God Tid 6/2017 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 6 ● 1.9 2017 Årgång 45

– Pengar är tabubelagt i Finland. Man får inte fråga människor vad de har i lön. Det anses fult, men det fungerar inte så i dag. Pengar har blivit väldigt osynliga. Vi måste lära oss tala om pengar, säger Mia-Maja Wägar, ekonomirådgivare på Marthaförbundet.

Markus West

Hon ger råd om hur pengarna räcker till Mia-Maja Wägar, ekonomirådgivare på Marthaförbundet, menar att inte ens en pensionär nödvändigtvis känner sig själv som konsument. – När du blir pensionär sjunker inkomsten. Den kan halveras. Du har inte längre samma resurser och måste lära dig leva på ett nytt sätt. Gör du inte det, utan fortsätter som förr, kan du hamna in i en ond cirkel med konsumtionslån och i värsta fall betalningsstörningar. läs mer på sidorna 4-5 LEDARE

”Här kommer ett försök att spå i framtiden: USA:s president avgår före mandatperiodens slut, britterna röstar på nytt om EU när de vet vad de sade ja till, och vår regering är inte den samma fram till nästa riksdagsval. Går det så, så har vi igen fått bevis för att populismen inte är ett koncept för framgång när framtiden byggs. Det ser säkert många som en klok utveckling.” SIDAN 2

Kul med kulan Pensionärsförbundets första boulemästerskap avgjordes i Mariehamn i augusti. Liksom alla andra motionsformer har boule sina regler, men grunderna kan man lära sig på 10 minuter och många säger att efter en timme så är man fast! SIDAN 3

Rart besök i Padua

Den skira försommargrönskan i norra Italien gör den unika trädgården Orto Botanico i Padua till en fridfull oas väl värd att besöka. I trädgården finns växter från snart sagt hela världen samlade. SIDAN 19

2 GOD TID

6/2017

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Nyland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 020 72 888 17 robert.riska@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77 Kansliet i Vasa Teräsgränd 3F, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Åboland Strandvägen 30, 21600 Pagas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen

GOD TID

Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West SPF, Teräsgränd 3F, 65100 Vasa tfn 020 72 888 80 markus.west@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

LEDARE

Vi vet mera, men är vi klokare? Mängden information ökar ständigt och i snabb takt. På knappt tre år fördubblas mängden, mest med hjälp av teknologin för information. Ingen mänska kan hantera allt detta; det blir allt viktigare att kunna välja det som intresserar och/eller är nyttigt. Som allt annat är detta på gott och ont. Den som är öppen för nya intryck väljer mångsidigt, fanatiker läser bara andra fanatikers och stärks i sin fanatism. Grundutbildningen för alla är på hög nivå i vårt land. Avsikten är att merakunskap skall hjälpa oss att göra rationella val i livet, motverka fördomar och öka respekten för mångfalden. Kort sagt: Mer kunskap skall göra oss klokare, men är vi verkligen det? Ingen hel generation före oss har haft så bred kunskap, men inte heller levt i ett så enormt flöde av information. Fast vi vet mera, är det inte alltid lättare att överblicka vår omvärld. Vi är ibland som förra studenten efter en väl teoretisk föreläsning. Han sade sig fortfarande vara lika förvirrad, men på en högre nivå. När kalla kriget tog slut hoppades många att demokratin skulle stärkas, respekten för mångfalden och för godkända avtal skulle öka samt att de väpnade konflikterna och fattigdomen i världen skulle minska. Så har faktiskt också skett. Under senare år har vi tyvärr också sett en negativ utveckling. Populister med orealistiska löften, direkta lögner och tydliga inslag av extremism har haft framgångar i val i flera länder. Mera utbildning är tyvärr inte alltid garantin för mera förstånd. Också väl utbildade attraheras av extrema rörelser som fascismen, kommunismen, den extrema islamismen, men också av helt orealistisk populism. En sansad optimist vill gärna tro att förståndet segrar, men det sker inte automatiskt. Vi som tror på ett öppet, demokratiskt, nordiskt välfärdssamhälle, måste också tydligt försvara det. Populism och ansvar går inte att förena. Vi har sett det tidigare och får säkert se det på nytt. I USA valdes president efter en valkampanj där lögner, fördomar, yviga löften och inslag av extremism var mycket tydliga. Lögnerna fortsätter, vallöften infrias inte och frieriet till extrema rörelser är kvar. Förhoppningsvis får majoriteten nog och ser till att perioden vid makten avkortas. I en folkomröstning sa britterna nej till medlemskapet i EU. De vet vad de sade nej till, men ännu vet de inte vad de sade ja till. Det vet de först när de nu inledda förhandlingarna är klara om vad livet utanför EU betyder. En folkomröstning är ett demokratiskt instrument, som man skall handskas varsamt med. Det är ansvarslös populism att fråga folket, när alternativen inte är klara. Sannolikt får britterna rösta en gång till när också de vet vad de sade ja till. Ett populistparti togs med i vårt lands nuvarande regering. Det har nu övertagits av en flygel, med nedtonad populism och tydligare främlingsfientlighet. Kvar bakom regeringen är fem ministrar och 19 riksdagsmän utan parti. Regeringen bas är smal, svåra beslut förestår och avhopp bland utbrytarna skulle inte vara en överraskning. Antingen har vi en minoritetsregering eller en kris före nästa riksdagsval. Här kommer ett försök att spå i framtiden: USA:s president avgår före mandatperiodens slut, britterna röstar på nytt om EU när de vet vad de sade ja till, och vår regering är inte den samma fram till nästa riksdagsval. Går det så, så har vi igen fått bevis för att populismen inte är ett koncept för framgång när framtiden byggs. Det ser säkert många som en klok utveckling. OLE NORRBACK

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2017 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström och Olle Spring.

Hassan Zubier och Hasan Alazawii heter två hjältar, som utan tanke på att de utsatte sig själva för livsfara, kastade sig i vägen för knivmannen i Åbo. Tack vare deras insatser räddades många människoliv. – Jag kan inte ens föreställa mig hur många liv som räddades av de här människorna. Jag kan inte på något vis kritisera civilkuraget som många i Åbo visade, säger polisinspektör Marko Savolainen från Polisstyrelsen till Svenska Yle. Båda männen fick betydande skador vid ingripandet. Deras civilkurage och mod är beundransvärt. Få av oss skulle när det kommer till kritan ha mod att agera som de gjorde. Knivattacken i Åbo den 18 augusti satte punkt för två kvinnors liv. Den stack också hål på den trygghetskänsla som är så viktig för de flesta av oss. Misstänksamhet, hat och rädsla smög sig in i våra hjärtan. Under dagarna efter attacken har många invandrare och flyktingar fått erfara att de inte är välkomna. Det är viktigt att vi både som individer och samhälle skakar rädslan och misstänksamheten av oss. I det arbetet kan Finlands äldre invånare göra en viktig insats. Inom vården och omsorgen arbetar många invandrare. De gör ett viktigt arbete. Utan deras händer skulle hemvården stanna. Tänk på Hassan Zubier och Hasan Alazawii när du känner oro för att det är en ny främmande person som kommer från hemvården. Finlands pensionärer har en livserfarenhet som yngre personer saknar. Det är en styrka när vi ska ta i tu med och bekämpa rasismen i samhället. Lyssna på och diskutera med yngre personer om hur de ser på invandringen. Säg ifrån om du märker att ett barnbarn har tagit till sig det budskap som xenofoberna sprider omkring sig. Du kommer att märka att dina ord gör skillnad. Det finns i regel två människor som också den mest förhärdade rasist sällan säger emot: mamma och mormor. Utnyttja det så kan vi alla hjälpa till att lappa det som gick sönder i Åbo. MARKUS WEST chefredaktör

förbundsordförande

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Stoppa rasismen

PRESSKLIPP ”För vår avgående förbundsordförande Christina Rogestam har det varit viktigt att politikerna får upp ögonen för de knappa villkor många pensionärer lever under. ”Klarar du att leva på pension istället för lön?” var frågan hon ställde till några av riksdagspartiernas främsta företrädare. Fyra politiker antog utmaningen.” GUNILLA LINDAHL I SPF SENIOREN

”En intressant fråga är till exempel vårdrobotarna som sammanhänger med både ett etiskt och skattemässigt problem. Det etiska problemet har flera dimensioner. Vill man i framtiden umgås med robotar? Är det människovärdigt? Hur kan en maskin ersätta en människa och var? Frågorna är långt fler än svaren.” MARTTI KORHONEN TIDNINGEN ELÄKELÄINEN

”Det var nok av dem som spådde karrige kår for radioen da fjernsynet kom. De har tatt dugelig feil. Radioen har fått et nytt og enda rikere liv med et vell av stasjoner og valgmuligheter. DAB-radioen er det siste. Og hva blir det neste? De teknologiske nyvinninger i eteren synes utømmelige. Nei, radioen er som katten. Den har minst ni liv. Selv er jeg fortsatt like glad i å høre på radio som i min spede barndom.” OLAV GARVIK VI ÖVER 60.

GOD TID

6/2017 3

Vem blir Årets pensionär 2017? Till Årets pensionär utses en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär. Årets pensionär presenteras på höstmötet i november 2017. Till Årets pensionär 2016 utsågs Henrik Svarfvar från Korsholm. Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Verksamhetsledare Berit Dahlin, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller berit.dahlin@spfpension.fi senast 31.10.2017. Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärsförbundet.

KALLELSE TILL HÖSTMÖTET 2017 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte torsdagen den 23 november 2017 i Tammerfors kl. 12.30 på restaurang Valtatie 30, Hatanpään valtatie 30, Tammerfors. Lunch serveras från kl. 11.30. Fullmaktsgranskning inleds kl. 11.15. Vinnarna i boulemästerskapen 2017. Harry Hammar, Marita Andersson och Timo Hitonen från Mariehamns pensionärsförening. Foto: Sanna Kallio.

Boulemästerskapet på Åland avgjort Onsdagen den 23 augusti gick Svenska pensionärsförbundets första boulemästerskap av stapeln i Mariehamn i strålande solsken. Mästerskapen samlade 30 lag med sammanlagt 90 spelare från när och fjärran. Pensionärsklubben Milstolpen från Jakobstad deltog med tre lag, Föreningen Oravais Pensionärshem deltog med två lag, Österby Pensionärer från Ekenäs deltog med två lag och Korpo Pensionärer hade också två lag på plats. Från Åland deltog Mariehamn med nio lag, Norra Åland med fem lag, Rose-Boule från Lemland med fem lag och Söderö från Finström hade ett lag med. Svenska pensionärsförbundets styrelse hade också ett lag med som gick under namnet Premiärlaget. Som värd för boulemästerskapen stod Mariehamns pensionärsförening. Sven-Erik Mattsson, ordförande för föreningens boulesektion fungerade som domare och mästerskapens allt-i-allo. Efter flera timmars spännande spel avgick Mariehamns pensionärsförenings lag 4 som vinnare. I laget spelade Marita Andersson, Harry Hammar och Timo Hitonen. Förbundets vandringspokal stannade således i Mariehamn. Som god tvåa kom Österby pensionärers lag 1 med spelarna Bengt Fagerström, Ulf Fagerström och Åke Gustafsson. Tredje priset gick till Mariehamns pensionärsförenings lag 3. I laget spelade Gun-Britt Bonnevier, Britt-Marie Rosenblad och Clas Rosenblad. Planeringen av nästa års boulemästerskap är redan i gång och vi

Enligt 10 § i Svenska pensionärsförbundets stadgar ska höstmötet: 1. välja ordförande och sekreterare för mötet 2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. utse två protokolljusterare 4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal 5. välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår 6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå 7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor. 8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar 9. fastställa medlemsavgifternas storlek 10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår 11. behandla övriga ärenden Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8. Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Tor-Erik Landgärds spelade i förbundsstyrelsens lag, Premiärlaget.

återkommer senare i höst med närmare information. Förbundet kommer också att ordna någon form av inspirationsdag med information om spelet boule under vårvintern 2018. Boule är en motionsform som är förhållandevis billig att utöva och den kräver ingen märkvärdigare utrustning. Boule passar lika bra för kvinnor som män och det är också en motionsform där alla åldrar kan delta. Genom att spela boule tränar man upp smidighet, balans och psykisk styrka. Man kan spela

boule året om, men många föredrar att spela endast under sommaren då man kan spela utomhus. Liksom alla motionsformer har även boule sina egna regler, men grunderna kan man lära sig på 10 minuter och många säger att efter en timme så är man fast! Svenska pensionärsförbundet tackar alla som på olika sätt hjälpt till att förverkliga Boulemästerskapen 2017! BERIT DAHLIN

verksamhetsledare

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2016. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast måndagen den 6 november 2017 till förbundets kansli i Helsingfors, tel. 020 7288810 eller per e-post kansliet@spfpension.fi. Kostnaden per deltagare är 35 euro.

STYRELSEN

4 GOD TID

6/2017

”Gå inte till butiken varje

Mia-Maja Wägar, ekonomirådgivare på Finlands svenska marthaförbund, har koll på vart pengarna tar vägen. Hon hjälper småbarnsföräldrar, pensionärer och studerande att få privatekonomin att gå ihop. – Vi måste börja våga prata om pengar och göra klart för oss vad pengar innebär för oss själva och för våra relationer, säger hon. Mia-Maja Wägar är Marthaförbundets ansikte utåt i frågor som handlar om vår vardagsekonomi. Hon skriver om pengar på Marthaförbundets webbplats, poddar och försöker föra ut budskapet på sociala medier. Hon ställer också upp och föreläser om hon får frågan. Enligt Mia-Maja Wägar måste vi bli bättre på att tala om pengar i Finland. – Pengar är tabubelagt i Finland. Man får inte fråga människor vad de har i lön. Det anses fult. Det fungerar inte så i dag. Pengar har blivit väldigt osynliga. Vi sköter räkningarna via nätbanken och har allt mindre kontanter i plånboken. Frågorna har blivit så komplexa att vi måste börja tala om pengar för att förstå oss på dem. Särskilt de äldre har här ett ansvar, men oberoende av ålder har vi som vuxna ett ansvar för att föra kunskapen om pengar vidare till nästa generation. Många bäckar små De fattigaste ålderspensionärerna har i dag en garantipension på 760 euro i månaden. Kan man leva på så lite pengar? – Det är ytterst utmanande. Jag brukar säga att många bäckar små

gör en stor å. Jag sätter fokus på hur man kan spara med små handlingar i vardagen. De små handlingarna kan kännas betydelselösa, men kan leda till stora utgifter i en privatekonomi. I Finland kastar vi bort 24 kilogram mat per person och år. I reda pengar betyder det att 125 euro åker ut med bioavfallet, exemplifierar hon. – På Marthaförbundet jobbar vi mycket med matsvinnet. På våra hemsidor ger vi tips om hur man tar till vara matrester. Ett enkelt tips är att baka själv. Om man bakar semlorna själv kostar de 4 cent per styck. I butiken kan en semla kosta 20 cent. – Vi talar om cent, men på årsnivå blir det mycket pengar. Som pensionär kan man spara mycket pengar på att aktivera sig i köket. Och kom ihåg att planera era matinköp noggrant. – Om vi gör en ordentlig plan för våra inköp, följer den planen och handlar färre gånger i veckan så sparar vi pengar. Avståndet avgör Var man handlar har också betydelse. Det kan skilja flera euro i pris mellan marketen och närbutiken. Samtidigt ska man inte stirra sig blind på avståndet till butiken. – Om man kan leva utan bil så gör man en enorm inbesparing, säger Mia-Maja Wägar.

Om körhälsa Ju äldre man blir desto oftare har man ärende till doktorn och de som fortsättningsvis vill hålla sitt körkort i kraft måste också därför regelbundet besöka läkaren. Efter fyllda sjuttio måste nämligen innehavare av personbilskörkort genomgå en hälsogranskning vart femte år, och om läkare eller polismyndighet så bestämmer, oftare. De regelbundna hälsogranskningarna för innehavare av lastbilskörkort börjar redan vid femtio. Målsättningen med denna lagstadgade granskning av körhälsan är att förebygga trafikolyckor som orsakas av sjukdomsattacker eller av att förmågan att varsebli, reagera och fatta beslut försämrats av sjukdom.

Läkarens uppgift är alltså inte att kontrollera hur väl den undersökta kan köra ett fordon utan att söka sådana sjukdomar som utan förvarning eller i oförutsedda trafiksituationer kan leda till trafikolyckor. Förmågan att flytta ett fordon från en punkt till en annan är nämligen ofta god trots att olycksrisken på grund av sjukdom kan vara kraftigt förhöjd. Att man kan köra, och att man inte kört en enda krock under sextio år bakom ratten utgör tyvärr inget bevis för att man inte skulle vara till fara för sig själv och andra i trafiken. Detta är orsaken till varför man i Finland och de flesta andra länder har lagstadgade hälsokontroller för åldrande chaufförer.

Mia-Maja Wägar delar inte ut pekpinnar om vad man ska välja bort när man konsumerar. Någon prioriterar att äta ute, andra lägger pengarna på en kär hobby, en tredje sparar för att kunna resa. – Du måste gå till dina egna värderingar och fråga dig vad du vill göra av ditt liv och sedan avgöra vad du använder pengarna till. Samma val görs varje dag i butiken – en lägger pengarna på en biff, en annan föredrar ett dyrare kaffe. Känner inte ens en pensionär sig själv som konsument?

Fråga doktorn Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto. lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 15 september. Körhälsan är inte aktuell bara vid de regelbundna granskningarna, alla läkare har nämligen också en lagstadgad, och tyvärr inte helt angenäm skyldighet att då en patient inte uppfyller kraven på körhälsa, ge patienten ett tidsbundet körförbud och ifall störningen antas vara långvarig eller bestående också informera myndigheterna. Lyckligtvis hör sådana

– Jag tror inte det. När du blir pensionär sjunker inkomsten enormt. Den kan halveras. Du har inte längre samma resurser. Då måste du sätta dig ner och fundera. Du kan inte fortsätta att leva på samma sätt. Gör du inte det, utan fortsätter som förr kan du hamna in i en ond cirkel med konsumtionslån och i värsta fall betalningsstörningar.

nästa pensionsutbetalning så måste varningsklockorna ringa. Alltid när ens livssituation förändras så ska man gå igenom sin ekonomi. Ett bra sätt är att inleda med att spara kvitton. Ta penna och papper och gå igenom vart pengarna går under en månad. Många blir överraskade över vad de hittar, tipsar Mia-Maja.

Hur märker man att man gör av med för mycket pengar? – Om det visar sig att kontot står på noll eller går på minus långt före

Håller man fast vid saker för länge? – Om sommarstugan på riktigt är viktig för dig och du spenderar fyra månader där varje sommar så

anmälningar till ovanligheterna på samma sätt som de allra flesta vid återkommande undersökning konstateras ha tillräcklig körhälsa. Den vanligaste orsaken till att en äldre chaufför lämnar körandet är att det inte mer känns lika angenämt och tryggt bakom ratten. Dålig syn ökar olycksrisken märkbart varför både synskärpa och synfält kontrolleras då man utvärderar en persons körhälsa. En framskridande ögonsjukdom föranleder ofta en tidigareläggning av följande undersökning för körhälsa. På så sätt kan man minska risken att sjukdomen på ett avgörande sätt påverkat körhälsan före nästa undersökning och också undvika att körförbud ges i förtid. Sjukdomar som leder till svimning eller medvetslöshet föranleder

oftast ett tidsbundet körförbud vilket, ifall man med behandling inte kan förebygga attackerna, måste göras bestående. Efter blodcirkulationsstörningar i hjärnan ges alltid ett körförbud för den följande månaden som förlängs ifall man bedömer att risken för återfall är hög eller ifall det uppstått bestående brister i iakttagelse-, reaktionseller beslutsförmåga. På samma sätt bör också hjärtinfarkt föranleda körförbud i minst en veckas tid som fortsätts till dess situationen löst sig. Kranskärlssjukdom som trots behandling ger svåra och ofta förekommande angina pectoris symptom föranleder bestående körförbud. Allvarliga och ofta uppträdande störningar i hjärtats rytm är inte heller förenliga med tillräcklig körhälsa. Diabetiker vars blod-

GOD TID

dag”

Till medlemsföreningarna i Svenska pensionärsförbundet MIA-MAJA WÄGAR Yrke: Ekonomirådgivare vid Finlands svenska marthaförbund. Utbildning: Ekonom från Svenska handelshögskolan. Aktuell: Föreläser om vardagsekonomi på SPF Österbottens kryssning till Umeå den 22 september. Råd till skuldsatta: ”Våga prata och be om hjälp. Skuldproblemen kan överraska vem som helst. Tyvärr känner personer ofta både både skuld och skam över ekonomiproblem, vilket gör att de inte vågar be om hjälp. Det här leder ofta till att problemet eskalerar.” (Marthaförbundets nyhetsbrev i maj 2017) Du hittar Mia-Maja Wägars podd ”Vi pratar pengar” på mathaförbundets webbplats: http://www.martha.fi/sv/ radgivning/

– Du måste gå till dina egna värderingar och fråga dig vad du vill göra av ditt liv och sedan avgöra vad du använder pengarna till, säger ekonomirådgivare MiaMaja Wägar på Marthaförbundet.

kanske du istället avstår från en semester i Grekland. Mediciner är dyra och dem kan äldre inte avstå ifrån. Vad ska man göra? – Det är med mediciner som med försäkringar. Kostnaden slutar inte komma. Då måste man vara förutseende och lägga undan pengar för medicininköpen. Barnbarnens födelsedagar är viktiga för många äldre. Hur ska de tänka? – Pengar är bra, men ge inte en-

6/2017 5

bart pengar. Gör det till en gemensam grej. Fundera tillsammans ut vad ni ska använda pengarna till. När ni går ut och använder pengarna får barnbarnet en dos ekonomifostran på köpet. – Kom ihåg att inte ge pengar för pengarnas skull. Många äldre har inte råd med dyra presenter. Ge någonting begagnat i stället. Prylen är splitterny för barnbarnet som får den. MARKUS WEST

Nominering av kandidater i valen vid höstmötet i Tammerfors 23.11.2017 Vid höstmötet väljs Svenska pensionärsförbundets ordförande för år 2018 och ordinarie ledamöter och ersättare i styrelsen för mandatperioden 2018-2019 samt revisor och revisorssuppleant i stället för dem som är i tur att avgå. Ordförandemandatet är 1-årigt och styrelsemedlemmarnas mandat är 2-årigt enligt förbundets stadgar. Svenska pensionärsförbundet med över 20 000 medlemmar är en kraftfull och ledande organisation att bevaka svenskspråkiga pensionärers intressen på riks- och lokalnivå. Detta medför ett stort ansvar för SPF och dess styrelse att, förutom att leda den traditionella verksamheten, följa med och ge utlåtanden i frågor och utredningar, som landets regering och riksdag förbereder och behandlar beträffande svenskspråkiga pensionärers framtid i Finland. Ovanstående ansvar ställer stora krav på styrelsens kompetens och erfarenhet samt kunnande i bland annat juridiska, ekonomiska och geriatriska frågor. En styrelseplats ger en enastående möjlighet att påverka svenskspråkiga pensionärers framtid i positiv riktning. För att möta ovanstående krav vill valberedningen bereda sig möjligheten att påverka förslaget till nya medlemmar till höstmötet med styrelsens totala kompetens och könsfördelning i fokus.

Valberedningskommittén uppmanar därför förbundets medlemsföreningar att hösten 2017 utse lämpliga kompetenta kandidater till förbundsstyrelsen, minst två (2), en man och en kvinna eller flera kandidater i stället för dem, som nu är i tur att avgå. Valberedningskommittén önskar, att föreningarna fäster speciell vikt vid följande egenskaper hos kandidaterna vid nomineringen: - Entusiasm, tid för uppdraget, samarbetsvilja och –förmåga - Kompetens som stöder förbundets målsättningar - Riksomfattande och regional representativitet - Ålders- och könsfördelning, som motsvarar strukturen bland landets pensionärer Det slutliga valet sker av höstmötets befullmäktigade representanter, som tar ställning till valberedningens förslag på höstmötet 23.11.2017. Styrelsen är Svenska pensionärsförbundets ansikte utåt. Förbundet blir därför värderat på basen av styrelsens sammansättning och dess medlemmar, vilka därför är av avgörande betydelse för förbundets framtid.

Styrelsens sammansättning år 2017 är följande: Ole Norrback, Vasa, förbundsordförande Ordinarie: Ersättare: Pia Berg, Närpes Börje Enlund, Kristinestad Knut Brännbacka, Pedersöre Lea Sandås, Nykarleby Eili Ervelä-Myréen, Helsingfors Marianne Lindberg, Helsingfors Tor-Erik Landgärds, Mariehamn Kaj-Gustav Sandholm, Mariehamn Stig Nyberg, Raseborg Marianne Hagström, Sjundeå Birgitta Olsson, Kotka Isa Forsbäck, Raseborg Björn Sundqvist, Borgå Monika Tillander, Sibbo Henrik Svarfvar, Korsholm Paul Lindell, Vasa Gunnar Weckström, Vanda Marianne Svartbäck, Grankulla Leif Westerén, Åbo Carl-Erik Wasén, Kimitoön I tur att avgå 31.12.2017 är följande personer/samfund: Henrik Svarfvar, Korsholm (avled 24 juli 2017) Paul Lindell, Vasa Gunnar Weckström, Vanda Marianne Svartbäck, Grankulla Tor-Erik Landgärds, Mariehamn Kaj-Gustav Sandholm, Mariehamn Stig Nyberg, Raseborg Marianne Hagström, Sjundeå Björn Sundqvist, Borgå Monika Tillander, Sibbo Sittande förbundsordförande Ole Norrback ställer upp för omval.

sockernivåer sjunker farligt lågt får också körförbud tills man lyckats reglera medicineringen. Allmänt taget utgörs det största hotet mot körhälsan av att vår iakttagelseförmåga och reaktionshastighet sakta försämras med åldern. Delvis är detta en del av det normala åldrandet men minnessjukdomar så som t.ex. Alzheimers sjukdom, skadar nämnda färdigheter långt innan minnet och förmågan att ta hand om sig märkbart försämrats. Därför krävs alltid då personer som är 70 år eller äldre skall förnya sitt körkort en utvidgad undersökning av körhälsan i samband med vilken minne, iakttagelseförmåga och reaktionshastighet testas. Trygg körning och sunt förnuft går hand i hand. Ett nyss förnyat körkort betyder inte att man skulle

ha lika god syn eller reaktionshastighet som man haft tiotals år tidigare. Känns det besvärligt att köra i mörker eller dåligt före gör man klokt i att vänta på bättre omständigheter före man sätter sig vid ratten. Tar man ”triangelmedicin” bör man vara särskilt försiktig. Känner man sig trött är det, om man redan är på väg, dags för paus och har man ännu inte startat lönar det sig att ta en tupplur före resan. Väl mött på vägarna! OTTO LINDBERG

geriatriker

Revisor Revisorssuppleant CGR-revisor Christian Hällström KPMG Revisionssamfundet KPMG Valberedningskommittén uppmanar därför styrelserna att noggrant förbereda och förankra föreningarnas förslag till ordförande- och styrelseposterna. Valberedningen emotser förslagen inklusive kort CV (max en A4) senast 27.10.2017 till valberedningskommitténs ordförande Magnus Diesen, tel 040 5006540 eller per post på adressen Svenska pensionärsförbundet rf, Valberedningskommittén, PB 129, 00101 Helsingfors. Kandidatlistor bifogas och flera kan beställas från kansliet i Helsingfors tfn 020 7288810, e-post kansliet@ spfpension.fi. Kandidatlistorna finns också på förbundets webbplats, spfpension.fi Helsingfors den 10.8.2017 Med vänlig hälsning

Magnus Diesen Valberedningskommitténs ordförande tel. 040 5006540, e-post: magnus@diesen.org

6 GOD TID

6/2017

Mikael Reuter, Pargas, Raili Svahnström, Nagu, och Tryggve Röblom, Dragsfjärd har satt i en ny växel för att stärka det åboländska samarbetet inom SPF. Foto: Markus West.

Tätare samarbete växer fram i Åboland Tryggve Röblom i Dragsfjärd, som är ordförande i SPF Åbolands styrelse, har ägnat sommaren åt att segla med jakten Eugenia i de åboländska vattnen. Som seglare vet han att det inte alltid är medvind, men för de svenska pensionärerna i Åboland har det varit väl mycket motvind i år.

Först sades deras hyreskontrakt i Svenska gården i Åbo upp. En tid därefter fick de beskedet att Svenska pensionärsförbundets ombudsman i Åboland från och med 1 juni kommer att arbeta bara 30 procent. Det senare var resultatet av de samarbetsförhandlingar inom pensionärsförbundet som slutfördes i januari. SPF Åboland delade fram till slutet av maj ombudsman med pensionärsföreningarna i Västnyland. Från och med juni har emellertid Helsingfors och hela Nyland en gemensam ombudsman. – Förbundet kör hårt med en aktiv medlemsvärvning. Om vi ska klara av det behöver vi en ombudsman. Och ingen kan i längden leva på 30 procents lön. Jag är mest rädd

för att det slutar med att vi blir helt utan ombudsman, säger Tryggve Röblom. Samarbetsgruppen för SPF i Åboland diskuterade i våras omorganiseringen av förbundets verksamhet med förbundets ledning. Åbolänningarna hade helst fortsatt samarbetet med västra Nyland, med en ombudsman på minst 60 procent. Förbundets ledning i sin tur har med hänvisning till den förestående landskapsreformen argumenterat för att hela Nyland sköts av en ombudsman. Åbolänningarna föreslog då att SPF söker pengar för verksamheten i Åboland från Konstsamfundet, som har stark förankring på Kimitoön, men fick inte gehör för den idén. Däremot vann tanken om att söka projektfinansiering, t.ex. genom EU-finansierade Leader, understöd. Pargas är navet Det är en av sommarens vackraste dagar. Pargas svenska pensionärer och Eläkeliittos lokalförening i Pargas ska på eftermiddagen medverka i den nationella motionskampanjen Jorden runt på en timme (se separat text). Mikael Reuter, ordförande för Pargas svenska pensionärer, värmer upp med att tala om svenskt pensionärssamarbete i Åboland. Med

sig har han Tryggve Röblom, ordförande för Dragsfjärds Pensionärer och Raili Svahnström, ordförande för Festingarna i Nagu. Alla tre sitter i SPF Åbolands styrelse. De har en intensiv sommar bakom sig. Och hösten är minst lika späckad. De nio svenska pensionärsföreningarna i Åboland (Åbo, Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär, Iniö, Kimito, Dragsfjärd, Västanfjärd) har på sistone intensifierat samarbetet. I vintras formaliserades det när SPF Åboland fick egna stadgar. Stöder föreningarna De åboländska pensionärerna valde att inte registrera SPF Åboland som en förening, vilket till exempel österbottningarna har gjort. Åbolänningarna vill hålla administrationen så lätt som möjligt. Det hålls inga årsmöten, utan varje förening utser själv sin styrelserepresentant. Styrelsen sitter ett år i taget och SPF Åboland har ingen egen ekonomi. Varje förening betalar den egna representantens resekostnader. – Vi har velat hålla det så. Föreningarna är små och har inte ekonomi att göra mer. Det blir lätt för mycket arbete, säger Raili Svahnström. Styrelsen för SPF Åboland träffas minst två gånger per år – i praktiken fler. – Med facit i hand var det tur

att vi blev uppsagda från Svenska gården i Åbo, säger Mikael Reuter. Kansliet i Pargas ligger mitt i Åboland och ombudsmannen Mona Lehtonen är bosatt i staden. – Vi uppskattar det arbete hon gör. Hon är it-kunnig och har varit till stor hjälp bland annat när föreningarna sökt bidrag, säger Raili Svahnström. SPF Åboland är den minsta av Svenska pensionärsförbundets fem regioner. SPF Åboland har drygt 1800 medlemmar. – Det går inte att jämföra oss med förhållandena i Österbotten och Nyland. Det bor så få människor i skärgården. Pensionärsföreningen i Iniö, som nyligen återuppstått, är med sina drygt 40 medlemmar minst i regionen. Samtidigt visar Iniö med sitt exempel att pensionärsverksamheten i första hand är lokal. Iniö är sedan 2009 en del av Pargas stad. Aktiv höst SPF Åboland uppmuntrar lokalföreningarna att samarbeta mer. Föreningarna har inte på länge haft någon gemensam sommarsamling. År 2014 samlades man senast till valsens dag i Kasnäs. Sommarmånaderna i Finlands sydvästra skärgård är evenemangstyngda och det är svårt att hitta ett gemensamt datum som lockar en talrik publik. I stället har föreningarna riktat

in sig på hösten. Den 16 september ordnar föreningarna i Nagu en folkfest för hela familjen. Det blir picknick vid dukade långbord vid Sillanpääs båthallar, berättar Raili Svahnström. Pensionärerna på Kimitoön ser fram emot Treklöverträffen den 10 oktober. Treklöverträffen, som är en gemensam höstfest för de tre pensionärsföreningarna på Kimitoön, är en efterlängtad tillställning som brukar locka mellan 150 och 180 deltagare. Den 3 november firar man Finlands 100-åriga självständighet i Dragsfjärd. Också Pargasiterna har en smockfull kalender. Hobbyverksamheten i föreningen växer från år till år. Nu finns det tio aktiva hobbygrupper. I föreningen finns allt från trädgårdsgrupp till stavgångare, fotogrupp och flera it-grupper. Pargasiterna får information om verksamheten i tidningen Parentesen, som utkommer med nio nummer per år. Den tredje onsdagen varje månad samlas Pargasiterna på Brankis. Där bjuds på program, underhållning och kaffeservering. – Nästan varenda plats brukar bli besatt, utan att någon blir utan stol, säger Mikael Reuter. De åboländska föreningarna avrundar året med en gemensam lillajulskryssning. MARKUS WEST

GOD TID

Välkommen till Pargas - Kimito

6/2017 7

g yg

.fi is

BYG GIS

02-466220 DALSBRUK / TAALINTEHDAS

✆ 02 466 2220

gis yg .b w w w

BYGGTJÄNSTER BYGGTJÄNSTER / RAKENNUSPALVELUT BRYGGOR / LAITURIT RAKENNUSPALVELUT

• Lyfttjänster • BåtLyft • taktvätt

gis

.fi

BYG GIS

.b w w w

DALSBRUK • trädfäLLningar TAALINTEHDAS B YG GIS • Personkorg BYGGTJÄNSTER ✆ 02 466 2220 www.byggis.fi BRYGGOR - LAITURIT RAKENNUSPALVELUT DALSBRUK 02-466220 DALSBRUK / TAALINTEHDAS BYGGTJÄNSTER ✆ 02 466 2220 TAALINTEHDAS BYGGTJÄNSTER / RAKENNUSPALVELUT • Nostopalvelut BRYGGOR / LAITURIT www.byggis.fi RAKENNUSPALVELUT BRYGGOR - LAITURIT DALSBRUK • Veneiden nostot TAALINTEHDAS • Puiden kaadot www.byggis.fi BRYGGOR - LAITURIT Bränsle 24 h Polttoainetta

HYR PAKETBIL VUOKRAA PAKETTIAUTO

✆ 02 421 745

Firma Vahlberg

02-466220 DALSBRUK / TAALINTEHDAS BYGGTJÄNSTER / RAKENNUSPALVELUT BRYGGOR / LAITURIT

Bilservice  Autohuolto Servicestation  Huoltoasema

TOBBLIFT 040 5313040

• Kattopesut • Henkilökori

w ww. tobbl i ft. fi

Rabbe Holmberg 040-557 4024

Fastighetsförmedling i Pargas och skärgården. Från 11.9

K.BROMAN OYAB

KIMITO - KEMIÖ ✆ 02 421 038 | st1.broman@kitnet.fi

Fre: Lö: Söndag

Fre 10:00 – 22:00 Ma-Pe/Må-Fre 10.00 Lö: 12:00 – 22:00 Lö/La 12.00 Sö: 12:00 - 21.00 Sö/Su 12.00

Välkommen med i församlingens verksamhet! hittar du på http://www.kimitoonsforsamling. fi samt på församlingens Facebook sida.

Handarbetsaffär Brita Köpmansgatan 3 21600 Pargas

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

5.11-11.11-2017 529 €

✆ 02 466 1745

www.portside.fi

Grävbolaget

JoAn

utför grävningsarbeten med grävlastare och runtomsvängande grävmaskin på band, lastbilstransporter samt sprängningsarbeten. tel. 0400-535 784, 0400-517 217 Nagu, Pärnäs grb.joan@gmail.com

www.kasnas.com

Puh. 02-521 0100

Fax 02-521 0101

info@kasnas.com

Ni hittar våra produkter på följande ställen / Löydätte tuotteemme näistä paikoista: K-Supermarket Reimari Pargas, Citymarket Kupittaa Åbo & K-Supermarket Katariina Kaarina

Målningsarbeten Kakelläggning Renovering Tapetsering Golvslipning & ytbehandling Epoxi golvbeläggningar Maalaustyöt Laatoitukset Rakennuskorjaukset Tapetoinnit Lattiahionnat & pinnoitukset Epoksi lattiapinnoitteet Tel: 040 757 0194 | E-mail: pmjrenovering@gmail.com

Herbert Karlsson 040 5150 775 Bengt Karlsén 040 5657 229 Fax (02)458 6863 bh-ror@pp.inet.fi

BUSS-BÅT-HELPENSION SY & HANDARBETSHÖRNET LÄKARBESÖKtel. 041KÄSITYÖKULMA 5392512 6 DAGARS BEHAND-

Elinstallationer / Sähköasennukset LINGSPAKET Luftpumppar BAD - HOTELL - GÄSTHAMN - RESTAURANG - HANDEL / Ilmalämpöpumput (3 BEH. PER DAG) KYLPYLÄ - HOTELLI - VIERASSATAMA - RAVINTOLA - KAUPPA Elplanering / Sähkösuunnittelu

SPA - HOTEL - GUEST HARBOUR - RESTAURANT - GROCERY STORE

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

Pargas, 040 703 2330 malm_robert@hotmail.com www.robertsbrod.net

Lunch på vardagar - Lounas arkisin kl(o) 11-15

KIMITOÖNS FÖRSAMLING Information om vad som händer i skärgårdsförsamlingen

12:00 – 22:00 - 23.00 12:00 – 22:00 - 23.00 12:00 – 19:00 - 22.00

Välkommen - Tervetuloa

AFM [A]

Roberts Bröd Oy Ab

Öppettider 5.6 aukioloajat Måalk. – To: 10:00 – 17:00 Må – To 10:00 –fr.o.m. 21:00 SERVICESTATION - HUOLTOASEMA

ger

er Skor Ty mmen Kläd Välko ynda! t t nkaat oc h f Vaattee Kengä Ka t u l oa Terve ään teke m jä ! lö y tö Engelsbyvägen/Engelsbyntie 5, ✆ 421 165

Solpaneler / Aurinkopaneelit

Jens Viljanen 0405 628 083 jens@elsahko.fi

VVS-installationer och försäljning

Örnvägen 4 Pargas 21600

www.elsahko.fi

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS

BYGGER, SÄLJER OCH FÖRMEDLAR allt inom BYGGNADS- & SNICKERIBRANSCHEN

0440 524911 partours@parnet.fi

Handarbetsaffär Brita Köpmansgatan 3 21600 Pargas tel/puh 041 5392512

Slipvägen 8 SKRÄBBÖLE, 21600 PARGAS

TyygiLyyleiltä Kauppiaskatu 3 21600 Parainen tel/puh 050 433 9339

458 0070, 0400-526 655, 0400-526 656

Kahvila Lohi

Rosala Parainen Bagaren - Pargas Rosala - Kimitoön/Kemiönsaari

Tuorekala ja kalatuotteita

“Äkta Färskfisk skärgårdslimpa gjord i skärgården” & fiskprodukter “Aito saaristolaislimppu tehty saaristossa”

www.kalajalostelahtinen.fi 0400-822 408, www.rosalabagaren.fi

Matstället med smaklig husmanskost i rejäla portioner I källarvåningen finns en stämningsfull beställningsrestaurang. Perfekt för fester, möten och andra grupptillställningar för 60 gäster. Mellangatan 6, 06100 Borgå tel. 0207 189 616, www.hanna-maria.fi

8 GOD TID

6/2017

Föreningen på Iniö växer Pensionärsföreningen i Iniö, som återuppstod i januari, växer och mår bra, berättar föreningens ordförande Christjan Brander. I slutet av augusti hade föreningen 43 medlemmar i ett samhälle som har 210 invånare. – Det är rätt mycket på lilla Iniö, säger Brander. I våras ordnades en första vårfest med över 40 deltagare. Förbundets ordförande Ole Norrback deltog i festen. Festen ordnades för att få fart på rekryteringen av nya medlemmar. – Vi fortsätter arbetet när mörkret faller i höst. Någon

form av månadsmöten ska det säkert bli. En utmaning är att Iniö består av nio bebodda öar och det bor äldre personer på var och en av dem. 40 procent av Iniös invånare är över 65 år. Christjan Brander tycker att det lokala föreningslivet har blivit viktigare sedan Iniö slogs ihop med Pargas stad. – Tidigare var nästan alla Iniöbor på sätt eller annat involverade i det kommunala beslutsfattandet. Det är viktigt att vi fortsätter att samlas även när vi inte längre är en egen kommun, säger han. Pargasiterna Birgitta Björkroth, Siv Margaris och Inga-Lis Wahtera deltog i motionskampanjen Jorden runt på en timme.

TRÄDFÄLLNINGSEXPERTEN PUUNKAADON AMMATTILAINEN

En förening som rör på sig Pargas Svenska Pensionärer är en förening som rör på sig. I föreningen verkar flera aktiva motionsgrupper.

MAGNUS RÖRSERVICE

040 5816393 magnus.lindstrom@pp.inet.fi Vatlaxintie 93, 21660 Nagu

Kultur för alla på Kimitoön Sagalunds museum 02 421738

Dalsbruks Bruksmuseum Björkboda låsmuseum

I vintras startade föreningen en grupp för stavgångsentusiaster. Gruppen leds av Rainer Wahtera, en aktiv motionär. I början av augusti träffade God Tid Rainer Wahtera på Pajabacka idrottsplan i Pargas. Han och ett gäng andra Pargasiter hade hörsammat den finska systerföreningen Eläkeliiton Paraisten yhdistys motionsutmaning.

International Art Gallery

040 7219535

www.sagalund.fi

Salvador Dali Private Exhibition Inträde / Sisäänpääsy: 10:–

Art Bank | 0400 524177 www.artbank.fi

STUGUTHYRNING OCH FASTIGHETSFÖRMEDLING PÅ KIMITO ÖARNA MÖKKIVUOKRAUSTA JA KIINTEISTÖNVÄLITYSTÄ KEMIÖN SAARILLA

www.seasidelkv.fi Kristian Lindroos 044 306 7012

Mårten Lindroos 044 542 1716

förnamn.efternamn@seasidelkv.fi Arkadiav./Arkadiant. 8 25700 Kimito/Kemiö FO/YT 2533224-7

Eläkeliittos målsättningen var att Finlands pensionärer tillsammans skulle gå ett varv kring jorden under en timme. Motionskampanjen genomfördes mellan 7 och 12 augusti. Motionärerna samlades för att under en timme promenera varv efter varv runt en 400-metersbana. I Pargas deltog 65 pensionärer. 27 av

dem representerade Pargas Svenska Pensionärer. Under den gemensamma promenaden berättar Rainer Wahtera om Pargasiternas promenadgrupper. Tanken är att man ska vandra till nya miljöer i den egna staden varje gång. – Det brukar bli en promenad på 3,5-4 kilometer var gång. Samtidigt som vi promenerar besöker vi olika intressanta platser och får oss till livs en kort guidning om dem, berättar han. På Pargasiternas webbplats har gruppen publice-

rat gamla fotografier från de olika promenadmålen. Pargas Svenska Pensionärer rör på sig även på annat sätt än genom stavgång. De har vattengymnastik-, boule- och bowlinggrupper. Birgitta Björkroth, Siv Margaris och Inga-Lis Wahtera njöt av promenaden i solskenet. – Det är bra att få lite motion, säger Siv Margaris. Damerna brukar också åka till simhallen i Reso tillsammans med Pargasiterna. TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

Teaterspäckad höst i Åbo Åbo Svenska Pensionärsklubb har en teaterspäckad höst fram för sig. Åbo svenska teater sätter i höst upp musikdramat ”Piaf – jag ångrar ingenting” på stora scenen. Föreställningen beskriver Edith Piaf som en viljestark kvinna. Edit Piaf kom från fattiga förhållanden, men satsade på sitt sjungande och blev en stjärna. – Det är en ambitiös satsning av Åbo svenska teater. Det tackar vi inte nej till. Vi ska se pjäsen den 7 oktober, säger Inga-Lill Karlsson. Föreningens andra teaterbesök görs i november. Då åker man till Tammerfors för att se Andrew Lloyd-Webbers musikal ”Cats” på Tampereen teatteri.

Det blir fem fredagträffar i höst, eventuellt blir det också en kryssning till Estland. Smågrupperna (petanque, stavgångarna och kören) jobbar på som vanligt.

Piaf – Jag ångrar ingenting på ÅST lockar de åboländska pensionärerna i höst.

– Det känns viktigt – särskilt som Åbobon Martin Segerstråle är kapellmästare i Cats, berättar Inga-Lill. Åbo Svenska Pensionärsklubb övriga höstprogram följer gamla utstakade spår.

Stort it-intresse IT-grupperna har rönt stort intresse. – Efterfrågan är nästan större än utbudet. Många är nyfikna på att lära sig använda smarttelefon, läsplatta och dator. God Tid ringer Inga-Lill Karlsson några dagar efter terrordådet i Åbo. Hur har de äldre i Åbo tagit det? – Alla var naturligtvis chockade, men dammet lägger sig. Jag tror inte att det har gjort folk rädda, men hemskt är det, säger hon.

GOD TID IT-BITEN

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Siri, hurdant väder blir det i morgon? Många av oss har säkert i något skede sett någon futuristisk film där datorerna pratar. Eller huvudrollsinnehavaren bara talar ut i rummet och datorn lyder och gör det som ombeds. Visste du att vi redan är där? Det vanliga sättet att styra en dator är ju att använda tangentbord och mus, eller peka på skärmen. Redan på 90-talet sades det att Bill Gates, Microsofts grundare, hade ett hus där belysningen tänds och musiken väljs via röstkommandon. Idag kan vi faktiskt nästan alla göra samma sak! Det som krävs är en smarttelefon och du behöver inte ens vara hemma för att detta skall fungera. Tyvärr är det ju kanske inte riktigt lika smidigt och lika fantastiskt som i de futuristiska filmerna, men tekniken finns redan nu! Man kal�lar detta för en ”personlig assistent” och finns installerad i så gott som alla smarttelefoner. I Apples iPhones och iPaddar heter assistenten Siri, Microsofts heter Cortana, Googles assistent har inget personligt namn utan är bara ”Google”. Kärt barn har många namn, men alla fungerar de enligt samma princip. Genom att hålla telefonens knapp intryckt väcker du assistenten till liv. I vissa fall kan assistenten vakna till liv direkt du säger dess namn. Då du har assistentens uppmärksamhet kan du fråga eller be assistenten göra det

du vill. Siri kan kolla upp vädret åt dig och berättar muntligt resultatet samtidigt som prognosen visas på skärmen. Eller du kan be Cortana kolla resultaten från nattens ishockeymatch. Vad som händer i bakgrunden är att telefonen tar hjälp av stora datorer på nätet som analyserar din fråga/kommando och söker fram svaret åt dig. Men du är inte begränsad till att få fram information, som du lika bra kunde söka upp själv med en sökning. Du kan också be assistenten läsa upp eller svara på ett meddelande, lägga in en bokning i kalendern. Ja, till och med tända lamporna i vardagsrummet, även om detta också kräver fjärrstyrbara lampor och lite annat extra. Om du har laddat kaffekokaren får du nog assistenten att slå på kokaren, men där går väl gränsen ungefär. Nå vad har vi då för nytta av en sån här assistent? Allt det där kan vi ju göra själva. Stämmer mycket väl! Men fördelen kommer med att vi inte nödvändigtvis behöver knäppa och skriva allt själv. Om du kör bil kan du lätt be assistenten skriva in ett möte i kalendern eller svara på ett meddelande utan att du rör vid telefonen. Eller om du tycker att telefonens tangentbord är litet och det är svårt att träffa rätta bokstäver, då kan du ju be assistenten skriva istäl-

6/2017 9

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

let för dig! Språket frågar du kanske? Jo, de flesta assistenterna kan redan svenska och också finska har börjat fungera, engelska är förstås utgångsläget. Men du måste nog vara ganska tydlig i dina formuleringar, talspråk kan missförstås, för att inte tala om dialekter dem kan du glömma! Överlag gäller det nog lite att pröva sig fram och bli bekant med sin assistent först, att klura ut hur du skall formulera din fråga eller exakt vad du kan få hjälp med. Men du kan börja med att fråga vad Siri kan hjälpa dig med. Riskerna då? Visst, det finns en viss misstanke om att assistenten skulle ”avlyssna” dig, därför känns det bekvämare att aktivera assistenten via ett knapptryck hellre än att assistenten konstant lyssnar i bakgrunden. Sen finns det ju en risk att du missförstås och kanske ringa Maj-Len istället för Maija. Som vanligt uppmanar jag den som blev nyfiken att pröva. Aktivera din assistent och kolla vad ni lyckas göra tillsammans. Om inte annat kan du ju få en pratkompis. Jo, assistenterna kan berätta vitsar!

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

www.fennooptiikka.fi

Orolig mage? age en m s. För balan i

Känslig tarm – IBS Var tionde finländare lider av känslig tarm (IBS) utan fastställd diagnos. Typiska symptom är uppsvälldhet, diffusa magbesvär luftbesvär, förstoppning eller diarré. Sunwic IBS är ett livsmedel för speciellt medicinskt ändamål för kostbehandling av känslig tarm (IBS) och förstoppning. I hälsokostaffärer och på apotek.

Nylands Minneslots verksamhet hösten 2017 Minnesträningsgrupper samt stödgrupper för närstående till personer med minnessjukdom ordnas i Esbo, Grankulla, Vanda, Ekenäs och Karis. I grupperna som riktar sig för personer med minnessjukdom stöder vi minnet genom minnesträning och i gruppen för närstående diskuterar vi och delar kunskap med personer i liknande situation.

Minnescafé ordnas i Esbo, Grankulla, Vanda, Kyrkslätt, Ingå, Karis, Hangö, Ekenäs och Pojo. På minnescafé kan man vid en kopp kaffe få information om och diskutera minnesfrågor. Minnescafé är gratis och öppet för alla!

Skolning för frivilliga ordnas under hösten. Nylands Minneslots har olika uppgifter att erbjuda frivilliga och behöver nya frivilliga med i verksamheten.

Välkommen med!

ERIC JANSSON

frilansskribent

Ta gärna kontakt för mer information kring verksamheten till minneshandledaren Ida Mitchell, ida.mitchell@espoonmuisti.fi eller 040 1706771

www.uudenmaanmuistiluotsi.fi/sv

Hjälp att stiga ut ur cirkeln – Vi är inte specialistläkare eller ekonomirådgivare som skickar dig vidare till nästa lucka ifall vi inte vet svaret på din fråga. Vi lyssnar till dig så som den du är. Så säger Ann-Sofie Öist, familjerådgivare och psykolog på kyrkan i Helsingfors, när hon beskriver den samtalstjänst som församlingarna erbjuder varje kväll mellan klockan 20–23. Vem som helst kan ringa samtalstjänsten, i andra ändan svarar utbildade frivilliga eller kyrkligt anställda med tystnadsplikt. – Mötet med en annan människa är väldigt viktigt, att jag upplever att någon lyssnar på mig och verkligen försöker förstå och sätta sig in i min situation. Kanske finns det varken svar på mina frågor eller en lösning på mitt läge, men vi kan förundras tillsammans över situationen, säger Öist. Enligt henne kan det

DET HJÄLPER ATT PRATA • Samtalstjänsten består av chatt, brev-, nät- och telefonjour. • Chattjouren har öppet onsdag och torsdag kl. 18-20 och finns på adressen www.samtalstjanst.fi Från och med den 14.8 har chatten öppet må-to. • Nätjouren hittar du under samma adress, breven besvaras inom en eller ett par dagar. • Telefonjourens nummer är 0400 22 11 90 (från utlandet +358400221190) och dejourerar varje kväll kl. 20-23. • Du kan dessutom skriva ett handskrivet brev till Kyrkans brevjour, PB 210, 00131 Helsingfors.

ibland redan hjälpa att få stanna upp tillsammans med någon annan. – Kanske kan den som lyssnar ställa några frågor som gör att du själv kommer på vilka vägar vidare du de facto har. Att möta människan oberoende av vilken situation hon befinner sig i just nu, hör till kyrkans grunduppdrag. – Vi försöka se människan som helhet. I kyrkan är vi också vana vid att möta folk

i väldigt olika situationer. Sätt ord på det Vid sidan av telefonjouren erbjuder kyrkan också en chattjour som är öppen onsdag – torsdag mellan klockan 18 – 20. – Att chatta istället för att ringa har både för- och nackdelar, konstaterar Jessica Högnabba, studentpräst och en av dem som svarar på kyrkans chattjour. När kroppsspråket, alla

verbala nyanser, tonlägen och naturliga pauser saknas blir kommunikationen otydligare. – Jag måste ställa fler frågor via chatten än när jag talar med någon i telefon, det är så lätt att missförstå varandra när man skriver. Å andra sidan ser jag själva skrivandet, och det att du själv kan läsa igenom vad du skrivit, som en del av den själavårdande processen. När ska man ta kontakt? – När du fastnat i ett mönster och du märker att du har svårt att komma vidare, ring! säger Öist. Det är Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som står bakom samtalstjänsten, som också medlem i Delegationen för de etiska principerna för frivillig telefon- och näthjälp PuhEet och i det internationella IFOTES-förbundet. Kyrkans samtalstjänst fungerar både på svenska och finska.

Vill du ha din "klenod" värderad?

KOM MED PÅ DEN FINLANDSSVENSKA ANTIKRUNDAN TORSDAGEN DEN 28.9 KL 12.30 Församlingshemmet i Borgå, Runebergsgatan 24 Medverkande: Expert Maria Ekman-Kolari och Antikhandlaren Bernt Morelius

10 GOD TID

6/2017

18000 fler pensionärer

Fredrik Smulter, som ibland kallats superhurri, lockade fram många glada skratt i Åminne. Här intervjuas han av ombudsman Patrick Ragnäs. Foto: Gunnar Bäckman.

Glad sommarfest i Åminne Styrkelyftaren Fredrik Smulter från Malax lockade fram många glada skratt när han roade 600 österbottniska pensionärer på SPF Österbottens sommardag i Malax i början av augusti. Smulter berättade bland annat om hur det gick till när han fick smeknamnet Finlands yngsta krigsveteran. Fredrik Smulter arbetade i tonåren som ”spadakarl” vid Bröderna Hemming, en lokal entreprenör inom jordschaktningsbranschen. – Jag drogs till krigsveteranerna när det blev kafferast. Arbetskamraterna noterade mitt intresse och började kalla mig för ”Finlands yngsta krigsveteran”, sade Fredrik Smulter, som är född 1982. Smulter, som har en imponerande kroppshydda, får ofta frågan

vad han äter. – Jag äter för mycket och för ofta, säger han. Det ligger en enkel matematik bakom. Ju större muskler desto starkare är man. SPF Österbottens viceordförande Helena Andtbacka, som hälsade gästerna välkomna, inledde med att hålla en tyst minut för SPF Österbottens mångårige ordförande Henrik Svarfvar, som hade avlidit bara några dagar tidigare. Helena Andtbacka betonade i sin hälsning den sociala samvarons betydelse för pensionärerna. – Det gäller särskilt dem som inte har sina anhöriga på nära håll. Besök dem, en pratstund piggar upp. Erbjud dem som saknar bil skjuts. Tröskeln för att be om hjälp är hög, sade hon.

Kommande program 28.9 18.10 1.11 3.11 3.11 23.11 27.11

Antikrunda i Borgå SPF Östnylands höstmöte i Borgå SPF Österbottens höstmöte i Jakobstad Seminariet Se och hör i Esbo Inspirationsdag i Karis Förbundets höstmöte i Tammerfors SPF Västnylands höstmöte i Kyrkslätt

Kommande resor 2017 14-20.9 22.9 22-28.9 24.9-1.10 29-31.10 24-26.11

Ruskaresa till Saariselkä Dagskryssning till Umeå Höstresa till Kroatien Höstresa till svenska fjällen Jubileumsskeppet 2017 After Dark i Stockholm

Festtalet hölls i år av EU-parlamentarikern Nils Thorvalds. Han relaterade till sommarens bränning av en tjärdal i Övermark, Närpes och de samtal som han fört med Sven Eklund, som basade för tjärbrännarna. Att åstadkomma och bränna en tjärdal tar minst fem år i anspråk. – Sven sade att han funderat på att bränna en tjärdal i 40 år. När de lediga pensionsdagarna sedan inträffar kan vi syssla med saker som vi gått och funderat på i 40 år, skämtade Thorvalds. Nils Thorvalds jämförde långsamheten och eftertanken i medborgarsamhället med sommarens kaos i Vita huset i USA. – Det kaos vi sett de senaste veckorna är en allvarlig och oro-

väckande sak. Men det finns en väg ut ur kaoset. – Vårt viktigaste kapital är de idéer och de drömmar som vi går och bär på i de föreningar som finns i lokalsamhället. – Om vi inte har ett starkt medborgarsamhälle så tar om inte fan bofinken så i alla fall sannfinnen vår service, avslutade Thorvalds. De österbottniska pensionärernas sommardag förgylldes dessutom av Sofie Lundells sång och ett gästspel av Bellevue-kvartetten från Musikfestspelen i Korsholm. Dagen avrundades med dans till tonerna av Jonzons orkester. MARKUS WEST

Mindre ruttet Putin-Trumpväder. Enligt alltid pålitliga facebooknyheter fick vi lida av en hemlig överenskommelse mellan Trump och Putin. Enligt principen Amerika först och Ryssland sedan kapade stormakterna vårt fina sommarväder till Amerika (utan Mexiko) och Ryssland (med Krim) och vi fick nöja oss med resterna. Obekräftade nyheter påstår också att Halla-Aho ville ha sommarväder till Bryssel och gick med i överenskommelsen. Sipilä försökte samarbete

med Clinton, påven och Soini för att få bättre kumminskörd på Pampas slätter men försöket misslyckades. Det var effektivt att hämta kallväder från Ishavet till Finska

Översikten av pensionsskyddet år 2016 är en rapport som innehåller statistikuppgifter om pensionstagare, nypensionerade samt uppgifter om arbetspensionstillgångar och placeringsverksamheten. Vid utgången av år 2016 fick allt som allt 1 559 000 personer arbetseller folkpension, vilket är 18 000 mer än vid slutet av föregående år. Ökningen gällde endast ålderspensionstagare, vilkas antal ökade med 30 000. Vid utgången av år 2016 fick 1 300 000 personer ålderspension, dvs. drygt fyra femtedelar av alla pensionstagare. Antalet sjukpensionstagare var 214 000. Efterlevandepension betalades till 254 000 personer och barnpension till 18 000 personer. Sjukpensionstagarnas antal sjönk med 8 000, deltidspensionstagarnas antal med 2 000 och antalet mottagare av specialpension för lantbruksföretagare med 2 000. År 2016 betalades allt som allt 29,7 miljarder euro i pensioner, varav arbetspensionernas andel var 29 miljarder euro.

Högre pensionsålder i försvaret Pensionsåldern stiger inom försvarsmakten. Pensioneringen senareläggs från och med år 2018 med tre månader per år på lika villkor för alla personalgrupper inom försvarsmakten. Reformen har en övergångsperiod som sträcker sig till år 2025. Ändringen gäller cirka 7 800 personer som innehar militära tjänster och cirka 550 som innehar civila tjänster inom försvarsmakten. De besparingar av engångsnatur i pensionskostnaderna som höjningen av avgångsåldrarna medför uppgår till cirka nio miljoner euro. Besparingen sker åren 20182025.

viken med jätteubåten som deltog i marinparaden utanför St. Petersburg. De stora lyxkryssningsfartygen till Uleåborg och huvudstan var inte heller tillräckliga. Också de stora segelfartygen till Kotka och Åbo var en del av kampen, de behövde vind och fick det. Med regn. Men allt har sina sidor. Det fina med sommarens väder var nog att rötmånaden var mindre rutten.

GOD TID

Delta i riksomfattande SeniorSurf-dagen! Är nätet främmande – vill du lära dig? Hur använder jag en dator, mobil eller tablett? De gamlas veckas tisdag 3.10.2017 ordnas en nationell SeniorSurf-dag då datateknik görs bekant för seniorer vid olika tillställningar runtom i landet. Målet är att seniorer får bekanta sig med olika möjligheter på internet. På SeniorSurf-dagen kan du på ett trevligt och tryggt sätt testa i

sällskap av handledare. Bibliotek, servicecenter, datastugor och andra samfund öppnar sina dörrar på SeniorSurf-dagen och erbjuder en möjlighet att bekanta sig med datateknikens värld. Internet underlättar vardagliga saker; betalning av fakturor, datasökning, e-recept, biljettbokningar och många andra göromål kan skötas på nätet. Med hjälp av datatekniken

Samrådets höst i Helsingfors

Ung offensiv i Korsholm

Den 5 september inleder Samrådet i SPF Helsingfors höstsäsongen med Seniorträff på Café Esplanad. Samvaropromenader, dans på AV samt Oktoberseminariet och Festdag på G18 återkommer som traditionen bjuder. Kruxa redan nu för höstens dagar i kalendern. Seniorträff på Café Esplanad, Norra Esplanadgatan 37, klockan 14 den första tisdagen varje månad. Träffens gäst den 5 september är antikkonsulten Maria EkmanKolari, som berättar om värdering av gamla saker och om sin nya bok. Den 3 oktober gästas träffen av Svenska teaterns nya chef Joachim Tibblin. Novemberträffen tidigareläggs på grund av kolliderande Festdag på G18 till tisdagen den 31 oktober. Hbl-journalisten Stefan Lundberg berättar då om sin pilgrimsvandring till Santiago de Compostela. Samvaropromenad ordnas den andra och fjärde fredagen varje månad. Startplatsen meddelas i Hbl-agendans Föreningar samma veckas måndag. Danskväll på AV, Annegatan 26, klockan 18-22. Kvällarna börjar med ledd dansträning klockan 18. Jonas Näslunds duo från Borgå står för musiken onsdagen den 11 oktober. Den 15 november och den 13 december är ”husbandet” UniSet på plats. ”Mitt hjärta är ditt” lyder rubriken för årets Oktoberseminarium som hålls på Folkhälsan, Topeliusgatan 20, fredagen den 13 oktober klockan 11-15.30. Hjärtspecialisten, docent Karl-Johan Tötterman föreläser. Hjärtat i mer symbolisk mening berörs av författaren Merete Mazzarella och av Folkhälsans Sophie Romantschuk. Sånggruppen Triverse och Halsbrytarna musicerar. På grund av lunchen behövs förhandsanmälan senast 5.10 till Majlis Kvist, tfn 040-7540550, e-post majliskvist35@gmail.com Festdag på G18 firas tisdagen den 7 november klockan 12.3015.30. Festtalare är minister Jacob Söderman, journalisten Staffan Bruun berättar om sitt storprojekt för Hbl, Finland 100 år, där han rangordnar de femtio viktigaste personerna/händelserna i vår självständighets historia.

Korsholms pensionärsförening genomför i höst en kampanj för att värva nya, yngre medlemmar till föreningen. Yngre pensionärer, som redan är medlem i föreningen, har Korsholms-senioren berättat om hur det är att vara medlem i föreningen. Aprilnumret av tidningen, där berättelserna ingick, har sänts ut till alla Korsholmare som blir pensionärer i år. I september kontaktar föreningen igen alla pensionärer som fick

får seniorer nya dimensioner och möjligheter till kontakter. Säkerheten och delaktigheten ökar och gynnar välbefinnandet. Pensionärsföreningar och andra aktörer utmanas med i SeniorSurfdagen 3.10.2017. I ett klubbrum, en by eller i en servicecentral kan du ordna en tillställning efter dina egna möjligheter.

tidningen med ett uppföljande informationsbrev. De närmaste veckorna ordnas en rad träffar för unga pensionärer i flera av kommunens byar. Träffarna hålls på följande platser: 11.9. Replot Bernys. 12.9 Solf Fredrikas/Aktia. 13.9. Helsingby Helsinghörnan. 14.9. Veikars Veikarshemmet. 18.9. Iskmo Jungsund Jungsbo Korsholms bostäder. 19.9. Karperö/ Singsby Karperö UF Strandlid och 20.9. Smedsby Seniorpunkten.

Är du årets bästa rekryterare 2017? Svenska pensionärsförbundet ordnar en individuell medlemsrekryteringstävling år 2017. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

6/2017 11

Se och hör som senior!

SPF Mellannyland ordnar i anslutning till Svenska veckan måndag 13.11 kl. 10-12.30 ett seminarium i Folkhälsanhuset i Hagalund. Temat för seminariet är Se och hör som senior! Program Med.dr. Lena Hafrén Ögonläkare Ulla Wiklund, Med.lic. Infotorg Seminariet skrivtolkas. Möjlighet till lunch à 8,30 € i Folkhälsans lunchrestaurang efter seminariet. Anmälningar till seminariet och lunchen Veronica Biaudet, veronica.biaudet@spfpension.fi, tfn 020 7288 882. Obs! Begränsat antal platser.

Kom igång med webben Det är enkelt och roligt att skapa en hemsida. Har du viljan men inte riktigt kunskapen? Då har du hittat rätt. God Tids chefredaktör Markus West lär ut några enkla knep om hur din förening kommer igång med sin webbplats. Den här kursen riktar sig i första hand till de föreningar som gjort litet eller ingenting med sin webbplats. Målsättningen med kursen är att skriva och publicera den första texten på pensionärsföreningens webbplats. Är det här viktigt? Ja! När föreningen rekryterar nya medlemmar är den första personliga kontakten viktig. Men den ensam räcker inte. När nyfikenheten är väckt vill många läsa vidare på webbplatsen för

att få svar på frågan: Är det här någonting för mig? Svenska pensionärsförbundet ordnar hösten 2017 några webbkurser som hjälper din förening att komma igång. Max två deltagare per förening. Tidsåtgång: Cirka fem timmar (kl 10-15). Anmälan till respektive ombudsman inom SFP, senast en månad före kursen. Max 15 deltagare per kurs. Kurskalender: Onsdagen den 6.9 Kaskö Torsdagen den 7.9 Vörå Fredagen den 27.10 Helsingfors Torsdagen den 3.11 Lovisa Måndagen 13.11 Pargas (nytt datum) Västnyland, datum och plats tillkommer senare.

Föreningarna meddelar om vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2018. Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/ konsertbiljetter för 60 euro. För närmare info, kontakta verksamhetssekreterare Åsa Danielsson asa.danielsson@spfpension.fi, tfn 020 7288814

Medlemsrekryteringstävling 2017 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt samma principer som 2016 Föreningen får: ❍❍ 1 poäng för varje ny medlem. ❍❍ 1 poäng för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet. ❍❍ 0,25 poäng för varje ny medlem (förening med 0–25 procents anslutning av målgruppen), 0,50 poäng för varje ny medlem (föreningar med 26–50 procents anslutning av målgruppen) eller 0,75 poäng för varje ny medlem (föreningar med 51–100 procents anslutning av målgruppen). ❍❍ Anslutningsprocenten vid årsskiftet gäller. Finns det flera föreningar i kommunen räknas deras sammanlagda anslutningsprocent. ❍❍ Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

It-verkstäder

i Helsingfors, Esbo och Vanda Besök våra drop-in-verkstäder där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda it, eller vill lära dig nytt. Verkstäderna i Helsingfors är öppna – måndagen den 25 september kl. 14 -17 – måndagen den 30 oktober kl. 14 -17 – måndagen den 27 november kl. 14 -17 i Folkhälsans Seniorhus, Mannerheimvägen 97, Helsingfors. Verkstäderna i Esbo är öppna – måndagen den 4 september kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 2 oktober kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 6 november kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 4 december r kl. 13:30 -15:30 i Folkhälsanhuset i Esbo, Vindgränden 6, Esbo. Verkstäderna i Vanda är öppna – tisdagen den 12 september kl. 13 -16 – tisdagen den 10 oktober kl. 13 -16 – tisdagen den 14 november kl. 13 -16 – tisdagen den 12 december kl. 13 -16 i Folkhälsanhuset i Vanda, Vallmovägen 28, Dickursby. Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon om du har en. Verkstäderna arrangeras av SPFs it-verksamhet, Samrådet i SPF Helsingfors, Esbo svenska pensionärer rf och Vanda svenska pensionärer rf i samarbete med Folkhälsans Förbund.

12 GOD TID

6/2017

MODE

Mindre är mer gäller också i fråga om smycken. Bär gärna ett blickfång men pynta inte med massor samtidigt, säger stilikonen Jutta Zilliacus. Foto Hufudstadsbladet arkiv/Evy Nickström.

”Inte ens ett dyrt plagg räddar om hållningen är dålig” Inte kortkort, inte tajt eller ryschpysch och volanger. Jutta Zilliacus är som alltid bestämd i sina åsikter. Och nu pratar vi om mode och stil för oss som är sextioplus. Jutta Zilliacus har alltid varit road av kläder och mode, och det råder inget tvivel om att hon i den aktningsvärda åldern av 92 fortfarande är en stilikon med säker känsla för vad som är klädsamt eller inte. Vi sitter i hennes vackra vilsamma salong i hemmet i Helsingfors, och hennes klädsel representerar hennes åsikter. En enkel långärmad blus med klädsam ringning som inte går på djupet, ett halssmycke och ljusa långbyxor, eller slacks som hon säger för så sade man förr. – I fråga om mode och kläder finns egentligen inget som är rätt eller fel, för alla har sin egen smak. Men jag har haft mycket med mode att göra och anser att kläder framhäver människan samtidigt som man naturligtvis inte bara ska stirra på klädseln, säger Jutta Zilliacus. Vi känner henne som författare och journalist, debattör och radioprofil och hon var länge aktiv i politiken och representerade Svenska

folkpartiet i både stadsfullmäktige i Helsingfors och riksdagen. Men Zilliacus har även en bakgrund som mannekäng, som man sade förr, och hade nöjet att bära Armi Ratias tidiga alster vid en visning då Marimekko lanserades 1951. Vid 92 tar man kanske inte längre ut svängarna i stil och mode men det betyder inte att kläder inte skulle intressera. Tvärtom. Också vid 92 vill Jutta Zilliacus vara till sin fördel. – Jodå, jag är kokett och klär gärna mig snyggt. Vid 92 har hon perspektiv på och åsikter om det mesta, fast rädd att säga sin åsikt han hon förstås aldrig varit. När det gäller åsikter om och råd kring mode tyr hon sig gärna till det engelska uttrycket ”less is more”, det vill säga mindre är mer. Det berör både kläder för kvinnor som är vuxna, som hon uttrycker det, och kvinnans yttre väsen som helhet.

– För oss vuxna handlar det om att inte klä upp sig till galenskap, och vi ska gärna undvika det allra senaste snabbt övergående modet. Jag tycker inte att kortkort är klädsamt för gamla ben, och jag skulle hoppas att både kvinnor och män undviker att klä sig i alltför tajta kläder, i kläder, som rent ut sagt, är för små och trånga och inte särskilt vänliga på en kropp som inte längre är i samma skick som fyrtio, femtio år tidigare. Zilliacus påpekar att man i äldre år gärna kan hålla på viss värdighet och helst undvika vilda volanger, yster ryschpysch och grälla accessoarer. – Mindre är mer gäller också i fråga om smycken. Bär gärna ett blickfång som halssmycke eller armband eller ett par örhängen men pynta inte med massor samtidigt. Men att hitta snyggt mode som klär ”vuxna” är inte alldeles enkelt. – Som pensionär behöver man sällan klä upp sig i vardagen så klädkontot blir billigare. Men att hitta kläder som passar en dam betyder ofta besök i boutiquer och det är

dyrt. Å andra sidan kan det löna sig att satsa på tidlös kvalitet framom övergående modeflugor. Samtidigt kan man göra fina fynd hos till exempel H&M, bara du vet vad du vill, säger Zilliacus och poängterar att man kan klä sig stiligt med små medel som inte behöver kosta. – Rena okomplicerade linjer och plagg som sitter löst och utan att strama åt är stiligt oberoende av priset, påpekar hon. I yngre år använde hon gärna skyhöga stilettklackar till fest men väljer numera bekväma skor med låg klack. – Också i fråga om skor ska man kunna röra sig med värdighet. Höga klackar är krävande, och allt annat än stiliga ifall du inte klarar att stiga rätt. Dagens skomode är tyvärr inte riktigt gjort för äldre, platåskor gör foten ful. Från fasaden, klädseln, glider samtalet in på själva varselsen, den vuxna kvinnan och mannen. – Inte ens de mest dyrbara plagg räddar intrycket om hållningen är dålig. Hon eller han som går rak i ryggen rör sig vackert, så det gäller att gympa och stretcha, röra på sig

och ta tämligen långa promenader alla dagar, säger hon och fortsätter: – I mitt tycke får håret gärna gråna med åldern och att man inte ska sminka sig alltför kraftigt. Med det avser jag verkligen inte att man ska låta bli att vårda sin hy eller ge lite färg på kinder och ögonbryn, men krämer ska inte gömma åldrandet utan framhäva de egna dragen. Jutta Zilliacus är i gott skick och på hugget i fråga om aktuell världspolitik och händelser både nära och fjärran. –Jag tror intresset för omvärldens speglar sig i ens väsen, och min lycka är att medverka i De äldres råd i Radio Vega varannan måndag. Jag lyssnar aktivt på nyheter, ser på aktualiteter på tv och följer med skeendet för att kunna debattera och ge svar på tal. Sådant håller en människa pigg och alert. Sedan äter jag förstås mycket grönt och annat hälsosamt och är måttlig med alkohol. Men jag ger aldrig avkall på min dry martini, som jag avnjuter prick klockan 17 varje dag. NINA WECKSTRÖM

GOD TID

6/2017 13

Va r o l ycka n fra m m e ? BOKA ETT EGET KABINETT FÖR KONFERENSER OCH LUNCHMÖTEN HOS OSS!

Patientjuristerna hjälper dig vid hangläggandet av personskador till följd av: patientskada, läkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m. Telefonrådgivning på svenska: vardagar kl 9-17 på numret 0400 464899 www.potilaslakimiehet.fi

Smedjegatan 13, 00150 Helsingfors

Semesterdagar för närståendevårdare och vårdtagare på Härmä Spa i Ylihärmä 20–24.11.2017

Österbottens Minneslots verksamhet hösten 2017

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

Vill du bli volontär?

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

*020 samtalen kostar 8,35 cent/samtal + 7,02 cent/minut från en trådtelefon och 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/minut från en mobil. Insamlingstillstånd: RA/2016/517 för 1.1.2017 - 31.12.2019, beviljat 22.09.2016 av Polisstyrelsen. Åland ÅLR 2016/6024 för 2017, beviljat 22.8.2016 av Ålands Landskapsregering.

KAFFEPAUS I KANTTI Hummelgatan 4 Helsingfors Träffpunkt för svensktalande pensionärer på måndagarna 14.30-15.30

Tfn 050-400 2093

ERIET IST

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

SOVÅRDS HÄL MIN CH

Har du tid? Vill du dela med dig av den? HelsingforsMission förmedlar volontärer till seniorer som är i behov av sällskap eller konkret hjälp med små ärenden. I Helsingfors finns det många ensamma äldre, som är tacksamma för lite sällskap och ett lyssnande öra. Kanske just du kan hjälpa! Kom modigt med på våra utbildningskvällar den 3 och 5 oktober. Då utbildar vi både engångshjälpare och stödpersoner för seniorer. Anmäl dig på helsingforsmission.fi/volontarverksamhet eller tfn. 045-86 90 945. Före utbildningen träffar vi dig gärna för ett intervjutillfälle.

Din insats är värdefull.

TER TÄ K

Ta gärna kontakt: Koordinator Eeva Ehn 044 345 0590 eller kontoret 044 345 0594 Österbottens Minneslots, Kyrkoesplanaden 4, 3 vån, 65100 VASA www.muistiminne.fi

Mera information ger också: Folkhälsan i Österbotten, Pia Nabb tfn 050 542 8175 Folkhälsan i Åboland, Eva Björkqvist tfn 040 516 5679 Folkhälsan i Nyland, Jonna Skand tfn 046 810 5037

020 7127

266*

Följ annonseringen i tidningar eller besök vår hemsida www.muistiminne.fi. Mera information är på kommande!

Ansökan: Svenska semesterförbundet, Susanna Stenman, Raseborgsvägen 10, 10600 Ekenäs, tfn 050 304 7642. www.semester.fi (elektronisk blankett). Sista ansökningsdag är 22.9 2017

STÖ

Öppna ett bemärkelsedagskonto:

Minneslotsen kommer under hösten att ordna en hel del verksamhet runtom i Österbotten.

SOCIA LO

DIN FÖDELSEDAG KAN HJÄLPA NÅGON

Minneslotsen erbjuder stöd för minnessjuka och deras anhöriga i form av rådgivning, gruppverksamhet samt rekreation.

Är du närståendevårdare? Vårdar du eller har du omsorg om någon närstående? Vill ni åka på semester tillsammans? Svenska Semesterförbundet ordnar i samarbete med Folkhälsan fyra dygns semester som är anpassad för både närståendevårdare och vårdtagare. Semestern riktar sig också till er som inte får stöd för närståendevård från kommunen. Vi erbjuder trevligt program och god mat i vacker omgivning.

SI DV EIK K AU

14 GOD TID

6/2017

RESOR

En av Langelands stora attraktioner är de vilda hästarna, åttio Exmoorponnyer som lever fritt på sydändan av ön. De bidrar till att sköta landskapet genom att hålla vegetationen nere.

Hos excentriska grevar och vilda hästar Langeland är en av Danmarks mindre kända pärlor. Följ med till ön och upptäck skatterna! På norra delen av den långsmala ön skymtar man på långt håll spiran till ett rödmålat sagoslott, Tranekær slott. Här har det legat i minst 800 år, upphöjt i avskilt majestät på sin tjugo meter höga ”hattbacke”. Ursprungligen byggdes slottet som en försvarsborg. Runt omkring växte småningom en hel liten by upp, där alla invånarna fick sin utkomst från slottet. Sedan år 1659 har släkten Ahlefeldt-Laurvig residerat här. Slottet är den äldsta bebodda byggnaden i Danmark. Frederik Ahlefeldt fick länsgrevetitel år 1672 och var därmed den första i raden av grevarna på Tranekær. Om dem berättas det många historier. Liksom i kungahuset fick de flesta av dem namnen Frederik eller Christian. Mera kända blev de kanske under sina smeknamn (eller öknamn, hur man tar det). Frederik Ahlefeldt kallades ”Storkanslern” och efter honom följde ”Generalen”, ”Knudegreven”, ”Excellensen”, ”Gamle Grev Christian”, ”Teatergreven” och några till. I dag bebos slottet av ”Den unge greve”, Christian AhlefeldtLaurvig och hans familj. De driver godset som en modern jordbruksoch skogsfastighet. Den mest omtalade länsgreven är generalmajor Frederik Ahlefeldt-Laurvigen, som levde 1760-

Tranekær Slot liknar förvisso ett äkta sagoslott. Det har varit bebott av samma släkt i flera hundra år.

1832, ”Generalen” kallad. Han reste till Kiel för att studera medicin, och intresserade sig mycket för befolkningens hälsa. Bland annat vaccinerade han egenhändigt omkring tusen barn mot ”kokoppor”, som på den tiden var en fruktad sjukdom. Han gick in för Voltaires frihetstankar, upprättade en fabrik för lantbruksmaskiner och en fabrik för bearbetning av sockerrovor. Han älskade musik och teater, och byggde om ett hus nedanför slottet till konsert- och teatersal. Mycket av Tranekærs välstånd härstammar från ”Generalens” tid. Han fick inga söner, men efterföljdes av sin brorson Christian, kallad ”Knudegreven”, eftersom han hade en stor svulst på halsen. Christian A.-L. levde ett starkt utsvävande liv, med många älskarin-

nor. Det sägs att han utomäktenskapligt blev far till uppemot 100 langeländare! Teaterbyggnaden nedanför slottet hyser i dag ett museum av det mera ovanliga slaget: Souvenariet. Här har Hans Rossen och hans fru Claudia samlat mer än 4.000 souvenirer från hela världen, som de ställer ut med glimten i ögat. Många av föremålen kan nämligen betecknas som kitsch – eller det som är värre. Men alla har säkert köpts för att ge ägaren ett minne av en lyckad semester. Samlingen innehåller dessutom en specialutställning med diverse förbjudna souvenirer, som fångats i tullen. Efter besöket på Souvenariet kan man gå tvärs över gården och inta en läcker lunch på Restaurant Generalen, som ligger i slottets mer än

200 år gamla herrskapsstall. Spiltorna har inretts med bord och stolar. Ännu en konstutställning av de ovanligare slaget bjuder Langeland på: Tolv ”konsttorn” bildar nämligen Danmarks längsta utställning! Historien tog sin början då Langelands Elforsyning på 1980-talet beslöt att omlägga ledningsnätet från luftledningar till kablar under jorden. Men vad skulle man göra med de gamla transformatortornen? Bildkonstnären Hans Kjær från Rudkøbing föreslog att man kunde använda dem till konstutställningar, och idén vann gehör. Nu innehåller tolv av tornen från öns norra till södra del var sitt konstverk. De byts ut ungefär vart tredje år, så att många konstnärer ska få möjlighet för att sätta sin prägel på ett torn. Vill man besöka dem alla får man ge sig ut på en åktur på närmare 150 kilometer. Vi nöjde oss med ett av tornen – per segway! Det var första gången jag provade detta åkdon, som funkade utmärkt på de smala asfaltvägarna. Några av oss försökte sig till och med på en segwaytur längs sandstranden. Också det gick bra. Danmark i miniatyr Langeland är som ett Danmark i miniatyr: Skogarna uppe i norr påminner om de nordsjälländska skogarna. Tranekær Slot är förstås kungaslottet Amalienborg. Och Bagenkop nere på södra delen av ön får motsvara Skagen, med det helt speciella ljuset. Här har många konstnärer slagit sig ner. Bagenkop hamn är idyllisk, med

både marina och fiskebåtar – och Bagenkop Konsthall, där lokala konstnärer ställer ut varje sommar. Bagenkop Kro inte långt därifrån är vida känd för sin stora fiskbuffet på kvällen. Jag lyckades bara äta mig igenom hälften av rätterna. Kalla kriget dröjer kvar Längst nere på sydändan av ön ligger Langelandsfortet, som spelade en viktig roll under kalla kriget 1953-1989. Härifrån övervakade man västra delen av Östersjön och hade det militära kommandot i området. Fortet blev nedlagt år 1993 och är nu en avdelning av Langelands Museum. Utställningarna handlar om det militära hotet mot Danmark, propagandan under kalla krigets dagar, och det civila beredskapet. Vi gick bland annat in i ubåten ”Springeren” och såg hur trångt besättningen hade levt. Och vi såg den nödstudio som Danmarks Radio skulle ha sänt från ifall tredje världskriget brutit ut. Langeland är en kuperad ö, inte minst på grund av de omkring 1000 ”hattbackarna”. De blev formade under den senaste istiden, är i genomsnitt 20 meter höga och består av sand och grus. Namnet kommer sig av att de påminner om en kubb. Något av det mest fascinerande med Langeland är de vilda hästarna, de enda i sitt slag i Danmark. Ungefär 80 Exmoor-ponnyer lever på sydändan av ön, i ett inhägnat område, med minsta möjliga inblandning från människor – bara om de blir sjuka. Man har också bytt ut ledarhingsten en gång, för

RESOR

GOD TID

6/2017 15

Gymnastikfest i Berlin

Det är fullt hus på Bagenkop kro på sommarkvällarna. Alla kommer för att äta den berömda fiskbuffén. Här håller den just på att dukas fram.

Motoriserade fordon får inte köra på den lilla vägen längs stranden, men per segway går det bra.

Langeland har landets längsta konstutställning, tolv konsttorn i gamla transformatorstationer.

LANGELAND ● Langeland är 60 km lång och 7 km bred. Ön har ungefär 13.000 invånare. Den ligger i Langelandsbæltet mellan Fyn, Tåsinge och Ærø mot väst, och Lolland mot öst. ● För att komma till Langeland kan man åka med en av de två toppmoderna färjorna från Tårs på Lolland till Spodsbjerg på Langeland – se http://www.faergen.dk/service/sejlplaner.aspx - eller man kan åka bil via Fyn över flera broar. ● Langeland har sammanlagt 19 kyrkor, 15 av dem härstammar från medeltiden. ● Byarna heter ofta något med –bølle, såsom Tullebølle, Simmerbølle, Klausbølle och Illebølle. En ’bølle’ är helt enkelt en liten bebyggelse. ● Kusten har 141 kilometer sandstrand. Ristinge Strand hör till Danmarks bästa.

att hindra inavel. Hästarna fördes hit för elva år sedan. De utfyller en viktig roll i skötseln av landskapet, genom att hålla vegetationen nere. Man får gärna gå in bland hästarna, men inte klappa eller mata dem. Det ger sig självt, för de håller ett naturligt avstånd till människor. Ska de behandlas av en veterinär måste de bedövas först. Langeland är vackert, eller yndigt som det heter på danska. Det var också här diktaren Adam Oeh-

Länge har jag lekt med tanken att få delta i en stor gymnastikfest men varje gång har det gått mig förbi. Förra hösten hörde jag i min gymnastikförening Tapiolan voimistelijat i Esbo talas om att den stora gruppuppvisningen från Gymnaestradan i Helsingfors 2015 ”Den vita svanen” (koreografi Riikka Valkeajärvi) hade bjudits in till Deutsches Turnfest i Berlin, en stor gymnastikfest som ordnas vart femte år. Festivalen som pågår en vecka har 80 000 deltagare på olika ställen i staden. Jag anmälde mitt intresse för att delta i den finländska gruppen på 550 gymnaster från hela Finland. Åldersfördelningen i gruppen var mellan 15 och 80 år. Min gymnastikförening ordnade några övningar i mars och i april var det dags för en gemensam storövning. Söndagen den fjärde juni var det äntligen dags att stiga på flyget till Berlin. Den första övningen skedde redan samma kväll på en gräsplan intill det enorma Olympiastadion. Hitler ville bygga ett stort stadion till sommar-OS 1936 och arkitekten hade hämtat inspiration från antikens arenor vilket skulle imponera på besökarna! Efter renovering rymmer stadion i dag cirka 75.000 åskådare. Och mäktigt var det.

Rigorösa kontroller Följande övning hölls nästa morgon på själva Olympiastadion. Det var mäktigt att stå på stadiongräset och titta runt sig och tänka på alla idrottsprestationer som gjorts där under 80 års tid. Vårt omklädningsrum låg under huvudläktaren och promenaden därifrån, runt halva stadion till marathonporten tog 15 minuter. På eftermiddagen var vi lediga några timmar före generalrepet samma kväll. Säkerhetskontrollen vid porten där gymnasterna gick in var mycket strikt och ingen kunde smita in utan deltagarpass. Köerna var långa och det var åska i luften. Sedan brakade det loss och regnet spillde ner hela kvällen. Generalrepetitionen var en enda väntan och

Efter renovering rymmer Berlins Olympiastadion cirka 75.000 åskådare. Adolf Hitler byggde stadion för att imponera på besökare och visst är den fortfarande mäktig.

köande och springande upp och ner för trappor i dyblöta kläder. Men stämningen var det inget fel på. Dyblöta och trötta åkte vi till hotellet sent på kvällen och trots att hungern var stor blev det endast en Currywurst i det närmaste korvståndet. Vad en currykorv är klarnade då, det är en friterad grillkorv som pudras med currypulver och täcks med ketchup. Kanslern på läktarn Följande kväll var det dags för den stora finalen. Vi fick höra att förbundskansler Angela Merkel skulle besöka galaföreställningen och när vi var på vägen till stadion meddelades det att vi inte mera får gå till vårt omklädningsrum under VIPläktaren utan att vi skulle dela tält med cirka 2 000 andra gymnaster. Det spöregnade igen och inne i tältet var det hett och fuktigt. Det blev en två timmars väntan tills vi äntligen skulle promenera till Marathonporten klädda i genomskinliga regnrockar och med strandtossor på fötterna. I 45 minuter fick vi vänta i de underjordiska gångarna tills det äntligen blev vår tur. Just då gjorde regnet ett uppehåll. Nightwish stycke Meadows of

Heaven började spela och det gäller att räkna rätt, hålla formationerna, hitta sin koordinat på gräsmattan och le vackert. Då det mäktiga stycket tonade ut kom applåderna från 55 000 åskådare. Det var en obeskrivlig känsla. Slutformationen, en flygande svan som rör sig diagonalt på arenan, ser onekligen mäktig ut. Vi skulle ännu delta i slutfinalen tillsammans med alla andra gymnaster och till medryckande musik vandra runt löpbanan med papperslyktor i handen. Tyvärr regnade det igen men det lät inte störa den uppslupna stämningen. Intensiva dagar Efter de intensiva dagarna kunde jag konstatera att själva uppvisningen inte var så ansträngande men allt väntande och köande tog på krafterna. Vi hann också med lite sightseeing och shopping under de fyra dagarna. Berlin är definitivt värt ett nytt besök. Nu är målet riktad mot Gymnaestradan i Åbo sommaren 2018.

lenschläger blev inspirerad till att skriva Danmarks nationalsång ”Det er et yndigt land” (1819). I Stengade skog vid Langelands östkust står ett gammalt bokträd, som den dag i dag kallas ”Oehlenschlägers bøg”. Här satt han och såg trädet spegla sig i vattnet, då raderna kom till honom: ”Det er et yndigt land, det står med brede bøge, nær salten østerstrand...” TEXT OCH FOTO: GUNILLA HEICK

Slutformationen, en flygande svan som rör sig diagonalt på arenan, ser onekligen mäktig ut.

VERONICA BIAUDET

16 GOD TID

RESOR

6/2017

Medeltida pilgrimsled väcks till liv Olof den helige var inte Guds bästa barn. Ändå blev han helgonförklarad och gav upphov till en mytbildning som fascinerar än i dag. I Nagu håller en medeltida pilgrimsled, som är tillägnad St Olof på att få ett nytt liv.

Nagus medeltida kyrka är helgad åt S:t Olof och ett naturligt mål för pilgrimer som söker sig ut i den åboländska skärgården. Arkitekt Aaro Söderlund är initiativtagare till att väcka liv i den medletida vandringleden genom Åbolands skärgård.

God Tid åkte till Nagu för att ta reda på mer om St Olofs-leden. Pilgrimsleden har fått sitt namn efter en norsk vikingakung, som blev kristen och som efter sin död blev Nordens mest kända helgon. Vem var då denna Olav Haraldsson (995-1030)? Arkitekten och vetenskapsredaktören Aaro Söderlund i Nagu vet mer om Olav Haraldsson än de flesta. Han har ägnat mer än tio år åt St Olofs gärning, först när han tillsammans med sin fru återupplivade St Olofsmarknaden i Nagu och senare som finländsk initiativtagare till att blåsa liv i den medeltida pilgrimsled som gick genom Åboland och Ålands skärgårdar. Det är fascinerande att höra honom berätta. – Olof var kriminell. Han var människohandlare och mördare. Allt ont som en människa kan tänkas göra gjorde han. Han sades vara den sista som man kunde tänka sig som helgon, ändå blev han just det. Det är därför som han kan ge oss vanliga syndare hopp. Det är hem-

ligheten bakom St Olof, säger Aaro. Olof Haraldsson var i sin ungdom en fruktad krigare. Han plundrade bland annat Estlands och Finlands kuster. Han deltog också i tronföljdsstrider i England och han förstörde London bridge. Det är honom vi sjunger om i barnvisan ”London bridge is falling down”. Aaro Söderlund beskriver Olof som ett gångjärn mellan öst och väst. Han blev det sista gemensamma helgonet i det som senare blev den ortodoxa och den katolska kyrkan. Kyrkan delades 1054, alltså kort efter Olofs död 1030. Olof rörde sig ofta på axeln Novgorod-Trondheim. Men det sägs att han reste längre bort än så. På den första kända bilden av honom är han avbildad i födelsekyrkan i Betlehem. Olof krigade i Finland två gånger. Hans andra strid i Finland utspelade sig vid Balagardssida, det har tolkats som striden vid vårdkaseberget. Det är inte omöjligt att den platsen kan ha legat på någon

av de strörre öarna i skärgården. Åtminstone bör han ha passerat Utö under sina seglatser mellan Roslagen, Gotland och Novgorod. Olof Haraldsson lät döpa sig i Normandie i Frankrike. År 1015 samlade han en här och reste till Norge för att erövra kungamakten. Han besegrade de lokala småkungarna och började med hård hand kristna norrmännen. Alla gillade inte Olofs metoder och 1028 tvangs han fly från sitt rike. Han tog sin tillflykt till Novgorod. Två år senare återvände han till Norge för att ta revansch, men dödades i slaget vid Stiklestad. Kort efter hans död spreds myten om att blodet som rann ur Olof på slagfältet hade en helande kraft. Olofsmyten hade fötts. – Hans kropp fördes till St Clemens kyrka i Nidaros, som grävdes ut så sent som 2016. Flera mirakel skedde efter Olofs död och han började uppfattas som en helig man. Det är oklart var St Olofskulten fick sin första början. Den kan också ha uppstått i Novgorod, säger Söderlund. St Olof hyllas som helgon av

både den katolska och den ortodoxa kyrkan. Nidarosdomen byggdes på 1100-talet som hans gravkyrka. St Olofs-myten spreds längs handelsvägarna över Europa. Enbart i Finland är 20 kyrkor, bland dem Nagu kyrka, helgade åt St Olof. I London fanns det sex St Olofs-kyrkor. St Olofskorset pryder altaret i alla de 95 gotländska kyrkorna. St Olof kristnade ön under sina strandhugg. Hansan spred St Olofs-myten över ett stort område. Han var också sjömännens skyddshelgon, berättar Aaro Söderlund. Under medeltiden utvecklades Nidaros (dagens Trondheim) till ett av den katolska världens viktigaste mål för pilgrimsvandringar. Pilgrimsvägarna till Nidaros var fram till reformationen Nordeuropas motsvarighet till vandringslederna till Santiago de Compostela och Canterbury. Den medeltida St Olofs-leden var ingen bekväm turistväg. Färden över öppet hav, särskilt den

över Ålands hav, kunde vara farlig. Digerdöden, det vill säga pesten, spred sig längs vandringslederna. Många pilgrimer nådde aldrig målet för sin vandring. Att göra en pilgrimsvandring användes också som straff under medeltiden. I Sverige och Finland förbjöds pilgrimsvandringar 1544. Det skulle ta nästan 500 år innan pilgrimsvandringarna fick en ny chans i Norden. År 2003 firade Trondheim sina 850 år som ärkebiskopsstift. Det blev startskottet för spontana pilgrimsvandringar till staden. År 2013 återinvigdes St Olofs-leden mellan Sverige och Norge. Pilgrimleden sträcker sig från Selånger vid Bottniska vikens kust till Trondheim i Norge. Men nätverket av St Olofs-leder är större än så. År 2010 utsågs Skandinaviens St Olofs-leder till europeiska kulturvägar, ett 5000 kilometers nätverk av vandringsleder som Fortsättning på följande sida.

RESOR täcker tre länder – Sverige, Norge och Danmark – och där man nu vill foga till Finland. På en konferens för slottsforskare i Novgorod 2007 väcktes tanken på att knyta Ryssland och Finland till nätverket av St Olofs-leder. Det ryska projektet har haft svårt att hitta finansiering, men i Finland är det medvind. Åbo Akademi har fått 1,6 miljoner euro för projektet ”Pilgrim på havet” med målsättningen att skapa en pilgrimsled från Åbo, via den åboländska och åländska skärgården till Grisslehamn och vidare norrut till Hudiksvall i Sverige. Ett annat LEADER-projekt, som ägs av Turun yliopisto, ska hoppeligen återskapa St Olofs-lederna på fastlandet.

– I Finland har vi en bra bild av var de medeltida vägarna gick. St Olofs-leden ska bygga på Olofs personliga historia, på personkulten samt på medeltida och lokala fakta, säger Aaro Söderlund. I den åboländska skärgården är förutsättningarna för att det ska lyckas bra. Vägarna och färjförbindelserna till Åland finns redan, turistnäringen är väl utbyggd. Särskilt under vårar och höstar, när det inte är för hett för att vandra, finns det ledig kapacitet för att ta emot en ny grupp av turister. I Sverige, Danmark och Norge är St Olofs-lederna utmärkta med St Olofskorset. De symbolerna saknas ännu i Nagu, men det har inte hindrat en spontan vandringsturism att växa fram.

GOD TID

– Vi har redan sett de första vandrarna i Nagu, säger Aaro Söderlund. Aaro Söderlund flyttade med sin familj till Nagu 1987 – ett beslut som de inte har haft anledning att ångra. Nagu har mycket att erbjuda som kan tilltala pilgrimsvandrarna. – Det är fantastiskt att få leva här. Nagu är ett dynamiskt och mycket internationellt samhälle. Människorna har mycket speciella personliga historier. När en Nagubo dör lämnar han ett stort hål i samhället. Det både känns och syns. I Helsingfors eller Åbo är man bara ett i raden av namn som stryks från listan. TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

av god mat, kaffe och bakverk

Välkommen till oss… - På lunch vardagar mellan kl. 11-14 - På söndagslunch mellan kl. 13-16 - Som konferens– och hotellgäst Vi skräddarsyr fester och jubileer enligt önskemål.

+358 (0)6 328 8200

info@vallonia.fi www.vallonia.fi

• Ekologiskt värdshus • Café och mötestjänster

• Ekologinen majatalo • Kahvila ja kokouspalvelut

Julresa till Lappland

• À la carte-restaurang • Lunch • Pizza, grillmat • Catering

Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22-27.12. 2017 i Äkäslompolo. Pris: 550 euro per person inkl. transporter och helpension. Bokningar & förfrågningar: 06-3180 900 / 0400 126 830

Purmo, tfn 067272255 www.uffes.ﬁ

Tfn 7855 258 Trädgårdsgatan 30, Jakobstad www.optimaedu.fi

Julfest på gång?

TERVETULOA! www.majatalobox.fi VÄLKOMMEN! Spjutsundintie 103 Spjutsundsvägen 01190 Box (Sipoo, Sibbo),  050 592 4255

KOM OCH NJUT

LUNCHÖPPET v ar d a g a r k l . 11:00- 1 3 : 30. Vä l k o m men! B o k a gär n a bor d .

6/2017 17

Hösterbjudande i Härmä Spa

info@raitismaja.fi

www.raitismaja.fi

Spasemester 149 € /2 dygn/pers.

Inkvartering i dubbelrum, frukostbuffé, 2 x buffetlunch eller -middag, fri tillgång till spa och gym samt inträde till restaurangens danser. Gäller varje dag.

Finland 100-paket 100 € /dygn/pers.

Restaurant Café Bar

Tel. 0400 234389 jungman@pp.inet.fi Sjögatan 8, Kristinestad jungmanKRS www.jungman.fi

Inkvartering i dubbelrum, frukostbuffé, Finland 100 -meny à la Härmä, fri tillgång till spa och gym samt inträde till danser. Gäller varje dag t.o.m. 30.12.2017.

HÄRMÄ SPA

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

Må bra på Spa i Pärnu: * 23-30.9 (8 dgr) * 6-11.10 (5,5 dgr) * 11-18.11 ( 8 dgr) * 11-22.11 (12 dgr) * 17-22.11 (5,5 dgr) * 2-6.12 (5 dgr)

Riga

* 23-26.9 (4 dgr)

Info & bokning: 0443 13 14 15 info@lindelltravel.fi www.lindelltravel.fi

Skräddarsydda gruppresor, kulturresor för individuella resenärer samt högklassig busstransport, allt under samma tak. www.porvootours.fi tel 019 574 2200 porvootours@porvootours.fi

www.kajforsblom.fi tel 019 524 3993 info@kajforsblom.fi

18 GOD TID

6/2017

RESOR

Thure har levt ett liv på resande fot ”Res med mig Stina, i en roddbåt till Kina. Det går så lagom fort.” Orden i den välbekanta visan kan tillämpas på Thure Malmberg som under sitt snart 80-åriga liv har varit på resande fot. Det började med att lindebarnet Thure följde med i resbagaget mellan sommarvistet Pörtö i forna Borgå socken och Södra hamnen i Helsingfors där familjen bodde om vintrarna. Thures far var anställd vid tullverket. Under årens lopp har det blivit många resor både i hemlandet och utomlands. Vissa har gått ”lagom fort” som färderna med m/s J.L.Runeberg och andra betydligt snabbare som när Thure jobbade som sjöfartsredaktör. Två böcker har han skrivit om sitt skötebarn; J.L.Runeberg – ett fartygsporträtt (1992) och m/s J.L.Runeberg – skärgårdsbåten i våra hjärtan 19122012. Han är välbekant för de av God Tids läsare som har deltagit i resor som han ordnat, bland dem de legendariska läsarresorna som Hufvudstadsbladet ordnade under många år. Entusiasterna Samtalet med Thure Malmberg äger rum en av sommarens vackraste dagar i m/s J.L.Runebergs gröna salong i gott sällskap med förre skepparen eller prokuristen som han numera kallar sig för, Ingmar Gustafsson. Ordduellen mellan de två entusiasterna borde återges i sin helhet men låter sig inte göras på grund av bristande spaltutrymme. Inledningsvis stärker sig herrarna med den erkänt läckra laxsoppan tillredd av fartygets allt-i-allo, GunMaj Lehto. Thure serverar soppan på det vita porslinet med fartygets monogram gjort av konstnären Tia Tallberg. Och så tar samtalet vid. Fartyget m/s J.L. Runeberg är byggt 1912, samma år som Titanics undergång. Med friskt mod företog sig Ingmar Gustafsson att tillsammans med Ted Lönnroos köpa den ”hårt slitna och trötta båten” medan olyckskorparna kraxade. Så följde ett mera eller mindre dygnet runt arbete med att iståndsätta fartyget. Vid det här skedet hade Thure Malmberg kommit in i bilden. Det talades om att han hade ingått i köpet. Och för att få klarhet i detta frågar jag hur det egentligen förhöll sig med den saken? – På den tiden jobbade jag som sjöfartsreporter på Hufvudstads-

Thure, kameran och havet. Foto Benita Ahlnäs

bladet (Hbl). Jag hade läst om J. L. Runebergs sorgliga öde och sett att min barndoms stolta fartyg hade förpassats till slipen i Tolkis i väntan på försäljning. Signaturen Marcella (Margareta Norrmén) skrev år 1986, i Hbl en sorglig vers om fartygets eventuella försäljning till utlandet. Thure blev desto gladare när han fick höra att Ingmar och Ted hade köpt fartyget av Vuoristo-koncernen den 20 mars 1986 för 340 000 mark. Han kontaktade köparna omedelbart och klev ombord med fotografen Max Pætau. Det reportaget följdes snabbt av flera. Runeberg blev Thures skötebarn och Hbl-läsarna kunde fortlöpande följa med Runebergs öden och äventyr. En stor glädje var att rederiet 1988 utnämnde Thure till hederspassagerare nummer 2. Runebergstårtor Som bekant ger sjöluften god aptit. Efter fisksoppan blir det kaffe, serverat av Ingmar, med Runebergstårtor. – Nu har jag gjort mitt, säger

Ingmar, så ni får fortsätta ert samtal medan jag går upp till skepparen Ted. En sak vill jag bara säga er och det är att vi är glada över att m/s J. L. Runeberg sedan år 1988 är klassad som ett kulturföremål som inte får säljas till utlandet. Aktstycket, som finns till beskådande på fartyget, är undertecknat av dåvarande undervisningsministern Christoffer Taxell. Thure Malmberg har medtagit en hel del belysande dokumentation. Inledningsvis tar vi oss en titt på hans loggböcker där 150 000 sjömil finns bokförda. Böckerna är inbundna av bokbindaren Hilding Lindholm med den fina adressen Bokbindarvägen i Borgå. Nästa aktstycke är Hufvudstadsbladet från den 2 mars 1997. Thure vecklar ut helsidan i broadsheetformat med bilder av redaktionspersonalen. – De anställda uppgick totalt som mest till över 500 personer. När jag kom till huset 1965 kändes det som en stor ära att få jobba på Hbl, som då var ett klassiskt tidningshus. På min tid fanns allt börjande från tryckeriet i samma hus. Svens-

ka ortnamn i Finland måste man ha koll på i huvudet. Man knackade ner texterna på maskin för vidarebefordran till blysätteriet och korrekturläsarna, handfasta damer som man hade respekt för. Hade man skrivit något fel fick man kring öronen. Nulla dies sine linea – Skrivit har jag gjort hela livet, konstaterar Thure. Man kan faktiskt säga att talesättet Nulla dies sine linea – Inte en dag utan en rad gäller för mig. Det började redan när jag gick i Norsen (Svenska normallyceum) där jag gav ut en egen klasstidning, Kometen. Jag hade satts på latinlinjen och valet mina föräldrar då gjorde för mig har jag haft stor nytta av. Student blev jag år 1957. Efter studenten väntade Dragsvik och sedan blev Thure redaktionssekreterare för Turistliv i Finland. År 1961 gifte han sig med diplomkorrespondenten Gunilla ”Ninna” Dahlberg som fick honom att inse att det skulle vara bra

med en journalistexamen från Journalistinstitutet i Stockholm 1965. Efter examen blev han redaktör på Hbl. – En milstolpe kan man säga, eftersom vår äldsta son Tom föddes samma år. Senare utökades familjen med barnen Kim och Annika. Samtidigt hade Hbl börjat ge ut en årlig bilaga om hamnar och sjöfart med mig som redaktör. Det innebar en hel del resor med last-, passagerar- och kryssningsfartyg både i eget land och i grannländerna och långt ut i världen. Senare hade jag också hand om tidningens läsarresor, bl.a. de populära julkryssningarna. – När pensionärsföreningen Hufvudstadsbladets seniorer grundades ca 2000 gick jag naturligtvis med och fick från början också arrangera resor för mina gamla arbetskamrater. Det betydde ett planeringsarbete in i minsta detalj. Press, hembygd och sjöfart På 1960-talet arbetade Thure både för de finländska och svenska turistorganisationerna, där en del av hans arbete gick ut på att ta hand om journalister för att göra dem bekanta med båda länderna. År 1971 skrev Thure en bok om FÅA:s passagerarfartyg, ”De vita båtarna” och 1976 en annan om Finska turistbyrån 50 år i Stockholm. När Finska Ångfartygs Aktiebolaget 1983 fyllde 100 år skrev han sitt största arbete, ”Människor och båtar”, och senare följde böcker för bl. a Ångfartygs Ab Bore och Silja Line. I hemkommunen Sibbo var Thure med om att 2003 skapa den vackra boken Sibbo Skärgård Villor. Liv. Folk. Thure berättar att han med glädje gick i pension från Hbl 2000 eftersom tidningen då inte längre var vad den hade varit. Men pensioneringen innebar inget latmansliv. – Det är ju så att när en dörr stängs så öppnas en annan. Sjömanskyrkan erbjöd mig jobb för sin tvåspråkiga tidskrift. Det passade mig utmärkt, men nu har tidningen huvudsakligen blivit digital och jag är en print-människa. I tidskriften Skärgård som utkommer med fyra temanummer årligen lyfter jag fram vår östnyländska skärgård. Malmbergs sjöfartsarkiv Livsverket är ändå det mångåriga projektet TMS, Thure Malmbergs sjöfartsarkiv med bl.a. 7600 dokumenterade och digitaliserade fartygsbilder och tusentals pressklipp. Det arkivet får Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi. – En tid kunde jag avlöna en person för bildbehandlingen men tyvärr förstår sponsorer inte att det är ett arbete som tar många år. För att kunna förverkliga det skulle det vara nödvändigt med årliga bidrag. I dag har jag egentligen inte råd att ens köpa färger till min printer. BENITA AHLNÄS

GOD TID

RESOR

6/2017 19

Trädgården grundades efter överläggningar i Republiken Venedigs senat. Här finns ett herbarium, ett bibliotek och ett tropiskt växthus indelat i olika växtzoner. Trädgårdsarkitekten Daniele Barbaro, en venetiansk adelsman skapade arkitekturen med ett perfekt mönster, en kvadrat inom en cirkel, delad i fyra delar och två passager orienterade enligt väderstrecken.

På strövtåg i Padua – ett av Unescos världsarv Den skira försommargrönskan i norra Italien gör den unika trädgården Orto Botanico i Padua till en fridfull oas väl värd att besöka. Padua ligger mellan kulturstäderna Venedig och Verona. Den anrika staden Padua med en 3000 år lång historia representerar vetenskapens födelse inom många områden. För femhundra år sedan hörde Padua till Venedig, en av Europas rikaste och mäktigaste stater på den tiden, som gav inspiration inom konst, kultur och vetenskap. Universitet i Padua har genom sin vetenskapliga forskning sedan århundraden bidragit till större förståelse för natur och kultur, många mediciner har sitt ursprung i de olika medicinalväxterna som finns noggrant dokumenterade i universitetsträdgården Orto Botanico. Universitet i Padua grundades 1222 och är det näst äldsta universitetet i Italien. Till universitetet hör den botaniska trädgården Orto Botanico di Padova. Trädgården anlades 1545 och är världens äldsta akademiska botaniska trädgård som ännu finns på den plats där den grundades. I trädgården finns unika samlingar, bland annat av medici-

Elettaria cardamomum – den äkta kardemumman, tillhör samma familj som ingefära. Kardemumma är bakteriedödande och värmande. Det gör att kryddan kan lindra besvär vid förkylningar och halsinfektioner.

nalväxter med skyltar utskrivet med latinska namn och vilka åkommor de botar. Det finns även orkidéer, näckrosor och andra vattenväxter och köttätande växter. 1997 blev botaniska trädgården ett av Unescos världsarv. Trädgården täcker omkring 22000 kvadratmeter och är känd för sina speciella samlingar och historiska design. Trädgården finns centralt i Padua mellan de båda basili-

korna St. Antonio och St. Justina. Närheten till Venedig, som idkade en livlig sjöfart till jordens alla hörn, gjorde det möjligt att samla många olika växter från hela världen. Trädgården har använts för att forska i de olika växternas egenskaper i medicinskt syfte. Universitetsstudenterna producerade naturläkemedel men lärde sig även att skilja på riktiga medicinalväxter från falska. Deras tidiga forskning har

PADUA Reser man till området så kan man ta en dag i Padua – Padova på italienska. Värt att besöka i staden är Cappella degli Scrovegni, familjen Scrovegnis privata kapell. Konstnären Giottos berömda fresker från bibliska händelser finns målade över väggar och tak. Man bör boka tid för besök då museet är mycket välbesökt. Den mäktiga basilikan – Basilica del Santo är tillägnad den helige Antonius och började byggas 1238. Palazzo della Ragione stod klart 1219, den enorma tingssalen innehåller astrologiska målningar. Prisvärt hotell nära Basilikan och Orto Botanico är Hotel Casa del Pellegriono. De trevliga restaurangerna Box, en med fina sallader och varmrätter i modern italiensk stil och en pizzeria ligger bredvid varandra vid torget Prato della Valle.

bidragit till att utveckla många moderna vetenskapsgrenar såsom botanik, medicin, kemi, ekologi och farmakologi. Trädgårdsarkitekten Daniele Barbaro, en venetiansk adelsman skapade arkitekturen med ett perfekt mönster, en kvadrat inom en cirkel, delad i fyra delar och två passager orienterade enligt väderstrecken. Sextusen olika växter odlas och ordnas enligt ett visst system. Samlingen är koncentrerad i fyra stora centrala blomrabatter. Medicinalväxterna är de mest betydelsefulla och är klassificerade enligt Englers taxonomi – vetenskapen om indelning och klassificering, baserat på släktskapet mellan växtfamiljerna. Varje växt är märkt

med sitt vetenskapliga latinska namn och sina främsta terapeutiska egenskaper. I den angränsande Biodiversitets-trädgården under glas beskriver man jordens olika klimatområden. Det finns 1300 tropiska växter från olika delar av världen. Många vetenskapligt grundade botaniska trädgårdar har använt Paduas Orto Botanico som modell – till exempel Botaniska trädgården i Uppsala grundad 1655 och Helsingfors universitets botaniska trädgård i Kajsaniemi som ursprungligen grundades som akademiträdgård i Åbo år 1678. TEXT OCH FOTO: MARGITHA SUNDSTRÖM

20 GOD TID

RESOR

6/2017

SPF-MEDLEMSFÖRMÅNER

Jubileumsskeppet 2017 Den 29–31 oktober kastar vi loss med Silja Serenade till Stockholm. Missa inte chansen att följa med på en kryssning fylld med underhållning, trevliga pensionärer, god mat och mångsidigt program. Allt detta ingår: • Del i hytt • Välkomstdryck • Kaffebuffet, buffetmiddag med drycker samt frukost på båda resorna • Underhållning med estradören Mattias Enn och Dollypops med tre röster och en tuba. • Dans med Tommys • Allsång med Håkan Wikman. • Ett mångsidigt program på konferensdäck Priser per person i dubbelhytt B-hytt 210 € Promenade-hytt 245 € Seaside-hytt 250 € Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019 248 1090, info@frimanresor.fi

Estradören och kuplettsångaren Mattias Enn, som bodde i Finland 20032004, presenterar ett glatt program om svenska revyer från Ernst Rolfs, Karl Gerhards och Povel Ramels dagar med primadonnor som Zarah Leander, Hjördis Pettersson och Brita Borg. Vi får även höra lite av Bengt Ahlfors och några finska tangosånger i Mattias svenska översättning. Vid pianot Carina E Nilsson.

Tallink Silja och Club One erbjuder dig chansen att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå. Till förmånerna på Silvernivån hör bl.a. t.o.m. 20 % grundrabatt på vissa av våra normalprissatta produkter. Närmare information om stamgästprogrammet och förmånerna på www. clubone.fi Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone. fi/erikoisliittyminen Anslut med förbundets avtalsförmånsnummer 59829. Ifall du redan är Club Onemedlem så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå

så flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt stamgästnummer, att du är medlem i Svenska pensionärsförbundet och avtalsförmånsnummer till adressen erikoisliittymiset@ tallinksilja.com så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs. Vänligen observera att förmånen är personlig och kan användas bara en gång. Silver-nivån gäller 12 månader, mer information om nivåkriterier www.clubone.fi. Prisuppgifter och bokningar: Tfn 0600 152 68, mån–fre 8–21, lör 9–18, sön 10–18 (1,74 €/besvarat samtal + alltid lna/msa). www.clubone.fi Rätt till ändringar förbehålls.

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 23.12.2017. Hjärtligt välkommen! Helsingfors–Stockholmkryssning Viking Gabriella och Mariella varannan dag kl. 17.30. t.o.m. 30 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 t.o.m. 10 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris.

Produkt FKKRY Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn Viking XPRS kl. 11.30 t.o.m 20 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRYP Alla reguljärresor rabatt fr. 10-20% på dagens ordinarie pris (FVRES). Gäller även bilplatser. Se alla förmåner och priser samt boka din resa på adressen vikingline.fi/ formaner/spf Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/ besvarat samtal + lna/msa). Begränsat antal platser. Med förbehåll för ändringar.

Dollypops.

ANNONSERA I GOD TID

Trygg på resan En oförglömlig nyårsafton i Wien 28.12.2017-1.1.2018

Nyårsaftonens konsert på Musikverein och omfattande ramprogram. Flyg från Helsingfors. Pris från 2995€ inkl konsertbiljett. Förfrågningar till Axtours.ax, Yvonne Cronström, groups@axtours.ax eller per telefon 018 – 51217.

Teckna din reseförsäkring enkelt på alandia.fi • ingen övre åldersgräns • gäller överallt i världen • ingen självrisk Det ska vara enkelt att resa! www.alandia.fi

RESOR

GOD TID

6/2017 21

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Samrådets resor

Vi tillbringar underbara dagar vid Gardasjön där våren är som bäst; äter god mat och gör intressanta utflykter runtom i trakterna. Vi besöker Verona, Malcesine och Venedig. Området runt Gardasjön är speciellt härligt på våren och uppe i Dolomiterna hoppas vi att äppelträden står i blom.

sevärdheterna. Middag på hotellet. 23.4 Ledig dag för egna strövtåg, middag på egen hand. 24.4 Utflykt till Verona och vinprovning i Valpolicella. Avslutningsmiddag på La Loggia Rambaldi i Bardolino. 25.4 Hemresa över Alperna till Műnchen varifrån Finnairs flyg avgår kl. 19.10. Ankomst till Helsingfors kl. 22.35.

Program 19.4 Kl. 8 avresa från Helsingfors med Finnair till Milano. Egen buss till Gardasjön och hotell Bisesti. Välkomstmiddag på hotellet. 20.4 Utflykt med buss till Riva och därifrån med båt till Malcesine. Middag på trevligfamiljedriven trattoria. 21.4 Heldagstur till Dolomiterna med skidorten Madonna di Campiglio och ’äppeldalen’ Val di Non. Lunch i Madonna di Campiglio. Middag på hotellet. 22.4 Heldagsutflykt till Venedig med de mest kända

Resans pris 1 435 €, tillägg för enkelrum 190 €. I priset ingår: Flygresor, övernattning i dubbelrum med frukost, fem middagar, 1 lunch. utflykter enligt program, vinprovning, lokalguide i Verona, turistskatt i Garda, reseledare från SPF. Resenärs- och resgodsförsäkring ingår inte!

• Cats på Tammerfors teatern torsdagen den 22.3. 2018 Start kl. 10 vid Kiasma Pris: €110 (ingår biljett, buss, lunch och pausservering). Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Cats” • Operan Turandot (Puccini) i Olofsborg, Nyslott onsdagen den 1.8.2018 (-2.8.) Start kl. 9 vid Kiasma Mer information senare. Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Turandot” • Hamina Tattoo. Samrådet har planerat in en resa till Fredrikshamn lördagen den 4.8.2018 till Marschshowen kl. 14. Final. Reserverat 50 biljetter. Mer information senare. Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Hamina”

Julmarknadsresa till Lybeck 2–6.12 SPF besöker i år igen julmarknaden i Lybeck. Vi åker med Finnlines till Traveműnde och med egen buss till marknaden i Lybeck. Reseprogram 2.12 Transport till Nordsjö hamn från Kiasma. Avgång kl.17 med Finnlines till Traveműnde. Middag ombord. 3.12 Brunch och middag på båten. Ombord finns bastu, gym, bar och butik. Ankomst till Traveműnde på kvällen, övernattning ombord. 4.12 Efter frukosten åker vi med egen buss till julmarknaderna i Lybeck. Lunch på stan. På hemvägen stannar vi i köpcentret Citti Park.

5.12 6.12

Fartyget avgår på natten. Brunch och middag ombord. Frukost. Ankomst till Helsingfors ca kl. 9. Busstransport till Kiasma.

Pris 530 € i A-dubbelhytt, måltider enligt program, egen buss. SPF:s reseledare med på resan. Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén tfn 050 3281 209, catharina@hindren.fi

• Oberammergau – passionsspelen Intresseförfrågan för passionsspelen sommaren 2020

+358 (0) 400 947 000

sundqvist@outlook.com

www.resmedgoran.com

Hösten med OT

Hotellresor till Tallinn

Bekväma restider, shoppingtur i Tallinn. Tre centrumhotell att välja mellan. Resor: 15-17.9, 20-22.10, 2-4.12, 8-10.12

Hälsoresor till Pärnu

Sköna och avkopplande dagar Spa Tervis. Bekväma restider. Resor: 23-30.9, 18-22.10 (kort resa), 4-11.11, 4-14.11 (lång resa), 2-9.12.

Höstresa till Riga

Höstlovsresa till vackra Riga. Resa 18-22.10.

St. Petersburg på höstlovet

Återupptäck det levande konstverket St. Petersburg på en visumfri resa med två dagar i St. Petersburg, en natt på hotell och två nätter ombord på St. Peter Lines fartyg. Guidad stadsrundtur och egen buss med. Resa 18-21.10.

Loppis i Luleå

Sveriges största fyndmarknad i Arcushallen. Resa 27-28.10

Piaf på Åbo Svenska Teater

Musikdramat ”PIAF-jag ångrar ingenting” på Åbo Svenska Teater med Emma Klingenberg som Edith Piaf. Resor 23-24.9, 24-25.11, 1-2.12.

Mallorca – Alicante

Upplev Mallorca, Barcelona och Alicante på samma resa. Flyg till Mallorca, hem från Alicante, båtresa MallorcaBarcelona. Resa 23.10-1.11.

Andalusien

Rundresa i Spaniens själ som avslutas med fem dagar i Almunécar. Resa 31.10-10.11.

Almuñécar

Sköna dagar på Spanska solkusten. Möjlighet att delta i utflykter. Resa 5-17.11.

Julmarknad i Rüdesheim Käthe Wohlfarts berömda julbutik och julmuseet i Rothenburg ob der Tauber, Rüdesheims traditionella julmarknad samt gränsshopping i Lübeck. Bekvämt med flyg, OT-bussen och Finnlines! Resa 22-27.11.

Weekend i Stockholm

Närmare information senare. Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Vid anmälan ange ditt namn och telefonnummer

Shopping och julmarknad i Stockholm. Resa 2-5.12.

Danskryssning med Viking Grace

Larz-Kristerz och Tomas Fantz 27-28.9. Pris från 53 €/person i tvåbädds Inside4. Bussrutter både längs riksåttan och Strandvägen!

Dessa och många fler resor på vår hemsida:

Betala in på Samrådets resekonto resans avgift med text på meddelandefältet som ovan angivits. Samrådets resekontonummer är: FI17 4055 0011 7535 44

www.ot-resor.fi

KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Gardasjön med Venedig, Verona och Dolomiterna 19–25.4

• PIAF – Jag ångrar ingenting på Åbo svenska teater onsdagen den 29.11.2017 Start kl. 10 vid Kiasma Pris: €80 (ingår biljett, buss, lunch och pausservering). Anmälan och betalning inom september. Några biljetter kvar. Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Piaf”

Res med Göran!

06- 318 4000

22 GOD TID

6/2017

RESOR

tel 06-8238 400 LUNCH MITT I STAN I NÄRPES

Vi serverar en hemgjord lunch av de bästa råvarorna. Med ett digert salladsbord, hembakt bröd, två varmrätter samt dessert, kaffe och dryck varje vardag kl. 11.00-14.00.

Pensionärer 8 € (norm. 10€)

www.hotelredgreen.fi

Almuñécar 10.2, 1.3 och 17.3. Almuñécar ligger 75 kilometer öster om Malaga. Här bor vi på 4-stjärniga hotellet Bahia Almuñécar. Klimatet i februari, mars och april är behagligt för oss nordbor och hotellets uppvärmda pool lockar till bad. Vi tar del av intressant historia och kultur, åker på spännande dagsturer, blir serverade god mat och rycks med i eldig Flamenco-dans. I priset ingår: Reguljärflyg med Finnair 10.2, med Norwegian de övriga resorna. Transfer från Malagas flygplats till Almuñécar tur/retur. Övernattningar på 4-stjärniga hotell Bahia Almuñécar. Frukost- och middagsbuffé alla dagar på orten + 1 lunch. 1 utflykt exklusive

entré. Kristina Saari, reseledare SPF Österbotten följer med från Jakobstad. Göran Sundqvist, reseledare och guide i Spanien.

1.3 och 17.3 från Österbotten vilket tillkommer. Enkelrumstillägg 17 euro per dygn Tilläggsuppgifter fås av Kristina Saari tfn 050 5814856.

Avresa 10.2, flyg från Vasa 18 dgr. Pris 1420 euro, del i dubbelrum. Avresa 10.2 flyg från Helsingfors 18 dgr. Pris 1280 euro, del i dubbelrum. Avresa 1.3, flyg från Helsingfors 17 dgr. Pris 1180 euro, del i dubbelrum. Avresa 17.3, flyg från Helsingfors 20 dgr. Pris 1365 euro, del i dubbelrum. Påskresa!

Bokningar per telefon 020 7288818 via webben: osterbotten.spfpension.fi/resor per e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi Mer info på osterbotten.spfpension.fi/ resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Då kvällen blir mörkare längtar vi till upplevelser och ljus. Åk med oss på resa: Sorrento, Amalfikusten, Italien 16-20.10 Lilla pilgrimsresan Israel 12-19.11 Egypten på 8 eller 15 dagar 11-25.11.2017 Golfresa till Kairo. Solsemester i Eilat Jordanien 10 dagar 20-29.10.2017 Klassisk rundresa till Israel 29.10-5.11.2017 Julkryssning till Kuba 17-28.12.2017.

Fler resor www.kingtours.se eller ring 0400 438854

Gemensam transport ordnas för resor

DET BÄSTA MED SEPTEMBER

SPF ÖSTERBOTTENS HÖSTKRYSSNING MED WASALINE KRYSSNINGSPROGRAM AVGÅNG FRÅN VASA KL. 9.00

Sjöfrukost

FREDAGEN

BER 22. SEPTESM SNING

PIDROMÄSTERSKAP RESEINFO MED BUSSBOLAGEN

100€ HÖSTKRY

SPEED DATING FÖR PENSIONÄRER WASA TEATER, MARTHAFÖRBUNDET OCH DRESS LIKE MARIE FINNS OMBORD IT-DROP-IN

Dans till Tomas Fantz SCRIPTUM PRESENTERAR BOKNYHETER

, RSOEDN /PESO U N M B SS*

Arja Saijonmaa

125€ PER

uppträder i baren MICKE BJÖRKLUNDS SKÄRGÅRDSBORD ANKOMST TILL VASA 19.00

*I PRISET INGÅR: KRYSSNINGSBILJETT, SJÖFRUKOST, MICKE BJÖRKLUNDS SKÄRGÅRDSBORD, KAFFESERVERING HELA DAGEN, INTRÄDE TILL SHOWEN + ÖVRIGT PROGRAM. ANMÄLNINGAR TILL EGNA FÖRENINGEN SENAST FREDAGEN 8 SEPTEMBER. BEGRÄNSAT ANTAL PLATSER. BUSSTRANSPORT ORDNAS TILL KRYSSNINGEN. BUSSTIDTABELLERNA MEDDELAS EFTER ATT ALLA ANMÄLNINGAR INKOMMIT. DE SOM VILL HA HYTT (38 €/HYTT) ELLER EN EGEN NUMRERAD SITTSTOL (10 €/STOL) KAN VÄNDA SIG DIREKT TILL WASALINE. TEL. 0207 716 810. WASALINE.COM.

WASALINE_FERRY

WASALINE

WASALINE_FERRY

090 18 52 00

GOD TID

RESOR

Resa till Tallinn och Jazz Ballet Club på Estoniateatern 26-27.1.2018 Följ med till Tallinn och se Jazz Ballet Club på Estoniateatern. Vi har också annat gemensamt program i Tallinn och njuter av god mat under resan. Mera information om resan i nästa nummer av God Tid. Fredag 26.1 10.30 Avgång från Helsingfors med Megastar. Brunch ombord. Gemensamt dagsprogram i Tallinn. Incheckning på Tallink City Hotel. Information om Jazz Ballet Club och Estoniateatern och gemensam middag 19.00 Jazz Ballet Club / Estoniateaterns kammarsal Lördag 27.1 Efter frukosten tid för uppköp, egna strövtåg eller gemensamt dagsprogram 13.30 Avgång från Tallinn och middag ombord 15.30 Ankomst till Helsingfors

PRENUMERERA PÅ GOD TID

RESOR

23.11 1-4.12 13-27.3 12-15.4

Sarah Brightman, Hartwall Arena Julmarknadsresa till Heidelberg Teneriffa, Playa de las Americas Prag Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

Finlands största utbud av långresor Rundresor med finländsk reseledare. Rundresa i Kina Avgång: 9.10.2017 (14 dagar) 3.120 e Avgång: 26.3 och 17.9.2018 (14 dagar) 2.990 e Peking och Shanghai Avgång: 24.3 och 21.4.2018 (9 dagar) 2.210 e Intressanta Sydkina Avgång: 11.4 och 7.11.2018 (11 dagar) 2.760 e Rundresa i östra Kina Avgång: 18.4 och 12.9.2018 (12 dagar) 2.890 e Yangtzekryssning i Kina Avgång: 6.5 och 14.10.2018 (10 dagar) 2.560 e Historiska Kina Avgång: 8.6.2018 (9 dagar) 2.080 e Avgång: 7.9 och 19.10.2018 (9 dagar) 2.180 e

Pris 245 € /person i dubbelrum. Tillägg för enkeIrum 52 €. I priset ingår båtresor med brunch och middag, övernattning i dubbelrum inkl. frukost och middag, biljett till Jazz Ballet Club, dagsprogram och inträden samt busstransporter i Tallinn. Med på resan är SPF:s reseledare Tina Fabricius. Bindande anmälningar senast 15.12.2017 eller så länge det finns platser. Minimiantal deltagare är 10. Anmälningar och förfrågningar: Friman Resor, telefon 019-248 1090 eller e-post inger.holmberg@frimanresor.fi

6/2017 23

Bekanta dig med våra reseprogram och se vad som ingår i resans pris! Georgsgatan 9, 00120 Helsingfors tfn (09) 696 2770 Beställ broschyr på: (09) 6962 7777 eller www.olympia.fi

NÅGONTING ROLIGT ATT SE FRAMEMOT, BOKA DIN RESA NU!

Budapest 6-9.12.2017

SPF Jazz

Dagskryssningar till Tallinn:

- 7.10 : specialpris från 71€/person - 6.12 ” den traditionella”, pris 83€/person Bussen med under hela resan!

23h-kryssning från Åbo 18.10 Specialerbjudande: -från 67€/person, familjepris fr. 204€ Måltider och busstransport ingår!

Ring, skicka e-post eller kom in!

http://karjaa.matkahaukka.com e-mail: karis@matkahaukka.com Resefönster Ab / Resehaukka Tel.019-2782800

Köpmansgatan 4 10300 Karis

Samla dina vänner och kom med på SPF:s svängiga jazzkryssning till Stockholm med Viking Lines Gabriella. I Stockholm ordnas underhållning på jazzklubb, rundtur och annat trevligt program. Mera information i nästa nummer av God Tid.

Platser kvar på höstens resor ut i Europa: Spanien – Calpe, Costa Blanca Klassiska Sorrentohalvön och Rom

Asien

Beijing 8 dagar

Julresor

15-29.10 23-30.10

11-18.11

Grand Hotel o. Skansens julmarknad Julmarknad på Gammlia, Umeå Jul i Smakbyn, Åland Tallinn julmarknad Julmarknad i Rattenberg Julresa till St. Petersburg

30.11-3.12 1-2.12 1-3.12 1-3.12 2-6.12 6-9.12

Allt detta och mycket, mycket mer... Ta kontakt med oss för mer information eller om du vill boka!

www.matkahaukka. www.matka

Förhandsbokningar och förfrågningar: Friman Resor, telefon 019-2481090 eller e-post inger.holmberg@frimanresor.fi

www.matkahaukka.com www.matkahaukka.com

Kryssa till jazzrytmer 9-11 april 2018

Kom och njuta av den härliga julstämningen! Pris: 599€/person Busstransport från Västnyland till Helsingfors-Vanda flygfält t/r ingår!

Resebyrå Ingves & Svanbäck

www.ingsva.fi

Korsholm 020 7434 520 Närpes 020 7434 530 Jakobstad 020 7815 360

24 GOD TID

FÖRENINGSNYTT

6/2017

Lyckad västnyländsk sommardag i Hangö De tolv pensionärsföreningarna i västra Nyland har turvis handhaft arrangörskapet av regionens sommarfest. Denna runda avslutades nu i Hangö, Finlands soligaste sommarstad! I arrangörsturen var nämligen Svenska Pensionärsgillet i Hangö. Inbjudna var medlemmar i pensionärsföreningar samt representanter från Svenska pensionärsförbundet, totalt 400 personer. Johan Toivaris dragspelsmusik välkomnade vid starten och det blev sommarkänsla med en gång. Magnus Lindström drog med van hand igenom programmet som konferencier. När hela skaran inledningsvis klämde in med allsång och det sjöngs Georg Malmstens Hangövalsen, då visste vi alla var vi var! Ordförande för Svenska Pensionärsgillet Kerstin Westerberg hälsade alla välkomna till sommarfesten och tackade alla som gjort festen möjlig. Stadsdirektören Denis Strandell passade på att berätta om Hangö i allmänhet, men med fokus på befolkningsutvecklingen och näringslivet. Hangö har en hög andel seniorer, sju procent fler pensionä-

Efter lunch marscherade en grupp kvinnor klädda i baddräkt in. Det var gruppen Hejdi som satte sina bollar i rullning. Foto: Mona Lehtonen.

rer än andra städer i Finland. Han nämnde att man nu efter en 80 års paus igen har fått igång badhus-

verksamhet när Regatta Spa öppnade i våras. Trots det är det fortsättningsvis hamnen som är den

Lojo svenska seniorer firade sin 40-årsdag Den 18 maj 2017 firade Lojo svenska seniorer sitt 40-års jubileum med en fest på Åsvalla i Lojo. Föreningens ordförande Gudrun Lahtinen hälsade medlemmar och representanter för de västnyländska pensionärsföreningarna hjärtligt välkomna. 40 år är en lång tid i en förenings historia. Mycket av det som var med från starten är i dag ännu lika aktuellt. Ett exempel är hobbyklubben som blivit en riktig trotjänare. Sångkören tystnade på grund av ledarbrist och för få deltagare. Likaså lade seniordansarna dansskorna på hyllan, men hoppas på nytt intresse bland nya årskullar. Nya aktiviteter har lanserats. Samtalscafé, vandringar och petanque under sommaren har visat sig vara populära.

Trubaduren Tammilehto underhöll Lojoseniorerna För musikinslagen stod trubaduren Risto Tammilehto. Man började med att sjunga allsång “Vinden drar”. Efter att ha avnjutit Eilas goda mat sjöngs sången “Plocka vill jag skogsviol”. Rolf Grandell höll dagens festtal. Allt började med en kurs “Aktuellt för pensionärer” i MBI. Tiden ansågs vara mogen för bildandet av en pensionärsförening. Man skulle få en förening “med innehåll”. Den 31 mars 1977 grundades”Sydlojo svenska pensionärer”. Vid det första föreningsmötet valdes Kurt Jansson till föreningens ordförande. År

Den sociala samvaron är viktig I dag är det Gudrun Lahtinen som svingar ordförandeklubban. Under alla år har verksamheten i stort sett varit den samma. Man strävar till att ha ett programutbud som ger fakta och också rekreation. Den sociala samvaron är viktig och kaffepauserna långa. Det viktigaste är att man trivs och har roligt. Elever från dansskolan Un Dos Tres uppträdde med några latina-

MONA LEHTONEN

Fagervik firade

Seniordansarna lade dansskorna på hyllan, men än lever dansintresset bland Lojos svenska seniorer.

1987 överlämnade han ordförandeklubban till sin fru Asta Jansson. Från 1998 hette ordföranden Birgit Pihl. Hon var föreningen trogen i 16 år.

viktiga länken i Hangös ekonomi. Hangö siktar på att bli en kolneutral stad och man ska under året in-

stallera flera hundra solpaneler på 12 av stadens fastigheter. Dagens festtal hölls av Rune Westerholm som i sitt tal tog fram Hangös historia som startade med hamnen. Han såg positivt på Hangös utveckling trots att det ännu behövs mer arbetsplatser. Det behövs också fler invånare, cirka 750 personer pendlar till Hangö. Efter lunchen marscherade en grupp kvinnor klädda i baddräkt in till tonerna av lite äldre musik. Det var gruppen Hejdi som gymnastiserade med badbollar och utan. Andra som uppträdde på festen var trubadurerna Ika och Pigge Svenskberg samt dansorkestern Hangö Boj´s. Till lotteriet hade man fått donationer från många av ortens företag. Huvudvinsten var en Jopo cykel som är tillverkad av Helkama i Hangö. Alla 400 deltagare fick ett trevligt konkret minne av festen i form av en badhus-kylskåpsmagnet. Dessa hade Leo Gustafsson målat och snickrat ihop.

Lördagen den 5 augusti samlades medlemmar och inbjudna gäster i Barösunds ungdomslokal Wallhalla för att fira pensionärsföreningen Fagerviks 40-årsjubileum. Festtalet hölls av Fagervik gårds ägare Otto von Frenckell som på ett medryckande och humoristiskt sätt berättade om Fagervik från vikingatiden till nutid. Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback framförde förbundets hälsning och deltog tillsammans med verksamhetsledare Berit Dahlin i festen. För musiken svarade Ingå spelmansgille och solisten sjöng såväl Barösundsvalsen som Fagerviksvalsen. Den läckra festmiddagen intogs på vackert dukade och blomsterprydda bord och servetterna väckte beundran för de var tryckta med

föreningens unika logo och namn. Logon har sitt ursprung i den tid då järnproduktionen i Fagervik hade sina glansdagar. Föreningens sekreterare läste upp föreningens historik och ur den framgick föreningens egen specialitet, hemlagad memma i äkta näverriva. 7 april år 1990 hölls föreningens första påskauktion, som har blivit en tradition och hålls varje år. Memman från Fagervik är som ett visitkort för bygden och samlar auktionsbesökare från när och fjärran. Efter uppvaktningar med gåvor, blommor och lyckönsknigar avslutades festen med dans till tonerna av Spelmansgillet. TEXT: CAMILLA GRÖNHOLM FOTO: MARCUS GRÖNHOLM

merikanska danser. Efter kaffe med tårta var det dags för uppvaktningar och ordet fritt. Arne och Inga-Lill Malmberg samt Elisabeth Kippilä fick motta föreningens bordsstandar. Samtliga närvande gästföreningar uppvaktade jubilaren med tal, sång och gåvor. De föreningar som inte var på plats hade också sänt sina lyckönskningar. Birgit Pihl samlade deltagarna till sällskapsdans. Sedan följde en timmes allmän dans och festen var slut. TEXT: VIVA HOLM FOTO: HARDY SKOG

Personer från vänster: May Strömberg, Eila Ajalin, Ole Norrback och Raili Nordblad. I förgrunden Erik Strömberg.

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

6/2017 25

Tre dagar i Aiboland

Alla var glada och sjöng av hjärtans lust.

Allsångsfest i Kyrkslätt Glada pensionärer från hela Västnyland fyllde salen i Församlingshemmet då Kyrkslätts pensionärer ordnade den traditionella allasångsfesten i början av juni. Stämningen var på topp när alla sjöng vackra sommarsånger av hjärtans lust eller lyssnade på ljuvlig musik och körens nostalgiska sånger. – Vi har samlats här för att fira våravslutning med sång och musik och för att trivas tillsammans. Det är nu den elfte gången vi ordnar den här allsångsfesten med inbjudna gäster från andra pensionärsföreningar inom SPF Västnyland, berättade Fredrik Malmsten, ordförande för Kyrkslätts pensionärer, när han hälsade alla deltagare välkomna. Han välkomnade också Boris Westerlund som alla gånger varit med och ackompanjerat allsången. Pensionärskören Furorna från Esbo hälsades välkommen för an-

dra gången till allsångsfesten. – Det har sjungits mycket vid skolornas avslutningsfester i hela landet men så skall det bli också här i dag. Alla får sjunga så mycket man orkar, fortsatte han. Fredrik Malmsten riktade sitt varma tack till Kyrkslätts svenska församling och kyrkoherde LarsHenrik Höglund för att man får hålla allsångsfesten i församlingens stora sal som lämpar sig väl för sång och musik. Kyrkoherde Lars-Henrik Höglund framförde församlingens hälsning. Han talade om hur viktigt det är att träffas i god anda och önskade alla en trevlig eftermiddag. Programledaren Stig Johansson ledde allsången tillsammans med Håkan Taubert. Allsångsprogrammet innehöll 14 sånger och inleddes med de kända och populära sommarsångerna Jag tror på sommaren, Sjösala vals, Vi skall gå hand i hand

och En sommardag i Kangasala. Publiken sjöng med stor inlevelse. Publiken kunde vila stämbanden när Boris Westerlund underhöll med ”Vi välkomnar sommaren” och senare med ”Dans hos Evert Taube på Sjösala”. Under pausen serverades kaffe och smörgåsar av föreningens serveringspersonal. Deltagarna slapp köa och hade istället tid att umgås. Efter pausen fylldes estraden av pensionärskören Furorna. Publiken lyssnade tyst och imponerad på körens glada och nostalgiska sånger. Programmet fortsatte och det sjöngs ännu många glada svenska sånger. Catharina Hindrén, ordförande för SPF Västnyland tackade Kyrkslätts pensionärer för den lyckade festen. TEXT OCH FOTO: RAILI NORDBLAD

I slutet av maj reste 32 raska pensionärer representerade klubbarna Munksnejden och Eira till Estland för ett tre dagars fullspäckat program, som med erfarenhet och sakkunskap hade gjorts upp av NilsErik Friis (Friis&Resor). Han medföljde också som reseledare och serverade lämpliga doser av Estlandsfakta under resans gång. Temat för resan var ”Svunna svenskbygder i Estland”. Det betydde att man rörde sig i det nordvästra hörnet av Estland. Fast punkt under resan var staden Hapsal (Haapsalu) med drygt 10000 invånare. Hapsal har varit något av ett centrum för estlandssvenskarna, som i början av 1920-talet var totalt 8000 personer. I dag är de knappt 300. Spår från gångna tider finns i olika former. Ett exempel är järnvägsstationen i Hapsal, byggd 1907 för att kunna ta emot ryske kejsaren och hans hov. För säkerhets skull byggde man en 213,6 meter (= 100 ”ryska” famnar) lång perrong, då man inte visste i vilken vagn kejsaren satt och var han kunde antas träda ut på perrongen. I dag tycks man klara sig helt utan järnvägsförbindelse till Hapsal. Däremot har man i Estland satsat på landsvägs-

nätet och åtminstone de större vägarna är i gott skick. Vill man se hur estlandssvenskarna levde och livnärde sig är Aibolandsmuseet en tillgång. Ordet Aiboland kan verka litet obegripligt men betyder helt enkelt öbornas land. Och det är deras historia, kultur, hantverk och levnadsförhållanden som här får en sevärd presentation. En av resdagarna ägnades nästan helt åt Ormsö (Vormsi). Ön var tidigare befolkad av nästan enbart svenskar. De första hade kommit till ön redan på 1200-talet. Sin utkomst fick de framför allt av fiske och jordbruk. Kriget drabbade ön hårt, och sommaren 1944 flydde de flesta till Sverige. Om de gångna årens mödor och motgångar men också återflyttningens förväntningar och upplevelser fick vi höra bl.a. vid ett besök på Nuckö (Noorotsi), där Ülo Kalm, en central person i dagens estlandssvenska sammanhang, fungerade som spirituell guide och tog besökarna med på en rundvandring på sin gård där han bedriver plommonodling i stor skala och har byggt bl.a. ett alldeles eget vattenfall. ANDERS G. LINDQVIST,

Nils-Erik Friis har just avtackats (med flaskan) för goda arrangemang och minnesvärda upplevelser. Foto: Kaj Jäntti.

Våt sommardag på Lövhyddan i Sibbo I regn och rusk öppnade Sibbo svenska pensionärsförenings ordförande Kurt Karlsson sommardagen på Lövhyddan måndagen den 3 juli. Trots det tråkiga vädret ställde drygt 90 personer upp för att delta i det årliga evenemanget. Dagen inleddes redan vid 10-tiden med musik, Helge Löfman på fiol och Ralf Backström med dragspel. Därefter uppträdde Sibbo Spelmanslag med hurtiga melodier. Naturstigen med tio kvistiga frågor sammanställda av Matti Räsänen intresserade många trots regnet. Det gällde att promenera i skogig terräng och leta upp frågelappar som var upphängda i träden. Varje fråga hade tre svarsalternativ. Två

av de tio lagen lyckades få åtta rätt. Vår egen kör Roostaggarna ledda av Harry Stenfors förnöjde oss med några sånger. Regnet bara fortsatte men ordförande drog ändå igång pilkastningstävlingen. Brita Johansson oslagbar i damklassen och i herrklassen vann Matti Räsänen. Inne i stugan brann en skön brasa så man kunde gå in och värma sig. Till lunch serverades en rykande het laxsoppa med skärgårdsbröd. Det blev aningen trångt både inomhus och på den taktäckta terrassen eftersom alla ville äta soppan utan regnutspädning. Efter lunchen uppträdde trion Somebody’s sisters med några sånger. Så följde en kaffekonsert med SiSP orkestern under ledning av

Lasse Tackman. Marianne Holm och Vonne Westerlund serverade kaffe med en härlig jordgubbstårta. Så småningom upphörde regnet och lotteridragningen kunde hållas utomhus. Boccia lockade som vanligt många deltagare. Det fanns också möjlighet till bastubad och ett uppfriskande dopp i havet. Vid fyratiden avslutades dagen och deltagarna åkte hem för att värma sig. TEXT: RITA TACKMAN OCH MONIKA TILLANDER FOTO: MONIKA TILLANDER

Trots det tråkiga, våta vädret deltog mer än 90 personer i Sibbopensionärernas sommarfest på Lövhyddan.

26 GOD TID

FÖRENINGSNYTT

6/2017

Hobbygrupperna är en krydda i Grankullapensionärernas vardag Grankulla Svenska Pensionärer rf (GSP) har verkat i 42 år och är idag med sina drygt 600 medlemmar en av Svenska pensionärsförbundets största medlemsföreningar. GSP vill erbjuda ett attraktivt program åt medlemmarna utgående från deras intressen. Sjutton hobbygrupper verkar inom föreningen, med tanken att erbjuda ett möjligast omfattande program för mindre grupper: intresserade medlemmar ges möjlighet att t.ex. samlas för att spela boccia, schack, canasta eller scrabble, för att delta i samhällsdebatt, fotografering, manskören GSP-Klang, för att bekanta sig med konst, historia och trädgårdsskötsel eller för att dansa, handarbeta och göra promenader i omgivningen. Vid sidan av hobbygrupperna finns ett digert programutbud för medlemmarna. Varannan vecka hålls en eftermiddagssammankomst för fri samvaro, varvid en inbjuden gäst inleder diskussion om ett aktuellt tema, såsom antikviteter, meningsfullt åldrande, vårdreformen, upplevelser i yrkeslivet. Även musik och allsång finns på programmet. Under våren och hösten ordnas fester med olika teman, t.ex. nyårslunchen, vårfesten, första majlunchen och oktoberfesten. I oktober hålls en kvällsfest för att hylla Finlands 100-års självständighet. De flesta sammankomsterna sker i Villa Junghans, som staden ställer till förfogande. Informationen till medlemmarna om det kommande programmet sköts framför allt via föreningens hemsida (www. grankulla.spfpension.fi). GSP upprätthåller aktivt rådgivning åt medlemmarna i användningen av informationsteknologi (”IT-drop-in”). Gruppresor görs för att besöka pensionärer på annat håll i Finland och för konserter, revyer och teater; detta år t.ex. Jukka-Pekka Saraste i Helsingfors musikhus, Tove på Svenska teatern och Ella Fitzgerald i Lahtis, Degerbyrevyn, Okänd soldat i Harparskog, besök till Nagu,

Grankulla Svenska Pensionärer involverar sig även i frivilligarbete, bl.a.genom ”Grani Närhjälp”, och projektet ”Farfar i skolan”. Bilden från GSP:s bord vid Granidagens jippo i maj 2017.

Kimito och Lovisa. I höst besöker intresserade medlemmar t.ex. ABBA-konserten i Lahtis, Gullranda och Villnäs slott samt reser till Dordogne i Frankrike. Programmet för våren 2018 håller på att beredas, bl.a. en teaterresa till Piaf-föreställningen i Åbo samt en operaresa till Tallinn. Grani Närhjälp Föreningen involverar sig även i frivilligarbetet, bl.a. i ”Grani Närhjälp”, projektet ”Farfar i skolan”, närståendevården, jultablå för daghemsbarn. Känslan av ensamhet hos de åldrande vill GSP dämpa genom att i erbjuda en verksamhet som sporrar till aktivitet och ett ökat intresse för samvaro och nya erfarenheter. GSP poängterar betydelsen av ett gott samarbete med stadens ledning och administration, bl.a. är pensionärerna representerade i Grankullas äldre- och handikappråd. Föreningen strävar till att stärka pensionärernas intressebevak-

ning i närsamhället. Detta blev senast aktuellt under kommunalvalet i april då GSP tillsammans med stadens finskspråkiga pensionärsförening uppmärksamgjorde i ett gemensamt tiopunkts program kandidaterna om pensionärernas förväntningar och krav. Trivsel, närhet och trygghet är viktiga värden för pensionärerna. Kamratligt samarbete Vi ber Grankulla svenska pensionärers ordförande Marianne Svartbäck berätta om vad som inspirerar henne i verksamheten samt vilken roll hon ser att pensionärsföreningen har: – För mig är mänskorna det mest inspirerande: att varannan vecka träffa drygt 120 personer, som möts över en kopp kaffe och glömmer bekymren hemma. Jag ser att ett av GSP:s allra viktigaste uppdrag är att möjliggöra gemytlig samvaro och inneslutande kamratskap för sina medlemmar. Det glada och kamratliga samarbetet

GSP:s ordförande Marianne Svartbäck.

inom styrelsen är också berikande för mig. Våra värdinnor och andra frivilliga medlemmar som sköter om de praktiska arrangemangen för våra evenemang är oumbärliga för föreningen och får ett stort tack av mig. – Genom våra 17 hobbygrupper har vi många personer som åtagit sig ett aktivt ledaransvar – deras

insatser är av största betydelse för att inspirera och upprätthålla verksamheten på olika specialområden. Vi har bl.a. drygt 20 seniordansare, 25 linedansare, nästan 40 gröna fingrar, ett 20-tal fotografer, drygt 20 sångare, fler än 10 vandrare och handarbetsintresserade. – GSP representerar tillsammans med den finska systerföreningen drygt 10 procent av stadens invånare. Vi besitter en betydande kunskapsresurs, som vi bör kunna utnyttja bättre än hittills för att delta i stadens utveckling och bevaka våra medlemmars intressen. Pensionärernas gemensamma upprop inför kommunalvalet var ett initiativ för detta, vi får se hur det följs upp av de invalda i stadens ledning. – För mig är de personliga kontakterna, möten med olika personligheter som har olika åsikter det mest berikande. Lokalt har vi ett fungerande samarbete med de finskspråkiga pensionärerna vi känner varandra, arrangerade i maj för nionde gången en gemensam vårfest, medlemmarna får delta i den andra föreningens evenemang och i våra hobbygrupper (dans och sång) deltar några personer från den finska föreningen. Också kontakterna med andra föreningar i Grankulla är öppna i vår lilla stad, där det är lätt att känna varandra. – I Mellannyland håller vi på att få fart på samarbetet mellan pensionärsföreningarna. Några gemensamma seminarier har lockat många deltagare och inspirerar till fortsättning. På SPF-nivå, vid höst-, vår- och inspirationsmötena krävs ett aktivt eget initiativ om man vill hinna odla de sociala kontakterna. För att få något vettigt till stånd måste man känna folk, våga bjuda på sig själv. Även de stora samlingarna, t.ex. kryssningarna och sångfesterna, fungerar säkert utmärkt som nationellt forum för frisinnat utbyte av åsikter och erfarenheter. ” TEXT:FILIP HAMRO-DROTZ FOTO: KAJ KANKAANPÄÄ

Närpespensionärer på hemlig resa För sjätte året ordnade Närpes pensionärsförening en hemlig endagsresa. I strålande sol äntrade 65 förväntansfulla pensionärer bussen för att njuta av en utfärdsdag. Ingen visste vart det skulle bära. Vi styrde kosan norrut och det spekulerades ivrigt vart resan skulle gå. Det visade sig att första stoppet skulle bli vid Tomtemuseum i Pensala, Nykarleby. Ägarinnan Pirjo Nygård tog emot och berättade om hur detta unika museum skapats på en 1700-tals gård. Enormt mycket arbete, skaparglädje och brinnande intresse ligger bakom detta speci-

ella ställe. Vi serverades förmiddagskaffe med smörgås och kunde sedan i lugn och ro gå runt och beundra stalltomtarna, snickartomtarna m.fl. som var i flitigt arbete i naturliga miljöer. Färden fortsatte så till Jakobstad. En lokal guide anslöt sig och visade oss sevärdheter och berättade om stadens historia och om staden i dag. Där har funnits en tobaksfabrik, där ca 1200 personer arbetade. Största delen var kvinnor och de kallades ”tobaksänglar”.

Båtbyggeriet Baltic Yachts bygger just nu världens största slup, helt i kolfiber. Den blir hela 53,4 meter lång och med en mast med den mäktiga höjden 67,9 meter. En smaklig buffè serverades innan en del av gruppen sökte sig till motormuseet medan andra delen besökte Aspegrens trädgård. Prästen på Aspegren tog emot i tidsenlig klädsel från 1700-talet. Han guidade och berättade inlevelsefullt om hur trädgården, byggnaderna och verksamheten grundades. Efter allt detta fortsatte vi till Nykarleby och Andra sjön. Vatt-

net glittrade i solen och barn badade i sjön. Pensionärerna nöjde sig dock med att dricka kaffe och äta varma bullar samt att njuta av det vackra vädret. Att resesnickrarna Alf Bäckström och Siv Aro i samarbete med lokala bussbolaget lyckats bra – igen – kunde vi alla intyga när vi nöjda och glada åter var hemma i Närpes. TEXT OCH FOTO: GUNILLA SANDÉN

Prosten Aspegren tog emot och guidade.

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

6/2017 27

Ingå Seniorer gästade Storö och Arvskär Tisdagen den 25 juli tog sig en brokig skara av landkrabbor och sjöbjörnar ned till de väntande taxibåtarna Diana II och Emilia i Ingå hamn. Målet för utfärden var Storö och Arvskär, båda öarna belägna i det yttersta havsbandet i Ingå skärgård. Morgonen bjöd på ett för den här sommaren hyggligt väder, det var halvmulet men inget regn föll och det rådde en svag sjöbris. Stämningen var munter och förväntansfull. Storö med sitt butiksmuseum var den första anhalten. Ingå hembygdsförenings guide Monika Nyman tog emot oss och berättade om Storös historia. Fram till 1909 var ön obebodd men det året köpte möbelhandlare Alfred Weckström Storö för 3200 mark och öppnade en kolonialvaruaffär på ön i början av 1930-talet. Öppethållningstiderna var glidande, man betjänade kunderna i den takt de kom. Färskvaror som såldes var smör, ost och margarin. Eftersom lagringsutrymmena var begränsade såldes främst torrskaffning och konserver samt målfärg,

En brokig skara landkrabbor och sjöbjörnar från Ingå Seniorer besökte Storö och Arvskär.

oljelampor, spik, ämbar m.m. På hösten gällde det att skaffa ett lager som räckte fram till våren eftersom transportmöjligheterna var begränsade under menförestider. På ön som är ca 70 hektar finns inte mycket odlingsbar jord och Alfred och hans son Erik Weckström som övertog butiksverksamheten efter krigen fick livnära sig på bl.a

fiske. Erik var en känd person vid Strömmingsmarknaden i Helsingfors. Butiken upphörde 1964 men i den nya butiksbyggnaden byggd 1955 finns i dag butiksmuseeum med tidsenliga varor som samlats ihop och donerats av ortsbefolkningen. Storö är så till vida speciell att här finns en sötvattenssjö mitt på

ön som kallas “Träsket”. Vissa av oss vandrade till träsket som ligger ca 300 meters från butiken. Sjön var förvånansvärt stor och omgiven av släta klipphällar och mitt i den fanns en liten trädbevuxen ö. I dag ägs fastigheten av Rautaruukki medan Ingå kommun ansvarar för museiverksamheten. Efter att ha kastat loss från Storö styrde taxibåtarna kosan mot Arvskär som ligger ca 4 sjömil väster om Bågaskär. En skylt upplyste oss om att vi nu befann oss 72 km från Tallinn. Arvskär är en vacker ö med en skyddad hamn och här finns både klippor, träd och områden med gräsplättar där öns tupp stolt spatserade omkring omgiven av fyra hängivna hönor. Värdfolket Inger Sjölund och Maria SjölundLaine samt hennes man Peter Laine välkomnade oss till ön och berättade att ön med sitt passande namn varit i släktens ägo i över 100 år. Bland förfäderna fanns fiskare och timmermän och stugorna på ön har vuxit i antal i och med att nya generationer behövt tilläggsutrymme. Peter Laine berättade med glim-

ten i ögat om ön och dess invånare. Fastän vi var många rymdes vi alla in i “garaget” som minsann inte var något garage i ordets vanliga bemärkelse utan en rymlig, hemtrevlig hamnbod med fönster i alla riktningar. Grillmat och sallader smakade eftersom sjöluften som bekant suger. Efterrätten, kaffe med rulltårta, vispgrädde och söta saftiga Ingåjordgubbar åt vi på Ingers rymliga terass med en hänförande utsikt högt över havet. Peter hade ordnat en liten vandringsled med tillhörande frågesport eftersom han ville kontrollera om vi hört på när han berättat om ön och dess historia och laget “de hemliga sillarna” vann efter att ha svarat rätt på alla sju frågorna. Efter att ha njutit av utsikten över sunden och tackat värdfolket samlades vi i hamnen och inväntade taxibåtarna. Dianas och Emilias skeppare navigerade vant genom trånga sund och vi njöt av salta brisar och lite vågstänk. Det här gör vi gärna om nästa sommar. TEXT OCH FOTO: ELISABETH LILJEQVIST

Festlig rundtur i Spårvagn 100 Samrådet i SPF firade Helsingforsdagen den 12 juni med rundtur per Spårvagn 100, ett led i firandet av vår självständighets hundra år. Trots envist strilregn fylldes vagnen för de två turerna och en överraskning blev barbershopkvartetten som brast ut i glad sång under färdens gång. Veronica Biaudet på förbundskansliet och Samrådets reseledare Anneli Schönberg stod för arrangemangen med tu-

rerna kring centrum och till Busholmen. TEXT OCH FOTO: MAJ-BRITT PARO

Stig framåt var god? Samrådsordförande Marianne Lindberg dirigerar färden från sin upphöjda tron.

Friendly Faces kallade sig dagens skönsjungande barbershopkvartett: Chrisse Carlsson, lead, Calle Johansson, tenor, Dan Lindroos, bas, och Christer Carlson, baryton.

Österby pensionärer på strövtåg På årets hemliga resa den 11 juli deltog 76 medlemmar i en liten busskaravan. Efter en kort resa stannade vi vid det gamla Salorahuset i Salo, som numera heter Astrum-center. Efter kaffet gick vi på bilutställning, cirka 50 sällsynta bilar ställdes ut av privata samlare. Där fanns bland annat Marimekkos grundaren, Armi Ratias öppna Mercedes Benz, bilar från James Bond-filmer samt en klassisk Jaguar E-typ. Där fanns också en FISKER som var ihopsatt i Nystad och den första i sitt slag av elektriska lyxsportbilar. Bilens tak var gjort av solpaneler som skulle sköta elförsörjningen till luftkonditioneringen. I Humppila besökte vi ett trevligt köpcentrum. Snart skulle vi få svaret på frågan: Vart är vi på väg? Denna gång

Kaffepaus vid Villa Vesper i Loppis.

var den givna vinken att vi söker namnet på orten där vi skulle äta vår lunch. Det var Forssa (sv. Forsa), där lunchen serverades i Finlaysons matsal. Ingen hade gissat rätt, men vinsterna lottades ut bland resenärerna. Mätta och belåtna körde vi vi-

dare till Tammela. Där besökte vi gråstenskyrkan som är från 1480. När kyrkan skulle byggas var ortsbefolkningen oense om var den skulle stå. Trätan löstes genom att två oxar sattes att dra ett stort stenlass. Där de inte längre orkade dra lasset, där byggdes kyrkan. Från

början fanns givetvis inga bänkar och det rymdes 400 personer i kyrkan. På 1600-talet kom kyrkbänkarna och predikstolen och efter att kyrkan förstorats på 1700-talet blev sittplatserna 1100 till antalet. Marskalk Mannerheims jaktstuga, Marskin maja, besökte vi också. 1942 byggdes stugan som 75-årspresent åt Mannerheim. Den stod vid Lieksajärvi strand, men flyttades 1945 till Loppis (fi. Loppi). Saft- och bullakalas höll vi på gårdsplanen invid butiken SaviHeinä i Jokiniemi. Där fanns en underbar hobbybutik med allt man kunde önska sig. Ägaren själv gjorde de sällsynt vackra föremålen av alla möjliga sorters material. Butiken är ett drömställe för den som behöver vackra saker. Några kilometer längre fram

längs vägen kom vi till konstnärens ateljé och galleri. Mikael Vesper var själv som ett konstverk där han mötte på gården i stor hatt och stödd på sitt paraply. Ateljén har han byggt av träd från tomten. Taket hade en unik stjärnform. Nedanför huset ligger en liten damm med näckrosor. Utanför bastun vid dammen satt en dam- och en herrskyltdocka. Från huset betraktat såg de ut som levande människor. Så var sommarens resa förbi. “Busspojken” Nisse Jansson får en guldstjärna för sin insats i den andra bussen. Vi fortsätter vår semester denna växelvarma sommar och ses igen den 13 september på möte i Österby, väl mött! TEXT OCH FOTO: GITTAN BÄCKMAN

28 GOD TID

FÖRENINGSNYTT

6/2017

Karlebypensionärer besökte ”Österbottens pärla”

Operaresa till Nyslott

Vi Norrifråns hemliga resor är alltid populära. Det var också årets resa som gick till det sommarfagra Terjärv även kallat Österbottens pärla. Bussen fylldes på rekordtid och tidpunkten visade sig vara den bästa tänkbara. Solen sken över bygden, resenärerna stortrivdes och njöt av det som de fick se och uppleva. Föreningens ordförande Ole Granholm som uppgjort reseprogrammet fungerade som reseledare med Nils-Anders Granvik som sakkunnig guide. Första anhalten gjordes vid Rani Plasts anläggningar i Bjölas där företagets administrativa direktör Ulrika Ahlbäck informerade om familjeföretaget och dess verksamhet. Hon berättade att Rani Plast sysselsätter 370 personer i Terjärv. Företaget är ett av de ledande branschföretagen i Europa. Totalt har Rani-koncernen tusen anställda vid sina fabriker och försäljningskontor i Finland och utomlands. Det andra företaget som besöktes var Mini-Maid, också det ett familjeföretag. Företaget presenterades av Karl-Gustav Grahn som grundade företaget 1986. I dag har Mini-Maid som tillverkar papperstallrikar i olika storlekar vuxit till en betydande aktör på Europamarknaden. Råvaran är till stor del inhemsk och merparten av produktionen går på export. Företaget ger arbete åt

Vem har väl inte drömt om att få uppleva en operaföreställning innanför väggarna på mäktiga Olofsborg? Men vägen till Nyslott är lång och i synnerhet för ensamstående pensionärer kan hela företaget kännas oöverkomligt. Samrådet har med Clara von Bonsdorff som reseledare redan under många år hjälpt operaälskare att förverkliga sin dröm. För tredje året å rad är det numera Anneli Schönberg som arrangerar denna omsorgsfullt planerade utfärd genom ett sommarfagert Finland. För många har Samrådets operaresa blivit en kär tradition och en av sommarens absoluta höjdpunkter. Klockan nio på morgonen den 19 juli avgick Samrådets buss från Kiasma denna sommar. Här samsades både garvade operaentusiaster och nya deltagare i en kravlös samvaro, där man inte behövde ta något annat ansvar än att hålla avtalad tidtabell, något som vi pensionärer i allmänhet är bra på. Chauffören utmärkte sig genom en synnerligen behaglig körstil. Lunchen var reserverad på Kyyhylän kartano i St. Mickel. Det visade sig vara en krämig laxsoppa. Visserligen är vägen lång, men i gott sällskap går färden fort och snabbare än väntat kunde vi checka in på hotell Vuorilinna. Wolfgang Amadeus Mozart hade precis slagit sig ner i Wien 1781 när han fick beställningen på ett sångspel av kejsar Josef II för det nyupprättade teatersällskapet Nationalsingspiel. Enligt ursprungsplanerna skulle det vara ett tyskt sångspel med omväxlande tal och sång, men Mozart hade utmärkta italienska sångare till sitt förfogande och föll för frestelsen att utforma verket i italiensk operastil. Han skrev

Vi Norrifråns ”Hemliga resa” gick till sommarfagra Terjärv. Här njuter deltagarna i solskenet framför hembygdsgården vid Heimsjöns strand.

ett 70-tal personer. Terjärv är unikt eftersom företagen i kommundelen med 2200 invånare erbjuder 500 industriarbetsplatser. Det är något som Karl-Gustav Grahn är stolt över och gärna lyfter fram när landsbygdens framtid diskuteras. Efter besöket på Rani Plast fortsatte färden genom Sandkulla bostadsområde till centrum och Brinkas där ny och gammal bosättning väckte beundran. Därefter stod Hästbacka och Kolam byar i tur. Gökbacka med Vitsjön glimmade till i solskenet. Backarna imponerade och färden via Sunabacka, Mittersvik, Klockars, Sågslamp och Bredbacka bjöd på omväxlande natur. Före lunchen som intogs på Marinas gjordes en av-

stickare till Nabba som erbjuder en fantastisk utsikt över Heimsjön. Nabba som är en av de äldsta platserna i Terjärv drabbades hårt av emigrationen till Amerika, efter kriget stod Sverige i tur. På senare år har Nabba blivit ett populärt bostadsområde. Petasbacken är ett annat populärt bostadsområde med fin utsikt över Heimsjön. Resenärerna beundrade de välskötta gårdarna, både äldre och yngre, samt gårdsplanerna. Hembygdsgården och museibyggnaderna i centrum presenterades av föreningens ordförande Göran Byskata. Sedan bar det av till Skomakars, Kaitås, Emas, Låtas och Högnabba där Pekkassjön gav Småböndersvägen fin inramning. Stengärdes-

Välkommen till Terjärv Oy Jakri Ab Kläder, leksaker, tyger, prydnadsföremål, arbetsredskap, trädgårdsmöbler, kemikalier m.m.

Välkommen på gudstjänst i Terjärv Kyrka! Vanligen söndagar klockan 10:00. Pastorskansliet 040-8686900 Hästbackavägen 1, 68700 Terjärv

ALLTID BILLIGT FRÅN BYGDENS EGEN BILLIGAFFÄR

Södra Terjärvvägen 8 68700 Terjärv Tel. 06-867 5622

Vinterodling av grönsaker Vinterodling av sallat, gurka, tomat grönsaker julblommor

sallat, gurkor,

tfn 050-3137245 Gun-Viol sommarblommor tfnTel. 050-5259267 Sune 050-5576526,

06-8676422, sune@osterbacka.fi Harivägen 21-22, Terjärv

www.osterbacka.com

Öppet må-fre 9.00-17.00 lö 9.00-13.00

www.terjarvfrys.fi Tel. 0400-88 4963, Terjärv

www.teritalot.fi

68700 TERJÄRV • Tfn 020 768 0411 • Fax 020 768 0206

Terjärv Servicecentral Tfn: 06-832 6300

gårdarna på Kaitåsen samt Kaitsjön och den vackra Emas sjön som skymtade mellan trädstammarna väckte beundran. Sjöar, backar och stengärdesgårdar kännetecknar landskapet. Den trevliga Småböndersvägen med sina krökar, backar och mjuka kullar samt stengärdesgårdarna uppskattades. Vid Svartsjön fortsatte färden via Haltas, Kvärnbacka, Furu, Storbacka, genom centrum, Myndjels, Vistbacka samt till Nykis som är ett gränsområde mellan Vetil och Kronoby. En avstickare gjordes även till Manderbacka. Återfärden till centrum gjordes via Hackas och Kaitbacka. Eftermiddagskaffet avnjöts i det nyrenoverade och tillbyggda församlingshemmet. Där väntade Siv Skullbacka med kaffepannan. Hemliga resan till Terjärv avslutades med besöket i kyrkan där kantor Ronny Borgmästars berättade om församlingen som i år fyller 350 år och olika kyrkobyggnader som stått på området sedan Terjärv blev kapellförsamling år 1667. Sång och orgelmusik fyllde kyrkorummet. När vi vandrade längs grusgången mot parkeringsplatsen konstaterade en av resenärerna: “Detta var en värdig avslutning på en mycket givande och innehållsrik dag”. Pensionärsföreningen Vi Norrifrån tackar alla som var med på resan och alla som bidragit till att Hemliga resan till Terjärv blev en trevlig inledning till sommaren. TEXT OCH FOTO OLE GRANHOLM

musiken på rekordsnabbt. Han inspirerades bestämt av att hans nyblivna hustru Constanze bar samma namn som hjältinnan Konstanze i sångspelet. Kejsaren menade att partituret innehöll för många noter, varvid Mozart svarade att musiken innehöll just så många noter som var nödvändigt. Förmodligen hade kejsaren tänkt sig ett större utrymme för talroller. Den enda fullständiga talrollen innehas av Selim pascha. Enligt en romantisk missuppfattning har det påståtts att Mozart inte lyckades tolka pashans roll i toner. Det är fullkomligt grundlöst, Mozart var gränslös i sin förmåga att tolka känslor. Däremot är det sant att Selim pascha från början var en talroll och Mozart hittade ingen ledig sångare i rätt röstfack, så den ädla härskaren fick förbli en talroll. Den Selim pascha vi fick möta i Olofsborg var gudaskön och den grönbroderade sidennattrocken blottade generöst hans vackra figur. Jag skulle ha haft full förståelse om Konstanze hade övergett den träiga Belmonte för den ädla Selim pascha. Konstanze sjöng sina krävande koloraturarior alldeles lysande, men det var den brutala suputen Osmin som fick allra mest applåder vid föreställningens slut. Följande morgon körde bussen oss till hamnen intill det berömda torget i Nyslott. Vi äntrade SS Savonlinna och fick njuta av en drygt två timmar lång båtfärd till Punkaharju där bussen väntade vid bryggan. När vi satt i salongen och avnjöt knaperstekta mujkor med bakad potatis och sallad öste regnet ner, men sen blev det solsken och vackra vyer. TEXT: TOVE FAGERHOLM FOTO: LARS-ERIC MÖLLER

SS Savonlinna tog resenärerna till Punkaharju.

GOD TID

En telefonmontörs historia Svenska pensionärsförbundets skrivartävling “På tröskeln till livet som pensionär” var en succé. Bengt Blomqvist i Lovisa fick ett hedersomnämnande för sin berättelse. Mitt aktiva arbetsliv slutade egentligen år 2000, när jag råkade ut för en händelse som gjorde att jag gick i pension endast 56 år gammal. Den 23 maj år 2000 på förmiddagen var jag och min arbetskamrat ute och reparerade fel som hade uppstått på en linje, vi skulle byta ut den felaktiga kabeln till en ny, så vi körde ut och började lyfta upp den nya ledningen. Detta skedde på en höåker så man kunde inte se hur stolpen såg ut i roten. Jag klättrade upp i stolpen till cirka 7-8 meters höjd med den nya ledningen i bältet som man brukar göra. Jag knep av den gamla ledningen, men då brast stolpen i roten och det tog bara några sekunder så låg jag på vägen med stolpen över mig. Jag försökte skuffa stolpen ifrån mig så långt som möjligt, men stolpbältet satt omkring den så den höll fast mig. Jag var vid medvetande hela tiden och kände en grym värk i hela kroppen. Benet låg i fel vinkel under stolpen så jag gissade att det hade brustit. Min arbetskamrat kom springande, lyfte bort stolpen och ringde ambulans. Först kom brandbilen med personal sen kom ambulansen. Jag fick smärtstillande sprutor, sedan klippte de sönder byxorna och stöveln för foten hade svällt upp så mycket att de inte fick av stöveln. Sedan skulle de dra benet

på plats, för lårbenet var brutet och det borde fås på plats för blodcirkulationens skull, men jag sade rör inte benet för det tar så sjukt. Det hjälpte inte vad jag sade. Två skötare höll i mig och den tredje tog tag i benet och drog tillika som han vred. Jag skrek som jag aldrig skrikit förr, men de visste nog vad de gjorde, för värken lättade genast. Så kom Medi-Heli helikoptern och landade ganska nära på åkern, doktorn kom och fick veta hur läget var, så han tyckte att det var bäst att jag fick helikopterskjuts till sjukhuset. Det är jag honom evigt tacksam, för det var en gropig och krokig väg från åkern ut till motorvägen. Efter 20 minuter så landade vi på Tölö sjukhusets tak. Jag blev nersövd och vaknade på intensivavdelningen. Doktorn kom sedan och berättade att bäckenbenet var spräckt på två ställen, knäet hade spruckit, hälen var krossad, lårbenet av och fem revben brutna. Det var alldeles tillräckligt, men min första tanke när jag låg där på vägen under stolpen det var “rullstol”, men så blev det som all tur icke. Så fick jag lunginflammation efter första operationen, ty de kunde inte operera allt på en gång. Jag skulle inte ha orkat sade doktorn, för läget var kritiskt. BENGT BLOMQVIST LOVISA

Värvningskampanj på Tenala-dagen Tenala-Bromarf pensionärer deltog i Tenala-dagen den 29 juli med att försöka värva medlemmar. Med förbundets logo synligt hittade många till vårt stånd. Hela tre nya medlemmar betalade genast medlemsavgiften

och några till tog hem anmälningsblanketten. Vi delade ut exemplar av årets God Tid och berättade om föreningens verksamhet. Strålande sol och mycket människor gjorde att dagen var extra lyckad. KIRA FORSSTRÖM

6/2017 29

Historiens vingslag och flaxande spjut Vad allt kan man uppleva på en sällskapsresa arrangerad för oss finlandssvenska pensionärer. Resan som jag syftar på gick till Budapest mellan 1.5. och 6.5. i år.

LÄSARBREV Det välkomponerade programmet innehöll ett tvärsnitt av Ungerns långa, stolta och brokiga historia. Hur kommer då jag och mina minnen att blandas i den här kompotten? På sätt och vis är det fråga om helt personliga detaljer, men när de på det här sättet återupplivas blir de en del av “min historia” som förtjänar att berättas. I vårt program hade resebyrån prickat in ett besök på det medeltida slottstornet Salomon där vi bland annat skulle få vara med om ett medeltida tornerspel! Tre busslaster med förväntansfulla turister från många olika länder bänkades på läktaren och ett tiotal riddare presenterades. Det hela började med att slottsfogden bad att få förslag på vem i publiken som skulle utses till kung och vem till drottning. Kung blev Henry från Ekenäs och till drottning utsågs en ryska. Följande procedur var att

kungen skulle utse en “bandit” bland oss åskådare. Vår kära kung passade på att utse gubben med kepsen, dvs mej till att straffas inför allt folket! Jag kallades fram och fick sätta mej i en spikstol. (Spikarna hade nog filats trubbiga!) Programmet fortsatte med att riddarna springande i ring turvis kastade yxor, sköt med armborst och pilbåge samt kastade spjut mot en halmtavla på cirka 10 meters avstånd. När riddarna hade “dansat” färdigt fördes “banditen” fram och ställdes framför halmtavlan mitt framför publiken. En stor mössa drogs ner över ögonen efter att en riddare först hade förevisat sitt armborst. Banditen skulle alltså skjutas! Vad har då detta att göra med mej och Ungerns historia? Efter att jag släpptes fick jag tillfälle att berätta för slottsfogden vilka minnen spektaklet hade väckt hos mej. Han höll på att tappa hakan när han fick höra vad som hade rört sej i skallen på den goda banditen under riddarnas “ringdans”. Hösten 1956, som ses som ytterst viktig i Ungerns histo-

ria, var jag tillsammans med det finländska friidrottslandslaget på ett två veckors träningsläger inför de Olympiska spelen i Melbourne, Australien. Lägret avslutades med en landskamp mellan Ungern och Finland på Nep-stadion i Budapest. Min gren, tiokamp fanns inte på programmet så jag fick i uppdrag att inför de 30000 på läktarna förevisa den “nya” spjuttekniken “Varra Vasca”. Tekniken kom att kallas “såpstilen” för att spjutet skulle kastas som en diskus så att spjutet glider genom handen med spetsen före. Jag uppträdde efter spjuttävlingen iförd promenadskor, långbyxor och vanlig skjorta. Med på plan hade jag en Lux-tvål och ett fat ljummet vatten. Andra kastet var lyckat – över 70 meter, men det tredje slank ut för tidigt och landade på löparbanan cirka 50 meter bakom 5000-meterslöparna. Barra vasca-stilen var sedan medeltiden känd i Baskien i Spanien och hade på hösten 1956 introducerats inom den spanska friidrotten. Spanska spjutkastare skulle minsann sopa banan vid OS i Melbourne! Det är helt möjligt att mitt tredje

livsfarliga kast kunde ha påverkat OS hövdingarna så att stilen förbjöds i OS. Redan i början av vår vistelse i Ungern kunde vi konstatera att det inte verkade finnas något släktskap mellan ungerskan och finskan. Det enda ord jag helt säkert kommer ihåg var det ungerska ordet ver som betyder blod och i finskan alltså står för veri! Just det ordet kom också att ha betydelse för två speciella händelser i Ungerns historia 1956. Vårt friidrottslandslag satt i Finnairs plan tillbaka hem när piloten strax efter starten kom ut ur cockpiten och berättade att ryska tanks invaderat centrala Budapest och att fullt krig utbrutit! Följande blodiga händelse utspelade sig sedan i Melbourne i finalen i vattenpolo mellan Ungern och Sovjetunionen. Bilden av den blodiga ungerska spelaren kom därefter att publiceras i alla tidningar världen över! Då jag och min hustru 2006 besökte 50-årsjubiléet efter OS i Melbourne fick vi träffa flera ungerska olympier som inte hade vågat återvända hem efter upproret utan bosatt sej i andra länder. TORBJÖRN LASSENIUS

Minnen från när skolpojkar skulle försvara Ålands öar Det var i början på 1940-talet som mörka moln under pågående krig skapade en rädsla över framtiden för vårt kära fosterland Finland. Statsmakten beslutade då att kalla in den sista tänkbara kontingenten män till militärtjänstgöring, vilket i praktiken innebar ungdomar direkt från skolbänken. Bland dessa var även jag.

LÄSARBREV Nu har antalet dåtida vapenbröder decimerats till en handfull krigsveteraner. Uppbådet till militärtjänstgöring i slutet av 1943 var för en sjuttonårig grabb som ett hopp in i ett stort äventyr. Efter avbruten skolgång och ett avslutat vinterkrig (30.11.1939 - 13.03.1940) med bl.a. evakuering av civilbefolkningen från tätorter ut på landet, förorsakade det pågående fortsättnings-kriget (25.06.1941 - 19.09.1944)

en viss oro i hela landet. Läget blev sedan till verklighet i början av år 1944 för den kontingent 26:or (1926 födda) som embarkerade en isbrytare i Åbo hamn för att efter en kall natt bli landsatta på Ålands södra udde, fortet Herrö. Det som verkligen imponerade var hur väl kustbefästningarna hade byggts ut till permanenta anläggningar. I avtalet om fred den 13 mars 1940 efter vinterkriget nämndes ingenting om Åland och landet höll därför kvar trupperna på öarna. I slutet av maj räknade man med tusentals man på plats, inklusive den åländska enheten Ålands hemvärn på 1 800 man. Redan den 14 mars slöt sjöstridskrafterna kontrakt mad Skånska Cementgjuteriet (dagens Skanska) om att bygga kanonställningar avsedda för sex tums franska Canetkanoner på väst-

frontens öar Kökar och Enskär. Under april anlände sedan ingenjörer och byggnadsarbetare från Sverige, med monteringsfärdiga bostadsbaracker samt fullständig maskinpark med kompressorer och borrmaskiner. Byggnadsarbetet pågick sedan dygnet runt, med understöd av lokal arbetskraft. Ytterligare tre pjäsställningar var under arbete på Herrö, Nyhamn och Hammarudda. För oss nyinkallade blev rekryttiden på Herrö relativt kort men effektiv, följd av fortsatt utbildning till kanoniärer på fortet i Hammarudda med slutlig stationering på Enskär utanför Eckerö, som var kustartilleriets västligaste försvarsfront och ingick i Skärgårdshavets kustbrigad som grundades den 1.3.1942. Överstelöjtnant Niilo Heiro ansvarade för den finlandssvenska brigaden under

tiden 10.03.1942 - 03.12.1944. För egen del upplevde jag utnämningen till riktare bland besättningen på den stora kanonen som mycket ansvarsfull. Minsta felbedömning kunde vara katastrofal sade man. Teori blev till verklighet i slutet av sommaren 1944 då vi fick order från eldledningen att omedelbart bemanna kanonen för att med varningsskott förhindra tyska ubåtar i ytläge att ta sig norrut förbi Märkets fyr mellan Sverige och Åland. Operationen fick ett lyckligt slut. Med dessa minnen i bagaget är jag tacksam för medaljen över fortsättningskriget präglad med svensk text; Fosterlandet 1941-1945 och även stolt över att på rockuppslaget bära eklövet i silver som beviljats frontveteraner i krigstid. STEN LINDHOLM

30 GOD TID

6/2017

Spelas endast under Oktober månad

Klockriketeatern presenterar

av Susanne Ringell

S I SÄI S E T SA AR E T Urpremiär 27.9.2017 på Esbo stadsteater Med Stina Ekblad och Ylva Ekblad

I regi av Ulrika Bengts

27, 28, 29, 30.9 Esbo Stadsteater 11.10 Åbo Svenska Teater 17, 18.10 Finlands Nationalteater /

Sönd 08.10 Sönd 15.10 Lörd 21.10

Suomen Kansallisteatteri 8, 9, 10.11 Wasa Teater Biljetter: Klockrike.fi

EN DAG I FEM ÖSTERBOTTNINGARS LIV. EN TRAGIKOMISK SKILDRING AV RELATIONER, SVEK OCH LÄNGTAN. SE THOMAS LUNDIN, ERIK-ANDRÉ HVIDSTEN, ANNA-MARIA HALLGARN M.FL. I EN FARTFYLLD OCH ROLIG MUSIKAL OM SVENSKHETEN OCH IKEA

017

.2 ÄR: 23.9 I M E R P UR ENEN STUDIOSC

WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

GOD TID

6/2017 31

MUSIK THOMAS ENROTH TEXT THOMAS LUNDIN NYSK RIVET FINLAN DSSVEN SKT ORATORIUM IN FÖR FIN LAN D 100 ÅR

ÄL

PRO VÅ

BOKA BILJETTER VIA SVENSKA TEATERN ELLER LIPPU.FI Svenska Teaterns biljettkassa är öppen måndag–lördag 12–18 samt 1 h innan föreställningen börjar, tfn (09) 6162 1411 Gruppbokning: måndag–fredag 10–16, tfn (09) 6162 1433 • Lippu.fi: må–lö 9–21, sö 10–18, tfn 0600 900 900 (1,98 €/min+lsa)

R L B O D I PA US

AV CHRISTOFFER MELLGREN • REGI MARIA LUNDSTRÖM URPREMIÄR PÅ STORA SCENEN 23.9.2017

SVENSKA TEATERN FIRAR 150 ÅR MED JUBILEUMSFÖRESTÄLLNINGEN

M RJ UBILEU

svenskateatern.fi

32 GOD TID

6/2017

Seniorfestival i Helsingfors

2017

4-8.10.2017 SE PROGRAMMET PÅ

www.festival.fi

HELSINGFORS ÅBO JAKOBSTAD VASA EKENÄS NAGU KVEVLAX KIMITO BORGÅ MALAX PARGAS DALSBRUK

Balansbana, novellcafé, seniordrama, dans, konsert, allsång, matdemonstrationer, infotorg och föreläsningar bjuder Seniornätverket i Helsingfors på lördagen den 7.10 kl. 12–16 i nyrenoverade Helsingfors arbis. Seniordagen är en del av Armasfestivalen, en ny riksomfattande festival, som lyfter fram äldre personer som skapare av konst och kultur. – Seniorfestivalen inbjuder till dialog och aktivitet kring temat livserfarenhet – varje deltagare är därför viktig och unik. Det är viktigt att upptäcka mångfalden och bredden i åldrandet. Vi behöver flera samtal, delade upplevelser och gemensamma erfarenheter över generationsgränserna, säger Nina Gran, specialplanerare inom Kultur och fritid och medlem i Seniornätverkets styrgrupp. Hittills har Seniornätverket arrangerat eftermiddagsträffar i olika stadsdelar,

men nu satsar man alltså på en festivaldag i centrum av staden. Tanken på ett större evenemang där man kan erbjuda parallellprogram, föreläsningar och konserter föddes spontant under ett styrgruppsmöte. – Arbis flyttar i höst tillbaka till Dagmarsgatan 3 efter den grundläggande reparationen och därför är det extra roligt att välkomna alla till Seniorfestivalen i ett fräscht hus, säger Pamela Granskog, biträdande rektor på Arbis och medlem i Seniornätverkets styrgrupp. Seniorfestivalen inleds med bl.a. Claes Andersson och avslutas med en konsert med Birger´s Ragtime Band med Charlotta Kerbs som solist. Under dagen kan man bl.a. höra Merete Mazzarella, bekanta sig med zumba gold, sittdans, lära sig hur man undviker att bli bluffad på nätet m.m. Mera om programmet kan man läsa på www.hel.fi/arbis.

Nu är jag fri Med albumet ”Nu är jag fri” firar René Gothóni sin pensionering. Albumet består av 13 nya sånger, vilka är reflekterande inre monologer om vändpunkter i människans liv. Det är inte ovanligt att nyblivna pensionärer först känner en stor lättnad av att äntligen vara fria och kunna göra vad de vill. Efter att friheten blivit vardag upplever många en tomhet, meningslöshet och utanförskap, som liknar en medelålderskris. Sångernas texter uttrycker tidens flyktighet, livets melankoli, nostalgi och tragikomedi. Pensionärslivet är ett verbalt äventyr och ett sökande efter ett meningsfyllt svar på frågan: Vad vill jag innerst inne göra under resten av mitt liv?

GOD TID

Hannula chef för STEA Statsrådet har utnämnt Kristiina Hannula till direktör för Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). Hannula har arbetat som direktör för Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete. STEA understöder bland andra Svenska pensionärsförbundet.

Boknyhet!

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK

Björn Vikström:

Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m.

Kärlekens mångfald – Sexualitetens, parförhållandets och äktenskapets teologi

Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185*

Hft, 244 s. Pris 31,90 e

*Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

www.fontanamedia.fi tfn (09) 612 615 30

6/2017 33

Höstens SFV-biografier Böckerna lanseras på bokmässan i Helsingfors den 26 oktober

Martin Wegelius var pionjär inom finländsk musikundervisning: han grundade Sibelius-Akademins föregångare. Men hans ambitioner som tonsättare och dirigent överskuggades av de personliga motsättningarna under det nationella identitetssökandet i slutet av 1800-talet. Folkbildaren Johannes Klockars levde då det unga Finland insåg utbildningens betydelse för en större medborgarjämlikhet. Hans arbetsfält var nya skolor, föreningar, tidningar, handböcker – och ett utvidgat samarbete på kulturfältet.

Vi blir det vi ser

Birgitta Maria Storgårds, Raseborg,

har sammanvävt en helhet av korta prosatexter: berättande, reflekterande, stundom lyriska.

Beställ på redaktion@sfv.fi eller 09-6844 570 eller fråga efter böckerna bokhandeln. Läs mer om biografiserien på www.sfv.fi/bok

”Inget ämne är för stort eller för litet.”

MARGARETA LILJA-SVENSSON, TIDNINGEN KULTUREN

”De blir som små inblickar i olika världar ...”

CAMILLA LINDBERG, VÄSTRA NYLAND I bokhandeln och hos Luckan Raseborg. www.ordvisor.se 155 s. Danskt band. Ca 20 €. ISBN 978-91-87949-48-7

”En tankeväckande bok, grön som gräset och skogen, … med vindfläktar som ibland blåser upp till storm.” BENITA AHLNÄS, GOD TID

Lättläst om iPad

sIBeLIusutstäLLnIng

Lättläst instruktionsbok om hur du använder en ipad t.ex. fingerrörelser, nedladdning av musik och användning av appar.

InstrumentutstäLLnIng KOnserter under vår- och höstsäsongen

29,00 € (174 s.) 1.2.2017– 7.1.2018

Lättläst om internet Rör dig tryggt på internet Lättläst bok om internet och Lättläst om internete-post med tydliga instrukbanker, internetbutiker, tioner imedier, att använda sociala upphovsinternet e-post. rätt, virusoch m.m.

28,00€€(113 (155s.) s.) 25,00

– dirigenter som musikförmedlare 1917 – 2017 museet öppet: Vår- & höstsäsong 1.2–30.4, 1.9–30.11. | ti – sö 11–16 Onsdagar konsert kl. 19, biljetter från kl. 18 Sommaren 2.5–31.8. | ti & to – sö 11–16, ons 10 –18 Vintern 1.12.2017–7.1.2018 | ti – sö 11–16

L ÄRUM F

A G

Beställningar forlaget@larum.fi 040 653 9776 shop.larum.fi

Biskopsgatan 17, Åbo | www.sibeliusmuseum.fi

– tidningen för Dig! Prenumerera på den populära finlandssvenska veckotidningen Kuriren. Inspirerande och trevlig läsning för hela familjen direkt hem i din brevlåda!

LÄS KURIREN I HÖST! Fem nummer för 25 euro eller ett halvt år för 44,50. Tag kontakt per telefon 06-3181943, e-post prenumerationer@kuriren.net eller www.kuriren.net

Arbis är hemma på Dagmarsgatan 3 i Tölö! Läsåret börjar 11.9.2017 Allmänna föreläsningar och evenemang: Bakom boken med Michaela von Kügelgen 12.9, tisdag kl. 10.00–11.30, Pamela Granskog intervjuar Seniorsurf Kom och upplev centrumbiblioteket Ode via VR-glasögon. Vi presenterar också stadsmuseets fotosamling, Yle Arenas program och bibliotekets elektroniska material samt ger råd i användningen av mobila enheter. 3.10, tisdag kl. 10.00–13.00, Stoa, Åbohusvägen 1, Östra Centrum Seniorfestival Seniornätverket bjuder in till en festival där man kan ta del av verkstäder och föreläsningar kring aktuella seniorteman. Det blir workshopar, dans, musik och trevlig samvaro. Dagen avslutas med en konsert med Birger’s Ragtime Band. Ta med en vän och kom! 7.10, lördag kl. 12.00–16.00

Plock ur kursprogrammet: Seniorkurs: Grunderna i datoranvändning I – Windows 10, 20.9–4.10, onsdag kl. 9.30–12.00 Fota och filma med smarttelefon och pekplatta, 12.9–26.9, tisdag kl. 13.00–15.30 Allt om IT - hösten, 29.9–1.12, fredag kl. 9.30–12.00 Vardags-IT, hösten, 11.9–13.11, måndag kl. 9.30–12.00 Seniormålarna Pang, 11.9–9.4, måndag kl. 11.00–13.00 Seniordrama, 15.9–13.4, fredag kl. 11.45–13.15 Stolyoga, 11.9–9.4, måndag kl. 14.15–15.15 Zumba Gold ® sittdans, 11.9–9.4, måndag kl. 13.15–14.00 ... och många fler kurser inom alla ämnen! Anmäl dig på www.ilmonet.fi Dagmarsgatan 3, 00100 Helsingfors, (09) 310 49494, kansliet@arbis.hel.fi, www.hel.fi/arbis

Arbis

34 GOD TID

6/2017

SorgebĂ¤nken

Flickan Ă¤r pĂĽ vĂ¤g frĂĽn simskolan men inte hem. Inte Ă¤nnu. Hon har en sĂĽ stor sorg att leva med sedan en vecka, det Ă¤r hennes livs fĂśrsta sorg och hon rĂśr sig som i en glasbubbla, tar fĂśrsiktiga steg pĂĽ stigen som leder upp mot sorgebĂ¤nken. Att det Ă¤r sommar och solsken, att rĂśnnen blommar och hela Hasseludden Ă¤r som ett lĂśfte om en lĂĽng, vacker sommar, det kan hon inte ta in i sin bubbla. Att hon hade hittat bĂ¤nken hjĂ¤lper litet, dĂ¤r kan hon sitta i fred fĂśr de andra barnen, som redan Ă¤r pĂĽ vĂ¤g upp emot byn. PlĂśtsligt stannar hon â&#x20AC;&#x201C; det sitter nĂĽgon pĂĽ hennes bĂ¤nk! En gammal, liten tant sitter med ansiktet lyft mot solen. Flickan skulle just vĂ¤nda om och gĂĽ sin vĂ¤g nĂ¤r tanten vĂ¤nder sig mot henne och sĂ¤ger: â&#x20AC;&#x201C; Jag hĂśr att du kommer, hĂ¤r finns plats fĂśr oss bĂĽda. Jag kan inte se dej men mina Ăśron sĂ¤ger att du Ă¤r ett barn. Flickan, som fĂśrresten heter Mellona, vill inte alls prata med nĂĽgon, hon vill bara sitta pĂĽ bĂ¤nken och sakna den lilla hunden som inte lĂ¤ngre finns, fĂśrsĂśka vĂ¤nja sig vid tanken att fortsĂ¤tta leva utan Toby.

grĂĽta och fick snyta sig i en pappersnĂ¤sduk och mĂ¤rkte till sin fĂśrvĂĽning att den osynliga bubbla som hade funnits runt henne nu var borta. NĂ¤r grannen kom fĂśr att hĂ¤mta tant Sofie bestĂ¤mde hon och Mellona att trĂ¤ffas nĂ¤sta dag igen, efter simskolan. â&#x20AC;&#x201C; Jag ska lĂ¤ra dig en lek som min pappa lĂ¤rde mig nĂ¤r jag var liten, sade hon.

Men hur det nu gick fick Mellona en vĂ¤n den dagen. Tanten hette Sofie och satt dĂ¤r fĂśr att vĂ¤rma sina gamla ben, som hon sade. â&#x20AC;&#x201C; Min granne brukar fĂślja mig hit och kommer snart efter mig. Du har sĂ¤kert varit med i simskolan, jag har hĂśrt er plaska och skratta och ropa att vattnet Ă¤r kallt! Det ovĂ¤ntade hĂ¤nde dĂ¤r pĂĽ bĂ¤nken i solen, att tant Sofie och Mellona kunde tala, bĂĽde om Mellonas sorg och om tantens liv som blind. Och Mellona kunde

â&#x20AC;&#x201C; Jag ska berĂ¤tta mina minnen frĂĽn en stad jag kĂ¤nner. Kanske klarar du gĂĽtan liksom du kommer att klara simskolan, sade tant Sofie nĂ¤sta dag. HĂ¤r kommer fĂśrsta tipset: Vi bodde i ett hus med hĂśga rum och en trevlig vind. FrĂĽn vĂĽra salsfĂśnster sĂĽg man stadens vattentorn, som var fyrkan-

SUDOKU

LĂśsningen finns pĂĽ motstĂĽende sida.

5 4 9

1 3

3 7 8

9 6 8 4 5 3 9

1 1 5 7

6 1 8

6 4 5

tigt och byggt av rĂśda tegel. Jag fĂśrlorade synen fĂśrst pĂĽ gamla dagar, men jag kan se allt framfĂśr mig, i fĂ¤rg. Tant Sofie beskrev jĂ¤rnvĂ¤gen och tĂĽgen som pĂĽ den tiden Ă¤nnu gick med ĂĽnga och som stĂĽnkade och pustade och slĂ¤ppte ut vit rĂśk; smĂĽbĂĽtshamnen och de tvĂĽ broarna som gick Ăśver viken, butiken som doftade av nybakat brĂśd nĂ¤r man gick fĂśrbi den upp emot stadens torg. Allt lade Mellona pĂĽ minnet och hemma berĂ¤ttade hon varje dag vad tant Sofie hade sagt. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r sĂ¤kert HangĂś, sade Mellonas mamma, hon var fĂśdd i HangĂś och tyckte beskrivningen liknade hennes stad. DĂ¤r finns bĂĽde vattentorn och jĂ¤rnvĂ¤g.

FriskvĂĽrd i Botniahallen

â&#x20AC;&#x201C; Men pappa sade att gĂĽtan gĂ¤llde EkenĂ¤s. â&#x20AC;&#x201C; HangĂś har ju hamn fĂśr stora bĂĽtar och havet ligger utanfĂśr, inte nĂĽgon vik. I EkenĂ¤s syns vattentornet frĂĽn tĂĽgstationen och broarna Ăśver Pojoviken finns inte i HangĂś! Och pappa hade rĂ¤tt. Sommaren fĂśr tant Sofie och Mellona fortsatte med andra gĂĽtor och de hade det fĂśrnĂśjsamt tillsammans â&#x20AC;&#x201C; och visst lĂ¤rde sig Mellona simma ocksĂĽ. Det mest underbara var att ett par ĂĽr senare flyttade hon med familjen till just EkenĂ¤s och hon kunde beundra det gamla vattentornet frĂĽn deras fĂśnster. Men tant Sofie satt inte lĂ¤ngre pĂĽ bĂ¤nken nĂ¤r hĂśsten kom. DORRIT KROOK

Seniorernas FriskvĂĽrdsdag ordnas i ĂĽr onsdag 27.9 kl. 11-15 i Botniahallen. Hallen fyllls med aktiviteter sĂĽ som ett 30-tal olika fĂśreningar som presenterar sin verksamhet, fĂśretagare, elever frĂĽn 5 skolor deltar (100 st elever) fĂśr att ta blodtryck, kolesterol, massage, handmanikyr, muskeltester osv. Handitec visar hjĂ¤lpmedel mm och ĂĽrets fĂśrelĂ¤sningar Ă¤r fĂśljande: 11.20-11.50 Starka ben och god balans â&#x20AC;&#x201C; pĂĽ svenska fĂśrelĂ¤ser Lena GammelgĂĽrd. 12.00-12.20 Starka ben och god balans â&#x20AC;&#x201C; pĂĽ finska Anders Lindahl. 12.30-13.00 Avslappning och Ăśvning â&#x20AC;&#x201C; pĂĽ svenska sjukskĂśtare/ mental trĂ¤nare Therese Lervik. 13.10-13.30 Minnesutredning pĂĽ gĂĽng, minnesskĂśtare Diana RosenlĂśf. 13.40-14.00 Muistitutkinta kĂ¤ynnissĂ¤, muistihoitaja Diana RosenlĂśf. ArrangĂśrer fĂśr FriskvĂĽrdsdagen 2017 Ă¤r fĂśljande organisationer/ fĂśreningar: Korsholms kommun, Korsholms Vuxeninstitut, Ă&#x201E;ldrerĂĽdet, Seniorpunkten. SPF Ă&#x2013;sterbotten: Korsholms pensionĂ¤rsfĂśrening, Kvevlaxnejdens pensionĂ¤rsklubb. FolkhĂ¤lsan i Korsholm och Botniahallen/ Vasaregionens arenor. Ă&#x2013;vriga Ă¤r vĂĽra samarbetspartners olika utbildningsanordnare.

Kung fĂśr tvĂĽ mĂĽnader

Kung fĂśr tvĂĽ mĂĽnader 1826.11.2017. Med anledning av att republiken Finland fyller 100 ĂĽr ordnar AdelsfĂśrbundets UnderstĂśdsfĂśrening r.f. pĂĽ Riddarhuset i Helsingfors, utstĂ¤llningen Kung fĂśr tvĂĽ mĂĽnader â&#x20AC;&#x201C; prins Friedrich Karl av Hessen, som presenterar kung Friedrich Karl och kungahuset i Finland. Den vinst utstĂ¤llningen inbringar gĂĽr i sin helhet till vĂ¤lgĂśrande Ă¤ndamĂĽl.

DanskvĂ¤ll

11.10 pĂĽ AV med Jonas NĂ¤slunds duo

FĂśre dansen undervisning i grunderna i pardans kl. 17.15. Kom med! EntrĂŠ 15 â&#x201A;Ź, inkluderar servering FĂśljande danser 15.11 och 13.12 med UniSet ArrangĂśr: SamrĂĽdet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland DanskvĂ¤llen stĂśds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden. Plats: Arbetets VĂ¤nner, Annegatan 26, Helsingfors

VĂ¤lkommen pĂĽ dansđ?&#x2026;Ą

GOD TID

En guide för tiden efter arbetslivet Jag var nyfiken på människans psykologiska utvecklingsuppgifter som äldre och uppsökte Drumsö bibliotek. I hyllan fann jag Hyvällä mielellä eläkkeelle av filosofie doktor, psykolog Sirpa Taskinen. Utgiven av Aula & co, 2016. Boken är skriven av en 10 år äldre person som tidigare varit min chef. Jag har ibland ringt till Taskinen för att få råd och jag kommer ihåg henne som en vänlig och kunnig person. Kunde jag nu får råd för min aningen knepiga livssituation där pensioneringen från psykologarbetet så småningom blir ett faktum? Också jag har som författaren blivit pensionerad från en kommunal tjänst. Författaren skriver i förtalet att hon själv saknat någonslags helhetsbild av vad hon kunde vänta sig av livet som pensionär. Då hon inte fann litteratur i ämnet beslöt hon sig för att skriva en egen bok. I henns bok bok behandlas de äldres ställning i arbetslivet, pensionslagar och ekonomi. Att bli pensionär är en väldig förändring som man måste anpassa sig till. Tidanvändningen blir en annan.

Pensioneringen påverkar ätandet, sovandet, hobbyerna och den egna trygghetskänslan. Jagbilden och känslan av att behövas måste byggas upp på nytt och det kan vara svårt att vänja sig vid att man förlorar ”synligheten och makten” i samhället. Det blir förändringar i de mänskliga relationerna i kontakten till arbetskamrater, till den man är gift med, vänner och släktingar. En större ensamhet kan kännas positiv eller negativ. Hur man rör sig i området förändras. Kanske mister man förmåner som tjänstebostad, arbetsrum, hälsovård, datastöd, tidskrifter och personalmat. ”Kaffet får man koka själv”. Det nya livsskedet väcker många känslor. Man kan vara glad, stolt, lättad och få en känsla av frihet. Men pensionering väcker också negativa känningar som vemod, man kan bli deprimerad, arg, bitter, så-

Inte utan min trolley rad och rädd. Det gäller att återfå balansen. Då hjälper det att bara ta en stund i taget och minnas att ”andas”, att man rör på sig, använder rätt medicinering och psykologiska metoder. Människan är en helhet och man bör i tillvaron minnas den fysiska, psykiska och sociala sidan. Sirpa Taskinen nämner en mängd strategier för bevarandet av det psykiska välmåendet. Olika minnesstrategier som kan vara viktiga för bevarandet av funktionsförmågan behandlas också. För vissa människor innebär pensionsåren att man får förverkliga sig själv och göra sådant man inte haft tid eller möjligheter till. Det kan också kännas viktigt att få vara en resurs för andra människor. Under pensionsåren kan man växa som människa och finna den egna meningen med livet. I boken finns många goda råd att ta till sig. Jag läste den två gånger och fastän jag sällan köper böcker är detta en bok jag gärna skulle ha hemma i min hylla och kan rekommendera. KERSTIN PERSSON PSYKOTERAPEUT

En annorlunda barnbok Ali och Blåklockans hjältar är en annorlunda bok. Någon av er undrar säkert redan: Hör en bokanmälan om en barnbok verkligen hemma i en pensionärstidning? Den här gör det. Tro mig. Ann Fagerberg Embretsén barnbok öppnar för viktiga samtal kring vilka som är de riktiga hjältarna. Ali, pojken i sagan, möter hjältarna på äldreboendet Blåklockan där hans pappa arbetar. Ali, sju år, har som skoluppgift att berätta om en hjälte. Han väljer att följa med sin pappa en dag på jobbet. Boken ger en finstämd, positiv berättelse om livet på det äldreboende där Alis pappa arbetar. Ali får god kontakt med de gamla som bor på Blåklockan. Han möter Signe, en äldre minnesjuk kvinna som oroligt söker sin döde man om nätterna. Han träffar, Mohammed, en invandrad äldre man som glömt den lilla svenska han lärt

sig. Och han bakar kärleksmums (mockarutor) till eftermiddagskaffet tillsammans med Margit, som är husets piggaste invånare. Boken målar också upp en realistisk bild av hur Alis papps, Fatimas, Anitas och Jonas arbetsdag på Blåklockan ser ut. Författaren Ann Fagerberg Embretsén vill visa att arbetet inom äldreomsorgen är ett viktigt arbete, att ta hand om andra och att hjälpa andra är viktigt. Alis pappa kommer från ett arabiskt land. Bokens berättelse utspelar sig i Sverige. Också hos oss blir det allt vanligare att de som jobbar inom äldreomsorgen har invandrarbakgrund.

Boken är Anns sätt att hylla människorna inom äldreomsorgen. Ge boken i present till ett barnbarn. När någon av mor- eller farföräldrarna flyttar till ett äldreboende kan den hjälpa ett litet barn att förstå varför farmor inte längre bor hemma. Hemma hos oss har Ali och Blåklockans hjältar i sommar gett många gemensamma lässtunder. Min son, som är 3,5 år, har i Ali och Blåklockans hjältar fått några efterfrågade förebilder. MARKUS WEST

Titel: Ali och Blåklockans hjältar Författare: Ann Fagerberg Embretsén Illustratör: Hedvig Wallin Förlag: Idus förlag

SUDOKULÖSNING 4

Packa mera, bär mindre! Foto Benita Ahlnäs

”Det belastar ryggen att ständigt bära på tunga väskor. Därför reser jag aldrig utan min trolley.” Så klokt talade Berit Dahlin, verksamhetsledare för Svenska pensionärsförbundet. De förlösande orden var riktade till mig. Som vanligt hade jag släpat på mig böcker och material för det pågående bokprojektet. Berits råd klingande inte för döva öron. Trolley? Vad är det? Berit visade på sin trogna följeslagare, den hjulförsedda väskan som är henne till stor hjälp i pendlandet mellan Österbotten och Helsingfors. Jag uppsökte en så kallad supermarket. Ingen försäljare syntes till men slutligen lyckades jag spåra upp en sådan. – Minä en ymmärrä ruotsia (jag förstår inte svenska), blev svaret på min fråga, varpå hon blixtsnabbt försvann ut i kuloarerna. Så var det med den saken, tänkte jag. Efter en stunds letande hittade jag en chockrosa trolley, lätt som ett fjun och enligt följesedeln av godkänd kabinstorlek. ”Packa mer, bär mindre!” Jag inhandlade väskan och skänkte en tacksamhetens tanke till Berit. Hur behändigt är det inte numera att packa in alla böcker och allt researchmaterial i trolleyn? Slut med blytunga armar och värkande rygg. Men problemet kvarstår. Varför kan jag inte lära mig att resa med lätt bagage? Varför kan jag inte ta lärdom av Tove Jansson som i en av sina noveller skriver om resor och om sin dröm att resa bara med en liten väska ”passerande en massa nervösa människor som släpar på tunga resväskor”. Huruvida hennes dröm gick i uppfyllelse må lämnas osagt. Ständigt infinner sig varför frågorna? Hur kan det komma sig att andra klarar sig med det minsta möjliga, också på längre resor? Hur var det inte med Thure Malmberg på kryssning med m/s J.l. Runeberg från Helsingfors till Lovisa? Inte hade han några skrymmande väskor. Det han behövde var kameran, anteckningsblocket, en penna och loggboken. Medan jag för samma resa hade försett mig med samma måsten som Thure, med undantag av loggboken. Men därutöver släpade jag på, som det visade sig, onyttigheter som gummistövlar, regnrock, paraply, en filt, lektyr av olika slag. Detta för alla eventualiteter. Men telefonladdaren, den hade jag glömt hemma. Nycklarna kunde jag inte heller hitta i det ”råddiga” bagaget. ”Den längsta resan är resan inåt”, skriver KG Hammar i en av sina meditationer, där han fortsätter ”Livets vandring är en resa inåt, mot livets okända djup”. BENITA AHLNÄS

Foto Theresa Axén

GOD TID utkommer nästa gång den 6 oktober. Material till nummer 7/2017 bör finnas på redaktionen senast den 12 september. Vi tar gärna emot redaktionella bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Icke-beställt material Utgivn. Deadline honoreras ej. Nr 7 6/10 12/9 God Tid Svenska pensionärsförbundet Nr 8 10/11 20/10 Teräsgränd 3F Nr 9 15/12 24/11 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi Tfn 020 72 888 80

6/2017 35

36 GOD TID

6/2017

Lösningen postas till SPF senast den 15 september. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris. Namn: ........................................................................................... Adress: ............................................................................................ .........................................................................................................

Vinnare i krysset i nr 5/2017 Kaj Känsälä, Nedervetil, Heidi Åhlfors, Dragsfjärd, Magnus Eriksson, Sibbo, Benita Serén, Vanda och Benita Merilä, Nivelax. Vi fick in 312 krysslösningar, grattis till alla vinnare!