God Tid 2/2006

GOD TID 2/2006 – 1

GOD TID

NR 2 3.3.2006 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 34

LEDARE – Det finns många föreningar som har lyckats dra nya medlemmar till sig tack vare ett omväxlande program. De har ändå lyckats behålla de äldre medlemmarna, därför att de har varit måna att hålla kvar gamla och trygga programinslag, skriver förbundsordförande Samuel Lindgrén i ledaren som handlar om medlemsvård.

– Till medlemsvården hör inte bara att ta hand om nya medlemmar. De gamla och sjuka som inte mera orkar komma upp till samlingarna får inte glömmas bort.

SIDAN 2

Målsättning för 2010:

Tjugo tusen medlemmar

Hurtigrutten längs norska kusten är ett populärt fortskaffningsmedel för folk som har tid, bl.a. pensionärer. Foto ULF WAHLSTRÖM

Dags att planera sommarresan Vi åker färja över glittrande vatten i Åbolands skärgård och tar Hurtigrutten i sagolikt ljus längs Norges nordkust.

Vi vandrar i variationsrik natur i Korsholms skärgård och blir guidade i exotiska Borgå. Följ med på resorna på sidorna 10–16 och börja planera den egna sommarresan.

Enligt en färsk undersökning är bara 20 procent av finlandssvenskarna i åldersgruppen 60–80 medlemmar i någon av Svenska pensionärsförbundets föreningar. 34 procent känner till SPF utan att vara medlemmar och hela 46 procent känner inte till förbundet.

Undersökningen presenterades nyligen på förbundets ledarseminarium i Tammerfors.

Seminariet diskuterade förslaget till strategi- och handlingsprogram. Förbundet borde ha 20 000 medlemmar och 100 föreningar år 2010, heter det i programmet.

SIDORNA 4–5 Samuel Lindgrén, som nu har varit förbundsordförande i två månader, intervjuas på SIDAN 7

2 – GOD TID 2/2006

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Indiagatan 1, 00560 Helsingfors www.spfpension.fi Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Nordea 157230-395236 Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo 800012-1203958

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

Medlemsvård

F

ör någon dag sedan berättade en person en sann händelse från en pensionärsförening. Personen som det gällde hade beslutat ansluta sig till föreningen och gick till föreningens möte. Hon satte sig på en ledig stol. Hon presenterade sig för dem som satt närmast och allt verkade vara i sin ordning.

Från sidan märkte hon i alla fall vissa förvånande blickar. Snart fick hon veta varför. Efter någon minut kom en dam fram till henne och påpekade myndigt att den nya medlemmen hade satt sig på hennes plats. Det var bara för nykomlingen att flytta. Det turades inte bättre än att också till den platsen kom en ”innehavare”.

Nykomlingen måste åter flytta. Men den här gången förflyttade hon sig hem.

Hon gick inte till nästa möte, därför att hon uppfattade att hon inte var välkommen. Hon tyckte sig inse att hon hade försökt komma med i en sluten samling.

När hon hade odlat sin bitterhet ett par veckor beslutade hon ta kontakt med föreningens ordförande. Saken ordnades och för henne ordnades en plats som var hennes egen. Hon tog den i besittning (för att leka litet med ord). Sinnesfriden för den nya medlemmen var återställd och troligtvis för dem som hade slagit vakt om sitt revir.

Ordföranden fick sig till all lycka en tankeställare. Hon började tänka sig in i den nya medlemmens situation. Det gick

upp ett ljus för henne. Hon tänkte att vad skulle ha hänt om den nya medlemmen i stället för att ta kontakt med henne hade använt energi på att varna vänner och bekanta för föreningen. Den skall du inte försöka bli medlem i, för de vill inte veta av nya medlemmar, kunde hon ha sagt. Härefter har nya medlemmar en hedersplats i möteslokalen. Föreningen tar nu emot nya medlemmar utan att någon upplever att hans eller hennes livsrum minskar.

Händelsen ger upphov till många tankar.

Medlemmarna skall ha hemkänsla och trygghet. Till tryggheten för oss i alla åldrar hör att vi har en plats som är ”vår” och att vi har nära vänner omkring oss.

Till tryggheten hör också att det finns inslag i mötesprogrammet som ständigt återkommer. Gemenskapen är viktig.

Därför har en tillräckligt lång kaffepaus stor betydelse. Men om allt rullar på i gamla hjulspår och just det verkar vara viktigast känns varje nytt inslag som otryggt. Otryggt känns det också för de nya som kommer till. Det finns många föreningar som har lyckats dra nya medlemmar till sig tack vare ett omväxlande program. De har ändå lyckats behålla de äldre medlemmarna, därför att de har varit måna att hålla kvar gamla och trygga programinslag.

Nya medlemmar skall välkomnas och

ges möjlighet att presentera sig. Äldre mänskor är ofta ivriga att ta reda på vem den nya medlemmen är. Man har kanske sist och slutligen gemensamma bekanta.

Kanske det visar sig att man känner någon släkting. Eller att det är en trevlig person som det är fint att bli bekant med. Oftast är det ju just så med nya bekantskaper.

Till medlemsvården hör inte bara att ta hand om nya medlemmar. De gamla och sjuka som inte mera orkar komma upp till samlingarna får inte glömmas bort. Jag talar alltid varmt för väntjänst, när tillfälle ges. Föreningarna borde kunna fördela mellan medlemmarna uppgiften att någon gång då och då besöka de medlemmar som inte synts till på mötena på någon tid. De är i behov av omtanke och av att få hälsningar från sin gamla förening och att genom detta få återuppliva känslan av den gemenskap som betydde så mycket för dem när de ännu orkade vara aktivt med.

Medicinalrådet Carl-Erik Vaenerberg i Lovisa sade en gång på ett seminarium att ensamhet är den värsta sjukdomen.

Den kan bara andra mänskor bota eller åtminstone lindra.

Frågan om att ta hand om till åldern yngre medlemmar eller blivande sådana kommenterar jag i chefredaktörens intervju med mig.

SAMUEL LINDGRÉN förbundsordförande

GOD TID Ansvarig utgivare: Samuel Lindgrén Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Redaktionens sekreterare: Marina Andersson-Rahikka (prenumerationer) tfn 09-72 888 211 Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.fi Prenumerationspris 16 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

Vårens program 8 mars

DANSKVÄLL i Arbetets Vänners lokal i Helsingfors. Se sid. 20

Fr.o.m. den 1 april är förbundskansliets nya adress

22–24 mars

Kryssning till ROSTOCK.

7 april

DANSKVÄLL i Arbetets Vänners lokal i Helsingfors. Se sid. 20

Svenska pensionärsförbundet Annegatan 25 A 00100 Helsingfors

26 april

SPF:S VÅRMÖTE i Majvik, Kyrkslätt. Se följande sida

3 maj

Rådplägningsdag för ÄLDRERÅDEN i Svenskfinland.

Se sid 6

15–18 maj

Kulturresa till S:T PETERSBURG.

Telefon- och faxnumren är de samma som tidigare, likaså e-postadresserna.

erh

Vänligen kontakta kansliet tfn 09-7288820

n ata

ksg

speciellt nr 3/1986, nr 6/079, nr 2/1975 och nr 1/1974

Eri

ks

tan ga

tan ga

a lev

Ka

•

n ge vä eim

. sg org Ge tan ga ne An

Efterlyses: gamla nummer av

n BUSSTATIONEN ata sg FORUM KAMPENS n o METROSTATION Sim dr i Fre

Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

Kansliet finns på tredje våningen.

JÄRNVÄGSSTATIONEN

ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2006

Vi flyttar

nn Ma

Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,85 €/spmm.

Moms 0%

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET R.F.

SPF

n ata

n Lö

tsg nro

SKILLNADEN

GOD TID 2/2006 – 3

������������������������� �������������������� ������������������������������

I BLICKFÅNGET

Internationellt arbete

�������������������������

Varför behöver man arbeta internationellt?

Finns det inte tillräckligt med arbete här hemma i Finland? Behöver en institution som Svenska pensionärsförbundet även arbeta med internationella ärenden?

Finland har ofta strävat efter att bli en del av olika grupperingar. Det har varit FN, EFTA, som blev EU, OECD och flera andra organisationer.

Det innebär att även organisationer inom landet blir delaktiga av en större helhet. En av de största och mest betydande är Europeiska Unionen, som Finland blev medlem i 1995. Europeiska Unionen inverkar med sina direktiv på våra lagar och förordningar, vilket innebär att det är viktigt att kunna veta om, ta del av, och försöka påverka initiativen och tillämpningarna.

Styrelsen för Svenska pensionärsförbundet beslutade att ansöka om medlemskap i AGE, paraplyorganisationen för alla 25 EU-länders pensionärsorganisationer i september 2005. I oktober 2005 blev vi associerade medlemmar för att under 2006 bli fullvärdiga medlemmar. Centralförbundet för de gamlas väl (representerat av generalsekreterare Pirkko Karjalainen) är medlem från Finland. Svenska pensionärsförbundets goda vänorganisation Sveriges pensionärsförbund (vars förra ordförande Barbro Westerholm är vice ordförande i AGE) är AGE-medlem från Sverige.

De beslutande organen i AGE är AGE General Assembly (ungefär AGE:s förvaltningsråd) och AGE Council (ungefär AGE:s styrelse). Ordförande är Steen Langebaek från Danmark. AGE har också två omfattande projekt, ADEG för eliminering av åldersdiskriminering och AGE Social Inclusion, som syftar till att samhället ska ta med äldre personer på alla nivåer i alla områden. Dessa projekt har sina styrgrupper, som alla AGE-medlemmar har en plats i. AGE betalar logi och uppehälle för en delegat per medlemsstat och organisation under dessa organs möten med stöd av medel från EU. AGE har ett kansli bestående av sju personer i Bryssel. Kansliets främsta uppgift är att koordinera ärenden för äldre och lobba för dem. AGE främsta samarbetspart är Europeiska Kommissionen, som har godkänt AGE som en förhandlingspart i äldrefrågor.

Pirkko Karjalainen har brukat representera Finland på AGE-mötena. Hon blev glad när Svenska

pensionärsförbundet anslöt sig, eftersom hon inte kunde delta på alla möten och hon ansåg att man kunde dela på kunskapen. Jag har sedan oktober 2005 deltagit i två möten som representant för Finland, dels projektet för eliminering av åldersdiskriminering 24–25 oktober 2005 i Madrid, dels styrelsemötet 9–10.2.2006 i Bryssel.

Projektet för eliminering av åldersdiskriminering är intressant, eftersom vi utgår från sysselsättningsdirektivet, där en paragraf tydligt förbjuder åldersdiskriminering i arbetslivet och i social omsorg, m.m. Forskningen ger vid handen att åldersdiskriminering är vanligare än till exempel könsdiskriminering. Det finns då många olika frågor att diskutera, vilka instanser som man kan vända sig till om man känner sig diskriminerad, ekonomin, följderna, praxis i de olika EU-länderna, attityder, individer med flera risker för diskriminering, bl.a. etnisk och religiös bakgrund, m.m.

AGE styrelse var intressant, eftersom den behandlade flera aspekter av äldreärenden i direktiven och tog bland annat upp innehållet i tjänstedirektivet, som för närvarande behandlas i EU-parlamentet. Andra viktiga frågor var transport- och färdmedel för äldre, vilket AGE uppmärksammar tillsammans med OECD, som sänt en förfrågan till AGE. Är det här det enda som behandlas? Lönar sig då internationellt arbete? Varför ska en organisation som vår delta i dessa konferenser?

Om en organisation är intresserad av att vara

proaktiv och föregå med information till sina medlemmar och har en vilja påverka är AGE intressant, även med tanke på sociala nätverk och utbyte av kunskap i de olika EU-medlemsländerna. Men man måste vara medveten om att de nordiska länderna är i en särställning ekonomiskt sett jämfört med många andra EU-länder, som kämpar för att komma till vår nivå inom äldrefrågor. Många andra länder har löst äldrefrågor på ett mycket förnuftigt och logiskt sett, i synnerhet inom äldreomsorgen, vilket de nordiska länderna kan ta del av.

Att Finland är EU-ordförandeland i höst är även av betydelse för våra EU-kontakter. De internationella kontakterna är ett positivt tillägg till vår verksamhet.

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Svenska pensionärsförbundet r.f:s

RES MED SPF Höstens höjdpunkt:

SCHWEIZ, Genèveområdet * ost, vin och choklad * 24–28.9.2006

Foto OFFICE DU TOURISME DU CANTON DE VAUD

Reseprogrammet är ännu under planering.

Ring och uppge adress så postar vi det hem till er genast när det är fullständigt.

Redan nu vet vi att denna resa till västra Schweiz blir en fröjd för såväl öga som gom. Vi åker genom de vackraste av landskap: sjöar, dalar och alper och även läckergommarna får njuta.

På vägen till Genèveområdet åker vi längs sju vackra sjöar, bland annat Vierwaldstättersee med Luzern, Brienzersee med Interlaken, vidare längs vackra Simmental med den berömda orten Gstaad till Montreux. Returen går via huvudstaden Bern och Emmental till Zürich och vårt flyg. Övriga anhalter är till exempel Lausanne och Gruyère. Under resan besöker vi vingårdar, ysterier och en chokladfabrik.

Vi bor alla nätter på samma hotell i Montreuxområdet. Flyg tur och retur till Zürich. Schweiziska Hegglins buss (bekant för tidigare Schweiz-resenärer!) under hela resan. Helpension.

Och sist men inte minst: vår populära Schweizkännare Anneli Hofer leder resan.

Vi återkommer till detaljprogrammet och resans pris.

Läs GOD TID noggrant!

Information om Svenska pensionärsförbundets alla resor finns också på internet på adressen www.spfpension.fi.

Klicka vidare på ”Resor”.

Det går även utmärkt att kontakta resebyrå BTI Nordic så berättar vi mera och postar vid behov reseprogrammena.

Information och bokningar: RESEBYRÅ BTI NORDIC Ulrica Isaksson tel (019) 2674 554 fax (019) 2674 528 ulrica.isaksson@btinordic.com

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKTET

VÅRMÖTE

Österbottnisk verksamhet

Svenska pensionärsförbundet r.f:s stadgeenliga vårmöte hålls den 26 april 2006 i Majvik, Kyrkslätt.

Pris för hela vårmötet, vilket inkluderar lunch och kaffe samt buss tur och retur från Helsingfors järnvägsstation och möteshandlingar är 30 euro per person.

Midvinterdans på Café och Restaurang Berny, söndagen den 5 mars kl. 14–18.

Fyrklövern sköter dansmusiken.

i Majvik, Kyrkslätt den 26 april

Program den 26 april 2006 Tidig morgon

Bussar och tåg startar från Åboland och Österbotten

kl. 11.00

Samling i Majvik, fullmaktsgranskning, registrering, lunch

kl. 12.00

Förbundsordförande Samuel Lindgrén hälsar välkommen Bo Ekstam framför Kyrkslätts Pensionärer r.f:s hälsning Samuel Lindgrén öppnar vårmötet Vårmötesförhandlingar Annika Nyberg Frankenhaeuser, direktör för den svenska verksamheten i Rundradion: DigiTV – något för seniorer?

Avslutningstal verksamhetsledare Veronica Fellman

kl. 16.00

Bussarna avgår

Österbottniska distriktet håller stadgeenligt vårmöte i Larsmo den 23 mars kl. 13.00.

Vårdagen onsdagen den 5 april kl. 13.00 på Optima, Trädgårdsgatan 30, Jakobstad.

Förbundsordförande Samuel Lindgrén medverkar.

Vårdagen torsdagen den 6 april kl. 13.00 i Böle uf:s ungdomslokal i Böle, Närpes.

Här medverkar också förbundsordföranden.

4 – GOD TID 2/2006

Tjugo tusen medlemmar mål för år Svenska pensionärsförbundet borde ha 100 föreningar och 20 000 medlemmar år 2010.

Den här målsättningen finns i förslaget till förbundets nya strategiprogram som stod i centrum på ledarseminariet i Tammerfors.

Det är meningen att strategi- och handlingsprogrammet fram till år 2010 slås fast på vårmötet den 26 april. De cirka 80 deltagarna i ledarseminariet den 8 februari fick ta del av programförslaget och två färska utredningar bland finlandssvenskar i gemen och förbundets medlemmar.

Den finlandssvenska barometern, som mäter opinioner och trender i Svenskfinland, ställde ett antal åldersrelaterade frågor i slutet av 2005. Bland annat försökte man kartlägga aktiviteten inom pensionärsföreningarna.

Projektansvarig är forskaren Kjell Herberts vid Institutet för finlandssvensk samhällsforskning vid Åbo Akademi. Han presenterade resultatet på ledarkonferensen.

Omkring 360 finlandssvenskar i åldersgruppen 60–80 hade besvarat frågor om pensionärsverksamheten. Bara 20 procent är medlemmar i någon av SPF:s föreningar. 34 procent känner till SPF utan att vara medlemmar och hela 46 pro-

FRAMTIDENS PENSIONÄR – FRAMTIDENS FÖRBUND. Hur påverkar den senaste Barometerundersökningen SPF:s verksamhet under de närmaste åren?

Ett åttiotal representanter för pensionärsförbundets föreningar deltog i ledarseminariet på UKK-institutet i Tammerfors. Forskare Kjell Herberts i förgrunden.

cent känner inte till förbundet.

Av de tillfrågade förklarade 251 varför de inte är medlemmar. 21 uppgav inte det inte finns någon lämplig lokal förening, 72 sa att

det inte har blivit av, 54 menade att de inte är intresserade och 53 kände sig för unga. 51 uppgav andra skäl såsom tidsbrist, att de fortfarande var med i arbetslivet, sjukdom, medlemskap i andra föreningar mm.

De flesta som fyllt 60, hela 68 procent, har ingenting emot att identifiera sig som pensionärer, nu eller i framtiden. 22 procent har inte tänkt på saken, sex procent är tveksamma och fyra procent vill inte kallas pensionär.

Skärp intressebevakningen Intressebevakningen borde skärpas.

Medlemsverksamheten upplevs

som positiv, speciellt inom föreningarna. Förbundet uppfattas som fungerande. Ekonomin uppfattas som stabil. God Tid är en mycket omtyckt medlemstidning. Övrig information är man inte så nöjd med. Rekryteringen av nya medlemmar borde förbättras.

Det här är budskapet i ett nötskal i en enkät till förbundets medlemmar. Enkäten, som beställts av SPF, gjordes under fjolåret och omfattar 334 svar. Konsult Mats Kockberg från Oy Interpersona Ab presenterade enkäten på ledarkonferensen.

Om intressebevakningen anser svararna att

– pensionärerna borde delta i de inkomstpolitiska förhandlingarna och därmed påverka pensionerna och beskattningarna – förbundet borde satsa på kontakter till regeringen och riksdagen – vårdfrågor borde bevakas bättre, speciellt när det gäller närståendevården och sjukpersonalresurserna.

När det gäller medlemsverksamheten anser man att – förbundet borde koordinera programutbudet bättre t.ex. genom att upprätthålla en programidébank för föreningarna – ett system för utbildning av

Känner du till Svenska pensionärsförbundet och dess lokalföreningar?

Alla

20

Mellannyland

15

Östra Nyland

17

Västra Nyland

Österbotten Finska kommuner

45 58

28 25

21

4

42 72

32

0%

33

30 20% Ja, är medlem

Medicinalrådet och SPF:s tidigare ordförande Håkan Hellberg talar om att växa som ledare.

58 38

33 7

46

27

14

Åboland Åland

34

35 66

40%

60%

Ja, är inte medlem

80%

100%

Nej, känner ej till

IMAGEPROBLEM? 46 procent av finlandssvenskar som fyllt 60 känner inte till SPF. I Åboland och Österbotten vet man mest om förbundet.

GOD TID 2/2006 – 5

2010 nya styrelsefunktionärer borde upprättas.

Svararna vill att representanter för förbundet deltar i lokala möten för att skapa en personligare kontakt mellan föreningar och att förbundet stöder föreningarna mer aktivt i medlemsrekryteringen.

I fråga om ekonomin efterlyser man en aktivare anskaffning av sponsorer. Däremot vill man inte att medlemsavgiften till förbundet höjs.

Gällande informationen tycker svararna att – förbundet, distrikten och föreningarna borde synas mera i medierna – God Tid kunde skickas gratis till blivande pensionärer, för att locka dem till förbundet – den viktigaste informationen från förbundet till föreningarna kunde publiceras i God Tid – den övriga informationen kommer nu ofta för sent.

Mål för 2010 I förslaget till strategi- och handlingsprogram har man i stor utsträckning beaktat enkätresultatet.

Om intressebevakningen säger förslaget att aktiva pensionärer skall beredas möjlighet att delta i samhällets beslutsorgan. De skall ges erkänsla för sin livsinsats och livserfarenhet. Deras behov av vård och trygghet och individuella stödformer skall tillgodoses. Tillgången till klar och lättfattlig information skall vara garanterad. Betjäningen skall tillhandahållas på den hjälpbehövandes modersmål. En förutsättning för detta är en stark intressebevakning från förbundets sida.

Myndigheter kontaktar förbundet som experter i intressebevakningen av pensionärsärenden.

Programförslaget konstaterar att den demografiska strukturen i Finland håller på att förändras.

Förändringen av den demografiska strukturen innebär en stor möjlighet för förbundet att bredda sin medlemsbas, men det kommer inte att ske automatiskt, eftersom konkurrensen om pensionärerna

KAFFEPAUS. Från vänster förbundsordförande Samuel Lindgrén, Henrik Svarfvar som lett medlemsrekryteringskommittén och konsult Mats Kockberg, pappa till medlemsenkäten.

och extern kommunikation. Den interna kommunikationen måste fungera för att förbundets image utåt ska vara hållbar. Förbundet måste samtidigt kunna berätta för den utomstående världen vad förbundet gör och satsa på att berätta vad man har gjort. Det är viktigt att informationen finns till handa och att folk vet att vi gör så här.

Det räcker inte enbart med att man gör saker utan man måste berätta om dem. God Tid är en utmärkt kommunikationskanal som når alla medlemmar. Förbundet har idog kontakt med lokal- och riksmedia och berättar om det vi håller på med. Att göra en tidning är professionell verksamhet och konkurrensen om läsarna är knivskarp.

blir hårdare. Utan attraktiv verksamhet kommer förbundet inte att kunna hävda sig.

Förbundets mål för år 2010 är att ha 20 000 medlemmar i 100 föreningar och 200 000 aktiva medlemmar i träffar, evenemang, m.m.

Det gäller för föreningarna att engagera aktiva, inspirerande personer som har stort nätverk och kan samla andra människor som kan intressera sig för verksamheten.

Föreningarna blir ett informationsoch koordineringscenter för flera aktivister, heter det vidare i programförslaget.

Om ekonomin: Förbundets ekonomi står på en stabil fot. För att kunna utvecklas och nå de uppsatta målen i framtiden krävs mer pengar. För närvarande täcker den offentliga finansieringen en stor del av förbundets finansiering. Annan typ av finansiering blir viktigare.

Eftersom pensionärerna numerärt blir flera, blir de även attraktiva som samarbetspartner och är en köpkraft att räkna med. Utmaningen är att finna nya former av verksamhetsformer som attraherar samarbetsparter, eftersom extern finansiering kommer att behövas.

Om informationen: En av förbundets centrala uppgifter är kommunikation, både intern

Förbundets status viktig Ledarkonferensen fick också ta del av ett förslag till medlemsvärvningsprogram. En arbetsgrupp har i ett års tid utarbetat förslaget och gruppens ordförande Henrik Svarfvar presenterade dokumentet för konferensen. Också detta programförslag går vidare till vårmötet.

Förbundets status och anseende hos de pensionärer som utgör målgrupp för medlemsrekryteringen är mycket viktigt och har en avgörande betydelse för intresset hos

pensionärerna att ansluta sig som medlemmar, säger arbetsgruppen.

Förbundets anseende beror i hög grad på de förtroendevaldas och anställdas aktiva deltagande i samhällsdebatten, både i massmedia och vid olika möten och tillställningar där förbundets åsikt i frågor som berör pensionärerna kommer upp till diskussion.

Förbundets aktiviteter som påverkar pensionärernas situation när det gäller pensionens storlek, indexjustering, skatternas utformning, pensionärernas hälsofrågor, boende och social service m.m. är av mycket stor betydelse för medlemsrekryteringen.

När det gäller fritidsaktiviteter som förbundet ordnar bör det enligt arbetsgruppen ges lika möjligheter för alla medlemmar

att delta på lika villkor. Detta är ett besvärligt problem genom att medlemmarna finns inom ett stort geografiskt område. Därför bör övervägas att ordna aktiviteter som är geografiskt utspridda och resor som startar från olika orter inom verksamhetsområdet.

Om lokalföreningarnas roll i medlemsvärvningen skriver arbetsgruppen: Lokalföreningarnas åtgärder för att intressera nuvarande och blivande pensionärer att bli medlemmar i förbundet kan delas i tre delar, den kommunalpolitiska bevakningen, fritidsaktiviteterna och samarbetet med andra organisationer.

Föreningarnas kommunalpolitiska påverkan och bevakning är i framtiden en av de viktigaste frågorna för medlemmarna. Det gäller att kontinuerligt följa med kommunens åtgärder inom äldrepolitiken genom att samarbeta med äldreråden, förtroendevalda i fullmäktige, styrelse och nämnder.

Fritidsaktiviteterna inom föreningarna har stor betydelse och är lika viktig som den politiska verksamheten. Föreningarnas regelbundna träffar av olika slag är huvudaktiviteten i många föreningar och här gäller regeln att fortsätta med påhittiga arrangörer som får fram intressanta och förnyade program.

Att växa som ledare var rubriken för förbundets tidigare ordförande Håkan Hellberg. Han talade om ledarens roll i att skapa trygghet i en tid av förändringar. En ledare ska inte ge falsk trygghet genom att bara se bakåt och ge näring för rädsla och fördomar. Under perioder av förändring ska en ledare ge trygghet med rätt respekt för och tillvaratagande av det ”gamla och goda”.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

OM INTE MEDLEM: Varför? (absoluta tal) Finns ingen lämplig lokal förening Har inte blivit av

21 72

Är inte intresserad

54

Känner mig för ung

53

Annat skäl

51 0

20

40

60

80

Barometern frågade 251 finlandssvenskar i åldern 60–80 varför de inte är med i SPF. Svar som ”barn, barnbarn och gammal svärmor tar all min tid”, ”visste inte att det finns ett sådant förbund”, ”fortfarande aktiv som konstnär” och ”nästa år kanske” hörde till kategorin annat skäl.

En dag före ledarseminariet presenterade forskare Kjell Herberts resultatet av Barometerundersökningen vid en presskonferens i Helsingfors.

6 – GOD TID 2/2006 DEBATT

ÄLDREOMSORGSDAG 3.5.2006 på Kommunernas hus i Helsingfors (Andra linjen 14) Finlands Kommunförbund arrangerar i samarbete med Svenska pensionärsförbundet en aktualitetsdag om äldreomsorgen.

Kursen är samtidigt årets rådplägningsdag för äldreråden i Svenskfinland.

Dagens tema •

aktuella frågor inom äldreomsorgen

•

erfarenheter från äldrerådens verksamhet

•

äldreomsorgen i Danmark

Kursen riktar sig till förtroendevalda i social- och hälsovårdsnämnderna och äldreråden samt till tjänsteinnehavare som ansvarar för och handhar frågor i anslutning till äldreomsorgen.

Läs mer om äldreomsorgen på www.kommunerna.net/aldreomsorg Program Dagens ordförande: Samuel Lindgren, ordförande Svenska pensionärsförbundet 08.30

Anmälan och välkomstkaffe

09.00

Dagen öppnas Christel von Martens, direktör för svenska verksamheten, Kommunförbundet Hur kommer servicestrukturen att se ut i framtiden?

Rolf Eriksson, direktör, enheten för social- och hälsovård, Kommunförbundet

09.45

Aktuellt inom äldreomsorgen • bedömning av servicebehovet • utvecklingsprojekt inom hemvården och institutionsvården • reformeringen av närståendevården Viveca Arrhenius, konsultativ tjänsteman, Social- och hälsovårdsministeriet

11.30

Äldrerådens roll och uppgifter – hur ser det ut i praktiken i Svenskfinland?

Veronica Fellman, verksamhetsledare, Svenska Pensionärsförbundet

12.45

Lunch

13.45

Vad kan vi lära oss av äldreomsorgen i Danmark?

Marianne Lundsgaard, sekretariatsleder, Sammanslutningen af Äldreråd

14.45

Kaffe

15.00

Föregående tema fortsätter Diskussion

16.00

Dagen avslutas

Anmäl dig senast 10.4.2006 Finlands Kommunförbund Fax (09) 771 2212 Svenska sekretariatet PB 200 00101 HELSINGFORS Anmälningsblankett på webbplatsen www.kommunerna.net/kurser Deltagaravgiften är 90 euro/person exklusive moms och i den ingår utbildning, kursmaterial, lunch och kaffe enligt programmet.

Närmare upplysningar Britt-Mari Blomberg, (09) 771 2619, Kommunförbundet Kaj Lindqvist, (09) 771 2302, Kommunförbundet Jan Holmberg, 045-657 5848, Svenska pensionärsförbundet

VÄLKOMMEN!

Fakta kräver kunskap Arne Wiklund tar till storsläggan då han tar itu med min insändare i GT 15.12.05. Han tillämpar det lömska sättet att lösgöra enskilda ord från sitt sammanhang och foga dem till en kedja så att han får mig att framstå som en usel och manipulerande skribent. Det hade varit bra om Wiklund hade läst Hildur Wikbergs artikel först och sedan Arla Klockars anfall på den.

Författaren Hildur Wikberg i hedersåldern 85 har en lång karriär bakom sig som debattör och har alltid engagerat sig för de svaga och utstötta i samhället. Så också i HBL och JT i september 2005, den insändare som Arla Klockars ”blev heligt förbannad över” som Klockars skrev i GT nr 6. Att svära över seriösa och faktasprängda insändare går över gränsen för det anständiga.

Klockars skriver om saklösa ”jeremiader om vården”, om ”falskhet” och ”ärekränkning av en yrkeskår”. Dessa begrepp riktar hon mot Wikberg som skrev om sin beundran för dagens tuffa sköterskor som orkar arbeta i en kraftigt underdimensionerad personalstyrka. Hon skrev vidare om att en alltför liten personalstyrka inte hinner byta blöjor tillräckligt ofta, samma som vårdpersonalens fackförbund tycker. Wikberg undrade vem som kan ta över jobbet på långvården då stora massor av sköterskor blir pensionerade under de närmaste åren. Den oron delar alla som känner till fakta.

Det kommer att behövas flera sköterskor från både Estland och Ryssland för att klara trycket och då blir det dåligt med språkservicen på svenska.

Vidare förlöjligade Klockars den riksomfattande namninsamling som Delegationen för äldreomsorgen, i samarbete med föreningen Inhimilliseen Vanhuuteen ordnat. Den sistnämnda leds av tre pensionerade sjuksköterskor och den förra har både fackmän inom vården som lekmän med sig. Klockars avfärdar dessa ivriga intressebevakare som ”anklagande initiativtagare och påskrivare” som vill ha en stunds gott samvete. Då det är fråga om proffs med tiotals

år av sjukhusarbete bakom sig och aktivister inom patientförbund av olika slag. Som utan ersättning engagerar sig för främmande vårdbehövande medmänniskor.

Mina ord som ””nedrigt utfall” och ”pajkastning” passar bra in på Klockars nerrivande polemik.

Arne Wiklund tar upp frågan om sömnmediciner. Den frågan tog vårt lands mest berömda sömnforskare och docent Markku Partinen nyligen upp i radion och han har aktualiserat problemet i många sammanhang. Han påvisar ständigt hur riskabelt det är för speciellt gamla och svaga åldringar att bli beroende av sömnmediciner. De har aldrig varit avsedda för långvarigt bruk utan för korta perioder om några veckor för efter det förlorar deras avsedda verkan.

Det leder till en kedjereaktion med allt större doser och på den vägen finns ingen ände. Doserna har ofta visat sig för starka för magra åldringar som kan vara i betydande undervikt. Därtill försämrar de minnet och balansen som i sin tur leder till olycksfall med brutna lårben och andra skador. Sömnproblem bör undersökas med omsorg och sedan bör rätta åtgärder sättas in. Det finns många metoder. Sömnproblem kan bero på olika sjukdomar som först måste utredas. De kan bero på felaktig dygnsrytm med för många sovstunder under dagens lopp, de kan bero på felaktigt näringsintag osv. Som botemedel kan psykofarmaka ofta fungera bättre än sömnmediciner, och med mindre biverkningar.

Hildur Wikberg tog upp flera vittomfattande problem i äldrevården och de är värda mera uppmärksamhet än att avfärdas ”som jeremiader och vojanden” som Klockars spolade ner dem med. Fakta kräver kunskap och det var fakta för framtidens utvecklade äldrevård som Wikberg efterlyste som debattunderlag, i den framtida agendan. Jag instämmer i behovet av en analytisk värdedebatt till gagn för både dagens och kommande tiders vårdbehövande äldre.

BO HOLMBERG Karis

Pensionärer, fatta pennan Till först ett stort tack till Bo Holmberg för hans kommentarer. Om någon så är det Bo som har försvarat oss pensionärer i både vått och torrt.

Vi borde bli mer aktiva vi pensionärer och skicka brev till riksdagsmännen och kvinnorna. Har man tillgång till dator så går det utmärkt. Men det går även bra att på annat sätt ta kontakt med dem.

Vår verksamhetsledare Veronica Fellman skriver helt riktigt att vi bör kräva att vår köpkraft behålls, men nu ser det ut som den hela tiden försämras om man jämför den med lönetagarnas.

En viktig sak är det brutna indexet som omgående borde korrigeras till samma nivå som lönetagarnas. Vad jag vet så har vi inte några specialbutiker där vi pensionärer kan inhandla diverse varor till ett billigare pris.

Detta är bara en åtgärd av många som borde rättas till så att vi behandlas likvärdigt med övriga människor i samhället.

Jag vet inte, men jag anser fortsättningsvis att om alla pensionärsförbund och organisationer helhjärtat och med all kraft skulle pressa myndigheterna och de politiska partierna så kunde vi kanske uppnå resultat.

Vi är många och det borde ge en viss kraft i underhandlingarna.

Vad beträffar Skattebetalarnas centralförbund så har jag aldrig märkt att de skulle bevaka de vanliga pensionärernas intressen. Har de några tips i tidningarna så är det endast på finska. Jag har försökt påpeka detta i tidningspressen, men utan resultat.

Men däremot har de mage att fråga en om man är intresserad att skriva in sig som medlem.

Så nu pensionärer, fatta pennan och skriv så kanske vi kan uppnå resultat.

STIG ENGMAN Pargas

REKREATIONSPAKET 4 dygn 317 €/ person (innh. veckoslut) Helpension, inkvartering i dubbelrum, 1 x Hydro-Jet, 1 x lera, grupp- och vattengymnastik.

Fri tillgång till bastu-/ badavdelning och konditionssalen Av Fpa bekostad rehabilitering: REHABILITERINGSKURS för över 65 åringar med flere sjukdomar.

Gäller västra Finlands FPAdistrikt. Ansökningar tas emot av Fpa-byrån på den ort sökanden är bosatt. Till ansökan bifogas ett läkarintyg med rekommendation till rehabilitering.

För mer information ta kontakt till: Nykarleby sjukhem Carola Rögård tel: (06) 7889037

GOD TID 2/2006 – 7

Samuel Lindgrén vill diversifiera verksamheten för att få yngre med Pensionärsförbundets nya ordförande efterlyser mera diversifierad verksamhet för att locka yngre pensionärer. Samuel Lindgrén föreslår bland annat caféträffar med diskussion om allt som rör sig i samhället och i deras huvuden som just har tagit steget ut ur arbetslivet. Och att politik och religion inte skulle vara portförbjudna i detta sammanhang.

Du har varit förbundsordförande i två månader och har säkert hunnit bilda dig en uppfattning om pensionärsförbundets tillstånd.

Vad fungerar bra och vad behöver man satsa mest på just nu?

– Det som jag bäst känner till är hur förbundets styrelse och arbetsutskott och kanslierna fungerar.

Hur tillståndet i föreningarna är har jag självfallet tillsvidare hunnit bekanta mig med i ganska liten utsträckning.

Vi har en mycket sakkunnig styrelse och varken styrelsen eller arbetsutskottet, som bereder ärendena för styrelsen, är några gummistämplar. De ställer höga krav på tjänstemannaberedningen.

Det är bra. Och där är jag själv som gammal föredragande i olika organ krävande, vilket de anställda säkert vid det här laget har märkt. Österbotten har under många år verkat som ett ganska självständigt distrikt samtidigt som den samordnade och välinarbetade verksamheten där har utgjort ett starkt stöd för hela förbundet. Vid årets första styrelsemöte beslutades att Nyland och Helsingfors skulle få en samorganisation. Tillsvidare fungerar den närmast som stödgrupp för ombudsmannen Jan Holmberg. Jag hoppas mycket på den samordning som detta förväntas innebära.

Min uppfattning är att vi behöver något liknande i Åboland möjligen tillsammans med Åland.

Kanske Nylandsmodellen kan ge goda uppslag till lokal anpassning av en samordningsorganisation av något slag.

Vid ledarskapskonferensen som hölls i Tammerfors den 8 februari gladdes jag över den goda stämningen och de många konstruktiva uttalandena. Jag tolkade det så att det råder entusiasm ute i bygderna.

Den är jag tacksam över och den vill jaguppmuntra så långt min person räcker till.

Att vi tack vare betydande ekonomiska understöd kan förverkliga den mångåriga planen att anskaffa och ta i bruk mer ändamålsenliga utrymmen för centralkansliet är ett glädjeämne. Tyvärr har planeringen av projektet krävt och kräver alltjämt mycket arbete av verksamhetsledaren. Om någon eventuellt har fått vänta på service och råd från förbundet får ni så lov att ha överseende. Det finns gränser för vad man kan kräva i en exceptionell situation som den som nu råder fram till dess att förbundets kansli har flyttat. Så ha tålamod till april!

En färsk opinionsmätning bland finlandssvenskarna visar att bara 20 procent av dem som fyllt 60 hör till någon av förbundets föreningar. Hela 46 procent känner inte till SPF. Vad kan man göra för att få fart på medlemsvärvningen och hur kan verksamheten göras bättre känd?

– Jag kan knappast ha funnit de visas sten efter så kort tid. Men tankar har jag. Förbundet fick ju för ett par år sedan en negativ image. Detta har skrämt sådana som befinner sig i ”den behagliga eller den mycket behagliga åldern” som dagbokskåsören Neger uttryckte sig i Vasabladet omkring mitten av förra seklet. Jag antar att den hälften av de yngre pensionärsårgångarna som säger sig inte känna till SPF nog har träffat på förbundets verksamhet i olika sammanhang utan att närmare tänka på vad verksamheten står för. Pensionärsföreningarna för ju inte så ofta en utåtriktad verksamhet. Det är en av orsakerna till okunskapen.

Det finns knappt i dagstidningarna en notis från årsmötena eller något nyhetsuppslag om åtgärder som föreningarna har vidtagit eller initiativ som de har väckt.

Den första åtgärden är att se till att de som hör till föreningen trivs och ”tänker och talar gott” om föreningen. Den andra är att en medlem lockar andra med.

Den tredje är att vi borde få en diversifierad verksamhet till stånd.

Kaffe, protokoll, bingo och Den sista visan är viktiga för de äldre som behöver trygghet, samvaro i vänners lag och gemenskap. Men för yngre pensionärer borde det finnas något annat. Jag tror att caféträffar med diskussion om allt som rör sig i samhället och i deras

huvuden som just har tagit steget ut ur arbetslivet skulle vara en giv.

Och att politik och religion inte skulle vara portförbjudna i detta sammanhang.

Vad vill du säga till yngre som lyfter pension, men som kanske inte vill identifiera sig med pensionärerna?

– Kalla dej något annat då! Och var dej själv! Se till att du mår bra och inte snabbt blir försoffad i brist på kontakt med dem som är i samma situation, dvs. har arbetslivet bakom sej!

Det finns föreningar i förbundet som ogärna tar emot nya medlemmar på grund av utrymmesbrist.

Vad vill du säga till dem?

– Bilda två grupper och ta för allt i värden emot nya medlemmar!

Nästa år axlar SPF ordförandeskapet för VENK. Hur borde samarbetsorganet utvecklas för att få större slagkraft i pensionärspolitiken?

– Ifråga om VENK är jag pessimist. Det har alltför länge visat sin oförmåga att göra en samfälld insats för pensionärerna. Det borde fås att inse att partipolitiska skäl till att inte kunna ställa sig bakom slagkraftiga åsikter, initiativ och uppvaktningar i regering och riksdag i själva verket motarbetar pensionärernas sak. Jag inser att detta lättare sagt än gjort. Partierna håller den ”opolitiska” samverkansdelegationen i sitt grepp och så håller man sig på ytan för att inte någon godbit skall gå det egna partiet förbi.

De flesta av oss känner dig genom din yrkeskarriär inom utbildning-

På ledarseminariet i Tammerfors gladdes Samuel Lindgrén över den goda stämningen och de många konstruktiva uttalandena. Han tolkade det så att det råder entusiasm ute i bygderna.

en och ditt samhällsengagemang.

Berätta gärna lite om privatpersonen Samuel Lindgrén, om din familj, dina fritidsintressen m.m.

– Jag är född i Maxmo som den nionde i ordningen av tio barn. Far var från Sibbo och mor från Nykarleby, tydligen en stark förening eftersom sju av mina äldre syskon ännu lever. Jag är gift andra gången.

Min fru Aira är finskspråkig och är till hälften karelare och till hälften från Kajanaland (Kajana). Hon är daghemsföreståndare i Esbo.

Jag har två barn från mitt första äktenskap, en dotter och en son.

Dottern är gift och har tre barn och två barnbarn.

Jag är obotlig läsare sedan jag fyllde fem år, likaså obotlig skrivare.

Jag var kolumnist i Hufvudstadsbladet i flera år, tills chefredaktören

ansåg att jag hade blivit för gammal (67 år). Därefter inbjöds jag att skriva kolumner i Vasabladet. I mitt tidigare liv skötte jag ett stort trädgårdsland.

De två senaste åren har jag haft byggandet av en bastustuga på min inhandlade strandtomt i Köklot, Korsholm. Jag fiskar gärna, mest med nät på sommaren. Resor har jag alltid tyckt om.

Jag är ordförande i skolhistoriska föreningen i Finland och skulle ha forskat intensivt nu om jag inte hade accepterat ordförandeskapet i förbundet. I lutherska kyrkan har jag haft förtroendeuppdrag i över 40 år och har fortfarande.

Har svårt att låta bli att se på idrottsprogram i TV. Intervju och foto ULF WAHLSTSRÖM

8 – GOD TID 2/2006 HÅKANS HÖRNA

Som gratulation eller för kondoleans

giv Hjärtadress.

Våra adresser säljs av posten banker varuhus blomsterhandlar samt begravningsbyråer

Du kan även beställa adressen via internet eller ringa till servicenumret 0200 44002.

Sydänsäätiö

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366

Att åldras framgångsrikt –

www.nauvonapteekki.com

Hjärtstiftelsen 09-752 7521 www.sydanliitto.fi Genom att välja Hjärtadressen stöder Du Finlands Hjärtförbunds arbete.

– – – –

God hälsa och förmåga att klara kriser utgör förutsättningar för ett framgångsrikt åldrande.

Kroppslig hälsa är viktig för att lyckas med åldrandet.

Idealet är ett aktivt liv utan stress. Men som alla ideal är det svåruppnåeligt.

Passivitet är det värsta som kan drabba en människa.

Människan behöver anstränga sig för att gå levande genom livet.

Det här är uttalanden av min vän, psykiatriprofessorn, Asser Stenbäck som avled femte februari vid drygt 92 års ålder.

Han fick ett långt liv. Student vid 16 års ålder, präst vid 21, läkare vid 34 och senare professor i psykiatri, riksdagsman och stadsfullmäktig. Förtidspensionerade sig själv vid 63, fastän professorstjänsten kunde ha fortsatt fyra år till. Som pensionär fortsatte han sin forskning kring frågor om åldrande och pensionering och höll också privatpraktik.

– Man kan nog säga att professor Stenbäck levde som han lärde.

Dessutom hade han säkert en gynnsam genetisk bakgrund.

Renar kroppen inifrån.

Detox – inre rening av kroppen är viktigt för hälsan

Bland resultaten av studier

bland 70-åringar kunde han konstatera olika grader och former av pensionsvillighet inom olika befolkningsgrupper. De som var mest villiga att gå i pension (så fort som möjligt också) var de som länge haft tungt fysiskt arbete. Bland gruppen ”tjänstemän” var inställningen blandad; en del gick gärna i pension medan andra slutade motvilligt. Några ångrade att de låtit pensionera sig och märkte att arbetet hade varit deras livsinnehåll. Självständiga yrkesutövare var mera oberoende och många ville fortsätta så länge de orkade och hade lust. Andra såg sig tvungna att av ekonomiska orsaker fortsätta så länge som möjligt.

Inom de olika grupperna uppträdde en pensionsdepression i kombination med en känsla av att livet var meningslöst. Detta förstärktes av en försämrad hälsa och särskilt vid plötslgt påtvingad ensamhet vid livskamratens död.

Men under liknande omständigheter klarade sig andra pensionärer utan depressionssymptom på grund av en bättre förmåga att klara kriser. Till det bidrog stödande sociala relationer och

en tro på möjligheter till ett meningsfullt liv.

De två första åren efter pensioneringen innebar för några en större risk att insjukna på olika sätt, men efter ett par år på pension minskade den risken.

Uppmanade att beskriva sin egen situation ansåg de flesta 70-åringarna att de ”kände sig som medelålders men bara litet tröttare”.

Bästa klarade sig de som kände sig ha en uppgift i livet. Det kunde vara inom någon grupp eller förening, församlingen eller med ansvar för någon närstående människa. Intressen och aktiviteter är ett livslixir för ett framgångsrikt åldrande, ansåg professor Stenbäck. Han var också själv intellektuellt aktiv sedan rörelseförmågan blev begränsad. Genom att fortsätta att läsa böcker, tidningar och tidskrifter på flera språk höll han sig informerad och skärpt trots sin relativa isolering.

Jag tror han hade rätt i att en människa behöver anstränga sig för att gå levande genom livet.

HÅKAN HELLBERG

Köpavtal slöts om nya kansliet

Luftföroreningarna, bekämpningsmedlen, konserverings- och färgämnen samt en överflödig diet förorsakar en kumulering av slaggämnen i vår kropp. De för kroppen främmande ämnen försvagar utsöndringsorganens funktion. Efter en tid kan denna överbelastning leda till allvarliga symptom som utmattning, matsmältningsproblem, dålig hy och försämrad motståndskraft. Därför är det viktigt att i tid hjälpa kroppen att rena sig inifrån.

Hur kan man hjälpa kroppen att rena sig själv?

Kroppen och dess utsöndringsorgan kan hjälpas enbart genom en inre reningskur.

Detox kuren är skräddarsydd för vårt befintliga behov. Specialisterna har utnyttjande örttraditionen utvceklat Detox reningskuren, en 20 dagars kur för skonsam stimulering av utsöndringsorganen i vår kropp. Välj den som lämpar dig bäst; drickbara plommon och äppelsmak eller tabletterna, som tillåter dig fritt val av dryck under reningskuren.

Saluförs riksomfattande i hälsokostbutikerna.

Marknadförare: Fenno Natura Ab, Tusby. www.fennonatura.fi

Som vi rapporterade i senaste nummer av God Tid flyttar Svenska pensionärsförbundets kansli från Indiagatan 1 i Majstad till Annegatan 25 i absoluta centrum av Helsingfors. Den 15 februari slöt förbundet ett köpavtal om aktier som berättigar till en lokal om 226 kvadratmeter med Tysk-Finska Handelskammaren. På bilden fr.v. handelskammarens styrelseordförande Gunther Ranke, VD Christian J. Röhr och SPF:s förbundsordförande Samuel Lindgrén. Stående SPF:s verksamhetsledare Veronica Fellman. Flyttning blir det den 31 mars 2006, efter en renovering av lokalen. Foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID 2/2006 – 9

In memoriam Osynlig fanns du mellan mig och de andra svart och utplånande föll din skugga över dem.

De var offer dig använde jag som bödel Här demonstrerar hushållslärare Harriet Strandvik hur man hackar lök.

– Hacka inte rotdelen för där finns beska ämnen som inte är goda och som man börjar gråta av, berättar hon för de glada herrarna Göran Karlsson, Jaakko Airava, Allan Lindman och Henry Hamnström.

Män lärde sig hantera vardagen Marthaförbundet och Svenska

pensionärsförbundet arrangerade en matlagningskurs för män under fyra torsdagar i februari. Herrarna överraskades av att kursen inte enbart handlade om matlagning utan om också mycket annat i hemmet.

Hushållsläraren Harriet Strandvik som ledde kursen rekommenderade t.ex. att man då och då kör tvättmaskinen på det hårdaste programmet och också använder lite ättika för att putsa maskinen.

Deltagarna blev också upplysta om livsmedelshygien, textilvård

och att rengöring och städning är roligare än de tror.

Marthaförbundet och Pensionärsförbundet har för avsikt att fortsätta med den här typen av kurser i Helsingfors. Intresserade kan kontakta förbundets kansli.

Text och foto JANNE HOLMBERG

och själv satt jag som domare klädd i dammig peruk.

MAJSI ÅHMAN

10 – GOD TID 2/2006

GUSTAVS Villnäs

INIÖ

ÅBO

Mossala

HOUTSKÄR PARGAS

KORPO

NAGU

Korpoström Skärgårdshavet Den Väståboländska ringvägen omfattar rutten Åbo–Pargas–Nagu–Korpo–Houtskär–Iniö–Gustavs–Åbo.

Där landsväg fattas sköter gula färjor eller förbindelsebåtar om att man kommer runt.

Ta en skärgårdssemester!

Tio år med ringväg i Åboland När man tänker på skärgården är väl båt det naturligaste färdmedlet; det är fritt fram att välja rutten över glittrande vatten och ta iland vid olika bryggor. Men alla äger inte båtar och då är en etablerad ringväg kanske en bra lösning. Man kan färdas i egen bil, i en chartrad buss med guide, per motorcykel eller varför inte trampa backe upp och backe ner på sin cykel?

På Ringvägen ska man ta god tid på sig, göra avstickare till simstränder, goda matställen, till museer, kyrkor och bodar.

Den Väståboländska ringvägen omfattar rutten Åbo–Pargas– Nagu–Korpo–Houtskär–Iniö– Gustavs–Åbo. Där landsväg fattas sköter gula färjor eller förbindelsebåtar om att man kommer runt. År 1996 kom man på idén att förbinda Houtskär/Mossala med en förbindelsebåt till Iniö och sen dess, när man väl fått tag i den här felande länken, har ringvägen varit sluten.

Den nya rutten lockade första året ca 5000 personer – de flesta med bil – trots ett minimum av marknadsföring. Den stora satsningen inträffade åren 1997–1999, då ringvägen blev ett EU-projekt under Skärgårdshavets utvecklingscentral. Numera är den här turistvägen en del av Region Åboland.

Årets resemässa gav diplom På turistcentret i Pargas jobbar 4,5 personer med turistchef Niclas Gestranius som chef. Just nu myser alla av stolthet, för resemässan i Helsingfors i början av februari skänkte skärgårdsmontern ett hedersdiplom. Där ställde en massa skärgårdsbor upp med hantverk, med skärgårdsmat och skärgårdskunnande och nu fick man alltså hedersomnämnandet som bästa utställare.

Turistchef Gestranius berättar, att man nu då ringvägen fyller tio år, startar ett nytt projekt som går ut på att förlänga säsongen till att omfatta tiden maj–oktober. Som mest har man under en säsong haft 21 000 personer längs ringvägen.

Det var 2003 med 100 bussar, 4 900 fordon och drygt 1000 cyklister.

Under ringvägens tio år har

25–30 nya företag tillkommit samtidigt som man putsat upp och förstorat tidigare företag.

Fågelsång, myror och egen holme Det som mest lockar i skärgården är naturen, men man vill också ha god service, vilket har blivit allt viktigare. Niclas Gestranius minns hur en bil körde in på turistcentrets gård strax före stängningsdags med fem personer i. De ville ha en egen holme, där de kunde slå upp tält, fiska och vara för sig själva i tre dygn. Ett samtal till Norrskata löste problemet – en skärgårdsboare erbjöd sin holme och en liten båt för en minimal ersättning. Familjen var mycket nöjd över den snabba och goda servicen.

En annan familj från Helsingfors ville ha de lyxigaste stugor som fanns att uppbringa med all tänkbar utrustning. Allting ordnades och efteråt ringde de upp och klagade högljutt över att fågelsången stört deras sömn och att det funnits myror på stället!!

De flesta som färdats längs ringvägen har dock varit nöjda. Ca 80 procent har bestått av finländare – resten av skandinaver, britter, tyskar och holländare.

Skräddarsydda rutter eller impulsavstickare?

Ringvägen kan man snabbköra på tolv timmar, men då har man nog inte upplevt så mycket av själva skärgården. Man ska ta god tid på sig, göra avstickare till simstränder, goda matställen, till museer, kyrkor och bodar.

Det finns massor av fina campingställen med stugor, för hus-

vagnar och tält. Det finns små och stora restauranger och hotell, man kan hyra båtar och fiska, man kan vandra i ren orörd natur och bada bastu och ta sig ett dopp.

Både kropp och själ njuter och återhämtar sig.

Vad bjuds?

Fick jag välja skulle jag färdas i bil från Äbo. Titta in i Gullkrona hemslöjdsbod i Pargas och före färjfästet i Lillmälö dricka en kopp kaffe med utsökt tårta i Sattmarks båtmanstorp. Därefter skulle jag ta god tid på mig i Nagu – besöka gråstenskyrkan, äta gott på L’Escale och ta in på Faffas B & B över natten. Någon dag skulle jag tillbringa på ön Pensar i södra Nagu, som lockar med det mesta – hör bara vilka festliga tillfällen som bjuds; midsommarfest, fiskfest, snapsfest, majsfest, julfest – det är bara att välja!

I Korpo lockar det nya Skärgårdscentret i Korpoström med någon utställning; middagen intar jag vid Rumarstrand. I Houtskär är den rödmålade träkyrkan med fristående klockstapel värd ett besök. Återstår några härliga dagar i fritidscentret i Mossala, innan jag åker över till Iniö och Gustavs, där man ytterligare kan berika sig med underbara upplevelser. Eftersom mycket av det som ringvägen har att bjuda också är tänkt för barn, är det naturligt att plocka barnbarn med på resan.

Den åboländska ringvägen västerut är som ett smörgåsbord – det är bara att plocka åt sig av läckerheterna!

Text CARIN ÅMINNE Foto REGION ÅBOLAND rf

GOD TID 2/2006 – 11 HÄLSORESA PÄRNU

KORSHOLMS KOMMUN

TERVIS

Om resor och deras motiv

Fira semester i väster, se Finlands längsta bro!

16-23.4 419€

Buss-båt-helpension -läkarunders. behandlingar

Resandet är föremål för särskild uppmärksamhet i detta nummer

av God Tid. Det är ett ofta återkommande tema, för det är ju populärt med resor, inte minst bland pensionärer, som kan välja tidpunkt fritt utan sneglande på semestertider eller arbetslivets krav.

Men varför reser vi egentligen? Vilken är den behållning vi vill kunna redovisa, när vi lyckligen är hemma igen? Kanske frågan känns onödig, men några reflektioner i varje fall.

Yngre personer reser säkert ofta för att få avkoppling, för att komma bort från vardagens ekorrhjul, för att vila upp sig, för att ladda batterierna som det brukar heta. Pensionärer kan väl ha likartade motiv, att för någon vecka lämna ett kallt och ruggigt hemland och i stället sträcka ut sig på söderns sandstränder eller vandra i spännande omgivning med nya vyer och eggande upplevelser. Det är ett fullgott motiv, tycker jag. Alla kan vi ha både kroppslig och andlig glädje av miljöbyte och nya impulser.

* Upptäck Replot-Björköby, Kvarkens Pärla * Se Söderfjärden - en hälsning från rymden

Rutt: Pargas-KimitoEkenäs- Karis-Ingå o.s.v

www.korsholm.fi

Tervis har service även på svenska Bokningar och förfrågningar

Dragfjärds Kommun

PARTOURS Tom Mollgren

Pargas 0440 524911 / 044 5527427 FAX 02 4581511

Tfn. 02-521 1200 www.dragsfjard.fi

Ofta reser inte minst pensionärer för att uppleva gruppgemenskap

och samvaro. Att under t.ex. en veckas tid vara tillsammans – i flygplanet, vid måltiderna, i sightseeingbussarna, på båtutfärden, i nattklubben – betyder nya och fördjupade kontakter, med all den berikande effekt det kan ha att höra andra berätta om sitt livs sorger och glädjeämnen.

Självfallet finns det många, som kanske helst vill resa ensamma eller parvis, med de fördelar det innebär att helt kunna bestämma sitt dagsprogram själv. Och det kan användas till mycket. En del vill besöka sevärdheter och gå på museer, ströva bland vindslitna spår från antiken eller beundra skatterna i ett konstmuseum. Andra vill fånga den främmande atmosfären, det må så handla om en storstad eller en bergsby. De vill vandra, åka spårvagn, titta, fotografera, filma, kommentera.

Mig har det alltid förargat att det så sällan, egentligen nästan

aldrig, ges möjligheter att uppleva den vanliga mänskans vardag i främmande miljöer. Hur man bor, hur man lever, hur man har inrättat det för sig, är man nöjd eller missnöjd med tillvaron. Ett sätt är att inte bara uppehålla sig på stadsmetropolernas paradgator utan söka sig till förstäderna, ta en spårvagn eller buss som går till utkanterna. Redan det yttre kan berätta en del om innehållet.

Riktigt bortkastat är det inte heller att gå i butiker, notera utbudets art och omfattning, försöka komma underfund med vad kunderna förefaller att vara intresserade av, vad man tycks betrakta som livets nödtorft, vilken prisnivån är. Kyrkobesök kan också vara intressanta. Vilka är det som sitter försänkta i bön i bänkraderna.

Vilken grad av allvar kan vi läsa i deras anleten. Eller gå in på en bykrog, inte en turistrestaurang som guiden eller resebroschyrerna rekommenderar utan en alldeles vanlig med stökiga familjer och kortspelande pensionärer.

Lolas Service Taxi&Catering 23390 Iniö tel.0505662832 lola.schwartz@lolasservice.inet.fi

Söderut med OT-resor

Europa flyg+buss Mainau - Holland

Rhodos

Blomstertåget i Holland 17-23.4 Faliraki 23-30.9

Azorerna

Gardasjön Dagens rätt 6 - 7,50€ ingår matdryck - sallad - kaffe tel. 06-344 0031 Solf öppet mån - tor 9-18, fre - sön 9-19 söndagslunch 13,50€ ingår efterrätt

Fjolårets favorit! Sao Miguel 25.9-2.10

12-18.5

Italien de Luxe

Sunny Beach

22.9-1.10

Bulgarien, Svarta havet.

Resor 30.5-6.6 & 6-13.9

Slovenien-Kroatien 15-22.9

Normandie-Bretagne 6-12.9

Hälsoresor till Pärnu varje månad

Tel. 06-318 4000 www.ot-resor.fi

Visst kan man bra resa iväg utan märkvärdigare målsättningar.

Man det kan också vara värt att fundera över vad man riktigt vill få ut av sin resa. Före, inte efteråt.

ANDERS G. LINDQVIST

Nagu Kommun

Björkö

WÄRDSHUS

Tfn. 02-460 2810 www.nagu.fi

Hanneles Stugor Björköby

Bredvid vandringsleden i Svedjehamn

Tel. 040-734 9286

Vid Svedjehamn på Björkö * varma måltider enligt beställning * vandringsleder * förmedling av båt- och fiskeutflykter * turistinfo

Torpet i Björköby Fullt utrustade stugor. Bastu.

Britta Rosenqvist-Miekk-oja tel. 050-5938 928 www.replot.com/torpet

Café med B-rättigheter Öppet alla dagar 12-22 Telefon 06-352 4016

Välkomnar sommaren med öppet varje dag fr.o.m. 26.6 från kl 12 Kom och avnjut en härlig skärgårdsmiddag eller kaffe med hembakat i trivsam miljö Vi planerar också privattillställningar såsom bemärkelsedagar, bröllop, släktträffar.. Öppet enligt beställning året om Hjärtligt välkomna!

Tel. 06-352 4194, 050-407 2776

“där vägen tar slut”

www.bjorkowardshus.com

12 – GOD TID 2/2006

Nordkap, Hurtigrutten i evigt försommarljus Min dröm under ett långt liv var att uppleva Hurtigrutten och Nordkap. Nu har jag två resor bakom mig, den första i maj 2001, den andra i juni 2005. Men inte på vanligt sätt, kryssning från Bergen till Kirkenes tur, eller tur-och-retur.

Båda resorna har skett på egna hjul, följande Paul von Martens filosofi på motorcykelfärden i boken Glädjen. ”När är vi framme?” frågar bokens Irina. ”Vi är hela tiden framme” svarar pappa.

Idén var dels att få se midnattssolen över Ishavet på Europas nordligaste punkt, dels att se Norges fjällhöga kuster från havsperspektiv utan att det kostar skjortan, vilket en längre tur med Hurtigrutten faktiskt gör.

Alltså styrde vi kosan norrut från Närpes med bil, på första resan med min man, på andra med min dotter.

Ett dygn på Hurtigrutten – först söderut, andra gången österut till Kirkenes – var tillräckligt för att få en uppfattning om Norges legendariska fartygslinje. På väg söderut från Honningsvåg – hamnstaden på Mageröya där Nordkap ligger – kan det gott löna sig att ta två dygn eller fler ombord. Den kusten är hisnande vacker och mäktig.

17 maj i Karasjok Hytt och bilplats på Hurtigrutten är det skäl att boka i god tid. Med båtens avresa som enda fixerade tid kan man i övrigt improvisera fritt, isynnerhet i maj innan turistsäsongen är livlig. Det är en underbar tid att bila i norr, med dagsljus dygnet runt, men utan mygg och turistträngsel.

På första resan hade vi siktat in oss på att nå Karasjok syttende mai, vilket visade sig vara ett lyckokast.

När vi klockan 12 rullade in i denna de norska samernas parlamentsstad pågick festtåget genom staden till kyrkan. Festklädda samefamiljer från när och fjärran vimlade på kyrkbacken och inne i kyrkan hölls tvåspråkig gudstjänst, på norska och samiska. Stämningen var obeskrivbar, här firas nationaldagen med känsla.

Efter gudstjänsten samlades kyrkfolket till lunch på hotellrestaurangen. Också vi fick oss ett bord och kunde från sidan följa med en fest som för samerna sannolikt är årets höjdpunkt. Vilken glädje och vilken färgprakt!

En arkitektonisk sevärdhet i Karasjok är Sametinget, en byggnad som på avstånd ger en vision av en jättekåta.

212 meter under havet Vägen upp till Mageröya går längs Porsangerfjordens västra strand, där bergsformationerna ger intryck av

På en brygga vid fiskehamnen ligger Honningsvågs trevligaste hotell. T.h. tar Hurtigruttens Richard With in last och passagerare på väg mot Kirkenes.

tusenbladstårta och några gamla mörka tunnlar tränger genom berg som stupar brant ner i havet.

En upplevelse i sig är den nya Nordkaptunneln som förenar Mageröya med fastlandet.

Tunneln öppnades så sent som i juni 1999, före det var färja enda förbindelsen till ön. Den är nära sju kilometer lång och går på djupaste stället 212 meter under havsytan.

Känslan där nere är ändå mindre klaustrofobisk än i de gamla tunnlarna på land. Den moderna tunneln är relativt ljus och vid. Öns enda stad Honningsvåg är en charmfull plats byggd kring fiskehamnen, men huvudattraktion på ön är naturligtvis Nordkap, där en jättelik kanonbunker ligger insprängd i bergsväggen mot ishavet som ett minne från kriget.

Nordkaphallen är i dag en turistindustri, men filmförevisningar, restauranger och souvenirshop lockar föga när naturen bjuder på allt man kan begära av storslagna fjällvidder och fri sikt ut mot Nordpolen.

Vägen upp till Nordkap från Honningsvåg är 43 km lång och oändligt vacker. Den som har obehag att köra med branta sluttningar intill vägen gör klokt i att ta turistbuss dit upp.

oss Tromsö passerar vi 90 km långa Lyngenfjällkedjan med toppar på över 1500 meter. Efter Tromsö vid midnatt blir det några timmars sömn innan vi angör Harstad, Narviks hamnstad för Hurtigrutten

och startpunkt för hemfärd genom Norrbotten.

Skoltlapparnas land Den andra resan blev mindre intressant till sjöss men mer gi-

vande på hemfärden än den första.

Hurtigrutten österut kring Varangerhalvön till Kirkenes är långt ifrån samma skönhetsupplevelse som fjällkusten söderut. Bergen är lägre och rundare, ensliga samhällen angörs endast för lossning och lastning.

Men med start i Kirkenes har man en fin kördag framför sig, genom skoltlapparnas land norr om Enare träsk till Enare, där vägen vänder söderut mot Rovaniemi.

I Enare finns samemuseet Siida, väl värt en lunchpaus och ett par lärorika timmar.

3000 körkilometer på den första resan och 2700 på den andra blev saldot. Med tanken att man är framme hela tiden är friheten i egen bil värd ”mödan”. Att på försommaren köra i dessa nordliga trakter, de fria viddernas ljusdränkta landskap, är en njutning i sig. Och massor hinner man lära sig på vägen.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

En vanlig syn på vägen genom skoltlapparnas land norr om Enare träsk.

Fjäll och hav Hurtigrutten är en rolig blandning av lyxkryssning och lokaltrafik.

Fartygen är norrmännens transportmedel nummer ett längs den trasiga höga kusten. I hamnarna pågår lossning och lastning medan kryssningsresenärerna förs på sightseeingturer i land. Att som bilist åka med endast korta etapper är ingen konst, bilen körs ombord i en varuhiss.

På vår första resa åkte vi ett dygn söderut med anhalter bl.a. i Hammerfest och Öksfjord. Fjällhöjden ökar söderut, utsikterna blir allt vildare och skönare. När vi närmar

Midnatt på Europas nordligaste punkt. Den 8 juni vänder solen högt över horisonten, ljuset är sagolikt.

GOD TID 2/2006 – 13

Röra på sig i närmiljön kan också vara en resa En resa betyder för det mesta att vi beger oss av till ett mål lite längre bort – till södern, till Mellaneuropa eller åtminstone till någon annan del av vårt eget land. Men att resa kan också betyda att vi flyttar på oss i närmiljön även om vi då kanske kallar det utflykt.

Kanske kunde vi ägna oss åt utflykter mer än vi gör. Närmiljön – i den egna kommunen eller i regionen – har nämligen mer att bjuda på än vi i första taget tänker. Kombinerar vi utflykten med möjligheten att kroppsligen röra på oss kan det bli både angenämt och nyttigt.

Tankar av det här slaget dyker upp när man ser sig omkring och begrundar vad den egna, närliggande miljön kan stå till buds med.

Snabbt kommer man underfund med att det är långt mer än man till en början tror.

Numera kan man mycket långt orientera sig om utbudet via de

styrelsen som är huvudman för skötsel och drift med hjälp av en del föreningar för det konkreta arbete som skall utföras. En ”referensgrupp” finns tillsatt för olika parter som berörs.

Forststyrelsen, kommunen samt lokala och regionala organisationer för turismen sköter marknadsföringen.

Ett bra alternativ Fritidssekreterare Caroline Lund vid Korsholms kommun hör till dem som gärna bjuder ut vandringsleden Björköby-Panike som ett gott alternativ för en grupputflykt.

broschyr över vandringsleden som man får i Terranova-Kvarkens naturcentrum”.

Presentation i broschyr I broschyren presenteras i ord och bild det säregna skärgårdslandskap som vandringsleden drar fram igenom. Rubrikerna anger i stort vad det är fråga om. Några av dem är ”Landskap i förvandling”, ”Strandskogen är en dyrbar mosaik”, ”Skärgårdsskogen och strandängen som betesmark”, ”En riktig lekplats för fisk och fågel” och ”Strandslåttern”.

Längs leden finns flera rastplat-

Fritidssekreterare Caroline Lund vid Korsholms kommun bjuder gärna ut vandringsleden Björköby–Panike till grupper och enskilda som vill ägna sig åt en dagsutflykt i skärgårdsmiljö. Foto ROGER LIND

aning för lång. Därför finns det också möjlighet att vandra leden bara delvis.

– Det som man bör observera är nog att den som deltar i vandringen inte bör ha några gångsvårigheter.

Det är ju fråga om att ta sig fram längs smala och ställvis mjuka stigar, påpekar Caroline Lund.

Korsholms kommuns fritidsavdelning brukar för sin del två gånger årligen ordna vandringar längs leden, rubricerade ”Öppen vandringsled” med möjlighet för vem som helst att delta mot en liten avgift.

För övrigt är det förstås möjligt för vilken förening eller vilket företag som helst av via t.ex. turistbyrån i Vasa ordna en vandring för en större eller mindre grupp.

Arrangemang behövs i förväg inte minst för de nödvändiga och avgiftsbelagda överfarterna med båt.

Fritidsavdelningen vid Korsholms kommun kan också hjälpa till med de kontakter som behövs.

kan boka en plats för sig redan innan utflykterna annonseras ut.

På Valsörarna finns också en vandringsled – ca 2 km lång – som deltagarna gott hinner runda under uppehållet. Besök görs vid sjöbevakningsstationen och fyren. Utflykten som helhet till Valsörarna tar ungefär fyra timmar.

För var och en av oss som i någon mån vill röra på sig finns det anledning att se efter vad närmiljön har att erbjuda i fråga om utflyktsmöjligheter, vandringsleder, motionsbanor och cykelleder. Utbud som vi kan utnyttja till vardags finns det gott om på de flesta håll.

Vi behöver inte ha bråttom där vi drar fram, huvudsaken är att vi rör på oss – kalla det sedan resa, utflykt eller motionsrunda!

ROGER LIND

Fyra timmar i yttre skärgården

Genom skog och nära vatten går den variationsrika vandringen längs leden Björköby-Panike i Korsholms skärgård. Arkivbild KORSHOLMS FRITIDAVDELNING

sidor på Internet som olika kommuner och organisationer lagt ut som information för turister. Den som planerar någon form av naturutflykt – enskilt eller i grupp – kan t.ex. ha god hjälp i orienteringen av upplysningar om utflyktsmål och leder som Forststyrelsen bjuder på under adressen www.utinaturen.fi.

Information kan sökas utgående från region och typ av aktivitet som man vill ägna sig åt.

Till fots längs leden Björköby–Panike Ett exempel bland många utflyktsmål är den sedan länge etablerade vandringsleden Björköby–Panike i Korsholms skärgård. Den har funnits sedan 1980-talet och har med åren blivit ett allt populärare mål för sådana som vill göra en dagsvandring i omväxlande natur.

Leden anlades och upprätthölls av kommunen fram till slutet av 1990-talet. Numera är det Forst-

Leden bjuder nämligen på rika och varierande naturupplevelser.

Bland annat så här presenteras leden i Forststyrelsens skrivna text på Internet: ”Att vandra längs Björköby–Panike vandringsled, 12 km, i Korsholm från den ena till den andra ändan kräver att man bokar en båttransport för överfart av två sund.

Leden går genom varierande landhöjningsskärgård och rundar de igenväxande fladorna och glosjöarna, går över sund och genom ljusa björkskogar som fortfarande används i betesgång. Stigen är markerad i terrängen med orange träkryss.

I Björköändan börjar stigen i Svedjehamns fiskehamn, där man i caféet Salteriet kan beställa båttransport över sunden om sommaren.

I Panike är startplatsen Hamnskata fiskehamn, där man behöver överfart av sundet. Det finns en

ser, där det bl.a. finns möjlighet att grilla korv. För den som är lite äldre och kanske inte så vältränad kan en vandring på 12 km vara en

Fritidssekreterare Caroline Lund erbjuder också andra möjligheter till utflykter och vandringar i kommunens skärgård. En av dem är båtutflykt till den yttre skärgården – till Valsörarna. Också i det avseendet gör fritidsavdelningen det möjlighet för allmänheten att delta genom att ordna flera utflykter per sommar. Den som är intresserad

Skyltar som de här visar vägen och anger rastplatser längs stigarna mellan Svedjehamn och Panike.

Arkivbild KORSHOLMS FRITIDAVDELNING

Varierande miljö är vad vandringsleden Björköby-Panike bjuder på – kobbar och skär, vikar och flador till exempel.

Arkivbild KORSHOLMS FRITIDAVDELNING

14 – GOD TID 2/2006

Dragsfjärds pensionat Kulla, 25870 Dragsfjärd - Tel. och fax 02-42 4553 * Övernattnigar * Mat enligt beställning * Stugor och fiskerättigheter * Vandrarhotell e-post: panget@pp.inet.fi

I FORM FÖR LIVET Välkommen att besöka våra vandringsleder: * Sjusjöarsleden och Lostensleden Information: idrottssekreterare Leif Harjulin, telefon 06-7850 281

Vandringsleder i Malax Järnåldersleden i Storsjön, forngravar och offerstenar finns längs leden. Mamreleden med start endera i Storsjön eller från Petalax (Mamrelund). Fäbodstigen i Molapne (Långåminne).

Mera info finns i kommungårdens växel (06-3477 111, 06-3477367) eller på http://museum.malax.fi/index.html

Strandbodarna vid Borgå å har förevigats av otaliga konstnärer och fotografer. Foto ULF WAHLSTRÖM

Återupptäck Borgå!

Under mina mera än fyrtio år som turistguide har jag träffat på många seniorer med lust att återupptäcka sina barndomsmiljöer i Borgå. Vi har sett välbekanta platser i Borgå som framlidna stadsingenjören och legendariske turistguiden Georg Christiernin brukade peka ut som fem paradställen; Gamla stan, domkyrkan, Borgbacken, Näsebacken och Krigarbyn. Det har varit som att glänta på locket till minnenas skattkista.

Ni vet hur det är när minnena strömmar till och vid sådana stunder ter sig verkligare än dagens verklighet. Minns du hur det var att skida störtlopp ner för Borgbacken och att åka sparkstötting utför Vävaregränden? Kommer du ihåg skridskobanan nedanför strandbodarna?

Minns du bombardemangen då Alexandersgatan och Nikolaigatan var som eldhav och Söderströmska bombardemanget? Kommer du ihåg den första kyssen en månskensafton utanför Segerstråles gård? Minns du när vattentornet sprängdes i luften för att ge plats för en tilltänkt väg. För att inte tala om skandalen då Societetshuset revs.

Kommer du ihåg uppståndelsen då P-H. Nyman ville flytta på Runebergsstatyn för att få en väg tvärs igenom Runebergsparken?

Så kan det låta när man vandrar med gamla Borgåbor. Minnena tar aldrig slut.

Många kommer för att återupptäcka Borgå och andra har kanske aldrig varit i Finlands nästäldsta stad. Vad ska man se och vad kan man göra i Borgå en sommardag?

Först gäller det att kanske bekanta sig med staden genom att studera årets turistbroschyr, som i ett nötskal innehåller allt vad man kan tänkas behöva veta om Borgå.

Fråga efter Borgåbroschyren på din hemort. Distributionen brukar fungera. Om inte så kontakta turistbyrån i Borgå eller gå in på webben för att få aktuell information om staden. Det kan också vara värt att uppsöka ett bibliotek för att låna böcker om Borgå. Det som inte finns på det egna biblioteket kan i regeln fjärrlånas.

tan, äntligen gågata om sommaren, och känna stadens dofter och frottera sig med turister från när och fjärran. Det är exotiskt så det förslår med kameraförsedda resenärer som talar främmande tungomål och inte är klädda som gängse finländare.

Grupper av de mest varierande slag blir undervisade av pratglada turistguider. Lyssna en stund.

Alltid snappar du upp någonting av intresse. Du kan också boka en auktoriserad turistguide via Porvoo tours. Guidningsspråken är utöver de inhemska, danska, engelska, portugisiska, spanska, kinesiska, tyska, franska tjeckiska, ungerska, ryska och estniska.

Upplev Gamla rådhustorget med rådhuset som uppfördes efter den förödande eldsvådan 1760.

Turistbroschyrer och turistbyrån Omslaget till den svenskspråkiga utgåvan av årets turistbroschyr, Borgå.

I Borgå finns det otaliga möjligheter till upplevelser för en turist.

Man kan nalkas staden på olika sätt. Sommartid är en tur med m/s J.L.Runeberg att rekommendera om man vill uppleva verklig skärgårdsstämning i ett fartyg byggt 1912. Man kan också åka buss, tåg eller personbil. En promenadtur i Borgå är att föredra framom att sitta i bil.

Promenaden i Borgå kan vara kort eller lång beroende på krafter och hälsa. Man kan också bara sätta sig ned någonstans och insupa miljön och titta på det brokiga folklivet.

Lyssna en stund Varför inte flanera längs Mellanga-

Borgå är titeln på årets turistbroschyr som finns i olika språkversioner. Adressen till Borgå stads turistbyrå är Krämaregatan 4 06100 Borgå tfn 019-5202316 019-520 23 04 fax 019 520 2317 www.porvoo.fi tourist.office@porvoo.fi öppet 5.6–3.9 må–fre 9–18 lö–sö 10–16 2.1–4.6 och 4.9–31.12 må–fre 9.30–16.30, lö 10–14 Guideförmedling Porvoo tours tfn 019 574 2200 fax 019 574 2230 www.porvoofours.fi porvootours.@porvootours.fi

GOD TID 2/2006 – 15 Rådhuset är numera museum. Sätt dig på en trottoarservering och svalka dig med något varmt eller kallt. Vandra upp för den smala Rahlingens gränd till Berggatan och norrut förbi Diktarhemmet.

Sätt dig i domkyrkan. Kanske bjuds det på orgelmusik.

Titta på byggnaderna i Gamla stan. Om du lyssnar riktigt noga så kan du höra doktorn spela Chopin eller Mozart. Tonerna når ut över gränderna och Flugutorget.

En bjärt kontrast till Gamla stan är bebyggelsen söder om Mannerheimgatan i varierande byggnadsstilar. Kanske stegen för dig till Krigarbyn. Om du har tur kan du få höra Sagan om Krigarbyn och hur både Sickan Carlsson och Alice Babs har sjungit in var sitt hus.

Så kan du styra vandringen över det som gamla borgåbor kallar för nya bron (från 1957). Titta på de nybyggda husen vid åstranden som i Borgåmun kallas för fågelholkar.

Gå sedan förbi Näse gård upp till Näse sten och Näsebackens begravningsplats. Efter att du har klivit ner för serpentinvägen kan du kasta blickarna på Borgbacken.

Så går du över gamla bron. Glöm inte att njuta av den klassiska vyn över gamla stan. Vandringen kan lämpligen avslutas utanför Segerstråles gård vid Brobacken i begrundan inför orden på plaketten vid grinden. ”Låt ljuset inom var och en av oss segra”, stod det i ett brev som Ulf Segerstråle skrev från fronten i Fjärrkarelen till sina föräldrar i Borgå.

BENITA AHLNÄS

Evenemang: Veteranen som aldrig kom hem 22.7 och 29.7 - tal- och bildspel av Trygve Erikson.

Kristen allsång 28.5, 1.6, 9.7, 6.8 Bokmarknad med öppet hus 15.7 Mangsveckan 10-13.8 Flera vandringsleder av olika längder i den vackra omgivningen bl.a. till Stenbrottssjön och Ståbackabodarna

tel. 019-2413200 fax. 019-2413199

SOMMARÖPPET sommaren 2006, 26.6 – 14.8, MÅ – FR 11 – 15, LÖ- & SÖ- STÄNGT OBS! Övriga tider enligt överenskommelse Dagens lunch må – fr kl. 11 – 15, från 7,50 € / person Salladsbuffé, varmrätt, kaffe eller te ÖPPETHÅLLNINGSTIDER MÅ-TI 11 – 16 ON-FR 11 – 22 LÖ 12 – 22 SÖ STÄNGT E-MAIL: gh@restaurantgh.fi HEMSIDA: www.restaurantgh.fi Restaurant GH Björknäsgatan 12 10600 Ekenäs

Turistguiden Brita Rantanen, längst till höger, berättar om huset med oxögat. Härifrån kunde festerna fortsätta på det anrika Societetshuset, som skattade åt förgängelsen år 1972. En kulturskandal, tyckte och tycker alltjämt gamla Borgåbor. Foto BENITA AHLNÄS

Åk buss med Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist

Bagar Bengt Tel. 02-4631003, 040-5112707 Korpo

Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

SÖDERLÅNGVIKS MUSEUM 25870 Dragsfjärd. Tel. 02-424662, 02-424549. Cafe 02-425037 Söderlångviks museum är ett konst- och kulturhistoriskt museum inrymt i Amos Andersons (1878-1961) forna sommarresidens i Dragsfjärd på Kimitoön. I museet visas huvudsakligen finländsk 1900-tals konst samt Amos Andersons bibliotek och möbler.

I museets utställningshall ordnas 1-2 specialutställningar varje sommar. I utrymmet finns även en kafeteria.

Museet öppet 15.5-31.8.2005 dagligen kl.

11-18. Stängt midsommaren 23-25.6.2006 Vuxna 3,5€, pens. 2,5€, stud. och grupper (min 15personer) 2€ Barn under 18 år har fri entre

Grupper tas emot, kaffe och matservering på beställning.

Stor samlingslokal i uthuset. Tio km till Närpes, Kaskö och Kristinestad.

Tel 06-2259210 www.frankmangscenter.fi

16 – GOD TID 2/2006 I Finlands sydspets mittemellan Helsingfors och Åbo

POJO

* * * * * * * *

Fiskars och Billnäs bruk Utställningar och museer Musikfestivaler Idrottsmöjligheter: golf, ridning, idrottsinstitut Ekoprodukter Handelsträdgårdar Ekologiskt byggande Antikviteter

INFO: Pojo turist- och kulturbyrå tel. 019-27821, fax 019-2782 200 tourist.info@pohja.fi WWW.POHJA.FI

Välkommen till Skärgårdsstaden!

Sommaren bjuder på upplevelser, Pargas Orgeldagar, Teaterboulage´s sommarpjäs: Ungdomskällan, torg, Rowlit-festival, Visfestival, Boundbirs, Kulturvecka, allsång, utställningar

Den 5 februari i arla morgonstunden samlades 32 pensionärer från Södra Finland på Eckerö linjens terminal i Västra hamnen i Helsingfors. Vi var 19 personer från Borgå, två från Sjundeå en från Tenala och resten från Helsingforstrakten. Och så vår härliga guide Anneli Hofer.

Det var bitande kallt i vinternatten men färjan till Tallinn forslade oss lugnt och smidigt till Estlands huvudstad. Morgonmålet ombord var rikligt och gott.

Bussresan till Viimsi Spa hotell tog ca en halv timme och det dröjde inte länge förrän vi samtliga var installerade i våra rum. Hotellet är endast fyra år gammalt och allting var jättesnyggt, rent och fint.

Söndagen gick till information om hotellets service och de flesta av oss hade också läkarkontroll.

Meningen med den var att läkaren, på basen av ens egna önskemål och också med beaktande av de mediciner var och en intog , rekommenderade de behandlingar hon ansåg bra för oss.

Och på måndagen började det.

Vi klippte naglar och hår, vi bankades och masserades, vi skötte våra ansikten, vi inpackades i oljepaket och såg ut som kåldolmar, vi låg och andades saltig luft i saltkammaren, och vi jumpade och blöttes i bassäng och jacuzzi.

På kvällarna bjöds vi på olika program, operett och opera, sång och musik till enmansorkester. Och visst svängde vi om på golvet. Det fanns ju faktiskt sådana som inte hade dansat på 15 år! Men upp på golvet skulle man.

Välkommen till Iniö Vid skärgårdsringväg www.inio.fi

Och visst svängde vi om på golvet.

Vimsiga veteraner valsade runt i Viimsi Maten på hotellet var verkligen bra. Det var husmanskost för hela slanten och eftersom alla behandlingar och motionsrundor tog på krafterna så smakade nog samtliga grönsaksskrap utomordentligt.

Efterrätterna var fantastiska fast jordgubbssylten såg nog mera ut som ketchup. Till den serverades (konstigt nog) chokladsoppa.

Risgryndgröt med sill Till morgonmålet var det en och annan som tog miste. Det vi trodde vara äggröra visade sig sedan på tallriken vara risgrynsgröt. Så kombinationen risgrynsgröt, sill och stekta prinskorvar eller köttbullar

avnjutet med gaffel var en vanlig syn på samtliga vimsiga pensionärers tallrikar.

Tyvärr tog det roliga slut och den 9 februari åkte vi hem och åt en fin avskedsmiddag på båten.

Till slut vill jag tacka alla deltagare för alla glada skratt och för all härlig sammanhållning och en speciell eloge vill jag ge Anneli Hofer .

Med henne kan man nog åka fast till månen, hon ser nog till att allt löper som det skall, trots några små missöden som vi talar tyst om.

Tack allesammans!

GUNNEL FORSELL Borgå

www.houtskar.fi Turistinfo tel. 02-463 3530 ÅLANDS LANDSKAPSREGERING SKÄRGÅRDSTRAFIKEN

Res bland våra 6500 öar och skär! Ålands skärgård är sammanbunden med ett finmaskigt nät av färjelinjer. Ge dig ut på upptäckts-färd! Bokning, information och turlistor får du genom att ringa +358 18 25 155 eller faxa 17 815.

Gratis för passagerare. Bilar och andra fordon enligt taxa.

Resor från ändhamn till ändhamn (fasta Finland ... Långnäs/Hummelvik) Bokas endast om övernattning sker i mellanhamn.

Ålandstrafiken Strandgatan 25, AX-22100 Mariehamn

GOD TID 2/2006 – 17 FÖRENINGSNYTT

Drumsö Pensionärer firade Ekenäs Pensionärer firade sina jubilarer

Tisdagen den 17 januari höll

Ungefär 70 medlemmar i Drumsö

Pensionärer samlades till jubileumslunch på Hanaholmen lördagen den 21 januari.

För trettio år sedan tog Eija Francke i Pensionärsförbundet initiativ till ett grunda en förening på Drumsö. Under trettio år har föreningen arrangerat resor, regelbundna torsdagsträffar, ofta med föredrag och underhållning, ordnat teaterbesök och fri samvaro i olika former.

Drumsö föreningens ordförande Majlis Kvist hälsade välkommen.

Feststämningen steg betydligt när manssångarna Västkvartettten

Valborg ”Vippen” Hoffman kåserade om tiden på Drumsö Pensionärers trettioårsjubileum. Hon ville att vi varje dag ser oss i spegeln och konstaterar att vi inte ändrat sedan dagen innan. På så sätt håller vi oss unga.

under ledning av 2 inledde med sånger om stjärnor och fortsatte med bl.a. Taubevisor.

Fö r b u n d e t s h ä l s n i n g t i l l Drumsö Pensionärer framfördes

av förbundets ordförande Samuel Lindgrén.

Text JANNE HOLMBERG Foto HENRIKA ZILLIACUS-TIKKANEN

Samtalskafé på åldringshem i Närpes

Ekenäs Pensionärer sin sedvanliga fest för att hylla de medlemmar som under år 2005 hade fyllt 75, 80, 85 och 90 år eller mera. De 31 medlemmar som hade mött upp hyllades med var sin ros.

Födelsedagsfesten inleddes med att Petra Grönqvist uppträdde med ett pianosolo.

Ordföranden Georg Lång talade till jubilarerna. Han sade bl.a. att de representerade den generation som försvarade landet och arbetade under enormt svåra förhållanden, så att vi i dag kan leva i ett fritt och demokratiskt land och nämnde vidare att pensionärerna i dag är goda skattebetalare i vårt samhälle och ingen belastning.

Pensionärskören framförde hyllningssånger. Carita Rosenqvist sjöng Mikael Wiehes sång ”Ska nya röster sjunga”. Därefter blev det kaffe med fylld kaka. Carita Rosenqvist ledde ”Födelsedagssång för alla”.

Marika Törnqvist informerade om den verksamhet som hon håller på med på Seniora, Kaffekvarnen, Träff för herrar och Torsdagsträffen.

Festen slutade med allsång och sista visan. 106 medlemmar deltog i festen. Under år 2005 fick föreningen 39 nya medlemmar och medlemsantalet är nu 415.

90-åriga Ragnhild Enwald, som var bland dem som hyllades, har senare till föreningens styrelse sänt ett tackkort och till kortet bifogat följande dikt:

Allt från gamla sedvänjor förr i tiden och olika dialektord och -uttryck till presidentval och kyndelsmässomarknaden diskuteras.

Förra året höll Majlis Kvist en kurs i Närpes om bildande av samtalskaféer för pensionärer. En av de omkring 20 deltagarna i kursen var Inga Kalberg från Närpes pensio-

närsförening. Hon har varit mycket aktiv i föreningens styrelse och är nu f.o.m. detta år ordförande.

Hur många samtalskaféer som kommit till efter kampanjen är

inte känt av reportern, men Inga Kalberg hakade genast på. I maj förra året startade hon samlingar varannan vecka med åtta åldringar i pensionärshemmet Efraim.

Den yngsta av deltagarna är 59 år och den äldsta 93 år gammal.

Det är med samlad erfarenhet och kunskap som olika ämnen diskuteras. Det kan gälla allt från gamla sedvänjor förr i tiden och olika dialektord och -uttryck till presidentval och kyndelsmässomarknaden.

Eftersom kaféet slutar en halv timme före middagen på hemmet, så har man inte haft servering, och därför har det aldrig varit fråga om bidrag från något håll. Det är Ingas egen frivilliga insats som gäller. Nu har hon börjat med att köpa kaffe, och hemmet består på dopp, så en kaffetår mellan samtalen kan ytterligare lösa tungans band.

Text och foto LARS-ERIK JUSLIN

Ringen kring bordet har öppnats för fotograferingens skull. I samtalsgruppen sitter fr.v. Hildegard Köping, Judit Höglund, Jerny Bergman (yngst), ledaren Inga Kalberg, Holger Björkman, Paul Nordberg, Jenfrid Björkman (äldst), Karl-Einar Nygård och Sigrid Nymark.

Att diktarådran ej skall sina måste jag den lite pina.

Därför skriver jag en vers, som går litet härs och tvärs.

Som pensionär fick jag höra, något skall du göra.

Det finns ju Ekenäs Pensionärer, dit skall du höra, så har du nåt att göra.

De har möten och fester, ibland inbjudna gäster, resor gör de många, både korta och långa.

Så har tiden gått och mycket gott jag fått, när till föreningen jag hört och i dess regi mig rört.

Nu jag fyllt de nitti Och sen många år varit i hemvård.

Det betyder att staden mig satt på sin lista på patienter som behöver hemvårdstjänster.

Flickor kommer och far och kollar hur man har.

Veckovis ransoneras medicin som patienten skall ta in.

Bäst att i eget hem få bo och sitta där i lugn och ro.

Men tankarna ofta far till tiderna som var. då allting var så annat och man sorglöst levde,. då plötsligt kom ett nytt skede.

Nu skall jag sluta gnälla och tackar alla snälla som i dag ställt opp och gjort dagen till en riktig topp!

SVEN SAHLBERG sekreterare

Födelsedagsfest i Tenala-Bromarf Tenala-Bromarf pensionärer höll sitt månadsmöte/födelsedagsfest på Bygdegården den 26 januari.

Ordförande Per-Erik Degerlund hälsade medlemmar och inbjudna jubilarer välkomna. Mötet inleddes med ljuständning för avlidna medlemmar under år 2005. Åtta ljus tändes samt ett gemensamt ljus för före detta medlemmar som avlidit under året. Sekreteraren Stig Nyberg assisterad av Lilja Österlund utförde ljuständningen De avlidna hedrades med en tyst minut, varefter Brita Nyberg läste en dikt, så sjöngs sången Härlig är jorden. Sedan följde uppvaktning med en ros av de medlemmar som under året fyllt jämna år, 75, 80, 85, 90 och mera. Nämnas bör att vår 103 åriga medlemmen Edja Nordberg deltog i festen. Sekreteraren assisterad av Lilja Österlund och Gunvor Rehn delade ut rosorna.

Efter en kaffepaus avrundades eftermiddagen med allsång och dans till tonerna av våra trogna spelmän. S.N.

18 – GOD TID 2/2006

Caféträff blev succé En uppslutning över alla förväntningar blev det när Helsingforsföreningarnas samarbete SAMS ställde till med sin första lunchträff på Café Esplanad den 1 februari.

Femtiotvå personer hade styrt kosan till caféets källarvåning som snabbt fylldes.

– Eftersom träffen var den första och ingen kunde veta hur många som skulle komma hade vi inte ens bokat bord, berättar SAMS-ordföranden Majlis Kvist. – Lyckligtvis rymdes vi alla in och av det glada och ljudliga sorlet att döma var det inget fel på trivseln. Underbart att få prata svenska på stan, tyckte många.

Till allas förvåning dök snart restaurangchefen Lasse Öhman

Vill du tala med någon?

Ring. Vi lyssnar.

Varje kväll kl. 20-23.

Tel. 10072 Samtalstjänsten (0,025 •/min. + lna)

Ev.luth. församlingarna i österbotten

upp, ditkallad för att se vad som stod på när källaren plötsligt fylldes av kunder en vanlig tyst onsdagseftermiddag. Öhman var inte sen att önska alla välkomna igen, och ställde i utsikt att källarens hemtrevliga barutrymme står till seniorernas förfogande nästa gång.

Meningen är att SAMS kallar seniorerna till en liknande informell träff under vårsäsongen den första onsdagen varje månad klockan 14 på Café Esplanad, Norra esplanadgatan 37. Här kan man dricka kaffe med dopp, äta en lätt lunch eller ta sig ett glas vin och få sig en pratstund med gamla vänner och nya bekantskaper.

MAJ-BRITT PARO

FÖRENINGSNYTT

”Brevet” hade premiär i Kronoby Raden av lyckade framträdanden

av Kronoby pensionärskör fick en fortsättning då ”Brevet”, ett samarbetsprojekt med Kronoby Folkhögskola, hade premiär på skolan. Som i alla körens tidigare projekt bygger även ”Brevet” på tankar och erfarenheter förmedlade av körmedlemmarna själva. Som vanligt står Birgit Collander för texterna och Kristina Klingenberg för musiken.

Körmedlemmarnas tankar om brev i allmänhet och om innehåll som beskriver: kärlek, avsked, hemlängtan, gemenskap m.m. har förtjänstfullt formats till texter för sång och recitation. Upplägget med varierande sång och brevläsning är bra. Med texterna i sin helhet tryckta i programbladet är det

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

Våra adresser erhålles från banker, bok-, blomster- och pappershandlar, begravningsbyråer, R-kiosker samt färdigt textade på vårt kontor.

Elisabetsgatan 21 00170 HELSINGFORS Tel. 0800 134 000 med lokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

Rose-Maj Riska läser ”brevet”.

enkelt för åhöraren att följa med framförandet.

Det hela börjar med att Birgit Collander kommer inspringande med brevet hon fått. Av glädjeropen att döma är brevet välkommet.

Birgit Collander springer in med ”brevet”. Foto JAN-ERIK RUDNÄS

”Jag har fått ett brev, ett riktigt brev.

Skrivet för hand, med granna märken på.

Någon har tänkt på mig.

Någon har gett mig sin tid”, utropar hon och ber Rose-Maj Riska läsa brevet och det är där det hela börjar. Med tillbörlig värdighet läser hon brevet till ”Kära Anna”. Efter lämpliga avsnitt i brevet faller kören in med sånger med kompletterande text. ”Brevet” är ett alltigenom lyckat projekt. Förutom ren underhållning utgör föreställningen en påminnelse om hur viktigt det är att upprätthålla och vårda våra

kontakter och vår vänskap. Dagens moderna teknik med e-post o.s.v. ger oss nya möjligheter till brevskrivning men förlorar i personlighet. Med det ”riktiga” brevet avslöjar t.o.m. höljet d.v.s. kuvertet en hel del och frimärket kan vara intressant för att inte tala om den spänning som ligger i själva öppnandet. En känslig näsa kan t.o.m. identifiera välkända dofter i brevet.

Föreställningen fick och förtjänar allt beröm. En allmän uppfattning bland de åttiotalet åhörarna var att föreställningen var i kortaste laget men det är väl så när någonting bra tar slut.

H.P.

Bo Holmberg fick Finlands Vita Ros ”De som älskar livet, de ömsinta och sanna är ett hot och ett hopp i världen. De förföljs och de dödas men de lever och ger liv.”

Med ovannämnda ord överlämnade Spf: s förra verksamhetsledare Lili-Ann JunellKousa Finlands Vita Ros orden till Bo Holmberg. Presidenten hade förlänat honom orden på senaste års självständighetsdag.

Holmberg, 58, har arbetat för handkappade och utslagna i 10-tals år. Han bistod i tiden redan Arvid von Martens i dennes verksamhet för de bostadslösa. Idag är han mest känd för sina debattartiklar till försvar av pensionärerna.

Tillställningen för överlämnandet hade arrangerats av Karis pensionärsförening.

Holmberg erhöll samtidigt en kopieringsapparat som vänner samlat medel till.

ULF JOHANSSON

Vård- och städservice H&J Vasa Städning och hemservice 21€/tim. (norm. 23€)

Vårdtjänster 23€/tim. (norm. 25€) Även städning av kontor, sommarstugor, flyttningsstädning Hushållsavdrag 60% 040-8744097 eller 040-8124306

Bo Holmberg är känd för sina debattartiklar till pensionärernas försvar, bl.a. i detta blad.

GOD TID 2/2006 – 19

Fullt hus på vändagsfest i Korsholm

FÖRENINGSNYTT

En del av publiken. På närmaste bänk bl.a.

Leif Gullberg och Uno Svartbäck med fruarna Valborg Svartbäck och Märta Gullberg.

Gratiskonsert i Närpes för äldre För tredje året i följd gav Närpes

skolmusikkår en gratiskonsert för pensionärer, åldringar och veteraner på Runebergsdagen.

Intresset har varit stort för dessa konserter med upp till 700 åhörare, men en bister köldknäpp gjorde att deltagarna i år uppgick till knappt 300.

Skolmusikkåren med drillflickor och gästartister stod för inbjudan och program. Socialnämnden bekostade invataxi för rörelsehindrade. Pensionärsföreningarna i

Närpes och Övermark hade låtit inbjudan gå ut till medlemmarna och bistod med skjuts till behövande, och en lokal bank bjöd på kaffe med runebergstårta i pausen.

Programmet, som leddes av dirigenten Anders Teir, var omväxlande med musik av den uppskattade skolmusikkåren, danser av drillflickorna, allsånger samt solosång av den kända Lappfjärdssångaren Fred Berg och musikkårens egen sångsolist Erika Back.

Anders Teir tackade alla samar-

betspartner och informerade om vad som stundar för skolmusikkåren under våren och sommaren.

Bland en mängd uppträdanden finns, förutom konserter, också en specialshow samt en resa till England med A-orkestern och en till Norge med B-orkestern.

Prosten Holger Andersson tackade på publikens vägnar och öste välförtjänt beröm över musikkåren och konserten för de äldre.

Text och foto LARS-ERIK JUSLIN

Träskända Seniorer fem år Träskända Seniorer firade sin femårsdag den 8 februari. En av medlemmarna, Ebba Åhman hade dagen till ära skrivit följande krönika: För fem år sedan det såddes ett

frö, det började spira och grönska.

Fröet växte till en planta och är nu ett ungt grönt träd. Det är bakgrunden till föreningen Träskända Seniorer. Orsaken till att föreningen bildades var att värna om det svenska språket, vårt modersmål som för många hållit på att falla i glömska på grund av att språket inte behövs i vardagslag i en finsk omgivning.

De första träffarna hölls på Kafé Mairea dit man kunde gå på onsdagarna och bara prata av sej och dricka kaffe.

Vi Tusbybor kände oss lite främmande när vi mitt på vardagen slog oss lösa och for till Träskända för att dricka kaffe, men den värme vi mötte på Kafé Mairea med idel glada mänskor där samtal och skratt avlöste varandra , den dagen minns jag så vä1.Vi kände oss som hemma.

Att kallas pensionär låter kanske litet slitet men seniorer låter genast hurtigare. Därför kallar vi oss Träskända Seniorer och medlemmarna gör alla skäl för namnet.

Som tvååring, ännu på stapplande ben ställde seniorerna upp som arrangörer för Östra distriktets sommarfest som besöktes

Ebba Åhman presenterar sin krönika.

av närmare tvåhundra personer.

Mat och kaffe serverades, musik och allsång stod på programmet.

Spännande frågesport satte fart i hjärnkontoret. Den som sedan ännu hade krafter kvar kunde ta sej en svängom till levande musik.

Trötta men stolta arrangörer var nöjda och glada över att ”en liten skara dragit ett så stort lass”.

För varje gång vi möts får vi uppleva någonting som vi kan ta med oss hem i tankarna. Vi klär upp oss och går på luncher, vi borstar skorna och går på dans och mjukar upp både höft och knän och glömmer för en stund våra krämpor som vi har hela gänget.

Vi har dem för att vi fatt leva så länge. Vi sjunger allsång och säljer

lotter och alltid är det någon som vinner något nyttigt att föra med sej hem.

Vi går i kyrka och söker styrka för dag som kommer och dag som är.

När bussen startar på teaterresa då är det säkert att alla är med. Vi njuter av trevliga föreställningar och sedan av kaffet som väntar oss i pausen. När vi sedan styr hemåt finns ännu tid för en pratstund.

Sommarens utfärder genom grönskande byar, vackra gårdar och prunkande blommor ger oss mycket att vara tacksamma över, att få uppleva en underbar sommar.

Till det bästa räknas också båtutflykten till skärgården som ordnas varje sommar, med fisksoppa och dragspelsmusik. Någonting för oss landkrabbor i Klemetskog att tänka på när man bökar i trädgården.

Kontakter man får över kommungränserna är också värdefulla.

Man möter mitt i allt ett bekant ansikte, aj – var det du som hade släktingar i Vasa?

Föreningen Träskända Seniorer har en stor uppgift att fylla. Med glada miner fast ej solen skiner vi på framtiden gläntar, vi på nya träffar väntar.

Vi ber att få tacka ordförande Stena, sekreterare Per, kassören Eila samt alla styrelsemedlemmar, för allt vad ni gjort under åren som gått. Det säger vi alla som kommit till färdigt dukat bord.

EBBA ÅHMAN

Från vänster Ruth Julin, Maj-Len Rosenlund och Karin Sorvari, tre VIPS-damer från Vasa som förhoppningsvis hade en bra vändag. Foto MALIN STRÖM Valentin, Alla hjärtans dag eller kanske det mest använda i dag är vändagen. Föreningen Foklhälsan i Korsholm tog för sex år sedan initiativet till en allösterbottnisk vändagsfest som arrangerades i Kvevlax uf:s lokal i Korsholm. För att få hjälp med marknadsföringen kontaktades det österbottniska pensionärsdistriktet.

Svenska pensionärsförbundets ordförande Samuel Lindgrén höll vändagstalet vid årets fest. Astrid Wikman, Stig Snickars och Lars Hjerpe, lokalt mycket kända och

uppskattade inom sången och musiken, fick med publiken i allsången. Inbjudna artister ”utifrån” var nu Lasse & Niklas Eriksson från Närpes. Överallt där Lasse är med är det ett måste att uppträda med Näsby city, så också i Kvevlax.

Dagen avslutades med dans till tonerna av Stigs orkester och många av de närmare 300 som mötte upp har redan nu helt klart för sig att nästa år kommer man också till vändagsfesten.

PER THOMASFOLK

Placera i en fondfamilj med lämplig lösning för allas risktagningsförmåga.

Välkommen till oss så får du veta mera om OP-blandfonderna

Andelsbanken för Åland Andelsbanken Raseborg Lappo Andelsbank Nagu Andelsbank Östnylands Andelsbank

20 – GOD TID 2/2006

Programtips för föreningarna: Dags att ansöka om RAY:s semesterbidrag 2006!

Ansökningsblanketter från förbundskansliet Tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 e-post: kansliet@spfpension.fi Sista ansökningsdag: 15.3.2006

Svenska pensionärsförbundet r.f.

Semester och rekreation år 2006

Du är kanske i behov av semester?

Svenska pensionärsförbundet erbjuder detta år semesterverksamhet under 6–7 dagar i helpension med medel av Penningautomatföreningen RAY. Målet med semestern är att ge möjlighet till rekreation och avkoppling från vardagen.

Semesterstödet är avsett för personer vars livssituation och livskvalitet har försämrats • på grund av sviktande hälsa • av sociala orsaker ss. ensamhet, makes/makas död, vård av sjuk anhörig i eget hem • på grund av annan avgörande förändring Vem kan ansöka?

Semesterstöd kan sökas av var och en person, som kan anses, av sociala och ekonomiska orsaker samt av hälsoskäl vara berättigad till stödd semester i helpension.

Vad kostar semesterpaketet?

Penningautomatföreningen RAY förutsätter att semesterfiraren betalar en självriskandel för semesterpaketet. Självriskandelen är 120 euro och betalas av semesterfiraren direkt till semesterstället.

Hur ansöker man?

Ansökningsblanketter fås förutom från SPF:s kansli i Helsingfors, tfn 09-72 888 20, även från kansliet i Österbotten, tfn 06-317 90 70.

SPF:s medlemmar kan returnera ansökningarna via sina egna föreningar till förbundet, senast den 15 mars 2006 (poststämpel gäller). Ansökningarna kan även sändas direkt till förbundets kansli i Helsingfors, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors.

Ansökningarna bör ifyllas noggrant på samtliga punkter och semesterbehovet motiveras, liksom en beskrivning över sökandes livssituation. Svenska pensionsförbundet samarbetar i år med Semesterförbundet, och kan därmed erbjuda ett större antal personer semestervecka än tidigare. Dessa veckor är vecka 27 (3–8 juli) till Sjundeå Bad och vecka 31 (30 juli–4 augusti) till Norrvalla Folkhälsan.

Ansökningarna behandlas garanterat konfidentiellt!

Observera att vid beviljandet av semesterstöd följs RAY:s bestämmelser.

Det utgör inget hinder att man beviljats stöd tidigare, men de sökande som aldrig förut beviljats semestervecka beaktas först. Medlemmar i Svenska pensionärsförbundet har företräde framom icke-medlemmar.

Semester på Norrvalla Folkhälsan Rehab Center i Vörå eller på Sjundeå Bad, består av 6–7 dagar i helpension med ett mångsidigt program, såsom massage, bastu, vattengymnastik, örtbad, stavgång, fritids- och hobbyledarens tjänster etc.

TIDPUNKT FÖR SEMESTERVECKORNA: Du kan välja mellan: Norrvalla Folkhälsan/Rehab Center v. 23 (4.6–10.6) v. 35 (27.8–2.9) v. 31 (30.7–4.8) Semesterförbundet Sjundeå Bad v. 23 (5.6–11.6) v. 34 (21.8-27.8) v. 27 (3.7-8.7) Semesterförbundet När du fyller i ansökningsblanketten, tänk på följande: Ansökningsblanketterna skall fyllas i noggrant och undertecknas egenhändigt eller av ombud.

Ange ett andra alternativ för semestervecka ifall ditt första alternativ inte går på grund av att semesterstället är fullbokat.

Motivera din ansökan!

Ansökan där ”motivering” saknas beaktas inte.

LYCKA TILL!

Anrika HTF visar sitt museum Visste ni att Finland fick sin första telefonledning endast ett år efter det att Graham Bell uppfann telefonen 1876?

Visste ni att Finland var först i Norden med en automatiserad telefoncentral?

Vår tids världsvida Nokiaframgång har stolta anor att falla tillbaka på.

Inom telefonin har Finland gått i täten sedan starten. Telefonens utveckling finns dokumenterad i f.d. Helsingfors Telefonförenings museum vid Runebergsgatan 43, ett ypperligt mål för en pensionärsutflykt.

Huset är ritat av Lars Sonck år 1915 för Tölö telefoncentral, där den automatiserade centralen 1922 blev den första i sitt slag i Norden.

Den betjänade abonnenterna i

Spindeln heter denhär läckra L.M. Ericsson-telefonen från 1890, en av museets många dyrgripar.

Tölö fram till 1985 och utgör nu på sin ursprungliga plats stommen i museets imponerande samlingar.

Här finns t.ex. den allra första signaltrumpettelefonen från 1878.

Daniel Johan Wadén var mannen bakom vår första telefoninrättning med centraler och nät av telefonlinjer. Han grundade Helsingfors Telefonförening 1882 för femtio

kunder och mot slutet av1880talet var Helsingfors med 1600 abonnenter redan en av de ledande telefonstäderna i världen.

Telefonmuseet är inte öppet för allmänheten men tack vare entusiastiska HTF-pensionärer öppnas museet för grupper. När Hbl:s Seniorer en februaridag besökte museet bjöd Eila-Marjatta Rapeli och Rainer Fallenius på närmare två timmar högintressant guidning genom telefonens 130-åriga utveckling. Inte minst den unika samlingen av telefonapparater från de första skulpturala väggtelefonerna till dagens lilla mobildosa är hisnande designhistoria.

Grupper på upp till 25 personer tas emot, guidningen är gratis och tid kan bokas hos Anna Savikko, tel. 0102622914 eller e-mail anna. savikko.@elisa.fi.

MAJ-BRITT PARO

Äta bör man?

Mat har blivit en stor underhållningsdetalj i mass-

media nuförtiden, ju vidlyftigare tillredning desto bättre. Detta är att göra unga nyblivna husmödrar en björntjänst i och med att man bibringar dem uppfattningen att matlagning är en synnerligen komplicerad historia.

För en rutinerad husmor som redan behärskar konsten att göra goda köttbullar på enklast tänkbara sätt och steka fisk utan andra ingredienser än salt och rågmjöl, kan kanske dessa tillkrånglade matlagningsprogram vara roande eller t.o.m. inspirerande, men för novisen vid spisen måtte de verka avskräckande. Veckotidningarna i sin tur kompletterar tv-programmen med att i ord och bild fresta oss till att konsummera mer och mer medan de överglänser varandra med exotiska tillbehör som man aldrig hört talas om. Någon myntade ordet ”matporr” och är det inte ganska träffande?

Men sen, när vi sitter där proppmätta och dästa finner man för gott att sätta in ett dråpslag under bältet på oss. Man upplyser oss om att vi är så överviktiga så det är synd och skam! Vi är något av det mest oetiska och omoraliska som finns, där vi

glufsar i oss fläskkotletter och vispgrädde stup i ett, utan en tanke på att kalorierna tar en för tidig död på oss och att vi dessförinnan förorsakar en massa besvär och utgifter för sjukvård och själavård och till slut dyrbara arealer för återstoden av oss …

För att göra sej till tolk för förebyggande åtgärder utkommer följande nummer med brett uppslagna artiklar som talar om för oss att vi absolut inte bör äta det eller det eller det, ja strängt taget ingenting, för att uppnå den slanka linjen som är det absoluta idealet för varje mänsklig framtoning.

Förvirrade och förtvivlade samlar vi oss till motdrag: Anta att vi uppnått det urgröpta benrangelsidealet och att vi i fortsättningen kommer att livnära oss på enbart vatten och salladsblad – vad sedan?

Jo, hela livsmedelsindustrin skulle klappa ihop, vi skulle förutom smör-, ägg- och brödsädesberg drabbas av svin-, ko-, kalv- och fårberg samt hela bergskedjor av broiler och fransk potatis.

Kunde någon ha vänligheten att stanna karusellen? Jag vill stiga av här!

HILDUR WIKBERG

VÄLKOMMEN PÅ FINLANDSSVENSK

till Arbetets Vänners sal Annegatan 26, Helsingfors

8.3 kl. 19–22

Susann Sonntags

På publikens begäran Susann Sonntags Danskurs i bugg ordnas kl. 18–19 före dansen! Åke Grandell är konferencier.

Biljetter kan köpas via Luckan i Helsingfors eller direkt vid dörren. Inträdesavgift 10 euro.

Danskursen är gratis. Servering.

Nästa danskväll fredag 7.4

S V E N S K A K UKLT U LLT U R F O N D E N

GOD TID 2/2006 – 21 SENIORDANS

Hur få karlarna med i seniordansen?

Finlands seniordansförbunds alltid lika intressanta årsrapport är nu klar. Seniordansarna har nu ökat till 1471. De dansar fördelade i 76 dansgrupper och leds av 49 ledare.

Herrarna är som vanligt i minoritet (176). Hur skall vi få karlarna intresserade?

Förbundet har haft 23 utbildningskurser runt om i landet.

Trevligt är också att det hållits 80 uppvisningar och 18 dansdemonstrationer.

Den viktigaste händelsen var i alla fall vårt 20-årsjubileum i november i samband med danskursen. Årets verksamhetsplan är också klar. Årsmöte hålls den 2 april kl. 12 i Folkhälsans Seniorhus i Helsingfors.

4 5

Nu gäller det för God Tids läsare att följa med vårt kursutbud och komma med!

Kurser Den 11–12 mars hålls en grundkurs i Helsingfors. I den kan vem som helst delta. Man behöver inte ens ha dansat tidigare, men gärna ha rytmsinne. Kursen förpliktar inte till någonting, men vi kommer in i vad seniordans är. På kursen får man lära sig steg och turer – handsfattningar o.s.v. (teoritimme).

Som kursmaterial får var och en ett häfte med dansbeskrivningar och en CD eller kassett med musik.

Vårt nya häfte ”Dansnyckel” kommer vi också att delvis gå igenom.

Vill man fortsätta utbildningen kan man senare delta i en forstsätt-

7 6 5

3 4 6 2 1 9 2 8

SUDOKU

6 9

4 1 8 3

8

Regler:

2 7

1 2 9 3 4

ningskurs I. Den 17–18 mars hålls en sittdanskurs I i Ekenäs. Arrangörer för kursen är vårt förbund och yrkesinstitutet Sydväst.

Den 7–8 april hålls en kurs i nordiska sittdanser i Åbo.

Den 22 april hålls en kort kurs (åtta timmar) kallad ”Bekanta dig med seniordans” i Borgå.

Arrangörer är vårt förbund och Folkhälsan (vi kallar den också Mimosel-kurs).

En likadan kortkurs hålls den 29 april i Kristinestad.

Sittdanskurser är mycket populära bland vårdpersonal. Åldringar aktiveras och uppmuntras av sittdanser.

För närmare uppgifter och anmälningar, kontakta:

5

1. Varje rad (vågrät och lodrät) skall innehålla siffrorna 1–9.

2. I varje markerat fält om 3 x 3 rutor skall också siffrorna 1–9 finnas.

3. De givna siffrorna får inte flyttas.

4. En siffra får inte före komma mer än en gång per rad eller markerat fält.

Lycka till!

Lösningen finns på följande sida.

Vita Fysio *Fysikalisk undersökningsoch vårdanstalt *Även hembesök

Sekreterare Marita Granholm Sökögränden 16 C 59 02360 Esbo Tel. 09-2567346 Gsm 050-5397936 Guns Svenlin Holmängsvägen 12 66600 Vörå Tel. 06-3830870 Gsm 050-3728168

Källängsvägen 1 65610 Korsholm (06) 3223566 eller 050-597 4075 vitafysio@netikka.fi

SPECIALTANDTEKNIKER

OPTIKER

KATE BJÖRKMAN verksamhetsledare

KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 Ekenäs, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949 Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Senatorns Köpcenter 09-298 1927 ÖGONLÄKARE KURT GROP Ab Opticus, Åsgatan 2, Lojo Tidsbest. tel. 019-325 707

BESTÄLLNINGSBUSSAR

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ

019-524 3993, 0400-492 146 Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

BESTÄLLNINGSTRAFIK Vi ordnar resor, för mindre och större grupper 1-55 personer FÖR MER INFORMATION RING: Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Magnus Lind: 0400 470 285 E-mail:magnus.lind@magnusbusstaxi.fi Trollbergsvägen 15, 10600 EKENÄS

22 – GOD TID 2/2006 BOKHYLLAN

   

 ”Akkor” berättar krigsminnen                                         

                   

 

 

          

  

  

                         

Våra krigsminnen heter en liten samlingsvolym tillkommen som ett projekt inom föreningen Kvinnliga Akademiker i Helsingfors, med ordföranden Agneta von Essen som primus motor. Här berättar sexton ”akkor” om upplevelser under krigsåren.

De äldsta var redan unga vuxna då och aktivt med som lottor vid fronten eller på hemmafronten, medan de yngre minns barndomsepisoder, evakueringen till trygg landsbygd och till Sverige, eller tonårsupplevelser som flicklottor.

Också Finlands krigsår ur skånsk synvinkel finns med bland de sexton rikt varierande berättelserna.

Boken kom till som en uppföljning av föreningens julmöte 2004, där kvällens tema var att berätta om erfarenheter under

kriget. Kvällen blev minnesrik och föreningen beslöt satsa på en utgivning. Bidrag samlades in under våren 2005. Tack vare un-

derstöd från fonder kunde boken förverkligas och kom ur trycket en vecka före jul. Den första upplagan gick åt som smör i solen och en ny är på väg.

Meningen är att sprida boken t.ex. via skolor till en ung generation och att villiga berättare ställer upp på en modersmåls- eller historielektion för att prata med eleverna om krigstiden. Alla som har personliga minnen av kriget är i dag i praktiken nära sjuttio år eller mer, det känns som en angelägen uppgift att föra vittnesmålen vidare så länge tid är.

Våra krigsminnen kan rekvireras för 5 € + porto 1 €. Kontakta Agneta v. Essen tel. 050-3374403 eller e-post agneta.vonessen@kolumbus. fi.

MAJ-BRITT PARO

         

EKENÄS SOMMARKONSERTER 3 - 6.8.2006

”Ungdom och begåvning” Fyra högklassiga konsertdagar med Finländska Kammarorkestern Dirigent: Jukka-Pekka Saraste Ilya Gringolts (violin), Jenny Carlstedt (sopran) Gabriel Suovanen (baryton), Joonas Ahonen (piano) Soaréprogram med argentinsk tango, Haydée Alba (sång)

Vinnare i ”Vitväderskrysset” 1/2006: Mai-Len Hedström-Karlå, Närpes Kerstin Lostedt, Helsingfors Orvokki Malmström, Kyrkslätt Elsemay Nordman, Lovisa Elsa Wannäs, Sundby Vi fick in 444 krysslösningar.

Grattis till alla fem vinnare

Biljetter fr.o.m. 15.3 från Biljettjänst/Lippupalvelu, tfn 0600 10 800 (1,30€/min+ lna) Info: Ekenäs stads kulturbyrå 020 775 2220 / 020 775 2189 eller Ekenäs stads turistbyrå 020 775 2177

���������������������������������������������������

������������������������

������ ����������� ����������������������������������

Välkomna till Jeppo Uf:s revy

�������� ������������������������ ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ���

������� ������� �������� ������� ������� ������� ������� �������

����� ����� ����� ������ ������ ������ ������ ������

Den lärde har gott minne, den vise gott sinne.

“Jeporöörelsen”

�����������������������������

�������� �������� ����������������� ������������������ ����������������� ���������������� ������������������� ����������������� ����������������

AFORISMER

��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �����

������������������������������������������������� ��������������������������������������

����������������������������������������������������������

���������������

����� ������������ ����������������������������������������������

Också när en människa ingenting säger, talar hennes mungipor sitt tydliga språk.

Premiär lördagen den 25.03 kl. 19.30 Följande föreställningar 31.03 och 01.04 Bokningar kvällstid på tel.nr. 050-4276716

MAJSI ÅHMAN

SUDOKULÖSNING

Taklax Uf revy ”Mail från Reservatet” Premiär 11 mars kl 19.00

8 5 2 1 3 4 6 9 7

4 3 9 7 8 6 1 5 2

1 6 7 5 9 2 4 3 8

7 8 4 6 2 9 5 1 3

3 9 5 8 4 1 2 7 6

6 2 1 3 7 5 9 8 4

2 4 8 9 5 7 3 6 1

9 1 3 4 6 8 7 2 5

5 7 6 2 1 3 8 4 9

Nordkryssets lösningar postas till redaktionen senast den 15 mars 2006. Adressen är Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 2/2006 – 23

24 – GOD TID 2/2006 SISTA ORDET

Hamlet Vilstolen

Orättvisa i spalterna?

för seniorer

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm.

Läder el. tyg.

Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

* Mångsidigt urval fabriksmonterade möbler 019-

Vard.

231 355

Verkstadsgatan 3, Malmkulla, KARIS

10–17

GOD TID utkommer nästa gång den 7 april.

Material till nummer 3/2006 bör finnas på redaktionen senast den 17 mars .

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Är spaltutrymmet i God Tid rättvist fördelat mellan regionerna? Rent statistiskt sett blir svaret nej. I min senaste kolumn lovade jag undersöka saken. Jag gick igenom det material i fjolårets sju nummer, text och bild, som handlade om regional verksamhet. Sedan mätte jag hur det här utrymmet fördelade sig mellan de olika regionerna. Det här blir resultatet i förhållande till regionernas medlemsantal i procent: Mest gynnade var faktiskt ålänningarna med en procent av medlemsantalet och 4,2 procent av spaltutrymmet. Men då var det två relativt långa artiklar om Mariehamns äldreråds verksamhet som bidrog till resultatet.

Också åbolänningarna fick mer än sin beskärda del. Med cirka tio procent av medlemsantalet fick Åboland 14,3 procent av spaltutrymmet. Östnyland med 10,1 procent av

Finlandssvensk föreningsfestival i september i Vasa Kom och upplev den andra finlandssvenska föreningsfestivalen!

Förening 2006 arrangeras i Vasa under veckoslutet 8-10 september 2006. Den första festivalen var i Åbo ifjol.

Idén bakom föreningsfestivalen är att samla hela föreningslivet i Svenskfinland till en gemensam festival, som skall ge föreningslivet synlighet utåt och de föreningsaktiva möjlighet att utbyta idéer och bilda nätverk.

Vi inbjuder finlandssvenska organisationer, föreningar och andra intresserade till festivalen. Motto är: Kunskap-SamverkanAktivitet.

Festivalen invigs fredag eftermiddag den 8 september i Akademisalen vid Åbo Akademi i Vasa. Fredagen tillägnas föreläsningar och workshopar. Under lördagen ges organisationer och föreningar tillfälle att presentera sig på olika sätt. Presentationerna kan ske interaktivt, med texter, bilder, rörelser, sång, musik och så vidare. Aktiviteterna och presentationerna sker på olika platser i centrum av Vasa, dit naturligtvis också allmänheten välkomnas.

Arrangörerna arrangerar kostnadsfritt transporter från olika orter i Svenskfinland. Deltagarna inkvarteras på hotell i stadens centrum. Övernattningen sker till ett subventionerat pris.

Föreningsfestivalens webbplats är http://forening.huset.fi. Där kan man följa med hur planeringen framskrider och samtidigt ha möjlighet att komma med synpunkter och önskemål på programmet.

Anmälningstiden är mellan 31 mars och 15 juni 2006.

Vi ser fram emot att många organisationer, föreningar och andra intresserade deltar! Om du har tankar, önskemål, idéer och frågor, ta gärna kontakt med oss. Detta är ett ypperligt tillfälle att träffa föreningsaktiva från hela Svenskfinland, skapa kontakter och ha roligt tillsammans!

Arrangörer är KulturÖsterbotten-Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur och Svenska Studiecentralen i Vasa.

Finansiärer är Svenska Kulturfonden och Svenska Folkskolans Vänner.

Ytterligare information ges av Eva-Helén Ahlberg, tfn. 06-324 2280, 050-337 0367 eller eva-helen.ahlberg@svof.fi.

Välkommen till Vasa!

medlemmarna fick 12,2 procent av utrymmet. Här bidrog en längre artikel om Borgåbygdens Svenska Pensionärsförenings verksamhet.

En annan artikel, denna gång om Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors, gör att det så kallade Övriga Finland ligger bra till med 1,6 procent av materialet och 1,4 procent av medlemmarna.

Mellannyland med 13,6 procent av medlemmarna fick 14,1 procent av utrymmet. Mycket rättvisare kan det knappast bli.

Helsingforsföreningarna fick lite mindre än sin beskärda del, 8,2 procent av spaltutrymmet då deras medlemsantal utgör 8,7 procent. Här har jag inte räknat med danskvällarna, eftersom de riktade sig till ett större geografiskt område.

Det var i Österbotten som röster höjdes för mera rättvisa i spalterna.

Tydligen med all orsak. Hela 44,2 pro-

cent av medlemmarna finns i Österbotten och österbottniska aktiviteter fick bara 35.7 procent av utrymmet. Ännu värre gick det för västnylänningarna som representerar 10,1 procent av medlemmarna och bara fick 2,1 procent av spaltutrymmet.

Det är inte mycket en redigerare kan

göra för att fördela spaltutrymmet rättvist. Han har ett visst utrymme till sitt förfogande och ska ska på ett vettigt sätt försöka fördela utrymmet på det material som skickats in från föreningarna.

Här vill jag upprepa att det är materialets kvalitet, inte dess omfång som borde mätas. Men hur man gör det är en annan femma.

ULF WAHLSTRÖM chefredaktör

Åldrande, sårbarhet och ensamhet Ett seminarium om ensamhet ur

olika aspekter hölls den 9 februari i Folkhälsans hälsoaktivitetshus i Helsingfors. Den talrika publiken bevisade att arrangörerna, De sjukas väl rf och Folkhälsans Förbund/Infoteket i Helsingfors, tagit upp en aktuell hälsofråga som är av vikt. Nedan skrivs kort om professor Anneli Sarvimäkis inledande anförande Forskningsdirektör, professor Anneli Sarvimäki, Äldreinstitutet, byggde sitt anförande på ålderdomsforskning och fokuserade härvid speciellt på forskning om social sårbarhet. Frågor som ställs är, vad man kan göra för att komma åt problematiken, till exempel för att minska människors ensamhet.

Forskningar visar att åldrandet innebär en ökad sårbarhet. Den åldrande människan blir fysiskt, psykiskt och socialt sårbar. En annan, positiv bild av åldrandet beskriver processen som ökad livserfarenhet och vishet samt frihet från prestationstänkande.

Exempel på fysisk sårbarhet är benskörhet, nedsatt muskelfunktion och olika sjukdomar med smärtor eller värk som följd. Ofta lider människor som är ”äldre äldre” av en ospecificerad värk som är belastande.

Psykisk sårbarhet yttrar sig bland annat som försämrat minne och tänkande. Demenssjukdomarna blir ett allt större problem.

Bland över 65-åringarna har i detta nu 6–7 procent demensproblem.

Känslorna av rädsla och otrygghet kan bli påtagliga.

Den sociala sårbarhet som kan följa av åldrandet innefattar olika nivåer av det sociala livet. Pensioneringen kan för många innebära försämrad ekonomi, vilket bland annat betyder försämrad köpkraft för dem som skall leva enbart på

sin pension. Samhällets attityder – ålderism ( = systematisk negativ inställning; tidigare åldersdiskriminering) – gör att de äldres plats i samhället krymper. Den äldres personliga relationer och kontakter kan brista i och med att jämnåriga dör bort och kanske mister personen också den egna livspartnern.

Att många äldre bor ensamma kan göra att de på den grund känner sig ensamma.

Ensamhetens dimensioner Den amerikanska sociologen Robert Weiss utvecklade på 1970talet en senare mycket använd teori om ensamhet. Han skiljer mellan social isolering och emotionell isolering.

Social isolering definieras som avsaknad av socialt nätverk med personer som är jämlika, avsaknad av social integrering ss. bristande gemenskap och tillhörighet med grupper som delar ens intressen och bristande social uppskattning för det man kan.

Emotionell isolering är avsaknad av ett nära förhållande, avsaknad av känslomässig närhet och en känsla av att ingen behöver en. Emotionell ensamhet är vanligare bland kvinnor än bland män. Ju glesare sociala nätverk, desto ensammare känner de sig.

Personer med mycket sociala kontakter kan känna sig emotionellt isolerade, om ingen av kontakterna innebär en nära relation.

Personer med en nära relation kan känna sig socialt isolerade, om de inte har andra sociala kontakter.

Ensamhet bland äldre Ensamhet brukar ses som ett problem och en hälsorisk hos de äldre.

Känner sig då de äldre ensamma?

Två inhemska studier visade att hälften eller över hälften av de till-

frågade 75 år fyllda och äldre personerna inte kände sig ensamma.

De som tenderade att känna sig ensamma var de allra äldsta, de som hade ett glest socialt nätverk och de som var sjuka. (Sarvimäki & Hjelt 1995; Routsalo et al. 2003) Kan ensamhet minskas? Forskning visar att det går att minska ensamhet bland äldre. Kaisu Pitkäläs forskningsgrupp prövade olika gruppaktiviteter för äldre och det visade sig att alla dessa minskade ensamheten och ökade välbefinnandet hos dem som deltog (Pitkälä et al. 2005).

Ensamhet är inte alltid ett problem. Många äldre söker sig till ensamhet för att få lugn och ro och för att få vara ifred med sina tankar och minnen. När krafterna avtar är det också naturligt att man inte orkar med så mycket relationer och kontakter. Det finns också de som hela livet trivts med att vara ensamma – det är alltså också en personlighetsfråga.

Under den efterföljande diskussionen konstaterade Anneli Sarvimäki att åldersrasism är ett kritiserat begrepp och att man därför myntat begreppet ålderism för det som avses med åldersdiskriminering. Man har talat mycket om de äldre som en belastning – när talas det om dem som en resurs?

Pensionerade professorn Simo Koskinen talar om detta. – Ett logistikproblem inom äldreomsorgen är att det behövs extra åtgärder för att få de äldre med i aktiverande verksamhet. Vem ska ordna detta?

Pengar finns inom projekten, men inte i verksamheten. Som exempel på generationsöverskridande verksamhet nämndes projektet Farfar i skolan.

VALBORG LOUHISTO