God Tid 3/2008

Page 1

GOD TID 3/2008 – 1

GOD TID

NR 3 11.4.2008 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 36

LEDARE Förbundsordförande Samuel Lindgrén undrar varför närpolitiken intresserar och engagerar pensionärerna mindre än rikspolitiken. Ändå är det en stark rörelse på gång att överföra allt fler beslut till den kommunala nivån från den statliga nivån. – Pensionärerna måste engagera sig. Höstens kommunalval måste utgöra startpunkten för en kommunal politisk väckelse för oss pensionärer.

2

Festdag i Esbo Mycket underhållning, en seniormässa och en pensionärspolitisk debatt stod på programmet då Festdagen för fullvuxet folk firades i Esbo kulturcentrum den 15 mars.

4-5

SPF besökte svenska riksdagsgruppen Arbets- och folkpensionerna har under många år släpat efter i realvärdeökning om man jämför med inflationen. Med bland annat det här påpekande marscherade styrelsemedlemmar och tjänstemän från Svenska pensionärsförbundet till riksdagshuset för att möta svenska riksdagsgruppen den 26 mars.

8

Webbplatser för föreningarna

14

Nu är det lättare än någonsin förr för föreningarna att öppna egna webbplatser på internet.

Övergrepp mot äldre

I Arno Kasvis trädgård Foto PASI LEINO

Följ med till Åbo universitets botaniska trädgård i Runsala. Där har överträdgårdsmästare Arno Kasvi (bilden) i 25 års tid uträttat sitt livsverk. Man blir helt tagen av det stora kunnandet och entusiasmen som överträdgårdsmästaren utstrålar. Det är onödigt att ställa frågor – i en strid ström får man sig till livs både historia, aktualiteter som är på gång och vad som planeras i nästa skede samtidigt som namn på blommor, örter, träd och buskar sköljer över en, skriver vår korrespondent på sidorna 16–17.

Fyra till sex procent av alla äldre människor över 65 år inom EU:s medlemsstater upplever sig ha blivit utsatta för övergrepp, såsom smädelse, skymf, direkt misshandel i vården m.m. De som studerat frågan mera ingående påstår att detta är bara toppen av ett isberg, skriver Gustav Skuthälla i en rapport från en EUkonferens där de här frågorna dryftades.

27

2 – GOD TID 3/2008 ledare

SPF

Kommunalvalet är viktigt

Svenska pensionärsförbundets kansli Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212, gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia Sparbank 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Åboland och övriga Finland: Mona Lehtonen, gsm 040-353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Samuel Lindgrén Chefredaktör: Ulf Wahlström, gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Redaktionens sekreterare: Sanna Kallio (prenumerationer, adressändringar) tfn 09-72 888 211 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 09-72 888 210 kansliet@spfpension.fi Prenumerationspris 20 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,85 €/spmm. Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2008 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

V

i har kommunalval om några månader. Det är förvånansvärt tyst kring det. Trots att det borde engagera allmänheten. Inte minst oss pensionärer som med rätta har kritiserat de politiska beslut och uraktlåtenheter som vi har fått bevittna under de senaste åren. Utan att få nämnvärt gehör.

Det förvånar att närpolitiken intresserar

och engagerar pensionärerna mindre än rikspolitiken. Ändå är det en stark rörelse på gång att överföra allt fler beslut till den kommunala nivån från den statliga nivån. Pensionärerna måste engagera sig. Höstens kommunalval måste utgöra startpunkten för en kommunal politisk väckelse för oss pensionärer. Vi ökar i antal i relation till den yrkesverksamma befolkningen. Det innebär att vi får ett större ansvar ifråga om att bevaka pensionärernas intressen. Givetvis kan vi inte resonera så enögt att det är bara pensionärer som förstår sig på pensionärsfrågor. Men om vi visar ointresse och försummar att framhålla våra behov så löper vi stor risk att hamna i en sämre position än om vi är aktiva och informerar. Därför bör framsynta och kunniga pensionärer engagera sig i politiken. Också därför att de behövs för att säkerställa den erfarenhet som ett tryggt beslutfattande kräver. Det är inte rätt att tänka att yngre krafter har större förutsättningar att ta itu med de frågor som hopas på de kommunala beslutsfattarnas bord. En fördel som vi äldre har framom yngre personer är att vi har mera tid att sätta oss in i frågor, ta reda på och vid behov engagera andra. Också konsultera sakkunniga. Yngre och äldre beslutsfattare kompletterar varandra. Erfarenheten kommer till användning samtidigt som nya impulser

stimulerar till att pröva nya och fräscha initiativ. Det är ju inte nödvändigtvis så att en gammal hjärna producerar utslitna och obrukbara tankar och lösningar på samhällsfrågor. Lika litet som en ung hjärna är en garanti för omdöme och förmåga att välja rätta beslutsstrategier, I den nya staden Raseborg har man skyndat sig att ge ett dråpslag åt den kommunala demokratin, då man har beslutat att inte ha kommunala äldreråd. Man har inte gjort klart för sig vad den kommunala demokratin kräver i dagens läge, när det gäller åldringsvården. Det är kortsynt, för att inte säga dumt. Knappast kan man spara på annat än pensionärernas sympati och vilja till förståelse och fruktbart samarbete. Har man råd att avstå från det, så har man offrat mycket. Förtroendet och tilliten äventyras. Det visar att den kommunala demokratin kan vara sårbar. Därför blir det allt klarare att vi behöver lagstiftningsåtgärder för att garantera pensionärernas rättigheter. Det politiska parti som med beslutsamhet börjar driva den frågan kommer att ha lätt att vinna både sympati och understöd. Tyvärr är det bara så att föret är trögt i portgången. Ingen har ju ens granskat om det finns någon tillstymmelse till port. Hinder måste först rivas. Det som gör en mest ledsen är att man inte inser vad klockan är slagen när det gäller en demokrati som verkligen fungerar i praktiken. Eller som borde fungera. Raseborg skulle ha alla förutsättningar att vara en mönsterstad. Nu ser staden med det traditionstyngda namnet ut att få en allvarlig fläck på sin sköld.

Naturen kan inspirera Det var visst på påskdagens kväll

som man kunde betrakta en fantastisk fullmåne åtminstone i Vasatrakten. Den var stor och röd. Man ska vara ganska okänslig för att inte låta sig lockas till stämningsfulla tankar över hur fina ramar naturen kan skapa och dela med sig av. Det gäller bara att kunna ta emot och njuta. Att låta sig inspireras. Naturupplevelsen ledde till eftertanke och begrundande. Känslan av att man alltför ofta utestänger sinnesintryck och låter sig bli avtrubbad trängde sig på. Vi förtränger så lätt friska och nödvändiga impulser. Därför borde vi ge oss tid och möjlighet till avkoppling. Att ladda batterierna på nytt. Det finns en god modell för det, dvs. retreater. För balans och ro. Det skulle säkert gagna inte endast enskilda mänskor utan hela samhället, om det skulle bli vanligare att ordna sabbatsterminer. Det är inte svårt att föreställa sig den positiva effekt detta skulle ha på mänskornas hälsotillstånd och allmänna välbefinnande. Behovet av mediciner och vård skulle med säkerhet minska. Utbrändhet och livsleda skulle bli mindre vanliga. Säkert en utopi i många stycken, tills mänskligheten någon gång i framtiden blir klokare. Hur som helst: Den stresstyngda väg som dagens samhälle – i synnerhet arbetslivet för dem som närmar sig pensionsåldern bjuder på – borde göras lättare. Man bildar fonder och satsar kapital. Man för vilka ändamål? SAMUEL LINDGRÉN

SAMUEL LINDGRÉN förbundsordförande

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program 16–17 april 16 april 23 april 13–15 maj 29–30 maj 4–8 augusti 6 augusti 18–21 augusti 21–22 augusti 9–10 september 9–11 september 13 o. 14 september 20 o. 21 september 23–25 september 23–27 september 27 o. 28 september 30 september 7–9 oktober 12–19 oktober 5 november

Skön men skör-dagar på Solvalla i Esbo. Se sidan 19 Danskväll med Quattro på G 18 i Helsingfors. Se sidan 29 SPF:s vårmöte i Träskända. Se sidan 3 Kurs för smågruppsledare i Åbo. Se sidan 6 Skrivarkurs på Lappfjärds folkhögskola. Se sidan 27 Smultronstigen vid havet. Aktiv sommarvecka i Pargas. Se sidan 6 Österbottnisk sommardag på Åminne Folkpark i Malax Kulturresa till Tartu och sjön Peipsi. Se sidan 21 Skrivarkurs på Lappfjärds folkhögskola. Se sidan 27 Skrivarkurs i Helsingfors. Fortsätter 7–8.10, 4–5.11 och 2–3.12. Se sidan 6 Kurs för smågruppsledare på Norrvalla i Vörå. Se sidan 6 Kaffekvarnen Live med Mårten Holm i Nyland. Fritt inträde Kaffekvarnen Live med Mårten Holm i Österbotten. Fritt inträde Kurs för smågruppsledare på Lehmiranta i Bjärnå. Se sidan 3 Skön men skör-dagar på Lehmiranta i Bjärnå. Se sidan 13 Kaffekvarnen Live med Mårten Holm i Åboland. Fritt inträde Förbundets motionsdag. Temat är ”Trygg i vården”. Seniorskeppet. Kryssning till Stockholm. Se sidan 11 Kultur- och vinresa till Nürnberg och Moseldalen. Se sidan 10 Höstmöte

SPF

GOD TID 3/2008 – 3 I blickfånget

Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Träskända

Trygga hotade teleförbindelser Under de senaste åren har telekommunikationen

blivit allt snabbare och inverkat allt mer på människors vardag. Det har varit så mycket diskussioner om bredband och optiska fiber att en liten upprepning av historien om telekommunikationens utveckling i Finland och Norden är på sin plats. Finländarna har varit föregångare i telefoni. Den första telefonlinjen byggdes i Helsingfors i slutet av år 1877, bara 18 månader efter att telefonen hade fått patent i USA. Redan från början grundades regionala telefonbolag på olika håll i Finland. Första telefoninrättningen grundades i Helsingfors år 1882 och fram till andra världskriget hade totalt 815 lokala telefonbolag grundats i Finland. I de flesta andra länderna ansågs telefonen vara telegrafens efterföljare och därför fick staten monopol på telefonverksamheten i de länderna. Antalet fasta telefoner i hemmen var i Finland högst i början av första hälften av 1990-talet. År 1993 hade 94 procent av hushållen minst en fast telefon. Mobiltelefonerna var redan då mycket kraftigt på kommande och i synnerhet när GSM-nätet blev allmänt började antalet fasta telefoner minska i hemmen. Redan i juli år 1999 hade fler hushåll en mobiltelefon än en fast telefon och efter det har skillnaden bara ökat. I augusti år 2007 hade bara 41 procent av hushållen en fast telefon och 97 procent åtminstone en mobiltelefon. I och med mobiltelefonerna har hushåll utan fasta telefonförbindelser nästan helt försvunnit i Finland.

Från och med början av 2008 behöver inte telefö-

retagen anmäla till Kommunikationsverket när de inleder verksamheten eller om det sker ändringar i verksamheten. Kommunikationsverket har också i början av 2008 upphört att föra ett register över teleföretag och att ta ut den årliga avgiften av teleföretagen. Detta ändrades i kommunikationsmarknadslagen. Teleföretagens rättigheter och skyldigheter är i övrigt oförändrade. Internet har blivit mycket mer tillgängligt under en kort tid. Bredband (vanligast genom ADSLtekniken som bygger på assymetrisk dataöverföring) och optiska fibrer installeras genom att statsrådet i januari 2004 fattade ett principbeslut om en nationell bredbandsstrategi. Detta verkställs som bäst. Arbetsgruppen föreslår att bredbandsstrategin även i fortsättningen skall gå ut på att främja konkurrensen inom och mellan olika kommunikationsnät, främja utbudet av tjänster och innehåll, främja efterfrågan på bredband samt vidareutveckla specialåtgärder för sådana områden där efterfrågan inte är tillräckligt stor för kommersiell bredbandsverksamhet. Användningen av bredband i alla nordiska länder har ökat snabbt under de senaste åren. Island och Danmark har en högre penetration än Finland. DSL-förbindelser som utnyttjar det traditionella telefonnätet är den mest använda typen för internet i de nordiska länderna. Bredband via kabel-tv-nät är också populärt men kabelnätens täckning är ofta mindre än telefonnätens täckning. Nya teknologier blir också allmännare, i synnerhet fiberförbindelser och trådlöst bredband. Fiberförbindelsernas andel i Finland är fortfarande ganska liten, medan nästan 10 procent av de svenska hushållen har en fiberförbindelse som ger en snabb överföringshastighet. Även lokala elbolag i Danmark håller på att investera i fibernät vilka väntas stimulera marknaden. Trådlöst bredband tillhandahålls i framtiden i synnerhet via trådlösa accessnät, men också via 3G-mobilnät.

onsdagen den 23 april 2008 kl.11.00 i Träskändahuset (Järvenpää-Talo), Sibeliussalen, Hallintokatu 4

Program

Det finns skillnader i infrastrukturen och priserna

för bredbandstjänster bland de nordiska länderna. Kundpriserna i Sverige och Finland är billigast oberoende av förbindelsens hastighet. I Finland började slutkundspriserna för de mest långsamma förbindelserna stiga år 2006, men priserna för de snabbaste förbindelserna fortsatte att sjunka. Snabba bredbandsförbindelser har varit mera efterfrågade i Sverige än i de övriga länderna. I Sverige har drygt 50 procent av kunderna en förbindelse med en överföringshastighet på minst 2 Mbit/s. Motsvarande andel för Finland och Danmark är cirka 30 procent och för Norge cirka 15 procent.

Kommunikationsverkets reviderade tekniska föreskrift om inomhusnätet i en fastighet trädde i kraft den 1 april 2008. Föreskriften förutsätter att nybyggnader ska utrustas så att det blir möjligt att använda optisk kabel i hushåll. Den gällande föreskriften utgår från att inomhusnätet i en fastighet är ett telefonnät. Den reviderade föreskriften förutsätter att nya byggnader utrustas med ett snabbt och trådlöst system. Under byggandet ska man beakta att bostäderna ska kunna anslutas till det allmänna telenätet med optisk fiber i takt med att optokabelnätet byggs ut. Det säkerställer att det inte blir hinder för att ta i bruk tjänster via telenätet. Det optiska fibernätet är billigare att bygga ut än bredbandsförbindelserna. Den trådlösa telefonin är allmänt använd i Norden och mer ekonomisk än de fasta förbindelserna. Trots att Finland redan i ett tidigt skede privatiserade telemarknaden har inte Finland kommit längre än de övriga nordiska länderna i trådlös telekommunikation. Problemet med övergången till bredband och trådlös telefoni är att många apparater är gjorda för fasta telefonförbindelser. Det blir dyrt att köpa nya apparater som passar de trådlösa förbindelserna. Därtill är de trådlösa telefonförbindelserna inte tillräckligt väl utbyggda i hela landet än. Kommunikationsmarknadslagen stadgar att lagen

ska främja utbudet och användningen av tjänster i kommunikationsnät samt säkerställa att kommunikationsnät och kommunikationstjänster på skäliga villkor är tillgängliga för alla teleföretag och användare i hela landet. Lagens syfte är också att sörja för att de till buds stående möjligheterna till telekommunikation i Finland motsvarar användarnas rimliga behov, konkurrerar sinsemellan, är tekniskt utvecklade, håller god kvalitet, är driftsäkra och trygga samt har förmånliga priser. Lagen kräver att samtliga personer ska ha möjlighet till kommunikation. Är det rätt att konkurrensutsätta viktiga kommunikativa funktioner till näringslivet, vars enda syfte är egen vinning? Borde inte staten ta över åtminstone de förbindelser som annars hotar att bli helt åsidosatta? Vi har inte råd att låta våra äldre vara isolerade utan kommunikation. Statens principer för telekommunikationsförbindelserna rimmar illa jämfört med äldreomsorgen och de äldres möjligheter att sköta sig i hemmet och i samhället så länge de äldre själva önskar.

Fullmaktsgranskning och kaffeservering inleds kl. 9.30. Vårmötet öppnas kl. 11.00 (obs tiden!). Förbundsordförande Samuel Lindgrén Stadsdirektör Erkki Kukkonen framför stadens hälsning. Träskända Seniorers ordförande Per Andersson hälsar välkommen. Mötesförhandlingar Förbundets frågesportsfinal Kl.13.00 Lunch Mötesförhandlingarna fortsätter. Prisutdelning för medlemsvärvningstävlingen 2007 Caj Stålström : Konstnärskolonin kring Tusby-Träskända sjöar Sångkören Muntra Musikanter uppträder under ledning av Gunnar Döragrip Margareta Pietikäinen: Den sociala tryggheten – reformarbete på gång 15.30 Avslutning och kaffe

Välkommen!

SPF

Österbottnisk verksamhet

Distriktets vårdag i Solf söndagen den 4 maj Dagen ordnas i Solf Ungdomsförenings lokal. Programmet inleds kl. 13 av Koskö sång- och gitarrgrupp, under Karin Sandqvists ledning. Välkomsthälsning av ordföranden Stig Landing i Korsholms Pensionärsförening Sång av Anna-Karin Berg Äldrecentrum Österbotten presenteras av projektledare Ann-Sofie Smeds-Nylund Brages folkdanslag Koskö sång- och gitarrgrupp Avslutningsord distriktsordförande Sven-Erik Kjellman PAUS kaffeservering med smörgåsar DANS till musik av Lördagsgänget, sista valsen kl. 18.00 Förhandsanmäl till din förening senast måndagen den 28 april. Inträdet som är 12 euro inkluderar allt.

sommarsamlingar i nyland Kyrkslätt svenska pensionärer inbjuder Överensföreningarna till friluftsdag tisdagen den 10 juni kl.11 på ryska sportplanen i Kyrkslätt centrum. Västsams sommardag hålls på Raseborgsinstitutet i Karis onsdagen den 11 juni kl. 10–17 (preliminär tid). Programmet följer fjolårets koncept kompletterat med en naturstig. För arrangemangen står föreningarna i Sjundeå, Tenala-Bromarf och Österby. Östnyländska distriktet arrangerar fyra båtutflykter till Simskäla den 16, 17, 18 och 19 juni. Avfärd kl. 10 och retur kl. 14 till Storören. Föreningsvisa anmälningar till Nila Björkbom senast den 2 juni. Sommarfest i Liljendal den 10 augusti kl.13.

Veronica Fellman verksamhetsledare

Källor: Kommunikationsmarknadslagen, Kommunikationsverket, Nationella bredbandsarbetsgruppen, Statistikcentralen

sommarsamlingar i åboland Preliminära datum för sommardagarna i Åboland är den 14 augusti i Nagu och den 21 augusti i Kimito.

4 – GOD TID 3/2008

På seniormässan kunde publiken bekanta sig med arrangörsföreningarna, en rad andra organisationer och flera företag.

Fullvuxet folk festade i Esbo kulturcentrum Mycket underhållning, en seniormässa och en pensionärspolitisk debatt stod på programmet då Festdagen för fullvuxet folk firades i Esbo kulturcentrum den 15 mars. Svenska pensionärsförbundets festdagskoncept har prövats två gånger i Helsingfors, en gång i Vasa och nu alltså i Esbo. Också denna gång blev dagen en publiksuccé. I välkomsttalet sa förbundsord-

förande Samuel Lindgrén att vi inte ska nöja oss med att bedriva traditionell pensionärsverksamhet. Pensionärsrörelsen måste aktivera sig när det gäller inriktningen mot samhället och dess behov.

– Vi har kommunalval detta år och ju längre det lider dess klarare blir det att vi måste vara aktiva för att få invalda sådana personer i olika organ som är beredda att ställa sig på pensionärernas sida. Festdagen ingick i Esbo stads 550-årsfirande och äldreomsorgsdirektör Jaakko Valvanne representerade staden. Han berättade om Esbos äldrepolitiska program som nu är nästan färdigt. I programmet vill man bland annat uppmuntra seniorerna till ett aktivt grepp om sitt eget liv, se seniorerna som en resurs som genom sina erfarenheter berikar livet för alla dem som de kommer i kontakt med, planera för tillgängligt boende, befrämja hälsa och välbefinnande, stödja delaktighet och motverka ensamhet. Ta ut svängarna med ålderns rätt, är mottot för programmet.

Balansgång

Cellofanhjältinnan Maria Sid och Grottmannen Sixten Lundberg tacklade temat Kvinnan respektive Mannen.

Innan paneldiskussionen kom igång blev det balanseringsexercis. Hälsocoach Kitty Seppälä berättade hur viktigt det är att kunna hålla balansen och uppmanade paneldeltagarna att stå på ett ben. Publiken fick delta i övningen. Nästan alla debattörer var eniga om att pensionärernas situation behöver förbättras. Men åsikterna om hur man ska gå till väga gick isär.

Bo Grönholm (saml) menade att Finlands 1,2 miljoner pensionärer aldrig har haft den makt i samhället som de egentligen borde ha och ingen kommer att ge dem makten om de inte genom ett aktivt samarbete tar makten i sina egna händer. Mika Helander (sdp) trodde att pensionärerna får mera makt när de stora årskullarna träder till. – Ni får en stor grupp människor som har varit vana vid att vara samhälleligt aktiva. Antagligen blir de organiserade i pensionärsorganisationerna. Om ni dessutom börjar rösta på pensionärskandidater så får ni säkert många invalda. En lysande framtid – hur ser den ut? var temat för debatten och Ulf Johansson (sfp) trodde inte på en lysande framtid när pensionerna sjunker och operationsköerna igen börjar bli allt längre. Han påminde om uppoffringar under den ekonomiska krisen 1994 då pensionärerna fick avstå från folkpensionens basdel och det brutna indexen infördes.

Generationsmotsättning Det var Hufvudstadsbladets Barbro Teir som stod för de mest avvikande åsikterna. – Jag representerar en generation som tycker 1,2 miljoner

pensionärer nog har makt och inflytande och ekonomiskt också ganska bra i jämförelse med vad jag tror att min egen generation, framförallt mina barn kommer att ha i er ålder. Vi lever i ett samhälle där snuttjobben är förskräckligt vanliga, där det inte är säkert att man kan tjäna ihop till sin pension fastän man jobbar hårt och där utbrändheten på arbetsmarknaden är ett hot mot hälsan långt innan man blir pensionerad. Barbro Teir ville jämföra pensionärerna med andra grupper vuxna finländare som inte är löntagare: studerande, föräldralediga, arbetslösa. Alla de här grupperna har rätt att kräva jämlik behandling, menade hon. På den här åsikten reagerade publiken. Caj Stålström tyckte att man inte kan jämföra de här grupperna. – Vi har jobbat, vi har betalat för oss, vi ska få pengar på ett annat sätt, sa Stålström och utlöste dagens kraftigaste applåder. Man diskuterade frågan om pensionärsorganisationerna möjligheter att påverka. Bo Grönholm menade att ledningen i organisationerna ofta är starkt bundna till partierna och representerar sitt partis åsikter. Han efterlyste mera samarbete mellan organisationerna

GOD TID 3/2008 – 5

I en sketch visade Kyrkslätts Pensionärers ordförande Fredrik Malmsten och sekreterare Raili Nordblad hur medlemsvärvning går till.

för att få någonting till stånd. SPF:s verksamhetsledare Veronica Fellman berättade om PIO och vad samarbetsorganisationen åstadkommit. Ofta är arbetet inte så synligt. Ulf Johansson var pessimistisk när det gäller att övertala politikerna. Han ansåg att Svenska pensionärsförbundet är duktigt på att driva pensionärsfrågor men i PIO finns andra pensionärsförbund som går i partiernas ledband. Johansson efterlyste mera aktivitet från opinionsbildarnas sida. – Varför behandlar inte tidningarna t.ex. frågan om folkpensionsnivån som ligger så förskräckligt lågt? En orsak är att socialpolitik är väldigt svårt. Barbro Teir försvarade sin yrkeskår: – På tidningen berättar vi vad andra gör, vi bedriver sällan kampanjjournalistik. Det handlar om politik, inte journalistik. Hon sa att man ska komma ihåg att de som ska driva pensionärernas sak ofta inte är pensionärer själva utan politiker som befinner sig i yrkesför ålder som bör övertygas om att pensionärernas sak är viktig. – Varför övertygas de inte? Varför upplever pensionärerna att de

inte får igenom sina målsättningar? Då måste man kanske titta sig själv i spegeln hur man marknadsför sina målsättningar, hur man övertygar beslutsfattarna i en hård konkurrens med andra grupper som också har berättigade krav. Paneldebatten leddes av Esbo svenska pensionärers ordförande Lasse Hoffman.

Hälsocoach Kitty Seppälä (t.v.) lär paneldebattörerna Barbro Teir, Lasse Hoffman, Bo Grönholm, Mika Helander och Ulf Johansson att hålla balansen.

Välbesökt mässa På seniormässan kunde publiken bekanta sig med arrangörsföreningarna, en rad andra organisationer och flera företag. Speciellt i kaffepausen var det trångt om saligheten kring utställarborden i foajén. Det var Musikinstitutet Kungsvägens blåsorkester Kings Road som inledde festdagen ledd av Jussi Junttila. På eftermiddagen uppträdde Trio Saludo. Håkan Streng, Peter Ingo och Bjarne Sjöblom har för övrigt musicerat tillsammans i 40 år. Dagens clou var för de flesta showen Vi är olika som två bär, där Cellofanhjältinnan Maria Sid och Grottmannen Sixten Lundberg tacklade temat Kvinnan respektive Mannen. Arrangörsföreningarna bidrog

Grankulla svenska pensionärer uppförde Porträtterna av Anna Maria Lenngren. Margareta Sirviö var uppläsare.

på olika sätt till dagens program. Esbo svenska pensionärers kör Furorna sjöng med Johan Cantell som dirigent och Vanda svenska pensionärer bjöd på en uppvisning i sittdans. Grankulla svenska pensionärer uppförde Porträtterna av Anna Maria Lenngren med Margareta Sirviö som uppläsare. Dagens äldsta uppträdande var

antagligen 98-åriga Maja Aminoff som spelade tjänarinnans roll. I en sketch visade Kyrkslätts Pensionärers ordförande Fredrik Malmsten och sekreterare Raili Nordblad hur det går till när man värvar medlemmar i deras förening. Dagen avslutades med allsång ledd av Håkan Streng och Trio Saludo.

Festdagens konferencierer var Esbos kulturdirektör Georg Dolivo och Veronica Fellman. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Vanda svenska pensionärer bjöd på en uppvisning i sittdans.

6 – GOD TID 3/2008

Österbottniska distriktet:

Starten för 35 år sedan Cirkulärbrev till sparbankerna i Österbotten Svenska pensionärsförbundet som knappt är

Fira en aktiv sommarvecka i Pargas den 4–8 augusti på Åbolands folkhögskola.

Kom med till smultronstigen vid havet Vi lär oss använda digitalkameran och datorn med Dick Essén. Aya Lundstén avslöjar oss hemligheten bakom luffarslöjd och tovning. Under dagarna har vi gäster som ger oss en inblick i Pargas förr och nu. Vi gör utfärder till PensarSyd med buss och förbindelsebåt. Vi besöker Jill Christiansens fårgård, Stentorp samt naturligtvis kalkgruvan i Pargas. Pris: endast 275 euro Anmälningar till Åbolands folkhögskola (www.folkis.fi) senast den 18 juni. Tel. 02-458 0154 Kursledare: Majlis Kvist tel. 040-754 0550

Välkommen!

Smågrupper i föreningen PROJEKTET SNACKBAR – EN SNACKBAR FÖR DIN FÖRENING

I många föreningar funderar man på att bredda utbudet av verksamhet. Det finns kanske behov av att få med nya idéer och grupper. Det finns många olika intressen bland medlemmarna. Alla kan inte vara intresserade av samma saker. Men det kan finnas flera som är intresserade av samma sak! Därför kan det finnas olika förslag till verksamhet. • Målsättningen är att utbilda ledare för smågrupper. • Föreningarna får in en ny typ av verksamhet. • Smågrupperna motverkar ensamhet speciellt bland äldre personer. • Det är meningsfullt att göra något tillsammans. Svenska pensionärsförbundet har startat projektet Snackbar för att stöda nya verksamhetsformer i medlemsföreningarna. Projektet syftar till att utbilda ledare och stöda dem. Det är meningen att projektet är en pilot för smågruppsverksamhet och att den nya verksamheten kan tas med i föreningarnas verksamhet. Snackbar anordnar utbildning för personer som är intresserade av idén med smågruppsverksamhet samt inspirationsdagar för dem som redan fungerar som ledare. Projektet har en styrgrupp som består av personer från hela Svenskfinland. Projektkoordinator är ombudsman Mona Lehtonen. Kontakta projektledaren för mer information: Mona Lehtonen, tfn. 040-353 9905 eller mona.lehtonen@spfpension.fi. Datum för kurserna är: 13–15.5.2008 i Åbo.Målgrupp: personer som redan leder grupper. Men även personer som är intresserade av denna verksamhet. Delvis olika program. 9–11.9.2008 på Norrvalla. Målgrupp: personer som är intresserade av att starta smågruppsverksamhet. 23–25.9.2008 på Lehmiranta. Målgrupp: personer som är intresserade av att starta smågruppsverksamhet.

två år gammalt, har kunnat glädja sig åt en positiv utveckling. Allt flera lokalföreningar bildas på olika orter i Svensk-Finland. För att aktivera verksamheten i Österbotten och motverka tendensen att förbundet skulle bli alltför ”sydbetonat” tillsatte styrelsen en ombudsman för den ÖSTERBOTTNISKA SAMARBETSDELEGATIONEN som på förbundets initiativ grundades senaste år. Ombudsmannen för delegationen avlönas av förbundet och hennes – fru Else Maj Jonssons – uppgift blir dels att grunda nya föreningar i Österbotten och dels bistå de redan existerande föreningarna med råd, program och upplysningar. Förbundet liksom den österbottniska delegationen vill aktivera pensionärerna och vi hänvisar i detta fall till dr. Erkki Tarpilas artikel i GOD TID, där han klart påvisar de fördelar samhället, staten och kommunerna har av en sådan verksamhet. Aktiveringen har många olika former: gemensamma samkväm, resor, pensionärsgymnastik, organiserad hemslöjd och de producerade alstrens marknadsföring. Den Österbottniska samarbetsdelegationen måste dock svara för sin ombudsmans rese-,

porto- telefon- och kontorsmaterialkostnader. Då delegationen i starten icke har tillgängliga medel och förbundet liksom delegationen gått in för ett intimt samarbete med sparbankerna i landet anhåller vi härmed vördsamt att också Er bank ville anslå medel för delegationens start. I detta sammanhang kan nämnas att ett flertal sparbanker i Nyland, Helsingfors och Åboland och Åland har ställt sig förståelsefulla till förbundets och i synnerhet till de lokala intressena bland pensionärerna. Undertecknad ordförande vore tacksam för Ert

positiva beslut och tecknar högaktingsfullt:

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTTNISKA SAMARBETSDELEGATION Valdemar Brandt ordförande Detta cirkulärbrev som sändes hösten 1974 är ordagrant återgivet. PER THOMASFOLK ombudsman

Att skriva om sitt liv Alla människor bär på en historia. Att berätta om sitt liv, att skriva ner minnen, erfarenheter och saker man varit med om, är tillfredsställande för en själv. Men det är också värdefullt för barn och barnbarn att ta del av mammas, mormors eller farfars livshistoria. Och kanske drömmer du om en större läsekrets? Kursen hjälper den som vill skriva om sitt liv att komma igång och få ordning på sina tankar och sitt material, antingen du vill skriva för dig själv, för barnbarn, som dokumentation eller för din personliga utveckling. Det handlar om att hitta en form och skriva fram en intressant och njutbar text. Som hjälpmedel används Inga-Lill Valfridssons bok Att skriva om sitt liv. Med livskartan på spaning efter minnen, mening och möjligheter (2006). Gruppen träffas fyra gånger under hösten, då deltagarnas texter och idéer genomgås grundligt. Gruppmedlemmarna fungerar som varandras provläsare. Personlig handledning ingår, likaså skrivövningar och litteraturläsning. Mellan träffarna arbetar deltagarna med sina egna texter och läser de andras texter inför följande träff. Det är önskvärt att deltagarna har tillgång till dator och e-post. Gruppen träffas tisdagar och onsdagar kl 9.30–16 på följande datum: 9–10 september 7–8 oktober 4–5 november 2–3 december Kursledare: Åsa Stenwall-Albjerg Kursen arrangeras i samarbete med Svenska pensionärsförbundet. Kursplats: Annegatan 12, 4.vån, Helsingfors. Kurspris: 200 € (exkl. lunch) Ansökan Sista ansökningsdatum 18.6.2008. Skicka din ansökan till Åsa Stenwall-Albjerg, e-post asa@svefol.net, postadress: Cityfolkhögskolan, PB 141, 00121 Helsingfors. I ansökan bör finnas dina kontaktuppgifter och en kort redogörelse om dig själv och dina skrivplaner. För närmare information om kursen kontakta kursledaren tfn 09-584 34 311, e-post: asa@svefol.net

GOD TID 3/2008 – 7

Ordförande Bert Bäck hälsade välkommen på värdföreningen Kvevlaxnejdens pensionärsklubbs vägnar.

Drygt sextio befullmäktigade ombud från tjugofem föreningar deltog i vårmötet tillsammans med inemot trettio övriga i varierande funktioner.

Vädergudarna missade årstiden inför österbottniska vårmötet Det var långt mer vinter än vår när Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt höll sitt stadgeenliga vårmöte i Kvevlax, Korsholm, den 27 mars. Ymnigt snöfall och hård blåst under natten och dagen innan hindrade dock inte att uppslutningen var i klass med den vanliga. Tjugofem föreningar av totalt tjugonio aktiva i distriktet representerades av sextiotre ombud. Med medverkande i program och arrangemang inberäknade betydde det att ett hundratal personer var församlade. Vårmötets formella ärenden stökades undan på stadgeenligt sätt. Det betydde bl.a. att verksamhetsberättelsen och bokslutet för år 2007 genomgicks och godkändes samt att styrelsen och övriga redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet. Året 2007 var det första med Sven-Erik Kjellman som ordförande för distriktet. Verksamheten sammanfattas på sex A4-sidor under ett tjugotal olika rubriker. Bland annat redovisas för ett hyggligt utfall vad gäller medlemsrekryteringen, debatter inför riksdagsvalet och rådslag med politiker om angelägna pensionärsrelaterade frågor. Vår- och sommardagar har ordnats, längre och kortare resor genomförts och uttalanden i olika frågor formulerats. Ett valberedningsutskott med Per-Erik Ede, Purmo, som sammankallare tillsattes. Som övriga medlemmar invaldes Clary Kakkuri, Övermark, och Börje Haldin, Vasa.

Jubileumsår för distriktet Vårmötet inleddes med att Kvevlaxnejdens pensionärsklubbs sånggrupp tågade in och underhöll med ett par sånger under ledning av Bengt Vestergård på dragspel. Värdklubbens ordförande Bert Bäck informerade om att församlingshemmet – där man nu hade samlats – är det ställe där klubben normalt håller sina månadsmöten. Förutom om församlingshemmet berättade han i korthet om kommunen och kommundelen Kvevlax samt om näringsverksamheten.

Distriktsordföranden Sven-Erik Kjellman berörde i sitt hälsningstal dels historia och nutid, dels besvikelser och glädjeämnen under verksamhetsåret 2007. Han noterade att distriktet är ett år yngre än förbundet och att 35-årsjubileet kommer att firas med en sommarsamling i Malax den 8 augusti. Som fjolårets stora bedrövelse redovisade han den omfattande försnillning som uppdagades inom förbundet. Bland glädjeämnena plockade han fram den delvisa framgång som pensionärerna rönte då regeringsprogrammet kom till. Till det positiva under 2007 hänförde han också att medlemsantalet inom förbundet och distriktet fortsatte att stadigt öka och att förbundets tidning God Tid blivit allt bättre och är efterlängtad av pensionärerna.

indexet. Nu håller någonting – förhoppningsvis – på att ske. Redan i november lämnade riksdagsman Jakob Söderman in ett skriftligt spörsmål till talmannen. – I februari medgav riksdagsman Håkan Nordman att det nuvarande systemet inte är rättvist och nu har även han inlämnat ett skriftligt spörsmål i saken, konstaterade Sven-Erik Kjellman. Spörsmålet är också undertecknat av Anna-Maja Henriksson.

Jakobstad vann frågetävlingen Aktivitetsgruppens ordförande Henrik Svarfvar redogjorde för

Efter seger i den regionala tävlingen är det pensionärsklubben Milstolpen från Jakobstad som kommer att representera Österbotten vid förbundsfinalen i Träskända den 23 april. Laget består av fr.v. Torvald Perman, MajGun Virtanen och Carl-Johan Björk.

förestående aktiviteter inom förbundet och uppehölls dels vid den alltjämt aktuella medlemsvärvningskampanjen, dels vid förberedelser inför höstens kommunalval. Förbundet gör för sin del upp ett kommunalvalsprogram med tyngdpunkt inte bara på frågor om social- och hälsovård gällande äldre utan också en rad andra angelägenheter som pensionärerna på olika sätt är beroende av. Meningen är föreningarna för sin del skall utarbeta lokala program som kan bilda underlag för valdebatter och andra aktiviteter med fokusering på äldrefrågor. I den traditionella frågetävling-

en var det tretton lag som ställde upp i kampen om den österbottniska platsen i förbundets slutfinal vid vårmötet i Träskända den 23 april. Två lag samlade 24 poäng på de sexton ordinarie frågorna, nämligen pensionärsklubben Milstolpen från Jakobstad och Vörå pensionärsklubb. Utslagsfrågorna avgjorde till Milstolpens fördel – med 30 poäng mot 29. Det segrande laget består av Maj-Gun Virtanen, Carl-Johan Björk och Torvald Perman. Som trea i tävlingen placerade sig laget från Nykarleby pensionärer, som på de ordinarie frågorna samlade 22 poäng. Text och foto ROGER LIND

Löftesbrott att korrigera Han uppehöll sig i fortsättningen bl.a. vid de pensionshöjningar som gjorts men framför allt vid dem som utlovats men inte genomförts. – Trots att regeringen lovade korrigera beskattningen har det inte skett för alla pensionärer. Oppositionen uppmärksammade redan i januari på fortsatt ojämlikhet. Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO har uppmärksamgjort statsrådet på löftesbrottet och nu återstår att se när en korrigering genomförs, sade Kjellman. Han noterade att det under valkampanjen i fjol inte fanns gehör för justering av det brutna

Sånggruppen inom den lokala pensionärsklubben sjöng några sånger som välkomst under ledning av Bengt Vestergård på dragspel.

8 – GOD TID 3/2008

SPF till svenska riksdagsgruppen:

Pensionerna släpar fortfarande efter Arbets- och folkpensionerna har under många år släpat efter i realvärde­ ökning om man jämför med inflationen. Med bland annat det här påpekande marscherade styrelsemedlemmar och tjänstemän från Svenska pensionärsförbundet till riksdagshuset för att möta svenska riksdags­ gruppen den 26 mars. Pensionerna släpar fortfarande efter den allmänna ekonomiska utvecklingen. Enligt regeringsprogrammet ska konsumtionskorgen ses över. Pensionärerna kräver en justering av det brutna indexet och en översyn av konsumtionskorgen, säger pensionärsförbundet i sin PM till riksdagsgruppen. Beskattningen är orättvis, till exempel ingår pensionsförsäkringsavgiften i uträkningen av jämförelsen mellan löntagarnas och pensionärernas beskattning. Detta ska rättas till och nya jämförelser göras, heter det vidare. Frågan om eftersläpningen togs upp när Håkan Nordman tenterades på förbundets ledarkonferens den 6 februari. Då lovade riksdagsmannen göra någonting åt saken. Den 26 mars meddelade han att han samma dag lämnat in ett skriftligt spörsmål där han vill veta hur utvecklingen av det brutna indexet har följts upp och om regeringen har för avsikt att ta i bruk ett mera rättvist indexsystem. Spörsmålet är också undertecknat av Anna-Maja Henriksson. Det är inte bara svenska folkpartiet som tagit upp frågan under

att han lämnat in ett spörsmål i samma ärende. I sitt svar till Söderman hänvisade social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä till regeringsprogrammet där det konstateras att

används som grund för de indexjusteringar som tryggar de sociala förmånernas köpkraft behandlar medborgare med olika konsumtionsprofiler, såsom äldre personer som får folkpension eller arbets-

mationsskyldighet måste ges till de äldre. – Pensionärernas fysiska och psykiska omgivning ska vara trygg genom en välplanerad infrastruktur. Ulla-Maj Wideroos efterlyste konkreta förslag på lokalnivå eftersom kommunerna är så olika. När det gäller t.ex. alternativt boende inställer sig frågan om man ska bygga mera eller bygga om. Har

SPF-ordföranden Samuel Lindgrén omgiven av riksdagsmännen Anna-Maja Henriksson och Thomas Blomqvist, kultur- och idrottsminister samt sfp:s ordförande Stefan Wallin, gruppordförande Ulla-Maj Wideroos och riksdagsman Mats Nylund.

den här riksdagssessionen. När pensionärsförbundet mötte den allsvenska riksdagsgruppen den 8 november i fjol berättade oppositionens Jacob Söderman, sdp,

frågor som gäller arbetspensioner bereds i samarbete med centrala arbetsmarknadsorganisationer och i samband med detta utreds huruvida den konsumtionskorg som

uppsnappat

Om sms och andra textmeddelanden Man kan säga vad man vill om f.d. utrikesmi-

nistern, men de tre bokstäverna sms har han framgångsrikt levandegjort i det allmänna medvetandet. Och det är ju inte så illa. Men vad betyder då riktigt sms? Liksom det

mesta i den moderna teknikens labyrinter är bakgrunden engelskspråkig. Sms är en förkortning av Short Message Service, alltså en serviceform avsedd för korta meddelanden, som kan sändas med hjälp av mobiltelefoner. Sms är därmed en av gsm-systemets tillämpningar. Då står vi inför en annan bokstavskombination, gsm, ofta använd i samband med uppgivna mobiltelefonnummer. Bokstäverna som sådana betyder egentligen Global System for Mobile Communications, d.v.s. det digitala, världsomspännande mobiltelefonsystemet, ett jättelikt nätverk där allt flere av oss finns med på ett hörn. Sms handlar alltså i princip om korta meddelanden. Kortheten är inte bara en teknisk nödvändighet utan också allmänt taget en eftersträvansvärd informationsprincip. Lyckas man inte klämma in sitt budskap på det antal bokstavstecken som mobilen tillåter kan man ju satsa mera på kvantitet, sända flere sms, kanske

pension, på ett ändamålsenligt sätt. Detta utredningsarbete genomförs av en av kommitté för att reformera den sociala tryggheten (SATA) som statsrådet har tillställt med representanter för ett expertnätverk inom socialförsäkringen. Partiordförande Stefan Wallin litade på att regeringsprogrammet kommer att fullföljas men att man nu hänvisar till SATA-kommitténs arbete.

Förhandlingsrätten stampar på stället

t.o.m. flere hundra, vilket lär ha förekommit. Ordet sms har givetvis en motsvarighet på

svenska. Man brukar tala om textmeddelanden, ett ord som numera återfinns också i seriösa ordböcker. Men eftersom femstaviga ord ofta upplevs som jobbiga i vår jäktade tid är det kanske enklast att tala om sms, synnerligast som ordet textmeddelande har en vidare innebörd och dessutom som sådant är en gammal företeelse. Ett julkort är ett textmeddelande, ett lyxtelegram på en 50-årsdag är ett textmeddelande, ett vykort från fjärran semesterort med en bekräftelse på solsken och allmänt välbefinnande, ett mejl med livstecken, en mossig runsten, en skylt med varning för hunden, en liten lapp som man droppar in hos grannen med meddelande om att man är bortrest en vecka – allt är textmeddelanden och anbefalls dessutom härmed på det varmaste, inta bara för deras informativa betydelse utan också som bevis för omtanke, närhet och vänligt ihågkommande i största allmänhet. Sådant kan man inte vara nog generös med. Och ett kort meddelande är alltid bättre än inget alls, såvida innehållet ligger inom saklighetens och anständighetens gränser. ANDERS G. LINDQVIST

I sin PM till svenska riksdagsgruppen efterlyser förbundet förhandlingsrätt för pensionärerna i frågor som gäller dem. Gruppordförande Ulla-Maj Wideroos berättade att frågan tycks stampa på stället. – Jag vet inte vad beror på, modellen finns, man kunde börja med en delegation som motsvarar veterandelegationen med sakkunniga som skulle höras när social- och hälsovårdsministeriet gör beslut. Ärendet finns fortfarande på vår agenda. Hittills är vi ensamma om det. Pensionärsförbundet förde fram en rad synpunkter att beakta inför kommunalvalet i oktober. – Alternativa former av äldreboende ska erbjudas varje äldre person under livstiden. Närståendevården och hemvården samt hemsjukvården bör stödas kontinuerligt för dem som önskar bo hemma. Tillsynen måste finnas hos kommunen. – Adekvat information i enlighet med stadgandena om infor-

man satsat för mycket på någon viss form av boende?

Lobba för servicesedlar – Ni borde pressa kommunerna på frågan om servicesedlar. På socialkanslierna och i socialnämnderna är man inte beredd att ta det här på allvar. Wideroos påpekade att företagen i servicebranschen uppstår först när det finns efterfrågan. Anna-Maja Henriksson tyckte också att Svenska pensionärsförbundet kunde ta fasta på frågan om servicesedlar i kommunalvalet. Också om många inte behöver servicesedlar skapar de ett alternativ.

Trådlös telefoni bekymrar SPF:s PM: Många personer med en fast trådtelefon har fått ett meddelande om att de fasta telefonerna ska ersättas med trådlösa telefonförbindelser. I glesbygderna är de trådlösa förbindelserna inte väl utbyggda, säger pensionärsförbundet och påpekar att viss utrustning såsom brand- och tjuvlarm, fungerar bäst med trådtelefon. Den trådlösa tekniken meddelar inte om brister i kommunikationen, vilket trådförbindelserna gör. Vad händer med äldre som inte kan ansluta sig till ett trådlöst nät? – Lagen säger mycket entydigt att servicen inte får försämras för någon, sa Mats Nylund som sitter i riksdagens kommunikationsutskott. Han tillade att lagstiftningen inte kan tvinga någon att bedriva telefoniverksamhet. Det här är ett problem. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID 3/2008 – 9 medlemsvärvning

Värvningsprisen till Österbotten Prisen i fjolårets medlemsvärvningstävling mellan föreningarna gick alla till Österbotten. Av de åtta föreningar som fick 50 poäng eller mer är alla utom en österbottniska. Klar vinnare blev som vi tidigare rapporterat Pedersöre Norra Pensionärsförening med 90 poäng. På andra plats kom Korsholms Pensionärsförening med 70 poäng och trea var Pensionärshemsföreningen i Kronoby med 65 poäng. I Södra Finland klarade sig Grankulla svenska pensionärer bäst och fick 50 poäng. Pensionärsföreningen Olympia var bästa Helsingforsföreningen

med 45 poäng. KronohagensSkatuddens pensionärer fick visserligen 85 poäng men tävlade i egen klass eftersom verksamheten startats på nytt. Östnyländska toppar var Träskända Seniorer med 45 och Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening med 40 poäng. I Västnyland samlade Ekenäs Pensionärer 40 poäng. Bäst ifrån sig i Åboland gjorde

Pargas Svenska Pensionärer som fick 35 poäng. Bästa individuella värvare var Kar-Johan Kronlund, Pedersöre Norra Pensionärsförening, 45 nya medlemmar och Johan Träskvik, Lappfjärds Pensionärsklubb, 37 nya. På delad tredjeplats kom Nanny Bergvik, Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck PIKT, Per-Erik Ede, Purmo Pensionärer och Nils Ström, Larsmo-Eugmo

Resultat för medlemsvärvningstävlingen 2007 Föreningar med 50 poäng eller mer 1 PRIS: Pedersöre Norra Pensionärsförening

90

2 PRIS: Korsholms Pensionärsförening

70

3 PRIS: Pensionärshemsföreningen i Kronoby

65

Lappfjärds Pensionärsklubb

55

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

55

Grankulla svenska pensionärer

50

Munsala Pensionärsklubb

50

Purmo Pensionärer

50

pensionärsförening som alla tre värvade 15 nya medlemmar. Prisutdelning i tävlingen mellan föreningarna och den individuella

Det rör på sig i Västnyland De två senaste åren har österbottningarna varit duktigast på att värva nya medlemmar. Under det här årets första kvartal har tillväxten varit störst i Nyland, speciellt den västra delen. Det är Österby Pensionärer som leder tävlingen fram till slutet av mars. Ekenäs Pensionärer ligger

på andra plats med Esbo svenska pensionärer som trea. Västnylänningarna har ökat medlemstalet med 4,8 procent jämfört med 2,8 för hela förbundet. Sä här görs poängberäkningen: Nyanskaffade medlemmar 1–10 ger 4 poäng, 11–20 9 poäng,

Poäng

värvningstävlingen blir det i samband med förbundets vårmöte i Träskända den 23 april. ULF WAHLSTRÖM

res med spf

21–30 15 poäng, 31–40 22 poäng, 41–50 30 poäng och över 50 40 poäng. Procentuell ökning av medlemstalet 1–5 procent 3 poäng, 6–10 procent 7 poäng, 11–15 procent 12 poäng, 16–20 procent 18 poäng, 21–30 procent 30 poäng och över 35 procent 40 poäng. U.W.

Mellanrapport för januari–mars 2008 Föreningar med 10 poäng eller mer

Nya medlemmar

Poäng

Ökning i procent

Poäng Poäng totalt

Österby Pensionärer

16

9

21,1

30

39

Ekenäs Pensionärer

34

22

6

7

29

Esbo svenska pensionärer

36

22

4,1

3

25

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

25

15

7

7

22

Korsnäsnejdens Pensionärer

22

15

7,7

7

22

Korsholms Pensionärsförening

23

15

3,2

3

18

Borgåbygden Svenska Pensionärsförening

21

15

5,1

3

18

Åbo Svenska Pensionärsklubb

20

9

6,8

7

16

Grankulla svenska pensionärer

18

9

5

3

12

Nykarleby Pensionärer

11

9

4,3

3

12

Munksnejdens Pensionärer

11

9

4,2

3

12

Sibbo Svenska Pensionärsförening

19

9

4,3

3

12

Karis Pensionärer

12

9

4,3

3

12

Pernå Pensionärer

5

4

6,8

7

11

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer

2

4

6.3

7

11

SKANSEN/LARS-ERIK ÖRTHLUND

Allsång på Skansen 14–17 juli

Vad vore väl en sommar utan Allsång på Skansen sommartisdagskvällar på tv? Denna sommar kan du åka med Svenska pensionärsförbundet till Stockholm och Allsång på Skansen tisdagen den 15.7. Du får vara med i folkhavet framför Sollidenscenen och njuta av sommar, sång och sol.

Västnyland

85

4,8

Vi gör en hotellkryssning till Stockholm från Helsingfors med Viking Line och bor på historiska Scandic Hasselbacken. Hasselbacken ligger vackert beläget på Djurgården – på promenadavstånd från Skansen, Gröna Lund, Junibacken, Liljevalchs Konsthall, Vasamuseet, Nordiska museet, Historiska museet, Prins Eugens Waldemarsudde och även nära in till Stockholms centrum.

Mellannyland

67

3,2

Pris: 360 EUR

Östnyland

50

3,1

Åboland

42

2,7

Helsingfors

36

2,7

5

2,5

156

2,1

3

1,5

444

2,8

Regionerna

Övriga Finland Österbotten Åland

Hela förbundet

Eira, Jakobstad, Mariehamn, Sjundeå gick vidare till frågesportsfinalen Följande lag möts i frågesports-

finalen i samband med Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Träskända den 23 april: Eira Pensionärer (Helsingfors) med Per Snickars, Åke Ringell och

Marita Söderström, Pensionärsföreningen Milstolpen (Jakobstad) med Carl-Johan Björk, Torvald Perman och Maj-Gun Virtanen, Mariehamns Pensionärsförening med Rainer Johansson, Inga-Lill

Rögård och Rolf Söderback, samt Sjundeå Pensionärer med Yngve Henriksson, Gertrud Holm och Ingmar Nyberg. Uttagningarna hölls vecka 13 på reional nivå.

I priset ingår: – Helsingfors–Stockholm och Stockholm–Helsingfors i 2-personers hytt med fönster – övernattning i dubbelrum inkl. frukost på Scandic Hasselbacken – frukost tur och retur – middag tur och retur – inträde till Allsång på Skansen – busstransport i Stockholm från terminalen till hotellet tur och retur – reseledarens tjänster Bokningar och närmare information från Friman Resor-Hangö Trafik, tel. (019) 2481004, eller per e-post forsaljning@hangonliikenne.com

SPF

10 – GOD TID 3/2008

Guidning i socialservicedjungeln

res med spf

Hemvård. Serviceboende. Ålderdomshem. Servicecentral. Dagverksamhet. Närståendevård. Kortvård och intervallvård. Färdtjänst. Ändringar i bostad. Hjälpmedel. Väntjänst. Samtalsgrupper … All den service och de stödformer för äldre som samhället erbjuder är för gemene man en snårig djungel. Hur bär man sig åt för att i rätt tid hitta den hjälp man behöver och har rätt till?

HANS PETER MERTEN/DZT

Kultur- och vinresa till Nürnberg, Würzburg och Moseldalen (Vinslottens sagoland) 12–19.10.2008

Söndag 12/10: HEMORTEN–NÜRNBERG Uppsamling med bussar från västra och östra Nyland till Vanda flygfält. Finnairs flyg avgår kl. 08.20. Ankomst till Frankfurt kl. 09.55 lokal tid. Ingves buss möter vid flygfältet och vi beger oss mot Nürnberg dit vi anländer c:a kl.13.30. Efter inkvartering bekantar vi oss med Nürnbergs närhistoria.

Hela åttiofem vetgiriga seniorer samlades den 7 mars i Folkhälsans seniorhus när Pensionärsföreningarnas samarbete i Helsingfors SAMS tillsammans med Enheten för äldreomsorg inom Svensk socialservice ordnade information och diskussion kring bedömningen av servicebehovet. Socialarbetare Camilla Hannuksela gav en översikt över hur behovet av olika serviceformer bedöms. Enligt socialvårdslagen är kommunen sedan mars 2006 skyldig att ordna en bedömning av servicebehovet för alla som fyllt 80 år och för pensionstagare som får särskilt vårdbidrag från FPA. Det skall ske omedelbart och senast den sjunde dagen efter det att kontakt har tagits. Det övergripande målet är att äldre med olika former av hjälp skall kunna bo i eget hem så länge som möjligt. Men initiativet skall tas av klienten själv eller någon i hans/ hennes närhet. Att veta var man

skall få den första kontakten är inte enkelt. Ring stadens växel eller ring Seniorinfo 3104011 lyder det enklaste rådet – där leds man vidare till rätt instans.

Svårt att mäta behov Bedömningen av servicebehovet görs av socialarbetare som är väl insatta i socialservicesystemet, per telefon och vid hembesök. Funktionsförmågan utreds och då beaktas både fysiska, psykiska, kognitiva och sociala faktorer. Boendeförhållandena och rörelseförmågan utanför hemmet utreds. Bedömningen ger tre alternativa besked: 1. ingen service behövs, 2. nuvarande service räcker, 3. dags att ansöka om service. Klienten får ett dokument om bedömningen. Man kan inte besvära sig över bedömningen men nog över beslutet. – Bedömningen är ingen lätt process, säger Camilla Hannuksela. – Klienten själv, de anhöriga,

Måndag 13/10: NÜRNBERG Sevärdheter i Nürnberg Tisdag 14/10: NÜRNBERG–WÜRZBURG–MOSELDALEN Vi åker till Würzburg och bekantar oss med Frankenviner och fortsätter samma dag till Moseldalen och inkvarterar oss på Hotell Fuhrmann (www.moselstern.de). Onsdag 15/10 och torsdag 16/10: MOSELDALEN Vi åker runt i Moseldalen och besöker vingårdar med vinprovning. Ena dagen är bussfri med bl.a. båttur på Mosel. Fredag 17/10: MOSELDALEN–TRAVEMÜNDE Efter frukosten på hotellet styr vi norrut mot Hamburg och Lübeck. Shopping på stora Citti stormarknad i Lübeck innan vi beger oss ned till hamnen i Travemünde. Ombordstigning på Finnlines färja kl. 21–22- tiden. Inkvartering i 2-personers insides hytter ovanför bildäck. Lördag 18/10: PÅ SJÖN Färjan lägger ut från Travemünde på natten kl. 03.00. Helpension ombord. Frukost, lunch och middag. Alla måltider från buffetbord. Söndag 19/10: HELSINGFORS-HEMORTEN Frukost ombord innan ankomst till Helsingfors kl. 07.00. Busstransport till västra och östra Nyland. Resans pris:

1.190 euro Tillägg för enkelrum/hytt:192 euro

I priset ingår:

Finnairs flyg Helsingfors-Frankfurt i turistklass inklusive flygskatt Busstransporter till och från flygfältet Bussresa i Ingves Bussars helturistbuss 5 hotellövernattningar inklusive frukost 5 middagar i Tyskland Guide i 3 dagar Finnlines färja Travemünde-Helsingfors inkl. hyttplats Helpension ombord på färjan. Frukost, lunch och middag

Valborg Louhisto betonar behovet av stöd för närståendevårdare. Här i samtal med Tuula Öhman, ordförande för Helsingfors äldreråd.

Camilla Hannuksela från Svensk socialservice berättar om hur bedömningen av äldres servicebehov fungerar.

socialservicen och hemvården kan ha var sin olika åsikt om saken. Det finns goda mätare på fysisk funktionsförmåga men att mäta psykiska och sociala faktorer är svårare. Ett projekt kallat ”Sosiaaliporras” pågår för att skapa mätmetoder för dem. Från och med i år görs också förebyggande hembesök hos ett urval av personer 75+. Det görs i intervjuform för att ge underlag för kommande serviceformer. Socialnämndens ordförande Astrid Gartz välkomnar kartläggningen som ett verktyg för planeringen. Med behovsanalysen som underlag kan framtidens ökande service för äldre dimensioneras och flaskhalsar undvikas. Gartz nämner en modell som prövas vid Djurbergsgrändens åldringshem för att undvika besvärlig flyttning när vårdbehovet förändras. I mångsidiga åldringscentra, med servicehus, ålderdomshem och långvård integrerade, är det vården som rör på sig, inte klienten/patienten. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet. Boka så snabbt som möjligt dock senast den 15 maj! Anmälningar till SPFs kansli tfn. 09-72 888 20, e-post: kansliet@spfpension.fi Ingves Resor fungerar som teknisk arrangör.

SPF

Åttiofem seniorer fyllde Folkhälsans sal när SAMS ställde till med information om bedömningen av servicebehov. Gående t.v. ordförande Majlis Kvist.

GOD TID 3/2008 – 11 debatt

håkans hörna

Många fler svenskspråkiga läkare utexamineras I många kommuner råder brist

på läkare i den offentliga vården, särskilt på tvåspråkiga läkare. I flera sammanhang har frågan ställts: Hur skall läkarservice på svenska tryggas i framtiden? Här en redogörelse för utbildningssituationen: Antagningskvoten till den svenska läkarutbildningen vid Helsingfors Universitet ökade för några år sedan med 50 procent just för att täcka behovet av tvåspråkiga läkare. Idag kan maximalt 5 procent av alla studieplatser i landet reserveras för den svenska utbildningen, d.v.s. högst 30 av 600 jämfört med tidigare 20. Denna ökning kommer att märkas efter ett par år. En annan sak är hur de svensk- och tvåspråkiga kommunerna lyckas rekrytera dessa läkare till sina hälsovårdscentraler och sjukhus. Vid sidan av inträdesförhöret till medicinska fakulteten beaktas också studentbetyget. En student kan dra nytta av totalt fem ämnen han eller hon skrivit, modersmålet, andra inhemska språket och tre övriga ämnen. En finskspråkig student som skrivit svenska i studenten gynnas med andra ord framom en som inte gjort det. Alla antagna studeranden måste dessutom avlägga en kurs i andra inhemska språket. Uppskattningsvis behärskar 40 procent av det totala antalet an-

tagna till Helsingfors Universitet svenskan bra. De nyutexaminerade tvåspråkiga läkarna har specialiserat sig relativt jämnt i kirurgi och inre medicin. För tillfället råder det även brist på tvåspråkiga tandläkare och veterinärer. Det finns planer på att tandläkarutbildningen i Kuopio kommer att startas igen efter en paus på tio år. I Vasa kan tandläkare redan nu specialisera sig och från och med nästa höst skall studerande från den medicinska fakulteten vid Turun Yliopisto kunna slutföra sin praktik genom ett år i Vasa. Vasa stad stöder aktivt denna utbildning i hopp om att flera tandläkare skall fås till Österbotten. Det finns med andra ord utmaningar. Genom att höja antagningskvoten har ett stort steg tagits för att tillgodose det framtida behovet av tvåspråkiga läkare. Men avgörande för rekryteringen av läkare, tandläkare och veterinärer till offentliga sektorn är nog hur arbetsplatserna och arbetuppgifterna intresserar. En höjning av folkhälsoarbetets och hälsovårdscentralernas status bör ske under kommande år genom åtgärder i rikspolitiken och kommunalpolitiken. HÅKAN NORDMAN riksdagsman (sfp) Vasa

Ny fart på slipstenen? Tala om att bli bönhörd! I min

insändare i God Tid nr 2 efterlyste jag nya verksamhetsformer som skulle kunna intressera yngre pensionärer att bli medlemmar i någon pensionärsförening. Samtidigt hoppades jag också på att få ett uttömmande referat från ledarkonferensen i Tammerfors. Referatet från konferensen ingick i GT nr 2, förtjänstfullt skrivet av chefredaktören. Han nämner bl.a. att förbundsordförande Samuel Lindgrén yttrat de tänkvärda orden: ”Det finns ett behov att föda fram nya idéer som inspirerar fältet” samt ”att de äldres behov inte är de yngsta pensionärernas behov”. Det rör alltså på sig, få se vilka nya idéer förbundets ombudsmän kommer att föra fram åt föreningarna.

Minska riskerna att falla omkull på äldre dar Med en växande befolkning och ett ökande

antal äldre är det naturligt att det också blir flera fall av hjärnskador som kräver sjukhusbehandling. Under en period på femton år från 1991 till 2005 ökade vårt lands befolkning med 4,8 procent och antalet personer över 70 år med 30,3 procent, men antalet hjärnskadade bland dem med 59,4 procent; det betydde nästan 78 000 personer. Samtidigt minskade antalet hjärnskadade bland befolkningen under 70 år med 2,4 procent. Ökningen fortsätter och av de hjärnskadade över 70 år var 60 procent män och 40 procent kvinnor. Den vanligaste orsaken till hjärnskador hos äldre är att man faller omkull och slår huvudet. Hos yngre människor är trafikolycksfall den vanligaste orsaken till hjärnskador som leder till sjukhusvård. Varför faller då så många äldre? Och varför är det ofta samma personer som faller flera gånger, med nya hjärnskador som följd? Bland orsakerna finns naturligtvis olika sjukdomar och deras behandling, men också de störningar med balansen och jämvikten som följer med högre ålder; försämrad syn, demens, Parkinson, psykmediciner hittas bland orsakerna och särskilt samtidig användning av flera mediciner. Äldre personer med hjärnskador kräver längre sjukhusvård och förlängd rehabilitering, jämfört med yngre offer och följderna är också mera allvarliga. De flesta hjärnskadorna hos äldre uppkommer i hemmiljön, inne i bostaden eller ute på gården. Man snubblar, halkar och faller, ofta mot möbler eller andra föremål som står i vägen.

För att minska hjärnskadorna gäller det att eliminera eller minska riskerna och forskarna kommer med följande råd, som är baserade på orsakerna till de hjärnskador som har behandlats. Förhindra att man halkar: – stadiga skor med halksydd på vintern, lämpliga käppar och stavar – halkskydd under mattorna och i duschrummet – sandat och putsat på gården. Förhindra att man snubblar och faller: – ta bort onödiga saker längs de rutter där man går – ha styva mattor och ta bort onödiga mattor – ordentlig belysning både ute och inne, inga lösa el-ledningar – avlägsna trösklar och skaffa lösa och fasta stöd, räck el.dyl. Förhindra att man faller ned: – ta bort pallar och trappstegar – kontrollera skåpen så att inte ofta använda saker är för högt uppe – stabila möbler och stolar med armstöd – tydliga färger vid trösklar och trappor, halkstöd på trappkanterna. Andra saker: – riktiga glasögon, reflexer, trygghetstelefon – erkänna sina gränser för alkoholanvändning – försöka ha en balanserad livssituation. (Efter Finl. Läkartidning 12–13, 28.3.2008, s.1159) HÅKAN HELLBERG

res med spf

I GT nr 2, som för övrigt var ett verkligt innehållsrikt nummer, ingick också en annons om förbundets projekt ”Snackbar” som skall försöka ta fram nya idéer, alla medlemmar kan ju inte vara intresserade av samma saker. Ett bra initiativ som visar att man tänkt till om hur framtiden skall utformas. Förbundets verksamhetsledare Veronica Fellman redovisar i sin spalt ”I blickfånget” vad förbundet tillsammans med intresseorganisationen PIO lobbar för. En uttömmande redogörelse som säkert intresserar medlemmarna. Inget hemlighetsmakeri här! Slipstenen är alltså i gång och nu vet vi också vad som slipas! BO FORSSTRÖM Helsingfors

Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Håkan Anttila, tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa

Svenska pensionärsförbundets stora höstkryssning till Stockholm

SENIORSKEPPET 7–9 oktober

Ett skepp kommer lastat med • kryssning i A- eller B-hytt • middag tur och retur • frukost tur och retur • kaffe och tilltugg tur och

retur

• busstransfer till centrum i

Stockholm tur och retur

• program och underhållning

ombord

VIKING LINE

Busstransporter till Helsingfors ordnas från Österbotten, Åboland, Östra Nyland och Västnyland om det finns tillräckligt stort intresse. Pricka in SENIORSKEPPET i din almanacka redan nu! Dagsprogram, priser och information om programmet och underhållningen publiceras i nästa nummer av God Tid. Intresset för höstkryssningen är stort så boka i god tid för att försäkra dig om plats för dig själv, ditt resesällskap eller en gruppbokning för din förening. Bokningar och närmare information från Friman Resor - Hangö Trafik tel. (019) 2481004, eller per e-post forsaljning@hangonliikenne.com

SPF

12 – GOD TID 3/2008

VĂ…RA SPECIALITETER: * BĂĽtar enligt kundens ritningar * Pluggar och formar * Infusionslaminering

Skyltar BĂĽtreg.nr. BĂĽtnamn RM-Reklam Ă–vermalax

Tfn. 06-365 4601, 0500-567 195

er ut “Detlis en het att bMARINYA mar� som

Nya YAMARIN 68DC har kommit!

Kom in och bekanta dej med ürets nyhet. Dessutom har vi 64DC, 59DC, 56HT samt 56SC utställda i varm hall.

VeneveistämÜ

VENEVA

Tillverkning, reparation och ändringsarbeten av träbĂĽtar (Ă„ven glasfiberbĂĽtar) Hannu Haavisto, 65410 Sundom 050-525 1459 veneva@luukku.com

ď ˆď šď ¤ď ˛ď Żď Žď Šď Łď€ ď „ď€´ď —ď€­ď ˘ďƒĽď ´ď śďƒ¤ď ˛ď ­ď Ąď ˛ď Ľď€ ď Śďƒśď ˛ď€ ď Ľď Žď€ ď Ľď śď Ľď Žď ´ď ľď Ľď Źď Źď€ ď Ťď Ąď Źď Źď€ ď łď Żď ­ď ­ď Ąď ˛

HEMPEL

bĂĽtfärger och bĂĽtvĂĽrdsutrustning Reperationsmedel fĂśr bĂĽtar Ă…ror BĂĽttjära Säkerhetsutrustning Ankare Pumpar Linor

Byggnadsmaterial Verktyg Maskiner Maskinuthyrning

Närpes Tel. 347 5700 Fax 347 5701

ď Ľď Źď Źď Ľď ˛ ď ď ‰ď ’ ď ”ď ’ď ?ď Žď ‰ď ƒ ď śďƒ¤ď ˛ď ­ď Ąď ˛ď Ľ ď Śďƒśď ˛ ď ˘ďƒĽď ´ď€Ž ď „ď Ľď Ž ď §ď Ľď ˛ ď Ľď Ž ď łď Ťďƒśď Ž ď śďƒ¤ď ˛ď ­ď Ľ ď Żď Łď ¨ ď ¨ďƒĽď Źď Źď Ľď ˛ ď ˘ďƒĽď ´ď Ľď Ž ď ´ď Żď ˛ď ˛ď€Ž ď Œďƒ¤ď ´ď ´ ď Ąď ´ď ´ ď Šď Žď łď ´ď Ąď Źď Źď Ľď ˛ď Ąď€Ž ď Žď ľ ďƒ¤ď śď Ľď Ž  ď —ď€şď ł ď ‚ď€Żď „ď€ľď —ď€Ž ď ‹ď Żď ­ ď Żď Łď ¨ ď ˘ď Ľď Ťď Ąď Žď ´ď Ą ď ¤ď Šď §  ď Ľď Źď Źď Ľď ˛ ď ˛ď Šď Žď §ď€Ą

ď …ď ˘ď Ľď ˛ď łď °ďƒ¤ď Łď ¨ď Ľď ˛

ď Žď šď Ą ď ˆď šď ¤ď ˛ď Żď Žď Šď Ł

ď ?ď š ď „ď ‰ď …ď “ď …ď Œ  ď ‹ď ?ď ’ď ?ď …ď Œď ď ď ˘ 68 Day Cruiser Vagnsmakarev. 19, Jakobstad. Tel. 781 5000

ď …ď Ťď Ľď Žďƒ¤ď łď€Ź ď ˆď Żď ˛ď łď ˘ďƒ¤ď Łď Ťď€Ź ď ´ď Ľď Źď€Ž   ďƒ–ď °ď °ď Ľď ´ ď śď Ąď ˛ď ¤ď Ąď §ď Ąď ˛ ď Ťď Źď€Ž 

9!-!2). 9!-!(! .5 4),, 30%#)!,02)3

,!00&*ÂŻ2$ TEL FAX WWW ROSENBACK COM

Nagu Charterbütar Sutarsvägen 5 - 1 21660 Nagu tel 0400-740484 www.nauvoncharterveneet.com

Ditt bĂĽtvaruhus i Vasa och Jakobstad!

BĂĽtutflykter med charterbĂĽt i den vackra Ă…boländska skärgĂĽrden. VarfĂśr inte besĂśka SkärgĂĽrdshavets nationalpark eller nĂĽgon idyllisk skärgĂĽrdskrog. VĂĽr charterbĂĽt fungerar även som trygg och säker sjĂśtaxi.

BĂĽtar, utombordare, vattenskotrar Reservdelar, service, tillbehĂśr

Marknadens mest kända märken, süväl säsongsnyheter som tidigare ürs favoriter.

Industrivägen 2, 68660 JAKOBSTAD

$Ă‹CK I SYNTETTEAK -ARIN 0LYWOOD WWW TRESON l žVERMALAX 4FN

Duvaldtsvägen 5 (Vasklot), 65170 VASA Tel: (Vasa): (06) 781 6040, (J-stad): (06) 781 6000 www.wikro.fi

GOD TID 3/2008 – 13

BMMU!J!CÆUWÅH MJOERWJTU

Vill du segla som pĂĽ farfars tid? Jag syr spri- och gaffelsegel pĂĽ traditionellt vis.

Sfqbsbujpo!'!Tfswjdf

Helmer Sik

CpshczwĂĽhfo!6-!QPKP/ Ufm/!12:.356!4441-!1511!423!427

Munsala 0400-860794

(9$2!5,)3+ 3492.).' &ž2 "¹4!2

* AMT * ARTEKNO * Finnmaster * Kulla * Linder * Mv-marin*

žPPET VARD 6ASA #IRKELVĂ‹GEN 4EL WWW LAKEUDENHYDRO COM

VĂ…REN Ă„R HĂ„R BĂ…TSĂ„SONGEN NĂ„RMAR SIG. Det finns ännu mĂśjligheter att fĂĽ en ny bĂĽt till sommaren. Vi har fĂśrnyat och fräschat upp Nymar 6500 AC,fĂśr ett trevligare utseende och mera ändamĂĽlsenlig bĂĽt. BĂĽten är en skärgĂĽrdsbĂĽt lämplig som fĂśrbindelsebĂĽt till stugan och fĂśr trevliga fiske- och utfärdsturer.Vi tillverkar den i fĂśrsta hand fĂśr utombordare men även med inombordsmotorer. Vi har även Ăśppna bĂĽtar minsta 5.20 m och upp till 8.m Ă„ven begagnat i lager.

Vi tillverkar bĂĽtar och konstruktioner fĂśr yrkesfolk enligt kundens ĂśnskemĂĽl, aluminium eller komposit...

Ab PG-made Oy Balticvägen 4, 68555 Bosund Tfn 06-728 3194, fax 06-728 3192 www.pgmade.fi

GB Marin Kvarnvägen 4 66900 Nykarleby 06-7221691

DEN PERFEKTA FISKEBĂ…TEN!

“UPPLEVELSESEGLINGSKURS� lwsmeds@hotmail.com

Prisuppgifter fĂĽr ni genom att kontakta oss. Qvarken Boat- Charter Gsm. +358500166263 Gsm. +358503399400 E-post. info@easywash.fi

Välkommen till M/S Ida 1

M/S IDA 1 är en charterbĂĽt med charter och passagerartrafik. Vi kan ta 12 gäster fĂśr utrikestrafik och 25 gäster fĂśr inrikestrafik. Vi hyr ut bĂĽt med skeppare och värd. Vi erbjuder kryssningar i Ă–sterbottens skärgĂĽrd samt trafik Ăśver till UmeĂĽ. Kom och se värdsnaturarvet frĂĽn vĂĽrt perspektiv. Välj själv vart ni vill ĂĽka eller lĂĽt skepparen bestämma. Hyr M/S IDA 1 fĂśr rekreations dagar, grillkvällar, bastukvällar eller bara kom pĂĽ en utflykt i vĂĽr vackra skärgĂĽrd. Vi bĂśrjar vĂĽr säsong i bĂśrjan av Maj och hĂĽller pĂĽ fram till oktober Vi skäddarsyr även resor och aktiviteter enligt ĂśnskemĂĽl.

â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?

,B<GGA F?F

s ).4%2.!4)/.!, "/44%.&¯2'%2 s "¹44*¯2! s "¹4,!#+ s /7!42/, /,*/2 s 0%.3,!2 / 4),,"%(ž2

6¯2)#)49 "/-),*ž

KĂśpmansg. 16, invid torget

/­CBFDD<E

â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?

QVARKEN BO AT - CHAR TER BOA CHARTER

050-5547947

â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?

66140 Ă–VERMALAX Tfn. 0500-907 348

BesÜk vüra üterfÜrsäljare Jakobstad: Wikro Ab Korsnäs Mr. Motors Ab Lappfjärd: Rosenbacks Butik Vasa: Vasa Motor Ab Nystad: Penarco Ab Raisio: Kea-Marin Mariehamn: Kea-Center Sjundeü: Pickala-Port

S t a r

När det gäller

BĂ…TAR & MOTORER Välkommen och se vĂĽrt urval AKU släpvagnar o. bĂĽttrailers FĂ–RMĂ…NLIGT!

* Suvi * Silver * Terhi-TG www.mrmotors.fi

mr.motors

Korsnäs 06-364 1102 vard 8-18 lÜ 9-15 Bütar och motorer kÜpes kontant!

H o n d a * M a r i n e r

Ă–PPNING AV vĂĽr nya

BĂ…TUTSTĂ„LLNINGSHALL

Kom med pĂĽ en

info:

Tillverkare

P a r o * S e a

â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?â—?

SLĂ„PKĂ„RROR OCH BĂ…TTRAILERS FISH 4430 EKOLOD

99E

mĂĽnd-fred 9-17 lĂśrd 10-13

Priser fr.

695E

Priser fr.

795E

Industrivägen 1, Jakobstad tfn 723 4330

14 – GOD TID 3/2008

Syns din fÜrening pü webben? Allt fler pensionärer använder internet fÜr att sÜka information. Hittar de uppgifter om din fÜrening? I dag har sex av 81 SPF-fÜreningar egna webbplatser som fÜrbundet tillhandahüller. Webbplatserna finns pü den finlandssvenska portalen Kulturhusets server. Ytterligare fem fÜreningar har webbplatser som de själva har skaffat sig pü annat hüll. Kulturhuset och SPF har nu tillsammans byggt en webbplatsmodell, skräddarsydd fÜr vüra fÜreningar. Man har fÜrsÜkt gÜra det sü enkelt som mÜjligt fÜr fÜreningarna att bygga och upprätthülla sina webbplatser. Den visuella formgivningen är den samma fÜr alla fÜreningar. Om innehüllet bestämmer fÜreningen själv.

Hur für vi en webbplats? Eftersom fÜreningen själv fÜrser webbplasten med innehüll som sedan ska uppdateras regelbundet behÜver man utse en eller flera webbansvariga. VarfÜr inte gÜra detta till en ny verksamhetsform genom att starta en internetklubb? Webbansvariga bÜr ha en dator med bredbandsuppkoppling och kunna använda ett ordbehandlingsprogram. Planera webbplatsen och bÜrja i liten skala. Varje webbplats har en start- eller ingüngssida (ibland kallad hemsida). Leta fram en trevlig bild som är representativ fÜr

fÜreningen. Startsidan fÜrses med en kort presentation av fÜreningen och dess verksamhet. Reservera en sida fÜr kontaktuppgifter. Här kan man t.ex. presentera styrelsemedlemmarna med adress, telefon och e-postadress. En evenemangskalender hittar man pü en av sidorna. Det är den här sidan som oftast bÜr uppdateras. En sida berättar fÜr besÜkaren hur man ansluter sig till fÜreningen. Här kan finnas ett elektroniskt eller utskrivbart medlemsansÜkningsformulär. BesÜk andra fÜreningars webbplatser fÜr att fü idÊer. En bra plats är portalen Kulturhuset där en lüng rad finlandssvenska fÜreningar huserar. Adressen är kulturhuset.fi. FÜreningen bÜr välja en internetadress (domännamn) i formatet foreningen.spfpension.fi. Använd gärna namnet pü orten där fÜreningen verkar. Ett exempel är grankulla.spfpension.fi. Om tvü eller flera fÜreningar finns pü samma ort kan man gÜra som i Vasa: vasavips. spfpension.fi.

Beställ webbplatsen När planeringen är gjord beställer fÜreningen sin webbplats via ett formulär. Formuläret finns pü adressen spfpension.fi/bestall/.

Formuläret skickas elektroniskt till fÜrbundets webbansvariga som Üppnar fÜreningens webbplats. När webbplatsen har Üppnats (det här kan ta nügra dagar) für fÜreningens webbansvariga instruktioner om inloggning, om hur man kommer igüng och om utbildning som erbjuds. Därefter kan man bÜrja fylla sidorna med innehüll. I det här skedet gür det bra att experimentera och det gÜr ingenting om man gÜr misstag. Det är bara inloggade webbansvariga som kan se sidorna. FÜrst när sidorna är färdiga ber man fÜrbundet Üppna dem fÜr den stora allmänheten.

Spelreglerna FÜreningen betalar ingenting fÜr webbplatsen. FÜrbundet Üppnar webbplatsen med det domännamn och de sidor som fÜreningen beställer. Webbplatserna har automatiskt en startsida och en inloggningssida. FÜreningen kan i det här skedet beställa ytterligare hÜgst fem sidor. Fler sidor kan vid behov beställas senare. FÜrbundets webbansvariga hjälper fÜreningen med att ladda upp en bild till startsidan. FÜreningarna kan givetvis ladda upp fler bilder själva.

ACER TRAVELMATE 7520G 17�

PensionärsfÜreningen

SPF

START OM OSS KALENDER KONTAKT BILDGALLERI LĂ„NKAR LOGGA IN

Välkommen till PensionärsfĂśreningens webbplats PensionärsfĂśreningen är en svensksprĂĽkig, ideell, obunden fĂśrening med ca 260 pensionärer som medlemmar. FĂśreningen arbetar fĂśr att • bevaka pensionärernas intressen lokalt och vägleda medlemmarna i pensionsärenden, • fĂśr medlemmarna ordna regelbundna samkväm med program, studie- och klubbverksamhet, exkursioner, teaterbesĂśk och gruppresor av olika slag. Svenska pensionärsfĂśrbundet rf

Ungefär sü här ser fÜreningswebbplatsen ut.

AnvändarstĂśd ges via adressen webmaster@spfpension.fi. FĂśreningen ansvar fĂśr innehĂĽllet pĂĽ webbplatsen. FĂśrbundet ordnar tillsammans med Kulturhuset utbildning fĂśr fĂśreningarnas webbansvariga. Information om Kulturhusets verkstäder finns pĂĽ adressen kulturhuset. fi/verkstader/. I Helsingfors ordnas en verkstad den 6 maj och i Vasa den 7 maj. Anmälan sker per epost direkt till Kulturhuset. I Ă…bo ordnas en verkstad den 22 april i fĂśrbundets regi. Kontakta ombudsman Mona Lehtonen, mona. lehtonen@spfpension.fi. De fĂśreningswebbplatser som redan Ăśppnats via fĂśrbundet kommer sĂĽ smĂĽningom att kopplas till

den nya modellen (formatmallen). FÜreningarna blir kontaktade inom de närmaste veckorna.

BokfĂśring och medlemsregister De fĂśreningar som beställer en webbplats via Kulturhuset kommer att erbjudas ett elektroniskt bokfĂśringsprogram och medlemsregister. Helt gratis. Programmen är internetbaserade och kräver därfĂśr ingen installation av programvara pĂĽ den egna datorn. Mer information finns pĂĽ adressen kulturhuset. fi/webbansvariga/. Vi ĂĽterkommer med detaljer om de här programmen. ULF WAHLSTRĂ–M webbansvarig, SPF

BENQ G900WA 19’’ WIDE

C D ' ' ,;/.,36.<<5H;7 C A C '>;398 * >+6 9;/ :;9-/<<9; C ) ! C , % C 3 59;=6H<+;/ C 2I;.<53?+ C ( &>:/; >6=3 .;3?/ ( % ( G% G%) C 3-;9<90= )38.9@< (3<=+ 97/ #;/73>7

D ,;/.,36.<<5H;7 C ;/<96>=398 A )* C 598=;+<= C 64><<=B;5+ -. 7 C <?+;<=3. 7< C &/8/<B/ #29=9 '/-289691B

â‚Ź 175

₏ 787 ACER ER EXTENSA 5220 15,4�

8=/6 /6/;98 :;9-/<<9; C % C 2I;..3<5 2I;..3<5 C ( G%) C D ,;/.,36.<<5H;7 C ) ! C )38.9@< (3<=+ 97/ +<3-

BENQ FP202WA 20� WIDE

/8$E< D @3./ <5H;7 B::/;631 0J; <:/6 Klm /66/; 0J; 598=9;/= C >::6J<8381 A C ;/<:98<=3. 7< C 598=;+<=

â‚Ź 449

MULTITRONIC HEMINSTALLATION I VASAREGIONEN

â‚Ź 400

â‚Ź 300

Om du känner dig osäker hur datorn ska installeras, beställ heminstallation samtidigt som du kÜper din dator. Vi installerar hürdvaran och visar dig hur datorn fungerar.

MULTITRONIC PC INTERMEDIATE M Kraftfull kontorsdator Kr C =2698 F * :;9-/<<9; C % CC 2I;..3<5 C & 1;+K 559;= C ( ,;H88+;/ C I; </;?3-/1+;+8=3

₏ 199 BENQ FP222WA 22� WIDE

'9:: :;/<=+8.+ =366 >835= :;3< D 3 @3./09;7+= H; >=7H;5= 0J; <:/6 9-2 Klm. C >::6J<8381 A C ;/<:98<=3. 7< C 598=;+<= C ,36.09;7+= C &/8/<B/ #29=9 '/-289691B

â‚Ź 209

MULTITRONIC PC VALUE M +=9; 0J; / :9<= <>;0 9-2 598=9;<:;91;+7 + C C &/7:;98 :;9-/<<9; C % CC 2I;..3<5 C ( ,;H88+;/ C I; </;?3-/1+;+8=3

www.multitronic.fi

Korsholmsespla Korsholmsesplanaden planaden 38, Vasa T''/6

6

3809 7>6=3=;983- K

Ă–ppet: ( . (+;.+1+; J;.+1+;

GOD TID 3/2008 – 15 Blomsterhandel

R & R Ă…DJERS

Nynäs Golv Ab

Kyrkobyvägen 55, 66200 KORSNĂ„S Tel. (06) 348 0800 Fax (06) 348 0850 www.khtgarden.com

Lappfjärd, Tel (06) 222 2345

- BLOMMOR - PRESENTER - BINDERIER AV OLIKA SLAG

Stenläggning, Trädgürdsanläggning, Transporter, Grävmaskiner, Sand och mylla, Muddringar Ekenäs tel/fax 019-244 0145 bil 040-703 6424

UTERUM

Topeliusespl. 10 Tel. 722 0159

Glasa in Din veranda med skjutbara dĂśrrar och fĂśnster i aluminium

LYFTSCHAKT Ingmar DahlstrÜm Vüren och hÜgtidsdagarna är pü kommande. KÜp dina blommor och plantor hos

Korsnäs Glas-Service

K. Tallskogs Trädgürd

Tel: 06-364 1164 Mobil 0500-567325

PĂśrtom tel. 06-366 1186, 050-545 7350

Ă„ppel-, plommon- och prydnadsäppelträd

TROPISKA TRĂ„DGĂ…RDEN

Vinterodling av grĂśnsaker sallat, gurkor, tomat sommarblommor, julblommor

maj, agusti-oktober Ă„pplen augusti-december Svarta och rĂśda vinbär

• Guidade turer i trädgĂĽrden • Guidade naturutflykter • MĂśtes- och festlokaler • Kurser och evenemang

Tel. 050-5576526, 06-8676422, folke.osterbacka@elisanet.fi Harivägen 21-22, Terjärv

BRĂ–DTORP TRĂ„DGĂ…RD

10420 Skuru 019-245 4040, fax 245 3504 Vägbeskrivning: väg 111, avtag ca 1 km västerom Pojo kby 2,5 km längs BrÜdtorpsvägen. KLIPP UT - SPARA

www.gardenia-helsinki.fi

FÜrsÜksgürdsvägen 1, 00790 Helsingfors (Vik), tel. 09-3478 4050

www.osterbacka.com

ď€ ď€‚ď€ƒď€„ď€…ď€ ď€†ď€‡ď€…ď€ˆď€‰ď€Šď€‹ď€Œď€ƒď€ƒ ď€ƒď€ƒď€ƒď€ƒď€ƒď€ƒď€ƒď€ƒď€ƒď€ƒď€ƒď€ƒď€?ď€ƒď€Žď€Œď€Œď€?ď€ƒ

Stort sortiment av Morsdagsblommor - utplanteringsväxter och amplar - binderier fÜr glädje och sorg

Backlunds Trädgürd HÜgbackvägen 23, Nykarleby

Ă–ppet 11-17 vard. 11-14 lĂśrd. och sĂśnd. Tel. 06-722 0210

  ď€‰ď€Šď€Ťď€ƒď€•ď€—ď€ƒ ď€Źď€ˆď€‹ď€‡ď€˘ď€Ľď€ƒ ď€?ď€Šď€…ď€ƒď€‘ď€ƒď€’ď€ˆď€“ď€ƒď€”ď€•ď€–ď€—ď€˜ď€™ď€ƒď€˜ď€šď€•ď€›ď€ƒ ď€œď€?ď€žď€ƒď€”ď€&#x;ď€”ď€”ď€–ď€•ď€•ď€ ď€šď€Ąď€˜ď€ƒ ď€˘ď€ˆď€†ď€‡ď€Łď€¤ď€Ľď€…ď€˘ď€‡ď€†ď€Šď€Śď€† ď€˘ď€§ď€…ď€†ď€Œď€Łď€¨ď€Œď€ƒ

%$ $

Ă„kta ljusrĂśtt FULLGĂ–DSEL

# $" # $ % # # % $ " # $ % !

Ă…terfĂśrsäljare: Korsholms Grundbyggnad GĂśran Burman Tel. 050-563 2543 Snellmans Gräv Tel. 0400-368 978 www.mr-snellman.fi

Vackert grÜna blad fÜr dina växter! i produkter r om vüra Vüra produkter innehüller 1,5 % magnesium (Mg) lo-, ta HÜr dig fÜ us rjo Ta g-, vilket püverkar produktionen av bladgrÜnt. HongKon hoodoch Robin (Konkurrerande produkter har Mg 0 % eller 0,2 %.) Tokmanni h oc affärerna Utmärkt användarrespons Ett andlarna. trädgürdsh t parti i God tillväxt, ypperlig blomprakt och rik skÜrd. sa än gr t, be fÜrmünlig 15! ! na vecka rm ün lig as te Lidl-affärer kn ad en s fÜ

y

ar Tr ol ig tv is m l 0 0 0 2 FÜr 90 0 g ger sning! näringslÜ

n

¡ sommarblomster ¡ prydnadsväxter ¡ krukväxter ¡ nyttoväxter y y ¡ användning i smüväxthus

25 ürs erfarenhet av gÜdselmedel! Mer information: 09-292 3949 Lisätiedot: 09-292 3949

16 – GOD TID 3/2008

Det som växer represent

Knappt har julblommorna hunnit vissna och blivit bortslängda, förrän nya utmaningar möter både professionella och mera amatörmässiga odlare. Just nu är det högsäsong för varuhus med blomsteravdelningar, fröbutiker och de kolorerade tidningarna. Många utländska blomsterkedjor etablerar sig, folk köper växter som aldrig förr och plantor körs i långtradare till Finland. För att hålla mig ajour i ämnet uppsökte jag Åbo universitets botaniska trädgård i Runsala tio kilometer från stadskärnan och hade en pratstund med överträdgårdsmästare Arno Kasvi.

både historia, aktualiteter som är på gång och vad som planeras i nästa skede samtidigt som namn på blommor, örter, träd och buskar sköljer över en!

Dynamisk, innovativ och kreativ

En kort historisk bakgrund är nödvändig. Redan Per Brahes gamla Akademi från 1640 hade reserverat ett utrymme för en botanisk trädgård. Professor Elias Tillandz grundade en liten trädgård för medicinalväxter och har faktiskt kallats den botaniska vetenskapens fader. Linnés lärjunge Pehr Kalm fortsatte hundra år senare att utvidga arbetet och grundade sin trädgård vid Biskopsgatan nära Domkyrkan. Efter Åbo brand flyttades universitetsträdgården till

När man möter Arno Kasvi, som i 25 års tid uträttat sitt livsverk i den botaniska trädgården på ca 24 hektar, är det som att förflytta sig till en annan värld. Inte bara i den meningen, att de stora växthusen prunkar av exotiska växter utan man blir helt tagen av det stora kunnandet och entusiasmen som överträdgårdsmästaren utstrålar. Det är onödigt att ställa frågor – i en strid ström får man sig till livs

Redan på 1600-talet

Helsingfors. 1920 grundades Turun Yliopisto/Åbo universitet och ett område i Stor-Heikkilä röjdes för en ny trädgård, som inte blev bra och Åbo stad köpte 1955 den delen av staden och verksamheten flyttades till Runsala nära Chorei källa.

Nya vindar Den verkliga glansperioden började 1983, när Arno Kasvi tog över. Området täckdikades, nya stora växthus och byggnader uppfördes med utrymmen för forskning, laboratorium, undervisning och planering. Utrymmen för allmänheten med bl.a. café och auditorium, utrymmen för plantdrivning och karantän byggdes. 1998 blev växthusen för tropiska växter färdiga och hela området specialplanerades. Där finns bl.a. en körsbärslund, en allé med rödekar, tre näckrosdammar kantade med olika färgers iris, små broar och lusthus. Årligen besöks den botaniska trädgården av ca 45 000 personer; många är de grupper av olika nationaliteter som Arno Kasvi guidat. Födelsedagsfester och utställningar

ordnas. Det är liv och rörelse året runt!

Finland inte på samma nivå Enligt Arno Kasvi har vi här i Finland stora möjligheter att utveckla alla former av odlande. Trots att forskningen här har gjort stora framsteg finns det ytterligare mycket att utveckla. – Vi kunde här i vårt land vara självförsörjande t.ex. när det gäller nyttoväxter. Med kunskap och små knep kan man förlänga växtsäsongen och få fram fascinerande arter. Vi borde våga mera, pröva oss fram! Arno Kasvi har ett fantastiskt kontaktnät kring hela jorden. Ca 400 frökataloger landar årligen på hans bord – drygt 200 botaniska trädgårdar beställde i fjol kataloger från Runsala; 1550 bruna påspaket med frön sändes till Tokio, Vladivostok, USA, Kina, Italien, Tyskland … Man byter frön, sticklingar, sporer gratis – får nya sorter, sår, vårdar och skördar nya arter, som klarar sig i finländska för hållanden. En nykomling är rotpersiljan – har man en gång prövat den i

Varje morgon matar Arno Kasvi fiskarna, som gömmer sig under jättenäckrosbladen.

köttsoppan, vill man efter det inte äta soppan utan rotpersilja i. Man måste våga pröva, påpekar Arno. – Man kan t.ex. gardera sig mot frosten medels vattenspridare och fläktar. Ett knep kunde vara att ha växthus på skenor, som kunde dras bort när det är ljust och varmt, men dras tillbaka över växterna vid frost. Detta skulle förlänga växtsäsongen, förklarar Arno Kasvi.

Radiokändis och Oskar Ett populärt radioprogram var Trädgårdsradion med redaktör Aagot Jung. Arno berättar att programmet gick i finlandssvensk radio i tio år innan den finska sidan fick smak för ett liknande. Nu har programmet Soitellaan gått i femton år och är ett av de mest omtyckta programmen på finska sidan; folk ringer och frågar om växter och Arno Kasvi svarar. En odlare av vattenmeloner i

GOD TID 3/2008 – 17

terar livet och det heliga Pemar var bekymrad över att de stora melonerna varken blev röda eller saftiga inuti. Överträdgårdsmästaren for till platsen och gav odlaren följande råd: – Skydda melonerna mot nattfrost och låt dem mogna under varma fläktar, men håll dem mörka under natten. Efter tre veckors behandling blev melonerna vackert röda inuti och folk som köpte dem i Helsingfors, trodde att de kom från Bulgarien; lika goda och saftiga var melonerna från Pemar. En vattenmelon behöver 90 dagar från frösådd till färdig produkt och våra somrar är inte alltid de mest gynnsamma. Då måste man ta till knep, skrattar Arno! I dagarna har en ny bok Arnon keittiökasvit utkommit med praktfulla bilder och goda råd. I fjol premierades Arno Kasvi med Turku Tourings hedersomnämnande Oskar och två gånger har han valts till populäraste Åbobon. Om ett par år går denna eldsjäl i pension, men man kan gott tänka sig, att han också som pensionär kommer att syssla med allt som växer! Text CARIN ÅMINNE Foto PASI LEINO

Det man sår det skördar man, här parika och tomater.

Året runt jobbas det i Runsala botaniska trädgård.

18 – GOD TID 3/2008

En täppodlares skildring av sin kamp mot ogräset Årstiden som vi är inne i leder

osökt tankarna till de trädgårdstäppor som så många av oss entusiastiskt ägnar sig åt när livsandarna igen vaknar och saven stiger efter vinterns dvala. Snart breder odlingsytorna ut sig – svarta, rena, orörda och inbjudande. Det är bara att pillra ner fröna och plantorna i mullen så kan man börja vänta på småskörden från de tidiga sorterna under sommaren och rena överflödet från de senare när hösten kommer. O, ack och ve om det vore så enkelt! I verkligheten är det en ständig kamp sommaren igenom som man ger sig in på. Det vet vi var och en som under åren sysslat med lite täppodling men i grunden är en aning lata till naturen – d.v.s. förväntar oss maximal skörd med minimal arbetsinsats. Själv skäms jag inte att räkna mig till dem.

De skötsamma och alla vi andra Tänk så fina och välvårdade våra odlingsbäddar brukar se ut i såningstiden med sin svarta, bördiga mull. Men ve och fasa hur de oftast ter sig på hösten när hela arealen grönskar av allsköns ogräs, så att den egentliga grödan är svår att hitta om den ens finns. Det är synd att en sådan bra början så ofta får ett så beklagansvärt slut!

En nytänkare inom täppodlingens gebit har uttryckt det så här: ”Om du som odlare inte är tillräckligt flitig och hängiven kommer trädgården snart att växa igen och förvandlas till en enda ogräsröra efterhand som sommaren framskrider. Om du i motsats därtill förmår hålla din odling prydlig och produktiv hela växtsäsongen igenom så kan du betrakta dig som en bland de mycket få.” Det är så sant som det är sagt. Men likväl! Vi som inte hör till nämnda fåtal glömmer ändå bort detta faktum varje vår vid tidpunkten då snön just smultit, entusiasmen är som störst och markens dolda växtkraft ännu inte hunnit göra sig påmind. Är det något i våra gener som styr – för det är ju inte överlevnad det handlar om?

och andra grönsaker måste sås i långa, militäriskt raka led med 25–30 cm mellanrum. Den metoden tillämpade jag själv också för många år sedan. Må jag passa på avslöja att jag till viss del gjorde det med en rad skrattretande försök att hindra ogräset sticka upp mellan raderna. Ett av dem gick ut på

förinta ogräset med låga. Det tyckte plantorna som skulle bli morötter och rödbetor inte om. Samtidigt som jag gör dessa avslöjanden vill jag försäkra att jag är fullt frisk. Men vad gör man inte för att hitta den rätta metoden mot växande ogräs! Jag har ägnat mig åt flera andra försök också än de ovan nämnda.

Försöksodling med bakvända resultat I syfte att maximera skörden och minimera arbetet har det för täppodlaren genom åren lanserats många olika metoder. Kanske kan man påstå att de flesta av dem är bra på sitt sätt om givna föreskrifter följs. Men söker man genvägar – och det gör man ju – så då går det ofta på tok. Av gammalt har vi fått lära oss – och många går ännu djupt rotade i den tron – att morötter Havtornsbuskarna ger ibland riktigt bra skörd – men inte alltid.

Nytt och fräscht till våren!

www.sunds.nu www.sunds.nu

Vinrankan i det lilla växthuset var under flera år till stor glädje tills sorkarna en vinter lyckades slinka in och skalade bort barken från rot till topp på alla förgreningar.

Trendiga växter, krukor och inredningsartiklar. Kom och låt dig inspireras.

att jag stiftade ihop tidningar till 25 cm breda våder som jag sedan rullade ut och förankrade. Efter en tid såg det oförlåtligt skräpigt ut, ogräset växte fram längs papperskanterna i alla fall – och dessutom var det nästan mer jobb med tidningsvåderna än att på vanligt sätt rensa bort ogräset. I stället för pappersvåder har jag gjort försök med att breda ut rabarberblad mellan raderna. Det såg lovande ut ända tills solen hade lyst tillräckligt och torkat ut bladen så att de flög all världens väg med vinden. Något år tog jag fram gasbrännaren och försökte

Det kallas försöksodling, som ju går ut på att hitta bra metoder i det ena eller det andra avseendet. Hittills har det för min del i huvudsak blivit fråga om försöksresultat på omvänt sätt, dvs. försöken har för det mesta avslöjat vad som inte går för sig. Även det är ju en bra sak att veta.

Odla i kvadrat Sedan snart tjugo år tillbaka tillämpar vi i familjens täppodling främst en metod som kallas kvadratodling. Den lanserades i tiden av den tidigare nämnda nytänkaren – en amerikansk

Såhär kan han se ut, den vanliga, smått lata täppodlaren och eviga sökaren efter en optimal metod för maximal skörd med minimal arbetsinsats.

ingenjör vid namn Mel Bartholomew – och kallas kvadratodling. Jag vill påstå att metoden är bra för täppodling om givna recept följs. I korthet går metoden ut på att grödorna inte sås och planteras på traditionellt sätt i långa rader med stort livsrum för ogräset mellan dem utan i stället inom avgränsade kvadrater på ca 120 x 120 cm. Fröna petas ner med samma avstånd åt alla håll, dvs. för till exempel morötter 4–5 cm. När plantorna vuxit upp har ogräset ingen chans. Principiellt handlar det om att man med den här metoden kan få lika stor skörd som på traditionellt sätt på bara 20 procent av odlingsarealen och med 80 procent mindre arbete. I bibliotek och på nätet finns det en hel del att läsa om kvadratodlingen, så därför skall vi inte här gå in på detaljerna. Problemet nu är bara det att man ju inte vill göra det återstående 20-procentiga jobbet heller utan söker genvägar för att komma undan med mindre. Därför har jag de senaste åren haft på gång en ny försöksodling som skall förädla kvadratodlingen – och en fortsättning skall det bli.

Med försökstäcke på Det nya försöket går ut på att jag över kvadraterna spänner ut en tunn svart eller brun duk som finns i handeln och är avsedd för marktäckning. Duken stiftar jag fast i ribbramen runt kvadraterna och – håll i er nu! – tar fram min elektriska lödkolv där jag skruvat

VATTEN-, SEPTIC- OCH BRÄNSLETANKAR Av rostfritt material tillverkar vi vatten-, septic- och bränsletankar, roderutrustning, kyllådor, skyddplåtar till spisar m.m. Även aluminiumsvetsning. Fråga efter våra priser. Tillverkare och försäljare:

ROSTERIA Oy, Östermalmsg. 44, Jakobstad. Tel. 06-724 4984 050-588 1335, fax 06-724 4985. e-post: rosteria@kolumbus.fi

JOHMBTOJOH!BW VUFSVN!!!!!UFSSBTTFS CBMLPOHFS

Ett besök i trädgårdscentret lönar sig! Svedenvägen 66, Skutnäsgatan 5, Jstad ☎ 06-781 3200 Jstad ☎ 06-781 3210 Långbrogatan 20, Karleby ☎ 06-8224228

G÷otufssfqbsbujpofs Tqfhfme÷ssbs Wåsnfhmbt Ubwfmjosbnojohbs Tqfhmbs Ujggbozhmbt

Uspmmcfshtwåhfo!28-!21761!Flfoåt/ Ufm/!)12:*!352!49:7-!HTN!151.864!9749 xjljoh/xfsofsAhmbtnbtufsj/jofu/gj

GOD TID 3/2008 – 19 fast en bult med runt huvud som spets. Sedan ställer jag mig pĂĽ knä och bränner hĂĽl pĂĽ duken med lämpligt avstĂĽnd emellan fĂśr morĂśtter, rĂśdbetor eller annat som skall planteras där. Fortfarande knästĂĽende pillrar jag sedan med en penna ner 2–3 frĂśn i varje hĂĽl och ser till att det kommer lite jord Ăśver. Ett par veckor senare – när groningen skett och plantorna bĂśrjat sticka upp – stĂĽr jag igen pĂĽ knä och hoppas att inga grannar ser vad jag hĂĽller pĂĽ med. Det jag gĂśr är att jag med sax klipper av ĂśverflĂśdiga plantor sĂĽ att det blir bara en kvar i varje hĂĽl. Ogräsproblemet är lĂśst men ett annat har uppstĂĽtt. Vad i all sin dar skall man nu syssla med i väntan pĂĽ sommarens och hĂśstens skĂśrd? Jo, plĂśtsligt kom jag pĂĽ det. Det borde gĂśras nĂĽgot ĂĽt sorkarna och maskarna som vissa ĂĽr lägger beslag pĂĽ en stor del av det underjordiska. Och ĂĽt sniglarna och fjärilslarverna som gĂĽr an pĂĽ allt växande ovan mark! De flesta av oss skulle ocksĂĽ uppskatta om nĂĽgon hittar pĂĽ en bra metod att rĂĽda bot pĂĽ det svĂĽrlĂśsta myggproblemet. Jag tycker vi Ăśnskar varandra lycka till och glad sommar!

Stinas Blommor och Stugservice Vi bygger,reparerar och underhüller samt utfÜr även andra tjänster. Bygger även roddbütar.

Kasnäsvägen 290, 25900 DALSBRUK tfn. 02-466 1266

LARSMO

LANTHANDEL Kackurvägen 1

68570 Larsmo

BEHĂ–VER NI HJĂ„LP I ER TRĂ„DGĂ…RD?

Skatteavdragbart!

Annika&Ann-Kristins

TRĂ„DGĂ…RDSFIX

040 578 5794 eller 0400 749 140 Jakobstad

Vi erbjuder Er vĂĽr ďŹ na kombination av VVS- o. grävtjänster VVS-arbeten K o n t a k os s! grävarbeten grus & sand transporter sjĂśtransporter muddringsarbeten

ROGER LIND

Genast GrÜnt Med Färdigt Gräs

ta

Kom med pĂĽ

â€?SkĂśn men skĂśrâ€?-dagar Rätt sorts aktivitet fĂśrebygger benskĂśrhet. Kom med och rĂśr pĂĽ dig â€?led- och benvänligtâ€?! Vi gĂśr det enkelt, roligt, lätt och nyttigt. Kom till Solvalla i Esbo den 16–17 april. Ă„nnu finns nĂĽgra platser lediga. Den 16 april inleder vi kl. 9.30 med kaffe och kl.10 startar hälsocoach Kitty Seppälä programmet som pĂĽgĂĽr till c:a 20.00. Kursporgrammet är upplagt sĂĽ att vem som helst kan delta. Vi provar pĂĽ olika trygga Ăśvningar: â€?Benbalans, klargĂĽng, snabba tag, griptĂĽngâ€? StavgĂĽngsteknik, hemmajumppa och Chi-balans. Den 17 april bĂśrjar programmet kl. 9.00 och pĂĽgĂĽr till c:a 14.00 MĂśjlighet till Ăśvernattning finns pĂĽ Solvalla. Pris: Endast 20 euro + resekostnader Lehmiranta, BjärnĂĽ den 23–26 september PĂĽ kursen i Lehmiranta gĂĽr vi noggrannare igenom vad en dragare av hälsomotion har nytta av att kunna och veta samt provar pĂĽ mĂĽnga olika roliga praktiska aktiviteter fĂśr äldre och ĂĽldringar. Utbildare: hälsocoach Kitty Seppälä, fysioterapeut och mag. i hälsovetenskaper. Pris: Endast 50 euro + resekostnader I â€?SkĂśn men skĂśrâ€?-kurserna lär vi oss bl.a. om: BenskĂśrhet – gäller det mig? FĂśrebyggande av osteoporos Vad kan jag gĂśra själv? Hur beaktar jag alla andra â€?krämporâ€?? Hur fĂĽ in nya vanor? Hur pĂĽverka varandra positivt? Vid bĂĽda kurserna bĂśr man vara klädd sĂĽ att man kan rĂśra pĂĽ sig fritt bĂĽde inne och ute.

Nabbskatav. 25, 68570 Larsmo Anders 050 528 2064 Jonas 050 352 4053

Anmälning till kurserna emottas av SPF:s kansli tel. 09-728 8820, e-post: jan.holmberg@spfpension.fi. Sista anmälningsdag till Lehmiranta är 15 augusti. OBS! Begränsat antal platser.

Välkomna med!

Färdig och slitstark gräsmatta snabbt och lätt Ring och früga mer: 019-638 101 0400 461 742

Etelän Nurmi Oy Salmosvägen 46 07700 Forsby süg

www.etelannurmi.fi

199

Kost och hälsa fÜr hjärna, hjärta och benbyggnad

229 270

Villa

2390

Stiga Primo Frontklippare 1690 Skjutbara gräsklippare Pris frün 199

299

Stihl

399

24.4. Inspirerande fĂśreläsning med hälsocoach Kitty Seppälä pĂĽ Kvartersklubben, Auragatan 1 i Ă…bo, kl. 13.30 samt 18.30. FĂśreläsningen är en del av SkĂśn men skĂśr-projektet. Gratis inträde! FĂśreläsningen arrangeras i samarbete med Folkhälsan.

20 – GOD TID 3/2008

ANNIKAS HEMBAGERI

Stationsv. 3, Ekenäs Tel/fax 019-246 1700

Öppet: månd-fre 9-19 lörd 9-18 sönd 11-17

Hemvete Kaffebröd Tårtor Smörgåstårtor

ROOSENS HANDELSTRÄDGÅRD

Sommarblommor Perenner Blomjord Krukor Nötövägen 191, 22710 Föglö, Nötö Tel 018-51015 eller 0457-5221649 annikas.hembageri@aland.net

Välkommen till Köpmanholmen, skärgårdens pärla i Larsmo

Martharabatt -10%

Gratis hemtransport i centrum av Ekenäs

trädgårdscafé mitt idyllen Alla dagar maj-augusti 11-19

Information och bokningar: Utvecklingskoordinator Annika Strömberg, tfn 044 7217 329 eller 06 7857 207 e-post: annika.stromberg@larsmo.fi www.larsmo.fi

Bastugatan 5, Ekenäs Tfn 019-241 5656,050-5561665 www.cafegamlastan.fi

Välkommen till en ny säsong vid Raseborg! Slottsknektens stuga har ny värd. och rum för 70 gäster. Slottet och stugan är öppna dagligen från 1 maj kl 10-17 från midsommar kl 10-20 tills skolorna börjar. Stående bord alla dagar Förfrågningar och information 019 234015

Härlig miljö, vänlig service och god mat producerad av lokala råvaror! Köpmanholmens café och beställningsrestaurang håller öppet dagligen under högsäsongen. Öppet

HÄLSORESA PÄRNU / TERVIS 8-14.6 479

1.2 - 30.4 ons. - lör. kl. 10 - 15 2.5 - 30.6 dagligen kl. 10 - 18 1.7 - 31.7 dagligen kl. 10 - 20 1.8 - 31.8 dagligen kl. 10 - 18 1.9 - 14.12 ons. - lör. kl. 10 - 15 Ekenäs gammaldags julmarknad 13-14.12.2008. Följande dagar har vi stängt: alla helgons dag 1.11 och självständighetsdagen 6.12. Vi förbehåller oss rätten till ändringar.

Övriga tider enligt överenskommelse

Buss - båt - helpensionläkarunders. - +6 dagars behandlingspaket Bagaget i bussen under båtresorna. Tervis har service även på svenska. Rutt: Pargas-KimitoEkenäs-Karis osv

PARTOURS

Pargas 0440 524911 / 044 5527427 www.partours.com

0 mysig restaurang i Korpo centrum med trevlig service och god mat 0 5ppet året runt 0 serverar goda biffar, fräsha sallader, lokala specialiteter,pizzor och hamburgare (även take-away), och luncher 0 skärgårdens största öl- och cidersortiment 0 gruppmenyer och bussparkering

0 viihtyisä ruokaravintola Korppoon keskustassa 0 avoinna ympäri vuoden 0 tarjoaa lounaita, ryhmämenuita, maistuvia pihvejä, tuoreita salaatteja, paikallisia erikoisuuksia, pizzoja ja hampurilaisia 0 saariston kattavin olut- ja siiderivalikoima, erikoiskahveja 0 ryhmille menuita ja hyvät paikoitustilat - myös busseille

Köpmansvägen/Kauppiaantie 21710 KORPO/KORPPOO gsm +358 (0)40 544 2258, tel. +358 (0)2 463 1202 Kyrkbyn, 21710 KORPO, tel +358-(0)2-463 1202 email: tage.osterlund@gmail.com e-mail:tage.osterlund@gmail.com

GOD TID 3/2008 – 21

Åk buss med Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist 10år Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

Sommarevenemang i Nykarleby

18-23.8 Kulturveckan 22-23.8 Juthbacka marknad 13.9 Afton i NyCarleby 1808

Upplev Kvarkens skärgård -Finlands enda världsnaturarv www.berny.fi

Kalle’s Inn

- en guldkantad skärgårdsdestination Den perfekta platsen för möten, teambuilding, sommarfester, bastukvällar och mycket, mycket mer

Dagsutfärder till Pörkenäs

Boka nu för vårens konferenser!

kaffe med hembakt god och näringsrik husmanskost rekreations- och friluftsdagar konferenser skräddarsydda program stämningsfulla utrymmen

Arbeta ostört, omringad av naturens lugn och skönhet, i en professionell och förstaklassig miljö

Ð Ð Ð Ð Ð Ð

Ta kontakt: 0500-369690 eller info@porkenas.net www.porkenas.net

Café Salteriet vid Svedjehamn i Björköby Öppet: 1 juni - 31 augusti Telefon 06-352 4016

www.kallesinn.com Tfn. 06 352 6364

Se även www.nykarleby.fi

I maj öppnar vi för söndagslunch och gruppbokningar och Fr.o.m Juni har vi öppet dagligen. Vi önskar Er hjärtligt välkomna! Hästövägen 940 68500 Kronoby

22 – GOD TID 3/2008

Barbro Lindberg och Helena Widén-Lindgren njuter av det påskgula överflödet på blomtorget vid Tallinns gamla stadsmur. Anne-Marie Lindholm och Christine Gammals passar före stadsrundturen på att fönstershoppa i Gamla stan. Maria Buxhoeveden och Leif Häggström poserar glatt vid middagen på hemfärden och intygar att de njutit av resan. Helin Ellam bjuder på en givande tur i Kumu. Särskilt våningen med mångtydig estnisk konst från sovjettiden presenterar hon med djup inlevelse.

Ted och Eva Fock från Grankulla svenska pensionärer berömmer reseprogrammet och den goda stämningen både i land och ombord.

Solveig Schauman, Margaretha Jaatinen och Margaretha Ginman har mycket att prata om och låter sig smörgåsbordet väl smaka.

Trettiosju avnjöt Viini veri i Tallinn Straussoperetten Wienerblod, sightseeing i Tallinn och en guidad visit på konstmuseet Kumu stod på programmet när trettiosex seniorer med SPF-ombudsmannen Jan Holmberg som reseledare åkte på kryssning till Tallinn den 18-19 mars. Det var något av en nostalgitripp för alla som vant sig vid gamla trivsamma Rosella. Hon ersätts nu på Tallinnlinjen av nya storfärjan Viking XPRS. Med en skål i skumvin välkomnades seniorerna ombord. Wienerblod av Johann Strauss d.y. var nöjet för kvällen. Vackra Estoniateatern, ritad av Armas Lindgren och Vivi Lönn, var som vanligt fullsatts till sista plats. ”Viini veri” dirigerades av Jüri Alperten, hjältar och hjältinnor sjöng lysande och folkoperan Rahvusooperis symfoniorkester, kör och balett stod för ett färgsprakande spektakel. Dag två gav prov på en osedvanligt väl presenterad rundtur, tack vare guiden Ehe Org, vars svenska ordförråd var påfallande rikt. Turen

omfattade bl.a. en intressant ny villastadsdel bortom birgittinerklostret i Pirita, ett uttryck för den unga nyrika generationens framgångar. Mål för rundturen var konstmuseet Kumu, en arkitektonisk pärla ritad av vår landsman Pekka Vapaavuori. Särskilt intressant är här avdelningen för sovjettida estnisk konst. Med en vältalig guide som Helin Ellam öppnar sig en värld av dolda budskap bakom den socialrealistiska fasaden. Från Kumu gick färden till hamnen och under hemfärdens buffémiddag vittnade glatt sorl samt en och annan snapsvisa om att sällskapet var med resan väl tillfreds. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Gretel Rasemann-Sjöholm och Caj Stålström gillar Estoniateaterns operett. Skickliga sångare, fina balettnummer och sköna Straussörhängen kompenserar svårigheten att följa intrigen på estniska.

GOD TID 3/2008 – 23 res med spf

Kulturresa till vackra Tartu och sjön Peipsi den18–21 augusti

I augusti ordnar Svenska pensionärsförbundet en kulturresa till Tartu – Nordens äldsta universitetsstad, en stad som var sluten under Sovjettiden. Vi har Hangö Trafiks buss med under hela resan och åker med Viking Lines nya Viking XPRS. Utresa från Helsingfors måndagen den 18 augusti kl 11.30 och tillbaka torsdagen den 21 augusti i Helsingfors kl. 20.30. Vi bor 3 nätter på Dorpat Hotel i Tartu och dagarna fylls av utfärder, trevligt program och besök på intressanta museer.

ULF WAHLSTRÖM

Pris: 365 EUR I priset ingår: – Hangö Trafiks turistbuss och chaufför under hela resan – nya Viking XPRS Helsingfors–Tallinn och Tallinn–Helsingfors – tre övernattningar på Dorpat Hotel i Tartu inkl. frukost – två luncher – två middagar – reseledarens tjänster under hela resan – svenskspråkiga lokala guider – inträden till museer och sevärdheter som nämns i programmet för resan

Reso r

Pris / person om inget annat nämn s

SPF

30.6-3.7 Svenskbygderna i Estland Det har funnits en svensktalande befolkning i Estlands kustbygder i över tusen år. Vi besöker Ormsö, svenskön framom andra. Här får vi uppleva de gamla bymiljöerna och gravgården med sina speciella ringkors. Vi besöker också Nuckö, där det idag finns ett svenskspråkigt gymnasium. Vi bor tre nätter på Hotel Promenaadi i Hapsal. Anneli Hofer leder resan.

Mera information om resan i nästa nummer av God Tid. Bokningar och närmare information från Friman Resor - Hangö Trafik tel. (019) 2481004 eller per e-post forsaljning@hangonliikenne.com

2-3.8

OPERAFESTIVALEN I NYSLOTT Vi ser Otello av Giuseppe Verdi. Gästspelas av Shanghai Operan. Övernattning på sommarhotell Vuorilinna i centrum av Nyslott. I priset ingår även bl.a. två luncher. Vi kör via Helsingofrs och Borgå. Reseledare Anneli Hofer. Sista anmälningsdag 18.4.

6-7.8

Hemlig resa

Kom med på en resa till det okända! Anneli Hofer leder resan.

245,725,-

8-12.9 I Dan Anderssons fotspår

550,-

Dan Andersson (1888-1920)var en poet från Skattlösberg i Grangärde Finnmark. Under resan får vi uppleva Dan Andersson på många sätt: vandra i Finnmarken, besöka Dan Andersson muséet, Luossastugan och mycket mera. Vi bor på Hotell Grangärde. Anneli Hofer leder resan, Ecca Sjöblom och Bosse Andersson underhåller oss under resan.

25-28.9 Oktoberfest

Alla måste en gång få uppleva oktoberfest i München. I år fyller staden 850 år, vi åker och firar staden och oktoberfest.

1017.10

Mallorca - Alcudia Några platser kvar!

pris från

19-22.11 My Fair Lady - Stockholm

Den världsberömda Broadwaysuccén spelas nu på Oscarsteatern. I huvudrollerna ser vi Tommy Körberg, Helen Sjöholm och Jan Malmsjö. Hotellkryssning med Viking Line i A-hytt inkl. middagar och frukostar. I priset ingår även teaterbiljett, rundtur i Stockholm, övernattning i dubbelrum på Hotell kung Carl inkl frukost. Anneli Hofer leder resan.

4-7.12

Enkelt. Tre avgångar dagligen - på åtta timmar från Nådendal till Kapellskär utan onödig underhållning. Fax Tel: 010 436 7676, må-fre 8.00-17.00 www.finnlines.com

340,-

17-22.8 Bohuslän och Västkusten

Följ med på Finlands svenska hembygdsförbunds resa till Bohuslän och Västkusten i Sverige och upplev fascinerande skärgårds- och kulturmiljöer! Ena dagen åker vi till Södra Bohuslän och ser öarna Tjörn och Orust. Andra dagen koncentrerar vi oss på den norra delen av Bohuslän i trakter där TV-serien Saltön spelades in. Vi bor tre nätter på Hotel Carlia i Uddevalla. Anneli Hofer leder resan

Köp din biljett på vår hemsida så får du en komfortabel hytt, två buffémåltider, plats för ditt fordon och en båt utan karaoke.

450,-

Julmarknaden i Celle

Vår traditionella julresa går i år till den pittoreska och mysiga staden Celle i Tyskland. Vi bekantar oss bl a med stadens kulturutbud och besöker julmarknaderna i Celle och i Hamburg. Anneli Hofer leder resan. 019-248 1004 019-248 7058

forsaljning@hangonliikenne.com www.hangonliikenne.com Kontorstid: må - fre kl. 8 - 17

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

870,730,-

370,-

745,-

24 – GOD TID 3/2008 föreningsnytt

Konst och vinprovning Aktiva 90-åringar i Närpes

Tom Molin lär ut vinprovningens ädla konst. Foto Clara von Bonsdorff Munksnejdens Pensionärer ord-

nade en vinprovning i Finlands Läkarförbunds lokaliteter på Backasgatan och ca 30 medlemmar deltog. Vi togs mycket vänligt emot av värdinnorna Kate Hubbell och Pirkko Ojala, som båda arbetat i många år för Läkarförbundet, och numera är medlemmar av vår pensionärsförening. Först fick vi bese de eleganta lokaliteterna med bl.a. en stor aula och flera mötesrum i olika storlekar. Det fanns också en bastu med både kallbadsbassäng och bubbelbad. Utanför bastun fanns ett trivsamt sittutrymme med öppen spis och utsikt över taken i Sörnäs. En glasad balkong hörde också till, och där är det säkert mycket skönt att sitta efter bastun på sommaren och beundra utsikten mot Brändö. Mest imponerande i lokaliteterna var antagligen ändå den otroligt fina konstsamlingen, som Tammerforsläkaren Arvo Mäkelä år 1994 testamenterat till Läkarförbundet. Samlingen består främst av tavlor av våra mest framstående finländska konstnärer från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet börjandes med Ferdinand von Wright, följd av Hjalmar Munsterhjelm, Berndt Lindholm och Viktor Westerholm. Vidare ingår i den både Albert Edelfelt och Akseli Gallen-Kallela, Eero Järnefelt, Hugo Simberg, Ellen Thesleff och Marcus Collin. De utländska verken är mycket få, men bland dem finns representerade bl.a. Pablo Picasso, Paul Cézanne och Marc Chagall, främst i form av grafik. Samlingen är alltså verkligen en pärla och som sådan synnerligen

sevärd. Efter besiktningen av lokaliteterna följde själva vinprovningen, som önolog Tom Molin stod för. Han bjöd på sex olika viner, ett vitt och fem röda, alla med rätt moderata priser mellan 6 och 10 euro. Ett vitt och ett rött var från Österrike, de röda från Frankrike, Italien, Spanien och Argentina. Vi fick veta vilka vinerna var, men inte i vilken ordning de var upphällda i glasen. Det var alltså ett slags blindprovning. Vi fick sedan lära oss de första grunderna i vinprovning. Man börjar med att lyfta glaset mot ljuset och se på färgen, sedan snurrar man runt vinet i glaset litet och doftar på det, och till slut tar man en rejäl klunk och gurglar litet med vinet för att riktigt få fram smaken. Diskussionen om vinerna var livlig och adjektiv såsom fräscht, strävt, fylligt, mjukt användes. Man tyckte sig även känna smak av kanel, äpple, vinbär, nötter etc. Det bjöds också på vatten, bröd och ost, och vi fick lära oss att när man övergår från ett vin till ett annat under en provning, skall man helst dricka litet vatten och äta litet vitt bröd och eventuellt en bit ost emellan varven, för att neutralisera smaken av det föregående vinet. Vi fick även höra förslag om vilka viner som passar till vilka maträtter och ställa frågor om det. Alla lät sig väl smaka av det som bjöds och lyssnade intresserat till det som önologen sade. Det var, kan man nog säga, allt som allt en mycket lyckad vinprovning.

VASA 06-312 7711 NAGU 040-518 4570 KIMITO 02-420 6660 HANGÖ 019-265 2460 EKENÄS 019-265 2360 KARIS 019-265 2260

Lokaltidningen SÖ hade nyligen ett reportage om 90-åriga Alef Hannus i Närpes och visade i bild hur han åker omkring både vinter och sommar på sin cykel. Artikeln handlade egentligen om att friska personer i åldersgruppen över 75 år drar in betydande summor pengar till staden i form av extra statsbidrag för social- och hälsovården. I Närpes finns 376 personer som fyllt 85 år och som var och en drar in 18 000 euro i extra bidrag. Tar man alla åldringar över 75 år ger det staden 13 miljoner euro för social- och hälsovården, mer än hälften av stadens kommunalskatteinkomster, som rör sig kring 22 miljoner euro på årsnivå. En annan veteran, som ofta på möten och fester ses tillsammans med Alef, är Uno Svartbäck, känd från tidigare som kommunalpolitiker i Närpes. Han var jordbrukaren som blev bankdirektör och kommunalfullmäktiges ordförande m.m. Fortfarande vid 90 års ålder följer han med det som sker, särskilt när det gäller veteran- och pensionärsverksamheten. Så ser man de två vitala männen på pensionärsföreningens aktiviteter, när det gäller sammankomster, fester, motion o.a. som föreningen står för. Men de är naturligtvis också med när församlingens diakonissor bjuder in pensionärerna till mat och samvaro varje månad, eller då Filadelfiaförsamlingen inviterar pensionärsföreningen

årligen. Dessutom naturligtvis aktiviteterna bland krigsveteranerna. Båda brinner för socialt arbete och umgänge och deltar med intresse också i Folkhälsans trivselkafé i seniorhuset i Närpes. Alef Hannus verkade till sin pensionering i Fiskars, och då han sedan kom hem till Närpes, blev han sekreterare i pensionärsföreningen. Dåvarande ordförande Sven-Erik Wester prisar hans värv som sekreterare, då Närpes pensionärsförening byggdes upp till den ställning den har i dag med 900 medlemmar.

Vårmöte I mars höll Närpes pensionärsförening sitt vårmöte i servicehemmet Bostället. Distriktets ombudsman

Per Thomasfolk ledde bokslutsförhandlingarna med föreningens sekreterare Jarl-Erik Lärka vid protokollet. Ordförande Inga Kalberg hälsade välkommen och informerade om detta års verksamhet, och Thomasfolk om förbundets verksamhet. Vid vårmötet sjöng Thorolf Westerlund flera Elvis-låtar, och minnesskötaren Jaana Tuokkola informerade om Hvc:s minnesrådgivning. Om glömskan blir ett problem och påverkar det dagliga livet kan det vara skäl att kontakta minnesskötaren. Hon kan kontaktas av patienten själv, av vårdpersonal eller av anhöriga och vänner. Text och foto LARS-ERIK JUSLIN

Aktiva 90-åringarna Alef Hannus och Uno Svartbäck på vårmöte. Bakom dem flankeras Inga Håkans av Sven-Erik och Margaretha Wester.

Gäster från Sjundeå på Tenala-Bromarf-träff Tenala-Bromarf Pensionärer höll sin månadsträff i Bygdegården den 13 Mars tillsammans med gäster från Sjundeå Pensionärer. Sammanlagt 90 personer bänkade sig kring borden som var dekorerade med tulpaner, det var påsk och vår i luften efter en lång höst. Spelmännen Pelkonen och Nyberg, som också spelade till dansen, inledde med en gånglåt. Värdföreningens ordförande Stig Nyberg hälsade gästerna och medlemmarna välkomna till ett vårligt Tenala och hoppades att

man skulle få en trevlig eftermiddag tillsammans, varefter alla lät sig väl smaka av den fint tillredda och välsmakande lunchen. Efter att alla var mätta och välmående underhöll Barbara Helsingius med sina hurtiga visor som uppskattades och drog stora applåder. Lilja Österlund läste en dikt som hon skrivit och kallade Kalsongfilosofi ”från flanellkalsonger till tanga”. Så följde kaffepaus med gräddtårta. Sedan blev det dans till tonerna av spelmännen, dansgolvet

fylldes snabbt av dansglada pensionärer och stämningen var hög. Göta Malmberg med hjälpredor förrättade lotteridragningen. Tyvärr går tiden alltid för snabbt när man har roligt tillsammans med goda vänner, så också denna gång blev det ett slut på det roliga. Sjunde pensionärers ordförande Tytti Walkama tackade för god mat och en trevlig eftermiddag och hoppades att det skulle bli en svarsvisit i Sjundeå. S.N.

GUNILLA KURTÉN

Hedersmedlemmen i Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen Trude von Kræmer fyllde 100 den 31 mars. Föreningens ordförande Särla Österlund (till höger) och sekreterare Tuula Grönholm uppvaktade den pigga jubilare.

GOD TID 3/2008 – 25 föreningsnytt

Skön sång och läcker tårta när VIPS fyllde trettiofem Sången fyllde lokalen så taket nästan lyfte och långborden räckte knappt till när Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS firade sitt 35-årsjubileum den 2 april. Det sjöngs solo och duett, i kör och unisont, i dur och i uppglättad moll. Däremellan hölls det lämpligt korta tal samt utdelades förtjänsttecken och andra utmärkelser. Det var en riktig festdag på alla vis.

Snygg, dekorerad tårtbit åt envar närvarande på födelsedagsfesten.

Vid långborden satt 116 personer bänkade när föreningens ordförande Ann-Lis Nykvist äntrade talarstolen, hälsade välkommen och skojsamt utlovade förlängd tid jämfört med de normala veckosamlingar som ordnas. Med sina 35 år är föreningen ett år yngre än förbundet som firade i fjol men någon månad äldre än distriktet som snart har sin födelsedag. – Trettiofem är ju inte någon hög ålder, men vi kan ju inte vänta till nittio eller hundra, för då får vi inte vara med. I stället har vi gått in för att fira vart femte år. På det sättet har alla möjlighet att vara med på fest ett antal gången, framhöll Ann-Lis Nykvist.

Blickade framåt och visionerade Med sina välkomstord vände hon sig speciellt till några av de närvarande, bland dem föreningens

hedersordförande Alli Genberg, 89, som senare var en av dem som under ordet fritt passade på att säga några ord om sina erfarenheter av arbetet inom föreningen. Ann-Lis Nykvist uppehöll sig inte så mycket vid historien utan blickade i stället framåt och tyckte att man inom föreningen med tillförsikt kan se framåt. Vid årsskiftet hade föreningen 355 medlemmar och sedan dess har de ökat med 25. Hon betonade vikten av många medlemmar inom föreningarna, inte minst med tanke på möjligheterna att genom distrikt och förbund komma tills med makthavarna på riksplanet. Hon anknöt i fortsättningen bl.a. till den samlade resurs av kunskap och kunnande som finns bland de 380 medlemmarna i föreningen och sade: – Tänk om de alla i tur och ordning skulle komma fram och säga att jag vill berätta om vad jag kan, om vad jag har sysslat med ... Vi skulle ha onsdagsprogram för många år framåt. Den visionen må vi kunna ha!

Körsång med ”egna ord” Hon slutade med att anknyta till en av föreningens tidigare medlemmar, nämligen Alfred Smeds som hade en flytande penna och poetisk ådra. Föreningens kör spann vidare med att till kända melodier sjunga tre texter av honom och ytterligare en fjärde sång med text av körens dirigent Margot Enström. Rose-Marie Broström och Ruth Lawast bidrog till program-

met genom att med högklassig sång symboliskt överräcka en välfylld blomkorg till den jubilerande föreningen. Såväl föreningen som alla församlade tog tacksamt emot och snart lär vi få höra dem på CD. Verksamhetsledare Veronica Fellman berättade i sitt tal om olika aktiviteter inom förbundet. I mitten av programmet var det paus. Då bjöd föreningen alla de församlade på kaffe, vanligt ”bulladopp” och därtill för envar en enskild tårtbit med påskriften VIPS 35 år.

Belönade på olika sätt ses här fr.v. Anne Marie Vuorinen, Helmer Strömman, Elvi Strömman, Tuovi Kronqvist och Anne Kauppi.

Utmärkelser och bildverk Festens avslutning bestod i att en rad utmärkelser fördelades. Den jubilerande föreningen fick genom verksamhetsledare Veronica Fellman och distriktsordförande Sven-Erik Kjellman motta förbundets bordsstandar. För sina insatser inom föreningen och distriktet tilldelades Anne Kauppi förbundets förtjänsttecken. För olika insatser fick Anne Marie Vuorinen, Anne Finne och Nils-Erik Nykvist motta föreningens standar. Till hedersmedlemmar kallades Hjördis Aspholm, Tuovi Kronqvist, Elvi Strömman och Helmer Strömman. Förbundets verksamhetsledare Veronica Fellman kan härefter om hon vill kalla sig hedersvipsare. Inför jubileet har föreningens 35-åriga historia sammanfattats i ett 50-sidigt bildverk. Det har skett med välvillig hjälp av NilsErik Nykvist.

Ann-Lis Nykvist, ordförande, och Börje Haldin, vice ordförande, hade mycket gemensamt att bestyra om under jubileumsdagen.

Text och foto Roger Lind

Rose-Marie Broström och Ruth Lawast sjöng vackert och överlämnade symboliskt en hel korg med blommor till den jubilerande föreningen.

Föreningens hedersordförande Alli Genberg, 89, hörde till dem som kom till festen och utnyttjade möjligheten att utnyttja talarstolen under ordet fritt. Längs t.v. i bild ses distriktsordförande SvenErik Kjellman samt längre bort Curt Möuts, en tidigare ordförande, och Saga Lingonblad.

Platserna vid långborden fylldes väl när 116 medlemmar och andra samlades till jubileumsfest. Närmast ses Inga-Britt Wik och Elma Stenius.

26 – GOD TID 3/2008

Räkna de lyckliga stunderna blott

föreningsnytt

Jag ser fram emot morgondagen. Redan i många år har pensionärerna i Kimito samlats varannan vecka till samtalskafé under Toini Vesalainens ledning. Till programmet hör förstås kaffeservering och diskussion men också litet hjärngymnastik. Ett regelbundet inslag är det hemliga paketet. Den som kan gissa innehållet med hjälp av de ledtrådar som ges får detta och ska komma med ett nytt paket till nästa möte. På bilden ses Elvi Ingström grubbla över varför ingen kommer på vad som finns i hennes paket, fast hon har berättat så mycket och Gudrun Ahlskog begrundar ledtrådarna utan att komma fram till något svar. Text och foto CAROLA ANTSKOG

Annons

Ögonen känns friskare med blåbär! Gunhild Henriksson provade ögonprodukten Blue Eye, för sina trötta och tårande ögon. – Ögonen fick samma kick som man kan uppleva av ett rejält vitamintillskott. Mina ögon slutade nästan helt att rinna och jag har fått klarare ögon, berättar hon glatt.

Gunhild Henriksson är 80 år och har bekymmer med sina ögon och har bland annat konstaterade åldersförändringar i gula fläcken. Svårt med korsordet – Jag ser hyfsat trots förändringarna, men ögonen blir snabbt trötta och börjar tåras. Det kan vara rätt besvärande – i synnerhet när jag löser korsord, som roar mig mycket, eller när jag handarbetar. Större ögon som inte rinner Gunhild går då och då till sin lokala hälsokostsbutik. – För en tid sedan hade de skyltat med Blue Eye – ett kosttillskott som rekommenderas för ögonen. Det innehåller mycket blåbär och det vet jag sedan gammalt att det lär vara mycket bra för ögonen. Jag provade kosttillskottet i en månad och efter bara ett par veckor märkte jag att ögonen inte tårades så mycket längre. Ögonen känns friskare – ja, större och öppnare på något sätt. Det verkar helt enkelt som om de har fått det tillskott av nyttigheter som de behöver, tillägger Gunhild. Vad är Blue Eye? Blue Eye är ett kosttillskott framtaget av den norske läkaren Geir Lund. Produkten innehåller ett blåbärsextrakt gjort på enbart svenska blåbär och med mycket hög halt antocyaner – 37,5 mg per tablett. En hög dagsdos av detta ämne är vad som rekommenderas i den vetenskapliga litteraturen. Produkten innehåller också lutein utvunnet ur ringblomma. Ämnet är en stark antioxidant som tillhör gruppen bioflavonoider och som även finns naturligt i gula fläcken i ögats näthinna. Ett extra tillskott av lutein samlas också där och gynnar ögats hälsa och funktioner. Lutein är med andra ord bra för din syn. I Blue Eye ingår även andra starka antioxidanter som quercetin, rutin, salvia, zink, selen och vitamin E – ämnen som också visat sig viktiga för synen.

Bra syn kräver lutein Hur mycket lutein behöver en människa få i sig? Med kosten får vi i oss ca 2,2 mg lutein per dag. Ny forskning visar att mängden bör ligga mellan 6-14 mg/dag. Lutein är inget kroppen själv kan tillverka utan måste tillföras via kosten. En kopp blåbär per tablett Blue Eye innehåller högst halt antocyanosider per tablett av alla blåbärsprodukter i hälsofackhandeln. En tablett motsvarar en kopp svenska blåbär. Dessutom innehåller varje tablett 25 mg lutein, vilket är 8 gånger mer än i andra blåbärsprodukter i Sverige. Det bedrivs intensiv forskning på antioxidanternas och luteinets betydelse för ögats hälsa även här i Sverige och forskarna har kunnat se att ämnena har stor betydelse.

Historisk fakta om blåbär: Det är ett välkänt faktum att krigspiloterna under andra världskriget åt blåbär för att stärka ögonen och skärpa mörkerseendet. Blue Eye har en bra sammansättning av starka antioxidanter för att bibehålla ögats funktioner för dem med åldersrelaterat förändrat seende högt upp i åren.

Blue Eye™ finns i välsorterade hälsokostbutiker och på apotek.

Det går även bra att beställa direkt från Elexir Nordiska AB. Då tillkommer en fraktkostnad på 4 euro. Vid frågor angående Blue Eye, kontakta Elexir Nordiska AB – Finland: Tel 06-343 65 06 • Fax 06-343 65 02 E-post ann-caroline@elexir.se • www.elexir.se

Annons

Annons

Meloart Music & Design

Annons

Morgondagen är det oskrivna bladet. Vad den för med sig vet vi lyckligtvis inte, men jag känner ofta en pirrande förväntan inför den nya dagen. Den kan bjuda på mycket att glädjas åt, och den ena morgondagen är inte den andra lik. Jag gläds åt våra årstider och deras växlingar. De utgör en rikedom i den nordiska naturen. Alldeles speciellt älskar jag våren. Varje år upplever jag lika intensivt vattenmassorna som kastar sina bojor, det nya uppvaknandet, den första spirande grönskan och ljuset, det efterlängtade ljuset och den underbara doften. Med försommaren blir också nätterna ljusa, dofterna djupnar och grönskan blir intensivare. Konvaljerna står bugande i skogsgläntan, syrenerna prunkar på

gårdstun och spireorna sveper sig i sin brudslöja. Göken ropar med målbrottsstämma och småfåglarna stämmer upp sin kakofoni. Sommaren är solstekta klippor och vågors kluckande mot strandstenarna, men också det svalkande fina sommarregnet, den ljumma, ljusa kvällen och stillheten som övergår i den ekolösa tystnaden i sommarnatten bäddad i vadd. Det är samma vidunderliga sugande tystnad som man kan uppleva på dagen i fjällvärlden på kalfjället. Den har alltid trollbundit mig. Hösten är att vandra bland lingonröda tuvor, lyssna till furuskogens sus och känna getporsens bedövande famntag. Ögat fröjdas i höstens prunkande färgprakt. Att löven börjar falla, mörkret djupna och höstvindarna vina är väl ett måste för att bereda väg för en ny vår. Vilken charm har inte det rena vinterlandskapet med snötyngda granar, knastrande skare och ett skidspår som slingrar sig in i skogen eller bär ut över vidderna.

Lika fascinerande som årstiderna är livets olika skeden med alla glädjeämnen, men också med all möda och alla bekymmer. Jag instämmer gärna i konstaterandet ”då det som bäst varit haver har det möda och arbete varit”. Visst talar vi om ungdomens vår och ålderdomens höst, men det behöver inte vara en värdebedömning. Det finns många mänskor för vilka hösten är den bästa årstiden. Så kan också varje ålders- och levnadsskede ha sin charm. Då barnen var små, kände jag en stilla glädje, då de rara liven äntligen kommit i säng och låg där som rosenkindade mjuka knyten. Då var dagens möda i bästa fall till ända. Som småbarnsmor och förvärvsarbetande längtade jag då ofta efter en hel ”sovnatt”, vilken lyx, eller kanske åtminstone en ”sovmorgon”. Som mormor och farmor har jag kunnat unna mig lyxen att avnjuta barnbarnen i små glada portioner, jag behöver inte bära ansvaret och behöver inte orka alla dagar. ”Ålderdomens höst” är egentligen en avundsvärd tid. Det är kanske inte de stora känslornas tid , men har alla förutsättningar att vara förnöjsamhetens tid. Blott du ej guld begär! Lycka är ett tänjbart begrepp. Det kan vara stora saker, som förmågan att se naturens skönhet, konsten att älska, förmågan att fortplanta sig och glädjen att ha trogna vänner, men för mig kan lycka också var solstrålars lek på havets yta, visad omtanke av de närstående, livskamratens varma leende, upptäckten av att de unga velat föra vidare någon av våra traditioner, känslan av att ha en plats i barnbarnens hjärta, glädjen att ha hälsa och tid att göra det som intresserar. Vår pensionärstid kan vara en lycklig tid. Låt oss ta vara på den med öppna sinnen. ANITA BLOMQVIST

GOD TID 3/2008 – 27

Forskare varnar för beställar-utförarmodellen En professor i socialpolitik varnar för följderna av att beställar-utförarmodellen införs inom äldreomsorgen. Den är ett stadium i utvecklingen som man helst borde hoppa över. Vid det första av de två seminarier som hölls i Ekenäs församlingshem den 6 och 13 mars om de utmaningar som befolkningens stigande medelålder medför jämförde em. professorn i socialpolitik Briitta Koskiaho-Cronström hur social- och hälsovårdstjänsterna har utvecklats i England, Sverige och Finland. Hon byggde sin framställning på material som hon har samlat för en bok i ämnet. De tre ländernas social- och hälsovård genomgår tydligen samma utveckling men i olika takt. Tidigare var det samhället som i egen regi skötte om denna sektor. I England upplevde man för cirka 30 år sedan privatiseringen av vården, i Sverige kom den 15 år senare och nu kommer den på allvar också hos oss. Professor Koskiaho-Cronström ifrågasatte om man på utveckling-

ens väg alltid måste ta samma steg och göra samma misstag som i föregångsländerna.

Beställar-utförarmodellens nackdelar De som nu hos oss talar för en privatisering av vårdsektorn enligt beställar-utförarmodellen menar att vården genom konkurrensutsättning i privat regi blir mer kostnadseffektiv, vilket också kan leda till ökad effektivitet inom den offentliga sektorn. Man förringar de problem som att anlitandet av köptjänster för med sig. Det fordras en stor stab av kommunala tjänsteinnehavare och produktifieringen, dvs. preciseringen av innehållet och kvaliteten hos de tjänster man beställer kräver stor noggrannhet och en sakkunskap som de kommunala inköpscheferna oftast inte har. In-

sikter i och praktisk erfarenhet av social- och hälsovård krävs för att bedöma vårdföretagens offerter, så att de inte kan sälja ”skeneffektivitet”, dvs. tjänster som ser bra ut på pappret men inte är de som vårdtagarna mest behöver. Det blir också svårt för kommunen att kontrollera vårdtyngden hos den som vårdas vid en privatägd inrättning. Vårdtyngden kan förändras vilket påverkar priset på vården. En allvarlig nackdel är att små lokala vårdföretag har mycket svårt att konkurrera med multinationella jätteföretag som har kommit in också på den finska marknaden. Det finns exempel på att utländska storägare kan äga flera olika vårdföretag och låta dem ”konkurrera” med varandra för att samtidigt kunna ge olika höga anbud. Koskiaho-Cronström nämnde exempel från Tammerfors, där man har infört köptjänster och där några privata åldringshem som har drivits av ideella föreningar har blivit utkonkurrerade och står kvar med tomma lokaliteter.

Hon menade att modellen kan ge upphov till en kvasimarknad som domineras av storföretagen och den kommunala byråkratin. Målet borde i stället vara en ökad självbestämmanderätt för individen. I allmänhet är det de i stora städerna som tron på beställar-utförarmodellen har varit starkast. I Sverige har modellen införts fullt ut bara i de stora städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. På landsbygden och i mindre städer har man ofta återgått till egenproducerade tjänster. I Finland har tillämpningarna av modellen hittills varit schematiska och splittrade.

Kompanjonavtalsmodellen ökar vårdproducentens ansvar Som ett följande steg i utvecklingen har man i England och Sverige gått över till kompanjonavtalsmodellen, där samhället och den privata vårdproducenten avtalar om skötseln av hela den kommunala social- och hälsovårdssektorn. Karis stad har genom sitt avtal med Folkhälsan här varit en föregångare genom

att man hoppade över beställarutförarstadiet och gick direkt till följande skede i utvecklingen. Men Karis tog sedan ett steg tillbaka, när man spjälkade upp servicen i tre delar och därmed förlorade synergieffekterna. Vid valet mellan olika vårdproducenter spelar Marknadsdomstolen nu en alltför stor roll. Priset på tjänsterna tillmäts en för stor betydelse medan kvaliteten glöms bort.

Individuell valfrihet Kanske ser man följande steg i utvecklingen däri att man i England och också på en del håll i Sverige har man börjat prioritera den individuella friheten att välja vård fritt var som helst och av vilken producent som helst. Det kan förverkligas t.ex. genom att kommunen delar ut s.k. vårdsedlar. En allvarlig nackdel med detta system är ändå att det tenderar att bli kaotiskt och kräver en väldig apparat för övervakning. SVEN SAHLBERG

Övergrepp i vården av äldre – ett dolt problem Fyra till sex procent av alla äldre människor över 65 år inom EU:s medlemsstater upplever sig ha blivit utsatta för övergrepp, såsom smädelse, skymf, direkt misshandel i vården m.m. De som studerat frågan mera ingående påstår att detta är bara toppen av ett isberg. Den verkliga siffran är betydligt högre. Och vartefter Europas befolkning åldras i snabb takt befaras detta problem öka. Antalet 80+ i EU är för närvarande c:a 18 miljoner av en befolkning på drygt 490 miljoner. Siffran stiger dramatiskt, för att om något decennium vara c:a 50 miljoner eller 12 procent av EU:s befolkning. En stor del av dessa kommer att vara beroende av professionell skötsel i sin vardag. Övergrepp i vården utförs alltid av en som åldringen helt eller delvis är beroende av för sitt dagliga liv. Det kan vara inom familjen eller i olika slag av vårdhem. Man talar om sex olika former. Den vanligaste formen är fysisk vanvård. Det kan handla om slarvigt eller inte alls omskötta benbrott, öppna sår på kroppen, slag, sparkar, knuffar o.s.v. Vanvård kan också vara konsekvens av bristande resurser. Fysisk vanvård är ofta kopplad till psykisk förnedring såsom falska beskyllningar, kommandon, insinuationer, elakheter, m.m. som får åldringen att känna rädsla, ånger och slutligen apati inför vardagen. Den tredje formen kan beskrivas som medveten försummelse av åldringen. Ignorering av den äldres behov av uppmärksamhet, kärlek och stöd benämns som psykisk försummelse. Ekonomisk exploatering av åld-

ringar är inte ovanligt. Den finns i många former. Inte helt ovanligt är att sprit- och drogberoende barn och barnbarn tar åldringens pengar för egna behov. Även sexuellt utnyttjande av åldringar har konstaterats även om procenten är mycket låg (tre procent av alla övergrepp). En sjätte form av förnedrande åtgärder är inskränkning av den äldres rättigheter. Den kan handla om att förhindra umgänge med andra, förbjuda besök o.s.v.

Signaler på övergrepp Signaler som kan tyda på kontinuerliga övergrepp/vanvård är följande: åldringen eller vårdaren ger otydliga eller motsägande informationer om skador, sår o.s.v. vårdaren är likgiltig inför åldringens hälsotillstånd, vårdaren uppvisat tecken på utbrändhet, det finns verbala övergrepp i läkarens eller vårdarens språkbruk, pengar och andra värdesaker försvinner, o.s.v. Man har även undersökt människors (o)medvetenhet om problemet. Hälften (47 procent) av medborgarna i EU uppgav att de känner till fall av missbruk i vården av åldringar och att de ser det som ett mycket eller ganska stort och växande problem. Av EU:s medlemsstater ligger Rumänien högst ifråga om uppfattningen om övergrepp på äldre. Hela 86 procent av rumänerna trodde att det förekommer. Sverige ligger lägst med endast 17 procent medan 33 procent av finländarna har sett eller tror att missbruken ex-

isterar. Tilläggas kan att finländarna tror att fenomenet fördelar sig ganska lika 50–50 procent mellan vård i institutioner och hemmen/ familjen.

Krigsförklaring EU kommissionens översikt över situationen i medlemsstaterna visar att oron för missbruk och övergrepp gentemot de äldre generationerna är befogad. Hotet är växande vartefter de äldsta generationerna (80+) som är beroende av vårdare ökar. Därför har kommissionen glädjande nog ”förklarat krig” mot detta växande problem. Den såkallade ”Lissabon strategin” som förutsätter att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga region fram till 2010 utgör också i sig ett hot gentemot de svagaste grupperna i samhället. Ekonomisk framgång och social trygghet för individen är mera ofta varandras fiender än syskon, även om det inte skulle behöva vara så.

Inte bara i storstäder Vad kan vi på lokal nivå göra för att stävja detta? För det första ska vi erkänna att det existerar också hos oss i välfärdsstaten Finland. Och det är inte enbart något storstadsproblem. Det kan pågå var som helst i vår närhet. Vår uppgift är att reagera om vi misstänker att någon åldring förnedras och vanskötes. För det andra ska vi uppmärksamma beslutsfattarna såväl på riks- som lokalnivå om att detta problem finns bland oss. En betydande del av övergreppen rättas naturligt till genom tilldelning av mera resurser för vården av äldre. Resten är attityder.

Ta aldrig ifrån en människa hennes värdighet. Detta upprepades gång på gång under konferensens förlopp. Det måste vara vår grundhållning. Bevarandet av värdigheten och respekten blir speciellt betydelsefull för individen då hon blivit beroende av hjälp för de dagliga göromålen och existensen. En stat avslöjar sin grad av civilisation i hur den behandlar sin åldriga befolkning. Vi kan alltid

göra det en smula bättre för dem. Den stunden kommer då det inte mera handlar om ”dom” utan om mig själv. Det är skäl att återkomma till detta brännande tema. GUSTAV SKUTHÄLLA

Inlägget är en sammanfattning av EU:s konferens ” Stopping Elder Abuse” som hölls i Bryssel för några veckor sedan.

Lust att skriva

Skrivarkurs på Lappfjärds folkhögskola

Minnen, erfarenheter, upplevelser och historier vill komma till pappers. Men hur börja? Hur få texten att leva? Skrivdrömmar och skrivprojekt strandar lätt. Under våren och sensommaren finns chans att gå på skrivarkurs i Österbotten. Den 29–30 maj och 21–22 augusti ordnas skrivarkurs på Lappfjärds folkhögskola. Arrangör är Cityfolkhögskolan i Helsingfors i samarbete med Svenska pensionärsförbundet, kursledare är Åsa Stenwall-Albjerg. Den tvådelade kursen (sammanlagt 4 dagar) ger inspiration och möjlighet att träffa andra skrivglada personer. Kursen består av olika slags skrivövningar och var och en får respons på sina texter. En författare gästar kursen. Det totala kurspriset inkl. kost och logi är 200 €, utan övernattning 150 €. Intresserade ska anmäla sig till Jan Holmberg, Svenska pensionärsförbundet, tfn 09-72888210, e-post jan.holmberg@ spfpension.fi senast 2.5. För närmare information om kursen kontakta kursledare Åsa Stenwall-Albjerg, e-post: asa@svefol.net, tfn 09-584 34 311.

28 – GOD TID 3/2008

Svenska sprĂĽkets vandring i Finlands historia

bokhyllan

Svenska sprĂĽket i fokus

Vet du verkligen varfÜr du talar svenska? Denna bok av Reinhold Enqvist fÜrklarar varfÜr, pü ett enkelt, informativt och lättläst sätt.

Svenska sprĂĽkets mĂśdosamma väg genom Finlands historia har pĂĽ ett intresseväckande sätt beskrivits i en liten skrift av Reinhold Enqvist (â€?Svenska sprĂĽkets vandring i Finlands historiaâ€?, 2007). FĂśrfattaren har sĂĽväl utblick Ăśver det historiska skeendet som insyn i dagens internationella verklighet. Boken är en bra repetitionskurs i vĂĽrt lands historiska utveckling men framfĂśr allt ett polemiskt inlägg i frĂĽgan om finlandssvenskarnas rätt till sitt eget sprĂĽk. I de sammanhang där man vill diskutera finlandssvenska framtidsfrĂĽgor erbjuder boken ett stimulerande debattunderlag. FĂśrsedd med handledning och lämpligt provokativa frĂĽgor borde den fungera som ett bra studiecirkelmaterial. Vilket inte hindrar att den är tankeväckande läsning fĂśr vem som helst. AGL

Finns i välfÜrsedda bokhandlar, früga efter ISBN 978-952-9812-04-2 eller klipp ut och visa annonsen. Hemleverans: FÜrlagssystem Finland, tel. 09-8874 130 eller

info@forlagssystem.fi Pris 22,90 + postavgift. Uppfriskande läsning!

Skrift infĂśr 200-ĂĽrsminnet av uppdelningen av Svea Rike i delarna Sverige och Finland

K.H.RENLUNDS MUSEUM Konst och historia Utställningsutrymmen: Lüngbrog. 39 och 28, 67100 Karleby

Kansliet: LĂĽngbrog. 1-3A4 krs tel. (06)828 9474, fax (06)828 9575 Ă–ppet: ti-fre 12-15, dessutom to 18-20, lĂś-sĂś 12-17, mĂĽ stängt, avgift 2 1.6-31.8 ti-sĂś 11-16, mĂĽ stängt, avgift 4 /2 , torsdagar fritt inträde

KARLEBY HEMBYGDSMUSEUM

Kyrkostigen 4, KARLEBY, postadress: KHRM LĂĽngbrog. 1-3A4 krs, 67100 KARLEBY tel. (06)828 9578, (06)828 9474, 044-7809 578 Ă–ppet: 1.6-31.8 ti-sĂś 11-16, mĂĽ stängt, avgift 2 , torsdagar fritt inträde

Ă–STERBOTTENS MUSEUM 12.6-17.8.2008 BERĂ„TTELSER Paula BlĂĽfield och Timo Hiltunen

Museigatan 3, 65100 Vasa, tel. (06) 325 3800 http://museum.vasa.fi Ă–ppet ti, to, fre 10-15, ons 12-20, lĂś-sĂś 12-17

EVENEMANG LĂś 17.5

Ungdomsdans

LĂś 14.6

Danskväll: Mats Bergmans

LĂś 21.6

www.cd-dreams.fi

Stefan Granroth 06-724 4300

Ă…minne Folkpark välkomnar alla pĂĽ trivsam dans sommaren 2008.

Midsommardans: Roxie och Scandics. Fredrik Furu & J. Westerlund i puben.

24.6-28.6 FST FĂĽngad av en sĂĽng SĂś 13.7

SĂśndagsdans:

LĂś 19.7

Danskväll:

SĂś 20.7

Eftermiddagsdans

LĂś 26.7

Ungdomsdans

LĂś 16.8

Danskväll:

HĂśgtryck och Nilzons Thorleifs och Dansexpressen

I SÜderlüngviks galleri pügür hela sommaren konstnär Senja Vellonens akvarellutställning 15.5-14.7 I museets cafeteria visas Dragsfjärds konstklubbs sommarutställning 14.7-28.9 Museet Üppet 15.5-31.8.2008 dagligen kl. 11-18

Stängt midsommaren 20-22.6.2008 0 2 8 WeekendÜppet i sept. fr.o.m. 6.9

NY N Ă„TB UTIK NĂ„ TBUTIK

Pop, Rock, Dansbandsmusik, Andligt m.m.

San Marino & Linda och Mackez.

SOMMARRESTAURANGENS Ă–PPETHĂ…LLNINGSTIDER Maj Fr 17-22 LĂś 14-22 SĂś 12-17

20 juni-10 augusti MĂĽ-Fr 12-22 LĂś 12-22 (02) SĂś 12-22

1-19 juni On-Fr 17-22 LĂś 14-22 (23) SĂś 12-19

Augusti On-Fr 17-22 LĂś 14-22 (02) SĂś 12-19

Less Is More i puben. Fr 29.8

Ungdomsdans, säsongavslutning

Vi fÜrbehüller oss rätten att ändra i sommarens program.

www.aminnefolkpark.net

Tfn: 06 3651 215, 050 4656 390, 050 5444 880

GOD TID 3/2008 – 29

Ring 01019-0072 när du vill nü en lyssnande medmänniska Mellan klockan 20 och 24 varje

Vill du bli min “frivilligaâ€? mormor / morfar? Jag och mamma flyttar till Helsingfors/ Ulrikasborg i sommar frĂĽn lilla Ekenäs. Du skulle behĂśvas dĂĽ jag bara har en vuxen som ser efter mig i storstaden. Jag är 10 ĂĽr, pojke, och min mamma tycker jag är världens bästa. Intresserad? Ring min mamma

svensk, oberoende av boningsort, fÜr lokalsamtalsavgift kan ringa det riksomfattande numret 01019-0072. Meningen är att pü ett enkelt sätt ge människor en mÜjlighet att prata ut om sina bekymmer och kanske fü hjälp i en stund dü livet känns svürt. Ringaren für vara anonym och mottagaren är lika anonym, en lyssnande medmänniska.

kväll ĂĽret runt kan den som är ensam eller har bekymmer nĂĽ en medmänniska att prata med pĂĽ fĂśrsamlingarnas Samtalstjänst. Nytt fĂśr i ĂĽr är att Samtalstjänst i Ă–sterbotten och i sĂśdra Finland nĂĽs pĂĽ ett gemensamt riksomfattande telefonnummer, 01019-0072. Samtidigt med att tiden vid ĂĽrsskiftet fĂśrlängdes frĂĽn tre till fyra timmar varje kväll samordnades tjänsterna sĂĽ att varje finlands-

Maria.

MAJ-BRITT PARO

VILL

DU PRATA?

Hyllnings- och kondoleans-

!

72 19 00 0 1 0 Ring e kväll Varj -24! kl. 20

adresser

StÜd Folkhälsans verksamhet genom att använda vüra hyllnings- och kondoleansadresser. FolkhälsanfÜreningarna säljer adresserna lokalt via butiker, banker och begravningsbyrüer.

Ă–sterbottens svenska evangeliskt-lutherska fĂśrsamlingar

SUDOKU 1 7

2 8

Du kan ocksü beställa adresserna via Folkhälsans FÜrbund, tfn (09) 315 5614 eller mia.berg@folkhalsan.fi. Priset är 12 euro.

LĂśsningen finns pĂĽ fĂśljande sida.

7

4 6

3

9 1

3

9 Välkommen pü finlandssvensk

DANSKVĂ„LL

i G18, Georgsgatan 18, Helsingfors onsdagen den 16 april kl.18–22 med dansorkestern

Quattro

gunnarhilen.net

leg.psyk. Tfn 040 821 3630 “Intet mänskligt är mig främmandeâ€?

9

8

juridiska tjänster JURISTBYRĂ… BERNDT HOLMSTRĂ–M Tidsbeställning:0440 471 235 Centralgatan 79, 10300 Karis

optiker

5 4

KARIS, KÜpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 Ekenäs, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949 Optisk specialaffär

1 4 3 8 7

5 2 6

Tel:050 5580599

2 6

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stÜder ni kampen mot cancer. Vüra adresser erhülles frün banker, bok-, blomster- och pappershandlar, begravningsbyrüer, R-kiosker samt färdigt textade pü vürt kontor. Elisabetsgatan 21 00170 HELSINGFORS Tel. 0800 134 000 med lokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

Senatorns KÜpcenter � 09-298 1927 beställningsbussar Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy IngenjĂśrsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

CHARTERBUS

R. LundstrĂśm

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Inträdesavgift 10 euro Ă–verraskningsprogram ingĂĽr Biljetter via luckan i Helsingfors eller direkt vid dĂśrren. Arr: Svenska pensionärsfĂśrbundet Danskvällen stĂśds av Aktia, Folkhälsan, G18, Helsingfors stad, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner och Svenska kulturfonden

Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENĂ„S E-mail: magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

30 – GOD TID 3/2008

FÜlj med in i en annan värld...

ngen ĂĽ g a t r fĂśrs ska!!! Ăś f U N ĂĽ sven p lĂśr sĂśn mĂĽn tis ons lĂśr

7.6 8.6 9.6 10.6 11.6 14.6

FĂśrfattare: Sinikka Nopola och Tiina Nopola Musik: Iiro Rantala Regi: Christian Lindroos

Torsdag 5.6 kl. 19 PREMIĂ„R! kl. 16 kl. 16 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 16

sĂśn mĂĽn tis ons mĂĽn tis

15.6 16.6 17.6 18.6 23.6 24.6

kl. 16 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19

ons tor lĂśr sĂśn

25.6 26.6 28.6 29.6

kl. 19 kl. 19 kl. 16 kl. 16

www.ebuf.org

Biljettbokningar: vard. kl. 9–16 tfn (09) 8678 8450

Biljetter: Barn 6 E, (4–12 ür) och fÜr yngre om egen sittplats Ünskas, vuxna 12 E (13 ür–), grupper 10 E/pers., minst 10 vuxna. Reserverade biljetter lÜses ut pü spelplatsen, kontant betalning.

UNGA TEATERN PRESENTERAR:

NILS HOLGERSSON

LILLA ROBINSON

gossen som gÜr en resa och lär sig vad det innebär att vara människa

- Jorden runt pĂĽ 80-dagar -

Text och dram.: Christian Lindroos Musik: Pasi Hiihtola I rollerna: Johan Aspelin & Tuija Käkelä

Premiär 25 september 2008 pü Lillklobb

Turnerar pĂĽ svenska under vĂĽren och hĂśsten 2008

Regi: Christian Lindroos Ă…r 1907 utkom del II av Selma LagerlĂśfs bok: Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Det kom att bli den mest lästa och kända av hennes bĂścker, bĂĽde i Sverige och utomlands. Boken finns Ăśversatt till 60 olika sprĂĽk och fortfarande läses den i skolorna i bl. a. Kina och Japan.

Christian Lindroos har skrivit en ny pjäs fÜr alla nya och gamla Lilla Robinson vänner. Den här güngen für vi hänga med i Robins och hans syster Nicolinas svängar! Mülgrupp: barn i ülder 2-6 ür. Pjäsen räcker ca 40 minuter.

Lillklobbs scen: Klobbskogsvägen 9, 02630 Esbo Bilj. 9/12 . Tel. 09-8620 8200 ( www.ungateatern.fi Finlands äldsta barn- och ungdomsteater

Spelplats: â€?Holmenâ€? i KĂśklax. P-plats vid KungsgĂĽrdsvägen 35, varifrĂĽn 500 m promenadväg.

Finns sommarteater i Esbo I Grevens tid – historiskt skĂĽdespel vid Bjärgas i Larsmo Ă…tta fĂśreställningar under tiden 26 juni – 5 juli

SUDOKULĂ–SNING 4

6

1

3

7

8

2

9

5

3

5

7

2

9

1

6

8

4

8

2

9

4

6

5

1

3

7

1

8

6

5

2

7

9

4

3

9

7

2

1

4

3

8

5

6

Biljetter kan beställas fr.o.m. 5 maj tel.nr. 050-3655564

5

3

4

6

8

9

7

1

2

2

1

8

7

3

4

5

6

9

Närmare info pü www.bjargas.fi

6

4

5

9

1

2

3

7

8

7

9

3

8

5

6

4

2

1

Arr.: Larsmo HembygdsfĂśrening r.f. VĂĽrt Larsmo r.f.

20

( / , " * - + ) ) , . " . " ,

) !"/-

0 " . " , $ # # " ,

Regi $,%-.% * %*!,++-

Kostymer +$ ** "-'%. (+ Scenografi &"(( %!(/*! + %* 3 ') *

,")%3, '(

www.lurens.fi

%(&"..", 2 ."( 4 111 (/,"*- #%

Vinnare i Püskkrysset 2/2008: Carita Lindroos, Dragsfjärd Margareta Rannisto, Nedervetil Anna-Brita Rostedt, Helsingfors Marianne Silfversten, Mariehamn Elsa Wiik, SÜderkulla Vi fick in 447 krysslÜsningar. Grattis till alla fem vinnare.

Trädgårdskryssets lösningar postas till God Tids redaktion senast den 18 april 2008. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Alla kuvert öppnas nämligen inte.

GOD TID 3/2008 – 31

32 – GOD TID 3/2008

 �

 Â?Â?Â?Â? ­Â€ Â?Â?Â?‚ ÂƒÂ„Â?Â?Â…

† ‡ ˆ ‰ ˆ

GOD TID utkommer nästa güng den 9 maj. Material till nummer 4/2008 bÜr finnas pü redaktionen senast den 25 april. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag frün pensionärsfÜreningar och enskilda. Under resten av üret utkommer God Tid (deadline inom parentes): 9 maj (25 april)

3 oktober (19 september)

13 juni (30 maj)

7 november (24 oktober)

29 augusti (15 augusti)

12 december (28 november)

EaVXZgVgZ! Vck~cY ]ZaV h`VaVc jiVc ZmigV Vk\^[i#

OP-fondfĂśrsäkringen ger dig de bästa fĂśrdelarna med fond- och fĂśrsäkringssparande. Du fĂĽr ett brett utbud av olika fondtyper och fonder som du kan byta rent av dagligen utan avgift. Om dina fĂśrsäkringsbesparingar Ăśkar till fĂśljd av lyckade fondbyten beskattas besparingarna inte vid bytet. Genom att spara i fonder som ingĂĽr i en fĂśrsäkring slipper du ocksĂĽ betala tecknings- och fĂśrsäljningsprovisioner fĂśr fonderna. FĂśrsäkringens kostnadsstruktur är lĂĽg och när kostnadstaket har nĂĽtts, tas inga kostnader alls ut. Dessutom samlar du OP-bonus fĂśr OP-fondfĂśrsäkringen. Välkommen fĂśr en pratstund. Närmare information pĂĽ adressen op.fi. ;ÂŽgh~`g^c\hVkiVaZi iZX`cVh bZY YZi Vk DE"Ed]_daV"\gjeeZc ]Za~\YV DE"A^k[ÂŽgh~`g^c\h 6W# 7Vc`Zc [jc\ZgVg hdb dbWjY [ÂŽg DE"A^k[ÂŽgh~`g^c\h 6W#

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.