God Tid 3/2011 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID

3/2011 – 1

Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 3 1.4.2011 Årgång 39

LEDARE – Det behövs ett betydande politiskt inflytande för att påverka i alla de frågor som nästa riksdag skall behandla, och som är viktiga för oss svenska pensionärer. Inte minst därför är det viktig att vi alla röstar i riksdagsvalet. Bara genom att själv rösta och också uppmana andra kan vi se till att frågor, som är viktiga för oss, får lösningar som är bra för oss, skriver förbundsordförande Ole Norrback i ledaren. SIDAN 2

Grönköpingskunskap gav Borgå segern Det var Lars Nyström (bilden) som visste att Ludwig Hagvald kommer från den imaginära staden Grönköping. Den kunskapen gav Borgålaget segern i en ytterst jämn frågesportsfinal. SIDAN 5

Alla bör kunna påverka sitt boende Ulla Svenn och Karin Y Bengs lär sig mer om data på en fortsättningskurs för seniorer i Korsholms vuxeninstitut. Foto ROGER LIND

IT till nytta och nöje Informations- och kommunikationsteknologin kan förenkla vardagen för de äldre och erbjuda stimulerande sysselsättning. Svenska pensionärsförbundet vill främja sina medlemmars användning av de möjligheter som IKT ger, heter det i förbundets IKTstrategi rubricerad ”Till nytta och nöje”. Målsättningen är att uppmuntra och motivera medlemmarna till att öka sin kunskap inom informationsteknologin. Läs mera om datoranvändning och datorutbildning för äldre och på SIDORNA 17–25.

– Alla bör kunna påverka sitt boende: sköta sin bostad, förbättra det som inte är bra, komplettera det otillräckliga, spara miljö och pengar, säger arkitekt Bengt-Vilhelm Levón som bidrar med en artikelserie. SIDAN 9

En resa i Egypten i lugnare tider Att resa till Egypten lockar kanske inte just nu. Marianne Huotari tar oss med på en resa i lugnare tiden. SIDORNA 12–13

2 – GOD TID

3/2011 LEDARE

Upp till val Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 020 72 888 18 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Åboland, Åland, Västnyland och övriga Finland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi IKT-koordinator Eric Jansson tfn 020 72 888 17 eric.jansson@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Barman tfn 020 72 888 14 asa.barman@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna tfn 020 72 888 19 Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2011 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist, ordförande, Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

Svenska pensionärsförbundet är en parti-

politiskt obunden organisation. Däremot är ingen intresseorganisation opolitisk. Vår uppgift är att bevaka de äldres intressen, också i relation till politikerna. Därmed framför vi åsikter, som i högsta grad kan vara politiska. Våra medlemmar har naturligtvis egna partisympatier, och förmodligen är Svenska folkpartiet det första alternativet för de flesta. Många är också aktiva i andra partier. Så bör det naturligtvis vara. Svenska pensionärsförbundets verksamhet är på svenska, och alla som vill vara med i verksamheten är välkomna, oberoende av partiståndpunkt, språk eller religion.

Varje val är ett ödesval, brukar politiker säga. Den här gången finns det mera fog för påståendet än vanligt. Många stora och viktiga beslut kommer att fattas under de kommande fyra åren. Bl.a. kommer beslutet om den länge planerade lagen om äldreomsorgen att fattas. Det är ingen lätt uppgift att formulera den så att den fyller förväntningarna, speciellt i en tid när statens budget visar underskott. Vi får förvänta oss skattehöjningar, och för pensionärerna är det viktigt att våra inkomster beskattas på samma sätt som andras inkomster. Stora strukturella förändringar inom den offentliga sektorn, också inom kommunerna förestår. I alla dessa förändringar bör vi medverka till en rättvis fördelning av välfärden. De som har det sämst bör stå först i kön när välfärden omfördelas och ökar. Inom hälsovården pågår en rätt snabb privatisering. Privata företag har bidragit med nytänkande och är ofta snabbare till förnyelse och förändring. Problemet är att privatiseringen sker med små steg och utan helhetssyn. I värsta fall leder utvecklingen till en uppdelning av vården så att de som har råd och de som har jobb använder den privata sektorn. Personer med små inkomster, till vilka många pensionärer och barnfamiljer hör, är hänvisade till den offentliga sektorn. Den privata sektorn kan välja de delar av vården, som är lönsam, medan den offentliga får ta ansvar för den kostnadskrävande och tunga vården. Den privata sektorn har inte heller skyldighet att dejourera. Den privata sektorn börjar, delvis felaktigt, uppfattas som modernare, lönerna är ofta bättre och jobben där blir därmed också attraktivare. En social

segregering av hälsovården, som långsamt är på väg, strider mot grundprinciperna i det nordiska välfärdstänkandet. Nästa regering borde se till att den privata och den offentliga hälsovården kan konkurrera på lika villkor. Konstigt nog har den privata sektorn oplanerat favoriserats rätt länge. I hela västvärlden kan vi se en växande intolerans mot och rädsla för det som är annorlunda. Alla minoriteter drabbas. Trots att en stor majoritet av vårt folk ser vår tvåspråkighet som en naturlig del av vårt samhälle, blir de, som vill minska den svenska synligheten och servicen, allt mera högljudda. Rädslan för invandrare är en del av samma fördomsfulla inställning. Politiker med enkla svar på svåra frågor, oftast en omöjlig kombination, får ett överraskande brett stöd i opinionsmätningarna. Populism och intolerans är oftast en farlig kombination. Redan inom en nära framtid är det svårt att upprätthålla vården, synnerhet äldrevården, utan invandrare. Antalet vårdbehövande ökar, samtidigt som en stor del av vårdpersonalen blir pensionerad inom de närmaste åren. Det blir definitivt inte lätt att garantera vård på svenska till alla som behöver den. Också språkkunniga personer kan drabbas av demens och glömmer alla andra språk, utom det de först lärde sig. Det behövs ett betydande politiskt inflytande för att påverka i alla de frågor som nästa riksdag skall behandla, och som är viktiga för oss svenska pensionärer. Inte minst därför är det viktig att vi alla röstar i riksdagsvalet. Bara genom att själv rösta och också uppmana andra kan vi se till att frågor, som är viktiga för oss, får lösningar som är bra för oss. Uppmaningen till oss alla är kort och gott: Upp till val!

OLE NORRBACK förbundsordförande

Om att se om sitt hus Förväntningar på Svenska pensionärsförbundet är ofta stora och de minskar inte. Med rätt små fasta resurser driver förbundet en mycket omfattande verksamhet. Största delen av verksamheten bedrivs naturligtvis i föreningarna. Den regionala verksamheten får allt större betydelse, framför allt när det gäller intressebevakningen. En stor del av den kommunal verksamhet, som t.ex. vården, sköts idag i samarbete mellan kommunerna. För att bättre kunna bevaka våra intressen behöver vi stärka vår regionala verksamhet. Vårt förbund var i en mycket central position under fjolåret när vi innehade ordförandeskapet i Pensionärernas intresseorganisation. Vi kunde då tala på vägnar av nästa 300 000 pensionärer när vi mötte ledande politiker eller förhandlade med för oss viktiga institutioner som Folkpensionsanstalten. Under året har också vårt inflytande i det europeiska samarbetet ökat, vilket är viktigt då allt flera finländare tjänar in en del av pensionen också utanför Finland. Förbundet syns allt mera i olika sammanhang. Vid sidan av medlemsavgifterna är stödet från Penningautomatföreningen den viktigaste inkomstkällan. För att trygga verksamheten på längre sikt behövs mera egen finansiering. Därför har förbundet nu grundat Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs. Insamlingen till stiftelsen har kommit väl igång. Ju mera pengar vi har i stiftelsen, dess säkrare kan vi trygga en verksamhet till förmån för pensionärerna. Stöd därför gärna stiftelsen, i allas vårt intresse! Det gäller att se om sitt hus, både i val och när det gäller det egna förbundet.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program 5 april

Kultur ger kraft. Seminarium i Pargas. Se sidan 17

6 april

Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 33

18 april

Seminarium för IT-handledare i Åbo. Se sidan 22

20 april

Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Borgå. Se God Tid nr 2, sidan 3

3 maj

Seminarium för IT-handledare i Korsholm. Se sidan 22

6 maj

Seminarium för IT-handledare i Esbo. Se sidan 22

15 juni

Östnyländsk sommarfest på Dansholmen i Tolkis

3 augusti

Österbottnisk sommarfest med Kaffekvarnen Live i Carpella, Karperö

4 augusti

Västnyländsk sommarfest på Torparrian, Tenala

OLE NORRBACK

GOD TID I BLICKFÅNGET I blickfånget

RES MED SPF

Lagen om äldreomsorg

SPF:s reseprogram 2011

I Social- och hälsovårdsministeriet har Päivi Vou-

tilainen och Virpi Vuorinen med flera förberett en lag om att trygga äldre personers rätt till vård efter att behovet till vård har bedömts ur flera synvinklar. Det här lagförslaget har varit aktuellt under flera år redan, och nu verkar det som om förslaget ändå kommer litet för sent, eftersom riksdagen inte hinner fastställa lagen. Den grundläggande tanken med lagen är att den äldre ska ha rätt till ett värdigt liv, och därför beaktas en helhetstanke som innefattar hemtjänst, hemsjukvård, närståendevård och dygnetruntvård och assistens i hemmet. Det är klart att denna lag även är en budgetlag, så förhoppningsvis kommer lagen att godkännas så att den hinner med i budgeten för 2012. Den äldre skulle ha rätt till rehabilitering och kommunen ska ge sitt beslut inom tre månader efter det att den äldre har lämnat in en ansökan om att få tjänsten. Här blir även en del förändringar i hälso- och sjukvårdslagen. I praktiken skulle den äldre få en koordinator för servicehelheten inom kommunen. Koordinatorn ansvarar för att ge ledning inom social- och hälsovård och hjälpa till i problemsituationer som gäller tillgången till tjänster och annan social trygghet. Här har även en juridisk nyhet insmugit sig: om det är så att en anställd upptäcker ett missförhållande eller risk för det i servicen är den personen ansvarig att anmäla om det till kommunens ansvariga personer. Det här är en fråga som kommer att diskuteras, men som grundar sig på god praxis. Avsikten är inte att skrämma bort eventuella arbetstagare men att skapa en grund för god etisk-moralisk vård, vilket är utmärkt.

från att kunna ha i vissa fall ett möte för kommunens äldreråd i hela landet som kunde diskutera viktiga frågor. Om ni har kommentarer som ni önskar framföra med tanke på lagen, vänligen kontakta mig.

Intressebevakningstjänster Staten genomför för närvarande en kartläggning av pensionärernas åsikter om betänkandet av arbetsgruppen för utvärdering och utveckling av produktionssättet för intressebevakningstjänster. Om ni har erfarenheter av intressebevakningstjänster vänligen meddela mig. Det skulle vara ytterst viktigt att få ta del av hur intressebevakningstjänsterna har fungerat i praktiken ur språklig, substansmässig, konfidentiell och informativ synvinkel. I övrigt kan konstateras med tanke på intressebevakningsfrågor att det finns en del instanser som man kan ge fullmakt till direkt, bland annat Folkpensionsanstalten och bankerna.

• • • • • • •

Estlands svenskbygder 22–25 maj. Fullbokad Island 23–25 juli. Se annons sidan 10 Slott och trädgårdar i Stockholm 12–16 september. Sidan 14 Normandie, Paris och Bryssel 6–12 september. Sidan 15 Antik- och matkulturresa till Sverige 11–15 april. Se nedan Seniorskeppet till Stockholm 21–23 november Thailand 17–30 november. Se annons nedan

SPF Österbottens resor (öppna för alla SPF medlemmar) • • •

Azorerna 23–30 maj, två platser finns. Sidan 10 Schweiz 17–23 september. Sidan 14 Italien 26 september–3 oktober. Fullbokad

RES MED SPF

Ny antik- och matkulturresa till Sverige 10–14.10.2011 med Bernt Morelius

Social- och hälsovården till 2020 Kanslichef Kari Välimäki har gått i bräschen med att ge ut ett program för social- och hälsovårdsministeriet, där målet för strategin är ”ett socialt hållbart samhälle, där människorna behandlas jämlikt, allas delaktighet säkerställs och allas hälsa och funktionsförmåga främjas”. Han säger att grunden för samtliga beslut ska vara social hållbarhet och att välfärden byggs upp genom arbete och delaktighet. Vi hoppas att även den kommande riksdagen och regeringen håller de här utfästelserna i minnet. Kom ihåg att gå och rösta i riksdagsvalet – senast den 17 april!

3/2011 – 3

Utförligt program i God Tid nr. 4. Du kan redan anmäla ditt intresse. Pris: ca 860 €/2-pers. B-hytt/dubbelrum Anmälningar och förfrågningar Friman Resor tfn 019-248 1004 eller forsaljning@frimanresor.fi

RES MED SPF

Avsikten är att skapa en grund för god etisk-moralisk vård.

Resa till Thailand 17−30.11.2011

Lagstadgade äldreråd Ytterligare en positiv fråga med lagen om äldreomsorg är att den innehåller en klausul om att kommunen blir skyldig att tillsätta ett äldreråd. Då skulle de äldre bli hörda i frågor som gäller dem själva inom kommunen. Steget är inte långt

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

SPF ÖSTERBOTTEN

VÅRDAGAR I ÖSTERBOTTEN SPF Österbotten ordnar två vårdagar sista veckan i april. Tisdagen den 26 april kl. 11.30 i Petalax uf:s lokal, Petalaxvägen 162 Dagen inleds med köttsoppa kl. 11.30. Smedarna spelar välkomstmusik kl. 13 varefter regionordförande Henrik Svarfvar hälsar välkommen. Kommundirektören i Malax, Mats Brandt håller festanförandet. Musik- och sångframträdandet blir det av LIMEKÖREN, dirigent kantor Benita Lidman, folkmusikgruppen Felspel. Smedarna spelar till dansen.

Finnairs flyg till Bangkok från Helsingfors kl. 16.40, flyg från Vasa till Vanda kl. 14.45. Transfer med minibuss ca 180 km till Rayongkusten. Inkvartering i dubbelrum på Novotel Rim Pae Resort i Rayong. Rayongkusten är thailändarnas eget semesterparadis med långa stränder och en avkopplande atmosfär. Här kan du uppleva ett ”äkta” Thailand. Hotellet ligger vid stranden utanför den lilla orten Pan Phe därifrån man kan göra båtturer till bl.a. öarna Koh Samet och Thalu Island. Retur 30.11 med Finnair från Bangkok kl. 00.25. Ankomst till Vanda kl. 6.35. Flyget till Vasa kl. 8.20. Pris: 1 775 € från Vanda 1 920 € från Vasa

Torsdagen den 28 april kl. 13 i Stadshuset, Karlebysalen, Karleby

Inkvartering i Superiorrum. Tillägg för enkelrum 440 €.

Pensionärskören Vi Norrifrån inleder med körsång. Regionordföranden välkomsttalar. Folktingssekreterare fokuserar i sitt anförande kring Folktingets svenska intressebevakning. För sång- och musikunderhållningen samt dansmusiken står: Stig Dahlvik, Stig-Göran Jansson, Mats Möller och Tapani Riippa. I pausen serveras kaffe med piroger.

I priset ingår: Fygresor, transfer till hotellet, övernattning 11 nätter på Novotel inkl. frukost och välkomstmiddag.

Inträdesavgiften är 15 euro/person. Förhandsanmälan till din förening senast tisdagen den 19 april.

För mera information ring Ingves resor, tfn 020 743 4530. Anmälningar till SPF:s kansli, tfn 020 728 8819.

Arrangör SPF Österbotten

Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet och prisändringar p.g.a. eventuella valutafluktuationer.

4 – GOD TID

3/2011

ANNONSEN BEKOSTAS AV STÖDGRUPPEN

Vi har rätt till vård och omsorg på svenska En fungerande vård är A och O för befolkningen. Alla har vi rätt att bli förstådda på vårt modersmål.

73 BEHÖVS I RIKSDAGEN

Kunskap och erfarenhet!

SF P

gunvorbrettschneider.blogspot.com

Vi äldre röstar på Gunvor Brettschneider

Pensionärerna och de äldre har möjligheter att påverka i Europa Svenska pensionärsförbundet har nyligen i Finland koordinerat ett EU-initierat projekt (Inclusageprojektet) med målsättning att förbättra den allmänna förståelsen för de äldres betydelse och roll i samhället samt att stärka de äldres möjligheter att påverka samhälleliga beslut. Det tvååriga projektet genomfördes i nio EUmedlemsländer och avslutades vid årsskiftet 2010–11. Resultatet av projektet bedöms vara gott: man har genom fyra seminarier öppna för allmänheten ökat medvetandet om och intresset för de äldres roll och man har kontaktat politiska beslutsfattare på riks- och kommunal nivå med förslag om hur

de äldres röst kunde genom strukturerad konsultering höras bättre då politiska beslut bereds. Under projektets gång diskuterades frågan hur de äldre kan påverka besluten i den europeiska unionen, förutom att man gör det på kommunal- och riksnivå. Den främsta kanalen i EU är ”AGE

Platform Europe”, som är de äldres intressebevakare. Organisationen verkar i Bryssel och har beslutande organ och ett litet sekretariat. Dess uppgift är att på begäran av den europeiska kommissionen, Europaparlamentet eller Ministerrådet, eller på eget initiativ framföra de äldres åsikter och rekommen-

dationer i för dem viktiga frågor som är aktuella och förbereds i EU. Organisationen har m.a.o. en rådgivande/konsultativ roll. Det är närmast olika pensionärsförbund i de 27 medlemsstaterna – bland dem SPF – som är dess medlemsförbund. Medlemmarna har representanter i AGEPlatforms styrelse och olika expertgrupper (t.ex. om pensioner, sysselsättning, åldringsvård). FILIP HAMRO-DROTZ ordförande för INCLUSage-projektets styrgrupp

De äldres centrala påverkningskanaler kan sammanställas i följande bild:

149 Helsingfors annonsen betald av kandidaten

Stig Kankkonens stödgrupp

hänt i europa

Klarare regler för internationella par Europeiska kommissionen föreslår tydligare förmögenhetsförhållanden för Europas 16 miljoner internationella par.

Nyland

Stig Kankkonen pensionär, TM

65 +

Känd, erkänd och meriterad i många olika sammanhang. Nu beredd att “med ålderns rätt” representera pensionärer och seniorer i riksdagen. stig@kankkonen.net www.kankkonen.net

Stig in.

Vad händer med ditt hus om du skiljer dig och din make eller maka är medborgare i ett annat land? Vad händer med ett gemensamt bankkonto om din make eller maka avlider? Vad händer i sådana fall om du och din make eller maka är medborgare i samma land, men ni har egendom eller ett bankkonto utomlands? I Finland är vart tionde äktenskap internationellt och i Europa finns det 16 miljoner internationella par, och minst 650 000 av dem ställs varje år inför dessa frågor när deras giftermål eller partnerskap tar slut. Medborgarna förlorar tid och pengar genom att behöva lista ut vilken lagstiftning som gäller i deras fall och vilken domstol som har behörighet att hjälpa dem. Skillnader i lagstiftningen mellan de 27 medlemsstaterna kan föranleda den ena maken – vanligtvis den rikare – att söka sig till den domstol som han eller hon tror kommer att fälla det mest fördelaktiga avgörandet. Därför

föreslår Europeiska kommissionen EU-omfattande regler för att skapa rättslig klarhet kring förmögenhetsförhållandena för gifta internationella par och för registrerade partnerskap med en internationell dimension. De två föreslagna förordningarna ska göra det lättare att fastställa vilken lag som gäller för ett pars förmögenhetsförhållanden och vilken domstol som är ansvarig. EU-kommissionens förslag innebär följande: • Gifta internationella par får välja vilken lagstiftning som ska gälla för deras gemensamma egendom vid dödsfall eller skilsmässa. • Rättssäkerheten ökar för registrerade partnerskap med en internationell dimension genom att det registrerade partnerskapets tillgångar som regel underkastas lagstiftningen i det land där partnerskapet registrerades. • Rättssäkerhet skapas för in-

•

ternationella par (gifta eller i registrerade partnerskap) med hjälp av en enhetlig uppsättning regler som fastställer vilket lands domstolar som är ansvariga och vilken lagstiftning som gäller, på grundval av en hierarki av objektiva anknytningsfaktorer. Förutsägbarheten ökar för internationella par genom en smidigare process för erkännande av domar, beslut och handlingar i hela EU. Par kommer att spara tid och pengar – i genomsnitt 2 000 till 3 000 euro per ärende. Dessa besparingar följer av att medborgarna kan sammanföra flera rättsprocesser i en rättssak. Exempelvis kan skilsmässo- eller separationsförfaranden kombineras med förfaranden för förmögenhetsfrågor inför en enda domstol. VERONICA FELLMAN

GOD TID

3/2011 – 5

På andra plats kom Arkadia Pensionärer som representerade mellersta Nyland. Fr.v. Elisabeth Hindsberg, Marianne Lindberg och Urban Fellman.

Borgå vann frågesportsfinalen andra året i rad. Laget bestod av fr.v. Bengt Nyholm, Ulla Grönroos och Lars Nyström.

Grönköpingskunskap gav Borgå segern i frågefinalen Hr grundrektor Ludwig Hagvald, Grönköpings ledande skolman, räddade segern åt tremannalaget från Borgå i frågesportsfinalen. Finalen i SPF:s frågesport blev en verklig nagelbitare. När två frågor återstod stod lagen från Borgå, Helsingfors och Karis på samma poäng. Sedan kom den avgörande frågan. Det gällde att placera karaktärerna Joel Eriksson, Engla Sjödin, Ludwig Hagvald och Agneta Palmodin. Rätt svar var den imaginära staden Grönköping (som för övrigt ligger mellan Hjo och Skövde i Sverige). Det var Lars Nyström i Borgålaget som kände till Ludwig Hagwald. Poängställningen Borgå 21, Arkadia Pensionärer (Helsingfors) 20, Karis 20. Den sista frågan var en musikfråga. Det gällde att för fyra möjliga poäng identifiera melodin, kompositören, filmen och staden där handlingen utspelade sig. Rätta svar: The Harry Lime Theme, Anton Karas, Tredje mannen och Wien. Borgå fick fyra poäng, Arkadia likaså, medan Karis fick tre poäng. Vinnarlaget kom från Borgå svenska pensionärsförening och representerade SPF Östnyland. Laget bestod av Ulla Grönroos, Bengt Nyholm och Lars Nyström. Laget fick 25 av 29 möjliga poäng. Både Bengt och Lars var för övrigt med om att vinna fjolårsfinalen för Borgå.

Gratulerar å det varmaste God Tid vill, för att utrycka sig som kollegan Grönköpings Veckoblad skulle ha gjort det, gratulera vinnarna å det varmaste. På andra plats med 24 poäng kom alltså laget från Arkadia

Pensionärer som representerade Mellannyland. Urban Fellman, Elisabeth Hindsberg och Marianne Lindberg utgjorde laget. Karis Pensionärers lag med Berit Björklund, Nils Dönsberg och Hans Illman representerade SPF Västnyland. 23 poäng och tredje plats. Så här klarade sig de övriga finalisterna: Korsholms Pensionärsförening, det ena av två lag från Österbotten, 19 poäng. Britta Almén, Kaj Pått, Håkan Wikberg. Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS, Österbottens andra lag, 17 poäng. Kerstin Finnberg, Britta Lassander, Roger Mattbäck. Pargas Svenska Pensionärer, vinnare i semifinalen för Åboland, Åland och övriga Finland, 17 poäng. Björn Eriksson, Bjarne Nylund, Gunlög Söderman. Finalfrågorna behandlade vitt varierande ämnen, allt från OShistoria till Pearl Harbor och klassisk musik till europeiska öar. Det var Anders G. Lindqvist som åter en gång komponerat frågorna och som ledde finalen. Rekommenderad läsning för den som vill veta mera om Grönköpings prominenta medborgare är för övrigt Anders G.:s kolumn på sidan 6 av detta blad. Som domare fungerade Alf Skogster och Per Thomasfolk medan Eric Jansson och Mona Lehtonen skötte det tekniska. Frågesportsfinalen ägde rum på Kåren i Åbo den 9 mars.

Kaffekvarnen live Eftermiddagen i kulturhuvudsta-

den fortsatte med show, dans och kaffe med dopp. Det var Radio Vegas Kaffekvarnen Live som bandades med Mårten Holm mellan melodierna. Karin Sandqvist och Benny Törnroos bjöd på svenska schlagers från 1910–60-talen. Kaffekvarnen Live-bandet med Bo Lund, Sonja Biskop, Peter Nordwall, Stefan Brokvist, Marcus Söderström och Marianne Maans stod för musiken. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Frågesportsfinalen ägde rum på Kåren i Åbo. I bakgrunden Gunnar Clements imponerande seccomålning.

Sonja Biskop och Benny Törnroos ackompanjeras av Bo Lund, dragspel, Peter Nordwall, saxofon, Marianne Maans, violin och Marcus Söderström, bas. Trummisen Stefan Brokvist är skymd.

3/2011

Ett människonära samhälle ger alla lika möjligheter att blomma

L C

ithén arola

CarolaLithenSFP

Vi behöver en lag … … om äldreomsorg. Säkerställ närstående vårdarnas ersättning.

Christel Liljeström

UPPSNAPPAT

Om Frida Pjälterud-Glad m.fl. Det var Grönköping som avgjorde frågetävlingen, utbrast God Tids chefredaktör när finalen väl var över. Bara ett lag, det segrande, klarade av att identifiera denna fiktiva ort i Sverige, geografiskt placerad någonstans i trakterna av Skövde och Hjo. Men Grönköping är nog värd en närmare bekantskap. Staden existerar alltså inte i verkligheten, men Grönköpings veckoblad gör det så mycket mera. Den grundades av Hasse Zetterström 1902, och fenomenet Grönköping fanns redan tidigare uppfunnet av Albert Engström. Tidningen berättar i sina månatligen utkommande nummer om lokala händelser som ofta återspeglar det allmänpolitiska och kulturella skeendet i Sverige, allt förklätt i litet förlöjligande och parodierande men samtidigt mestadels mycket roliga och ibland samhällskritiskt finurliga former. I Grönköping försöker man leva efter modellerna från det stora samhället men klarar av det bara i småstadsmässig, självhävdande tappning, där det hela kan bli både inkrökt och komiskt.

Betalad av Kampanj Liljeström

FÖR ETT RIKARE FINLAND

Understödsföreningen för Carola Lithén

SFP

Jämlikhet, rättvisa och samband

Nyland

I Grönköpings persongalleri ingår många festliga figurer. Där har vi postmästare Pontus Brunander, som levererar enkla ordlekar och andra vitsar till grönköpingsborna stora förnöjelse. Vi har fröken Sofie Liljedotter, Grönköpings vördade stadsäldsta med minnen av stadens grundläggare, Erik Läspe och Halte. Vi har industriroboten Gusten på firma Låsar & Tänger, som efter modell från stora världen numera heter Laser & Tanger. Där figurerar i olika sammanhang stadens urbane borgmästare

Mårten Sjöqvist jämte maka Tekla Sjöqvist, född Sparfhöök. Vi kan också få läsa vad stadens socialpsykolog Frida Pjälterud-Glad har gjort för utspel. För att inte tala om insatser av brandstoet Balder och polishund Karolina. En som fört in Grönköping på den litterära världskartan är skalden Alfred Vestlund, som dock diskret väljer att uppträda under den svårtydbara pseudonymen A:lfr-d V:stl-nd. Så här kan han t.ex. skalda om pensionärslivet: Jag ville jag vore en full pensionär och pensionen flöt ut per kvartal. Jag drog mig tillbaka som levnadskonstnär i någon berusande dal. Där ville jag bygga mitts livs pensionat och säga vemhelst gick förbi, att samvetsfrid, parad med sömn jämte mat, se där min filosofi! Grönköpings Veckoblad kan f.ö. prenumereras som vilken rikssvensk tidskrift som helst. Smakprov finns även på nätet.

ANDERS G. LINDQVIST

Trygga därför återvalet av

Astrid Thors

Vidsynt&viljestark

Det är en krävande period nästa riksdag har framför sig. Vi måste säkra välfärden för och omsorgen om nuvarande och kommande generationer. Till det krävs det insikter och erfarenhet.

Trygga därför återvalet av

Astrid Thors

ASTRID THORS STÖDGRUPP BETALAR ANNONSEN

6 – GOD TID

Vidsynt&viljestark

165 www.astridthors.fi FÖR ETT RIKARE FINLAND

HELSINGFORS

GOD TID

3/2011 – 7

Lena Wenman = Aktiv kvinna med man och 3 barn i Helsingfors, arbetar för ett samhälle med fungerande närservice för alla - på flera språk. Ett samhälle som ger stöd så att alla får rättvisa chanser att delta i utbildning och arbetsliv. “- Vi måste se till att öka den fysiska tillgängligheten, och erbjuda tillgänglig information som gör att äldre och handikappade kan klara sig mera själva och vara delaktiga i samhället!” * Medmänsklighet : i vardagen, utbildning och vård för alla! * Miljö : satsa på bra kollektivtrafik, och miljövänliga lösningar! * Mångfald : ett öppet Finland, stöd till minoriteter och fungerande integration! * Metropolen : utveckla samarbetet, mer gränslös service!

Bildtext: Värdar och stipendiemottagare i Svenska Frimurare Ordens Johannessal i Helsingfors. Fr.v. Kapitelmästare Tom Waselius, professor Antti Hervonen, professor Kaisu Pitkälä, överlärare Regina Santamäki-Fischer, professor Timo Sandberg, stiftelsens ordförande professor Peter Möller. Foto ZACHARIAS JOHANSSON

Stipendier för geriatrisk forskning egenskaper som föräldrarna. Stipendiesumman var 15 000 euro. Det fjärde stipendiet på 20 000 euro erhöll professor Timo Strandberg för ett projekt där man undersöker vilken effekt levnadsvanorna i medelåldern har på ett framgångsrikt åldrande hos män. Undersökningen baserar sig på ett material från en chefsundersökning på över 3300 män som utförts vid Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors. Totalt utdelas i Sverige och Finland årligen över 35 miljoner SEK av stiftelser och fonder med anknytning till Svenska Frimurare Orden. Förutom forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik, konst och kultur samt till behövande barn, ungdomar och äldre.

FÖR ETT RIKARE FINLAND

Björn Månsson En senior för seniorer Vi som är lite äldre behöver våra egna företrädare i riksdagen. Någon som inte bara har kunskap och insikt utan också livserfarenhet. Och Björnkraft att tänka också på våra barnbarn. SFP/Nylands valkrets

www.sfp.fi

www.rikare.fi

166

Helsingfors valkrets

Annonsen betald av kandidaten

http://www.lenawenman.sfpval.fi/

Nu är det VÅR tur! “Mia Heijnsbroek-Wirén är den som jobbar för pensionärsorganisationernas initiativ till lag om äldreservice. Därför röstar vi i Nyland på henne. NYLAND Bo Broman,, kommunalråd, pensionär

Annonsen är betald av Mias stödgrupp

som i år verkat i 100 år har till huvudsakligt ändamål att utöva hjälpverksamhet för åldersstigna samt att främja vetenskaplig forskning till förmån för åldringsvården. Den 11 mars gästade stiftelsens styrelse Svenska Frimurare Orden i Finland och kunde då dela ut fyra stipendier till ett sammanlagt värde om 70 .000 euro. Överläraren, med.dr Regina Santamäki-Fischer från Högskolan på Åland erhöll 1 .000 euro för projektet ”Inre styrka och sårbarhet bland äldre kvinnor i Norden – ett hälsofrämjande perspektiv” Aktuellt inom projektet är en enkätstudie där alla åländska kvinnor över 65 år erbjudits delta. Professor Kaisu Pitkälä från Helsingfors Universitet fick 20 000

euro för projektet ”Rehabilitering av hemmaboende demenspatienter”. Avsikten är att undersöka huruvida en intensiv rehabilitering under ett år förbättrar rörligheten och fysikaliska funktioner hos försökspersonerna. Samtidigt undersöker man också om detta kan leda till förbättrad livskvalitet. Projektet är ett samarbete mellan universiteten i Helsingfors och Uleåborg, Folkpensionsanstalten samt Centralförbundet för de gamlas väl. Professor Antti Hervonen från Tammerfors Universitet medverkar i ett EU-projekt där man undersöker biomarkörer som hör ihop med människans åldrande. Bl.a. undersöker man barn till föräldrar som blivit över 90 år för att se om barnen har samma genetiska

De lägsta pensionerna bör prioriteras också under nästa riksdagsperiod. Garantipensionen visar vägen.

BJÖRN FEDERLEY

54 Stödgruppen

Frimurarestiftelsen i Stockholm,

Betald av Landsbygdens val

Landsbygdens val

Mats Nylund www.matsnylund.net

Fred Granberg, 63 år, ingenjör, pensionär, far �ll tre och farfar �ll 6 barn Alterna�vet �ll a� bli gammal, är sämre! Min formel: • • • • •

Företagsamhet ger resurser �ll välfärd och social trygghet Högklassig utbildning på alla nivåer lägger grunden �ll det Vi äldre är också en enorm resurs Ingen motsä�ning mellan unga och gamla, alla blir äldre E� civiliserat samhälle sköter sina seniorer, genom lags��ning vid behov

Bekanta dig med min formel på nätet: h�p://fred.granberg.ﬁ/ Eller fråga direkt på mejlen: fred.granberg@gmail.com Fred Granberg, SFP Nyland Stödgruppen

SFP

8 – GOD TID

3/2011

࣠ࣾएऌउࣾࢽࣰऒऋँऎओआऐऑ

Dövhet kräver eftertanke

Kvinnoförbundets ordförande, Vasa valkrets - satsa på kultur, det mår vi alla bra av - hemmet skall vara en trygg plats för alla - privatföretagsamhet måste löna sig - miljövänliga vardagsvanor

Annonsen betalas av stödgruppen för Christina Gestrin

Annonsen är betald av Carola Sundqvists stödgrupp

Omsorg är en hederssak.

Därför är det inte alltid för äldre människor någon avgörande tragedi att bli döv. Visst blir livet besvärligare och det är ju inte så roligt att se släktingarna skrika sig hesa och störa grannarna. Men man känner ju dem. Så länge man får en halsduk till julen är allt OK och om de riktigt förtvivlat vill låna pengar så hör de nog av sig skriftligen. Dummare än så är de inte. Nackdelar är förstås att musiken försvinner och att man inte hör bilen som kommer förrän man ligger under den. Och den som är döv från födseln får naturligtvis leva en annan sorts liv, inte nödvändigtvis sämre.

Christina Gestrin arbetar aktivt för bättre villkor för närståendevårdarna. God omsorg betyder att var och en får åldras med människovärdet i behåll. Christina Gestrin

Sfp i Nyland Riksdagsledamot Medlem i Riksdagens finansutskott och miljöutskott

Vi vet hur det känns när någon försöker säga något samtidigt som det bullrar. Först säger vi ”Va”, sedan ”Jag hör inte” och till sist nickar vi bara för att få slut på den ensidiga dialogen. Det här gäller inte bara på konserter, på restauranger och i spårvagnen utan också när den andra talar dialekt, finska eller engelska. Med andra ord: Det är skönt att tala i telefon eller att använda e-posten. Det är också fantastiskt at tala med någon jämnårig vän. Ibland behöver den bara säga två ord så vet man vad poängen kommer att bli. Det är litet som att ha numrerade vitsar. Den ena säger: ”Nummer 37” och så skrattar den andra och svarar: ”Nummer 83”. Det här är mänsklig gemenskap och förståelse på högsta nivå. Som vi vet behöver äldre människor inte längre så många exakta informationer om nya saker. Inte heller behöver vi upprörande kommentarer om oväntade händelser, åtminstone inte mer än vad TV erbjuder.

www.gestrin.fi

En bok av den brittiske litteraturprofessorn David Lodge som

kom ut för ett par år sedan heter ”Deaf Sentence” och handlar om en professor som håller på att bli döv. På ett party blir han så skärrad på en uppvaktande dam att han till sist bara säger ja, ja för att få slut på dialogen. Hon ser glad ut och resten av boken handlar om alla obeskrivliga följder professorn måste ställa till rätta för att han sagt ja. En sådan historia är lätt att föreställa sig.

BORGERLIGT VAL I HELSINGFORS

STURE GADD

Marcus Rantala, 33-årig pol.mag. och statssekreterare på undervisnings- och kulturministeriet.

Framtidsinriktad och erfaren.

WWW.MARCUS.FI ANNONSEN BETALD AV SVENSK METROPOL

För att skapa en trygg ålderdom behöver vi olika typer av serviceboende, fungerande hem- och sjukvård och tidsenlig anstaltsvård.

Nyland

Satsningar på stimulerande verksamhet och rehabilitering höjer välmåendet och livskvaliteten. Stödgruppen Mikaela 2011

mikaelaNYLANDER riksdagsledamot

e-post mikaela.nylander@riksdagen.fi • gsm 050 511 3029 • senaste nytt på www.mikaelanylander.fi

Besök oss på www.spfpension.fi

GOD TID

3/2011 – 9

Alla bör kunna påverka sitt boende – Alla bör kunna påverka sitt boende: sköta sin bostad, förbättra det som inte är bra, komplettera det otillräckliga, spara miljö och pengar, säger arkitekt BengtVilhelm Levón. Det är en skam att inte media har försvarat de boende emot byråkrater, bovar och byggskojare som vill beskära de boendes inflytande och livsmiljö, fortsätter han. Bengt-Vilhelm Levón har ställt en rad artiklar om boende till God Tids förfogande. Den första handlar om hur man undviker vattenskador. Om bakgrunden till artiklarna skriver han: – Befolkningsstrukturen ändras: om 20–30 år är andelen äldre i Finland bland världens högsta. – Boendet blir komplicerat (ny teknik i nya hus; osäker teknik

i äldre hus) och dyrare (dyrare vatten, värme och el; större bostadsarea; högre fastighetsskatt och tomtarrende). – På 1970-talet hade många finländare byggt hus (enfamiljshus, sommarstuga, bastu), men nu vet man föga om hus och byggande. Folk vet mer om sin bil än om sin bostad. – Forskning och kunskap om vanligt folk i befintliga hus för-

tvinar; samhället och media saknar intresse. Överdimensionerade ”putkiremontti”, ”balkongsanering” mm. påtvingas till överpris okunn iga och i flera avseenden oförmögna människor. – Vi slösar. Vi har mer än dubbelt så stor bostadsarea per person som på 1960-talet. Det finns i Finland i genomsnitt ca 35 tomma bostäder per bostadslös finländare.

BOENDE

Hur undviker vi vattenskador? Vattnet som vi använder hemma kommer från vattenledningen eller från en brunn. Men ibland är fukt och vatten ovälkomna. Yttertak kan läcka. Rör kan skadas. Fukt kan kondenseras då varm luft når kalla ytor såsom fönsterglas och kallvattensrör. De flesta av fukt- och vattenskadorna är fastighetsägaren eller husbolaget skyldig att åtgärda. I några fall är den boende ansvarig för skadan, och då är hemförsäkringen till god hjälp. På Internet finns anvisningar för förebyggande av fukt- och vattenskador. Värmeledningarna är slutna system som sällan skadas av rost, och de kan hålla upp till 100 år. En lömsk detalj är värmeelementens ventiler, som vi kanske stänger och öppnar ganska ofta. Men ventiler som ideligen öppnas och stängs kan börja läcka, omärkligt och med fatala följder. Därför skall man ofta kolla att golvet är torrt under elementens ventiler. En droppande ventil kan på några veckor orsaka skador för tusentals euro. Man borde minst en gång i månaden kolla att allt är i skick också i bostäder som råkar stå tomma. För varm- och kallvattensrören till kök, wc och bad- eller duschrum ansvarar husbolaget eller fastigheten. För installation av tvätt- och diskmaskin ansvarar den boende, och vatten- och avloppsslangarna kan vara en svag punkt. Slangarna skall vara av godkänd typ och bytas efter högst 10 år. Man skall aldrig lämna en bostad där en disk- eller tvättmaskin är i gång. Vattenkranen till disk- och

tvättmaskin skall stängas när maskinen stannat. Läckande kranar och wc-stolar skall repareras omedelbart, eftersom vattenläckage är dyrbart också om vattnet snällt hamnar i avloppet. Många nya regler om rör och röranslutningar har som syfte att förebygga eller åtminstone synliggöra eventuella läckage. Avloppsrören betjänar kök, bad- och duschrum och hit hör våtrummens golvbrunnar. I äldre hus är golvbrunnarnas röranslutningar en svag punkt. Det är klokt att låta ett proffs rengöra golvbrunnarna åtminstone vartannat år, gärna systematiskt i hela husbolaget. Avloppsrör i marken kan skadas av trädrötter, trafikbelastning och rost. Numera kan man kartlägga skador samt om så behövs iståndsätta rör med hjälp av nya och för de boende uthärdliga och förmånliga metoder utan att gräva upp rören. I våtrum och kök och på vindar kan uppstå vat-

tenläckage och kondens. Se till att eventuella läckage och kondens synliggörs (plastbrickor under diskho, diskmaskin, kyl och frys)! Se till att ventilationen är tillräcklig i badrum och på vinden! Håll temperaturen i badrummet högre än i övriga rum! På kritiska och svåråtkomliga ställen kan en elektronisk fuktvakt vara en klok lösning. BENGT-VILHELM LEVÓN arkitekt SAFA

OLE BYGGDE EN BRO. Jag tänkte bygga en mellan generationerna.

MIKKO OLLIKAINEN

Annonsen betalad av Enat Österbotten r.f.

Annonsen betald av ML

En trygg framtid För goda livsvillkor för alla pensionärer För rätten till ett helt liv på eget modersmål För vården nära dig

Din röst i

www.michaelluther.fi

Michael Luther Kristen livssyn, jämlikhet, rättvisa, tolerans

riksdagen

Nya tankar behövs! Trebarnsmamma, stadsfullmäktig och församlingsaktiv Maria Björnberg-Enckell, Helsingfors mariabjornberg-enckell.blogspot.com

www.sfp.fi

149

annonsen betald av kampanjgrupp Maria Björnberg-Enckell

10 – GOD TID

3/2011 RES MED SPF

RES MED SPF

Azorerna 23–30.5.2011 TVÅ PLATSER KVAR P.G.A ANNULLERING

Anmälning till SPF Österbottens kansli i Vasa 020 7288818 / 050-5575389 eller per.thomasfolk@spfpension.fi. SPF Österbotten

Tournee Vasa/Hispania

På Simskäla i Ålands norra skärgård ca en timmes bilresa från Mariehamn ligger Stormskärs Konferens & Värdshus öppet året om mot beställning. I april och maj och september-oktober kan vi erbjuda guidade fisketurer efter gädda, havsöring och abborre. På vintern finns möjligheter till utflykter på isen; isfiske, långfärdsskridskoåkning och snöskotersafaris. För konferensen finns bredbandsuppkoppling och pc-kanon. Vi har 7 sovrum med 13 ordinarie bäddar. I vår restaurang serveras härliga måltider gjorda av närproducerade råvaror med menyer anpassande efter säsong. På sommaren har vi öppet för allmänheten och då kan man även hyra rumsvis för en eller flera nätter. Passa på att boka in er hos oss för konferensen, fiskeresan, släktfesten eller lägerskolan!

Varmt Välkomna!

ISLAND – en förunderlig ö med magisk natur 23-29 juli 2011

Islands bubblande vulkaniska inre lämnar sina spår på ytan, och visar oss ett unikt landskap. Även det moderna

samhället, som nyttjar dess resurser, är naturnära på Island. Under några sommardagar visar vår guide, numera på ön bosatte finländaren Per Ekström, oss omkring på sitt Island – och berättar initierat om landets folk, kultur och natur. Vi bekantar oss med Reykjavik och tar även det traditionella badet i Blå Lagunen. Under tre dagar beger vi oss till Islands norrsida och möter där sevärdheter utöver det som resenärer som bara bor i Reykjavik upplever. Vi övernattar i fiskeriorten Aakureyri och i det lilla norrisländska Dalvik. Den isländska naturen bjuder på stora variationer. Grönska avlöses av svarta lavafält, sprutande gejsrar ligger vid randen av glaciärer och överallt finns vulkaner och magnifika vattenfall. Under vår tur upplever vi Mývatnet med sitt rika fågelliv, ovanliga lavaformationer och pseudokratrar, Námaskarð med sina heta källor och bubblande lerpölar. Dettifoss är Islands vattenrikaste vattenfall, och vi kan inte heller missa det kända ”gyllene vattenfallet” Gullfoss. En hummermiddag efter en dagstur längs sydkusten avsluar resan.

www.stormskar.ax stormskar@aland.net tel +358 400 783 086/ +358 18 47560

Begär utförligt program hos oss! Axtours.ax tel: 018-51213 info@axtours.ax eller läs det på www.axtours.ax Pris 1650 euro per person. Priset inkluderar flyg Helsingfors t/r, flygskatter, logi i dubbelrum, inträden och måltider enligt program, lokal guide. Reseledning från SPF medföljer från Helsingfors. Anmälningar före den 17 maj. Finlands sydligaste badhotell erbjuder: ~ Badhus med gym, fysioterapitjänster, massage, waterbike, aquabic, hydrobic och rehabilitering ~ Hotell vid havet med 41 rum, konferensutrymmen ~ Restaurang Kasnäs Paviljong ~ Gästhamn, Tarmo närbutik, Skärgårdstorg ~ Skärgårdsutflykter, båtuthyrning, Blåmusslans naturum med mera. Välkommen !

g Skärgårdsbad

BJÖRKHOLM Semesterö

Om du planerar vigsel, barndop, minnesstund eller annan tillställning är Björkholm kapell i Pargas södra skärgård ett underbart alternativ. Info: www.bjorkholm.parnet.fi eller ring 0400 532 731

KASNÄS

tfn 02-5210100 ∙ fax 02-5210101 ∙ info@kasnas.com ∙ www.kasnas.com

Res med oss Tallinn på påsken 23-24.4.

Busstransport från Bromarv till Västra hamnen, båtfärden och inkvartering på Barons hotellet, inkl middag och frukost. Pris fr. 110€/pers.

Visumfritt till St. Petersburg 1-3.9.

Busstransport från Ekenäs till magasinterminalen. Båtresa med St. Peter Line, två nätter på båten, en dag i St.Petersburg med guidad rundtur. Frukost och middag ingår i priset. Pris fr. 295€/pers.

Åland!

Dubrovnik och Montenegro 2-7.10

Svenskspråkig seniorresa till Dubrovnik, heldagsutflykt till Montenegro, 3utflykter, halvpension. Pris fr. 795€/pers

Semesterstuga veckohyra från 199 € Trädgårdsresa för grupper från 104 €/person Golfsemester från 127 €/person Cykelsemester från 205 €/person

Mera information både om de här resorna och många andra gruppresor på våra hemsidor www.matkahaukka.com eller från våra byråer. Vår byråavgift 10€ per bokning.

Munkkullavägen 15, 02400 Kyrkslätt Tel.09-2965000 e-mail: rese@matkahaukka.com Dalgatan 1, 10300 Karis Tel.019-2782800 e-mail: karis@matkahaukka.com

www.matkahaukka.com

Resebyrå Resehaukka Ab

Tel. 018-28 040. www.alandsresor.fi

GOD TID

3/2011 – 11

Styr sommarresan till oss! Vi erbjuder till pensionärspris: - övernattning med helpension - bed&breakfast - lunchbord med husmanskost - kaffe med tilltugg Lärkkulla stiftelsen tar fortsättningsvis emot donationer och testamenten. Kontakta direktor Greger Englund tfn 044 3006 025 Mera information om våra kurser och vår övriga verksamhet hittar du på www.larkkulla.net , Tfn (019) 2757 200, info@larkkulla.net

www.ot-resor.fi

TITTA I POSTLÅDAN... ELLER RING

Tel. 06-318 4000

Mustion Linna

Svartå Slott

Hotell Restaurant bbbb Konferens Museum

Resor

Planera in ett njutbart besök på Svartå Slott!

Pris / person om inget annat nämns

Toila 17-23.4 Toila SPA hotell ligger i en lugn omgivning vid Finska vikens kust ca 170 km från Tallinn och har 280 bäddplatser i sitt 9våningshus. Komfortabla, ljusa enkel- eller dubbelrum står till ert förfogande. Standardrummen har dusch och WC, kabelTV och morgonrock. Pris: 495,Paris 12-16.5 Välkommen med till drömmarnas stad! Fyra nätter på Hotel de Senlis, busstransporter mellan flygfältet och hotellet, metrobiljetter, buss till en del av utflykterna, kryssning på Seine, utfärd till Eiffeltornet, St Chapelle kyrkan, Sacré-Coer, Notre Dame och Pére Lachaise gravgård. Pris: 760,-

Se vårt evenemangsutbud på www.mustionlinna.fi eller beställ en brochyr från 019-36231/myytipalvelu@mustionlinna.fi Hållsnäsvägen 89, Svartå, Raseborg HÄLSO-SPA RESA ÖSEL-SAAREMAA RUUTLI SPA 1-8.5 8 DAGAR BUSS-BÅT-FÄRJA-HEL/HALV PENSION- LÄKARBESÖK3 BEHANDLINGAR PER DAG HALVPENSION 439€ HELPENSION 459€

Stora Musikresan, USA 15-24.10 New Orleans-Memphis-Nashville Det här är resan för Dig som älskar musik! Jazz-rock’n’roll-blues-boogie woogie-soulcountry-gospel berörs under resans gång. En unik och oförglömlig resa där vi bl.a. får möta legendariska och berömda artister! Vi berättar gärna mera om resan – ring eller sänd e-post! Minnen, upplevelser och resor…

Fler resor i vår broschyr eller på vår hemsida!

BORNHOLM 5 - 10.6 589 €. BUSS-VIKING I B-HYTTER T/R BUFFET PÅ HEMRESAN BORNHOLM FÄRJAN T/R MED BUFFET PÅ BÅDA RESORNA 2 ÖVERN. PÅ HOT. GRIFFEN I RÖNNE 1 ÖVERN. PÅ HOT. I KARLSKRONA EN MIDDAG PÅ BORNHOLM SV. GUIDAD TUR PÅ BORNHOLM 4 x FRUKOST

PARTOURS Pargas 0440 524911 partours@parnet.fi

Pärnu och ön Kihnu 5-7.7 Kom med på en resa till sommarstaden Pärnu och Rigabuktens största ö Kihnu. I priset ingår, bussresor, båtresor, två nätter på hotell Pärnu, två frukostar, två luncher och tre middagar, guidad runtur i Pärnu, utflykt till ön Kihnu inkl. guidning, inträde och transport. Pris: 390,Utö 20-21.7 Utö är som skärgårdsö speciell för att den alltid varit ett tjänstemannasamhälle med lotsar, fyrvaktare och militärer. Under resan bekantar vi oss med öns historia färgad av otaliga skeppsbrott, den kännspaka fyren med sitt kapell och Utö hembygdsmuseum. Pris: 270,Röster för Östersjön 13-14.8 Välgörenhetskonsert i Mariehamn. Båtresorna med Viking Line och logi på hotell Arkipelag. Pris: 295,Toscana 2-9.9 Florence, Pisa, Cortona, fina vingårdar, septembervärme i det vackra Italien - följ med på en ofröglömlig resa till Toscana i september! Vi bor på en slottliknande herrgård och gör dagsturer runtom i Toscana. Pris: 1450,Krakow 15-18.9 Side 1-9.10 Vår höstresa till sol och värme är en "favorit i repris" och tredje gången gillt, Side i Turkiet. Vi bor på lägenhetshotellet Side Village ***+. Pris: 605,Fax

019-248 1004 019-248 7058

info@frimanresor.fi www.frimanresor.fi Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

12 – GOD TID

3/2011

En resa i Egypten i lugnare tider Att resa till Egypten lockar kanske inte just nu. Marianne Huotari tar oss med på en resa i lugnare tider. Mångtusenåriga Egypten har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta. Jag ser nyheterna i TV och läser om demonstrationerna i dagspressen. Turisterna måste lämna landet och resa hem. Jag undrar hur lång tid det kommer att ta innan allt återgår till det ”normala” igen. Det var vårvinter år 1996. Jag jobbade i Stockholm och på vägen till jobbet passerade jag varje dag Egyptens resebyrå Misr Travel, som finns i hörnet av Strandvägen och Skeppargatan. En längre tid hade jag och en väninna, Sisko från Tammerfors, talat om att åka till Egypten och så beslöt vi att göra slag i saken. Vi hade tio dagar på oss och ville se Egypten på vårt sätt utan att åka på någon charterresa. Misr Travel gjorde ett eget reseprogram för oss. Vi startade en lördag förmiddag från Arlanda och flög till Köpenhamn där vi bytte till Egypt Air. Planet var försenat, så vi kom fram till Kairo närmare midnatt. När vi närmade oss landningsbanan såg staden uppifrån ut som en oändlig massa små och större ljuspunkter utan någon som helst inbördes ordning, ett gytter som närmast såg ut som kaos. Plötsligt syntes massor med ljus och mintgröna minareter och så såg vi Nilen. Vår lilla tvåmannagrupp mottogs av en man med ett stort plakat, som det stod Mrs Marianne på. Visum-formaliteter och valutaväxling skedde snabbt och så kom vi ut i den Egyptiska natten som

var becksvart. Vår guide gick fram till en stor svart Mercedes och knackade på vindrutan. Chauffören vaknade och tog hand om oss och vårt bagage och så bar det av in till centrum och vårt hotell Cosmopolitan. Fastemånaden Ramadan hade just tagit slut och gatorna var fulla av människor som firade händelsen. Utanför hotellet sade chauffören Hussein god natt åt oss och meddelade att han kommer till hotellet nästa morgon för att hämta oss på sightseeing. Efter frukost stod Mercedesen framför hotellet och Hussein och vår personliga guide Jihan väntade på oss. Så bar det av till Giza och pyramiderna och Sfinxen. Jihan var trevlig, hon berättade utförligt om Egyptens historia, vi fick svar på alla upptänkliga frågor och fick klättra in i en av stenhögarna. Öppningen till pyramiden var väldigt liten och låg, man måste nästan krypa de första metrarna, sedan gick gången brant nedåt och det var högt i tak. Allt slutade i några höga, stora och tomma utrymmen, som var upplysta av små glödlampor. Väl ute ur pyramiden var det dags för turistattraktionen att rida på kamel. Det är inte så svårt, det är bara väldigt jobbigt när kamelen reser sig och när den går ner på knä igen. På kvällen var det stor show och spektakel framför sfinxen. Hussein tog oss dit med sin bil och där var så mycket människor, att när föreställningen var över tänkte vi att vi

Till brädden med människor fyllda mindre båtar passerade oss.

aldrig hittar honom i vimlet. Men där stod han trygg och stadig mitt på gatan som förde till parkeringen. Det hade varit omöjligt att missa honom. Vi frågade Jihan om råd var två ensamma damer kunde gå och äta middag. Hon rekommenderade en liten restaurang nära hotellet, som var så mysig att vi gick dit följande dag också. Maten var god och vinet egyptiskt. Inredningen var just sådan, som jag föreställt mig att Merits restaurang Krokodilstjärten i boken om Sinuhe såg ut. Stadsbilden var livlig och i nästan alla gathörn stod soldater med gevär i händerna. Det var inte obehagligt – på något sätt kändes det tryggt.

Mäktiga män från gången tid Följande dag var vi med Jihan i Egyptiska museet. Där finns ju allt som man minns från historie- och konstböcker. Vilken lyx att få gå omkring med en personlig guide som kan sin sak och som har tid bara för oss. Eknaton och Tutankamon, ja alla föremål från Tutankamons grav finns i museet. Det mest märkliga var ändå rummet där några kända faraoner bl.a. Ramses II och hans far Seti I finns. Man kunde gå runt och se på dem där de låg så lugna och stilla, mäktiga män från tidevarv långt tillbaka. Morgonen därpå hämtade Hussein oss och körde till flygplatsen för vi skulle vidare till Luxor. Väl framme steg vi ombord på ett kryssningsfartyg, som blev vårt hem för några dagar framåt. Under kryssningen hörde vi till en engelskspråkig grupp som bestod av britter och amerikanare. Fartyget lättade ankar först följande dag eftersom vi först skulle se alla lokala sevärdheter. Det finns två stora tempel i Luxor, Karnak och Luxor. Karnak är otroligt fint och dit gick vi ännu tillbaka på kvällen till en ljus och ljudshow, som var ännu mera imponerande än den i Giza. Följande morgon bar det av med småbåtar över Nilen till västra stranden och Konungarnas dal. Under vägen passerade vi Memnons kolosser och Hatshepsuts tempel. Väl framme besökte vi fyra eller fem gravar, bl.a. Thotmes III och till sist också Tutankamon. Hans grav är väldigt liten i förhållande till de andra. Tutankamons grav var intakt när den hittades, medan många av de andra gravarna var mer eller mindre plundrade. Gravarna är rikt utsmyckade med väggmålningar i lysande färger. Otroligt hur dessa färger har stått sig genom årtusenden. Dagen var het, sanden och klipporna brännande. En hundmamma med två valpar höll oss sällskap när vi rastade. Vår guide hade tagit med sig några brödbitar

från frukosten men hundarna var inte intresserade. Däremot blev de väldigt glada när jag gav dem vatten. Det var rörande att se hur hundmamman lät valparna dricka så mycket de ville, först därefter drack hon själv. På eftermiddagen var vi tillbaka på fartyget och det började sin långsamma färd söderut mot Assuan. Trafiken på Nilen var livlig. Otaliga kryssningsfartyg med turister passerade varandra eller låg vid kaj sida vid sida. För att komma till sin egen båt fick man passera genom ett eller två andra fartyg. Maten ombord var god och besättningen artig och hjälpsam. Intressanta personer fanns i vår grupp, bl.a. några engelsmän som hade varit gisslan hos Irakierna efter det första Gulfkriget. Vår båt rörde sig långsamt uppför floden och vi satt på däck med en drink och tittade på landskapet som flöt förbi. Det bestod av en ibland bredare, ibland smalare remsa med palmer, oaser och odlingar. Öknen var inte långt borta, ofta nådde den ända fram till floden. Barn i olika åldrar sprang längs stränderna och vinkade åt oss. Oxar, getter, åsnor och kameler syntes mellan lerhusen och på åkrarna. Till brädden med människor fyllda mindre båtar passerade oss, lokalmusiken skvalade och alla båtar hälsade på varandra med varierande bölanden. Säkerheten på de överfyllda båtarna för lokalbefolkningen var minimal. Relingen var väldigt nära vattenlinjen och inte en flytväst syntes till. Vi gjorde strandhugg vid berömda tempel som Esna och Edfu samt krokodiltemplet Kom Ombo. Basarer besöktes, souvenirer inhandlades och det var roligt att prata med försäljarna och diskutera priserna på deras varor.

Imponerande damm Fram till Assuan kom vi ett par dagar senare på eftermiddagen. Det blev sightseeing med buss, som först gick till den lilla ön Philae och Isistemplet och därefter till den mäktiga dammen som håller Lake Nasser i styr. Jag tyckte att dammen var imponerande men rätt så ointressant. Den är välbevakad av soldater och det kan behövas. Om dammen skulle förstöras, skulle det ta ungefär 18 timmar för allt vatten i Lake Nasser att nå Medelhavet och vattnet skulle sopa med sig hela Egypten av bara farten. Tidigt följande morgon gjorde vi ännu en tur med små segelbåtar, felucker, på Nilen. Vi passerade Lord Kitchener’s Island och Elephantine. Nära Aga Kahns mausoleum vände vi tillbaka till Assuan. Därefter lämnade vi vårt fartyg och blev den lilla gruppen på två personer igen. På kajen väntade en svart Peugeot och vi fördes till vårt

hotell Old Cataract där vårt bagage lämnades för förvaring. Sedan började den mest spännande delen av äventyret i Egypten. Vi skulle åka bil 270 km genom Sahara till Abu Simbel och sedan samma väg tillbaka. Det började med att vi fick var sin lunchlåda och en stor flaska vatten. Vid en checkpoint anmälde vår chaufför Negi oss och bilen innan vi fick åka vidare. Dit kom också en stor buss med turister. Den första som steg ut ur bussen var en soldat med en Kalasjnikov. Jag frågade Negi ”do you have a gun?” Han nekade, men vem vet … När vi hade kört en bit passerade vi ett militärläger. På höger sida av vägen sträckte sig en tältby så långt ögat kunde se. Tälten var kamouflerade, men inte så som vi är vana att se dem mönstrade på ett

GOD TID

kaotiskt sätt. Nej, alla tält var helt enfärgade, men i olika nyanser – brunt tält, beige tält, gult tält, off white och ecru – alla i en salig och oregelbunden blandning. De blekgula, sandfärgade stridsvagnarna man nu ser i TV-nyheterna påminde mig genast om detta tältläger. Soldater stod också på vakt i ett spikrakt led rakt ut i öknen västerut mot Libyen. Ensamma soldater med ett mellanrum på kanske 50 meter från varandra, i en oändlig rad som såg ut att fortsätta ända till horisonten. Assuandammen såg ut att vara välbevakad. Jag hade gärna fotograferat tältlägret, men tänkte att det var klokare att låta bli. Sedan befann vi oss i öknen. Vägen var asfalterad och fin sand hade ställvis lagt sig i drivor så som snön brukar göra hos oss. Vi såg inte många bilar. Ingen körde

om oss på hela vägen men vi mötte några lastbilar som forslade sand och sten. Lägre berg syntes vid horisonten och två gånger mötte vi mängder av kameler som bevakades av några kamelryttare. Stora vibrerande sjöar syntes allt som oftast vid horisonten. När vi kom närmare var det ändå bara öken och sand överallt. Vid ett obetydligt skjul eller kyffe – tre väggar men ingen framsida på huset, några kafébord och stolar – gjorde chauffören ett 20 minuters uppehåll. Vi satt och drack vatten, medan Negi tog en tupplur på en divan. Mitt på dagen kom vi fram till Abu Simbel.

Återställda tempel År 1960 påbörjades bygget av Assuandammen och vattenytan i Lake Nasser började långsamt stiga. Många tempel och min-

– Att rida på kamel är inte så svårt, det är bara väldigt jobbigt när kamelen reser sig och när den går ner på knä igen, berättar artikelförfattaren Marianne Huotari.

nesmärken skulle gå förlorade men några ville man rädda. Det stora Abu Simbel och det mindre templet, som är tillägnat Ramses II:s favorithustru Nefertari, hörde till dessa. Först byggdes en tillfällig damm runt templen för att hålla det stigande vattnet borta. Sedan sågades templen i mindre bitar, vilka transporterades högre upp på berget ovanför flodbanken. Där sammanfogades bitarna på nytt och templen återställdes i sina ursprungliga utformningar. När man närmar sig platsen med bil, syns ”berget” i vilket det

stora templet befinner sig på långt håll. Här mötte oss åter en personlig guide Kamal. Till vår förvåning fördes vi först genom en port i bergets sida rakt in i berget. Där under ett högt och ”tomt” konstgjort valv kunde vi se hela templet ”utifrån”. Det bestod av en serie mindre och större ”lådor” som låg på rad efter varandra. ”Laatikkoleikki” var det ord som spontant dök upp i mitt huvud. Man gick på en metallbro, som följde templet i hela dess längd och upplevelsen kändes rätt så märklig. Därpå var det dags att gå in i templen på riktigt. Abu Simbel hade länge fascinerat mig. Att stå framför de fyra stora statyerna av Ramses II kändes häftigt. Vår guide sade åt oss att vi var ”lucky”, för där fanns inga andra turister just då. Vi hade all tid i världen att lyssna på hans berättelser. I lugn och ro vandrade vi igenom de olika salarna, förbi alla statyer av olika gudar och Ramses II i olika skepnader samt väggmålningar och reliefer, ända fram till det allra innersta rummet där Ramses II sitter bredvid tre andra gudomligheter. Två gånger om året når den uppgående solens strålar detta innersta rum och belyser Ramses och de två närmast honom sittande, medan den tredje för alltid får sitta i skuggan. Förutom raden av olika rum som följer efter varandra finns där också sidokammare, där det ursprungligen har funnits bibliotek och också utrymmen för skolning av präster. Relieferna föreställer betydande händelser i Ramses liv, främst krig och erövringar t.ex. slaget vid Kadesh. Efteråt satt vi på bänkar i en liten trädgård och åt vår medhavda lunch medan Lake Nassers vattenspegel bredde ut sig

I anledning av att fastemånaden precis

tog slut när vi kom till Kairo skrev jag följande på finska: Pimeys on voittanut, ruoka-aika koittanut /Ramadan on loppu, ruuan luokse hoppu

Sfinxen påstod : Här har jag stått i över 5000 år/Solens första strålar lyser på mig/Jag har sett Alexander den store, Caesar, Mark Antonius och Napoleon/Alla har de häpnat inför min storhet. Tempelruiner i Karnak

Dessa amerikanska turister: Framför Isistemplet på Philae stod en man och höjde sin kamera mot en oändligt vacker och välbevarad pelare. Så sänkte han kameran och utbrast: ”Why take another picture of this junk?” MH

Ramses II:s tempel i Abu Simbel

3/2011 – 13

framför oss. Man känner sig ganska liten i en dylik omgivning. Jag såg mina fotspår i den fina sanden och visste att inom kort skulle de suddas ut av andra fotspår. Templen står kvar – de har redan stått där i några tusen år – och kommer att göra det framöver också.

Allvarliga soldater Vägen tillbaka till Assuan var samma som vi hade kört på förmiddagen. När solen gick ned stannade chauffören bilen och frågade om vi ville fotografera solnedgången. Senare när vi närmade oss Assuan var vägen plötsligt blockerad av en massa oljefat som bilen måste kryssa igenom. Så stod där några soldater och gav stopptecken. Chauffören stannade bilen, släckte lyktorna och tände lampan i biltaket. Alvarliga ansikten över Kalasjnikovs stod i mörkret och stirrade på oss inne i bilen. Så fick vi köra vidare. Till hotellet, som i sitt tidigare liv hade varit kung Faruks palats i Assuan, kom vi sent på kvällen, bytte kläder och gick till restaurangen för att äta en ordentlig middag. Där fanns redan våra engelska vänner från kryssningen. Program följde med magdans och snurrande dervischer. Vi var nöjda och trötta efter en underbar dag. Följande kväll flög vi till Kairo och morgonen därpå mötte Hussein oss med sin Mercedes för att köra oss till flyget för hemfärden. Vi blev väldigt glada att se honom, han kändes redan som en gammal god vän. Damen i Misr Travel på Strandvägen, hon som hade ordnat hela resan, fick en stor bukett blommor som tack. MARIANNE HUOTARI

14 – GOD TID

3/2011

RES MED SPF

Slott och trädgårdar i Stockholm 12–16.9.2011

Du är kanske i behov av semester?

Gråstarr? Våra erfarna ögonkirurger använder linser och apparatur, som representerar det senaste inom området. Till Tilkka kommer man behändigt med bil och man kan köra ända fram till ytterdörren. Vi betjänar även på svenska.

Svenska pensionärsförbundet erbjuder en semestervecka tillsammans med MTLH Maaseudun Terveys- ja Lomahuolto ry (halvpension) 26.9– 1.10.2011 på Herrgårdsbad Kaisankoti i Esbo. Vi har några lediga platser kvar, som kan sökas till 15.5.2011.

Ulriksdals slott. Foto Sveriges kungahus pressbilder Res med till Stockholm i september och bekanta dig med slott och trädgårdar. Utflyktsmålen finns i Stockholm eller dess omedelbara närhet, bl.a. Hagaparken med Gustav III:s paviljong, Waldemarsudden – blomsterprinsens hem på Djurgården, Ulriksdals slott, Rosendals trädgård och slott. Reseledare är Stina Bäckström – sedan fem år bosatt i Stockholm och bl.a. styrelsemedlem i Föreningen Haga-Brunnsvikens vänner samt redaktör på Bergianska trädgårdens vänners tidning.

Undersökning och operation efter FPA-ersättning 1285 € / öga

Kriterierna för att få semester finns i God Tid 2/2011 s. 24.

och vid samma operationstillfälle det andra ögat 1096 €

Blanketter erhålls av Åsa Laukonlinna, tel. 0207288819 på Svenska pensionärsförbundets kansli i Helsingfors.

Läs mera på vår nätsida www.lasertilkka.fi. Vid behov, fråga även om räntefri betalningstid.

Semesterveckan genomförs med stöd av Penningautomatföreningen RAY.

Timo Flink, ögonkirurg Erfarenhet av över 20 000 operationer

Silmä Tilkka Tidsbeställning 010 322 1010 Mannerheimvägen 164 00300 Helsingfors

Detaljerat program i april. Anmälning och förfrågning: Friman Resor, tfn 019-248 1004

RES MED SPF

Resa till alpernas och sjöarnas Schweiz

www.doctagon.

Beställ läkaren hem till dig. Doctagons hemläkare gör hembesök i huvudstadsregionen alla dagar kl 8-23. Ring 010 633 8585 och Kom med på SPF Österbottens resa till Schweiz

17–23.9 2011. Vi flyger till Zurich och upplever Schweiz under 7 dagar med bland annat besök i Genéve, Bern och Montreux. En dag åker vi Glaciär Expressen, som är världens långsammaste tåg. St. Moritz, Davos och Brunnen vid Vierwaldstättersjön kommer vi också att besöka under resan. Resans pris är 1330 € och i detta ingår flyg från Vasa med planbyte i Helsingfors tur och retur, inkvartering i tvåpersoners rum med halvpension och Ingves turistbuss under hela resan. Enkelrumstillägg 170 €. Anmälan om deltagande i resan görs till SPF i Österbottens kansli tel. 020 7288818/050 5575389 e-post: per.thomasfolk@spfpension.fi. Några platser kvar! Upplysningar om resan ges också av Bert Bäck tel. 05069006 eller Henrik Svarfvar tel. 050 69341. Plats reserveras i den ordning anmälningarna inkommer. Resan arrangeras av SPF Österbotten men alla SPF:are från hela Svenskfinland är välkomna med.

beställ läkaren hem till dig. Vi talar alla svenska. Vi er även bjuder Hem vård.

Hemläkaren

GOD TID föreningsnytt

3/2011 – 15

håkans hörna

Risker och olyckor Varje år inträffar det i Finland omkring 1,1

miljoner olika slags olycksfall, av dem ca 3 000 med dödlig utgång. Under perioden 1971–2008 har det skett en betydande förändring i typen av olycksfall med dödlig utgång inom den vuxna befolkningen (över 15 år). Förändringarna berör också de äldre medborgarna. (UKK-Institutet, Fi.Läk.Tidn. 9/2011) Dödsfallen vid landsvägsolyckor har minskat kraftigt sedan 1970-talet; bland män från ca 750 till drygt 200 per år, och för kvinnor från 300 till under 100 årligen. Detta genom kontinuerlig trafikupplysning och -utveckling, som det är skäl att fortsätta. I dag är det fallolyckor som leder till det största antalet dödsfall. Ökningen från

70-talet är för män från drygt 200 till över 600 och för kvinnor från knappt 300 till över 500 dödsfall per år. De flesta fallolyckorna med dödlig utgång drabbar den äldre delen av befolkningen. De inträffar vanligen i hemmiljö, antingen inomhus aller i omedelbar närhet till hemmet. Det minskade antalet trafikdöda beror på en systematisk förebyggande insats unde årtionden och ett motsvarande grepp behövs för att minska fallolyckorna. Det gäller inredning av bostäder och trappuppgångar, planering av närområden, tillträde till olika allmännyttiga utrymmen och tillgång till lämpliga hjälpmedel för att röra sig både inne och ute. Och för oss äldre att också utnyttja sådana medel och inte på fel sätt vilja visa sig vara duktigare än man är.

Att använda stavar och dubbar nu när det är så halt och tillämpa den gamla principen att ”gå med korta steg och fotona inåt”. Men det finns också en annan stigande

kurva över olyckor med dödlig utgång och den gäller dödsfall på grund av alkoholförgiftning; mer än fördubbling för män och fem gånger mera för kvinnor än på 70-talet. En stor del av ökningen gäller äldre presoner. Också dödsfall i samband med andra förgiftningar, främst läkemedel, visar en stigande kurva. För kvinnornas del gäller det vanligen depressionsmediciner eller lugnande och antipsykotiska medel. Bland män är det ofta narkotika och opiater. Dessa dödsfall visar en stigande tendens

under 2000-talet, både för kvinnor och män, och allt flera äldre.. Den antydda utvecklingen ställer nya krav på arbetet för att förebygga onödiga skador och dödsfall. För samhället gäller det äldreomsorgen och alkoholpolitiken och för oss var och en att ställa in sig på att undgå olyckor. I pensionärsföreningarna kan dehär frågorna också behandlas.

HÅKAN HELLBERG

NYHET

Hjälp din hjärna Skyddar din hjärna mot degeneration förorsakad av oxidativ stress. En trygg och pålitlig fosfolipidprodukt som förnyar och reparerar

RES MED SPF

Följ med på en resa till Frankrike och Belgien i de allierades fotspår 6–12.9.2011

skadade cellmembraner. • Stöder minnet och koncentrationsförmågan • Minskar dysterhet och ångest • Stöder inlärning

Normandie–Paris–Bryssel I Normandie övernattar vi i staden Caen. Vi besöker bland annat landstigningsstränderna, den tyska och amerikanska begravningsplatsen och landstigningsmuseet. I Paris besök på Versailles och guidad rundtur i staden. På vägen till Bryssel besöker vi Waterloo. I Bryssel guidad rundtur och annat intressant program. Pris:

1.490 € från Vasa 1.430€ från Helsingfors Enkelrumstillägg 230 €

• I priset ingår flygresor, flygskatt och logi med halvpension (måltidsdrycker ingår inte) • Bussresor, inträdesavgifter, guider och rundturer För detaljerat program ring Ingves Resor, tfn 020 7434530 Anmälningar till SPF:s kansli, Åsa Laukonlinna tfn 020 7288819

Säljes i naturkost affärer. Hitta återförsäljare

www.autaaivojasi.fi

KURIREN 53

16 – GOD TID

3/2011 medlemsförmåner

MedlemsREKRYTERING

Västanfjärd leder värvningen Västanfjärds Pensionärsförening

har fått 15 nya medlemmar under årets två första månader. Detta innebär en 10,5 procents ökning av medlemstalet och 36 poäng och ledningen i medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna. På andra plats hittar vi Norra

Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Kyrkslätts Pensionärsförening med 20 nya medlemmar, en 5,8 procents ökning och 32 poäng. Trea är Vanda svenska pensionärer med 13 nya, 7,3 procents ökning och 28 poäng. Varje ny medlem ger en poäng och varje procentenhet två poäng.

www.aktia.fi

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna 2011, januari–februari Föreningar med 10 poäng eller mer

Nya medl.

Ökning %

Poäng totalt

Västanfjärds Pensionärsförening

10,5

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening

5,8

Vanda svenska pensionärer

7,3

8,8

Hufvudstadsbladets Seniorer Borgå svenska pensionärsförening

3,0

Korsholms Pensionärsförening

2,5

Sibbo Svenska Pensionärsförening

2,9

Kronohagens-Skatuddens pensionärer

9,4

Pensionärsträffen i Lappträsk

8,7

Munksnejdens Pensionärer

3,6

4,4

Pensionärsklubben Milstolpen

3,6

Esbo svenska pensionärer

1,6

Esse Pensionärsförening

Pensionärsföreningen ETTAN

5,7

Träskända Seniorer

6,8

Ekenäs Pensionärer

2,1

4,0

Kimito Pensionärsförening Grankulla svenska pensionärer

2,7

Isnäs Pensionärer

5,3

Pedersöre Pensionärsklubb

2,9

Vörå Pensionärsklubvb

4,5

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

2,1

Dragsfjärds Pensionärer

2,8

Lovisanejdens Svenska Pensionärer

2,9

Arkadia Pensionärer

3,5

Åbo Svenska Pensionärsklubb

2,0

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

3,4

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

1,8

10 10

Malax Pensionärer

1,8

112

1,4

Östnyland

3,0

Västnyland

2,2

Österbotten

Åboland

2,0

Helsingfors

3,0

Mellannyland

2,5

Övriga Finland

0,7

Åland

366

2,0

Hela förbundet

Programservice Namitupa anordnar även intressanta aktiviteter för både mindre och större grupper. Strandbastu, intressanta attiraljer, motion och upplevelser. Flodkryssningar På den helt täckta 52 personers flodbåten Jaakko Ilkka kan du uppleva en stämningsfull flodkryssning, arrangera sammanträden eller familjefester. Även med måltider och program. Läs mera på www.namitupa.fi

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

Advokatbyrå Boucht & Nikula

erbjuder förbundets medlemmar sina tjänster till rabatterat pris. Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad. Tfn 06-3171 846, e-post peter.boucht@boucht-nikula.com www.boucht-nikula.com

www.vikingline.fi/formaner/spf

www.tallinksilja.com

Rådgivning om arv, gåva och beskattning Svenska pensionärsförbundet er-

DET SMAKLIGASTE RESMÅLET Traditionell karamellfabrik I vår fabriksbutik kan du se framställningen av karameller. Detta avgiftsfria resmål passar såväl familjer som grupper och vi garanterar en smaklig upplevelse för besökare i alla åldrar. Smakprover bjuder vi alltid på!

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet. Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

Kauppatie 25 60800 Ilmajoki 06-424 1912 / 050-571 5671 namitupa@namitupa.fi

bjuder sina medlemmar som medlemsförmån juridisk rådgivning per telefon gällande arv, gåvor och testamenten, inklusive beskattningen av dessa. Även frågor gällande förmynderskap och intressebevakning omfattas av rådgivningstjänsten. Förbundet har därför ingått avtal med Advokatbyrå Rehn & Aganimov Ab i Helsingfors och Advokatbyrå Boucht & Nikula i Vasa om telefonrådgivning för medlemmarna enligt följande: Advokatbyrå Rehn & Aganimov Ab:s servicenummer för denna tjänst är 666 009 och advokatbyråns jurister svarar och ger råd på det numret onsdagar, torsdagar

och fredagar, mellan kl. 9 och 12. Rådgivningstjänsten är avgiftsfri för förbundets medlemmar under nämnda telefontider. Om numret är upptaget har man möjlighet att lämna ett meddelande och bli uppringd gällande sin fråga. Advokatbyrå Rehn & Aganimov Ab utför även uppdrag i dessa ärenden, såsom uppsättande av gåvobrev, köpebrev, testamenten, bouppteckningar och arvskiften, fullmakter, skattedeklarationer, etc., enligt avtal med uppdragsgivaren. För dessa uppdrag ger advokatbyrån en tio procents rabatt på sina arvoden åt Pensionärsförbundets medlemmar. På Advokatbyrå Rehn & Aga-

nimov Ab:s webbplats www.renco. fi finns en egen avdelning för förbundets medlemmar, benämnd SPF-Login, med grundläggande information kring dessa frågor, inkl. praktiska exempel. På dessa sidor kan man logga in via advokatbyråns webbplats på svenska. Användarnamnet är spfmedlem och lösenordet är GodTid (ihopskrivet). Advokatbyrå Boucht & Nikula

betjänar Svenska pensionärsförbundets medlemmar i Österbotten per telefon 06-3171 846 eller e-post peter.boucht@boucht-nikula. com. Webbadressen är www.bouchtnikula.com.

GOD TID

3/2011 – 17

it-biten VårKultur 2011 Kultur för och med seniorer

Lösenord – vår hemnyckel i datorvärlden Att vara säker och att ha sina saker i säkert förvar

är viktigt! Inte minst i datavärlden där lösenord ofta fungerar som våra ”hemnycklar”. Parallellen mellan nyckelknippan och lösenord till datorn är en verkligt bra jämförelse. Båda är nödvändiga, håller oss säkra från illvilliga som eventuellt vill åt våra saker och alla har vi tappat bort dem i något skede! Som tur finns det knep för att skapa säkra lösenord som man ändå kommer ihåg lätt.

Mobiltelefoner och bankkort I mobiltelefonerna brukar man inte tala om lösenord eller nycklar, istället är det förkortningen PIN som används. PIN står för Personligt Identifierings Nummer och är alltså en sifferserie som är ens privata ”nyckel” till telefonen, samma förkortning används också för bankkort. Oftast är PIN-koderna fyrsiffriga, men också längre kan förekomma. Fyrsiffriga koder är relativt lätta att komma ihåg och fastnar oftast i muskelminnet (man kommer ihåg hur man flyttar fingrarna från siffra till siffra), förutsatt att man använder sin PINkod ganska ofta. Vilket man idag blir tvungen att göra åtminstone med bankkortet. På telefonen kan man välja koden själv och där kan man ta hjälp av bokstäverna som finns vid varje siffra för att lättare komma ihåg koden. Många använder antagligen sin födelsedatum som PIN-kod i telefonen, men det är farligt då andra lätt kan ta reda på datumet och på så sätt komma in i telefonen. Bättre är att ta till exempel mormors mellannamn, eller kanske barnbarnets. Till exempel Asta skulle då kunna bli koden: 2 – 7 – 8 – 2, titta på telefonens nummerknappar så klarnar det. Bankkortens koder får man tyvärr inte välja själv, men har man tur kan man från koden vända det till en bokstavskombination som är lättare att minnas.

Seminarium 5.4.2011 i Pargas

Kultur ger kraft

Alla har rätt till en meningsfull vardag!

Säkra lösenord som man minns Att ha ett bra lösenord till sin dator är minst lika viktigt som att hålla reda på sin hemnyckel och att nyckeln är av bra kvalitet. Ingen förlitar sig mera på den gamla stilen att sätta borsten att luta mot ytterdörren när man gick hemifrån, det skall vara ordentliga lås och helst larmsystem kopplade. Ett bra lösenord är ganska långt (åtminstone sex tecken), innehåller både små och stora bokstäver och siffror. Det man däremot skall låta blir är vanliga ord eller namn, bokstäverna å, ä, ö, ovanliga tecken som ” ¤ ´ * och mellanslag. En bra metod för att skapa ett, för andra, krångligt lösenord som man ändå lätt kommer ihåg är att ta en mening som man själv kommer ihåg, till exempel ”Jag tog studenten år 2000”. Plocka sedan ut första bokstäverna ur varje ord: j-t-s-r-0-0 (här valde jag inte å i år eftersom det kan ställa till problem). För att ännu göra lösenordet kan man ändra någon bokstav till en stor bokstav: J-t-sr-0-0, tittar man på ordet studentEN så kan man också få in en extra siffra: J-t-s-1-r-0-0. Mera tips om lösenord hittar du under Erics hörna på IKT projektets webbsida www.spfpension.fi/medlemmar/ikt_projektet/ där kan du också diskutera ämnet. Notera också projektets nya logo som i framtiden kommer att finnas med på alla ställen där projektet är involverat.

ERIC JANSSON IKT-projektkoordinator

När och var? Tisdag, 5.4.2011 på Hotell Kalkstrand i Pargas, Strandvägen 1 För vem? Personer som jobbar inom äldreomsorgen, anhöriga, kulturaktörer, politiker och övriga intresserade av kulturverksamhet för och med seniorer 9.00 Kaffe och välkommen 9.15 Kan bildkonst och arkitektur göra människor friskare? Bo Ossian Lindberg, professor emeritus i konstvetenskap 10.15 Ready – dans med seniorer och ungdomar Susanne Montag och projektets dansgrupp ger ett smakprov på föreställningen 10.30 Paus 10.40 Pengar för kultur i vården – HUR? Åsa Rosenberg, Svenska Kulturfonden Konstnär/kulturaktör berättar om egna erfarenheter Konst för livet – rapport om kultur i äldrevården i Helsingfors Nina Gran, Helsingfors kulturcentral LIVSGLÄDJE – musik i äldrevården Annika Lindroos, projektledare 11.30 Lunch på egen bekostnad á 9,80 12.30 Det ska vara kul att vara senior! Eleonor Bodel, Umeå, talar om projektet ”Kultur för seniorer – kultur och hälsa” 13.45 Kaffepaus 14.15 Frivilliga behövs – vad görs och vad kan man göra? Exempel Skröbbel-gåbbarna * Sagalunds volontärer * FRK:s väntjänst * Seniorstugan i Pargas 15.15 Avslutande diskussion Anmälningar: www.sydkusten.fi eller till Lena Långbacka, lena.langbacka@sydkusten.fi, tfn: 044-544 3348

Välkommen! Arr: Sydkustens landskapsförbund i samarbete med Väståboland, Kimitoön, Åbo, Produforum Åboland, Svenska pensionärsförbundet, Folkhälsan, kommunernas äldreråd, Stiftelsen Hemmet, Svenska Kulturfonden, m.fl.

www.aktia.fi

Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst bank • försäkringar • fastighetsförmedling Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

*från fast linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min.

18 – GOD TID

3/2011

Djup koncentration framför skärmarna under en seniorkurs i Vasa Arbis. De som vi ser ryggarna av är Bjarne Stenlund, Terttu Nyman och Martin Storlund.

Dataläraren Christer Höglund ses här framför några av eleverna i en datakurs för seniorer söderström och Henrik Fågelbärj.

Datakunskaper br även i kök och var Bl.a. en fortsättningskurs i data för seniorer pågick som bäst under vårt besök i Korsholms vuxeninstitut. Här får Siv Wik och Siv Forsén handledning av IT-läraren Tom Lillas.

Alltfler pensionärer runtom i bygderna vill hänga med i den tekniska utvecklingen, dvs. börjar intressera sig för data. Det tar sig uttryck i att man mer och mer söker sig till kurser där man kan få grundläggande handledning för att komma igång med det man vill använda datorn till. Många av pensionärerna deltar i allmänna datakurser som ordnas av t.ex. arbetar- och vuxeninstitut. Dessa institut arrangerar i många fall också s.k. seniorkurser speciellt anpassade för äldre deltagare och ofta insatta på dagtid. Så är fallet exempelvis i Vasa och Korsholm. Vill man teckna en bakgrund till den utveckling som skett, så kan man säga att datatekniken – eller rättare sagt tillämpningen av den – ännu för bara några årtionden sedan var en angelägenhet enbart för specialiserat folk inom sektorn. Så är det långtifrån numera. Datatekniken har trängt in överallt – i vårt vardagsliv både på jobbet och hemma.

TV-apparaten, diskmaskinen ...

Djup koncentration framför skärmarna under en kurs för seniorer i Vasa Arbis. I raden närmast ser vi Martin Storlund, Terttu Nyman och Bjarne Stenlund samt längre bort Lilian Vandy och Ulla-Britt Möuts.

Detta gör att grundläggande datakunskap om t.ex. hantering av menyer i en display (teckenruta) är till ovärderlig nytta vid så alldagliga bestyr som exempelvis användning

och inställning av mobiltelefonen, TV-apparaten och diskmaskinen – och många andra tekniska prylar. Många av oss äldre tänker kanske inte på att sådana exempel som de nämnda har med datatillämpningar att göra. Vi är till stor del inte heller på det klara med vilka enorma möjligheter olika program ger för hantering av texter och siffror, liksom också för kunskapsinhämtning via internet och för kontakter med yttervärlden och våra släktingar på annan ort – såväl med text som med röst och bild. Med ovanstående som grund kan man gott påstå att den som i dag sträcker upp händerna, säger att detta med datorer inte berör mig och bestämt vägrar att på något sätt befatta sig med ”sånt” nog i högsta grad är s.a.s. ute och cyklar. Det gäller såväl ung som gammal.

Kurser för seniorer Pensionärer på datakurs är i och för sig ingen nyhet för dagen. All-

GOD TID

3/2011 – 19

Tom Lillas – IT-lärare vid Korsholms vuxeninstitut.

r i Vasa Arbis. De fem deltagarna är i främre raden Valter Näsman och Maj-Len Karlsson samt längre bort Gunilla Boucht, Gunvor

ra att ha rdagsrum männa, grundläggande datakurser har genom åren ofta haft också äldre personer som deltagare. Det man dock kan säga är att pensionärernas intresse ökat med åren och att speciella seniorkurser under en följd av år mer och mer lagts in i institutens program. Med stöd av statliga pengar via utbildningsstyrelsen har det kunnat ske till reducerat pris för kursdeltagarna. I vissa fall har deltagarna t.o.m. kunnat befrias från avgift. Institutens program för dataundervisningen utformas årligen utgående från efterfrågan och visat behov. Ibland prövar man också en och annan kurs med inriktning på program som presumtiva deltagare utan dataerfarenhet inte i förväg riktigt kan veta vad allt de kan göra med.

Nybörjare och något erfarna Datalärarna Christer Höglund (Vasa Arbis) och Tom Lillas (Korsholms vuxeninstirut) har båda – var för sig – den erfarenheten att man, om man vill, kan göra en grov indelning av de seniorer som söker sig till de kurser som är avsedda för äldre: – Den ena kategorin är personer som inte alls har sysslat med data

tidigare, varken i jobbet eller privat. Nu som pensionärer har de kommit till insikt om att det skulle vara bra att kunna en del för det ena eller det andra ändamålet. – Den andra kategorin är sådana som i sitt arbete haft någon form av smal arbetsuppgift på dator eller datastyrd maskin men nu som pensionärer vill lära sig mer och bredda sitt kunnande med tillämpning av olika program. Utifrån sett tror man lätt att det är männen som dominerar på datakurserna. Men så är det inte. På datakurserna vid de två nämnda instituten är fördelningen kvinnor-män inte riktigt fullt ut – men nästan – den samma som på institutkurserna i allmänhet, dvs. 70-30.

Helt från grunden eller specifik inriktning Kurserna som instituten står till buds med är – kan man grovt säga – dels helt grundläggande kurser i hanteringen av datorn och de allra vanligaste programmen, dels kurser som är inriktade på specifika program och tillämpningen av dem för deras speciella ändamål. För en helt grundläggande kurs kan kursbeskrivningen lyda så här: ”Introduktionskurs för dig som är helt ny framför datorn. I lugn takt utforskar vi datorn och dess möjligheter. Vi lär oss grunderna i Windows, att skriva och redigera texter och att använda Internet både till nytta och nöje. Förhandskunskaper: Inga.” Från en helt grundläggande kurs kan man som deltagare samma termin eller nästa fortsätta till

fortsättningskurs II–IV och i vissa fall kurs V. De specifika kurserna med inriktning på enskilda program eller tillämpningar kan vara av högst varierande slag. Kursbeskrivningen för Internet – senior kan lyda så här: ”Surfa på Internet, sök information och bekanta dig med olika webbtjänster. Kommunicera med e-post. Också datasäkerhet behandlas.” Ett annat exempel må gälla Bildbehandling – senior: ”Hantering av digitala foton i dator med Adobe Photoshop Elements och anpassning för t.ex. utskrift och e-post. Förkunskaper: Grunder i data.”

För varierande syften

Inför varje läsår och termin hör det till ordningen bl.a. vid Vasa Arbis att i undervisningsprogrammet planera in också datakurser speciellt avsedda för seniorer. Uppgiften sköts av bl.a. dataläraren Christer Höglund och rektor Ann-Maj Björkell-Holm.

Av andra vanliga seniorkurser med specifik inriktning kan nämnas Skype (röstkommunikation), Digitalfoto (med kamera- och bildhantering) samt Excel (kalkylering och tabellhantering). Kursutbudet från år till år anpassas förstås till det som det visat sig att seniorerna vill lära sig och dra praktisk nytta av. Dit hör enligt både Tom Lillas och Christer Höglund framför allt – men utan rangordning – att kunna skriva, bankärenden, boka resor, e-post och kommunikation, kontakt med släktingar, boka resor, hjälp med korsord, bildhantering samt inhämtning av kunskap och olika uppgifter. Det visar på mångfalden i allt det som olika datatillämpningar kan betjäna alla oss vardagsmänniskor med! Text och foto ROGER LIND

Agneta Ståhl och Birgit Risberg i djup koncentration framför skärmarna under en fortsättningskurs i data för seniorer i Korsholms vuxeninstitut.

20 – GOD TID

3/2011

Utdrag ur en IT-handledares kalender Datoriserade pensionärer i Grankulla är lyckligt lottade. De kan vända sig till Kaj Kankaanpää när problem uppstår med utrustningen eller när de egna kunskaperna inte räcker till. Kaj är webbmaster och IT-handledare inom Grankulla svenska pensionärer. Vi ger Kaj ordet: Jag brukar reserverar 1½-2 timmar per klient. Ibland finns det fall som jag måste åtgärda genast. Jag kommer till klienten och vi sätter oss ner och diskuterar klientens frågor, löser dem och ofta avrundas sitsen med en kaffe. Sitsarna kan handla om personlig datorhandledning, skolning av program, installering av program eller hårdvara osv.

Besök 1: Omvänd 90-åring Jag besöker min snart nittioåriga datorelev fru B. Jag brukar besöka henne var tredje måndag. Vi går igenom grunderna för datorhantering. I början lärde jag henne hantera datorn, gå inpå internet och skriva e-mejl till sina barn, barnbarn och vänner. Vi har gjort snabbt stora farmsteg. Bakgrunden är den att på våren 2010 kom jag att stå bredvid en äldre dam, på en förenings kvällssits, som jag antog att var damen som ofta brukade fråga mig om datorråd på pensionärsträffarna. Men då jag frågade damen sa hon mycket bestämt att hon inte hade någon dator och fick ej för sina barn skaffa någon. Enligt barnen var det en alldeles onödig sak för henne. Hon var för gammal för en dator. Vi stod och diskuterade en halv timme och skulle just sätta oss tillbords med sallad och vin, då hon också då mycket bestämt sa åt mig att skaffa henne en dator med villkor att jag, undertecknad, ”skolar” henne och inte berättar det för hennes flickor. Vi skakade hand och gjorde upp om affären innan vi satte oss till bords och njöt av vinet och den fräscha salladen. Tre veckor senare kom jag med datorn till henne och monterade den på hennes skrivbord och skolningen kunde börja. Fru B sade att hon inte kommer att sitta framför den ofta. Men med facit i hand har det visat sig att hon både skriver e-mejl till släkt och vänner,

”Googlar” dvs. söker uppgifter på internet och spelar musik från Yle Arenans musiksidor flera gånger per dag mm.

Besök 2: Motvillig skrivare Snabb utryckning till fru L. som har svårigheter att ta ut dokument på sin skrivare, problem med internet och den bärbara datorn som inte vill starta. Vi sätter oss och jag startar bordsdatorn och skrivaren. Efter att jag startat dokumentet, som skall skrivas ut börjar skrivaren skriva ut den ena sidan efter den andra och allt fungerar som det skall. Fru L. blir till ett frågetecken. Sedan testar vi internet och den fungerar också klanderfritt. Då är det bara den bärbara som inte vill starta, men den startar och allt är OK. Jag får rycka ut till fru L några gånger till på grund av skrivaren, som inte fungerar då jag inte är på plats, men gör det när jag är innanför dörren. Fru L. ber mig göra en pappbild av mig i naturlig storlek så att skrivaren skulle bli rädd och fungera hela tiden. Med tiden lyckas det också för fru L. att skriva ut dokument utan min hjälp.

Besök 3: Ljud och bild Herr H. kommer inte åt sin brevlåda, mejlbox, och så får han inte ljudet att fungera på datorn. Vi kollar brevlådan och finner att han har försökt öppna den med felaktiga koder. Jag matar in de rätta koderna och vips så har vi alla hans mejl framme och brevlådan fungerar som den skall. Ljudet har han stängt av av misstag. Han har ett lite mer avancerat ljudsystem, som det tar mig lite tid att få att fungera, men jag lyckas. Sedan beställer han en webbkamera så att han kan ringa via internet, Skype, och även se och inte bara höra sina vänner, till nästa måndagskväll. Kameran installerar vi och testar förbindelsen med en av medlemmarna i vår IT-stödgrupp.

Besök 4: Mokkulaproblem Herr B. har problem med sin ”mokkula”, dvs. med sin trådlösa internetförbindelse på sin bärbara dator. Han har försökt koppla upp sig till internet, men förgäves. Vi startar datorn och jag ser att internetanslutningen inte mera frågar efter hans 4-siffriga PINkod utan nu efter den hemliga PUK-koden, som han i detta fall bör få av tjänsteleverantören. Vi ringer Sonera och får PUK-koden och börjar mata in den, men lyckas inte slå in siffran 0. Då börjar jag undersöka var problemet kan vara och märker att herr B. har av misstag tryckt in Fn-knappen ner nere till vänster, så att vissa tangenters specialtecken endast är i bruk. Jag löser problemet och ”mokkulan” fungerar igen som den skall.

Besök 5: Lång lista Herr W. väntar på mig med en lång lista med frågor. Vi sätter oss ner vid datorn och herr W. vid ”spakarna” och efter en dryg timme har vi gått igenom hans lista om virusskydd, kopieringar etc. och kommit fram till att nu klarar han sig igen en tid.

Besök 6: I egen takt Nu skall jag till fru W. som fått en dator för ca ett halvt år sedan av sina barn. Hon är redan skicklig på att skicka e-mejl, men nu vill hon bli mera du med sin dator. Hon påpekar, såsom de flesta av våra pensionärer att hon har väldigt duktiga och kunniga barn och barnbarn, men när de instruerar henne gör de det för snabbt. Hon vill få en lugn skolning i småportioner och det skall hon få. Fru W. vill kunna behandla fotografier, skriva dokument och kanske göra något annat med datorn. Vi börjar sitsen med en kaffe och fru W. berättar mera om sina datorfrågor. KAJ KANKAANPÄÄ

IT-handledare och webbmaster Kaj Kankaanpää tog den här bilden av sin klient Else-Maj Björkvall. Else-Maj berättar nedan om hur hon lärde sig använda dator.

Visst kan du! Redan för ett antal år sedan visste jag att jag ville ha en dator. Om man frågade någon om någonting var svaret alltid ”det kan du läsa på webben”. ”Klicka bara in www …” Jag blev arg. Inte kan man klicka in något då man ingen dator äger. De flesta tog för givet att alla, pensionärer och ”gamyler” hade en egen dator och behärskade den. Alltså! Jag beslöt mig för att skaffa mig en. Det faller in en massa reklamblad genom postluckan. Det fanns en dator på ”tarjous”, till lämpligt pris och som åtminstone på bild såg lämplig ut. Jag beställde den. Efter någon tid kom ett meddelande från posten att datorn stod att avhämtas där, ok! Olämpligt nog kom just den dagen min dotter på besök. Jag visade upp kortet och sa att jag har beställt en dator. Jaha, vad ska du med den? Du är ju pensionär. Annullera den där, vi skaffar dig en som passar dig bättre. Så gjorde jag som jag blev tillsagd. Jag annullerade och blev utan dator. Delvis var det mitt eget fel jag stod inte på mig tillräckligt. Men så hände något. Vi hade pensionärsmöte i Grankulla. Bredvid

mig satte sig en webbmaster. Han kände inte mig, jag kände inte honom. Det första han frågade mig var om jag hade problem med min dator. Jag svarade honom att jag inte ägde någon dator. Då berättade han om datorer och frågade om jag nu var intresserad. Mitt svar blev direkt ”javisst” och jag vill ha en egen dator. Kan du skaffa mej en frågade jag honom. ”Är du säker”, frågade han. ”Ja ” och vi skakade hand och saken var klar. En vecka senare hade jag en dator och en webbmaster. Han gav mig de första lektionerna i hur man behandlar en dator. Nu kan jag skicka e-post till mina flickor, till mina pensionärs-vänner och till min webbmaster. Det låter för bra? Inte lyder datorn alla gånger. Den är ganska nyckfull och känslig. Klickar du fel så går det åt pipan. Ibland kommer du varken in eller ut. Ibland blir man så arg så man stänger hela ”burken”. Ibland tycker man att man behärskar den och en minut senare kommer man ingen vart. Jag löser inte korsord eller sudoku, jag lägger inte patiens och är ingen handarbetsmänniska. För mig är Datorn en leksak, inget arbetsredskap. Jag tycker om min Dator och om min webbmaster.

Vi var med församlingen på utfärd till Tyrvis, till den nyrenoverade Tyrvään Pyhän Olavin Kirkko. Konstnärerna Kuutti Lavonen och Osmo Rauhala har under fyra somrar smyckat kyrkan med nya väggmålningar efter branden. Nu har kyrkan blivit en turistattraktion. Där fanns flera bussar på gården än bara vår. Vi har en tavla målad av en Lavonen utan förnamn, från 1960-talet. Kunde det vara samma konstnär? Jag klickade in mig på internet och sökte (Google): ”taitelija Lavonen” och jag fick svaret. Tavlan vi har är målad av han far som hette Ahti i förnamn. Det var min första framgång jag upplevt med min egen dator. Så nu kan jag! ELSE-MAJ

GOD TID

3/2011 – 21

Äldre hjälper äldre på Arbiskurser och Luckan i Åbo Det var bråttom att få det igång utbildningen av IT-tutorer för seniorer. En stor del av pensionärerna höll ju på att bli helt diskriminerade i den allt mera datorinriktade världen, skriver IT-tutor Greta Stenberg: Ett par år har gått sedan utbildningen av de första seniortutorerna satte igång för att de efter några månader själva skulle vara verksamma. Det var fråga om IT-tutorer som själva var seniorer och vilka nu som handledare och stödpersoner medverkar till att sprida datorkunskap bland ofta i detta avseende helt okunniga seniorer. Det var ett bra initiativ från Svenska pensionärsförbundet och Vuxenutbildningen vid Åbo Akademi, och det var bråttom att få det igång. En stor del av pensionärerna höll ju på att bli helt diskriminerade i den allt mera datorinriktade världen. Här i Åbo har vi på sistone varit fyra aktivt verksamma tutorer. Vi har fungerat som stödpersoner för deltagarna vid seniorkurser som anordnats av Arbis och vi har medverkat som rådgivare vid den av Luckan anordnade datorrådgivningen. Jag har dessutom själv hållit förberedande ABC-kurser i datorhantering för seniorer som helt saknat tidigare datorerfarenheter. Det visade sig nämligen vara svårt för sådana seniorer att direkt starta med en vanlig grundkurs.

Spontan glädje Seniorerna har varit intresserade och motiverade och de har visat tacksamhet för det vi gör för dem De har också visat en spontan glädje över att upptäcka nyförvärvade kunskaper. Både de första grundkurserna på Arbis och alla mina kurser har varit fullsatta. Tyvärr har tidigare ABC-deltagare inte nu kunnat fortsätta i en grundkurs i Arbis eftersom det inte anordnats någon sådan kurs. Det är beklagligt för på så sätt glömmer de lätt de kunskaper och färdigheter de förvärvat och tappar kanske intresset för fortsatta studier. Därför har jag på deras begäran lovat att i början av mars starta en fortsättningskurs på ABC-kursen. Jag kallar den DEF och min avsikt är att deltagarna efter dessa två kurser skall ha de viktigaste grundkun-

Datorrådgivning på Luckan i Åbo. Else-Maj Suolinna i förgrunden undervisar Helvi Nordling. I bakgrunden Leif Selenius och till vänster Greta Stenberg med ryggen mot kameran.

14 – GOD TID 9/2008

Foto ERIC JANSSON

skaperna och kunna arbeta med datorn och kanske gå vidare på egen hand. Även den här kursen blev fullbokad direkt och fler kurser hinner jag inte med denna vår. Också Luckans rådgivning har haft rikligt med besökare och vi tutorer har trivts väl med verksamheten som varit både omväxlande och utmanande. Det är trevligt att jobba med seniorerna och vi känner att vi gör nytta med ”jobbet” som tar ganska mycket av vår tid eftersom vi är så få.

Fler tutorer behövs Det behövs fler IT-tutorer här i Åbo och det behövs en stor mängd IT-tutorer på många andra håll där dylik verksamhet kanske inte ännu ens kommit igång. Jag hoppas att det skall dyka upp många intresserade. Ingen med grundkunskaper och datorvana behöver vara rädd att han inte klarar jobbet om han dessutom har förmåga att förklara och har ett gott tålamod. Det är en trevlig och givande verksamhet där man också själv hela tiden lär sig mera. Det mest angelägna i mitt tycke är att man kan hjälpa sådana seniorer som inte kan just något alls till en viss färdighet och kunskap i det som är viktigast. Dagens tutorer i Åbo är av rätt olika ålder och har också olika datorkunskaper men samarbetet oss emellan fungerar mycket bra. De yngre kan mera i specialfrågor och tar sig i allmänhet an sådana, medan vi äldre oftast sköter äldre seniorers enklare och mera rutinartade frågor, som vi kanske rentav är bättre på att förklara för dessa våra jämnåriga.

Problem med nya datorer De senaste månaderna har vi ofta stött på problem som beror på att nya datorer, med nya program och nya termer blivit vanligare. Problemet är lika stort för oss tutorer som för seniorerna som vi skall handleda. Onödiga och ologiska byten av benämningar och termer

”råddar till det” för ovana och det är verkligt tråkigt då något som varit bra ändrats till det sämre. I många avseenden kan man också med fog säga att ”sjuan” och det nya Word-programmet inte är seniorvänliga. Så är det nog också med föregångaren Vista, som även annars varit litet problematisk. Det är få seniorer som har glädje av de två nyaste datormodellernas ”finesser”. För de flesta är det lika bra och lättare att arbeta med en XPdator och ett äldre Word-program. Sådana används i allmänhet också under datorkurser på Arbis. En bra, bärbar, begagnad dator av den här typen kan man få för under 200 euro och av den kan senioren ha mycket större glädje än av en ny. Den kan t.o.m. vara hållbarare. Jag arbetar själv med en dator av denna typ som jag för ett par år sedan köpte som begagnad. Jag tycker mycket om den och har inte en tanke på att byta ut den mot en nyare. Mina tankar kretsar ofta kring sådant som rör tutorskapet och på sistone har de allt oftare börjat söka sig längre än till bara IT-tutorer och seniorers datorkunskap. Det är mycket annat som också borde göras för dagens och morgondagens äldre och även i sådant tror jag att man kan ha stor nytta av intresserade och aktivt fungerande seniortutorer. Det är helt riktigt att samarbeta med seniorer i frågor som rör de äldre eftersom dessa ju naturligtvis känner bäst till äldres behov och önskemål. Jag avser ingalunda att man skulle tilldela seniortutorer ett direkt arbete som kan kännas tungt. Min tanke är att med tutorer som koordinatorer få en förbättring i levnadsförhållandena för ensamboende äldre, och samtidigt ge arbetslösa ungdomar en vettig sysselsättning och en värdefull kontakt med äldre. Jag återkommer till dessa tankar i en snar framtid GRETA STENBERG IT-tutor, Åbo

64610 ÖVERMARK Tel. 06-225 3472 0500-665 322, 0500-233 471 - Spannmåls-, kalk- och grustransporter - Försäljning av grus och bergskrossprodukter direkt från kross - Arbeten utföres med grävmaskin och hjullastare - In- och utrikestransporter

Närpes Stad www.narpes.fi

VILLBACKEN´S TRÄ VED. Torr bland- och björkved Hemtransport Tel. Svante 050-517 2944, Kim 050-363 4696

    



 

       

Den julg hitta -

ja m sk un

  

Sax & Kam friserings salong och Careva, presentbutik under samma tak! Eva Rönnlund-Vägar Vasavägen 1522A, Övermark tel. 050 4302423 www.careva.fi

Nixba Nä

- ke

Greta Stenberg (t.v.) hjälper Dorrit Jansson på Luckan i Åbo. Foto ERIC JANSSON

SPARKCYKLAR I OLIKA FÄRGER 3 års garanti, inhemsk Vi släcker törsten

Datorer och Teknisk data: utrustning Hjulstorlek: 31cm Gott hushållsvatten från Bredd: 61cm höjd: 85-102cm från oss. Besök oss på vikt: 17 kg

www.spfpension.fi Vattenandelslag Övermark Bärbarhet: 130kg

TEKNISET

& TV Dejourering 0500 562 NELSONS 122/0400CYKEL 562 122

NÄRPES: Närpesvägen 32, tel. 06-2241 450 www.tekniset-nelsons.fi

  



Trä

22 – GOD TID

3/2011 ordet wiki kommer från Hawaii och betyder snabbt.

Facebook

Facebook är kanske det sociala nätverk som fått mest uppmärksamhet i Finland och vuxit sig stort de senaste åren.

Fenomenet sociala media Sociala medier – ett populärt begrepp men innebörden är nästan lika gammal som internet självt. Det går inte en dag utan att någon dagstidning eller nyhetsportal på internet skulle hänvisa till något av de vanligaste sociala medierna eller till begreppet i sig, det är Facebookgrupper, Twitterflöden, bloggar osv. Definitionen på sociala medier är enligt Wikipedia – ett socialt media i sig självt – ”Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll”. Sociala medier kunde man i praktiken sammanfatta till webbsidor där informationen utgörs (helt eller delvis) av besökarnas skriverier alternativt sidor där besökarna kan kommentera och diskutera den information som finns. De som har surfat en del på internet inser att nästan alla webbsidor har något som passar in på denna beskrivning. Det är bara väldigt

populärt att använda begreppet sociala medier nu just. Begreppet sociala nätverk är lite mera begränsande och avser nätplatser/-platformer som byggs upp genom medlemmar och deras sociala kopplingar till varandra genom gemensamma intressen och liknande. Som exempel kan man nämna de omåttligt populära Facebook och Twitter, mer om dem senare. Främst i och med nyhetsmediernas betoning kopplar de flesta begreppet sociala medier till just Facebook och Twitter, men de är bara en liten del av fenomenet. Andra populära former av sociala medier är bland annat bloggar, en sorts offentlig dagbok där personer skriver om sina intressen eller vardag och läsarna har möjlighet att kommentera inläggen. Diskus-

sionsforum, en webbsida (ofta med ett tema eller speciellt intresse) där besökare kan ställa frågor, kommentera eller besvara andra personers inlägg, en skriftlig och offentlig diskussion.

Öppet uppslagsverk Wikipedia, eller generellt wikin, är ett öppet uppslagsverk som byggs upp av information som intresserade privatpersoner skriver in. Uppslagsverket lever hela tiden och uppdateras snabbt då något händer (jämfört med klassiska uppslagsverk), men det är svårt att garantera att all information är helt korrekt. Samma metod används på många andra håll på internet för att bygga upp information eller kunskap om något. Ofta används begreppet wiki för att beteckna en sådan kollektiv kunskapsbank,

Datoraktiva pensionärer, se hit! Svenska pensionärsförbundet ordnar i samarbete med Åbo Akademi seminarier med inriktning för IT-handledare! På programmet finns bland annat: • Information om förbundets IT projekt • Vuxenpedagogik, hur tar man till sig kunskap som vuxen? • Erfarenheter av att vara handledare • Vad lär man sig om datorer vid vuxeninstitut? • Hur får jag hjälp med datorn? Anmälan och info: Eric Jansson, • Vad är IT3, hur kan de hjälpa mig? eric.jansson@spfpension.fi • Datorsäkerhet Tel. 020 728 8817

Facebook är kanske det sociala nätverk som fått mest uppmärksamhet i Finland och vuxit sig stort de senaste åren. I januari 2011 hade Facebook över 600 miljoner aktiva användare runt om i världen. Webbsidan grundades i februari 2004 av Mark Zuckerberg tillsammans med hans studiekompisar vid Harvard universitetet. Från början var sidan avsedd endast för studerande vid Harvard men småningom växte sidan till sig och nu får vem som helst som är 13 år eller äldre skapa sig ett konto på Facebook. Den ursprungliga tanken med Facebook var att skapa en ”uppslagsbok” över de studerande vid universitetet så att man kunde kombinera namn och ansikten och på så sätt lära känna andra studerande. Idag är sidan istället ett stort världsomfattande virtuellt samhälle. För den oinvigde är den första fråga om Facebook säkert ”vad är det och vad gör man där?”. Facebook bygger på att användarna har ett nätverk av ”vänner”. Med dessa vänner kan man sedan kommunicera via textchatt eller privata meddelanden, vanligare är i alla fall att följa med andras statusar. En status är ett kort meddelande som användarna själv lägger in för att informera omvärlden om vad han/hon håller på med, eller vad man vill berätta för andra. Utöver möjligheten att följa med vad vännerna gör kan man också spela olika spel, delta i grupper med olika budskap, dela med sig av sina bilder och en massa annat. Deltagandet är gratis, Facebook drivs med annonser som ganska diskret finns med på sidorna. Många företag (och politiker) har insett styrkan med Facebook som marknadsföringsredskap. Den lilla notisen att en vän gillar ett visst företag kan i sin tur sprida företagets budskap till många. Begreppet ”vän” är kanske inte precis det man till vardags tänker på då man säger vän, de flesta användare på Facebook har flera hundra vänner. Det kan vara allt från gamla barndomsvänner man inte hört av på många år till ytliga affärsbekantskaper. Detta har också orsakat många diskussioner om var och hur man skall dra gränsen för vem som är ”vän”, folk tolkar också begreppet mycket olika. Facebook har också varit orsak till kritik, främst för komplicerade säkerhetsinställningar, det vill säga vem som kan se vilken information om användarna. Företag har gjort upp skilda direktiv om hur sidan

får användas på arbetstid, både för att personalen öder tid på sidan och för risken att företagshemligheter läcker ut. Urbana legender förekommer där någon lagt upp en status i stil med ”har just rånat banken, nu reser jag till södern!”

Twitter En del beskriver Twitter som de vuxnas motsvarighet till ungdomarnas Facebook. Men sidorna skiljer sig ganska mycket från varandra. Twitter är vad som kallas en mikroblogg. Då en blogg kan motsvaras med en öppen dagbok är en mikroblogg begränsad till korta meddelanden, i fallet Twitter är det meddelanden på max 140 tecken. Twitter växte fram som en företagsidé med amerikanen Jack Dorsey i spetsen, det första Twittermeddelandet sändes i mars 2006. Idag har Twitter 190 miljoner användare (januari 2011) som tillsammans skapar 65 miljoner meddelanden per dygn. Sedan 2010 finansierar även Twitter sin verksamhet med annonsintäkter medan medlemskap är gratis. Twitter har inte samma möjligheter att lägga upp bilder eller spela spel, som är så populärt på Facebook. Men man kan lägga in länkar till bilder eller andra internetsidor i sina ”tweets”. Att twittra, eller kvittra som är den svenska översättningen, betyder att man skickar in ett kort meddelande om vad man gör, tänker eller tycker, meddelandet kan inte vara längre än 140 tecken och kan också skickas via mobiltelefon. I regel är meddelandena synliga för alla (även de som inte är registrerade användare av Twitter), men man kan också begränsa meddelandet så endast ens följare eller specifika personer kan se meddelandet. Då Facebook har vänner har Twitter följare, man kan alltså följa kvitterflöden från sådana personer som man finner intressanta eller kanske är bekant med sedan tidigare. I meddelandena kan man även markera ord eller förkortningar med tecknet #. På det sättet kan man följa med olika människors kvitter om ett visst ämne. Till exempel Yle:s nätnyheter har haft en ruta med kvitter om händelserna i Japan. Svenska pensionärsförbundet är också med i ett projekt, Ett samhälle för alla, som man kan följa på Twitter med hashtaggen #esfa. På motsvarande sätt kan man också hänvisa till en person genom att lägga @ framför namnet. På de här sätten bildas ett nätverk mellan allt kvitter och möjligheterna att följa intressanta händelser är många. Twitter har också fått uppmärksamhet då stora kända personer har börjat använda nätverket. Till

18.4, Åbo, Arken kl 12-17 3.5, Korsholm, Folkhälsanhuset, Seniorpunkten kl 10-15 6.5, Esbo, Folkhälsanhuset i Hagalund kl 10-14 Om intresse finns blir det flera seminarier i höst!

DET ÄR DUMT ATT BETALA FÖR MYCKET. Formansallén 2, 10600 Ekenäs. Tel. 020 500 6600

ÖPPET VARD. 10-18, LÖ 10-15.

GOD TID

3/2011 – 23

Fakta om sociala medier:

Twitter är vad som kallas en mikroblogg.

exempel Barack Obama använde tjänsten under sin valkampanj och många hävdar att det var en av orsakerna till hans stora valseger. Också Finlands president finns på Twitter och man kan följa hennes kvitter. Företag har, precis som med Facebook, insett möjligheterna med att nå ut till kunder och potentiella kunder via Twitter, nutidens version av ”djungeltrumma”.

Sociala media är agens melodi Fast idén med att låta publiken medverka i media – om det sedan

är radio, TV, internet – inte är nytt så har begreppet sociala media nu blivit en het trend och alla kastar sig in i konceptet. Ofta kanske utan att tänka efter. Ungdomar lägger upp ”roliga” bilder på sig själv utan att inse hur många som kan se bilderna, andra berättar vitt och brett om sina bravader utan att tänka på att kanske arbetsgivaren hamnar i dålig dager. Många företag och instanser kastar sig också in i djungeln av sociala medier och satsar stora pengar, utan att ha en konkret plan hur medierna skall vara till nytta för företaget.

Detta sagt har sociala medier helt klart en plats i dagens samhälle. Möjligheterna att hålla kontakt med andra förenklas betydligt då man kan hålla kontakt med många utan att lämna hemmets lugna vrå. En del anser också att materialet på internet ”demokratiseras” då alla har möjlighet att bidra med kunskap och åsikter. Nu gäller det bara för samhället att hänga med i utvecklingen och skapa lämpliga principer hur man beter sig på de nya sociala nätverken!

•

Facebook är ett socialt nätverk där medlemmar bygger upp nätverk av ”vänner” och delar med sig av statusuppdateringar, bilder, filmer, etc. Användandet är gratis. 600 miljoner användare världen över.

•

Twitter är en mikroblogg där meddelandena högst får vara 140 tecken långa. Meddelandena kan också skickas via mobiltelefon och gör uppdateringarna snabba. Användandet är gratis. 190 miljoner användare.

•

Blogg kan man se som en öppen dagbok på internet med text och bilder, det nyaste inlägget ses överst på sidan. Finlandssvenska bloggar kan man bland annat hitta på www.ratata.fi och www.bloggen.fi.

•

Wiki, ordet kommer från Hawaii och betyder snabb. Begreppet wiki används för sidor som skapas kollaborativt, många skriver in den information de kan bidra med. Den mest kända sidan är uppslagsverket Wikipedia. www. wikipedia.org.

•

Äldsta användaren på Facebook och Twitter var Ivy Bean från England. Hon gick med 2008, 102 år gammal, för att visa sina väninnor att det inte var fast i åldern att använda sociala medier. Hon avled 2010.

•

MySpace, LinkedIn, Flickr och Youtube kan nämnas som andra sociala medier. MySpace är en amerikansk sida där framförallt nya musikgrupper och – artister presenterar sig. LinkedIn (svensk översättning inlänkad) är arbetslivets Facebook, tyngdpunkten ligger på var du arbetar och vilka företagskontakter du har, ger också möjlighet att söka arbete via sidan. Flickr är en sida där folk kan dela med sig av bilder och kommentera på andras bilder. Medan Youtube blivit känt för möjligheten att lägga upp videosnuttar på internet och möjligheten att se andras videon.

ERIC JANSSON IKT-koordinator

Specialpris! rti. Begränsat pa ACER EMG640GAMD

529,00€

17.3 “ HD+ TFT LCD skärm, AMD Athlon Dual Core P320 , ATI Mobility Radeon HD 5470, 320 GB HDD, 4 GB minne, Windows 7Home Premium

Specialpris! rti. Begränsat pa

379,00€

ACER P226HQLBD

ACER VERITON X275

21,5-tums FULL HDLED-skärm, 1920x1080 upplösning, 5ms responstid, 12 000 000:1 kontrast, VGA och DVI

3.0 Ghz Intel Pentium E5700, 2GB minne, 320GB HDD, Intel graphics, DVD-RW, Win 7 Pro 32bit+64bit

139,00€ BEHÖVER DU HJÄLPA ATT KOMMA IGÅNG MED DIN DATOR?

Fråga efter vår heminsatallation i Vasaregionen. Vi levererar till hela landet. Hos oss får du garanterat alltid svensk service.

www.multitronic.fi

599,00€ A ACER ASPIRE M5910 Intel® Core-i5® processor 650, 4MB L3 cache, 3.20 GHz, nVidia GT420 2048MB DVI/HDMI, Intel® H57 Express Chipset, 4 GB DDR3, 1 TB HDD, Microsoft Windows 7 Home Premium

Korsholmsesplanaden 38, Vasa Öppet Tel: 06-3197700 Vardagar 9-18 info@multitronic.fi Lördagar stängt

24 – GOD TID

3/2011 tangentbordet tydligare. Med de här hjälpmedlen kan synskadade använda en helt vanlig dator och få tillgång till internet, e-post, textbehandlingsprogram osv. Det finns också förstoring och talsyntes för mobiltelefoner. På Förbundet Finlands Svenska Synskadade försöker man hjälpa medlemmarna att

dra nytta av informationsteknologin. Ett problem är medlemmarnas höga medelålder, 85 år, berättar medieansvariga Mari Pennanen på FSS. En annan viktig verksamhet för FSS är taltidningarna. Till dem hör bl.a. förbundets egna publikationer, en rad dagstidningar och God Tid. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Populära webbverkstäder

Finlands Svenska Synskadades medieansvariga Mari Pennanen i studion där man läser in bland annat taltidningarna.

IT hjälper synskadade En rad tillämpningar inom informationsteknologin gör livet lättare för synskadade. Det finns hjälpmedel både för blinda och för synsvaga. Blinda kan ha nytta av en såkallad punktläsrad eller skärmläsare med talsyntes.

Synsvaga kan använda ett förstoringsprogram. Det finns också andra hjälpmedel, t.ex. limmärken för att göra tangenterna på

Blivande och etablerade webbansvariga i SPF:s föreningar har deltagit flitigt i Kulturhusets verkstäder denna vinter. Bilden är från verkstaden i Åbo. Kulturhusets Ant Simons föreläser och till höger om honom Mona Lehtonen, åboländsk ombudsman, Birgitta Gammals, Jan-Henrik Strandell och Göran Långstedt från Åbo Svenska Pensionärsklubb, Lilly Hollstén och Gusse Laurén, Pargas Svenska Pensionärer och Monica Westberg från Björneborgs Svenska Pensionärsförening. Foto ERIC JANSSON

GOD TID

Det stora problemet skräppost Var vi än rör oss ser, hör och upplever vi reklam. Reklam har blivit något av ett påtvingat fenomen i vår vardag. Vid postlådan/-luckan kan man sätta upp en ”ingen reklam tack!” skylt och hoppas att utdelarna lyder din önskan. Med e-posten fungerar det tyvärr inte lika enkelt. Enligt undersökningar består 80– 90 procent av all världens e-post trafik av skräppost, eller ”spam” som det ofta kallas på engelska. I sig är dessa meddelanden inte farliga eller något större problem, men då mängden skräppost som sänds dagligen är ofantlig orsakar den problem både för internetleverantörerna och mottagarna. Vanlig reklam som kommer i postlådan behöver man inte göra så mycket åt. Samla ihop och föra till pappersinsamlingen. Men om det skulle komma tiotals reklamer dagligen? Då blir det nog tungt och arbetsamt att göra sig av med reklamen, speciellt om man också vill kontrollera att där inte var någon viktig räkning bland med. Tur att man inte behöver bära ut skräp e-posten till pappersinsamlingen i alla fall! Skräpposten är inte farlig. Åtminstone så länge man behandlar skräpposten som skräp och inte börjar läsa igenom allt och öppna alla bilagor. Största besväret orsakar skräpposten då man måste kolla vad som är skräp och vad viktigt. För internetleverantörerna orsaker skräpposten däremot rent av stora uppgifter. Dels vill de ju erbjuda god service till sina kunder och undvika skräpet genom att investera i tekniska lösningar för att filtrera e-posten. Dels måste leverantörerna förbättra sin utrustning så att den klarar av den ökade belastningen som all skräppost orsakar, och detta kostar. På det globala planet talar man om hundratals miljarder dollar som företag investerar i skräpposthantering och -bekämpning. Begreppet ”spam” används generellt som namn för skräppost, ordet är engelska och syftar egentligen på konserverade köttprodukter, en mycket vanlig matvara i efterkrigstida England. Efter att komedigruppen Monty Python gjorde en sketch där en kör sjunger ”spam, spam, spam …” har ordet fått symbolisera en överdriven och irriterande förekomst av något. Skräppost är onekligen både irriterande och mängderna är överdrivet stora. Orsaken varför skräppost, spam, har blivit så vanligt är att det är så enkelt och billigt att skicka. Om bara ens en liten promille av mottagarna agerar på meddelandet så blir det en förtjänst. Som avsändare används ofta ”kidnappade” (virusinfekterade) datorer där ägaren är helt omedveten om att hans/hennes dator används som avsändare av spam. Detta är dock inte någon orsak att vara orolig, har

du ett fungerande virusskydd är du nog ingen spammare.

Piller och Nigeriabrev Den absolut vanligaste formen av spam är erbjudanden om billiga mediciner eller mirakelpiller som förbättrar kropp eller hälsa. Dessa är väldigt lätta att känna igen redan från rubriken och då lätta att radera. En lite lömskare form av brev är de så kallade ”Nigeriabreven” som har förekommit länge, långt före Internet fanns. Brevet, vare sig det är till pappers eller per e-post, är utskickat från någon som uppger sig vara en jurist eller högt uppsatt på någon bank i ett avlägset land som Nigeria. Avsändaren uppger att det finns ett dödsbo eller bankkonto med en stor summa pengar, flera miljoner dollar, som mitt i allt saknar ägare. De ber dig, som en gammal företagskontakt, fungera som mellanhand. I gengäld får du en saftig procent av pengarna. Det är helt enkelt frågan om gammaldags lurendrejeri där man vädjar till mottagarens blåögdhet och girighet efter ”lätta pengar”. Dessa skräppostmeddelanden är lätta att känna igen, både ”pillertrillarna” och ”Nigeriabreven” har ett ganska kännetecknande upplägg och ofarliga så länge man inte nappar på deras erbjudanden, varpå de däremot kan bli mycket farliga. Det är också bra att komma ihåg att dessa meddelanden i sig inte är farliga då de kommer till din in box, det är i princip inte heller farligt att läsa själva meddelandet. Det är först om man börjar öppna bilagor som virus och liknande kan infektera din dator. Men rekommendationen är att så fort som möjligt göra sig av med dem, dvs. radera dem. Åtminstone skall man inte börja svara på dessa meddelanden.

Nätfiske Den nyaste formen av skräppost och samtidigt den mest lömska metoden, kallas för ”phishing” eller nätfiske som är den officiella svenska termen. Nätfiske är egentligen en mycket bra och beskrivande term för dessa meddelanden. Avsändaren prövar sin fiskelycka och försöker lura mottagarna att skicka in värdefull information. Nätfiske går ut på att skicka ut meddelanden som uppger sig vara från en, för dig, betrodd avsändare, till exempel din bank eller e-post leverantör. Meddelandet är formulerat som ett ”servicemeddelande” där banken eller e-post leverantören vill kontrollera att du fortfarande använder

Ett ”Nigeriabrev”, denna gång påstås det vara skickat från en Irakisk bank, vem blir inte intresserad då man erbjuds 50 procent av 6,5 miljoner dollar!

Ett typiskt nätfiskemeddelande, avsändaren är för mig helt obekant, meddelandet är helt opersonligt (min e-postleverantör vet både mitt namn och mitt användarnamn) och länken går till någon mycket märklig server. Plus att meddelandet är på engelska!

3/2011 – 25

meddelanden ifrån förut? Tyvärr är detta i alla fall ingen garanti att meddelandet är äkta. Sedan kan man förstås fundera om företaget som kontaktar dig faktiskt skulle fråga efter denna information. Så gott som alla finländska banker har till exempel gått ut med informationen att de inte i något fall kontaktar kunderna per e-post och begär efter kundens inloggningsuppgifter. Ett effektivt och säkert sätt är också att kontakta den påstådda avsändaren, per e-post eller telefon, och fråga om de faktiskt skickat ut en förfrågan. Eller sök själv upp den officiella hemsidan (utan att följa länkar i meddelandet du fått) och kontrollera om sidan ser likadan ut och om de där har information om en undersökning bland användarna. Skräppost är något som vi tyvärr inte blir av med i första taget, även om trenden sakta är sjunkande. Vi får bara lov att klara oss och hoppas att e-postprogrammen blir bättre på att sortera undan meddelandena för oss. Kom i alla fall ihåg att använda det sunda förnuftet, kontrollera om avsändaren faktiskt är någon du känner, öppna inga ens lite märkliga bilagor och är du osäker, be någon om hjälp! ERIC JANSSON

Viagra och liknande piller är mycket populära erbjudanden bland skräpposten, avsändaren (längst till vänster) är ofta också en mycket konstig person eller adress, lätta att känna igen bland med den övriga posten.

ditt konto eller något liknande. För att bekräfta att du fortfarande är en aktiv användare ombeds du skicka in dina inloggningsuppgifter, inklusive lösenord. Alternativt finns det en länk i meddelandet som ber dig logga in dig till banken/e-post leverantören för att bekräfta. Ett välgjort nätfiske meddelande har då en länk som ser helt korrekt ut, men i själva verket går länken till ”fiskarens” dator och då du loggar in avslöjar du dina inloggningsuppgifter. Hur känner man då igen dessa meddelanden då de faktiskt gjort allt de kunnat för att förklä sig till din riktiga leverantör? Här måste man tänka till, ibland en eller två gånger. Första tanken är förstås, ÄR detta min leverantör? Har jag faktiskt ett konto där? En annan bra ledtråd är språket i meddelandet, skulle din finländska bank eller e-post leverantör skicka ut ett engelskt meddelande, nej knappast, vi kräver ju god kundservice, helst på svenska! Meddelandet kan också vara skrivet på svenska eller finska, men då oftast med mycket dåligt språkbruk. Sedan kan man kontrollera avsändande epostadressen, låter den trolig, är det en adress som du har fått relevanta

26 – GOD TID

3/2011 föreningsnytt

Sjösäkerheten tema på Munksnejdens utflykt Vi var 25 glada Munksnejdens

pensionärer som åkte iväg med buss från Munksnäs den 2 mars, på vinterns vackraste dag. Med vår ordförande Clara von Bonsdorff vid mikrofonen, styrde bussen mot Lojo. Vårt första mål var Meriturva, centrum för räddningsarbete inom sjöfarten. Vi körde först sightseeing i Lojo och väl framme möttes vi av Michael Blomqvist, som i detalj berättade om denna statliga läroanstalt. Vi fick bekanta oss med den stora skolningsbassängen, där två stora räddningsflottar med anordningar för räddningsglidbanor och en segelbåt väntade på räddningsövningar. Den ena glidbanan var 16 meter lång och startade från en ”fartygsreling” på nio meters höjd från vattenytan. Även en helikopterkropp stod redo för plötsligt räddningsfall i den fem meter djupa bassängen. Några beväringar från Nylands Brigad uppenbarade

sig och de övade snabbutlösande flytvästar. Alla kom upp på ytan. En lyckad övning alltså. Från Meriturva styrde vi färden mot Koivulan kartano, där vi fick njuta av god laxsoppa. Vår värd berättade för oss om gårdens historia. Erik Flemming köpte gården år 1540. Gården kallades under åren bl.a. för ”hovet”, Wilhelmsdahl och Koivula. Gårdens nuvarande ägare är diplomingenjör Yrjö Aho. På gården finns fåravel, en smedja, ett café, en hantverkarbod och logi i flera former. Flera nya hantverk fanns sedan med i bagaget för många. På hemfärden tänkte undertecknad ännu på sjöräddningen och alla de risker som finns där ute på haven. Kanske jag ändå nästa gång överväger en busstur till tomaterna i Närpes, fram om en båtfärd till Amerika. Tacksamma och nöjda åkte vi hem, efter en lyckad dag i Lojo. KRISTIAN TEIR

Den grundande styrelsen, fr.v. Diza Peltonen, Laila Markelin-Mutanen, Sten Lindholm, Nanette Lindeberg, Per Andersson och Eila Reinikainen.

Träskända Seniorer firade 10-årsjubileum Målsättningen med att grunda en pensionärsförening i en nordnyländsk svenskspråkig glesbygd visade sig vara en utomordentligt klok satsning när man nu efter ett decennium blickar tillbaka i tiden. Sex intresserade personer sådde då ett frö som vuxit till en livskraftig förening med sextiosex medlemmar idag från tre kommuner, nämligen Träskända, Tusby och Kervo. Det var måhända en tillfällighet att starten inföll just på Alla Hjärtans Dag eller Vändagen år

Michael Blomqvist på Meriturva berättar för Munksnejdens pensionärer. Foto CLARA von BONSDORFF

Ingåpensionärer hörde om nya kontonummer Ingå Pensionärer samlades till årets

första möte den 20 januari i Församlingshemmet där kaplan Eeva Makweri hälsade alla välkomna. För under år 2010 avlidna Egon Sjölund och Elvi Ekberg tändes ljus och deras minne hedrades med en tyst minut. Styrelsen har bl.a. valt följande funktionärer: sekreterare Anita Wassholm, kassör Maj-Gretel Bodö, vice ordförande Disa Flythström, samt reseansvariga Disa Flythström och Marie-Louise Högström. Värdinnekommittén består av Svea Wasström, Maj-Gretel Bodö, Greta Lindfors och Helle Söderling, handarbetskommittén av Helle Söderling, Svea Wasström och Berit Kullberg. Lotteriansvarig

är Marie-Louise Högström och frågesportansvarig Kurt Bodö. Allsången sköts av Irita Talling. Bankdirektör Peter Asen informerade om det nya gemensamma betalningsområdet, till vilket hör 32 länder. Det innebär ändring av kontonumren, som blir 18 tecken långa samt 8 bokstäver som anger vilken bank det är fråga om. Alla får ett nytt kundkort som kan avhämtas från banken. T.ex. vid ansökan till FPA behövs det nya numret. Under en övergångsperiod på halvt år har vi tid att lära oss det nya. Ungdomsledare Solveig Björklund-Sjöholm berättade om församlingens ungdomsarbete. En andaktsstund avslutade mötet. DF

2001. Vänskap, samhörighet och modersmålet har präglat verksamheten genom åren. Födelsedagen firades onsdagen den 9 februari i Träskända huset (Järvenpäätalo) där fullmäktigesalen reserverats för ändamålet. Inbjudna gäster från östnyländska distriktet, från ortens finskspråkiga pensionärsföreningar och Träskända församling uppvaktade. Svenska pensionärsförbundets verksamhetsledare Veronica Fellman hyllade med att överräcka förbundets standar

till Träskända Seniorer rf samt tilldelade förbundets förtjänsttecken till föreningens initiativtagare och hedersordförande Sten Lindholm. Ordförande Hans Kumlin tackade för uppvaktningarna med att skänka den nyligen publicerade 10-årshistoriken till gästerna. Förutom det officiella programmet uppträdde musikstuderande Anni Piiroinen från Sibeliusakademin med att på flygel spela två musikstycken. Sedan bjöds det på kaffe respektive te med utsökt goda smörgåsar och tårta. Efter en gemytlig samvaro konstaterades att 10-årskalaset var alltigenom lyckat. Text STEN LINDHOLM Foto PER ANDERSSON

Bo-Viking Karlsson avtackades på Karis Pensionärers vårmöte och marsträff Onsdagen den 16 mars höll Karis Pensionärer sitt stadgeenliga redovisningsmöte på Brankis i närvaro av cirka 80 medlemmar. Föreningens ordförande Tor Wernér hälsade välkommen, varefter Bo-Viking Karlsson, som avgick vid årsskiftet efter åtta år som ordförande, tilldelades Svenska pensionärsförbundets förtjänsttecken i silver. De egentliga vårmötesförhandlingarna löpte smidigt. Verksamhetsberättelse, budget och revisionsberättelse presenterades och godkändes varefter styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Visklubben sjöng om både vårväder och vårkänslor innan Raseborgs stads grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa kort presenterade några punkter ur den nya hälso- och sjukvårdslagen, som träder i kraft i maj. Då får man välja vilken hälsovårdscentral man

Bo-Viking Karlsson premierades med pensionärsförbundets förtjänsttecken. Foto SVEN JOHANSSON

vill anlita inom Raseborg och från januari 2014 vilken som helst i Finland. Visserligen skall en del blanketter fyllas i! Nummenmaa nämnde också bl.a. att år 2013 skall social- och hälsovårdsområdet utvidgas så att Hangö kommer med. Sedan blev det dags för senior-

dans, inte för ett regelrätt uppträdande, utan för en minilektion, som leddes av Regina Forssten. Man försökte lära sig den belgiska dansen Charleston Girls, Suviyön jenkka och Erika Walzer från Tyskland. Avsikten var att få fler intresserade av seniordans. Om det lyckades får tiden utvisa. Kvinnodagen till ära läste Carita Johansson en smått humoristisk dikt kallad Skapelsen, där Vår Herre danade kvinnan, husmodern. Månadsmötet avslutades som vanligt med dans till orkestern Håll i gång. I pausen drogs vinsterna i månadslotteriet och den här gången hade Stina Eliasson tur, hon vann huvudvinsten, en produktkorg. Nästa gång träffas pensionärerna till en vårträff den 20 april. Då får man gäster från två andra pensionärsföreningar. CJ

GOD TID

3/2011 – 27

föreningsnytt

Snackbaren i Nagu besökte Villa Käldinge Pensionärsklubben Festingarnas

samtalsgrupp, Snackbaren, hade blivit inbjuden att besöka Kårkulla samkommuns boende i Villa Käldinge på Lillandet i Nagu. Vi kommer ihåg hur Lillandsborna kämpade för att få behålla sin gamla skola. De målade och grejade ännu den sista sommaren. Men som det har gått med så mången gammal byskola fick också denna stänga sina dörrar. Hösten 2006 hyrde Kårkulla samkommun in sig i huset och öppnade ett boende för fem personer. Det gick litet trögt i början, men nu har verksamheten stadgat sig och när tio Festingar med tre bilar svängde in på gården en kall men solig februaridag, möttes vi av idel glada ansikten. ”Värdparet” Saga och Rolf står

i dörren och tar emot oss, alla presenterar sig och tar i hand. Husmor Gunnevi Malm berättar att det inte är så ofta folk kommer på besök. Därför är det roligt med omväxling, fast de nog ofta far till Kårkulla i Pargas där det finns mera aktiviteter. Ett långbord står dukat i den stora ljusa ”skolsalen”. Saga och Rolf har gjort en otroligt vacker smörgåstårta som får en strykande åtgång till kaffet. Den decimeras så snabbt att fotografen inte hinner med. Pratet flödar och kaffet värmer efter vår kalla färd. Saga som är enda kvinnan i boendet, ser beskyddande på pojkarna och ger dem ett handtag där det behövs. De som varannan vecka anlitar Festingarnas buss till St Karins

Kvinnor hjälper kvinnor

simhall vet att Saga är en duktig simmerska som alltid skall vara med. Kalle berättar att han har färdtjänst till Cornelius´ kör i Pargas. Dit skall han fara ännu samma dag. På begäran sjunger han för oss och det gör han fint. Det vittnar applåderna om. Vi försöker med allsång men utan Festingarnas sångbok hittar vi inte orden. Men Kalle kan. Holger sitter bredvid och myser, han har ett stort leende och glada plirande ögon. Ingen på boendet är hemma från Nagu, men alla ser ut att trivas. Arbete finns det också. I vinter har det varit mycket snöskottning och tre dagar i veckan skalas det potatis till baren på Kyrkbacken. För att inte störa boendets rutiner alltför mycket tar vi avsked

Från vänster Holger, Saga och Rolf. Närmast kameran skönsjungande Kalle, i bakgrunden Gunnevi som serverar.

av våra vänner och lovar komma snart igen. En varm känsla sprider sig inombords. Hemfärden går mellan vita orörda fält som gnistrar

i eftermiddagssolen. Tänk att få bo på landet. Att få njuta av tystnaden. Säger en som inte behöver skotta. BETTAN

Koltarna bildar ett färggrant blickfång.

– Det här är ett projekt som precis

passar oss, utbrister Anja Björkfelt, som leder ett flertal smågruppsprojekt inom Åbo svenska pensionärsklubb. Att sticka små yllekoltar till nyfödda barn i Etiopien är en u-landshjälp som direkt gagnar dem som behöver hjälp. Då vet man att hjälpen når fram utan mellanhänder, berättar Anja. ”Mamma” för detta stickprojekt är missionär Pirkko Tuppurainen, som med sin man Ari jobbade i Addis Abeba under åren 1981–1991. I januari 2002 beslöt de sig för att fara till Etiopien på nytt. De små koltarna ges till nyfödda barn och när Anja kontaktade Pirkko Tuppurainen fick hon veta att kolten ofta är det enda plagg som den nyfödda har. Trots att Etiopien ligger i Afrika är nätterna där kalla – just nu ca 5–8 grader. Varje månad föds ca 500 barn på sjukhuset Black Lion Hospital i Addis Abeba, men 90 procent av barnen föds fortfarande hemma. Om mammorna kommer till sjukhuset för att föda har barnen större chans att överleva. Att få en varm

Paras tapa rakentaa - Bästa sättet att bygga

Bs Ab Korsholms Emilstornet Eemelintie 8, Emilsvägen 8

kolt till den nyfödda kan locka mammorna tillsjukhuset; samtidigt kollas mammornas hälsotillstånd. I detta nu har koltar, mössor och vantar sänts från Finland över 35 000 exemplar och fler stickgrupper kommer till hela tiden. En utbytesstuderande från Japan bodde hos en hyrestant i Finland och blev intresserad av stickandet; hon tog med sig idén till Japan och nu stickas koltar också där. Nu har våra ”stickflickor” 24 koltar färdiga och då kan paketet sändas iväg till Etiopien, direkt till

missionär Tuppurainen. Flera paket kommer att sändas i takt med att antalet koltar växer. Anja Björkfelt lät en papperspåse gå runt under kaffepausen när pensionärsklubben hade fredagsträff och resultatet blev 245 euro, vilket räcker till både garn och paketskickande. Alla som deltog tyckte, att det här är en u-landshjälp som går hem och man backar gärna upp de händiga damerna, som också verkar som basar- och lotteriansvariga inom föreningens smågruppsverksamhet. CARIN ÅMINNE

2r+k+b 3r+k+b 4r+k+b

förs.pr.fr.

skuldfrp.fr.

61,0 80,5 95,0

48 404 53 366 59 173

146 700 182 500 212 400

garage biltak stolpplats

13 500 7 000 2 000

Beställ broschyr!

Många av våra kunder har redan valt sitt hem av våra bostäder i Smedsby centrum. Välj även du ett högklassigt hem, som betjänar dig långt in i framtiden. Lemminkäinen Hus Ab Västra Finland Olympiagatan 16 65100 Vasa 

02071 58300

jordägarnas

ärderingscentral Ab Expert på fastighetsvärdering och miljörätt. Ägs av lantbruksproducentförbunden SLC och MTK. Vänd Dig till oss då du behöver hjälp med fastighetsvärdering, intressebevakning eller lagärenden:

FASTIGHETSVÄRDERING auktoriserad fastighetsvärderare (AFV) - byggnader, kontorslokaler, tomter, lantbruk och land- och vattenområden vid säkerhets- och finansieringsärenden, delningsfrågor, arvsskiften, fastighets- och företagsaffärer samt skuldsanering, fusioner och bolagisering.

FÖRMÅNSBEVAKNING - väg-, vatten- och inlösningsvärderingar - fastighetsaffär och avtalsförhandlingar med staten eller kommunen - såsom värdering av marksubstans, grus, sten, torv

JURIDISKA ÄRENDEN - jord-, vatten-, fastighets- och miljörätt - rättegångar - planering - byggnads- och undantagstillstånd

- arvsrätt - gåvo- och köpebrev samt avtal, besvär, bemötanden, utlåtanden och anmärkningar - rättslig rådgivning

Tag Kontakt! Åbokontoret, Ralf Rehnberg, DI, AFV Peltopohjankatu 2 D, 21280 RESO 020-741 1068, 0400-523 748 Fax 020 413 3589 Hemma hos Gurli (längst t.v.) växer högen av koltar under ”stickflickorna” Maires, Anjas, Elses och Britas händer. Hagar tog fotot.

www.arviointikeskus.fi

28 – GOD TID

3/2011 föreningsnytt

Eva Hög vårmötesgäst Förändringar i Tammerfors Tisdagen den 8 mars samlades Pedersöre Pensionärsklubb till vårmöte och träff i Kyrkhemmet i Bennäs. Programmet inleddes med sången Att vara vänner under Jarl Söderholms ackompanjemang. Ordförande Knut Brännbacka hälsade de över 100 pensionärerna välkomna. Sonja Nyholm presenterade och frestade i ord och bild med reseprogram allt från Murmansk till Allsång på Skansen. Ett verkligt proffsigt framträdande stod Yngve Dahlin för på dragspel med gamla läsarsånger såsom Löften kunna ej svika och den egna kompositionen Livets mening. Yngves dragspel har tidigare tillhört den i våra trakter kända Sone Banger som turnerat här med Torkel Selin.

Lite tid för lek och stoj Efter pausen kom så det verkliga dragplåstret, vår skiddrottning Eva Hög. Eva som är född 1928 utfrågades av Knutte och berättade mycket gripande om sin barndom när hon som fyraåring miste sin far. Eva var yngst av fem syskon. På ett småbruk med kor och hästar blev det inte mycket tid för lek och stoj. Sitt skidintresse fick hon av att skida till skolan i Edsevö på träskidor med läderstroffor ärvda av sina äldre bröder. Sina egna skidor med Karhu bindningar fick hon 1946. Arbetet på hemmanet och äldsta brodern ute vid fronten i sex år blev det inte mycket tid för tävlandet. Från 1946 till -48 började framgångarna komma i hemmaföreningen Pedersöre Pojkarna. Vid distriktsmästerskapet 1948 vann hon över storfavoriten Betty Holmqvist. Men i Falun 1950 då hon åkte på svenska skidor bröt hon skidorna. Hon blev finsk mästare i Kajaana 1959 på 5 och 10 km. Hon minns ett Fäbodalopp där de stora breda pojkarna inte gav spår, men vänta till uppförsbackarna då tar jag dem, tänkte hon, vad retsamt det var för dem när jag bara susade förbi minns hon. Eva Hög har deltagit i tio Finlandialopp och åtminstone ett Vasalopp, två OS, i Cortina 1956 och Squaw Valley 1960 och två

världsmästerskap, men det blir inga medaljer på reservbänken konstaterade hon, men har varit 12 år uttagen i landslaget. Hon berättade om sin goda vän Siiri Rantanen som var som en mamma för flickorna i landslaget. Hon har fortfarande kontakt med Siiri och skall besöka henne nästa vecka i Lahtis. På frågan hur det skulle vara att tävla idag svarade hon tveklöst ja, de korta sträckorna, jag var väldigt snabb i starten och stark i benen. Sitt arbetsliv började hon på Blomströms handelsträdgård Kållby, sedan blev det 33 år i Karleby. Efter skidkarriären fick Hugo Hallman henne att ägna sig åt tävlingscykling. Hon kan glädja sig åt sju banrekord och ett försök på 100 km på Velodromen i Helsingfors. Hon har deltagit i tio veteranlopp på skidor och intervjuades när hon som 79-årig deltog i Tikkakoski i ett veterancuplopp. Sök ”Eva Hög” på google.fi så får ni se Eva i skidspåret. Eva deltog så sent som ifjol i ett veteranlopp. Det här är bara ett litet plock ur hennes intensiva tid i skidspåret som hon med värme och humor delade med sig av, både i med- och motgångar. Det är motgångarna som sporrat mig. Det var en tid som gav mig många vänner, avslutar hon.

Aktivt år Ännu följde vårmötesförhandlingarna som stökades snabbt undan. Föreningen har haft ett rikt verksamhetsår, berättade sekreterare Bo-Sanfrid Höglund som gav glimtar ur den femsidiga verksamhetsberättelsen. Sedan kom diskussionen i gång om sommarresan som troligen går till Estland och Lettland. Föreningens första ordförande Gunni Nylund och kassören Margit Byström som lämnar styrelsen avtackades med blommor. Ordförande tackade alla som deltagit och mött upp. Sist sjöngs Nu går sista visan. Ännu en lyckad träff med intressant och omväxlande program. Text och foto PER SUNDSTEN

Pedersöre Pensionärsklubbs sekreterare Bo-Sanfrid Höglund och ordförande Knut Brännbacka.

Tammerforsföre ningens nya styrelse (fr. v.) AnnaBrita Hukka, Mark Wallenius, Anneli Öhman, Marianne Huotari och Sven Erik Grahn

Svenska Pensionärsföreningen

i Tammerfors höll sitt årsmöte den 24 februari. Närvarande var omkring 25 medlemmar. Till ordförande för mötet utsågs Mark Wallenius. Verksamhetsberättelsen för år 2010 upplästes, och vi kunde igen konstatera att styrelsen under årets lopp serverat föreningsmedlemmarna ett digert och värdefullt program, alltid någonting för envar. Vi har fått höra fina, intressanta föredrag, vi har haft härliga restaurangbesök, resor och utflykter, vi har sett sett fina teatrar m.m. en massa aktiviteter i det oändliga.

Revisionsberättelsen upplästes och godkändes med acklamation. Gretel Rancken bad om ordet och tackade å allas vägnar styrelsen för det gedigna arbete de gjort under året. Två av år 2010 års medlemmar uttalade sin önskan om att avgå ur styrelsen, nämligen mångåriga sekreteraren Vuokko Wallenius och värdinnan Marita Saarni. De båda trotjänarna avtackades av ordförande Mark för allt det värdefulla arbete de under årens lopp gjort till godo för föreningen. Marianne överräckte varsin vårbukett till damerna.

Marita Saarni kommer dock att fortsätta knäppa fina bilder på våra möten. Vuokko har varit vår trogna sekreterare, en uppgift som hon skött med uppskattning. Dock hennes andra viktiga uppgift har varit att sköta och serva vår ordförande, och det fortsätter hon med. Den nya styrelsen består av ordförande Mark Wallenius, vice ordförande Sven Erik Grahn, sekreterare Anneli Öhman, ekonom Kristina Franck, verksamhetsledare Marianne Huotari, värdinna Anna-Brita Hukka. Pressattaché Pelle Pressfoto Marita

Tammerforsare på teaterresa Wenn die Engeln reisen, dann lacht

die Sonne. Så kunde vi uttrycka oss när Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors styrde sin kosa mot huvudstaden. Vi startade huttrande och frusna från Gamla Kyrkan. I bussen var det ej heller så varmt. Något hade hänt med varmluftventilen i bakre delen av bussen. Ventilen blåste bara iskall luft, trots att vår chaufför Hannu gjorde allt för att åtgärda saken, det var troligen fel på differentialen. Men vi kom iväg. Vintersolen gnistrade över snövita ängar för änglarna. Pensionärerna anträdde nu sin vanliga vinter resa denna gång till teater tiljorna i Helsingfors Bussen stannade vid bekant restaurang i Haga, där vi intog en bastant måltid för att orka med den över tre timmar långa föreställningen. Maten var god, den var riklig, alla blev mätta och nöjda Så styrde vi mot Svenska Teatern. Teatern är nu inrymd i Alexanderteatern (1879) på Bulevarden. Svenska teaterns hus i ändan av Mannerheimvägen (1936) genomgår en grundlig reparation och är insvept i pressningar i ett och ett halvt års tid. Alexandersteatern var en intressant bekantskap. Här kände man en fläkt av forna dagar, från tiden då Tsaren härskade över vårt land.

Pressattaché med viv på teaterresa

Under ryska tiden byggdes teatern som Den Ryska Statsteatern, finansierad av Alexander den andra. Publiken bestod i allmänhet till stor del av Ryska armens officerare och manskap med familjer som var stationerade i staden. Teatern, en intim förfinade salong, med fina vackra utsirningar på balkongen och loger. På repertoaren stod Fanny och Alexander Ingmar Bergmans kanske mest bekanta pjäs. Den har ju förevisats i TV, som en av de mest påkostade filmer som gjorts i Sveariket. Filmen kom för en tid sedan

som repris i TV. Även Tammerfors Työväen Teatteri ger som bäst sin version av pjäsen. Så den är nog så bekant för de flesta. När föreställningen var över hade Hannu åtgärdat differentialen och bussen stod nu utanför teatern och väntade på oss. Så la han in växeln och vi styrde tillbaka till Tammerfors. I bussen väntade våra bussvärdinnor på oss. De hade, förstod jag, bakat piroger hela natten, och nu bjöd de oss på goda pastejer. Pressattaché Pelle Pressfotograf Marita

GOD TID

3/2011 – 29

föreningsnytt

Vändagsfest i Vasa Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS anordnade en vändagsfest

för allmänheten söndagen den 13 februari på Arbetets Vänner, Formansgatan. Här på seniorcentret församlas närmare ett tjugotal pensionärsföreningar mer eller mindre ofta. De större föreningarna, till vilka VIPS med sina ca 430 medlemmar räknas, ordnar söndagsdanser enligt överenskommelse sinsemellan. VIPS brukar ordna två dansevenemang per termin. I fjol fick föreningen danstur den 14 februari, på Alla hjärtans dag. Vi beslöt att ha en riktig programfest

med dans. Festen blev uppskattad, och vi beslöt att göra likadant i år. Vi hörde oss för hos musikern Bo Lund med dragspel och enmansorkester, hos Brages folkdanslag som leds av Britta Lund – mor till Bo – och spelmannen KarlErik Berg om de kunde ställa upp liksom i fjol. Alla lovade komma, och så kom programmet att bestå av musik, dans och sång.

Dragspel, allsång, hälsningstal, dans ... Bo Lund inledde med dragspelsmusik och ”Min älskling, du är som en ros” sjöngs som allsång.

Här ägnar sig festbesökarna åt allmän dans till takt och ton av Bo Lunds enmansorkester.

Föreningens ordförande Bernice Tiihonen hälsningstalade om vänskap. Vipskören sjöng några vackra sånger under Margot Enströms ledning. Brages danslag uppträdde med fem danser, bl.a. en menuett från Lappfjärd, som man sällan ser dansas. Tre personer från Visans Vänner sjöng omtyckta visor och Ann-Lis Nykvist läste ”Skåda se

Alla fick ett extra hjärta dagen till ära.

Kläder för damer 30+ Hittar du hos oss. Storlekar s-xxxl Vi hjälper dig att hitta rätt. Massor av gardiner.

Västerstigen 1, Petalax, Tel. 06-3470565 Öppet: Vard. 10-17, 10-13 syservice@netikka.fi

PETALAX

FÖNSTER IKKUNAT WINDOWS

Petalax Snickeri

Petalaxvägen 401 FIN 66240 Petalax Tel-Puh 06-347 5236 Fax 06-347 5277 Email : info@petalaxsnickeri.fi www.petalaxsnickeri.fi

fyri- Se sig för” ur Lars Huldens diktbok Heim/Hem. Föreningens seniordansare uppträdde med två danser under ledning av Elisabet Gyllström, och programmet avslutades med sången ”Ljuvliga ungdom”, som sjöngs unisont. Efter en kaffepaus spelade Bo Lund upp till dans och efter några pardanser ledde Brages dansare

sällskapsdanser – sådana som förr i tiden dansades på bröllop och andra kalas. Det var lika roligt att se på som att dansa med. Det var vår andra vändagsfest. Man brukar säga, att en gång är ingen gång, men två gånger är redan en vana. Vi får se, sade han som klippte bort ögonfransarna … Text ANN-LIS NYKVIST Foto CARL-ERIK NÄSMAN

Stort urval!

Byggnadsfirma

Holeans Oy Ab

* Plastmattor * Plast/garnmattor * Viskosmattor * Sängmattor * Snöre/bomullsmattor

Välkommen till SPF Österbottens

VÅRDAG

i Petalax den 26 april kl. 11.30 i Petalax uf:s lokal!

info@peboprodukt.fi

Petalax Församling 15.4 Samling för pensionärer och daglediga

Gudstjänst söndagar kl. 11.00

Föreningar, vill ni ha era �llställningar förevigade t.ex. uppträdanden, fes�al eller jippon ta kontakt med vårt ﬁlmteam. Även privata �llställningar ﬁlmas.

Petalax-Bergö Lokal TV Tel./Fax 347 0494 (Studio) 050-557 4819 (Hasse)

petalaxtv@pp.malax.fi

30 – GOD TID

3/2011

Smedarna Dans- och folkmusik Tfn: 06-3221816 Mobil 050-3490512 dan.lillas@netikka.fi

LILLBY UNGDOMSFÖRENING KLACKEN Lördag 28.5 Lördag 11.6 Lördag 25.6 Lördag 2.7 Söndag 17.7 Lördag 30.7 Lördag 20.8

KORSHOLMSGILLET r.f Vi uppträder gärna på olika tillställningar med dansvänlig musik, programmusik och allsång. Årligen besöker vi även pensionärshem i Korsholm, där vi förnöjer de äldre med musik. Vill du veta mera om Korsholmsgillet och boka oss för spelningar, så ta kontakt med ordförande Birgitta Beijar-Österberg tel 0505253072 eller meila: birgitta.beijar-osterberg@korsholm.fi

Säsongsöppning med Clas Löwgrens och Online Band. I puben spelar Dennis Rönngård Sean Banan spelar vid Klacken Som förband spelar The Barbie Family och Nina Lassander med band Midsommardagsdans med Roxie och Nilzons. I puben spelar Kicks Favoriten från ifjol,Björn Rosenström spelar vidKlacken Som förband spelar Face-84 Denna sommarafton dansas det till tonerna av Tommys. I puben spelar Kicks Dansbanden San Marino & Linda och Wilson bjuder på en svängom. I puben spelar Caroline Lillmåns Säsongsavslutning med dansbanden Cavalkad och Titanix från Sverige. På utescenen spelar Two Zides

www.klacken.fi

MAXMODANSIN Fre 8.7.2011 San Marino och Linda Lö 6.8.2011 Nilzons Arr: Kärklax UF r.f. Paviljongen kan också hyras för privata tillställningar, kontakta Ami tel 050-400 5499.

FAGERÖ SOMMAREN 2011 Restaurang • Café • Pizzeria • Simstrand • Småbåtshamn • Beachvolley

25.6 Midsommardans

13.8 Kräftskiva

24.7

10.9 Fagerödans

San Marino & Linda, Jonzons

Skärgårdsdans Elisas (swe), Replay

30.7 Grisfest

Rolandz med Robert Gustafsson Odeos

Band oklart

Drifters (swe), Wilson

1.10 Höstdans

Larz-Kristerz (swe), Online Band

Välkommen

ÖPPETHÅLLNINGSTIDER: 6.5-19.6 helgöppet • 20.6-14.8 Må-To 12-22, Fre-Lö 12-23, Sö 12-22 • 19.8-2.10 helgöppet Söndagar serveras en festlig skärgårdsbuffé och fredagar en trevlig temabuffé!

Restaurang SeaSide • Tel. 06-2252666 • seaside@fagero.fi | Fagerö • Tel. 040 500 7668 • info@fagero.fi • www.fagero.fi

GOD TID

3/2011 – 31

www.netikka.net/farzons Tel. 044-359 1558

Misskärrsvägen 23, Tenala

fr 27.5 fr 10.6 lö 25.6 fr 1.7 lö 23.7 to 28.7 fr 12.8

Äkta dansmusik för alla fester och danser

Som m dan arens ser !

DANS

0400 662 543

20-24 Claes Lövgrens 20-01 Tommys 20-01 Midsommardans med Gigi & Kajo 21-01 Face-84, tjejband från Sverige 21-01 Scotts 20-24 Matz Bladhs 21-01 Streaplers

Ekologiskt kött direkt från grillen. Buffet & ölförsäljning.

Dansa i natursköna Lappfors i sommar Wilson 18.6 och Gents 16.7 Varmt välkomna!

VÄLKOMNA

www.torparrian.com

Dansa till

The Friends Ring: Britt-Marie 050-525 8290 eller Christer 050-467 0864

Dansa till tonerna av Leif Fridolfz

Heidevägen 116 68840 Lappfors www.lappforsuf.sou.fi

Malax Tel. 041- 447 3717

SOMMARDANSA I EMET..! Anne Mattila & Mistral

Sommarens danser iEmet! 14.5 Anne Mattila &Mistral /Onlineband .. 4.6 Roxie / Mats Moller & Koskela ork.

24.6 Exodus / Carisma (ny orkester)

Info. 040 5820441

www.emet.fi

23.7 Elisas (Swe) / Jonzons 13.8 Streaplers (Swe) .. 10.9 Sasongavslutning!

Spelplan 2011 2404 Pörtom 3004 Stjärnhallen 1106 Botniahallen Lions 2406 Molpe paviljong 2506 Fagerö paviljong 0207 Snappertuna 0807 Maxmo Dansbana 0907 Houtskär 1607 Åminne Fp 2007 Malung Dansbandsveckan 3007 Lillby 0608 Ytter-Esse 1308 Tolkis Dansholmen 1510 Sibbo , Wessmansalen

đ?&#x201E;˘đ?&#x201E;˘

32 â&#x20AC;&#x201C; GOD TID

3/2011

SĂ&#x201E;G DET I TONER 21.4 â&#x20AC;&#x201C; 16.10.2011 ti-sĂś 11-17

EKTA

Greta SundstrĂśms CD:n

EkEnĂ¤s musEicEntrum Gustav Wasas Gata 11

5â&#x201A;Ź / 3â&#x201A;Ź under 18 ĂĽr gratis Tisdagar fritt intrĂ¤de

www.raseborg.fi

Elvira, dragspelsklassiker Dansa mĂŠ mej Romantik pĂĽ dragspel Tango o latinska rytmer HĂĽll alla dĂśrrar Ăśppna, visor FĂśr mera info gĂĽ in pĂĽ min hemsida www.gretas.ax Kan bestĂ¤llas via e:mail greta@gretas.ax mobil: 0400 506969

Photo: Robert Seger

Biskopsgatan 17, Ă&#x2026;bo â&#x20AC;˘ tiâ&#x20AC;&#x201C;sĂś 11â&#x20AC;&#x201C;16, ons Ă¤ven 18â&#x20AC;&#x201C;20 www.sibeliusmuseum.abo.fi

LĂś 9.4.2011 Taklax lokalen kl:19.00 Konferencier: Christina Nykamb Husband, live musik: Festingarna, Lars Pantolin m.fl Revysketscher: Taklax revyrĂ¤var Soloartister: Patrick Linman och Daniella LindstrĂśm Country: JB:s West Coast Band, JĂśrn Blomqvist m.fl Instrumental: Balalaika, Antonau Andrei Dans: Linedans

PremiĂ¤r fredagen den 1.7. 2011 kl. 19.00 sĂśndag tisdag onsdag torsdag sĂśndag tisdag onsdag

3.7. 5.7. 6.7. 7.7. 10.7. 12.7. 13.7.

Ă&#x2013;VRIGA FĂ&#x2013;RESTĂ&#x201E;LLNINGAR: onsdag torsdag 14.7. 19.00 16.00 torsdag sĂśndag 17.7. 16.00 19.00 sĂśndag tisdag 19.7. 19.00 19.00 tisdag onsdag 20.7. 19.00 19.00 onsdag torsdag 21.7. 19.00 14.00 torsdag sĂśndag 24.7. 14.00 19.00 lĂśrdag tisdag 26.7. 19.00 19.00

27.7. 28.7. 31.7. 2.8. 3.8. 4.8. 6.8.

Efter fĂśrestĂ¤llningen fortsĂ¤tter servering med mingel 19.00 19.00 16.00 19.00 19.00 19.00 18.00

Pris:15 â&#x201A;Ź / barn 8 â&#x201A;Ź

Boka plats pĂĽ www.taklaxuf.fi Tel: 050-5180 435

ArrangĂśr: Taklax UF

Biljetter: Ă&#x2013;NUF:s kansli tel. (019) 532 412

Lurens, frĂĽn Lovisa centrum 8 km mot LapptrĂ¤sk â&#x20AC;˘ www.lurens.ďŹ Biljetter: Vuxna: 18,-, barn: 10,-, grupper (minst 20 pers.) 15,-/person

ď &#x2019;ď ď &#x201C;ď &#x2026;ď &#x201A;ď ?ď &#x2019; ď &#x2021;ď &#x201C;ď&#x20AC; ď &#x201C;ď ?ď ?ď ?ď ď &#x2019; ď &#x201D;ď &#x2026;ď ď &#x201D;ď &#x2026;ď &#x2019;ď&#x20AC; ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;°ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ą ď ď &#x201C;ď &#x2026;ď &#x201A;ď ?ď &#x2019;ď &#x2021;ď &#x201C;ď&#x20AC; ď &#x201C;ď ?ď ?ď ?ď ď &#x2019; ď &#x2021;ď &#x201C;ď&#x20AC; ď &#x201C;ď ?ď ?ď ?ď ď &#x2019;ď &#x201D;ď &#x2026;ď ď &#x201D;ď &#x2026;ď ď &#x201D;ď &#x2026;ď &#x2019;ď&#x20AC; ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;°ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ą

a svensk en pĂĽ oliga Ă&#x201E;ntlig r t s lĂś ejd Den h

ď &#x2026;ď &#x201D;ď &#x201D;ď&#x20AC; ď ?ď ď &#x2021;ď &#x2030;ď &#x201C;ď &#x2039;ď &#x201D;ď&#x20AC; ď ?ď &#x2022;ď &#x201C;ď &#x2030;ď &#x2039;ď&#x192;&#x201E;ď &#x2013;ď &#x2026;ď &#x17D;ď &#x201D;ď &#x2122;ď &#x2019;ď&#x20AC; ď &#x2020;ď&#x192;&#x2013;ď &#x2019;ď&#x20AC; ď &#x201A;ď&#x192;&#x2026;ď &#x201E;ď &#x2026;ď&#x20AC; ď &#x201C;ď &#x201D;ď ?ď &#x2019;ď ď&#x20AC; ď ?ď &#x192;ď &#x2C6;ď&#x20AC; ď &#x201C;ď ?ď&#x192;&#x2026;

Text: Timo Parvela Dram., regi och musik: Katriina Honkanen Ă&#x2013;vers: Pasi Hiihtola

PĂĽ Diana-scen i Helsingfors 12.3.-7.5. Ella har roliga vĂ¤nner, en trevlig klass, och en konstig lĂ¤rare. Allt skulle vara ganska bra, fĂśrutom att Pate antagligen stannar pĂĽ klassen och lĂ¤raren antagligen kommer att bli vrĂ¤kt frĂĽn sin bostad. Pate kan nĂ¤mligen inte multiplikationstabellen, han anser att en blivande rockstjĂ¤rna inte behĂśver den. Den kan ju hans manager lĂ¤ra sig istĂ¤llet. LĂ¤raren hotas att bli vrĂ¤kt fĂśr att hans hundar ylar pĂĽ natten, och disponenten pĂĽ dagen. Till all tur hittar Tompa pĂĽ lĂśsningen. Tompa Ă¤r ett geni.

Teater pĂĽ tvĂĽ sprĂĽk i tvĂĽ stĂ¤der

av L. Frank Baum â&#x20AC;˘ Manus & regi: Bobo LundĂŠn â&#x20AC;˘ Musik: Teddy Granroth â&#x20AC;˘ Scenografi: Petri

ď ´ď Ż ď&#x20AC;łď&#x20AC;°ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ś ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď ´ď Ż ď&#x20AC;łď&#x20AC;°ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ś ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď Źď&#x192;ś ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď Źď&#x192;ś ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď łď&#x192;ś ď&#x20AC;łď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď łď&#x192;ś ď&#x20AC;łď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď Żď Żď Žď Ž ď&#x20AC;śď&#x20AC;śď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď ´ď Ż ď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď ´ď Ż ď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž

Unga TeaTern, Diana-scenen Skillnadsgatan 7, 00130 Helsingfors info@ungateatern.fi â&#x20AC;˘ www.ungateatern.fi Biljetter: 12 â&#x201A;Ź, gruppbiljetter till morgonfĂśrestĂ¤llning 9/8 â&#x201A;Ź, tfn (09) 8620 8200

ď Źď&#x192;ś ď Źď&#x192;ś ď łď&#x192;ś ď łď&#x192;ś ď ´ď Šď ł ď ´ď Šď ł ď Żď Żď Žď Ž ď ´ď Ż ď ´ď Ż

ď&#x20AC;šď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;šď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;°ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;°ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;˛ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;˛ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ł ď&#x20AC;ąď&#x20AC;łď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;łď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;´ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;´ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ

ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž

ď Żď Żď Žď Ž ď ´ď Ż ď ´ď Ż ď Źď&#x192;ś ď Źď&#x192;ś ď łď&#x192;ś ď łď&#x192;ś ď ´ď Šď ł ď ´ď Šď ł

ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;°ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;°ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;ąď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;ąď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;ł ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;łď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;łď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;´ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;´ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;´ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;śď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;śď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ

ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž

ď Żď Żď Žď Ž ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď ´ď Ż ď ´ď Ż ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;¸ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;¸ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď łď&#x192;ś ď&#x20AC;łď&#x20AC;ąď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď łď&#x192;ś ď&#x20AC;łď&#x20AC;ą ď&#x20AC;łď&#x20AC;ąď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ˇ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC;Ž ď ´ď Šď ł ď ´ď Šď ł ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;Žď&#x20AC;Žď&#x20AC;¸ď&#x20AC;¸ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď Żď Żď Žď Ž ď&#x20AC;łď&#x20AC;Žď&#x20AC;¸ ď&#x20AC;łď&#x20AC;Žď&#x20AC;¸ ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;Ž

ď &#x201A;ď &#x2030;ď &#x152;ď &#x160;ď &#x2026;ď &#x201D;ď &#x201D;ď &#x2026;ď &#x2019;ď&#x20AC; ď&#x192;Ąď&#x20AC; ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;Żď&#x20AC;ąď&#x20AC;˛ď&#x20AC; ď Ľď ľď ˛ď Żď&#x20AC;Źď&#x20AC; ď §ď ˛ď ľď °ď °ď ˛ď Ąď ˘ď Ąď ´ď ´ď&#x20AC; ď ď Šď Žď&#x20AC;Žď&#x20AC; ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;°ď&#x20AC; ď °ď Ľď ˛ď łď&#x20AC;Ž ď &#x201A;ď &#x2030;ď &#x152;ď &#x160;ď &#x2026;ď &#x201D;ď &#x201D;ď &#x2026;ď &#x2019;ď&#x20AC; ď&#x192;Ąď&#x20AC; ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;Żď&#x20AC;ąď&#x20AC;˛ď&#x20AC; ď Ľď ľď ˛ď Żď&#x20AC;Źď&#x20AC; ď §ď ˛ď ľď °ď °ď ˛ď Ąď ˘ď Ąď ´ď ´ď&#x20AC; ď ď Šď Žď&#x20AC;Žď&#x20AC; ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;°ď&#x20AC; ď °ď Ľď ˛ď łď&#x20AC;Ž ď &#x2020;ď&#x192;&#x2013;ď &#x2019;ď &#x2039;ď&#x192;&#x2013;ď ? ď Šď Łď Ť ď Ľď ´ ď&#x20AC;Žď Śď Šď&#x20AC; ď&#x20AC; ď Śď ˛ ď&#x20AC; ď &#x152; ď ľď Łď Ťď Ąď Žď&#x20AC; ď&#x20AC;¨ď&#x20AC;Ťď Ľ ď ¸ď ° ď&#x20AC;Žď Ą ď śď § ď&#x20AC;Žď&#x20AC;Š ď &#x2020;ď&#x192;&#x2013;ď &#x2019;ď &#x2039;ď&#x192;&#x2013;ď ?ď&#x20AC;şď&#x20AC;şď&#x20AC; ď&#x20AC; ď &#x17D;ď Ľď ´ď &#x201D; ď&#x20AC; ď&#x20AC; ď &#x17D;ď Ľď ´ď &#x201D;ď Šď Łď Ť ď Šď Łď Ťď Ľď ´ ď Ľď ´ď&#x20AC;Žď Śď Šď&#x20AC; ď&#x20AC; ď Śď ˛ ď&#x20AC;Žď Śď Šď&#x20AC; ď&#x20AC; ď Śď ˛ď&#x20AC;Žď&#x20AC;Žď&#x20AC; ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ľď&#x20AC;Ź ď&#x20AC; ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ľď&#x20AC;Źď&#x20AC; ď &#x152; ď&#x20AC; ď &#x152;ď ľď Łď Ťď Ąď Žď&#x20AC; ď&#x20AC;¨ ď&#x20AC;Ťď Ľď ¸ď ° ď ¸ď °ď&#x20AC;Žď Ą ď&#x20AC;Žď Ąď śď § ď śď §ď&#x20AC;Žď&#x20AC;Š ď &#x201A;ď ?ď &#x2039;ď &#x17D;ď &#x2030;ď &#x17D;ď &#x2021;ď&#x20AC; ď&#x20AC; ď ´ď Ľď Źď&#x20AC;Ž ď&#x20AC; ď&#x20AC;°ď&#x20AC;śď&#x20AC;°ď&#x20AC;°ď&#x20AC;ď&#x20AC;ąď&#x20AC;˛ď&#x20AC;ľď&#x20AC;ľď&#x20AC;°ď&#x20AC; ď Śď ˛ ď Ąď ˛ ď ¤ď&#x20AC;Žď&#x20AC; ď&#x20AC;šď&#x20AC;ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ˇď&#x20AC; ď&#x20AC; ď&#x20AC;¨ď&#x20AC;°ď&#x20AC;Źď&#x20AC;śď&#x20AC;śď&#x20AC; ď Ľď&#x20AC;Żď ď Šď Žď&#x20AC;Š ď &#x201A;ď ?ď &#x2039;ď &#x17D;ď &#x2030;ď &#x17D;ď &#x2021;ď&#x20AC; ď&#x20AC; ď ´ ď Ľď Źď&#x20AC;Žď&#x20AC; ď&#x20AC;°ď&#x20AC;śď&#x20AC;°ď&#x20AC;°ď&#x20AC;ď&#x20AC;ąď&#x20AC;˛ď&#x20AC;ľď&#x20AC;ľď&#x20AC;°ď&#x20AC; ď Śď ˛ ď&#x20AC; ď&#x20AC;°ď&#x20AC;śď&#x20AC;°ď&#x20AC;°ď&#x20AC;ď&#x20AC;ąď&#x20AC;˛ď&#x20AC;ľď&#x20AC;ľď&#x20AC;°ď&#x20AC; ď Śď ˛ď&#x20AC;Žď&#x20AC;Žď&#x20AC; ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ľď&#x20AC; ď ś ď&#x20AC; ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;Žď&#x20AC;ľď&#x20AC; ď śď Ąď ˛ ď Ąď ˛ď ¤ ď &#x201A;ď ?ď &#x2039;ď &#x17D;ď &#x2030;ď &#x17D;ď &#x2021;ď&#x20AC; ď&#x20AC; ď ´ď Ľď Źď&#x20AC;Ž ď &#x2021;ď &#x2019;ď &#x2022;ď ?ď ?ď &#x2026;ď &#x2019; ď&#x20AC;°ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;´ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ľď&#x20AC;°ď&#x20AC;łď&#x20AC;ľď&#x20AC; ď śď Ąď ˛ď ¤ď&#x20AC;Žď&#x20AC; ď&#x20AC;šď&#x20AC;ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ś ď &#x2021;ď &#x2019;ď &#x2022;ď ?ď ?ď &#x2026;ď &#x2019;ď&#x20AC; ď&#x20AC; ď&#x20AC;Śď&#x20AC; ď &#x2030;ď &#x17D;ď &#x2020;ď ?ď&#x20AC; ď&#x20AC;Śď&#x20AC; ď &#x2030;ď &#x17D;ď &#x2020;ď ?ď&#x20AC; ď&#x20AC;°ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;´ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ľď&#x20AC;°ď&#x20AC;łď&#x20AC;ľď&#x20AC; ď śď Ąď ˛ď ¤ď&#x20AC;Žď&#x20AC; ď&#x20AC;šď&#x20AC;ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ś ď &#x2021;ď &#x2019;ď &#x2022;ď ?ď ?ď &#x2026;ď &#x2019;ď&#x20AC; ď&#x20AC;Śď&#x20AC; ď &#x2030;ď &#x17D;ď &#x2020;ď ?ď&#x20AC; ď&#x20AC;°ď&#x20AC;ąď&#x20AC;šď&#x20AC;ď&#x20AC;˛ď&#x20AC;´ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ľď&#x20AC;°ď&#x20AC;łď&#x20AC;ľď&#x20AC; ď śď Ąď ˛ď ¤ď&#x20AC;Žď&#x20AC; ď&#x20AC;šď&#x20AC;ď&#x20AC;ąď&#x20AC;ś ď ď &#x2019;ď &#x2019;ď&#x20AC;Žď&#x20AC; ď &#x2013;ď&#x192;¤ď łď ´ď Žď šď Źď&#x192;¤ď Žď ¤ď łď Ťď Ąď&#x20AC; ď &#x2022;ď Žď §ď ¤ď Żď ď łď ˛ď Šď Žď §ď Ľď Žď&#x20AC; ď &#x2013;ď &#x17D;ď &#x2022;ď &#x2019; ď ď &#x2019;ď &#x2019;ď&#x20AC;Žď&#x20AC; ď &#x2013;ď&#x192;¤ď łď ´ď Žď šď Źď&#x192;¤ď Žď ¤ď łď Ťď Ąď&#x20AC; ď &#x2022;ď Žď §ď ¤ď Żď ď łď ˛ď Šď Žď §ď Ľď Žď&#x20AC; ď &#x2013;ď&#x192;¤ď łď ´ď Žď šď Źď&#x192;¤ď Žď ¤ď łď Ťď Ąď&#x20AC; ď &#x2022;ď Žď §ď ¤ď Żď ď łď ˛ď Šď Žď §ď Ľď Žď&#x20AC; ď &#x2013;ď &#x17D;ď &#x2022;ď &#x2019; ď ď &#x2019;ď &#x2019;ď&#x20AC;Žď&#x20AC; ď &#x2013;ď&#x192;¤ď łď ´ď Žď šď Źď&#x192;¤ď Žď ¤ď łď Ťď Ąď&#x20AC; ď &#x2022;ď Žď §ď ¤ď Żď ď łď ˛ď Šď Žď §ď Ľď Žď&#x20AC; ď &#x2013;ď &#x17D;ď &#x2022;ď &#x2019;

ď &#x2014;ď &#x2014;ď &#x2014; ď&#x20AC;Žď &#x2019; ď ď &#x201C;ď &#x2026;ď &#x201A;ď ?ď &#x2019; ď &#x2021;ď&#x20AC;Žď ?ď &#x2019; ď &#x2021;ď&#x20AC;Żď ?ď &#x161; ď &#x2014;ď &#x2014;ď &#x2014;ď&#x20AC;Žď &#x2019; ď&#x20AC;Žď &#x2019;ď ď &#x201C;ď &#x2026;ď &#x201A;ď ?ď &#x2019; ď ď &#x201C;ď &#x2026;ď &#x201A;ď ?ď &#x2019;ď &#x2021;ď&#x20AC;Žď ?ď &#x2019; ď &#x2021;ď&#x20AC;Žď ?ď &#x2019;ď &#x2021;ď&#x20AC;Żď ?ď &#x161;

GOD TID BOKHYLLAN

Danskväll

Mamma lever! Ett fatalt missförstånd drabbade

Eva S. Lassus-Paavolainen och hennes mamma i artikeln Tid att se tillbaka, skriva om sitt liv i God Tid nummer 2, på sidan12 i satsen ”... när hemgården tömdes efter Evas mammas död”.

Det var efter Evas mosters död den gamla hemgården tömdes. Mamma Sally Lassus lever i högsta grad och fyller 88 år i maj. Jag ber ödmjukt om ursäkt för felet!

3/2011 – 33

Hedra minnet av din kära. Genom att använda Cancerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Onsdagen den 6 april kl.19–22 med e-BAND

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar.

MAJ-BRITT PARO

Kontakta oss: tel. (09) 1353 3256 lahjoitukset@cancer.fi www.cancer.fi

Eva S. LassusPaavolainen med föräldrarna Sally och Nils Lassus´ bröllopsfotografi.

På AV, Annegatan 26, kl 18.30–22 Inträde: 10 € Arr. Sams, samarbetsorgan för Helsingforsföreningarna och SPF Mellannyland Danskvällen stöds av: Arbetets Vänner, Aktia, Folkhälsan, Helsingfors stad, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

Tryggare kan ingen vara Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN

kyrkligt arbete − ta kontakt.

för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Håkan Anttila, tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

juridiska tjänster

JURISTBYRÅ BERNDT HOLMSTRÖM Tidsbeställning:0440 471 235 Centralgatan 79, 10300 Karis

optiker

Senatorns Köpcenter 09-298 1927

SUDOKU 6

3 5

6 5 3 5 1 4 7

7 3 5

Optisk specialaffär

Lösningen finns på följande sida.

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

5 6 7

Kungsg. 8, Ekenäs Köpmansg. 4, Karis Tfn 019-246 2949 Tfn 019-230 161

8 9 4

Fullständig glasögonservice Ögonläkartjänster

6 5 7 8 1 9 2 6 9

beställningsbussar CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers. Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

34 – GOD TID

3/2011

Hedvig Sofiahemmet

har två nyrenoverade fasader. Till sommaren skall vi iståndsätta och förbättra gården vid Djurgårdsvägen med gångväg, gräsmatta och prydnadsträd. Vi hoppas på ditt stöd till förbättringarna (bankkonto FI434055 0010 119887). Mia Löflund (050-439 1665) berättar gärna om stiftelsen, Björn Sundqvist (010 617 8202) om huset och Johanna BörmanLångström (0500-924 948) om boendeplatser. Tack för ditt bidrag! Hedvig Sofiahemmet i Helsingfors, ett servicehus för äldre. Se vår hemsida: www.hedvigsofiahemmet.fi

Jag – en sökare – Jag har blivit en sökare, sade damen i fyrans spårvagn. – Jaså, har du blivit religiös, svarade mannen på damens konstaterande. – Nej inte så, men hela min tillvaro har blivit ett enda letande efter borttappade saker, sade damen uppgivet. Ovanstående anekdot ur det levande livet berättade Per-Erik Lönnfors för de månghövdade deltagarna i litteraturkretsen i Borgå. Per-Erik eller ”Peje” var vidtalad för att presentera sina memoarer Vändpunkter med undertiteln Mitt liv som drama. Förvisso, en intressant bok i likhet med Pejes öppenhjärtiga bidrag i antologin Med ålderns rätt. Men hur det nu var så blev historien om den sökande damen som ett mantra. Det handlade om igenkännandets glädje och om hur vardagen ter sig för många av oss som är inne i den tredje åldern. En härlig ålder förresten! En av God Tids nyengagerade kolumnister som nyligen var konferencier eller moderator för Runebergs kvällsfesten den 5 februari i Borgå sade att han med tilltagande ålder tar sig friheten att säga precis vad han tycker och tänker. Men detta att leta efter försvunna saker är ett

Tel. 010-2569843, 010-2569845

välbekant faktum inte bara för äldre årgångar utan också för personer mitt uppe i livet. En av de sistnämnda, knappt fyllda 30 år, berättade hur hon hela dagen hade letat efter sin försvunna telefon för att slutligen hitta den i korgen bland smutstvätt. – Du kunde ju ha haft någon att ringa till dig, rådde jag henne. Men det hade hon inte tänkt på.

att du lånade den åt någon? Alltså, tar du till den gamla vattenpannan. I väntan på att vattnet ska koka upp läser du dagstidningen. Det osar bränt i köket. Du hade glömt att fylla kärlet med vatten. Medan du reparerar det misstaget vädrar du i köket för att så fortsätta med dödsannonserna i avisan. I det skedet har du förlagt dina glasögon. Du gör dig i ordning för den obligatoriska rundan som heter stadsärenden eller om du bor på landet byaärenden. Eller kanske bara ärenden eftersom byarna numera är bortrationaliserade. Om du är bilburen så konstaterar du snabbt att du har förlagt bilnycklarna. Och när du väl hittar dem så har du glömt att tanka bilen. Förresten är bilen begravd under snömassorna som har vräkt över den under natten. Snön har dessutom tornat upp sig vid ytterdörren. Du storhandlar i supermarketen som har ersatt din gamla närbutik. Det är långa köer i kassan. När du äntligen har radat upp dina varor och ska betala så konstaterar du att plånboken har blivit hemma. Såhär gestaltar sig din dag och inte bara dagen som

är utan så var det också i går och antagligen blir det så i morgon. Jag – en sökare!

BENITA AHLNÄS

Skribenten är bibliotekarie, frilansjournalist och auktoriserad turistguide i Borgå.

Men, kära läsare, känns scenariet igen? Du vaknar

förhoppningsvis utsövd efter natten. Det första du gör är att koka dig en kopp kaffe. Du hittar inte den elektriska kaffekokaren. Vad det möjligen så

En gåva för livet. Gör ett testamente.

Har du

Lust att skriva och skapa Axxell City ordnar hösten 2011 i samarbete med Svenska pensionärsförbundet en inspirationskurs i ord och bild. Kursen kräver inga förkunskaper eller dator. Vi hjälper varandra att hitta vår skaparlust. Vi skriver och gör enkla bildövningar och ser vad som händer i mötet mellan ord och bild. Max 10 deltagare. Kursledare är bildkonstnär Magdalena Åberg och skrivarkurslärare Åsa Stenvall-Albjerg. Kursdagar: 20–21.10 och 24–25.11 kl. 9.30–16. Kursplats: G18, Georgsgatan 18, Helsingfors i ateljén. Kurspris: 200 €. Den som vill veta mera kan kontakta kursledaren, e-post: asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0290 017722. Sista ansökningsdag 1.9.2011. Ansökan görs på www.axxell.fi/city eller till kursledaren Åsa Stenvall-Albjerg.

Gå in på adressen adressen www.rodakorset.fi/testament www.rodakorset.fi/testament ring 020 020 701 701 2000. 2000. eller ring

Röda Korset

SUDOKULÖSNING

GOD TID

3/2011 – 35

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 18 mars 2011. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ...................................................................... Adress: ..................................................................... .................................................................................. A V B O R R Ö O T S

P R R OT L Ö T R A S S OT T S I N A D O N I I R A N E N G T A F S Å L T E K NO L O S K A L T A S T I L T A R I R R A S NA R K A T T

E S A I A S

A S S

A L U A E N R E R A R B A R BE T O U N

O G I N F A R Ä R N O A V A S G Ä O R N A GR E T R E R

T A R M E O R S ED D U A O L N S NÖ L E A M E D B O R G S ÅD D A T A I P S GR A T G L OO I A T S L N A T L E D A F T Ö V Y R G A N S A N K E RN A D D A N D S Å T UN D A R A R K NS A T AK T

Vinnare i krysset i nr 2/2011

I L A S T A

N A T T A X A

O R G L A R

S I L A D E

S A G T

A R E A

Ann-Mari Gammelgård, Vasa Gigi Lindblom, Hangö Siv Nordell, Kimito Carita Vesterbacka, Björneborg Finn Voss-Lagerlund, Esbo Vi fick in 261 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare!

S K I R L U R E N S

36 â&#x20AC;&#x201C; GOD TID

3/2011

Seniorernas favorit Sittriktiga â&#x20AC;&#x153;Assensâ&#x20AC;?

1196â&#x201A;Ź 644â&#x201A;Ź 1140,615,592â&#x201A;Ź 893â&#x201A;Ź 567,852,- Â 180â&#x201A;Ź Â?

169,-

Â Â?Â?Â?Â?Â ÂÂ&#x20AC; Â?Â?Â?Â&#x201A;Â Â&#x192;Â&#x201E;Â?Â?Â&#x2026;

Â&#x2020; Â&#x2021; Â&#x2C6; Â&#x2030; Â&#x2C6;

Att lĂ¤ra sig att fĂśrlora â&#x20AC;Ś DethĂ¤r med idrott kan man naturligtvis ha de mest

motstridiga uppfattningar om. Men det gĂĽr inte att fĂśrneka att idrotten som medborgarrĂśrelse Ă¤r stor. DĂĽ innefattar jag i begreppet idrott alla aktiva, frĂĽn juniorer till seniorer, oldgirls och oldboys, frĂĽn rĂśdkindade motionĂ¤rer till stjĂ¤rnidrottens laboratorieprodukter. Och utĂśver dem som springer pĂĽ banor och hoppar i hallar har vi bataljoner av funktionĂ¤rer, fĂśrbundsfolk, fĂśreningsledare och fĂśrĂ¤ldrar, som Ă¤gnar den stĂśrsta delen av sitt liv ĂĽt att leva med, fĂśr och i idrotten. SĂĽ har vi ocksĂĽ den stora publiken, nĂĽgra hundra vid ett litet lokalt evenemang, hundratusen och mera pĂĽ de monumentala vĂ¤rldsarenorna. Via TV nĂĽr idrotten dessutom en betydande del av hela mĂ¤nskligheten, slutsumman kan man inte ens rĂ¤kna fram. Ă&#x201E;r det bra sĂĽhĂ¤r? Som oftast i livet kan man svara bĂĽde ja och nej.

Idrottens belackare â&#x20AC;&#x201C; det finns ju mĂĽnga som

GOD TID

utkommer nĂ¤sta gĂĽng den 1 april. Material till nummer 4/2011 bĂśr finnas pĂĽ redaktionen senast den 21 april. Vi tar gĂ¤rna emot redaktionellt bidrag frĂĽn pensionĂ¤rsfĂśreningar och enskilda. Utgivningstidtabell fĂśr resten av 2011 Utgivningsdag 6.5 10.6 26.8 30.9 4.11 9.12

Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9

PE-HĂ&#x2026; I BACKSPEGELN

Deadline 21.4 27.5 12.8 16.9 21.10 25.11

direkt hatar all sport â&#x20AC;&#x201C; men ocksĂĽ kritiska betraktare bland entusiasterna, har fĂśr lĂ¤nge sedan insett att i synnerhet pengar och droger har fĂśrt in centrala delar av idrotten pĂĽ vidriga villovĂ¤gar. BĂ¤gge fenomenen Ă¤r bara sĂĽ svĂĽra att kontrollera. KapplĂśpningen mellan smarta drogtillverkare och dopningsgranskarna tar aldrig slut sĂĽ lĂ¤nge det finns en enda medicinfabrik kvar pĂĽ detta klot. Ă&#x201E;n pengarna dĂĽ? Jo, gĂśr man ett bra jobb sĂĽ ska man naturligtvis fĂĽ betalt. Men inte hur mycket som helst. De stĂśrsta stjĂ¤rnorna i golf, tennis, ishockey m.fl. Ăśvningar fĂśrtjĂ¤nar ju mera Ă¤n vad dagens industripampar plockar in av otillstĂ¤ndiga optioner etc. Ingen behĂśver sĂĽ mycket pengar!

Ă&#x2026;tminstone inte sĂĽ lĂ¤nge alltfĂśr mĂĽnga svĂ¤lter, bĂĽde hĂ¤r hemma och ute i vĂ¤rlden. Men idrotten Ă¤r inte bara ond, fĂśrstĂĽs. Den Ă¤r

fostrande, inte bara rent fysiskt. Att delta i idrott betyder att man bĂśr fĂślja regler, nĂĽgot som alltfĂśr mĂĽnga medborgare kapitalt har missat. Man lĂ¤r sig att spelet â&#x20AC;&#x201C; och dĂ¤rmed samhĂ¤llet â&#x20AC;&#x201C; har vissa normer att fĂślja om man vill nĂĽ ett mĂĽl och ett resultat. Fair play Ă¤r ett begrepp frĂĽn engelskan som har blivit ett ideal fĂśr all sund idrott, ett annat Ă¤r fighting spirit, att inte ge upp en Ă¤del tĂ¤vlan med rena medel â&#x20AC;Ś Det Ă¤r skĂśnt, ljuvligt, hĂ¤rligt fĂśr den som vinner, i fĂśrsta hand en aning bittert och surt fĂśr den som fĂśrlorar. Ă&#x201E;ndĂĽ vill jag hĂ¤vda att det faktum att man fĂśrlorar ibland hĂśr till de bĂ¤sta och mest lĂ¤rorika elementen inom idrotten. I fĂ¤ders spĂĽr fĂśr framtids segrar stĂĽr det helt visst fĂśrpliktande pĂĽ Vasaloppets mĂĽlduk i Mora. Men det verkliga vardagslivet Ă¤r inte bara segrar. Vi drabbas alla av fĂśrluster nĂĽgon gĂĽng, sorger, bakslag, motgĂĽngar. DĂĽ gĂĽr det inte att fĂśr eviga tider grĂ¤va ner sig och grĂ¤ma sig i grĂĽt. DĂĽ Ă¤r det viktigt att kunna repa sig, att komma igen, att tillĂ¤mpa det som jag tycker Ă¤r bland det viktigaste i idrottens pedagogik, att lĂ¤ra sig att fĂśrlora â&#x20AC;Ś

P-H. NYMAN

Trivsam samvaro pĂĽ

BALTIC PRINCESS!

Studio55-avgĂĽngar varje tisdag! Programmet Ă¤r skrĂ¤ddarsytts fĂśr att passa i synnerhet ĂĽt seniorer. PĂĽ temakryssningarna med bra musik och kĂ¤nda finlĂ¤ndska artister Ă¤r det omĂśjligt att inte trivas. Eki Liikanen ja Eija Kantola (5.4., 10.5.) Marion Rung & Vieno Kekkonen (26.4.) Risto Nevala, Marko LĂ¤msĂ¤ ja Jukka Hallikainen (12.4., 24.5.) Markku Aro (3.5.) Eino GrĂśn (17.5.) Dansmusik av mĂĽnga stjĂ¤rnartister utlovas! FĂśr nĂ¤rmare information om programmet, www.tallink.fi/viihde

t.ex

38â&#x201A;Ź

/pers.

I priset ingĂĽr lunchbuffĂŠ inklusive mĂĽltidsdrycker

FĂ&#x2013;RFRĂ&#x2026;GNINGAR OCH BOKNINGAR, KONTAKTA RESEBYRĂ&#x2026;N ELLER TALLINK SILJAS MĂ&#x2013;TESOCH GRUPPFĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;LJNING TFN 010 804 123 MĂ&#x2026;â&#x20AC;&#x201C;FRE 8â&#x20AC;&#x201C;17. 010-samtal: FrĂĽn fast telefonnĂ¤t 8,32 cent/samtal + 5,98 cent/min, frĂĽn mobiltelefon 8,32 cent/samtal +17,12 cent/min BegrĂ¤nsat antal platser. RĂ¤tten till Ă¤ndringar fĂśrbehĂĽlles.

I priset ingĂĽr: lunchbuffĂŠ inklusive mĂĽltidsdrycker och resa i B2-hytt. GĂ¤ller: mĂĽâ&#x20AC;&#x201C;ti-avgĂĽngar t.o.m. 31.5.2011, dĂĽ gruppen bestĂĽr av minst 10 betalande pers./bokning.

Tidtabell Helsingforsâ&#x20AC;&#x201C;Tallinnâ&#x20AC;&#x201C;Helsingfors HELSINGFORS

TALLINN

18.30

22.00

16.30

13.00