God Tid 7/2005 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID 7/2005 – 1

GOD TID

NR 7 15.12.2005 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 33

Ledare Mig förefaller det som om det centrala

problemet vore att pensionärerna är väldigt många medan det organiserade medlemstal, som ger inﬂytelserik auktoritet och seriös tyngd, är alltför lågt. Här måste en ändring kunna ske, pensionärerna bör visa en intern lojalitet och solidaritet och i val gäller det att stöda dem som förstår vad pensionärerna vill och behöver. Det är inte rätt att somliga, rentav en majoritet, skall åka snålskjuts och njuta frukterna av det uppoﬀrande arbete som ett mindretal gör, skriver P-H. Nyman i sin sista ledare. Han avgår som God Tids ansvarige utgivare vid årsskiftet.

SIDAN 2

Avgående förbundsordförande P-H. Nyman intervjuas på SIDAN 6

God jul

Foto KUVAKOTIMAA/ISMO PEKKARINEN

SPF:s höstmöte valde Samuel Lindgrén till ny förbundsordförande. Läs om höstmötet på SIDAN 4

2 – GOD TID 7/2005

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Indiagatan 1, 00560 Helsingfors www.spfpension.fi Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Nordea 157230-395236 Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo 800012-1203958

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.ﬁ Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

GOD TID

Ett avsked och ett tack

et känns alltid smått vemodigt när man håller på att avsluta ett enskilt kapitel i sitt liv. Just nu när jag står i beråd att lämna ordförandeskapet i Svenska pensionärsförbundet känns det angeläget att säga tack för all den vänskap som har visats, all den lojalitet som jag har fått uppleva i en sällsynt högt kvaliﬁcerad förbundsstyrelse och all den aktivitet som har utvecklats inom en mängd sektorer bland föreningarna på den breda front som Svenska pensionärsförbundet representerar. Jag vill givetvis också önska fortsatt lycka för förbundet och då riktar jag mig inte endast till alla dem som fortsätter det arbete som jag har fått vara med om att utveckla, utan alldeles särskilt till min efterträdare Samuel Lindgrén, vars insikter är obestridliga och vars engagemang är starkt för de syften som Svenska pensionärsförbundet vill och kan och bör arbeta för. Chefredaktören har bombarderat mig med en svit av frågor kring mina år i förbundet, jag får hänvisa till den intervjun i den mån det gäller alla de efterkloka synpunkter som man kan sprida kring sig i avskedets stund. Men några ord om meningen med pensionärsorganisationerna måste jag få teckna ner i min sista ledarkolumn. Jag blev en gång aktuell för ordföran-

deposten i Svenska pensionärsförbundet

av en särskild anledning. Som en livslång tyckare, journalist och politiker, blev jag ombedd att vid ett seminarium ge min syn på pensionärsorganisationerna. Jag vill minnas att det blev en ganska häftig vidräkning, där jag rentav onödigt karikerat nedvärderade det som föreningarna mestadels tycktes syssla med, att ”bara resa och sjunga och dansa”. Jo, jag var orättvis, men det var för att få mera kraft bakom kravet på det som jag då såg och alltjämt ser som pensionärsrörelsens viktigaste roll, att vara den äldre befolkningens fackförening, intressebevakare för alla oss som vet och kan, har kunskap och erfarenhet, och som inte skall glömmas bort och i alla sammanhang få sämre villkor än den yrkesaktiva generationen. Sedan får man då efter tre år i förbundsledningen och i den riksomfattande samarbetsdelegationen VENK ta fram spegeln och fråga hur det gick. Vad kunde jag åstadkomma? Blev det bättre? En del framsteg har förvisso gjorts, men ännu ﬁnns det massor av exempel på brister i pensionärernas villkor och sociala förmåner. Min personliga uppfattning är att VENK - som täcker hela den politiska skalan – inte alltid har agerat med den skärpa som tillkommer en organisation som företräder en fjärdedel av landets befolkning och som därmed borde åtnjuta den största respekt över hela det politiska fältet. Koncensuskravet i beslutsfattandet har gjort ställningstaganden alltför trub-

biga och stundom intetsägande. Ändå är min uppfattning att det är just genom sansfulla och initierade resonemang man kan nå förbättringar, inte genom råskäll på dem som fattar besluten. Svenska pensionärsförbundet har en mäktig förestående uppgift i att med den pondus som ett ordförandeskap ger föra hela VENKs talan under året 2007. Mig förefaller det som om det centrala

problemet vore att pensionärerna är väldigt många medan det organiserade medlemstal, som ger inﬂytelserik auktoritet och seriös tyngd, är alltför lågt. Här måste en ändring kunna ske, pensionärerna bör visa en intern lojalitet och solidaritet och i val gäller det att stöda dem som förstår vad pensionärerna vill och behöver. Det är inte rätt att somliga, rentav en majoritet, skall åka snålskjuts och njuta frukterna av det uppoﬀrande arbete som ett mindretal gör. Det skulle inte kännas alldeles fel om Svenska pensionärsförbundet, såsom planerat, genom ytterligare ökad aktiv medlemsrekrytering, ett antal nya föreningar och en god uppslutning från nya och yngre pensionärers sida kunde visa vägen. – Tack och hej! PER-HENRIK NYMAN förbundsordförande

Ansvarig utgivare: Per-Henrik Nyman Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.ﬁ Redaktionens sekreterare: Marina Andersson-Rahikka (prenumerationer) tfn 09-72 888 211 Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.ﬁ

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET R.F.

Kallelse till vårmöte

11 januari

DANSKVÄLL i Arbetets Vänners lokal i Helsingfors. Se sid. 5

24–25 januari

ATT SKRIVA SITT LIV. Författarseminarium på Finns folkhögskola. Se sid. 24

2 februari

HUSSA för män. Kursen fortsätter 9.2, 16,.2 och 23.2. Se sid. 19

Svenska pensionärsförbundet r.f:s stadgeenliga vårmöte hålls den 26 april 2006 i Majvik, Kyrkslätt. Stadgeenliga ärenden är bl.a. att fastställa verksamhetsberättelse och bokslut för förbundet.

Vårens program

Ett stadgeändringsärende kommer att behandlas.

Prenumerationspris 13,50 € (16 € fr.o.m. 1.1.2006)

5–9 februari

HÄLSORESA till Viimsi, Estland. Se sid. 6

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.ﬁ

8 februari

LEDARKONFERENS i Tammerfors. Se sid. 5

8 februari

DANSKVÄLL i Arbetets Vänners lokal i Helsingfors. Se sid. 5

8 mars

DANSKVÄLL i Arbetets Vänners lokal i Helsingfors. Se sid. 5

16 februari

Kurs för ledare för SJÄLVHJÄLPSGRUPPER. Se sid. 5

3–17 mars

Resa till LANZAROTE. Se sid. 11

14–15 mars

ATT SKRIVA SITT LIV. Författarseminariet fortsätter. Se sid. 24.

Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2005

14–21 mars

Vårresa från Österbotten till TENERIFFA. Se sid. 10

Kanslierna är stängda

Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Birgitta Jernvall Ingman, Hans Wikman, Carin Åminne, Veronica Fellman

22–24 mars

Kryssning till ROSTOCK. Se sid. 13

5 april

DANSKVÄLL i Arbetets Vänners lokal i Helsingfors. Se sid. 5

26 april

SPF:S VÅRMÖTE i Majvik, Kyrkslätt.

Kanslierna i Helsingfors och Vasa är stängda mellan jul och nyår, från den 27 december 2005 till och med den 1 januari 2006. Förbundet önskar alla ett riktigt

15–18 maj

Kulturresa till S:T PETERSBURG. Se sid. 11

gott nytt år!

Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,64 €/spmm. Moms 0% ISSN 0359-8969

Priset för vårmötet är 30 € per person, i vilket ingår lunch och eftermiddagskaﬀe och transport för dem som önskar från Helsingfors järnvägsstation till Majvik. Om en förening önskar ställa en motion till vårmötet ska den vara förbundet tillhanda senast den 31 januari 2006. Styrelsen

GOD TID 7/2005 – 3

��

I BLICKFÅNGET

Social- och hälsovårdens serviceavgiftskommitté

1. Hälsovårdsavgiften I förslaget framkommer att äldre personer skulle betala en hälsovårdsavgift, medan personer under 18 år slipper den. Äldre personer behöver nödvändigtvis vård, och det är skevt att endast yngre slipper betala när äldre personer blir tvungna att betala avgiften. Äldre personer borde även slippa hälsovårdsavgift, eftersom många äldre har pensioner som inte möjliggör ytterligare kostnader och en betalning av avgiften. En större satsning på preventiv hälsovård för äldre är ett absolut krav.

2. Långvårdsavgiften Svenska pensionärsförbundet r.f. motsätter sig absolut förslaget att avgifterna för långvården skulle höjas från nuvarande 80 till 85 procent av patientens inkomster eller från 40 till 42,5 procent av makarnas gemensamma inkomster för en långvårdspatient. Tanken bakom är att äldre personer i stället får behålla folkpensionen och vårdbidraget. Trots allt är det ytterst svårt redan i detta skede för en långvårdspatient att betala de kostnader och upprätthålla de levnadsbetingelser som eventuellt hyra, bolagsvederlag, el- och telefonräkningar med mera förutsätter för att patienten skulle någon gång kunna komma tillbaka till det normala livet. En make eller maka som bor i det gemensamma hemmet har också med den ändrade avgiftsprincipen svårt att klara de dagliga utgifterna, i synnerhet om inkomstskillnaderna mellan makarna är mycket stor och patienten har den större inkomsten. Förslaget innebär en orättvisa för pensionärer med högre pension, eftersom deras inkomster överstiger vårdbidragets summa. Pensionärer med högre pension betalar i relation en ännu högre kostnad för långvården med den ändrade långvårdsavgiften.

3. Hushållsbidragets kompensationsområde Svenska pensionärsförbundet r.f. yrkar på att hushållsavdragets kompensationsområde ska utvidgas till att omfatta auktoriserade massörer, fysioterapeuter, sjuksköterskor och andra vårdtjänster, till den del de inte kompenseras av Folkpensionsanstalten, eftersom ﬁnska staten allt mer ska satsa på förebyggande vård för invånarna. Därmed ﬁnns

också möjlighet för personer att vara friskare och bo längre hemma.

4. Äldreboende Även när det gäller boendeplanering för äldre borde ett mer ﬂexibelt system byggas upp där man tar olika alternativ för seniorerna i betraktande. Samtliga över 75-åriga personer som bor hemma borde få en utvärdering av hur de klarar sig och om de önskar bygga ut servicen. Dessutom borde de personer som är över 80 år och bor hemma årligen ha en utvärdering av hur de klarar av att bo hemma. Personer som inte längre åtnjuter normal rutinläkargranskning borde fortsatt få läkargranskning vart femte år efter det att den normala åldersgranskningen upphör.

5. Problem med vården trots vårdgaranti I många fall har det varit svårt för äldre att få vård. Seniorer upplever att efter det att de har lämnat arbets- eller förvärvslivet har deras vårdbehov inte tillgodosetts eller de har blivit bemötta på ett otrevligt sett. Vårdgarantin har tillgodosett en del av vårdbehoven tidsmässigt och köandet har minskat på många håll, men fortfarande kan attityderna mot äldre som besöker hälsostationer eller sjukhus vara pejorativa. Det har också varit svårt att få vård på svenska, bland annat i Åboland, Nyland i vissa delar av Österbotten och i Helsingfors, i synnerhet utanför normal tjänstetid. Det har varit svårt att få t.ex. starroperationer och höftoperationer utförda, och köerna har varit mycket långa. Det har också varit svårt att få t.ex. hörapparater och annan hjälputrustning för äldre.

��

Svenska pensionärsförbundet har blivit ombett att ge sitt uttalande om serviceavgiftskommitténs förslag till ändring av serviceavgifterna. Kommittén hade tillsatts av minister Liisa Hyssälä, och leddes av Olli Kerola. Kommitténs förslag har redan tidigare kritiserats i medierna, och nedan behandlar jag de punkter som är absolut orättvisa för pensionärer och som kom fram i förbundets uttalande. Samtidigt är jag tacksam för den diskussion som förts i strategi- och framtidsgrupperna när jag besökt föreningarna, för jag har fått mycket värdefull information från dem.

��

Sammanfattning Svenska pensionärsförbundet ser fram emot större förståelse för äldre personers vårdbehov, såväl inom preventiv vård, primärvård, specialsjukvård och inom långvården. Finlands andel av sjukkostnaderna i relation till BNP är bland de lägsta i alla västländer. Den privata ﬁnansieringsandelen av sjukkostnaderna hör i Finland till de högsta av alla västländer. Därför är det viktigt att satsa på en balanserad men medmänsklig ﬁnansiering och planering av social- och hälsovården i Finland. Finland vill ha friska personer som får vård, de äldre som är sjuka ska få möjlighet till kommunal vård. De äldre ska ses som en tillgång för samhället, som aktivt kan delta i olika uppdrag och som är en stor erfarenhetsresurs som ska skötas om. VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

��

Källa: Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2005:10

��

God jul! Styrelsen för Svenska pensionärsförbundet r.f. har i år beslutat att överlämna en summa till Röda Korset till förmån för dem som drabbats av jordbävningen i Pakistan. Förbundet sänder därför inga separata julhälsningar utan vill på detta sätt önska alla läsare en riktigt skön och avkopplande julhelg.

��

4 – GOD TID 7/2005

Höstmötet valde Samuel Lindgrén av fyra kandidater Med lite över hälften av rösterna valde Svenska pensionärsförbundets höstmöte den 9 november Samuel Lindgrén till förbundsordförande för nästa år. Fyra kandiderade om posten. Förbundsordförande Per-Henrik Nyman hälsade välkommen till höstmötet och talade om pensionärernas möjligheter att påverka beslutsfattarna. – Allt ﬂera politiker säger sig förstå pensionärernas problem, men när det gäller att rätta till missförhållanden är aktiviteten inte så stor. Att i oﬀentligheten bara råskälla på de politiska beslutsfattarna är emellertid en dålig metod. Det är med analytisk information, praktiska exempel ur vardagen och med förhandlingar som resultat kan nås. Och framförallt genom att i val ge sin röst åt dem som kan förutsättas förstå vad det är pensionärerna talar om, det må sedan gälla pensioner och folkpensioner,

vård, omsorg eller serviceboende, sade Nyman. – Den gemensamma takorganisationen VENK, där vårt förbund om ett år står i tur att ta hand om ledningen, måste mera synligt och med större kraft ta sin roll som företrädare för alla pensionärer, i dag tillsammantaget en fjärdedel av landets befolkning. Redan vid sitt senaste vårmöte i Vasa betonade SPF att pensionärernas plats måste vara vid samma bord där de ekonomiska villkoren förhandlas fram på riksnivå. Det förutsätter å andra sidan att VENK måste kunna frigöra sig från de politiska koncensuskopplingar som i dag i många fall tar udden av pensionärernas rättmätiga krav. Här har SPF,

ORDFÖRANDEVAL. Borgådelegaten Gunnel Björkstam på väg till valurnan.

utan vare sig politiska eller andra bindningar, förutsättningarna för en betydande insats, sa P-H. Nyman.

Ingen provomröstning

GRATULERAR! P-H. Nyman gratulerar sin efterträdare Samuel Lindgrén till valsegern.

TACK P-H! Styrelsens första vice ordförande Torolf Fröjdö och verksamhetsledare Veronica Fellman avtackar avgående förbundsordförande P-H. Nyman med en blombukett.

Före höstmötet, som hölls på hotell Arthur i Helsingfors, hade delegaterna från södra Finland samlats för att diskutera en stödgrupp för sin ombudsman. Idén med en stödgrupp understöddes och ärendet går vidare till förbundsstyrelsen. Innan man bröt upp för höstmötet föreslogs en provomröstning för att pejla stämningarna inför ordförandevalet. Kunde man ena delegaterna kring en av de tre motkandidaterna till Samuel Lindgrén? Förslaget om provomröstning fick inte tillräckligt stöd. Efter att de fyra kandidaterna hade presenterat sig gick höstmötet till val av förbundsordförande för nästa år. Av 143 avgivna röster fick Samuel Lindgrén 72 röster, dvs. 50,3 procent. Majlis Kvist fick 34, Stig Bäcklund 25 och Ulf Johansson 12 röster. Förbundsstyrelsen fick två nya ordinarie medlemmar och tre nya ersättare för perioden 2006–2007. Nya ordinarie medlemmar är Jan Broman, Norra Kyrkslätt med Raili Nordblad, Kyrkslätts pensionärer som ersättare (ny) och Georg Lång, Ekenäs med Bo-Viking Karlsson, Karis som ersättare (ny). Återvalda för perioden 2006– 2007 blev Stig Bäcklund, Borgå med Jarkko Weckström, Sibbo som ersättare (ny), Rainer Johansson, Mariehamn med Birgit

Kroneld, Mariehamn som ersättare och Håkan Malm, Malax med Sven-Erik Wester, Närpes som ersättare. Mandatet för resten av styrelsen går ut i slutet av 2006. Förbundet fick nya revisorer. Eva Bruun, CGR och Holger Kronman ersätter mångåriga revisorerna Folke Tegengren och Margareta Grigorkoﬀ. Mötet godkände medlemsavgiften, verksamhetsplanen och budgeten för nästa år. Verksamhetsledare Veronika Fellman nämnde att medlemmarna kommer att få nio nummer av God Tid i stället för nuvarande sju för samma medlemsavgift som tidigare. Budgeten visar ett överskott på 1 600 euro. Styrelsemedlemmen Sven-Erik Kjellman kommenterade budgeten med att inkomsten från medlemsavgifter bygger på att förbundet har 16 714 medlemmar medan det verkliga medlemstalet torde vara 14 300. Han räknade ut att varje förening borde skaﬀa 25 nya medlemmar och ansåg att medlemsvärningen har försummats.

Ödesdiger reform? Efter höstmötesförhandlingarna fortsatte förbundsdagen med ﬁnalen i höstens frågesport. Riksdagsledamot Astrid Thors, som också är ordförande för Folktinget, höll ett anförande om dagsaktuella språkfrågor. Hon uttryckte sina farhågor för hur den aktuella kommunoch servicestrukturreformen kunde påverka språksituationen. – En kommunreform som skulle

splittra det historiska Svenskﬁnland skulle få ödesdigra följder för den svenska befolkningens framtid. – Folktinget har efterlyst en språklig konsekvensbedömning av reformen, och då räcker det inte med en genomgång av hur lagstiftningen i teorin fungerar eller hur olika modeller påverkar rättigheterna. Det är viktigt med formella rättigheter som bas, men den oﬀentliga verksamheten måste vara organiserad så att rättigheterna tryggas i praktiken.

Ny typ av bostadslån Carl-Johan Granvik, som är medlem i Nordeas ledningsgrupp, berättade om en ny typ av bostadslån, som gör det möjligt att utnyttja det kapital som är bundet i bostaden. – Under de senaste tio åren har bostadspriserna i Finland gått upp och bostadsägarnas förmögenhet har vuxit, men den har koncentrerats till bostaden. Detta kapital sitter emellertid inlåst eftersom man oftast inte vill sälja sin bostad. Lönen eller pensionen ger inte utrymme för några extra utsvävningar, man lever sparsamt och arvingarna gottar sig åt ett rikligt arv. – Med BoFlex kan man lösgöra en del av det kapital som är bundet i bostaden och använda det till något annat man anser vara viktigt, till exempel till reparationer på bostaden, hälso- och omsorgstjänster, diversiﬁera placeringar, resor, sommarstuga, reservkassa eller till att hjälpa barnen och barnbarnen. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID 7/2005 – 5 Biskop Erik Vikström Foto STUDIO LINDELL

Julhälsning till Borgå stift

En helt vanlig jul Carin Åminne (t.v.), Christina Ståhlberg och Folke Åminne i det segrande laget svarar i Lalle Brobergs mikrofon.

Åbobor visste mest Laget från Åbo Svenska Pensionärsklubb utgick som segrare i frågesportsfinalen i samband med förbundets höstmöte den 9 november. Hur långt är det mellan Karleby och Lovisa? Hur många prosterier finns det i Borgå stift? Hur många kommunvapen i Svenskfinland innehåller ett djur eller en del av ett djur? Hur många finlandssvenskar har deltagit i Eurovisionstävlingarna? Vad vägde den här björkklabben ursprungligen och hur mycket väger den nu efter att ha torkat i en bastu? Vad står följande förkortningar på finlandssvenska organisationer? Det var Lalle Broberg som ställde de här och andra frågor om Svenskfinland. In i det sista var kampen mellan Åboborna och ålänningarna jämn, men laget från Åbo tog segern på en tilläggsfråga om hur många kommuner det finns i Svenskfinland. De tio lagen i finalen representerade Helsingfors, Nyland, Åboland, Åland, Österbotten och övriga Finland och hade uttagits i

kvaltävlingar mellan 41 föreningar den 3 november Vinnare i frågesportsﬁnalen var Åbo Svenska Pensionärsklubb, vars deltagare var Christina Ståhlberg, Carin Åminne och Folke Åminne. På andra plats kom Mariehamns Pensionärsförening med Rainer Johansson, Inga-Lill Rögård och Rolf Söderback. Trea blev Övermark Pensionärsförening med Bror Backholm, Bengt-Erik Ehrstrand och Anna-Lisa Ström i laget. UW

ar du några särskilda önskningar inför denna jul? Vad skulle jag svara i den intervju som går ut från Borgå-studion dagen före julafton? Det enda vettiga jag kunde komma på var: att få en helt vanlig jul! Och det lät ju faktiskt lite fattigt. Efteråt tänkte jag på mitt svar. Det var kanske inte så dumt i alla fall. För jag visste ju att denna jul på många sätt blir annorlunda. Det blir första gången på 23 år som vår storfamilj inte firar jul i biskopsgården som nästa år kommer att renoveras. Vi bor nu i vårt Afågelbo under takåsen@ nere i stadens centrum med utsikt över gamla stan och domkyrkan som lyser så vackert i adventsmörkret. Vi har sålunda inte fått ställa till jul på det vanliga sättet i de trivsamma och vackra rummen och med ljusstakar och stjärnor i fönstren från olika håll i stiftet. I år behöver eller får jag inte heller gå ner till granförsäljaren nere vid åstranden och välja ut två ganska stora granar som brukar ha sina givna platser i nedre våningen och i övre. Ingen jultomte kommer att i år att kort efter julbönen i domkyrkan (och med predikokonceptet ännu i bakfickan) stå på domkyrkotorget och söka telefonkontakt med barnen som flockas där uppe i fönstren. Sådan var vår vanliga jul, men redan nu inser jag att det mesta av detta var ganska ovanligt.

Det är många andra som med oss ser fram emot en annorlunda jul i år. Sjukdom, sorger och strider kan lägga sin sordin på julfirandet. Ensamhet eller ekonomiska bekymmer skruvar ner förväntningarna. Andra har liksom vi flyttat till ny bostad. Det är därför många som kunde nöja sig med denna enda önskan: Ge oss dock en helt vanlig jul! Det vore den allra bästa julgåvan av alla. Egentligen är det ganska skönt att få ha siktet inställt på en vanlig jul. Det måste inte vara något extra eller ovanligt. Också i vårt nya hem kommer vi att ha alldeles tillräckligt av det vanliga: julbönen och julottan, lutfisken, julskinkan och julgröten, den sköna vilan med en ny bok, julsångerna och julevangeliet. Mer behövs inte och detta är redan alldeles nog. Jag vågar tro att det blir en helt vanlig jul också i år, sannolikt mycket Avanligare@ än på länge. Och julens budskap handlar ju om att Gud har kommit till oss mitt i vardagslivet. Gud finns mitt i det vanliga. Med dessa reflexioner har jag glädjen att än en gång få önska god jul till ung och gammal i Borgå stift. Må Gud i sin godhet ge oss en helt vanlig jul! Borgå i adventstid 2005 ERIK VIKSTRÖM

Tre styrelsemedlemmar fick ta

emot förbundets förtjänsttecken när förbundsstyrelsen samlades för sista gången i sin nuvarande sammansättning den 30 november. De är tidigare andra vice ordförande Christina Fagerström, som nu lämnar styrelsen, Stig Bäcklund och Håkan Malm.

Svenska pensionärsförbundet håller

LEDARKONFERENS den 8 februari 2006 kl 10-16 i Tammerfors på hotell Viktoria Itsenäisyydenkatu 1, (mitt emot T:fors järnvägsstation) Temat för dagen är: Förbundets och medlemsföreningarnas strategiarbete SPF år 2010. Inledare: förbundsordförande Samuel Lindgren, medicinalrådet Håkan Hellberg, pol.lic. Kjell Herberts och konsult Mats Kockberg.

Ledare för självhjälpsgrupper Svenska pensionärsförbundet r.f. ordnar tillsammans med Svenska studieförbundet r.f. och Folkhälsan i Nyland en avgiftsfri kurs för personer som kan och vill leda självhjälpsgrupper. Kursen hålls den 16 februari 2006 kl. 10–16 i SFV-salen (Svenska Folkskolans Vänners sal), Nylandsgatan 17 D, (ingång från gården). Anmälningar till ombudsman Jan Holmberg, tel. 0972888211. Mer information om program m.m. ﬁnns i nästa nummer av God Tid, 1/2006.

Ordförande för Svenska pensionärsförbundets medlemsvärvningsgrupp Henrik Svarfvar kommer att presentera förbundets medlemsvärvningsprogram, som styrelsen behandlar efter ledarkonferensen. Varje förening får sända 2-3 medlemmar till ledarkonferensen. Deltagaravgiften är 30 € som inkluderar morgonkaﬀe och lunch. Anmälan till Helsingforskansliet tel. 09-728 8820 eller Vasakansliet tel. 06-317 9070

De populära danskvällarna fortsätter

Fem kryssningar lottades ut bland nya medlemmar och God Tid-prenumeranter i samband med bokmässan i Helsingfors 27–30.10. Fru Fortuna gynnade Gunnel Cronwall, Helsingfors Katarina Brommels, Helsingfors May-Gret Koivu, Grankulla Marianne Kiljander, Hesingfors Kerstin Westerberg, Hangö Det var Silja Line som donerade kryssningarna.

i Arbetets Vänners sal på Annegatan 26 i Helsingfors. Tidpunkten är onsdagskvällar kl. 18–22. Under våren hålls danskvällarna

11.1, 8.2, 8.3 och 5.4 Liksom tidigare föregås danserna av dansundervisning kl. 18–19. Biljettpriset är 10 € via Luckorna eller direkt vid dörren, danskursen är gratis. Buﬀéförsäljning med kaﬀe, läsk och småsalt, samt en bar. Arrangör är Svenska pensionärsförbundet med sina föreningar i Helsingfors. Närmare uppgifter ger Maj-Lis Kvist, 09-682 2878, 040-754 0550 Jan Holmberg, 045-657 5848, 09-728 88211

6 – GOD TID 7/2005 RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET Sista chansen att anmäla sig till

HÄLSORESAN TILL VIIMSI, ESTLAND 5–9.2.2006 (sö-to) Resans pris: 360 € Se God Tid nr 5 för det detaljerade reseprogrammet eller kontakta BTI Nordic så postar vi programmet hem till er! Anmälningar senast inom december! Kontakta RESEBYRÅ BTI NORDIC Ulrica Isaksson tel (019) 2674 554, ulrica.isaksson@btinordic.com

Ärade hyresvärd! Vi har ett

STORT UTBUD

av företag och solida privatpersoner som söker lägenheter via oss. Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen för Er lägenhet. Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 15, vard. 9–17, Sjölund / Eriksson www.etuovi.com/locus

Tel. 09-17 17 44

Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993.

P-H. Nyman efter tre år vid rodret:

Förbundet är i gott skick Svenska pensionärsförbundet är i gott skick, ekonomiskt, personellt och imagemässigt. Däremot har medlemsvärvningen ännu inte lyckats. Denna bedömning av läget gör Per-Henrik Nyman när han nu avgår efter tre år vid rodret. Inför valet av ny förbundsordförande lovade P-H. Nyman att hans efterträdare kan se fram emot att sätta sig till ett väldukat bord. Han menar att Svenska pensionärsförbundet är i gott skick, men naturligtvis inte ”färdigt”. – Ekonomiskt, personellt och imagemässigt har mycket skett och det borde vara angenämt att ta över och gå vidare. P-H. anser att det var en lycka att en ﬁnanskommitté tillsattes. – Penningkloka mänskor med värdefulla kontakter i näringslivet är nyckeln till den trygghet som också ger arbetsfrid. Ett erkännande åt Lars Rönn, Kurt Nordman och Sven-Erik Kjellman för deras sponsorspårning och goda råd. – Men också verksamhetsledaren Veronica Fellmans energiska skärmletning bland fonder och statsbidrag har varit viktig, liksom förstås Jonny Åstrands fantastiska upprustning av annonsfrekvensen i God Tid.

Vi måste bli starkare I sin ledare i detta nummer tar P-H. Nyman upp det som han ser som det centrala problemet, nämligen att pensionärerna är väldigt många medan det organiserade medlemstalet är alltför lågt. – Medlemsvärvningen har ännu inte lyckats. Vi måste bli större och starkare för att bättre kunna hävda pensionärernas intressen! – Många föreningar tvekar för att det blir ”trångt i möteslokalerna”. Då ska vi i stället ha ﬂer och mindre föreningar – det kan betyda stimulans och kanske konkurrens, men bör kallas gemenskap och samarbete. P-H. anser att intressebevakningen måste vara verksamhetens huvudsyfte och rikta sig till alla nivåer av beslutsfattande i stat och kommun. Det må sedan gälla pensioner, folkpensioner, skatter, vård, omsorg eller boende. – Den generation som har gett landet fortsatt frihet och har byggt upp den moderna välfärdsstaten, den ska också ha rätt till en trygg ålderdom utan orättvisor och snedvriden åldersrasism. Han tillägger att fackföreningsmentaliteten naturligtvis inte får slå ihjäl livsglädjen, kamratskapet, vänfastheten. – Det som vi med en onödigt högtidlig term brukar kalla den sociala samvaron. – Vi ska ha våra möten med kaﬀe och litet skvaller, vi ska kunna sjunga och dansa och vara glada, vi ska kunna göra exkursioner till intressanta platser och vi ska kunna besöka kulturevenemang och göra

SISTA STYRELSEMÖTET. Att vara pensionärsordförande har gett mig massor av positiva erfarenheter, säger P-H. Nyman.

resor till nya miljöer, ibland nära, ibland fjärran. – Vi ska kunna leva och leva gott! P-H. Nyman säger att ett av hans stora intressen har varit denna tidning, God Tid. – Det är väl den gamle journalisten som känner det så. Men i dagens värld har begreppet information blivit allt viktigare och alltmer centralt, inte minst i organisationsvärlden där alla medlemmar måste kunna få en lättfattlig och begriplig redogörelse för aktuella ting. Där tycker jag att God Tid, dess redaktionella ledning och dess redaktionsråd i dag gör en ﬁn insats. Och den blir ännu bättre, vi har nått målet att utöka antal nummer från sju till nio under år 2006! Och hur är det med P-H:s kritik, senast vid förbundets höstmöte, av insändarskribenter som ”bara råskäller på de politiska beslutsfattarna”? – Vi ska hålla oss framme i den allmänna oﬀentliga debatten. När något är aktuellt för de äldre i samhället, då ska också pensionärsorganisationerna låta höra av sig. På sina håll har man fått för sig att jag inte skulle gilla att pensionsfrågor och de äldres förmåner tas till tals i skarpa ordalag. Låt mig då för all del ännu en gång förklara att det är mot ett nyanslöst råskäll på politikerna som jag opponerar mig. Man kan knappast vänta sig att de ska fatta i vårt tycke vettiga beslut om inte diskussionen i frågorna sker, såsom jag visst har sagt, med analytisk information, praktiska

exempel ur vardagen och med förtroendefulla förhandlingar.

Dags att trappa ner Har P-H. Nyman ångat att han åtog sig ordförandeskapet? – Nej, jag ångrar i allmänhet ingenting, har något gått illa så får man stå för det och gå vidare. Men att vara pensionärsordförande har gett mig massor av positiva erfarenheter, på personplanet, i sakfrågor och i allmänna relationer till omvärlden. Det är alltid bra och skönt att vara omgiven av entusiaster. Men allt har sin tid. Vid snart 79 måste man begripa att börja trappa ner. Det är tyvärr inte alla som förstår det. Till Samuel Lindgrén, sin efterträdare, har P-H. denna hälsning: – Du får ta över ledningen för en utvidgad och förstärkt skara av medarbetare, jag vill särskilt betona vårt tillskott av en egen ombudsman för det sydsvenska fältet. Du får också fortsätta arbetet i en styrelse med stora ambitioner och starkt engagemang. Förbundet ﬁnslipar ett nytt strategiprogram och har realistiska planer på att ﬂytta från utkanterna i Helsingfors till en central plats. Och hela fältet från Nyland, Åboland och Åland upp till det alltid lika aktiva Österbottendistriktet väntar på att få se dig och höra dig. – Lycka till! Vad tänker P-H. Nyman göra nu? – Vila, kanske, det har varit en tung höst. Men länge kan jag aldrig sitta stilla! Text och foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID 7/2005 – 7

Vem vårdar vem och på vilka villkor? Frågan gällde inte enbart vem som vårdar vem. För närståendevårdarnas del löd den i högsta grad: På vilka villkor? I dag får mindre än tio procent av närståendevårdarna ekonomiskt stöd. Vem vårdar vem-konferensen i oktober fick ta itu med många problemställningar. En fungerande vårdkedja – är närståendevården en av länkarna? var rubriken för ett av Vem vårdar vem-konferensens tre seminarier. Man räknar med att det finns cirka 300 000 närståendevårdare i Finland. Av dem fick 28 780 stöd år 2004. Esbopolitikern Margareta Pietikäinen, som ledde seminariet, ansåg det vara en stor orättvisa att bara en bråkdel får stöd. Närståendevårdarna är ofta bundna till sitt arbete 24 timmar i dygnet utan avlastning och rekreation. Stödet är ingen subjektiv rätt vilket lett till att praxis varierar från kommun till kommun. Marcus Österlund, andra finansministerns specialmedarbetare, redogjorde för den lag om närståendevården som ska träda i kraft vid årsskiftet. Minimiarvodet blir 300 euro per månad och 600 euro ifall man lämnar sitt arbete för att under en kort period vårda någon närstående. Närståendevårdaren ska ha åtminstone två lediga dagar i månaden ifall vårdaren är bunden till vård dygnet runt eller oavbrutet. Nytt i lagtexten är att kommunerna kan ordna rekreationsledighet för kortare tid än för två dygn.

av närståendevårdarna vårdar idag personer vars vårdbehov motsvarar vård på institution. På tok för få vårdare får stöd. Alla vårdare vill dock av flera orsaker inte ha ekonomiskt stöd. – Det långsiktiga målet är att fler närståendevårdare skall få ersättning. Det är en samhällsekonomiskt lönsam lösning att utveckla närståendevården. Men viktigare än ekonomi är människors önskan att bo hemma så länge man kan, sa Marcus Österlund. Europarlamentariker Henrik Lax tog också upp närståendevårdarnas situation när han talade inför hela konferensen tidigare på dagen. – I statsbudgeten för nästa år föreslår regeringen nu små förbättringar för dem. Trots dessa satsningar får vi inte glömma det långsiktiga målet – att alla anhörigvårdare bör få tillgång till avlastning. – Den bästa hjälpen och det finaste stödet vi kan få är och kommer alltid att vara det vi får av våra närmaste och kära, från människa till människa. Det som jag brukar kalla den ”sociala ingenjörskonsten” kommer aldrig att kunna ersätta detta. Det måste vi inse och bejaka. Vi skall ta till vara och möjliggöra frivilliginsatser – det må vara i hemmet eller av typen av Väntjänst som Röda korset byggt upp, sa Henrik Lax i sitt anförande rubricerat Globalisering och rättvist samhälle.

Invandrare behövs

Äldre vehöver trygga möjligheter att röra sig, sa Jan-Erik Enestam.

Lagen är ett steg i rätt riktning men en del kommuner är oroliga. Det är kommunernas uppgift att förverkliga den i praktiken. En del kommuner är färdiga med arbetet medan andra inte har föreberett sig. Kommunerna blir tvungna att budgetera mera medel för närståendevård. I statsandelarna ingår en förhöjning av bidraget till närståendevårdarna med ca 32 procent (ca 4 miljoner) av de beräknade kostnaderna. Regeringen har dessutom förbundit sig till att ytterligare höja statsandelarna med 290 miljoner. Men denna fråga är ännu öppen, regeringen arbetar med den. – Farhågan är ändå att kommunerna ingår färre avtal, d.v.s. färre vårdare får mera stöd. En tredjedel

Riksdagsledamot Per Löv talade i seminariet Vem producerar vården i framtiden? Han varnade för att bristen på hälsovårdspersonal blir stor – inom 25 år kommer vi att mista över 100 000 arbetstagare inom social- och hälsovården. Nya bioteknologiska innovationer kommer att förtränga den primära omsorgen. Därför behöver vi invandrare som arbetar inom vården. En plan för det här behövs. Hälso- och socialvården är ett nedprioriterat område. Det krävs att vårdyrkets status höjs. Per Löv nämnde att informationsteknologins tillämpningar tar bort en del av rutintjänsterna som i stället kan skötas elektroniskt och virtuellt. Rådgivning på nätet kommer att växa kraftigt men är inte automatiskt en tillgång för de ålderstigna. Behovet av prioritering och rationaliseringsåtgärder betyder att nationella enhetliga vårdrekommendationer blir mycket nödvändiga i ﬂoran av nymodigheter, för att underlätta ett vettigt val för människan och för de

Pensionärer, vårdpersonal, kommunalpolitiker och tjänstemän från hela Svenskﬁnland deltog i konferensen .

beslutsfattande. – Det finns flera läkare och sjuksköterskor än någonsin tidigare. Ändå upplevs situationen i Finland som dålig, trots god internationell profilering. Därför har vi det nationella hälsovårdsprojektet som skall föra vården närmare människorna och effektivera den.

Hemmet också arbetsplats Det tredje seminariet försökte besvara frågan hur man ska man bygga och bo? Arkitekt Kirsti Pesola sa att man genom rätt planering kan förbättra boendet för äldre i deras eget hem där de sköter sig själva. Får man någon som hjälper i hemmet är detta hem även en arbetsplats för hjälparen. Med små åtgärder kan tillgängligheten i hemmet förbättras. Om de dagliga rutinerna för att sköta sig är enkla, klarar sig människor vanligen längre hemma också. Arkitekt Bengt-Vilhelm Levón talade om utrustning i hemmet för att förenkla och förlänga boendet hemma. Bland annat borde hissar i höghus installeras i större utsträckning. Även trappkonstruktionerna är avgörande för hur människor kan klara sig. Vid buﬀetmiddagen berättade miljöminister Jan-Erik Enestam att ett utvecklingsprogram för livsmiljön håller på att utarbetas under miljöministeriets ledning. I den arbetsgrupp som tillsatts för ändamålet ingår representanter för miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och kommunikationsministeriet, och också för den regionala nivån, dvs. kommunerna. Enligt markanvändnings- och byggförordningen ska miljöministeriet svara för uppföljningen av områdesanvändningens och den byggda miljöns tillstånd och utveckling. Som ett led i uppföljningen ingår en boendebarometer som i praktiken är en enkät om kvaliteten på boendemiljöerna i tätorter med minst 10 000 invånare. Enligt enkäten är invånarna i huvudsak nöjda med sin boendemiljö. Resultaten har jämförts bl.a. för olika åldersgruppers vidkommande.

Bland åldersgrupperna är 65– 74-åringarna mest belåtna med trivseln i bostadsområdet och med park- och friluftsområdena. – Vad de äldre framför allt önskar sig är tillgång till tjänster samt enkelhet och lättskötthet när det gäller själva boendet. De anlitar oftast matbutiker inom det egna bostadsområdet och går gärna hela vägen. För att de äldre ska kunna bo hemma så länge som möjligt behöver de närtjänster och naturoch grönområden nära hemmet samt trygga möjligheter att röra sig, berättade Enestarm.

Generationernas gemensamma ansvar Andra konferensdagens huvudtalare var ärkebiskop emeritus John Vikström. Generationernas gemensamma ansvar för framtiden var rubriken och han talade om att ta hänsyn till varandra. – Frågan om generationernas gemensamma framtid är intimt förbunden med frågan huruvida och i vilken mån generationerna är länkade till varandra genom någon form av inbördes beroende. – Kan varje generation bygga sin egen framtid helt på egen hand eller ﬁnns där ett inbördes beroende så att ingen part kan vinna framgång utan hänsyn till de andra? Om så är, blir framtiden ofrånkomligen ett gemensamt intresse för generationerna. För sin egen skull måste då var och en ta hänsyn till de andra. Egennyttan tvingar parterna att arbeta för en gemensam framtid. – Om generationerna är förenade genom ett inbördes beroende, är det emellertid inte bara egennyttan som gör framtiden till en gemensam angelägenhet. Då blir det också en moralisk förpliktelse att ta hänsyn till hur de andras framtid gestaltar sig. Den gamla frågan ”Skall jag taga vara på min broder?” är i vår kulturkrets en ständig påminnelse om sambandet mellan beroende och ansvar, samhörighet och ansvar. John Vikström talade om framtidens fem viktigaste byggstenar: Ekonomi, eftersom ekonomin utgör det inbördes beroendet mellan generationerna i den ge-

mensamma framtiden. Kunskap och kunnande, eftersom det utgör en viktig del av det mänskliga kapitalet. – Hur klokt har det t.ex. varit att vid den senaste studentexamensreformen pruta på de ungas allmänbildning till förmån för en kortsiktig specialisering redan i detta skede av livet? Tillsammans med många andra tror jag att en reform av detta slag har haft ett alltför kort och snävt perspektiv. Med tanke på en alltmera komplicerad framtid krävs det alltmera bildning, inte bara utbildning. – En annan kritisk fråga gäller den äldre generationens bidrag till kunskapssamhällets framtid. Har denna generation något att ge? Den generation som i äldre tid förmedlade till de unga gångna generationers samlade erfarenhet, kunskap och kunnande? Den generation som hjälplöst måste kalla på sina barnbarn, när datorn krånglar? Kanske har denna generation ändå något att ge, när det gäller att se vad som är väsentligt och mindre väsentligt i livet, så att man kan välja bland den väldiga mängd av kunskap som nu väller över oss. Det sociala kapitalet, eftersom man bygger den gemensamma framtiden på detta. Hälsan, eftersom om man riskerar sin egen hälsa riskerar man även den gemensamma hälsan och ﬁnansieringen av hälsan. – En femte och sista sten i vårt framtidsbygge som jag här vill nämna har sin plats i själva stenfoten för detta bygge, ibland t.o.m. ännu lägre ned. Den stenen gäller livsåskådning och värderingar, den s.k. värdegrunden. Den stenen kommer sist i min uppräkning, men stengrunden bygger man som bekant först. I vilken mån har vi här ett beroende i förhållandet mellan generationerna? undrade ärkebiskopen. Detta var den tredje Vem vårdar vem-konferensen med Kommunförbundet, Svenska pensionärsförbundet och Svenska Seniorer som arrangörer. Den hölls den 20–21 oktober i Kommunernas hus i Helsingfors. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

8 – GOD TID 7/2005 DEBATT

Samarbeta om änkepension Frågesportsfinalen ett fiasko I pressen ingick 14.11 -05 stort

uppslagna artiklar om en grupp änkor som vädjar om utvidgad rätt till änkepension. Ärendet skildras i de ﬂesta dagstidningar i landet varför jag inte upprepar. Gruppen har stora möjligheter till framgång. De är många. De ”drabbade” lär ha varit över 50 000 enbart under 2003, vilket betyder att de är politiskt intressanta. Denna grupp vill utvidga sina rättigheter till pension. Men det ﬁnns en annan mindre grupp, som vill bevara sin pension. Det är änkor, som får pension enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Om en sådan änka gifter om sig så förlorar hon sin pension, och får den aldrig tillbaka. Denna grupp åstundar en lagändring, som gör det möjligt att gifta sig utan förlora sin pension. Låt oss jämföra: En änka, som enligt lagen om pension för arbetstagare får en änkepension, förlorar den bara om hon gifter sig innan hon fyllt 50 år. Hon kan dessutom i vissa fall få pensionen tillbaka. Gifter hon sig efter fyllda 50 så får hon i varje fall behålla pensionen. Men en pension enligt lagen om olycksfallsförsäkring går obönhörligen förlorad om änkan gifter sig, oberoende om hon är 40, 50 eller

90 år. Hon får den aldrig tillbaka, Den här gruppen önskar att just denna lag måtte ändras. Gruppen jämför sig med de andra, och känner sig orättvis behandlade av lagstiftaren. Anta att en sådan änka gifter sig och förlorar pensionen. Anta att den nya mannen dör inom kort. Då står änkan där utan försörjning. En stor del av denna grupp hör till den generation, där hustrun var hemmamamma, bondmora eller förvärvsarbetande med den tidens låga kvinnolöner. Hennes egen pension räcker inte långt. Dessa änkor kan inte gifta sig. Risken är för stor. Skulle en ärlig man ens utsätta henne för den risken? Den första gruppen, som betecknar sig som unga, vill ha utvidgad rätt, vilket jag gärna unnar dem. Den andra gruppen vill inte ha något tillägg till sin ekonomi. De vill bara behålla det de har. De vill kunna ingå nytt äktenskap utan risk för ekonomisk misär. Vad här skrivits gäller även änklingar. Kanske de båda grupperna kan samarbeta för att vinna ett gemensamt resultat. Deras strävanden står ju inte i strid med varandra. BROR HAGSTRÖM Jakobstad

Pensionärsföreningarna hade sammankallats till tävling under devisen ”Kan du ditt Svenskfinland?”. Representanterna för de olika föreningarna hade blivit utsedda utgående från detta tema. Uttagningstävlingar förrättades i de olika regionerna 3.11. Frågorna som var sammanställda av Anders G. Lindqvist var väl genomtänkta och täckte bra hela fältet Svenskfinland. Band de tjugo frågorna, som besvarades skriftligt, berördes våra svenska institutioner, märkespersoner, litteratur, sång och musik, idrott och historia. Frågesporten i Helsingfors och Mellannylands uttagning sköttes med elegans av Anders G. Lindqvist. Finalen skulle gå av stapeln i samband med höstmötet i Helsingfors 9.11. Mången gjorde säkert som jag, konstaterade var det fanns luckor i det egna kunnandet och gick hem och läste på läxan. Finalen kändes sedan som ett slag i ansiktet. Efter att i flera timmar ha suttit i en sal (eller på läktaren) med 200–300 personer och väntat på att frågesportsdeltagarna skulle bli kallade till något sidorum för att tävla, gick det upp för oss att det skulle bli ett publiktillfälle i samma sal som redan länge lidit av syrebrist. Lyckligtvis anhöll någon om en liten paus först. Nöden var säkert redan stor på många håll. Sedan ordnades det 10 bord längs salens långsida, där de tävlande fick tränga ihop sig under läktaren och

SVAR

Aamuinen Lätt

Börja året läckert och lätt!

Bästa Anita Blomqvist! Svenska pensionärsförbundets frågesport i denna omfattning som vi genomförde hösten 2005 är en ny verksamhet i förbundet. Förbundet hade kvaltävlingar den 3 november 2005 och utgående ifrån dem gick åtta lag vidare och två lag fick sända sina medlemmar i frågesportslagen direkt till finalen. Förbundet understödde frågesportslagen genom att betala lagmedlemmarnas resa till finalplatsen, Hotell Arthur på Berggatan 19 i Helsingfors. Lagens placering på salens långsida berodde på att det tack vare den goda uppslutningen av dele-

Som smörgåspålägg enskilt förpackad lätt smältost i skivor - Ingman Aamuinen Lätt 5 %. Två olika storlekar, 200g och 600g. Båda två är Into-produkter med låg laktoshalt. Nyhet med fyllig smak.

delvis skymda av pelare. Då man småningom lyckats få in en stor del av publiken och få den nästan nedtystad, satte en frågeledare igång med en reporters hurtighet. Någon rolig historia, litet kladdpapper åt deltagarna och sedan var det dags för ett par ”uppmjukningsfrågor”. Det gällde att ange antalet kilometer mellan Karleby och Lovisa kortaste vägen och sedan längs kusten med avstickare bl.a. till Hangö på 10 km när (ändrades senare till 15 km). En del bedömde och gissade rätt, andra bedömde och gissade fel. Så utdelades poäng. Då först insåg åtminstone jag att det inte var en ”uppmjukning” utan ingick på något sätt i frågesporten. Det fortsatte sedan på samma sätt under nojs och glam. Man skulle ytterligare bedöma hur mycket en hel björkklabb och en kluven dito minskat i vikt då de under en angiven tid varit på tork. Därnäst skulle man ange antalet prosterier mellan Nykarleby och Lovisa. Jag väntade hela tiden på att det högljudda skojandet skulle ta slut och den verkliga frågesporten börja, men nej, efter ytterligare två frågor i samma stil meddelades det att kaﬀet väntar. Frågeställaren, som hela tiden sprungit mellan podiet och våra bord med mikrofon i hand meddelade att vi nu för en frågelapp ännu. Den innehöll ett tiotal förkortningar, som man skulle identiﬁera. Nu kunde man ha användning av sina kunskaper

om Svenskfinland. Kände man till organisationerna så kunde man härleda sig till förklaringarna, men visst hade det varit mera meningsfyllt att få frågor om deras organisation, ålder eller verksamhet. En del trodde att det skulle fortsätta efter kaffepausen och helst med riktiga frågor om Svenskfinland. Men, nej igen, ”resultaten” kungjordes! Det blev alltså summa sex frågor. Det kändes skrattretande att tänka på att uppropet gällt ”Kan du ditt Svenskfinland?”. Publiken hade säkert fått en bättre underhållning om vi lekt ”Ett skepp kommer lastat”. Men sedan kom ännu en tabbe. Eftersom två lag hade samma resultat fick de två tilläggsfrågor. Den senare gällde antalet svensk- och tvåspråkiga kommuner. Här blev Ålands lag degraderat till andra plats på oriktiga grunder, ty dels var frågan mycket illa formulerad och dels talade frågeställaren om finlandssvenskar, vilket egentligen inte innefattar ålänningarna. De är helt enkelt ålänningar som talar svenska, medan finlandssvenskarna finns i ”riket”. Det torde vara allmänt bekant och bekräftas bl.a. i verket Finlands svenskar av Erik Bagerstam. Ålänningarna räknade därför inte med sina egna kommuner. De borde ha vunnit i denna lek.

gater var för trångt och farligt att placera borden med lagen längst framme vid scenen. Det var inte meningen att placeringen skulle kännas som ett sidorum, endast som ett eget tryggt ställe för frågesportsdeltagarna i vilket de kunde sitta tillsammans i sina lag och ändå nära publiken. Avsikten var att kunna använda hela lokalen på ett ändamålsenligt sätt, eftersom scenen upptogs av presidiebordet. Med facit i handen kan man säga att lokalen tyvärr var för liten. Det är inte lätt att samordna många variabler för ett stort evenemang. Salen ska vara tillräckligt stor men inte för stor, det ska vara nära mellan mötessal och matsal och kort väg till allmän kommunika-

tion. Salens tekniska egenskaper och akustik ska vara goda. Kostnaderna för hyra och förplägnad får inte vara för höga och salen ska gärna ha en aura av dignitet. Dessa är bara några krav som ställs på platsen för ett högt kvalificerat förbundsmöte. Lalle Broberg är en känd person i Svenskfinland, bland annat från radion. Han är van med frågesporter och olika tävlingar. Varje fråga han ställde under frågesportsfinalen anknöt till Svenskfinland, som han fått i uppdrag att göra frågor om. Han motiverade varje fråga och framförde frågorna och kommentarer med en rolig, hurtig och underhållande attityd. Hans avsikt var inte att förvirra frågesportsdeltagarna. Georg Lundström sade i Figaro den 6 november 1897 i ett genmäle mot Albert Engström att ”humor är konsten att se det lilla i det stora, det stora i det lilla”. Alla har olika humor. Svenska pensionärsförbundet hoppas att intresset för frågesport fortsätter och att vi åter får se nya lag i nästa frågesportstävling. Vi noterar responsen och fortsätter att planera en ännu bättre frågesportsfinal nästa år.

PRENUMERERA PÅ SKÄRGÅRD! Tidskriften som dokumenterar ett världsarv Julklappsbekymmer?

www.abo.fi

Prenumerera på tidskriften Skärgård, eller ge den i julklapp – en present som räcker hela året! Fyra innehållsrika temanummer för endast 25 euro.

Beställ via:

www.abo.fi/skargarden Eller kontakta: Håkan Eklund (red.), tfn: 050-567 2213, e-post: hakan.eklund@abo.fi

ANITA BLOMQVIST Grankulla

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare på Svenska pensionärsförbundet r.f.

GOD TID 7/2005 – 9 DEBATT

En uppskattad julklapp från oss,

Omsorgen om de äldre bör förbättras Arla Klockars kom med ett ned-

rigt utfall i God Tid nr 6 mot författaren Hildur Wikberg och hennes angelägna pressinlägg om äldrevården, i samband med den riksomfattande namninsamlingen som den tvåspråkiga delegationen för äldreomsorgen under höstens lopp anordnat. Delegationens ordförande är Birger Hagnäs som med sin hederliga ålder på 88 år inte sparat någon möda för att flera gånger ”resa till kungs” till huvudstaden för att tala med ministrar och riksdagsledamöter och samlat omkring sig supporters från de flesta partier. Hildur Wikberg är i samma hederliga ålder med lång livserfarenhet och har förtjänstfullt tagit del i pressdebatten under årens lopp med den omsorg hon känner för de svaga och utstötta i samhället. Det smärtar mig att hon blev utsatt för ett så nedrigt utfall av Arla Klockars. Birger Hagnäs själv har samlat in över 2 000 namn på gator och torg, på marknader och konferenser. Han har varit speciellt glad för att så många unga och många med vårdutbildning gett honom så starkt stöd och tackat honom för hans tuffa insatser äldreomsorgen till fromma. Allt sådant förtjänstfull t arbete vill personer som Arla Klockars och hennes gelikar krossa sönder med att hävda att all kritik mot bristerna i vården är falsk och saknar faktagrund. Kritikerna har aldrig ifrågasatt vårdpersonalens kompetens och dess vilja att göra sitt bästa under hårt arbetstryck. Vill Klockars ha mera fakta är det bara att vända sig till vårdpersonalens fackorganisationer och höra vad de vill få igenom för förbättringar.

De strävandena sammanfaller med deras som Klockars så hätskt beskyller för att utan orsak kritisera bristerna inom vården vilka kontinuerligt tilltar om ansvaret för de vårdbehövande inte ökar. En österbottnisk skötare intervjuades i TV om förhållandena på hennes arbetsplats inom äldrevården i Sverige som hon jämförde med sitt tidigare jobb i Österbotten. Hon berättade att personalen till dess antal är märkbart större och där ges även tid till umgänge med de äldre, som är så oerhört värdefullt. Som känt ﬁnns det i Finland alltför liten personal på långvården och speciellt nattetid, då två skötare kan ha som uppgift att sköta 50–60 personer. En sådan sa arbetsuppgift är skadlig för hälsan och Hildur Wikberg undrade helt riktigt vem som skall ta över då de nuvarande tuffa skötarna inte längre orkar. De yngre ﬂyr alltmera långvården och allt färre skolungdomar uppger om sina framtidsplaner att välja vårdyrket. Det behövs åtgärder och det snabbt. Själv har jag sedan 80-talet varit aktiv inom patientrörelsen och haft olika uppgifter inom den och har erfarenhet av att vara anhörigvårdare och har därmed sett det mesta av förekommande brister inom sjukvården. Jag har i många år krävt personalkvoter inom långvården, något som bör stadfästas i lag. Två skötare per 20–25 patienter nattetid vore ett minimikrav. Dagstid bör de naturligtvis vara flera då aktiva vårdåtgärder utförs. Bristen på tillräcklig vårdpersonal leder även till följdverkningar som är till skada för patienterna på olika sätt. Undersökningar har

visat att det i Finland används cirka hälften mera lugnande- och sömnmediciner än i övriga nordiska länder inom äldrevården. Denna övermedicinering är skadlig och minskar de äldres funktionsförmåga. Äldre är betydligt mer utsatta för biverkningar och interaktioner med övriga mediciner än övriga patientgrupper. Det har många gånger visat sig att de äldre börjar må mycket bättre om man förmår minska antalet mediciner eller minska på doseringen. Kroniska sjukdomar ökar kontinuerligt i starkt tillväxande grad. Diabetikerna kommer att öka med 70 procent, de strokedrabbade med 50 procent och redan nu är en halv miljon finländare drabbade av osteoporos. Antalet lårbensbrott med deras invalidiserande inverkan på de äldre ökar kraftigt och kommer att kräva en stor mängd nya sjukavdelningar och platser på ålderdomshem och vårdresurserade servicehus. Det viktiga är att samla krafterna för ett utökat ansvarstagande för vårdsektorn och äldreomsorgen. Ett led i denna målsättning är bl.a. den namninsamling som delegationen för äldreomsorgen jobbat med för att påverka innehållet i den nya lag om äldrevården som nu utarbetas. Arla Klockars undervärderar kraftigt denna namninsamling i sin nidartikel. Man skulle hoppas att värdefulla medborgarinsatser skulle röna större uppskattning än den form av pajkastning som Klockars ägnade sig åt i senaste nummer av God Tid. BO HOLMBERG Karis

EU-ombudsmannan Jacke Söderman då han säger att det bör bli ett slut på allt gnäll och skäll på de äldre. Varje dag i olika sammanhang får man höra hur dyra vi blir för samhället. Vem har byggt upp detta välfärdssamhälle och betalat höga skatter under många år. Det är just vi pensionärer och därför bör vi även ha full rätt att kräva något för våra inbetalda skatter, men tyvärr har den ekonomiska situationen för pensionärer blivit sämre med åren. De sista 10 åren har vi verkligen blivit styvmoderligt behandlad av riksdag och regering. För att vara riktigt ärlig så kan man säga att riksdagen stal våra pengar då man tog bort vår rätt till folkpensionens grunddel, pengar som vi betalat in under många år och någon redovisning vart pengarna har gått, har vi inte fått. En stor orättvisa är också det

brutna levnadskostnadsindexet som infördes, pensionärsavdraget släpar efter, sjukdomskostnaderna får inte avdras i beskattningen, invalidavdraget har inte justeras på många år. Ja listan kunde göras hur lång som helst. Man vill så gärna betona bl.a. i riksdagen att folkpensionen för dem som får den kommer att stiga med hela 5 euro från den 1.9.2006. Vart räcker det, ingenstans. Oljans pris som har gått upp under en längre tid gör att hyrorna måste justeras upp med närmare 40–50 cent per kvadratmeter. En bostad på 40 kvadratmeter gör att hyrorna stiger med c:a 20 € i månaden. Man kommer inte långt med 5 €. Jag har många gånger själv ställt frågan: Vad gör de olika pensionärsförbunden tillsammans? Vi är ju över 1 miljon och kraft borde det ﬁnnas, men hittills har nog resultatet varit svagt. De olika pensionärsförbunden bör sinsemellan komma

-Fotvård, handvård och ansiktsvård mm.

Skönhetshörnan / Kauneuskulma Centralgatan 79, Karis Tel. 019-231 420 / 040-5967 725 Diana

Pynta för JULETID Låt adventsbinderier & jularrangemang sprida stämning i vintermörkret

Bukettmakaren Centralgatan 82, Karis

jordägarnas

ärderingscentral Ab Expert på fastighetsvärdering och miljörätt. Ägs av lantbruksproducentförbunden SLC och MTK. Vänd Dig till oss då du behöver hjälp med fastighetsvärdering, intressebevakning eller lagärenden:

FASTIGHETSVÄRDERING auktoriserad fastighetsvärderare (AFV) - byggnader, kontorslokaler, tomter, lantbruk och land- och vattenområden vid säkerhets- och finansieringsärenden, delningsfrågor, arvsskiften, fastighets- och företagsaffärer samt skuldsanering, fusioner och bolagisering.

FÖRMÅNSBEVAKNING - väg-, vatten- och inlösningsvärderingar - fastighetsaffär och avtalsförhandlingar med staten eller kommunen - såsom värdering av marksubstans, grus, sten, torv

JURIDISKA ÄRENDEN - jord-, vatten-, fastighets- och miljörätt - rättegångar - planering - byggnads- och undantagstillstånd

- arvsrätt - gåvo- och köpebrev samt avtal, besvär, bemötanden, utlåtanden och anmärkningar - rättslig rådgivning

Tag Kontakt! Åbokontoret, Ralf Rehnberg, DI, AFV Peltopohjankatu 2 D, 21280 RESO (02)469 3680, 0400-523 748 Fax (02) 469 3686

Sluta gnälla på oss pensionärer Jag håller fullständigt med förra

ett presentkort!

överens med varandra innan man går till förhandlingsbordet med de politiska partiernas företrädare, så att strategin är klar. Något kaﬀerep får det inte bli fråga om. Då riksdagen behandlar frågor som berör pensionärerna borde God Tid alltid publicera samtliga namn på hur de politiska partiernas företrädare röstar i riksdagen. Det kan ta skruv om det vill sig bra. STIG ENGMAN Pargas

www.arviointikeskus.fi

10 – GOD TID 7/2005 RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kom med och upplev

VÅREN PÅ TENERIFFA!

Kommunreformen på tapeten när Österbottniska distriktet möttes

Nu ges ni, österbottniska pensionärer möjlighet att resa direkt från Kronoby till Teneriffa på Kanarieöarna i sällskap med andra pensionärer under en vecka 14–21 mars 2006. Det är SPF:s Österbottniska distrikt som efter önskemål från medlemmarna ordnar resan och reseledare från distriktet medföljer. Målet för resan är Teneriffa och Playa de las Americas, vi bor på hotell Coral Beach som är ett 3-klass familjehotell. I resans pris ingår flygresa med Spanair, varm mat på flyget, inkvartering i dubbelrum, morgonfrukost på hotellet och transport till och från flygplatsen på Teneriffa. Halvpension och boende i enkelrum kan fås mot tilläggsbetalning. Reseledare medföljer från Österbotten och på plats i Playa de las Americas finns också Tjäreborgs representant. Under tiden på Teneriffa kommer vi att ordna utflykter och andra gemensamma aktiviteter vilka inte ingår i resans pris. Resans pris är 740 euro. Efter anmälningen till resan debiteras en anmälningsavgift om 100 euro och slutbetalningen för resan om 640 euro debiteras ca en månad före avresa. Anmälningar till resan mottas av SPF:s Österbottniska distrikts kansli på telefon 3179070 eller 050-5575389. Upplysningar om resan fås också av resegruppens medlemmar, Bert Bäck tel. 3460372 eller 050-69006, Henrik Svarfvar tel. 3440219 eller 050-69341 och Per Thomasfolk på samma telefon som distriktskansliet. OBS. Sista anmälningsdag till resan är den 31.12 2005. Om inte tillräckligt antal (32) resenärer anmäler sig före 31.12 2005 kommer resan att inställas.

Välkommen med på resan!

Hedrade österbottningar

Österbottniska distriktets ordförande Torolf Fröjdö ﬁck ta emot Svenska Finlands folktings medalj på Svenska dagens huvudfest i Tammerfors den 6 november.

Distriktets ombudsman Per Thomasfolk beviljades Förtjänstkorset av Finlands Lejons Orden på Självständighetsdagen. Han komer att ta emot utmärkelsen på vårmötet.

Foto ULF WAHLSTRÖM

Pensionärskören i Petalax sjöng för höstmötesdeltagarna. Kommunreformen och de framtida serviceformerna var det allt överskuggande ämnet när Svenska pensionärsförbundets Österbottniska distrikt samlades till höstmöte i Petalax den 3 november.

Tre olika förslag föreligger, men Malax kommun har inte ännu tagit ställning för något förslag. Det berättade kommundirektör AnnaLena Palomäki när hon framförde kommunens hälsning till mötet.

Uttalande höstmötet 3.11.2005 Petalax

Kommun- och servicestrukturreformen Inrikesministeriet har startat ett projekt i syfte att se över kommunoch servicestrukturen i landet Avsikten är att utreda på vilket sätt de tjänster som kommunerna har ansvar för på ett hållbart sätt skall produceras i framtiden. Valet av modell för genomförandet är således inte endast en fråga om administrativa gränser utan bör vara sådant att serviceutbudet, tillgänglighet och trygghet kan tillgodoses med beaktande av användarens modersmål. Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt har vid sitt höstmöte i Petalax den 3.11.2005 diskuterat ärendet och framhåller följande: En välfungerande social- och hälsovård som inkluderar den äldre befolkningen är en central fråga i sammanhanget. Andelen personer som fyll. 65 år använder redan nu merparten av serviceproduktionen inom nämnda sektorer och användningen kommer att öka i takt med att antalet åldringar ökar. Vid utvecklandet av servicen för den äldre befolkningen utgör tryggheten en viktig faktor. Tryggheten garanteras bäst om servicen erhålls på nära håll och på det egna modersmålet. Samtidigt som det österbottniska distriktet ti framhåller att det har förståelse för statsmaktens behov av åtgärder i syfte an på lång sikt garantera tillgången till service betonar distriktet nödvändigheten av att beakta eﬀekterna av hushållsavdraget samt det serviceutbud som tredje sektorn producerar i form av serviceboenden. Eftersom allt talar för att statsmakten kommer att genomföra reformen gäller det for kommunerna att förekomma och inte förekommas. Distriktet anser att kommunerna förutsättningslöst skall granska de nuvarande stukturerna och i sina ställningstaganden vara beredd an söka hållbara lösningar som bäst gagnar användarna av servicen.

• • • • •

Servicen måste garanteras också i fortsättningen, oberoende av vilken modell som man väljer. Distriktsordförande Torolf Fröjdö framförde samma tankar i sin välkomsthälsning till mötesdeltagarna. Före det hade ordföranden för Petalaxföreningen hälsat välkommen till orten och berättat om den samma. Pensionärskören under ledning av församlingens kantor sjöng några välkända sånger, varefter mötesförhandlingarna vidtog. Torolf Fröjdö fortsätter som ordförande, hela styrelsen blev för övrigt återvald, med undantag för Johan Träskvik som invaldes i stället för Stig Rosenback som avgår. Efter förhandlingarna avgjordes placeringarna i frågesporten. Distriktet var indelat i tre regioner, med ett lag i varje som går vidare till ﬁnal vid förbundets höstmöte i Helsingfors den 9 nov. Till samma möte föreslås att Håkan Malm med Sven-Erik Wester som ersättare, fortsätter i förbundsstyrelsen. Till distriktets höstmöte hade 24 föreningar med 60 delegater ställt upp och de mottogs med kaﬀe och smörgås. Dessutom hade en del andra pensionärer kommit med till mötet. Det var många som hade kommit norrifrån med buss, men de flesta hade tagit sig till Petalax med egna bilar. Budskapet till förbundets höstmöte var alla ense om: Samuel Lindgren bör bli ordförande för förbundet, för nästa år. Text och foto STIG SUNDVIK

Kommundirektör Anna-Lena Palomäki hälsade höstmötet välkommen till Malax.

Åk buss med Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

GOD TID 7/2005 – 11

Lätt få programinslag på Åbolands julkryssning Pensionärsföreningarna i Åboland

arrangerade sin femte julkryssning till Stockholm 23–24 november. Med på kryssningen var över 280 pensionärer från Åboland. ”De är ju halva kommun”, skämtade någon när Västanfjärd borna berättade hur många som deltar från Västanfjärd. – När vi började med kryssningarna ville ingen ställa upp med

programinslag. Nu ringer de och frågar om de får delta med något inslag, konstaterar Carin Åminne som står som huvudarrangör för julkryssningen. Det egentliga programmet började först den 24 på morgonen. Det är inte alla dagar man inleder på en nattklubb med ett glas champagne i handen. I programmet medverkade bl.a.

trubadurerna Leif och Dennis Nordell. Bygdemål från Kimito berättades på ett livfullt sätt av Toini Vesalainen och Karl-Erik ”Ecka” Wasén och veterankören i Åbo pensionärer under ledning av Kalervo Kantola sjöng några sånger bl.a. en sång om sexti plus skriven och arrangerad av körens ledare. Intrycket var att alla trivdes på julkryssningen och att programmet var rätt avvägt, både vad gäller pensionärernas egna programnummer och vad som Viking Line bjöd på. Text och foto JANNE HOLMBERG

På bilden syns bl.a. Folke Åminne (stående till vänster) och bredvid honom dirigenten för kören ”Åbo pensionärer”, Kalervo Kantola. Åbo pensionärer uppträdde med bl.a. en sång skriven av Kantola. I texten ingår bl.a.” Vi som är sextiplus vi har det så bra. Vi kan sjunga dagen lång. Därför alla – än en gång. Vi som är sextiplus vill inte yngre bli. Kanske vi alla får – bli hundra år?”

RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET Kulturresa till

S:t Petersburg 15–18 maj 2006 Vi har möjlighet att tillsammans med kulturproducent Tanja Enberg från Ingå göra en skräddarsydd kulturresa till S:t Peterburg. Tanja har redan länge fungerat som reseledare och omdömet har varit att det känns tryggt att ha Tanja med sig under hela resan eftersom ryska är hennes modersmål och att hon också talar i det närmaste perfekt svenska. Ta chansen nu och kom med oss på en spännande resa! Program i korthet: 15 maj kl. 9.00 Avresa från Helsingfors centrum ( Kiasma) Avresa från övriga orter beroende på intresse återkommer vi till. kl.14.30 Lunch i Viborg i Runda tornet samt kort rundtur. kl.19.00 Ankomst till S:t Petersburg/inkvartering Middag på hotellet 16 maj kl. 8.00

kl. 19.30 17 maj kl. 8.00

HÅKANS HÖRNA kl. 19.30 18 maj kl. 8.30 kl. 9.30

Lagom mediciner kl.20.00 Efter hand som den äldre befolkningen växer,

ökar också mängden läkemedel som den delen av folket använder. Många av oss tar regelbundet flera olika mediciner och för en del av oss fortsätter samma medicinering i många år. Vi känner hur en medicin är till nytta, men upplever också biverkningar. Någon undrar ibland om det skall vara nödvändigt med så många mediciner åt en själv eller någon anhörig eller vän. När nu så många äldre under så lång tid har tagit många mediciner har man börjat samla erfarenhet av både nyttan och riskerna av medicinering hos äldre människor. Nyttan med läkemedelsbehandlingen skall ju alltid vara större än nackdelarna. Samma medicin bär sig annorlunda åt i en äldre kropp än i en yngre. De förändringar som sker i människokroppen med stigande ålder påverkar hur ett läkemedel tas upp (absorberas), hur det distribueras runt i kroppen, hur det tas upp i olika organ (metaboliseras) och slutligen hur det bryts ner och elimineras ut ur kroppen. Vattnets andel av den totala kroppsvikten minskar och då får vattenlösliga läkemedel en mindre volym att fördela sig i och försvinner snabbare. Kroppens andel av fett ökar hos äldre och de fettlösliga läkemedlen elimineras långsammare. Levern och njurarna är kroppens renhållningsverk. I en äldre kropp försvagas blodflödet i levern och en del enzymer som skall bryta ner läkemedlen arbetar långsammare. Njurarnas förmåga att utsöndra läkemedel och deras nedbrytningsprodukter sjunker och är i 75–80 års ålder ungefär halverad jämfört med en ung vuxen människa. Vävnaders och cellers känslighet för läkemedlens effekt ökar och förmågan att tolerera skadliga

biverkningar försvagas. Vissa ofta använda läkemedel kan försvaga hjärnans funktioner, såsom försämring av minnet och inlärningsförmågan eller göra en ”råddig”. Många äldre människor använder ﬂera olika läkemedel samtidigt. En olämplig kombinationsbehandling kan ge mera biverkningar och en oönskad samverkan av olika läkemedel.

Frukost på hotellet Stadsrundtur Här finns många olika möjligheter bl.a. Isakskyrkan Lunch på restaurang Eremitage vid Vinterpalatset Besök i Eremitaget Middag på båt längs Nevafloden med folklore Frukost på hotellet Start till Aleksanderspalatset där vi gör en rundvandring i parken. alt. Katarinapalatset och bärnstensrummet samt lunch Kammarkonsert i familjen Samojlyvs hemmuseum. Familjen tillhör en skådespelardynasti. Middag på restaurang Akademia på Vasiliön Frukost på hotellet Hemresan via Karelska näset Paus i Raivola vid Edith Södergrans minnesmonument Picknick med ryska kålpiroger och kaffe Shoppingpaus på Viborgs torg Tillbaka i Helsingfors

Pris 485 €/person (Förutsätter30 personer) I priset ingår: transport med turistbuss. Inkvartering i renoverade dubbel rum. Luncher, middagar, gruppvisum, inträde till Eremitaget, Isakkyrkan, Aleksanderspalatset, konserter, svenskspråkig guidning. I priset ingår ej: obligatoriska reseförsäkringen, enkelrumstillägg Kontakta Jan Holmberg på förbundets kansli för mera information, tel. 045- 657 5848

Nå, vad skall vi dra för slutlsatser av det här?

Det betyder inte att någon skall avstå från nödvändig och riktig medicinering! Men det kan betyda att du och jag, tillsammans med vår behandlande läkare, skall titta över vilka mediciner som vi tar regelbundet, och särskilt dem som vi har använt en längre tid. Principen skall vara att vi med gott samvete kan fortsätta att använda de mediciner som vi verkligen behöver. Och använda dem med riktig dosering. Det gäller kanske att akta sig för rutinmässiga förnyelseer av gamla recept. Kanske doseringen behöver ändras med tilltagande ålder? – Eventuellt är just den medicinen inte mera lämplig. Den kan möjligen avslutas eller en annan tas i stället. Det är också bra att tänka på de mediciner som vi ”ordinerar” åt oss själva. En del av de vanliga smärtstillande och sömngivande läkemedlen hör till den grupp som äldre bör undvika, åtminastone inte hålla på med dem i långa tider åt gången. I den här kolumnen kan jag inte gå in på detaljer om spesiﬁka läkemedel, men ger ett programtips åt lokalföreningen: bjud in en läkare eller sjukvårdare att tala om medicineringen för oss äldre. HÅKAN HELLBERG

RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET Några platser kvar på resan till

LANZAROTE 3–17.3.2006 (2 veckor) Vårens solresa gör vi till Kanarieön Lanzarotes vackra och lugna sydspets och det trivsamma PLAYA BLANCA. Här ﬁnns Lanzarotes ﬁnaste sandstränder, vackra planteringar och den trevliga strandgatan med sina butiker och många restauranger. Vi bor på Hotel Blue Village PLAYA FLAMINGO (se Finnmatkats vinterbroschyr, s 13, 98–101). Anneli Hofer fungerar som reseledare. Pris för två veckors resa från 955 €. Möjlighet även till en veckas resa. Boka GENAST – fundera inte för länge! För närmare information och bokning: Resebyrå BTI NORDIC Ulrica Isaksson tel (019) 2674 554 ulrica.isaksson@btinordic.com

12 – GOD TID 7/2005 Som gratulation eller för kondoleans

giv Hjärtadress. Våra adresser säljs av posten banker varuhus blomsterhandlar samt begravningsbyråer

Du kan även beställa adressen via internet eller ringa till servicenumret 0200 44002.

Sydänsäätiö Hjärtstiftelsen 09-752 7521 www.sydanliitto.ﬁ Genom att välja Hjärtadressen stöder Du Finlands Hjärtförbunds arbete.

Väl utrustade 4 pers. stockstugor i Korpo i Åbolands Skärgård. Förfrågningar och bokningar: Brita Söderlund

0400-826 840, 02-4646 101. brita.soderlund@pp.inet.fi http://personal.inet.fi/yritys/ wattkastmokit

BUSSRESOR HÄLSORESA PÄRNU TERVIS 26.2-5.3 8 dagar 399€ Buss-båt-helpension -läkarunders. -behandlingar

Rutt: Pargas-Kimito- Ekenäs H:fors Tervis har service även på svenska

Mamma Mia i Stockholm 7.4 Ring och fråga mera Tallinn 7.1 Dagskryssning 49€

Bokningar och förfrågningar

PARTOURS Tom Mollgren

Köpmansg. 7, Pargas

044 052 4911, 044 552 7427

KAFFEPAUS I KANTTI Hummelgatan 4 Helsingfors Träffpunkt för svensktalande pensionärer på måndagarna 14.30-15.30 Börjar igen 9.1.06

Tankar kring sökandet efter en värdegrund Stefan Snellman är ordförande för äldrerådet i Mariehamn och höll nyligen detta anförande inför en kommitté för äldreomsorgen som Ålands landskapsregering tillsatt.

ngen vet vad ’värdegrund’ är, konstaterar Dagens Nyheter på ledarplats, men det talas väldigt mycket om värdegrund ändå. Och skrivs. Ordet ses ofta i samband med etik, moral och demokrati. Det dök upp i efterdyningarna av den på 1980-talet aktuella vårdteologin. Under det följande decenniet började man arbeta med att ta fram en värdegrund i skolor, kommunala och statliga inrättningar, på arbetsplatser, i företag och fackliga organisationer. Läroplanen för den svenska grundskolan som år 1994 lades fram av den moderata skolministern Beatrice Ask, inleds med rubriken ”Skolans värdegrund och uppdrag”. Därefter heter det: ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och åldersgrupper samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av den kristna traditionen och humanismen sker detta genom framhållande av rättvisa och rättskänsla, demokrati, tillgänglighet och en god livsmiljö samt generositet, tolerans och personligt ansvarstagande.” Mycket välformulerat, tycker jag. De dövas förbund i Finland hör till de organisationer som mera konkret förklarat vad de menar med ’värdegrund’. I programmet heter det: ”Mänskovärdet och mänskors olikheter respekteras och minoriteternas rättigheter tryggas. Samhället skall präglas av välfärd, social trygghet och hög livskvalitet. Alla bör ha en tillräcklig utkomst, möjligheter till utbildning och kultur.” – Varje människa bör oberoende av ålder, hälsa och bostadsort, ha tillgång till service och möjligheter att upprätthålla sociala kontakter och att delta i samhällsaktiviteter. Teckenspråkiga döva bör vara jämlika med andra medborgare i livets alla skeden och på alla områden. I fråga om service beaktar man utöver teckenspråkiga även andra

hörselskadade och individer med behov av särskilt stöd. – De nationella organisationerna, stiftelserna och övriga sammanslutningarna har bildat en koncern för samarbete, koordinering och framsteg på området. – Livsmiljöerna och omvärlden med sina olika nätverk och former av samverkan skall vara gemensamma, tillgängliga och lämpliga för alla. Det bör tillhandahållas teknik för information och interaktion som möjliggör god kommunikation och goda kontakter.

Prosten Stefan Snellman var kyrkoherde i Mariehamn i trettio år tills han pensionerades 1995. Foto ULF WAHLSTRÖM

Just nu är det också i ropet att tala om VISIONER. Vid senaste möte med stadsfullmäktige presenterade sig ett svenskt konsultföretag som skall hjälpa Mariehamns stad med att skapa visioner. För mej har visioner varit uppenbarelser som profetiska och brinnande själar ibland kunnat få. Söker vi efter ordet ’vision’ på Internet eller i en modern ordbok, kan vi se att det är synonymt med ’aﬀärsutveckling’. Inom näringslivet började man tidigt att arbeta med ’visioner’. ’Visionärerna’, eller konsulterna som de kallas, söker numera kunder även inom den offentliga sektorn där de gärna hjälper till med att utveckla visioner. Det är en service som visat sig allt mer lukrativ och konkurrensen i branschen ökar snabbt. Det kan trots allt kännas meningsfullt att sätta sig ned och tänka över sina rutiner och planera för framtiden. Man kan förstå att inte minst unga mänskor har att gå till grunden och fråga sig varför man gör saker och vad syftet med det hela är. I äldrerådet har vi fått våra värderingar med modersmjölken och en medveten eller omedveten fostran i kristen anda. Vi har, utan att ha haft någon ambition att

��

Tfn 050-400 2086

skapa en egen värdegrund, lyssnat på äldres, funktionshindrades och olika patienters erfarenheter, behov och önskemål och sedan vänt oss till myndigheter och företag för att påpeka olika brister. Vi har arbetat för förbättra kommunikationerna och möjligheterna för äldre att röra sig i traﬁken, delta i kulturella och sociala aktiviteter. Vi har krävt byggande av hissar i bostadshus, rabatter på halkskydd, bensin, flygbiljetter, billigare tandvård, möjligheter till konditionsträning samt god tillgång till det oﬀentliga

��

rummet. Dessutom har vi gett utlåtanden om nya program för äldreomsorg och kultur samt om förslaget till ny generalplan. Författaren Thomas Anderberg,

docent i filosofi i Uppsala, hör till de debattörer som efter den röra som uppstått vid försöken att skapa nya värdegrunder har velat föra sökandet efter en värdegrund för vår tid tillbaka till kyrkan, som i århundraden betjänat samhället med etiska värderingar. ’Gud bor inte här’ är rubriken på hans senaste inlägg. Problemet för kyrkan är inte, som en del menar, dess bristande självständighet. Problemet är att de troende stannar hemma och att prästerna har förlorat i moralisk auktoritet. Anderberg anser att kyrkans frånvaro i det etiska samtalet mera hör samman med kyrkans sekularisering än med folkets avkristning och säger att den uppkomna situationens ’busar’ finns bland politikerna och de positivister som utarmat teologin. Kyrkans svårigheter hänger också samman med religionens privatisering och ett medlemsbortfall – som också f.ö. även drabbat politiska partier och andra organisationer. Det har bidragit till att försvåra möjligheterna att tillhandahålla svar på de etiska frågor, som kyrkan länge haft monopol på. På värdearenan har efter hand dykt upp en rad nya aktörer, medan kyrkan tvingats hålla sig till en diﬀus ”kristen etik”, som på det politiska planet gett mycket varierande utslag. Det som nu sker kan beskrivas som ytterligare ett led i uppluckringen

av den svenska enhetskulturen. Samhällets värdestruktur byggde inte bara på välfärdsmodellens trygghetsstruktur utan också på det moralfundament kyrkan tillhandahöll. Kyrkans plats angavs av den nationalstat som nu sakta löses upp. I fosterlandet hade alla sympatiskt nog lika nära till Gud. I dag blir det allt svårare att upprätthålla någon auktoritet i värdefrågor. På värdefältet strider ﬁlosofer, ekonomer och samhällsvetare om utrymmet. Och de teologer som deltar har ofta en ganska svag kyrklig förankring. De försöker då de framför sina tankar allt oftare fästa ett släpankare i vetenskapens fundament, kanske beroende på att besparingskraven nu även nått de teologiska institutioner som utbildat kyrkans präster, funderar Anderberg. För egen del vill jag tillägga att det för vem som helst är lätt att falla in de mönster som dagens andefattiga debatt erbjuder. Därtill kommer att det s.k. Knutbysyndromet och den amerikanska kristna högern med sin inskränkthet och fundamentalism har kastat en mörk skugga över all verksamhet som betecknas som religiös, även arbetet med en seriös kristen livstolkning, som fortfarande bedrivs. Ett faktum är dock att det mesta av vårt sociala trygghetsnät har sin upprinnelse i kyrkan och det förhållningssätt Jesus visar mot mänskor av olika ålder, kön, härkomst, religion, etisk kvalitet och position. Oberoende av om vi erkänner det eller inte, har vårt nät av omsorg sina rötter i en kristen mänskosyn eller humanism, om vi vill, som aldrig i grunden har blivit ifrågasatt. Glappet mellan våra värderingar och det liv vi lever är dock stort. Varje mänska som tar sitt liv på allvar har märkt – och ofta oroats av – det stora avståndet mellan ideal och verklighet. Det kan rentav leda till självförakt. Men den kristna kärlekstanken handlar inte bara om värderingar och riktlinjer för bemötandet av medmänskorna. Den kristna idén handlar framför allt om förmånen – eller ’nåden! som vi säger – att få leva i en förlåtelsekultur, som inbegriper även den som misslyckats. På något sätt kan vi också i ruvelsen och eländet känna oss inneslutna i en förlåtande och kärleksfull värme, som vi ibland, utan att vi tänker på det, delar med oss till andra. Vi kan tänka på de välkända frågorna från mänskor som, drivna av medkänsla, glömt alla regelverk och tankar på belöning: ”När såg vi dig hungrig och gav dig mat eller törstig och gav dig att dricka. När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?” STEFAN SNELLMAN

GOD TID 7/2005 – 13

Sibbo rör på påkarna Kampanjen Rör på påkarna var

en storsatsning i Svenska pensionärsförbundet. Förbundet önskar att motionen inte enbart ska vara ett jippo eller en kampanj utan att flera medlemmar sporras till att motionera. En bra part i att ordna motionsevenemang är kommunerna. Hurdan är kontakten mellan föreningarna och kommunerna? Ett exempel är Sibbo kommun och Sibbo Svenska Pensionärsförening. En diskussion med primus motor för motionsprogrammet för pensionärerna i Sibbo är Carita Malin, som ordnade Rör på påkarna den 26 september med många deltagare. Carita Malin är en van stavgångare och det var inte svårt för henne att ansvara för arrangemangen kring Rör på påkarna. Under Rör på påkarna ordnade ordförande Bengt Malmsten en tävling, där deltagarna fick räkna hur många steg man själv tog och hur många kalorier som man gjort av med. Efter tävlingen delade man ut vinster och bjöd på hembakt bulle. Cirka 50 personer deltog i Rör på påkarna i Sibbo. Totalt 1026 poäng fick 43 Sibbobor ihop under hela motionskampanjen. Motionsverksamheten i Sibbo har långa anor. Till den lokala idrottsföreningen Sibbo Vargarna har hört eller hör kändisar som Marina Rantanen (cyklist), Tina Teckenberg (höjdhoppare), Mikael Ylöstaro (häcklöpare), sonen Otto Ylöstaro (sprinterlöpare) och många, många flera. Sibboföreningen har inte fått understöd av social- och hälsovårdsnämnden i Sibbo på två år men däremot har Sibbo idrottsdirektör Tom Sundbäck varit beredvillig att understöda verksamheten, vilket möjliggör en omfattande motionsverksamhet i föreningen i samarbete med kommunen. Föreningen har byggt upp ett bra motionskoncept med Sibbo kommun under flera års tid. Medborgarinstitutet är en central part, där ordnas konditionsdag varannan måndag, seniordans och olika former av pensionärsgymnastik, både redskapsgymnastik och konditionsgymnastik. Under konditionsdagen kan man välja mellan konditionsgymnastik eller vattengymnastik, som båda är mycket populära bland medlemmarna och når närmare ett par hundra medlemmar. Men också i kommunalt ekonomiskt samarbete gäller krass ekonomi. Föreningen blir numera tyvärr tvungen att uppbära avgift för gymnastikkurserna, på grund av att kommunerna debiterar för hyra och användning av salarna. Pensionärerna får ändå en stor rabatt genom att föreningen stödjer verksamheten. Dessutom leder föreningens medlemmar många gymnastikgrupper.

– Det är både stimulerande och intressant, tycker Bengt Malmsten.

Hjärtlunken Ett annat lyckat samarbete är Hjärtlunken, ett konditionsjippo tillsammans med kommunen. Kommunen sporrar till deltagande genom att dela ut ett pris till vinnaren i frågetävlingen under orienteringen. Nyvalde ordförande för Sibboföreningen Bengt Malmsten betonar att föreningen sysslar med motion i förebyggande syfte. Därför vill även föreningens ledning stötta verksamheten på alla sätt. – Förutom att motion ger fysisk spänst är det fråga om social verksamhet, och dessutom roligt, säger han. Han ansvarar för konditionsgymnastiken i samarbete mellan kommunen och föreningen. Förra ordföranden för Sibbo, Jarkko Weckström, var också intresserad av friidrott och har i sin ungdom varit sprinterlöpare. Föreningen ordnar på egen hand boccia, som pågår ute på sommaren och i kommunalhuset på vintern. Boccian kostar inte och är mycket

RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

populär med många lag. Stavgången är Carita Malins eget skötebarn. Hon startade stavgången i slutet av 1990-talet efter att ha varit på en stavgångskurs med sin man. Efter det började den regelbundna stavgången: Varje lördag träﬀas en grupp stavgångare turvis i Söderkulla i Södra Sibbo, och turvis i Nickby i Norra Sibbo för stavgång. – Vi bara började gå tillsammans, min man och jag, och småningom slog ﬂera personer följe. Vi förbättrar världen när vi går, säger Carita Malin. Konceptet är mycket omtyckt, de som har möjlighet att komma ställer upp, de som inte kan komma, kanske kommer nästa lördag igen. Stavgången har ett uppehåll under vintern, men när snön smälter på våren och det inte mer är halt, plockar Carita Malin med följe fram sina stavar och börjar gå. Motion är nyttigt! Svenska pensionärsförbundet kommer att fortsätta med motionskampanjen igen under 2006 och återkommer med mer information om motionsevenemangen på våren 2006. VERONICA FELLMAN

KRYSSNING TILL ROSTOCK 22–24.3.2006

Kom med på en kryssning till ROSTOCK! Den gamla hansa- och universitetsstaden Rostock vid den tyska östersjökusten firar snart sitt 800-års jubileum och har behållit mycket av sin ursprungliga charm. Det är just tack vare Östersjön och sjöfarten som Rostock blev och fortfarande är en så betydande stad. Här finns flera sevärdheter som vi får se under den guidade rundturen i staden. Under vår dag i Rostock kommer vi även att göra en utfärd till pittoreska Warnemünde med sina små hus, präktiga villor och det mäktiga, gamla fyrtornet. Här är det fisket, sjöfarten och de ljuvliga stränderna som satt sina tydliga spår. Vi åker med Superfast Ferries nya, röda färja (SF IX) från Hangö och tillbringar två avkopplande dagar och resans två nätter ombord. Superfast Ferries färjor är vackert inredda och välskötta, stämningen är internationell och tempot lugnt. Under sjöresorna avnjuter vi det rikliga buffetbordet som dignar av såväl skandinaviska som grekiska delikatesser. Vi kommer även att hitta på litet eget program under dagarna ombord. Som reseledare på denna resa fungerar Anneli Hofer. DAGSPROGRAM DAG 1 Onsdag 22.3.2006 Möjlighet till busstransport från Helsingfors och Västnyland till Hangö tidigt på morgonen. Superfast Ferries färja avgår från Hangö kl. 10.00. Framför oss har vi en hel dag på Östersjön ombord på en trevlig båt! Vi kommer att ordna litet program ombord under dagen. På kvällen intar vi en riklig buffetmiddag i trevligt sällskap. Till natten söker vi oss till våra bekväma hytter. DAG 2 Torsdag 23.3.2006 Tidig sjöfrukost ombord. Båten anländer till Rostock kl. 6.00 tysk tid (kl. 7.00 finsk tid) varefter vi går iland med vårt bagage, som sedan kan förvaras antingen i hamnterminalen eller i den buss som kommer att stå till vårt förfogande under hela dagen. I hamnen möter oss alltså en lokal buss som genast tar oss på en rundtur med en lokal svensktalande guide. Under dagen kommer vi även att göra en utfärd med vår buss till pittoreska Warnemünde. Dagens huvudmål intar vi tillsammans på en gemytlig restaurang i Rostock. Litet fritid för shopping och eventuella andra upptåg kommer vi även att hinna med. I god tid före båten lägger ut åker vi ut mot hamnen för att där hinna göra förmånliga uppköp. Superfast Ferries färja lägger ut från Rostock kl. 21.00 och vi inkvarterar oss i våra hytter. Det är säkert skönt att lägga huvudet på dynan i den egna hytten efter dagens rikliga program i Rostock! För den kvällspigga och hungriga resenären finns ännu möjlighet att inta middag i någon av restaurangerna ombord på egen bekostnad. DAG 3 Fredag 24.3.2006 Sjöfrukost ombord i egen takt. Under dagen ombord ordnar vi eget program och intar en gemensam buffetlunch. Färjan anländer till Hangö kl. 19.00 varefter möjlighet till busstransport till Helsingfors och Västnyland.

Sibbopensionärerna rör på påkarna både utom- och inomhus.

PRIS: 325 €/person, i två-personers B-hytt I PRISET INGÅR: • kryssning i två-personers B-hytt • transporter med lokal buss i Tyskland • guidad rundtur i Rostock • utfärd till Warnemünde • två sjöfrukostar • en buffetmiddag och en buffetlunch ombord • en lunch i Rostock • reseledarens tjänster TILLÄGG: B-hytt i singelbruk: 117 €, A-hytt i singelbruk: 153 € A-hytt för två personer: 18 €/pers. Rabatt på resans pris om tre eller fyra personer i en B-hytt! Busstransport från Helsingfors eller Västnyland till Hangö tur och retur.

Över tusen deltog i kampanjen Svenska pensionärsförbundets kampanj Rör på påkarna lyckades bra. Totalt 1046 motionsdagböcker lämnades in från 61 föreningar och fem klubbar i hela förbundet. Det betyder att förbundets motionsaktiva har avverkat åtskilliga kilometrar och inandats många timmars frisk uteluft. En kryssning ﬁck hela 125 personer ta emot. Vi gratulerar vinnarna! De har lyck-

ligtvis varit rätt jämnt fördelade över hela förbundets verksamhetsområde. Ett stort tack går också till föreningarnas arrangörer i olika delar av Svenskﬁnland. På motionsdagen den 26 september 2005 deltog tusentals personer i hela förbundet i olika delar av landet i de evenemang som förbundets föreningar ordnade. V.F.

OBS! För resan krävs giltigt pass eller ett nytt identitetskort. Vid bokningen vänligen meddela resenärens för- och efternamn, födelsetid och nationalitet samt eventuella specialdieter, allergier, handikapp el. dyl. Med förbehåll för ändringar i tidtabeller och program. Bokningar och information: RESEBYRÅ BTI NORDIC tel. (019) 2674 554 Ulrica Isaksson ulrica.isaksson@btinordic.com

14 – GOD TID 7/2005

Vin till maten – några riktlinjer

ETT GLAS VIN I GLADA VÄNNERS LAG. Pensionärsaktivisterna Valborg Louhisto (t.v.) , Majlis Kvist, Clara von Bonsdorﬀ och Maj-Britt Paro kopplar av under höstens sista danskväll den 7 december på Arbetets Vänner i Helsingfors. Kvällens konferenier Hans Johansson från Radio Vega på huk.

• Man börjar vanligtvis med unga viner och går mot äldre. • Vita torra viner dricks före röda. • Lättare viner dricks före kraftigare. • Svalare viner dricks före rumstempererade. • Torra viner dricks före söta. • Enklare viner dricks före ädlare. • Kraftfulla viner passar bäst på vinterhalvåret. • Lätta och friska viner passar bäst under sommarhalvåret. • De största vinerna kräver inte nödvändigt vis de mest komplicerade rätterna. Tvärtom passar de utmärkt till okomplicerade rätter gjorda på råvaror av högsta kvalitet.

Foto ULF WAHLSTRÖM

Ett gott vin uppmuntrar hjärtat – men

Bara det första glaset är hälsosamt En dag utan vin är som en dag utan solsken, uppges vara ett vanligt ordspråk i vinregioner. Det är väl ändå att ta i, även om vi också hos oss blir allt ﬂer som tycker att vin och en god måltid hör ihop. Gärna tar vi också till oss uppgifter om hur bra i synnerhet rödvin är för hälsan. En tids surfande på internet, vår tids uppslagsverk i fråga om vad som helst, visar ändå att det där med hälsosamt har sina begränsningar. Alla instanser från folkhälsoinstitut till vinproducenter är överens om att en liten dos vin (1–2 portioner) är bra för hälsan. Det sägs minska risken för hjärtoch blodkärlssjukdomar, gallsten, vuxendiabetes, demens, benskörhet och cancer. En diet med mycket frukt och grönsaker, måttligt med vin och mycket fisk skyddar både hjärta och hjärna. Men samtidigt är en regelbunden alkoholkonsumtion på mer än två portioner per dag skadlig för hälsan, och de negativa verkningarna växer snabbt med ökat intag. Något som speciellt gäller för kvinnor. Långvarig och för hög konsumtion uppges kunna leda till oro och ångest, sömnproblem och trötthet. Lite tillspetsat kan man alltså säga att det bara är det första glaset som är hälsosamt.

ﬁnns också mediciner som gör att inte en droppe alkohol är tillåten. Speciellt riskfylld är kombinationen smärtstillande medel och alkohol. Ett glas förtar ängslan och upp-

muntrar hjärtat, är ett uttryck som tillskrivs Carl von Linné. Men också det glada budskapet har en frånsida. Så visar till exempel en undersökning i Göteborg att många nyblivna änkor försöker

lindra sin sorg med hjälp av alkohol. Förlust av en nära anhörig kan bli en inkörsport till alkoholproblem, varnar forskarna. Undersökningen i Göteborg gällde bara änkor, men män antas använda alkohol som sorglindrare i minst lika hög grad.

Lömska lådor En risk för också lådvinerna med sig. Man kanske inte riktigt märker

Se upp med smärtstillande medel Ett glas vin går oftast bra också under en medicinkur, om läkemedlet används enligt direktiven. Men det

BORDET ÄR DUKAT. Söker du dukningsinspiration för helgernas festmåltider. Då kanske ett besök på Designmuseum i Helsingfors är något för dig. Utställningen Bordet är dukat – dukningens historia pågår till den 5 februari. På bilden Iittalaprodukter. Foto DESIGNMUSEUM

hur mycket man dricker. – Det är alldeles för lätt att gå där och krana, har svenska politikern Gudrun Schyman uttryckt det. Efter så många varningar så till det positiva. Riskerna med alkohol är störst bland unga personer, medan de positiva hälsoeffekterna gör sig gällande främst i hög ålder, skriver Svensk läkartidning. Och tillägger att det här gäller för mycket låga konsumtionsnivåer. Delade meningar råder om det är vinet eller alkoholen som sådan som har den positiva eﬀekten. De smarta dricker vin, de dumma öl och sprit, har några danska forskare hävdat. Också de kommer med ett tillägg: – Men mycket alkohol gör ingen intelligent, vin eller inte. En amerikansk undersökning av dryckesvanorna hos 11 000 sjuksköterskor mellan 70 och 81 år visade att de mådde bättre som druckit lite vin – eller öl! – varje dag. Till det påpekas att de som dricker måttligt kanske har en hälsosammare livsstil, samtidigt som utbildning och social bakgrund också kan påverka hälsan. Så gå och vet, som det heter på det andra inhemska. Men vem har sagt att man ska dricka vin bara för hälsans skull? Årgångsvin är åldringens bröstmjölk (Boccaccio) BIRGITTA JERNVALL INGMAN

GOD TID 7/2005 – 15

Maten smakar – espriten flödar! – Mitt fantastiska gäng, utbrister Eugene Ingman om sin grupp Plocket som samlas en gång i veckan till diskussioner och glad samvaro på Friskvårdscentralen i Åbo. Själv blir Eugene 88 år och har lett Plockgruppen i drygt 15 år. – Vi kan diskutera vad som helst, t.o.m. religion och politik; ämnen som annars inte hör till pensionärsprogrammet. Men sig har han en grupp på ca tolv personer, där bl.a. Anita Zilliacus 95 och Inger Isaksson 92 alltid försöker vara med. De ﬂesta andra är en god bit runt och över 80 år. Eugene Ingman är en reslig man med bl.a. livslångt intresse för scouting och han har under 60 år varit engagerad i Folkhälsans verksamhet. I år är han som krigsveteran inbjuden till presidentens självständighetsfest på slottet.

VID DUKAT BORD. Eugene Ingman, Inger Isaksson och Una Wiklén blir serverade.

Att samlas runt matbordet Nytt i verksamheten denna höst är att Plockgänget en gång i månaden samlas till lunch, en s.k. långlunch med diskussion kring det ovala bordet. Meningen är att två i gruppen ska stå för matlagningen och dukningen. När God Tid besökte lunchen stod May-Britt och Börje Palmberg mitt uppe i matbestyren i Friskvårdscentralens kök. Före dem hade två damer matlagningsansvaret i september och i oktober var det två herrar. Man delar på ingrediensräkningen och vanligtvis blir det bara två euro per man. – Man får ju ta lite hemifrån också, sådant som gurka, tomater och kryddor, påpekar Börje Palmberg. Menyn som paret Palmberg nu stod för var en höstgryta med kött, champinjoner, morötter, lök, bönor, linser, ärter och grädde. Till detta serverades kokt potatis och grönsaker. Som dryck serverades vatten, men man var inte helt främmande för tanken på att servera

t.ex. ett glas vin någon gång, men det blir ju dyrare.

Festligt att äta tillsammans Kring det vackert dukade bordet sätter sig sedan Plockgänget och låter sig serveras av värdarna. Man äter länge – njuter av den goda grytan och fröjdar sig över att inte behöva sitta ensam vid matbordet hemma. Maten smakar mycket bättre, när man avnjuter den i gott sällskap. Diskussionen ﬂödar och mitt i allt deklamerar Inger extempore en dikt med massor av strofer – en dikt från förr och som sitter någonstans i minnesgömmorna.

Ett vardagsrum mitt i det svenska Åbo En i sällskapet Una Wiklén jobbade som föreståndare på Friskvårdscentralen på 80-talet och fortsätter nu som frivillig. – Vi hade nog tidigare mat-

lagning på programmet, berättar hon, men då gällde regeln att man bara ﬁck använda sig av tre olika ingredienser i maten och bra och smakligt blev det också då. Hon minns ett recept på en soppa med ärter, tomatkross och grädde i, och den var mycket god enligt Una. Margó Storm som leder verksamheten på Folkhälsan i Åbo är förtjust över Plockgruppens möten. – Samlingarna och matgrejen är bra, säger hon. Att äldre, ensamma mänskor kan äta tillsammans och samlas hos oss är ﬁnt – våra utrymmen är som ett stort vardagsrum mitt i det svenska Åbo. Det gäller utrymmen i Svenska gården, där det mesta av svenska föreningsaktiviteter i Åbo sker. Text CARIN ÅMINNE Foto MARGARETHA HELLMAN

Om att äta Att äta rätt är ett centralt tema i detta nummer av God Tid. Ämnet är angeläget och aktuellt. Det är en hälsofråga men också en uppfostrings- och vanefråga. Tag skolbarnen och deras märkliga matvanor som exempel. Hur mycket handlar det om grupptryck, hur mycket om hemmets roll? Att äta i lugn och ro är minsann inte så vanligt i denna tid av jäkt

och stress. Snabbmat håller på att bli en livsstil. Hoppas detta inte smittar av sig på oss pensionärer, som ändå borde kunna unna oss tillräckt med matro, hur aktiva vi än är (och gärna skall vara).

Att äta lagom kan det minsann också handla om. Dagligen får vi rapporter om hungersnöd av nästan ofattbar omfattning, samtidigt som fetma och övervikt är realiteter på annat håll. Någonting konstigt måste det vara med en värld, där somliga svälter ihjäl medan andra äter ihjäl sig, mer eller mindre. För att inte tala om kostnaderna, både de privata och samhällets. Att äta med intresse är en annan infallsvinkel. Det ﬁnns idag ett stort intresse för mat och matlagning. Böcker, tidskrifter, kurser och tv-program ger råd, tips och handledning i matlagandets ädla konst. Som hobby kan det vara hur fängslande som helst, matkulturen (med allt vad den innebär) har gamla anor.

May-Britt och Börje Palmberg är värdparet för novembermånads lunch för Plockgruppen.

Att äta med nyﬁkenhet kunde också vara ett sätt att se på saken.

I en värld som krymper och där resandet blir allt vanligare ﬁnns det oändliga möjligheter att upptäcka nya och spännande maträtter. Den som också utomlands nödvändigtvis måste få ﬂäsksås och mammas köttbullar berövar sig nog en hel del av resandets upplevelser.

Att äta tillsammans är ytterligare en aspekt, inte någon oviktig sådan. Att samlas kring matbordet och låta måltiden kompletteras av samtal och tankeutbyte är en umgängesform anpassbar för alla åldrar, för alla familjer, alla par, alla förälskade, alla goda vänner, unga lika väl som gamla. ANDERS G. LINDQVIST

16 – GOD TID 7/2005

Pargaspensionärer på resa till Slovenien och Kroatien Slott, droppstensgrottor, smala slingrande bergsvägar, amfiteatrar. En grupp pensionärer från Pargas upplevde allt detta och mer på en resa till Slovenien och Kroatien. En septembernatt kl.03.30 samlades en grupp hurtiga Pargaspensionärer på busstationen för att göra ”höstens stora resa”. Vi flög från Helsingfors/Vanda och kl.9.30 landade vi i Budapest, bänkade oss med resenärer från övriga delar av landet i Ingves buss och startade mot Slovenien. Vi körde längs Balatonsjön, det var varmt och vackert och på kaffepausen doppade en del av oss fötterna i den grunda sjön. Vid gränsen möttes vi av vår lokala guide, Blaz – och en lång rad långtradare. Slovenien håller på att smutsas ned av långtradartrafiken, som på grund av billiga taxor kör från Syd- till Nordeuropa via landet. Slovenien räknas till ett av världens vackraste länder. Naturen bjuder på allt från vilda alpvyer till vackra vinodlingar och välskötta trädgårdar. I kvällningen kom vi fram till staden Maribor invid floden Drava. Maribor fick sina stadsrättigheter år 1254 och är i dag en modern handels- och industristad med 150 000 invånare. Vi bodde strax utanför staden i vintersportorten Pohorje, halvvägs uppe i en slalombacke. En kväll åkte vi linbana upp till bergets topp, där vi åt middag och sen ned igen över hisnande stup med stadens ljus under oss. Till all tur var det litet dimmigt så man såg inte alla stup och trädtoppar. Vi besökte en massa slott under vår resa. De flesta slott fanns högt uppe på bergstoppar med en massa trappor innanför. Så till dagens program hörde minst ett slott med bergs- och trappklättring! I den lilla staden Bled, invid ”Julijskealperna” med en underbart klar sjö, klättrade vi först upp i slottet som klamrade sig fast vid en bergsvägg ovanför sjön. Sedan roddes vi ut till en ö med en kyrka uppe

på öns högsta topp. Roddbåten var en ﬂatbottnad, egendomlig träbåt med plats för ca 20 personer och med årorna längst bak. Roddaren berättade att han byggde sina båtar vintertid och att han hade lärt sig båtbyggarkonsten i Lahtis! Vårt hotell i Bled låg mycket vackert invid sjön med utsikt över både slottet, ön och kyrkan. Vi besåg också huvudstaden Ljubljana i hällande regn. Vädret i Slovenien var litet regnigt, men det gjorde inte så mycket eftersom det fanns så mycket att se och göra. I Postojna besökte vi Europas största droppstensgrottor. Ett eldrivet tåg tog oss 20 kilometer rakt in i den underjordiska labyrinten av trånga tunnlar och storslagna stora salar, som skapats under miljontals år. Jag var faktiskt rädd när vi susade fram i de smala, mörka tunnlarna med långa droppstensformationer hängande ovanför våra huvuden. Ett slag blev det kolmörkt och jag tänkte osökt på den stora jordbävningen som guiden hade sagt att man väntade på i Slovenien. Efter grottbesöket lugnade vi oss med lunch och ett slottsbesök. Vi tog avsked av Blaz, vår kunniga guide i Slovenien. Han bad oss

komma ihåg – att vi varit i Slovenien, ej i Slovakien! – att Slovenien inte är i krig och att det inte springer ﬂyktingar på åkrarna! – att huvudstaden heter Ljubljana, inte Bratislava – att alla är välkomna till Slovenien, som är ett snyggt, tryggt litet land. Nu har ju också vår president besökt Slovenien och droppstensgrottorna, så nu känner vi i Finland säkert till Slovenien och landets president Janez Drnovsek.

Istrien omtyckt resmål Resan fortsatte och vi passerade gränsen till Kroatien, med jättelånga långtradarköer och mer omständiga gränsformaliteter eftersom Kroatien inte hör till EU. I kvällningen kom vi till Opatija, en vacker badort på halvön Istrien, som skjuter ut i den nordligaste delen av Adriatiska havet. Här bodde vi i fyra nätter och härifrån gjorde vi utﬂykter i omgivningen. Halvön Istrien med sina många öar har blivit ett av Europas mest omtyckta resemål. Kusten är vidunderligt vacker med branta stup och

Med ﬂatbottnasd roddbåt i Bled, Slovenien.

Hamnen och gamla stan i Pula, Kroatien.

Ett av de många slotten i Slovenien. Artikelförfattaren Harriet Weckroth i förgrunden.

djupa dalar och många små städer och byar. En massa turistbussar susar omkring på smala bergsvägar. Annars är vägarna i Kroatien bra, efter de svåra krigsåren bygger man motorvägar och satsar på turismen och kommunikationer. På Istrien fanns förutom den smala slingrande vackra kustvägen även en rak väg genom ön med en lång tunnel genom bergen. Längst ute på halvön ligger staden Pula med sina minnen från romartiden. Pula är i dag en modern universitetsstad med en fin gammal stadskärna och en bra hamn med en viktig flottbas. I hamnområdet fanns en massa matställen. Här åt jag en underbar skaldjursrätt med bläckfisk och andra läckerheter. Vi besökte Pulas amfiteater, en av de sex största romerska amfiteatrar som finns bevarade. När teatern byggdes rymdes upp till 23 000 personer på de breda sätena. I dag ryms här 5 000 personer och teatern används som konsertscen för allt mellan opera och rock. Vi besökte också ön Krk, dit man kom med en ståtlig 1,5 kilometers bro. Staden med samma namn som ön utvecklades på 1100talet och franciskanermunkarna har varit måna om att bevara öns historia och kultur. Krk är också känt för sitt vin, som vi provsmakade i en mycket stämningsfylld vingård tillsammans med den musikaliska vinodlarfamiljen. Kroatien börjar återhämta sig efter de svåra krigsåren 1991–96 och är i dag på god väg att få tillbaka sin ställning som ett mycket omtyckt resmål i Europa. I det relativt lilla landet ryms många olika landskapstyper och naturen

är oerhört vacker. Vi rörde oss i norra delen av Kroatien och vår guide ansåg att vi absolut måste se mera av Kroatien. Sen var det bara att packa ihop sina tillhörigheter och åka genom Slovenien och Italien till Milano, därifrån vi tog ﬂyget hem. HARRIET WECKROTH

Faktaruta Kroatien Oﬃciellt namn: Republika Hrvatska (republiken Kroatien) Yta: 56 538 km2 Invånare/km2: 83 Folkmängd: 4,5 milj. Språk: kroatiska, serbiska Huvudstad: Zagreb, andra viktiga städer Dubrovnik och Split vid kusten. Valuta: Kuna (HRK) 1 kuna=0,13 € Gränsar till: Slovenien, Ungern, Bosnien-Hercegovina, Serbien-Montenegro.

Faktaruta Slovenien Statsskick: republik Yta: 20 253 km2 Huvudstad: Ljubljana Invånarantal: 2 miljoner Invånare/km2: 98 Kustlinje: 46,6 km Språk: slovenska är oﬃciellt språk, i vissa områden är också italienska och ungerska oﬃciella språk. Valuta: Tolar (SIT) 1000 SIT=4,7 € Gränsar till: Italien, Kroatien, Ungern och Österrike. Medlemskap i EU (2004) och Nato.

GOD TID 7/2005 – 17

God Jul Och Gott Nytt År Närpes Stad www.narpes.fi Tfn. 06-224 9111

Korsholms Kommun www.korsholm.fi tel. 06-327 7111

Nykarleby Stad www.nykarleby.fi

Vörå Kommun www.vora.fi

Houtskärs Kommun www.houtskar.fi

Lovisa Stad www.loviisa.fi

Karleby Stad www.kokkola.fi

Nagu Kommun Tfn. 02-460 2810 www.nagu.fi

NYKARLEBY SJUKHEM Tel. 06-788 9020

Tel. 06-320 9330

AUTO - ROST Tel. 06-320 1151

Ekenäs Stad www.frankmangscenter.fi

Tel. 06-781 1211

Närpes Apotek Corner, Kristinestad tel. 06-221 2228

64200 Närpes 06-220 4600

Borgå Stad Tel. 019-520 2201

Tel. 06-785 6100

PÄRUS FORS 06-222 1121 www.perus.info

25870 Dragsfjärd.

Ingå Kommun Tel. 09-295 151

ENEBERGS

Bottenhavets Sjukhem Kristinestad

BEGRAVNINGSBYRÅ Strandg. 2 Mariehamn Tel. 018-19028

Pärus Café

SÖDERLÅNGVIKS MUSEUM

Oravais Teater www.oravais.fi/kimobruk

www.ekenas.fi Tfn. 020-775 2200

Tel. 019-246 1500

Folkpark

www.siljaline.fi

Åminne www.aminnefolkpark.net

18 – GOD TID 7/2005 FÖRENINGSNYTT

Christian Blomberg Esbos pensionär 2005 Espoon Eläkeläisten Keskusliitto har utsett Christian Blomberg från Esbo svenska pensionärer till Esbos pensionär 2005.

Christian Blomberg, Esbos pensionär 2005, ﬁck ta emot blommor och diplom.

Christian Blomberg emottog ut-

märkelsen 25 oktober vid Esbo äldreråds årliga fest för pensionärer Sykettä syksyyn-Låt hösten pulsera i Hagalund kulturcentrum, Styrelsemedlemmarna från Espoon Eläkeläisten Keskusliitto Börje Eklund och Eila Esko överräckte diplom och blommor. Esbo svenska pensionärer kan glädja sig över att en medlem från vår förening vann titeln Esbos pensionär 2005. Christian föddes i Pojo och flyttade som 13-åring till Esbo, men ingen är mer Esbobo än han. Hembygden och det svenska språket är två saker som Christian ställer högt. Christian blev student från Grankulla svenska samskola 1948 och efter avslutade studier ﬁck han anställning som trädgårdsmästare i Esbo svenska församling, men efter sju år ville han vidga sina vyer och blev ansvarig trädgårdsmästare i Esbo stad. Under de här åren lärde han sig känna olika områden inom Esbo. Stadskartan är välkänd för honom. 1968 övergick han

till läraryrket. Han var lärare vid Överby yrkesskola ända fram till sin pensionering 1989. Christian är medlem i ESP Kyrkoby pensionärsklubb och har varit pensionärsklubbens vice ordförande och ordförande åren 1994–2003. Kyrkobyklubben är den näst största pensionärsklubben inom ESP med ca 150 medlemmar. Christian innehade samtidigt posten som vice ordförande i Esbo svenska pensionärers styrelse. Christian är en kunnig föreningsmänniska och det är lätt att samarbeta med honom. Christian startade bocciaspelet i Esbo 1996 och är eldsjälen bakom spelet som vuxit i popularitet varje år. I dag träﬀas varje vecka över 100 medlemmar från de olika pensionärsklubbarna i Dalsvik bollhall för att spela boccia. Här ser man vad en god ledare kan åstadkomma, han blir entusiastisk då han talar om boccia och man förstår, att hans entusiasm smittar av sig på andra. Han är en god ledare och lärare, han har lärt sig delegera uppgifter

Ge magen en julklapp.

En vuxen behöver dagligen c: a 30 – 40 g f ibrer, men m å n g a av os s f å r f r å n kosten bara 15–20 g. För g o d t a r m f u n k ti o n o ch - h ä l s a ä r d e t s k ä l at t ät a m e r a f i b e r r i k m at , s o m mörk t helkorns rågbröd och grönsaker. En ny behändig metod t i l l a t t k o m p l e t te r a f i b e r b e h o v e t ä r kosttillskottet LaxaKuitu. Det är en 10 grams dospåse, vars innehåll utspäds i ett drick sglas med vatten. Drick en dylik f iberdr yck 1–2 gånger dagligen för att värna dig om god tarmhälsa.

Saluförs riksomfattande i hälsokostaffärerna. Marknadsförare : Fenno Natura Oy, Tuusula. w w w.fennonatura.fi

och skaﬀa sig goda medhjälpare. Christian talar alltid varmt för, att ﬂera skulle få en uppgift i föreningen och att man på detta sätt kunde aktivera medlemmarna. Musiken och sången står hans hjärta nära. Christian är en känd person inom föreningar i Helsingfors, Kyrkslätt, Grankulla och Esbo. Han har under tio år uppträtt som allsångsledare i Esbo Arbis och Kyrkslätt Arbis och åkt runt i föreningarna med sin gitarr och underhållit pensionärerna med allsång.

Stor resurs för ESP Paret Blomberg har sedan 1946 till slutet av 1990 aktivt dansat folkdans i Södra, Västra och Mellersta Esbo ungdomsföreningar. De är fortfarande ivriga seniordansare i ESP seniordansgrupp Christian har också hunnit med att vara ordförande i åtta år för Fallåker Mellersta Esbo Ungdomsförening Under 40 år har Christian varit aktiv i Esbo IF som funktionärsledare, vars uppgift var, att utbilda idrottsfunktionärer. Till hans (privata) fritidsintressen hör cykling och terrängskidlöpning. Christian Blomberg har varit en synnerligen aktiv Esbobo, han har verkat bland ungdomar och pensionärer. Christian är fortfarande en stor resurs för föreningen. Jag är glad att jag haft förmånen att arbeta med Christian och fått lära känna honom. Han är värd titel Esbos pensionär 2005. DAISY WINQVIST

DÅ MAGEN BLIVIT TRÖG !

Vä l j d e n v ä ls m a k a n d e f r u k t k u b e n , s o m s k a l l t u g g as e l l e r f l y t a n d e TehoLaxa For te. Drick dessutom rikligt med vatten !

Ta TehoLaxa på kvällen, s å f u ng era r di n m ag e på morgonen !

FÖDELSEDAGSFEST. Frän vänster hedersordförande Asta Jansson, Doris Berghäll 90 år, Sylvi Hagström 90 år och Märta Jonsson 80 år. Frän höger Ellen Söderström 100 år, hennes dotter Tony, Rut Rouvari 80 år och Rose-Marie Ranta 80 år.

Ellen Söderström i Lojo hundra år När Lojo svenska seniorer samlades till födelsedagsfest den 17 november, var det synnerligen angenämt att kunna hälsa även en hundraåring välkommen. Det är första gången i föreningens snart 30-åriga historia, som någon uppnått en så aktningsvärd ålder. Ellen Söderström född Eklöf är en genuin Lojobo. Hon föddes den 28 november 1905 och växte upp i en syskonskara på fyra barn på Ekbacka. Hon gick i folkskola, gifte sig och fick två barn. Hon jobbade på Lojo El Ab. När hon pensionerades vid 60-års ålder, skulle hon gärna ha fortsatt med sitt yrkesliv. Ellen Söderström har gått genom livet med en positiv livssyn, älskat sång och musik. Hon har sjungit i Sydlojo uf:s sångkör. Ellen har varit duktig på att brodera. Många är de lappar hon stickat till Moder Teresa-ﬁltar. Hon har tyckt om att lösa korsord. Tidningarna och världshändelserna har hon följt med. Ännu har hon syn och hörsel i behåll. Idag har Ellen kommit på fest, för att ﬁra sin stundande högtidsdag med sina pensionärsvänner. Medlem har hon varit nästan sedan föreningsstarten. Förutom Ellen Söderström uppvaktades nittioåringarna Doris Berghäll och Sylvi Hagström, aktiva i olika sammanhang. Åt-

Hundraåriga Ellen Söderström har alltid älskat sång och musik.

tiofemåringarna som är tre var förhindrade att närvara. På plats var däremot åttioåringarna ”ungdomarna” Märta Johnsson, RoseMarie Ranta och Rut Rouvari. Camilla och Rolf Sonntag spelade och sjöng. De inledde med Höstdrömmar. Sedan sjöng Camilla en riktigt ny gratulationsvals, som skrivits av österbottningen Viktor Hinds och tonsatts av Åke Grandell. Vidare bjöds på Fiolen min och visor av Dan Andersson. Så sjöng vi allsång. Ellen riktigt strålade och njöt när hon fick sjunga de gamla kända sångerna. Så var det dags för Sista visan. Ellen åkte till hemmet Prinsessa Ruusunen, ett passande namn för en söt och rar tant full av livsglädje. VIVA HOLM

GOD TID 7/2005 – 19 FÖRENINGSNYTT

Inga Kalberg ny ordförande i Närpes Närpes Pensionärsförening med

900 medlemmar valde på höstmötet styrelse för 2006. Sven-Erik Wester har varit ordförande för föreningen sedan 1990 och har bestämt sig för att inte ta emot den posten längre. Inga Kalberg har varit duktig styrelsemedlem och valdes nu enhälligt till ordförande, och Wester blev medlem av styrelsen, som i december skall konstituera sig. Endast mindre justeringar förekom i valet av ordinarie medlemmar och suppleanter. Årsmötesförhandlingarna leddes av distriktets ombudsman Per Thomasfolk med föreningens sekreterare Jarl-Erik Lärka som sekreterare. Vid höstträffen medverkade Håkan Malm med tal, Lars-Erik Juslin visade bildspel från förening-

Hussa för pensionerade män

Matlagning är roligt Vi riktar oss främst till män som blivit ensamma och kanske för första gången livet ska ta hand om hem och hushåll. Kursen går av stapeln i Marthaförbundets undervisningskök under fyra (4) torsdagsmiddagar i november–december. Iden med kursen är att ge kunskap och färdighet att på ett ändamålsenligt sätt ta hand om sitt hushåll. Här träﬀar man andra som är i en liknande livssituation. Under matlagningens gång utbyter vi tankar och delar med oss goda tips och råd. Varje gång har ett eget tema och vi tillreder varje gång en mångsidig och god lunch som vi avnjuter tillsammans. Kursen ingår i ett RAY-projekt och kostar därför endast 10 euro.

Den nyvalda ordföranden Inga Kalberg tackar för förtroendet. Närmast kameran avgående ordförande Sven-Erik Wester och till höger Per Thomasfolk.

ens aktiviteter, och Helge Forsman sjöng solo och ledde allsångerna. Ett hundratal pensionärer var med

om höstträffen i servicehemmet Bostället den 24 november. Text och foto LARS-ERIK JUSLIN

På initiativ från Närpes pensionärsföreningen anordnade ortens medborgarinstitut i november en kurs i användningen av mobiltelefon. De tio deltagarna ﬁck lära sig bl.a. att skriva, skicka och ta emot meddelanden på sina ”nallar”. På bilden står läraren Sune Lindqvist i bakgrunden, närmast kameran Margareta Wester fullt sysselsatt med mobiltelefonens mysterier. Text och foto LARS-ERIK JUSLIN

Multitronic säljer över hela landet. Posten levererar våra produkter redan följande dag om de ﬁnns på lager då du beställer. Du betalar smidigt och säkert via postförskott eller faktura. Besök vår hemsida www.multitronic.ﬁ och bekanta dig med våra över 40 000 produkter eller ring oss för mera information.

2.2 kl. 10–13:35 Ät rätt & må gott. Näringslära. Ät enligt kostpyramiden – både ekonomiskt och ekologiskt. Tallriksmodellen hjälper dig att äta rätt. 9.2 kl. 10–13:45 Livsmedelshygien; hur sköter jag kyl och frys? Förvarning av livsmedel. Vardagsmikrobiologi. 16.2 kl. 10–13:35 Textilvård; hitta rätt i tvättmedelsdjungeln! Vaddå sortera – efterbehandla? 23.2 kl. 10–13:45 Rengöring och städning – roligare än vad du trott. Gamla medel & metoder till heders. Kursen börjar den 2 februari och pågår t.o.m. den 23 februari kl. 10–13:45 i Marthaförbundets undervisningskök, Lönnrotsgatan 3, Helsingfors. Vill du lära dig att skapa livskvalitet i din vardag tillsammans med andra? Anmäl dig per tfn 09-696 225 60 mellan kl. 8–15 till hushållslärare Elisabeth Eriksson på Marthaförbundet eller e-post elisabeth.eriksson@martha.ﬁ Svenska pensionärsförbundet är samarbetspartner. Förfrågningar och anmälningar även till SPF:s ombudsman Jan Holmberg, tfn 09-72 888 210 alt. jan.holmberg@spfpension.ﬁ

Ta vara på tillfället!

DATOR FÖR SURF OCH EPOST Multitronic PC Value Sempron 2600+ processor • 512 MB minne • 40 GB hårdskiva • CD-brännare • USB 2.0 • 400 W tyst strömkälla • ett års servicegaranti.

€ 370

FÖRMÅNLIG SPELDATOR Multitronic PC Intermediate Sempron 3000+processor • 1024 MB minne • 160 GB hårddisk • DVD brännare • GF 6600 256 MB graﬁkkort • 400 W tyst strömkälla • ett års servicegaranti.

€ 35

€ 638

(norm. 49 €) FSECURE INTERNET SECURITY 2006 Skydda din dator med F-Secures senaste antivirus- och brandväggsprogram. Nu till specialpris när du köper det tillsammans med en Multitronic PC eller HP bärbar dator

Thomas Storgård

PCHEMSERVICE I VASATRAKTEN

17” • 12ms responstid • kontrast 500:1 • 160° betraktningsvinkel

AN GAT T SÖ ME

HP NX6110

€ 664

NX6110 är en förmånlig serie bärbara från HP. Med resebatteriet (säljs separat) får du en batteritid på 8 timmar. C360-processor • 15” skärm • 40 GB håddisk • Combo (DVD/CDRW) • Win XP Home Swe/Fin/Eng

H RS KO

O IKK IST PU AN M L O

Öppet: Vardagar 9-17 Lördagar 10.30-14

R KO

O SH

SE LM

E AD LAN SP

KLE

NORM. €145

U KAT TIN ME KLE

Erbjudandet i kraft till 31.12.2005

€ 260

TA KA TU

Mer plats på skrivbordet. LG L1717S är en förmånlig 17” skärm. Vikt endast 4,3 kg. 3 års bytesgaranti.

ATU AK EM

€ 72 50

Tarjous voimassa 31.12.2005 saakka Erbjudandet i kraft till 31.12.2005 RA

LG L1717S

Vad innebär den där nya PcHem-servicen? Det innebär att jag kommer hem till kunden och installerar allt som du köpt från Multitronic. När kan du komma? Så fort hela leveransen är klar tar jag kontakt och kommer överens om en tidpunkt för installationen. Vad annat kan du göra? Jag ser till att kunden får internet och e-posten i skick. Kopplar skrivare, scanners och digitalkameror samt hjälper dig att komma igång med användningen. Dessutom kan jag kopiera över data från en gammal dator. En sån tjänst måste väl kosta en hel del? Vi försöker erbjuda den så förmånligt som möjligt för att alla skall ha råd med den. Nu fram till nyår kostar den bara 72,50 euro. Kilometerersättning tillkommer om man bor utanför Vasa.

TIILITEHTAANKATU

Korsholmsesplanaden 38, 65100 Vasa tel. 06-3197700 info@multitronic.ﬁ

WWW.MULTITRONIC.FI

20 – GOD TID 7/2005 FÖRENINGSNYTT

Dockor hjälper barn

Anja Björkfelt poserar med sina skyddslingar. När vi Åbopensionärer på vårkan-

ten gästade Österby pensionärer i Ekenäs sålde Inga Aaltonen Unicefdockor som hon och andra ﬂitiga damer sytt. Då låg antalet sålda dockor i Ekenäs runt 250 stycken.

Åbo svenska pensionärsklubbs sekreterare Anja Björkfelt tände på idén och tyckte, att också vi i Åbo skulle tillverka dockor och sälja dem. En docka med insytt Unicefmärke kostar 20 euro; varje docka har ett eget namn och pengarna går oavkortade till vaccinationer av barn i utvecklingsländer. Barnen vaccineras mot sex olika sjukdomar: polio, stelkramp, mässling, difteri, kikhosta och tbc. Nu har ivriga damer träffats hemma hos Anja och ca 30 dockor håller på att bli färdiga. Svårast är det att få fason på frisyrerna, men med olika metoder blir just håret i olika material och färger det mest personliga. Projektet som i Finland går under namnet ”Anja ja Toivo” körs på olika håll i landet. De som inte själva syr kan donera tyg, garn och annat material och så kommer den ena dockan efter den andra till. Det är meningen att dockorna ska säljas på föreningens julfest och på någon basar. Text och foto CARIN ÅMINNE

Födelsedagsfest i Hagalundklubben med överraskningsgäst Hagalundklubben i Esbo firade

sin traditionella födelsedagsfest den 23 november på Servicecentralen i Hagalund. Festen hade förberetts i god tid och inbjudningskort skickats till de medlemmar, som under året fyllt jämna år, (70, 75, o.s.v.). Styrelsens damer och ﬂera medlemmar hade bakat tårtor som de hämtat till festen. De inbjudna gästernas bord var vackert dekorerade med vita dukar, blommor och placeringskort. När medlemmarna började strömma in konstaterades att platserna höll på att ta slut. Ingen hade kunnat vänta sig en sådan anslutning. Genom att låna bord och stolar från angränsande rum kunde alla beredas plats. I gästboken räknades 131 närvarande personer, som är rekord i Hagalundklubben. Festen började med att ordförande Daisy Winqvist hälsade alla hjärtligt välkomna och gav en kort information om några kommande program. Därefter satte sig Rune Holmström vid pianot och sjöng en gratulationssång och tillsammans med Rainer Harjulin en stämningsfull duett.

Fyra nittioåringar Talet till jubilarerna hölls av Daisy Winqvist. Hon konstaterade att dessa denna gång var inbjudna avec. Speciellt riktade hon sig till de fyra 90 år fyllda medlemmarna som ﬂitigt brukar närvara vid klubbens möten och sammankomster. I

sitt tal jämförde Daisy ”den gamla goda tiden” med hur det är nu. Förr hade man tid med varandra inom familjen, man samlades till gemensam måltid, man brydde sig om varandra. Å andra sidan behöver ingen nuförtiden vara rädd att hamna på fattiggården, man har det ekonomiskt bättre ställt, sjukvården fungerar också bättre. Till slut framförde Daisy sin glädje över att så många hade kommit till festen. Talet avslutades med att medlemmarna reste sig och sjöng gratulationssången för jubilarerna. Kätie Rémy, Ulla Lindholm och Lennart Söderlund sjöng tillsammans När ljusen skall tändas därhemma varefter ordförande Daisy Winqvist och viceordförande Ingvald Lindén gav rosor åt de inbjudna. Kaﬀeserveringen med härliga tårtor kunde börja. Serveringen sköttes av sju herrar i vit skjorta och kanariegult förkläde. Nu var det tid för dagens överraskningsgäst, Henrik Huldén med sin gitarr. Han började med en för årstiden speciellt vald sång November av Povel Ramel. Sedan sjöng han visor av ﬂera visförfattare bl.a. Evert Taube. Sin mycket uppskattade visstund avslutade han med en sång av Bosse Österberg. På jubilarernas vägnar tackade Bertel Waenerberg för den gemytliga och mycket lyckade festen som avslutades med allsången O, ljuvliga ungdom. LENNART SÖDERLUND

Grankulla Svenska Pensionärer firade med klackarna i taket!

Styrelsemedlemmarna på bilden fr.v. Carl-Bertel Ekström, kvällens konferenciär vice ordförande Herbert Mäklin, Marianne Vaskola, Ragnar Strengell, Margareta Sirviö med rosorna, Gunilla Reims, Boris Kock och vår förenings blivande ordförande Alf Skogster. Grankulla Brankishus, mitt i byn,

ett bra tillfälle att nyttjas av oss pensionärer, kort väg för dom flesta, men hur ska man klara trapporna, hur ska maten serveras, köket är i första våningen? Det ordnade sig galant, Margareta Sirviö visste besked: vi anställer flickorna från Ingå Show- och Discodansare! Maten serverades i ett huj för 130 personer, de fräscha flickorna sprang som gaseller i trapporna allt medan musikerna Boris Westerlund och Heinz Baumeister underhöll med mjuk wienermusik och Premium Catering hade verkligen lyckats med rätterna, man kunde bara njuta! Clara Palmgren framförde festföredraget kort och gott och sen var ordet fritt och stora golvet öppet för gratulanterna.

Bakom Ervi Sirviö och Brynhild Ståhl ser vi ”veteranerna” Harriet Wahlsberg och Göta Bergman, de har varit med i 30 år!

Som de praktiskt tänkande människor vi pensionärer är så tänkte vi ﬁra, inte bara 30-årsjubi-

leet, utan också passa på att avtacka Margareta Sirviö, hon hade nu beslutat att avgå efter 13 år av idogt arbete för vår förening. Som etta bland gratulanterna kom Pensionärsförbundets P-H. Nyman och med Veronica Fellmans assistens fästes utmärkelsen i silver på Margaretas jacka. Vi har under många år fått bevis på Margaretas mångkunnighet, organisationsförmåga och idérikedom inte bara inom vår förening utan också som generalsekreterare i Samnordisk Pensionärskultur, som hon varit med och grundat och där hon fungerat som allt i allo i 22 år. Ett 550-tal av vår förenings medlemmar har deltagit i de lyckade seminarierna runt hela Norden och fått vidgade vyer! Musik och teater har stått Margaretas hjärta nära och hon har översatt och regisserat teaterstycken både till glädje för oss och för grannföreningarna. Vi representanter för styrelsen ställde upp oss och försökte ta ton i den av Carl-Bertel Ekström nydiktade hyllningssången till Margareta: ”I många år, hela tretton stycken,/har Du lett styrelsen och ”stått rycken”!/Som chef Du varit båd klok och snäll/och därför tackar vi Dig ikväll./Vi hoppas att Du får frisk förbliva,/för Du har mycket ännu att giva./För Dig utbringar vi nu hurraaa!/Och dessa blommor, dem ska Du ha!” Kvällen fortsatte med glada gossar och vitsiga gäster. Anita och

Oj, vilken akrobatik, vilken fart! Höga graciösa hopp och ner i spagat! Ett tips tör oss pensionärer att snabba på i kön för höft- och knäoperationen? Nej då! Gå nu försiktigt där ute och ha ett gott nytt år!

Björn Blomqvist hade tillsammans skrivit och utformat en trevlig historik och Anitas kåseri, kärlekens ABC, lyssnade vi gärna på! Flickorna som serverat oss skulle nu som sista nummer uppträda med sin otroligt fina dans, allt medan våra musiker kunde ta sig en välkommen paus innan det blev dags för oss pensionärer att röra på påkarna. Text INGER JORMALAINEN Foto LASSE REJSTRÖM och INGER JORMALAINEN

Gäddvik-Mattbypensionärer fyllde 30 Gäddvik-Mattby pensionärsklubb

i Esbo firade den 15 november sitt 30-årsjubileum med festlig middag, där ett femtiotal deltagare (bilden) hälsades välkomna av klubbens ordförande Marianne Sandén, där de andra Esboklubbarna lyckönskade jubilaren till framgångsrik verksamhet och där tidigare vice ordföranden i pensionärsförbundet Christina Fagerström berättade medryckande om hur samhället utvecklats och förändrats inom klubbens verksamhetsområde under de gångna tre decennierna. AGL

GOD TID 7/2005 – 21

Arkadia Pensionärer r.f.

Kyrkslätts pensionärer

önskar alla God Tids läsare en

tillönskar alla pensionärsföreningar en

Fridfull Jul

Fröjdefull Jul

och ett

Gott Nytt År!

Framgångsrikt Nytt År!

ESP Esbo svenska pensionärer r.f.

God Jul

tillsammans med sina nio klubbar önskar alla pensionärer en riktigt

God Jul och ett

Gott Nytt År! Alla pensionärsföreningar och förbundets anställda tillönskas

God Jul och

Gott Nytt År Liljendal församlings pensionärer r.f.

God Jul & Framgångsrikt Nytt Verksamhetsår! önskar

och

Gott Nytt år 2006 önskar Pensionärsföreningen

ETTAN r.f. i Helsingfors.

Esse Pensionärsförening r.f. önskar alla pensionärer och förbundets anställda en

God Jul och Gott Nytt År 2006 God Jul och

Gott Nytt År! önskar

God Jul & Gott Nytt År! önskar

Kimito pensionärsförening r.f.

Alla pensionärer tillönskas en

julhelg fylld av frid och glädje! Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f.

En Fridfull Jul och ett

Gott Nytt År önskar

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

God Jul och

Gott Nytt År önskar

Grankulla svenska pensionärer r.f.

Borgåbygdens Svenska Pensionärersförening r.f

Vanda svenska pensionärer r.f.

God Jul

Varma Jul-

Gott Nytt år!

önskar

Terjärv Pensionärer r.f.

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu r.f.

God Jul & ett lyckosamt

Gott Nytt År!

och

Nyårshälsningar till pensionärer både nära och fjärran!

Ingå Pensionärer r.f.

God Jul

Fridfull Jul

och

Gott Nytt År!

Gott Nytt År

Dragsfjärds Pensionärer r.f.

tillönskas våra medlemmar, grannföreningar och Svenska pensionärsförbundet.

God Jul

Gott Nytt År!

önskar

Purmo pensionärer r.f.

Karis Pensionärer r.f.

Pedersörer Norra pensionärsförening r.f.

God Jul

och

Gott Nytt År!

önskar

Jeppo pensionärsklubb r.f.

Lojo svenska seniorer r.f.

Lappfjärds Pensionärsklubb r.f.

God Jul

Mariehamns Pensionärsförening

och

Gott Nytt År

Gott Nytt År!

Pensionärer i Östra Helsingfors r.f.

önskar

Sjundeå pensionärer r.f.

Malax Pensionärer r.f.

Pojo Pensionärer r.f.

God Jul

hälsar till alla och önskar

God Jul och

Gott Nytt År!

och

Gott Nytt År! önskar

SPF:s österbottniska distrikt. Torolf Fröjdö och Per Thomasfolk

Pensionärsklubben PIKT

Gott Nytt År! önskar

med medlemmar över hela Åland tillönskar alla svenskspråkiga pensionärsföreningar

En God Jul och ett Gott Nytt År! SAMSig

önskar Pensionärsförbundets övriga verksamhetsområdens samarbetsorgan

God Jul och

Gott Nytt År!

22 – GOD TID 7/2005 SENIORDANS

Finlands Seniordansförbund 20 år och seniordansstuga 2005 Den 19–20 november hölls årets

Ordförande Gunvor Nyström (t.h.) och vice ordförande/verksamhetsledare ﬁck ta emot föreningsmärket i guld med kedja.

Dansstuga i Kampens servicecentrum i Helsingfors. I samband med den ﬁrade seniordansförbundet sitt 20-årsjubileum. I dansstugan deltog 56 ledare från hela landet för att lära sig årets seniordanser. De var samma danser som Ilse Kassner från Tyskland lärde ut på Norrvalla (Vörå) i augusti på förbundets diplomkurs och ledardagar. – åtta seniordanser, fartfyllda som är lämpliga för yngre pensionärer och längre hunna seniordansare. Som exempel kan nämnas ”Kegel Quadrille”, en squaredans med ett s.k. ”Kegelpar” i mitten (alltså tio personer). En underbar tango i block (alla dansar Gun Svenlin leder Dansstugan 2005.

var för sig vända åt samma håll). ”Promenaden-Mixer” fick vi öva särskilt flera gånger innan dansen löpte, men oj vad den var rolig sedan när alla kunde. Söndag morgon hölls teoritimmar. Då gick vi bl.a. igenom den nya ”Dansnyckeln” med seniordans terminologi, utkommen i augusti. Ett stort arbete som Ulla Holmström, Mona Forsström och Alice Wetterhoff får stort beröm för. Jubileumsmiddag på Handelsgillet. Från vänster Hardy Forsström, hedersordförande Margareta Grigorkoff, FSG:s ordförande Marina von Weissenberg, ordförande Gunvor Nyström, hedersmedlem Eija Francke, Göta Gustafsson, Ulla Holmström (bortvänd).

Över 500 danser Höjdpunkten på stugan blev i alla fall lördag kväll då vi firade förbundets 20-årsjubileum med en middag på Handelsgillet. Av flera inbjudna gäster hade vi glädjen att se hedersordförande Margareta Grigorkoff, hedersmedlemmen Eija Francke och Finlands Svenska Gymnastikförbunds (FSG) ordförande Marina von Weissenberg på vår fest. Eija är den som 1979 fick Svenska pensionärsförbundet att ta upp seniordans på sitt program. Eija förstod genast att här var en motionsform av betydelse för äldre och gamla (också sittdanser!) människor. En rörelseform som hittills saknats. Hon åkte till Österbotten och Kimitoön för att introducera de första seniordanserna inlärda av Ilse Tutt. I dag finns det säkert över 500 seniordanser från hela världen. Vi skålade i skumvin för det 20åriga förbundet, och intog middagen vid fem, nätt dekorerade bord där alla hade möjlighet att se och prata med varandra. Konferencié

var Kate Björkman som berättade om kvällens program på vers. Ordförande Gunvor Nyström höll välkomsttal i vilket hon poängterade glädjen över att få se så många seniordansvänner på plats. Eija Francke talade också, hon berättade om de första tiderna då Ilse Tutt, seniordansens moder från Tyskland kom och höll kurser på Solvalla Idrottsinstitut. Efter för- och huvudrätt (maten var jättegod) höll hedersordförande Margareta festtal i vilket hon sin tur tog upp de första åren med seniordans. Hur vi entusiastiskt och med stor glädje ville sprida dansformen i vårt land. Margareta och Kate reste redan 1984 på kurs i Tyskland för att vidareutbilda sig och tog sina diplom i seniordans våren 1985. Vårt utbildningsprogram med egna krafter inleddes redan 1983 (på Solvalla).

Premieringar Efter festtalet premierade Margareta ordförande Gunvor Nyström och vice ordförande/verksamhetsledare Kate Björkman med ett föreningsmärke och kedja i guld till tack för mångårigt intensivt arbete för förbundet. Margareta ﬁck i sin tur en stor bukett mörkröda rosor. Hon är ju vårt lands Seniordansmoder! Extra festligt blev det när tio seniordansledare framförde dansen ”Valse Lente”, (musik, Oskar Merikanto) till koreograﬁ av Lullu Palmgren. Jag tror inte att jag överdriver om jag säger att det är

den vackraste seniordansen som finns. Lullu var en skicklig koreograf. Hon gick bort i juli i år och vi saknar henne oerhört. Efter dansuppvisningen framförde Linnéa Tallgård en dikt med stor känsla, helt underbart, om dansens betydelse. Dikten avslutade med kyrkofader Augustinus ord: ”O, människa lär dig dansa, annars vet inte himmelens änglar vad de skall ta sig till med dig när du kommer hit”. Vi åt efterrätt, och så blev ordet fritt. Ethel och Ingegerd Blomander framförde Samfundet Folkhälsans och Arbetets Vänner Huvudföreningens gratulationer och hyllning med både standar och adress. FSG:s ordförande Marina von Weissenberg framförde gymnastikförbundets gratulationer och överräckte en bok, ”100 år finlandssvensk gymnastik” (vårt förbund är medlem i FSG sedan grundandet 1985). Äldreinstitutet (Ikäinstituutti) gratulerade med att skicka ett telegram. På det följde kaffe och som överraskning delade vi ut en kulspetspenna med förbundets logo och årtalen 1985–2005 till alla i salen. Den finns nu att köpa för den som vill. Kvällen var så lyckad och underbar. Stämningen var glad och varm, men också högtidlig. Tänk att vi redan dansat i 20 år (och mera) och har ett eget framgångsrikt förbund! KATE BJÖRKMAN vice ordförande/verksamhetsledare

MUSIK FÖR FESTER Dans- och taffelmusik Underhållningsprogram Rytmdragspel+saxofon Tel 09-596634 (Grankulla)

GOD TID 7/2005 – 23 SENIORDANS

Seniordans – ett livselixir

Vad är seniordans? Det är en dansform som passar särskilt bra för den litet äldre människan genom sitt litet lugnare rörelsemönster. Tempot kan dock i vissa danser vara ganska högt så man måste hela tiden koncentrera sig, ibland också räkna stegen för att inte komma i otakt. Vi brukar skämtsamt säga att ”seniordans är bra för både kroppen och knoppen”. Varje dans har sin egen koreograﬁ med många olika slags steg och turer. Vad sägs t.ex. om twistyvine, kedja eller wiege? Danserna lärs ut av ledare som förevisar stegen och turerna, först ”torrt”, dvs utan musik och sedan till musik. Musiken betyder mycket, den är oftast glad och medryckande. Några exempel: Side by side, Zigeunerpolka, River Kwai. Ganska många av våra seniordanser dansas till tysk musik p.g.a. att seniordansen kommer från Tyskland.

För vem är seniordansen? På det kan man svara: för ALLA! En god sak är att man kan gå ensam till dansen, man behöver inte ha någon dam eller kavaljer med. Ofta dansar man nog parvis, men man byter hela tiden par och den som dansar ”dam” har i vår grupp ett rött band om halsen och den som dansar ”herre” har ett blått band. Det fungerar utmärkt – men nog vore det naturligtvis roligt med några män i gruppen. Som det nu är, har vi endast en modig herreman i gruppen bland drygt 25 damer. Vi har så roligt när vi träﬀas! Värmen stiger, kinderna blossar, man känner sig ung och lätt i kroppen – det är verkligen upppiggande! När man kommer så långt att knän och fötter säger nej till seniordans – ja då har man ännu sittdansen kvar. Den är ett gott alternativ, man kan röra sig i takt med musiken fast man sitter och ha riktigt roligt. Man kan låtsas att man ror, går ut och hämtar julgran, bakar eller dyl.

Ekologiska fullkornsprodukter

FI-B

SUNDBY HEMBAGERI Tel. 729 2011

Jul och 20-årsjubileumsmatiné den 10 december kl. 13.00–15.00 i Kampens servicecentrums festsal i Helsingfors.

Köp ert matbröd lokalt!

Calles Bröd & Conditori Verkstadsvägen 3, Övermalax Tfn 3470 277, fax 3470 428 e-mail: callesbrod@co.inet.fi

Barbro Lundberg och Brita Biskop förevisar en ny dans. De har dansat tillsammans i 20 år.

gratis och öppen för alla intresserade mellan kl 11-12 alla onsdagar. Hittills har vi varit upp till 15 i den gruppen, men det finns plats för flera i dansglädjen. Alla tisdagar mellan kl 11-12 leder Anita även en sittdansgrupp i Folkhälsans hus, också där finns det plats för flera dansare. Vi har också uppträtt några gånger, t.ex. på pensionärsträffar och på gymnastikfester. Det ger oss litet spänning. Utbildning av dansledare. Denna sker i Finlands Seniordansförbunds regi. Man går först i en två dagars grundkurs och sedan i fortsättningskurser. På kurserna får man musik på cd och skriftliga beskrivningar av danserna. Flera gånger per år kan man dessutom träffas och dansa, dels på ”dansstugan” i november i Helsingfors (för ledare) dels vid andra tillfällen som är öppna för alla. Senaste sommar deltog jag i en veckas ledardagar på Norrvalla (trots att jag bara

Var dansar man? I Mariehamn kan

man delta i Medis seniordansgrupp som dansar varannan tisdag i Röda Kors gården mellan kl 13-15 med kaﬀepaus. En trevlig nyhet denna höst är att Anita Söderlund, återﬂyttad från Helsingfors, leder en seniordansgrupp i Folkhälsans allaktivitetshus. Den är hittills

Finlands Seniordansförbund r.f. ordnar en

gått grundkurs, det var svårt!) Då dansade vi dagen lång. Vi delades också in i grupper. Varje grupp fick musik på en cd till två danser. På ganska kort tid skulle vi sedan göra koreografi till danserna. Det var en tankeställare, roligt men ganska svårt att få stegen att stämma till musiken och takten. Vi har två fina, entusiasmerande ledare i Medisgruppen, Barbro Lundberg och Brita Biskop. Jag kan inte låta bli att nämna att Brita fyllde 90 år den 1 november. Födelsedagen inföll på en tisdag när vi hade dansövning. Brita svek oss inte, och vi tackade henne med en ros från var och en. Den ungdomliga damen syns på ett foto invid en tavla av ett dansande par. Vi beundrar alla Brita – tänk att få åldras så vackert, hon är som en liten docka som svävar fram på dansgolvet. Barbro och Brita har enligt utsago dansat tillsammans i 20 år, seniordansen är säkert en av orsakerna till deras spänst och livsglädje! På det andra fotot syns Barbro och Brita förevisa en ny dans efter kaffepausen. Det här var en liten hälsning från ön i havet, vad vi roar oss med. Kunde inte flera dansgrupper sända in foton/text från sina övningar eller uppträdanden? Mitt dansfoto blev inte så lyckat, men när jag skulle fortsätta ”fotandet” efter födelsedagskaffet, var förstås filmrullen slut. Jag har ännu inte funderat på att investera i digitalkamera, men vem vet…. Välkommen med i dansglädjen!

Brita Biskop avtackades med en ros från var och en.

Text och foto MARIANN JANSSON

BAR -BAARI

Stationstorget 1 Asematori Tel. 248 3218 Puh.

Mer för mindre:

300 mg hajbrosk i en kapsel

Zinaxin

Hajbrosk

+ grönmussla + mjuk ingefära

Behöver dina leder nya byggklossar? Eller använder du redan hajbrosk eller grönmussla för behandling av lederna? Nya Zinaxin Repaire+ innehåller stora mängder högkvalitativt hajbrosk, men också magvänlig grönmussla och mjuk ingefära. Exakt de substanser som ditt ledbrosk behöver för att dämpa stötar, och som dina leder behöver för att hållas i god form. Finns på apotek och i hälsokostaffärer.

ET H Y N

Daglig dos bara en eller två tabletter.

Surmjölk en smaksak! Ingmans nya surmjölk har en frisk smak av blåbär. Dessutom innehåller den välgörande Reuteri-mjölksyrebakterier och fiber. Njut när som helst, som dryck eller mellanmål. Gott också för magen. Mera information om Reuteri-mjölksyrebakterien hittar du på nätet: www.ingman.fi under rubriken"För hälsan".

www.ferrosan.fi

24 – GOD TID 7/2005

FISKAFFÄR SNICKARS AB

- Lutfisk - Färsk, djupfryst och rökt fisk - Läckra sik- och abborrfiléer Strandgränd 11 65920 NORRA VALLGRUND Tel. Fax

(06)317 3806 (06)352 8000 050-527 2306 (06)352 8001

Ät gott och njut av kaffe och hembakat hos Maggies Karleby Kokkola Jakobstad Pietarsaari

Maggies EMET Kaustby Kaustinen Vetil Veteli

Tel. 06-864 9460 www.maggiesrestaurant.net

Kulturresor

STÖD DET FINLANDSSVENSKA BILDNINGSARBETET Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp till förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten. Närmare information ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm, tfn 09-6844 570

Kokbok för alla

BOKHYLLAN

En hembygdsbok om krig och kriser Krigsskildringar är det inte någon brist på i detta land. Men ännu ﬁnns det många som kan berätta och mycket som inte har berättats förr. Borgånejdens krigsveteraner har för sin del velat komplettera litteraturen kring våra ofärdsår med en bok som kallas Borgånejden i kris och kris i redigering av förre Hblredaktören Thure Malmberg. Det är ett verk som inte utan orsak har väckt stort intresse och betydande uppskattning, inte bara bland veteranerna, utan också bland den stora allmänheten, särskilt hos den unga generation som börjar bli allt mera öppen för information om hur det gick till när Finlands frihet försvarades med framgång, om också med stora oﬀer. Jag har blivit ombedd att skriva några rader om boken, men eftersom jag har tagit del i redaktions-

kommitténs arbete känner jag mig smått jävig att göra någon egentlig bedömning av boken ifråga. Men jag har under arbetets gång känt mig djupt imponerad av den minnesgodhet som många av våra äldsta, mest prövade och beprövade veteraner har visat när boken har kommit till. Hans Andersson, Valter Andersson, Håkan Blomberg är namn som inte kan förbigås. Och det länder veteranernas sekreterare Kaj Petrell till heder att han tog initiativet och drev det till ett lyckligt slut. Thure Malmbergs insats kan – med hänsyn till både den slutliga produkten och till den energiska aktiviteten under arbetets gång – karaktäriseras som briljant. Peter Wikströms graﬁska formgivning, som fått karaktär av ett rikt bild-

Borgånejden i krig och kris säljs av många bokhandlar i Svenskﬁnland, Norvalla Rehab och Borgånejdens krigsveteraners sekreterare Kaj Petrell, 019-575 3560.

material, är värt ett högt betyg. Jag må nu sedan ha fått vara med på ett obetydligt hörn i arbetet, men jag måste ändå få säga att det är en utmärkt bok – i juletid! P-H. NYMAN

I blommande landskap Kurt Nordman har många strängar

på sin lyra. Här i pensionärsförbundet känner vi honom bäst som en värdefull medlem av den framgångsrika ﬁnanskommittén. Nu får vi också möta botanisten och naturälskaren Kurt Nordman som kommit ut med en bok om sitt intresse. Enligt förordet skrev han I blommande landskap enbart för att det var ”en lustfylld sysselsättning, helt väsensskild från den produktion av tal, memoranda och beslutsunderlag som hade präglat den aktiva tiden ute i näringslivet.” Materialet bygger i stor del på vad han själv sett i naturen under tjugofem års vandringar. Bokens många fotograﬁer har han valt ur hemmaregistret som innehåller över tiotusen foton.

Bokens sex första kapitlen handlar om de vanligaste nordiska naturtyperna. De följs av tre kapitel som beskriver några speciﬁka miljöer i Helsingfors.

Några intressanta växtkategorier och -grupper tas sedan upp i ett avsnitt som omfattar fyra kapitel. Slutligen följer fyra kapitel till med bl.a. korta översikter över två områden som författaren finner särskilt artrika, nämligen Skåne och Kuusamo, och en sammanfattande uppsats om de botaniska regionerna i världen. Ett kapitel ägnar Kurt Nordman åt en redogörelse ”med glimten i ögat” för hur man blir botanist. ULF WAHLSTRÖM

Kurt Nordman: I blommande landskap Utgiven på eget förlag i 400 exemplar Pris i Akademiska Bokhandeln: 18,90 €

Gläd dina nära och kära: ”Perfekt julklapp åt ovana kockar, både stora och små”

Köket är inte enbart till för vuxna – det är till för alla, och matlagning är inte bara för dem som redan kan. Marthaförbundets nya kokbok fungerar både som grundkokbok och inspirationskälla, både för barn och för vuxna.

Frågor? jessica.jensen@martha.ﬁ eller tfn 09-6962 2561, 046-850 6410. Beställningar: martha@martha.ﬁ eller per tfn 09-696 2250.

”Att skriva sitt liv” Kurs på Finns folkhögskola 24–25 januari 2006, med fortsättning 14–15 mars 2006 Kursen vänder sig till dig som har lust att skriva. Att sätta minnen, erfarenheter och upplevelser till pappers, att hitta de rätta orden, är roligt och tillfredsställande. Det kan också hjälpa oss att få överblick, se ett mönster av vårt liv. I kursen ingår olika slags skrivövningar. Vi tar del av varandras texter och får råd och tips hur vi kan förbättra dem. Kursen leds av Åsa Stjenvall-Albjerg. Författaren Vivi-Ann Sjögren, som skrivit mycket om sitt liv, gästar oss och berättar om sitt författarskap och läser ur sina böcker. Vi diskuterar frågor förknippade med det självbiograﬁska skrivandet. Den tvådelade kursen vill öppna den kreativa ådran och sporra deltagarna att fortsätta skriva just sina egna berättelser. Pris: 80 euro Anmälningar till Svenska pensionärsförbundet, tfn 09 728 88210 eller via din förening OBS. Begränsat antal deltagare, så anmäl dig snabbt.

GOD TID 7/2005 – 25 Ge som present eller åt Dig själv

BOKHYLLAN

”Endast för personer med extra goda nerver kan jag rekommendera detta vilohem” Ebba Olsson var beläst och en up-

”Har glömt att berätta att läkarna,

översköterskan, socialkuratorn med ﬂera gästade vid förmiddagskaﬀet vid avdelningen. De tryckte våra händer och önskade oss god jul. Jag dito. För julfridens skull lät jag bli att läsa lagen för dem”. Ebba Olsson ger i sin dagboksanteckning julen 1952 sitt jag i ett nötskal: Hon är beroende av sina vårdare men ingalunda kväst. En kvinna i all sin misär skärpt, humoristisk och medveten om sitt unika värde. Det är en gripande skildring av ett märkligt människoöde Birgitta Tingdal sammanställt i boken Min själ var mitt smycke, utgiven av Förlaget Vingpennan. Boken bygger på Ebba Olssons dagbok från 1952-59, sju av de nitton år hon tillbringade som patient på Centralsinnessjukhuset i Ekenäs. Ebba föddes 1893, hon var dot-

ter till Svante Olsson, Helsingfors första stadsträdgårdsmästare. En av hennes fyra äldre bröder var Paul Olsson, känd som grundare av landets första plantskola. Ebba fick sin utbildning vid Högvalla och Handelsinstitutet. Hon arbetade en tid som kontorist, men flyttade med föräldrarna till Grankulla vid faderns pensionering 1924 och fick där ta hand om marknadsföringen vid den stora violodling Svante Olsson nu etablerade. Modern Augusta blev småningom blind och allt mer beroende av Ebba. Efter hennes död 1933 kretsade Ebbas liv kring violodlingen och fadern. En vårdag 1941 dog Svante Olsson och Ebba stod ensam med trädgården och Villa Dalbo att sköta. Kort efter sin femtioårsdag 1943 gör Ebba ett försök att förändra sitt liv. Hon reser till Sverige, men två år senare är hon tillbaka i Villa Dalbo, där hon lever ensam och fången i sin egen värld. I december 1951 blir Ebba Olsson intagen på Centralsinnessjukhuset i Ekenäs med diagnosen kronisk sinnessjukdom, paranoia och förföljelsemani. Där dör hon, 77 år gammal, den 21 juli 1970. En lycklig slump ledde till att vi i dag kan ta del av Ebba Olssons

dagbok. Birgitta Tingdal, journalist, folkhögskolelärare och läroboksförfattare, ﬁck trettio år efter Ebbas död reda på att det i hennes kvarlåtenskap fanns fyra dagböcker från åren i Ekenäs. Här inleddes en spännande upptäcktsfärd i Ebbas liv. Arbetet blev för författarinnan långt mer än en levnadsteckning. Ebba Olsson var nämligen syster till Birgitta Tingdals egen morfar. Själva dagboken utgör stommen i boken. I sig ett unikt dokument, skrivet av en mentalpatient, inte efter övervunnen sjukdom utan under sjukdomsförloppet. Vidare har Birgitta Tingdal haft tillgång till brev, vykort och bilder samt en riklig mängd dikter Ebba Olsson skrev och sände till kungligheter, presidenter och tidens märkesmän över hela världen. Därtill ett sjuttiotal tackkort som Ebba ﬁck – bl.a. från Albert Schweitzer, från Begum Aga Khan, från hela raden av europeiska kungahus. Birgitta Tingdal har också studerat familjens och sjukhusets historia och intervjuat personer som kände Ebba från tiden före sjukdomen och två kvinnor som var hennes vårdare. Intervjuer med psykiater av i dag visar att Ebba Olsson med moderna vårdmetoder sannolikt hade levt ett normalt liv i samhället och inte undangömd på en anstalt. Ett liv som Ebba själv med sin bitska humor karakteriserar såhär: ”Endast för personer med extra goda nerver kan jag rekommendera detta vilohem”.

En bok till jul

Min själ var mitt smycke av Birgitta Tingdal Grankullabon Ebba Olsson spärrades in på Centralsinnessjukhhuset i Ekenäs på 1950-talet och dog där tjugo år senare. Varför denna skarptänkta, intelligenta kvinna var där förblir en gåta. Läs Ebbas fantastiska dagbok och bli vän med henne. Spännande, vemodig, stundom rolig och mycket tankeväckande läsning. Norra Hallands tidning

Pris 29,90€

I bokhandeln eller direkt från Förlaget Vingpennan. Tel.0400-726 000. www.vingpennan.com

penbar språklig begåvning. Hennes dagbok ger bilden av en intelligent iakttagare, som försöker trotsa bitterheten över sitt öde att vara avstängd från livet där ute. Hon söker sig inåt och hittar själsfränder bland de ”andar” hon samtalar med och de kungligheter och andra högdjur hon ”korresponderar” med. Från ”skocken” omkring sig på sjukhuset tar hon under åren allt mer avstånd och bland de röster som pinar henne finns ”busarna” nära. Till sjukdomsbilden hör misstänksamheten och förföljelsemanin. Handarbete är Ebba Olsson främsta sysselsättning. I dagboken varvas reflexioner över världspolitik och kungliga begivenheter med vardagens broderimönster och antalet bullar till kaffet. Självmedvetenhet och självironi går hand i hand: ”Om man kan kasta in Finlands enda Nobelpristagare på sinnessjukhus, Mika Waltari m.fl, huru skulle då vanliga dödliga kunna fatta och förstå en så anspråkslös person som mig själv? Särskilt kan man inte förstå min enkla inställning att jag känner mig som god vän till kungligheter…” Eller: ”Brevet var adresserat endast Ebba Olsson, Finland. Det anlände mig tillhanda på sju dagar trots den felande adressen. Så känd är jag arma dåre.” Med en dananderssonsk liknelse fångar Ebba i en dikt essensen av sin tillvaro: ”…men blommor blomma även vackert på en bakgård.” Ett särskilt omnämnande förtjänar Tuire Aho, som står för layouten. Boken är vacker. Bilder ur familjealbum och sjukhusarkiv ingår, liksom många av de brev och kort som Ebba fått från hov och kända personer till tack för hyllningsdikter. Den tryckta dagbokstexten har en fond av Ebbas egen handskrift, teckningar eller handarbetsmönster i faksimil. I dagbokens marginal återges också Ebbas hyllningsdikter, bl.a. dessa gripande rader ur dikten Höst, tryckt i sjukhustidningen Irrbloss 1956: Lyckan singlar slanten,/ krona eller klave./ Här ger slanten / andra värden./ Tålamod att leva / och att bära / minnens stora tystnad. MAJ-BRITT PARO

Birgitta Tingdal: Min själ var mitt smycke Förlaget Vingpennan Pris: 29,90 €

Skickar även per post!

Fårskinn, skinnmössor, stickade vantar, mohairsockor och rökt lammkött

LARSMO ULLFÖRÄDLING Tel. 06-728 1424, Larsmo

KLASSIK MASSAGE

Vita Fysio

Ge ett presentkort Med senaste vetskap och moderna metoder

*Fysikalisk undersökningsoch vårdanstalt

* värme- och kylbehandlingar * elbehandlingar * TNS-behandlingar * förebyggande / rörelseterapi * del- halv- helmassage * även hembesök * flexibla tider

*Även hembesök Källängsvägen 1 65610 Korsholm (06) 3223566 eller 050-597 4075 vitafysio@netikka.fi

��

Utbildad massör

KENT HÄGGBLOM Gamla Vasavägen 90B Lålby-Lappfjärd Tfn 0400-497 722

PRIVATLÄKARE Läkarmottagning

NATURAMED

Kost, vitaminer och mineral samt allm. med.

Karin Munsterhjelm-Ahumada Specialist i allmän medicin Nyckelbegrepp:

��

*Långvarig trötthet och värk *Kroniska sjukdomar *Jästsyndrom *Nedsatt immunförsvar *Infektionscirklar *Biokemisk individualitet *Funktionsmedicin *Antioxidantterapier *Ortomolekylär psykiatri

��

Björknäsg. 26 A 6, EKENÄS

Tel. 019-241 5280.

Tidsbest.: må, ti, on kl. 13 - 14 o. 17 - 18, fre kl. 13 - 14.

��

Mottagning även på: Kruunuhaan antioksidanttiklinikka Kaisaniemig. 1 Ba, 2:a vån. H:FORS Tel 09-626 388

SPECIALTANDTEKNIKER

Lääkäriasema Biomedes Universitetsg. 19 B, ÅBO Tel 02-250 7999

OPTIKER Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Centralgatan 98, KARIS Tel./fax 019-230 940

ÖGONLÄKARE

Senatorns Köpcenter 09-298 1927

Ögonläkare KURT GROP Tähtisilmät/Opticus, Åsgatan 2, Lojo. Tidsbest. tel. 019-325 707

BESTÄLLNINGSBUSSAR CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ

019-524 3993, 0400-492 146

BESTÄLLNINGSTRAFIK Vi ordnar resor, för mindre och större grupper 1-55 personer FÖR MER INFORMATION RING: Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Magnus Lind: 0400 470 285 E-mail:magnus.lind@magnusbusstaxi.fi Trollbergsvägen 15, 10600 EKENÄS

26 – GOD TID 7/2005 BOKHYLLAN

Från bruksbarn till brukschef

Premiär: Spelplats:

28.1.2006 UF-lokalen i Kvevlax Regi: Tiina Puharinen Se dagspress för övriga föreställningar och bokningsnummer

Byarevyn i Oravais har revypremiär lördagen 18 febr. 2006 kl. 19.00 på Årvasgården Med reprisföreställningar, 19.2, 24.2, 25.2, 26.2, 3.3, 4.3, 5.3

Närmare info i dagspressen eller per tel 050-377 3679

BÖLE REVYN Premiär 14.01.2006 Övriga föreställningar se dagspressen

Lö. 7.1 kl. 19.00 Lö. 14.1 kl. 19.00 Sö. 15.1 kl. 19.00 Lö. 21.1 kl. 19.00 Sö. 22.1 kl. 14.00 Sö. 22.1 kl. 19.00 Lö. 28.1 kl. 19.00 Sö. 29.1 kl. 19.00

Bokning

tfn 06-366 1099 säkrast ti, ons, to kl 18-21 samt 2 h före föreställningen eller direkt på internet www.portomuf.org

Pörtomrevyn 2006

“I GALEN TUNNA”

Årets amatörteatergrupp 2005

Revy-meny 10 €/pers. -FörrättSalladsbord -VarmrättGrisschnitzel eller ugnsstekt lax med kokt potatis -EfterrättGlass med jordgubbssås Matdryck ingår, vatten eller kotikalja samt bröd och smör Boka på förhand! Bokning och förfrågan: Neste Pörteborg, Pörtom tfn 06-366 1201 fax 06-366 1203

En av många pärlor presenterade på Södergranscenen på årets bokmässa var boken Bruksliv. Från Warkaus till Högfors 1919–1968 av C.J. Cedercreutz, utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland. Med erfarenhet av sällsynt många olika brukssamhällen skildrar Carl Johan Cedercreutz sina minnen under femtio år, från bruksbarn till brukschef.

Göran Cedercreutz, Ann Catherine Glader och Barbara Cederqvist har varit med om att slutföra hans bokprojekt, samlat bildmaterialet och bidragit med ett avslutande kapitel egna minnen. Docent Per Schybergson har skrivit en levnadsteckning och korta översikter om de olika bruksorterna, men huvuddelen av boken är Calle Cedercreutz egen skildring av de sex olika bruk han levde och verkade på under femtio år.

Under det senaste året har livet i

sitt arbete och den allmänna verksamheten och produktionen på bruken, det är industrihistorikernas sak. Det här är en berättelse om brukslivets sociala sida, de speciella dragen i den isolerade miljö de gamla bruken utgjorde, på gott och ont. Med humor och berättarglädje för han oss från barndomens Warkaus och ungdomens Högfors via sommarjobb på Karhula, vinterkrigsuppdrag på Kohlswa i Sverige, arbetsår på Jakobstads Mekaniska Verkstad, Warkaus, Högfors och Kymmene bruk till de sista nio åren som brukschef på Högfors. Om dagen då han tog över efter bergsrådet Gustaf Arppe skriver han såhär: ”Jag påminde mig om att jag vid sex-sju års ålder en gång blivit tillfrågad vad jag skulle bli som stor, och att jag då hade svarat: Detsamma som pappa. Nu var jag det. Målet var nått.”

de gamla brukssamhällena dokumenterats ﬂitigt – i grevens tid kan man säga. Inför julen 2004 utkom Min bruksmiljö, Rapport 10 från Etnologi vid Åbo Akademi. Det var en samling hågkomster från ett tjugotal olika bruk, ett urval berättelser ur material insamlat av ÅA för dess etnologiska arkiv. (God Tid 1/2005) På våren kom Henni Wikman ut med en bok på eget förlag, Tack, snälla Bolaget!, i vilken han ser tillbaka på livet som bruksbarn på Kymmene i Kuusankoski under 40- och 50-talen. (God Tid 3/2005) I ÅA-boken ingick ett bidrag om Högfors 1946-49 av C.J.Cedercreutz, ett kapitel ur den nu utgivna boken Bruksliv. Carl Johan Cedercreutz hann själv inte se sin bok i tryck, han dog 2001. Hans hustru Eva och hans barn

Cedercreutz berör endast ﬂyktigt

Särskilt kapitlen om Högfors, där Carl Johan Cedercreutz dels växte upp, dels arbetade som ung ingenjör i slutet av 40-talet och slutligen som brukschef under nio år fram till 1968, ger den långa erfarenhetens vittnesmål om hur den genuina formen av bruksliv förändrades och slutligen dog ut. Skildringen av våra inhemska bruk får en intressant utvikning i kapitlet om Kolsva i Sverige, dit Calle Cedercreutz under vinterkriget kommenderats för att kontrollera krigsmaterialleveranser. Här ﬁck han förutom Kohlswa järnbruk uppleva åtta bruk i Bergslagen samt vid Ludvika bruk också ortens herrgård, förvärvad 1726 av en anfader, Jonas Cedercreutz. Det säger sig självt att det är tjänstemännens och ingenjörernas bruksliv Cedercreutz skildrar i sina minnen, inte arbetarnas. Familjeliv samt umgängesliv med middagsbjudningar, klubbfester, tennis, bridge, musik och jakt är viktiga ingredienser i tillvaron i brukssamhällets ledande skikt. Inom sin givna ram ger boken en livfull bild av en svunnen värld. Text och foto MAJ-BRITT PARO

C.J.Cedercreutz: Bruksliv. Från Warkaus till Högfors 1919–1968. Svenska litteratursällskapet i Finland. Pris: 22 €. C.J.Cedercreutz tre barn, Göran Cedercreutz, Barbara Cederqvist och Ann Catherine Glader, har aktivt tagit del i att slutföra faderns bokprojekt. På bokmässan i oktober intervjuades de av Cita Reuter, också hon ett bruksbarn av Kymmene.

Vinnare i ”Bokvänskrysset” 6/2005 Carola Tigerstedt, Elimäki Cathrina Luoma, Åbo Gunni Pihlström, Helsingfors Lars Nybom, Karis Gunnel Pettersson, Helsingfors Vi ﬁck in 371 krysslösningar. Grattis till alla fem vinnare!

Julkryssets lösningar postas till redaktionen senast den 5 januari 2006. Adressen är Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 7/2005 – 27

28 – GOD TID 7/2005 SISTA ORDET

Hamlet Vilstolen

Jul nio gånger om året

för seniorer

Betrakta det som en julklapp. De B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm. Läder el. tyg. Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

* Mångsidigt urval fabriksmonterade möbler 019-

231 355

Verkstadsgatan 3, Malmkulla, KARIS

GOD TID utkommer nästa gång den 27 januari. Material till nummer 1/2006 bör ﬁnnas på redaktionen senast den 14 januari. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Vard.

10–17

två extra numren av God Tid som du kommer att få under det nya året. Och tror du inte längre på tomten kan du tacka vår energiska annonsförsäljare, förbundets finanskommitté, tidningens redaktionsråd och förbundsstyrelsen. Ni har så mycket annonser i God Tid nuförtiden, sa en dam lite kritiskt till mig häromdagen. Jag bemötte kritiken med ett tack och lov för det och påpekade att mängden redaktionellt material inte har minskat – tvärtom. Det är till stor del tack vare våra annonsörer som tidningens ekonomi har kommit på fötter. Annonsörerna har upptäckt en ny målgrupp, nämligen de ﬁnlandssvenska pensionärerna, en

grupp människor som konsumerar olika slags p r o d u k t e r, allt från resor, restaurangbesök och kulturupplevelser till hälsorelaterade varor och tjänster. För er som hör till en pensionärsförening är God Tid en medlemsförmån. De två extra numren kommer inte att kosta er någonting. De som prenumererar på tidningen får betala 16 euro per år, dvs. en förhöjning på 2,50 euro. Med detta önskar jag läsare, medarbetare och annonsörer en god helg.

År 2006 utkommer GOD TID följande dagar: 27.1, 3.3, 7.4, 12.5, 16.6, 1.9, 6.10, 10.11 och 15.12. Deadline är 14 dagar före utgivningsdatum.

ULF WAHLSTRÖM chefredaktör

��