God Tid 8/2011 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID

8/2011 – 1

Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 8 4.11.2011 Årgång 39

Ledare

I ledaren skriver förbundsordförande Ole Norrback att vi äldre berörs allt mera av det europeiska samarbetet. EU satsar just nu betydande resurser på att både utreda och planera olika åtgärder, som behövs när andelen äldre mänskor ökar i alla länder. – Också om länderna är olika i de flesta avseenden, så är utmaningarna desamma. Trycket på vårdapparaten ökar, finansieringen av pensionerna kräver tuffa åtgärder och pensioneringen kommer att ske allt senare. Blir den ekonomiska krisen långvarig, ökar också behovet av gemensamma lösningar, såväl när det gäller ekonomin som när det gäller ländernas åtgärder för att garantera de äldre ett gott liv. SIDAN 2

Vem vårdar vem?

Social- och hälsovården står inför stora utmaningar och ett nytänkande inom vården är nödvändigt. Det här var kontentan av Vem vårdar vem-konferensen den 13–14 oktober. SIDAN 13

Med Morre i Sörmland

Slotten i Sörmland fick ny påhälsning av SPF-pensionärer den 10–14 oktober. Alla som inte rymdes med på vårens Antikoch matkulturresa i Bernt Morelius regi fick nu en ny chans att bekanta sig med äppelslottet Säftsaholm, unika Thureholm och eleganta Elghammar samt hotellet Södertuna slott. SIDORNA 14–15

Efter att tidigare ha bott i egnahemshus i Korsholm köpte och renoverade Ingmar och Solveig Sandberg för några år sedan en lägenhet i höghus i centrala Vasa. Men efter ungefär två år bytte de igen boendeplats till våningshus i centrala Smedsby. Det var fördelarna som nämns i artikeln på sidorna 22–23 – med välordnad hälsovård och närhet till det mesta – som var avgörande. Från sin balkong har de utsikt åt ena hållet – som här – mot kommunens ämbetshus och åt andra hållet mot köpcentrum med matvarubutik och annat. Foto ROGER LIND

Här vill vi gärna bo En del kommuner vinnlägger sig alldeles särskilt om att den äldre befolkningen ska trivas och må bra. Vi har besökt tre av dem. Den vackra gamla trähusmiljön, småskaligheten, naturnärheten och många möjligheter till aktivitet och gemenskap är egenskaper som gör Kristinestad till ett bra samhälle att leva och bo i som pensionär. Stadens mål är att dynamiskt utveckla livskvaliteten och det genuint lokala. Sibbo blev Finlands första ”Proud Age”-kommun, delvis för att man arbetar för mjukare värderingar inom äldreomsorgen. I Korsholm lockar centralorten Smedsby till sig pensionärer bland annat tack vare utbudet av kultur och hälsovård och det naturnära läget. SIDORNA 18–23

Foto MAJ-BRITT PARO

Fyrfota vänner heter också

Ämnet för Marianne Blomqvists (bilden) doktorsavhandling blev hur österbottningarna tagit sig släktnamn under åren 1780–1930 då hemmansnamnen ersattes av fasta släktnamn. Just nu är hon aktuell med boken Våra fyrfota vänner har också namn, där hon berättar om namn på hästar, kor, tjurar, hundar och katter i Svenskfinland. SIDAN 33

2 – GOD TID

8/2011 LEDARE

Vad angår Europa oss? Svaret kan ges med ett ord: Mycket.

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 020 72 888 18 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Åboland, Åland, Västnyland och övriga Finland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi IKT-koordinator Eric Jansson tfn 020 72 888 17 eric.jansson@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Barman tfn 020 72 888 14 asa.barman@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

Vår välfärd med pensioner och studiestöd och barnbidrag och vård och allt annat är idag helt beroende av att vårt internationella samarbete fungerar väl. Den internationella handeln är avgörande viktig för vårt välstånd, och nya gränshinder påverkar genast vår ekonomi och därmed vårt dagliga liv negativt. Vår miljö kan skyddas bara med hjälp av mera samarbete mellan länderna, tänk bara på Östersjön. Freden i Europa är inte hotad så länge länderna samarbetar. För bara 70 år sedan var de länder i ett fruktansvärt krig mot varandra, som nu varje dag sitter och förhandlar om stora och små frågor. Vi är mer och mer beroende av varandra, vi må tycka om det eller inte. Samarbetet i Europa växer på allt fler områden. Orsakerna är inte Brysselbyråkraternas klåfingrighet, utan det växande beroendet av varandra, som medlemsländerna känner. Inget land skulle väl spontant vara berett att ge miljarder till Grekland, som mis�skött sin ekonomi så totalt. Nu är det inte i första hand fråga om att rädda Grekland, utan om att undvika en finansiell kris, som skulle drabba oss alla mycket hårt. Ekonomin är global idag, medan ansvaret och reglerna i stor utsträckning är nationella. För att minska risken för kriser i ekonomin behöver vi mera internationella regler, inte färre. Vi behöver ett starkt EU för att skapa reglerna i Europa, men också när globala regler utformas. Svaret på utmaningarna i ekonomin är inte mindre europeiskt samarbete, utan mera samarbete.

vårdapparaten ökar, finansieringen av pensionerna kräver tuffa åtgärder och pensioneringen kommer att ske allt senare. Blir den ekonomiska krisen långvarig, ökar också behovet av gemensamma lösningar, såväl när det gäller ekonomin som när det gäller ländernas åtgärder för att garantera de äldre ett gott liv. Svenska pensionärsförbundet är medlem i AGE Platform, som har medlemmar från EU-länderna samt från Island. Det medlemskapet är viktigt av flera orsaker. Age Platform är remissinstans när EU-kommissionen planerar åtgärder som rör oss äldre. Vi får också information om andra länders system för äldre personer och kan lära av dem. EU finansierar nästan hela AGE Platforms verksamhet, och därför är vårt medlemskap billigt, i synnerhet i relation till möjligheterna att få information och att påverka. Allt flera mänskor kommer att arbeta i

flera länder under sitt yrkesverksamma liv. I synnerhet företagen är allt mera internationella. Därmed ökar också behovet av gemensamma regler. EUsamarbetet är verkligen ingenting som rör bara politiker och tjänstemän. EU finns till för att vi tillsammans skall kunna ge invånarna ett gott liv. Framför allt är EU det stora europeiska fredsprojektet. I en tid när den inåtvända nationalismen, intoleransen, populismen och fanatismen ökar, måste vi tydligare våga försvara det internationella samarbetet. Ju mera vi kan samarbeta, dess tryggare kan vi leva.

Vi äldre berörs också allt mera av det

europeiska samarbetet. EU satsar just nu betydande resurser på att både utreda och planera olika åtgärder, som behövs när andelen äldre mänskor ökar i alla länder. Också om länderna är olika i de flesta avseenden, så är utmaningarna desamma. Trycket på

OLE NORRBACK förbundsorsförande

Ett gränslöst Norden? I festtalen är Norden gränslöst. Verkligheten är annorlunda. Företag och flyttare, som verkar och bor i mer än ett nordiskt land kan stöta på de mest vidunderliga problem. De största orsakerna är att de nationella regelverken avviker från varandra. Den olika beskattningen av pensionerna, som tjänats in i andra nordiska länder, har länge väckt irritation. Samma system för beskattningen av sådana pensioner är tekniskt inte en svår fråga, men viljan har tyvärr varit för begränsad. Skillnaderna i reglerna när det gäller förtidspensionering vid ohälsa har också ökat. Nu kan samma person t.ex. få förtidspension i Finland, men stå till arbetsmarknadens förfogande i Sverige, kanske dessutom föreslås för rehabilitering i Norge, om personen haft arbete i alla tre länderna. Pensionen från Finland kan i det fallet bli för liten att leva på. Det här är bara ett exempel på svårigheterna, listan över dem är irriterande lång. Pensionärsorganisationerna i Norden har konstigt nog aldrig fått tillstånd ett fungerande nordiskt samarbete, vilket de flesta andra medborgarorganisationer gjort. Orsakerna är att organisationerna har så olika sätt att rekrytera medlemmar. I Finland grundades pensionärernas organisationer i anslutning till partierna, medan fackföreningarna spelat en större roll i de andra nordiska länderna, fastän partierna också där funnits i bakgrunden. De vänsterorienterade pensionärsorganisationerna i Norden samarbetar, men i övrigt har den brokiga skaran har haft svårt att hitta varandra. För oss pensionärer kunde ett heltäckande nordiskt samarbete vara till stor nytta. Det jobbar Svenska pensionärsförbundet för, men hittills utan större resultat. Med Sveriges Pensionärsförbund har vi ändå ett rätt nära samarbete, och deras ordförande Karl Erik Olsson kommer att medverka vid vårt höstmöte. Det är konstigt att t.o.m. de nordiska gränserna blivit hinder för tanke och handling. Det är illa därför att vårt beroende av varandra ökar hela tiden. Mera nordiskt samarbete kan ge också mera inflytande i EU och i andra sammanhang, till nytta för oss alla. OLE NORRBACK

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program 9 november

SPF:s höstmöte i Tammerfors

16 november

Seminariet ”Är EU rättvist mot pensionärerna?”. Se sidan 3

21–23 november

Seniorskeppet

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969

23 november

Danskväll med e-Band i AV-salen i Helsingfors. Se sidan 37

25– 26 november

Skön men skör-kurs på Norrvalla i Vörå

Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi

30 november

Menu-Messut i Gamla Studenthuset i Helsingfors kl. 14–18

14 december

Danskväll med e-Band och Pirkko Mannola i AV-salen i Helsingfors. Se sidan 38

18 januari

Frågetävlingens semifinal. Se sidan 12

8 februari

Ordförandekonferens i Tammerfors. Se sidan 3

17 april

SPF:s vårmöte i Karleby

Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2011 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist, ordförande, Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

GOD TID

8/2011 – 3

I BLICKFÅNGET I blickfånget

Grattis pensionärer! Arbetspensionsindexet (APL-indexet) fastställ-

des till 3,6 procent för 2012. APL-indexet är högre än löneökningen, som väntas bli cirka 3 procent för 2012. Prisen i konsumtionskorgen som styr arbetspensionerna har stigit rejält under 2011, så för 2012 är det brutna indexet bättre än halvvägsindexet skulle vara. År 1996 infördes det brutna indexet, som till 80 procent styrs av konsumentprisindex, till 20 procent av löneutvecklingen, och har under hela sin historia senast varit bättre än halvvägsindexet, som till 50 procent justeras enligt priserna och till 50 procent enligt löneutvecklingen, år 2010. Enligt regeringsprogrammet har minister Paula Risikko på sitt bord att tillsätta en arbetsgrupp som ska fundera på arbetspensionsindex, och gruppen kommer troligen att tillsättas i början av 2012. Från början av januari 2012 justeras folkpensionen, garantipensionen, familjepensionen, fronttillägget, handikappbidraget och en del övriga stöd såsom minimidagpenningen och barnbidraget med folkpensionsindexet 3,8 procent. Det innebär att bland annat garantipensionen höjs med 25,99 euro till 713,73 euro. Detta kommer att kosta staten 222 miljoner euro, men är värt varje cent. Folkpensionsindexet och APL-indexet borde närma sig varandra, vilket lyckligtvis skett för 2012. En annan god nyhet för 2012 är att utkomststödets grunddel kommer att höjas med 6 procent och för ensamförsörjare med 10 procent. Innan garantipensionen infördes lyfte cirka 13 000 pensionärer utkomststöd tillsammans med folkpension, men garantipensionen skulle minska antalet pensionärer som lyfter utkomststöd. Fortfarande finns det pensionärer som får både garantipension och utkomststöd och många som kunde ansöka om utkomststöd. En förbättring har också skett i arbetspensionslagarna inom den privata sektorn. För närvarande justeras deltidspensionen inom ett intervall på plus eller minus 10 procent, vilket enligt förslaget ändras till plus minus 15 procent. Det här förbättrar de deltidspensionerades pensionsskydd i och med att deltidspensionären och arbetsgivaren i större grad kan komma överens om fluktuationer i arbetstid och -mängd.

Ordförandekonferens

gen eller lagen om olycksfall i militärtjänst väntas en förbättring: den primära förmånen kommer inte längre att avdras från arbetspensionen som har intjänats samtidigt som den primära förmånen har utbetalats. Det här är också en stor fördel för dessa personer. Däremot är det viktigt att man numera inte ansöker om invalidpension på felaktiga grunder, för statsmakten har beslutat att i fortsättningen dra in, justera eller avbryta dem upp till rentav två år, tidigare var det ett år som gällde. Därtill kan staten kräva att invalidpensionen betalas tillbaka för samma tid, dvs. högst två år, inte längre endast ett år. Det är viktigt att följa med hur de statliga förmånerna utvecklas, eftersom samma principer kan överföras på andra förmåner. Det lönar sig alltså inte att vara ute i ogjort ärende när man ansöker om statliga förmåner. Arbetspensionspremien har diskuterats livligt i

offentliga debatten, men den har inte ändrats nämnvärt i motsvarande mån i de nyligen avslutade kollektivavtalsförhandlingarna. Troligen kommer självförsörjningsgraden (andelen löntagare jämfört med pensionärer) att skötas i Finland med att arbetstagarnas pensionsålder stiger. Europeiska unionens temaår för 2012 är ”Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna”. Det är Arbetshälsoinstitutet som är huvudkoordinator för temaåret, vilket tyder på satsningar i åldersstrategier i företag. Detta är också behövligt, eftersom cirka hälften av arbetstagarna går i pension tidigare än de skulle vilja. Den genomsnittliga pensionsåldern är för närvarande 60,4 år, vilket är klart lägre än det nordiska genomsnittet. Myndigheterna förutspår att den reella genomsnittliga pensionsåldern i Finland inom tio-femton år skulle stiga till cirka 64 år. Det här motsvarar mer den nordiska nivån. Här behövs insatser från både myndigheter, arbetsgivare och arbetstagare.

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Pensionärer som efter 2004 har råkat ut för skador

och erhållit primära förmåner i form av ersättning enligt olycksfallsförsäkringen, trafikförsäkringsla-

Är EU rättvist mot pensionärerna? Riksdagens infocentrum 16.11.2011 kl. 10–12 Livet är internationellt för allt flera men våra tänkesätt och handlingar är nationella, vilket leder till att pensionärer kommer i kläm. Vad tänker Finland och vad tänker EU göra? Inledare riksdagsledamot Astrid Thors, moderator ordförande för Svenska pensionärsförbundet, minister Ole Norrback. I panelen deltar bland andra ordförande Sture Fjäder, Akava vice ordförande Matti Hellstén, Pensionsförbundens intresseorganisation PIO, vd Anna Bertills, Folkhälsan utbildning och studerande Alina Böling. Tillställningen är tvåspråkig, ingen tolkning. Kaffeservering Förhandsanmälan (gärna) och förfrågningar: tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi Arrangör: Svenska pensionärsförbundet rf

8.2.2012 på UKK-Institutet Svenska pensionärsförbundet rf kallar en representant från varje förening till Ordförandekonferens onsdagen den 8 februari 2012 kl. 10–16 i Tammerfors, UKK-institutet, Kaupinpuistonkatu 1, 33500 Tammerfors. Priset för Ordförandekonferensen är 30 euro per person, i vilket ingår kaffe, lunch, eftermiddagskaffe, material och transport från Tammerfors järnvägsstation till UKK-Institutet och tillbaka. Vänligen meddela kansliet om ni kan delta i konferensen senast den 30 januari 2012 och betala in deltagaravgiften på förbundets konto 405511-41177 senast den 30 januari 2012. Kansliets e-post är kansliet@spfpension.fi och telefonnummer är 020-728 8810. Temat för Ordförandekonferensen är ”Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna”, samma tema som Europeiska unionen har för år 2012. Konferensen arrangeras i samarbete med Svenska studiecentralen. HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN!

Bidrag från Svenska kulturfonden för år 2012 Snart är det dags att ansöka om medel för 2012. Svenska pensionärsförbundet får ett förbundspaket av Svenska kulturfonden: föreningarna ansöker om Kulturfondens understöd från Svenska pensionärsförbundet i stället för från Svenska kulturfonden. Ansökningstiden för understöd från Svenska kulturfonden är mellan den 1 november och 31 december 2011. Följande kriterier gäller för beviljande av understöd: a. Medlen beviljas främst för aktiviteter med tyngdpunkt på generationsöverskridande verksamhet och nya former av verksamhet, som lockar potentiella medlemmar. b. Både regioner, verksamhetsområden, föreningar och icke registrerade sammanslutningar som hör till förbundet kan ansöka om medlen, dock inte fysiska personer. Förbundet distribuerar ansökningsblanketter, på vilka föreningarna skriver motiveringar till sin ansökan om understöd. Anvisningar och ansökningsblanketter finns på förbundets webbplats www.spfpension.fi/blanketter och erhålls per e-post eller på papper av Åsa Laukonlinna från kansliet, tel. 020 7288810 eller per e-postadressen kansliet@spfpension.fi från den 1 november 2011. Förbundet meddelar understödens storlek till föreningarna i mitten av april 2012. För att föreningen ska få understöd krävs att en fullvärdig redovisning för tidigare understöd har lämnats in före den 31 december 2011. Observera att hålla reda på när Svenska kulturfondens fester hålls i regionerna på webbplatsen www.kulturfonden.fi eller genom att ta kontakt med Kulturfonden, tel. 09- 6930 7300. Ni kan anmäla er till dem om ni har sökt medel trots att ni inte har fått besked om ni har beviljats understöd. Ansökningstiden för dessa medel inleds den 1 november och upphör den 31 december 2011 för förbundets föreningar. Kontakta Veronica Fellman, tel. 020-7288812 eller e-post veronica.fellman@spfpension.fi för närmare information.

4 – GOD TID

8/2011

Vi är här – delta i luciavalet och insamlingen!

Ann-Sofie Nyholm Ekenäs

Cecilia Ebbe Borgå

Ingrid Lise Taraldset Kimitoön

Heini Rautoma Helsingfors

Ellen Eklund Pedersöre

Nora Peltola Vichtis

Sophie Nylund Jomala

Jacintha Damström Helsingfors

Finlands Lucia – Röstsedel

Tema för Luciainsamlingen 2011 är ofrivillig ensamhet bland äldre.

JAG RÖSTAR PÅ KANDIDAT NR ________ ___________________________________ Mitt namn ___________________________________ Postadress Jag bifogar __________ euro till insamlingen. Om du hellre vill sända ditt bidrag via bank, vänligen ange vilken bank du valt.  Aktia 405511-245079  Nordea156230-109332  Sampo 800018-70892073 Röstsedlar utan bidrag beaktas inte.

Johanna af Hällström Esbo

www.folkhalsan.fi/lucia

Emma Liljeroth Åbo

Posta kupong och bidrag till: Folkhälsan, Paasikivigatan 4, 00250 Helsingfors

Du kan rösta på Lucia också via sms. Du kan välja mellan bidrag på 5 euro, 10 euro eller 20 euro. Vill du bidra med t.ex. 10 euro skriver du: 10E LUCIA X (x står för kandidatens nummer) och ditt namn t.ex. KALLE KARLSSON. Sänd meddelandet till nummer 17420 utan riktnummer. Du kan rösta och betala in ditt bidrag även via www.lucia.fi. Din röst och ditt bidrag ska vara hos Folkhälsan 23.11.2011 före kl. 24.00. Tack!

De uppgifter som lämnats i samband med inbetalning och omröstning behandlas konfidentiellt och förstörs när insamlingen avslutats 31.1. 2012. Från sms-bidraget avdras skatter och operatörsavgifter. Insamlingstillståndet 2020/2010/3754 har beviljats av Polisstyrelsen.

GOD TID

8/2011 – 5

SPF diskuterade äldreomsorgslagen med den allsvenska riksdagsgruppen Lagen om äldreomsorg, närståendevården, samverkan mellan generationerna samt kommunstrukturen och vårdtjänster var frågor som diskuterades när Svenska pensionärsförbundet besökte den s.k. allsvenska riksdagsgruppen den 7 oktober. Förbundsordförande Ole Norrback berättade att lagen om äldreomsorg har första prioritet för förbundet, men det är viktigt att få en fungerande lag. Tillsvidare är finansieringen oklar. Lars-Erik Gästgivars (SPF) sa att det är viktigt att skapa en lag som inte leder till byråkrati. Peter Östman (KD) berättade att lagen upptog mycket tid i regeringsförhandlingarna och det var mycket diskussion om pengar. Ca 80 miljoner euro har reserverats för lagen. Ulla-Maj Wideroos (SFP) som sitter i socialoch hälsovårdsutskottet försäkrade att lagen kommer att förverkligas, men så att åldersgränsen blir 80 år för att pengarna ska räcka. Man strävar till att så småningom sänka den till 75 år. Om närståendevården sa Kimmo Sasi (Saml) att det är viktigt att den som vårdar orkar. Det blir

dyrt för samhället om båda parter blir sjuka. Lars-Erik Gästgivars tyckte att Folkpensionsanstalten borde betala ersättningen till närståendevårdarna. Han fick medhåll av Peter Östman som ansåg att kommunerna missbrukar tolkningen om vem som har rätt till ersättning. Ulla-Maj Wideroos sa att ersättningssystemet inte är rättvist och borde därför överföras till FPA. En rädsla över att stödet minskar i en del fall finns.

Utgå från funtionerna, inte gränserna Om kommunstrukturen sa Ole Norrback att det är viktigt att se hur servicen ska fungera innan man drar kommungränserna. Man bör utgå från funktionerna, inte gränserna Till detta replikerade Kimmo Sasi att det kan finnas andra värden än vården som sätter gränserna.

Förbundsordförande Ole Norrback omgiven av riksdagsmännen Kimmo Sasi (Saml), Lars Gästgivars (SFP) och UllaMaj Wideroos (SFP).

Man analyserar hur människor rör sig, pendlar, och drar gränserna enlig detta. Ulla-Maj Wideroos sa att Svenska riksdagsgruppens tanke har varit

VI HJÄLPER DIG FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR. VÄL PLANERAT, HÄLFTEN VUNNET. • ARKITEKTPLANERING • konstruktionsplanering • VVS-planering • inredningsPLANERING • projektledning • övervakning

BOKA 1H AVGIFTSFRI KONSULTERING 09-667 017

Begär offert: info@penandhammer.COM 09-667017

att först definiera vad man vill ha. Hon ansåg emellertid att loppet är kört. Det blir en utmaning i tvåspråkiga kommuner att kunna garantera service på båda språken.

Ole Norrback berättade att solidaritet mellan generationerna är tema för EU 2011. Han hoppades att temaåret ska synas i politiken. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Pontus Högström, arkitekt Mysig sommarstuga i Bromarv, planering av Pen & Hammer

Oberoende av om du har ett stort eller litet renoveringsobjekt så gör Pen & Hammer planeringen och utförandet enkelt. Du får alla planeringstjänster under samma tak. Vi tar fram de bästa materialpriserna åt dig och övervakar att ditt projekt framskrider enligt tidtabell och budget. Sluta drömma, gör det nu. Spara både tid, pengar och nerver. Ring oss och begär en offert.

Väl planerat, hälften vunneT www.penandhammer.com

6 – GOD TID

8/2011 Hunden Vera från Kyrkslätt var den ivrigast att komma vidare på den tre kilometer långa vandringen som Christoffer Fagerstedt ledde. Här har man hunnit halvvägs. Foto KAJ KANKAANPÄÄ

Solen sken på Solvalla

En ovanligt solig och varm sista

september lockade ett stort antal pensionärer från Mellan- och Västnyland till Solvalla idrottsinstitut. Under sakkunnig ledning kunde man vandra i skogen, gympa, spela petanque och dansa seniordans. Deltagarna kunde välja mellan en längre – ca tre kilometer – och en kortare vandring i idrottsinstitutets natursköna omgivning. I den så kallade Klothörnan spelade man petanque. Inomhus bjöds det på seniordans. Ett gymnastikpass avslutade dagen. ULF WAHLSTRÖM

Folkhälsans Hanna Hallikainen ledde den kortare vandringen. Foto ULF WAHLSTRÖM

Lisa Karlsson har alltid vattenfärger och block med sig på resor och utflykter. Nu målade hon nere vid Långträskets strand. Foto ULF WAHLSTRÖM

Motionsdagen avslutades med stretching. Foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID

8/2011 – 7

Livskraft och hälsa, om afasi, om närodlat och kvalitet i kosten samt om halkskydd, balans och synlighet i trafiken. Den som praktiskt ville pröva att röra på sig kunde delta i t.ex. seniorjumpa, yoga eller zumba. Mätningar och test av olika slag kunde göras, t.ex. mätning av blodtryck, blodsocker och hemoglobin samt test av balans och koordination. Massage kunde besökaren få om han eller hon ville. Text och foto ROGER LIND

I den stora Botniahallen myllrade det av folk kring utställningsborden och vid platserna där olika test kunde göras.

Här gällde det att balansera på vaggande underlag och samtidigt kasta ärtpåsar genom hålen i skärmen. 

Rekordstor uppslutning igen på seniorers friskvårdsdag Den årliga friskvårdsdagen för seniorer i Botniahallen i Korsholm fortsätter att locka folk i stor mängd. Årets evenemang – det femte i ordningen och rubricerat Livskraft och hälsa – lockade ca 2 200 besökare, vilket innebar rekord. Som tidigare år kom besökarna från framför allt Korsholm och Vasa med omnejd, men också från de sydliga och nordliga delarna av Österbotten. Totalt sett var de ganska jämnt fördelade mellan svensk- och finskspråkiga. Med all rätt var evenemanget marknadsfört som en fartfylld dag med program för seniorer, specialgrupper, anhöriga, vårdpersonal och andra intresserade. Målet med motionsdagen och den anslutna

friskvårdsmässan var att främja hälsa och välbefinnande med motion, goda kostråd och samtidigt möjlighet för deltagarna och prova olika vårdmodeller.

Äldreråd och friskvårdscenter Som tidigare år var det Äldrerådet i Korsholm, Pensionärsrådet i Vasa, Botniahallens friskvårdscenter, Svenska pensionärsförbundet och ett tjugotal andra som i varierande

omfattning stod som arrangörer. Friskvårdsdagens program omfattade dels olika aktiviteter och programpunkten som på olika sätt anknöt till eller kan främja hälsa och välbefinnande, dels en mässa med förevisning av olika produkter och artiklar med anknytning till hälsotemat.

Föreläsningar och test Av enskilda inslag i programmet kan nämnas föreläsningar om

Zorbas hushållsstege med stöd

LIVSKVALITET FÖR SENIORER

Tre pensionärsföreningar presenterade sig vid det här långbordet, nämligen fr.v. Korsholms pensionärsförening genom Gun-Britt Påfs och Håkan Wikberg, Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb genom Erik Vikström och Gun-Gerd Vikström samt Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS genom Gunvor Söderström och Brita Åsbacka.

AFFÄRER: Gräsvikskajen 5, Helsingfors Hämeenkatu 10, Lahtis Tel: 0400 440 840, Rolf Therman NÄTBUTIKEN:

www.ettonet.fi

ettonet_GodTid_97x50_k.indd 1

Kippis stolen även med lyfthjälp

18.8.2011 16:13:01

8 – GOD TID

8/2011

medlemsförmåner Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

www.aktia.fi

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet. Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

Advokatbyrå Boucht & Nikula

erbjuder förbundets medlemmar sina tjänster till rabatterat pris. Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad. Tfn 06-3171 846, e-post peter.boucht@boucht-nikula.com www.boucht-nikula.com

Arvs- och gåvobeskattningen skärps från årsskiftet Regeringen har avgett ett lagförslag,

enligt vilket beskattningen på arv och gåva från och med årsskiftet 1.1.2012 skärps, när det gäller större arv och gåvor. Ändringen föreslås ske sålunda att man till skatteskalan för skatteklass I fogar en fjärde skattenivå, när arvsandelen eller gåvan per mottagare överstiger 200 000 euro. Den nya skatteprocenten för den högsta nivån skulle vara 16 procent. Skatteskärpningen gäller skatteklass I, dvs. arv och gåvor mellan nära släktingar. För närvarande är den högsta skatten 13 procent i skatteklass I. Dit hör makar, sambor (om gemensamma barn eller om har varit gifta) föräldrar och barn (även styvbarn), farföräldrar och morföräldrar och barnbarn (samt barnbarnsbarn), adoptivföräldrar och adoptivbarn samt trolovnings- och fosterbarn i vissa fall. Övriga släktingar och icke-släktingar beskattas i skatteklass II, med högre skatteprocent för både arv och gåva. Procentskalan i skatteklass II är 20–32 procent av arvets och gåvans värde. Arvs- och gåvoskatten i skatteklass II föreslår man inte att skall skärpas

i samband med den föreslagna lagändringen. Eftersom lagförslaget är i enlighet med regeringsprogrammet som fastslogs på våren, så är det sannolikt att lagförslaget går igenom i riksdagen i föreslagen form. Därför kan det nu under höstens lopp 2011 löna sig att förverkliga eventuellt påtänkta gåvor och förskottsarv till barn och barnbarn. Man kan då (när detta är ändamålsenligt) även förbehålla sig nyttjanderätt till gåvoobjektet. På så sätt erhåller mottagaren ett avdrag vid beskattningen som baseras på givarens och nyttjanderättsinnehavarens ålder samt ifrågavarande egendoms förväntade avkastning. Advokatbyrå Rehn & Aganimov Ab ger enligt avtal med Svenska pensionärsförbundet avgiftsfri telefonrådgivning till förbundets medlemmar onsdag till fredag kl. 9–12 på telefonnumret 09 666 009. Förbundets medlemmar erhåller även tio procents rabatt på Advokatbyrå Rehn & Aganimov Ab:s fakturor. OLOF REHN

Olof Rehn är advokat i Helsingfors

Julhälsning www.vikingline.fi/formaner/spf

www.tallinksilja.com

Föreningarna har möjlighet att sända en julhälsning i nästa nummer av God Tid, 9/2011. Hälsningen kostar 30 euro och är 25 mm hög x 80 mm bred. Detta är ett populärt sätt för att komma ihåg vänner och bekanta över hela Svenskfinland. Deadline för God Tid är den 25 november och tidningen utkommer den 9 december. Sänd din julhälsning till Åsa Barman, e-post asa.barman@spfpension.fi, tel. 020-7288814.

www.aktia.fi

Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst bank • försäkringar • fastighetsförmedling Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

*från fast linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min.

GOD TID UPPSNAPPAT

8/2011 – 9

MedlemsREKRYTERING

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna 2011, 1 januari–26 oktober

Om svampplockning Många människor tycker om att äta svamp. En del

tycker också om att plocka svamp, i synnerhet om tillgången är riklig. I år har det funnits mycket svamp, alla dock inte ätliga. Visserligen påstår svampkännare att man kan äta svamp av alla slag, vissa sorter dock bara en gång. Bäst är nog att gå försiktigt fram och hålla sig till gamla bekanta. Till den kategorin hör kantarellen. Den har i år förekommit inte bara i enebacken, som det antyds i visan, utan dessutom litet här och var. Det rikliga utbudet gäller i ännu större utsträckning dess något diskretare släkting trattkantarellen. Sådana har, enligt samstämmiga vittnesmål och egna erfarenheter, förekommit i ymniga mängder.

Att plocka trattkantareller kräver dock en viss men-

tal beredskap. De gör nämligen inget stort väsen av sig. Tillvägagångssättet kan därför spjälkas upp i några särskilda faser. Först uppsöker man en plats där trattkantareller rimligtvis borde förekomma. Där ställer man sig, drar ett djupt andetag, slår ihjäl några myggor med ett välriktat karateslag och börjar sedan se sig omkring. Först ser man ingenting, sedan ser man fortfarande ingenting som påminner om trattkantareller, men så upptäcker man, liksom i förbifarten, något udda exemplar. Man böjer sig ner för att ta hand om enslingen. Då märker man en meter längre bort en hel grupp, strax intill ett nytt gäng, uppställt ungefär som studentjubileumsbilderna i dagstidningarna. Böjer man sedan undan blåbärsriset kan nya marknader öppna sig. O.s.v.

Småningom tror man sig ändå ha plockat vad som finns. Ingenting kan vara felaktigare. När man nu har fått in den riktiga trattkantarellblicken, en sorts motsvarighet till mörkerseende, gäller det att spana vidare. Vad ser man då, jo nya populationer som bara väntar på befrielse från den trista vistelsen i björnmossan. Med rågade korgar återvänder man sedan till

hemmet. Nu skall det rensas, vilket inte brukar upplevas som något av livets höjdpunkter. Men i det avseendet är ju trattkantarellerna ytterst samarbetsvilliga. Inga slemmig ytor, inget av de där kladdiga skivorna eller rören under hatten och framför allt inga maskgångar, som annars kunde förta hela nöjet med svamputflykten. Därmed inte sagt att det inte finns många andra läckra svampar, men trattkantarellen har någonting troskyldigt och pålitligt över sig, en delikatess med bred folklig förankring. Det är ju alltid någonting i dessa oroliga tider.

Föreningar med 10 poäng eller mer Borgå svenska pensionärsförening

Skaffa en blogg på seniorbloggen.fi

21,9

189

48,4

112

Svenska Pensionärsgillet i Hangö

39,3

101

Pensionärsklubben Milstolpen

16,2

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening

14,0

Munksnejdens Pensionärer

13,6

Sibbo Svenska Pensionärsförening

9,0

Korsholms Pensionärsförening

7,1

Närpes Pensionärsförening

5,3

Pensionärer i Östra Helsingfors

15,5

Grankulla svenska pensionärer

8,7

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen

16,5

Vanda svenska pensionärer

14,0

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

7,6

Västanfjärds Pensionärsförening

13,3

Esbo svenska pensionärer

4,0

Vörå Pensionärsklubb

14,4

Mariehamns Pensionärsförening

9,0

Pargas Svenska Pensionärer

6,6

Åbo Svenska Pensionärsklubb

7,0

Dragsfjärds Pensionärer

8,5

15,6

Lovisanejdens Svenska Pensionärer

8,2

Larsmo-Eugmo Pensionärsförening

7,1

Purmo Pensionärer

7,5

Ekenäs Pensionärer

4,1

Arkadia Pensionärer

10,4

Ingå Pensionärer

9,5

Malax Pensionärer

6,0

Korsnäsnejdens Pensionärer

6,5

Kyrkslätt Pensionärer

5,0

10,9

Pensionärsträffen i Lappträsk

10,9

Hufvudstadsbladets Seniorer

8,8

Träskända Seniorer

10,2

Pensionärsföreningen Olympia

ADVOKATBYRÅ CHRISTIAN HOLMSTEN Vasaespl. 22 3 vån Tel. (06) 312 6511 www.ch-holmsten.com

Närpes: Närpesv. 9, tidsb. 224 3512 K:stad: Salutorget 1, tidsb. 221 1465

ADVOKATBYRÅ Ch. Eriksson

Adv. Christer Eriksson Adv. Thomas Lillqvist Konf.rum i Vasa, Järnvägsstationen, Stationsg. 1 JAKOBSTAD: Storgatan 17 Tel. och tidsbest 06/723 5944 e-mail: förnamn.efternamn@cheriksson.fi www.cheriksson.fi

Advokatbyrå Fredman & Månsson Porkalagatan 13C, Helsingfors

tfn 09-877 0300

ADVOKATBYRÅ ULF JUTH AB Handelsespl. 12B (ingång från Hartmansgränden) 65100 Vasa Tel. 06-3200 363

JURIDISKABYRÅER

Åbo Schultz & Köhler Ab

VÄSTÅBOLAND

Tom Andersson, tel. (02) 454 4977 www.tomandersson.fi

OY ASIANAJOTOIMISTO -ADVOKATBYRÅ AB

Niinikangas, Berglund & Fjellström Vasaesplanaden 14 A 19, 65100 VASA Adv Vesa Niinikangas 06-3269012 Adv Hans Berglund 06-3269014 Adv Peter Fjellström 06-3269011

9,2

Esse Pensionärsförening

5,9

Föreningen Oravais Pensionärshem

4,9

Lappfjärds Pensionärsklubb

3,6

Pedersöre Pensionärsklubb

4,3

Karis Pensionärer

4,4

Björneborgs Sv. Pensionärsförening

6,6

Liljendal församlings pensionärer

5,3

Kimito Pensionärsförening

Köpmansgatan 12A Tel. 02-231 1713, fax 02-231 1910

4,4

Jeppo Pensionärsklubb

6,1

Lojo svenska seniorer

5,9

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

Juristbyrå M.BAARMANHENRIKSSON AB

Pensionärsföreningen ETTAN Lovisa svenska församlings pensionärer

Tel. 09-849 3600

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu Tenala-Bromarf Pensionärer Pensionärsför. Nygammal i Petalax PF Trivselklubben i Strömfors

Ola Westmans allé 5B, Ingå www.baarman-henriksson.com

JURIDISK BYRÅ B-E WICKHOLM KB Nycandergatan 18A6IIvån. 10900 HANGÖ Tel.(019) 248 5511, 040-505 6507 e-post: b-e.wickholm@pp1.inet.fi

Juristbyrå

Elmer Sulonen

H:fors tfn 09-409 410 Dalsbruk tfn 02-466 1150

Poäng totalt

Haga Pensionärer

ADVOKATBYRÅER

Ökning %

145

Kotkanejdens pensionärer

Kronohagens-Skatuddens pensionärer ANDERS G. LINDQVIST

Nya medl.

Isnäs Pensionärer

3,5

6,6

5,7

5,2

5,0

4,5

3,8

7,4

Terjärv Pensionärer

3,1

Kronoby Pensionärer

2,5

4,4

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer

4,9

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb

2,1

Eira Pensionärer

3,4

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

3,4

Nedervetil pensionärsklubb

Drumsö Pensionärer

2,5

Sjundeå Pensionärer

2,9

1241

6,9

Hela förbundet

10 – GOD TID

8/2011

Ett hundrafemtiotal åhörare fyllde Folkhälsans auditorium kring Att se med nya ögon, både bokstavligt och bildlikt.

Oktoberseminariet Att se med nya ögon ”Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka nya landskap, utan att se med nya ögon”. Citatet av Marcel Proust bildade vinjett för dagen Att se med nya ögon, Helsingforsföreningarnas traditionella Oktoberseminarium på Folkhälsan den 6 oktober. De omkring hundrafemtio deltagarna hälsades välkomna av Folkhälsans VD Stefan Mutanen. Han presenterade aktuellt inom sitt samfund, som fyller 90 år med jubileumsårets inspirerande slagord ”Fortfarande nyfiken” som devis. Kan diabetesforskningen förändra vår framtidssyn? lydde rubriken för diabetesforskaren Carol Forsbloms föreläsning. Svaret är ja. En helt ny syn på hälsa och livsstil måste till för att tackla den globalt explosionsartade ökningen av diabetes. I Afrika ökar diabetes mest, vilket kan tolkas som en effekt av att västerländsk livsstil erövrar kontinenten. Finland ståtar dessvärre som ”världsbäst” med typ 1-diabetes hos På den årliga Bokmässan i Helsingfors får vi ett synligt bevis för vilket imponerande utbud av tidskrifter lilla Svenskfinland ger upphov till. Också God Tid har sin givna plats i Tidskrift. fi, tidskrifternas egen monter i det rödgula svenska kvarteret. Här sitter redaktionsrådets ordförande Anders G. Lindqvist på plats vid disken för att väcka flanörernas intresse för SPF och God Tid. Foto MAJ-BRITT PARO

drygt fyra procent av befolkningen. En liten tröst är att vår ökningskurva sedan 2005 börjat plana ut. En annan tröst är att den allt effektivare vården lett till att allt färre fall leder ända fram till njursvikt. Insulinet, som upptäcktes 1921, är som känt botemedlet för själva blodsockerbalansen. Det som sysselsätter toppforskningen är nu att finna vad som förorsakar de komplikationer diabetes för med sig på njurar, nerver, ögonbotten, hjärna och hjärta. Genforskningsprojektet FinnDiane startade 1997. År 2000 hittades den första genen, år 2007 exploderade genfynden och i dag har 49 relevanta gener identifierats. Men gener förklarar bara en del av problemet. Mindre vikt och fett,

Hilkka Olkinuora vill att vi bejakar nuet och vår möjlighet att överblicka mening och sammanhang i livet även då vi nu också får lära oss att avstå.

mera fiber och motion är nyckelord för alla och envar för att mota diabetes i grind. Vår livsstil kan vi alla påverka.

Att skala av livets lök Någon ”hurtig bok om åldrandet” ville pastorn, författaren Hilkka Olkinuora inte höra talas om när hon ombads skriva sin bok Parasta ikää – den bästa av åldrar. Nej, det är en förlusternas tid, vi avstår,

lämnar tillbaka, skalar av livets lök, rensar i garderoberna. Hon avskyr frasen ”positivt tänkande”, en patentmedicin som inte bejakar verkligheten. Att se med nya ögon är för Hilkka Olkinuora att ha nått en platå i livets bergslandskap, att få blicka tillbaka och se sammanhang, börja förstå varför livet blev som det blev, på gott och på ont. Och att kunna lämna bakom sig, godta förändringarna och leva livet som det är, utan att förlora nyfikenheten på nuet och framtiden eller förmågan att se och bli sedd. Hälsa på varann! Också en gnutta egoism rekommenderar Hilkka Olkinuora. Kanske det är dags att sluta ta ansvar för allt och alla andra, att en gång i livet se med egna ögon och bejaka egna behov. Ta vår plats och titta bakåt, runt omkring oss och framåt. Ord som lycka och att lyckas går inte att mäta, däremot kan vi försöka se mening och sammanhang i vårt liv. Stanna upp, andas in, andas ut.

Ögat åldras också Trubaduren Henrik Huldén underhöll publiken med några glänsande vispärlor, bl.a. Hjördis

Petterssons paradnummer Den vredgade sjömanshustrun Frida Andersson som väckte stort jubel. Att se med nya ögon rent bokstavligt handlade det om i ögonläkaren Ulla Wiklunds föreläsning om det åldrande ögat. Torra ögon är en mycket vanlig förändring. Skaffa fuktande droppar och glöm inte att faktiskt använda dem, uppmanade hon. Vid glaskroppsavlossning är det skäl att söka sig till ögonläkare så snabbt som möjligt, i 8 procent av fallen blir det nämligen hål på näthinnan, vilket fordrar snabb vård. Fortgående blixtar i synfältet och ”sotfläckar” är symptom att ge akt på. Vidare gav Ulla Wiklund riklig kunskap om gråstarr, efterstarr, glaukom eller grönstarr samt Maculadegeneration, dvs. förkalkning av gula fläcken. Mätning av ögats blodtryck är ett viktigt led i att bevara synen så länge som möjligt. Seminariet avslutades av Majlis Kvist, ordförande för Samrådet i SPF Helsingfors, som var arrangör i samarbete med Folkhälsan och Svenska studiecentralen. Text och foto MAJ-BRITT PARO

GeRo samarbete för privata seniorhem

GeRo rf – Förbundet för privata

svenska pensionärshem startade i februari detta år ett projekt för att utreda och sondera terrängen för att få i gång ett nätverk av personer, intresseparter och instanser inom äldrevården i Helsingfors. Projektet leddes av ett arbetsutskott utsett av GeRo’s styrelse som tillsammans med konsultfirman Synocus gjorde utredningen. Stadsfullmäktigeledamot Nils Torvalds (SFP) är en av frontfigurerna för att samla alla hemmen under ett paraply för att kunna samordna lobbning, äldrevårds- och förvaltningstjänster och upphandlingen för dessa hem för att agera för de äldres bästa i Helsingfors. Genom samarbete kan hemmen koordinera platser och upphand-

ling för de äldre lättare, och samtidigt är det enklare när staden har en part att diskutera äldreomsorgstjänster med på svenska. Den 4 oktober 2011 hölls ett syntetiseringsseminarium kring GeRo projektet, där GeRo projektets kommande fas för 2011-2012 presenterades. De olika fokusområdena är: • gemensam utveckling av tjänster för klienterna • gemensam utveckling av IT • färdkartan (styrelsesamarbete) • utveckling av samarbete med Helsingfors stad • utvecklingsprojekt (projektplan för att attrahera externa finansiärer) • projektledningsgruppen/ Föreståndarmöten

•

projektkommunikation De seniorhem som är medlemmar i GeRo rf är Arbetets Vänners hyreshus, Artur och Ida hemmet, Bertahemmet, Blomsterfonden, Brummerska hemmet, Folkhälsans seniorhus, Fridhäll, Hagaro, Hedvig Sofiahemmet, Konkordiahemmet, Kristinagården, Leschehemmet, Lilla Apollo, Lillesgården, Munksnäshemmet, Stiftelsen Silviahemmet och Vesperhemmet. Mer information finns på webbplatsen http://www.gero2012.fi. Den här modellen rekommenderas för motsvarande privata hem där framtiden är osäker med tanke på ekonomi, förvaltning och upphandling. Veronica Fellman

GOD TID hänt i europa

Solidaritet mellan generationerna År 2012 firas i Europeiska Unionen

(EU) under temat ”Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna”. År 2011 har temat frivilligverksamhet och 2013 kommer att ha temat civilsamhället. Den nationella koordinatorn för temaåret 2012 är Arbetshälsoinstitutet, som samarbetar med Institutet för hälsa och välfärd om forskning kring temat. Arbetshälsoinstitutet tar särskilt upp frågan om att orka i arbetslivet under hela livscykeln och pensionärsorganisationerna är fokuserade på att de äldres resurser tas till vara i samhället, äldres samhällspåverkansmöjligheter och att de äldre tillgodoses ekonomiskt och socialt i samhället. Svenska pensionärsförbundet berörs direkt av temat för 2012 och har diskuterat om samarbete med Svenska studiecentralen och

Centralförbundet för de Gamlas Väl med tanke på gemensamma aktiviteter. Förbundets tema för 2012 är detsamma som för EU:s del och vi kommer att ordna flera aktiviteter för att uppmärksamma EU:s temaår. Förbundet firar sitt 40-årsjubileum under 2012, så det finns flera aktiviteter nationellt, regionalt och lokalt som berör EU:s tema och 40-årsjubiléet. Ordförandekonferensen, förbundets vår- och höstmöten och Seniorkryssningen 2012 kommer alla att beröra båda dessa temata. Därtill ordnas seminarier och festligheter runtom i regionerna. Om du har goda idéer, vänligen kontakta verksamhetsledaren eller ombudsmännen. Det kan gälla föreläsare, platser, marknadsföring, samarbetsparter eller något annat.

8/2011 – 11

Välbesökt västnyländskt höstmöte SPF Västnyland höll sitt höstmöte 10 oktober i Karis. Glädjande nog var alla tolv medlemsföreningar med. På agendan stod val av styrelse och funktionärer samt planering av gemensamma angelägenheter. Som ordförande för SPF Västnyland fortsätter Stig Nyberg från Tenala-Bromarf pensionärer. Även den övriga styrelsen återvaldes. Till ny suppleant i stället för Marianne Törnblom från Svenska pensionärsgillet i Hangö valdes Gunnar Ojala. Styrelsen för 2012 består av: Jan Broman, Norra Kyrkslätts Pensionärsförening (Eva Lundell, Pojo Pensionärer), Isa Forsbäck, Ekenäs Pensionärer (Georg Ranta, Tenala-Bromarf Pensionärer), Nils

Jansson, Österby Pensionärer (Disa Flythström, Ingå Pensionärer), Birgit Pihl, Lojo svenska seniorer (Gunnar Ojala, Svenska Pensionärsgillet i Hangö), Fredrik Malmsten, Kyrkslätts pensionärer (Tytti Walkama, Sjundeå Pensionärer) och Bo-Viking Karlsson, Karis Pensionärer (Karl E. Åberg, Pensionärsföreningen Fagervik). Diskussionen var livlig under mötet om många olika frågor, bl.a. förbundets höstmöte. Man beslöt

att liksom ifjol arrangera busstransport till höstmötet i Tammerfors. Man beslöt även att göra en gemensam marknadsföringskampanj. När det gäller nästa år blir det igen sommarfest i västra Nyland. Detta år är det Kyrkslätts pensionärer och Norra Kyrkslätts Pensionärsförening som tillsammans står för arrangemangen. En sommarresa till Sverige finns också i planerna. MONA LEHTONEN

RES MED SPF

VERONICA FELLMAN

EU-direktiv get lägre bankavgifter Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken har kommit överens om Direktivet om betaltjänster 2006. I det ingår bland annat en klausul om att samordna tjänster för girering, betalkort och direktdebitering inom Europeiska unionens medlemsländer. Dessa tjänster har specificerats i ett avtal för det gemensamma eurobetalningsområdet i det som kallas SEPA, som är en förkortning av engelskans Single Payments Act. Avsikten är att alla invånare i medlemsländerna ska kunna ha samma form och villkor för gireringar, betalkort och direktdebiteringar.

SEPA-direktivet fastslår bland annat att kontonumren ska ändras så att de består av IBAN-nummer och varje bank har en BIC-kod. Därtill har chipsförsedda bank- och kreditkort införts. Nu kommer de finländska bankerna successivt att frångå den populära direktdebiteringen. I stället kommer e-fakturatjänsten att utvecklas. Många har tyckt om direktdebiteringstjänsterna eftersom de har varit pålitliga och avgiftsfria eller nästan avgiftsfria. Det lönar sig att fråga i sin bank om vilka tjänster banken erbjuder i stället för direktdebiteringen.

Svenska pensionärsförbundet samarbetar med Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO om att yrka på förmånliga banktjänster för sina medlemmar. Vi återkommer på våren om mer konkret information. Många banker erbjuder elektroniska tjänster för sina kunder. Alla kan inte tillgodose sina banktjänster genom internet, men de som vill lära sig mer kan även höra sig för om datautbildning via föreningens IT-handledare eller av Eric Jansson, projektkoordinator för förbundets IKT-projekt. VERONICA FELLMAN

DEBATT

Glöm inte museibesöken Sture Gadd kommer i tidningen nummer 7/2011 med kritiska inlägg om museernas intresse för betjäning av äldre och handikappade besökare. Som medlem av Helsingfors stadsfullmäktige har Sture Gadds uttalande en viss tyngd. Att inställa museibesök på grund av bristande service leder ändå knappast till någon förbättring av problemet, däremot borde bristerna påtalas när de dyker upp. I de flesta fall är det fråga om mindre kostsamma åtgärder och beredskap till möjliga förbättringar borde finnas hos ansvariga museer. I övrigt är det lätt att hålla med om att utbudet i de stora museerna med moderna nutidsutställningar inte alltid ger vad vi som äldre pensionärer är intresserade av. Här kommer de lokala museerna in i bilden. I dem finner vi dofterna, ljuden, gamla föremål och fotografier, korta berättelser

om gångna tider. Där finns stämningen som bl.a. många pensionärer söker. Undertecknad skriver om egen erfarenhet efter glädjen av att under guidningar fått lyssna till mången pensionärs ivriga berättelser om sina egna upplevelser från gångna tider. De ekonomiska framtidsutsikterna för museiverksamhet ser inte lovande ut. Myndigheterna försöker på olika sätt få in mera skatt från föreningar, även de som bedriver museiverksamhet. För föreningar med betydande talkoarbete, betyder det bl.a.: Ju mera talkoarbete desto mera skatt. Samtidigt hotas de statsunderstödda museerna av en betydande minskning av stöden. Även om utvecklingen pekar mot sämre tider för museerna kan vi som pensionärer till en del hjälpa upp situationen genom att slå vakt om våra hembygdsmuseer, besöka

dem och vid behov hjälpa till med något. Läste för en tid sedan i en tidning om en undersökning där det frågades: Vilken hobby kan vara den bästa för äldre personers hälsa? Svaret blev museiarbete. Vi pensionärer har ett stort ansvar för överförandet av vårt lands historia till nya generationer. Varje socken, varje by, har sin egen historia, en historia som inte kan flyttas. En uppmaning till pensionärsföreningarna vid planering av nästa års verksamhet: Glöm inte museibesöken! Museerna behöver ert stöd. Även om inte alla museer är så fina och välutrustade kan ett besök leda till intressanta upplevelser. Samtidigt stöder ni den frivilliga verksamheten för bevarande av en del av vårt historiska arv för eftervärlden. GUSTAV HÄRMÄLÄ, 89 Vanda

Fira påsken i Valamo kloster 6−9.4.2012

Kom med och upplev en stämningsfull påsk i det ortodoxa munkklostret Valamo

Program: Fredag 6.4 16.00 18.00-20.30

Middag Kristi begravningsgudstjänst

Lördag 7.4 07.00-10.00 Frukost 09.00-12.00 Påskaftonens gudstjänst med texter från Gamla Testamentet 11.00-15.00 Lunch 13.30-15.00 Föreläsning. ”Festernas fest och glädjens glädje inom den ortodoxa traditionen”, fader Stefan Holm 20.00-23.15 Completorium, läsning av apostlagärningarna 23.30-02.30 Midnattsgudstjänst Söndag 8.4 02.30-04.00 Festfrukost med ett glas husets vin 11.00-11.45 Påskens bönegudstjänst 11.00-16.00 Lunch 13.30-15.30 Kaffe hos klostrets direktör Arkkimandriitta Sergei 16.00-16.45 Kvällsgudstjänst 17.00-19.00 Middag Måndag 9.4 Morgongudstjänst 08.00-10.00 Frukost 09.00-10.30 Liturgi, procession Avfärd Deltagandet i gudstjänsterna är frivilligt. Gudstjänsterna och övrigt program hålls på finska. Pris:

395 €/dubbelrum i klosterhotellet 410 €/enkelrum i instituthotellet och gäststugan

I priset ingår helpension med program, guidad rundtur i klostret, inträdesavgifter till utställningarna och bastu. Resor till och från Valamo ingår inte. Till Valamo finns tågförbindelser från hela landet till Varkaus, från Varkaus bussförbindelser till Valamo (65 km). Från Helsingfors expressbuss (Lahtis–S:t Michel–Varkaus) direkt till Valamo. Anmälningar och förfrågningar: Veronica Biaudet, Svenska pensionärsförbundet, tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi

12 – GOD TID

8/2011 håkans föreningsnytt hörna

Frågetävlingens semifinal 18.1.12 Det börjar dra ihop sig till den årliga frågetävlingen mellan klubbarna. Datum för semifinalen är utsatt till den 18 januari. Reglerna har nu ändrats så att varje förening får delta med obegränsat antal lag, som dock fortsättningsvis skall bestå av tre personer, antingen två herrar och en dam eller två damer och en herre. Frågorna kommer att bli 15 till antalet: 5 frågor där varje rätt svar ger en poäng, 5 där rätt svar ger två poäng och slutligen 5 trepoängsfrågor. Frågorna kommer från flere olika ämnesområden, och svårighetsgraden har testats i en särskild testgrupp. Tid och plats för finalen återkommer vi till. (AGL)

SKÖN KOMBINATION Exklusiva sängpaket från €3430,-

Vi och våra mediciner I vårt land har vi omkring 250 000 diagnostiserade fall av diabetes typ 2, även kallad åldersdiabetes. Dessutom lever cirka 200 000 personer med samma problem utan att de är medvetna om det. De har störningar av ämnesomsättningen (s.k. metaboliskt syndom), förhöjt blodsocker, symptom på hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och brist på motion. Ofta besväras dessa personer av en känsla av hopplöshet eller olika grader av minnesstörningar eller demens. Behandling av diabetes (alla former) kräver ung. tio procent av de totala, årliga vårdkostnaderna i Finland. I en stor befolkningsundersökning i östra Finland kartlades olika riskfaktorer för män i medelåldern och hur olika åtgärder påverkade livsinställningen hos dem som var medvetna om sin risksituation. Man mätte också graden av motion, rörelseförmåga och kondition med uppföljning efter fyra och elva år från utgångsläget. De män som regelbundet motionerade upplevde mindre känsla av hopplöshet för sig själv eller för framtiden, även om de hade andra symptom på minnesstörningar. De som motionerade hade också en mera positiv inställningen till den fleråriga undersökning där de deltog.

Med en växande äldre del av befolkningen som tar mediciner har det väckt oro bland fackfolk att flertalet läkemedel endast har testats på personer mellan 20 och 65 år. När dessa mediciner används bland äldre personer måste doseringen beräknas utan att man alltid har undersökningsresultat att falla tillbaka på. Vi som är äldre tar ju dessutom ofta flera olika läkemedel samtidigt och deras samverkan är ännu otillräckligt undersökt och testad. Nu har en grupp på över 100 internationella läkemedelsspecialister vänt sig till de myndigheter som i olika länder bär ansvar för att godkänna nya läkemedel, och kräver att mediciner som används bland äldre också skall testas på äldre månniskor innan de blir godkända till allmän användning. Kraven motiveras bl.a. med att fram till 2020 över 70-åringarnas antal växer med 50 procent och över 90- åringarnas grupp med ända till 300 procent!

HÅKAN HELLBERG

Trots motionerande och andra tecken på en för-

nuftig livsstil behöver vi också olika läkemedel.

Vi har kombinerat rätt säng, rätt ben, rätt kappa med rätt gavel.

Hjälp oss att lösa Parkinsonmysteriet

Visst är det skönt när någon annan gör jobbet?

Finlands Parkinson-Stiftelses målsättning är att nästa år bevilja ett 18 000 euro stort jubileums stipendium för vetenskaplig forskning i Parkinson´s sjukdom till ära av sin 15-åriga verksamhet. Med läkemedelsbehandling kan man idag endast lindra symptomen i Parkinson´s sjukdom och således förbättra patientens livskvalitet. För att klarlägga sjukdomens orsak och uppkomst och för att finna en lösning på att sjukdomen inte skulle progrediera behövs det nödvändigt vetenskaplig forskning.

Välkommen in så visar vi något ingen annan har

Detta forskningsgebit behöver ytterligare sakkunniga experter. Jubileums stipendium skall beviljas en eller flera forskare som utför studier vilka fyller strikta vetenskapliga kriterier och som godkänts av en etisk kommitté. I första hand kommer yngre forskare som slutför sitt akademiska avhandlingsarbete i fråga.

HELSINGFORS JUNGFRUSTIGEN 12 (09)68 1316 30 DUXIANA.COM

DAMPERUKER

Ni kan delta i insamlingen med att betala Ert bistånd med nedannämnda bankgiro: OP FI19 5710 0420 2778 32 Nordea FI32 1175 3000 2158 80 Sampo Bank FI21 8200 4710 4249 49 eller på nätet www.parkinsonsaatio.fi/lahjoita

Eleganta, naturtrogna och lättskötta peruker med hög kvalité. Gratis broschyrer. Utökat sortiment. Många olika modeller och färgsättningar. Nu även peruker med äkta hår. Garantiprodukter JA HB

Grevensbäcksgatan 1O 852 38 Sundsvall SVERIGE Tel +46 60-63 111 65

www.perukcentralen.com

PERUK CENTRALEN.COM

Företagens donationer över 850 euro till oss är avdragsgilla i beskattningen. Stiftelsen är även tacksam för mindre bidrag. Styrelsen för Finlands Parkinson-Stiftelse Tillståndet POHADno2010/294 för penninginsamling gäller 1.2.2010 - 31.12.2011 i hela Finland utom på Åland.

Prisbelönad!

Bioteekki Lyko D-plus

Stark, 25 µg D3vitamin och 5 mg lykopen.

Bioteekki Teho D-plus Stark, 25 µg D3-vitamin.

Bioteekki Teho D-droppar Dryg, 10 µg /droppe D3-vitamin.

D-vitamin då det är som bäst, vegetabilisk olja främjar absorptionen.

Säkra din tillförsel av

Dvitamin!

Försäljning: Hälso- och naturkostaffärer, -avdelningar och på apotek.

GOD TID

8/2011 – 13

Vem vårdar vem-konferensen efterlyste nytänkande i vården Social- och hälsovården står inför stora utmaningar och ett nytänkande inom vården är nödvändigt. Det här var kontentan av Vem vårdar vem-konferensen den 13–14 oktober. Lagstiftningen och strukturerna förnyas. Behovet av välfärdstjänster ökar men hur ska tjänsterna produceras och finansieras? Nytänkande inom vården är ett måste. Konferensen, som nu hölls för sjätte i gången, behandlade bl.a. regeringsprogrammets riktlinjer, strukturer inom vården, etik och de äldres rättigheter. Värd för Vem vårdar vem var Finlands Kommunförbund vars vice VD Kari Nenonen berörde kommunreformen och äldreomsorgslagen i sitt välkomsttal. Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback talade också om kommunreformen och betonade vikten av att man drar ändamålsenliga gränser. Det är innehållet i servicen som är viktigt, inte de traditionella kommungränserna. Socialrådet Viveca Arrhenius från Social- och hälsovårdsministeriet berättade om regeringens riktlinjer för socialoch hälsovården. Hon redogjorde för den s.k. Välimäki-arbetsgruppens arbete, bland annat dess förslag till hur socialoch hälsovården ska organiseras. Enligt förslaget skulle kommunernas antal bli 30–50 med fem områden på specialiserad nivå. Nytänkande inom vården – ett måste, var rubriken för HNS:s chefsöverläkare Markku Mäkijärvi och Jakobstadstads socialoch hälsovårdsdirektör Pehr Löv. De stora utmaningarna är enligt Mäkijärvi det växande antalet patienter på grund av åldersstrukturen, bristen på arbetskraft och bristen på pengar. Tänkbara lösningar är bland annat prevention, egenvård, ny teknologi, nya mediciner och nya behandlingsmetoder.

Gunvor Brettschneider, ordförande för Svenska Seniorer i Finland öppnade den andra konferensdagen med att hälsa biskop Björn Vikström välkommen. Hon konstaterade att tre biskopar med namnet Vikström har talat vid Vem vårdar vem-konferenserna genom åren. Balansen mellan andligt och materiellt var temat för Björn Vikströms tal. Dagen fortsatte med alternativa seminarier. Bra mottagning – case Sibbo, Hur upphandla serviceboende i kommunen?, Åtgärder för att förbättra patientsäkerheten och Ändringar i lagen om hemkommun och socialvårdslagen var rubrikerna. Särskilt populärt var ett minnesseminarium med geriatrikern och överläkaren Wilhelmina Hoffman från Svenskt demenscentrum, Sverige. Innan konferensen avslutades berättade Eva Biaudet om sitt arbete som minoritetsombudsman. Hon nämnde att många vuxenstuderande och invandrare söker sig till vården och i dag arbetar 870 utländska läkare i Finland. De utländska sjukskötarnas antal är 950. Finlands Kommunförbundet, Samfundet Folkhälsan, Svenska

pensionärsförbundet och Svenska Seniorer i Finland stod som arrangörer för konferensen. Deltagare var anställda och förtroendevalda inom socialoch hälsovården samt medlemmar av pensionärsorganisationerna. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Minoritetsombudsman Eva Biaudet talade om rätten till jämlikhet och likabehandling.

Diskussionspanelen bestod av från höger Markku Mäkijärvi, Pehr Löv och Kristina Wikberg med Ole Norrback som ledare.

Få bukt med folksjukdomarna – Centraliseringen hjälper inte om vi inte ändrar attityden till vår hälsa, sa Pehr Löv. Vi måste få bukt med de moderna folksjukdomarna. Kommunförbundets direktör för den svenska verksamheten Kristina Wikberg talade om strukturerna inom vården i Svenskfinland. Hon ansåg att det är viktigt att de svenskspråkiga får bo i kommuner som inte är splittrade. Efter anförandena deltog Markku Mäkijärvi, Pehr Löv och Kristina Wikberg i en paneldiskussion med Ole Norrback som ledare. Alternativa seminarier avslutade den första konferensdagen. Rubriker var Ledningssystem och kvalitet – från strategi till resultat i vardagen, Närståendevård enligt lag och i praktiken och Ett friskare liv där läkemedlen och äldre kostens betydelse för äldre diskuterades.

Svenska pensionärsförbundets första vice ordförande Henrik Svarfvar (t.v.), styrelsemedlem Georg Lång och förra vice ordförande Torolf Fröjdö som varit med om att organisera Vem vårdar vem-konferenserna sedan de började för tio år sedan.

14 – GOD TID

8/2011

Joseph Fouché, Napoleons hårda polisminister, utnämndes 1809 till hertig d’Otrante. En salong på Elghammar ska nu bli museum över Fouché.

Thureholms pampiga uppfart leder till en borggårdsterrass med två flyglar. På det ståtliga slottets andra sida ligger en trädgård i fransk stil.

Ny slottsturné med Morre i Sörmland Är den inte fin! Jan Ribbhagen visar upp en av sina otaliga dyrgripar, en antik soppterrin i silver.

Slotten i Sörmland fick ny påhälsning av SPF-pensionärer den 10–14 oktober. Alla som inte rymdes med på vårens Antik- och matkulturresa i Bernt Morelius regi fick nu en ny chans att bekanta sig med äppelslottet Säftsaholm, unika Thureholm och eleganta Elghammar samt hotellet Södertuna slott. Ett slott i Sverige ger faktiskt en ”hemkänsla” på ett helt annat sätt än slott och borgar ute på kontinenten. Men så är ju de svenska slottens historia också vår egen ända fram till 1809. Och med outtömliga kunskapsbanken Bernt ”Morre” Morelius som vägledare gavs det gott om förnimmelser av historiens vingslag. De fyra slotten var sinsemellan mycket olika och gav var för sig en bild av de utmaningar en slottsägare tampas med i dagens värld. Kostnaderna är enorma för att bevara det kulturarv hundratals slott i Sverige utgör.

Christina d’Otrante förvisar stolt det unika vagnsmuseet på Elghammar. Hatten med gulblå fjädrar bars av Curt von Stedingk vid fredsslutet i Fredrikshamn.

Moderträdet lever På Säfstaholm kunde vi beundra det 160 år gamla moderträdet till

I denhär praktkarossen åkte Curt von Stedingt för att underteckna freden i Fredrikshamn 1809. Merit Förars beundrar.

Säfstaholmäpplet. Slottet står i dag mitt i samhället Vingåker, en kommun på niotusen själar som kan ståta med två excellenser – ”den blinde excellensen” Gustav Trolle-Bonde född 1773 och vår tids Göran Persson, uppvuxen i Vingåker. Barockslottets glansperiod var Gustav Trolle-Bondes tid, då han som konstsamlare och mecenat fyllde slottet med närmare trehundra målningar och beredde husrum och arbetsro åt begåvade konstnärer. Efter hans död 1855 såldes skatterna ut, slottet förföll och vandaliserades. I över trettio år fungerade här ett föga ärorikt skolhem för femtio ”sinnesslöa men bildbara” barn. År 1987 fattade lilla Vingåker

ett tufft beslut att ta hand om och återställa slottet i dess forna glans. I dag basar kulturchefen Lars Furuborg för ett vackert kulturhus där trettiofem av den blinde excellensens konstverk är återbördade och bl.a. årliga temautställningar har satt Vingåker tillbaka på Sveriges konstkarta.

Vem tar över Thureholm? Thureholm i Trosa, ursprungligen Gäddeholm med anor från 1300-talet och ett slott från 1640-talet, brändes 1719 ner under ryssarnas härjningar. Ett nytt slott för ätten Bielke blev arkitekten Carl Hårlemans mästerprov, enligt Morelius en av senbarockens pärlor. Praktfulla tapeter och gobelänger pryder salongernas

Lars Furuborg berättar om Säfstaholm i slottets ”finländskt blåvita” musiksalong.

GOD TID

8/2011 – 15

Empirslottet Elghammar uppfördes på 1810-talet av Curt von Stedingk, ett ”sommarslott” inspirerat av Alexanderspalatset i S:t Petersburg.

väggar, med teman som klassiska gudamyter, commedia del arte, den förbjudna staden i Peking, flamländsk skog etc. Ett särdrag på Thureholm är porslinsköket, ett representationskök från Ostindiska kompaniets dagar då ”det vita guldet” kinesiskt porslin var en statussymbol. Porslinet finns inte kvar men det rikt utsmyckade köket är unikt i sitt slag. Thureholm ägs sedan 1935 av den grevliga ätten Bonde. Dagens ägare Eva och Christer Bonde arrenderar ut mark för ridskola, golf och flygplats men underhållet av kulturarvet kräver mer än så och slottet är till salu.

Genom sondotterns giftermål kom Elghammar i den franska ätten d’Otrantes ägo. Den förste hertigen d’Otrante var Napoleons beryktade polisminister Joseph Fouché, vars två söner fann för gott att ta sig till ett lugnare Sverige. Dagens charmfulla härskarinna på Elghammar, hertiginnan Christina d’Otrante, förevisar med stolthet det magnifika slottet som samtidigt är ett levande hem. Just

nu är hon engagerad i att i en av salongerna inrätta ett museum över Joseph Fouché. Själv bor Christina d’Otrante till vardags i gamla flygeln, som är det ursprungliga säteriet. Också dit välkomnar hon vår grupp och avslutar dagen med att visa oss slottets vagnsmuseum, där dyrgripen bland tjugotalet vagnar är den kaross i vilken Curt von Stedingk åkte in i Fredrikshamn för att lämna över

Kristina Tollander, Gitta Wennerström och Christina de la Chapelle granskar två praktfulla silverstop hos Ribbhagen i Stockholm.

Hertiginnans empirslott Vårt ödesår 1809 skrev greve Curt von Stedingk under Sveriges fredsavtal med Ryssland. Två år tidigare hade han köpt säteriet Elghammar för att bygga sig ett sommarslott. Den italienske arkitekten Jacobus Quarenghi fick uppdraget och en mindre upplaga av Alexanderspalatset i S:t Petersburg såg dagens ljus. Tack vare greve von Stedingks bakgrund som ambassadör i Ryssland är Elghammar en skattkammare av rysk empire.

Finland till Ryssland. Tala om historiens vingslag.

Ny Antikresa i april

Christer Bonde presenterar det unika porslinsköket. Observera de små hyllorna för koppar. T.h. Kristina Tollander.

More Parentum, i fädernas spår, står det skrivet ovanför porträttet av Curt von Stedingk i det vackra biblioteket.

Också Södertuna slott i Gnesta där vi är inkvarterade bär på en anrik historia med rötter i 1300-talet. Det drivs i dag som restaurang, hotell och konferenscentrum, ytterligare ett exempel på hur kulturpärlor kan bevaras för eftervärlden. Höstens Antik- och matkulturresa avslutas med ett besök hos antikhandlaren, silverspecialisten Jan Ribbhagen i Stockholm, välbekant från Antikrundan i TV. Med den

sanna entusiastens glöd presenterar han seklers och stilars silverskatter så att vi formligen ”tindrar med alla ögon” som Morre brukar säga. Under hemfärden överraskas gruppen med en specialkomponerad viltmeny som presenteras av köksmästare Harri Salo och restaurangchef Susan Holmström. För våren funderar Bernt Morelius nu på en ny Antikresa, denna gång till Uppland med de vallonska brukstraditionerna som tema. Enligt planerna sker resan den 16–20 april 2012. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Hertiginnan Christina d’Otrante hälsar Bernt Morelius och hans skara välkomna till Elghammar.

16 – GOD TID

8/2011

RES MED SPF

Planerade resor 2012 Operettresa till Tallinn 11−12.1

Kryssning till S:t Petersburg 11−14.6.2012

Teneriffa/Österbottens resor 26.3−9.4 Påsk i Valamo kloster 6−9.4 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius 16−20.4 Stockholm/trädgårdar och kungligheter 7−10.5 Kryssning till S:t Petersburg 11−14.6 Gotland, preliminärt datum 14−17.6 Slovakien 27.8−2.9 Kroatien/Österbottens resor i september Portugal/Österbottens resor i september

VINTERN I SÖDERN

Långa resor till Alanya i Turkiet och till Algarve i Portugal Tid och j längd kan man välja enligt önskemål. Alanya 4 veckor 785,8 veckor 1125,-

Algarve I prisexemplen ingår ruttflyg, 865,1265,-

flygfältstransporter, och inkvartering i . lägenhetshotell. . / person i 2 personers lägenhet. Pris

KARIS ...................019 278 2800 KYRKSLÄTT......... 09 296 5000

Kom med på en visumfri hotellkryssning med St. Peter Line från Helsingfors till S:t Petersburg med två nätter ombord och en natt på Sokos hotell. I S:t Petersburg ordnas rundtur, besök på Eremitaget och tsarens sommarpalats Peterhof. Preliminärt pris 660 €, tillägg för enkelrum/hytt ca 260 €. Rederiet har ännu inte bekräftat bokningen, mera information om resan och fastslaget pris i kommande God Tid. Anmälningar och förfrågningar: Svenska pensionärsförbundet tfn 020 7288 882.

www.matkahaukka.com

RES MED SPF

Jubileumsåret närmar sig! 2012 firar Ingves 60 år vilket betyder att det kommer att hända speciella saker under hela året!

Pensionärsparlamentet Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO ordnade Pensionärsparlament den 20 oktober 2011. Cirka 80 personer från PIOs olika medlemsorganisationer Eläkeliitto, Eläkeläiset, Kansallinen Senioriliitto, Kristillinen Eläkeliitto, Pensionstagarnas Centralförbund och Svenska pensionärsförbundet deltog. Avsikten var att informera om arbetspensionerna och arbetspensionssystemets uppkomst och utveckling. Arbetspensionsförsäkrarna TELAs nya verkställande direktör Suvi-Anne Siimes berättade om arbetspensionerna och sitt bolag. Pekka Piispanen från Arbetspensionsförsäkrarna talade om arbetspensionernas historia och berörde utvecklingen av pensionslagarna. Statsministerns statssekreterare Velipekka Nummikoski berörde kommande utmaningar i pensionssystemet. Han kommer att tillträda som ny verkställande direktör för Penningautomatföreningen RAY när nuvarande verkställande direktören Sinikka Mönkäre går i pension. VF

Operettresa till Tallinn 11−12.1.2012 med Csárdásfurstinnan

Klassiska Peru 26.3-9.4.2012 *Lima-Paracas-Ballestaöarna-Cusco-Heliga Dalen-Machu Picchu-Titicacasjön

Vin- och gourmetresa till Italien 10-21.4 *med Toscana-Ligurien-Piemonte-Lombardiet-Veneto

Mainau-Holland med Floriaden 16-22.4 *världsträdgårdsutställningen Floriaden ordnas endast vart tionde år!

Härliga Gardasjön 21-27.4

*en klassiker med bl.a. Venedig och Verona Ring och begär närmare program!

Experten egen på gruppresor Bygdens resebyrå

Operetten Csárdásfurstinnan handlar om kärleken mellan varietésångerskan Sylva Varescu och furstesonen Edvin LippertWeylersheim, som träffas i Budapest där operasångerskan Sylva uppträder. Handlingen tar oss sedan vidare till Edvins föräldrahem i Wien där Sylvia inte uppskattas. Czárdásfurstinnan lockar till mycket skratt och är en fröjd för både ögat och örat. Onsdag 11.1 10.30 avgång från Västra hamnen med Tallink Siljas M/S Star, frukostbuffé ombord 16.30 lätt måltid på hotellet 19.00 operetten Csárdásfurstinnan på Nationaloperan i Tallinn Övernattning på Tallink City Hotel i dubbelrum

Med ke n omta KuVi 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Kom med på en operettkryssning med besök på Kadrioru konstmuseum.

Torsdag 12.1 14.00 besök på Kadrioru museum 17.30 avfärd med M/S star, buffémiddag ombord

Vi ordnar gruppresor till alla delar av Europa, med omtanke! Både med buss och flyg, och givetvis på svenska. Ta gärna kontakt, både från Österbotten och Nyland, och berätta om era resplaner. Vi kan förverkliga dem!

www.ot-resor.fi

Tel. 06-318 4000

Kodrioru konstmuseum är ett magnifikt barockpalats som tsar Peter den store byggde sin hustru Katarina I i början av 1700-talet. I palatset finns landets strösta samling av verk av de europeiska mästarna. Pris: 195 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 35 € Sista anmälningsdag 15.11 Bokning och information: Friman Resor, tfn 019-248 1004

HÄLSORESA FIRA NYÅR PÅ TERVIS SPA 27.12 - 1.1 459€.

BUSS-BÅT-HELPENS.LÄKARBESÖK3 BEHANDLINGAR PER DAG. RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KYRKSLÄTTTERVIS HAR SERVICE OCKSÅ PÅ SVENSKA.

PARTOURS Pargas 0440 524911 partours@parnet.fi

GOD TID

PIO i riksdagen Pensionärsförbundens intresseorganisation PIOs ordförande träffade representanter för riksdagsgrupperna den 20 oktober 2011. Närvarande var representanter från Samlingspartiets, Socialdemokratiska, Centerns, Vänsterförbundets, Gröna, Svenska och Kristdemokratiska riksdagsgruppen. PIOs ordförande tog upp frågor i samband med budgeten 2012 som hade att göra med lagförslaget om tryggande av tillgången till socialoch hälsovårdstjänster för äldre personer, tillsättande av gruppen som ser över arbetspensionsindexets utveckling, beskattning och frågan om prishöjningar, bland dem energiprishöjningarna som drabbar alla oavsett inkomster, socialoch hälsovårdstjänsternas tillräcklighet under kommun- och servicestrukturreformen och frågan att tillgodose Penningautomatföreningen RAY:s kriterier. VF

God vård på svenska

NYA PARHUSBOSTÄDER I EMAUS, MALAX I Bst Ab Emausbacken 1 finns ännu till salu. PH 3r+k+b, 2 x förråd & biltak 75,3 m2 (klar 2012-13) * Högt belägen naturnära tomt * Bergvärme * Nära till idrottscentra * Välj inredningsmaterialen själv

8/2011 – 17

Bertahemmet erbjuder helpension med trygg och sakkunnig omvårdnad på ålderns höst. Behöver du avlastning från vardagen någon vecka. Vi på Bertahemmet kan sköta din närstående under tiden med skräddarsydd vård. Bertahemmet ligger i det trevliga Södra Haga i Helsingfors med goda förbindelser till centrum. Vi har hyreslägenheter, servicesedelmöjlighet och privat omvårdnad med helpension i eget rum.

0500 324 120 www.sanifast.fi

Vänligen kontakta vår föreståndare Carola Hultin tfn 09-477 4720 eller carola.hultin@bertahemmet.com

Du svensktalande helsingforspensionär, känner Du dig ensam och otrygg eller kan Du inte längre bo hemma... Kom då till tryggt serviceboende! KRISTINAGÅRDEN i södra Haga kan erbjuda Dig Saknar Du eller Dina anhöriga trygghet och omsorg? Börjar vardagen kännas ensam?

Pensionärshemmet Hagaro

som upprätthålls av Fruntimmersföreningen i Helsingfors r.f. är ett hem för äldre damer och herrar. Hemmet som ligger i Norra Haga erbjuder ett högklassigt trivsamt och tryggt boende för Dig som funderat på en boendeform där man inte behöver bekymra sig för matlagning, städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt samt olika fritidsaktiviteter. Ta kontakt med föreståndare Christine Westerholm eller bitr.föreståndare Gunborg Lundqvist, t. 09-473680 eller hagaro@hagaro.net .Bekanta er med vår hemsida www.hagaro.net

ett egneHemsHus i representationsklass vid Havet, karleby

(3 r + k + grovkök + bastu + rekreationsrum) 175 m2, varmt garage för 2 bilar (dessutom hobbyrum, sovrum) 100 m2, sommarstuga (2 r + k) 45 m2 och förråd 30 m2. Begärt pris 1 490 000 euro. Ett exceptionellt ståtligt egnahemshus till salu, havsutsikt från varje rum, förgyllda kranar i wc:n och duschen, fin ekparkett/ golvplattor inomhus och marmortrappa till stranden på utsidan. Från bostadsbyggnaden och sommarstugan 10 meter till stranden. Utsikt över en havsvik, väderstreck norr/söder. Fastigheten ligger vid den berömda sju broars vägen, 12 km från Karleby och 22 km från Jakobstad. Tomtens areal 1,0 hektar. Oanvänd byggrätt 80 m2. Strandlinje 150 meter. Fin asfalterad gård med gräsmatta och skyddande träd. 1,4 km till butiken, 10 km till golfplanen, 3 km till öppet hav i Bottniska viken. Fina kajakrutter, bra fiskemöjligheter. En raritet./ Sällsynt fastighet. Färjvägen 14, Öja.

40 st egnaHemsHustomter på ett nytt detaljplaneområde, rönnäs lovisa, yta 885–2.382 m2, byggrätt 177–476 m2, Försäljningspris 25 000–69 000 euro. Tomter till salu på nya Edesby detaljplanerade egnahemshusområde i Rönnäs nära havet i Lovisa. Idealt läge alldeles invid Rönnäs Golfplan, 20 km från Borgå och 70 km från Helsingfors. Områdets interna väg-, avlopps- och kommunikationsanslutningar är redan färdiga så man kan snabbt börja bygga. Vid behov kan man få huset med ”nycklarna i handen”-princip. Edesby, Rönnäs.

Härligt egnaHemsHus i seitlax, borgå, 5 r + k + grovkök + bastu, 242 m2, 579 000 euro. Till salu ett herrgårdslikt egnahemshus i lugn omgivning på landsbygden i Seitlax i Borgå, endast 12 km från Borgå centrum och 60 km från Helsingfors. Huset är som nytt. 242 m2 (5r+k+grovkök+bastu), bilgarage för två fordon 52,5 m2, samt hobbyrum/förrådsrum. Byggår 2007. 200 meter bort ligger byns strand med båtplats och badmöjlighet. Andelar till gemensamma vattenområden. Väderstreck huvudsakligen väster. Gården är välskött och trädgårdslik. Busshållplatser på 100 meters avstånd. Genast inflyttningsklar. Jonnasvägen 3.

Fritidsbostad som ny, Fullt möblerad 3 r + k + bastu + loFt, 83 m2, länsi-Himos, 310 000 euro. Högklassig fritidsbostad, som ny, till salu på bästa platsen i Länsi-Himos. Ligger alldeles vid restaurangerna och vid foten av backarna. Möblerad med hög kvalitet. Bostaden lämpar sig som sådan för familje- och/eller representationsbruk. Länsi-Himoksentie 88.

en- och tvårummare med kort varsel. Även tillfälligt boende är möjligt. Hemmet, som har eget kök med god mat, ligger vid en naturskön park och nära viktiga servicepunkter. Även goda bussförbindelser till centrum av H:fors. Tag kontakt med vår föreståndare Catja Mantere tel. 09-587 6767 Hemsida www.kristinagarden.fi

nästan ny lägenHet nära borgå centrum, 3 r + k + bastu, 73,5 m2, borgå, skuldFritt pris 305 025 euro. En höghuslägenhet som motsvarar ny på första våningen i ett hus som blivit färdigt 2011. 3 r + k + bastu med fin parkutsikt, promenadavstånd till Borgå centrum och till åstranden. Bostaden har specialutrustning för ca 12 000 euro (bl.a. duschvägg, LED-lampor i taket) som lagts dit i byggskedet. I priset ingår tvättmaskin, torktumlare och vitvaror i köket. Begärt pris 163 905 euro och skuldandel 141 120 euro + aktie i bilparkeringshall 14 000 euro. Skepparegatan 10 B 7.

Fastigheter i estland lantgård i gott skick, Huvudbyggnad 160 m2, timrad bod, rökpörte, tomt 1 Hektar, ösel estland, 250 000 euro. Lantgård i gott skick till salu, huvudbyggnaden är totalrenoverad enligt finsk kvalitetsstandard, bl.a. våtrummen marmor/granit och i köket nya vitvaror. Egen borrbrun och eget avlopp. Möjlighet att dessutom köpa 8 hektar åker och 22 hektar skog. 20 km till Ösel färjestation, 48 km till Kuressaare, 6 km till badstrand, 1 km till båthamn. I byn Kavandi.

Fler av våra objekt på adressen www.hellehouse.fi

AFM Helle House erbjuder ett smidigt koncept att skaffa mångsidiga fastighetsförmedlings- och andra tjänster förknippade med fastighetsprojekt från ett och samma bolag. Vi har lång erfarenhet av att erbjuda tjänster till såväl finska som internationella klienter, bl.a. erbjuder vi kartläggning, förmedling och uthyrning av fritids-, bostads- och kommersiella fastigheter och lägenheter till finska och ryska klienter. Vi erbjuder också kartläggning och förmedling av fastigheter i Estland och Ryssland. Vi erbjuder skatteplanering och skatterådgivning och frigörande av kapital genom olika slag av fastighetstransaktioner. Vi erbjuder alla våra tjänster på finska, svenska, engelska, estniska och ryska. Via vårt nätverk kan du enkelt skaffa olika slag av tjänster såsom arkitekt-, planerings-, byggnads- och juridiska tjänster för dina fastighetsprojekt. Fastighetsförmedlingsbyrån Goodson & Red (www.goodsonandred.com) är vår samarbetspartner i Estland och Mian (www.mian.ru) i Ryssland.

AFM HelleHouse Gamla Kungsvägen 37, 06100 Borgå Tfn 040 545 8100 Fax 019 582 841 Timo Helle, Håkan Malmlund, AFM AFM

info@hellehouse.fi www.hellehouse.fi

18 – GOD TID

8/2011

För Anna är ”Proud Age” en hjärtesak ”Proud Age”-projektet ligger ännu i sin linda men har alla förutsättningar att bli ett landsomfattande fenomen. Attityder är viktiga och är ofta det som styr beslut som görs av våra beslutsfattare. Att attityderna till åldringsvården länge varit negativa går inte att förneka. Inte blir det heller bättre när media för det mesta fokuserar på olägenheter. – Ingen tar fram pärlorna i åldringsvården, det som är bra och fungerar. Jag tror att vi är den första generationen av människor som inte uppskattar sina äldre, säger Anna Pylkkänen upprört. Borgåbon Anna Pylkkänen är närvårdare och har terapeututbild-

ning. Hon är också kraften bakom ”Proud Age”-projektet, i fri översättning ”Stolt ålder”.

Motverka negativa attityder Det började med att hon startade ett företag som skulle motverka negativa attityder inom vårdsektorn och förbättra vårdpersonalens arbetssituation på fältet. – Ganska snart insåg jag att jag vill skapa något större. En ny rörelse och kanske till och med ett fenomen, säger hon.

Resultatet finns nu i en mycket stilig fyrfärgstidning där åldrandet och olika människors förhållande till det tas upp i olika artiklar. I den för övrigt finskspråkiga tidningen finns ett intressant inslag av professor Merete Mazzarella. Trots att tidningen är en synlig del av ”Proud Age” och en viktig led i arbetet är ”Proud Age” mycket mer. – I december har vi ett seminarium i Åbo där professor Alf Rehn föreläser samt en föreläsningsserie för sjukvårdsstuderande. En viktig aspekt av projektet är samarbete med företagare som kan skapa nya innovativa sätt att sköta tunga moment i vårdarbetet. Även seniorers ekonomi och

möjlighet att stödja personer som är i pensionsåldern och vill fortsätta arbetet betyder mycket för Anna.

Fortsätta jobba efter pensioneringen – Det finns så många som vill fortsätta med arbetet i någon form efter pensioneringen men som inte får någon möjlighet på grund av sin ålder. Det här måste vi ta itu med och här är en attitydkampanj viktig. Den sista av de fyra olika delarna inom projektet är att se över vårdutbildningen. – För tillfället ligger tyngdpunkten på tekniskt kunnande i stället för den viktiga växelverkan mellan vårdaren och den vårdade.

Sibbo är Finlands första Proud Age-kommun. Anna känner till arbetet i kommunen eftersom hon har tjänstgjort där som närvårdare under en tid. Därifrån har hon fått inspiration och stöd av Helena Räsänen, chef för äldreomsorgen, som redan i fem år arbetat med att förbättra åldringsvårdens förutsättningar. Anna Pylkkänen är en eldsjäl och sköter för tillfället själv om det mesta inom projektet. Pengarna för att publicera tidningen kom från privata företag. Om det går som hon önskar och projektet beviljas statliga understöd kommer vi säkert att få höra mycket mer om «Proud Age». Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

Sibbo Finlands första ”Proud Age”-kommun Chefen för äldreomsorgen i Sibbo , Helena Räsänen, är en av förebilderna för Anna Pylkkänen i ”Proud Age”-projektet. De båda kvinnorna träffades då Anna arbetade inom åldringsvården i kommunen. I Sibbo har Helena Räsänen redan i fem år arbetat för mjukare värderingar. För att hennes arbete skall lyckas måste också beslutsfattarna se människor som subjekt och inte objekt. – I Sibbo uppskattar man åldringar och har en strategi för åldringsarbetet. När ”Proud Age”tidningen kom ut ville man genast binda sig så att Sibbo blev Finlands första ”Proud Age”-kommun.

Under Räsänens år som chef har det hänt mycket.

Ute varje dag – Vi har till exempel satsat på att åldringarna skall ha en möjlighet att vara ute en stund varje dag så länge vädret bara tillåter det. Klienterna får behålla den

matrytm de har hemifrån när de flyttar till en vårdanstalt. Detsamma gäller för sovtiderna. – Vi gick igenom vilka mediciner våra åldringar åt och kom fram till att cirka 80 procent av dem fick en lugnande medicin till natten och lämnade sakta bort den. Resultatet var att de sover bättre och är piggare om dagarna. Ofta innebär förändringar att det krävs mer resurser men arbetet i Sibbo har inte specialfinansierats. – Vi försöker istället tänka på hur man gör saker och utnyttja alla resurser som vi har. Samarbetet med anhöriga är exempelvis mycket viktigt.

Visst är det bra att bo med personal till hands när man blir äldre tycker Martin Bengs som bor på minnesenheten Solgränd i Nickby.

Hon berättar att anhöriga oftast vill hjälpa till men inte vet hur. Genom att utföra småsysslor som exempelvis att koka kaffe eller gå ut men sin maka eller make underlättar de personalens arbete.

Vårdpersonalen leder kurser

I de nyrenoverade och ljusa lokalerna trivs både invånarna och personalen.

– Vi har också låtit medlemmar ur personalen som har ett särintresse dra kurser i ämnet för våra seniorer. En har till exempel utbildning i dekorationsmålning från ett universitet i S:t Petersburg. En annan har åter ett brinnande intresse för trädgårdsodling och sköter om åldringarnas eget potatisland. – Vi måste komma ihåg att många har varit jordbrukare och tycker om att vara med om arbetet. Ofta får vi goda råd som vi gärna följer, säger Räsänen. Grundidén är att åldringarna i Sibbo skall kunna leva så som de levt tidigare även om de bor på en vårdinrättning. En viktig del i arbetet har varit att stödja personalen och framhäva det värdefulla arbete de utför. Räsänen påpekar att trots att alla inom vårdarbetet till det yttre har vissa

GOD TID

8/2011 – 19

Ettan besökte Åbo den 21 september och besåg bl.a. Carl Larssonutställningen, Sibeliusmuseet, Domkyrkan och Forum Marinum. Kronprinsessan Victoria och prins Daniel missade vi med ett dygn, men det visste vi ju faktiskt på förhand så vi klarade det. Istället fick vi se en unik rondell vid Domkyrkan. Åbo stad hade varit fiffig och istället för att slänga avklädda blommor från blomsterarrangemang på sophögen hade man gjort ett fint kollage utanför kyrkan. De fanns en vecka där och sista dagen på fredagen fick åboborna plocka hem så mycket blommor de ville och orkade. En briljant ide! sti

Anna Pylkkänen valde namnet ”Proud Age” som en motpol till den populära ”Anti Age”-benämningen.

roller så är ingen värdefullare än de andra. Därför är det kanske inte så överraskande att ryktet om åldringsvården i Sibbo har spritt sig. Både Helena Räsänen och flera

medlemmar ur vårdpersonalen är efterfrågade föreläsare på olika seminarier och kongresser som behandlar ämnen som åldringsvård och människovärde. Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

Svenska Bildningsförbundet inbjuder till

DEN STORA

FINLANDSSVENSKA

KRYSSNINGEN 30.3 - 1.4.2012

INNOVATION • INSPIRATION • INFLYTANDE Företagsamhet • Språk, kultur och identitet • Föreningsverksamhet • Mediernas makt • Politik • Fondernas framtid • Självförtroende och framgång

FORK Jari Sarasvuo Mia Törnblom Göran Djupsund Stefan Wallin

Anna-Maja Henriksson Ulla-Maj Wideroos Mikaela Nylander Christina Gestrin Thomas Blomqvist Astrid Thors Mats Nylund Carl Haglund Ole Norrback Silja Borgarsdottir-Sandelin Charlotta af Hällström-Reijonen Elina Pirjatanniemi Päivi Storgård Emina Arnautovic Viveca Hagmark Christel Raunio Veronica Fellman Björn Teir Johan Aura Anna Häggblom Carl-Johan Smeds Mia Hafrén Torbjörn Kevin Mary Gestrin Petra Wikström van Eemeren Helsingfors – Stockholm-kryssning med Viking Lines M/S Mariella. Resan går av stapeln fredagen den 30 mars. Programmet ombord börjar kl. 15. Vi kommer tillbaka till Helsingfors söndagen den 1 april kl. 9:55.

WWW.KRYSSNINGEN.FI

Helena Räsänen har arbetat länge för att åldringarna i Sibbo skall kunna leva enligt gamla rutiner också efter att de flyttat till en vårdanstalt.

20 – GOD TID

8/2011 Hundshow med matte. KRS-nejdens Brukshundsklubb ger många pensionärer en aktiv fritid. Här håller Laura Kaprio unga Gin Tonic på alerten innan det är dags att visa upp sig för domaren.

Stig Forsström har ett gott tips för givande samvaro: Några par lagar middag turvis hos varandra, så att herrarna står för matlagning och servering medan damerna hittar på egna trevligheter under tiden.

”Det är såhär människor sk Den vackra gamla trähusmiljön, småskaligheten, naturnärheten och många möjligheter till aktivitet och gemenskap är egenskaper som gör Kristinestad till ett bra samhälle att leva och bo i som pensionär, vittnar en rad Kristinestadsbor som God Tid har känt på pulsen.

Det är måndagskväll på Brahegården vid Östra Långgatan. Den ena ”gubben” efter den andra troppar in och snart är Kristinestads Manskör i färd med att öva upp sig inför jordfästningen av Lars Axén, legendarisk kulturgestalt och naturligtvis medlem i den anrika kören, grundad 1928. – Vi övar varje måndag, majoriteten är pensionärer av de trettiofem aktiva, berättar Stig Forsström. För honom är kören en viktig del av pensionärslivet. Efter övningarna är han så upplivad att han brukar fortsätta musicerandet hemma vid sitt nya hobbyredskap, en synt som han fått i gåva. Lite klarinett spelar han också, ibland med Tjöck spelmanslag. En annan viktig trivselfaktor är stugan på Storön.

Sega gubbar, Raska Flickor

Karl-Henrik Nikula vid det snickarglada huset vid Badhusparken där lägenhetens fem ädla gamla kakelugnar blev avgörande för beslutet att flytta till Kristinestad.

Måndagen är en intensiv dag, också Sega Gubbar är i gång med start klockan 10. Det är ett gäng lediga herrar som kring temat Lär känna din närmiljö besöker någon av stadens många byar, bekantar sig med näringslivet och olika inrättningar eller ägnar sig åt stavgång och annan motion. – Sega Gubbar grundades för sex år sedan med Krutgubbarna i Borgå som modell, berättar Börje Enlund, som lett verksamheten sedan starten. För ett år sedan besökte man Borgå och nu är det Borgågubbarnas tur att komma på

svarsbesök. Förutom Sega Gubbar har Kristinestad också sina Raska Flickor, ett gäng damer som stavgår en gång i veckan. Kristinestad har ett rikt föreningsliv, från idrottsföreningar till kyrkokör. Och för seniorerna är naturligtvis pensionärsföreningarna särskilt viktiga. Börje Enlund betonar Kristinestads fina förutsättningar för friluftsliv: – Vi har en så otroligt fin natur, med vatten, landskap, skog och skärgård, med allsidiga möjligheter som inte finns på alla ställen.

Närhet och kontakt Märta Dahl, 85, trivs bra på De Gamlas Hem där hon bor sedan tre år tillbaka. – Här får jag skötsel dag och natt. Personalen är alla snälla och trevliga människor, säger hon. Märta är uppvuxen i Vörå och Vasa men kom i tiden till Kristinestad för att fortsätta i gymnasiet här. – Men hur det var så träffade jag 1943 en ung man på permission, det sa klick och så blev jag fru Dahl. Då var Märta sjutton år. Sedan dess är hon Kristinestadsbo och har bl.a. arbetat som byråsekreterare vid polisinrättningen. För tolv år sedan blev hon änka och för tre år sedan drabbades hon av en hjärnblödning. Efter den blev det omöjligt att bo kvar hemma och DGH blev ett gott hem, då

förlamningen i västra sidan hämmar rörelsefriheten. Märta Dahl var länge aktiv i Pensionärsklubben i KristinestadTjöck, PIKT, där hon också var sekreterare. – Den sociala gemenskapen är en av småstadens stora fördelar. Här är allt nära och trästaden är så vacker, tycker Märta.

Tredje gången gillt – Det är ingen vits att flytta härifrån. Man kommer alltid tillbaka! Laura Kaprio har upplevt Kristinestads sällsamma dragningskraft. Tre gånger har hon och maken försökt flytta sina bopålar men ändå återvänt. Uppvuxna i södra Finland kom de första gången till Kristinestad 1974. Ett flyttförsök till norra Karelen räckte bara fyra månader. – Senare lockades vi att åka till Sverige för att tälja guld med träkniv ur gatstenarna, berättar Laura. Efter tre år var paret tillbaka, med sitt första av fyra barn. – Så började det samlas djur hos oss och via Kurikka kom vi till Karis och Ekenäs som getfarmare. 1989 blev det Kristinestad för gott. Ingen tanke på att fly Kstad längre. I dag är Laura pensionerad, men hoppar in ibland på gamla jobbet som nattsköterska på HVC:s bäddavdelning. Natur och djur har genom livet betytt mycket för Laura. En lång period stall- och hästliv ersattes

GOD TID

8/2011 – 21

Riitta El-Nemr har sex år bakom sig som stadsdirektör i Kristinestad. Före det var hon direktör för ett naturturismcenter i Rautavaara. I dag talar hon felfri svenska och går med själ och hjärta in för att utveckla det goda livet i Finlands första Cittaslow.

Staden vill garantera trygghet på äldre dar

ka få bo!”

för några år sedan av hundar. I dag har hon tre hundar i huset, vilket gör pensionärstillvaron minst sagt innehållsrik. En av Kristinestads stora plus är vidsträckta marker att röra sig i med hundarna. – Det är såhär människor ska få bo, säger Laura. – I en småstad känner man varandra, det finns alltid någon som håller ett öga på dig, på gott och ont. Man har ett skyddsnät runt sig, på hälsocentralen är man bekant med doktorer och skötare, inte ett nummer bland tusen.

Fem kakelugnar avgjorde En som medvetet i mogen ålder har valt Kristinestad till sin pensionärs-

Raska Flickan Eva och Sega Gubben Börje Enlund är också ivriga cyklister, senast med i Botnialoppet. Villan vid Svartösundet är deras sommarhem och Börje är flitig fiskare året runt. Två barn och fem barnbarn ger livet en extra guldkant.

Ett Akut-team för effektiverad öppenvård och servicetrafik för glesbygden är två nyheter som äldre Kristinestadsbor kan glädjas över. En fungerande hemvård och hemrehabilitering gör också att det ska kännas tryggt att åldras i Kristinestad.

Märtha Dahl (t.v.) är rullstolsbunden sedan tre år men har funnit ett gott boende på De Gamlas Hem (ovan). Den unga huvudbyggnaden har en genial detalj, fönstren når nästan till golvet så att också sängliggade kan se natur och liv utanför.

stad är Karl-Henrik Nikula, ett välbekant namn för radiolyssnarna. – Det berodde på en ny romans, erkänner han. – Jag var på jobb i Sibirien och mötte min sambo Seija Hurskainen. Ett hus i en tvåspråkig miljö vid kusten var vårt mål. I samband med ett radioreportage besökte vi Kristinestad. Här blir det, beslöt vi på stående fot. Så kom det sig att radioreportern Kalle Nikula och musikterapeuten Seija Hurskainen köpte en del av en gård vid Badhusparken

med utsikt över stadsviken. Huset byggt 1899 är ett av de vackraste i gamla Kristinestad. – Det var kakelugnarna vi föll för, berättar Nikula. – Huset krävde omfattande renovering och det blev

Stadsdirektör Riitta El-Nemr är särskilt nöjd över det nya Akutteamet vid HVC som ger effektiverad hemvård dygnet runt. Kristinestadsbor i stamstaden har ”nära till allt” men för stadens myndigheter är de stora avstånden ett problem. Kstad är till ytan en av landets största städer. – I år har vår glesbygd fått färdtjänst till busspris tre gånger i veckan och det är man mycket nöjd över i byarna, berättar Riitta El-Nemr. – Det gör det möjligt för äldre att bo hemma så länge som möjligt. – Intervallvård eller tillfällig hemvård kan ordnas och närståendevården får stöd, tillägger ElNemr. Trygghetstelefoner fungerar i samarbete med bl.a. Österbottens räddningsverk. Gällande anstaltsvård har staden Kristinahemmet och en bäddavdelning på HVC. Demensplatser köps av Mikeva. Serviceboende finns på Åldersro och köps av privata De

ett livstidsprojekt att rädda de fem unika kakelugnarna som fanns kvar i ursprungligt skick. Nu fungerar tre av dem. Något stillsamt pensionärsliv blev det inte för Kalle Nikula. Dels var han ännu radioman på halvtid, dels engagerade han sig i kampen för att få till stånd ett kulturhus i en gammal fabriks- och biograffastighet. I dag är kulturhuset Dux etablerat och i god funktion. – Tack vare stöd bl.a. från Filmstiftelsen kunde projektet genomföras. Men det var kärva tider och

Gamlas Hem. Stödtjänster såsom matservice, bad- och bastuservice, färdtjänst och dagcenterverksamhet hör också till staden åtaganden.

Cittaslow förpliktar Förlusten av Bottenhavets sjukhus kompenserar Kristinestad genom att utveckla ett hälsocampus på sjukhusbacken, där staden numera äger fastigheterna. – Där sker en bra utveckling tillsammans med flera privata aktörer, säger Riitta El-Nemr. Vidare pekar hon på ett aktuellt projekt, Trygghet i hemmet dygnet runt, med sikte på att hitta nya lösningar för hemmaboende såsom välmåendeTV och bättre matservice. Äldrerådet övervakar de äldres intressen och pensionärsföreningarna i Kristinestad, Lappfjärd och Sideby betyder mycket för den sociala gemenskapen. – Kultur och fritid är viktiga områden som jag försöker försvara, säger Riitta El-Nemr och nämner medborgarinstitutet, simhallen, kulturhuset Dux och biblioteket. – Lugnet och tryggheten i Kristinestad rimmar väl med stadens färska status som Finlands första och enda Cittaslow, medlem av det internationella nätverket för gemytliga småstäder. Vårt mål är att dynamiskt utveckla livskvaliteten och det genuint lokala. Text och foto MAJ-BRITT PARO

jag var enligt stadssekreteraren Björni ”tillräckligt tokig” för att köra på trots trögt före. Varför just Kristinestad? frågar jag. Varken Kalle eller Seija har tidigare anknytning till staden. – Huset valde oss, kan man säga. Och småstadsmiljön är skön och lugn, det här är en bra plats att leva på, säger Nikula. – Men man får räkna med att det tar sin tid att som utomstående få kontakt med och accepteras av stadsborna. ”Småstadssyndromet” är en verklighet. Text och foto MAJ-BRITT PARO

22 – GOD TID

8/2011

Därför flyttar många pensionärer till Korsholm är en kommun i tillväxt. Efter många år av kontinuerlig inflyttning närmar sig befolkningstalet nu 19 000. För flera av delarna eller byarna i den geografiskt stora kommunen som omgärdar Vasa har man kunnat bokföra positiva siffror. Men det är ändå i centralorten Smedsby som inflyttningen varit mest påtaglig. Och förhållandevis många av de nya centrumborna är pensionärer eller sådana som är på gränsen till att bli det – vilket har sina speciella förklaringar. I sistnämnda avseende skall vi inte här ägna oss åt exakta statistiska siffror eller djupgående undersökningar utan i stället redovisa förklaringar på allmänt plan utgående från vad ”olika parter i ärendet” anfört när vi frågat dem. Synpunkterna redovisas i några punkter längre fram.

Kommundel med höghus

Peter Mattbäck och fru Solveig flyttade in i våningshus i Smedsby för några år sedan då pensionärsdagarna närmade sig. Fördelarna som nämns i artikeltexten var avgörande. Här ses Peter med kommunala ämbetshusets äldsta del från 1970-talet i bakgrunden.

Smedsby kommundel har i dag ett befolkningstal på drygt 5 000. Från centrum, där bl.a. kommunens ämbetshus finns, är det ungefär fyra kilometer in till torget i Vasa. Den som är ovetande om kommungränserna och vid genomfart inte lägger märke till skyltningen kan lätt få för sig att det är fråga om en stadsdel i stället för ett kommuncentrum för en stor landskommun. En påtaglig företeelse under senare år har varit att det i centrala Smedsby byggts allt fler flervåningshus och höghus. Det har bäddat för inflyttning, som man nu under en längre tid kunnat se ett visst mönster i. Företeelsen att det bland inflyttarna är förhållandevis många som är pensionärer eller närapå, fick viss början – kan man kanske säga – när Folkhälsan för drygt tio år sedan byggde ägarbostäder med anslutna servicemöjligheter. Det har fortsatt i och med de våningshus som efterhand tillkommit sedan dess.

Därför lockar Smedsby Vi ställde frågan varför de något

äldre inflyttarna gärna söker sig till Smedsby och kontaktade några som på olika sätt varit eller är med i processen, nämligen ordföranden för kommunens planläggningsoch kommunplaneringssektion Hans Nyholm, inflyttarna Ingmar och Solveig Sandberg samt Peter och Birgitta Mattbäck, plus bostadsförsäljaren på Konte Marie Hansson. Deras synpunkter var i hög grad samstämmiga på en rad punkter. Stora årskullar. Folk i de så kal�lade stora årskullarna efter krigen blir eller har blivit pensionärer. De som vill göra det lättare för sig genom att frigöra sig från t.ex. jobbet med egnahemshuset och tomten väljer gärna boende i lägenhet i våningshus. Hemkommun. Inflyttarna kommer från många håll, men en mycket stor del av dem är korsholmare som kanske hela sitt liv bott i någon av byarna i storkommunen. Vid flyttning till våningshus byter man inte så gärna hemkommun utan vill bli kvar i den gamla, även om någon stadsdel i Vasa kunde vara ett alternativ. För många inflyttare från landsbygden är garanterad svenskspråkig service inom alla sektorer en viktig ingrediens. Den får man i Smedsby. Mångsidig service. I stort sett all den service som man normalt behöver i det dagliga livet finns nära tillgänglig i kommuncentrum Smedsby – och en hel del därutöver. Härav kan nämnas butiker,

banker, apotek, hotell/restaurang, kommunens ämbetshus med dess centralförvaltningar och som skild enhet på andra sidan gatan den s.k. Seniorpunkten, dvs. ett mångsidigt aktivitetscenter som erbjuder rekreation och social samvaro främst för 65 år fyllda korsholmare. I nära anslutning härtill finns Folkhälsans hus, som erbjuder tryggt boende i kombination med vårdstjänster och ett mångsidigt serviceutbud både för husets invånare och för utomstående. Kulturhus, hälsovård . Vidare bör nämnas kommunala Kulturhuset med bibliotek och centrum för vuxeninstitutet samt skolcentrum med enheter från lågstadium upp till och med gymnasium. Från Smedsbys absoluta centrum är det inte heller alldeles långt till huvudhälsovårdscentralen och Solgård åldringshem samt Botniahallen med bl.a. dess möjligheter till rörelseaktiviteter. Naturnära. Centrala Smedsby liknar i mångt och mycket en stadsdel, men utgör med sin omgivning ett ganska naturnära boendealternativ – något som många naturligtvis uppskattar. Samtidigt är vägen in till Vasa torg bara fyra kilometer för den som i olika avseenden vill ägna sig åt mer stadsmässiga upplevelser.

Slutrapport om utvecklingen För den fortsatta utvecklingen av Korsholms kommuncentrum – dvs. Smedsby – har en kommunal kommitté bestående av fjorton personer varit tillsatt. Med stöd av

Så här kan en del av centrum i Smedsby fångas i motljus en eftermiddag. Till vänster ses den nyare delen av kommunens ämbetshus samt i mitten och till höger några av flervåningshusen, varav det ena är under byggnad.

Ett nytt flervåningshus är som bäst under uppförande i Smedsby centrum. Hans Nyholm, ordförande i kommunens planläggnings- och kommunplaneringssektion, ser gärna att de blir fler. Och en del av dem får gärna vara 10-12 våningar om han personligen får bestämma.

GOD TID

8/2011 – 23

Korsholms centrum

Efter att tidigare ha bott i egnahemshus i Korsholm köpte och renoverade Ingmar och Solveig Sandberg för några år sedan en lägenhet i höghus i centrala Vasa. Men efter ungefär två år bytte de igen boendeplats till våningshus i centrala Smedsby. Det var fördelarna som nämns i artikeln – med välordnad hälsovård och närhet till det mesta – som var avgörande. Från sin balkong har de utsikt åt ena hållet mot kommunens ämbetshus och åt andra hållet – som på bilden – mot köpcentrum med matvarubutik och annat.

en genomförd arkitekttävling har visioner och riktlinjer dragits upp. Slutrapporten som helhet skall nu närmast behandlas i kommunens planläggnings- och kommunplaneringssektion, där Hans Nyholm är ordförande. Som enskild punkt i rapporten nämner han bl.a. tanken på fortsatt byggande av höghus, som i arkitekternas slutliga

förslag har följande formulering: ”Utvecklingsstrategin bygger på att alla nya projekt som förväntas attrahera besökare förläggs till centrum med god anknytning till huvudstråken för lätt trafik. På så sätt förstärks centrum istället för att splittras. Grundidén med avseende på stadsbilden är att skapa småskalig kvartersstruktur i 4–5

våningar kompletterade med enstaka strategiskt placerade höghus på 6–8 våningar.” Personligen tycker Hans Nyholm att våningstalet för de högsta husen gott kunde höjas till 10–12 med hänsyn till att det nu är brist på tomtmark för höghus samtidigt som det är så många som vill flytta in till Smedsby. Motståndarnas

motivering att byggnadsgrunden i området är för dålig för så höga hus finner han inte bekräftad eller trovärdig. Flervåningshus kunde gärna byggas också i andra tillväxtområden i kommunen.

En övergripande utgångspunkt och vision är att Korsholms kommuncentrum Smedsby skall ha ca 9 000 invånare år 2030 mot – som sagt – drygt 5 000 för närvarande. Text och foto ROGER LIND

En slutarapport från en kommitté om föreligger gällande den fortsatta utvecklingen av kommuncentrum Smedsby i Korsholm. Den kommer snart till behandling i kommunens planläggnings- och kommunplaneringssektion där Hans Nyholm är ordförande.

24 – GOD TID

8/2011 När Du köper – När Du säljer

BLOMSTERFONDEN

- Det trygga boendet i Helsingfors !

Stiftelsen Blomsterfonden i Helsingfors upprätthåller och hyr ut pensionärsbostäder i Helsingfors. Vi erbjuder allt från självständigt boende till vård i livets slutskede. Du väljer själv servicenivån på ditt boende, allt från boende på egen hand boende till helinackordering, vilket kan kompletteras med bland annat läkar- och sjukskötartjänster.

Hugo och Maria Winbergs stiftelse upprätthåller serviceboende och vårdhemmet Tunaro för svenska pensionärer. Vi behöver dina frivilliginsatser, kontakta Mona Sandberg, 050-520 2700 Vi tar också gärna emot gåvor och testamenten, kontakta Ken Thilman, 040-556 8312

Våra lägenheter har trygghetslarm och vår svenskspråkiga personal är tillgänglig dygnet runt på våra tre trivsamma hem i Kottby. För dig och dina grannar i din egen ålder, erbjuder vi både gemensamma och individuella aktiviteter. Här har du naturen nära, liksom även goda förbindelser in till centrum.

www.aktiaafm.fi Jakobstad Tel. 7899 800 Karleby Tel. 010 247 7887 Vasa Tel. 063 180 000

Vill du veta mera? Kontakta då: Vd Kjell Nyberg tfn (09) 7771 2212, e-post: kjell.nyberg@blomsterfonden.fi Vårdansvarig Monica Cleve tfn (09) 7771 2213, e-post: monica.cleve@blomsterfonden.fi Personalansvarig Monica Ståhls-Hindsberg tfn (09) 771 2214, e-post: monica.stahls-hindsberg@blomsterfonden.fi

Besök oss på www.spfpension.fi

Dam o -herr frisering:

Härliga kläder och vackra smycken till vardag och fest! Med denna kupong -20% rabatt på en normalprissatt produkt! Kupongen i kraft t.o.m. 30.11.2011 Må–to 10-18, fre 10-17, lö 10-14

Madicken´s

GH-Shoppen, Marknadsvägen 3, Smedsby Tel. 040-724 0907

Smedsby Tel: 06-3221444

Blommor, binderier och presentartiklar för alla tillfällen OBS! Tel.06- 322 2544 Irenevägen 8, Smedsby

www.korsholm.fi • www.mustasaari.fi

HN CONSULT Ab:

Paras tapa rakentaa - Bästa sättet att bygga

Stranddetaljplaneringar, uppgör kartor, utför mätningar med modern GPS utrustning, situationsplaner, marktäktsplaner mm.

Bs Ab Korsholms Emilstornet Eemelintie 8, Emilsvägen 8

Korsholms Apotek

Markandsv. 3, Korsholm Tfn: 06-322 2941

H-FASTIGHETER Ab:

Förmedlings uppdrag av landsbygdsobjekt, bostadshus, villor, åker och skogsmarker. Även värderingar, köpe-, gåvobrev, lagfarter mm. Vår adress: Marknadsvägen 2 (Hotell Vallonia) Korsholm. www.h-fastigheter.com Tel. 06-322 3211

förs.pr.fr.

skuldfrp.fr.

59 173

212 400

garage stolpplats

13 500 2 000

Beställ broschyr!

En bostad kvar på 2. våningen!

Mångsidiga byggtjänster Vi bygger: Egnahemhus från grund till tapetsering Renoveringsarbeten Maskinfalsade plåttak, plåtlister och plåtdetaljer enligt beställning Auktoriserad Ruukki takprodukters montör

Ett nytt hem utan bekymmer över kommande renoveringar! Lemminkäinen Hus Ab Västra Finland Olympiagatan 16 65100 Vasa 

02071 58300

Bussbolaget från Korsholm

Vi är också specialiserade på: Sanering av vattenskador Inredningsarbete Installation av köksskåp Kakel och klinker montering

BYGGTJÄNST www.byggtjanstenlund.fi Österhankmovägen 178, 66550 Västerhankmo Tel: 0500-865 622/06-3468 999/fax: 06-3468 999 E-post: h.enlund@netikka.fi

Peter Söderqvist



95,0



4r+k+b

Åk buss med

0500-162 120 touring.partner@kolumbus.fi

GOD TID

8/2011 – 25

BOENDE

Hur kan vi skaffa hiss till vårt hisslösa hus? Vid nybyggande i Finland krävs hiss om huset får fler än två våningar ovanför entréplanet, och vanligen installeras åtta personers standardhissar. För befintliga hus finns inga entydiga hisskrav. Vid stora projekt såsom byggande av vindsbostäder brukar bygglovet förutsätta hiss. Oftast är hissen snarare en funktionell förbättring än ett tekniskt krav i befintliga flervåningshus. Man bör inte såsom enda motivering för hissbygget räkna antalet rörelsehindrade eller gamla invånare. Alla behöver hiss ibland, många rentav dagligen. Barnvagnar och rollatorer, flyttningar, transport av hushållsmaskiner samt sjuktransporter accentuerar behovet av hiss. Plats för en sjukbår är ett önskemål för alla hissar. Ett starkt argument för hissen är dess olycksförebyggande verkan: det dör i Finland fler människor vid fall i trappa än vid brand i hus. Spiraltrappor är farliga och besvärliga att gå i, men trappor där trappstegsmåtten varierar (t.ex. trappor i U-form) anses farligast. En efterinstallerad hiss bör vara utrymmessnål:

hisskorgen skall ha rymliga innermått men schaktet skall ha små yttermått. Dagens nya hissar kräver lyckligtvis sällan ett egentligt separat maskinrum. Automatiska skjutdörrar är utrymmeskrävande men slagdörrar (med gångjärn) är utrymmessnåla. Hissen får vara långsam; hastigheten 0,5 meter per sekund räcker bra. Då krävs mindre utrymme i schaktets undre och övre del, vilket underlättar hissbygget.

I princip kan hissen byggas utanför den nuvarande byggnadskroppen eller inne i byggnadskroppen antingen i trapphuset eller i bostadszonen. Alla alternativ har fördelar och nackdelar. Det första kravet på en efterinstallerad hiss är funktionellt: hissen skall eliminera nivåskillnaderna så totalt som möjligt. Därför skall en hiss bara i yttersta undantagsfall anslutas till vilplanen mellan våningarna. En långsmal genomgångshiss kan skapa förbindelse från entréplanet till alla våningsplan också om det i huset finns halvvånings nivåförskjutningar. I hus med ettloppstrappor utan vilplan mellan våningarna är trapplanen långsmala och brukar nå ytterväggen. Då kan hissen kanske byggas utanför byggnadskroppen med stannplan i varje bostadsvåning. Detaljplan, tomtgränser och stadsbildshänsyn avgör om hissen får byggas utanför huset. Om trapphuset är rymligt och särskilt om det finns ett ljusschakt i trapphusets mitt, kan hissen byggas inne i trapphuset, i bästa fall utan stora ingrepp i trapplopp och trapplan. Denna hisslösning är den tekniskt enklaste och förmånligaste, men planeringen är krävande. Om trapphuset har en värdefull interiör, kan man möjligen bygga in hissen i bostadszonen med dörrförbindelse från trapphuset, men den lösningen är tyvärr tekniskt, ekonomiskt och juridiskt tung.

Tunaberg servicehus hyr ut

handikappanpassade seniorbostäder med basservice. Tunaberg servicehus är beläget i naturskön miljö nära ”Stora Äpplet” i Esbo, Mattby. Lägenheten är 60 m2 och är genast ledig. På Tunaberg finns matsal och café, läkarmottagning och hälsorådgivning. I huset finns även frisör, fotvårdare, kosmetolog, fysioterapeut och en liten ”lanthandel” samt mycket aktiviteter och förströelse. Kontakta föreståndare Mona Sandberg om mera information, tfn 050 520 2700, mona.sandberg@tunaberg.net Framnäsängen 4 02230 Esbo. www.tunaberg.net

BENGT-VILHELM LEVÓN

HYRESVÄRD!

DEI>B:G6 9>C 6K@6HIC>C<

Hedvig Sofiahemmet

Rampen vid huvudingången är färdig, räckena förnyade, pelarna målade och trappsteget vid dörren borta. Förbättringen av gården mot Djurgårdsvägen pågår och snart planteras prydnadsäppelträd och buskar. Vi hoppas på ditt stöd till våra gårdsförbättringar (konto FI434055 0010 119887). Anders Ekman (0400-686 840) berättar gärna om stiftelsen, Björn Sundqvist (010 617 8202) om huset, Johanna Börman-Långström (0500924 948) om boendeplatser. Tack för ditt bidrag! Hedvig Sofiahemmet i Helsingfors, ett servicehus för äldre. Se också vår hemsida: www.hedvigsofiahemmet.fi

Ambassader, företag och privatpersoner söker lägenheter via oss.

RING!

0207 55 9000 Qvadrat Aff

Petersgatan 20

00140 Helsingfors

QVADRAT 6[[

qvadrat@qvadrat.fi

www.qvadrat.fi

INFLYTTNINGSKLART hISShuS I ORAVAIS ceNTRum

Konkordiahemmet - ett riktigt hem i stadens centrum, Främre Tölö

Hemmet har två avdelningar, serviceboende och gruppboende. Vi erbjuder kärleksfull vård, god mat från eget kök och boende i trevliga rum som möbleras med egna möbler. Också kortvarigt boende till rimligt pris. Ta gärna kontakt med föreståndare, Maria Stenbacka. Telefon: 09-444 115 Apollogatan 5 B 37, 00100 Helsingfors

E-post: info@konkordiahemmet.net Web: http://www.konkordiahemmet.net

Bost. Ab Oravais Pärla / Genvägen 1. Bostadstyp 1r+kv 2r+kv+bastu 3r+k+bastu

m2 Skuldfritt pris fr. 36,0 91 900 € 46,5 116 500 € 77,0 172 900 €

Bygger, förevisAr Och säljer:

Peab Ab • Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa • Tel. 0207 606 700 Nygård: 040 7132 056 • www.peab.fi

Bo bekvämt och bekymmerslöst i hisshus nära servicen i centrum.

NOrDeNs sAMhällsByggAre

26 – GOD TID

8/2011

“Raska fötter springa tripp, tripp, tripp...” Boka julfesten nu! I december dukar vi upp vårt traditionella julbord även lunchtid Kom och njut av skärgårdsläckerheter med doft och smak av jul! För bokningar & mer information: 010 231 1300 info@kallesinn.com Våra julmenyer finns på: www.kallesinn.com

Tystgående - bra fäste

NORANZA 2 EVO VINTERDÄCK Institutsgatan 3 (viadukten) Tel. (06) 320 0828. Vard. 8-17, Lö 10-13

www.turvallisetrenkaat.fi

RES MED SPF

Solresa till Teneriffa 26.3–9.4.2012

IT-BITEN

Julklappstips – till någon bekant eller dig själv Sakta börjar det närma sig jul och då gäller det att fundera på julklappar. För alla teknikintresserade finns det ju förstås en massa nya prylar som säkert är intressanta. Men denna gång tänkte jag lyfta fram två, nära besläktade julklappstips. Den ena kanske mera för den teknikintresserade, den andra passar bra till vem som helst. Alla har säkert ett skåp fullt – eller i alla fall nästan fullt – med fotoalbum. Värdefulla minnen vi vill spara och kunna dela med oss till vänner och bekanta. Men före fotoalbumen har hamnat i skåpet har det varit ett väldigt sjå att få dem sammanställda. Bilderna har man ju tagit, låtit framkalla och sedan spenderat ett antal timmar med limmet, saxen och pennan i högsta hugg för att få ett fint album. Idag ”ska allt vara digitalt”, de flesta använder idag digitala kameror och alla bilder hamnar på en dator i något skede. Men vad skall man göra med bilderna sedan, hur kan man visa upp bilderna för vänner och bekanta, så som man gör med fotoalbum? Alternativen är förstås många, men nu kommer

vi till julklappstipsen. Har du någon bekant som gillar elektronik och redan har skåpen fulla med fotoalbum. Då kanske en digital fotoram skulle passa honom/henne. En digital fotoram är egentligen en liten skärm, försedd med en snygg (plast) ram. Beroende på modell kan man färdigt ladda in bilder i ramen från datorn eller så sticker man in ett minneskort, likadant som kamerorna använder. Sedan visar fotoramen den eller de bilder man

har laddat in. Beroende på inställningarna kan den automatiskt rotera mellan bilderna. Tyvärr behöver fotoramen ström, så en ledning måste man koppla i. Priset för fotoramar är allt från 40 € upp till några hundra euro. De dyrare ramarna kan ofta också spela upp videon och musik. De billigaste modellerna har ofta en lite onödigt dålig kvalitet, så det lönar sig att se en demonstration av fotoramen i butiken före inköpet. Fördelen med en digital fotoram är att den inte tar utrymme i skåpen som fotoalbum och tar bara lite utrymme på bordet/väggen, men samtidigt kan den visa många olika bilder. Tröttnar du på bilderna går det också att byta ut dem med hjälp av en dator. Den som inte är så tekniskt lagd kanske inte

uppskattar en fotoram som kräver el och kanske behöver lite mixtrande för att nya bilder skall visas. Då kan man istället ge en fotobok i julklapp. Fotoboken är väldigt lik fotoalbumen, men besväret med lim, sax och penna har ersatts med en dator och internet. Nästan alla framkallningsföretag erbjuder nu tjänsten att trycka upp en (eller flera) böcker med ens egna foton, perfekt som minne från en resa till exempel! Priset varierar beroende på hur tjock boken blir, men ca 40–60 €. Beställningen går enklast via internet, men fotoaffärer hjälper säkerligen också. Du väljer ut dina favoritbilder, söker sedan upp lämpligt företags webbplats och följer deras instruktioner för att ladda upp bilderna. En del företag gör reklam i TV om att man kan göra och beställa sin bok på fem minuter! Då bilderna är uppladdade i programmet på nätet kan man själv ordna bilderna i lämplig ordning och skriva in bildtexter. Då man är nöjd klickar man in beställningen och inom någon vecka får du en bok på posten! Nu är det bara att sätta igång med julhandlandet. Kom ihåg, mjuka paket är knappast elektronik! ERIC JANSSON IKT-projektkoordinator

SPF Österbotten reser till Costa Adeje på Teneriffa vårvintern 2012. Resan är mellan 26 mars till 9 april 2012 med direktflyg från Uleåborg.

Resans pris 1450.- per person i dubbelrum ( tillägg för enkelrum 310.- euro ). I priset ingår bussresan till Uleåborg från Österbotten, transfer på Teneriffa och morgonfrukost. Vi bor på lägenhetshotell Parque Del Sol. Hotellet är fyra stjärnor och tvårumslägenheterna är ca 50 m2 med balkong eller terrass.

DAGS FÖR VINTERDÄCKEN!!

Anmälan om deltagande i resan senast 20.11.2011 till SPF:s kansli i Vasa tel. 020 7288818 / 050-5575389 eller e-post per.thomasfolk@spfpension.fi.

Upplysningar om resan ger Henrik Svarfvar tel 050-69341 eller Bert Bäck tel. 050-69006. Plats reserveras i den ordning anmälningarna görs till kansliet i Vasa.

Byt till Nokian Hakkapeliitta vinterdäck, så hålls Du på vägen!

Installation och service av tilläggsvärmare

- service och reparationer av bilar, traktorer, lantbruksredskap m.m. - däckservice för tunga fordon - kontroll och inställningar av hjulvinklar

rrens Konku iga kraft ! priser

Högklassiga Bra pris/kvalitetförhållande

Hämmästyttävän hiljaista pitoa. 5

Förmånliga

Hämmästyttävän Hämmästyttävän hiljaistapitoa. pitoa. hiljaista

BAGGAS

BIL & TRAKTOR www.fixus.fi www.baggasbil.fi

ROSTSKYDDSBEHANDLING

Bruksgatan 383, tfn 010 322 4070 Vöråvägen 994, tfn 010 322 4071

Anders 0500 157 917 Janne 0500 163 182

GOD TID

8/2011 – 27

ålANDSKRÖNIKA

Nu är vi ålänningar över 28 000 Skärgården? Ja, den har ju avfolkats, men i fjol var folkmängden oförändrad. Det var glädjande besked. Här finn vacker natur, mark, hav, men arbetsplatserna är för få. Det går inte mera att leva t.ex. på fiske. Den största tillväxten i förhållande till folkmängden hade Geta i nordväst med ett tillskott på 18 personer och i procent hela 3,9. En växande skärgårdskommun är Föglö som växte med hela 3,4 procent – 18 personer. Också Vårdö skärgårdens ”kulturkommun” visade upp en mindre ökning medan de fyra övriga minskade något. Sedan år 2000 har Ålands befolkning ökat med 2 200 personer. Jomala och Mariahamn har fått de

flesta 770 respektive 770.

Brokig befolkning Inflyttarna kommer från ”all världens hörn”. Enligt ÅSUB Ålands statistikcentral så talas det över 50 språk på Åland. Men ändå har det svenska språket en total dominans. Man bara lär sig svenska för ”allt” går ju på svenska här. Medborgarinstitutet har just startat och har väldigt många välbesatt kurser i svenska för inflyttarna. Varför flyttar man till Åland. Främsta orsaken är att här finns arbete både för högre utbildade och lägre och arbetskraftsbehovet kommer bara att öka.

RASEBORG-opisto Raseborgsinstitutet Lähdelammentie 155 Källträskvägen 155 FI-10300 KARJAA/KARIS

Inkvartering/Majoituspalvelut Konferensservice/Kokouspalvelut Bastur/Saunat Tillställningar/Juhlatilaisuudet Glöm inte företagets lillajulfest! Muista myös yrityksesi pikkujoulut! Försäljning / Myyntipalvelu 010 770 3741 / raseborg@jhl.fi

RAINER JOHANSSON

Brändö Lax Ab CENTRAL-APOTEKET Skarpansvägen 24, 22100 Mariehamn tel. 19714, 19655 fax. 19653 e-post: central-apot@aland.net

Fiskodlarföretag i den åländska skärgården

Ålandsbanken Apb

Vid senaste årsskifte var vi 28 007 bofasta på Åland. Och då du läser det här så är vi ännu flera. Befolkningen ökar hela tiden tack vare inflyttning. I antal var befolkningsökningen år 2010 – i personantal 273. Den åländska ökningstakten är dubbelt så stor som i Finland och också något högre än i Sverige. I min stad Mariehamn ökade vi med 67 personer och vi var vid årsskiftet 11 190. Mariehamn grundlades för 150 år sedan. Lilla Övernäs med 33 invånare blev en stad, som i dag är Ålands centralort och administrativa centrum. Befolkningen skulle kunna öka ännu snabbare, men stor brist på tomter och bostäder lägger hinder i vägen. Men uppåt kan man ju alltid bygga. Allt tyder på att det här nu skall bli möjligt i Mariehamn. Glädjande nog var tillväxten också på landsbygden bra – 206 personer. Våra nio landsortskommuner hade tillsammans 14 555 invånare. Jomala som omger Mariehamn ökade mest med 76 personer. Hammarland och Lemland ökade med 45 respektive 32 personer.

Tel. 0207280310 Fax. 020728320

Ålands Senap

Tel. 018-41 287 fax. 018-41 287

MARIEHAMNS FÖRSAMLING tfn 018-5360

Ålands Svartbrödsbageri Birka Skärgårdsbröd Ålands Budbilsservice Ab Tel +358 (0)18 27590 Fax +358 (0)18 17826

ÅLANDS FISKFÖRÄDLING AB

- produktion och försäljning av odlad regnbågslax och sik - garanterat färsk och närproducerad inhemsk fisk av hög kvalitet - säkra leveranser året runt

Fiskhamnsvägen 10, AX-22710 Föglö, Åland Tel. 018-50 300 E-post: aland.fisk@aland.net

OLLES Ab Skogen

Bygatan 1, Godby

Tel. 41 300.

Deponera aldrig utan att fråga oss. Minimideposition: 10 000 euro. Ålandsbanken erbjuder nu tidsbundna depositioner på 4, 7 och 12 månader. Fråga oss efter dagens depositionserbjudande! Gå in på www.alandsbanken.fi/depositioner eller lämna en kontaktförfrågan till oss på depositioner@alandsbanken.fi.

22410 GODBY

flisning av massaved sågning av klentimmer tel 018-43100 fax 018-431010 www.skogen.ax info@skogen.ax

MITT I STAN

Tel. 018-12 155 VARD. 9.00-18.00 LÖRD 9.00-15.00

HELSINGFORS - ESBO - TAMMERFORS ÅBO - PARGAS - VASA – ÅLAND

28 – GOD TID

8/2011 föreningsnytt

Munksnejdenpensionärer besökte återuppbyggda kyrkan i Tyrvis

S:t Olofs kyrka är återuppbyggd efter branden för för fjorton år sedan. Foto MÄRTA SEVONIUS

Pensionerade prästen Jorma Bäckman guidade på svenska vid S:t Olofs kyrka i Tyrvis. Foto Clara von Bonsdorff

S:t Olofs kyrka i Tyrvis, eller kanske hellre Pyhän Olavin kirkko i Sastamala, var huvudmålet för en busslast Munksnejdenpensionärer i oktober. En hel del höstfärger fanns ännu kvar i naturen och inramade vackert kyrkan med stenmurar från 1500-talet. Kyrkans moderna historia är ändå mest fascinerande.

En praktfull en på Vehmaan tila. Foto Clara von Bonsdorff

Kaffe på Urpolan kartano. Foto Clara von Bonsdorff

Vi fick mot all förmodan en svenskspråkig guide, Jorma Bäckman, som är pensionerad präst och hemma från trakten. Han gav oss en personlig och medryckande skildring. En septembernatt år 1997, två veckor efter att det nya spåntaket blivit klart, brinner kyrkan. Det dröjer fem år innan orsaken blir klarlagd: en berusad yngling har brutit sig in och tänt på efter misslyckat letande efter nattvardsvin. Men det fantastiska är återuppbyggandet. En vi-anda, en stark gemenskap, genomsyrar bygden. Ärkebiskop John Vikström, som befinner sig i en grannförsamling på visitation, håller friluftsandakt för ortsbor och tillresta på kyrkbacken utanför de sorgliga rykande resterna. Redan under de första dagarna efter branden, medan händelsen ännu är förstasidesstoff i landets tidningar, säger en ortsbo: ”Vi har klarat vinterkriget, det här klarar vi också, vi bygger upp på nytt.” Ett omfattande talkoarbete börjar. Ett arbete som också gör att gammalt hantverkskunnande kan fortleva. Träinredningen i kyrkan innehåller inte en enda spik. Altarskrank, predikstol, kyrkbänkar är precist sammanfogade. I det välvda taket däremot syns spikhuvuden; samma hemsmidda spikar som fäst takbräderna i kyrkan i flera hundra år plockades upp ur askan, rätades ut

och användes på nytt. Det speciellt dekorerade yttertaket består av 34 000 handbilade spån – asparna i sydvästra Finland minskades betydligt i antal, påstods det. Mest publicitet har kanske ändå målningarna i kyrkan fått. Kyrkan stod träfärdig år 2003 men stängdes i två år för konstnärernas arbete. Man beslöt att inte försöka kopiera de gamla utsmyckningarna utan gav uppgiften att dekorera kyrkan åt två konstnärer, Osmo Rauhala och Kuutti Lavonen. Rauhalas symboliska bilder i främre delen av kyrkan visar på ett unikt sätt skapelseberättelsen. Lavonens verk på läktarskranket är samtidigt både traditionella och moderna. De visar evangelisterna och Via Dolorosa. Resultatet är en alltigenom lyckad helhet.

Finskt litteraturmuseum Men det var minsann inte allt vi fick oss till livs denna vackra oktoberdag. Vi serverades en läcker lunch på Vehmaan tila, där husbonden berättade gårdens historia och husmor höll sträng ordning på gästerna runt matbordet. Efter det en kort resa till det nyöppnade museet Pukstaavi, Suomen kirjallisuuden museo, som nog mera visar finska litteraturens historia än litteraturens historia i Finland. Vi fick trösta oss med att guiden nämnde Topelius och Runeberg vid namn, att Adalminas pärla och

Mumin fått varsin poster om barnböcker och att Edith Södergran, Tove Jansson och Bo Carpelan fanns avbildade bland andra författare på förvaringsboxarna. Intressant var att den moderna tekniken gör att man kan ”bläddra” i Finlands första inkunabel, en mässbok från 1500-talet, upphittad i, just det, kyrkan i Tyrvis. Den dyrbarheten har lånats från nationalmuseet, men den hör ju hemma här. Någon hann ännu efter kaffet och bakelsen sticka sig in till grannhuset, Herra Hakkaraisen talo, lämpligt mål med barnbarnen någon gång. På hemvägen tog vi kafferast på Urpolan kartano i Humppila. På trappan välkomnades vi handgripligen av husbonden som senare berättade om gårdens historia. För oss specialöppnades systerns specialbutik, Tilkkutex, ett eldorado för den handarbetsintresserade, i synnerhet för den som är intresserad av lappteknik. Tyger, tyger, böcker, material och verktyg för sömnad av alla de slag. Endast den tomma plånboken räddade mig. Kanske en annan gång en specialresa? Sista delen av resan hade vi sällskap av fullmånen och hem kom nöjda resenärer, en eloge till dem som planerat programmet. ”Förstagångarna” i Munksnejdens pensionärer återkommer säkert! SIV LINDHOLM

GOD TID

8/2011 – 29

föreningsnytt

Vörå Pensionärshemförening fyllde fyrtio och fick historik Pensionärshemsföreningar finns lite varstans ute i våra bygder. De har byggt pensionärshem som lämpligt boende för den egna traktens äldre befolkning. Det är dock inte alla av dem som hunnit verka i hela 40 år och än färre – om ens någon – som fått en utförlig historik författad över sin verksamhet. Vörå Pensionärshemförening r.f. fyller kriterierna i båda de nämnda fallen. Föreningen grundades i januari 1971 och har följaktligen uppnått nämnda ålder och under året som gått även fått sitt arbete beskrivet i en historisk översikt rubricerad ”Röda Byn” 40 år. Den som stått för den utförliga sammanställningen är Erik Liljeström, pensionerad kommundirektör och ordförande för den jubilerande föreningen åren 1976–2004. Historikens underrubrik är ”En historisk översikt av Vörå Pensionärshemförening r.f: s verksamhet”.

Ålderspyramiden utgångspunkt Utgångspunkten i början av 1970 var att Vörå kommuns invånare då

till 23 procent var över 65 år. Det väckte frågan om pensionärsbostäder till liv. I den historiska översikt – dvs. historik – som föreligger sedan en tid tillbaka, får vi följa processen från kommunens första initiativ, via bildandet av Vörå Pensionärshemförening, till hur ”Röda Byn” blev ett allaktivitetscenter med skön gemenskap för många Vöråbor.

Historikens författare Erik Liljeström – här prydd i ståtlig sommarhatt under sommarens Vörådagar.

Innehållsrubriker Utan att närmare gå in på själva innehållet i de olika avsnitten i sammanställningen må här ur den inledande innehållsförteckningen nämnas rubriker som Det kommunala initiativet, Den ringa begynnelsens dag, Ibruktagandet av bostäderna, Vöråbor i Sverige

kom hem, Allaktivitetscentrum, Matservicen, Servicebyggnaden invigs, Samarbete med socialnämnden, Fusionen som inte blev av och Ursprungsmålet uppnåddes. Historiken omfattar 60 sidor som är något mindre än A4.

Hälsningar från Karis Karis Pensionärer samlas till månadsmöte den tredje onsdagen i månaden i FBK:s ståtliga byggnad från år 1934. Vi börjar klockan 16 och slutar vid åttasnåret på kvällen. Dessa månadsträffar avslutas alltid med en dryg timmes dans till orkestern Håll i gång, fem man stark, vilka ställer upp i vått som torrt. I september firade vi födelsedagsfest, där femton jubilarer utgjorde dagens huvudpersoner. Föreningens ordförande Tor Wernér hälsade välkommen, visklubben med Pia Nygård vid pianot gratulerade födelsedagsbarnen med sången En enkel tulipan uppå bemärkelsedan och Thomas Dahlström, biträdande rektor för MBI, talade till dem. Han byggde sitt tal på tre tänkvärda citat hämtade från antikens dagar och moderna tider och avslutade med ”njut av utsikten från uppförsbacken du nått med hjälp av den livskunskap du har”. Jubilarerna uppvaktades med varsin röd ros innan värdinnorna

som sig bör bjöd på kaffe och jordgubbstårta. Oktobermötet gästades av Peter Snellman, försäljningschef för Tallink-Silja Line. Han presenterade ett antal resor speciellt utformade med tanke på seniorer och förärade sedan nästan alla de 70 närvarande en fin skopåse. För exakt 35 år sedan, på Karis Pensionärers ettårsdag, tillägnade Karisprofilen Ville Wiklund föreningen text och musik till sången Pensionärsvalsen. Nu var det nypremiär för den i visklubbens tappning och man kunde konstatera, att programmet på dagens månadsmöten är ungefär likadant som då! Ett omtyckt inslag på våra månadsmöten är Wivas gymnastiska balansövningar, som mjukar upp benen inför den avslutande dansen. Närmast på agendan för Karispensionärerna står nu krattning av den stora Brankisgården. Bl.a. krattning vår och höst hör till våra uppgifter som tack för att vi får hålla möten och fester i Brankis. CJ

Text och foto ROGER LIND

”Björnen” dök upp på vandringsleden! Ännu en timme före start öste reg-

net ner! Skulle det bli någon vandring? Jovisst, vi ser om det kommer någon. Och det kom flera. Torsdagen den 29 sept. kl. 13.00 var det 35 förväntansfulla motionärer från Larsmo-Eugmo pensionärsförening som startade, från Holm fritidsgård, på en vandring längs spånbanan i Larsmoskogarna. Lite regn kom strilande ner ännu, men som efterhand upphörde. Med Leif Wiik som ”dragare” gick färden vidare mot vårt mål, en grillkåta några kilometer bort. Några i ledningsgruppen hade gått i förväg och gjort upp eld,

så när vi kom var detfärdigt med glödande kål, för att grilla sin medhavda grillkorv! Och ute i den friska höstluften smakade korven utmärkt. Alla fick vara med i lottdragningen som följde, och de som hade bra kontakt med Fru Fortuna gynnades. Det var då det hände! Leif var ute och rekognoserade terrängen runt kåtan. Efter en kort stund kom han tillbaka. Vad hade hänt? Jo, ”björnen” hade dykt upp. Leif gick långsamt bakåt. Vad skulle han göra? Han kom ihåg att man skulle kasta sina kläder till björnen, om den närmade sig. Leif tog av sig ett

plagg åt gången, och till sist blev björnen riktigt intresserad. Björnen var ute efter bikupor med honung! Men denna gång blev det endast B-kupor! ”Björnen” svängde om och lufsade tillbaka till skogs, mot nya äventyr. På hemvägen var det nog lite mera ljud än vanligt, kanske för att skrämma eventuella skogsdjur på flykt. Ännu en vandring var tillända, vi tackar alla ”dragare” för en trevlig samvaro. Vi kommer på nytt nästa år! Text OLE WÄRNMAN Foto Gustav Lillqvist

Årets jubilarer; åttio-, åttiofem- och nittioåringar.

Höstfest med gäster i Tenala Tenala-Bromarf pensionärer höll

Larsmo-Eugmopensionärer på höstlig vandring i duggregn

sin månadsträff/höstfest i Bygdegården den 21 oktober tillsammans med gäster från Pensionärsföreningen Fagervik och Österby Pensionärer. Sammanlagt 115 personer bänkade sig kring borden som var vackert dukade och dekorerade. Spelmännen Kjell och Bjarne Lundsten inledde varefter värdföreningens ordförande Stig Nyberg hälsade välkommen och hoppades att alla skulle ha en fin och trevlig eftermiddag tillsammans. Efter en välsmakande lunch uppträdde Sixten Lundberg som spexade om hur dålig han var på praktiska arbeten: allt gick egentligen åt skogen. Så följde kaffepaus med gräddtårta. Österbypensionärerna tack-

ade för sig med körsång och framförde en Lystringssång av Gerda Westerlund. Festen fortsatte med dans till tonerna av bröderna Lundsten. Dansgolvet fylldes snabbt av dansglada pensionärer och stämningen var hög. I pausen förrättade Göta Malmberg med hjälpredor lotteridragningen. Fagervik pensionärers ordförande Karl-Eilif Åberg tackade för en trevlig eftermiddag och överräckte ett fotografi från sommarfesten på Torparrian som ett minne. Tyvärr går tiden alltid för snabbt när man har roligt, tillsammans med goda vänner. Stig Nyberg tackade gästerna och önskade dem en trygg hemfärd. SN

30 – GOD TID

8/2011 föreningsnytt

Sibbopensionärer på sparesa i Ungern En grupp pensionärer från Sibbo flög en söndag i september till Budapest, Ungern. Fån flygfältet fortsatte resan sedan med buss Sárvár resemål et Danubius Health SPA Resort Hotel. Vår ordförande Hans-Eric Christiansson arrangerade resan helt privat med hjälp av en ungersk resebyrå. Stort tack till honom, deltagarna var mycket nöjda med resan. Guiden Hajni Kiss, som talade en utmärkt finska, mötte oss på flygstationen och var med oss alla åtta dygnen. Hotellet Danubius erbjöd tiotals olika behandlingar bl.a. massage, olika bad samt medicinska behandlingar. Tre simbassänger stod till vårt förfogande, en inomhus med 36 grader varmt mineralrikt vatten och två utomhus med 34 respektive 28 grader. Vattnet i bassängerna kom från underjordiska källor och bassängerna är varma året om. Dagligen fanns också möjlighet till hydrobic med ledare. Bastuavdelningen hade fyra olika bastur, en av dem finsk. Vi kunde dessutom själva välja mellan olika behandlingar som vi betalade extra för. Första dagen fick vi gratis läkarundersökning och Hajni hjälpte oss med att tolka. Läkarna talade ingen engelska, men nog tyska och eget modersmål naturligtvis. Hotellet var beläget i närheten av ett arboretum med många speciella trädslag och buskar, många importerade från Kina. En liten ”skog” av bambuträd fanns där också. En bäck med tillhörande små dammar och simmande fåglar flöt igenom den ståtliga parken. Många träd var jättestora och gamla, omkretsen kunde vara närmare tio meter. Det var mycket sevärt! Maten var god och hälsosam, innehållande mycket grönsaker och frukt, rummen ljusa och rymliga med balkong. De två första dagarna på hotellet var bokade för läkarundersökning och behandlingar. Förutom behandlingarna under veckan gjorde vi också utflykter på egen bekostnad till Wien, Bratislava, Herend och Balatonsjön samt Budapest på

utresedagen.

Till Wien Utflykten till Wien, onsdag morgon, gjordes med buss i vackert väder. Vår guide Hajni berättade under den två timmar långa bussfärden om livet i Ungern idag. Hon utsattes för många frågor av resenärerna och gav uttömmande svar på alla. Den lokala guiden Veronica mötte oss i Wien och fick som ett första uppdrag att visa oss var en toalett fanns! Sen följde en sightseeing i stadens centrum, som verkligen är praktfullt med alla sina kulturhistoriska palats och byggnader. Inte heller att förglömma alla de vackra statyerna av kända musiker, politiker, kejsare, Josef Strauss den äldre och yngre samt många, många fler. Vi gjorde en rundvandring till Hofburger Slott , som ligger vid Spanska Ridskolan. Där bekantade vi oss med kejsare Frans Josefs och Sissis liv i original miljö, med bl.a enorma konstverk av den kejserliga familjen. I bakgrunden rullade filmen om Sissi med Romy Schneider i huvudrollen. Dagen i Wien tog slut alldeles för fort, och snart var det dags för hemresa. Vi gjorde en kort tur på hemvägen till den vackra staden Sopron, Ungerns mest religiösa stad . Den medeltida handelsvägen, Bärnstensvägen, löper genom staden.

Slovakien Slovakien och Bratislava stod i tur på torsdagsmorgonen, gränsövergången från Ungern till Slovakien skedde utan dessvärre formaliteter, eftersom den var helt obemannad. Hajni berättade om Slovakiens närhistoria under resan. Efter en tvåtimmars bussresa var vi framme på en av stadens fem broar som går över Donau. Där möttes vi av lokalguiden Katalyn, och startade rundturen med historisk betoning. Vi såg slottet och ärkebiskopens

Vår guide Hajni Kiss (t.h.) med hotellets representant

Gänget samlat för avskedsmiddag

palats med de sex berömda vägggobelängerna som var gjorda i England. Gobelängerna berättar om Heros och Leandros 1619–1688 sorliga kärlekssaga. Överraskningsvis såg vi också ett stort japanskt bröllopsfölje. Hela stadens diplomatkår hade parkerat sina bilar i slottsparken. Under promenaden i gamla stan åt vi lunch i en lokal restaurang som serverade det bästa ölet vi fått på hela resan, tyckte många av herrarna. Den starkt kryddade soppan och schnitzeln av gris lät sig också väl smaka. Efter lunchen blev det litet tid för shopping, mest souvenirer och postkort. Till skillnad från Ungern där man mest talade tyska med turisterna, talade man engelska nästan utan undantag här i Slovakiens huvudstad Bratislava. På hemresan till Sárvár såg vi igen de oändligt stora och milslånga solros- och majsfältena, där skördetröskorna arbetade. Skörden såg ut att bli god! Fredagmorgon, genast efter frukost väntade vi på bussen som skulle ta oss till den världsberömda porslinsfabriken Herend och Balatonsjön. Vi bekantade oss med framställning av porslin allt från lerklump till slutlig produkt. Den handgjorda dekorationen av det fina porslinet var också mycket intressant att följa. Meningen var att vi skulle få ’testa’ porslinet och dricka kaffe från de fina kopparna, men ett tillfälligt vattenavbrott hindrade kaffeupplevelsen, och vi drack läsk från kopparna istället. Resenärerna besökte museet och handlade souvenirer innan resan fortsatte till Europas sjätte största sjö, Balaton. Vi bekantade oss med området Balatonfüreds gamla semester-, hälso- och kulturort. Resan fortsatte därifrån till Tihany, Balatons enda udde, som stiger upp 130 meter över havet. Byns centrum representerar Balatons traditionella byggnadsstil, dvs. byggnader med halmtak. Figula Pinceszet mysiga vingård besökte

vi också med tillhörande vinsmakning. Vi bekantade oss först med fabriken och produktionen, därefter bjöds vi på en saltbit och fyra vita viner samt ett rött avsmakades. Vi bekantade oss också med en gammal klosterkyrka från år 1055. Lördag var den sista dagen för behandlingar och bad i de olika bassängerna. Vi hann också med shopping i Sárvár och gemensam middag på hotellet .

Till Buda och Pest På söndag morgon tog bussen oss raka vägen till huvudstaden Budapest, landets stolthet . Vår guide följde med oss och berättade i detalj om allt vi nu skulle se. Staden delas till Buda och Pest av floden Donau. Städerna förenades av den vackra Kedjebron för 140 år sen. Bron är 380 m lång med två vaktande leijonstatyer i bägge ändarna. Vi fortsatte med bussen att bese Pest som är två gånger större än Buda och såg tiotalet andra vackra broar, byggda i olika stilar. Nämnas kan t. ex. Elisabetbron, som är vit och byggd på 1980- talet. Vi såg också Ungerns största byggnad, Parlamentsbyggnaden, som är 96 meter hög, 80 m lång och 55 m bred, Stefanbasilikan, Nationalmuseet med historiska händelser från 50-talet,

Klosterkyrkan i Tihany vid Balatonsjön

Universitetet samt Östra järnvägsstationen där ungerska judar hölls fångna under andra världskriget, men lyckligtvis klarade sig med livet i behåll, då de aldrig skickades till Tyskland. Vi åkte över till Buda i bussen för att se den gamla, vackra delen av Budapest. Här i Buda och Gellertbergens sida, 250 m över havsytan , finns fortfarande lämningar från den gångna glanstiden. Vi såg bl.a. det efter kriget renoverade Kungaslottet som också har kallats Budaslottet, Gellertbergens bastion, Mattiaskyrkan, före detta Kröningskyrkan och Fiskarbastionen med statyn av S:t Stefan på hästryggen. Den sena lunchen som följde i den fina restaurangen på Hotel Astoria smakade gott efter alla intressanta upplevelser vi hade under dagen. Det fanns ännu litet tid över för shopping i Budapest eller så kunde man bara njuta av de sista, varma solstrålarna förrän vi skulle iväg till flygplatsen. Hajni följde oss dit och hjälpte till med den krångliga bokningen. Envar skulle själv göra den på en dator, vilket var nytt för dagen också för personalen! Med sorg och saknad i våra hjärtan sade vi stort tack och farväl till Hajni. BERIT

GOD TID

8/2011 – 31

föreningsnytt

Vinterträdgård i Närpes Närpes pensionärsförening är inte bara störst i förbundet, utan har för närvarande också första gången kommit över 1 000 medlemmar. Då regionens ombudsman Per Thomasfolk gjorde ett föreningsbesök senast, kunde han konstatera att föreningen just då hade 1 003 medlemmar. Om den siffran står sig vid årsskiftet kan man inte förutspå.

Ordförande Inga Kalberg flankeras av stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist till vänster och Håkan Böling, som varit kontaktperson och drivande kraft bakom vinterträdgårdens tillblivelse. Närpes stad och pensionärsfören-

ing har delat på kostnaderna för att bygga en vinterträdgård vid servicehemmet Bostället. Lördagen den 8 oktober hölls öppen dag med invigning av vinterträdgården. Samlingssal och matsal var fullsatt med pensionärer och stadsrepresentanter. Primus motor för tillkomsten och kontakterna med staden har varit Håkan Böling från föreningen. Han använde sig också av Ordet Fritt vid festen, där stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Björklund framförde stadens hälsning och pensionärsföreningens ordförande Inga Kalberg talade för föreningen och klippte bandet vid ingången till vinterträdgården. Pensionärskören sjöng i flera repriser under ledning av Gunvor Skogman. Boställets föreståndare och ansvarig vårdare Kerstin Ivars var programledare och värd. I sitt hälsnings- och invigningstal berättade hon först om verksamheten

vid pensionärshemmet, som har plats för 49 klienter i 37 enrumslägenheter och 6 parlägenheter. Medelåldern på de boende är 87 år. På personalsidan finns tio närvårdartjänster, och stadens nattpatrull är stationerad på Bostället. – Bostället är i en ständig utveckling. Syftet är att anpassa verksamheten till dagens behov inom äldrevården, sade Ivars. Vår senaste nyhet är en utökning av matservicen. Då köket i fjol fusionerades ihop med hvc-köket har man nu tillgång till färdiglagad mat i vår matsal både frukost och lunch och från september i år också ett lätt middagsmål för 2 euro. – Idén till vår vinterträdgård föddes av ett flertal befintliga behov och faktorer. D-vitaminernas och dagsljusets betydelse har av ett flertal forskare påvisats vara viktigt för alla människor och speciellt för äldre. Vintertid är det flera här som av olika orsaker sällan går ut eller sitter i rent dagsljus. Att vara i en

En del av Boställets vinterträdgård. Damerna på bilden befinner sig på innergården och beundrar blomstren i sommarträdgården.

vinterträdgård är nästan som att vara ute – och man får sin dos av dagsljus där. – Vi behövde också mer utrymme för våra rörelseträningar och gruppaktiveringar. Vi har flera blom- och trädgårdsintresserade damer och herrar, som gärna deltar i sådana lättare aktiviteter, så i flera års tid har vi på våren sått blomfrön, vattnat, omskolat och skött efter alla konstens regler, för att sedan plantera ut dem i rabatterna på innergården och njuta av dess fägring. Nu kan vi använda vin-

terträdgården till detta ändamål. För att åstadkomma en vinterträdgård behövs dock pengar. Närpes pensionärsförening förvaltar Axel Bergs fond, som är tillägnad Bostället. Fonden startades genom testamenterade medel från Axel Berg vid hans bortgång 1975. Han bodde med sin fru på Bostället redan på den tid då Bostället drevs i pensionärshemsföreningens regi. – Jag är tacksam att både pensionärsföreningens styrelse och stadens beslutsfattare insåg betydelsen av att bygga en vinterträdgård och

vilka möjligheter den ger oss alla här på Bostället, sade föreståndarinnan Kerstin Ivars. Själva planeringen av vinterträdgården började sommaren 2010, och bygget påbörjades i januari 2011 och blev färdigt i maj. Trädgården togs genast i bruk med odling av tomat, gurka, paprika och plantering av blomster, men eftersom våren och sommaren stod för dörren ansåg man att den officiella invigningen borde ske senare, eftersom det är en vinterträdgård. Text och foto LARS-ERIK JUSLIN

Viktiga representanter för Närpes stad var med om invigningen av Boställets vinterträdgård, fr.v. vård- och omsorgsnämndens ordförande Gun Forsman, vård- och omsorgsdirektör Roy Wilson, vik.äldreomsorgschef Tiia Krooks, föreståndare Kerstin Ivars, stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist och stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Björklund med dottern Beata.

Hemlig resa från Lojo gick till Somero och gamla gårdar Den relativt unga staden Somero

gästades den 6 oktober av en busslast lojoseniorer, 40 st., som valt staden som mål för sin “hemliga resa”. En kunnig lokalguide behövdes för att lotsa bussen till några “pärlor” i den vidsträckta staden, Härkälä anrika gård och Hovila pietetsfullt renoverade gård. Härkälä gård med anor från slutet av 1500-talet ägs nu av Soili Suominen-Hurme och Raino Hurme. De demonstrerade bl.a. hur deras intresse för japansk

Lojo svenska seniorer församlade på Härkälä gård

inredningskultur påverkat dem. I de stora rummen i andra våningen fanns en japansk utställning. I första våningen i den vackra salen med väggmålningar serverades resenärerna en smaklig måltid. Renoveringen av det gamla säteriet Hovila representerar föredömligt samarbete med finländsk museiexpertis. Gården återspeglar i dag ett gediget stockhus i 1800-talets skick. Gården har varit i samma släkts ägo sedan 1876 och nuvarande ägare är Arja och Matti Torkkomäki. Resan avslutades med kaffe och shopping på Pellavakeskus. L.W.

32 – GOD TID

8/2011 föreningsnytt

Carl Larsson fängslade Tammerforsare i Åbo

Samrådet i SPF Helsingfors (fd SAMS)

Operaresa till Nyslott 2011 11–12.7.2912

Tammerforspensionärernas höstutfärd gick denna gång till kulturhuvudstaden Åbo. Ett av de viktigaste evenemangen för kulturhuvudstaden var Carl Larsson-utställningen ”Drömmar om harmoni” i stadens konstmuseum. De utställda målningarna känner många av oss igen. Carl Larsson är ju för den stora allmänheten bekant för sina ytterst fina, exakta målningar från Sundborn, konstverk som beskriver fest och söcken, konstverk med vilka han förmedlar ett ljust budskap i bilder från det vardagligalivet i sitt hem. Kopior

Guiseppe Verdis

AIDA wwResans pris 305 € inkluderar bussresan, lunch på Kenkävero i S:t Michel, inkvartering på sommarhotellet Vuorilinna, inträde till Retretti och lunch med ”Lemin särä”. Anmälan senast 14.1 2012 till Clara von Bonsdorff, tfn 040 5444 031 eller e-post clara.von.bonsdorff@welho.com

Att se bättre ger mig högre livskvalitet ”Med åldern har jag fått sämre syn.” Det berättar Luleåbon Kjell Lundberg, en glad pensionär på 79 år och fd rektor. Under flera år har han varken kunnat läsa tidningen eller lösa korsord mer än någon minut i taget. ”Blue Eye är bra för mina ögon. Nu kan jag köra bil igen och jag löser flera korsord varje kväll.”

Lutein på minst 6-14 mg per dag är bra mot åldersförändringar i

Bättre syn ger mig större frihet

Blåbär hjälper kroppen att motverka ansträngda ögon samt att bibehålla cirkulationen i de små kapillärerna. Blue Eye innehåller även andra antioxidanter så som Zink, Selen, E- vitamin, Salvia,Quercetin och Rutin, som även de kan motverka oxidativ stress i ögonen.

Idag är Kjell verksam som guide i Gammelstad kyrka, samt i olika ideella organisationer för handikappade ungdomar. – Jag hade läst att Luteinet i Blue Eye är gynnsamt för synen. När man blir äldre förändras synen, så jag tyckte det var värt att prova. Han fortsätter: – Jag förväntade mig inga underverk, men var glad att man bara behövde ta en tablett om dagen, lätt att komma ihåg och inte så jobbigt att svälja. – Att åter kunna göra det jag en gång kunde, ger livet en annan dimension säger Kjell. Bättre syn ger mig mycket större frihet och glädje i livet.

Lutein är bra för synen Lutein, utvunnet ur ekologisk ringblomma är en antioxidant som ansamlas och finns naturligt i gula fläcken (Macula lutea) i ögats näthinna. Med kosten får vi i oss cirka 2,2 mg Lutein per dag. Forskning och vetenskapliga studier* visar att ett extra tillskott av

ögat. Lutein kan hjälpa till att bevara en god synskärpa och klara ögon.

Bevarar synskärpan Det unika kostillskottet Blue Eye innehåller antioxidanter som bevarar synskärpan och skyddar ögat. Dagsdosen 1 tablett motsvarar en hel kopp svenska blåbär (blåbärsextrakt) samt hela 25 mg Lutein från ekologisk ringblomma, en väldokumenterad medicinalväxt.

Mindre ansträngda ögon

Fakta om Blue Eye För ansträngda och åldrande ögon. Bevarar synskärpan och skyddar ögat mot solens skadliga UV-strålar. Blue Eye är Sveriges mest använda blåbärsprodukt med hela 25 mg ekologiskt lutein per tablett. Blue Eye finns i 2 olika storlekar (32/64 tabletter). Rekommenderat pris 22€/32€. Finns i hälsobutiker samt vissa apotek, kan dessutom beställas fraktfritt på tel: 06-343 65 06 eller www.elexironline.fi direkt hem i din brevlåda inom 2-3 vardagar.

* På www.elexirpharma.fi kan du läsa mer om de vetenskapliga studier som nämns i texten ovan. Har du frågor om Blue Eye, kontakta: Elexir pharma filial i finland AB. Telefon 06-343 65 06. www.elexirpharma.fi. Elexir pharma är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvalitativa produkterna tillverkas enligt läkemedelsstandard uteslutande i Norden.

av dessa målning-ar i tryck finns på alla ställen där vykort säljs. Han förskönar nog vardagen, och det kan var och en som besökt Carl Larsson-gården konstatera. Man blir litet besviken över att målningens fräschör fattas i museigårdens utrymmen. Bilderna erinrar oss pensionärer om mycket från våra egna barndomshem, inte bara skeendet, utan även alla de bekanta föremål han med svepande luftiga drag avbildat. Han förmedlar livets glädje och melankoli med sina målningar. Sundbornsbilderna är ju de som hela det svenska folket älskar men Carl Larsson har ju även hunnit med mycket annat. Han vistades många år i Frankrike på den lilla orten Grez-sur-Loing tillsammans med andra konstnärer från Skandinavien, och här träffade han även sin blivande fru, Karin. De underbart skira, färgfyllda målningarna med motiv från trädgårdarna i Grez representerar med impressionismens klaralysande färger tidens epok. Ett urval av dessa fanns även med på utställningen i Åbo. Trots att konstnären är välkänd både hemma i Sverige såväl som i Finland är det bara en bråkdel av hans produktion som den stora allmänheten känner till. Han var en populär porträttmålare hemma i Stockholm. Här förevigade han sina vänner och även societetspersoner. Men de allra känsligaste porträtten tillkom dock på Sundborn, där han avbildade sin fru och sina älskade barn i ett otal målningar. Som monumentalmålare var han mycket uppskattad. Mest berömd är nog hans stora eleganta fresk ”Midvinterblot” som finns i Nationalmuseets trapphall. Carl Larsson var även en uppskattad grafiker. Vi fick här en stor dos av den härligaste konst man kan tänka sig. Nu var själen ganska mätt så vi fortsatte till ”Änglaresturangen” bredvid museet. Här blev vi serverade en smaklig lunch i en för oss passlig antik omgivning. Nu var vi klara för följande dunst. Vi fortsatt efter museibesöket till Logomo, kulturhuvudstadens årsutställning ”Elden är lös”, en av Finlands vetenskapscenter Heurekas och Åbo museicentrals utställning om den stora branden i Åbo stad 1827. Det var i september 1827 som största delen av husen i staden brann ner. Branden är den största i Nordens historia och pågick i flera dagar. Även domkyrkans inredning brann upp. Hela förloppet var återgivet på en stor scen, där man kunde se hur branden framskred genom helastaden, gata efter gata, hus efter hus. Förödelsen var total. En imponerande framställning. Pressattaché PELLE

Blue_eye_kjell_kyrkpressen_208x350+5mm.indd 1

2011-04-01 10:25:41

GOD TID

8/2011 – 33

BOKHYLLAN

En namnforskare går aldrig i pension – En namnforskare går aldrig i

ATT LEDA SIG SJÄLV OCH ANDRA 20.3–24.10.2012 Under utbildningen får du många konkreta hjälpmedel och verktyg för att utveckla dig själv att bli en bättre ledare. Dina och de andra deltagarnas erfarenheter ger också många nya synvinklar och lösningar på de utmaningar ledare dagligen möter. • • • • • •

som revideras vart femte år, nästa gång år 2015. I Estland forskar hon i kustområdets svenska namn på städer, kommuner, byar och öar.

Fyrfota vänner heter också

Dessutom är den rolig. Husdjursnamn är ofta fyndiga och speglar sin tid. Vad sägs om katten Niclas von Silfversvans efter prinsessan Desirées make? Eller krigsbytesschäfern Stalin från 1941 som måste döpas om till Stalina ”för att den envisades med att föda valpar”. I sin nuvarande hemstad Ekenäs har Marianne Blomqvist senare träffat på ett oslagbart hundexempel, förre VN-chefredaktören Olle Springs med åren rundnätta Siri Trindberg von Essen.

Tilläggsinformation: www.arcada.fi/specialiseringsstudier Tel: 0207 699 501 eller 0207 699 505 stig.blomqvist@arcada.fi

Arcada | Jan-Magnus Janssons plats 1 | Helsingfors | www.arcada.fi

Kristina och Ove Paul Kristina Pa

tfn 0400-967 686 http://personal.inet.fi/koti/ove.paul/

m h Renholtro nn ödd 1938 oc ta sondoadotooro

sona sisnetas sis esJan nnula Hann bo SIBBO lÖ lö-- Sib fSA fsa SAr Sar gfo– rsfOrS nglsin lSIHe

Hannula Ja

Kristina Paul

Född 1938 och Renholm Hannula Jannes sista sonadootron Helsingfors - sarfsalö - sibbo

Ove Paul

bo Sarfsalö-Sib

Kristina Pa

s sis

Om och kring krigsåren Helsingfors - borlänge - Västerås 4.

194 4 26-27.2. 194fors sing 7.2. Hel 26-2 ang sav pommitu in dem singbar bom en,Hel kanen: Tenkan Reino Ten Rein

Ove Paul ng krigsåren Om och kri E-V ÅSs erå ästEr ÄST e-V ng ng rlä rlÄ Bo BO rS-rsfOgfo lsin Heng lSI

*9789519549958*

ISBN 978-951

Ove Paul ng krigsåren Om och kri e-Västerås Borläng Helsingfors-

holm och Rtaen n sonadootro

Helsingfors-

Född 1938

get oren tstan nk Tena ld 31 -- Se Bild Bi

ne Hannula Jan

194 mitus 26-27.2. Helsingin pom

get oren tstan nk Tena ld 31 -- Se Bild Bi

Aktuell just nu är boken Våra fyrfota vänner har också namn, där Marianne Blomqvist berättar om namn på hästar, kor, tjurar, hundar och katter i Svenskfinland, från Karleby i norr till Hangö i söder, från Pyttis i öster till Åland i väster. Här ingår 1 300 olika namn, i j huvudsak från mitten av 1800-talet Text och mefoto MAJ-BRITT PARO pappa kastade i hans famn och a värmen i luften, pa att ge mej känn u änn och jag illehard bad pap till i dag, men också ”Wnamn från n ka värme den luftfärden n känna solens över diket. Av jag hamnade i och jag ka tidigare sekler. det fasta tag som t.” aren doften av höe från sensomm ger minnesbild En inspirerande och bokstavligt Blomqvist: en Marianne hon läg r författaren än idag återkallas om och den Så beskrive t m so lhe ful lor ns kulds de kä 39 ochpå domens os nniskor rnVåra jordnära bok som söker 19svar fråfyrfota vänner lvarm äng: Ba er när man omges av mä sig på en so känn m man bara er trygghet so p gan Hur, när, var och varför bildas har också namn kt up böck allt gott. aste åren dy som som vill en r det de sen n generation sk. rligt. Deutgivna krigsåren ha de un till så it te nn namn? Och inte minst vadOm namnen Skrifter av Svenska i regn. In har nu hu e på som svampar plevde hemmafronten d som händ up de volym 190. resset för va rldvänner, lev int vi ar i barnaåren kn en va berättar om namngivarna. folkskolans till vä och då som för oss många. mogen ålder, en skildring n upplevd av allvar. Här är så ofta nertecknad, me kaper men barnets ns e i, kanske int moderns för värvade ku n för en familj med ge far d Det är me inblick i varda h med trefotsfäste i aren ges en oc läs m nd ru so kg on ba ög svensk ds lan fin d. rätt typisk arnstid i ndsglesbyg rd och fastla fattarens makes krigsb gaktuell stad, skärgå e med för gör boken hö s- och En jämförels m ett eget avsnitt och arn gsb kri re va so Sverige ingår ke på dagens allt ag gressi också med tan ssioner. invandrardisku

Jag som ledare Effektiv kommunikation Konsten att uppträda och övertyga Att leda sig själv Att leda andra Deltagarnas egna slutarbeten

Pris: 250€ + 50€ materialavgift. Totalt tolv närstudiedagar. Ansökan om plats senast 6.3.2012.

Marianne Blomqvist älskar att spåra namn och deras ursprung.

en: Reino Tenkan

pension, deklarerar professor em. Marianne Blomqvist. – Jag fortsätter att gräva så länge jag orkar! Marianne Blomqvist har varit intresserad av namn så länge hon minns. Släktnamn som Pått, Skåtar, Willför och Hudd retade fantasin och som litet barn rodde hon omkring från holme till holme bland Globottnen, Racklet och Ritgrunds hålet. – Tidigt skolad, konstaterar hon. Sedan blev det studier och Vasa nation med inspirerande professorer som Olav Ahlbäck, Carl-Eric Thors och Lasse Huldén. Under fyra, fem somrar åkte hon på dialekt- och namnexkursioner och fångades för gott av detektivarbetet. Ämnet för doktorsavhandlingen blev hur österbottningarna tagit sig släktnamn under åren 1780–1930 då hemmansnamnen ersattes av fasta släktnamn. En del rätt originella ämnen har forskare Blomqvist också ägnat sig åt, såsom namn på IR61:s korsur och stödjepunkter vid Svir eller binamn och öknamn på fotbollsoch bandyspelare i Vasa IFK på 1920–50-talen, namn hemliga för motståndarlagen! För att inte tala om hur korna lämnat spår i namnförrådet. – Man såg ner på korna. Man kunde gott heta Hästbacka men rakt inte Kobacka. En stor uppgift för Marianne Blomqvist har varit justitieministeriets namnnämnd där hon satt som svensk sakkunnig i tjugo år. Vidare ansvarar hon för namnlängden i den finlandssvenska almanackan

efter 6 deckare, en bok om barndomsminnen under krigsåren.

-95499-5-8

eget förlag isbn 978-951-95499-5-8 161 s. hft. ill. cirkapris 20 €

om på utställning 9. Författarna Bbl 30.12.200 Westermark. foto: Henrik krigsbarnen,

GENVÄGEN 4, EKENÄS (019) 231 500 MIKAEL 040 530 1966, AGNETA 0400 794 615 info@leographics.fi • www.leographics.fi

”... för mig, en verklig tidsresa – att dels läsa men också se på bilder från familjealbumet ...” Mikael kokkola, Radio Vega

”... två berättelser, som lite går in i varandra och möts. Två liv som konsoliderades i gemenskap, och – vardagslycka.” kiM WahlRoos, ÖsTRa NylaNd

Att skriva om sitt liv Vill du pröva? Vill du fördjupa ditt personliga skrivande och hitta en form för din livsberättelse? Nya kurser startar våren 2012! En grundkurs startar 19–20.1. Följande träffar är 16–17.2, 15-16.3 och 19–20.4. En påbyggnadskurs för dem som tidigare deltagit startar 30-31.1. Följande träffar är 27–28.2, 26–27.3 och 23–24.4. Kursplats: G18, Georgsgatan 18 i Helsingfors. Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg. Kursarrangör: Axxell City i samarbete med Svenska pensionärsförbundet rf. Tillgång till dator och e-post är nödvändigt. Anmäl dig på www.axxell.fi/city senast 15.11. Förfrågningar om kursen kontakta kursledaren, e-post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0290 017722.

OvePaul 2011.indd 1

16.9.2011 2:40:39

Kurt Nordman skriver branschhistoria företagshistoria med insiderperspektiv. Köp boken med 40% rabatt i vår nätbutik med lösenordet Förlängd tid. (Normalpris 26,90) www.soderstrom.fi tfn 09-6841 860 www.soderstrom.fi

34 – GOD TID

8/2011

Furorna sjöng i Dorpat Ei saa mitte vaiki olla är en fosterländsk sång, som alla kan i Estland.Den fanns med på repertoaren när Esbo Svenska Pensionärskör Furorna åkte på sångturné till Estland i september.

Ledda av Johan Cantell sjöng Furorna bl.a. Kärleksvals och Kärlekens tid, Sanctus och You´ll never walk alone.

Konsert för gatubarn och åldringar i Tallinn Ett ypperligt tillfälle att stöda ga-

tubarnshemmet Peeteli och hjälpa åldringar inom S:t Mikaelsförsamlingen i Tallinn ges lördagen den 12 november klockan 14, då föreningen Estlandsvännerna ställer till med konsert i Nya Paviljongen i Grankulla. Konserten Muusika Ilu i den musikaliska glädjens tecken bjuder på högklassigt program. Granhultsskolans barn- och ungdomskörer Kråkorna och Trastarna inleder och efter det sjunger damkvartetten Jammin’ ur Akademiska damkören Lyran ett potpurri Abbamelodier. Från Estland kommer Öie Sarvs

ensemble som presenterar traditionella sydestniska Seto-sånger. Sångarna Geraldine Casanova och Oliver Kuusik uppträder solo och tillsammans med sju nummer i genren lätt klassiskt, med duetter ur Glada änkan och La Traviata som final. Biljetten kostar 20 euro, barn under 16 år gratis. Intäkterna går oavkortade till Peeteli och S:t Mikaelsförsamlingen. Biljetter fås på Luckan i Helsingfors och vid dörren en timme före konserten. Nya Paviljongen finns i Grankulla svenska skolcentrum, Västra Skolstigen 3. (MBP)

BARNEN I

ÖSTAFRIKA LIDER

Trettio korister inklusive vår dirigent Johan Cantell och åtta avecar följde med som kritisk publik. På vägen från Tallinn mot Dorpat berättade vår guide Tina Fabricius om Estlands och Dorpats historia. I vår repertoar ingick ett eldprov, nämligen Tuljak, en estnisk bröllopsvisa, glad och medryckande. Den hade vi lärt oss på den stora Sångfesten i Åbo i juni och den ville vi framföra för våra estniska vänkörer. Den var inte riktigt färdig ännu enligt vår dirigent, så det blev Tuljak-övning genast efter incheckningen på hotellet. Efter middagen sjöng vi Mötas och skiljas för rörda restauranggäster. Följande dag, avfärd till Alatskivi slott där en lokal guide väntade oss. Färden dit tog en rejäl timme p g a att vi körde längs Sibulatee, Lökvägen. Otroligt charmig byväg genom flera byar. Stugornas, villornas arkitektur varierade lika mycket som fantasin kan tillåta, färgernas överflöd och variation fick oss att häpna ibland. De små täpporna var välodlade och nätta. Det odlades för eget bruk allt möjligt, men som handelsvara lök! Stora mängder lökflätor, lök i lösvikt, vitlök såldes längs med byvägarna. Vi gjorde uppehåll, och kommersen var i full gång. Även stora tranbär var en handelsvara där. Befolkningens språk var till största delen ryska. Vänliga, tillmötesgående mänskor. Alatskivi slott, en herrgård föreställer en minikopia av skotska slottet Balmoral. Slottet har i tiden byggts som privatbostad för baron von Nockelns familj. Numera ägs det av kommunen. Guidning i slottet, och som socker på bottnen,

sjöng vi Slumrande toner i den akustiskt välklingande foajén. Den första körträffen hölls med den lokala kören Kanarbirk Koor. Kanarbirk betyder ljung, och de fjorton koristerna är också seniorer och de tycker ljungen blommar så vackert på hösten. De sjöng för oss, och vi för dem bl.a. Kalliolle Kukkulalle, Jurmo och Grannlåtar. Då vi stämde upp med Tuljak, blev vänkören glatt överraskad, och till slut sjöng alla med. Efteråt sjöng vi tillsammans Ei saa mitte vaiki olla, som betyder att man bara måste få sjunga, man kan inte tiga. Det blev en eftermiddag i trevlig stämning, och före vi bröt upp, hade Kanarbirk Koor fått en inbjudan till Esbo. Vi fick en rejäl portion kultur på svenska under en guidad rundresa i Dorpat i härligt solskensväder. Och nog är det en vacker stad, grön och lummig med floden Emajoki som flyter rätt igenom staden. Universitetet med de olika fakulteternas byggnader var imponerande, så också alla parkerna och de vackra husen i gamla stan. Vi besökte Johanneskyrkan, som ännu för några år sedan låg i ruiner. Kören stämde upp med Härlig är jorden. Till sist besökte vi Sångfestmuséet, där vi sjöng några sånger under granskande blickar från museets väggar av prominenta kompositörer och körledare.

Spännande hus Den efterlängtade körträffen med Peetri Segakoor närmade sig. Kvällen var full av överraskningar. Vi kom till ett spännande hus, gick några trappor ner till en källarvåning, där hela kören väntade oss (19 medlemmar) med välkomstd-

NÖD Det som är en liten summa för oss är hela livet för barn i Östafrika. Den värsta hungersnöden på årtionden har drabbat Östafrika. Över 12 miljoner människor behöver din hjälp nu. Vi har påbörjat biståndsprogram i Kenya, Etiopien och i Sydsudan. Bidra med en euro på -automaterna i oktober. Välj Uttag & bidrag till vänster. plan.ﬁ Rahankeräyslupa/Tillståndnummer 2020/2011/1143 (Suomi/Finland), 794 K12 (Ahvenanmaa/Åland). Rahankeräysluvan myöntäjä/Tillståndsnummer utfärdat av Poliisihallitus/Polisstyrelsen.

Furorna framför Alatskivi slott, ett Balmoral i miniatyr

rink och vackra välkomsttal, som vi försökte återgälda så gott vi kunde. Vi blev bjudna på härlig mat på stora fat, och bekantade oss med varandra så gott det gick på alla tillgängliga språk. Till kaffet och tårtan fick vi höra dem sjunga några vackra estniska sånger med och utan solister. Furorna sjöng bl.a. Kärleksvals och Kärlekens tid, Sanctus och You´ll never walk alone. Tillsammans sjöng vi Finlandia på finska och Ei saa mitte vaiki olla på estniska. Peetri Segakoor hade också övat in alla tre verser på svenska av Och jungfrun hon går i dansen. Vi blev hjärtligt emottagna och vi hoppas se dem i Esbo i framtiden. På söndagen hade möjligheten att medverka i den svenska högmässan i St. Mikaelikyrkan i Tallinn. Vi var inte den enda kören. Vi fick också lyssna till vacker andlig musik framförd av en kyrkokör från Tranås, Småland och medryckande gospelsång framförd av en kyrkokör från Ekenäs/Hangö. Vi var alltså i gott sällskap. Vi sjöng invid orgeln Med en sång från mitt hjärta och Sanctus. Kyrkan firade sin födelsedag med stor Mikaelitårta efter gudstjänsten, där Furorna bidrog till stämningen med You´ll never walk alone. Det var en trött, men lycklig kör som åkte hem igen. Det hade varit en spännande resa med många utmaningar. Hösten och den kommande mörka årstiden gjorde sig påmind, men medan vi tänder våra ljus, planerar vi redan för kommande körträffar och glada sammankomster i körsångens tecken. MAJA GROUNDSTROEM medlem i Furorna

GOD TID

8/2011 – 35

Svenska skolan på Brändö fyller 100 år 2012 Har du gått i / eller verkat vid Brändö gymnasium eller Brändö svenska samskola? Vi firar jubileet i oktober 2012. Om du har minnen, foton eller vill ställa upp på en intervju eller vill bidra på något sätt, t.ex. genom att besöka skolan under jubileumsveckan, kontakta då Maria Larma. För jubileet görs en festskrift med elevmatrikel. Har du idéer till eller frågor om den, ta kontakt med redaktören Henry Ericsson, hefworks@gmail.com. Dina personuppgifter kan du skicka direkt till arkivarien Marianne Thun-Ericsson, ij.marianne@gmail.com. Koordinator: maria.larma@gmail.com eller Maria Larma / Brändö gymnasium, Ståhlbergsvägen 2, 00570 Helsingfors. Mera info finns snart på skolans hemsida www.brg.edu.hel.fi

Brändö gymnasium www.brg.edu.hel.fi

SUGAR - Hett om öronen 2011 Fre 25.11 Sö 27.11. Sö 4.12. Sö 11.12.

kl 19 Premiär kl 16 kl 16 kl 16

Teaterbiljetter Inge Åkerlund tfn 09-8845611 Vardagar kl. 8.00-12.00. För vårens föreställningar se www.fallaker.fi

MUSIKHUSET SÖ

15.1.2012 kl15.00

MANNERHIEIMVÄGEN 13 a • HELSINGFORS

UPPLEV INTERNATIONELLA STJÄRNSTUNDER I DEN SPLITTERNYA STORA KOSERTSALEN: OPERA, KLASSISK OCH LÄTTARE MUSIK. ÖRHÄNGEN. SOLON OCH DUETTER Aivoverenkiertohäiriöpotilaiden hyväksi Till förmån för Stroke-patienter Konsertbiljetter a’ 35 / 25 Stödbiljetter a’ 250 Lippupalvelu – Biljettjänst

HJÄRNFÖRBUNDET

35 år

HENRIK STRÖMBERG

36 – GOD TID

8/2011

PENTAGO spelet − ett roligt strategispel –

”PENTAGO är det mest framgångsrika Svenska brädspelet någonsin! Lägg en kula, vrid en bricka och vinn 5 i rad. Men, när spelplanen ständigt förändras är det en större utmaning att få fem i rad än man först kunde tro. Det är en fantastisk hjärngymnastik (och slipar motoriken), uppmärksammat av läkare.”

Gå in på hemsidan www.pentago.online.com, och spela mot datorn, så ger det en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att få fem i rad och vinna.

PENTAGO-turnering ordnas på SENIORSKEPPET den 22 november i Stockholm. Ställ upp! Fina priser!

Passa på och boka nu

TÄVLING

Bygg en slogan av ordet PENTAGO ! Bästa förslagen premieras.Sänd förslagen till Stig Simelius (e-mail: milean@kolumbus.fi),senast 15.11.2011. Priset på PENTAGO spelet är 30 euro. Beställ spelet från SPF-kansliet, 020 72 88810 eller www.spfpension.fi/blanketter.

Tfn: 7220 677

PENTAGO har sålts över 1 miljon exemplar i fler än 50 länder.

Juthbacka hotell och restaurang FOTO: Ove Lillas

GOD TID I

Hedra minnet av din kära.

Valet

I Valet

och

Kvale

och Kvalet

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Degerby Revy 2011

lör. 15.10 kl. 17:00 (premiär) sön. 16.10 kl. 17:00 lör. 22.10 kl. 17:00 sön. 23.10 kl. 17:00 fre.28.10 kl. 19:00 lör. 29.10 kl. 17:00

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar.

sön. 30.10 kl. 17:00 fre. 4.11 kl. 19:00 lör.5.11 kl. 17:00 sön. 6.11 kl. 17:00 fre. 11.11 kl. 19:00 lör. 12.11 kl. 17:00

Biljettpris 15 €/12 €/10 € vuxna/grupp 15 pers/barn under 12 år Biljetter kan beställas via e-post biljetter@degerbyuf.fi eller per telefon 040 415 7688 (vard. 17-19) (Obs. det nya telefonnumret)

8/2011 – 37

Kontakta oss: tel. (09) 1353 3256 lahjoitukset@cancer.fi www.cancer.fi

Tryggare kan ingen vara kyrkligt arbete − ta kontakt. Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

P R E M I Ä R 4.1 1.201 1

Danskväll

TILLSAMMANS

Onsdagen den 23 november

AV LUKAS MOODYSSON

http://evl.fi/natjour

prata u d Vill väll k Varje -24! 0 kl. 2

Svenskfinlands evangelisk-lutherska församlingar

optiker

70-tals nostalgi på Viirus! En komedi om kärlek & skilsmässor, familjelycka och -gräl, barn och vuxna, sex och fotboll. BILJETTER 20 € (pensionär), norm 25 €

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

Tfn 09 440 224

09-298 1927

SPELPERIOD 4.11.2011–21.1.2012

Optisk specialaffär

På AV, Annegatan 26, Helsingfors. kl 18-22. inträde 10 €

Sjö t ulls g at a n 3 3 , 0 0 1 7 0 H:f or s 09 4 40 224 v iir u s.f i

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Arr. Samrådet SPF i Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stöds av: Arbetets Vänner, Aktia, Folkhälsan, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

SUDOKU Erik Bergman 100 år Jubileumskonsert

Dirigenter Henrik Wikström, Gunnar Döragrip, Kari Turunen Solist Rabbe Österholm

Sällskapet MM, Akademiska Sångföreningen Fredag 11.11.2011 kl. 19.00 Helsingfors Konservatorium, Gräsvikstorget 6 Inträde 20 € Biljetter via medlemmar, www.muntramusikanter.com eller Luckan Simonsgatan 8. Tel: 0207 - 738 400 Konserten ingår som ett led i Finlands svenska manssångarförbunds 75-årsjubileum. Du får 2 € rabatt mot uppvisande av HBL kortet.

9 4

2 1

Lösningen finns på följande sida.

7 1 8

3 4 5 3 2 1 3 5 7 9 4 1 3 2 7 8 1 8 6 6 5 9 4 3 3 5 1 2 7

Fullständig glasögonservice Ögonläkartjänster

Kungsg. 8, Ekenäs Köpmansg. 4, Karis Tfn 019-246 2949 Tfn 019-230 161

beställningsbussar CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers. Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

Tag kontakt, vi kör bl.a. * dagsutflykter * teaterresor * utlandsresor Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

8/2011

DANSEVENEMANG ORDNADE AV NIK FOTBOLL, MUIK HOCKEY, BLUE FOX 2011-2012.

2011 19.11.2011 20.30Online Band 03.12.2011 20.30Nilzons 2012 06.01.2012 20.30Tommys 14.01.2012 20.30Matzs Bladhs 28.01.2012 20.30Roxie 11.02.2012 20.30Clas Lövgrens 03.03.2012 20.30Elisas/Online Band 10.03.2012 20.30Wilsons 24.03.2012 20.30Tommys 08.04.2012 20.30Nilzons 30.04.2012 20.30San Marino & Linda Välkomna alla dansvänner!

Sånger för alla

– i advents- och juletid

I vår populära allsångsbok finner du våra mest älskade sånger. Du kan också ta del av visornas historia och ursprung. De 173 sångerna återges enstämmigt med enkla ackordbeteckningar. Sånger för alla finns också i större format med praktisk ringpärm – för ackompanjatören.

28 €

25 €

Finlands svenska folkmusikins tut Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa 06-319 5600 • info@folkmusik.ﬁ • www.folkmusik.ﬁ

Stanna upp! Stanna upp för statyn, heter ett teve program där

konsthistorikern Erik Kruskopf på ett personligt och informativt sätt berättar om statyer. Det är ett program som jag med stort intresse har följt med. Nu ska det inte handla om statyer utan om det myntade begreppet om att pensionärer ständigt har bråttom och sällan ger sig tid att stanna upp.

Låt mig ge ett exempel på bråttom-fenomenet. Det

hände sig i ett av stadens så kallade snabbköp eller ”marketar” där pensionärer och andra kunder yrar omkring i jakten på dagliga förnödenheter som mjölk och bröd. Så även jag hårt stressad slav med en fulltecknad kalender med dagliga ”måsten”. Med svetten rinnande i pannan försökte jag bana mig väg i trängseln för att slutligen åka slalom bland kassorna för att hitta den med den kortaste kön. Som vanligt visade det sig att jag än en gång hade valt orätt. Damen i kassan envisades med att lägga in föregående kunders varor i små plastpåsar och så var det några fumliga kunder före mig i kön och så en som hade glömt plånboken och någon som hade glömt att väga fruktinköpen. Efter en ändlös lång väntan kom så turen äntligen till mig varpå jag packade in varorna för att sedan ta sikte på utgången. Nu var det verkligen bråttom. Plötsligt hör jag en röst: – Skynda långsamt, du kan inte stoppa världen! Jag hajade till, svettig och högröd i ansiktet, och vände mig om för att lokalisera uppmaning bland bruset av människomassorna som nära nog täppte till ingången eller utgången till snabbköpet och skvalmusiken som man blir serverad vare sig man vill eller inte vill det. Rösten kom från Karin som till synes oberörd hade slagit sig ner på en bänk med en väninna. Damerna föreföll att ha all tid i världen. Jag som redan hade tagit mig ur snabbköpet för att på snabba steg ila hemåt kunde inte låta bli att gå tillbaka för att få ett svar på hur det kommer sig att tidstjuvarna

inte har greppat dem. Karin sade att det är totalt lönlöst att stressa och stressa och stressa eftersom man ändå inte kan stoppa världen. Sagt och gjort! Med mina fullastade kassar ilade jag vidare för att på ett café vid åstranden hitta en av grannarna som njöt av den vackra höstdagen då solen glittrade över ån och belyste de höstglödande lövträden. Jag slog mig ner bredvid honom och vi pratade som om ingen fulltecknad kalender hade funnits. Mina tankar gick till årets Nobelpristagare Tomas Tranströmer och hans dikt Svarta vykort som han läste år 1990 på ett seminarium ordnat av Björn Wallén på Lärkkulla. Ännu kan jag höra Tranströmer läsa:

Almanackan fullskriven, framtid okänd. Kabeln nynnar folkvisan utan hemland. Snöfall i det blystilla havet, Skuggor brottas på kajen. Mitt i livet händer att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms och livet fortsätter. Men kostymen sys i det tysta.

BENITA AHLNÄS

Skribenten är frilansjournalist turistguide och bibliotekarie.

Besök oss på www.spfpension.fi

38 – GOD TID

Danskväll Onsdagen den 14 december med e-BAND och Pirkko Mannola

12 – 29.1.2012 Georgsgatan 18

Yrjönkatu 18

Dagligen 10.00 – 18.00 • UTSTÄLLNING om C.L. Engels eget hem och trädgård, som fanns på Bulevarden i Helsingfors. • STUDIA GENERALIA om Engel som privatperson, om hans liv, verk och samtid. Föreläsare bl.a. Matti Klinge, Laura Kolbe, Henrik Meinander, Kari-Paavo Kokki, Eva Ruoff. • KONSERT 17.1 med Henri Sigfridsson, piano, i Gamla kyrkan i Helsingfors. • BOK specialutgåva om Engel utkommer i januari 2012. Arrangör: Kulturföreningen G18 r.f.

SUDOKULÖSNING På AV, Annegatan 26, Helsingfors. Kl 18-22. inträde 10 € Arr. Samrådet SPF i Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stöds av: Arbetets Vänner, Aktia, Folkhälsan, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

GOD TID

8/2011 – 39

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 25 november 2011. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ...................................................................... Adress: ..................................................................... ..................................................................................

Ö N

P M

F Å

F A S T K L I S T R A D

M U R D E L

O S T E R A I V A F R V Ä A T S T A L O L E E X R A N K A T

O D I Ö S

H U N D

O C U H R K T A U T T T T Ö G G E L T A

M A N A S T V A A R R D I A L G A S T O R E D L F T E

O M R O O B I A L L T P E A L R E I F O A N L E T R A R U E R N I

Ö R F I S U R F A S U R E B I L D B L Å N A D A G L K A F F K R A U T E L I D K E A A N G E L A N O E K T A X I S E S A T T T E A T N I S I T E S A G T

L A N D S

N A R

E K L B O I G E N K T R

I D E A R V

S A N D M O

T R Ä A N D A G E K A U T U T A

Vinnare i krysset i nr 6/2011 Jens-Gustav Biskop, Kronoby Bengt Eklund, Helsingfors Margareta Granér, Korsnäs Jeanne-Marie Johansson, Helsingfors Saga Tarvos, Jakobstad Vi fick in 213 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare

A R N E R E S T E R

40 â&#x20AC;&#x201C; GOD TID

8/2011

Seniorernas favorit Sittriktiga â&#x20AC;&#x153;Assensâ&#x20AC;?

HĂśstrean fortsĂ¤tter 1196â&#x201A;Ź 644â&#x201A;Ź 1140,615,592â&#x201A;Ź 893â&#x201A;Ź 567,852,- Â 180â&#x201A;Ź Â?

169,-

Â Â?Â?Â?Â?Â ÂÂ&#x20AC; Â?Â?Â?Â&#x201A;Â Â&#x192;Â&#x201E;Â?Â?Â&#x2026;

Â&#x2020; Â&#x2021; Â&#x2C6; Â&#x2030; Â&#x2C6;

GOD TID utkommer nĂ¤sta gĂĽng den 4 november. Material till nummer 8/2011 bĂśr finnas pĂĽ redaktionen senast den 21 oktober. Vi tar gĂ¤rna emot redaktionellt bidrag frĂĽn pensionĂ¤rsfĂśreningar och enskilda. Utgivningstidtabell fĂśr resten av 2011 och preliminĂ¤rt fĂśr vĂĽren 2012

Nr 9 Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5

Utgivningsdag 9.12 20.1 24.2 23.3 4.5 8.6

Deadline 25.11 5.1 10.2 9.3 20.4 25.5

PE-HĂ&#x2026; I BACKSPEGELN

Hela eller halva?

Jag minns inte mera vad det var frĂĽga om fĂśr

Och varfĂśr mĂĽste all mat frĂĽn en och samma fabrik se lika ut oberoende av vad fĂśrpackningen innehĂĽller. Det Ă¤r inte lĂ¤nge sedan jag i butiken ville kĂśpa en erkĂ¤nt god lasagne. Jag tittade Ăśver det Ăśvriga utbudet och strĂ¤ckte sedan ut handen och tog en (Ăśverstor) folieform. NĂ¤r jag hemma bĂśrjade titta efter vad jag hade kĂśpt sĂĽ var det nĂĽgotslags kĂśttpotatis-lĂĽda jag hade med mig. Men den sĂĽg precis lika ut som lasagnelĂĽdan! Man mĂĽste tydligen igen bĂśrja lĂ¤ra sig lĂ¤sa innantill. En sak till. Har du kĂśpt ett tvĂ¤ttmedel eller nĂĽgonting annat i hygienvĂ¤g som du tycker att Ă¤r bra, sĂĽ gĂĽr du gĂ¤rna till din vanliga butik, till din vanliga hylla och till din vanliga burk. Men nej, du kan inte hitta det du ska ha av den anledningen att det i den industrin finns ett behov av att ideligen Ă¤ndra och fĂśrvandla fĂśrpackningarna till oigenkĂ¤nnlighet. Ingenting Ă¤r som fĂśrr.

Men faktum kvarstĂĽr: VarfĂśr gĂśr fabrikerna sina

Jag har fĂĽtt endel fĂ¤rsk erfarenhet av husmĂśdrarnas bekymmer under en snart ĂśvergĂĽende period som sk. anhĂśrigvĂĽrdare. VarfĂśr brĂĽkar vi inte, varfĂśr skriker och krĂ¤ver vi inte mera hĂśgljutt, vi dagligen butiksbesĂśkande konsumenter?!

medicin, men det gĂ¤llde sĂ¤kert ganska stora (eller starka) piller som jag inte skulle ta hela, utan bara i halvor. Eftersom jag onĂśdigt ofta gĂśr som jag blir tillsagd blev det sĂĽ, men det gjorde inte min frĂĽgvishet mindre. Jag funderade Ăśver hur jag skulle fĂĽ pillret itu och plockade fram en skĂ¤rbrĂ¤da och en skarp kniv och siktade in mig i den lilla skĂĽra som visar var man skall dela tabletten fĂśr att man inte fĂĽr Ă¤ta den sĂĽdan som den har tillverkats. NĂĽ, det gick som det gĂĽr, bitarna flĂśg ĂĽt olika hĂĽll och plockades sedan upp med familjens gemensamma krafter. Sedan var det hustruns tur att briljera, hon tog ett piller till, sedan sa det â&#x20AC;?knaxâ&#x20AC;? och dĂ¤r lĂĽg bitarna i hennes hand. Tydligen hade de fĂśr damer typiska stĂĽtliga naglarna varit avgĂśrande. Saken var i alla fall fĂśr den gĂĽngen ur vĂ¤rlden.

medicindoser dubbelt sĂĽ stora som lĂ¤karna ordinerar? Finns det ingen ingenjĂśr inom medicinvetenskapen som kan konstruera en apparat som gĂśr sĂĽ smĂĽ piller att man inte behĂśver sĂĽga sĂśnder dem? Samma produktionsmĂ¤ssiga imbecillitet huserar ocksĂĽ inom livsmedelssektorn. Om jag som ensam (singel, om man ska vara modernt sexig) vill Ă¤ta ett par tre knackkorvar till min middag sĂĽ fĂĽr jag lov att kĂśpa en stor bunt av dem och nĂ¤r jag genomborrat plastfodralet ramlar minst 15 korvar ut pĂĽ arbetsbĂ¤nken. Igen denna Ăśverportionering av allting, ocksĂĽ bl.a. fĂśr lĂśrdags- m.fl. korvar. En mĂ¤nniska i min ĂĽlder vill inte ha mĂĽnga tallrikar leverlĂĽda per mĂĽltid â&#x20AC;&#x201C; varfĂśr finns det inte enportionsfĂśrpackningar fĂśr pensionĂ¤rer och andra civiliserade?

P-H. NYMAN