God Tid 6/2007

GOD TID 6/2007 – 1

GOD TID

NR 6 31.8.2007 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 35

Ledare – Min starka förhoppning är att alla våra föreningar och klubbar skall förmå undvika att köra i samma hjulspår år efter år. Nya infallsvinklar, nya impulser och nya programidéer behövs. Det innebär inte att vi skall kasta ut det gamla som engagerar medlemmarna. Nya programinslag har nog plats. Det krävs bara att nötta verksamhetsformer makar på sig, skriver förbundsordförande Samuel Lindgrén i sin ledare. Han föreslår en programbank, där föreningar och medlemmar tipsar varandra.

2

SPF 35 år Ebba Jakobsson var med då Svenska pensionärsförbundet såg dagen ljus för 35 år sedan.

Hon gör en tillbakablick över åren som gått.

4-5

Ge äldreråden fastslagen status Arkitekt Bengt-Vilhelm Levón anser att varje kommun eller region bör ha ett handikappråd och ett äldreråd med fastslagen status. Också arbetsuppgifter och rättigheter för råden bör klarläggas.

– Många kommuner har redan handikappråd och äldreråd, vilket är bra. Mindre bra är att rådens status är osäker, deras verksamhetsfält varierande, mötespraxis oklar och deras rätt att fungera som remissinstans höljd i dunkel. Om kommunala instanser vänder sig till äldrerådet bara ”i frågor som berör de äldre”, finns risken att nästan inga frågor anses beröra de äldre.

Trots att regnet hängde i luften var det många som kom när Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt kallade till traditionell sommardag – denna gång med Karperö i Korsholm som samlingsplats. Nästan lika många var det också som avslutade besöket med att under tre timmar svänga runt i dansens virvlar till takterna av dragspelorkestern Bälgagillet. Foto Roger Lind

Resor och sommarfester aktiverade pensionärerna Vad har Haapsalu, Göta kanal, Sandö i Pernå och de båda Valamoklostren gemensamt? De fick alla sommarbesök av reslystna pensionärsförbundsmedlemmar. Man har inte bara rest; sommarfester runt om i Svenskfinland lockade med sång, dans, god mat och en nypa pensionärspolitik. I den största festen i Karperö, Korsholm deltog inemot 700 österbottningar.

Våld mot äldre – dolt problem

8

Våldet mot de äldre har inte getts tillräcklig uppmärksamhet. Problemets omfattning har studerats mycket litet i Finland. Enligt internationella undersökningar utsätts omkring fyra procent av personer som fyllt 65 år för familjevåld. Det är äkta makar, barn och barnbarn som gör sig skyldiga till våldet, men också andra släktingar.

Det här kom fram vid ett seminarium i Helsingfors den 15 juni som var en internationell kampanjdag för bekämpning av våld mot de äldre.

9

2 – GOD TID 6/2007 ledare

SPF

Hösten är kommen

Svenska pensionärsförbundets kansli Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212, gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia Sparbank 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Åboland och övriga Finland: Mona Lehtonen, gsm 040-353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Samuel Lindgrén Chefredaktör: Ulf Wahlström, gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Redaktionens sekreterare: Sanna Kallio (prenumerationer, adressändringar) tfn 09-72 888 211 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 09-72 888 210 kansliet@spfpension.fi Prenumerationspris 16 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,85 €/spmm.

Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2006 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

N

är det här skrivs är det full sommar. Man får hoppas att höstens kännetecken inte har tagit överhand ens då när detta nummer av God Tid går i tryck. För den som hela sitt aktiva liv har varit bunden till skolans och undervisningsårets rytm är det så att ett nytt skolår präglar sinnet. I positiv bemärkelse. Vilket bör påpekas för undvikande av missförstånd.

I vår rörelse är hösten en fortsättning på

vårterminens program. En förening med sina planeringsmekanismer i skick har för länge sedan stakat ut sina planer för höstens verksamhet. Ändå känns hösten som en nystart efter sommarens andhämtning. Man tar nya tag. Man vill finslipa sitt program och se över verksamhetsförutsättningarna. Man vill möta både gamla och nya medlemmar.

Ibland möts vi i förbundsledningen med påpekandet att den och den idén som förbundet lyfter fram inte ryms med i programmet. Programmet är spikat. Om detta kan sägas att självfallet är det bra att man har struktur i sin verksamhet och planerar på förhand. Ändå kan det vara nödvändigt att ge rum för sådant som händelser i samhället aktualiserar. Därför bör man skapa program med ”luckor” som kan fyllas av aktualiteter som ingen hade kunnat ana sig till när programstommen gjordes.

På flera sätt står vårt förbund vid en

skiljeväg. Det blir t.ex.allt svårare att sköta intressebevakningen utan att blanda in politik. Det är likaså svårt att behandla frågor som gäller mänskligt bemötande och mänskovärdet i vid bemärkelse utan att ta med livsåskådningsfrågor. Behandlar vi kultur, t.ex. musik, sång och dikt, får vi en svår sits om vi av finkänslighet ser oss vara tvingade att kringgå frågor som bottnar i traditionell samhällssyn och som

väcker tankar om vilka ramar vi vill ge våra kulturupplevelser och -utövande. I fråga om detta kan det behöva påpekas att ingen utomstående skall ges möjlighet att inbilla sig att vår rörelse består av döddansare eller glädjedödare. God humor har alltid sin plats. Den bör vi alltmer omhulda i vår verksamhet.

Det är skillnad mellan att behandla politiska frågor och att göra partipolitik. Samma gäller religiösa frågor. Det är skillnad mellan ensidig religiös påverkan och exempelvis diskussioner om livets mening, vad som hjälper oss mänskor att skapa trygghet i tillvaron både för oss personligen och för andra. Vi mänskor är ju till för andra, inte endast för oss själva. Objektiviteten skall vi inte ge avkall på. Det gäller att ha klart för sig att ensidig partipropaganda eller väckelsemöten inte är en uppgift för vår rörelse. Beträffande värden och värdegrunder finns det minsann annat än lärofrågor att begrunda.

Min starka förhoppning är att alla våra föreningar och klubbar skall förmå undvika att köra i samma hjulspår år efter år.

Nya infallsvinklar, nya impulser och nya programidéer behövs. Det innebär inte att vi skall kasta ut det gamla som engagerar medlemmarna. Nya programinslag har nog plats. Det krävs bara att nötta verksamhetsformer makar på sig.

En programbank, där föreningar och medlemmar tipsar varandra kunde vara en ny giv. Vi har ju en god tidning som kan stå till tjänst med spaltutrymme för konkreta idéer och initiativ.

God hösttermin med god och varm gemenskap! Och lust och glädje.

Flygekorre eller mänska?

En förtvivlad anhörig skriver i

Helsingin Sanomat om sin åldriga mor som under ett besök hos sina anhöriga drabbades av hjärninfarkt, förlorade talförmågan och blev sängpatient. Den tidigare så vitala gumman blev helt beroende av andras hjälp. Trots de anhörigas vädjanden fördes den gamla till en anstalt på sin hemort. De anhöriga reser dagligen i tur och ordning för att se till henne och hjälpa henne. I insändaren påpekas ironiskt att man har kommit så långt i vårt samhälle att flygekorrar skyddas men en gammal mänska – också denna en av naturens levande varelser – skyddas inte.

Notisen och den träffande liknelsen sätter tummen på den okänslighet som är så vanlig i dagens samhälle. Kostnadsspöket dyker upp ur vrån och tar befälet.

En åldring som ödet plötsligt kastar

in i hjälplöshet och beroende av andra borde inte berövas den enda gemenskap med nära och kära som står till buds. Det minsta man kan kräva är att de anhöriga i en sådan situation ges tid att lösa frågan om vårdplats och vårdkvalitet. Hur kostnaderna fördelas kan inte vara huvudsaken. Allra minst i en akut situation. En patients otrygghet mångfaldigas av dylik vårdpolitik Med all sannolikhet är exemplet inte det enda. Gamla mänskor bemöts med byråkrati. De är inte fridlysta. Därför att arten inte är utrotningshotad.

SAMUEL LINDGRÉN SAMUEL LINDGRÉN förbundsordförande

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program 7–8 september Föreningsfestivalen 2007 hålls i Helsingfors. Se sidan 6

20 september Aktivitetsdag. Temat är Trygghet och säkerhet. Se sidan 3

2 oktober ”Kom igen!” SAMS-seminarium på Folkhälsan. Se sidan 10

9–11 oktober SENIORSKEPPET. Kryssning till Stockholm. Några platser kvar. Se sidan 6 17–18 oktober Vem vårdar vem-seminariet på Kommunförbundet i Helsingfors. Se sidan 9 31 oktober Danskväll på G18 i Helsingfors 7 november SPF:s höstmöte i Tammerfors. Se sidan 3

19–22 november ”Skön men skör”. Kurs för motionsgruppsledare på Norrvalla. Se sidan 11

1 december NU, en fest för fullvuxet folk på G18 i Helsingfors. Danskväll

12–13 december Opera- och julkryssning till Tallinn. Se sidan 17 24–29 december Julresa till Berlin och Lübeck. Se sidan 17

GOD TID 6/2007 – 3 I blickfånget

Statsbudgeten och regeringsprogrammet

Höstmöte och förbundsdag onsdagen den 7 november 2007

Svenska pensionärsförbundet r.f. sammankallas till stadgeenligt höstmöte onsdagen den 7 november 2007 kl. 10.30 i Hotell Rosendahl i Tammerfors.

Anmälningen och fullmaktsgranskningen börjar kl. 9.30.

Under våren diskuterades livligt regeringsprogrammet och de förmåner pensionärerna kan få efter den livliga debatten före riksdagsvalet i mars 2007.

Regeringsprogrammet lovade till pensionärerna bland annat socialgaranti, att servicesedeln ska omfatta hemsjukvården från 2008, högre tandvårdsersättningar, höjd folkpension, en utredning av den konsumtionskorg som används som grund för de indexjusteringar som tryggar de sociala förmånernas köpkraft och hur den behandlar medborgare med olika konsumtionsprofiler, att dyrortsklassificeringen ska falla bort och att pensionärernas högre skatter ska kompenseras och en justering uppåt av den lägre gränsen för arvsskatt. Därtill ska regeringsprogrammet även stärka organisationernas möjligheter att erbjuda verksamhet som stöder välbefinnandet.

Hur ser det ut nu då regeringens första budget ska slås fast? Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en grupp för socialgaranti, i vilken det sitter endast två svenskspråkiga av cirka sextio personer.

Inte en enda av dessa har anknytning till en pensionärsorganisation, vare sig på svenska eller på finska.

Tandvårdsersättningarna har vi inte hört mycket om i den aktuella debatten. Avsikten är att höja ersättningsnivån på tandläkarersättningar så att den faktiska ersättningsnivån stiger till 40 procent av ersättningsgrunden. Målet med läkemedelsersättningarna är att stävja kostnadsökningarna.

Servicesedlarnas verkningar på den kommunala servicepaletten kan diskuteras men det är säkert inte illa om de får en större räckvidd.

Folkpensionen kommer att höjas så gott som säkert från början av 2008 med 20 euro, men ökningen inverkar inte på de folkpensionärer som även får utkomststöd, eftersom utkomststödet minskar med motsvarande mängd. Bortfallet av dyrortsklassificeringen är så pass planerad, att den kan anses klar, likaså en ändring av arvsskatten, där det finns olika bud om gränsen för skattefrihet.

En grupp som tar upp frågan om det brutna indexet och konsumtionskorgen borde omedelbart tillsättas. Under våren luckrades diskussionerna upp om en justering av det brutna indexet från 80 procent beroende av konsumtionsprisindex och 20 procent av lönenivån, men under den här höstens förhandlingar har inga tecken getts på att en utredningsgrupp tillsätts.

Skattekompensationen för pensionstagare med årsinkomster på 13 000–30 000 euro är ett välkommet tillskott. Det har varit diskussion om skatterna på pensionerna, men pensionärer med inkomster på 8 000–13 000 euro är inte bortglömda. Enligt Skattebetalarnas Centralförbund betalar denna grupp lika mycket skatt som löntagarna, och pensionärsförbunden arbetar på riksnivå för att skillnader i beskattningen hos medlemmarna ska falla bort. Pensionsinkomstavdraget borde likaså höjas betydligt från cirka 8 000 euro, till åtminstone 10 000 euro.

På förbundets aktivitetsdag den 20 september

2007 lyfter förbundet upp tillgänglighet, om vilket arkitekt Bengt-Vilhelm Levón har skrivit i denna tidning (sidan 8). Detta är aktuellt även för statsbudgeten, där bland annat elektrifieringen av tågbanan Vasa–Seinäjoki–Lahtis har aktualiserats samt en del andra trafikarrangemang. Förbundet vill på allt sätt se till att varje medlem och pensionär har möjlighet att underlätta de dagliga sysslorna i sin vardag.

Debatten under höstens budget har även mycket berört de nu aktuella arbetsavtalen för kommunalt anställda. Förbundet hoppas att den lösning som presenteras inte kommer att bli ett bakslag för en enda kommunal anställd. Tyvärr har branscher som har med äldreomsorg att göra alltför länge negligerats. Nu är tiden inne för att förbättra imagen.

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Medlemsregistret I Svenska pensionärsförbundet pågår en medlemsvärvningskampanj, som har lockat flera medlemmar till förbundet. Trenden med nya medlemmar är synnerligen positiv och förbundet tackar för varje ny medlem.

Vårt register ska nu uppdateras ännu mer effektivt och kansliet kommer att sända ut varje förenings medlemslista enligt förbundets arkiv. Vi hoppas att föreningens medlemsansvariga kan gå igenom listorna genom att jämföra förbundets medlemsförteckning med sin egen

medlemsförteckning och sedan returnera dem till kansliet med förändringarna. Vi beklagar för besväret i samband med genomgången.

Ni kommer väl ihåg att varje medlemsförteckning enligt lagen är integritetsskyddad och får inte överlåtas utan överenskommelse av föreningens beslutfattare till tredje part.

Lycka till med medlemsvärvningen!

VERONICA FELLMAN

Trygghet och säkerhet Aktivitetsdag den 20 september Närståendevårdarnas situation var temat för vår motionsdag den 5 oktober senste år. Runt om i Svenskfinland uppvaktade SPF:s medlemsföreningar kommunala myndigheter med budskapet att samhället bör säkerställa tillräckliga stöd för att tillgången på närståendevårdare garanteras.

Temat för årets aktivitetsdag den 20 september är ”Trygghet och säkerhet”.

Vi hoppas att föreningarna ställer upp minst lika ivrigt som förra hösten. Situationen när det gäller trygghet och säkerhet varierar rätt mycket i de olika kommunerna.

Föreningarna kunde t.ex. på ett medlemsmöte ta upp till diskussion hur tryggheten och säkerheten kunde förbättras i kommunen och sedan sammanställa en önskelista för de kommunala beslutsfattarna om vilka åtgärder kommunen eventuellt borde vidta för att öka tryggheten och säkerheten för den äldre befolkningen i närmiljön.

I en artikel på sidan 8 tar arkitekt Bengt-Vilhelm Levón upp frågor som berör temat.

Om en medlemsförening i enlighet med 11 § i stadgarna önskar att något ärende tas upp på vårmötet ska en skriftlig motion i frågan inlämnas till styrelsen för Svenska pensionärsförbundet senast den 31 augusti 2007, adress: PB 129; 00101 Helsingfors.

Till höstmötet har en ordinarie medlemsförening med 1–100 medlemmar rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, en medlemsförening med 101–200 medlemmar två (2), en medlemsförening med 201–300 medlemmar tre (3) och en medlemsförening med fler än 300 medlemmar fyra (4) representanter enligt medlemssituationen den 31 december 2006. Varje befullmäktigad representant har en röst (13 § i förbundets stadgar).

Program: 9.30–10.30 10.30–13.00 13.00– ca 16.30

Registrering och kaffe Förbundsdagsförhandlingar 35-årsjubileum och buffé Festtalare Ragnar Hanson förbundsordförande 1995–97

Anmälan senast den 29 oktober 2007 till kansliet i Helsingfors, tel.

09-7288820. I anmälan ska ingå namn på delegaterna och övriga närvarande. Deltagaravgiften är 35 euro/person i vilken ingår, busstransport, buffé, kaffe och möteshandlingar. Från Tammerfors järnvägsstation avgår buss kl. 9.30 och 10.00 till Hotell Rosendahl.

Bussen tillbaka till Tammerfors järnvägsstation efter mötets slut avgår cirka kl. 16.45.

Deltagaravgiften betalas in i samband med anmälan på konto Aktia 405511-41177.

Förbundets kalender 2008 Svenska pensionärsförbundet brukar låta trycka en egen kalender och så sker även för 2008. Den nya kalendern bär en blå pärm, som är räfflad. Den kan man antingen glädja sig själv eller någon annan med. Priset för kalendern är 8 euro per styck plus frankeringskostnader. Kansliet tar emot beställningar omedelbart av såväl föreningar som privatpersoner, tel. 09-7288820, e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi. Kalendern distribueras i mitten av oktober till Svenska pensionärsförbundets kanslier i Helsingfors, Vasa och Åbo. Det är avgiftsfritt att avhämta och köpa kalendrarna vid kanslierna. Kalendern kommer också att finnas till salu och för distribution på höstmötet i Tammerfors den 7 november.

ÖSTERBOTTNISK VERKSAMHET Höstresan till Ähtäri måndagen den 17 september Ankomst till Hotell Mesikämmen ca kl. 11.15. Om deltagarantalet blir ungefär som i fjol ordnas lunchen i två omgångar. Medan ena gruppen intar lunchen bjuds den andra på en guidad rundtur i Ähtäri. Lunchen består av marinerad grönsakssallad, ungslax, stroganoff, med fruktsallad som efterrätt.

Ca kl. 14 blir det program och dans i Ähtärihallen. Till dansen spelar den lokala orkestern Jarmo`s. Eftermiddagskaffet intas i Ähtärihallen. Hemfärd vid kl.18-tiden.

Deltagaravgiften som är 30 euro/person inkluderar bussen, lunchen, kaffet samt program och dansen.

För den som önskar besöka djurparken har vi kommit överens om ett specialpris på 6 euro/person.

Förhandsanmälan till din förening senast den 6 september.

Aktivitetsdagen den 20 september Temat är trygghet och säkerhet. Möt upp i din förenings aktivitet.

Vår bästa tid är nu Höstsamling fredagen den 19 oktober 2007 i Vasa övningsskola, Kyrkoesplanaden 11-13.

Program och varierande aktiviteter mellan kl. 11 och 17.

Dans i Arbetets vänners utrymmen kl. 18–22.

Detaljprogram i nästa GOD TID.

4 – GOD TID 6/2007

Svenska pensionärsförbunde ”En vinterdag år 1971 steg en obekant gråhårig herre in i mitt rum på Svenska folkpartiet. Han presenterade sig som Jarl Hellström, pensionerad direktör för Aulanko och med ytterligare förflutet inom turistsektorn. Som relativt nypensionerad hade han kommit till att de finlandssvenska pensionärerna borde få en egen organisation.”

Ebba Jakobsson var med då Svenska pensionärsförbundet såg dagen ljus. Här gör hon en tillbakablick över senaste 35 åren.

Att vara trettiofem år är den bästa perioden i livet, anser många. Som människa har man ofta nått sin position i yrkeslivet. Gift sig, skilt sig, kanske satt barn till världen.

För organisationer och föreningar anses 35 år ännu att man trampar i barnskorna. De flesta organisationer i vårt land har fyllt eller skall snart fylla 100 år.

Varför då notera att Svenska pensionärsförbundet fyllde 35 år den 24 augusti i år?

Orsaken är solklar för dem som varit med från början. Omkring år 1970 grundades de första pensionärsorganisationerna i vårt land.

Före det hade denna stora befolkningsgrupp på numera omkring en och en halv miljon röstberättigade medborgare inte haft egna intresseorganisationer.

Sedan föreningsfrihet infördes år 1919 började man grunda ungdoms- och allmogeföreningar, sångkörer, orkestrar samt politiska organisationer och föreningar av olika slag.

Finland har ända sedan år 1937 haft 65 år som allmän pensionsålder. Under hela fyrtio- och femtiotalet Nordens lägsta pensionsålder.

Ofta arbetade man längre än så. Så länge man orkade. För pensionerna var det si och så med.

Finlands första lag om folkpension trädde i kraft 1937. Lagen byggde på inbesparingsprincipen.

Var och en skulle efter råd och lägenhet spara ihop sin ålderdomspension. Beloppets storlek kunde variera en hel del vid uppnådda 65 år.

Den dag man inte orkade försörja sig själv föll ansvaret ända till år 1968 på barn och andra nära anhöriga eller på kommunen. Ända in på 1920-talet fanns det ett system med rotehjon.

Föräldralösa barn auktionerades ut till lägstbjudande. Ofta bönder

Jarl V. Hellström. Initiativtagare.

som var ute efter billig arbetskraft.

Fattigvård och socialvård började småningom utöva en viss kontrollerad verksamhet. Ett stort arbete gjordes särskilt i städerna av privat välgörenhet via föreningar och organisationer eller av privatpersoner.

Kriget bromsade allting Ingen eller ytterst få kämpade för den äldre befolkningens rättigheter. Man blev inte heller särskilt gammal på den tiden. Livet var ofta slut redan i sextioårsåldern.

Orsaken var dålig hälsa till följd av obefintlig hälsovård och otillräcklig eller ensidig kost. Läkarbesök var dyra och ingenting för vanligt folk.

Doktorn undveks tills ingenting annat hjälpte och då var det i regel för sent. Först på 1960-talet fick vi kommunal hälsovård genom folkhälsolagen och lagstadgad sjukförsäkring. Särskilt dessa två lagar har gett oss möjlighet att sköta våra krämpor utan alltför betungande kostnader. Det har gjort att vi lever längre. På gott och ont.

Våra krig 1939–44 är säkert också en bidragande orsak till att pensionärerna fick sina egna intresseorganisationer först omkring1970.

Att pensionärerna nu har organisationer som representerar hela partifloran – eller är partipolitiskt obundna som Svenska pensionärsförbundet – betyder att de är en massiv kraft att räkna med vid allmänna val. Vilket också har märkts!

Hur gick det till när Svenska pensionärsförbundet grundades?

Att Svenska pensionärsförbundet kom till och grundades just den 24 augusti 1972 beror i hög grad på att en mycket verksam herre vid namn Jarl Hellström blev pensionerad och hade goda idéer och stort behov av att fylla ut sin nya fritid.

Här citerar jag mig själv ur Svenska pensionärsförbundets 25års historik, sammanställd 1997 av avgående verksamhetsledaren Jerker Nyberg: ”En vinterdag år 1971 steg en obekant gråhårig herre in i mitt rum på Svenska folkpartiet.

Han presenterade sig som Jarl Hellström, pensionerad direktör för Aulanko och med ytterligare förflutet inom turistsektorn. Som relativt nypensionerad hade han kommit till att de finlandssvenska pensionärerna borde få en egen organisation. Föreningar borde grundas i bygderna och pensionärernas

röst borde göras hörd. På finskt håll fanns det ett par politiska pensionärsförbund. På svenskt håll fanns det en enda pensionärsförening, Folkpensionärer r.f. i Helsingfors, en mycket stor förening ledd av legendariska Kyrill Grigorkoff (nuvarande Ettan r.f.).

Jarl Hellström hade nyligen flyttat till Täkter i Ingå. Han började med att starta en pensionärsförening där, helt utan grundplåt och resurser. Som gammal företagsledare visste han vilka trådar han skulle dra i. Han ringde upp ett lokalt bussbolag och fick en buss till förfogande en viss dag för att köra runt i kommunen och samla in pensionärer för ett första möte.

Han fick en föreningslokal gratis.

Så ringde han upp högsta cheferna för ett par företag i kaffe- och bageribranschen och fick gratis av deras produkter så det räckte till för både mötet och ett rejält lotteri.

Huvudpersonerna, pensionärerna, behövde inte betala annat än för lotter, om de var intresserade. Så kom verksamheten igång i Täkter och så kom den igång på annat håll över hela Svenskfinland. Det blev en verklig folkrörelse.

Svenska folkpartiet fann idén värd att satsa på och tillsatte en pensionärsdelegation med folk från svenskbygderna. Ordförande var Bror-Erik Myhrberg inspektör för Folkpensionsanstaltens dåvarande svenska distrikt. Undertecknad var sekreterare.

Det dröjde inte länge förrän Svenska pensionärsförbundet var grundat och SFP:s pensionärsdelegation kunde dra sig tillbaka.

Jarl Hellström fortsatte oförtrutet

Resor till sommarteatrar är en tradition. Här har verksamhetsledare Jerker Nyberg (an till vridläktaren på Lurens i Pernå. Foto LEIF WIKSTRÖM

sitt arbete. De ,första åren inom förbundet var kämpiga för att penningautomatföreningen (numera RAY) inte beviljade medel till helt nya föreningar och organisationer.

Man måste ha bevis på att de klarar sitt uppdrag. Det gjorde Svenska pensionärsförbundet mycket snart och penningautomatföreningens börs öppnades.

Siv Tunzelman von Adlerflug förbundsordförande 1987–89. Hittills den första och enda kvinnan på posten. Detta trots en övervägande kvinnlig medlemskår.

God Tid kom till med lånat namn och logo Jarl Hellström tyckte också att förbundet borde ha en egen tidning.

Undertecknad hade från och med mars 1973 tillträtt en nyinrättad

informatörstjänst vid Folkpensionsanstalten med uppgift att starta en svensk pensionärstidning.

Det blev tidningen Folkförsäkringen, numera FPA-bladet, med en dåtida normalupplaga om 75.000 ex. Hellström hörde sig för inom FPA:s ledning om pensionärsförbundet skulle få disponera en eller två sidor i det då åttasidiga bladet med åtta nummer per år för förbundsinformation. FPA:s ledning svarade givetvis nej med hänsyn till alla andra pensionärsorganisationer – särskilt med politisk förankring – vilka hade sett dagens ljus.

Men heter man Jarl Hellström

t 35 år

GOD TID 6/2007 – 5 Sjukdom och besvärligheter hoppar dock inte ens över eldsjälar som Jarl Hellström, som oförtrutet fortsatte sitt oavlönade arbete med och för pensionärsförbundet.

En höstdag, 29 oktober 1974, på väg till ett pensionärsmöte i Karis frontalkrockade han med en långtradare och dog ögonblickligen. En epok var till ända.”

Så började verksamheten formellt Täkter Pensionärer r.f. föreslog att Svenska folkpartiets pensionärsdelegation inom sig skulle tillsätta en arbetsgrupp för att utröna behovet av en riksorganisation för pensionärsföreningarna i Svenskfinland. Arbetsgruppen bestod av ordföranden Bror-Erik Myhrberg, verksamhetsledaren Jarl Hellström och sekreteraren Ebba Jakobsson.

Gruppen kunde inom kort konstatera att motsvarande organisationer på finskt håll med framgång verkat i flera år. Delegationen beslöt att ett svenskt riksförbund skulle grundas.

Arbetsgruppen utarbetade stadgar och utlyste ett konstituerande den 24 augusti 1972 i restaurang Helka i Helsingfors. Mötesordförande var riksdagsman Georg C. Ehrnrooth.

Initiativtagaren till grundandet av förbundet Jarl V. Hellström förde givetvis protokoll vid det första mötet.

Stiftelseurkunden undertecknades av: Täkter Pensionärer r.f. (J.V. Hellström, Greta Fagerström), Vörå Pensionärsklubb r.f. (M.L. Granö, Johan Erik Enges) och Korsholms pensionärshemsförening r.f. (Elly Sigfrids, Bernhard Fransholm).

Den officiella stiftelseurkunden är daterad 3.11.1972, då anmälan till föreningsregistret inlämnades.

Redan den 24 november samma år godkände föreningsregistret förbundets anmälan. Registernummer 111556. Förutom de stiftande föreningarna var följande föreningar representerade vid mötet: Folkpensionärer i Helsingfors r.f. (nuvarande Ettan r.f.), Esbo-Grankulla Pensionärsförening, Borgå Tisdagsklubb och Pensionärsklubben i Borgå.

Den första interrimsstyrelsen

ndra raden t.v.) samlat en busslast medlemmar

är ingenting omöjligt. Inom kort grundade han tidningen God Tid som förbundets eget organ.

Namnet knyckte han helt fräckt från en dansk pensionärstidning.

Han lät t.o.m. logon, tidningens huvud, bli exakt lik den danska.

Han fick sedermera skriva till God Tid i Danmark och förklara sig, Med sedvanligt danskt gemyt var man inte sårad över att namn och logo knyckts. God Tid heter fortfarande (också år 2007) God Tid och har överlevt sin danska föregångare med många år. Logon har varit oförändrad ända fram till förbundets30-årsjubileum.

Vid det konstituerande mötet den 24 augusti valdes följande femton personer till en interrimsstyrelse fram till förbundets första årsmöte den 8 februari 1973: ordförande Elof Falenius, Borgå, I vice ordförande Elly Sigfrids, Korsholm, II vice ordförande Hans von Bergmann, Ingå, sekreterare Jarl Hellström, Ingå, kassör Inga Malmsten, Borgå, ledamöter Victor Arvidsson, Mariehamn, Georg Cederqvist, Grankulla, Johannes Grannas, Vörå, Kyrill Grigorkoff, Helsingfors, Aarre Helander, Åbo, Alli Häggman, Helsingfors, KarlGustav Krook, Borgå, Margareta von Pfaler, Esbo, Edvin Stenwall, Närpes, Eino Wänninen, Åbo.

Under den första verksamhetsperioden anslöt sig tio föreningar till förbundet. Styrelsen beslöt anhålla in medlemskap i pen-

ningautomatföreningen (RAY).

Medlemsavgiften var 100 mark per förening oberoende av medlemstal.

I december 1974 antogs förbundet som medlem. Samma år beviljades medel för verksamheten och för inköp av den första kanslilokalen på Viborgsgatan 9.

Lokaliteter och personal Att verksamheten kom igång var viktigast. Jarl Hellström skötte förbundet hemifrån. De två första numren av God Tid hade redaktionellt bistånd av redaktör Ann-Gerd Steinby. Från och med nr 3/74 tog den mycket aktiva kraften Eija Francke hand om tidningen och skötte den i fjorton år. Hemifrån, på egen tid och utan lön.

Att placera Hellström och Francke tillsammans i ett trångt kansli utan sammanstötningar är åtminstone för oss som kände båda en omöjlig tanke. De var alltför lika varandra. Nu fungerade det bra i och med att båda arbetade på var sitt håll, men för samma goda sak!

Eija Franckes meritförteckning är imponerande: Gymnastiklärare, rektor för Kimito Svenska Samskola och verksamhetsledare vid Finlands Svenska Kvinnogymnastikförbund med tidskriften Liv och Spänst är bara några exempel på allt hon varit verksam med. Hon arbetade snabbt upp en blomstrande reseverksamhet för pensionärsförbundet. Till resemålen på den tiden hörde bl.a.

Peking och Tbilisi förutom de vanliga europeiska rutterna.

Else-Maj Johnson i Vasa arbetade som sjukskötare vid en privat sjukvårdsbyrå. Hon var aktiv och arrangerade resor och utfärder för pensionärer. Från och med oktober 1974 anställdes hon av pensionärsförbundet som ombudsman på halvtid. Förbundet hade redan då tio föreningar i Österbotten och flera skulle det bli.

Man anställde en ombudsman, men det fanns inte pengar till lön. ”Jag skulle jobba ihop min egen lön. Jobbigt var det, men samtidigt mycket roligt. Jag är tacksam över de sexton år jag fick vara ombudsman i SPF, sade Else-Maj Johnson i en intervju i 25-årshistoriken.

Hälsoresor till Teneriffa var en av Else-Majs idéer som lyckades över förväntan. Med sig hade hon”pojken”, med.lic. Erkki Tarpila från Vasa Centralsjukhus, då 28 år gammal.. Han föreläste och lät folk diskutera sina krämpor i lugn och ro. Eija Francke var med och ledde pensionärsgymnastik. Själv var hon reseledare och sjukskötare. De ställde också upp på hemmaplan med mycket välbesökta hälsodagar. Snart hade hon jobbat ihop den lönen. Men också Else-Maj Johnson arbetade hemifrån. Hennes efterträdare Per Thomasfolk anställdes år 1990 på heltid och fick flytta in i en hyrd lokal i centrum av Vasa..

”Den där unga Nordström …”, sa Elly Sigfrids” Hösten 1974 var en svår tid för alla som var anknutna till Svenska pen-

sionärsförbundet. Verksamhetsledaren och två aktiva förbundsmedlemmar omkom i bilolycka.

Något förbundskansli fanns ännu inte. Förbundsordföranden Elof Falenius hade flyttat till Göteborg. Ansvaret för att hålla igång verksamheten vilade mycket tungt på första vice ordföranden Elly Sigfrids. Hon satt sin första period i riksdagen, där hon delade arbetsrum med två andra ledamöter.

Hemmet var i Korsholm. Under de arbetsdryga veckorna hade hon utöver det delade arbetsrummet bara ett anspråkslöst inackorderingsrum till sitt förfogande.

Om verksamhetsledarjobbet kunnat lediganslås i vanlig ordning med arbetsutrymmen och hygglig lön hade situationen varit en annan. Nu måste man försöka få någon som behövde ett jobb, men inte hade hur höga lönekrav som helst. Då kom Elly Sigfrids med den sedermera klassiska repliken: ”Den där unga Nordström …”

Rainer Nordström från Sjundeå blev förbundets andra verksamhetsledare efter en lucka på fem månader. Han kom närmast från Svensk Ungdom, där han varit nyländsk ombudsman. På den tiden hade SU en åldersgräns om 35 år. Rainer flyttade över till pensionärsförbundet där han stannade i tio år och tio månader.

Sitt nya jobb inledde han med att måla och reparera den nya kanslilokalen vid Viborgsgatan.

Lokalen var 36 kvadrat och blev snart trång. Följande sommar anställdes Gertrud (Trude) Sjöholm som kanslist på halvtid. Maj-Britt Wikholm tillträdde som kanslist 1981 och stannade över tio år.

Först 1984 kunde SPF med stöd av RAY köpa en lägenhet i ett egnahemshus vid Indiagatan 1 i stadsdelen Majstad. Grannlägenheten förvärvades år1989 och den sammanlagda kansliytan blev 128 kvadratmeter. Ett kombinerat arbets- och mötesrum för verksamhetsledaren. Det andra rummet fungerade som kontorslandskap för kanslisekreterare och kanslister. Tidvis inrymdes där också informatör, praktikant m.fl. Alla besökare och mötesdeltagare togs också emot i det rummet i första hand.

Följande flyttning skedde år 2005, återigen med RAY:s stöd.

Nu till Helsingfors absoluta centrum, Annegatan 25. Stora och ändamålsenliga lokaliteter om 226 kvadratmeter. Tyvärr drabbades fastigheten under julhelgen 2006 av ett läckage med besvärliga vattenskador som följd.

Svenska pensionärsförbundet, en organisation i sina bästa år har idag omkring 17 000 medlemmar fördelade på 81 medlemsföreningar. Samtliga får medlemstidningen God Tid som medlemsförmån.

En som varit med från början önskar det 35-åriga förbundet, dess medlemskår och funktionärer ett varmt lycka till!

EBBA JAKOBSSON

Elly Sigfrids första viceordförande 1972–76. I praktiken både ordförande och verksamhetsledare utan kansliutrymmen 1973–75. Som ett senkommet tack belönades hon med Svenska pensionärsförbundets förtjänsttecken nummer 1 vid 30-årsjubileet år 2002.

Rainer Nordström verksamhetsledare 1975–86. Återkom som styrelsemedlem år 2002.

Eija Francke var chefredaktör för God Tid i fjorton år. Dessutom reseledare.

Else-Maj Johnson Österbottens första ombudsman.

6 – GOD TID 6/2007 res med spf

Föreningsfestivalen 2007 Föreningsfestivalen hålls den 7–8 september 2007 i Helsingfors för alla som är intresserade av Svenskfinland.

Fredagen den 7 september kl. 13.30 kommer vi att samlas på Arcada i Helsingfors och följa med olika slags program. Där finns bland annat ett anförande av Lenita Airisto om Seniorerna som resurs.

Följande dag, den 8 september, hålls en paneldebatt på Svenska pensionärsförbundet, Annegatan 25 A 3 våningen kl. 10–11.30 om Föreningarnas svenska ansvar. Debatten leds av Anders G. Lindqvist och deltagare är Henrik Meinander, Thomas Rosenberg och Viveca Hagmark. Förbundsordförande Samuel Lindgrén öppnar paneldebatten.

Kl. 10–17 ordnas ett festivaltorg på Kampens torg Narinken mot gamla busstationen i Helsingfors, där även förbundets föreningar presenterar sig.

Mer information finns på förbundet och på internetsidan www. festival.fi. Huvudarrangörer är Finlands svenska Marthaförbund, Finlands Svenska Idrott och Svenska pensionärsförbundet. Alla intresserade är hjärtligt välkomna och det är fritt inträde till paneldebatten på förbundet och till festivaltorget på Narinken den 8 september. Till dagen på Arcada den 7 september önskas anmälan per internet till vissa föreläsningar samt om man önskar äta lunch.

VERONICA FELLMAN

Svenska pensionärsförbundets STORA HÖSTKRYSSNING

”SENIORSKEPPET”

Vi kryssar till Stockholm med Mariella, Viking Line 9–11.10.2007 (ti–to) Stort förhandsintresse, över 450 platser reserverade. Ännu finns några lediga platser. Sista anmälningsdag 5 september till Resehaukka Program i Stockholm dag 2 (se God Tid nr 5, sid. 9) för resten av programmet Sjöfrukost ombord Mariella anländer till Stockholm kl. 9.40 lokal tid.

Mot tilläggspris bereds möjlighet att komma med på arrangerad utfärd i Stockholm med busar till Tumba bruksmuseum.

Holländska pappersmästare, brukspersonligheter och en skolmoster kliver fram ur historien. En tidigare hemlig och sluten plats har blivit tillgänglig för besökare. Anmäl gärna före den 25 september till Resehaukka om Tumba bruksmuseum intresserar så att vi kan reservera tillräckligt många bussar och guider.

Seminarium ombord kl.11–13 lokal tid. Temat är ”Hur stärka förbundets möjligheter att påverka”.

Seminariet leds av medlemsaktivitetsgruppen ordf. Henrik Svarfvar och verksamhetsledare Veronica Fellman.

Möjlighet till lunch ombord (Ingår inte i priset) Underhållning och allsång ombord kl.14.30 lokal tid tillsammans med Billey Shamrock och Peter Larsson Riksdagsledamot Tobias Krantz redogör för aktuella pensionsfrågor i Sverige.

Båten lämnar Stockholm igen kl. 16.45 PRIS:

135 euro/person, om två personer i A-hytt 130 euro/person, om två personer i B-hytt

I priset ingår kryssning i vald hyttkategori, kaffebuffé, två sjöfrukostar, buffémiddag t/r (måltidsdrycker ingår).

Singeltillägg: 40 euro Med förbehåll för ändringar i tidtabeller och program Vid bokningen vänligen meddela resenärens namn, födelsetid och nationalitet samt gärna adress och telefonnummer samt ev. allergier, specialdieter, handikapp el. dyl.

Bokningar och närmare information: Resehaukka, Karis kontor tfn. 019-278 2800 e-post: karis@matkahaukka.com

SPF

GOD TID 6/2007 – 7

Seniorer på grönbete Seniorer och grönbete! Vilka associationer får du när du smakar på orden? Seniorer är personer i det som brukar kallas för den gyllene åldern. Man har sett och upplevt mycket av både glädje och sorg. I den gyllene åldern bjuds det på livets efterrätt som för många är liktydigt med barnbarn och kanske rentav barnbarnsbarn. Andra kan gläda sig över goda vänrelationer eller något annat som känns härligt och glädjefyllt.

Grönbete för tankarna till barndomens somrar. Somrarna var oändligt långa och varma. Man gick barfota i gräset. I skogen fanns det blåbär i rikliga mängder.

Kan det förlorade barndomsparadiset återskapas i vuxen ålder så att man känner dofterna och färgerna? Inte vet vi vad vad Etel Elg tänker medan hon plockar blåbär i Kuggomskogen. Kanske är det barndomstiden i Sjundeå som hon dröjer kvar vid för en stund eller är det åren som spårvagnskonduktris i Helsingfors. Där på vägen intill kommer hennes väninna och före detta kollega Ingegerd Knichter gående. Bägge har de ett förflutet som spårvagnskonduktriser och expediter i kolonialvaruaffärer med betjäning över disk. Inga Bergström är också i blåbärsskogen. Det grämer henne att hon inte lyckades få med stövlar i bagaget.

Gemensamt för de tre flickorna i blåbärsskogen är att de har kommit till Kuggomskolan tack vare en annons i God tid. Där kunde man läsa om Svenska pensionärsförbundets augustivecka i Kuggom med intressant program. Blåbärsplockning för vinterns behov utlovades också i likhet med tid för social samvaro och exkursion till Pernå med besök i Pernå kyrka och guidning i Mikael Agricolas fotspår.

Digitalkamera och luffarslöjd Energiknippet Majlis Kvist har sedan ett antal år tillbaka varit ledare för pensionärsveckan som ordnas i Kuggom för att det är ett så bra ställe med god mat, bekväma bäddar, vacker natur och trevlig personal.

Idén med pensionärsveckan är, säger Majlis, att man ska få nya infallsvinklar på sitt liv i en ny miljö.

Viktiga element är också att lära sig någonting nytt och intressant. Det som nu gällde var användning av digitalkamera och luffarslöjd.

Ett dussintal personer deltog i årets semestervecka. Det som gladde Majlis var den geografiska spridningen bland deltagarna med anknytning till Larsmo, Sjundeå, Kyrkslätt, Nagu, Esbo, Ekenäs, Karis, Borgå, Helsingfors och Vichtis.

Inledningsvis berättade Nina Nybonn, kurskoordinator på Kuggomskolan, om den över 100-åriga folkhögskolan som nu står inför nya utmaningar.

Majlis Kvist presenterade kursprogrammet som hon vis av tidigare erfarenheter inte har späckat till bristningsgränsen. Tyngdpunkten nu var digitalkamera och luffarslöjd. Utöver det besök av skådespelare från Lurens sommarteater med smakprov på den bejublade musikalen Hello Dolly!, kulturellt föredrag om smyckes-

historia av Kuggomskolans rektor Leila Hedman och så ett gästspel av P-H Nyman.

Skriv ditt liv!

Som brukligt är gavs deltagarna möjlighet att berätta om sig själva.

Det var vid den presentationen någon yttrade att det egentligen inte skulle behövas något program eftersom deltagarnas livsberättelser är så intressanta att de kunde fylla hela veckan. Skriv ditt liv, är en uppmaning av författaren Merete Mazzarella som minsann kunde gälla för var och en som var med om augustiveckan i Kuggom, då sommaren var som vackrast och varmast med idel solsken och värme och ibland, om nätterna, en åskskur och blixtar som lyste upp augustihimlen.

Första kursdagen som också var en resdag bjöd inte på något egentligt program. De med den längsta resvägen bakom sig hade kommit från Larsmo och Pargas. Men det var den här dagen alla minnen och minns du rann till. När finlandssvenskar möts, även sådana som aldrig tidigare har träffat varandra, visar det sig snabbt att man har många gemensamma bekanta,

kanske man rentav är släkt.

Samtalen fortsatte följande morgon vid frukostbordet och skulle väl ha fortsatt med oförminskad styrka om inte Majlis Kvist med stöd av sin ledarauktoritet påpekade att det är dags för luffarslöjd under ledning av Marina Åkermarck.

De tre herrarna i sällskapet, Börje Bjennes, Olavi Lindqvist och Helmer Andersson, imponerade högeligen på damerna med sina egenhändigt tillverkade ljusstakar.

Vid ett av borden satt Birgit ”Lillan” Kilpi i full färd med sina trådskapelser medan hon berättade minnen från sina händelserika år som amatörskådespelerska och recitatris för dem som satt närmast intill. Daisy Österlund blev så biten av luffarslöjden att hon i likhet med några andra valde slöjden framför digitalkameran även följande dag.

Vetgiriga adepter Det var för digitalkamerans skull herrarna eller pojkarna hade kommit till Kuggomskolan. Där satt de nu hela dagen med Majlis Kvist som tända ljus inför läraren Camilla Stjernvall-Malmberg. Ute sken solen från en klarblå himmel

Värdefulla idéer.

Camilla Stjernvall-Malmberg inviger Majlis Kvist och Börje Bjennes i digitalkamerans kluriga värld.

men det bekom inte de vetgiriga adepterna. Ingenting, inte ens det stekheta datorrummet för övningar med kameror ihopkopplade till datorer pågick, under sträng koncentration.

Kom igen När dagen övergick i afton infann sig P-H Nyman för att muntra upp seniorerna som redan var muntra efter dagens id. P-H tog som vanligt publiken med storm. P-H som numera även kan titulera sig moderator gjorde reklam för seminariet Kom Igen! som handlar om hur man lär sig bemästra motgångar.

Seminariet med bland andra Viveca Hagmark, Monica Eriksson och Henriette Kress ordnas den 3 oktober i Folkhälsans auditorium i Helsingfors. Den som vill veta vad titeln moderator står för får den frågan belyst av P-H. Den sista egentliga seminarieda-

gen i Kuggom blev en utfärdsdag.

Det blev kultur med stora mått.

Första etappen var Pernå kyrka där vaktmästaren Katarina JungnerSundén berättade om den urgamla helgedomen och dess skatter.

Bussen fortsatte till Mikael Agricolas minnessten. Biblioteks- och kultursekreteraren i Pernå, Jenny Olsson-Korsu var eminent guide i Mikael Agricolas fotspår.

Kuggomveckan avrundades med en festmåltid med allsång och muntrationer i härlig stämning.

Kuggomrektorn Leila Hedman med ett förflutet i Florakören sjöng ”Sov du lilla videung” så att mångens öga tårades.

Regnet öste ned den sista morgonen i Kuggom. Många nya vänskapsband hade knutits under sommarveckan. Innan uppbrottet berättade Leila Hedman i ord och bild om smyckeshistoria.

Text och foto BENITA AHLNÄS

www.aktia.fi

Folkhälsan och Vasa svenska församling ordnar en

Gruppledarkurs för ledare av närståendevårdsgrupper Kursen är avsedd för personal inom social- och hälsovården, kyrkan och organisationer.

Samtal i ett växthus.

Vad betyder “avkastning”?

Att du har lyssnat på din bank.

Aktia. Med mänskliga mått sedan 1826.

I programmet ingår föreläsningar om att möta sorg och kriser, arbeta med synskadade, självkännedom och lyssnande, närståendevård, gruppdynamik samt Folkhälsans hälsofrämjande program för äldre. Föreläsare: familjerådgivare Leif Westerlund, rehabiliteringsledare Pia Nabb, diakon Dan-Anders Ventus, ped.mag Tuija Storbacka samt koordinatorer för närståendevård Jonna Skand, Ann-Charlotte Willför och Eva Björkqvist.

Förfrågningar och anmälan till Folkhälsans

8 – GOD TID 6/2007

Behövs det en äldrepolitik?

• • • •

Äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Äldre skall kunna åldras i trygghet med bibehållet oberoende. Äldre skall bemötas med respekt. Äldre skall ha tillgång till god vård och omsorg.

(FN:s ”Principer för äldre människor”, resolution 46/1991)

Dessa enkla och kanske förpliktande principer och målsättningar är i dag bortglömda. I äldrepolitiska program och uttalanden bollar politiska partier och andra med standardfraser eller lyriska funderingar om innovationer och tolerans innan man går in på mer intressanta frågor om institutionsvård, löner och språk. De äldre själva förekommer sällan och närmast som objekt för verksamhet.

Någon gång har ”klienternas” åsikter, upplevelser och tyckanden kartlagts.

Sällan har man kartlagt förekomsten av hiss i huset, av fungerande batteri i brandvarnaren, av livsfarliga stegpallar i köket, av vitaminer i maten, av gäster vid kaffebordet, av gegga i golvbrunnen eller av behövliga ledstänger i trappan.

För att ett samhälle skall kunna ge även de äldre medborgarna möjligheter till bl.a. ett aktivt liv, en god bomiljö, trygghet, oberoende och god vård bör några basvillkor uppfyllas: – En inventering av nuläget: en kartläggning av befolkningens ålderstruktur, av livs- och boende­miljön, av medborgarnas hälsa, ekonomi och trygghet.

– En bedömning av nuläget, dess tidigare och framtida utveckling samt en riskanalys av brister och olägenheter som har påvisats eller kan emotses.

– Ett åtgärdsprogram för att i första hand skapa betingelser för att de goda målsättningarna uppfylls och i andra hand för att aktivt åtgärda brister, olägenheter och negativa trender.

Många äldrepolitiska program förbi-

går med några få ord bostadsbeståndets funktionsduglighet, katastrofala rör- och badrumsreparationer, hemolycksfallen och deras orsaker, närbutiksdöden, osv. Även det nationella hälsovårdsprogrammet var inriktat mer på hälsovård och intensifiering av vården än på hälsa och betingelser för hälsa. Därmed försummades främjandet av hälsa och förebyggandet av ohälsa. De äldrepolitiska programmens författare är oftast anställda inom social- och hälsovården, har vårdutbildning och talar om vård. Man förbigår t.ex. boende och samhällelig infrastruktur med ödmjuk och okunnig finkänslighet.

Vid bedömningen av nuläget skall ett

epidemiologiskt grepp tillämpas: vad beror bristen eller olägenheten på, bör den kartläggas och analyseras, vem drabbas, vilka följder kan emotses? Behovet av hissar nämns i många program, men däremot inte att byggtillsynen på många

orter har hindrat byggandet av hissar i befintliga hus. Enligt information från Statistikcentralen avled år 2005 i Finland av personer som fyllt 65 år 922 personer på grund av fall och av dessa 52 personer på grund av fall i trappa samt ytterligare 16 personer på grund av brand i hus.

Behovet av ledstänger, räcken och trappbelysning berörs inte i de äldrepolitiska programmen.

med dagens takt byggandet av ca 45 000 hissar ca 170 år. Så gott om tid har vi inte. En hiss anses samhällsekonomiskt lönsam om den under sin brukstid 50–60 år gör att två års institutionsboende sparas in. Stakes har undersökt vilken inverkan en ny hiss i ett befintligt hus har på kommunens ekonomi i form av sjunkande hemvårdsbehov.

När det talas om äldres boendemiljö

behöver hissombudsmän. Erfarenheterna av hissombudsmannens opartiska verksamhet i Helsingfors är utmärkta.

Samtidigt bör påpekas, att Helsingfors stad i sitt främjande av hissar ingalunda idkar välgörenhet. Varje ny hiss i ett befintligt bostadshus är lönsam för staden, trots att staden ger ett tilläggsbidrag på 10 procent utöver statsstödet.

nämner man ibland de knappa resurserna. Då bör man minnas att ca 245 000 bostäder saknar fast brukare i dagens Finland. Det motsvarar till bostadsantalet ca 8 års bostadsproduktion, till bostadsarealen över 5 års produktion och per bostadslös finländare ca 35 bostäder. Värdet av de tomma bostäderna är försiktigt bedömt 15 miljarder euro.

Fastighetsskatten kan enligt lag höjas för obebyggda tomter men inte för obebodda bostäder.

I nya trevåningshus blev hissar helt

obligatoriska först år 2005 i Finland.

En jämförelse gjordes omkring år 1992 om behovet av hissar i trevånings nya bostadshus. Enligt det tunga motargumentet hade vårt lands nationalekonomi helt enkelt inte resurser till att bygga dessa hissar. En snabbkalkyl visade, att de uteblivna hissarna i trevånings nybyggen samma år skulle ha kostat ca 120 miljoner mark, medan de samma år faktiskt byggda lägenhetsbasturna kostade ca 600 miljoner mark och den i Finland samma år sålda fabrikstillverkade kattoch hundmaten något över 800 miljoner mark.

Finland behöver en nationell tillgänglighetsombudsman för att samordna och initiera olika lokala verksamheter och initiativ samt informera om planerade och genomförda åtgärder. Det statliga stödet (50 procent) till hissar och tillgänglighetsförbättringar i samband med dem är bra. Det behövs ett åtgärdsstimulerande stöd till tillgänglighetsförbättringar också mer generellt.

Frågan om hissar är viktig för alla boende, men bör ses i ett större sammanhang. Uppskattningsvis 5 procent av våra bostäder är tillgängliga eller kan lätt fås tillgängliga även för rullstolsbrukare. I flervåningshus i Finland saknar ca 45 000 trapphus hiss. Tack vare statens hisstöd har det byggts ca 1 500 hissar i befintliga hus i Finland under de senaste 15 åren, och takten ökar. Ändå kräver

Större städer eller regioner i Finland

Ensamboendet berörs sällan i äldrepo-

litiska program. I Finland är andelen ensamboende ca 38 procent av hushållen och i huvudstadsregionen ca 48 procent.

Ensamboendet utgör ett stort socialt problem i Finland under kommande år.

De få undersökningar som gjorts om ensamboende visar en ålderskorrigerad dödlighet som är 2–4 gånger dödligheten bland övriga. Fler och mer detaljerade undersökningar om ensamboendes bostad, motion, matvanor, hälsa mm. behövs. En riskgrupp är ensamboende äldre. I Danmark har man skapat bättre betingelser för god livskvalitet bland äldre och särskilt bland ensamboende äldre. En omfattande hemtjänst, uppsökande hembesök och olika boendekollektiv står till de äldres förfogande, och en lägre andel äldre än i Finland bor på institution.

Det behövs en mångsidig forskning om ensamboendet och dess konsekvenser.

Kartläggningen bör vara fri från alla kommersiella bindningar även till den del forskningen gäller konsumtion. I Finland kan man efterlysa breda kommunala och frivilliga satsningar på nya kontaktytor i våra bostadsområden i stället för de förlorade. Förlorade kontaktytor är flervåningshusens bykstugor och torkvindar, kvarterens närbutiker och bankkontor, osv. Nya kontaktytor kan skapas av husbolagens arbetsgrupper och möten, av klubbrum, motionssalar, hobbyrum och upprustade fastighetsbastur samt av växthus, bärbuskar och fruktträd på gårdarna. Det sociala disponentskapet är tyvärr ännu en främmande fågel i Finland.

”

Många kommuner har redan handikappråd och äldreråd, vilket är bra. Mindre bra är att rådens status är osäker, deras verksamhetsfält varierande, mötespraxis oklar och deras rätt att fungera som remissinstans höljd i dunkel.

Varje kommun eller region bör ha ett

handikappråd och ett äldreråd med fastslagen status. Också arbetsuppgifter och rättigheter för råden bör klarläggas.

Många kommuner har redan handikappråd och äldreråd, vilket är bra. Mindre bra är att rådens status är osäker, deras verksamhetsfält varierande, mötespraxis oklar och deras rätt att fungera som remissinstans höljd i dunkel. Om kommunala instanser vänder sig till äldrerådet bara ”i frågor som berör de äldre”, finns risken att nästan inga frågor anses beröra de äldre.

Städer eller regioner bör bygga upp en mångsidig äldrerådgivning, socialt disponentskap och utökad reparationsrådgivning. Utmärkta förebilder är den kostnadsfria telefonrådgivningen i hälsofrågor i bl.a. Esbo och Helsingfors samt den enligt behovsprövning avgiftsfria eller avgiftsbelagda bostadsförbättringstjänsten som bl. a. Tavastehus och Helsingfors har erbjudit äldre.

Räddningsväsendet bör förbättra sina

anställdas kompetens, lokalkännedom och insatser då det gäller förebyggande av hem- och fritidsolycksfall.

Målsättningen är logisk: brandväsendet har blivit räddningsväsende, och den nya räddningslagen från år 2003 avser förebyggande av eldsvådor och andra olyckor. Räddningsväsendets faktiska insatser har ändå inte utvecklats i samma grad. Särskilt viktig i framtiden är räddningsväsendets rådgivande, uppsökande och informerande verksamhet. Räddningsväsendet behöver större resurser: ju sämre dess resurser är, desto mer av verksamheten förblir bara blanketter och byråkratiska påbud.

På sikt måste vi räkna med att införa något slag av bostadsbesiktningar. Motiveringarna är främst brand- och olycksförebyggande, men också fastighetsvård och förebyggande av vattenskador. Ämnet är känsligt och bör utvecklas med stor försiktighet och finkänslighet, gärna utgående från de få i dag förekommande besöken och besiktningarna (brandsyn, vattenskadebesiktningar, hemtjänst och hemsjukvård, flyttningsbesiktningar osv.) och med betoning av den tekniska rådgivningen. En god princip är att små skador hos människor och bostäder skall observeras och åtgärdas innan de hunnit bli många eller omfattande.

BENGT-VILHELM LEVÓN arkitekt

GOD TID 6/2007 – 9

Våld mot äldre – ett dolt problem Med våld mot de äldre avses alla slag av psykiskt och fysiskt våld, ekonomiskt utnyttjande, försummad vård och hjälp, samt kränkning och begränsning av de äldres grundrättigheter.

En internationell kampanjdag för bekämpning av våld mot de äldre genomfördes 15 juni varvid problemet uppmärksammades för andra gången runt om i världen. Syftet var att lyfta fram och koncentrera uppmärksamheten på det våld som äldre personer utsätts för och hur det kan förebyggas.

I Finland arrangerades nämnda dag i Helsingfors ett öppet seminarium med rubriken Dolda röster – seminarium om våld mot de äldre.

Våldet mot de äldre har inte getts tillräcklig uppmärksamhet. Problemets omfattning har studerats mycket litet i Finland. Enligt internationella undersökningar utsätts omkring 4 procent av personer som fyllt 65 år för familjevåld. Det är äkta makar, barn och barnbarn som gör sig skyldiga till våldet, men också andra släktingar.

Mest våld förekommer det i parrelationer. Och detta är något som det just inte talas om – det är ett dolt problem.

Sirkka Perttu, Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingscenter Palmenia, är chef för Finlands projekt för bekämpning av våld mot de äldre. Hon säger att dessa och de som insjuknat i demens och andra sjukdomar löper risk att bli illa behandlade.

Också åldringar som bor hemma utan någon som helst hjälp hör till riskgruppen. Problemet är känt inom äldrearbetet, men noggranna siffror finns inte att tillgå.

Enligt en över tio år gammal undersökning i Finland sade sig 7 procent av kvinnorna och 2,5 procent av männen i åldern över 65 år ha råkat ut för familjevåld. Då de gamlas andel av befolkningen växer kan man anta att också våldsproblematiken ökar, säger Perttu.

Våga tala öppet Stefan Wallin, kultur- och idrottsminister med ansvar för jämställdhetsfrågor, öppnade seminariet.

Wallin hänvisade till FN-konventionen mot våld mellan generationer från år 1995. Han berörde det nationella handlingsprogrammet för bekämpning av våld mot kvinnor och familjevåld som är en av åtgärderna på basen av statsrådets principbeslut 2004 om ”Trygghet i vardagen – program för den inre säkerheten”.

Wallin såg på våldet ur de äldres perspektiv och framhöll att vårdoch servicesystemen bör utvecklas att axla sin andel av ansvaret för förebyggande och identifiering av våld, och att samarbete krävs mellan myndigheter och över sektorsgränser.

Wallins uppmaning var att man öppet skall tala om äldre- och familjevåldet. Han framhöll att alla medborgare medvetet borde gå in för att förebygga våld.

Pekka Morri, Delegationen för äldre- och pensionspolitiska frågor, presenterade delegationens roll, målsättning, uppgifter och tyngdpunkter i verksamheten. Bland annat efterlyste han mer forskning i våld mot äldre. Han ansåg att

vård i hemmet betonas för mycket, att tyngdpunkterna i vården och omsorgen bör omvärderas och att den öppna vårdens tjänster bör planeras på nytt.

Leena Serpola, Suomen vanhusten turvakotiyhdistys ry, talade om äldreomsorgsanställdas syn på våldet mot äldre. Hon berörde bland annat yrkesetiska aspekter på handhavande av olika våldsrelaterade situationer.

Äldres erfarenheter Sirkku Mehtola, Viola ry – Väkivallasta vapaaksi, talade under rubriken Äldres erfarenheter av våld i nära relationer. Hon berättade om det nationella projektet för förebyggande av våld i parrelationer och familjevåld och om delprojektet som sedan hösten 2006 och under 2007 erbjuder medborgarorganisationerna i östra Finland utbildning och information om våld i parrelationer och om familjevåld. Omkring 20 social- och hälsoorganisationer är involverade.

Under utbildnings- och informationsmötena har de äldres erfarenheter starkt kommit fram.

För de äldre har det känts befriande att kunna tala om illa behandling, försummelser och våld. Tidigare hade man inga ord för att beskriva fenomenen, för det som skedde och det man kände. Man hade inte kunnat prata om sin situation för att man skämdes och kände sig skyldig.

Identifiera, ta till tals och erbjud hjälp i tid Under vårens lopp intervjuades tre ålderstigna personer som sökt hjälp mot våldet. Alla tre hade samma slags erfarenheter.

Intervjuerna visade att servicesystemet inte kan identifiera våld och inte behandla problemet.

Klienterna hade på känn att personalen inte tror på det som sägs, eller inte lyssnar – och förstod att de inte kunnat be om hjälp på rätt sätt eftersom det sagda inte noterats på något sätt.

De professionella inom vården behöver lära sig konsten att lyssna, ha kunnande och tid att möta människan, att se hjälpbehovet – då vågar klienten tala om känsliga och svåra saker.

När det är fråga om en familj där den ena ålderstigna maken vårdar den andra önskar man att båda makarna får information om sjukdomen redan då den diagnostiseras, samt likaså att information ges inför hemkomsten från sjukhuset.

Att veta vad man kommer att ställas

inför under sjukdomens gång kan påverka attityderna och hjälpa den som vårdar att orka bättre.

Att beakta är också att det kommer en dag då den som vårdar inte längre orkar med sin uppgift, då vårdtagaren bör få komma i institutionsvård och vårdgivaren bör få hjälp och stöd, till rehabilitering, att få prata om sig själv och att ta hand om sig själv.

Uttalade önskemål Den utomstående hjälparen bör ha kunskap och tillräckligt mycket tid att bekanta sig med klientens vardag. Hjälparen bör vara i kontakt med vardera parten var för sig, inte enbart lyssna på den ena.

Att berätta om familjens interna relationer kräver ett förtroendefullt förhållande som småningom byggs upp mellan klient och vårdgivare.

När förtroendet finns, vågar klienten tala om och bearbeta svåra saker.

När ett handlingsprogram planeras skall klientens delaktighet stärkas genom att dennes erfarenheter tas i beaktande. Äldreorganisationer och handikapporganisationer bör få mera information och utbildning om våld och om illabehandling. Diskussionen om våld bör utvecklas innehållsmässigt från att gälla kroniskt, traumatiserande våld till att behandla tidig identifiering av våld. Metoder för ingripande på tidigt stadium bör utvecklas.

Vad rubriceras som våld? Översitteri och nedvärdering är uttryck för våld, försummande och illabehandling är lika med våldshandlingar och högst upp på våldspyramiden har vi det traumatiserande våldet. Familjen, samhället och medierna utgör våldspyramidens bas.

Våldet börjar alltid från något som vi inte kallar våld. Vad i familjen, i samhället, i medierna är det som utlöser våld? När börjar vi bli bekymrade? Hur kunde vi ingripa i ett tidigare stadium? Hur kan vi förebygga traumatiserande våld?

Våldsdebatten i dag kretsar främst kring det traumatiserande våldet.

Arbetet mot våld i närrelationer och i familjer bör tas i bruk på pyramidens alla nivåer.

Medborgarorganisationerna skall motiveras med i arbetet för en ändring av attityderna i samhället.

Verksamheten kan utvecklas till en aktiv medborgarrörelse mot våld av alla slag.

Medborgarverksamhet Hösten 2006 startade Östra Fin-

Finlands seminarium arrangerades av Helsingin kehittämis- ja koulutuskeskus Palmenia, Suomen vanhusten turvakotiyhdistys, Svenska pensionärsförbundet och Centralförbundet för de gamlas väl, med assistens av Helsingfors stad och Rikoksentorjuntaneuvosto.

Initiativtagare till den internationella kampanjdagen för bekämpning av våld mot de äldre är International for the Prevention of Elder Abuse (INPEA)

lands länsstyrelse ett litet pilotprojekt för att utveckla medborgarverksamhet mot våld. Fem föreningar medverkar i projektet, ungefär 15 följer intresserat med projektets gång. Våldet är ett problem utan namn.

Organisationerna och deras föreningar kan fundera över sin roll i förebyggandet av våld. En viktig uppgift skulle vara att påverka attityderna i samhället så att våldhandlingar, utnyttjande, försummande och illa behandling, kränkning och begränsning av de mänskliga rättigheterna inte accepteras. Socialt stöd kunde erbjudas kontrahenter i deras strävan efter att klara av sin kris. Väsentligt i allt arbete mot våld är att det identifieras och att hjälp fås i ett så tidigt skede som möjligt.

Paneldebatt Tema för paneldebatten var det våld som äldre möter och dess förebyggande. Frågor som ställdes var hur våldet mot äldre kommer till synes i vårt samhälle, hur det kan angripas och hur förebyggas. Infallsvinklar var vad de äldre själva, deras anhöriga, myndigheter och omsorgsbranschens professionella kan göra, samt vad som kan och bör göras på samhällsnivå.

Panelen leddes av Sirkka Perttu, Helsingfors universitet, Palmenia. Debattörer var Terttu Laine, pensionär; Ilona Järnefelt-Puranen, Helsingfors stads socialvård, Pirkko Karjalainen, Centralförbundet för de gamlas väl, Mikko Lampikoski, Inrikesministeriet och Jaana Puranen, Esbo stads EEVA-projekt.

Debatten konfirmerade allt det som framkommit under dagens

anföranden. Bland annat påpekades att begreppet våld är svårdefinierat på grund av sina många dimensioner.

För partnerna i en parrelation i kris är det svårt att på nytt bygga upp förtroendet. Det samma gäller också förtroendet i relationen klient – vårdgivare. Att personen som ger den direkta vården så ofta byts är en källa till bristande förtroende mellan klient och vårdgivare och till att klienter utsätts för illa behandling. Det händer också rätt ofta att klienter behandlar sin vårdgivare illa.

Riksdagsledamot Tarja Tallqvist som deltog i seminariet sade att vårdgivarna ofta utsätter sina klienter för illa behandling. Hon berättade att hon tagit initiativ till en lag om ”våld i vården”.

Förebyggande av våld konstaterades vara det svåraste. Riskfaktorerna måste i första hand identifieras.

Ekonomin utgör ofta ett hinder för att man skulle lösgöra sig från en våldsam parrelation eller från familjevåldet. Sexuellt våld berördes endast i förbigående. En fråga om ålderstigna kvinnors självmord blev också hängande i luften.

Det föreslogs att närpolisen kunde inbjudas till informationsmöten om våldshandlingar och om hur de kan förebyggas i olika situationer. Att man i samhället går in för att sprida en empatisk inställning redan från barnsben ansågs vara något av det viktigaste.

Verksamhetsledare Veronica Fellman, Svenska pensionärsförbundet, höll seminariets avslutningstal.

VALBORG LOUHISTO

Vem vårdar vem?

17–18 oktober 2007

Möjligheter och utmaningar Konferensen är en arena för information och diskussion om: • Krav och kriterier för äldreomsorgen • Att beakta människovärdet - Respekt för människan • Att åldras på 2000-talet • Ett tryggt samhälle för äldre • Vem producerar vård i framtiden – Kan kunden själv välja?

Plats: Kommunernas hus, Andra linjen 14, Helsingfors Kontaktinformation: Britt-Mari Blomberg, tfn (09) 771 2619 Kaj Lindqvist, tfn (09) 771 2302, 0500 703 116 förnamn.efternamn@kommunforbundet.fi Pris: 170 euro exklusive moms Anmälan senast den 14 september. Anmälningsblankett och detaljerat kursprogram finns på SPF:s kansli och Kommunförbundets webbplats på adressen www.kommunerna.net/kurser Svenska pensionärsförbundet är medarrangör för konferensen

10 – GOD TID 6/2007

SAMS seminarium

Projektet Min familj Min familj är ett projekt mellan tio organisationer i Svenskfinland om generationsöverskridande frågor. Projektet syftar till att stödja familjer i olika livssituationer och med olika utgångspunkt genom att sprida kunskap som berör familjers vardag.

Den viktigaste metoden att sprida information är via projektets webbportal, www.minfamilj.fi, som innehåller mer information samt seminarier runtom i Finland. Det följande seminariet hålls den 3 oktober 2007 kl. 13–16 i Mauno Koivisto Centrum i Åbo. Alla intresserade är hjärtligt välkomna med och mer information om seminariet finns på nätsidan www.minfamilj.fi.

Det finns en länk från förbundets hemsida www.spfpension.fi till portalen för projektet Min familj.

Kom igen!

Onsdag 3.10.2007 kl. 11–16.15 i Folkhälsans auditorium, Topeliusgatan 20 Vem som helst kan möta motgångar, men vad är det som gör att en del har lättare än andra att komma igen? Föreläsningarna bjuder på tankar och forskningsrön kring temat.

Förfrågningar och anmälan senast 21 september till Majlis Kvist, tfn 040 754 0550, e-post: majlis.kvist@welho.com Valborg Louhisto, tfn (09) 315 6479, e-post: valborg@louhisto.fi Deltagaravgift 15 € (uppbärs på plats), inkluderar material, lunch och kaffe.

Välkommen med!

Helsingfors arbis Dagmarsgatan 3

Kom på seniorkurs i informationsteknik!

Totalt 34 seniorkurser och 8 föreläsningar under läsåret!

Plock ur kursprogrammet: Grunderna i datoranvändning I 19.10–9.11, fre. kl. 10.00–13.15.

Gratisprogram I 10–24.9, måndag kl. 13.00–15.30.

Skype I 12.9–10.10, onsdag kl. 14.10–15.40.

Skriv I 13.9–4.10, torsdag kl. 9.00–12.15.

Lär dig använda mobiltelefonen 14.9, 21.9, fredag kl. 10.00–13.15.

Surfa lugnt 3–15.10, onsdag och måndag kl. 9.30–12.00.

E-post I 22–31.10, måndag och onsdag kl. 9.30–12.00.

Beräkna I 24.10–28.11, onsdag kl. 14.10–15.40.

Ta hand om din PC I 15–29.11, torsdag kl. 10.00–13.15.

Digitalkamera I 28.9–12.10 fredag kl. 10.00–13.15.

Senior-IT Club Disa startar 7.9, fredag kl. 10.00–12.30.

Seniorföreläsningar (gratis, ingen förhansanmälan): Tips och råd vid datorköp 3.9, måndag kl. 9.30–12.00.

Bli du med datorn 1.10, måndag kl. 9.30–12.00.

Håll din dator uppdaterad 17.10, onsdag kl. 9.30–12.00.

PC-säkerhet 7.11, onsdag kl. 9.30–12.00.

res med spf Österbottniska distriktet Seniorer, kom med till

Azorerna

I april 2008 reser vi Österbottniska pensionärer till blommornas och de gröna öarnas paradis Azorerna.

Azorerna har blivit ett favorit resmål för många nordbor. Öarna finns mittemellan Amerika och Europa ute i Atlanten och är berömda för sin natur och sin frodiga växtlighet.

Vår resa ordnas mellan den 21 april och 28 april 2008 med Finnairs flyg från Helsingfors och med anslutningsflyg från Vasa. Resan pris är 1030–1050 € per person inklusive morgonfrukost och anslutningsflyg. Vi kommer att bo på Hotell Sao Miguel Park i dubbelrum med eller utan balkong (prisskillnad 20€) på huvudön Sao Miguel i huvudstaden Ponta Delgada.

Anmälan till resan mottas av SPF:s österbottniska distriktskansli tel. 3179070. Upplysningar om resan ges också av Bert Bäck tel.

050-69006 eller Henrik Svarfvar tel. 050-69341.

Resegruppen

På gång i Europa Bart de Steur, som den 20.4.2007

valdes till ny ordförande för AGE Platform, avled i maj. Liz Mestheneous valdes för en treårsperiod, eftersom hon i ordförandevalet 20.4 kom på en andraplats av fyra kandidater. Hon valdes endast till nästa förbundsmöte, som kommer att hållas i april 2008.

Veronica Fellman blev vald till sekreterare och medlem av arbetsutskottet och är nominerad till medlem i pensionsgruppen och gruppen mot diskriminering av äldre.

Förbundets ekonom Hedda Bonn är nominerad som medlem i anställningsgruppen, som ska arbeta för bättre villkor för äldre på arbetsmarknaden.

På våren var det 50 år sedan Romfördraget undertecknades, vilket firades stort i EU-länderna.

VF

Aforism Att åldras är som att bestiga berg, man blir lite andfådd men man får mycket bättre utsikt.

Ingrid Bergman

Teknisk researrangör: Tournè Vasa/Hispania

FlexIT seniorer – Arbis forum för öppen inlärning och handledning på måndag och onsdag.

KOLLA KURSER MED LEDIGA PLATSER!

(Annons) Ofarligt för miljön och människor, helt giftfri!

Ring 09-310 49494 eller titta på webben

www.hel.fi/arbis Har du ett sjukt Hus? Vad är det egentligen frågan om? Begreppet sjuka hus handlar ju egentligen inte om att huset är sjukt, utan om att människor blir sjuka när de vistas i huset!

Har Du behov av att rengöra och trimma kroppen?

Behändig metod!

Lättanvänd, inverkar inte på dina dagsrutiner Ingen hungerskänsla Välsmakande

I en kontorsmiljö kan man enligt forskarna öka produktiviteten med 6-10% igenom att förbättra luftkvaliteten, så detta bör även tänka på överallt där man skall vistas. I hemmen, skolorna mm.

Att förbättra luftkvaliteten igenom att förbättra ventilation räcker inte alltid till.

Vatten- och fuktskador i byggnader är ofta ett grundläggande problem. Detta kan bl.a. medföra mögel- och bakterieangrepp på olika ytor.

Vad skall man göra?

Man kan aldrig torka ut eller på kemisk väg med mögeltvätt få bukt med mögel/bakterieskada.

Ca 95 % av alla mögelskador är dolda i konstruktionerna.

10 dagars

ger Dig ny energi och balans!

Saluförs riksomfattande i hälsokostbuktikerna.

Marknadsförare: Fenno Natura, Tusby.

Symtom som tyder på att huset är sjukt kan vara: torra slemhinnor, retningar i öron-näsa-hals, hudproblem, huvudvärk, onormal trötthet och dålig sömn samt yrsel och allergiska symtom. Alla reagerar inte, men om man har allergier eller astma i släkten bör man vara extra fösiktig.

www.fennonatura.fi

60-, 70-, 80-, 90-talshus och felaktigt renoverade äldre hus är de som är i riskzonen för sjuka hus. Det är sällan man känner någon speciell lukt i ett så kallat sjukt hus om man inte är van.

Möglig husfasad Mögelangrepp på fasader tolkas ofta som smuts, men om man inget gör kommer mögelsvamparna att sprida på sig till många fler ställen.

Har ditt hus blivit sjukt?

Ingen fara, vi har botemedlet. Med den bästa tekniken och med vår specialistkompetens kan vi göra ditt hus friskt igen.

Appliceringen av skyddet är enkelt: inget behöver rivas och ingen behöver flytta ut under saneringen. Vi sanerar förutom byggnader även båtar mm.

Ta tillfället i akt och skydda din bostad och båt nu! Inget annat företag i Finland sysslar med mögel- och flamskydd på samma sätt som vi. Medlet är unikt!

Flamskydd av toppklass Vi kan även flamskydda och på så vis höja brandsäkerheten i olika miljöer som restauranger, vårdinrättningar, hemmen mm.

En kort förklaring av vår produkt: Ämnet är ett ”biologiskt skyddsmedel” som skyddar mot mögel och röta och biologiska lukter samt mot skadeinsekter.

Vi har en produkt som testats i mer än 17 år och varit i aktiv användning i mer än 4 år. Över 200 fastigheter har behandlats.

VTT:s bästa testresultat och många nöjda friskare kunder är bevisen för att vår teknik fungerar.

VEM behöver produkten?

Alla som vill förbättra kvaliteten och bibehålla en hög kvalitet på sina egna eller andras bostäder.

Varför är vår produkt så bra Den tränger in i materialen och ger bostaden ett varaktigt skydd.

Den tar bort lukten och skyddar vid nya fuktangrepp mm!

Samarbetspartners: Weekend House, Home Pro Ab Oy.

Kan blandas i målfärg och lack.

Kan även tillsättas i betongmassa utan att försämra betongens kvalitet.

På så vis kan man förhindra att mögel kan fästa på betongytor.

Trä som skall behandlas kan vara fuktigt. Behandlat trä håller längre!

Medlet är en inhemsk produkt, trygg och säker att använda.

Ab WSJ SANITATION Oy www.wsjsanitation.net wsjsanitation@regionline.fi GSM:+358 (0) 400 418 103 GSM:+358 (0) 40 749 5006 GSM:+358 (0) 40 729 1182 Åland GSM +358 (0) 40 530 7322

GOD TID 6/2007 – 11

Bry dig om dig själv

håkans hörna

Värker det mindre när man blir äldre?

Med tilltagande ålder ökar också mängden av sådana sjukdomar som medför värk eller smärta på olika sätt. Man kunde då anta att värk av olika slag hos äldre människor alltid ökar till både mängd och intensitet, alltså också blir allt starkare. Men så är det inte.

En del besvär som t.ex. migrän eller ryggskott minskar med stigande ålder, eller försvinner helt. Värken från inre organ blir också mindre kännbar och därför kan hjärtinfarkt hos äldre personer ge liten eller ingen smärta och blödande magsår gå oupptäckta ända tills det leder till allvarlig blodbrist.

Undersökningar om värk hos stora befolkningsgrupper (PAIN 2007:29) visar just att det värker allt mindre ju äldre man blir. Minst värk anger de som är över hundra år och mest hittar man i åldersgruppen 65-69 åringar. Det här gäller fastän man beaktar olikheter i rörelseförmåga, reaktionsförmåga, sjukdomar eller värkmediciner.

Det här kan bero på olika saker. En äldre människa vänjer sig vid värk både fysiskt och

psykiskt och på frågan ”hur mår du?”, svarar man kanske ”nå bara de vanliga små värkarna här och där!” Ett lugnare liv och mindre rörlighet bidrar kanske till att det värker mindre.

Bland de äldsta finns mera friska och optimistiska människor som inte känner eller klagar över värken.

Undersökningen om värk hos äldre lägger också fram ett frågetecken: vem mäter och bedömer hur mycket det värker?

Yngre människor svarar själva men hos de äldre är det kanske utomstående, vårdpersonal eller anhöriga, som bedömer värkens mängd och intensitet. Vanligen undervärderar man andras värk.

En annan svårighet gäller vid tilltagande demens då det blir allt svårare att få fram personens egen uppfattning om värken. Då gäller det att inte lättvindigt undervärdera värk eller andra känslor hos åldringen. Man vill bli tagen på allvar i alla åldrar också när det värker mera eller mindre.

HÅKAN HELLBERG

Hälsomässa i Ekenäs för hela Västnyland Efter underhandlingar mellan stadens högsta ledning och äldrerådet beslöts att under de äldres vecka i oktober ordna en hälsomässa för seniorer söndagen den 7 oktober med mottot hälsomotion ger livskvalitet. En arbetsgrupp bestående av stadsdirektör Mårten Johansson, idrottsnämndens ordförande Kenneth Karlsson och äldrerådets ordförande Georg Lång tillsattes.

Gruppen beslöt redan vid sitt första möte utvidga mässan att omfatta inte bara den blivande staden Raseborg utan också kommunerna Hangö och Ingå, som tillsammans med Raseborg bildar samarbetsområdet för social- och primärhälsovården inom det sk. Lustprojektet.

Då denna mässa torde vara den första i sitt slag i Finland och då man kommer att erbjuda ett digert program för både kropp och själ beslöts att utvidga området att omfatta alla åtta kommuner i Västnyland. Alla seniorer oberoende av medlemskap i pensionärs-, veteran- eller andra föreningar är välkomna. Trots att man i allmänhet räknar sig till pensionär eller senior vid fyllda 65 så är också yngre seniorer välkomna.

Då vi äldre utgör en allt större del av befolk-

ningen är det viktigt att vi på alla sätt befrämjar vår hälsa.

Om vi med detta initiativ kan åstadkomma en längre innehållsrik, aktiv och därigenom en lycklig period för oss seniorer med mindre behov av vård, så har mycket åstadkommits.

Som av arbetsgruppens sammansättning framgår, är en av målsättningarna att skapa broar mellan olika åldersgrupper i samhället. Lika viktigt är det att vi i Ekenäs i stället för att ”underhandla” via insändare i tidningspressen kan åstadkomma samarbete mellan oss seniorer och stadens högsta ledning.

Programmet håller på att finslipas.

Ekenäs pensionärer r.f. utmanar alla deltagande föreningar i ädel bocciatävling.

Stavgång med kända profiler som dragare kommer att ordnas. I programmet berörs den kommunala hälsovården, alternativa vårdmetoder, äldreomsorgen i form av en paneldiskussion med Håkan Hellberg som ordförande, problem med tänder syn och hörsel samt mat och kost.

Ytterligare arrangeras olika former av motionsverksamhet. Olika samarbetspartners kommer att få presentera sina verksamhetsformer av vilka kan nämnas rehab centers, researrangörer, medborgarinstitut, Svenska pensionärsförbundet r.f. och ett försäkringsbolag. Man kommer att ordna en höstmarknad med områdets frukter och grönsaker som tema. Husdjurens hälsofrämjande inverkan på seniorer är även med i programmet.

Verksamheterna är planerade att fortgå mellan kl 10 och 16. För ändamålet är Ekenäs bollhall och simhall reserverade. Förutom att simhallen får användas avgiftsfritt, kommer man att erbjuda 10 besök i simhallen med 50 procents rabatt.

Ekenäs högstadieskola kommer att fungera som administrativt och programcenter. I samband med höstmarknaden planeras att lägerskolklasser skall ordna cafeveksamhet. Ett mässpass om 5 € kommer att säljas mellan kl 10 och 11 i samband med invigningen. Detta pass berättigar till lunch på högstadieskolan.

Då vi vet att pensionärsföreningarna i Västnyland

har över 2 000 medlemmar och att vi 65 fyllda utgör över 6 000 själar, så hoppas vi att få minst 1 000 deltagare. Vi uppmanar de olika föreningarna eller äldreråden att arrangera transporterna.

Hjärtligt välkomna till Ekenäs !

Georg Lång

Rör på dig och ät rätt. Så enkelt är receptet för oss som vill satsa på att • öka vitaliteten och förbättra självförtroendet • stärka benstommen • förbättra muskelstyrkan och balansen • minimera risken att snubbla och falla med skelettskador som följd.

Eläkeliitto med Svenska pensionärsförbundet och Suomen Osteoporoosiliitto som samarbetspartners satsar på kursverksamhet som skall aktivera pensionärerna till preventiv själv vård.

Dagens livsstil lockar till stillasittande och minimalt muskelarbete.

Kost som ger tillräckligt kalcium och D-vitamin såsom: strömming, mjölkprodukter, ost och rågbröd, har ersatts med högt förädlade matvaror som inte tar hänsyn till människans behov utan kittlar smaklökarna till onormalt stort näringsintag som resulterar i fetma redan i unga år.

Följderna har inte låtit vänta på sig. Vi har ett tilltagande antal både kvinnor och män som lider av

osteoporos i olika stadier.

Det är aldrig för sent att köra igång

med motions- och rörelseprogram och det är värt att börja idag.

All rörelse är till nytta. Du kan dansa, simma, promenera, gymnastisera och allt det kan du göra utan andra hjälpmedel än hyggliga skor.

Du klarar dig säkert ensam men tillsammans med andra blir det både lättare och trevligare att motionera.

Pensionärsförbundets och - föreningarnas kurser kan ge dig inspiration och nya idéer men du blir hjälpt bara av det du själv gör.

Eläkeliittos kurs Murtumatta mukaan-Lujuutta liikkumalla gav en skrämmande bild av osteoporosens förödande verkan. Ju längre osteoporosen utvecklas desto större blir risken för benbrott och desto svårare att vårda. Mycket lidande och stora vårdkostnader kunde minskas genom preventiva åtgärder; rätt kost och daglig genomtänkt motion kan var och en av oss delta med för vår hälsas skull.

MARLENE HÖGLUND kursdeltagare

SKÖN MEN SKÖR – STARK BENSTOMME GENOM FYSISK AKTIVITET Motionsvänledarutbildning 19–22.11.2007 på Norrvalla Utbildare: hälsocoach Kitty Seppälä, mag. i hälsovetenskaper, fysioterapeut En av grundarna av Helsingforsnejdens Osteoporosförening Svenska pensionärsförbundet har nu möjlighet att erbjuda en fyra dagars kurs för personer som är intresserade av att leda motionsgrupper vars syfte är att förhindra osteoporos.

Kursavgift: Endast 50 euro + resekostnader För anmälningar, mera information och komplett kursprogram kontakta ombudsman Jan Holmberg på Svenska pensionärsförbundet, tel: 045- 657 5848

Kultur på Rastis i Nordsjö hösten 2007 Sö 30.9 kl. 15 Spinto – Moving Operahouse: Den förlorade sonen – en hemkomst. Opera baserad på Claude Debussys musik.

Sö 21.10 kl.14 Teater Viirus: Oleanna. Pjäs av David Mamets i regi av Ulrika Bengts.

Sö 11.11 kl.15 Folkmusikgruppen RAA (Sve): Sånger för sjömän och landkrabbor.

To 15.11 kl.18 Kammarensemblen Via Regale: Kammarmusikens pärlor.

Musik av Schubert och Tjajkovskij. Fritt inträde, program á 10 € vid dörren.

Sö 25.11 kl.14 Timo Fredriksson: Pianokonsert. Musik av Beethoven och Ravel.

Söndag 9.12 kl.14 Teatergruppen Chilipeppar: Igår, idag, imorgon – en flyktingstory i vår tid. Pjäs av Tytti Enroth-Nortes i regi av Marjorita Huldén.

Senior-bio torsdagar kl.14; Åke Lindmans filmserie Stormskärs-Maja 4-18.10,Ingmar Bergmans Fanny och Alexander 11-22.11, Rauni Mollbergs Okänd soldat 29.11 .

Fritt inträde till filmförevisningarna, biljetter till övriga evenemang á 5/4€ via Luckan, Simonsg. 8, tfn 170 862, eller vid dörren på Fjärdstråket 6, tfn 3108 8755. www.rastis.fi

12 – GOD TID 6/2007

Skärgårdsutflykt till Sandö i den vackra Pernå skärgård

Mirjam Sundqvist tog med besökarna på en intressant historisk resa som handlade om det dramatiska livet i skärgården och fiskarbefolkningens liv på Sandö.

Pensionärsförbundets östnyländska distrikt ordnar årligen en sommarutflykt för sina medlemmar. I fjol var målet Fagerö i Pyttis. I år styrde M/S Sandra med skeppare Ari Kautto vid rodret till Sandö i Pernå skärgård.

Bengt Andergård står i förgrunden till föreningshuset på Sandö där det serverades en äkta laxsoppa på Lovisavis.

Utfärdsbåten M/S Sandra fylldes snabbt av ivriga medlemmar från det östnyländska distriktet då den första av tre utflykter till Sandö startade morgonen till tisdagen den 12 juli. Vädret var mulet men det var värme i luften vilket gjorde att många valde att sitta på båtens däck och njuta av den vackra åmiljön i Borgå. I den första resan deltog cirka 75 föreningsmedlemmar från Borgåbygden, Sibbo och Träskända och stämningen var munter. Årets resa organiserades av Borgåbygdens svenska pensionärsförenings ordförande Gunnel Forsell.

Vanligen är det Bengt Andergård som står för researrangemangen.

– Gunnel tyckte att jag ordnat så mycket under åren så hon lovade sköta om sommarutfärden, berättar han.

Sommarutflykterna har en stor betydelse för de pensionärer som inte har tillgång till ett eget sommarställe eller en egen båt.

Möjlighet att se nya vyer – Det är en mycket viktig resa som ger våra medlemmar många

möjligheter att se litet andra vyer än de egna hemknutarna, säger Andergård.

Sandöresan gick genom den idylliska Pellinge skärgård där resenärerna kunde beundra gamla villor och nyare sommarstugor.

Skärgården blev kargare och stenigare då Sandra kom in i Pernåvattnet. Skärgården i Pernå är ökänd för att vara stenig.

På Sandö blev resesällskapet välkomnade av Mirjam Sundqvist som är född och uppvuxen på ön.

Efter att alla blivit bjudna på en välsmakande laxsoppa berättade hon om öns historia och om det hårda livet i skärgården.

– Kejvsalö skärgård befolkades i medlet på 1700-talet då adelssläkterna inrättade fisketorp på öarna.

Under åren har många av döttrar på ön hittat sig makar från Estland, berättar hon. Ända till början av 1900-talet var invånarna på Sandö fiskartorpare under Sarfsalö gård.

– Det var mycket jobbigt för Sandöborna att ro eller segla till och från gården för att göra dagsverken och min farmors far dog under en sådan resa, berättar Mirjam.

På den tiden var skärgården i flera adelssläkters ägo men den räknades inte som en lönsam ägodel och öarna som ägdes av släkten von Born såldes.

gärna till skolan. Därefter ansågs de mogna att skickas till Pernå kommuns folkskola. Först gick de i Kabböle folkskola och senare blev det Valkom folkskola för Sandöbarnen.

För de små barnen var skolgången ett stort ansvar. Då det var öppet vatten fick de ro och under vintrarna måste de skida till skolan vilket var både tungt och farligt.

Det första världskriget gick inte obemärkt förbi för öborna. Fem barn från grannön Bästö fick tragiskt nog sätta livet till då de lekte

gelsprit till landet skedde i Östnyland och invånare i vår skärgård var bland de ivrigaste smugglarna, berättar Mirjam.

Fick fly till Kanada Det fanns mäktiga spritkungar på Kejvsalö och spelet var både rått och hänsynslöst. Mirjam berättar

Ett tegelbruk grundas på ön Handlare Theodor Magnusson köpte ön. Han grundade ett tegelSjuttiofem deltagare från olika pensionärsföreningar deltog i Sandöresan med M/S Sandra och skeppare Ari Kautto.

med en mina eller något annat explosivt som sköljts upp på stranden och hittats av deras far.

Fort Bästö

Urda Lindberg leder en glad version av ”En sjöman älskar havets våg” när M/S Sandra reser vidare från Sandö till Skeppsbron i Lovisa där bussar väntar på att köra hem resesällskapet.

AMATÖRFILM MED SKÄRGÅRDSMOTIV EFTERLYSES!

I januari 2008 ordnas i Ekenäs en filmfestival, där ett av inslagen kommer att vara dokumentärfilm med skärgårdsmotiv. Segling, stugliv, fiske, sommar- och familjefester av olika slag hör av tradition till våra fritidsnöjen, och allt sedan smalfilmskamerorna kom i bruk för ett drygt halvsekel sedan har mycket av detta dokumenterats av amatörfilmare. Men skärgården förändras, liksom vår livsstil och våra materiella ägodelar, och mycket av det som fångades på film från 1950-, 60- och 70-talet finns inte längre, eller har bytt skepnad.

Vi vänder oss nu till alla dem som har filmspolar med skärgårdsmotiv från de senaste 50-60 åren i förvar. Vi vill gärna presentera amatörupptagningar från vår skärgård för en större publik och tillfället ges alltså 18 -20 januari 2008. Tag gärna kontakt med undertecknade om ni har bevarad 8 eller 16 millimeters smalfilm, eller upptagningar i DVD/VHS-format!

På festivalen visas nordisk spelfilm med temat humor och därtill ordnas en filmtävling för ungdomar.

På Föreningen Ekenäs Filmfest rf:s vägnar Erik Hagman 019-2411666, erik.hagman@pp.inet.fi Tor-Erik Söderholm 040-5160951, toreriksoderholm@hotmail.com

bruk på Norra Sandön mellan åren 1912–1914 och byggde ett stort magasin och höga stenkajer på ön.

Teglen forslades sedan tillfastlandet med skutan Oscar. Magnusson prövade också sin lycka med fiskodlingar men det gick så illa att fiskarna lyckades rymma.

– Han hade mycket snillrika idéer med de var aldrig några lönsamma projekt, berättar Mirjam.

En mycket viktig sak för livet på ön var ungdomsföreningen De ungas vänner Sandö som grundades år 1903. Magnusson hade byggt ett flott sommarvilla på ön som han donerade till ungdomsföreningen som föreningshus. Somarvillan, som i dag är ombyggd, fungerar än i dag som ett gediget föreningshus på ön. Det hade också i tiden en annan funktion. Under somrarna samlades barnen i huset för en åtta veckors period av skolgång.

– Förmodligen kom barnen

På Bästö fanns under andra världskriget en militär utpost där det som bäst var utposterade över 200 personer. Tack vare fortet fick skärgårdsborna telefonledningar till ön och livet blev litet lättare.

– Efter fredsslutet beslöt skärgårdsborna att försöka göra skolgången litet lättare för barnen och det bildades av barnens föräldrar en garantiförening för att grunda en privat skola.

Fort Bästös soldathem blev skolhus men det stora problemet var att få tag på en lärare till den lilla skolan.

– Ulla Lindblom var en ung nyutexaminerad lärare från Kimito och började som lärare men efter ett år fick hon nog.

Det enda som återstod för öborna var att själva ställa upp som lärare. Mirjams egen mor beslöt att utbilda sig till lärare och tog över arbetet som förskollärare på Bästö.

Hon arbetade som lärare ända fram till år 1958. 24 barn gick i skolan på Bästö under de åren.

Livet i skärgården har alltid varit hårt med litet möjligheter att förströ sig. Under förbudstiden mellan åren 1919–1932 fick en del av skärgårdsborna sidoinkomster genom att smuggla sprit från Estland.

– Den största införseln av smug-

att smugglarkungarna använde sig till och med av maffialiknande metoder. Till sist kom Lovisapolisen dem på spåren och de fick lämna sina stora hus och fly till Kanada.

– Trots det hårda och slitsamma livet fanns det alltid plats för glädje och fest. Läsmöten var en sammanlänkande del av livet och det ordnades danssoaréer i föreningshuset för ungdomen. Om vintrarna deltog öborna i diskussionskvällar och frågesporter.

Sandöborna reste också till omkringliggande fester i de närliggande föreningshusen. Mirjam minns hur man under de långa vinterlördagarna samlades i föreningshuset för att spela pingpong och Corona eller för en glad dans till vevgrammofonens toner.

– Ibland brukade vi skida in till Lovisa och såg då alltid på två filmer. Den ena var en romantisk film och den andra var en spännande film. Det fanns två olika biografer i staden på den tiden, minns hon.

Det har funnits en stor skärgårdsbefolkning på öarna under åren. I dag bor endast en invånare kvar på ön och det endast nästan året om. Sandö är inte glömt av dem som vuxit upp på ön och ättlingar till dem. De flesta har sommarstugor på ön. De kommer ut redan i maj och bor på ön tills till långt in på hösten. Då lever ön upp och minnet av skäribornas gemenskap och mödor hålls levande.

Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

GOD TID 6/2007 – 13

Det svenska arvet lever i Haapsalu En av sommarens resepärlor i Svenska pensionärsförbundets regi var kryssningen till Haapsalu 12-14 juni. Kristina Fabritius, som så framgångsrikt debuterade som vår reseledare vid julkryssningen till Tallinn, förde nu sina 48 resenärer på en innehållsrik upptäcktsfärd i estlandssvenskarnas historiska stad vid Estlands västkust. Tina Fabritius kan sitt Estland och är som klippt och skuren för reseledarskapet tack vare sina kunskaper i landets språk och seder.

Haapsalu, eller Hapsal som den gamla svenska namnformen lyder, är likt alla städer i Estland stadd i snabb förvandling. Mycket av den gamla arkitekturen finns kvar genom att staden under sovjettiden var militärområde och därför undgick industrialiseringens betonghelveten. Vackra gamla trähus renoveras efter decenniers förfall och nytt byggs där det är bäst att riva utslitet.

Sevärdheten nummer ett i Haapsalu är givetvis den medeltida biskopsborgen med sin 800 meter långa ringmur och sin domkyrka, som färdigställd gav Haapsalu stadsrättigheter redan år 1279. I kyrkans cylinderformade dopkammare går Vita Damen igen kring midnatt vid fullmåne i augusti. Legenden berättar om en högreståndsyngling som blir kär i en bondflicka och smugglar in henne i borgen utklädd till körpojke. ”Pojkens” ljusa röst avslöjar henne, ynglingen kastas i slottskällaren och flickan muras levande in i kapellets mur. Som tecken på evig kärlek lovar hon visa sig varje år, vid fullmåne i augusti.

Att det är fullmånen som just i augusti lyser i rätt vinkel genom två fönster och ger en illusion av en kvinnogestalt i det ena kapellfönstret förringar inte legendens kraft.

Vita Damen lever.

Ilon Wiklands borg Borgens torn ser märkvärdigt bekant ut. Visst, det är Mattisborgen i Ronja Rövardotter! Astrid Lindgrens illustratör Ilon Wikland är som känt född i Haapsalu, därifrån hon 14 år gammal flydde till Sverige – en upplevelse som hon skildrar

Siesta på hotellterrassen. Till korsetternas tid och Brigitte Bardot-modet flöt samtalet när Ghita Forsman, Solveig Doktár, Majlis Kvist, Solveig Schauman och Maj Kuhlefelt läskade sig i tidig kvällssol.

En bekant silhuett?

Biskopsborgen i Haapsalu är förebilden för Ilon Wiklands vision av Mattisborgen i Ronja Rövardotter. I förgrunden Anita Wikström.

Kurortsromantik. Trähusarkitektur med sann snickarglädje representerar Kursalen vid strandpromenaden i Haapsalu, i dag en populär restaurang och festsal.

i sin bok Den långa resan.

När boken om Ronja var aktuell reste Ilon Wikland förgäves runt i Europa för att hitta en lämplig borg. Till slut ritade hon sin egen fantasiborg för att få en riktig Mattisborg. Först långt senare fick hon se att det i själva verket var sin barndoms biskopsborg i Haapsalu som hon haft en så stark inre bild av.

Också husen i Haapsalus gamla

Reseledare och guide. Kristina Fabritius och Annika Nylander på tsarens perrong, 216 meter lång, i järnvägsstationen som 1905 byggdes för att ta emot kurgästen Nikolaj II med följe.

Ilons barndomshem. Här bodde Ilon Wikland de första 14 åren av sitt liv. Strax intill ligger den ortodoxa kyrka som också går igen i Astrid Lindgrens sagovärld.

stadsdel finns med i Astrid Lindgrens sagovärld. Tack vare renoveringsivern blir gamla stan allt mer lik den Bullerby Ilon Wikland skapar ur sitt minne – Haapsalu så som staden såg ut före det sovjetiska halvseklet.

”Öbolands” museum Efter borgrundan och besök i Ilon Wikland-museet med originalteckningar inrett i Ilons farmors hus för oss vår lokala guide Annika Nylander till öbornas museum, Aibolands Museum, en fin manifestation över estlandssvenskarnas historia.

Ett eget rum i museet har en historisk väv, handbroderad av Torsdagstanterna inför svenska kungabesöket vid museets invigning år 2002. Annika Nylander kan stolt peka ut sin mormor Alma Primakova på en bild av flitiga Torsdagstanter. En av eldsjälarna i vävnadsprojektet är hennes svärmor Inga Nylander. I färggranna bilder broderade på en lång linneväv som löper runt rummets alla fyra väggar, skildras estlandssvenskarnas dramatiska historia genom seklerna fram till frigörelsen 1990 då enligt legenden ”en vit båt kommer med friheten till Ormsö”.

En unik sevärdhet är järnvägsstationen, en helt osannolik skapelse vid en räls utan tåg. Järnvägen byggdes i tiden för tsar Nikolaj II och stod färdig 1905, med en

Aibolands Museum.

På en konstfärdigt broderad väv återges estlandssvenskarnas färgrika historia, skapad av Torsdagstanterna.

Annika Nylander har både svärmor och mormor involverade.

En tur på Promenaden. Tina Fabritius och Kristina och Ulf Ekström från Ingå beundrar Kursalen, strandpromenadens vackra spetsvilla.

perrong på 216 meter, exakt lika lång som tsarens tåg. Oroligheterna i Ryssland ledde till att tsaren med följe aldrig förverkligade sin tågresa. Men där står stationen, med ett järnvägsmuseum inrymt i den salong tsaren själv skulle välkomnas i.

Dagen avslutas med middag på Blu Holm och innan avfärden

hinner många ta sig spatsertur över näset till Tjajkovskijs bänk vid strandpromenaden. Där brukade tonsättaren sitta och se på havet.

Han skapade bl.a. sin VI symfoni i Haapsalu. För dagens turister finns en musikmaskin som låter en svepas in i toner ur Svansjön när man sätter sig på bänken…

Text och foto MAJ-BRITT PARO

14 – GOD TID 6/2007

SPF:s ordförande Samuel Lindgren, festtalaren Barbro Westerholm och det österbottniska distriktets ordförande Sven-Erik Kjellman hade många pensionärsrelaterade frågor att ventilera när de träffades i anslutning till den traditionella österbottniska sommardagen.

Molnen hopade sig, regnet hängde i luften och strilade stundtals försiktigt ner – men storsamling blev det som vanligt ändå när pensionärsförbundets österbottniska distrikt höll sin traditionella sommardag. I år skedde det den 1 augusti med Carpella danspaviljong i Karperö, Korsholm, som träffpunkt. Det var ungefär trettionde sommaren i rad som den allösterbottniska dagen ordnades.

Malin Hinders bidrog till festens program med sång ackompanjerad på dragspel av Yngve Linthén.

Inemot 700 pensionärer från olika delar av landskapet hade mött upp, ditkomna i sju bussar och med mängder av egna bilar.

De fick bl.a. höra ett enastående och insiktsfullt festtal av Barbro Westerholm från Sverige.

Efter talet och övrigt program som deltagarna blev bjudna på dansades det under några timmar så att skjortorna blev blöta.

Sång, dans och tän på sommarfest i Ko

Festtalaren Barbro Westerholm är bl.a. läkare, professor, riksdagsledamot, tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen och ordförande för Sveriges Pensionärsförbund samt internationellt engagerad både nu och tidigare – däribland som ledamot och vice ordförande för Världshälsoorganisationens styrelse. För närvarande är hon vice ordförande för EU:s paraplyorganisation för äldreorganisationer (AGE).

Myter och attityder som bör bearbetas

Sommarfesten inleddas med att deltagarna i ringlande kö sökte sig till lunchborden. Till höger på den här bilden är det Berit och Ole Rönnlund från Övermark som tar för sig av det som bjöds.

Sommarfestdeltagarna avslutade dagen med att svänga runt i dansens virvlar till takte

I sitt festtal – liksom under en pressinformation före – gav Barbro Westerholm uttryck för sin syn på en rad frågor med anknytning till åldrande och äldre. Inledningsvis betonade hon att det ute i sam-

hället finns en mängd myter och attityder om äldre som vi måste göra oss av med.

– Vi föds som individer, vi utvecklas som individer, vi åldras som individer – men som äldre behandlas vi ofta som grupp. Till exempel tar det sig uttryck i att personer över 65 inte skall arbeta eller vara politiska beslutsfattare. Ändå är det ju så att pensioneringen bara är en social konstruktion som egentligen inte säger något om vår förmåga att bidra till samhället, framhöll Barbro Westerholm.

Hon åskådliggjorde den allmänna synen på pensionärer och äldre även genom att anföra de synonymer som ordboken anger under begreppet äldre – nämligen: Avtyna, bli senil, vissna, ha sett sina

bästa dagar, tackla av, gubba till sig, bli gammal, komma upp i åren.

Omvärdering behövs – Idag känner sig många äldre inte längre behövda. Äldres kunskaper tas inte till vara utan kasseras som om de vore inaktuella eller av sekunda kvalitet. Många människor över pensionsåldern förvandlas av dagens system från att vara någon till att vara ingen, konstaterade Barbro Westerholm.

Hon vill avskaffa kronologisk ålder som bedömningsgrund för vad vi kan och inte kan. Äldre skall inte längre ostraffat kunna stängas ute från arbetsmarknaden bara för att de fyllt 65.

– Vi borde ha rätt att själva välja hur vi vill forma den sista sträckan

GOD TID 6/2007 – 15 man befann sig i Korsholm – dvs. kommunen med landets längsta bro, som förenar skärgårdsdelen Replot-Björköby med fastlandet.

Beskattning och pension Efter sedvanliga välkomstord till dagens festtalare Barbro Westerholm och till alla de hundratals församlade pensionärerna, kom distriktets ordförande Sven-Erik Kjellman i sitt hälsningstal in på det för dagen ganska nya beskedet från regeringshåll gällande beskattningen av pensionerna.

– I söndags lät finansminister Jyrki Katainen förstå att beskattningen av pensioner i intervallet 13 000–31 000 euro per år kommer att korrigeras så att ingen pensionär skall betala högre skatt än en löntagare med motsvarande inkomster. Alla politisk partier stod ju eniga i frågan inför valet, så det hade varit snudd på bedrägeri om åtgärden skulle ha genomförts först i slutet av pågående mandatperiod, konstaterade Kjellman.

Han noterade också att höjningen av folkpensionen med 20 euro per månad kommer att genomföras från början av nästa år enligt tidigare fastlagen tidtabell.

– För den som har endast folkpension blir det 20 euro mer i handen. Men för den som åtnjuter någon form av utkomststöd kan löftet bli ett nollsummerspel.

Det är nämligen möjligt att utkomststödet minskar med samma belopp som folkpensionen ökar.

Om inte regering och riksdag kan rätta till detta missförhållande så måste betyget bli underkänt, sade Kjellman.

Sist i sin hälsning puffade han på för medlemsvärvningen nu när aktiviteterna igen kör igång för fullt ute i föreningarna.

erna av dragspelorkestern Bälgagillet.

nkvärt tal orsholm i livet och ges möjlighet att bidra till samhällets väl genom vår kompetens och livserfarenhet.

– Vi måste genomföra EUdirektivet om ålderdiskriminering i arbetslivet och lyfta fram det ekonomiska värdet av de äldres ideella insatser – till exempel som komponent i BNP. – I arbetet mot olika former av åldersdiskriminering och för olika förbättringar för äldre ute i vårt samhälle har pensionärsorganisationerna en viktig roll, betonade Barbro Westerholm.

Programmet vid den österbottniska sommarsamlingen inleddes med att dragspelsorkestern Bälgagillet under ledning av Yngve Lithén klämde i med Brovalsen som en liten påminnelse om att

Festtalaren, riksdagsledamot Barbro Westerholm från Sverige fick av distriktsordförande SvenErik Kjellman motta ett smycke som tack för sin medverkan.

Sång, dans och parallellprogram Om medlemsvärvningen påminde också verksamhetsledare Veronica Fellman, när hon på Svenska pensionärsförbundets vägnar tackade medverkande och festdeltagare. Till de uppträdande i talarstolen under dagen hörde även Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg, som hälsade välkommen till trakten med en presentation om historia och i nutid.

Malin Hinders bidrog med sång ackompanjerad på dragspel.

För olika musikaliska inslag svarade Bälgagillet, ibland med Helmer Celvin som sångsolist. Bälgagillet ledsagade också festens allsång och bidrog med takterna under tre timmars dans som avlutning på den österbottniska samlingen.

Parallellt med dansen ordades alternativt program med ca 150 deltagare i lågstadieskolan. Programmen gick i sångens och musikens tecken med Ann-Katrine Burman, Yngve Lithén och Lars Hjerpe som medverkande. Olle Victorzon läste dikt och Henrik Westerback bidrog med ett framträdande på bygdemål.

Text och foto ROGER LIND

Mellan de olika programinslagen blev det också plats för festdeltagarnas gemensamma framträdande – i form av allsång. Dragspelsorkestern Bälgagillet uppe på scenen såg till att takt och ton hölls i styr.

16 – GOD TID 6/2007

SPF:s Üsterbottniska distrikt efterlyser en manlig resenär till vür Österrikeresa 14–20. 9 med boeende i dubbelrum och med halvpension. Resans pris 1000 ₏. Även resenär frün Üvriga landskap välkommen. Ta kontakt snarast mÜjligt med SPF:s kansli i Österbotten, tel. 06-3719070.

   SjÜvägen 271, 66210 Molpe Tel. 347 6754, 040-910 0421 www.strand-molle.fi

Lunch alla vardagar

kl. 11.00–14.00

Välkommen till EJDEKULLA! Fullt utrustad lägenhet fÜr 6–8 pers. pü landsbygden.

Vi har Ăśppet ĂĽret runt.

Mera information pĂĽ www.ejdekulla.fi eller ring: 050-345 2563/Britt

A-rättigheter Öppet: Herrgürdsvägen 18, Liljendal (019) 616 662. 040 580 4153 Fax (019) 614 878

mü–fr 8.00–16.00 lÜ–sÜ och Üvriga tider pü beställning.

Välkommen

När Du vill resa tryggt och bekvämt...

Ă…k buss med

Boka direkt hos oss!

Tel: int+358-(0)18-37 800, Fax: int+358-(0)18 37 801 E-mail: bjorklidens@aland.net, www.bjorkliden.aland.fi Adress: BjĂśrklidens Stugby, FIN-22 240 HAMMARLAND

Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter SÜderqvist Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

(06) 224 1271

www.westerlines.fi

OT-resor OT-resor 2007 2007 TeaterhĂśsten pĂĽ OT

Norragatan 8-10, AX-22100 Mariehamn, Ă…land Telefon 018 15 555, Telefax 018 15 980 E-post: info@hotellpommern.aland.fi

Sommarresor med OT Sound of Music

Legoland KĂśpenhamn

Ny chans att se succĂŠmusikalen pĂĽ Svenska teatern i Helsingfors. Resor 13-14.10 och 17-18.11

Tvü nätter i KÜpenhamn, stadsrundStockholm tur och Tivoli. Även de stora broarna, teaterweekend Legoland och Kattegattakvariet. Resor Den riktiga veckoslutsresan med 23-28.7 hotell i Stockholm och rejält med shoppingtid. Musikalkomedin Rivierans guldgossar.

Resor 26-28.10 (nügra platser), 23En spännande 25.11 och 6-8.12.heldag pü Europas

KolmĂĽrden

stĂśrsta djurpark!Fantastisk uppvisning SĂśderut med SafariparOT av delfinerna i Delfinarium.I ken kĂśrGran bussen Canaria mitt bland lejon och Mas Palomas.

Flyg frĂĽn Kronoby. giraffer.

Resor 13-15.7, 27-29.7, 3-5.8.

FĂśrstklassiga bussresor Kroatien 22.09 9 dgr 1195e buss/flyg Klassiska Italien 1.10 11 dgr 1465e flyg/buss

KURIREN 37

www.ot-resor.fi

Resor (sportlovet) 21-28.2.08 (nĂĽgra platser kvar) och 6-13.3.08

Phuket 2 veckor.

Flyg frün Emils Katthult, Bullerbyn, PippisVasa. hus, platResor 11-27.3.08 platser) serna där sagor blev(nügra film. Resa 6-9.8.och 18.3-3.4.08 (10 platser)

Madeira GĂśta Kanal

Funchal pĂĽ blomsterĂśn Madeira.

SkÜn, avkopplande och intressant dag pü Resa 7-14.4.08 GÜta kanal.Vür färd: den naturskÜnaste

delen i Ă–stergĂśtland med 9 slussar.

Azorerna

Oktoberfest i Bremen 23.10 5 dgr 572e buss

Dessutom tvü avpüSveriges treÜnakvedukPonta Delgada populära Sao ter! ResaResa 27-29.7 Miguel.

21-28.4.08

veckan SkĂśna Svenska

Spanska Solkusten i jan -08 31 dgr, prel,pris 2100e buss KuVi3603/00/MjMV,SMAL21495

HĂśgklassiga vandringsresor Alpbach 15.09 10 dgr, 798e buss Val di Sole 21.09 10 dgr, 780e buss Krim 15.09 9 dgr 1395e flyg

Beställ broschyr

www.vandringsresor.com tel, 018-22570

Astrid Lindgrens Thailand sagovärld

MĂĽ bra pĂĽ Spa Hurtigrutten

HÜstens Sparesor fylls!Stockholmska Unna Vi upptäcker den vackra kroppen och själen skÜn skärgürden med dessen vikar ochvecka. skär pü Hotell Pärnu ochdag pü frün Ösel.Stockholm Avresor: denna iintressanta NykÜping pü skärgürsbüten MS 10 Saga 8tillsept.

15.sept.

22 sept. 13 okt.

Lejon.1 Resor 13-15.78 och 3-5.8halvnov. dec. Resan dagar, eller fullpension. BĂĽtresorna med nya Tallink Star.

RAITISMAJA Ă„KĂ„SLOMPOLO, KOLARI, YLLĂ„S

Tel. 06-318 4000

GOD TID 6/2007 – 17 Strandallén, 10600 Ekenäs +358 (0)20 564 4613 ekenas@metsa.fi

Res med SFP Kom med på

Opera- och julkryssning till Tallinn 12–13 december Kryssningen sker med m/s Rosella, Viking Line

Ekenäs naturum

Öppet 1.2–28.4 on–lö 10–15 1.8–31.8 dagligen 10–18 1.9–15.12 on–lö 10–15 2.5–30.6 dagligen 10–18 1.7–31.7 dagligen 10–20 Gammaldags julmarknad 15–16.12 Övriga tider enligt överenskommelse

På kvällen den 12 december ser vi Askungen av Giuseppe Verdi Övernattning på Hotell Viru Den 13 december blir det sightseeing i Tallinn och besök på Kumu konstmuseum.

Reseledare: Tina Fabricius Pris:185 euro, enkelrum 219 euro Anmälning senast den 24.10 2007 till Resehaukka Ab, Dalgatan 1, 10300 Karis Tfn 019-278 2899, fax 019-239 0239 e-post: karis@matkahaukka.com

SPF

Fira julen i Berlin och Lübeck Kom med ensam eller bjud barnen och/eller barnbarnen på en annorlunda jul.

Vi erbjuder en annorlunda jul ombord på Finnlines Star-klass fartyg som går mellan Helsingfors och Travemünde.

Avfärd från Helsingfors den 24 december kl.15.00 mot Travemünde.

Fartyget anländer till Travemünde den 26 december kl.7.00 varefter vi åker med buss till Berlin där vi bor på det femstjärniga Radisson SAS-hotellet.

Hotellet har en ypperlig wellness-avdelning.

Vi gör guidad rundtur i Berlin, besöker julmarknaden och går på kyrkokonsert på kvällen.

Den 27 december åker vi till Lübeck där vi gör en rundvandring i gamla staden och har möjlighet at shoppa.

Kl. 19 avgår fartyget mot Helsingfors.

Vi är tillbaka i Helsingfors den 29 december kl. 6.45 Närmare upplysningar om programmet och förhandsanmälningar sköts av ombudsman Jan Holmberg på Svenska pensionärsförbundet tel. 045-657 5848 e-post: jan.holmberg@spfpension.fi

Välkommen till oss!

Med en lugn omgivning och en personlig service som endast ett litet familjehotell kan erbjuda önskar vi er sköna stunder.

www.astorvaasa.fi 06-326 9111

www.vallonia.fi 06-328 8200

FJÄRDENS KAFFESTUGA ORAVAIS

CAMPING och ÖVERNATTNINGSSTUGOR DELIKATESSER VID HAVET VÄLKOMMEN! ÖPPET ÅRET OM Vasavägen 119 Tel. 06-385 0366

KAFFEPAUS I KANTTI Hummelgatan 4 Helsingfors Träffpunkt för svensktalande pensionärer på måndagarna 14.30-15.30

Tfn 050-400 2086

Välkommen på lunch varje dag klo. 10.30-15.30 andra tider enligt överenskommelse I källarvåningen finns det 60 platser för grupper

Res på svenska – res med Förlängt veckoslut i Budapest 6-9.12.2007 *med flyg från Vasa eller Vanda

Med buss till Spanien – Almuñécar, 31 dagar 30.10 – 29.11.2007 29.1 – 28.2.2008

Kontakta resebyrån för närmare information!

Minnen, upplevelser och resor…

Närpes 0207 434530 Vasa 0207 434520 www.ingvesresor.fi

POJO

BRUKSIDYLLER I NATIONALLANDSKAP Fiskars, Billnäs, Antskog och Åminnefors Utställningar • Museer • Musikfestivaler Ekoprodukter • Handelsträdgårdar Traditionellt byggande • Antikviteter Golf • Ridning • Slalom • Idrottsinstitut Tfn (019) 278 21 | www.pohja.

18 – GOD TID 6/2007 föreningsnytt

Hemlighetsmakeri à la Borgå En hemlighet kan inte delas, säges

det. Gör man det så är det inte längre någon hemlighet. Denna sanning gäller inte Borgåbygdens svenska pensionärsförening där hela tre personer visste målet för föreningens hemliga resa den 6 juni 2007. Cirka 90 käcka serniorer steg ombord på två bussar och givetvis ville alla veta målet för resan. ”Försök inte charma chauffören”, varnar ordföranden Gunnel Forsell strängt, ”Han tiger som muren”. Ett tips ger hon dock: ”Två timmar tar det”.

Efter namnupprop och en applåd åt Johan vid ratten stiger spänningen och då bussarna svänger in på Ring III börjar man tippa: Lojo, Salo, Karis, Billnäs … Seniorerna är spända som barn på utflykt. För att lugna sinnena inleder Gunnel en frågesport där priset är en flaska stärkande konjak. Man fick grubbla på Finlandiapriset och förbudslagen och annat knepigt.

Göran Blomqvist, ny medlem och första gången på en hemlig resa tycker att det är bra att man inte vet målet. ”Vet man det så väljer man kanske bort något intressant”, menar han. ”Nu är det spännande.”

I Nummi-Pusula tar vi av norrut. Ingen kan ännu gissa målet.

Väg 280, Jakkula och andra exotiska skyltar. Bara ödemark.

Några hus, inte en själ, inte en katt.

Somero stad annonseras det, men bara skog syns.

Sedan plötsligt. Bussarna kör in genom en jättestor träport. Hiidenlinna konstcentrum. Vau, tänker de konstkännande. Ett av de finaste konstcentra i Finland!

Centrets grundare och ägare,

Reino Koivuniemi, är en märklig man, ja unik. Som son till en snickare gjorde han som sexåring sin första träskulptur, en älg som kan beundras på konstcentret.

Själv har han konstruerat alla de tre stora byggnaderna på området – en liknar en borg med natursten som ytterväggar. Golven är konstverk och innertaken – snidade i björk - pryds av dekorativa bjälkar.

Släta ytor är det ont om, allt är prytt med sköna träsniderier. Ett golv har det finaste mönster och är gjort av tallar som torkat sex6 år innan de dög till material.

Där finns enorma relifier i trä som täcker stora ytor med motiv ur den finska naturen, dess skönhet, djurvärld och mysticism.

Där ordnas fortlöpande utställningar. Naturen och dess skepnader återspeglar sig i målningar, textiler och keramik. På centrets hemsida

Från Ekenäs till Göta kanal

www.hiidenlinna.com ser man hela programmet.

Sven Leander, Karl-Gustav Grönqvist och Eyolf Karlson gillar hemliga resor. ”Inte ska man veta i förväg, så här är det skojigare”, menar de.

På hemvägen efter ett matstopp på ABC gör demokratiska Gunnel en enkät. Nästan 100 procent håller på hemlighetsmakeri.

Konjakspluntan går till en lycklig vinnare. Bara en hade vetat att nya bron i Borgå ligger 4,2 m över vattnet. Ordföranden och Bengt Andergård får varma applåder av belåtna seniorer. Dessutom får Bengt ordna fler hemliga resor – för det fick han en egen buss – i miniatyr. En mångårig tradition fortsätter. Hiidenlinna anbefalls åt alla pensionärsföreningar. Satu Koivuniemi guidar på svenska.

GÖRAN STRENGELL

Reino Koivuniemi har konstruerat alla de tre stora byggnaderna på området – en liknar en borg med natursten som ytterväggar.

Foto BENGT ANDERGÅRD

358-(0)6-344 0505 Munsmo, Solf Restaurangen ligger på en naturskön plats invid Tranornas paradis; Söderfjärden. * À la carte * Pizza * Lunch * Fullständiga utskänkningsrättigheter * Uteservering

Bernys, Resmål Finlands enda världsnaturarv www.replotbridge.com tel. 06-3521200

KRISTINEST AD KRISTINESTAD bjuder på Gammaldags torgdag 1.9.2007 kl. 8-15

höstmar knad höstmarknad

28-29.9.2007 ...oc h m y c ket anna ...och my annatt året om.

Kristinestads fritidsb yr å fritidsbyr yrå

www.kristinestad.fi

Göta kanal – ett mästerverk i byggnadskonst.

Foto KARL-JOHAN BENDER

Femtiotvå Ekenäspensionärer reste till Göta kanal i månadsskiftet juli– augusti. Första anhalt var Norrköping där kaffe och nybakade semlor mötte på Färgargården. Där fick man se rosariet med 320 rossorter och den unika kaktusplanteringen.

I år var där utplanterat 25 000 kaktéer – för hand – och man väljer t.ex. någon jubilerande förenings logo som motiv.

Efter övernattning i Linköping kom vi till det egentliga målet, Göta kanal. Vi hade valt avsnittet med de flesta slussarna, Berg–Borensberg, ett mästerverk i byggnadskonst.

Borensberg, som firar 700årsjubileum i år, hette förut Husbyfjöl och varje år firas Husbyfjöl marknad i september.

I Motala finns det rikligt med kräftor och varje år fångar man 40 ton. I Motala hålls också revy-SM det första veckoslutet i augusti. I Vätternrundan på cykel i juni deltar årligen ca 17.000 personer.

Varamobadet är känt för sin fina fem kilometer långa sandstrand vid Vättern.

Vadstena har i hög grad präglats av den heliga Birgitta. Hon

lyckades av kung Magnus utverka kungsgården som gåva till en blivande klosterstiftelse. Efter hennes död invigdes de första systrarna och bröderna av ”Den allraheligaste Frälsarens orden” 1379. Efter besöket i kyrkan blev det slottets tur, ett stilrent och mycket sevärt renässansslott som anlades 1545 av Gustav Vasa.

På hemresan besökte v i slottet Löfstad från 1600-talet som gått i arv sedan 1400-talet inom släkterna Lillie, De la Gardie, von Fersen och Piper. Sedan 1942 är slottet museum.

Vädrets makter var helt på vår sida, solen sken och det var varmt.

Efter en god måltid på färjan tog många sig en svängom till fin musik med gamla välbekanta sånger. Havet var lugnt och augusti månen sken. Alla var nöjda och glada, just som man skall vara som pensionär.

Ekenäs Pensionärers ordförande Georg Lång framförde gruppens tack till chauffören Ralf Wikström och Catharina Hindrén som fungerade som reseledare.

Ab Oskar Haglund Oy Bussiga Bussar!

Hemort Vasa Tel. 0400-667 388, fax 06-315 3027

CH

GOD TID 6/2007 – 19 föreningsnytt

Sommarresa i fagert land Fyrtioen förväntansfulla pensio-

närer från Norra Kyrkslätts pensionärsförening startade österut i det bästa tänkbara vädret för resa i buss, lagom svalt och mulet. I glatt samspråk med nya och gamla vänner började resan fint och första kaffepausen togs efter Borgå i Kungsvägens Esso.

Nästa etappmål var Villmanstrand, där vi efter en liten rundtur stannade innanför de gamla fästningsvallarna, och besåg gamla hus, vackra hantverk och lite konst i de små butikerna . I hamnen såg vi fina sandkonstverk och insjöfartyg.

Vi såg en skymt av Saima kanal som leder till Viborg och kunde också konstatera att Vuoksen är en stor och bred älv.

Efter lunch i Imatra fortsatte vi norrut genom vårt lands troligen vackraste trakter. Vi for längs gamla Punkaharjuvägen, som många av oss minns från folkskolans bildplanscher. Visst har vi sett samma landskap i TV, men verkligheten var mycket skönare. Björkstammarna var vitare än vi är vana med. Är våra bygder mera förorenade av bl.a.flygtrafikens avgaser?

Skogsarbetarnas hårda vardag I Punkaharju besökte vi Lusto skogsmuseum där vi blev guidade genom hela Finlands rika skogsindustris historia. Tyngdpunkten i år var lagd på den finska hästens andel i skogsarbetet. Vid ingången till museet sågs också en naturtrogen bronsstaty av en stockfora i naturlig storlek. Sköna konstverk av olika träslag var också utställda. Själva museibyggnaden var också ett prov på träets oändliga användningsmöjligheter. Även skogsarbetarnas hårda vardag fick vi en inblick i.

Den var inte så romantisk, som den ofta har framställts i gamla finska filmer. När färden fortsatte såg vi kanske med lite andra ögon på skogarna som vi ilade förbi. Det finns ännu mycket rikedomar kvar i vårt land!

Vårt nästa mål var världens största träkyrka och Finlands störs-

av alla trappor.

Vår duktige reseledare Erik Sjöberg tolkade allt som vår finsktalande ryska guide berättade om Valamos historia från början av 1100. En tre man stark sånggrupp sjöng för oss i klostret med den akustik man aldrig hört förut, där det ekade mellan väggar och tak.

Och visst var det högt till tak.

ta kyrka i Kerimäki. En glad och vältalig ung guide berättade livfullt för oss om kyrkbyggets olika faser.

Den stora kyrkan används inte alls vintertid, den är besvärlig att värma upp. Desto populärare är den sommartid som bl.a. vigselkyrka.

I anslutning till den stora kyrkan har man på 1950-talet byggt ett nytt litet kapell, som används vintertid.

Guldglans

Vandrarens kors Genom glest befolkade, vackra skogstrakter fortsatte färden mot Nya Valamo, klostret som flyttats undan kriget till Heinävesi från en ö i Ladoga. På kvällen gjorde vi en båttur på sjön Juomajärvi (= dricksjön), som troligen fått sitt namn tack vare sitt rena vatten. Klostret tog sitt dricksvatten från sjön i 50 år. Den kvinnliga kaptenen förde oss tryggt fram och tillbaka genom två slussar med höjdskillnader på sex meter. Kvällen var lite kylig på sjön, men stämningen var skön.

Vid ett minnesmärke, Vandrarens kors, saktade båten in och kaptenen berättade att det var rest till minne av förolyckade pilgrimer på väg till klostret.

Följande morgon samlades vi för guidning på klosterområdet.

Guiden Ari Kovero berättade ingående om klostrets historia och den ortodoxa tron. Valamo är ett öppet kloster med bl.a. ortodox folkhögskola och kulturcentrum och det satsar mycket på turismen. Numera bor där ett tiotal munkar.

Vi fortsatte till det närliggande nunneklostret Lintula. Där rådde likadan lugn stämning, som i Valamo.

Vi for vidare mot Varkaus, som är ett stort centrum för vår skogsindustri, det både syntes och kändes i näsan.

Hemåt igen genom oändliga skogar, ganska mycket trafik, en överkörd och lämnad hjort, bekant bilkö på ring-III:an, men lyckligt och med många minnen rikare blev alla avvinkade på sina hållplatser.

Tack Else-Maj, Henry och Ralf för en fin resa!

Trettiofyra resenärer från Jakobstad i norr till Kimo i söder besökte båda Valamoklostren på Munsala Pensionärsklubbs resa.

Nya och gamla Valamo fick österbottniskt besök Till både det nya Valamoklostret

i Heinävesi och det ursprungliga klostret i Ladoga gick en resa med deltagare från Jakobstad i norr till Kimo i söder.

Vid Nya Valamo kloster i Heinävesi blev det lunch och en guidad rundtur. Gränsöverskridningen i Värtsilä tog tre timmar och det var bara att sitta i bussen och se på alla timmerbilar som skulle över till Finland och som kontrollerades.

Vi hade åkt från ett vackert land med fin bebyggelse och fina vägar till ett med gamla tomma gårdar, med gräs och sly överallt. Bara enstaka gårdar var bebodda och åkertäpporna var igenväxta.

Ankomsten till Sordavala var nästan tre timmar försenad så middag på hotellet blev det först vid elvatiden. I Sordavala var bebyggelsen gammal och sliten och gatorna

fulla med djupa hål i asfalten.

Med bärplansbåt, en vacker och modern farkost, tog färden en timme över till Valamo.

Fjordlandskap Vilken vacker natur. Kusten var sönderskuren med långa och trånga vikar som liknar ett fjordlandskap, på många ställen endast 70–80 meter brett mellan branta bergväggar. Stränderna fria från villor, rent och snyggt.

Längst nere i viken reste sig klostret med sina förgyllda tinnar och torn högt på en kulle. Mycket turister fanns på plats, båtar kom från Kexholm och Sordavala till holmen. Allt var snyggt och väl ansat med blomsterrabatter i alla färger. Nog behövde man krafter till att kliva upp de 62 trapporna av kiselsten, och detta var bara början

Resor

Pris / person om inget annat nämns

30.96.10

TOILA - Hälsoresa En veckas hälsoresa till Toila i nordöstra Estland.

2-3 behandlingar dagligen må-lö, läkarundersökning samt helpension ingår. Vi gör även två utflykter under veckan. Reseledare är Anneli Hofer.

21-27.10 PÄRNU - Spa Viiking

En veckas hälsoresa till Pärnu i Estland. 2-3 behandlingar dagligen må-fre, läkarundersökning samt helpension ingår. Vi gör även en utflykt under veckan. Reseledare är Anneli Hofer.

490,-

485,-

Paipisvägen 513 04170 PAIPIS

GÅRDSBUTIK • • FESTSERVICE •

Musikalresa till Linnahall i Tallinn med Anneli Hofer.

6-9.12

JULMARKNADEN I SALZBURG

9-23.3

TENERIFFA - Playa de las Américas

Fax

I år åker vi med Anneli till Salzburg där vi bl a besöker julmarknaden. En plats kvar!

Två veckors solsemester i Playa de las Américas med Anneli Hofer! Vi bor på det trestjärniga lägenhetshotellet Andorra. Promenadavstånd till stranden och köpcentren. Kort väg till Los Christianos. Några platser kvar!

019-248 1004 019-248 7058

forsaljning@hangonliikenne.com www.hangonliikenne.com Kontorstid: må - fre kl. 8 - 17

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Öppet: ti-sö 12-18 09-239 8343, 041-466 1980

HÄLSORESOR PÄRNU / TERVIS 4.11-11.11 429 Buss - båt - helpensionläkarunders. - behandlingar

17-18.11 Fantomen på Operan - Musikalresa Tallinn

Henry Lönnroth

BENGT WIKLUND

•

TUULA ÅBERG

Norra Kyrkslätts pensionärsförening besökte bl.a. Nya Valamo kloster. Foto

Allt glänste i guld. Ikoner och målningar fanns överallt på väggarna och i taket. Visst var det imponerande att få beskåda detta verk. Själva klostrets väggar lär vara 2,5 m tjocka. Bland de många byggnaderna runt omkring fanns ett klocktorn med 14 klockor som hade olika klanger.

Vi besökte också ett mindre kloster närmare stranden. Där låg en stor färja med flera däck som troligen fungerade den som övernattningsställe för turister.

Valamoholmens yta är 27 kvadratkilometer och den har en befolkning på cirka 200 personer, som livnär sig på fiske och småjordbruk. Även säl finns i Ladoga vars djupaste ställe är 260 meter.

På hemfärden gick gränsöverskridningen snabbare.

Visst är det vackert i Nykarleby tyckte alla vid hemkomsten. Vi tackar Erik vår reseledare för ett gott arbete, Munsala Pensionärsklubbs ordförande Lea Sandås som hållit i trådarna och chauffören Glenn för hans kunnande.

840,890,-

Egen buss med hela resan

Bagaget i bussen under båtresorna.

Tervis har service även på svenska.

PARTOURS

Pargas 0440 524911 / 044 5527427 www.partours.com

20 – GOD TID 6/2007 föreningsnytt

11.10.-18.11.2007

Arkitekt Erik Kråkström

6.12.2007-29.2.2008 Carl Wargh

Resor mot okänt mål

ÖSTERBOTTENS MUSEUM

Museigatan 3, 65100 Vasa tel. (06) 325 3800 <http://museum.vasa.fi> Öppet ti, to, fre 10-17, ons 10-20, lö, sö 12-17

Pensionärsresor med okänt mål

Utvärdera och utveckla er verksamhet genom kvalitetscertifikatet Kompassen!

Emellanåt är det på sin plats att stanna upp för att reflektera över var man står eller i vilken riktning man färdas med sin förening och dess verksamhet. Väl inbyggda rutiner som uppstått efter år av uppbyggnad eller arbetssätt som används till följd av hårt pressade tidsscheman kan vid tillfälle vara skäl att reflektera över och stanna upp för. Rutinerna eller fartblindheten leder alla gånger i förlängningen kanske inte till det som det en gång var meningen att det skulle leda till. Även om man vill satsa på verksamhetsformer av olika slag och upplever att planering eller utvärdering är tidskrävande eller onödigt är det ändå skäl att ens ägna en stund för att se sig själv i spegeln beträffande den egna föreningen och vart man i styrelsen leder den.

är populära. Åtminstone inom Korsholms pensionärsförening har man den erfarenheten. Bussen för den här sommarens resa blev genast fullbokad, så därför ordnades en resa till några dagar senare. De två resorna – med fullbokad buss också i det senare fallet – hade olika okända mål när deltagarna anmälde sig och satte sig i bussarna.

God Tid var med på den senare av resorna, som företogs den 9 juli.

Med Carl-Gustaf Andila som engagerad och kunnig reseledare och med Peter Söderqvist vid ratten styrdes kosan norrut. Så småning-

om visade det sig vara Purmo ådal med olika hållpunkter där som var mål för denna heldagsresa. Lokal guide under större delen av färden var pensionerade läraren Ingmar Näsman med ursprungliga rötter i Korsholm.

Till besökspunkterna hörde bl.a. det återupprustade fäbodstället Fagerbacka, som med sina åtta stugor, nio fähus och diverse andra byggnader härrör från år 1825 och som är den enda kvarvarande fäbodbyn i Österbotten. Guide på platsen och mellan byggnaderna var Sven-Erik Olin.

Till platserna där gruppen stan-

nade upp för att beskåda och bli informerade hörde också tjärdalen i Lillby, som med några års mellanrum brukar ”aktiveras” för produktion av tjära och träkol på tidsenligt sätt, till väsentlig del som folknöje. På bilden ser vi gropen för milan i förgrunden och besökarna från Korsholm längre bort.

Den första resan i år med okänt mål som Korsholms pensionärsförening ordnade genomfördes den 9 juli och hade platser i Karleby, Öja, Larsmo och Jakobstad som destinationer. Reseledare här var Henrik Svarfvar.

Text och foto ROGER LIND

Fullt hus på sommarfest i Sibbo

Kvalitetscertifikatet kompassen är ett lätt och enkelt material att använda. Det bjuder in en att reflektera över vad man håller på med, vad man gjort, gör och vart man är på väg och om hur man arbetar. Genom genomgång av kvalitetscertifikatet kompassen ställs man inför väsentliga och aktuella frågor som berör föreningen. Materialet, vars genomgång tar ett mötestillfälle i anspråk, kan användas som utvärderingsinstrument eller som ett avstamp för att ta itu och komma igång med föreningens framtidsplanering.

Kvalitetscertifikatet kompassen är indelat i två kategorier; aktiviteter och handlingar. I kategorin aktiviteter tas det upp om satsningar i verksamhet, projekt, om marknadsföring, medlemsaktiviteter och -värvning, framtidsplanering, utvärdering, finansiering och nätverk. Handlingarna består av stadgar, bokslut, budget, medlemsregister, verksamhetsberättelse och -plan, protokollförda möten, samt uppdaterade uppgifter vid patent- och registerstyrelsen.

Kvalitetscertifikatet kan användas för eget bruk eller sändas in till Svenska studiecentralen om man vill ansöka om certifikatet till föreningen. Nytta av detta är helt föreningens egen. Pröva på detta genom att fylla i formuläret som finns på www.methodcentre.com eller beställ det från Svenska studiecentralen, Rådhusgatan 21 C, 65100 Vasa. Den ifyllda ansökan lämnas in till samma adress. Kvalitetscertifikatet kan beviljas enskilda föreningar, inte distrikt med medlemsföreningar.

Har ni medlemsföreningar, vänligen tipsa dem om kvalitetscertifikatet Kompassen! Beviljat kvalitetscertifikat är i kraft tre år och en behandlingsavgift på 50 euro uppbärs.

Det var fullsatt på Kungsgårdens skola när Sibbo bjöd Östra distriktet på sommarfest. Över 170 pensionärer hade samlats till festen den 5 augusti. Sibbo Svenska Pensionärer hade arrangerat ett omväxlande program. På bilden ser vi Sibbo pensionärers kör Roostaggarna under ledning av Harry Stenfors. Foto JANNE HOLMBERG

I samband med sommarfesten överäckte distriktets ordförande Tord Carlström (till vänster) tillsammans med Nila Björkbom (t.h.) förtjänsttecken till Per Andersson och Sonja Willner för deras insatser i bl.a. distriktet. Foto JANNE HOLMBERG

Västnyländsk sommarfest efter lång paus Karisföreningen samlade västnylänningarna till sommarfest efter en mycket lång paus. Föreningen och

speciellt ordförande Bo-Viking Karlsson hade gjort en stor insats för att åstadkomma en sommarfest

för västnylänningarna. Över 170 personer hade samlats på Raseborgsinstitutet för att lyssna på bl.a. Thomas Katter och förbundsordförande Samuel Lindgrén som höll festtalet.

Under dagen hölls olika tävlingar dels mellan föreningarna och dels individuella.

Text och foto JANNE HOLMBERG

För mer information kontakta: Anna-Lena af Hällström Rådhusgatan 21 C 65100 VASA 06-3204153 anna-lenah@ssc.fi

Att kasta ”mölkky” var en av tävlingarna under sommarfesten på Raseborgsinstitutet.

På bilden visar Nisse Jansson från Österbyföreningen hur det går till. Österbyföreningen vann. tävlingen. Sittande ser vi Carita Johansson, sekreterare i Karisföreningen och enväldig domare för tävlingen.

GOD TID 6/2007 – 21 föreningsnytt

Till Mustila arboretum Tenala-Bromarf pensionärers traditionella hemliga gick denna gång österut. Förslagen på resmålen var många. På Bagarstugan i Forsby blev vi bjudna på kaffe med smörgås vilket smakade väldigt bra efter tre timmar i bussen.

Därifrån gick färden vidare till Mustila arboretum, där det blev en guidad rundvandring. Tyvärr hade Rhododendronen redan till stor del blommat ut, men där fanns många andra växter och träd att beskåda, det var en intressant rundvandring.

Efter lunch på Alppiruusu (Alprosen) inleddes hemresan via Brunbergs butik i Borgå och besök på Överby skola där vi beskådade Margarethebergs park, samt inhandlade tomater och blomplantor.

Stämningen var på topp i bussen hela dagen, det berättades vitsar och sjöngs allsång och alla hade roligt. Vi vill rikta ett stort tack till reseledaren Margareta och Ralf vid ratten för den fina resan, de hade även lyckats med att beställa ett fint väder. SN

Åbopensionärer hälsar från Tallinn Det bästa för en pensionärsfören-

ing är aktiva medlemmar som inte bara ställer upp för olika uppgifter och kommer med goda idéer, men som i själ och sinne gläder sig över verksamheten och som trivs med tillvaron. Här är en bild från Åbo svenska pensionärsklubbs kulturresa där vi – en busslast – besökte

Kameliadamen som balett och konstmuseet KUMU. På bilden en del av gänget – vice ordförande Inga-Lill, ordförande Carin, sekreterare Anja och Mona, som sjunger i pensionärskören 60+. Livet är just så bra som man gör det! är vår slogan.

CÅ

Aforism Grina aldrig åt gråhåringens ord; ofta är gott vad de gamla kväda.

Havamal

Operettkonsert i Åbo Sö 21.10.2007 kl. 18.00

Använd ordentliga redskap när du placerar.

OP-fondförsäkringen ger dig de bästa fördelarna hos fond- och försäkringssparande. Du kan välja bland ett brett urval av fonder och fondtyper, och du kan avgiftsfritt byta fonder till och med en gång per dag. Den försäkringsbesparing som vuxit genom lyckade fondbyten beskattas inte i samband med bytet. Då du placerar i fonder i försäkringen betalar du inte heller teckningsoch försäljningsprovision för dem. Försäkringens kostnadsstruktur är låg och då kostnadstaket nås debiteras inga kostnader alls. Dessutom samlar du bonus för OP-Fondförsäkringen.Välkommen. Närmare information op.fi.

Den färgsprakande ungerska operettensemblen bjuder på strålande operettpärlor av bla Strauss, Lehar… Åbo Konserthus Biljetter: 48 / 37 Tel: (02) 262 0800 orchestra.tickets@turku.fi www.lagus.fi

Försäkringsavtalet ingås med OP-Livförsäkrings Ab. Banken fungerar som ombud för OP-Livförsäkrings Ab. Mätt enligt premieinkomsten var bolaget marknadsledare 2006.

22 – GOD TID 6/2007

Friluftsdag med många aktiviteter i Kyrkslätt Hur går man på rätt sätt med stavar eller hur långa stavar skall man välja? Man fick svar bl.a. på de här frågorna då Kyrkslätts pensionärer höll sin traditionsenliga friluftsdag på ryska sportplanen i den 12 juni.

Pensionärer från Esbo: fr.v.

Synnöve Henriksson, Solveig Henriksson, Ralf Norrman, Bengt Roth och Kurt Henriksson.

Vädret såg hotfullt ut på morgonen, men i god tid före programmet började kom solen fram och vädret blev den bästa möjliga för en friluftsdag.

I det mångsidiga programmet ingick olika tävlingar och spel – stövelkastning, pilkastning, kulstötning, precisionskastningar samt mölkky och boccia.

På plats var också Hjärtföreningens representanter som mätte blodtryck. Det var många som utnyttjade tillfället.

Nytt program En ny programpunkt var en träff med Kyrkslätts polis. De två konstaplarna, Thomas Hellström och Eero Hirvonen, som hade anlänt för att informera om polisens arbete, fick en stor skara pensionärer omkring sig och massor med frågor att svara på. Frågorna gällde bl.a. trafiksäkerhet och pensionärerna i trafiken. Men pensionärerna frågade aktivt också om polisens

arbete och utrustning och svaren överraskade många.

Nytt i programmet var också stavgångsövning. Teuvo Kulmala fungerade som sakkunnig och gav råd åt dem som ville pröva stavgång. Det är viktigt att man väljer den rätta längden när man köper stavarna. Lika viktigt är också att man vet hur man går och hur man använder stavar.

Deltagarna kunde ta en paus mellan tävlingarna och sätta sig ner i sommarcaféet med många stolar och bord. I buffén såldes kaffe, hembakade semlor och bullar samt grillad korv och saft. Kyrkslätts Spelmän höjde stämningen med trevlig sommarmusik.

Gästerna trivdes Kyrkslätts pensionärer hade inbjudit pensionärerna från norra Kyrkslätt, Esbo och Grankulla till friluftsdagen. Från Esbo kom många som besökte friluftsdagen också förra året. Vilka förväntning-

ar hade ni och hur har ni upplevt den här dagen?

– Vi väntade på vackert väder och trevliga vänner, det här är ju tidsfördriv för pensionärerna. Vi har spelat boccia, det är trevligt att vara med i lagspel. Vi har också deltagit i stövelkastning. Allting har arrangerats så bra, ni har många funktionärer, så det fungerar bra och servicen är bra.

Så här svarade pensionärerna Ralf Norrman och Bengt Roth från Esbo pensionärers Kyrkoby klubb. Kurt Henriksson, Rea Norrman och Solveig Henriksson hade samma åsikter.

Alf Skogster, ordförande för Grankulla svenska pensioner, berättar om dagens upplevelser så här: – Jag väntade på vackert väder och att man får träffa bekanta från Överensföreningarna (Svenska pensionärsförbundets Mellannyländska distrikt) – Jag har deltagit i boccia, som jag har spelat tidigare. Där var positivt att träffa helt främmande människor. Därtill har jag deltagit i kulstötning, precisionskastningar och skall ännu delta i stövelkastning. Och vilken överraskning – jag blev mycket yngre efter blodtrycksmätningen, värdena var så bra!

Prisutdelning och lottdragning De tre bästa deltagare i kulstötning, pilkastning, stövelkastning och precisionskastning fick diplom.

Konstapel Thomas Hellström informerar och svarar på frågor.

Under dagen såldes också lotter och huvudvinst var tavlan ”Smultronsstället” som är målad och donerades av konstnären Solveig Björkman-Ranta. Tavlan vanns vid lottdragningen av Maj-Gret Lind från Kyrkslätt. Förutom tavlan utlottades tre kassar med praktiskt innehåll och några kaffepaket som tröstvinter.

Fredrik Malmsten, ordförande

för Kyrkslätts pensionärer, avslutade programmet och tackade alla som hade deltagit i friluftsdagen, alla funktionärer och alla som hade uppträtt under dagen.

– Vi kommer igen om ett år, sade de glada pensionärerna från Esbo när de lämnade sportplanen och for hem.

RAILI NORDBLAD

Tävlingsresultat: Pilkastning, herrar: 1) Per-Olof Degerlund 42 p.

Damer: 1) Maj-Britt Ramstedt 37 p, 2) Carita Kirjonen 34 p.

Precisionskastning: 1) Yngve Skogberg 45 p, 2) Kaj Henriksson 40p, 3) Vera Höglund och Alf Skogster 32p.

Stövelkastning, herrar: 1) Kurt Henriksson 51,.52 m, 2) Bengt Roth 51,05, 3) Kaj Henriksson 50,52.

Damer: Aila Enlund 42,59 m, 2) Ritva Tallberg 39,53, 3) Etel Vainio 34,23.

Juniorer: Simon Lindfors 51,27.

Kula, herrar: 1) Alf Skogster 11,88 m, 2) Tor Dannberg 10,61, 3) Kurt Henriksson 9,77.

Damer: 1) Ritva Tallberg 7,08, 2) Maj-Britt Ramstedt 6,54, 3) Aila Enlund 6,18.

Åboländska sommarsamlingar drog folk i Nagu och Kimito Framnäs i Nagu fylldes med glada pensionärer när Korpo spelmanslag inledde den första sommarsamlingen som hållits i förbudets regi för föreningarna i Väståboland och Åbo. I praktiken var det Pensionärsföreningen Festingarna i Nagu som sammanställt programmet med bl.a. allsång och seniordans.

Kim Lund demonstrerade ett blåsinstrument som används av ursprungsbefolkningen i Australien

d.v.s aboriginerna.

Vid festen berättade Henrik Svarfvar om förbundets medlemsvärvningskampanj.

Också verksamhetsledare Veronica Fellman berättade om aktuella frågor i förbundet. Mona Lehtonen, förbundets nya ombudsman för Åboland presenterade sig. Dagen avslutas med dans.

JANNE HOLMBERG

De välsjungande systrarna Stenberg, dvs. Gurli Nikander och Saga Stenström sjöng gamla visor, som de hade hittat i sina föräldrars och äldre syskons sånghäften.

Seniordansarna upptädde på festen i Framnäs, Nagu. Till höger på bilden ses Festingarnas ordförande Raili Svahnström och till vänster seniordansarnas ledare Maj-Britt Friman.

Foto MONA LEHTONEN

Svenska pensionärsförbundet an-

ordnade den 22 augusti en lyckad sommarfest på Wrethalla i Kimito.

Omkring 150 pensionärer hade samlats för att ta del av programmet som Kimito pensionärsförening hade planerat med sin ordförande Märta Sjöblom i spetsen.

Festen började med att Märta

Sjöblom hälsade alla välkomna till Kimito. Ombudsmannen för södra Finland Jan Holmberg tangerade aktuella pensionsfrågor på nationell nivå. Därefter presenterade sig den nya ombudsmannen för Åboland, Mona Lehtonen. Hon berättade kort om sig själv, var hon jobbat och bott mm.

Spelmanslaget Hellre än bra underhöll publiken före och under festen med några kända låtar. De välsjungande systrarna Stenberg, dvs. Gurli Nikander och Saga Stenström sjöng gamla visor, som de hade hittat i sina föräldrars och äldre syskons sånghäften. Dragekören från Dragsfjärd sjöng och efter kaffepausen blev det mera sång av Leif och Dennis Nordell från Kimito.

Dagen avslutades i den 26 gradiga värmen (ute) med toner av Ralf Nummelin som många dansade till trots värmen. Svenska pensionärsförbundet kommer nu att tillsammans med de åboländska medlemmarna utvärdera sommarfesterna och se om de kan bli en tradition liksom de österbottniska samlingarna.

MONA LEHTONEN

GOD TID 6/2007 – 23

Höstgödsling

Kom till Sofielund med bil, buss, tåg eller spårvagn! Året runt trädgårdsbutik i grön Kottbymiljö!

Hemma hos fotografen ser husbolagets frivilliga trädgårdsarbetare till att planteringarna får sin höstgödsling. Med höstgödsel hjälper man fleråriga nytto- och prydnadsväxter i trädgården att mogna av. De blir vinterhärdigare och gödslingen främjar bildandet av blomknoppar till följande år.

För utomhus- och inomhusmiljön: - 150 härdiga rikblommiga klematis - 75 doftande rosor, gamla och nya - träd, buskar, vattenväxter, stenar mm.

- perenner i Sofielunds eget sortiment Planering och planteringstjänst för personliga lösningar.

Våra växtlistor hittar du på adressen www.sofianlehto.com

Puutarhakeskus SOFIANLEHTO Garden Center Sofielundsgatan 12, 00610 Helsingfors (vid Kottby Esso) Tel/Fax: (09) 796 230, 0400-690 381, sofianlehto@sofialehto.com Öppet dagligen: må-fr 9-19, lö 9-18, sö 9-17 Välkommen!

Foto ULF WAHLSTRÖM

UTERUM

Glasa in Din veranda med skjutbara dörrar och fönster i aluminium

Karis

tfn 019-231 410 KÖPMANSGATAN 5

Korsnäs Glas-Service

3+!&&! %44 %'%4 0!2!$)354%25­VEN FÚNSTER OCH BALKONGINGLASNINGAR

6ASA

*AKOBSTAD

Cmpnnps pdi!hæwps gsæo L÷qnbothbubo!29-!21411!Lbsjt/!Ufm/!12:.341!297/!xxx/xfsuinboot/dpn

Tel: 364 1164 Mobil 0500-567325 Jordgubbsplantor Polka, Bounty, Honeoyo, Korona, Jonsok Nya inhemska sorter: Kauntor (tidig) Kulkuri (sen)

Sertifierade jordgubbsplantor.

07880 Liljendal.

Tel. 040-591 3352

ÖSTERBACKA TRÄDGÅRD ÖB Odling av blommor och utplanteringsväxter.

Vinterodling av tomat, gurka och sallat

Kortjärvi Terjärv tel. 06-867 6422, 050-525 9267 sune.osterbacka@agrolink.fi folke.osterbacka@agrolink.fi

Stenläggning, Trädgårdsanläggning, Transporter Grävmaskiner, Sand och mylla, Muddringar, Sjötransporrter Ekenäs tel/fax 019-244 0145 bil 040-703 6424

LYFTSCHAKT

Ingmar Dahlström

BETONGPRODUKTER * gångplattor * knäckstenar * kantstenar * brunnsringar * trumrör * byggnadspelare m.m.

Kovjoki-Nykarleby Tel.06-722 5123 el. 0500-367 319 Fax 06-722 5184 Besök oss på vår hemsida: www.blomscement.fi

Äppel-, plommon- och prydnadsäppelträd maj, agusti-oktober Äpplen augusti-december Svarta och röda vinbär

BRÖDTORP TRÄDGÅRD

10420 Skuru 019-245 4040, fax 245 3504 Vägbeskrivning: väg 111, avtag ca 1 km västerom Pojo kby 2,5 km längs Brödtorpsvägen. KLIPP UT - SPARA

Sköt trädgårdsarbetet smidigt med Jonsered!

Jonsered FR 2113 A frontklippare + uppsamlare + släpkär r a Nu endast

3450

! Din för mån

1719

Byteserbjudande: byt Din gamla frontklippare mot en ny fyrhjulsdriven, vi krediterar minst 1200 för den gamla.

Ser vice på Din båtmotor båtmotor-- ser v a inom november-december- Du får 10 % rabatt etet! på ser vice pak vicepak paketet!

529 690

Jakobstad

Industrivägen 2, Jakobstad Tel. 06-781 6000 www.wikro.fi

Kom ihåg far på farsdag!

69

33

760 €

24 â&#x20AC;&#x201C; GOD TID 6/2007

FemtioĂĽrsjubileum i Nykarleby

manstrülning pü torget i Nykarleby pü lÜrdag eftermiddag och en gemensam kaffestund pü CafÊ Topelica. Sedan styrdes färden till folkhÜgskolan som hade dukat till festmiddag och bäddat fÜr Üvernattning. Kvällen tillbringades med spontana programinslag och gemytlig samvaro.

SÜndagen bÜrjade med en samling i Ahlbäcksalen där münga minnen frün studietiden plockades fram ur minnets gÜmmor. Sedan styrdes färden sÜderut till Furirbostället i Oravais, där Sven Thors berättade om bostället och slaget vid Oravais 1808. Sedan gjordes en tur till skärgürdslägret Varppi i Maxmo skärgürd fÜr gemensam lunch. Värden berättade om stället och om VästerÜs roll i vapensmugglingen infÜr frihetskriget 1918.

PĂĽ ĂĽterfärden frĂĽn skärgĂĽrden gjordes ett strandhugg hos John och Greta Ă&#x2013;sterlund pĂĽ Finnasbacken i Kaitsor, en plats som nĂĽgra av seminaristerna besĂśkte redan pĂĽ 1950-talet. Efter en stunds samvaro dĂĽ besĂśkarna kunde se husbondens konstutställning splittrades gruppen fĂśr hemfärd i alla väderstreck.

En bra tillställning var Ăśver enligt ett allmänt omdĂśme. Vi ses igen efter tvĂĽ ĂĽr troligen pĂĽ Ă&#x2026;land, fĂśr nu skall det inte bli sĂĽ lĂĽngt mellan samlingarna. Redan nu är deltagarna alla mellan 70 och 80 ĂĽr och ingen kan garantera hur länge gruppen orkar med att ordna och delta i träffarna. JĂ&#x2013;

HÜgklassiga inhemska kvalitetslamatrÜjor och omgüngar, även oblekta med snÜre.

LamatrĂśjorna finns med lĂĽng eller kort ärm i alla storlekar * Ă&#x201E;ven mot postfĂśrskott

F:ma Lisa WikstrĂśm

Mellangatan 3, (Gamla stan) 06100 BorgĂĽ Tel. 019-580 496

Grünade pensionärer pü 50-ürsjubilÊeum i Nykarleby. Främre raden fr.v.

Holger Snickars, Karleby, Jarl Westerby, Pargas, John Ă&#x2013;sterlund, VĂśrĂĽ, Jarl Streng, Vasa, Rainer Gustafs, Dalsbruk, Stig Gripenberg, Kronoby och Kurt BodĂś, Ă&#x2013;ja. Bakre raden: Martin BjĂśrklund, Krylbo, Sverige, Olof Ă&#x2026;strĂśm, Korsholm, Sigurd Enholm, (skymd) Lappfjärd, Ingmar Holm, Vasa, Ralf Forsman (delvis skymd) Eskilstuna, Sverige, Ole KlĂĽvus, Kristinestad, Olle RĂśnnqvist, IngĂĽ, Torvald Lindberg, Box, Lars-Olof NordstrĂśm, Bollnäs Sverige och Bo WadenstrĂśm, Kalkstrand. Gunnar Lindholm, Grankulla saknas pĂĽ bilden.

Den 8 juni 1957 examinerades 25 nya lärare frün Nykarleby seminarium. Den 9 juni 2007 samlades klassen fÜr att fira 50-ürsfset pü folkhÜgskolan i Nykarleby. Av klassens nu levande 20 medlemmar hade 18 hÜrsammat inbjudningen och deltog i firandet. Det har under flera decennier varit tradition att klassen samlas vart femte eller pü senare tid vart tredje ür runtom i Svenskfinland. Senast samlades gruppen i Ekenäs 2005, där man beslÜt att samlas till 50 ürsfest i Nykarleby.

AvgĂĽngsklass 1957 har under

Ă&#x2026;terfĂśrsäljare: Korsholms Grundbyggnad GĂśran Burman Tel. 050-563 2543 Snellmans Gräv Tel. 0400-368 978 www.mr-snellman.fi

alla de femtio üren talrikt mÜtt upp till träffarna som hüllits pü münga orter frün Karleby i norr till Borgü i Üster, till Dragsfjärd i sÜder och till Bollnäs i Sverige i väster. Under de senaste 25 üren har även de äkta hälfterna varit med pü kalasen och allt detta har pü ett mycket trevligt sätt bidragit att knyta kamratbanden fastare. En mycket markerad sammanhüllning ända frün studietiden har funnits och finns fortfarande. Det är inte bara früga om kamratskap utan till och med om vänskap.

Samlingen bĂśrjade med sam-

9g`Y^`SaaS\

9g`Y^`SaaS\

oÂ?s!ifmb!TwfotlĂ&#x;omboe!

ubwpjuubb!lbjllj!tvpnfosvputbmbjtfu!

Lzslqsfttfo!Â&#x2039;s!fo!blujw!lsjtufo!lvmuvs.!pdi!efcbuujeojoh! nfe!fo!vqqmbhb!qÂ?!Â&#x203A;wfs!211/111!fyfnqmbs/!

Lzslqsfttfo.mfiuj!ubskpbb!kplb!wjjllp!lftlfjtjÂ&#x2039;!lsjtujmmjtjÂ&#x2039;!bjifjub-!! uÂ&#x2039;slfjuÂ&#x2039;!vvujtjb-!njfmfoljjoupjtjb!!bsujllfmfjub!tflÂ&#x2039;!wjmlbtub!lftlvtufmvb/

Lzslqsfttfo!Â&#x2039;s!TwfotlĂ&#x;omboet!nftu!mÂ&#x2039;tub!ujeojoh

Lzslqsfttfo!po!mvfuvjo!tvpnfosvputbmbjofo!mfiuj

CfsÂ&#x2039;uub!ozifufo!gÂ&#x203A;s!bmmb" Fo!gbnjmkfboopot!j!Lzslqsfttfo!oÂ?s!ifmb!TwfotlĂ&#x;omboe Folfmu!pdi!cflwÂ&#x2039;nu!nfe!fo!foeb!boopot"!

Lpoublub!Lzslqsfttfo!)1:*!723!726!61!fmmfs!! tljdlb!ejo!boopot!qfs!fqptu!boopotAlzslqsfttfo/Ă&#x;

Ibmvbulp!nvlbbo!mvljkbkpvllppnnf@!

Tpjub!)1:*!723!726!61!ubj!mÂ&#x2039;ifuÂ&#x2039;!tÂ&#x2039;ilÂ&#x203A;qptujb!ptpjuuffmmb!! qsfovnfsbujpoAlzslqsfttfo/gj :w\UbO\ STbS`

> 0

2][

> 0

wYbVSb aWR

Y][ aWR S\ a][ OZR`WU

B]`aROU $ &

B]`aROU ' &

% Â&#x2019; \` !

% Â&#x2019; \` !!

Â&#x2019; :Â&#x2021;a\c[[

S` Âź

S` Âź

Â&#x2019; :Â&#x2021;a\c[[

\QVQOT{ 9]\abdS`YabOR Zc]QV dO\R`O` YcZbc`[]\bS`W\U OZR`WU VS[ =QV OZR`WU caWYS\( UZÂ&#x2021;[[S` dW [

Ov!pdltÂ?!qÂ?!xfccfo Hfnfotlbq-!cmphhbs-!efcbuu!pdi!tfobtuf!ozuu

Ab]`g\ ][ /TbS` 3WUVb w` R`Â&#x2021;[[S\ a][ PZSd aO\\

Mvf!kb!ptbmmjtuv!lftlvtufmvvo

:O`a 6cZR{\(

xxx/lzslqsfttfo/Ă&#x;

"

0cZZO` ]QV ab]`O TO[\S\ aWR

Lzslqsfttfo!!

DifgsfebluÂ&#x203A;s0qÂ&#x2039;Â&#x2039;upjnjuubkb!Tujh!Lbollpofo!)1:*!723!726!44!ÂŚ!tujh/lbollpofoAlzslqsfttfo/Ă&#x; Ugo0qvi!)1:*!723!7261!ÂŚ!sfeblujpofoAlzslqsfttfo/Ă&#x;!

Ifmtjolj0Ifmtjohgpst!Cbohbubo!3:!B-!11231!Ifmtjohgpst0Ifmtjolj/!QC0QM!396-!11232!Ifmtjohgpst0Ifmtjolj Â&#x2020;tufscpuufo0Qpikbonbb;!MbnbtmputwÂ&#x2039;hfo!351-!77661!WÂ&#x2039;tufsibolnp-!Ugo0qvi!)17*!457!8726

>Ob`WY <]`R[O\

"

(

2`Â&#x2021;[ Yg`YO\ w` S\ Y][PW\ObW]\

AQ]cb`Â&#x2021;`SZaS\a Vc\R`O y`(

[SZZO\ RS\ SdO\ USZWaYO `Â&#x2021;`SZaS\ ]QV S\ T`WYg`YO

:Â&#x2021;TbSb VyZZS` aWR $

8OU dWZZ aY`WdO

][ UZÂ&#x2021;[aYO\

aWR !

1VWZZ aWR $

AS[W\O`Wc[ ][ 0WPSZ PwZbSb

AXcYVcaaXwZOdy`R

3f^S`bS` O`S ^y a]`U

aWR $ aWR $

>SabR`O[O W :OVbWa aWR &

Fwjhifutqfstqflujw!! iÂ&#x2039;s!pdi!ov

GOD TID 6/2007 â&#x20AC;&#x201C; 25

SUDOKU

seniordans

Rapport frĂĽn seniordansen

1 7

Seniordansarna avslutade vĂĽren i Ă&#x2013;sterbotten med dansens dag som sĂĽ mĂĽnga gĂĽnger fĂśrr. Det är alltid lika trevligt att träffa alla dansare frĂĽn olika hĂĽll i regionen och se att dansen fĂśrenar. Det är sĂĽ synd att seniordansen inte finns pĂĽ dagordningen sĂśder om Vasa, jag undrar varfĂśr? Det kan ĂĽtgärdas när vi ordnar grundkurs fĂśr nya ledare och dansare i Kristinestad den 29â&#x20AC;&#x201C;30 oktober.

Vi beslÜt att träffas till tvü sommardanstillfällen, det ena i Oravais och det andra i VÜrü. Tyvärr var uppslutningen inte sü stor som väntat men det har säkert sin fÜrklaring.

I sÜder stod samdans pü Päiväkumpu pü programmet som gemenam avslutning. Det blev en stor t uppskattad tillställning med dansare frün väst till Üst. Vi var nügra och 120 dansare.

Alla var ense om att det här ska vi gÜra om nästa vür och dü sÜker vi oss mot Üstra Nyland och dansar där. Vi vill ocksü aktivera till ledarutbildning Üsterut och ordnar därfÜr en grundkurs i Nickby den 6 och 7 oktober.

Seniordansledare frün hela världen var samlade till internationell kongress i Willingen i Tyskland i maj. Vi dansade en hel vecka och tog del av varandras danser. Det var speciellt roligt att vürt fÜrbunds bidrag Eviva Espania fick sün stor spontan uppskattning. Det klappades i händer och sjÜngs med direkt som VÜrü spelmansklubb tog de fÜrsta tonerna till Mona ForsstrÜms spansk inspirerade danskoreografi. Det kändes speciellt.

Jag kände mej extra stolt som VÜrübo.

Det var dans frün morgon till kväll. Glädje och skratt blandades med frustration Üver att inte alltid fÜrstü sprüket och att kopplingen mellan hjärna och fÜtter inte alltid fungerade till 100 procent.

Vi kom hem med Ăśver 20 nya danser att lära ut till de ledare som inte kunde delta, nu närmast pĂĽ dansstugan den 17â&#x20AC;&#x201C;18 november i Helsingfors.

Närmast pĂĽ kursprogrammet stĂĽr en kurs i Round Dance pĂĽ Norrvalla i VĂśrĂĽ den 28â&#x20AC;&#x201C;30 september. Vi lär oss pardanser med given koreografi, allt frĂĽn vals, tango, rumba till cha-cha.

Jag vill slĂĽ ett slag fĂśr kursen pĂĽ västa Nylands folkhĂśgskola den 12â&#x20AC;&#x201C;13 oktober. Den kallas senior och sittdans fĂśr juniorer.

Kursen riktar sej till dej som vill leda grupper eller timmar med barn. Senior- och sittdans är hjärngympa fÜr oss alla, ocksü fÜr barn. Den tränar motoriken, konditionen och koordinationen.

Välkomna alla till vüra grupper runt om i vürt avlünga Svenskfinland. Ta det fÜrsta danssteget antingen stüende eller sittande och du ska se att du kommer att trivas i vürt sällskap, fÜr seniordansen stür fÜr kondition, kamratskap och koordination.

Varma hÜsthälsningar till er alla frün

LĂśsningen finns pĂĽ fĂśljande sida.

Sticka Sy Väv

Garn och mĂśnster i stort urval.

HandarbetsfÜrpackningar och stramaljtavlor Julhandarbeten Vävmaterial: poppana, pappersgarn, lingarn, mattväft, varpgarn m.m.

3 2

6 5 3 4

6

Storgatan 17, Jakobstad tel. 06-723 1344

9 1 2

3 7 6 8 5 3 9

7 4 9

5 4 6 8 1 BRITA

IMMULIINA Spirulinakapslar normal. 26.90 Specialp. 24

Ny adress

Salutorget 5 Kristinestad Tel. 06-221 2228 MĂĽ-Fre. 9-17 LĂś 9-14

KĂśpmansgatan 3 Kauppiaskatu 21600 Pargas/Parainen tfn 02-45 44 512

Tel. 02-458 3992, 040-5870757

specialtandtekniker

Jorma Alatalo Kungsgatan 8 II vün Ekenäs 019-246 2670

optiker

KARIS, KÜpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 Ekenäs, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949 Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

GUN SVENLIN verksamhetsledare fĂśr Finlands SeniordansfĂśrbund rf

Senatorns KÜpcenter � 09-298 1927 beställningsbussar

BehĂśver Du marknadsfĂśra dig?

Vi har hand om annonseringarna i fĂśljande tidningar!

BehĂśver ni utflyktsmĂĽl?

Välkommen till

HĂśtorgCentret

Vi tar emot grupper och erbjuder god husmanskost i trevlig miljĂś med bra service och guidning

- Kust Sporten - Ă&#x2013;sterbottniska posten - Papper Ă&#x2013;sterbotten - Kyrkpressen - Maaseutu plus - God Tid - Vi hĂśrs - Resonans - Finlands Kommuntidning - Mega + programblad, - Malax Kommun Info bilagor - Folkhälsan

I lunchen ingür sallad, brÜd, dryck, efterrätt, o kaffe - fre 7 n 50 Mü - sÜ 8, Menyn finns pü www.hotorgcentret.fi Ü

Vi säljer även fÜrsäkringar.

PĂĽ Herrholmsgatan 7 hĂĽller Ăśppet Onsd 17-20, fre 12-16, lĂśrd 10-14

Jonnys FÜrsäljningstjänst

VĂĽr loppmarknad

L

Jakobstads Ă&#x2026;ldringsvänner r.f

Petalaxvägen 18, 66240 Petalax Telefon 06-347 0608 cjcenter@malax.fi

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

IngenjĂśrsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

CHARTERBUS

R. LundstrĂśm

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENĂ&#x201E;S E-mail: magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

26 â&#x20AC;&#x201C; GOD TID 6/2007 bokhyllan

Dikter med büde känsla och realism

Pensionerade skoldirektĂśren John Ă&#x2013;sterlund har i sommar gett ut sin andra diktbok pĂĽ eget fĂśrlag. Den fĂśrsta utkom fĂśr tvĂĽ ĂĽr sedan. Den nu utgivna boken bär titeln VĂĽrgryning med undertiteln Dikter om människan och naturen.

Boken omfattar 119 sidor och innehüller 95 dikter. FÜrfattaren har illustrerat en del av dikterna med egenhändigt gjorda tuschteckningar. Boken är som helhet mycket tilltalande.

Münga av dikterna är finkänsliga och reflekterar Üver tillvaron och livets mül och mening. Ett exempel pü detta är dikten Vad vill du?

Jag citerar:

Vad vill du med din tid pĂĽ jorden?

Vill du gü ensam fram tills vägen tar slut Eller vill du ha stadigt sällskap av dina medmänskor? ---

Din grundtrygghet

www.fpa.fi

Information om grundläggande utbildning, gymnasieoch yrkesutbildning samt om ekonomiska stÜdformer fÜr vuxna ges i guiden Utbildning fÜr vuxna 2007.

YrkeshĂśgskolornas examensinriktade utbildning och yrkesinriktade specialiseringsstudier presenteras i guiden Ammattikorkeakoulujen aikuiskoulutus â&#x20AC;&#x201C; YrkeshĂśgskolornas vuxenutbildning 2007.

Information ges även pü www.studieinfo.fi.

Speldatum: 13.9 (premiär) 14, 15, 18, 19 20 sept. 2007 Kulturhuset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors FÜrhandsb. 09-678251

Andra dikter är nostalgiska och reflekterar Üver tider gamla tider och levnadsfÜrhüllanden. Bland münga lockande alternativ stannar jag fÜr Gärdsgürden:

Mossigt grü den stür och lutar, Ställvis rasad, ställvis ännu upprätt Mycket har den sett av vinterstorm och snÜ,

Alla dikter väcker eftertanke.

Münga väcker minnen till liv i synnerhet fÜr den som har vuxit upp i samma nejder som fÜrfattaren och har samma fonder av minnen.

Men fÜrfattaren appellerar till münga saker som inte begränsas av hemort, gemensamma upplevelser eller ülder. Südana dikter innehüller naturlyrik som t.ex. Midsommar, Münskimmer eller Undrens tid, andra reflektioner Üver ürstidernas växlingar eller mänskornas olika lott i vür gemensamma värld.

Dikterna lämpar sig fÜr büde

publik uppläsning och personlig upplevelse och begrundan i stilla stunder.

Bokhandelspriset är 15 euro.

SAMUEL LINDGRĂ&#x2030;N

Majsi Ă&#x2026;hman efterlyser sentenser och uttryck

UTBILDNING FĂ&#x2013;R VUXNA 2007

ASKA

Regn och ĂĽska, vackert grĂśna somrar ---

FÜreställningar

torsdag 25.10, fredag 26.10 och lÜrdag 27.10 kl 19 pü Vasaallen Längd 40 minuter Biljettpriser: 12/10

En pjäs av nobelpristagaren i litteratur ür 2005 med sküdespelarna Ylva Ekblad och Johan Fagerudd

Ă&#x2026;r 2005 och 2006 utkom tvĂĽ bĂścker med gamla finlandssvenska talesätt och uttryck. De har sĂĽlts i Ăśverraskande stora upplagor, och visar alltsĂĽ pĂĽ att det finns ett stort intresse fĂśr den här sidan av den svensksprĂĽkiga kulturen.

DärfÜr känner jag mig motiverad att fortsätta mitt arbete med dylika bÜcker, men denna güng genom att dokumentera de sentenser och uttryck som vi nu levande finlandssvenskar tagit till oss som motto eller levnadsregel. Det kan gott ocksü vara früga om lättsammare uttryck som vi ofta använder i olika livssituationer; alla är vi ju inte benägna att leva vürt liv med ett hÜgtidligt valsprük eller seriÜst motto som rättesnÜre.

FÜr att fü en bred och representativ bild av de levnadsregler och uttryck och samtidigt ocksü de värderingar som gäller i dagens samhälle, vore det viktigt att fü med bidrag frün sü münga olika üldersgrupper och samhällssektorer som mÜjligt. Uttrycken borde helst ütfÜljas av en kort motivering varfÜr bidragsgivaren valt just det uttrycket och varifrün det härstammar, (om man vet det).

Bidragsgivarnas namn kommer som i de tidigare bÜckerna att nämnas skilt i bokstavsordning.

Tyvärr kan jag inte betala nügot arvode, men kanske medverkan i en südan här svensksprükig dokumentation ändü kan kännas meningsfull.

FĂśre utgĂĽngen av oktober hoppas jag fĂĽ in bidragen

under adress Backstuguvägen 7B, 02780 ESBO, eller e-mail majsi@kolumbus.fi eller per tel.

09-812 175.

MAJSI Ă&#x2026;HMAN

SUDOKULĂ&#x2013;SNING 1

9

6

2

4

5

7

3

8

7

3

4

1

8

6

9

2

5

8

2

5

3

7

9

1

4

6

2

4

7

5

9

1

8

6

3

6

1

8

4

2

3

5

9

7

9

5

3

7

6

8

4

1

2

4

6

1

8

5

2

3

7

9

3

8

9

6

1

7

2

5

4

5

7

2

9

3

4

6

8

1

Vinnare i Havskrysset 5/2007: Ann-Mari GrÜnberg, Jorvas Gull-Ann Hedlund, Vesanto Elisabeth Johansson, Korpo Karin Mattsson, Kronoby Ann-Christine Westerby, Pärnäs Vi fick in 378 krysslÜsningar.

Grattis till alla fem vinnare.

Skeppsbrottskryssets lösningar postas till redaktionen senast den 14 september 2007. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 6/2007 – 27

28 â&#x20AC;&#x201C; GOD TID 6/2007

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stÜder ni kampen mot cancer.

Vüra adresser erhülles frün banker, bok-, blomster- och pappershandlar, begravningsbyrüer, R-kiosker samt färdigt textade pü vürt kontor.

Elisabetsgatan 21 00170 HELSINGFORS Tel. 0800 134 000 med lokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

HÜstens kurser finns pü www.martha.fi (eller tfn 09 696 2250) Välkommen med!

GOD TID utkommer nästa güng den 5 oktober.

Material till nummer 7/2007 bĂśr finnas pĂĽ redaktionen senast den 21 september.

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag frün pensionärsfÜreningar och enskilda.

VASA 06-312 7711 NAGU 040-518 4570 KIMITO 02-420 6660 HANGĂ&#x2013; 019-265 2460 EKENĂ&#x201E;S 019-265 2360 KARIS 019-265 2260