God Tid 6/2005 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID 6/2005 – 1

GOD TID

NR 6 27.10.2005 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 33

Ledare Efter tre år som Svenska pensionärsförbundets ordförande avgår P-H. Nyman vid årsskiftet. Han kommenterar detta och det förestående ordförandevalet i sin ledare. – Jag lovar att det är ett väldukat bord att sätta sig till, hälsar han sin efterträdare. SIDAN 2

Fyra kandidater Svenska pensionärsförbundets höstmöte den 9 november ska välja ny förbundsordförande. Vid pressläggningen är fyra kandidater nominerade, nämligen Stig Bäckslund, Ulf Johansson, Majlis Kvist och Samuel Lindgrén. Kandidaterna berättar om varför de vill leda förbundet. SIDORNA 8–9

Resor

Huvudevenemanget i Rör på påkarna-kampanjen hölls i Borgå den 26 september. Foto ULF WAHLSTRÖM

Vi rörde på påkarna Motionskampanjen Rör på

påkarna är över, men de som tog konditionsexperterna på allvar fortsätter att motionera. Våra kampanjrapporter kommer från

Nedervetil och Närpes i norr, Dragsfjärd i sydväst och huvudevenemanget i Borgå i öster. De ﬁnns på sidorna 4–5. Svenska pensionärsförbundets nästa stor-

satsning är frågetävlingen Kan du ditt Svenskﬁnland?. Uttagningen sker regionalt den 3 november och ﬁnalen blir den 9 november på höstmötet i Helsingfors.

Följ med Hbl-pensionärerna på en resa till Kuriska näset och upplev en ökenvandring och medelhavsseglats utan att lämna Östersjön. Hur skyddar du ditt hem medan du själv är ute och reser? Resor är tema för detta nummer av God Tid. Både förbundets egna resor och andra researrangörers produkter presenteras på annonsplats. SIDORNA 11–16

2 – GOD TID 6/2005

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Indiagatan 1, 00560 Helsingfors www.spfpension.fi Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Nordea 157230-395236 Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo 800012-1203958

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.ﬁ Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Ordförandeval

är några inﬂytelserika personer i Svenska pensionärsförbundets ledning en gång lyckades övertala mig att ta hand om ordförandeklubban i förbundet skedde det med det uttryckliga förbehållet att det var ett arrangemang som skulle gälla endast ett år, ett år som skulle innebära ett slags övergångsperiod. Vad det var som skulle övergå i någonting annat hade jag ingen aning om, det hade förmodligen ingen annan heller. Ett år senare accepterades ingen diskussion i ämnet, det blev ett år till. Och efter detta år till blev det igen ett år till. Var det bara jag själv som insåg att man för vart år till också blev ett år äldre? Vid ingången till mitt tredje ordförandeår lät jag ändå tydligt förstå att det var mitt sista. Jag ville inte räknas in i den redan alltför stora kategori av förenings- och förbundsledare som har och får rykte om sig att inte förstå att gå. Den 9 november väljer Svenska pensionärsförbundet en ny ordförande, vars mandatperiod börjar vid årsskiftet. Jag lovar att det är ett väldukat bord att sätta sig till. Det är inte min sak att utse efter-

trädare, SPF är ingen monarki. Men naturligtvis har jag från sidan följt med hur nomineringsbestyret har framskridit. Av någon anledning dröjde det länge innan namn på intresserade kandidater alls fanns att tillgå. Många började undra om ordförandeskapet i Svenska pensionärsförbundet, Svenskfinlands i storleksordning fjärde medborgarrörelse med närmare 16 000 medlemmar, inte alls var intressant för organisationsmänniskor i karriären. Inför höstmötet har vi per dags dato fyra nominerade ordförandekandidater. Flere kan det bli innan klubbslaget avslutar nomineringsdiskussionen vid förbundsmötet. I demokratisk mening är det sunt och riktigt att det finns flera namn att välja på. Som det nu ser ut har delegaterna vid mötet på hotell Arthur i Helsingfors att välja mellan (i bokstavsordning) Stig Bäcklund, Borgå, Ulf Johansson, Esbo, Majlis Kvist, Helsingfors, och Samuel Lindgrén, Esbo. – De presenterar sina målsättningar i detta nummer av vår egen tidning. Det är ett viktigt val. Lycka till! PER-HENRIK NYMAN förbundsordförande

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Per-Henrik Nyman Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.ﬁ Redaktionens sekreterare: Marina Andersson-Rahikka (prenumerationer) tfn 09-72 888 211 Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.ﬁ

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET R.F.

Kommande program 31.10

2.11 och 7.12 DANSKVÄLLAR i Arbetets Vänners lokal i Helsingfors. Se sid. 18 3.11

Uttagningarna till FRÅGESPORTSFINALEN. Se sid. 19

9.11

Svenska pensionärsförbundets höstmöte på hotell Arthur i Helsingfors.

14.11

SENIORER I TRAFIK. Seminarium i Borgå. Se sid. 7

17.11

MATLAGNINGSKURS för pensionerade män. Se sid. 22

21–25.11

SENT I NOVEMBER Kurs på Skärgårdsfolkhögskolan i Houtskär. Se sid. 20

5–6.12

Resa till julmarknaden i DRESDEN. Se sid. 13

Prenumerationspris 13,50 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.ﬁ Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,64 €/spmm. Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2005 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Birgitta Jernvall Ingman, Hans Wikman, Carin Åminne, Veronica Fellman

SENIORER I TRAFIK. Seminarium i Åbo. Se sid. 7

24–25.1.2006 ATT SKRIVA SITT LIV Författarseminarium på Finns folkhögskola. Se sid. 16 7–9.2.2006

Hälsoresa till Viimsi, Estland. Se sid. 11

3–17.3.2006

Resa till LANZAROTE. Se sid. 15

26–27.3.2006 ATT SKRIVA SiTT LIV-seminariet fortsätter. Se sid. 16 15–18.5.2006 Kulturresa till S:T PETERSBURG.. Se sid. 16

Gör någon någonting?

ag får ganska ofta samtal, nyﬁkna och stundom rentav smått aggressiva, där irriterade pensionärer frågar varför förbundet inte gör någonting. Man återkommer till spörsmål om pensioner, indexberäkningar, ersättningar, vård och omsorg. Jag försöker då förklara att det är sådant som förbundet sysslar med varje dag. Men förbundet självt kan inte nyorganisera några indexberäkningar eller rumstera om i statliga och kommunala budgetböcker. Den intressebevakning som vårt förbund bedriver, ensamt för sig i Svenskﬁnland eller inom ramen för samarbetsorganisationen VENK på riksplanet, måste naturligtvis följa allmänna regler för politisk opinionsbildning, via uppvaktningar hos beslutsfattarna, genom förmedling av media. Men själva besluten fattas på politisk nivå. Denna höst har VENK och Svenska

pensionärsförbundet redan varit med om två uppvaktningar i riksdagen, vid den ena talade man med riksdagsgruppernas företrädare (tyvärr saknades socialdemokraterna) om den minskande köpkraft som drabbar pensionärerna bl.a. på grund det låga pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen, men också indexproblematiken berördes – igen en gång. En annan central fråga gällde det nya löjligt låga och sent verkställda tillägget till de lägsta folkpensionerna. En andra uppvaktning gällde den grupp i riksdagen som har tillsatts för att handlägga särskilt frågor som berör äldre medborgare och diskussionen fördes över ett brett fält. Det politiska handlandet och beslutsfattandet kan naturligtvis påverkas av varenda pensionär – om vederbörande vill! Jag har ibland en bestämd känsla av att pensionärerna inte riktigt inser vad de sysslar med när de går till valurnorna. Det är ju platsen där avgörandena i själva verket sker. Man tycker kanske att någon ungdom ser fräsch ut på reklamafﬁscherna, det ﬁnns kanske en yngre släkting bland kandidaterna eller någon artist eller idrottsman och så röstar man på någon som aldrig ens i misstag skulle ägna en tanke åt pensionärernas roll och ställning. Och så är man missnöjd mellan valen. Så länge pensionärerna tycker att det räcker med att bara var fjärde bland dem ställer sig bakom och ger tyngd åt organisationernas arbete och så länge man inte väljer sina politiker med omsorg kommer våra mest angelägna frågor aldrig att få acceptabla lösningar i detta land. P-H. NYMAN

GOD TID 6/2005 – 3

��

I BLICKFÅNGET

Hushållsavdraget

��

efter en experimentell period under slutet av 90talet, har införts under 2000-talet för att sporra företag och privatpersoner som sysselsätts inom omsorgs-, vård- och städbranschen. Hushållsavdraget har varit en lyckad satsning, eftersom resultatet inom branschen har haft avsedd effekt och både servicekonsumenter och serviceproducenter har varit nöjda. Jag vill därför närmare behandla detta avdrag, som jag endast kort presenterade i förra numret av God Tid. Även på nätet, Skattestyrelsen (www.vero.fi, välj svenska), får man mycket information. Till hushållsavdrag berättigar alltså normalt hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete samt arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av bostad eller fritidsbostad. Nyckelordet här är att arbetet ska skötas i den skattskyldiges hem som används av den skattskyldige själv eller hans föräldrar. Hushållsavdraget beviljas endast fysiska personer, normalt inte t.ex. dödsbon förutom för det år då personen avlidit. Innan man kan göra hushållsavdrag i beskattningen finns en självrisk på 100 euro. För den summa som överskrider 100 euro får en skattskyldig som hushållsavdrag i beskattningen dra av 30 procent för lön eller lönebikostnader eller 60 procent av arbetsersättning, det vill säga för arbete till en företagare eller ett företag och som inte är lön till sin karaktär. Om man ersätter en privatperson för arbete i hemmet kan 30 procent av ersättningen dras av som hushållsavdrag, men om den som utför tjänsten har ett företag är hushållsavdraget 60 procent. Hushållsavdraget är individuellt, så båda makarna får i sin respektive beskattning göra hushållsavdrag, som uppgår 2005 till högst 1 150 euro, men som 2006 enligt statens budgetförslag kommer att uppgå till 2 300 euro efter självrisken på 100 euro. Detta lönar det sig att utnyttja! Hushållsavdraget dras av från statsskatten, men om den inte räcker till, dras den återstående delen av från kommunalskatten, sjukförsäkringspremien eller kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter. Om inte den ena makens skatter räcker till, dras återstoden av från den andra makens skatter. Hushållsavdraget kan redan beaktas i förskottsuppbörden. Observera också att inkomstskattelagen inte förutsätter att avdrag ska yrkas före beskattningens slutförande. Man kan också dra av underhåll eller totalrenovering av bostad eller fritidsbostad som är i den skattskyldiges, hans föräldrars, mor- eller farföräldrars och svärföräldrars eget bruk. Avdragsrätten gäller inte investeringsbostäder där den skattskyldige inte bor själv.

Hushållsavdrag beviljas inte om man för samma arbetsprestation fått t.ex. stöd för närståendevård, stöd för hemvård, sysselsättningsstöd eller arbetsmarknadsstöd som arbetsgivare eller servicesedel, förutom om man köper ytterligare tjänster av samma serviceproducent. Däremot hindras hushållsavdraget inte t.ex. av vårdbidrag för pensionstagare, som utbetalas som ersättning för nödvändig vård, och särskilda kostnader till en person som fyllt 65 år eller mottagare av full invaliditetspension eller individuell förtidspension, eller stöd för handikapp. Däremot lönar det sig att på förhand ta reda på från sin skattebyrå om man är berättigad till hushållsavdrag om man har fått ersättning från försäkringen för en viss prestation, eftersom tolkningen till rätten av att göra hushållsavdrag i dessa fall kan variera. Hushållsavdraget kan utnyttjas även för tjänster för en person som bor på ett privat servicehus till den del arbetet utförs i de privata lokaliteterna, däremot inte för personer som bor på kommunalt servicehus. Inte heller för andra kommunala tjänster godkänns hushållsavdrag. Hushållsavdrag beviljas inte heller för t.ex. installering eller reparation av maskiner, planerings- och ritningsarbete, såsom beklädning av möbler eller för avfallstransport, ﬂyttningshjälp eller dam/herrfrisering eller hälso- eller sjukvårdstjänster, dvs. arbete som utförs av läkare, massörer, fysioterapeuter eller sjuksköterskor. Däremot kan hushållsavdrag göras för arbetskostnader för t.ex. en ny köks- eller badrumsutrustning. Nybyggen berättigar inte till avdrag. Fysiska personer och dödsbon behöver inte verkställa förskottsinnehållning eller betala arbetsgivares socialskyddsavgift om lönen som betalas till arbetstagaren inte årligen överstiger 1 500 euro. Flera hushåll kan också anställa en gemensam städare eller annan anställd. Vanligen sköter en person de administrativa kostnaderna genom att ange sin egen personbeteckning. De övriga hushållen delar sedan på kostnaderna och varje skattskyldigs hushållsavdrag bestäms i förhållande till de övriga hushållens respektive andelar av den utbetalda lönen. En arbetsgivarring kan också registrera sig och få ett eget FO-nummer. Hushållsavdraget är mångfasetterat, men tag gärna kontakt om du önskar närmare information med mig, förbundet, eller med skattebyrån på din hemort. I nästa nummer tar jag upp ytterligare avdrag och bidrag. VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

��

Många har frågat mig om hushållsavdraget, som

��

Österbottniska aktiviteter

��

Distriktets kyrksöndag den 30 oktober i Vörå Kl. 10.00 Högmässa i kyrkan 11.30 Lunch i Restaurang Norrvalla 12.30 Fri samvaro med sång, musik och tal i auditoriet på Norrvalla Rehab Center

��

Rådslag för medlemmar i äldreråden Måndagen den 21 november kl. 08.30 på Hotel Vallonia Garden, Centrumvägen 3 i Smedsby, Korsholm Förhandsanmälan och information, ombudsmannen tfn. 3179070

��

4 – GOD TID 6/2005

Det var mer än en Borgåbo som spärrade upp ögonen den 26 september. Plötsligt fylldes gator och gränder längs Borgå ås stränder av hurtigt promenerande pensionärer. Svenska pensionärsförbundets storsatsning på motion är över. Men de som tar motionsexperterna på allvar, och många experter kom till tals under kampanjen, fortsätter att röra på påkarna. Kampanjen Rör på påkarna pågick mellan den 1 september och den 6 oktober. Den nådde sin kulmen den 26 med motionsjippon på olika håll i Svenskfinland. Siffrorna på hur många som deltog sipprar fortfarande in till förbundskansliet, men att uppslutningen var god vittnar de rapporter om som kommit till redaktionen. Till huvudevenemanget i Borgå infann sig ett par hundra hurtiga från föreningar från Helsingfors och österut. Man samlades vid pumphuset på östra åstranden vid Alexandersgatans nya bro. Med biskop Erik och förbundsordförande P-H. i spetsen bar det sedan iväg, med eller utan stavar, mot Borgbacken där Maren rundades. Farten var god, så god att fotografen med sin utrustning hade fullt sjå att hänga med till gamla bron för att föreviga händelsen med Gamla stan som bakgrund. Vid gamla bron kunde man fuska lite. En och annan gick över ån här och kunde skala av en av de närmare tre kilometrarna som hela motionsrutten bestod av. Målet var svenska församlingshemmet, Borgåbygdens Svenska Pensionärsförenings hemvist. Där hälsade föreningens ordförande Gunnel Forsell välkommen: – Jag tror att ni efter det här faktiskt mår bättre i kväll när ni sjunker ner i era sköna soffor. Ni kan vara nöjda över vad ni gjort och därför tycker jag att vi ska applådera oss själva. Verksamhetsledare Veronica Fellman berättade om bakgrunden till kampanjen, om hur man redan på höstmötet för ett år sedan efterlyste mera motion inom förbundet.

Biskopen tar trapporna

De första stegen. Många gick med stavar, några med rullator och andra med händerna fria. Pumphuset I bakgrunden.

Biskop Erik Vikström berättade att han under sina år i Biskopsgården joggat i de trakter där dagens vandring ägde rum. Nu renoveras byggnaden och han bor tillfälligt i femte våningen på annat håll i staden. Hissen använder han inte. Biskopen talade kring orden rutiner, rytm och respekt. Ju äldre vi blir desto viktigare är det att slå vakt om våra rutiner. Som att till exempel inte använda hissen. – Min fru och jag räknade ut att genom att gå upp och ner för trapporna blir det snart en bergsbestigning i Himalaya för oss. – I musiken uppstår rytm genom pauser. De små pauserna är viktiga i våra liv. Att leva rytmiskt kan bli en aha-upplevelse för många, att slå vakt om livets pauser. Biskopen nämnde veckorytmen med vardag och helg. – Det är viktigt att anpassa sig till livets realiteter. Som gammal fotbollsspelare har jag inte alltid respekterat min egen kropp. När man i de här åren spelar någon match är man sjuk ett halvt år efteråt. Vi ska inte glömma att respektera varandra och oss själva. Kjell Krook, verksamhetsledare för Svenska Finlands idrottsförbund, gav tips om hur man sköter sin kondition: Rör på armarna när ni går. Ta ut krattagen hela vägen när ni krattar. Vi måste arbeta med våra muskler, också hjärtmuskeln. Kände idrottsförfattaren Pelle Björkman var inne på samma linje. – Det lönar sig att ha god allmänkondition. Rör på er, sitt inte stilla. Strunt i vad ni gör bara ni gör något. Men det är viktigt att man tycker om det man gör. Idrottsdirektör Per Högström och idrottsinstruktör Christina Henriksson berättade om vad Borgå stad kan erbjuda i motionsväg. Simhallen är väl använd och det ﬁnns hela 26 grupper i staden med verksamhet för seniorer. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Motionskampanjen kulminerade med samling vid pumpen i Borgå

Ett par hundra hurtiga pensionärer från Helsingfors och österut samlades vid pumphuset. Biskop Erik i skepparmössa syns mitt i bild.

Förbundsordförande P-H. Nyman menade att succén med dagens tillställning visar att vi behöver nya uppslag, nya idéer. – Nästa jippo som jag tycker att är oerhört viktigt och som jag hoppas att ni alla tar del i är vår frågesport med kvaliﬁceringsrunda i våra distrikt och ﬁnal i samband med höstmötet i Helsingfors den 9 november. Det här är en andra fas i en ny aktiveringskampanj. Nästa Borgåbo i talarstolen var veteranidrottaren Stig Bäcklund. Han berättade att idrott och motion alltid betytt väldigt mycket för honom. Men det kom en tid då han försummade idrotten.

– Jag märkte ganska snart att jag inte alls mådde bra. Men jag kom igen. Att sköra sin hälsa och sin kondition tar inte bort ifrån andra aktiviteter Håller man sig i skick så mår man bra och orkar med mycket annat också. Bäcklund betonade hur viktigt det är att man motionerar målmedvetet och regelbundet och på ett sätt så att man känner att kroppen blir ansträngd.

Lovisanejdens Svenska Pensionärer var välrepresenterade. Här har förtruppen nått gamla bron.

GOD TID 6/2005 – 5

Närpespensionärer rörde på påkarna På den stora jippodagen 26 september samlades 40 pensionärer vid vridläktaren i Öjskogsparken i Närpes för att under en timmes tid röra på påkarna. Längs olika slingor av elljusspåret promenerade man sedan med eller utan stavar. Efteråt var det samling i restaurangen Stormgården, där stadens fritidsnämnd bjöd på kaﬀe och socialnämndens ordförande Henry Långskog informerade om

stadens åtgärder för de äldres vård och trivsel. På bilden hälsar distriktets ombudsman Per Thomasfolk gruppen välkommen. Fritidsnämndens idrottsledare Janne Bergman och pensionärsföreningens ordförande Sven-Erik Wester står redo att anföra truppen på terrängpromenaden. Text och foto LARS-ERIK JUSLIN

Motion i Nedervetil Som ett led i Svenska Pensionärsförbundets motionskampanj ”Rör på påkarna” samlades pensionärsföreningarna i Karlebynejden till motionsträff i Seljes måndagen den 26 september. Det vackra höstvädret med sol och värme samt välkomnande musik av Hans och Rufus skapade en uppsluppen stämning bland de drygt 100 deltagarna som samlats på gårdstunet framför restaurangen. De flesta med stavar. Mycket lämpligt med hänsyn till temat för dagen avverkades ”vi gå över daggstänkta berg fallera” med Inger & Inger, Åstrand resp. Björk som försångare. Nedervetilföreningens ordförande Arna Brännkärr hälsade välkommen. Kommunens fritidskoordinator Lotta Nyqvist instruerade om tekniken i stavgång och ledde en gemensam ”uppvärmningsjumppa” innan det var dags att

skrida till verket d.v.s. avverka en skogsvandring på ca 4 km. Någon rusning var det inte fråga om men desto intensivare var diskussionen ute i terrängen. Rådet om lämplig ”diskussionsfart” anammades helt. Den sociala gemenskapen pensionärer emellan tycks nog fungera även vid fysisk träning. Efter vandringen undfägnades deltagarna med kaﬀe och dopp. I sitt anförande betonade Lotta Nyqvist vikten av regelbunden motion. Motionsformer och dosering beskrev hon utgående från UKK-institutets rekommendation för hälsofrämjande motion kallad ”motionskakan”. Kakan består av till hälften vardagsmotion, en fjärdedel uthållighetsträning, en fjärdedel består av träning för muskelkondition, koordination och balans. Som dosering rekommenderas speciﬁkt inriktad motion varannan dag och basmotion helst

Foto S-O. RUDNÄS

varje dag. Som stöd för minnet tilldelades deltagarna ”Motionskakan” som broschyr och kalendern ”Vägen till god kondition”. Lotta tipsade åhörarna om stegräknaren som lämplig present i olika sammanhang. Arna Brännkärr läste ”Brev hemifrån”, daterat till krigstiden. I brevet berättar en maka om läget hemmavid för sin man som beﬁnner sig ute vid fronten. Brevet innehöll både humor och allvar. Mest av det senare. Brevet beskriver hur ett ”reservbetonat” hemmalag försöker klara av vardagssysslorna. Utmärkande för tiden var att hoppet var det sista man övergav. Största delen bland åhörarna har upplevt krigstiden och förmodligen kunde många identifiera sig med personerna i brevet.

Dragsfjärdspensionärer motionerar Intresset för motion har under

senare år vuxit, också i Dragsfjärd. Detta har smittat av sej till att allt ﬂer har tagit till sej av det mångslag av aktiviteter som ﬁnns att tillgå utan att behöva gå med i gym och andra kostsamma organiserade motionsformer. Gång, stavgång, rullatorgång, cykling, simning och skidåkning är de vanligaste. Dessa kan utföras då andan faller på. Lagsporter som boccia, kubb

och petanque har vuxit stort, i synnerhet har boccian blivit mycket populär i Dragsfjärd. Här finns nu ett fyrtiotal spelare som spelar på två planer och ett tredje set finns redan anskaffat för nästa år. Pensionärsföreningen har redan under många år haft samarbete med Folkhälsan som bistått med uppföljningskort. Ansvariga för Kärraplanen är Else och Pelle Stenman och Björkbodaplanen Ragni

och Bengt Gullström. Rör på påkarna-kampanjen som nådde sin kulmen den 26 september blev en mycket uppskattad tillställning. De trettiotre deltagarna som ställde upp lyste i kapp med solen som dagen till ära uppträdde helt naken. Efter ansträngningarna smakade kaﬀet. Bilden där Else och Ture saknas är tagen före starten. TURE FORSBOM

Motion i Luckan Också i Luckan i Helsingfors rörde man på påkarna, närmare bestämt under seniordagen den 29 oktober. Medicinalrådet Håkan Hellberg (t.v.), bl.a. känd för sin hörna i God Tid, gav stavgångstips. – Man ska skjuta på – annars blir stavarna bara ett bihang. I sitt föredrag om motion uppmuntrade han åhörarna att lämna bilen hemma och att gå i trappor.

– Men håll i ledstången särskilt när ni går ner. Balanssinnet är kanske inte vad det en gång varit. Datorlotsning, teater och musik ingick i programmet och besökarna ﬁck information om omsorg, sociala tjänster och äldreboende. Och de som ville röra på påkarna kunde ta en kortkurs i hur man dansar salsa under Kirenia Macias ledning (t.h.). Text och foto ULF WAHLSTRÖM

För övrigt upptog programmet mycket allsång. De högt värderade spelmännen Hans och Rufus med Inger& Inger såg till att det inte uppstod några döda pauser i programmet. ”Slumrande toner och ”Nu går

sista visan” fick avsluta sångkavalkaden varefter Allan Lillqvist å gästande föreningars vägnar tackade Nedervetilföreningen för en alltigenom trevlig pensionärsträﬀ i motionens tecken. HANS PAJUNEN

6 – GOD TID 6/2005 DEBATT

Angrepp utan täckning Göran Ek kom i God Tid nr 5 med

12-300 kw

Går att installera i de flesta befintliga värmepannor

Visste du detta?

Hos oss kan du mäta ditt blodtryck, väga samt mäta dig! * Betjänande * Individuellt * Annorlunda

KungsApoteket i Vasa Kungsvägen 72-74, 06-316 8700, fax 316 8044 Öppet: må–fr 9–20, lö 10–16

mycket grava beskyllningar mot mina framförda faktabeskrivningar av sjukvården. Då Ek har en lång journalistbana bakom sig förundras man mycket starkt över att han nonchalerar den journalistiska etiken så totalt. Han slår vilt omkring sig med beskyllningar utan att kunna hänvisa till konkreta citat i mina artiklar. Han bygger upp verklighetsfrämmande påståenden som han sedan polemiserar mot. Han skrev bl.a. att jag kommer ”med svepande och opreciserade angrepp på vården som om denna skulle vara nån sorts buse i hälsosammanhang. Vården är det inget fel på men nog på många patienters och tidningsskribenters attityder till systemet och personalen.” ”Klaga inte i tid och otid” och mycket annat i samma kränkande jargong. Han hänvisar till min artikel i God Tid nr 4 om strokevårdens fatala brister. Denna artikels hela material byggde på en kongress om strokevården i Finlandiahuset där landets främsta läkare och professorer i neurologi höll föredrag. Och därtill riksdagsledamöter och andra samhällspåverkare. I riksdagen ﬁnns ett antal ledamöter som insett hur fatala bristerna inom strokevården är och det har bildats en påverkningsgrupp i riksdagen med en medlem från varje riksdagsparti som anstränger sig för att få mera resurser till strokevården. Också statrådets justitiekansler utreder strokevårdens ödesdigra tillstånd. Det strider mot både vår grundlag, mot de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Finland förbundit sig att följa och vidare har Finland inte fullbordat löftena till WHO om en fungerande strokevård senast år 2005. Strokeförbundets ordförande, överläkare Risto Roine har beskrivit att 1 000 strokepatienter varje år dör eller blir invalider i anstaltsvård för resten av livet till följd av utebliven sakenlig vård och rehabilitering. Den faktamassa som presenterades på kongressen byg-

ger på betydligt mer kunskap och erfarenhet av helhetssituationen än den visdom som Göran Ek säger sig inneha efter en veckas vistelse på Mejlans sjukhus. Som jag beskrivit är Mejlans sjukhus neurologiska verksamhet av banbrytande betydelse eftersom det var det första centralsjukhus där neurologisk jour inleddes för tio år sedan genom frivilliginsatser av neurologerna. Först långt senare beviljades budgetmedel för dygnet runt jour. Vid strokeattacker är det en kamp med tiden för att få överleva eller för att få tillfriskna i bästa möjliga mån. Ek hade förmånen att få helikopterhjälp inom Nyland och fick därmed snabb hjälp med gott resultat. Helikoptrarna täcker inte hela landet och i en del områden av landet är det flera hundra kilometer till närmaste neurologiska jour som finns bara på fem centralsjukhus. Också om det skulle finnas helikoptrar skulle de inte alltid hinna transportera en strokedrabbad tillräckligt snabbt till närmaste jour, 45 procent av Finlands befolkning står utanför möjligheten att vid en strokeattack kunna hinna till en jour i tid. Jour finns på fem centralsjukhus men den borde finnas på sexton. Det borde inrättas genast ett tiotal neurologiska avdelningar och därefter sex per år med 33 platser under de kommande femton åren för att täcka behovet. Nu insjuknar 14 000 personer i stroke per år och andelen ökar med 500 personer per år under de kommande femton åren och blir alltså över 21 000 per år. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och 15 procent dör genast eller inom kort tid och 30 procent dör inom ett år. Nu lever 60 000 AVH-patienter i vårt land. Det behövs årligen 2 miljoner vårddygn för strokedrabbade av vilka endast 300 000 kan ges på specialavdelningar. Endast 25 procent av de drabbade kan ges behövlig akutvård och tillräcklig rehabilitering under hela vårdkedjan.

��

Göran Ek kommer med det förljugna påståendet att jag skulle ha kritiserat vårdpersonalen och dess kompetens. Det har jag aldrig gjort. Tvärtom har jag kontinuerligt krävt höjda anslag för sjukvården med utökad vårdpersonal och därmed understött ett behövligt framsteg för bättre arbetsförhållanden för den. Inom t.ex. långvården i Sverige och Norge är personalstyrkan kring femtio procent högre. Ända sedan 1980-talet har jag varit aktiv inom patientrörelsen och drivit på många reformer till patienternas och personalens nytta. Sedan dess har jag krävt personalkvoter inom långvården där läget för personalen varit mest betungande. Nu finns det långvårdsavdelningar med upptill 60 patienter med enbart två skötare under nattetid. Jag har sett det som skäligt med minst två skötare per cirka tjugo patienter under natten. Stakes har publicerat en undersökning enligt vilken 17 procent av receptmedicinerna inte tas ut på grund av penningbrist. Den nya lagen om medicinersättningar som träder i kraft i januari 2006 ger ingen lindring på det problemet. Finland har med Grekland de sämsta medicinersättningarna inom de gamla EU-länderna. Ett framsteg är dock att mitt mångåriga förslag nu förverkligas då de penningmässiga självriskerna på 5 och 10 euro vid varje inköpstillfälle slopas. Det värsta strukturfelet är att vårt land satsar enbart drygt sju procent av BNP på sjukvården då medeltalet inom EU är 8.5 procent och de bästa länderna satsar 10 procent. Därtill skulle den höga ålderstrukturen i vårt land förutsätta tillläggsprocenter. Sjukvårdens fatala resursbrist förorsakar ett gränslöst lidande för många vårdbehövande och ingen plan ﬁnns för att rätta till bristerna. BO HOLMBERG Karis

GOD TID 6/2005 – 7 DEBATT

Utnyttja Din inre energi till fullo

Jeremiader om vården Nu är jag heligt förbannad! Hur ofta skall man tvingas läsa dessa jeremiader om åldringsvården? Samma obekräftade påståenden om ”skandalösa förhållanden” på åldrings- och vårdhem. Nu senast i Jakobstads Tidning den 23 september av Hildur Wikberg i Helsingfors: ”… de äldre som ännu finns kvar i livet ﬁnns nu på åldringshemmen, hjälplösa, fråntagna sin människovärdighet, drogade med sömnmedel till natten för att de inte skall vara till besvär, iförda förhatliga blöjor, som byts följande morgon.” Så falskt tårdrypande. Jag tycker detta är grav ärekränkning mot en yrkeskår. På vilket sätt förlorar en åldring som inte mer kan vårdas hemma sitt människovärde på ett åldringshem? Vårdarna sköter sina klienter med kunnighet, empati människovärde. Jag har frapperats av hur de bemödar sig om att lära känna deras egenskaper – och egenheter. – Vårdaer i Helsingfors har väl inte sämre mänskliga egenskaper än i Jakobstad? En del boende i åldrings- och vårdhem behöver säkert speciella lugnande medel beroende av hälsotillstånd och hur natten upplevs. Tidpunkten för sängläggandet verkar vara individuell och växlar enligt önskemål – och vårdarna

tittar till alla under nattens lopp. Att en patient tycker sig ha fått vänta flera timmar på att få hjälp är inte så underligt. Två minuter kan kännas som en halv timme även i normala situationer. ”De förhatliga blöjorna.” Tänk er bakåt i tiden då de extra tjocka blöjorna inte fanns. De rymmer massor med vätska utan att kännas blöta och bäraren behöver inte störas ideligen natt och dag för misslyckade WC-besök, underkläds- och sängklädsbyten. Och vårdarna hinner med annan skötsel också. Blöjan är till välsignelse för dem som behöver dem, men får en förlöjligande stämpel av detta ”välmenande” ojande och vojande över att de behövs. Denna inställning är verkligen förnedrande för bäraren. Det behövs fler vård- och åldringshem, flera sköterskor, vårdare och terapeuter av olika slag för de boendes fysiska och psykiska välbefinnande – samt högre löner för dessa. Namninsamlingar och anklagelser ger väl initiativtagare och påskrivare en stunds gott samvete. Men vore det inte mer effektivt att fordra högre skatter, öronmärkta för alla former av vård – från barn till åldringar? – Och blöjorna är dyra.

Ursprungsbefolkningen på Hawaji har använd t Noni f r uk ten i c : a 20 0 0 år f ö r de s s up piggande verkans skull. Sedan 1980-talet har o c k s å den indus t r i ella vär l den lär t k ä nna fruktens hälsoef fekter. Miljontals nöjda européer använder idag Noni regelbundet för att leva upp till nutidens hårda krav. Fruktsyrorna, antioxidanterna och enzymerna från Noni frukten har gett många personer mera energi, bättre matsmältning och vackrare hy.

I hälsokostaf färerna f inns sedan våren en förmånlig produkt: Vitrum Noni Strongkapslarna. I kapslarna är de verksamma ämnena i 8 gånger mera koncentrerade form s o m i f ä r sk f r u k t . E n t i l l t v å k a p s l a r d a g l i g e n räcker för god ef fekt. Fråga efter triangelförpackningen !

Saluförs riksomfattande i hälsokostaffärerna. Marknadsförare : Fenno Natura Ab, Tusby w w w.fennonatura.f i

GRAVLJUS MED VACKER DESIGN Med detta unika gravljus vet du att det tänds varje kväll. Den har en ljussensor som känner av mörkrets inbrott och tänder ljuset. Efter 10 timmar stängs ljuset av, för att spara på batterierna. Ljuset passar alla lyktor med standardmått.

Beställ i god tid

24€ + postförskott!

Handla hos Emmaus! U-landshantverk,

Öppet Vard. 10-17 lörd. 10-14

bl.a lämpligt som gåvor

Rättvisevaror, kaffe, te, choklad Ekovaror, mjöl, gryn, m.m. Secondhand, kläder, böcker, prylar av alla de slag! Välkommen!

EMMAUS Tallmov. 18, Ekenäs

019-241 2447

Uppdatera körkunskapen! Seniorer och traﬁk Eftermiddagsseminarium på Folkhälsans kvartersklubb i Åbo Slottsgatan  måndagen den  oktober  kl. . – .

ARLA KLOCKARS Jakobstad

Standardbatterier LR14.

Program Seniorer och traﬁk Kampanjchef Margaretha Wildtgrube, Folkhälsan

Importör

ARROW K STEEL

En nostalgitripp till -talet Kampanjproducent Patrik Lindholm

Pihlvägen 55 68800 Kållby Tel. 050-541 2443 www.arrowksteel.com/ljus.htm

Förnya körkortet Polisen i Åbo Kör pigg! Projektledare Mari-Soﬁ Johansson, Folkhälsan

Värk i leder och muskler?

När är kroppen i körskick? Läkare Birger Björkqvist Vi uppdaterar våra körkunskaper Bilskollärare Tom Moberg

Pröva Kristallplåstret!

Vi kör vidare Ombudsman Jan Holmberg, Svenska pensionärsförbundet Under kaﬀepausen gör optiker en snabb syntest. Dessutom kan man boka tid för mörker- respektive halkkörning eller bara några uppfriskningstimmar med erfaren bilskollärare, mot särskild ersättning. Seminariet är kostnadsfritt. Kaﬀe till självkostnadspris. Anmälan till Svenska pensionärsförbundet, tfn () .

Ingmans nya surmjölk har en frisk smak av blåbär. Dessutom innehåller den välgörande Reuteri-mjölksyrebakterier och fiber. Njut när som helst, som dryck eller mellanmål. Gott också för magen. Mera information om Reuteri-mjölksyrebakterien hittar du på nätet: www.ingman.fi under rubriken"För hälsan".

Öppet: Må–to 9–17, fr 9–18, lö 9–13.

OBS! Ett Seniorer och traﬁk-seminarium hålls i Borgå den 14 november i WSOY:s hus, Brunnsgatan 37, 6 vån., kl.14.00–17.30

L ÖPPNA UNIVERSITETET Åbo Akademi

ÅBO AKADEMI

www.abo.fi/fc/opu

Surmjölk en smaksak!

Gågatan, Jakobstad Tel. 06-7236824

Utan studieplats? Vill du inleda dina akademiska studier redan i höst? Du kan bekanta dig med universitetsstudier och samla studieveckor.

Kontakta oss så får du veta mera!

www.abo.fi/fc/opu Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi Tfn: (02) 215 4666, 215 3281, fax: (02) 215 4943, e-post: opu@abo.fi Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi, Vasa Tfn: (06) 324 7478, 324 7129, fax: (06) 324 7112, e-post: opu-vasa@abo.fi ÅBO AKADEMI – FINLANDS SVENSKA UNIVERSITET

8 – GOD TID 6/2005

De vill leda förbundet Svenska pensionärsförbundets höstmöte den 9 november ska välja ny förbundsordförande. Vid pressläggningen är fyra kandidater nominerade. Vi har bett dem svara på två frågor.

Stig Bäcklund 66, Borgå

Pensionerad polis Medlem i SPF:s styrelse Vice ordförande i stadsstyrelsen i Borgå

1. Pensionärernas situation i vårt land är rätt varierande. En del har det rätt bra ställt när det gäller ekonomi och hälsa. Men rätt många kämpar med en dålig ekonomi på grund av låg pension samt hälsoproblem. Det finns pensionärer som under svåra förhållanden axlar närståendevårdaransvar för maka/ make eller annan nära vän eller anhörig. Det ﬁnns pensionärer som lever mitt i skeendet när det gäller aktiviteter och social gemenskap medan många upplever ensamhet och utanförskap. Utvecklingen i samhället inger farhågor för de äldre pensionärer-

nas del som är i behov av verklig vård och omsorg. Allt för många fall innehållande märkligt negativa sanerings- och strukturförändringsbeslut har det rapporats om från olika håll i landet som gäller just den äldre befolkningen. Det senaste beslutet i riksdagen, efter omröstning, att höja en del pensionärers pension med 5 euro i månaden förbättrar inte märkbart en svag ekonomi och motsvarade varken givna löften eller ställda förväntningar. 2. Svenska pensionärsförbundet är idag en rätt väl fungerande

Majlis Kvist 69, Helsingfors

Pensionerad efter många års tjänst vid Folkhälsan II vice ordförande i SPF:s styrelse Ledamot i Helsingfors äldreråd 1. Pensionärerna bildar en brokig grupp människor där ålder, skolningsbakgrund och intressen, liksom också den fysiska och psykiska orken är mycket olika. Hur vi pensionär har det, och framför allt hur vi upplever att vi har det, varierar därför mycket. Uppriktigt sagt tycker jag att många av oss har det ganska bra. Vi är fria att ta vara på våra pensionsdagars möjligheter, att läsa, gå på kurs, att uppleva, resa, allt vad vi tidigare bara drömt om att göra. Vi kan, om vi vill och orkar, vara med där det händer, träﬀa människor och ha trevligt tillsammans. Vi har skapat ett socialt system som borde ge oss trygghet, både då det gäller att klara ekonomin och att få hjälp, medicinsk eller social, när vi behöver det. Hur fungerar då detta vårt välfärdssystem, helt

konkret då det gäller mig själv och de andra, speciellt folkpensionärerna? Vi ser att mycket inte är som det borde vara, det gäller sjukvård, hemvård, det gäller våra pensioner och våra skatter. Många av oss upplever ekonomisk otrygghet, ensamhet och isolering. Av oss krävs medansvar, aktivitet och lojalitet. Det är det som är kärnan i det vi kallar intressebevakning. 2. Jag vill vara en aktiv, arbetande ordförande. Tre uppgifter ser jag som speciellt viktiga: a) Att fortsätta och att förbättra samarbetet med andra pensionärsorganisationer ifråga om intressebevakningen på riksnivå. b) Att på kommunnivå stöda äldrerådens och därmed allas våra möjligheter att påverka hur hälsovården och det sociala områdets

organisation. Initiativen och idéerna inom förbundet är många. Det ligger dock en risk i att ha många bollar i luften samtidigt. Viktigt är att förbundet ytterligare stärker sin position som en samlande faktor för alla ﬁnlandssvenska pensionärer. Intressebevakningen där omsorgen om de svaga och utsatta pensionärerna prioriteras bör utvecklas i samarbete med andra pensionärsorganisationer samt övriga naturliga samarbetspartner. Bara genom insikt och kunskap förmedlad till förbundets distrikt och föreningar kan Svenska pensionärsförbundet förstärka sin position som opinionsbildare på riksplanet samt ute i kommunerna. Förbundet bör även attrahera nya och aktiva pensionärer till medverkan i en meningsfull social gemenskap i fördomsfria former och med utmaningar som ligger i tiden. Samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän inom SPF är av stor vikt likasom skötseln av förbundets ekonomi och den nu välfungerande tidningen God Tid.

tjänster ordnas och vad de kostar. Samtidigt bör vi i alla dessa frågor starkt markera vår rätt att få service på vårt modersmål. c) Att stöda våra föreningar, att öka det regionala samarbetet och att ta vara på alla de resurser, kunskap och erfarenheter, som medlemskåren representerar. Min vision är att Svenska pensionärsförbundet växer och att vi kan göra vår röst hörd i den äldrepolitiska beslutsfattningen på olika nivåer i samhället. Jag tror jag kan göra en hygglig insats som ordförande eftersom jag efter tre år i styrelsen väl känner förbundets verksamhet, ekonomiska möjligheter och samarbetspartners. Genom att arrangera och leda kurser har jag velat bredda verksamheten och då också kommit i kontakt med föreningarnas möjligheter och medlemmarnas idéer och aktivitet. Detta har gett mig en ﬁn möjlighet för att ta vara på och utnyttja erfarenheter och kunskap från mitt arbetsliv i Folkhälsan. I det ”civila” är jag är en 69 år ung farmor vars hobby just nu är att ”klättra i berg” med en tvååring och en fyraåring. Av de fyra övriga barnbarnen ammas en och tre går i skola. Jag vill vara med om att bygga en trygg framtid också för dagens växande släkte.

GOD TID 6/2005 – 9

God Tid frågade: 1. Hur bedömer du att en pensionär har det ställt i Finland i dag? 2. Hur vill du styra och ställa i förbundet om du får leda det?

Ulf Johansson 64, Esbo

Redaktör vid Landsbygdens Folk (deltidspensionerad) Redaktör för God Tid 2002–03 Medlem av Esbo stadsfullmäktige 1. Pensionärerna har bevisligen fått det sämre. Först föll den ena indexjusteringen bort. Sedan slopades folkpensionen för dem som har påver minimal arbetspension. De oﬀentligt anställda, och många andra, har fått ﬁnna sig i att pensionerna skurits ner samtidigt som pensionsåldern höjts. De procentuella skattelättnaderna för inkomsttagare har klart missgynnat pensionärerna. Pensionärsrabattsystemet har försämrats. Vårt hälso- och åldringsvårdssystem har kraftigt utvecklats mot en privatisering, vilket i högsta grad drabbar pensionärerna och andra låginkomsttagare. Ådringsvården har på många håll varit skrämmande bristfällig. Den pensionä r som inte lyckats ”lägga på sidan” under sin yrkesverksamma tid har det inte lätt i dag. Dessvärre tyder allting på att det blir ännu sämre i framtiden. Hur detta kan fortgå utan att pensionärerna tar kamp är för-

vånande. Vi måste sätta press på beslutsfattarna. 2. Oberoende av vem som väljs till ordförande måste pensionärsrörelsen på ett helt annat sätt ta sig an intressebevakningen. Med den här utvecklingen riskerar majoriteten av våra pensionärer inom en överskådlig framtid att ramla under fattigdomsgränsen. Med något sånär rättvis fördelning kunde alla pensionärer leva sina återstående år i ekonomisk trygghet. Också Svenska pensionärsförbundet måste verka för att så sker. Nästan alla pensionärsorganisationer fungerar som partiers förlängda armar, för att hålla fast sina röstare även då de egna partierna går dem emot. Vi vet alla vem som förlorar. Av denna orsak borde det gemensamma förhandlingsorganet VENK ges en starkare och oberoende status. VENK kunde som en bakgrundspåverkare t.o.m.

bjuder på. Men vi skall minnas att det är vår generation och en äldre generation som har byggt upp också ett kulturellt välstånd.

Samuel Lindgrén 70, Esbo

Pensionerad överdirektör vid Utbildningsstyrelsen Ordförande for Svenska Seniorer i Finland Ledamot i Esbo äldreråd

1. Jag skulle inte engagera mej så helt och fullt som jag har gjort och gör om jag skulle anse att pensionärerna har det bra och att pensionärspolitiken är riktig och rättvis. I synnerhet tre frågor bekymrar mej, dvs. a) att folkpensionerna är små för dem som överhuvudtaget numera får folkpension och att arbetspensionerna ofta är låga och att de beräknas enligt så ofördelaktiga grunder (index) att de för vart år allt mer släpar efter löneutvecklingen, b) att vårdplatser och åldringsbostäder inte ﬁnns i tillräcklig mängd

vara starkare än ett parti. Det skulle vara att föredra framom ett pensionärsparti. Hur ska vårt förbunds intressebevakning förbättras? Först måste vi få in i rörelsen nya och ”unga” pensionärer, ja gärna även sådana som ännu inte ens hunnit bli pensionärer. I den ålderskategorin är man ännu villig att kämpa för sina förmåner. De som kommit högre upp i ålder inser helt logiskt att det är för sent eftersom förändringarna kommer långsamt. Av denna orsak är det av avgörande betydelse att också förbundsordförande är relativt ung. Det har också en symbolisk betydelse då det gäller att få yngre pensionärer med. Vi måste få slut på talesättet, ”jag är ännu för ung för pensionärsföreningen”. Det blir lättare att få med yngre pensionärer om vi visar att vi bevakar deras intressen. Det, att vi bör satsa mer på intressebevakningen, betyder naturligtvis inte att vi skulle ge avkall på vår ﬁna fritids- och sociala verksamhet, tvärtom. Varför inte utöka den med t.ex. förbundsmästerskap i ﬁske, boccia, skidning, vinsmakning, golf, eller annat? Ifråga om medlemsvärvning borde vi göra som Larsmo pensionärsförening; knacka på hos alla nyblivna pensionärer, hälsa dem välkomna och överlämna en blomma och ett medlemskort.

och om de ﬁnns är hyrorna så höga att en vanlig pensionär inte har råd trots att han/hon har knegat, sparat och uppoﬀrat sej ett helt liv och c) att attityden till gamla mänskor är så negativ och att vi ibland anses vara en börda för samhället och inte duger till förtroendeuppdrag trots all vår levnadsvisdom och -erfarenhet. Å andra sidan medger jag gärna att många pensionärer mår bra och att de som orkar har på många orter möjlighet att välja bland ett utbud av aktiviteter som kommunen, församlingar och olika organisationer

2. Det är styrelsen som skall styra och ställa. Som ordförande vill jag stå för idéer och impulser, vara förbundets ansikte utåt och fungera som opinionsbildare och påtryckare, vara en stimulerande och uppmuntrande förman för personalen och en förtroendefull, förtroendeingivande och sakkunnig resursperson för föreningarna och dess medlemmar. Jag är beredd att till förmån för SPF och vårt lands pensionärspolitik utnyttja minlånga erfarenhet av arbete i stora och krävande organisationer och min breda erfarenhet av olika typer av samhällsfrågor och problemlösning i anslutning till dessa. Jag räknar med att min goda kännedom om Svenskﬁnland och det kontaktnät som jag har från mitt yrkesverksamma liv och från olika förtroendeuppdrag och fritidsaktiviteter skall gagna förbundet.

Aamuinen Lätt

Börja året läckert och lätt!

Som smörgåspålägg enskilt förpackad lätt smältost i skivor - Ingman Aamuinen Lätt 5 %. Två olika storlekar, 200g och 600g. Båda två är Into-produkter med låg laktoshalt. Nyhet med fyllig smak.

10 – GOD TID 6/2005

Ärade hyresvärd! Vi har ett

STORT UTBUD

av företag och solida privatpersoner som söker lägenheter via oss. Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen för Er lägenhet. Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A]

Pessimistiskt om vårddebatten: Ingen bryr sig om vad ni säger

LAPPFJÄRDS FOLKHÖGSKOLA

Kurser i Folkmusik! 25-26.11 27-28.1 & 10-11.3 11-12.2

Folkmusik från Jeppo-trakten med Christine Julin-Häggman Folkmusik-vad är det? Föreläsning med FM Johanna Björkholm Folkmusik á la Mikael Fröjdö Låt dig inspireras av etnomusikern Jenny Wilhelms

Förfrågningar och anmälningar: Åsa Häggblom, kursplanerare Tel. 040-750 7898 eller epost: asa.haggblom@svefol.net

www.lafo.org

STÖD DET FINLANDSSVENSKA BILDNINGSARBETET Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp till förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten. Närmare information ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm, tfn 09-6844 570

Trots att vi alla är överens om att människan bör vårdas när hon är svag lyssnar inte beslutsfattarna. Författaren Paul von Martens målar en dyster bild av dagsläget inom vården vars värdemässiga grunder håller på att erodera Ett samtal om Paul von Martens litterära produktion ingick i ett seminarium om hälsofrågor för äldre. Författaren pratade omKURIREN sina böcker 5 med redaktör Maj-Britt Paro och det var romanen Döden kom till rätta (1997) som ledde in samtalet på vårdproblematiken. Maj-Britt Paro, som läst allt som von Martens skrivit, beskrev boken som en thriller, en mycket svart framtidsvision. Den handlar om hur vänliga vårdare hjälper gamlingar och handikappade att dö. – Den här administrativa fascismen i sjukvården som du kallar den blir ett slags normalisering av döden. – Jag ser allt fortfarande det här som det allra största hotet som vi står inför. Det här är en svart skildring av en del av personalen på det här sjukhuset, jämte dessa människor som utan de minsta samvetsförebråelser går in i ett slags hälsovård vars mål är att till och med ta livet av folk, förklarade von Martens. – Jag vill verkligen inte svartmåla de människor som för närvarande arbetar på sjukhus och som under stor resursbrist lyckats skapa en mycket människorespekterande

• • • • •

och t.o.m. öm anda. Men icke desto mindre arbetar dessa människor i ett hårt klimat. Alla dagar läser vi i tidningar att det blir för dyrt med de här människorna som bara ligger och kostar och kostar. von Martens ansåg att den värdemässiga grunden för den sjukvård vi ännu har håller på att erodera. – Den ersätts av kostnadskalkyler och där människan precis som i Hitlertyskland värderas efter vad hon producerar, hur hon mycket konsumerar, och värdet är skillnaden. Det ﬁnns människor som för länge sen slutat producera och som konsumerar hela tiden och vi har inte pengar. – Trots att det skrivs människovänliga ledare i tidningarna, trots att det nästan varje dag i någon tidning är någon anhörig eller sjukvårdare som uttrycker sin förtvivlan över situationen, så går det så att man får lov att acceptera att det ﬁnns allt mindre och mindre resurser. Läkare säger opp sig, de kan inte mera arbeta på det här sättet, sjuksköterskor orkar inte. Och det är det här jag inte kan fatta att trots att vi alla är överens om att människan bör vårdas när

Paul von Martens och väl pålästa samtalspartnern Maj-Britt Paro.

hon är svag, så har det inte någon eﬀekt. – Hur är det här möjligt att det pågår en skendebatt där det sägs att det ska tas ansvar för människor? Inte kommer någon att bry sig om vad ni säger. Det är det här sedan som gör att man skriver böcker. Tung i kroppen – yr i knoppen? var rubriken för seminariet som hölls i Folkhälsans auditorium den 6 oktober. Arrangörer var Svenska pensionärsförbundets Helsingforsföreningar och Folkhälsan i samarbete med Svenska Studiecentralen. Föreläsningar om mediciner, motion, kost och minnesträning varvades med bandgympa och vissång. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Sogno

-keittiön unelma

Laaja valikoima

Aronen

www.aronen.net

Tel. 09-17 17 44

Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993.

Sideros puuliedet

Smedsgatan 15, vard. 9–17, Sjölund / Eriksson www.etuovi.com/locus

11-12.11

Folkhälsans Malin Grönros instruerar seminariedeltagarna i bandgympa.

puh.(09) 724 7772, fax(09) 754 5696 juhani.aronen@aronen.net

GOD TID 6/2005 – 11 RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Resor i GOD TID Lyckad resa till MAMMA MIA! Fredagen den 2 september reste

ca åttio glada pensionärer till Stockholm för att se musikalen MAMMA MIA! på teater Cirkus. Ombord på båten samlades vi i buﬀetrestaurangen till första dukningen och åt en rätt så god och riklig middag med många härliga efterrätter. Under kvällen träﬀade vi många gamla vänner, pratade och hade trevligt tillsammans. Till Stockholm mötte vår reseledare Anneli Hofer. Bussarna körde oss in till centrum för ett par tim-

mars shoppingrunda. Trötta efter allt springande i affärer åkte vi till teaterrestaurangen för att avnjuta en god matinétallrik. Småningom flyttade vi oss till teatern för att se MAMMA MIA!. Våra biljetter var på fina platser, på främre balkongen rakt framför scenen. Musikalen bygger på Abbas musik och 22 av de klassiska hitlåtarna ingår. Musikalen utspelar sig på en liten grekisk ö. Dottern, som inte vet vem som är hennes

far, läser sin mammas dagbok och förstår att det finns tre möjliga. I hemlighet bjuder hon dem till sitt bröllop och en av dem är hennes pappa, men vem? Musiken, sångerna, utförandet, allt var fint och bra utfört. Volymen var en aning för hög. Efter föreställningen körde vi med bussarna till hamnen därifrån Silja Festival avgick till Åbo. Tack för en fin och väl ordnad teaterresa.

Kom med på vår

HÄLSORESA TILL VIIMSI, ESTLAND 5 – 9.2.2006 (sö-to) Resans pris: 360 € Se God Tid nr 5 för det detaljerade reseprogrammet eller kontakta BTI Nordic så postar vi programmet hem till er! Kontakta RESEBYRÅ BTI NORDIC Ulrica Isaksson tel (019) 2674 554, ulrica.isaksson@btinordic.com

i ll Bo ka t t e n f l es L i l l a j u tid ! d i go

ETHEL och ÅSA

BOKA ER

JULFEST! OLIKA JULMENYER... 06-347 6754, 040-910 0421

STRAND-MÖLLE Restaurangen vid havet 66210 Molpe www.strand-molle.fi

NYÅRSRESA TERVIS PÄRNU 27.12-1.1 329€ Buss-båt- helpension Läkarunders. - behandlingar Tervis har service även på svenska Rutt: Pargas-Kimito-Ekenäs o.s.v.

SUCCEMUSIKALEN MAMMA MIA på Cirkus i Stockholm 17-19.2 2006 199€ Buss -båt -hotell -frukost -musikalbilj. -B-hytt -stadsrundtur

Bokningar och förfrågningar

PARTOURS Tom Mollgren

Köpmansg. 7, Pargas

044 052 4911, 044 552 7427

Åk buss med Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

KRISTINA HOTEL tfn. (06) 221 2555 fax (06) 221 3250 Östratorget 1 64100 Kristinestad

Njut, koppla av och roa Dig! I centrum av staden, men ändå på havsstranden, befinner sig Hotell Kristina. Låt oss skämma bort Dig med vår erkänt goda mat, otroligt vacker utsikt och musikupplevelser. Personlig och vänlig betjäning är vårt varumärke.

12 – GOD TID 6/2005

Ett mäktigt ökenlandskap intill gränsen mot Kaliningrad vittnar om tider då vandrande sand härskade på Kuriska näset. Den som till äventyrs tar sig för att rutscha ned för branten drar åtta ton puderﬁn sand med sig i fallet.

Kuriska näset ett sagoland i havet Tänk dig att få uppleva ökenvandring och medelhavsseglats utan att lämna Östersjön. Att det är möjligt kunde en busslast Hbl-seniorer konstatera under en femdagarstur genom Baltikum i slutet av augusti. Målet var Kuriska näset, i sig ett naturens underverk, en mytomspunnen landtunga i Östersjön. Storslagen natur och idylliska småstäder bildar en värld för sig, oberörd av massturism. Den som söker hålligång göre sig inte besvär, här är det naturen, havet och friden som gäller. Kuriska näset är en hundra kilometer lång landtunga mellan Östersjön och ett innanhav med öppen horisont utan fastland i sikte där det är som vidast. Ett smalt sund i norr vid kuststaden Klaipeda förenar Kuriska sjön med Östersjön. Det smala näset är som mest 4 km kilometer på bredden och bara 380 meter där det är som smalast. Hav och vind har skapat den

märkliga formationen av sand. För femhundra år sedan var landet en grön oas täckt av ek, tall, gran och lind. Total skövling av skogen ledde till en naturkatastrof. Flygsand begravde fem byar, öknen bredde ut sig och ﬁskarbefolkningen försökte förgäves få skyddande växtlighet att gro i de vandrande sandmassorna. År 1803 inleddes under ledning av holländaren S. Bjorn ett

gigantiskt restaureringsarbete. En 98 km lång sträcka av gräsbevuxna skyddsdyner skapades steg för steg på stranden mot havet. Skogsplantering blev möjlig innanför vallarna och i dag, tvåhundra år senare är näset täckt av skyddande skog, med några ökenområden bevarade som ett äreminne över kampen mot havet och vinden. Tallskogen har en särprägel:

En båttur på Kuriska sjön hör till i Nida. T.v. kapten Zigfridas på ketchen Lana i samspråk med guiden Virginija och reseledaren Thure Malmberg.

stammarna lutar österut. Där vi på en av de kala sandhöjderna betraktar Östersjön i väst och det solblanka innanhavet i öst är det svårt att förställa sig stormarnas kraft på den vindpinade landtungan. Ett annat bevis ser vi på dynen i Nida. Ett 13 meter högt solur av sten blev för några år sedan omkullvräkt av vinden. Bara hälften av det runristade stenblocket står, resten ligger kvar där det föll.

lunch med nyrökt fisk ombord, en solgassande, osannolikt fin upplevelse när september står för dörren. Lika osannolik är en vandring på puderfin sand upp mot en av dyntopparna. Sanden nästan bränner fotsulorna, hettan dallrar i dalgången upp mot högsta punkten, där vinden svalkar och utsikten över dynerna inramade av hav i öst och väst är hisnande.

Snickarglatt Nida

Ett stycke norr om Nida ligger Juodkrante, ”den svarta staden” som fått sitt namn av mörk barrskog. Staden har anor från 1400talet och är det enda samhället som undgick att begravas i sand tack vare att ursprungsskogen i tiden inte fälldes just här. Juodkrante är känt för Häxberget, där en slingrande stig uppför och nerför ett högt berg pryds av åttio jättelika skulpturer i ekträ som skildrar folksagor, myter och legender ur Kuriska näsets färgrika historia. Folkkonstnärer från hela Litauen skapade parken under tre somrar, 1979–81. I Juodkrante finns en annan kuriositet, ett reservat för häger och skarv. Tusen skarvpar häckar sida vid sida med en hägerkoloni på ett två hektar stort område där träden dör av skarvdynga precis som på holmar i vår skärgård. I Juodkrante har man utnyttjat fåglarna i turismens tjänst; en utsiktsplats är uppförd intill häcknigsplatsen. Men liksom hos oss är skarven hatad av många, t.ex. ﬁskare motarbetar de glupska fåglarna så gott de kan.

Nida ligger ungefär mitt på Kuriska näset och är den sista litauiska utposten i söder mot Kaliningrad, halva näset är alltså ryskt territorium. Nida är en vacker liten stad med säregna, snickarglada trähus i grann färgsättning med utsirade gavlar och fönsterbågar i blått och vitt. Nida har fått speciell aktualitet genom Thomas Mann-jubileet som ﬁras i år. Den tyske nobelförfattaren bodde här under tre somrar och skrev bl.a. Joseph och hans bröder i huset som nu är museum och en av stadens sevärdheter. En annan sevärdhet i Nida är det lilla bärnstensmuseet vid huvudgatan Pamario. Bärnsten är som känt östersjökustens skatt utvunnen ur havet, förstenad kåda i färger från gräddvitt över gyllengult till knäckbrunt. Det som för Hbl-seniorerna blev resans höjdpunkt var en segelfärd på Kuriska sjön med ”Lana”, en gaﬀelriggad ketch förd av kapten Zigfridas. Medelhavsvärme på kavlugnt hav med Nidas mäktiga sanddyner som fond, picknick-

Häxor och troll

GOD TID 6/2005 – 13 kort sightseeing och övernattning. Klaipeda är Litauens enda egentliga hamnstad. I motsats till Lettland med sin flera hundra kilometer långa kustlinje söderom och i Rigabukten har Litauen en kort kust på c. hundra km. Medan Klaipeda är Litauens centrum för handel och sjöfart är Palanga ett trettiotal km längre norrut ett livligt turist- och rekreationsparadis med sina väldiga vita sandstränder. Klaipeda har som gammal handelsplats en intressant historisk stadsdel som fått sig en rejäl ansiktslyftning sedan sovjettiden. I floden Dane som rinner genom staden ligger en tremastare med ﬁnländsk anknytning. Hon byggdes 1948 för Sovjet som del av vårt krigsskadestånd och användes som skolningsfartyg. Efter fullgjort värv ankrades hon som restaurangbåt vid kajen i Klaipeda men var snart i vrakskick. I dag ligger ”Meridianas” snyggt restaurerad som stolt symbol för Klaipeda. Glada gula parasoller gör reklam för ”vårt” skepp och gott litauiskt öl.

Korskullen

Sinnrika konstruktioner binder ﬂygsanden och ger en chans för växtlighet att rota sig på den vindpinade landtungan i Östersjön.

Längst upp på Kuriska näset, inom hamnstaden Klaipedas domäner, ligger Smiltyne och fästningen Kopgalis, en försvarsanläggning vid den smala infarten till innanhavet och i dag ett sjöfartsmuseum. Ett delﬁnarium, jätteakvarier för sälar och fiskar och en imponerande utställning av snäckor och koraller är populära dragplåster på museiområdet.

Världsarv Nida är huvudort i Neringa, som utgör merparten av Litauens del av näset. Med en avgift vid en in-

fartstull försäkrar sig Neringa om medel att vårda den unika miljön. Det finns planer på en bro från Klaipeda till näset, men frågan är kontroversiell. Än så länge sköts transporten med färja och motståndarna hävdar att naturen här inte skulle tåla den exploatering som en bro skulle föra med sig. Näset är sedan år 2000 upptaget på Unescos lista över världens kulturarv, man har ansvar för en hållbar utveckling av området. Målet för vår resa var alltså Kuriska näset, men också Klaipeda ingick i rutten på vägen ner, med

På hemresan gör Hbl-gruppen ett kort uppehåll vid Kryziu kalnas, Korskullen, ett stycke norr om staden Siauliai. Korskullen är något av en nationell symbol för de lidanden folket fått utstå under olika herravälden. De första korsen restes på kullen i början av 1800-talet. Här uppstod en kultplats dit människor vallfärdade för att hedra sina döda eller be om Guds hjälp. Miljoner kors har täckt kullen. Under sovjettiden förbjöds korsen, traktorer jämnade kullen med marken. Nattetid restes nya kors, den heliga platsen gick inte att utplåna. I dag ﬁnns över hundratusen kors, små och stora. De jordfasta korsen är behängda med tusentals miniatyrkors. Korskullen sköts nu av ett närliggande fransiskanerkloster. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Om lås och kattor Resor skall vara väl planerade och förberedda. Det torde alla vara överens om. Det är mycket man måste fundera på: Vart, när, hur länge, till vilka kostnader, vilket program, hurdan utrustning o.s.v. Sådant är rutiner numera - för de ﬂesta. Men det ﬁnns en bit av planerandet som kanske lätt blir litet bortslarvad. Då handlar det inte om själva resan utan om förberedelserna på hemmaplan, i all synnerhet om man lämnar en tom bostad bakom sig vid avresan. Vad kan man då ha anledning att tänka på? Ett försök till minneslista i tio punkter:

1. Vet grannarna att man är bortrest och hur länge? Det betyder inte att de skall belastas med något slags vakthållningsuppdrag, men det är bra om de kan reagera om någonting underligt förefaller att ske i den tomma lägenheten. Är släktingar och vänner informerade om resmålet (adress, telefon)? 2. Är försäkringsskyddet i skick, premierna betalda, lösöret rätt värderat? 3. Tar någon hand om sådan post som i stora mängder (flera dagars dagstidningar) blir synliga i en postlåda och därmed ger en klar signal om att ingen är hemma. Det går också bra att avbeställa dagstidningar för bara en kort period, en vecka t.ex. 4. Hur är det med låsen, går det att sätta ytterdörrarna i baklås? 5. Är reservnycklar till bostaden deponerade på ett tryggt men vid behov ändå tillgängligt ställe? 6. Har man berättat var katten, hunden och hamstern är inackorderade? De kan ju trots god omvårdnad smita sin väg och en vacker dag stå jamande/skällande utanför sitt vanliga hem. 7. Är dyrgripar förda till bankfack? Ett sådant kostar ju inte så mycket men ger bra trygghet för värdepapper och -föremål. 8. Hur är det med inkommande samtal, finns det vidarekopplingsmöjligheter? Och berätta för allt i världen inte på en telefonsvarare hur länge resan varar, d.v.s. hur länge det är fritt fram för potentiella inbrottstjuvar. 9. Undvik sådant som gör att huset ser obebott ut, t.ex. nerdragna gardiner för alla fönster. 10. Ha gärna någonting sådant som kan tänkas tyda på att lägenheten inte står tom, en timer t.ex. som knäpper på en lampa på kvällen för några timmar. När man reser skall man kunna ta det lugnt och koppla av. En del av det ovanstående kan kanske bidra till det. Sannolikt är det mesta välbekant för de flesta, men om någon ändå får en s.k. aha-upplevelse är ingen gladare än ANDERS G. LINDQVIST

RES MED SVENSKA PESNIONÄRSFÖRBUNDET Resan till

JULMARKNADEN I DRESDEN – även BERLIN 5–8.12.2005

Resans pris: 745 € Sista anmälningsdagen till denna resa har redan varit, men vi kan försöka få platser till om intresse ännu ﬁnns. Kontakta RESEBYRÅ BTI NORDIC Ulrica Isaksson tel (019) 2674 554 ulrica.isaksson@btinordic.com

Virginija Jurgaityte, universitetslektor i Klaipeda, är en suverän guide, kunnig och inspirerande. Här berättar hon sagor och legender ur Neringas historia på Häxberget i Juodkrante.

14 – GOD TID 6/2005

Seniorskepp med show och dans

GRUPPRESA PÅ GÅNG?

Åk bekvämt med oss! Våra turistbussar är givetvis luftkonditionerade och de har en trevlig chaufför bakom ratten!

Vi kör över 100 resor per år till Baltikum, ta kontakt så gör vi ett reseförslag åt er!

� (06)224 1271 www.westerlines.fi

Professor Carl Öhman fångade helt deltagarnas uppmärksamhet vid Svenska pensionärsförbundets ”Seniorskepp”, när han kåserade under temat ”Vandring med seniorer i Europa”. På bilden konverserar förbundets ordförande P-H Nyman och Carl Öhman om trevliga gemensamma minnen. Efter att deltagarna i ”Seniorskeppet” hade sett showen ”Wallmans Golden Hits-show” inleddes dansen. Ungefär 250 personer deltog i årets Seniorskepp. Under besöket i Stockholm hade deltagarna möjlighet att göra en utfärd till Gustavsbergs porslinsmuseum. Museet ligger i en vacker bruksmiljö. I Gustavsberg (tillsammans med Rörstrand) tillverkades under perioden 1823–1990 servisoch konstgods av vilka många serier blev världsberömda. Text och foto JANNE HOLMBERG

Drömmer Ni om ett eget boende i Spanien? På La Manga bjuder vi ut attraktiva lägenheter och villor helt i strandkanten. Tryggt och barnvänligt! Härligt sydländskt klimat för kropp och själ hela året. Investering med stigande värde och goda uthyrningsmöjligheter. Ni kan även hyra för längre eller kortare tid!

Ring Jonny 0500-924 528 Olav 050-555 9715

BUSS TRAFIK Widjeskog Terjärv (06)8676640 fax (06)867 6745

STOR SVENSKSPRÅKIG SENIORKRYSSNING 24-25.1.2006 PÅ SILJA OPERA Dansorkester CHARLIES underhåller! Specialsjuksköterska Esterita Backman från Österbottens Cancerförening föreläser om "Vilken betydelse har maten och motionen för oss!" Allsång! Boka via din resebyrå eller via Siljas biljettkontor: i Vasa Nedre Torget, Tel. (06) 323 3630 i Åbo Hantverkaregatan 4 Tel. (02) 335 6244 www.silja.fi

Estlandsspecialisten Beställningstrafik med fullständig service. Inrikes och utrikes trafik Tel. 06-315 2851 0400-561 204 Fax. 06-315 3877 email: mika.joki@kolumbus.fi www.likennetrafikjoki.fi

Hammarvägen 10 65350 Vasa

Önskar du komma bort från mörkret och kylan över vintrarna eller kanske hela året? Scandinavian Village erbjuder skandinaver exklusiva terasslägenheter i det gästfria och exotiska Thailand. Du bor som på fyrstjärnigt hotell i din egen bostad och till budgetpris! Skandinavian Villige ligger i Bangsaen, en liten fiskeby endast 1 t. från Bangkoks nya flygfält.

Priser från ca 103.700 euro Välkommen!

GOD TID 6/2005 – 15 RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET Ännu ﬁnns det platser kvar på resan till

LANZAROTE 3–17.3.2006 (2 veckor)

Vårens solresa gör vi till Kanarieön Lanzarotes vackra och lugna sydspets och det trivsamma PLAYA BLANCA. Här ﬁnns Lanzarotes ﬁnaste sandstränder, vackra planteringar och den trevliga strandgatan med sina butiker och många restauranger. Vi bor på Hotel Blue Village PLAYA FLAMINGO. (se Finnmatkats vinterbroschyr, s 13, 98-101) Anneli Hofer fungerar som reseledare. Pris för två veckors resa från 955 €. Möjlighet även till en veckas resa. Boka NU – fundera inte för länge! För närmare information och bokning: Resebyrå BTI NORDIC Ulrica Isaksson tel (019) 2674 554 ulrica.isaksson@btinordic.com

Välkommen till trivsamma

MYLLYLAMPI i naturskön omgivning!

God mat, kaffe, smått o gott! * Grupper & resenärer, vik in!

MYLLYLAMPI RESTAURANTS

03100 Nummela, 019-335 177, fax 019-334 508, 0400-446 374

16 – GOD TID 6/2005

Äventyrsbana passar också äldre

Kulturresa till

Folkhälsan i Mjölbolsta , Karis,

S:t Petersburg 15–18 maj 2006 Vi har möjlighet att tillsammans med kulturproducent Tanja Enberg från Ingå göra en skräddarsydd kulturresa till S:t Peterburg. Tanja har redan länge fungerat som reseledare och omdömet har varit att det känns tryggt att ha Tanja med sig under hela resan eftersom ryska är hennes modersmål och att hon också talar i det närmaste perfekt svenska. Ta chansen nu och kom med oss på en spännande resa! Program i korthet: 15 maj kl. 9.00 Avresa från Helsingfors centrum ( Kiasma) Avresa från övriga orter beroende på intresse återkommer vi till. kl.14.30 Lunch i Viborg i Runda tornet samt kort rundtur. kl.19.00 Ankomst till S:t Petersburg/inkvartering Middag på hotellet 16 maj kl. 8.00

kl. 19.30 17 maj kl. 8.00

kl. 19.30 18 maj kl. 8.30 kl. 9.30

kl.20.00

Frukost på hotellet Stadsrundtur Här finns många olika möjligheter bl.a. Isakskyrkan Lunch på restaurang Eremitage vid Vinterpalatset Besök i Eremitaget Middag på båt längs Nevafloden med folklore Frukost på hotellet Start till Aleksanderspalatset där vi gör en rundvandring i parken. alt. Katarinapalatset och bärnstensrummet samt lunch Kammarkonsert i familjen Samojlyvs hemmuseum. Familjen tillhör en skådespelardynasti. Middag på restaurang Akademia på Vasiliön Frukost på hotellet Hemresan via Karelska näset Paus i Raivola vid Edith Södergrans minnesmonument Picknick med ryska kålpiroger och kaffe Shoppingpaus på Viborgs torg Tillbaka i Helsingfors

Pris 485 €/person (Förutsätter30 personer) I priset ingår: transport med turistbuss. Inkvartering i renoverade dubbel rum. Luncher, middagar, gruppvisum, inträde till Eremitaget, Isakkyrkan, Aleksanderspalatset, konserter, svenskspråkig guidning. I priset ingår ej: obligatoriska reseförsäkringen, enkelrumstillägg Kontakta Jan Holmberg på förbundets kansli för mera information, tel. 045- 657 5848

inbjöd en testgrupp från pensionärsförbundet att bekanta sig med äventyrsbanan i Mjölbolsta i Karis. Banan är ursprungligen planerad för ungdomar, men visade sig också passa alldeles utmärkt för lite äldre personer. En kombination av föreläsningar och genomgång av äventyrsbanan i den vackra naturen kunde vara ett lämpligt mål för pensionärsförbundets medlemsföreningar under perioden maj–oktober. Kontakta gärna Folkhälsan i Mjölbolsta för närmare information. Text och foto JANNE HOLMBERG

Det är inget tortyrredskap som SPF:s f.d. kanslisekreterare Marianne Sandell är fastspänd i, utan en gunga. Det gällde att i farten kasta in bollar i ett ämbar. Säkerhetsanordningarna var rigorösa, så trots att det ibland såg farligt ut, var säkerheten garanterad.

ÄLDRERÅDEN

Separata program om tjänster till minnesstörda och demenssjuka personer behövs Vad kan äldreråden göra? Alzheimercentralförbundet har nyligen gjort en utredning som beskriver den aktuella situationen på riksomfattande plan beträﬀande tjänsterna till minnesstörda och patienter med en demenssjukdom. I kommunernas äldrepolitiska strategier, vilka utgår från kvalitetsrekommendationerna för de äldres service och vård, beaktas inte behandlingen av minnesstörningar och demenssjukdomar i önskvärd grad. I de ﬂesta fall saknas ett program för sådan verksamhet i kommunernas äldreomsorgsstrategi. För ett sådant separat program talar inte minst det att antalet personer med minst mellansvår demens bedöms öka från nuvarande 80 000 till 110 000 intill år 2015! Tyngdpunkterna i de äldrepolitiska strategiprogrammen är hemsjukvård, hemtjänst samt serviceboende och boende på vårdinrättning.

Utvecklingen av servicens mellanformer, såsom dagverksamhet och stödtjänster åt personer i arbetsför ålder, ges inte tillräcklig uppmärksamhet. Dessa skulle utgöra ett stöd i sjukdomens tidiga skede och för boende i eget hem. De kommunala äldreråden kunde påverka minnesstörnings- och demensarbetets framtid i sina kommuner genom att inhämta information om det aktuella läget och sedan ta ställning i frågan. En god samarbetspart i detta skulle demensföreningen på orten eller i kommunen vara. Alzheimer centralförbundet har på basen av barometerresultatet gett en viktig rekommendation angående servicen, yrkesutbildningen och demensföreningarnas verksamhet. VALBORG LOUHISTO

”Att skriva sitt liv” Foto BIRGITTA JERNVALL INGMAN

Kurs på Finns folkhögskola 24–25 januari 2006, med fortsättning 26–27 mars 2006 Kursen vänder sig till dig som har lust att skriva. Att sätta minnen, erfarenheter och upplevelser till pappers, att hitta de rätta orden, är roligt och tillfredsställande. Det kan också hjälpa oss att få överblick, se ett mönster av vårt liv. I kursen ingår olika slags skrivövningar. Vi tar del av varandras texter och får råd och tips hur vi kan förbättra dem. Kursen leds av Åsa Stjenvall-Albjerg. Författaren Vivi-Ann Sjögren, som skrivit mycket om sitt liv, gästar oss och berättar om sitt författarskap och läser ur sina böcker. Vi diskuterar frågor förknippade med det självbiograﬁska skrivandet. Den tvådelade kursen vill öppna den kreativa ådran och sporra deltagarna att fortsätta skriva just sina egna berättelser. Pris: 80 euro Anmälningar till Svenska pensionärsförbundet, tfn 09 728 88210 eller via din förening OBS. Begränsat antal deltagare, så anmäl dig snabbt.

GOD TID 6/2005 – 17

VENK-representanter besökte riksdagsgrupp Delegationen för de riksomfattande pensionärsorganisationerna (VENK) träﬀade riksdagens grupp för främjande av seniorernas välfärd (Ikäihmisten hyvinvointityöryhmä) den 28 september 2005. Ordförande för den relativt nybildade gruppen är Tapani Tölli (centern) och närvarande var ett femtontal riksdagsmän. VENK gav ett uttalande om att pensionärernas köpkraft måste förbättras, att höjningen av folkpensionen ska vara högre än 5 euro och infalla redan från början av 2006 och att dyrortsklassiﬁceringen ska slopas. En ytterst aktuell fråga var ser-

viceavgifterna, eftersom en grupp ledd av omsorgsminister Liisa Hyssälä den 23 september 2005 hade avgett ett betänkande om att bland andra långvårdsavgifterna ska höjas från 80 till 85 procent (för samboende eller äkta makar från 40 till 42,5 procent) av nettoinkomsterna. Denna fråga överskuggade en stor del av diskussionen och alla pensionärsorganisationer uttryckte sin negativa inställning till höjningen, trots att vårdbidraget och folkpensionen enligt förslaget bibehålls som oförändrade. VERONICA FELLMAN

HANDGJORDA TRO, HOPP & KÄRLEK från n ekt Dir erkare v till

Westersundsgatan 9, 68600 Jakobstad GSM 045 6522140 Besök även vår hemsida för mer info: http//www.multi.fi/~ kimtuote

Runt bordet från vänster Katri Komi (riksdagsledamot, centern), Anneli Kiljunen (riksdagsledamot, sd), Sari Essayah (riksdagsledamot, krist.), Raimo Huvila (Kristillinen Eläkeliitto ry – Kristliga Pensionärsförbundet rf), Sirkka-Liisa Tarjamo (Veteraaniopettajat – Veteranlärare ry), Veronica Fellman (Svenska pensionärsförbundet rf), Kauko Aaltonen (Eläkeläiset ry – Pensionärerna r.f.), i förgrunden Leena Rauhala (riksdagsledamot, krist.) och Erkki Virtanen (riksdagsledamot, v.).

HÅKANS HÖRNA

BILJETTKASSAN tfn 06 3209 330 tis-lör 12-17 | www.wasateater.fi

Flunssa och influensa

URPREMIÄR lö 3.12 kl 19 Spelar fram till 18.3 2006

Det vanligaste sjukdomsbesväret som vi kan råka ut för under de närmaste månaderna är en ordentlig förkylning eller det som vi i vardagligt tal kallar ”flunssa”. Den kan vara nog så besvärlig med snuva, hosta, ont i halsen och t.o.m.värk i kroppen, men det är inte influensa. Behandlingen är den vanliga med vila, värkmediciner och tillräckligt med vätska. Den gamla ”visdomen” säger att en behandlad förkylning går om på två veckor, annars tar det fjorton dagar. Men särskilt vid högre ålder skall också en sådan förkylning tas på allvar och skötas väl. – Men influensa är ändå en helt annan sak.

Men i år har vi dessutom alla förvarningar om det som också kallas ”fågelinfluensa”. Bakgrunden här är att det alltid har funnits olika virus som förorsakar sjukdom hos fåglar och som i vissa fall kan åstadkomma sjukdomssymptom hos människan. Sådan smitta överförs ibland t.ex. med importerade burfåglar, papegojor och dylikt. De senaste två åren har en besvärlig typ av fågelinvirus börjat sprida sig med början i Sydostasien. När dessa rader skrives har detta virus påträffats i Sydosteuropa, men det kommer nog att spridas västerut efter hand. En särskild risk föreligger när det blir tid för flyttfåglarnas rörelser nästa vår.

Efter allt tal och skrivande om inﬂensa den här

Det här fågelviruset smittar endast ner en del av dem som har nära kontakt med fjäderfän och överförs inte med rätt tillagat fågelkött. Principen är densamma som gäller med risken för salmonellasmitta genom t.ex. broilerkyckling. Man skall följa föreskrifterna på förpackningarna.

hösten är det viktigt att alla äldre personer tar den vanliga och regelbundet varje höst erbjudna inﬂuensavaccinationen. Den är aktuell varje år och det är allt skäl att ta den så snart som möjligt. Innehållet i den vaccinationen varierar år från år. (Egentligen heter det immunisation eller immunisering, men ordet vaccination fastnade som fackterm i svenskan på grund av att själva begreppet blev vanligt genom smittkoppsVACCINeringen. Samma begrepp går igen i ﬁnskans ”rokotus”, från rokko=koppor, men internationellt gäller termen ”immunization”.)

Varje vår, vanligen i maj, måste myndigheterna

bestämma sammansättningen på inflensavaccinet för följande höst/vinter eftersom det tar flera månader att tillverka vaccinet. Sammansättningen beror på den information man har under början av året om inflensavirusens beteende, börjande i Fjärran Östern, och med den bakgrunden beräknar man den antagliga typen av inflensavirus som väntas hit till norra Europa följande höst. Ibland träffar man rätt och effekten av vaccinet blir god, men det händer också att influensavirusen behagar ta en annan väg och en annan form och det året blir inte effekten av vaccinationen lika bra. Årets vaccin är nu färdigt och det skall vi alla utnyttja!

70 + fr € akt

Orsaken till all publicitet och varningarna om ”fågelinfluensan” ligger i att man, för det första, i flera år har väntat en större influensaepidemi av samma typ som t.ex. ”asiaten” på 1950-talet. En sådan återkommer med ungefär 10–20 års mellanrum För det andra finns det en risk att ”fågelviruset” går samman med ”människoviruset” och då kan det uppkomma ett farligt virus som sprids snabbt och kan åstadkomma mer än en epidemi, d.v.s en global smittospridning som kallas pandemi. Förberedelser pågår att möta denna pandemi OM den kommer. Då kan det bli fråga om en annan influensavaccinering, eventuellt i två faser, och dessutom medicinering för dem som evenbtuellt drabbas, men om det får vi information så småningom.

Nu gäller det att alla skall låta sig vaccineras med årets vanliga inﬂuensavaccin! HÅKAN HELLBERG

18 – GOD TID 6/2005

MUSIK FÖR FESTER Dans- och taffelmusik Underhållningsprogram Rytmdragspel+saxofon Tel 09-596634 (Grankulla)

Som gratulation eller för kondoleans

giv Hjärtadress. Våra adresser säljs av posten banker varuhus blomsterhandlar samt begravningsbyråer

Du kan även beställa adressen via internet eller ringa till servicenumret 0200 44002.

Sydänsäätiö Hjärtstiftelsen 09-752 7521 www.sydanliitto.ﬁ Genom att välja Hjärtadressen stöder Du Finlands Hjärtförbunds arbete.

Åbo Svenska Teater presenterar favoritmusikalen ANNIE MÄSTERSKYTTEN

med skönsjungande Marika Westerling och Kristian Thulesius på Stora Scenen Biljettkassan 02-2777 377 biljetter@abosvenskateater.fi www.abosvenskateater.fi

Dans sätter fjong på endorfinerna! – Oj vad vi har dansat här i vår ungdom – för femti år sedan! Många vittnade om återseendets glädje när Danskvällen nu har ﬂyttat till gamla kära AV på Annegatan. I danssalen var golvet välfyllt hela kvällen, medan caférummen gav gott om plats att sitta ned för en pratstund eller ta en smörgås med dryckjom mellan varven. Vid dörren sålde Marianne Sandell och Åsa Laukonlinna 125 biljetter och med de femtio som löst biljett på förhand i Luckan räknades dansgästerna till 175. Med musiker och funktionärer steg antalet präktigt över tvåhundra vid höstens första danskväll den 12 oktober. Från arrangörernas sida gladde sig Majlis Kvist och Thomas Rosenberg över att flytten från Aktiasalen lyckats så bra – AVsalen är hemtrevlig och fungerar ypperligt, tyckte de. Kvällen inleddes med danskurs ledd av AV-folkdansare. Ett dussin

Jalle Hellström läskar sig med en öl mellan varven.

Alvi’s Dixie Stompers med Marle Mikkola som solist skötte musiken vid höstens första danskväll. Intill Marle orkesterledaren Alvi Leppälä på sopransax.

par övade sig på mignon och pas dÉspagne med Birgitta Löfgren som ledare och med John Burmeister vid dragspelet. Sedan tog Jocke Fagerström över och lärde ut turer i kontradans. Prick klockan 19 stämde Alvi’s Dixie Stompers i med Båklandets vackra Maja och från den stunden är det full fart på dansgolvet. Marle Mikkola är kvällens skönsjungande solist. Isa Ekström och Guy Wallin hör till de flitigaste, liksom Anita Brusas, som kommer ända från Lappträsk för att få dansa. Hittills har hon missat bara en av danskvällarna, men då hade hon ”laga orsak”, lunginflammation. En annan som älskar att dansa är Valentina Oksala: – Jag dansar allt vad kavaljeren bara kan, utom mazurka. Vi borde

börja med pensionärernas rock’n roll, då blir det fjong! Allt som sätter fart på endorﬁnerna är bra, säger hon. Äldst bland de ivriga är Nils Ahlbom, snart 87, Esbobo med bl.a. boccia och petanque som hobby. Han svänger om med Mattbyﬂickan Inga Salo så att svetten lackar. En annan dansant vithårig herreman är Jarl Hellström och

trogna stambesökare är Kerstin och Konni Zilliacus. Beatrice och Tage Nyberg hör till dem som minns sina ungdomsdagar i AV-salen. Nästa danskväll blir den 2 november. Då står Diktyon Five för musiken. Onsdagen den 7 december spelar Hendrix. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Dans sätter fart på endorﬁnerna tycker Valentina Oksala, som här tränar mignon med Anita Brusas.

Kerstin och Konni Zilliacus hör till ”stamkunderna”.

Två av de fyra kandidaterna för ordförandeposten i SPF efter P-H. Nyman (t.h.) gnabbas i bästa sämja – Majlis Kvist och Ulf Johansson. Den 9 november sker valet vid förbundets höstmöte.

De populära danskvällarna fortsätter i Arbetets Vänners sal på Annegatan 26. Tidpunkten är onsdagskvällar kl. 18–22. 2.11 Diktyon Five, 7.12 Hendrix Liksom tidigare föregås danserna av dansundervisning kl. 18–19. Biljettpriset är 10 € via Luckorna eller direkt vid dörren, danskursen är gratis. Buﬀéförsäljning med kaﬀe, läsk och småsalt, samt en bar. Arrangör är Svenska pensionärsförbundet med sina föreningar i Helsingfors.

r ger uppgifte 0550 Närmare 2878, 040-754 2 8 88211 -6 8 9 2 0 vist, 8, 09-7 4 8 5 7 5 Maj-Lis K 5-6 berg, 04 Jan Holm

GOD TID 6/2005 – 19

Nordiska pensionärer möttes i Norge

Det var dans på två arenor när de österbottniska pensionärerna träffades på Härmän Kuntokeskus. Foto PER SUNDSTEN

Österbottningar på höstträff i Härmä De österbottniska pensionärernas höstsamling i Härmän Kuntokeskus artade sig till en verklig stormönstring. När de fjorton bussarna plus privatbilar tömts på sitt innehåll blev det restaurangens svåra men antagligen angenäma uppgift att placera de 750–800 pensionärerna till bords för måltid. Det bör genast konstateras att man från restaurangens sida tog sig an uppdraget med den pondus som en storsamling med dessa mått kräver. Informationen på svenska klarlade ”tågordningen” och ingen behövde bli stressad. Då menyn dessutom var välkomponerad och maten välsmakande kunde man med en angenäm ”mättnad” men med bibehållen skärpa invänta det övriga programmet. Distriktets ordförande och förbundets första vice ordförande Torolf Fröjdö hälsade välkommen och uttalade tänkvärda ord ur temat ”möte med människor”. Livet innebär att människor möts och skiljs och vice versa. Sånggruppen ”Häjyt”, iklädda för nejden typisk klädsel med hatt och väst samt den typiska munderingen med utsmyckat bälte och vidhängande ”puukko”, framförde sånger ur ”puukkojunkkari”- kulturen. Gruppen lyckades med sitt burdusa och utmanande framträdande framkalla något av samma respekt, rädsla och beundran som herrar Isotalon Antti och Rannanjärvi säkerligen åstadkom på sin tid i trakten.

Dollar-Hanna författarens favorit Samtalet mellan Trygve Erikson och författaren Lars Sund var ett lyckat upplägg där Trygve kunde ställa de rätta frågorna, leda samtalet in på intressanta spörsmål och överhuvudtaget dra i de rätta trådarna för att få Lars att verkligen

blotta sig. Inledningsvis klarlade författaren sina rötter, sin barndom och sin ungdomstid i Vestermalm i Jakobstad. Han ansåg att med gener från både mamma och pappa var miljön i 1970-talets Jakobstad gynnsam och viktig för hans fortsatta författarskap. Naturligtvis fick Sunds trilogi med ”Colorado Avenue”, ”Lanthandlerskans son” och ”Eriks bok” mycket utrymme i samtalet. Författaren har velat beskriva hur världshändelserna påverkar livet i ett litet samhälle som Siklax, som enligt författaren är ett fiktivt namn. Siklax beskriver han som ett koncentrat av Österbotten. På frågan om favoritperson kom svaret direkt: ”Dollar-Hanna.” När kommer då nästa bok? Som välkommet svar på den frågan kunde författaren yppa att arbetet med ny roman och filmmanus om julen 1944 har inletts. För övrigt ansåg han att man inte blir rik med att skriva romaner. För att bli rik skall man skriva deckare.

Tack P-H Dagens hedersgäst, avgående förbundsordföranden P-H. Nyman, förärades ”Eriks bok” försedd med författarens dedikation som tack för förtjänstfull verksamhet under tre år med förbundets bästa för ögonen. P-H. tackade för gåvan och menade att pensionärsorganisationerna nog lyckats skapa förståelse för sina krav hos statsmakten men att resultaten ännu inte syns i önskad grad. I programmet ingick dans på två arenor till musik av orkestern Panama. För intresserade erbjöds dessutom möjlighet till guidade rundturer med buss. Vid 18-tiden var det dags för uppbrott med det allmänna konstaterandet att träﬀen varit lyckad. HANS PAJUNEN

Besök God Tid på bokmässan i Mässcentrum i Helsingfors den 27–28 oktober. Vi ﬁnns i den ﬁnlandssvenska tidskriftsavdelningen invid Edith Södergran-scenen.

Pensionärer från de nordiska länderna var i augusti samlade till Samnordisk pensionärskulturs årliga seminarievecka, denna gång på Birkelands Folkhögskola i södra Norge. Efter ankomst och registrering blev det välkomstmiddag tillsammans med skolans lärare och kommunala representanter. Det blev en trivsam afton med god mat, där alla ﬁck bekanta sig med såväl nya som tidigare års deltagare. Varje morgon klockan 8 hissades alla länders flaggor, och i samband därmed sjöngs en nationalsång per dag. Därefter blev det olika besök och presentation av Birkenes kommun. Efteråt delades vi i aktivitetsgrupper, efter var och ens önskemål och läggning, det var musik och sång, akvarellmålning, keramik, internet eller friluftsaktiviteter. Varje dag ordnades utﬂykter med buss. Kunniga guider och föreläsare fanns alltid med. Bland annat besöktes Birkenes Torvmuseum. I Lillesand gjordes en byvandring med föredrag om dess historia och betydelse i norsk sjöfartshistoria. I Grimstad, diktarnas by, hölls en presentation av Ibsens och Hamsuns diktningar. Och en kväll blev det en tur till Herefoss lilla träkyrka. Nästan en hel dag ägnades åt Kristiansand med byvandring och besök i domkyrkan. I rådhuset gavs info över utställningen om Jörgen Lövland som var med om upplösningen av unionen med Sverige den 7 juni 1905, och han blev samma år utnämnd till Norges första statsminister. Vi gjorde en lång båttur en solig och varm dag i Blindleia skärgård utanför Lillesand. Alla kunde sitta uppe på däck och njuta av utsikten både över land och hav medan båten kryssade in och ut i fjordarna. Vill även nämna om gruppen för friluftsliv som jag deltog i. En dag

Ordförande Göran Broberg, Sverige, utnämner Margareta Sirviö, Finland, till den första hedersmedlemmen i Samnordisk pensionärskultur.

vandrade vi ned till älven i följe med vår ledare som vid stranden informerade om hur vi skulle bete oss under paddlingsturen nedför älven och speciellt genom forsarna. Endast en i vår grupp hade prövat på paddling tidigare. Vi skulle paddla med tvåmans kanadensare en sträcka på sju kilometer. Vi klev ombord i ett lugnare vatten med säkerhetsvästen på, men det gällde nog att försöka hålla balansen. Så gled vi sakta ut i fåran med ledaren framför oss. Efter ungefär en halv kilometer kom vi till den första forsen. Den var inte så strid, och det hela avlöpte ﬁnt. Sedan fortsatte paddlingen genom forsar av olika svårighetsgrad under livliga diskussioner, ty ibland paddlade vi i bredd på älven. Efter cirka fyra kilometer vid en krök på en sandstrand gjorde vi strandhugg för lunch. Ledaren hade i sin kanot med sig ett gaskök med tillbehör, och vi hjälptes åt med mattillredningen, värmde upp färdiga köttbullar i stekpannan, tog vatten ur älven för att koka knackkorven, gjorde smörgåsar, läsk och kaﬀe fanns också med, så vad behövs då mer för en angenäm måltid bland nordiska vänner. En annan dag begav vi oss upp

till fjälls med samma ledare för att beundra utsikten, men därav blev intet eftersom moln och dimma skymde sikten neråt för oss, men i gengäld fanns solen och när vår ledare tog fram termosen ur ryggsäcken och bjöd på kaﬀe med kex, då försvann nog tröttheten. Deltagarna i andra aktivitetsgrupperna hade även de positiva uttalanden från sina respektive grupparbeten. De ordnade också en utställning av sina arbeten kvällen före hemresan. Sista dagen efter frukosten hölls en utvärdering över veckan, och de danska deltagarna erbjöd sig att arrangera nästa års samling. Enligt ett preliminärt program kommer den att hållas i Bjerringbro på Jylland. Dessutom togs ett beslut om att seminariet året därpå förläggs till Korsholm, eftersom Finland då står i tur. Tidigare träffar i Finland, sju stycken, har alla varit förlagda till Sydﬁnland och Åland. Personer intresserade av liknande veckor i de nordiska länderna, kan ta kontakt med Rolf Forsman tel. 09-631919 Helsingfors eller Kurt Näsman tel. 06-3467675 Korsholm. Text och foto KURT NÄSMAN

Frågesportstema:

Kan du ditt Svenskfinland? Höstens stora satsning på den kulturella sidan är FRÅGESPORTEN. Alla föreningar får ställa upp ett lag på tre personer. Frågesporten hålls i två omgångar och temat är ”Kan du ditt Svenskfinland?”. I uttagningen, som hålls i alla regioner och distrikt den 3 november 2005, tävlar föreningarna i distrikten och regionerna internt sinsemellan, så att t.ex. alla föreningar i ett distrikt eller en region enligt fördelningen nedan ställer upp ett trepersoners lag med representanter för båda könen då de träffas den 3 november 2005 i frågesportens tecken. Det vinnande laget i uttagningstävlingarna går vidare till finalen, som hålls på höstmötet den 9 november 2005 på Hotell Arthur, Berggatan 19 i Helsingfors. Representanterna till frågesporten får sin resa till Helsingfors 9 november betald enligt förmånligaste färdsätt. Lagen indelas i första uttagningen enligt följande områden: Helsingfors (SAMS) Överens (Mellannyland) Östnyländska distriktet (Östra Nyland) Väst-Sam (Västra Nyland) Åboland Norra Österbotten Mellersta Österbotten Sydösterbotten Övriga Finland (Björneborg och Tammerfors) Åland får sända ett lag direkt till finalen. Uttagningarna i Helsingfors och Mellersta Nyland sköts av Anders G. Lindqvist, Östra Nyland av förbundsordförande P-H. Nyman, Västra Nyland av verksamhetsledare Veronica Fellman, Åboland av ombudsmannen för Södra Finland Jan Holmberg, samt Norra, Mellersta och Södra Österbotten samt Övriga Finland av Per Thomasfolk. Information om exakt plats för var uttagningarna ordnas meddelas senare. Lalle Broberg sköter frågesportsfinalen i Helsingfors den 9 november mellan de tio lagen. Den förening som vinner i finalen i Helsingfors får 200 euro, andra får 150 euro och tredje 100 euro.

20 – GOD TID 6/2005 FÖRENINGSNYTT

Sopptorsdag, räkafton i Tammerfors Tammerfors Svenska Pensionärsförening samlar de svensktalande litet äldre, seniorerna i Tammerfors. Som så många andra liknande föreningar är den grundad för ca 30 år sedan. Medlemstalet är för tillfället litet på 100 själar, medlemmarnas medelålder är ganska bra. Vårt föreningsliv baserar sej på att vi träffas en gång i veckan, då ca 35–40 personer möter upp på Svenska Hemmet.(Hemmetissä som våra finsktalande vänner säger) Att så många möter upp varje gång, beror troligen på att vi ju här lever på en språkö där man inte har så många möjligheter att umgås på ärans och hjältarnas språk. Man blir ju nog så glad, när Stockmanns expediter här i staden skyltar med svenska flaggan till tecken på att de kan betjäna en på svenska. Under de 30 år som föreningen existerat har vi alltid haft duktiga dugliga styrelsemedlemmar som offrat sin fritid för att erbjuda våra medlemmar ett värdefullt kulturellt utbyte för medlemsavgiften. Vi dricker vårt kaffe med tilltugg, utbyter tankar och åsikter om aktuella händelser. Men vi har även alltid någon programpunkt. Ordförande föredrar kommande aktiviteter och aktualiteter. Någon av medlemmarna berättar om händelser eller upplevelser som de varit med om. Vi har ju alla varit med om mångt och mycket under 60–90 års tid, så det finns alltid

något intressant att förtälja, men vi lever intensivt även i nuet så små dagliga händelser relateras även. En massa andra trevliga program står även på vår agenda. Föredrag av gästföreläsare, teaterresor till Helsingfors eller Åbo. I höstmörkret har vi en sopptorsdag och på våren den efterlängtade räkaftonen med goda viner. Vi bekantar oss med hemstadens olika stadsdelar och inrättningar. Men vi gör även längre dagsresor med buss till sevärdheter i landskapen, kyrkor, slott och torp. Även våra grannländer får då och då besök av oss. Det är ju glädjande att så många av våra medlemmar alltid deltar i de arrangemang som ordnas och på det sättet visar arrangörerna sin uppskattning. Men hur klarar vi nu allt detta? Hur får vi medlemmarna att trivas? Ja vi måste ha en väl fungerande, aktiv styrelse som pejlar sina medlemmars tankar för att så långt som möjligt tillmötesgå deras önskemål om behov av trivsel och underhållning.

Trådlös mikrofon Ett exempel på ökade trivsel är anskaﬀningen av en trådlös mikrofon med tillhörande högtalare till våra lokaliteter. Med välvillig hjälp från Kulturstiftelsen skaﬀades denna apparat och nu behöver föredragshållare inte mera höra ”TALA HÖGRE!” Detta är något som kanske Pensionärsförbundet borde introducera.

Följande är skribentens syn på vår nuvarande styrelse: Räknar här upp endast en del av personernas goda egenskaper. Ordförande: Styr vår verksamhet, håller kontakt med andra medlemsföreningar, med pensionärsförbundet och ﬁnansiärer. Kontaktar utomstående föredragshållare osv. Vice ordförande: Svänger ordförandeklubban när ordinarie är förhindrad. Personen arrangerar även resor till utlandet och berättar trevliga historier. Sekreterare: Ordförandes högra hand. Håller reda på ordförande, skriver protokoll och har översikt över mötets förlopp Verksamhetsledare: Idérik, eﬀektiv, energisk, berättar trevliga händelser bland annat om sin pilgrimsvandring i Spanien. Ekonomiedirektör: Ansvarsfullt arbete, är mycket noggrann, ordningsfull, gör arbetet lättför revisorerna. Värdinna: Empatisk, hälsar oss välkomna och kramar om oss, ser till att vi trivs på våra möten, och att ingen blir utanför, tjänstgör även som vår hovfotograf. Skribent: Nuvarande kallar sej ”pressattaché”, personen är nog litet stor på sej. Han bör göra föreningen attraktiv och känd med skriverier i ortsbladet och varför inte med en artikel i God Tid. PELLE BISCHOFF

Treklöverträff i Västanfjärd Det var mer än fullsatt på Vårdkasen i Västanfjärd när treklövern (Pensionärsföreningarna i Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd) träffades. På bilden med ryggen till är journalisten och författaren Staffan Bruun i signeringstagen. Vid träffen redogjorde kommundirektör Stefan Långström för de senaste svängarna i diskussionen om kommunreformen och kommunsammanslagningarna. Trubaduren Ecca Sjöblom underhöll och ledde allsången. Text och foto JANNE HOLMBERG

Här tillverkas det dalahästar. Som virke används svensk fura och detta är ett handarbete för man använder endast kniv.

Kulturresa till Dalarna Dalarna är verkligen en helt annan

värld, med sina faluröda stugor. Smala vägar, stugor på båda sidor, välskötta gårdar. Vi var 16 personer som deltog i en resa till Dalarna i början av juni. Efter sjöresan bar det iväg till Nusnäs i strålande väder. Efter en kaﬀepaus på vägen kom vi fram till Nils Olssons hemslöjd där dalahästen tillverkas. Som virke används svensk fura och detta är ett handarbete för man använder endast kniv. Grisar och tuppar tillverkas också. Den minsta hästen är i knappnålsstorlek. Vi fortsatte vi till Anders Zorns konstnärshem i Mora. Han levde 1860–1920. Det sägs att ingen målat vatten, blommor och nakna kvinnor så bra som Zorn. Ett vackert hem med t.ex. Sveriges första kylskåp i början av 1900 talet. Vackra textiler som frun hade själv gjort. De hade stor umgängelsekrets och därför behövdes en servis för 90 personer. Där fanns också ett Zorn-museum bredvid hemmet med mycket att titta på. Vi fortsatte till Borlänge och där blev det gemensam middag på hotellet. Följande dag besökte vi Jussi Björlings museum i Borlänge. Vi lyssnade till musik av Jussi och guiden berättade om sångarens barndom. Pappans dröm var att

Sent i november Unna dig en unik upplevelse i höst! I samarbete med Skärgårdsfolkhögskolan i Houtskär arrangerar Svenska pensionärsförbundet en praktiskt inriktad kurs för nuvarande och blivande medlemmar.

Gör egna julpynt Kursen hålls den 21–25 november. Vi kan syssla med träslöjd och textilslöjd och göra traditionella men också moderna julklappar under sakkunnig ledning. Varför inte överraska med egna strömmingsinläggningar till julen? Om vädret tillåter åker vi bl.a. ut på skötfiske i den underbart vackra Houtskär skärgården. Pris 240 € Information och upplysning: Skärgårdsfolkhögskolan, 21760 Houtskär Tfn 02-463 3227, 040-544 3163, info@hkf.fi, www.hkf.fi Svenska pensionärsförbundet, Jan Holmberg, tfn 09-7288 8215 e-post: jan.holmberg@spfpension.fi

göra Jussi världsberömd och det blev han ju redan när han var 26. Konstnären Carl Larsson, 1853– 1919, har värnat om de röda stugorna. Hans hem i Sundborn var vårt nästa mål. Som guide där hade vi en förtjusande gammal dam, vars mormor var Carl Larssons dotter. Huset ägs av släkten som fortfarande använder det. Carl Larsson hade sju barn och på dörrarna hade han målat deras porträtt. I huset ﬁnns handmålade tapeter, bårdar och underbara kakelugnar. I Mora besökte några av oss kyrkan. Kyrkbänkarna och trävirket är målat ljusblått, predikstolen i guld och blått. Det var skolavslutning så där fanns festklädda unga människor. Så småningom började vi tänka på återresan. Trivseln var mycket god, ingen gnällde fast vi ju alla har små krämpor. Det är ju så att i glatt sällskap är alla belåtna. Men plötsligt kom vi ihåg falukorven och vi stannade vid en butik och köpte korv. Där fanns också den stora dalahästen som vi kunde fotografera. Vädret var strålande och alla som var med kan väl vara ense om att resan var lyckad. EVA NIEMI Korpo Pensionärsförening

GOD TID 6/2005 – 21 FÖRENINGSNYTT

Pensionärsjubel i Kristinestad

PIKTs ordförande Sylvia Gran välkomnade till jubileumsfesten. En välplanerad jubileumsfest kring

firandet av Kristinestad-Tjöck pensionärsförenings (PIKT) 30åriga verksamhet gav en solenn prägel åt jubileet. Festen var därtill både underhållande och värdefull och inramande mycket väl pensionärsmottot ”Vår bästa tid är nu”. Dessutom fick festtalet av stadsdirektör Riitta E1-Nemr att varmt mottagande i vilket hon

behandlade frågor kring åldrandets problem och glädjeämne. Det väldisponerade programmet i övrigt inleddes med en uppryckande trumpetfanfar av tf. kyrkoherde Tom Ingvesgård, följd av välkomstord av den jubilerande föreningens ordförande Sylvia Gran. Hon presenterade ingående sina föregångare på ordförandeposten, Egil Appel och Åke Skeppar, båda vigda till gravens ro, samt Verner Storås. Dessa herrars förtjänster, där föreningens bästa städs varit i högsätet för medlemmarnas trivsel, avkoppling o.a. utbyte i rundligt mått på de välbesökta pensionärsträﬀarna. Kristinestadsvisan skriven av Håkan Olin sjöngs med Thure Hinds vid pianot varefter trubaduren Roy Stenberg till eget gitarrkomp sjöng det välkända örhänget Minns du den sommar. Verksamhetsledare Veronica Fellman assisterad av ombudsman Per Thomasfolk och ordförande Sylvia Gran överräckte pensionärsförbundets förtjänsttecken för långvarig, aktiv föreningsverksamhet till Nanny Bergvik, Kurt Bobäck, Ritva Bobäck, Märta Dahl, Anna-Lisa Hannus, Thure Hinds, Albert Nordström och Anni Kell. Ett

stämningsskapande violinsolo, Meditation, av Massenet, framförd av Juha Karppanen med Tessalina Keltanen vid pianot följde, varpå ordet blev fritt. Att PIKT är en populär förening framgick med önskvär tydlighet. Jubilaren hedrades med raden av gåvor från stad, församling, föreningslivet, banker och enskilda. Bl.a. förre ordföranden Verner Storås överlämnade en minnesgåva, en graverad glaskollektion från 700-årsjubileet i Tjöck till pensionärsförbundet. Också vinsterna i festens lotteri var donerade av aﬀärslivet i staden och förstärkte förenings kassa med välkomna 300 euro. Programdelen avslutades med Modersmålets sång varefter det bjöds på ett läckert kaﬀebord. Därefter tråddes dansen till Lappfjärds spelmanslags taktfasta toner. Det må också nämnas att den jubilerande pensionärsföreningens styrelse i anledning av jubileet uppvaktade vid de förra ordförandena Egil Appels och Åke Skeppars gravar och nedlade blomsterhyllningar. Därmed blev denna jubileums- och märkesdag ett värdefullt minne rikare för ”piktarna”. LARS AXÉN

Verksamhetsledare Veronica Fellman delar ut förtjänsttecken till Märta Dahl, Anna-Lisa Hannus, Thure Hinds, Albert Nordström och Anni Kell.

��

Himlen är mulen denna tisdag

morgon den 23 augusti, när ett drygt trettiotal Arkadiapensionärer samlas vid Kiasma för årets hemliga resa. Vet du vart vi ska resa, frågar vi varandra. Men ingen har en aning. I fjol gick resan till Pokrova och Tammerfors. Vi gissar på olika resmål, den enda som vet är vår ordförande Greta Holmström och troligen chauffören. När alla samlats och hittat sig en lämplig plats i bussen åker vi ut längs Mannerheimvägen förbi Operan och är snart ute på Lahtisvägen. Himlen är fortfarande mulen, – skönt – ingen behöver sitta i solgass. Vi gissar på olika resmål, blir det Borgå eller kanske Lovisa ? Men nej, vi åker förbi Borgå och märker plötsligt att vi är på väg till Mörskom. Och Lasse Virén? Hans namn infinner sig omedelbart när vi ser Mörskomskylten. Första resmålet visade sig dock vara Prestbacka gamla herrgård i Askola. Mellan doftande, dignande gamla äppelträd går vi upp mot den gamla 1800-talsherrgården. Huvudbyggnaden fungerar numera som restaurang för grupper med förhandsbeställning. Kaffe och te med stora rejäla bitar laxpiråg och nybakad blåbärspaj väntar oss. Efter förplägnaden går vi omkring och beundrar kristallkronorna, fina gamla ryor, de

handbroderade gardinerna och borddukarna. Och i alla fönster prunkar pelargoner. Vi äntrar bussen och fortsätter resan. Varthän härnäst? Vår reseledare Greta hade uppmanat oss att njuta av den slingrande vägen när vi körde till Askola: Vi kör den inte ﬂer gånger, vi kommer att köra helt andra vägar när vi åker tillbaka. Och vi fortsätter längs gamla smala vägar tills Lahtis vägskylt allt oftare dyker upp. Skidbackarna syns i fjärran. Vi närmar oss Lahtis. Bussen stannar vid Sibeliushuset och vi har möjlighet att gå in och beundra de imponerande träkonstruktionerna. Själva konsertsalen är dock stängd, men redan foajén i glas och träbjälkar är enastående. Från Lahtis fortsätter vi mot Vääksy kanal mellan Vesijärvi och Päijänne och åker längs den 8 km långa Pulkkilaåsen som är så obegripligt smal på vissa ställen, men vi är på väg till Sysmä och får åka längs åsen en gång till! I Sysmä

BERIT HÄGGBLOM sekreterare

��

Karin Munsterhjelm-Ahumada *Långvarig trötthet och värk *Kroniska sjukdomar *Jästsyndrom *Nedsatt immunförsvar *Infektionscirklar *Biokemisk individualitet *Funktionsmedicin *Antioxidantterapier *Ortomolekylär psykiatri

��

Björknäsg. 26 A 6, EKENÄS

Tel. 019-241 5280.

Tidsbest.: må, ti, on kl. 13 - 14 o. 17 - 18, fre kl. 13 - 14.

Mottagning även på: Kruunuhaan antioksidanttiklinikka Kaisaniemig. 1 Ba, 2:a vån. H:FORS Tel 09-626 388

Lääkäriasema Biomedes Universitetsg. 19 B, ÅBO Tel 02-250 7999

OPTIKER Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Centralgatan 98, KARIS Tel./fax 019-230 940

ÖGONLÄKARE

Senatorns Köpcenter 09-298 1927

Ögonläkare KURT GROP Tähtisilmät/Opticus, Åsgatan 2, Lojo. Tidsbest. tel. 019-325 707

BESTÄLLNINGSBUSSAR CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

��

NATURAMED

Kost, vitaminer och mineral samt allm. med.

Specialist i allmän medicin Nyckelbegrepp:

SPECIALTANDTEKNIKER

väntar lunchen med Kalakievaris stående bord. Mujkor i gräddsås blev mångas favorit. Nästa mål visar sig vara Heinola och en av parkerna där en verklig raritet växer och har vuxit i långa tider, tsarpoppeln, den absolut äldsta poppeln i Skandinavien, eventuellt i hela Europa. Det är trots sin ålder inget nödvuxet träd, det är en bjässe med en stam som är ﬂera meter i omkrets och en krona som är yppigt grönskande och enorm. Poppeln ger ett synnerligen livskraftigt intryck. Vi uppvaktar den vitala åldringen med att ta i ring och sjunga Sju glada ﬂickor … Så äntrar vi bussen igen och efter en kort glasspaus i Mäntsälä – nu skiner solen – var vi tillbaka i Helsingfors strax efter kl. 18. Den hemliga resans hemligheter har avslöjats och deltagarna kan nöjda börja smälta sina intryck.

Läkarmottagning

��

Arkadiorna reser norrut

PRIVATLÄKARE

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ

019-524 3993, 0400-492 146

BESTÄLLNINGSTRAFIK Vi ordnar resor, för mindre och större grupper 1-55 personer FÖR MER INFORMATION RING: Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Magnus Lind: 0400 470 285 E-mail:magnus.lind@magnusbusstaxi.fi Trollbergsvägen 15, 10600 EKENÄS

22 – GOD TID 6/2005

Kyrksöndag i Kronoby

Hussa för pensionerade män

Matlagning är roligt

På inbjudan av Kronoby Pen-

sionärsförening samlades svenska pensionärer från Karlebynejden till kyrksöndag i Kronoby söndagen den 4 september. Som lokala arrangörer stod Kronoby Pensionärsförening och Kronoby Församling. I högmässan, som inleddes med sång av Svante Granbacka, medverkade ärkebiskop emeritus John Vikström med predikan över texten i Lukas evangelium 10:38–42 som handlar om Jesu besök hos systrarna Marta och Maria. Även två andra bröder Vikström medverkade. Biskop Erik biträdde vid nattvardsgången och Håkan med textläsning. Att alla tre kunde närvara har sin förklaring i att man samlats i anledning av att deras pappa Edvin följande dag skulle ha fyllt 100 år. Efter högmässan avnjöts kyrkkaﬀe

med semla i församlingshemmet varefter pensionärerna på nytt bänkade sig i kyrkan för ytterligare program. Inledningsvis sjöng Håkan Riska ”Guds lov i naturen” till ackompanjemang på orgel av Kristina Klingenberg. I sitt inledningsanförande noterade ordföranden Allan Lillqvist att kyrksöndagen kan betraktas som lämplig inledning på höstsäsongen i pensionärsföreningarna. Han erinrade om att mycket av innehållet i det fortsatta programmet kommer att handla om relationer till naturen och relationer människor emellan. Han gladde sig åt att vi kan samlas till dessa årligen återkommande kyrksöndagar, samtidigt som han uttryckte en viss oro för kontinuiteten när dagens ungdomar blir pensionärer. Detta utgående från vissa negativa trender i samhället. Håkan Riska och Frejvid Granbacka bjöd på ﬁn duettsång med sångerna ”Genom dalens stilla famn” och ”Härlig är kvällen”.

Vi riktar oss främst till män som blivit ensamma och kanske för första gången livet ska ta hand om hem och hushåll. Kursen går av stapeln i Marthaförbundets undervisningskök under fyra (4) torsdagsmiddagar i november–december. Iden med kursen är att ge kunskap och färdighet att på ett ändamålsenligt sätt ta hand om sitt hushåll. Här träﬀar man andra som är i en liknande livssituation. Under matlagningens gång utbyter vi tankar och delar med oss goda tips och råd. Varje gång har ett eget tema och vi tillreder varje gång en mångsidig och god lunch som vi avnjuter tillsammans. Kursen ingår i ett RAY-projekt och kostar därför endast 10 euro.

Församlingspastor Robert Ojala, ärkebiskop emeritus John Vikström, kyrkoherde Markus Ventin, biskop Erik Vikström. Foto J-E RUDNÄS

Psalmen 461 ”Som människor möts vi på vägen” lämpade sig väl som introduktion till Kerstin Granviks tal med rubriken ”Att vara medmänniska”. Hennes möten med enkla människor i vardagslivet ﬁck utgöra exempel på hur hon upplevt medmänsklighet. Hon menade att vi tyvärr alltför ofta av förbiseende försitter tillfället att visa medmänsklighet. Något som vi efteråt förebrår oss själva för. Kärlek och vishet är två viktiga

komponenter i att vara medmänniska och medmänsklighet växer fram omedvetet ansåg hon. För de instrumentala inslagen i programmet stod unga Erik Abbor som i sina trumpetsolon presenterade ett gediget kunnande. Kyrkoherde Markus Ventin höll avslutningstal utgående från altartavlornas bilder från 1700talet i Kronoby kyrka. Avslutningspsalmen 482 ”Ett vänligt ord kan göra under” satt mycket väl med hänsyn till programmets teman. Allan Lillqvist tackade menighet och medverkande i programmet. Kristina Klingenberg är värd en stor eloge för att hon igen lyckades sammanställa ett värdigt program kring angelägna teman. Terjärv föreningens ordförande Rurik Byskata tackade å inbjudna föreningars vägnar och passade på tillfället att inbjuda övriga föreningar till kyrksöndag i Terjärv om ett år. HANS PAJUNEN

Kerstin Granvik talade om medmänsklighet. Foto J-E RUDNÄS

17.11 kl. 10–13:35 Ät rätt & må gott. Näringslära. Ät enligt kostpyramiden – både ekonomiskt och ekologiskt. Tallriksmodellen hjälper dig att äta rätt. 24.11 kl. 10–13:45 Livsmedelshygien; hur sköter jag kyl och frys? Förvarning av livsmedel. Vardagsmikrobiologi. 1.12 kl. 10–13:35 Textilvård; hitta rätt i tvättmedelsdjungeln! Vaddå sortera – efterbehandla? 8.12 kl. 10–13:45 Rengöring och städning – roligare än vad du trott. Gamla medel & metoder till heders. Kursen börjar den 17 november och pågår t.o.m. den 8 december kl. 10–13:45 i Marthaförbundets undervisningskök, Lönnrothsgatan 3, Helsingfors. Vill du lära dig att skapa livskvalitet i din vardag tillsammans med andra? Anmäl dig per tfn 09-696 225 60 mellan kl. 8–15 till hushållslärare Elisabeth Eriksson på Marthaförbundet eller e-post elisabeth.eriksson@martha.ﬁ Svenska pensionärsförbundet är samarbetspartner. Förfrågningar och anmälningar även till SPF:s ombudsman Jan Holmberg, tfn 09-72 888 210 alt. jan.holmberg@spfpension.ﬁ

Ta vara på tillfället!

Opp och hoppa får fortsättning Majsi Åhmans bok Opp och hoppa, himlen är full av fioler, som vi presenterade i God Tid nr 2 i år fick ett så gott mottagande att det blir en bok till. I Opp och hoppa hade hon sammanställt tusen och ett talesätt från Svenskfinland. – Jag har också kommit på en massa saker, har många sagt på tal om boken. Jag tycker det vore verkligt synd att lämna så mycket odokumenterat. Det grundläggande motivet för hela bokprojektet var ju – och är fortfarande – att teckna

upp och bekantgöra så mycket som möjligt av denna gamla kulturskatt innan det är för sent. Denna gång tänker Majsi Åhman också ta med gamla rim och ramsor av olika slag. Vill man bidra till den nya boken ska man kontakta Majsi Åhman så fort som möjligt: Backstuguvägen 7 B, 02780 Esbo, tfn 09-812175 eller 050-5559092, majsi@kolumbus.ﬁ. Om allt går som planerat kommer den nya boken ut hösten 2006.

Hösterbjudande

KÖP NU sommarens mäss favorit rappad Suvi 17

2200€ inkl. montering o. frakt erbjudande gäller till slutet av NOVEMBER

Försäljning Kermansavi Göran Granö

Vasa Byggcentrum Handelsesplanaden 6 Tel. (06) 312 6675 Gsm 0500 568 151 R

Vinnare i ”Bärkrysset” 5/2005 Emilia Breider, Dalsbruk Elisabet Granlund, Munsala Helena Kivelä, Helsingfors Lea Ljungqvist, Övermalax Gunhild Saarela, Forsby Såg Vi ﬁck in 324 krysslösningar. Grattis till alla fem vinnare!

Bokvänskryssets lösningar postas till redaktionen senast den 25 november 2005. Adressen är Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 6/2005 – 23

24 – GOD TID 6/2005 SISTA ORDET

Hamlet Vilstolen

Bästa mässbesökare!

för seniorer

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm. Läder el. tyg. Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

* Mångsidigt urval fabriksmonterade möbler 019-

231 355

KANSLIET

Verkstadsgatan 3, Malmkulla, KARIS

Vard.

10–17

GOD TID utkommer nästa gång den 15 december. Material till nummer 6 bör ﬁnnas på redaktionen senast den 2 december. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Om du just nu håller ett exemplar av God Tid i din hand för första gången gissar jag att du ﬁck det på bokmässan i Helsingfors. Din kasse kanske är full av allt annat smått och gott som utställarna delar ut gratis. Spara åtminstone God Tid. Om du är pensionerad, eller närmar dig pensionsåldern, tror jag att du hittar ett och annat läsvärt i vår tidning. Släng för allt i världen inte bort God Tid – ge den gärna i stället till någon annan när du läst färdigt. Fick du med dig Svenska pensionärsförbundets broschyr Vår bästa tid är nu? Om inte, återvänd då till vår mässplats där du ﬁck tidningen. Om du bläddrar bakåt ser du att Svenska pensionärsförbundet vill bevaka de äldres intressen i dagens samhälle. Du kan också läsa om hur medlemmarna motionerar, dansar,

reser och håller sig aktiva i största allmänhet. Om du fortfarande är kvar innanför mässcentret hinner du teckna en prenumeration. Det här gäller dig som föredrar att inte ansluta dig till någon av våra föreningar i det här skedet. Medlemmarna får tidningen på köpet. Du kan också kontakta kansliet, tfn (09) 72888210, eller helt enkel surfa in på www.spfpension.ﬁ. Fyra välmeriterade personer kandide-

rar för ordförandeposten i SPF. Som journalist ser jag ivrigt fram emot höstmötet den 9 november. ULF WAHLSTRÖM chefredaktör

Marina Andersson-Rahikka kommer att fr.o.m. den 1 november sköta om Svenska pensionärsförbundets medlemsregister och God Tids prenumerationer. Hon efterträder Sanna Kallio för att sköta vikariatet som kanslist. Åsa Barman är moderskapsledig till den 1 september. Marinas når man på telefonnumret (09) 72888211, e-post kansliet@spfpension.ﬁ.

KAFFEPAUS I KANTTI Hummelgatan 4 Helsingfors Träffpunkt för svensktalande pensionärer på måndagarna 14.30-15.30

7.11

HÄLSOKOST ÖRTABODEN (06) 224 3766

Må bra med Diasporal magnesium, nu

-15%

Eye Q både för vuxna

och barn, fettsyror för både ögon, inlärning och humöret 60 st 22, -

180 st 36,55 Kyolic vitlök för immun-

försvaret och stress 30 st 90 st

10,15 27,15

Handöl kassetten med täljsten

Förvandlar Din öppna spis till en effektiv värmekälla. Lucka av gjutjärn Täljsten i eldstaden Asklåda med lock Typ- och miljögodkänd Inredningsplanering!

Kvarng. 19 VASA Tfn 06-3200120 www.laataleevi.com