God Tid 3/2007 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID 3/2007 – 1

GOD TID

NR 3 5.4.2007 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 35

LEDAREN Förbundsorförande Samuel Lindgrén analyserar utgången av riksdagsvalen i ledaren. Kannstöpningen om regeringsbasen och ministerposterna måste intressera också pensionärerna. – För vårt förbund och för samarbetsorganisationen PIO är det en tid av stora utmaningar och stora möjligheter. Det som skall växa skall planteras i tid.

Närståendevårdarna: De ﬂesta får inget stöd Det ﬁnns ca 320 000 närståendevårdare i Finland och av dem får endast ca 30 000 kommunalt stöd. Detta trots att det inte är någon egentlig skillnad i vårdbehov eller livssituation mellan dem som får stöd och dem som inte får det. Jonna Skand, som är koordinator för närståendeomsorg vid Folkhälsan, skriver om närståendevårdarnas situation.

Hjälpmedel på sjön Mekaniska hjälpmedel och – ännu bättre – raska barnbarn gör livet lätttare för äldre på båten.

För Gunilla Slätis har loppmarknaderna blivit en fyndplats. Hon har bland annat hittat en ﬁn lädersoﬀa, olika bord, en kristallkrona, en television och kläder. För denna vackra broderade rock betalade hon en struntsumma. Foto MARIT BJÖRKBACKA

Loppis har något för alla För den ovana kan en loppmarknad verka stökig och vara en oattraktiv inköpsplats. Det krävs tålamod för att kunna hitta något värt att köpa. Om man verkligen går igenom alla försäljningsstånd och noggrant tittar på varorna kan man fynda till mycket låga priser. Det behöver inte alltid vara dålig ekonomi som drar människor till loppis. Många samlare gör regelbundna rundor och de som är intresserade av inredning kan alltid hitta något nytt till sin lägenhet som gläder under en lång tid. Sidorna 10–11

Liljendal, Eira, Pargas, Vörå till frågesportsﬁnalen Lagen från Liljendals församlings

pensionärer från Nyland, Eira Pensionärer från Helsingfors, Pargas Svenska Pensionärer från Åboland och Vörå Pensionärsklubb från Österbotten möts i frågesportsﬁnalen i Björneborg den 25 april.

Glad påsk

2 – GOD TID 3/2007 LEDARE

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia Sparbank 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.ﬁ Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Samuel Lindgrén Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Redaktionens sekreterare: Marianne Rönnberg (prenumerationer, adressändringar) tfn 09-72 888 211 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.fi Prenumerationspris 16 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,85 €/spmm. Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2006 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

I väntans tider

olket har sagt sitt. Vi har en ny riksdag. Vad den trettio procent av de röstberättigade som valde att inte säga någonting alls ville eller hade kunnat säga vet vi inte. De lät tåget passera. På valnatten och dagarna därefter har vi tagit del av många frågor och bedömningar om varför det gick som det gick. Det gäller såväl enskilda kandidater som partier. Parallellt med detta pågår kannstöperier om regeringsbasen och ministerposter. Detta fenomen är egentligen ett friskt inslag i demokratin. Det måste intressera också oss pensionärer. I fråga om pensionärspolitiken borde alla partier tillsätta en ”sanningskommission”. Hur ser det svenska fältet ut efter valet?

Sfp stärkte sina ställningar i Österbotten. Man kan väl räkna Håkan Nordman som en pålitlig försvarare av pensionärerna. Vi kan räkna honom som arvtagare till Löv. Satsar han på pensionärsfrågor kan han få en lika god substanskännedom som Löv och därtill ha ett kortare och klarare budskap. Anna-Maja Henriksson har gedigen kunskap om pensionärsfrågor i Jakobstad. Pensionärsfrågor i storstadsmiljö är emellertid av helt annan klass. Som jurist har hon goda förutsättningar att reda upp den snåriga sociallagstiftningen. Mats Nylund är vald för att i första hand bevaka jordbrukarnas intressen. En mängd – främst österbottniska – jordbrukare-småbrukare har små pensioner. Jordbruksfrågor och pensionsfrågor hör således ihop. Wideroos visade i ﬂera skeden under sin ministertid god vilja att föra pensionärernas intressen framåt men det förefaller som om hon hade snubblat på slutrakan. Det är kanske från ”verkstadsgolvet” som hon nu får lobba för en bas för pensionärernas intressebevakning. Stefan Wallin måste ägna sig åt pensionärsfrågor med större energi och målmedvetenhet än sin föregångare. Exempelvis kunde den nordiska samarbetsministerposten ges åt någon annan, även om det går så att sfp blir ett regeringsparti. Astrid Thors i Helsingfors har ärligt och uppriktigt engagerat sig för pensionä-

rerna. Vi kan räkna med att hon fortsätter med det. Thomas Blomqvist i Nyland har all anledning att ta hand om pensionärsfrågor vid sidan om jordbruksärenden. Han verkar att vara öppen för samarbete med pensionärsförbundet. Mikaela Nylander skall, får man hoppas, kunna ägna sig åt riksdagsarbetet utan avbrott under den här riksdagsperioden. Hon bör profilera sig på annat än småbarnsmammapolitik trots att denna självfallet ligger henne nära med hänsyn till det skede i livet som hon nu befinner sig i. Christina Gestrin får allt mer låna sitt öra åt pensionärerna, i synnerhet om hon ges ansvarert att fortsätta som gruppordförande. För övrigt. Sfp har inte råd med att de kandidater som i valrörelsen starkast profilerade sig på pensionärspolitik skall nödgas beträda en ökenvandring. Hur är det då med de andra medlem-

marna i Allsvenska riksdagsgruppen? Arja Karhuvaara från samlingspartiet (Helsingfors) invaldes på sitt seniorpolitiska program. Kimmo Sasi har visat sig vara återhållsam i pensionärsfrågor. Jan Vapaavuori infann sig inte till pensionärsförbundets rådslag i riksdagshuset i höstas. Martin Saarikangas föll tyvärr ut ur riksdagen. Sdp:s partisekreterare Marit FeldtRanta kan väl inte annat än för sitt partis del närma sig pensionärerna. Tommy Tabermann, som kan tyda hjärtats språk, kan väl inte förskjuta oss pensionärer (oberoende om han kommer att räkna sig som medlem av Allsvenska riksdagsgruppen eller inte). Synd förresten att Jacob Söderman inte blev invald. Janina Andersson (de gröna) har tydligen börjat tränga sig in i pensionärernas problematik. Hon kom med vettiga synpunkter i det förutnämnda rådslaget. Tuija Brax kan vara en god stödperson för Janina i paragrafvirrvarret. Kristdemokraten Bjarne Kallis har allt som oftast visat ointresse för vårt förbund. Han har nu en ny chans. Claes Andersson i vänsterpartiet

Politiskt lågvattenmärke Svenska läsare känner knappast till det

lågvattenmärke som främst Perussuomalaiset (sannfinländarna) stod för i valrörelsen. Jag råkade bli mottagare. Samma gällde troligen alla som prenumererar på Helsingin Sanomat. Jag avser tidningen Suomen Mieli (Ett finskt sinne). Under devisen Kielivapauden kannattajia (Understödare av språklig frihet) har 27 kandidater satt sina porträtt och personliga målsättningar. Av dessa återfinns 15 på sannfinländarnas lista, bland dem Timo Soini. Två hör till de gröna, en till centern och likaså en till samlingspartiet. Resten hör till Suomen kansan sinivalkoiset (Finlands folks blåvita). Ledaren är skriven av den kända gurun i Suomalaisuuden Liitto (Finskhetsförbundet), Erkki Pihkala, lyckligtvis med en så fin stil att inte många pensionärsögonpar förmår läsa den utan förstoringsglas. Den borde för sitt innehålls skull sättas under lupp. Men mot dumhet (i det här fallet illvilja) lär som bekant också gudarna strida förgäves. Tidningen är i övrigt full av propaganda mot svenskar och svenskan. Ett par exempel får räcka. En rubrik lyder i översättning Sibbo sfp:s uppehållande strid och ”etniska utrensning”. En annan text behandlar de obligatoriska språken i skolan och beskriver svenskan som det förutvarande ”kolonisationsväldesspråket”. Var stod pensionärerna i sannfinländarnas och medlöparnas program? I all synnerhet svenska pensionärer som aldrig har fått lära sig finska eller har glömt alla andra språk än sitt modersmål ? Spåren förskräcker. SAMUEL LINDGRÉN

fortsätter säkert att engagera sig i pensionärspolitiska frågor. För detta har han en mångdubbel kompetens. Andersson kan kanske lyckas dra med Annika Lapintie. I svenska pensionärspolitiska frågor på riksplanet har hon inte hittills varit synlig. För vårt förbund och för samarbetsorganisationen PIO är det en tid av stora utmaningar och stora möjligheter. Det som skall växa skall planteras i tid. SAMUEL LINDGRÉN förbundsordförande

ÖSTERBOTTNISK VERKSAMHET Distriktets vårdag i Dagsmark, Kristinestad tisdagen den 17 april Dagen inleds kl. 12.00 i uf-lokalen Majbo, med servering av köttsoppa samt bärkräm till efterrätt. Programmet börjar kl. 13.00 med Lappfjärs spelmanslag, som står för sång- och musikframträdande under programmet samt spelar till dansen. Regionchef Max Jansson från svenska Yle berättar om aktuellt från radiobolaget. Trollkonstnär Ture Mäkelä uppträder. Förhandsanmälan till din förening senast den 10 april. Inträdet är 12 euro/person. Distriktets vårdag i Nykarleby onsdagen den 18 april Programmet börjar kl. 13.00 i Stjärnhallen. Stadsdirektör Gösta Willman, verksamhetsledare Veronica Fellman, Michaela Mannil sång, pensionärskören, stepdans, ståuppkomiker Margit Aromäki, samt orkestern Romatix är med i programmet. Kaﬀe med smörgås serveras kl. 14.30-tiden. Förhandsanmälan till din förening senast den 10 april. Inträdet är 12 euro/person. Distriktets sommardag onsdagen den 1 augusti på Carpella i Karperö, Korsholm Riksdagsledamot Barbro Westerholm från Stockholm, tidigare ordförande för Sveriges Pensionärsförbund, har tackat ja till inbjudan om att komma till sommardagen. Höstens resor till Österrike, 14–20 och 21–27 september Anmälningar emottas för väntelistan.

GOD TID 3/2007 – 3

SPF-styret vill ha handling

I BLICKFÅNGET

Svenska pensionärsförbundet

Nya riksdagen svenskare, äldre Resultatet av riksdagsvalet är ett av de hetaste

debattämnena nu. Det är meningen att presidenten ska utse regeringen under senare delen av april (det talas om den 19 april), men tidtabellerna är ännu inte i skrivande stund helt klara. Claes Andersson från Vänsterförbundet är ålderspresident i riksdagen, så han öppnade den nya riksdagen. De nedanstående uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens uppgifter om riksdagsvalet 2007 och 2003. Antalet riksdagskandidater var något lägre i år (2 004 kandidater) än för fyra år sedan (2 029 kandidater). Resultatet blev för hela riksdagens del ﬂera svenskspråkiga och ﬂera äldre riksdagsledamöter. Genomsnittsåldern för de invalda var 47,9 år, av dem som valts på nytt 50,4 år och för nya invalda 43,8 år. Totalt är 28,6 procent av de invalda mer än 60 år, vilket gör 57 personer. De äldsta manliga kandidaterna kommer från Uleåborg (49,9 år) och Lappland (49,7 år) och de äldsta kvinnliga kandidaterna kommer från Åland (50,7 år) och Lappland (48,2 år). Genomsnittsåldern för röstberättigade män är 47,5 år och för kvinnorna 50,3 år. De manliga kandidaterna är ungefär lika gamla som de röstberättigade männen, men de kvinnliga kandidaterna är nästan sju år yngre än de röstberättigade kvinnorna. Flest kandidater under 40 år har de Gröna, nästan

hälften. Också Svenska folkpartiet och Vänsterförbundet har ﬂera kandidater under 40 år än bland de röstberättigade. Kristdemokraterna och Samlingspartiet har den äldsta uppsättningen kandidater, och Samlingspartiet var ju det parti som gick mest framåt i valet. Kandidater som har fyllt 60 år är underrepresenterade i alla partier. Bara de små partierna har något ﬂer kandidater som fyllt 60 år än andelen 60-åringar bland väljarkåren. I riksdagsvalet 2003 var 18 personer över 60 år, av vilka 12 var män och 6 var kvinnor.

När man ser på den språkliga fördelningen räk-

nades 17 personer i den gamla riksdagen till den svenskspråkiga sfären. I den nyvalda riksdagen är antalet personer som har svenska som modersmål eller som talar en mycket god svenska ﬂera. Svenska folkpartiet har nio ledamöter, åländskan Elisabeth Nauclér räknas hit, de Gröna har två, Janina Andersson och Ville Niinistö, Kristdemokraterna har en, Bjarne Kallis, Vänsterförbundet har tre, Claes Andersson, Paavo Arhinmäki och Annika Lapintie och socialdemokraterna har två: Maarit Feldt-Ranta och Tommy Taberman. I samlingspartiet ﬁnns Arja Karhuvaara, Kimmo Sasi och Jan Vapaavuori vilka talar utmärkt svenska. Det här gör totalt 21 personer av 200. Det är glädjande att så många talar svenska och man får hoppas att de svenska frågorna lyfts fram i riksdagen, bland annat när kommunoch servicestrukturreformen ska behandlas. Åldersstrukturen för dessa riksdagsledamöter är följande: Claes Andersson är född på trettiotalet (1937), tre är födda på fyrtiotalet (Bjarne Kallis [1945], Håkan Nordman [1944] och Tommy Taberman [1947]), sex är födda på femtiotalet (Arja Karhuvaara [1954], Annika Lapintie [1955], Elisabeth Nauclér [1952], Kimmo Sasi [1952], Astrid Thors [1957] och Ulla-Maj Wideroos [1951]), sju är födda på sextiotalet (Thomas Blomqvist [1965], Maarit Feldt-Ranta [1968], Christina Gestrin [1967], Anna-Maja Henriksson [1964], Mats Nylund [1964], Jan Vapaavuori [1965] och Stefan Wallin [1967]) och fyra på sjuttiotalet (Janina Andersson [1971], Paavo Arhinmäki [1976], Ville Niinistö [1976] och Mikaela Nylander [1970]). Genomsnittsålder för dessa är 47,6 år, vilket är 0,3 år yngre än genomsnittsålder för hela riksdagen. Vi hoppas att regeringsförhandlarna fattar kloka beslut om pensionerna och de äldre i samhället och att vallöftena inte blir tomma ord.

Kommande program 26 maj–2 juni 12 juni 12–14 juni 13 juni 10 och 11 juli 5 augusti

SPF:s vårmöte i Björneborg. Se sidan 3

Kyrkslätt Pensionärer inbjuder Överensföreningarna till sin friluftsdag kl.11 på ryska sportplanen. Föreningsvisa anmälningar till Raili Nordblad SPF:s och SAMS resa till Haapsalu. Se sista sidan Karis Pensionärer inbjuder Västsam till friluftsdag kl.10–17 på Raseborgsinstitutet. Föreningsvisa anmälningar till Bo-Viking Karlsson Östsam arrangerar båtutﬂykter till Sandö. Avfärd från Lovisa kl.10 och tillbaka i Lovisa kl.16 båda dagarna. Föreningsvisa anmälningar till Holger Ferin Östsams sommarfest kl.13 i Nickby högstadium, Wessmansalen. Föreningsvisa anmälningar till Nila Björkbom Föreningarna i Pargas, Åbo och skärgårdskommunerna välkomnas till Nagu, Framnäs på sommarfest. Raili Svahnström koordinerar

22 augusti

Sommarfest på Vrethalla i Kimito för föreningarna på Kimitoön. Märta Sjöblom koordinerar

7 oktober 9–11 oktober 17–18 oktober

Svenska pensionärsförbundet r.f:s stadgeenliga vårmöte hålls den 25 april 2007 på Svenska Klubben i Björneborg, Eteläranta 10. Program Tidig morgon Start hemifrån 10.00

Kaﬀe på Svenska Klubben Registrering och fullmaktsgranskning

10.45

Förbundsordförande Samuel Lindgrén hälsar välkommen från förbundets sida Marlene Höglund hälsar välkommen på Björneborgs Svenska Pensionärsförenings vägnar Björneborgs stads hälsning: biträdande stadsdirektör Kari Hannus Frågesportsﬁnal mellan fyra lag Vårmötesförhandlingar

13.00 14.00

Lunch och kaﬀe Vårmötesförhandlingarna fortsätter Musikinslag Prisutdelning i 2006 års medlemsvärvningskampanj Medicinalrådet Carl-Eric Vaenerberg: ” Vi pensionärer behöver varann” Diskussion över temat ”En pensionärsförening i tiden” Avslutning verksamhetsledare Veronica Fellman

16.00

Vårmötet avslutas

Pris för hela vårmötet, vilket inkluderar lunch och kaﬀe, är 30 euro per person. HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN!

SPF:s resa till Kreta. Se sidan 6

16 augusti

7–9 september

förmånligare för pensionstagarna. I partiernas valprogram förutsätts att den nyvalda riksdagen skall ta sig an pensionspolitiken. Programmen är knappast tänkta att förbli välmenande dokument utan tanke på konkreta åtgärder. – Pensionspolitiken och de bestämmelser som reglerar olika stödformer är beroende av varandra. En höjning av pensionerna kan därför inverka så att olika former av stöd sjunker eller bortfaller helt, varför en granskning av helheten är nödvändig. Ändringar förutsätter således utredningar och noggranna överväganden, säger styrelsen vidare. Styrelsen möttes den 14 mars.

Vårmötesprogram

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET 25 april

förutsätter att den regering som utnämns efter valet utan dröjsmål tillsätter en kommitté med uppgift att utreda verkningarna av den nuvarande pensionspolitiken och att utarbeta en handlingsplan för att justera de missförhållanden som kännetecknar de nuvarande pensionspolitiska lösningarna, säger förbundets styrelse i ett uttalande från sitt senaste möte. – I valrörelsen framförs allmänt att folkpensionerna och de lägsta pensionerna måste höjas, att inkomsttaken för full folkpension måste justeras uppåt och att pensionernas köpkraft måste stärkas på så sätt att pensionsindexen blir

Föreningsfestivalen 2007 hålls i Helsingfors Kyrkogång i Strömfors kyrka kl. 11. Kyrkkaﬀe i Tessjö församlingshem. Föreningsvisa anmälningar till Börje Hällberg SENIORSKEPPET. Kryssning till Stockholm. Se sidan 12 Vem vårdar vem-seminariet på Kommunförbundet i Helsingfors

7 november

SPF:s höstmöte i Tammerfors

1 december

NU, en fest för fullvuxet folk på G18 i Helsingfors

Idékonferens för södra Finland den 29 augusti På idékonferensen för södra Finland skall vi försöka se på södra Finlands organisation. Vi ställer bl.a. frågan: ”Varför finns distrikten till?” Och föreningarna då: Generationsväxling pågår nästan kontinuerligt och nya, yngre ansluter sig. Vad ger det för möjligheter? Vad har varit bra i vår verksamhet? Vad kan vi bli bättre på? Med bl.a. de här frågorna inleder Alf Skogster från Grankulla svenska pensionärer och Björn Wallén, rektor för Svenska Studiecentralen diskussionen. Plats: Finns folkhögskola, Esbo Pris: 20 euro/deltagare Tid: 29.8 kl. 10–16.30 Mellan kl. 8.30 och 10 serveras morgonmål, lunch kl.12.30 och eftermiddagskaffe kl.15. Vi hoppas att åtminstone 2–3 personer per förening deltar i konferensen. Anmälan till ombudsman Jan Holmberg tfn. 045-657 5848, e-post: jan.holmberg@spfpension.fi

4 – GOD TID 3/2007

Kommunpolitiker, organisationsfolk på Brysselbesök En grupp ﬁnlandssvenska kommunpolitiker och organisationsanställda deltog i mars i ett studiebesök i Bryssel på inbjudan av europarlamentariker Henrik Lax. Under besöket i Europarlamentet berättade Lax om sitt arbete som europarlamentariker. Han framhöll att han tagit Östersjöområdet som sitt specialgebit. I programmet ingick ett intressant besök på Nato. Där berättade minister Piritta Asunmaa om aktuellt i Nato och major Tommi Haapala om fredsbevarande ope-

Från vänster specialmedarbetare Rurik Ahlberg, som den 4 maj börjar som ny kommundirektör i Korsholm, Henrik Lax, praktikant Erika Janson och ombudsman Per Thomasfolk. Foto CARITA LILJENDAHL

rationer. Kommissionären för ﬂerspråkighet Leonard Orban tog sig tid att träffa gruppen. Kommissionärens specialrådgivare är Johan Häggman från Vasa. Stefan Bäckman presenterade Europeiska ekonomiska och so-

Erbjudande 10 kuponger 65€

ciala kommittén. Direktör Kjell Nybacka informerade om Västra Finlands Europakontor. Ulla Sirkeinen presenterade EK Finlands Näringslivs byrå i Bryssel. Ombudsman PER THOMASFOLK som var med på resan

Billiga tapeter Sjögatan 6, Kristinestad Tel. 06-221 1209

��

MEDLEMSVÄRVNING

Så gör man i Sverige Sveriges Pensionärsförbund satsar på att värva medlemmar bland blivande pensionärer men givetvis är också målsättningen att få så många som möjligt av dem som går i pension som medlemmar. Det här fick Svenska pensionärsförbundets medlems- och aktivitetskommitté information om vid det besök som kommittén gjorde i Stockholm i början av mars på inbjudan från vår broderorganisation i Sverige. I och med att SPF i Sverige ändrat stadgarna så har man nu möjlighet att också ha medlemmar som ännu inte får pension och nu sätter man in en kampanj för att få med dem som fyllt sextio år men ännu inte är pensionärer. På försök kommer man under våren att i två distrikt kontakta alla som fyllt sextio år och erbjuda dessa medlemskap i SPF redan före pensioneringen. Om försöket utfaller väl fortsätter man över hela landet och på så sätt få ett ökat antal medlemmar och ge möjlighet för dem som snart skall gå i pension att genom förbundets intressebevakning börja påverka sin kommande pensionärssituation. Men trots satsningen på yngre medlemmar är ändå huvudmålet för medlemsvärvningen i SPF Sverige de som skall fylla sextiofem år

och går i pension. I samråd med de över åttahundra lokalföreningarna, distrikten och förbundet kontaktas alla som uppnår den allmänna pensionsåldern med först ett brev och ett informationspaket om SPF och som senare följs upp med personlig kontakt till dem som inte direkt svarat på den skriftliga kontakten. Denna stora satsning på medlemsvärvning beror på en klart uttalad strategi från förbundets sida där man vill kraftigt öka antalet medlemmar från nuvarande närmare trehundratusen, men där det också ingår en strävan att hålla kvar alla medlemmar förutom dem vars medlemskap avslutas genom naturlig avgång. De som var med på kommitténs besök i Stockholm ﬁck också en inblick i de problem som pensionärsrörelsen i Sverige brottas med och som är snarlik vår egen och där intressebevakningen tar allt större del av verksamheten. Detta att utbyta erfarenheter och lära av varandra ger många nya tankar och uppslag och besöket i Stockholm var nyttigt för båda SPF-förbunden, både vårt eget och förbundet i Sverige. HENRIK SVARFVAR ordförande, medlems- och aktivitetskommittén

Lägesrapport i nästa nummer Läsarna får ge sitt tåls till nästa nummer för att få en lägesrapport om ställningen i den pågående medlemsvärvningstävlingen. Då bör medlemsavgifterna vara betalade och poängställningen på basen av procentuell ökning kan räknas ut.

GOD TID 3/2007 – 5

Omsorg om närstående – närståendevård för samhället. Organisationer, politiker, forskare och tjänstemän har uppfattat behovet av ett gott stöd. Mycket gott har redan hänt. Vårt hopp är att familjer där någon är i behov av vård även i fortsättningen skall ha en möjlighet till ett liv i balans.

Under livets gång drabbas de flesta av oss av någon form av ohälsa. Vi blir sjuka eller råkar ut för någon olycka, som antingen för en kortare period eller för resten av vårt liv gör oss beroende av andra människors hjälp. Närståendevården är lika gammal som mänskligheten och är den vanligaste vårdformen i världen. Också i Finland finns det en vilja att finnas till hands för varandra. Och väl är det! Vi vill, men kan inte alltid. Vi är ibland tvungna att göra avkall på vår önskan att stöda gamla föräldrar eftersom vi bor långt ifrån, vi yrkesarbetar och har hand om en egen familj. Vi kanske inte av ekonomiska skäl lämna ett arbete för att på heltid vårda en sjuk partner. Eller vi behöver tid för oss själva för att kunna vårda och ha omsorg om ett sjukt barn på bästa sätt.

Vem är närståendevårdare? Gemensamt för närståendevårdare är viljan att hjälpa och stöda någon man bryr sig om och känner ansvar för. Och – viljan att tillbringa sin tid med den familjemedlem eller vän man känner varmt för. Samhörigheten ger arbetet mening. En närståendevårdare är en person, som har omsorg om en familjemedlem eller någon annan närstående som p.g.a. sjukdom, handikapp eller någon annan särskild orsak är i behov av hjälp och därför inte klarar sig självständigt i vardagslivet. Närståendevårdare är bl.a. föräldrar till handikappade barn, de som vårdar sin make/maka och söner och döttrar som tar hand om sina åldrande föräldrar. Vårdrelationen kan ha utvecklats successivt i och med ett ökat vårdbehov eller plötslig sjukdom, olycka eller p.g.a. ett barn som föds med särskilda behov. Närståendevårdare och vårdtagare behöver inte bo i samma hushåll. En del vårdare är bundna till hemmet dygnet runt och utför ett fysiskt tungt och krävande vårdarbete. Andra vårdare får i perioder avlastning i form av intervallvård på sjukhus eller vårdhem. Somliga vårdar en sängliggande person, andra håller reda på en dement närstående som inte vet när det är dag eller natt längre. Närståendevårdarnas situation har varit föremål för ﬂere utredningar. Många närståendevårdare upplever att det tyngsta i deras livssituation är psykisk ansträngning och oro inför vad framtiden skall bära med sig. Frågor som ”vem vårdar mig om jag blir sjuk”

JONNA SKAND koordinator för närståendeomsorg Landskapsföreningen Folkhälsan i Nyland (www.folkhalsan.ﬁ/ narstaendeomsorg)

Folkhälsans stöd för närståendevård Folkhälsan www.folkhalsan.ﬁ

Det ﬁnns ca 320 000 närståendevårdare i Finland men endast ca 30 000 får kommunalt stöd. Detta trots att det inte är någon egentlig skillnad i vårdbehov eller livssituation mellan dem som får stöd och dem som inte får det. Foto FOLKHÄLSAN/ KRISTIAN AHLROTH STUDIO TITI

och ”kommer jag att orka så länge jag behövs” ökar den psykiska ansträngningen. Känslan av att vara bunden till hemmet och sin närstående upplevs också tung. Alla människor har inte möjligheter att vårda sin närmaste. Omsorgsarbetet är krävande och passar inte alla i varje livssituation. Ingen skall mot sin vilja ta ansvar för en uppgift som känns övermäktig. Men den som vill och kan bör beredas möjligheten.

Lagstiftningen I Finland har utvecklingen gått från de anhörigas skyldighet att stå för vården av sjuka släktingar, via anhörigas ansvar till att samhället, d.v.s. stat och kommun, bär ansvaret för sina invånares vård. Fram till 31.12 2005 ingick närståendevård som en del av lagen om socialvård, men 1.1 2006 trädde lagen om stöd för närståendevård i kraft. Stöd för närståendevård får enligt lagen ges då någon har ett vårdbehov och någon annan är beredd att vårda. Kommunerna skall se till att vårdtagarens välbeﬁnnande, hälsa och säkerhet är garanterad, att vårdaren är i tillräckligt gott skick för den vård som behövs och att hemmet där vården ges är lämpligt för vården Stödet för närståendevård bygger på tre delar: ett arvode, service till vårdtagaren och ledighet och stödservice till vårdaren. Närståendevårdarna har fr.o.m. 1.1 2007 rätt till minst tre dygn ledig tid under sådana månader då de med få avbrott varit bundna vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag. Kommunerna kan ordna ﬂer än tre lediga dagar i månaden samt kortare rekreationsledigheter

utan kostnader för familjerna. En del vårdare är inte berättigade till ledighet men också för dem kan kommunen ordna lediga dagar och rekreationsdagar om kommunen så vill. Kommunen och vårdaren sluter ett avtal, där en vård- och serviceplan är central. Planen skall garantera att vårdtagaren får den vård som behövs och att vårdaren service och ledighet. Kommunen skall åta sig att ordna vården då vårdaren är ledig eller sjukskriven.

Vem hjälper och stöder dem som vårdar hemma? I första hand är det kommunernas skyldighet att hjälpa. Enligt lagen har ingen en subjektiv rätt att få stöd för närståendevård, men i lagen uppmanas kommunerna att ta reda på behovet och budgetera därefter. Kommunerna skall erbjuda stöd för närståendevård till de kommuninnevånare som vårdar eller har omsorg om någon annan hemma. Men det finns ca 320 000 närståendevårdare i Finland och vi vet att endast ca 30 000 får kommunalt stöd. Detta trots att det inte är någon egentlig skillnad i vårdbehov eller livssituation mellan dem som får stöd och dem som inte får det. Naturligtvis är det också så att många av dessa vårdare inte vill ha stöd i form av pengar och att somliga inte vill ha någon hjälp alls. Allt för många närståendevårdare använder inte sina lediga dagar. De upplever att den ersättande vården känns otrygg, de vill inte visa en älskad familjemedlem att de är trötta och de vill inte utsätta den som redan har det svårt för

ytterligare ett obehag; att inte få vårdas hemma. Många vårdare upplever att kontakten till myndigheter är för byråkratisk tung. Släktingar och vänner kan ta reda på vem i kommunen som ansvarar, ifall någon organisation i närheten har verksamhet som stöder och hur man ansöker om t.ex. rehabiliteringsperioder från FPA. För den som är trött kan också vanliga uppgifter kännas övermäktiga. Organisationer och församlingar ordnar rekreationsdagar, semesterveckor, samtalsgrupper för kamratstöd, motionstillfällen för närståendevårdare. De upplyser politiker och tjänstemän om hur vardagen i familjerna kan se ut och hur de borde ordna sin verksamhet så den når sin målgrupp.

Ett liv i balans Relationen mellan make och maka, syster och bror, förälder och barn förändras i och med vården. För att bibehålla eller bygga upp en god vardag behöver de familjer som valt att sköta vården och omsorgen hemma få stöd och hjälp. Samhällets ansvar och närståendes behov av att hjälpa och stöda så gott det går skall ju i bästa fall bilda en god helhet, så att vårdbehövande får en så god hjälp som möjligt. I sämsta fall vårdas ensamma sjuka på vårdinstitutioner som inte är ämnade för dem eller svårt sjuka och gravt handikappade hemma utan något hyggligt stöd av samhället. På 1980-talet kallades närståendevårdarna för de tysta vårdarna. Så är det dessbättre inte längre. Vårdarna och vårdtagarna har lärt sig att se sin livssituation som en del av det sammanhang vi kallar

Nyland: Information Gruppverksamhet Rekreationsdagar för vårdare Intressebevakning Tfn: 09-315 5537 Åboland: Information Gruppverksamhet Rekreationsdagar för vårdare Tfn: 02-02 2786 214 Österbotten: Vikarieverksamhet Information Anhörigcaféer Rekreationsdagar för vårdare/ vårdare och vårdtagare Tfn: 06-320 6014 Gemensam verksamhet: Semesterdagar för vårdare och vårdtagare Seminarium Gruppledarkurs Användbara webbadresser: Närstående och Vännerförbundet r.f. Omaishoitajat ja LäheisetLiitto r.y. www.omaishoitajat.com Anhörigrådet i Sverige www.ahrisverige.se FPA www.kela.fi/in/internet/ svenska.nsf/ Lagen om stöd för närståendevård Finlex www. finlex.fi/sv/laki/ ajantasa/2005/20050937 Kommunförbundet har ett späckat faktapaket om stödet för närståendevård på sin webbplats: www.kunnat.net – Sosiaali- ja terveys – Muut sosiaalipalvelut.

6 – GOD TID 3/2007 HÅKANS HÖRNA

Till Kreta med SPF 26 maj – 2 juni 2007

Svenska pensionärsförbundet arrangerar en veckas resa från Helsingfors till Chania på Kreta. Vi bor på lägenhetshotell Iolida Village Garden i Agia Marina, Chania i två rums lägenheter för två personer. Avfärd den 26 maj 2007 kl.15.25 från Helsingfors-Vanda flygfält till Chania på Kreta Återkomst den 2 juni 2007 kl. 23.50 till Helsingfors Resans pris är 730 euro I priset ingår bl.a. flygresa med Finnair, inkvartering i tvårumslägenhet, morgonfrukost, busstransport från och till flygplatsen på Kreta. Under tiden på Kreta kommer vi att orda möjlighet till utflykter och andra aktiviteter mot tilläggsersättning. Anmälningar till resan mottas i det här skedet av SPFs kansli tel. 09-728 8820. Sista anmälningsdag 23.3. Uppgifter om resan fås av medlemsaktivitetsgruppens ordförande Henrik Svarvfar tel. 06-3440219 eller ombudsman Jan Holmberg tel. Sista anmälningsdag 10.4

Välkommen med på resan! Teknisk arrangör Tjäreborg/Tournee Vasa

Stort utbud av solida hyresgäster Ring 09-171744. Såväl företag som privatpersoner söker lägenheter via oss. Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen. Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden. Oy N&N Locus AbAff(A) Smedsgatan 15, 00150 Helsingfors -Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993.

Sendrag och andra muskelkramper De vanliga muskelkramperna som uppträder i vila ökar med ökad ålder, och 30–50 procent av oss äldre har dessa besvär, som vi ju vanligen kallar sendrag. Det är smärtsamma och spontant uppkomna muskelspasmer, sammandragningar i musklerna, och de är vanligast i benen. Ofta kommer de på natten eller just när man håller på att vakna. En annan vanlig situation är att de utlöses av en plötslig rörelse efter en längre vila. Muskelkramperna varar vanligen bara några sekunder men kan ibland plåga en i ﬂera minuter. Ömheten i musklerna kan vara mycket längre. Antagligen beror smärtan på syrebrist hos musklerna eller en ansamling av avfallsprodukter från ämnesomsättningen, men vi vet ännu inte tillräckligt om bakgrunden till dehär besvären. Eftersom vi äldre blir allt ﬂera och folk med muskelkramper därför allt vanligare har det lett till ökat intresse också bland forskare, så vi kan vänta mera kunskap så småningom. Kramperna kan också börja efter en onödigt kraftig eller ovanlig ansträngning av muskulaturen. En orsak kan vara vätskebrist, särskilt brist på natrium, om man har svettats mycket, men också bero på alltför stor påverkan av mediciner

som tar bort vätska ur kroppen. Också andra mediciner kan påverka muskulaturen. Ämnesomsättningsstörningar vid s.k. åldersdiabetes kan också vara en orsak, liksom stress och trötthet av olika orsaker. Genom att smärtan av ”sendrag” är så intensiv

och plötslig blir vi lätt bekymrade och oroliga över de här muskelkramperna, som ändå är ofarliga. Om de återkommer mycket ofta och blir värre efter hand kan man söka läkarhjälp, men vanligen klarar man av dem själv genom att tänja på muskeln och massera det ömma stället. Att få tillräckligt med vätska är viktigt särskilt vid varmare väder när man svettas mera. Dessutom skall man försöka sova tillräckligt och kanske minska koﬀein- och alkoholkmängderna, om de kan ligga bakom besvären. Vid svårare situationer kan läkaren ordinera olika mediciner, men eftersom orsaken till kramperna inte är helt känd är det är mest fråga om behandling av symptomen. Det viktiga är att veta att sendrag och andra muskelkramper och muskelknyckningar inte är så farliga som de känns just när de plågar en. HÅKAN HELLBERG

Om att protestera (2) Häromsistens tog jag upp äldre personers svårigheter/oförmåga/ﬂathet/ovilja/brist på kurage (stryk det som inte passar) när det gäller att kräva sin rätt och protestera mot orättvisor och undermålig service i olika sammanhang. Nu ytterligare några synpunkter. Samhället har blivit allt mera komplicerat och

obegripligt sedan farfar var ung. Mycket nytt har kommit till, inte minst i tekniska sammanhang. Allt behöver man ju inte lära sig, tack och lov. Men mycket hör vår vardag till, från videobandspelare till mobiltelefoner och uttagsautomater. Just nu kämpar många äldre med digiboxens mysterier, som aldrig så digra bruksanvisningar ingalunda alltid kan förklara, för där krävs också ett visst baskunnande. Dagens unga kommer underfund med det nästan redan i sandlådan. Att äldre personer vuxit upp i andra sandlådor kommer instruktionstexternas författare inte alltid att tänka på. Men misströsta inte. Det finns metoder. Och då tänker jag inte så mycket på det tekniskt begåvade barnbarnet som behöver tio minuter på sig för att fixa digiboxen. Jag tänker på att vi alla har ett utmärkt redskap att tillgripa: Fråga! Och skäms inte över dumma frågor. Försäljaren, installatören eller vad det nu kan vara, finns till för att förklara. Det är hans/hennes jobb. När det gäller att besvara frågor, att förklara, kunna förklara och göra det begripligt finns det stora olikheter mellan affärer i likartade branscher. Sätt dem på prov. Är de serviceinriktade? Vill de sälja eller inte? Släpp loss marknadskrafterna!

Det här med att fråga gäller inte bara tekniska

märkvärdigheter. Andra områden kan vara minst lika svåra att få ett grepp om. Sjukvården t.ex. Det kan förståss vara nog så bra att få veta att ett blodprov visar på en viss trend, uppåt eller nedåt. Men vad är det som blodprovet riktigt beskriver? Igen: Fråga! Svaren behöver inte nödvändigtvis vara så väldigt komplicerade och invecklade, sist och slutligen. En viktig fråga, när det gäller våra rättigheter som konsumenter och medborgare, hör naturligtvis hemma i detta sammanhang. Det är rätten att få svar på vårt eget modersmål. Inte minst inom sjukvården kan det handla om små men viktiga nyanser i både patientens och vårdpersonalens redogörelser. Finns inte svensk service tillgänglig, och sådan är väl inte alltid så väldigt lätt att ordna, så kunde man säkert ofta försöka med ett tvåspråkigt meningsutbyte: patienten talar sitt språk, vårdpersonalen sitt, konstiga begrepp försöker man bena ut tillsammans och med god vilja kan man hoppeligen minimera missförstånden. Utopiskt kanske, åtminstone i mycket klart enspråkiga miljöer. Men säkert värt att pröva på, så att viktig information ändå med god vilja går fram. Och be att få så mycket som möjligt också skriftligt. Konstiga saker klarnar när man får läsa dem i lugn och ro, t.o.m. fast språket inte är ens modersmål. ANDERS G. LINDQVIST

GOD TID 3/2007 – 7 DEBATT

Åldersrasism i försäkringsbranschen

Det är inte bara en och två gamla kunder i gamla goda Industriförsäkring som i dessa tider känner sig i grunden lurade av efterföljaren IF. När vi i tiderna tog en hemförsäkring innehöll den en också en fritidsolycksfallsförsäkring, som gällde både i Finland och utomlands, samt en automatisk resesjukförsäkring. I årtionden har vi betalat premierna i den goda förvissningen att om det händer oss någonting också på äldre dar, så har vi en trygghet i försäkringarna. Men nu har då IF meddelat att ”de olycksfalls-, rese- och skogsförsäkringar som ingick i de tidigare avtalen ﬁnns inte längre i vårt produktutbud och vi är därför tvungna att säga upp försäkringarna att upphöra på förfallodagen”. I praktiken innebär det att om man är högst 69 år fortsätter försäkringen som förut tills man fyller 75 år. Det är ju en liten tröst för alla under 70. Men om man nu är över 70 så upphör både olycksfallsförsäkringen och reseförsäkringen. Visserligen får man från

IF köpa en skild reseförsäkring, som enligt deras meddelande kostar omkring 50 euro för en två veckors resa i Europa – till Fjärrran östern blir dock kostnaden omkring 90 euro. Och om en resa räcker över 45 dagar fordras det en hälsoutredning. Men någon fritidsolycksfallsförsäkring kan vi sjuttioåringar inte längre få. Vi är alltså i det fallet helt skyddslösa. Enligt en insändare av Pelle Bischoﬀ i Husis den 26 mars har IF sagt att dessa uppsägningar absolut inte beror på åldersrasism men medgav nog att produkten inte har den bästa lönsamheten. Visst förstår man att med ett allt större åldrande klientel blir försäkringen av oss gamyler mindre fördelaktig för bolaget, men det är ju någonting som säkert kan beaktas vid uträkningen av premierna. IF säger att de är omöjligt att ändra på beslutet, så det ﬁnns väl ingenting att göra - bara acceptera otryggheten och svälja besvikelsen och ilskan? Eller? Kunde vi få till stånd något slags gemensam

aktion eller någon form av gemensam civilolydnad för att ändå få IF att återta sitt, visserligen lagliga, men etiskt och moraliskt fördömliga beslut? Om alla vi gamyler hittar acceptabla försäkringar i andra bolag och hotar säga upp våra övriga försäkringar i IF, skulle det månne kunna få samma effekt som i fallet Fortum, som på grund av kundernas reaktioner blev tvunget att återta den redan utbasunerade elprishöjningen? Kommer ni kanske på något annat sätt att påverka? Ju fler vi är som kämpar för denna sak desto större blir förstås våra möjligheter att påverka. Ta gärna kontakt med undertecknade, helst per e-post eller textmeddelande. MAJSI ÅHMAN Esbo majsi@kolumbus.fi 050-555 9092 ELSE PALMROOS Esbo else.palmroos@luukku.com 050-3416 977

Kolesteroljakt, fett och motion När finländarna, liksom många andra i västerlandet, inte minst amerikanerna, bara ökade i vikt, motionerade mindre, insjuknade i diabetes och andra välfärdssjukdomar, gick folkhälsoinstitutet till kamp mot kolesterol, smör, fläsk och fett överhuvudtaget. Följden blev att finländarna började dricka och äta fettsnålt, ja, till och med fettfritt, lättmargarin, fettfri mjölk och surmjölk, ostar med ner till fem procents fetthalt, sallad, frukt och morötter. Ändå har finländarna bara blivit fetare än någonsin, typ II-diabetes ökar och allt yngre insjuknar i det som en gång kalllades åldersdiabetes. Vi är många som drabbats. Men nu är det plötsligt andra tongångar i debatten. Nu skall vi inte äta lätt mera, för kroppen behöver fett. Vi skall ta fram smöret, de feta ostarna och grädden igen, säger åtminstone ”doktor Smör”, den nya hälsoprofeten och läkaren Antti Heikkilä. Han har gått till storms mot tesen om det farliga kolesterolet, om fettets förbannelse och om hälsoriskerna med den industriellt framställda mat med transfetter som vi sätter i oss dagligen. Dessutom kostar de kolesterolnedsättande medicinerna enorma summor för samhället och den enskilde. Vad skall vi vanliga dödliga drabbade tro? Att mättade fettsyror i animaliskt fett leder till högt kolesterol ifrågasattes redan 1973

av den amerikanska biokemiprofessorn Raymond Reiser, och senare har vissa studier visat att sambandet mellan fett och kolesterol inte är entydigt. Om man tar bort naturliga beståndsdelar ur livsmedlen för att göra dem lättare så måste de piffas upp med socker och en massa konstgjorda smak- och aromämnen, vilka är skadliga för kroppen, hävdar doktor Heikkilä. Rena rama businessen! Men han står inte oemotsagd. Livsmedelsindustrin och forskarna försvarar sig, likaså folkhälsoinstitutet. Medicine doktor Uffe Ravnskov som är docent i Lund ger Heikkilä flankstöd och hävdar att man i flera studier inte kunnat påvisa något samband mellan risken för hjärtinfarkt och stroke och normalt fettintag. Tvärtom visade åtta studier ett omvänt samband, nämligen att de som fått stroke hade ätit mindre mättat fett än andra. I två studier var det ingen skillnad för dem som ätit mättat fett eller inte. Ju mer mjölkfett man äter desto mer bättre skydd mot fetma och bröstkancer får man, enligt nyare forskning. Det låter som manna för en ostälskare. De transfettsyror som alstras i en kemisk process där vegetabiliska oljor mättas genom så kallad hydrogenerering ökar faktiskt blodets kolesterolhalt, påstår han. Att en höjning av kolesterolhalten orsakad av

fettintag skulle vara hälsovådlig går Ravnskov inte med på. Inte ens åderförkalkningen inverkar ﬂäsket, grädden och smöret på, så det så. Däremot kan man drabbas av minnesförlust och demens av kolesterolmediciner. De som har högre kolesterolhalt lever längre, påstår Heikkilä. Hjärnan producerar själv kolesterol som behövs för minneskapaciteten. Och till yttermera visso visar det sig att masajer och andra afrikanska stammar som i huvudsak lever på föda från djurriket har den lägsta kolesterolhalten i världen! Men så lever de ju också ett naturligt liv i djungeln och inte ett stillasittande i tv-stolen som vi i västvärlden. Nåja, nu är det ju faktiskt så att vi lever längre och längre, och många håller sig friska långt upp i åren. Att vi drabbas av välfärdssjukdomar av olika slag är väl inte så konstigt. Lever man ett någotsånär sunt liv med regelbunden motion och måttligt fettintag kanske man klarar sig kanske något år ännu. Risken för att man skall dö i någon sjukdom är ju faktiskt överhängande! Om man inte nu blir påkörd av någon rattfyllerist eller annars råkar ut för någon olycka i luften, på marken eller på havet. Eller i hemmet, för den delen! Så låt oss leva – sunt och hälsosamt – med eller utan fett. BÖRJE SIDBÄCK Närpes

Till svunna tider …

I virrvarret av annonser i senaste numret av God Tid hittade jag Carin Åminnes artikel (intervju) ”Till svunna tider återgår …”. Efter att ha läst intervjun kände jag ett stort behov av att kommentera innehållet. Artikeln är intressant. Berättaren är säkert en hedervärd pensionär med gedigna kunskaper, en bra och impulsiv berättare och en person som man säkert bör ha respekt för. Men! (som en av domarna i programmet Let’s Dance i Sveriges TV säger som inledning inför kommande kritik). Jag tror att artikeln kunde ha tjänat på om intervjuaren omformulerat ett par satser eller kanske helt bortlämnat dem. Vi skall vara medvetna om att medlemstidningen God Tid går ut till alla våra medlemmar, även till Österbotten. Ett stort antal av våra medlemmar är ensamstående, kvinnliga pensionärer, som under hela sitt liv, ända från barn, arbetat och strävat för sitt uppehälle och som nu lyfter en pension som knappt räcker till uppehället. Jag kan tänka mig hur dessa reagerar då de tar del av satsen ”Tänk att husmamsellen och pigorna neg för mig då jag var fem år?” Eller ”Det fanns arbetsfolk, ett 20 tal på gården och hon och hennes syskon behövde inte göra någonting. Gårdsfolket bockade och neg för Agneta och syskonen.” Jag är säker på att den intervjuade inte vill någon illa med att berätta om sin lyckliga barndom innehållande de detaljer som här citerades. Men då detaljerna läses, präntade och tryckta, ﬁnns det alltid möjligheten att avsikten misstolkas. I jämställdhetens namn

föreslår jag att någon intervjuar en ensamstående, pensionerad småbrukar- eller arbetaränka i Österbotten. Kanske hon då kan berätta om sina erfarenheter från barndomen, om vem som neg för henne och om hur hon tillbringade de dagar då hon ”inte behövde göra någonting”. Kanske någon till och med kunde ge henne tips om hur hon på gamla dagar, med sin knappa pension, kunde få några lata dagar utan att behöva dra till svältremmen. Jag är också ganska säker på att även hon kommer ihåg lyckliga, om än arbetsamma dagar från sin barndom. Lyckan följer inte alltid samma mönster. Inför dessa ensamma hjältinnor med sträva händer, krökta ryggar och svältpensioner borde nutidens ungdomar ställa sig i rad, niga och buga och klappa i händerna. Med ovanstående tankar vill jag poängtera (fast det säkert är bekant för alla från förut) hur stor spridning vi har i vårt förbund, vad medlemmarnas sociala ”ursprung” och ställning vidkommer. Vår strävan bör ju vara att utjämna dessa skillnader, inte ”ursprunget” men nuläget. Förbundet och föreningarna har en stor uppgift med att planera sin verksamhet så att den bygger broar och ger utrymme för alla medlemmars intresseriktningar. Det går säkert inte för en förening i Kronoby att till alla delar arbeta med samma koncept som en förening I Esbo. Media har även här ett stort ansvar. Vi vanliga dödliga ”tar åt oss” av det tryckta budskapet. Som sagt, förövrigt var artikeln intressant (jag ﬁck i alla fall en kick). ALLAN LILLQVIST pensionär, Kronoby

kesport

8 – GOD TID 3/2007

HÄLSORESOR

Märkesvaror av hög kvalitet för sport och fritid!

Köpmansgatan 3, KARIS Tel. 019-231 328, fax 019-236 327 Öppet: må-fre 9-18, lö 9-14

PÄRNU / TERVIS 17-24.6 429€ Buss - båt - helpensionläkarunders. - behandlingar

kesport

Egen buss med hela resan

KARIS

Bagaget i bussen under båtresorna. Tervis har service även på svenska.

Café Salteriet vid Svedjehamn i Björköby

Sjövägen 271, 66210 Molpe Tel. 347 6754, 040-910 0421 www.strand-molle.fi

Öppet: 1 juni- 2 sept. Telefon 06-352 4016, 050-5272365

Välkommen till Köpmanholmen, skärgårdens pärla i Larsmo

Finnhostel Panget Kulla 25870 Dragsfjärd Tel.-och fax 02-424553 Övernattningar, restaurang och pub, för grupper, året runt öppet! strandstuga, trevlig miljö vid vattnet

Information och bokningar: Utvecklingskoordinator Annika Strömberg, tfn 044 7217 329 eller 06 7857 207 e-post: annika.stromberg@larsmo.fi www.larsmo.fi

Härlig miljö, vänlig service och god mat producerad av lokala råvaror! Köpmanholmens café och beställningsrestaurang håller öppet dagligen under högsäsongen.

KORSHOLMS KOMMUN Fira semester i väster, se Finlands längsta bro!

* Upptäck Replot-Björköby, Kvarkens Pärla * Se Söderfjärden - en hälsning från rymden * Skön klassisk musik: storevenemanget Musikfestspelen Korsholm arrangeras 26.6-3.7

Resor

Pris / person om inget annat nämns

26-29.6 DE ESTNISKA ÖARNA Upplev öarna Dagö och Ösel med Anneli Hofer. Det blir en övernattning på Dagö och två på Ösel.

14-15.7 NYSLOTT - CARMEN Vi har biljetter till Carmen! Övernattning på Sommarhotell Malakias.Vi besöker även Sapokka vattenpark i Kotka. Anneli Hofer leder resan.

2-9.9

KROATIEN - POREC

2-4.11

Rivierans Guldgossar - Musikalresa Sthlm

pris från En vecka i Porec med Anneli Hofer. Möjlighet att bo i hotell Neptun (inklusive frukost) i gamla stan invid havet eller i hotell Plavi (halvpension) utanför centrum. Flygresorna med Air Finland. Ansvarig researrangör Finnmatkat. Tillägg för transport Västnyland - H:fors-Vanda flygstation.

Musikalresa till Cirkus i Stockholm. Vi ser musikalkomedin Rivierans Guldgossar med bl a Suzanne Reuter och Robert Gustafsson i rollerna.

6-9.12

Salzburg Vi besöker bl a julmarknaden med Anneli Hofer. Resorna med flyg.

Fax

019-248 1004 019-248 7058

forsaljning@hangonliikenne.com www.hangonliikenne.com Kontorstid: må - fre kl. 8 - 17

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

420,330,510,-

under planering

För ytterligare info: * www.korsholm.fi * Korsholms kommun 06-327 7111 * Stundars 06-344 2200 * Österbottens Turism 06-325 1125

Välkommen till en ny säsong vid Raseborg! Slottsknektens stuga har ny värd. och rum för 70 gäster. Slottet och stugan är öppna dagligen från 1 maj kl 10-17 från midsommar kl 10-20 tills skolorna börjar. Mat och kaffe Förfrågningar och information 019 234015

PARTOURS

Pargas 0440 524911 / 044 5527427 www.partours.com

Bernys, Resmål Finlands enda världsnaturarv www.replotbridge.com tel. 06-3521200

Sommarrestaurang God mat och svalkande drycker i trivsam hamnmiljö. * À la carte * Våra populära fisksmörgåsar * Skärgårdsbord för grupper på beställning * Kaffe och nygräddat kaffebröd * Läsk, glass m.m. Gästhamn med fullständig service t.ex. bastu, tvättstuga, toaletter, vatten, el, brännoljeförsäljning för båtar. Tel. 06-352 0329 el. 0500-161553 Byhamnv. 194, Replot hamn 65800 Replot. E-post: cafe.arken@replot.com www.replot.com/arken

Där vägen från civilisationen slutar, ligger Kvarkens juvel – Kalle’s Inn, en guldkantad skärgårdsdestination som erbjuder en oförglömlig upplevelse… Avnjut en sagolik sommarlunch i en andäktig miljö, omringad av naturens lugn och skönhet. Bröllop och familjefester Rökbastu och skärgårdsbalja Skärgårdsdelikatesser och ny viltmeny Fiske- och båtturer med professionella yrkesfiskare

Bästa beställningsrestaurang (Österbotten & Västerbotten) 2006 – 5 stjärnor

under planering

Klobbskat, Replot Telefon: 06-3526 364 info@kallesinn.com www.kallesinn.com

GOD TID 3/2007 – 9

Hjälpmedel för äldre sjöbussar När detta skrivs är det bara 24 dagar kvar till sjö-

sättningen. Inte så mycket tid till att tvätta, skrapa, putsa, måla och serva motorn. Sedan ska man ta itu med alla förbättringsprojekt som planerats under vintern. Och ”det där får nog vänta till nästa vår”projekten från i fjol. De här veckorna får man betala för vinterns slarv med motionerandet. Varje dag på båtvarvet slutar med värk här och där, styvhet och utmattning. Fenomenet blir värre med åren. Vi som tycker om att pyssla med båtar och vara på sjön ska ändå inte låta ålderskrämporna avskräcka oss. Det gäller att använda huvudet och mekaniska hjälpmedel lite mera när muskelkrafterna börjar tryta. Det är kanske dags att investera i elstart för snurran, eﬀektivare vinschar för skot och fall, kanske ett elektriskt ankarspel. En autopilot frigör rorsman för

andra uppgifter. En bogpropeller gör det lättare att manövrera i hamnarna där utrymmet tycks krympa hela tiden. Benstommen och balanssinnet försämras med åren. Att förtöja vid en brygga (som kan vara vinglig) eller bergsklack (som kan vara hal) är inte lika enkelt som i yngre dar. Stig iland i stället för att hoppa. För ett högt skrov kan en stävstege komma väl till pass. Ankrade vid åländska Rödhamn härom året låg vi bredvid en vacker klassisk träbåt vars gråsprängda skeppare var minst lika klassisk. Med sig ombord hade han den bästa tänkbara hjälp en till åren kommen seglare kan ha: två raska tonårspojkar som ivrigt insöp farfars visdom. Trygg seglats!

Från oss får du dessa specialprodukter Öppet vard. 9-17 lörd. 9-13

HUSBILAR UTHYRES

st na Ge iga! le d

TFN 06/834 6434 EVA 050/467 9705 www.bjorklunds.fi När Du vill resa tryggt och bekvämt...

ULF WAHLSTRÖM

Ab SCANDI YACHT Oy Fabriksgatan 11 66900 NYKARLEBY Tel. 06-722 0977 fax 06-722 0913

Två raska tonårspojkar hjälper farfar segla den här skönheten.

VATTEN-, SEPTIC- OCH BRÄNSLETANKAR Av rostfritt material tillverkar vi vatten-, septic- och bränsletankar, roderutrustning, kyllådor, skyddplåtar till spisar m.m. Även aluminiumsvetsning. Fråga efter våra priser. Tillverkare och försäljare:

ROSTERIA Oy, Östermalmsg. 44, Jakobstad. Tel. 06-724 4984 050-588 1335, fax 06-724 4985. e-post: rosteria@kolumbus.fi

HEMPEL

båtfärger och båtvårdsutrustning Reperationsmedel för båtar Åror Båttjära Säkerhetsutrustning Ankare Pumpar Linor

Byggnadsmaterial Verktyg Maskiner Maskinuthyrning

Närpes Tel. 347 5700 Fax 347 5701

Åk buss med Buster- ett säkert val säsongen 2007 (06) 224 1271

www.westerlines.fi

Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

PÄRUS FORS * Pärus Café-matservering * Övernattningsmöjligheter * Naturskön gammal kraftsverksmiljö * Fina fiskevatten * Unik natur på Storholmen * Cateringsservice

Pärus Café 06-222 1121 www.perus.info

Wikro Marin i Jakobstad och Vasa Industrivägen 2, Jakobstad Duvaldtsvägen 5, Vasa

Välkommen!

10 – GOD TID 3/2007

Den här ståtliga taklampan av konstglas är redan såld för 60 euro. På rätt plats är den säkert mycket vacker.

Loppmarknader är fyndpla Loppmarknader och återvinningscentraler har en sak gemensamt. Det är att det går att hitta användbara och bra saker till låga priser. Ofta kräver det dock tålamod och täta besök för att fynda ordentligt. Efter den ekonomiska depressionen i början av 90-talet blev det allt vanligare med olika loppmarknader där försäljare hyr ett bord och säljer kläder och andra föremål som blivit över i hemmet. För den vanliga konsumenten som vill hålla levnadskostnaderna nere ger de en möjlighet att för en spottstyver köpa bra produkter till hemmet. Gunilla Slätis från Liljendal har under många år gjort regelbundna besök på olika loppmarknader i Östra Nyland. – Det tar mycket tid om man ordentligt skall gå igenom allt vad försäljarna har till salu, berättar hon. Som sjukpensionär med låga inkomster har loppmarknaderna blivit en fyndplats för henne. Hon har bland annat hittat på olika typer av loppmarknader en ﬁn lädersoﬀa, olika bord, en kristallkrona,

en television och kläder.

Vacker svart festblus – Jag har en gång köpt en alldeles ljuvlig svart festblus med spetsar och insvängda veck på ett lopptorg, berättar hon. Det är väl det som gör loppmarknaderna så populära. Det som för försäljaren är en gammal sak som blivit liggande i skåpet är för en annan något fint och användbart. För Gunilla är det viktigt kläderna är tvättade och strykta när de är utställda till salu. Sedan blir det en ny tvätt när plagget eller möbeln väl kommit hem, men det hör till. Det enda som hon inte brukar söka efter på loppmarknader är skor. – Det är väl tanken på att någon annan gått med skorna och svettats i dem, funderar hon. Det som intresserar Gunilla

mest är ändå möjligheten att hitta roliga små prydnadssaker och andra trevliga inredningsdetaljer till hemmet. Hon har också inrett sitt lilla hemkontor med hurtsar och en arbetsstol köpta på loppmarknad.

Vid fynd är lyckan gjord – Rätt som det är kan du fynda och då känns det som om lyckan är gjord, säger hon samtidigt som hon nog erkänner att vissa köp har varit onödiga. Trots det konstaterar hon att loppmarknader nog är ett nöje som man som pensionär kan unna sig men uthållighet är det viktiga. Till exempel kläderna är oftast tätt hängda på klädhängare och det är svårt att få en överblick av vad som döljer sig inne i massan av plagg. Barnkläder och leksaker hör till de saker som verkligen säljs billigt. Många unga familjer och far- och morföräldrar hittar nyttiga ting i gott skick som väl kan användas på nytt. Återvinningscentraler är också ställen där det går att köpa olika ting förmånligt. I Borgå verkar företaget Uusiokeskus som anställer

arbetslösa för att piﬀa upp en del av de saker som säljs. Priserna är sällan höga. Det första jag ser när jag stiger in i försäljningshallen är en vacker gammal soﬀgrupp som när den var ny säkert kostat en förmögenhet. Nu är den till salu för 40 euro. Det enda arbete, som vid en hastig titt verkar krävas, är själva sitsarna som måste åtgärdas på grund av slitage. Återvinningscentralen har också mycket resårmadrasser och sänggavlar till salu. Priserna varierar från 15 till 20 euro beroende på storlek och det skick produkten är i. Saker som är i allt för dåligt skick tas ej emot utan skickas direkt till avstjälpningsplatsen.

De säljer för en liten provision Borgå realiseringsbörs är en annan typ av företag som säljer förmånliga produkter. Företagets princip går ut på att de tar in begagnade produkter för försäljning mot provision. Det är alltså den ursprungliga ägaren som bestämmer vilket pris han eller hon vill ha för till exempel en television och arvodet sätts till på priset. På grund av provisionen blir varans pris litet högre men samti-

digt ger företaget en kort garanti på produkten som i vanliga fall inte fås på en traditionell loppmarknad. – När en tv kommer in håller jag den igång en dag för att se om den fungerar och sätter på den nästa dag för att kolla om kanalerna hålls kvar, berättar Marko Nuutti från Borgå realiseringsbörs. Kunden har dessutom förmånen att kunna använda den hemma i ett par dagar för att se att den ännu fungerar. Televisioner säljs från 30 euro och uppåt. Priset beror på ålder och storlek. Priserna på kombinerade kylskåp med frys rör sig kring 150 euro uppåt och samma garanti gäller även dem. På företaget finns också till salu begagnade soffor, kontorsmöbler och olika armaturer. Själv blir jag helt fascinerad av en fin konstglaslampa men den är lyckligtvis redan är såld. Priset för den spännande stora takkronan var 60 euro.

Ofta långt från centrum Loppmarknader och andra liknande företag ligger sällan i centrum utan kräver för besök ofta biltransport eller bussturer som stannar

GOD TID 3/2007 – 11

Företagen tar hand om vårt avfall

Namnen på återvinningsstationerna och utseendet varierar enligt boningsort men en motsvarande service borde ﬁnnas tillgänglig i varje kommun. Det lönar sig att ta reda på hur avfallsservicen är ordnad i hemkommunen.

Östmissionens loppmarknad säljer varor vars vinst går till välgörenhet i Estland. Carl-Gustav Berg håller uppe en damblazer som är till salu för tre euro.

Avfallshanteringen sköts vanligen av privata bolag som tar hand om kommunernas lagstadgade avfallshanteringsuppgifter. I Östra Nyland är det företaget Östra Nylands avfallsservice som sköter uppdraget samt om avstjälpningsplatserna. – Vi har åtta ägarkommuner och närmare hundra återvinningsstationer utplacerade i området, berättar Sabina Lindström från företaget. Till återvinningsstationerna går det att föra pappersavfall, returkartong som skall placeras i ett skilt kärl, glas, batterier samt metallavfall. Metallavfall omfattar allt från konservburkar, små metallföremål till annat metallskrot som får rum i behållaren som i Östra Nyland har en ganska liten öppning. Varje behållare är märkt med namn för de material som kan sättas i den. Föråldrad hemelektronik och andra elektriska saker skall föras till

avstjälpningsplatsen där de nu tas emot utan kostnad. För att närma sig kunderna ordnar avfallsserviceföretagen årligen med problemavfallsbilar som kör runt i kommunerna och tar emot olika problemavfall. Till dem kan också föras gamla televisioner och annat elektroniskt skräp. – Här i Östra Nylands ordnas servicen en gång om året på våren. Då kör fyra stora bilar runt i byarna och stannar på centrala platser. Det lönar sig att kontrollera med det lokala avfallsbolaget när det sker i vars och ens kommun, rekommenderar Lindström. Några avfallspioner vakar inte över återvinningsstationerna i Finland. Här är det kommunen som har övervakningsplikten och då handlar det ofta om fall där människor helt samvetslöst dumpar avfall i naturen. Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

atser men kräver tålamod Tv-apparater hör till de produkter som ofta säljs på loppmarknad. I dag lönar sig det att kontrollera att de har ett fungerande scartuttag så att de går att använda med en vanlig digibox.

i närheten. Det gör det också litet besvärligare för fyndare att transportera hem stora varor som tv-apparater eller möbler eftersom hemtransport sällan ﬁnns tillgänglig från loppmarknadens sida. I dag har det blivit allt vanligare att medborgare från våra östra grannländer besöker loppmarknaderna och köper bra varor till slumppriser för att sälja dem i hemlandet. Ofta har de en tillfällig depå där de samlar varor för att sedan transportera hem sakerna med större fordon. Emma Hoffström har vuxit upp i USA och nyligen flyttat hem till Finland. Hon är ung och arbetslös och köper alla sina kläder på loppmarknad av ekonomiska skäl. – Jag är alltid lika tacksam över att människor säljer sina saker billigt så att jag har råd att köpa, säger hon. Alla har vi våra olika skäl att gå på loppmarknader och slutsatsen är nog att var och en kan fynda för sina egna behov. Allt som behövs är litet tålamod och upptäckaranda. Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

12 – GOD TID 3/2007 RES MED SPF Pricka in i kalendern!

”Seniorskeppet”

Vem var Gösta Serlachius? Trettiotvå föreningar deltog i SPF:s frågesport

9–11 oktober 2007 Svenska pensionärsförbundets stora höstkryssning från Helsingfors till Stockholm, med Viking Line denna gång. Ta genast fram kalendern och pricka in dessa dagar! Vi lovar en trevlig kryssning i trevligt sällskap. Med ﬁn underhållning och program såväl ombord som i Stockholm. Vi inleder programmet i hamnen i Helsingfors kl.15 med underhållning av bl.a. Calle Pettersson och Thomas Lundin. På kvällen uppträder Arja Saijonmaa. Vi återkommer med mera information om program och pris.

Följ med GOD TID! Preliminära förhandsbokningar för grupper möjliga redan nu Kontakta Resehaukka, Karis kontor tfn. 019-278 2800, e-post: karis@matkahaukka.com

Frågesportsuttagningen hölls för Nylands del i Karis. Liljendals församlings pensionärer gick till ﬁnalen. Foto JANNE HOLMBERG Gösta Serlachius, född i Jakobstad

FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR

1876 och känd som konstmecenat. Var han egentligen bankdirektör, tidningsman eller industriledare. Den frågan väckte huvudbry hos många av de trettiotvå lag som deltog i förbundets frågesportsuttagning inför finalen som hålls på vårmötet i Björneborg den 25 april.

Italienska vedspisar och kaminer

De fyra lag som gick till ﬁnalen visste att Gösta Serlachius var industriman. I finalen möts Liljendals församlings pensionärer från Nyland, Eira Pensionärer från Helsingfors, Pargas Svenska Pensionärer från Åboland och Vörå Pensionärsklubb från Österbotten. Frågsporten var mycket jämn och i t.ex. Nyland

Stort sortiment av Morsdagsblommor - utplanteringsväxter och amplar - binderier för glädje och sorg

Återförsäljare: Göran Granö Vasa Byggcentrum Handelsespl. 6 Tfn 06-312 6675, 0500-568 151

Backlunds Trädgård Högbackvägen 23, Nykarleby

Öppet 11-17 vard. 11-14 lörd. och sönd. Tel. 06-722 0210

��

Vörå Pensionärsklubb representerar Österbotten i frågesportsﬁnalen den 25 april. Fr.v. Margareta Ehrman, Tor-Björn Ehrman och Karin Simons. Foto ERLING BYSKATA

behövdes fem tilläggsfrågor innan Liljendal kunde utses till segrare. Frågorna hade gjorts av Trygve Erikson, Ebba Jakobsson, Anders G. Lindqvist och P-H. Nyman. JANNE HOLMBERG

ALLT I TYGER för Vardag och fest Hem och stuga Bil och båt

Välkommen och fynda

Burda och Stil-mönster, sytillbehör, knappar, sömnadsservice m.m. m.m.

�� * 30 min 26€ * 45 min 34€ * 60 min 45€

��

Möjlighet även till fotvård, vattenterapi, örtbad och hydro-jet massage.

Tyg Magasinet

Torngatan 4, 10600 Ekenäs. Öppet: Vard 10-18, lö 10-14 Tel. 019-246 2477

FÖRHANDSMARKNADSFÖRING AV

Bs Ab Korsholms

PAULSHOVET

SOM STARTAR I SMEDSBY på Jarlsstigen

��

www.konte.fi

��

Ring oss så får ni mera uppgifter om bostäderna som färdigställs våren 2008. KONTE BOSTADSFÖRSÄLJNING 02071 58300

GOD TID 3/2007 – 13

Skolfarfar medlar och delar med sig Projektet Skolfarfar, som gemen-

samt drivs av Folkhälsan, Förbundet Hem och Skola, Helsingfors stads utbildningsverk samt Svenska pensionärsförbundet, har blivit en framgång på flera håll i Svenskfinland. Barn har idag ett stort behov av vuxenkontakter då föräldrarnas och barnens gemensamma tid minskar och lärarna har fullt upp med allt fler arbetsuppgifter. För att avhjälpa denna brist har man i flera skolor tagit med en farfar eller mormor som frivillig i skolarbetet. Då dessutom de flesta lärare är kvinnor behöver barn också män som förebild och fostrare. Enligt Sten Lindholm från Träskända, som är aktiv medlem i projektet, handlar farfaruppdraget inte enbart om kontakter över generationsgränserna utan också om engagemang och närvaro som skapar trygghet för barnen. Lärarna har givetvis det pedagogiska ansvaret för undervisningen och skolfarfar finns med i skolan som en vuxen resurs.

– Från hösten 2006 inledde jag nu mitt fjärde ”läsår” i grundskolans åk. 0–6 säger en nöjd Sten Lindholm. Han har engagerat sig i två skolor, Norra Paipis skola i Sibbo och Klemetskog skola i Tusby med en förmiddag i veckan i vardera. Att ge sig i kast med uppgiften förutsätter att man bryr sig om andra och vill göra en viktig insats, att man tycker om barn och har blick för deras behov av stöd, att man är positiv, ödmjuk, vänlig och empatisk med förmåga att lyssna. Skolfarfar hjälper till i klassrummet, i slöjden, på rasterna och vid måltiderna. Han uppmuntrar, medlar och delar med sig av sina erfarenheter. Han talar om skillnaden mellan gott och ont, lyssnar och är lyhörd för tendenser till mobbning och främjar förståelse för andra människor.

Ömsesidigt förtroende Förutom eleverna ﬁnns även andra viktiga målgrupper för skolfarfar att beakta; rektor, lärare, assistenter,

skolgångsbiträden, köks- och övrig skolpersonal samt sist men icke minst barnens föräldrar. Samförståndet mellan alla berörda parter baserar sig på ömsesidigt förtroende. Arbetsinsatsen anpassas till varje enskild skola och bygger på etiskt och moraliskt ansvar vilket innebär att ”samarbetet” kan avslutas när som helst om någondera parten så önskar.

Skolfarmor Sten Lindholm tycker att hans insats i skolan har gett honom själv så mycket. Av erfarenhet bedömer han att det är på de tre första årskurserna som skolfarfar är allra viktigast. En skolfarmor kan vara precis lika bra som en skolfarfar även om den vuxna manliga förebilden nog är väldigt viktig med tanke på kvinnodominansen i lärarrummen. Dagens barn har – av olika orsaker – ofta inte heller samma kontakt med farfarsgenerationen som barn hade förr, tillägger Sten Lindholm.

Sommarveckan i Kuggom 13–17.8.2007 Svenska pensionärsförbundet och Östra Nylands folkhögskola (Kuggomskolan) ordnar nu för sjätte gången en avslappnande sommarvecka på Kuggomskolan i Pernå, Östra Nyland. Den fem dagar långa sommarkursen består av programpunkter med lätt anknytning till hantverk, vi lär oss vad luﬀarslöjd är för nånting och hur man överför bilder från digitalkameran till datorn för fotohantering. Också utﬂykter ingår i programmet med rundvandring i Mikael Agricolas fotspår och besök på Agricola-utställningen. Tid: Plats: Kursledare: Kurspris:

13-17/8.2007 Östra Nylands folkhögskola (Kuggomskolan) Majlis Kvist 210 euro inkl. kursavgift med kost och logi i dubbelrum 225 euro inkl undervisning, kost och logi i enkelrum (begränsat antal) 30 euro avgift för busstransport från Helsingfors tillkommer

Arrangör:

Ab Svenska folkhögskolan-SFV/Östra Nylands folkhögskola

Förbundets kontaktperson: Majlis Kvist, tel. 040-754 0550 Kuggomskolans kontaktperson: Koordinator Nina Nybonn Tel.019-517 7718 eller nina.nybonn@svefol.net Anmälningar tas emot på Kuggomskolan. Anmäl dig senast onsdagen den 20 juni 2007 Vid annullering senare än en vecka före kursstarten debiteras hälften av kursavgiften.

Välkommen till Kuggomåsen!

� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �

��

Storgatan 8 NATURKRAFT, ENERGI OCH

VÄRME TILL REGIONEN

68600 Jakobstad Isokatu 8 68600 Pietarsaari (06) 781 5300 Fax (06) 7815 322

��

Katternö Herrfors Perhonjoki

www.katterno.fi

��

Fastighetsförmedling Ingvesback

��

� ��

��

�

��

Privat förmedling med verksamhet på området Hangö-Ekenäs-Karis-Pojo-Ingå * Snabb, pålitlig, jobbar för kunderna utan att se på klockan NU STOR EFTERFRÅGAN PÅ FRITIDSFASTIGHETER SAMT RADHUSLÄGENHETER, HÖGHUSLÄGENHETER I GATUPLAN ELLER HISSHUS I EKENÄS/KARIS

Tel. 019-233 350, 044-045 4585 Fax 019-233 450 Köpmangatan 4, 10300 Karis stefan@ingvesback.fi, www.ingvesback.fi

14 – GOD TID 3/2007 FÖRENINGSNYTT

Personligheter i Borgå Borgånejdens svenska pensionärs-

förening leds av en mycket energisk och kunnig styrelse. Det blev cirka hundra seniorer förvissade om vid vårmötet den 15 mars. På alla bord låg det enligt bruttoprincipen uppgjorda, mycket överskådliga bokslutet som presenterades av Gunnel Björkstam, föreningens eminenta skattmästare. Utgifterna steg år 2006 till nära 19 000 € och överskottet blev 2,2 procent, vilket är skickligt kört. Utgifterna dividerade med antalet medlemmar blev 55 €. Styrelsen hade uttryckligen velat subventionera resor, stödet blev 2000 € (63 procent). Stödet till samkvämen blev 13 procent. Alla ska kunna delta. Donationerna och bidragen uppgick till 3300€ eller 17 procent av inkomsterna. Vackert! Oﬃciella möten är sällan roliga. Till mötesordförande hade man valt styrelsens ordförande och det behövdes förstås en viceordförande då ansvarsfrihet skulle prövas. PerOlof Lindholm slog klubban i bordet, sa: ”Ansvarsfrihet?” Några ropade ”jaja”. Klubban i bordet och så var saken klar. Föreningens ordförande Gunnel Forsell anmärkte till allmän glädje: ”Nog kunde du ha sagt lite mera.” Många tycker att en verksamhetsberättelse är tråkig. Men de närvarande syntes med nöje återuppleva fjolårets begivenheter, refererade med mild röst av Milda Sandberg. Vi är alla tacksamma för det ﬁna utbud som styrelsen med Gunnel Forsell som kapten

TAXI

Peter Häggqvist Inva o. bårtaxi Kristinestad Tel. 0400-664 099

ÖSTERBACKA TRÄDGÅRD ÖB Odling av blommor och utplanteringsväxter. Vinterodling av tomat, gurka och sallat

Kortjärvi Terjärv tel. 06-867 6422, 050-525 9267 sune.osterbacka@agrolink.fi folke.osterbacka@agrolink.fi

har gett oss. Efter den oﬃciella delen blev stämningen hög i salen då vår ”amamus” Benita Ahlnäs besteg talarstolen. Hon tog oss med på en resa 50 år tillbaka i tiden och påminde oss om hur Borgå såg ut när ”de och de husen ännu stod kvar”. Hon drog också fram i rampljuset redan hädangångna personligheter såsom ordknappe dr Rolf Gullichsen som ville operera allt och alla. Kortare sjukjournaler fanns inte. En dag steg denne läkare in i Elantos aﬀär och sa åt Eeva Ratia på sitt korta sätt: ”Ni behövs

kolleger. I sjukhusets matsal rådde en strikt sitthierarki – Benita ﬁck i början byta plats tre gånger! Benita lyfte fram en personlighet som hade en fru som alltid trodde att strykjärnet blivit på. Otaliga gånger måste de vända halvvägs med bilen för att kontrollera saken. Mannen blev vis av besväret. Då frun en gång igen krävde att de skulle vända, sa han att stöpseln var säkert utdragen. ”Hur är du så säker?” ”Jo, strykjärnet ligger i baksätet.” Ett tips för pensionärer! Spisen kan man dock inte gärna ta med sig!

På exkursion 2006. Gunnel Forsell (t.v.), ordförande och Iris Lindholm informationssekreterare.

på Sjukhemmet.” Med en blick på hennes hals meddelade han henne att hon hade struma och att han opererar den på köpet. Benita påminde oss om hur det ofta kunde vara svårt att börja dua sina arbetskamrater. På Borgå Sjukhus var barriären hög. Dr Henrik Heikel var Gullichsens motsats – precis och utförlig. Han höll på hierarkin och duade bara sina

Benita, som själv är en omtyckt personlighet, framhöll att vi alla är personligheter. Javisst! Hennes första titel i Borgå var amanuens, men den ﬁck i folkets mun olika varianter. Den bästa var ”amamus”. Men värre var det att det sprang omkring möss på Borgå Sjukhem, också i Gullichsens operationssal! GÖRAN STRENGELL

Grannar på besök i Tenala-Bromarf Tenala-Bromarf pensionärer höll sin månadsträﬀ i Bygdegården den 15 mars tillsammans med gäster från Pojo pensionärer. Sammanlagt 100 personer bänkade sig kring borden som var dekorerade med tulpaner – det var vår i luften. Spelman Jukka Langen underhöll med bakgrunds musik. Han spelade också till dansen. Värdföreningens ordförande Stig Nyberg hälsade gästerna och medlemmarna välkomna till ett vårligt Tenala och hoppades att vi skulle få en trevlig eftermiddag till-

sammans. Han hoppades också att Pojoborna från lite längre norrut får lite vårkänslor med sig hem. Efter den välsmakande lunchen underhöll tre sjungande flickor från högstadiets årskurs nio. Sedan underhöll Håkan Streng, som numera bor i Tenala, med sina hurtiga visor. Efter dansen tackade Pojo pensionärers ordförande Gunnar Mietala för en trevlig eftermiddag och hoppades att det skulle bli en svarsvisit i Pojo.

För Dig som vill köpa el.

AFF sälja bostad/fastighet.

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

Handelsesplanaden 16E 65100 Vasa D. Örndahl 06-361 0444 0400 210 335

www.primafastigheter.fi

Kronby Pensionärskör med i

nuläge tjugofem medlemmar har i tio års tid förutom vanlig körverksamhet tillsammans med sina ledare, församlingens kantor Kristina Klingenberg och Birgit Collander, till vardags språklärare för invandrare vid Kronoby Folkhögskola skrivit både texter och musik till ﬂera sångspel: Livets kryddor, Sjung mitt träd och Brevet, liksom de tillsammans med Kristinas barnsångare ”snickrat” ihop text och musik till Levase 2 och Eitta leikase. Levase 1 var helt en produktion av Kristina och barnkörerna. Sångspelen har framförts på olika orter och i olika sammanhang med goda recensioner efter varje framträdande. Idén till ett nytt projekt gav körmedlemmen, pensionerade läraren Linnéa Tallgård: att ge nytt liv åt gamla sånglekar och skolsånger som sjöngs under medlemmarnas egen skolgång. Varje sångare fick i uppdrag att skriva ner tre sånger/lekar och efteråt utvaldes de som fått flest röster, dessa övades in för att framföras för eleverna i ortens lågstadieskolor. Två av oss från pensionärsstyrelsen hade det stora nöjet att tidigt en fredagsmorgon åka med till Norrby, en trevlig byskola med tjugofem elever fördelade i klasserna 1–4. Lärarna liksom eleverna mottog de tretton körmedlemmarna med glada miner. Eleverna som satt i en ring tillsammans med sångarna var snart med i lekarna; I videvisan vaggades videungarna och i refrängen till: I naturen ut vi gå kunde visst eleverna överrösta kören! Per och Stina som vandrade i

skogen och mötte djur med olika läten och manér, en lekvisa obekant för de ﬂesta men som blev en riktig höjdare i detta sammanhang. Topeliusvintervisan hade sjungits tidigare och sjöngs nu för full hals! Kanonsång var inte obekant för eleverna som nu med kör och lärare uppdelades i tre grupper och snabbt inövades sången Kom och sjung du som än är ung. Den kunde vi avsluta samtidigt! Bo Gripenberg som för några årtionden sedan varit elev i skolan framförde Sparvens visa som han ”provsjungit” med bravur redan då eftersom vitsordet blev nio. Nu höjdes siffran till det maximala liksom hela föreställningen. Kören fortsatte med några sånger innan vi unisont avslutade med barnabönen Gud som haver barnen kär. Efter avtackandet fortsatte resan till Centralskolan där ett ca sextiotal elever från klasserna 1–4 infann sig i jumpasalen bärande på sina stolar. Entusiasmen var inte mindre här, alla elever var snart med i lekarna. Efter den goda lunchen som vi bjöds på väntade ännu klasserna 5–6 som bestod av ca sjuttiotalet elever, vi trodde att de kanske kände sig lite för vuxna för den här sortens sånglekar och de såg verkligen lite skeptiska ut men snart tog också här lekglädjen över. Alla tillfrågade elever i de olika grupperna tyckte att lek/sångtimmen varit en rolig grej som gärna kunde återkomma. Tidigare hade Söderby och Påras skolor samt Pensionärshemmet fått besök av kören. Text GRETA WIKAR sekr. i Kronoby Pensionärsförening r.f. Foto ERLING BYSKATA

S.N.

PRIMA FASTIGHETER AB KINTEISTÖT OY

Kronobykör gav liv åt gamla skolsånger

- BLOMMOR - PRESENTER - BINDERIER AV OLIKA SLAG Topeliusespl. 10 Tel. 722 0159

Per och Lisa ser olika djur på sin skogsvandring och reagerar på olika sätt inför de olika utmaningarna. Per = Bo Gripenberg, Lisa Linnea Tallgård.

Nykarleby Kraftverk Vi betjänar Er lokalt och sakkunnigt

www.nykarlebykraftverk.com

GOD TID 3/2007 – 15 FÖRENINGSNYTT

Samnordisk Pensionärskulturs 25-årsjubileumsseminarium i Korsholm Bästa svenska pensionär! Vill Du träﬀa nordiska pensionärer så är Du hjärtligt välkommen att delta i Samnordisk Pensionärskulturs 25årsjubileumsseminarium i Korsholm den 5–11 augusti 2007 under temat ”Korsholm – havsnära svenskbygd”. Seminariet hålls på Korsholms vuxeninstitut i Korsholm. Programmet består av presentation av Korsholm och Österbotten och med guidade bussturer besöker vi bl.a. Korsholm med omnejd, Gamla Vasa, Vasa stad, Korsholms skärgård, Stundars, Fänrik Ståls Center i Oravais samt gör ett industribesök i Jakobstad. Vi får höra föredrag om svenska språkets ställning i Finland och om den unika landhöjningen i Kvarkenområdet. Vi samlas även till fyra arbetsgrupper: den ﬁnlandssvenska litteraturen med speciell anknytning till Österbotten, österbottniskt hantverk, digitalfotografering med bildbehandling samt en grupp som ger sig ut i naturen. Seminariet avslutar vi med en solenn 25-årsfest fredagen den 10 augusti 2007. Provisorn från Malax, Ulf Södergård, är son till provisorn i Närpes. Här håller han föreläsning med bildspel vid trivselcafé i Seniorhuset i Närpes om mediciner och deras inverkan och samverkan.

Jag är pensionär, jag har inte tid! Hur hann man med yrkeslivet förr?

Det frågar sig mången pensionär, som ännu är frisk, kan röra sig ute och är samhällsintresserad. Det beror oftast på två orsaker: a) man har svårt att säga nej till engagemanget, b) allt tar längre tid, då kroppsfunktionerna och tankearbetet försvagas med åldern. Det är nyttigt för dem som orkar att komma ut till socialt umgänge och olika aktiviteter som lockar. Men om det blir så mycket av det goda att man känner sig stressad, trots att man är fri pensionär, då har man – tvunget eller otvunget – inte sagt stopp och nej. Efter ett långt arbetsliv blir man pensionär och får – som man högtidligt sade förr med citat av Cicero – njuta sitt ”otium cum dignitate” (vila med värdighet) efter avslutat livsverk. Ifall man förutom hemsysslor, hobby, rekreation och motion för varje veckodag har antecknat i kalendern en eller två aktiviteter, som man vill, bör eller ”måste” vara med om utom hemmet, då börjar det med stigande ålder bli för oförnuftigt. Det är klart att det är skillnad på hurudan person man är, och hur intensivt man är engagerad i t.ex. kurser, föreläsningar, möten, träffar, sammanträden, föreningsliv, fester, konserter osv. Kanhända går man då också miste om tid att läsa böcker och tidningar, lösa korsord, se TV-program och annat som de hemmavarande måhända har som intresse och fritidssysselsättning. Men oberoende av om man är hemma för det mesta eller ”utemänniska” så gäller det att inte glömma motionen. Både samvaro med andra och kondition får man om man är med i grupper med fysisk aktivitet i programmet: stavgång, vattengymnastik o.a. motionsformer som är lämpliga för oss pensionärer. Utbudet av aktiviteter för äldre människor är naturligtvis växlande, beroende på var man bor. Pensionärerna i Närpes har i mitt tycke rikliga möjligheter att vara med i

massor av grupper, där man utövar någon verksamhet och umgås tillsammans. Närpes stad bjuder de äldre på program årligen – särskilt i regi av socialnämnden, fritidsnämnden och skolmusikkåren. Pensionärsföreningarna i Närpes och Övermark arbetar livligt med olika verksamhetsformer och regelbundna sammankomster. Inför senaste riksdagsval anordnade Närpes pensionärsförening också en valdebatt med distriktsombudsman Per Thomasfolk som debattledare. Ordförande Inga Kalberg kunde hälsa fem riksdagskandidater från fyra partier välkomna till debatten, där nästan enbart pensionärsfrågor dryftades. Närpes församling bjuder in pensionärerna till lunch och program i församlingshemmet en gång i månaden. Filadelfiaförsamlingen har månatliga pensionärssamlingar och inbjuder Närpes pensionärsförenings medlemmar en gång i året. Krigsveteranerna minskar i antal och eftersträvar mera samarbete med pensionärerna. Ofta äter man lunch gemensamt med prosten Holger Andersson och Sven-Erik Wester som dragare. Medborgarinstitutet har mängder med praktiska och teoretiska kurser, föreläsningar, motions- och hälsobefrämjande kurser osv. Ett rikt utbud också för pensionärer, och de utnyttjas så livligt att det till vissa kurser blir köväntande och nya kurser inprickas. Ett plus är att många tillfällen för pensionärer anordnas på dagtid, eftersom kvällarna ofta är upptagna av andra arrangemang – sammankomster, möten, kör- och musikövningar, verksamhet i kyrka, samfund och organisationer med regelbundna tider varje vecka osv. Folkhälsans trivselcafé i Seniorhuset i Närpes har verkat flera år med träffar i två grupper varje månad under ledning av stadsfullmäktiges ordförande Gun Fors-

man och hennes make Helge, känd sångare och musiker. Grupperna består av drygt 30 pensionärer vardera. Till kaféet kommer varje månad en ny gäst och föreläser. I januari berättade avgående stadsdirektören Gustav Skuthälla om sitt liv före Närpestiden. I februari var det minister Ulla-Maj Wideroos som gjorde i stort sett samma sak, och i mars höll provisor Ulf Södergård en illustrerad föreläsning om samverkan bland olika mediciner och förändringar i läkemedelseffekten. Trivselcafé i Pörtom startades i slutet av mars av Folkhälsans lokalavdelning där. Ledare för de månatliga samlingarna i Pörtom är medborgarinstitutets rektor Ebba Carling och drygt 30 pensionärer deltog i första träﬀen. Vänstugan i Närpes arrangerar kurser och gemytliga träﬀar med program för de daglediga. Frank Mangs Center anordnar många tillfällen för personer i alla åldrar. En nyhet som kommit till i år är morgonmåltid för damer vissa lördagar, och då kallas en utomstående gäst att hålla anförande. Till FMC har medborgarinstitutet också placerat in en föreläsningsserie, Öppet forum, där professorer och andra framstående vetare föreläser i frågor som rör religion och samhälle. Den 26 mars var ärkebiskop emeritus John Vikström i Mangsgården och ämnet var ”Etikens och värderingars betydelse i dagens samhälle”. Tidigare föreläsare har varit bl.a. Nils G. Holm, Torbjörn Kevin, Bengt Strandin och Nils-Erik Willstrand. Naturligtvis finns det många skolor, föreningar, församlingar, kommunala instanser, företag och enskilda utöver de här uppräknade som ger möjligheter till aktiviteter för äldre personer med ork och intresse. Det ovannämnda är exempel på en del av det som står till buds i Närpes – och det är ändå ganska mycket. Vad hinner vi med? Har vi tid? Text och foto LARS-ERIK JUSLIN

Vill Du komma med kontakta då Rolf Forsman tel. 09-631919, epost rolf.forsman@kolumbus.ﬁ eller Kurt Näsman tel. 06-3467675, e-post kurt.nasman@netikka.ﬁ för närmare information gällande deltagaravgifter och anmälningar.

Hjärtligt välkomna! Samnordisk Pensionärskultur

Blomsterhandel

R & R ÅDJERS Lappfjärd, Tel (06) 222 2345

Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Håkan Anttila, tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa

Hyllnings- och kondoleans-

adresser

Stöd Folkhälsans verksamhet genom att använda våra hyllnings- och kondoleansadresser. Folkhälsanföreningarna säljer adresserna lokalt via butiker, banker och begravningsbyråer. Du kan också beställa adresserna via Folkhälsans Förbund, tfn (09) 315 5614 eller mia.berg@folkhalsan.ﬁ. Priset är 12 euro.

16 – GOD TID 3/2007

Skrivglada pensionärer på lärorikt seminarium

Clara von Bonsdorﬀ i fjällen

SAMS lockar med vandringstur 9–14 september i Rondane fjällområde – se

Forum, 64100 KRS Puh./Tel. 221 1263

Norge i höstfägring! Vi bor på tjusiga Öigardseter fjellstue som ligger i Hövringen intill Rondale nationalpark (se www. oigardseter.no). Öigardseter har dubbelrum, enkelrum och familjerum, inalles 40 rum. Alla rum har dusch och toalett. Vid det rikliga morgonmålet gör vi vår egen ”nistepakke” och får termosen fylld med kaffe eller te och startar vår ”tur”. Dagsetappen varierar, 3–4 rimmar till ca 6 timmar. Tillbaka till fjällstuen är vi i god tid för siesta före middagen. Öigardseter är känt för sin goda mat! Efter middagen samvaro. Terrängen är mest lätt, lite stigning, ibland stenigt. Möjlighet att välja kortare och lättare alternativ. Bussen för oss till startpunkten eller möter där vandringen slutar. Svårighetsgraden på vandringarna betecknas 1–4 (på en skala 1–6). Kontaktperson är Clara von Bonsdorff, Munksnejdens pensionärer, telefon 040-544 40 31. Arrangör är Peer Gynt Tours som har lång erfarenhet av vandringsturer för grupper 60+. Resan tur-retur görs med flyg Helsingfors-Oslo och med buss OsloGardermoen. Resan pris är 1150 euro i 2-pers. rum inkluderande allt. Tillägg 70 euro för enkelrum. Boka senast 31.5. Ta kontakt! Resan genomförs om tillräckligt antal deltagare anmäler sig (minst 16 deltagare)!

“En älskelig vän” Manus: Trygve Eriksson Regi: Peter Snickars Sommarens pjäs handlar om Maria Berg eller “Pali-Maj” – folkskaldinna och självlärd byskollärarinna som verkade i flera byar i Närpes på 1800-talet. Ett 20-tal pesoner medverkar. 22/7, 28/7, 29/7, 5/8 kl. 14.00 Pris 12 € tel. 2259210 www.frankmangscenter.fi

Historiska museet, Konstmuseet, Naturhistoriska samlingar och mineralsamling.

Första maj vid Nykarleby jernväg, Kovjoki 7.7 Fiskets dag, Vexala ﬁskehamn 27–28.7 Monäs rodden, Monäs 11.8 Nykarlebyloppet, cykellopp, Nykarleby 13–18.8 Kulturveckan 17–18.8 Juthbacka marknad 18.8 Kulturnatten 1.5

Välkommen till Nykar leby!

www.nykar leby.fi

böcker för självstudier var bra. Kursen hade ett uppskattat besök av författaren Kjell Westö. Han berättade om sitt liv och om sin författarprocess samt besvarade frågor. Diskussionen blev livlig. Sedan boken ”Där vi en gång gått” kom ut, har Westö i slutet av april haft 95 uppträdanden inför publik. När han väl sätter i gång med att förbereda och skriva sin följande bok, är han som död för omvärlden. Det är en jobbig process som kräver sin man helt, sade han. Kursen var verkligt stimulerande. Stämningen var trivsam och kursplatsen ok. Gruppen ser fram emot en fortsättningskurs i nästa år!

    

KARLEBY HEMBYGDSMUSEUM

Nykarleby

des i januari-mars till skrivarkurs på Cityfolkhögskolan under ledning av Åsa Stenvall-Albjerg. Kursen omfattade inalles sex intensiva arbetsdagar. Goda råd om skrivande varvades med skrivövningar, uppläsning och genomgång av texter. Textgenomgången var tidskrävande men mycket lärorik. Hemuppgifterna – att skriva texter kring givna ämnen för genomgång under kursdagarna – var fördjupande och hälsosamma. Skrivövningarna väckte lusten att skriva kreativt och även ﬁktivt – att inte enbart beskriva egna upplevelser. Åsa Stenvall ﬁck stort beröm för sin utmärkta, mångsidiga handledning av oss amatörer. Tipsen om

   

Långbrogatan 39, 67100 KARLEBY tel. (06)828 9474, fax 06)828 9575 Öppet: ti-fre 12-15, dessutom to 18-20, lö-sö 12-17, må stängt, avgift 2€ 1.6-31.8 ti-sö 11-16, må stängt, avgift 4€/2€, torsdagar fritt inträde

Evenemang i

Tio skrivglada pensionärer samla-

VALBORG LOUHISTO



K.H.RENLUNDS MUSEUM

Kyrkostigen 4, KARLEBY, postadress: Långbrog. 39, 67100 KARLEBY tel. (06)828 9578, (06)828 9474, 044-7809 578 Öppet: 1.6-31.8 ti-sö 12-16, må stängt, avgift 2€, torsdagar fritt inträde

Deltagarna i skrivarkursen sittande från vänster Riggert Förnäs, Valborg Louhisto, Margaretha Pensar och Cara Hjelt. Stående fr.v. Tuula Åberg, Anita Fuchs, Annita Öhman, Kersti Kihlman, Paula Rex, kursledaren Åsa Stenvall-Albjerg och Margareta Nummelin. Foto JANNE HOLMBERG

Det händer på Svartå Slott! LAILA PULLINEN SKULPTURER i Slotts Parken 4.5-31.8

 ��  ��  ��

    

��

             

I Slottet GUSTAF III – Det låg ett skimmer öfver Gustafs dagar... -utställningen 4.5-12.8. dagligen kl. 11-17 ANTIKVECKAN 4-8.7. kl. 12-18 På sommarteatern PYJAMA KUUDELLE 29.6-22.7, biljett och inf. tfn. 050 3091 621 och mycket annat...

Svartå Slott

tfn. 019 36 231 myyntipalvelu@mustionlinna.ﬁ www.mustionlinna.ﬁ lat 6671814 / lon 2491136

Lurens sommarteater bjuder denna sommar på den älskade musikalen “Hello, Dolly!” av Michael Stewart och Jerry Herman. Regi: Christian Lindroos Premiär: fre 29.6.2007 kl. 19.00 22 föreställningar 29.6.-4.8.

Biljetter: ÖNUF tel. (019) 532 412 • www.lurens.fi

GOD TID 3/2007 – 17

Att förverkliga sina drömmar Det är aldrig för sent att förverkliga sina drömmar, säger Märta Lagus-Waller som började studera för fullt i 69 års ålder då hon redan varit pensionerad i flera år. Nu föreligger en intressant bok om arkitekten Elna Kiljander, verksam inom många områden under 1920- och 1930-talen fram till 1950-talet. Boken bygger på Märta Lagus-Wallers licentiatavhandling från år 2005. Under sina 35 år som chefssekreterare vid Helsingfors Aktiebank väcktes Märtas intresse för konst. Hon fick ofta i uppdrag att gå på konstutställningar och också att välja ut de verk som banken skulle köpa. ”Jag märkte att jag visste allt för lite om konst på den tiden”, säger Märta och då hon efter pensioneringen fick mer tid, tyckte hon att konst var ett ämne som hon gärna närmare ville sätta sig in i. Hon gick på kurser i Arbis öppna högskola och, nästan utan att hon märkte det, hade hon plötsligt avlagt en approbaturkurs i konsthistoria. Hon började fundera på möjligheten att studera vidare vid universitetet. Det visade sig vara rätt enkelt att byta ut studieboken från 1940 mot en ny år 1990 och nu var hon plötsligt vid 69 års ålder universitetsstuderande igen. De första öppna kurserna hon läste handlade om filosofi och samtidigt gällde det att förbereda sig för intagsproven till konsthistoria. År 1991 var Märta bland närmare hundra vuxna sökande en av de sjutton som fick studieplats. Hela studietiden var trevlig och givande och redan år 1995 avlade hon sin magisterexamen med goda betyg. Huvudämnet var konsthistoria och biämnet historia medan filosofistudierna gav ett extra biämne. Och nu borde ju tiden som pensionär definitivt ha inträtt. Emellertid hade Märta en uppmuntrande professor, som frågade om hon inte kunde tänka sig att forska vidare. Ett aktuellt ämne kunde vara någon av de kvinnliga

arkitekter som fått sin utbildning i början av 1900-talet. Märta påbörjade så ett licentiatarbete om den kvinnliga arkitekten Elna Kiljander (1889-1970) som blev arkitekt år 1915.

Elna Kiljander – arkitekt och formgivare Boken – en monografi över arkitekten och formgivaren Elna Kiljanders verksamhet – är skriven utgående från Märta Lagus-Wallers licentiatavhandling i konsthistoria från år 1995. Avhandlingen heter Arkitekten och formgivaren Elna Kiljander (1889-1970). Boken är utgiven år 2006 i Svenska litteratursällskapets i Finland publikationsserie. Elna Kiljander hörde till den första generationen av kvinnliga arkitekter i Finland och hennes yrkesverksamhet sträckte sig över många områden. Särskilt ägnade hon sig åt modellbostäder och -kök, inredningar och möbler. På 1930-talet ägde hon, tillsammans med textilkonstnärinnan Marianne Strengell, inredningsaffären Koti – Hemmet, en föregångare till den senare mera berömda designfirman Artek. Elna Kiljander ritade också bland annat det första Ensi-Koti hemmet i Helsingfors för ensamstående mödrar. Hon ägnade sig även i övrigt åt sociala frågor. Hon höll föredrag och gav råd. Hon var en flitig skribent och riktade sig främst till en kvinnlig läsekrets med goda råd i allt som rörde hemmet, dess planering och skötsel. Författaren skriver i slutet av boken att forskningen gett en god inblick i de stora förändringar det finländska samhället upplevde under Kiljanders yrkesverksamma årtionden, nämligen från början av 1920-talet till 1950-talet. Samtidigt som fattigdom och bostadsbrist satte sin prägel på livet under den första tiden av självstän-

SUDOKU 1 4 5 7

Välkommen på vårmöte i Dagsmark 17.4.2007

Kristinestads stad www.krs.fi

2 4 6 3 7 9 6

JURIDISKA TJÄNSTER JURISTBYRÅ BERNDT HOLMSTRÖM

digheten förväntades samhället leva upp till de krav på förbättrad hygien och hälsosam kost som uppstått redan i slutet av 1800-talet genom nya rön på bl.a. näringsfysiologins område. Köksplanering gavs därför hög prioritet. Det blev det första området där Kiljander gjorde sig gällande yrkesmässigt. Hennes verksamhet kom att omfatta allt från modellkök för arbetarhem till det mest prestigefyllda uppdraget, riksdagshusets kök. Därefter tog hon sig an bostadsplanering och inredning. Också här rörde sig Kiljander suveränt mellan planering av minimibostäder för arbetarfamiljer till inredning av högreståndsvillor och lyxiga våningar för företagsledare.

Intressant läsning Att läsa om Elna Kiljanders liv och verk väcker många minnen om hur det var när man var barn, när man var ung, gick i skola, studerade, hur det var under krigsåren. Hur det var att börja jobba, att gifta sig och bygga upp sitt första hem, att få barn. Aha-upplevelserna blir många: Ja, så här var det ju! De många bilderna och ritningarna stöder texten. Källförteckningen - noter, litteratur och andra källor - ökar bokens värde. Boken är ett bra instrument för den som vill minnas, gå igenom sitt liv i 1900-talets Finland. Boken kunde med fördel läsas högt i en litteraturkrets. Minnen den väcker kunde sedan diskuteras av deltagarna. VALBORG LOUHISTO

Elna Kiljander – arkitekt och formgivare Märta Lagus-Waller Svenska litteratursällskapet i Finland 2006 ISBN-10: 951-583-141-5. ISBN13: 978-951-583-141-5. ISSN 0039-6842.

Lösningen ﬁnns på följande sida.

1 6 1 3

2 9 3 7 8 5 5 6 3 7

Tidsbeställning:0440 471 235 Centralgatan 79, 10300 Karis

ADVOKATBYRÅ ULF JUTH AB Hovrättsespl. 15C (ingång från Hartmansgränden) 65100 Vasa Tel. 06-3200 363

ADVOKATBYRÅ CHRISTIAN HOLMSTEN Vasaesplanaden 22 3 vån Tel. (06)312 6511 www.ch-holmsten.com

Närpesv. 9 tidsb. 2243512 K:stad: Salutorget 1, tidsb. 221 1465

SPECIALTANDTEKNIKER

Jorma Alatalo Kungsgatan 8 II vån Ekenäs 019-246 2670

NAPRAPATH KJELL CARLSSON

Sjögatan 37 Krs 06-221 2933 0400-868 556

KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 Ekenäs, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer. Våra adresser erhålles från banker, bok-, blomster- och pappershandlar, begravningsbyråer, R-kiosker samt färdigt textade på vårt kontor.

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Elisabetsgatan 21 00170 HELSINGFORS Tel. 0800 134 000 med lokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

Senatorns Köpcenter � 09-298 1927 BESTÄLLNINGSBUSSAR CHARTERBUS

R. Lundström

Corner, Kristinestad Tel. 06-221 2228 Må-Fre. 9-17 Lö 9-14

9 3

OPTIKER

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

Nykarleby Saneringstjänst Ab

Ånghögtryckstvätt

Carl-Ove 0400-869 397, Tom 0400-869 396, Mikael 040-511 4894 Fax 06-722 5204

��

18 – GOD TID 3/2007 TILL VARDAG OCH FEST

Bageri och Konditori 68600 Oravais, tel. 06-3850 017 66900 Nykarleby, tel. 06-7220 047

STÖD DET FINLANDSSVENSKA BILDNINGSARBETET Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp till förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten. Närmare information ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm, tfn 09-6844 570

Måsten Hå, hå vad det är ansträngande att vara åldring

även om man – för det mesta - inte känner sig som en sån. Men av tidningsnotiser vet vi ju t.ex. att när nån som är 60+ blir överkörd på en skyddsväg så benämns han/hon åldring. Ska man månne anse sig uråldrig om de redan levda årtiondena börjar med en sjua? Hur som helst, jobbigt är det nu när man inte längre jobbar för sitt levebröd. Och själv får bestämma över sin tid. Eller får man? Tänk bara på allt att man måste göra för att hållas som (ur)åldring och inte bli en fossil. Det är faktiskt ingen måtta på alla de goda råd som haglar över en i olika media. Och som talar direkt till samvetet, det onda alltså. Man ska äta rätt! Det innebär för alla oss som tycker om mat att vi ska börja tänka om och i stället tycka om sånt som vi inte tidigare har tyckt om – rätt gissat, smalmat. Ät grönsaker för att inte själv bli en sån! Skulle man helst få trösta sig med goda drycker till maten, men si nej, mer än ett glas vin per dag ska man inte inmundiga. Tack och lov har man i alla fall rätt att efter sin hälsosamma måltid ta sig en livsförlängande tupplur. Och det länder läkarvetenskapen till heder att den nu också kommit fram till det som vanligt folk utan medicinsk utbildning alltid har vetat. Precis på samma sätt som vetenskapen för något år sedan kunde bevisa att ett gott skratt förlänger livet. Vad kan man annat än skratta åt såna ”nyheter”? Röra på sig varje dag ska man naturligtvis också. Förr tog man sig en promenad i det vackra vädret när andan föll på. Allt efter årstiden hann man njuta av blomprakten och -doften längs stigen, studera harens gång i snön eller lugnt stanna upp och beskåda ett höstgrann lönn. Nu ska man i stället rikta blickarna mot pulsmätaren. Glöm inte heller

att man ska bli ordentligt svettig. Och skulle man nån gång lyckas övertyga sig om att man har rätt att stanna inne idag, så står inte promenadstavarna där som stora utropstecken i tamburknuten. Ingen pardon, hur riskfyllt föret än kan vara för lårbenshalsen och handlederna. Att man dessutom ska hinna med gymnastik eller gymbesök är en självklarhet. Men inte nog med det. Också hjärnan ska motioneras. Och enligt senaste rön lär det effektivast ske genom högläsning. Egentligen är det inte så illa att få sitta och njuta av sitt morgonkaffe och höra den som sitter mittemot läsa högt ur dagens tidning. Att ens egen hjärna därvid blir något underaktiverad kompenseras förhoppningsvis av den retning som öronen i stället utsätts för. – ”Va sa du? Läs högre!” Också Arbis kurser och olika föreningars föredrag, besök och resor i jämlikars sällskap är givetvis en effektivare hjärngymnastik än att sitta ensam i sin soffa och stirra på tv. Ett extra plus är förstås att man utanför hemmets väggar dessutom får sitt pensum av social kontakt, som också påstås ge några tilläggsår. När man sen ska hinna och orka med det som man

verkligen vill är en annan femma. Unna sig att bara vara och lyssna på vad själen och kroppen viskar, ibland rent av ropar, till en. Som till exempel att tassa omkring i morgonrock till sent på eftermiddagen, läsa tyst den spännande deckaren, dammsuga först följande dag (om ens då), prata i telefon i timmar eller stänga av den om så känns, spela patiens på datorn, äta en hel Fazers blå, dricka mer än ett glas rödvin och lösa korsord till sent på natten. Och utan dåligt samvete!! Men ändå – det är härligt att vara åldring, i synnerhet om man betänker det andra alternativet.

Vi ramar in Era broderier, fotografier, plancher, diplom, blombuketter m.m.

Susanne tel. 040-538 0409 www.lindbackstra.fi Långåsv. 137, Lappfjärd

MELISSA

SUDOKULÖSNING 6

Vinnare i Okynneskrysset 2/2007: Anna-Lisa Hannus, Kristinestad Gunnar Nyström, Korpo Yngve Skogberg, Kyrkslätt Ulla Svanbäck, Munsala Mirjam Welroos, Sibbo

I museets galleri ordnas en utställning av Marjatta Nuoreva och i kaféets utrymmen håller Konstklubben i Dragsfjärd sin traditionella utställning. Båda utställningarna pågår 15.5-31.8. Museet öppet 15.5-31.8.2007 dagligen kl. 11-18 Stängt midsommaren 22-24.6.2007

Vi ﬁck in 497 krysslösningar (igen nytt rekord). Grattis till alla sex vinnare.

Påskkryssets lösningar postas till redaktionen senast den 20 april 2007. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 3/2007 – 19

20 – GOD TID 3/2007

Seniorernas favorit Vilstolen

När du inte längre kan eller vill bo hemma...

HAMLET

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm Läder el. tyg. Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

* Även mattor och bordsarmatur. 019231 355

Amadeus Verkstadsgatan 3, Malmkulla, Karis

Vard. 10-17

VASA 06-312 7711 NAGU 040-518 4570 KIMITO 02-420 6660 HANGÖ 019-265 2460 EKENÄS 019-265 2360 KARIS 019-265 2260

RES MED SPF Börja sommaren under årets vackraste tid i

Haapsalu med Svenska pensionärsförbundet och SAMS Tisdag 12.6.2007 Kl. 12.30 Helsingfors– Tallinn, Rosella Lunch inkl. dryck ombord Ankomst till Tallinn Kl. 16 Med buss till Haapsalu Hotell Haapsalu, incheckning På kvällen Middag på stan Onsdag 13.6 Morgon Frukost på hotellet Kl. 11–15 Rundtur med svenskspråkig guide 4 timmar Inkl. lunch, besök på två museer ( Ilon Wikland utställning och Ranna Rootsi) Kl. 15 Ledigt – sevärdheter på egen hand Kl. 18 Middag på hotellet Torsdag 14.6 Morgon Frukost på hotellet Ledig tid för sevärdheter/uppköp på egen hand Kl. 11 Rummen lämnas Med buss till Tallinn – en mindre väg via Keila-Jôe vattenfall. Kaﬀepaus Ankomst till Tallinn – ledig tid för uppköp i Sadamarket osv. Kl. 16 Samling i terminalen Kl. 16.45 Avgång från Tallinn med Rosella Buﬀetmiddag inkl. dryck Kl. 19.45 Ankomst till Helsingfors Giltigt pass behövs! Resans pris 245 €. Tillägg för enkelrum 30 € Rätt till ändringar i programmet förbehålles. Arrangör: Svenska pensionärsförbundet och SAMS Anmälningar till Jan Holmberg, tfn 045-657 5848, på SPFs kansli senast 10.5

GOD TID

utkommer nästa gång den 11 maj. Material till nummer 4/2007 bör ﬁnnas på redaktionen senast den 27 april. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Tel. 010-2569843, 010-2569845