God Tid 3/2006 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID 3/2006 – 1

GOD TID

NR 3 7.4.2006 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 34 MARIT BJÖRKBACKA

LEDARE Kommunerna borde svälja den bittra drycken och acceptera ett statligt ingripande i hanteringen av den kommunala ekonomin, när det är fråga om kommuninvånarnas bästa. För förbundet är det viktigt att följa med, ha en klar åsikt och en god handlingsplan, när det gäller att försvara pensionärernas berättigade krav på god vård i rätt tid, skriver förbundsordförande Samuel Lindgrén SIDAN i ledaren.

Österbottningar möttes i Larsmo Österbottniska distriktets ordförande Torolf Fröjdö riktade fokus på två just nu viktiga angelägenheter att hålla uppsikt över. Den ena är kommun- och strukturreformen, som inom de närmaste veckorna skall lämna regeringsbordet. Den andra gäller statens rambudget för regeringsperioden 2007–2011. Distriktet höll sitt vårmöte i Larsmo SIDAN den 23 mars.

– Människor är rädda för det nya, men när man kommer över rädslan kan vem som helst lära sig systemet, säger Rabbe Högström som säljer och installerar digitala mottagare.

Pensionärerna hänger med i IT-utvecklingen

Är vi klara för digi-tv? Åtgången på digitala mottagare är nu stor i elektronikaﬀärerna och prisen på boxarna har sjunkit. I slutet av augusti år 2007 slutar de analoga tv-sändningarna och tv-kanalerna går endast att se genom en digitalmottagare. Många i dagens samhälle känner en viss uppgivenhet inför den nya tekniken och skjuter upp inköpet av mottagaren. Det kan dock löna sig att i god tid bekanta sig med digiboxen så att inte tv-rutan blir svart då övergången till digitala tv-sändningar sker. Elektronikaﬀärerna har också en installationsservice men som allt annat i dag så kostar den. SIDORNA

10–11

Medlemmarna i SPF:s föreningar är ﬂitiga användare av mobiltelefoner och datorer visar en undersökning som Nokia låtit göra tillsammans med förbundet. SIDORNA

8–9

Danskvällen fick godkänt betyg ”Bra initiativ, fortsätt bara!” Danskvällen i Helsingfors ﬁck gott betyg i en enkät. SIDAN

2 – GOD TID 3/2006 LEDARE

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Nordea 157230-395236 Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo 800012-1203958

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.ﬁ Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

Tekniska problem

Ger staten kommunerna misstroende?

ör omkring 15 år sedan tog staten bort sitt överinseende och kontrollen av hur kommunerna skötte de lagstadgade förpliktelserna mot invånarna beträﬀande bl.a. undervisning, hälso-och sjukvård och socialvård. Det innebar att s.k. riktade anslag inte mera fanns utan allt innehölls i en klumpsumma .De senaste åren har vissa statsanslag riktats till klart preciserade sektorer som har blivit eftersatta i kommunernas prioriteringar. Kommunerna har knorrat över detta. De har tagit det som ett underkännande av deras kompetens. I stället för direkt kontroll har staten uppgjort kriterier för hur servicen skall ordnas. De har närmast haft status av anvisningar. Senare har staten beslutat om s.k. garantier. Ett exempel är hälsovårdsgarantin som stipulerar inom vilken tid man skall ha rätt att komma till läkare, inom vilken tid till specialist och inom vilken tid till behandling. Nu tycks det föras en diskussion i statliga organ om att styrningen från statens sida måste bli starkare. Orsaken skulle vara att kommunerna inte har uppfyllt villkoren i garantierna. Det är bra att sakerna granskas. Det är ju fråga om medborgarnas väl och ve. Ändå måste man fråga om staten så enkelt kan skjuta problemen ifrån sig. Under många år i följd har staten genom sina beslut om skattelättnader undergrävt kommunernas ekonomi. Först de senaste åren har kommunerna kompenserats till fullo för detta bortfall. Samfundsskatten har

omfördelats, vilket inte minst storstäderna har förlorat på.

an brukar hänvisa till tekniska problem när inte allting fungerar på rätt sätt, i rätt tid eller riktiga sammanhang. Det där uttrycket passar också för äldre mänskor som inte har vuxit upp med tekniska rackerier. Beskrivningar har liten text och invecklade förklaringar. Då kan det gå som för en dam som berättade att hon hade tryckt på alla knappar på sin digibox men rutan var ändå svart. Det uppkommer kanske med tiden en ny yrkesgrupp, tekniska seniorhandledningskonsulter eller något ännu ﬁnare. Och dyrare.

Specialforskaren vid Stakes (Forskningsoch utvecklingscentralen för socialoch hälsovård) Timo Karjalainen påpekade i en föreläsning vid pensionärs- organisationernas samarbetsdelegations (VENK) seminarium nyligen att reformer alltid borde förses med en kostnadsutredning och en plan för hur reformen skall ﬁnansieras. Som exempel tog han vårdgarantin för socialvården. I värsta fall kan den vara och förbli en pappersreform åtminstone till vissa delar. Därför att det inte ﬁnns någon “prislapp”. Man har ändå skäl att tro att det inte kan vara så illa. Då skulle nämligen tanken på att ha riktade statsstöd till kommunerna inte ha väckts. Man skall inte glömma att vårdkriterierna är viktiga för kommunerna också vid uppgörandet av kvalitetskrav för upphandlingar från privata vårdproducenter.

Det ﬁnns långt gångna planer på att

man skall kunna rösta elektroniskt i allmänna val. Grankulla hör till de orter som är föreslagna till försökskommuner. Man kan ställa många frågor inför denna nyordning. Den som har suttit i kommunala centralvalnämnder känner väl till att många röster kasseras främst i förhandsröstningarna på grund av att valfunktionärerna har begått formfel. En invändning som man kan göra mot en elektronisk röstning är frågan om valhemligheten. Om man skall få rösta från sitt hem behövs det någon tekniskt sakkunnig som hjälper den osäkra datoranvändaren. Det får inte sluta så att farfar och farmor eller morfar och mormor ber sin tekniskt skickliga sonson , dotterson, sondotter eller dotterdotter att pressa in de rätta kandidatnumren i deras ställe.

Kommunerna borde svälja den bittra

drycken och acceptera ett statligt ingripande i hanteringen av den kommunala ekonomin, när det är fråga om kommuninvånarnas bästa. För förbundet är det viktigt att följa med, ha en klar åsikt och en god handlingsplan, när det gäller att försvara pensionärernas berättigade krav på god vård i rätt tid. Gentemot både staten och kommunerna. SAMUEL LINDGRÉN förbundsordförande

SAMUEL LINDGRÉN

GOD TID Ansvarig utgivare: Samuel Lindgrén Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Redaktionens sekreterare: Marina Andersson-Rahikka (prenumerationer) tfn 09-72 888 211 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.fi Prenumerationspris 16 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

7 april

DANSKVÄLL i Arbetets Vänners lokal i Helsingfors.

26 april

SPF:S VÅRMÖTE i Majvik, Kyrkslätt. Se följande sida

3 maj

Rådplägningsdag för ÄLDRERÅDEN i Svenskﬁnland. Se God Tid nr 2, sidan 6

10 maj

Seminarium för seniorbilister i Kimito. Se följande sida

15–18 maj

Kulturresa till S:T PETERSBURG.

13 juni

”Överens” friluftsdag i Kyrkslätt. Östnyländska distriktets sommarfest i Rönnäs. Se sidan 13

14–18 augusti

Kuggomveckan. Se nästa God Tid

20 september

Resa till Schweiz och Genèvesjön. Se följande sida Kryssningen ”Seniorskeppet”. Se sidan 8

n ata sg

9–11 oktober

NU! Pensionärsjippo på GT18 i Helsingfors. Se nästa God Tid

n BUSSTATIONEN ata sg FORUM KAMPENS n o METROSTATION Sim rik

24–28 september

Västnyländsk traﬁkdag. Se nästa God Tid

JÄRNVÄGSSTATIONEN

n ge vä eim erh

6 augusti

24 augusti

Den nya postadressen är Svenska pensionärsförbundet rf Pb 129 00101 Helsingfors Besöksadressen är Annegatan 25 A, 3 våningen Helsingfors Telefon- och faxnumren är de samma som tidigare, likaså e-postadresserna.

d Fre

Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

Östnyländska distriktets årsmöte. Se sidan 13

. sg org Ge tan ga ne An

Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2006

7 april

Vi har ﬂyttat

ISSN 0359-8969

Kommande program

Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,85 €/spmm. Moms 0%

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET R.F.

Eri

tan ga

n ata

ag lev

•

SPF n Lö

nro

n ata tsg

SKILLNADEN

GOD TID 3/2006 – 3 I BLICKFÅNGET

��

Rambudgeten 2007–2011 Regeringen håller för närvarande

på med planeringen av följande fyraårsperiod, 2007–2011, genom ramprogrammet och rambudgeten. Vi har riksdagsval i februari 2007, så nuvarande regering arbetar för den kommande regeringen och riksdagen, som ska ta itu med att genomföra den strategi som nu planeras. Delegationen för de riksomfat-

tande pensionärsorganisationerna VENK, där Svenska pensionärsförbundet är medlem, också i arbetsutskottet, har vid sitt senaste styrelsemöte diskuterat kommande rambudget. VENK har tagit ett tydligt ställningstagande i frågan: Rambudgeten ska även omfatta pensionärernas köpkraft! Det viktigaste är att sänka skatterna. Pensionstagare med årliga förvärvsinkomster i klassen mellan 13 000 och 30 000 euro betalar upp till nästan tre procent mer skatt än löntagare i samma intervall. Enligt Skattebetalarnas centralförbund är en skattejustering svår att göra rättvis, men en klar lösning är att höja den undre gränsen för beskattning av pensionsinkomst. För närvarande är den omkring 7 700 euro för årliga pensionsinkomster. Den gränsen borde höjas till att omfatta minst 12 000 euro årliga pensionsinkomster. Då skulle alla pensionsinkomster lägre än 12 000 euro vara skattefria. Detta är ett mål som helt klart borde tas med i rambudgeten.

Det brutna indexet har diskuterats mycket. Det är svårt att få både en skattesänkning och en pensionsinkomstökning till stånd, men det är klart att förbundet fortsatt kämpar för att det brutna indexet som arbetspensionerna justeras enligt ska korrigeras så att 50 procent beror på lönenivån och 50 procent på prisnivån jämfört med nuvarande 20 procent och 80 procent. Folkpensionen måste i framtiden utvecklas enligt ett mer gynnsamt index än för närvarande. Om inte regeringen hade tidigarelagt höjningen av folkpensionen med 7 euro från 1.3.2005 och med 5 euro från 1.9.2006 hade folkpensionerna ökat med endast levnadskostnadsindex 0,4 pr ocent år 2005. Levnadskostnadsindex är alldeles för lågt och kan inte ensamt användas för justering av folkpensionerna i framtiden. För 2006 var brutna indexet 1,66 procent och levnadskostnadsindex 1,1 procent. Även folkpensionsindex måste närma sig apl-index inom kommande riksdagsperiod. Varken arbetspensionernas brutna index eller levnadskostnadsindexet, som reglerar folkpensionerna, håller takt med prisutvecklingen. En svensk rapport gjord av Gö-

ran Norrman visar att pensionärerna riskerar att bli de nyfattiga i samhället. Prisutvecklingen tar löntagarna som norm, och

utvecklingen av lönerna har varit cirka 3,5 procent år 2005, och beräknas bli cirka 2,5 procent år 2006 i Finland. Göran Norrman tar en sjukvårdare som exempel. När personen går i pension är pensionsinkomsterna under cirka två–tre år på en dräglig inkomstnivå för pensionären. Efter det börjar inﬂationen och prisutvecklingen gnaga på köpkraften. Trots en från början rätt så bra pension är pensionären småningom inte nödvändigtvis så välbärgad, om denna takt på prisökningen fortgår.

kl. 11.00

Samling i Majvik, fullmaktsgranskning, registrering, lunch

kl. 12.00

Förbundsordförande Samuel Lindgrén hälsar välkommen

Annika Nyberg Frankenhaeuser, direktör för den svenska verksamheten i Rundradion: DigiTV – något för seniorer? Avslutningstal verksamhetsledare Veronica Fellman kl. 16.00

Bussarna avgår

Anmälning senast den 18 april till SPS:s kansli, tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215, e-post kansliet@spfpension.ﬁ eller Österbottniska distriktet tfn 06-317 9070, fax 06-317 9128, e-post per.thomasfolk@spfpension.ﬁ

OFFICE DU TOURISME DU CANTON DE VAUD

Information om Svenska pensionärsförbundets alla resor ﬁnns också på internet på adressen www.spfpension.ﬁ. Klicka vidare på ”Resor”.

– även i framtiden!

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

ordnas onsdagen den 2 augusti på Forsby paviljong i Pedersöre. Program i nästa nummer av God Tid.

Kom med och upplev hösten i Alperna Distriktet ordnar en resa till Sydtyrolen i Italien den 19–25 september 2006. Detaljer på sidan 6

Bo Ekstam framför Kyrkslätts Pensionärer r.f:s hälsning Samuel Lindgrén öppnar vårmötet Vårmötesförhandlingar

* ost, vin och choklad * 24–28.9.2006

Pensionärerna är en viktig röst

Sommardagen

Tidig morgon Bussar och tåg startar från Åboland och Österbotten

SCHWEIZ med Genèvesjön

Reseprogrammet är nu klart! Ring och uppge adress så postar vi det hem till er.

VÅRMÖTE

Program den 26 april 2006

Höstens höjdpunkt:

vill påpeka i regeringsprogrammet är att tillgången på socialoch hälsovården ska tryggas. Det är ytterst nödvändigt att äldre får hjälp när de är sjuka eller när de inte längre orkar. Vårdgarantin har förbättrat situationen, men fortfarande känner många äldre sig osäkra när de blir sjuka och inte får vård. Det är viktigt att tillräckligt med medel allokeras för att socialoch hälsovården sköts på tillbörligt sätt, här är också tyngdpunkt på den förebyggande hälsovården.

Svenska pensionärsförbundet rf:s

Svenska pensionärsförbundet r.f:s stadgeenliga vårmöte hålls den 26 april 2006 i Majvik, Kyrkslätt. Pris för hela vårmötet, vilket inkluderar lunch och kaﬀe samt buss tur och retur från Helsingfors järnvägsstation och möteshandlingar är 30 euro per person.

RES MED SPF

En annan stor fråga som VENK

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKTET

i Majvik, Kyrkslätt den 26 april

��

Vårens sista ﬁnlandssvenska

Denna resa till västra Schweiz blir en fröjd för såväl öga som gom. Vi åker genom de vackraste av landskap: sjöar, dalar och alper och även läckergommarna får njuta. På vägen mot Montreux och Genèvesjön åker vi längs sju vackra sjöar, bland annat Vierwaldstättersee med Luzern, Brienzersee med Interlaken, vidare längs vackra Simmental med den berömda orten Gstaad. Returen går via huvudstaden Bern till Zürich och vårt ﬂyg. Övriga anhalter är till exempel Lausanne och Gruyère. Under resan besöker vi vingårdar, ysterier och en chokladfabrik. Vi bor alla nätter på samma hotell i Montreux. Flyg tur och retur till Zürich. Schweiziska Hegglins buss (bekant för tidigare Schweiz-resenärer!) under hela resan. Helpension. Och sist men inte minst: vår populära Schweizkännare Anneli Hofer leder resan. Läs GOD TID noggrant!

Det går även utmärkt att kontakta resebyrå BTI Nordic så berättar vi mera och postar vid behov reseprogrammena. Information och bokningar: RESEBYRÅ BTI NORDIC Ulrica Isaksson tel (019) 2674 554 fax (019) 2674 528 ulrica.isaksson@btinordic.com

Uppdatera körkunskapen! Eftermiddagsseminarium för seniorbilister

Vi är många som skall samsas ute i trafiken. För att samspelet skall fungera krävs det att var och en av oss tar ansvar och regelbundet uppdaterar den kunskap som behövs. Seniorbilister är ansvarsfulla och omtänksamma i trafiken men anser att det är svårt att komma åt information om nya trafikregler och bestämmelser. Svenska pensionärsförbundet och Folkhälsan anordnar ett eftermiddagsseminarium i Solkulla samlingssal i Kimito, onsdagen 10.5.2006 kl. 14.00–17.30. Föreläsningsteman: • Förnya körkortet • När är kroppen i körskick • Kör pigg • Vi uppdaterar våra körkunskaper

Danskväll

Som sakkunniga medverkar bilskollärare, läkare, fysioterapeut och polis.

i Arbetets Vänners sal Annegatan 26, Helsingfors

Seminariet är kostnadsfritt, kaﬀe till självkostnadspris. Anmälan till Svenska pensionärsförbundet tfn 09 72888210 eller Landskapsföreningen Folkhälsan i Åboland tfn 02 2786200, senast fredag 5.5 2006.

7.4 kl. 19–22

Quattro

står för musiken

4 – GOD TID 3/2006 ROGER LIND

Snabbt klubbat, rikt berättat på distriktsmötet i Larsmo Det händer hela tiden i vårt samhälle sådant som bör bevakas för att vi skall kunna ta till vara pensionärernas intressen, framhöll ordföranden för Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Torolf Fröjdö när han hälsningstalade på distriktets vårmöte i Larsmo den 23 mars. Han konkretiserade med att rikta fokus på två just nu viktiga angelägenheter att hålla uppsikt över. Den ena är kommun- och strukturreformen, som inom de närmaste veckorna skall lämna regeringsbordet. Den andra gäller statens rambudget för regeringsperioden 2007–2011. Distriktsmötet hade rönt glädjande stor uppslutning. Inte mindre än 26 av distriktets 29 föreningar var representerade genom totalt 60 befullmäktigade delegater. Dessutom deltog ytterligare ett femtontal andra personer som på ett eller annat sätt var engagerade. Det betydde att kaffet och smörgåsarna som lokalföreningens damer dukade fram till välkomst hade strykande åtgång efter lång resa inte minst för dem som hade kommit med buss från distriktets sydliga delar. Inmundigandet skedde med positiv tanke om Larsmo kommun, som stod för kalaset ekonomiskt. Distriktsmötets officiella del inramades med toner. Som inledning exekverade Michael Ford två stycken på saxofon och till sist bidrog Benita Östman med att sjunga lika många sånger. Däremellan var det tal, presentationer och vårmötesförhandlingar.

Förvaltningschef Carola Löf presenterade Larsmo kommun, bestående av 360 öar med 500 km strand och 1 800 fritidsbostäder – och med en ökande befolkning som för närvarande uppgår till inemot 4 400 personer. Gällande inställningen i den nu pågående reformdebatten är att kommunen skall förbli självständig.

Tryggheten känns hotad Distriktsordföranden Torolf Fröjdö konstaterade i sin hälsning att den

pågående diskussionen om kommun- och strukturreformen har sin början i framtida hotbilder. Hotbilden är den ökande äldre befolkningen och dess kalkylerade vårdbehov med åtföljande kostnader. – Marknadskrafternas svar på kostnadsökningar är rationaliseringar i processen med friställning av personal. Ett andra alternativ är konkurrensutsättning. Av diskussionerna att döma är det dessa instrument som nu skall börja an-

Vid kaﬀebordet hittade Närpesordföranden Sven-Erik Wester och Larsmo kommuns förvaltningschef Carola Löf gemensamma angelägenheter att diskutera.

vändas också inom den oﬀentliga sektorn, konstaterade Fröjdö. – Men kan denna process anpassas till vård och trygghet, undrade han. Den äldre befolkningen uppROGER LIND

Snabba klubbslag De officiella vårmötesförhandlingarna stökades undan utan några krumbukter. Verksamhetsberättelsen som godkändes sammanfattar under skilda rubriker de olika typer av aktiviteter som man inom distriktet ägnat sig åt under år 2005. Förutom de officiella vår- och höstmötena har man bl.a. gjort flera uttalanden i angelägna frågor, arrangerat vår- och sommardagar, genomfört en frågetävling, gjort olika resor, ordnat en kyrkdag, uppvaktat i riksdagen, haft kontakter med SPF i Västerbotten samt ordnat regionala verksamhetskonferenser och rådplägningsdagar för medlemmar i äldreråd.

Naturskönt, aktivt Deltagarna i vårmötet hälsades välkomna till Larsmo av Ragni Enbär, ordförande för värdföreningen – dvs. Larsmo-Eugmo Pensionärsförening. I en hurtig framställning talade hon vackert om sin natursköna skärgårdskommun. Hon redogjorde också för lokalföreningens olika aktiviteter. Verksamheten omfattar bl.a. kulturprogram, resor, motionsjippon och lotterier – ofta i gott samarbete med andra föreningar, församlingarna och kommunen.

I pilgrimers fotspår

Som gratulation eller för kondoleans

Kaﬀet och smörgåsarna som kommunen bestod mötesdeltagarna på smakade bra tyckte bl.a. Valdemar Präst, Torsten Björklund och Matti Kujanpää – alla från Oravais – samt Stig Rosenback från Lappfjärd.

giv Hjärtadress.

��

Våra adresser säljs av posten banker varuhus blomsterhandlar samt begravningsbyråer

Du kan även beställa adressen via internet eller ringa till servicenumret 0200 44002.

Sydänsäätiö Hjärtstiftelsen

��

värre, framhöll Torolf Fröjdö. Han berörde ytterligare en del frågor som senare fogades in i ett uttalande från mötet. Vidare passade han på att avisera sin avsikt att ställa sin plats till förfogande efter tio år som distriktsordförande. Distriktet bör därför inför höstmötet se sig om efter någon som är beredd att ta över.

09-752 7521 www.sydanliitto.ﬁ Genom att välja Hjärtadressen stöder Du Finlands Hjärtförbunds arbete.

lever idag att tryggheten är hotad. Samtidigt känner man skuld och oro för att tryggheten även för barn och barnbarn är hotad. – Hittills har man i diskussionen bara ställt en mängd frågor och målat upp hotbilder – utan att konkreta lösningsmodeller visats upp. Statens ansvar är större än att bara visa på hotbilder och överlämna lösningarna åt kommunerna. Att ﬁxera debatten vid kommungränser gör ont bara

I anslutning till själva förhandlingarna antog vårmötesdelegaterna ett uttalande om den statliga rambudgeten och pensionärernas köpkraft. Uttalandet återges på annan plats i tidningen. Ombudsmannen för det österbottniska distriktet Per Thomasfolk fick motta Finlands Lejons ordens förtjänstkors, som förlänats honom på framställan av Svenska pensionärsförbundet. Som representant för distriktets resegrupp informerade Henrik Svarfvar om en resa till Sydtyrolen i Italien som planeras till 19–25 september 2006. Verksamhetsledare Veronica Fellman berättade om förbundets nya kansliutrymmen vid Annegatan och Marianne Huotari från Tammerfors om den fotvandring på totalt 1 600 km som hon gjort längs pilgrimsleder i södra Frankrike och norra Spanien. ROGER LIND

GOD TID 3/2006 – 5 ROGER LIND

FILLARIKELLARI

www.fillarikellari.fi

HKI ANNANKATU HFORS ANNEGATAN Tel. (09) 612 2100 FAX (09)680 2270

Årligen tillrygglägger Per Thomasfolk ca 10 000 km på cykel. Vintertid sker åkturerna på Botniahallens löparbanor, där han tillsammans med de övriga i cyklingsgänget trampar 90–100 km både lördagar och söndagar.

Vasaesplanaden 16 65100 Vasa tel. 06-317 4163 fax 06-317 4163 GSM 050-563 1523 E-mail: info@bertelspanorama.fi

Erbjudande 10 kuponger 65€

Cyklande ombudsmannen ﬁck ta emot förtjänstkors Ombudsmannen för Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt PerThomasfolk ﬁck vid organisationens vårmöte i Larsmo på torsdagen motta Finlands Lejons ordens förtjänstkors. Tecknet har den 6 december 2005 förlänats honom av republikens president på framställan av centralorganisationen Svenska pensionärsförbundet. Förtjänstkorset till Per Thomasfolk utdelades av distriktets ordförande Torolf Fröjdö biträdd av centralförbundets verksamhetsledare Veronica Fellman. Tecknet och det medföljande diplomet är en erkänsla för mångårigt arbete inom en rad olika sektorer. Framför allt har han i nästan trettio år tjänstgjort som ombudsman – först för Svenska folkpartiets

österbottniska krets och under de senaste snart sjutton åren för Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt.

Ideellt arbete, politik … Vid sidan av sitt arbete har Per Thomasfolk under ﬂera årtionden varit engagerad i såväl ideellt ungdoms- och idrottsarbete som kommunal verksamhet som ROGER LIND

förtroendevald. I båda fallen ﬁck dessa aktiviteter sin början redan i tonåren hemma i Tjöck, som senare införlivades med Kristinestad. Politiskt har engagemangen under olika tider gällt både lokalt, regionalt och centralt inom SFP. I slutet av sjuttiotalet flyttades bopålarna från Kristinestad till Korsholm, där han nu under tjugo års tid innehaft förtroendemannauppdrag bl.a. som ledamot i kommunalstyrelsen och fullmäktige. Just nu sitter han också tredje perioden som kommunens företrädare i kommunförbundets svenska delegation.

FÖRHANDSMARKNADSFÖRING BOSTADS AB KORSNÄS RÖNNGRUND

Nu får Ni möjlighet att flytta in i ett nybyggt radhus i Korsnäs kby. MR-byggarna Ab bygger på Bovägen i Korsnäs ett modernt radhus på egen tomt nära naturen. Lägenheterna har hög standard nära service. Anmäl nu, Ni kan påverka planeringen. Lägenheter 2 rum, kök, bastu (62,5 m2) 2st. 3 rum, kök, bastu (77,5 m2) 2st. tel. Matias Wik 050 566 3174

… och långa cykelturer

Förtjänstkorset till Per Thomasfolk (t.v.) utdelades av pensionärsdistriktetsordförande Torolf Fröjdö.

På fritiden har Per Thomasfolk sitt speciella intresse för att hålla sig i form – nämligen cykling. Cykling i sig är ju inget märkvärdigt, men det säregna i det här fallet är sträckorna det handlar om. Han har nämligen redan under fem års tid trampat 10 000 km per år, dessförinnan under många år 5 000–6 000 km årligen. Vintertid hör han till ett gäng som cyklar inomhus i Botniahallen. Där rundar man de 400 m långa löparbanorna tre timmar både lördagar och söndagar. Normalt tillryggalägger man på den tiden och vardera dagen 90–100 km. Så nog håller man farten uppe minsann! ROGER LIND

��

6 – GOD TID 3/2006 DEBATT

De tysta lögnerna

Reserverade platser

lad demokrati tiotalet redaktörer getts makt att bestämma vad som får skrivas oﬀentligt? Att gång på gång få läsa orden tryckfrihet, ordets frihet och motsvarande skriverier om att fritt få deklarera sin åsikt då det är fråga om rena rama osanningar gör mig rosenrasande eftersom det torde, för den stora allmänheten, vara en välbevarad hemlighet att så inte är fallet. Jag är helt övertygad om att den fortlöpande särbehandlingen av pensionärer inte vore möjlig om yttrandefriheten gällde istället för den redaktörcensur som nu ofta av vänsterradikaler utövas därför att det här är fråga om den

Med stort intresse läste jag le-

Hur är det möjligt att i en såkal-

tysta lögnen som är den mest samhällsfientliga av alla lögner. Det borde vara en solklar sak att de som besitter den största livserfarenheten skulle få tala fritt och inte som nu hindras av smalspåriga specialister eller med andra ord att redaktörerna bör lyssna på vad pensionärerna har att berätta istället för att tillgripa censur. Jag fattar inte hur det inte skulle vara möjligt för riksdagen att göra ett snabbt slut på ifrågavarande bluff angående yttrandefriheten när det av allt att döma inte beredde någon svårighet att konfiskera pensionärernas grundpension. HENRY CHRISTENBRUNN Ekenäs

ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKTET Pensionärer

Kom med och upplev hösten i Alperna Nu ges Ni, österbottniska pensionärer, möjlighet att uppleva hösten i Alperna under tiden 19–25 september 2006. Det är Svenska Pensionärsförbundets Österbottniska distrikt, som efter de önskemål som framkom i höstens enkät, ordnar resan till Sydtyrolen i Italien och reseledare från distriktet följer med på resan. Målet för resan är Pozza di Fassa i Val Gardena området i norra Italien där vi stannar de fem första dagarna för att de två sista dagarna av resan besöka Gardasjön, Verona och Venedig. Resan företas med flyg från Vasa till München och på återresan flyger vi från Venedig. Vi byter plan i Helsingfors på både ut- och hemresan. Vi har Ingves buss till vårt förfogande under hela resan och under turen från München till Pozza di Fassa kör vi genom GarmischPartenkirchen och Innsbruck samt Brennerpasset. Under dagarna i Val Gardena gör vi utflykter bland annat till Cortina och Bolzano samt ordnar kortare vandringar i bergen kring vårt hotell. Vi bor på Hotel Villa Mozart i Pozza di Fassa som är en liten ort med ca tusen invånare. Hotellet är ett 3 klass familjehotell där vi har bokat halvpension, alltså morgonfrukost och middag vilket ingår i priset. Även på vår sista övernattning i trakten av Venedig är det halvpension som gäller. Vid avresan och hemkomsten ingår busstransport från Karleby och Kristinestad till Vasa Flygfält. Resans pris är 995 euro och en anmälningsavgift om 100 euro per person uppbärs genast efter anmälan och slutbetalning sker i början av augusti. Anmälan till resan mottas av SPF:s Österbottniska distriktskansli på telefon 3179070 eller 050-5575389 senast den 30 juni 2006. Upplysningar om resan fås också av resegruppens medlemmar, Bert Bäck tel. 3460372 eller 050-69006, Henrik Svarfvar tel. 3440219 eller 050-69341 och Per Thomasfolk på samma telefon som distriktskansliet.

Välkommen med på resan Resegruppen

Teknisk researrangör: Ingves Resor

daren i God Tid 2/2006, skriven av förbundsordförande Samuel Lindgrén angående medlemsvård. Tyvärr har också jag upplevt en liknande situation som den i artikeln nämnda medlemmen. Sedan ett antal år tillbaka har jag varit medlem i. den lokala svenska pensionärsföreningen i vår stad. Under ca två års tid hade jag dock inte möjlighet att delta i de olika sammankomsterna p.g.a. sjukdom och dödsfall i familjen. Medlemsavgiften har jag ändå betalat regelbundet. Efter detta uppehåll såg jag fram emot att igen komma tillbaka till föreningens möte. Jag märkte genast att salen var rätt fullsatt, trots att jag var i god tid.

Några platser var ändå lediga, om man bortser handväskorna som var parkerade på stolarna. Vid min förfrågan om här fanns en ledig plats ﬁck jag beskedet ”nej, det är upptaget” serverat med en menande blick på handväskan. Samma svar gavs också vid följande bord där likaså handväskorna lagt beslag på stolarna. Klicksystemet var väl genomfört. Utomstående göre sig icke besvär! Och jag som inbillat mig att en pensionärsförening bl.a. har som syfte att sammanföra pensionärer och sålunda berika deras liv med nya bekantskaper! En ”vänlig ängel”, som tydligen följt med mitt letande efter sittplats, kom mig till mötes och lotsade mig mellan borden till en

Undantagsvis publiceras insändaren utan signatur

Pensionärer under fattigdomsgränsen Klyftan mellan pensionärernas och löntagarnas inkomstutveckling har ständigt fördjupats och pensionärerna ges inte längre någon andel av landets kraftiga ekonomiska tillväxt. Då APL-lagen infördes 1962 ville riksdagen garantera pensionärerna en andel av tillväxten och pensionerna bands till förtjänstindexet. Med början från 1977 har indexet ﬂera gånger försämrats för att nu utgöras av fattigdomsindexet som främst tillämpas i de fattigaste EU-länderna medan Finland hör till de rikaste. I dag förlorar en medelpensionär 1 800 euro i året som följd av indexförsämringarna sedan 1990-talet utan att beakta ränteeﬀekterna av förlusterna. Skulle man ta med försämringarna sedan 1977 skulle förlusten mer än fördubblas. Stakes har nyligen publicerat en utredning över hur de fattigaste medborgarnas situation ständigt har försämrats. Det gäller många olika medborgargrupper både unga och gamla, både arbetslösa på grundnivå och sjuka och handikappade. För att denna gång aktualisera pensionärernas situation kan vi ta som utgångspunkt att fattigdomsgränsen är 950 euro i månaden, då avses bruttoinkomsten. Medelpensionen är 1 100 euro i månaden medan medelinkomsten för de förvärvsarbetande nu är 2 700

euro. Enligt Pensionsskyddscentralen har betydligt över 300 000 pensionärer under 950 euro i månaden, alltså under fattigdomsgränsen. Det betyder en fjärdedel av samtliga pensionärer. Med den BNP-nivå och starka ekonomi som Finland har kan man inte ﬁnna någon motsvarighet till ett så socialreaktionärt parlament som ﬁnns här. Om vi jämför minimipensionen med andra länder har Finland världsrekord i bottennotering bland länder i samma välståndsklass. I Sverige är minimipensionen över 700 euro i månaden och hyresbidragen är högre plus många andra sociala förmåner, i Danmark är den 1 000 euro och överlag har alla gamla EU-länder förbättrat basutkomsten kontinuerligt på det sätt som Europakonventionen kräver, vilken underlyder Europarådet. Människorättsdomstolen i Strasbourg undersöker som bäst på min begäran om Finland bryter mot denna konvention i förtrycket av landets fattiga medborgare, både för ung som gammal. Basutkomststödet är endast 366 euro i månaden dvs. endast 13 procent av medelförvärvsinkomsten. Inget EUland har så djup klyfta. Folkpensionen är i dag 490 euro i månaden dvs. endast hälften av summan för fattigdomsgränsen.

Vad nivåförhöjningarna beträffar av folkpensionen är de en bluff för många då hyresbidraget sjunker genast då inkomsten stiger. För att nivåförhöjningen skall ha någon effekt bör uträkningen av hyresbidraget justeras i motsvarande mån. Nu har nettovinsten för många blivit högst en rabatterad limpa till i månaden. Förra året steg lönerna med 4,5 procent medan pensionerna justerades med 0,9 procent och folkpensionerna med 0,4 procent. Situationen har varit liknande i många år. Då indexjusteringarna senast försämrades röstade centern, sfp och de gröna enhälligt mot pensionärerna och i sdp:s stora grupp fanns bara en hederlig riksdagsman, Esa Lahtela, som stödde pensionärerna. Vänsterförbundet och kristdemokraterna har konsekvent i många år stött pensionärernas intressen så även senast med enhälliga riksdagsgrupper. 20 procent av samlingspartiets riksdagsgrupp stödde pensionärerna. De tre sistnämnda partierna ville även höja folkpensionen fyra gånger mer än riksdagsmajoriteten. Så länge största delen av pensionärerna röstar på partier och riksdagsledamöter som föraktar dem kommer läget inte att förbättras. BO HOLMBERG Karis

ÖSTERBACKA TRÄDGÅRD ÖB

Våningshotell vid Ring I i Esbo, Alberga Magnus Nyman AFM-LKV

GSM 0400 535 492 magnus.nyman@kolumbus.fi Borrargatan 3, 02600 Esbo Tel. 09-511 051 fax. 09-5110 5566 www.espoon-privatel.fi privatel@espoon-privatel.fi

ledig stol – utan handväska. Men vid det här laget var mitt humör redan på nollpunkten. Styrelsen, som jag kontaktat, är väl medveten om problemet men anser att ”saken är alltför svår och ömtålig” att råda bot på. Så handväskorna får fortfarande placeras på stolar i väntan på ”rätt” person, som kanske inte alltid kommer. Lite mera generositet och vanlig vänlighet om jag får be! Om det inte ﬁnns vare sig hjärt- eller stjärtrum för alla i en förening är det ju bäst att skriva ut sig. Och det har jag gjort. För övrigt anser jag att det inte skall vara numrerade eller ”egna” platser. Vi är stora ﬂickor och pojkar nu och borde våga röra oss i ”fritt tillstånd”.

Magnus Nyman Ab www.kolumbus.fi/magnus.nyman Fastighets- och Hyresförmedling Kiinteistö- ja Vuokrausvälitys

Arkadiavägen 2 25700 Kimito Tel (02) 423 755 Fax (02) 423 722

Odling av blommor och utplanteringsväxter. Vinterodling av tomat, gurka och sallat

Kortjärvi Terjärv tel. 06-867 6422, 050-525 9267 sune.osterbacka@agrolink.fi folke.osterbacka@agrolink.fi

GOD TID 3/2006 – 7

��

HÅKANS HÖRNA

Många är friska i Finland I vårt land har vi en tendens att mera fästa

oss vid problemen än vid de möjligheter och lösningar som ändå finns. Med allt tal om sjukdomar kan vi glömma att de flesta av medborgarna faktiskt är friska, antingen helt och hållet eller för det mesta. Ett sätt att se på det här kan ske genom att undersöka hur vi använder mediciner. Och det är vi duktiga på. Medan hälso- och sjukvårdens totalkostnader i Finland under åren 1992–2002 steg med knappa sju procent, ökade läkemedelskostnaderna under samma tid med 57 procent. Medicinernas andel av de totala hälsokostnaderna steg från 11 till 16 procent. Kostnaderna för helt eller delvis ersatta läkemedel utgjorde 2004 drygt 1.5 miljarder euro och patienterna fick tillbaka en miljard euro. Av vår befolkning på drygt fem miljoner

använde två miljoner inga mediciner alls och en miljon tog receptbelagda läkemedel för mindre än 100 euro i året. Sammanlagt blev det tre procent av alla medicinkostna-

der och en procent av ersättningarna. De återstående två miljonernas medicinkostnader utgjorde alltså 97 procent av kostnaderna och 99 procent av ersättningarna till patienten. Till den gruppen hör vi äldre. – Behöver vi alla dehär medicinerna som vi betalar för på olika sätt och där betalningen ur egen börs snarare kommer att stiga än sjunka i framtiden? Ett kort svar på den frågan lyder – nej vi behöver inte alla som vi tar. Men samtidigt skall det genast framhållas att många mediciner är livsviktiga och räddar till liv, funktionsduglighet och en förbättrad livskvalitet. Många av medicinerna behövs verkligen men inte alla. Ett grundproblem är att alltför många av oss tror att hälsa främst produceras genom att använda läkemedel. Det är en grundinställning som vuxit fram under generationer, ja kanske under hela mänsklighetens historia. Något ont drabbar oss och åstadkommer sjukdom. Då behöver vi något gott för att skaﬀa bort det onda. De

här ursprungliga tankegångarna ﬁnns i alla kulturer men tar olika uttryck på olika håll. Man använder amuletter runt halsen, hästskor ovanför dörren och många slag av sociala eller religiösa ceremonier för att stärka det goda och hålla det onda på avständ. I vår kultur är medicinerna en del av avvärjningen. Samtidigt vet vi att hälsan kan uppehållas och ohälsan hållas borta genom en förnuftig livsföring, som bl.a. för oss äldre betyder regelbunden och riktigt anpassad gymnastik och motion. Ett exempel är de goda resultat som man uppnått genom enkla träningsprogram, huvudsakligen i det egna hemmet, för äldre kvinnor som genom brist på motion riskerar att få osteoporos, falla omkull och få bl.a. de fruktade lårbensbrotten. Ja, vi vet ju nog vad vi kunde och borde göra, men gör vi det?

Medlemsvärvning på åländskt vis I SPF:s strategi- och handlingspro-

gram som styrelsen för sin del godkände den 13 mars ingår följande kvantitativa mål för antalet deltagare i SPF:s verksamhet: 20 000 medlem mar, 100 föreningar och 200 000 deltagare i träffar, evenemang m.m. De målen skall uppnås år 2010. Vi kan nå målen om förbundet och alla pensionärsföreningar målmedvetet går in för medlemsvärvning. Nya medlemmar innebär också en översyn av verksamheten – nytänkande. Att nå ovanstående mål underlättas av att pensionärerna är flera år 2010. Så här genomförde MPF sin första direkta medlemsvärvning: Jag gjorde ett besök på Länsstyrelsens magistratsavdelning. Enligt uppgift skulle jag där kunna få adresser på alla ålänningar som år 2005 fyllde 65 år. Och jag fick efter skriftlig anhållan. Tillståndet beviljades av avdelningssekreterare Sirja Boman. I tillståndsbeviset påpekades att datauppgifterna får användas endast för ansökta ändamål - alltså medlemsvärvning. Men det kostade. Grundavgiften var 40 € och ytterligare fakturerades 0,25 € per person. För de här pengarna fick jag ca 250 självklistrande adresslappar, som vår sekreterare klistrade fast på MPF-kuverten. Nu skulle ”värvningsbreven” sändas ut. Brevet som också behandlades av styrelsen informerade bl.a. om vår förening MPF och underavdelningarna i Eckerö och på Kökar och om föreningens s.k. sektioner, Bangolf, Bowling, Boule, Nybyggarne, Moderatokören.

Naturligtvis informerade vi också om vår medlemstidning Nyset som utkommer 9 ggr i året och som medlemmarna erhåller gratis. Hemburen av frivilliga MPF:are. Nyset är kittet som förenar oss medlemmar i Mariehamns Pensionärsförening, som trots namnet har medlemmar över hela Åland. Naturligtvis informerade vi också om resor, utflykter som varje år står på vårt program. Månadsträffarna som väl hör ihop med alla pensionärsföreningar fick också sin presentation.. Vi avslutade med att berätta om vad medlemsavgiften kostar. På samma sida hade vi en talong som samtidigt också var en inträdesbiljett till ett månadsmöte. Talongen/inträdesbiljetten berättigade till ett gratismöte. På talongen fanns också uppgifter om när och var månadsmötena skulle hållas. Talongen inleddes med orden ”Tänk om Du skulle bli medlem i MPF!” Brevet hade också en bilaga som berättade om föreningens viktiga kontaktpersoner och hur man blir medlem. Kampanjen gav mycket gott resul-

tat. Under år 2005 ﬁck vi 63 nya medlemmar. Och nya medlemmar har vi också fått under år 2006. Och nu överstiger vårt medlemsantal 800 personer. I mars sände vi igen ut nya brev. Nu till dem som under år 2006 skulle fylla 65 år. Är det så här enkelt att värva nya medlemmar. Bara att skriva ett brev och berätta hur bra, spän-

nande, aktiv föreningen är. Nej, utslagsgivande för hur en förening kan locka till sig nya medlemmar är alltid själva verksamheten. Den skall vara i tiden. Och jag tror att vår nya ordförande Samuel Lindgrén slog huvudet på spiken då han i det senaste numret av God Tid i en intervju vill ”diversifiera verksamheten”. Ordet diversifiera innebär enligt Svenska akademins ordlista ”göra mera varierad, bredda”. Jag tror på Samuels diversifiering – ett svårt ord som SPF:s styrelse inte riktigt var överens om. Alltså – bredda verksamheten! Som f.d. rektor för Lappfjärds folkhögskola och Svenska folkakademin i Borgå lärde jag mig vad synlighet i pressen innebär. På Åland har vi två tidningar Åland och Nya Åland. Vi syns i dem. Men ännu inte på ett sätt som tillfredsställer Rainer. Lyckligtvis har vi vår egen medlemstidning Nyset, men den når ju inte blivande medlemmar. Pargas pensionärerna har en lycklig mediesituation. ”Världsbladet” Pargas Kungörelser som kommer ut en gång i veckan tar in allt som föreningens informatör skriver bl.a. långa trevliga referat från deras månadsträffar. Pensionärsradion som sänds en gång i månaden i Ålands radio (55 minuter) använder jag naturligtvis också för information om vår verksamhet och bjuder in lyssnarna till månadsträffarna. Men vem lyssnar? Kanske blivande medlemmar. Man kan ju alltid hoppas. RAINER JOHANSSON ordförande, MPF

��

HÅKAN HELLBERG

Åk buss med Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

��

8 – GOD TID 3/2006 RES MED SPF Pricka in i kalendern!

”SENIORSKEPPET” 9–11 oktober 2006 Svenska pensionärsförbundets STORA HÖSTKRYSSNING från Helsingfors till Stockholm Tag genast fram kalendern och pricka in dessa dagar! Vi lovar en trevlig kryssning i trevligt sällskap, med ﬁn underhållning och program såväl ombord som i Stockholm, mycket god mat och dryck … Och allt detta till ett förmånligt pris! Vi återkommer med mera information om program och pris. Följ med GOD TID! Preliminära förhandsbokningar för grupper möjliga redan nu. Kontakta RESEBYRÅ BTI NORDIC Ulrica Isaksson tel (019) 2674 554 fax (019) 2674 528 ulrica.isaksson@btinordic.com

Pojogatan 2, 10600 EKENÄS tel. (019) 246 1500 seafront@surfnet.fi Hotell Sea Front i Ekenäs ligger naturskönt alldeles vid stranden, men samtidigt bara ett stenkast från Hangö-Helsingfors riksväg! Vi kan erbjuda förmånliga hotellpaket för grupper, vår restaurang med vacker havsutsikt och utsökt god mat rymmer 150 matgäster. Genom att Ni reserverar på förhand kan vi garantera en smidig service. Tag gärna kontakt, ni är hjärtligt välkomna till Ekenäs i sommar!

Läs manualerna med eftertanke Det är viktigt att minnas var man lagt manualen efter första genomläsningen. Ofta kommer det nya behov under årens lopp och ett behov av att läsa manualen på nytt, skriver Nokiadirektören Martin Sandelin (bilden). Han kommenterar här den undersökning av penionärernas dator- mobiltelefonanvändning som Nokia lät göra i samarbete med Svenska pensionärsförbundet i fjol. I det stora hela använder pensionärerna sina mobiltelefoner och datorer precis på samma sätt som befolkningen i stort. Så här konstaterade jag åt Veronica Fellman då hon för någon månad sedan presenterade resultaten av enkäten för mig. Även om resultatet i det stora hela kunde gälla för hela befolkningen, pekar enkäten på vissa specialfrågor som operatörer och tillverkare måste fästa större uppmärksamhet vid. Jag har inte för avsikt att kommentera resultatet fråga för fråga – både vad gäller antalet telefoner och datorer i användning hos finlandssvenska pensionärer räcker det med att konstatera att detta måste vara världens mest IT-vänliga och aktiva pensionärsgrupp. När hälften har dator hemma och två tredjedelar av dessa använder datorn för internet, elektronisk post och bankärenden så visar det på en väldigt hög grad av ITanvändning. Samma observation gäller naturligtvis även för användningen av mobiltelefoni. Nästan alla har mobiltelefon och ca fem procent av de svarande har enbart mobiltelefon! I Finland är det bara studerande, som ju ofta byter bostad, som i högre grad har ersatt den fasta telefonen med en mobil! Motivet för att skaffa en mobiltelefon är naturligtvis alltid väldigt individuellt. Undersökningen visar att trygghet är, vid sidan av bekvämligheten, den klart viktigaste faktorn. Många av de praktiska förslagen till förbättring hänförde sig också till trygghetsaspekten. Bland annat ville många se någon form av SOS eller direkt uppringningsknapp i sin telefon. Kurt Nordman har tidigare skrivit en alldeles förträfflig artikel i denna tidning där han berättar hur dagens telefoner redan innehåller dessa funktioner. Det är de facto ganska lätt att programmera in familjens telefonnummer bakom en knapp – likaså larmnummer. En litet längre knapptryckning (några sekunder) så ringer telefonen till det programmerade numret. Att lära sig hur man sparar önskat nummer under önskad knapp är inte svårt – det tar längre tid att hitta det stycket i manualen än att göra det. Det här med manual, ja. De flesta av oss är ju inte så väldigt förtjusta i att läsa manualer. Själv brukar jag bläddra i de första si-

dorna för att försäkra mig om att jag sätter batteriet in rätt – och efter det trycker jag mest på knappar jag tycker ser lämpliga ut. Så här gör, tror jag, de flesta av oss. Då blir det lått så, som Kurt Nordman konstaterade, att en hel del av mobiltelefonens möjligheter inte används. En av frågorna i undersökningen var vilka nya tjänster eller funktioner som önskades. På listan fanns, förutom säkerhetsfunktioner som SOS-knapp, också nya tjänster – banktjänster, karta, internet, kamera mm. Många, till och med de flesta, av dessa funktioner och tjänster finns redan i de allra senaste telefonmodellerna. De riktigt avancerade modellerna har inte bara en vanlig kamera av hygglig kvalitet utan även en videokamera inbyggd. Andra modeller har inbyggd radio och musikspelare och inom kort kommer man med vissa modeller att kunna se på mobil-TV. Att sköta bankärenden och använda Internet klarar redan de flesta telefonerna. På basen av enkätsvaren verkar

det som om operatörernas och tillverkarnas marknadsföring inte fullt insett att här finns det en stor marknad att hämta. Efterfrågan av de nya mobiltjänsterna finns inte enbart hos unga och i arbetslivet – en stor grupp pensionärer vill också utnyttja teknikens alla möjligheter. De nya mobiltelefonerna är i egentlig mening inte telefoner mera – de är telefoner med kraftfulla datorer för internet, kartläsning och övriga tjänster, eller telefoner med kamera, stereo och digital-TV. Dessa ”supermodeller” är naturligtvis ännu idag ganska dyra och användningen av vissa tjänster kostar också ganska mycket. Här kommer dock utvecklingen att fortsättningsvis vara snabb. För några år sedan var det ännu så pass dyrt att ringa med mobilen att nästan alla föredrog det fasta nätet på grund av lägre kostnad. Idag – när skillnaden i samtalsavgifter minskat kraftigt – finns det redan en stor och snabbt växande grupp (också bland pensionärerna) som enbart har en mobil. Också de nya tjänsterna – som ännu idag kostar en del – kommer att bli fördelaktigare under kommande år. En fråga som enkäten tydligt pe-

kar på är behovet av att fortsättningsvis förbättra de allt mindre telefonernas användarvänlighet. Tydligare skärmar, tydligare knappar och mera intuitiva kommandon står alla på önskelistan. På det här området har det under de senaste åren skett betydande steg framåt. Nya material ger en bättre känsla i fingertopparna. Nya färgskärmar med högre resolution och nya ikoner som drar nytta av dessa har introducerats. Text och bilder är tydligare och lättare att läsa, och nya framsteg på grafikens område kommer att möjliggöra olika stora text format som användaren själv väljer. Många telefoner fungerar redan nu bra med enkla talkommandon. Att säga ”ring hem” är inte längre förbehållet E.T. i Steven Spielbergs mästerliga film. Idag kan man säga ”ring hem” till de flesta telefoner och de gör det! Nya framsteg på teknikens område, nya tjänster och flere valmöjligheter ökar också behovet av att klart och begripligt berätta om dessa till olika användargrupper. Här har naturligtvis alla en viktig roll att spela. Operatörer och tillverkare har naturligtvis fortsättningsvis en viktig roll i att bibehålla hög användarvänlighet också när nya tjänster och teknologier introduceras. För alla användare blir det allt vikigare att faktiskt läsa manualerna med eftertanke. Tillverkarna och operatörerna kan omöjligt förutse varje tänkbar användarsituation – någon vill ha familjemedlemmarnas nummer bakom en knapp, någon annan kanske numret till larmcentralen och taxi. Manualens uppgift – i detta fall – är att visa på möjligheten att programmera nummer och hur detta rent praktiskt går till. Det är också viktigt att minnas var man lagt manualen efter första genomläsningen. Ofta kommer det nya behov under årens lopp och ett behov av att läsa manualen på nytt. Slutligen, ofta lär vi ju oss nya

saker då vi läst något i en tidning eller då någon bekant berättat eller visat hur man kan göra. Pensionärsförbundets enkät och Kurt Nordmans artikel i God Tid (1/2005) är utomordentliga exempel på en viktiga roll familj, bekantskapskretsen och organisationerna spelar i detta sammanhang. MARTIN SANDELIN

GOD TID 3/2006 – 9

Undersökning av SPF-medlemmar:

Varför har du skaﬀat mobiltelefon? Trygghet

Nästan alla har mobiltelefon 62,1 procent använder e-post. 60,5 procent använder banktjänster. Den vanligaste orsaken till att man inte köpt en dator är priset (53,9 procent). De som inte har dator efterlyser enklare teknik och

De ﬂesta av medlemmarna i SPF:s föreningar, 87 procent, har mobiltelefon. 40 procent har dator och 70 procent av dem använder internet.

Kan alltid ringa och svara Bekvämhet Kontakt med barnen

tillgång till stödpersoner. Vi presenterar undersökningsresultaten i graﬁsk form. Observera att de som svarat ofta valt flera alternativ.

Övrigt Speciella tjänster Ingen fast telefon �

ULF WAHLSTRÖM

Ja �

��

Nej

Obesvarat

�

��

För att skriva text

En SOS-knapp

För att utnyttja internet

Tjuvlarm

För elektronisk post

Banktjänster

För banktjänster

Karta

För spel eller patiens

Internet

Övrig

Kamera ��

��

�

Enklare teknik

Tydligare tangenter

Lättare att använda

Stödperson för datoranvänding

Billigare pris

Flera tjänster

Stödperson �

��

�

��

�

��

DATOR FÖR SURF OCH EPOST Multitronic PC Value Sempron 3000+ processor • 512 MB minne • 40 GB hårdskiva • CD-brännare • USB 2.0 • 400 W tyst strömkälla • ett års servicegaranti.

€ 382

FÖRMÅNLIG SPELDATOR Multitronic PC Intermediate Sempron 3000+processor • 1024 MB minne • 160 GB hårddisk • DVD brännare • GF 6600 256 MB graﬁkkort • 400 W tyst strömkälla • ett års servicegaranti.

€ 634

MICROSOFT WINDOWS XP Ett pålitligt operativsystem garanterar en fungerande dator.

LG L1717S

Windows XP Professional (OEM)

€ 150

Mer plats på skrivbordet. LG L1717S är en förmånlig 17” skärm. Vikt endast 4,3 kg. 3 års bytesgaranti. 17” • 12ms responstid • kontrast 500:1 • 160° betraktningsvinkel

C-M370-processor • 15” skärm • 40 GB håddisk • Combo (DVD/CDRW) • Win XP Home Swe/Fin/Eng

H RS KO

O IKK IST PU AN OLM

AN GAT T SÖ ME

NX6110 är en förmånlig serie bärbara från HP. Med resebatteriet (säljs separat) får du en batteritid på 8 timmar.

RA TA KA TU

Öppet: Vardagar 9-17 Lördagar 10.30-14

R KO

O SH

SE LM

E AD LAN SP

KLE

HP NX6110

€ 647

€ 92

U KAT TIN ME KLE

€ 216

Windows XP Home (OEM)

ATU AK EM

NORM. €145

��

€ 72 50

��

Flera tjänster

Tydligare tangenter

PCHEMSERVICE I VASATRAKTEN Vad innebär den där nya PcHem-servicen? Det innebär att jag kommer hem till kunden och installerar allt som du köpt från Multitronic. När kan du komma? Så fort hela leveransen är klar tar jag kontakt och kommer överens om en tidpunkt för installationen. Vad annat kan du göra? Jag ser till att kunden får internet och e-posten i skick. Kopplar skrivare, scanners och digitalkameror samt hjälper dig att komma igång med användningen. Dessutom kan jag kopiera över data från en gammal dator. En sån tjänst måste väl kosta en hel del? Vi försöker erbjuda den så förmånligt som möjligt för att alla skall ha råd med den. Nu fram till sista april kostar den bara 72,50 euro. Kilometerersättning tillkommer om man bor utanför Vasa.

��

Vilka faktorer skulle underlätta ditt köp av en mobiltelefon?

Billigare pris

Thomas Storgård

Erbjudandet i kraft till 30.4.2006

��

Övrig

��

Om du inte har dator, vilka faktorer skulle underlätta ditt köp av en hem- eller bärbar dator?

Multitronic säljer över hela landet. Posten levererar våra produkter redan följande dag om de ﬁnns på lager då du beställer. Du betalar smidigt och säkert via postförskott eller faktura. Besök vår hemsida www.multitronic.ﬁ och bekanta dig med våra över 40 000 produkter eller ring oss för mera information.

��

Vilka av följande mera speciella funktioner ville du gärna ha i din mobiltelefon?

Varför har du skaﬀat dig en hem- eller bärbar dator?

�

��

För samtal För textmeddelanden För övrigt För specialtjänster Som kamera (1)

Svarsprocenten var 42,8 Har du fast telefon? Har du mobiltelefon? Har du hemdator eller bärbar dator?

��

Vad använder du mobiltelefonen till?

Totalt utsändes 650 frågeformulär och 278 returnerades.

– Detta måste vara världens mest IT-vänliga och aktiva pensionärsgrupp, skriver Nokiadirektören Martin Sandelin i en artikel på föregående sida. Undersökningen gjordes i fjol som ett samarbetsprojekt mellan Nokia och Svenska pensionärsförbundet. Frågeformulär skickades till 650 personer. Totalt 278 svarade, vilket ger en svarsprocent på 42,8. Orsakerna till att man skaffat mobiltelefon är i första hand trygghet. På andra plats kommer tillgänglighet och på tredje plats bekvämhet. 4,8 procent hade över huvudtaget ingen fast telefon. De som inte hade mobiltelefon efterlyste enklare teknik och bl.a. tydligare tangenter. Lägre pris skulle också inverka på beslutet att skaﬀa mobiltelefon. Totalt 112 av de svarande har dator. 84,7 procent använder datorn för att skriva texter, 69,4 procent använder internet och

��

TIILITEHTAANKATU

Korsholmsesplanaden 38, 65100 Vasa tel. 06-3197700 info@multitronic.ﬁ

WWW.MULTITRONIC.FI

10 – GOD TID 3/2006

Förbered dig i god tid för digital-tv MARIT BJÖRKBACKA

Nu är det god åtgång på digitala mottagare. Rabbe Högström packar upp en digibox för närmare åskådning.

Den sista augusti år 2007 slocknar de analoga tv-kanalerna och Finland övergår till digital sändning av tv-program. I och med att man inte längre kan se på televisionen enbart via tv-antennen behövs det en digitalmottagare för att tvkanalerna skall komma in. För många känns övergången till digitala tv-sändningar besvärlig. Det behövs en digitalmottagare till hemmet men vad är den där omtalade SCART-kabeln för något? För att få svar på några av frågorna besökte God Tid företaget Porvoon Tähtihuolto. Där sköter Rabbe Högström bland annat om försäljning och installation av digitala mottagare, det som i folkmun kallas för digiboxar. – Människor är rädda för det nya och det gäller en stor del av befolkningen, men när man kommer över rädslan kan vem som helst lära sig systemet, säger han bestämt. Högstöm har själv lärt sin snart 80-åriga mor att använda digiboxen och konstaterar att det är bäst att ta en sak i taget.

Olika modeller för olika behov Det finns flera olika modeller av digiboxarna för de olika behov människor har. Rabbe Högström rekommenderar att var och en skall börja med en enkel digibox. En sådan fås i dagens läge för mindre än 100 euro. – För en äldre människa kan en digibox med flera funktioner vara ganska invecklad, säger han. Det är inte bara pensionärer som känner sig främmande inför den nya tekniken. Även personer i 40- och 50-årsåldern kan känna sig oroliga över hur en digitalmottagare skall kopplas och betalar gärna extra för en installation av boxen. Installationen hör inte till inköpspriset och Rabbe Högström

berättar att det kostar cirka 40 euro att få boxen installerad. Då får köparen också instruktioner hur boxen fungerar och installatören kan närmare förklara hur televisionen och mottagaren skall användas när de är kopplade till varandra. Köparen skall komma ihåg att fråga mycket och kräva att få svar som hon eller han förstår och ingen svada med en mängd tekniska termer som ingen begriper.

Flera nya tv-kanaler När digitalmottagaren är installerad och fungerar i samspel med televisionen finns det flera nya tv-kanaler att se på. FST har en egen kanal och YLE:s utbud av tvkanaler ökar. En populär kanal har varit YLE Teema som visar högklassiga program. Kanalen Subtv är omtyckt bland de yngre generationerna och sportkanalen kan lätt vara ett måste för sportälskare. Dessutom kommer två extrakanaler, det vill säga MTV3+ och Fyran plus samt populärmusikkanalen The Voice. De flesta tv-apparater går att koppla ihop med en digitalmottagare och Högström konstaterar glatt att om det inte är en 40 år gammal svartvit tv går det nog bra! Digiboxen kopplas ihop med televisionen via en SCART-kabel som för över bild och ljud till televisionen. I dag finns det också digiboxar som kan kopplas till televisioner som inte har ett SCART-uttag. För tv-tittaren blir det en extra fjärrkontroll på soﬀ-

bordet som påminner om den nya mottagaren. Televisionen kopplas automatiskt till digiboxen då digitalmottagaren knäpps på, om allt fungerar som det skall. För den som själv vill installera sin digitala mottagare kommer det automatiskt installeringsinstruktioner i tv-rutan då digi-boxen kopplas till teven och till elnätet.

Ljud och bild blir bättre Tevens ljud och bild är bättre genom den digitala mottagaren. Många som redan har en digibox kan ha råkat ut för olägenheten att textningen på YLE:s tv-kanaler kan fattas. Om så sker måste digi-boxen uppdateras och föras till butiken där den köptes. Skuggorna i tv-bilden försvinner men om antennen inte får in en tillräckligt stark signal kan det komma rutor i bilden och ibland kan bilden stanna upp för några sekunder medan ljudet fortsätter. Ljudet kan också skrälla till då det kommer störningar. Det enda som då hjälper är att ringa till ett serviceföretag som byter ut eller uppdaterar den gamla tv-antennen och eventuellt kan det också behövas en förstärkare till antennen. – Om höghuset personen bor i inte är digisanerat har man ingen möjlighet att se den digitala utsändningen, berättar Rabbe Högström. Till och med augusti år 2007 skall alla höghus vara sanerade för att kunna ta emot digitala utsändningar men i dagens läge lönar det sig att kolla upp saken innan man köper en digibox. I

fastigheter där en centralantenn är i användning behövs också en skild antennförstärkare till digiboxen för att få in bild.

Endast en kanal åt gången För dem som har tillgång till ett kabelnät lönar det sig att köpa en digibox med en kortläsare för betalkanalerna i framtiden. Ett bra tips är att berätta hurdan tv-apparat man har innan köpet görs.

En enkel digibox tar endast in en tv-kanal åt gången och det här är allt skäl att ta i beaktandet vid inköpet. Digitala mottagare med fler ingångar som gör att det går att banda på en kanal och samtidigt se på en annan är ännu dyra och kan kosta över 500 euro. Ett faktum är att det behövs en mottagare till varje television i huset. Den digitala mottagaren fungerar inte som de gamla tv-antennerna som förde tv-signalen till alla tv-apparater som var kopplade till den. För vänner av tv-kanalen SVTEuropa är framtiden ännu oviss. Kanalen finns inte ännu i det digitala utbudet men arbete sker på beslutsfattarnivå för att kanalen i framtiden skall höra till kanalutbudet. Priset på de digitala mottagarna har sjunkit drastiskt under den tid de har varit på marknaden. Nu säljs det mycket digiboxar och finländarna har insett att det också finns fördelar med den omtalade boxen. – Var inte rädd och kom ihåg att ta ett steg i taget, är Rabbe Högströms hälsning till blivande ägare av digitalmottagare. Förr eller senare måste steget tas om man inte vill råka ut för att tv-rutan plötsligt är svart. Mer information om digitala sändningar och installationer finns på internet på adressen www.digitv.fi. MARIT BJÖRKBACKA

GOD TID 3/2006 – 11 MARIT BJÖRKBACKA

Här finns hjälp Det är det här det handlar om, på bilden ﬁnns från vänster en digitalmottagare, en fjärrkontroll och uppe i högra hörnet en kabel med ett SCART-uttag.

Knepigt att själv installera digiboxen Makarna Tora och Åke Jensen har redan en tid haft en digitalmottagare hemma. Än så länge ser de mest på de analoga tv-kanalerna, det vill säga de gamla kanalerna som kommer in via antennen. Det var krångligt att installera mottagaren och Åke tycker att en installation borde höra till inköpspriset. – Man är ju stolt och tycker att man själv borde klara av installationen men blodtrycket bara stiger och till sist vill man kasta ifrån sig hela saken, säger Åke Jensen uppgivet. Åke Jensen har en karriär som sjökapten bakom sig och är van vid tekniska detaljer som radarutrust-

ning och navigationsinstrument. Paret Jensen tyckte att det var för dyrt att betala ytterligare ett pris för en installation av digiboxen och bad en teknisk begåvad bekant att installera boxen. Nu kan Åke använda den men Tora har inte ännu tagit steget ut och lärt sig den nya tekniken. MARIT BJÖRKBACKA

Det mest frustrerande för makarna har varit att försöka ta sig igenom den tjocka instruktionsboken som följer med mottagaren.

En tjock bok med liten text – Det är en tjock bok med mycket liten text och man blir bortblandad när man hela tiden ombeds att hoppa från sida till sida. Åke Jensen konstaterar dock att trots att installationen var ganska svår är användningen enkel. En liten irriterande bisak är den mängd av kablar som nu ligger bakom tv-apparaten. Makarna tycker att något borde göras på samhällsnivå för att seniorer skall klara av övergången till digitala utsändningar. – Hur skall äldre ensamma personer klara av det utan hjälp eller förstå vad ett SCART-uttag är? En idé om kurser som skulle kunna hållas i medborgarinstitutens regi föds under mitt besök hos paret Jensen. – Det skulle absolut vara A och O att det skulle ordnas kurser för äldre som inte förstår sig på tekniken, säger Åke Jensen. Han vill dock inte ge upp utan konstaterar att det gäller att försöka hänga med i den enormt snabba tekniska utvecklingen som skett under de senaste tjugo åren. – Det är otroligt hur mycket som förändrats som till exempel datorer och mobiltelefoner, till och med i bilen börjar det i dag bli för mycket elektronik! MARIT BJÖRKBACKA

Åke Jensen är nöjd med sin digitala mottagare. Nu när den är installerad fungerar den bra. Han berättar ändå att instruktionsböckerna höll på att göra honom helt resignerad då han försökte lära sig tekniken.

DigiTV Info svarar på frågor om digital-TV. Telefonnumret är 0306 344 488 (kl. 9–21). För samtalet debiteras lokalnätsavgift, 0,0821 e/samtal + 0,0116/minut från fast telefon och 0,297 e/minut från mobiltelefon. Betjäning ges på svenska finska och engelska. Frågor kan även ställas per e-post till adressen info@digitvfi. Webbadressen är www.digitv.fi.

Om teknikens obegripligheter DVI-D, HD15, 512 Mb DDR II SO-DIMM-minne, integrerat WLAN, XP Home, Mobile AMD Athlon 64 3200+ processor, Dual Layer DVD±RW±R. ATI Mobility Radeon X700 128 Mb … Vad är nu dethär för någonting?

Jo, det är den nya tidens språk, det handlar om persondatorers olika egenskaper och torde vara helt obegripliga åtminstone för en generation som inte vuxit upp i dataåldern. Och exemplen är alla plockade ur annonser, som visst skall anses ha en konsumentvägledande funktion. I princip. Antag nu farfar eller morfar – och varför inte farmor eller mormor också för den delen – har beslutat sig för att inträda i dataåldern för att t.ex. kunna sköta sina bankaﬀärer hemifrån, beställa teaterbiljetter, sköta boklånen från biblioteket, korrespondera med barn och barnbarn eller gladeligen surfa på nätet med allt vad det har att erbjuda (på gott och ont, visst, det skall medges). Då startar man kanske med att studera utbudet sådant det presenteras i alla de tidningar och broschyrer som väller in genom postluckan. Fort märker man ju att det ﬁnns

mycket att välja på, att priserna kan variera en hel del, men kostar det så smakar det tänker någon kanske. Men vad smakar det

egentligen? Vad är det för skillnader mellan de olika produkterna? Vad får man för pengarna? Är detta just vad jag behöver? Utan grundliga förkunskaperna är reklamens budskap rena, rama hebreiskan. Och vad gör man då? Nu har naturen ofta ordnat det så att det sedan ändå ﬁnns någon tekniskt bevandrad dotterson eller svärson eller brorsdotter som kan dethär och är vänlig nog att ställa upp med handledning. Men alltid är det ju inte så här väl ordnat. Och då återstår bara en utväg: att bekänna färg. D.v.s. att gå till aﬀären, spänna ögonen i en försäljare och säga precis som det är: Det här med datorer vet jag inte just någonting (alternativt ingenting) om, men jag skulle behöva en närmast för att kunna … Försäljaren måste antas veta hur kundens önskemål och behov bäst skall kunna tillfredsställas. Det kan man kräva. Och så skall man förstås pröva sin lycka i ett par, tre butiker, minst. Frånsett att man så småningom hittar den rätta modellen gör man också en intressant studie i försäljares kunnande och serviceförmåga. Och man kommer att häpna över hurpass olika de kan vara. Men man skall stå på sig. Vi är ju en viktig del av Marknadskrafterna, inte sant? ANDERS G. LINDQVIST

Information, försäljning, kultur på svenska.

Kunddatorer IT-handledning (på vissa orter) www.luckan.ﬁ

12 – GOD TID 3/2006

Danskvällen fick godkänt betyg:

Bra initiativ, fortsätt bara! ”Det är huisit bra att det finns dessa danskvällar. Helt klart en träffplats, ett gemensamt vardagsrum.” ”Ordna buss från Väst- och Östnyland som ni gjorde första gångerna. Då var det mycket folk och bra orkestrar.” ”Det kunde också vara damernas dans för demokratins skull. En timme damernas, en timme herrarnas. Rättvist på det sättet. Då kunde den som kommer ensam ha en chans.” ”Bra initiativ, fortsätt bara!” Här ett smakprov på kommentarer ur den enkät som gjordes under vårsäsongens andra Danskväll på AV vid Annegatan i Helsingfors den 8 februari. 61 av kvällens dansare besvarade frågeformuläret. Två tredjedelar av svararna var kvinnor, två tredjedelar representerade åldern 60+ och fem sjättedelar kom från Helsingforsregionen. Fördelningen antyder att danserna borde locka fler karlar, mer dansare av yngre årgångar och fler långväga gäster från öst och väst. (Vad könsoch åldersfördelningen beträffar skedde en avsevärd förbättring redan följande gång, den 8 mars!) Medelvitsordet på skolbetygsskalan blev 8,3. Fyra svarare gav full tia och endast en gick ned till en sexa.

tala om en enhetlig ”publiksmak” med andra ord. Bland orkesterönskemålen nämndes Susan Sonntag och San Marino med Linda flera gånger men också här var spridningen stor. Kritiska röster höjdes mot att endel orkestrar inte varit tillräckligt bra. Den sammanlagda listan över orkestrar bekräftar den allmänna trenden: man är i huvudsak nöjd med profilen hittills – varierat men med tonvikt på alla sorters pardans. Hela 52 av de 61 som besvarat enkäten var nöjda med serveringen i den buﬀé som AV-aktiva sköter. Viktigt är att mellan dansvarven kunna sitta ned och få sig ät- och drickbart till livs.

Varierat, pardans

Dansglädje med anor

De allra flesta av svararna var nöjda med tidpunkten onsdagar kl. 19–22, med en timme danskurs kl. 18. De flesta av dem som deltagit i danskurserna var tillfreds med dem (Åke Blomqvist i Aktiasalen, sedan AV-instruktörer) och bland kursönskemålen fick buggen flest röster. Drygt hälften tyckte att musiken hittills varit bra och varierande. Samtidigt önskades mer av ett tjugotal olika typers dans – allt från tango, bolero och gammeldans till bug, disco och rock. Inte lätt att

Det var Thomas Rosenberg som 2004 tog initiativ till Danskvällen: – Ta n k e n b a k o m p ro j e k t Danskvällen var uttryckligen att återuppliva dansandet i mera anspråkslös och heimlaga utformning. Det skall väl inte behövas proffsarrangörer, megabudgeter och storstjärnor för att ordna en dans! tyckte han. Det började i Aktiasalen hösten 2004. Som huvudman för arrangemangen fungerar Svenska pensionärsförbundet och Helsingforsför-

MAJ-BRITT PARO

Det svänger skönt för det dansglada paret Gunvor Enberg från Sjundeå och Bjarne Roos från Drumsö.

eningarnas samarbete SAMS. Framgången var så stor att ett åttiotal intresserade första gången inte rymdes in. Från Aktiasalen ﬂyttade Danskvällen hösten 2005 till Arbetets Vänner på Annegatan – den legendariska dansplatsen under tjugo år efter kriget. För många seniorer blev det återseendets glädje med minnen från ungdomens dar. – Som arrangör och initiativtagare är jag givetvis jävig, men det har nog inte gått att ta miste på den positiva energi danskvällarna har skapat, säger Thomas Rosenberg. – Deltagarnas danskunskaper och -glädje imponerar. Och, tilllägger han, det som kanske gläder mig mest är att danserna uttryckligen lockar ”vanligt” folk, alla dem som kanske inte alltid känner sig hemma i de finlandssvenska ﬁnrummen. Nästa Danskväll arrangeras undantagsvis en fredag, den 7 april. För musiken svarar orkestern Quattro från Karis. MAJ-BRITT PARO

VÄLKOMMEN TILL EKENÄS -STADEN DÄR LAND MÖTER VATTEN

I Ekenäs förenas naturen och den idylliska miljön med stadens service- och programutbud. Vandra längs de smala gränderna i gamla stan, njut av stämmningen på Kungsgatan - landets äldsta gågata eller koppla av på en kryssning i den oförglömliga skärgården. Sommarens evenemang avlöser varandra och erbjuder upplevelser för olika smakriktningar. Kontakta oss för närmare information!

Ekenäs stads turistbyrå Rådhustorget, 10600 Ekenäs Tfn 020-775 2100, Fax 020-775 2212 E-post:tourist.office@ekenas.fi www.ekenas.fi

GOD TID 3/2006 – 13

Åboländskt samarbete

RADHUS OCH PARHUS UNDER PLANERING: JANNE HOLMBERG

Representanter för alla Åboländska föreningar förutom Houtskär deltog i en överläggning i AV:s lokaliteter i Åbo för genomgång av bl.a. föreningarnas verksamhet.

Mer information fås från

Representanter för de åboländska pensionärsföreningarna samlades under J.L. Runebergs byst i Arbetets Vänners lokal i Åbo.

Mötet ansåg att man inte i det här skedet går inför ett mera organiserat samarbete t.ex. i form av en distriktsorganisation utan fortsätter tillsvidare med informella träﬀar. Nästa gemensamma överläggning hålls i Nagu den 19 september. Karin Åminne från Åbo Pensionärsklubb och initiativtagare till träffen inledde med en presentation av Arbetets Vänners lokaliteter. Efter det presenterade föreningarna sin kommande verksamhet. Rent allmänt konstaterades att

ÅRSMÖTE fre 7.4.2006 kl. 13.00 på Mariagården i Liljendal.

0500-861 355 Ulf 0500-364309 Birger bygg.ravald@netikka.fi

BAR -BAARI

föreningarna har ett rikt utbud på aktiviteter. Vissa arrangemang som t.ex. utﬂykter och resor kunde koordineras för att garantera ett tilläckligt antal deltagare. Också medlemsvärvningen

tangerades vid mötet och speciellt bekymrade man sig över den höga medelåldern i några föreningar. Den Åboländska julkryssningen hålls den 29–30 november. JANNE HOLMBERG

AV i Åbo fick Modersmålets sång Floradagen den 13 maj 1898 ﬁrade Arbetets Vänner i Åbo 50årsminnet av Vårt lands första framförande. Vid en utomhusfest sjöng AV:s blandade kör Vårt land och Modersmålets sång – den senare ﬂerstämmigt. Det var tidningsmannen J.F. Hagfors som skrev både texten och melodin till Modersmålets sång och den tillägnades AV i Åbo.

Östnyländska distriktet håller sin årliga Östnyländska distriktet håller sitt

* Radhus omfattande 2- och 3-rums lägenheter på Norrbyområdet i Korsnäs kby. * Parhus omfattande 3- och 4-rums lägenheter vid Sjövägen i Molpe, nära stranden och småbåtshamnen. * Färdigställs 2006/2007 eller enigt överenskommelse

SOMMARFEST på Idlax gårds ”höskulle” i Rönnäs sö 6.8.2006 kl. 12.00.

Värdförening är denna gång Borgåbygdens svenska pensionärsförening. Bosse Träskelin spelar dragspel, Borgåbygdens pensionärskör uppträder mm. Festen avslutas med dans. I trakteringen ingår laxsoppa, kaﬀe och fylld kaka. Möjlighet att besöka båtmuseet före festen.

Välkommen till banken, som betalar bonus.

Andelsbankerna i Österbotten

Stationstorget 1 Asematori Hangö Tel. 019-248 3218 Puh. Kom till Sofielund med bil, buss, tåg eller spårvagn! Året runt trädgårdsbutik i grön Kottbymiljö! För utomhus- och inomhusmiljön: - 150 härdiga rikblommiga klematis - 75 doftande rosor, gamla och nya - träd, buskar, vattenväxter, stenar mm. - perenner i Sofielunds eget sortiment Planering och planteringstjänst för personliga lösningar. Våra växtlistor hittar du på adressen www.sofianlehto.com

Puutarhakeskus SOFIANLEHTO Garden Center Sofielundsgatan 12, 00610 Helsingfors (vid Kottby Esso) Tel/Fax: (09) 796 230, 0400-690 381, sofianlehto@sofialehto.com Öppet dagligen: må-fr 9-19, lö 9-18, sö 9-17 Välkommen!

kesport

14 – GOD TID 3/2006

Märkesvaror av hög kvalitet för sport och fritid!

Köpmansgatan 3, KARIS Tel. 019-231 328, fax 019-236 327 Öppet: må-fre 9-18, lö 9-14

kesport KARIS

Välkommen till trivsamma

MYLLYLAMPI i naturskön omgivning!

God mat, kaffe, smått o gott! * Grupper & resenärer, vik in!

MYLLYLAMPI RESTAURANTS

03100 Nummela, 019-335 177, fax 019-334 508, 0400-446 374

FÖRENINGSNYTT

Kungligt lunchprogram i Björneborg Våra efterlängtade gäster från Tammerfors ﬁck Hans Kungliga Höghet Hertig Johan att nådeligen bevärdiga Björneborgs Svenska Pensionärsförening med sin närvaro vid månadslunchen på Svenska Klubben den 9 februari. En pratglad pensionärsskara på ca 70 personer fyllde Svenska Klubbens festsal och en omedelbar känsla av gemenskap och trivsel infann sig. Hertig Johan/Börje Lång inträdde, ledsagad av sin livvakt/tjänare Bjarne Nylund varvid ”undersåtarna” vördsamt reste sig hälsande Hans Kungliga Höghet. Hertigen återkallade i ord och toner den tid då han, konung Johan den III år 1558 grundade Björneborg. Ivrigt bordsdunkande visade att hertigen blev hertigen blev synnerligen uppskattad. Efter lunchen, som avåts i hans kungliga höghets närvaro, återbördades gästerna till modern tid med besök i mångaktivitetshuset Mikaelsgården, som presenterades av vår medlem, undervisningsrådet Björn-Olof Malmström. Rundturen i Mikaelsgården och Björneborgs svenska samskola avslutades med en pratstund och en kopp avskedskaﬀe. Tack till Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors för att ni kom. Tack till alla som stött och hjälpt oss att förverkliga den länge planerade sammankomsten. MARLENE HÖGLUND ordförande

Traditionella BORGÅ-kryssningar 2006 H:fors kl 10 - Borgå kl.13.20 - 16 - H:fors kl 19.20

ons, lö ti fre, sö må

13.5-9.9 16.5-25.7 2.6-27.8 3-31.7

VÄRLDENS VACKRASTE SJÖRESA HURTIGRUTEN Norge 9 - 14.7 999€

Buss-båt i b-hytter-hotellHurtigruten Bergen-Trondheim med helpension m.m. Skall bokas så fort som möjligt

LOVISA-kryssningar på torsdagar 29.6-27.7 Guidad rundvandring ingår i biljettpriset. tur/retur 43€/vux., 38€/pensionär

www.partours.com

VID KUNGLIGT BORD. Från vänster BjörnOlof Malmström, hertig Johan/Börje Lång, Bjarne Nylund och Marianne Huotari från Tammerfors.

Björneborgspensionärernas ordförande Marlene Höglund hälsar gästerna från Tammerfors välkomna.

Svenska Pensionärsgillet i Hangö kunde vid sitt årsmöte se tillbaka på ett livligt verksamhetsår. Utöver mötena varannan vecka har föreläsningar, exkursioner, motion, sittdans och luncher stått på programmet. I år planerar man att bland annat besöka biblioteket och Fästningsmuseet. Styrelsen för 2006 består av

Sommarrestaurang

Vi ordnar även charterkryssnngar! Rederi Ab JL Runeberg, Wittenbergsgatan 12, 06100 BORGÅ tel. 019-5243 331, fax 019-585 331 www.msjlruneberg.fi

God mat och svalkande drycker i trivsam hamnmiljö. * À la carte * Våra populära fisksmörgåsar * Skärgårdsbord för grupper på beställning * Kaffe och nygräddat kaffebröd * Läsk, glass m.m. Gästhamn med fullständig service t.ex. bastu, tvättstuga, toaletter, vatten, el, brännoljeförsäljning för båtar. Tel. 06-352 0329 el. 0500-161553 Byhamnv. 194, Replot hamn 65800 Replot. E-post: cafe.arken@replot.com www.replot.com/arken

Gör din resa till ett glatt minne! Axplock ur vårt breda program Bodensjön

- med Mainaus blomsterprakt!

Avresa: 5.8, 8 dgr Pris:

EUR

��

969

Rhen & Mosel - en speciell upplevelse! Avresa: 6/9, 8 dgr Pris:

EUR

987

Sorrento & Toscana - det bästa av Italien! Avresa: 4/10, 12 dgr

Beställ vår nya resekatalog! Alla våra fina Europaresor hittar du i vår nya katalog Vandringar & Upplevelser.

Pris: EUR 1 490

Legoland - barnens favoritland! Avresor: 16/6, 30/6, 4 dgr Pris: Vuxna från EUR 443, barn från EUR 273 Oslo - med fantastiska Svinösundsbron! Avresa: 9.8, 5 dgr Pris: EUR 658

www.sundqvists.com

��

�� Bussplan, tfn 018-22570

ordförande Marianne Törnblom, vice ordförande Majken Lagerroos, kassör Inga Ingberg, sekreterare Göta Sonntag samt medlemmarna Margit Stenman, Rachel Helenius och Ulla Stenfors med Irma Lindqvist och Gunvor Paavola som suppleanter. Föreningen har 45 medlemmar.

��

Stadshotellet, Gågatan Jakobstad tel. 06-788 8111

GOD TID 3/2006 – 15 FÖRENINGSNYTT

Övermarkförening firade med bildverk

Gamla vägen 23 TENALA Tel. 019-245 0453 Öppet ALLA dagar:

Må-Fre 06.00-20.00 Lö 07.30-20.00 Sö 10.00-20.00 Lunch vardagar och lördagar 1113. Gott kaffe med tilltugg, salt eller sött. Pizzor, Glasskiosk sommartid, Välkommen!

Pärmbilden till jubileumsverket togs under en sommarutfärd till Lappajärvi 2005.

Markägare: Vi söker nya försäljningsobjekt - vår specialitet är: sommarstugor, äldre bostadshus, skog och andra markområden

De första 30 åren 1976–2006 heter ett bildverk som Övermark Pensionärsförening låtit trycka till sitt jubileum. Drygt 50 bilder, de flesta i färg, vittnar om en livlig verksamhet under tre decennier. Det är till stor del tack vare fyra ivriga fotografer, Tor Sundlin och Verner Lindfors under de första åren, och Gunhild och Leo Stenberg på senaste tid, som bildkrönikan kunnat förverkligas. I förordet tackar styrelsen också Trygve Erikson som välvilligt hjälpt till med att sammanställa verket och som författat ingressen till de teman som behandlas. Erikson har också skrivit texten till sången Hur åren går … som tillägnats föreningen och Övermarksången. Sångerna, som Einar Österback tonsatt, finns med i boken. Så här beskriver Erikson föreningens tillkomst: ”Några eldsjälar samlades hos Signe Klemets hösten 1975 för

att fundera och planera en pensionärsförening i Övermark Där var Einar Storgård, Hjördis Klockars, Ines Berglund, Siri Lagerström och värdinnan själv, Signe. Den fjärde februari 1976 samlades man igen och beslöt då att en förening skulle bildas och i interimsstyrelsen invaldes Einar Storgård som ordförande, Lennart Sydholm till vice ordförande, Ines Berglund till sekreterare och Hjördis Klockars till kassör. Medlemsvärvningen sattes i gång. Och snart hade man 58 medlemmar och resor till Åland, Tammerfors och Umeå planerades. Det blev en raketstart!” Einar Storgårds var ordförande till 1984. Han efterträddes av Evert Kummel som ledde verksamheten tills nuvarande ordföranden Helge Haag tog över 1994. Föreningen ﬁrade jubileet den 28 mars i Övermark lutherska bönehus. (U.W.)

Vi annonserar i ortens dagstidningar H-FASTIGHETER Marknadsvägen 2 (Vallonia) 65610 Korsholm Tel. 06-322 3211 0500-268 628 www.h-fastigheter.com

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer. Våra adresser erhålles från banker, bok-, blomster- och pappershandlar, begravningsbyråer, R-kiosker samt färdigt textade på vårt kontor. Elisabetsgatan 21 00170 HELSINGFORS Tel. 0800 134 000 med lokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

TROPISKA TRÄDGÅRDEN • Guidade turer i trädgården • Guidade naturutflykter • Mötes- och festlokaler • Kurser och evenemang www.gardenia-helsinki.fi

Försöksgårdsvägen 1, 00790 Helsingfors (Vik), tel. 3478 4050

16 – GOD TID 3/2006

Du • • • •

som är ny ordförande och vill utveckla din styrelse eller arbetsgrupp som är cirkelledare som är igångsättare för EGON självgående grupp som är intresserad av arbete i grupp

JANNE HOLMBERG

Finlands 1900-tals historia passerade revy på skrivarseminarium JANNE HOLMBERG

SSC inbjuder till en eftermiddag med psykolog Tony Dunderfelt

GOD KOMMUNIKATION I GRUPP •

hur bemöta känslor och motstånd

Åsa Stenvall-Alsbjerg lyckades genom att uppmuntra och stöda bygga upp självförtroendet bland kursdeltagarna.

Föreläsaren behandlar bl.a. hur vi kan tackla motstånd i gruppsamarbetet, t ex vid förändringsprocesser samt hur ledaren på bästa möjliga sätt kan bearbeta negativa känslor som uppstår när olika människor inte kommer överens. Tid: Plats: Avgift:

Onsdag 17.05.2006 kl. 13–16 SFV-salen, Nylandsg. 17 D (ingång via gården) H:fors 10 euro

Mera info ger Chrisse Lång, tfn 09-612 907 11 (ti–to) eller per e-post: christina.lang@ssc.ﬁ Anmälningar studiecentralen@ssc.ﬁ

VÄLKOMMEN!

Under en kväll var författaren Vivi-Ann Sjögren gäst på skrivarseminariet. Lite ost och vin samt Vivi-Anns underbara förmåga att berätta om sitt liv speciellt i Spanien under Francos tid höjde stämningen och trivseln under skrivarkursen. Pensionärsförbundet arrangerade

i samarbete med Finns folkhögskola en tvådelad skrivarkurs med temat ”Att skriva livet”. Kursen hölls under två dagar i januari och fortsatte i mars, likaså två dagar. Kursledaren Åsa Stenvall-Alsbjergs reaktion var att bland deltagarna fanns samlat oerhört mycket

av livserfarenhet, händelser, minnen och kunskaper. Finlands 1900tals historia passerade revy genom texter och samtal. Folk har varit med om så mycket, också svåra saker som nu kom upp till ytan. Åsa Stenvall- Alsbjerg säger sig vara imponerad över hur snabbt deltagarna utvecklade sig i sitt

skrivande. Bara några dagars kurs kan faktiskt sätta en skrivprocess igång! – Nu känner jag att jag kommit igång med material som jag haft liggande i huvudet så länge, sa en av deltagarna. – Jag känner att jag fått en viss säkerhetskänsla och kan sätta igång med projekt som jag planerat länge konstaterade en annan deltagare Kursdeltagarna tyckte att de fick bra feedback på sina texter. Man tyckte om det snabba tempot och att det hände någonting hela tiden. JANNE HOLMBERG

”Jylland på tvärs” tema för samnordisk pensionärskultur Samnordisk pensionärskultur har sedan år 1982 årligen arrangerat ett kulturseminarium för pensio-

Hyllnings- och kondoleans-

adresser

Stöd Folkhälsans verksamhet genom att använda våra hyllnings- och kondoleansadresser. Folkhälsanföreningarna säljer adresserna lokalt via butiker, banker och begravningsbyråer. Du kan också beställa adresserna via Folkhälsans Förbund, tfn (09) 315 5614 eller mia.berg@folkhalsan.ﬁ. Priset är 12 euro.

närer från alla våra nordiska broderländer samt Färöarna och Åland. Seminarierna har turvis arrangerats i Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge, Sverige och Åland. Nu möts vi under temat ”Jylland på tvärs”. Samnordisk Pensionärskultur inbjuder nu detta år alla nordiska pensionärer till sitt traditionella seminarium, denna gång på Nörgaards Höjskole i Bjerringbro på Jylland. Detta är vårt 24 verksamhetsår. Seminariet äger rum under tiden 13 augusti till 19 augusti 2006. Våra danska värdar har för oss för denna vecka uppgjort ett omfattande och intressant program med föredrag om berömda danska personer bl.a. Kaj Munk, olika aktiviteter runt kreativ konst och hantverk, gemensamma utfärder till intressanta mål på Jylland, friluftsaktiviteter med gemensamma spel och tävlingar samt i övrigt vänskaplig samvaro tillsammans med våra nordiska pensionärsvänner. Nörgaards Höjskole är en av Danmarks modernaste högskolor med moderna faciliteter fördelade på 12 000 kvadratmeter stora mötes- och arbetsrum, egen sim- och konditionshall, stor blomsterträdgård samt trevliga matsalar. I priset för deltagande ingår helpension samt hela programmet för alla seminariedagar. Vill du bästa pensionär, som inte tidigare deltagit, komma med, så kontakta undertecknade för information om anmälningar, kostnader, hur ta sig till Bjerringbro samt övriga frågor. Är du, bästa pensionär, intresserad av nordiskt samarbete på kulturell nivå är du hjärtligt välkommen. Rolf Forsman Kurt Näsman tel. 09-631919, 050-5585429 tel. 06-3467675, 040-5162790 e-post rolf.forsman@kolumbus.ﬁ e-post kurt.nasman@netikka.ﬁ

Lottor beviljas rehabilitering och understöd via Lotta Svärd Stiftelsen Kvinnor som verkat inom Lotta Svärd organisationen har möj-

lighet att ansöka om kostnadsfri rehabilitering i öppenvård eller på rehabiliteringsinrättning via Lotta Svärd Stiftelsen. För att beviljas rehabilitering bör en fritt formulerad ansökan på därför avsedd blankett sändas till stiftelsen. Ur ansökan bör det framgå i vilka lottauppgifter den sökande verkat och hur länge. Kopia på eventuellt fronttjänsttecken och på läkarutlåtande (B-utlåtande) bifogas. Uppgift om nationalitet anges om den inte är finsk. Rehabiliteringen beviljas av stiftelsens rehabiliteringskommitté.

Mindrebemedlade lottor och flicklottor kan ansöka om finansiellt understöd av stiftelsen för personliga hälsovårdskostnader och sjukvårdsutgifter. Lottaunderstödsansökan görs på därför avsedd blankett. Ur den fritt formulerade ansökan bör framgå för vilket ändamål understöd söks (t ex glasögon, tandläkare, medicinkostnader o.s.v.). Kostnadsförslag eller betalda räkningar bifogas, likaså kopia på eventuellt fronttjänsttecken, kopia på beskattningsintyg. Uppgift om nationalitet anges om den inte är finsk. Understöd beviljas av stiftelsens arbetsutskott. Centralstyrelsen för Lotta

Svärd organisationen grundade Vårdstiftelsen för Finlands Kvinnor i slutet av kriget (år 1944). Stiftelsen fyllde 60 år 2004 och i samband därmed ändrades namnet till Lotta Svärd Stiftelsen. På adressen www.lottamuseo. com informeras även på svenska om stiftelsens verksamhet. Ovan nämnda ansökningsblanketter på svenska ﬁnns för utskrivning. Blanketterna kan även beställas från stiftelsens kansli: Lotta Svärd Stiftelsen, Mannerheimvägen 93 A, 00270 Helsingfors, tfn (09) 4770 2881, e-post: vanamo. maatta@lottasaatio.fo. VALBORG LOUHISTO

GOD TID 3/2006 – 17

5 6 3 8 4 9

1 2 9 8 7 2 4 4 1 2 7 6 5 1 7 5 5 3 8 6 5 1

FASTIGHETSTJÄNST KIINTEISTÖPALVELU

Tel. 040-504 5324, Fax 019-241 2813 mattsson.fastighetstjanst@surfeu.fi Skogsgränd 2, 10620 EKENÄS

Vi utför - fastighetstjänster - disponenttjänster - hus- och lägenhetssaneringar - våtrumssaneringar m.m.

Tag kontakt

SUDOKU

Vita Fysio

Regler: 1. Varje rad (vågrät och lodrät) skall innehålla siffrorna 1–9. 2. I varje markerat fält om 3 x 3 rutor skall också siffrorna 1–9 finnas. 3. De givna siffrorna får inte flyttas. 4. En siffra får inte före komma mer än en gång per rad eller markerat fält. Lycka till! Lösningen finns på följande sida.

JOUR 24H PÄIVYSTYS Centralgatan 79, Karis Tel. 019-231 074 Fax 019-231 076

PRIMA FASTIGHETER AB KINTEISTÖT OY

*Fysikalisk undersökningsoch vårdanstalt *Även hembesök Källängsvägen 1 65610 Korsholm (06) 3223566 eller 050-597 4075 vitafysio@netikka.fi

För Dig som vill köpa el.

AFF sälja bostad/fastighet.

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

SPECIALTANDTEKNIKER

Handelsesplanaden 16E 65100 Vasa D. Örndahl 06-361 0444 0400 210 335

www.primafastigheter.fi

OPTIKER

��

KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 Ekenäs, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949 Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Ny lättare ESLA sparkstötting på hjul En ny citymodell av den ursprungliga äkta hjulförsedda sparkstöttingen har kommit ut på marknaden. Lämplig för stadsbruk och vid uppköp då formatet är mindre. Längd 107 cm, vikt 13.9 kg.

Senatorns Köpcenter 09-298 1927

Modell 3600

ÖGONLÄKARE Ögonläkarmottagning KURT GROP Ab Tidsbest. må–fre 9–12 040-535 0464 Besöksadress Lojo sjukhus ögonpoliklinik

E. S Lahtinen Oy Kouranasemantie 46, 61160 KOURA

Tel. (06)4299 400 E-post: esla@esla.fi

BESTÄLLNINGSBUSSAR

Kontakta firmor där du är kund eller specialaffär för hjälpmedel. Närmare uppgifter: www.esla.fi

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ

019-524 3993, 0400-492 146

PRIVATLÄKARE

Läkarmottagning

NATURAMED

Kanelextrakt kan hjälpa i blodsockerterapi Ett pakistansktamerikanskt forskarteam fann i en 40-dagars undersökning att ett intag av 3–6 g kanel dagligen kan sänka blod glukosvärdena hos personer med risk för åldersdiabetes med c:a 25% och kolesterolet med c:a 20%.* * Källa: Diabetes Care 2003 December, vol. 26, p. 3215-3218.

KANELITABS NU I FINLAND Örtspecialisterna har av den mest effektiva kanelarten, Cinnamomum cassiae, utvecklat ett vattenlösligt kanelextrakt som förenklar intaget. Extraktet är 10 gånger starkare än torkad kanel och en KaneliTabs tablett före varje måltid, 3 gånger i dagen ger i flesta fall önskad effekt på blodsockret. Bruk av KaneliTabs skall ses som ett komplement till tillräcklig fysisk aktivitet och sunda matvanor i syfte att förhindra åldersdiabetes. Saluförs riksomfattande i hälsokostaffärerna fr.o.m. april 2006 Marknadsförare: Fenno Natura AB, Tusby.

Karin Munsterhjelm-Ahumada Specialist i allmän medicin Nyckelbegrepp: - Långvarig trötthet o värk - Kroniska sjukdomar - Jästsyndrom - Nedsatt immunförsvar - Infektionscirklar - Biokemisk individualitet - Funktionsmedicin - Antioxidantterapier - Ortomolekylär psykiatri

Björknäsgatan 26A 6,EKENÄS 019-241 5280 Tidsbest. må, ti, on, fre 13-14, med förbehåll för förändring Mottagning även på: HELSINGFORS, Kruunuhaan antioksidanttiklinikka tel. 09-626 388 Åbo, Lääkäriasema Biomeds tel. 02-250 7999

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

BESTÄLLNINGSTRAFIK Vi ordnar resor, för mindre och större grupper 1-55 personer FÖR MER INFORMATION RING: Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Magnus Lind: 0400 470 285 E-mail:magnus.lind@magnusbusstaxi.fi Trollbergsvägen 15, 10600 EKENÄS

18 – GOD TID 3/2006 Stiftelsen för Österbottens högskola mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Håkan Anttila, tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa

Gillesgården i Pojo Lantbruks- Hembygds- och Mopedmuseum

Öppet juni- juli- augusti lörd: 14-17 andra tider enligt överenskommelse Möjlighet till kaffe

Klas Österlund 040-507 4306 Kåre Philström 019-205 065 Evert Österholm 019-205 029 www.pojohembygdsforening.com

Till konfirmanden

Det allseende ögat silver 36€ silver+emalj 48€ Kors i silver 42€ guld 83€ www.sagalund.fi

Skriv ned dina egna krigsminnen! Den lilla samlingsvolymen Våra krigsminnen, anmäld i God Tid nummer 2, får en uppföljning om allt går väl. Boken har väckt ett oväntat gensvar och nu har en ny idé tagit form. Det finns en stor mängd av minnen som borde få berättas innan det är för sent. – Vår bok kom till som ett anspråkslöst projekt inom föreningen, men i samtal med intresserade läsare har det visat sig att det finns både lust och stoff hos många, många fler att dela med sig av minnen från krigsåren, säger Agneta von Essen, ordförande för ”akkorna”, Kvinnliga Akademiker i Helsingfors. Våra krigsminnen är en samling bestående av sexton akkors egna minnen. Den första upplagan som kom ut strax före jul såldes snabbt slut. Nu finns en ny upplaga, som kan köpas hos Luckan. Priset är 6 euro. – Framgången med boken ledde till att en ny tanke dök upp, berättar Agneta von Essen. – Boken

Kan beställas från Sagalunds museum 02-421 738 K.H.RENLUNDS MUSEUM Historiska museet, Konstmuseet, Naturhistoriska samlingar och mineralsamling. Långbrogatan 39, 67100 KARLEBY tel. (06)828 9474, e-post museo@kokkola.fi Öppet: ti-fre 12-15, dessutom to 18-20, lö-sö 12-17, må stängt.

KARLEBY HEMBYGDSMUSEUM

Kyrkostigen 4, KARLEBY, postadress: Långbrog. 39, 67100 KARLEBY tel. (06)828 9578, (06)828 9474 Öppet: 1.6-31.8 ti-sö 12-17, må stängt.

AMIRALITETETS SKEPPSVARV I KRONOBY MUSEUM med utställningar Bokning 06-834 5232

KUDDNÄS Z. Topelius barndomshem Öppet. 15.5-31.8

NYKARLEBY Tel. 06-785 6111 www.nykarleby.fi/kuddnas

Margareta von Essen

har väckt minnen hos så många utanför vår förening och det ﬁnns otaliga värdefulla berättelser att ge vidare. Kvinnor som har personliga minnen av krigsåren är i dag sjuttio år eller mer, det är hög tid att deras minnen kommer fram.

GT-läsare, skriv! Tanken är nu att med ett upprop nå alla som läser God Tid: Skriv ner dina krigsminnen! Det behöver inte vara heltäckande eller fulländat formulerat. Det kan gälla en enskild episod som dröjt kvar i minnet eller en skildring av vardagen så som just du upplevde den under de ödesmättade åren. – De ﬂesta är ju ovana att skriva. Formen är inte det viktiga, utan innehållet, betonar Agneta von Essen. – Det räcker med att kort skriva ned ett minne. De bidrag som kommer in skall ju passas in i en större helhet och stavningen kan rättas till innan de går i tryck. Viktigt är att vi får skrivarens namn och adress eller telefonnummer för att kunna ta kontakt om det behövs.

Svensk vardag Många har uppskattat att få läsa om krigstiden på svenska. Kriget var en tid som man upplevde på ﬁnska. Det har skrivits mycket om kriget, men den svenskspråkiga vardagen har inte kommit fram. Själva kriget är väl dokumenterat på svenska, men det gäller männens krig vid fronten. Mycket mindre har skrivits om kvinnornas

vardag som lottor eller i hemmen och på arbetsplatser. Eller barnens upplevelser i hemlandet och som krigsbarn i Sverige. Frontveteraners krigsminnen ligger utanför det här projektet, men t.ex. män som upplevde krigsåren som barn är naturligtvis välkomna med bidrag. Framför allt är det viktigt att så många krigsminnen som möjligt blir nedtecknade av dem som själva upplevt krigstiden.

Värdefulla pusselbitar – Det finns oändligt mycket, också udda, minnen att ta till vara, säger Agneta von Essen och tillägger: – Jag har t.ex. fått samtal av en person som i Finland varit internerad på grund av sin nationalitet och sin religion. Två damer har oberoende av varandra berättat att de under kriget jobbat som ”tukkijätkä”, stockflottare. Varje minnesglimt kompletterar vår bild av en dramatisk epok i Finlands historia. Nu gäller det att först samla in materialet, sedan kommer finansieringsbiten, som kan lösas på olika sätt. Skriv ned ditt krigsminne och sänd in det före den 15 maj till Agneta von Essen, Tölögatan 9 A, 00100 Helsingfors eller Maj-Britt Paro, Båtsmansbrinken 4 B 36, 02320 Esbo. MAJ-BRITT PARO

SUDOKULÖSNING 5

Vinnare i ”Nordkrysset” 2/2006: Mirka Ekroth, Helsingfors Bertel Fant, Petalax Jeanne-Marie Johansson, Helsingfors Lars Nybom, Karis Märta Stenbäck, Esse Vi ﬁck in 302 krysslösningar. Grattis till alla fem vinnare

Kustkryssets lösningar postas till redaktionen senast den 21 april 2006. Adressen är Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 3/2006 – 19

20 – GOD TID 3/2006 SISTA ORDET

Hamlet Vilstolen för seniorer

På knä inför tekniken

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm. Läder el. tyg. Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

Man borde ju studera manualen

* Mångsidigt urval fabriksmonterade möbler 019-

Vard.

231 355

Verkstadsgatan 3, Malmkulla, KARIS

10–17

GOD TID utkommer nästa gång den 12 maj. Material till nummer 4/2006 bör ﬁnnas på redaktionen senast den 28 april . Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Fört sju år sedan flyttade pensionärerna Inger och Rainer från Borgå till Åland. Tre barnbarn ”kallade”. Någon vecka före flyttningen träffade jag skidbröderna Jens och Glenn Lindholm i Lovisa. Jag tror det var Glenn som ställde den här frågan: ”Hur skall du Rainer som gillar så mycket motionsskidning klara dig på Åland?” Mitt svar var – det måste väl gå med mindre skidning. Men så tillade någon av bröderna ”men det skall du veta att i Jomala finns det härliga banor med backar som vi inte har i Östnyland”.

noggrant innan man tar i bruk den där nya, dyra elektroniska grunkan. Lättare sagt än gjort. Själv brukar jag ivrigt och otåligt packa upp manicken, sticka kontakten i eluttaget och koppla i eventuella andra sladdar. Och trycka på knappen. Ingenting händer. Fram med manualen. Tar några djupa andetag. Får ner pulsen. Läser precis så mycket som absolut behövs för att få något att hända. Flera månader efter att digiboxen anlände ligger manualen fortfarande på hyllan under soﬀbordet. Och fortfarande behövs den allt emellanåt.

Hyllor, lådor och skåp börjar fyllas av allehanda manualer, för kameror, telefoner, datorer, skrivare, hushållsmaskiner. Kylen ska avfrostas men var katten ﬁnns manualen? När man letar efter den hittar man andra som hör till maskiner som för länge sen kasserats. Ibland blir man tvungen att ringa

användarhjälpen när någonting går snett och manualen är försvunnen eller inte ger någon lösning. Jag drar mig för de här samtalen. Att försöka förklara problemet och sedan följa instruktioner är inte alltid så lätt. Ibland är man dessutom hänvisad till det andra inhemska.

Det är inte heller roligt att medge att man är tekniskt korkad. I synnerhet som jag en gång blev rejält förödmjukat. Det skedde i en annan tid, i ett annat land, på en annan arbetsplats. Datorn vägrade att läsa disketten som jag stuckit in. Damen i andra ändan av tråden undrade på bred Texasdialekt var min dator var placerad. Jaså, på golvet. Really! Då, Olf, gå ner på knä, ta ut disketten och blås kraftigt i öppningen. Jaså det hjälpte? Lite damm bara. You are most welcome, Olf! Have a good day, dear!

Åland – ett skidparadis! ÅLANDS TURISTFÖRBUND/PETER KARLSSON

Snart har vi sex vintrar bakom oss. Och varje vinter har vi kunnat

FSS-mästerskapen till Åland

Skidning i historisk miljö

Motionsbanorna i Jomala

Åland har snö!

ling har ställt sig mycket positiv till breddning av banorna. ”Inga bekymmer” sa Anders. För en tid sedan blev det klart att Åland år 2008 skall arrangera FSSmästerskapen på skidor. Tack vare snökanonerna kan arrangörerna vara trygga ifråga om snötillgång. Och banorna – femman som kommer att bli huvudbana – har en nästan internationell höjdproﬁl. På några platser måste femman ändå breddas något. Jobb som också skall utföras med talkokrafter.

I mars 1999 flyttade vi till ett radhus i Mariehamn. På den lilla gården fanns mycket snö! Kanske det ändå blir skidning på Åland… Men någon skidning hann vi ändå inte med den vintern. Under våren 1998 hann vi som gångare stifta bekantskap med motionsbanorna i Jomala, som startar i Hindersböle i Mariehamn. Rätt snart kommer man in i Jomala som i fråga om befolkningsmängd är Ålands näst största kommun. Och växer snabbare än Mariehamn! Banorna är underbara. De är dragna i en mycket vacker natur och på Jomalasidan är de tillräckligt breda för att samtidigt tilllåta både skating och traditionell skidåkning. Och backarna, de två bergen Kasberget och Borgberget var precis så härliga som bröderna Lindholm hade utmålat. Det bästa var ändå underlaget – inte ett korn sand utan bara mjukt sviktande sågspån ofta blandad med ﬂis. Också motionsvandrandet blev en upplevelse.

ULF WAHLSTRÖM chefredaktör

skida under lika lång period som i Borgå. Förklaringen är enkel. Det behövs bara några centimeter snö så kan vi skida på Jomalabanorna. Tack vare att ytmaterialet är sågspån och ﬂis. Visserligen kommer det fram litet sågspån, möjligen ﬂis. Men det gör ingenting. Däremot är ju sand- grus som ytmaterial ”livsfarligt”. På sand- grusbanor behövs betydligt mera snö.

Ålands skidoch skyttecentrum AB För några år sedan bildades ovanstående bolag. Ordförande för bolaget är Jomalas kommundirektör Harry Jansson. Jag köpte naturligtvis aktier i bolaget, som sköts med enbart ideellt arbetande krafter. Tillsammans med kommunen (Jomala) ansvarar bolaget för att skidbanorna hålls i bästa möjliga skick. Jag intygar gärna att spår-

kvalitén hela tiden hålls på en maximalt god nivå tack vare en för ändamålet inköpt spår- och pistmaskin med mycket stor kapacitet. Och så har vi Anders Karlsson av vännerna kallad ”Kaputt”. Anders är pensionär sedan några år tillbaka och har huvudansvaret för att banorna skall vara toppenbra. Han tar ingen ersättning av kommunen/bolaget men jobbar som ”en heltidsanställd”. Bara med den skillnaden att han också kör under veckosluten. Och han kan jobbet perfekt.

Snökanoner skall förlänga skidsäsongen I fjol inköpte bolaget tre snökanoner. Från min Borgåtid var snökanonerna bekanta. Men de tre snökanoner som Ålands skidoch skyttecentrum inköpte var av en helt annan kaliber än Borgåkanonerna. Rena rama ”Tjocka Berta”.

I Sunds kommun vid slottet Kastelholm som byggdes på 1200-talet ﬁnns härliga skidbanor där man kan höra historiens vingslag.

I år producerade snökanonerna för första gången ”kanonsnö”, som ju har en helt annan konsistens än natursnö. Kanonsnön tål både regn och värmegrader på ett helt annat sätt än natursnön. Som Anders sade till undertecknad: ”Normalt har vi alltid i slutet av november eller i början av december några minusgrader. Då skall snökanonerna producera åtminstone så mycket snö så att vi får trekilometersbanan i skick.” På frivilligt talko ( på åländska talka) transporteras kanonsnön med hjälp av grävmaskin och traktorer ut i spåren. Övriga banor är 3.5, 5 km och 8.5 km. Banorna i Jomala går på kyrkans mark och Jomala försam-

Också på andra platser på Åland har vi skidbanor. T.ex. inne i Mariehamn har vi två kortare banor. Bra banor, men det tycker också gångare – tyvärr. Men i Sunds kommun vid slottet Kastelholm som byggdes på 1200-talet finns också härliga skidbanor som i huvudsak har dragits på golfbanan med 18 hål. Också här kan man börja skida rätt tidigt då underlaget för det mesta består av gräs. Backarna är inte så höga men långa och härliga. Spåren håller inte riktigt samma klass som i Jomala och är avsedda bara för traditionell skidning. Men den stilen passar väl bra för oss pensionärer. Och som ett extra plus för Kastelholmsspåren så hör man ju ”historiens vingslag”. Den här artikeln skrev jag den 14 mars. Då hade min bättre hälft Inger varit 42 gånger ute i skidspåren medan Rainer har kommit upp i 46 gånger. Och snö har vi mera än t.ex. H:forsnejden. Det kunde jag konstatera då jag deltog i SPF: s styrelsemöte 13.3. Därför satte jag som rubrik för min skidartikel - Åland är ett snö- och skidparadis. Det trodde jag inte då jag ﬂyttade till ”fredens öar”. Välkommen till Åland som skidturist! RAINER JOHANSSON