God Tid 8/2010

Page 1

GOD TID

8/2010 – 1

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 8 5.11.2010 Årgång 38

LEDARE

I ledaren hänvisar förbundsordförande Ole Norrback till en ny rapport som pekar på brister i vården. – En rapport av det här slaget blir värdefull först när man drar de rätta slutsatserna. Mera resurser kommer säkert att behövas, men vi skall akta oss för att tro att mera pengar löser alla problem. SIDAN 2

Motionsdagar

Pensionärsförbundets officiella motionsdag den 30 september firades i södra Finland på Solvalla idrottsinstitut och den 4 oktober var det friskvårdsdag i Botniahallen i Korsholm. SIDORNA 4–5

Livsglädje till hälsa

Om de sociala kontakternas och de sköna konsternas betydelse för vårt välbefinnande handlade Sams och Folkhälsans traditionella oktoberseminarium, som för sjunde gången ägde rum i Helsingfors den 7 oktober. Livsglädje till hälsa var temat för dagen i Folkhälsans fullsatta auditorium. SIDAN 9

SONJA ONNELA

I Stockholm anslöt sig Lill-Babs till Kaffekvarnen Live-orkestern. Foto ERIC JANSSON

Till sjöss med Kaffekvarnen, Lill-Babs, Mårten och Håkan Förbundskryssningen Seniorskeppet blev en alldeles speciell musikalisk upplevelse. Med ombord fanns Mårten Holm med Kaffekvarnen Live-orkestern och det hela bandades för radioshowen. Framme i Stockholm anslöt sig Lill-Babs till ensemblen. Trubaduren Håkan Streng uppträdde och hade skrivit en låt enkom för kryssningen. Seniorskeppet uppmärksammades både i dagspress och i television. Drygt 600 pensionärer deltog i kryssningen den 19–20 oktober. SIDORNA 16–17

Slaget i Oravais

Det var den 14 september 1808 som de ryska och svensk-finska trupperna drabbade samman – med närapå 7 000 man på vardera sidan. Som härförare för respektive sidor stod Jakov Petrovitj Kulneff och Carl Johan Adlercreutz. Striderna pågick från gryningen till skymningen och blev det blodigaste slaget under 1808–09 års krig. Oravais Historiska Förening värnar om minnet av slaget. SIDORNA 14–15


2 – GOD TID

8/2010 LEDARE

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 020 72 888 18, gsm 050-557 5389 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Åboland, Åland, Västnyland och övriga Finland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16, gsm 040-353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi IKT-koordinator Eric Jansson tfn 020 72 888 17, gsm 040-578 32 07 eric.jansson@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Barman tfn 020 72 888 14 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2009 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

Hur bra är åldringsvården?

Religionen och vi

Senaste vår fick vi larmrapporter om

Var fjärde finländare hör till den evange-

brister i åldringsvården. Nu har statens myndighet för övervakning av socialoch hälsovården, Valvira, kommit med en ny rapport. Också den här rapporten pekar på brister i vården, men på en mera allmän nivå. Svenska pensionärsförbundet har under året haft ordförandeskapet för Pensionärernas intresseorganisation, en centralorganisation för sex pensionärsförbund. I den egenskapen har vi diskuterat åldringsvårdens kvalitet med statsministern, med flera ministrar, med riksdagsmän från alla partier och med tjänstemän bl.a. inom Valvira. Vi har dessutom sänt brev till alla kommuners äldreråd och uppmanat dem att begära uppgifter av ansvariga lokala myndigheter om kvaliteten i åldringsvården. I vår intressebevakning är kvaliteten i åldringsvården bland de högst prioriterade frågorna. I den rapport som nu presenterades har 1 237 vårdinrättningar tillfrågats utgående från sju centrala kvalitetskriterier, dvs. om personalens storlek och utbildning, användningen av mediciner, kosten, motionen, utrymmen och klientrapporterna. Endast 149 fyllde alla kriterier åtminstone till den lägsta, angivna nivån. De övriga eller 1 088 fyllde inte kraven åtminstone ifråga om ett kriterium. I rapporten noterar man också att privata vårdinrättningar fyllde kvalitetskraven bättre än de kommunala. Orsakerna sägs vara att de privata är nya, de måste fylla givna kvalitetskrav innan de kan påbörja verksamheten och de skall årligen rapportera om sin verksamhet. Skillnaderna i fråga om kvaliteten tycks vara stora. Nu är det viktigt att dra de rätta slutsatserna om vad vi bör göra, men också om vad vi inte skall göra. En rapport av det här slaget blir värdefull först när man drar de rätta slutsatserna. Mera resurser kommer säkert att

behövas, men vi skall akta oss för att tro att mera pengar löser alla problem. Skillnaderna i kvalitet finns också mellan kommuner med samma ekonomiska förutsättningar. Det är viktigt att våra pensionärsföreningar är aktiva, men vi skall använda normala kanaler som äldreråden samt tjänstemän och förtroendevalda. Vi kan motverka ett gott syfte och irritera personalen om vi som enskilda medlemmar själva börjar gå i åldringshemmen för att försöka mäta kvaliteten i vården. Personalen skall uppmuntras till ett gott jobb, inte misstänkliggöras. En åtgärd bör vara att också de kom-

munala vårdinrättningarna börjar avge årliga rapporter om kvaliteten. Personalens vidareutbildning måste ägnas större uppmärksamhet. De privata vårdinrättningarna, som är nya har kunnat anställa utbildad personal, medan de kommunala har verkat länge och anställde personal när kompetenskraven var annorlunda. Det är också viktigt att sprida information om hur de mest framgångsrika jobbar. Hur gamla vi än blir kan vi lära av varandra. Som en uppföljning av den här rapporten skall vi från Spf ta kontakt med Valvira och be dem kontrollera hur väl klienterna blir betjänade på sitt språk. Alla har vi ju också ett personligt ansvar för varandra. Det är säkert ett välkommet avbrott i rutinerna om vi från föreningarna då och hälsar på våra vänner i åldringsvården. Kanske våra föreningar då och då kunde bjuda på program. Delad glädje är ju som känt dubbel glädje.

OLE NORRBACK förbundsordförande

lisk-lutherska kyrkan. Till den ortodoxa och den katolska kyrkan samt till frikyrkoförsamlingarna hör sammanlagt omkring var tjugonde finländare. De som hör till islam är fortfarande få och antalet växer långsamt. Också om de flesta av oss rätt sällan går i kyrkan, så spelar religionen ändå en rätt betydande roll i vårt liv. Det ekumeniska samarbetet är viktigt. Framför allt kunde samarbetet mellan de kristna samfunden vara större. Under mina resor runt världen brukar jag alltid besöka en kyrka eller ett tempel om tiden medger. Samma fridfulla ro, och samma inspiration till eftertanke har jag mött i kyrkor och tempel, oberoende av vilken religion de betjänar. Oberoende av hur starkt engagemanget är ser vi kristna bibeln som rättesnöret. Ingen människa kan ändå idag helt följa det bibeln föreskriver, och texterna är inte alltid entydiga. Klokare mänskor än jag har ägnat sitt liv åt att tolka bibeln – och kommit till olika slutsatser. Bl.a. därför har vi fått så många olika kristna kyrkor och samfund. När vi inte helt kan leva enligt bibeln väljer vi själva de delar som vi tycker är viktiga.

För många av oss är kristendomens kärleksbudskap det viktigaste. Bemöt andra som du själv vill bli bemött, är ett klokt råd i alla situationer. I världen finns alltför mycket av hat och ondska. Medmänsklig kärlek kunde det finnas mycket mera av. Kärleken mellan homosexuella kan också vara äkta och sann, ibland mera än mellan man och hustru. Mycket är vunnet för kyrkornas del om fokus riktas entydigt och starkt mot hatet och ondskan. Den som hör till den evangelisklutherska kyrkan kan nu påverka genom att i kyrkovalet rösta på kandidater, som står nära de personliga religiösa värderingarna. OLE NORRBACK

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program 10 november 12 november 24 november 17 januari 2 februari

SPF:s höstmöte i Tammerfors. Se sidan 3 Danskväll på AV i Helsingfors med Manhattan. Se sidan 29 Danskryssning med Viking XPRS. Se sidan 30 Kursen Att skriva om sitt liv startar i Helsingfors. Se sidan 30 Ordförandekonferens på UKK-institutet i Tammerfors

Understöd från Svenska kulturfondens medel för 2011 Föreningarna kan nu ansöka om Svenska kulturfondens medel för 2011 genom Svenska pensionärsförbundet. Ansökningarna bör vara SPF:s kansli till handa senast den 31 januari 2011. Anvisningar och ansökningsblanketter finns på förbundets webbplats www.spfpension.fi/medlemmar/blanketter eller erhålls på papper från kansliet, tfn 020 7288810 eller per e-postadressen kansliet@spfpension.fi. Kontakta Veronica Fellman, tfn 050-4097489 eller e-post veronica.fellman@spfpension.fi för närmare information.


GOD TID

8/2010 – 3

I BLICKFÅNGET I blickfånget

Välståndsindikatorer och EU:s temaår Det har talats mycket om statens finanser och överskuldsättningen. I förhållande till andra europeiska länder är Finlands finanser mer under kontroll. Ändå har vi ingen orsak att slå oss för bröstet, eftersom skuldsättningen stiger och vi har stora utgifter att vänta, bland annat inom social- och hälsovården samt pensioner. Alla förslag, också från organisationerna, vilka har budgetinverkan borde därför uträknas på ett ekonomiskt hållbart sätt. Men är då statens sätt att räkna bruttonationalprodukten den rätta mätmetoden med tanke på befolkningen sett ur organisationernas perspektiv?

Utvecklingsprojekt för välståndsindikatorer Statsrådets kansli har tillsatt ett utvecklingsprojekt där man söker nya möjligheter för att utvidga mätningen av välståndet. Det nuvarande systemet med bruttonationalprodukt innehåller nyckeltal som närmast koncentrerar sig på ekonomin och avsikten är att få indikatorer som bättre beaktar även människornas välstånd och miljöns tillstånd. Målet ingår i regeringsprogrammet. Projektets mandattid är 1 oktober–31 maj 2011. Expertgruppens ordförande är understatssekreteraren för ekonomiska ärenden Jukka Pekkarinen (statsrådets kansli). Medlemmar i gruppen representerar Statistikcentralen, Statens ekonomiska forskningscentral, Finlands miljöcentral, statsrådets kansli, Aalto-universitetet, miljöministeriet, Institutet för hälsa och välfärd och Östra Finlands universitet. Projektchef Ulla Rosenström vid statsrådets kansli är sekreterare. Tyvärr finns ingen representant för tredje sektorn med i utvecklingsprojektet. Det finns redan nu flera alternativa mätmetoder som prövas av nationalekonomer, bland andra Index of Sustainable Economic Welfare (ISEW, index för hållbar ekonomisk välfärd), Genuine Progress Indicator (GPI, indikator för genuin utveckling), HDI Human Development Index (index för mänsklig utveckling) och Ginikoefficienten, som mäter skillnaden mellan inkomster i ett land. Finland har aktivt deltagit i det internationella utvecklingsarbetet vad gäller mätning av välstånd, bl.a. ur den hållbara utvecklingens synvinkel genom den internetbaserade Findikator-tjänsten, som tillhandahåller aktuell statistik från samhällets olika delområden. Det är viktigt att Finland går i täten med att finna en globalt allmänt accepterad mätmetod för välfärden i stället för bruttonationalprodukten, eftersom den bland annat inte beaktar arbete hemma, inte heller frivilligarbete, eftersom dessa inte i motsvarande mån som förvärvsarbete genererar ekonomiska transaktioner, trots att de är otroligt viktiga för samhället. Föreningarnas möten och sociala nätverk, närståendevård, att besöka eller kontakta någon ensamstående, föra medlemsregister (vilket är

ÄNDRAD HÖSTMÖTESPLATS

lagstadgat för en registrerad förening) och många andra exempel på frivilligarbete både ger och tar tid och resurser, vilket tyvärr inte syns i mätmetoden. Däremot står och faller samhället med dessa åtgärder, eftersom man i många forskningar har fått resultat där sociala kontakter korrelerar med välmående. Frivilligarbetet bidrar till välfärden i samhället, trots att man inte kan mäta det.

EU:s tema för åren 2011 och 2012 Frivilligarbete kommer att vara Europeiska Unionen EU:s tema för 2011. Avsikten är att stödja dem som arbetar frivilligt i en organisation och höja status för frivilligarbetet. Det ställs höga krav på frivilligarbetet också i vår organisation. De som är med i styrelser vet hur mycket tid, pengar och resurser man sätter ned på möten och samtal, och ofta är det svårt att få och ge tack med rätt små resurser. Därför är det extra viktigt att under 2011 erhålla samhällets stöd för frivilligarbetet. EU:s tema för 2012 är Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Det är något som speciellt mycket gäller vår organisation. Det är viktigt att vi satsar ordentligt också 2012 på temaåret. Det är svårt att säga exakt vad som försiggår under EU:s temaår. Tanken bakom ett tema för ett år är att lyfta fram olika aspekter som hänför sig till de olika områdena. Inom EU brukar man relatera temaåret till rapporter, eventuella direktivsutkast och utredningar som har med ämnet att göra och ordna seminarier. När det gäller pensioner har EU för närvarande det så kallade Grönpapperet om pensioner för utlåtande till mitten av november. Frågorna gäller bland annat hur ett hållbart pensionssystem ska utvecklas i de olika länderna under rådande förhållanden. Det är svårt att ge ett entydigt svar, men överföringen av pensioner mellan länder är ett problem som fortfarande förekommer. Samtidigt har frågan om EU borde genom direktiv fastställa en minimipension för medlemsländerna. Problemet med det är att EU vill att det ska vara en minimipension, men många länder tar gränsen som en maximipension. Det som vi borde tala mer om är hur vi ska fördela tillgångarna så att alla pensionärer har en dräglig utkomstnivå under hela sin levnadstid. Det är en hållbar utveckling.

Veronica Fellman verksamhetsledare

Källa: Statsrådets kommunikationsenhet

Två viktiga datum värda att anteckna Småningom är det igen dags för den årliga frågetävlingen, först med regionala semifinaler onsdagen den 19 januari och sedan final med sex lag (Västra Nyland, Mellersta Nyland, Östra Nyland, två österbottniska lag och ett representerande Åboland, Åland och övriga Finland). Liksom i fjol utspelas fi-

nalen under en tvådagarskryssning till Stockholm onsdagen den 9 och torsdagen den 10 mars. – Det är inte något särskilt huvudtema för frågorna den här gången utan det blir 16 frågor (hälften 3-alternativsfrågor, hälften öppna frågor) från flera olika ämnesområden som kommer att ställas vid både

semifinalen och riksfinalen, lättare och svårare frågor om vartannat, berättar Anders G. Lindqvist, som fungerar som frågeledare. Lagen skall som vanligt bestå av tre personer, dock inte alla tre av samma kön. Tycker någon lokalavdelning att den vill delta med två lag i semifinalen går det bra.

Svenska pensionärsförbundet rf håller höstmöte den 10 november 2010 kl. 10–16.00 (registrering och kaffe från kl. 9.00). Evenemanget har lyckligtvis varit så populärt, att det har lockat flera deltagare än vi ursprungligen räknat med. Det är vi glada över, och vi har haft möjlighet att enkelt ändra mötesplatsen, så att vi alla får rum. Den nya platsen är också i Tammerfors, adressen är Biokatu 12, i Finn-Medis auditorium 5, invid restaurang Ellipsi. Den buss som går klockan 9.10 från Tammerfors järnvägsstation åker direkt till den ändrade mötesplatsen, Finn-Medi på Biokatu 12. Webbadressen är www.pky.fi. Verksamhetsledare Veronica Fellman besvarar gärna eventuella frågor eller ger mer information per e-post, veronica.fellman@ spfpension.fi eller per telefon, 020-7288812.

Välkommen till Tammerfors! RES MED SPF

Preliminärt reseprogram 2011 • • • • • • • • • •

Operaresa till Tallinn, Maskeradbalen, 16 februari Frågesportskryssning, Åbo–Stockholm–Åbo, 9–10 mars Med Bernt Morelius på gourmé- och antikresa till Sverige, 11–15 april SPA- och kulturresa till Rakvere, Estland 26–29 april Lübeck och Berlin, 2–7 maj. Se annons sidan 11 Estlands svenskbygder, 16–19 maj Island, juli/augusti Normandie, Paris, Bryssel, 6–12 september Seniorskeppet Helsingfors–Stockholm–Helsingfors, november Thailand, november

SPF Österbottens resor

(öppna för alla SPF medlemmar) • Azorerna 25 maj–1 juni. Se annons sidan 10 • Schweiz, september • Italien (Sorento, Capri och Rom), september

Julhälsning Föreningarna har möjlighet att sända en julhälsning i nästa nummer av God Tid, 9/2010. Hälsningen kostar 30 euro och är 25 mm hög x 80 mm bred. Detta är ett populärt sätt för att komma ihåg vänner och bekanta över h ela Svenskfinland. Deadline för God Tid är den 26 november och tidningen utkommer den 10 december. Sänd din julhälsning till Åsa Barman, e-post asa.barman@spfpension.fi, tel. 020-7288814. VF


4 – GOD TID

8/2010

Vandrarna får sina instruktioner.

Hurtbullar på Solvalla Motionera själen och kroppen! löd devisen för motionsdagen på Solvalla. Och motionerade gjorde man med besked – vandrande, gympande, dansande och spelande petanque.

Anita Kankkonen, Carita Kirjonen och Ulla Falkstedt, alla tre från Kyrkslätt, kopplar av på bastualtanen.

Deltagarna kunde välja mellan en längre – ca tre kilometer – och en kortare vandring i Solvalla idrottsinstituts natursköna omgivning. I den så kallade Klothörnan spelade man petanque och i andra ändan av sportplanen kunde man pröva på bågskytte. Inomhus bjöds det på seniordans. Ett gymnastikpass avslutade dagen. Den traditionella motionsdagen, som samlat pensionärer från stora delar av Nyland, hölls den 30 september i övervägande soligt väder. Trots att det var höst i luften tog till och med ett par damer sig ett dopp i Noux Långträsks uppfriskande kalla vatten. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Vandrarna kommer in på slutrakan. Närmast kameran Margareta Sirviö från Grankulla.

Per-Olof Degerlund, Esbo, kastar ut petanqueklotet. Maire Lindfors, Kyrkslätt och Ruben och Brita Sundström, Mjölbolsta (Sjundeå Pensionärer) väntar på sin tur.

Ett gymnastikpass avslutade motionsdagen.


GOD TID

Föreningar och andra sammanslutningar presenterade sig vid det här och andra liknande långbord.

8/2010 – 5

Det myllrade av folk kring utställnings- och testorden i den stora Botniahallen under den fjärde friskvårdsdagen, som locka ca 2 000 besökare.

Fjärde friskvårdsdag med rekordstor uppslutning Den årliga friskvårdsdagen med motion och mässa i Botniahallen i Korsholm fortsätter att locka seniorer i imponerande mängd. För deltagande på varierande sätt var det ca 2 000 personer som den 4 oktober mötte upp till årets samling, den fjärde i ordningen på lika många år. Det var rekord och en stor fjäder i hatten igen för Äldrerådet i Korsholm och Pensionärsrådet i Vasa, vilka tillsammans står som huvudarrangörer för evenemanget. Det som evenemanget bjöd på i år liksom tidigare var en fartfylld dag med program för seniorer, specialgrupper, anhöriga, vårdpersonal och andra intresserade. Med olika aktiviteter, tester och föreläsningar pekade man på olika möjligheter att främja hälsa och välbefinnande även när åren tränger på.

Föreläsningar, information Inträdet var som tidigare helt fritt och programmet och aktiviteterna som det bjöds på kan kort kategoriseras med begreppen friskvårdsmässa, föreläsningar, välmåendebarometer, jumpagrupper samt motion och idrott för specialgrupper. Kategorin föreläsningar inleddes med anföranden av kommundirektör Rurik Ahlberg, stadsdirektör

Markku Lumio, minister Kalevi Kivistö och riksdagsledamot Miapetra Kumpula-Natri. Professorn i geriatrik vid Umeå universitet Yngve Gustafson talade om överdosering av mediciner och dess konsekvenser samt specialisten i allmän medicin Ari Rosenvall om rätt användning av mediciner i äldrevården. Köksmästare Mårten Berg talade om mat för äldre. Förteckningen över olika förläsningar och informationer under dagen som helhet upptog totalt drygt ett trettiotal punkter. Antalet utställare som med sina bord och boxar samsades om utrymme i den stora hallen var nästan åttio.

dagen i grupp pröva på bl.a. seniorjumpa, yoga, sittdans, käppjumpa, stolgymnastik, boccia, stavgång och volleyboll. Olika konditionstester pågick nonstop under dagen. Det har visat sig att redan det att folk får träffas är en betydande programingrediens. Man kan säga att friskvårdsdagen i år slog rekord på alla sätt, dvs. vad gäller antalet besökare, utställare och omfånget på programingredienserna totalt. Tack vare att Pensionärsrådet i Vasa är med som en av huvudarrangörerna lockar evenemanget numera också en stor finskspråkig publik – den uppgår till nästan hälften.

Jumpagrupper, tester

Kanske blivande projekt

De bes ökare som var intresserade att röra på sig lite kunde under

Sekreteraren i Korsholms äldreråd Viola Mitts är tillsammans med sekreteraren i Pensionärsrådet i Vasa Riitta-Liisa Kangasluoma en av de två som allra mest stått i spetsen för friskvårdsdagens arrangemang. Hon konstaterar att det med hänsyn till det omfång som arrangemanget numera har är på tiden att försöka hitta någon ny form för allt det förberedande arbete som måste göras. Möjligen skulle det kunna ske inom ramen för något projekt med egen personal. Till arrangörerna vid sidan av de ovan nämnda hör bl.a. Botniahallens friskvårdscenter, Svenska pensionärsförbundet och Korsholms vuxeninstitut.

Vasanejdens andningsförening stod till buds med information vid det här bordet.

Text och foto ROGER LIND

Blåstest hörde till de prover som många av friskvårdsdagen besökare gick igenom.

Eleven Lenita Westerholm och butiksansvariga Marina Backlund från Yrkesakademin i Österbotten bjöd ut grönsaken.

Hur står det till med handkraften? Den saken fick många besökare klarlagd genom testet vid det här bordet.


6 – GOD TID

8/2010

Roger och Inger Snickars från Lappfjärd samt Bernice och Bertel Haglund från Härkmeri hörde till de ca 500 som deltog i årets österbottniska höstresa

Här var folket församlat, serveringen av lunchen med efterföljande program kunde börja.

Kulturen gavs företräde på traditionell höstresa Purmo pensionärer rf representerades på årets höstresa av bl.a. Asta Härmälä, Henry och Margareta Finnberg samt Carita och Gösta Häggman. Ann-Louise Bertell, tillträdande chef för Wasa Teater, talade bl.a. om visioner och målsättningar när hon talade inför pensionärerna på den österbottniska höstresan Nybildade kören/kvartetten BMJJ underhöll med sång. Gruppen består av fr.v. Jockum Krokfors, Johannes Ahlvik, Bill Ravall och Macke Söderström.

Som ett slags förstärkning av den österbottniska identiteten gavs kulturen en framträdande plats i programmet, när medlemmar i pensionärsföreningarna inom Svenska pensionärsförbundets österbottniska region den 12 oktober gjorde traditionell höstresa och strålade samman vid Härmän kuntoutuskeskus. Med nio bussar från norr och söder samt småbilar i betydande mängd var det den här gången ungefär 500 pensionärer som mötte upp. Redan i hälsningstalet anknöt regionens ordförande Torolf Fröjdö till kulturen. Han betecknade samlingen som både en höst- och kulturresa och som en sorts fortsättning på den stora sommarsamlingen i Forsby, där behovet av en förnyelse av den finlandssvenska identiteten var på tapeten. – I dag, under den här samlingen, vill vi ställa den österbottniska identiteten och kulturen i centrum. Det sker genom att vi släpper fram den med resonemang och anföranden om teater och författarskap samt i sång som framförs. Konst finns på väggar i huset och det vi just ätit – en härlig lunch – har varit en del av matkulturen, konstaterade Fröjdö. Han tillade att idrott som del av kulturen tangerades under fjol-

Författaren Yvonne Hoffman talade på ett medryckande sätt om bl.a. historiska episoder gamla sägner, historier, myter och egna upplevelser.

årets resa till Kuortane. Och den stora friskvårds- och motionsdagen i Botniahallen nyligen ingick i samma identitetsskapande marknadsföring.

Utfrågning och anföranden om teater och författarskap Det ena av de två mest centrala kulturinslagen i höstresans program bestod i den utfrågning som ordförande själv gjorde med nya, tillträdande chefen för Wasa Teater Ann-Louise Bertell. Utfrågningen följdes av att Bertell själv redogjor-

En på stället sammansatt kör bestående av grupper BMJJ och sångare bland resenärerna sjöng utan övning Suomis sång på ett sätt som man inte behövde skämmas för.

de bl.a. för sina visioner, teaterns framtid och uppgift samt till någon del om kommande repertoar. På motsvarande sätt svarade ordförande Fröjdö också för en kort inledande utfrågning av dagens andra inbjudna föredragshållare – dvs. författaren Yvonne Hoffman. Efter utfrågningen talade hon på ett högst intresseväckande sätt om olika historiska episoder i det österbottniska närområdet, om gamla sägner, historier och myter samt om en del egna märkliga upplevelser. I många stycken har de legat till grund eller på annat sätt påverkat hennes författarskap.

Nybildade körer En nybilad kör – eller kvartett om man så vill – kallad BMJJ uppträdde med några sånger. Gruppen består av Jockum Krokfors, Johannes Ahlvik, Bill Ravall och Macke Söderström. De har alla viss anknytning till Musikhuset i Jakobstad. Ett intressant inslag var att BMJJ under senare delen av programmet bjöd in alla i publiken som någon gång sjungit Suomis sång i kör att komma upp och bilda en tillfälligt kör för direkt framträdande utan övning. Det blev en rätt stor kör, och den kvalitet i sången som den bjöd på behövde man inte skämmas för. Dansbandstrion Farzons skötte om takterna när det till sist drog ihop sig till dans som avslutningen på höstresans program. Text och foto ROGER LIND


GOD TID

8/2010 – 7

Guidejobbet fascinerar också som pensionär Att vara guide är en utmärkt och krävande sysselsättning – också när man är pensionär, anser Elisabeth Sandelin. Människan har alltid velat bekanta sig med nya platser. Antikens resenärer seglade över haven upptäcktsresande hittade Amerika. Också det karga Finland beläget i den kallaste europeiska periferin väckte tidigt intresse i Europa. På 1500-talet utkom ett verk av Olaus Magnus som idealiserande berättade om obebodda kalla ödemarker med en exotisk djurvärld med ett uthålligt folk med seder som bastubad och ölbryggning. Senare men först på 1700-talet eggade också italienaren Acerbi sina landsmäns fantasi med reseskildringar om den hetlevrade och stolta finnen. Ännu

under Acerbis tid hade människans möjlighet att se sin värld föga förändrats. De långa strapatsfyllda odysséerna gav tid att begrunda det upplevda. Och redan för de första resenärerna fanns det säkert ett behov att träffa och tala med personer som hade kunskap. Vakter och vägvisare som resenären sporadiskt kom att möta var de första guiderna, föregångare till guiderna som nu finns på alla turistmål. När odysséerna blev allt kortare och med de moderna kommunikationsmedlen blev odysséerna allt kortare och hela världen blev

Marita Katter och Kristina Johansson i väntan på resenärer.

ett slags nöjesfält för en allt större grupp människor. Redan innan charterresornas tidevarv hade de första guideföreningarna grundats i Finland. Guideföreningarna skapades av kärlek till hembygden. Källan till kunskap om hembygden skulle finnas hos den auktoriserade guiden. De olympiska spelen gav den första impulsen och för 60 år sedan fick huvudstadsregionen sin första svenskspråkiga guideklubb, Guideklubben, som idag kallas för Helsingfors Auktoriserade Turistguider. Den auktoriserade turistguidens arbete tog småningom form. Språkkunniga personer fick en gedigen och krävande utbildning och blev vägvisare eller s.k. ”guider”. Med tiden blev det ett etablerat yrke och många turister idag utnyttjar den auktoriserade turistguidens språkkunskaper och lokalkännedom. Guiden skall med god kunskap, intresse och säkerhet kunna leda turerna och skall vara väl insatt i landet sociala och historia och politik och samtidigt känna sina turisters kultur. Ofta skall resenärerna bara på några timmars rundtur få en uppfattning om resemålet. Ett utmanade arbete där det gäller att hänga med tiden och ständigt förkovra både sina kunskaper och språkkunskaper. Ett arbete som ger livskvalitet.

Kort säsong Men turistsäsongen är kort i Fin-

PIO hos statsministern Pensionärernas mest aktuella bekymmer och önskemål var uppe till diskussion då Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf gästade statsminister Mari Kiviniemi den 19 oktober. Till statsministern överlämnades pensionärsförbundens gemensamma ställningstagande till statsrådets budgetförslag för år 2011. Samma dokument har redan tidigare överlämnats till riksdagsgrupperna. Under diskussionen med Kiviniemi tog PIO:s representanter också upp önskemålet om egen representation för pensionärerna vid beredningen av frågor som berör just dem. I budgetställningstagandet kräver PIO rf bland annat att pensionssystemet vidareutvecklats så att det tillräckligt tryggar utkomsten under pensionstiden, att folkpensionen och grundinkomstavdraget i kommunalbeskattningen även i fortsättningen blir föremål för förhöjningar samt att löneindexet i arbetspensionsstrukturen höjs över 20 procent. Pensionärer och

småinkomsttagare borde vidare enligt PIO rf få kompensation för den ökning av bostadsutgifterna som höjningen av energiskatten föranleder. För att kunna trygga social- och hälsovårdsservicen förutsätts det i ställningstagandet att kommunernas statsandelar blir föremål för tillräckliga förhöjningar och att den utlovade lagen om service för äldre stiftas så snart som möjligt. Penningautomatförningens avkastning bör oavkortad kanaliseras till social- och hälsovårdsorganisationerna. Statsminister Mari Kiviniemi försäkrade att pensionärernas bekymmer och tankegångar blivit välbekanta för henne bland annat under hennes resor ute i landskapen. Hon kommenterade marke-

Guiden knäpper sina turister i Tempelplatsens kyrka.

land och väldigt få kan förtjäna sitt levebröd enbart genom att vara guide. För många är yrket ett andra yrke men ett mycket meningsfullt sådant. I stället för att semestra guidar den auktoriserade turisten under sin lediga tid. Kanske det just är därför så få guider efter pensioneringen väljer att inte avstå från yrket och fortsätter att arbeta många år till. En utmärkt men krävande sysselsättning för den som inte vill leva pensionärsliv bortom stressen. Många äldre guider behövs också. En äldre guide har en stor livserfarenhet och kunskap och är egentligen inte äldre än många

av resenärerna som njuter av sitt otium. Men oberoende av ålder skall en guide på ett yrkesmässigt sätt leda in en resenär i ortens sevärdheter och kultur. Som frilans behöver en guide inte bry sig om omgivningens tryck som inom vissa yrkesgrupper smått med våld försöker befria arbetstagarna från alla förpliktelser. Här är det marknadskrafterna som bestämmer. Får en guide en god feedback är det bara att fortsätta. Helsingfors Auktoriserade Turistguider firar sina 60 år med många ungdomliga guider som passerat 65-årsstrecket.

ringarna i budgetställningstagandet med en viss återhållsamhet, som ändå också andades förståelse. Problemet med det så kallade brutna indexet kunde hon inte lova någon snabb lösning på. Pensionärsorga-

nisationernas representationsrätt gav hon inte heller några konkreta löften om. Hon betonade ändå att det är viktigt med en fungerande dialog då pensionärsfrågorna bereds. (PIO)

ELISABETH SANDELIN

PIO:s och SPF:s ordförande Olof Norrback förmedlar pensionärernas bekymmer till statsminister Mari Kiviniemi. Till vänster om honom ordförande Hilkka Häkkilä, Pensionstagarnas Centralförbund, ordförande Jouni Mykkänen Kansallinen senioriliitto, verksamhetsledare Jukka Salminen, Eläkeliitto och verksamhetsledare Timo Kokko, Pensionstagarnas Centralförbund. Foto ULF WAHLSTRÖM


8 – GOD TID

8/2010

Delta i luciavalet och insamlingen!

1

Linda Johansson Väståboland

5

Anna-Kaisa Tuunainen

Helsingfors

2

3

6

7

Amanda Vuorinen Helsingfors

Katja Juslin Föglö

Sandra Nyman Kimitoön

Johanna Ojantakanen Helsingfors

4

Sarah Nedergård Vasa

8

Mirella Uddström Borgå

Finlands Lucia röstsedel

Luciainsamlingen: Stöd och hjälp till utsatta barn. JAG RÖSTAR PÅ KANDIDAT NR _____ Jag deltar i luciainsamlingen genom att bifoga _________ €. Mitt namn _________________________________ Postadress _________________________________ Röstsedlar utan inbetalning beaktas inte. Om du istället för att sända ditt bidrag kontant använder bank, vänligen ange den bank du valt.

9

Stephanie Jörgensen Hammarland

www.folkhalsan.fi/lucia

10

Elisabeth Ehrnrooth Helsingfors

 Aktia 405511-245079  Nordea156230-109332  Sampo 800018-70892073

Du kan delta i insamlingen och samtidigt rösta på din kandidat också via sms. Du kan välja att bidra med 5, 10 eller 20 euro. Vill du delta med 10 euro skriv: 10E LUCIA X (X står för kandidatens nummer) och ditt eget namn t.ex. KALLE KARLSSON. Sänd meddelandet till numret 17240 utan riktnummer. Du kan också delta i insamlingen och rösta via www.folkhalsan.fi/lucia. Oberoende av vilka kanaler du använder skall din röst och ditt bidrag vara hos Folkhälsan senast 24.11.2010 kl. 24.00. Adress: Folkhälsan, Pb 211, 00251 Helsingfors. Tack för ditt bidrag!

De uppgifter som lämnats i samband med inbetalningar och omröstning behandlas konfidentiellt och förstörs när insamlingen avslutats 31.1 2011. Av sms-bidraget går nettot (skatter och operatörsavgifter avdras) till insamlingen. Insamlingstillstånd har beviljats av Länsstyrelsen i Södra Finlands län: OKU 195A


GOD TID

8/2010 – 9

Ole Norrback betonar de sociala kontakternas betydelse för vår hälsa och önskar välkommen till pensionärsrörelsen, vars roll är stor som grund för gemenskap

Folkhälsans stora auditorium var fyllt till sista plats. Här utövar publiken pausgymnastik mellan föredragen. I mitten i gult Sams ordförande Majlis Kvist.

Temadag om ord, konst och musik som källa till livsglädje och hälsa Om de sociala kontakternas och de sköna konsternas betydelse för vårt välbefinnande handlade Sams och Folkhälsans traditionella oktoberseminarium, som för sjunde gången ägde rum i Helsingfors den 7 oktober. Livsglädje till hälsa var temat för dagen i Folkhälsans fullsatta auditorium. Björn Vikström, Leif Jakobsson och Ann-Kristin Schevelew såg på temat ur var sin synvinkel – Ord till glädje, Konst till glädje och Musik till glädje. Therese Kronqvist hälsade deltagarna välkomna till Folkhälsan. Ole Norrback gav under rubriken Ju mer vi är tillsammans … en räcka bevis för hur sociala kontakter främjar hälsan och botar den ensamhet som i dagens splittrade värld är ett allt allvarligare hot mot hälsan och livsglädjen. – Ju närmare vi bor varandra, desto större är ensamheten. Knyck i din granne, erbjud ensamma sällskap, uppmanade han. – Hälsa är mycket annat än frihet från krämpor, sade Norrback och betonade pensionärsföreningarnas roll som god förmedlare av social gemenskap.

terna. Varje människa är och förblir – som Guds avbild – i grunden ett mysterium. Biskopen visade också på glädjen i Ordet. Bibeln ser glädjen som en gåva och som en uppgift.

Ge dig tid att titta Leif Jakobsson är verksam som ordförande i Centralkommissionen för konst, ett organ som bl.a. förvaltar trettontusen konstverk i statens offentliga byggnader och som på basis av fjortontusen ansökningar

delar ut 30 miljoner euro i stöd för konstnärer. – Konst ska finnas i vardagen bland människor. Frågan om konst är ”bra” eller ”dålig” är ointressant, dess värde ligger i de upplevelser och associationer den väcker, anser Jakobsson. Han tog publiken på en personlig och engagerande resa genom epokerna med början i Alexander Rosslins porträtt av sin hustru 1768, via Nordens guldålder på 1880-talet, Hugo Simberg och Matisse till glad och gränsöverskridande nutidskonst. – Ge dig tid att titta, ge dig hän åt det bilder har att säga bortom orden, lydde Jakobssons råd.

Låt musiken förföra Också musiken handlar om att ge sig hän, låta sig förföras. Det var

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Glädje är gåva och uppgift Biskop Björn Vikström gav en grundlig analys av ordens makt. De goda orden sprider glädje, men ord kan också såra och skada där ärlig omsorg saknas. ”Du kan inte torka tårarna från någons kinder utan att bli våt om händerna.” Konsten att förstå en annan människa kräver respekt för olikhe-

budskapet i Ann-Kristin Schevelews andel av dagens program. Med välvalda musikinslag, allt från Mozarts klarinettkonsert, Maria Kalaniemi på dragspel och Ella Fitzgerald till Florence Foster Jenkins (den rika damen som i gränslös kärlek till musiken hyrde Carnegie Hall för sin skärande falska sång) illustrerade Schevelew den rikedom av upplevelser musiken har att ge. Hon berättade också om Buskaid i Soweto och El Sistema i Venezuela, två rörelser som ger barn i slumförhållanden en chans och ett mål i livet. Rörelserna har producerat musiker av rang – ”här ser man vad musik kan ställa till med här i världen”! En responsblankett om temadagens innehåll besvarades av 68 av de c. 180 deltagarna. Oktoberseminariets popularitet är grundmurad, kunde Sams ordförande Majlis Kvist konstatera med stöd av de till 90 procent positiva svaren. Många gav förslag på temata och ser med förväntan fram mot nästa gång.

Ann-Kristin Schevelew vill inte kalla sig musikexpert trots att det hon inte vet om musik inte är värt att veta. ”Jag har bara hört en oändlig massa” är hennes förklaring till kunskaperna Konsten att förstå en annan människa kräver respekt för olikheterna, anser biskop Björn Vikström, här i samspråk med professor Ole Wasz-Höckert.

Leif Jakobsson kunde berätta om konstgrafik för läkarcentraler och mottagningar som hans far pressrådet Ole Jakobsson i tiden tagit initiativ till. En intakt serie på 25 bilder finns i Folkhälsans hus på Topeliusgatan.

Therese Kronqvist hälsar välkommen till det sjunde oktoberseminariet arrangerat av Sams och Folkhälsan i samarbete med Svenska studiecentralen


10 – GOD TID

8/2010

Setokvinnor i folkdräkter

Svenskporten finns i gamla stan i Riga.

Förbundsresa till Baltikum I augusti anordnade Svenska pensionärsförbundet en resa till Estland och Lettland. Deltagarna var till största delen österbottningar.

Betongkulpturerna i Salaspils symboliserar Den förödmjukade, Den okuvlige, Motståndets glöd, Solidaritet, Röd front och Modern.

Efter att ha sovit på båten och kört från Tallinn till Narva styrde vi mot sydväst och kom småningom till Tartu, där vi övernattade. Det var intressant att stifta bekantskap med den moderna universitetsstaden, som man läst om i historieböckerna under namnet Dorpat.

Setomaa och setokultur

RES MED SPF

Kom med till Azorerna 25.5–1.6.2011

På vår resa till Riga stannade vi upp i Setomaa, ett estniskt län, där många gamla traditioner bevarats längre än hos grannfolken. Setomaa ligger dels i Estland, dels i Ryssland. Det estniska området omfattar ca 1/3 av hela Setomaa. Setoborna talar en ålderdomlig dialekt, som liknar det estniska språket. Deras originella kultur är en blandning av estniskt och ryskt, men vår guide påpekade att man räknar sig som ester. Mötes- och marknadsplats för Setofolket är staden Petseri, som nu ligger på ryskt område. Det krävs ryskt visum för att besöka staden, även av Setoborna. Vi passerade flera begravningsplatser i Setomaa. Människorna är strängt religiösa och vår guide berättade om traditioner i samband med några högtider på året. Man

SPF reser till blommornas och de gröna öarnas paradis Azorerna i maj 2011. Azorerna har blivit ett favorit resmål för oss nordbor. Öarna finns mitt ute i Atlanten mellan Europa och Amerika och är berömd för sin natur och frodiga växtlighet. Vår resa ordnas mellan den 25 maj och 1 juni 2011 med Finnairs flyg från Helsingfors till Ponta Delgada och med anslutningsflyg från Vasa. Resans pris är 995 € från Vasa och 785 € från Helsingfors i vilket ingår flyg, transfer på Sao Miguel och morgonfrukost. Vi bor på hotell Marina Atlantico **** i Ponta Delgada. Anmälan om deltagande i resan senast den 1.12.2010 till SPF Österbottens kansli i Vasa tel 020 72 88 818/050-5575389, e-post: per.thomasfolk@spfpension.fi Upplysningar om resan ges också av Bert Bäck tel. 050-69006 eller Henrik Svarfvar tel. 050-69341. Plats reserveras i den ordning anmälningarna görs till kansliet i Vasa. Resan arrangeras av SPF Österbotten men alla SPF:are från hela Svenskfinland är välkomna med. SPF Österbotten

Tournee Vasa/Hispania Resenärerna vid sånggudinnan

har bord och bänkar vid gravarna och äter symboliskt en måltid tillsammans med de döda. Vid dessa högtider kan estniska Setobor gå över gränsen till Ryssland utan visum för att bevista någon anhörigs grav på ryska sidan. Vid en hembygdsgård bjöds vi på underhållning med traditionella sånger av kvinnor klädda i sina vackra folkdräkter med flera kilo silversmycken. Setofolkets gamla sånger har en försångare, en sångmoder, och sedan faller de övriga sångarna in med samma text. En sångmoder kunde tidigare ofta flera tiotusental verser utantill.

Riga och Jurmala Vi reste vidare till Riga och blev överraskade av stadens storlek. Restaureringen av de många vackra jugendhusen har påbörjats efter att landet blivit självständigt. Vi vandrade genom staden och tittade på bl.a. frihetsmonumentet, men måste ta skydd för regnet under svenskporten, ett minne från landets tid under Sverige. Marknadshallarna måste naturligtvis också besökas. Dessa fyra hallar byggdes egentligen som hangarer

för zeppelinflygplan. Utfärden till Jurmala blev en minnesvärd upplevelse. Denna ort ligger vid Rigabukten och har en fin sandstrand med möjligheter till bad. Forna tiders snickarglädje präglar många hus i Jurmala. Husen tjänade tidigare som sommarvillor åt burget folk från Riga och hela Ryssland. Många hus är nya, många restaureras, men en del förfaller också.

Salaspils Nästa stopp gav anledning till en stunds eftertanke och allvar. Vi besökte nämligen Salaspils, platsen för koncentrationslägret Kaiserwald, ett genomgångsläger före bl.a. Auschwitz. På ett stort fält såg vi jättelika betongskulpturer och ett i museum med siffror och bilder försöker man få besökaren att förstå vad som hänt. Skulpturerna symboliserar Den förödmjukade, Den okuvlige, Motståndets glöd, Solidaritet, Röd front och Modern. Man iakttog och begrundade. Speciellt rörande var de ställen, som hade tillägnats barn i lägret. Intressant var också att finna Maximilian Kolbes namn på en av minnesstenarna. Sista dagen i Lettland åt vi tidig middag på Lido, en modern storslagen anläggning med stockhus och vackra planteringar utanför byggnaderna. Det var absolut rätt årstid att besöka Lido, för nu var omgivningarna prunkande gröna. Under denna vecka i Estland och Lettland upplevde vi oerhört mycket av skiftande karaktär. Resan som leddes av Berth Bäck var välordnad och gav oförglömliga minnen. Text MARLENE EHNSTRÖM Foto BERTH BÄCK


GOD TID RES MED SPF

Upplev storstaden Berlin och Hansastaden Lübeck

Oskarsmarknad 27.11 kl.13-17

Gamla rumsväxter utställda i

Dukade julbord i museihusen

Kom med till Tysklands huvudstad Berlin med dess kultur och historia samt till den gamla Hansastaden Lübeck . Resan ordnas 2–7 maj 2011 med flyg från Helsingfors till Berlin där Ingves buss möter och kör oss under hela resan. Hemresan går från Travemünde till Helsingfors med Finnlines båt. Vi inleder vistelsen i Berlin med stadsrundtur och ser på alla berömda platser i staden och följande dag besöker vi bland annat Potsdam med Fredrik den Stores slott. I Lübeck gör vi också en rundtur och ges möjlighet att ströva runt i gamla stan och smaka på stadens berömda marsipan. Under hemfärden njuter vi av sjöresan med god mat ombord. Anslutningsflyg från Vasa vid avfärden och busstransport till Österbotten vid hemkomsten. Resans pris är 970 € från Helsingfors och 990 € från Vasa i vilket ingår flyg, hotell tre nätter med frukost och båtresa i tvåpersoners hytt. Tillägg för enkelrum/hytt 170 €. Även tre middagar och en lunch samt helpension ombord på båten ingår. Anmälningar görs till SPF:s kanslier i Helsingfors, 020 72 888  10 och Vasa, 020 72 888 18 och plats reserveras i den ordning anmälningarna inkommer.

Annexet

Nakenutställning

8/2010 – 11

Museiboden och utställningarna öppna under december; må 9-18, ti-fr 9-16, lö 10-14 Kulturkondiskortet

ska lämnas in före den 30.11 till Mats Wägar Kulturkondis 00024 Rundradion.

Sagalunds museum Museivägen 7 25700Kimito www.sagalund.fi 02-421738 info@sagalund.fi

Museet ”Ett Hem” Biskopsgatan 14, 20500 Åbo

Res med Ingves Härliga resor våren 2011:

Allt det här och mycket, mycket mer! Minnen, upplevelser och resor… www.ingvesresor.fi Närpes 020 7434 530 Vasa 020 7434 520

Resor

Pris / person om inget annat nämns

Spavecka på Fra Mare i Hapsal 14-20.11 Anneli Hofer är reseledare. Helpension och 2-3 behandlingar dagligen. Egen buss med hela resan. Vi gör även en utflykt under veckan i Hapsal. Pris: 480,Operett i Tallinn 25-26.11 Läderlappen av Johann Strauss. Anneli Hofer är reseledare. I priset ingår biljett till Estonia teatern, båtresorna inkl måltider ombord, middag före föreställningen, logi på hotell L'Ermitage. Bussen är med hela resan. Pris: 255,Julmarknadskryssning till Stockholm 29.11-1.12 Följ med på årets julmarknadskryssning till Stockholm med Silja Line. Vi besöker bl.a. julmarknaden i Steninge Slott. Anneli Hofer är reseledare. Fax

019-248 1004 019-248 7058

Vårberga apotek betjänar Dig i Vårberga köpcentrum vardagar 8 – 20 lördagar 9 - 16 Sampovägen 1 , 06150 Borgå Tel 019-6615600.

HÄLSORESOR JUL OCH/ ELLER NYÅR

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Biskopsgatan 17, Åbo • ti–sö 11–16, ons även 18–20 www.sibeliusmuseum.abo.fi

23-29.12 7 DAG. 469€ 27.12-1.1 6 DAG. 419€ 23.12-1.1 10 DAG. 629€ BUSS-BÅT-HELPENSIONLÄKARBESÖK3 BEHANDLINGAR PER DAG. RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄSKARIS-KYRKSLÄTT TERVIS HAR SERVICE PÅ SVENSKA.

Ryans och kistans tid

19.11.2010 – 27.2.2011

ti–to 16–19, fre – sö 11–17

PARTOURS Pargas 0440 524911 partours@parnet.fi

Åk buss med

Vi skräddarsyr Er kulturresa Peter Söderqvist

info@frimanresor.fi www.frimanresor.fi Kontorstid: må - fre kl. 8 - 17

Alfred och Hélène Jacobssons privathem med samlingar av konst och antikviteter från sekelskiftet 1800–1900. Öppet 2.5–30.9 ti–sö kl.12–15 samt under julhelgen. Enligt överenskommelse även andra tider. Museet tel 020 786 1470, intendent 020 786 1416 etthem@abo.fi http://www.abo.fi/stiftelsen/ett_hem/

Photo: Robert Seger

Mainau-Holland 11-17.4 *Kom med och njut av blomsterprakten! Vin- och gourmetresa till Italien 19-25.4 *Reta smaklökarna i Ligurien och Piemonte! Trollbindande Gardasjön 26.4-2.5 *En fantastisk kombination av natur och kultur! Balkans Pärlor 6-13.5 *Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Montenegro Vinresa till Bourgogne och Alsace, maj Transsylvanien, maj

Individuell apoteksservice för Dig

Vasa

0500-162 120 touring.partner@kolumbus.fi 52  KURIREN

5€ / 3€ under 18 år gratis Tisdagar fritt inträde

EKTA

EkEnäs musEicEntrum Gustav Wasas Gata 11

www.raseborg.fi


12 – GOD TID

8/2010 föreningsnytt håkans hörna

Österbottens Cancerförening rf ordnar ANPASSNINGSTRÄNINGSKURSER år 2011

i Härmä, rehabiliteringscenter

Parkurs för äldre cancerpatienter - ansökningen skickas direkt till FPA:s lokala byrå 25-29.4 Parkurs för äldre prostatacancerpatienter - ansökningen skickas till Österbottens Cancerförening rf 2.-6.5 Parkurs för cancerpatienter - ansökningen skickas till Österbottens Cancerförening rf 7-11.3

Förfrågningar sjukskötare Esterita Backman tfn 010 843 6003

Hur mäter man goda gärningar? Traditionellt mäter vi vårdsektorns utveckling ge-

nom att jämföra antalet besök på hälsocentraler, arbetshälsovårdsmottagningar och polikliniker; antalet vårdplatser på sjukhus och hur de utnyttjas; hur mycket vårdpersonal vi har av olika kategorier och vad de kostar; utgifterna för läkemedel och utrustning, ambulanser, byggnader m.m. Vi mäter med andra ord vad vi satsar på vården och inte nödvändigtvis vilket resultat den insatsen leder till. Nu har man inom åldringsvården inlett ett försök att mäta vad vårdinsatsen åstadkommer, hur den påverkar äldres funktionsförmåga. Det bekanta s.k. RAVA-indexet används inte endast för att bedöma vårdbehovet, men också för att mäta produktiviteten dvs. resultatet av det som sker inom åldringsvården.

Man är enig om att det behövs en mätare som pålitligt gör det möjligt att jämföra insatser och resultat, produktivitet, i olika kommuner och i olika delar av landet. Man söker efter en sådan standardisering av informationen (statistiken) att kommunernas utgifter kan jämföras inte bara för insatsernas del men också för resultaten i praktiken av dess insatser. – Och det är ju det som intresserar oss äldre, mer eller mindre beroende av hemkommunens vårdinsatser och -resultat. Det ovan nämnda projektet utförs i samarbete av VTT, Kommunförbundet, Socialsektorns Arbetsgivarförbund och en konsultfirma, Finnish Consulting Group, och resultaten skall publiseras i november.

På försök testar man ett nytt mätsystem där man

Tel. 02900 92520 www.pinto.fi e-mail: info@pinto.fi

följer med hur enkla och konkreta saker utvecklas i takt med vårdinsatserna, nämligen: hörsel, syn, rörelseförmåga, avklädning och påklädning, ätande, användning av läkemedel, minnet och humöret. En jämförelse av produktiviteten, vad som händer, när man använder både den gamla insatsmetoden och den nya, är att den nya resultatmetoden visar en liten produkivitets- dvs. resultatsökning, men slutsatserna är ännu omstridda. En svaghet med den traditionella metoden är att varje löneökning ger ett försämrat resultat för produktiviteten.

HÅKAN HELLBERG

NYHET! AKUPUNKTUR i samband med FYSIOTERAPI mot i

VÄRK och SMÄRTA

leder och muskler

!

www.doctagon.

Malax Fysio / Huhtaoja

Idrottshallen tel. 06-3651767

Chokladsmakande

Beställ läkaren hem till dig. Doctagons hemläkare gör hembesök i huvudstadsregionen alla dagar

En modern medicin mot trög mage

Effektiv men mild

NYHET!

kl 8-23. Ring 010 633 8585 och beställ läkaren hem till dig. Vi talar alla svenska. Vi er även bjuder Hem vård.

bibehåller kroppens elektrolyt- och vätskebalans Kan köpas på apotek utan resept För gravida och ammande samt för barn under 12 år endast med läkarens ordination.

Hemläkaren


GOD TID

DAMPERUKER

8/2010 – 13

När smaken avgör......väljer vi Inhemska rökta helköttsprodukter från

Eleganta, naturtrogna och lättskötta peruker med hög kvalité. Gratis broschyrer. Utökat sortiment. Många olika modeller och färgsättningar. Nu även peruker med äkta hår.

G ARANTIPRODUKTER

Grevensbäcksg. 10, 852 38 Sundsvall Tel +46-60-631 11 65 Efter kl. 18.00 garantiprodukter@comhem.se www.garantiprodukter-ja.se

Oy Wentis Ab Begravningsbyrå

www.oravaisrokeri.fi

Oravais, Skolvägen 19 Nykarleby begravningstjänst Topeliusesplanaden 11 0500 722688 Dejour 24h lars.vonwendt@netikka.fi www.wentis.com

Den är här igen.

” Jag är tvungen att springa på WC hela tiden” Det låter bekant. Vet du om att man brukar använda tranbär.

Jasså! Jag igen läste någonstans att mjölksyrebakterier skulle vara bra.

Prova KarpaLact: tranbär och mjölksyrebakterier i samma kapsel! Tranbärets proantocyanidiner håller urinvägarna rena och förhindrar bakterierna att fästa sej vid dem. Mjölksyrebakterierna både ökar slemhinnornas skydd och förhindrar bakteriernas tillväxt i urinvägarna och intimområdet. I naturkostaffärer och på apotek. Apotekare Bertil Pomoell grundade Valioravinto år 1960 för att befrämja hälsa och välmående med naturliga ämnen. Valioravinto är fortsättningsvis ett familjeföretag som utvecklar, tillverkar och säljer naturprodukter av hög kvalitet.”

www.valioravinto.fi

Låt räkningsrivaren ta hand om dina onödiga försäkringsräkninga.

Vår duktiga räkningsrivare har redan rivit sönder över 400 000 onödiga försäkringsräkningar. Pröva på adressen op.fi hur mycket du kunde spara genom att koncentrera dina bank- och försäkringsärenden till oss. Det är förresten inte alls svårt att koncentrera bank- och försäkringsärendena. Hör dig för i Andelsbanken, läs mer på adressen op.fi eller ring till vårt kontor. Exempel

Pengar på konto 1 000 ¤ Lån 100 000 ¤ Besparingar och placeringar 0¤ OP-bonus per år 253 ¤ till exempel för betalningen av försäkringar.

En OP-bonuskund är en ägarkund i Andelsbanken eller kund i Helsingfors OP Bank vars egna eller vars familjs bankärenden totalt uppgår till 5 000 euro.

Framgång tillsammans.


14 – GOD TID

8/2010

Restaurangmåltid i tidsenlig 1800-talmiljö. Foto Sonja Onnela

I anslutning till evenemanget ”Två ödesdagar” för två år gav Oravais historiska förening ut ett bildverk som ordförande Göran Backman, restaurangansvarige Kenny Sundqvist och alla andra aktiva i föreningen har alla anledning att vara nöjda med.

Kapten Göran Backman i Kongl. Österbottens Regementes Lif Compagnie hälsar här välkommen till Furirbostället vid Fänrik för Restaurang Ädelbragd Kenny Sundqvist.

Vid Fänrik Ståls Center äter du som officerarna gjorde förr Kaptenen i Kongl. Österbottens Regementes Lif Compagnie står på trappan och bjuder in till det upprustade Furirbostället tillsammans med den ansvarige för köks- och restaurangfunktionerna. Vi ser det på en av bilderna här intill. Det kunde ha varit alldeles i början av 1800-talet, men nu sker det genom en iscensättning i nutid. Rollerna i iscensättningen för vår ankomst gestaltas av Göran Backman, ordförande i Oravais Historiska Förening, och Kenny Sundqvist, köksmästare och ansvarig för nyinrättade Restaurang Ädelbragd. Platsen är i nära anslutning till monumentet över de fallna i slaget i Oravais den 14 september 1808.

Krigets fasor och dåtida förhållanden Monumentet över de stupade finns på kullen där Carl Johan Adlercreutz stod och dirigerade den svensk-finska trupperna.

Kom med i

hembygdsarbetet - Ta del av specialkurser och seminarier - JOY – seminarierna (Din egen miljö) som arrangeras under kampanjåret 2010 är öppna för alla intresserade Kom och bekanta er med hembygdslitteratur! - Hembygdsrörelsens framtidsseminarium 28 januari 2011. Kom med och bygg framtidens hembygdsrörelse! - Prenumerera på tidningen Hembygden .

Förfrågningar kan göras per e-post forbundet@hembygd.fi eller tfn 09-6123 488. Mer information på hemsidan: www.hembygd.fi

Finlands svenska hembygdsförbund

Inrättandet av beställningsrestaurangen Ädelbragd i början av 2010 är det senaste inslaget i den lokala historiska föreningens arbete med att på olika sätt presentera och levandegöra dels händelserna med anknytning till det ödesdigra slaget för drygt 200 år sedan, dels soldatens och befolkningens liv och leverne i övrigt kring sekelskiftet 1700-1800. – Uppgiften är inte alldeles lätt. Själva slaget med dess fasor och förluster, som monumentet är en påminnelse om, gäller det att framställa och närma sig balanserat och med största värdighet. Detta samtidigt som vi som de enda hittills på bästa sätt försöker ge en bild av framför allt soldatens liv och förhållandena i stort som gällde

kring det aktuella sekelskiftet, förklarar Göran Backman – skolrektor till vardags.

”Åt Minnet Af Krigare ...” För oss äldre som läst historien och Fänrik Ståls sägner är slaget i Oravais ett bekant begrepp. En kort sammanfattning må i alla fall återges här. Det var den 14 september 1808 som de ryska och svensk-finska trupperna drabbade samman – med närapå 7 000 man på vardera sidan. Som härförare för respektive sidor stod Jakov Petrovitj Kulneff och Carl Johan Adlercreutz. Striderna pågick från gryningen till skymningen och blev det blodigaste slaget under 1808–09 års krig. Man vet inte riktigt hur många soldater som stupade, men en del källor uppger omkring 1 000 man på den svensk-finska och ungefär 800 på den ryska sidan. Ryssarna vann slaget och drev de svenska och finska trupperna på reträtt. På monumentets minnesplatta läser vi: Helgad Åt Minnet Af Krigare, Fallne På Oravais Fält, Den 14 September 1808.

--Fallne för pligt och för fosterland, Kämparne hvila från blodig strid, Men bragdernas minne lefver, Älskadt, välsignadt till sensta tid.

Dokumentera, levandegöra … Med monumentet över slaget samt Lotta Svärds sten och Wilhelm von Schwerins bro som utgångspunkter har Oravais Historiska Förening rf under senare år på ett förtjänstfullt sätt och på olika sätt försökt dokumentera, befästa och levandegöra det historiska livet och händelserna kring 1808–09 års krig. Det har skett bl.a. med flyttning och uppbyggnad av hus, bildande av uppvisningsgruppen Kongl. Österbottens Regemente, evenemang, utställningar och nu senast – i börjat av detta år – beställningsresturangen Ädelbragd. Föreningen bildades 1992 och genast därefter inleddes arbetet med att på kommunal mark alldeles intill monumentet bygga upp ett Furirboställe. Huset, som föreningen fick i gåva av Jan-Erik och Rosita Eurs, stod ursprungligen i Karvat, flyttades och rustades upp som huvudbyggnad på det som nu kallas Fänrik Ståls Center, vilket


GOD TID

Ståls Center tillsammans med den ansvarige

som helhet avser att återspegla en tidsenlig officers- och soldatmiljö. – Vi har räknat ut att det krävdes ungefär 2 500 så kallade mandagar att färdigställa Furirbostället, det mesta i form av talkoarbete, berättar Göran Backman.

Museala samlingar Områdets huvudbyggnad – Furirbostället – användes på sin förra plats som furirboställe sedan 1733, då roterings- och indelningsverket tog den i anspråk för Österbottens regemente. Huset beboddes genom åren av militärbefäl i varierande ställning fram till första delen av 1800-talet. Till andra byggnader som också uppförts på Fänrik Ståls Center hör bodar, uthus, rökbastu, sjudarlada och ett stycke bort ett soldattorp. I huvudbyggnadens övre våning har man samlat och grupperat föremål av varierande slag till museala samlingar och utställningar, som tillsammans med anslutna texter beskriver och ger en bild av förhållandena under den aktuella tiden. Bl.a. finns en miniatyr av Oravais kyrkby och slagfältet – med trupper utplacerade på sätt som de anses ha varit grupperade den ödesdigra dagen.

Färggrant kungligt regemente Ett utåt sett ofta synligt och mycket färggrant inslag i föreningens verksamhet har redan under många år varit de exercisa framträdanden som Kongl. Österbottens Regementes Lif Compagnie – i dagligt tal kallat Österbottens regemente – brukar göra i olika sammanhang. Framträdandena har i många fall varit av mycket hedrande slag,

här hemma såväl som i övriga Norden. Bakgrunden är att det redan när föreningen inledde sin verksamhet stod klart att en historisk grupp om några tiotal man i uniformer från 1800-talets början borde uppställas. Styrkan skulle i första hand behövas för dramatiska framställningar och tablåer kring slaget i Oravais – men kunde även bli något utöver detta. Så blev det och så har det fortsatt. I dag består regementet av 30–35 man och ett antal kvinnor med speciella uppgifter. Förebilderna för den färggranna utstyrseln hittade man i krigsarkivet och på olika bilder. – Man kan med allt fog säga att gruppen och dess framträdanden varit och är en bra marknadsföring för Oravais, för Österbotten, för svenskbygden och för vår gemensamma historia med Sverige, framhåller Göran Backman. Stort evenemang – rubricerat ”Två ödesdagar” med anknytning till slagen vid Jutas och Oravais hade föreningen iscensatt med anledning av 200-årsdagen hösten 2008. I anslutning därtill gav man ut bildverket ”Slaget vid Oravais, Oravaisten taistelu 1808–2008” omfattande drygt 600 utvalda bilder.

Slagfältet nedanför monumentet, där striderna utkämpades 1808, ser ut så här i dag.

Historisk restaurang, program, presentationer … Det senaste alldeles påtagliga inslaget i Oravais Historiska Förenings verksamhet är öppnandet av beställningsrestaurangen Ädelbragd i början av 2010. Avsikten med den speciella restaurangen är att besökarna skall få uppleva middagar och fester i tidig 1800-talsstil. Detta i genuin historisk miljö, med tidsenlig servering samt program och underhållning som man kommer överens om med beställaren. Det som Kenny Sundqvist, köks- och resturangansvarig, bjuder på i matväg är minsann inte rotmos och rovor – ifall någon eventuellt tror det. Det som besökarna i stället får avnjuta är intressanta och läckra rätter med speciella kryddkombinationer baserade på historiska recept som gällde för höga militärbefäl. Det hela bygger på att de grupper som kommer – större såväl som mindre – förutom god mat också skall erbjudas en intressant historisk resa med hjälp av t.ex. guidning, film, presentation av musealt material, rökbastu och exercis av Österbottens regemente om så önskas – allt beroende på vad man kommer överens om. Ett besök här kan med andra ord vara något helt annat och förmer än ett vanligt restaurangbesök. Ett sommarcafé hålls öppet utan förhandsbeställning. Furirbostället som lokal kan också beställas för möten, föreläsningar och kurser. Ekonomiskt stöd för sin uppbyggnad av centret har föreningen fått från fonder och via EU-projekt. Text och foto ROGER LIND

Några av medlemmarna i Kongl. Österbottens regemente under pågående excersis. Så här snyggt utrustade är de under sina framträdanden. Foto Sonja Onnela

På en miniatyr framställs Oravais och truppuppställningar på det här sättet. Längst bort ses kyrkan.

8/2010 – 15


16 – GOD TID

8/2010

– Och här blir det sväng med Håkan Streng, Leo Holmgren och SPF:s gäng, sjöng Streng. Foto ULF WAHLSTRÖM

Till havs blev d ”Seniorskeppet kallar, vi väller ombord, pensionärer i hundratal. Grånade björnar från vindbiten Nord – till havs blir det karneval!” HÅKAN STRENG

Clara von Bonsdorff (fr.v.), Ulla Räty, Rita Fagerström, Gunvor Sandman och Henrik Westerstråhle från Munksnejdens Pensionärer på väg till Stockholm. Foto ERIC JANSSON

Kaffekvarnbandet fick förstärkning i Stockholm. Från vänster Peter Nordvall, Dennis Rönngård, Mårten Holm, LillBabs, Marcus Söderström, Lill-Babs pianist Benneth Fagerlund, Bo Lund, Sonja Biskop och Marianne Maans. Foto ERIC JANSSON

Mårten Holm är värd för Kaffekvarnen Live. Foto ERIC JANSSON


GOD TID

8/2010 – 17

Medan Seniorskeppet låg i Stockholm hölls en turnering i spelet Pentago. Från vänster Hannele Johansson, Pirjo Eriksson, Rolf Eriksson och Christer Johansson, alla från Lovisa. Foto MONA LEHTONEN Över 600 pensionärer från hela Svenskfinland deltog i kryssningen Seniorskeppet den 19–21 oktober. Foto ERIC JANSSON

det karneval för grånade björnar Håkan Streng hade skaldat sången Seniorskeppet enkom för seniorkryssningen (melodi Flygarevalsen). Efter första versen (till vänster) fortsätter låten: Samling och kaffe i Viking Buffé och på middagen där hänger vi alla me’, / för programbitna sailors finns det gott om rum, / i dansrestaurangen och i auditorium.

Lill-Babs kör i restaurangen / till toner av kaffekvarn / och Livebandet bjuder på klangen / för oss glada, äldre barn. Mårten Holm ger vår kryssning dess färg, / med Dennis Rönngård och Sixten Lundberg. / Och här blir det sväng med Håkan Streng, /Leo Holmgren och SPF:s gäng

Seniorskeppet seglar mot hägrande kust, / här var det fart och fläng! Gula och blå – allesammans har lust / till havshålligång i vårt gäng, / med Leo Holmgren och Håkan Streng! Medan Streng och hans vapendragare Leo Holmgren underhöll i fören fylldes nattklubbsscenen i aktern av Kaffekvarnen Live-bandet. Mårten Holm ledde showen som

Här var det sittdans. I främre raden från vänster Holger och Gunilla Österholm, Österby, Gunvor Österholm och Linda Avelan, Pojo, i bakre raden Sven (skymd) och Carita Johansson, Karis.

bandades för Radio Vega. Innan fartyget seglade från Helsinfors uppträdde ”Grottmannen” Sixten Lundberg och framme i Stockholm anslöt sig Lill-Babs till artistskaran.

Utöver den musikaliska underhållningen ingick en rundtur av Kungliga slottet, Pentagospel och sittdans i kryssningsprogrammet. ULF WAHLSTRÖM

Dennis Rönngård och Sonja Biskop var sångsolister. Foto ERIC JANSSON


18 – GOD TID

8/2010

medlemsförmåner

Medlemsvärvning

Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna, januari–september 2010

Varje ny medlem ger en poäng, varje procents ökning resulterar i två poäng.

Föreningar med 10 poäng eller mer

www.aktia.fi

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet. Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

www.doctagon.fi www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner/doctagon

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

40

37,0

114

80

11,5

103

Mariehamns Pensionärsförening

43

18,9

81

Esbo svenska pensionärer

65

7,0

79

Ekenäs Pensionärer

53

8,3

70

Borgå svenska pensionärsförening

48

7,6

63

Närpes Pensionärsförening

51

5,3

62

Sibbo Svenska Pensionärsförening

46

8,1

62

Grankulla svenska pensionärer

34

8,3

51

Nykarleby Pensionärer

27

10,2

47

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening

29

9,1

47

Lappfjärds Pensionärsklubb

30

7,4

45

Larsmo-Eugmo pensionärsförening

26

8,7

43

Munksnejdens Pensionärer

25

7,9

41

Lovisanejdens Svenska Pensionärer

21

9,5

40

Kronoby Pensionärer

26

6,5

39

Pedersöre Pensionärsklubb

22

8,2

38

7

15,2

37

Ingå Pensionärer

16

10,7

37

Kyrkslätt Pensionärer

24

6,4

37

Pargas Svenska Pensionärer

25

5,9

37

Övermark Pensionärsförening

17

9,3

36

Pensionärsföreningen Olympia

8

12,3

33

Vanda svenska pensionärer

15

9,1

33

Malax Pensionärer

20

6,1

32

Dragsfjärds Pensionärer

17

7,0

31

Sv. Pensionärsföreningen i Tammerfors

12

8,9

30

Pensionärsklubben Milstolpen

16

5,4

27

Munsala Pensionärsklubb

12

6,9

26

Tenala-Bromarf Pensionärer

12

7,0

26

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

16

5,0

26

9

8,0

25

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

17

4,1

25

Föreningen Oravais Pensionärshem

13

5,3

24

8

7,5

23

Eira Pensionärer Åbo Svenska Pensionärsklubb

14

4,2

22

Svenska Pensionärsgillet i Hangö

5

8,5

22

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb

14

3,8

22

9

6,4

22

Sjundeå Pensionärer

RÄTTELSE

Artikeln om skatteändringar gällande försäkringar I förra numret av God Tid behandlade jag nya lag-

regler från och med början av år 2010 gällande beskattningen av försäkringar. I artikeln ingick tyvärr ett sakfel som här måste korrigeras. Livförsäkrings- och sparlivförsäkringsersättningar är fortsättningsvis (till skillnad från vad som sades i min förra artikel) skattefria i arvsbeskattningen, upp till beloppet 35 000 euro per förmånstagare. Även försäkringsersättningar utan vederlag ur en försäkring med stöd av förmånstagarförordnande, s.k. försäkringsgåvor, är fortsättningsvis skattefria i gåvobeskattningen. Detta, som tidigare, under förutsättning att dylika försäkringsersättningars sammanlagda belopp under en treårs period uppgår till högst 8 500 euro per förmånstagare. Gällande dessa skatteregler har således inte heller någon ändring skett. De skatteregler som trädde i kraft från början

av år 2010 har samband med långtidssparpaketet och gäller bara individuella pensionsförsäkringar och sådana livförsäkringar som har sålts under samma avtal som dessa. Separata livförsäkringar och sparlivförsäkringar berörs inte av dessa skatteregler. När det gäller individuell pensionsförsäkring som är tecknad senast 17.9.2009, arvsbeskattas hela dödsfallsumman enligt de nya reglerna. Det görs ingen uppdelning i kapital och avkastning, utan hela summan arvsbeskattas. Om den individuella pensionsförsäkringen är tecknad 18.9.2009 eller därefter, beskattas dödsfallssumman först som kapitalinkomst och därefter arvsbekattas den. Den påförda kapitalinkomstskatten avdras dock vid arvsbeskattningen. OLOF REHN Advokatbyrå Rehn & Co Ab

Poäng totalt

Österby Pensionärer

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

www.vikingline.fi/formaner/spf

Ökning %

Korsholms Pensionärsförening

Hangö Pensionärer

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner/haiko

Nya medl.

Pojo Pensionärer

7

6,9

21

Haga Pensionärer

5

7,9

21

Liljendal församlings pensionärer

9

6,0

21

Arkadia Pensionärer

7

6,3

20

Jeppo Pensionärsklubb

7

6,5

20

Nedervetil pensionärsklubb

7

6,1

19

Korpo Pensionärsförening

6

6,3

19

Esse Pensionärsförening

9

4,5

18

Pensionärer i Östra Helsingfors

7

4,0

15

Korsnäsnejdens Pensionärer

9

3,2

15

Karis Pensionärer

8

2,8

14

Vasanejdens Pensionärer

2

5,9

14

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer

2

5,0

12

Lovisa svenska församlings pensionärer

5

3,2

11

Pernå pensionärer

4

3,4

11

Vörå Pensionärsklubb

4

3,7

11

Terjärv Pensionärer

6

1,8

10

Helsingfors

69

4,8

Östra Nyland

180

8,5

Mellannyland

114

7,6

Västra Nyland

215

8,4

74

4,2

Åboland Österbotten

446

5,8

Övriga Finland

14

5,8

Hela förbundet

1155

6,5


GOD TID it-biten

Var nyfiken, datorn bits inte! En av de vanligaste orsakerna varför folk skaffar sig en dator och internetuppkoppling är för att kunna sköta sina bankärenden. Idag har bankerna väldigt effektivt lyckats skuffa över sina tjänster nästan helt och hållet till nätbanken. Bankkontor finns kvar – ännu – men de blir hela tiden färre och avgifterna för att sköta ärenden över disk blir bara högre. Allt detta är steg i bankernas försök att effektivera och optimera sina tjänster för att spara pengar. Många användare är också väldigt nöjda och glada över den ”smärtfria” möjligheten att snabbt och enkelt kunna sköta sina bankärenden hemifrån istället för att behöva köa i banken under kontorstid. Frågan är förstås var man drar gränsen på vad som är rimligt att flytta över till nättjänster, inte kan ju bankkontoren helt och hållet avskaffas heller. Bankernas förflyttning till nätet har också, enligt min mening, resulterat i att det på bankkontoren ”alltid” är långa köer. Detta baserar jag på mina en, två besök till en bank per år, då får man alltid sitta och köa när endast ett fåtal kassor är öppna. Detta i sin tur ökar ju kundernas motivering att söka sig till nätbanken. Den senaste nyheten på nätbanken är elektroniska räkningar. Företagen skickar räkningarna till banken så att räkningen dyker upp på din nätbank och du behöver inte göra mer än att godkänna räkningen för betalning, vad smidigt! Själv är jag nog lite gammaldags och vill ha mina räkningar på papper, då ser man tydligt vad man fått för räkningar och kommer, förhoppningsvis, ihåg att betala dem inom utsatt tid. Räkningar som bara dyker upp i nätbanken förutsätter ju att man kommer ihåg att logga in där och godkänner räkningarna till betalning. Själv har jag inte testat på elektroniska räkningar så jag vet

inte om banken har något system för att påminna en, men jag har förstått att man nog själv måste komma ihåg att gå in på nätbanken och kolla eventuella räkningar. En orsak varför många ställer sig skeptiska till

nätbanker, förutom osäkerhet med datateknik, är säkerheten och mediernas ”alarm” om försök att komma åt Finländares nätbankskoder. Rent tekniskt är nog alla Finländska banker säkra, krypteringstekniken bygger på ”engångskoder” något som i sig är väldigt svårt för ”skurkar” att knäcka. Varje kod används bara en gång och koden finns bara på den lilla papperslappen du har hemma. Så länge ingen kommer över den lappen är dina pengar säkra på bankkontot. Det är därför som de flesta försöken gjorts genom att lura kunderna. Skurkarna spelar på vår dumhet eller godtrogenhet! Det skickas ut e-post som frågar som uppges vara från banken och frågar efter dina koder ”för att kontrollera eller bekräfta något”. Här gäller det att använda sitt bondförnuft! Tänk efter, varför skulle banken vilja veta mina koder, de skall ju ha koll på det här! Eller ser nätsidan annorlunda ut? Dåligt språkbruk på svenska eller finska, eller är allting rent av på engelska? Vilken av våra Finländska banker skulle gå till att kontakta sina kunder på engelska? Är man fortfarande osäker kan man ta kontakt med sin egen bank och få det bekräftat, ingen vits att chansa! Så länge man rör sig på internet med sunt bondförnuft och håller sina hemligheter (bankkoder) för sig själv så går man nog relativt säker. Absolut säker är man väl aldrig, det samma gäller om man så gömmer pengarna i madrassen eller stövelskaftet. Till sist vill jag sluta med att citera Lill-Babs då hon medverkade på Seniorskeppet, hon berättade om den butik och verksamhet hon har hemma i Järvsö, de har också en hemsida för verksamheten. – På hemsidan hittar ni … tjah, jag är ju inte så bra på såntdär med datorer, konstaterade Lill-Babs. Det här med datorer är inte så lätt för någon, men genom att pröva och vara nyfiken kan man öppna en helt ny värld för sig. Var nyfiken, datorn bits inte, men kom ihåg att betala räkningarna också! ERIC JANSSON IKT-projektkoordinator

SPF Västnyland går aktivt mot år 2011 I oktober höll det nygrundade

organet SPF Västnyland sitt första höstmöte. Man samlades manstarkt i Tenala för att godkänna verksamhetsplan och budget. Totalt var nio föreningar på plats. Man valde en styrelse i stället för den interimistiska som fungerat sedan årsskiftet. Mötet godkände att organet Västsam, som fungerat mindre bra nu kommer att ersättas med SPF Västnyland. Man går in för intensifierat samarbete och bl.a. planerar man en gemensam medlemskampanj om medel beviljas. Till ordförande för SPF Västnyland 2011 valdes Stig Nyberg från Tenala-Bromarf Pensionärer. Valet träder i kraft omgående. När det gäller valet av styrelse fick lotten

avgöra vilka som har en mandattid om ett år och vilka som sitter mandattiden ut, dvs. två år. Till styrelseledamöter för år 2011 valdes (personlig ersättare inom parentes): Jan Broman, Norra Kyrkslätts Pensionärsförening (Gunnar Mietala, Pojo Pensionärer), Isa Forsbäck, Ekenäs Pensionärer (Maj-Gret Sjöholm, Hangö Pensionärer) och Nils Jansson, Österby Pensionärer (Disa Flythström, Ingå Pensionärer). Till ledamöter för 2011–2012 valdes: Birgit Pihl, Lojo svenska seniorer (Marianne Törnblom, Svenska Pensionärsgillet i Hangö), Fredrik Malmsten, Kyrkslätts pensionärer (Tytti Walkama, Sjundeå Pensionärer) och Bo-Viking

Karlsson, Karis Pensionärer (KarlEilif Åberg, Pensionärsföreningen Fagervik). Styrelsen tillträder omedelbart. Till revisor valdes Henry Grönroos och till revisorssuppleant Maria Rosenius. Som sekreterare för SPF Västnyland fungerar ombudsman Mona Lehtonen. Meningen med SPF Västnyland är att föreningarna inom området skall intensifiera sitt samarbete. Man planerar att under år 2011 göra en kartläggning av äldreråden i respektive kommun och hur de fungerar. Därtill anordnar man en sommarfest och flera andra tillställningar för medlemmarna inom området. MONA LEHTONEN

8/2010 – 19

Levande bibliotek I anknytning till Centralförbundet

för de gamlas väl rf:s seminarium ”Olika men lika” den 20.10, ordnade Europeiska kommissionen – som en kampanjåtgärd – evenemanget Elävä kirjasto (fri övers. Levande bibliotek) i Bibliotek 10 i posthuset i Helsingfors. I Levande bibliotek (i fysisk bemärkelse = ett grupprum i Bibliotek 10) samlades elva frivilliga Levande böcker – personer, som representerade en bok med rubriker som same, somalier, yoganunna, cp-handikappad, finlandssvensk åldring, lesbisk eller transsexuell kvinna. Karaktärsbeskrivningarna tog upp stereotypiska uppfattningar och fördomar som människor bär på. Dessa bemöttes vid samtal mellan den levande boken och dess läsare. Inbjudna läsare var riksdagsledamöter och redaktörer. Personer som besökte Bibliotek 10 erbjöds också samtal med en levande bok. Samtalens uppgift var att främja förståelsen mellan den levande boken och dess läsare. Ett exempel på hur en levande bok presenterades var boken med rubriken Finlandssvensk åldring. Beskrivningen var: – född med guldsked i munnen, – talar inte finska, – välbärgad och – känner ankdammens kretsar. Beskrivningen betyder inte att den som representerar boken verkligen är

en sådan person, utan meningen med karaktäriseringen är att framhämta stereotypiska antaganden. Som levande bok fick man vara helt sig själv. I Levande bibliotekets bokhylla väntade pensionärerna Anita Mansén och Valborg Louhisto på att kallas till samtal med intresserade läsare. En riksdagsledamot var intresserad. Hon bad om att få tala finska ”för att hennes svenska inte är så bra”. Hon inledde samtalet med att be oss berätta om oss själva. Hon var överhuvudtaget inte intresserad av stereotypiska antaganden gällande finlandssvenskar. Vi förde ett animerat samtal om ålderspolitik, om social- och hälsovårdens tjänster, om veteranrehabilitering samt om hur vi bemöts som finlandssvenskar. De reserverade 20 minuterna ville inte räcka till. I biblioteksrummet diskuterade vi böcker sinsemellan om våra erfarenheter av diskriminering medan vi väntade på att kallas till samtal med läsare. Bl. a. ventilerades Eurobarometerns (2009) uppgifter om diskriminering. Levande bibliotek var en intressant upplevelse för oss båda som var med för första gången. I Hufvudstadsbladet ingick följande dag (21.10) en intervju med samen som också var bok i Elävä kirjasto. VALBORG LOUHISTO

För mångfald. Mot diskriminering Syftet med Europeiska kommissionens kampanj ”För mångfald. Mot diskriminering” är att bekämpa olika typer av diskriminering, till exempel åldersdiskriminering. Avsikten är att öka förståelsen för den EU-lagstiftning som finns för att skydda oss alla. Kampanjen arbetar för att sprida budskapet till så många som möjligt. Devisen är att ett Europa med mångfald är något som ska värdesättas, och att ett liv fritt från diskriminering är en grundläggande rättighet inom EU. Kampanjen strävar också efter att upplysa människor, och att göra det möjligt för dem att bekämpa diskriminering varhelst de upptäcker att detta förekommer. Europeiska kommissionen har sedan år 2003 lett en kontinuerlig information mot diskriminering på grund av kön, ras eller etnisk härstamning, religion eller övertygelse, handikapp, ålder och sexuell läggning.

För mångfald Kampanjens målsättning är att berätta om de rättigheter EUlagstiftningen säkrar, att framhämta fördelen med mångfald på arbetsplatserna och att informera om intressebevakare och andra aktörer med sakkunskap som diskriminerade kan kontakta. I EU:s sammanlagt 27 medlemsstater förverkligas många kampanjåtgärder på både riks- och lokalnivå.

Olika men lika I Helsingfors arrangerade Centralförbundet för de gamlas väl rf seminariet ”Meitä on moneksi – olika men lika” den 20 oktober i Regionförvaltningsverket i Södra Finlands auditorium i Östra Böle. Vid seminariet behandlades diskriminering av äldre ur olika samhällsperspektiv. Journalisttävlingens pris fick i år Hufvudstadsbladets redaktör Jeanette Björkqvist för sin artikel ”Det oönskade folket”. Artikeln behandlar på ett förtjänstfullt och mångsidigt sätt frågan om diskriminering, som just nu är aktuell i EU-länderna. VL

Se www.stop-discrimination.info


20 – GOD TID

8/2010

föreningsnytt

Munksnejdens pensionärer återvände ”hem” En vacker höstdag i slutet av sep-

Helsinge kyrka började byggas på 1450-talet. Foto HARRIET WECKMAN

tember gjorde Munksnejdens pensionärer en utfärd med buss till sina forna hemtrakter det vill säga till Helsinge, dit Munksnäs med omnejd som en del av kommunen Hoplax hörde ända till 31.12.1945. Målet för besöket var Helsinge kyrka, som presenterades med stor inlevelse av Gunnar Weckström. Den vackra stenkyrkan började byggas redan på 1450-talet, men redan tidigare hade det funnits en träkyrka i Helsinge och man har på basis av gamla berättelser om hur kyrkklockornas klang hördes i de olika byarna dragit slutsatsen att också den fanns på ungefär samma område. Kungsvägen från Åbo till Viborg gick genom Helsinge och vid Stora och Lilla ofreden på 1700-talet blev alla byggnader i trakten nedbrända förutom stenkyrkan. En söndag morgon 1897 började kyrkans tak brinna på grund av en gnista från värmesystemet. Församlingen hade redan samlats på kyrkbacken för att delta i gudstjänsten och började nu raskt i stället bära ut inventarier från kyrkan. På så sätt räddades en stor del av inredningen och än idag

hänger ljuskronor från 1600- och 1700-talen i kyrkans tak. Arkitekten Theodor Höijer fick sedan i uppdrag att planera restaureringen av kyrkan, som nu fick många nygotiska drag, t.ex. fönstren blev spetsbågade. Efter en kort vandring på kyrkogården fick gruppen också besöka det lilla museet med gamla bruksföremål inrett i en röd stockbyggnad, som tidigare varit kyrkans spannmålsförråd, då kyrkoskatten ännu betalades i spannmål. Besöket i Helsinge avslutades sedan med en rundtur genom det nya bostadsområdet Herrgårdsforsen och förbi Backas gård.

Konsert i Villa Kokkonen Turen fortsatte till Tusby, där lunch intogs på restaurant Krapi Ateljeeri vid Tusby träsk. Efter det väntade ännu ett besök i Villa Kokkonen på andra stranden av Tusby träsk. Gruppen emottogs av det entusiastiska värdparet pianisten Elina Viitaila och basbarytonen Antti A. Pesonen, vilka i drygt ett års tid ansvarat för öppethållning och program i Villa Kokkonen. Kompositören och akademikern Joonas Kokkonen, känd bland

annat för sin opera om Paavo Ruotsalainen De sista frestelserna, fick sitt hus ritat av sin akademikervän, arkitekten Alvar Aalto 1967 och huset blev färdigt 1969. Även inredningen är planerad av Alvar Aalto med många unika Aaltoföremål. Huset har många typiska Aaltodetaljer med vågform, t.ex. den öppna spisen i Kokkonens stora arbetsrum, där den fina Ibachflygeln har hedersplatsen. Flygelns former har också påverkat rummets utformning med en vägg som vidgar sig utåt och taket som är format som ett upplyft flygellock. Efter en presentation av huset från utsidan och insidan serverades kaffe med bakelse. Sedan var det dags för pianist och sångare att uppträda i Kokkonens arbetsrum. Först bjöds på musik och sång komponerad av Kokkonen, bl. a. ”Paavos hymn” från De sista frestelserna. Därefter följde några sånger av Jean Sibelius, ”Demanten på marssnön” och ”Finlandia”. Anttis röst ljöd kraftigt i salen med den fina akustiken. Fylld av andlig och lekamlig spis återvände gruppen nöjd till Munksnäs. HARRIET WECKMAN

Gunnar Weckström berättar livfullt om kyrkogården vid Helsinge kyrka. Foto CLARA von BONSDORFF

Utanför Villa Kokkonen. Guiden och sångaren Antti A. Pesonen berättar om Alvar Aaltos byggnad. Foto CLARA von BONSDORFF

Öppna gårdar på Åland Fredagen den 17 september var det

kare anländer långväga ifrån. Ett trettiotal gårdar har ställt sig till förfogande, vilket betyder stora arrangemang.

gick vidare til Önningebymuseet. Där sågs utställningen: Bland kor, björkar och paletter, Victor Westerholm 150 år.

provsmaka viner och likörer och inhandla dryckjom i vackra flaskor. Här som på andra ställen frestade man med gratis äpplen.

Sol över Mariehamn

Skyltning och stormlyktor visar vägen

Äpplet, skördefestens symbol

Bolstaholms Gård i Geta

Vägen till Finström kantas av äppelodlingar. Hälften av landets äppelproduktion kommer från Åland. Limnäs Gård i Pålsböle hade en massa aktiviteter. Man hade satsat mycket på barnens trivsel. Det hoppades i halm, reds på ponny och åktes med häst och vagn. Många stånd med bland annat försäljning av gårdens nötkött och kalvdans lockade besökarna till sig. Caféet var välförsett. En man gjorde djurskulpturer med motorsåg. På Tjudö Vingård kunde man

Gården är en stor gård, som fordomdags fick ägas endast av adelsätter. Gårdens folk hade lagt ned mycket jobb på att pynta gården. Påhittigt hade man trätt äppel på stänger. Här kunde man fynda koskinn och svalka sig med lokalt öl. Barnen hade sin egen gård med tramptraktorrally, skattjakt och en mekanisk rodeotjur.

tidig väckning för Lojo svenska seniorer. I svinottan startade man sin höstresa till Åland.

När Amorella anlöpte Mariehamn sken plötsligt solen. Efter incheckning på hotell Cikada, tog man på nytt plats i bussen och åkte i väg på en stadsrundtur. Staden Mariehamn fyller i nästa år 150 år. Namnet har staden fått av tsarens gemål Maria.

Det första besöket gick till Blomstallet i Lemland. Floristen Gerd säljer kransar, växter, hantverk och gör binderiarbeten. Hennes privata trädgård med stenpartier och små dammar fungerar även som visningsträdgård.

Skördefest

Ostar och paletter

Syftet med denna resa var att besöka de öppna gårdarna runt om på Åland. Skördefesten anordnas i dagarna tre. Evenemangen har blivit synnerligen populära. Besö-

Lördag morgon började resenärerna dagen med en titt på Ålandsmejeriet. Man bjöd på smakprover och sålde nybakat bröd och åländska ostar. Färden

Getabergen Ett kort besök gjordes i Pettas ekologiska hembageri och hantverkscafé. Middagen skulle intas

på Soltuna restaurang högst upp på Getabergen. På vägen dit kom regnet. Utsikten över Norrhavet fick beskådas i dimma. Besvikelsen uppvägdes dock av att maten och betjäningen var perfekt. Som socker på bottnen försiggick en bröllopsfest vid sidan om.

Gudstjänst på höskullen Söndag morgon bar det i väg till Ålands Landsbygdscentrum. Gudstjänst med Jomala församling firades på ladugårdsvinden. Efter gudstjänstens slut öppnades skördemarknaden. Seniorerna for in till Mariehamn för att inte gå miste om världens äldsta champagne, innan det var dags för hemfärd med Isabella. VIVA HOLM


GOD TID föreningsnytt

8/2010 – 21

Till Wiurila och Halikko kyrka

Åboar vid Korskullen

En vacker höstdag besökte drygt

I mitten av september reste pensionärer från Åboföreningen – påspädda med Borgåditon till Polen och kom hem via de baltiska länderna. Vi reste med Finnlines från Helsingfors till Gdynia – en utmärkt resa – ­och tillbringade hotellnätter i Torun (Copernicus födelsestad), i Warsz­awa, Litauen, Lettland och kom över Tallinn tillbaka till Helsingfors. Hela tiden hade vi bussen med oss med allt bagage. I Litauen gjorde vi en avstickare till ”korskullen”. Liten historisk tillbakablick förtäljer att Litauen från år 1815 i sin helhet kom att höra till Ryssland. Då framträdde en litauisk frihetsrörelse, som vände sig mot tsar Nikolajs självhärskarregim. Oppositionen mot det hårdnande ryska förtrycket tog sig bl.a. form av en samlad folkrörelse vid den s.k. korskullen från 1830 framåt. Folk kom nattetid i stora skaror med kors som placerades uppe på kullen. Makthavarna – också de

tjugo pensionärer från Tammerfors Wiurila i Halikko. Vi blev mottagna av Ann Marie Aminoff, som förde oss in i den vackra festsalen för att där ge en översikt av gårdens historia. Det var bröderna Armfelt som vid ett arvskifte år 1803 tog över gårdarna. Gustaf Mauritz residerade på Åminne medan den elva år yngre brodern August Filip fick på sin lott granngårdarna Wiurila och Vuorentaka Gustaf Mauritz hade vid sekelskiftet haft ett kortvarigt förhållande med prinsessan av Sagan, hertigen av Kurlands dotter Vilhelmina. Parets dotter (”oäkta” som det brukar stå i kyrkoböckerna) erhöll namnet Gustava men kallades ”Vava” livet ut. Hon följde med fadern till Finland och giftes bort med sin kusin Magnus Reinhold, August Filips och Johanna Taubes son. I äktenskapet föddes fyra barn: August, Gustaf Philip, Hedvig och Carl. August ärvde Wiurila, som han utvecklade till ett mönsterjordbruk Efter en intressant presentation av Vagnmuseet och Hemmuseet intog vi en delikat lunch i festsalen. Museerna, liksom festsalen och restaurangen, är inrymda i några ståtliga ekonomibyggnader,

Carl Ludvig Engel har ritat några av ekonomibyggnaderna på Wiurila.

Värden Günther Brüninghaus (t.v.) och Tammerforspensionärernas ordförande Mark Wallenius.

ritade på 1840-talet av Carl Ludvig Engel. Så följde resans höjdpunkt, besöket i det ståtliga karaktärshuset, som ritades i klassisk stil av Charles Bassi och blev färdigt år 1811. Ann Marie Aminoff gav först en allmän översikt av huset historia, varefter hennes föräldrar Günther och Anna-Lisa Brüninghaus tog över. Günther presenterade ”det Kurländska rummet” med dess konstskatter. Kurland, som var en del av dagens Lettland, såldes år 1795 till Katarina II:s Ryssland av hertigen Peter Biron. Pengarna placerades i många slott och palats, närmast i dagens Polen och städerna Prag och Wien. Men en del av rikedomarna nådde också Finland genom hertigens dotterdotter, Vava Armfelt. Anna-Lisa, född Standertskjöld, presenterade rummet som berättade om hennes släkt, bland dem, Hugo Standertskjöld, som ägde Karlberg, som han utvecklade till en lustpark. I dag är den känd under namnet Aulanko. Många av husets åtskilliga tavlor är kopior, men bland de många bysterna döljer sig namn som Tobias Sergel, Bertel Thorvald-

sen och Walter Runeberg. Bland målningarna kan nämnas några vackra landskap av Vavas son Gustaf Philip Armfelt.

Frapperande kontrast Så lämnade en entusiastisk grupp värdarna vid ytterdörren för att fortsätta till Halikko kyrka, där vi mottogs på svenska av guiden Jouko Kiviranta. Kyrkan har ett senmedeltida yttre i gråsten men det inre är omskapat av ingen mindre än Charles Bassi, som ju också är representerad i våra hemknutar genom Gamla Kyrkan. Kontrasten mellan ytterväggarna och det inre av kyrkan är frapperande. Endast några gamla altarskåp påminner oss om en trehundra år tidigare epok. Vi fick även kika in i det Armfeltska gravkapellet och klättra upp på gravkullen, där många av släktens medlemmar har sina sista viloplatser. Hela resan avrundades med ett besök på en liten öppen plats, där Gustaf Mauritz satt i brons på en bänk. Så bar det av hemåt med vår ”egen” chaufför Hannu. emwe

nattetid – utplånade alla kors – körde över dem. Men rörelsen fortsatte och kors efter kors restes. I våra dagar är korskullen en turist-

attraktion och inte bara själva kullen utan området runt är belamrat med kors och statyer av alla sorter. Där finns flera hundratusen kors och antalet radband, pärlband, änglastatyetter och minnesmärken är oräkneliga. På oss finländare gjorde korskullen ett makabert intryck. Kullen väckte en känsla av overklighet. Turistshopen vid parkeringsplatsen sålde små och stora kors och folk bar dem upp till kullen och placerade dem där det fanns plats. Påven Paulus Johannes II besökte korskullen och då byggdes ett litet tempel där han stod och talade till skarorna; över hundratusen stod hänförda och lyssnade. Korskulleplatsen är värd ett besök ifall någon av våra pensionärsföreningar har sina vägar förbi! CARIN ÅMINNE Åbo

Korskullen väcker en känsla av overklighet. Foto LITAUISKA STATENS TURISTBYRÅ

Besök SPF:s webbplats www.spfpension fi

HYRESVÄRD!

DEI>B:G6 9>C 6K@6HIC>C< Ambassader, företag och privatpersoner söker lägenheter via oss.

RING!

0207 55 9000 Qvadrat Aff

Petersgatan 20

Lunchen serverades i festsalen som är inrymd i en av Wiurilas ekonomibyggnader.

00140 Helsingfors

QVADRAT 6[[

qvadrat@qvadrat.fi

www.qvadrat.fi


22 – GOD TID

8/2010

föreningsnytt

Daisy Winqvist Årets Esbopensionär Ingåpensionärer hörde om barndom i Sibirien

I mars överräckte Hagalundklubbens vice ordförande Per-Olof Lundberg ett fång rosor till Daisy Winqvist som tack för hennes sexton år som klubbens ordförande. Foto MATTI KRANK Det surrade i luften länge, länge. Bekräftelsen kom då de äldres vecka inleddes. Premieringen skedde på äldrerådets fest i Kulturhuset i Hagalund. Daisy Winqvist hade valts till 2010 års Esbopensionär. Sångkören Furorna, som årets pensionär varit med om att grunda, uppträdde med sång. Budskapet i Georg Malmsténs sjömansvals Lilla mö på Emsalö satt perfekt i sammanhanget: Ingenstans på jorden fanns en flicka som Du, Du var den enda uti våra tankar … I intervjun i Länsiväylä får vi veta att Daisy Winqvist grät sig igenom den första dagen som pensionär i januari1992. Men småningom riktades blicken mot möjligheterna i den nya tillvaron. I fem frågor i Huvudstadsbladet berättar hon att sång, musik, vänner och föreningslivet där känslan av det familjära, där alla känner alla, blev nytt fokus. Det är en fin sak att finna vänner och såhär går det till … Vad har då Daisy Winqvist gjort som premierar henne till utmärkelsen Esbopensionär år 2010? En utmärkelse grundar sig ju på andras uppfattningar, på andras bilder av den premierade. Vid tiden för Daisy Winqvists pensionering år 1992 var synen på

pensionärslivet i snabb förändring. Tankar om egenmakt, om ansvartagandet för eget åldrande och de äldre som resurs lanserades. Verktyget med vilket seniorerna skulle skapa sig bättre hälsa och ett hälsosamt liv var aktivitet. Daisy Winqvist blev snabbt en synlig aktör, en handlingsmänniska och påverkare inom frivillig verksamhet för seniorerna i Esbo. Det är helt uppenbart att Esbo, som varit hennes älskade hembygd i 70 år, närde henne och gav henne styrka – var drivkraften i hennes handlingskraft inom seniorverksamheten. Det är lika uppenbart att vi svenskspråkiga Esboseniorer, vår hälsa, vår livskvalitet och vår vardag låg henne varmt om hjärtat. De formella, kvalitativa kriterierna i Daisy Winqvists insatser oss Esboseniorer till fromma kan symboliseras i talen 6, 15 och 16. I sex (6) år svingade Daisy Winqvist ordförandeklubban i Esbo pensionärsklubbars takorganisation, Esbo svenska pensionärer rf. ESP är Svenskfinlands näst största pensionärsförening med ett medlemstal kring 950. Med precision i planering och energi i utförandet blev hon eldsjälen och arbetsmyran. När idéer och initiativ framläggs är det ju alltid någon som ska fungera som primus motor. I sexton (16) år var hon ord-

förande i Hagalundklubben, den största av ESP:s nio klubbar. Det att medlemmarna sammankallas till träffar med program en gång i veckan under perioden september–maj ställer extra stora krav på ordförande och hennes ledarskap. Hon prioriterade från första början aktiviteter som utgick från klubbmedlemmarna själva. Hon såg resurserna i oss seniorer och tillvaratog dem i klubbverksamheten. Då hon avsade sig ordförandeskapet år 2009 var antalet medlemmar c:a 300. I femton (15) år ledde Daisy Winqvist pensionärskören FURORNA genom tider av omvälvande förändringar till framgång, tillväxt och ekonomisk stabilitet. Som ordförande var det hennes uppgift att ansöka om ekonomiskt understöd till körens verksamhet som innefattade kostnader för körövningar, dirigent, konserter och turnéresor. Det blev många ekonomiskt kärva år innan medelanskaffningen stod på solid grund. Protokollen berättar att hon var grundande medlem, aktiv sångare och körens första ordförande. Hon lyckades från starten skapa sammanhållning och vi-anda och väcka seniorernas glädje att sjunga tillsammans. Under hennes sista ordförandeår 2008 omspände repertoaren nordisk körlyrik, kyrkomusik och lättsamma folkvisor.

Stilfullt lågmäld, inspirerande glad, medkännande varm och med sinne för detaljer har Daisy Winqvist utövat ledarskapet och omhuldat finlandssvenska kulturtraditioner. Aktiva seniorer bidrar till att hålla den svenska identiteten levande i Esbo. Idag är pensionärskören FURORNA en erkänd svenskspråkig musikresurs i det kulturellt tvåspråkiga Esbo. Vår morgondag kan ingen spå. Men jag är förvissad om att årets Esbopensionär lämnat avtryck åt historieskrivarna att utgå ifrån i framtida forskning om oss svenskspråkiga Esboseniorer, våra kulturyttringar och traditioner. BRITA PAWLI styrelsemedlem i ESP och Hagalundklubben

Vintern närmar sig, är du redo? Speed 169 ,-

Kallax 149 ,-

Pytho 169 ,-

Hiko 169 ,-

Creek 139 ,-

Dubbade vinterskor från oss!

Bike-Trim • Stationsvägen 5 • 686 00 • Jakobstad

Tanja Ljungkvist besökte Ingå Pensionärsförening för att berätta om sin barndom i Sibirien. T.v. Disa Flythström, vice ordförande. Bildtext/ foto DORRIT KROOK

Om sin barndom i Sibirien berättade Tanja Ljungkvist som var gäst vid Ingå Pensionärsförenings månadsmöte. – Ryssland är mitt andra hemland, ett land som man vanligen förknippar med kyla, skog, björnar och fångenskap. Det finns en legend om hur Sibirien kom till: när Gud skapade världen gick han omkring med en kappsäck full av rikedomar. Men så snubblade han och alla rikedomarna föll ut ur kappsäcken. Gud tänkte att inte kan en plats få alla rikedomar så han skapade det sibiriska klimatet där allt är fruset. – Sibirien är ett naturligt fängelse med sina enorma avstånd och sitt klimat. De som förvisades dit var oliktänkare, oftast högt utbildade personer från olika delar av världen. Novosibirsk, där jag växte upp, ligger mitt i Ryssland vid floder Ob och är den tredje största staden i landet. Vintrarna är kalla med –40 till –50 grader, permafrosten smälter aldrig trots att somrarna kan vara heta med +40 grader. Tanja berättade att smultronen blev stora sommartid, svampar och bär växte bra och man odlade potatis, kål, morötter och gurka och gjorde surkål, saltgurka och salt svamp. Byborna levde till stor del på sina odlingar och på vad de sålde. Novosibirsk var en industristad men när Sovjetunionen kollapsade dog industrierna ut och med det hela byars befolkning då de drabbades avfattigdom, kikhostepidemier och Tbc.

Hon hörde till de barn som blev omhändertagna och satta på barnhem. Hon var ett av de 400 barn som hela sin barndom och skoltid bodde på ett barnhem utanför Novosibirsk. Staten tog hand om de barn vilkas föräldrar inte hade möjlighet att sköta dem, föräldrarna fråntogs sina föräldrarättigheter.

Rigorös kontroll Tanja berättar att det var en rigorös kontroll på barnhemmet. I den ena av de två byggnaderna fanns skolan, i den andra bostäderna. 18 flickor bodde i en sovsal, där sängarna stod tätt med ett litet bord emellan. Här gick Tanja i skola, först i grundskola och sedan gymnasiet. Hon hade kontakt med sin mormor som ibland hälsade på, och träffade också sporadiskt sin mor. Modern dog 1996 och Tanja ordnade hennes begravning. Men redan vid fyllda 17 år reste hon och två väninnor till Leningrad, de hade arbetat hela sommaren och sparat pengar för resan. Numera är hon bosatt i Degerby, Ingå, är gift med en finlandssvensk och arbetar på Svenska Teatern med kulturexport. Hennes svenska är utmärkt och hon har stor nytta av sitt ryska språk. Höstens första månadsmöte för Ingå Pensionärsförening hölls den 16 september. Mötesförhandlingarna leddes av vice ordförande Disa Flythström. DORRIT KROOK/ ANITA WASSHOLM


GOD TID

8/2010 – 23

föreningsnytt

Fullt hus då Lovisanejden firade

välfärdssamhället. Det har vi själva varit med om att utveckla och allt detta har skett efter 40-talet. Men materialismen har smugit sig in i samhället och levnadsstandard är inte lika med livskvalitet. Festtalaren avslutade med frågan: Var det bättre förr? Och kunde konstatera att själva har vi utvecklat och kan utveckla samhället till det bättre. Efter att publiken fått fundera på festtalets innehåll en stund, uppenbarade sig en lövprydd dam i talarstolen. Britt-Mari Holmsten är en begåvad stand-up komiker som på bygdemål lockade publiken

till skratt med den ena aktualiteten efter den andra. Det var hemlandstoner för de flesta och ett uppskattat programinslag. Som socker i botten uppträdde föreningens egen sånggrupp Seniorpopp med Margareta Häggblom på dragspel. Det var kända sånger som framfördes hurtigt. Körens ledare Göta Stålstedt band samman sångerna med en rar text. Festen avslutades med lotteri. Inga-Lill Johansson från Lovisa och Estrid Kurki från Isnäs såg särskilt nöjda ut med varsin delikatesskorg på armen. Text och foto KRISTINA WAHLSTRÖM

Festen har börjat. Det var fullt hus då Lovisanejdens

svenska pensionärer firade sin höstfest i Lovisanejdens högstadium. Över 200 pensionärer, bland dem inbjudna gäster från Pernå, Liljendal, Lappträsk, Borgå och Träskända bänkade sig i den vackert dekorerade festsalen. Också Lovisa svenska församlings och Lovisa finska pensionärer var representerade. Som festens konferencier fungerade Else-Maj Ukkonen. Välkomsttalet hölls av föreningens ordförande Adi Viksten. Han hälsade dagens festtalare Ole Norrback, ordförande för Svenska pensionärsförbundet, speciellt välkommen. Vi fick njuta av Wallmokören från Lappträsk under Kaj Silfvasts ledning. Sången Om tårar vore guld med Maria MårtenssonAntas som skönsjungande solist,

var fräsch och njutbar att lyssna till. Tänk om man hade blivit uppbjuden till dans till tonerna av Midnattstangon ackompanjerad av dirigenten på dragspel. Lugnare toner blev det med Hjärtats saga, alltid lika vacker när den sjungs rent som nu. När vi samlas till fest vill vi också sjunga själva. Drömmen om Elin, Slumrande toner och O ljuvliga ungdom klingade vackert tillsammans med Silfvasts dragspel. Så kom det efterlängtade kaffet med härliga smörgåsar. Festkommittén hade hunnit breda över 600 välsmakande smörgåsar som alla gick åt. Herrarna serverade kaffet och var allmänt charmiga.

Var det bättre förr? Ju äldre vi blir desto bättre tycker vi det var förr. Ändå är det mesta bättre nu. Dagens festtalare Ole

Norrback granskade påståendet med början från fattigvårdslagen från 1906. Dåtida hjon var helt underkastade anstalternas föreståndare. Man skulle arbeta för anstalten, förhålla sig ödmjukt, alla svordomar och trätor var strängeligen förbjudna och straffen bestod t.ex. av arrest i flera dagar utan mat. Numera har vi en människovärdig anstaltsvård även om det finns saker att förbättra. Utvecklingsstörda är integrerade i samhället, mentalvården har fått bättre mediciner och metoder och kan skötas i öppen vård. De grupper som då togs avstånd från kan leva jämlikt i samhället nu. Vi har också ett helt förbättrat rättsskydd, till det behövs ändå pengar men det är lättare att få rätt. Rätt till utbildning, rätt till vård, social trygghet, likhet inför lagen och progressiv beskattning hör till det nordiska

Mjölnarflickor på skolbänken

Förbundsordförande Ole Norrback och Lovisanejdens ordförande Adi Viksten.

Kokbok för små hushåll Joan Granskog har skrivit en kokbok för små hushåll. Kokboken innehåller över hundra recept avsedda för en, två eller tre personer. Boken är försedd med många praktiska vinkar om vad som är bra att ha hemma och nya livsmedel som man kanske inte har prövat. Kokboken säljs för 15 euro. Porto tillkommer, För närmare information kontakta Åsa Laukonlinna, tel. 020 7288810 eller e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi.

PENTAGO

spelet en fantastisk julkapp för hela familjen . ”PENTAGO är det mest framgångsrika Svenska brädspelet någonsin! Det är lika genialt enkelt att lära sig och att spela som det är svårt att bemästra. Lägg en kula, vrid en bricka och vinn med fem i rad. Svårare en så är inte reglerna, men motståndarna kan göra det desto krångligare för dig. Det är en en fantastisk hjärngymnastik (och slipar motoriken) uppmärksammat av läkare. Men viktigast av allt, det är riktigt, riktigt skoijigt!”

Gå gärna in på hemsidan www.pentago-online.com, och spela mot datorn,så ger det en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att få fem i rad och vinna.

I ett klassrum från 1930–40-talet bänkade sig en grupp damer från Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen häromdagen. ”Fröken” Anna Finnilä var lärarinna för ”mjölnarflickorna” som de gärna kallar sig. Klassrummet finns i skolmuseet som presenterar skolväsendets historia i Helsingfors. Officiellt har museet i två gamla trähus på Kalevagatan stängts, men grupper kan besöka museet fram till årsskiftet. Foto CHARLOTTA JANSSON

Priset på spelet är 30 euro. Beställ spelet från SPF-kansliet, 020 72 888 10 eller www.spfpension.fi/blanketter.


24 – GOD TID

8/2010

föreningsnytt

Anni Olin, med sina 102 år föreningens äldsta, jubilerade på hedersplats mellan ordförande Alf Skogster och förbundsordförande Ole Norrback. Margareta Sirviö fick svärdottern Mary-Ann Sirviö att ställa upp med sina Inkoon Disco & Show Dancers på jubileumsfesten. Dansande barnbarnet Sandra, här mellan Margareta och Ervi Sirviö, har nått en hedersam elfte plats i VM i disko-show-dans. T.v. lillasyster Angelique som med Sandra deltog i serveringstruppen.

Grann 35-årsfest i Grankulla Nu följer 35-åringarna slag i slag sedan de två äldsta, Närpes Pensionärsförening och Ettan i Helsingfors, hösten 2009 firade jubileum. Lördagen den 9 oktober var det Grankulla svenska pensionärers tur att ställa till med en präktig fest i Nya Paviljongen.

Boris Westerlund och Heinz Baumeister skapar stämning med taffel- och dansmusik.

Ordförande Alf Skogster kunde i sitt hälsningstal berätta att hälften av alla 65+ i Grankulla är med i den växande föreningen, nu 420 medlemmar stark. Tre är över 100 år, av dem två med på festen som hedersgäster – Anni Olin, 102, och Maja Aminoff-Enqvist, 100! Elva olika hobbygrupper garanterar att det finns något för envar. Dessutom lever föreningen aktivt med i samhället. Sedan femton år bjuder man på jultablå för daghemsbarnen. Vidare stickar man Teresa-filtar och fungerar som Farfar i skolan. I dag har skolan åtta farfäder och vill gärna ha än fler.

Ett föredöme

Maja Aminoff Enqvist, 100-årig hedersgäst, är eldsjälen i föreningens arbete för Moder Teresa Thora Ekström jubilerar i en vacker Snappertunadräkt. Här på dansgolvet med maken Carl-Bertel.

Majlis Kvist, inbjuden Samsordförande, i samspråk med Lasse Koivu.

– Grankullaföreningen är med sin breda, engagerande verksamhet ett föredöme, konstaterade förbundsordförande Ole Norrback i sitt festtal. – Dagens pensionärer lever allt längre och friskare, i medeltal. Men medeltal är förrädiska, vi ska inte glömma att det finns många som lever i knappa förhållanden och i ensamhet. Här har föreningarna en viktig uppgift, sade Norrback.

Enligt en PIO-undersökning bland 1 200 pensionärer ser tre fjärdedelar 63 år som lämplig pensionsålder. Samtidigt skulle 42 procent gärna arbeta deltid efter pensioneringen. En ökad flexibilitet skulle enligt Norrback vara alla till nytta. Under deltidsår kunde all lagrad kunskap föras vidare och naturligt övergå i mentorskap när man blir pensionär på heltid. Vidare efterlyste Ole Norrback en ny variant av Farfar i skolan, ett nätverk för tonåringarna i samarbete med Folkhälsan. Speciallösningar över kommungränserna blir nödvändiga för finlandssvensk överlevnad ansåg Norrback och nämnde medborgarinstituten som exempel.

Tårtkalas kyrkans gåva Margareta Sirviö och Anita Blomqvist hade sammanställt en Elsa Beskow-inspirerad ”piratkopia” med sagolika minnen om livet i Tomtebo. GSP-Klang bjöd på sång ledd av kantor Barbro Smeds, som också gratulerade med en gåva från Grankulla församling – jubilarerna inbjöds till tårtkalas på Villa Junghans den 19 oktober. Ett fint bevis

Anna-Greta Liljeroth och Inger Jormalainen, belönade styrelsemedlemmar, har sedan 2005 varannan vecka samlat GSP-are i Samtalskaféet.

på det goda samarbetet. Under en läcker middag komponerad av kökschefen Christer Vesala sköttes serveringen av en lång rad unga damer med spänst i stegen, säregen makeup och en viss ovana vid jobbet. Och plötsligt, efter maten, förvandlades flickorna i glittrande fransar och paljetter till rasande skickliga Inkoon Disco & Show Dancers, som till MaryAnn Sirviös koreografi bjöd på hisnande danskonst. Ingådansarna är ett topplag med internationella tävlingsframgångar. Långvariga, aktiva styrelsemedlemmar belönades med förtjänsttecken: Stig Jahnsson, Inger Jormalainen, Boris Kock, AnnaGreta Liljeroth, Herbert Mäklin, Ragnar Strengell och Marianne Vaskola. Närstående pensionärsföreningar uppvaktade jubilaren och så var det dags för dans. Boris Westerlund och Heinz Baumeister stod med den äran för både taffel- och dansmusik, välvalda evergreens som smekte sinnena likt bästa årgångsvin. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Pekka Kuvaja och Leena Harsunen, ordförande och sekreterare/viceordf. i Kauniaisten Suomalaiset Seniorit, önskade sina svenska medseniorer lycka till. En gemensam förening grundades för 39 år sedan och fyra år senare gick GSP sin egen väg. I dag söker man gärna samarbete.


GOD TID

8/2010 – 25

Kimito värd för Treklöverträffen

Hälsningar från Kaisankoti

Den årliga träffen för pensionärsföreningarna i Kimitoöns kommun hölls detta år i Wrethalla i Kimito. De var nära publikrekord, då man

En solig måndagsmorgon i oktober

hade 198 personer på plats och alla inte ens hade bordsplats! Orsaken till publiktillströmningen måste ha varit det högklassiga program-

met. En höjdare var bygdens egen son Caj Ehrstedt som underhöll med sin syndaskrynklo, dvs. dragspelet. Denna gång tillsammans med Herbert Sommardahl som spelade ute i Pederså redan under Cajs ungdomsår. Det gick 60 år för dem att sammanföras. Intressant var också att höra personliga berättelser av Sommardahl samt av May-Gun Dannström som berättade om Svarta Änkan i Dalsbruk. För övrigt kryddades programmet av juniorernas folkdansuppvisning samt sångstjärnan Amanda som uppträdde. Inte att förglömma värdföreningens kör Håll igång, som inledde med sång samt föreningens nya ordförande Ecca Wasén som på kimitsko hälsade alla välkomna. Nästa år hålls Treklöverträffen i Västanfjärd vilket ordförande Bo Lundell påminde om och vänligen inbjöd alla till.

Caj Ehrstedt (t.v.) och Herbert Sommardahl ledde allsången som verkligen ljöd högt och vackert i Wrethalla. Här stämmer de i med Kimitovalsen.

Text och foto MONA LEHTONEN

Internationell seniordansdag firades runt om i Raseborg Temperaturen var 3°C och det duggregnade i Pojo, där firandet av den internationella seniordansdagen den21 oktober skulle inledas utomhus kl.10, så banderollerna med text och band i rött och blått riggades upp längs väggarna inomhus i bibliotekets aula. Regina Forssten konstaterade i sitt välkomsttal bl.a. att enligt Finlands seniordansförbunds broschyr har seniordansen funnits i Finland i 25 år, men den formuleringen är nu minst 6 år gammal. Alla dansare vet, att dans är ett av de bästa sätten att hålla i gång både kroppen och knoppen. Dansarna var arton till antalet och åskådarna fem plus en yogagrupp på drygt 20 personer, som lyssnade i den angränsande salen. Man dansade Fröhlicher Kreis, Pjukala schottis, Vöråvalsen, Kärestan från Karelen, Viva España och som avslutning Schottis från Estland, i vilken äntligen en av åskådarna vågade delta. Regnet hade upphört, så väl påklädda och försedda med röda respektive blå halsdukar och även mössor dansade man helt planenligt på gågatan i Karis med början kl.12, då åskådarna var betydligt fler och en del av dem – bl.a. åttaåriga Karin från Pojo – var direkt färdiga att delta i den inledande dansen Happy Days med 87-åriga Märta Öblom som ledare. Regina tog till orda efter dansen och förklarade för publiken, att man inom internationell seniordans inte strävar efter att göra elitgrupper av dansarna utan vill, att det i första hand ska bli en skön social gemenskap och samvaro och att skrattet kommer spontant, när någon går åt fel håll i kedjan.

varmrätter för varje dag. Nya vänner fick vi under dagarna och den ena roliga historien avlöste den andra. Vi tog vara på ordstävet” Ett gott skratt förlänger livet”.

Födelsedagsgåva till presidentfrun Kaisankoti grundades av president Kyösti Kallios hustru Kaisa Kallio 1938 då hon fyllde 60 år. Hon erhöll då som gåva en penningsumma som insamlats av medborgare i Finland och av medlen önskade hon grunda ett vilohem för kvinnor som hade det svårt och behövde både kroppslig och själslig omvårdnad. Det första Kaisankoti grundades i Grankulla år 1950. Senare flyttade Kaisankoti till sin nuvarande plats, f.d. Backby herrgård, och fungerar nu som rehabiliteringscenter. Veckans dagar gick snabbt och det var tid att ta farväl. Uppmjukade i knän och ryggar for var och en hem till sitt och fortsätter med gymnastik så gott det går och försöker komma ihåg alla goda råd vi fått. Vi tackar för oss och önskar en god fortsättning på hösten. EBBA och HENRIK ÅHMAN

Även skärgården hör till SPF

Seniordans på Finlands äldsta gågata i Ekenäs.

Publiken skrattade också och stod snällt kvar, trots det mycket kyliga vädret, medan Pirkko Isorinne, Marianne Borg samt Märta och Regina i tur och ordning ledde Samba Mixer, Vargtassen, Schottis från Finland (ursprungligen kallad Schottis från Karis), Tuppens polka samt Seniorhumpa och under den avslutande danska Stjernevalsen omgavs de tio dansparen av virvlande snöflingor. Värmande reservkläder kom väl till pass under förflyttningen till Ekenäs och dansglädjen kom fram direkt, när man strax efter kl.14 var färdiga att på Finlands äldsta gågata visa upp Hvor er min kone?, Marching to Pretoria, Schottis i ring, Seniorbugg och Drömmen om Strömmen. De närvarande ungdomarna och många andra danslystna åskådare var genast beredda att delta i buggen, då den dansades en andra gång. Glädjande var också att en del tidigare aktiva seniordansare på plats deltog i avslutningsdansen,

packade vi våra väskor för att bege oss till Svenska pensionärsförbundets en veckas rehabilitering på Herrgårdsbad Kaisankoti i Esbo. Det var spännande för platsen var helt främmande för oss. Vi blev genast väl omhändertagna på svenska. Gruppen bestod av nio deltagare från pensionärsföreningar i Helsingfors, Drumsö, Hagalund ,Sibbo och vi två från Träskända Seniorer. Efter att vi fått bekanta oss med platsen fick vi tilldelat den kommande veckans mångsidiga program. Varje dag bjöd på olika intressanta program och sköna behandlingar, men det fanns också tillräckligt med fritid att bekanta sej med varandra och göra långa sköna promenader på de vackra naturstigarna i det underbara höstvädret och den vackra ”ruskan”. Badavdelningen var alltid tillgänglig med simbassäng och bastu och bubbelbad och även ledd vattengymnastik fanns på programmet. Måltiderna hörde också till höjdpunkterna. De serverades i den gamla herrgården och bestod av dignande salladsbord och olika

Sternmixer, som leddes av Ethel Stephan-Sundström. Klockan hade hunnit bli 15 och det var dags för en kort uppvisning i round dance. Tre par dansade La de leva, cuad på CD av koreografen själv, Christina Lundahl Ekholm. På Novia väntade middagen kl.16 på trettio förhandsanmälda aktiva och blivande seniordansare i Raseborg, där det just nu finns fem olika dansgrupper, som man kan vara med i. Efter maten och det tillhörande programmet med bl.a. seniordansmusik-frågesport dansades Kuddel Muddel, Dancing in the Street och Jossies Lied. Restaurangpersonalen var imponerad publik. Så hade klockan blivit 20 och man måste sluta, då det var som allra roligast. Många av seniordansarna i Raseborg vill göra firandet av den internationella seniordansdagen till en tradition. RF

Den åboländska samarbetsgruppen är ett samarbetsorgan för pensionärsföreningarna i skärgården, Kimitoön och Åbo. Här finns specifika omständigheter som gör att gemensamma evenemang inte alltid är så lätta att arrangera. I oktober hade gruppen ett möte inbjudna av Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär. Mötet hölls på Folkhögskolan i Houtskär, en modern skola i ypperligt vackert naturlandskap. Nästan mangrant hade föreningarna ställt upp, endast en förening hade fått förhinder. Från Åbo tog resan ena vägen tre timmar, där inberäknat färd med tre färjor. På samma tid hade man kommit till östra Nyland. Någon genväg finns dock inte och området sträcker sig ända ut till kobbarna, egentligen inberäknat Åland. Samarbetsorganet har en rela-

tivt lös struktur och man träffas 2–3 gånger per år. Ordförande innevarande år har varit Pentti Friberg, Dragsfjärds pensionärers ordförande. Han fick i Houtskär förnyat förtroende och sitter alltså som ordförande också 2011, vilket mötet gladde sig åt. En alltför snabb rotation av uppgifter kan bli problematisk. Som sekreterare fungerar ombudsman Mona Lehtonen. Mötet godkände en verksamhetsplan för år 2011 vars tema är IKT. Man kommer alltså att arbeta med datorer och med att hitta stödpersoner i föreningarna. Här har Pargas och Åbo varit föregångare inom förbundet och man vill sprida idéerna även till de andra föreningarna. Även gemensamma samlingar planeras. MONA LEHTONEN

Polkagriskokeri och karamellfabrik i samarbete med Gränna! I vår fabriksbutik ser du karamellbagarna tillverka äkta Polkakarameller som handarbete, samt lösgodis och slickepinnar tillverkas med maskiner från årtionden tillbaka... Fabriken och butiken med ett litet café är öppna året om. Ett besök passar alla, från förskolebarn till pensionärer, från familjer till bussgrupper. Och att vår karamellbagare bjuder på smakprov hör till... Öppet året om, vardagar kl. 9-17 sommartid även lördagar kl.10-14 För grupper även andra tider på beställning n till tjänst Nu står Namitupa äve dina fester! för m gra pro a olik d me amitupa.fi Närmare info på www.n

candy

factory

Nami tupa

Kauppatie 25, 60800 Ilmajoki | tel. (06) 424 1912 | namitupa@namitupa.fi | www.namitupa.fi


26 – GOD TID

8/2010

JulturnĂŠ och ny skiva med Ami och HĂĽkan LĂśrdagen den 7 november Ăśppnar Ă…ke Grandell, Ami Aspelund och HĂĽkan Streng julsäsongen med en konsert pĂĽ Villa Lande i Kimito. Det är starten fĂśr turnĂŠn â€?Jag har sĂśkt mig en julâ€? till femton orter, frĂĽn Jakobstad i norr till Lovisa i Ăśster. En splitterny julskiva fĂśljer med.

Samling pĂĽ backen vid Robert de Godzinskys musikhus i Porkala. Ami Aspelund hälsar pĂĽ ett par av de mĂĽnga barnen och Ă…ke Grandell välkomnar HĂĽkan Streng.

Sensommarsolen lyser pĂĽ bergssluttningen i Porkala när jag en septemberdag träffar gruppen bakom projektet hemma hos Robert de Godzinsky, som i sin musikstudio stĂĽr fĂśr inspelningen av skivan. HĂĽkan rullar in frĂĽn Trollshovda och tar emot Ami med ett paket och en kram: – Tänk, att han kommer ihĂĽg allas fĂśdelsedagar! Ur skogen väller det plĂśtsligt ut smĂĽtroll i lĂĽng rad, ĂĽtta barn i olika ĂĽldrar. Fem av dem är Johanna Almarks och Kaarle Mannilas – familjen hĂĽller ihop ocksĂĽ när det är jobb pĂĽ gĂĽng. Väninnan Hanna Krogius tar hand om alla fem och sina egna medan Johanna och Kalle musicerar i studion. I studions hall stĂĽr ett bord dukat med munsbitar fĂśr stora och smĂĽ. Familjär idyll och minutiĂśst tonarbete pĂĽgĂĽr i Porkalaskogen. Skivinspelningen gĂśrs med toppteknik. Robi de Godzinsky byggde 2004 sin unika studio i Porkala, med Matti Iiramo som arkitekt. Inte en yta i huset är slät. Väggar, tak och golv i trä, med vinklar, vĂĽgor och springor gĂśr studion totalt ekofri. En akustisk drĂśm fĂśr musikmakare.

ledda av Monica Henriksson sjunger med i nĂĽgra av skivans sĂĽnger. PĂĽ turnĂŠkonserterna medverkar Ă…ke Grandell själv, han berättar och läser dikter. En fĂśrsmak av julturnĂŠn fick publiken vid Nyländsk afton i BorgĂĽ den 16 oktober. Och lĂśrdagen den 7 november är det premiär fĂśr turnĂŠn, med fĂśljande tidtabell: 7.11 kl. 17 – Kimito, Villa Lande 8.11 kl. 19 – Pargas, Stadshuset 9.11 kl. 19 – Ă…bo, Gamla RĂĽdhuset 10.11 kl. 13 – Tammerfors, UKK-Institutet 11.11 kl. 19 – Jakobstad, FĂśrsamlingshemmet 12.11 kl. 19 – Nykarleby, Ahlbäckssalen 13.11 kl. 19 – Korsholm, Kulturhuset 15.11 kl. 19 – Närpes, Vocana 16.11 kl. 19 – Kristinestad, Nya kyrkan 17.11 kl. 19 – Grankulla, Kyrkan 26.11 kl. 19 – HangĂś, Stadshuset 28.11 kl. 15 – Ekenäs, SnĂĽresalen 30.11 kl. 19 – Sibbo, Topeliussalen 3.12 kl.19 – BorgĂĽ, Grand 4.12 kl. 15 – Lovisa, HĂśgstadiet Text och foto MAJ-BRITT PARO

Intensiv turnĂŠtabell

Kaarle Mannila med ettĂĽringen Emil pĂĽ armen och HĂĽkan Streng bandar in ett välljudande â€?baumm, baummâ€? fĂśr sĂĽngen Stilla ditt hjärta, med text och musik av Ă…ke Grandell i arrangemang av Jan Hellberg.

st / Jag har sĂśkt mig en jul 20â‚Ź 25 nya julsĂĽnger med Ami och HĂĽkan

â€?Jag har sĂśkt mig en julâ€? omfattar tjugofem sĂĽnger, frĂĽn barnvisor och ringlekar till traditionellt klingande sĂĽnger och texter som är kritiska till hur julen firas i dagens värld. Materialet är Ă…ke Grandells – egna texter, bearbetningar och Ăśversättningar frĂĽn finska engelska och norska. FĂśr musiken svarar allt frĂĽn â€?herr Trad.â€? till Anders Teir och Mats Granfors. Ami Aspelund och HĂĽkan Streng är sĂĽngsolister, Johanna Almark och Kaarle Mannila medverkar i kĂśrsatser. Barngrupper frĂĽn Ekenäs

Oy Tammilasi Ab

st / Nu har vi jul igen De finlandssvenska jullekarna

15â‚Ź

Specialisten pĂĽ specialglas. FĂśr privatpersoner och industri

st / Ett barn blir oss givet Nanna Rosengürd - Dani StrÜmbäck

20â‚Ź

SandÜvägen 4, HangÜ Tel. 019-248 7620

Beställare: .......................................................................

Okay´s Music

Brandkürsvägen 5 C 21 02700 Grankulla 09-5050 546 / ake.grandell@fonet.fi

Blomsterhandel Anemone Berggatan 15-17, HangĂś Tel. 019-248 6920

Ami Aspelund och Johanna Almark tar sig en kaffepaus mellan varven, i bakgrunden Kalle Mannila vid studiodĂśrren.

Taxi Brage Ketola Invatransporter Tel. 0400-668 792 Närpes Bok

a ju

lfes

ten

i tid

CafĂŠ & Restaurant

/81&+ /281$6 Vard/Ark.: 11-14, LÜ-SÜ/La-Su: 11-15 g33(7 $8., 9DUG $UN ² /|²6| /D²6X ² $ 5lWWLJKHWHU $QQLVNHOXRLNHXGHW

‡ %5($.)$67 ‡ ­ /$ &$57( ‡ 7$.( $:$< ‡ &$7(5,1* 5RDGVLGH 6DQG|YlJHQ 6DQWDODQWLH +DQJ| +DQNR 7HO 3XK ( PDLO LQIR#URDGVLGH FRP


VILLBACKEN´S TRÄ VED. Torr bland- och björkved Hemtransport Tel. Svante 050-517 2944, Kim 050-363 4696

Byggnadsplanering Aeon Lindström

Den rätta julgåvan vara Tryggare kan ingen hittar Du hos oss!

Skogsstigen 2, 10940 Hangö  Tel. 0400-819 189  E-mail: aeon@aeun.fi 

- jackor och byxor - mössor och handskar   - skor och strumpor  kyrkligt kontakt. m.m.   arbete −-taunderkläder   

 09-612  Tfn.   615 40, 050-356 24 75    

Presentkort

Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors    





TAXI & Kam friserings salong och NärpesSax Taxistation TRÄSKVIK Careva, presentbutik under samma tak!

Backman Henrik 0500-261055

Nixback industriomr. Granv. 3, Närpes. Tel. 06-2242626

- kemtvätt - mattvätt - vattentvätt

Eva Rönnlund-Vägar Rangsby Vasavägen 1522A, Övermark tel. 050 4302423 0400-369 226 www.careva.fi

Småfisk Kaj 0400-261230

Hälsokost Vi släcker törsten Husmanskost serveras Gott hushållsvatten från alla vardagar kl 11.0014.00. Festservice för olika fester. t.ex till 50årskalas, bröllop, dop.

Övermark Vattenandelslag Prostatabesvär? Cernitol 250 tabl. 32€ Dejourering 0500 562 122/0400 562 122 Algotsvägen 2, Närpes Tel. 0500-880 755

Närpesv. 10, 64200 Närpes tel. 06-224 3766

  



Medicinsk laserbehandling Närpes st tel 0500-161 796

www.brittasterapi.com

www.nek.fi

ALLT INOM FOTO

Martens Trädgårdsstiftelse www.narpesbrod.com 64610 Övermark Tel. 06-2253331 Fax. 06-2253656 www.martens.fi

TAXI

GOD TID 8/2010 – 27 LOCKNESS Vasavägen 1599, Stig Forsström Övermark Tel. 06-225 5155 Stabil hyresvärd! Tel. 06-225 3612 0500-366 223, 050-3439898 050 594 9877 Invataxi, Övermark

Bostäderna i vårt nya hyreshus Solliden 2 gick åt som ”smör på heta stenar”

TV ANTENN PROBLEM?

Det lönar sig dock alltid att Kontakta Nykarleby Bostäders kontor för fråga efterTV, hyresbostäder DIGITAL PARABOLER mera info och ansökan, VANLIGA ANTENNER, VIASAT ABONEMANG hos oss. Även äldre hyreseller gå in på nätet och CANAL DIGITAL ABONEMANG. bostäder är väl underhållna upp läget. ochSÖDERBACK förmånliga att hyra.STEFAN kolla ÖVERMARK

040-517 3013

www.nykarlebybostader.nu Topelliusesplanaden 7, 66900 Nykarleby Tel (06) 785 6100, Fax (06) 785 6199 nykarleby.bostäder@nykarleby.fi

- Boka tid till oss så får Du Se!- God Jul Specialist iUPP ögonsjukdomar & BJUD TILLJaakko Leinonen tt År Optometrist Marica Westerback tt Ny o DANSOptiker I NYKARLEBY. G Kerstin Westerback 2010Närpesvägen

14, 64200 Närpes (06)224 1138 Vi betjänar må-to 9.30-17.30, fr 9.30-18.00 lö stängt

20.11 Thor Görans 25.12 Roxie 2011

20.30 - 01.30 20.30 - 01.30

NÄRPES GRÖNSAKER

05.01 Tommys 20.30 - 01.30 15.01 Matz Bladhs 20.30 - 01.30 29.01 One Line Band 20.30 - 01.30 Närpes 06-226 0600 12.0264200 Clas Lövgrens 20.30 - 01.30 Friska&och Fräscha 26.02 San Marino Linda 20.30 - 01.30 19.03 Nilzons 20.30 - 01.30 30.4 San Marino & Linda 20.30 - 01.30

Jordbrukare

- Fertimix-gödsel är nu som förmånligast. DANSEVENEMANG – Fertimix-gödsel VID STJÄRNHALLEN 2010-2011 - Touchdown Rambo +Bio kiinnite för kvickrotsORDNADE AV eller MUIK HOCKEY, BLUE FOX OCH NIK.

– Grene plogslitdelar till olika plogmärken i lager. bekämpning. Begagnade tilläggsskär andra delar till plogar. - Grene plogslitdelar till olikaoch plogmärken i lager. Begagnade tilläggsskär och andra delar till plogar.

– Same och Lamborghini traktordelar - Same och Lamborghini traktordelar.

www.klockrike.fi

Ab NärPower Oy Olavi Kauppila Maskinförsäljning

64200 Närpes

06-226 0600

Friska och Fräscha

Tfn: 06-3474 800 Fax 06-3474 801

J   

Växthus; Teknik & Tillbehör

När Du vill resa tryggt och bekvämt … L S

F D  Leif Sjöströms satiriska serierutor roar och oroar. Norrback, Wallin, Wideroos, bönder och pensionärer, alla är med! Cirkapris 22 € www.schildts.fi

Björkbloms Taxi & Buss

1-8 inva, 1-19, 1-25 pers. Yttermark 0400-260622 Tel. (06) 225 6491, Töjby (06) 225 6401 fax (06) 225 6402

Närpes ST1

(06) 224 1271

www.westerlines.fi

Berggatan 11, Hangö Tel: 248 1811, 040 570 3948 Du hittar oss också www.surfnet.fi/Film&TV Också dagföreställningar med gratis kaffeservering!

Östralinjen199, 199,64200 64200Närpes Närpes tfn. tfn0500-656 0500 656125, 125,224 2243148, 3148,224 2241985 1985 Östralinjen

MIKAVI

-antennservice -videoproduktion

Kent Wägar En hjärtlig dramakomedi om relationer & passioner! 66270 426 På scen DickPörtom Holmström 0400-260 & Susanna Ringbom info@mikavi.fi www.mikavi.fi Regi Dan Henriksson, Scenografi Carmela Wager Biljetter: 20 € (pensionär) | Bokning & info : 0400 153 791

tel. 06-224 3380 Nixvägen 28A www.st1.fi

PÅ DIANA-SCENEN, Skillnadsgatan 7 B, Helsingfors NOVEMBER: 18 kl. 19 / 20 kl. 15 / 23 kl. 19 / 24 kl. 19 / 26 kl. 19 / 27 kl. 15 / DECEMBER: 15 kl. 19 / 16 kl. 19 / FEBRUARI: 9 kl. 19 / 10 kl. 19 / 11 kl. 19 / 12 kl. 15 / 15 kl. 19 / 16 kl. 19 / 18 kl. 19 / 19 kl. 15 / 21 kl. 19 / 22 kl. 19


28 – GOD TID

8/2010

Vasakören var ett läckert blickfång i sina österbottniska folkdräkter – alla olika! Här leder Jenny Mendelin de båda körerna i den gemensamma finalen.

Wasa Bygdekör gästade Furorna        

Det blev inte bara välljud för örat utan också en fröjd för ögat när Wasa Bygdekör i sina österbottniska folkdräkter gav konsert tillsammans med Esbokören Furorna på Hanaholmen den 23 oktober. Wasa Bygdekör ledd av Jenny Mendelin och Pensionärskören Furorna ledd av Johan Cantell Jenny Mendelin, Wasa Bygdekörs dirigent, och Furornas dirigent Johan Cantell uppträdde tillsammans med ett par nummer.

         

konsert där också Östersundom Sångkör medverkar. I november ger Wasa Bygdekör konsert på hemmaplan och tillsammans med Nylands Litte-

 Fre 5.11 kl. 19.00 Fre 12.11 kl. 19.00 Lör 6.11 kl. 17.00 Lör 13.11 kl. 17.00 Sön 7.11 kl. 17.00 Sön 14.11 kl. 17.00 Förköp: NetTicket.fi - Luckan - Karelia (+exp.avg.) Info & grupper (min. 10 st) tel. 044-0757582 (vard. 12-16) Arr. Raseborgs Teatersällskap & VNUR

  med med både både nya nya och och välkända välkända talanger talanger lör20.11 20.11 18.00 18.00 & sön 21.11. 21.11 17.00 lör 17.00



g Seniortisda

Tribute to

Monika

Zetterlund Sofia Finnilä och Mosabacka Big Band presenterar sånger ur Monika Zetterlunds sångbok och big band klassiker från samma era. Arr. och ledning av Roger Freundlich. Längd ca 70 min Ti 9.11 kl. 13, biljetter 4 € Biljettförsäljning tfn (09) 310 12000 vuotalo.lipunmyynti@hel.fi och Biljettjänsten Nordhuset | Mosaiktorget 2 | Nordsjö www.vuotalo.fi

Astrid Solström visar upp den vackra Lappfjärdsdräkten, speciell genom att sjalen bärs invikt under kjol­livet, inte löst över axlarna. De flesta av Österbottens bygdedräkter var fö­ re­trädda.

sjöng var sin egen avdelning och till slut framförde körerna fem sånger tillsammans, bl.a. en mäktigt klingande Slumrande toner. Också publiken fick sjunga med i några kära örhängen.. Ett fruktbart samarbete inleddes i mars 2009 då Furorna besökte Wasa Bygdekör. Nu var det Vasakörens tur att gästa sina nya körvänner. I samband med Sångfesten i Åbo 2011 ordnas en gemensam

raturförening ordnar Furorna på Vikingaborg i Esbo en sång- och poesiafton på svenskadagsaftonen den 5 november. Text och foto MAJ-BRITT PARO


GOD TID

����������������������������

Hedra minnet av din kära.

����������������� ��������������������������������������������� Fullständig begravningsservice ���������������������������������������� – med omtanke och mångårig erfarenhet ���������������� ������ ������ ������������� ������ ������������ ������������ ����������������� ��������������� ���������������� ���������������� ��������������� ������������������

������������������������

Danskväll

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Unga hittar dansen Seniordansen har haft en bråd höst med många kurser i såväl

senior- som sittdans. Tillsammans med Folkhälsan har vi ordnat Introduktionsdag i senior- och sittdans i Åbo och Helsingfors. Det är så glädjande att se att många unga via sitt arbete hittar dansen. Våra åldringshem och serviceboenden behöver närvårdare, frivilligarbetare som kan dra sittdans. Våra pensionärsföreningar mår bra av aktiverande verksamhet – en dans i klubbprogrammet är aldrig fel. Dansstugan närmar sej där du som gått en seniordanskurs har möjlighet att lära dej årets nya danser från den internationella träffen i Frankrike. Vi har kurs för dej som tycker att sittdans kunde vara nåt. Närmare uppgifter får du av Verksamhetsledaren Gun Svenlin tel. 050-3728168 Jag är precis hemkommen från Oslo där vi med de övriga nordiska länderna planerat klart för nästa Nordiska träff 2012 i Ålesund i Norge. Ni kommer snart att få mera info om denna fantastiska begivenhet i seniordans. Det blir en härlig vecka med dans, dans och åter dans och med utflykt i närområdet och kvällar fria för samvaro mellan länderna. Tills vi ses, ha det bra, använd reflexen! GUN

Fredagen den 12 november på AV

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar. Kontakta oss: tel. (09) 1353 3256 lahjoitukset@cancer.fi www.cancer.fi

VILL

DU PRATA? !

72 19 00 0 1 0 Ring e kväll Varj -24! kl. 20

Österbottens svenska evangeliskt-lutherska församlingar

optiker

Annegatan 26, Helsingfors

med

8/2010 – 29

Manhattan

kl. 18–22. Inträde: 10 €

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter) 09-298 1927

Arrangör: Svenska pensionärsförbundet och SAMS Danskvällen stöds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Fullständig glasögonservice Ögonläkartjänster

SUDOKU

Lösningen finns på följande sida.

6 2 4 5 8 5 4 2 1 6 7 5 5 8 6 2 3 5 4 4 6 6 9 1 7 3 7 2

Kungsg. 8, Ekenäs Köpmansg. 4, Karis Tfn 019-246 2949 Tfn 019-230 161

beställningsbussar CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers. Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

Tag kontakt, vi kör bl.a * dagsutflykter * teaterresor * utlandsresor Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi


30 – GOD TID

8/2010 BOKHYLLAN

”Banan” hundra år ung Om du liksom jag tillbringade

Danskryssning med Viking XPRS onsdagen den 24 november

Helsingfors–Tallinn–Helsingfors. Avgår 11:30, ankomst 20:30

med

Thomas Lundin och

svensk dansmusik med Leo Luoto & Poptops Foto: Cata Portin

barndomen i huvudstadens södra environger är chansen stor att du gick i Bangatans folkskola, eller Banan som vi kallade den – uttalat med kort a-ljud. Officiellt hette den Cygnaeusskolan och sedan övergången till grundskolan 1977 Cygnaeus lågstadieskola. I dagarna har vår skola firat hundraårsjubileum bland annat med att ge ut en historik. Författare är pensionerade Husisjournalisten Mardy Lindqvist och bakom projektet står Cygneusstiftelsen. Boken är betydligt mer än en enskild skolas historik – den kan läsas som en Finlands och dess skolväsendes historia på gräsrotsnivå. Den är rikt illustrerad med bland annat den kända Helsingforsfotografen Signe Branders fotografier från 1913. Genom Anton Sucksdorffs fotografier av

dagens skolmiljö får läsaren bland annat njuta av skolbyggnadens vackra jugendarkitektur. Ett urval av arkitekten Karl Hård af Segerstads ritningar pryder boken som Helena Kajander har layoutat. Vi får ta del av några av våra skolkamraters minnen av tiden i Banan. Visste ni att Lill Lindfors tyckte det var genant att hålla en pojke i handen när eleverna ställdes upp på led och att Bosse Österberg var en spelevink som ritade gubbar i marginalerna och underhöll kamraterna med fingerlekar? (Numera illustrerar han krysset i detta blad.) Linus Torvalds sydde på symaskin av hjärtans lust och Björn Wahlroos fick insikter för livet under lektionerna i omgivningslära. Dessutom har många tidigare elever bidragit me hågkomster som svar på ett upprop i pressen. En drivande kraft bakom historikens tillkomst har varit skolans

Historiken är rikt illustrerad.

rektor Ronnie Rehn, medan Kristian Slotte varit ordförande för den arbetsgrupp som tillsattes för att ro projektet i land. Boken Cygneus lågstadieskola/ Hundra år ung är ett måste för dem som själva nött Banans pulpeter och rekommenderas varmt för alla andra. Riktpriset är 20 euro (17 euro med Hbl-kortet). ULF WAHLSTRÖM f.d. elev

Pris: 39 €/person. I priset ingår julbuffet med måltidsdrycker. Hytt mot tilläggsavgift Kom ihåg pass eller identitetskort av nytt slag! Begränsat antal platser Anmälningar: Friman Resor, tfn 019-2481004.

Att skriva om sitt liv Den populära kursen startar på nytt våren 2011.

Alla människor bär på en historia.

”Att skriva om sitt liv” innehåller fyra kursträffar två dagar i följd i Helsingfors på följande datum (må-tis): 17–18.1, 14–15.2, 14–15.3 och 11-12.4. Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg Kurspris: 280 € Arrangör: Axxell City i samarbete med Svenska pensionärsförbundet Kursen vänder sig till personer som vill fördjupa sitt personliga skrivande och hitta en form för sin livsberättelse. Kursen ger inblick i det självbiografiska och dokumentära skrivandets breda fält och uttrycksmöjligheter. Deltagarnas egna texter är i fokus i ingående textsamtal, där var och en får råd och hjälp att gå vidare. Personlig handledning ingår, likaså skrivövningar och litteraturläsning samt författarbesök. Du bör vara beredd på att läsa de andra deltagarnas texter och avsätta tid för eget skrivande mellan träffarna. Tillgång till dator och e-post är nödvändigt. Förfrågningar om kursen till kursledaren, e-post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0290 017722. Sista ansökningsdatum 10.12.2010. Ansökan görs på Axxells hemsida, www.axxell.fi/city

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet! Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten och ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp till förfogande. Donationer till SFV är skattefria, vilket innebär att din donation oavkortat går till det svenska bildningsarbetet. Närmare information ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm, 09-6844 570.

SUDOKULÖSNING 6

2

4

5

1

9

8

7

3

9

1

3

8

6

7

2

5

4

8

7

5

2

3

4

9

6

1

2

4

6

1

7

8

3

9

5

3

5

8

4

9

6

1

2

7

7

9

1

3

2

5

4

8

6

4

8

9

7

5

3

6

1

2

5

6

2

9

4

1

7

3

8

1

3

7

6

8

2

5

4

9


GOD TID

8/2010 – 31

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 26 november 2010. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ...................................................................... Adress: ..................................................................... .................................................................................. E M O T

A D L A S

K R A N K

F A N G L G A

N A R O R

S T E R N U T A T I O N

Y R A R E

R I V E N

K N O P A

J O G G A R E

Å R L O M

S K U R P I P L B I A N G D G E N D

T N E A R T S I T V Y K R U N A R A T T S T E O E J D N D E L U V A D Ö D D R E E T

S O H O

S T Ä V

A S A S H U S A R M I N G T A R T R O O R T S A T P R A N I B E D O R A R E R I E G I I N A N D V E R A R E

M A T R E S T E N

Vinnare i krysset i nr 7/2010

L E K L I O N Ä L S A A S E N I T S A G A A B N R O O T B U L R S E E K A N

S K A R A N O D E N A

Maj-Lis Lindfors, Övermark Margaretha Matilainen, Kumo Ulla och Olle Nordström, Jeppo Margareta och Tor Ström, Ekenäs Ann-Cathrine Westerby, Pärnäs Vi fick in 183 krysslösningar, grattis till alla vinnare!

I R I N A

C E R A T

A T L E T

B U A D E

K R A N S B O R R A R


32 – GOD TID

8/2010

Seniorernas favorit Sittriktiga “Assens�

Mera skratt behĂśvs Vid 52 ĂĽrs ĂĽlder blir man knarrig och

HĂśstrean har bĂśrjat! 1140,- 615, 567,852,- Â Â?

169,-

 Â?Â?Â?Â? ­Â€ Â?Â?Â?‚ ÂƒÂ„Â?Â?Â…

† ‡ ˆ ‰ ˆ

GOD TID utkommer nästa güng den 10 december. Material till nummer 9/2010 bÜr finnas pü redaktionen senast den 26 november. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag frün pensionärsfÜreningar och enskilda. Utgivningstidtabell fÜr resten av 2010

sur, det har slagits fast i en brittisk undersĂśkning. Att vi grĂĽ pantrar inte har sĂĽ mycket att skratta ĂĽt vet vi ju själva bäst. Att vi sluppit ungdomstidens planlĂśsa och barnsliga fnissande är kanske inte sĂĽ sorgligt. Eller är det? Den som skrattar lever längre och fĂĽr fler vänner. Den man som fortfarande är ute â€?pĂĽ marknadenâ€? vet att bĂĽde gallupundersĂśkningarna och erfarenheten visar att kvinnor fĂśredrar humoristiska män. SĂĽdana är enligt alla mätningar särskilt sällsynta i det finska Finland. Med gamla finnar kan man sitta och tiga hur länge som helst. Jag var i min ungdom pĂĽ ett stort brĂśllop pĂĽ en nyländsk gĂĽrd där man inte drack alkohol. Värdinnan var en värdig generalska och gästerna var nästa alla tigande, icke-dansanta finnar, varfĂśr den 10 timmar lĂĽnga brĂśllopsfesten blev en pina. PĂĽ välordnade finlandssvenska fester behĂśver man inte vänta längre än 20 minuter sĂĽ talar alla redan i munnen pĂĽ varandra. Svenska pensionärsfĂśrbundets ordfĂśrande är ett perfekt exempel pĂĽ en som ständigt skrattar och pratar pĂĽ svenska och därfĂśr lätt kan bli 100 ĂĽr gammal.

Utgivningsdag

Deadline

10.12

26.11

Nr 1

21.1

7.1

Nr 2

25.2

11.2

Enligt den brittiska undersĂśkningen

Nr 3

1.4

18.3

Nr 4

6.5

21.4

Nr 5

10.6

27.5

skrattar smĂĽ barn upp till 300 gĂĽnger per dag, vilket fĂśrklarar att man känner sig sĂĽ uppiggad i deras sällskap. Ă„r man själv

Nr 9 Preliminär utgivningstidtabell 2011

mĂĽnntro en stor humorist som lockar fram sĂĽ mycken glädje? TonĂĽringar skrattar bara sex gĂĽnger per dag och inte när vi är närvarande eller med oss, mĂśjligen i stället ĂĽt oss. Och Ăśver 60-ĂĽringar skrattar bara 2,5 gĂĽnger om dagen i Storbritannien. Enligt mina mätningar kan man justera siffran litet fĂśr Finlands del. Vi som talar svenska skrattar i snitt 6,5 gĂĽnger per dag, medan finnarna skrattar bara 0,5 gĂĽnger per dag. Britterna kan bara tvĂĽ vitsar per man, och det är klart att de inte kan berättas fĂśr samma lyssnare hur mĂĽnga gĂĽnger som helst. Jag hade en släkting som kunde bara en vits som han berättade en gĂĽng per ĂĽr. Den handlade om en av hans vänner som fĂĽtt titeln fastighetsrĂĽd, men i stället kallades â€?husgerĂĽdetâ€? av sina bekanta. Min släkting skrattade sĂĽ hjärtligt varje gĂĽng han berättade detta att man blev alldeles varm om hjärtat.

STURE GADD

www.aktia.fi

Ett allt mĂĽngsidigare Aktia - till din tjänst bank • fĂśrsäkringar • fastighetsfĂśrmedling Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

*frĂĽn fast linje 0,08 â‚Ź/samtal + 0,06 â‚Ź/min., frĂĽn mobiltelefon 0,08 â‚Ź/samtal + 0,17 â‚Ź/min.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.