God Tid 6/1981

Spara den separata

RESEBILAGAN! SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDET r.f.:s ORGAN

Ärg. 9 - Nr 6 15 december 1981

Svenska Pensionärsförbundet r.f.

VINTERSAMLINGEN 18 FEBRUARI1982

Rantasipi Yyteri i Ytterö, Björneborg Onsdagen den 17 februari Klo 14.30- 16.00 Klo 15.30 Klo 16.00

Klo 19.00

Ankomst och inkvartering Välkomstkaffe Vintersamlingen öppnas Ordförande Alfred Smeds Nord iska turiståret 1982 VD direktör Kaj Lindholm Underhållningsprogram Lärare Håkan Granqvlst Middag Dans

Torsdagen den 18 februari Klo 7.00 - 9.00 KL9 .00 Klo 9.30 Klo 11 .00 Klo 12.00

Frukost, morgonsimning Svensk i Björneborg Redaktör Gunvor Zilliacus Pensionärerna och folkhögskolan Rektor Kaj-Erik Nordström Lunch Hemfärd

Arrangörerna förbehåller sig rätlen atl göra mindre ändringar i Anmälnlngskupong I resebilagan programmel.

.'.

~:' " ..,;.! :~:, '.9"

.. :.

De lagändringar som hör ihop med folkpensionsreformen har under hösten behandlats av riksdagens socialutskott. Den 4 november 1981 hörde socialutskottet sakkunniga från pensionärsorganisationerna.

Beskattningen inlog en central p la ts i uttalande-

na. Det framhölls att rätten till avdrag bör göras så stor att folkpensionen och en liten arbetspension i praktiken går fria från ska tt.

Verksamhetsledare Rainer Nordst röm representerade Svenska Pen sionärsförbundet vid ovannämnda tillfälle.

''':.'';.~:.:;:.;:.L:: ..':li:::lP.':::

. ...

"Födelsedagsbarn" hyllade i Jakobstad Den 11 nov. firade Pensionärsklubben M i Jakobstad sina klubbmedlemmar, som under årel fyllt 70, 75 , 80 eller 85 Ar. Del var 52 födelsEdagsbarn som var kallade till Svenska gården Spelmanslaget inledde festen med för dagen passande lålar, va refler ordf. Uno Knutshälsade väikommen och gra lulerade årels jubilarer.

Mäktig Ijöd allsången och Wa I de Li 11 q v is t Iyckönskade med blick bakål och framåt och påvisade livets gång: N u vi d 70 år här 30 står, vid 75 Ar , 12 äterslår, vid 80 år, ännu 9 går, men vld 85 år, endast e n - vi f ira får.

Kaffeborden var du kade med levande Ijus och äkta pensionärsslämning blev det då U n 0 K n u ts sjöng 'De Ilyr vAra år" . De uppvaktades lack frambar Ann a Sanden som prisade klubbens tradiLionsfirande, kamratliga samvaro och gamla minnens hågkomster och önskade klubben Iycka och välgång framöver.

Till tonerna av Pensionärsmarschen avslutades den Iyckade födelsedagshyllningen.

Walde LilIqvist

::

:;. .

82 '-

.

'::: . . ;.::.:

LÄS 1 JULNUMRET: Biskop John Vikströms Julhälsniog Ali skapa kontalcter sido 2 Rainers rula sido 3 Spar- och hälsodag sld 3 Vad är NORSA!l1? sld. 4 Europas ä ldsta skriftsprå k sid. 5 Gemensamma liativ sido 5

rörbundsini-

Anni Blomqvist och Pensionär mod ell -76 sid 6 Om reumasj ukdo m. r sid 7 Höstkurscn mlttuppslaget MlN HOBBY sid o 10

Höstdagcn i Vasa sid 11 Dislriktsmötc i Åbo sido 11 Lyck. dc fcstarrangema ng sid 12 Kont ukl övcr di triktsgränsern. sid o 12 Aktucll pcnsiona rspolit ik sid 14 Tema kurs på SOFF sid 15

Att skapa kontakter Om ensamhet och isolering handlar alltjämt en stor del av de problem vi i olika sammanhang möter ho folk ute i bygderna.

Och här ä r del ofta fraga, inte endast om vara pensionärer. Inom alla älder kategorier finner vi människor vilka av en eiler annan anledning står vid idan om. Vid sidan om den dagliga samvaron, vid sidan om våra allmänna. samhälleliga intressen eiler de strävanden som präglar vart organisation liv .

Orsakerna tili en dylik isolering kan för den en kilde vara manga . En naturlig känsla av tillbakadragenhet. sorger. besvikelero mis. räkningar. svik na förtroenden o.a. Det har visat sig all liknande erfarenheter ofta leder tili all man väljer ensamheten.

Och edan man framhärdat en tid i isoleringen växer kontaktsvårighetern a, vilka ju sannerligen inte lö es i ensamhet eiler genom medilerande och grubbel.

När vi därför i denna tidning bl.a. försöker föra ut budskapet om möjligheterna tili kamratlig amvaro, tili gemen kap i pensionär kret en, tili amverkan i vara föreningar och vårt förbund. hoppas VI att budskapet även nar dessa ensamma pensionärer. Du som kanske brotta med de har problemen. Kom med i orten pensionärsföremng! Kom och ta del a\ det program som bjudes. i den gemenskap om \'ara möten och träffar för med sig! Och vi tror all du skall finna att pcnsionär rörelsen har mycket att ge. Därom \illnar de skaror som amlas tili sommardagar. tili vara kur er tili vlIltersamlingar tili röreningarnas vecko- eiler man adsträffar i stad och bygd.

Om utbyggnaden av kontakter rörde sig de överläggningar som för en manad edan hölls mellan ordf. och verksamhetsledaren för F.S.U. = Finland Svenska Ungdomsförbund och vårt förbunds ordförande och verksamhetsledare. Del samarbele som tidigare rent sporadiskt förekommit mellan en del av våra pensionär föreningar och ungdomsföreningarna på resp . orter har rallit väl ut, varför ett utvecklande av samarbetet är önskvärt. Programutbyte bör kunna ordnas tili gagn för bägge parter, i synnerhet för de föreningar som tar lIpp am8törteaterverksamheten på si l! program. Eli amarbete med F.S . U. bör kunna räknas som en ti llgå ng och för att motverka den ensidighet i programme n so m ofta pålalas .

I hög gr ad kontaktskapa nde var resan i västerled med e tt 70- lal av våra medlemmar den 23-25 november . Pensionärsföreningar i Västerås och Eskilstuna tog emoloch skapade möjligheter tili överläggningar om de kontakter som på sikt bör kunna ordnas mellan våra förbund och de enskilda föreningarna. Den re everksamhet som bedrives bör kunna byggas uI. Och här ligger våra nordiska pensionärsgrannar väl tili .

Det här är frågor som bl.a. kommer au behandlas vid förbundets vintersamling. ya planer, nya initiativ, med vidgade vyer för våra medlemmar. är detta läses ligger julhögtiden rätt nära . Familjens och släktens vimer amling. Från krönikan om Min barndoms by, återger jag en avsnitt som jag i tiden upplevt: Julottan

,...---Biskop John Vikström - - -.....

••

JULHALSNING När man läser julevangeliel i vår nya bibelöversätlning, kan man i försla hand tro atl översätlarna har gripils av den s!arkl växande fredsrörelsen eller någolslags socialt evangelium. Förr hörde vi den himmelska härskaren sjunga "Ära vare Gud i höjden oeh frid på jorden". Nu får vi höra "Ara i höjden åt Gud oeh på Jorden fred".

Har aUtså änglasängen gjorts om tili et! blldskap, som handlar endast om en inomvärJdslig räddning? Har den himmelska hären förvandlats tili sjungande fredsdemonstran ter? Har julevangeliel blivit fredspropaganda?

Utmärkande för den nya översättningen är atl man ulan några sidobliekan försöker så exakt som möjligt återge det som grundtexten faktiskt innehåller. Oeh nu finns där i änglasångens grundtext et! ord, som inrymmer betydhgt mera än bara en känsla av fnd i hjärta 1. Det ord som tidlgare har översatls med "frid" har a tt göra med människans hela liv, hela samhället. ja rentav hela skapelsen i VISS mening.

Oeh det är inte fråga om någon känsla i första hand utan om ett tillstånd. Det är fräga om fred i motsats till krig. Det är vidare fråga om försoning oeh sämja. Det hebreiska ord som finns i bakgrunden, ordet sehalom, avser att allt är i ordning - det individuella livet, samhället, naturen - genom att Guds vilja iäT råda oeh bU förverkligad . Det är fräga om atl livet är helt och inte söndrat. Det är fråga om både personHg frälsning oeh den mänskliga gemenskapens räddning genom att det som gått sönder blir helat. 1 tyskan används ordet Heil för frälsning oeh det är väl inte så långt frAn ordel heI. 1 1917 års bibelöversät!ning kunde man använda ordet frid för att ange allt detta. Men under årens lopp har detta ord bUvit allt snävare. Del har inskränkts tili att ange endast en känsla oeh inte längre et! tilistAnd. Det har dessutom i hög grad begränsats tiU det privata gudsförhållandet. Därför mås-

Julottan - färden lilI kyrkall, med frosliga Iräd, med eli ljltsnande sljämbeslrödd Itimmel.

Häslar oclt slädar oclt folk, ja, och lalrikl med bam, omkring lemplel elI levallde vimmel.

Kyrkan blev vallliglvis fylld och de Itundrade ljusell i korel och kronoma skapade slämning och alldakl, i bänkanTa Irängdes de snul, med de Ijocka malronoma.

Fonden har förulom genom bePsalmselngen ljöd oclt den mäkliga orgelmusiken som bntsade, ställda kondoleans och gratula sleg upp mOI vai veli oclt fyllde varl rll/11: tionsadresser fått emottaga donaFrid över jorden, god vilja elI mänlliskoma tioner av: budskapel - sländigl eli nyll evangelium.

Arkadia Pensionärer r.r.

En godjlll tillönskas alla våra medlemmar, vår idoga personai oe" Elsa Gustavson alla våra förstöeise/u lla medarbetare.

Wien-resenärernas överskott från Spanska Rldskolan SFP laekar för donalionerna Alfred Smeds

te det nu bytas ul mol etl ord

som inte heller vågar räkna

som ar mera omfattande. Så

med Guds (red (ör egen del, de som inte vågar tro på möjligheten atl kunna få vara etl Guds barn.

Tili denna tvåfaldiga misströstan har änglasången om Guds fred et! särskill ärende just i år. Vi uppmanas här atl räkna med en ny verklighet, ett nytt tilistånd, där det som är söndrat kan bli hell igen. Så är budskapet om Guds fred på jorden en uppmun!ran tili en ny tiliförsikt beträffande såväl oss själva som vår värld.

Med dessa tankar vill jag rtkta en varm oeh hjärtlig julhälsning tili alla hem i Borgå stli! oeh hela Svensk-Finland.

Guds fred!

har vi fått ordet fred i änglasAngen.

J år nås vi alltså av elt budskap om Guds fred på jorden.

Det kan vara nog så nödvändigt. Motsatsen tili den fred som änglarna sjunger om är nämligen undergång. Så var del då, så är del idag.

Utan Guds fred går den enskilda människan förlorad .

Utan Guds fred går världen förlorad .

Vi har svårt alt tro på denna fred idag. På kort tid har en förlamande misslröstan angående fredens oeh världens framtid blivi! alltmera allmän.

Oeh många är de ibland oss

Missunna inte en annan människa det du inte själv kan få.

Skotskt ordspråk SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI

Viborgsgatan 9 , 00510 Helsingfors 51 Oppet: vardagar, utom lördagar kl. 1 0 -14 Kansliets telefon 90-7537820. Kanslist: Maj-Britt Wikholm.

Verksamhetsledare: Rainer Nordström, tel. 90-753 79 19 SPF:s bankkonto: HSB 405506 - 09691312 Postgiro: 1203 95 - 8

RAINERS RUTA Förberedelsema för Svenska riksomfatlande pensionärsförPensionärsförbundets andra vin- bunden nu har fungerat livligare tersamling är i full gång. när jag än någonsin tidigare. För de geskriver denna text. Den 17 -18 mensamma initiativen redogörs februari samlas vi på Rantasipi på en annan plats i denna lidning.

Yyteri utanför Bjömeborg. An- Vi veI ännu inte huruvida alla mimälningstiden infaller under en tialiv leder tiU resullal. men det tid då vi också är upptagna av jul- har säkert stor betydelse alt man i och nyårsfirande, men man får samhället märker atl det finns hoppas attdel ändå blir så mycket stora organisationer som för pentid över atl många hinner anmäla sionäremas talan . Sarnmanlagt sig. Den 12 januari måste vi senasl torde dessa organisationer ha ca. ha anmälan om deltagande på 300.000-400 .000 mecllemmar. kansliet i Helsingfors. Vi måste då För vår del känns del angenämt meddela hotellel hur många vi atl konslatera alt det var vårt förblir. Högst 200 personer kan vi ta bunds första verksamhelsledare emot, så det kan vara säkrasl atl Jarl Hellström som i tiden tog del göra anmälan så fort som möjligt. första initiativet tiU della samar1 vinlersamlingens program in- bete. går flere föredrag, men också en del underhållning och trivsam samvaro. VD Kaj Lindholm skall ta la om det nordiska turiståret Julen, den stora högtiden när1982. De som var med på studiere- mar sig. När jag nu önskar alla san tiU Västerås och Eskilstuna pensionärer en riktigt god jul, vet att det ännu blev en he! del kommer jag att tänka på att det odiskuterat i fråga om resor. Gun- redan är den sjunde julen jag uppvor Zilliacus skall berätla hur det lever som verksamhetsledare på är atl vara svensk i Björneborg. förbundet. Många saker gör jag Rektor Kaj-Erik Nordström skall )<anske redan på ren ru Iin, men tala om pensionärema och folk- rnin julhälsning är inte rutinmäshögskolan. De sommarkurser som sig. Pensionärerna om några har arrangerats för pensionärer på gjort sig förtjänta av en god och olika folkhögskolor har vunnit fridfull julhelg. Samtidigt hoppas stor popularitet. Därför är det på jag alt er jul skall vara en glad jul sin plats alt man diskuterar dessa utan alltför stor ensamhet. Penfrågor vid denna pensionärssam- sionärsföreningarnas julfester ling. För den glada underhåll- kan säkert för många bidra tili att ningen svarar lärare Håkan göra julen mer innehållsrik. Efter Granqvist. Vad han hittar på vet julen kommer nyårshelgen . Ett ännu inte ens arrangörerna. Läg- gott nyårslöfte skulle vara att ger man tili allt detla den trivsam- mecllemmama i de olika ·förema stämning som vanligtvis bru- ningarna skulle lova att försöka kar infinna sig på våra samlingar, förstå varandra ännu bättre än tilorde medverkan i denna vinter- digare, så alt den anda av samförsamling kunna rekommenderas. stånd och samarbete som finns Med stor lillfredsställelse kan vi skulle bli om möjligt ännu bättre. notera att samarbetet mellan de God Jul och Gott Ny tt år!

Ingenting är så lätt att det inte blir svårt när det görs motvilligt.

Latinskt ordspråk

Onsdagen den 28 oktober 1981 var en dag då knappast någon svenskspråkig Sjundeåpensionär ianns i sitt hem . De allra flesta (ca 160 personer) hade hörsammat kallelsen tili spar- och hälsodagen på Sjundeå Bad. Programmet för dagen hade utarbetats i sarnråd med Sjundeå Sparbank, Sjundeå Bad och Sjundeå Pensionärer.

Tack vare Sjundeå Sparbank och Sjundeå Bad var dagen rned sitl mångsidiga program och sin goda mat helt gratis för deltagarna.

Sjundeå Sparbank ordnade dessutom skjuts för dem som inte annars hade möjlighet att ordna sin resa.

Deltagama anlände redan vid 9-tiden på morgonen och en stor del starmade ända tili ca kl. 22.00 , då dagens program var avslutat.

Sjundeå Bad bjöd på en välkomstskål och Sjundeå Sparbanks direktör Frey Karlsson hälsade välkommen . Sedan följde en lång rad intressanta föredrag, tyvårr måste vi här nöja oss endast med en uppräkning. "Hälsan framtör aUt" var

rubriken för medicmalrådet Hå kan Hellbergs föredrag. Dr. Benita Karttunen talade om hälsokosl, vårdmeloder, gymnastik m.m. Överinspektör Timo Laine redogjorde för pensionsfrågor". Räkna med sparbanken var rubriken för direklör Anders G. Lindqvists anförande och tiU slut talade Svenska Pensionärsförbundets ordförande Alfred Smeds. Dagen var rätl långt framskriden och publiken hade redan ähört ganska många föredrag, men Alfred Smeds kunde lrols della fängsla sina åhörare. Efter bastu och simning för de intresserade och en god middag, blev det kvällsunderhåll-. ning med Kurre Österberg. Dansen bör också linnas med pä en riktig pensionärsträff. Ingå Spelmansgille stod för musiken vid kvällens dans.

Under dagen kunde man få personliga råd i pensionsfrågor av sakkunniga från Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och Sjundeå Sparbank. Arrangörerna hade tänkt pä aUt, iör de

Finland i trygga händer Utrikespolitisk kännedom. Samarbetsvilja.

Handlingskraft. Det har Jn-Magnus Jansson.

Presidentvalet är inte bara eli personvaI. Det är också ett politiskt linjeval.

Jan-Magnus Jansson omfattar vårt nuvarande ekonomiska system. H an stöder de positiva värden kristendomen och en hum anistisk livsåskådning representerar.

Rösta på de elektorskandidater som stöder Jansson .

Rösta på en elektorskandidat som Du kan Iita på.

JANSSON

pensionärer som inle orkade hänga med hela tiden ranns det vilorum reserverade. ViUe någon åka hern tidigare ordnade arrangörerna rned skjuts, rnen de aUra flesta hade bestämt att rätt tidpunkt alt åka hem var när dansen är slut.

Det råder mgen tvekan om atl det tack som Torsten Wikström framförde på deltagarnas vägnar tili arrangörema var allmänt omfaltat. Spar- och halsodagen kommer man atl minnas länge bland pensionärerna 1 Sjundeåbygden .

Rainer

godtid 1982 nr 1 den nr 2 den nr 3 den nr 4 den nr 5 den nr 6 den

2 februari 23 mars 18 maj 31 augusti 19 oktober 14 december

Bidrag tilJ nr 1/82 bör vara redaktionen tillhanda senast den 15 januari 1982.

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

Ansvarig utgivare och chefredaktör Eija Francke A nnonschef: Kaj Sjöberg Observatoriegatan 6, 51 00140 Helsingfors 14, tel. 90-63 55 99 Redaktionens adress: Eija Francke Källs tranden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 90/59 80 72 Ekenäs Tryc keri Ab, Ekenäs

..

VADAR Nordisk samråd for eldreomsorg NORSAM bildades år 1973.

Målsättning att verka som kontakt· och samar· betsorgan för de frivllhg· och privata organisalioner, som ägnar sig åt äldre· omsorg i de nordiska länderna att förmedla information mellan länderna och all arrangera sam nordiska konferenser och möten för all diskutera de äldres förhållanden all medverka tili att påverka den allmänna opinionen för utbyggnad av äldreomsorgen att utöka samarbetet mellan organisationerna och myndigheterna

Tisdag 30.3 Ankomst, registrenng och lunch - Konierensen öppnas (ev. hälsrungar) - Soclal- och hälsovårdsministern - MÄNNISKANS LEVNADSBAGE professor Matti Bergström, Helsingfors Universitet, - Sightseeing I Esbo, Esbo stads motlagning - MJDDAG Deltagarländerna presenterar lumer och dior över soclala ämnen

Onsdag 31.3 MORGONMÅL NORSAM-ordföranden har ordet ÅLDRANDET - EN UPPGlFT, professor Asser Stenbäck, Finland FRIVILLIGARBETE - EN UTMANlNG FÖR PENSIONARER, Fmlands Röda Kors-ordförande, Landshövding Kauko Sipponen -

UVET, psykologJan Alle Andersson, Norge - ROLLBYTE VID PENSIONERINGEN - EN KRIS?, psy kolog Reidun Ingebretsen, Institutl för Samfunnspsykologi , Universitetet i Bergen, Norge - FÖRBEREDELSE FÖR FRIV1LLlGT ARBETE, fil.dr. Jan-Erik Ruth, Psy kologiska Institutionen vid Åbo Akademi , Finland LUNCH KOMMA UT? - SYSSELSÄTTN1NG OCH ÖNSKEMÅL, che fpsykolog Else Melin, gerontologiskt Centrum, Lund, Sverige - ARBETE l GRUPPER, !örfriskningar. Teman i grupperna: Nu har Du lid att ge (Frivilligarbete).

Rollbyte inför pensioneringen , Du har lld, Du har möjIigheter - utnyttja dem!

- Sammanfatlning av diskussionen I grupperna

Verksamhet NORSAM ordnar nordiska konferenser och sammankomster där aktuella frågor inom äldreomsorgen diskuteras och försök görs att öppna nya vagar för äldreomsorgen på basis av undersökningar och tidigare erfarenheter.

NORSAM-konferenser o.dyl.

1974: Sandefjord, Norge. Tema: Den äldre människan i samhällsutvecklingen. 1976: Helsingör, Danmark. Tema: Generationernas möte. 1977: Åbo.

Finland. Tema: Work Shop ang. de äldres problem. 1978: Ronneby Brunn, Sverige. Ämne: De äldres med· inflylande i samhället.

NORSAM ordnar studiebesök framför.allt i samband med sina möten och konferenser.

NORSAM ger ut tidskriften NORSAM NYTT, som är en kontaktlänk och informationsförmedlare mellan medlemsorganisationerna. NORSAMs artikelservice förmedlar artiklar, lorsknlngsresultat o.dyl. tili nordiska dagsoch facktidningar.

NORSAM handhar kontakterna med EURAG (European Federation lor Ageing) och IFA (Internatlonal Federation on Agelng) .

NORSAM lungerar som kontaktorgan tili Nordiska Rådet i frågor ang. pensloner och äldreomsorg.

- FESTSUPE LUNCH -

A"färd lLll Helsmgfors; guldad rundtur i H elsingfors, besök på några sociala anläggnmgar Soclal- och hälsovårdsmmistems motlagnLng Teater- eiler konserlbesök enligt eget vaI, bl.a. Stadin KundI -

Fredag 2.4 MORGONMÅL FLEXIBEL PENSIONSALDER?, försäkringsdirektör Henry Olander, Finland - PENSIONERAS MAN BARA FRÅN NAGOT OCH INTE TILL NAGOT?, professor Jan Helander, universitet i Lund, Sverige

Återkomst tili K orpilampI

Torsdag 1.4

- FLEXlBEL PENSIONSÅLDER - IDE ELLER VERKLIGHET, arbetsdirektör Kaj Westergaard, K öpenhavn, Danrnark -

MORGONMAL LUNCH PE ' SIO ÄRSTlLLVARON lNTE BARA EN EPILOG TILL

Konierensen avslutas.

Medlemskap NORSAM ansluter privata ochJeller trivllligorganisatloner i Danmark, FInland, Island, Norge eiler Sverige.

Medlemmar 1978 Danmark Omsorgsorganisationernes Samråd Finland Vanhustyön keskusliitto Centraltörbundet lör de gamlas väl Island Raudi kross Islands Norge Diakonirådet tor Den norske klr· ke, Norges r0de kors, Norske Kvinners Sanitetstorening, Norsk Folkeh)elp, Nasjonaltoreningen tor Folkehelsen Sverige Förenlngen Sveriges Alderdomshemstöreståndare, Pensionärernas Riksorganisation, Rlkslörbundet tör enskild siuk- och åldringsvård, Svenska kyrkans dlakonlnämnd, Svenska rooa korset.

Program och sammandrag ur föreläsares anföranden ROLLSYTE VID PENSIONERING EN KRIS? Psykolog Reidun Ingebretsen Universitetet i Bergen Rollbyte innebär att man övergår från den ena rollen tili den andra. Kraven vid förändringen bör därtör ses utgående från det man lämnar och vad det är man går över tilI. Såde arbetsshuationen , dess krav och fordringar och pensionärstillvaron med kanske dolda förväntningar kommer därtör att hamna i fokus för uppmärksamheten. Informationen om vad det är man går mot, ens rättigheter och möjligheter är en sida av förberedelsen för pensionsåldern. En annan viktig sida är emellertid, envars enskilda värdering av situationen och hur aktivt man arbetar tör att klara av omställningen .

Om pensioneringen blir en kris diskuteras här utgående från själva omställningen , den enskildes resurser och stöd från omgivningen . Även om man kan uppfatta betydelsen av huru den enskilda mannen eiler kvinnan själv kan bemästra denna omställning, bör IIi vara försiktiga med att reducera detta tili ett individuellt bemästringsproblem, men i stället arbeta på att på bästa möjliga sätt skapa en samhällstillvänd förändring anpassad för olika önskemål och behov.

PENSIONERAS MAN FRÅN NÅGOT - OCH INT TILL NÅGOT? Professor Jan Helander Universitetet i Lund I vår kullur finns en sedvänja som säger att man i bö~an och i mitten av livet ska ha tör mycket att göra och att man i slutet av livet ska ha tör lite att stå i. För många människor betyder det att man först ska slitas ner och sedan skrumpna ihop. Om människor vore mer medvetna om detta, skulle det sannolikt anses vara oacceptabell. Sam vi har det ordnat ges för mycket arbete åt för få. I tider av dålig ekonomi och arbetslöshet skulle det vara på sin plats att istället ge lagom mycket arbete och då skulle det räcka åt flera.

PENSIONÄRSTILLVARON - INTE SARA EN EPILOG TILL LlVET Psykolog Jan Atle Andersson , Norge Den levnadsålder som 65-åringarna i Norden kan törvänta sig är ca 15 år: Många lever ännu mycket längre. De enskilda människorna möter denna period av livet med olika inställning och med varierande förutsättningar. Övergången tili pensionärstillvaron kommer ofta överraskande för den enskilda individen och innebär stora törändringar i hennes livssituation. Ätgärden "törberedelse tör pensionsåldern" har sam huvudmålsättning att stimulera den enskilda och samhället tili att förbättra törutsättningarna tör att realisera en meningstull pensionärstillvaro.

MÄNNISKANS LEVNADSSÅGE P rofessor Matti Bergström Helsingfors Universitet Människans levnadsbåge grundar sig på hennes Inre resurser samt på den miljö I vii ken hon törverkligar sitt liv. Nervsystemet och hjärnan spelar en central roll i tråga om de inre kraftresurserna och dirigerar männlskans beteende. Sarndomen

Isländskan Europas äldsta levande skrijtspråk • Professor Ahlbäck harvarit vänligt tillmötesgående och för God Tids läsare gjort ett kort sammandrag av sitt v armt uppskattade kåserande föredrag vid Österbottniska distriktets storsamling (se God Tid 5/81) i Malax med 1000 deltagare under förhösten.

- Islänningarna är tili huvudsaklig del ättlingar av de norrrnän Irån norska Västlandet, som under tiden 870-930 bosatte sig på Island. Det isländska språket är alltså av fornnorskt ursprung. Det blev redan under tidigaste medel-

tid ett skriftspråk och har bibehällit sig som sädant med så smä förändringar, att nutida islänningar kan läsa skritter t.o.m. från denna äldsta period, förutsatt att stavningen är normaliserad. Det nulida uttaIet av orden skiljer sig

• Samarbetet mellan pensionärsförbunden har under denna höst varit livligare än någonsin. Representanter för förbunden har sammankommit flere gånger. Della har resulterat i flere gemensamma initiativ och uppvaktningar.

Riksdagsuppvaktning angående understöd tili pensionärsorganisationer.

Den 9 oktober uppvaktades riksdagsgrupperna av företrädare för 6 olika pensionärsförbund.

Frågan gällde det anslag som finns upptaget i statsbudgeten för pensionärsorganisationernas verksamhet. För innevarande är beviljade riksdagen 1.800.000 mk, medan regeringen i sitt budgetförslag för Ar 1982 upptagit 1.500.000 mk. Pensionärsförbunden föresIog alt ansIaget skulle höjas t111 2 miljoner mk, dä man beaktar kostnadsstegringar t111 följd av inflationen ocb att avsik-

ten inte är att minska verksarnbeten bland pensionärerna under del kommande å ret, utan tvärtom vidareutveckla olika verksamhetsformer. Riksdagsgruppernas företrädare uttalade stor förståelse för pensionärsorganisa tioneras behov.

mycket frän fornspråkets, men det hindrar på inget sätt förståelsen av texten, särskilt som ordböjningen är ålderdornlig och ordförrådet välbekant på grund av obruten traditioneIl kännedom om de äldre litterära verken. Isländskan

förbundet undertecknat en skrivelse angäende beskattningen av pensioner. Skrivelsen överlämnades t111 minister Katri-Helena Eskelinen den 6 oktober.

1 skrivelsen betonas att de som erhåller enbart folkpension bör gå fria från skatt och att dessa personer också borde vara befriade från skyleligheten att deklarera. Dessutom bör man trygga små och medelstora arbetspensionstagares skattelältnader. Nivån på beskattningen bör fastställas i enligbet med regeringens Iörslag i fråga om folkpensionsreformen .

Skyddsåtgärder bör tryggas genom ändringar i skatlelagarna, anser penslonärsförbunden.

är 1 verkligheten Europas äldsta levande skriftspråk Hur skall detta Iörklaras?

Den europeiska medeltidslitteraturen skrevs för det mesta på latin, ett Iörhållande som väl i stort sett berodde pä inIlytandet från den antika romerska litteraturen, som var föremål för stuelium och efterbildning. På Island Ianns ej tiligång tili antika auktorer utan det genom kontakter med kontinenten uppkomna inflytandet tog sig uttryck i verk på det egna sprätade t.I. sta tsminister Eino Uusitalo den 29 oktober. Frågan gällde lagen om gatuavgifter. PenslOnärsförbunden har med bekymmer konstaterat att den nya lagen försätter många pensionärer som bor i egnahemshus i en svår situation. Den nya lagen medIör nya pålagor för pensionärerna. 1 en del fall kan det vara omöjligt för pensionärerna att bo kvar i sina hus.

Därför efterlyser pensionärsorganisationerna sådana ändringar 1 lagen alt man kan beakta dessa pensionärers Sl tuatton.

ket, folkspråket. Redan pa 1200-talet var denna litteratur belt enastående, såväl i fråga om lärda verk som i fråga om skönlitteratur, rnnefattande bl.a. de berömda isländska ättesagorna och liknande arbeten. Genom flll1g avskrivning blev dessa tiligänghga för en stor del av befolkningen, och detta är förklaringen tili den otroliga fastheten i språktraelillonen. En isländsk forskare bar glVlt en plausibel förklaring tili det väleliga antal handskrifter som var i omlopp. Böcker skrevs tidigast på pergament. och sådant fanns det god tiligång på Boskapsskötseln var en huvudnärmg, och kalvar slaktades årligen i stor mängd. Av kalvskmnen användes en del lIll kläder. men resten dög ej just till annat än pergamenl. Vidare hade islänningarna under den långa, mörka vintern mycket ledlg tld och dessutom god t111gång på Ijus, t111verkade av fårtalg. 1 stället för atl sova bort vintern använde man den t111 avskrivning av litterära verk Dessa omständigheter förklarar, varför handskrifter var så vanliga. Den ännu vtkllgare fråga , hur det kom sig alt litteraturen stod på så hög nivå, är däremot svår att besvara Vi fAr nÖja oss med alt fastslå, alt sällan har ett så litet folk givlt värIden så mycket av högt lilterärt värde som ISlänningarna.

Olav Ahlbäck

Pensionärsgymnastik i TV oktober sände penslonärsIörbunden ett brev tili Oy Yleisraelio Ab :s programråd där man föreslog att televisionen skulJe uppta pensionärsgymnastik på si tt program. Man framhåller a tt äldre personpr ofta har svårt att folja med et! gymnasttkprogram i radIon, men att det skulle Iyckas bättre via TV Programrådet har redan svarat och säger alt man utreder frågan

PÄR STENBÄCK

Folkpensionsreformen och beskattningen Lagen om gatuavgifter

Tilisammans med de övriga förbunden bar Svenska Pensionärs-

- den tid under vilken vår hjärna utvecklas tili att dirigera vårt liv , inverkar i högsta grad på om det skall bli Iyckat och fullödigt. Först utvecklas kroppens kraftresurser och muskelstyrkan, därefter hjärnans intellektuella resurser och sist, då människan har uppnått vuxen ålder, förm ågan att välja rätt. Just denna förmåga att träffa rätta vai , denna hjärnans värdekapacitet som styr individens beteendemönster, är utslagsgivande för människans livsverk . Måttstock för hennes levnadsverk blir sålunda den kraft , de kunskaper och det anseende individen uppnår.

Då man blir äldre avtrubbas först förmågan tili rätta vai, sedan intellektet och sist den fysiska kraften . Människan borde dimensionera sitt senare liv enligt detta och samhället borde ISin tur

Pensionärsförbunden uppvak-

bereda henne möjligheter hartill. Speclellt bor samhället kunna garantera den åldrande mdivlden de valmöjligheter, sam hon under sin levnadstid uppnått , ty detta vai är just de värdesättningar, som utgör Individens egentliga liv. Med dessa värden avslutas också hennes levnad . Då en människa dör, utplånas hennes kraft och kunskaper, men hennes värde är odödligt.

Den nedvärdering av åldringar som är betecknade för samhället av i dag är bara eli tecken på bristande clvilisation. Den påminner om de straffåtgärder sam de pnmitiva, ociviliserade folken använde, de s .k. "dödsbesvärJelserna" varvid en person bestraffades genom fullständigt åsidosättande och likgiltighet, varigenom hon berövades all värdighet och uteslots ur gemenskapen.

Vår rjksdagsman , partiordförande och minister behövs som elektor. Hans omdöme är oumbärligt för svåra lägen. Han känner de svenska väljarnas önskemål.

JANSSON

Finland itrygga händer

SFP i Nyland

ga Ijusbärerskan. Ingen av oss är för gammal eiler för iat!ig när det gäller att ge henne elt bidrag. Luciatrarutionen kan )u ses som en lustbetonad väg för bam och ungdom attkomma in i hjälpverksamhet, men ingenting hJndrar )U oss garnJa atl vara med på ett höm, och at! ge en röst tili den minst merilerade kandidaten kan ge en känsla av tilliredsställelse.

Anni Blomqtlist

Brev från mitt havsband Tiden går , långsamt iör den sjuka och snabbare för den som är msk och akti v, Domsöndagen , som mera än någon an nan dag s täller oss inför eftertankens a llvar, har vi passerat. I den m ån vi hade trot! oss var a något, så ryckles vi ur de tron. Del fmns väldigt mycket som VI under del gångna • kyrkoårel har ura ktlå tit a lI göra, mera småt!, än i slort, när del gäller den kärlek som inle söker silt.

Den kärlek som det finns så Ijlet av I vllr värld då vi genom välfärden kommH allt längre frän varandra. Grundtonen i domsöndagens budskap var, och är, att vi kan bedöma bäde egna och andras prestal ioner och möjligheter på fel sält. Delta kan gälla också i de stora sammanhangen , tili och med i presidentvalet som nu är vårl lands stora angelägenhet.

Efler de goda beslut som i eventuellt gjorde på denna s)älvransakans dag, vänder vi nu bhckarna motjulen som närmarslg. 1 affärsvarlden sags reklamen med sma lockelser vara I full gång. Jag har alltid sett det som en förmån att mte ha hafl möjl ighet at! bländas av reklamljusen . Del kan för mlg vara nAgot att vara tacksam över eflersom jag bor sll avsldes at! jag ut i höslmörkret inteser andra Ijus än frAn fäl']fästel pä Alören.

Jaha, så ä r del a ll tså menmgen atl det skall skrivas nånting igen.

För att Iyda Eijas vanllga order .

"Satt dej ner och käsera hastiga tag, din slashas!" SA nu sitter Slas-Hasse vackert hä r för atl ra da upp boksläver och ord för eventuella läsares räkning.

Det är mllnga föreningar och sammanslutningar som denna tid är i behov av vAra omtankar Sjömansmissionen med tanken pAalIa dem som inte kan fira en hemmets jul, eiler som i svArasle fall inte har något hem atl tanka på.

Det är Frälsningsarmen med omsorgen om många som lever på livets skuggsida. De nesta av oss har _ ingen möjlighet tili alt gå {örbi de~ ras julgryta, men på ett eiler annat satt ar del möjligt atl få iväg ett F.,., C.E ... ",Otd bidrag. Ger vi med hjärtat så blir varje bidag, litet, eller stort, välUtan tvekan sA är julen vAr stör- signat, och en länk i vllr personliga sta högtid , och en högtid som det julförberedelse. kan kännas oerhört svArt att möta Förutom ovan nämnda finns om vi skall fira den i ensamhet. många, mänga föreningar och Tanken på förberedelser kan re- sammanslutningar som arbetar dan kännas SVAr och man kan för- helhjärtat med tanke på andras ledas tili tro att man ingenting har julglädje. LyckJjgtvis, så är det alt göra, eller att det inte ar nöd- ändA så i vAr allt mera hekliska vändigt at! göra stora anstTäng- och materalis tiska lid , alt vi just ningar för sig sjalv. Men vi mAak- inIör julen är lältare pAverkade än ta oss från att göra tillvaron onö- annars under året. Barnet djupt rugt tung och besvärlig. inom oss arbeta r sig upp tili ytan , Under alla Iörhå llanden sä mAs- om också bara för en slund. Som te vi bort ITan oss själva och vär jag ser det sä är en sAdan känsla egen sltuation, och som en första ingenting att skämmas över, utan förberedelse börjar vi tanka pA, tvärtom vara lacksam iör det. och stöda Lucia som är den verkJj- Som barn hörde jag sagas att en

Pensionär modell

1976

--..,.....--~

Man borde vai skri va någonting om julen, men det gör de n esta andra skribenterna i dessa dagar sA det riskerar bli tårta pA tArta. (pör att inle saga IOITI på tOITt) och del är ju inte s1l Iyckat.

Det fAr alltså bti nån ting annat; detsamma kanske som mm kollega här i "övre våningen ", Anni Blomqvisl, snuddade vld i sen aste nummer av God Tid. Dim nya bibelöversätlningen och sarskil t bönen Fader vAr, som }ag länge har hait liggande iramme pA skrivbordet för alt ha nånling a LI gråla över då det goda humöret alltiör länge hafl överhand. Den har btivit lliligt läsl eitersom jag har svårl alt hålla mej sur långa stunder i laget. Och då citerar jag nu alllså gärna, biskopenl författaren Esaias Tegner: " AllIader dömer sad' Fritjof dysler, men litel också mig döma Iysler".

"VArFader, du som är i himlen" ska del hela i den nya versionen .

Det låter ungefär som när man säger: Mm pappa, som jusl nu är i Peräseinäjoki eiler nAgol liknande. Prägeln av bön är helI borta och det verkar mera som lite snack i kamratligt lag. Enligt bibe\lcommissionen blir det lite lerugare och begripligare på det nya sältet.

Man bara undrar varför de inle genast gick på "VAran Farsa, som är o.s.v " eiler bara helt enkelt

gammal kunde bli "bam pA nyU", och jag tror att jag redan länge har varit del.

Julhälsningar har ofta fätt sig pA päIsen, såsom varande av ondo Iör postverket, eller som slöseri med pengar som kunde användas pä etl förslånrugare sätt. Skälen har dock inle setts som godlagbara. Postverkel kallar in extra personal som därigenom fär förtjäna en exlra skärv. Denna höga instans har rentav brukal upprälta ett julgubbens eget postkonlor i Rovaniemi, om jag nu inte mmns fel , etl postkontor som tar hand om önskebreven frän hela världens barn, och tili och med besvarardem . Del ar alltsA fritt fram för sändande av julhalsningar lill släkt och vanner, och korten kan vi köpa Itän olika hjälporganisationer så långt vi tror oss ha räd .

hör" men som av pur nervositet sa:

"Tjänare HeITe run talare hör.

Och vad sägs då om nyskrivningen: "ge oss i dag vArl bröd för dagen som kommer" ! Del är så man kan gråta en gång tili när man läser sånt. Jag har leval i den lron atl det in te direkt är en vanlig hålkaka man har i tankarna då man säger: Vårt dagtiga b röd, giv oss i dag. Nog är väl den yltersta avsiklen att man hemsläller, inte bara om etl par smörgAsar för den gryende dagen, utan den omIattar nog, så som jag to\lcal det, hela den såväl materiella som andliga tivsmiljön . Att söndagsskolebarn sedan har sin helt egna syn på detta böneavsnitl är en sak för sig. Man

gar inte ens drömma- om men l

går bra, ocksA om del går samt.

vänner:

Jul.

Vi som kanner oss vara gamla har alltså mycket att i ensamhel tänka pä och syssla med. Och när vi kommer så långt som lill stök och slädning, sä gäller del attgallra ut och göra det som är mest viktigt. För min del är det slut med et! så genomgripande slök som lämnade efler sig bAde elt Iysande re-

Genom att använda händerna blir vi starkare, genom aU använda huvudet klokare, genom att använda hjärtat barmhärtigare.

Serbiskt ordspråk Men som sagt det kommer nya kommissioner. så vero vet vilka texter här ännu blir nerpränlade.

Och så kan ju ko'mmissionen också trösta sig med atl en sådan församling alltid blir och skall bli påskälld. När vär nuvarande bibel nyss var ulkommen skrev bl.a.

Frans G. Bengtsson så här om Andra Konungabokens kapitel om Jehu, i dess då nyskrivna form : "1 sin art är della kommissionsstycke någol av del mest sorgliga jag någonsin läsl på svenska" och tilel senare noterar han aLI självaste fader Homeros dä och dä nickar tili ; "vad skall inte då en hei bibe\lcommlssion kunna åsladkornma i fräga om perioder av sund sömn?"

"Hej Pappa". Men jag förmodar all de sparar dessa formuleringar för kommande bibelkommlssioners räkning.

1 mycket pärnJnner nytolkningen om provprerukanten som skulle säga: "Tala Herre, run tjänare

sultat och känslan av UlIllre,as';läl lelse över a t t - verklJgen rett julens ankomst. För nu nedvärdera mina mC')llignE' LE sA börjar jag s!öket i tid, lAda eller ett skAp per dag, strukil det mesta som obehc)vl;prl.

Atl jag kan silta och baka kakor, kun de jag i min krafls

För atl läsama nu bara inte skall få uppfattningen atl jag är någotslags professionell gnällmåns är det pä sin plats alt ge pris och ära för raruogudstjänslen första advenl. Psalmer och sånger gick "efter noter", modell garnla.

Hans-J. S jöstedt Vili man anmärka på nägot skulle erinrar sig llickan som på lärarin- det vara hasligheten i Hosiannanans fråga variör man ber om det -sången. Om del hade varil en dagliga hrödet helI troskylrugt kvinnlig organist skulle man gärförmodade : Det är väl för atl vi na ha döpt henne tili Håsi-Anna. skall få del färskt.

Det var rena håsandet i de rockTankar av detla slag har nog rytmer kantom lekte fram pA klatydligen föresvävat bibe\lcommis- viaturen. Med sådan himla sionen, som oaktad teologisk lär- hoppsan - fart hade kören lite dom och dj upa insikter i bibelns svårl atl hänga med. Man tyckte ursprungsspråk "är en samling sig höra att den snubblade över aleister", som en meriterad biskop orden här och där. emeritus skrev i et! svenskt blad .

Och sA tili slut. God Jul på er Han var f.ö. inte glad han heller.

Man bara är tilet förvånad över alt allihop. Och akta er bara för den kommissionen inte följde den farliga julmaten och de riskabla smarte lille gossens ide, han som dryckerna. Och Iät bli att andas, bad om knäckebröd. Del räckte luften är oren! Julgranen är därlängre, vi\lcet gjorde att han inte emol ännu sä länge inte stärnplad behövde be om bröd varje dag. som människofientlig.

NY UPPLAGA EN ORAMATISK OCH UNOERHALLANOE KRöNIKA I ORO OCH BILO OM FINLANOSSVENSKARNAS LIV OCH LEVERNE I HELG OCH SöCKEN

EFTER 1809

700 SIOOR 1000-TALS BILOER En bok för varje fi nlandssvensk.

Eli ON oli lämna barn och bornbarn Sänd in kupongen ei. köp den i bokhondeln

NORDISKA SOK Ab S. esplanaden 22 A 00130 Helsingfors 13

TELEFON 608 708

Ja, jag har besläml mig. Sand med 7 dagars relurrän

o Efter 1809 kont 268,o Efter 1809 23,- + lev. kosln. + 11 x 25,- /mån.

o

NÄRMARE UPPLYSNINGAR

NAMN' ...................................... .

AORESS:

7

Om reumasjukdomar

sjukdomen är vanligast i finger- , höft- oeh knälederna .

M uskelreumatism Topelius

lekmannens väderspåman Vidare kan vi tala om reumalism i muskler, senor och nerver,

Reumatism eiler reumatiska sjukdomar i allmänhet utgörs av sjukliga proeesser i bindvävnadens limgivande substans. Eftersom bindvävnaden ingår i praktiskt taget alla organ i kroppen är sjukdomens symptom även myeket varierande oeh kan därför upp· träda i olika kroppsdelar på olika sätt. Ofta angrips leder, muskler, senfästen, ryggradskotomas mellansltivor (brosksltivor), men oekså inre organ kan angripas av sjukdomen.

" Oskyldiga" symptom med allvarliga jöljder Reumatism är egentligen ett sammelnamn för olika åkommor som vanligen av den angripna individen uppfattas som reuma, eiler anses av sin bärare som tee ken på någon reumatisk sjukdom. Då en äJdre person har ont på någon plats i kroppen är det vanligt att hon eller han heJst betraktar det onda som ett teeken på reumatism, anseen de att denna diagnos trots allt förmildrar eU kanske ännu värre sjukdomstilistånd, kanske försöker man på så säU frånse från någon grym sjukdom, med kanske ännu svårare förlopp än reumatismens.

Av alla reurna tiska åkornrnor har det som vi kallar akut ledgångsreumatism den mest typiska sjukdomsbilden.

Ledgångsreumatismen eiler den reumatiska febem som den oekså kallas föregås inte sällan av någon förkylningssjukdom t.ex. halslluss, efter det följer en symptomiri period på '-vå tili tre veekor och därefter utvecklas plötsligt, på grund av att kroppens immunbiologtska reaktion blivit försvagad, den reumatiska febem som, såsom namnet säger, kännetecknas av hög feber, häftigt ömmande leder vilka dessutom sväller upp. Efter några veekor kan sjukdomen avklinga oeh patienten blir tili synes symptomfri, men är inte frisk i ordets rätta bemärkeJse. De sjukliga proeessema kan nu uppträda i hjärtats muskler eiler dess inre hinna oeh ge upphov tili irreparabla Iivslånga organiska fel i de s.k. hjärtvalvlema, eiler kanske i hjämhinnan, med danssjuka som iöljd, eventuellt kan knölros uppträda eiler kanske någon ögonsjukdom blir iöljden, för att nu närnna några av de vanligaste fÖljdSjuk<iomarna efter en akut ledgångsreuroatism. Den akuta ledgångsreumatismen utveeklas i ungefär hälften av fallen före 20-års åldem, medan den kronisa fonnen iörekornrn"r hos äldre

~

Nils Westerholm Med .o .kir.dr. professor personer. K vinnor i klimakteriet insjuknar oftare än män oeh här är rörhållandet i det närmaste 3-l.

Den kroniska fonnen kallas reumatoid artrit som kan uppkomma efter in!ektion eiler som en följd av reumatisk feber. Den sjukdomen börjar med rätl små symptom, något värk i leden eiler inskränkning av rörelsefönnågan.

Ibland sväller ledema doek tili blir ömmande, ibland skrumpnar de och följdema kan bli kroltiga leder och s.k. ledlås, då det inte går a tt röra leden, den blir fastlåst sä alt speeiellt smä leder i fingrar och tär blir krokiga . Vid denna sjukdom är det framför allt hjärtmuskeln som kan angripas, men de sjukliga förändringama är inte så uttalade som vid akut ledgångsreumatism, oeh själva hjärtvalvlema angrips sällan. Trots att reumatoid artrit vanligen ses hos medelålders människor, kan ändå sägas atl personer i alla åldrar kan insjukna.

All värk är inte reumatism Om man också talar om reumatism, finns det andra sjukdomar som har andra symptom ehuru ledsymptomen ingår. Såsom exempel på sådana sjukdomar kan här nämnas Reiters sjukdom som har som tidigsymptom en triad, d .v.s. tre olika sjukdomstillstånd nämligen 1) abakterieli urinrörsinflammation, 2) inflammation av ögats bindehinna och 3) ledinflammation . Ledinflamrnationen förekommer också rätl ofta vid hudsjukdomen Psoriasis.

Artroser som också ger ömhet eiler ont i ledema är kroniska ieke inflammatoriska nedbrytande förändringar i ledemas brosk- oeb benväv. Det utvecklas stora defekter, d.v.s. vävnadssvinn , men

samtidigt också bennybildning s.k. n a b b a r på ledytornas ränder oeh förtjockningar i ledkapseJns vävnader. Lederna deformeras oeh rörligheten blir inskränkt, någonting som ganska ofta ses hos äldre människor. Det är det tiliståndet som man så träffande på finska kallar "niveJrikko", vilket kanske närmast kunde översättas med "söndrig led", oeh den bär

symptom som främst framkallar ömhet, värk och svårighet att röra sig pä grund av att det gör ont.

MuskeJreumatism talar man om bland icke lekmän vid väderlekssmärtor som tyeks vara värre vid rult väder oeh köld, men lugnar sig vid vackert väder och värme. 1 rygg- och fotmuskler talar man om besvär dl: musklema har oliliräcklig funktionsduglighet, vanligen en följd av överansträngning och otillräcklig träning, kanske man heUre skall säga övning, d.v.s. då man inle gär eiler ger den gymnastik åt sina muskler som de behöver för att kunna funktionera på etl normalt sätt.

G i k t är en ledsjukdom med paroxysmalt upptränade svära brännande ledsmärtor, beroende på att urinsyrekristaller samlas 1 leden, vanligen tili en början, i någon stortåsled. Om sjukdomstiliståndet skall hänföras till de reumatiska sjukdomama eiler inte, därom tvista de lärde.

Dlskdegeneration är förändringar i kotomas brosksltivor och följden är deformerade leder.

Då man har ryggont oeh talar om reumatism i ryggen eiler i korsryggen, vilket ju är det vanligare av dessa Ivä palologiska lilislånd, är det främst broskmelianskivan eller disken som är boven i dramat. Onl i ryggen har inte bloU de upprättgående människorna ulan oekså de allra f1esla ryggradsdj ur har liknande sj ukdomslilistånd.

Aldrig böjoch rotationsrörelser samtidigt!

Man har vid olika försök kornnut tili att del är mekaniska påfreslningar som i de flesla fall utJöser smärtoma och anlagligen beror det på aU individen samtidigt uliör oförsiktiga böjnings- och rotationsrörelser, någonting som man kanske borde ta i betraktande vid ulförandet av gymnasliska rörelser och icke göra samtidigt, som en böjning utföres, en rotation, emedan en sådan påfrestning lätt påverkar broskmellansltivan. Det har konstaterats attsamtidigt som vi får ont i ryggen disken , broskmellansltivan ändrar struktur oeh börjar degenerera. Om värk eller ont i ryggen kunde man skriva f1ere sidor, men det skulle iöra för långt i detla föreliggande sammandrag, av vad man vanligen på lekmannahåll kallar reumatism .

Värk i halskotpelaren är ofta en följd av något yltre våld, som förskjuter halskotoma från deras normala läge, med andra ord en slags lindrigare urledvridning.

Orsaken kan också sökas i en degeneralion , sammantryckning av någon kola .

Stig in i Topelius' sagovärld Möt välkända sagor, upptäck nya - du har äventyret i din hand.

Säljs i bokhandeln.

Ab Svenska Iäromedel Det som vanligen brukar betecknas SQm reumatism kan man

samla under kliniska symplom såsom värk. onl, svullna leder, ömmande leder, derormerade leder. knarrande leder oeh ledlås. Värken eiler ömheten kan beroende på mdlvidens s.k värktröskel uppfaltas på de mesl olika sält , men man måsle också rramhalla all all värk är dock mle reumalism. Del kan vara svårl att angripa reumalismen, med tanke på all sköta della invecklade s)ukdomstillslAnd Man vet en del, ganska

mycket rörresten , om sjukdomen , men dess orsaker ar ännu inte. troIS febnlt forskningsarbele hei t ulredd Därrör kan del vara svart att bola den. men man gör sill bästa 1 våra dagar och de främsta behandhngsmelodema ar ryslkalisk behandltng med s)ukgymnastik, operativa mgrepp och medtcinering. Kanske det aUra vikllgasle ar lämpltga konditionsovningar för både muskler och leder och 1 della hänseende anser jag personligen att stmningen är vlktigast.

Talo inte väl om dig själv, ingen kommer att tro dig,' tala inte ilta om dig själv, alla komm er att (ro dig.

Svenskt ordspråk

o

VAR KANDIDAT 1 ELEKTOR~VALET

För J-M Jansson, SFP!NYLAND Finland i trygga händer

Varje höst brukar Svenska Penslonsärsförbundet kaila medlemsförenlngarnas funktlonärer tIIen kurs som går under det samlande namnet hÖstkurs.

Detta år samlades man på hotell Aulanko I Tavastehus den 13- 14 november. Räknar man med föreläsarna ch funktlonärerna, uppglck deltagarantalet tll 56 personer. Deltagarantalet var begränsat på grund av att det är svårt att genomföra en kurs med väldlgt många deltagare.

Kursen Inleddes fredagen den 13 november kl. 15.00. Denna gång var fredagen den 13 Ingen olycksdag, snarare tvärtom.

Förbundets ordförande Alfred Smeds hälsade välkommen. Därefter talade Henry Olander om aktuell penslonspolltlk, Slgvard Baljars om studleclrkelverksamhet och Olav S. Melin om folktlnget.

Kvällen ägnades åt mlddag och frl samvaro. Det fanns också möjlghet att dansa för dem som var Intresserade.

Lördagens program bestod av en paneldlskusslon om verksamheten I våra penslonärsförenlngar.

Det förefaller som om deltagarna trlvts på kursen då man framförde önskemålet att den borde vara längre. Naturligtvls är det fullt möjligt att göra kursen längre, men man måste då vara beredd på högre kostnader.

Ra I n e r

Dlrektör H en ry Ola n de r [rån Arbetspensionsanstalternas Förbund stod för den penslonspolitiska Informationen vi Svenska PenslOnärsförbundets höstkurs på Aulanko den 13 november Olander närnnde atl totalpensionsulgiflerna senasle år uppgick till ca 18 miljarder Som en jämförelse angående storleksordningen kan man nämna alI denna summa motsvarar ungelär en lredjedel av landels budget. Av de pensioner som utbetalas utgör ålderspensionerna ca 50 %, invalidpensionerna 30%, arbetslöshelspensionerna 2% och familjepensionerna 18 %. lnvalidpensionerna ulgör i Sverige endast J6 % moI vAra 30~. Vi är etl sjukt folk . Det är i synnerhet mannen som är sJuka 1 fråga om socialutgifternas utveckling hgger FInland ungefär i mitten nordiskt sell. Före oss ligger Sverige och Danmark . Pensionärernas antal växer FInland "förgubbas" eller kanske rättare sagt "förgummas", konstalerade Olander Alderspensionärerna uppgick år 1965 llll 373.000 personer och beräknas år 2020 ulgöra 921.000 personer Del kan förefalla långsökt atl nu tala om år 2020, men VI

bör minnas atl de som är pensionärer år 2020 redan är födda .

Därefler kom talaren in på folkpensionsreformen . Han konslalera de atl pensionssyslemet blir mer överskådligr. Enbarl arbetspensionen tär på folkpensionens lilläggsdel. 1 fråga om beskattningen sade Olander atl man oroar sig alldeles i onödan. Här förs inte "änkans sista skärv".

Angående pensionsåldern sade Olander all en sänkI pensionsålder för alla är mycket dy r. En glidande pensionsålder är däremol neutral till kostnaderna .

Frontveleranerna skall nu få sin pensions!räga ordnad. Man skall få pension vid 58 års ålderom man har 2 !ronlår, är krigsinvalid, varit krigsfånge eller har lungl arbete. Om invalirutetsgraden är 20 % förekommer ingel frontkrav vid 30 % slälls inga andra krav.

Talaren berörde ytlerligare de problem som kan uppstå för hemmafruar vid skilsmässor. En lagändring är aktueII. Har makarna varit gifta minst 10 å r skulle intjänad pension vara gemensam. Kursens deltagare visade ell livligt intresse för pensionsfrågorna. men så är det också fråga om angelägenheter som slår varje pensionär mycket nära. ~ Rainer

sturuecirklarna med hithör and e sturuehandledarutbildning, föreläsningsverksamhel och allmänna kurser. Sludiecentralernas verksamhetsformer bestämmes (riklgivande) i lagen om statsbidrag tili sturuecentraler och dess verkslällighetsförordning (!r.o.m.

1.1.1976.).

Sigvard Baijars talade i fortsältningen. i enlighet med föredragets rubrik, mest om sturuecirkelverksamhet. Vad är det som gör att en del kommer lätt igång och and ra inte a1ls? Baijars nämnde flere exempel på tvekan när det gäller cirke1ledarskap. Men det framgick alt svärigheterna kanske ändå inte är så stora. Cirkelledarskapet kan t.ex. cirkulera så at! man fungerar som ledare i tur och ordning. Den stora fördelen med sludiecirkeln är atl det trots allt råder en ganska stor frihel och man kan studera just det ämne som intresserar gruppen mes!.

Man kan också få uI en mycket slörre behållning av en resa som pensionärsföreningen ordnar om man studerar resemålet i en studiecirkel.

En sturuecirkel kan startas av vem som hels!. Cirkeln bör ha mlnst 10 möten. vilka omfaltar sammanlagt minst 20 timmar.

Minst 5 veckor måste cirkeln var verksam, dock högst 1 år. Under år 1981 utgör statsbidragel 235 mk per studiecirkel. Cirkeln bör i allmänhet ha minsl 5 deltagare.

Del förekommer vissa undantag dä cirkeln kan arbeta med 3 medlemmar.

Vuxenundervisningsredaktionen inom Rundradions svenska undervisningsprogram r ar producerat en radioserie under rubriken "Med ålderns rätt". Sigvard Baijars framhö1l att man kan bilda en studiecirkel kring denna radioserie, lill vilken ansluler sig elt studiehäfle som kostnadsfritt kan rekvireras frAn Oy Yleisradio Ab. Deltagarna visade ell positivl intresse för dessa frägor, vilket kanske leder lill att nya studiecirklar starlas inom kort. Man kan starta med friskt mod. " Att göra bort sig är ;nte så farligt".

R ainer

Dagens pensionärsgeneration känner rätt väl tili Svenska Finlands folkt ing och dess insalser genom åren . För att få en inblick i dagens folkting hade man vidtalat folktingssekreterare Ola v S .

Me Ii n tili Svenska Pensionärsförbundels höstkurs på Aul anko, för atl lala om folktingels roll i dagens Svenskfinland.

Olav S. Melin gay först en hlStOrisk tilibakablick på tillkomsten av Svenska Finlands folkling. Det första folktinget verkade under åren 1919-1922. Folktinget verkade för den svenska befolkningens erkännande som nationell minoritet. Som resultat av della kan nämnas språklagen, grundandet av et! svenskt biskopsstift och grundandet av en svensk avdelning i skolstyrelsen.

Tili följd av elt skärpt språkpolitiskt klimat återupprättades folktinget som en bestående institulion år 1941. 1 folktinget medverkade Svenska folkpartiel, de svenska socialdemokraterna, å länningarna och sedan år 1946 de svenska folkdemokraterna. Bland de resultat folklinget uppnådde kan nämnas reform angående beståmmelserna om kommuns tvåspråkighet. Det var nä r Abo stads tvåspråkighet var i fara som man fick en ändring genomförd. Nu är en kommun tvåspråkig om minoriteten uppgår tili 8 % eller minst 3000 personer.

Folktingsvalet 1970 resullerade i en stark SFP-dominans i folktinget. SFP 85 ,3 % och vänstern 14,7 %. Socialdemokraterna utträdde ur folktinget år 1975. Folktingsarbetet lamslogs och folktingsvalet år 1976 framskjöls . Åren 1978-80 var en period av

lands folks svenska sektion Å1ändsk Samling. 1 avtalet staterades atl Svenska

på ny bas. Genom tvärpolitiska avtalet oen l.ou<llnlll ets beslut reorganiserades tingets arbete i en positiv Ett ökat understöd från sUlLlsrna~. ten har möjliggjort en nn1nr·".n_ sering samtidigt som nya män har kunnaI anslä1las.

Folktingsvalet 1980 rekt vaI. De 75 m.!d],emma,rn'll foiklinget utsågs på kommunalvalets röster .

•

Irån Studlecenlralen Svenska Sturueförbundet. när han lalade om studiecirkelledarens uppgifler Pensionärsvid Svenska förbundets höstkurs på Aulanko.

Under hösten har man försökt sllmulera intresset för sludiecirkelverksamhet mom Svenska

Pensionärsförbundet.

Därför fanns nu också Sigvard Baijars på plats vid höstkursen . Han berätlade atl det finns sammanlagt 9 studiecentraleri landet. av vilka Sturuecentralen Svenska Sturueförbundet är en. Av Studiecentralens verksamhetsformer kan nämnas

regelbundna hälsoundersökningar med blodtryckskontroll. Så har vi motionsgymnastik och hjärngymnastik i lorm av Irägetävlinar.

500 mk har vi erhällit detla å r i kommunalt anslag, det är ingen star summa.

försä/cringsdirektör Henry Olander som II/gnar auditoriet 5kirni/'lgEm av fol/cpensionen . - Den /commer inte att " fara iväg med /commenlar. Folo: Maj-Britt Wi/cholm . ten lördelas enligt löijande: Svenska lolkpartiet 51. S ocialdemokraterna 1l, Äländsk Samling 5, Kons titutionella högerpartiet 3, Folkdemokratema 3, Kristliga iörbundet loch Samlingspartiet 1.

Folktinget av idag ägnar sig !rämst At språkskydd, mformatjon och utbildningslrågor. Första tiden ägnade sig lolktinget åt de stora ödeslrAgorna, idag är det mera Iräga om normala vardagsirAgor i Svensklinland. Man kan nämoa bamens språk i tvåspråkiga iamiljer, svensk betjäning på olika samhällsomräden och emigrationen. Det linns ingen anIedning at! undervärdera dessa vardagsfrågor, de kan utvecklas till ödeslrågor i Iramtiden, sade Olav S. Melin.

De som satt i panelen fick i uppdrag att börja med presentation av sina iöreningar, i tur och ordning.

Alfred Smeds: En del lörerungar börjar bli iör stora, de kan möjligen delas upp i sektioner som sköter om olika progl'am och inte enbart kalfedrickande och prat.

Nän s lags tävling melian de olika sektionerna kan också vara positivt.

Arne Jungholm , Borgå: En stor iörening som den vi har i Borgä är möjligen lör stor, den svämmar över bräddarna. Vi började iör njo år sedan med vär lörening. Vi häller våra möten i församlingshuset , hyresfrit!. Vi lår i understöd 5000 mk Irän landskommunen och 4000 mk Irän staden.

Albert Nett, Pojo: Vi har en liten iörening i Pojo, ca 70 medlemmar, men vi har i stort set! samma program som andra löreningar, bl.a. resor, möten, vi har löredragshällare frAn olika instanser. Vi har

Gunni Selander, Åbo: Vi har ca 400 medlemmar i vår förening men ändå kommer bara ett 100-tal upp tili mötena. Vi har bl.a. gymnastik. seniordans, kaUe med dopp pii värt program En sängkör har vi också. Och s1l gör vi teaterbesök. En resa till Öland gjordes detta år och nämnas kan atl vi ocksA besökt Hangö Pensionärer. 1 Åbo har vi kontakt med sociala instanser. Tidigare hade vi även en väntjänst i stil med FRK:s. Vi kommer art bilda en teatergrupp inom korI. Vi lår bidrag irAn Sotialnämnden 2000 mk , Irån staden 3000 mk och irAn Kulturionden 5000 mk .

Gunnel S tenlund, Kristinestad : Jag fick uppgiiten att fatta mig kort och kan säga att vi har i stort set! det samma som i andra klubbar, men inte så strikt och bestämt, lite mera improviserat. Vi har 130 medlemmar, 50-60 % kommer upp varje gång. Vi blir allt mer homogena Hembygdslorskning sysslar vi med. Kalle Sjöblom hjälper oss med det och det är kanske det intressantaste vi har. Resor har vi även på värt program. Abo teater har vi besökt och Vasa besöker vi väldigt oita. Studlecirkel har legat lite på lut, men intresset är lortlarande inte sä stort. Vi har IAtt 1000 mk I bidrag irAn Kristinestad. Egil Appel ären iantastisk ordförande, det vill jag säga till slut.

Ann-Marie Uhr. Helsingfors: Vi har ungeiär 340 medlemmar. Det är stor skillnad mellan en Helsing-

avgivna röster

ca 1l0.000 " 150.000 .. 125.000 " 100.000 " 80.000 " 100.000 .. 79 .000 " 175.000

8.5 % 7,2 % 6.6 % 6.3 %

l1li_.,. o Ola v S. Melin talar 0111 Folktillgets roll i dagens SI·ellsk/illlnlld.

fors-förening och en landsortsförening. Föreningsmedlemmarna uppträder med program pä våra möten . Vi har sång, musik, löredrag bl.a. pä programmet. En klubb brukar samlas varje torsdag, en diskussionsklubb, iör att enbart prata om sina problem och dyL Vi gör mAnga utlärder, så kallade dagsutflykter. En jullunch ute på landet är nu aktuell och den är väldigt populär med många anmälningar. Så ordnar vi basarer.

Vi saknar karlar pä vAra möten och över huvudtaget kommer samma ansikten upp på mötena.

Vi får 2000 mk i understöd + 800 mk irAn Kulturfonden. Så fär vi bidrag irAn staten lör resor och exkursioner. Hyresersät!ning lår vi också.

D1SKUSSIONE Alfred Smeds: Det som saknas i de nesta löreningar är att alla IDte nås, men de kan ev. inte vara intresserade av programmet som A andra sldan mäste göras sädant alt det väcker intresse hos de nesta.

Bertel Lundström, Pargas: Vi har 350 medlemmar i Pargas och vi iAr 1000 mk av kommunen I understöd 2000 mk lår vi av Kulturfonden . Banken ger oss 300 mk.

Föreningen är indelad i 11 grupper och var och en grupp skall stå lör nAt program Ca 200 kommer upp på månadstraUarna , men dar skalJ vara dans. dil är tillströmningen större.

Alfred Smeds: Det är problem med den manliga tillströmningen.

Mary Kekola, Vanda : Vi iår 6500 mk i bidrag, men s1l är vi ocks1l den enda svenska iöreningen i staden. Vårt medlemsantai är 196. Kostnadsfritt fAr vi disponera kommunalgården i Dickursby. Vi samarbetar väldlgt intimt med staden beträUande resor t.ex. Det gjordes en resa tili Holland bLa. och nu är en julresa tili Aulanko detla är också pa vart program.

Börge Nordblad, Kyrks lätl: Vi fAr 3000 mk i understöd Jag vili IrAga Arne Jungholm hur tilJ exempeJ de Astadkomrner ca 100 sammankomster per Ar. Arne Jungholm, Borgå: 35 personer är "heltidsanstallda" och sköter om saken.

Runar Granlund, l\1ariehamn: Vi får 3000 mk i bidrag och har ca 250 medJemmar, nämoas kan att Mariehamns stad har 9000 mnevånare. FRK :s hus står till värt lörlogande.

Helge Staffans, StrömIors: Jag efterlyser a . förbundet en lista pii hurman skall iAbidrag, vi har fätt 150 mk i Ar. Jag tycker dessutom atl föreningarna skall vara mindre, inte bli stora så att de blir som stora höghus i staden och så ali ingen känner varann.

Olavi Viihämäki. Vasa: Vi har möten var)e vecka och alla vha 500 medlcmmar kan komma mom en månad, om det t.ex kommer ca.

25 % av medlemmarna varje vecka Närnnas kan att vi far 6000 mk i bidrag. Flere möten är ett plus i verksamheten

Alfred Smeds: Rainer Nordström och jag uppvaktade FSU och vi fi fick en teatermapp. Kostar 80 mk. Vi skalJ gä in iör lite teater och jag tycker iör övrigt att ni kunde bjuda in några ungdomar tili era möten. Det vore också bra med en liten tidning som Gunni Se1ander har nämnt om att de har i Åbo.

Börge Nordblad, Kyrkslätt: Det är bra med tidningar men svärt att IA fram en redaktör som kan sin sak .

Arne Jungholm, Borgå: Stora löreningar är i alla fall aktlva med sin verksamhet och nAr massor av människor DETTA ett svar mot kritik av stora iöreningar Essi Sand blom, Ha ngö: Vi har en msamlmg tilJ våra resor. en sparkassa med ett bidrag om 100 mk varje mAnad av alla Alfred Smeds: Väntjänsten är viktig (EIt skrämmande exempel hade tidigare namnts av Albert Nett om en äldre männsika som dött i Lojo och lAit Iigga död f1era dagar innan nAgon märkte det).

Karin Blom, Vasa: Vi delar ut julklappar Har fått adresser av Socialnamnden på behövande personer Lotterier inbringar mycket pengar, sl1 kallade sticklotterier Ragnar Wikstrom . Hangö: Från 10 september tili den första onsdagen I oktober hade en person legat död I en bostad i Hangö. SAdant fAr inte förekomma.

A([red meds: VI mäste uIgA iirån att Soclalstyrelsen skall ta hand om dessa saker, men om man bara misstänker atl något ä .. på tok skall man genast meddela om saken.

Elve Rosenqvist, Åbo: Jag efterlyser mera akhvltet och Imtiativ när det gä ller att kontakta våra grannar Alfred Smeds: VI skall dlskutera deUa mom alla förenmgar och arbeta ut nåt system atl fi! kontakt med ensamma och bortglömda Arne Jungholm, Borgå: Jag har kontakt med ombudsmannen lnom FRK som sköter väntjänsten Alfred Smeds: När det gäller rekrytering av nya medlemmar skalJ vi ge möjligheter åt dem som viII komma tili oss. Vi skall kontakta 65-åringar, sådana som just bllvl t pensionerade. Och så borde vi få mIormationen att klaUa om servicen sam finns iör pensionärer Pensionärerna borde mera åta sig uppdrag inom kommunala och statliga lnstanser.

Elve Rosenqvist, Åbo: Förbundet borde mera besöka de olika iöreningarna.

Alfred Smeds: Mln tid ar ganska begränsad, men Ramer och också Maj-Britt kan sakert i framtiden besöka en förening . Jag har en lista pä en del föreningar som kunde besökas.

Börge Nordblad, K~' rk sl ätl : Vi vili gärna ha höstkurser, vintersarnlingar och sommardagar De nesta ville också ha det men det uttalades kritlk mot denna höstkurs a tt den var för kort

Reterat: Maj-Britt Wikholm

o. toto:

"I

O MIN HOBBY - person en är denna gång, åtminstone för frontmännen från våra senaste krig bland läsarna, en välkänd och högt uppskattad personlighet. Då han som ung som son tili den legendariska biologen " Gamla Krogan " stod inför vai av yrke, låg det nära tili hands att välja forstmästarens bana. Men under krigsåren lutade hågen mot det militära där han gjorde snabb karriär och för några år sedan pensionerades som länskommendör för Vasa militärlän.

Generalmajor i.a. Hoi 9 e r K r 0 9 e r u 5 framlever nu tillsammans med makan Dordy en av tusen och en aktiviteter fylld pensionärstillvaro i Lojo i närheten av den krogeruska klanens Kaikuma, en naturnära plats, där han liksom naturväktarbrodern Harry kan ägna sig åt bl.a. jakt och fiske och så naturligtvis den alltid parallellt löpande hobbyn - " de små humormättade gubbarna" av vilka sidorna i mapparna på de krogeruska bokhyllorna är fulla . " Hoges" skapandelust bottnar inte bara i ett behov att teckna och måla utan är fastmer - vilket ni kan märka i artikeln - en samtidigt utåtriktad, men också djupt pejlande humorfylld levnadsfilosofi.

Trots hans ovilja att göra " beställningsarbeten" har vi ändå fått glädjen att se hans tomtar hoppa fram på sidorna i detta nummer av God Tid. Tack för det! för kondilion och välbefinnande.

Varje vandring ger någol att "rila", varie bok n ägol all "illustrera", dagens tidningar och TV-sändning "länder" någonling Q.S.V.

Impulsen kan komma varif rån som helst i omglvnmgen

o Är del lIågra gamla "kufe r" som väcker millllell liII liv hos " Hoge" eiler är del resultatel efler sellasle skogspromelladell ?

FOlo: FlLMAX Denna hobby del nu är [råga om (del fjnns ocksä andra) går ut på all med penna och akvarellfärg rila gubbar och figurer I karrikalyrslil. När den började är svårl alI säga . Jag har ritat så länge iag överhuvulaget kan mmnas. Som lilen poike minns iag att iag illustrerade i ell häile Finlands Frihe!skrig. Detta var sannohkt redan före skoJtiden. Iskolan kommer iag ihåg alt iag klollrade alla marginaler i böckerna {ulla. Sedan har del bara forlsall.

Intens!!elen har berott på rådande förhållanden. Då del varil myckel iobb har del blivil rmndre och lvärlom. Men aUlId har det varil

!id LiU någon "gubbe" om dagen . som gäva. Men som sagt ritar iag bara helsl för mig siälv och vad som helst. Nu när iag hafllid har iag samlal ihop och klistral upp alla "alster" säsom en frimärkssamling.

Ulom siälva ritandet har idesamlandet gett myckel innehäll å 1 tillvaron.Dåmolivet kan vara vad som helst är varie sak iag iöretar mig kombinerad med ett iakllagande av omgivningen och dess delalier. Det gör Iivet intressanl och utvecklar ocksA sinnel iör sakers belydelse och proporlioner.

Del driver en också alI vandra omkring vilkel nalurligtvis är bra

NÄR DET ÄR FRAGA OM

HOBBY och tnkap av hobbymaleflal Intormatlon

arbelsmalerial -

ver ktyg -

m.m.

TIli tygtryck -

laderarbelen smyckestollverknong keramlkarbeten

-

kopparemalJenng

-

plaslarbeten

Dessutom inlresserar sådanl som analomin (olika kroppsställningar och mlner) saml leknjska detalier (i etllokomotiv, en lvättmaskID , en spade, vad som heI51).

Också hisloria blir ell molivfält.

Mina leckningar har för mig bliviI etl folografialbum . När iag ibland tittar på mln "samling" väcker del minnen [rån de mesl olika lillfällen i millliv som givit anledning till bilder. Pennan molsvarar en folografiapparat. "

.

A r det sznnelaget som k k d paver ar tee nan et eiler tvärtom?

0

Jag vet inte vilketdera är primärt, tecknandel eiler sinnelaget, men iag försöker alllid finna det lustiga i varie företeelse. Är det sinnelaget som tar sig uttryck i bildema eiler är det tecknandel som påverkar sinnelaget. Plats för psykologiska undersökningar? 1 varje fall tycker iag siälv all det hela är roligt. Kanske mina iavoritförfattare skvallrar något om saken (Albert Engström, Woodehouse, Veikko Huovinen).

Resultatet av det hela är all iag aldrig fAr tiden lång och all varje sak här i väriden är inlressanl.

Dessutom ger hobbyn problem att lösa : huru ser en melmask eller en blåklocka eller en fotboll ut i karrikatyr o.s.v.

"Några kloka ord" lill mlna medpensionärer kan iag knappast ge. Det enda iag skulle kunna säga är att det alltid finns nAgot att göra och helst sAdant som håller bäde kroppen och sinnet i rörelse.

o Här är det visst arbetet med God Tids tomtar, som fotografell Ilar f ållgat. Foto: FlLMAX milltärens. Men vilken företeelse som helst ger anledning tili en tecknmg. Nuförliden skall det också vara en liten bakgrund som karakteriserar företeelsen . Det kan också vara tvärtom. J ag vili göra en vacker sOInedgång, vissa färger på hlmlen, en vacker naturdetali . Men ovanpä den rilar iag sedan en "gubbe". T.ex . iåglarna skall vara i rätt lokal, likaså mänruskoma, (stad, skärgård, slagfält m.m). Färger och detalier skall alllid vara rälla. Av nägon anledning ritar iag allting i litet fOIJllal.

Vad det beror på har iag ibland fundera t över, men in te hl tta t på förklaring. Med mln natur i övrigt

stämmer det inte alls, snarare torde iag kunna anses som rätt "storstilad" och föga petnoga. Kanske beror det på att det på skoltiden fanns så litet rurn i marginalcrna, vad vet iag.

Några synpunkter på det hela.

AlIt iag ritar sker så att säga iör egen räkning. Jag har aldrig, t rots vissa påstötar hafllust a lt försöka " pl'Ofitera " pä hobbyn. Att rita nAgot på bestäl1ning åt andra är också "motbiudande" och vili jnte tilnda. Detta hlndrar inte all iag åt goda vänner då och då skänker bilder och så gör iag ibland postkOrl och placeringskort med skämtsamma motiv som iag givit

" Kufer", fåglar oeh intresserar mest

00100 H lors 10, Mlkaelsgatan 8, lel 6 61 956

Om man vili definjera vad hobbyn gAr ut pA kunde man kanske säga följande: Stilen har naturligtvis utvecklats med åren. Nu gör iag "typer" och föremål [rån vilket omrMe som helsl. Naturligt nog domlnerar mln mdra hobby fAglama och så givetvis mitl yrke

70n :-;;::dio:ti:; m~~· ;~t;·k;~: j;; ~-;; "1 man kan det är det ingen konst.

!

u

u .................

Norskt ordspråk

~

... ~uu ........ ___ . .

et

rese- och kursbilaga för 1982 SPARA BILAGAN

SPARA BILAGAN

SPARA BILAGAN Planerade resor 1982

Svenska Pensionärsförbundets reseverksamhet fortsätter under år 1982 ungefär i samma omfattning som under föregående år. Vi publicerar nu en förteckning över planerade resor. Reseprogrammet kommer sannolikt ännu att något utökas under åre!.

o Bänkade för lunc" rmder träffenllled pensionärer oc" representanler frål1 Västerås på eleganta Park Hotel. Foto: Maj-Brill Wiklrolm.

Inför temaåret " RES I NORDEN 1982" hade LL Tourist Service, i samarbete med Silja Line, Sveriges Turistbyrå och bussbolaget Lindholm Lines för SPF-föreningarnas lokala researrangörer byggt upp en koncentrerad studieresa med givande diskussioner ombord på rederiets fartyg, lämpligt uppblandad med trevlig samvaro och möjligheter tili att i land med arrangörsbolagets bekväma bussar under en dagstur bekanta sig med " den sköna lustgården" som Mälardalen allmänt kallas.

Redan tre timmar [öre Silvia Regina avgäng från Hfrs bänkade sig i del närmasle 80 förbundsoch föreningsresearrangörer i konferenssalen ombord på Silvia Regina där vi efler att av Silja Line-värden, marknadsföringschef Göran Hoving ha hälsats välkomna fick 055 tilldelat ett ypperligt broschyrpaket, som kommer att ulgöra viktigt kälimaterial vid arrangerandet av framtida resor.

VD Kaj Lindholm frän LL Tourist Service och Lindholm Lines uttryckte i sina välkomstord sin tilifredsställelse över att detta

godtid tackar Ekenäs pensionärer r.[:s

duktiga ca 10-personersgäng Som igen en gång fri viUigt ställde upp för att bistå 055 och genom sin duktiga arbetsinsats möjliggöra att denna extra bilaga kunde vikas in i 16.000 tidningar!

Hjärtligt tack Ekenäs-pensionärer!

Redaktioneo

researrangemang, som länge varit aktuellt, nu kunde förverkligas.

Samlidigt sade han sig vara glad att det förhaJats " för nu kommer denna resa a tt gå llll hislonen.

Vårl förelag fyller nämligen 30 år och därför kommer hela resan att filmas". Visst såg man också under resedagarna en diskrel filmman skymta i kulisserna och vi kan vara förvissade om a tt det blir nöjda och helt naturliga aktörer han fångar in i linsen - lnför det NORDISKA RESEÅRET 1982 vili vi ge er alla en chans att för era föreningar bygga

upp mera meningsfulla resor genom att ni på förhand blir i tillfälle att bekanla er med sAväl sjålva resemålet som med ortens pensio'nårer, sade Kaj Lindholm.

Margulla Maltsson från Sveriges Turistbyrå förevIsade en diaserie presenterande de trakler vi under resan skulle besöka. Tlps för våra researrangörer u le i föreningarna!

Byråchef Tu a - L i 11 UI fs50 n, frän LL Tourist Service som under resan skulle dra de leknlska arrangemangen redogjorde för (Forts. på fjärde sidan)

Hälsoresa tili Bad Elster i DDR, 30.4 -21.5 1982.

Resans pris: 2420 mk. Teknisk arrangör: Matkarengas.

Rom-resa, våren 2 - 9.5 1982. Se annons i detta nummer. Teknisk arrangör LL Tourist Service.

Reseledare: Eija Francke Norge-resa, sommaren 1982, 6 dagar.

Reserutt: Helsingfors - Abo - Vasa - Sundsvall Östersund - Are - Trondheim - Röros - Sundsvall Vasa - Åbo - Helsingfors.

Resans pris: 1410 mk. Teknisk arrangör: LL Tourist Service.

Operaresa tili Nyslott, 9- 10 juli (fulltecknad för närvarande).

Reseledare : Eija Francke. Tekn isk arrangör: Matkayhtymä.

Sommarvistelse på Lehmiranta, 5- 10 augusti 1982.

Pris: 375 mk.

Prasniekka i lIomants, 18 - 21 juli 1982.

Vi besöker grekisk-ortodoxa Prasniekkan i 1I0mants.

Reserutt: Helsingfors - Liljendal - Imatra - Joensuu.

Från Joensuu görs utfärder under 2 dagar tili 1I0mants, Lieksa, Bomba-huset i Nurmes och Koli. Hemresa enligt rutten Valamo - Varkaus - Jorois - Kristina - Lahtis Helsingfors.

Teknisk arrangör: LL Tourist Service.

Ruska-resa lill Saxnäsgården i svenska fjällen, 4 - 9 september 1982.

Reserutt: Helsingfors - Åbo - Vasa - Umeå - Vilhelmina - Saxnäs. Utfärder under 2 dagar. Retur enligt rutten Umeå - Vasa - Abo - Helsingfors.

Reseledare : Rainer Nordström. Teknisk arrangör: LL Tourist Service. Resans pris: 1280 mk.

Teaterresa tili Stockholm, hösten 1982.

Tili ovannämnda resor kan Du anmäla Dig genom att kontakta Svenska Pensionärsförbundet r.t., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel. 90-753 7820, vardagar kl.

10.00-1 4.00.

De pris som omnämns är pre liminära. Vi reserverar oss för av arrangörerna oberoende prisförhöjningar.

Svenska Pensionärsförbundet förbehåller sig rätten att inhibera resor som samlar för få deltagare.

Resebyrä

LL Tourist Service EKENÄS KARIS LOJO H:FORS LOVISA 911-14620 911-31 444 912-21 818 90-41 3844 915-52888 HOS OSS FÅR DU RESE-SERVICE PÅ SVENSKA

HALSORESA HÄLSORESA

MIDVINTERKRYSSNING MIDVINTERKRVSSNING VASA --UMEA UMEA

tiII Bad Elster tili S venska Pensionärsförbundet Pens io na rsf or b undet anordnar an o rdn a r med med resebyrån re sebyran MatkaMai ka Svenska rengas som s om teknlsk tekn isk arrangör arran qor en en hälsoresa ha lsor esa tili till Bad Bad Elster Elste r ii DDR OOR , rengas a pril -- 21 21 maj rna] 1982, 198 2. den 30 april pris är ar 2,420 2.420 mk mk per per person person.

Re s a ns pris Resans pr is e t ingAr: In g ar: I priset f1yg re sa med med Interflugs Int erllugs turplan turplan,, Helsingfors He /s ing fors - Berlin Be rlin - HelsingHe /s ing- flygresa tors fors in kva rte ring ii det d et nya n ya Kurhotellet Kurho te lle l ii 2 personers persone rs rum med med dusch - inkvartenng we och WC hel pension : frukost, fruko st , lunch och middag middag - helpenslon va rdavgi ft (värde (varde 410,-) 41 0 ,-) - vardavglft an nulleringsavgift - annullenngsavglft pr lset ingAr In ga r inte Int e : II priset - pass - försäknngar torsakrinqar Ho le lle t har nyligen blivit blivit fardigt, ta rdiqt , varför vartor praktiska erfarenheter e rlare nheter av Hotellet d el ,"te inte ännu annu finns. finn s . Hotellet Holellet är ar beläget be laqe t ii en sluttning slutt ninq , varfördet vartor det inte det ka n rekommenderas reko m me nderas för fo r handikappade hand ika ppade personer personer eiler elle r personer perso ner kan m e d dålig d a lig kondition. ko nditio n. Vården Vard e n på pa badinrättningen badm rattni nqen förutsätter forutsatter också oc ksa med viss ko nd ition av av deltagarna. d e llag a rna . en VI ss kondition Anrnalninqar och förfrågningar forl ra gn ingar göres g o res tili till Svenska S venska PenslonärsPensfon arsAnmälningar Iorbundet r.t.,, Viborgsgatan Viborg sgatan 9, 9 , 00510 Helsingfors He ls ingfor s 51 , tel. tel . förbundet r.l.

90·7537820 (vardagar (va rd a ga r kl. k!. 10.00-14 10 .00 -1 4 .00). .00 ).

90-7537820

6 -7 januari 1982 6-7 Båten Baten Vasa Vasa Express, Express. som som lör for oss 055 tili till Holmsund, avgår avqar fran Vasklot Vasklot 6.1. kl. 19.00.

19.00.

Irån Overnattning ombord. Övernattning 7.1 lör for bussarna 055 ass tili till Umeå, Urnea, där dar vi vi äter ater kaffelrukost, kaffefrukost, besoker Gamlia - Västerbottens Vasterbottens hembygdsrnuseum, hembygdsmuseum , samt samt besöker varuhusen. Under hernlärden herntarden middag ombord , vi vi anländer anlander till Vasa kl. kl. 23.00. tili inkl, busstransport busstransp ort Irån fran Syd- och och Norrösterbotten Norrosterbotten Pris inkl.

175,-, lör for Vasabor 155,-, under lörutsättning Iorutsattnlnq att intresset är ar sa stort start att vi vi kan boka egna bussa bussar. så r.

Anmäl Anrnal er tili till föreningen foreninqen elier eller direkt titillli Else-Maj Eise-Maj tel. te l. 961 961// 119410.

••

MOT V• I

den

Arranger:: SPF Österbottniska Osterbottniska distrikt.

Arrangör

Vi önskar alla PE

IONÄRER

~ochett

ångs~982.

DAGTUREN TILL Tur: Tur: 22112 2211 2 15111 151 1212 1212 26112 261 12

2211 19/2 191 2 1111 111122

11 1 111

29/1 291 1 26/2 2612 18/12 18112 811 811

STOCKHOLM

512 51 2 513

04.30 04.40 05.25 06.00 07.00 10.30 16.00 16.15 20.55

Retur : Retur: 23/12 24/1 23112 24/1 17/1 21/2 21 12 1711 13/12 14/2 13112 1412 3111 27/12 31 27112

3111 31 11 28/2 2812 20/12 20112 1011 1011

KOTKA KOTKA KARHULA LOVISA BORGA HELSINGFORS ABO MARIEHAMN MARIEHAMN

" STOCKHOLM STOCKHOLM

ResebyraPolaris

ResebyråPolaris Hovrattsesplanaden tel. (961) 116600 1166 0 0 Hovrättsesplanaden 15,Vasa, 15,Vasa,tel

7/2 712 713 713

Hotell Pommern 01.00 00.50 00.15 23.40 22.50 20.15 14.45 14.30 07.50

amns ce ntrum. 43 ll-rum I Marieh Mariehamns centrum.

II-rum med bad lefon. Utombad,, WC och te teJefon. huspool och bastu pA s omma ren . på sommaren. konferens rum. AnCafe te ria och konferensrum.

Cafeteria ne xet PASS AT nar + 2 nexet PASSAT har 11 t 1 ll-rurn II-rum ((+ extrab .). Koksutr. extrab.).

Köksutr. tor för 4 pers., bad bad,, WC, teleton telefon och TV TV..

Gasthern Gästhem Kronan

65· korl sr ab alt . platsres erve ringar. fiirfrilgn inga r. RING 65-kortsrabatt, platsreserverin9ar, !örfragningar.

Oy HJ HJ HOLMSTROM HOLMSTRÖM Ab t.ovisa byriln Lovlsa tel. tel. 915·52 9 t 5-52 511 5 t 1 Rese Resebyrån

r-------------~ Ir-------------~ En onskesemester önskesemester med I I Finlandia Holiday navel I I \~:~~~~ HO~~I~~s~~el I Fly I vimern valstarnningen I I I Malaga.

23/4 -30.-1 -82.

I p,\ I II I ruuflyg . lyxkryssning lungs I I I II I I I v I II I

I

V1 'TERN I PANI E o eh kiild Fly fran från morker mörkeroeh köld '! Till Till-bringa bnnga vintern iI Spanien panten (max. (ma>.

13 ko r), Fr ag a eefter fte r var a t3 vec eekor).

Fråga vara llimgtid långlldsresor resor till 1111 Malaga. I\la M allor ea oe h Ka nar ieiia rn a . lorea oeh Kanancöarna.

YA EL V RE;,\; RE ' I ISRA I RAEL Ak ael med rUllflyg. Äk till 1111 Isr I rael Upplev et hel iga lande r"..

Upple v " ddet hehga landet" nj ut av ll hiirligt h njut av eeli härligt klima klimatt oe oeh ofOrgliiml iga ku lturu p plevel oförglömliga kulturupplevelser ra d da rsyd da specialre ser.. Sk Skräddarsydda speeialre-so p pe r! sorr for för gru grupper!

YAREN ÅREN Il ASSISI ASSI I Fiil h tag ot vare n iI FölJj rned med oc och tag em emot va ren d en idy lliska sta de n A ssisi,

FERIAN I EVILL Up p lev fes tgl adjen oe h kameUpplev festglädjen oeh karnevilla unde valstämningen i Seevilla underr va r specialresa nd aluspeeialre a till tili A Andalueien eien.. 23/4-30 .4 - 2.

I.LYXKRY YXK RY SS;,\;tl"C SNiI G PÅ RII RH El" E ' Ko p pla av h nj ut av Koppla av oe oeh njut av Iive Iivett pa va e n .. vårr Iyxkryssning längs Rh Rhen AZO R ERl" A AZORER __ en n tisk idyll en atla atlantisk idyll U p ptac k dde e ""okända ok and a "" A zo Upptäek Azore rn a rned vko p pla nrerna med oss. oss . Ell Eli aavkopplandde e oc h intrc ssant se rne ste rrnalI oeh intressant semesterm for g so m uupp p pskkallar att ar eeli tt för Di Dig som mil at ., vack er natur eh miltt klim kli mat vacker natur ooeh frisk luf t.

!I,. "Y//iirii ~~ I! lfNt1;:No;}!! a1. Lilla ertsgatan 8.

0 130 H el sin gfor s 13. e l. (90) 66 19 22 Lilla Rob Robertsgatan 8, 000130 Helsingfors 13, T Tel. (90)6619 22 :~ ~---_._-------"., ~-------------."

o

Nara rjha mnen , nara rum Nära fa !ärjhamnen, nära till tili cent centrum Mariehamn.

Nästt intill intill hotel hotellstanlstanav Marie ham n. Nas tili gästhemspris.

II-rum med dard tillgiis themspris. 18 llrurn med varmt och kaut kall! vatten vaHen.. Tota Total!lt 53 va rmt och bäddar. baddar.

Fiiretag Företag i ATF-kedja ATF-kedjann

GRUPPRESESPECIALlSTEN pA pA ALAND GRUPPRESESPECIALISTEN begiir begär broschyr.

140, telex 63125 9928/12 28 / 12 14 0 , te lex 631 25 ALANOS UR ISTFOR EN ING ALANDS T TURISTFORENING Bo x 62 10 0 Mari e hamn Box 62 , 22 22100 Mariehamn

------------------;----------~ r;;~;~~ S~ ===~-;-ALAN~ NA ALAND ar är vackrast pfl på varen våren i maj och juni - Iflt Iät det bli Ert nasta nästa resmal. resmål.

Vi har fardiga färdiga paketresor paketresor for lör pensiopensianarer närer med biljett, logi, logi , mat och guider guider for lör rundturer rundlurer.

.

JI M'

Fordelakt iqa priser mitt i veeFördelaktiga veckan. kan .

Kontakta rrnare upplys runq, Bes tall broschyren Kontakta oss oss tor !ör na närmare upplysnlng.

Beställ broschyren ALANDSRESOR ÄLANDSRESOR ·82 12 390 -82 te tel.t, 928· 928-12 390..

Ab Ab Sand-Strands Sand-Strands Turlst Turlsl && ReaebyrA Resebyrå,, Box Box 9, 9, 22100 22100 Mariehamn.

Mariehamn.

Svensk a Pe nsiona rsfo sa till " d en ev iga stade p unkt sett lju vli ga st e ti For att i fulla drag ku va r tek ni ska arra nge r L Hotel Anglo Americana Barberini - alld el es i r~ e Trevi , Qu ir in a lp al a tset , e underba r a ky rka n S a nt a In o m s patser hall ligge närmare turist och aännu nnu narmare Venelo.

Ven eto.

PROGRAM GRAM PRO Dag D a g 1I F lyg H fr s -Rom .

Dag2 D a g 2 Anti ken s Rom (h Co losseum, Cir c n um . E .m . fr io D a g 3 Ha lvd agssigh tsec n i, Spansk a trapp k a p ell et. E .m . fri D a g 4 F .m . fr io P a e.m . k ard in a l d ' Este p al a ts likn a n d e spring brunnar 0 Dag D a g 5 Besiik p a F in lan oc h i Vill a Bor gh ren ass an sen s fra Dag D a g 6 D a gen fr i, m en f t ill aggsa vgif t en Dag D a g 7 D a gen fr i Dag D a g 8 Avfa r d fr a n Ro H fr s kl. 21. 55.

PRIS ET rnk 2.9 - fl yg H fr s - Ro - transfe rer til - da gli g kaffef - i p rogra m me svens kspr d erade .

- logi i 2-pers.

- r eseledaren Avbestiillning Frivilliga tillaggsavgift H a lv p en s io n pa Hote Ev . heldag su t fard t ill Anmiilningarn a ant k orn m er SPF-kans liet Max. d elt. 30 pers oner F iir b un d e t r es erv era fiirhiijningar basera de

EN 1982

ROM

2-9 maj

AKTIV PENSIONÄRSFÖRENING Temakurs på SÖFF 18-22 jan. 1982 Aktuella pensionärstrågor - Programplane· ring - Nyrekrytering - Reseverksamhet Anmälan töre 12.1 ·82 tili: Else-Maj Johnson,Levonsg. 14,65200 Vasa 20. Tel. 961·119410. Svenska Österbottens folkhögskola-folkakademi 64220 Yttermark tel. 962·56 441.

Arrangör: Svenska Pensionärförbundets Österbottniska distrikt.

Em ~ RESOR

RESOR MAN TRIVS MED

SKIDRESOR VINTERN-1~~1-1~~~ ZELL am SEE AXAMS AXAMS ZELL am SEE AXAMS pASKRESA tili

ÖSTERRIKE OSTERRIKE ÖSTERRIKE bSTERRIKE OSTERRIKE

11 dgr. 26.12.81 10 dgr. 12. 2.82 10 dgr. 19. 2.82 10 dgr. 19. 2.82 10 dgr. 3. 4.81

FORFRAGNINGAR OCH BOKNINGAR OSS.

KONTAKTA

BTI BUSSIiOLAGET

~ WILLlAMSaCO H E~CJIt

Torggatan 9 B. 2 vAn . 22100 MARIEHAMN Tel. 928- 15550

SOMMAR SOL

OeH BAO Res med tili Teneriffa 1982 Avfärd 6.2 -82 2 veckor. Palmeras Playa halvp med u!sikt 2.952 mk. utan utsikt 2.845 mk.

Avfärd 6.2 -82 2 veckor apart. TenegUl a ka ffefrukost 2.4i5 mk.

6.2 -82 3 veckor aparl. BellavIsta kaffefrukost 3.540 mk.

Avfärd 13.2 -82 2 veckor Palmeras Playa halvp . med utsikt 3.252 mk, utan utsikt 3. 14 5 mk.

13.2 -82 2 vec kor apart. Teneguia kaffefrukost 2.775 mk.

Anmälningar emottages av Else-Maj Johnson, tel. 96 1/ 1I 94 10 eller Gilta Unger Resebyrå Polaris. tel. 96 1/ 12 1555.

Svenska PenslOnärsförbunde!s vintersamhng försiggår t Rantasipi Yyteri i Ytterö utanför Bjömeborg den 17 - 18 februari 1982 Anmälan om deltagande kan göras tili Svenska Pensionärsförbundet r.L, Viborgsgalan 9. 00510 Helsingfors 51 , tel. 90-7537820.

Platsema bokas I anmälnmgsföljd , så länge del finns leruga pla!ser kvar. isla anmä1ningsdag ä r den 12 januari 1982. Vintersamhngen koslar 240 mk. 1 prisel ingår logi i 2-personers rum , väl-

SVENSKA SÄLLSKAPSRESOR TILL SOVJETUNIONEN 1982 JALTA Jalta vld Svarta Havet ar en verkllg paria : en utmarkt komblnalion av badort och kulturmlljö. Khmalel ar Ijuml Inte ens sommarhettan är Iryckande.

BUSS/FL YGRESA fr.o.m. 2 april fredagkvatlar - våren - somma· ren - höslen - från VASA via SYDÖSTERBOTIEN och HELSINGFORS liII LENINGRAD saml dänfrån med FL YG . Alerkomsl söndag . (Hfors lördag) . Övernallning på ålerresan !. Helsingfors.

En myckel förmånlig och givande resa för PENSIONARER - både i grupp och enskilt. 1. klass. halvpension.

PRISER : Vasa- Krislineslad: mk 1420- 1675.

Helsingfors osv.

1190-1 405.

RESEBYRÄ

».«

Fråga efter våra övriga resor ,aila vaderstreck!

KONTAKTA 055:

BBlNUI ~~~~~g~ors 90-175455

VÄLKOMNA TILL VINTERSAMLINGEN 1982

~=rg:~ter

Vasa Siat 9 7

962-41271

961-1 t2 1.12

komstkaHe, middag, frukost och lunch samt programmet. Tili de anmälda sändes mbetalmngskort för aVgiftens erläggande. Uppglv därför namn, adress och eventueUt telefonnummer 1 samband med anmälan.

Hesorna Ingår IIlte i priset. Deltagama bör själva sköta sma resor Kanstiet kan dock vld behov stå tilJ tjänst med upplysnmgar angående en del buss- och tågförbmdelser

ANMÄL~7NG

KUPONG

Vmtersamhngen 17-18 februan 1982 Namn ........................ .. ............................................................................ .. ..

Näradress .................................................. ................................................ .

Poslnummer .................................... Po lkontor .................................... .

Telefon ..................................................................................................... ..

ViU gärna dela rum med .......................................................................... ..

ViU gäma dela rum med ...................................................................... .. .

Anmälningskupongen relumeras tili Svenska Pensionarsförbundet r.f., Viborgsgatan 9, 00510 Helsmgfors 51. Anmälan bör vara förbundet lillhanda senas t den 12 januari 1982.

~INGVES ~BUSSAR RES BEKVÄMT MED INGVES RESORS SLÄKTBUSS

o I riksamiralel/ Gyllel/hjelms SUI/dbyholm slolls Jeslsalläl sällskapel sig kaffel väl smaka uI/der al/imerad samvaro. Folo: Maj-Brill Wikholm. (frän första sidan ) programmel va refte r dir Hovmg - resp . tnlendenlen - log vaI' s m grupp med på rundvandring på "lyx holelJet" Silvia Regma. Finlands [rämsla designel's hal' VI all lacka för den lä lla channfull a mredmngen silväl I matsa lar som I de bekväma hytlema . som får resenarerna att känna sig avs tresS3de i fulla drag. Ulan all närmare gå m pil de ohka fanlasllska hyllypema kan man doc k inle förblgå de speclalarrangemang som fö relagits med tanke på all också göra resan för hanchk appade luslbelonad och bekväm P val'dera av de nya storfärjoma fm ns det på 10gångsdack 10 st fö r handlkappade med följeslaga re helt speclalmred da hvller tili 2 kalegoJ'lp ris.

Väl f;amme i SlhJm efter en I a lla hänseenden Iyckad överfa rt IyUdes av SPF:are välkanda Edga r D ahlsl r ö m s och " P e rr e" F a ge rl u n d s bekvama bussar för avfard mol-Väs terås I vå r buss stod ru tmerade och humon sllska C-G Ni e ls e n för gUldeskapel och Tua-Lill skölte den andra bussen på eminenl sätt.

Framkomna tili Pa rk Holel, där lunchen vä nlad e vä lkomnades vi av Väslerås sladsfullm ä ktiges ordförande B i r g e r G rJ p , med orden : " Vi är inle slörs l och inte bäsl, men vi ä r bra" - en sanning som vi skrev under helhjä rtat e[ter rundturen.

PenslOnärernas Riksorga nlsa1I0ns väs teräsrepresentant H 0 1ger J a n se l i u s presen terade deras må ngfaselterade penslOnä rsverksamhel varefter R a I n e r Nor d s 1 r ö m i ell nölska l kla rt och överskådllgt berätla de om SPF Den angenäma lunchen I säIJskap med västel'åspensionärem a avslutades med förbundsordIörande Alfr e d Sm e d s va rma [acklal d är han specielll (ramhöll va r strävan inom SOF, a lI genom personllga konlaler slå broar över lili pensionärem a i Sverige.

tili Stockholm, Söd.rtälj., e.kll.tun., Vä.t••a., Su •• hammer, Fager.ta, Norber9 och Av •• ta.

Av ••• o. f •• d.g •• : (Vi d större helg ev. annan avresedagl Avresor 22.1, 29.1, 19.2, 24.2 (onsd.l, 5.3, 19.3, 26.3, 8.4 (torsd.), 16.4, 29.4, 7.5.

Utresa tili Göteborg 7.4.

R.tu. mandag •• : Retur 25.1, 1.2, 22.2, 28.2, 8.3, 22.3, 29.3, 12.4, 19.4, 3.5, 10.5.

Retur från G :borg 12.4.

JUlBUSSAR

Start f.An Vasa 18.12, 23.12, 30.12, 8 . 1 -82.

F.An Sva.lga: 21 .12, 28.12, 3.1 -82, 11 . 1 -82.

Bu ... n kÖ,: Korsnäs· M.~lax ­ Långåminne· pönom· Over· rnark· Närpes- Kristinestad· Lappfjärd· Abo· Stockholm· 5ö· d~nälje· Strängnäs· Eskilstuna· Västerås- Surahammar· Fagersta- Norberg- Avesta.

Ratu.: Samma run via Kapellskar·Nådendal.

Di •• kt an.lutning tili och f.an V ....

P.lo: Fr. 200,t p.i ••t inga.: Bussresa turl retur. blltresa Abo-Stockholm och Kapellskär- Nådendal (däcksplats) samt en frukost på bålen. bllten.

Boknlnga.:

Följde så rundlur i den expanderande fräscha staden , d är liden lyvärr endast lillät utstigning vid domkyrkan, som sloriigen beundrades. AIlI deUa under luristchef

AKTIVITET OCH HÄLSA Kom tili Solvalla och upplev en givande vintervecka! ... , .!?' , 11' .,}. ~ 'f§

" , ,~;I :,~' ~J~ ,

..~,1'~· ~ ol., ' - ':~~ ~ \~,

t.,

~....

"~~;"

PENSIONÄRSVECKOR Aktlvltet och hälsa 1. 01 .03- 05.03 Aktlvltet och hälsa 2. 08.03- 12.03 INKVARTERING på Lilla Solvalla lugnt beläget ca 200 m från institutet.

ANMÄLAN Bör göras senast 4 veckor före kursens början. Samtldigt med anmälan kan en bindande anmälningsavgift 3150 mk inbetalas på postgiro 8331-5.

Alla som anmält sig får brev med närmare uppgifter om kursen AVGIFT Mk 490 för fem dagar vilket inkluderar kost, logi och program.

FÖRFRAGNtNGAR OCH ANMÄLNINGAR Alktas tili Solvalla Idroltsinstltut , Nouxvägen 82, 02820 Esbo 82.

Tel. 90-860 513, vardagar kl. 9.00-15.00.

J'

So n j a H.enr i kss 0 n s ciceronskap.

Därefter fortsatte luren lill Eskilstuna med enda uppehä ll vid Rademachersmedjorna en fantastisk autentisk boslads- och hantverkanniljö frän 1650-talet. d är bl.a . smeder. tenngjutare och hattmakare håUer de gamJa hantverken vid liv.

I denna stärnningsfuJla miljö mötte stadens pensionärer upp för att under de närmaste limmama guida oss, då färden gick vidare tili historiska Sundbyholms slott. där kafIebordet välkomnade stod dukal.

Efter animerad samvaro under vilken nya kontakter knöts tog vi farväl och ernbarkerade bussarna med estinahon SthJm.

TEATERRESA TILL STOCKHOLM Csardasfurstinnan 22 - 24 jan. 1982 Priset 595,inkluderar: bålture n med Svea Corona Hfors - Sthlm , logi på Hotel Dlplomat dagtur m/s Fennia Sthlm - Åbo, buss Åbo Hfors , busst.ansferer i Sthlm , teaterbiljett på främre parkett.

Anmälan tili LL Tourist Service, Mannerheimv. 71 , Hfrs 27, tel.

• 90-413844.

ILSE TUTT HÄR I SOMMAR

KURS I SENIORDANS 16-18 augusti på Solvalla

Vem Ilse Tuli är? Ilse Tuli är skaparen och kreeraren av den omåttIigl populära SENlORDANSEN, som under de sen aste ären svepl fram i vårt eget förbund rrAn förening lill förening.

Det var ocksä Use Tutt, som under en 2-dagars kurs i jan. 1979 - också den pä Solvalla - introducerade SENlORDANSEN hos oss. Sedan dess har Seniordansförbundel i hermes eget hemJand Väst-Tyskland vuxit tili att omiatta ca 100.000 medlemmar och i vårt eget förbund har den förutom vid föreningsträfIar blivit införd på sommarkurser, ledardagar och var helst vi kommer samrnan.

Den 16- 18 a ugusti -82 har vi aUtså glädjen att igen Iå räkna med ilses stimulerande ledarskap under en 3-dagars kurs. Deltagarkvoten kommer att begränsas tili ca 30, varför det gäUer att anmäla sig så snart som möjligt.

Kursprogrammet är varierande med SENlORDANS på central plats, men mellan dansturema kommer vi oekså att stieka in htet friluftsaktiviteter i fonn av lekar, promenader, naturstigar, kvällsträfIar med programinslag - och naturligtvis simning. då vi befinner oss i det natursköna Noux invid Långträsket.

Kursavgiften mk 250,- inkJuderar - 3 dagars helpension (frukost, lunch o. middag) - 3 övemattningar i 2 perso rum.

- samtliga kursaktiviteter, bastu m.m.

Kursen anordnas av Svenska Pensionärsförbundet i sarnräd med Solvalla Idrottsinstitut. Ilse Tuli assisteras vid utomhusaktivitema av Eija Francke.

Ev. kan långväga kursdeltagare påräkna resesllpendium.

Kursplats teeknas i den ordning anmälan kommer Svenska Pensionärsförbundet, Viborgsg. 9, 00510 Hfrs 51 tilJhanda . Tel. 90-7537820.

Väl ombord pä Silja Star samlades dellagarna för att fortsätta konferensen kring " Res i Norden 1982 ". Vid ulresan hade varje deltagare fålt sig tilldelat eU [rågeformulär kring önskade researrangemang, som d ä resultatet kollats, visade alt resor i Norden med kombinerat båt och buss slod högst på önskelistan för de n esla .

***

Under den livliga chskussionen , leddes av VD Lindholm framkom många givande synpunkter.

E i n a r S to rg å rd , Övermark påpekade alt det intresse som under resan väckts för besök hos pensionärsföreningama i Väster s och Eskllstuna Iäti kunde bli betungande för dessa om inte SPF-kansliet skulle ställa upp som någon " ransonerare" av kontaklema . Nägon fönnyndarroU VIlle förbundskansliet doek inte ikläda sig, men lovade Rainer Nordslröm vara behj älplig om nägon förening är " pä jakt" efter kontaktpersoner i Norden .

C-G . Boedeker , Tammerfors uttryckte som representanl för en liten förening som har svårt aU ensam slälla upp för en buss, önskemäl om aU " få haka på " eU researrangemang där arrangörerna har ledigaplatser. L ä g g detta p å minne samtIiga f ö re nlng a r!

B e rl e l Lundstr ö m , P argas redogjorde för d e utbytesresor på norchsk boUen som hans förening gjort tili billJgt pris taek vare atl

man gått in för att utbylesbo i familj . Delta förulsältel' nalurliglvis mindre grupper, men är kanske en ide a tt försöka på.

Kaj Lindholm gay elt löfte, att också LL Tourist Service ställer upp som koordinator vid i c k e !ulltecknade resor . Vidare poänglerade han det ekonomiskt Iördelaktiga alt utnyltja lågsäsongen . d å prisema är mera fördelakhga Han slutade med att taeka samt liga deltagare för att den målsä ttnlOg, som arrangörerna uppställt I respons från deltagamas slda långt överträffat alla deras förväntningar.

"Jag är inte penslOnär, men Jag har under dessa daga r blivlt behandlad som en säd an - 0 e h j a g är i nnerligt glad f ö r d e t !

Förbundsordförande Smeds uttalade deltagarna lack tili arrangörema för den lyckade turen som givil kraflig mersmak och hoppades på liknande impulsgivande tillIällen även i [ramtiden .

En speciell appläd gick tili T ua - L i II , som på elt föredömligt sätt skölt de stressande arrangemangen med den härt belaslade tidlabellen och liU vära skiekliga chauiförer.

Som konkret direkt verkande resultal av resan kan nä mnas, att SPF:s för hösten 1982 planerade teaterresa tiU SthJm kommer att !ölja just denna rutt, men förlängd med en övernattning också i Väs terås, med kontaktkväll i västerilspensionäremas säUskap. Ei j a

11

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS OSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman för österbotten: Else-Maj Johnson Levonsg. 14 65200 VASA 20. Telefon : 961-11 9410 Vänligen ring helst kl. 9-11 .

Delegationens bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307, Vasa Sparbank 104003962-6. natliga bldrag:ll anhöriga som tar hand om åldnngar i hemvärd och för alt dessa anhöriga skall få en välbehövlig semester tas åldringarna årligen 10 pa bäddavdelningen för nAgra veekor. Äldre personer i kommunen kallas regeJbundet UIl hälsoundersökningar o.s.\'.

Del öslerboltniska pensionärsdistriklels ordförande Einar Slorgård hälsade välkommen och sade alt vi i vår åldringsvård och å ldringsomsorg [rämsl mä länka pä den ensamslAende penslonären för vilken del ofla brisler i konlaklerna med omvärlden Trio Con Brio från Abo. ungdomar ulgimgna från ÖSlerbouen, slod rör uppskattade musikinslag

i nere repriser. Egll Appel ledde sängare från Sydöslerbotten Else Maj .rohnson ledde prograrnmet och pätalade det s.k. anmälnmgsoioget. välkänt rran idrotten, som nu spritt sig även inom pensionärsorganisationema Tili idroltstävlingar kan anmälas t.ex ett 40-1al dellagare men blolt elt hotal kommer, vilket leder tili svårigheter med arrangemangen.

Vid de stora pensionärssamlingama är det tvärtom. Anmalningarna kan uppgå lill 300, men 600 kommer Dä är del inle lrevUgt för dem som skall stå för serveringen när man ordnat för bara halva antalet. Men del klarade sig aven nu och alla hck silt kaffe.

Bruno Byfält

o Föreläsama vid Höstdage/l i Vasafr. vä/lsfer, chejläkare Björ/l Forse/l, proj. Asser Stellbäck , soc. dir. Thore Gu/l.

Om det fysiska och psykiska åldrandet, atllyckas med åldrandet och om möjligt lura åldrandel lalade professor Asser Slenbäck vid den stora öslerbotlniska pensionärssamlingen i Vasa 17 oklober. Det var ett intressant [öredrag där åldringar av olika kategorier och med sina särskilda beteendemönster kände igen sig. Del där med åldrandet har blivi t någol av en vanesak som många Iycker aU hör lill närman bUvil lite äldre och sätter i gång med åldrandel, ofta i onödan och i eU för lidigt skede, sade Stenbäck.

Att tycka om nAgon och själv bli omtyckt äf ett bra sält alI hAlla ålderdomen slAngen. De känslomässiga kontakterna fär man inte IA ta förlorka och dö bOrl, då siUer man där snarl gammaJ och förlorkad själv, ulan uppgifl och utan mening i live!.

1 Närpes har man kommil en god bit pA väg vad det gäller organiserad äldringsvArd oeh pensionärsdagens program kom därför aU i huvudsak krelsa kring den orten oeh hur man där ordnal åld-

nngsvårdsfrågorna För redogörelserna slod ledande hälsoeenlralläkaren Björn Forsen och soeiaJdirektören Thore Gull . Man har redan hålli t på så pass länge med e[[ekhv äldringsvård att resullaten klart börjat framträda . Aldringarna i Närpes är de rriskaste i hela landet. Närpesborna som är över 75 år ulgör 18 procent av kommunens invAnarantaJ medan medeltalet för Vasa Iän är 12 proeen t oeh för landet isin helhet 11 proeent. De 70 pensionärerna på åldringsherruhet har en medelålder på 85 Ar. Kornmunen ger mä-

o

Abolands röst

CHRistOFFER TAXELL. Justitieminister

Ett tryggt vaI också ; elektorsvalet

Abolänningar träffades På inbjudan av Svenska PenslOnärsförbundel samlades företrädare för de åboJändska pensionärsföreningarna tili en diskussion om utvidgat samarbete, på hotell Valtatie 1 i Pemar den 20 november 1981.

Föreningarnas representanler var överens om att det är bra med konlakter mellan de oUka föreningarna i samma landskap. Man var dock inle ännu inlresserade av aU bilda en distriktsorganisation.

1 stället kommer man aU fortsätla samarbetet mer informellt. Det blev Pargas-föreningen som åtog sig atl sarnmankalla oeh fungera sam värd för [öljande möle. Däre!ter tar en annan förening hand om värdskapet.

o Trio CO/l Brio. Fr. vä/lster RUllar Erikssoll, Gerd Nyholm , Jallll e J ohllsoll.

Ungdomen är eN korI rus, ålderdomen en lång Jasta.

Tyskl ordspråk

Böcker från ETA Margit

Irom

Röster och bilder från en gången tid Fbrfallannnan beraltar om sina rOidldror lellorn och larobok~forfiltlarcn a· poleon Åström och KatJa Donickc. saml om modcrn~ pctcr~burpka .,lakI. )om a\ revoJutionen drevs UI I värIden. 132 s. hfl 7-' ."

Helge Englund

ävergrottan Dikter - en skydd moi hårda loroar. eli minne Jtl bc\ara sorger I 76 s. hfl 32,·

a~onllng JIt

g.amma alla

Skolhistoriskt arkiv 16 Uppsatscroch urkunder utglvna av Svcn'ika Sl.;olhlMoriska Förcningcn I Finlund r.f. 228 S. Ml. 88,·

Herman Kajanus

SI. Katarina svenska församlings i St Petersburg historie 176 s. inb. 98,·

Nordström Werner E.

Finländska gestalter XII

Fyra pressens pioniarcr: Theodur NcovlU~. J F Gronroo"t. Q"I,ian Rcuu:r uch Waldemar Lönnback 160 s. hfl 63.· inb 83,·

EKENÄS TRYCKERI AKTIEBOLAG

12

"Gammal är ä1dst" också då det gäller Iyckade festarrangemang • Det var folkmusik för hela slanten, då inte mindre än 56 spelmän spelade upp vid Övermark pensionärsförenings och Ragvals spelmanslags folkmusikfest, " ministämma" i Övermark söndagen den 15 november.

Liten skuLle min lycka vara om jag kunde säga hur stor den är.

Engelskt ordspråk

ne J oh a n ssons ledningspelade ett antal västerbottniska melodier. Ledaren pävisade på et! trevligt och sympatiskt sätt skmnader j svensk och finländsk musik. Det blev mar scher, gånglåtar och polskor i olika variationer. Som extra nummer spelades Sunes egen komposi tion Laxhoppets polska .

Andra kärkomna gäster vaI' Erikoch Birgitta Dannberg från Hangö som med sina egna och också västnyländska melodier berikade festprogrammet. Dannbergs represenlerade Finlands svenska spelmansförbund vid "ministämman ".

Det var rutinerade Lappfjärds Spelmanslag och det ungdomliga Kaskö spelmanslag som drog de mesta applädema . Tjöck spelmanslag och Kristinestads gymnasi ums spelrnanslag bjöd på bäde gånglåtar, menuetl Irån Tjöck, polska från Mörtmark och melodier från Sverige. En trio Irän

Ragvals spe1mans-Iag bjöd på en ny och verkligt fin komposition av Ahlbäck . Samma trio iliustrerade ocksä dagens festtalare rektor Trygve Erikso n med melodier av Petter Ragvals. Rektor Erikson berättade om de gamla bygde " Gamäl Prinssin ", Petter Ragvals, Oskar Granström m.fl . Han glömde inte heller bygdeskaldin nan P ali - Maj, hennes diktning och livsöde.

Programmet avslöts med all samtliga spelmän tågade in på scenen och gemensamt spelades bäde Hejsan grabbar. Pärus valsen och Finska polkan . Applåderna ville inte ta slul och utropet i början av prograrnmel "Ös pä bara" hade uppfyllts. Alla hade fålt silt lystmäle. Det allmänna omdömet var: en Iyckad fest , det här måste upprepas, den här stämman har en uppgifl i bygden, pensionärerna är in te för gamia för att ordna lyckade festligheler.

o Här var del valser, gdngldl oe" se" ottis, sd alf del sprall i benen , dd de 56 spelmännen Slodför en oförglömlig "minislämma" i Övermark.

Ledaren A n ders Teir "ar all ära av ledarskapel för de loppenjilla musikpreslalionema.

Det var folkmus ik av hög klass och den talrika publiken rycktes ocksä med genast [rån början, då de deltagande spelmanslagen under Anders Teirs ledning sat!e i gäng med "Ingvesas valsen, Gänglätlrän Äppelbo och AlI världens schollis". De deltagande spelmanslagen kom alla lrän sydÖsterbotten lörutom Umeåbygdens spelmansgille lrän Sverige, som ställde upp med 12 spelmä n Förstärkmng kom ocksä lrän Hangö genom Erik och Birgitta Dannberg, mycket välspelande far och dOller, som representerade Fmlands svenska spelmans förbund

Efler del de inledande lätarna spelats gemensamt av samtliga deltagande spelmän, var det Övermark Pensionärsförenings ordiörande Einar Storgärd , som i sitt hälsningsanlörande erinrade om hur man med denna folkmusikiest-" minislämtna " vilie ge a lla musikvänner i bygden en ljusglimt j höstmörkret samtidigt som man ville uppmärksamma den kulturskalt som folkmuslk utgör.

Men folkmusikfesten vili ocksä vara en brygga över äldersgränserna, där man under lrivsamrna fonner samlas i tonemas tecken .

ALI uppslaget lätt gensvar visar den talrika anslutningen av spel-

män inte minst gästerna Irån andra sidan BoUenviken. " Jag hoppas alt en ärlig musikmönstring som denna " ministämma" skall bli en tradition inom föreningen och vi har et! gott stöd i Ragvals spelmanslag" , avslutade talaren.

Spelmanslagen lramträd de i t ur och ordning na Lurligtvis också Ragvals spelmanslag med sina favoritmelodier upptecknade efter ortsbon Petter Ragvals, vilken ocksä fätt ge sitl namn åt spelmanslaget. Del var " Ravasinas Tri man ängel! Nittifyran och Brudens första vals". Dagens huvudgäsler Umeäbygdens spelmansgille var följande, som under S u-

Kontakt över distriktsgränser

de VI fick , d et var värmande och hjärtliga hälsningsord och del artade sig tili familj efesl. Ordiörande för Grankulla svenska pensionärer Ing eger d Herrgård överräckle blommor, jämle en malla och smärre vinsler lill ett internt lotleri. Pi xen A s koI i n spelade smäktande loner pä pianol och alla blev i slämning. Sedan löste del starka kallel, med det dignande bordet av kakor, alla band. Etl hjärtligt lack tili de Redan i maj hade vi frän Gran- duktiga värdinnorna.

Prograrnmet som var gemenkulla bjudit Drumsöpensionärerna pä dräktparad tili Vilia Ben- saml, hyllade kärleken i olika former. H olger betonade huru kärlesow . Nu var del vår tur att den 20 ken ofta blommar u pp igen pä okt. ta oss tili "Polisernas som"senhösten" och man anar inte marhem" vid Ormkubbsvägen. följderna . Del blev romanser från Bussen räckte inle till . Del blev en karavan av privalbilar också . pianot, och kärlekslyrik: " Som Ordiörande Holger Clemenllova- Iillgollsa[1 dill killd var röd, lIär [ö rsla de vara oss tili mötes där någon- gållgell dig jag såg oeh heI d/l var som stans och vi nådde målel, men nå- spiselns glöd, då jag vid sidan UI' dig låg. N/lärd/lgråsomsl/lgans vrå, oeh gra poliser säg vi ej och de behövd es ej heller lör ordningens skull. pigg oel. VQSS som Ilordallbris. H/lr blev du sd min lilla vän?"

Del var elt storarlal motlagan-

Grankulla svenska pensionärer på svarsvisit hos Drumsä svenska pensionärer

o Bruden Ra gni B ergg r e l/ , brudgummen A I/d e r s Nie m i i JOl/del/ Pixe l/ Asko lil/ . FOlo:A m eElzell.

o Pd musikens vingar gdr del läll all bygga broar över gellerationsklyflal/ . Del bevisade bl.a. denl/afräse"a trio frdll Umedbygdel/s spelmal/sgille.

Tili tonerna av Mendelssohn överraskade oss sä ett brudpar.

Paret verkade atl vara nägol omaka, men det hjälple föga , ly prästen hade sagt si tt amen och nu log livel. Bruden i obeskrivbar klädning, lång slöja och med brudbukelt och brudgummen i fesldräkl togs emot under rungande applåd er och glada skralt. Drumsökören underledning av N i I s B e r ghoi m sjöng: " Vi ska gå hand i hand genom livel du och jag--- ".

Brudvalsen löljde och sedan lick alla vara med i bröllopsdansen och -yran.

Del blev mera program. C ari t aE va n d er underhöll gästerna med vacker sång och vi hann med både bygdemål och roliga hislorier dessutom. Mentimmarna gick alltför hastigt i goda vänners lag.

Tili slut tolkade viceordförande Per D u n c k e r Grankullabornas tacksamhel i välvalda ord och vi sade alla lack och på ålerseende. lngege rd Herrgård

Pensionärer samlar in verksamhetsideer LEDARBRIST, nyblivna pensionärers obenägenhet att aktivt vara med i pensionärernas föreningsrörelse, svårigheter att få informationen att gå fram var några av de problemställningar som behandlades vid det österbottniska pensionärsdistriktets ideseminarium häromdagen. Personlig medlemsvärvning, handplockning av ledarförmågor och ledarskolning var botemedel som rekommenderades. Ideseminariet gav iina uppslag och fortsättni ng kommer att följa i form av ide- och ledarkurs på folkakademin i Ytterrnark i vinter.

Seminariet hölls denna gång i Umeå och var således kombinerat med en Kvarken-kryssning. Arrangemanget kunde genomföras tack vare bistånd frän välvilliga donatorer. Närmare 40-talet föreningsrepresentanter var med, tyvärr dock ingen från området norr om Jakobstad, där pensionärsförbundet tycks ha svårigheter att komma igång med verksamheten.

Seminariet drogs av rektor Trygve Erikson och lärare Olav Storgård, båda från SÖFF i yltermarko De assisterades vid behov av förbundsordföranden Alfred distriktsordföranden Smeds, Einar Storgård och ombudsman Else-Maj Johnson.

Man hann med en mängd olika aktuella frågor och problem som föreningarna och ledarna konfronteras med isin verksamhet.

Trygve Erikson skisserade i sitt andragande upp särskiJda delmål i den trivselskapande verksamhet löreningarna bör stå för, aIIt i det vällovliga syftet alt göra slutrakan så lättlöpt som möjligt lör pensionärerna. Det var många goda tips och råd han gay om uppläggningen av denna verksamhet.

Olav Storgård kom med mer pedagogiskt betonade synpunkter och berättade om praktiska knep och metoder i pedagogiken som kan få tillämpning också i pensionärsverksamheten. Det var et!

o EtI synnerligell"matnyttigt" ideseminarium, där tyvärr nordligasle Österbotten saknades, men där syd- och mellersta Österbotten fick mersmak. andragande mera i samtalslorm och åhörarna fick aktivt vara med ocb komma med sina synpunkter.

1 övrigt gay representanterna redogörelser över verksamheten i sina föreningar och berättade om

vad som gått bra och vad som varit rnindre bra. Det kom tips och uppslag i sådan mängd att förslag om en id~bok framfördes . Id~semina­ riet blev alltså et! verkligt sådant ocb gay någonting åt envar av del-

tagarna. Det var bara att ta lör sig.

Det som tnte passar i en lörening så gör det kanske I en annan . Och upplöljrung blir det som sagt I Närpes någongång i vinter.

B.

AlI jöregå lIled g011 exempel iir del ellda \'il,figa Iliir del giiller alf på\'er!.a alldra.

Albert S(""l\"eil~er

KORSORDET 5/81 Inte Etna utan Vesuvius borde det naturligtvis ha stått i korsordstexten, som t.ex. påpassliga Gerda Öhman hei t riktigt påpekade. Övriga ea 500 lösare har helt automatiskt låtit det lilla geograliska misstaget slinka Igenom - så vana som VI är vid Etna i vart och vari annat korsord.

Lyckliga vinnare blev denna gång : Runa Rancken Lappfjärd . Gösta Stenlund Närpes,

firade Pensionärsklubben M i Jakobstad på Svenska gården en trevlig kväll. Det var storkommunen Skellefteås pellSionärer som kom 45 man- och kvilll/Ostarka på svarsvisit.

En grupp M-klubbare, mötte gästema vid ankomslen tili hamnen . Svenska gårdens stora sai blev tili trängselfylld, men den goda sämjan gav rum .

Det berömda spelmanslaget inledde festen, varefter klubbhövdingen U no K n /l t s hälsade gäslema varmt välkommell. Så tog den30-manlla oldboyskören vid. A/lsången illleddes med Modersmåle/s sång, sållgell som mesl /lppskattades av gäslema.

Under kaffepa/lsell som följde stärk/es vänskapsbandell. AlIsållgell fortsatte, ledd av KIIIl/S . Eli frågetävlillg följde , där det gällde för eli tremalllwgr/lpp, fråll vardera sidall om vikell, att skriftligt besvara 12frågor. Hemmalaget varofilll nog atl segra med 8 p. mot 6. Bestyrkt blev atl österbottnillgama vet mera om Sverige, än de om oss, tack vare aft vi här uppe kall följa med dem i TV-programmell.

Skellefteåpensiollärell A x e 1 L u II d q l' i s Iframbar gästemas tack, prisade spelmallslaget, oldboyskören, allsången och önskade förlig vind i seglen över viken.

Allsången ljöd, och festen avsl/ltades med en timmes dans.

Walde UI/qvist

Karin Söderholm KimHo, Gerda Öhman Abo 10, Edit Österlund Hangö som VI hoppas hait lika god tur i dragningen med de penninglotter de [ått sig tillsända. Er andra fUuga lösare taekar VI lör stort tntresse under ar 1981 och önskar Er GOD JUL och GOTr KORSORDSAR 1982!

Aktuell pensionspolitik Svenska Pensionärsförbundet hade vänligen inbjudit mig atl tala om aktuella penslOnspolihska frågor vid sin höstsamling I Tavastehus. Många av de frågor som hdlgare tagits upp under årens lopp I denna spalt passerade revy.

Folkpensionsreformen, den Indi\'idueIla penslOnsåldem (ännu en dröm), frontveteranemas förlldspensIOn (äntligen verklighet 1982), befolkningsutvecklingen pensionärsiörbundet (svenska kan få många nya medlemmar!).

En nyhet för SPF:s medlemmar var kanske de planer som finns pii en reiorm av arbetspensionen så atl större rä tt visa nås i de fall där i eli äktenskap t.ex. makan hemma-arbetar länge och väl och sedan vid en eventueIl skilsmässa stär utan pensionstrygghet - med undantag for folkpensionen, som dock endast garanterar en minirruutkomsl.

Den höga skilsmässofrekvensen av i dag beror inte enbart på at! de unga äktenskapen skulJe vara så mycket lösare i sina fogar än tidigare. Ne), det är många äktenskap som upplöses V1d relahvt mogen ålder, vid 50-60. Oita är det så att makan i dessa äktenskap i enhghet med tl(figare gängse arbetsiörde1ning avståt! från en egen yrkeskarriär. Hon har jobbat i hemmet, iostrat bamen och getl all tänkbar service åt mannen som, får man hoppas, snällt burit hem sin lön eller företagarinkomst all delas för gemensamma utgiiter.

Han har även intjänat rätl tiU arbetspension och häller äktenskapet livet ut finns det inga större problem, inte ens i det iall atl mannen avlider före hustrun, vilket är det vanliga. Famlljepensionen garanterar fortsat! utkomst för makan. Men vad hän der om äktenskapet, efter det atl bamen som sammanhållande länk flugit

ut ur boet, går i kras? - Vi behöver här inte i detalj gå in pä mönstret det är välbekant för de flesta och det tjänar ingenting tiU aU moralisera.

En kvinna i mogen ålder som ej har tillräcklig utbildning och framför allt inte nägon yrkeserfarenhet harytterst smä möjligheter atl hävda sig på arbetsmarknaden. Det är et! problem i slg.

Men även om hon skulle hinna vara nägra år ute i förvärvslivet är tiden alltför kori när det gäller a tl tjäna in en rejäl arbetspension .

Någon familjepension stär ej heller at! fä efter Ld. maken.

Del är möjligt atl man i framtiden in te möter lika stora problem i denna speciella fräga som idag. De unga familjema har ofta ett annat mönster: bägge arbetar utaniör hemmet med reservation iör den tid dä bamen är under skolåldem.

1 framtiden tordealltså bäggepartema ha en egen arbetspension at! ialla tillbaka pä och inte vara ullämnad på samma sätt som är fallet med många äldre skilsmässodrabbade kvinnor i dag.

Den föreslagna lösningen på dagens problem slutIigen ulgår iirån att ifall skilsmässa inte går at! undvika efter eU långl äktenskap (åtminstone tio år) skall den pensionsrätl makama förtjänat under denna tid delas mellan makarna.

Detta är alltså principen. 1 praktiken återstär ännu mycket ulredningsarbele och införskaffande av poli tiskI stöd iör förslaget som t.ex. skulJe innebära ingrepp i redan uppnädd förmån . Här kommer såväl lagsliftning i grundlagsordning som andra synpunkler säsom äktenskapsförord med i bilden. Men onekligen vore en reform et! steg framåt mot en rättvisare familjepension .

Henry Olander

Pensionärstrivsel kring Pojoviken Finlands vackraste vik var den iörenande länken då Österby och Pojo pensionärer festade den 15 november Det har blivit tradition at! Ö sterby och POjO pensionärer träffas årligen. Ekenäspensionäremas ordförande 1 v a r B ä c kman sade dagen före vid skolningsdagama på Aulanko at! ekenäsföreningen blev så stor at! österbyboma var tvungna at! bIlda egen förening. Därigenom kom Österby och Pojo pensionärema all bli på samma sida om den långa Pojoviken.

Dä värdföreningens ordförande Albert Nel t hälsade hela busslasIen österbybor välkommen deklamerade han en dlkt som Jonathan Reuter skrev för sangfesten i POjO 1945. 1 den dikten kaIlar skalden Pojoviken Finlands vackraste vik. Gästemas ordförande Lyyli Lindintygadeattdehade

trivts tillsammans med pojoboma och överräckte sin iörenings slandar tili minne.

Då det är allmänt känt att pensionäremas trivsel inte är beroende av vidlyftiga program utan man gärna utbyter tankar, var programmet kort. Sigurd Nyholm och Allan Söderström sjöng några gluntar. En " heirnlaga" sketch gick hem hos bäde gäster och värdar av applådema och skrattsalvoma atl döma. Drygt femtio lot!erivinster bytte ägare medan de två laktfasta dragspelama Iät bälgarna vila.

EIter att i eLt par tlmmar ha glidlt på Högåsas parkett var det dags atl skiljas ät med hopp om atl få träffas igen. Pojo Ungdomsförenings lokal Högåsa fick sin senaste "make up" k1ar på hösten och är nu synnerligen trivsam atl samlas uti.

ALLAN

Wienersängerknaben Heurigen Spanska Ridskolan vad kan man mer önska! j' f

e

./

o Pensionärer på shoppillg i Badell hei Wien. Foto: Ethel Fältmarsch.

Baden bei Wien - låter inte det namnet redan som musik och något av romantik iör oss nordbor?

Att sedan på ort och ställe få se och höra Wienersängerknaben i en konsert i Kongressalen i Baden och njuta av deras kunnande och deras sångarglädje - det var underbart. Att se de platser där Beethoven bolt, atl se de annorlunda husfasadema, aU vandra i de smala grändema, där många historiskt kända personer vandrat allt var för oss en upplevelse.

Vi var alltsä 52 pensionärer, som med Eija som reseledare, deltog i 5:e intemationella pensionärskongressen i Baden bei Wien.

Så mycket av kongress blev det ju inte. Men det var lrevligl ändä. De enda utIändska pensionärer vi lick kontakt med var en grupp västtyskar. De deltog i en del av de utfärder vi gjorde bl.a. tili Budapest och de var med oss på den gemytiiga "Heurigen" - avslut-

ningsträfIen i en k1osterkällare, numera en äkla österrikisk vinsluga.

Under veckan i Baden gjorde vi dagligen utflykter i olika riktningar och vår tjusiga guide, Marianne Fischer från Wien (ursprungligensvenska)lnfonnerade oss på svenska sakligt och kunnigl om Öslerrikes historia och nutid, om arkitektur och om konstverk i gamla kloster och museer.

På vår rundtur i Wien åkte vi bl.a. gen om den charmiga lilla byn Grinzing ul'P tili KahJenberg, där utsikten över staden beundrades.

Vid Pralem, Wiens nöjesfält, tog många tillfället i akt och gjorde en tur upp i världshjulel, variirän man hade en hisnande utsikt. Olika sevärdheter i Wien, Stefandomen, Hofburg, Schönbrunn m.fl. besökles antingen i grupper elIer privat.

Pensionärsorganisationerr:-a gästade Folkpensionsanstalten Företrädare Iör de riksornfattande pensionärsförbunden var inbjudna tili Folkpensionsanslaltens rehabiliteringscentral i Åbo den 9 novernber. Svenska Pensionärsförbundet representerades av 1 viceordförande Vai dem a r H ei n s t r ö m och verksamhetsled are Rainer Nordström .

Rehabiliteringscentralen har nyligen utvidgats. Verksamheten är synnerligen mångsidig. Många av dem som besöker rehabiliteringscenlralen ålervänder tili förvärvsbvet. Man hjälper även en del patienter att linna et! ny tt yrke som bättre lämpar sig i samband med et! eventuellt handikapp.

Folkpensionsanstalten informerade pensionärsförbundens representanter om ak!uella pensionspolitiska frågor. Generaldirektör Jaakko Pajula och direktör Kaisu Weckman samt flere av Folkpensionsanstaltens tjänstemän talade. En rätllivlig diskussion följde. Eläkeliittos ordförande V.J. Sukselainen fungerade som disk ussionsledare.

Gästerna fick under denna dag en inblick i hur mångsidig verksamheI Folkpensionsanslalten bedriver. Samtidigt är det alllid värdefullt för de olika förbundens företrädare att fA träffas.

Rainer

Uppvisningen i Spanska ridskolan blev för många ett oförglömligl minne liksom operan "Trollflöjten", som en del på förhand beställt biljetter tili. Musikenlusiasterna var också i tilliälle att övervara en operettkonsert med högklassiga artister iHotel

Schönbrunns wienereleganta festsal. För min del blev det operetten !'Sköna Helena" pä Stadsteatern i Baden och det var också en Iin förestäUning.

Ett positiv! minne frän resan var de lj uvliga höstfärgerna i Wienerwald som vi kunde beundr a pä vära utfärder tili Wiens omgivningar.

Helt bortskämda blev vi med goda frukostar pä hotellet och härliga måltider alla dagar. Nu får vi bara hoppas på äterseende både med Wien och Baden och även med alla glada medresenärer.

Greta Jönsson

Ur dagboken heter de krönikor och kåserier som sign. Neger, redaktör Einar Hagmall , skrev i Vasabladet tili mitten av SO-talet.

Han skrev enkelt och klart, vann läsarnas fö rtroende. Tillsammans utvecklade de ett samspel som blev unikt isi n mångsidighet och sin mångåriga styrka - en växelspel som skapade Dagboken. Neger skrev med en djupt mänsklig humor, en bi tande satir och en alltid tjänande natur. Som en folkets talesman blev han högt uppskattad.

E t! urval som frä mst berör 30-talet ha r gjorts av red. Kaj Hagman , som också presemerar sin fader.

Boken "Ur dagboken" föreligger i december. Beställ i bokhandeln! Eller kontakta Kaj Hagman, tel. 961111 4964.

15

MUSIK FRÅN STUDIO 1 JULKLAPPSTIPS Igen en gång så här lämpligt tili jul har God Tid glädjen atl tili den fräscha Trio con Brio få överräcka en välförtjänst ros.

Mången av vAra läsare har säkert hört och beundrat ensemblen i radioprogrammet Sturuo l.

1 den kassett Musik från Studio 1 som jag varmt rekommenderar såväl för julkJappssäcken som tili den egoa kassettspelaren - det är nämligen musik man gärna lyssnar på - medverkar Kilty von Wright, musikstuderande, som bl.a. medverkal i Nyslott, Runar Ericksson, musiklärare och bl.a. dirigent för sjöbjörnarnas Shanty Singers och mångsysslaren i musik Johan Johnson ordf., för Visans Vänner i Åbo och Sängens Vänner i samma stad.

Visurvalel i kassetten är väl-

trillat och speciellt tilltalade mig utförandet i Parras: Jag vill taeka livet. Theodorakis: En sång om frihet, Kärkis: Skogsblommor och Mononens: Sagolandet - i nämnd ordning.

Utan att nedvärdera hela trions samarbele kan jag dock mle låta hli att konslatera atl KiUy von Wright i de två förstnärnnda närmar sig den saijonmaaska klassen.

Kjell Lolax och Ulf Nylund medverkar finl på dragspel resp. elbas.

KasseLlen kommer jag personligen att packa ned i bagagel vid framlida bussresor. Härlig mysunderhållning dä pratet har tyslnat och lTlan bara vili njuta av tillvaron.

Trio con Brio önskas god fortsätlning och jag ser (ram moI alt

!.II IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1111111111111111111111111111111111111111:

IGA"SSTUGAN Orottningg . 1, Ekenäs, tel. 11 792

Cafe i biblioteket

=

!

(rökfritt)

(Rum lör möten m .m . kan beställas).

Hjärtligt välkomna! § ;i"1111111111111I111111I111111111111111I1111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIF.:

Ab BRI-REK Oy Stationsvägen 1 Asematie 1 EKENÄS TAMMISAARI ~okföringsbyrå tel. 12881 Kirjanpitotoimisto Fastighetsbyrå 12430 Kiinteistövälitystoimisto

ENILETT ÄR LÄTT BREDBAR -OCHSMAKAR ÄKTASMÖR. Enilett smär·växtoIJebland· ning har lunn it vägen tili kon· sumentens matbord Den smakar smär och är lätt all breda på brädet. också kylskåpskall .

Enilell är en

Essi!

få höra dem vid Sommardagen 1982 i Vasa.

Eija Pris: mk 36,60. Musik & Foto Kb, Jääränmaag. 2, 20200 Abo 20, tel. 921-301 592.

Månadsmöte l mmnenas teeken Jakobstads Pensionärsklubb M höll sitl oklober-månadsmöte i minnenas lecken. Årets reseminnen äterupplevdes i (orm av lotovisning. För bildreportagel svarade Li ll qvisl, Bäckoch H äggbl om.

Spelmanslaget och Oldboyskören stod lör trevnaden på välkänl sätt. Ordf. U n 0 K n u t s hälsade välkommen , och berätlade om den stora pensionärsträfien 1 Vasa, och redogjorde för kommande träffar. både på förbunds- och distriktsnivå. 1 käseriform beskrev Walde Lillqvist Ölandsresan med slutorden "Den resan kan ej beskrivas å prisas, den mAste upplevas och visas" Pensionärsklubben M har nu fA tt så stort kvinnligt inslag, så bokstaven M borde få ett lillägg mera kvinnligt betona!. Ändringförslaget bordlades till näsla månadsmöte.

Klubbens motionsgångare, "som går för sitt liv", fick motlaga et( 20-1al pris tör sina hälsoprestationer. Där tanns mAnga som hade Oera hundra lådbesök. Allsång och kaffe avnjöts tillsammans.

Walde Lillqvist

: · ra -

, ... ... .

~

~

standar

eiler smakämnen har tillsatts Råvaror är grädde och växt· olja Den Iramslälls genom kärmng -

(IJ SPARBANKEN ..

Arade pensionärer

Klipp här

EI! nyl! uppiggande må l för Er dagliga promenad ä r Kampkvarterets r estaurang MistraJ.

VI ERBJ VDER ER 15 % RABATT P Å VÅR LV C H ALLA VARDAGAR EFTER KLO 13.30.

En smaklig lunch bestående av: förrätt , varmrätt samt för Er en kopp katTe. Välj också Mistral för en stunds avkoppling efter en shoppingtur.

Ingen garderob- och ingen serveringsavgift. Öppet vardagar: kJ. 11.00 - 1.00 lördagar: kl. 16:00 - 1.00 För grupper - enligt överenskommelse .

t(

Välkommen tWl ill J~t.1I • Restaurang 111 Tel. 694 44 24 '\'. ~r"dr.ksl• . 48, 2 våningen (Pohjahuset •

• "

I~ I.I~ I~I~ 1.1 ~ 1~le l AKTIV PENSIONÄRSFÖRENING

precis $Om smör l

Enilett -

Ar Ou osäker pa hur Ou bäst skall ordna Oina pensions· frågor e iler he la Oin ekonomi?

Ou kan alltid med fulll fönroende vända Oig lill Sparbankens ESSI. Hon är expen på pensio neroch Slar lilltjänsl i aUa Oina penningärenden.

Ou är välkommen lör all diskulera. manga frågor kan myckel väl o rdnas redan före pensioneringen.

Välkommen lill Sparbanken!

Temakurs på SÖFF

kärngott.

ren natur-

produkl. inga härdade letter. lärg-

Svenska P ensionärsförbundets bordsstandar fmns att köpa på förbundets kansli, Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, t el. 90-753 78 20.

P riset är 50 mk. Användningen är

(Se annons i bilagan)

Aktiv pensionärsförening är namnet på den temakurs som det osterboM",ska pensionärsdistnktet kommer aM arrangera , samarbetet med SVenska ÖsterboMens fotkhögskota·fotkakadem. (SÖFFj i nya kursgården. Jakobs· gården. , YMermark 18- 22 jan. 1982. Det ar en uppfoljning av det ,desemi· nanum, som holls , Umeå , stutet av oktober Detta semmanum gay mersmak och mAnga av de frågor. uppslag och ,deer som kom fram där skall nu ytterligare penetreras och ktartäggas.

Det är frågor som berör pensionäl1öreningarna synnerligen nära som skall tas upp. Förulom programplanering och ledarskap är det nyrekryte· ringen tilt förenlngarna, som är de stora probtemen i dag. Olika verksamhetsformer bl.a. den omfattande reseverksamheten kommer att ägnas stor uppmärksamhet och belysas av fackfolk.

Tili kursen är det närmast tänkt all de olika penslonärsförenlngarna skall sända nuvarande och/eller blivande ledare. de som nu drar verksamheten.

Kursen är nalurligtvis öppen för alla personer som är ,ntresserade av all teda och utveckta aktiviteter och verksamhetsformer för ätdre månniskor.

Som lärare och föreläsare vid kursen kommer att medverka Trygve Erikson, Olav Storgård, Rainer Nordström, Allred Smeds mJI.

i=L1 ~ TICr

Bland de senast den 31 december under adress God Tid , Eija Francke, Källstranden 10 e, 02720 Esbo 72 insända rätta svaren utlottas 5 penninglotter tili Namn: ..................................................................................................................... . januari månads dragning.

Adress: ...................................................................................................................