God Tid 5/2012 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID

5/2012 – 1

Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 5 8.6.2012 Årgång 40

40 ÅR 2012 LEDARE

I ledaren oroar sig Ole Norrbck för den växande inåtvända nationalismen, rädslan för allt som är annorlundasamt och den hatfyllda debatten i de sociala medierna. De är, menar han, tydliga varningssignaler om hårdare attityder i vårt samhälle. – Vill vi ha en blomstrande framtid ”med lust och fägring stor” måste vi våga bekämpa avarterna i samhället och i debatterna, skriver Norrback och citerar ur sommarpsalmen. SIDAN 2

Foto ROGER LIND

Populär farfar i slöjden

När Christian Nylund (bilden) i Vasa blev pensionär för drygt två år sedan beslutade han sig för att ägna en del av sin tid åt att vara medfostrare. Han blev med andra ord – som en del andra under senare år – det som vi brukar kalla farfar i skolan. SIDAN 6

Skärgårdsbåten J.L. Runeberg fyller hundra och firade nyligen med en jubileumskryssning. Journalisten och fartygsforskaren Thure Malmberg kan sin J.L.Runeberg utan och innan, men så är han också hederspassagerare nummer 2. Han deltog i kryssningen och är pappa till boken om skärgårdsbåten i våra hjärtan. Foto MAJ-BRITT PARO

Ljuvlig sommar Nu är den här, sommaren, oberoende av vad vädergubbarna och -gummorna rapporterar. Stugvistelse, resor i hemtrakterna eller mera fjärran, friluftsliv, trädgårdspyssel och till och med jordbruk hör till pensionärernas sommar program. Höjdpunkterna består av familjekalas, sommarfester med andra pensionärer, friluftsteater-, utställnings- och museibesök. Varför inte titta in i Inger Laans olympiska trädgård om du råkar vara i England eller ta en kryssning med hundraåriga skärgårdsbåten J.L. Runeberg som vi skriver om på sidorna 14–15? Njut av sommaren!

Foto PATRICK STRAFFORD

Olympisk trädgård

I Surrey, England har Inger Laan (bilden) anlagt en olympisk trädgård för att fira att OS hålls i London i sommar. SIDAN 14

2 – GOD TID

5/2012 LEDARE

40 ÅR 2012

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Åboland, Åland, Västnyland och övriga Finland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi IKT-koordinator Eric Jansson tfn 020 72 888 17 eric.jansson@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Ulf Wahlström tfn 020 72 888 80 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2011 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist, ordförande, Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

Den blomstertid nu kommer Så har redan några generationer sjungit vid skolårets slut och när sommaren står för dörren. För oss äldre symboliserar psalmen också vår barndoms somrar, som i minnet ofta är soligare, varmare, längre och gladare än de ofta i verkligheten var. Precis som mänskor kan också psalmer leva ett eget liv och förändras i takt med tiden. En sång eller en psalm kan berätta så mycket mera än det som orden och musiken säger. Den första versen i vår skolavslutningspsalm, liksom också melodin, antas ha ett profant ursprung. Det religiösa budskapet har kommit till senare, och verserna har skrivits om efter hand i takt med att attityderna i samhället förändrats. I synen på kärleksbudskapet, kristendomens viktigaste, har innehållet tydligt förändrats. Uttrycket ”Giv kärlekseld i hjärta” finns med som tanke i alla versioner, men fortsättningen har skiftat. ”Förnya själ och and”, följde i den första versionen, som sedan byttes till ”men dämpa lustans brand” i stället. Från att första ha lyft fram det religiösa, sedan varnat för köttets lustar, har de här två raderna nu följande ordalydelse: ”Giv kärlek åt det hjärta, som ingen kärlek får.” Nu har den medmänskliga aspekten lyfts fram, vilket naturligtvis bäst svarar mot vår tids synsätt. De ändrade texterna på bara två rader i en enda psalm visar tydligt hur attityder och värderingar förändras övertid, trots att de formulerats inom samma konservativa institution, dvs. kyrkan. Vid sidan av det religiösa budskapet står i synnerhet den första versen för optimism, hopp och tro på ljusare tider. Som äldre hopps vi att våra barn och barnbarn skall få det ännu bättre än vi haft det. Trots att vi varje dag talar om kris i ekonomin, har vi tillväxt i vårt land. Materiellt blir det alltså bättre, i medeltal. Staten och kommunerna har bara större åtaganden än vad vi har pengar till just nu, och därför ökar lånebördan, tillväxten till trots. Vi får räkna med att service, producerad av stat och kommun, kommer att omstruktureras för att kunna hållas kvar på hög nivå. Bl.a. därför anses sammanslagningar av kommuner nödvändiga. Alla, som för sin välfärd är beroende av staten och kommunerna, får räkna med att den servicens blomster

knappast blir mera prunkande under de närmaste åren. Brist på råvaror är i längden ett hot mot tillväxten, om vi inte förändrar våra konsumtionsmönster. Samtidigt som en stor, om än krympande del av världens befolkning svälter, slänger vi en allt större mängd av matvarorna hos oss. I längden kan vi inte heller fortsätta att bränna upp naturresurser, som olja och gas, som inte är förnybara. Om våra åkrar skall producera mera bränsle för uppvärmning och bilar, kommer matpriserna att stiga med katastrofala följder för de fattigaste. Skall framtidens välfärdsblomster prunka för oss alla på vår jord krävs det mycket nytänkande, av oss alla. Fred och stabilitet är ändå grundförut-

sättningarna för ett gott liv. Hur mycket vi än hoppas, är fred inte ett för evigt uppnått tillstånd i vår del av världen. Fred med grannarna, med grannkommunerna och med andra länder måste man alltid arbeta för, och den når man bäst när man respekterar varandra och är beredd till samarbete. För många av oss är EU det stora europeiska fredsprojektet. Den växande inåtvända nationalismen, rädslan för allt som är annorlunda, och som också drabbar oss finlandssvenskar, samt den hatfyllda debatten i de sociala medierna, är tydliga varningssignaler om hårdare attityder i vårt samhälle. Vill vi ha en blomstrande framtid ”med lust och fägring stor” måste vi våga bekämpa avarterna i samhället och i debatterna. Vill vi att fredens blomster skall växa och prunka måste vi våga försvara de svagare och det positivt annorlunda, samt vara öppna för nya intryck och för världen omkring oss. Man blir aldrig för gammal för att vara nyfiken!

Kommande program 1 augusti 4 augusti 8 augusti 16 augusti 11 september 1 oktober 7 oktober 11 oktober 29–31 oktober 7 november 10 november 30 november 21 november 14 december

Nya lagar löser inte alltid problemen

OLE NORRBACK förbundsordförande

Vi har en övertro på lagars och bestämmelsers välsignelse i vårt land. Flera gånger har vi både i förbundet och i God Tid talat om behovet av en lag om äldreomsorg. Nu är ett förslag ut på remissrunda. Det stora problemet är fortfarande om lagens anda lovar mera än vad pengarna räcker till. Den risken är ganska uppenbar. När resurserna är knappa, fanns det i början ett förslag om att lagen skulle gälla bara dem som är över 75 år. Den tanken har man nu klokt nog avstått från. Behoven är inte alltid relaterade till ålder, och hänsyn till behoven är ändå viktigast. Tanken på en individuell vårdplan finns kvar, vilket är bra om den kan förverkligas utan stor byråkrati. Byråkratirisken finns. Många har krävt att personalens

storlek skall vara relaterad till antalet vårdbehövande. Nu finns klokt nog inget sådant stadgande. Behoven är individuella och kan därför variera mycket. Om lagen stadgar om ett bestämt antal anställda per vårdbehövande, blir det talet lätt norm, utan hänsyn till behoven. I stället borde krafterna sättas in på övervakningen av kvaliteten. Här har kommunerna ett stort ansvar, oberoende av om de själva producerar eller köper tjänsterna. I lagen finns inget explicit krav på service på svenska. Här är språklagen inte tillräcklig, utan ett stadgande bör finnas med i varje speciallag, som reglerar servicen till personer med begränsade möjligheter att tillvarata sina egna intressen.

Äldreråden i kommunerna föreslås

nu bli lagstadgade. Nu är man i pensionärsorganisationerna oroade över att äldreråden kommer att bemannas mest av politiker med få eller inga representanter för oss pensionärer. Självfallet är det så att politiker skall sitta i organ som har makt. Får äldreråden politisk makt är den utvecklingen ofrånkomlig. Det är alltid bra att tänka efter före, också när man kräver nya lagar. OLE NORRBACK

Under SPF:s 40-årsjubileumsår arrangeras festligheter och seminarier i de olika regionerna.

Region Österbottens sommarfest på Åminne folkpark i Malax. Se sidan 21 Region Åbolands sommarfest i Korpo Östnyländska distriktets sommarfest i Liljendal, Bygdegården kl. 13 SPF Västnylands sommarfest i Kyrkslätt. Se sidan 25 Region Österbottens höstresa till hotell Keurusselkä SPF Mellannylands motionsdag i Solvalla, Esbo Östnyländska distriktets kyrkodag i Lovisa kl. 13 Samrådet i SPF Helsingfors seminarium, Folkhälsan, Topeliusgatan k. 11–15 Semiorskeppet. SPF:s ’Schlagerskepp’ Silja Serenade till Stockholm. Se sidan 10 Svensk festdag i G18 i Helsingfors kl. 12–16 Östnyländska distriktets höstmöte i Sibbo kl. 13 40-årsjubileumsseminarium i Korsholm SPF:s höstmöte med 40-årsjubileumsfest i Tammerfors. Se sidan 3 Jubileumsmottagning på SPF:s kansli i Helsingfors

40 ÅR 2012

GOD TID I BLICKFÅNGET I blickfånget

Höstmöteskallelse 2012

Minnesprogram och självbestämmande Ett av regeringsprogrammets mål är att Finland

ska vara Europas tryggaste land. Den 15 juni firar vi dagen mot våld mot äldre. Är Finland ett tryggt land? Mordstatistiken har gått ned under 1991–2010, men nyligen har det inträffat det fruktansvärda våldsdådet i Hyvinge, som riktade sig mot ungdomar, invandrare känner sig otrygga, äldre känner sig osäkra när de går sent hem, så för vem är Finland tryggt? Har känsloklimatet i Finland blivit kallare? Vi ska inte behöva ha ett samhälle där man inte vågar gå ut av rädsla för att bli skymfad eller, ännu värre, åthutad eller behandlad illa för den man är. Det gäller att föregå med gott exempel och ta hand om de dina och följ med dina nära och kära.

Nationellt program för minnessjukdom Man ska inte behöva skämmas för ett dåligt minne, inte heller för en minnessjukdom. År 2010 klassificerades ungefär totalt 130 000 personer med en minnessjukdom som var minst medelsvår. Social- och hälsovårdsministeriet inför ett nationellt minnesprogram, och därmed kommer Finland med flera andra länder att införa Europaparlamentets förklaring om att förebygga Alzheimers sjukdom och andra minnessjukdomar. Syftet är att främja livskvaliteten hos personer med minnessjukdom eller besvär med minnet. Enligt en finsk undersökning kostar social- och hälsovården för personer med minnessjukdom och deras närstående 23 600 euro per år. När tjänster skräddarsys enligt klienternas behov och det fanns en kontaktperson som koordinerade servicehelheten var kostnaderna endast 15 600 euro per år. Hemvården förbättrar minnessjuka personers livskvalitet och kommer därför att utvecklas i detta hänseende. Det finns inget läkemedel mot minnessjukdomar, men det är möjligt att förebygga och vårda minnessjukdomar. Tidig diagnos och vård och rehabilitering i rätt tid kan förbättra minnessjuka personers funktionsförmåga och livskvalitet, vilket dessutom är kostnadseffektivt. Ändå måste vården övervakas.

riksdagen med förslag till lag om inskränkning av patienters och socialvårdsklienters grundläggande fri- och rättigheter i syfte att garantera nödvändig vård och omsorg, vilket populärt kallas lagen om självbestämmanderätt. Bestämmelserna kan gälla personer med utvecklingsstörningar, minnessjukdomar eller hjärnskador och personer vars kognitiva funktionsförmåga är nedsatt på grund av psykisk sjukdom. Omsorgen omfattar vård på institution, boendeservice, arbetsterapi, dagverksamhet, hemservice och hemsjukvård. Det är meningen att vården av och omsorgen om de patienter som omfattas av lagen ska bygga på frivillighet, men i särskilt angivna situationer kan vissa åtgärder som inskränker de grundläggande friheterna och rättigheterna riktas mot patienterna oberoende av deras vilja, om inga andra medel står till förfogande för att garantera nödvändig vård och omsorg. Det är meningen att sköta den äldre enligt bästa förmåga. Självbestämmanderätten tillgodoses genom en plan, genom att personalen får introduktion, kompletterande utbildning och handledning, genom att patienterna får information om självbestämmanderätten och grunderna för inskränkningar av den samt genom att patienten får stöd i sina beslut med hjälp av assisterat beslutsfattande. Här är de närståendes omdöme om patientens vilja och önskemål ytterst viktiga. Lagen är omdebatterad och ingalunda lätt att stipulera. Det är bra att ministeriet har öppnat diskussionerna. Etisk-moraliska aspekter behöver allt mer tas fram i vården av äldre för att den äldres integritet ska komma till uttryck i alla situationer. Ha en skön sommar och ta vara på dig!

Självbestämmanderätt Social- och hälsovårdsministeriet har börjat arbeta på ett utkast till regeringens proposition till

5/2012 – 3

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte den 21 november 2012 kl. 10.00 på Scandic Hotell Rosendahl, Pyynikintie 13, 33230 Tammerfors. Höstmötet är samtidigt förbundets 40-årsjubileumsfest. Fullmaktsgranskningen inleds kl. 9.00, jubileumslunchen serveras kl. 12. Fri transport från järnvägsstationen i Tammerfors till Hotell Rosendahl. Förbundets medlemsföreningar har i enlighet med förbundets stadgar 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med – högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, – 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, – 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, – 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, – 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och – medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Vid höstmötet behandlas i stadgarna under 10 § för höstmötet nämnda ärenden, vilka upptas på föredragningslistan. Vi uppmanar föreningarna att meddela namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga höstmötesdeltagares namn på förhand till höstmötet senast den 2 november 2012 till SPF:s kansi, tel. 020-7288810 eller e-post kansliet@spfpension.fi. Deltagaravgiften är 50 euro per person och betalas in på något av Svenska pensionärsförbundets konton senast den 2 november 2012: Aktia FI93 4055 1140 0011 77, BIC-kod HELSFIHH, Nordea FI72 1572 3000 3952 36, BIC-kod NDEAFIHH, OP-Pohjola FI77 5780 3820 0359 61, BIC-kod OKOYFIHH Styrelsen Svenska pensionärsförbundets 40-årsjubileum kan uppmärksammas med en inbetalning på något av förbundets konton ovan eller på den av höstmötet 2010 grundade Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, vars kontonummer är Aktia FI40 4055 0010 8895 39; BIC-kod HELSFIHH, Nordea FI38 1555 3000 1131 50; BIC-kod NDEAFIHH, Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15; BIC-kod OKOYFIHH. För mer information om Scandic Hotell Rosendahl, se www. scandichotels.fi/rosendahl, välj svenska.

40 ÅR 2012

Årets pensionär Förbundet kommer att utse Årets pensionär för första gången på höstmötet 21.11.2012. Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Veronica Biaudet, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller veronica.biaudet@spfpension.fi. Personen behöver inte vara medlem i SPF men har gjort ovanligt goda insatser för seniorer i Svenskfinland. Förslagen skall skickas in senast 30.9.2012.

Baka SPF-tårtan Svenska pensionärsförbundet fyller 40 år. Jubileumsåret till ära utlyser vi en tävling för våra läsare: vi söker den godaste födelsedagstårtan. Skicka in ditt recept, gärna med foto eller skiss hur tårtan skall se ut när den serveras. Det vinnande förslaget publiceras i God Tid och tårtan kommer att serveras på någon av förbundets tillställningar under jubileumsåret. Det vinnande receptet belönas med en trevlig tårtbok. Bland alla de insända bidragen lottar vi ut tre böcker. Skicka receptet till Svenska pensionärsförbundet, Veronica Biaudet, PB 129, 00101 Helsingfors eller veronica.biaudet@spfpension.fi

4 – GOD TID

5/2012 När Jan Holmberg för sju år sedan blev ombudsman på förbundskansliet fick han hela södra Finland plus Åland på sin lott. Österbotten hade från tidigare sin egen ombudsman, Per Thomasfolk. Det fanns då, 2005, trettontusen medlemmar i förbundet, i dag är vi nära nittontusen. Både medlemskåren, verksamheten och organisationen har vuxit så det knakar. Åboland och Åland fick tre år senare sin egen ombudsman, Mona Lehtonen, som idag också har Västra Nyland inom sitt revir. Janne arbetar nu för Mellannyland och Östra Nyland, totalt 26 föreningar och Esboföreningens 9 klubbar. – Ett trevligt jobb, man träffat massor av olika människor, ingen dag är den andra lik, säger han. För två år sedan hade Janne ”för många bollar i luften”. Hjärtat sade stopp och det ledde till bypassoperation. – Jag hade tur, kom in i rätt tid och har inga men av det äventyret, säger Jan Holmberg glatt, men medger att han lärt sig en del om hur många bollar det går att jonglera med samtidigt.

Föreningarna är enligt en färsk kartläggning rätt nöjda med förbundets service, vilket gläder Jan Holmberg. Men hela tiden krävs nya idéer för framtidens många nya pensionärer.

Janne vill jobba för svenskt över gränser I God Tids serie intervjuer med SPF-personalen träffar vi här Jan Holmberg, ombudsman för Mellannyland och Östra Nyland. I nummer 2 presenterades Patrick Ragnäs, i nummer 3 Veronica Biaudet och i nummer 4 Åsa Danielsson och Åsa Laukonlinna.

Jubileumsupplaga av

PENTAGO-spelet: SPF 40 år Det mest framgångsrika svenska sällskapsspelet någonsin Sålts i över 1 miljon exemplar i fler än 50 länder världen över. PENTAGO är lika genialt enkelt att lära sig och att spela som det är svårt att bemästra. Lägg en kula, vrid en bricka och vinn med fem i rad. PENTAGO-spelet har varken åldersgräns eller språkbarriärer. Rekommenderas för ålder 8 år uppåt. PENTAGO-spelet är en fantastisk hjärngymnastik uppmärksammat av läkare, men viktigast av allt, det är riktigt, riktigt skojigt. En utmärkt sommargåva på stugan eller i båten.

40 ÅR 2012

Samhällsfrågor i fokus Det var krigstid då Ingåpojken Jan Holmberg kom till världen. Familjen flyttade till Karis där Janne gick ut skolan och blev politiskt aktiv redan som 18-åring. Som SU-ordförande kom han in i fullmäktige men märkte snart att kommunalpolitiken inte var den rätta vägen: – Jag är för otålig, vill att saker ska gå snabbt framåt. Men samhällsfrågor har Jan Holmberg i praktiken ändå arbetat med hela livet, inom SFP, i Folktinget och nu inom Svenska pensionärsförbundet. – På sikt är svenskans ställning i metropolområdet och äldrefrå-

gorna speciellt i Helsingforsregionen de stora utmaningarna, säger Holmberg. – Vi måste arbeta hårt och målmedvetet på att hitta modeller för fungerande svenska lösningar över kommungränserna. Och då menar jag inte lagstiftning utan konkreta åtgärder på individnivå. – Glöm kommungränserna, se helheten på annat sätt, för regionens sextiotusen finlandssvenskar!

Drömmarnas hus i Ekenäs Janne Holmberg, 60 år för en dryg vecka sedan, är Drumsöbo med hustrun Hillevi, sextonåringen Kim och veteterriern Anna, ”världens snällaste”. Hillevis bokcirkel inspirerade cirkelns äkta män att starta sin egen bokcirkel: – Vi är sju gubbar med helt olika erfarenheter och livsåskådning och vi har förskräckligt roligt, berättar Janne. Skärgårdsliv är ett annat stort intresse. Kirjais i Nagu har varit knutpunkten tills ett hjärteprojekt kunde förverkligas. En drömstuga i Ekenäs är nu färdig med slutgranskningen nyss avklarad. – Jag ser Knipan från stugan och har farledens blinkljus på tomten så det är lätt att hitta hem, säger Janne och drar till med sitt oefterhärmliga skratt. Skrattet sitter befriande löst hos Janne Holmberg. Han har en skönt absurd humor och förmågan att se det komiska också i de mörkaste situationer. Goda skratt förlänger liv, som vi vet. Text och foto MAJ-BRITT PARO

SPF fyller 40 år Svenska pensionärsförbundet fyller 40 år i år. Du kan som privatperson gratulera förbundet genom att betala in minst 40 euro till något av Svenska pensionärsförbundets följande konton: – Aktia, IBAN FI93 4055 1140 0011 77, BIC HELSFIHH – Nordea, IBAN FI72 1572 3000 3952 36, BIC NDEAFIHH – Andelsbanken, IBAN FI77 5780 3820 0359 61, BIC OKOYFIHH Du får ditt namn och din hemort publicerad i God Tid under en vinjett. Nämn 40 år och ditt namn och din hemort i meddelanderutan. Medlemsföreningar är välkomna med att gratulera förbundet i God Tid för minst 40 euro och då publicerar God Tid namnet och orten. Finlandssvenska organisationer, kommuner och andra samfund är välkomna med att gratulera förbundet i God Tid för exempelvis 100-–500 euro och får då sitt namn, ort och egen logo publicerad. Företag erbjuds deltagande på samma villkor, minst 40 euro med enbart namn och ort och 100–1500 euro med namn, ort och logo. Uppgifterna syns löpande under året beroende på spaltutrymme och tillgången på namn. Du är välkommen att ringa runt och fråga om också andra personer önskar gratulera på samma sätt. Förbundets annonsackvisitör kommer att ringa runt till olika företag och organisationer. Du får gärna ge tips om företag eller organisationer som kan kontaktas. Kontakta förbundets verksamhetsledare om mer information. Om du har en jämn födelsedag får du gärna passa på att samla in pengar till förbundet eller till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs. Kontona för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är

Gå in på hemsidan www.pentago-online.com och spela mot datorn. Det ger en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att vinna. Priset på spelet är 30 euro. Beställ spelet från SPF-kansliet, 020 72 88810 eller på nätet, www.spfpension.fi/blanketter

– Aktia FI404055 0010 8895 39, BIC HELSFIHH – Nordea FI381555 3000 1131 50, BIC NDEAFIHH – Vasa Andelsbank FI155670 0820 2286 15, BIC OKOYFIHH Tag gärna kontakt med verksamhetsledare Veronica Fellman, tel. 020-7288812 eller e-post veronica. fellman@spfpension.fi. Information om förbundet finns på vår webbplats www.spfpension.fi. VERONICA FELLMAN verlsamhetsledare

GOD TID

PIO tackar för enkätsvar

SPF-kalendern 2013

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO gjorde historia genom att första gången sända ut en enkät om intressebevakningen, vars svarstid var 18–27 april 2012. Enkäten sändes per post eller e-post till PIO:s samtliga 1315 föreningar. En del av de svarande lämnade sina åsikter första gången på en internetbaserad blankett utformad på programmet Webropol. Det är orsaken till att PIO anser svarsprocenten 59 som god. Totalt 774 föreningar svarade på enkäten, som bland annat

Nu har igen gått ett år sedan senaste

tog upp frågor om föreningarnas verksamhetsbetingelser, de kommunala tjänsternas tillstånd samt föreningarnas påverkansmöjligheter och möjligheten att bli hörda. Svarsmaterialet analyseras under sommaren och enkätresultaten presenteras i PIOmedlemsföreningarnas tidningar i början av hösten. Enkätresultaten används bland annat när PIO gör upp mål inför kommunalvalet 2012 och vid utvecklingen av den regionala intressebevakningen.VF

VI GRATULERAR SPF 40 ÅR Marianne och Torolf Fröjdö

Kronoby

Svenska Pensionärsgillet i Hangö rf Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors Lappfjärds Pensionärsklubb rf Britt-Louise och Jan-Erik Granö Nedervetil pensionärsklubb rf Björneborgs Svenska Pensionärsförening

Vasa

kalenderbeställning, så det är dags igen för att beställa SPF-kalendrar för 2013. Du kan köpa kalendern med pärm, som antingen är samma som för 2012, blå med en ljusblå rand horisontellt i mitten eller mörkblå. Kalendern säljs också utan pärm. Priset för en kalender med pärm är 12 euro och utan pärm 10 euro. Frankeringskostnader tillkommer.

Kansliet tar emot beställningar ome-

delbart av såväl föreningar som privatpersoner, tel. 020-7288810, eller e-post kansliet@spfpension.fi. Kalendern distribueras i mitten av oktober till Svenska pensionärsförbundets kanslier i Helsingfors, Vasa och Åbo. Det är avgiftsfritt att avhämta och köpa kalendrarna vid kanslierna. Kalendern kommer också att finnas till salu och för distribution på höstmötet 21.11, på Seniorkryssningen 29–31.10 och på jazzkryssningen 17–19.11. Upplagan är begränsad, så det lönar sig att beställa på förhand. Kalendern är en utmärkt julklapp till dig själv eller någon du vill glädja! VERONICA FELLMAN

5/2012 – 5

FPA INFORMERAR

FPA utreder vem som har rätt till folkpension Under sommarens lopp utreder FPA ungefär 5 700 personers rätt till folkpension. Även om ingen ännu ansökt om pensionen skulle de här personerna kunna ha rätt till en liten folkpension eftersom de inte får så mycket i arbetspension. De som fyllt 65 år kan nu ansöka om folkpension genom att ringa servicenumret eller genom att gå till FPA-byrån. Personer som har en liten arbetspension förstår inte alltid att ansöka om folkpension som ett komplement till arbetspensionen, även om de skulle ha rätt till folkpension. I bland blir ansökan ogjord, då ålderspensionen enligt arbetspensionslagarna kan börja redan vid 63 år och ålderspensionen enligt folkpensionslagen först vid 65 års ålder. FPA gör varje år en datakörning och försöker hitta personer med en liten arbetspension, som skulle kunna ha rätt till folkpension. I årets datakörning i maj hittades

ungefär 5 700 personer. FPA utreder nu noggrannare dessa personers situationen i enlighet med registeruppgifterna. Personerna kommer att få en uppmaning om att fylla i ansökan, för i FPA:s register finns inte uppgifter om alla pensioner från utlandet.

Muntlig ansökan Nytt är att personer som fyllt 65 år kan ansöka om ålderspension enligt folkpensionslagen muntligt, endera genom att ringa FPA:s servicenummer eller genom att gå till FPA-byrån. Ålderspension kan sökas också via e-tjänsten genom att logga in med nätbankskoderna (www.fpa.fi/etjanst). Däremot måste personer som vill ansöka om sjukpension eller arbetslöshetspension fylla i blanketten som kommer med brevet från FPA. Den retroaktiva ansökningstiden för folkpension är sex månader. (FPA)

Makars egendomsförhållanden under äktenskapet Det har visat sig råda oklarhet om hur äk-

tenskap och makes giftorätt påverkar rätten att råda över egendomen och hur man ansvarar för skulder under äktenskapet. Det är därför på sin plats att här kort beskriva hur dessa frågor har reglerats juridiskt. Jag skall i en senare artikel beskriva reglerna för avvittring mellan makar och egendomsfördelningen när äktenskapet upplöses.

Rätt att disponera över sin egendom Huvudregeln i gällande äktenskapslag är klar och enkel: Äktenskap medför inte inskränkning av makes rätt att självständigt disponera över sin egendom. Målsmannaskapet existerar inte mer. Den egendom make vid äktenskapets ingående har förblir hans tillhörighet. Likaså är det, som make under äktenskapet förvärvar, hans egendom. Vardera maken har utgångsmässigt giftorätt i den andras egendom. Man har inte giftorätt i egendom som undantagits giftorätten genom äktenskapsförord, gåvobrev, testamente eller förmånstagarförordnande avseende personförsäkringar. Man har inte heller giftorätt i egendom som trätt i stället för sådan egendom. Giftorätten kan vidare uteslutas från egendomens avkastning. Man är skyldig att så vårda egendom, vari andra maken har giftorätt, att egendomen ej otillbörligen minskas. I övrigt aktualiseras giftorätten vanligen först när äktenskapet upplöses. Det finns ett mycket betydande undantag från ovan nämnda självständiga dispositionsrätt och undantaget gäller oberoende av om giftorätt föreligger eller inte: – en make får inte utan den andra ma-

kens skriftliga samtycke överlåta eller hyra ut fast egendom, bostadsaktier, hyresrätt eller andra rättigheter som medför besittningsrätt till en lägenhet, som är avsedd att användas som makarnas gemensamma hem. Även följande överlåtelser kräver makes tillstånd: – överlåtelse av lös egendom som ingår i det bohag som är avsett för makarnas gemensamma begagnande, – behövliga arbetsredskap som används av den andra maken, eller – lös egendom, som är avsedd för den andra makens eller barnens personliga bruk. I praktiken kan mottagaren lättare få godtrosskydd gällande denna egendom, enär användningsändamålet oftast inte är lika uppenbart som beträffande bostaden. Här är den andra makens samtycke heller inte nödvändigt, om det på grund av hans frånvaro eller annat därmed jämförbart hinder skulle orsaka oskäligt men och dröjsmål att inhämta hans samtycke. En rättshandling som en make företagit i strid med de ovan nämnda förbuden skall förklaras ogiltig, om den andra maken väcker talan därom inom tre månader från det han fick vetskap om rättshandlingen. Det föreligger således en reaktionsplikt, om man framgångsrikt vill motsätta sig en överlåtelse. Domstolen kan på ansökan, trots makens förvägrade tillstånd, ge tillstånd till överlåtelsen, t ex i fall av chikanöst motsättande. Disponeringsförbudet gäller således inte t ex placeringsbostäder, vilka makarna ju inte nyttjar som gemensamt hem. Beträffande fritidsbostäder kan gränsdragningen

vara oklar, i fall man vistas där under en betydande del av året. För att underlätta köparens möjligheter att få lagfart och registrera köpet brukar man vanligen utverka säljarens makes samtycke också till bostadsförsäljningar som inte gäller makarnas gemensamma hem.

Gåvor mellan makar Tidigare var gåvor mellan makar förbjudna. Det är de inte nu längre. En gåva erhållen av maken skall dock anmälas hos magistraten, för att gåvotagaren skall kunna få skydd mot återvinningsanspråk från givarens borgenärer, vid givarens eventuella konkurs eller utsökning. Detta, för att man i obeståndssituationer inte skall kunna undanhålla egendom från sina fordringsägare genom påstådd gåva till maken. Man kan alternativt ange gåvan i ett äktenskapsförord som ges in för registrering till magistraten (t ex en värdefull morgongåva vid äktenskapets ingående).

Underhållsplikt Enligt äktenskapslagen skall vardera maken efter förmåga bidra till familjens gemensamma hushåll och makarnas underhåll. Makarnas underhåll omfattar tillgodoseende av deras gemensamma samt vardera makens personliga behov. Om en make försummar sin underhållsskyldighet eller om makarna bor åtskils, kan domstolen ålägga den ena maken att betala underhållsbidrag till den andra. Då domstolen dömer till äktenskapsskillnad och den ena maken anses behöva underhållsbidrag, kan domstolen ålägga den andra maken att betala underhållsbidrag i enlighet med vad som prövas skäligt.

Skyldighet att betala periodiskt underhållsbidrag upphör, om den som har rätt till bidraget ingår nytt äktenskap.

Skulder och överlåtelser Vardera maken svarar enligt huvudregeln ensam för den gäld, som han gjort före äktenskapet eller under dess bestånd. För gäld, som endera maken gjort för familjens underhåll, t ex butiks- och kontokortskrediter, ansvarar dock makarna solidariskt. Detta solidariska ansvar tillämpas ej på penninglån, som ena maken upptagit. Presumtionen beträffande krediter, som under äktenskapet tagits av bägge makarna, är att de svarar solidariskt för skulden, dvs. om inte annat avtal uttryckligen har träffats. Om make överlåter eller förpantar sin make tillhörigt eller gemensamt lösöre, utan den andra makens samtycke, har den andra maken rätt att lösa in det åter, även om mottagaren var i god tro. Egendomen återgår, utan lösen, om förvärvaren inte var i god tro eller om inget vederlag gavs vid överlåtelsen. Om man har gett tillstånd åt sin make att förvalta sin egendom, så är maken berättigad att använda avkastningen till familjens underhåll, utan redovisningsskyldighet. Förvaltningsrätten kan givetvis fråntas, i fall man misstänker missbruk.

OLOF REHN advokat

6 – GOD TID

5/2012

Full fräs i slöjdsalen i Vasa övningsskola med skolfarfar Christian Nylund (t.v.) och läraren Fred Hollsten längre bort i rollerna som handledare. Här har Laban Wikstrand och Jennifer Forsman något gemensamt på gång. Något längre bort ses Hannes Ulfvens.

Populär farfar i slöjden När Christian Nylund i Vasa blev pensionär för drygt två år sedan beslutade han sig för att ägna en del av sin tid åt att vara medfostrare. Han blev med andra ord – som en del andra under senare år – det som vi brukar kalla farfar i skolan. Det har han nu, med Vasa övningsskolan som plats för sin insats, hållit på med under fyra terminer. Och han trivs med sin uppgift!

Fila så här, visar Christian Nylund att eleven Emil Hoffman skall göra.

När God Tid en dag i maj söker upp honom för att få en vardagsbild av hur det går till är det i slöjdsalen han håller hus. Runtom honom flockas elever i klass 1 och 2 i större och mindre grupper – och även enskilt. De behöver hjälp med något. Christian förklarar ibland muntligt och kollektivt hur det skall gå till. Andra gånger visar han praktiskt hur man skall göra. På vilket sätt han handleder och hjälper beror förstås på situationen från fall till fall. I ett annat hörn av slöjdsalen står läraren Fred Hollsten med andra elever runt sig. De behöver handräckning eller förklaring av ett eller annat slag. – I sådana här situationer är det suveränt och guld värt att ha en medhjälpare som Christian – inte minst just i slöjdsalen. Som ensam lärare har man ju inte tillräckligt med händer och munnar för att visa och förklara. Man är tacksam om det finns en far- eller morförälder att fördela uppgifterna med, säger Fred Hollsten.

Byggmästare inom lantbruk

Christian visade hur man ska såga, Agnes Söderström råkade titta på fotografen.

Christian Nylund – en av våra för närvarande ca 250 medfostrare i drygt 100 skolor runtom i Svenskfinland – är byggmästare till utbildningen. Sitt yrkesverksamma liv ägnade han i huvudsak åt lantbruksrådgivningen, dvs. som anställd inom Österbottens Svenska Lantbrukssällskap. Där arbetade han i trettiofem år, först

tjugo år som byggnadsrådgivare och därefter femton år som organisationskonsulent. I den förstnämnda funktionen planerade, ritade och gav han råd åt lantbrukarna i fråga om produktionsbyggnader och bostäder. Som organisationskonsulent skötte han personalfrågor, ordnade kurser, resor och en hel del annat. Med sin tekniska utbildning i bakgrunden, sin praktiska erfarenhet av byggnadsverksamhet och sin mångåriga funktion också som teoretisk föreläsare i olika sammanhang, har det inte varit någon svårighet för honom varken att praktiskt handleda elever i slöjd eller att stå framför klassen och berätta om t.ex. hur det var förr i det ena och det andra avseendet.

Det lät intressant, så han nappade – Då jag inför 63-årsdagen började fundera på vad jag i fortsättningen skulle ägna dagarna åt råkade jag lämpligt höra att Folkhälsans resurspool ville ha medfostrare till lågstadiet. Det lät intressant, så jag nappade genast på möjligheten. Man hade ju hört begreppet skolfarfar och hade absolut inget emot att bli en sådan, förklarar Christian Nylund. Det är i klasserna 1–6 i Vasa övningsskola som han nu under två läsår ställt sig till förfogande och tänker fortsätta med. Han berättar att det varit fritt fram för honom att vid lämpliga tillfällen t.ex. ställa sig framför en klass och berätta om

sådant som han själv antagit att skulle kunna intressera eleverna.

Gamla saker och skolan förr Det är en hel del som han hunnit tala om under de gångna terminerna. Han har t.ex. berättat om vad han sysslat med under sin yrkesverksamma tid och vad det innebär att nu vara pensionär. Han har också förmedlar bilder av hur det var att vara skolelev för 55 år sedan – i dåvarande ”småskolan” och ”storskolan”. – Vid jämförelse mellan nu och då är det ju vitt skilda skolor vi talar om. Eleverna fick stora ögon och ställde många frågor t.ex. när jag berättade att vi hade utetupp och att vi måste ta med oss bröd och mjölk till skolan, säger Christian Nylund. Eleverna har också fått sig till livs hur bilar, prylar, redskap och olika apparater såg ut förr i tiden. Gamla sedlar och mynt har han också förevisat och berättat om. En safariresa till Sydafrika fick eleverna presenterad för sig i ord och bild. Som synes – en farfar i skolan kan ha mångskiftande frihet att förmedla sådant som han själv och förhoppningsvis även eleverna intresserar sig för. För Christian Nylund – med den bakgrund han har – är det ändå slöjden och handledningen i det ämnet som ligger honom närmast hjärtat. Härom talar också bilderna i anslutning till den här texten. Text och foto ROGER LIND

GOD TID

5/2012 – 7

Läkarråd: Glöm krämporna och njut av livet Lyckligast är de som är över 50, sade MD Robert Bergholm under sin föreläsning i maj i Folkhälsans Seniorhus i Helsingfors. – Viktigast är grundinställningen till livet, til�lade han. Enligt en amerikansk forskning om psykosocialt välbefinnande blir livet bara roligare med åren. Medellivslängden har ökat sedan 1800-talet med ett år för varje 5-års period. De största orsakerna är lägre spädbarnsdödlighet och bättre förebyggande hälsovård. När vi är i medelåldern (46 år >) har många av oss en god ekonomi och våra barn har flugit ut ur boet, vi har en subjektiv känsla av hög livskvalitet. Kännetecknande är regelbundna fysiska och sociala aktiviteter, naturnära aktiviteter, mindre TV-tittande och förmåga att skapa regelbunden stimulerande aktivitet i olika livssituationer (Norling 2000).

Varför vi känner oss otrygga Orsaker till en känsla av otrygghet är försämrad funktionsförmåga, sjukdomar och ensamhet. Behovet av utomstående hjälp ökar. Det leder till äldres känsla av värdelöshet. De känner sig osäkra inför framtiden. Om ekonomiska bekymmer förekommer, ökar också det känslan av osäkerhet. Livskvalitet är en subjektiv känsla, en känsla av att vara tillfreds med sitt liv. Man ställer sig frågan hur jag känner jag mig nu – och i relation till hur jag vill känna mig. Tillfreds med livet känner man sig om man kan handla självständigt, om man har kontroll over sitt liv och klarar av vardagen. Goda mänskliga relationer och hjälp vid behov ger livskvalitet.

Vissa människor är lyckligare Vissa människor är lyckligare än andra TROTS hälsoproblem, lägre

inkomster och lägre social status, och trots att döden gör sig påmind bland nära och kära. De här människorna får mera ut av den tid de har kvar att leva. De undviker situationer som förorsakar stress, otrygghet och rädsla. De kontrollerar bättre sina känslor och lider mindre av negativa sinnesstämningar. De förstår sig bättre på andra människor och på deras motiv.

Husdjur skapar trygghet Andra människor skapar trygghet, också vetskapen om att man får hjälp när det behövs! Och husdjur skapar trygghet: Human–animal bond… Människans band till sitt husdjur kan vara starkare än till andra människor. Människan kan vara mindre stressad med sina djur än med sin bästa vän. Husdjur ger ökad livskvalitet (Barker) och ökar omtanken om allt levande. Enligt Barker lever människan som har ett husdjur friskare, insjuknar mindre och återhämtar sig snabbare. Hälsoproblemen och behovet av läkarhjälp minskar. Blodtrycket sjunker, likaså mängden stresshormoner.

Utmaningar Utmaningar finns! Det är mycket viktigt att man tränar sin hjärna, vilket man kan göra på många olika sätt – bl.a. inom musik och konst och genom att anta nya utmaningar. Att lösa korsord, läsa böcker, lyssna och utbyta tankar med andra, delta i aktiviteter som erbjuds m.m. är tillfällen som hjälper oss att träna vår hjärna.

Viktigt att komma ihåg är att man ska sköta sin kropp, och att motion är den bästa medicinen för både kropp och själ! Tänk också på att ”du är vad du äter” – och att ”lagom är bäst”. Njut av maten – och kom ihåg att tillgodose ditt behov av kalk och D-vitamin!

Medicin ska alltid hjälpa Hälsokontroller är viktiga. Tänk på att kontrollera syn, tänder, hörsel, sömn, mage och hud. Uppsök läkare vid behov och minns att ta medicinerna regelbundet. En medicin skall alltid hjälpa – inte stjälpa. Fördelar med en medicin är att den lindrar, kurerar, hindrar och ökar livskvaliteten. En medicin kan ha biverkningar, försämra livskvaliteten och vara sämre än andra vårdalternativ. Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) använder endast 50 procent av människorna sina mediciner så som de ordinerats (rätt tid, rätt dos osv): 1/3 tar sina mediciner regelbundet, 1/3 tar då och då och 1/3 tar dem inte alls. Tänk på att effekten av en medicin avtar dramatiskt om den tas oregelbundet! Det är livsviktigt med uppföljning av medicinerna. Kroppen förändras med åldern. Mediciner samverkar – det är mycket viktigt att läkaren vet vilka alla mediciner patienten använder – eller inte använder.

Utmana din läkare Utmana din läkare! Diskutera med läkaren om du behöver de mediciner du har. Fråga om det

UPPSNAPPAT

Om presidentval Det har varit stor aktivitet på presidentvalsfronten i år. Och mera är på kommande. I samband med detta har mycket skrivits om presidenternas makt och betydelse. Många presidenter har fortfarande den internationella tyngd, som gör att valutgången emotses med spänning runt om i världen. I den allt mera globaliserade världen, alltså. Det är inte alldeles likgiltigt, inte ens ur ett enkelt vardagsperspektiv, vem som residerar i Élyséepalatset, Vita huset eller Kreml, för att nämna några av maktens centra. Så har det inte alltid varit. Ett exempel: År 1913

var det presidentval i USA. Huvudkandidaterna var två, den sittande republikanen Willian Howard Taft och utmanaren demokraternas Woodrow Wilson, som sedan blev vald och ytterligare en gång återvald för en andra fyraårsperiod. Han var aktiv vid tillkomsten av Nationernas Förbund och erhöll Nobels fredspris 1919. Den 5 juli 1913 skrev Guss Matsson (1873– 1914) i sin kolumn i Dagens Tidning bl.a. följande: ”Jag måste erkänna att ingendera i högre grad fängslar mig. Taft ser ut som en mycket vattenlagd kubikrot --- och Wilson liknar på håret en barn-

morska som jag 1894 såg i Pihlajavesi sysselsatt med att hjälpa klockaren vaccinera 25 skrikande barn. Jag tror mycket gott om herrarna, men de hade lika gärna fått heta Wift och Talson utan att det påverkat min inre människa.” Så lätt tog alltså Guss Mattsson på valbestyret i

USA, och då skall vi komma ihåg att Mattsson inte bara var en utmärkt, fortfarande mycket läsvärd kåsör utan också en berest och i politiska frågor väl insatt journalist. Men då låg USA ännu långt borta, begreppet globalisering var okänt i den politiska vokabulären och det massmediala genombrottet med dess outtömligt framvällande information skulle ännu låta vänta på sig. Den gamla, goda tiden? Tja.

ANDERS G. LINDQVIST

Sköt om dig och var social, var förutseende, glöm krämporna och njut av livet! råder dr Robert Bergholm. Foto ULF WAHLSTRÖM

finns någon medicin som du saknar. Diskutera uppföljningen av medicineringen. Var förutseende. Skaffa det eller de hjälpredskap som du vet att du behöver. Skaffa dig trygghetsalarm och hemhjälp enligt behov. Håll reda på vart du kan ringa om du

behöver hjälp. Tänk på att söka dig till ett servicehus eller annat tryggt boende i tid. Sköt om dig och var social – var förutseende – glöm krämporna och njut av livet! Så råder dr Robert Bergholm oss gamyler!

Evighetsmaskin! Aira Samulin är inbiten användare av Bioteekkis Hainrusto + Vihersimpukka: ”Det knakar inte i lederna då jag tar två kapslar om dagen av preparatet, så det gör jag även i fortsättningen.” Pröva du också; hajbrosk stärker och grönmussla smörjer!

L Innehåller vik-

tiga byggstenar för lederna L Ledernas rörlighet och spänst ökar L Även för långvarig användning Försäljning: hälso- och naturkostaffärer samt -avdelningar

Tel. (02) 434 7000 • www.bioteekki.fi

Valborg Louhisto

5/2012

medlemsförmåner

MedlemsREKRYTERING

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet. Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

HOTELL HAIKO HERRGÅRD, med sitt läge mitt i en vacker herrgårdspark, lockar med solig service, herrgårdsstämning, läckra menyer, sagolikt vackra strandvyer, avkopplande badavdelning och sköna spabehandlingar i vuxen smak. Läget är förträffligt, bara en halvtimmes bilfärd från Helsingfors och en knapp halvmil från den idylliska Gamla Stan i Borgå. Tfn 019-576 01, www.haikko.fi Meddela att du är medlem i SPF vid anmälningen.

www.spfpension.fi/medlemmar/wformaner och länk till www.rehnco.fi

Advokatbyrå Boucht & Nikula

erbjuder förbundets medlemmar sina tjänster till rabatterat pris. Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad. Tfn 06-3171 846, e-post peter.boucht@boucht-nikula.com. www.boucht-nikula.com

Advokatbyrån behandlar arvs-och testamentsrättsliga frågor, fukt-och mögelproblem, familjerätt, arbetsrätt, straffrätt mm. Advokaterna bistår också i rättshjälpsärenden. Telefonnumret är 06-3171 846. Meddela att du är SPF-medlem när du tar kontakt så får du förmånligare tjänster av advokatbyrån.

Svenska Pensionärsförbundet r.f., dess medlemsföreningar och klubbar kan boka båtresor med Viking Line till specialpris. Information om aktuella förmåner, erbjudanden, värdekuponger, konferensresor till stamkundspris samt medlemsförmåner hittas på Svenska Pensionärförbundet r.f:s eget extranät: http://www.vikingline.fi/spf Du kan boka på Viking Lines hemsida, via vår resetjänst per telefon 0600-415 77 (1,64 / svarat samtal + lna/msa) eller e-post booking@vikingline.com eller hos resebyrån.

När ni bokar resor via Tallink Silja kan ni meddela att ni är medlemmar hos SPF. Därmed kan ni få köpa billigare biljetter.

Georg Lång fyller 80 år i augusti 2012

Med Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS i täten leder sex österbottniska föreningar årets medlemsrekryterings tävling när fem månader har gått. VIPS ligger på 70,2 poäng följd av Nedervetil pensionärsklubb med 68,9 poäng. Trean Larsmo-Eugmo pensionärsförening har samlat 66,5

poäng, fyran Pensionärsklubben Milstolpen (Jakobstad) 62,5 poäng och femman Närpes Pensionärsförening 58,2 poäng. På sjätte plats ligger Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax med 56,2 poäng. Bästa förening utanför Österbotten är fjolårsvinnaren Borgå svenska pensionärsförening med 51,6.

Tävlingen 2012 Föreningar med minst 10 poäng 31.5

Poäng

Aktia Skadeförsäkring Ab har tillsammans med Svenska pensionärsförbundet byggt upp försäkringslösningar som anpassats till pensionärers behov. Dessa lösningar erbjuds idag endast till förbundets medlemmar och deras make/maka. Vi erbjuder er rese- och olycksfallsförsäkringar som till skillnad från branschens motsvarande försäkringar är ikraft ända tills den försäkrade fyller 80 år. Fråga mer på Aktias försäkringsservice, tel. 010 80 81 80. Via servicenumret kan man uppdatera sitt försäkringsskydd och därmed se till att man har sina försäkringar i skick (tjänsten är öppen vardagar 8.30–16.30, samtalspriser: från fast linje 8,28 cent/samtal + 5,95 cent/minut och från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 17,04 cent/minut). Se också www.spfpension.fi/medlemmar/formaner.

Jämt i toppen, VIPS leder

Ökning i procent

Svenska pensionärsförbundet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Nya medlemmar

8 – GOD TID

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

11,1

70,2

Nedervetil pensionärsklubb

24 22,4

68,9

Larsmo-Eugmo pensionärsförening

12,8

66,5

Pensionärsklubben Milstolpen

11,7

62,5

Närpes Pensionärsförening

5,1

58,2

Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax

13,1

56,2

Borgå svenska pensionärsförening

5,3

51,6

Ingå Pensionärer

11,6

42,2

Österby Pensionärer

10,3

36,6

Korsholms Pensionärsförening

3,6

35,2

Korsnäsnejdens Pensionärer r.f

7,3

34,5

Grankulla svenska pensionärer

5,1

34,2

Munksnejdens Pensionärer

6,0

34,0

Pargas Svenska Pensionärer

5,2

32,4

Åbo Svenska Pensionärsklubb

5,9

31,8

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening

5,2

29,4

Pedersöre Pensionärsklubb

5,6

27,1

Nykarleby Pensionärer

5,3

25,5

Lappfjärds Pensionärsklubb

4,2

25,4

Sjundeå Pensionärer

7,4

24,8

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

4,6

24,1

Ekenäs Pensionärer

2,7

23,4

Vanda svenska pensionärer

5,7

22,4

Tenala-Bromarf Pensionärer

6,0

21,9

Svenska Pensionärsgillet i Hangö

7,8

21,6

Sibbo Svenska Pensionärsförening

2,6

21,1

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb

3,0

17,1

Pensionärer i Östra Helsingfors

4,5

17,0

Pensionärsföreningen ETTAN

5,1

16,2

Eira Pensionärer

5,0

16,0

Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck PIKT

4,2

15,3

Kimito Pensionärsförening

3,6

15,2

2,4

14,9

Munsala Pensionärsklubb

4,0

14,9

Kronoby Pensionärer Lovisanejdens Svenska Pensionärer

3,2

14,5

Malax Pensionärer

2,6

14,3

Kronohagens-Skatuddens pensionärer

6,1

14,1

Kyrkslätt Pensionärer

2,3

13,6

Vasanejdens Pensionärer

5,7

13,4

Esbo svenska pensionärer

1,1

13,3

Terjärv Pensionärer

2,6

13,3

Pyttis svenska pensionärsförening

5,4

12,8

Georg kommer att vara bortrest på 80-årsdagen men hoppas att eventuell hyllning med anledning av bemärkelsedagen riktas till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland.

Karis Pensionärer

2,7

12,5

Korpo Pensionärsförening

4,1

12,2

Björneborgs Svenska Pensionärsförening

3,6

11,2

Stiftelsens kontonummer är Aktia FI40 4055 0010 8895 39, Nordea FI38 1555 3000 1131 50 och Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15. Skriv Georg Lång i meddelanderutan.

Jeppo Pensionärsklubb

3,4

10,9

Arkadia Pensionärer

3,4

10,8

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

3,3

10,7

Drumsö Pensionärer

2,8

10,6

Övermark Pensionärsförening

2,5

10,0

796

4,3

Närmare information om stiftelsen ges av dess ombudsman Veronica Fellman, telefon 020-7288812, e-post veronica.fellman@spfpension.fi

Hela förbundet

GOD TID

5/2012 – 9

KITTYS COACHING

Välmående, fysisk aktivitet och egenvård för att hålla sig i skick året runt

”Jag idkar motion för att hålla humöret uppe och mediterar för att hållas fysiskt i skick” Har du hört någon säja som jag skriver i rubriken? Många av er läsare har nog upplevt hur fysisk aktivitet, påverkar sinnestämningen; om man tycker om det, blir man nöjdare med sig själv och glad av att känna kroppen i rörelse. Om man inte tycker om den fysiska aktiviteten blir man kanske frustrerad och arg. Om man kan vara fysiskt aktiv tillsammans i en grupp, där man känner sig trygg och fri, så kan man få nästan lyckokänslor. Endel upplever lycka också ensamma t.ex.under en promenad i naturen eller när de flyter omkring i vattenbassängen. Många av er har säkert också provat på att meditera för att t.ex. uppleva lugn, för att förankra sig i nuet och kanske också för att sänka blodtrycket . Ofta tycker jag att jag mediterar när jag är fysiskt aktiv, det är nästan samma sak för mig, jag förankrar mig i nuet och centrerar mig. Visst, vi har stort inflytande över vårt sinnesstillstånd och vår kropps tillstånd och de påverkar varandra på ett mångfasetterat sätt, som vi inte närmelsevis vet så mycket om som vi skulle vilja. Sambandet mellan tankar, känslor, psyket och kroppen är spännande. Jag tror på att lyckliga mänskor är mer benägna till en hälsosam, livsstil och gör bättre val. Så först ska du prioritera det som gör dig lycklig, sen vill du också äta tillräckligt hälsosamt, hålla konditionen och satsa på att sova tillräckligt bra. I vardagslivet går det ändå snett ibland, då jobbet är roligt och engagementet starkt, så glömmer vi bort att lyssna till kroppens och det egna sinnets behov. Vi jobbar på, svarar på andras frågor, krav och förväntningar. Sen undrar vi varför vi blir trötta ? ”Låt dem inte äga dig”, skulle jag gärna säja. Alla blir inte trötta alls, de som är på rätt ställe ”får mera energi av att göra av med energi”. Så fungerar rätt sorts motion också; genom att förbränna energi får du mera energi. Pensionärer lär också ha väldigt bråttom

har jag hört. Så kanske det gäller er läsare

Eric Jansson tackar för sig I höst blir det två år sedan Eric Jansson

började jobba på förbundet med att basa för det tvååriga IKT-projektet. Penningautomatföreningen RAY har beviljat projektet en förlängning till 2014, men Eric har valt att söka nya utmaningar inom IT-branschen. Han försäkrar att han trivts med arbetet och med pensionärerna och säger att IT för pensionärer är mycket viktigt och aktuellt oberoende vem det är som håller i trådarna för projektet. På sitt möte senaste vecka gav förbundsstyrelsen arbetsutskottet fullmakt att utreda olika alternativ för att besätta IKTprojektkoordinatorstjänsten efter att Eric slutar i höst. ULF WAHLSTRÖM

också, att endel av er skulle behöva mera sådant som höjer sinnesstämningen eller lugnar ner er. Enligt forskning rör dom flesta pensionärer för lite på sig för att hålla sin hälsa, speciellt med tanke på ledrörlighet, smidighet och muskelstyrka. Dessa påverkar blodcirkulationen , hjärtats funktionsförmåga, blodsockret, hjärnans kognitiva förmåga och ledbrosket, balansen, orken, förmågan att motstå infektioner och sinnesstämningen. Det var ett stort misstag att skilja på kropp och själ! Det var visst på 1600-talet, kyrka och stat skulle hållas skiljt. Vi har inte ännu heller fått ihop dem, helheten glöms ofta bort. Det var meningen att jag skulle skriva

om motion och sinnesstämning. Idén fick jag från vårens studenskrivningar, där löd frågan så här: ”Hur kan sambanden mellan motion och sinnesstämning förklaras?” Forskarn besvarar frågan ur flera synvinklar. Med sinnesstämning menar man människans relativt varaktiga och rådande känslostämning i vardagen. Främjar motion ett positivt sinnelag eller är de som idkar regelbunden motion annars också mindre benägna att bli t.ex. deprimerade? Enligt forskning kan motion främja en positiv känslostämning. Man har t.ex. kunnat minska på medecinering hos depressiva då de hittat sin egen form av fysisk aktivitet som de njuter av. Å andra sidan kan motion också ha en negativ inverkan på sinnesstämningen. För hård motion eller för stora krav på sig själv kan påverka sinnesstämningen negativt. Enligt flera beteendevetenskaplig studier försämras ofta självförtroendet om man jämför sig med andra i motionsformen. Av nån anledning jämför vi oss nästan alltid med dem som är bättre än vi själva. Så sluta jämföra, njut! Att berömma sig själv främjar optimism och motivation och ger en känsla av utvecklingsmöjligheter.

Fysiologiska och biokemiska förmedlingsmekanismer Motion förbättrar blodcirkulationen och höjer kroppstemperaturen, vilket minskar

muskelspänningar och det sympatiska nervsysstemets aktivitet. Lätt motion några timmar före läggdags har konstaterats förbättra insomnandet och sömnen för de flesta. Motion ökar produktionen av transmittorämnen i nervsystemet t.ex. endorfiner ökar känslan av vällust och serotonin förbättrar sömnens kvalitet. Motion förbättrar minnet och tankens snabbhet, minskar ångest och depression. Minskad kortisolproduktion kan minska stress. Motion har ett samband med lärande och koncentrationsförmåga (hjärnans förbättrade blodcirkulation och syretillförsel) i alla åldrar . En god fysisk kondition försnabbar återhämtningen efter stressiga (fysiskt eller psykiskt) situationer samt motverka många sjukdomar och smärttillstånd. Rätt motion är medicin vid många sjukdomar och besvär nuförtiden. Adrenalin eller testosteron ”kicken” vid motion ger mången vällustkänslor. Ett negativt tvångsmässigt beroende till motion kan också uppstå, av många olika orsaker. Skador och olyckor som motionen kan medföra samt för stor belastning i förhållande till kondition och hälsa kan naturligtvis förorsaka en säkninga av sinnesstämningen. Trygg och lämplig motion är viktigt!

Psykosociala förmedlingsamekanismer Motion påverkar sinnesstämningen positivt om du samtidigt upplever en känsla av att lyckas, en känsla av behärskning,att du klarar av en utmanande situation, uppnår dina mål, får ökade färdigheter och bättre kondition. Om krämpor och symptom minskar, irritation och nervositet minskar är det ganska klart att sinnesstämningen förbättras. Också känslan av att förebygga sjukdomar har samband med sinnesstämningen. Förväntningar som är kopplade till motion påverkar hur motion upplevs och hurudan betydelse (neg aller pos.) den har för sinnesstämningen. Om du lever i en kultur som uppskattar och godkänner motion får du mera välbehag och självuppskattning också. Motion påverkar

bevarandet av vikten, påverkar kroppsbilden och jaguppfattningen, självaktningen och självförtroendet och via dem påverkas sinnesstämningen. Om du motionerar i en grupp och får stöd, uppmuntran och positiv feedback känner du oftast välbehag. Tvångsmotion kan förstås ge upphov till obehag eller om du får negativ feedback och känner dig utanför gruppen. Motion kan ge upphov till känslor av otillräcklighet, oförmåga, känslor av misslyckande och rädsla. Det som en får välbehag och njutning av kan av en annan upplevas ångestfyllt och otrevligt. För många handlar fysisk aktivitet om glädje, omväxling och uppiggande social samvaro oberoende av om den främjar den psyksiska och fysiska hälsan eller inte. De här människorna ser fram emot nästa gång, dom har inga motiovationsproblem med att få det gjort. Lyssna nästa gång till hur den fysiska aktiviteten höjer din sinnesstämning, humöret eller vad du vill kalla det. Du kan tänka på en skala från 1 till 10, och pricka in hur humöret är före aktiviteten och sedan efter. Gott humör håller oss igång Kitty Seppälä Mag. i hälsovetenskaper, fysioterapeut Specialist i egenvård och fysisk aktivitet i förebyggandet och vården av sjukdomar samt besvär i stöd- och röresleapparaten www.terveysvalmennus.fi Hälsocoaching

SPF Mellannyland om språklig samservice SPF Mellannyland höll den 14 maj ett seminarium kring svenskans ställning i huvudstadsregionen utgående från Johanna Westmans Magma-studie Språket på agendan i metropolen - med service på svenska i fokus. Finlandssvenskarna i Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla är 65 000 till antalet, räknar man med alla 14 kommuner i huvudstadsregionen är talet 81.000 – en ”medelstor stad” som ligger utspridd, med en procentuell andel mellan Vandas 5 och Grankullas 40 procent. – Svenskan faller mellan stolarna, konstaterade Johanna

Westman i sin diskussionsinledning. I sin utredning för Magma rekommenderar hon en särlösning för service på svenska i regionen som helhet även om kommunerna bibehålls. En gemensam strategi utarbetas, en nämnd tillsätts med mandat att utifrån beställa tjänster som hemkommunen inte kan erbjuda på svenska och en tjänsteman på ledningsgruppsnivå

utses till föredragande i den svenska nämnden. Men en förutsättning är enighet över kommungränserna i regionen. Det måste ske nu, i en situation då lagstiftningen omarbetas och alla tiders chans finns att förenas kring ett nytt koncept.

Personalbrist i vården Från sin utsiktspunkt inom social- och hälsovården i Esbo vittnade Marianne Mustajoki om hur svensk vårdpersonal hela tiden minskar samtidigt som integrationen av utländsk vårdpersonal ”inte går” att göra på svenska. Ett organ behövs

med rätt att styra den svenska servicen, det räcker inte med välvilligt finskt stöd om en strukturell form saknas. Läkaren Göran Lindén pekade på bristfällig utbildning av svensk personal i vården: – Det är där vi ska börja! Esbopensionärernas ordförande Lasse Hoffman betonade att det är dags för oss alla att ”ta i” Magmarapporten och föra den vidare, genom envis aktivitet inför höstens kommunalval. Som andra inslag vid seminariet informerade Hbl-redaktören Johanna Törn-Mangs om tidningsläsning på pekdator. MAJ-BRITT PARO

10 – GOD TID

5/2012 RES MED SPF

Jazzkryssning 17–19 november 2012 Välkommen med på SPF:s svängiga jazzkryssning till Stockholm 17-19.11 med Viking Lines M/S Mariella. För den trevliga underhållningen står Emma Salokoski Ensemble, Dean Martin & Frank Sinatra Show, MinisterJazz med Claes Andersson, Birger´s Ragtime Band och redaktör Åke Grandell. 195 € i A-hytt med fönster 185 € i B-hytt utan fönster I priset ingår resa och 2-personers hytt, 2 x middag (specialkomponerad jazzmeny) inkl. måltidsdrycker, 2 x frukost, 2 x eftermiddagskaffe med tilltugg, kryssningsprogram och ”jazzgott”. Bokningar och förfrågningar : Friman Resor telefon 019-248 1004 eller e-post info@frimanresor.fi Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.

Resor 2012 Kryssning till St. Petersburg 11–14.6, fullbokad Gotland 14–17.6, fulbokad Estland med Tartu och Viljandi 27–29.8 Slovakien 27.8–2.9 Östnyländska herrgårdar 1.9 Kroatien 28.9–5.10 (Österbottens regions resor), fullbokad Kroatien II 5–11.10 (Österbottens regions resor)

Pärlor på Balkanhalvön Kom med på SPF Österbottens höstresa II till Kroatien och Montenegro. Upplev Dubrovnik, Budva, Podgorcia, Shkodersjön, halvön Peljesas, Mostar m.m. under 7 dagar (resa I fullbokad, 8 dagar). Resa II ordnas 5.10–11.10.2012 med Blue 1:s flyg från Vasa och med byte i Helsingfors till Dubrovnik, återresan från Dubrovnik till Stockholm och vidare från Stockholm direkt både till Vasa och Helsingfors. Oravais Trafiks turistbuss möter i Dubrovnik. Resans pris 1390 € per person och singelrumstillägg 150 €. I resans pris ingår frukost och middag alla dagar och lunch 6 dagar samt måltidsdrycker till alla måltider. Uppsamling med buss norroch söderifrån till och från flygfältet i Vasa. Lokalguide hela resan och reseledare från pensionärsförbundet. Anmälan om deltagande i resa II till SPF:s kansli i Vasa tel. 020 7288818, e-post patrick.ragnas@spfpension.fi Upplysningar om resan ger också Bert Bäck tel. 050 69006 eller Henrik Svarfvar tel. 050 69341. R

RK SPF Österbotten Teknisk researrangör SE T Resegruppen Oravais Trafik LA AP

GR NÅ

Seniorskeppet 29–31.10 Jazzkryssning 17–19.11

40 ÅR 2012

Seniorskeppet 29–31.10.2012

Detaljerade reseprogram finns på www.spfpension.fi/resor

Tartu och Viljandi 27–29.8

Foto TALLINK

Kom med på SPF:s ’Schlagerskepp’ med Silja Serenade till Stockholm. Sangaste slott

Kom med på en tredagars resa till Estland med städerna Tartu och Viljandi. Program Måndag 27.8 Avfärd med Viking XPRS från Helsingfors kl. 11.30 Busstransport till hotell Dorpat i Tartu. Middag på hotellet.

Thomas Lundin med gäster Jubileumskryssningen bjuder på mångsidigt program med schlagershow med Svenne Hedlund, allsång, miniseminarium, utfärder i Stockholm, karaoke, seniordans, föreläsningar, Pidro blixtturnering, Bridge mm. Anmälningar till programmen efter att informationsbrevet skickats hem i september. I priset ingår båtresor, måltider och program. Pris i dubbelhytt:

Tisdag 28.8 Utflykt till Otepää och Sangaste slott. Lunch på slottsrestaurangen. Middag på restaurang i Gamla stan. Onsdag 29.8 Besök i Viljandi och dess fästningsruiner. Besök till Olustvere herrgård.

Avfärd till med Viking XPRS kl. 18. Buffémiddag ombord. Ankomst till Helsingfors kl. 20.30

Pris

385 euro, tillägg för enkelrum 40 euro.

I priset ingår

Båt- och bussresor, övernattning i dubbelrum på hotell Dorpat med frukost, två luncher och tre middagar, kaffe under bussresan till och från Tartu, inträdesavgifter och guidningar.

Med på resan är SPF:s reseledare Tina Fabritius. Anmälningar och förfrågningar: Friman Resor tfn 019 248 1004 eller info@frimanresor.fi

Förhandsbokningar och förfrågningar: Friman Resor tfn 019-248 1004 eller info@frimanresor.fi

Foto Gafur Beknazarov

40 ÅR 2012

Seaside-hytt 215 euro/person Promenade-hytt 205 euro/person B-hytt 180 euro/person

GOD TID RES MED SPF

Upplev någonting nytt, kom med på en resa till Slovakien med Tatrabergen och Bratislava 27.8−2.9.2012

5/2012 – 11

Samrådet i SPF Helsingfors ordnar följande resor: 30 juni

Raseborgs sommarteater

11–12 juli

Operan i Nyslott, Aida

3 augusti

Fredrikshamn Tattoo

Det kan löna sig att kontakta Clara von Bonsdorff tfn 040-544 4031 om eventuella annuleringar.

Sommaren 2012 i Korsnäs

* Korsnäsveckan 30.6-8.7 * Världsarvsbåtturer: Molpehäl lorna 3.7, 5.7, 19.7, 22.7. Strömmingsbådan 4.7. Rönnskär 7.7 * Världsarvsdagen 12.8. på Molpehällorna * Lantdagen 11.8 Biblioteket öppet hela sommaren, ART-tur-nutidskonstutställning. Hembygdsmuseet & Prästgårdsmuseet öppet 26.6-5.8.

KORSNÄS

Följ med på en intressant resa med högklassigt program till Slovakien. I Tatrabergen upplever vi majestätiska höjder och underbara vyer. Vi gör en dagsutflykt till den vackra staden Zakopane i Polen. I Bratislava bekantar vi oss med sevärdheterna i gamla stan samt besöker det medeltida slottet Cerveny Kamen vid mindre Karpaternas sluttning. Med på resan guiderna Muska och Göran Stenius.

www.korsnas.fi

       

Måndag 27.8: Avfärd från Vasa kl. 7.00, från Helsingfors kl. 8.25 till Wien. Bussfärd till staden Nitra därifrån vidare till HögaTatra i Inkvartering på 4-stjärniga badhotellet Granhotel Stary Smokovec. Välkomstmiddag på hotellet. Tisdag 28.8: Skogsvandring genom vackra landskap till bergshotellet Bielikova chata där vi har lunch. Middag på hotellet. Onsdag 29.8: Dagsutflykt till Zakopane i Polen. På kvällen zienarmiddag med underhållning i byn Stara Lesna i Slovakien.

 

Torsdag 30.8: Utfärd till Bratislava via Ruzomberok och Rajecke Lesna, Priedvidza och Bojnice där vi besöker det sagolika slottet. Inkvartering på det 4-stjärniga Hotel Devin invid Donau och gamla stan. Middag på hotellet.

   

Fredag 31.8: Sightseeing i Bratislava. Gemensam lunch. Lördag 1.9: Utflykt till bergen Karpaterna och det medeltida renässansslottet Cerveny Kamen. Lunch med ugnstekt gås.Fritt kvällsprogram. Söndag 2.9: Frukost på hotellet och ledig tid i Bratislava. På vägen till Wien besök vid City Outlet Parndorf nära Wien för uppköp. Avgång kl. 19.20, ankomst till Helsingfors kl. 22.40, avgång till Vasa kl. 23.59. Pris: 1 490 € från Helsingfors, 1 590 € från Österbotten. Enkelrumstillägg 135 € I priset ingår flygresor, logi med frukost, 4 luncher och middagar, buss- och tågresor, inträden, reseledare. I priset ingår inte resenärs- och resegodsförsäkring och måltidsdrycker förutom till gåslunchen och zienarmiddagen. Förfrågningar, anmälningar och utförligt reseprogram: SPF, Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension,fi.

Sista anmälningsdag 21.6.2012

PENTAGO-turnering

Resor

ordnas på

SENIORSKEPPET 30.oktober i Stockholm 4:de året. Ställ upp! Fina priser !

PENTAGO-tävling

Pris / person om inget annat nämns

Östnyländska herrgårdar lördag 1 september

Bygg en slogan av ordet PENTAGO. P kan stå för pensionär exempelvis.

Ett plock bland våra resor 2012 230,275,-

31.7-1.8 Hemlig resa 18-19.8 11-16.9

Röster för Östersjön

Välgörenhetskonsert med Ålands främsta sångarelit i den fantastiska miljön på Andersudde.

Sydvästra Schweiz och kantonen Wallis 6 platser kvar! 29.9-7.10 Side, Turkiet 14-18.10 Istanbul

1360,-

Kulturresa till Istanbul.

Sänd in förslagen till Stig Simelius (e-mail milean@kolumbus.fi ) senast 31.augusti 2012. SPF premierar de bästa förslagen.

19-21.10 Ledin Showtime - Stockholm

Tomas Ledins succéföreställning i Stockholm.

19-21.10 Dirty Dancing - Stockholm Teaterresa till Stockholm

Dagsutfärd till Tervik och Stensböle gårdar med Bernt ”Morre” Morelius som ciceron. I priset 95 euro ingår inträdesavgifter och guidning, bussresor, lunch och eftermiddagskaffe. Begränsat antal platser. Anmälningar till Friman resor, tfn 019 2481004

595,970,335,295,-

21-27.10 Spa Hotel Rüütli i Kuressaare

530,-

2-4.11

335,-

En skön vecka på spa i Kuressaar på Ösel. Anneli Hofer är reseledare.

Jesus Christ Superstar - Stockholm

Se en av vår tids största rockstjärnor i tidernas största rockopera på Göta Lejon i Stockholm. Ola Salo i huvudrollen.

6-9.12 Julmarknad i Nürnberg

Kontakta oss för utförligare program!

Fax

019-248 1004 019-248 7058

info@frimanresor.fi www.frimanresor.fi Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

12 – GOD TID

5/2012 Res med Linda Tours och Touring Partner.

Oslo & Bohuslän 12-18.7

Nordkapp & Hurtigruten 24-30.7

Närpesvägen 20, 06-2243350 linda@lindatours.com

touring.partner@kolumbus.fi

Stallhagen är ett mikrobryggeri på Åland som har bryggt öl av hög kvalitet sedan 2004.

Besök Hertonäs Gård

Getavägen 196 AX-22410 Godby www.stallhagen.com

www.lindskok.fi Lunchööpet utan bordsbokning 25.6-12.8 alla dagar kl. 12-15 Övriga tider enligt beställning.

Historisk vandring och Två hamnars vandring Upplev Björkö till fots, Vi startar i 1809 års Björkö, upplever stugan där tiden stått stilla. Två hamnars vandring är mellan Svedjehamn och Bodback. Björkös historia återges med berättelser, förevisningar och smakprov. Vandringen avslutas vid Cafe Salteriet, med kaffe och smörgås.

Hertonäs gårds museum är öppet för allmänheten varje söndag kl. 12–14 från maj till och med september. Oktober till april öppet första söndagen i månaden. Guidad tur omfattande också Knusbacka gård börjar kl. 14. Även enligt överenskommelse 09-789 874. Hertonäs Gårds museum BorGByGGarväGen 12 Hfrs www.HertonasGard.fi

Lantlig liten gårdsbutik

Boka 0443245730 Mer information

http://bjorkomuseum.hembygd.fi/start/

med bla ekologiska spannmålsprodukter, syltar, safter, honung, bönor, choklad, smaksatt te, tidig potatis, grönsaker och bär

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden

Spjutsundsvägen 103, Box - Sibbo www.handelsmanscafe.fi

tel 050-59 24 255/ Gustav husmanskost i Slow Food anda

HELENE SCHJERFBECK

och hennes tid 25.5 – 23.9

ÖSTERBOTTENS MUSEUM Museigatan 3, tfn 06 325 3800 Öppet ti, to, fre, lö och sö 12-17, ons 12-20, må stängt

Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari ´13

1, 8, 15, 19, 26, 29 3, 6, 10, 13, 17, 20, 24, 27, 31 3, 7, 10, 17, 31 7, 14, 21 19, 26 1, 9, 30 6, 21, 27, 30 4

3, 10, 17, 20, 27 1, 4, 8, 11, 15, 18, 22, 25, 29 1, 5, 8, 12, 19 2, 9, 16, 23 21, 28 4, 11 2, 9, 22, 28 1, 6

En dag i Stockholm med släktbussen under sommaren: avresa tisdagar 19.6 - 7.8. Pris 19-30.6 & 1-8.8 från 75€/pers. Pris 1-31.7 från 105€/pers.

GOD TID

Sommaren 2012 i Kronoby

3.6-26.8. 13.6. 7.7. 7.7-15.7. 8.7. 10.7. 11.7. 28.7-29.7 28.7-29.7 4.8.

13.00-17.00 Öppet hus på Torgare 19.00- Visafton - Sofie & Viktor acoustic duo vid Torgare 11.00-20.00 Krombidan i centrum av Kronoby Nedervetilveckan på olika platser runtom i Nedervetil 13.00- Terjärv hembygdsfest vid Terjärv hembygdsgård 19.00-21.00 Finskspråkig allsångskväll vid Nedervetil hembygdsgård 19.00- Allsångskväll vid Terjärv hembygdsgård 12.00-18.00 Konstrundan/Sixten Ahlsved 12.00-18.00 Konstrundan/Vivan Huhta 10.00-15.00 Gammaldagsmarknad vid Tolvmansgården

DAMPERUKER

Eleganta, naturtrogna och lättskötta peruker med hög kvalité. Gratis broschyrer. Utökat sortiment. Många olika modeller och färgsättningar. Nu även peruker med äkta hår. Garantiprodukter JA HB

DET SMAKLIGASTE RESMÅLET Traditionell karamellfabrik I vår fabriksbutik kan du se framställningen av karameller. Detta avgiftsfria resmål passar såväl familjer som grupper och vi garanterar en smaklig upplevelse för besökare i alla åldrar. Smakprover bjuder vi alltid på!

5/2012 – 13

Grevensbäcksgatan 1O 852 38 Sundsvall SVERIGE Tel +46 60-63 111 65

Kauppatie 25 60800 Ilmajoki 06-424 1912 / 050-571 5671 namitupa@namitupa.fi

Programservice Namitupa anordnar även intressanta aktiviteter för både mindre och större grupper. Strandbastu, intressanta attiraljer, motion och upplevelser. Flodkryssningar På den helt täckta 52 personers flodbåten Jaakko Ilkka kan du uppleva en stämningsfull flodkryssning, arrangera sammanträden eller familjefester. Även med måltider och program. Läs mera på www.namitupa.fi

www.perukcentralen.com

PERUK CENTRALEN.COM

Tullmagasinet

Sommarkafé i havsmiljö Andra sjön, Nykarleby Öppet alla dagar från 27.5 Bokningar o. förfrågningar tel. 040-860 1692

VÖRÅ

KOMMUN Välkommen till Kimo Bruk! 22.6 kl.13 Midsommarstången reses 7.7 kl. 10-16 Smidesdag 9.7 kl. 18.30 MC - träff norrifrån 17.7 kl 19 MC - träff söderifrån

Vörådagarna30.6-8.7 2-10.7 Vörådagarna Program hela veckan med ”Langradin”, utställningar, dans och mycket mera! www.vora.fi

Beställningsrestaurang Bruksgården, museum, galleri, guidade rundturer tel. 0400-455080, www.kimobruk.fi

N AJ

A DE N

BAR & PIZZERIA

Live Music www.najaden.ﬁ

14 – GOD TID

5/2012

Inger Laans olympisk trädgård i Surrey – Jag har valt gräs och blad i guld, silver och brons för att blommor dör bort och eftersom trädgården öppnas för besökare i sommar så måste det vi kal�lar trädgårdens ”olympiska gömställe” planteras med tanke på lång sikt. Luften är fuktig, gräset vått efter veckor av regn, men solen tittar äntligen fram och vi vågar tända den guldglänsande lilla olympiska facklan. Inger Laan har gett sig i kast med något rätt unikt. Hon har skapat en liten olympisk trädgård som reflekterar den medaljskörd som London får uppleva i sommar. Guld, silver, brons, ute i det gröna. Och ovanom de olympiska ringarna där murgrönan nästlat sig in har Ingers granne gett henne fotografier av Englands enda triumf

i ishockey. På vinterolympiaden 1936 i Garmisch Partenkirchen vann det engelska ishockey-teamet guld. God Save the King! lydde det då. Inger och hennes holländska man Dirk bor i Reigate, söder om Storlondon. Inger har bott i England sedan 1967. Hon är född Hindsberg och gick i Svenska samskolan i Tammerfors och efter det i Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Hon kommer bra ihåg de olympiska spelen i Helsingfors

1952 då hon var liten flicka och Coca Cola introducerades första gången i Finland. Hennes bror minns också att det var första gången han såg en svart människa. – Jag hörde till Lielahden Urheilijat och gillade att skida och idka friidrott. Men i England blev det sedan tennisen som tillfredställde samma behov. På väggen hos Inger finns en massa små skedar som var pris i höjdhopp och längdhopp, och hon berättar att hon vann Svensk ungdoms skidtävling i Rovaniemi och fick renhorn i pris som nu begapas och beundras av engelska vänner och gäster. Jag undrar hur hon kommit att ägna sig åt trädgårdsodling. Är det bara så att den traditionella

Den guldskimrande krukan representerar guldmedaljen. Den olympiska elektriska facklan i förgrunden lyser som en eld.

Den här krukan och växten representerar silvermedaljen.

engelska trädgårdskulturen smittat av sig?

Te och våfflor Inger studerade trädgårdsdesign i England och har jobbat som egenföretagare. Hon och Dirk har också i flera år tillhört National Gardens Scheme som är en nationell trädgårdsförening vars medlemmar håller öppet hus vissa tider på sommaren för att förevisa sin trädgård. Man serverar te och våfflor och allt inträde tillfaller föreningen som stöder välgörande aktivitet med intäkterna. – Jag har alltid velat ha en trädgård med atmosfär och olika inslag i olika delar. En del med ormbunkar under en stor idegran. I bakre delen en öppen trädgård med

Inger Laan i sin trädgård med de olympiska ringarna i bakgrunden.

en stor damm och två fontäner, och så en buxbomshäck med pelare som fördelar grönskan. Dina favoritfärger? – Det får inte finnas alltför många primadonnor i en trädgård! Därför tycker jag om den ursprungliga phlox paniculata och althaea cannabina, en hög malvaväxt med ljusröda blommor. Floxen ger också hemlandstoner från min mormors trädgård i Kottby och min pappa hade fina pioner. Jag gillar skira färger mera än exotiskt starka färger.

Ärvt intresse Inger berättar att hon alltid som liten var omringad av växter och intresset kan vara ärftligt och gå långt tillbaka. Riktigt långt tillbaka. – Min mormorsmormorsmormor Sophie Creutz, född 1753, reste till Tyskland och upplevde engelsmannen Capability Browns nya landskapsarkitektur som var en revolt mot den formella franska trädgårdsstilen och hade mjuka gräsmattor, träd i klungor, små sjöar. Hon beundrade dem och samlade frön tillbaka hem. Medan Inger planterar kockar Dirk i huset; hans middagar är legendariska. Men under själva olympiaden kommer Inger och Dirk inte att sitta i sin olympiska trädgård utan då bär det av till Finland på två veckor. Du då, undrar jag, är du patriot och hoppas på finländska medaljer? – Det är alltid roligt med hemlandsmedaljer, men det som fått mig att tända är nånting annat. Kalla det ”olympic spirit” på engelska, eller glädjen att kunna prestera inom det område man kan. Just så har Ingers olympiska trädgård också vuxit fram. Text KERSTIN LINDMAN-STRAFFORD Foto STEPHEN STRAFFORD

GOD TID

5/2012 – 15

Thure Malmberg kan sin J.L.Runeberg utan och innan, men så är han också hederspassagerare nummer 2. Här pausar båten på Porkala Marin under jubileumskryssningen.

Skärgårdsbåten i våra hjärtan

J.L. Runeberg 100 år

Festligt flaggprydd låg J.L. Runeberg vid Slottskajen på Kristi himmelsfärdsdagen, redo för sin jubileumskryssning genom inre skärgården till Porkala Marin. Rutten var inte den vanliga – tur retur Borgå – utan en hyllning till hundraåringens anrika historia som skärgårdsångare. Dagen till ära firades till och med bröllop ombord. Vädret var värdigt den nyckfulla fröken April, men mångt hann publiken uppleva av Havshamnen och Esboskärgårdens stränder innan regndiset svepte in Pokalavattnen och guiden Berndt Gottberg fick krydda sin berättelse med bilder

för fantasin. På hemvägen stannade båten ett slag vid sidan av farleden och på uppklarnat hav lovade Niklas Rönnberg och Nina Immonen på fördäck att älska varandra i nöd och lust. På kommandobryggan hittar vi Rederi Ab J.L. Runebergs vd Ted Lönnroos vid spakarna (också den gamla ratten finns kvar och är brukbar). Rederiets styrelseordförande Ingmar Gustafsson är givetvis med och firar båten som blev hans skötebarn och livsintresse då han tog över som vd och skeppare 1986. Med är också hederspassagerare nr 4, fartygsforskaren Bengt Sjöström.

Bok om båten i våra hjärtan

Boken om skärgårdsbåten i vå ra hjärtan skildrar ingående J.L. Runebergs hundraåriga historia, rikt illustrerad.

Jubileumskryssningen är samtidigt en lansering av en pinfärsk bok, J.L. Runeberg – skärgårdsbåten i våra hjärtan, skriven av Thure Malmberg, journalist och fartygsforskare. På resan ut har kryssningspubliken mättat sig med laxsoppa och vid hemfärdens kaffe med jubileums-

bakelse har intresserade sin chans att få Thures signatur i boken. Thure Malmbergs bok är ett rikt illustrerat, vackert äreminne över den sista klassiska skärgårdsbåten i Finland i reguljär linjetrafik. Texten andas djup kunskap och varm känsla för det unika fartyget. J.L. Runeberg byggdes 1912 under namnet Helsingfors Skärgård för att frakta passagerare, mjölk, fisk, boskap och varor på rutter mellan Porkala och Helsingfors. Senare blev målen Hangö, Borgå och Lovisa med olika stopp på vägen. Efter skiftande öden och ägarbyten och med ångmaskinen 1961 ersatt med dieselmotor fick J.L. Runeberg i mars 1986 sitt hem hos Ingmar Gustafsson och Ted Lönnroos i nybildade Rederi Ab J.L. Runeberg. Räddningen av den slitna båten och kampen för dess fortsatta liv är en kulturgärning av stora mått. År 1995 upptogs hon i Finlands register över traditionsfartyg. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Stämningsfull vigsel till sjöss mellan Niklas Rönnberg och Nina Immonen.

16 – GOD TID

5/2012

Leschehemmet

Ett svenskspråkigt servicehem, i havsnära jugendmiljö, i södra Helsingfors

Leschehemmet har för tillfället några rum lediga och miljön är hemlik. Hemmet erbjuder tryggt boende med utbildad svenskspråkig personal dygnet runt. Kosthållet förestås av en egen matglad kock. Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter. För kortare perioder erbjuds intervallvård. Kontakta föreståndare Lisbeth Blomqvist för mera information, tfn 09 631 110, 040 582 8442 e-post: info@leschehemmet.org adress: Villagatan 3, 00150 Helsingfors hemsida: www.leschehemmet.org

Hedvig Sofiahemmet ligger bara några km från Helsingfors centrum. Så här idyllisk är gårdsmiljön vid annexet, som tyvärr på grund av resursbrist inte ännu har kunnat iståndsättas ens utvändigt. Renoveringen av hvudbyggnadens fasader samt förbättringen av gården och planteringarna går raskt framåt. Snart blommar gården. Vi hoppas på ditt stöd till förbättringarna (konto FI434055 0010 119887). Anders Ekman (0400 686 840) berättar gärna om stiftelsen, Björn Sundqvist (010 617 8202) om husen, Johanna Börman-Långström (0500 924 948) om boendeplatserna. Tack för ditt bidrag! Se också vår hemsida www.hedvigsofiahemmet.fi

BLOMSTERFONDEN

- Det trygga boendet i Helsingfors !

Stiftelsen Blomsterfonden i Helsingfors upprätthåller och hyr ut pensionärsbostäder i Helsingfors. Vi erbjuder allt från självständigt boende till vård i livets slutskede. Du väljer själv servicenivån på ditt boende, allt från boende på egen hand boende till helinackordering, vilket kan kompletteras med bland annat läkar- och sjukskötartjänster. Våra lägenheter har trygghetslarm och vår svenskspråkiga personal är tillgänglig dygnet runt på våra tre trivsamma hem i Kottby. För dig och dina grannar i din egen ålder, erbjuder vi både gemensamma och individuella aktiviteter. Här har du naturen nära, liksom även goda förbindelser in till centrum.

Vill du veta mera? Kontakta då: Vd Kjell Nyberg tfn (09) 7771 2212, e-post: kjell.nyberg@blomsterfonden.fi Vårdansvarig Carina Hellgren tfn (09)-7771 2214 e-post: carina.hellgren@blomsterfonden.fi Personalansvarig Monica Ståhls-Hindsberg tfn (09) 7771 2213, e-post: monica.stahls-hindsberg@blomsterfonden.fi

Projektet matlust Folkhälsans projekt Matlust för äldre personer pågår 2011–2013 i Nyland, Åboland och Österbotten. Projektet stöds av penningautomatföreningen RAY. Projektet har som målsättning att förbättra äldre personers näringsstatus, att öka kunskapen om bra mat för äldre, att motarbeta ensamhet och att skapa äldres förutsättningar för att kunna bo hemma längre.

Inom projektet hålls föreläsningar för alla intresserade, matskolor för äldre (65 +) och utbildas matskolledare. Fortbildning ges och slutseminarier hålls. Målgrupper är äldre personer, närståendevårdare till äldre och frivilliga personer som arbetar med äldre. Som bäst ger Matlusten matglädje och ökar matlusten, är en social händelse, en paus i vardagen,

föder nya kontakter, skapar sociala nätverk för de äldre och dessas närståendevårdare, skapar nätverk för personer som jobbar med äldre och är till privatekonomisk och samhällsekonomisk nytta. I södra Finland leds projektet av Folkhälsan-anställda Hedvig (Edi) Jorpes från Åbo, tfn 044 788 3644 och i Österbotten av Carina Blom, tfn 044 788 1026. Läs närmare på webben, www. folkhalsan.fi/matlusten. VALBORG LOUHISTO

BOENDE

Hur kan vi renovera vårt badrum? En kommande ombyggnad av vårt badrum känns lockande eller hemsk, beroende på vem som vill bygga om och varför. Byggdelar och inredningar slits och deras brukstid har gränser. Vår egen och badrummets funktionsduglighet kan bli sämre. Inredningstidningar och andra kommersiella aktörer vill underkänna våra badrum. Då växer vårt behov av kunskap, erfarenhet och stöd. Om de kommersiella aktörerna får sin vilja igenom, kan ombyggnadsprojektet och därmed också vårt behov av pengar bli enormt. Vi har alltså allt skäl att tänka efter före. I gamla flervåningshus är installationerna för vatten, värme, avlopp och ventilation en del av stommen (murade kanaler) eller inmurade eller ingjutna i stommen. Påfrestningarna på huset har ökat: när badkaret är borta, sköljer duschvattnet över badrumsgolvet i stället för att gå genom badkarsavloppet. När det inte längre fanns uteluftsventiler i ytterväggen, och när frånluften från rummen leddes via springan vid badrumströskeln, blev ventilationen bristfällig eller sårbar. Rädslan för asbest och mögel började hota vår nattsömn, i enstaka fall också vår hälsa. Badrummen har högre bygg- och brukskostnad men sämre hållbarhet än bostadens övriga rum. Det skall inte vara slumpen, modetidskrifterna, nybyggnadsreglerna eller något byggföretag som bestämmer om, när och hur våra badrum renoveras. Den tekniska och funktionella dugligheten skall avgöra. En viktig faktor är våtrummens omfattning: skräckexemplet är bostadsmässornas hem med över 30 kvadratmeter våtrum och därmed orimligt höga bygg- och driftskostnader och ökad risk för framtida fuktskador.

Att förstora ett badrum kräver bygglov och är besvärligt och dyrt. Därför skall vi främst satsa på uppfinningsrikedom: hur kan badrummet göras tekniskt och funktionellt bättre utan att förstoras? En rejäl spegel, ny belysning och rymliga vägghängda skåp kan göra badrummet funktionellt bättre. Gamla wc-stolar kan ersättas av nya snålspolande och gamla kranar av nya vattensnåla. Duschplatsen skall utformas enligt de duktiga danskarnas princip ”mer torrt i våtrummen”. Badrummets värmeelement har en viktig funktion och skall inte tas bort. I flervåningshuset gör en bra tvättstuga att trängseln och fuktbelastningen i badrummen minskar. Alla hus skall underhållas. Därför skall vi mäta och iaktta hur badrummen fungerar. Med två eller tre års mellanrum skall bostädernas golvbrunnar och vattenlås rengöras, badrumsgolven fuktkartläggas och eventuella läckage i kranar och wc-stolar kontrolleras. Gamla vattenlednings- och avloppsrör kan undersökas, kartläggas och lämnas kvar på sin plats. Därefter kan, om så behövs, rören beläggas invändigt eller nya ersättande rör installeras synligt innanför eller utanför badrummet. Alla enstaka skador i badrummet skall åtgärdas snabbt och inte vänta i månader och år på något jätteprojekt.

BENGT-VILHELM LEVÓN

Köp förmånlig rödfärgpasta till god kvalitet, endast 2.15€/kg tel. 019-2413771 - 044-295 4877

TAM-TEK

Om vardagen hemma känns otrygg eller besvärlig när du inte mera trivs hemma

VÄLKOMMEN TILL BRUMMERSKA HEMMET I VÄSTRA BAGGBÖLE

Hemmet erbjuder tryggt boende för dig som funderat på en boendeform där man inte behöver bekymra sig för matlagning, städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt och program. Serviceboendet Stjärnan erbjuder 22 bostäder med plats för totalt 24 personer och i hemmets gruppboende Björken vårdas de som lider av minnesstörningar. Ta kontakt med verksamhetsledare Pia Ahl mobiltelefon 040 74 94 194 eller brummerskahemmet.pia.ahl@kolumbus.fi. Bekanta er med vår hemsida www.brummerskahemmet.fi

GOD TID

5/2012 – 17

föreningsnytt

Hälsningar från Pargas I Pargas ordnar verksamhetsgrupper i tur och ordning programmet för pensionärsföreningens månadsmöten. Pargas Svenska Pensionärer, med 425 medlemmar i slutet av 2011, fungerar i många avseenden likadant som de flesta pensionärsföreningarna i Finland gör. Föreningen har en styrelse, som sammanträder 10 gånger om året. Förutom de lagstadgade medlemmarna i styrelsen utses personer som sköter t.ex. IThandledningen, medlemstidningen och tekniken i möteslokalen. Bland övriga funktionärer kan nämnas en reseledare, en person som ansvarar för föreningens webbplats och en fotograf. Det som uppenbarligen är ganska unikt för vår förening är de s.k. verksamhetsgrupperna. Det utses en verksamhetsgrupp för varje månad med huvuduppgift att ordna program för månadsmötet, utse ett värdpar, en konferencier samt kaffekokare och -serverare. Verksamheten utgörs först och främst av månadsträffarna. De är

mycket populära och antalet deltagare brukar röra sig kring 150. Programinslagen har varit mångsidiga och innehållsrika. Det har bland annat hållits föredrag ryans historia, fågelarter och fågelliv i Pargas samt hushållsavdraget. Vi har fått vara med om en uppvisning av herrmode och fått en gedigen undervisning i trädgårdsodling och hantering av läsplattor. Åbo Underrättelser och Radio Vega har presenterats liksom andra företag på orten. Sången och musiken har haft en framträdande plats på träffarna. Vi har fått lyssna till pianomusik, visor, ”tantjazz” och gluntar. Barnkörer har uppträtt med olika repertoarer. Allsången skall heller inte glömmas. Det har framförts sketcher och berättats vitsar på folkmål. Självfallet har lucia och julen uppmärksammats i festliga tecken. Kaffepausen, som är

Pargasföreningens styrelse. Från vänster Jan-Erik Bergqvist ordförande, Bjarne Nylund, Synnöve Ljung, Pirkko Karrento, Mai Lindblom, Tuula Johansson, Robi Lindblad, Olle Anckar och Ralf Wahtera.

Parentesen

Gluntsångarna Erik Törnqvist, Bosse Öblom och Ralf Müller

mycket efterlängtad, utmärks av ett ytterst livligt samspråk vid borden.

Omtyckta resor

Fru Fortuna har gynnat Pirkko Lehtonen, Christina Karlsson och Birgitta Gröndahl.

De resor som arrangerats har varit synnerligen populära och man har sökt sig bl.a. till Azorerna, Korsika, Budapest, Viborg och Barcelona. Man har också besökt många orter i hemlandet och då har det ofta i resan ingått t.ex. ett teater- eller museibesök. Då och då ordnas en s.k. hemlig resa varvid resmålet inte

Ekenäs pensionärer tog in våren

Den 23 maj samlades Ekenäs Pensionärer till vårfest på Hotel Sea Front. Programmet gick i traitionell stil med uppträdanden av föreningens egna krafter EP-kören och seniordansarna kompletterat med några gästartister. Raseborgs musikinstitut inledde programmet. Eleverna hade haft en musicalafton som inspirerat dem till kvällens framträdanden. Under ledning av Runar Eriksson som kompade på restaurangens gamla engelska piano framförde eleverna nummer ur flere musicals men också en gammal klassiker som Fűr Elise fanns med på repertoaren.

Dans och sång och huvudbry Seniordansarna hade våren till ära skrudat sig i ljusgrönt och vitt med en liten blombukett alternativt en grön slips. Dansarna leds av ett team med Regina Forssten i spetsen. För kvällen hade man övat in

fyra danser, Möte med vännerna, Viva España, Hermiones tango och Mambo Jambo. Dansarnas glada framtoning fick stämningen direkt att stiga.

”Kultur ger kraft”, ”Att möta sorgen” och ”Matlust” må tjäna som exempel på sådan verksamhet. Föreningen vinnlägger sig också om medlemmarnas fysiska hälsa genom att bjuda på olika former av motion, t.ex. vanlig gymnastik och vattengymnastik. Sommartid kan man ställa upp i orientering och spela petanque. Föreningen har en livlig s.k. smågruppsverksamhet. Det finns två musikgrupper som samlas för att lyssna på och diskutera musik av olika slag. I en litteraturgrupp analyseras aktuella författare och deras verk. Pensionärerna kan spela bridge en gång i veckan samt ägna sig åt bowling. Datahandledning ges också liksom information om trädgårdsodling. Några pensionärer har fått lära sig att göra mat, lämplig för äldre.

Också EP-kören (bilden) hade våren som tema. Under ledning av kantor Pia Nygård sjöng kören flere vårsånger. Våren kommer, Det är någon som sjunger för mig och Säg

i förväg bekantgjorts. Föreningen har också deltagit i den frågesporttävling som ordnas mellan de finlandssvenska pensionärsföreningarna och åren 2011 och 2012 lyckades laget ta sig till finalen. Kontakter med andra pensionärsföreningar har också tagits och resulterat i besök och svarsbesök. Många är de kurser och föreläsningar som anordnats, ofta i samråd med olika organisationer.

det i toner hette några av sångerna. I den sången hade Pia Nygård några solon. Boris Westerlunds musikaliska frågesport innehöll frågor om djur och natur. Det gällde att lagvis identifiera växter och djur med ledning av en musiksnutt. I allt

Att synas och höras utåt har varit en viktig sak för pensionärsföreningen. Det finns en medlemstidning, Parentesen, som utkommer en gång i månaden. I föreningens styrelse sitter en person som är ansvarig för informationen om det som föreningen sysslar med. Detta ”pressombud” annonserar i ortstidningen om förestående möten, skriver referat av månadsmötena, resor och utflykter samt övrig verksamhet. Föreningen har också en egen webbplats. Denna artikel kan tjäna som exempel på vår strävan att också synas utanför Pargas. Nyligen hördes vår stämma långt utanför hemorten då representanter för föreningen deltog i en serie radiointervjuer där man diskuterade de äldre som en resurs, vänpooler, äldreboende och kärleksrelationer på äldre dar. Text BJARNE NYLUND Foto ROBI LINDBLAD

från operetter till barnvisor kunde det gömma sig svalor, flundror och en liten ponny. Festen avslutades med dans och Boris Westerlund fortsatte spela efter att ha fått förstärkning av Rudolf Kvarnström. ISA FORSBÄCK

18 – GOD TID

5/2012 föreningsnytt

Lojo seniorer firade 35-års jubileum Det började med en kurs ”Aktuellt för pensionärer” i MBI. År 1977 grundades Sydlojo svenska pensionärer i Virkby. Den vitala föreningen, i dag Lojo svenska seniorer celebrerade den 10 maj sitt 35-års jubileum med en festmiddag på Ojamo gård. Ett femtiotal medlemmar deltog i festen, som inleddes med välkomstskål och välkomstord av föreningens ordförande Birgit Pihl. Hon nämnde att grundarna av föreningen haft som målsätt-

ning att få i gång en meningsfull verksamhet. Med Kurt Jansson som ordförande började man med att inreda Gerknäs skola, som man fick disponera. Man sydde och snickrade, spelade teater, bildade en sånggrupp och lärde sig seniordans. Seniordans och hobbyklubb är föreningens stöttepelare i dag utökade med nya aktiviteter som

samtalscafé, motionsevenemang och reseverksamhet. Lojoguiden Leena Holm berättade om gårdens historia. Överstelöjtnant Dimitri Swertschkoff lät år 1850 uppföra huvudbyggnaden i rysk empirestil. Den stora salen, där gästerna samlats hade vackra takmålningar, dörrar som kunde tänkas komma från ett fartyg. På

Maj-Len Backman, Birger Grönberg, Viva Holm, Ulla Holmström, Snöfrid Rantanen, Göta Ruuskanen och Litti Wahlbeck fick motta föreningens bordsstandar.

Jeppo Pensionärsklubb firade sin 30 åriga verksamhet i församlingshemmet i Jeppo den 7 maj. Festen, som var rikligt besökt, inleddes av Jeppo ungdomsorkester som spelade några stycken. Allsången leddes av Purmopojkarna och klubbens sångledare Yngve Forsgård. Purmopojkarna framförde egna nummer i flera repriser under kvällen. Inga Ljung och Yngve Forsgård premierades för långt och digert arbete i och för klubben. Inför 30-årsfirandet hade Ole Nordström sammanställt en historik, som festdeltagarna sedan kunde studera i hemmiljö, och med hjälp av den låta upplevelser och minnen nostalgiskt träda fram. Endast fyra personer har svingat

ordförandeklubban under de trettio år som gått sedan starten. Förutom nuvarande ordförande har Ruth Bäckstrand, Ulla-Brita Grahn och Gustav Julin i historiken berättat minnen från sina ordförandeår. Nordström presenterade festskriften med att till först uppmärksamma hedersmedlemmen Ruth

Festpublik. Fr.v. Carita och Henrik Svarvar, Patrik Ragnäs, Ulla-Brita Grahn, Ulla och Ole Nordström.

lasmycke. Arla Kaurila, mångårig seniordansledare uppvaktades med blommor. Kantor Timo Saario bjöd på ett mångsidigt sång- och musikprogram. Han inledde med Slumrande toner. Som allsång sjöngs bl.a. Ljuvliga ungdom, En gång jag seglar i hamn, Sista visan och Sommarpsalm. Festen avslutades med kaffe och tårta. Text VIVA HOLM Foto HARDY SKOG

Birgit Pihl fick motta ett Kalevalasmycke för sina 14 förtjänstfulla år som ordförande.

Jeppo Pensionärsklubb firade 30 år Klubbens ordförande Ole Nordström hälsade välkommen och noterade att i nya förslaget till äldreomsorgslag finns brister som äventyrar kvaliteten av vården för de äldre. Förtjänstmärken utdelades av regionens ordförande Henrik Svarfvar, ombudsman Patrick Ragnäs samt Ole Nordström.

Ojamo gårds marker ligger landets äldsta järngruva. Gården förvaltas i dag av Vanha-Lohja Säätiö. Efter middagen följde uppvaktningar. Kurt Askolin, Sylvi Hagström, Alice Lemström, Carita Luoma och Bebe Nurkka kallades till hedersmedlemmar. Maj-Len Backman, Birger Grönberg, Viva Holm, Ulla Holmström, Snöfrid Rantanen, Göta Ruuskanen och Litti Wahlbeck fick motta föreningens bordsstandar. Birgit Pihl fick för sina 14 förtjänstfulla år som ordförande motta ett Kaleva-

Bäckstrand med en blomma. Hon var stiftande medlem och klubbens första ordförande. Klubben hade på 1980-talet valt en lystringssång, som var skriven av framlidne distriktsordförande Alfred Smeds. Sången har inte sjungits på en tid, men vid festen sjöng man De gångna åren. Fjalar och Mayvor Fors berättade i ord och bild om sin Indienresa de hade företagit. De hade av en tidigare elev i Lannäslund

lantbruksskola blivit bjudna till bröllop. Berättelsen gav en bild av problem när man kommer i kontakt med en ny kultur både positivt och negativ. Under pausen bjöds på kaffe och tårta som bidrog till en trevlig samvaro. Efter ordet fritt och uppvaktningar avslutades festen med Härlig är kvällen. Text och foto GUSTAV JULIN

Clara von Bonsdorff är hedersordförande

Munksnejdens pensionärer uppmärksammade i maj årets jubilarer bland medlemmarna. I samband med detta firades att Clara von Bonsdorff blev kallad till hedersordförande i föreningen. Hon verkade under många år som föreningens ordförande och hon är fortfarande aktiv i Samrådet. SIV LINDHOLM

GOD TID

5/2012 – 19

föreningsnytt

Larsmo-Eugmo-pensionärer på hälsoresa Än en gång reste 48 pensionärer från Larsmo-Eugmo pensionärsförening på en veckas hälsoresa till Haapsalu i Estland. Varför åker man? Vad får man uppleva? För att sköta om sin kropp, den enda man har! Före behandlingarna börjar skall man till läkare, där man diskuterar lämpliga behandlingar för varje enskild ”patient”. Tre behandlingar per dag erhålls. Här finns massage för axlar, rygg och ben. Eller massagestol med avkopplande skön musik. Undervattensmassage, där man får massage liggande i ett badkar. Med en vattenstråle får man

massage under vatten, behagligt avslappnande. Paraffinbehandlingen verkar som en minibastu, torr hud blir mjukare och får en frisk lyster, förbättrar blodcirkulationen. Saltkammaren, där luftvägarna stimuleras, är avstressande. Vattengymnastik i simbassängen, där en ledare visar olika rörelser i vatten. Och inte att förglömma gyttjebadet! Redan år 1825 öppnade doktor Hunnius den första kuranstalten i Haapsalu. Gyttjan från Haapsaluviken visade sig göra underverk!

Matdags. Vår chaufför Peter vid bordsändan

Man blir inpackad med 45 gradig gyttja över hela kroppen, där man ligger i 20 minuter. Under processens gång avsöndras svavelväte som ger den speciella lukten till gyttjan. Detta är något man får ha överseende med, när kroppens celler förnyas och överflödig vätska och gifter från kroppen avlägsnas. Det var full rulle hela veckan. Man skulle passa sina behandlingstider, morgonmål och två andra mål per dag. Ut och promenera, simma eller bada bastu. På kvällen kunde det vara uppträdande av ortens dansare, antingen ungdomar som dansade modern dans, eller så en annan kväll estnisk folkdans. OLE WÄRNMAN

Spader Dam och konst i Tallinn

Munksnejdenpensionärerna samlade inför guidning på Kumu En vacker kväll i april njöt tjugofyra

Munksnejdenpensionärer av Tjajkovskijs Spader Dam i operahuset i Tallinn. I vår grupp fanns såväl operahabitueer som noviser på området. Rätt allmänt omdöme var att första aktern var väl lång men att helheten var en fröjd för såväl öra som öga. Dräktprakten var imponerande och servicen snabb i mellanakten. Vår ordförande Nina Krogius hade arrangerat resan. Med sin guideerfarenhet visste hon att vi också behövde egen tid, så följande förmiddag hann vi flanera eller shoppa. Lokalguide följde oss

sedan i bussen ut till konstmuseet Kumu, som är ritat av den finländske arkitekten Pekka Vapaavuori. Utifrån är det mycket diskret, gömmer sig nästan i terrängen, men väl inne är det rymligt och öppet. Samlingarna är omfattande och vi hade möjlighet att se bara en bråkdel av de utställda verken. Vår guide presenterade speciellt den estniska konsten från förra sekelskiftet – stora likheter med verk av finländska konstnärer från samma tid. Vi såg en del rysk konst av bl.a. Ilja Repin och vi glömmer knappast den stor salen med 300 skulpterade huvuden – och en mås.

Efter detta åkte vi på sightseeing och fick oss till del komprimerad estnisk historia och information om Estlands situation idag. Esterna är till antalet en miljon, men de minskar, ryssarna i landet är hundratusen. Esterna är sambor, ryssarna gifter sig, esterna är vänner av euron som gör att landet närmar sig västeuropa. Middagen intog alla tillsammans på båten på återresan och hem kom mätta resenärer som stimulerats av kultur i många former; musik, bildkonst, gammal och ny historia och inte minst trevlig samvaro.

Granlulla svenska pensionärers ordförande Alf Skogster (med mikrofonen) hälsar välkommen till föreningens traditionella Första maj-lunch. Foto CARITA FREDRIKSSON

Med hertig Johan på vårfest

SIV LINDHOLM

Våravslutning med auktion i Karis Den första verkligt varma vårdagen, på aftonen till Kristi himmelsfärdsdagen, samlades ett drygt sextiotal Karispensionärer på Brankis för att delta i säsongens sista månadsträff. Dagens gäst var fysioterapeut Bo Sundman från Hjälpmedelscentralen, som är en del av Västra Nylands sjukvårdsområde. Centralen har snart verkat i tre år och erbjuder hjälp vanligtvis helt gratis av olika slag för äldre personer och handikappade. Verksamhetens målsättning är att stöda kommuninvånarnas möjligheter att klara sig självständigt i hemmiljö

och skapa större förutsättningar för socialt umgänge. – Ring eller kom på besök, om du får besvär du inte haft tidigare, t.ex. att stiga upp ur sängen, vi hittar säkert hjälp för dig, sade Sundman. Mellan de olika programnumren sjöng man allsång, gamla bekanta visor som exempelvis Sjösala vals. Carita Johansson ledde en ordlek, där alla svar utgjordes av flick- eller pojknamn. Under en längre tid hade man diskuterat vad göra med föreningens gamla dukar, som inte använts

på flera år. Nu auktionerades de bort till medlemmarna för en billig penning. Som mäklare fungerade Louise Grönmark och Kinnan Mannström. Innan orkestern Håll i gång fick spela upp till dans, var det igen dags att mjuka upp benmusklerna med Wivas gymnastiska övningar. Avslutningsvis kan nämnas att årets hemliga resa företogs en solig dag i början av maj med Stig Berglund vid ratten. Huvudmålet var marskalk Mannerheims Marskin maja i Loppis, där man även åt en god lunch. CJ

Herig Johan skålade galant. I medlet av maj förflyttade sig medlemmarna i Åbo svenska pensionärsklubb till 1500-talet. Hovmusicus slog på stora gonggongen och meddelade, att hans kungliga höghet hertig Johan på Åbo hus skulle bevista vårfesten med sin höga närvaro – och in trädde hertigen i kunglig skrud och glans. Tryggve Forssell som i många år underhållit stora skaror av Åbobor

och turister under en mångfald gästabud berättade på vårfesten om livet på slottet, sjöng den tidens visor ackompanjerad av hovmusicus Kalle Kive1ä samt gick runt i salen och skålade galant med de många gästerna – särskilt med de vårligt eleganta damerna. Text CARIN ÅMINNE Foto JAN-HENRIK STRANDELL

20 – GOD TID

5/2012 föreningsnytt

Aktiva pensionärer i Grankulla Återigen möttes Grankulla svenska

pensionärer rf och Kauniaisten suomalaiset seniorit ry till en glad våravslutning i Nya Paviljongen. Den talrika publiken hälsades välkomnen av respektive ordförande Alf Skogster och Kalervo Karppinen. I publiken fanns också inbjudna pensionärer från Träskända seniorer rf. Traditionsenligt uppträdde också elever från Granhultskolan med sång under ledning av Lotta Vaenerberg och från Grankulla musikinstitut fick vi höra juniorblåsarna Puhallinjuna under ledning av Albinus Borg. De svenska pensionärernas ordförande Alf Skogster kunde stolt framvisa en 20-mannad manskör

ledd av Barbro Smeds, en seniordansgrupp och en linedansgrupp båda med c:a 25 dansare, ledda av Salme Hansson och Alf Skogster och en teatergrupp på tio personer under ledning av Margareta Sirviö. Vidare fanns med på programmet seniorzumba med Nina Wilenius och Madrigalkören och vårmusik med Margareta Rapo vid pianot. Vilken livsglädje! Publiken var nöjd och imponerad. Två dagar senare var det dags för Grankulla svenska pensionärer att ställa upp för Grankulla-dagen med det återkommande populära lotteriet, som ger oss synlighet och dessutom ett välkommet bidrag till vår kassa. MARGARETA SIRVIÖ

Barbro Smeds ledde manskören GSP Klang. Foto CARITA FREDRIKSSON

Småföreningar delade buss till badort Björneborgs Svenska Pensionärs-

förening och Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors gick samman och gjorde en gemensam resa till estländska spaorten Hapsal för att sköta om vår hälsa. I början av 1800-talet upptäckte ortens läkare, doktor Hunnius att fiskarena behandlade sina krämpor med havslera. Han analyserade gyttjan och fann att den innehöll en massa olika mineraler. Efter flere experiment var han övertygad om lerans helbrägdande egenskaper. Han grundade den första badinrättningen i Hapsal 1825. Men först när järnvägen drogs från S:t Petersburg och tsarerna med familjer började fly det ohälsosamma klimatet i staden vid Nevan, blev Hapsal en mycket populär badort. Den mest kända byggnaden i staden är nog kejsarens perrong, en 216 meter lång, täckt station, dvs exakt lika lång som tsarens tåg. Detta för att ingen av passagerarna

skulle bli våt vid ankomsten i händelse av regn. Till tsarernas följe slöt sig även S:t Petersburgs övre klass, furstar och adelsmän med familjer, åtföljda av tjänstefolk. Nöjesetablissemang sköt upp som svampar efter regn. Det ordnades konserter, teatrar, dans tillställningar och tackvare att tjänstefolket som var med, skötte barnen, kunde ädlingarna roa sig nästan dygnet runt. Även konstnärer sökte sej till Hapsal, den mest berömda är väl Pjotr Tjajkovskij som här började komponera någon av sina operor.

Till Nuckö Vi gjorde en endags utflykt med buss. Först en rundgång på biskopsborgen i Hapsal som har Estlands största enskeppiga domkyrka från 1200-talet och befäst gårdsplan. Vi fortsatte vi till Nuckö, ett av Estlandssvenskarnas centrala bosättningsområden. På Nuckö har

Hjälp till hemlandet. Hjälp behövs varje dag, även här nära. Någon dag kan det vara du som är i behov av hjälp. Genom att ge ett bidrag till Bättredag-insamlingen stöder du Finlands Röda Kors arbete i hemlandet. Var god och hjälp.

0600 155 90 (9,93 € + lna) Nordea FI29 1572 3000 3727 30 rodakorset.fi

Polisstyrelsens tillstånd nr 2020/2011/2603/2.11.2011. Insamlingstid 1.1.2012-31.12.2013 i hela landet, utom på Åland. Ålands landskapsregering, tillstånd nr 1378 K12/14.11.2011. För humanitär hjälpverksamhet.

Sällskapet samlat på Lyckholm herrgårds trappa

det funnits många svenska skolor, t.o.m. ett svenskt folkskollärarseminarium, svensk lantmannaskola och en svensk folkhögskola. Svenskarna försvann, 1943 rodde, paddlade eller seglade ca 8 000 över till Sverige undan ryssarna. Intresset för svenska finns dock fortfarande kvar i trakten. Nuckös kyrkvaktmästare kunde tala behjälpligt svenska. Någon form av folkhögskoleutbildning har även de senaste åren funnits på ön. Vi besökte herrgården Lyckholm som restaurerats av sina tidigare ägare, släkten von Rosen. Den gamla huvudbyggnaden var en enda ruinhög när ägarna igen kunde överta gården. Det gamla stallet har nu inrättats till ett allmoge museum med verktyg m.m. från bondgårdarna i trakten, vars ägare visat ett stort intresse för projektet. Vårt följande mål var Nuckö kyrka som är byggd på 1500-talet. Svensk gudstjänst hålls sommartid. Efter besöket, fyra dagar på spa-

Nuckö gamla kyrka

hotellet, kunde vi konstatera att fysioterapi nog inte direkt botar, men ger tillfällig lindring i muskelstyvhet, fyra dagar är även en för kort tid. Men de andra behandlingarna, bad floating, saltrummet,

örtbadet, elektroterapin osv., gav nog en och annan ett välbefinnande och lindring för gamla leder, ben, armar, och kanske även för själen. Pressattaché PELLE Pressfoto MARK

GOD TID

5/2012 – 21

Föreningarna fick 25 000 i Kulturfondsbidrag Svenska pensionärsförbundet erhåller varje år

en summa från Svenska kulturfonden för att dela ut till pensionärsföreningar enligt deras ansökan. Förbundsstyrelsen har på sitt möte i mars beslutat om fördelningen av bidrag. I år hade det inkommit ansökningar om totalt 70590 euro då motsvarande summa ifjol var 61791. Följande föreningar erhöll bidrag: Österbotten: SPF Region Österbotten 2000, Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb 600, Nedervetil pensionärsklubb 700, Övermark Pensionärsförening 450, Vasanejdens Pensionärer 300, Korsholms pensionärsförening 900, Jeppo Pensionärsklubb 950, Pensionärsklubben Milstolpen 1900, Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS 700. Nyland: Ekenäs Pensionärer 400, Esbo svenska pensionärer ESP (inkl. Pensionärskören Furorna) 2000, Liljendal församlings pensionärer 1050, Kronohagen-Skatuddens pensionärer 300, Borgå svenska pensionärsförening 900, Pensionärsföreningen Ettan 600, Grankulla svenska pensionärer 500, Kotkanejdens pensionärer 500, Karis Pensionärer 400, Isnäs pensionärer 500, Lovisanejdens svenska pensionärer 1000, Pernå pensionärer 500, Österby Pensionärer 350, Samrådet i SPF Helsingfors 2000, Träskända Seniorer 400, Ingå Pensionärer 700. Åboland: Korpo Pensionärer 1000, Pensionärsklubben Festingarna i Nagu 700, Åbo Svenska Pensionärsklubb 500, Pargas Svenska Pensionärer 750. Åland: Mariehamns pensionärsförening 400. Utomstående föreningar: Östnyländska pensiontagare 250, Vasa Pensionstagare 400, Borgånejdens svenska pensionstagare 400. Totalt delades 25.000 euro ut.

Välkommen på SPF region Österbottens

SOMMARDAG onsdagen 1 augusti på Åminne folkpark i Malax – Festtal av europaparlamentariker Carl Haglund – Programinslag – Musik – Dans till tonerna av Smedarna – Förbundsordförande Ole Norrback och verksamhetsledare Veronica Fellman deltar

Klockan 11.00–12.30 buffébord 13.00–14.30 program i paviljongen 14.30–15.00 kaffepaus 15.00–18.00 dans/alternativprogram Anmälningar till den egna föreningen senast 23.7 40 ÅR 2012

IT-BITEN

Statistik kan vara intressant!

Det goda åldrandet Boken Det goda åldrandet belyser ett gott åldrande och hot mot gott åldrande ur ett salutogent perspektiv, samt speglar komplexiteten i åldrandet. De olika perspektiven ger en bild av aktuell forskning om äldre personers situation. Boken har sammanlagt 13 författare som har en omfattande erfarenhet av forskning om ålderstigna personer. De har forskat främst inom arbetsterapi, geriatrik, omvårdnad och sjukgymnastik, vid Umeå universitet. Boken har redigerats av Astrid Nordberg, Berit Lundman och Regina Santamäki Fischer. Innehållsförteckningen ger en bild av bokens omfattning: 1 Syn på åldrande och äldre personer, 2 Utveckling av identitet under livsloppet, 3 Inre styrka hos äldre personer, 4 Transitioner under åldrandet, 5 Andlighet och åldrande, 6 Den åldrande kroppen, 7 Måltidens och näringens betydelse för äldre personer, 8 Fysisk aktivitet för äldre personer, 9 Aktivitetsengagemang under åldrandet, 10 Självständighet och gemenskap under åldrandet och 11 Vård och omsorg för ett gott åldrande. I slutet av varje kapitel nämns ett flertal referenser. Huvudbudskapet är att många äldre personer har det bra under åldrandet, men att det är möjligt att

främja upplevelse av hälsa även hos dem som lever med olika former av illabefinnande i samband med förluster och ohälsa, eller under den sista tiden av livet. Att främja hälsa handlar om att hos äldre personer, hos deras närmaste och i samhället ta tillvara yttre och inre resurser, samt att ge adekvat vård och omsorg, medicinsk behandling och rehabilitering enligt individens behov. Boken är I första hand avsedd för studenter på grundläggande utbildningsnivå och för vidareutbildning av personal inom vård och omsorg. Den är också lämplig att använda inom praktisk verksamhet. Boken visar att upplevelsen av ett gott åldrande beror på oss själva och på våra närstående, på samhället i stort, på hur vården och omsorgen är organiserad och på hur den ges. Boken är även en hälsosam läsning för den som redan är äldre och som vill förstå och påverka sin egen situation. VALBORG LOUHISTO

DET GODA ÅLDRANDET Studentlitteratur Ab, Lund Art.nr 33758.ISBN 978-91-4406804-6. 275 sidor. 2012. www.studentlitteratur.se

Under april och maj månad har förbundets IKT projekt gjort en undersökning om pensionärers datoranvändning. Resultaten från undersökningen är ännu inte helt klara men såhär inför sommarpausen tänkte jag ändå komma med några intressanta plock ur enkäten. Eftersom enkäten nästan i sin helhet gjorts på internet får vi anta att de som besvarat den ger en ganska beskrivande bild av vad pensionärer använder sin dator och internet till. Om vi först börjar med vem den ”stereotypiska” användaren är, baserat på vilka svar som fått mest röster. Den vanligaste datoranvändaren är en dam i åldern 65–70 år från södra Finland. Hon är en vanlig föreningsmedlem som har använt dator även i sitt arbete. Hon har en egen dator med internetuppkoppling hemma och har haft dator i över 15 år. Datorn använder hon främst till att skriva e-post, betala räkningar, skriva texter, söka information från internet och läsa nyheter. Datakurser har hon deltagit i både via sitt arbete och via arbetar-/medborgar- eller vuxeninstitut. Får hon problem med datorn är det i första hand barn och barnbarn hon vänder sig för att få hjälp. Datorer är intressant för henne men att använda Facebook eller skriva en egen blogg bryr hon sig inte om. Passade det här in på dig? Om det inte passade

så kan du ta det lugnt, det var bara statistik, man måste inte passa in med majoritetssvaren! Hittar man då något annat intressant bland svaren? Det som säkert många funderar på är vad allt datorer används till bland med pensionärer. De vanligaste alternativen framkom redan, men spridningen är stor. Av de som svarat använder 23 procent datorn som hjälpmedel för släktforskning, 34 procent gör uppköp via nätet och hela 29 procent använder Facebook eller Twitter även om majoriteten är mycket ointresserad av dessa. Datoranvändningen är också väldigt frekvent, 94 procent använder datorn flera gånger i veckan eller dagligen. Vilket jag också fått bekräftat personligen av många, datorn ger ett sällskap i vardagen för många! Utöver barn och barnbarn som hjälper om det blir problem så är det nog bekantskapskretsen som man vänder sig till, make/maka,

släktingar eller någon bekant. Endast 15 procent vänder sig till företag för hjälp. Mycket glädande är också att se att endast 6 procent uppgett att de inte har någon de kan vända sig till vid problem, av dessa är flera också många sådana som inte behöver hjälp utan klarar sig själv! Åsikterna om datorernas pris varierar mycket, svaren har fördelat sig ganska symetriskt mellan dyrt och acceptabelt pris. Ännu värt att nämna är att i de föreningar där man ordnar någon form av datorstöd, antingen rådgivning, hembesök eller egna kurser, där är medlemmarna mycket nöjda med denna service/ verksamhet. Tyvärr är det väldigt få föreningar som har kommit igång med detta. Glädjande nog har 54 procent av förbundets föreningar en egen webbplats som de sköter om, nog har ni väl alla kontrollerat och besökt er egen förenings webbplats? I höst har det gått två år sedan förbundets IKTprojekt drog igång, projektet har beviljats en förlängning till 2014 men från och med hösten kommer projektet att ha en ny koordinator. Undertecknad kommer att gå vidare till nya uppdrag inom IT-branschen, detta kommer i alla fall inte att påverka projektet nämnvärt. IT för pensionärer är något mycket viktigt och aktuellt oberoende vem det är som håller i trådarna för förbundets projekt! En mera detaljerad rapport om enkäten kommer under sommarens lopp, titta gärna in på projektets webbplats om du är nyfiken! Trevlig sommar till er alla!

ERIC JANSSON IKT-projektkoordinator

22 – GOD TID

5/2012

Dansorkestern Rythm Boys, här fångade på bild i fotostudio en gång på 1960-talet. Fr.v. Dan Lillas, Yngve Forsgård, inlånade seminaristen Karl-Gustaf Krokfors, John Lillas och Lars Forsgård. Ur privatarkiv.

Det var större marknad förr för dansare och arrangörer Du som är pensionär nu, kommer du ihåg vad som för några årtionden sedan på ett så framträdande sätt präglade sommarbilden och utgjorde ett så väsentligt inslag i det program som erbjöds runtom i bygderna? Du minns väl att det ordnades ungdomsdanser i snart sagt varje hörn av din landsända – och många samtidigt rätt nära intill varandra! Det dansades flitigt under veckosluten och mycket ofta framför allt också på onsdagarna mitt inne i veckorna. På det sättet är det inte längre, långt därifrån. Mycket få av de forna dansbanorna – dvs. folkparkerna, paviljongerna och ”lavarna” – är längre i användning. Och på de ställen där det fortfarande dansas rör det sig om någon enstaka gång under året.

Arkivsiffror talar Ungefär så kan man allmänt beskriva utvecklingen. Siffror som projektledare Tina Storsjö på Svenska Österbottens ungdomsförbund (SÖU) kan plocka fram talar sitt tydliga språk. Förbundet är samlande organ för 115 ungdomsföreningar i Österbotten. På måfå slår hon med stöd av arkivmaterial upp ett normalt veckoslut i juli 1971. Då ordnades det danser på 12 olika platser runtom i svenska Österbotten.

Man lockade dansare med stort uppslagna annonser i förbundsorganet Österbottniska Posten – sida upp och sida ner. Ungefär likadant var det under andra veckoslut vid den tidpunkten. – Nämnda siffror skall jämföras med för närvarande kanske fyra danser under goda veckslut i juli, då emigrerade österbottningar i Sverige är hem på besök. Det är en högst väsentlig skillnad jämfört med förr, konstaterar Tina Storsjö.

Nästan slut på vinterdanserna En annan jämförelse är något jämnare men talar ändå samma språk. Antalet stort upplagda midsommardanser var 15 stycken år 1969. I år dansas det på bara sex ställen under motsvarande helg. – Utvecklingen i fråga om de all-

männa danserna vintertid har varit än mer bedrövlig än vad som gäller somrarna. Det är bara enstaka stora dansgalor som drar folk, tillägger Tina Storsjö. Hon redovisar t.ex. att det ett visst – och högst normalt – veckslut i februari år 1969 annonserades för dans på 15 ställen i Österbotten. I år, dvs. 2012, ordnades inte någon allmän dans i någon enda ungdomslokal under hela februari.

Fördelningssystem har inte hjälpt På 1960-talet – då så väldigt många ville ordna danser – började SÖU för sina medlemsföreningar til�lämpa ett visst system – en s.k. festfördelning – som i princip gick ut på att alla skulle ha ett visst livsrum och få ordna ett visst antal danser per år. Med andra ord ville man dels förhindra alla att föreningarna konkurrerade ihjäl varandra, dels undvika att somliga blev alltför stora och lade beslag på hela dansmarknaden. Trots att systemet tillämpats fram till nutid har utvecklingen under de gångna årtiondena lett fram Med inbundna årgångar av Österbottniska Posten och annat arkivmaterial kan projektledare Tina Storsjö på Svenska Österbottens ungdomsförbund dokumentera hur utvecklingen varit i fråga om allmänna danser under de senaste årtiondena.

För några årtionden sedan var det pianodragspel som Dan Lillas hanterade i populära dansbandet Rythm Boys. I nutid är det knappdragspel i folkmusikgruppen Smedarna som gäller.

till den situation som är i dag. Vad allt som ligger bakom det skedda må andra mer djuplodande utröna och redovisa än vad God Tid förmår och här har utrymme till. – Allmänna danser har under lång tid inte varit lönsamma för föreningarna. I och med det har också erfarenheten och kunskapen att arrangera dem försvunnit alltmer med åren. Men vi skönjer nu en viss ljusning och tror på en uppgång framöver, säger Tina Storsjö.

Snabb utveckling under 1960-talet Som en liten tillbakablick på de tider då det var livligt i den allmänna danssvängen vill vi här plocka fram en av medlemmarna i Rythm Boys, som i olika skeden under 1960-talet betraktades och röstades fram som den populäraste dansorkestern i Österbotten. I den var Dan Lillas, bördig från Jeppo men sedan länge tillbaka bosatt i Korsholm, en av medlemmarna – med dragspel som huvudinstrument. – Det var en fantastisk utveckling under sextiotalet. När vi började med våra spelningar kunde vi ta instrumenten under armarna och vandra upp på scenen. Ett tiotal år senare behövdes bilar med släpkärror för transporten av instrument och all teknisk utrustning mellan de olika dansbanorna, illustrerar han.

Små dansbanor men mycket folk Han noterar att banorna och paviljongerna där det dansades överlag inte var speciellt stora – men i stället många. Paviljongerna var oftast ganska öppna byggnader utan några glas för öppningarna. Men ändå var det för det mesta fullt med folk överallt. – Att dansplatserna var många och att det ordnades dans ganska ofta på många av ställena, betydde

förstås att det fanns gott om spelningar för orkestrarna. Därför var också orkestrarna många på den tiden, konstaterar Dan Lillas. I större utsträckning än i nutid bestod orkestrarna av självlärda musiker, som för den skull kunde vara hur bra som helst. De som i dag uppträder som dansmusiker har ofta någon forma av teoretisk musikutbildning bakom sig.

”Inte blev man rik men hel del ändå” Som medlem i Rythm Boys kuskade Dan Lillas under sina dansbandsår runt till dansplatserna överallt i Österbotten och till betydande del också över språkgränsen till populära dansställen där. Vissa perioder hade orkestern inte mindre än 150 spelningar per år. Förutom huvudinstrumentet dragspel hanterade Dans Lillas också elorgel samt sjöng – både enskilt och i stämmor tillsammans med de övriga i bandet. Han påminner sig också tillfällen då bandet – ibland ganska oförberett – hade som uppgift att kompa stora stjärnor från Sverige. – Nej, man blev inte rik på spelandet, men jag finansierade nog till stor del av mina tekniska studier med inkomster från orkesterengagemanget. Samtidigt var det stimulerande och ett stort nöje att på det här sättet vara med i svängen, summerar Dan Lillas. Det må tilläggas att orkesterengagemanget också förde med sig en betydande förtjänst även av annat slag, nämligen att han träffade sin blivande fru Alice. Och musikaliskt har hans kunnande fått fortsättning i folkmusikgruppen Smedarna, som han varit ledare för under många år och som i nutid uppträder med traditionsrik repertoar i olika sammanhang runtom i bygden. Text och foto ROGER LIND

GOD TID

5/2012 – 23

Den vita stenen – en djup mässa om vår livsvandring Pensionärskören Furorna i Esbo var initiativtagare till en ny, djup mässa som framfördes i Hagalunds kyrka den 29 maj. Mässan gjordes tillsammans med Furornas vänkör Sävsångarna från Uppsala. Den vita stenen är en helhet som består av två självständiga element, nya finlandssvenska texter och rikssvensk modern mässmusik. Maria Hulthén komponerade år 2009 en pilgrimsmässa med titeln Stenens lovsång. Musiken är färgad av hennes bakgrund som spelman och verket består av sånger för den yttre och den inre vandringen. Sju nyckelord bär en pilgrim med sig på sin vandring. Kring dessa skrev Kristina Sandgren Furberg texterna till Stenens lovsång. Hela verket består av 21 sånger och under mässan i Hagalund sjöng körerna femton av dessa. Furorna ville ge sin mässa ”Den vita stenen” en alldeles speciell dimension och bad vår ärkebiskop

emeritus John Vikström att skriva sju meditationer kring just de sju nyckelord som en pilgrim bär med sig, Andlighet, Frihet, Långsamhet, Delande, Bekymmerslöshet, Tystnad och Enkelhet. Meditationerna beaktar både kompositörens tonspråk och tangerar den text som kören framför. Betraktelserna belyser på ett djupt och insiktsfullt sätt vår existens. Vår vandring i livet. Den vita stenen får vara en påminnelse om det enkla faktum att vi och hela vår värld överhuvudtaget finns till. Konserten var välbesökt, John Vikström hedrade tillställningen med sin närvaro. Medverkande i mässan var förutom körerna instrumentalisterna Karin Parkman på flöjt, också Sävsångarnas dirigent, Emma Viljanen-Laurmaa på dragspel och Olav Söderström på piano. Dirigent var Håkan Wikman tf kantor i Esbo svenska Församling. Sävsångarna är Norra Hagunda församlings seniorkör, som uppträ-

Konserten i Hagalunds kyrka var välbesökt. Foto JONAS BÄRLUND

der liksom Furorna på gudstjänster, men också på andra ställen där man önskar underhållning för äldre. Furorna besökte Sävsångarna

våren 2010 och inbjöd då Sävsångarna till Esbo för att tillsammans sprida sångarglädje och befästa det goda samarbetet. Det är viktigt för

körer att ha goda samarbetspartners och dela med sig av sina egna erfarenheter och få nya idéer. BENITA BÄRLUND

Konsert ska ge stipendiepeng för österbottnisk populärmusik Vi är nu i början av sommaren 2012 och framför oss kan vi se att det – precis som förr – blir evenemang och programinslag av varierande slag runtom i bygderna. En arrangör som tänker bidra på sitt speciella sätt är Singsby Sångkör i Korsholm med sina 28 medlemmar, varav 25 är pensionärer. De kommer att ordna en stort upplagd jubileumskonsert med anledning av att Replotbron – Finlands längsta landsvägsbro – fyller 15 år. Kören har under senare år haft framgångar bl.a. med sin Tauberepertoar. Vid flera konserter har man haft nästan fulla konsertsalar. Nu satsar man vidare och spinner så att säga vidare på det tema som började för 15 år sedan, då körmedlemmen och mångårige dansbandsmusikern Stig Snickars komponerade Replot brovalsen och vars text skrivits av sångartisten Charles Plogman.

Fond stöder populärmusik

Precis som vid andra framträdanden var det Margot Enström vid pianot som ledde VIPS-kören under framträdandet på körfestivalen.

Röster på körfestival Under dagarna 16–20 maj fylldes Vasa av röster från körer och grupper av vitt skilda slag – komna från när och fjärran, från närområdet, från vårt eget land och utrikes ifrån. Det var den 20:e körfestivalen som ordnades, Vasa körfestival. Det sjöngs i olika lokaliteter, större och mindre, i kyrkor och på allmänna samlingsplatser. Förteckningen över deltagande körer och grupper under dagarna upptog drygt ett femtiotal namn. Ett av dem var VIPS-kören, dvs. kören inom Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS med Margot Enström som entusiastisk ledare sedan många år tillbaka.

Ut i världen och hem igen Kören hade äran att inleda programmet i Rewell Center fredagen

den 18 maj. De kunde göra det inför fullsatta bänkrader redan i det skedet på förmiddagen. Med låtar som El Butaquito, Oh, Seniorita, Den vackraste visan, Horgalåten och En natt i Moskva fördes åhörarna ut i vida världen, innan de till sista bars hemåt igen med ett österbottniskt potpourri. VIPS-kören består av totalt ca 25 sångare, de flesta kvinnor. Några av dem hade förhinder eller prioriterade andra sysslor, varför det var knappt 20 som lät sin röst komma till uttryck på festivalen. Men bra så, de gjorde väl ifrån sig som del av programmet den tredje festivaldagen. Efter dem i programmet på samma ställe uppträdde bl.a. grupper från Ryssland, Rumänien, Sverige och Japan. Text och foto ROGER LIND

Om den planerade jubileumskonserten, som kommer att ordnas vid Carpella folkpark den 1 september, får vi av körens ordförande Bengt Beijar veta bl.a. följande: Kören håller nu på och övar in sånger och melodier komponerade av Stig Snickars. Målet med konserten är att få in medel för att grunda I princip övar medlemmarna i Singsby Sångkör en gång i veckan under skolterminerna. Samlingsplats är – som här – Seniorpunkten i Smedsby. Den senaste tiden har man speciellt haft i tankarna den stort upplagda konsert som ska bli av första dagen i september med anledning av att Replotbron fyller 15 år.

en fond – en stipendiefond – som stöder utvecklingen av populärmusik i Österbotten. Kören kommer att framföra sånger tillsammans med österbottniska solisterna Charles Plogman, Linda Backgren-Holm, Tom Käldström, Erkki Mendelin och Stig Snickars. Solisterna ackompanjeras av Tommys orkester och en stråkkvartett under ledning av Lars Hjerpe. Lasse Eriksson håller i trådarna i egenskap av konferencier. Efter konserten kommer Stig Snickars orkester och Tommys att spela upp till dans. Man kan köpa biljett till konserten (dansen ingår) eller bara till dansen. För att göra dagen extra festlig kan man även köpa en VIPbiljett, där också en jubileumsmiddag ingår. Målet är att man skall får en

betalande publik på 500 personer, varav förhoppningsvis 200 betalar VIP-biljett. Karperö ungdomsförening är medarrangör för evenemanget.

Åttiosjuårig historia Singsby Sångkör grundades 1925 och har således en 87-årig historia. Det är en blandad kör, som nu leds av sin sjätte dirigent – Jenny Mendelin. Kören är numera organiserad under vuxeninstitutet i Korsholm och övar varje måndag i Smedsby under höst- och vårterminerna. Kören sjunger folkvisor, både finlandssvenska och rikssvenska. Nyare sånger finns också på repertoaren, samt även en repertoar med andliga sånger för uppträdande i kyrkor. Text och foto ROGER LIND

24 – GOD TID

5/2012

Axxell City hör hemma i centrum Åsa Stenvall-Albjerg är bekymrad. Den bland pensionärerna så populära kursen Att skriva om sitt liv är hotad när Axxell City i augusti 2013 flyttar från Georgsgatan till Överby. – Ett chockerande beslut! säger hon. Den 27 april fattade Svenska folkskolans vänners styrelse beslutet att flytta ut Axxell City från G18 till Överby. Från Helsingfors centrum tar det 55 minuter till närmaste busshållplats, sedan återstår 600 meter till fots. – Det är solklart att läget i centrala Helsingfors är avgörande i synnerhet för äldre, säger Åsa. – Men lika illa är det t.ex. för ungdo-

marna på medielinjerna med tung utrustning att släpa på. – Jag vill betona att jag ingenting har emot Överby, det är en underbar plats. Men inte för oss! Beslutet är förhastat och illa genomtänkt, anser Åsa StenvallAlbjerg: – Det har tagit tre, fyra år att bygga upp brandet Axxell City på G18. Nu spolieras unika miljöer med ett slag precis när vi kan visa upp bredd i utbudet och ett växande intresse för vår utbildning. – Visst förstår vi sparkraven, men dethär är inte rätt sätt att spara. Och namnet Axxell City blir ett ironiskt skämt.

Växande behov Att skriva om sitt liv är en väl etablerad kursform som fortsätter i höst med en ny grundkurs, med

uppföljning våren 2013. En ny novellkurs startar i höst. Text på gång är en handledningskurs för skrivare. I ett samarbete med konstlinjerna och bildkonstnär Malin Åberg håller Åsa kursen Lust att skriva och skapa, där man förenar ord och bild. – En ny spännande form är en skrivarkurs i fantasy med Maria Turtschaninoff. Vi har elever mellan 13 och 67 år, berättar Åsa. Åsa Stenvall-Albjerg startade 1996 sina skrivakurser på Finns i Köklax. 1999 flyttade skolan till Helsingfors och blev Cityfolkhögskolan. För fyra år sedan fick den namnet Axxell City. – I dag är tyvärr hela folkbildningsrörelsen i motvind, resurserna minskar och alla kämpar på, säger Åsa. – Samtidigt tyder allt på ett

Såhär glad är Åsa StenvallAlbjerg inte i dag. Hon upplever Axxell Citys flyttning till Överby som ett dråpslag mot verksamheten.

växande behov av utbildning som inte mäts med betyg, utan där det ges personlig handledning och eleven får utvecklas i egen takt. Vi borde nu få utvidga och t.ex. skapa

fler workshopar för äldre. Men det måste ske där de äldre finns. Text och foto MAJ-BRITT PARO

PÅ SCENEN

Teaterboulages sommarpjas 2012

tik Kärlek, dramasik! och 60-talsmu

Biljettbokning fr.o.m. 1 juni 045-8526702 eller e-post

www.teaterboulage.fi

en Spelas på Lillholm ! . 15.7 6 27. as rg Pa i

Skärgårdsteatern turnerar i sommar med NYSNINGEN

skargardsteatern2012@gmail.com

Biljettpris 12€/6€ Se mer www.Skargardsteatern.fi

av Skini Lindgård Regi Riddo Ridberg

26/06/2012 27/06/2012 28/6/2012 02/07/2012 03/07/2012 05/07/2012 08/07/2012 09/07/2012 12/07/2012 13/07/2012 15/07/2012 16/07/2012 18/07/2012 20/07/2012 22/07/2012

19:00 -21:00 19:00 -21:00 19:00 -21:00 19:00 -21:00 19:00 -21:00 19:00 -21:00 19:00 -21:00 19:00 -21:00 19:00 -21:00 19:00 -21:00 19:00 -21:00 19:00 -21:00 19:00 -21:00 19:00 -21:00 15:00 -17:00 19:00 -21:00

Lill-Pellinge - Solhälla Spjutsund - Byarsborg Sjundeå – Borgvik Bromarf - Hembygdens väl Dalsbruk - Folkets hus Högsåra - Sunnanland Nagu - Framnäs Korpo - Kommunalgården Geta - Furulund, Vårdö - Vårdkasen Kökar – Vikingalund Lappo - Klockkulla Nötö - Havsborg Rosala - Vikingaborg Barösund - Walhalla Barösund – Walhalla

Av Astrid Lindgren Staffan Götestam–Anders Berglund Regi: Christian Lindroos on to lö sö må ti lö sö må

6.6 7.6 9.6 10.6 11.6 12.6 16.6 17.6 18.6

kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19

ti on må ti on to lö sö

19.6 20.6 25.6 26.6 27.6 28.6 30.6 1.7

kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17

Biljettpris: 8 €/barn, 15 €/vuxna www.netticket.fi, www.ebuf.org, (09) 8678 8435

Bokningar från 1.6 tel. 041-4482639 ti-sö kl.12-17 eller på www.oravaisteater.fi

Finns sommarteater i Esbo 2012

GOD TID

Seniordans som sommarnöje Varannan tisdag med start den 29

maj mellan klockan 12 och 14 ordnas seniordans på AV, Annegatan 26. Inge Blomander efterlyser också dansledare som vill delta och leda någon dans. De följande datumen för seniordanserna är 12 och 26 juni samt 10 och 24 juli. Den 28 augusti mellan klockan 15 och 20 har nybörjare sin chans

att testa lust och anlag för seniordans på kursen Prova på seniordans. Också den sker på AV på Annegatan. Arrangör är Arbetets Vänner Huvudföreningen AVH i samarbete med Finlands Seniordansförbund FSDF. Kontakta Inge Blomander, tfn 040-7049305, e-post inge.blomander@gmail.com

5/2012 – 25

Hedra minnet av din kära.

Kb Ollas Bokföring Ky

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

tel. 040-754 3171

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar. Kontakta oss: tel. (09) 1353 3256 lahjoitukset@cancer.fi www.cancer.fi

Finlands Seniordansförbund r.f. i samarbete med AVH seniordansklubb och SSC

PROVA PÅ SENIORDANS Tisdagen den 28 augusti 2012 kl. 16.00–17.45 och 18.00–20.15 på Arbetets Vänner, Annegatan 26, Helsingfors Seniordansen är en glad motionsform för alla åldrar. Varje dans har sin egen koreografi, steg och turer upprepas under dansens gång. Vi dansar i ring, på rad och tillsammans. Du är välkommen ensam, man eller kvinna, ung eller gammal. Kom som du är! Ingen särskild klädsel behövs, bara bekväma skor. Kursledare är Gun Svenlin, verksamhetsledare för Finlands Seniordansförbund r.f.

Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Håkan Anttila, tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa

Tryggare kan ingen vara

Kyrkslätts pensionärer rf och Norra Kyrkslätts Pensionärsförening rf inbjuder alla pensionärsföreningar inom SPF Västnyland till

Vil

kväll Varje 24! kl. 20

evangelisk-lutherska församlingar

kyrkligt arbete − ta kontakt.

Sommarfest

rata p u d l

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

torsdagen den 16 augusti 2012 kl. 13.00–18.00 i Långvik Congress Hotel

juridiska tjänster

JURISTBYRÅ BERNDT HOLMSTRÖM Tidsbeställning:0440 471 235 Centralgatan 86-88, 10300 Karis

Program: Hälsning- och festtal, allsång, sång, musik och dans

optiker

Matservering från buffetbord, kaffeservering. Deltagaravgift 25 euro

Välkommen!

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

09-298 1927

Optisk specialaffär

SUDOKU www.varuboden-osla.fi

Taxi Spetsson Invataxi / 1+8pers.

0400-490681

Wiik Kylservice Ab Lovisa tel. 040-531 4679

5 8

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Lösningen finns på följande sida.

beställningsbussar CHARTERBUS

3 9

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

7 4

6 8 9

5 3

4 8 7

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

7 3

Beställningstrafik

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

Tag kontakt, vi kör bl.a. * dagsutflykter * teaterresor * utlandsresor Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

26 – GOD TID

5/2012

På vandring i Gamla stan i Borgå som i tiderna var Runar Nyholms gård vid Vävaregränd. Nu är det Aarne Koskimies och hans hustru Marjukkas tusculum. Det är Aarne som trakterar pianot Någon har försett gatuskylten, vid Ågatan på bröderna Tiittulas gård (tidigare Lindbloms gård inrymmande tvättstuga, bastu och mangel) med prefixet T. På andra sidan har Janne Smidstlund hängt upp en cykel vid sitt staket med prislappen 30 euro.

”Väl är här storstadssmått i allt, privat liksom offentligt, och livet borde liksom ån nog muddras upp ordentligt.” Hjalmar Procopé 1924 Diktfragmentet är hämtad ur Hjalmar Procopés diktsvit Gamla Borgå, tillägnad Ville Vallgen, som ingår i hans lyriksamling Diktarhemmet. Skalden var den första beboaren i Diktarhemmet där Christer Kihlman numera residerar. Nästan nittio år har gått sedan raderna skrevs. Huruvida de är relevanta i dag som är lämnar jag åt läsarnas bedömning medan jag vandrar i Gamla stan.

Gamla bron har sett seklerna komma och gå. Hur var det inte på 1700-talet då partigängaren Stefan Löfving kämpade mot ryssarna och i stridens hetta förlorade sitt öra. Det finns de som fortfarande letar efter örat.

En tvärhand hög pojke i gul skjorta blåser

Vid caféet som i turistbroschyrerna marknadsförs som en oas med kvällssol sitter inte bara turister utan även stamgästerna Raija och Kalle Ahlsved och Martin Nybergh. Tankarna går osökt till en svunnen tid då Ivan Wallensköld-Rotkirch i sin känn skapa gula oljerock rökande på sin pipa tillsammans med Ralph Flodman hörde till gatubilden vid ett annat café vid Gamla rådhustorget. Nu vilar de bägge under myllan på Näsebackens begravningsplats. – Vänta mig långt borta, där inga vägar är, dit ska jag komma när jag vandrat här. Texten på Ivan Wallensköld-Rotkirchs grav är som en besvärjelse.

såpbubblor vid foten av Borgbacken där han i vintras åkte pulka för att landa mitt i snödrivorna. Nu är det sommar och maskrosorna lyser gula medan såpbubblorna skimrar i alla regnbågens färger för att sedan upplösas i tomma intet. I huset intill bor en man som är född på Storfurstendömets tid. Han har också lekt på Borgbacken. Han minns de stora båtarna vid hans hemstrand intill Flugutorget och Backmans bastu och tvättstuga och gummorna som med stelfrusna fingrar sköljde tvätt i Maren. Pojken med såpbubblorna följer med på vandringen med en vilsegången katt i hälarna på sig. Vid Vävaregränd har en trotsig maskros slagit ut i blom mitt bland kullerstenarna. Klassisk musik hörs från det

Glada skratt hörs på Gamla Rådhustorget.

Det är en grupp från Borgå Turistguider på väg att under Maarit Järvinens ledning

Menuetter i sommarnatten och en bra bok i hängmattan Finl

ssv

ens

Fol km sofia häggman

o spel u män

ALLDELES HEMLIKT

och uppför Nilen. Under sina resor och sin tid i Kairo beskrev och kommenterade han ett land som var totalt obekant i hans hemland. Åländskfödde Wallin, som egentligen var filolog, hade en skarp etnografisk blick och var en uppmärksam lyssnare. Han intresserade sig för de människor han mötte, uppträdde som muslim, lärde sig tala en flytande arabiska och skrev troget både dagbok och brev under sin tid i Egypten. Därför har vi idag möjlighet att följa den rastlöse och ständigt nyfikne Wallin på hans resor. Det har egyptologen och historikern Sofia Häggman gjort. HundrafemlRl P svenska tio år efter Wallin reste hon i hans fotspår från Alexandrias gränder och litteraturs 153 Kairos karavanserajer till byarna och fornlämningarna på den egyptiska all right ällskapet s reser i Finland ved landsbygden. 2011 Boken innehåller ett unikt bildmaterial. Österrikaren Hubert Sattler seglade på Nilen tillsammans med Wallin och dokumenterade i skisser och målningar det Wallin beskrev i sina dagböcker. Sattlers teckningar kompletteras av Sofia Häggmans fotografier från de platser som Wallin såg och som i många fall fortfarande kan kännas igen på hans beskrivningar.

Egypten 1843–1845

9 7 8 9 5 1 5 8 3 2 3 13

svensk a litteratursällsk apet i finland | www.sls.fi isbn 978-951-583-231-3 issn 0039-6842

ALLDELES HEMLIKT Georg August Wallins Egypten 1843–1845

fil.dr sofia häggman är historiker och egyptolog vid Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon bor sedan många år periodvis i Egypten, där hon ägnar sig åt kulturarvsprojekt och dadelodling. Hennes forskningsintresse är människor och samhälle i Egypten, i såväl faraonsk som modern tid. Hon har tidigare skrivit om försörjningen av gravarbetarna i Konungarnas dal i boken Directing Deir el-Medina – The External Administration of the Necropolis.

Läs mer om SLS på www.sls.fi.

atlantis www.atlantisbok.se isbn 978-91-7353-525-0

svensk a litter atursällsk apet i finland atlantis

sls | 758 atlantis

Här slutar vandringen. Pojken med såp-

bubblorna har försvunnit. Försvunnit har även jag i gränderna i Gamla stan.

Benita Ahlnäs

Skribenten är frilans journalist och auktoriserad turistguide i Borgå.

Andra betydande personer som har bott

sofia häggman and

Jepp

sik 1. Jepo 6 smet 4. Har ton (1’50 du ) 2. Keng 7. Ta na pinnar in i 11. Broä hiid in fiol gröitin (1’45 o-Antas ) 5. Kiba vals (2’05 menuett ndas Karl- (2’04) 8. 16. Gran (1’57) 14. Johans Skålpolska ck-Ellas vals) 3. Oravaism vals (2’30 (1’17 (1’35 enue in fiol nas bast Brännvin ) ) 6. Vikto tten (1’33 un (1’10 spolska ) 12. Vand 9. Polka (0’59 brud ) rings (1’28) 10. rs scho (1’40 menuett ) 20. Trind ) 17. Men ) man Menuett ttis (1’13 som uett (0’5815. Gäst (1’29 ) in båds (1’43) ) 23. Supa råovo (0’43 ) 18. Spar anna 13. Keng (1’18) ndag npolska o-An ) 21. eorg august wallin (1811–1852) var en av Finlands mest framståtas smen Vikto ven lilla (1’06 uett (2’08 (0’46 rs ) 24. ) 19. Vikto vals (1’16 ende upptäcktsresande och vetenskapsmän i mitten av 1800-talet. ) Ta in rs polk ) 22. hiid (0’54 Anna-Sofi Georg aAugust I december 1843 anlände han till Alexandria i Egypten. Året därpå ) 25. Polka as (1’30 Wallins bosatte han sig i Kairo. Han reste under de följande åren runt i Nildeltat )

och verkat vid Rådhustorget är hävdatecknaren Adolf Neovius, runosångerskan Larin Paraske, konstnären Ville Vallgren och turismens ”grand-old” man Georg Christiernin som vid fyllda 90 år debuterade med boken Alltid i farten. I dag bor undervisningsrådet Lars Ny ström i den möllersvärdska gården. Han är före detta intendent för Johan Ludvig Runebergs hem och Walter Runebergs skulptursamling och rektor för Borgå lyceum. Under de senaste åren har han ägnat sig åt att skriva om J.L.Runeberg och Walter Runeberg. Trubaduren Bosse Träskelin som har förgyllt och förgyller mången pensionärssammankomst med sång och musik bor i samma lägenhet där Georg Christiernin har bott med sin dotter Ulla. Vad skulle inte väggarna ha att förtälja om de kunde tala?

Foto MARIA W. BOSTRÖM

SUDOKULÖSNING

foto abu hagar

Upptäck Svenska litteratursällskapets bok- och skivutgivning, G folkmusik och facklitteratur i ett brett urval.

bekanta sig med reparationerna av Frysarns gård vid Ågatan. Få vet att hans riktiga namn var Harry Gustafsson och att han redan som åttaåring vid en stallyktas sken från klockan sex på kvällen fram till två på natten hjälpte sin pappa med korvförsäljningen på Borgå torg för att sedan pallra sig iväg till skolan som började klockan åtta. – Det var inget pjåskande med barn på den tiden, brukade Frysarn säga. Han hade räknat med att sälja korv med sin världsberömda senap gjort på ett hemligt recep från det ryska hovet som Frysarns far hade köpt av en ”påsaryss” i Terijoki. Frysarn gick ur tiden i juli för två år sedan. Nu är han en legend. Och legender är också de som har bott i hans grannskap. De är Ulla Möllersvärd som bodde i det numera blå huset där Anja Kortejärvi i dag har sin antikhandel. Ulla Möllersvärd förknippas med kejsaren Alexander I och lantdagen i Borgå 1809. I Rådhuset, uppfört efter den förödande eldsvådan i Borgå 1760, sammanträdde adeln och borgerskapet under lantdagen som hade sammankallats av den ryska generalguvernören Göran Magnus Sprengtporten som var född på Gammelbacka gård. De 135 lantdagsmännen representerade de fyra stånden som utöver adeln och borgerskapet bestod av prästerskapet och bönderna. Lantdagen i all sin prakt och historiska betydelse återupplivades för tre år sedan då 200-års minnet firades med ”Borgåmått”.

Skriv i höst! Under hösten ordnar Axxell City följande skrivarkurser på G18 i hjärtat av Helsingfors. Att skriva om sitt liv, samarbetskurs med SPF. Kursträffar 17–18.9, 15–16.10, 12–13.11 och 10–11.12 (må–tis) Lust att skriva och skapa, kortkurs i samarbete med SPF. Kursträffar 25–26.10 och 22-23.11 (to–fre) Skriva noveller, en skriv-, läs- och reskurs. Kursträffar 6–7.9, 4–5.10, 1–2.11 och 29–30.11 (to–fre) Text på gång, handledningskurs Kursträffar 24–25.9 och 3–4.12 (må–tis) Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg

Bli vän med vännerna! Svenska folkskolans vänner är en opolitisk, mångsidig och livskraftig förening med cirka tiotusen medlemmar. SFV är aktör inom utbildningssektorn, äger förlag och kulturhus, ger ut egna publikationer och entusiasmerar och stöder personer med priser och medaljer. Medlemskapet kostar 10 euro. För avgiften får du kulturtidningen Svenskbygden och föreningens uppskattade årsbok SFV-kalendern. (extra förmån just nu: en bok ur vår publikationsserie) Surfa över till www.sfv.fi eller ring 09-6844 570. Du hittar oss också på Facebook, Twitter och YouTube.

Tillgång till dator och e-post är nödvändigt. Ansökan görs på www.axxell.fi/city. För närmare information kontakta kursledaren, e-post: asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0290 017722.

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet! SFV tar emot donationer och testamenten och ger avgiftsfritt sakkunnig hjälp. Närmare information ger SFV:s kansli, tel 09-6844 570. www.sfv.fi

GOD TID

5/2012 – 27

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 17 augusti 2012. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ...................................................................... Adress: ..................................................................... ..................................................................................

A N N T A A V E R I V I T

F R U N D I H A I S S S K A L D A E R

Ö R E A D E

S E G E L

O V A N T

E R A M O N U D D D A S B N Å T I T E D E S A N A S T I S O S E S O R P P A T R Y D E R A X A

A S S Y A L A R A A R T J Ä E R N S A S O C R H A N

S T E N A R M O R E R A K E L A

I N G R E S F O L K B Å K S I B L T A L K A N O T O L O V S M B R A U K I S O M A N K A R L K A V R A O D S E D R Ö S D K B I O E S T V A R E R A K R A S A R A M A V O N L A S A O T E N E D E R O R

Vinnare i krysset i nr 4/2012 Kurt Björkman, Hindhår Göran Björkskog, Ekenäs Berit Ekman, Bennäs Harald Fors, Jakobstad Gunilla Winberg, Ekenäs Vi fick in 189 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare.

S T U S M I T Ä S T D T Y I N K A A N

Ö M M S Y E N T O A S A Ö R T T A D E E N

28 – GOD TID

5/2012

Seniorernas Favorit Vilstolen “Assens” Funktion Glid bredd 74 cm djup 70 cm höjd 107 cm pris från 606€

Besvikelsernas tragik De flesta människor förefaller att vara alltför kri-

tiska mot vad de i själva verket kan, vad de vill, vad de gör och vad de är. Hur många darrar inte på manschetten exempelvis inför perspektivet att gå upp i en talarstol och hålla ett anförande, kort eller ännu kortare. Rampfebern är enorm. Jag har väl med åren fått endel rutin på den här punkten, men gudarna ska veta (fast många inte tror det) att jag inte ens ännu under studieåren skulle ha ställt mej upp och sagt något till någon publik, stor eller liten. Dagens barnstjärnor och politiska ungtuppar är produkter av en senare tid. Vad jag vill ha sagt är att det är viktigt att lära sig inse sitt värde och sin betydelse. Men sedan kan allt självfallet också gå till överdrift. Självmedvetenheten måste också ha sina gränser. Följande steg heter nämligen i värsta fall storhetsvansinne.

Välkommen och provsitta

När jag satte mej ner för att skriva den här texten

GOD TID utkommer nästa gång den 31 augusti. Material till nummer 6/2012 bör finnas på redaktionen senast den 17 augusti. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Utgivningstidtabell för resten av 2012 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9

PEHÅ I BACKSPEGELN

Utgivningsdag 31 augusti 5 oktober 9 november 14 december

Deadline 17 augusti 21 september 26 oktober 30 november

hade vi redan kommit en bit in i den del av våren, då en svit av sk. säsonger avslutas. Inte minst inom idrotten är det finaldags i ett otal kategorier och så kulminerar ju också tingeltangelmarknaden i form av de sk. eurovisorna. För att inte tala om mycket annat.

Det är viktigt att lära sig inse sitt värde och sin betydelse. Men sedan kan allt självfallet också gå till överdrift.

Det blev inte guld. Nationalhysterin gick inte i uppfyllelse. Det blev en fjärde plats. Och i arenan satt alla som hade hade klätt sig i landslagsskjortor och betalat sig sjuka till ockerpris och grät! Det var fråga om ett slags självöverskattningens tragik. En sorts finlandssvensk motsvarighet fick vi uppleva i samband med eurovisionslåtarna. Det var fint gjort av en ung flicka från Sjundeå att vinna den finländska uttagningen med en sång som hennes bror egentligen hade skrivit som en hyllning till deras mamma. Men sedan kom detta spektakel i och kring det egentliga evenemanget i Baku. Ett utfattigt land har satsat allt på detta gyckel. Staber av folk från hela världen hade åkt till platsen för det hela, tv-människor, musikfolk, journalister och tjocka släkten. Alla hejade och hoppades och trodde. Finland hade ju inga förutsättningar att vinna nu heller. Men stämningen jagades igen upp via alla medier. Vår flicka skulle åtminstone komma med i finalen! Men vår flicka kom inte till finalen. Det blev 3 minuter i röd kalufs och en grön fläktande klänning. Och sedan var det hela förbi. Det var besvikelsernas tragik i en ny version. Varför måste det föras sånt hysteriskt liv om allt

på förhand? Tänk om överspel och efterföljande besvikelser någon gång kunde förvandlas till sansade förväntningar och en glad överraskning!

Men till saken, självförtroendet. Finlands duktiga hockeylirare vann världsmästerskapet. I fjol, i Bratislava, alltså år 2011. För finländsk idrottspublik betydde det att Finland kommer att vinna också nu! Egentligen fanns det ingenting i sak som tydde på ett förnyat guld, men upphetsningen bara stegrades, det var Finland som var störst och bäst fast det blev stryk av både den ena och den andra ju längre det led.

Kanslistängt SPF:s kanslier i Helsingfors, Vasa och Åbo är stängda i juli. Förbundet önskar alla en riktigt skön sommar!

P-H. NYMAN

Boka tid för

uppdatering av din ekonomi Mångsidiga banktjänster Professionella försäkrinstjänster

välkommen till aktia Boka tid på tfn 0800 0 2470. www.aktia.fi

Omfattande fastighetsförmedling

Ser en människa i varje kund.