God Tid 1/2006 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID 1/2006 – 1

GOD TID

NR 1 27.1.2006 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 34

LEDARE I sitt första ledarstick i God Tid kommenterar nya förbundsordförande Samuel Lindgrén presidentvalsdebatten. – Vad har debatten sagt om nyfattigdomen som griper omkring sig bland t.ex. folkpensionärer och personer med låga pensioner i största allmänhet? Nato är ingen manna. Åtminstone inte, förrän det blir och förblir en fredsmakt. EU livnär inte mänskor som inte har något att sätta på tallriken, skriver han.

SIDAN 2

Kansliet flyttar till H.fors centrum Svenska pensionärsförbundets kansli flyttar från 130 kvadratmeter på Indiagatan 1 till 226 kvadratmeter på Annegatan 25 i Helsingfors centrum. Flyttningen sker i månadsskiftet mars-april. Förbundsstyrelsen fattade de beslut som gör affären möjlig vid sitt konstituerande möte i Tammerfors den 19 januari. SIDAN 4

Esboboccia i tio år Ordentliga halkskydd kan förhindra många olyckor. Skomakare Reino Raittinen i Borgå demonstrerar olika typer. Foto MARIT BJÖRKBACKA

Må och gå bra i vinter Vi ska inte glömma att motionera bara för att det är kallt och halt ute. Men det gäller att gardera sig för olyckor. Stavar och halkskydd är goda hjälpmedel. Läs mera om hälsa och motion på sidorna 8–11.

Pensionärerna i Esbo har spelat boccia i tio år och ﬁrade med en stor fest.

SIDAN 13

Sudoku i God Tid Nu kan våra läsare ägna sig åt hjärngymnastik med det populära japanska siﬀerpusslet Sudoku.

SIDAN 17

2 – GOD TID 1/2006

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Indiagatan 1, 00560 Helsingfors www.spfpension.fi Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Nordea 157230-395236 Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo 800012-1203958

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.ﬁ Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Samuel Lindgrén

Uppdraget kallar

et är dags för min första ledare i God Tid. Jag vill börja den med att citera den hälsning som jag skrev till medlemsföreningarna den 2 januari. Den lyder: Jag har nu tillträtt som förbundets ordförande. Tack för förtroendet! Jag ser fram emot ett gott samarbete. Min första och angelägnaste uppgift såhär på årets första vardag är att tillönska er alla ett Gott Nytt År, ett år med verksamhetslust och framgång. Ett mått på hur vårt förbund mår är hur livlig och engagerande den verksamhet är som utförs i medlemsföreningarna och klubbarna. Ju mer som i positiv bemärkelse engagerar medlemmarna desto mer sporras förbundets ledning att arbeta för pensionärernas sak. Med hänvisning till Pensionärsförbundets logo kan man säga att en aktiv verksamhet i föreningarna stimulerar ordföranden och styrelsen att hålla god vind i seglen eller – för att ta en annan bild – vara väktare på murarna. För min del önskar jag att jag som ordförande och förbundets styrelse skall ha framtidstro och framtidsvisioner och framförallt sådan insikt som för förbundets idé och uppgift framåt mot nya mål. Den grund som förbundet idag står på är så stabil att det är lätt att ﬂytta fram positionerna. Detta ålägger oss att ha en verksamhet som upprätthåller medlemmarnas förtroende för förbundet och som inbjuder nya medlemmar att ansluta sig

Jag är till min natur optimist. Jag brukar också ställa upp mål och ihärdigt arbeta för att uppnå de uppställda målen. Den utrustningen kombinerad med den erfarenhet som en aktiv samhällsverksamhet har givit mej samt en gedigen vana att förhandla är den resurs som jag från och med nu ställer till förbundets disposition. Jag räknar med att snart kunna presentera mej närmare i God Tid och berätta om mina tankar. Låt mej i alla fall redan nu säga att jag tar itu med arbetet i stor ödmjukhet. Så långt min hälsning. När ni, bästa

läsare, tar del av denna ledare har jag hunnit med åtskilliga ting som rör vårt förbund. Jag har deltagit i en rådplägning som det österbottniska distriktet höll med de svenskspråkiga riksdagsledamöterna i Österbotten, informerat en pensionärsförening i Helsingfors, deltagit i ﬁnanskommitténs möte, lett arbetsutskottets och styrelsens möten och deltagit i Drumsö pensionärers 30-årsjubileum. Med förbundskansliet har jag stått i kontakt så gott som varje dag. Ja, så har jag också skrivit ett debattinlägg till Hbl om pensionärernas köpkraft. Utmaningar ﬁnns. Utmaningar sporrar. Det är bra att lyfta blicken från det invanda. Det som brukar kallas den grå vardagen.

Stenar i stället för bröd

i har under valdebatten blivit matade med Nato och ickeNato, krishanteringsgrupper och Natoledda militära övningar. I samma andemening har vi fått höra att EU är i en djup kris. På grund av allt detta behöver Finland – det anser somliga – två tallrikar och dubbla bestick vid EU-konferensernas middagsbord. Det nordiska välfärdssamhället viftar man med. Det är en god rubrik. Men folket vill veta vad vårt lands ledare har beslutat sig för att göra för att det som förut har rymts under rubriken välfärd inte år från år raderas ut rad för rad. Globalisering är ett annat obearbetat begrepp. Att tala är lätt. Att ha ett handlingsprogram är svårare. Att konkret handla är svårast men tusentals gånger viktigare än att slå omkring sig med klyschor. – Vad har debatten sagt om nyfattigdomen som griper omkring sig bland t.ex. folkpensionärer och personer med låga pensioner i största allmänhet? Nato är ingen manna. Åtminstone inte, förrän det blir och förblir en fredsmakt. EU livnär inte mänskor som inte har något att sätta på tallriken Inrikespolitik är inte presidentens sak, säger man. Opinionsbildning ligger inte på presidentens bord, påstår somliga. Jaha! Borde då EU välja Finlands president? SAMUEL LINDGRÉN

SAMUEL LINDGRÉN förbundsordförande

Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Redaktionens sekreterare: Marina Andersson-Rahikka (prenumerationer) tfn 09-72 888 211 Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.fi Prenumerationspris 16 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,85 €/spmm. Moms 0%

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET R.F.

ÄLDREOMSORGSDAG

Vårens program

Rådplägningsdag för äldreråden i Svenskﬁnland

5–9 februari

HÄLSORESA till Viimsi, Estland. Se GT 7/2005 sid. 6

8 februari

LEDARKONFERENS i Tammerfors. Se sid. 4

8 februari

DANSKVÄLL i Arbetets Vänners lokal i Helsingfors. Se sid. 5

8 mars

DANSKVÄLL i Arbetets Vänners lokal i Helsingfors. Se sid. 5

14 februari

VÄNDAGSFEST i Kvevlax. Se sid. 6

16 februari

Kurs för ledare för SJÄLVHJÄLPSGRUPPER. Se sid. 16

3–17 mars

Resa till LANZAROTE. Se GT 7/2005 sid. 11

14–15 mars

ATT SKRIVA SITT LIV. Författarseminariet fortsätter.

22–24 mars

Kryssning till ROSTOCK. Se GT 7/2005 sid. 13

7 april

DANSKVÄLL i Arbetets Vänners lokal i Helsingfors. Se sid. 5

26 april

SPF:S VÅRMÖTE i Majvik, Kyrkslätt.

3 maj

Rådplägningsdag för ÄLDRERÅDEN i Svenskﬁnland.

15–18 maj

Kulturresa till S:T PETERSBURG. Se sid. 3

ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2006 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

3.5.2006 på Kommunernas hus i Helsingfors (Andra linjen 14) Finlands Kommunförbund arrangerar i samarbete med Svenska pensionärsförbundet en aktualitetsdag om äldreomsorgen. Dagens tema • aktuella frågor inom äldreomsorgen • erfarenheter från äldrerådens verksamhet • information on hur äldreomsorgen handhas i Danmark. Kursen riktar sig till förtroendevalda i social- och hälsovårdsnämnderna och äldreråden samt till tjänsteinnehavare som ansvarar för och handhar frågor i anslutning till äldreomsorgen. Välkommen!

GOD TID 1/2006 – 3

��

I BLICKFÅNGET

Pensionärernas köpkraft måste behållas Debatten om pensionärernas beskattning har

gått het i medierna under december och januari. Diskussionen, som är mycket välkommen, har lyckligtvis engagerat även nya skribenter. Just före julen publicerade Skattebetalarnas centralförbund en rapport om löntagarnas köpkraft skriven av Jaana Kurjenoja och om pensionärernas köpkraft skriven av Jenni Oksanen. Det ﬁnns fyra olika skatter som pensionärerna vanligen betalar, statsskatt (progressiv), kommunalskatt (lika stor för alla), sjukförsäkringsavgift (lika stor för alla) och kyrkoskatt (lika stor för alla). Utöver dessa förekommer andra skatter beroende på till exempel en viss transaktion (gåvoskatt, arvsskatt, m.m.). Skattebetalarnas centralförbunds rapporter visar att beskattningen av pensioner över cirka 12 000 euro årligen på tio års sikt har blivit lättare som en följd av regeringens skattelättnadspolitik, som syftar till mindre skatter för samtliga invånare. Skillnaderna är kring tre procentenheter på tio år, beroende på nedgången i statsskatten, som betalas endast på pensionsinkomster som överstiger cirka 12 000 euro årligen. Samma undersökning visar också att beskattningen under 2000-talet har blivit något stramare för pensionärer med årsinkomster som understiger cirka 12 000 euro. Skillnaderna är cirka 0,2–0,3 procentenheter. Orsaken till att pensionärer med pension under 12 000 euro årligen inte emotser samma skattelättnader under 2000-talet är kommunalskatten. Visserligen är skatteprocenten mindre för pensioner på 12 000 euro än för pensionsinkomster på över 12 000 euro årligen, men skattelättnaderna borde gälla samtliga pensionärer. En positiv utveckling är att sjukförsäkringsav-

��

giften på 1,5 procent kommer att förbli lägre för pensionärer än för löntagare i och med den nya sjukförsäkringslagen, som stipulerar en indelning i sjukvårdsförsäkring och i arbetsinkomstförsäkring. Löntagarna kommer att erlägga 1,33 procent sjukvårdsavgift och 0,77 procent i dagpenningsavgift från och med 2007. Dagpenningsavgiften får arbetstagarna dra av i beskattningen, men hur stort avdraget blir beror på den personliga skatteprocenten. Genomsnittet blir cirka 1,85 procent, vilket är 0,35 procentenheter mer för löntagarna än för pensionärerna. Skattebetalarnas centralförbunds analys påvisar att pensionärerna inom intervallet 13 000 euro–30 000 euro betalar 0,1–2,9 procentenheter mer skatt än löntagarna inom samma intervall år 2006. Det här betyder att pensionärerna inte bara får mindre i handen, utan dessutom betalar mer för sina inkomster än löntagarna. APL-pensionerna stiger med 1,66 procent 2006 och folkpensionerna med 1,1 procent och med 5 euro från 1 september 2006 enligt myndigheternas beslut. Man väntar en höjning av lönerna med i snitt cirka 2 procent enligt det inkomstpolitiska avtalet för 2006. Det innebär att köpkraften utvecklas olika och pensionärerna borde få kompensation. Den genomsnittliga pensionen är 1 130 euro per månad, men mer än hälften av pensionärerna får mindre än 10 000 euro per år i pensionsinkomster.

RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET Kulturresa till

S:t Petersburg 15–18 maj 2006 Vi har möjlighet att tillsammans med kulturproducent Tanja Enberg från Ingå göra en skräddarsydd kulturresa till S:t Peterburg. Tanja har redan länge fungerat som reseledare och omdömet har varit att det känns tryggt att ha Tanja med sig under hela resan eftersom ryska är hennes modersmål och att hon också talar i det närmaste perfekt svenska. Ta chansen nu och kom med oss på en spännande resa! Program i korthet: 15 maj kl. 9.00 Avresa från Helsingfors centrum ( Kiasma) Avresa från övriga orter beroende på intresse återkommer vi till. kl.14.30 Lunch i Viborg i Runda tornet samt kort rundtur. kl.19.00 Ankomst till S:t Petersburg/inkvartering Middag på hotellet 16 maj kl. 8.00

kl. 19.30 17 maj kl. 8.00

Svenska pensionärsförbundet efterlyser en jämlik skattepolitik och kräver att pensionärernas och löntagarnas skatter räknas enligt samma grunder. Pensionärernas köpkraft måste behållas. VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

kl. 19.30 18 maj kl. 8.30 kl. 9.30

KALLELSE TILL VÅRMÖTE Svenska pensionärsförbundet r.f. sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 26 april 2006 kl. 12.00 på Majvik, Kyrkslätt. Fullmaktsgranskningen påbörjas kl. 11.00. Vid vårmötet behandlas i 10 § förbundets stadgar nämnda ärenden och eventuella stadgeändringar. Till vårmötet har ordinarie medlemsförening med 1–100 medlemmar rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, medlemsförening med 101–200 medlemmar två (2) representanter, medlemsförening med 201–300 medlemmar tre (3) representanter samt föreningar med ﬂera än 300 medlemmar fyra (4) representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst (13 § i förbundets stadgar).

kl.20.00

Frukost på hotellet Stadsrundtur Här finns många olika möjligheter bl.a. Isakskyrkan Lunch på restaurang Eremitage vid Vinterpalatset Besök i Eremitaget Middag på båt längs Nevafloden med folklore Frukost på hotellet Start till Aleksanderspalatset där vi gör en rundvandring i parken. alt. Katarinapalatset och bärnstensrummet samt lunch Kammarkonsert i familjen Samojlyvs hemmuseum. Familjen tillhör en skådespelardynasti. Middag på restaurang Akademia på Vasiliön Frukost på hotellet Hemresan via Karelska näset Paus i Raivola vid Edith Södergrans minnesmonument Picknick med ryska kålpiroger och kaffe Shoppingpaus på Viborgs torg Tillbaka i Helsingfors

Pris 485 €/person (Förutsätter30 personer) I priset ingår: transport med turistbuss. Inkvartering i renoverade dubbel rum. Luncher, middagar, gruppvisum, inträde till Eremitaget, Isakkyrkan, Aleksanderspalatset, konserter, svenskspråkig guidning. I priset ingår ej: obligatoriska reseförsäkringen, enkelrumstillägg Kontakta Jan Holmberg på förbundets kansli för mera information, tel. 045- 657 5848

Utöver de befullmäktigade representanterna vid vårmötet kan även övriga intresserade föreningsmedlemmar delta i mötet. Förbundet emotser betalning av föreningens medlemsavgift före den 15 april 2006. Om föreningen inte har erlagt avgiften före detta datum, vänligen kontakta verksamhetsledaren. Föreningarna meddelar hur många representanter föreningen sänder till vårmötet senast den 15 april 2006 till förbundets kansli i Helsingfors, tel. 09-72 888 20 eller per e-post asa.laukolinna@spfpension.ﬁ. Pris för vårmötet är 30 euro, vilket inkluderar lunch, kaﬀe och buss tur och retur till Helsingfors järnvägsstation. Denna summa betalas in på förbundets konto Nordea 157230-395236. Helsingfors den 19 januari 2006 Styrelsen

Program: Förbundet har för närvarande inga hedersmedlemmar. Totalt sju personer föreslås bli hedersmedlemmar för förbundet. Dessa är: Elli Sigfrids, Levi Klåvus, Jarl Mattsson, Ragnar Hansson, Göran Björkman, Håkan Hellberg och P-H. Nyman. Vid vårmötet framträder en representant för Sveriges pensionärsförbund r.f.

Dags att ansöka om

RAY:s semesterbidrag 2006 Svenska pensionärsförbundet erbjuder i år, genom RAY/Penningautomatföreningen stödd semesterverksamhet, en vecka i helpension för 64 personer. Närmare information av Åsa Laukonlinna, tfn 09-728 88 20 eller e-post asa.laukonlinna@spfpension.ﬁ

4 – GOD TID 1/2006

Både ordinarie styrelseledamöter och ersättare var kallade när styrelsen höll sitt konstituerande möte i Tammerfors den 19 januari. Sittande från vänster Jan Broman, Norra Kyrkslätt, Håkan Malm, Malax, Sylvia Gran, Kristinestad-Tjöck (ersättare), Sven-Erik Wester, Närpes (ersättare), Sven-Erik Kjellman, Kvevlaxnejden och första vice ordförande Torolf Fröjdö, Kronoby Pensionärshemsförening. Stående från vänster Stig Bäcklund, Borgå, Rainer Johansson, Mariehamn, Bo-Viking Karlsson, Karis, Allan Lundström, Björneborg (ersättare), andra vice ordförande Majlis Kvist, Drumsö, förbundsordförande Samuel Lindgrén, Esbo, Georg Lång, Ekenäs och Raili Nordblad, Kyrkslätt (ersättare). Valborg Louhisto, Munksnejden (ersättare) var närvarande med är inte med på bilden. Frånvarande var Raili Svahnström, Nagu, Marianne Huotari, Tammerfors och ersättarna Inga-Lill Sund, Jakobstad, Jarkko Weckström, Sibbo, Birgit Kroneld, Mariehamn och Märta Sjöblom, Kimito.

SPF-kansliet flyttar till Helsingfors centrum Svenska pensionärsförbundets kansli ﬂyttar från 130 kvadratmeter på Indiagatan 1 till 226 kvadratmeter på Annegatan 25 i Helsingfors centrum. Flyttningen sker i månadsskiftet mars-april. Det har länge varit trångbott på Indiagatan 1. Och det nuvarande läget är inte praktiskt, i synnerhet för utsocknes förtroendevalda som ska ta sig till möten ute i Majstad efter en ofta lång resa till Helsingfors. Centralare än hörnet av Annegatan och Eriksgatan kan det just inte bli. På ett par kvarters avstånd finns Kampen med den nya busstationen, Forum och Mannerheimvägen.

Efter att ha arbetat i ett trångt och stojigt kontorslandskap får de anställda egna arbetsrum och ett skilt sammanträdesrum härbärgerar styrelsen och de olika arbetsgrupperna. Förbundsstyrelsen beslöt våren 2005 att ansöka om investeringsmedel från Penningautomatföreningen för att köpa en mer centralt belägen kontorslokal. I slutet av december kom förhandsbeskedet att RAY:s styrelse förordar ett investeringsunderstöd på 335 000 euro för köp av lokalen på Annegatan 25. Formellt ska understödet ännu godkännas på ministerienivå. När den nya styrelsen höll sitt konstituerande möte i Tammerfors den 19 januari fattade man enhälligt de beslut som möjliggör aﬀären. Man godkände försäljning av Indiagatan 1 för en köpesumma om 125 000 euro. Försäljningen

gjordes i december. Styrelsen beslöt att inköpa de aktier som berättigande till kontorslokalen på Annegatan för 520 000 euro. Vidare beslöt man att uppta ett lån på 500 000 euro för att bland annat täcka kostnaderna för ombyggnad och inventarier. Av lånet återbetalas 130 000 euro år 2007 och 105 000 år 2008 när de följande raterna av understödet från RAY betalas ut.

Tre grupper blir en Med nyvalda förbundsordförande Samuel Lindgrén för första gången vid klubban återvalde styrelsen Torolf Fröjdö och Majlis Kvist som första respektive andra vice ordförande. Till arbetsutskottet hör de ovannämnda plus tidigare medlemmen Håkan Malm. Raili Svahnström ersätter Carin Åminne. I God Tids redaktionsråd sit-

ter Anders G. Lindqvist som ordförande och Roger Lind (ny), Samuel Lindgrén (ny), Maj-Britt Paro (ny) och Carin Åminne som medlemmar. I finanskommittén fortsätter Sven-Erik Kjellman, Kurt Nordman och Lars Rönn. Ny medlem är Samuel Lindgrén. Styrelsen beslöt att sammanslå resegruppen, rekryteringsgruppen och rekreationsgruppen till en enda grupp, aktivitetsgruppen. Ordförande för gruppen blir Henrik Svarfvar och medlemmar Leif Blomberg, Stig Bäcklund, Per-Erik Ede, Marianne Huotari, Frey Karlsson och Kristina Roos.

Samråd för Nyland och Helsingfors

Samrådet ska fungera som en kontaktlänk mellan de olika regionala samarbetsområdena, förbundet och ombudsmannen i södra Finland. Samrådet fungerar i första hand som stöd för ombudsmannen och de främsta arbetsuppgifterna kommer att vara koordinering av resor, utﬂykter och exkursioner. Samrådet kan också ta initiativ till kurser och seminarier och sköta intressebevakningen både lokalt och regionalt. Samrådet består av Majlis Kvist, Helsingfors som ordförande med Tord Carlström, Lovisa, Kurt Grönholm, Helsingfors, Jan Broman, Kyrkslätt, Ulla Dönsberg, Pojo som medlemmar. Suppleanter är Per Andersson, Virpi Renholm och Birgit Pihl.

Styrels en beslöt att tillsätta ett samråd för Nyland och Helsingfors.

Ledarkonferens Ledarkonferensen hålls på UKK-institutet, Kaupinpuistokatu 1 i Tammerfors, onsdagen den 8 februari kl.10-16. (OBSERVERA att vi hade felaktig information om platsen för konferensen i God Tid 7/2005.) Temat för dagen:

Framtidens pensionär – framtidens förbund Inledare: Förbundsordförande Samuel Lindgrén Håkan Hellberg: Kontakt och närhet Kjell Herberts: Svenska pensionärsförbundet och resultatet i Barometern. Mats Kockberg: SPF år 2010 Henrik Svarfvar: Förbundets medlemsvärvningskampanj. Varje förening får sända 2–3 medlemmar till ledarkonferensen. Priset för konferensen per person är 30 euro som betalas in på konto: Nordea 157230-395236. Anmäl vänligen deltagarna till kansliet i Helsingfors tfn 09-728 8820 eller Vasa, tfn 06- 317 9070.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID 1/2006 – 5 DEBATT

Orättvisorna består och tilltar Det är välkommet att den kom-

munalpolitiska röstkungen i Pargas Stig Engman börjar uppträda i God Tid. Det behövs flera debattörer som hör till påverkarna i samhället. I pressdebatten i andra organ har han och jag krävt samma åtgärder mot de tilltagande orättvisorna mot de äldre i samhället och han hänvisade även till jur.lic. Jacob Södermans uttalanden att det bör bli slut på klappjakten på de äldre och att de blir dyra för samhället. Det är de som har byggt upp dagens välstånd och den ekonomiska grund som vårt land i dag opererar’ ifrån. Därför är det en skandal att de inte skall få del i den kraftiga ekonomiska tillväxten. Då arbetspensionssystemet infördes 1962 ville riksdagen högakta de äldres insatser genom att garantera dem en andel i tillväxten genom att pensionerna skulle justeras enligt förtjänstindex. Det blev det slut med 1977 och efter det har indexjusteringarna kraftigt försämrats under 1990-talet med livslång effekt. I dag har en medelpensionär 1 800 euro mindre i årsinkomst per år till följd av försämringarna sedan 1993. Justeringen motsvarar i dag i stort sätt endast förändringarna i penningvärdet medan Sverige fortsätter med att tillämpa förtjänstindex tillsammans med hälften av EU-länderna. Det är i riksdagen orättvisorna uppkommer och lagstadgas och därför har jag i likhet med Ulf Johansson ansett att God Tid absolut borde publicera röstningsbeteendet i riksdagen då det gäller angelägna frågor för pensionärerna. Samma krav ställde Stig Engman 15.12, i denna spalt. Pensionärerna bör få veta vilka partier och riksdagsledamöter som föraktar och förtrycker dem. På det sättet kan Spf även visa att det är politiskt neutralt och inte favoriserar något parti. Överlag är det lätt att notera att det finns tre riksdagspartier som konsekvent arbetat till förmån för större rättvisa för pensionärerna och det är Kristdemokraterna, Vänsterförbundet och Sannfinländarna. Från övriga partier finns det enskilda

riksdagsledamöter som försökt försvara pensionärernas intressen, Från Sfp var det Håkan Nordman och framlidne Rainer Erlund, men tyvärr föll Nordman bort i senaste riksdagsval. De österbottniska pensionärerna röstade bort sin bästa talesman inom Sfp. Inom Nyland gavs inte heller Lili-Ann Junell-Kousa eller Stig Bäcklund tillräckligt med röster för att föra pensionärernas talan i riksdagen, ifråga om Sfp. Trots att medelåldern bland Sfp:s medlemmar är 60 år samtidigt som medelpensionsåldern är 59 år. Stig Engman tar upp berövandet av folkpensionens basdel från 1996. I dag saknar kring hälften av pensionärerna folkpensionsandel trots att många i upptill fyrtio år betalade folkpensionspremie för basdelen på 80 euro i månaden. I folkpensionsfonden finns i dag 240 miljoner euro som åtminstone de borde återbetalas till pensionärerna. Flera grundlagsexperter hördes av riksdagen och de uppgav att folkpensionens basdel inte kan konfiskeras utan grundlagsordning men de råden struntade riksdagen i. Vänsterförbundet och Sannfinländarna krävde grundlagsordning men inget annat parti. Hade så skett hade lagen förfallit. Men det går bra för var och en som berövats basdelen att kräva uppgifter av FPA hur mycket i premier de inbetalat och sedan kan de kräva inbetalningarna tillbaka då den utlovade basdelen konfiskerats. Varför inte kämpa för sin rätt? Finland är det enda av de gamla EU-länderna där baspension av samhället inte ges åt samtliga pensionärer och det enda där sjukdomskostnader inte får avdras i beskattningen. Stig tar även upp invalidavdraget som inte justerats sedan snart tjugo år och det värsta av allt att det inte alls beviljas pensionärer i kommunalbeskattningen. En kränkande åldersdiskriminering. Så tar Stig upp den kränkande minimala förhöjningen på fem euro av folkpensionen. Då enbart eftersläpningen skulle förutsätta 50 euro i månaden. Som

känt har ju folkpensionen under årens lopp justerats sämre än övriga pensioner, också det är Finland ensamt om inom EU. Den blir i höst knappa 500 euro i månaden som är 55 procent av summan för fattigdomsgränsen. Vilken skandal, I Sverige är den över 700 euro och i Danmark 1 000 euro. Och de fattigaste pensionärerna är hänvisade till utkomststöd som är 375 euro i månaden. Horribelt. Stig tog även upp hyresbidragen som inte justeras sakenligt som i civiliserade välståndsstater, dvs. med hyresindex. I vårt land justeras hyresbidragen för pensionärer med enbart levnadskostnadsindex vilket är mer än hälften lägre. I Mellannyland steg hyrorna med 25 procent från 1996 till 2000 medan hyresbidragen justerades med kring 11 procent. Och märkväl då folkpensionen eller andra pensioner stiger sjunker genast de berördas hyresbidrag. Så nettovinsten av folkpensionens nivåförhöjning blir nära noll. Dessutom går ju skatt på den. Staten tar tillbaka det vad den låssas utdela. Spf borde utarbeta ett detaljerat åtgärdsprogram för att avlägsna de värsta förekommande orättvisorna för pensionärerna både ifråga om pensioner, social- och sjukvårdsskydd och beskattning. VL Veronica Fellman tog 15.12 upp frågan om att vi snart skall betala för varje hvc-besök då kostnaden nu varit 22 euro i året. En mycket kraftig förhöjning kommer alltså snart. Givetvis borde fattigare pensionärer – de som har någon folkpensionsandel – få nedsatt avgift på hvc och poliklinikerna. Det systemet tillämpar ﬂera EU-länder.. Detsamma gäller medicininköp. Och en del länder ger ett ”green card” åt de fattigaste medborgarna som ger fri passage till hälso- och sjukvård. Då blir ingen utan behövlig vård. Utebliven vård och medicin leder till stora extra kostnader för samhället utöver de personliga tragedierna.

De populära danskvällarna fortsätter i Arbetets Vänners sal på Annegatan 26 i Helsingfors. Under våren hålls danskvällarna

onsdag 8.2 med Eddie Thorstorp, onsdag 8.3 med afrikansk musik och fredag 7.4 med Maxells dansband. Klockslaget är 19–22. Liksom tidigare föregås danserna av dansundervisning kl. 18–19. Biljettpriset är 10 € via Luckorna eller direkt vid dörren, danskursen är gratis. Buﬀéförsäljning med kaﬀe, läsk och småsalt, samt en bar. Arrangör är Svenska pensionärsförbundet med sina föreningar i Helsingfors. Närmare uppgifter ger Maj-Lis Kvist, 09-682 2878, 040-754 0550 Jan Holmberg, 045-657 5848, 09-728 88211

BO HOLMBERG Karis

Osakligt påhopp

Efter att ha bekantat mig med december månads God Tid måste jag söka fram föregående nummer och på nytt läsa Arla Klockars artikel om långvården. Jag måste säga att jag inte begriper ett dyft av Bo Holmbergs fräna insändare och orsaken till hans osakliga påhopp. Nu vill jag inte på något sätt blanda mig i frågan om långvården, som andra vet mycket mera om än jag, utan endast något beröra vissa av Holmbergs påståenden, som jag inte förstår. Var finns t.ex. Arlas ”nedriga utfall”, var ”krossar hon sönder det förtjänstfulla arbetet”, var ”be-

skyller hon hätskt” strävandena att förbättra patienternas förhållanden och på vilket sätt undervärderar hon namninsamlingen i sin ”nidartikel” och var ﬁnns ”pajkastningen”? Naturligtvis får var och en ha sin egen åsikt om en insändare i tidningen men någon slags saklighet borde man väl ändå få fordra. Förresten tror jag personligen i min enfald att jag hellre skulle önska ett sömnpiller än att ligga hela natten utan sömn. Är jag neddrogad då? ARNE WIKLUND Jakobstad

��

6 – GOD TID 1/2006 ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKTET

Vändagsfest I KEVLAX DEN 14 FEBRUARI 2006

Folpensionsanstalten informerar

Det nya året innebär vissa År 2006 innebär ﬂera betydande ändringar i sjukförsäkringslagen. Systemet för läkemedelsersättningar förnyades den 1 januari.

Program kl. 11.00 Lunch maletköttsoppa, bröd och matdryck, till eferrät serveras aprikoskräm med grädde. 13.00 I programmet i uf-lokalen är som vanligt Astrid Wikman och Stig Snickars med. Svenska pensionärsförbundets ordförande Samuel Lindgrén håller vändagstalet. Fiolmusik av Lars Hjerpe. Lasse och Niclas Ericsson gör ingen besviken med sitt uppträdande. 15.00

Dans till tonerna av Stigs orkester.

Vändagsfesten hålls i Kvevlax uf:s lokal. Förhandsanmälan på tfn. 3206408 el. 3206422, senast 6.2. Folkhälsan i Korsholm är arrangör med uppbackning av SPF i Österbotten.

Stiftelsen för Österbottens högskola mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Håkan Anttila, tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa

Finansieringen av sjukförsäkringen delas upp i sjukvårds- och arbetsinkomstförsäkring. Företagarnas självrisktid för sjukdagpenning förkortas och villkoren för företagshälsovården förbättras. Folkpensionerna höjs två gånger under år 2006; med folkpensionsindex den 1 januari och med en nivåhöjning på 5 euro i september. Minimidagpenningarna, barnbidragen, hemvårdsstöden och studiestöden ändras inte.

Läkemedelsersättningarna ändras FPA ersätter en del av priset på läkemedel, kliniska näringspreparat och bassalvor som läkare ordinerar för sjukvård. Vanligen får kunden ersättningen redan på apoteket mot att visa upp sitt FPA-kort. Ersättningen gäller endast de läkemedel som social- och hälsovårdsministeriets läkemedelsprisnämnd har godkänt som ersättningsgilla och fastställt ett skäligt partipris för. Läkemedelsersättningen är en viss procent från läkemedelspriset. Från och med detta år är grundersättningen 42 procent utan självrisk. År 2005 har grundersättningen för läkemedel varit 50 procent efter en självrisk på 10 euro per köptillfälle. Exempelvis för en medicin i grundersättningsklassen som kostar 20 euro har kunden betalat 15 euro år 2005. År 2006 betalar

kunden 11,60 euro. Ersättningen stiger alltså i detta fall från 5 euro till 8,40 euro. Specialersättningsklasserna gäller i samband med vissa sjukdomar som fastställts med statsrådets förordning. Specialersättning förutsätter särskild ansökan om specialersättning hos FPA. Rätten till ersättning är beroende av sjukdomens långvarighet och svårighetsgrad. I den lägre specialersättningsklassen får kunden ersatt 72 procent av medicinpriset från och med början av 2006. År 2005 har kunden fått ersatt 75 procent av priset efter en självriskandel på 5 euro. Lägre specialersättning kan beviljas exempelvis i samband med astma, kronisk blodtrycks- och kranskärlssjukdom. År 2006 är ersättningen i den högre specialersättningsklassen 100 procent efter självrisken på 3 euro för varje läkemedel per köp. Tidigare har kunden fått 100 procentsersättningen efter en 5 euros självrisk per köp. Högre specialersättning kan beviljas bl.a. i samband med diabetes, epilepsi, cancersjukdomar och svåra mentala störningar.

Tilläggsersättning för höga medicinutgifter Den årliga självrisken för medicinutgifter ha r stigit från 606,96 euro till 616,72 euro per år. När läkemedelsutgifterna för en person har överstigit den årliga självrisken kan man ansöka om tilläggsersättning hos FPA och därefter få medicinerna ersatta till 100 % efter en 1,50 euros självrisk per medicin och köp. Avgiften på 1,50 euro tas för varje medicin som köps för högst tre månaders behov på samma gång. Ansökan om tilläggsersättning

för läkemedelsutgifter dom uppstått under år 2005 och som överstigit årssjälvrisken på 606,96 euro måste lämnas in till FPA inom sex månader efter årets slut.

Ersättning för dosexpedition av läkemedel År 2006 införs ett treårigt försök som gör det möjligt för 75 år fyllda att få ersättning för apotekens dosexpedition. Ersättningen förutsätter att patienten behöver minst sex ersättningsgilla läkemedel som lämpar sig för dosexpedition. För att få ersättningen skall läkaren ha gjort en ny bedömning av patientens medicinbehov och gallra bort onödiga, oförenliga och överlappande medicinering. Ersättningen är 42 procent av doseringsavgiften eller högst 0,84 euro per vecka..

Sjukförsäkringsavgifterna ändrades Sjukförsäkringsavgiften är en avgift av skattenatur som tas av alla löntagare, företagare och pensionärer enligt den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen. Företagare betalar avgiften enligt den pensionsgrundande arbetsinkomsten. År 2005 är sjukförsäkringsavgiften 1,5 procent av den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen. Från och med år 2006 uppdelas sjukförsäkringen dels i två delar en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring, vilket innebär två skilda sjukförsäkringsavgifter: en sjukvårdsavgift och en dagpenningsavgift. Sjukvårdsavgiften storlek fastställs årligen i lag dagpenningsavgiften genom statsrådets förordning. Sjukförsäkringens sjukvårdsavgift tas från och med 1.1.2006 av alla löntagare, företagare och pen-

Utnyttja Din inre energi till fullo

Kom till oss. Kom hem. Andelsbankerna i Österbotten Andelsbankerna i Österbotten

Ursprungsbefolkningen på Hawaji har använd t Noni f r uk ten i c : a 20 0 0 år f ö r de s s up piggande verkans skull. Sedan 1980-talet har o c k s å den indus t r i ella vär l den lär t k änna fruktens hälsoef fekter. Miljontals nöjda européer använder idag Noni regelbundet för att leva upp till nutidens hårda krav. Fruktsyrorna, antioxidanterna och enzymerna från Noni frukten har gett många personer mera energi, bättre matsmältning och vackrare hy.

I hälsokostaf färerna f inns sedan våren en förmånlig produkt: Vitrum Noni Strongk a p s l a r n a . I k a p s l a r na ä r d e v e r k s a m m a ä m nena i 8 gånger mera koncentrerade form s o m i f ä r sk f r u k t . E n t i l l t v å k a p s l a r d a g l i g e n räcker för god ef fekt. Fråga efter triangelförpackningen !

Saluförs riksomfattande i hälsokostaffärerna. Marknadsförare : Fenno Natura Ab, Tusby w w w.fennonatura.f i

GOD TID 1/2006 – 7 RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

ändringar i förmånerna sionärer. Sjukvårdsavgiften är 1,33 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten i kommunalbeskattningen. Från pensions- och sociala förmånsinkomster är avgiften 1,5 procent. Med sjukvårdsavgiften ﬁnansieras olika sjukvårdsförmåner som betalas av Folkpensionsanstalten (FPA), exempelvis medicinersättningar, ersättningar för privatläkararvoden, privattandläkararvoden och ersättningar för patientresor. Sjukförsäkringens dagpenningsavgift är 0,77 procent av löntagarens och företagarens löneinkomst från och med 1.1.2006. För företagare med FöPL-pensionsförsäkring är dagpenningsavgiften dock 1,02 procent av arbetsinkomsten. Med dagpenningsavgiften finansieras arbetstagare och företagare arbetsinkomstförsäkringen dvs. sjukdag-, föräldradag- och rehabiliteringspenningar. I praktiken innebär reformen att arbetstagarnas sjukförsäkringsavgift år 2006 stiger från 1,5 procent till 2,1 procent (sjukvårdsavgiften + dagpenningsavgiften). Dagpenningsavgiften dras av i beskattningen. Den ökade betalningsbörda som dagpenningsavgiften innebär beaktas också i samband med inkomstbeskattningen år 2006 så att den genomsnittliga skattegraden inte stiger.

För pensionärer bibehålls sjukförsäkringsavgiften vid 1,5 procent.

Bostadsbidragets godtagbara boendeutgifter höjs De högsta godtagbara boendeutgifterna i samband med bostadsbidrag höjs med 0,25 euro per kvadratmeter i månaden. Höjningen motsvarar den genomsnittliga hyreshöjningen. Också vattennormen och de godtagbara skötselutgifterna för egnahemshus höjs så de motsvarar den genomsnittliga kostnadsökningen. Ändringarna beaktas i samband med den årliga kontrollen eller om boendeförhållandena ändras under år 2006.

Indexjusteringar höjer FPA-förmåner Alla FPA-förmåner som är bundna till folkpensionsindex höjs vid årsskiftet med 1,1 procent. Förutom egentlig folkpension gäller höjningen familjepension, fronttillägg, militärunderstöd, särskilt stöd för invandrare, handikappbidrag, arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd samt pensionsstöd för långtidsarbetslösa. Från och med den 1 januari är folkpensionens fulla belopp 510,80 euro i månaden i kommungrupp 1

och 489,85 euro i månaden i kommungrupp 2. Vårdbidraget för pensionstagare stiger vid årsskiftet så det lägsta vårdbidraget blir 52,55 euro i månaden, det förhöjda vårdbidraget 130,83 och specialvårdbidraget 261,64 euro i månaden. De högsta godtagbara boendeutgifterna i samband med bostadsbidrag för pensionstagare höjs beroende på dyrortsklass 0,20–0,29 euro per kvadratmeter i månaden. Värme- och vattennormerna ändras inte, däremot höjs skötselutgifterna för egnahemshus till 34,73 euro i månaden.

Lokal intressebevakning En viktig kontakt är förbundets vice ordförande Majlis Kvist, som är representant för Helsingforsregionen i styrelsen. Hon är även samarbetsorganets ordförande. Intressegruppen inom SAMS – ”SAMSig” – som väljs årligen, analyserar och tar ställning i aktuella social- och hälsovårds- samt äldreomsorgsfrågor. Gruppen kan i pensionärsföreningarnas namn ge sina åsikter och ställningstaganden publicitet i uttalanden till Helsingfors äldreråd, i skrivelser till pensionärsförbundet och i medier.

Intressegruppen fungerar som referensorgan för äldrerådets svenskspråkiga ledamot (f.n. Majlis Kvist). Representanter för pensionärsföreningarna deltar i av rådet arrangerade rådplägningsmöten för pensionärsorganisationer med verksamhet i Helsingfors.

Evenemang Pensionärsförbundets möten och kurser beaktas i planeringen av aktiviteter. Danskvällarna till levande musik, vilka blev en stor succé hösten 2004, har fortsatt. I vår ordnas kvällarna onsdag 8.2 och 8.3 samt fredag 7.4 kl.19–22 i Arbetets Vänners sal, Annegatan 26. Biljetter à 10 euro fås via Luckorna eller direkt vid dörren. Kvällen börjar med gratis danskurs kl. 18-19. AV:s lokaliteter lämpar sig också bra som träﬀpunkt då man vill träﬀa nya och gamla vänner och umgås. En ny giv är lunchmötet en gång i månaden på restaurang i centrala Helsingfors (1.2, 1.3 och 5.4). Det första lunchmötet hålls kl.14 i Café Esplanads källarvåning. Pensionärerna och blivande pensionärer samt andra intresserade i södra Finland inbjuds till vårt stora ”gulej” 20.9 i G18. Planeringen

HÄLSORESA TILL Viimsi, Estland 5–9.2.2006 Hör Er för om eventuella sista-minuten-platser! LANZAROTE (Finnmatkat) 3–17.3.2006 Hör Er för om eventuella restplatser! KRYSSNING TILL ROSTOCK med Superfast Ferries 22-24.3.2006 (on–fre) BOKA NU! För närmare information om reseprogrammet, se God Tid nr 7, 2005. Planerandet av höstens resor är redan i full gång! • • • •

Vi planerar en ost- och vinresa till Genève området för september–oktober! Den traditionella julmarknadsresan planeras detta år till Lübeck. Den likaså traditionella SENIORSKEPPET-kryssningen är också under planering! Vi förbehåller oss även rätten att komma med någon överraskning …

Folkpensionerna får nivåhöjning i september

Vi återkommer med närmare information om dessa resor så fort som möjligt! Läs GOD TID noggrant!

Den 1.9.2006 höjs folkpensionerna med 5 euro. Denna nivåförhöjning gäller även efterlevandepensionernas kompletteringsdel, särskilt stöd för invandrare, folkpensionsandelen i pensionsstöd för långtidsarbetslösa, avträdelsestödets kompletteringsdel och generationsväxlingsstödets kompletteringsdel. Som en följd av nivåhöjningen höjs också militärunderstödet i september med 5 euro och fronttilläggets maximibelopp stiger till 2,25 euro i månaden.

Information om Svenska pensionärsförbundets alla resor ﬁnns även på internet på adressen www.spfpension.ﬁ, klicka vidare på “Resor”

Regional samverkan behövs Pensionärsföreningarna i Helsingfors har sedan många år tillbaka ett etablerat samarbete inom ramen för sitt samarbetsorgan SAMS. Pensionärsföreningarna representeras vid SAMS möten av ordförande och sekreterare och/eller någon annan styrelsemedlem. SAMS väljer ordförande och sekreterare för ett år i sänder. Ett av samarbetets syften är att följa upp pensionärsförbundets bevakning av pensionärernas sociala levnadsvillkor och att omsätta dem på det lokala planet. Ett annat är att koordinera föreningarnas gemensamma begivenheter.

Närmast i resekalendern:

av programmet pågår som bäst. Evenemanget aviseras på olika sätt, i brev och i medier. Pjäsen ”Under Torparsolen” på Raseborgs sommarteater ses lördag 1.7 kl. 17.00. En resa till Åbo svenska teater är under planering. Ett eftermiddagsseminarium om vår mentala hälsa under ålderdomen (3 h) arrangeras under första veckan i oktober (De gamlas vecka) i Folkhälsans seniorhus i Brunakärr.

Möt upp! De olika evenemangen aviseras bland annat i HBL, se spalten Familjenytt och föreningar. Även pensionärsföreningarna ger information. Föreningarnas egna och deras gemensamma aktiviteter är goda inkörsportar till trevlig och givande samvaro seniorer emellan, till medlemskap i en pensionärsförening och därmed även till medinﬂytande på pensionärsförbundets verksamhet. Tilläggsuppgifter ger SAMS ordförande Majlis Kvist, tfn 0407540550 och sekreterare Valborg Louhisto, tfn 050-528 9403. VALBORG LOUHISTO

Det går även utmärkt att kontakta resebyrå BTI Nordic så berättar vi mera och postar vid behov reseprogrammen! Information och bokningar: RESEBYRÅ BTI NORDIC Ulrica Isaksson tel (019) 2674 554 fax (019) 2674 528 ulrica.isaksson@btinordic.com

8 – GOD TID 1/2006

Vägen till hälsa går via våra sinnen

Vasa Magnet Är du trött på att vänta? En ny toppmodern magnetundersökningsapparat står till ditt förfogande.

Vasa Magnet Ab Hartmansgränd 6 Tfn. 06-3275 550 65100 Vasa Fax 06-3275 553

MEHILÄINEN

Öppethållningstider: må-fre 8.00-16.00

Rolleri • • • •

inne- o. utomhusbruk kompakta däck anatomiska handtag korg, bricka, käpphållare • blå • ihopfällbar

Kumpulantie 1, 00520 Helsingfors tel. 09 229 540, fax 09 2295 4404 e-mail: info@inva-apuvaline.ﬁ www.inva-apuvaline.ﬁ

e-post: nystroms@surfnet.fi GSM 041-4551 108

Som gratulation eller för kondoleans

giv Hjärtadress. Våra adresser säljs av posten banker varuhus blomsterhandlar samt begravningsbyråer

Du kan även beställa adressen via internet eller ringa till servicenumret 0200 44002.

Sydänsäätiö Hjärtstiftelsen 09-752 7521 www.sydanliitto.ﬁ Genom att välja Hjärtadressen stöder Du Finlands Hjärtförbunds arbete.

Tunturi träningsredskap www.velomoto.multi.fi tel. 06-723 0511 Kanalesplanaden 8 68600 Jakobstad

Sinnesupplevelser är grundläggande för vår hälsa. Den positiva stimulans som vi får via våra sinnen gör att vi får känslor av välbeﬁnnande. Det gäller såväl stora som små, sjuka som friska, men positiva sinnesupplevelser har en alldeles speciell betydelse i vården av sjuka. Det har man inom vårdsektorn blivit allt mer medveten om samtidigt som kulturens och omgivningens betydelse för läkningsprocesser har blivit ett ämne för forskningen. Sverige är här ett föregångsland och en av dem som engagerat sig i saken är Birgitta Rapp som är forskningsdirektör vid Stockholms läns museum. Hon talade vid Folkhälsans och Svenska kulturfondens seminarium kring konst och hälsa som arrangerades i Åbo på senhösten. – Intryck som vi tar in via våra sinnen, syn, hörsel, smak, lukt och känsel, översätts i intryck som styr varandet och påverkar vår intellektuella förmåga. Intrycken påverkas av uppväxtplats, nationalitet, livserfarenheter, språk och religion, säger Birgitta Rapp. Hon påpekar att vi nästan har glömt att naturen är för människan som biologisk varelse den ursprungliga livsmiljön, inte den urbana miljön. – Naturen är rik på sinnesupplevelser. Små och stora mår gott av lätt solvärme på huden i trädets skugga, vindsus, fågelsång, porlande vatten och doften av frisk natur. Gamla som inte själva kan söka upp sådana sinnliga upplevelser behöver dagligen få hjälp för att exponeras för dem. Positiva sinnesupplevelser stimulerar bland annat insöndringen av hormonerna oxytocin och endorﬁn n som ger känslor av lugn och välbehag. Birgitta Rapp säger att det är viktigt att man i vårdmiljöerna är medveten om hur avgörande olika sinnesupplevelser är för människans hälsa. Det gäller inte bara naturupplevelser utan bilder och mera aktiva former som musik, dans, sång och till exempel att röra sig i en trädgårdsmiljö.

Kultur är livsnödvändigt Att konst och kultur påverkar en patient är ingen ny idé. Birgitta Rapp hänvisar till den legendariska sjuksköterskan Florence Nightinga-

le som redan i mitten av 1800-talet tog upp frågan i skriften ”Notes on nursing – what it is and what it is not”. Hennes iakttagelser rörande patienternas behov av mental och sinnlig stimulans kan med ett modernt språkbruk kallas deras behov av livskvalitet och kultur. Hennes observationer har bekräftats av senare tiders forskning. Patientens tillfriskningsprocess efter ett ingrepp påverkas till exempel av omgivningens utformning. Ett klassiskt exempel är patienter som efter en operation i sjuksängen får ligga och titta på en tegelvägg respektive en parkutsikt. Den patientgrupp som hade parkutsikt hade en tillfriskningsprocess med färre komplikationer och mindre behov av smärtstillande mediciner. Forskning har också visat att positiva sinnesupplevelser ger ökad koncentrationsförmåga och lägre blodtryck. Kulturupplevelser som ju bygger på sinnesintryck kan ge en människa bättre beredskap att klara av infektioner, psykiska trauman och sociala problem. Man har också kunnat påvisa att olika kulturaktiviteter som att gå på bio, teater, museum, konstgallerier, fotbollsmatcher och idrottstävlingar eller att delta i gudstjänster bokstavligen förlänger livet.

Glöm inte färgerna En person som drabbats av demens eller Alzheimer kan förlora intellektuella funktioner såsom språk och närminne, men känslorna ﬁnns kvar och via dem kan den här personen ta emot sinnesintryck som även påverkar tankeverksamheten positivt. – Om demensdrabbade målar tillsammans med en konstnär verkar det som färgen spelade en stor roll. Flera sinnen såsom syn, lukt och känsel engageras och det väcker känslor hos patienterna. De blir helt enkelt piggare av färg och de växer av att de känner att de kan göra något själva. Målarmötena öppnar för igenkännande och sätter igång det som är friskt. – En dement person som inte hade ätit själv på två år började äta själv efter att ha målat i en grupp tillsammans med en konstnär i ett halvt år. Birgitta Rapp beklagar att färgernas betydelse för vårt välbeﬁn-

• • • • •

nande tyvärr är en ganska outnyttjad källa till både livsglädje och förhöjd livskänsla. – Våra ögon är känsliga för grönt och det är en färg som står för trädgårdens och grönområdets inverkan på de äldres upplevelse av hälsa. Dagsljus, frisk luft och en täppa ger möjlighet till ”enkel” rekreation som både ökar livsmodet och stärker viljan att röra på sig. I naturen tar man dessutom emot intryck utan att anstränga sig och det mår vi alla bra av.

Musik stimulerar minnet

Många terapiformer bygger på verbal förmåga, men när den förmågan saknas måste andra uttrycksmedel användas. Musik används till exempel med patienter som haft hjärninfarkt. – Patienterna är många gånger väldigt arga och ledsna och de håller kanske på att ge upp livsgnistan. Det absolut viktigaste är att knyta an till den musik som är personens egen eftersom det för den här patientgruppen handlar om att återerövra sin identitet som de på grund av skadan förlorat både kroppsligt och mentalt. En av musikens viktigaste funktioner i detta sammanhang är att stimulera minnet. Musiken kan bygga broar över de skadade områdena i hjärnan och den stöder på så sätt självläkningsprocessen. Birgitta Rapp betonar att det är av fundamental betydelse att upplevelser som vädjar till sinnena noga anpassas för den situation och målgrupp som är aktuell. – Man kan inte vänta sig att en tandlös person ska kunna tugga kött eller att ett litet barn eller en skumögd demensdrabbad äldre ska kunna uppskatta surrealistisk konst. Den bildkonst man väljer för vårdmiljöer ska ha hög kvalitet och väljas främst med tanke på vårdpersonalen och den sjuka människan och inte så mycket utgående från arkitektur och funktion – En sjuk ovan bildbetraktare söker trygga bilder som väcker positiva minnen och tankar. Ett konstverk ska ge mod, tröst och sinnlig fröjd. CLARA HENRIKSDOTTER Folkhälsan

GOD TID 1/2006 – 9

FYLGIAS RESURSCENTER REGINA Fysioterapi, massage, fotvård

HÅKANS HÖRNA

Skolhusgatan 34, Vasa Tel. 06-2817791 Tidsbeställning kl. 09.30-10.30

Framtidens väderlek och vår hälsa Alla har vi en känsla av att vädret inte längre är som

det har varit och att förändringarna också påverkar os s. ”Det borde vara kallt och snö denhär tiden”, sa en pensionär som kom ut ur röstningslokalen 15 januari. Ett nioårigt barnbarn tittade längtansfullt på januarikalenderns vackra vinterbild och suckade ”såhär borde det vara också här i Karis”. Vi blir påverkade av förändringar i väderleken och den som lever får bereda sig på större förändringar under de närmaste 20–25 åren. Det visar forskningsresultat från Uleåborg där Universitetes Centrum för Arktisk medicin deltar i en undersökning om hur miljön och de olika samhhällssektorerna i vårt land skall klara de förestående klimatförändringarna. Under de närmaste decennierna antar man att årets medeltemperatur kommer att stiga med åtminstone en grad men kanske mera. Det låter inte så mycket men kring medeltalet blir det ﬂera extrema utslag av både mera varma och mera kalla perioder. Det betyder i sin tur bl.a. mera översvämningar och kortare perioder av tunnare is på sjöar och havsområden. Man beräknar att värmeböljor och hårda köldpe-

rioder kan öka dödligheten i landet (och det berör ju oss pensionärer!). – Den lägsta dödligheten har vi i Finland vid medelvärdet +14 grader. Den ökar sakta vid sjunkande temperatur och växer snabbare vid stigande värme också innan det blir en värmebölja vid det statistiskt fastslagna +25. I medelhavsländerna ligger punkten för medelvärdet tio grader högre och människorna reagerar hälsomässigt allvarligt på värmeböljor först vid +32–33 grader medan vi gör det vid +22–23. I vårt långsträckta land sjunker medelvärdet från +14 när man kommer längre norrut. – Man kan undra vad det här kan betyda för nordbor som bosatt sig i medelhavsländer och hur länge det tar att adaptera sig till klimatet.

Apoteket i Ingå Vi betjänar Må-fre 9.00-18.00 Lö 9.00-14.00

Tel. 09-221 1218

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer. Våra adresser erhålles från banker, bok-, blomster- och pappershandlar, begravningsbyråer, R-kiosker samt färdigt textade på vårt kontor. Elisabetsgatan 21 00170 HELSINGFORS Tel. 0800 134 000 med lokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

KAUSTBY OCH FOLKMEDICINERING MUSIK FÖR HELA KROPPEN! Ledjusteringspaket 3 dygn 183€/pers.

En höjning av medeltemperaturen med en grad är inte allvarligt men det är de extrema utslagen uppåt och nedåt på termometern som påverkar dödligheten. I Finland gäller det här inte bara värmeböljorna men ännu mera svårare köldperioder. Vi har hundratusentals människor som besväras av kölden i sitt liv och sitt arbete. Den växande urbaniseringen har lett till en försämring av befolkningens tradionella förmåga att klara kallare väder. Det tunnare istäcket på våra vattenområden leder till mera drunkningsolyckor vilket redan märks i norra och mellersta Finland. Man går ut på isen som förr utan att tänka på att den inte är som förr. Sjukdomar som sprids genom insekter, t.ex. ma-

laria, kommer längre norrut och det märks redan i Ryssland. Malaria kan utvecklas i Finland och det såg man på Karelska näset sommaren 1944, med drygt 200 fall av malaria bland våra trupper. Myggorna mådde bra i en tillräckligt lång värmeperiod och ﬁck parasiterna ur blodet på sovjetiska soldater som kom från södra Rysslands malariaområden. Mera än insektburna sjukdomar får vi dras med ökande infektioner, särskilt magsjukdomar, under de varma perioderna., framför allt inom områden som drabbas av översvämningar. Förekomsten och mängden av olika pollenarter kommer att förändras efter hand som gamla och nya växter sprider sig i värmen.

För oss alla är hela livet en process full av för-

ändringar. En del är vi förberedda på och andra kommer om vi vill det eller inte. En stabil och balanserad tillvaro med tillräckliga former av bärande och stödande gemenskap hjälper oss att leva med det som varit och möta det som kommer. HÅKAN HELLBERG

* * * * * * *

Hotellinkvartering i 2 pers.rum Buffet-frukost x 3 Middag x 3 Kotknackning 20 min x 1 Örtbad x 1 Bastu dagligen Mångsidigt program Fråga efter våra förmånliga gruppriser!! Avslappnade behandlingar i trevligt sällskap

KANSANLÄÄKINTÄKESKUS Pajalantie 24, 69600 KAUSTBY, tel. (06)865 0200 www.kansanlaakintakeskus.com

Flavanti TM - inhemska blåbär och tallbark i effektiv kombination - ork och energi alla dagar - för överansträngda, trötta och åldrande ögon - rörlighet till lederna

Hälsoboden Jakobstad Gågatan, Tel. 06-723 6824

10 – GOD TID 1/2006

Ordentliga halkskydd kan förhindra många olyckor, på bilden Madelene Michelsson (till höger) samt skomakare Pasi Raittinen och Reino Raittinen.

Medvetna val för god hälsa Det är mycket vi kan göra för att påverka hur vi mår. För att ha en god tid som pensionär är det extra viktigt att tänka nyttigt. Varje dag väljer vi vad vi äter, hur mycket vi rör på oss och vilka vi umgås med. Dessa val kan vara den bas som behövs för att leva ett fullödigt liv som senior i dagens samhälle. Begreppet hälsa är omfattande och vi kan med medvetna val påverka hur vi mår och hurdan hälsan är. Det räcker dock inte med att vara fysiskt frisk. Psyket och den sociala samvaron är lika viktiga. – Hur man mår psykiskt är alldeles avgörande och genom olika undersökningar har forskare kommit fram till att den psykiska faktorn till och med påverkar livslängden, berättar Lars Rosenberg. Rosenberg är överläkare vid social- och hälsovårdscentralen i Borgå, och har sedan 70-talet arbetat med förebyggande hälsovård. I dag basar han över den förebyggande hälsovården i Borgåregionen. För honom handlar det om ett kall och han beskriver den förebyggande hälsovården som ”sin sak” i livet.

Sydeuropéer lever nyttigare I åratal har läkare undrat varför sydeuropéer lever längre är nordeuropéer.

– De har en annan social gemenskap än vi nordbor, det är bland annat det dagliga umgänget med andra människor som är avgörande. Den populära olivoljan som är allmän i Sydeuropa är också en viktig faktor. Växtoljor som rypsolja och olivolja är ett bra alternativ i matlagningen och ger kroppen goda fetter till skillnad från de animaliska fetterna som smör, som många ännu föredrar i Norden. – Vi har gått mycket framåt inom den förebyggande hälsovården sedan 70-talet. Då var det vanligt att män ﬁck hjärtattacker redan vid 40-årsåldern. I dag har hjärt- och kärlsjukdomarna radikalt minskat, säger Rosenberg. Lars Rosenberg rekommenderar personer som är måna om sin hälsa att börja med ett läkarbesök. Då kan läkaren ta viktiga prover som att mäta blodtrycket, blodsockret och kolesterolvärdet. Sedan måste man utgå från provresultaten och

avgöra hur behandlingen fortsätter samt hur riskfaktorerna ser ut. Förut ansågs det att ett normalt blodtryck för seniorer består av åldern plus hundra. Det sättet att räkna är inte längre korrekt och ett normalt blodtryck för personer i pensionsåldern skall vara högst 140/90 mmHg. Faktorer som påverkar blodtrycket är övervikt,

matvanor, motion och användningen av salt.

Saltet stor blodtrycksbuse – Om finländarna skulle äta en mindre mängd salt skulle blodtrycksnivån sjunka markant i landet, säger Rosenberg. För vänner av lakrits och salmiak kan det vara bra att veta att

Avdelningsskötare Sirpa Oja demonstrerar hur manschetten till blodtrycksmätaren skall fästas vid självmätningen på hälsovårdscentralerna.

godiset höjer blodtrycket och om man lider av för högt blodtryck är det viktigt att lämna bort dem.

GOD TID 1/2006 – 11 Blodtrycksmätare för hemmabruk finns i dag till salu och har blivit allt populärare. För litet över 100 euro får man en bra mätare. Det lönar sig att satsa på en blodtrycksmätare som fästs runt armen och inte på dem som mäter blodtrycket runt handleden eftersom de inte är lika exakta. I de ﬂesta hälsovårdscentralerna och i många apotek ﬁnns det blodtrycksmätare för egenmätning. – Att själv mäta blodtrycket kan ge ett riktigt resultat då patienten inte utsätts för stressen av att en läkare utför mätningen, säger Rosenberg. Det finns dock faktorer som man bör komma ihåg när man själv gör en blodtrycksmätning. Omständigheterna runt mätningen bör alltid vara likadana för att resultatet skall vara pålitligt. – Man bör sitta ned en god stund och vila innan mätningen görs och det är mycket viktigt att manschetten sitter rätt, idealet är att man gör mätningen själv och hemma. Blodtrycksmätningen skall ändå inte göras för ofta och får inte orsaka stress.

Ut och gå i väder som väder Den dagliga motionen är viktig. En promenad på minst 30 minuter per dag är viktig för att genom att belasta musklerna uppehålla

muskelbalansen. Regelbunden motion och fysisk aktivitet belastar benvävnaden och det gör att risken för osteoporos minskar. Dieten påverkar också och genom att äta mycket ﬁsk och mjölkprodukter får vi i sig tillräckligt med kalk och D-vitamin som förebygger benskörheten. Upprätthållandet av muskelstyrkan i kroppen är även viktigt för att man inte skall förlora balansförmågan vilket leder till svindel. Många patienter med svindel undviker att röra på sig och hamnar på så sätt in i en ond cirkel. – Man skall hellre använda käpp än att låta bli att röra på sig, säger Rosenberg allvarligt. Stavgång är i dagens läge ett bra sätt för seniorer att röra på sig. Stavarna ger ett extra stöd och motiverar till motion. För att undvika halkolyckor är det en bra lösning att skaffa halkskydd till skorna. Det ﬁnns olika halkskydd att välja mellan till exempel hos skomakare. Ett bra halkskydd kostar runt 20 euro och kan förhindra många olyckor.

Gardera dig för olyckor – Vintern är besvärlig men det gäller att försöka gardera sig för olyckor och ändå röra på sig. En motionsgrupp kan vara ett bra alternativ för dem som tycker att det är tråkigt att röra på sig

ensam. Det viktigaste är ändå att var och en motionerar så som det känna bäst och att man njuter av det. Lars Rosenberg poängterar att när motionen blir en vana så är det svårt att vara utan den. Genom att välja matvaror med låg fetthalt och matlagningsfett med oljor från växtriket påverkar vi redan mycket i våra liv. Vaksamheten vid köptillfället är viktig och leder till att kunden påverkar genom att köpa nyttiga produkter. Osten är den verkliga fettboven i dagens läge. Ostdiskarna dignar av ostar, den ena läckrare än den andra. Om konsumenten inte noggrant kontrollerar fetthalten kan det innebära att den läckra osten till rödvinet innehåller upp till 39 procent animalt fett. Utbudet av ostar med lägre fetthalt har blivit allt större och det lönar sig att ta sin tid och vänja sig vid de lättare alternativen. – Minskar du på fettet, börjar vikten så småningom sjunka och redan en viktminskning på fem kilo vid övervikt är mycket bra, konstaterar Rosenberg. Vi påverkas alla av våra arvsfaktorer och miljön omkring oss men social samvaro, en vettig diet och regelbunden motion kan ge mycket för människor i alla åldrar. Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

Om hälsovård i olika former Hälsan är på tapeten i detta nummer av God Tid. Vad är hälsa egentligen? Det finns en definition på detta begrepp, liksom på det mesta här i världen. Och ingen mindre än Världshälsoorganisationen, WHO, svarar för formuleringarna. Hälsa är, säger man där, ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom. Det betyder att varje mänska bäst själv vet hur det är med den egna hälsan, hur man känner sig, hur man mår – enkelt uttryckt. Man kan tycka sig vara vid god hälsa trots konstaterad sjukdom, en annan kan tycka att det är illa beställt med hälsan, även om någon sjukdom inte har konstaterats. Att känna välbefinnande är m.a.o. det centrala. Att motion av

olika slag kan bidra till välbeﬁnnandet är väl alldeles självklart. Så motionera skall vi. Och när man talar om motion tänker väl de ﬂesta på kroppslig motion. Kroppen skall vara i trim, så mycket som möjligt. Ändå själen, intellektet, hjärnan, sinnena? Också de behöver motion för att vi skall känna oss vara vid god hälsa. Möjligheterna är legio. Bara några exempel. Tag bara detta med att läsa – böcker, tidningar, tidskrifter. Vi har ett underbart biblioteksnät i vårt land, visserligen saneringshotat allt emellanåt, men det hotet minskar knappast om vi underlåter att utnyttja bibliotekens tjänster. Ett gott råd sålunda: Ha alltid en bok på gång. Pröva nya författare, olika slag av litteratur från vetenskap och deckare till skönlitteratur och memoarer. Slumrande språkkunskaper kan väckas till liv med en bok på främmande språk. Botanisera i bibliotekshyllorna. Man kan göra fynd där.

Särskilt stimulerande för hälsan är det att syssla med någon form

av skapande intellektuell verksamhet. Att skriva t.ex. Ta den gamla hederliga brevskrivarkonsten till heders igen! Gamla vänner och fjärran släktingar blir kanske överraskade men sannolikt ännu mera glada över att få ett brev med posten. Och inte skall vi se snett på den elektroniska tekniken heller. Också ett e-postbrev ställer krav på kreativ ordhantering, som kan vara bra för välbefinnandet. Eller börja skriva ner dina minnen från år som varit. Skriv om vardag och helg, om arbete och fritid, om familj och omvärld, utan några överdrivna memoarförfattarambitioner. Kommentera gamla fotografier som finns i gömmorna. Vi vet så litet om tidigare generationer. Hjälp de kommande att få uppleva oss. Kanske intresserar det dem inte så värst mycket – ännu. Men en vacker dag kan de vilja veta mera om gångna släktled. Samtidigt ger skrivandet (och i anslutning till det kanske någon form av forskning) oss själva den andliga motion som formuleringsmödan erbjuder, en stimulerande, hälsofrämjande utmaning när tankar och minnen skall klädas i ord och meningar. ANDERS G. LINDQVIST

För Lars Rosenberg är den förebyggande hälsovården en mission som han arbetat med sedan 1970-talet.

BETJÄNING SEDAN ÅR 1744

��

Biskopsgatan 34, Borgå Tel. 019-689 4400

��

12 – GOD TID 1/2006 FÖRENINGSNYTT

Händelserikt år i Dragsfjärd Med två jubileer , Dragsfjärds

Pensionärer firade 30 år den 16 april och Dragekören den 7 maj, har två milstolpar av stor betydelse passerats i föreningens historieskrivning. Förutom dessa evenemang har föreningen haft mycken verksamhet på programmet. Västanfjärd, Kimito och Österby har uppvaktats på sina respektive 30-årsjubileer. Utfärder har gjorts till Stinas trädgård den 6 juni, till Pargas med m/s Kökar den 1 juli, bocciaspelarna for till Träskö den 26 juli och Farmors café på Högsåra den 4 augusti. Den 25 maj gav Dragekören en konsert på Gubbhemmet i Åbo och i samband därmed besöktes det nyrenoverade konstmuseet Den strategiska planeringsdagen för förbundet verkställdes i Kimito den 21 september, Rör på påkarna-evenemanget gick av stapeln den 26 september och Treklöverträﬀen hölls i Västanfjärd den 10 oktober. Ett 20-tal läkarkandidater för svenskundervisning förmedlades från Turun yliopisto till våra medlemmar. Den 3 november verkställdes den åboländska frågesportomgången i Åbo. Åboklubben vann och deltog i den landsomfattande tävlingen i Helsingfors den 9 november. Den traditionella julkryssningen gjordes den 23–24 november. Annonsbladets 80-årsgåva till pensionärerna i form av en gemytlig samvaro med dans till Dalsbruks dragspelsklubb och

kaffe med dopp blev en fin guldkant på samarbetet. Julfesten firades traditionellt den 14 december. Med var också Dragsfjärds lucia Elin Örså med tärnor. Den fina julbocken som donerades av Dragsfjärds pensionat vanns av Arvid Salviander. Den 17 december deltog Dragekören i den stora kyrkokonserten och deltog i Dalsbruks kyrka den 31 december. På höstmötet den 29 november blev det små förändringar i styrelsen och damkommittén. Ingrid Johansson som meddelat att hon på grund av sjukdom inte kan ställa upp för återval ersattes i styrelsen av Else Stenman, och i damkommittén av ElseBritt Hellström. Ture Forsbom fortsätter som ordförande för år 2006 Pentti Friberg fortsätter som reseledare. I övrigt fördelades mandaten på följande sätt: vice ordförande Gunnar Gustavsson, sekreterare Ragni Gullström, kassör Birgit Sjöholm, uppvaktningar Else Stenman. Ledamöter Göta Johansson och Margaretha Forsbom. Suppleanter Doris Åkerö och Karl-Erik Lindström. Damkommittén består av i Dalsbruk Gunvor Laakso, Marianne Qwarfordt, Vivan Engblom, Margit Gustavsson, Margaretha Forsbom och Ann-Mari Lindén och i Kyrkobyn Doris Lindroos, Berit Forsbom, Else Stenman, Tea Moberg, Gurli Sjöholm och Else-Britt Hellström. TURE FORSBOM

Tredje gången gillt för Närpes- och Kasköpensionärerna

Gratis seniorkonsert i Närpes söndag den 5 februari kl 14 Det är tredje gången på lika många år som ett stort musikaliskt samprojekt går av stapeln i Närpes i Simhallens festsal på Runebergsdagen söndagen den 5 februari kl 14. Det är Skolmusikkårens ”kapten” Anders Teir som håller i trådarna tillsammans med Närpes Sparbank som bjuder på kaffe/ dopp, Närpes stad som står INVA-skjutsarna, samt Närpes och Övermark Pensionärsförening som ”marknadsför” tillställningen – förutom till medlemmarna – till krigsveteraner, krigsinvalider och överhuvudtaget till alla äldre inklusive ledsagare som alltför sällan tar sej ut på fest. Vi räknar med att sinhallen – som drar 500 – skall fyllas med äldre från Närpes och Kaskö. Allt är gratis inklusive kaffe med dopp och vi hoppas på stort deltagande hälsar skolmusikkårens olika orkestrar, drillflickor och artister. Publikens bidrag till konserten är allsång. Vi hoppas, att yngre tar med sina äldre vänner och bekanta i sina bilar. För dem som behöver bilskjuts går det bra att kontakta ordföranden i Övermarkföreningen Helge Haag och nyvalda ordföranden i Närpesföreningen Inga Kalberg. S-E.WESTER

Förtjänta medlemmar premieras med förtjänsttecken och diplom av från vänster Inga Björkas, Håkan Malm och Per Thomasfolk. På bilden fästes förtjänsttecknet på Anni Smeds kavajuppslag.

Jubileum med Petalaxstäitje Pensionärsföreningen NyGammal

i Petalax har ﬁrat 20-årsjubileum och julfest i den vackert julprydda Nybygården. Ett 80-tal medlemmar satt bänkade i festsalen, då ordförande Inga Björkas hälsade välkommen till jubileumsfesten. Ett speciellt välkommen riktade hon till kvällens hedersgäster styrelsemedlemmen i SPF Håkan Malm, ombudsman Per Thomasfolk och kvällens föredragshållare MI-rektorn Ebba Carling. Under det gångna året har tre medlemmar Manne Nyström, Paul Lolax d.ä. och Lars Nygrund, vilka ofta bidragit med musik vid olika tillställningar, avlidit och de hedrades med en stunds tystnad. Margareta Råstu, mångårig sekreterare och tidigare ordförande i föreningen hade på ett förtjänstfullt sätt skrivit ned historiken från de gångna 20 åren. Det var dåvarande verksamhetsledaren Else-Maj Johnsson som tagit kontakt med pensionärerna i Petalax. Under våren och hösten 1985 grundades så pensionärsföreningen NyGammal (Ny från ”Nybyin” och Gammal från ”Gamälbyin” som de två byarna benämns i Petalax). Första styrelsen bestod av ordförande Laura Östberg, vice ordförande Harry Nordström, sekreterare Sylvia Nordström, kassör Charles Häggblom, husmor Svea Stenbacka och styrelse medlemmarna Helmer Lindqvist och Ester Syrén.

Teater och föreläsningar Föreningens verksamhet har varit aktiv med regelbundna sammankomster i Pensionärshemmets

samlingssal. Årligen har Medborgarinstitutet ordnat med ett antal intressanta föreläsningar, som varit välbesökta. Julfester, vår- och höstfester har också anordnats regelbundet. Medlemmarna har deltagit i tillställningar ordnade av pensionärsdistriktet, förbundet och grannföreningarna. Likaså har besök på Vasa Teater och Böle-revyn i Närpes förgyllt vardagen. Rekreation i form av resor, Norrvallavistelser och dylika begivenheter har också engagerat medlemmarna. Ett fotografialbum med bilder från olika aktiviteter har också introducerats och förvaltas i detta nu av ordförande Inga Björkas, som gärna tar emot bilder rörande föreningsverksamheten. Till medlem i Malax kommuns äldre råd har utsetts Dolly Fant. Föreningen har i detta nu 166 inskrivna medlemmar. Nuvarande styrelse består av Inga Björkas ordförande, Per-Ove Berglund vice ordförande, Inga Lidman sekreterare, Dolly Fant kassör, Vera Fant husmor, samt styrelsemedlemmarna Disa Nygrund, Doris Nordlund, Åke Nordlund, suppleanterna Nils Söderlund, Karin Sandström och John Backgren. Efter historiken fick Håkan Malm ordet. Han berättade om förbundets engagemang i olika frågor pensionärerna till fromma. Han gladdes också över valet av Samuel Lindgrén, en välkänd och betrodd skolman i Svenskfinland med rötter i Österbotten, till ny förbundsordförande. Medlemsvärvningen borde intensifieras framhöll han, många röster ger kraft åt ställda krav. En god nyhet förmälde han också, då han berättade att mediet

God Tid skäll utökas från sju till nio nummer per år. Det var nu dags för utdelningen av beviljade förtjänsttecken och diplom till förtjänta medlemmar. Premieringen förrättades av Inga Björkas, Håkan Malm och Per Thomasfolk. Följande medlemmar fick emotta utmärkelsen: Sylvia Nordström, Svea Stenbacka, Harry Nordström, Helmer Lindqvist, Anni Smeds, Karl Båskman, Vilhelm Strandberg, Birgit Strömsbäck och Margareta Råstu.

Petalaxstäitje Därefter följde julmiddag bestående av ”Petalaxstäitje” (Petalax stek) och som dessert plommonkräm med vispgrädde. Gott så det förslog! All heder åt kockarna i köket. Efter maten gavs ordet åt Ebba Carling som på ett inlevelsefullt sätt berättade om sina jular i barndomshemmet i Åmossa, julsederna under sina missionärsår i Afrika och nu då hon i sin lägenhet i Närpes bjuder in handikappade och invandrarfamiljer och ger dem extra julglädje. Ett uppskattat framförande! Per Thomasfolk informerade om distriktets festtillfällen och resor som kommer att anordnas under det kommande året. Skolflickorna Malin Backgren och Joseﬁn Blomqvist sjöng julsånger och Malin och hennes farfar John sjöng en visa från sommarteatern Bykiston. Allsånger ingick också i programmet. Orkestern Korsdraget spelade med bravur till dansen som tråddes i timmarna två. BERTEL FANT

GOD TID 1/2006 – 13 FÖRENINGSNYTT

I Esbo har man spelat boccia i tio år

ESP:s bocciaspelare vid jubileumsårets sista speldag i Dalsvik bollhall. 112 medlemmar som spelar varje torsdag, vår och höst, totalt 33 speldagar, en och enhalv timme per gång! Foto PEKKA SALONEN Vem hade trott att när vi för tio år sedan, på Kaj Ahlgrens och Christian Blombergs initiativ, startade Bocciaspelet skulle samla så många entusiaster kring 12 bocciabollar och en målboll? Deltagarna kommer från sex av Esbo svenska pensionärsförenings klubbar, allt från Alberga i öster till Köklax i väster och från Gäddvik i söder till Gammelgård i norr. Grundtanken är att lagen spelar två gånger mot varandra under ett år. – Förstår ni vad dethär betyder? Jo – du får bekanta från hela Esbo och det skapar en gemenskap som är omöjlig att värdera! För den enskilda medlemmen betyder det att du får många vänner som du träﬀar minst en gång i veckan och får utbyta tankar och åsikter med! Det om någonting ger vardagen den guldkant som alla behöver. Våra Bocciaspel organiseras av ordföranden och sekreteraren och två representanter från varje klubb. Dessa personer sköter sedan planservicen som före varje speldag drar upp 19 spelplaner med färgade plastrep, enligt egen konstruktion och som efter spelens slut igen avlägsnas. Dessutom sköter vi själva den synnerligen viktiga resultatoch nyckelservicen. Föreningen står för planhyran och spelbollarna, tretton stycken per bana har medlemmarna själva bekostat. Ni kan ge er attan på att när spelledaren blåser till spel, då är alla spelare på plats! Jubileumsfesten ﬁrades kring Solveig Forsbergs rågade bord, med sång av kvartetten

”Gläntan”, allsång, musik och dans med Ecca Sjöblom, hyllningsdikter av Rose-Mari Pitkänen, Gretel Roth och Christian Blomberg

samt många uppvaktningar, ingen nämnd men ingen heller glömd. Kaj som varit med och startat boccia verksamheten förärades

Höstseriens medaljörer: 1. Köklax 2, 2. Hagalund 4 och 3. Köklax 3. Foto INGVALD LINDÉN

Spelarna har samlat till varsin gåva till avgående ”Årets Esbo-pensionär”, Christian Blomberg och hans vapendragare Thorbjörn Söderström, som vardera överlåter sina göromål åt efterkommande. Foto INGVALD LINDÉN

med föreningens Bordsstandard och alla bocciaspelande klubbarna ﬁck, ESP-Boccians 10-årshistorik, som Thorbjörn Söderström och

Christian Blomberg hade sammanställt. En särpräglad minnesmedalj delades ut till 31 medlemmar som varit med alla tio år. Ordföranden uppvaktades med en tiﬀanymedaljong, med sex gula och sex röda kulor plus en målkula, symmetriskt placerade i ring runt målbollen. Medaljongen är gjord av glaskonstnären Birgit Benedek. Den 12 januari 2006 inledde vi Bocciaverksamheten för våren 2006 med 34 lag och när den slutar i början av maj, inleder cirka 50 medlemmar Petanquesäsongen ute på två platser, nämligen på måndag kl. 10.00 invid Gäddvik servicehus ”Gäddhuset”, och på torsdag samma tid på Lagstad skolas sportplan invid Esbo Domkyrka. Den här typen av verksamhet som ger lagom motion och underhållning passar för alla från 60 till 90 år (vi har åtta medlemmar som är över 80 med i verksamheten, den äldsta 89 år) och lika många kvinnor som män och för alla spelande deltagare är tillfredsställelsen lika stor när spelbollen stannar intill målbollen. Hurra! Kunde inte SPF:s verksamhetsledare ordna regionvis Bocciaspelträffar där föreningarna tävlar om vem som kommer närmast målbollen, t.ex. under SPF:s motionsvecka och i samarbete med Solvalla i söder och Norrvalla i norr? Det undrar vi ESP-bocciaspelare? I jubileumsyrans tecken. Hälsningar från Esbo! CHRISTIAN BLOMBERG

Vy över Bocciafesten i Esbo centrums brandkårshus där 140 personer fått plats runt borden. Festen var mycket väl ordnad av Solveig Forsberg. Foto INGVALD LINDÉN

Thorbjörn Söderström överlåter som en stafettpinne vårens färdiga spelprogram till Marco Ekroth som skall fortsätta med resultatgivningen. Foto INGVALD LINDÉN

14 – GOD TID 1/2006 FÖRENINGSNYTT

Pojopensionärer fyllde trettio år

Elvi Degerlund ﬁck ta emot pensionärsförbundets förtjänstteckan av ombudsman Jan Holmberg. I mitten Pojoföreningens ordförande Gunnar Mietala. Pojo pensionärer ﬁrade sitt 30-

årsjubileum den 29 november på Högåsa, där ett 70-tal föreningsmedlemmar bänkat sig runt blomster- och ljusprydda bord. Ordföranden Gunnar Mietala

hälsade alla välkomna, Ulla Dönsberg läste en dikt, skriven av Kurt Westerholm till föreningens 10årsjubileum, varefter tolv föreningsmedlemmar, som under året fyllt jämna år uppvaktades med en ros. Föreningens ”nestor”, Elvi Degerlund, som varit föreningens kassör under åren 1987–2001 och som därefter fortsatt som styrelsemedlem fick ta emot Svenska pensionärsförbundets förtjänsttecken, vilket överlämnades av ombudsman Jan Holmberg. Sekreteraren Ulla Dönsberg presenterade 30-årshistoriken, som delas ut till alla föreningsmedlemmar och de nuvarande styrelsemedlemmarna avtackades med en för tillfället skriven hyllningsdikt .

Muntra skratt Inga-Britt Qvarnström läste några advents- och julbetonade dikter, varefter Portmans meddelade, att julmiddagen är serverad. Efter en

CHARAD. Många muntra skratt hördes, när de närvarande försökte gissa, vad de utklädda personerna föreställde. Foto JANNE HOLMBERG

god och riklig middag följde den mera lättsamma delen av programmet. Programkommittén uppförde en charad och många muntra skratt hördes, när de närvarande försökte gissa, vad de utklädda personerna föreställde. Mest bryderi förorsa-

kade ”åsnan” och ”rövaren”, men många lyckade med att gissa rätt på vad alla föreställde och ännu ﬂere listade ut, att ordet man sökte var ”jubelår”. Jan Holmberg framförde Svenska pensionärsförbundets hälsning

till den jubilerande föreningen, Gun Khattab sjöng visor och fick deltagarna att stämma in i allsången. Efter kaﬀe och tårta följde dans till Nisse Sandströms musik. U.D.

Syglada damer tillverkade 46 Unicefdockor I fjolårets sista nummer av God Tid fanns en bild på fyra dockor som Åbo svenska pensionärsklubb hade påbörjat – bara en av dem var färdig. Till klubbens julfest i december hade dockskaran utökats till 46 stycken och såldes i ett nafs. Därmed kunde sekreterare Anja Björkfelt sända drygt 900 euro till Unicef inom ramen för projektet som i Finland går under namnet ”Anna ja Toivo”. De syglada damerna har bidragit till att många barn i Afrika nu blir vaccinerade mot smittosamma sjukdomar. Av bara farten kommer produktionen av dockor att fortsätta. Foto MARGARETHA HELLMAN

Sångarglädje i Åbo Åk buss med Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

Har man en kunnig och inspirerande dirigent går det bra att starta nya sångkörer. Under ledning av Kalervo Kantola sjunger kören 60+ i Åbo svenska pensionärsklubb med stor glädje och har bl.a. uppträtt på den allåboländska julkryssningen och på klubbens julfest. I vår planeras sång på några avdelningar inom äldreomsorgen. -cå. Foto Margaretha Hellman

GOD TID 1/2006 – 15 FÖRENINGSNYTT

Minnesvärd julfest i Vanda Vanda svenska pensionärer har ﬁ-

rat julfest. Ja, än sen, det har väl alla pensionärer gjort får vi väl hoppas. Så vad är det nu för särskilt med Vanda kan man ju fråga sej? Men, det är nog ibland så att något som räknas som en helt vanlig, traditionell julfest kan utforma sig till nånting utöver det väntade, nånting man minns med värme och gärna återgår till i sina tankar. I mitt tycke blev vår julfest just

en sådan fest. Och det kan vi tacka två speciella personer för. Personer som vi har förmånen att kunna be om medverkan, personer som villigt ställer upp för oss och gärna kommer till våra tillställningar. Den ena är vår ex-kyrkoherde Ilkka Turkka, som med de grå tinningarnas charm utstrålar ett saktmod, en sinnesro och värme som smittar av sig. Den andra är vår mångsidigt kunniga kantor Håkan Wikman

Vi sjöng julsånger under kantor Håkan Wikmans ledning.

som med sin mera ungdomliga energi och sitt skämtlynne drar alla med sig i sång och glädje. När Ilkka läste julevangeliet kunde man känna sig förflyttad till den mörka natten i Betlehem där den strålande stjärnan lyste över det nyfödda barnet. Och när sedan Håkan satte sig vid pianot och vi alla stämde in i de gamla, kända julpsalmerna, ja, då var det faktiskt jul! Sedan bidrog naturligtvis glöggen och den goda julmaten med

alla traditionella rätter också till att höja julhumöret. Och likaså kaﬀet med jultårta. För att nu inte glömma tomtarna som svärmade in och delade ut ett litet paket till alla. Vi sjöng julsånger under Håkans ledning och Ilkka sjöng solo för oss med Håkan vid pianot. Vi ﬁck bara lyssna och njuta. Härligt! Till sist hade Katarina Sirenius och Håkan ordnat en överraskning för oss: de spelade fyrhändigt på piano Tomtarnas vaktparad

och Dagen är kommen så att taket närapå lyfte sig. Applåderna rungade! Så blev det dags för hemfärd. Vi hoppas att alla var nöjda, några missnöjda miner kunde åtminstone inte jag upptäcka. Pensionärernas julfest var ett minne blott, förhoppningsvis ett vackert sådant. God fortsättning på det nya året!

Gröt- och julfest firades i Hagalund

förkläden hade bjudit på kaffe under årets födelsedagsfest. Peppe Waenerberg ledde allsången ackompanjerad av Rune Holmström, som till en början sjöng en ny sång för barn och barnsliga. Peppe ledde som vanligt sången mästerligt. Som socker på botten bjöds på kaﬀe med plommonlängd och

pepparkakor. Aysha Andersson läste en berättelse om en julafton till havs under storm med ett lyckligt slut. Det sjöngs ännu några sånger, varefter det var tid att bege sig hem med ytterligare ett trevligt julfestminne i bagaget.

Tomtarna som svärmade in och delade ut ett litet paket till alla.

Hagalundklubben i Esbo ﬁrade sin sedvanliga gröt- och julfest den 14 december. Flera av medlemmarna hade varit sysselsatta med att förbereda festen och dekorationen kom igång genast då den allmänna lunchen hade avslutats. Vår huvudkemist Peppe kom tidigt och började koka glögg. Risgrynsgröt hade beställts av servicehusets kök. Daisy hade bakat plommonlängder och gottpåsarna, som sedvanligt var dekorerade av Tobbe, för att utdelas åt luciabarnen, hade packats med godis. Allt blev så småningom klart så att medlemmarna kunde anlända. Det blev en stor tillströmning, 122 medlemmar bänkade sig runt borden, det blev faktiskt litet trångt då plats hade reserverats så att luciabarnen från Vindängens 4:e klass kunde uppträda. De har ju redan i över tio års tid underhållit oss med sång vid dessa fester. Till en början bjöds på en mugg glögg med russin och mandel, den smakade gott och värmde, då vädret ute var gråkallt och ruskigt. Barnen hade klätt om sig och var klara för intåg. Daisy läste nu julens evangelium. Lamporna släktes och luciabarnen med tomtar och stjärngossar kunde marschera in i salen

sjungande och med brinnande ljus i händerna. De sjöng flera lucia- och julsånger till pianoackompanjemang. Barnen sjöng klart och rent, det var ett nöje att höra dem och de ﬁck ljudliga applåder då de avtågade. Det var en stund

Luciabarnen med tomtar och stjärngossar marscherade in i salen sjungande och med brinnande ljus i händerna.

som gick till hjärtat och mångens öga fuktades. Efter detta bjöds det på riktigt god risgrynsgröt med socker, mjölk och kanel. Det var ”ﬂickornas” tur att bära ut gröten, då ”pojkarna” med gula

ELSA EKLÖF sekreterare

THORBJÖRN

16 – GOD TID 1/2006

EGON för goda samtal

EGON för goda samtal är en självgående grupp av människor med liknande behov, erfarenheter eller upplevelser. Tillsammans vill de utbyta tankar och ventilera känslor. Genom att samtala kring frågor som berör dem personligen kan de få ny inspiration. De ger och får stöd av andra i samma situation och stärker på sätt också sin egen utveckling. Tanken bakom självgående grupper är att man samlas på lika villkor. Alla är likvärdiga i gruppen och gruppen fungerar utgående från deltagarnas behov. Till en självgående grupp kommer man frivilligt och deltar så länge man själv känner för det. Var och en är expert på sitt eget liv. Man utgår ifrån att resurserna ﬁnns inom deltagarna själva. Arbetet drivs av dynamiken i gruppen.

Rundan Samtalet är det viktigaste redskapet, som i grupperna fungerar som Rundor. Rundan är en samtalsmetod – en vuxendialog – där ordet går runt i gruppen så att varje deltagare har möjlighet att tala fritt utan att någon avbryter, invänder eller kommenterar det som sägs. Råd ger de andra bara om någon ber om det. Det är viktigt att varje person utgår från sig själv. Fördelen med Rundor är att varje deltagare får plats och tid att uttrycka sig utan att det värderas. Rundan är aktivt lyssnande i praktiken. Genom delad livserfarenhet, medmänsklighet och sunt förnuft kan man bearbeta vanliga vardagsproblem och hitta alternativa vägar att lösa dem. Gruppen samlas inte bara för att argumentera utan för att stöda varandra.

Så här fungerar EGON-grupper: Det praktiska ansvaret ligger hos en igångsättare; en person som stöder gruppen i början och själv deltar så länge det är meningsfullt. Igångsättaren ser till att det ﬁnns utrymme för alla och att Rundan fungerar och är med och skapar en god atmosfär i gruppen. Egon är en liten deltagarstyrd samling, som regelbundet träffas för att bearbeta gemensamma frågor. En grupp kan bestå av 5-8 personer, som tar fasta på medlemmarnas

Bli igångsättare Du som själv vill utvecklas som lyssnare, inspiratör och gruppsammanhållare kan sätta igång en grupp. Igångsättarens uppgift är att i början stöda gruppen och ser till att rundan fungerar och att det råder en god atmosfär i gruppen. värdefulla samlade kunskaper. Tillsammans kommer deltagarna överens om gemensamma praktiska frågor, såsom plats och tid, tystnadslöfte samt sättet att arbeta. Alla är lika välkomna, kvinnor och män, singlar och personer med familj. Huvudsaken är viljan att samlas och att dela med sig av sina erfarenheter och önskan att utvecklas. Vanliga är grupper för olika skeden i livet: grupper för välbeﬁnnande och livskvalitet. Ofta uppstår självgående grupper som en fortsättning på kurser eller andra aktiviteter där människor med behov att samtala kring liknande frågor vill träﬀas i grupp. CHRISTINA LÅNG

EGON är Svenska studiecentralens nystartade aktivitet för självgående grupper. Motsvarande verksamhet kan även kallas för samtalsgrupper, stödgrupper, föräldra- eller anhöriggrupper m fl. I Sverige har självhjälpsgrupperna blivit mycket populära. Studiecentralen ordnar kurser för igångsättare. Följande kurs hålls i samarbete med Svenska pensionärsförbundet och Folkhälsan i Nyland, to 16 februari 2006 kl. 10–16. Intresserade kan kontakta Christina Lång, tfn 09-612 907 11 (ti–to) eller per e-post: christina. lang@ssc.fi för närmare upplysningar. Anmälan görs SPF-ombudsmannen Jan Holmberg, tfn 09-728 88210 eller 045-657 5848, e-post jan. holmberg@spfpension.fi.

Så här fungerar EGON självgående grupp: • • • • • •

Benita Ahlnäs är frilansjournalist, pensionerad bibliotekarie och leder Borgå stads seniorklubb.

Allt som sägs stannar inom gruppen – tystnadslöftet är viktigt. Deltagarna håller tider för start och avslutning – det får inte ﬂyta ut. Den som vill vara anonym respekteras – det underlättar för många. Ingen avbryter den som talar – det är viktigt att få tala till punkt. Råd ger man bara då någon ber om det – tiden kanske inte är mogen. Den som vill sluta i gruppen säger till och tar adjö – attbara utebli accepteras inte.

STÖD DET FINLANDSSVENSKA BILDNINGSARBETET Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp till förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten. Närmare information ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm, tfn 09-6844 570

Förkyld men inte rådlös Hur vill jag ha det? Vill jag bli en bättre människa i hopp om att det stundande året ska bli ett bättre år, vad man nu kan mena med bättre, eller ska jag fortsätta i gamla hjulspår? Det heter att var och en är sin egen lyckas smed, men livet blir inte alltid som man har tänkt sig. Många drabbades just inför jul och nyår av förkylning. En banal åkomma kan

man tycka medan omgivningen kommer med goda råd för ett snabbt tillfrisknande med hjälp av allsköns underkurer. Känner du igen dig? En dag är din näsa täppt, ögonen inflammerade och du mår pyton och skulle helst stanna kvar i sängen. Men det går inte. Andra människor är beroende av dina insatser. Som den aktiva senior du är så har du åtagit dig en massa uppgifter börjande från att passa barnbarnen eller ta hand om dina åldrande släktingar. Än en gång konstaterar du att de system som du har byggt upp är bräckliga och att det kanske inte finns en reservplan. På något sätt hankar sig tillvaron vidare. Förkylningen varar inte i det oändliga utan förr eller senare sker ett tillfrisknande. Du har än en gång besegrat förkylningen som du trodde att inte skulle bita på dig, eftersom du har gjort det yttersta för att gardera dig med tanke på att det finns människor i din närmiljö som är beroende av att du håller dig frisk. I gränslandet mellan förkylning och tillfrisknande ges det tid för eftertanke. Det är tankar man kanske inte hinner fördjupa sig i då man har hälsan och allt rullar på. Hur vill man egentligen leva sitt liv? Ska man fortsätta eller är det kanske värt att avge nyårslöften? Nej, nyårslöften brukar vara svåra att hålla. Vad tycks, bästa läsare av God Tid? Brukar du skriva agendor för att strukturera din tillvaro. Eller har du kanske gett upp i misströstan om att det är just precis så som det stod på en av a-fyrorna på din anslagstavla: – Ur kaoset talade en röst som sade ”le och var glad, ty det kan vara värre”. Och jag var glad. Och det blev värre! Hur kan en halvårsmålsättning se ut och vad är viktigast? Fundera på saken. Vad är det viktigaste för just dig? För egen del handlar det om tre huvudlinjer; hälsa, arbete och familj. Hälsan är av grundläggande betydelse och i det begreppet ingår förebyggande åtgärder i form av en välavvägd kost och motion. I hälsan ingår också hemmet och närmiljön. Det andra är arbete för både egen och andras försörjning. Det tredje är mera tid för familj, släkt och vänner. Dehär begreppen kan utvidgas så att hemmet skulle vara trivsamt och någorlunda välstädat och inte belamrat med en mängd, blockerande prylar och papper. Här några tankar på nyårsnatten efter att jag än en gång, men i år med täppt näsa och ihållande hosta, hade lyssnat på Alfred Tennysons Nyårsklockan i en tv-utsändning från Skansen:

”Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten mot rymdens norrskenssky och markens snö: det gamla året lägger sig att dö… Ring själaringning över land och vatten. --Ring in i det nya och ring ut det gamla i årets första, skälvande minut. Ring lögnens makt från världens gränser ut, och ring in sanningen till oss som famla. --Ring, klocka ring… och seklens krankhet vike; det dagas, släktet fram i styrka går. Ring ut, ring ut de tusen krigens år, ring in den tusenåra fredens rike.” Orden är i högsta grad relevanta idag som är. Många av God Tids läsare minns

säkert den gudabenådade Anders de Wahls recitation av Nyårsklockan, i ett årligen återkommande nyårsprogram från Skansen i Stockholm som radierades och kunde höras även i vårt land om man lyckades få in den rätta frekvensen.

BENITA AHLNÄS

GOD TID 1/2006 – 17 SENIORDANS

2005 viktigt år för seniordansarna God Tids läsare önskas god fort-

sättning på det nya året! Det samma önskas åt Svenska pensionärsförbundet. Samtidigt ett varmt tack för att vi fått berätta om vår härliga seniordans i er tidning under så många år, ända från det vårt förbund grundades (1985) och faktiskt redan från allra första tiden (1979) kunde man läsa i God Tid om dem den nya motionsformen för pensionärer, seniordans. Vår strävan och vårt hopp är att allt flere skulle komma med och börja dansa. Att träffa nya mänskor, känna gemenskap, få motion på köpet, det ger seniordansen, och man är inte längre så ensam. Till slut blir det helt enkelt ett behov att vara med att dansa och träffa sina nya vänner. Det nordiska och internationella samarbetet vidgar ytterligare vyerna. Förra året var ett viktigt år för oss. Vi firade förbundets 20årsjubileum i samband med årets seniordansstuga i Helsingfors. Då strålade landets seniordansledare samman för att lära sig årets nya danser, över ett veckoslut. På dansstugan delas varje år ut ett stipendium åt en dansledare ur Margareta Grigorkoffs stipendiefond. I år gick stipendiet till Mona Forsström stiftande medlem i förbundet, duktig dansledare och skicklig koreograf. Hedersordförande Margareta Grigorkoff överräckte själv stipendiet åt Mona

Mona Forsström utågs till årets seniordansare.

under rungande applåder! Vår jubileumsfest-middag hölls på Handelsgillet, en oförglömlig kväll (läs om festen i förra God Tid). Nu har vi ett nytt år och ser med tillförsikt framåt. Vi har många nya idéer. För tillfället skickar alla ledare in sina årsrapporter som hela vår verksamhet vilar på. Det är spännande. Hur var året? Hur många ledde grupper, kurser. Hur många seniordansträﬀar och uppvisningar har hållits. o.s.v. Årets verksamhetsplan håller på att ta form. Vi vet redan att den 4–5 februari hålls en kurs i nordiska sittdanser i Vörå. En nordisk sittdanskurs hålls också 15–16 februari i Åbo. Vi planerar dessutom en grundkurs i Helsingfors i början av mars. Ledarnas egna övningstimmar i Tomas kyrkas gymnastiksal börjar 19 januari och

PRIVATLÄKARE

Vita Fysio

Läkarmottagning

Fysikalisk undersöknings- och vårdanstalt - även hembesök

fortsätter varannan vecka till början av maj. Jätte viktig är sedan sommarseniordansen vid Tomtebo (vid Fölisön i Helsingfors). Men dit är ännu långt. Årets viktigaste händelse blir i alla fall Nordisk seniordansledarträﬀ 14-19 augusti i Åbo. Vårt och det ﬁnska seniordansförbundet står för arrangemangen. Gemensamma planer har vi redan hållit på med i över ett år. Från varje nordiskt land kommer 25 ledare. Från vårt 50 eftersom vi har två seniordansförbund. Årsmöte hålls i mars i Helsingfors. Det här är ett litet smakprov på förbundets kommande aktiviteter. Mera får ni höra under årets lopp. Flere seniordansare står på önskelistan för detta år! Vi vill så gärna sprida dansen för den ”ger glädje – gör glad”! KATE BJÖRKMAN

Förfrågningar och anmälningar till kurser. Kontakta: Kursledare Gun Svenlin, Holmängsvägen 12, 66600 VÖRÅ tel. 050-3728168, 06-38330870 Sekreterare Marita Granholm Sökögränden 16 C 59, 02360 ESBO tel. 050-5397936, 09-25667346

NATURAMED

Källängsvägen 1 65610 Korsholm (06) 3223566 eller 050-597 4075 vitafysio@netikka.fi

FORTODOL

Ger lindring av all slags värk.

Karin Munsterhjelm-Ahumada Specialist i allmän medicin Nyckelbegrepp: - Långvarig trötthet o värk - Kroniska sjukdomar - Jästsyndrom - Nedsatt immunförsvar - Infektionscirklar - Biokemisk individualitet - Funktionsmedicin - Antioxidantterapier - Ortomolekylär psykiatri

Björknäsgatan 26A 6,EKENÄS 019-241 5280 Tidsbest. må, ti, on, fre 13-14, med förbehåll för förändring Mottagning även på: HELSINGFORS, Kruunuhaan antioksidanttiklinikka tel. 09-626 388 Åbo, Lääkäriasema Biomeds tel. 02-250 7999

Corner, Kristinestad Tel. 06-221 2228 Må-Fre. 9-17 Lö 9-14

MEDICINSK LASER

MEDICINSK LASER LINDRAR OCH LÄKER!

vid spänning, smärta och inflammation i ex. leder, muskler, hud, slemhinnor och bihålor Laserbehandling * Sjukvårdsservice

F:ma Marianne Ekholm

ÄVEN ESÖK HEMB

Hälsovårdare, sjukskötare. Tel. 040-565 1290 Höijersv. 6, Ekenäs Medicinsk laserbehandling för behandling av t.ex. smärta, inflamation, hudproblem osv. * Med många års erfarenhet * Fem olika typer av starka och effektiva medicinska lasrar för olika slag av behandlingar. Dessutom kirurgiska lasrar för t.ex. * borttagning av nippor, vårtor, fibrom, pigmentfläckar osv. * borttagning av alla slags tatueringar med den nyaste lasertypen, Q-switchad N:YAG Mottagningar i Ingå, Ekenäs(Medek), Helsingfors (Eira läkarstation)

Medicinsk laserbehandling 3 olika laser. Massage, Reiki, taktilstimulering. Även hembesök Svartå, Karis med omnejd. Massageterapeut/beröringspedagog

Rita Wikström, 040-523 7659 rita.wikstrom@pp.inet.fi

www.laser.se/chrisse chrisse.backstrom@mobiili.net Sjukskötare YH, inre med., kir., psyk. Chrisse Bäckström Tel. 0405 47 57 99 eller 0500 78 27 99

SPECIALTANDTEKNIKER Specialtandteknikers Tel 06-317 9137 tjänster Handelsespl. 20B

Sudoku i God Tid

TANDTJÄNST ÅKERS HAMMASPALVELU

Tel. 06-380 8127 Vöråv. 38A Närpesvägen 11 Tel. 06-222 2537

Sudokuﬂugan har säkert redan bitit många av våra läsare. Nu bjuder också God Tid på denna form av hjärngymnastik. Sven Öhman i Jakobstad som bjuder på problemrutorna beskriver svårighetsgraden som medelsvår.

1 6

7 9 5 4 5 2

Regler:

4 2 3 6 9

7 1 2 3

9 2

8 8

5 3 7 9

1. Varje rad (vågrät och lodrät) skall innehålla siffrorna 1–9. 2. I varje markerat fält om 3 x 3 rutor skall också siffrorna 1–9 finnas. 3. De givna siffrorna får inte flyttas. 4. En siffra får inte förekomma mer än en gång per rad eller markerat fält. Lycka till! Lösningen finns på följande sida.

OPTIKER Optisk specialaffär

KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 Ekenäs, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949

Kungsg. 6. Tel. 019-241 1586

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Senatorns Köpcenter � 09-298 1927

BESTÄLLNINGSBUSSAR

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ

019-524 3993, 0400-492 146 Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

ÖGONLÄKARE KURT GROP Ab / Opticus Åsgatan 2, Lojo Tidsbest. tel. 019-325 707

18 – GOD TID 1/2006

Åbo Svenska Teater våren 2006 nydramatisering av Rakel Liehus roman HELENE det sista stormiga rummet

urpremiär 11.2 kl.18.00 www.abosvenskateater.fi info@abosvenskateater.fi biljetter@abosvenskateater.fi

Fr. Lö. Sö . On. Fr. Lö. Sö.

27.1 28.1 29.1 1.2 3.2 4.2 5.2

kl. 19 kl. 19 kl. 16 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 16

Vi spelar på Brandkårshuset i J:stad

BOKHYLLAN

Varför gick allt så snett? Dikter med känsla och lyhördhet

Lena Lenander (pseudonym) har skrivit en bok om sin mors sjukhusvistelse. Hon har gett boken titeln Mammas sista vår. Författaren säger att hon skriver för att varna äldre personer som söker vård i Helsingfors om hur omhändertagandet kan vara. Hon vill väcka debatt men hoppas samtidigt att boken kan användas i undervisningen av vårdstuderande. Författarinnans mor led av lätt minnesförlust men hade ingen diagnostiserad sjukdom. Hon ängslades för sin man som akut hade tagits in på sjukhus för operation, låg mestadels till sängs på dagarna och åt ingenting. Orsaken att hon fördes till sjukhus var att hon hade fallit och blivit sittande på golvet utan hjälp. Hon flyttades mellan olika sjukhusavdelningar och sjukhus. Orsaken till att benen inte bar tog man aldrig reda på. Vårdpersonalen hade inte tid med henne eller de anhöriga. På grund av ﬂyttningarna var vårdarnas antal stort. De lärde sig inte känna sin patient och patienten lärde sig inte känna dem. Hon hade svårt att kommunicera med vårdarna, bl.a. på grund av språket, och att lita på dem. Hon tappade självförtroendet och uppfattningen om tid och rum och blev allt svagare Efter sju veckor avled hon. Det är många frågor som Lena Lenander ställer. De gäller vården eller avsaknaden av vårdåtgärder, långsam och bristfällig diagnostisering, oförmåga att förstå patienten och reagera på uttryck av smärta, förvirring, otrygghet och rädsla.

Hon förundrar sig över att informationen mellan olika vårdavdelningar inte fungerar och är bestört över att de anhöriga inte tas med i vårdplaneringen. En anmärkning mot en hårdhänt behandling ledde ingen vart. Lena Lenander förde dagbok över sina iakttagelser på sjukhusen. Hon besökte sin mor nästan dagligen och gjorde sitt yttersta för att påverka sin mammas vård till det bättre. Tack vare dokumentationen är boken trovärdig. Därför utgör den både en gripande skildring om en varm mor-dotterrelation och ett avslöjande skräckscenario över hur det kan gå då allt går snett i vården. SAMUEL LINDGRÉN

Lena Landelin Mammas sista vår Sahlgrens förlag Ab Tryckår 2005 ISBN 951-9016-49-X

AFORISM Livet är för kort för att lekas bort men för långt för att tas helt på allvar. MAJSI ÅHMAN

Korsholms förutvarande skoldirektör John Österlund, numera återbördad till hemgården i Kaitsor, Vörå har inom vårt förbund framförallt gjort sig känd som sammanställare av kluriga uppgifter i österbottniska kretsens frågesporttävlingar. Den som har följt John Österlunds aktiviteter som pensionär har kunnat ta del av ett ﬂertal konstutställningar i vilka han har ställt ut sin akvareller. Nu har han presenterat sig som poet. För någon månad sedan utkom diktsamlingen Blomsterfång, illustrerad med författarens egna tuschteckningar. Liksom i sina akvareller har ha låtit naturen tjäna som inspirationskälla. Känsligt, lyhört och tankeväckande har han i 66 dikter iakttagit och skildrat naturens växlingar under olika årstider, i stilla klarhet och stiltje, i vräkande böljebrus i stormväder, i tidig morgongryning och stjärnklar natt. Han ser oftast det positiva som t.ex. i dikten Sommarhälsning:

Sommarvindar seglet spänner och ger båten njutbar fart. Glatt humör bland alla vänner Strandhugg väntar, underbart. Visst ﬁnns det mörka inslag, frågor

som framkastas som i dikterna Katastrofen (om tsunami) och Varför? Men det ljusa och varma är det genomgående temat, där vekheten, mänskans plats i naturen och medmänskligheten är starka och engagerande ränningar. En av de allra vackraste och mest ﬁnkänsliga dikterna heter Min vän. Vi förstår varandra som tvillingsjälar, hör på tonfallet,

när inte allt är som det borde vara. Boken fyller absolut sin plats både i föreningarnas program och i hembiblioteket som litteratur för enskilda upplevelser. SAMUEL LINDGRÈN

John Österlund Blomsterfång 95 s. Häftad Eget förlag Vasa 2005 ISBN 952-91-8900-1 Pris 10 euro

Sudokulösning 4 1 9 3 5 8 7 6 2

8 7 5 4 6 2 1 9 3

3 2 6 7 1 9 4 5 8

7 9 2 6 4 1 3 8 5

1 8 3 9 7 5 6 2 4

6 5 4 8 2 3 9 7 1

9 3 7 5 8 4 2 1 6

5 4 1 2 9 6 8 3 7

Vinnare i ”Julkrysset” 7/2005: Elisabeth Alm, Ekenäs Jens-Gustav Biskop, Kronoby Maj-Helen Köhler, Vasa Kristina Nummenmaa, Hangö Britta Rajamäki, Esbo Vi ﬁck in 363 krysslösningar. Grattis till alla fem vinnare!

2 6 8 1 3 7 5 4 9

Vitväderkryssets lösningar postas till redaktionen senast den 10 februari 2006. Adressen är Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 1/2006 – 19

20 – GOD TID 1/2006 SISTA ORDET

Hamlet Vilstolen

Hellre kvalitet än mycket spaltutrymme

för seniorer

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm. Läder el. tyg. Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

* Mångsidigt urval fabriksmonterade möbler 019-

Vard.

231 355

Verkstadsgatan 3, Malmkulla, KARIS

10–17

GOD TID utkommer nästa gång den 3 mars. Material till nummer 2/2006 bör ﬁnnas på redaktionen senast den 17 februari. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Allt emellanåt får jag höra att spaltutrymmet i God Tid inte fördelas rättvist mellan de olika regionerna inom pensionärsförbundet. Den senaste hälsningen kom från Österbotten i samband med styrelsemötet i Tammerfors. Jag vet inte om någon sitter och mäter spaltmillimetrar och kommer till slutresultatet att det publicerade materialet inte motsvarar medlemssiﬀrorna. Själv har jag inte hunnit göra det, men lovar göra ett försök så fort jag blir klar med det här numret. Några ord om den redaktionella verkligheten. Så gott som allt det material som skribenter och fotografer ute i föreningarna skickar blir publicerat. Skickar man mer än en bild väljer redaktören vanligtvis den bästa. En del texter blir aldrig tryckta helt enkelt för att de är på tok för långa. Ibland kommer det två referat från samma tillställning och då väljs det ena givetvis bort. Ett referat från en resa eller fest som ägde rum för

ﬂera månader sedan blir knappast tryckt. Man har efterlyst en kurs för medlemmar som vill medarbeta i God Tid. Idén är god och bollen går till det nya redaktionsrådet. I väntan på en eventuell kurs vill jag här ge några tips till er skribenter: Tänk på vem du skriver för. Är din text av intresse för alla läsare eller bara för dem som deltog i mötet och redan vet vad som hände? Ett tidningsreferat är inte ett protokoll. Exakt datum och klockslag behövs inte. En tillställning behöver inte refereras kronologiskt utan man kan inleda rapporten med festens höjdpunkt. Försök fånga läsarnas intresse i början. Det samma gäller resereportagen. Det är inte viktigt att bussen avgick från busstation kl. 0700 den 7 juni. Skriv hellre om resmålet. Vad busschauﬀören och guiden heter är rätt så ointressant. Och ni som fotograferar, försök

vara försiktiga med blixtljuset. Ett blixtljus som riktas mot objektet på kort avstånd resulterar i ett överexponerat, nyanslöst ansikte. En stadig hand och naturligt ljus ger bättre resultat än ett blixtljus, i synnerhet om blixten inte är av det vridbara slaget. Kom ihåg att förse bilderna med bildtext, helst med namnen på dem som är med på bilden. En redaktörs jobb är att redigera och det är det han gör då han förkortar texter, ändrar på språket och beskär bilder. Ibland kan det kännas att han tar sig för stora friheter, men sådana klagomål kommer ganska sällan. När det sedan gäller rättvis representation av regionerna är det materialets kvalitet och inte dess omfång som borde ha berydelse. ULF WAHLSTRÖM chefredaktör

SPF-surfarna hade rätt En knapp majoritet av dem som deltog i den första omröstningen på pensionärsförbundets webbplats hade rätt. Det blev en andra omgång i presidentvalet och det är Halonen mot Niinistö. Av de tjugo som deltog i omröstningen på webbplatsen trodde åtta att det skulle gå som det gick, sex att Halonen skulle möta Vanhanen i andra omgången och sex att Halonen skulle vinna efter en omgång. Frågan i den andra omröstningen på webbplatsen lyder: Vem borde bli Finlands nästa president? När detta skrivs leder Sauli Niinistö över Tarja Halonen med tolv röster mot elva. Ännu hinner man rösta på www.spfpension. ﬁ. Omröstningen på webben avslutas när vallokalerna stängs den 29.

Med så här små urval är omröstningarna på webbplatsen långt ifrån vetenskapliga. Men de ger en vink om hur pensionärerna tycker och tänker. Åtminstone de som har tillgång till dator och tycker om att surfa på nätet och delta i omröstningar. Webbredaktören planerar en rad omröstningar i framtiden. Han tar gärna emot idéer till frågor. Tipsa honom per ulf.wahlstrom@spfpension. ﬁ. ULF WAHLSTRÖM webbansvarig

Den första omröstningen på pensionärsförbundets webbplats. De som röstade ﬁck rätt.

Här deltar man i omröstningarna Vid pressläggningen ledde Niinistö med en röst över Halonen. Än hinner man rösta på webben.

På www.spfpension.ﬁ kan du delta i olika slags omröstningar och se resultatet av tidigare omröstningar.