God Tid 4/2007 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID 4/2007 – 1

GOD TID

NR 4 11.5.2007 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 35

LEDARE Förbundsordförande Samuel Lindgrén konstaterar i ledaren att den nyutnämnda regeringens program lovar mer åt pensionärerna än dess närmaste föregångare. – Vilja ﬁnns men valet av tillvägagångssätt skall övervägas. Vårt förbund och Pensionärsförbundens samarbetsorganisation (PIO) har inte minst nu ett stort ansvar i pensionärspolitiken. Utgångsläget verkar trots allt att vara bättre än på år och dag.

Vörå vann frågesporten Laget från Vörå Pensionärsklubb, Österbottniska distriktets representant, vann årets frågesportsﬁnal. Finalen hölls i samband med SPF:s vårmöte i Björneborg den 25 april.

Reseförsäkring för 70–79-åringar Veritas erbjuder nu fortlöpande reseförsäkring till Svenska pensionärsförbundets medlemmar i åldersgruppen 70–79.

Vårdagar i Österbotten Ända sedan 1970-talet har man ordnat så kallade vårdagar i Österbottniska distriktet. I år samlades sammanlag nästan 700 pensionärer i Kristinestad och Nykarleby.

Venedigs bilfria ”huvudgata” Canal Grande är en ståtlig syn och mycket vältraﬁkerad. Foto MARIT BJÖRKBACKA

Venedig överraskar, tjusar För människor i hela världen är Venedig ett attraktivt turistmål. Staden på vattnet har i tider lockat konstnärer och författare och än i dag finns den speciella atmosfären kvar trots alla turister. Ett besök i Venedig överraskar och tjusar fastän de flesta sett staden avbildad på tavlor och i otaliga filmer. God Tid besöker också Thailand, Paris och Sagalunds museum i Kimito. Res med oss på sidorna 13–20.

Tenalapoeten i Majblomman Benita Ahlnäs besökte poeten Tua Forsström i hennes nya hem i servicehuset Majblomman i Brunakärr i Helsingfors.

2 – GOD TID 4/2007 LEDARE

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia Sparbank 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.ﬁ Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Samuel Lindgrén Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Redaktionens sekreterare: Marianne Rönnberg (prenumerationer, adressändringar) tfn 09-72 888 211 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.fi Prenumerationspris 16 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,85 €/spmm. Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2006 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

Aktiv Löften och förväntningar bevakning

egeringsprogrammen är oftast uppbyggda så att de skapar förväntningar. De utfästelser som har skrivits in i regeringsprogrammet brukar likväl sällan förverkligas till alla delar. När en kostnadsram fastställts för fyra år droppas något bort, om nya angelägna saker måste prioriteras eller om ekonomin försämras. Goda föresatser kan också rinna ut i sanden, om de i alltför hög grad är beroende av andra parters medverkan och bifall. Om det i programmet upptas sådant som regeringen inte tror sig kunna förverkliga är det illa. Programmakarna har då varit orealistiska eller så har de (Gud förbjude!) varit ohederliga. Den nyutnämnda regeringens program lovar mer åt pensionärerna än dess närmaste föregångare. Regeringen tycks emellertid ha aktat sig för att vara orealistisk. Det finns ju en stark opposition i riksdagen som helt säkert inte är sen att ingripa, om något inte håller måttet. Ett faktum är att programmet i likhet med många tidigare regeringsprogram är formulerat så att regeringen meddelar sig ha för avsikt att utreda olika saker. Vilja finns men valet av tillvägagångssätt skall övervägas. Utredningar kan innebära att frågan inte blir löst. Vårt förbund kan inte – lika litet som andra pensionärsorganisationer – slå sig till ro i tillfredsställelsen över att många saker som vi har kämpat för finns omnämnda i regeringsprogrammet. Tvärtom gäller det att bevaka och påverka, att kräva att få vara med och bereda de frågor som skall konkretiseras och utformas till beslut. Det är därför som vårt förbund yrkar på att det skall tillsättas ett organ där pensionärsorganisationerna och beslutsfattarna sitter vid samma bord. Den frågan finns inte i klartext i programmet men i bästa fall kan man läsa in en antydan till det. En av de grundläggande principerna för regeringen är nämligen att ”garantera medborgarna rätt att påverka,

medverka i och vara delaktiga i beslutsfattandet”. Regeringen vill också ”förtydliga det inbördes förhållandet mellan individens eget ansvar, det gemensamma ansvaret och samhällets ansvar”. Detta kan inte dikteras av en enda part. Regeringen vill skapa ett tillräckligt soci-

alskydd utan fallgropar. Den vill ta i bruk en socialgaranti enligt samma princip som för vårdgarantin (med fastslagna maximitider för väntan på åtgärder). Beträﬀande pensionspolitiken slår regeringen fast att man skall utreda om pensionsindexets konsumtionskorg ”på ett ändamålsenligt sätt” tryggar olika konsumentgruppers köpkraft såsom de medborgares som lyfter folkpension eller arbetspension. Kryptiskt sagt. Man får hoppas att granskningen inte går åt fel håll. Det är första gången som någon regering dristar sig att ens antyda något om att en granskning behövs. Man kan knappast ändå dra sådana slutsatser att formuleringen skulle innebära en attitydändring till det brutna indexet. Hittills har pensionärsorganisationernas vädjanden avvisats med påpekanden om hur omöjligt det är att röra hela systemet. Indexbeslutet bygger ju på en överenskommelse mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna. Vi har hittills alltid i den här frågan mötts av total tystnad och fått lov att slokörade konstatera att vi åter en gång har huggit i sten. Utredningarna skall ske tillsammans med arbetslivets centrala avtalsparter. Främst arbetsgivarna är svåra förhandlingsparter i denna fråga. Vårt förbund och Pensionärsförbundens

samarbetsorganisation (PIO) har inte minst nu ett stort ansvar i pensionärspolitiken. Utgångsläget verkar trots allt att vara bättre än på år och dag. SAMUEL LINDGRÉN förbundsordförande

Aldrig någonsin har Svenska pensio-

närsförbundet haft möjlighet att göra en så vägande insats som inför och vid de regeringsförhandlingar som inleddes efter riksdagsvalet. I God Tid har tidigare presenterats den vägkost som förbundet gav de svenska riksdagskandidaterna inför valet. En del av de frågorna hade diskuterats vid en överläggning med allsvenska riksdagsgruppen i november. Pensionärsförbundens intresseorganisation (PIO) har likaså varit aktivt. Genast efter valet kallade sfp:s partisekreterare Ulla Achrén förbundsordföranden och verksamhetsledaren till en överläggning om frågor som förbundet anser att skall beaktas i ett eventuellt regeringsprogram. Vi utverkade samtidigt ett löfte om att förbundet skall höras i den händelse sfp är med och bereder regeringsprogrammet. Som ett resultat av detta inbjöd sfp:s beredningsgrupp förbundets förhandlare till en överläggning som hölls 13 april. Förbundet representerades av första vice ordföranden Sven-Erik Kjellman och verksamhetsledaren. (ordföranden var förhindrad av familjeskäl). Utan överdrift kan man hävda att många av de frågor som i regeringsprogrammet berör pensionärsfrågor har initierats och framförts av vårt förbund. Det är glädjande att sfp ansåg det viktigt att utnyttja förbundets sakkunskap och att våra krav och vädjanden uppfattades som beaktansvärda av de partier som bildade regering. Det ﬁnns bedömare som anser resulta-

tet vara alltför magert. Men ingen kan påstå att det skulle ha varit mera fett utan pensionärsorganisationernas och uttryckligen SPF:s insats.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program 12–14 juni

SPF:s och SAMS resa till Haapsalu. Distriktens sommarprogram – se följande sida

13–17 augusti

En sommarvecka på Kuggom. Se sidan 23

7–9 september

Föreningsfestivalen 2007 hålls i Helsingfors

7 oktober 9–11 oktober 17–18 oktober

Kyrkogång i Strömfors kyrka kl. 11. Kyrkkaﬀe i Tessjö församlingshem. Föreningsvisa anmälningar till Börje Hällberg SENIORSKEPPET. Kryssning till Stockholm. Se sidan 7 Vem vårdar vem-seminariet på Kommunförbundet i Helsingfors

7 november

SPF:s höstmöte i Tammerfors

1 december

NU, en fest för fullvuxet folk på G18 i Helsingfors

SAMUEL LINDGRÉN

GOD TID 4/2007 – 3 I BLICKFÅNGET

Kanslistängt Svenska pensionärsförbundets kansli i Helsingfors

Ljus i tunneln Svenska pensionärsförbundet har nyss hållit sitt

34. vårmöte och fyller 35 år på hösten, den 24 augusti 2007. Regeringsprogrammet kunde förbundet för en gång skull delta aktivt i, men eftersom detta tema är så mycket diskuterat i God Tid kommer jag i stället att se tillbaka på vad vi har fått till stånd under den närmaste tiden. Det är svårt att se hur förbundets verksamhet ska

mätas. Enligt förbundets vid vårmötet godkända verksamhetsberättelse hade förbundets föreningar totalt 109 994 personer på sina 5 916 sammankomster i olika delar av landet. Om man delar detta med antalet betalande medlemmar i förbundet, som är cirka 15 000, har varje medlem deltagit i litet mer än 7 sammankomster. Det är ett rätt så bra resultat. Två år tidigare var siﬀran ändå snäppet bättre, eftersom då deltog 141 387 personer i 5 492 sammankomster, och eftersom det då fanns cirka 14 000 betalande medlemmar kommer vi upp till cirka 10 sammankomster per medlem. Förbundet kommer att fortsätta aktivt att stötta föreningarna bland annat genom medlemsvärvningskampanjen. Förbundets och distriktens aktiviteter har lockat i år stora mängder personer, såsom resor (seniorkryssningen, sommarkryssningar), kurser, förbunds- och distriktsmöten, vårdagarna och sommardagen i Österbotten, storsamlingen NU! G18 och Danskvällarna i Helsingfors. Totalt blir detta åtminstone 12 000 personer till. Utöver träﬀar har förbundet även agerat inom

intressebevakningen både självt och inom ramen för PIO. Förbundens ordförande träﬀade riksdagsgruppernas företrädare och diskuterade budgeten i september. Efter det har det varit en rådplägning på Folkpensionsanstalten, en diskussion med Esa Swanljung och representanter för Arbetspensionsanstalten, diskussion med representanter för arbetsgivar- och arbetstagarparterna och Pensionärsparlament med VD för Skattebetalarnas centralförbund Teemu Lehtinen och professor Edward Andersson som sakkunniga. PIO/EETU samlades till ett konstituerande möte, ett höstmöte och tre styrelsemöten. PIO/ EETU utsåg en delegation, i vilken Edward Andersson är Svenska pensionärsförbundets representant. Övriga medlemmar i delegationen är Esko Almgren, Kalevi Kivistö, Tuula Linnainmaa, Pekka Tuomisto och Pirkko Lahti. Tillsammans med PIO/EETU togs följande frågor upp med regeringsförhandlarna: nivåhöjningar

är stängt under juli månad. Kansliet i Vasa är stängt från den 25 juni till den 22 juli. av folkpension, pensionsindexet, preciserad justering av beskattningen av pensionsinkomsten, säkrade välfärdstjänster och politikprogram för äldre samt att Penningautomatföreningen RAY:s understöd bibehålls. Förbundets egen intressebevakning har omfat-

tat följande: förhandlingsrätt för pensionärerna, beskattningen av pensionerna och höjning av pensionsinkomstavdraget, utredning av en selektiv höjning av de lägsta pensionerna, granskning av indexklausulen det brutna indexet, en högklassig äldreomsorg, lägre vård- och läkemedelskostnader, de ekonomiska möjligheterna i kommunerna att garantera en kvalitativt god vård och uppnå kraven med vårdgarantin, kommunal avgiftspolitik, bl.a. inom serviceboende och patient- och boendeavgifter, utveckling av olika boendeformer för pensionärer och planering av äldreboende med beaktande av pensionärernas individuella förmåga och önskemål, närvårdarnas ställning och arvs- och gåvoskattens avskaﬀande. Jag ser som en av de viktigaste uppgifterna som

tredje sektorn har att påpeka missförhållanden och om detta lyckas så att man inom beslutfattarna omfattar debatten eller tar fram frågan så har förbundets lyckats. Förbundet är inte ett beslutande organ i rikspolitiska frågor. Jag tycker att förbundets synpunkt har hörts och syns delvis i regeringsprogrammet, vilket är bra. Men det finns fortfarande mycket att kämpa för. Det är trots allt viktigt att föra en långsiktig, pålitlig och trovärdig saklig intressebevakning pensionärerna till fromma. Det vinner man på i långa loppet. Därtill är förbundets uppgift att skaffa medlemsförmåner och vidta åtgärder för att motarbeta ålderdiskriminering på alla fronter, det mest aktuella exemplet just nu är inom försäkringsbranschen, där förbundet med alla medel förhandlar om att åldersgränserna för försäkringarna ska avskaffas. Det är ett långsiktigt arbete, men det verkar finnas ljus i tunneln. Här har förbundet ett stort stöd i AGE Platform, som arbetar med ett direktiv för att eliminera åldersdiskriminering inom varor, resurser och tjänster. År för år går vi framåt på många fronter, men förbundet är också en samlande resurs för ärenden som förs vidare och som kan räcka en lång tid innan de är uppklarade. VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Idékonferens för södra Finland

Förbundet önskar alla en riktigt skön sommar!

De västnyländska föreningarna är inbjudna till

SOMMARDAG PÅ RASEBORGSINSTITUTET onsdagen den 13 juni kl. 11–17. Karisföreningen har tagit initiativ till en västnyländsk sommardag som hålls onsdagen den 13 juni på Raseborgsinstitutet (tidigare KTV) kl. 11–17. Programmet bjuder på allsång och olika valbara aktiviteter. Festtalet hålls av förbundsordförande Samuel Lindgrén. Dagen avslutas med dans i restaurang ”Huvimylly”. Föreningsvisa anmälningar till Bo-Viking Karlsson eller Inge-Maj Öhman senast den 23 maj

Åboländska sommarsamlingar I sommar arrangeras två sommarsamlingar i Åboland. Den 16 augusti kl.13 är föreningarna i Houtskär, Korpo, Pargas och Åbo inbjudna till Framnäs i Nagu. Föreningarna bjuds på underhållning, tal av verksamhetsledare Veronica Fellman och mat till självkostnadspris. Dagen avslutas med dans. Föreningsvisa anmälningar till Raili Svahnström Den 22 augusti kl.13. samlas föreningarna på Kimitoön till sommardag på Vrethalla. Också här bjuds föreningarna på underhållning med bl.a. Bragekören och spelmanslaget ”Hellre än bra”. Traktering till självkostnadspris Föreningsvisa anmälningar till Märtha Sjöblom

Kyrkslätt Pensionärer inbjuder Överensföreningarna till sin

FRILUFTSDAG den 12 juni kl.11 på ryska sportplanen. Föreningsvisa anmälningar till Raili Nordblad

Östnyländsk sommar 10 och 11 juli

den 29 augusti På idékonferensen för södra Finland skall vi försöka se på södra Finlands organisation. Vi ställer bl.a. frågan: ”Varför ﬁnns distrikten till?” Och föreningarna då: Generationsväxling pågår nästan kontinuerligt och nya, yngre ansluter sig. Vad ger det för möjligheter? Vad har varit bra i vår verksamhet? Vad kan vi bli bättre på?

5 augusti

Östsam arrangerar båtutﬂykter till Sandö. Avfärd från Lovisa kl.10 och tillbaka i Lovisa kl.16 båda dagarna. Föreningsvisa anmälningar till Holger Ferin Östsams sommarfest kl.13 i Nickby högstadium, Wessmansalen. Föreningsvisa anmälningar till Nila Björkbom

Med bl.a. de här frågorna inleder Alf Skogster från Grankulla svenska pensionärer och Björn Wallén, rektor för Svenska Studiecentralen diskussionen. Plats: Finns folkhögskola, Esbo Pris: 20 euro/deltagare Tid: 29.8 kl. 10–16.30 Mellan kl. 8.30 och 10 serveras morgonmål, lunch kl.12.30 och eftermiddagskaﬀe kl.15. Vi hoppas att åtminstone 2–3 personer per förening deltar i konferensen. Anmälan till ombudsman Jan Holmberg tfn. 045-657 5848, e-post: jan.holmberg@spfpension.ﬁ

ÖSTERBOTTNISK VERKSAMHET Distriktets sommardag onsdagen den 1 augusti på Carpella i Karperö, Korsholm Detaljprogrammet presenteras i nästa GOD TID. Höstens resor till Österrike, 14–20 och 21–27 september Vi ﬁck några platser till, så väntelistan är inte så lång.

4 – GOD TID 4/2007

En närmare 200-hövdad publik följer spänt med frågesportsﬁnalen. I förgrunden förbundsordförande Samuel Lindgrén (med röd slips) och laget från Liljendals församlings pensionärer.

I Björneborg trodde man på sommaren Jag tror, jag tror på sommaren, sjöng en grupp blomsterprydda Björneborgspensionärer när de hälsade vårmötesdeltagarna välkomna till sin stad. Uppiggningen var välkommen för utanför Svenska Klubben strilade regnet ner den 25 april. Förbundsordförandens välkomsthälsning bidrog också till att höja humöret. Samuel Lindgrén räknade upp fyra saker som gjorde honom glad: medlemsvärvningen som överskridit alla förväntningar, grundandet av Pensionärsförbundens intresseorganisation, den livliga verksamheten i föreningarna och en allt eﬀektivare intressebevakning som bl.a. bidrog till att förbundet kunde medverka när regeringsprogrammet gjordes upp. Med blommor i hattar och händer tågade sångarna från Björneborgs Svenska Pensionärsförening in i salen. ”Jag pyntar mig i blå kravatt och hälsar dig med blommig hatt.” Värdföreningens ordförande Marlene Höglund berättade om Björneborg, staden som brunnit nio gånger. Efter den sista storbranden 1856 ﬁck man en ny stadsplan med breda gator och många parker. I det sammanhanget byggdes det köpmanshus vid Kumo älvs strand som nu inrymmer Svenska Klubben och Suomalainen Klubi. Här håller pensionärsföreningen sina

månadslunchar. Pensionärsgymnastiken sker däremot i det svenska allaktivitetshuset Mikaelsgården. Björneborg har för närvarande 338 inregistrerade svenskar. Pensionärsföreningen grundades 1974 och har 88 medlemmar av vilka några är bosatta i grannkommunerna. Stadssekreterare Lauri Kilkku upplyste publiken om att Björneborg har 76 000 invånare och fortfarande är en industristad. I den förra bomullsfabriken verkar numera Björneborgs universitetscentrum. Naturen är intressant med det rika fågellivet i Kumo älvs delta och sanddynerna i Yyteri. Frågesportsﬁnalen som tidigare hållits i samband med höstmötet gick nu för första av stapeln vid vårmötet. Finalen och mötet refereras skilt. Efter lunchpausen i vårmötesförhandlingarna uppträdde lokala duon Petra Sundvik, sång och Anders Östling, gitarr med jazziga melodier. Efter förhandlingarna tog medlemsaktivitetsgruppens ordförande

Björneborgspensionärerna hälsade välkommen med blommor och sång.

Henrik Svarfvar till orda och tackade de föreningar och individuella medlemmar som bidragit till en framgångsrik medlemsvärvningskampanj 2006. – Men vi får inte vila på lagrarna utan bör ytterligare höja aktiviteten i medlemsvärvningen. I prisutdelningen som följde fick de framgångsrikaste föreningarna ta emot penningpriser

och resechecker. De duktigaste enskilda värvarna belönades med resechecker, kryssningsbiljetter och axelväskor. Pensionärsstrategier var rubriken för medicinalrådet Carl-Erik Vænerbergs anförande. Hur ska man leva ett långt och bra liv? Relationerna till Gud, oss själva, vår nästa är viktiga. Här är relationen till vår livskamrat den viktigaste.

Om vi ska leva ett bra liv måste vi slå vakt om vår livskamrat. Vi behöver stimulans – utan stimulans går det inte att leva länge. Här har pensionärsföreningarna en viktig roll. Dagen avslutades med sightseeing i Björneborg med medlemmar ur värdföreningen som guider. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID 4/2007 – 5

Regeringsprogrammet:

SPF och PIO blev konsulterade Med försiktig optimism beskrev Samuel Lindgrén regeringsprogrammet. Förbundsordföranden berättade om pensionärsorganisationernas medverkan till programmets utformning när han öppnade Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Björneborg den 25 april.

Frågesportsvinnarna från Vörå Pensionärsklubb med Kumo älv i bakgrunden. Från vänster Rolf Westerback, Margareta Ehrman och Tor-Björn Ehrman.

Frågesportsfinalen:

Vörålaget visste mest Fem frågor var så svåra att ingen visste svaret. Men rätta svar på de återstående tretton frågorna fördelade poängen så att det österbottniska laget från Vörå Pensionärsklubb utgick som segrare i årets frågesportsﬁnal. Alla fyra lag gick bet på musikfrågan om vilken av Jean Sibelius sista stora kompositioner som uruppfördes 1926. Rätt svar var tondikten Tapiola, inte alternativen Kareliasviten eller stråkkvartetten Voces Intimae. Lagen visste inte heller att Elof Falenius var SPF:s första ordförande. Samtliga satsade på Victor Heinström. När hölls den första Stafettkarnevalen? Ingen gissade på år 1961 som var det rätta svaret. Vem som suttit längst, i 23 år, som Svenska Finlands folktings ordförande, lyckades man inte heller lista ut trots att tävlingsledaren

Anders G. Lindqvist hjälpte till med årtalen 1941–64. När han gav det rätta svaret, Kurt Antell, tyckte man sig höra ett unisont äsch från både de tävlande och publiken.

Lauri Ingman? Lagen gick också bet på frågan om vilken ärkebiskop som också suttit som statsminister. Svar Lauri Ingman. Så svår var den här frågan att bara tre i publiken trodde sig veta svaret. Vörålaget, som bestod av Margareta Ehrman, Tor-Björn Ehrman och Rolf Westerback tog ledningen i ett tidigt skede och slutade på 20 poäng.

Andra plats med 16 poäng gick till nyländska laget från Liljendals församlings pensionärer. Bo Broman, Birgitta Fransas och May Haajanen bildade laget. Åboland och Åland representerades i år av Pargas Svenska Pensionärer som blev tredje med 15 poäng. Laget bestod av Birgitta Bröckl, Harriet Weckroth och Henrik Wrede. Eira Pensionärer med Rolf Liljander, Per Snickars och Marita Söderström tävlade för Helsingfors. Det blev fjärde plats med 11 poäng. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Innan det ens stod klart att svenska folkpartiet skulle medverka i regeringen kallade partisekreterare Ulla Achrén SPF:s ordförande Samuel Lindgrén och verksamhetsledare Veronica Fellman till sig. De ﬁck framföra förbundsstyrelsens och arbetsutskottets önskemål om regeringsprogrammet. – Parallellt medverkade vi i Pensionärsförbundens intresseorganisations beredning. PIO hade ganska långt liknande synpunkter som vi. När sedan regeringsförhandlingarna var i ett framskridet stadium blev SPF inbjudet att höras. Första vice ordförande Sven-Erik Kjellman (Lindgrén hade förhinder) och verksamhetsledaren deltog i ett rådslag med regeringsbildarna den 13 april där man ﬁck möjlighet att muntligt framföra förbundets synpunkter. – Hur lyckades vi? Samuel Lindgrén gick igenom SPF:s krav och hur de beaktades i regeringsprogrammet. – Rätten att förhandla om pensionärernas villkor blev inte tillgodosedd, men det här var kanske inte var sista ordet. Det står i början som en grundläggande princip i programmet att medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet. Det här kommer vi att påminna om.

sociala förmånernas köpkraft behandlar medborgare med olika konsumtionsproﬁler, såsom äldre personer som får folkpension eller arbetspension, på ett ändamålsenligt sätt”. – Det här är ett litet erkännande av att det är någonting galet med köpkraftens eftersläpning. Här om någonsin måste pensionärsorganisationerna ligga i. Kravet på att beskattningen av pensionerna inte i någon inkomstklass är högre än skatten på löner i samma inkomstklass tillgodoses i programmet, kompletterat med att grundavdraget i kommunalbeskattningen ska utvidgas. Förbundet krävde att personer över 75 år ges subjektiv rätt till kvalitativt högtstående vård på sitt modersmål på basis av en kartläggning av vårdbehovet. Regeringen förklarar att man säkerställer servicen på ﬁnska och svenska och också på samiska. Åldersgränsen som nu är 80 för kartläggning av vårdbehovet sänks, utan att det står att den ska vara 75 år. Någon subjektiv rätt nämns inte men man ska öka möjligheten att ge den vård som behövs. – Vi har nu en regering som vi har möjlighet att påverka i fyra år. Det gäller för oss att påverka, vara aktiva och det är ju för det här som Svenska pensionärsförbundet behövs, sa Samuel Lindgrén.

För liten höjning av folkpensionen

Förlust

Höjningen av folkpensionerna med 20 euro år 2008 ansåg Lindgrén vara för liten, men ändå större än den tidigare regeringens sammanlagda höjning på 12 euro. – Men det ﬁnns ett tillägg: En modell som bättre än hittills tryggar försörjningen för dem som har de minsta pensionsinkomsterna bereds före 31.12.2009. Det här är den andra punkten där vi kommer att vara mycket aktiva. Pensionärerna ville att en kommitté tillsätts för att utreda utvecklingen av pensionens köpkraft och framlägga förslag till stegvisa justeringar av pensionsindexet. Regeringen är beredd att utreda ”huruvida den konsumtionskorg som används som grund för de indexjusteringar som tryggar de

Vid Pargasiternas bord tänker man så det knakar. Från vänster Henrik Wrede, Harriet Weckroth och Birgitta Bröckl.

Vårmötet fastställde verksamhetsberättelsen och bokslutet för 2006 samt beviljade styrelsens och övriga redovisningsskyldiga ansvarsfrihet. Bokslutet visade en förlust på 22 923,26 euro som till största delen förorsakats av investeringen i kontorslokalen på Annegatan 25 och en försäkring som skulle ha bokförts år 2005. Vårmötet godkände ett uttalande där det bland annat heter att pensionärsorganisationerna allt kraftigare kommer att kräva att frågan om pensionärernas köpkraft skall utredas sakligt och objektivt. I vårmötet på Svenska Klubben i Björneborg representerades 58 av förbundets 80 föreningar av 119 delegater. ULF WAHLSTRÖM

Mera vårmötesbilder, vårmötets uttalande och axplock ur regeringsprogrammet på följande uppslag.

6 – GOD TID 4/2007 MEDLEMSVÄRVNING Uttalande från SPF:s vårmöte i Björneborg den 25 april 2007

Ge pensionärerna förhandlingsrätt Svenska pensionärsförbundet uttalar sin tillfredsställelse över att svenska folkpartiet genast efter riksdagsvalet inbjöd förbundet att skriftligt framföra förslag till pensionärspolitiska åtgärder i regeringsprogrammet och under regeringsförhandlingarna kallade förbundets representanter att höras som sakkunniga. Regeringsprogrammet upptar ﬂera av de centrala frågor som förbundet framförde. Detta gäller såväl ekonomi som vård och trygghet. Här vill förbundet främst hänvisa till ekonomiska frågor. Regeringen beaktar i högre grad än den förra regeringen pensionärernas situation. Särskilt fäster man sig vid att regeringen vill före utgången av år 2009 utarbeta en modell som bättre än för närvarande tryggar utkomsten för de pensionärer som har de allra minsta pensionerna. Regeringen vill också justera pensionärernas beskattning så att den inte på någon inkomstnivå är högre än löntagarnas skatt. Positivt är det givetvis att folkpensionen höjs redan från nästa års början. Regeringen har inte dristat sig att utreda verkningarna av det brutna indexet. Det kan inte vara så att man på politiskt håll alltjämt är orubbligt övertygad om systemets förträﬄighet och rättvisa utfall. Pensionärsorganisationerna kommer att allt kraftigare kräva att frågan om pensionärernas köpkraft skall utredas sakligt och objektivt. Pensionärsorganisationerna bör ges förhandlingsrätt i pensionärspolitiska frågor. En av regeringsprogrammets centrala principer är att medborgarna garanteras rätt att påverka, medverka i och vara delaktiga av beslutsfattandet. Detta får inte förbli en tom fras.

Toppvärvare fick sin belöning

Sex procent fler medlemmar Trots att 1802 nya medlemmar skrev in sig i Svenska pensionärsförbundets föreningar i fjol var nettoökningen bara 842, eller strax under sex procent. Vid årsskiftet hade förbundet 15 157 betalande medlemmar i rullorna. Förbundets målsättning är att ha 20 000 medlemmar före utgången av år 2009. För att nå det här målet borde nettoökningen vara i medeltal 1600 medlemmar per år under detta och de två följande åren. Under detta års första kvartal har föreningarna rapporterat 517 nya medlemmar till förbundskansliet. I årets medlemsvärvningstävling mellan föreningarna är det den minsta föreningen, KronohagensSkatuddens pensionärer som leder. Föreningen förde en tynande tillvaro och hade bara sex betalande medlemmar i fjol då nya krafter blåste liv i verksamheten. Fjorton nya medlemmar i år innebär en

Tre föreningar ﬁck första pris i värvningstävlingen med 28 poäng var. Greta Lisa Nilsson från Pensionärsföreningen Vi Norrifrån, Torolf Fröjdö från Pensionärshemsföreningen i Kronoby och Inga Björkas från Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax tog emot prisen.

antalet ger följande poäng: 1–10 procents ökning 5, 11–20 procents ökning 10, 21–40 procents ökning 25 och över 40 procents ökning 40 poäng.

Brita Åsbacka värvade tjugoen I nummer 2 publicerade en lista på de duktigaste värvarna under 2006. Tyvärr hade ett namn fallit bort. Brita Åsbacka värvade 21 nya medlemmar till Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS och placerade sig på fjärde plats i den individuella tävlingen. ULF WAHLSTRÖM

Mellanrapport januari–mars 2007 Föreningar med 20 poäng eller mer

Nya medlemmar

Poäng

Ökning i procent

Poäng Poäng totalt

Kronohagens-Skatuddens pensionärer

233,3

Hangö Pensionärer

22,9

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

11,6

Ekenäs Pensionärer

6,4

Korsholms Pensionärsförening

5,5

Esbo svenska pensionärer

3,0

Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening

6,1

Lovisa svenska församlings pensionärer

13,8

Jeppo Pensionärsklubb

16,3

Regionerna 209

3,1

Västra Nyland

Österbotten

5,2

Östra Nyland

5,2

Helsingfors

5,3

Mellersta Nyland

5,4

Åboland

2,0

Åland

0,0

Övriga Finland

0,0

517

3,4

Hela förbundet

Greta Lisa Nilsson, Karleby och Felix Björkas, Petalax delade första plats i den individuella värvningstävlingen 2006. De värvade vardera 104 nya medlemmar. De ﬁck ta emot sina pris på vårmötet i Björneborg.

ökning på 233,3 procent och detta ger hela 50 tilläggspoäng enligt de nya reglerna. På andra plats ligger Hangö Pensionärer som också är en av de mindre föreningarna. Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS leder numerärt sett med 33 nya medlemmar, tätt följd av Ekenäs Pensionärer med 32 och Korsholms Pensionärsförening med 31 nya. Totalantalet nya medlemmar i föreningen ger följande poäng: 1–10 nya medlemmar 5, 11–20 nya medlemmar 10, 21–40 nya medlemmar 15 och över 40 nya medlemmar 20 poäng. Procentuell ökning av medlems-

GOD TID 4/2007 – 7 RES MED SPF

Axplock ur regeringsprogrammet Här är några axplock ur Matti Vanhanens II regerings program: Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet.

Skattepolitiska riktlinjer För att beskattningen skall bli rättvisare sänks beskattningen av pensionärer på alla inkomstnivåer till högst nivån på beskattningen av löntagare. Dessutom utvidgas grundavdraget vid kommunalbeskattningen, och mervärdesskatten på livsmedel sänks till 12 procent. Arvsskatten lindras genom en höjning av den nedre gränsen för när ett arv kan beskattas och genom att ställningen för efterlevande make och minderåriga barn underlättas.

Omsorg Den åldrande befolkningen, omvälvningen i arbetslivet och globaliseringen innebär nya utmaningar för det ﬁnländska välfärdssamhället och arbetslivet. Regeringens mål är att genom uppmuntran och omsorg stärka människornas grundtrygghet och trygghet i vardagen, göra tjänsterna eﬀektivare och mångsidigare samt att öka den mänskliga välfärden. Finlands välfärd på 2010-talet förutsätter en stark ekonomi och en hög sysselsättningsgrad. Målet med reformerna i arbetslivet och inom den sociala tryggheten är att garantera en tillräcklig och heltäckande social trygghet för alla.

Social- och hälsovård Att personalen åldras och går i pension är en stor utmaning. På socialoch hälsovårdens resultat och tjänsternas kvalitet inverkar väsentligt kompetensen hos och storleken på den yrkeskunniga personalen. Särskild vikt fästs vid den nationella och regionala prognostiseringen av arbetskraftsbehovet. I socialoch hälsovårdstjänsterna tryggas en tillräcklig yrkeskunnig personal genom arbetslivsinriktad utbildning, konkurrenskraftiga löner, utveckling av arbetets innehåll och arbetsledningen och möjligheter att lära sig nytt och utvecklas samt att påverka sitt eget arbete. Kommunernas tjänsteproduktion kompletteras av den privata sektorn och den tredje sektorn. Användningsområdet för den kommunala servicesedeln utvidgas på ett ändamålsenligt sätt till socialoch hälsovården. Servicesedeln kommer att omfatta hemsjukvården från ingången av 2008. Nivån på de Fpa-ersättningar för tandläkararvoden som betalas till de försäkrade ändras så att den faktiska ersättningsnivån stiger till 40 procent av ersättningsgrunden. De äldres rätt till god vård tryggas. Tjänsterna inom äldreomsorgen reformeras med målet att stärka framför allt hemvården och att utveckla relaterade stödtjänster. I äldreomsorgen och utvecklingen av tjänster för de äldre är stärkandet av de äldres funktionsförmåga, initiativförmåga och självständighet centralt. Det rehabiliteringsinriktade greppet stärks. För tryggande av en heltäckande äldreomsorg förbättras samordningen av vårdbidraget, socialoch hälsovårdstjänsterna, närståendepenningen och hushållsavdraget så att de kompletterar var-

andra på ett friktionsfritt sätt. Åldersgränsen för bedömning av äldre personers behov av tjänster sänks och metoder för bedömningen utvecklas för säkrande av enhetlig praxis i hela landet. Ett täckande rådgivnings- och servicenät för äldre skapas i hela landet och antalet förebyggande hembesök utökas. Regeringen har som mål att sörja för hela veterangenerationens välfärd. Den sociala tryggheten och tjänsterna för veteraner och krigsinvalider utvecklas. Framför allt tillräcklig hemservice och mer individuell rehabilitering än hittills bör ombesörjas. Närståendevården utvecklas utgående från de utredningar som gjorts. Förutsättningar att utöka antalet personer som omfattas av närståendepenningen skapas. Närståendevårdarnas förutsättningar att orka i arbetet ombesörjs genom att möjligheterna att ta ut lagstadgade lediga dagar förbättras. Närståendevårdarnas tillgång till alternativ vård förbättras. Möjligheterna att överföra närståendepenningen till Folkpensionsanstalten utreds. Möjligheterna att utveckla systemet med vårdledighet så att det blir lättare att kombinera arbete och närståendevård utreds.

Pensioner Grunden och målsättningen för en hållbar pensionspolitik utgörs av ekonomisk tillväxt, allmänt förtroende för systemets hållbarhet och strävanden att få människor att orka längre i arbetslivet. Folkpensions- och arbetspensionssystemen bildar den lagstadgade basen för pensionssystemet. Frågor som gäller arbetspensioner bereds i samarbete med centrala arbetsmarknadsorganisationer. I samband med detta utreds huruvida den konsumtionskorg som används som grund för de indexjusteringar som tryggar de sociala förmånernas köpkraft behandlar medborgare med olika konsumtionsproﬁler, såsom äldre personer som får folkpension eller arbetspension, på ett ändamålsenligt sätt. Folkpensionerna höjs med 20 euro i månaden från och med 1.1.2008. En modell som bättre än hittills tryggar försörjningen för dem som har de minsta pensionsinkomsterna bereds före 31.12.2009.

Boende Också inom bostadspolitiken görs förberedelser inför de krav som hänför sig till att befolkningen åldras och till att energieﬀektiviteten bör ökas. Med reparations- och energiunderstöd stöds i synnerhet byggande och reparation av hissar i bostadshus, reparation av äldre personers och handikappades bostäder så att dessa invånare skall kunna bo hemma samt förbättrande av energieﬀektiviteten i bostadsbyggnader. Beviljandet av investeringsunderstöd för specialgrupper fortsätter med tyngdpunkten lagd på de äldres boende. En breddning av användningen av bostadsfondens stöd inom serviceboendet utreds.

Trygghet och säkerhet tema den 20 september Närståendevårdarnas situation

var temat för vår motionsdag den 5 oktober senste år. Runt om i Svenskﬁnland uppvaktade SPF:s medlemsföreningar kommunala myndigheter med budskapet att samhället bör säkerställa tillräckliga stöd för att tillgången på närståendevårdare garanteras.

Temat för årets aktivitetsdag den 20 september är ”Trygghet och säkerhet”. Vi hoppas att föreningarna ställer upp minst lika ivrigt som förra hösten. Situationen när det gäller trygghet och säkerhet varierar rätt mycket i de olika kommunerna. Föreningarna kunde t.ex. på ett

medlemsmöte ta upp till diskussion hur tryggheten och säkerheten kunde förbättras i kommunen och sedan sammanställa en önskelista för de kommunala beslutsfattarna om vilka åtgärder kommunen eventuellt borde vidta för att öka tryggheten och säkerheten för den äldre befolkningen i närmiljön.

Svenska pensionärsförbundets STORA HÖSTKRYSSNING

”SENIORSKEPPET” Vi kryssar till Stockholm med Mariella, Viking Line 9–11.10.2007 (ti–to) Stort förhandsintresse, reservera plats i god tid!

DAGSPROGRAM DAG 1 Tisdag 9.10.2007 Busstransport från Österbotten, Åboland, Östra Nyland och Västnyland mot tilläggsavgift. Buss ordnas förutsatt att ett tillräckligt antal resenärer från respektive håll anmäler sig. Mariella avgår från Viking Lines terminal på Skatudden kl.17.30 men vi går ombord kl.14.30 och samlas då för gemensamt program och kaﬀe. Vi har bland annat underhållning och allsång med Calle Petterson och Thomas Lundin. På kvällen uppträder Arja Saijonmaa. Då båten lägger ut från Helsingfors kl.17.30 avnjuter vi vår middag. En grupp inleder middagen kl.18.00 så att det inte blir så långa köer. DAG 2 Onsdag 10.10 2007 Sjöfrukost ombord Mariella anländer till Stockholm kl. 9.40 lokal tid. Mot tilläggspris bereds möjlighet att komma med på arrangerad utfärd i Stockholm med vår egen buss. Vi ber att få återkomma till utfärdens mål, program och pris i ett senare skede. Politisk information ombord c:a kl. 15.00 av ett statsråd från Sveriges regering. Till namnet ber vi att få återkomma. Båten lämnar Stockholm igen kl. 16.45 DAG 3 Torsdag 11.10 2007 Sjöfrukost ombord Mariella anländer till Helsingfors kl.10.00 PRIS:

135 euro/person, om två personer i A-hytt 130 euro/person, om två personer i B-hytt

I priset ingår: • kryssning i vald hyttkategori • kaffebuffé • två sjöfrukostar • buffémiddag t/r (måltidsdrycker ingår) Singeltillägg: 40 euro Med förbehåll för ändringar i tidtabeller och program Boka nu och försäkra dig om din plats. Vid bokningen vänligen meddela resenärens namn, födelsetid och nationalitet samt gärna adress och telefonnummer samt ev. allergier, specialdieter, handikapp el. dyl. Bokningar och närmare information: Resehaukka, Karis kontor tfn. 019-278 2800 e-post: karis@matkahaukka.com

8 – GOD TID 4/2007 ��

��

HÅKANS HÖRNA

Om vårdbehov och vårdkostnader hos äldre Vi vet att befolkningen över 65 år växer snab-

��

bare i Finland än i något annat EU-land. Nu är den gruppen 15 procent av hela befolkningen, men den växer med ca 25 procent under de följande 20 åren. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen, som idag utgör 60 procent, nästan tio procent. Det leder till att vi för varje 65-åring då har 2.1 personer i arbetsför ålder mot 3.8 idag. Men vårdbehovet kan inte bedömas bara utgående från antalet äldre personer, man måste beakta det verkliga hälsotillstånndet eller den s.k. biologiska åldern. Vårdbehovet under den mänskliga livscykeln är högst i början (småbarnen) och i slutet (åldringarna), men med allt bättre hälsa hos de äldre i framtiden blir vårdbehovet för dem mindre än för dagens åldringar i samma ålder. Enligt existerande statistik (Stakes) är vårdkostnaderna högst först under de sista månaderna vi lever, oberoende av om vi dör vid 65 eller 100. Långvårdskostnaderna fyrdubblas småningom jämnt under de sista sex åren medan kostan-

derna för specialsjukvård stiger först under de sista fyra månaderna. Därför kan vårdbehov och vårdkostnader för en bestämd åldersgrupp inte beräknas endast utgående från deras ålder men bara genom att beakta en persons hela livscykel. Det betyder att de stora årsklassernas hälsobeteende på ett avgörande sätt påverkar utvecklingen av vårdkostnaderna. Om de ägnar sig åt en balanserad livsstil med motion, vettig alkoholkonsumtion och undvikande av övervikt och fetma minskar det ökningen av vårdkostanderna med miljarder. En åldrande befolkning behöver alltid hälsovård och omvårdnad. Ett förbättrat hälsotillstånd betyder att vårdbehovet skjuts upp till en senare tidpunkt, men behovet är oundvikligt. Både för den enskilda åldringen och den allmänna vårdpolitiken är det avgörande hur vi, under hela vårt liv, tar vara både på våra hälsomöjligheter och vårt behov av vård. (Efter Läkarförbundets ordförande, docent Olli Meretoja) HÅKAN HELLBERG

Om sommaren – på gott och ont Den blomstertid nu kommer … Alla känner vi detta skolavslutningens paradnummer. Och i år tycks blomstren ha kommit tidigare än vanligt. Tussilagons små solar lyste tidigt i dikesrenarna, och vitsippornas vita armé marscherar nu fram i täta led. Och det är väl allt gott och väl – eller hur? Sommaren är ju alltid välkommen, med sol och böljestänk och välbehövlig semester för alla dem som ännu är inne i ekorrhjulet. Men riktigt såhär enkelt är det inte numera. Redan tidigt kom solvarningarna. Var försiktiga, sola inte mitt på dagen, för mycket solbränna kan förorsaka hudcancer! Och så står vi där, sugna på sol och värme och litet färg på vår vinterbleka lekamen men samtidigt undrande vilka risker vi riktigt vågar ta. Men man kan ju alltid ta ett hurtigt dopp i havet, tröstar sig kanske någon med. Jo, minsann. Snart kommer algvarningarna. Från bryggan, där vi tidigare kunde beundra småﬁskarnas muntra lek i det klara vattnet, ser vi kanske någonting som mest påminner om ärtsoppa. Inte överallt, tack och lov, men på tillräckligt många ställen för att beröva oss en annan av sommarens fröjder. Eller åtminstone framtvinga försiktighet i olika former, någonting helt främmande för vårt

muntra plumsande i ungdomens algfria böljor. Detta är ju tragiskt, minst sagt. Och eftersom bägge företeelserna har med utsläpp och miljöföroreningar att göra är det ett tungt argument i den pågående miljödebatten, skulle man tycka. Samtidigt ett konkret bevis för att miljöpolitiken sist och slutligen alltid handlar om mänskan och villkoren för hennes framtid på vår hårt exploaterade planet. Men låt oss ändå göra det bästa av situationen. Njut av naturen som vaknar ur sin (korta) vintersömn. Beundra solglittret i havet – det glittrar trots algerna. Lyssna på fågelsången. Vandra på barrtäckta skogsstigar. Beskåda tranplogarnas majestät. Också den som stannar i stadsmiljö kan passa på medan bruset tonar ner. Säkert finns det en hel del att upptäcka, också i invanda miljöer, sådant som inte blivit av tidigare. Det gäller att vara nyfiken. Och tag vara på sommarevenemangens ymnighet. Skaffa broschyrer och evenemangskalendrar. Det finns mycket till glädje för alla våra sinnen. Sätt sommaren på prov. Den kommer nog att bestå det, trots allt. ANDERS G. LINDQVIST

GOD TID 4/2007 – 9 DEBATT

Fungerar vi demokratiskt? Ordet organisationsdemokrati

kan deﬁnieras på många olika sätt. Begreppet står bland annat för sådant som representationsdemokrati, organisationsbeteende och organisationskultur. Svenska pensionärsförbundet är en organisation med tyngd på det ﬁnlandssvenska organisationsfältet och i vårt samhälle, det torde vara tredje störst enligt en för en tid sedan gjord utredning. Förbundets verksamhetsstrategi och målsättningar utgör en god grund för verksamheten och dess utveckling. Men hur fungerar den representativa demokratin inom förbundet, hur beter vi oss, hurudan är vår organisationskultur? Ordet ”men” är en negation och borde inte användas när man konstruktivt vill diskutera en fråga. Emellertid anser jag att vi på fältet har anledning att diskutera hur vi har det – och hur vi vill ha det – inom förbundet. Hur har vi det? Fungerar vi demokratiskt? Får medlemmarna sin röst hörd i beslutande organ, i beredningen av ärenden, hörs medlemmarnas röst i styrelsearbetet? Hur arbetar styrelsen? Jag anser att detta inte sker så som man kan önska. Därför vill jag resonera kring frågan hur jag tycker att organisationsarbetet skall skötas. Förbundsmötet – vårmötet och höstmötet – är förbundets högsta beslutande organ, det är förbundsmötesdelegaterna som har den högsta beslutanderätten. En första förutsättning för att beslutsrätten kan utövas adekvat och på ett sätt som binder föreningarna till förbundsbesluten är att behandlingen av ärendena ges tillräckligt mycket tid. Att i princip reservera endast två timmar för behandlingen av stadge-

enliga ärenden möjliggör inte en djuplodande diskussion, inte om styrelsens beslutsförslag och inte om delegaternas motförslag. Att vara förbundsmötesdelegat kräver engagemang och ett gott mötestekniskt kunnande. Styrelsen bereder ärendena och dess beslutsförslag är grund och utgångspunkt för ärendens behandling på förbundsmötet. Detsamma gäller valen av förtroendevalda i förbundets styrelse, kommittéer och arbetsgrupper. Förbundsmötet kan om det visar sig vara nödvändigt delegera ett visst överenskommet beslutsfattande till förbundsstyrelsen. Förbundsmötets beslut efter en ingående genomgång av de föreliggande förslagen dikterar verksamheten och ekonomin under mandatperioden (verksamhetsplan och budget). Det ﬁnns en viss automatik i nomineringen av kandidater i valet av styrelseledamöter som baserar sig på stadgarna. Det är fastslaget att så och så många styrelseledamöter representerar ett verksamhetsområde: Österbotten, Åboland, Nyland, Helsingfors, Övriga Finland och Åland. Föreningarnas inlämnade förslag brukar förbundsmötet fastställa utan omröstning. Detta ställer krav på föreningarna inom vederbörande verksamhetsområde. Det är av största vikt att föreningarna vid nomineringen av kandidater i styrelsevalet ser till att personerna som väljs har kompetens och intresse för uppgiften att i samråd och solidariskt leda pensionärsförbundets verksamhet. Valet av styrelse sker genom val om antalet kandidater är ﬂer än antalet styrelseplatser. Däremot är nomineringen av kandidater i valet av styrelsens

På tal om lycklig barndom Agneta Carpelans lyckliga

barndomsminnen i God Tid nr 2 tycks väcka blandade känslor hos Allan Lillqvist i Kronoby. I följande tidningsnummer tycker han, att man för balansens skull också borde intervjua ”någon ensamstående, pensionerad småbrukar- eller arbetaränka i Österbotten”! Det ﬁnns faktiskt massor av författare, som med största förtjusning skildrat s.k. elände. Utan namns nämnande har fattiga livsöden skildrats i Österbotten, men det går säkert bra att komma med ytterligare intervjubidrag i ”jämställdhetens namn”. För att lugna dig Allan och andra upprörda skall jag kort avslöja vad som sen hände i Agneta Carpelans liv. Hon blev häftigt förälskad i sin Väinö, gifte sig och ﬁck tvillingar, som dog innan hon fyllt nitton år. Hon slet hårt

som bondhustru; fick lära sig att sköta djur och åkrar. Hon födde sex flickor, gallrade kilometervis sockerbetor, skötte hushållet och vårdade i åratal sin man, innan han gick bort. Hennes egen hälsa sviktade och den pension hon nu njuter är inte hög! Jag frågar mig bara vem av God Tids läsare skulle tycka om att läsa om sådana vardagsbekymmer – de flesta har haft sitt av möda och sorger. Men har man haft en god, sorglös barndom må det vara var och en unnat att i sina minnen gå tillbaka och tänka på den. Lyckligt är om man som åttioåring kan glömma det tunga och ta fram det som skimrar i form av glada minnen. Jag själv är som ordförande i pensionärsföreningen i Åbo glad över att ha Agneta Carpelan som medlem och fascinerades av hennes minnen.

ordförande, som även kallas förbundsordförande, alla föreningars gemensamma uppgift. Förbundet har en valberedning vars uppgift skall vara att uppmana föreningarna att nominera ordförandekandidater, notera de uppställda kandidaterna och informera föreningarna om uppställningen i så god tid att kandidaterna hinner proﬁlera sig inför höstmötet (till exempel i God Tid och före valproceduren). Medlemsfältet har de facto i denna fråga en mycket viktig uppgift och plikt: att med stöd av valberedningen arbeta för en bra nominering av kandidater i ordförande- och styrelseval och fungera så att de välinformerade förbundsmötesdelegaterna i demokratiska val kan välja en ledare och styrelse för förbundet. Vi lever i ett demokratiskt samhälle. I en representativ organisation där medlemmarna – föreningarna med sina fysiska medlemmar – har stadgeenlig beslutanderätt, skall inte diktat av något som helst slag få komma i fråga – inte ens ”mellan raderna”, inte i beslutsärenden och inte i val. Även en ordförande som ställer upp på nytt, står på samma linje som andra uppställda kandidater i valet av ordförande. Att välja mellan ﬂera uppställda kandidater är ingen katastrof, det är organisationsdemokrati. En förutsättning för en god organisationskultur anser jag bland annat vara kompetens, engagemang, jämlikhet och solidaritet. Allt detta önskar jag pensionärsförbundet som i framtiden ställs inför allt större utmaningar som de svenska pensionärernas intresseorganisation.

Uppföljningen Efter som de olika pensionärsför-

bunden nu bildat ett gemensamt intressebevakningsförbund PIO som skall underhandla om pensionärernas ekonomiska situation m.m. skulle jag vara intresserad av vilka krav man kommer att ställa, det är ju det viktigaste att vi vet vad man kräver. Därtill skulle jag vara intresserad av att höra inom sinom tid till vilket resultat man kommit till. Det intresserar ju alla pensionärer att få höra vad man kräver och vad man får ut av underhandlingarna och det allra viktigaste är ju att man är ense inom PIO så att man inte ställer olika krav, men där är jag nog lite skeptiskt till att man kommer arr kräva olika åtgärder för vi vet ju att det ﬁnns pensionärer som har det bra, men också många som har det rätt knapert och som bör i brådskade ordning få hjälp. Vi skall komma ihåg att 600 000 tusen ﬁnländare lever under EU:s mininorm och det är en skam för ett så rikt land som

Enkelspåriga politiker Alla gånger då politiker stöter

Nämnas kan att släkten Carpelan i dagarna öppnat en släktutställning i Åbo slott, där bl.a. författaren Herman Lindqvist vid öppningen kommenterade att släkten Carpelan bär på en historia som speglar Finlands och Sveriges historia. I min artikel Till svunna tider … försökte jag kort belysa släkten, som i 600 år tjänat sitt fosterland under skiftande öden. Jag har slutligen lite svårt att förstå din inledning, där du låter förstå, att det bland virrvarret av annonser var svårt att hitta min intervju. God Tids chefredaktör hade dock godhetsfullt upplåtit en hel sida för text och bilder! Och vad annonserna beträﬀar får vi vara mer än glada över att de ﬁnns – utan dem inte många tidningsnummer eller artiklar!

ihop framför TV:n så börjar man med att beskärma sig över kommande stora åldersgrupper eftersom märkvärdigt nog beslutfattarna ser det som ett kommande problem istället för att notera kommande stora antalet pensionärer som fakta. Varje beslutfattare borde vara noga medveten om vad som är tro eller att veta eftersom att tro är det samma som att famla i mörker, men om man vet kan ifrågavarande situation åtgärdas på bästa möjliga vis. Varför deklarerar man då dagligen om kalla fakta istället för att utan större åthävor åtgärda eller förbereda kommande situation därför att de av folket valda representanter borde förstå att dem givits möjligheten att mota Olle i grinden till det allmännas bästa istället för att som nu skrämma folk med att pengarna inte kommer att räcka till, som i sin tur kan betyda att kommande generationer kommer att svälta ihjäl ifall dagens gnälliga stilister skulle bli kvar vid makten. Naturligtvis bör dagens beslutfattare handla så att även kommande tider beaktas istället för att skrämma folk med dystra framtidsutsikter, men om det bara är fråga om ett slags röstﬁske så är det mer än otillbörligt.

CARIN ÅMINNE Åbo

HENRY CHRISTENBRUNN Ekenäs

VALBORG LOUHISTO Helsingfors

Finland är. Problemet är fördelningen av resurser. Jag håller med att man nu borde få tillbaka rätten till avdrag för sjukkostnader i deklarationen både i kommun- men även i den statliga beskattningen. Det är ju oftast på äldre dagar man får stigande sjukkostnader av olika slag. Man kunde införa en självrisk på låt oss säga 150–200 euro. Därtill borde kostnader för hörapparater, glasögon och rehabilitering vara avdragbara i deklarationen. Höjs pensionen bör man i motsvarande grad justera tabellerna för uträkning av bl.a. hyresoch utkomststöd i motsvarande grad, annars har en höjning ingen eﬀekt, snarare försämrar man bara situationen för pensionärerna. Nu väntar jag mig vad PIO skall åstadkomma, Vi får ju en regering som lovade stort inför valet så nu är det upp till dom att leva upp till vad de lovade. STIG ENGMAN Pargas

FILLARIKELLARI

www.fillarikellari.fi

HKI ANNANKATU HFORS ANNEGATAN Tel. (09) 612 2100 FAX (09)680 2270

AMT 170 BR - solklar favorit 2007 Testvinnare i Kipparis test (3/07)

AMT och Honda- som skapta för varann

Din AMT- återförsäljare är

VasaVasklot Duvaldtsvägen 5

JakobstadIndustrivägen 2 www.wikro.fi

10 – GOD TID 4/2007

Teknologi på de äldres villkor Svenska pensionärsförbundet, Eläkeliitto, Hyvän vanhenemisen tukisäätiö och Itsenäisen Suoriutumisen Innovaatiokeskus ISAK startade med stöd av RAY år 2003 det treåriga utvecklingsprojektet ”Från objekt till aktör – teknologi på de äldres villkor”. Det riksomfattande projektets femte slutseminarium hölls 26.4 i ett av riksdagens mötesrum.

��

� ��

��

Däck i syntetteak. www.treson.ﬁ Tel. 050-5939619

��

Idétävling – handbok – förebyggande information – nätverk En öppen idétävling utlystes som riktades till de äldre för att hitta nya idéer och för att omvandla vardagliga aha-upplevelser, knep och vinkar till stöd för ett självständigt handlande. Sammanlagt 159 förslag inlämnades. Av idéer från tävlingen och av annat projektmaterial sammanställdes handboken ”ABC i att klara av vardagssysslor”. Syftet med guiden är att för de äldre och deras vårdgivare förmedla lättläst och förståelig information på ett inspirerande sätt. Teman är bl.a. hjälpmedel, knep och uppﬁnningar, råd om självständigt handlande, idéer om hur få nya vänner, hur det är lättare att röra på sig och tips för närståendevårdare. Efterfrågade lösningar på vardagliga problem och hjälpmedel som ﬁnns på marknaden presenteras. I guiden ingår en del viktiga kontaktuppgifter. Handboken på svenska trycktes i 1500 exemplar. Till den åldrande befolkningen riktades, i akt och mening att aktivera, en förebyggande information om den offentliga hjälpmedelsservicen samt om hjälpmedels- och skyddsteknologiprodukter. Information gavs vid Eläkeliittos och SPFs medlems-

möten och andra evenemang, riksomfattande och regionala mässor samt lokala temadagar och möten för äldre. Ett informationsställe i Lehmiranta semestercentral i Bjärnå öppnades år 2004 i form av en hjälpmedelsutställning. Hjälpmedel som lämpar sig för hemförhållanden och underlättar vardagslivet presenteras. Infopunkten har också skriftlig information om hjälpmedlem och till dem knuten lagstiftning om klientens möjlighet att skaﬀa sig hjälpmedel. Cirka 13 000 personer bekantar sig årligen med utställningen. Under projektet utvecklades också ett nätverk med brukarfältet, olika branschföretag, uppfinnare och aktörer inom produktutvecklingen samt andra utvecklingsorganisationer.

Utvärdering av projektet En stor utmaning var det att projektet blev riksomfattande. Att nå en organisations medlemskår som är utspridd över hela landet var inte lätt. Å andra sidan fick projektet olika och mer omfattande information om de äldres behov och önskningar från olika håll i landet. Från objekt till aktör – projektet har stött de äldres självständiga handlande i vardagslivet

genom att öka deras kunskap om den oﬀentliga hjälpmedelsservicens praxis samt om hjälpmedelsoch skyddsteknologiprodukter. För de äldre har skapats kanaler för deltagande och påverkan i utvecklingen av produkter och service på ett bättre sätt och mer jämlikt. Projektet har stött den klientcentrerade hjälpmedelsplaneringen och tanken om design for all. Projektet har sålunda stärkt den del av innovationskedjan som i tidigare teknologiprogram har getts mindre uppmärksamhet. I och med att brukarnas tysta kunskap förenas med allt annat disponibelt kunnande, har vi fått en ny klientcentrerad handlingsmodell för produktutvecklingen. Av stor vikt är att hjulen för aktiveringen av de äldre att delta med idéer om produkter och tjänster har satts i rullning. Projektet producerar fortfarande resultat bland medlemmarna i Eläkeliitto och Svenska pensionärsförbundet. Objektet har blivit en aktör. Handboken ”ABC i hur man klarar av vardagen” samt slutrapporten om projektet ”Från objekt till aktör…” (i svensk översättning) kan beställas från förbundskansliet. VALBORG LOUHISTO

God Tid ges ut som taltidning Svenska pensionärsförbundets

tidning God Tid och Svenska hörselförbundets tidning Vi hörs ﬁnns under 2007 som taltidningar. Utgivningen av dessa tidningar som taltidning är ett samarbetsprojekt mellan de tre förbunden Förbundet Finlands Svenska Synskadade r.f., Svenska pensionärsförbundet r.f. och Svenska hörselförbundet r.f. Tidningen utkommer i försökssyfte och om denna verksamhet visar sig lyckad kan projektet eventuellt få tilläggsﬁnansiering.

Styrelsen för Svenska pensionärsförbundet har beslutat att eftersom God Tid ingår i medlemsavgiften i Svenska pensionärsförbundet får medlemmarna i förbundet välja mellan God Tid som taltidning eller på papper under 2007. Om medlemmen önskar God Tid både som taltidning och på papper kostar det 10 euro per år eller 2 euro per nummer (distributionen inkluderad). God Tid utkommer med nio nummer per år. Svenska hörselförbundets tid-

ning Vi hörs utkommer med tre nummer per år och det kostar 5 euro per år eller 2 euro per nummer att prenumerera på tidningen som taltidning. Intresserade kan prenumerera på dessa tidningar genom att ta kontakt med Tina Dunderfelt på FSS kansli per telefon 09-6962 3010 eller med Svenska pensionärsförbundets kansli, tel. 097288820. VERONICA FELLMAN

DITT LIVS BÄSTA STUNDER... INFRARÖD BASTU

��

Strandgatan 39 bostad 7 64100 Kristinestad

bosse@northlogistic.ﬁ Bo Palmgren 044-4401007

www.northlogistic.ﬁ

GOD TID 4/2007 – 11 Stenläggning, Trädgårdsanläggning, Transporter Grävmaskiner, Sand och mylla, Muddringar, Sjötransporrter Ekenäs tel/fax 019-244 0145 bil 040-703 6424

LYFTSCHAKT

Ingmar Dahlström Då det gäller KlockorSmycken- och Gåvoartiklar

VASA, HANDELSESPL. 23 06-317 2880

Elegi - klagosång. Bruten på berget ligger den väldiga tallen.

Märkligt! Plötsligt dyker ord eller melodier upp i

minnet efter att ha slumrat i 50–70 år. Det är ju så, att vi åldringar minns bäst det vi lärde oss i unga år. Det må då gälla dikter, sånger eller olika texter. De sitter där i det undermedvetna, och helt plötsligt kan någon händelse mana fram minnesbilder. I mitten av april var stormen inte lika kraftig som i januari, men när vi åkte till strandtomten, såg vi ändå resultatet av stormens framfart. På en bergsklack vid stranden har funnits den största tallen i grannskapet, alldeles intill rån på grannens sida. Nu hade den fallit och låg över på vår sida. Rötterna i bergsskrevan hade brutits av i stormen. Jag tänkte genast: ”skogarnas konung är fallen”. Varifrån kom de orden? Jo, ur en dikt som jag inte ägnat en tanke åt de senaste fem decennierna, men som jag läst i yngre år. Den heter Elegi och är skriven av Ragnar Ekelund. Dikten ingick i samlingen Svensk Dikt, som användes i skolor och hem under efterkrigstiden. Samlingen med dikter av 45 författare från Finland och Sverige var avsedd att avhjälpa den rådande bristen på en poetisk läsebok

för folkskolan och fortsättningsskolan. Dikturvalet hade sammanställts av Hjalmar Tång, som i företalet skrev att ”utanläsning av lämpliga dikter är även nyttig, ty genom att i minnet bevara vackra och märgfulla strofer bär man en betydande andlig rikedom med sig genom livet”. Det är visserligen sant! Ragnar Ekelund föddes 1892. Han gav ut diktsamlingar och översatte också finsk litteratur. I Svensk Dikt ingår flera dikter av de flesta av de presenterade författarna, men Elegi är den enda av Ekelund. Så här lyder den första strofen, som upprepas som sjätte och sista strof: ”Snyften, dryader, ty skogarnas förste är död, skogarnas hövding, skogarnas konung är fallen. Bruten på berget vilar den väldiga tallen, vilar, belyst av den stigande morgonens glöd.” (Dryad=skogsnymf ) Text och bild LARS-ERIK JUSLIN

På gång i Europa Utfärd i Agricolas fotspår toppar årets Kuggomvecka AGE fick ny Michael digitalkameran och lära dig föra I år är det 450 år sedan

Agricola dog, nästa år har det gått precis 500 år sedan han föddes. Pernå passar naturligtvis på att synligt fira sin store son, Finlands reformator och skaparen av det finska skriftspråket. En utfärd i Agricolas fotspår med besök i Pernå vackra medeltida kyrka och en Agricola-utställning är höjdpunkten under årets Kuggomvecka 13–17 augusti, arrangerad av Svenska pensionärsförbundet och Östra Nylands folkhögskola. Sommarveckan på Kuggomåsen, 5 km norr om Lovisa, har blivit en populär tradition. Det är nu sjätte gången seniorer firar en skön semester med skogspromenad och blåbärsplockning i vacker natur. Utöver utfärdsdagen till Pernå står trevlig sysselsättning till buds. Du kan tillverka luffarslöjdprodukter tillsammans med Marina Åkermarck. Du kan bekanta dig med

över bilderna till dator. Lurens sommarteater kommer på besök och för det lekamliga välbefinnandet svarar Kuggomskolans goda kök. Veckans värdinna och kursledare är också i år Majlis Kvist, som hoppas på aktivt intresse för årets extra givande program i Agricolajubileets tecken. Om du vill veta mer om kursprogrammet kan du ringa 019-517770 eller gå in på skolans hemsida www.kuggom.ﬁ Priset för hela sommarveckan är 210 euro i dubbelrum eller 225 euro i enkelrum, vilket inkluderar kursavgift, kost och logi. Därtill kommer 30 euro för busstransport från Helsingfors och tillbaka. Sista anmälningsdagen är den 20 juni. Kursanmälan görs till Kuggomskolan, tfn 019-517770. M-B.P.

(Se kursprogram på sidan 23)

ordförande Den 20 april valdes holländaren

Bart de Steur till ny ordförande för AGE Platform för en treårsperiod. Den tidigare ordförande, dansken Steen Langebaek, hade undanbett sig återval. Valet stod mellan fyra kandidater, en holländare, en grekiska, en italienare och en engelsman och utfallet blev i nämnd ordning. Det höga antalet kandidater var ett tecken på att det fanns mycket aktivitet inom organisationen. Vid samma möte blev Veronica Fellman invald som styrelsemedlem i AGE Platform efter Pirkko Karjalainen, som inte kunde återväljas som styrelsemedlem, men blev i stället Veronicas suppleant i den nya styrelsen. V.F.

�� Världens första kokbok om säl Nyttig, fettsnål och delikat. I denna unika kokbok om säl lär du dig hur du bäst tar hand om köttet och tillagar en helhetlig, läcker meny med sälkött som bas. Tolv etablerade kockar och krögare från Sverige, Norge och Finland ger dig sina bästa sälrecept och en mängd andra matnyttiga tips. Du får också veta hur sälköttet användes förr i tiden i de tre länderna. Österbottens Fiskarförbund r.f. fungerar som återförsäljare i Finland av boken Säl – Hylje – Sel som Svenska Jägareförbundet är utgivare för och som jägareförbundet producerat i samarbete med Kvarkenrådets projekt ”Sälen – vår gemensamma resurs”.

Våra pris är: – under 10 ex. 39 €/st – över 10 ex. 30 €/st Leveranskostnader tillkommer. Begär gärna offert vid större beställningar. Beställningar tel. 321 8400, fax 321 8401 epost info@ﬁshpoint.net eller guy.svanback@ﬁshpoint.net

� ��

Skogarnas konung är fallen

12 – GOD TID 4/2007

Reseförsäkring:

Veritas höjde åldersgränsen för SPF-medlemmar till åttio Nu är den här, reseförsäkringen som är i kraft tills man fyller 80. Veritas erbjuder försäkringen till Svenska pensionärsförbundets medlemmar och deras make, maka eller sambo. På debattsidan i de två senaste numren av God Tid har läsare rasat mot sitt försäkringsbolag som sade upp deras fortlöpande rese- och olycksfallsförsäkringar när de fyllde 70. Efter diskussioner med Svenska pensionärsförbundet har Veritas Skadeförsäkring nu utvecklat en produkt som bolaget erbjuder som en medlemsförmån. Karita Lönnqvist på Veritas berättar om hur produkten skiljer sig från andra försäkringsbolags motsvarande produkter: – Största skillnaden är åldern, Veritas reseförsäkring gäller ända upp till 80 års ålder och den kan dessutom tecknas när som helst. För övrigt avviker produkten något när det gäller försäkringsbelopp och självrisker. Observera att denna förmån också omfattar medlemmarnas maka/make

eller sambo. Karita Lönnqvist förklarar varför försäkringsbolagen inte kan försäkra all oavsett ålder. Försäkringarna i ett skadeförsäkringsbolag är riskförsäkringar och även i reseförsäkringen ökar risken ju äldre människan blir – detta har säkert varit den största orsaken. – Den andra orsaken är att premien för dessa risker skulle ha varit mycket dyr om det inte funnits en tillräckligt stor grupp som tecknar en reseförsäkring. Idag är pensionärerna friskare och aktivare än tidigare, så idag finns det ett klart behov av reseförsäkringar. Ansöknings- och hälsodeklarationsblanketter finns på förbundskansliet, tfn 09-72 888 20 eller på SPF:s webbplats på adressen www.spfpension.fi/resurser. ULF WAHLSTRÖM

Försäkringsalternativ och ersättningsbelopp Vårdkostnader max per skada

Bestående men pga olycksfall

Dödsfall pga olyckfall

Resgods Årspremium

Reseförsäkring alt. 1

50 000 € *

5 000 €

600 €

35 €

Reseförsäkring alt. 2

75 000 € *

10 000 €

1 200 €

48 €

Olycksfallsförsäkring

3 400 €

5 000 €

–

68 €

* Självrisken vid vårdkostnader 10% av skadan, dock högst 500 € ** Självrisken vid vårdkostnader 10% av skadan, dock högst 750 € Övriga ersättningar har ingen självrisk.

Boka direkt hos oss!

��

Tel: int+358-(0)18-37 800, Fax: int+358-(0)18 37 801 E-mail: bjorklidens@aland.net, www.bjorkliden.aland.fi Adress: Björklidens Stugby, FIN-22 240 HAMMARLAND

GOD TID 4/2007 – 13 och rände längs vägarna som om det gällt livet. Jag hade knappt tid att äta, att sova kom icke i fråga.”

Speciella gestalter kan beställas

Upplev något annorlunda – en dag på Sagalund! Det är godt att Ålands haf skiljer de stockholmska antikvariaten från min ringa person, eljest skulle dessa med sin Linneanska litteratur blifva min ruin, skrev Nils Oskar Jansson som grundade Sagalunds hembygdsmuseum. Museichefen Li Näse blir ivrig, när hon berättar om allt man kan uppleva på Sagalunds hembygdsmuseum i Kimito med dess 26 byggnader och tusentals föremål. Där finns inredningar som omfattar allt från finrum, skolsalar, bibliotek och specialutställningar med bl.a. mynt- och vapensamlingar, foto- och bildapparater. Vid apoteksföremål kan man beskåda ett kranium, som museigrundaren Nils Oskar Jansson köpte för fem mark på Trätorget i Åbo. På området finns smedja, rökbastu, loftbod, ladugård och brännhus för husbehovsbränning samt avdelningar med massor av leksaker

och aktiviteter för barn. I museiboden finns trevliga saker att köpa och ta med sig och i museicaféet finns kaffe med gott dopp till.

Eldsjälarna Adele och Nils Oskar Läraren Nils Oskar Jansson grundade museet år 1900. Hans forna lärarinna, författaren Adèle Weman var hans kollega både i skolan och i det gemensamma folkbildningsoch kulturarbetet kring Sagalund med Skansen som förebild. Nils Oskar var en hängiven beundrare av Carl von Linné och på Sagalund ﬁnns en omfattande boksamling av Linne. Nils Oskar skrev bl.a. ”Det är godt att Ålands haf skiljer de

Carl von Linné förevisar trädgården för några damer.

stockholmska antikvariaten från min ringa person, eljest skulle dessa med sin Linneanska litteratur blifva min ruin. Ett och annat har jag köpt och mycket vore att tillgå.” Att samla föremål hade blivit en mani hos Nils Oskar redan i tidiga barnaår. År 1894 skriver han till lärarkollegan Frans: ”Hin red mig under feriernas sista dagar och ville göra slut på den gnista av förstånd jag ännu har i behåll. Jag var angripen av ett fullkomligt samlarraseri

Nu på våren, i sommar och under tidig höst är ett besök för en busslast pensionärer något alldeles extra. Förutom allt det man kan beskåda på Sagalund kan man specialbeställa möten med olika personer. Man kan få träﬀa Nils Oskar själv, pedagogen Pettersson, drängen Anton, ”laukkuryssen” Sergei och t.o.m. riksrådet Axel Oxenstjerna, som 1649 inrättade Tjuda pedagogi; Kimitobygden hörde till hans friherreskap. De här föreställningarna med persongestalter kan man beställa och det är Jarmo Kujala som med bravur gestaltar dem. En pensionärsförening kan alltså beställa för en busslast deltagare museitid med eller utan guidning och ett möte med en person som levde i Kimito förr. I caféet kan man beställa kaﬀe med dopp eller annat ätbart. Sommartid är museet öppet mellan kl. 11 och 17, men man kan också komma överens om andra tider.

Jarmo Kujala iklär sig många roller.

– Allt går att ordna, säger museichef Li Näse.

Volontärer ställer upp På Sagalund har man två fastanställda, d.v.s. Li Näse och Jarmo Kujala, men många är de s.k. volontärerna som ställer upp när det behövs. Li berättar, att det främst är pensionärer som engagerar sig, när det t.ex. gäller att sy upp dräkter, måla tennsoldater, jobba i trädgården, renskriva arkivtexter eller medverka i marknader och försäljningar på torg. De här personerna från trakten är oerhört viktiga för Sagalund, samtidigt som många tycker att det är fantastiskt att ha något att syssla med som samtidigt är till stor glädje och nytta. Text CARIN ÅMINNE Foto SAGALUNDS HEMBYGDSMUSEUM

Pedagogen i klassrummet på Nils Oskars tid.

Att handla i boden på Sagalund är en upplevelse.

Sagalund, tfn.02-421 738 Museiinträde 3,50/person Föreställning 30 euro/grupp Ca 60 km från Åbo i KImito

14 – GOD TID 4/2007

Venedig lockar ko Den första synen av Venedig är en upplevelse. Framför en ﬁnns plötsligt staden från otaliga tavlor, böcker och ﬁlmer. Man är ett med en del av världens kulturarv och förstår varför staden lockat så många konstnärer under åren.

Gondoljärernas yrke är mycket eftertraktat och går vanligen i arv från far till son.

Det finns olika sätt att lära känna en ny stad. Själv fick jag en spännande möjlighet att uppleva Venedig från en litet annan utgångspunkt då jag deltog i en skrivarkurs som arrangerades i staden. Tillsammans med nästan 20 skribenter skrev vi dagarna igenom med avbrott för att uppleva Venedig. Borta var stressen att hinna se allt på en vecka. Skrivarkursen tog upp ämnen som farorna med att använda klichéer i en text. Detta var roande eftersom kursmedlemmarna befann sig i en stad som verkligen kan beskrivas som en levande kliché. På kanalerna glider gondolerna sakta fram fyllda med turister och styrda av sjungande gondoljärer. I butiksfönstren finns karnevalmasker och

Den lilla kanalen utanför kurslokalen visar en mera vardaglig bild av staden.

vackert Muranoglas. Vart man än vänder sig omgärdas man av palats, turister och kanaler.

En stilla melodi ekar inne i kanalen En särskilt minnesvärd stund upplevde jag vid kanalen intill kurslokalen. Plötsligt avbröts tystnaden av någon vars visslande melodi ekade i den smala kanalen kantad med rappade hus. Det är någon sorts magi kring staden som fångar en och drar in en i vad som nästan kan beskrivas som en annan värld. Canal Grande, som är Venedigs huvudkanal, ringlar sig brett och ståtligt genom staden. Här åker vattenbussarna, så kallade vaporetton, som för besökarna från en hållplats till en annan liksom bussarna gör här hemma. Vattenbussarna delar utrymmet med gondoler, utryckningsfordon, taxibåtar och lastpråmar. Det är kanalerna som är stadens gator och här transporteras också alla varor för de mest olika ändamål. Gränderna inne i staden är smala och avbryts hela tiden av branta broar över kanalerna. Det är inte lätt att ha rörelsesvårigheter i staden och den kan absolut inte kallas handikappvänlig. Med stort medlidande betraktade jag hur en ung mamma med barnvagn kämpade med att dra vagnen över en kanalbro vilket säkert kan räknas som hennes vardag. Trots gyttret av smala gränder är det förhållandevis lätt för turister att hitta i staden. Orsaken till det är att riktningen till centrala platser som Rialtobron eller Markusplatsen hela tiden ﬁnns målade på husväggar. För en förvirrad skribent var det en stor tröst att veta att bara man hittar pilen ”Per San Marco” är man än en gång räddad från att ha gått vilse och nästan ”hemma”.

Höga bostadspriser och uthyrda lägenheter

En gondol behöver endast väja för utryckningsfordon när den glider fram på Venedigs kanaler.

En del av den yngre befolkningen har ﬂyttat bort från staden medan de äldre generationerna blir kvar. En stark orsak till det är de höga bostadspriserna. I dag kostar en kvadratmeter bostadsyta i staden mellan 4000 och 5000 euro. Sedan euron infördes har priserna stigit markant och det har gjort att en del venetianer antingen har sålt sitt hus till välbärgade spekulanter eller hyrt ut hemmet till turister. Venetianska familjer föredrar vanligen att bo i lugnare delar av staden och inte på de populärare områdena där turisterna rör sig. Ef-

Markusplatsen är fylld av turister när det är hög

ter en kort promenad från stadsdelen San Marco, där Markusplatsen ﬁnns, förändras miljön från att vara fylld med högljudda turister till att bli den venetianska vardagen. Småpojkar spelar fotboll i de smala gränderna och kvinnorna hämtar hem matvaror från butikerna. En katt tittar lojt ned från en balkong som är smyckad med krukväxter. Det är ont om tomtmark och trädgårdar är en verklig lyx som bara få kan unna sig. Därför dekorerar de ﬂesta sina fönster och balkonger med lådor fyllda av prunkande krukväxter. I Venedig är det i princip turistsäsong under hela året men själva högsäsongen räknas vara under

GOD TID 4/2007 – 15

onstnärer, turister

Det är inte lätt att transportera varor I Venedig och därför föredrar de ﬂesta att forsla dem via kanalerna.

Bra att veta om Venedig Källa Wikipedia • Stad i nordöstra Italien belägen i och omkring en lagun. • Invånarantal år 2004 är 271 25 venetianer. • Venedigs historiska centrum är uppdelat i sex stadsdelar. • Venedig är en bilfri stad utan taxin. Mina kurskamrater på prosakursen Kajsa-Britt och Eivor framför den blåa klockan på Markusplatsen.

och statyer men då handlar det om helt andra prisklasser. Ett besök i Venedig är oförglömligt på många sätt. I första hand gäller det att komma till staden förberedd på mycket gående med ett par bekväma skor i bagaget. Besökare får också vara beredda på hopp från båtar till kajer som ibland kan vara höga eftersom

vattenhöjden varierar med vädret. För att få så mycket information som möjligt om staden och dess historia lönar det sig att investera i en bra turistguide och en ordentlig karta. Det ger möjligheten att njuta av ett givande besök i den unika staden som för resenären kan bli ett minne för livet.

• Staden befolkades år 452 av människor från övre Italien som sökte skydd mot hunnerna. • År 1987 ﬁck Venedig och lagunen status som världsarv. • Nutida Venediglitteratur skrivs bland annat av Donna Leon och handlar om kommissarie Guido Brunetti.

Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

gsäsong men var betydligt lugnare i mars då bilden togs.

våren och hösten. Då delar knappt 300 000 venetianer staden med cirka 12 miljoner turister årligen. Under sommaren kan det bli oerhört varmt i staden i de smala gränderna och sannolikt inte med alltför goda aromer ifrån kanalerna. En stor del av venetianerna föredrar att lämna staden. En del av dem reser till bergen i Norditalien. Andra tar familjen till ön Lido som ﬁnns i lagunen utanför staden och ﬁrar sin semester där.

Lido är ett måste för äkta romantiker Lido var en gång i tiden Europas ﬁnaste badort som besöktes av de kända och rika. Här ﬁnns fantas-

tiska miljöer med sandstränder blandade med vackra art-decovillor. På stranden finns de färgglada badhytterna bekanta från filmklassiker som Döden i Venedig baserad på Thomas Manns roman. Ön är nog ett måste för verkliga romantiker. I lagunen finns också ön Murano som är känd bland glasälskare världen över. Butikerna i Venedig är fyllda av Muranoglas i olika former och i olika prisklasser. Glassmycken är en fin souvenir från staden. Dels är smycket ett handgjort unikt konstverk och dels kan det vara överraskande förmånligt i stadens souvenirdjungel. Till salu finns förstås även magnifika dricksglas

Den stämningsfulla vyn är tagen under en kvällspromenad och har en ﬂäkt av de färger Monet använde i sina Venedigverk.

16 – GOD TID 4/2007

Thailand lockar trots avtåndet Den som önskar sig till sol och värme, vänliga mänskor och god mat har ett av de givna målen för sin resa i Thailand. Från senhöst till förvår är landet som skapat för att koppla av och trivas i. Enda nackdelen är att det ligger så avsides från oss räknat. Avståndet avskräcker ändå inte de tusentals finländare som årligen reser till Thailand eller de många som skaffar sig ett eget boende i form av en semestervåning eller ett hus i landet. Många reser också dit för att stanna någon månad varje år. Det som attraherar i Thailand utom värmen är den goda maten, den vackra naturen, de sköna sandstränderna, de vänliga mänskorna och de i våra ögon förvånansvärt låga priserna på alla varor och tjänster. Du kan gå in på nästan vilken liten restaurang som helst och njuta av utsökt thailändsk mat för ett par euro, du kan åka taxi en rätt lång sträcka för 1 euro och hyra en taxi för en resa till någon sevärdhet en hel dag för 60 euro. Vill du leva riktigt billigt kan du bo på något av de otaliga guesthousen eller på ett hotell med mindre stjärnor samt äta på samma sätt som thailändarna själva, dvs. från ett gatukök. Någon större risk för att bli magsjuk finns inte bara man håller sig till buteljerat vatten, läsk eller öl.

Naturen på många platser i Thailand är omväxlande och vacker. Vajande palmer längs vita stränder och med klart grönskimrande vatten som alltid är badvarmt, lockar till vistelse på stranden. Det gäller ändå att vara försiktig med solbadandet och använda solmedel med hög skyddsfaktor om man inte vill bli bränd. En t-skjorta eller att söka sig i skuggan är ett bra sätt att inte plågas av solsveda. Den som vill sola litet häftigare skall inte glömma att skydda alla delar av kroppen, också fötterna, för att bränna fötterna och sedan gå med skor på gör att semestern lätt blir en plåga. Kom också ihåg att det inte hjälper att smörja in sig en gång om dagen för skyddet verkar bara någon timme och måste smörjas på nytt efter en stund. Den förhärskande religionen är buddismen och buddatempel ﬁnns

Stora hotellkomplex kantar stränderna.

överallt. Dessutom har man ställt vackra gårdstempel på tomten till många hus. Templen pryds dagligen med färska blomgirlander och frukt. Templen är mycket vackra och det lönar sig absolut att besöka något under vistelsen. Thailändarna ﬁrar ingen julhelg,

Dumt att inte pruta Det är ett helt äventyr att vandra omkring på de otaliga nattmarknaderna och göra aﬀärer på thailändskt vis genom att en lång stund pruta på priserna. Många ﬁnländare betalar vad försäljaren begär, för det är i våra ögon i alla fall billigt men man uppfattas nog som rätt dum om man inte prutar och försäljaren tar gärna emot överpris om inte köparen förstår sig på att pruta.

men ordnar med julgranar, julgubbar och fina ljusdekorationer bara för turisternas skull. Jag har sällan sett så vackra julskyltningar som veckorna före jul i Thailand. Hittills har turisterna inte ofredats eller bestulits så allmänt i Thailand som annorstädes i världen. Thailändarna är ärliga, vänliga och hjälpsamma utan att vara påträngande. Trafiken håller till vänster och är nog en aning svår att bemästra för turisten. Ofta finns vägskyltar endast på thai och det alfabetet har inga likheter med vårt. Dessutom rör sig en mängd mopeder med hela familjer på samma moped i trafiken och gör sig egna filer om det bara finns rum.

Kärlekskranka farbröder

Man har ställt vackra gårdstempel på tomten till många hus.

Unik skärgårdsupplevelse –

Eugenia

–

SEGLATS!

Charterseglatser & Publikseglatser på ca 3 h i naturskön skärgård!

Turismen är en viktig inkomstkälla för Thailand men har också fört med sig en besvärande sexturism. Överallt ser man unga thailändska gå ﬂickor hand i hand med gamla, tjocka, gråhåriga farbröder från

brasserie

Köpmansgatan 3, 10300 KARIS tel. 019-230290, info@brasserie.fi, www.brasserie.fi Vi ordnar gärna med festförberedelser Vi har 50 sittplatser i en rökfri miljö café, lunch, a´la carte, take away, catering & gruppmenyer

VÄLKOMNA !

Café Eugenia!

Kalkholmen, Västanfjärd, tfn 02-427 786 Bokningar & info: Tel. +358-(0)2-427 862 info@eugenia.pp.fi

www.eugenia.fi

Text och foto JOHN ÖSTERLUND

HÄLSORESOR PÄRNU / TERVIS 17-24.6 429€ Buss - båt - helpensionläkarunders. - behandlingar Egen buss med hela resan

Bagaget i bussen under båtresorna.

Välkommen ombord!

BESÖK också

Europa. Man kunde tro att det är farfar eller morfar som är ute med ett barnbarn om inte hudfärgen skulle avslöja något annat. Allt sker öppet och frivilligt så ingen protesterar. Våra kärlekskranka män från Europa bär skulden till detta. Många familjer i synnerhet i norra Thailand lever i sådan fattigdom att de säljer sina döttrar till européer för att ﬂickorna skall kunna hjälpa till med försörjningen av familjen. Det har ställvis lett till att det är svårt att få ﬂickor till vanliga arbeten för det lönar sig så mycket bättre att tjänstgöra som ”sällskap”. En viktig regel för den som reser i Thailand är, att acceptera landet, sederna och folket som det är och inte försöka att reformer eller ”förbättra” landet. Njut bara av tillvaron och ta med angenäma minnen från ett frikostigt land långt i fjärran

* * * *

Midsommarfest Slåtterbal 12-13.7 Musiktåget 13.7 Hembygdens- och Emigrantfest 15.7 * Apoteksmuseets 25-års jubileum

Nu öppen vardagar 11-13.30

Guide finns på plats alla dagar

Tervis har service även på svenska.

PARTOURS

Pargas 0440 524911 / 044 5527427 www.partours.com

GOD TID 4/2007 – 17

Åk buss med

VÄLKOMMEN TILL

Dragfjärds Kommun

Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist

Tfn. 02-521 1200 www.dragsfjard.fi

Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

Norragatan 8-10, AX-22100 Mariehamn, Åland Telefon 018 15 555, Telefax 018 15 980 E-post: info@hotellpommern.aland.fi

Välkommen till

��

www.houtskar.fi Turistinfo tel. 02-463 3530

��

Norra Esplanadgatan 3, 22100 Mariehamn Tel 018-14130, Fax 018-17130

e-mail parkhotel@vikingline.fi www.vikingline.fi/parkalandiahotel

��

Beställ även vår katalog Vandring & Upplevelse!

Inspiration & avkoppling EUROPA & NORDEN St. Petersburg

- Peter den stores forna huvudstad

In spi r a

EUR ti o n & a v k OPA o p 2007 & NO p l i n g RDE N

www .su När bo ndqvists.c KULT r ta är om UR - för so a lla sm

aker

m bäs t !

UPPL EV över ELSER dagen

BUS ( S för fa ) KUL miljen

Avresa: Pris:

25/8, 5,5 dgr

EUR 641

Bodensjön

- med Romantiska vägen, Tyrolen och Mainaus blomsterprakt Avresa: Pris:

30/8, 7 dgr

EUR 1 079

Klassiska Italien

- med Venedig, San Marino och Lichtenstein Avresa:1/10, 11 dgr Pris:

EUR 1 465

Legoland

- det lekande landet med hela världen på samma ställe! Avresa:15/7, 4 dgr Pris: vuxen EUR 398, barn u 12 år EUR 273, barn u 6 år EUR 229

Ring tfn 018-22570 och boka nu!

www.sundqvists.com

25.05 - 13.08.2007 Övernatta hos oss! Förmånliga sommarpriser! Dubbelrum 35€ / person / natt Familjerum 82€ /natt (fyra bäddar)

I priset ingår frukost och morgonsimning.

18 – GOD TID 4/2007

MPF på resa: berättar om livet i skärgården förr, om säljakt, fiske, båtbygge, skutor, båtmotorer, lotsar och sommargäster Museet är öppet från börja av juni till medlet av augusti, dagligen kl 12-17 Övriga tider enl. övernskommelse. Tel 040-760 2410

��

Paris – ett leende ur det förflutna Den franska poeten James Sacré skriver att 1600-talets Paris är som ett leende i sten. Då syftar han på ett änglaansikte på en barockfasad, som han förälskat sig i. Han lyssnar också till pelargångarnas andetag i en trädgård av sten och säger att i Paris förlorar man sitt hjärta nästan överallt. Vi som reste till Paris med Mariehamns Pensionärsförening i Sundqvists buss upplevde nog just detta att man förlorar sitt hjärta nästan överallt. Vi hann inte ens till Paris innan vår reseledare Anna och vår chauﬀör Henrik hade erövrat våra hjärtan genom att suveränt skickligt och charmfullt klara av sina uppgifter. Paris log verkligen mot oss. Kastanjerna slog ut i Jardin de Luxembourg i pärlande fågelsång, blomsterprakten i boulevardplanteringarna och grönområdena var färgsprakande symfonier. Glada soldyrkare satt i gröngräset med picknick. Från takterrassen på vårt hotell hade vi utsikt över staden, som förlorade sig i soldis. Sacré Coeur tornade upp sig på toppen av Montmartre och guldet i Invaliddomens höga kupol glimmade överdådigt. Om kvällarna kunde vi se det spektakulära ljusspelet i Eiﬀeltornets smäckra spira. Omtumlade och bländade lät vi oss bedåras.

Leenden Praktfulla palats, eleganta fasader, smakfulla aﬀärsgator, storslagna monument, romantiska broar, charmfullt bedagade kvarter med trånga gränder i kontrast till de vida avenyerna – det är storstadens många ansikten. I allt detta var jag ständigt på jakt efter leende från det förﬂutna. Jag mötte det hos den underbara Mariaskulpturen i Notre Dame. Bland Louvrens otaliga konstskatter är Mona-Lisas leende det gåtfullaste och mest ryktbara, men jag tyckte mig se samma lilla leende leka på läpparna på Leonardo da Vincis självporträtt och den bedårande madonnan i grottan. Varken

��

Bernys, Resmål Finlands enda världsnaturarv www.replotbridge.com tel. 06-3521200

www.tankar.fi

��

�� Öppet: 7.6-10.8.2007

Mona Lisas leende är det mest gåtfulla och ryktbara.

Venus från Milo eller Nike från Samothrake ler men det gör betraktaren, betagaren av skulpturernas vindomsusade skönhet. Korestatyerna från 500-atlet f. Kr. ler sitt arkaiska leende besläktat med den krusning över läpparna man kan skönja hos den majestätiska egyptiska granitsfinxen. Utmattad av trängseln i Louvren måste jag le åt några högst nulevande gräsänder som respektlöst trampade omkring på den uppochnedvända glaspyramiden. På jakt efter leendet från det förflutna sökte jag upp Musée de Cluny, där de sex gobelängerna med Damen med enhörningen finns. Damen ler inte. Hon möter inte min blick. Hon är drömsk och märkligt frånvänd, än högdragen, än nästan sorgsen i sina eleganta dräkter och invecklade frisyrer. Det vilar någonting gåtfullt och samlat över hennes raka smärta gestalt. Det är den vita enhörningen som ler och riktar sin dyrkande blick mot damen. Oförfärat besegrar jag de otaliga trapporna upp till Sacré Coeur i 29graders sommarvärme och belönas med svalkan och stillheten inne i kyrkan. Guldet glimmar i mosaikerna och bakom högaltaret finns

ett kapell med en alldeles underbar madonna, som milt ler mot barnet på sin arm. Altaret i Madeleinekyrkan domineras av två änglar med elegant svängda vingar framför Kristusstatyn. Änglarna sträcker händerna mot varandra och mitt i det högtidliga allvaret tycker jag mig ana en antydan till ett leende, Vi har köat i den ljumma kvällen utanför kyrkan för att få lyssna till Mozarts Requiem. Mozart hyllades som musikaliskt underbarn på sitt besök i Paris och Versailles där han ﬁck sitta till bords med själva kungen. Den talrika konsertpubliken är ett tecken på att parisarna hyllar honom än.

Sovgemak översållat med rosor Ute i Versailles spelade fontänerna och vinden bar med sig den friska doften av sött vatten, men inne i slottssalarna rådde trängsel och Ludvig XIV log högdraget åt oss från ovan och poserade med hermelinbrämad mantel stolt visande sina väsvarvade sidenklädda vader. Marie Antoinette och hennes barn blickade allvarligt ner på oss som om de redan hade anat sitt oblida öde, men drottningens sovgemak översållat med rosor fick oss att le med förtjusning. Det är nog det mest feminina praktgemak jag någonsin sett. Mätta på intryck efter fyra intensiva dagar och fem korta nätter sade vi Au revir, Paris. Jag tänker igen på några rader av James Sacré: Tiden flyr jag tycker om att känna hjärtat på samma gång övergivet och samtidigt samlat på grund av ett ansikte utskuret av sten det liknar ett leende ur det förflutna. TOVE FAGERHOLM glad Parisresenär från Kyrkslätt

GOD TID 4/2007 – 19 EGEN BOSTAD I BULGARIEN!

öppet må-fr 8.30-17.00 lö 9-13 (sommartid längre)

Café i Korpo Välkomna!

Gör en trygg och lönsam investering, en fastighet i nya EU-landet Bulgarien.

Tel. 02-4631033

- Hög värdestegring - Goda hyresintäkter - Gynnsamt klimat För mera information: www.bgp.bg jan.mitts@northhouse.fi tel: 050 569 1566

privatel@privatelapartments.fi

Maxmo Skärgård

* god mat och kaffe * Equity 1917 - utställning Tel: (0)6 - 3455065 / Mendelin www.varppi.com Paipisvägen 513 04170 PAIPIS

��

Öppet sommartid varje dag, bokning för grupper.

GÅRDSBUTIK • • FESTSERVICE • •

Öppet: ti-sö 12-18 09-239 8343, 041-466 1980

Välkommen till Korpo

www.korpo.fi

POJO

BRUKSIDYLLER I NATIONALLANDSKAP Fiskars, Billnäs, Antskog och Åminnefors Utställningar • Museer • Musikfestivaler Ekoprodukter • Handelsträdgårdar Traditionellt byggande • Antikviteter Golf • Ridning • Slalom • Idrottsinstitut Tfn (019) 278 21 | www.pohja.?

��

20 – GOD TID 4/2007

HANTVERK o. HEMBAKAT öppet alla dagar

Café Inva WC

vard. och sönd. 11-19 lördagar 10-18

Södra Vallgrund Tel. 06-352 7830 Sommartorg 14.7

Clara von Bonsdorﬀ i fjällen

SAMS lockar med vandringstur 9–14 september i Rondane fjällområde – se

Norge i höstfägring! Vi bor på tjusiga Öigardseter fjellstue som ligger i Hövringen intill Rondale nationalpark (se www. oigardseter.no). Öigardseter har dubbelrum, enkelrum och familjerum, inalles 40 rum. Alla rum har dusch och toalett. Vid det rikliga morgonmålet gör vi vår egen ”nistepakke” och får termosen fylld med kaﬀe eller te och startar vår ”tur”. Dagsetappen varierar, 3–4 rimmar till ca 6 timmar. Tillbaka till fjällstuen är vi i god tid för siesta före middagen. Öigardseter är känt för sin goda mat! Efter middagen samvaro.

Sommarrestaurangen vid havet * Lunch * middag * räkafton * grillkvällar * levande dansmusik * brunch Info/bokningar tel. 06-723 1687 Jakobstad

VÄLKOMNA!

Terrängen är mest lätt, lite stigning, ibland stenigt. Möjlighet att välja kortare och lättare alternativ. Bussen för oss till startpunkten eller möter där vandringen slutar. Svårighetsgraden på vandringarna betecknas 1–4 (på en skala 1–6). Kontaktperson är Clara von Bonsdorﬀ, Munksnejdens pensionärer, telefon 040-544 40 31. Arrangör är Peer Gynt Tours som har lång erfarenhet av vandringsturer för grupper 60+. Resan tur-retur görs med ﬂyg Helsingfors-Oslo och med buss OsloGardermoen. Resan pris är 1150 euro i 2-pers. rum inkluderande allt. Tillägg 70 euro för enkelrum. Boka senast 31.5. Ta kontakt! Resan genomförs om tillräckligt antal deltagare anmäler sig (minst 16 deltagare)!

JUSSARÖ

den gåtfulla ön

26-30.6

i Åminne Folkpark

27.4-30.9.2007 EKTA Ekenäs museicentrum gustav vasas gata 11

Tis –Sön 11-17

    



   

��



TISDAG 26.6

Tommy Nilsson, FORK

FREDAG 29.6

Jonas Gardell, André Wickström, Jerry Lindqvist

ONSDAG 27.6

Sonja Aldén, Pappas eget band

LÖRDAG 30.6

Gladys del Pilar, Kent från Jeppis

TORSDAG 28.6 Jack Vreeswijk, Emma Klingenberg

GE EN SOMMARGÅVA!

En biljett till Fångad av en sång är ett förmånligt sätt att visa uppskattning. Ring 050-4656390 för mer info

Föreställningen börjar kl. 20.00 (Lö kl. 18) Publiken på plats kl.19.00 (Lö. kl. 17)

Entré 5 euro/föreställning Biljettköp: Studioticket, Vasa och Åminne Sommarrestaurang

��

�� 

��



��



��

              

GOD TID 4/2007 – 21

En riktig karl Om man får tro gamla talesätt så

var många saker mindre komplicerade och lättare att greppa ännu för hundra år sen. Som till exempel att vara en riktig karl. På den för män gamla goda tiden var mannens självklara huvuduppgift att sörja för familjens levebröd. Det gav honom naturligtvis den absoluta makten i familjen. Hustrun stod för hushållet och barnuppfostran, och mannen hade förstås rätt att hålla henne mellan knytnäven och spisen. Ni kvinnor och barn, ni har det lätt – annat är det med oss män som måste tänka, tyckte mången riktig karl – men var ändå nöjd över att hustrun inte ifrågasatte hans tankar utan knep käft. Barnen hölls i schack genom att hota med att om du inte är snäll kommer tattarn (eller sotaren) och tar dig. Barnen växte också upp i vetskap om att din vilja sitter i pappas byxficka. Om i exceptionella fall maktfördelningen var den motsatta, så byttes pappas byxficka mot mammas förklädesficka. Visst var mångt och mycket lättare för en familjefar om man jämför med nutiden när mamma är byxklädd och pappa får dra hushållsförklädet på sig. Och inte vill barnen heller längre ha sin vilja instoppad i en ficka utan tycker sig veta (och faktiskt i vissa hänseenden vet) mer än sina föräldrar. Vilket sätt mannen förr valde att

försörja sin familj på berodde mer än idag på de omständigheter och den omgivning han föddes till. Sönerna följde ofta i faderns fotspår och mottot för ett gott arbetsliv var bed och arbete. Man visste allmänt att lättja lönas med armod och att den som ej vill arbeta skall ej heller äta. Om arbetet inte alltid lyckades kunde en man trösta både sig själv och andra med att är det inte bra så får det duga. Av erfarenhet visste mannen också att man aldrig ska visa halvgjort arbete åt herrar och narrar. Den som levde av sina händers verk tyckte måhända att

herrarna arbetade med huvudet som svinen. Än mindre ärofullt var det förstås att inte arbeta alls och då kunde folk räkna ut att fan hittar nog arbete åt lata händer.

Lojoföreningen firade 30-år Reser till Bornholm i sommar

Den man har väl inte blivit född

som inte uppskattat kvinnlig skönhet, men förriga bonden hade en mer praktiskt syn på sin äkta hälft – vacker är hon inte, men hon är ändamålsenlig. I sitt stilla sinne tyckte han väl nog att gräset är grönare på andra sidan staketet, och att det oftast blev pigan som ﬁck representera gräset råder det inget tvivel om. Själv behövde den gode bonden inte bry sig om sin apparition för en riktig karl ska lukta tobak, skit och brännvin, sa man. Man undrar vad som är orsak

och verkan, men senare i livet fick många män röna att gamla käringar och rostiga gångjärn gnäller jämt. Eller som den gode skräddare sa när pressjärnet fräste – ackurat som hustru min. Det oaktat tyckte väl nog skräddaren när han blev änkling att kvinnfolk är svåra att ha men värre att mista. Men ska man tro på folktron så går änklingssorgen lika fort om som armbågastöten, så gubben fick väl rätt snart tillfälle att visa att gamla bockar har styva horn. Förr eller senare fick han kanske dock uppleva att ålderdomen kommer sällan ensam. Portvinstån kanske värkte, blomkålsnäsan prunkade och i värsta fall var det fransosen som mjukade upp hjärnan. Och vid hans begravning hyllades han av våran prost, rund som en ost, med de odödliga orden: medan du levde var du en glad lax, nu är du gravad. Handen på hjärtat, karlar, skulle

ni vilja ha tillbaka den tid då emancipation och feminism var okända begrepp, och Gud med säkerhet var av mankön, undrar

På bilden från vänster uppvaktar Lojoföreningens ordförande Birgit Pihl och Folke Nordström följande personer: Snöfrid Rantanen, Carita Luoma, Bebe Nurkka, Arla Kaurila, Litti Wahlbeck, Alice Lemström, Bertel Pihl och Kurt Askolin. En busslast med glada Lojopensio-

närer besökte Gullö gård i Ekenäs för att ﬁra sitt trettio års jubileum. Föreningen har tidigare utgivit sin 20 års historik över åren 1977–1996. Nu hade Litti Wahlbeck sammanställt en fortsättning på föreningens 20-årshistorik

som omfattar åren 1997–2006. I skriften finns många fotografier som på ett trevligt sätt presenterar föreningens verksamhet.

Styr mot Bornholm i sommar Lojo föreningen arrangerar en resa till Bornholm den 30.7-4.8. Också

Hotel Paradiso i skärgården Skärgårdsteatern 2007 i samarbete med Teaterhögskolans andra årskurs ger Geroges Feydeaus Hotel Paradiso. Vi citerar teaterns pressmeddelande: ”Ett skumt litet hotell. Allt för många gäster. Kärleksaﬀärer av den ljusskyggare sorten. Lögner, bortförklaringar och en hel drös med missförstånd. Vad får man? – En härva, som inte nystar upp sig i första taget. För när det ena leder till det andra, brukar det femte leda till det åttonde och hastigt är nätet av bluﬀ och båg så tilltrasslat att man vet varken ut eller in.

Tursamt nog finns skärgårdsteaterns unga och energiska skådespelare på plats för att reda ut maskorna i denna tokroliga fars av Georges Feydeau, som i Dick Idmans regi blir ett fartfyllt äventyr i förvecklingarnas uppochnervända värld. Kommer herr Pinglet och den sköna Marcelle att lyckas i sin hämnd? Varför stammar herr Mathieu så våldsamt? Och spökar det verkligen på hotellet? Missa inte Hotel Paradiso - En crazyfars för hela familjen!” Premiär blir det i Lovisa den 26 juni och efter sexton mellanlandningar avslutas turnén i Barösund den 25 juli.

andra än Lojopensionärer är välkomna med på resan, eftersom ett antal platser ännu är lediga. Priset för resan är endast 550 euro. Eventuella förfrågningar kan ställas till Birgitta Pihl. tel. 050371 7024. Text och foto JANNE HOLMBERG

Gör livet lättare SÄLJ ÅT LASSE dödsbon, samlarobjekt. Vi städar efter oss. tfn. 0500-418 303, tack.

trädgårdscafé mitt idyllen Alla dagar maj-augusti 11-19 Bastugatan 5, Ekenäs

Tfn. 019-241 5656, 050-556 1665

www.cafegamlastan.fi

Det händer i Ekenäs i sommar...

MELISSA

9.6 Tjejernas kanontia 16.6 Ekenäsnatten 28.6 – 1.8 Raseborgs sommarteater 30.6 Bromarfnatten med skärgårdsmarknad 7.7 Ekenäs GP–Europas snabbaste båtar i Norra hamnen 9.7 Marinens årsdag 20 – 21.7 Ekenäs Waterfestival 22 – 24.7 The Tall Ships´ Races 23 –28.7 European People’s Festival 2 – 5.8 Ekenäs Sommarkonserter

mer information på

www.ekenas.ﬁ

22 – GOD TID 4/2007

Pensionärer bjöd in våren i Dagsmark och N De österbottniska pensionärerna aviserade vårens ankomst med två större träffar i mitten av förra månaden – den ena i Dagsmark i Kristinestad den 17 april och den andra i Nykarleby dagen därpå. Till den förstnämnda träffen var det ca 230 pensionärer som mötte upp, till den senare inemot 450. Uppslutningen visar att vårdagarna – som de här samlingarna kallas – förtjänar sin plats i distriktets program. Traditionen att ordna dem finns ända sedan början av 1970-talet. Det är både utmanande och angenämt att få ordna en samling av det här slaget, sade den lokala pensionärsföreningens ordförande Johan Träskvik när han hälsade välkommen till Majbo ungdomsförenings lokal i Dagsmark. Föreningshuset där vi samlats är det tredje på samma plats och jag har dansat i alla tre, upplyste han om. I sitt tal redogjorde han för lokalen, byn och den lokala föreningen. Han kom också med en uppmaning till alla de församlade. – Köp rejält med lotter så kanske vi klarar oss utan kommunalt bidrag också i år, sade han med udden riktad mot staden.

Sång, dans, trollkonster Före själva öppningen hade de tillresta deltagarna fått sig till livs en köttsoppa som gavs högsta betyg av alla. För den musikaliska upptakten svarade Lappfjärds spelmanslag,

som också ledsagade Boris Teirfolk när han sjöng och svarade för takterna under de tre timmar då de församlade pensionärerna dansade som avslutning på vårdagens program. Lokalföreningens egen trollkarl Ture Mäkelä gjorde uppskattade konster med snören, sedlar, kort och massor av andra attiraljer. Trots hans lugna – nästan sävliga – hantering av tillbehören blev alla så grundligt lurade att häpnaden tog ljudliga former i lokalen.

Programproduktion och digitalboxar För ett högst aktuellt och nyttobetingat inslag i vårdagens program svarade regionchef Max Jansson som representant för Yles svenska verksamhet i Österbotten. Han redogjorde dels för den svenska programproduktionen – framför allt den österbottniska – och dels för bakgrunden till besluten som lett fram till att TV-sändningarna blir enbart digitala från ingången av september i år. Presentationen och redogörelsen följdes upp med en rad frågor och svar av praktisk karaktär gällande digitalboxar och anslutningar beroende på om man har egen antenn, befinner sig i kabelnät eller eventuellt vill se på program via parabol. Klara besked gavs, men det leder för långt att redogöra för dem här.

Servicestruktur, stepdans och ståuppkomik Trollkarlen Ture Mäkelä gjorde konster med snören och andra attiraljer så att de församlade pensionärerna häpnade.

Boris Teirfolk sjöng ledsagad av Lappfjärds spelmanslag.

Vid vårdagssamlingen i Nykarleby välkomnades deltagarna av stadsdirektör Gösta Willman. Han presenterade staden och gav en redogörelse för frågor som ansluter sig till den aktuella kommun- och servicestrukturreformen. Välkomnande ord uttalades också av den lokala pensionärsföreningens ordförande Anna-Kristina Sandvik, som även fungerade som programledare under dagen och svarade för ett sånginslag i stället för en medverkande som hade insjuknat. Värdföreningens kör sjöng under ledning av Ulla-Maj Julin, mogna representanter från Jakobstads gymnastikförening bidrog med stepdans och ståuppkomikern Margit Aromäki underhöll på sitt sätt. Svenska pensionärsförbundets verksamhetsledare Veronica Fellman informerade om bl.a. regeringsförhandlingarna och regeringsprogrammet, det egna för-

Som avslutning på de två vårdagarna i Dagsmark och Nykarleby ägnade sig deltagarna åt konditionsfrämjande dans i tre timmar.

bundet och dess verksamhet samt medlemsvärvningskampanjen som för österbottniskt vidkommande gett inemot 1000 nya medlemmar och lovordades.

”Steg framåt för pensionärsfrågorna” Såväl i Dagsmark dagen innan som under vårdagen i Nykarleby höll distriktsordförande Sven-Erik Kjellman ett anförande med anknytning till det genomförda riksdagsvalet och de efterföljande spåren i det uppgjorda regeringsprogrammet. Aldrig tidigare har inför ett riksdagsval pensionspolitiska frågeställningar så stått i fokus och debatterats som inför senaste val. Enskilda debattörer, pensionärsförbundet och dess distrikt, enskilda riksdagskandidater och professionella ”tyckare” lyfte i olika röstlägen fram för pensionärerna viktiga frågeställningar, konstaterade han. – Jag vet att jag rör mig på minerad mark när jag påstår att valet och regeringsbildningen innebar ett avgjort framsteg för pensionäVälsmakande köttsoppa med bärkräm som efterrätt bjöds det på som inledning på pensionärernas vårdag i Dagsmark. Till dem som var med hörde från vänster räknat Albin Sandås och Aili Prost från Vasa samt AnnaBritta Pusa Lundell och Bror Lundell från Dagsmark.

rerna. För första gången hördes en pensionärsorganisation i samband med regeringsförhandlingarna underhandlingar i ständerhuset. Vi framförde inte hela arsenalen av våra önskemål eller krav utan vi valde att prioritera de frågor som också PIO tidigare överstyrt till statsministern och till riksdagsgruppernas ordförande, redovisade Kjellman.

Därmed avsåg han i korthet 1) Tryggandet av pensionernas köpkraft (nivåhöjning av folkpensionerna och korrigering av brutna indexet) 2) Avlägsnandet av den ojämlika beskattningen av pensioner och löneinkomster 3) Trygga tjänsterna inom åldringsvård och förbättra närståendevårdarnas ställning (vård på modersmål bör vara en självklarhet) 4) Åtgärder

Salen i Majbo uf-lokal i Dagsmark var välfylld när pensionärer från det österbottniska distriktet var samlade till traditionell vårdag. Närmast ses här från höger räknat Gerda Berg, Hilda Strömfors, Bertel Strömfors och Zaida Wikstedt – alla från Kristinestad.

GOD TID 4/2007 – 23

ykarleby

att få ett äldrepolitiskt program som täcker hela landet 5) Trygga penningautomatföreningen RAY:s verksamhetsförutsättningar, som i sin tur är av helt avgörande betydelse för pensionärsförbundens existens.

”Delmål uppnåddes men mer vill vi” Nå hur gick det? Så här redovisade Sven-Erik Kjellman inför de församlade pensionärerna: Folkpensionerna höjs vid ingången av nästa år med 20 euro. För Österbotten blir höjningen möjligen den dubbla, eftersom dyrortsgrupp II slopas. Beskattningen av pensioner mellan 13 000 och 36 000 euro på årsnivå rättas till så att pensionären inte beskattas hårdare än löntagaren. Ersättningarna för privat tandvård stiger från 29 till 40 %. En utredning över socialskyddets alla djungler kommer att göras. Sänkningen av matmomsen skall förhoppningsvis komma också den vanliga pensionären till del. Slopandet av arvsskatten vid generationsskiften gynnar speciellt företagarna och jordbrukarna. Höjningen av den lägsta gränsen för skattepliktigt arv eller skattepliktig gåva från 3 400 till 23 000 euro gynnar våra barn och barnbarn. För personer med något högre pensioner skall förhoppningsvis de allmänna skattesänkningarna synas. – Det uppräknade är inte tillräckligt, vi ville betydligt mer. Men över uppnådda delmål skall vi vara glada. Och framför allt, vi ﬁck en direktkontakt med regeringsförhandlarna. Det är som ett trendbrott – en öppning inför framtiden. Det skall vi förvalta väl. Det är bara fyra år till nästa val, summerade Sven-Erik Kjellman. Text och foto ROGER LIND

Tua Forsström, född 1947 i Borgå, är en av de mest prisbelönta ﬁnlandssvenska författarna. Hennes klangbotten är barndomshemmet i Tenala som hon fortfarande har kvar. Sedan november 2006 bor hon i Majblomman som är ett annex till Folkhälsans seniorbostäder i Helsingfors. Hon har skrivit ett ﬂertal diktsamlingar och verk för tonsättning sedan debuten 1972 med lyriksamlingen En dikt om kärlek och annat. Hennes senaste är manuset till pjäsen En klänning av snö uppförd på Klockriketeatern i början av detta år. Pjäsen kommer att gästspela på kulturhuset Grand i Borgå i november. År 2006 utkom Tua Forsströms diktsamling Sånger.

Tua Forsström, Tenala- eller snöpoeten har gläntat på dörren till sitt nya hem i Majblomman. Epiteten är många för Tua Forsström. Hennes dikt Snön yr över Tenala kyrkogård har blivit som ett mantra för God Tids utsända reporter. Hur har Tua Forsström hamnat i Majblomman? Och vad är det för majblomma? Tua berättar medan ljuset ﬂödar in i lägenheten. Det är långt till vintern och snöyran i Tenala. – Det var så att jag höll på att skriva manus till pjäsen En klänning av snö för Klockriketeatern. Jag pendlade mellan mitt barndomshem i Tenala och Helsingfors. Det började bli mödosamt. Halkan och snön. Klara av den branta backen upp från huset med bilen var rena lotteriet. Och så vidare. Det blev praktiskt tungt att bo i barndomshemmet i Vimonböle. Åldern började spela in, konstaterar Tua, energin räcker inte till allt. Jag har visserligen mina underbara kusiner som grannar, men man kan ändå inte be om hjälp med precis allting. Efter en stunds funderande fortsätter Tua med att berätta om hennes sega mor som klarade av att bo i huset ända tills hon var över åttio och hälsan inte längre stod bi. Vädrets makter bjöd hon motstånd genom att ständigt vara försedd med spade och sand i bilens bagagelucka. – Det var segare virke i mammas generation född vid tiden för första världskriget. Mamma var tapper och uthållig. Tua hörde talas om Majblomman. Skådespelare och andra konstnärer gavs möjlighet att söka boendestipendium från Standertsköldska fonden för bostäder i den nybyggda fastigheten intill Folkhälsans seniorhus i Brunakärr. Det var som en skänk från ovan. Tua Forsström som vid det laget tyckte att vintrarna i Tenala hade blivit för tuﬀa anmälde sitt intresse, och i november 2006 kunde hon ta sin splitternya bostad - med utsikt över himmel och hustak- i besittning. Lägenheten är inte stor

Tenalapoeten i Majblomman Hon står på den inglasade balkongen. Hon är iförd en skjorta i blått och turkos. Gardinerna är turkosa och väggarna vita. Högarna med papper tyder på att vi beﬁnner oss hos en skapande person. – Det ser ut som kaos men om man ﬂyttar på något blir det ännu värre kaos. Då hittar jag ingenting.

Servicehuset Majblomman Majblomman är Folkhälsans bostadshus med servicelägenheter. Huset finns i Brunakärr i Helsingfors. En gångtunnel förbinder Majblomman med Folkhälsans seniorhus på östra sidan av Mannerheimvägen. Projektet Majblomman blev färdigt i slutet av år 2006. I huset finns 64 lägenheter. Standertskjöldska fonden som är inlemmad i Svenska litteratursällskapet äger en del av lägenheterna. Enligt fondens stipulationer har de hyrts ut åt skådespelare och konstnärer. Ett tjugotal lägenheter har sålts som aktielägenheter på öppna marknaden. Byggnaden har planerats av arkitekt Stefan Ahlman. http://www.folkhalsan.fi

Tua Forsström med leksakskon som hon har gett åt sitt barnbarn Vanessa.

men välplanerad. – Jag flyttade hit, men jag skulle längta ihjäl mig efter barndomshemmet i Tenala om det inte fanns kvar. Man ska fatta beslut av dethär slaget innan man blir för gammal, menar Tua Forsström. Om man är alltför trött och ålderstigen orkar man kanske inte alls flytta, inte heller orkar man kanske njuta av allt som ett sådant här hus bjuder på. Tua hör till de yngsta i Majblomman – tänk att ännu vara bland de yngre i något sammanhang!, säger hon muntert. Hon har mycket att gläda sig över. Baddräkten som hänger på tork i det rymligt tilltagna badrummet vittnar om att det finns möjligheter att simma i husets simbassäng. Och därtill vattengymnastik. Vi tittar också på det rymliga sällskapsrummet i bottenvåningen med det välförsedda biblioteket fortfarande på tillväxt. – En stor fördel är, säger Tua, att hela kulturutbudet och möjligheterna till aktiviteter i Helsingfors finns inom räckhåll. Det är bara att hoppa på tians spårvagn och så har man allt som man kan önska sig som på en bricka. Bara att ta för sig! Och när vi är inne på ämnet dukade bord så behöver man inte kocka i sitt kök om man inte känner för det. Man kan äta i Folkhälsans seniorhus, upplyser Tua. Tua föreslår att vi ska gå igenom den färgmättade tunneln under Mannerheimvägen som förbinder Majblomman med seniorhuset. Fastän tidstjuven spelade Tua ett spratt. Följden blev att en annan av Majblommans invånare beredvilligt lotsade God Tids utsända till matsalen genom tunneln. Men innan det hann Tua berätta om det som brukar kallas för livets efterrätt. Det är hennes knappt ettåriga barnbarn Vanessa. Mycket i Tuas lägenhet, som nappen på köksbordet och diverse leksaker vittnar påtagligt om Vanessa. Tua vill bli fotograferad vid kon som hon har köpt åt Vanessa. Varför just en ko,

frågar jag? – I Vimonböle lät moster Ragnhild mig ha en egen ko när jag var barn. Kon hette Frigga och jag ﬁck sköta om henne och mjölka henne. Korna hör till de djur jag tycker allra mest om. Nu går kärleken till korna vidare i Vanessas leksaksko. Majblomman kryllar av skådespelare och andra konstnärer. Hur känns det att ha alla inpå sig? På det svarar Tua att integriteten respekteras. Man hjälper varandra, lånar grejor av och an och så vidare, och låter varandra vara ifred. Vill man vara helt för sig själv så är det en förunnat. Om man vill vara

social så finns det alla möjligheter till det. Tua känner redan att Majblomman är en vänlig arbetsmiljö. I sin senaste diktsamling Sånger (Söderströms 2006) skriver Tua Forsström: ”Det finns trädgårdar i regn Det finns citronträd om natten Det finns en nattlig översättning, där vi är vad vi är: inlandsregnskog, sten, långsamt strömmande vatten”. Text och foto BENITA AHLNÄS

En sommarvecka på Kuggom 13–17 augusti Programmet ger dig avslappnande samvaro och bl.a. möjlighet att •

tillverka luﬀarslöjdsprodukter (jobba med metalltrådar) tillsammans med Marina Åkermarck

•

bekanta dig med digitalkameran och lära dig överföring av fotograﬁer till dator delta i en utfärd i Agricolas fotspår med besök i Pernå kyrka och en Agricola-utställning

•

Dessutom får vi besök av Lurens sommarteater. Omgivande natur lockar till sköna promenader och utevistelse, kanske till blåbärsplockning för vinterns behov. Kurspris: 210 euro inkl. kost och logi i dubbelrum. Enkelrumstillägg 15 euro. Sista anmälningsdag är onsdagen den 20 juni till Kuggomsskolan: Nina Nybonn tel. 019-517 7719 Förbundets kontaktperson: Majlis Kvist, tel. 040-754 0550

Välkommen med ! Arr: Ab Svenska folkhögskolan-SFV/ Östra Nylands folkhögskola – Kuggomskolan tillsammans med Svenska pensionärsförbundet

24 – GOD TID 4/2007

BÖRJES BYGG OCH RENOVERING Allt från nybyggen till saneringsarbeten! OBS! Grävnings- och husgrundsarbeten

Vi utför även andra timmermansarbeten Kolkkampervägen 24, Lappböle Tel. 040 569 6048, 040 555 3826

Välkommen att bo på AV:s trivsamma och förmånliga pensionärshem på Brändö. Lugnt beläget med goda förbindelser till H:fors centrum. Vänligen kontakta Tuula Mervasto,

TRÄDGÅRDSMAKAREN

Fria konststudier i Karis – veckor av lycka!

planerar och bygger din trädgård yrkeskunnigt plattanläggning, murar, natursten, terasser, flyttgräs-gräsmattor, planteringar m.m. Tag kontakt och fråga mera om olika servicealternativ tel. 040-569 7756 Ekenäs

tfn 050 516 3182

Årets kursdeltagare var mycket nöjda med sin utbildning. Vuxna personer i olika åldrar

runtom i vårt land har som känt de mest skilda intresseområden. Väldigt många intresserar sig för konst och konsthantverk. En ny möjlighet att odla dessa intressen har vuxit fram i Karis där Västra Nylands folkhögskola utvidgat sina konstutbildningar med Fria Konstakademin för vuxna. Kursen riktar sig till äldre konstintresserade, till fritidsmålare, som önskar gå till grunden med tecknandets och målandets konst. Den lämpar sig även för andra som utövar konst men som saknar utbildning, liksom för var och en som vill fördjupa sig i metod och material, komposition och färg, för att koncentrerat utveckla sitt eget måleri. Hösten 2006 och våren 2007 studerade tretton ivriga fritidsmålare vid Fria Konstakademin. Största delen av deltagarna bodde hemma och pendlade till Karis. De som hade längre väg kunde

välja att bo på skolans internat. Som huvudlärare fungerade bildkonstnär Daniel Enckell som i första hand undervisade i realistiskt måleri. Han är själv intresserad av holländsk 1600-talskonst och dess särpräglade ljushantering. Förutom måleri ﬁck deltagarna lära sig grunderna i graﬁk och keramik. Studierna pågick fyra dagar i veckan under åtta veckor på hösten och åtta på våren och avslutades med en utställning på Galleri Fokus i centrum av Karis. En ny kurs äger rum under läsåret 20072008.

Vad härligt! Årets kursdeltagare var mycket nöjda med sin utbildning, som gav dem en möjlighet till individuell fördjupning med mycket personlig handledning. Så här uttrycker de sina synpunkter på de studier som nu avlutats: ”Vi har lärt oss mycket under en kort tid. I måleriet har vi gått tillbaka till ursprungsmetoderna.

Linoljeblandningen oxiderades med glaskobolt och pannåer och dukar grunderades med umbra pigment i linolja. Vad härligt att gå tillbaka för att få direkt kontakt med ’the old masters’! För att inte tala om den svarta spegeln som var och en tillverkade för att vi ska lära oss de rätta ljuskontrasterna. Grafikens grunder lärde vi oss tack vare tålmodiga Bjarne Bäck. Otroligt hur många möjligheter en ristad plåt kan ge! På den spännande grafikkursen lärde vi oss att gestalta motivet på ett annat sätt än i måleriet. En detaljrik tillflyktsort! Höstterminens två sista veckor tecknade vi gipsfigurer och avslutade dagarna med croquis för att uppöva vår motorik och spontanitet. Vårterminen skall ge oss ytterligare färdigheter. Vi tecknar, går på keramikkurs och målar i egenhändigt riven färg. Vi är tacksamma och lyckliga!” ANITA HAGSTRÖM

ANNO.FI GAMLA O. ANTIKA MÖBLER SAMT BRUKSFÖREMÅL KÖPES. ÄVEN HELA STERBHUS. T.ex. bord, sängar, stolar, skåp, verktyg, vedhellor, spegeldörrar, golvplankor...

��

GRATIS VÄRDERING! TEL. 050 501 1158

GOD TID 4/2007 – 25 Benita Ahlnäs är frilansjournalist, auktoriserad turistguide i Borgå, ledare för Borgå stads seniorklubb och pensionerad bibliotekarie.

Köksalmanackan i mitt hjärta Köksalmanackan i mitt hjärta! utbrister

en av Borgås ikoner, Åke Lindstedt. Den unika kokboken är oumbärlig hemma hos Åke och hans hustru Solveig. Hur länge den har funnits i deras tillvaro till vardag och fest, minns de inte. Knappast ändå sedan 1933 då köksalmanackan såg dagens ljus, inﬂikar kolumnisten. Lekamlig och andlig välfärd bjuder

Köksalmanack 2007 på. För det lekamliga svarar recepten dag för dag med interfolierade uppsatser om hemligheter för framgångar i köket, i vardagens snabbt tillredda middagar och festarrangemang. Och därtill inflätade artiklar om mångkulturella måltider och fröjdefulla botaniseringar i mattemplet, d.v.s. Hötorgshallen i Stockholm. Köksalmanackan frestar därtill med aptitretande bilder i alla regnbågens färger. Andlig vägkost! Det är citaten och de goda råden för varje månad även de med utsökta illustrationer. Här finns tänkvärda ord av storheter som drottning Kristina: ”att besegra sig själv, är att besegra sin mäktigaste fiende”, diktcitat av Dan Andersson, Harry Martinson, Stig Dagerman och den grekiska tragediförfattaren

SUDOKU 4 8 5 2 1 6

Recepten är kronologiskt ordnade.

Måltidsförslag med huvud- och efterrätt för varje dag och intill detta plats för egna anteckningar. Åke brukar anteckna menyerna både till vardags och till fest bredvid receptförslagen. Detta med gästmenyer är en bra idé. Förvisso ﬁnns det sådana som alltid ”kör” med beprövade recept. Som hon som alltid bjuder på morotssoppa.

Åke och Solveig har i sitt kök en hel rad

med köksalmanackor med anteckningar om både stort och smått. Till de stora hör notationerna om barnens födelse. Och så kommentarer och reﬂektioner och uppsnappade ord och guldkorn och familjekoder. Födelsedagskalender! Åke hör till dem

som brukar komma ihåg födelsedagar. Det är, avslöjar han, för att han brukar anteckna dem i Köksalmanackan, som är i hans dagliga bruk. Det är bara att slå upp i kalendern. Där har du tips på dagens

måltid, den närståendes födelsedag och matnyttig information i största allmänhet. Ytterligare kan man söka inspiration i receptbilagan i slutet av Köksalmanackan föredömligt grupperad under huvudrubriker som soppor, såser och vegetariska rätter och egentligen allt vad man kan önska sig. Förträﬄig är Köksalmanack 2007. Den är

inte bara oumbärlig hemma hos Åke och Solveig utan har hittat vägen till otaliga hushåll även hos oss på andra sidan viken. Utgivare till Köksalmanack 2007 är Bokförlaget Semic i Sverige: www.semic.se förblir några rader för månaden maj ur Tove Janssons Sommarboken:

”Inte bara vedbacken utan hela ön låg i dimma och hade den speciella tystnad som kan ﬁnnas vid havet i början av maj. Vattendropparna föll från trädens grenar, tydligt urskiljbara i tystnaden, ingenting växte än och ﬂäckar av snö låg kvar på norrsidan. Landskapet var bräddat av förväntan.”

Tel. 040-524 3737 Martin Larsson Medikalvaktmästare Arbetat med laser sedan 2003

SPECIALTANDTEKNIKER

Jorma Alatalo Kungsgatan 8 II vån Ekenäs 019-246 2670

OPTIKER

KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 Ekenäs, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949 Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

5 8 4 9 7 9 6 4 7 7 3

Ont i nacke? Axlar? Knän? Rygg? El.dyl. Pröva på medicinsk laserbehandling! Mottagningar: I Grankulla på Villa Breda, Esbo på Helsingin lääkärikeskus( Ulappatori) Gör gärna även hembesök! Mottagningar också i Sibbo och i Kimito

BENITA AHLNÄS

3 1

Tel. 02-458 3992, 040-5870757

Favoritcitatet i Köksalmanack 2007 är och

Lösningen ﬁnns på följande sida.

5 3

Euripides. Mångsidigt så det förslår. Och så de utsökta färgbilderna som är en lisa för själen. Dröm dig till den solbelysta viken i månaden maj!

Senatorns Köpcenter � 09-298 1927 BESTÄLLNINGSBUSSAR CHARTERBUS

BEGRAVNINGSBYRÅ MARJAMÄKI Till Er tjänst med mångårig erfarenhet Herrholmgatan 14, Jakobstad Tel. 06-7231 730

Stort utbud av solida hyresgäster Ring 09-171744. Såväl företag som privatpersoner söker lägenheter via oss. Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen. Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden. Oy N&N Locus AbAff(A) Smedsgatan 15, 00150 Helsingfors -Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993.

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS E-mail: magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

26 – GOD TID 4/2007 Vinnare i Påskkrysset 3/2007: Yngve Fahllund, Raumo Snöfrid Metsola, Helsingfors Lillemor Nabb, Replot Gretel Nygård, Kvevlax Kerstin Westerberg, Hangö Vi ﬁck in 419 krysslösningar. Grattis till alla fem vinnare.

SUDOKULÖSNING 7

HÅLL DIN HUND I TRIM !

Marina Palander Lillsvängen 9, 10210 Ingå. tel. 040-8497322 Trimning, kloklippning, individuell rådgivning i hundskötselfrågor, etc.

DET BÄSTA FÖR DITT HUSDJUR FINNS HOS OSS Nyöppnad djurtillbehörsaffär i Korsnäs med det bästa för ditt husdjur! Specialiserad på tillbehör och foder för hund och katt. Även marsvins tillbehör samt akvarier mot beställning. SPECIALPRIS hela sommaren på flytvästar för hundar samt bilbälten. GLÖM EJ det naturliga skyddet mot fästingar och småkryp: TEA TREE schampo för både hund och katt. Välkommen in och bekanta dej med vårt sortiment!!

HUNDKLÄDESATELJÈ, TRIMNING, och LOPPIS

Tegelbruksv. 5, Närpes Tel. 050-535 1424 LEILA CARLEBRING

Öppet: vardag kl. 10 - 18 lördag kl. 10 - 14

Storalånggatan 28-30 Ekgården Tel. 06-361 6700 fax 361 6710 info@vaasanelainkeskus.fi www.vaasanelainkeskus.fi

Västkustens Hälsa o. Hobby

Strandvägen 4224 (i samma lokal som Shell) 66200 KORSNÄS

TFN 050 5901845

Behöver du hjälp med:

ÖPPET:

Att rasta din hund? Kloklippning? Pälsvård, tvätt och borstning? Annan tillsyn av ditt husdjur? Ring till mig så hjälper jag dig

Må-To. 8-18 Fre-Lö.8-20 Sö.11-15

Pamela Karlsson 0440-424 264

F:ma B.I.G DOG Hundpensionat och försäljning

av hundtillbehör Södra Vallgrund tel. 06-352 7807 050-5726462

Kennel Corantés

Dvärgschnauzer, Schäfer - trimning tfn. 040833 5252, Lappfjärd www.corantes.net

� ��

��

Luftfartskryssets lösningar postas till redaktionen senast den 25 maj 2007. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

Påskkryssets lösningar postas till redaktionen senast den 20 april 2007. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 4/2007 – 27

28 – GOD TID 4/2007 SISTA ORDET

Seniorernas favorit Vilstolen

HAMLET

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm Läder el. tyg. Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

ICE – en god idé En av våra läsare, Irma Uddström från Hagalunds

* Även mattor och bordsarmatur. 019231 355

Amadeus Verkstadsgatan 3, Malmkulla, Karis

Vard. 10-17

GOD TID utkommer nästa gång den 15 juni. Material till nummer 5/2007 bör ﬁnnas på redaktionen senast den 1 juni. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

VASA 06-312 7711 NAGU 040-518 4570 KIMITO 02-420 6660 HANGÖ 019-265 2460 EKENÄS 019-265 2360 KARIS 019-265 2260

Har Du behov av att rengöra och trimma kroppen?

Behändig metod! Lättanvänd, inverkar inte på dina dagsrutiner Ingen hungerskänsla Välsmakande

10 dagars

ger Dig ny energi och balans!

Saluförs riksomfattande i hälsokostbuktikerna. Marknadsförare: Fenno Natura, Tusby.

www.fennonatura.fi

pensionärsklubb, ger oss ett tips som är högaktuellt inför sommarens resor. Det handlar om ICE, eller In Case of Emergency, en kampanj som går ut på att man lägger in information om personer att kontakta vid en olycka i sin mobiltelefons telefonbok. I en nödsituation kan polis och sjukvårdare använda oﬀrets mobiltelefon som identiﬁkation. Idén med ICE är att mobiltelefonägaren skriver in bokstäverna ICE, samt namn och telefonnummer till sina närmaste anhöriga i telefonboken. Detta hjälper räddningstjänsten att snabbare få tag på anhöriga i händelse av att telefoninnehavaren skulle drabbas av en allvarlig sjukdom eller olycka. Man lägger in kontaktpersonen ”ICE” i sin telefon med telefonnumret till en nära anhörig som

behöver bli kontaktad om man själv råkar ut för en olycka och inte är kontaktbar. Skriv t.ex. ”ICE wife Stina Pettersson”. Vill man lägga in fler kontaktpersoner kan man använda ICE1, ICE2 etc. Kom ihåg att lägga till utlandsprefixet +358 för Finland följt av numret utan den inledande nollan. Irma Uddström uppmanar också pensionärerna att skaffa sig det europeiska sjukförsäkringskortet som man får gratis från FPA. Hon hade själv nytta av kortet när hon råkade ut för en olycka under en resa för ett par år sedan. Alla formaliteter med ambulans och sjukhus gick lättare och snabbare med kortets hjälp, berättar hon. Tack för det Irma! ULF WAHLSTRÖM chefredaktör