God Tid 5/1981 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Rar din förening redan en studiecirkel? Läs sido 7 Ärg.9 - Nr 5

20 oktober 1981

U~PVAKTNINGEN

vid Johan Fridolf Hagfors gray På den vackra Skogskyrkogården i Stockholm samlades den 22 augusti en stor skara svenskar från Finland - med Inslag ocksii frAn Svenge - [ör atttacksamt hyUa skaparen av Modersmålets sAng Johan Fridolf Hagfors - 50 år e[ter hans dod . Den stämnmgs[uUa, säreget gripande akten har uppmärksammats och redan utförhgt beskriv.ts i landets svenska dagstidmngar var[ör här endast mä noteras atl Svenska Pensionärsförbundet var cn av de 40 organisatlOner och institutlOner i Finland och Sverige som hedrade Johan FndoH Hag(ors mmne med en gemensam krans. Vid uppvaktningen närvar som två av Förbundsstyrelsen utsedda representanter, Greta Lindroos, Abo och SPF:s v.ceordf Valdemar Hemström

SOMMARDAG 1 VASA 1982

• 400 föranlllälda - mat kokadesfö,. 600, men JOOO kom! Här i allafall 1"0 dellagare somlaler sig den gada malaxköttsoppan väl smaka. Referat på sido U .

• Det var ett tusental pensionärer från hela svenska Österbotten, som mötte upp tili pensionärsdistriktets storsamling i Malax, Aminne i medlet på augusti. • Fyrahundra var anmälda, Malaxborna kokade mat åt 600 men 1000 kom!

Även om ommaren 198 1 ä nnu ä r alldeles nära bakom 0 s, kan vi rikta blickarna framat tili ommaren 19 2. Förbundets Somma rdag utgör sedan gammalt ell viktigt inslag i somm a raktiviteterna för pen ionärerna. Den9juni 1982, troligtvi kI.13 .00,sa mla de finland svenska pensionä re rna igen tili tradnionell ommardag. H a ndelslärovc rket i Va a är amlingsplat . Sommardagsfestlighe te rn a e rh å lle r en cxtra guldkant a\ det faktum att Sve n ka Pen ionär förbundet ar 1982 fyller \0 år. Nägon egentlig jubileumsfe t är det ändä inte fräga om, men det är e nd a gä ngen medlem kåren tillsamman firar jubih:et. Lyckö n kningar mOlla inte vid bmmardagen . J tä lle t för Iyckön kningar hoppa förbundet att man ihägkommer J a rl H eli tröm minnesfond. Föreningarna frän södra Finland kan gärna kombinera so mmard age n med någon litetlä ngre utfä rd . Angående anmälning förfarandet kan vi nä mna att a nmälan om deltagande görs föreningsvi s. Denna gång måste också namn en på deltagarna uppge . Om della informerar vi föreningarna närm a re genom cirkulärbrev. när fråga n 'blir aktuelI. Vi 3terkommer också med information i God Tid .

VäJkomna tili Vasa den 9 juni 1982!

FÖR EN MJUK ÖVERGÅNG Den fina rytm som vAr natur löreter pllverkar I olika sammanhang mer eller rrundre medvetet vår egen - av vardagsrutinen belingade livsrytm . De störningar som lörekommer i denna rytm inverkar olta renl allmänt setl, menligt på vårt välbefinnande. Närvi därför i vardagligt tai hör nägon förklara atl de "kommil ur gängorna " så är det närmast fråga om den störda rytmen, nägonting som bör kunna upplatLas som ett begrepp. Benagenheten atl kunna ändra på livslöring och levnadsvanor är givelvis olika - den ena kan ha mera lält att anpassa sig tilI de lörändringar som en annan finner det ytterst svårt att komma tiilrätta med . Problem av här antyll slag möter sä goll som aUtid den som frisläUs från silt arbete och gär i pension . De som med håg ocb lusl - som man brukar säga med liv och själ - går m lör sitt arbete - de för vilka inlressel, omtanken och omsorgen om det som de har lör händer ingAr som nAgonling självfaUel- de anser sig ofta personligen lida en verklig lörlust vid övergllngen lilJ pensioneringen. Det är de som har krafterna kvar, som har lrivls med sill jobb, med sina arbetskamrater och med den hvsrytm som rutinen och en god hälsa kan ge. Det finns pensionärer - det framhöU en talare nyligen - som anser alt de, när dagen lör pensioneringen ingår, bildlikl lalat "stiger av lågel." Det mAI som under de många Aren i arbelel likt en bjudande reaHtet funmts med I vardagslivel är borta - dagarna blirtomma - hurskall nu denna frihd som med ens faUIl över en - pä vilket sätt skall den Iörbrukas Faktum är atl denna irAga i dag är akluell lör många av våra pensionärer - en sak som vi I lörbundets ledning är livligt medvetna om. Förbundet försöker dilrför i sin verksamhet med de resurser som står tillbuds akhvera fritidssysselsättningen i föreningarna. En sysselsällnmg som skuJle medverka till en mjukare övergång vid penslOneringen. En sådan övergång förutsätter även förberedande åtgärder med bl.a. informahon och kurser för blivande pensionärer. Alt de tiillillen som ordnats - av Solvalla - ocb som ställts i utsikt tills vidare inte rönt något vidare m lresse från de blivande pensionärernas sida behöver inte betyda att tanken skrinlägges. BHvande pensionärer skall hälsas välkomna, samtidigt som de kan vara medvetna om att vår organisation gör sitt bästa iör alt med tillgängliga resurser lylla ut det tomrum i tid som pensioneringen förl med sig. Det blir med andra ord som den nyss citerade talaren framhöll - att stiga pA ett ny tt tåg - det egna - med möjligheter alI ägna sig åt de inlressen som stått en nära . Den andra kategorin som väntat pä och längtat till pensioneringen har säkerllältare atl finna sig i de nya förhållandena. För dem som vid sidan om arbetet odlat sina hobbyn och intressen blir dagen för pensioneringen något helt annat. 1 den målsättning som lörbundet bär på - en målsättning med sikte på ökad mångsidighet och större variationer i verksamhelen för att kunna tillgodose vAra medlemmars olika intressen bygger vi pA samfäUt stöd irån alla goda kralter i regioner, rustrikt och föreningar. Som vAra goda h]älpmedel stAr i dag Arbetar- och Medborgarinstituten, samt Svenska studieförbundel. De står välrustade, med mångsidigt program - löreläsningar, kurser och sturuecirklar - även lör pensionäreroa. Med god hjälp lör en mjuk övergång och lör en vettig och nyttig mhdssysselsättnmg. En satsning i vArt sambille som är värdefull - alla tili gagn. Hösltermmens verksamhet har inletts. NORSAM - Nordisk Sarnråd For Eldreaktivitet, de nordiska pensionärlörbundens samorganisation kommer vid sin stundande konferens alt som tema allsidigt belysa frågan om övergången lili pensioneringen. En fråga , vars vikt och belydelse står klar lör alla dem, som bar att brottas med de problem - fysiskl och psykiskt - som övergången lili penslOneringen innebår Alfred Smeds

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.r. Ansvarig utgivare och chefredaktör Eija Francke Annonscher: Kaj Sjöberg Observatoriegatan 6, 51 00140 Helsingfors 14, tel. 90·63 55 99 Redaktionens adress: Eija Francke Källstranden io C 02720 Esbo 72 tel. 90/59 80 72 Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

Det klingar höstligt silver i manens garderob. En rock i skogen kommer !rån barndomens väntan. En lycklig suck? En suck så djup sam hettar innan!ör masken av eir. Rl\bbe Enckell

1981 utkommer nr 6 den 15 december Bidrag tili nr 6/81 bör vara redaktionen tillhanda senast den 1 december 1981.

_ _Bönen ett hjärtats _ __ samtai med Gud När dehär raderna skrivs ner är vi i början av den vecka, som mynnar uI i fjärde böndagen, tacksägeJsedagen. Därför kan del vara pll sin plals alI meditera över jusl bönen. Människors bönevanor är så olika. En del människor förverkligar nästan bokstavligt Paulus' uppmaning till lörsamJingsborna i Tessaloniki alt bedja "oavlålligen". Andra människor ber bara någon enstaka gång. Men de allra flesta tycks vara överens om atl bönelive! är värt atl beva ra . Därför lär man sina barn be aftonbön. Och därför lllter man sina barn la dei i församlingamas barnarbete. Bönelivet - den n ära kontakten till Gud - betraktas som något självklart för bamen. Vuxenlivets mångahanda tränger ofta undan del, som anses viktigt för de små. Också böneJivet kommer i kJärn. Men mycket sillan försvinner det ändå helI. Undersökningar visar alt finJandssvenskar i olika åldrar ber åtminstone dA, när de stAr inför svAra avgöranden eller har bekymmer. Rätl många ber annars ocksA, och finner glädje och styrka i detta. VArt folk har karaklären av ett bedjande folk. Med självkJarhel gAr folkel inför Gud vid bestämda tilliillen. Voira besJutsfattare t.ex. firar gudstjänst när en ny arbetsperiod börjar. Och presidenten pllbju-

Jan-Erik Nyman kyrkoherde Jakobstad

ting strängt personligt egentligen. Elt hjärtats sam tai med Gud. Det har berättats mig atl detta samtal ofta aktualiseras, när man inte vet vad man skall göra. Äldre människor lllr ibJand svårt att orka sova hela nättema. Många har berä:!tat atl de dä använder tiden till atl samtala med Gud om livets mångahanda, om släkten som gått och släkten som kommer. Man samtalar om förhällanden som förändras och om det egna livet, framtiden och evighelen. Ibland är det svärt atl formulera tankarna i ord. Dä är det gott att minnas psaHnistens ord om att Gud känner alla våra ord redan förrän de finns på vAr tunga. SAdana sam tai med vår himmelske Fader upplevs som bemande och rekreerande (re-creare - älerskapa). När vi betonar hur viktigl det år atl använda alla tiU buds stående medel för alt hjälpa oss själva och varandra allieva harmoniskt, skall vi inle glömma den resurs som bönen innebär. Den är viktig för hela vårl folk - och för oss själva. Också fas!än vi kommil litel upp i Aren.

der i regeringens namn fyra böndagar per är, som folkel uppmanas iaktta. Det är självfallet en styrka för vårt folk, a!t förhällandena är sådana. När Jesus undenrisade om bönen och bönens betydelse, talade han ändå om nägonting, som inte pAbjöds av regeringar och mynrughetspersoner. Del var inte ens fråga om något som behövde ske kollektivl. "När du vili bedja, gå då in i <lin kammare, och släng igen ~ <lin dörr, och bed till <lin Fader , _ i det fördoIaa . DIl skall <lin Fader, som ser i det lördolda, vea.n r J. dergilla rug". Bönen är någon-

-E ~N f!;~ /

Ett bud Om i din sjäL du nås av en ofärkLarlig frid, så misstro den ej, tag emot den

och Låt den dräja, väL, en människa, den har kanske tili dej en vän, eller ett bud din Gud. från någon som vili dig Joel Rundt övriga pensionärsförbundens representanter. Förbundet väntar sig inte nägra uppvaktningar från medlemsföreningarnas sida. Vili man gratulera kan det helsl ske genom en inbelalning tili Jarl Hellströms minnesfond . Det händer ibland att man från get tiU nya stadgar för Svenska föreningarnas sida efterlyser Pensionärsförbundet pä remiss ideer för sin verksamhel. En ide tiU medlemsföreningarna, vilka som vi " marknadsfört" redan länkan avge utlåtande om stadge- ge är sturuecirkelverksamhet. Saförslaget om man så önskar. Den ken har tidigare berörts även i största förändringen är at! man derrna spalt. En del studiecirkJar går in för!vå möten , ett höst- och har ocksll kommit igång, men man ett vårmöte, i stälJet för ett enda kan säga att det ännu borde finnas Arsmöte. betydande möjligbeter att utvidga Förbundets styrelse har även denna verksamhetsform. Studiediskuterat 10-års firandet nästa cirkeln lämpar sig väl för pensioår. Den 24 augusti 1982 har det närsgrupper. Några likasinnade förflutit 10 år sedan förbundet lräffas ocb studerar ett inlressanl grundades. Styrelsen är enig om ärnne. Utrymmena för verksamatt et! 10-Ars-jubileum inte ännu helen kan stilla tili vissa svllrigär ett stort jubileum, varför firanheler, men en sturuecirkel skall det kan vara måttligt. Men helt lote heller vara för slor, varför obemärkt skall jubileumsAret inte man i vissa fall kan samlas t.ex. i passera. Den 18 maj utkommer någon s!örre bostad. Föreningartidningen God Tid med etl jubi- nas ordförande och sekreterare lewnsnummer. Sommardagen har erhllllit St udiecentralen den 9 juni i Vasa blir samtidigt en Svenska Studieiörbundets stu10-års fest för medlemskAren. PA rueprogram för perioden 1981 den riktiga födelsedagen den 24 82. Det lönar sig att läsa proaugusti häller vi en liten kaffe- grammel. Man kan välja mellan bjudning i Helsingfors,/ör bl.a. de många intressanta ärnnen.

RAINERS RUTA Höstsäsongen rullar lör fulit inom föreningarna och förbundel. Svenska Pensionärsförbundets styrelse har sammanträtl och utarbetat verksamhetsplan och budget för nästa år. Dessa planer kommer ännu att behandlas av förbundets årsmöte i mars nästa år. Planerna mås!e utarbetas så här tirugt därför atl ansökan om understöd mäste inJämnas tili Penningaulomatföreningen inom september månad. Förbundet är mycket beroende av detta understöd. För innevarande år erhöll vi 225 .000 mk i verksamhetsunderstöd. TiU nästa Ars ansökan harvi även biiogaten anhällan om anslag för en ny kansWokal. Huruvida anhällan beviljas vet vi naturligtvis inte ännu. Man kan i detta sammanhang närnna alt verksamhetsbidrag och investeringsanslag betraktas som två skilda anslag. För en tid sedan sändes försla-

Oförglömlig ruska-resa

UTDRAG UR NÅGRA AV DE ANFÖRANDEN

Svenska Pensionärsförbundets grupp besökte Nord -Norge på ruska-resan den 9-15 september.

ÅLDRANDET - EN UPPGIFT

Efter en resa med nattäg från Helsingfors möttes gruppen på Rovan iemi station av Pertti Luokkanen, en gamm al bekant för många av de deltagare som varit med tidigare. Med sin buss förde han oss !örsta dagen ända till Kilpisjärvi, där vi övemattade. Följande dag upplevde vi resans mest "sevärda" avsnitt när vi reste via Skibotn till Alta. Det var en stor upplevelse atl åka längs de norska !jordarna. Ibland gick vägen ocksä över hisnande höga höjder med en storslagen utsikt.

Professor Asser Stenbäck

Åldrandet är en process, eli fortgående skeende. livet som gammal beror på hur VI löser de uppgifter della skeende ställer oss inför.

FÖRBEREDELSE FÖR FRIVILLlGT ARBETE

Från Alta gick färden söderul' över Ka utokeino till Raatlama på finska sidan, där vi bodde tvä nätter på Vuontispirtti. Under färden besöktes Enonteltis vackra kyrka. Från Vuontispirtti gjordes en kortare utfärd b!.a. till fiskestugoma på Keimiönniemi i Jerisjärvi. 1 övrigt ägnades dagen ål promenader eiler vila. Följande dag varvi igen tillbaka i Rovaniemi , där vi besökte kyrkan och hjältegravarna. Professor Lennart Segerstråhles underbarl vackra altarmålning besägs. Genom sin talande mäktighet gör altarmålningen ett oförglörnligt intryck. Efter detla återstod endast tågresan till Helsingfors, där gruppen skildes. En del hade upplev! Lappland för iörsta gången, andra hade varil med tidigare. Alla torde vara överens om att det är en stor upplevelse att besöka L appland. Vi fick uppleva ruskan s färgprakt, ä ven om det mäste medges att fä rgerna var änn u grannar e i fjo!. Etter en regnig somma r blir fä rgerna vanligtvis nägot mallare. Svenska Pensionärs!örbundets ruska-resor har den -långsla obrulna traditionen av aUa resor inom förbundels ram. Del slora inlresset utgör en garanti för att vi ~äkert gör nägon liknande resa igen om et! år. Rainer

Flexibel pensionsålder, är etl tema kring vilket man livligt har diskuterat i sarntliga nordiska Iän der under de sen aste åren och som ocksä på sätt eiler annat har beaktats till och med vid lagstiftningen. !nom pensionspolitlken har man äntligen varit tvungen at! medge, att den mänskliga åldringsprocessen är helt individuell. Att bli pensionerad enbart på basen av anlalel levnadsår, är inle en tillräcklig motivation Wr alla dem som blir fristäUda från arbetslivet. Endel önskar kanske bli lediga redan tidigare, dä däremol för andra en senaTe pensionering än den sedvanliga pensionsäldern skulle slälla sig mera lilltalande. Detla möjliggörs av en lagstiitningl som bygger på en flexibel pensionsålder. Rolliörändringen vid övergången tili pensionering bör underlättas även på annat sält. Det är viktigt, alt den person som närmar sig tiden för pensionering, även blir medveten om aUa de förändringar som deUa rollbyte kanske kommer at! medföra . Vad som krävs är personlig rörberedelse inrör rörändringen och upplysning kring orsakerna till och röljderna av dessa förändringar. En saklig men uppmunlrande upplysning om aUa de verksamhets- och deltagarmöjligheter, som står tili buds rör den som träder in i pensionsåldern är av synnerligen stor betydelse. S amtLiga dessa frägor kommer att dryftas under den nordiska NORSAM-konIerensen, som arrangeras i Finland 30.3- 2.4. 19821 Esbo. Tema rör konferensen är " MJU K ÖVERGANG TILL PENSIONERlNGEN". För de praktiska arrangemangen svaraT medlemsorganisationerna av NORSAM i Finland, CentTalförbundet Iör de gamlas väl och Finlands Röda Kors. Vi hoppas på !alrik! deItagande i koo ferensen . NORSAl\1 Om Du är intresserad av all deltaga i NORSAM-konferensen, så kontakta konferenssekreteraren Eija Francke, tel. 90-59 80 72 så får Du närmare upplysningar. Program på begäran. Programmet isin helhet I nästa nr av God Tid.

RES NU

~~n~~,~g~SF~~! svenskspråkiga resor tili fem olika resemål. På dessa resor blir du betjänad på ditt eget modersmål. Playa de las Americas • Puerto de la Cruz. Playa del Ingles • Madeira • Agadir Kom och hämta specialbroschyren från FRS. Soka din resa genast! Seställ på förhand - det lönar sig!

Fil. dr Jan-Erik Ruth

Frivilligarbetet i Norden har en vi ss traditlon Irån agrarsamhällets dagar, men i det Industnallserade sam häll et har vi vant oss vld all väga allt arbete i pengar Kravet på livskvalitet under pensionarsl1den och medvetenheten om våra begränsade resurser har dock gjort all vi återupptackt frivilligarbetets betydelse. Frivilligarbetet ger utovaren msikt i sociala förhållanden, kan ge en meningslull sysselsällning och medverka tili all utveckla den egna personligheten . Frivilligarbete kan också ge nya möjligheter tili mänskllg kontakt, ge livstlllfredsställelse och motverka främllngskap och ensam he!. En förberedelse för Irivilligarbete bor ge utovaren vIssa färdigheter i all bara ansvar lor andra och för sig själv. Kunskaper om människan i Sin sociala, Iysiska och psykiska miljö, prakllska råd om hjälpande och om rollen som medmanniska kan Mr vara tili nytta. Arbetsfället för frivilliga Insatser kan ulvldgas betydligt utöver den traditionella social- och hälsovårdssektorn. Frivilligarbete borde kunna vara fruktbart också inom statliga, kommunala och kyrkliga verk, inom utblldning, skola och barndagvård, i kvartersföreningar och byalag , i frågor som rör mänskllga livsproblem I.ex. Inom den preventiva mentalhälsovården, i väntjänstverksamheten och inom de sammanslutningar som bevakar de pensionerades ställning och mÖJligheter De pensionerade har livserfarenhet och kunskap all ge och det vore oklokt av samhället all inte ta vara på denna resurs

FLEXIBEL PENSIONSÅLDER? Försäkringsdirektör Henry Olander Direktör Henry Olander, 43, Arbetspensionsanstallemas Förbund granskar i sill föredrag om den flexibla pensionsäldern sarskilt den aktuella situationen i Finland. Eli statligt kommittebetänkande "i princlp" är hösten 1981 ute på remlSS varefter en precisenng av kommittens förslag är all vänta. Positionema är redan klara bland arbetsmarknadens parter' löntagarorganisal1onerna väntar sig snabba åtgärder, annars har de en yrkesmässigt bestämd pensionsålder i bakficklan, - arbetsgivarna trycker hårt på kostnadssidan som de finner oroande ifråga om pensionssektorn överhuvud. Politlkerna avvaktar men har i princip uttalat sig för en flexibel pensionsålder när och om vi har råd och möjlighel. Så ar I.ex. möjligheterna tili deltidsarbete ännu rätt begränsade i Finland.

FINLANDS RESEBYRÅ Hel~ngfors ~

18. 1eI. 90-170515 BoIvI Fredsgalan 25. te! 915-148311 Jakobstad ~aIan 7.1ei 967·1.32 n,VI" ~ der111. 1el961·118 300 samlvåta byråer nrn1 oml1ar<1et

Program och sammandrag ur övriga föreläsares anföranden i God Tid nr 6

Kondition tili kropp och själ .. aven för handikappade Mm senaste arllkell "Cod Tid" ga" enligt hörsägen manga olika Crågeställningar och den Cramsta gällde naturligt\~s konditionen, den Cyslska I Cörsta hand . men CramCör allt konditionstränmg eiler skall vi hellre säga kondlllonsövmng Cör handlkappade,

en sjuk utan Ibland ocksä en lat lekamen, så är mycket vunne!. Mången gång tycker man sig känna at! ens kropp inte är i behov av någon ansträngnmg utan mår bältre i en bekväm stol eiler på en mjuk divan, för alt nu vara en smula elak.

En frågeställare var en handlkappad pensionär med s.k. f1erhandlkapp och hon Crågade: Va d skall man gö ra för att Cörbältra Sln grundkondi tlOn , då det nu bara Inle går, Cör de många olika "Celens " skull, ålminstone Inle på del säil som del Cöreslogs I artlkeln

Seende ögon som motionssällskap

Skall VI bÖrJa med det enklasle? Huru skall en handlkappad sköla sin psyklska hälsa? Kan man läsa skall man CölJa med allt som händer I varlden genom alt grundligt studera dagshdningarna , alternalI"t läsa mmst 10 sidor i en bok, men märk - med eflertanke. Att lösa korsord skärper likaså sinnet, detsamma gäller olika kort- och sk bordsspel Diskussioner om dagens händelser eiler det som narmast rör ramllJe- eiler vänkretsen ar aldrig at! Cörakta , som upplggande omväxhng, om blolt de närmaste anhönga eller vad vi kan kalla bäsllsarna Ii tet oftare skulle förstä at! inhnna sig hos en handikappad medmänOlska . Et! storl sällskap kunde också televisionen vara om blott man på ledan de häll lörstod all oftare, 3n vad som nu är fallet, inCörliva I programmet annat än våld och hjärntvättningspoliliska diskusSloner

Radion kan göra en god o8h glad I det [ali at! mte hörseln sagt upp kontraktet rekommenderas fhtigt Iyssnande av sådana radioprogram som mtresserar Då och då kan man, om man med smak väljer, komma över programmslag som tili och med kan göra de flesta människor goda och glada, trots besvärhga handikapp. LJuspunkterna I vår goda "Yleisradio", varför heter detmte Rundradio, är pä svenskt häll en aning sällsynta , men när det beger sig kan de vara riktigt njutbara Jag vili i det här sammanhanget mte namna vare sig namn på programpunkter eller kännspaka röster I etern, så har jag inte sagt för mycket, men jag uppmanar Er, välj med förslånd det lilla som bjuds och rata resten

Nils Westerholm Med .0. kir .dr. professor

de och motsträviga leder kan en sädan handikappad person göra mycket, och främst göra mycket själv, för at! lederna skall röra slg så bra alt vanliga hemgöromål går alt utföra ävensom alt själv sköta sin dagliga hygien. Cör av elt stadigt rep öglor {ör fölterna, såsom sllgbyglar och se tilI alt repet väl räcks upp tili magen i sillande ställnmg. Drag försiktigt i repet, turvis med höger stigbygel, turvis med vänster. Om lederna i apostlahästarna kanns ovilliga och styva, gör det ändA, småningom skall det märkas huru lederna blir mer och mer rörliga. Om det gör ont, rör Cörsiktigt lederna elt par tre gånger varje dag och Ni skall se a lt efter några veckor, kanske med Iitet tårar som hjälp ibland, och fula ord om förslagsslällaren, blir lederna allt mer rörliga . Jag har själv sett detla hos en handikappad person som hade steloat i fol-. Imä- och höftlederna i en slällning som om hon salt på et! visst slälle. ECter Ire mänaders tälmodigt arbete, kanske skäll man i della fall säga genom passiv gymnastlk, kunde personen i fråga gå med tillhjälp av kryckor och senare med stöd av tvenne käppar Skra tta inte - men fingrar och hånder hälls I utmärkt trim genom alt sllcka och Virka .

Man behöver inte sllga upp och räta på slg för att ulCöra olika gymnastiska rörelser, det går, med god vilja lika bra i sittande eiler tilI och med I liggande ställning all mra armar och ben, både med eller utan de nämnda stigbyglarna Tili det här behövs bara en god porllon god vilja och skall vi saga, först och främst, fasl beslutsamhe!. Har man engång föresall slg Vad beträffar stelnade knarran- all börja röra sig, kanske mte bara

Om det knarrar i lederna

Synskadade handikappade kan med tillhjälp av seende ledare konditionsöva både ute I terräng och vad sämre är inom stadens hank och stör, ävensom cykla med hjälp av en seende pä s.k tandemcykeJ. På jämn mark l.ex. ule på vinlriga soliga isvidder kan en synskadad med en seendes hjälp njula av vederkvickande skidutflykter. För hörselskadade har televisionen hos 055 kommit med en nyhet, skrifttelevisionen, där dagens nyheter, väderleksprognoser. sportnyheler och endel kullur-

• Inom vän verksamhetell he/ollas varaklighetell hos vänskapsfÖrhållalldet. H ögläsning kan vara eli upps/aJllat itlslag i besöket .

Frivillig vänverksamhet på åldringshem På våra åldringshem firms inneboende, vilka inte har vare sig anhöriga eller bekanta i närheten som kunde komma på besök då och då. För många äldringar kan tillvaron därför te sig rält enformig, då det så sällan kommer nya intryck till åldringshemmel. Det Cinns också gamla som inte kan eiler vågar röra sig ensamma ute. För dem skulle ett sällskap av nägon utomstående vara tili stor oylta och glädje. Av bJ.a . ovanstående orsaker har Vanhustyön keskusliitto -

strömningar och vad som dess-

Centralförbundet [ör de gamla väl r.L startat eli (örsök med

utom ut!ova(s serviceförslag iör handikappade kan läsas både på Cinska och svenska, åtminstone har så sagts, det är sedan en annan sak att det tiliäggsaggregat som behövs lör att kunna kalla in den nya kanalen fordrar en [ör inle alIa överkomlig investering.

frivillig vänverksamhet på å ldringshem i Helsingf 0 r s. Man vili med denna verksamhet skapa varaktiga vänskapsCörhållanden mellan de äldre och utomstäende personer som l.ex. bor i grannskapet och därför har möjlighet at( sticka sig in på ett besök dä och då. I vänverksamheten betonas vara ktigheten hos vänskapslörhällandet och regelbUlldenheten i besöken. Meningen är att man besöker sin åldring t.ex. en gång per vecka eller två gånger per månad . Man kan t.ex. silta och samtala, läsa högt eiler gå ut pä en promenad tillsammans, göra uppköp eiler besöka kyrkan . Försöket med frivillig vänverksamhet påbörjades för ett år sedan på sju privata åldringshem i Helsingfors och erfarenheterna har hitlills varit mycket uppmuntrande. Alla berörda parter är nöjda : åldringarna, personalen och de fTivilliga själva. Under denna höst kommer verksamheten att inledas även pä HAGARO å ldringshem i Haga. CentraIförbundet för de gamlas väl ordnar en vänkurs på delta åldringshem, i vilket detär meningen att man senare även kommer att verka. Under kursen fär man lära sig åldrandets psykologi, om människoförhällanden i allmånhet, man bekantar sig med anstälten o.s.v.

Vattnet pålitlig hjälpare Praktiskt taget älla mer eller mindre handikappade kan öva upp sin kondition genom simning, Vllket kan ge en Cullständig känsla av lycka, då man märker den lät!het det är at! röra sig i det väta elementel. Det gäller bara at! våga utsälta sin skröplighel lör medmänniskors blickar. men kom ihåg at! medmärmiskorna kommer at! beundra Ert mod. Att det sagda inte är några utopier framgår redan av det faktum alI massmedia Cörmedlat de s.k. handikappades Olympiska spel där man tävlar i praktiskt taget alla sportgrenar oberoende av invalidi letsgradens omfång. Cör efter så gott det går, ingen fordrar av de handikappade Iysande resultat varken i centimetrar eiler sekunder, Ni beundras av Edra friska medsystrar och bröder; som gläds över Edra minsta försök a t! bi behålla eller förbätlra en dräglig kondition.

Kursen hålls pä Hagaro, Tolariv. 2 och beslår av följande fyra studiekvällar: Måndag 2.11 klo 18- 21 Tisdag 3.11 kl. 18 - 20 Måodag 9.11 kJ. 18- 21 Tisdag 10,11 kl. 18- 20. Förhandsanmälning till kursen är nödvändig och kan ske till projektsekreleraren pä Centralförbundet för de gamlas väl, tel. 625971. Hon ger även närmare upplysningar. Undervisningen är gratis och för verksambeten utgår e j arvode.

(jJ~ Uu-- hf!.rj

Pia Ullberg I proj ektsekreterare

Det rnligas le jag vei ä r Ml i smyg göra en gnd giimillg snm uppdagas (II' eli rell lillfiillighe t. Charles Lamb

5 Sommaren har gått, och hösten har kommit med tidiga kvällar och sena morgnar. S å kom en av vår tids påhltt att skruva tilibaka klockan en timrne vilket på något vis förändrade den dagsrytm som vi lagt oss tili med under den så kaUade sommartiden. Egentligen så var införandet av sommartid ett bra påhltt för att [å morgontrötta människor ur sängen, om inte i takt med solen, sA åtminstone för alt få litet mer a av den specieUa stämning som en sommarmorgon skänker, inte minst genom fågelsång. Det är en härlig sak att vara vad man kallar morgontidig. 1 sYnnerhet då det är vår och sommar, och nu är det alt hoppas att detta med sommartiden h ar ruckat litet på vanoma hos dem vi plär kalla sjusovare. Någon kan nu opponera sig och säga att vi har då inte haft särdeles mycket av morgonsol denna sommar. Men det har vi visst haft, också om vädret varit otroligt ombytligt, och särdeles besvärligt för dem som brukar jorden. AIlt är föränderbgt , både det vi inle rM med och än mera det vi kan förändra. När vi tycker oss ha tröllnat på en sak så säller vi Igång med förnyelse av de mest skiftande slag, och säUer manken lLll för att genomIöra det som någon som är så att säga före sin tid, har tänkt ul. Vi förgriper oss på det mesta i den goda avsiklen alt förenkla , eIler all krångla tiU något än mera, för att sedan efter - jaa, eU halvsekel, börja söka oss lillbaka till del gamla. Men deUa under täck-

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsband

manteln , att förnya . DeUa gäller klädmode, språk, matvanor, ja överhuvudtaget aUt som kan förändras. 1 min barndom skulle språket förnyas . Kanhända är det riktigare aU säga all del skuUe rensas från aUt ogräs. Det skuUe bli enhetligt genom alt aUa skuUe uttrycka sig på samrna vis. J ag tänker nu på dialekterna som totalt skuUe dräpas. Skolan var armen som räckle längst i det avseendet, och det var ännu inle " på model" att barnen skulle opponera sig, och det blev all akta slg noga för att ultrycka sig genom de gamla ärvda bygdeorden. Vem viUe förresten bli utskrattad , eUer verka gammalmodig då man kom upp i de såkallade lonåren. Som genom ell troUslag, och efterdryga femtio år av språklig finputsning fick vi börja plocka fram de gamla, fina dialektorden och ljuden , som varit magasinerade så länge i ens innandömen .

Pensionär modell

1976

Hans-J. Sjöstedt Häromdagen letade sig en grammofonskiva med tyska sånger irån " familj oeh kök " tili vårt kyffe. Den blev ingen större upplevelse, men däremot gay skivan anledning a tt låta minnen och tankar åka lite bakä! i tiden. Tili den lid aUtsä dä man var unga, Iör att inte säga späd. 1 ålder oeh visdom. Och då man fick Iyssna tili visor av deUa slag hemma i del egna köket samt ute 1 "gård och stuva" . Som jag nämnde var de tyska "pigvisoma" inte så särdeles muntra, men oeksa de handlade

om marmen av börd och kvinnan av folket elleI' tvärtom. Lite smårolig var doek visan om tösen som blivit förförd av en gardeslöjtnant och i sin förtvivlan ville gå i sjön. Men iloden Rhen var tilifrusen så hon måste ge upp den planen och levde sedan Iyckligt och länge, när de värsla kvalen var överstökade. Frans G. Bengtsson har i en av sina tina essäer skrivil om "Folk som sjöng" oeh han menar dä just visor frän kök och drängslugor. Och om hur han kom att lära sig sådana sånger, vanligen bara stump- och slumpvis oeh ofta nog kanske inte riktigt exakt. Han berättar att han nu siUer och lyssnar tililjuva toner irån köket där hans son i sin tur underhåller hembiet med grammofonmusik. Det är pepparkaks bakning på gång oeh då brukar t.o. m. pojkar trivas i köketo "Sådant är som det skall vara", skriver Fra ns G. "där pigor och pepparkakor äro, där ha pojkar sedan urminn es tider haft si n trivsel, och stundom kunna de tili och med lära sig små ansatser tili eU vinnande sält genom att vistas mycket i köket under strävan atl göra sig omtyckta där" Det där aLt lära sig visoma slumpvis och slumpvis synes alltså också ha drabbat Bengtsson. Han berättar hurusom han först på äldre dar kom underfund med

Nu har dialekterna fålt stort rum i massmediernas olika kanaler, främst i radion. Men ocksil litteraturen, vilket kan ge oss en undran över hur den såkaUade finkulturens utövare och väktare känner det. Det mätte verka som rena dråpslaget all ilse hur vanhgt enkelt folk har fålt bAde mod oeh kraft all träda fram för att erinra om tidigare generationers sätt att ullrycka sig. Mitt i denna omvälvning bÖfjar kyrkan förenkla och modernisera sitt språk för att bättre passa vAr tid. En ny psalmbok har redan 1 flere år fått oss gamla att känna ängslan för den dag vi siller med en ny psalmbok 1 handen. Kanhända all vi räds främst för att de psalmer som vi älskat sen barnsben skaU vara omvandlade tili oigenkännhghet eller i värsta faU helt försvunna . Plötshgt stär vi ocksä inför beskedet att Nya Bibeln är pii kommande. Genom alt iag har mÖJligvem "Den vite Tjappelmördaren" egentligen var. Denne figurerade i en förskräcklig rysarvisa. Det visade sig vara en sång om J aek Uppskäraren, mördaren som salle skräck i Whiteehapel i östra London. - Det påminner litet om det hörfel min kara hustru som liten flicka drabbades av i "Julen, julen, julen är kommen " . Därsägs ju att "ingen får silta trumpen i vrån" . Hon lär under många jular troskyldigt ha sjungil "ingen får silta med strumpen i vrån". Jag överraskar mej ofta själv alltjämt med all gnola på gamla slagdängor av della slag. Sångerna irån hemmets lugna vrå var naturligtvis högst anständiga och 1 regel mycket melankoliska. Annat var det med de loner som löjd frAn och i drängstugan. De var mustiga och ganska raska i melodin, men lämpar sig inte {ör trycket.lnte för armat heller egentligen. Jag brukar ännu rodna om jag I enskilt rum också bara i tankarna får några lakter ur detla slag visor i hågen. "Herremarmen tog upp sköna jungfruns munVad kallar du deUa skön jungfru? Matgap, skäggskrap, långhals, ete och ända ner tili "Iångtå, lura min herre". Nej , bort med dem, de skall inte ens gnolas här och nuo Annal var det med skön Anna som gick till havsslranden ned , aLt se sig omkring {ör vida . Hon gay i sången bevis på hur otroligt trogna oeh trofasla {oma liders " brudar" var Faslän den unge konungsmannen kallade henne dejlig blomma och lovade aLL hon skulle

het all ~e Sveriges TV 2 har )ag kunnat ta del av omarbetnmgen av Nya Testamentet, genom det som skAdespelerskan Helena Brodin läser Hennes skicklighet all läsa får rrug att ivrigt {ölja med, men ändringarna 1 texten känns störande, och som ett slutomdöme kan )aginte låla bli att tycka attde ändrmgar som gjorts mte kan vara värda den tid och möda som a rbetet har krävt Vad jag {rämst önskat all ha fått förbli oförändrat är den irärnsta av böner Den som bär namnet Herrens Bön.

Brevel kom atl bh en deklaralion av mina åsikter i en sak som angår oss alla, och jag kan inte bortse irån protester mot milt tyekande Så fär )ag då sluta med att önska alla en god {ortsällning på hösten, och arbetslusl för dem av er som står 1 redet när det gäller all {prenmgsverksamhet. Med hjärthg hälsning Anni Blomqvist

Lär mig att mäta tiden Lär mlg att mäta tiden ej med min lyckas ej med mm smärtas ej med min längtan s bedrägHga mått. Stäm den i samklang med SOh' 31-V och manvarv med stjärnvalvens vandri~g och aJdrarnas s iilla gång . över jorden. Allders Froslellsoll

Omarbetningar oeh fömyelser har förekommit genom kristenhetens och kyrkans historia , men för mm del har jag nu inte selt någol så föråldrat och obegrlpligt alt vare sig Psalmboken eUer Bibeln hade behövt genomgå en så grundlig tvagning.

otell Pommern I Mariehamns centrum. 43 II-rum

med bad, WC och telelon Utomhuspool och bastu på sommaren . Caleteria och konlerensru,~. Annexet PASSAT har 11 II-rum (+ 2 eXlrab.). Köksutr . lör 4 pers , bad, WC, tel elon och TV

Gästhem Kronan

Nära lär,hamnen, nara 1111 cenhum av Maroehamn Näst ,nt,II hotells1andard t,II gästhemspris 18 II-rum med varmt och kallt vaHen. Totalt 53 baddar Förelay i ATF-kedjan

GRUPPRESESPECIALlSTEN PA ALA ND begär broschyr.

ZID

928/12140 , telex 63125 ALANDS TURISTFöRENING Sox 62 , 22100 Manehamn

bli "mm unga brud , furstinna " sil ta eka de skön Anna nej : ")ag ha{ver en annan som väntar uppå mej" oeh därmed basta. OcksA Fröken Agnes som gick i dystra drömmar var tro{astheten personifierad fastän hon hade sina aningar om fästmannens dystra Me: "Torparsonen Gustav jag eJ glömma kan, lre år förilulit sedan han försvann " Och på hela Uden hadehan mleskrivitensen rad ttIJ henne, den knölen ! Ja sådana dystra öden finns det gott om Jag kom att länka på ytterligare en lös som också gick i vänlans tidereftersin sjöman. Det

Lagom rolit

är frågan om Juliana som bodde på Londons slälter och ägde inle mindre än 700 000 pund. Hon stackam åldoek 1 misstag av "förgiitet" med ödesdiger utgång och del tili råga på olyckan jusl när hennes sjöman lade tili i hamnen Det var dystra öden som presenlerades i de nesta pIgvisoma, men de var sängbara och dramaLIska, så nog fastnad e de i minnel. Oeh nu synes mm spal l sJunga på sisla versen, ocksA andra mAsle ju Lå komma hlllals har 1 God Tid, så {arväl tili hämasl. H ans -J Sjöstedt

Nu kommer den, Iredje boken med de roliga Karlebyhistorierna. Inom et! par veckor finns iJlustrerade LAGOM ROLlT på bokhandelsdisken.

Boken kan redan nu beställas genom insändandet av nedanstående kupong tili Bru no Byfält, Brändövägen 36, Vasa 20. Pris 35,SKRATT LAGOM och SKROPP LAGOM som varit slutsålda utkommer i nya upplagor och kan beställas. Pris 33,Sänd mot postförskot! - ex av LAGOM ROLlT, SKRATT LAGOM, - ex av SKROPP LAGOM tili :

ex av

Namn ........................... ....................................................... Adress ..............................................................................

,.,.,.,.,.,.,.

",:,:,:,:

".'.'."":.,.

..";:.,,.

• Redan i föregående nummer anmälde vi, att ingenjör Torsten Ca r I a n de r- R e ute rf ei t skulle återkomma i denna spalt tack vare hans enastående kassettsamling omfattande allt från kommenterade operor, president Kekkonens tai tili redaktör Tiilikainens oförglömliga landskampsreferat - ja, mycket, mycket annat intressant ryms också med i samlingen. • De av våra läsare, som viii låta t.ex. släktens traditioner och nulevande röster bevaras för kommande generationer får inte underlåta att läsa denna artikel och taga ad notam de värdefulla råd och tips vår HOBBY-person så vänligen stått tili tjänst med, Foto: Bror Hästö

• ViIkelI falltastisk systematik oeh ordllillg lItgör illte delllla Tolti Carlallders för eftervärldell helt ol'ärderliga kassetthylla exempel på! Pä uppmaning av redaktör Eija Franoke här nAgra sy npunkter pii, denna gilng - samlandct av liudkaseller. - Här nedan ett spontant nedsknvet koncept, sam lå r behandlas hu r sam helst . såled es med både utelamnmga r , korrigermgar och evenl. tillägg. - Tack -

AtI samla minnen berikar tillvaron Sa m lekman aven på blOloglns områd e, !.ror jag a tt samlandet sam en a kt.i\~ tet och sannohkt arvd egenskap hos alin diur är något.cke endast sunloch rikttgt. ulan även (be-)(ramjansvart. Livet .genom IInnes det djur, och bland dem Homo sapiens. sa m 1 nor· malasle lall lor sm eXlstens samlar pä t.ex loda Bland djuren har v. goCla exempel i bin, getingar och mYTo r saml bland d aggdjuren Lex ekorren med slna gra nkottshögar Samlandet är • dessa, ålminstone flesta lall.cke ett sjalvändamål , ut on for existeDsen. Jag tror dock att man 1 [enomenet samlandet, sam I många andra löreteelser kan linna en grund, en stomme sam även berikar en andhgt. Pilminner mlg en b.bholil med sitllatleb.bholek och dennes mamng tili sin san' "- Du ser mitl hna bibhotek, del skall du ärva Dock g.ver jag dig ett råd , 1ån a aldrig bort dma böcker - allt du ser har är lAnade böcker. - "Della var egoisten isin prydnad . - Själva vet VI atl knappast något. hela världen är mera Själshgt berikande, an att ge något åt andra , och att aven

Kanske lyekan finnes om hömet? Har vi någonsin vant riktigt lyekhga? - Kanske det är med Iyekan sam med värt jäkt och vårt resande bort, hart bo r t , och så har vi den stärsta Iyckan inpA oss. - Själv är jag böjd lör att tro alllyekan är något V1 själv mäste producera . För Iriska personer går det enkel! och lör sjuka är det mädosamt - men, vi har alla en möjlighet "att finna Iyckan om hämet". - Jag tror mig denna gäng ba räll, och vill dokumentera detta med 191jande. Jag har rest exceptionell! mycket run! om • väriden. och är tacksam Mr det. Mm stora hobby har vari! och är än • dag atl smalfilma. Underbart all se Irämmande länder, men minst lika underbart om än t .o.m. tjusigare 3tt resa 1 vårt vackra land med-en rik nalUT av sjöar oeh skog samt idylbska smä torp oeh glestbebyggda samhällen. vArt till arealen sA stora land. Mollv lör en !ilmare, lotogral, mAlare, bo!aniker och zoolog Imnes • överllöd bio tt man kommer sig lär all se, att observera det mtressanla i omgivmngen. Kanske småler någon då Lex . jag sedan barndomen t.yckt om kossoma • ladugården, och sam olörbälterlig dragan frAn WiIlmanstrand, då jag suttit pA hästryggen sedan jag var en liten pojke, beundrar jag hästen kanske mest av alla djur - detta hoppas jag min ständige sängkamrat, min svarta labradorhund lörlA!er mig. - AIIt det relaterad e är minnen, och della skrivet lär att komma tili huvudsaken med min artikel (jag talar denna gång om huvud-sak, ehuru jag vet att bi-sakema alta bbr, med förlov en huvudsak).

IAna, det man lör stunden kan undvara. Nu ar jag ombedd att berätta om samlandet av I j u d b a n d-kasetter enl. system Phihps-compakt.-kasett, sam Ar 1964 " upplanns" av tvenne Phihpsmgenjörer, och nästan översvämmat väriden med en produkt, sam åtminstone iag välsignar i övermåltan . Tank, dessa compakt-kasetter lär srujas i väri den omkr. 300 miljoner stycken per år, och man talar om lortsatt stegring av dessa "talande och m i n ne. n neh å 11 a n de NIin taeksamhet äver att, - icke band av oäverskattbart historiskt äga - fär man äger ingenting, utan varde lär all vara i tillfälle när det passar Ni sam evenl. läser denna artikel mig, hära något jag vili häragenom har er egen hvssyn och er egen upp- mma Ijudkasetter är obeskrivligt fattning om vad sam berikar er till- star. Jag lörsåkrar er att dA andan varo. Detta lärutsätter att Ni även kommer över mig att höra l.ex. ägnar lärståelse och omtanke lör .1. Någon opera, t .ex. revolutionsandras änskemAl oeh ev. krav Med operan - Andrea Chenier - sam stigande Alder tTor jag att det cnda slutar med alt själva revolut. hiälten mao kan " bära med sig" är l\1lN- lörs tili giljotinen läljd av marklsinEN. Vi ar aUa medvetna om att vi na sam bAde älskar och beundrar sist och sluthgen INGENTlNG honom, med Gigh ener Jussi. lItelAGER, allra minst vår partner oeh rollen, - eller våra bam, sam vi ägnar aktnmg. 2. Wagner-operan - SIEGFRIED Men se minnen , dem kan mtet 1, där iätten Falner mrst märdat sin normalaste [ali nAgon Iräntaga oss. egen bror Fasoll lär att komma åt Vi lägger oss på kvällen med en Rhenguldet, och sedan i skepnaden känsla av trängande mmnen. Dagen av en jättedrake vaktar guldet, med 1 ända tränger mmnena på OSS. Kanblir dödad av tvillingsystrarnas san ske mAste v. mta s)uksängen, och då hjälten Siegfried. 1 Richard Wagom någonsm vet vi vad minnen bety- ners slutscen - GÖTIERDAMMEder Vi kan omsvärmas av obehagh- RUNG - IAr dock Rhendättrarna ga minnen. dom [örsöker vi förkvä- tiUbaka det som är upphovet tili det va, oeh har ell bra medel • t.ex ra- mesta onda i väriden - BEGARET dion oeh TV och 1 kanske Iyckhgaste EITER GULD och MAKT, lall egna compakt.-kasetter med 3. eller ett underbart kammarmuminnen Irån Iyekligare tider Lyck- sikverk av Antonin Dvorak, mm abbga tider - vad är all vara lyckhg?- soluta pianotrio-kärlek DUMKY-

trion vars enda lel är att den är lär vacker, - eller 4. tro mig, hära en intervju med antingen vår line president UKK, eller Väinö Linna, eiler Poika Tuominen, eiler kända radioröster man gillar. 5. Vad sägs om vAra finlandssvenska skAdespel? - Mer ä n en och 2 ggr. har jag hörtRunar Schauman i Bergmans , - Hans NAds testamente och oupphärligt hör jag både "Swedenhjelrns" och " Markurells" lör att inte nämna Chorells skAdespel och samlingen ' - 100 - Ar Finlandssvensk dramatik. - Radioteatem 1974-75 i mitt album nr 56 . med aUtid 12 kaseller i varje album, sam är försedd med både lörteckning och upplysande bilder 6. 1 album nr 52 har jag- t.ex. Finlands tonsätlare - med toppenfma upptagningar av l.ex. E. Bergman! E. Englund! Einojuham Rautavaara! Kokkonenl Segerstam! Aarre Merikanto etc. etc. 7. Albumen nr 165 / 166/ 167 och (Jere andra har det mesta av Sibelius. 8. A1bum nr 18 - mnehäller August Strindberg's dramatik, särskUthans histoIiska dramer, som jag direktälskar. Tänk pA t .ex. Gustav UI Gus-

tav Vasa i Mäster 01011 oeh Erik XlVI samt mm egen "släkting" (ha ' ) Droltning Kristina etc. ete. - Naturhgtvis har jag Strindbergs dramatik även med Fröken Julie och Dödsdansen ete.9,Ett tiotal album har jag med Ijudkasellema lör mina s.k. s t or Iilmer, t .ex. LA BELLA ITALIA - och - LA VILLE LUMIERE - PARIS samt TILL LENINGRAD OCH MOSKVA MED BIL - Alla dessa [ilmer pA var och en med en vismngstid av omkring 2 1! 2 timme. Det bereder mig ett obesknvligt nöje alt t.ex. v.d kalletid, eiler före sängdags v.d tekoppen hära endas tljudet med mina tal-kommentarer tili lilmresor sam jag gjort lör kanske 20-25 år sedan. 10. S~ ha~ jag etl otal album rrted g lim t. r Irån operor. Kanske jag i en sen Iramtid .cke orkar höra lAnga svårsmälta saker, då tillgriper jag lörkortnlngar av t.ex. E.d ' A1berts, - Tiefland - (en toppenbra opera) eller Pueeinis "trilogi" med de lina en-aktama , - n tabarro (manteln) Fra Angehca (Syster Angeliea) oeh kanskt:; (?) ~uccinis unaste verk " Gianru Schicchi -" sam handlar om den löraktade G.anni sam med sin

G limtar från op eroI'

• Här exempel på några av mappryggama i samlingen. Poängteras bör, all det är skäl all bygga IIpp samlingel/ helI el/ligt sakhelhetens pril/cip. T. ex. Urho Kaleva Kekkol/ens taI, Jean Sibelius, Olympiska spel. M en som av bilden jramgår kan oekså allllat tili saken höral/de material tagas med för att pigga lIpp det hela f ör all åskådliggöra objektet oeh samlidigt fllllgera som något slags lärobok.

HAIKO-kryssningen i augusti

1 AU studera i eITkel ären Corm av smågruppstudier där man utgår irAn deltagarnas behov oeh bygger på deras akt ivitet, tillika är det fråga om må linriktade studier Studieärnnet får dä en an knytnmg tili praktiska Iivet och bhr meningsfulit belyst. Studleeenl ra len Svenska Studieforbundets (SSF) sludleprogram for 1981- 1982 ulkom i början av september. 1 programmet r edogors Cör SSF:s olika verksamhetsformer . S tudleeirkeln presenteras med studlelitteralur Cör 011 ka kurser. Ett Cyrtiolal nya kurser har medlagils bland lolalI 130 studieböcker som ingAr I programmet. Del finns möjligheler att läsa språk ; engelska , tyska och hnska

• Ett 80-tal pensionärer var på kryssning med j. L. Runeberg den 19 augusti. Man åkte från Helsingfors tili Haiko och tillbaka. På Haiko gård intogs en god ilm c" . På bilden väntar gruppen inför återfärden på att I L. Runeberg skall lägga tili vid Haiko gårds brygga. Foto: Maj-Britt Wikholm . klippskhet skojar med ett testamente och bygger på rent av Dantes: Divina commedia '5 välsignelsebringande consolation D.S.V. D.S .V .

Men det viktigaste nu, enligt min uppfattning. Här en passus som verkligen icke gillas av alla, men i

högs!a grad av mig själv. Alla, s.g.s. alla mina inspelningar har mina personliga kommentarer, och så att

iag kommen!erar både: a - tonsältaren och hans livstid och livsstil, samt b - handlingen - som just pilgår. Detta kan irritera någon, men icke mei . Det är toppenviktigt att i I.ex. Donizettis stora opera - Lucrezia

Borgia - känna tili hela bakgrunden och vad som händer - (obs!) INNAN DET HÄNDER. Jag kommenterar aldrig så att iag stör en stor Lex. opera-arja, men väl f ö r e

eiler ev. etter huvudavsnittet.

seendet av en landskamp Finland-Sverige. Skildringen är sA mAlande Hn, riktig satirisk att jag hör den om ocb om igen och mAste smAle At Meris pA pricken tolkade skildring av linnens belbjärtade inlevelse som man mAste falla tili föga för. - B. Shaw lär ha sagt eller frågat, varlör tyeker deommina pjäser, och kom tili uppfattningen att sanningen är så nära art den kommer som en överraskning. Var det C. Hammaren som skrev : "- Vissa

människor är beredda att säga vad som helst lör atl ästadkomma elfekt - tilI och med sanningen.-" Vi lär ha i vårt land mer än 100.000 bandspelare oeh omkr. 1 mHjon kasetter. - Mitt råd tili mina kära pensionärskolleger är, - om Ni

icke redan har en bandspelare sA skaffa en sådan plus kasetter. På en affärslunch lör kanske 20 år sedan var en känd univ. professor som be-

Å rtal inte viktiga utan det sam hände just då Dagar ocb år förgår och vi blir äldre. Det är icke så säkert, och enl. min uppfattning, då iag tror mig känna något ungefär 100 olika operor, att jag i en sen å1derdom påminner mig buvudhandlingen i så enkla operor som t.ex. Carmen! Toseal La Bohemel och tjusiga lättförs!ådda Madame Butterfly. - Är det så säkert att vi känner tili de viktiga årtalen lör t.ex. Sibelius (1865-1957) Pjotr Tjaikovsky (1840 samma Ar dog även Paganini) - 1893 - Spamens Cervantes och Englands Shakespeare dog Ar 1616 o.s.v. - Vi kan glömma. En!. min upplattning är det icke endast årtalet som sAdant Som är det viktiga, utan mera allt det Som i väriden hände iust t.ex. 1821 (dA dog Napoleon) 1827 (dA dog Beethoven) o.s.v. - Med mina myeket tydligt gjorda intainingar bereder det mig en rent av obeskrivlig glädje att Ater och Ater på nytt höra kammarmusikverk och skAdespel. PAminner mig en rolig pjäs författad av toppen klassikem Veijo Meri, där han skiJdrar finnens entusiasm vid

rätlade atl hans mor plötsligt blivit svårt sjuk. Jag visste vero mamman var och sade tili min vän: "nu skall du redan i dag skaffa dig en bandspelare ocb underhålla dig med din mamma, så du etter mAnga tiota] år åter kan höra hennes behagliga rös!. Mamman dog senare oeh den ne kände prof. W. taekade mig för rådet. - Tänk om jag hade hart en bandspelare före 1950 då min älskade mamma dog 86 1/2 år gilmmal ocb jag en veeka tidigare spelade 4-händigt med henne. Sedan min bamdom spelade jag olta med min morsom verkligen varen genommu-

sikalisk måDniska ocb rätt god pianist. Men år 1950 fanns ännu icke bandspelare. Jag började lörst år 1953 med dessa stora klumpIga tingester. Nu har jag ilere apparater stora som en knytnäve och med tillfredsställande ljud. - Jag är min Gud taeksam lör alla dessa möjligheter, som jag skulle glädja mig över om iden kan smitta av sig. Jag

slutar min betraktelse med min bvssentens: " knappast något i livet ar underbarare än att

kunna glva något andra tilI gagn och glädje.- " (TC-R 2.9 1981)

StudiecirkeJn lörekommer den ännu! Var det inte någonting som man uppmanades att delta i på femtiotalet eiler tidigare? Jag minns hur vi hade högläsning för varandra. Dessa repliker får man höra då och dA, när man berättar om studieeirkeln. Studiecirkeln är den äldsta vuxenutbilclningsformen i det fria bildrtingsarbetet oeh lämpar sig för alla människor som ar intresserade av ett gemensamt ämne. Jdag är möjlighetema tili cirkelstudier och val av studieämne betydligt mera vidsträckta än for ett tiotal år sedan.

linns det mö)ligheter att bekanta sig med studieboken ; Fråga biskopen om tro och Hmder för geroenskap , en slmIt om handikappfrågor och Moder Teresa som beskri ver hennes uppoffrande arbete i Calcutta Från den skönlitterära sidan kan Notvarp - en åboländsk antologi nämnas. S tudleboken , Fnskvård för äldre är en modem fri skvårdhandbok som vänder Slg tiU yngre pens ionärer Trädgårdsskötsel är kanske in te a ktuellI nu, men I många s tudieböcker behandlas della ärnne på ett ingående sä tt med praktiska räd. Min örtagård är en lämphg studlehtteratur oberoende av årslid , en bok om örler oeh kryddor

STU D IECIRKEL öppnar porten tilI gemensam hobby Under rubriken kulturhistoria tiall att det inte i studleprokan man bland annat studera , grarnmet finns det ärnne som man Gård oeh bygd genom hundra år är intresserad av, så kan man sjalv oeh Operation inbygdsinvente- och helst tiJIsammans med de övringo riga i sturueeir keln ularbeta en J samhällskunskap kan man beegen sludieplan . Uppgiiterom hur kanta sig med kommunal- och delta går till finn s I studjeproorganisalionskunskap samt läsa grammet. om våra nordiska grannländer oeh , En studiecirkel erhilller 235 mk varför inte i nästa sommar Cöreta i statsunderslöd, då den hälht 10 en resa tili det land - den ort som sludiemölen och sammanlagl 20 man läs! om under vintem. timmar. Studieelrklam a kan starBland studielitteratur om soeita när som helst under året, stualpolitik återfinns Människan oeh ruepenoden skall omfalta minsl 5 arbele i Österbottnisk skärgård veekor . och Skärgård i omvandling, en SSF:s studleprogra m kan rekvibok som utgör en utmä rkt grund reras frAn Pensionärsförbundet för den som vili utöka sina kun- eiler Irån Studieeentralen tel skaper om skärgårdens nalur, 90-641 988. THläggsuppgifter lärnnas av sturuecenlralens persokultur, näringar och belolkning. Under rubriken livsAskåclning nal på samma telefonnurnmer

HEDERSMEDBORGARE det är vad pensionären är sade Börje Backholm i sitt anförande.

• "'ogra ov dej1iligo "elevemo " illjör de 01' Rojoel WeslmOlllill Corlsro ml/seum somlode illlressollto objektell . Fr. I'. IlIgrid MOIISSOII, Dogmor Modee, Korill Blom och i bokre rodelI Eillor Slorgord och syslroma Carlberg .

• Det var 50 ungdomar från den högre medelåldern med silverstänk i håret, som under några sommardagar placerade sig på skolbänken på Svenska Öst~rbotten folkhögskola-folkakademi gemenligen kaliad SOFF i Yttermark.

Arels pensionärskurs med deltagare [rån Sydösterbotten. Vasa och Helsingfors försiggick 26-30 augusti Programmet vaI' uppbyggt kring lemat " P ensio n ä rens s]älvtlll lt " och det var skolans lärarkår som jämte par-tre andra fö reläsare, försökle forstä rka del sjä lvfört roende. som pensionären äger red an 1 den livserfarenhet ha n beslLter Hedersmedborgare d et är vad pensionären ar fra mhöll Börje Bac kholm. när hao 1 sm fö reläsningom kursens tema "Sj älvllllit" skärskåd ade pens ionärens livsinställning. Ett lång! livs erfarenhel väger lungt och vi kan vara slolla över att va ra pensionärer Penslonärema ar en vikllg påtryc kningsgrupp i samhället. som vi bör utnytlja . Om också pensionen mte är så stor. bör den dock ses som en erkänsla frän samhällets sida . SjälvtIiliten är mle stor hos många . men att sitta och deppa och lro attlivet ar slut d'å man bllr pensionär är sannerligen inte nyttig!. medan en ödmjuk och berälllgad uppskattning av sig själv kan vara både nytllg och livsbejakande. S]älvtilliten ålerverkar I.om på pensionärens deltagande i penslOnärsarbetel. Det var sanningar 1 Börje Backholms bud-

skap som vann stark genklang hos kursdel tagarna. Kurstemat " PenslOnärens s]ä lvtillit" hade [öreslagits av fjol årets ku rsdettagare. vilket gay rektor Trygve Eriksson orsak att något förvånad utbrista Vi trodde att just pensionä rerna med etl helI

livs erfarenhet skuJle ha stor självtiliit, men så tycks inte vara falle!. Så gick kursdagarna. Första dagen hade det österbottniska distriktet hand om en del av dagsprogrammet och svarade föI' kvällssamkväme!. Till dagsprogrammet hade El se- Ma j lyckats locka Ld. chefen för samfundet Folkhälsan och han berällade medryckande och intressant om verksamheten inom samfundet och d ess olika begivenheter och Else-Maj visade dislriktels nya resefilm. Vid samkvämet medverkade förbundels ordförande Alfred Smeds med ett anförande och lasle egna dikler. Del gjorde ocksA 78-åflga Anna Kalroth .

• E I/ litel/ II/el/ I/aggal/de god grllpp al' del/ 50 dellagare oll/jallal/de skarol/ , 5011/ dellog i SÖFF-kllrsel/ med 1II0t/OI " Pel/siol/ärel/s självlillil" del/ 26 - 30 augl/sli i Yllermark .

. ..vil klart

som med inlevelse fick fram bAde Hvels allvar och skäml. Musik och sång hörde vidare lili kvällens program . Kursprogrammet vaI' omväxlande med föreläsningar på dagama av skolans lärare i oHka ämnen. "Atl skriva är att leva" ätföljd av praktiska övningar med . mag. Ulla Lannonensomdragare och Olav Storgårds collages kring vAr identilet vaI' programinslag som gay mersmak. A~l kursdeltagarna dessuLom fick göra inlressanta ulfärder också denna gång hörde Hksom lill. Här vaI' detnu Marianne WinLersomi ord och bild tog deltagarna med lill Färöarna. 1 verkligheten gjorde kursen ocksA en utfärd till Bölombergen med Gunna r G rönd a h 1 som ciceron. Pensionärens livslil kom ocksä fram i psy kolog N i ss 1ne n s föreläsning kring kurslemat där hon också underslrök de sy npunkler som Börje. Backholm framfört i början pä kursen. Det var också en hel del psykologi om pensionärens Hv. arbele och fritid som belysles av reklor T r y g v e Eri k s s 0 n dä han sarnmanfattade intrycken från kursen på sön; ~. dagen före avfärden lIil gudsljänslen i Övermark kyrka . Men före avslutningen hade kursdellagama sell p å fåglar rned Ole Brom m e ls och på garnla saker med Rafael Westman och på frimärken med Rafael Lönnqvisl saml deltagit i maUagnjng i skolans elevkök med A n n a - L i s a , gjorl en runda i parken med olika "tankenötter" med 1 juli i år ordnade Svenska Maj -L e n och förfärdigaL en del sionärsförb undet löI' försla lerarbeten på drejskivan under en en resa LiU nOITa Kymrnelledl. Mariannes ledning. len, närmare beslämt liU B YtlerHgare skall väl nämnas linna i Kristina socken och morgonsamlingama kring blev förvisso en lyckad lur lör allvarsord med olika präster, som varmed. morgongymnastiken med Rul men Vi 27 pensionärer slartade framiörall t kvällssamkvämen i Helsingfors med Lindholm folkhögskolslil med deltagare båbuss och med gemyllige Edgar de av lärare och kursdeltagare. ratlen. Det vaI' mycket annat Rut skapade trivsel och samhörigBraheHnna vi fjck se och vara het, den lekamliga omvärdnaden inte mins!. En lyckad kurs alltigeom. Efter en rast i Liljendal och nom. fe i Bagarstugan. som är för många som deltagit i sor tili Lurens, styrde vi

" Me n framåt, på vå r i pan na n och de Så utropade tmt~lI ~r.'I_'U' dan lör iä nge sedan. säkert medel mot trötthet resa. Det finns manga sält re50r gör det fördeiakugt Också pä svenska . Ali resa är förutom hobby. Som inte hPlho"efl.

SPF:arna utgör på

tili ett högt utsiktstorn. Kaffe! och skorporna smakade härligt eiler den turen. Vi besökte ocksä Plen-Toijolas pnvata gårdsmuseum. en gård som I 12 generalIoner varit i samma slakts ägo och där alla Cöremål och verktyg sam visades hade under tidemas gäng tillhört denna gård Jag nämnde här ovan OrilampI värdshus' goda matoEn del av oss prövade en pnsbelönt matl·ätt. vars namn var "Lemin särä" och

det vaI' en lukullisk speclahtet Cär dessa trakter. Mums. Sist~ dagen på hemCärden åkte VI genom Lahtls och besökte Messilä herrgård och dess sevärdheter samt åto en god lunch Resan bjöQ ocksä pa glad samvaro. gemenskap. nya kontakter. tJo och tJlm - kanske mycket tack vare var charmIulla reseledare. Valdemar HeInström. sam lugnt och sakligt och med sin speciella humor ordnade allt lIll allas belatenhe!. En av deltagarna I resan. en 84-ang dam Iran Ingå . iÖl'iattade och uppläste en trevlig reseskildring pa vers. men den pubLicerar vi inte i tIdnIngen Greta Jonsson

Med ålderns rätt ny radioserie Med å1derns I'ätt heter en ny serie inom radions svenska vuxenutbildmngsprogram J hös!. I mo program tas frågor i anslutning tili pensionering och aldrande upp. SimdmngstIder ar lördagar kl. 16.05-16 .30 med repris söndagar kl. 1435 -15.00 Det första programmet som behandlar attItyder UIl åldrandet gar ut i etem lördagen den 24 10. Övriga programrubiker är: Vad hände r när vi äldras;

Arbetet - en del av livet; Det sociala live!: Pension - rörandrad ekonomi;

Sociala formaner: Sköt din halsa och Kriser.

Serien avslutas med ett program där Iyssnarna far ställa fragor IÖl'dagen den 19 12. Programserien riktar sig främst tili personer som snart bhr eiler ]ust blivit penslonerade. men kan gärna avlvssnas ocksa av andra åldersgrupper. Till programserien hör ett studlehafte som kostnadsCritt kan rekvlreras Cran Oy YleisradIo Ab. Vu.'<enutbildnmgen. PB 95. 00251 HelsIngfors 25. eller pe.r telefon 90-401 3348. Som sakkunDlga vid utformDlngen av serIen och programhäCtet har anlitats:.Jan-Erik Ruth. Hellen Tallqvist. Göran Hellberg, Gustav Wickström. Ilmari RUJkka och Ebba Jakobsson. Programredaktörer är Ira Donneroch Barbro Hulden

mvaro under n i österled norrui och våri Cörsta mål blev Verla bruksmuseum, en underbar bruksmilj ö erån slutet av 1800- tal et. Vi guidades i de n umera nedlagd a pappersfabrikerna, vi be.åg brukspa trons residensbyggnad (nu restaurang) samt den vackra parken och den skummande Corsen. Resan gick vidare och-mol kvällen anlände vi tili Orilampi värdshus, sam skulle bli värt logt och mats tälle för tre dygn. Ett vackra re semesterställe Cår man leta efter, dessulom ljuvlig mat och bra bäddar. FrAn Or ilampi gjorde VI trevliga

utfä rder, iörst med buss iill Per Bra hes slottsl'uin, åt lunch på I'estaurang Bl'ahelinna och besökte keramikverkstäderna därinvid. Dä refter blev det en skön bAtutfärd pä norra Saimen till de år 1968 upptäckta och 4000 år gamla klippmålningarna vid Astuvansalmi. Den Cärden slutade vid Varkaan taipale kanal, där Edgar päpassligt väntade oss med bussen. Följande dag gjorde vi en båtutfärd pA Vuohijärvl till eremiten Löppönens grotta. Där kokade vär värclinna kaffe i en sotig jättestor kaffepanna på öppen eld, medan vi vandrade på en naturstig upp

• Mållga bekallla allsiklell skymlar fram pa bildell . Mali ålen 'ällder år efler år, då ä/l/lu i/lge/l farit " em f råll Karis misSllöjd.

irän första dagen. De högt kvalificerade föreläsarna höll sma an föranden I en lällsam och populär lon trots alt deras tema ofta behandlade allvarhga och djuplodande problem. Deltagama

underhöll oss amatörteatergruppen Intro med evergreens (rån tretllotalet. Då de flesta välläst referatell Hbl 28.8 mskrilnker )ag mlg i fortsäUningen tili atl berätta om a\'slulnmgssamkvämet som hölls torsdag kvall 28.8 Hä[ stod kursdeltagarna slalva för programmet. Det program man åstadkommlt visar vllka fma fönnagor VI har ivar krets. Ekenäskvartetten, Eternellen. en dam uppträdde som sagotant och sen blev del etl

visade också sitt intresse genom

exotiskt nurnmer i fonn av en ur-

välställda irägor och kommentarer Underhållning var det heller 10gen brist på Allvaret varvades med allsäng, V1ssangare "Dicken" stun-

uguaysk folkdans. Lektor LI la Buena(ama [ran Uruguay. som även deltog I kursen. hade mövat dansen med nägra dansanta kursdeltagare. Idansen kunde man kän-

Högintressant och givande var den kurs för pensionärer Väslra Ny-

lands Folkhögskola FolkakademI anordnade i augusti I samarbete med Svenska pensionärSrörbundet.

Kursen hade samlal näslan ) 00 deltagare bland vilka stämningen var - mao kan säga familJär ända

specialqyråns altern aliv sä llska psresor på svenska lill laIta Leni n· grad. Inga specialerbju da nden - ulan resor för vaf och en. O cksa för Dig som reser ensam .

fjDf§ml:~~f§ FINNSOV-RESOR SÄLJS pA ALLA RESEBYRAER

dom assisterad av sin son En kväll

na igen flera av lurema i vAra egna

Colkdanser men musiken och rytmen VaI' ju en helt annan

Ytterhgare en utlandsk gast vaI' med pa kursen A rn eLI nd berg (Tån Haninge i Sverige, Haninge ar

Pargas svenska vänort och Arne ha-

de färe kursen gäslal ·pargesföreningen för aU göra upp planer för det framllda samarbetet Jag tl'Or. aU jag tolkar alla kursdeltagares mtryck, om ]ag säger atl kursen var en fulllräff. Vl tackar arrangörerna. med en

speclell eloge tlll rektor Ka]-ErIk Nordström vid Viistra Nylands Folkhögskola FolkakademI och personalen rör tMvseln vid den givande kurosen B.L .

1. JJ

"Ettan Jor tili Danmark

tili Er tjänst med alla slags resebiljetter: flyg-båt-tåg-buss. Specialresor arrangeras för grupper. Bestäm resmålet, vi hjälpertill med planering och bokning.

LL Tourist Service Mannerheimvägen 71 , 00270 H:fors 27 tel. 90-413 844 Ekenäs 911-14620, Karis 911-31 444, Lojo 912-2 1 818, Lovisa 915-52 888.

• En glad trio

"ellor" på promel/ad i Svel/dborg . En busslasl " Ettans" pensionarer

begav slg på resa lIU Danmark och glada och lörväntanslulla intog VI platsema I bussen Starten skedde IrAn Helslng[ors tlll Abo och dänfrån vldare med båt tili Stockholm. I arla morgonstund kom vi 1I11 Värtan I Stockholm och fortsatte omedelbart bussresan som varade 1 vecka med uppehåU på mAnga vackra ställen , det var många sevärdheter vi passerade. Ell strålande väder gynnade oss hela denna o[örglomliga vecka. Resan g1ck genom det vackra bördlga Skåne och fortsalle

Irån Göteborg över 1111 Frederlkshavn sedan vldare, med besök bl.a. I Skagen, dä r vi på den nordligaste spelsen besökte H. Drachmans grav, härifrån tili Grenå. Vi mölles av en vacker grönska överallt, blommande fruktträd och tuUt av blommor av alla slag. Reserutten var I mimta detalj utarbetad, allt gick enligt uppgjort program. 1 Odensee besökte vi åldn ngshemmet E.G.V Omsorgscenter, det modernaste • Danmark som invlgdes den 18 november 1980. Här tog hemmets föreståndare emol QSS och pre-

senterade i ett trevhgt an[örande dess verksamhet varpA en Hten rundvandring i det vackra hemmet stod på prograrnmet. Följande mål var Svendborg pä Fyen, härifrån gjorde VI en utfärd med [ärja tIlI det underbart vackra Ärö där den idylliska staden besägs. Runt Taasinge, där Bregninge Kirke och Elvira Madigans gray på Landet kyrkogård besöktes. Busstur tili Knudshoved, med tärja tili Halskov. Trelleborg lornminnesplats och Roskilde Domkyrka besöktes även. Avfärden frlln Danmark skedde via Helsingör tili Hälsingborg, se-

Till Stockholm jor. - .eke Hepe-Nepe-Tepp med Amalia, utan Svenska Pensionärsförbundet med Eija! Det var en teater- och vikingaresa med stort innehåll fr. 1 till 4 oktober. HalIwylska pälatset i Stockholm, eU magniiikt högreståndshem rrån sekelskJItet med stora samlingar av b!.a. sIlver och porsIin . Tyvärr medgav .cke tiden en titt på den berömda H allwylska tavelsamlingen Sen bar det av till Uppsala med "högama", gamla Uppsala kyrka, Carobna rediv;va, Codex argenteus och luneh på Odinsborg. Kvällens program med Csar-

dasfurstinnan på Osears blev en stor upplevelse. Gamla kända melodier smekte örat oeh på seenen utvecklades stor prakt i sång, spel, dräkter och dekorationer. " Helsingforsaren" igenkände till sin glädje Berit Bohm, som nu axlat " fjantiga turslinnans" mante!. Föreställningen var Iräsch, men sll hade Eija också äskat om biljetter till andra premiären!! Etter teatern avnjöt vi västkusträkor och sköljde ner dem med olika drycker. Andra dagens stora nUmmer var Viking-utställningen, som gav oss en god överbbek av vikingamas

SVENSKA PENSIONÄRSFöRBUNDETS

KANSLI Viborgsgatan 9 , 00510 Helsingfors 51 Oppet: vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-753 78 20, Kanslist: Maj-Britt Wikholm. Verksamhetsledare: Rainer Nordström, tel. 90·753 79 19 SPF:s bankkonto: HSB 405506 - 09691312 Postgiro: 1203 95 - 8

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS OSTERBOTTNISKA DISTRIKT Ombudsman för Osterbotten: Else-Maj Johnson Levonsg. 14 65200 VASA 20. Teleton: 961-11 9410 Vänligen ring helst kl. 9-11 . Delegationens bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307 , Vasa Sparbank 104003962-6.

•

dan vidare till Stockhohn därifrån vi sedan [ortsatte via Åbo tili Helsingfors.

En resa att införJiva i minnenas bok, med alla tiders reseledare sam lagt ner et! stort arbete pll aUa törberedelser, Hellen TaUqvist skall ha elt stort tack t ör allt, och sedan hennes högra hand, Margit Öfverström, vars kassa var så tänjbar att man

gllng pA gång häpnade, hon vore något till "tinansminister". Även Erik Lodenius skall ha et! varmt tack lör all hjälp. Och sist men ingalunda

sam hjälpte oss alla bllde uI och in i hussen, tack Åke. Att vi hade tur med vädret var ju underbart. Det var solsken från bill himmel, htet regn en gllng, var bara glädjetårar. Tre [attiga ord ej tyda törmår Er vänlighet glädje och möda Ni tre [ått oss alla att se och törstå, att livet är lätt om tillsarnmans vi går och gläds åt sekunderna röda . Göla Hellgren

sämst, allas vAI " Åke" chauffören

•

liv oeh leveme. Utställningsföremålen var Irån olika länder där vikingama rört sig. En utmärkt guide och en instruktiv film bidrog till äverskådligheten. Sen började tiden tryta. En del besllg Strindberg-utställningen i " Kulturhuset", andra använde den resterande tiden på 1 1 / 2 timme till " butikslopp" och dylikt. Och alla var näjda. DeUa i alI korthet. - Och SOm socker i boUen eU lack tilI Eija, trygga Edgar och alla trevliga medresenärer. Vad vi pensionärer ändå är bra!! Alex.

HÖSTENS SYMFONI Sommaren packar ihop sina instrument älvornas dansmusik tystnat De rasslande viskningarna dör Svatan slår sitt avskedsackord Hösten marscherar in med sin blåsorkester stämmer tallens bastuba i moll havet trampar orgeln Bränningarna slår takten mot klipporna Höstens tunga symtoni har intetts Doris Björkskog

FÖRSÄKRA

ITID. , II)

FÖRSÄI<RINGSBOLAGET

Svensk- Finland

11 (Forts. frän första sidan) o Pensionärsföreningarna i Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samlas varje årtlll en gemensam höstfest. Tlsdagen den 20 september stod Västanfjärd Pensionärsförening värd för årets samllng i ungdomsförenlngshuset Vårdkasen. Det var nu femte gången som Kimltoöns förenlngar mölte upp tili samfest. Vädret var strålande, solen sken över de höstfagra markerna. Flere busslaster och många småbilar hämtade glada pensionärer från hela ön, tili det nyrenoverade föreningshusel.

Festsalen hade dekorera ts vackert med granna hösLlöv och -blommor, saml med de tre kommunernas uppförstorade vapen. lnitiativrika och evigt unga Alfhild Dahlqvisl hade skött om utsmyclutingen . När de cirka 270 dellagarna fyllde salen tili sisla plats lyste solen varmt in genom de höga fönstren . En verklig "soi inne - soi ule - soi isinnet" stämning rådde då Väslanfjärds ordförande A rn eLi n d h oi m hälsade dellagama välkomna .

Pensionärerna av idag Programmet inleddes med vacker pianomusik av nyligen pensionerade kan tor Eri k H a g a. Ordförande Ame Lindholm poängterade i sitt hälsningslal betydelsen av vAra dagars pensionärsverksamhet, med utfärder, fester, möten och olika aktiviteler. Han pårninde även åhörama om att del inte alilid är så lätt o~h glatt alt vara pensionär. När sjukdom, trötthet eller kanske penningknapphet kommer smygande, kånns det tungl och då är vi

pensionä rer nere och irriterade. Men det nutida samhällel har gjort myckel iör att lätta på bördan . Socialvård och hälsovård har utvecklats enormt under de senaste årtiondena. Hälsningstalet avslutades med en uppmaning tili alla, att komma ihåg de trevliga livsminnena och att tala om det som är roligt och att vara till glädje för vår omgjvning, - t y V 1 s kall l eva för varandra. Melian de olika programnumren under festen sjöngs sånger ur "Sjung". Allsången ljöd fylligt och vackert, ty i salen fanns många goda sångare i klass med välsjungande Runar Da hlqvist.

av verksamheten. Förbundets kurser, hälsodagar, möten, fester och reseverksamhet är avsedda atl stimulera och berika. Förbundets uppglft är även att påverka den kommunala satsningen och påvisa var bristerna finns. Speciellt den fria vården bör utvecklas sä atl pensionärema vid hög ålder eller vid försvagad hälsa kan bo kvar i sina hem. Alired Smeds belyste även i talet det svenska språkels ställning i vårt land. Han pårnlnde ähörama om huru mycketsom under etl sekel oUrats och givils för svenskhelens bevarande, men också om det värdefulla kulturarv som idag är vår rikedom. Förbundsordförande avslutade Cestlalet med atl konslatera att pensionärerna är en stor resurs - ej en belastning i samhället, deras synpunkter behövs, deras hvssyn behövs och deras livserfarenhet behövs. Alired .Smeds belönades Svenska Pensionärsförbundets med starka applåder, vilket beviordförande Alfr ed Smeds var sade att man uppskaltat hans taI inbjuden gäst. 1 det festtal som och åsikter och utomordenliga han höll, berättade han om förvältalighet. bundets verksarnhet och om de må l som förbundet strävar lili all Efler ka[fepausen följde dekuppnä. Alired Smeds ansäg atl al- lamalionav Els-Maj Börman , la och envar bör fä sig nägot givet som med rutin och känsla läste

SPF vill påverka den kommunala satsningen

dikter av Jacob Tegengren och ElSvenska Pensionärsförbunde mer Diklomus. För den lätlaste standar och skojigaste delen av programmet svarade Alfred Smeds med kåsler och VI tsar Skralten skallade. Sånggruppen Q u 0 W a d I s slöng under ledning av Magn u s Helen I u s [Jere sånger lili text av Dan Andersson Uppträdandet vanerades med diktläsning och solosång. Den välsjungande ensemblens Cramträdande var etl värdefullt programinslag. Samfesten avslutades med frågesport, bygdemål och allsång. När förbundsordförande och undertecknad åkte llllbaka tili Helsingfors var vi mnerligt glada överatlha fAtt vara medom denna stämningsfulla och Iyckade pensionärsfest. Vi uppskattade högl det arbete och det kunnande som Västanijärd Pensionärsförenmg och dess ordförande Arne Lmdholm nedlagt för atl skapa denna minnesrika sarnfest. Jarl Mattsson

Svenska Pensionärsförbun dets bordsstandar imns all köpa på fö rbundets kansli. VI borgsgatan 9. 005 I 0 Helsingfors 51 , tel. 90-75378 20. Priset är 50 mk. Användnmgen är fri.

' ~"" \"li!ie r 11/(/1/ eli \llIIC /,r{//u/e 1ö ~II , eli bil/er \(/llIIill ~ Il 'lilja I//{/II I/ed m(ll\'illir:( , dmpp e Jö r dl'llppe. [)e ( /m rde in(e "lI/,(( I C/. Liill

1//1'11

[) .

Did e r o (

trädar. Vi lärde oss läsa ur nötta böcker som ägdes och ärvdes inom släkten . De bar spär av det ocksä.

Vi gjck i lappade kläder, med Hur kom vi in i välf"arden? Hur beckträd sömmade, pliggade kun de vi ha så roligt? Det är otroskodon långa, besvärliga vägar ligt! Ord som TV, radio, bil, Ilygtili skolan och livsmedels-köema pian, m.m. kände vi ej. Sänt fanns för att få den knappa kortranso- inte. Nu flyger och far vi hit och nen. Vi satt i små nedslitna skol- dit pä jorden och i luften. Vi ser ru m. Kalla, dragiga. Vi bar in ved och hö r vad som sker i fjärran och vatten, eldade och sopade. länder, bara vi knäpper på TV. Om vintern var mjölken och Det imns något som kallas arbetsbrödbiten, vi hade med oss hem- löshet. Men det avhjälpes med irrån, frus na ibland som omväx- förtidspension, folkpension och ling i dieten. Endel hade ingen- andra -sioner. Jag kan inte räkna ting. Det var de som gått med dem alla! Dessa för oss, tidigare tiggarpäsen , men inget fått fÖre- okända begrepp gör livet behaggående kväll. J ag minn s hur de ligt för de pensionerade t.ex. som stod smutsiga, blek a, snyftande: nu kan flyga frän is och snö till "Fär jag en brödbit?" Det var söderns soI och värme (De gamla barkbrödets tid hos de icke jord- och de minderäriga: som sakna ägande. Det var de t fö rsta krigets närstående, säljes inte mera pä au ktion tili den minst bjudande. tid. 1 s kolan skrev vi pä egna griffel- Rotehjon förekommer inte heltaYlor. Det var bra, man suddade ler). De ä1dre vårdas väl och lever ut och skrev om. P var en bokstav länge. VALFÄRD, somju även är och inget pilier. 6 var en siffra, sä ett nytt ord, tiliämpas på många enkelt och klart var det. Petrole- sätt i praktiken. Det är pA gott och umlampan skötte om upplys- ont tycker ningen, men ibland osade den S. S . och det föll ned sm aja svarta sot-

•

Uimna vard agcn oeh kom mcd I sui mnlllgen! Pii de vitLI fartygcn kan Du resa m yckcr förmnnligt - u tan arr prura p:i tandardcn. POl Fennias oeh Skandias sna bbulr kasta r resoma inrc myckct

Hur kunde vi lära oss nägot, u tan fria skolfrukostar, mellanmål, skolskjutsar, skolmognadstest, blommor och bin m.m.? Vi hade ju ingen aning om kuratorer, psykologer, konsulenter stödunHUR kunde vi leka med kottar, dervisning, speciallärare, ungpinnar och stenar, ulan att veta doms- och idrottsgärdar, simhalett dugg om lekmiljö-planerad-te- lar, sociala fö rmåner och -närnnder. Hur kunde vi klara oss? rapi och "Barn och kultur"?

Scna k-väll srurcn fT:m Abo kI. 21.30. ~esa utan hyrr enJ ast 70 marko • Annu förmanligare med dagruren. 60 m ark fTån Abo kI. 10_30 (ej mand agar). • Med dagruren kan Ou ocks<t aka tili Mariehamn. jO marko Ohs! ilja Lille" dagrur anlöper AlanJ aret runt • Använd Oig <IV ilja LlI1c ' rabarrer Ou kan fa rcsan för halva pn et Fraga cher vart rdbarrprogram pOl rescbyran. • Bntkryssrung - inklu Ive maltidrr - endast 116 mk (fred. 184 mk). M ed hyrr ko tar kryssningen fr. 166 mk (fred. IT. 234 mk). •

,2,~"-. . . .~~~,,,~~~J .

bekvämt~ men rHur kunde vi? 1: Res fö Vi, som föddes , utan mödravärdscentral, rädgi vning, mödra-gyrnnastik , mamma- och pappa-led igt, moder- och faderskaps-penning, daghem , dagmammor och lekis, hur kunde vi utan cellstoff, plastblöjor, tape och all slags barnmat på burk, leva och lära oss krypa och gå så långt och så länge?

VerkJigt lyckadresa - fönnånligt.

....co _ J

..- .

n. -

:~::~-~i,~,~~; ~-- .:'.'

A.BO, 0) .ilJa LlIll' Ab, H,lIltvcrkarc!!iltan 4. rd. 921-333 >-14 SIlja Lme Tcnnmalcn, Aho hamn, rl'!. 911- 106000

SILIALINE.

•

. '

~ -.1

;

..:.'1!

:;l ,

~ . \ _,. /~

Resa 1. 7 - 10.9. 81 . Reseledare, prosten Lars Sigfrids, chaufför Bengt Olof Granlid, " medicinkvinnan" Ann-Mari Kuusinen. Resenärerna, huvudsakligen frän norra Korsholm jämte ett antal vasabor och tvä solvbor. Genom värt höstfagra land gick färden tili Lärkkulla i Karis. Där skulle vi logera tre nätter. Resdagen var soJig bAde utanför oeh inne I bussen Då Lasse krängde av sig roeken oeh kavlade upp skJortärmama, var det bäst atl ha fotsuJoma stadlgt på golvet. "Tårna upp, tårna ned! HäJarna opp, hälarna ned! Alta gånger, det gällde alt hmna med I takten. Vi svängde oeh krängde både åt höger oeh vänster. Övmngama var nytllga för de garnJa kropparna. Nog hann VI sjunga oeksä under resedagama. både allvarhga sånger oeh muntra lätar På Lärkkulla trlvdes vi gott. Morgon oeh kväll Hek VI andlig SPIS I kapeIJet oeh I matsalen styrka för lekamen. Tisdag morgon vände Olle kylam mot huvudsladen. På Jamvagstorget mväntade vi en gUide. som förde oss run t I sladen Domkyrkan oeh Tempelplatsens kyrka såg \'1 oekså invändigt. De var myekel oltka både tIli det yttre oeh inre men ändamålet var gemensamt. På Stadionplanen höll VI paus oeh mojade oss med kaffe oeh smörgåsar. som husmor på Lärkkulla sänt med. Lasse gay oss etl par tlIDmars lrisl, atl göra sladen pA egen hand De flesta av oss tog en runda på Sloekmann. Besöket i Rlrs var snarl etl minne blott, oeh vi var Aler hemma i Karis, nöjda oeh beJAtna med dagen.

Olle var så mnerligen snälla, all vi Hek gå oeh se närmare pä de minnesdka byggnadema . Klassbyggningen var sig lik på ulsidan, men aek så tnst inuti. BönsaJen, där vi samlats varje morgon , gjorde elt dyslert intryek. Borta var alla de förnäma profilerna frän sin plats på fondväggen. Tomi oeh öde! Byggnmgama används nu som Teknisk läroanstalt. Vårdträdet, den slora eken, stod pA sin plats. Rundturen forlsatle. Kyrkan slod på sin pJats, men dörren var stängd Olle styrde kosan mot Hangö oeh kJipporna vid Finska vikens kust. Vi stannade vid de "Fyra vindamas hus" Mannerheim hade ägt huset. Vi kände histonens vingslag runl oss. Dörrarna var Iykta, men det medhavda kafIetsmakade gott på kJippoma. Ristodens vingslag dånade runt oss då vi kom till kyrkan, oeh kyrkoherden berätlade om dess öden under ryska parentesen. Koret hade använls som spelhAla oeh bakre deJen av kyrkan som stalL Spelarna kom ridande lill sina möten. Nu var heJgedomen iSlåndsatt, men ganska myeket ändrad invärles. Hamnen tänkte vi besöka, men mölles av stängda grindar. På återvägen gjorde vi en lov tili Raseborg, oeh dess ruiner. Borgen stod på klippfast grund, men ändå

en ruin.

Resa II 14-17.9. 81 Samma reseJedareoch ehaullör, ny meclieinkvinna Karin Kloekars. Nu var det pensionärer frän östra- oeh södra Korsholm som var i tur all å ka ut. Vi var en trio från Smedsby som följ de med av bara farten oeksä på denna resa , som giek mot norr med Kuusamo som ändpunkt. Vi följde riksväg 8 tills vi kom nara Uleåborg, då giek färden i nordosilig riktning. Programmel under resan var aJJdeJes lika som under rörsla resan. Sång, gyrnnaslik, kaffepauser oen glatt humör. 1 Kuusamo skulle vi bo i Tauno Hetkkalas matkailumaja . Oeh här lrivdes vi gott. Blev väl mottagna oeh omskötla under hela vär vislelse. 1 närheten reste sig del höga Rukatunluri med hoppbaeke oeh skidJift.

Resan till OLOFSBORG den 9-10 juli

Krigets spår igensopade Tisdag morgon styrdes kosan mot Salla , del krigshärjade och delade. Där ranns nu en ny kyrka , invigd 1950. Danmark hade skånkl medlen. lnledören var enkel, men vacker Utanför kyrkan fanns elt minnesmärke över de ornkomna. Många blev kvar på andra sidan vid den nya gränsdragningen . Livel går aJltid vidare oeh spåren sopas igen, men många årr finns kvar. Från Salla Iorlsatle vi resan [ill Kemijärvi. Där hann Regina avlägga en fransk visil hos sina slåklingar. ln lill Kemijärvi slad ledde en lång bro. Sladen låg nästan i sjön med samma namn. På väg hem tili vår kära "maja " Nu har vi fätt bekräftelse på att Martti Talvela sjunger vid premiären slannade vi vid folen av Rukalunturi. De mocligasle kasta de slg i pä T rollfl öj len - endast denna enda föreslälJning - den 9 juli oeh soHan och åkle upp tililoppen av naturligtvis har vi biljeller just till d enna. Resan är fulltecknad , med ett 10-laJ pä vänlelistan, men om datum berget. Vi mindre mocliga gjorde aliärer oeh understödde turislnä- l.ex. inte skulle passa någon av de anmälda, så kan det ju alltid löna sig rör intresserade at! anteckna sig i kön. ringen i den lilla butiken . Hesan pris: mk 520: inkJuderar: bussresan, operabiljellen , logi på Hotel VuoriIinna i 2-pers. rum, luneh på Terlin karlano o. Anjala Torp oeh frukos! på Caslno. Tillägg för enkelrurn mk 60:-. Förfrågningar tili SPF:s kansli tel. 90-7537820. Onsdag morgon u! på ny uppläektsfård. Vi besökle Oulanka nalurpark, oeh där var naluren verkligen storslagen. Branlstupan de berg, sjöar, forsar av olika storlekar , stigar, trappor oeh spängar. Träden stod höga oeh gröna. På hemvägen gjorde vi elI Där bodde bon, den gamla, 10m En lilen stad, en bögst lruriös, besök i staden Kuusamo. Hela sln kamp ren kämpat ut vid slranden av en å; denna resa var en enda räeka av ocb nu med saktmod bldade längs krökta gator trängas hus naturupplevelser. De kan inte beden långa kväUe ... slut. boläUiga ocb grå. skrivas, måsle upplevas. Många Ibland en urblekt bilderskat! Et! lutar hit, et! annat dll, renfJoekar såg vi, ibland mitt pä I daguerrotypi men högst på åse... kam vägen, ibland på sidan om. Vägarbon levde, tacksam lör var dag, den sekelgamla kyrkan står na var goda baeke upp och backe som lugnt 6ck gl förbl. massiv ocb allvarsam. ner. Dår var längt mellan grannarna. När höstmörkrel faller på , Det var den gamlas största fröjd Et! skimmer in som lordomdag. år del säkert kompakt. lnle kan att I de .Inas rund omkring den .taden .tår, det åndå vara tom! på folk , ty begrunda frldens djupa text et! skimmer utav juJefrld granne med vårtlogi fanrts en stor I juJens bögtldsstund. Ifrån mln barndoms h. skola. Jag mlnns, bur glat! man bälsade Dl .ken mabognymöbeln blank Torsdag morgon tog vi farväl av och utan överdrag, des.låga triistatlon vårt värdfolk oeh styrde kosan ocb granen tändes under glam ocb såg dess kyrkas branta tak mot Vasa, dit vi anlände då solen 1 bamabarnens lag. på böjden bakom bron. daJade. Vädret har varit del bästa tänkbara under båda resorna. Den gamla dött. I hennes hem Del fanns et! hem I denna stad, Faeit: Ledningen, karnra lskaär ren lörändrat aUto et! enkelt, gammaldags. pel och glädjen var lika bra, logiel Del öga, som mig möter dir, Uppå dess trappa möttes man bra pä båda stillena . Upplevelserir främmande oeb kallt. av hjärtJIg bälsnlng strax. na i naturen, i syd och nord kan Men till den lilla staden än De Ijusa rummen präglades inte järnföras. Ges tillfille sä lror och delta stängda bo av fromhel oeb av frid , jag nog all Kuusamo lockar en angh mannens tanke mången gång och allt var oförändral där nan gång igen all flnna bamets ro. som uli farfan lid. Glada hälsningar till alla medreWALMAR PROCOPE senärer Anna Wikman

F,d. "trissor" återTorsdag lllorgon vin ka~e vi av- Här var det rena, sked tili vallnerna på Larkkulla upplever gamla Semi oeh så vidtog hemresan under rama, rentrafiken Onsdag besökte vi Ekenas oeh Hangö. Det var med en viss nyLikenhet Jenny, Elsa oeh underteeknad nalkades idyllen vid Pojoviken. Vi hade närnJigen i början av 1920-talet nölt våra k)olar på serrunanets hårda stolar. Lasse och

sång oeh gymnasttk. I Humppila glasbruk såg vi glasblåsarna i arbete, medan vi draek kalle. Solen stod ännu högt pA hirnJen när vi nalkades hemtraklerna oeh vi skingrades hitå t oeh dilåt var oeh en tili sitt. En lyeklig oeh glad resa var slut.

STILLA NATT - HEUGA NATT

JULISALZBURG 21-27.12.1981 Upplev en oförglömlig jul i de trakter där den berömda julsången kom tili. Upplev en annorlunda jul med äkta julstämning och -program i österrikisk miljö .

mk 2.690,Det är inte mera många veckor tili julen, ring och boka snabbt Din plats! Tel. 921 /333 555/ Lisa Valasvaara

RESEBYRÄ AB Kristinegatan 10 20100 ABO 10

1ruRlIEla

Ett gammalt hem

Morskt, norskt silverarbete

KORSORDET 4/81

lick våra dukliga korsordsläsare skämllynne och k1yfllghet! Tack kämpa med i löregående korsord, tili Er alla. som olyckliglvis innehöll såväl Som litet plAsler pä såren har lekniska som mänskliga lel. Det lekniska kan förklaras med gar deltagit i dragnmgen och hela att - som de nesta inlelligenla lä- 7 penninglolter utdelats och löll sare redan märkt - bilden i tryck - lolten på löijande.: nmgsskedetgledl rula lili vänsler Annikki Beyrath Hfr 57 Eila Forsström Ekenäs (jämför lösnmgen). Hjördis Gustafsso n Lovis. Beundransvärda och humoris- Margit Hellman Vanda 30 liska har våra läsare i alla lall va- Elna Lindfors Hfors 18 ril, då inle en enda av de - helt Georg Musellus Vä tanfjärd naturligt - från läsarkrelsen in- Gerda Öhman Åbo 10 komna påpekandena har ~aritir rilerad ulan enbarl lulla av Lycka tili i oktoberdragningen!

Ensam

)

Hur ensam. jag barll /rägllr. /är eli mälllliska ~ara ? IlIget kort i brnlädlln /räll dem som semestrllr i södern I ngen signlll /rän tele/ollell oc" eli röst wm /rågllr "ur mali mår i dag En dag flnRs mlln illte mera Dä

minns mållga en med ~ackrll blommor på grll~ell KATARINA NORDSTRÖ "'1

Från J akobstads PenstOnärsk1ubb M. loren busslast pensionärer över lili södra Sverige. Del var i Nådendal vi lämnade vårt land, lör alt följande dag vakna i Kapellskär. Vi körde genom Roslagen, med.dess böljande velefält sjungande " 1 Roslagens famn på den blommande ö". Den lörsla pausen lör dagen logs vid Kungliga sloltel, och Slorkyrkan besågs och beundrades. Andra pausen gjordes vid Lövslad Slotl lrån 1774, med dess jättealmar som lologralerades bl a ägare ålerfinns de la Gardie. Så vidare över Göla kanal, som var smutsig och smal som det i visan heler. Pä ellerm.iddagen anlände vi tili polkagrisstaden Gränna, som ligger på branten av Sveriges näslstörsla sjö Vältern. Där reser sig Gyllene Uttern som en sagoslolt, med reslaurang, kaUestuga. ltiosk, hOlellrum, vigselkapell (olla använl), smä stugor, festvåning, konlerenslokaler m.m. Vi beundrade vigselkapellet, en milliatyrkyrka med allt vad därtill hör. Det var Rolf och Rulh Gyllenhammar som uppförde Gyllene Ultern . Familjen Gyllenhammar adlades år 1756 av kung Adolf Fredrik Vi åsåg polkagriskoknlllg och -liliverknmg, och inköp gjordes. Einar Häggblom .som kan hela

ballonflyltaren Andres liv och leverne, hade på förhand redogjort fördel , så nu varvI mtresseradeav att med egoa ögon få höra om den ödesdigra tragedin vid NordpoIen. Museet gay en levande beskrivning av Andn!s slrapatser Följande dag körde vi över Ölandsbron 6.070 m lång - den längsla i Europa. Med 80 km 1 timo log del 5 min . 30 sek! Nu var vi på Sommarlandel och det lörsta besökel var Sol1lden. Kungens sommarresidens, som han som barn ärvde av sin farfars far Gustav V Omrädet bestAr tili slörsla delen av ypplga , lypiskl öländska ek- och hassellundar I parkanläggomgarna ingår Italienska lrädgården, Engelska parken, Holländska lrädgården , mmnesstoder, många sydländska lrädarter jämle blomslerprakten m.m. Guiden Karin väntade oss vid Mörbylånga Karin är född 1 J :slad och var endast 6 år vid ankomslen tili Öland. Med säker hand förde hon oss genom södra Jandel. Där blommade vallmoängar, stora lökfält som lörser 60 procenl av Sveriges bebov, stora gurkodlingar, ca 300 väderkvarnar, Gärdesgårdar av kalksten äverallt, men stabilast var ändä Karl X:s mur, som byggdes över hela ön på 1650-talel lör alt inne-

SKÖÖÖNT! Ingenting är Sc/ skönt som all en" ka /l ruskig dag få komma hem tili en varm kopp kaffe och därefter insvept i en mjuk pläd få lyssna till Nordans tjur där ute.

slänga hjortarna på Oltenby, l.o.m gamla fähus av kalksten Fyren " LAnge Jan" stär på sydspetsen, mvid Ottenby lågelstabon med lägelmuseel. Av öns 34 kyrkor besågs Färdlösa kyrka från 1634 Vi hedrade kyrkan med "Härlig är Guds hlmmel". Karm sJöng iör oss Ölandssången " Har är fagra sommarlandel. vmdarnas och solens ö". Kvällen avslulades med mlddag på Slrand HolelI , där Lasse Berghagen dA upplrädde. Öland lämnade vi och fredligt inlogs mäktiga Kalmar Slotl som lorndomdags var rikels nyckel. Sloltets mäktiga vallar, ruskiga längcelJer. lunnlar och borggården beundrades. 1solsken lämnade vi hemlandet. Som gäster levde vi 1 solsken. och 1 solsken återvände Vl . Fran Abo startade vi hemfärden, för aLt i Björneborg bese SIgfrid Juselius mausoleel, som mlar en särställning i raden av nyare tiders gravmonumenl. Sång, berättelser, vitsmakare yppfyllde tiden sA humöret var 1 topp under hela resan . Bussen glck som etl urverk och chauffören var utmärkt. Femdagars rundan var så över och allas kommentarvar Öland är toppen , del känns i hela kroppen .

FORTSÄTTNJNG __________

Sommarens

Aktuell

(från (örsta sidan)

pens io_nspol iti k Regenngens budgetförslag för 1982 kom tilI under dramatiska omständigheter När deUa läses har ri ksdagen genomCört sm remissdebatt och därefter behandlas budgetförslaget 1 statsutskottet fram tili ju! . Budgetförslaget är alltsA aktuellt hela hösten för God Tlds läsare. TilI alt börja med hamnar det dock 1 s kuggan för riksdagsbehandlingen av folkpensionsreformen som är särskilt intressant Cör de Colkpensionärer, nuvarande och blivande, som har inget eller mycket blygsamt arbets- eiler t]änstepensionsskydd aU la ila tillbaka på Folkpensionsrefonnen drar sam mest en tilläggsArskostnad om 2,2 mlljar der mark, varför det mte är alt förvåna om bl.a budgetförslaget tör Ar 1982 viltnar om att det sedan inte unns pengar över for så mycket mera 1 reform väg den närmaste tiden och deUa dra bbar mte endast pensionärer Budgeten for nästa Ar bjuder sälunda på en kaIldusch Cör pensionarernas organisationer som föreslAs få ett 300.000 mark mmdr e anslag än mnevarande år. Känner vi Rainer och hans kolleger rätl är detla ett mlssförhållande som kommer atl rättas tilI. En annan utmanmg pä et! S.a.S. högre pian och i annan storleksklass ä r atl endast 10 mil]oner har reserverats Iör kngsveteranernas förtldspension som skulle komma 1.10. 1982. En samstämmlg opiruon i nksdagen torde höja summan avsevärt tili det llodubbla , tidlgarelägga lkraftträdandet oeh lindra de föreslagna rätt hårda villkoren för a t! CA pension. För övrigt kan konstateras at t det är de yngre frontmännen som hinner komma i åtn)utande av förtidspensionen , de verkhga veteranerna har redan

uppn Att pensionsåldern eiler nAs överhuvudlaget mte längre av fosterlandets taek 1 samband med atl regeringen i veckor slutbehandJade Sltt budgetförslag stod den långsiktiga pensionspolitik'en pä sätt och vis i eent rum även om deUa inte framgick av tidningsrubrikerna . 1 det person- och parti-, för att inte tala om president-polltiska spel som bedrevs med stor intensitet hade arbetspensionspremien en central roll. Den hade tidigare i vår fastställts i lagehlig ordning tili 13 ,1 proeent för näs ta Ar. Nu beslöt man doek efter Iå.nga turer i långdansen gen om en unda ntagslag sänka den tili 12,4, som det sades i ör a tt motverka näringslivets kostnads t rye k. 1 praktiken innebar dock denna å tgärd en maskerad höjning av lånemomentet i budgeten eftersom den brist som uppstAr i pensionsfondem a naturhgtvis mäste betaIas tlllbaka i framtiden - u all man inte har en sänkning av pensionstryggheten i tankarna. At! pens ionärerna under de senaste decennierna på ett otrygghet (vi undantar här den oifentliga sektorns t raditionellt bät!re pensionsskydd) har ä ven lett ti U a tt pensionskostnaderna blivit en nagel i ögat på bl.a. budgetmakarna i unansministeriet. Det a r mte utan 'att många ställer sig frågan om de IMten som lagstiftningsvägen getts ifråga om arbets- och tjänstepensionen så småni ngom urholkas genom en kortsynt improvisionspoliktik som än hän visar tili konjunkturerna, än tili de " Iör höga" pensionerna.

H e nr y Ol a nd e r

Det var det österbotlniska distriktets traditionella sommardag, som denna vaekra solskensdag den 13 aug. hölls i Årninne, MaIax. Pensionärer kom frAn hela svenska Österbotten med bilar, med bussar och någon enstaka t.o.m. på cykeL Inramningen var också den bästa tänkbara. Rymhga utrymmen 1 pavHjongen i Aminne folkpark vid Malaxås utIopp i Malaxfjärden . Folk trivdes tillsammans med vänner och bekanta denna vaekra sommardag. Det var Ma laxgi Ilet som inledde programmet med musik. Gemenskap oeh livskvalitet är ofta tema för den verksamhet som bedrivs inom vAra pensionärsorganisationer frarnhöll distriktets ordförande Einar Storgård i hälsningsanfärandet och fortsatte: Gemenskap med andra inom samma åldersgrupper kring oJika aktiviteter ger innehåll åt en oIta grå vardagstillvaro. VAr pensionärsrörelse är i högsta grad ideell och inom den kulturella sektor där rärelsen har sin hemv ist, där är det viktigt att kunna leva upp tili det rika arv, som vi har i vårt språk, i vAra seder, i vAra traditio-

ner, ivAr livsföring överhuvudta-

get. Vi vjll skapa samhörighet, värme, gemenskap, meo vi viII också skapa trivsamhet, skapa en känsla för det månniskonära, det sam inrymmer vänskap, kamratskap, hjälpsamhet, s!öd, uppmuntran. Programmet bjöd i övrigt på en presentation av MaIaxbygden av kommunaIdirektör Hå ka n Nordman och ett mtressant föredrag av professor 0 I a v A h 1b ä c k om den isländska lit!erat uren. Detla föredrag kommer att publiceras i God Tid . Svenska Pensionärslörbundets I ordförande Alfred Sm e ds framförde färbundets hälsning oeh taekade professor Ahlbäck för hans msats för svenskheten i vårt land och för utforskande och bevarande av svenska språket oeh vAra dialekter. Den lättare delen av 'programmet bjäd på ett kåsen på maIaxdialekt av H arald Nyman och en menuett dansad av M - k I u bbens pensionärerfrånJakobstad. Dessutom roades publiken med en sketseh ur sen aste års Malaxrevy. Sommardagen i Malax blev Iyekad, undantagandes det a tt mänga på grund av bristande anmälan blev utan köttsoppa . TiIl ett nytt Ar kommer vi äverens om att anmälningarna skall in i tid.

Under deUa år, det internationeUa handikappåret, är temat Iär de insamlingar lnvaJjdförbundet arrangerar bättre livskvalitet även fär handikappade. Denna målsättning begränsas dock inte bloU till en verksamhet under eU år. lnvalidförbundet har under hela sm 43-åriga verksamhet arbetat fär ati höja de handikappa-

----------------------------------------------------~desställningochförenökadjäm-

Här bor vi under resan tili Viborg sommaren 1982

Närmare uppgifter om SPF:s viborgsresa, som går i augusti, i något av de närmaste numren av God Tid.

likhet i färhällande till friska märmiskor. Ett exempel pAkontinui teten är lnvalidförbundets servicehusprogram, vars mäl är atl erbjuda de handikappade en möjlighet att bo i eget hem i ställe! fä r anstaItsYArd. De svå.rt handikappade behöver dagligen andra människors stöd i olika funktioner. Servicehusen är planerade så att man här skaIl kunna erbjuda all den vArd och hjälp som behövs oeh samtidigt den känsla av självständighet som boendet i et! eget hem innebär. Färutom bostäder för svårt handikappade har man i servieehusen reserverat utrymmen fär de handikappades speciella behov, färu tom måltidsutrymmen , bl.a. utrymmen för rehabilitering och fritidsaktiviteter. 1 servicehusen strävar man till att de handikappade själva skall försöka reda sig.

Servitehus-hem

yör hlJndj~IJ""ade

fuJjnslJm,jfIR: "ostgjl'O Ml ~-4

1nvaIIcIf6rbundet rf

Man vili inte minska den egna aktiviteten utan hjälpa oeh spoITa de inneboende att bjuda till. Man strävar till att minska behovet av tjänster oeh hjälper de handikappade att leva oeh Iungera aktivt utgående från de egna förutsättningarna.

Solen rullar ihop sig som en gul näverbit, flammar tili och !örnar mot en granskogs kant. Men tidens s tröm dä mms ej upp ocb solens lilla näverbit daosar i dess råra. En lång linje av dagar och Ar

Adresserna kan bestäJlas från Svenska Pensionärsförbundels kansli , adress: Vlborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel. 90753 78 20 (vardagar kl. 10-14). Därtill finns adresserna att köpa i Helsingfors Sparbanks huvudkontor. Hyllningsadressen kostar 20 mk. Kondoleansadressen kostar 15 mk. Föreningar som Atar sig att sälja adresser erhAller en provision om 5 mk per adress. Behållningen av försäljningen gå; tili Jarl Hellströms minnesfond.

lnvaJjdfärbundets -servicehusprogram omfattar sammanlagt 16 servicehus i olika delar av landet med sammanlagt 650 bostäder. Man räknar med ' att kunna genomföra programmet Ar 1984. För närvarande stär tio hus Iärdiga på följande orter: HelsingIors, Tammerfors, Björneborg, Joensuu, Karleby, Kupio, Kuusankoski. Rovaniemu, Uleåborg och Vanda. J Kajana, Vasa och Åbo uppför man som bäst servicehus och programmet omfaUar ytterligare tre enbeter som uppfärs i Jyväskylä , Lahtis och S :t Michel. Bostäderna i servicehusen är hyreslägenheter och sä gott som alla bostäder är enrumrnare. Servieehusen har kunnat uppföras taek vare det oersättliga slöd som givits av medborgarna. Genom Jnvalidförbundets julinsamling har man redan många år insarnlat medel fär servieehusprogrammet. Även i år sänder Invalidförbundet till varje hem inIormation om haodikapparbetet, fem stycken julkort har tryekts med sammanlagt 60 olika motiv. Et! eget bern i servicehus tör handikappade - genom

julinsamlingen . JNVALIDFÖRBUNDET rf Postgiro 142944-4

växer i mi tt hjärta men det strandlösa djupet är V ar minut omkring mig oeh solen ocb vArens linje som jag drömt mig är blolt en virvel. Rabbe Enckell

15 15 ........ . . C. Finns Finns i Narpes,

RUIa'l' iU • •

. ochh H"II"in,nfnlrc: . ...... .UI . . Vasa Vasaoc Helsingfors.I Med vår var specialutrustning specialutrustning Med och ertarenhet erlarenh et är ar det möjmojoch all ii stort stort sett sell ta ta hand hand ligt att om vilka vilka gruppresegruppreseom som helst heist arrangemang som oavselt varifrån varitran,, vart, när nar oavsett och hur ni ni reser och och oavoch sell de programpunkter ni sett onskar. önskar.

f'irv1Bav..resor

Buss: NARPES - KSTAD KSTAD-VASA - NÄRPES B:BORG-HFORS B:BORG - HFORS

till SOVJETUNIONEN

JALTA 13.11. 1982: 1982: Fredagar fr.o.m. fr.o.m. 2.4 2.4 "Svarta JAL TA:: 6.11, 13.11. parla" . 9 dygn I kl. kl. halvp. mk 1.1451.145-1.420,(fr. havets pärla". 1.420,- (fr. Vasa). Flyg från fran LENINGRAD. Vasa). LENINGRAD: 2.12, 21.4-82 mk 425425 -630,-. 630,-.

,~ RESEBYRA » . «

HOIIIUI

""STRACK STRÄCK

pA DIG" pA

Kanns na ck en och axlarna a xlarna Kä nns nacke n och spända s pa nda och oeh huvudet hu vudet tung tungtt?? Ka nske Du bba ä r hu v udeett i fel huvud rei hallning m m ed ssaammanpressad m ma n pressad hållning hop sjunken och " hög hog hops junke n nnack ackee oc h a kfor ing" (fig (fi g . 1). 1). hakföring" Prova Pr ova på pa röljande fo lj a nde rörelse: ror el se: Ha ll l ] ryggen ryggen rak, rak . Dra Dr a in bakan h a ka n " Hä oc h t öj ka oj nac nackkeenn lå la ng, ng. De Det sska kannas so m om Du växte vax te några nagr a kä nnas som ce ntimeter nti me te r . Forsok pa samma sa m ma gång gang för foraa Förs ök på s kuldrorna k ul dr or na nedåt. ned at. T öj oj ~~-5 se -5 sekund er , s lappna la p p na lån lan gsamt av" kunder (fig, ll inte (fig. 2). Obs! Ob s ! hå h all in te andan. a nd a n. De nna n m aann uutfulfön na rörelse ror else ka k an ra var els t J, äaven med aann va r som hheist m an arbetar. a r be ta r , man

Hfors , Anneg 1, tel. 90-175455 VASA. StatJonsgatan 7, tel 961-112112 NARPES . tet 962·41 271

SOMMAR SOL SOL OCH OCH BAO BAD Res med tili tillTeneriffa 1982 Avfä rd 6.2 --82 82 2 veckor, Avlard veckor, Palmeras Playa halvp. halvp . med utsikt ut sikt 2.952 mk, mk , utan ut an utsikt u tsik t 2.845 2 .8~5 mk. Avfä apart. TenegUla Avfa rd 6.2 -82 -8 2 2 veckor veckorapart. Teneguia kaffefrukost karfefrukost 2.475 2.475 mk. mk . 6.2 --82 82 3 veckor rt, Bellavista kaUefrukost apart. kaffefrukost 3.540 3. 5 ~ 0 mk. mk . vec kor apa Avfä rd 13.2 -82 tslkt Avf ard -82 2 veckor vec kor Palmeras Playa halvp. med uutsikt 3.252 mk, 5 mk. rnk , utan ut a n u tsikt tsik t 3.14 3.145 13,2 a part. Teneguia ka[fe[rukost karfefrukost 2.775 2.77 5 mk. mk . 13.2 -82 -8 2 2 veckor vec kor apart. Anmälningar Maj JJohnson, ohnson, lel. 11 94 Else-Maj tel . 961/ 961/11 94 10 10 Anrn alninga r emottages av Elseeller ell er Gitta Unge Un gerr Resebyrä Reseb yr a Polans, Polaris , te!. tel. 96 1/12 1/ 12 15 55.

TIL T IL MlN MIN MANN MAN N PÅ EN pA ALD E RSGRENS RSG RENSEN

glommer 'Jag glömmer aldrig" det aldrig" har blir inge in ge n reseskildring. Det här Sadana får far ni nog n og hhoöra ra tili till lust lus t Sådana leda . Nej, Nej, jag tänker tiinker bara beoch leda. ratta n ke lhet om om vad jag en en rätta i all e nkelhet dag fic k se se oc h uupple va , Vi var i och ppleva. tva veckor sslute lutett av mars under unde r två veck or i Marbella i syd syd-Spanien, Hot ell et MarbelIa -Spanien. Hotellet "Anda lucia Plaza" Plaza" var e tt tt stort, "Andalucia stort, fOrs ta kJass kl a ss hotel! h ot ell med 422 rum första rum,, 3 m ala r, 3 barer mm . så sA nnog a g var var maats tsalar, barer mm. de sto rt, men m e n alit sa va d ett stort, allt var så väll ordna an något n ag ot ordnatt,, sa så int intee visst visstee m man ran gsel. om tträngsel. ine lla m ed de Det orig originella d e t h ela var, att det d et gick e n tu n n el uunder nder gatan ga ta n tunnel ed tv te till tt gro nomrade m tilI eett grönområde med tvåa uutebassa n ge r, liggst olar for lbad, bassänger, liggstolar för so solbad, te nnisbano m . Tunn eln uuttnnisbanorr,, m mm. Tunneln myn na de i et rt, nasta n pa la tsmynnade e ttt sto stort, nästan palatsliknan de hhus us med li knande m ed en e n stor, st or , uppuppva rrnd sirn b assa ng , bast u och värmd s imbassäng, bastu

rum forr medicinska behandlingru m fö m edicinsk a behandli ngar, gymnastik mm . Vi gick gi c k bara ar, ga ng med rullstolen genom eenn gång ru lIstole n genom dar var va r 5 gånger ganger 6-7 tun nneln, eln, ty där trappsteg ar besvärligt, be svarligt, trappst eg och det vvar maann k om nog bättre ba tt re over gatan , m över gatan, fas t ddaärr inte fanns trafLkljus tralik]jus ooch ch fast t raliken var Iiv lig . Spanjorerna S pa nj or erna traflken livlig. k o r över over hhuvudtaget uv u d taget va ldigt hhårt. art. kör väldjgt I tunneln ga 1 tunnelnss borjan början fanns rnan många ]jus ov a nfo r, sa lina tavl or m ed ljus tina taYlor ovanför, sä ddeett va tt noj a tt bar a gä ga ddar h varr eett nöjee att hara ä r oc och beundr be undraa d em. e m. Och sa ilL u ppl p pl eeve v ell s en . En En så ttili dag da m ge no m d å jag jag ggick ick e nsa nsam nom nneln fo tu tunneln förr att ta mig e n simtur simtur,, markt orrar, som märktee jag jag,; att d e tv tvåa ddörr,!", hi ttills all tid varit sta ngda, stod h ittills alltid stängda, hal vopppna. pna, Obotligt halvö Obotligt nyliken nyflken som jag de" ja g fors tigt in . jag ar, är, " glutta gluttade" jag försiikktigt r, Ijus Ru m m et var mmet var en e n sto stor, ljus utstiillutställ-

av Cicely kob Skan,le, n Cice ly og Gu Guyy Boa. Boas I Ja Jakob Skarstcin

eir dll jollist N t/r d« llei I/{I snart snort blir b lir pem pensjon ist og ~h{/I sk al bli hjelnlll ltj enunee - !>.WO lll I/1 ellI du Pii vil ,. seiI lu IlIrer eliIlee l'enIU .H rcr dill ve nne! r pI}(åi h\'{J hva dll I'il vii bmh bru k e liden tid en lil, Iii , og jC)lh j eg mC>ler fo n 'iu l : fo lk ie« tnot er spw spor [orvisst " H va I'a vil I'illwn som hall bli bli - .1'0 1/1 pem pen sjj oniM onist ?" For jjahl fis l, e , hlalrespo rt akt og fiske, kla tre sport og seilill seilingg eliel' eller golf go lf - og Slihl s lik t som ja , allslugs all~ /a g5 kort hOrl , .1' 0 1/1 ~jaH sjakk og bridge - ja. de t 11lI,. !Ulr ellI del du .rahlis!,1 [aktiskt a/dri aldri lil,l likt . Og !,or I,rys s ord? - "" 7i'(111 Tr(~ t1 og trist !" .' " Oi: kor og og kryssord? HI 'a vil I'il ellI SOIl/ e n sjolli~l H va du bli - .1'0 1/1 p ensj onist ?

DII II nn nngiH alllid tillitsverv, tillilS I 'el'\' , f)1I u gi kk allti« /o rell slil ' og l,ol1l itee,. fore niillg ngsllv kontit alI .1'0 som kre l'ele st SIre shjen ', Og lilt 1/1 krevde revi' og skjerv, a l's lo dn dll (I å st cl!« elle m ed. ed, del avslo DII stilt e d eg m Ined I'ilje sist sist . f) 1I stilte ed vilje \'{J vil I'il ddll bli - .1'0 som pell5jonist H I'a tt bli 1/1 p ens jonist ? hVJr I/{I I/ei hheI': III/t er IIIII/d hllnd Jo,. hor Jo er : Du f)1I lufter m sl,keerr bi! bil og luker IlIh er bed og vas h(1l1ss og s ager a!:er ve I'ed og f/orer orer tuni d og ba-rer b{erer va I'arer opp og rer op p og lin ed , nå vii I'il jj e g bbli p e J1jjollisl.' For I/{i li pensjouls t!

Camilla Camil la Fabritius

i Liv och Spanst Spänst ~\ ...,\\I/.III'",~~

~¥

~~o

~...., . -,.""

t: r

- 't~~\\~r~-~ -1W,''' ~t~~ a!_

-- ~G5jr--»

_.-

- 0..:'

:::~. .

-='"

~""

RES MED BUSS

-- ssnabbt, nab bt, bbekväntt ekv a.nt Deh 6r alit n mi n li gt. och franU" franUor allt r6 f"onnånligt, Nar e t gaiter p presor u s s kkan an vi eerbjuda: r bjuda: När ddet gäller gru g ruppres or m m ed e d bbuss -- pl ane rring in g aav v rr esor plane esor -- hhelturis elturistbus r (t o a le n, lu ftfj adring, tbusssaar (toalett, luftfjä dring, Hillba r a bbänkar anka r m .rn. ) f"ållbara m.m, -- lo gi oc h bbiljettbokning ilj e ttb o k n in g logi och -- sigh tseei ngt u rer, resele dare s ightseeingturer, res eledare

Se mera! Res moo med

11.5VNgpVlill(g R.$VNgpVlsI,zg Kont oret N. pla na dg atan 0-116 6 KontoH:t N. Es Espla nadga tan 11 1 1022100 ha mn 11510 22100 l\olarie Mariehamn 11570

ning ssal m ed e n my ck en het av ningssal med myckenhet av upphangda ta vlor . Av det kade upphängdatavlor. det du dukade bordet tt det sku lle bordet forstod förstod jag jag aatt skulle blii een vernissage. Dä rrummet för bl n ve rnissage. Da ummet for tillfallet k jag m od igt tillfållet var var tomt, gic gick mod'gt in oc och fl ck mitt livs sto stora in h lic k m itt !ivs ra uupplepp lety dar där fanns fa n ns ta taYlor som vl or so m velse, ty d irekt talade talade till tili m mig. 1nte behovbehövdirekt ig. Inte jag stA dar där oc och fundera vad dde e ja g sta h fu n de ra vad säga, tavlorna kkonstnären onstnaren vville ille sa ga, tavl orna fo rmligen ropade ropade ut ut si s itt budskap. form!igen tt budsk ap . Det var var sto stora oljemålningar, Det ra olj em:lJningar, uunngenir m men gefår 90xl20 90x120 ecm men ytterst ytterst tyd tyd-!iga. liga. Tyvärr har har jag jag sa sä fa, få , fattiga fattiga ord ord Tyvarr att est att beskriva beskriva de de tva tvä,, som som jag jag m mest fasc inerades av, men m e n jag jag skall sk all forförfasci nerades av, söka. Den fors första var kanske kanske dden so ka . - Den ta var en ma ktigaste av ok att mäktigaste av dem dem - fors försök a tt fa ntisera. fantisera. En e 2-3 ar En liten liten parvel, parvel, kansk kanske år gar lik en h et malad går ensam, e nsam , med med ny nyflk e nhet målad över h ela sitt sitt !ilia Iilla jag, jag, pa p ä ett ett plant plant ove r hela hhustak ustak med nimum m ed ett e tt mi m in imu m av av skyddsracke d ta kka nte n. skydd sräck e vi vid takkante n. HuH urna man se sett var var hogt, h ögt, ty ty mannisko människ orna man ser r nnere ere aärr sma. ser da där s m ä. Tank Tänk om om den den lilla, m aärr yt terst viilrn:lJad, lilla, so som ytterst välmålad , gar går ttili ill kanten kanten av av taket! taket! Oeh Och nu nu kommer et kommer ddet e t lina fma!! Tatt Tätt bakom bakom ddet (Forts is ta ssld id aan) n) (For ts.. pa på ssisla

Cicely Cicel y Boas ~ier du dll.. M en ell jj e g ler ler sistl) sist!) ((Det Del sier

.-_

.............

Guy Boas

Fra .. Forward 10 Relirmc nl" . BBC Publicalions-66

.--

.---

DAGTUREN DAGT UREN TILL 27/11 27 /1 1

22/1 2 22/12

...

STOCKHOLM Retur: Relur:

Tur: 30/10

..-

6/11 6111 4/12 4112 26/12 26 /12

2-a

16/1 0 16/10 13/11 13/11 11 1 1//12 12 1/1 111

23/10 23 /10 20/11 20 /11

1/11 1111 18/12 29/11 18112 223/12 3/12 8/1

04.30 04.30 04.40 04,40 05.25 05,25 06,00 06.00 07.00 07.00 10,30 10.30 16.00 16,00 16.15 16.15 20.55 20.55

8/11 8/11 6/12 6/12 27/12 27 /12

18/10 18/10 15/11 15/11 13/12 3/1 311

25110 25 /10 22/11 22/11 20/12 20112 10/1 1011

KOTKA KARHULA KARHU LA LOVISA LOVISA BORGA HELSINGFORS HELSINGFORS ABO ABO MARIEHAMN MARIEHAMN STOCKH OLM STOCKHOLM

65-korls ,aball, plals ,ese rve, lngar, lnga r. RING 65-kortsrabatt, plalsreserverl ngar, f6r1,agn förfrå gnlngar, RtNG

HOLMSTRÖM Ab Oy Hj HOLMSTROM Lovisa Lovisa leI. tel. 915-5251 915-5251 1/ 11 Resebyran Resebyrån

01 .00 01.00 00.50 00,50 00,15 00.15 23.40 23.40 22.50 22.50 20.15 20.15 14,45 14.45 14.30 14.30 07,50 07.50

slora, förfärade ögon. Och där, justl det hörnet, ser man igen de skyddande händerna, precis som _ _ _ _ _ (irA n femlonde sidan) de hade VISkat: "Vi skaU skydda liiga skyddel, mot fall och förm- Dig." J ag ser de skyddande häntelse, syns två stora dlskret måla- dema som en mors bön: "Herre, de vackra händer. Händer som skydda mitt barn friln världens skall 5kydda den IlUa människan. ondska!" - Länge betraktade jag - Kan Ni se dem? - Det var 5ä de tvil tavioma. Tili aIllycka kom gripande vackert - jag slod där mgen och körde ut mlg, jag var ju slum - och var glad att Jag var ändå olovllgl där. Pii de flesta ensam tavlorna var barnet i centrum, Och den andra lavlan var men just de här tvä kommer jag Ilka slor och gripande. aUtJd alt mmnas. En hlen. fallJgt klädd flicka , Andra dagen var vi i grupp och slor ensam mot väggen i elt gat- säg pa alla konstnärens tavlor. Vi hörn. 1 nedre kanten ser man träffade honom själv också flera spel5ar av störar eiler spjul och ganger, men då vi inle behärskafran bakgrunden, kommer en de del spanska språket, vågade vi grupp IUa k1ädda. hotande indl- inte tilItala honom. Han vru. rätt vlder. Flickan ser rädd UI, med

absolut vägrade att uttala, och det gör ju detsamma. N arnn glömmer man lätt. men hans tavlor minns jag länge, länge. P.S. Hans namn är Fernando Jimenez f. 1945.

Stintan

Glöm inte BU anmäla adressrcirändring tili SPF-kansliet Vi orgsg. 9 00510 Hfors, när du flyttar. Det är nödvandigi att du anger din g a m 1 a adress, med postnummer och altt, för annars kan vi inte biUa dej i värt register.

ETT VÄNLIGT ORD Ett vänligl ord och sagl i rättan tid Det mäkmr myckel llti livets slrid Det mäkmr mera äll 011 allO kall Det ofm seger över IIjärlall valll/ Ett vän/igl ord, som kosmr il/gelltil/g, En verkal/ lIar på del/lla jorderil/g Att sOl/a mållgel/ oförrätt Dcll göra mångel/ börda /ijtt Eli väl/ligt ord oell umll IIjärlal sagl D, Iro mig 011, del lIar eli sällsam makl. Filip Tammelin, Sthlm 1890

fTA8

Bland de senast den 5 november under adress God Tld, Eija Francke, Källstranden 10 C, 02720 Esbo 72 insända rätta svaren utlottas 5 penninglotter tili november månads dragning.

Namn: ............................................................................................................ Adress: ...............................................................................................................