God Tid 4/2008 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID 4/2008 – 1

GOD TID

NR 4 9.5.2008 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 36

LEDARE När det konstateras att hälsovården i vårt land är dyrare än väntat lönar det sig inte att ställa målet högt beträffande förbättringarna av hälsovården, skriver förbundsordförande Samuel Lindgrén i ledaren. – Det kommer att visa sig att finansministeriet drar snörena hårt om penningpungen. Med de dragen försvinner många framsynta och nödvändiga initiativ. Tyvärr är det inte den första gången. Säkerligen inte den sista heller för den delen.

Ålänningar visste mest Laget från Mariehamns Pensionärsförening vann frågesportsfinalen som gick av stapeln i samband med förbundets vårmöte i Träskända den 23 april. – Vi ska våga ifrågasätta gamla strukturer och osmidig byråkrati, skapa nya modeller som utgår från människans verkliga behov, sa Margareta Pietikäinen i sitt tal till vårmötespubliken.

4-5

Kontrasternas land Fattigdomen är stor. De fattigaste bor längs vägar och gator i skjul av plåt, lera, halm, tegel eller tältduk. Samtidigt finns det nio miljoner superrika i Indien. Britt-Louise och Jan-Erik Granö har besökt detta kontrasternas land.

– Vad är dagens pensionärer? Vilka intressen har de? Den största utmaningen för God Tid i dag är enligt Mardy Lindqvist att definiera sin stora målgrupp. Foto MAJ-BRITT PARO

God Tid i trettiofem år Det första numret av God Tid kom ut den 16 maj 1973. Vi firar 35-årsjubileet med att låta tre läsare ge sin synpunkt på tidningen. – Dagens pensionär behöver inte en tidning för att fördriva tiden sittande i sin gungstol utan en tidning med tips om allt vad livet har att erbjuda att ge sig i kast med. – Det vore inte så dumt att försöka marknadsföra tidningen också till sådana som ännu inte finns i pensionärsföreningarnas krets. – God Tid blir bara bättre och intressantare. Intervjuerna finns på sidorna 12–13.

14-15

2 – GOD TID 4/2008 ledare

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212, gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia Sparbank 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Åboland och övriga Finland: Mona Lehtonen, gsm 040-353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

Hälsovården kostar

an har gjort en upptäckt i vårt lands hälsovårdspolitik. Den kostrar mer än beräknat. Forsknings- och utvecklingscentralen för socialoch hälsovården (Stakes) konstaterar detta. Det är inte fråga om några småpengar. Skillnaden är 1,1 miljard. Det kan inte trots det röra sig om något slöseri. Finland har närmat sig de nordiska ländena i utgiftsstatistiken men andelen av bruttonationalprodukten är bara 8.3 i Finland, då den är 9,1 i Norge och 9,2 i Sverige. Ökningen av Finlands kostnader utgör 1,1 miljard euro. Helsingin Sanomat rubricerar nyheten som oväntad.

är det självklart att lönerna släpar efter. I synnerhet när man lyckats åstadkomma goda löneavtal. Därför borde lönerna justeras i två omgångar, så att man kunde beakta de justeringar som följer av löneavtalen. Nu är det så att pensionärer och andra som är förda till samma system i själva verket släpar efter och går miste om den förhöjning som avtalen i synnerhet i början av avtalsperioden ger löntagare och förvärvsarbetare. Det skulle vara en målsättning för pensionärsorganisationerna att samfällt ställa sig bakom. För det skulle det krävas gemensamma målsättningar och enighet.

Oväntad kanske. Men det beror på vad man har väntat Och vem som har väntat. Den som har följt kommentarerna bland dem som har bekymrat sig över kostnader och prisutveckling förundrar sig inte. Allt har talat sitt tydliga språk. Det blir allt dyrare att leva i Finland. Denna utveckling har skenat i väg. Så det kan vara oväntat allra minst för nationalekonomer och erfarna politiker. Det är en annan sak vilka recept politikerna har att ta till. I uppgiften. Som medborgare får vi önska dem framgång. Så mycket annat kan vi knappat göra.

När det konstateras att hälsovården i vårt

Men något botemedel mot de eftersläp-

ningar som de knappa höjningarna av pensionerna i förhållande till de galopperande priserna utgör tycks det inte finnas. När pensionernas höjs med ett procentbelopp som fastställs före löneuppgörelserna

land är dyrare än väntat lönar det sig inte att ställa målet högt beträffande förbättringarna av hälsovården. Det kommer att visa sig att finansministeriet drar snörena hårt om penningpungen. Med de dragen försvinner många framsynta och nödvändiga initiativ. Tyvärr är det inte den första gången. Säkerligen inte den sista heller för den delen.

Det gäller för oss pensionärer att ta de små stegen, skapa verksamhetsbetingelser för oss och för dem vi arbetar för. Och att göra upp strategier som pensionärer oberoende av intressen, erfarenhet och politisk syn kan ställa sig bakom. En utopi? Sannolikt i dag. Men kanske inte i en framtid när orättvisan blir för uppenbar.

Hembesök som regelbunden vårdåtgärd Det förekommer på sina håll att man har organiserat hembesök för åldringar som har fyllt 75 år. Det är en uppskattad och nödvändig service. I dessa sammanhang upptäcks sjukdomar. Råd kan ges om mediciner. Läkarbesök kan ordineras och organiseras Hjälpbehövande, som inte har

omnämnts i detta sammanhang, är de personer om inte har krafter eller förmåga att söka hjälp hos läkare. När en dement eller annars svag mänska ligger hjälplös går det inte att förlita sig till ett system. Då behövs sakkunniga och mänskliga insatser. Där är automater och robotar till ingen nytta. Där kan man inte alltid vänta på dejourer.

Trots denna kommentar bör det framhållas att initiativet är gott. Det är att hoppas att det sprids till olika orter. Särdeles glädjande är det att Helsingfors är en av de orter där systemet prövas. Staden har ju inte rosat marknaden ifråga om hälsooch sjukvård. Man får hoppas att initiativet, som också tagits på annat håll, manar till efterföljd.

SAMUEL LINDGRÉN förbundsordförande

SAMUEL LINDGRÉN

GOD TID Ansvarig utgivare: Samuel Lindgrén Chefredaktör: Ulf Wahlström, gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Redaktionens sekreterare: Sanna Kallio (prenumerationer, adressändringar) tfn 09-72 888 211 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 09-72 888 210 kansliet@spfpension.fi Prenumerationspris 20 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,85 €/spmm. Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2008 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program

13–15 maj 29–30 maj 14–17 juli 4–8 augusti 6 augusti 18–21 augusti 21–22 augusti 5–7 september 9–10 september 9–11 september 13 september 14 september 20 september 21 september 23–25 september 23–27 september 27 september 28 september 30 september 2 oktober 7–9 oktober 12–19 oktober 23 oktober 5 november

SPF

Kurs för smågruppsledare i Åbo. Se sidan 3 Skrivarkurs på Lappfjärds folkhögskola. Se sidan 24 Allsång på Skansen i STockholm. Se sidan 7 Smultronstigen vid havet. Aktiv sommarvecka i Pargas. Se sidan 3 Österbottnisk sommardag på Åminne Folkpark i Malax. Se sidan 3 Kulturresa till Tartu och sjön Peipsi. Se sidan 8 Skrivarkursen på Lappfjärds folkhögskola fortsätter. Se sidan 24 Föreningsfestivalen i Åbo. Se sidan 7 Skrivarkurs i Helsingfors. Fortsätter 7–8.10, 4–5.11 och 2–3.12. Se sidan 25 Kurs för smågruppsledare på Norrvalla i Vörå. Se sidan 3 Kaffekvarnen Live med Mårten Holm i Ekenäs. Se sidan 7 Kaffekvarnen Live med Mårten Holm i Lovisa. Se sidan 7 Kaffekvarnen Live med Mårten Holm i Malax. Se sidan 7 Kaffekvarnen Live med Mårten Holm i Nykarleby. Se sidan 7 Kurs för smågruppsledare på Lehmiranta i Bjärnå. Se sidan 3 Skön men skör-dagar på Lehmiranta i Bjärnå. Se sidan 21 Kaffekvarnen Live med Mårten Holm i Pargas. Se sidan 7 Kaffekvarnen Live med Mårten Holm i Kimito. Se sidan 7 Förbundets motionsdag. Temat är ”Trygg i vården”. ”Av hjärtans lust”. Helsingforsföreningarnas traditionella seminarium. Se sidan 6 Seniorskeppet. Kryssning till Stockholm. Se sidan 20 Kultur- och vinresa till Nürnberg och Moseldalen. Se sidan 10 Skrivarkurs på Åbolands folkhögskola i Pargas. Kursen fortsätter 20.11. Se sidan 24 Höstmöte

GOD TID 4/2008 – 3 I blickfånget

Flexiblare pensionssystem Pensionerna har diskuterats på allvar i och med att kommittén för social garanti och ett pensionsforum har tillsatts. När den demografiska utvecklingen lutar åt ett underskott av arbetstagare enligt normal praxis börjar statsmakten äntligen analysera befolkningen mer noggrant. Vanhanen har uttalat sig om finländarnas välstånd: vi ska glädja oss över att cirka sjuttio procent av finländarna mår bra. Det här uttalande har väckt kritik bland både beslutfattare och övriga påverkare. Det är bra att det finns välmående personer i Finland. En negativ sak är att inte alla mår bra och det är här som tredje sektorn spelar en stor roll: Tredje sektorn ska vara en väckarklocka som ringer för att väcka beslutfattarna att allt inte står bra till hos alla. Enligt avdelningschef Olli Kangas på Folkpensionsanstalten har folkpensionen minskat i köpkraft med cirka hälften jämfört med början av 1970-talet. Han anger som orsaker otillräcklig grundtrygghet, problem med indexeringen (både på arbetspensioner och folkpensioner), en snabb nationalinkomst och en alldeles för otillräcklig nivå på folkpensionen. Folkpensionsindexet har länge varit lägre än det brutna indexet, men man har nu fått folkpensionsindexet till samma nivå som det brutna indexet. Indexjusteringen på folkpensionen har varit följande: 0,4 procent år 2005, 1,1 procent år 2006, 1,7 procent år 2007 och 2,5 procent år 2008. För första gången på tolv år som systemet varit i bruk är halvvägsindexet för 2008 lägre än det brutna indexet. År 2008 är det brutna indexet 2,39 procent (2,21 procent år 2007) jämfört med halvvägsindexet som är 2,25 procent (2,89 procent år 2007). Indexet fastställs alltid i förskott föregående års tredje kvartal, och kommer i kraft först tre månader senare. Inflationen fastställs alltid i efterskott, vilket ger upphov till en stor diskrepans. I regeringsprogrammet står att köpkorgen för

arbetspensionsindexet ska ses över, och nu har socialoch hälsovårdsminister Liisa Hyssälä tillsatt ett Pensionsforum, med kultur- och idrottsminister med ansvar för jämställdhetsfrågor Stefan Wallin som en medlem samt Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO med en plats. Pensionsforumet kommer sannolikt att bli det forum som diskuterar utvecklingen på pension och index. Olli Kangas tog också upp att många kommuner har sålt ut äldreomsorgstjänster i synnerhet beträffande hemtjänst och boende. Det finns exempel på

att hemtjänsten blivit mycket dyrare för äldre när kommunen har sålt ut hemtjänsten till bolag, som kommunen själv kan vara ägare i. En del kommunala åldringshem har omvandlats till seniorhem, också genom bolagisering, och då har den äldres egen insats blivit mycket högre. Kommunen får inte ta ut en hur stor andel av pensionen som helst men när äldreomsorgstjänsterna omvandlas till privata bolag finns inte motsvarande stadganden. Detta måste det bli ett stopp för. En omdisponering av äldreomsorgen i kommunerna får inte i något som helst fall leda till att tjänsterna blir dyrare för den enskilda äldre invånaren! Vi har en mycket kunnig grupp tillsatt av socialoch hälsovårdsminister Liisa Hyssälä, kommittén för social trygghet. Den enda svenskspråkiga representanten i kommittén är Margareta Pietikäinen, som på ett sakligt sätt berättade på förbundets vårmöte om kommitténs arbete, som även berör ovan nämnda frågor (mer om detta i God Tids artikel om vårmötet). Hon tog upp frågan om mer flexibla pensions- och arbetsmarknadssystem i och med möjligheten att gå från invalidpension till arbetslivet. Detta har även undersökts av Mika Vuorela, som Tarja Cronberg utnämnde den 20 augusti 2007 för att undersöka möjligheterna för personer på invalidpension att återgå till arbetslivet. Rapporten kom ut den 10 april 2008 och innehåller många förbättringsförslag till det nuvarande systemet. År 2006 fanns det cirka 200 000 personer som från den privata och offentliga sektorn var på invalidpension och enligt mångas uppfattningar är cirka 30 000 personer intresserade av att gå från invalidpensioner till arbetslivet. Därtill kommer att cirka 4 000 personer årligen på grund av utbrändhet har svårt att klara sig i arbetslivet och behöver någon utkomst. Förslagen i Mika Vuorelas rapport är att ändra på systemet så att det ska bli mer flexibelt att arbeta. Arbetspensionslagarna ska få stadganden om möjligheten att lämna invalidpensionen och vila för den tid personen förvärvsarbetar, dock högst för tre år. Därtill föreslår man att både arbetspensionslagen och folkpensionslagen inför en övre inkomstgräns på 600 euro per månad, vilken inte påverkar vare sig folk- eller invalidpensionen för respektive person. Den borde vara högre, minst 700 euro.

sommarsamlingar i nyland

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Österbottnisk verksamhet

Kyrkslätt svenska pensionärer inbjuder Överensföreningarna till friluftsdag tisdagen den 10 juni. Se sidan 8

Onsdagen den 6 augusti

Västsams sommardag hålls på Raseborgsinstitutet i Karis onsdagen den 11 juni kl. 10–17 (preliminär tid). Programmet följer fjolårets koncept kompletterat med en naturstig. För arrangemangen står föreningarna i Sjundeå, Tenala-Bromarf och Österby.

i Åminne Folkpark, Malax kl. 11.00 lunch 13.00 program 15.15 dans alternativt program 18.00 dagen avslutas. Detaljprogram i nästa GOD TID

Östnyländska distriktet arrangerar fyra kryssningar i Sibbo skärgård med mat och kaffe på Simsalö den 16, 17 och 18 juni med avfärd från Storören kl.10. Den 18 juni en avfärd dessutom kl. 15. Föreningsvisa anmälningar till Nila Björkbom senast den 2 juni. Östnyländska distriktets sommarfest hålls i Liljendal på Liljendalgården den 10 augusti kl. 3. Programmet sänds ut till föreningarna.

Distriktets sommardag

sommarsamlingar i åboland Preliminära datum för sommardagarna i Åboland är den 14 augusti i Nagu och den 21 augusti i Kimito.

Fira en aktiv sommarvecka i Pargas den 4–8 augusti på Åbolands folkhögskola.

Kom med till smultronstigen vid havet Vi lär oss använda digitalkameran och datorn med Dick Essén. Aya Lundstén avslöjar oss hemligheten bakom luffarslöjd och tovning. Under dagarna har vi gäster som ger oss en inblick i Pargas förr och nu. Vi gör utfärder till PensarSyd med buss och förbindelsebåt. Vi besöker Jill Christiansens fårgård, Stentorp samt naturligtvis kalkgruvan i Pargas. Pris: endast 275 euro Anmälningar till Åbolands folkhögskola (www.folkis.fi) senast den 18 juni. Tel. 02-458 0154 Kursledare: Majlis Kvist tel. 040-754 0550

Välkommen!

Smågrupper i föreningen PROJEKTET SNACKBAR – EN SNACKBAR FÖR DIN FÖRENING

I många föreningar funderar man på att bredda utbudet av verksamhet. Det finns kanske behov av att få med nya idéer och grupper. Det finns många olika intressen bland medlemmarna. Alla kan inte vara intresserade av samma saker. Men det kan finnas flera som är intresserade av samma sak! Därför kan det finnas olika förslag till verksamhet. • Målsättningen är att utbilda ledare för smågrupper. • Föreningarna får in en ny typ av verksamhet. • Smågrupperna motverkar ensamhet speciellt bland äldre personer. • Det är meningsfullt att göra något tillsammans. Svenska pensionärsförbundet har startat projektet Snackbar för att stöda nya verksamhetsformer i medlemsföreningarna. Projektet syftar till att utbilda ledare och stöda dem. Det är meningen att projektet är en pilot för smågruppsverksamhet och att den nya verksamheten kan tas med i föreningarnas verksamhet. Snackbar anordnar utbildning för personer som är intresserade av idén med smågruppsverksamhet samt inspirationsdagar för dem som redan fungerar som ledare. Projektet har en styrgrupp som består av personer från hela Svenskfinland. Projektkoordinator är ombudsman Mona Lehtonen. Kontakta projektledaren för mer information: Mona Lehtonen, tfn. 040-353 9905 eller mona.lehtonen@spfpension.fi. Datum för kurserna är: 13–15.5.2008 i Åbo.Målgrupp: personer som redan leder grupper. Men även personer som är intresserade av denna verksamhet. Delvis olika program. 9–11.9.2008 på Norrvalla. Målgrupp: personer som är intresserade av att starta smågruppsverksamhet. 23–25.9.2008 på Lehmiranta. Målgrupp: personer som är intresserade av att starta smågruppsverksamhet.

4 – GOD TID 4/2008

Anders G. Lindqvist ställde frågorna till lagen fr.v. Eira Pensionärer, Sjundeå Pensionärer, Mariehamns Pensionärsförening och Pensionärsföreningen Milstolpen.

Vårmötet fastställde ”berättelse” och förlustbokslut En förlust på drygt 52 000 euro visar bokslutet för 2007. Förlusten är i samma storleksklass som den förskingring som drabbade Svenska pensionärsförbundet för snart ett år sedan. Förbundets vårmöte den 23 april i Träskända fastställde bokslutet och styrelsens ”berättelse”. Skulle man fastställa en årsberättelse eller verksamhetsberättelse? Förbundsstyrelsen presenterade en årsberättelse som den nya föreningslagen förutsätter, men Kurt Grönholm från Munksnejdens Pensionärer påpekade att berättelsen gäller 2007 och att det därför är den gamla föreningslagen som gäller. Vårmötet beslöt att fastställa en ”berättelse” rätt och slätt. Bokslutet presenterades på två sidor. Alldeles för kort tyckte Kurt Grönholm. Han menade att en lämplig längd skulle vara mellan tidigare 16 sidor och två. Bokslutet för år 2007 utvisar en förlust på 52 521,60. ”Förbundets likviditet har varit ansträngd under året på grund av

förskingringen under sommaren 2007. Intäkter från ingångna samarbetsavtal, understöd från fonder, stiftelser och Penningautomatföreningen RAY och fortsatt god annonsförsäljning för God Tid har upphjälpt situationen”, heter det i berättelsen. ”En tidigare anställd på förbundet misstänks ha förskingrat cirka 53 000 euro. Förbundet har gjort en polisanmälan och beslut om väckande av åtal tas av allmänna åklagaren under våren 2008.”

Seniorvänlig musik I en motion till vårmötet tog Österby Pensionärer upp musikutbudet i Radio Vega. Motionen anser att den musik som spelas

som utfyllnad mellan olika inslag i Radio Vega till största delen är engelskspråkig pop från åttitalet eller senare, musik som pensionärerna inte får ut någonting av. Vårmötet godkände styrelsens förslag att Rundradion och pensionärsorganisationerna tillsammans grundar en arbetsgrupp eller en delegation med uppgift att diskutera ett mer seniorvänligt utbud av musik i Rundradion, i synnerhet Radio Vega. I ett uttalande kräver vårmötet äldreråden blir lagstadgade (hela uttalandet finns på sidan 5). Gunnel Björkstam från Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening föreslog ett tillägg till uttalandet där man uppmanar kommunerna

att ta i bruk servicesedlar i större utsträckning. Hennes förslag godkändes. Det var Vanda svenska pensionärers ordförande Gunnar Weckström som ledde vårmötesförhandlingarna.

Framgångsrik strategi Förbundsordförande Samuel Lindgrén öppnade vårmötet med att gläda sig över en ansvarsmedveten och ansvarskännande styrelse och en rad tjänstemän som tar sin uppgift på allvar och handlar med ansvar och plikttroget. – Trots de här glädjeämnena är det ett glädjeämne som överglänser alla andra. Jag avser den framgång som vår medlemsvärvningskampanj har fört med sig. Tack vare en framgångsrik strategi växer vårt förbund med en alldeles otrolig styrka. Träskändas stadsdirektör Erkki Kukkonen hälsade de närvarande välkomna till sin stad och Järvenpää-talo. Han nämnde att Träskända har utvecklats och expanderat snabbt. Antalet invånare har nästan femdubblats under senaste fem decennierna och är nu uppe i ca 38 000. – Vår vision är att alla, både vi som bor här och de som besöker staden kan känna att Träskända är en kulturstad med livskraft.

Vårlig fågelsång

Caj Stålström guidade publiken till konstnärskolonin vid Tusby träsk.

Värdföreningens ordförande Per Andersson nämnde att Träskända Seniorer tillhör en av de minsta och gruppen en av de yngre föreningarna inom Svenska pensionärsförbundet. – Dessa två realiteter gör att det känns så ytterst smickrande för oss

att stå som värd för detta möte. Föreningen har 46 medlemmar. Antalet personer som anger sig ha svenska som sitt modersmål är 321 varav 43 uppnått pensionsåldern. Att föreningens medlemsantal överstiger antalet svenskspråkiga pensionärer i Träskända har en förklaring: många av medlemmarna kommer från grannkommunen Tusby. – Det är mycket bekvämt att bo i Träskända. Allt du behöver finns inom räckhåll. Under en halv timme med tåg till Helsingfors centrum – om man måste åka dit. Det vi saknar är det svenska språket omkring oss, det har vi minsann märkt på våra möten. Det är mycket viktigt för oss att få tala vårt eget modersmål svenska. Det ljuder som en vårlig fågelsång när vi idag hör sorlet av svenska i Järvenpää-talo, tillade Per Andersson. Utan att behöva lämna Sibeliussalen bjöds publiken på en guidad tur runt Tusby träsk. Det var Caj Stålström som berättade om konstnärskolonin som uppstod i och med att Juhani Aho och Venny SoldanBrofeldt flyttade hit och byggde Ahola år1897. Jean Sibelius var god vän med Juhani Aho och Sibelius Ainola blev färdigt 1904 efter Lars Soncks ritningar. Ahola och Ainola är liksom Pekka Halonens Halosenniemi museer. Eero Järnefelts hem ägs fortfarande av släkten men publiken har tillgång till detta privathem vid t.ex. musikdagar. Det var Muntra Musikanters seniorkör som under Gunnar Döragrips ledning bjöd på dagens musikaliska inslag. Det blev Sibelius och Bellman och Vintern rasat som avslutning. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID 4/2008 – 5

Margareta Pietikäinen:

Vi har inte råd med fattigdom Vi ska våga ifrågasätta gamla strukturer och osmidig byråkrati, skapa nya modeller som utgår från människans verkliga behov. En reform av det här slaget måste få kosta. Vi har inte råd med fattigdom. Det här sa Margareta Pietikäinen när hon talade till vårmötespubliken i Träskända. Margareta Pietikäinen sitter i kommittén för social trygghet som håller på att se över ett hundratal lagar. Den nuvarande lagstiftningen är ett lappverk, en djungel av lagar och bestämmelser. Till kommitténs målsättningar hör att det ska löna sig att arbeta, också att ta tillfälliga jobb. Beskattningen ska se över – om man som pensionär förtjänar extra i dag kan det betyda minus i kassan. Det ska vara smidigare för dem som får invalidpension att gå tillbaka till arbetslivet. Pietikäinen var förvånad över hur många, speciellt äldre människor och sådana som har låg pension, inte ansöker om och tar emot de övriga understöd man är berättigad till. – Är det för att systemet är så invecklat, besvärligt, eller betyder det att vi har en ganska stor grupp människor som tycket att jag klarar mig själv och att jag inte vill gå till fattigkassan. Det här är fel tänkt, det är fråga om en rättighet man ska utnyttja. Kommittén vill att människor tillbringar längre tid i arbetslivet. I dag har Finland färre yngre och äldre i arbetslivet än de övriga nordiska länderna.

Närståendevårdare får stöd från FPA? Hur beaktas pensionärerna? Kommitténs målsättning är att man

ska leva ett aktivt liv så länge som möjligt, att man ska kunna stanna i arbetslivet längre, att arbetslivet blir mer flexibelt med möjlighet till förkortad arbetstid, deltidspensionering och sjukskrivning på deltid. Närståendevården ska förbättras. – Jag tror att man kommer att föreslå att utbetalningen av penningstödet till närståendevårdarna överförs till Folkpensionsanstalten för att göra det mera rättvist mellan kommunerna. Kommittén vill särskilt uppmärksamma dem som har de lägsta pensionerna. – Jag har fått frågan om vi kommer att föreslå att man höjer de lägsta pensionerna. Vi kan inte svara på detaljfrågor, men situationen måste bli bättre för dem som har de lägsta pensionerna, det är vi ense om. Hur modellen blir vet ingen i kommittén ännu. Margareta Pietikäinen berättade att kommittén har hört pensionärsorganisationerna. Själv är hon glad över kontakten med Svenska pensionärsförbundet under arbetets gång. – En reform av det här slaget måste få kosta. Besparingarna kommer nog om vi i tid satsar på utbildning, rehabilitering, friskoch hälsovård, sa Margareta Pietikäinen. ULF WAHLSTRÖM

Ledd av Gunnar Döragrip bjöd Muntra Musikanters seniorkör på vårliga toner.

Det vinnande laget bestod av från vänster Rolf Söderback, Inga-Lill Rögård och Rainer Johansson.

Mariehamnslaget visste mest

Gör äldreråden lagstadgade

Mariehamns Pensionärsförening vann frågesportsfinalen som hölls i samband med SPF:s vårmöte i Träskända den 23 april. Frågorna handlade om 1950-talet. Inga-Lill Rögård, Rainer Johansson och Rolf Söderback bildade det vinnande laget.

Äldreråden är kommunala samarbetsorgan för kommuner och samkommuner, organisationer och personer i frågor som gäller den äldre befolkningen. Efter senaste kommunalval tillsattes i Finland äldreråd i 324 av dåvarande 432 kommuner. Totalt fungerar 37 äldreråd inom Svenskfinland. År 1997 tillsattes de första finländska äldreråden i Kronoby och Larsmo. Äldreråden i de finländska kommunerna har som uppgift att vara ett forum för ärenden som gäller de äldre i kommunerna. Denna potential är inte uppfylld för närvarande. Äldreråd har inte tillsatts i alla kommuner och tyvärr glöms äldreråden ofta bort i kommunoch servicestrukturreformen. I de kommuner där äldreråd har tillsatts

– År 1950 utkom i USA en bok som handlade om mental hälsa och som skulle följas av flere liknande böcker och några år senare resultera i tillkomsten av en speciell kyrklig, senare mycket ofta omdebatterad rörelse, vars målsättning var att mänskan skulle uppnå frihet från mentala blockeringar. Rörelsens grundare hette L. Ron Hubbard men under vilket namn känner vi själva rörelse? Om du inte vet svaret är du i ändå i gott sällskap. Inget av de fyra lagen som klarat sig till frågesportsfinalen visste svaret heller. Svar: Scientologin. På den här frågan kunde finalisterna däremot kamma in så gott som fulla poäng: – År 1959 var det urpremiär på

Uttalande från SPF:s vårmöte den 23 april är organisationen, sammansättningen och administrationen av äldreråden varierande. Riksomfattande koordinering saknas. Äldrerådens agenda borde bland annat diskutera mer den kommunala äldreomsorgen. Servicesedlarna är en kommunal understödsform som kunde underlätta många äldre personers liv. Svenska pensionärsförbundets vårmöte kräver att äldreråden blir lagstadgade och att ett koordinerande organ för äldreråden i form av ett riksomfattande äldreråd tillsätts. Kommunerna ska budgetera personalresurser och ekonomiska möjligheter för att äldreråden ska kunna verka. Ärenden som berör de äldre ska tas på allvar i beslutfattandet.

en senare också hos oss uppskattad film med namnet ”Some like it hot”, på svenska ”I hetaste laget”. Huvudrollerna innehades av tre kända amerikanska filmstjärnor, en dam och två herrar. Vilka var de? En betydligt lättare fråga, eller hur? Svar: Marylin Monroe, Tony Curtis och Jack Lemmon. Av högsta möjliga 48 poäng kammade ålänningarna in 30. Laget representerade Åboland/ Åland/Övriga Finland. (Pris 300 euro till föreningen, t-tröjor och Stockholmskryssningar till deltagarna.) På andra plats kom Sjundeå Pensionärer med 26 poäng. Till laget, som representerade Nyland hörde Yngve Henriksson, Gertrud Holm och Ingmar Nyberg.

(Pris 200 euro till föreningen, Stockholmskryssningar till deltagarna.) Det österbottniska laget från Pensionärsföreningen Milstolpen från Jakobstad blev trea med 25 poäng. Laget bestod av Carl-Johan Björk, Allan Virtanen och MajGun Virtanen. (Pris 100 euro till föreningen, Stockholmskryssningar till deltagarna.) Eira Pensionärer från Helsingfors, med Åke Ringell, Per Snickars och Marita Söderström, blev fjärde med 24 poäng. (Pris 50 euro till föreningen, Stockholmskryssningar till deltagarna.) Det var Anders G. Lindqvist som ledde frågesportsfinalen och var pappa till de flesta frågorna. ULF WAHLSTRÖM

6 – GOD TID 4/2008 medlemsvärvning

Belönade medlemsvärvare Vid Svenska pensionärsförbundets vårmöte blev det prisutdelning för medlemsvärvningstävlingen 2007. Föreningstävlingen: 1 pris: 2 pris: 3 pris: 4 pris: 5 pris:

Pedersöre Norra Pensionärsförening: 300 euro + 3 resecheckar à 50 euro Korsholms Pensionärsförening: 200 euro + 2 resecheckar à 50 euro Pensionärshemsföreningen i Kronoby: 100 euro + 1 resecheck à 50 euro Lappfjärds Pensionärsklubb och Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS: Viking Lines presentkort Åbo– Stockholm– Åbo Grankulla svenska pensionärer, Munsala Pensionärsklubb och Purmo Pensionärer: Viking Lines presentkort Åbo–Stock- holm–Åbo

Individuella tävlingen: 1 pris: Karl-Johan Kronlund (45 nya medlemmar): resecheck à 200 euro + fribiljett till Stockholm och seniorkryssning 2 pris: Johan Träskvik (37 nya medlemmar): resecheck à 100 euro + fribiljett till Stockholm och seniorkryssning 3 pris: Nanny Bergvik (15 nya medlemmar): resecheck à 50 euro 3 pris: Per-Erik Ede (15 nya medlemmar): resecheck à 50 euro 3 pris: Nils Ström (15 nya medlemmar): resecheck à 50 euro Hedersomnämnande: Knut Brännbacka (23 nya medlemmar), bok och presentkort från Viking Line, resa Åbo–Stockholm–Åbo Därtill utlottades fem biljetter till seniorkryssningen 2008 bland dem som värvat minst en medlem. Vinnare var Birgit Beijar, Kvevlaxnejden, Margareta Finnberg, Purmo, Gun Haglund, Larsmo-Eugmo, Snöfrid Rantanen, Lojo, Birgit Wallin, Oravais

Prisbelönta värvare. Fr.v. Karl-Johan Kronlund, Pedersöre Norra Pensionärsförening, Sig Landing, Korsholms Pensionärsförening, Torolf Fröjdö, Pensionärshemsföreningen i Kronoby, Börje Haldin, Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS, Per-Erik Ede, Purmo Pensionärer och Alf Skogster, Grankulla svenska pensionärer.

Mellanrapport för januari–maj 2008 Föreningar med 10 poäng eller mer

Nya medlemmar

Poäng

Ökning i procent

Poäng Poäng totalt

Österby Pensionärer

21,1

Esbo knappar in på Österby

Esbo svenska pensionärer

4,7

Ekenäs Pensionärer

6,0

Med 39 poäng leder Österby

Korsholms Pensionärsförening

4,8

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

8,2

Korsnäsnejdens Pensionärer

9,1

Grankulla svenska pensionärer

6,6

Åbo Svenska Pensionärsklubb

7,8

Pensionärer fortfarande årets medlemsvärvningstävling. Men Esbo svenska pensionärer har knappat in och ligger på 33 poäng. Hittills i år har 585 nya medlemmar anslutit sig till förbundets föreningar. Under samma tid har 228 skrivits ut vilket ger en nettoökning på 357 medlemmar. Totalt hade förbundet 16 482 medlemmar den 30 april.

Så här görs poängberäkningen:

Nyanskaffade medlemmar 1–10 ger 4 poäng, 11–20 9 poäng, 21–30 15 poäng, 31–40 22 poäng, 41–50 30 poäng och över 50 40 poäng. Procentuell ökning av medlemstalet 1–5 procent 3 poäng, 6–10 procent 7 poäng, 11–15 procent 12 poäng, 16–20 procent 18 poäng, 21–30 procent 30 poäng och över 35 procent 40 poäng. U.W.

Vanda svenska pensionärer

11,0

Vörå Pensionärsklubb

12,2

Borgåbygden Svenska Pensionärsförening

5,6

Sibbo Svenska Pensionärsförening

5,9

Mariehamns Pensionärsförening

6,0

Esse Pensionärsförening

8,0

Purmo Pensionärer

5,5

SAMS Helsingforsföreningarnas traditionella höstseminarium 2.10 11–15.30 i Folkhälsans auditorium

Pargas Svenska Pensionärer

3,8

Nykarleby Pensionärer

4,3

Munksnejdens Pensionärer

5,7

Närpes Pensionärsförening

1,2

Karis Pensionärer

4,3

Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors

7,8

Pernå Pensionärer

8,1

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer

9,4

Pensionärsföreningen Olympia

8,3

Anföranden bl.a. av John Vikström, ärkebiskop emeritus, Claes Andersson, författare, musiker, riksdagsman

Pensionärsföreningen i Fagervik

9,4

Haga Pensionärer

6,2

Pensionärsföreningen Trivselklubben i Strömfors

6,1

Av hjärtans lust

”Livet är fullt av glädjeämnen om man förstår att ta dem tillvara”

Förfrågningar och förhandsanmälan senast 12.9 > Majlis Kvist, 040 754 0550, majlis.kvist@welho.com > Valborg Louhisto, 09-315 6479, valborg@louhisto.fi

Regionerna Österbotten

216

2,9

Västnyland

5,0

Deltagaravgift 15 €, inkluderar material och servering (uppbärs på plats vid anmälan kl. 10.30-11)

Mellannyland

4,2

Seminariet arrangeras i samarbete med Folkhälsan och Svenska studieförbundet. Reservera dagen i din kalender! Var med om en inspirerande dag!

Östnyland

4,0

Åboland

3,5

Helsingfors

4,0

Åland

6,0

Övriga Finland

5,9

585

3,6

Hela förbundet

GOD TID 4/2008 – 7

GOD TID 35 ÅR

Raseborg får ett äldreråd efter pensionärslobbning Efter påtryckning från pensionärsföreningarna i Ekenäs, Karis och Pojo föreslår den s.k. Raseborgskommissionen att den nya staden Raseborg får ett äldreråd. Ekenäs, Karis och Pojo går samman den 1 januari 2009. Enligt samgångsavtalet som ger ramen för vilka förtroendemannaorgan som finns i den nya staden Raseborg åren 2009–2012 finns inget förtroendemannaorgan för seniorer eller andra specifika intressegrupper. Efter diskussioner med pensionärsföreningarna har Raseborgskommissionen nu valt att föreslå att staden trots allt får ett äldreråd. Enligt föravtalet kommer äldrerådet att åren 2009–2010 bestå av pensionärsorganisationernas ordförande. I fortsättningen väljer

pensionärsföreningarna fem representanter och stadsstyrelsen två representanter till äldrerådet. Georg Lång är nöjd med beslutet. Ett äldreråd behövs, säger han, eftersom en stor del av befolkningen i Raseborg kommer att vara över 65 år. Lång, som är Ekenäs Pensionärers ordförande och medlem i pensionärsförbundets styrelse, hör till dem som har lobbat aktivt för äldrerådet. I ett uttalande från sitt vårmöte kräver Svenska pensionärsförbundet att äldreråden i kommunerna blir lagstadgade. U.W.

Föreningsfestivalen 2008 hålls i Åbo Föreningsfestivalen har ordnats tre gånger tidigare: i Åbo 2005, i Vasa 2006 och i Helsingfors 7-9 september 2007. Nu är avsikten att samla alla klubbar, föreningar och förbund, föreningsaktiva, medlemmar och intresserade till en ny Föreningsfestival som hålls den 5-7 september 2008 i Åbo. Föreningsfestivalen är en fin tradition, som ger klubbarna, föreningarna och förbunden synlighet, kontakter och nätverk. Festivalen

res med spf

lockar med nya medlemmar och stärker banden mellan medlemmar och aktiva i olika organisationer. Det som de tidigare Föreningsfestivalerna ger vid handen är positiv stämning, en ordentlig mängd information och många intressanta kontakter. Arrangörer är bland andra Martha-

förbundet, Finlands Svenska Idrott och Svenska pensionärsförbundet. En arbetsgrupp i Åbo har ansvaret

för festivalen. Niklas Rosström/ Cosmonaut Entertainment har hand om musikplaneringen och det tekniska förverkligandet. I samband med Föreningsfestivalen uppmärksammas huvudfinansiärens, Svenska kulturfondens, 100-årsjubileum. Mer information om festivalen kommer i nästa nummer av God Tid. Boka dagarna redan nu i din kalender. VERONICA FELLMAN

Kaffekvarnen på turné Det populära radioprogrammet Kaffekvarnen åker ut på turné i höst. Kaffekvarnen live är ett av Svenska Kulturfondens 100-årsjubileumsprojekt. Det genomförs i samarbete med YLE Radio Vega och Svenska pensionärsförbundet. Kaffekvarnen live består av en timme show tillsammans med programledaren Mårten Holm, ett husband med solister och sketcher/monologer med skådespelare. Musiken är från perioden 1920–1960-talet. Orkestern är tidsenligt uppbyggd med trummor, bas, violin, dragspel och blåsinstrument. Efter showen blir det kaffepaus och därpå dans en timme med husbandet. Turnén genomförs i september 2008 och består avsex konserter runtom i Svenskfinland. De lokala pensionärsföreningarna

SKANSEN/LARS-ERIK ÖRTHLUND

Allsång på Skansen 14–17 juli

Vad vore väl en sommar utan Allsång på Skansen sommartisdagskvällar på tv? Denna sommar kan du åka med Svenska pensionärsförbundet till Stockholm och Allsång på Skansen tisdagen den 15.7. Du får vara med i folkhavet framför Sollidenscenen och njuta av sommar, sång och sol. Vi gör en hotellkryssning till Stockholm från Helsingfors med Viking Line och bor på historiska Scandic Hasselbacken. Hasselbacken ligger vackert beläget på Djurgården – på promenadavstånd från Skansen, Gröna Lund, Junibacken, Liljevalchs Konsthall, Vasamuseet, Nordiska museet, Historiska museet, Prins Eugens Waldemarsudde och även nära in till Stockholms centrum. Pris: 360 EUR I priset ingår: – Helsingfors–Stockholm och Stockholm–Helsingfors i 2-personers hytt med fönster – övernattning i dubbelrum inkl. frukost på Scandic Hasselbacken – frukost tur och retur – middag tur och retur – inträde till Allsång på Skansen – busstransport i Stockholm från terminalen till hotellet tur och retur – reseledarens tjänster Bokningar och närmare information från Friman Resor-Hangö Trafik, tel. (019) 2481004, eller per e-post forsaljning@hangonliikenne.com

SPF

hjälper till med arrangemangen och Kaffekvarnen live är gratis för publiken. Radio Vega bandar showerna och sänder dessa i oktober och november.

Brunnsborrning - Kaivonporaus Tid och plats för konserterna: 13.9

Ekenäs bollhall kl. 14

14.9

Lovisa idrottshall kl. 14

20.9

Åminne folkpark i Malax kl. 14

21.9

Stjärnhallen i Nykarleby kl. 14

27.9

Sarlinska skolan i Pargas kl. 14

28.9

Wrethalla, Kimito kl. 14 Kaffekvarnen live består av en timme show tillsammans med programledaren Mårten Holm. Foto YLE BILDTJÄNST/JYRKI VALKAMA

Max Söderlund 0400 - 310 547

Jordvärme - Maalämpö Per-Erik Grönroos 040 - 543 8252 Greger Sundström 040 - 354 5212

VVS - LVI

Mikael Selenius 0400 - 887 217

www maxs fi www.maxs.fi Puh/Tel (019) 241 6668

Teknikontie 5, 10600 T:SAARI - Teknikervägen 5, 10600 Ekenäs

8 – GOD TID 4/2008

Österbottniska distriktet:

Starten för 35 år sedan Återblick på verksamheten de första åren Verksamheten inleddes hösten 1973. Det praktis-

ka arbetet i Österbotten med långa avstånd ställde sig svårt för styrelsen. Därför anställde förbundet Else-Maj Johnson från och med 1 oktober 1974. Hennes första stora aktivitet var hälsodagarna som hölls i Vasa, Lappfjärd och Kronoby. Med. lic. Erkki Tarpila var festtalare. Pressen gav god draghjälp och totalt 2 000 pensionärer mötte upp. Enligt Else-Maj satte dessa dagar grunden för det fortsatta arbetet. Förståelsen för pensionärsdistriktets strävande ökade. Dagarna gav en ekonomisk grundplåt åt styrelsen, som gjorde det möjligt att våga blicka framåt. Den goda starten gjorde det möjligt att vidtala goda talare. Att försöka ge något åt envar. Teologen, sjukhusprästen Hjördis Tengström höll dagar i livsåskådningsfrågor. Att vara gammal – trygg trots allt var hennes rubrik. 1976 ställde frikyrkorna upp i Vasa, Närpes och Jakobstad. Man lyssnade till och sjöng med frikyrkan. 1977 var hembygden i blickpunkten, talare var Alfred Smeds och Harald Wiik. Mötena hölls i Nedervetil, Oravais och Övermark. 1977 i november reciterade skådespelaren May Pihlgren i Korsholms, Lappfjärds och

Kyrkslätts pensionärer rf inbjuder Överensföreningarna i Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vanda till

Friluftsdag tisdagen den 10 juni 2008 kl. 11–14 på ryska sportplanen i Kyrkslätts centrum. I programmet ingår olika tävlingar och spel bl.a. boccia, mölkky, pilkastning, stövelkastning, kulstötning, precisionskastningar, blodtrycksmätning, demonstrationer m.m. I buffén säljs kaffe med tilltugg, grillad korv och saft. Lotteri Välkommen att delta i programmen och trivas med!

Pedersöre kyrkor. Hon kallade sitt program Altarljus och sommarsol. Kan man äta rätt om man äter gott, frågade sig Vasabladet i referatrubriken från distriktets dagar i Husmanskost – Hälsokost. Kristina Siggberg höll på husmanskosten och Håkan Vinelius på hälsokosten. Aktiviteten hölls i Lappfjärd, Kvevlax och Kronoby. 1979 var det dags för föreningarna att själva stå för programmet vid Höstdagen i Vasa och visa en del av den aktivitet de sysslar med. Vi sjunger kanske inte så bra, men av hjärtats lust sa Egil Appel när han presenterade PIKT:s blandade kör från Kristinestad. Från Jakobstad kom Oldboyskören, M-klubbens spelmanslag och folkdansgruppen. Pensionärsföreningen VIPS från Vasa framträdde med sin blandade kör och spelmanslag. Ann-Mari Häggman talade om våra sånglekar. Världsfreden var tema på distriktsdagarna i Närpes, Kvevlax och Karleby. Talare var Ulla Gyllenberg och Telma Sundell. Fortsättning följer i nästa nummer. PER THOMASFOLK ombudsman

res med spf

NATURLAND

Kulturresa till vackra Tartu och sjön Peipsi den18–21 augusti I augusti ordnar Svenska pensionärsförbundet en kulturresa till Tartu – En av Nordens äldsta universitetsstäder, en stad som var sluten under Sovjettiden. Vi har Hangö Trafiks buss med under hela resan och åker med ULF WAHLSTRÖM Viking Lines nya Viking XPRS. Utresa från Helsingfors måndagen den 18 augusti kl. 11.30 och tillbaka torsdagen den 21 augusti i Helsingfors kl. 20.30. Vi bor 3 nätter på Dorpat Hotel i Tartu och dagarna fylls av utfärder, trevligt program och besök på intressanta museer. Pris: 365 EUR I priset ingår: – Hangö Trafiks turistbuss och chaufför under hela resan – nya Viking XPRS Helsingfors–Tallinn och Tallinn–Helsingfors – tre övernattningar på Dorpat Hotel i Tartu inkl. frukost – två luncher – två middagar – reseledarens tjänster under hela resan – svenskspråkiga lokala guider – inträden till museer och sevärdheter som nämns i programmet för resan Bokningar och närmare information från Friman Resor - Hangö Trafik tel. (019) 2481004 eller per e-post forsaljning@hangonliikenne.com

SPF

GOD TID 4/2008 – 9 debatt

Välkommen skrivarkurs I senaste nummer av God Tid

ingick en artikel om en kurs som behandlade ett ämne, att skriva om sitt liv. Jag har i långa tider propagerat om just sådana här kurser, men då här i Österbotten. Tidigare när Britta Lindblom var redaktör för tidningen hade vi flera sådana här kurser, inte bara i Nyland utan också här i Österbotten. Den sista kursen som hon planerade skulle försiggå på Norrvalla och omfatta två dagar. Men därav blev intet. Hon flyttade bort från pensionärsförbundet några månader innan kursen skulle gå av stapeln. Jag tog upp diskussionen med dåvarande verksamhetsledaren, Lili-Ann Junell-Kousa. Hon ställde sig då positiv till att genomföra kursen, men ville ha hjälp av mig. Jag ställde mig till förfogande med den ändringen att kursen skulle pågå en dag i stället för föreslagna två dagar. Detta förslag var hon med på och lovade att återkomma. Sedan dess hörde jag inget ifrån henne.

Jag kan inte tro att mitt gnäl-

lande över uteblivna skrivarkurser har blivit bönhörda nu, då i samma tidning en liten notis berättar om en skrivarkurs på Lappfjärds Folkhögskola. Den skulle omfatta två dagar på

Svar Åsa Stenwall-Albjergs skrivar-

Men nu inställer sig frågan, varför ordna en kurs Lappfjärd, då man hade kunnat ordna en sådan i mitten av Österbotten. Det är lång väg från Kronoby ned till Lappfjärd, över 200 km. För någon tid sedan var jag ner till Lappfjärd, det blev att köra ca 120 km enkel väg, så jag vet att det kostar på att köra så långt. För närvarande har jag funderat på att anmäla mig, vi får se hur det ställer sig efter hälsogranskningen i början av maj.

kurser (läs om dem på sidan 24) vill hjälpa deltagarna att skriva om sitt liv, skriva ner sina minnen, erfarenheter och upplevelser. Däremot hålls kurserna inte för att utbilda medarbetare för den här tidningen. God Tid kan inte vara ett litterärt magasin – utrymmet är alltför begränsat. Tidningen har ett nätverk av flitiga korrespondenter som rapporterar om olika föreningsaktiviteter runt om i Svenskfinland. Nätverket kunde gärna utvidgas. Men med fler rapporter krävs ännu större återhållsamhet när det gäller textomfånget. Men hur skriver man kort? Hur få med det viktigaste och vad kan med fördel utelämnas? Redaktionsrådet har diskuterat kurser för existerande och potentiella medarbetare. Men att ordna kurser inom bekvämt räckhåll för alla och att engagera professionella utbildare är en stor och dyr apparat att dra igång. Ett alternativ vore en liten handbok för medarbetare. Den kunde läggas ut på förbundets webbplats för nedladdning och postas till dem som inte har tillgång till internet. Det här kan redaktionsrådsmedlemmarna fundera på inför nästa möte i höst.

STIG SUNDVIK Västerhankmo

ULF WAHLSTRÖM chefredaktör

Det behöver naturligtvis inte inskränka sig till enbart ekonomiska trångmål. Likt veteranerna ska vi ställa upp for varje hjälpbehövasnde, särskilt om det gäller en föreningsmedlem, men också annars.. Mänskligt lidande skall vara våra allas problem. Vi kan naturligtvis inte lösa alla problem men vår inställning bör vara solklar. Vår låga folkpension, cirka 500 euro i månaden, hör inte hemma i den nordiska välfärden där den är två till tre gånger högre.

man alltid ge rätt bakgrundsinformation så att diskussionen förs vidare på ett sakligt sätt. Esbo svenska pensionärer nämndes inte alls. Att vår förening eller jag som ordförande skulle ringakta dem som har det ekonomiskt svårast, är taget från luften. Under min tid som ordförande har jag varit med om två uppvaktningar under det senaste året i riksdagen och ärendet har huvudsakligen gällt de pensionärer som har en svag ekonomisk ställning Alla uppgifter som nämndes både av Jaakko Valvanne, som är direktör för äldreomsorgen i Esbo och eventuellt av mig, kommer från äldrerådet i Esbo. Både Ulf Johansson och Samuel Lindgrén känner mig sen decennier tillbaka. De känner också till att jag varit ansvarig för både specialundervisningsfrågor och handikappfrågor. Varför skulle min in ställning ha förändrats gällande de svaga i samhället under några år som pensionär? Jag hoppas att vi kan diskutera pensionärsfrågor på ett sakligt sätt. Att angripa organisationer för bristande intresse gällande speciella grupper inom pensionärsrörelserna leder ingen vart. Låt oss samarbeta.

försommaren och fortsätta med två dagar på sensommaren. Jag kan väl säga som så, bra, då får vi kanske nya och flera medarbetare här i Österbotten för God Tid, vilket skulle behövas. Jag skrev ju en hel del tidigare i tidningen och har träffat många som frågat varför jag slutade. Det är inte lätt att svara på, kanske jag har varit för kinkig, personkemin, det finns flera orsaker Jag började skriva någon gång efter 1994 ända fram till för några år sedan. Den första skrivarkursen jag var med på var i Vasa, någon gång i början av 1996, med Rainer Erlund som redaktör för tidningen. Senare har det blivit flera kurser i Vasa, under ledning av Britta Lindblom.

Lämna aldrig en kamrat Under paneldebatten i samband med pensionärssamlingen i Esbo i mars framhöll Esbo svenska pensionärsförenings ordförande något som både förbundsordförande Samuel Limdgrén och undertecknad reagerade på. På tal om folkpensionärernas situation framhöll ordföranden i min egen förening, ”Esbo har bara något hundratal svenska folpensionärer varför det inte är något problem för föreningen”. Hoppas föreningens styrelse inte delar sin ordförandes åsikt. Jag är aktivt med i EsboGrankulla krigsveteraner, vilket ger mej stor tillfredsställelse. Veteranerna har hållit fast vid sin krigstida filosofi, ”En kamrat lämnas aldrig”. Den filosofin var unik for hela världen emedan ingen annan krigsförande nation var lika mån om att få hem sina stupade och sårade. Lika lite som våra veteranerna får glömmas, måste detta budskap föras vidare in i framtiden. Det är den vackraste av alla ideologier. Om det så finns bara en enda av våra medlemmar, folkpensionär eller annan pensionär, som inte har råd att köpa sin livsviktiga medicin eller som annars lever i misär, så är det hela föreningens, ja förbundets, skyldighet att ställa upp.

ULF JOHANSSON Esbo

Svar Med anledning av insändare ovan från debatten i samband med ”Festdag för vuxet folk” vill jag som ordförande för debatten säga följande. Antalet pensionärer som skall komma till rätta med enbart folkpensionen nämndes av mig i samband med en diskussion gällande statistiska uppgifter om våra pensionärer. Statstiken är ingalunda hemligstämplad och har analyserats under den senaste tiden i alla sammanhang. Jag upplevde inte att det på något sätt skulle ha väckt anstöt. Som ordförande för debatter försöker

LASSE HOFFMAN ordförande för Esbo svenska pensionärer

Hur går det med pensionerna då inflationen sätter igång? Otvivelaktigt arbetar pensionärs-

förbunden flitigt med att få vår riksdag , våra förtroendevalda, våra beslutfattare att åstadkomma en vändpunkt i deras grundinställning till pensionärerna. Har gjort det redan i åratal.

Men åren och tiden har gått,

utan att man lyckats få egentligen något till stånd. Min avsikt är definitivt inte, att förklena det av pensionärsförbunden utförda arbetet. Man får inte glömma, att de arbetar oavlönat och offrar sin pensionärstid för oss andra , vanliga pensionärsknegare. Men jag varken vill eller kan sluta ögonen för det faktum, att ingenting märkbart har fåtts till stånd. Men uppgiften är också svår, kanske rent av omöjlig. Vår reella köpkraft sjunker varje dag, varje sekund. Först märks ju detta i dens vardag som har de minsta pensionerna och sist hos de personer som åtnjuter speciellt höga pensioner. Om dessa nu överhuvud märker prisstegringarna. Denna minskning har skett ända sedan det brutna indexet trädde i kraft. Detta suspekta index, dess uppkomst och hela tiden efter dess tillkomst har lett till, att pensionärens köpkraft hela tiden minskar. Skulle vi pensionärer leva tillräckligt länge, skulle allting sluta med, att vi skulle leva på rovor och på gröt. Troligen ingredienser som sedan i nåd beviljas av en politisk elit, som nog har skött om sina egna löner och skyddat sina egna pensioner.

En sak som hjälpt oss pensionärer under alla de senaste åren, är den relativt låga inflationen. Men nu , eller egentligen redan under en längre tid, har jordmånen förberett sig på en kommande ny, olycklig, växande inflation. Vill det sig riktigt illa , kan vi verkligen ännu få uppleva rekordhöga inflationssiffror, kanske t.o.m. så höga, som vi upplevde på 80-talet. Resultatet är att varornas – och tjänsternas pris stiger och endast någon obetydlig pensionförhöjning kanska tilldelas oss följande år i nåder av en av oss själva vald riksdag. Ligger felet hos riksdagen och beslutfattarna? Svaret är definitivt : ja. Men felet ligger dessvärre också hos oss själva, pensionä-

rerna. Då undertecknad redan för ett rundligt antal år sedan av pur ilska p.g.a., av riksdagen gjorda suspekta beslut ( det brutna indexet ), framförde tankar och varningar om hela den nyordning som beslutfattarna åstadkommit för pensionärerna, brydde sig nog pensionärbröderna och systrarna skrämmande litet om dessa frågor. Som motivering och bakgrund till besluten använde sig beslutfattarna av den svåra bankkrisen och nedgången i ekonomin. Möjligheterna att kunna sköta pensionerna i framtiden efter att de stora årsklasserna kom in i pensionsåldern, var givetvis huvudmotiveringen. Jag har aldrig förnekat vikten av att planera och bekymra sig för framtiden. Vad jag ondgör mig över är sättet, på vilket det brutna indexet drevs igenom. T.o.m. stred det mot grundlagen, som vissa experter framhöll då det begav sig. För att inte tala om det faktum, att pensionärerna aldrig tillfrågades, vilket är fallet ännu i denna dag. Pensionärerna är helt underkastade våra beslutfattares godtycke.

Vår ordförande, Samuel Lindgrén, säger i God Tids ledare, att höstens kommunalval utgör startpunkten för en kommunal politisk väckelse för oss pensionärer. Jag håller helt med honom. Det är dock kommunerna som bäddar för oss gamlingar och sjuklingar. I sista hand. Men – trots att det betraktas som ofint – vill jag dock citera mig själv med något som jag sagt för nio år sedan: Pensionärsföreningarna borde från början ha varit i första hand enbart en intresseorganisation (läs: fackförening). Vi pensionärer borde vara beredda på, att protestera i riksdagsvalen om inte riksdagens inställning till pensionärerna ändras. D.v.s. nog rösta men rösta blankt. Det är det enda argumentet som de potentiella riksdagskandidaterna och partierna kan tänkas lyssna på. Kom nu inte och säg, att om vi förfar på detta sätt är vi illojala medborgare. Det är vi inte. Vi försvarar oss mot statens godtycke. Med det enda vapen vi har. Men vi bör vara desto mera aktiva i kommunalvalen. PER-ERIK LINDHOLM Grankulla

CITERAT ”Hade jag haft mer tid på mig skulle jag ha skrivit ett kortare brev.” MARK TWAIN

10 – GOD TID 4/2008 res med spf

håkans hörna

Klimatförändringen skapar hälsorisker För årets Världshälsodag 7.april var temat: – Klimatförändringens inverkan på människors hälsa. Den globala klimatförändringen är ett faktum, oberoende av om den är tillfällig eller bestående, och följderna för hälsan är redan tydliga på många håll i världen. De här följderna kan ännu begränsas genom riktiga åtgärder. Uppvärmningen sker småningom men de ex-

HANS PETER MERTEN/DZT

Kultur- och vinresa till Nürnberg, Würzburg och Moseldalen (Vinslottens sagoland) 12–19.10.2008

Söndag 12/10: HEMORTEN–NÜRNBERG Uppsamling med bussar från västra och östra Nyland till Vanda flygfält. Finnairs flyg avgår kl. 08.20. Ankomst till Frankfurt kl. 09.55 lokal tid. Ingves buss möter vid flygfältet och vi beger oss mot Nürnberg dit vi anländer c:a kl.13.30. Efter inkvartering bekantar vi oss med Nürnbergs närhistoria. Måndag 13/10: NÜRNBERG Sevärdheter i Nürnberg Tisdag 14/10: NÜRNBERG–WÜRZBURG–MOSELDALEN Vi åker till Würzburg och bekantar oss med Frankenviner och fortsätter samma dag till Moseldalen och inkvarterar oss på Hotell Fuhrmann (www.moselstern.de). Onsdag 15/10 och torsdag 16/10: MOSELDALEN Vi åker runt i Moseldalen och besöker vingårdar med vinprovning. Ena dagen är bussfri med bl.a. båttur på Mosel. Fredag 17/10: MOSELDALEN–TRAVEMÜNDE Efter frukosten på hotellet styr vi norrut mot Hamburg och Lübeck. Shopping på stora Citti stormarknad i Lübeck innan vi beger oss ned till hamnen i Travemünde. Ombordstigning på Finnlines färja kl. 21–22- tiden. Inkvartering i 2-personers insides hytter ovanför bildäck. Lördag 18/10: PÅ SJÖN Färjan lägger ut från Travemünde på natten kl. 03.00. Helpension ombord. Frukost, lunch och middag. Alla måltider från buffetbord. Söndag 19/10: HELSINGFORS-HEMORTEN Frukost ombord innan ankomst till Helsingfors kl. 07.00. Busstransport till västra och östra Nyland. Resans pris:

1.190 euro Tillägg för enkelrum/hytt:192 euro

I priset ingår:

Finnairs flyg Helsingfors-Frankfurt i turistklass inklusive flygskatt Busstransporter till och från flygfältet Bussresa i Ingves Bussars helturistbuss 5 hotellövernattningar inklusive frukost 5 middagar i Tyskland Guide i 3 dagar Finnlines färja Travemünde-Helsingfors inkl. hyttplats Helpension ombord på färjan. Frukost, lunch och middag

Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet. Boka så snabbt som möjligt dock senast den 15 maj! Anmälningar till SPFs kansli tfn. 09-72 888 20, e-post: kansliet@spfpension.fi Ingves Resor fungerar som teknisk arrangör.

SPF

trema väderleksförändringarna kommer plötsligt i form av stormar, översvämningar, torka eller värmeböljor och påverkar de mänskliga grundbehoven: luft, vatten, föda, bostäder och frihet från sjukdom. Världshälsoorganisationen har identifierat fem viktiga konsekvenser av klimatförändringarna. Lantbruket är mycket känsligt för förändringar och de kommer att leda till försämrad tillgång på mat, särskilt i de länder där en stor del av befolkningen lever på jordbruk som är helt beroende av den naturliga regnmängden. Tider av stor torka leder redan idag till 3.5 miljoner dödsfall genom undernäring och svält. Den aktuella prisökningen på livsmedel ökar riskerna. Stormar och översvämningar förorsakar direkt mera skador och dödsfall, och indirekt genom störd vatten- och avfallsförsorgning leder de till spridning av olika sjukdomar. Bristen på vatten gör det svårt att sköta hygienen och för mycket vatten genom flera och större skyfall leder till ökning av diarresjukdomarna genom att maten och vattnet blir förorenade. Magsjukdomarna dödar redan nu omkring 1.8 miljoner barn varje år.

Värmeböljor särskilt i storstäderna leder till mera sjukdom och dödsfall särskilt bland den äldre befolkningen, som lider av hjärt- och kärlsjukdomar eller har andningsbesvär. Stigande temperaturer ger tidigare utveckling av pollen och därmed besvär för astmapatienter. Temperaturförändringar och ökade regnmängder förändrar distributionen av de insekter, t.ex. myggor och fästingar, som överför sjukdomar. Den nordliga gränsen för malariaspridning håller på att röra sig längre norrut i Ryssland och det varmare vädret ger mera fästingar också i vårt land. Tillsammans med ländernas myndigheter

arbetar Världshälsoorganisationen med att i varje land uppskatta de risker som klimatförändringarna medför just i det landet eller regionen. Man utreder vilka åtgärder som behövs för att kunna förutse och minska riskerna och hur man kan förstärka hälsovårdens och sjukvårdens förutsättningar att möta förändringarna. I vårt land har vi goda möjligheter att klara klimatförändringens följder för folkhälsan, men vi kommer nog att känna av dem. Förändringarna ute i världen angår oss också eftersom de allvarligt kan påverka det globala hälsoläget och skapa allvarliga symptom på social och politisk oro på flera håll. De gamla krigsorsakerna gällde oftast en kamp om landområden; i framtiden får många slåss för mat och vatten – om världens ledande krafter inte kan få till stånd en rättvisare fördelning av resurserna. HÅKAN HELLBERG

uppsnappat

Om ljusglimtar Att upptäcka ljusglimtarna i vardagens jäktiga

verklighet är rimligtvis en upplevelse för envar, för oss pensionärer inte minst. Jag hade nyligen två sådana upplevelser.

På en stilla promenad i det fridsamma Gäddvik

gick vi, min hustru och jag, över en gångbro, flitigt använd också av cyklister. Vi märkte att det bakom oss närmade sig två cyklande gossar, åldersmässigt någonstans i de första tonåren. Som bron var ganska smal drog vi oss åt sidan så att gossarna obehindrat skulle kunna passera. Just när den ena hade hunnit förbi oss vände han litet på huvudet och kastade ett vänligt ”kiitos” över axeln.

I en supermarket, där trängseln ofta kan vara

ganska stor mellan hyllorna, kom en liten flicka och jag att alldeles lätt kollidera med varandra. Hon kan ha varit sådär 8–9 år, och jag tror vi bägge var medskyldiga till kollisionen, om nu inte det mesta skall skyllas på att det var rusningsdags. Innan jag knappast ens hade noterat sammanstötningen hann hon före med ett spon-

tant ”anteeksi”, och så var det inte mera med det. Och flickan försvann i myllret. Mina upplevelser var inga märkvärdigheter men

ändå värda att notera, tycker jag. Mycket har sagts om ungdomens brist på pli och hyfs, säkert inte utan orsak. Men undantag finns förvisso. Det fick jag två bra bevis för, kanske litet oväntade men så mycket mera glädjande.

Någon lustigkurre har sagt, att den fullvuxna mänskan till att börja med nog kan var ett föredöme för ungdomen men sedan så småningom ändå mest blir ett avskräckande exempel. Det kan ifrågasättas. För just vi seniorer, som möjligtvis har fått en grundligare artighetsfostran än vad dagens unga bestås med, har här en uppgift: att föregå med gott exempel, inte spara på beröm och uppmuntran, även om responsen kanske uteblir. Med artighet och vänlighet kommer man långt, också över generationsskrankorna. Det kostar så litet och kan betyda så mycket. ANDERS G. LINDQVIST

GOD TID 4/2008 – 11

Våra hjärtliga gratulationer Finlands svenska hembygdsförbund

www.hembygd.fi

Vi gratulerar God Tid 35 år! ÖP 1968-2008 (40 år)

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Våra hjärtliga gratualtioner!

Vi gratulerar 35-åriga God Tid 70-åriga

www.fpa.fi

Finlands

Kommun tidning

GOD TID 35 ÅR

Grattis God Tid! Grattis God Tid på 35-årsdagen! önskar tidskriften

Vi gratulerar GOD TID Svenska hörselförbundet rf Vi gratulerar

God Tid KSF MEDIA GRATULERAR 35-ÅRIGA GOD TID!

evighetsperspektiv här och nu

För dig som vill nå finlandssvenska kunder finns det en väg som är effektivare än alla andra. Den heter KSF Media och består av kända, etablerade tidningar som når just de läsare du vill. Genom KSF Media går ditt budskap ostört fram till konsumenten, utan överflödigt mediebrus på vägen. Tryggt och effektivt. På läsarnas språk.

Böcker för livet

12 – GOD TID 4/2008

Proffsen ger 35-åriga God Tid När chefredaktören skickade ut tre av sina regelbundna medarbetare för att intervjua pensionärer om vad de tyckte om God Tid hade han ingen aning om att de tänkte prata med proffs i branschen. Journalisten, typografen och modersmålsllektorn ger den 35 år gamla tidningen hyggligt betyg men också förslag till förbättringar.

Trogen österbottnisk läsare:

Mardy Lindqvist, pensionerad journalist sedan två år tillbaka, odlar både sitt skrivande och sina örter i trädgårdslandet i Ingå. Gungstolen får vänta.

En utmaning att göra det omöjliga – En omöjlig uppgift, i princip! Hoppsan. Med den slående åsikten om att göra en tidning för pensionärer börjar Mardy Lindqvist vårt samtal om God Tid, 35 år. Det värsta är att hon vet vad hon talar om. Hon är pensionär sedan två år tillbaka, men framför allt in i ryggmärgen yrkesjournalist. Mardy Lindqvist är inte ute för att dödförklara 35-åringen, tvärtom. Som ung pensionär vill hon se framåt och peka på de utmaningar God Tid onekligen har att tampas med. – Svårigheten i dag är att människor är så individuella. Man blir ingen speciell sort bara för att man blir pensionär. Att göra en tidning som tillfredsställer alla bara för att de är i en viss ålder går bara inte, säger Mardy och tillägger: – Vi vet i dag att olika ensakstidningar, fack- och hobbytidningar har vind i seglen medan allmänna tidningar och tidskrifter går tillbaka. Det är ingen ensaksrörelse att vara pensionär, vi är bara individer som levt lite längre.

Vaddå pensionär? Den största utmaningen för God Tid i dag är enligt Mardy Lindqvist att definiera sin stora målgrupp: – Vad är dagens pensionärer? Vilka intressen har de? Vad vill de veta? Och inte minst vad har de gemensamt? Trots svårigheterna att nå fram till en så mångskiftande läsekrets har tidningen naturligtvis ett stort värde. – Intressebevakningen är ett självskrivet och viktigt område. Gemensamma begivenheter och tips om aktiviteter likaså, säger Mardy

och efterlyser idéer om olika sätt att leva och verka på äldre dar: – Pensioneringen är för alla en form av identitetskris. Man kan bli pensionär negativt – ”nu har jag gjort allt”, eller positivt – ”nu kan jag göra allt”. Båda grupperna kan ha svårt att uppfatta sig som pensionärer, en del kanske vill se sig som trädgårdsodlare i stället, säger Mardy med ett skratt och tittar ut över de blommande krokusarna vid torpet i Ingå. – Många män, för vilka hela identiteten förknippas med jobbet, har svårt att greppa verkligheten när de stängt dörren bakom sig. – Det finns ett stort intresse för existentiella frågor av den typen. Hur ser man på tillvaron, vad känns meningsfullt, vilka drömmar är ännu ouppfyllda, vad kan man ännu hinna med? Också specialsatsningar på olika ålderskategorier och grupper är viktiga. Människor som rör sig sämre, hör sämre, ser sämre – var finns hjälp att få för den typens problem? Ensamma, deprimerade, isolerade, handikappade, sjuka har ävenså behov av en tidning för sin grupp.

Läsarrespons i fokusgrupp God Tid har en läsekrets i ständig förändring och för att spegla den

rekommenderar Mardy Lindqvist ett urval fokusgrupper bland läsarna: – Det leder ingen vart att fråga tusen läsare vad de vill ha, svaren blir tusen olika. Men då en fokusgrupp representerande olika intressen läser, ger åsikter om och diskuterar tidningen föds förbättringar, nya tankar och idéer. Folk vet sällan vad de vill ha men kan ge respons på det som finns. Kontinuerlig respons fyller en stor funktion. Mardy Lindqvist vågar med glimten i ögat ifrågasätta själva namnet på God Tid: – Jag har inte träffat så många pensionärer med god tid. Kanske man behöver fundera över namnet, det associerar till att vara sysslolös och stämmer illa överens med verkligheten. Dagens pensionär behöver inte en tidning för att fördriva tiden sittande i sin gungstol utan en tidning med tips om allt vad livet har att erbjuda att ge sig i kast med. Men God Tid har ju faktiskt en dubbelmening: ”ha god tid” och ”den goda tiden”. Ett mål för God Tid, 35, må vara att namnet först och främst betyder den goda tid vår pensionärstid kan och borde vara. Text och foto MAJ-BRITT PARO

”Ett förenande organ som också inspirerar” Tidningen God Tid är en bra kontaktlänk mellan de olika finlandssvenska landsdelarna. Redan i det avseendet har den sin stora allmänna betydelse. För verksamheten inom föreningarna förmedlar den alternativ och inspiration så att uppskattade aktiviteter får spridning på ett sätt som annars kanske inte skulle vara fallet. Åt den enskilda pensionären slutligen ger tidningen – bl.a. genom ledarna och verksamhetsledarens sammanfattningar – värdefull information om vad som är på gång inom förbundet och på riksplanet då det gäller frågor som specifikt anknyter till de äldre i samhället. Ungefär så vill Börje Paro, 71, i Vikby, Korsholm, sammanfatta sin allmänna syn på God Tid och dess betydelse som samlande organ för den finlandssvenska pensionärsrörelsen. Han ger tidningen och dess utformning som helhet gott betyg, något som han anser avspeglar samlad kunskap och erfarenhet inom dess ledande organ. De påpekanden eller förslag som han framför nedan betecknar han närmast som små randanmärkningar eller subjektiva önskemål.

Trogen läsare I egenskap av f.d. typograf har Börje Paro största delen av sitt Pensionerade typografen Börje Paro i Vikby, Korsholm, är en trogen läsare av God Tid. Han blev pensionär för tretton år sedan och läste i viss utsträckning tidningen också före det. Hans utlåtande om tidningen är att den på ett bra sätt fyller sin funktion som kontaktlänk, informationsspridare och inspiratör vad gäller föreningsaktiviteter.

GOD TID 4/2008 – 13

gott betyg yrkesverksamma liv varit anställd inom den grafiska branschen. Han blev pensionär för tretton år sedan och hör till medlemmarna i Korsholms pensionärsförening, där han varit speciellt aktiv under de fem senaste åren. Ända sedan han blev pensionär har han varit en trogen läsare av God Tid. I viss utsträckning läste han tidningen också före pensioneringen. – Det tycker jag förresten att också andra blivande pensionärer i segmentet 50–60 kunde göra. Det är bra att veta en del i förväg om vad som väntar när de lediga dagarna kommer. Därför vore det kanske inte så dumt att försöka marknadsföra tidningen också till sådana som ännu inte finns i pensionärsföreningarnas krets, resonerar Börje Paro.

Allt bättre med åren Hans klara bedömning är att tidningen hela tiden blivit både bättre och omfångsrikare. Utgivningen med nio nummer årligen tycker han är lämplig. Beträffande tidningens utformning tycker han att den är helt bra och överskådlig. Annonserna på de olika sidorna kan dock, noterar han, ibland förefalla lite störande på helheten. Som tidigare arbetande med olika trycksaker förstår han dock mycket väl varför de måste finnas där. Till Börje Paros små randanmärkningar eller förslag hör att han gärna skulle se att sammanställningen av kommande evenemang i någon mån omarbetas – både vad gäller förbundets och distriktens. De kan gärna fortsättningsvis hållas ihop som i senaste nummer 3,

– Det är bra med goda råd givna i små doser och vi behöver kontinuerligt påminnas om hur vi ska sköta oss för att må bra, menar Anja Björkfelt, som efterlyser en frågespalt om hälsofrågor!

men längst till vänster i spalten vill han gärna se tydlig angivelse av tidpunkter i kronologisk ordning. – Jag tror nämligen att det är många som gärna skulle klippa ur och stifta upp en sådan evenemangsförteckning någonstans på väggen för att hela tiden påminnas om kommande tillställningar. Det är ju så lätt att glömma annars, säger Börje Paro.

Gärna gammaldags korsord Sudoku är bra, säger han, men tillägger att det gärna kunde finnas två i varje nummer – ett lättare och ett svårare. Det nuvarande korsordet har han ingenting emot, men tror att många av de äldsta läsarna gärna skulle sysselsätta sig med korsord av gammalt, traditionellt slag med bara vågrätt och lodrätt och inga andra krusiduller. – Allmänt taget och som helhet är God Tid bra som den är. Jag har inga stora anmärkningar att framföra, summerar pensionerade typografen Börje Paro. Text och foto ROGER LIND

God Tid – 35-årig pärla – När God Tid ramlar in genom brevinkastet bläddrar jag först igenom hela tidningen på en gång för att få ett helhetsintryck. Senare när jag har bättre tid, betar jag systematiskt av artikel för artikel. Jag läser faktiskt allt i God Tid, säger Anja Björkfelt i Åbo. Anja Björkfelt, pensionär inom kategorin 60+, har ett förflutet som modersmålslektor vid Åbo Akademi. Hon har läst God Tid lika länge som hon fungerat som sekreterare inom Åbo svenska pensionärsklubb, det vill säga i drygt sex år. Inom föreningen är hon en uppskattad tillgång, inte enbart som sekreterare, där hon är proffs, utan hon är också en av våra drivande krafter inom smågruppsverksamheten. Det är petanque, samtalscafé, sygrupp och i skrivande stund är hon ledare för den nya Lapplisegrupp, som syr upp färggranna små lappar till större enheter som sjalar och barnfiltar, färdiga att lottas ut.

Det allra viktigaste Först läser Anja Veronica Fellmans ledarartikel, som handlar om viktig intressebevakning för oss pensionärer. Sen kastar hon sig över korsordet på nästsista sidan. Hon är förtjust i den granna bilden överst, i de personliga rutorna inramade i vågor och teman som Påskkrysset, Trädgårdskrysset etc. tycker hon är finurliga. – Är jag på väg till sommarhuset i Pargas tar jag tidningen med mig och avnjuter korsordet på min veranda tillsammans med en kopp kaffe, men jag sänder aldrig in lösningarna. Jag har letat efter uppgifter om vad en korsordsvinnare får i pris, men inte hittat det utskrivet någonstans, funderar Anja Björkfelt.

De återkommande rutorna intresserar Efter Veronicas ruta läser Anja ordförandens ledare, Anders G. Lindqvists finurliga rutor och Håkan Hellbergs skriverier om hälsa och sjukdomar. Hon tycker om Håkans goda råd byggda på lång

erfarenhet. I det senaste numret, nr 3 gav Håkan i sin hörna tips om hur man eliminerar risker för fallolyckor. – Det är bra med goda råd givna i små doser och vi behöver kontinuerligt påminnas om hur vi ska sköta oss för att må bra, menar Anja Björkfelt, som efterlyser en frågespalt om hälsofrågor! Hon tror att allt som har med hälsan och bramåendet att göra intresserar alla läsare av God Tid. Också en massa hälsoannonser är bra, om det sen gäller sälolja eller blåbärstillskott för ögonen. Också annonser om hälsoresor och tips om olika rehabiliteringscenter, liksom uppgifter om gym och badinrättningar har sina trogna läsare. Dessutom har de här annonserna under senare år blivit färgglada och trevliga att se på, enligt Anja Björkfelt.

Ett gott språk viktigt Anja Björkfelt ger ett gott betyg för språket i tidningen. Äldre mänskor har ett gott språk; trevligt med lite gammaldags ord och uttryck. Där har säkert också chefredaktören Ulf Wahlström ett finger med, när det gäller redigeringen av insända texter.

Mindre gnäll – mera positivt Anja Björkfelt reagerar för rubriker och insändare som ger en alltför negativ bild av det de handlar om. Speciellt om insändare t.ex. gång på gång gnäller över samma sak; om hur dåligt vi pensionärer har det och om hur illa det är ställt i vårt samhälle. Man kan ta fram olägenheter på många olika sätt utan att måla i svarta färger. Hon vill framförallt framhålla insändaren i nr 3 med rubriken Räkna de lyckliga stunderna blott, som en glad och positiv läsning liksom Många fler läkare utexami-

neras. Hela tidningen God Tid är ju fylld av glada och fina aktiviteter med bilder som man blir glad över. Det är skojigt att läsa om andra föreningar och deras aktiviteter. Det kan sen gälla festen i Esbo kulturcentrum, där Anja på den stora bilden hittade flera bekanta från studietiden, eller om de många kultur- och nöjesresor som pensionärsgrupper gör. Trevlig läsning är också artiklar om 90-åringars aktiviteter i Närpes, om vinprovning och om skön sång och läcker tårta på en 35-årsfest.

Bätter och bätter God Tid blir bara bättre och intressantare med nio nummer numera och med ökat antal sidor i vissa nummer. Annonserna är fina – senaste temat med samlade båtannonser på ett tvåsidors uppslag gav ett intryck av att det finns att välja på. Med ny teknik är också annonserna inte bara informativa – de ger också intrycket av att sommaren är på väg och att båtlivet och skärgårdsupplevelserna väntar! Jonny Åstrand som basar för annonserna har skäl att vara nöjd; det ligger massor av jobb bakom varje annons. Det fina är att annonserna täcker hela Svenskfinland – d.v.s. hela det område som omfattar God Tids läsare!

Lycka till! Anja Björkfelt sänder sina varmaste gratulationer till Förbundet, som har ett så lyckat informationsorgan som God Tid. Tidningen blir bara bättre, med flera medlemmar i våra föreningar blir antalet läsare flera och de som ansvarar för tidningen kan vara förvissade om att läsarna ivrigt väntar på utgivningsdatumet om det sen gäller korsordet eller att få läsa om sin egen och om andras aktiva pensionärsverksamhet. Text och foto CARIN ÅMINNE

14 – GOD TID 4/2008

Båtfärd på Gagnes, från vänster Eva Raanes, Britt-Louise och Jan-Erik Granö. I händerna håller vi blom- och ljusdekorationer, som läggs på vattnet. Enligt traditionen får den som offrar blommorna önska sig något.

Taj Mahal – ett av världens sju underverk – byggdes åren 1632–1648 av mogulhärska fjortonde barn.

Indien – kontr Fattigdomen är stor. De fattigaste bor längs vägar och gator i skjul av plåt, lera, halm, tegel eller tältduk. Samtidigt finns det nio miljoner superrika i Indien. Brödbak i sihktemplets kök i Delhi

Bröllopsdräkter för kasterna Meena (tjuvkastet) och Banjara (zigenare)

Under två veckor i februari deltog min man och jag i en gruppresa i Indiens gyllene triangel. Arrangör var Temaresor i Sverige. Målet var alltså norra Indien, som i mångt och mycket skiljer sig från den södra delen, som är rikare och mer industrialiserad. Vi flög till huvudstaden Delhi och reste med buss, tåg och inrikesflyg från Delhi via Jaipur, Agra, Khajuraho och till Varanasi vid Ganges. Därifrån återvände vi med flyg till Delhi för hemfärd. Flygplatsen i Delhi var ett enda kaos. Vi stod i kö tre timmar, kropp vid kropp, innan vi kom ombord på planet. Det var resans tråkigaste timmar. Huvudmålet med resan var att se och uppleva så mycket som möjligt av Indiens gamla, rika kultur. Kulturen och religionerna flyter in i varandra. Alla de vackra palats, tempel och moskéer vi såg imponerade med sin sköna arkitektur och utgjorde en ofattbar kontrast till de skjul de fattiga bodde i.

Religionen I Indien finns tre stora religioner: hinduismen, buddismen och islam. Över 80 procent av befolkningen är hinduer. Hinduerna tror på själavandring men vill inte återfödas, eftersom livets slutmål är att uppgå i gudomen. Ett sätt att slippa födas på nytt är att askan efter likbränningen, kastas i någon flod för att nå världshavet, helst i Ganges. I Varanasi brann likbålen vid Ganges strand nästan dygnet runt. I staden fanns också många krematorier, men bäst ansåg man det vara att brännas på traditionellt sätt. Luften var full av partiklar men Ganges tillräckligt ren för att hinduerna skulle rena både kropp och kläder i den. Mest imponerade på oss i alla fall en renlevnadsgren, en reformrörelse inom hinduismen som kallas sikhism och har nästan som sin gud. Sikherna lever som de lär. I det sikhtempel, som vi besökte i Delhi, utdelades 20 000 matportioner

GOD TID 4/2008 – 15

aren Shah Jahan över älsklingshustrun Mumtaz Mahal, som dog då hon födde deras

rasternas land per dag åt utfattiga och hemlösa. Alla råvaror donerades av besökare och tillreddes i templets kök och bageri. Alla var välkomna att äta oberoende av religion. Sikherna upprätthöll också skolor och sjukhus. Det var saligare att giva än att taga – något för västerlänningarna att tänka på. En rättrogen sikh klipper inte hår eller skägg. Håret bärs under turban. Som besökare i templet måste vi också bära huvudduk, både män och kvinnor och ta av oss både skor och strumpor. Bland unga sikher tycks det bli allt vanligare att klippa håret men duk bars av alla i templet.

Kastväsendet En av våra indiska guider sade att det i Indien är svårt att modernisera samhället. Bromsarna är religionen, kastväsendet och korruptionen. Kastväsendet har inte samma betydelse som förr – speciellt inte inom medelklassen i städerna, men fortfarande styr kasttillhörigheten en hel del av t.ex. giftermålen och tillgången till högre utbildning. Kasterna representerar också yrkestillhörighet. Den främsta kasten är brahmanerna. Dit hör prästerna men också kockarna! Varför? Jo, en brahman kan inte äta mat, som

en av lägre kast tillrett och därför måste också kocken vara brahman. En hindu av högre kast får heller inte befatta sig med ett kokadaver, fastän kon är helig. Man kallar på slaktaren som är lågkastig. Han tar hand om köttet men en av ännu lägre kast tar hand om benen som han får mala och sälja benmjöl av. På ett museum såg vi dockor iförda bröllopskläder, representerande olika kaster. Alla kläder var mycket vackra och påkostade. Det fanns representanter för präster, krigare, handelsmän, tjuvar, snickare, zigenare, jordbrukare, tjänstemän osv. Tjuvkasten innehöll i dag, enligt en muntlig uppgift jag uppsnappade på museet bl.a. statliga ämbetsmän. Har det ett samband med korruptionen? Indiens talrika zigenare lever nomadiserande. Vanligen är de kringvandrande get- och fåraherdar och tälten, som familjerna bor i flyttas från plats till plats.

handeln och Indiens sydkust blev dess centrum, glömdes de gamla handelsplatserna. De stormrika köpmännen flyttade också söderut. Ibland besöker deras ättlingar sina forna palats, men bor då på hotell. Palatsen bebos av s.k. keepers, som åtminstone håller en viss uppsikt över dem. Den lokala guiden gladde sig åt de många restaureringarna som var på gång. På statligt håll hade man nämligen fått upp ögonen för vad turismen kunde innebära för de bortglömda byarna. Palatset världen däremot aldrig glömmer är Taj Mahal – ett av världens sju underverk. Det ligger i staden Agra. I vår grupp var alla överens om att de aldrig sett en vackrare byggnad. Mausoleet byggdes åren 1632–1648 av mogulhärskaren Shah Jahan över älsklingshustrun Mumtaz Mahal, som dog då hon födde deras fjortonde barn. Palatset är byggt i vit marmor med delvis genombrutna valv, som ger kolossen en sagolik skirhet. Byggnaden omges av fyra 40 meter höga minareter och marmorkupolen är cirka 35 meter hög, lika hög som byggnadens nedre del. Dekorationerna som pryder in- och utsidorna består av halvädelsten men också helt ädla stenar. Taj Mahal besöks årligen av två till tre miljoner människor. År 1983 togs Taj Mahal upp på UNESCO:s världsarvslista över kulturarv.

Ett land i förändring Fattigdomen är stor. Medellönen är 250–350 € per månad. Trots det finns det nio miljoner superrika. En familj kan äga ett flygbolag, en annan få inkomsterna från godstrafiken i landet med 1,2 miljarder invånare. Frun kan få en jumbojet i födelsedagspresent det ena året och följande ett sjuvåningshus i Paris. Enligt en uppgift i Hufvudstadsbladet nyligen är fyra av världens

Något om Indiens historia Historien fick vi ett begrepp om tack vare alla besök i tempel, moskéer och palats. De verkligt förfallna palatsen såg vi i Mandawa. Där hade Sidenvägen gått och pengar flödat, men när engelsmännen i början av 1800-talet tog över

Bad vid Ganges strand

Palatsvakt i praktfull turban innehållande tio meter florstunt tyg. Det är en stor konst att svepa till denna turban.

tio rikaste män Indier. Tillväxten är hög, sju till åtta procent per år. I städerna sjöd byggnadsaktiviteten och vägnätet förbättrades, vilket är nödvändigt med tanke på turismen. Metoderna kan innebära kvinnor med plåtfat på huvudet för transport av bruk, stenar och grus men också någon traktor och grävskopa bland kamel- och åsnetransporterna. Med tanke på sysselsättningen ska vi hoppas att moderniseringen inte framskrider alltför fort. De fattigaste bor längs vägar och gator i skjul av plåt, lera, halm, tegel eller tältduk. De äter, kokar, sover, eller uträttar sina naturbehov några meter från vägkanten. Så gör också djuren bestående av kor, får, getter,

hundar, åsnor, kameler, svin och en och annan häst och höna. Inne i städerna kantas gatorna dessutom av frukt- nöt- och kryddstånd eller kärror för försäljning av varjehanda produkter, däck- och bilverkstäder, andra mekaniska verkstäder, syateljéer, slakterier, klädaffärer, alla med kommers inför öppen ridå. Mitt i röran finns otaliga barn, som ler med hela ansiktet och vinkar åt oss i turistbussen. Vid våra skolbesök vill de gärna prata engelska med oss och de tar gärna en turist i hand. Man kan bara hoppas att deras framtid blir ljusare än deras nutid. Text BRITT-LOUISE GRANÖ Foto BRITT-LOUISE och JAN-ERIK GRANÖ

16 – GOD TID 4/2008

Åk buss med Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist 10år Öppet 7.6-10.8.2008 Prisexempel: 100 /dygn/lägenhet 55 /dygn/2 pers.

Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

Solglimten i Åbolands skärgård Litet familjärt servicehem för äldre personer. Vi har nu några lediga bostäder. Rätta boendet för dig som trivs i en lugn miljö, nära naturen och havet. Kontakta: Pia Nylund 040-5081567

* * * *

Midsommarfest 22.6 Musiktåget 27.6 Slåtterbal 11.7 Hembygdens- och Emigrantfest 13.7

Nu öppen vardagar 11-13.30

Guide finns på plats alla dagar

el. solglimten@ebaana.net

för mera information. www.salonseutu.fi/solglimten

Trafikerar på Joujärvi, längs de natursköna kanalerna. Mellan munkklostret Valamo och nunneklostret Lintula.

RUTTER 20.6-7.8 2007 Avgång från Valamo klosters brygga, Heinävesi tel. 040-532 9944 Jaana Järvinen

CHARTERKRYSSNINGAR Från islossning till september (Gruppens minimistorlek 16 personer)

Resor

Pris / pers om inget annat nämns

30.6-3.7 Svenskbygderna i Estland

Det har funnits en svensktalande befolkning i Estlands kustbygder i över tusen år. Vi besöker Ormsö, svenskön framom andra. Vi besöker också Nuckö, där det idag finns ett svenskspråkigt gymnasium. Vi bor tre nätter på Hotel Promenaadi i Hapsal. Anneli Hofer leder resan.

2-3.8

Operafestivalen i Nyslott Vi ser Otello av Giuseppe Verdi. Gästspelas av Shanghai Operan. Övernattning på sommarhotell Vuorilinna i centrum av Nyslott. I priset ingår även bl.a. två luncher. Vi kör via Helsingofrs och Borgå. Reseledare Anneli Hofer. Sista anmälningsdag 14 5

6-7.8

Hemlig resa

Kom med på en resa till det okända! Anneli Hofer leder resan.

17-22.8 Bohuslän och Västkusten

Följ med på Finlands svenska hembygdsförbunds resa till Bohuslän och Västkusten i Sverige och upplev fascinerande skärgårds- och kulturmiljöer! Ena dagen åker vi till Södra Bohuslän och ser öarna Tjörn och Orust. Andra dagen koncentrerar vi oss på den norra delen av Bohuslän i trakter där TV-serien Saltön spelades in. Vi bor tre nätter på Hotel Carlia i Uddevalla. Anneli Hofer leder resan.

8-12.9 I Dan Anderssons fotspår Dan Andersson (1888-1920)var en poet från Skattlösberg i Grangärde Finnmark. Under resan får vi uppleva Dan Andersson på många sätt: vandra i Finnmarken, besöka Dan Andersson muséet, Luossastugan och mycket mera. Vi bor på Hotell Grangärde. Anneli Hofer leder resan, Ecca Sjöblom och Bosse Andersson underhåller oss under resan.

25-28.9 Oktoberfest

Alla måste en gång få uppleva oktoberfest i München. I år fyller staden 850 år, vi åker och firar staden och oktoberfest.

1622.11

4-7.12

Fax

Pärnu - Spa Viiking Sparesa till Pärnu. Helpension, läkarbesök, tre behandlingar dagligen, buss och chaufför med hela resan. Båtresorna med nya Viking XPRS inkl. måltider.

Julmarknaden i Celle

Vår traditionella julresa går i år till den pittoreska och mysiga staden Celle i Tyskland. Vi bekantar oss bl a med stadens kulturutbud och besöker julmarknaderna i Celle och i Hamburg. Anneli Hofer leder resan. 019-248 1004 019-248 7058

forsaljning@hangonliikenne.com www.hangonliikenne.com Kontorstid: må - fre kl. 8 - 17

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

450,-

340,-

245,725,-

Det händer på Svartå Slott

m/s SERGEI

28-29.6

8.5–31.8 kl. 11-17 Utställning i Slottet

Adelaide

Dräktmode och en släkts öden från 1700-talet till 1920-talet Slottskabinett

Pauli Partanen Grak, målningar, glaskonst

2-26.7.

Komedi på sommarteatern

Parittain

Kända skådespelare i stjärnklass Föreställningen ges på nska

2-6.7. kl.12-18 Antikveckan

Antikhandlare från Finland och Sverige

På Svartå Slott finns något för alla!

Tfn. 019 36 231 myyntipalvelu@mustionlinna.fi www.mustionlinna.fi

HÄLSORESA 870,440,745,-

DIN SOMMARVISTELSE I NYKARLEBY KAN DU FÖRGYLLA I VÄLUTRUSTADE JUTHBACKA LÄGENHETER. Från 45 euro/natt eller fr. 220 euro/vecka.

Den tolfte traditionella

Svartå Slott

550,-

Öppet: Juni 7-8, 14-15, 28-29 kl. 12-17, Juli alla dagar kl. 12-17 Augusti endast lö och sö kl. 12-17 För grupper även andra tider enligt överenskommelse. I juli akvarellutställning av Ann-Mari Svahn Lö 19.7 Sommarmarknad 11-15 Sö 27.7 Allsång med Pörtom förs. kl. 14 Sö 17.8 Dragspelsfestival kl 14

PÄRNU / TERVIS 7-13.9 449 Buss - båt - helpensionläkarunders. - +6 dagars behandlingspaket Bagaget i bussen under båtresorna. Tervis har service även på svenska. Rutt: Pargas-KimitoEkenäs-Karis osv

PARTOURS

Pargas 0440 524911 / 044 5527427 www.partours.com

Kontakta oss nykarleby.bostader@nykarleby.fi Topeliusesplanaden 7, Nykarleby Tel (06) 785 6100. Fax (06) 785 6199

www.nykarlebybostader.nu

GOD TID 4/2008 â&#x20AC;&#x201C; 17

CafĂŠ i Korpo VĂ¤lkomna! Tel. 02-4631033

Ăśppet mĂĽ-fr 8.30-17.00 lĂś 9-13 (sommartid lĂ¤ngre)

Sommarrestaurangen vid havet * Lunch * middag * rĂ¤kafton * grillkvĂ¤llar * levande dansmusik * brunch

brasserie

Info/bokningar tel. 06-723 1687 Jakobstad

VĂ&#x201E;LKOMNA! www.ssj.nu

KĂśpmansgatan 3, 10300 KARIS tel. 019-230290, info@brasserie.fi, www.brasserie.fi Vi ordnar gĂ¤rna med festfĂśrberedelser Vi har 50 sittplatser i en rĂśkfri miljĂś cafĂŠ, lunch, aÂ´la carte, take away, catering & gruppmenyer

VĂ&#x201E;LKOMNA !

Maxmo SkĂ¤rgĂĽrd

* mat, kaffe och Ăśvernattning * Equity 1917 - utstĂ¤llning Tel: 044-345 5065 / Mendelin www.varppi.com Ă&#x2013;ppet sommartid varje dag, bokning fĂśr grupper.

mĂĽnd

VĂ¤lkommen till trivsamma

MYLLYLAMPI i naturskĂśn omgivning!

God mat, kaffe, smĂĽtt o gott! * Grupper & resenĂ¤rer, vik in!

Norra Esplanadgatan 3, 22100 Mariehamn Tel 018-14130, Fax 018-17130

e-mail parkhotel@vikingline.fi www.vikingline.fi/parkalandiahotel

VĂ¤lkommen till en ny sĂ¤song vid Raseborg! Slottsknektens stuga har ny vĂ¤rd. och rum fĂśr 70 gĂ¤ster. Slottet och stugan Ă¤r Ăśppna dagligen frĂĽn 1 maj kl 10-17 frĂĽn midsommar kl 10-20 tills skolorna bĂśrjar. StĂĽende bord alla dagar FĂśrfrĂĽgningar och information 019 234015

Tel. 019-241 1296, fax 019-241 3300

MYLLYLAMPI RESTAURANTS

03100 Nummela, 019-335 177, fax 019-334 508, 0400-446 374 HANTVERK o. HEMBAKAT Ăśppet alla dagar

MALAX KOMMUN En utmĂ¤rkt plats!

Malax sommarevenemang

www.malax.fi

2.6

kl 18 Guidad vandring vid JĂ¤rnĂĽldersleden. 14.6 kl 13â&#x20AC;&#x201C;17 BĂĽtens dag vid Kvarkens bĂĽtmuseum. 24â&#x20AC;&#x201C;28.6 FĂĽngad av en sĂĽng i Ă&#x2026;minne. 18.6 Konsert med Camilla och Peter Brunell i Malax kyrka 6.7 kl 13 Sommarfest vid RĂśnnholm f.d. skola 6.7 kl 13 Hembygdsdag vid Brinkens museum. 20.7 kl 19 AllsĂĽngskvĂ¤ll vid Arstu i Petalax. 17.8 kl 13â&#x20AC;&#x201C;16 Blommornas dag vid Brinkens museum. 20.9 kl 9â&#x20AC;&#x201C;15 SkĂ¤rgĂĽrdsmarknad pĂĽ BergĂś.

CafĂŠ Inva WC

vard. och sĂśnd. 11-19 lĂśrdagar 10-18

SĂśdra Vallgrund Tel. 06-352 7830 Sommartorg 5.7

Upplev Kvarkens skĂ¤rgĂĽrd -Finlands enda vĂ¤rldsnaturarv www.berny.fi

Flera evenemang pĂĽ www.malax.fi eller http://events.malax.fi/swe/ Malmgatan 5, 66100 Malax, tel (06) 347 7111

pĂĽ KimitoĂśn

Vi har: : *>.4 %$0$ : $(? : $456 : @5'46538//' : <7'30$550+0) : *$35'3%>5 2'34

MeillĂ¤ on: : 3'+-=+0'0 3$5$ : $*7+.$ : $60$ : 1-1645+.$ : #@28/+45+.1,$ : *$35'37'0' *'0-

<22'5 " -. 9 71+00$ ; "; -.1 9 @3 )3622'3 '0.+)5 @7'3'04-1//'.4' 8*/+..' 5+.$6-4'45$ 105$-5 #*5 1515 !22)>3&4 +0 ď&#x20AC;Ą

KemiĂśnsaarella

Passar bra fĂśr: $/+.,'3 : @3'5$) : 1/2+4)=0) : 15+45'$/ Sopii erinomaisesti: '3*'+..' : #3+58-4+..' : $7'3+2136-1+..' : 65+4,16--6'+..'

18 – GOD TID 4/2008 föreningsnytt

Tammerforsare planerade på tåget

Skål för Fred Astaire! Olympiaseniorerna Gretel Ahlbom och Etel Puurtinen ser fram emot en nostalgisk musikupplevelse

Fred Astaire-nostalgi i Sibeliushuset i Lahtis Det krävdes en megalång ledbuss när sextioåtta ”samsare” från pensionärsföreningarna i Helsingfors den 11 april åkte till Lahtis på Fred Astaire-konsert i Sibeliushuset. En nostalgitripp till ungdomens dagar: Night and day, you are the one … SAMS resglada eldsjäl Clara von Bonsdorff hade än en gång satsat på rätt kort. Sibeliushuset vid Vesijärvis strand är i sig en arkitektonisk sevärdhet, förutom att huset med sin unika akustik gör musiken full rättvisa. Sinfonia Lahtis konsert var i sin helhet tillägnad skådespelaren och dansören Fred Astaire (1899–1987) som i trettio år bedårade oss i sina filmer, med Ginger Rogers som sin främsta moatjé. Benjamin Pope ledde lahtisorkestern med charm och precision, välsjungande solister var Rachel Weston och Gary Williams. Före konserten åt sällskapet lunch invid skidbacken, i restaurangbyggnaden som också inhyser

skidmuseet och en souvenirshop. I shopen kunde man fynda ett postkort från 1922 signerat Ham, alias Tove Janssons mamma Signe Hammarsten-Jansson. Motivet är en ung dam på skidor fartfyllt tolkande efter en häst. Kortet visade sig ha en märklig historia. Någon entusiast hade vid en vindsröjning hos Stockmanns räddat en bunt tryckplåtar från att hamna på avstjälpningsplatsen. Hams teckning och flera andra gamla reklamaffischer för idrottsredskap har på så sätt fått ett nytt liv som postkort på Lahtis skidmuseum.

Svenska Pensionärsföreningens i Tammerfors styrelse deltog i Svenska Pensionärsförbundets vårmöte, som denna gång försiggick i Träskända. Sitt eget vårmöte höll Tammerforsarna i restaurangvagnen på tåget mellan Tammerfors och Riihimäki, vi planerade höstens program, främst var det vår egen förenings 35-årsjubileum som behandlades. Så anlände vi till Träskända. Emedan mötet refereras i God Tid, behandlar jag här inte förbundsmötets förlopp, utan nöjer mej med att konstatera hur viktigt det är för oss pensionärer att tillhöra en stor organisation som efter bästa förmåga sköter våra intressen. För att få en så stor tyngd som möjligt bakom fordringar av våra politiker när det gäller t.ex. ändring av beskattning ligger det i våra intressen att så många som möjligt ansluter sej till pensionärsföreningar, ty ”Förenade vi stå, ensamma vi falla”.

När nu både de svenska och finska förbunden har haft svårigheter att övertyga politikerna att man väl kunde justera index och annars också bättre sköta om oss, vi som under vår aktiva tid, skapat det välmående samhälle vi lever i. Det nog så viktigt att så många som möjligt deltar i våra gemensamma strävanden. Att vi inte behöver vänta tills alla de nuvarande politikerna blir pensionerade och att de då äntligen energiskt börjar driva pensionärernas, dvs. sina egna och våra, gemensamma intressen. Men att tillhöra en pensionärsförening är inte bara att eftersträvande ett politiskt inflytande. Nej, det ger många äldre personer en trygghets känsla, man får nya vänner, vänner som befinner sej i samma levnads situation, man får reda på saker och ting genom föredrag eller genom att diskutera sina problem med grannarna på

möten, eller där taga upp problem till behandling. Allt detta ger en orsak till att så fort som möjligt ansluta sig till en förening. Organisatörerna för vårmötet, Träskända Seniorer, hade gjort ett bra arbete att i en fin omgivning, tillhanda hålla en utmärkt möteslokal, Sibeliussalen, och på så sätt skapa en förutsättning för ett lyckat möte. Organisationen förlöpte smidigt, bespisningen likaså. Allt det fina fördunklades dock litet av att tidsschemat inte höll. Vi deltagare från fjärran litar naturligtvis på meddelade klockslag och beställer tågbiljetter efter det. Nu måste vi gamlingar småspringa till stationen för att i tid hinna till tågets avgång. Förövrigt klarade sej mötets ordförande Gunnar Weckström tillsammans med verksamhetsledare Veronica Fellman som föredragande sin uppgift galant, ett tack till dem. Pressattaché PELLE

Deltagare från Tammerfors och Björneborg träffas, ett glatt återseende på Tammerfors järnvägsstation.

Text MAJ-BRITT PARO Foto CLARA von BONSDORFF

Närmare tre hundra på vårdag i Larsmo

Närmare 300 pensionärer mötte upp till Cronhjelmskolan i Larsmo lördagen den 5 april när österbottniska distriktet firade sin vårdag. Programmet upptog en hel del sång och musik av Amawind, gymnasieflickorna Viktoria Lassila, Viktoria Holmberg och Viktoria Mattson, Pensionärsgillets orkester, Salongsdansarna (bilden). Talen hölls av Larsmo-Eugmo Pensionärsförenings ordförande Gun Haglund, kommundirektör Gun Kapténs, Ann-Sofie Smeds Nylund och Anna-Kristina Sandvik. Till dansen spelade Thomas och Helen. Foto JAN-ERIK RUDNÄS

Festingarna höll hejdundrande fest Måndagen den 21 april ställde Pensionärsklubben Festingarna i Nagu till med en hejdundrande vårfest. Festyran hade lyckats bita sig fast i de lokala pensionärerna, för vi var rätt många som ställde upp kvällen före. Vi bar bord och stolar, dukade och dekorerade, skrattade och planerade. De inbjudna Kimitopensionärerna skulle känna sig hedrade. I väntan på Kimitoborna satte Korpo spelmanslag igång med en liten välkomsttrudelutt. När Kimitoborna anlände sprack molntäcket upp och solen strålade välkomnande. Vi drog in magen och hundrafyrtiotalet personer bänkade sej runt de dukade borden. De solfjädersvikta servetterna lyste ikapp med solen och Leena Valkamas konstfärdiga bordsblomster var en fröjd för ögat. Vår populära och driftiga ord-

förande Raili Svahnström hälsade alla välkomna och påpekade att Kimitoborna ändå vet var de bor, men att Naguborna inte alls vet vad deras blivande kommun kommer att heta. Festingarnas sång ljöd högt och starkt och Eijas berömda fisksoppa och skärgårdslimpa försvann i hungriga magar. Efter Naguvalsen som bekräftade var vi verkligen bor, bjöds det på kaffe med tårta. Med proppfulla magar, men på förvånansvärt lätta fötter, uppförde sedan Maja Frimans seniordansare några av sina bravurnummer. Skojarbröderna Folke Sjögren, Ralle Lundberg, Anders Rosendahl och Roger Nylund från Åbo stod för huvudprogrammet. Och huvud behövs det nog för att ständigt hitta på nya föremål att gissa rätt, och fel på. Skojarbröderna har

vid det här laget blivit ett begrepp åtminstone i Åboland, och ett mycket uppskattat sådant. Att intäkterna går till välgörenhet torde alla veta. Kimitopensionärernas ordförande Märta Sjöblom var den sista som steg fram på scenen. Hon framförde sitt tack och berättade att pensionärsföreningen beslutat ”ge fem grisar” åt Festingarna. Detta innebar en donation till ulandshjälpen. En mycket påhittig gåva, tyckte Raili, och dessutom behjärtansvärd. Dagen avslutades med lotteri och dans och nämnas bör att Kimitobon Herbert Sommardahl vann huvudvinsten, den stora fruktkorgen som innehöll både vått och torrt. Och det var ju helt som sig bör tycker snart två-åriga festingen BETTAN som bitit sig fast

GOD TID 4/2008 – 19 föreningsnytt

Lojoseniorernas ordförande fick förbundets förtjänsttecken Vid Lojo svenska seniorers vårmöte onsdagen den 19 mars tilldelades föreningens ordförande Birgit Pihl, som lett föreningen i tio år pensionärsförbundets förtjänsttecken i silver. Medaljen överräcktes av pensionärsförbundets verksamhetsledare Veronica Fellman, som tack för ett förtjänstfullt och gott arbete. Birgit Pihl tackade glatt överraskad för utmärkelsen, men betonade att hon har goda medarbetare. Veronica Fellman, som ledde förhandlingarna var imponerad över föreningens utförliga och detaljrika verksamhetsberättelse. Seniorerna kan glädja sig över 18 nya medlemmar, vilket betyder att medlemsantalet vid årsskiftet var 120. Ordinarie möten har hållits varannan vecka i Servicehuset i Virkby. Mellan 40 och 50 personer har deltagit i träffarna. Programrubriker har varit: Astrid Bäckström: Bilder från Pompeji, Tor Ahlstedt: Kalaharis savanner, Rolf Sonntag: Blommor på balkongen, SisseI Lund-Stenbäck: Kroppen åldras, själen mognar och Marianne Palmgren: Kyrkotextilier i Helsingfors. Ilse Vaenerberg från Folkhälsan höll minnesträning, och Tarja Koikkalainen talade om pensionärsbeskattning. Hobbyklubben har sin vana trogen varit sysselsatt med att förfärdiga Moder Teresa-filtar. Klädinsamlingar har resulterat i hjälpsändningar till Ryssland och Afghanistan. Handarbeten har sålts vid möten och julbasar. Nya seniordansare har ström-

Benita Ahlnäs är frilansjournalist, auktoriserad turistguide i Borgå och ledare för Borgå stads seniorklubb.

Kaisankoti oas för vederkvickelse och ro I Esbo, norr om Bodom träsk, finns Backby by med anor från

Lojoföreningens ordförande Birgit Pihl tog emot förbundets förtjänsttecken av verksamhetsledareVeronica Fellman.

mat till. Deltagarna i samtalscaféet har bl.a. diskuterat författare och böcker. I april firade föreningen sitt 30-årsjubileum med en fest på Gullö. Till jubileet utgavs en historik över de senaste tio verksamhetsåren. Teater allt från opera till utomhusteater har besökts. Karis Pensionärer har inbjudit till samkväm. Lojoföreningen har stått värd för Västsams seniordansdag i Päiväkumpu. Sommarresan gick till Bornholm. Hemliga resan på höstkanten visade sig vara en rundtur på Kimitoön. I stället för julfest gjorde man en utfärd till Mäntsälä Bokslutet genomgicks och mötet kunde bevilja full ansvarsfrihet till styrelsen och andra ansvarsskyldiga.

Sekreteraren Snöfrid Rantanen och kassören Maj-Len Backman, som båda avverkat sitt första år som funktionärer avtackades med blommor. Efter kaffepaus fortsatte Veronica Fellman med att tala om intressebevakning. Man måste stalla krav. Alla har rätt att få god vård på sitt modersmål och att känna sig trygga i vården. Serviceformerna borde ses över. Hem- och sjukvård bör effektiveras. Det brutna indexet bör förbättras. Folkpensionerna skall höjas med nivåförhöjningar. Nytt för i år är en käppjumpa, som leds av Maj-Lis Matinlassi. En endagsutflykt görs till Orimattila den 17 juni. Årets sommarresa går till Dalarna den 16 juli. Till programmet hör Rune Lindströms Himlaspel i Leksand. VIVA HOLM

Björneborgspensionärer i Här under polstjärnan

På basen av Väinö Linnas trilogi ”Här under polstjärnan” har Timo Koivusalo bearbetat ett manuskript som nu filmas till två filmer. Tio personer från Björneborgs svenska pensionärer hade möjlighet att agera som publik vid inspelningen av en självständighetsfest år 1918. – Det blev en intressant och lång dag med många upplevelser, berättar Tarja Palin som var med. På bilden från vänster Carita Carp, Marlene Höglund och Pentti Naumanen bland festpubliken. Foto SUSANNA PALIN

1500-talet. Lika gamla anor har Backby gård som numera är omdöpt till Kaisankoti. Kaisan koti betyder Kaisas hem. Det är ett hem som välkomnar alla och samtidigt en oas för vederkvickelse och ro. Av en händelse kom jag att vistas på Kaisankoti några dagar. Det blev en upplevelse med många dimensioner. Det handlade om långpromenader i en vacker natur över fridlysta områden. Det var Kvarnträsk med skogen i Bauersk anda, besök på Karmeliterklostret där fader Robert de Caluwe har invigt många i ikonmålning. Klostret verkar än och varje eftermiddag kan man delta i vespern eller kvällsbönen. I karaktärsbyggnaden på Kaisankoti värnar man om de gamla traditionerna. När man träder in där är det som om gränserna mellan gången tid och nutid hade utplånats. Det är en sällsam upplevlse i tiden men ändå ur tiden påminnande om sekvenser ur Ingmar Bergmans film Smultronstället.

Idag är Kaisankoti en herrgårdsbadinrättning med möjligheter till olika behandlingar, bastu och ångbastu, simbassäng och inkvartering i trivsamma rum. Folkpensionsanstalten har förlagt rehabiliteringskurser till Kaisankoti. Även andra institutioner som Folkhälsan och Semesterförbundet har upptäckt Kaisankoti. Många är också de som har vistats på Kaisankoti för att där få välbehövlig avkoppling. Man kan också göra en utfärd till Kaisankoti för att ströva omkring i den vackra parken, besöka det intilliggande bilmuséet inrymd i det som tidigare var Backby ladugård. I samband med detta kan man äta en god måltid på Kaisankoti eller kanske dricka en kopp kaffe i trädgården. Ständigt känner man historiens vingslag susa. Då VD Pia Adlivankin berättar om Kaisankotis händelserika historia lyssnar man andlöst. Kaisankoti är resultatet av en landsomfattande penninginsamling som en gåva till presidenthustrun Kaisa Kallios (1878–1954) 60-års dag 1938. De insamlade medlen uppgick till 385 000 mk Kaisa Kallio önskade att penningsumman skulle placeras i en fond för ett vilohem för mindrebemedlade, trötta och utarbetade kvinnor i behov av vila. Det första kaisahemmet grundades i Grankulla 1950. Då Backby gård var till salu år 1957 köpte Kaisa Kallio stiftelsen fastigheten med kringliggande markområden på sex hektar. Ett år senare hade Backby gård ombildats till Kaisankoti. Presidentparet Kallios ande svävar över Kaisankoti i form av fotografier, anekdoter och brev. Vad breven beträffar så läser presidentparets barnbarn Mari-Liisa Kallio varannan söndag ur den digra brevsamlingen för gästerna på Kaisankoti. Presidentparet vistades under många år på olika orter och de korresponderade dagligen med varandra. Brevsamlingen har bevarats och kan väl kallas för en nationell skatt. Mari-Liisas bror Jorma Kallio läser inte breven, men han är med i stiftelsens styrelse som viceordförande. Den andra historien handlar om Backby gård under gångna generationer. Den mest dramatiska epoken hänför sig till den tid då ingenjör Ernst Felix von Freyman ägde Backby gård från 1918 fram till andra världskriget. År 1916 fick Freyman inkallelseorder till den ryska armén eftersom hans far var född i Ryssland. Under ryska revolutionen flydde Ernst von Freyman till Finland där han levde med sin hustru i andra äktenskapet Ebba Margareta de Pers et de Varma och deras två barn fram till år 1945. Till fredsvillkoren hörde att alla forna ryska medborgare var tvungna att återbördas till Ryssland. Ernst von Freyman flydde till Tyskland där de bosatte sig. Backby gård såldes för att bli Kaisankoti. Men minnet av den Freymanska epoken lever vidare på Kaisankoti som årligen gästas av Ebba Margareta och Ernst von Freymans barn; Thelma von Freyman som bor i Tyskland och Carlo von Freyman som bor i Helsingfors. BENITA AHLNÄS

20 – GOD TID 4/2008

Vi hjälper dig med alla datorproblem snabbt och förmånligt. Hembesök i Mellannyland 50 euro/timme. www.wtdataservice.fi tfn:

040 744 37 29

e-post: mail@wtdataservice.fi

Boviksgr.26, 02440 Bobäck, Kyrkslätt

RedRiz ett rött skynke för högt kolesterol

res med spf

Svenska pensionärsförbundets stora höstkryssning till Stockholm

SENIORSKEPPET 7–9 oktober

RedRiz har hjälpt tusentals finländare som har ärftlig benägenhet för högt kolesterol. Saluförs riksomfattande i hälsokostbutikerna. Marknadsförare: Fenno Natura, Tusby. www.fennonatura.fi

VIKING LINE

Trubaduren Hans Martin är med på hela resan. Från Vikings sida uppträder Daniela Persson. PRIS: 148 euro/person, om två personer i A-hytt 143 euro/person, om två personer i B-hytt Singeltillägg: 45 euro I priset ingår: • kryssning i vald hyttkategori • kaffebuffé • två sjöfrukostar • buffémiddag t/r (måltidsdrycker ingår) • underhållning på eftermiddagarna både i Helsingfors och Stockholm. Busstransporter till Helsingfors ordnas från Österbotten, Åboland, Östra Nyland och Västnyland om det finns tillräckligt stort intresse.

Hans Martin

Daniela Persson

Bokningar och närmare information från Friman Resor - Hangö Trafik tel. (019) 2481004, eller per e-post forsaljning@hangonliikenne.com

SPF

Pricka in SENIORSKEPPET i din almanacka redan nu! Intresset för höstkryssningen är stort så boka i god tid för att försäkra dig om plats för dig själv, ditt resesällskap eller en gruppbokning för din förening.

GOD TID 4/2008 â&#x20AC;&#x201C; 21

Kom med pĂĽ

â&#x20AC;?SkĂśn men skĂśrâ&#x20AC;?-dagar RĂ¤tt sorts aktivitet fĂśrebygger benskĂśrhet. Kom med och rĂśr pĂĽ dig â&#x20AC;?led- och benvĂ¤nligtâ&#x20AC;?! Vi gĂśr det enkelt, roligt, lĂ¤tt och nyttigt. Lehmiranta, BjĂ¤rnĂĽ den 23â&#x20AC;&#x201C;26 september PĂĽ kursen i Lehmiranta gĂĽr vi noggrannare igenom vad en dragare av hĂ¤lsomotion har nytta av att kunna och veta samt provar pĂĽ mĂĽnga olika roliga praktiska aktiviteter fĂśr Ă¤ldre och ĂĽldringar. Utbildare: hĂ¤lsocoach Kitty SeppĂ¤lĂ¤, fysioterapeut och mag. i hĂ¤lsovetenskaper. Pris: Endast 50 euro + resekostnader I â&#x20AC;?SkĂśn men skĂśrâ&#x20AC;?-kurserna lĂ¤r vi oss bl.a. om: BenskĂśrhet â&#x20AC;&#x201C; gĂ¤ller det mig? FĂśrebyggande av osteoporos Vad kan jag gĂśra sjĂ¤lv? Hur beaktar jag alla andra â&#x20AC;?krĂ¤mporâ&#x20AC;?? Hur fĂĽ in nya vanor? Hur pĂĽverka varandra positivt? Vid kursen bĂśr man vara klĂ¤dd sĂĽ att man kan rĂśra pĂĽ sig fritt bĂĽde inne och ute. AnmĂ¤lning till kurserna emottas av SPF:s kansli tel. 09-728 8820, e-post: jan.holmberg@spfpension.fi. Sista anmĂ¤lningsdag Ă¤r den 15 augusti. OBS! BegrĂ¤nsat antal platser.

VĂ¤lkomna med!

# #

! # #

" ! ! ! ! #

! "

TĂśjning pĂĽ Solvalla dĂ¤r man hĂśll SkĂśn men skĂśr-dagar 16â&#x20AC;&#x201C;17 april.

GOD TID 35 Ă&#x2026;R

Foto BENGT ROTH

JARLSHOVET

JAARLENHOVI

ASUNTO OY MUSTASAAREN BOSTADS AB KORSHOLMS

JARLSHOVET

JAARLENHOVI

2-4.

5-6.

kerros/vĂĽning

PARVEKE/ BALKONG

Oh / Vr 19.0 m2

Mh / Sr 13.0 m2

A6, 11, 16 2H+K+S / 3R+K+B 66.5 M2

Et / Tambur 8.0 m2

Mh2 / Sr2 2 9.0 m

Ph / Br 2 5.0 m

Vh / Kr 2 1.5 m Mh1 / Sr1 2 10.0 m

PARVEKE/ BALKONG

Et / Tambur 4.0 m2

Kk / Kv 4.0 m2

A1, 9, 14 1H+KK+S / 1R+KV+B 2 38.0M

Oh / Vr 2 23.0 m

H/R 22.0 m2

PARVEKE/ BALKONG

Ph / Br 2 6.0 m

S/B 3.0 m2

Mh1 / Sr1 14.0 m2

WC 2 2.5 m

Vh / Kr 2.5 m2

Mh2 / Sr2 2 13.0 m

Oh/Vr 20.0 m2 S/B 2.5 m2

Vh/Kr 2.0 m2

Et / Tambur 9.0 m2

Vh/Kr 1.5 m2 WC 2 1.5 m

PRH / TRAPPHUS

Ph / Br 10.0 m2

K 12 m2

Oh / Vr 2 17.0 m

Oh/ Vr 2 23.0 m

PARVEKE/ BALKONG

RAKENTAA JA MYY BYGGER OCH SĂ&#x201E;LJER ASUNTOMYYNTI BOSTADSFĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;LJNING

020 715 8300

A19,23 4H+K+S / 4R+K+B 2 111.0 M

PARVEKE/ BALKONG

Mh1 / Sr1 9.5 m2

Et / Tambur 2 9.0 m

S/B 2.5 m2

Vh2/Kr2 2.0 m2

S/B 3.0 m2

Mh2 / Sr2 2 10.0 m

Ph / Br 7.0 m2

A3, 8, 13 4H+K+S / 4R+K+B 2 95.0M Mh3 / Sr3 2 10 m

A17, 21 3H+K+S / 3R+K+B 80.0 M2

Vh/Kr 2.5 m2

Et / Tambur 8.0 m2

Et / Tambur 13.0 m2 Mh2 / Sr2 10.5 m2

Ph / Br 7.0 m2

Mh2 / Sr2 11.0 m2

A20, 24 2H+K+S / 2R+K+B 66.5 M2

Et / Tambur 9.0 m2

S/B 2 3.0 m

A5, 10, 15 3H+K+S / 3R+K+B 2 72.5 M

PARVEKE/ BALKONG

Oh / Vr 20.0 m2

K 13.0 m2

Mh1 / Sr1 13.0 m2

Oh / Vr 19.0 m2

K 2 13.0 m

Ph / Br 8.0 m2

S/B 2.5 m2

PRH TRAPPHUS

Et / Tambur 2 9.0 m

K 9.5 m2

Vh / Kr 2 2.5 m

kerros/vĂĽning

PARVEKE/ BALKONG PARVEKE/ BALKONG

Ph / Br 8.0 m2

S/B 2.0 m2

Ph / Br 2 6.0 m

Mh2 / Sr2 2 11.0 m

A2, 7, 12 3H+K+S / 3R+K+B 80.0M2

Ph / Br 6.0 m2

S/B 3.0 m2

K 2 13.0 m

Mh1 / Sr1 10.5 m2

K 2 13.0 m

Mh1 / Sr1 2 13.0 m

A18, 22 4H+K+S / 4R+K+B 2 95.0 M K 2 12.0 m

PARVEKE/ BALKONG

Mh3 / Sr3 2 12.0 m

Mh3 / Sr3 2 10.0 m

K 2 12.0 m

Oh/Vr 2 23.0 m

PARVEKE/ BALKONG

RS-PANKKI RS-BANK

VAASAN OSUUSPANKKI

VASA ANDELSBANK (06) 324 6111 6111 611 111 1

Konte - kotisi rakentaja Konte - vi bygger ditt hem

22Elexir â&#x20AC;&#x201C; GOD TID 4/2008 SaloljaLisbet 200x240.qxd:Layout

08-02-06

15.54

Sida 1

Gamla â&#x20AC;?knakocivilaâ&#x20AC;? hĂĽller 50-ĂĽrstrĂ¤ff

Lisbeth rĂśr sig lĂ¤ttare â&#x20AC;&#x201C; tack vare sĂ¤lolja! I samband med att Lisbeth LindbĂ¤ck kĂśpte hĂ¤lsokostbutiken i Lindome fĂśr ett ĂĽr sedan, fick hon mĂĽnga fĂśrfrĂĽgningar kring omega-3-rik sĂ¤lolja frĂĽn Elexir. DĂ¤rfĂśr var det sjĂ¤lvklart fĂśr henne att ta in den i sortimentet och Ă¤ven prova sjĂ¤lv. â&#x20AC;&#x201C; Nu har jag Ă¤tit sĂ¤loljan i flera mĂĽnader och talar mig gĂ¤rna varm fĂśr produkten till mina kunder.

Lisbeth Ă¤r 53 ĂĽr och har varit sjukpensionĂ¤r i mer Ă¤n femton ĂĽr och satsningen pĂĽ egen butiksrĂśrelse Ă¤r dĂ¤rfĂśr en personlig seger. â&#x20AC;&#x201C; Jag har haft mycket svĂĽrt att rĂśra mig och under en lĂĽng period kunde jag inte kĂśra bil med manuell vĂ¤xellĂĽda bland annat pĂĽ grund av kĂ¤rvande leder. I mĂĽnga ĂĽr har jag kompletterat kosten med omega-3-fettsyror frĂĽn fisk, eftersom man vet att fettet Ă¤r nyttigt fĂśr hela kroppen â&#x20AC;&#x201C; inte minst fĂśr leder, hjĂ¤rta och kĂ¤rl. Armarna Ăśver huvudet â&#x20AC;&#x201C; NĂ¤r jag blev uppmĂ¤rksammad pĂĽ sĂ¤lolja, ville jag sjĂ¤lv prova fĂśr att se om jag kunde kĂ¤nna nĂĽgon skillnad. NĂ¤r jag tagit tre kapslar morgon och kvĂ¤ll i ett par veckor skulle jag hĂ¤nga upp nytvĂ¤ttade lakan till tork. Det var fĂśrst nĂ¤r jag hade svingat det fĂśrsta lakanet Ăśver tvĂ¤ttstrecket, som jag insĂĽg att jag hade lyft armarna Ăśver huvudet helt obehindrat! Det har jag inte kunnat pĂĽ mĂĽnga ĂĽr. Jag Ă¤r ocksĂĽ mjukare och rĂśrligare i hela kroppen. Jag tror att det Ă¤r fettsyrorna EPA, DHA (som ocksĂĽ finns i fiskolja) samt DPA i kombination med att oljan kommer frĂĽn dĂ¤ggdjur, som gĂśr det enklare fĂśr kroppen att ta till sig. Kroppen fĂĽr det helt enkelt serverat! Fett frĂĽn grĂśnlandssĂ¤l Det Ă¤r idag allmĂ¤nt kĂ¤nt att fleromĂ¤ttade fettsyror bidrar till att hĂĽlla kroppen smidig och rĂśrlig. SĂ¤lolja har ett naturligt och rikt innehĂĽll av de vĂ¤lkĂ¤nda omega 3-fettsyrorna EPA och DHA som ocksĂĽ finns i fisk. Dessutom finns DPA som Ă¤r mellansteget i omvandlingen mellan de tvĂĽ fĂśrstnĂ¤mnda fettsyrorna. Omega-3-fettsyror â&#x20AC;&#x201C; och dĂĽ frĂ¤mst

DPA (dokosapentaensyra) â&#x20AC;&#x201C; har visat sig gynnsamt fĂśr smidiga och rĂśrliga leder. Varje ĂĽr genomfĂśr de kanadensiska myndigheterna skyddsjakt fĂśr att hĂĽlla det stora bestĂĽndet av GrĂśnlandssĂ¤l pĂĽ en rimlig nivĂĽ. SĂ¤lolja utvinns frĂĽn det yttre fettlagret frĂĽn dessa grĂśnlandssĂ¤lar. Oljan renas i flera steg och hela tillverkningen sker i enlighet med god lĂ¤kemedelsstandard (GMP). Fakta SĂ¤lolja: Elexirs sĂ¤lolja Ă¤r hĂ¤lsofackhandelns starkaste sĂ¤lolja och Ă¤r 30 % starkare av den unika omega-3 fettsyran DPA. Elexirs sĂ¤lolja Ă¤r framtagen av den norske lĂ¤karen Geir Lund. Elexirs sĂ¤lolja kommer frĂĽn Kanada och tillverkas under GMP (enligt LĂ¤kemedelsstandard). SĂ¤loljan finns som kapslar och flytande, med neutral smak. InnehĂĽller Omega-3 fettsyrorna EPA, DHA och DPA. Omega-3-fettsyror tillhĂśr de livsnĂśdvĂ¤ndiga fettsyrorna som behĂśvs fĂśr uppbyggnad av alla kroppens cellmembran och fĂśr blodet. SĂ¤lolja Ă¤r, precis som fiskolja, rik pĂĽ Omega-3-fetter, men innehĂĽller ocksĂĽ en extra fettsyra som kallas DPA. DPA har visat sig ha unika egenskaper hos mĂ¤nniskor och mĂ¤nniskors leder. Forskare tror Ă¤ven att sĂ¤loljans fettsyror tas upp snabbare av kroppen Ă¤n fiskoljans, eftersom sĂ¤len Ă¤r ett dĂ¤ggdjur och dess fettmolekyler liknar vĂĽra i stĂśrre utstrĂ¤ckning Ă¤n fiskens.

Elexirs Omega-3 SĂ¤lolja finns i vĂ¤lsorterade hĂ¤lsokostbutiker. Det gĂĽr Ă¤ven bra att bestĂ¤lla direkt frĂĽn Elexir Nordiska AB i Sverige pĂĽ tel 0046-8-564 50 000. DĂĽ tillkommer en fraktkostnad pĂĽ 4 Euro. Vid frĂĽgor angĂĽende SĂ¤lolja, kontakta: Elexir Nordiska AB â&#x20AC;&#x201C; Finland pĂĽ tel 06-343 65 06, = )$:

( 3256 $11 &$42/,1( (/(:,4 5( = 999 (/(:,4 5(

BestĂ¤ll din egen Ăś som smycke i silver eller guld Smycken och reseminnen frĂĽn KasnĂ¤s fabriksfĂśrsĂ¤ljning. VĂ¤lkommen!

Silver Fish KasnĂ¤s hamnen

Tel. 045-671 9501 eller 0400-530 541

GĂ&#x2026;VOTIPS till konfirmanden 48â&#x201A;Ź + porto

Eller en nyckel i silver el. guld 35â&#x201A;Ź / 88â&#x201A;Ź

Det allseende Ăśgat silver el. guld & emalj 36â&#x201A;Ź48â&#x201A;Ź136â&#x201A;Ź + porto

â&#x20AC;&#x153;Minas korsâ&#x20AC;? i silver eller guld kan bestĂ¤llas frĂĽn Sagalunds museum 02-421738 www.sagalund.fi

88â&#x201A;Ź + porto

Origin med alet Krillo lja

PĂĽ Ăśsterbottniskt initiativ kommer de vĂ¤rnpliktiga som blev civila frĂĽn granatkastarkompaniet â&#x20AC;&#x201C; â&#x20AC;?knakoâ&#x20AC;? kallat â&#x20AC;&#x201C; i Dragsvik den 11 juni 1958 att pĂĽ ĂĽrsdagen samlas till 50-ĂĽrstrĂ¤ff. Samlingen gĂ¤ller alltsĂĽ Granatkompaniet, kontingent 15 oktober 1957. Redan nu Ă¤r 25 av ca 35 kontaktade anmĂ¤lda. Det Ă¤r hittills mest frĂĽga om Ăśsterbottningar, fĂśr vilka trĂ¤ffen blir i form av en sommarresa 11â&#x20AC;&#x201C;12 juni med buss. I den aktuella â&#x20AC;?knakokontingentenâ&#x20AC;? ingick totalt 83 vĂ¤rnpliktiga, till vilka inbjudan till samlingen i Dragsvik nu gĂśrs. Den 11 juni nĂ¤r den Ăśsterbottniska bussen mitt pĂĽ dagen Ă¤r framme i Dragsvik och gĂ¤sterna hĂ¤lsats vĂ¤lkomna blir det fĂśrst Ă¤rtsoppa och pannkaka av vĂ¤lkĂ¤nt slag. FĂśr Ăśvrigt ingĂĽr i programmet bl.a. besĂśk i logementet dĂ¤r man bodde under vĂ¤rnpliktstiden samt en rundtur pĂĽ brigadomrĂĽdet. PĂĽ kvĂ¤llen gĂśrs besĂśk pĂĽ soldathemmet dĂ¤r syltmunkar kan inmundigas till kaffet. FĂśljande personer tar emot anmĂ¤lningar och svarar pĂĽ frĂĽgor: Sven Erik VikstrĂśm, BiskopsholmsvĂ¤gen 41, 66530 Kvevlax. Tfn 06 3460 0092 Helge SjĂśskog, PurmovĂ¤gen 548, 68930 Purmo. Tfn 06Â 727 2220, 050Â 554 5708 BĂśrje Paro, TĂślby-VikbyvĂ¤gen 22, 65480 Vikby. Tfn 06Â 344 4616, 050Â 339 3016, e-post borje.paro@netikka.fi RL

GOD TID 4/2008 â&#x20AC;&#x201C; 23 LĂĽt mig bĂśrja med dig, En liten stund med Jesus, Herrens nĂĽd Ă¤r var morgon ny,De flyr vĂĽra ĂĽr, Giv oss Ă¤n en nĂĽdestund med Jesus, Jag vet en kĂ¤lla, Begen mĂĽ vika,Min sĂĽng skall bli om Jesus, Jesus fĂśr vĂ¤rlden givit sitt liv, Herre jag beder, Blott en dag, Jag kan icke rĂ¤kna dem alla, Tryggare kan ingen vara, Vem klappar sĂĽ sakta, Jesus kĂ¤r var mig nĂ¤r, Bred dina vida vingar

Jack Mattsson flĂśjt, Henrik Perret piano, Gunvor Helander orgel

Vad Ă¤r det som gĂśr Lina Sandells sĂĽnger sĂĽ omtyckta. De hjĂ¤lper oss att ta emot den trĂśst, trygghet och glĂ¤dje som vi sĂĽ vĂ¤l behĂśver, skriver Erik Dahla.

berĂ¤ttar om livet i skĂ¤rgĂĽrden fĂśrr, om sĂ¤ljakt, fiske, bĂĽtbygge, skutor, bĂĽtmotorer, lotsar och sommargĂ¤ster Museet Ă¤r Ăśppet frĂĽn bĂśrja av juni till medlet av augusti, dagligen kl 12-17 Ă&#x2013;vriga tider enl. Ăśvernskommelse. Tel 040-760 2410

Ă&#x2026;ke Grandell skriver om skivan: â&#x20AC;&#x153;Erik Dahlas rĂśst och tolkningar passar materialet och skivan tycks mig vara synnerligen lĂ¤mplig fĂśr lugna stunder i ensamhet.â&#x20AC;?

VĂ¤lkommen till

KnĂśsgĂĽrden i Ă&#x2013;vermalax!

Tibo-Trading Pb 33, 21601 Pargas tel. 02-4549200 e-post: tibo@tibo.net

Konst- och hantverks utstĂ¤llning/fĂśrsĂ¤ljning 27.6 - 3.8. Ă&#x2013;ppet vardagar kl. 14 - 21, lĂś - sĂś 14 - 18.

Pris 16 rĂ¤kning bifogas

GOD TID 35 Ă&#x2026;R 4JCFMJVT ,POTFSUFS 6UTUjMM OJOHBS

#JTLPQTHBUBO aCP Â&#x2026; XXX TJCFMJVTNVTFVN BCP GJ

Brages friluftsmuseum Sandviken, Vasa tfn 06-3127166 VĂ¤lkomna till oss pĂĽ BragegĂĽrden! UtstĂ¤llningen â&#x20AC;&#x153;Livstyckenâ&#x20AC;? - om klĂ¤der och textilier frĂĽn vaggan till graven 26.6 - 29.8.2008

Museon hĂśyryhuoneen 2008 nĂ¤yttelyvieraat ovat kesĂ¤kuussa Helena GranĂś-Lerbacka ja heinĂ¤kuussa graafikko Hannu Hyrske. Avoinna: 10.6.-9.8.2008 ti-la 12-17 Tervetuloa, vapaa pĂ¤Ă¤sy GĂ¤stkonstnĂ¤rer med utstĂ¤llningar i museets ĂĽngkammare 2008 Ă¤r Helena GranĂś-Lerbacka i juni och grafikern Hannu Hyrske i juli . Ă&#x2013;ppet: 10.6-9.8.2008 ti-lĂś 12-17 VĂ¤lkommen, fritt intrĂ¤de!

GĂĽrdskonsert med Visans vĂ¤nner 25.6 kl.18 FriluftsgudstjĂ¤nster 29.6, 20.7 och 3.8 kl. 18.00 Kaffekalas pĂĽ gammalt vis 17.8 kl.15 Ă&#x2013;ppet: 3.6-29.8 tis-fre kl. 11-17 lĂśr-sĂśn kl. 12-16 14.7 - 4.8 Ăśppet Ă¤ven mĂĽn. kl. 11-17 FĂśr mera information ring

JĂ&#x201E;RVISEUDUN MUSEO

Latukantie 99, 62500 EvijĂ¤rvi 06-2412 3233 eller 044-769 9113 Â Â? Â? Â? Â?Â? Â?Â http://museo.evijarvi.fi ÂÂÂÂ?Â? Â?Â? Â&#x20AC; Â Â? Â? Â Â?Â

Â&#x201A; Â&#x192;Â?Â Â? Â? Â?Â&#x201E;Â?

Ă&#x2013;ppet 15.5-31.8 varje dag kl. 11-18 Â&#x2026; Â? Â&#x2026; Â&#x2020;Â Â&#x201E;Â? Museibutik och kafĂŠ Â&#x201A; Â&#x2021; Â Â? Â? Â&#x2020; Â? VĂ¤inĂśdagen 24.8 Â&#x201A; Â&#x2C6; Â&#x2026; Â?Â&#x2026; Â?Â&#x201E;Â?

I KEJSARNAS FOTSPĂ&#x2026;R EKTA

25.4-12.10.2008 TI-SĂ&#x2013; 11-17

EkenĂ¤s museicentrum gustav wasas gata 11

24 – GOD TID 4/2008 Åsa Stenvall-Albjerg hoppas att också herrar skulle hitta till de populära skrivarkurserna. Alla bär på en historia som bara väntar på att bli berättad.

Lust att skriva Skrivarkurs på Lappfjärds folkhögskola Minnen, erfarenheter, upplevelser och historier vill komma till pappers. Men hur börja? Hur få texten att leva? Skrivdrömmar och skrivprojekt strandar lätt. Under våren och sensommaren finns chans att gå på skrivarkurs i Österbotten. Den 29–30 maj och 21–22 augusti ordnas skrivarkurs på Lappfjärds folkhögskola. Arrangör är Cityfolkhögskolan i Helsingfors i samarbete med Svenska pensionärsförbundet, kursledare är Åsa Stenwall-Albjerg. Den tvådelade kursen (sammanlagt 4 dagar) ger inspiration och möjlighet att träffa andra skrivglada personer. Kursen består av olika slags skrivövningar och var och en får respons på sina texter. En författare gästar kursen. Det totala kurspriset inkl. kost och logi är 200 €, utan övernattning 150 €. Intresserade ska anmäla sig till Jan Holmberg, Svenska pensionärsförbundet, tfn 09-72888210, e-post jan.holmberg@ spfpension.fi senast 2.5. För närmare information om kursen kontakta kursledare Åsa Stenwall-Albjerg, e-post: asa@svefol.net, tfn 09-584 34 311.

LUST ATT SKRIVA Minnen, erfarenheter, upplevelser och historier vill komma till pappers. Men hur börja? Hur får texten att leva? Skrivdrömmar och skrivprojekt strandar lätt. Då kan det vara bra att få hjälp med att komma igång. Under hösten ﬁnns chans att gå på skrivarkurs på Axxell Åbolands folkhögskola i Pargas. Den 23 oktober och den 20 november ordnas skrivardagar som ger inspiration och möjlighet att träffa andra skrivglada personer. Kursen består av olika slags skrivövningar och var och en får respons på sina texter. Kursdagarna startar kl 11 och avslutas kl 16 med paus för lunch och kaffe. Kursledare är Åsa Stenwall-Albjerg, skrivarkursledare på Axxell/Cityfolkhögskolan. Kursen ordnas i samarbete med Svenska pensionärsförbundet. Max 10 deltagare. För närmare information om kursen kontakta Åsa Stenwall-Albjerg, asa@svefol..net, 09-584 34 311. Kurspris 50€

SPF

Anmälningar till skolans kansli telefon 02-4580 145 eller kansli@folkis.ﬁ Sista anmälningsdatum 15.9

Skrivarkurs lär dig hitta din egen röst ”Jag har ord i mig!” – Det är den självinsikten jag vill att mina kursdeltagare ska få, säger Åsa Stenwall-Albjerg, aktuell som ledare för tre skrivarkurser som Cityfolkhögskolan arrangerar i samarbete med Svenska pensionärsförbundet. Den första inleds den 29–30 maj på Lappfjärds folkhögskola, med uppföljning den 21–22 augusti. Den andra pågår fyra gånger två dagar under hösten i SFV-huset på Annegatan i Helsingfors, med början den 9 september. En tredje kurs börjar den 23 november på Åbolands folkhögskola i Pargas. Åsa Stenwall har lång erfarenhet av skrivarkurser och finner det otroligt givande att jobba med äldre: – De har så mycket av minnen och erfarenheter att ösa ur, säger hon. – Många har kanske skrivit i sin ungdom men inte hunnit under arbetsåren och vill nu börja igen. Andra har kanske viljan men tvivlar på sin förmåga. Skrivarkurserna handlar inte om grammatik och språkriktighet utan om att hitta sin egen röst.

Alla bär på en historia Lust att skriva heter kursen i Lappfjärd. Lite teori om det litterära hantverket ingår naturligtvis, men huvudsaken är att deltagarna får pröva på att skriva och sedan analysera varandras texter och få ärlig kritik. – T.ex. under en femminuters skrivövning gäller det att snabbt fånga något utifrån ett ord, en bild, en tanke – inte grubbla, bara ösa på, säger Åsa.

När det gäller höstkursen Att skriva om sitt liv betonar Åsa Stenwall att alla människor bär på en historia. När man blir äldre blir det allt viktigare att se tillbaka, se hur livet har förändrats, kanske bearbeta svåra händelser, minnas saker man har förträngt. Att äntligen våga skriva kan vara oerhört befriande. Samtidigt är det också ett sätt att föra vidare till yngre generationer vittnesmål om livsvillkor, seder och bruk i gångna tider – och kanske på det sättet besvara de frågor barn och barnbarn inte kommer sig för att ställa innan det är för sent. – Vem är mina läsare? är en viktig utgångspunkt för skrivandet, säger Åsa. – Skriver jag för barnen? Vill jag dokumentera min by eller hemgården? Eller vill jag komma tillrätta med mitt eget liv? När målet är definierat gäller det att skapa en text som är njutbar för andra, hitta tonen och en närvaro i texten, sovra i materialet. Det är här kursgemenskapen är ett viktigt bollplank i processen.

Litteraturvetare från ÅA Åsa Stenwall-Albjerg är hemma från Pedersöre och är i dag Esbobo, trebarnsmamma. Efter studier i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi studerade hon vidare i Århus, där hon träffade sin blivande man,

Asger Albjerg, nu lektor i danska vid Helsingfors universitet. I Århus kom Åsa i kontakt med rödstrumperörelsen och började intressera sig för kvinnofrågor. Feminist? – Ja, det kan man säga, men samtidigt kan man diskutera vad man lägger in i ordet. Sin gradu skrev Åsa om Fredrika Runeberg, vilket 1979 resulterade i hennes första bok Den frivilligt ödmjuka kvinnan. Ett kvinnolitterärt projekt i Uppsala och fyra år som lärare vid Nordens folkhögskola Biskops-Arnö ledde vidare in i spännande kvinnolitterära sammanhang och 1987 gav hon ut boken Hur flickor blir kloka. Manliga författare kom 1996 in i bilden med Den förvirrade äventyraren, en bok om att växa upp från pojke till man. Portföljen i skogen (2001) handlade om 90-talets finlandssvenska kvinnolitteratur, och 2006 utgav Åsa boken Den omöjliga hemkomsten, om rötter och rotlöshet hos några österbottniska författare. – Jag har fått växla mellan att skriva själv och att undervisa, vilket är idealiskt, säger hon. – Familjeliv, skrivande och undervisning på en gång går helt enkelt inte ihop. I dag är barnen vuxna, yngsta dottern Tove är gymnasist.

Fler herrar välkomna Efter några år i Sverige flyttade familjen Albjerg till Helsingfors 1982 och efter ett år som förlagsredaktör hos Schildts och en fyraårig vistelse i Mariehamn blev Åsa lärare vid Finns folkhögskola. Där och senare på Cityfolkhögskolan har hon fått utveckla arbetet med skrivarkurser, en form som hon uppenbart gillar skarpt: – Det är jätteroligt, det kan hända mycket på en kort kurs! De flesta deltagarna i skrivarkurser är medelålders eller äldre och nittio procent är kvinnor. – I yngre år har folk fullt upp med arbete och familj, men vad den stora kvinnodominansen beror på vet jag inte, säger Åsa och önskar herrar hjärtligt välkomna med. Skriva är hälsosamt och kanske särskilt just för män, som ju ofta har svårare än kvinnor att klä sina tankar i ord. Följande skrivarprojekt under planering är en deckarskola som Åsa förverkligar tillsammans med författaren Marianne Peltomaa. Den skall börja i september. Det blir spännande, deckaren är en svår genre, säger hon och tillägger med ett skratt: – I sommar får jag jobba för mitt höga nöjes skull med att läsa mycket deckare! Text och foto MAJ-BRITT PARO

GOD TID 4/2008 – 25

SUDOKU 9

3 8 2 8

Lösningen finns på följande sida.

7 5 5

6 7 2 3 1 2 8 7 9 4

1 gunnarhilen.net

Att skriva om sitt liv

Alla människor bär på en historia.

Att berätta om sitt liv, att skriva ner minnen, erfarenheter och saker man varit med om, är tillfredsställande för en själv. Men det är också värdefullt för barn och barnbarn att ta del av mammas, mormors eller farfars livshistoria. Och kanske drömmer du om en större läsekrets? Kursen hjälper den som vill skriva om sitt liv att komma igång och få ordning på sina tankar och sitt material, antingen du vill skriva för dig själv, för barnbarn, som dokumentation eller för din personliga utveckling. Det handlar om att hitta en form och skriva fram en intressant och njutbar text.

VASA 06-312 7711 NAGU 040-518 4570 KIMITO 02-420 6660 HANGÖ 019-265 2460 EKENÄS 019-265 2360 KARIS 019-265 2260

Egnahemshus i Harparskog. Ekenäs Byggt 1980 i envån av trä 5r+k+bastu+tvättrum +2wc+separat garage. Bostadsyta 140/180 +24m2. Stort planerat kök. Nya maskiner, emaljerad vedspis. Stort vardagsrum med öppen spis. Samtliga golv i huset förutom köket är 8(tums) golvplankor. Olje o. vedeldning med separata pannor.Egen 1480m2 hörntomt. Kommunalt vatten och avlopp. 500m till buss o. järnväg. Detta är ett fynd. Passar även för fritidsboende. Begärt pris 178 000 Kontakta oss och kom överens om visning. Tel. 019-248 2868, fax 019-248 2869 Gsm 040-763 7256 e-post: hangete@co.inet.fi www.hangete.net

CANCERPATIENT Du som är cancerpatient sök till Cancerföreningens Anpassningsträningskurser som hålls i Härmä rehabiliteringscenter i Ylihärmä. Kurstiderna är följande

Kursledare: Åsa Stenwall-Albjerg Kursen arrangeras i samarbete med Svenska pensionärsförbundet.

04-08.08 2008 Parkurs för cancerpatienter Ansökningstiden utgår 5.5 2008

Kursplats: Annegatan 12, 4.vån, Helsingfors.

10-14.11 2008 Parkurs för cancerpatienter Ansökningstiden utgår 11.8 2008

Sista ansökningsdatum 18.6.2008. Skicka din ansökan till Åsa Stenwall-Albjerg, e-post asa@svefol. net, postadress: Cityfolkhögskolan, PB 141, 00121 Helsingfors. I ansökan bör finnas dina kontaktuppgifter och en kort redogörelse om dig själv och dina skrivplaner. För närmare information om kursen kontakta kursledaren tfn 09-584 34 311, e-post: asa@svefol.net

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

beställningsbussar

9–10 september 7–8 oktober 4–5 november 2–3 december

Ansökan

KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 Ekenäs, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949

Senatorns Köpcenter � 09-298 1927

Gruppen träffas fyra gånger under hösten, då deltagarnas texter och idéer genomgås grundligt. Gruppmedlemmarna fungerar som varandras provläsare. Personlig handledning ingår, likaså skrivövningar och litteraturläsning. Mellan träffarna arbetar deltagarna med sina egna texter och läser de andras texter inför följande träff. Det är önskvärt att deltagarna har tillgång till dator och e-post.

Kurspris: 200 € (exkl. lunch)

“Intet mänskligt är mig främmande”

optiker

Som hjälpmedel används Inga-Lill Valfridssons bok Att skriva om sitt liv. Med livskartan på spaning efter minnen, mening och möjligheter (2006).

Gruppen träffas tisdagar och onsdagar kl 9.30–16 på följande datum:

leg.psyk. Tfn 040 821 3630

Kurserna är kostnadsfria och man får utkomststöd för bortfallen inkomst, även resorna bekostas. Ansökningsblanketter fås från FPA eller Cancerföreningens byråer. Ring gärna så berättar vi mera tel 06-3209 814 eller 050- 5815860 Kontaktperson : Esterita Backman

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS E-mail: magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

26 â&#x20AC;&#x201C; GOD TID 4/2008

FabergĂŠkonstnĂ¤rinnan Alma Pihl nu i TV PĂĽ morsdagen, sĂśndagen den 11 maj klockan 15.30 sĂ¤nder MTV3 ett program om fabergĂŠkonstnĂ¤rinnan Alma Pihl. Den nĂ¤ra en timme lĂĽnga dokumentĂ¤rfilmen Ă¤r gjord av Ilona Arosalo i samarbete med Anders Meinander. Alma Pihl Ă¤r kĂ¤nd som skaparen av tvĂĽ mĂ¤sterliga pĂĽskĂ¤gg fĂśr tsar Nikolaj II, VinterĂ¤gget och MosaikĂ¤gget, samt fĂśr otaliga smycken

med iskristaller som motiv fĂśr oljemagnaten Emanuel Nobel. Hon arbetade vid sin morbror Albert HolmstrĂśms verkstad inom huset FabergĂŠ och hann formge tusentals smycken innan ryska revolutionen 1917 fĂśrĂ¤ndrade vĂ¤rlden. Alma och hennes man Nikolaj Klee lyckades 1921 bĂśrja ett nytt liv i Finland. Efter nio lysande ĂĽr som fabergĂŠkonstnĂ¤r levde Alma fem-

GIACOMO PUCCINI

tiofem ĂĽr som teckningslĂ¤rarinna i Kuusankoski och som pensionĂ¤r i Helsingfors. Hennes hemlighet â&#x20AC;&#x201C; konstnĂ¤rskapet hos FabergĂŠ â&#x20AC;&#x201C; avslĂśjades fĂśrst pĂĽ 1980-talet, tio ĂĽr efter hennes dĂśd. I filmen skildrar Ilona Arosalo Almas liv och konst mot en effektfull bakgrund av autentisk dokumentĂ¤rfilm frĂĽn fĂśrra ĂĽrhundradets fĂśrsta decennier. (MBP)

OPERA I SOMMARKVĂ&#x201E;LLEN

SJUNGS PĂ&#x2026; SVENSKA POSTBACKENS SOMMARTEATER, ILLBY, BORGĂ&#x2026;, FINLAND. PremiĂ¤r torsdag 3.7 Regi: Anders Ahnfelt-RĂ¸nne Roller: Sari Hourula, Mats Carlsson, Margit Westerlund, SĂśren Lillkung, Niall Chorell, Peter AchrĂŠn mfl. FĂśrestĂ¤llningar: kl 19 den 3 â&#x20AC;&#x201C; 19.7. Biljetter (35 â&#x201A;Ź/30 â&#x201A;Ź) bokas via Luckan i BorgĂĽ, luckan@grand.fi, vardagar kl 12â&#x20AC;&#x201C;17.

Alma Pihl, fabergĂŠkonstnĂ¤r berĂśmd och erkĂ¤nd fĂśrst efter sin dĂśd.

www.grand.fi/butterfl y

ď ?ď ľď łď Šď Ťď Ąď Źď&#x201A; ď Ąď śď&#x201A; ď &#x201C;ď &#x2026;ď &#x201A;ď ď &#x201C;ď &#x201D;ď &#x2030;ď ď &#x17D; ď Ľď Śď ´ď Ľď ˛ď&#x201A; ď&#x201A; ď &#x2013;ď Šď Łď ´ď Żď ˛ď&#x201A; ď&#x201A; ď &#x2C6;ď ľď §ď Żď łď&#x201A; ď ˛ď Żď ď Ąď Ž

ď &#x2019;ď Ľď §ď Šď&#x201A; ď &#x201C;ď &#x2013;ď &#x2026;ď &#x17D;ď&#x201A; ď &#x201C;ď &#x2030;ď &#x201E;

3 $ $0#*#$ *$.)*-0'*# 0)*# 0*% 1*% "*%

.%* .%* .)* .)* .%*

#*% )*% .-*% .#*% .%*%

.%* .)* .)* .)* .)*

.)*% 0-*% 01*% 0 *% 0#*%

.%* .%* .)* .)* .%*

0%*% 0)*% 1-*% 1.*%

.%* .)* .)* .)*

ď &#x2019;ď ď &#x201C;ď &#x2026;ď &#x201A;ď ?ď &#x2019;ď &#x2021;ď &#x201C;ď&#x201A; ď &#x201C;ď ?ď ?ď ?ď ď &#x2019;ď &#x201D;ď &#x2026;ď ď &#x201D;ď &#x2026;ď &#x2019; $4$0-$ $,$.-$ $ $ *$0*#$$ *$-#--(.0""-$2-&##$ , ! $/$ +$ $ $-.)(0 ."-1"

ď ˇď ˇď ˇď&#x20AC;Žď ˛ď Ąď łď Ľď ˘ď Żď ˛ď §ď&#x20AC;Žď Żď ˛ď §ď&#x20AC;Żď Žď Żď ´ď ˛ď Ľď ¤ď Ąď ď Ľ

SUDOKULĂ&#x2013;SNING 2

Vinnare i TrĂ¤dgĂĽrdskrysset 3/2008: Carita GrĂśndahl, Helsingfors Gunlis HĂśgdahl, Nykarleby Ruth Lindqvist, SĂśderkulla Birgit Sukkinen , Ă&#x2026;bo Linnea Ă&#x2013;stermark, Skuru Vi fick in 326 krysslĂśsningar. Grattis till alla fem vinnare.

Insektkryssets lösningar postas till God Tids redaktion senast den 23 maj 2008. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Alla kuvert öppnas nämligen inte.

GOD TID 4/2008 – 27

28 â&#x20AC;&#x201C; GOD TID 4/2008 sista ordet

BerĂśm och morranden Att gĂśra en bra tidning Ă¤r nĂĽgot som bĂĽde

Rean har bĂśrjat 1140,- 615, 567,852,- Â Â?

169,-

Â&#x2020; Â&#x2021; Â&#x2C6; Â&#x2030; Â&#x2C6;

Â Â?Â?Â?Â?Â ÂÂ&#x20AC; Â?Â?Â?Â&#x201A;Â Â&#x192;Â&#x201E;Â?Â?Â&#x2026;

redaktionsrĂĽdet och redaktĂśren strĂ¤var efter. Hur har vi lyckats? NĂ¤r God Tid i dagarna fyller trettiofem Ă¤r det pĂĽ sin plats att stĂ¤lla frĂĽgan. Det Ă¤r svĂĽrt att fĂĽ ett entydigt svar. NĂ¤r tidningen nĂ¤mns i festtal Ă¤r omdĂśmet sĂĽ gott som alltid positivt. I mĂśten med individuella lĂ¤sare fĂĽr man oftast hĂśra (artigt?) berĂśm. Men sporadiska morranden fĂśrekommer ocksĂĽ. I jubileumsnumret fĂśr fem ĂĽr sedan skrev redaktionsrĂĽdets ordfĂśrande Anders G. Lindqvist: â&#x20AC;?En tidskrift lever och utvecklas hela tiden. Utvecklingen styrs i fĂśrsta hand av redaktĂśrernas ambitioner och redaktionsrĂĽdens kreativitet. Men vi behĂśver ytterligare en part med i planerings- och utvĂ¤rderingsarbetet: lĂ¤sarna.â&#x20AC;? Anders G. Lindqvist aviserade den lĂ¤sarundersĂśkning som genomfĂśrdes samma hĂśst och blev fĂ¤rdig vĂĽren 2004. DĂĽ var 47 procent av de svarande tillfreds med innehĂĽllet sĂĽdant det varit

hittills. Det man speciellt ville ha mera av var information om pensionĂ¤rsfĂśrmĂĽner, hĂ¤lsooch sjukvĂĽrdsfrĂĽgor och uppslag och idĂŠer till verksamhetsformer som kan fĂśrverkligas lokalt. Att definiera sin stora mĂĽlgrupp Ă¤r enligt pensionerade journalisten Mardy Lindqvist God Tids stĂśrsta utmaning i dag. Vad Ă¤r dagens pensionĂ¤rer? Vilka intressen har de? Vad vill de veta? Och inte minst vad har de gemensamt? I en intervju i detta nummer rekommenderar Mardy Lindqvist att man vĂ¤ljer ett urval fokusgrupper bland lĂ¤sarna i stĂ¤llet fĂśr att frĂĽga tusen lĂ¤sare vad de vill ha. DĂĽ en fokusgrupp representerande olika intressen lĂ¤ser, ger ĂĽsikter om och diskuterar tidningen fĂśds fĂśrbĂ¤ttringar, nya tankar och idĂŠer. Mardys funderingar kommer sĂ¤kert att ge redaktionsrĂĽdet nĂĽgot att tĂ¤nka pĂĽ. ULF WAHLSTRĂ&#x2013;M chefredaktĂśr

GOD TID utkommer nĂ¤sta gĂĽng den 13 juni. Material till nummer 4/2008 bĂśr finnas pĂĽ redaktionen senast den 30 maj. Vi tar gĂ¤rna emot redaktionellt bidrag frĂĽn pensionĂ¤rsfĂśreningar och enskilda.

*#!# $! # +"" (# $ + $ ! $ $! # &#$ #

! # $ &#$ #

â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013;

-- - & #( 5+ *. &#% / ( + ' 1 & / ( + ' )0 + )#(- / ( + ' )+

+( +( *4 %)'' (

#!#- & #& " (- +#(! ")-),")* & ' (-,

#!#- & )-)!+ +#(!

( ,#!( %-#/ %)''.(#% -#)( -)+#% /# (, , + - + -,,3-- #()' + " #&#- +#(! & ," (#' -#)( + ) " '.&-#' # 2+ !4(! + ' - ) " /#( 5+,- "$3&*

â&#x2013; 2 +) # â&#x2013; 2!# (* ,, - ( ,-

- (-

â&#x2013; 3&,)')-#)( â&#x2013; 3',-3&& " - ) "

&#% " ( &#(!

â&#x2013; 5, /#( -, '2,- +# + â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013; â&#x2013;

#'*)( + # -+ /&#!- ,3&&,% * .+) #(!#/-#,% *+)!+ '' +#(! )(/#)& (- )''.(# -#)( +/ +#(!,* ,, - ( ,- - (- ,#!( '

+ '0 / + ) "

+# # !# % ! # # &$ $$! $ " %$ $ !#$

Halsband fĂśr hund

Njutbar sommar fĂśr din hund! Receptfritt frĂĽn apotek

''' # ) $! # &#$ #

Stora hundar: ScaliborÂŽ vet 1 g halsband (65 cm) innehĂĽller deltametrin 1 g SmĂĽ och medelstora hundar: ScaliborÂŽ vet 760 mg halsband (48 cm) innehĂĽller deltametrin 760 mg Djurslag: Hund. AnvĂ¤ndning: FĂśrebyggande av infestation med fĂ¤stingar (Ixodes ricinus, Rhipicephalus sanguineus) och av blodsugning frĂĽn phlebotomina fjĂ¤rilmyggor (Phlebotomus perniciosus) under en tid av fem till sex mĂĽnader. FĂśrebyggande av blodsugning frĂĽn adulta myggor (Culex pipiens pipiens) under en tid av sex mĂĽnader. Halsbandet fĂ¤stes runt hundens hals och nĂĽr sin fulla effekt efter en vecka. Kontraindikationer: Skall ej anvĂ¤ndas till valpar yngre Ă¤n 7 veckor, hundar med hudskador, till hund med kĂ¤nd pyretroidĂśverkĂ¤nslighet eller till katt. Biverkningar: I sĂ¤llsynta fall kan begrĂ¤nsade hudlesioner, lokal dermatit och erytrem, klĂĽda och hĂĽrfall ses. FĂśrsiktighet: Halsbande bĂśr tas av innan hunden skall bada. TvĂ¤tta hĂ¤nderna med tvĂĽl och kallt vatten efter applicering av halsbandet. TillĂĽt inte barn, sĂ¤rskilt ej barn yngre Ă¤n 2 ĂĽr, att hantera halsbandet. FĂśre appliceringen av halsbandet lĂ¤s noga igenom bipackssedeln i fĂśrpackningen.

- ', !* * * $ " % * * * * )* * * * ! " +! ! !% #' % " ((( !% #' % + ((( $ "# $

# ! "&