo -boken och Kalle att tacka taek a för fOr sitt nuvarande Eila fanns fan ns alla aUa de sorter so rte r av väl val tillredd ti llr edd inbjod Kri st in estadsp ension arern a ti UstAnd .

For nAgra Arsedan tillstånd.

För nllgra år sedan restauinbjöd KristinestadspenslOnärema oeh välsmakande va lsmakande mato mat, och oeh det och att gästa gasta oss nästa nasta är Ar och oeh Egil Appel rerades rer ad es den och oeh gamla ga mla mlllningar malningar marktes minsann! minsann ! Pii PAden sto ra uteut emärktes den stora lova de - med glimten glimten i ögat oga t - att de och dekorationer de kor at ioner togs fram under lovade ter assen drack dr aek vi sedan seda n kaffe med terassen red an 2 januari! januaril Vi Vi den kalkfiirgen . Han Han skon sk ulle komma redan d en pllstrukna pAst rukna vita kalkfärgen. skulle omkri ng 055 oss .. skön utsikt runt omkring la t ocksll ocksa sätta ringa mlln man kunna kunn a lItergälda atergalda Iät satta upp ettvackert ett va ekert krusihoppas i ringa gla da stämningen sta m ninge n och oeh det de t hjärthjart- fu< fix och oeh pll pA kyrkogllrden kyrkogArden ett ett stiligt den glada Tack alla aUa sam som medverkat med verk at tili tiU den de n kors, Hela Hel a staden är ar nog mer eller välarrangerade liga mottagandet sam so m kom ko m oss tili till kors. hga val arranger ad e resan, resan , i synnerhet syn ne rhet m indr e en idyll och oeh vittnar om både bad e Egil rrundre Egil,, Kalle Kall e och oeh Eila Eija och oeh vllr va r artlga ar tiga del!

NVÄR NvAR i WIEN

(fdn sjunde sj un de sidan si dan <frän

De dignande dign ande pa kala sborden på kalasborden Lounais-HameLounais-Hämeell Pirtti Pirtli i Tamra«: en mela är -mela ar länsade liinsade och nöjda niijda esbopensionärer pens ioniirer har siikt sig ut på pa vereSÖkl kafrandan med kaJ[ekoppe n, Jekoppen.

Från F ran v. v, Per-Erik 11/.. Jru fru M entz er m Mentzer Vii V ii f rån ra" Hagalund, A,w e Ri,,Rinlu nd , Aune tie kikar kik ar Jram from ne över på over huvudel hu vudet pa Ture Berghem Bergh em f ratl Dalsvik Irån Dalsvikklubben, klubben.

Folo: Foto: Göta Gota WikWik berg.

Folja nd e morgen mlades alla alia ii Följande morgan sa samlades eeing ii staden med med bussen for för sights sightseeing Kalle sam som ciceron. cieero n. Vi sag tj usiga sllg de de tjusiga gaml a gränderna granderna och besökte besokte LeLegamla Bell ska garden, n ik t mu seum et! uunikt museum Bellska gllrden. ett fullt gaml a dyrgri d yrg ripa r , vil ka lullt av av gamla par. ka vittvi ttsjOfa rt oeh nnad adee bade bllde om livlig sjöfart och god sma k - samt sam t goda eko no mis ka reekonomiska

ku lturellt oeh materiaUt valstand al lt sedan svunna svunna tider, tack tac k vare ya re aIlt ddess ess livli ga handel och oeh sjöfart. sjOfart.

Iivliga S A var det d et dags att starta hermehernreSlI sa n. Färden Farden gick gie k genom geno m hlstoriska his to ris ka san. tr ak ter , bl. a . platser pla tser som so m anknöt an kn ot sig trakter, bl.a. sig till Fan r ik Ståls Stals sa gner, Vi kord tili Fänrik sägner. kördee ge ge-Bjorn eborg oeh vage n ha ll nom Björneborg och hela vägen höll

och trevliga chaufför chauffor Edgar Dahlstrom, sam som hela hela re san igen om bevaström, resan igenom bevarad e sitt goda humor rade humör..

VlIr många VAr pensionärsgrupp pen sionarsgrupp har mAnga oya nya vackra vac kra min minnen nen att atL bevara bevara!!

Lill Rant al a Lillyy Ranlala

_ FORTSÄTTNING __________ ~ ~~~?j ~~ ~(j FORTSliTTNING

Mot host Mot höst fjarden tom .

Mot host höst blir fjärden Strand ern a allvarsamma.

Stränderna allvarsamma.

Vass e n star Vassen står gul vid bryggan bryggan..

Blasten har Blåsten har grat gråt i rosten rösten ,.

Sommaren och och jag har sa så svart svårt att skilja skiljass.. ge huttrande varandras hander.

Vi hailer håller lan länge händer.

Sa Så gar går hon bort bort over över en sviktande piank plankaa .

- Jag ka nner doften av stora regn o. känner V i ola Renvall Renva ll

~l Den flygande 9) (f r im si d, 14) (frän s ido

,

~~~ ~~ .-...:; ~

I I I I

I I I

I I I I I I

•

Jtf 111 Tryggt Tryggt tryck tryck i hundra ar år 1881-1981 EKENAS RYC KE RI EKENÄS T TRYCKERI AKTIEBOLAG AKTIEBOLAG Ek enas. Sta l ionsva gen 11 Ekenäs, Stauonsvägen 911·12 800 911-12800

}f 10<» 100

Med VASTRA)!NYlAND YÄSTRA ~NYlAN 0 fOr tnylan d för Vas Västnyland i hundra ar år 1881 -1981 1881-1981

kkantareUer, antareller , blabar blåbär samt sam! na näverluver lu ra m rarr (obs! (obs! ofta av av forsaljare försä!jare so sam ga ad e svenska) antrade g ä r n a tal talade äntrade v i ss/s Leppävirta för fard rård ov över er ett vi is Lep pa vir ta for solglittrande P ih laj aves i m ot .

PIhlajavesI mot Puumala. verkligen P u u m ala . Vi hade ver kli ge n tur som rma n de sam nu nu tick fick njuta en en va varmande soIl dar där vi pa passerade mä so sserade nnätta at ta s mA ssommarstugor o m m ars t ug or oeh och for för oss forvA· förvå nansvart ga hholmar. olmar , nansvärt bergiga bergiga ho höga bloU har här oeh och dar där avbrutna av av lAga läga blott va ssbevaxta str and er . Bosattvassbeväxta stränder.

BosäUningen ott nIngen fanns ratt rätt nara nära Nysl Nyslolt oeh P u u m ala - ddäremeUan a remellan var och Puumala var största delen av av arkipelagen oöde. storsta de.

Avstanden var viii väl illr för obekvama obekväma ror r6r sommargaster. sommargäster.

Vi At åt luneh lunch ombord om bord - oeh och vad vad om in mle utmärkta sstekta annat om te utmarkta te k ta mujkor ssam huvudrätt. Vid V,d mujkor o m huvudratt. inväntade oss va vårr bu buss PPuumala uu m al a in va n ta d e oss ss och efter gglass-, jordgubbs-. och oeh lass-, jordgubbs-'oeh näverlursinköp uunderhölls VI unU nnaverlursinkop nderho lls vi der e n forts atta resan der dden fortsatta resan av av an än den den eena, na, an nd ra oeh än den den aandra och allesamaIlesamist ori er och m an s med mans med vi vi tsar, tsar, hhistorier och sAng sång..

Snarl ha hade vår trLrivsamma resa Snart de vAr ivs amma resa n!ltt tt sslut lu t - dden e n var nått si sitt var Iyekad, Iyckad. pA pä aalla Ua ssätl att en penresa -- in te en top loppenresa mte sant? mer siikert sant? Ni Nl instam instammer säkert aUa alla so m var sam var med med!! Taek Tack fOr för oss oss oeh och fOr för mej mej till tili nasta nästa Ar! Ar! An it a IIngvall n g v a ll Anita

29.12.81 03.01.82 mk

2.850,-

lär for narmare narmars uppglfter uppg iher kontakla ta oss Hos oss kan Nl Ni ocksll ocksa boka Era f1yg-bål-låg-buss t1yg·bat·tAg·bu ss och ocn sallskapsresebiljelter siillskapsresebiljelter.

PS. Snart dags dag s alt planera planera naSla nasta års ars gruppresor gruppre sor.

LL Tourist Service Mannerhelmv 13844 Mannerheimv. 71 71, 00270 00270 Helsingfors Helsinglors 27 27 tel lei. 90 -4 - 413 844 Ekenas 91 1 -14620 Karls - 31444 911 Karis 911 91 1-3 1444 Lojo Lojo 912 -21828 - 21828 Lovisa 915915 52888.

. , '"...

"n&-

::,:;-= ~

UTt· F4r-

"10'1 "'_

~NK .,,, I< II fi..r A G 0 R N A m., ," R E ~w R ~ 0 I S 1- AN 0 VI." G R !!!t V E ~ ,4." M £ 5 , ita A N GE R F U L L. {irr R AR T ~ I L l-A ,~,' N. E .~:;_ G " A~ A -0 S A N N A ~ T R E ,.,.. ;;~ S V Aj ST E N :ZCtJ o 'Iff" o jJ'K E BR ," 1. i;,;

...

~~lJT

n<

'Otl

vJn

0 N D I T I 0

U II

.~

. ~' ! f

~~ . ~I~II

o

I'

~,

,~.

A'~f

M I ~ RU 'r;.li ET V O n" "''' S A L. f;W A · LE,~· T Rf 5 T m ,,,.

ET T A tj; 1L~fl R IA ~ rr K U I AN tIlW " if TEA Go L. A 0 ~ iu( L E N ". U

e:

I

II 1111 i

N;k{ TV

NN

, .~.

" UII ·

I tI /I(-

gynnades gy n na des av fru Fortuna F ort u na vid dragningen r6r KO RSO RDETdr ag n in ge n illr KORSORDET' 3/8 1.

1. G od o d Tld T id Iyckönskar lyc konskar och hoppas att a tt de med \'ar var SIn sin penninglott kkunde unde hå\'a hava In in en gl\'ande vinst \'Id vid jumdragjunidraggivande \'Inst nIngen var ningen.. Segrarna var: Magda Mag da Blomqvist Bto mqvist Borga Gudrun G u dru n Gustafsson G us tafsson Vasa 12 Gurli Gur l; Koskinen Koskine n Abo Ab o 50 Marlha ~I arth a Niklander Ni k la nder Hfr s 63 ",c er t~ \' a_~d er Karle~~, 10

N E N ~a J,iu. nu 0 B VTIl (lJrrj m.... ~~, H S K ~S l- AG i Fl. 1:tli

ToN

.

FEM FIFFIGAFEMININER

1::

(;. A ~ PA E G-S H 0 P

sT

0

Rti§f

RA

G

NG R A N 0 Rg I M M AR ~ A R B ~ O~ T A ~ I O @;; E I R E U P P E ,- N 0 SiR E.M M EN R A "'ili· O S A f!/;f A LV NT t~::~ T ' 10.11· T SA TT IA ., Ro S Z' MO R p ~

ME. t<

0

o

VÅRT GLADA VART BUSSRESEPROGRAM-81 K öp Ko peeDhamn n hanl n Dalarn arna Dal a La pp ppland La lo n d Ri vieran Riviera n

II 99 II 5 '99 19 9

259 25 -9

ag 3 d og d ag 2 do g d ag 5 dag dag 16 do g

SestäU vir vår brolichyr. brolichyr, Ring eller eUer s kriv kriv DestaU

N. E. El pplanadgalan 1,22100 MARIEHAMN. T.1.

T. I. 928-11570.

928-11 570.

N. lanadga.an 1, 22100 MARIEHAMN.

Eriksgatan 41 00180 00180 HELSINGFORS HELSINGFORS 18 18 Eriksg atan 41 Tel. 90·184 90-18411 Tel.

SVENSKA PENSIONÄRSFöRBUNDETS

KANSLI Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 Oppet: vardagar, utom lördagar klo 10-14 Kansliets telefon 90-7537820. Kanslist: Maj-Britt Wikholm.

Verksamhetsledare: Rainer Nordström, tel. 90-753 7919

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS IlSTERBOTTNISKA DISTRIKT Ombudsman för Osterbotten: Else-Maj Johnson Levonsg. 14 65200 VASA 20. Telefon: 961-11 9410 Vänligen ring helst kl. 9-11.

Delegationens bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307, Vasa Sparbank 104003962-6.

Höstlig vandring Höslen rider på blygrå himmel, svänger stormens piska wan misskund, och på övergivna sommar· st;gen möter vandrama lö vens gula virvlar.

Höslen rider hög på blygrå himmel.

Stormens piska viner det stora, mörka ha vet vällra sig i vånda, sjuda, vräka, våglaviner över dränkla bådar, lills i skymning dagen släcks och svinner.

Bland de senast den 1 oktober under adress God Tld, Eija Francke, Källstranden 10 C, 02720 Esbo 72 insända rätta svaren utlottas 5 penninglotter tili oktober månads dragning.

,odtid

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r .f.

Ansvarig utgivare och chefredaktör Eija Francke Annonschef: Kaj Sjöberg Observatoriegatan 6, 51 00140 Helsingfors 14, tel. 90·63 55 99 Redaktionens adress: Eija Francke KälIstranden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 90/59 80 72

1981 utkommer enligt jöljande: Dr Dr

5 den 20 oktober 6 den 15 december

tiIl nr 5/81 bör vara redaktionen tiIlhanda senast den 1 oktober 1981.

KORRIGERING Pensionärer i Östra Helsingfors lelefonnummer bör vara 90·303 185 och inte 326 812

Namn: ..............................................................................................•..•.......•.....

Adress: ................................................................................•...........................