God Tid 2/2007 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID 2/2007 – 1

GOD TID

NR 2 2.3.2007 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 35

Mat och hälsa

LEDARE Det är viktigt att vi enskilt och i grupp liksom också vårt förbund talar för pensionärernas sak, skriver förbundsordförande Samuel Lindgrén i ledaren. – Nu är det den optimala tiden att göra det. När regeringsprogrammet är spikat är regeringspartiernas riksdagsledamöter bundna i de allra ﬂesta frågor. Oberoende av om de vill det eller inte.

Två värvade 104 var Felix Björkas från Petalax och Greta Lisa Nilsson från Karleby värvade båda 104 nya medlemmar till sina föreningar i fjol. De delar första plats i tävlingen mellan individuella värvare. – Det har varit en tid fylld av mycket arbete men också av mycken glädje, berättade Greta Lisa Nilsson på ledarkonferensen i Tammerfors.

Charmerande berättare

Maria Berg, som skapade den unika växthusrestaurangen Linds Kök i Närpes, har nu gett ut en kokbok med ett urval av sina recept. Bilden ingår i kokboken. Foto ANNA KOIVISTO, bildmontage SUSANNE JERKKU

Ät rätt, ät gott Ibland kan det vara svårt att hänga med i vad som är nyttigt fett och vilka produkter man skall undvika. Vad är egentligen mättat fett och varför är det inte bra för hälsan om man äter det i större mängder. Berit Haglund är legitimerad näringsterapeut och hjälper God Tids läsare att reda ut begreppen. Läs mera om mat och hälsa på sidorna 12–16.

Möt Agneta Carpelan, en charmerande berättare, fylld av kunskap och livsvisdom. Hon är född och uppvuxen på släktgodset Odensaari i Masku med anor från 1200-talet.

Stor valbilaga God Tid inbjöd de politiska partierna att utse en eller två av sina riksdagskandidater att medverka i vår valbilaga. Läs vad elva kandidater har att säga till pensionärerna.

17-24

2 – GOD TID 2/2007 LEDARE

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia Sparbank 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.ﬁ Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Samuel Lindgrén Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Redaktionens sekreterare: Marianne Rönnberg (prenumerationer, adressändringar) tfn 09-72 888 211 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.fi Prenumerationspris 16 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,85 €/spmm. Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2006 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

Riksdagsvalet närmar sig

ngen kan väl stänga ögon och öron så till den grad att han eller hon inte märker att vi har ett riksdagsval på kommande. Också i detta nummer av God Tid intar valet en avsevärd plats. Trots att vår organisation är partipolitiskt obunden är den inte opolitisk. En organisation som är opolitisk ställer sig på sidan om all politik. Den frånsäger sig möjligheten att påverka samhället. Svenska pensionärsförbundet har däremot påtagit sig rollen att vara pensionärernas språkrör gentemot politikerna. Det har skyldighet att berätta hur pensionärerna har det och vad som bör förbättras. Till alla svenska riksdagskandidater i de partier som har svenska kandidater har förbundet distribuerat en lista över vilka frågor som det är viktigt att lyfta fram i valrörelsen. Listan ﬁnns i detta nummer av God Tid. Efter valet skall förbundet via olika kanaler distribuera en förteckning över vilka pensionärsfrågor som ovillkorligen borde beaktas i regeringsprogrammet. Ofta får man höra påståendet att partierna

och kandidaterna lovar mer än de kan hålla. Det är egentligen naturligt att det är så. Hur skulle de te sig om ett parti inte alls skulle ha några målsättningar eller om en kandidat skulle tycka eller tro att det skulle räcka med att endast visa sig för folket? Naturligtvis skall kandidaten ge något besked om vad han eller hon vill uträtta i riksdagen. Min bedömning är att kandidaterna inte medvetet vill lura väljarna. Det är snarare fråga om hur de uppfattar vad som är realistiskt. Realismen visar sig i det skede då regeringsprogrammet skall knypplas ihop och en prislapp skall sättas på alla goda förslag. Prioriteringar är som bekant svåra att göra. Ingen regering lyckas hundraprocentigt att prioritera rätt. Det har inte den nuvarande regeringen gjort. Inte heller den regering som träder till efter valet kommer att lyckas välja så att allt som vi pensionärer anser vara självklart och borde beaktas kommer med.

Det är viktigt att vi enskilt och i grupp liksom också vårt förbund talar för pensionärernas sak. Nu är det den optimala tiden att göra det. När regeringsprogrammet är spikat är regeringspartiernas riksdagsledamöter bundna i de allra ﬂesta frågor. Oberoende av om de vill det eller inte. Svenska pensionärsförbundet har i olika sammanhang enskilt och tillsammans med PIO (pensionärsförbundens gemensamma intresseorganisation) framfört frågor som berör pensionärerna. I många fall har vi mött förståelse. I andra fall har vi haft en kompakt mur emot oss. Inte av illvilja eller oförstånd utan med hänvisning till ﬁnanser och statsekonomi. Det gäller för oss att vara ihärdiga, ”ligga som säcken på kvarnen” som ordspråket lyder. Under höstens interpellationer och omröst-

ningar i riksdagen var det många pensionärer som förvånade sig och förargades över att riksdagsledamöter röstade mot goda förslag. Omröstningarna gällde i samtliga fall frågan huruvida regeringen har riksdagens förtroende. De ingick i det politiska spel som hör vår demokrati till. Säkert ﬁck åtskilliga riksdagsledamöter hålla i sig och rösta för regeringen, trots att de gärna skulle ha hållit på oppositionens alternativ. Hade det politiska spelet lett till att regeringen hade förlorat i omröstningen skulle den ha fått packa ihop och gå. Kaos skulle snarast ha blivit följden. Ingen nyutnämnd regering skulle ha haft tid att åstadkomma några beslut av det slag som oppositionspartierna talade för. Den som intresserat följer med politiken minns säkert att så gott som alla våra partier har haft regeringsansvar i något skede utan att ha gjort storverk för oss pensionärer. Så spelet är till för dem som har glömt eller inte orkar följa med. Nu skulle partierna ha tid att planera och utföra saker som gagnar pensionärer och andra bortglömda grupper i vårt samhälle. Låt dem förstå det!

Sång och dans och glam? En insändare i Vasabladet ankla-

gar pensionärsorganisationerna för att hålla ”lägsta tänkbara proﬁl” och att ha ”blivit vingklippta i fråga om förhandlingsläge i pensionärsfrågor”. Han säger att ”pensionärerna bokstavligen är satta på pottan i det stundande valet” och frågar om det är bara ”sång, dans och glam som råder för pensionärerna”. Så talar en som inte vet utan endast tror sig veta. Pensionärsförbundet har två viktiga uppgifter. Den ena är intressebevakningen. Den upptar det mesta av förbundets tid. Förbundet tar alltså mycket seriöst på den uppgiften. Den andra uppgiften är att tillgodose medlemmarnas behov av trivsel och social samvaro. Föreningarna klarar den saken bra. Medlemmarnas trivsel och behov av social samvaro är viktig och ingalunda något att driva gäck med. Men den som inte är med i rörelsen och delar på ansvaret kan ju göra sig viktig, om det behövs för att stärka det egna självförtroendet. SAMUEL LINDGRÉN

SAMUEL LINDGRÉN förbundsordförande

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program 7 mars 7 mars 27 mars–4 april 4 april 17 april 18 april 25 april 22–24 maj 26 maj–2 juni 12–14 juni 1 augusti 7–9 september 21–27 september 9–11 oktober 17–18 oktober 7 november 1 december

Danskväll på G18, Georgsgatan 18 i Helsingfors. Repholmsbandet Valdebatt i Vasa. Se sidan 3 Österbottniska distriktets resa till Teneriﬀa. Slutsåld Danskväll på G18, Georgsgatan 18 i Helsingfors, Eije Oscarssons & Kalle Pettersons kvartett Österbottniska distriktets vårdag i Lappfjärd. Se sidan 3 Österbottniska distriktets vårdag i Nykarleby. Se sidan 3 SPF:s vårmöte i Björneborg. Se sidan 3 SPF:s resa till Hogland. Se sidan 10 SPF:s resa till Kreta. Se sidan 6 SPF:s och SAMS resa till Haapsalu. Se sidan 24 Österbottniska distriktets sommardag i Korsholm. Se sidan 3 Föreningsfestivalen 2007 hålls i Helsingfors. SPF är medarrangör. Se sista sidan Österbottniska distriktets resa till Wien och Tyrolen. Se sidan 3 SENIORSKEPPET. Kryssning till Stockholm Vem vårdar vem-seminariet på Kommunförbundet i Helsingfors SPF:s höstmöte i Tammerfors NU, en fest för fullvuxet folk på G18 i Helsingfors

GOD TID 2/2007 – 3 I BLICKFÅNGET

Vårmötesprogram Svenska pensionärsförbundets rf:s stadgeenliga vårmöte hålls på Svenska Klubben (Södra Strandgatan 10) i Björneborg den 25 april 2007. Pris för hela vårmötet, vilket inkluderar lunch och kaﬀe samt möteshandlingar är 30 euro per person.

Stöd för snackbar, åboländsk ombudsman Nu är det då äntligen klart för ett år framåt igen: förbundets största ﬁnansiär Penningautomatföreningen RAY har fattat beslut om bidragen för ett år framåt. Förbundet har fått sitt första RAY-projekt genom tiderna, Snackbaren, och vi har all orsak att vara nöjda. Snackbaren är ett projekt som ska utveckla idén med Samtalskaféerna, och förbundet har nu möjlighet att mer systematiskt sätta upp Samtalskaféer och satsa på hur de fungerar. De utmärkta sociala och kulturella diskussionsforumen kan utvecklas vidare och nya ska grundas på orter där de inte har förekommit förut. Projektet löper på tre år. Förbundets verksamhetsstöd har höjts med 20

procent, vilket är avsett för att anställa en ombudsman i Åboland. På det sättet har förbundet anställda i tre viktiga områden i Svenskﬁnland: för Södra Finland, Åboland och Åland samt Österbotten och Övriga Finland. Det är viktigt att förbundets föreningar får stöd av anställda. Fokus kommer att vara på medlemsvården. Förbundet har lyckats rätt bra med medlemsvärv-

ningen under 2006. Nu ska vi skaﬀa ännu ﬂera medlemmar. Medlemsförmånerna är en viktig del av medlemsvärvningen, förutom denna tidning. Förbundet har ett samarbete med Esso, som nu genomgår en organisationsförändring på grund av att ST1 har köpt upp Essokoncernens aktier. Förbundets alla medlemsförmåner på Esso är emellertid intakta och likadana som förut på servicestationerna, och vi kommer att meddela omedelbart om eventuella förändringar. Till dess är det bara att njuta av förmånerna, 2,4 cent billigare bensin för de medlemmar som har ansökt om Esso Tigerkort.

Program den 25 april 2007

Förhandlingar pågår också om andra medlemsför-

måner. Svenska pensionärsförbundet kommer att utreda möjligheten till medlemskort under detta år, vilket gör det lättare att visa medlemskap i förbundet till samarbetsparterna. Om du har tips om en eventuell samarbetspartner till förbundet, vänligen meddela mig. Annars är det klart att även medlemmarna i föreningarna kan kontakta eventuella samarbetspartner för sina medlemmar. Det kan vara butiker, bensinstationer, teatrar, m.m. på orten.

Klockan Tidig morgon

Start hemifrån

10.00

Kaﬀe på Svenska Klubben Registrering och fullmaktsgranskning

10.45

Björneborgs stads hälsning. Stadsdirektör Aino-Maija Luukkonen Samuel Lindgrén öppnar vårmötet Frågesportsﬁnal mellan fyra lag Vårmötesförhandlingar

Aktia, Andelsbankerna och Finlands Svenska

Sparbanker har beslutat att bidra med en annonseringssumma till förbundets tidning God Tid. Det är välkomna bidrag för pågående år.

13.00

Lunch och kaﬀe

14.00

Vårmötesförhandlingar Prisutdelning för medlemsvärvningstävlingarna

Utöver dessa bidrag har förbundet redan fått

understöd från ﬂera stiftelser och fonder för 2006 och för 2007. Det har kommit in en del medel till förbundet tack vare investeringen i aktien som berättigar till kansliet på Annegatan 25. Pengarna är avsedda för investeringen och ska allokeras till balansräkningen, vilket förbundsmötet fattar beslut om den 25 april 2007 i Björneborg. Det är viktigt att så många som möjligt ställer upp till vårmötet, ni är hjärtligt välkomna! På förbundsmötet kommer även frågesportsﬁnalen

att hållas. Vi behöver många som stödjer ﬁnalisterna. Uttagningstävlingen till frågesporten hålls den 6 mars 2007 i hela förbundet. Förhoppningsvis kan många föreningar ställa upp ett lag. VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

ÖSTERBOTTNISK VERKSAMHET Vårfest i Helsingby söndagen den 25 mars kl. 13.00 Korsholms Pensionärsförening ordnar vårfesten på Uf Hoppets lokal. Ca 150 pensionärer från grannföreningarna ryms med. Förhandsanmälan via din förening senast 15 mars. Program: Lisen Nyman berättar om syskonrelationer. Allsång och musik med Bälgagillet som också spelar till dansen. Kaﬀe med smörgås serveras. Inträde 10 euro/person.

Björneborgs Svenska Pensionärsförenings ordförande Marlene Höglund framför föreningens hälsning

Diskussion om ”En förening i tiden” Avslutningstal verksamhetsledare Veronica Fellman 16.00

Vårmötet avslutas

MEDLEMSFÖRMÅN

Rabatt på elapparater Svenska Pensionärsförbundet har kommit överens om en betydande medlemsrabatt på elapparater i de butiker som företaget Pamelux äger i Helsingfors och Kyrkslätt (se adresser nedan). Privatägda Pamelux grundades 1965 av familjen Paasikallio och hör till Expert-kedjan. Medlemsförmånen motsvarar bolagets normala personalrabatt, och den fås under hela mars månad 2007 mot uppvisande av denna text (antingen hela tidningen eller urklippt notis). Torsti Paasikallio har meddelat att personalen ”gärna talar svenska så gott den bara förmår”. I sortimentet ingår ett mångsidigt urval av köksapparatur, såsom kylskåp, frysar, mikrougnar, diskmaskiner osv. De ﬂesta vanliga märken är representerade, liksom även då det gäller torktumlare och tvättmaskiner. Det ﬁnns också en mångfald TV-apparater av den platta typ som nu är modern, och dixiboxar av många slag. Följande lista ger exempel på de rabatter som tillämpas (enligt prisnivån i februari), och en likartad medlemsförmån beviljas också på alla andra apparater i butikerna. •

Digibox Humax, basversion för kabel-TV, med en kortplats 89 € (normalpris 135 €)

•

Digibox Topﬁeld för kabel-TV, lagrar 80 timmar program

425 € (495 €)

•

Digibox Humax, för kabel-TV och antenn

•

Sony, 32 tums platt TV (LCD)

Dagen inleds kl. 12.00 i uf-lokalen Majbo, med köttsoppa. Programmet börjar kl. 13. Där medverkar bl.a. regionchef Max Jansson från svenska Yle Österbotten, till dansen spelar Lappfjärds spelmanslag.

•

Siemens tvättmaskin

465 € (549 €)

•

Siemens torktumlare

659 € (749 €)

Vårdagen i Nykarleby onsdagen den 18 april

•

Mikrougn Panasonic

159 € (189 €)

Valdebatt onsdagen den 7 mars kl. 12.30, Arbetets vänners lokal i Vasa. Distriktets vårdag i Dagsmark tisdagen den 17 april

Programmet börjar kl. 13 i Stjärnhallen i Nykarleby. Regionchef Jansson är också med här, det blir steppdans m.m., Romantix spelar till dansen. Mera information om vårdagarna i nästa GOD TID. Distriktets sommardag onsdagen den 1 augusti på Carpella i Karperö, Korsholm Riksdagsledamot Barbro Westerholm från Stockholm, tidigare ordförande för Sveriges Pensionärsförbund, har tackat ja till inbjudan om att komma till sommardagen. Höstens resor till Österrike, 14-20 och 21-27 september Anmälningar emottages för väntelistan.

99 € (119 €) 895 € (1199 €)

Pamelux ägare har också meddelat att de sköter installationen av en digibox i hemmet till en kostnad av 40 €, förutsatt att köparen själv tagit apparaten med sig hem (den är liten och väger inte mycket). Butikerna ﬁnns på följande adresser: Helsingfors Kyrkslätt

Gräsviksgatan 8 Munkkullavägen 19

4 – GOD TID 2/2007

Människovärdet i fokus på ledarkonferens Mest handlade det om medlemsvärvning. Men etiska frågor kring människovärdet och hur man upprätthåller sin funktionsförmåga diskuterades också på årets ledarkonferens.

Författaren och teologen Paul von Martens slog larm om tendenser i samhället där frågan om människans värde aktualiseras vid prioriteringar inom sjukvården. – Vi behöver se till att frågan om människovärdet i samhällsdebatten aldrig tillåts att sammanknippas med ekonomiska överväganden. Vi måste påminna oss om vår västerländskt kristna etik som säger att varje människas värde är omätbart. Det ﬁnns ingen måttstock, varken ekonomiskt eller samhällsnyttig, som man kan använda när man bedömer en människa. En människas rätt att ﬁnnas till är enligt vår kristna tro obegränsad. – Människovärden är det som är kvar när allt annat gått förlorat. I den hjälplösa gamla människan möter vi det rena människovärdet befriat från varje utsmyckning.

Den fysiska funktionsförmågan upprätthålls genom att vara i rörelse, t.ex. när man utför de dagliga sysslorna. Gymnastik, muskel- och balansträning och dans rekommenderas. På den psykiska sidan kan man träna sin kognitiva förmåga genom problemlösning i det daliga livet, minnesträning samt ord- och tanketräning där korsordslösning, läsning och samtal hjälper. – De ﬂesta dagliga funktioner

bygger på en kombination av fysiska, psykiska och sociala funktioner. Att vilja göra någonting är avgörande för funktionsförmågan. Eftermiddagen av konferensdagen i Tammerfors den 7 februari ägnade de drygt 60 deltagarna åt medlemsvärvningsfrågor. Konferensen beslöt att avge ett uttalande om den subjektiva rätten till vård. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Lös korsord Paul von Martens: Att man i vårt samhälle satt ett pris på en människa med Downs syndrom innebär att man tagit sig rätten att sätta ett pris på varje människa.

Anneli Sarvimäki från Äldreinstitutet talade om hur man kan upprätthålla sin funktionsförmåga.

��

Anneli Sarvimäki från Äldreinstitutet gav tips om hur man kan upprätthålla sin funktionsförmåga.

Uttalande från ledarkonferenden

Subjektiv rätt till vård Det är viktigt att det finns vårdkedjor som fungerar på alla nivåer i samhället, där också de äldre vårdas väl. De äldre ska kunna lita på att det finns ett välfungerande vårdnätverk när hälsan och krafterna tryter. För närvarande finns det alltför stora brister i vårdkedjan som gör att de äldres vårdbehov inte kan tillgodoses. Det behövs åtgärder för att öka den geriatriska och gerontologiska kunskapen hos vårdpersonalen och en ökad satsning inom de medicinska fakulteterna för att tillgodose behovet. Därtill krävs tillräckligt stor vårdpersonal, i synnerhet sakkunniga med kompetens om åldrande. Svenska pensionärsförbundet r.f. anser att det måste stiftas en lag som ger äldre subjektiv rätt till vård. Senast när en person fyller 75 år ska han eller hon ha rätt att få sitt servicebehov kartlagt. Utredningen av servicebehovet ska klarlägga den äldres fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga samt personens sociala situation. Kartläggningen ska resultera i en vårdplan, som ska kunna förverkligas. Planen bör även innefatta råd för förebyggande hälsoåtgärder. Svenska pensionärsförbundet r.f. förutsätter att den nyvalda riksdagen för en bred diskussion om nödvändiga åtgärder för att tillgodose den äldre befolkningens rätt till en heltäckande vård och omsorg. Godkänt vid Svenska pensionärsförbundet r.f:s ledarkonferens på UKK-insitutet i Tammerfors den 7 februari 2007

GOD TID 2/2007 – 5 MEDLEMSVÄRVNING

Individuella medlemsvärningstävlingen 2006, slutresultat: Placering

Förbundets mesta medlemsvärvare Greta Lisa Nilsson berättade om sina värvningserfarenheter på Svenska pensionärsförbundets ledarkonferens i Tammerfors. I panelen satt också medlemsaktivitetsgruppens ordförande Henrik Svarfvar, Pargas Svenska Pensionärers ordförande Stina Engblom-Colliander och Ekenäs Pensionärers ordförande Georg Lång.

Två värvare delade första plats Personlig kontakt gav resultat Det har varit en tid fylld av mycket arbete men också av mycken glädje. Så här beskriver Greta Lisa Nilsson sin personliga värvningskampanj. I fjol skaﬀade hon 104 nya medlemmar till Pensionärsföreningen Vi Norrifrån i Karleby. Hon delar första plats med Felix Björkas från Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax. Med en bakgrund i bankvärlden kan Greta Lisa Nilsson det mesta om kundservice. Hennes erfarenhet kom väl till pass när hon började ringa runt, mest till människor som hon träﬀat under många år av aktivt föreningsliv. – Jag berättade om vår verksamhet och gav mig tid att lyssna till den tillfrågades synpunkter och önskemål. Tröskeln är hög för att själv ta kontakt och be att få komma med. Telefonen var Greta Lisa Nilssons arbetsredskap. Av dem hon kontaktade var det få som inte anslöt sig till föreningen. Motargumenten var sviktande hälsa, tidsbrist eller att man ansåg sig vara för ung för att gå med i en pensionärsförening. Några hade förutfattade meningar om innehållet i föreningsmötena. – De trodde att vi bara sitter och sjunger psalmer eftersom vi samlas i församlingshemmet. Den missuppfattningen kunde Greta Lisa Nilsson rätta till. – Det kan inte förnekas att jag efter varje samtal har känt stor tillfredsställelse. Så många har varit tacksamma att jag tänkt just på honom och henne. Greta Lisa Nilsson berättade

om sina värvningserfarenheter på Svenska pensionärsförbundets ledarkonferens i Tammerfors den 7 februari.

Djungeltelegrafen fungerar I panelen satt också Stina Engblom-Colliander, ordförande för Pargas Svenska Pensionärer. På månadsmötena i Pargas får deltagarna via en brevlåda tipsa om nyblivna pensionärer och pensionärer som flyttat till orten. Dessa nya får sedan material som berättar om den stora, trevliga föreningen Pargasiten som man numera kallar sig. Av tio som får materialet är det fyra eller fem som kommer med. De som anser sig vara för unga får motfrågan om de är för unga för att gå på teater, gå med i en datakurs, att resa utomlands. – En del kommer med genom datorkurser, sedan kanske en teaterresa. Nya medlemmar genererar nya medlemmar. Djungeltelegrafen fungerar. Vi-känslan är viktig så att ingen känner sig utanför.

God Tid bra argument För ett par år sedan brottades Ekenäs Pensionärer med sjunkande medlemssiﬀror. Man kom till att föreningens åldersstruktur var all-

deles för hög och att verksamheten gick i gamla banor. Föreningens ordförande Georg Lång berättade att man nu satsat på ett mångsidigare program och betonat vikten av medlemsvärvning på varje månadsmöte. – Varje ny medlem presenteras för alla i salen så att de känner sig välkomna. Som en viktig del av medlemsanskaffningskampanjen har vi har använt oss av anmälningsblanketter och God Tid. Ingen tidning får man så billigt som 7 euro för nio nummer i året. Det här är ett bra argument när man skaﬀar nya medlemmar. Inför kampanjåret 2006 var målsättningen 50 nya medlemmar för Ekenäs Pensionärer. Georg Lång minns att den målsättningen väckte allmän munterhet. Resultatet blev 103 nya medlemmar. Ingen enskild medlem har utmärkt sig som värvare utan många har på ett eller annat sätt varit ambassadörer för föreningen. Medlemsaktivitetsgruppens ordförande Henrik Svarfvar redogjorde för fjolårets tävlingar och presenterade tävlingarna för 2007. Han berättade att medlemsvården får hög prioritet i år. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Gratis webbplatser till föreningarna Tack vare ett stöd från Svenska kulturfonden kan Svenska pensionärsförbundet i år erbjuda sina föreningar femton webbplatser avgiftsfritt. Kontakta webbredaktören på ulf.wahlstrom@spfpension.ﬁ.

Värvare Förening

Antal värvade

Felix Björkas Pensionärsföreningen Nygammal rf i Petalax

104

Greta Lisa Nilsson Pensionärsföreningen Vi Norrifrån rf, Karleby

104

Alfons Åstrand Malax Pensionärer rf

Greta Lax Pensionärsföreningen Vi Norrifrån rf, Karleby

Solveig Råholm Korsholms Pensionärsförening rf

Rakel Malm Korsholms Pensionärsförening rf

Johan Träskvik Lappfjärds Pensionärsklubb rf

Tre föreningar vann Tre österbottniska föreningar hamnade på delad första plats med högsta möjliga, dvs. 28 poäng i 2006 års medlemsvärvningstävlingen. Efter att tilläggspoäng för nyvärvade i förhållande till antalet 65–74-åringar i föreningens kommun adderats slutade Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax, Pensionärsföreningen Vi Norrifrån, Karleby och Pensionärshemsföreningen i Kronoby på samma poängtal. Fem föreningar ﬁck 24 poäng och kom på delad fjärde plats.

Prisutdelningen för både föreningstävlingen och den individuella tävlingen sker i samband med förbundets vårmöte i Björneborg den 25 april. Föreningarna får penningpris och resechecker som utlottas bland värvarna. De individuella värvarna belönas med resechecker. Resecheckerna kan användas som delbetalning för någon av förbundets eller distriktens resor.

Medlemsvärningstävlingen mellan föreningarna 2006, slutresultat: Placering

Förening

Poäng

Pensionärsföreningen Nygammal rf i Petalax

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån rf, Karleby

Pensionärshemsföreningen i Kronoby rf

Malax Pensionärer rf

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb rf

Korsholms Pensionärsförening rf

Ekenäs Pensionärer rf

Lappfjärds Pensionärsklubb rf

Rivstart i Korsholm Medlemsvärningstävlingen för 2007 pågår för fullt. Förbundets föreningar rapporterade sammanlagt 210 nya medlemmar mellan den 1 januari och 15 februari. Den bästa starten ﬁck Korsholms Pensionärsförening med 27 nya medlemmar, följd av Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS med 14 nya och Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening med 12 nya medlemmar. Tills vidare kan vi bara rap-

portera ställningen utgående från antalet nya medlemmar. Poäng för procentuell ökning räknas ut på basis av föreningarnas verkliga medlemsantal vid årsskiftet och de siffrorna blir klara först när medlemsavgifterna har betalats till förbundet.

Förening

Nya

Korsholms Pensionärsförening rf

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS rf

Borgåbygdens Svenska Pensionärsföreningen rf

Munksnejdens Pensionärer rf

Nykarleby Pensionärer rf

6 – GOD TID 2/2007 Benita Ahlnäs är frilansjournalist, auktoriserad turistguide i Borgå, ledare för Borgå stads seniorklubb och pensionerad bibliotekarie.

Till Kreta med SPF 26 maj – 2 juni 2007

Pensionärerna är guld värda i valtider

Svenska pensionärsförbundet arrangerar en veckas resa från Helsingfors till Chania på Kreta. Vi bor på lägenhetshotell Iolida Village Garden i Agia Marina, Chania i två rums lägenheter för två personer.

Under tiden på Kreta kommer vi att orda möjlighet till utﬂykter och andra aktiviteter mot tilläggsersättning.

Aldrig står pensionärerna så högt i gunst som i valtider. Ingen skillnad mellan parti och kandidat. Alla tycks lova guld och gröna skogar och alla är beredda att göra sitt yttersta för pensionärerna. Nya, lyckliga tider utlovas. Det ska bli så bra, så bra. Visst ska de centraliserade nödcentralerna ge service på svenska oberoende av varifrån nödsamtalen kommer. Snabba utryckningar utlovas också. Och säkert som amen i kyrkan ska uttryckningsfordonet ila med blixtens hastighet till den rätta adressen.

Anmälningar till resan mottas i det här skedet av SPFs kansli tel. 09-728 8820. Sista anmälningsdag 23.3.

Gyllene tider randas. Arvsskatten ska förvisso

Avfärd den 26 maj 2007 kl.15.25 från Helsingfors-Vanda flygfält till Chania på Kreta Återkomst den 2 juni 2007 kl. 23.50 till Helsingfors Resans pris är 730 euro I priset ingår bl.a. flygresa med Finnair, inkvartering i tvårumslägenhet, morgonfrukost, busstransport från och till flygplatsen på Kreta.

Uppgifter om resan fås av medlemsaktivitetsgruppens ordförande Henrik Svarvfar tel. 06-3440219 eller ombudsman Jan Holmberg tel. 045-657 5848

Välkommen med på resan! Teknisk arrangör Tjäreborg/Tournee Vasa

slopas. Snabb och god hälsovård är förvisso en självklarhet. Anhörigvårdarna ska få det bättre. Glesbygdsservicen ska säkerställas. Med allmänna färdmedel ska du kunna komma varthän du önskar. Och om det allmänna, mot förmodan inte fungerar, så kommer din riksdagskandidat att se till att du får taxisedlar. Kanske du rentav blir bjuden på skjuts av riksdagsledamoten in spe, åtminstone till röstningslokalen. Frontveteranerna ska naturligtvis få ökad rehabilitering. Självfallet ska också lottorna och krigsänkorna få sin beskärda del av det utlovade välståndet. Vårdköerna ska förkortas och alla ska garanteras en god vård till ett rimligt pris. Folkpensionerna ska naturligtvis höjas. Såhär i valtider är pensionärerna värda sin vikt

i guld. Glassiga valbroschyrer ger löften om en bättre tillvaro under förutsättning att du röstar på den trosvisst leende kandidaten. Både unga och gamla kandidater friar till pensionärerna. Tidningarna och tidskrifterna översållas med klatschiga och välformulerade valannonser. Många kandidater frestar med valjippon av

Resor

Pris / person om inget annat nämns

17-18.3 HOTELLKRYSSNING TILL TALLINN

Fira ett veckslut i Tallinn på hotell Tallink( inkl. frukost). Båtresorna med m/s Vana Tallinn, bussen är med. Shoppingresa på söndagen.

8-14.4

PÜHAJÄRVE SPA Hälsoresa till Estland och en eftermiddagsutflykt till Tartu. Helpension, läkarundersökning och 3 behandlingar/dag må-fre. Anneli Hofer leder resan.

22-28.4 TOILA Hälsoresa till Estland och en utflykt till Narva. Helpension, läkarundersökning och 2-3 behandlingar/dag må-lö. Anneli Hofer leder resan.

26-29.6 DE ESTNISKA ÖARNA Upplev öarna Dagö och Ösel med Anneli Hofer. Det blir en övernattning på Dagö och två på Ösel.

14-15.7 NYSLOTT - CARMEN Vi har biljetter till Carmen! Övernattning på Sommarhotell Malakias. Anneli Hofer leder resan.

2-9.9

2-4.11

KROATIEN - POREC

pris från En vecka i Porec med Anneli Hofer. Möjlighet att bo i hotell Neptun (inklusive frukost) i gamla stan invid havet eller i hotell Plavi (halvpension) utanför centrum. Flygresorna med Air Finland. Ansvarig researrangör Finnmatkat. Tillägg för transport Västnyland - H:fors-Vanda flygstation.

Rivierans Guldgossar - Musikalresa Sthlm Musikalresa till Cirkus i Stockholm. Vi ser musikalkomedin Rivierans Guldgossar med bl a Suzanne Reuter och Robert Gustafsson i rollerna.

Fax

019-248 1004 019-248 7058

forsaljning@hangonliikenne.com www.hangonliikenne.com Kontorstid: må - fre kl. 8 - 17

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

115,495,505,420,-

Res med Ingves Sound of Music 28-29.4 * Pensionärsföreningar nappa på! Vi har gott om biljetter

Prag-Dresden-Berlin 2-8.4

330,-

Vin- och gastronomiresa

510,-

Paris- Champagne

10-15.4 6-12.5

Vinresa till Alsace 16-24.5

Azorerna 21-28.5 under planering

... och mycket, mycket mer! Minnen, upplevelser och resor

Närpes 0207 434530 Vasa 0207 434520 www.ingvesresor.fi

olika slag. Valtal, javisst, både av kandidaten och politruker av högre dignitet. Och så kanske litet sång, trollkonster och dans. Och naturligtvis det obligatoriska kaffet som vanligtvis serveras i sponsorerade pappmuggar. Hur lätt bränner man sig inte på det heta kaffet eller så spiller man på sig eller på grannen. Kandidaten ger sig inte tid för kaffetåren, eftersom han eller hon är i full färd med att småle åt alla och envar och dela ut reklampennor eller karameller. Ibland handlar det också om rosor som sorgligen slokar när pensionären har kommit hem med sin vissna ros. Det är trevligt att känna sig uppburen. Det är

inte varje dag pensionären solar sig i glansen av att vara en resursperson. Det känns riktigt varmt och behagligt att plötsligt bli sedd av personer med nymornat intresse för ens person. Tänk om det alltid skulle vara valtider! Hur skönt skulle det inte vara att ständigt bli uppmärksammad? – Du vet väl om att du är värdefull, är en sentens som plötsligt känns aktuell. Såhär solar sig pensionärerna i glansen av fagra

löften om en bättre värld och framför allt en bättre ekonomi.

Och så är valet över. Vardagen randas både för

pensionärerna och för kandidaterna. Kanske just din kandidat blev invald. Och vad händer? Ser kandidaten dig fortfarande? Hur blev det med de fagra löftena? Var allting kanske bara en chimär? Frågorna är många. Förhoppningsvis blev den kandidaten invald som verkligen arbetar för det som han eller hon har lovat. BENITA AHLNÄS

GOD TID 2/2007 – 7 DEBATT

Slutförsäkrat Några tankar och frågor inför riksdagsvalet Fick i slutet av föregående år

ett brev från IF i vilket jag haft alla mina försäkringar i 50 års tid. IF är ett försäkringsbolag, i tiden bildat av svenska Skandia och norska Storbrand och som numera ägs av Sampo. Bolaget säger i brevet upp min rese- och olycksfallsförsäkring med motiveringen att jag fyllt 75 år. Det är ju klart att risken ökar när människan blir äldre, men risken måste väl bolaget ta. Har betalat premier i snart 50 års tid och på det sättet berikat nämnda företag. Försökte få premierna återbetalda, men det noterade de inte! Vidstående kopia av den e-post jag fick från försäkringsbolaget. Det är kanske litet dåligt formulerat, man jag tror att dom menar att ”det är slytt nu”! ”Olyksfall och reseförsäkrinkerna ska avsluttas om kunder ha flyttas 70 åf men om kuder är under 70 år, försekrinkarna ska slut när han eller hun fyllas 75 år. Detta Etusopimus ör intte kraft i framtiden, det fursättär med IF-avtalet, men olyksfall och reseförsäksinkarna sluttar 28.02.2007 därfför att ni är öber 70 år gammal. Den här förändring gäller alla som har Etusopimus-försäkringarna. Alla andra försäkrinkarna är graft som förut, bil, släpvagn och hemmförsäkringrin. Ni kan har tidsbundet resseförsäkringarna i framtiden. Vi är jätte sori att eras olyksfall och reseförsäkringarna ska slutas, men det är våras bulakests besluta. Min svenska är intte så bra, därför jag skriver samma också på finska.”

Det drar ihop sig till val och som

alltid dyker en hel hög kandidater upp – nya och gamla, men en sak har de gemensamt – att lova guld och gröna skogar åt sina eventuella väljare, någonting som upprepas i val efter val. Men vi pensionärer med facit i hand vet vad som gjorts, eller rättare sagt vad som åstadkommits i akt och mening att försämra pensionärernas livsvillkor å det allra grövsta, med människorättsdiskriminerande ingrepp genom att åsidosätta grundlagen gång efter annan – för att omkullkasta ingångna pensionsavtal beträﬀande indexsystemet och alla skatteavdragsförmåner, ja allt som borde komma alla medborgare till del. Det är de fyra sista riksdagsbesättningarna som har stått för denna diskriminering, den sista sittande riksdagen har varit mest avvisande, så gott som alla förslag att rätta till någonting har konsekvent röstats ner. Tänk att civiliserade människor – dit bör väl landets riksdagsledamöter kunna räknas – har mage att nedtrycka de allra sämst ställdas villkor på det sätt som har gjorts. Samtidigt som man under de tre senaste riksdagsperioderna skamlöst höjt sina egna löner och arvoden enligt 10–15 procents indexhöjningsprincipen och för några år sedan med ca 30 procent, så har man hårdnackat försämrat levnadsvillkoren för speciellt folkpensionärerna och alla andra utsatta i samhället. Man har genom åren fått höra ”hur skamligt det är, att behöva se och uppleva matutdelningsplatser i Finland, där det ju inte

alls finns någon nöd längre”. Ja så skamligt är det ställt i vårt land att ingen medmänsklighet längre existerar. Om jag hade varit religiös skulle jag ha sagt: Fader förlåt dem, ty de veta inte vad de göra. Efter dessa ord vill jag ställa några frågor, kanske närgångna: Då vi nu hör till EU som de flesta äldre riksdagsledamöterna lovprisat i högan sky och velat leva upp till alla deras ibland så idiotiska påfund, varför noteras det inte då att speciellt folkpensionärerna i de 15 viktigaste EUländerna i de flesta fall skötts på ett berömligt sätt, men i vårt land som är ett av de rikaste länderna i EU har särskilt de sämst ställdas situation konsekvent försämrats katastrofalt? Hur förklarar ni det? Vad tänker ni göra för att alla dessa drabbade skall få en dräglig och rättvis utkomst? Vad tänker ni göra för att för att rätta till index- och skattesystemet samt invalidavdragssystemet för folkpensionärerna och de övriga pensionärerna, som minsann inte är några andraklassmänniskor? Vi bör notera att de äldre – åldringar, krigsveteraner, krigsinvalider, sjuka och nödlidande – behöver er, dvs. riksdagens och regeringens hjälp för att ernå en dräglig utkomst. Det är nämligen de som till stora delar räddat och återuppbyggt detta land. Vi andra bör vördsamt blotta våra huvuden för dem, även ni, ärade herrar och damer riksdagsledamöter och kandidater. SVEN BACKMAN pensionär Närpes

PER-OLOF BISCHOFF Tammerfors

Komplimang Efter att ha läst om vad Anders G. Lindqvist skrev om artighet (God Tid 1/2007) vill jag bidra med att berätta om en erfarenhet. Jag var för en vecka sedan i matbutiken, iförd en slitstark regnväderskappa. När jag lite avsides ordnade mina matpaket kom en mansperson gående i riktning mot mig. Det är någon yngling som vuxit sedan jag såg honom senast, tänkte jag. Men nej, han var äldre, hänförde honom till veteranerna. Han sade till mig: ”Ni har ett så vackert leende. Ni är en ﬁn dam.” Sen gick han. Vet inte om jag ens tackade för vänligheten eller bara stod där – häpen. Jag berättade detta för en god vän. Hon sade: ”Detta lever du länge på.” 85-ÅRING

�� Fullständig begravningsservice �� – med omtanke och mångårig erfarenhet ��

��

Dags att ansöka om RAY:s semesterbidrag 2007! Ansökningsblanketter från förbundskansliet Tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 e-post: kansliet@spfpension.ﬁ Sista ansökningsdag: 15.3.2007 Svenska pensionärsförbundet r.f.

Semester och rekreation år 2007 Du är kanske i behov av se mester? Svenska pensionärsförbundet erbjuder detta år semesterverksamhet under 6–7 dagar i helpension med medel av Penningautomatföreningen RAY. Målet med semestern är att ge möjlighet till rekreation och avkoppling från vardagen. Semesterstödet är avsett för personer vars livssituation och livskvalitet har försämrats • på grund av sviktande hälsa • av sociala orsaker ss. ensamhet, makes/makas död, vård av sjuk anhörig i eget hem • på grund av annan avgörande förändring Vem kan ansöka? Semesterstöd kan sökas av var och en person, som kan anses, av sociala och ekonomiska orsaker samt av hälsoskäl vara berättigad till stödd semester i helpension. Vad kostar semesterpaketet? Penningautomatföreningen RAY förutsätter att semesterfiraren betalar en självriskandel för semesterpaketet. Självriskandelen är 120 euro och betalas av semesterfiraren direkt till semesterstället. Hur ansöker man? Ansökningsblanketter fås förutom från SPF:s kansli i Helsingfors, tfn 09-72 888 20 även från kansliet i Österbotten, tfn 06-317 90 70. SPF:s medlemmar kan returnera ansökningarna via sina egna föreningar till förbundet, senast den 15 mars 2007 (poststämpel gäller). Ansökningarna kan även sändas direkt till förbundets kansli i Helsingfors, PB 129, 00101 Helsingfors. Ansökningarna bör ifyllas noggrant på samtliga punkter och semesterbehovet motiveras, liksom en beskrivning över sökandes livssituation. Svenska pensionsförbundet samarbetar i år med Semesterförbundet, och kan därmed erbjuda ett större antal personer semestervecka än tidigare. Dessa veckor är 6.5–11.5 och 14.11–19.11 till Kaisankoti och 6.5–11.5 till Norrvalla Folkhälsan. Ansökningarna behandlas garanterat konfidentiellt! Observera att vid beviljandet av semesterstöd följs RAY:s bestämmelser. Det utgör inget hinder att man beviljats stöd tidigare, men de sökande som aldrig förut beviljats semestervecka beaktas först. Medlemmar i Svenska pensionärsförbundet har företräde framom icke-medlemmar. Semester på Norrvalla Folkhälsan Rehab Center i Vörå eller på Kaisankoti i Esbo, består av 6–7 dagar i helpension med ett mångsidigt program, såsom massage, bastu, vattengymnastik, örtbad, stavgång, fritids- och hobbyledarens tjänster etc. TIDPUNKT FÖR SEMESTERVECKORNA: Du kan välja mellan: Norrvalla Folkhälsan/Rehab Center

��

Stort utbud av solida hyresgäster Ring 09-171744. Såväl företag som privatpersoner söker lägenheter via oss. Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen. Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden. Oy N&N Locus AbAff(A) Smedsgatan 15, 00150 Helsingfors -Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993.

13.05–19.05.2007 27.05–02.06.2007 22.07–27.07.2007 12.08–18.08.2007 30.09–06.10.2007

Norrvalla Folkhälsan/Rehab Center 06.05–11.05.2007 i samarbete med Svenska Semesterförbundet Kaisankoti i Esbo i samarbete med Svenska Semesterförbundet

06.05–11.05.2007 14.11–19.11.2007

När Du fyller i ansökningsblanketten, tänk på följande: Ansökningsblanketterna skall fyllas i noggrant och undertecknas egenhändigt eller av ombud. Ange ett andra alternativ för semestervecka ifall ditt första alternativ inte går på grund av att semesterstället är fullbokat. Motivera din ansökan! Ansökan där ”motivering” saknas beaktas inte. LYCKA TILL!

8 – GOD TID 2/2007

VASA 06-312 7711 NAGU 040-518 4570 KIMITO 02-420 6660 HANGÖ 019-265 2460 EKENÄS 019-265 2360 KARIS 019-265 2260

��

Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

Bernys, Resmål Finlands enda världsnaturarv www.replotbridge.com tel. 06-3521200

��

�

� � � ��

� ��

�

��

Åk buss med

��

�

��

GOD TID 2/2007 – 9 ��

��

HÄLSORESOR

��

TERVIS PÄRNU 22.4-29.4 449€ 8 Dagar Buss-båt-helpensionläkarunders.-3 behandlingar per dag Rutt: Pargas-Kimito-EkenäsKaris-Ingå-H:fors

- Motionscyklar - Gångstavar - Rullatorer

Sport & Maskin Johan 66900 Nykarleby, tfn 06-722 1455 (fax)

Bagaget och inköp får vara i bussen under båtresorna Tervis har service även på svenska.

PARTOURS

Pargas 0440 524911 / 044 5527427 www.partours.com

��

�� tel.06-344 0031 Solf Dagens rätt 6,50-7,80€ ingår matdryck-sallad-kaffe Öppet alla dagar 9-18 söndagslunch 13,50€ ingår efterrätt

Dörrnyhet; Stängd – frigör golvyta, öppen – rejält duschutrymme

Beställ broschyr! Sanka Oy, tel. (019) 517 730

www.sanka.fi

��

10 – GOD TID 2/2007 RES MED SPF Unikt tillfälle för hurtiga resenärer

Om att protestera

Till Hogland med Tanja och Svenska pensionärsförbundet 22–24 maj Det ﬁnns ännu några platser kvar, kom med!

För en tid sedan skrev Merete Mazzarella i sin

Program för resan: Dag 1, Resan 05.05 05.50 07.40 11.00–13.00 14.15 15.00–20.30

Kiasma, Helsingfors Kaﬀepaus i Borgå Rajahovi, Vaalimaa Viborg, lunchpaus och möjlighet till shopping Hamnen i Koivisto, Primorsk Båtresa till Hogland

Det finns ingen servering på färjan ut till Hogland, vi tar med kaffe med tilltugg men det lönar sig alltså att ta med eget matpaket om så önskas. Från färjan till hotellet på Hogland är det ca 300 m. Bagaget transporteras med traktor. Efter inkvartering är det middag, varefter programmet är fritt. Det finns möjlighet till bastu. Dag 2–3, Hoglandsvistelsen 8.00 Frukost. Efter frukosten är det fritt att ströva omkring på ön. Man får matsäck med. Det finns möjlighet att hyra cykel, båt osv. Traktorfärd. Traktorn startar från hotellgården, de tio första ryms med åt gången på traktorflaket. Färden går först till fyren, varefter traktorn fortsätter till Kiiskinkylä. Lunch Middagen avnjutes på hotellet och det finns åter bastumöjligheter. Dag 4, hemresa 8.00 10.00

ca 23.00

Frukost. Vi packar och checkar ut efter frukosten Vi startar från Hogland. Traktering på färjan under enkla former. Hamnen i Koivisto Viborg. Rajahovi, middag Helsingfors

Tiderna under hemresan är ungefärliga och kan variera efter omständigheter såsom väder och vind, tid vid gränsövergången osv. I Viborg håller vi en paus och vid gränsen ﬁnns det möjlighet till Tax Free inköp. Resans pris: 465 euro I priset ingår bussresa från Helsingfors, båtresa, inkvartering i 2, 3 och 4 personers rum, helpension, visum, reseledarens tjänster. Absolut sista anmälningsdag är den 15 mars då också en passkopia bör vara Tanja Enberg tillhanda. För att kunna besöka Hogland krävs ännu ett skilt tillstånd från de ryska myndigheterna vilket innebär att arrangörerna inte ansvarar för ett negativt beslut. Mera information om resan ges av Tanja Enberg tfn. 050 548 5633 e-post: tanja@tanjaproductions.net alt. Jan Holmberg på Svenska pensionärsförbundet tfn 045-657 5848, e-post: jan.holmberg@spfpension.ﬁ

kolumn i Hufvudstadsbladet ”att vi måste bli betydligt bättre på att protestera, att vägra acceptera försämringar, att kräva vår rätt, att orka kräva vår rätt.” Det är så sant som det är sagt men också lättare sagt än gjort. Och det här med att orka kan väl alldeles särskilt anses gälla äldre personer. För det skall nog ibland en väldig massa ork och energi till för att få rätt. Många äldre personer är ju dessutom uppvuxna i ett samhälle, där underdånig respekt för myndigheter och deras maktutövning mer eller mindre hörde till. Myndigheternas beslut skulle inte ifrågasättas, nog visste de ju precis hur det skall vara. Och tog någon på sig obehaget att protestera så blev man minsann inte populär, hur rätt man sist och slutligen kanske ändå hade och hur berättigad protesten än kunde vara. Det var enklare att ﬁnna sig, att låta bli att ”bråka”. Nu är detta inget försök att jaga upp oss gam-

lingar på barrikaderna. Det är knappast vår stil. Och notoriska gnällspikar förslösar dessutom lätt sitt förtroendekapital, vilket knappast är till glädje för någon. Men å andra sidan: Att kräva sin rätt är att hävda den jämställdhet, som det talas så mycket om. Pensionärer får inte behandlas som något slags andraklassmedborgare! Myndighetskontakterna kan vara särskilt besvärliga. Vilket inte alls betyder att de för det mesta skulle vara det, säkert förlöper det mesta smärtfritt, men det är undantagen som vi gärna

På gång i Europa Europeiska unionens tema för år 2007 är lika möjligheter för alla. Det innebär att i synnerhet tredje sektorns arbete för utsatta grupper i samhället betonas. Kontakterna mellan AGE Platform och EU kommissionen och EU parlamentet har förstärkts. Den 25 mars 2007 är det 50 år sedan Romkonventionen undertecknades. Detta avtal anses vara

ville se eliminerade. Men myndigheterna kan inte konkurrensutsättas. Får jag inte den service jag tycker mig ha rätt till på t.ex. polisinrättningen eller skattekontoret kan jag inte säga att jaha, då går jag till en annan polisinrättning eller ett annat skattekontor. Här gäller det bara att stå kvar – och stå på sig. Bilbesiktningen är ett intressant exempel på hur det kan gå. Tidigare då besiktningen var ett myndighetsmonopol blev man i tämligen frasfria former kallad till besiktning. Sedan privatiserades verksamheten och konkurrens uppstod. Och då började man med ens få en vänlig inbjudan att komma och visa upp sitt åkdon. Arrangemangen visade sig nu vara smidiga, och man kände nästan på sig att ens automobil ansågs förtjänt av de ömmaste omsorger. Konkurrensen är följaktligen någonting vi skall vara tacksamma för. Att den fungerar (vilket den inte nödvändigtvis gör i alla situationer) ligger i alls vårt intresse. Och den ger oss en möjlighet att formulera den tysta protest som vikande kundfrekvens utgör. I näringsliv och handel noterar man fort vad klockan tycks börja vara slagen när kunderna försvinner. Att det sedan är glest mellan valbara alternativ t.ex. i glesbygden, är en annan dimension av problemet och inte så lätt att göra någonting åt. Men där är det personliga greppet kanske vanligare – också någonting att sätta värde på.

upphovet till Europeiska Unionen. Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso har träffat många av tredje sektorns representanter och diskuterat vad som är viktigast för dem. AGE Platform har besvarat frågan med respekt för allas olikheter, och sammanställt följande punkter som ska påtalas bland äldre i Europa: solidaritet, välfärd, respekt för allas olikheter, hållbar ekonomi, möjlighet att påverka och vara delaktig i

ANDERS G. LINDQVIST

demokratiska beslut, större säkerhet och EU:s roll i världsbilden. Det nyaste inom AGE Platform, vår europeiska lobbyorganisation, är en översikt över eventuell diskriminering som EU kommissionen har utfört. Avsikten är att påtala eventuella oegentligheter i banktjänster, försäkringsvillkor, utbildning, service i samhället m.m. Utredningen ﬁnns att få på engelska på kansliet. VERONICA FELLMAN

��

BEHÖVER DU HJÄLP MED STÄDNINGEN? �� Vi städar åt företag och hushåll • grund-, stor- och saneringsstädning • vaxning • fönstertvätt • tvätt av mattor och möbler osv.

��

GRANDE STÄDSERVICE �� Regionchef Anne Försti 044-723 2103 VI GÖR HUSHÅLLSAVDRAGET ÅT DIG

Malax Fysio/Huhtaoja Idrottshallen tel. 06-365 1767 En avslappnad kropp med två glada fötter FOTVÅRD FYSIOTERAPI

��

GOD TID 2/2007 – 11

Här är Agneta nio år längst framme t.h. pappa Tom och mamma Ina bakom henne och Bo Carpelan. Bos pappa Bertel längst t.v. och pojken bredvid honom är Agnetas bror Påvel. Pojken med bollen är en kompis.

Till svunna tider återgår … När Agneta Carpelan berättar om sin barndom på Odensaari i början av 1930-talet blir hon ivrig. – Tänk att husmamsellen och pigorna neg för mig, när jag var fem år. Agneta Carpelan är medlem i Åbo svenska pensionärsklubb och hon och jag träﬀas hemma hos henne en eftermiddag, då hon låter mig ta del av sin egen och sin släkts långa fascinerande levnadshistoria. Agneta är en charmerande berättare, fylld av kunskap och livsvisdom och hon har verkligen något att förtälja!

Släktgodset Odensaari med anor från 1200-talet Agneta Carpelan är född och uppvuxen på släktgodset Odensaari i Masku. Som gift tillbringade hon största delen av sitt vuxenliv med sin man och sina sex döttrar på sin ärvda del av gården.

Godsets öden sträcker sig långt tillbaka till 1230-talet. Det ﬁnns belägg för en hednisk offerplats ”Lunda” ett par stenkast från den nuvarande sätesgården, kallad Karhunmäki. Det fornﬁnska namnet på björn var Oksi, genitiv Ohen, och skulle ha gett gården dess namn Ohensaari eller Odensaari. När kristendomen infördes blev Odensaari en av gårdarna runt biskopsstaden Åbo.

Erik av Pommern. Namnet skrevs på växlande sätt Karpela, Carplan och Carpelan. En ättling Lars Carpelan blev adlad 1625 och gifte sig med Anna Stiernkors 1640, arvtagare till Odensaari. Sen dess har släkten innehaft herresätet. En senare ättling Wilhelm blev upphöjd till friherre 1771 och sen dess innehas titeln av den son som år ägare till ﬁdeikommisset Odensaari i Masku.

Släkten Carpelan

Framstående män inom släkten

Ätten härstammar på mödernet från den gamla frälsesläkten Karpelainen, då Påvel Karpelainen år 1407 erhöll frälsebrev i Åbo av

När jag läser de carpelanska ättartavlorna inskrivna i Finlands riddarhus blir jag lätt imponerad.

Hör bara: en Mikael var prior i S: t Otofs dominikanerkloster i Åbo innan han på 1500-talet övergick till att bli luthersk kyrkoherde i Töfsala med ett ﬂertal gårdar som förläning. Hans son var hertig Johans man och blev av konung Erik dömd till döden, men benådades. Erik f.1618 var drabant hos drottning Kristina och Per deltog i Karl XII:s krig. Ättlingar deltog i kalabaliken i Bender och flera stupade i de pommerska krigen. Senare tiders ättlingar var dock mindre krigiska. Ytterligare en släkting bör nämnas och det är Karl Axel född i Helsingfors 1858 och student vid Åbo svenska lyceum. Han ägnade sig åt musikaliska och krigshistoriska studier och var en hängiven beundrare av Jean Sibelius, som tillägnade honom sin andra symfoni. Författaren Bo Carpelan har skrivit biograﬁn Axel; denna Axel var kusinerna Agnetas och Bos farfars bror.

Barndomen på Odensaari När Agneta Carpelan berättar om sin barndom på Odensaari i början av 1930-talet blir hon ivrig. Det fanns arbetsfolk, ett 20-tal på gården och hon och hennes syskon behövde inte ”göra någonting”. Gårdsfolket bockade och neg för Agneta och syskon och på somrarna dök en massa släktingar och kompisar till barnen upp. Det var kalas i syrenbersån, lata dagar vid stranden och lekar och upptåg i vilka Agneta, hennes bror Påvel och kusinen Bo var i centrum. – Tänk att husmamsellen och pigorna neg för mig, när jag var fem år, skrattar Agneta och ögonen lyser, när hon berättar om sin barndoms hyss. Stort släktkalas hölls alltid i augusti på Påvels födelsedag som ﬁrades med tjinuskitårta. Eklunds buss hämtade sällskapet och så körde man till Villnäs kyrka och slott och till andra gårdar som någon gång hört till släkten. Utfärden tog hela dagen och glädjen stod högt i tak!

Kyssar och gårdsspöke Agneta minns att hon var fem år när hon träﬀade sin kusin Bo Carpelan. Båda var blyga i början men en slickepinne bröt isen och de har fortfarande kontakt. Uppe på berget skulle hon och Bo leka bröllop och de gifte sig fem gånger. Vid slutet av ceremonin

tyckte de att det skulle passa bra med en kyss, och de märkte inte Agnetas bror Påvel som gömt sig bakom en buske och som störtade iväg och skvallrade för de vuxna. I salen på nedre botten fanns en stor målning av Albert Edelfelt föreställande en adelsman i full krigarrustning. Han var målad med den teknik, som gjorde att hans ögon följde den som gick förbi tavlan. Agneta tyckte han var kuslig och riktigt rädd blev hon, när man skrämde henne med att krigaren skulle stiga fram när den stora golvklockan slog tolv slag på natten. Agneta var livrädd för detta riddarspöke.

Genom golvet ut på dans Agneta älskade att dansa. Men det var inte lätt att ta sig ur huset, då dörrarna stängdes klockan 22. Hon kom som tonåring en dag på att pojkarna av husmamsellen bad om tomma kastruller, hammare, såg, spik och läderbitar. Hon smög sig efter dem till deras rum, som låg ovanpå stora salen. Bo slog ljudligt på kastrullerna medan Påvel inne i ett stort barockskåp sågade ett hål genom skåpets golv och vidare genom golvet mellan våningarna. I stora salen fanns ett likadant skåp och där sågades ett hål i skåpets tak. Spik och läderbitar användes till att täcka hålen med luckor. När det var dans i byn hasade sig alla tre ut genom skåpen och tog sig ut genom ett fönster i stora salen. Efter dansen tog man sig på natten in samma väg. Hålen upptäcktes först långt senare.

Barndomshemmet rivet Den gula huvudbyggnaden i två våningar uppe på en kulle byggdes på 1860-talet i ren empirestil med 16 rum och två kök. En park med ekar och syrener omgav huset och i skogen fanns ﬂera hundra gamla ekar. Egendomen omfattade den tiden drygt 200 ha men efter torparlagsreformen 1918 avskildes drygt 100 ha till de sju fria torpen. I dag ﬁnns inte Agnetas barndomshem längre kvar. Huset revs och gav plats åt ett nytt mindre hus 1967 med bara sju rum och ett kök. I vår fyller Agneta Carpelan 80 år och mycket litet på Odensaari är som förr, men kvar lever alla minnen – speciellt de trevliga barndomsminnena. CARIN ÅMINNE

Sjuktransport / Sairaankuljetus

Agneta Carpelan sommaren 2006.

Korsholm – Mustasaari Malax - Maalahti Alarm / Hälytys 112 Reserv nr. / Vara nro. 322 2255 Oy Vaasa Ambulance Vasa Ab

12 – GOD TID 2/2007

Nya kockar kokar och steker,

HÅKANS HÖRNA

Att fasta och att äta Vi är inne i det som i religiöst språkbruk kallas den stora fastan, en tid för beredelse inför påsken. I århundraden har fastan påverkat livet för miljoner människor över hela vår värld. Fastan har ännu en stor plats bland katoliker och ortodoxa kristna, men bland protestanterna är det mera ovanligt med en systematiskt genomförd fasta inför påsken. I samband med ett ökat intresse för hälsosam livsstil och sundare matvanor har det vuxit fram ett ökat intresse för fasta. Några avmagringskurer innehåller mer eller mindre stränga fasteregler, men i de flesta fall åker vikten tillbaka till det gamla när den kanske till och med radikala fastan är över. För alla våra problem är det frestande att söka enkla och snabba lösningar. Reklamen för bantningsmetoder och förbättrad hälsa lovar också snabba och till synes fina resultat, men de ”lovar runt men håller tunt”. Det finns sällan några genvägar till bättre hälsa som ett resultat av ändrad livsstil och andra matvanor. Våra matvanor kan inte betraktas skilt från resten av vårt liv. Den allmänna stämningen och livsrytmen i hem och familj påverkar också vad, och hur, vi äter och dricker. Vanorna utvecklas långsamt och kräver också längre tid att förändras. Ofta ser man hur alla medlemmar i en familj lider av övervikt. Vi påverkas också av trender och modemönster när det gäller våra matvanor. Fettfri mjölk var tidigare bara kalvdricka men ges i dag till och med åt barn och småbarn, som borde få fetare mjölk för tillväxt och benbyggnad. Vi har blivit onödigt rädda för smör i lämpliga mängder och på rätt plats. Att fasta ibland är nyttigt och ett sätt att nöta in nya vanor. Det kan vara enkla lösningar som att späda ut juicen, minska storleken på matportionerna, stänga av mobiltelefonen och minska tv-tittandet. Den som vågar kan gå in i en grundligare fasta och det lyckas bäst om man gör det med, och får stöd av, en grupp likasinnade. Lycka till med hälsosamma ändringar av livsstilen! HÅKAN HELLBERG

Sjövägen 271, 66210 Molpe Tel. 347 6754, 040-910 0421 www.strand-molle.fi

Utbildningen av kockar har väl aldrig handlat enbart om att lära det rent konkreta hantverket att tillreda mat. Till exempel kännedom om olika råvaror och deras positiva och negativa effekter på hälsa och vikt har nog på olika sätt under långa tider ingått i det lärostoff som studerandena haft att inhämta. Ändå kan man med fog påstå att just frågan om sunda kostvanor och hälsosamma produkter på senare år fått en mer framträdande plats än tidigare. Vi lever ju i en tid när de flesta av oss äter för mycket, går upp i vikt och har kommit till insikt om att vi borde ändra våra vanor i hälsosammare riktning.

Indisk mat var speciellt tema när vi gjorde vårt besök i Vasa yrkesinstituts utbildningskök. Sysselsatta med tillredningsbestyren var bl.a. korsholmarna Roy Bligt, Björköby, och Thomas Träsk, Veikars.

Prognoserna säger att alltför många av oss framöver kommer att drabbas av diabetes typ 2 – tidigare kalllad åldersdiabetes – ifall vi fortsätter med våra nuvarande kostvanor. Tyvärr uppträder diabetestypen nu alltmer inte bara hos äldre utan i tilltagande grad också hos allt yngre ålderskatagorier. I släptåg följer ofta hjärt- och kärlproblem.

”Påverka hälsa, välbeﬁnnande …” Vi besökte en av de läroinrättningar där kockar utbildas, nämligen Svenska yrkesinstitutet i Vasa. Det är här fråga om restaurangkockar. Redan formuleringarna i presentationen på Internet ger belägg för att lärostoﬀet inte bara är stekpannor och kastruller. Utbildningsområdet heter ”Turism, kosthåll och ekonomi” och så här antyds det övergripande innehållet i utbildningen: ”Är du intresserad av mat i olika former och har ett kreativt sinne? Utbildningsområdet turism, kosthåll och ekonomi är mångsidigt med varierande arbetsuppgifter. Du har chansen att påverka hälsa, välbefinnande och trivsel genom att producera tjänster för såväl fest som vardag. Vid Svenska yrkesinstitutet kan du utbilda dig till restaurangkock”.

”Kreativitet och fantasi” Också institutets fortsatta presen-

tation av sin utbildning till restaurangkockar ﬁnns det anledning att citera, helt enkelt därför att den fångar ambitionerna i ett nötskal: ”Som kock får du möjlighet att använda ditt kreativa sinne samt dina händer när fantasifulla maträtter tillreds. Arbete i restaurang ger möjlighet för kocken att pröva maträtter och kombinationer. Under studietiden går vi igenom sådant som kundbetjäning, matoch dryckeskultur och tillredning av à la carte-måltider. Du har möjlighet att omsätta dina kunskaper i praktiken i skolans egen restaurang Fyrklövern, där vi serverar à la carte-mat. Där får du också möjlighet att jobba tillsammans med restaurangkockar som kommer direkt från arbetslivet. De delar med sig av sina specialkunskaper och ger dig värdefulla kontakter med tanke på ditt framtida yrkesliv. För att lära sig mer och utvecklas som kock är det vanligt att man byter restaurangkök ett ﬂertal gånger under yrkeskarriären”.

Näringslära, produktkännedom Utbildningen till restaurangkock är treårig. Till utbildningen tar Vasa yrkesinstitut årligen in i medeltal tolv nya studerande. Det är till övervägande del ﬂickor som söker, men på senare år har pojkarna blivit alltﬂer. För närvarande uppgår de

till inemot en tredjedel. Kristina Linde, numera servicechef med administrativa funktioner inom utbildningsområdet, noterar att utbildningen av kockar vid läroinrättningen ingalunda är ny. Tvärtom har den långa anor. Själv har hon tidigare fungerat ungefär tjugo år som lärare inom sektorn. Hon framhåller att detta med kost och hälsa nog har sin givna plats i utbildningen – på många olika sätt. Till de teoretiska tyngdpunkterna i det avseendet hör t.ex. näringslära och produktkännedom. Näringsaspekten beaktas förstås också vid själva tillredningen. – Som enskilda exempel kan också nämnas att studerandena får övning i att göra upp näringsriktiga matsedlar och att exkursioner görs ut till landsbygden för bekantskap med produktion och behandling där av olika råvaror, säger Kristina Linde. Ett intressant slag för mera österbottniska råvaror i storköken slår Svenska yrkesinstitutet inom ramen för ett projekt rubricerat ”Regionproducerad mat i österbottniska storkök”. Projektet presenteras i en annan artikel här intill.

Specialdieter, rätter utifrån Specialdieter av olika slag hör också till det som nyutbildade kockar har med sig i bagaget när de söker

GOD TID 2/2007 – 13

lär sig om näring och hälsa sig ut på arbetsmarknaden. I teori och praktik får studerandena lära sig om bl.a. laktosintolerans, glutenallergi, allergier mot färgämnen, kryddor och speciﬁka livsmedel. – Det är helt följdriktigt, konstaterar Kristina Linde. Vi vet betydligt mer om olika kostproblem i dag än tidigare. Och kunderna för sin del är mer medvetna och ställer större krav än de gjorde förr. En kock i dag skall veta vad en viss diet bör innehålla. Det är utgångspunkten också i utbildningen. Som en av de nyare ingredienserna i utbildningen nämner hon dieter och rätter med anknytning till andra kulturer än vår egen – detta som en naturlig konsekvens av större invandring och växande internationellt utbyte över huvud taget. När det gäller handledning om speciella dieter är det inte ovanligt att man kallar in externa föreläsare. – Till det som vi beaktar i utbildningen hör också att dagens kund inte bara kräver god mat utan samtidigt även vill ha en trevlig miljö. De kraven vill vi tillmötesgå bland annat genom tilltalande inredning och estetisk uppläggning av det som serveras, säger Kristina Linde.

GI-metoden inte på schemat Däremot har den i nutid alltmer bekanta GI-metoden för viktminskning och jämnare blodsockerbalans inte trängt in på utbildningsschemat. Förklaringen är till en del att den inte är allom helt omfattad, dels att det ju egentligen inte är fråga om någon utpräglad specialdiet utan mera ett sätt att själv välja rätt bland allt som står till buds. – Vi har inte heller haft någon kund som begärt GI-kost som specialdiet. Men vårt salladsbord med en mångfald av hälsosamma kostingredienser finns alltid att tillgå. Vår inriktning är att det vi erbjuder allmänt taget skall vara både gott och hälsosamt, säger Kristina Linde. För den som inte tidigare bekantat sig med begreppet GI-metoden kommer här lite antydningar vad det handlar om, detta utan något ställningstagande från vår sida om metoden är bra eller dålig.

Långsamma kolhydrater GI står för glykemiskt index, som är ett sätt att ange hur snabbt och högt blodglukosnivån (blodsockernivån) stiger efter intag av kolhydrathaltig föda. I uppgjorda tabeller anges GI-värdet hos olika produkter med utgångspunkt från 100 för ren glukos. Grundtemat för GI-metoden är påståendet att ett konsekvent val av kolhydrater med lågt GI gör det möjligt att minska övervikt och att reducera risken att utveckla

Tema för projekt:

Mer regionala råvaror till österbottniska kök Ett intressant, flerårigt projekt med Svenska yrkesinstitutet i Vasa som huvudaktör och beröringspunkter i enhetens utbildning av restaurangkockar håller som bäst på att avslutas. Rubriceringen för projektet är ”Regionproducerad mat i österbottniska storkök” och har haft som ett centralt mål att öka användningen av regionalt producerade råvaror. I beskrivningen av projektet, som inleddes 2004, konstateras att österbottniska råvaror gärna kunde användas i högre grad i storköken än fallet är i dag. Regionproducerade livsmedel uppfattas ofta som färska, fräscha och hälsosamma. Att använda sådana råvaror främjar både ekonomin och sysselsättningen i närområdet.

Producera och förädla Andreas Lindqvist, Vasa, och Minea Nykamb, Korsholm, hör till de ungdomar som för närvarande får sin kockutbildning vid Svenska yrkesinstitutet i Vasa. Helt naturligt intar det praktiska arbetet i köket en central plats.

hjärtsjukdom och diabetes. Genom intag av födoämnen med kolhydrater som upptas långsamt undviks de annars stor hoppen i blodsockernivå och insulinutsöndring. Fördelarna med GI-metoden beskrivs med varierande ordval men med samma innebörd beroende på i vilken skrift eller var på nätet man läser om den. Här följer några styckeutdrag från varierande ställen: GI-metoden är egentligen inte någon bantningsmetod, du kan istället se den som ett verktyg för att lära dig att äta rätt. Med GI-metoden kommer du att bli lika mätt som tidigare. Den stora skillnaden är att du automatiskt kommer att äta mindre energi och att den biokemiska miljön i kroppen kommer att förändras, vilket ger en ökad fettförbränning. GI-metoden går ut på att man äter långsamma kolhydrater som förbränns sakta. Långsamma kolhydrater åt människans föregångare redan innan människan fanns och vår kropp är väl anpassad för denna kost. Ett livsmedel med lågt GI ger en lägre blodsockernivå under längre tid. Blodsockernivån blir jämn och lugna och det mår kroppen bra av. Om GI är högt kommer blodsockernivån att stiga snabbt men också att gå ner snabbt. Så långt citaten. Allmänt kan väl om GI-metoden sägas att den jämförd med utpräglade bantningsdieter inte förutsätter någon stor uteslutning av livsmedel. Det är fråga om ganska vanlig kost, men med beaktande av måltidernas balans vad gäller sammansättning av ingredienser med högt och lågt GI-värde. Text och foto ROGER LIND

Projektet har varit tudelat med en första del som avslutades 2005 och en andra del som är slutligt genomförd vid utgången av april

i år. Målet har som sagt varit att väcka ett större intresse för råvaror producerade i Österbotten, inte minst grönsaker och ﬁsk. Man har också velat öka utbudet på livsmedel som förädlats regionalt utveckla nya produkter för storköken. Målgruppen för projektet har varit framför allt storkökspersonal, jordbrukare, växthusodlare, förädlare och förpackare. – Verksamheten har bland annat bestått i att utreda utbudet på regionproducerade livsmedel och vilka produkter som storköken är intresserade av, berättar servicechef Kristina Linde vid Svenska yrkesinstitutet.

Register och recept Vidare har man inom ramen för projektet byggt upp ett register över råvaruleverantörer för att underlätta den direkta kontakten mellan livsmedelsproducenterna och storköken. Det har också skapats en leverantörskedja som hämtar beställda råvaror från producenterna och levererar dem till storköken. Till resultaten av projektet hör också en diger sammanställning recept lämpade för storkök. Totalt omfattar den ca 120 recept. Sammanställningen finns dels på nätet under adress www.syi.fi/regionmat, dels i något bantad form snyggt tryckt och inmappad. Ungefär 150 mappar delas ut i samband med att besök görs i kommunernas kök. Huvudfinansiär för projektet har varit Österbottens TE-central. Till finansiärerna i övrigt hör bl.a. kommuner, grönsaks- och fiskföretag samt Österbottens svenska producentförbund. Text och foto ROGER LIND

Inom ramen för projektet ”Regionproducerad mat i österbottniska storkök” har en diger receptsamling utarbetats med ansluten information om olika grönsaker och rotfrukter som kan produceras regionalt. Sammanställningen ﬁnns både på nätet och i tryckt form. Servicechef Kristina Linde vid Svenska yrkesinstitutet i Vasa, som varit projektägare och huvudaktör, kan var en aning stolt över den tjocka mapp hon håller i handen.

LYPRINOL

* astmabesvär, inflammationer

NASALEZE

* allergi, hösnuva

DIDA

* matsmältning

TONE

* tinnitus

BIODRAIN

* kroppens rengörare

Hälsokost & Present 06-221 2228, Corner, Kristinestad må-fr 9-17, lö 9-14

14 – GOD TID 2/2007

Enkla val vid

För snart ett år sedan berättade God Tid om Linds Kök, den unika växthusrestaurangen intill Riksåttan i Närpes, skapad av Maria Berg på fädernegården i Bäckliden. Nu har Maria gett ut en kokbok med ett urval av sina recept, vilka garanterat ger en annorlunda smakupplevelse. Vad sägs till exempel om tomatpaj med vispgrädde? Eller en dessert på jordgubbe och vitlök? För att inte tala om lax marinerad i kaﬀe! Serverad med Tuttifruttisås, jobevars. – Allt man behöver för att njuta av god mat är ett öppet sinne och nyfikenhet att lära känna nya smaker och nya tolkningar, säger Maria Berg. – Det handlar om att trivas och våga experimentera vid spisen. I Marias växthus mitt i tomatoch gurkriket Närpes handlar det om jordens gåvor framför allt. Maria kallar grönsaker och frukt naturens egen utsökta snabbmat, färdigt förpackad och redo att avnjutas. En av specialiteterna i Marias växthusrestaurang är att var och en av de över hundra arter hon odlar där är ätlig. Också blommorna är ätliga – och många av dem läckra. Hon använder dem som dekoration på anrättningar men de behöver rakt inte lämnas kvar på tallriken. Örter används frikostigt och tomater ﬁnns med i både salta och söta rätter. Visste ni förresten att 60 procent av Finlands tomater kommer från Närpes?

Årets matkulturpris Linds Kök belönades 2006 av Marthaförbundet med Årets ﬁnlandssvenska matkulturpris. Motiveringen var att Marias kök initiativrikt använder sig av traktens och gårdens egna delikata råvaror.

Den dagliga mängden fett vi intar är av stor betydelse för vår hälsa. Vi kan v fett vi brer på våra smörgåsar och använder i matlagningen. Men vilket fett det goda fettet och i vilka produkter ﬁnns det omdiskuterade transfettet.

Kokbokens pärm pryds av en garanterat annorlunda smakupplevelse – jordgubbar med vitlök.

För konsumenten som står framför disken i matbutiken med olika matlagningsfett känns det nästan som en djungel. Det ﬁnns ett oerhört stort utbud av produkter varifrån det är meningen att kunden skall välja en produkt som gärna smakar gott och samtidigt är bra för hälsan. Vad är egentligen ett nyttigt fett och hur känner man igen det? God Tid träﬀade Berit Haglund som är legitimerad näringsterapeut och arbetar på Helsingfors hälsovårdscentral. För henne är det viktigt att se människan som en helhet eftersom vi alla behöver ett dagligt fettintag för vår hälsas skull. – Kvinnor behöver cirka 60 gram fett per dag och män cirka 80 gram fett per dag, berättar hon.

därmed en hälsorisk om man äter för mycket av det. Två tredjedelar av fettet skall bestå av omättat fett. Det omättade fettet som också kallas mjukt fett kommer från växtriket och hittas i växtoljor och margarinprodukter. Även fett från höns och från fet fisk innehåller till stor del omättade fetter. I Omega-3 och Omega-6 fettsyrorna ingår livsnödvändiga eller essentiella fettsyror. De essentiella fettsyrorna som är nödvändiga för människan i och med att de har en gynnsam inverkan på kolesterolvärdet och är viktiga för ögats funktion. De finns i växtfetter och växtoljor samt i fet fisk som lax, makrill, strömming och sardiner. Den inhemska rypsoljan blan-

Smakupplevelser

i Tomatriket

Tomater finns med i många av de tjugo recepten – i paj, limpa och muffins, i gräddig tomatsoppa à la Närpes, i gratäng, sallad, köttfärsbiff och sås, och inte minst i tomatgräddglass med gurklikörsås, mums. Marias nyfikenhet på att pröva nya kombinationer av råvaror och kryddor har gett fräscha idéer som inte hittas i varje kokbok. T.ex. en dessert på jordgubbar och hackad vitlök med marinad av rypsolja, vinäger, salt och peppar låter helt osannolik. En lika oväntad in-

grediensmix hittar vi i receptet på Chokladfondue, att serveras till färska frukter: Vispgrädde, krossad grönpeppar, chilisås och blockchoklad! Anna Koivisto står för de läckra fotograﬁerna i Maria Bergs kokbok. MAJ-BRITT PARO

Maria Berg: Linds Kök – En annorlunda smakupplevelse Foto: Anna Koivisto

Berit Haglund håller uppe den mängd fett en människa kan samla på sig under ett halvt år om hon äter två teskedar fett per dag utan att förbränna det.

Det kan tyckas låta mycket men hit räknas också det dolda fettet som ingår i maten.

Mättat fett kommer från animaliska produkter

En blomma kröner rätten Grisﬁlé med husets barbequesås. Också blomman smakar läckert.

Tomat är en trogen basingrediens i Marias kök, här i en grann sallad med oliver och fetaost.

Endast en tredjedel av den rekommenderade mängden fett skall vara så kallat mättat fett. Det vill säga fett som kommer ifrån animaliska produkter och kallas för hårt fett. Det handlar om fett i köttprodukter, i mjölk och i ost. Detta fett höjer kolesterolvärdet och är

dad i salladsdressing är också ett utmärkt sätt att få i sig av de essentiella fettsyrorna. – Dagsbehovet fylls genom att äta knappt två matskedar rypsolja per dag. Om man vill ha samma intag av essentiella fettsyror genom att äta olivolja måste man äta 40 matskedar per dag, berättar Berit.

Mager kost sänker kolesterolvärdet Haglund har själv arbetat med en undersökning där försökspersoner

GOD TID 2/2007 – 15

matfettsdisken bra för hälsan

välja hurdant t är egentligen

Vardagliga val är viktiga. En bulle innehåller betydligt mindre mängd fett än ett wienerbröd. Framför disken med läckerheter står Göta Sandell och Ann-Lis Öhman.

under en bestämd tid fick äta en magrare kost än tidigare. Resultatet var att kolesterolvärdet sjönk för testgruppsdeltagarna. Kroppen är dock en helhet och kolesterolvärdet påverkas också av den övriga kosten. – Det är viktigt att inte stirra sig blind på fettet. En fiberrik kost sänker kolesterolvärdet och helheten är viktigast. Rekommendationen är att äta mycket grönsaker och rotfrukter samt en mångsidig och fiberrik kost. Berit rekommenderar inhemskt rågbröd som innehåller mycket fibrer men varnar för att ensidigt lämna bort fettet. – Ofta sjunker också det goda kolesterolet då människor lämnar bort fett utan att skilja på mättade och omättade fetter. Det gäller alltså att noggrant se över sitt eget fettintag och fundera över vilka produkter som kan bytas till nyttigare alternativ. Hon anser att diskussionen angående fet mat och smör kontra margarin är ganska onödig för den grupp av äldre människor som redan från tidigare lider av låg vikt eller till och med undervikt. – Då skall man tänka på att få i sig tillräckligt med mat. Kolesterolvärdet är viktigt vid övervikt och här är medelålders män ofta i riskgruppen. Ett enkelt sätt att minska fettintaget är att välja produkter som innehåller en mindre mängd fett.

Ett bra exempel är malet kött där den fettsnåla varianten innehåller mer än 50 procent mindre fett än det vanliga malda köttet.

Margariner fria från transfetter Diskussioner förs om att användningen av transfetter borde förbjudas i industriellt framställda livsmedel. För många är det ändå oklart vad begreppet innebär men i all enkelhet handlar det om transfettsyror som skapats då vegetabiliska oljor härdats till en viss grad. Orsaken till härdningen är att fettet skall få en fastare konsistens. I dag är de ﬂesta av margarinsorterna på marknaden fria från transfett och innehåller i stället nyttigt omättat fett. Transfetter ingår naturligt i smör, grädde, ost och fett kött i mycket små mängder men intaget av transfetter från mättat fett är obetydligt. Det anses ändå ha samma skadliga eﬀekt på hälsan som det industriellt framställda transfettet och höjer kolesterolvärdet. Transfett används i dag i en del av de färdiga livsmedlen på marknaden. Exempel är bakverk, kex, chips, pommes frites, bröd och godis. Det går att ta reda på om en produkt innehåller transfetter genom att läsa produktförteckningen. Står det att produkten innehåller delvis härdat fett eller transfetter är det ett gott val för hälsan att välja en motsvarande

produkt utan transfetter.

Svårt att ändra kostvanor Det är inte alltid så lätt att ändra på vanor som följt en hela livet. För många är smör en vardagslyx och Berit konstaterar att oftast är det mängden fett vi använder som avgör. – Det är viktigast att man använder litet fett. Det är kanske lättare att bre ett tunnare lager smör på brödet än att lämna bort smöret helt och hållet, säger hon. Ann-Lis Öhman och Göta Sandell från Borgå är båda medvetna om hälsorekommendationer trots att de anser att det ibland känns förvirrande men nya rekommendationer hela tiden. – Jag använder smöret för smakens skull men använder oftast väldigt litet fett. Ibland unnar jag mig i stället en god ost och lämnar då bort smöret från brödet, berättar Göta Sandell. Ann-Lis Öhman är inne på samma linje och njuter gärna av en god gräddost. Hon berättar att hon under hela sitt liv ätit smör men nu också prövat på margarinet Becel. – Jag besökte en gång en näringsterapeut som tyckte att min vikt var bra för min ålder. Jag äter mycket frukt och rotfrukter och börjar dagen med en portion surmjölk i vilken jag blandar kiwifrukt och banan, berättar hon. Berit Haglund vill dämpa ned den oro som det ﬁnns angående de

olika fetterna och konstaterar att det ofta blir en modesak att prata om de olika fetternas inverkan på hälsan. Människan har redan på genetisk väg olika kolesterolhalter och förbränner också maten olika.

– Det viktigaste är en mångsidig kost med en lämplig mängd fetter i proportion till den allmänna hälsan och vikten, det är också bra för kolesterolhalten, säger hon. Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

Margarin innehåller inte längre det omdiskuterade transfettet som höjer kolesterolvärdet utan är i stället ett nyttigt matfettsval.

16 – GOD TID 2/2007

Mat och hälsa

Ät gott hos Maggies www.maggiesrestaurant.net Tfn. 06-864 9460,040-778 0032

Flavanti TM - inhemska blåbär och tallbark i effektiv kombination - ork och energi alla dagar - för överansträngda, trötta och åldrande ögon - rörlighet till lederna

Hälsoboden Jakobstad Gågatan, Tel. 06-723 6824

358-(0)6-344 0505 Munsmo, Solf Restaurangen ligger på en naturskön plats invid Tranornas paradis; Söderfjärden. * À la carte * Pizza * Lunch * Fullständiga utskänkningsrättigheter * Uteservering

KAUSTBY OCH FOLKMEDICINERING MUSIK FÖR HELA KROPPEN! Ledjusteringspaket 3 dygn 205€/pers.

* * * * * * *

Hotellinkvartering i 2 pers.rum Buffet-frukost x 3 Middag x 3 Kotknackning 20 min x 1 Örtbad x 1 Bastu dagligen Mångsidigt program Fråga efter våra förmånliga gruppriser!! Avslappnade behandlingar i trevligt sällskap

KARIS. Köpmansgatan 9 � (019)232 576 EKENÄS. Kungsgatan 11 � (019)241 4575

Kom och njut av gott kaffe och goda bakverk i trivsam miljö. Konditoriet mitt i Jakobstad, som är öppet varje dag till kl. 21 Storgatan 14. Tel.723 2233

KANSANLÄÄKINTÄKESKUS Pajalantie 24, 69600 KAUSTBY, tel. (06)865 0200 www.kansanlaakintakeskus.com

��

Serverar veganmat av ekokvalitet “Din mat ska vara din medicin, och din medicin din mat,” Hippokrates Det är också vårt motto! Från vår butik bl.a. pisang för magen och green magma som kosttillskott. Även postorder. Skutnäsgatan 2, 68600 Jakobstad Tel./fax 06-723 1031 0400-561 359

SALTKAMMARE Tidsbeställning 06-221 1204 0400-296606 Sirpa Nummela Lappfjärdsvägen 12, Kristinestad f.d. Helenasjukhuset

: Vi har förnyat vår hemsida: www.martha.ﬁ Läs om Marthafeminism. Läs om kvinnohälsa, Alexandra Charles och 1,6 miljonerklubben. Hälsa urtjatat? Dags för en ny trend, sundhet! Trista miljönyheter igen? Välj rätt för en bättre miljö! Uppriktigt kär i mat? Frossa i våra nyaste recept! Sök i vår splitternya receptbank enligt de ingredienser du har hemma. Eller i tipsbanken.... Varsågod – vi hoppas att du trivs! Lev lite lättare: www.litelattare.ﬁ 45+ Kvinna mitt i livet och livet ler! Med rätt kost och motion kan du bli friskare, piggare, starkare och lyckligare – om du själv vill. Välkommen med! ö. Marthaförbundet

��

�

��

�� Tel. 019-241 1296, fax 019-241 3300

GOD TID 2/2007 – 17

RIKSDAGSVALET 2007

Kandidaterna har ordet God Tid har inbjudit de politiska partierna att utse en eller två av sina riksdagskandidater att medverka i vår valbilaga. Textutrymmet ät jämt fördelat mellan partierna. Kandidaterna har också deltagit ﬂitigt i Svenska pensionärsförbundets valdebatter på olika håll i Svenskﬁnland. Bilden är från valdebatten på Folkhälsans seniorhus i Helsingfors där Gunvor Brettschneider (sfp) inför ett späckat auditorium lovar att ansluta sig till det grå pantrarnas förbund i riksdagen som Jacob Söderman (sd) just aviserat i sitt inlägg. Övriga debattörer är fr.v. Arja Karhuvaara (saml) och Eeva Honkanummi (grön). Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Till de svenskspråkiga riksdagskandidaterna Svenska pensionärsförbundet r.f. önskar att ni på de sätt ni finner för gott beaktar följande frågor i er kampanj inför riksdagsvalet: 1. Förhandlingsrätt och rätt att bli hörd Pensionärsorganisationerna skall ges rätt att förhandla med statsmakten om de frågor som berör pensionärerna. Detta kan i ett första skede ske i en delegation i vilken de organisationer som hör till Eläkeläisliittojen etujärjestö r.y. ( EETU) – Pensionärsförbundens intresseorganisation (PIO) representerar pensionärstagarna. Pensionärsorga nisationerna skall som sakkunniga höras av riksdagen vid behandling av lagar som berör pensionärer. Med tanke på servicen på svenska är det viktigt att Svenska pensionärsförbundet blir hört vid utarbetandet av kommittéförslag och utlåtanden samt vid beredningen av lagförslag. 2. Äldreombudsman En äldreombudsman med ansvar för frågor som gäller den äldre befolkningens rättigheter skall tillsättas på riksplanet. Finland är det ena av två EU- länder som inte har inrättat en sådan myndighet. 3. Vård 3.1 Närståendevård En uppföljning av utredningsman Elli Aaltonens rapport om närståendevården och närståendevårdarnas situation skall genomföras. Närståendevårdarnas situation är alltjämt otillfredsställande. Endast 24000 av de sammanlagt 320000 närståendevårdarna får något arvode och är på grund därav utan rätt till lediga dagar och rekreation. 60 % av närståendevårdarna har ålderspension. Närståendevårdarna måste ges en skälig ersättning. Deras ersättning skall berättiga till pension. Närståendevårdarna skall ha rätt till rekreation som räknas i hela dygn. För de vårdade skall det finnas tillräckligt många platser för kortare vård för att underlätta ordnandet av rekreation för närståendevårdarna. Vårdarna skall ha rätt till information, utbildning och råd för att kunna ge den bästa möjliga vård. 3.2 Vårdgaranti Staten skall övervaka att vårdgarantin förverkligas i praktiken. Utbildningsplatserna måste vara tillräckliga och läroplanerna skall vara så utformade att det finns tillräcklig personal som är specialiserad på vård av äldre personer. Löneutvecklingen måste vara sådan att vårdyrkena står sig i förhållande till andra yrken. Vid bedömning av eftervård efter medicinska ingrepp eller vid kartläggning av fortsatta vårdbehov skall även den vårdbehövandes sociala situation beaktas. 3.3 Subjektiv rätt till vård Hänvisas till förbundets uttalande som har postats till kandidaterna tidigare. 3.4 Rätt till hembesök Personer som inte klarar sig hemma utan är intagna på

långvård skall kunna besöka sitt hem så länge detta är möjligt. Detta har visat sig ha en gynnsam eﬀekt i synnerhet på de dementas humör och sinnestillstånd. Detta skall vara möjligt genom att färdtjänst tillhandahålles. 3.5 Hälsokartläggning vid pensionering Förebyggande vårdåtgärder är viktiga för en frisk ålderdom. Arbetshälsovården skall åläggas att kartlägga en persons hälsotillstånd vid en anställds pensionering och ge råd om hur personen skall sköta sin hälsa. 3.6 Frontveteraners rehabilitering Frontveteraner skall ha rätt till rehabilitering varje år. Om de behöver ha sin maka med sig som ledsagare för att rehabiliteringen skall vara möjlig bör rehabiliteringstiden inte halveras såsom det sker för närvarande. 3.7 Vård på svenska Samhället skall se till att det på alla nivåer kan ges vård på svenska. För att möjliggöra detta bör det ﬁnnas tillräckligt med läkare och vårdpersonal som kan svenska. Kännbara lönetillägg för kunskaper i båda inhemska språken skall utbetalas för att stimulera studier i det andra inhemska språket. Vid köp av tjänster skall kravet på kunskaper i svenska utgöra en väsentlig kvalitetsfaktor. 4. Skatter Pensionärernas beskattning skall inte i någon inkomstklass vara ofördelaktigare än för löntagare i motsvarande inkomstklass. Låga pensioner skall inte beskattas. Pensionsinkomstavdraget skall justeras uppåt så att det står på samma nivå som förtjänstinkomstavdraget för löntagare. Detta har avgörande betydelse för pensionärernas vilja att ta emot tjänster och uppdrag i samhället. Speciellt inom serviceyrken, där det råder brist på arbetskraft, är pensionärers arbetsinsats nödvändig. 5. Pensioner 5.1 Folkpensioner Folkpensionerna skall höjas varje år under hela valperioden. Förhöjningen skall justeras fristående från de pensionsindex som tillämpas för ålderspension. Folkpensionen skall frikopplas från andra stöd som folkpensionärer är berättigade till. De inkomstbelopp som läggs till grund för en minskning av folkpensionen eller som medför att folkpensionen helt och hållet faller bort skall avsevärt justeras uppåt. 5.2 Pensionsindex Pensionsindexet skall justeras. Målsättningen skall vara att indexet successivt justeras så att det slutligen beräknas på basis av 50 % för levnadskostnads- indexet och 50 % för lönekostnadsstegringen. Vid justeringen

kan man i första skedet beakta alla pensioner som ligger under den s.k. fattigdomsgränsen eller så beaktar man de äldsta pensionärerna, t.ex. de som har fyllt 75 år. En motivering för åldersgränsen är att de äldsta ålderskategorierna i allmänhet har en kortare intjänad tid för pension än yngre pensionärer samt att de har lidit mest av att folkpensionen har tagits bort, eftersom de vid pensioneringen planerade sin ekonomi med beaktande av folkpensionen. 5.3 Låga pensioner De lägsta pensionerna skall höjas kraftigt enligt samma beräkningsgrunder som skall tillämpas för folkpensionerna. De lägsta pensionerna har kvinnor som har skött sina barn och därför sent har kommit i förvärvslivet samt företagare med liten beskattbar inkomst. 6. Utkomststöd och bostadsstöd Utkomststöden och bostadsstöden skall justeras uppåt. 7. Ersättning för vård- och läkemedelskostnader Läkemedelsersättningarna skall höjas kraftigt. De har inte höjts sedan slutet av 1980-talet. Många pensionärer har inte råd att köpa mediciner som läkare har ordinerat. Samma eftersläpning som gäller för läkemedel förekommer beträﬀande ersättningarna för läkar- och tandläkararvoden. En justering till dagens nivå måste företas. 8. Trygghet och säkerhet I samhällsplaneringen skall man beakta äldre personers och handikappades behov. I hälsofrämjande syfte vill man att mänskor skall motionera, ta del av kulturutbud och vara aktiva i föreningar. De riskfaktorer som utgör hinder för detta måste avhjälpas. Särskilt måste brott mot gamla och handikappade beivras. Statens stöd till hissar i äldre bostadshus skall utökas, likaså till invalidramper. Stöd för hörselslingor i möteslokaler skall kunna utbetalas. Råd ifråga om färgval och orienteringsleder för synskadade skall ges genom statens försorg. Särskilt skall äldre utvecklingsstördas behov beaktas vid utbyggandet av samhällsservicen och vid byggandet av en trygg levnadsmiljö. 9. Tredje sektorn som garant för service Utan den tredje sektorns insatser klarar samhället inte att fullgöra de utmaningar som ökningen av gamla personer ställer på vård och service. Staten skall därför i högre grad än hittills ge stöd till servicehus, kulturaktiviteter och andra aktiviteter som bidrar till att äldre mänskor i så hög ålder som möjligt hålls vitala både fysiskt och psykiskt. Här har pensionärsorganisationerna en viktig uppgift som bör stödas.

18 – GOD TID 2/2007 RIKDAGSVALET 2007

��

� � ��

� � � � � � � � � ��

Marianne Österberg Marianne Österberg Jag ställer upp i riksdagsvalet

Jag ställer upp i riksdagsvalet och vill, och vill med mitt kunnande och med stöd av min arbetserfarenhet inom minoch person föra socialochför de socialhälsovården, verka framåt i äldrehälsovårdsfrågorna i samhället.

samhället.

Rätten till god vård och omsorg på Jag behöver din röst! svenska skall tryggas. De lägsta pensionerna Kom och träffa mig måste på Caféhöjas. Pensionärerna får inte beskattas Kafka på Svenska Teatern, hårdare än löntagarna. Norra Esplanaden 2, Rätten till social samvaro, lördagen denskall 17 februari 2007 konst och kultur garanteras.

Vi skall välja rättvisan! Inför valen tävlar partierna sinsemellan om att lova halva himmelriket till var och en som frågar. Att den här ekvationen kanske inte går jämt ut är något som få tar på allvar. Det bör alltså sägas i klartext. Skall vi ha bättre service så skall vi inte sänka skatterna för dem med höga inkomster. Samtidigt bör det sägas att vi hellre skall beskatta nedsmutsning än inkomster. En ekologisk skatteväxling behövs nu. För mig personligen handlar de här valen inte bara om de följande fyra årens regering och vad vi kan dela ut åt olika intressegrupper. Valen handlar i stället om beslut som måste fattas nu, men som berör främst de kommande generationerna. Vi bör försvara välfärdsstaten, vi bör se till att våra utrikesrelationer baserar sig på medmänsklighet och vi måste stoppa klimatförändringen. För mig är de alla människorättsfrågor. Vi skall välja rättvisan! Om vi börjar med klimatförändringen och de energibeslut som vi måste fatta. Jag tror att det för den äldre generationen är mycket lättare att förstå kraven på att spara energi och lättare att faktiskt se hur vi genom åren omformat vår miljö på ett negativt sätt. För den äldre generationen är återvinning och sparandet av resurser en naturlig sak. Så gjorde man av sig självt förut. Det längre historiska perspektivet ger visdom, som vi yngre bör ta till vara, medan vi ännu kan. Jag tror också att den äldre generationen har en bredare förståelse av ordet solidaritet. Min generation tänker för mycket på sig själva och allt mindre på andra. Själv tror jag att världen inte blir bättre om vi inte delar på vår rikedom mera solidariskt, att världen inte blir bättre om vi inte säger nej till alla orättvisor, om de sedan sker i Mellanöstern, i Tjetjenien, i Kongo eller i

Guantánamo. Ett av de största problemen i dagens samhälle är stressen, vi har så jädrans bråttom hela tiden. Det här leder till att människor bränner ut sig själva och till att vi inte har tid att värna om våra mänskliga relationer, till våra barn och till våra åldrande föräldrar. Jag märker det själv alltför ofta. Men det behöver inte vara så här. Genom att göra det ekonomiskt lockande att skapa boendesystem där olika generationer kan bo och leva tillsammans, och genom att göra det ekonomiskt möjligt för var och en att kunna delta i skötseln av sina pensionerade föräldrar, skapar vi ett bättre samhälle. Vi skall samtidigt värna om tillgången till oﬀentlig hälsovård och omsorg på bägge språken och vi skall värna om kulturtjänster som är tillgängliga för alla, såsom närbiblioteken. Vi skall värna om en bra kollektivtraﬁk, som möjliggör rörlighet för alla också utan bil. Det här kräver att kommunerna har råd att producera den här servicen. Vilket betyder att vi som arbetar skall betala mera för att få det här till stånd. Om vi slår ihop kommuner skall det inte vara främst för att spara pengar, utan för att garantera bättre service till ett bättre pris. Om servicen inte blir bättre har vi gjort fel. Det här betyder mera skatter, men tyngdpunkten skall vara i miljöskatter. Den som smutsar, den betalar. Det tycker jag är rättvist. FRANK JOHANSSON obunden, de gröna i Helsingfors

kl. 11.00 – 13.00.

Seniorerna är en resurs med rätt till en god tid.

Helsingfors valkrets Jag behöver din röst! Marianne Österberg, Helsingfors valkrets vicehäradshövding, VD

Marianne Österberg,vicehäradshövding, 044 307 1960 VD för Folkhälsan Mittnyland Ab

e-post

Tfn 044 307 1960 marianne@marianneosterberg.ﬁ e-post marianne@marianneosterberg.fi www.www.marianneosterberg.fi marianneosterberg.ﬁ hemsida:

168

ASTRID THORS -

NU DIN RÖST I HELSINGFORS

Rätten till god omsorg och vård på modersmålet är det viktigaste Välj en aktiv, kunnig och erfaren riksdagsledamot från Helsingfors

Koncentrera rösterna Pensionärer, var Ni än bor i Nyland, nu räcker det, nu kräver vi en ändring. Pensionerna ska följa lönernas utveckling och diskriminerande beskattning ska bort. Folkpensionen måste upp på nordisk nivå, som är dubbelt högre än vår. Vi har råd. Finland har aldrig varit så rikt som nu. Vi måste solidariskt ställa upp för varandra och inte bara kräva rättvisare pensioner utan också en medmänskligare åldringsvård. Mycket står på spel. Överväg noga hur Du röstar. Bara om vi håller ihop är vi starka och kan ställa krav. Splittras rösterna är vi igen förlorare. Och det räcker 4 år till nästa chans. Tänk på det. Pensionärernas gemensamma kandidat är:

Ulf Johansson

Nyland

GOD TID 2/2007 – 19 RIKDAGSVALET 2007

Regeringsprogram förbereds redan

Värdighetsgaranti i regeringsprogrammet

Karl August Fagerholm kallades en

Jag ser skötseln av äldreomsorgen och framför

gång på 60-talet att utreda möjligheterna för en majoritetsregering. En riksdagsman ansåg den nya regerings program viktigt. Fagerholm svarade irriterat: ”När mina regeringar startade brukade jag stoppa regeringsprogrammet i kassaskåpet. Där blev de.” Idag är regeringsprogrammet viktigt. Det förbereds noga. Väl godkänt av alla parter, presenteras det för riksdagen. Allt regeringen tänker göra under valperioden tas in i programmet. Partierna förbereder redan idag vad de vill ha inskrivet i programmet. Det är hög tid att diskutera pensionspolitikens olägenheter och hur de skall rättas till. Partiernas valprogram och deras statsministerkandidater kan tolkas så att beskattningen av de medelstora pensionerna kommer att rättas till. Viktigt är det sker från början av 2008. Man kan troligen enas om att åldringsvården får betydligt bättre resurser. Oklart är ännu hur det blir de fattiga folkpensionernas, ofta äldre kvinnor, situation. Folkpensionens grunddel bör höjas ordentligt, bostadsstödet förbättras och bindas vid hyresindex samt självrisken för medicinkostnader för folkpensionärer bör minskas till t.ex. 120 euro i året. Lagen om utkomststöd bör ändras så att dessa förbättringar inte minskar utkomstödet för pensionärerna. En expertgrupp bör tillsättas att studera det misshagliga brutna indexet. Den bör ﬁnna en lösning, som tryggar pensionärerna en rättvis andel av välståndet. JACOB SÖDERMAN sdp – Helsingfors

allt långvården som den stora utmaningen under nästa riksdagsperiod. Flere framstående experter inom äldreomsorgen har påtalat övermedicineringen och hur de äldre drogas ned med för stora medicindoser för att inte för mycket störa den fåtaliga personalen. Ingen godkänner att bråkiga elever i skolor eller barn i dagis sövs ned för att inte störa lärare eller barnskötare. Naturligtvis byts barns blöjor oftare än efter 12 timmar som kan vara ett faktum på långvården där man i vissa fall packas ned vid 17 tiden för att sedan packas upp följande morgon. Vi behöver en värdighetsgaranti inom omsorgen som garanterar tätare blöjbyten, hjälp med påklädning och toalettbesök. Likaså med ätandet och för erhållandet av fysiska och

Kom ihåg att rösta!

psykiska aktiviteter. Vård på modersmålet är även absolut nödvändigt. För förverkligandet av dessa grundfunktioner krävs i regeringsprogrammet beslut om förhöjda statsandelar till kommunerna som möjliggör anställningen av mera personal. Kriterierna angående antalet vårdare i förhållande till patienter bör vara lagstadgade, inte enbart rekommendationer. Vårdarnas låga löner bör höjas samtidigt som arbetsmiljön och arbetscheman utvecklas. Språktillägg bör införas för att trygga vården på modersmålet. Samförstånd i dessa frågor kan i någon mån förbättra tron på samhällelig rättvisa bland de äldre. STIG BÄCKLUND sfp-kandidat i Nylands valkrets

Företagsamhet skapar arbete arbete skapar välfärd Vicehäradshövding Viceverkställande direktör Stadsstyrelseordförande, Grankulla

Finn Berg www.sfp.fi/berg

finn.berg@rettig.fi

Nyland Erfaren företagsledare

Kunnig kommunalpolitiker

Trygghet, rättvisa och solidaritet

Stig Bäcklund

Står för sina ord Din talesman i riksdagen Vill införa värdighetsgaranti inom äldreomsorgen.

Nyla

050 463 8795 stig.backlund@stigb.net www.stigb.net

Thérèse Meriheinä

Ett mänskligt samhälle

För pensionären i samhället.

behöver

Gunvor Brettschneider med - hjärtat på rätta stället - lång erfarenhet av social- och hälsovård www.bloggen.fi/gunvor Helsingfors

��

Nyland.

��

154 89

��

20 – GOD TID 2/2007 RIKDAGSVALET 2007

217 Maarit Feldt-Ranta www.maaritfeldtranta.ﬁ NYLAND

Vår kandidat i Nyland • SDP:s partisekreterare • kommunalfullmäktig • en kunnig påverkare • språkkunnig • mor och hustru • ihärdig och arbetsam

Riktning riksdagen

Arbete tryggar framtiden Arbete tryggar framtiden för oss finländare. Genom arbete kan vi upprätthålla en stabil ekonomi, vilket gör det möjligt att finansiera de tjänster vårt välfärdssamhälle har i dag, och som vi ogärna vill ge ifrån oss. Vårt samhälle måste även i fortsättningen bygga på tesen, att det skall alltid vara mera lönsamt att arbeta än att låta bli. Jag anser att vi senior medborgare har som uppgift att föra fram detta budskap genom att uppmuntra och leda ungdomen och de människor, som är i arbetsför ålder. Människan måste känna sig motiverad att arbeta i stället för att nöja sig med understöd. Seniorbefolkningen har efter pensioneringen något annorlunda behov än vad var fallet under arbetstiden. Det finns ett klart behov av såväl fysik som själslig omväxling och rekreation, ett ombyte i livet. Därför är det viktigt att samhället, både föreningarna och kommunerna kan erbjuda sådana tjänster som siktar på att ge innehåll i livet för de livskraftiga seniorerna, som kunde mycket effektivt sysselsättas med olika tjänster inom barnvård, åldringsvård och kamratföreningar. Det är viktigt, att seniorerna inte blir liggande på sofflocket och tittande enbart på TV, utan

också kan sysselsättas med för samhället viktiga sysslor. Hälsovårdstjänster i Finland är på hög nivå för de i arbetslivet varande, men hälsovården är ett problem för den pensionerade befolkningen Pensionärernas ställning är en central fråga i de kommande valen och för den följande riksdagen och regeringen. För oss i Samlingspartiet är det viktigt att korrigera vissa missförhållanden såsom avskaﬀande av den extra skatt som pensionärerna betalar jämfört med den arbetande befolkningen. Indexfrågan bör också justeras från nuvarande 20/80 till 30/70, såsom jag har föreslagit. En förhöjning av grundpensionen måste genomföras. Slopandet av OMS på mediciner borde även övervägas. Som konklusion anser jag att vi seniorer är en värdefull del av befolkningen, som på många sätt kan befrämja livet, men vi är även värda att bli omhändertagna när så behövs – genom vårt verk har Finland uppnått sin position som världsledare . MARTIN SAARIKANGAS årgång 1937, saml. Esbo

• Seniorerna är en resurs som berikar • Beskattningen skall vara jämställd mellan samhällsgrupper • Folkpensionen skall höjas • Satsa på vården - den behöver vi alla

Christel Liljeström

Vargatag till riksdagen

niklasandersson.fi edwardkrogius.fi http://saul.dy.fi

224 Niklas Andersson

238 Edward Krogius

• Vård och äldreomsorg • Arbete och vila • Pension och studiestöd • Gammal och ung • Familjen 244 • Trygghet • Kristna Saul värderingar Mäenpää

Att bry sig är en hjärtesak

NYLAND www.kd.fi

GOD TID 2/2007 – 21 RIKDAGSVALET 2007

ÄldreOMSORG, NU! Jag gläder mig fortfarande över att

min gamla mor ännu några timmar innan hennes trötta hjärta slutligen stannade kunde susa ner för Aningaisbacken i Åbo med sin kära sparkkälke. Och att jag kunde vara med henne. Under de år hon blev sämre räckte ofta inte min tid till fast jag deltog i hennes vardag nästan dagligen. I dag är det många som sitter i kläm mellan de hårda kraven i arbetslivet, med för lite tid för barnen och för äldre föräldrar som får det allt svårare att klara sig hemma utan hjälp. Därför borde flera få en större möjlighet att t.ex. gå ner i arbetstid och få en ersättning från samhället för att kunna bättre ta hand om sina föräldrar under en viss tid. Utom att det gör livet mera mänskligt sparar varje onödig dag på anstalt eller vårdhem mycket pengar för stat och kommun. Det måste finnas olika slags hem för äldre med billig och bra service. Anhörigvårdare måste oftare få ledigt för att orka, ersättningen bör höjas och förenhetligas, flera intervallplatser. Kommuner som inte ser till att skyddslösa åldringar som behöver hjälp dygnet runt får en vårdplats, skall få böter. Åbo stad skulle i så fall få betala dyrt för att man håller ca 200 hjälplösa åldringar hemma fast de inte längre klarar det. Nivån på åldringsvården i Finland är skamlöst låg, och regeringen tror att man kan lösa problemet genom kommunoch servicereformen. Så enkelt är det nog inte. Det behövs mera och öronmärkta pengar till åldringsvården: dagens åldringar och deras anhöriga kan inte vänta på nästa kommunalval då det kanske väljs in nya beslutsfattare som prioriterar åldringsvården. Nu är det riksdagen och den nya regeringen som måste börja bära sitt ansvar.

Mera personal inom vård och omsorg! Inför förra riksdagsvalet talade alla partier utom samlingspartiet mot skattesänkningar, eftersom man inte ville riskera välfärdsservicen. Men i verkligheten gick det annorlunda. Regeringen har sänkt skatterna i en utsträckning som får samlingspartiet att mysa, trots sin oppositionsställning. Välfärdsservicen har tagit stryk, inte minst äldreomsorgen. Och fattigdomen har brett ut sig bland såväl äldre som yngre. Regeringspartierna försvarar sig med, att skattesänkningarna satt fart på ekonomin och därigenom skapat arbetsplatser, som gett nya skatteinkomster. Men ekonomin och sysselsättningen kan ju också stimuleras genom höjning av de lägsta bidragen och pensionerna och genom satsningar inom den oﬀentliga sektorn. Den oﬀentliga sektorn framställs alltför ofta

som något halvt suspekt, som enbart en tärande del av samhällsekonomin. Men så är det ju inte. Om vi anställer ﬂera inom den kommunala vården och omsorgen får vi direkt ökad sysselsättning, de nyanställda får inkomster att sätta i rullning som stimulans för ekonomin, och de betalar också skatt. Och samtidigt får vi ökad välfärd och trygghet för medborgarna, vilket i sin tur kan förebygga utgifter framöver. Nu gäller det faktiskt att satsa på vården och omsorgen. BIRGITTA GRAN ordf för vf:s landsstyrelse och medlem av partistyrelsen

Behöriga lärare ger våra barn den bästa utbildningen för framtiden Goda möjligheter för små och medelstora privatföretag att utvecklas

NINA SÖDERLUND ordf. för vänsterförbundet i Egentliga Finland

Energiproduktionen skall vara ekologisk, mångsidig och säker Möjliga och omöjliga metoder för att rena Östersjön Likvärdiga möjligheter att bo såväl i stad som på landsbygd

Läs min blogg på www.marieallen.fi

mika�laNYLANDER

Riksdagsledamot sedan 2003

En värdig ålderdom

��

� � ��

��

Det skall gå att få mångsidig hjälp för att kunna bo hemma så länge som möjligt. Folkpensionen bör höjas. Samtidigt borde den orättvisa beskattningen av pensionärer med en viss inkomst korrigeras så att de beskattas på samma sätt som arbetstagare.

Läs mera på www.mikaelanylander.ﬁ E-post: mikaela.nylander@riksdagen.ﬁ Gsm 050 511 3029

22 – GOD TID 2/2007 RIKDAGSVALET 2007

Missförhållanden att rätta till Det ﬁnns uppenbara missförhållanden i pensionssystemet och i pensionärernas tillvaro. Nu är det hög tid att få förbättringar till stånd. De alltför låga pensionerna är ett av problemen. Alla pensionärer måste garanteras tillräckliga ekonomiska möjligheter att leva sitt liv i trygghet, delaktiga av samhällets omsorg. Därför behövs först och främst en tillräcklig höjning av folkpensionens grunddel. Övriga stödåtgärder behöver också förbättras. Den 2,4 miljarders extra satsning på välfärden som vi socialdemokrater förespråkar för de 4 kommande åren, gäller bl.a. äldrevården, hemservicen och vården av närstående. Ett annat missförhållande gäller beskattningen av medelstora pensioner, 13000 - 31000 € per år. De beskattas hårdare än motsvarande löneinkomster. Här har budskapet från de politiska partierna varit samstämmigt. Beskattningen skall korrigeras så att denna orättvisa försvinner. Det brutna indexet, som infördes under de ekonomiskt svåra tiderna på 90-talet, upplevs

helt naturligt också som en stor orättvisa. Det har lett till att pensionerna släpar efter den allmänna löneutvecklingen och pensionärernas köpkraft har minskat. Detta missförhållande är svårare att rätta till, men det kan inte för den skull accepteras och tillåtas fortsätta. Indexsystemet måste ses över och det skall ske med det snaraste. Nu ﬁnns ekonomiskt spelrum att ta itu med denna förändring. Det är våra pensionärer som byggt upp välståndet i vårt land. Det ankommer på Finlands riksdag att se till pensionärerna får sin rättmätiga andel av det växande välståndet. RICHARD SJÖLUND sdp Jakobstad

��

Kom ihåg att rösta!

��

Äldreomsorgen åsidosatt Alla har rätt till god livskvalitet? För

dagens och framtidens äldregeneration innebär det en social delaktighet, meningsfull sysselsättning och självständighet eftersom pensionärer är friskare och aktivare än tidigare. Min svärmor är 77 år gammal och hennes livskamrat är 81 år och de är ännu aktiva, pigga och samhällsmedvetna. De äldres insatser som närståendevårdare, dagvårdare för barnbarn och i frivilligt, oavlönat arbete får sällan publicitet. Jag ser de äldre som en resurs och de borde få mera uppskattning! Det är olyckligt att generationer ibland ställs mot varandra, då vi alla har ett gemensamt intresse – ett gott liv. Men de äldre i dag är långt ifrån en homogen grupp. Ojämlikheten i åldringsvården är mycket stor. När hälsan blir sämre är det viktigt att samhället står för vård och omsorg. Därför är det viktigt att individens behov hela tiden är utgångspunkten. Finland är ett rikt land, och invånarna kan också förutsätta att vården skall vara därefter världens bästa. Så är det inte idag! En god livskvalitet innebär t. ex. rätten att få service på sitt modersmål. Särskilt för äldre personer är det direkt en ödesfråga att kunna tala sitt språk vid läkarbesök, sjukhusvistelse och annan institutionsvård. För att stärka vårdsektorn är det nödvändigt att öka statens ﬁnansiering av social- och hälsovården för att korrigera underdimensioneringen i nuvarande personalstyrka. Kristdemokraterna slår vakt om 4 000 nya vårdare inom åldringsvården. Jag vill verka för att de äldre får rättmätig uppskattning i samhället för sina insatser vid uppbyggandet av välfärdssamhället, som beslutsfattare och påverkare i dagens samhälle. Det som regering och riksdag hittills så kraftigt har försummat. Klyftorna har ständigt fördjupats mellan de välbärgade i arbetsaktiv ålder och de äldre och invalider. Det är de äldre som byggt upp vår välfärd – låt oss ge de äldre god livskvalitet! LISA KNIIVILÄ Pedersöre kristdemokrat Vasa valkrets

GOD TID 2/2007 – 23 RIKDAGSVALET 2007

Heder åt våra pensionärer!

Vi ska visa att vi vill och kan påverka

Utrymmet är kort men jag vill ändå

Inte så sällan hör vi människor säga att politik, partier och politiker inte behövs. Det är en missuppfattning. Politik är att sköta gemensamma angelägenheter – för pensionärer och andra. Därför behöver pensionärerna politiker som driver sina intressen i kommunen, riksdagen och regeringen. Därför behöver pensionärerna förhandlingsrätt. Jag är en senior, 62 år, som vill visa att vi vill och kan påverka i rikspolitiken. Erfarenhet och kunskap skall ses som en tillgång, inte som en belastning. Valprogrammet bekräftar vad jag vill driva av omsorg om de äldre som byggt vårt välfärdssamhälle. De lägsta pensionerna bör höjas kännbart, indexskyddet förbättras och beskattningen lind-

först ta tillfället i akt och tacka Er alla pensionärer: tack för att Ni med Er kunskap, starka vilja och framåtanda har lagt grunden för den välfärd vi idag åtnjuter. Jag önskar dock att även vårt lands ledare skulle ha tackat Er. Att många av Er tvingas leva på mindre än 500 euro i månaden är ett stort hån mot det arbete Ni utfört. Och hur är det möjligt att åldringsvården körts ner i botten trots att vårt lands ekonomi är i bättre skick än någonsin förut? Mitt parti har i sitt valprogram bland annat framfört att pensionärernas beskattning borde sänkas till samma nivå som löntagarnas, att pensionsindexet borde förbättras och att mervärdesskatten på läkemedel skulle avskaﬀas. Därtill borde man få till stånd en kännbar nivåhöjning av de lägsta pensionerna. Jag anser också att pensionärernas ställning indirekt kan förbättras genom en förbättring av arbetsmiljön inom åldringsvården. Dethär kan vi åstadkomma bland annat genom bättre högre löner, arbetsscheman och ökade personalresurser. Jag kommer att göra mitt yttersta för att dessa viktiga målsättningar skall uppnås under inkommande regeringsperiod. Varför? För att jag tycker det är dags att Ni äntligen får den heder Ni så väl förtjänar. Och personligen anser jag att den hedern är mer värt än 5 extra euro i månaden.

ras. Det förebyggande hälsoarbetet skall ges en viktigare roll och äldreomsorgen ökade personella och ekonomiska resurser. För att trygga tillgången på vårdpersonal – och göra kvinnorna rättvisa – bör vårdpersonalens löner höjas. Senaste val avstod många pensionärer från att rösta på grund av missnöje med vad riksdagen och regeringen åstadkommit. Det drabbade Sfp på ett sätt som inte är bra för ﬁnlandssvenskarna oberoende av ålder. Låt oss ta ny fart i det kommande valet! Vi skall vara med där besluten fattas. HÅKAN NORDMAN kandidat i Vasa valkrets, sfp

LINDA KARHINEN samlingspartiet riksdagskandidat i Vasa valkrets

��

AXELL

��

Ulf Sourander till riksdagen med din röst. Jag lovar stöda pensionärernas sak. -höjd folkpension -rättvis beskattning

82 Rättvisa åt pensionärerna! Svenska Pensionärsförbundet och Svenska riksdagsgruppen är eniga om att följande regeringsprogram bör ha skrivningar om att:

• trygga pensionärernas inkomstutveckling • trygga närvaro för pensionärerna i förhandlingar som berör dem • garantera värdig vård på modersmålet och ge möjlighet till vård hemma • utbetala högre ersättning samt erbjuda annat stöd till anhörigvårdarna

Pehr Löv, läkare och riksdagsman Medverkande till överenskommelsen

Vi seniorer vill och skall påverka i rikspolitiken!

24 – GOD TID 2/2007 RIKDAGSVALET 2007

FÖRENINGSNYTT

Ljuständning, rosor i Tenala-Bromarf

Tillåt aldrig åldersrasism Pensionär. Senior. Åldrande befolkning. Det

inte lätt att med ett ord beskriva en så stor grupp, som innefattar så många olika kategorier med varierande behov av stöd, hjälp eller vård! I alla lägen måste vi se en äldre människas behov av: • rättvis ekonomisk tilldelning – de lägsta folkpensionerna bör absolut höjas med minst 20 €, beskattas mindre och det brutna indexets proportioner ändras till en kraftigare vägning av löneutvecklingen, med siktet på förhållandet 50:50! • stimulerande sysselsättning, både gällande fysisk rörlighet (förebygger försämrad hälsa eller utveckling av depressioner) och intressanta, hjärnstimulerande aktiviteter (fördröjer demens).

• sociala kontakter. Ensamheten driver åldringen in i en tillvaro av meningslöshet och känsla av överﬂödighet. • en högklassig vård. I inga lägen får vi tillåta åldersrasism! De äldre är människor med ett stort värde. De är den generation, som har byggt upp allt vi har i vårt samhälle i dag; inget mindre än stor respekt är de värda att bemötas med! Inget mindre än en rejäl del av kakan bör nu komma dem till del!

Tenala-Bromarf pensionärer höll månadsmöte och födelsedagsfest på Bygdegården den 18 januari. Ordförande Stig Nyberg hälsade medlemmar och inbjudna jubilarer välkomna. Mötet inleddes med ljuständning för avlidna medlemmar under år 2006. Stig Nyberg assisterad av Else-Maj Lindholm utförde ljuständningen De avlidna hedrades meden tyst minut, varefter Brita Nyberg läste en dikt och man sjöng Härlig är jorden. De medlemmar som fyllt jämna år under året uppvaktades med en ros. Ett tjugotal hade hörsammat

inbjudan. Nämnas bör att vår 104 åriga medlemmen Edia Nordberg deltog i festen. Ordföranden assisterad av Else-Maj Lindholm och sekreteraren Berit Randström delade ut rosorna, varefter Brita läste en dikt till jubilarerna, skriven av Lilja Österlund. Efter kaffepausen uppträdde Carita Rosenqvist uppträdde med solosång och tre dansanta ﬂickor från Prästkulla lågstadieskola underhöll oss med dans. Eftermiddagen avrundades med allsång och dans till tonerna av våra trogna spelmän, samt lotteri. S.N.

MAY-GRET AXELL Vasa, kd

s: Gåvotip rt o k t Presen

MEDICINSK LASER LINDRAR OCH LÄKER!

vid spänning, smärta och inflammation i ex. leder, muskler, hud, slemhinnor och bihålor Laserbehandlng * Sjukvårdsservice

F:ma Marianne Ekholm

ÄVEN ESÖK HEMB

Hälsovårdare, sjukskötare. Tel. 040-565 1290 Höijersv. 6, Ekenäs

RES MED SPF Börja sommaren under årets vackraste tid i

Haapsalu med Svenska pensionärsförbundet och SAMS Tisdag 12.6.2007 Kl. 12.30 Helsingfors– Tallinn, Rosella Lunch inkl. dryck ombord Ankomst till Tallinn Kl. 16 Med buss till Haapsalu Hotell Haapsalu, incheckning På kvällen Middag på stan

SOM SVENSK I FINLANDS STÖRSTA PARTI FÅR JAG SAKER ATT ÄNTLIGEN SKE. DET BLIR INTE BARA TOMT PRAT OCH TOMMA LÖFTEN! PETER BLIR DET FJÄRDE MANDATET!

89 Handlingens man - till riksdagen!

Onsdag 13.6 Morgon Frukost på hotellet Kl. 11–15 Rundtur med svenskspråkig guide 4 timmar Inkl. lunch, besök på två museer ( Ilon Wikland utställning och Ranna Rootsi) Kl. 15 Ledigt – sevärdheter på egen hand Kl. 18 Middag på hotellet

Ni är värda…

Respekt Omsorg God vård Rättvisa

...också efter valet!

www.gerhard.fi obunden riksdagskandidat

Torsdag 14.6 Morgon Frukost på hotellet Ledig tid för sevärdheter/uppköp på egen hand Kl. 11 Rummen lämnas Med buss till Tallinn – en mindre väg via Keila-Jôe vattenfall. Kaﬀepaus Ankomst till Tallinn – ledig tid för uppköp i Sadamarket osv. Kl. 16 Samling i terminalen Kl. 16.45 Avgång från Tallinn med Rosella Buﬀetmiddag inkl. dryck Kl. 19.45 Ankomst till Helsingfors Giltigt pass behövs! Resans pris 245 €. Tillägg för enkelrum 30 € Rätt till ändringar i programmet förbehålles. Arrangör: Svenska pensionärsförbundet och SAMS Anmälningar till Jan Holmberg på SPFs kansli senast 10.5

GOD TID 2/2007 – 25 SENIORDANS

PRIVATLÄKARE

Seniordans – ett skönt sätt att träna kropp och ”knopp”

Läkarmottagning

NATURAMED

Karin Munsterhjelm-Ahumada Specialist i allmän medicin Nyckelbegrepp: - Långvarig trötthet o värk - Kroniska sjukdomar - Jästsyndrom - Nedsatt immunförsvar - Infektionscirklar - Biokemisk individualitet - Funktionsmedicin - Antioxidantterapier - Ortomolekylär psykiatri

Finlands Seniordansförbund

vill tillsammans med vårt eget pensionärsförbund den här våren slå ett extra slag för seniordansen som trevlig motionsform. För att garantera återväxten satsar man på en grundkurs för nybörjare och kommande ledare och därtill på något helt nytt på finlandssvenskt håll, nämligen att dansa med juniorer. Seniordans fyller många funktioner. Det blir av att gå ut bland trevliga mänskor och man får röra sig till musik, vilket ger god motion. För att hållas i takt fordrar det att man minns turer och stegantal, vilket ger motion för hjärnan också. Om man inte har ett par att dansa med, spelar det ingen roll, för seniordans är uppbyggd så att man kan dansa parvis med vem som helst och det sker parbyten ofta. Med andra ord en liten utmaning men inte så stor att inte du klarar av den. Efter dansen kanske det blir av att ta en kopp kaﬀe eller te tillsammans med några dansvänner! Seniordansen har startat i Tyskland och danserna som utvecklas görs alltid till en viss låt, som ofta är glad och medryckande. På repertoaren idag står danser från många olika länder. Grundkursen ordnas 31.3–1.4

och där kan man delta med eller utan seniordanserfarenhet. Man erhåller material vid kursen som kan användas om man vill så småningom börja leda någon dansgrupp. Hoppas du också kan

Björknäsgatan 26A 6,EKENÄS 019-241 5280

Tidsbeställ. information om följande telefontid på telefonsvararen

Man kan dansa parvis med vem som helst och det sker parbyten ofta.

tipsa det här till någon som har fungerat som dragare i t.ex. en motionsgrupp du deltagit i. Alla nya krafter behövs! Den som vill lära sig dansa med juniorer skall anmäla sig till ”Seniordans med juniorer” den 21–22 april. För dig som överväger att bli ”Farfar eller Farmor i skolan/dagis” är det här en ypperlig möjlighet att hitta ditt tema för en helt säkert uppskattad verksamhet. Också då du vill hitta trevlig sysselsättning tillsammans med barnen i släkten eller vänskapskretsen är det här ett bra tips. De äldre dagisbarnens och yngre lågstadiebarnens motorik utvecklas på ett bra sätt inom dans. Kurserna ordnas i Karis vid Väs-

tra Nylands folkhögskola, där det ﬁnns möjlighet till förmånlig övernattning vid behov. Tågförbindelserna från huvudstadsregionen

SUDOKU Vill du tala med någon? Ring. Vi lyssnar. Varje kväll kl. 20-23. Tel. 10072

1 7

Samtalstjänsten (0,025 •/min. + lna)

Ev.luth. församlingarna i österbotten

Ont i nacke? Axlar? Knän? Rygg? El.dyl. Pröva på medicinsk laserbehandling! Mottagningar: I Grankulla på Villa Breda, Esbo på Helsingin lääkärikeskus( Ulappatori) Gör gärna även hembesök! Mottagningar också i Sibbo och i Kimito

Tel. 040-524 3737 Martin Larsson Medikalvaktmästare Arbetat med laser sedan 2003

och från Åbo-hållet är täta till Karis. Ledare för kurserna är Seniordansförbundets verksamhetsledare Gun Svenlin.

Medicinsk laserbehandling för behandling av t.ex. smärta, inflamation, hudproblem osv. * Med många års erfarenhet * Fem olika typer av starka och effektiva medicinska lasrar för olika slag av behandlingar. Dessutom kirurgiska lasrar för t.ex. * borttagning av nippor, vårtor, fibrom, pigmentfläckar osv. * borttagning av alla slags tatueringar med den nyaste lasertypen, Q-switchad N:YAG Mottagningar i Ingå, Ekenäs(Medek), Helsingfors (Eira läkarstation)

Ge som present

www.laser.se/chrisse chrisse.backstrom@mobiili.net Sjukskötare YH, inre med., kir., psyk. Chrisse Bäckström Tel. 0405 47 57 99 eller 0500 78 27 99

behövs nya deltagare och ledare för att grupperna ska hållas i gång och nya startas. Kom och prova på för att se om det här är din ”grej” i ett aktivt seniorliv!

2 7 5 3 8 8 2 9 6 9 7 1 4 5

Tel. 02-458 3992, 040-5870757

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

Elisabetsgatan 21 00170 HELSINGFORS Tel. 0800 134 000 med lokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

Senatorns Köpcenter � 09-298 1927 BESTÄLLNINGSBUSSAR CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

3 9

Kungsgatan 8 II vån Ekenäs 019-246 2670

Optisk specialaffär

Våra adresser erhålles från banker, bok-, blomster- och pappershandlar, begravningsbyråer, R-kiosker samt färdigt textade på vårt kontor.

4 2

Jorma Alatalo

KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 Ekenäs, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949

Om du vill veta mera eller anmäla

Lösningen ﬁnns på följande sida.

SPECIALTANDTEKNIKER

OPTIKER

Vi hoppas på ditt intresse, för det

dig, ta kontakt med folkhögskolans kurssekreterare Hanna Grönholm tfn 019 222 6021. Hanna informerar gärna också om många andra intressanta kortkurser som skolan har på sitt program t.ex. inom data, trädgård, resor och välmående. På frågor om innehållet i seniordansprogrammet svarar verksamhetsledare Gun Svenlin tfn 050 372 8168.

Mottagning även på: HELSINGFORS, Kruunuhaan antioksidanttiklinikka tel. 09-626 388 Åbo, Lääkäriasema Biomeds tel. 02-250 7999

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS E-mail: magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

26 – GOD TID 2/2007

SAMS lockar med vandringstur 9–14 september i Rondane fjällområde – se

MUSIK

Clara von Bonsdorﬀ i fjällen

Norge i höstfägring! Vi bor på tjusiga Öigardseter fjellstue som ligger i Hövringen intill Rondale nationalpark (se www. oigardseter.no). Öigardseter har dubbelrum, enkelrum och familjerum, inalles 40 rum. Alla rum har dusch och toalett. Vid det rikliga morgonmålet gör vi vår egen ”nistepakke” och får termosen fylld med kaffe eller te och startar vår ”tur”. Dagsetappen varierar, 3–4 rimmar till ca 6 timmar. Tillbaka till fjällstuen är vi i god tid för siesta före middagen. Öigardseter är känt för sin goda mat! Efter middagen samvaro. Terrängen är mest lätt, lite stigning, ibland stenigt. Möjlighet att välja kortare och lättare alternativ. Bussen för oss till startpunkten eller möter där vandringen slutar. Svårighetsgraden på vandringarna betecknas 1–4 (på en skala 1–6). Kontaktperson är Clara von Bonsdorff, Munksnejdens pensionärer, telefon 040-544 40 31. Arrangör är Peer Gynt Tours som har lång erfarenhet av vandringsturer för grupper 60+. Resan tur-retur görs med flyg Helsingfors-Oslo och med buss OsloGardermoen. Resan pris är 1150 euro i 2-pers. rum inkluderande allt. Tillägg 70 euro för enkelrum. Ta kontakt!

Dragspelsvirtuosen från Kuopio Dragspelsvirtuosen Veikko Ahve-

nainen från Kuopio började spela som nioåring och turnerade med cirkus redan som 14-åring på 1940talet har hunnit med konserter i över trettio länder, bland andra USA, Kina, Ryssland och England, förutom Norden. Han har spelat in över 700 låtar på skiva och ligger därmed inte långt efter Georg Malmsten som är etta i landet med antalet inspelningar. Dessutom har han arrangerat över tusen låtar för dragspel. En historisk inspelning från Ahvenainens och den amerikanska dragspelslegenden John Molinaris American tour 1966–68 finns bevarad. Det äkta paret Ahvenainen och den ungdomliga dragspelskonstnären Carina Nordlund från Örnsköldsvik visade i slutet

av januari vid konserter bland annat i Närpes och Vasa prov på den skicklighet i att hantera olika dragspel som de besitter, ibland i solonummer, ibland i duetter och i Närpes tillsammans med spelmansgillet. Carina Nordlund kom kanske något i skuggan av den store mästaren, men att hon är en skicklig dragspelare står utom allt tvivel. De solonummer hon framförde vittnar väl om detta. Mästaren själv spelade bland annat Björneborgarnas marsch på sitt ryska dragspel! Som savolaxare besitter han en speciell humor som han lät ﬂöda vid konserten, låt vara att hans svenska inte ger rättvisa i alla utfall sammanhang. Publiken ﬁck njuta av dragspelslåtar av många olika slag, allt från Pietro Frossini till Carl Jularbo, Evert Taube och Georg Malmsten.

Ett potpurri melodier av Malmsten samt ett polkapotpurri blev mäkta populära, men lika skickligt utförda var den klassiska tangon La Paloma och marschen Alte Kameraden. Och visst klingade Taubes Calle Schewens vals och Jularbos Livet i finnskogarna lika väl som vanligt, men Ahvenainen bjöd också på sin egen motvikt, Livet i svenskskogarna! Spelmansgillet bjöd på flera låtar komponerade och arrangerade av spelledaren Sven Söderlund, bland dem Fullmåne över Torshavn och andra valser samt några fina gånglåtar. Konserten avslutades som sig bör med allspel, där Finska polkan klingade kraftfullt. Det blev till och med två extra nummer på publikens begäran, Skogsblommor och Säkkijärven polka. BÖRJE SIDBÄCK

Resan genomförs om tillräckligt antal deltagare anmäler sig (minst 16 deltagare)!

Välkomna till Jeppo Uf:s revy

“Jeponyytt”

SUDOKULÖSNING 2

Premiär lördagen den 24.03.07 kl. 19.30

Bokningar kvällstid på tel.nr. 050-4276716 (I år har vi hörselslinga)

Rekordmånga löste Turistkrysset Hovrättsesplanaden 15C 36, 65100 Vasa

��

Vinnare i Turistkrysset 2/2006: Brita Blomqvist, Borgå Egon Bäckgren, Helsingfors Rita Karlsson, Kimito Greta Mattsson, Houtskär Brita & Sverre Slotte, Vasa Vi ﬁck in 472 krysslösningar (nytt rekord). Grattis till alla sex vinnare.

Okynneskryssets lösningar postas till redaktionen senast den 16 mars 2007. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 2/2007 – 27

28 – GOD TID 2/2007 SISTA ORDET

Seniorernas favorit Vilstolen

HAMLET

Detta har hänt på fyra år

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm Läder el. tyg. Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

* Även mattor och bordsarmatur. 019231 355

Amadeus Verkstadsgatan 3, Malmkulla, Karis

KOM OCH NJUT av god mat, kaffe och bakverk i vacker vintermiljö.

• À la carte-restaurang • Lunch • Pizza, grillmat • Catering Purmo, tfn 727 2255 www.uffes.ﬁ

Vard. 10-17

GOD TID utkommer nästa gång den 5 april. Material till nummer 3/2007 bör ﬁnnas på redaktionen senast den 23 mars. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Föreningsfestival i september i Helsingfors Pricka in veckoslutet den 7-9 september 2007 i din kalender! Då går nämligen den tredje föreningsfestivalen av stapeln i Helsingfors! Föreningsfestivalen arrangerades år 2005 i Åbo och år 2006 i Vasa. Idén bakom föreningsfestivalen är att samla föreningsaktiva till en gemensam arena för utbyte av kunskap, idéer och kontakter. Vidare är syftet att utveckla och presentera föreningsverksamheten i Svenskfinland samt att höja föreningsverksamhetens attraktivitet inåt och utåt. Festivalen, Förening 2007, riktar sig alltså till föreningsaktiva och andra intresserade, potentiella föreningsmedlemmar, nyfikna, unga som gamla. Motto är: Kreativitet – Öppenhet - Rörelse Startskottet sker fredag eftermiddag den 7 september på Nylands Svenska Yrkeshögskola, Arcada, med föreläsningar, workshops och debatter om intressanta och aktuella teman. Under föreningsfestivalens andra dag förflyttar vi oss till centrum av Helsingfors, där föreningar ges möjlighet att presentera sin verksamhet för allmänheten. Det kan ske interaktivt, med rörelser, sång, musik och så vidare. Låt oss presentera den mångfald av föreningsverksamhet som bedrivs! Dagen avslutas med en gratis rockkonsert. Ingen deltagaravgift uppbärs. Arrangörerna koordinerar kostnadsfria transporter från olika orter i Svenskfinland. Övernattningen är också subventionerad. Har du synpunkter på innehållet så har du möjlighet att påverka! Framför dina åsikter via föreningsfestivalens webbplats www.festival.fi eller ring oss! Du kan anmäla dig på www.festival.fi mellan 15 april och 16 juni 2007. Vi ser fram emot att många föreningsaktiva och andra intresserade deltar. Ytterligare information fås av Eva-Helén Ahlberg, 050-337 0367 eller info@festival.fi. Arrangörer är Finlands svenska Marthaförbund, Finlands Svenska Idrott och Svenska pensionärsförbundet. Svenska Kulturfonden är huvudfinansiär.

Det är fyra år sedan jag redigerade mitt första nummer av God Tid. Också den gången stod vi inför ett riksdagsval. När jag bläddrar i nummer 2/2003 hittar jag fem valannonser. I det här numret är valannonsernas antal 32. Dessutom ingår två kandidaters bilagor i de tidningar som distribueras i Nylands och Vasa valkretsar. Vad har hänt som gör att valannonsernas antal mer än sexdubblats på fyra år? Ett stort tack går givetvis till annonsackvisitör Jonny Åstrand och hans ﬂitiga medarbetare i Petalax. Annonsvolymen i största allmänhet är i dag mycket större än för fyra år sedan. Samtidigt är jag övertygad om att kandidaterna tar God Tids läsare betydligt mera på allvar än för fyra år sedan. Svenska pensionärsförbundets och dess systerorganisationers idoga lobbande börjar bära frukt. Kandidaterna inser

att de stora årskullarna börjar nå pensionsåldern. Det är i ropet att vara pensionär. Ni som har internetanslutning har kanske tagit Yles eller någon av dagstidningars kandidattest. Valmaskiner kallades de tidigare tills Mikael Reuter i sin ruta i Hbl påpekade att detta ord är en ﬁnlandism i den här betydelsen. Man försöker hitta en kandidat som tänker arbeta för högre pensioner, bättre vård, rättvisare inkomstfördelning, miljön, svenska språkets ställning. Vad blir resultatet? Själv borde jag tydligen rösta på någon obskyr karaktär som jag aldrig hört talas om. Så mycket för den exercisen! Besök en valdebatt i stället. Läs God Tid. Rösta! ULF WAHLSTRÖM chefredaktör