God Tid 8/2009 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID

8/2009 – 1

Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 8 6.11.2009 Årgång 37

LEDARE

Förbundsordförande Ole Norrback efterlyser en heltäckande strategi för hur svensk service skall tryggas när förändringarna av den offentliga förvaltningen fortgår. – Det gäller speciellt vården och utbildningen. I Svenska pensionärsförbundet är vi villiga att delta i det arbetet, skriver han i ledaren. SIDAN 2

Foto KURT NORDMAN

En demokratins förkämpe Kurt Nordman har intervjuat jurisdoktorn och kanslern Kauko Sipponen (bilden). Sipponen har i ett flertal böcker och skrifter analyserat demokratins väsen och därvid behandlat samhällsfrågor som berör oss alla. SIDAN 9

Dockor, nallar och grodor Akvariefiskar som sällskapsdjur är något som jag gärna rekommenderar framför allt för personer som av fysiska orsaker har svårt att röra på sig ute. Förutom själva fiskarna bidrar akvariets växter till en mer levande omgivning än annars, förklarar Tom Emaus. Foto ROGER LIND

Sällskapsdjur bland äldre:

Hund och katt förstås plus gnagare och fiskar Pensionärer som har sällskapdjur hör till en stor och växande skara människor. De flesta av dem har hund eller katt, men andra alternativ finns också. Roger Lind har besökt Djurcentrum i Vasa där innehavaren Tom Emaus har en god uppfattning om vad slags sällskapsdjur äldre personer håller sig med och hur trenderna går. SIDORNA 12–13

Sextiosex vintrar i Finland fick räcka Bo och Leena Pyykkönen tillbringar numera vintrarna under Spaniens sol. SIDORNA 18–19

Grankulla satsar på smågrupper Inom Grankulla svenska pensionärsförening är hobbygrupperna många och välbesökta. Under veckans vardagar finns det något för envar. SIDORNA 20–21

2 – GOD TID

8/2009 LEDARE

Förändrade vårdstrukturer – möjligheter och hot Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12, gsm 050-409 7489 veronica.fellman@spfpension.fi T.f. ombudsman för södra Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 17, gsm 040-578 3207 veronica.biaudet@spfpension.fi Kansliet: tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 020 72 888 18, gsm 050-557 5389 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Åboland och övriga Finland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16, gsm 040-353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Ulf Wahlström tfn 020 72 888 80, gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Barman tfn 020 72 888 14 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 210 kansliet@spfpension.fi

Fri handel är inte frihet från regler från handel. All mänsklig verksamhet behöver regler för att trygga rättvisa, omsorg om de svaga, samt likvärdiga villkor för alla. Kommunerna köper allt mera av vårdtjänsterna de har ansvar för. Som uppköpare är kommunerna orutinerade, medan de bolag som säljer tjänsterna ofta har rutinerade försäljare och goda jurister till sin hjälp. Exakta kriterier för kvaliteten i vården är dessutom svåra att formulera. Därför får priserna spela en dominerande roll när avtalen görs upp. Kommunernas svåra ekonomiska situation bidrar också till fokuseringen på priserna. En noggrann uppföljning av kvaliteten i vården är därför ytterst nödvändig. Där har kommunerna huvudansvaret, men också statliga myndighet och vi i Svenska pensionärsförbundet måste reagera tydligt och starkt om och när vanvård förekommer. En del vårdformer lämpar sig bättre för uppköp än andra. I åldringsvården är knappast knyckighet med återkommande byten av både vårdare och vårdmiljöer att föredra, vilket täta uppköp kan leda till. Vårdformerna i kommunernas och tredje sektorns äldrevård kan utvecklas och förbättras med regelbunden utbildning av personalen och en ständig utvärdering. Om de privata vårdföretagen kan producera äldrevård med minst samma kvalitet som kommunerna, men dessutom ge vinst, så har kommunerna en del att lära av den privata sektorn. Med tanke på kvaliteten bör åldringsvården vara lokal och ges i hemlika förhållanden. Den privata sektorn tenderar att föredra storskalighet, vilket inte ökar intimiteten i vården. Inom hälsovården kan faktiskt större enheter på lokal nivå bidra till höjd kvalitet. Med en större befolkning kan den lokala hälsovården skaffa sig sådan sakkunskap inom t.ex. geriatri, som många små enheter skilt för sig inte kan skaffa sig. I de urbana regionerna, där den svenska vården är mest hotad, kunde samarbete över kommungränserna eller samgång skapa förutsättningar för skilda enheter för service på svenska eller finska, så som vi har inom utbildningen. I Helsingfors har läkarcentraler utpekats, där man säkert kan få vård på svenska. Enligt ett förslag som utarbetats under kommunförbundets ledning kunde den svenska servicen

tryggas bäst om samarbetet i huvudstadsregionen inom vården och utbildningen skulle utsträckas över kommungränserna. Lyckas vi få ett sådant samarbete till stånd, spelar det mindre roll ur svensk synpunkt hur kommungränserna går. Ett sådant samarbete kan bli verklighet med en bred uppbackning av medborgare och politiker. Så låt oss glömma kommungränserna för en stund och skapa modeller över gränserna, som ger den bästa svenska servicen. Också i Vasaregionen är det möjligt att skapa skilda svenska och finska enheter inom primärhälsovården med samarbete över de nuvarande kommungränserna. I någon kommun säger man att vi har det så bra så vi behöver inte samarbeta eller gå samman. Till det kan man åtminstone säga att service på svenska för alla i vårt land, som behöver den, är en mycket större fråga än en kommun. Så glöm för en stund de nuvarande kommun- och förvaltningsgränserna och fokusera i stället på servicebehoven och hur de kan tryggas. I större kommunala enheter går det lättare att få kompetent personal för köp av tjänster, men också i sådana enheter måste man vara noggrannare med formuleringen av kvalitetskraven. Detta gäller speciellt kraven på service på svenska. Med ett större svenskt underlag går det åtminstone lättare att argumentera för att vård på svenska skall ges. Det känns rätt underligt att den privata hälsovården favoriseras, trots att så många säger sig slå vakt om den offentliga vården. Privat hälsovård kan välja de lönsammaste delarna, den behöver inte dejourera, kan betala bättre löner och får därmed en bättre status. Pålitliga jämförelser mellan privat och offentligt producerade vårdtjänster får man först när båda verkar under samma villkor. Vi behöver en heltäckande strategi för hur svensk service skall tryggas när förändringarna av den offentliga förvaltningen fortgår. Det gäller speciellt vården och utbildningen. I Svenska pensionärsförbundet är vi villiga att delta i det arbetet.

Vi kan när vi vill I frågan om Karlebys orientering söderut eller norrut mäts grundlagens stadganden om två nationalspråk. Den breda svenska aktiviteten, från folktinget till medborgare, för att stöda de politiker i riksdag och regering, som verkar för orienteringen söderut, är mycket viktig. Senast när politiker nedvärderar grundlagen, blir politiska frågor juridiska. Besvärsinstanser finns till för att de som känner sig fel behandlade, skall få sin sak prövad. Den första instansen är nu justitiekanslern. Därefter finns flera instanser, både inhemska och europeiska. I de kommande ändringarna av förvaltningen blir nu Karlebyfrågan ett prejudikat. Därför bör den prövas juridiskt så långt det blir nödvändigt. Sjukhusets framtid i Raseborg kan

avgöras av kommunerna i regionen. Om den juridiska prövningen inte ger resultat och majoritetens åsikt står fast, lägger de nuvarande upprätthållarna ned BB-avdelningen. Kommunerna i regionen kan ta över verksamheten, om de vill. De eventuella merkostnaderna måste då sättas i relation till fördelarna. En förlust kan i bästa fall vändas till sin motsats om man har tillräckligt med kreativ tankeförmåga. Lycka till! Inte ens vi som i tiderna motsatte oss att det nyländska sjukvårdsdistriktet bildades, känner någon större glädje över att det inte fungerar väl. För stora modeller är inte ett dyft bättre än för små.

OLE NORRBACK förbundsordförande

Prenumerationspris 20 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm. Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2009 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program 12 november 18 november 21 november 22 november 28 november 29 november 28 januari 9–10 mars 25 mars-8 april 8–15 maj 25 maj–1 juni

Festdag för fullvuxet folk i Martinussalen i Mårtensdal, Vanda. Se sidan 23 Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 37 Kaffekvarnen Live i Vörå. Se sidan 15 Kaffekvarnen Live i Närpes. Se sidan 15 Kaffekvarnen Live i Hangö. Se sidan 15 Kaffekvarnen Live i Borgå. Se sidan 15 Semifinal för förbundsfrågesporten. Se sidan 3 Kryssning till Tallinn med frågesportsfinal. Se sidan 3 Resa till Gran Canaria från Vasa. Se sidan 17 Kryssning på floden Volga. Se sidan 3 Resa till ”Det ljuva Provence”. Se sidan 16

OLE NORRBACK

GOD TID

8/2009 – 3

I BLICKFÅNGET I blickfånget

Vårdtestamente och organdonation Allt efter som diskussionen om socialoch häl-

sovård och äldreomsorg fortskrider dyker också ordet och vårdvilja eller vårdtestamente allt mer upp i medvetandet hos många. Det är rätt svårt att diskutera vård när man är frisk, men det är just det man behöver göra. Det ska vara lika naturligt att göra upp ett vårdtestamente som ett vanligt testamente. Båda handlingarna ska uttrycka ens egen vilja i skrift. Jag har blivit tillfrågad om dessa känsliga ämnen och tänkte därför beröra dem i denna spalt.

Vårdtestamente Institutet för hälsa och välfärd har kunskap om hur ett vårdtestamente görs upp. Institutets definition av ett vårdtestamente är följande: ”Ett vårdtestamente är en persons viljeförklaring om sin egen vård, om personen till följd av en allvarlig sjukdom, en olycka eller ålderdomssvaghet förlorar sin rättsliga handlingsförmåga”. På webbadressen www.thl.fi, som hör till Institutet för välfärd och hälsa, finns en blankett som man kan fylla i. Vårdtestamentet fastställer situationer då man kan avstå från att vidta vårdåtgärder som kortvarigt förlänger livet genom att på konstgjord väg upprätthålla livsfunktionerna. Det står var och en fritt att avgöra om man önskar uttrycka en vilja då. Det lönar sig att diskutera med de närmaste om hur du önskar bli vårdad i en svår situation. Gör dem på det sättet medvetna om dina önskemål och din syn på livet, döden och förlängning av livet och vårdsätt. Det är viktigt att hålla vårdtestamentet på en synlig plats för nära anhöriga, till exempel i plånboken. Vårdtestamentet behöver undertecknas av två vittnen som förstår ditt önskemål.

Organdonation Organdonation är en annan besvärlig och viktig fråga. Den 8 december 2008 antog EU-kommissionen ett förslag till direktiv och en handlingsplan om säkerhets- och kvalitetsåtgärder för organdonation. Direktivet och handlingsplanen syftar till bättre och säkrare organtransplantation i EU, större tillgång till organ och effektivare och tillgängligare transplantationssystem. Behovet av organ är stort i världen, och det är många som avlider på grund av brist på organ. Passiv organdonation (en persons organ får användas utan uttryckligt godkännande) har diskuterats, men rekommenderas inte i många länder på grund av främst etiska och moraliska förvecklingar, bland annat de anhörigas reaktioner.

Förbundets kalender 2010 Svenska pensionärsförbundet brukar låta trycka en egen kalender och så sker även för 2010. Den nya kalendern bär en blå pärm, med en ljusblå rand horisontellt i mitten. Priset för kalendern är 10 euro per styck plus portokostnader. År 2011 kommer det att finnas en möjlighet att beställa enbart den inre delen, så det lönar sig att hålla pärmen väl. Kansliet tar emot beställningar omedelbart av såväl föreningar som privatpersoner, tel. 020 7288810, e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi. Kalendern distribueras i mitten av oktober till Svenska pensionärsförbundets kanslier i Helsingfors, Vasa och Åbo. Upplagan är begränsad, så det lönar sig att beställa på förhand. Man kan glädja sig själv eller någon annan med kalendern.

Lag om service för äldre Om det skulle finnas en möjlighet att stifta en lag om välfärd för alla skulle det inte finnas några problem. Det goda med att diskutera dessa rätt besvärliga, och aktuella, frågor är att samhället äntligen har insett vårdetiken och varje människas rätt att oberoende av ålder, social status och boningsort bemötas med respekt. Inom förbundets strategigrupp har vi diskuterat möjligheterna att alla ska ha rätt till självbestämmande, delaktighet, individualitet, visad respekt, rättvisa och trygghet. Dessa värden är viktiga vid utgångspunkten för den kommande diskussionen om lagen om service för äldre. Om den kommer att bli ett steg närmare välfärd är ännu svårt att säga, men avsikten är att den borde tydligare uttrycka vad det finländska samhället önskar av äldrevården. Som vi diskuterade på seminariet Vem vårdar vem är kommunernas självbestämmanderätt också beaktansvärd. Till det finländska samhällets demokratiska grundpelare hör val av prioriteringar. Tyvärr har inte det finländska samhället med endast egna val fått omsorgen om äldre att fungera överallt. Det är därför vi behöver en lagstiftning om service för äldre och om villkor för att äldreomsorgen ska fungera – också på svenska.

Åldersdiskriminering? I vår EU-lobbyorganisation AGE Platform diskuterar vi diskriminering av äldre. Grunderna är bland andra diskriminering på grund av ålder inom bank- och försäkringssektorn, biluthyrning, bygg- och transportbranschen, socialoch hälsovården, utbildning, teknik, arbetsmarknaden och flera andra grunder för ett kommande direktiv. Vissa av dessa formers diskriminering finns inte i Finland, och kanske det inte finns diskriminering alls. Men om du upplever att du har åsidosatts på grund av ålder är jag tacksam om du tar kontakt, så att jag kan rapportera det vidare. Avsikten är att förbättra samhället till allas bästa!

RES MED SPF

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Kryssa i förstklassig stil på floden Volga Volga Dream 8–15 maj 2010

Frågesporten:

Semifinal 28 januari Anteckna torsdagen den 28 januari nästa år. Då blir

det igen en gång semifinaler i pensionärernas frågetävling, skilt i Österbotten, västra Nyland, östra Nyland, Helsingfors samt Åboland-Åland-övriga Finland. En nyhet denna gång är att varje förening får sända två lag till semifinalen, om den så önskar. Ju fler deltagande lag desto mera spännande blir tävlingarna. En del av frågorna kommer denna gång att ha anknytning till 1970-talet, resten är mera allmänt hållna. De sex bästa går sedan vidare till finalen (högst ett lag från en förening), som åter i nästa år kommer att äga rum i samband med en kryssning till Tallinn. Kryssningen går av stapeln den 9–10 mars 2010. Boka plats redan nu så att du säkert kommer med! Kontakta förbundets kansli eller ombudsmannen i din region för mer information. ANDERS G. LINDQVIST

Välkommen med på en minnesvärd resa ombord på fartyget Volga Dream, det elegantaste fartyget som i dag kryssar på Volga. Floden Volga har förärats många epitet – Rysslands livsnerv och ”Moder Volga” är två av dem. Landhugg i städerna längs med floden ger inblick i Rysslands historia och dess kulturskatter. Extra hamndagar i Moskva ger tid för intressanta utfärder och möjlighet till kvällsprogram med cirkus eller balett. Resan arrangeras i samarbete med Svenska pensionärsförbundet. Reseledare medföljer. Pris från 1700 euro per person i delad dubbelhytt. I priset ingår: – flyg t/r Helsingfors-Moskva – del i dubbelhytt – måltider och måltidsdrycker ombord – utfärder enligt program Med reservation för pris- och programändringar, minimiantal deltagare är 20 personer. Begär ett utförligt program av oss! Eller gå in på www.axtours.ax/kryssningar! Bokningar och förfrågningar: Axtours.ax Skarpansvägen 26 22100 Mariehamn Telefon 018-51213 e-post: info@axtours.ax Gunilla Karlsson och Katarina Mörn

4 – GOD TID

8/2009

Fullsatt på G18. Ett par hundra åhörare fyllde stora salen på G18 när SAMS för fjärde gången ställde till med Festdag för fullvuxet folk. Stig Sumelius presenterade på festdagens minimässa spelet Pentago, en populär form av hjärngymnastik konstruerad av Thomas Flodin i Sverige. Spelet är en knepigare variant av gamla kära bondschack och har sedan 2004 spritt sig till fyrtio länder.

Mary Nybergh fick ett hjärtligt handslag av P-H Nyman – ”ser man på, länge sen sist!”

Festdagsdebatt om våra värderingar:

”Samvetsekonomi” räddar världen?

Författaren Kaari Utrios provokativa förslag om ”dödspiller” för åldringar satt som hand i handske för paneldebatten vid Festdag för fullvuxet folk på G18 den 23 september. Här ställs frågan om dagens etiska värderingar på sin spets. Är vi på väg tillbaka till forna tiders ättestupa? Debatten och dagens övriga program avnjöts av över tvåhundra seniorer i en fullsatt festsal. Efter inledande sång av Muntra Musikanters seniorer diskuterade panelen Christel von Martens, Olav Melin och Per-Erik Lönnfors etik och ekonomi under rubriken Våra värderingar är ingen handelsvara. Ordet leddes av Björn Månsson. Peje Lönnfors utgick från sin tio år gamla bok Rädda världen, bränn böckerna i ekonomi. – Faktum är att det är sent på jorden, Georg Henrik von Wrights pessimism fördystrar mitt sinne. På tio år har det inte blivit bättre, snarare sämre. Hybris, girighet och fåfänga kallas ”ekonomisk teori”, sade han och tillade: – Kraschen på Wall Street är domen över denhär ideologin. Christel von Martens, expert på kommunpolitik, såg lagen om offentlig upphandling som en farlig väg för den kommunala servicen i framtiden. – Kommuner kan inte jämställas med företag, där har det gått snett. Konkurrensutsättningen i vården

leder oundvikligt till ännu kallare inställning till de vårdbehövande. Lagstiftningen måste luckras upp, ansåg von Martens. Mest optimistisk inför framtiden var Olav Melin som konstaterade att samvetslös kapitalism har kommit till vägs ände. – Friedman är död, ett paradigmskifte håller på att ske till en ekonomi baserad på förnuft och medvetenhet. Enligt Melin är en etiskt hållbar kapitalism med socialt samvete en megatrend på kommande, något man kunde kalla ”samvetsekonomi” där andlighet är en maktfaktor, långsiktiga helhetslösningar och etiska projekt lönsamma.

Kommunernas ansvar P-H Nyman ville ur publiken leda in diskussionen på praktisk politik i kommunerna. Att permittera dem som sköter om människor är oanständigt ansåg han och gav de kommunala beslutsfattarna en bredsida: – Ingen skugga ska falla på vårdpersonalen. De som beviljar

pengarna har ansvaret för bristerna i vården. Christel von Martens betonade att det ju inte är ett skämt att ekonomin är dålig i kommunerna: – Jag avundas inte dem som skall fatta besluten. Femtio procent är lönekostnader, klossarna som politikerna kan påverka är inte många. Jag lyfter på hatten för dem som åtar sig jobbet. Per-Erik Lönnfors talade för ökat skatteuttag. En fungerande vård och omsorg är inte teori, det är en fråga om moral. – Vi pensionärer ska anse oss själva som resurser, manade Christel von Martens till slut och Björn Månsson avrundade debatten med att uppmana festsalens alla aktiva seniorer att gå ut och påverka. En vitamininjektion fick publiken till slut av Hillel Tokazier som med sin furiösa lek på flygeln kan sätta sprätt på en koloni sniglar. Festdagens populära huspianist nådde kulmen på sitt framträdande när han i Cornelis Vreeswijks Livet en parodi spädde på tonkaskaden med ena foten. Text och foto MAJ-BRITT PARO

GOD TID

8/2009 – 5

Seniorerna som en resurs – också för sig själva Det andra seminariet för InclusAge den 27 oktober hölls i riksdagens infocafé med ett 80-tal närvarande. Temat var Seniorerna som en resurs – också för sig själva. Europa- och migrationsminister Astrid Thors besökte dagen och höll ett mycket bra föredrag om de äldre som resurs genom de otaliga insatser som de äldre gör genom att vakta barnbarn, delta i frivilligverksamhet för olika organisationer, ställa upp i byggande, och mycket mer. Hon frågade också om det var någon i publiken som skulle kunna tänka sig att fortsätta att arbeta, och cirka en tredjedel av de närvarande räckte upp handen. Resten konstaterade att man redan nu har så

mycket att man inte skulle hinna arbeta också. Kristina Wikberg, direktör för Kommunförbundets svenska verksamhet, talade om kommun- och servicestrukturreformen och den åldrande befolkningen. Hon visade på ramlagen som står bakom reformen och utmaningarna bakom den. En påtaglig utmaning för kommunerna är antalet anställda som inom kort går i pension, och hur äldre närståendevårdare gör en enorm insats. Var femte person över 65 år är närståendevårdare.

Motivationen viktig Professor, neurolog Juhani Wikström tog upp bland annat mo-

Kristina Wikberg, direktör för Kommunförbundets svenska verksamhet, talade om kommun- och servicestrukturreformen och den åldrande befolkningen. Foto MONA LEHTONEN

Professor Juhani Wikström i samspråk med Filip Hamro-Drotz, som är ordförande för INCLUSage-projektets styrgrupp. Foto MONA LEHTONEN

tivationens betydelse för att vi ska orka. Han sade att bland annat de kognitiva kunskaperna, objektivitet och subjektivitet, personligheten, förmåga att sköta människorelationer, manuella färdigheter och motivation inverkar på hur vi utvecklas och överlever. Han sade att det innovativa tänkandet aldrig dör och att man utvecklas

genom att öva sig genom att vara noggrann, klassificera saker och minska situationsångest. Paneldebatten, som leddes av Nils Torvalds, hade samma tema som dagen. Där togs upp moralen i Finland, äldreboende, hjälp till nära och kära, intressebevakningen och möjligheterna att påverka, levnadsvisdom, medlemsförmåner,

solidaritet och generationsgränserna, barnbarnens roll gentemot äldre, vårdarlönerna, åldersdiskriminering, attitydförändringar och vården i allmänhet. Projektet fortsätter under 2010, då två seminarier till kommer att ordnas. VF

Förbundet besökte allsvenska riksdagsgruppen Förbundets representanter träf-

fade allsvenska riksdagsgruppen den 20 oktober. Närvarande var totalt nio riksdagsledamöter från fem partier. Bland annat diskuterades höjningen av de lägsta pensionerna, vanvård i vården och inverkan i kommunerna av lagstiftningen om service för äldre. Diskussion fördes om höjning av utkomststödet och höjning av pensionen och garantipensionens storlek. Garantipensionen har utlovats till mars 2011 och är för närvarande föreslagen till 685 euro. Kommunernas självbestämmanderätt kom alla överens om att ska beaktas vid lagstiftningen om service för äldre. Därtill ska lagen inte bli en lag som inte i klartext säger om resurser och allmänna definitioner.

Svenska fungerar inte Språket i vården kritiserades eftersom svenskan inte fungerar utan kringgås i äldreomsorgen. Det behövs sanktioner för att kommunerna ska uppfylla språkkraven på vården.

Beakta kvaliteten i upphandlingen Kommunerna borde upphandla bättre. Upphandling i vården kan vara bra, men Finland utgår från alldeles för rigida kriterier för upphandlingen och beaktar inte i synnerhet kvaliteten i upphandlingen av vården. Vårdfilosofin är att man upphandlar och det blir en ny upphandlingsrunda och kommunen väljer det som är mest ekonomiskt. Det finns en risk för att man kommer att upphandla med fyra års mellanrum på ett oändamålsenligt sätt och det drabbar de äldre, i synnerhet personer inom äldreomsorg och kommunalt långvårdsboende eller kommunala äldrehem. Folktinget har gett ut en bok för att handleda om upphandling på svenska. Det har framställts en förfrågan om att göra en språkombudsmannautredning men den har inte startat än. Håkan Nordman tackade för uppvaktningen och sade att intresseorganisationerna ska hålla sig framme.VF

På bilden syns Mats Nylund, Björn Månsson, Bjarne Kallis, Håkan Nordman, Anna Maja Henriksson och Thomas Blomqvist som var närvarande på träffen. Foto MONA LEHTONEN

6 – GOD TID

8/2009

Publikframgången fortsatte på tredje friskvårdsdagen Kombinerade friskvårdsmässan och motionsdagen i Botniahallen i Korsholm 5 oktober – den tredje i ordningen på lika många år – blev igen en framgång med nästan fördubblad publik jämfört med i fjol. Ungefär 1 500 personer deltog på ett eller annat sätt i det tvåspråkiga evenemanget, vars övergripande tema var att framhäva motionens betydelse för hälsan och livskvaliteten också på äldre dar. I programmet ingick bl.a. olika tester för kartläggning av hälsan, föreläsningar, praktisk gymnastik i grupper och olika föreningars presentation av sin verksamhet. På den anslutna mässan med alla dess utställningsbord och avdelningar förevisades ett varierande utbud artiklar med både större och mindre anknytning till hälso- och motionsaktiviteter.

Diabetesvård, fritidskläder … Centrala målgruppen för Friskvårdsmässan-Motionsdagen var

människor skulle få möta varandra, diskutera vardagens vedermödor, få nya impulser och söka nya vägar för välmående och hälsa.

Vid det här bordet var det möjligt att – med vissa pris i sikte – testa kunskaperna om Vasa med omnejd.

Till föredragen som hölls hörde fysioterapeut Johan Slottes framställning om ”Motion och balans” och överläkare Lena Furubackas information om ”Nya vindar i diabetesvården”. Temat för en modevisning var ”Motion och fritidskläder 65+”. För dem som kommit för att röra på sig fanns möjligheter som stavgång, stolgympa, seniorgympa, ryggympa och sittdans. Med hjälp av närvårdarstuderande ungdomar kunde konditionen kartläggas genom olika test samt blodtryck och blodsocker mätas. Programinslag med anknytning till mat, blommor, trafik och en hel del annat bjöd friskvårdsmässanmotionsdagen också på.

Brett arrangörskap Som främsta initiativtagare och arrangörer för dagen och dess program stod äldrerådet i Korsholm och Botniahallens friskvårdscenter. Medarrangörer var Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt, pensionärsföreningar i Korsholms och Vasa, Idrott och Motion för specialgrupper, Seniorpunkten och vuxeninstitutet i Korsholm, Äldrecentrum Österbotten, Vasa stad, pensionärsrådet i Vasa och Trafikskyddet. Evenemanget pågick hela dagen, närmare bestämt kl. 11.0018.00. Pehr-Göran Näsman och Leena Ollila öppnade med hälsningsord från huvudarrangörernas sida. Som företrädare för Svenska pensionärsförbundet uppehöll sig dess ordförande Ole Norrback i ett inledande tal vid vår uppbyggnad av välfärden med betoning på att det vid förbättringarna är de som har det sämst ställt som i första hand skall prioriteras.

Text och foto ROGER LIND

Det var ingen brist på publik när kläder med anknytning till motion och fritid pågick. Nästan lika många satt bänkade också när mässan/motionsdagen officiellt öppnades en stund tidigare.

enligt utannonseringen seniorer, pensionärer, handikappade, anhöriga, vårdpersonal och alla andra intresserade. Syftet var bl.a. att

UPPSNAPPAT

Om sång och pensionärer Sången ädla känslor föder, sägs det. Och även om

kvoten av ädla känslor kan anses rätt väl tillgodosedd bland alla aktiva och hurtiga pensionärer, så finns det alltid plats för litet mera sång ännu. Sång i kör och sång unisont, d.v.s. allsång.

Tankar av detta slag väcktes hos mig när jag för

någon tid sedan ingick i publiken vid den trevliga konsert, som Borgå svenska pensionärskör och Pensionärskören Furorna inom Esbo svenska pensionärer bjöd på. Och det var inte bara det vokala som gladde den välfyllda salen i Sökö kapell utan också den anda av glad gemenskap som präglade mötet mellan de två körerna, omkring femtio pensionärer sammanlagt. Det var mycket av återseendets glädje, man hade nämligen sjungit tillsammans förr. Det här med pensionärskörer börjar ju förekomma litet varstans. Troligen har man ofta gjort som Borgåborna att man infogat körverksamheten i det lokala medborgarinstitutets väloljade maskineri, någonting som utlöst också ekonomiska effekter. Värt att pröva på.

Alla måste ha sångtexter, annars bli det ingenting. Det finns sångböcker, gjorda inte minst med tanke på pensionärernas sjungande. Finlands svenska folkmusikinstitut i Vasa har producerat en utmärkt sådan, den borde finnas tillgänglig så fort unison sång skall exekveras. Men eftersom ålder och glömska har en viss korrelation kunde man väl tänka sig samma system som kyrkan med psalmböckerna, köpa en sats som beräknas räcka till för att en normal sammankomst och hålla den tillgänglig när det är dags för det musikaliska. Sitter man inte alltför glest kan det ju räcka med en bok för varannan deltagare. I nödfall kan man ju också kopiera upp ett antal sångtexter för utdelning. Får man dessutom tag på (medlemsvärvningen!)

en duktig försångare och förstås ännu hellre någon som kan traktera ett tillgängligt instrument för att stadga upp melodi och rytm, ja då skall det väl bli fart på sjungandet. Men respektera också dem som hellre lyssnar än sjunger. Vi har alla olika relationer till fru Musica.

Så långt är allt gott och väl – i högsta grad. Men hur

Flera pensionärsföreningar var på alerten och presenterade på olika sätt sin verksamhet för potentiella nya medlemmar. Till höger här ses representanter för Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb och Korsholms pensionärsförening.

är det med allsången? Utan någon märkvärdigare kartläggning av marknaden vågar jag påstå att det kunde fungera bättre. På en del håll i varje fall. Och det är synd, för allsång skapar en speciell känsla av samvaro – och rimligtvis en portion av ädla känslor också. Men det kräver litet uppbackning.

ANDERS G. LINDQVIST

GOD TID

8/2009 – 7

medlemsvärvning

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna, januari–september 2009 Föreningar med 15 poäng eller mer

Poäng

Ökning i procent

Poäng

Poäng totalt

Passa på och skaffa tre medlemmar och du får ett Viking Line presentkort.

109

48,0

205

Närpes Pensionärsförening

10,2

114

7,7

Förbundets samarbete med Viking Line omfattar förmåner till medlemmarna. Hjälp förbundet att skaffa flera medlemmar och få samtidigt en förmån själv: ett Viking Line presentkort.

Borgå svenska pensionärsförening

Esse Pensionärsförening

16,2

Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax

14,1

Grankulla svenska pensionärer

9,9

Esbo svenska pensionärer

5,2

Munksnejdens Pensionärer

11,1

Isnäs Pensionärer

19,4

Pensionärsklubben Milstolpen

10,6

Lappfjärds Pensionärsklubb

8,7

Pensionärer i Östra Helsingfors

13,4

Kronoby Pensionärer

7,8

Malax Pensionärer

8,9

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

7,5

Ekenäs Pensionärer

5,4

Drumsö Pensionärer

10,8

Lovisanejdens Svenska Pensionärer

10,7

Åbo Svenska Pensionärsklubb

7,9

Pedersöre Pensionärsklubb

Nykarleby Pensionärer

8,7

Björneborgs Svenska Pensionärsförening

Sibbo Svenska Pensionärsförening

5,0

Föreningen Oravais Pensionärshem

8,7

16,1

Föreningen Hufvudstadsbladets Seniorer

12,4

Pargas Svenska Pensionärer

5,7

Larsmo-Eugmo pensionärsförening

6,7

13,2

Vanda svenska pensionärer

8,8

Korsholms Pensionärsförening

3,0

Kimito Pensionärsförening

6,6

Dragsfjärds Pensionärer

6,2

8,3

4,8

7,8

Västanfjärds Pensionärsförening

6,8

Mariehamns Pensionärsförening

5,6

7,7

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening

4,3

Purmo Pensionärer

4,7

Pensionärsföreningen Trivselklubben i Strömfors

9,1

Lojo svenska seniorer

6,7

Pensionärsföreningen ETTAN

6,0

Eira Pensionärer

6,1

Karis Pensionärer

3,8

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen

6,4

Munsala Pensionärsklubb

5,0

Pensionärsföreningen Fagervik

6,9

Korpo Pensionärsförening

5,4

Hangö Pensionärer

6,5

Pensionärsträffen i Lappträsk

6,5

Liljendal församlings pensionärer

4,7

Lovisa svenska församlings pensionärer

4,4

Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck PIKT

4,1

Tenala Pensionärer

4,1

Terjärv Pensionärer

Vasanejdens Pensionärer

Svenska Pensionärsgillet i Hangö

Arkadia Pensionärer Pensionärsföreningen Vi Norrifrån Jeppo Pensionärsklubb

Österby Pensionärer

Hela förbundet

Nya medlemmar

Ny fart i medlemsanskaffningen!

1202

7,0

Presentkorten berättigar till ett av följande alternativ: 1. en Helsingfors–Stockholm-kryssning för 2–4 resenärer på lördag–torsdag avgångar i B/C-hytt 17.8–22.12.2009. Tilläggsavgift för A/BL-hytt är 50 euro. 2. en dagskryssning för 2–4 personer med Viking XPRS på avgångar måndag–torsdag. Minikryssning för 2–4 personer med Viking XPRS på avgångar söndag–torsdag eller resan ”En dag i Tallinn” för 2–4 personer med Viking XPRS på avgångar söndag–onsdag under tiden 17.8–22.12.2009. På Dagskryssningen är båtresorna gratis och hytten får du till specialpris. På Minikryssningen berättigar presentkortet till en A- eller B-hytt. På resan ”En dag i Tallinn” berättigar presentkortet till en A- eller B-hytt på utresan, specialpris för hytten på returen. 3. Minikryssning från Åbo för 2–4 resenärer på morgonavgångar söndag-fredag och på kvällsavgångar söndag-torsdag i B/C-hytt. Tilläggsavgift för A-hytt 30 euro. Presentkortet gäller på alla avgångar i Viking Lines egen försäljning under tiden 17.8–22.12.2009. När du har skaffat tre nya medlemmar, vänligen meddela dem till Åsa Barman, tel. 020 7288814, e-post asa.barman@spfpension.fi. Meddela medlemmarnas namn och ditt namn, din adress och ditt telefonnummer så sänder kansliet presentkortet till dig. I övrigt gäller de tävlingsregler för medlemsvärvningen vilka publicerades i God Tid 1/2009. VERoNICA FELLMAN

Veronica Biaudet vikarierar ombudsman Jan Holmberg Stud.merk. Veronica Biaudet har från 19.10 börjat jobba på förbundets kansli i Helsingfors. Veronica kommer att vikariera Jan Holmberg till årets slut. Hennes kontaktuppgifter är: tfn 020 728 8817, veronica.biaudet@spfpension.fi. Tag gärna kontakt!

Fondmedel lediganslås Förbundet administrerar Jarl V. Hellströms och Karin Wegelius’ fond. Medel som avkastats från dessa två fonder lediganslås och föreningarna kan ansöka om totalt 3 350 euro, vilket delas upp på flera understöd. Föreningarna i Svenska pensionärsförbundet får ansöka om medel föreningen eller pensionärerna till fromma. Jarl V. Hellströms fond är en allmännyttig fond, Karin Wegelius fond bär namnet ”Till nytta och nöje”. Ansökningarna kan formuleras fritt. Vänligen ange i ansökningen föreningens namn, ändamålet med ansökan och en budget. Ange även det sökta beloppet. Förbundet behöver föreningens stadgar för att kunna avgöra ansökan. Ansökningstiden utgår den 30 november 2009 (poststämpel räknas). Medlen är avsedda att användas och redovisas under 2010. Sänd ansökan och stadgarna till Svenska pensionärsförbundet, styrelsen, PB 129, 00101 Helsingfors. För närmare information kontakta verksamhetsledare Veronica Fellman, tel. 050-4097489, e-post veronica. fellman@spfpension.fi.

8 – GOD TID

8/2009

medlemsförmåner

Därför är jag medlem i Svenska pensionärsförbundet Har du funderat på orsaker till att vara medlem i förbundet eller skaffa medlemmar till förbundet? Intressanta medlemsförmåner brukar hjälpa till för att fortsätta att vara medlem och att skaffa medlemmar. Förbundet anser det vara viktigt att kunna erbjuda sina medlemmar olika förmåner. Förbundet har ingått avtal med Viking Line, Doctagon, Haiko Gård och Rehn & Co om förmåner till våra medlemmar. På denna sida finns närmare förklaring om vad medlemsförmånerna i dessa bolag innebär. Tyvärr har

förbundet inget medlemskort, men genom att i kontakten med företagen hänvisa till medlemskap i förbundet brukar man komma åt förmånerna. Dessa förmåner är till för alla medlemmar i förbundet. Om ni har frågor eller kommentarer till förmånerna, vänligen kontakta verksamhetsledare Veronica Fellman, tel. 020-7288812 eller e-post veronica.fellman@spfpension. fi. Kanske ni redan har många medlemsförmåner i föreningen? Vi arbetar alla för medlemmarnas bästa! VF

Rådgivning gällande arvs- och gåvofrågor Som aviserats i senaste numret av God Tid erbjuder förbundet medlemmarna en ny medlemsförmån i form av juridisk rådgivning gällande arv, gåvor och testamenten, inklusive beskattningen av dessa. Även frågor gällande förmynderskap och intressebevakning ingår i tjänsten, som står till medlemmarnas förfogande med start från oktober 2009.

Doctagon Hemläkaren erbjuder nya Doctagon Senior avtalskunder 110 euros rabatt på kartläggningsbesök. Doctagon Senior är en trygghetsläkartjänst för de äldre. Tjänsten garanterar att man alltid får tag på en läkare per telefon och vid behov kommer läkaren på hembesök med kort varsel. Endast avtalskunder har tillgång till en läkare dygnet runt. Doctagon Senior är en service som skapar trygghet i vardagen för de äldre och deras anhöriga. De tjänster som ingår i avtalet är: • ett personligt telefonnummer som når jourläkaren alla tider på dygnet under årets alla dagar • garanterat hembesök med kort varsel • laboratorieprov i hemmet • jourmediciner för allmänna åkommor • telefonkonsultation • förnyande av recept, vid behov hemleverans av medicin • remisser till sjukhus eller specialistvård • egen namngiven läkare på begäran Under kartläggningsbesöket undersöker hemläkaren patienten och tar ställning till det allmänna hälsotillståndet, medicineringen, övriga hälsofrågor och planerar uppföljningen. Avtalet ingås mellan förbundets medlemmar och Doctagon. Svenska pensionärsförbundet bär inget ansvar gällande avtalen. Doctagon Ab Bredviksvägen 23 00330 HELSINGFORS Information: 020 7529 491 Hemläkarjour: 010 633 8585 www.doctagon.fi

Förbundet har ingått avtal med Advokatbyrå Rehn & Co Ab om telefonrådgivning för medlemmarna gällande dessa frågor. Advokatbyrå Rehn & Co Ab:s servicenummer är 666 009 och advokatbyråns jurister svarar och ger råd på det numret onsdagar, torsdagar och fredagar, under telefontiden kl. 9–12. Rådgivningstjänsten är avgiftsfri för förbundets medlemmar under nämnda telefontider. Om numret är upptaget har man möjlighet att lämna ringbud och bli uppringd gällande sin fråga. Advokatbyrå Rehn & Co Ab utför även vid behov uppdrag i dessa ärenden, såsom uppsättande av gåvobrev, köpebrev, tes tamenten, fullmakter, skattedeklarationer, etc., enligt avtal med uppdragsgivaren. För dessa uppdrag tillämpar advokatbyrån en i samarbete med Pensionärsförbundet uppsatt prislista för juridiska tjänster för förbundets medlemmar. På Advokatbyrå Rehn & Co Ab:s hemsida www.rehnco.fi finns en egen avdelning för förbundets medlemmar, benämnd SPF-Login, med grundläggande information kring dessa frågor, inkl. praktiska exempel. På dessa sidor kan man logga in via advokatbyråns hemsida på svenska. Användarnamnet är spfmedlem och lösenordet är GodTid (ihopskrivet). På förbundets egen hemsida finns en länk till advokatbyråns hemsida. Advokatbyrå Rehn & Co Ab:s jurister kommer i fortsättningen att informera i God Tid om aktuella frågor och ändringar gällande bl.a. arvsjuridik och beskattning. Dessa frågor belyser advokat Olof Rehn även i sin bok Arv, gåva och skatt (Schildts 2008).

SPECIAL LOGIPRISER i kraft söndag–onsdag till 28.2.2010: I priserna ingår, frukostbuffé i Herrgården, yorokobibad, bassänger och bastu, fri tillgång till gymmet Badhotellet, standard-dubbelrum 120 €/natt (norm. 214 €) Badhotellet/Herrgården superior-dubbelrum 162 €/natt (norm. 256 €) Vid bokningen bör bokaren uppge ”SFP” koden.

För grupper erbjuder vi följande: Svenska pensionärsförbundet 1 dygns rektreationspaket i Haiko Herrgård Erbjudandet är i kraft måndag–torsdag, hela året 2010 Personantal 10–40 pers. 1 dagen: 14:00–14:30 Ankomst till Haiko Kaffe och saltigt kaffebröd Ankomstinfo 14:30–15:00 Inkvartering i dubbelrum på badhotellet 14:30–18:30 Möjlighet till enskilda behandlingar på egen bekostnad Yorokobibad, bassänger och bastu samt konditionssal 18:30–19:00 Haiko bjuder på fascinerande historik på Herrgården samt ett glas skumvin 19:00 Festmiddag på Herrgården 2 dagen: 07:00–09:30 Frukostbuffé på Herrgården 07:00–12:00 Yorokobibad, bassänger och bastu samt konditionssal Möjlighet till enskilda behandlingar på egen bekostnad eller motionering på egenhand. 08:00–08:25 Vattengymnastik 11:30–12:00 Rummen lämnas 12:00–13:00 Lätt lunch i Spa Café består av salladsbuffé och soppa 13:00 Trevlig resa hem!

Viking Line erbjuder resor till specialpris till Svenska pensionärsförbundets medlemmar. Detaljer på adressen www.vikingline.fi/formaner/spf/, eller kontakta SPF:s kansli.

Paketets pris: 134 €/person (normalt pris 194 € / person) Behandlingarna bör bokas i god tid i förväg (tel.019-57601/behandlingsbokningar) och betalas på plats. Deltagarna har möjlighet att avgiftsfritt delta i husets allmänna aktiviteter. Stavgångsstavar, cyklar, skidor och spelutrustning finns till låns från receptionen. Tilläggsavgift för enkelrum eller Superior rum är 42 € / natt.

GOD TID

Kauko Sipponen – en demokratins förkämpe

Kauko Sipponen hemma i Näshöjden, mot en bakgrund av höstens färger.

Jurisdoktorn och kanslern Kauko Sipponen har ett mångsidigt yrkesliv bakom sig. Hans vetenskapliga bana ledde i första hand fram till en professur i offentlig förvaltning. Senare blev han en hög ämbetsman i staten som chef för regeringskansliet och presidentens kansli. Efter åtta år som landshövding i Mellersta Finlands län övertog han posten som VD för Näringslivets Delegation, mera känd under förkortningen EVA. Karriären kröntes med utnämningen till kansler för Tammerfors Universitet 1990. Vid sidan av allt detta har han skött ett otal förtroendeuppdrag, bl.a. som ordförande för Finlands Röda Kors. Karelen har en speciell plats i hans hjärta (han är född i Viborg 1927). Han nämner med stolthet sin insats för det finländska Viborgcentret och den EU-bekostade renoveringen av kyrkogården i Sorvali. Kauko Sipponen har profilerat sig som en expert på demokratins väsen, och han har i sina skrifter i detalj rett ut hur folkets vilja skall komma till uttryck i grundlagens formuleringar, i den praktiska politiken och i samhällets organisation. När vi sitter och diskuterar i det vackra hemmet i Näshöjden i Helsingfors framgår det med all tydlighet att dessa ämnen fortfarande sysselsätter hans tankar. I böcker, debattartiklar och utlåtanden ger han uttryck åt sin vision av medborgarsamhällets uppgifter och funktioner.

Vi för vårt samtal på finska, men Sipponen talar också en alldeles utmärkt svenska. Han berättar att han vid en konferens i Närpes i Österbotten bemödade sig om att konsekvent använda detta språk, med den följden att en annan deltagare, professor Mikael Reuter, senare oombedd sände honom ett intyg över ”god förmåga att använda svenska i tal och skrift”.

Samhällspolitisk tänkare Kauko Sipponen är en samhällspolitisk tänkare som bemöts med stor respekt såväl i Finland som utomlands. Hans kontaktyta gentemot det finländska samhället är enorm, vilket kom till synes då riksdagen 2007 arrangerade ett festseminarium med anledning av hans 80-årsdag. Föredragen sammanfattades i en bok, som i engelsk version är föremål för ett andra seminarium i Churchill College i Cambridge denna höst.

Sipponens tankar om medborgarsamhället har alltså bärvidd långt utanför vår nationella horisont. Han har också i flera skrifter behandlat EU:s utveckling mot de federala strukturer som karakteriserar en verklig förbundsstat. Ett stort problem är det som brukar kallas unionens demokratiunderskott, dvs. det faktum att kopplingen mellan de enskilda medborgarna och de beslutsfattande organen är svag. Det saknas en allmän opinion med sameuropeisk klangbotten, och detta är en av orsakerna till att röstningsprocenten i valen till EU-parlamentet är så låg. Kauko Sipponen har inga färdiga lösningar på EU-problematiken. Hans analyser är i alla fall högintressanta, dels genom att han klarställer de statsrättsliga begreppen och dels genom de paralleller han drar till den schweiziska förbundsstaten med dess 23 kantoner. Jag kan inte låta bli att fråga

8/2009 – 9

förlängd tid I Kurt Nordmans serie av personteckningar står denna gång kansler Kauko Sipponen i tur. I ett flertal böcker och skrifter har denne toppjurist analyserat demokratins väsen och därvid behandlat samhällsfrågor som berör oss alla. – Två artiklar kommer ännu att publiceras i denna tidning under samlingsrubriken Förlängd tid. varför centerpartisten Sipponen aldrig blivit politiker på heltid. Hans kvalifikationer kunde i och för sig ha berättigat till en mycket synbar position i den nationella hierarkin. ”Jag är inte en tillräckligt hårdför viljemänniska för att anta den utmaningen”, säger han, ”hellre har jag varit vapendragare åt andra.” Jag påpekar att han också i den rollen blivit uppskattad för att alltid ha hållit sina vapen rena. Kauko Sipponens styrka ligger i hans förmåga att analysera fram det väsentliga också i komplicerade sammanhang; han vill gärna fundera över olika alternativ och väga dem mot varandra innan han tar ställning. Ordet ”fundera” ger Sipponen anledning att minnas en historia från Mauno Koivistos tid som riksbankchef. ”Manu” hade för vana att då och då inbjuda direktörerna för landets storbanker till en gemensam lunch, där han framförde sin mening om aktuella ekonomiska angelägenheter. Då träffen var över brukade direktörerna varje gång stanna upp en stund vid ytterdörren, för att sinsemellan försöka reda ut vad Koivistos orakelmässiga funderingar egentligen hade gått ut på. ”När jag senare själv hade anledning att lyssna till hans utläggningar kom det osökt för mig att jag stod inför en Mikael Agricola, som höll på att utveckla ett helt nytt sätt att använda det finska språket”, säger Sipponen med glimten i ögat.

Alltid var inte upplevelserna så positivt färgade. Sipponen var närvarande vid det möte där försvarsminister Ustinov, omgiven av sina vapengrenschefer, föreslog att Sovjet och Finland skulle inleda gemensamma militärmanövrer. Han karakteriserar ännu i dag ryssarnas konkreta önskemål som ”förskräckande”. Han bekräftar att den välbekanta historien om Kekkonens mottaktik faktiskt är sann; presidenten drabbades av en plötslig oförmåga att uppfatta eller ens höra vad gästerna hade att framföra. Det var en metod som var välbekant för ryssarna själva, och när Kekkonen styrde över samtalet på det rätta sättet att begå bastubad och andra liknande sidospår uppfattade gästerna detta som ett artigt avböjande av deras propåer. Kauko Sipponen har lagt ner mycken tid och möda på att analysera maktfördelningen inom den representativa demokratins fält. Sex ”samhällsmakter” befinner sig i ständig växelverkan. Till de traditionella statsmakterna – den lagstiftande, den verkställande och den dömande – har alltid räknats en fjärde, de fria media. Den femte makten är medborgarsamhället i dess mest vidsträckta betydelse, innefattande den allmänna opinionen med alla dess värderingar och påverkningsmedel. Den sjätte är marknadsekonomin, med egna värderingar och egna mål.

Kekkonens kanslichef

Demokrati i kris

”Den mest intressanta perioden i mitt liv var nog tiden som Kekkonens kanslichef, under åren 1973–76”, säger Kauko Sipponen. ”Jag skötte ju den praktiska sidan av hans kontakter mot omvärlden och skrev bland annat utkasten till de tal han höll i hemlandet. Det var en upplevelse av rang att befinna sig i omedelbar närhet av den politikens källa som den viljestarke och självmedvetne presidenten utgjorde.”

Sipponen anser att demokratin upplever en kris i dag, genom att marknadsekonomins krav på hegemoni också utanför dess egna sfärer har förskjutit balansen mellan samhällsmakterna. Han påpekar med skärpa att marknadsfundamentalismens teser om effektivitet och produktivitet inte kan tillämpas i sin renodlade form på grundvalarna för välfärdssamhället, vars yttersta målsättning är att garantera ett människovärdigt liv för varje enskild individ. Vad skall denna strid mellan andemakterna resultera i? Sipponens ideal är en människocentrerad marknadsekonomi, där de mjuka värderingarna också ges utrymme vid sidan av de kalla sifferkolumnerna. Han är helt medveten om att de små nordiska länderna med sina traditionella välfärdsmodeller inte kan agera ensamma i en globaliserad värld. Det han hoppas på är en framtida symbios mellan solidaritet och företagaranda, solidaritet människorna emellan och en sund företagaranda som bildar själva kärnan i marknadsekonomin.

Kauko Sipponen är en boksynt man, som även under sin pensionärstid producerat ett flertal böcker och skrifter.

Text och foto KURT NORDMAN

10 – GOD TID

8/2009

Delta i luciavalet och insamlingen!

Rachele Greco Kronoby

Ellen Husberg Vanda

Sofia Rangdell Helsingfors

Ann-Charlotte Mårtensson Houtskär

Emma Norrman Helsingfors

Majken Karlström Brändö, Åland

Alexandra Nordström Esbo

Amanda Alinikula Helsingfors

Finlands Lucia röstsedel Luciainsamlingen: Stöd och hjälp till utsatta barn. JAG RÖSTAR PÅ KANDIDAT NR _____ Jag deltar i luciainsamlingen genom att bifoga _________ €. Mitt namn _________________________________ Postadress _________________________________ Röstsedlar utan inbetalning beaktas inte. Om du istället för att sända ditt bidrag kontant använder bank vänligen ange den bank du valt.

Rebecka Vikström Borgå

www.folkhalsan.fi/lucia

Viveca Haapalainen Helsingfors

 Aktia 405511-245079  Nordea156230-109332  Sampo 800018-70892073

Du kan delta i insamlingen och samtidigt rösta på din kandidat också via sms. Du kan välja att bidra med 5, 10 eller 20 euro. Vill du delta med 10 euro skriv: 10E LUCIA X (X står för kandidatens nummer) och ditt eget namn t.ex. KALLE KARLSSON. Sänd meddelandet till numret 16323 utan riktnummer. Du kan också delta i insamlingen och rösta via www.folkhalsan.fi/lucia. Oberoende av vilka kanaler du använder skall din röst och ditt bidrag vara hos Folkhälsan senast 25.11.2009 kl. 24.00. Adress: Folkhälsan, Pb 211, 00251 Helsingfors. Tack för ditt bidrag!

De uppgifter som lämnats i samband med inbetalningar och omröstning behandlas konfidentiellt och förstörs när insamlingen avslutats 31.1 2010. Av sms-bidraget går nettot (skatter och operatörsavgifter avdras) till insamlingen. Insamlingstillstånd har beviljats av Länsstyrelsen i Södra Finlands län: OKU 195A

GOD TID

8/2009 – 11

Grodliv ute på balkongen

Dockor, nallar och grodor fyller pensionärstillvaron

Anja-Bis favoritdockor

Kreativitet, samlarglädje, hobby, köpentusiasm och terapi – alla de här orden kan tillämpas på Anja-Bi Pulkkinen i Esbo. I sin lägenhet har hon ca 140 dockor av olika storlekar, ett 50-tal nallebjörnar och på den inglasade balkongen trängs inte blommor utan 120 grodor! – De flesta dockor, både dockorna själva och deras kläder har jag sytt själv, skapat, men nallarna liksom grodorna har hämtats hem från olika delar av världen – från USA, Canada, Tyskland, Sverige … Många har jag själv köpt men en del har jag fått i gåva av barn och vänner, säger Anja-Bi. Anja-Bi själv lekte med sina två barndomsdockor och sydde kläder till dem långt upp i tonåren. Nu är hon pensionär, ensamstående med barnbarn och finner glädje i att se sin dockfamilj växa. – Alla soffor, stolar, bord, sängar och hyllorna längs väggarna är fyllda av dockor. Mina dockor står i egna ställningar men har också egna vagnar, kälkar, stolar, soffor och gungor som rekvisita. Medan hennes man ännu levde tyckte

han ibland, att han själv inte rymdes i lägenheten, men han var en entusiastisk beundrare av sin hustrus dockmani.

Arbiskurs gav starten Vid sidan av sitt arbete, sin familj och skötseln av ålderstigna föräldrar anmälde sig Anja-Bi till en kurs med porslinsdockor och på den vägen är hon nu. Hon deltog i dockdoktorn Benita Suomis pysselkvällar, gick på dockmarknaden i Helsingfors och deltog 2005 i en resa till Tyskland där de bl.a. besökte Steiff-museet, där den tyska dockindustrin verkar.

Ut ur depression och svåra tider Att pyssla med dockorna var under mannens sjukdomstid med invaliditet som

Anja-Bi i skapartagen

följd ett andningshål för Anja-Bi. – När man syr och målar dockor kan man inte tänka på annat; man måste vara helkoncentrerad. När hennes man dog följde en tid av tungt sorgearbete, men småningom tog skapandet av dockor och samlandet fart och nu bubblar Anja-Bi igen av iver och glädje. – Det tar timmar att måla ett dockansikte, säger Anja-Bi. Lägger man färgerna ojämnt märks det efter bränningen i specialugnen. Själva dockkropparna syr hon av oblekt lakanstyg, men huvudet, armar, ben och bröstbiten, som fäster huvudet vid kroppen köper hon. Ögon av plast, glas eller kristall köper hon liksom de flesta peruker och skor.

Dyr hobby med mycken glädje

Dockor uppåt väggarna!

Det är inte en alldeles billig hobby det här med dockor liksom inte heller nallar eller grodor är speciellt billiga. Anja-Bi är hela tiden på jakt efter antika spetsar, gamla brodyrer, pärlor, sidenband, gamla kläder som hon kan klippa av och sy om liksom speciella tyger. Rekvisitan till dockorna kostar också. Hjälp har hon fått av vänner; hon har fyndat i egen och i vännernas garderober. Nu har det kommit ut dockmaterial i akryl, men Anja-Bi föredrar porslin. De dyraste perukerna är av riktigt hår, men många är gjorda av mohair eller konstgjort material, s.k. fuskhår. – Jag har massor av tid, jag tycker om att skapa och jobba med mina händer och jag har pension; min hobby ger mig glädje, jag ser resultat och jag trivs – är inte detta att njuta av för en som jobbat hårt och som nu är mitt uppe i sin pensionärstillvaro, frågar sig dockmamman Anja-Bi från Esbo. Text CARIN ÅMINNE Bilder ANJA-BI PULKKINEN

Dockpensionärer med barnbarn och katt

12 – GOD TID

8/2009

Sällskapsdjur bland äldre:

Hund och katt förstås plus gnagare Du som är pensionär, håller du dig med sällskapdjur? Gör du det, så hör du till en stor och växande skara människor. Mest sannolikt är det hund eller katt som du – av tradition – ger din skötsel och omsorg åt. Men andra alternativ finns också. En del av dem är i klart tilltagande. Akvarier till exempel har på senare år blivit allt vanligare. En av förklaringarna är att de som nu blir pensionärer i en del fall hade akvarium i sitt hem under barnoch ungdomstiden. Detta var inte så vanligt en längre tillbaks i tiden.

En som har en god uppfattning om vad slags sällskapsdjur äldre personer håller sig med och hur trenderna går är innehavaren av Djurcentrum i Vasa Tom Emaus. Han har varit med i branschen i snart tjugofem år som – framför allt numera – stor förmedlare, importör samt parti- och näthandlare då det gäller djur, foder och 5 000–6 000 olika tillbörsartiklar. Förutom honom själv sysselsätter verksamheten fyra anställda.

Urbaniseringen har bidragit Ser man lite historiskt på utvecklingen då det gäller sällskapsdjur kan man säga att de specifika djurbutikerna kom till Finland efter krigen och att populariteten att hålla sig med hund eller katt ökat kontinuerligt sedan början av 1980-talet. – I det avseendet har vi kommit ikapp det övriga Europa. Folk som vuxit upp på landsbygden och blivit urbaniserade genom inflyttningen till tätorterna vill gärna omge sig med sällskapsdjur. Det är en djurkontakt som man

Nere i källaren var Elisabet Sand i full färd med att packa varor som varje dag distribueras i både parti och minut från Djurcentrum i Vasa.

hade på ett naturligt sätt i sin tidigare omgivning, konstaterar Tom Emaus. Det är förstås mest – men ändå inte enbart – hund eller katt som äldre personer håller sig med som sällskap. Framför allt i de större städerna är det också rätt vanligt med t.ex. kaniner och marsvin. En del har fåglar, somliga har skaffat akvarium. Ridhästar hör också till de djur som pensionärer skaffar sig i ökande grad på ställen där förutsättningar finns. – Akvarier är som något som jag gärna rekommenderar, speciellt för personer som har fysiska hinder att röra på sig ute med sina djur. De är inte speciellt svåra att sköta och rätt många nyblivna pensionärer har från barndomen erfarenhet av hur det skall gå till, konstaterar Tom Emaus.

Mat och motion skall balansera! Inte minst för dem som vuxit upp på landsbygden syns det vara viktigt att man även i stadsmiljö har något levande omkring sig – djur

Tusentals olika tillbehör för sällskapsdjuren finns att tillgå i Djurcentrum i Vasa. De som betjänar i parti och minut är fr.v. Tom Emaus, Maria Nurmi, Emma Svenn och Petter Welroos. På bilden saknas Elisabet Sand som höll på med att packa nere i källaren.

GOD TID

8/2009 – 13

och fiskar

Ett akvarium betyder att man har inte bara fiskar utan också levande växter nära inpå sig i lägenheten.

eller växter. Hund eller katt är förstås bra som sällskap. En sak som man dock alltid bör ha klart för sig är att man med dem binder sig väldigt mycket då det gäller skötsel och motion. – Åker du längre bort skall du ordna så att någon annan sköter. Och båda bör få röra på sig ute helst flera gånger om dagen. Det är bra om sällskapsdjuret bidrar till att man även själv får motion men dåligt för båda om det blir ogjort, betonar Tom Emaus. Han framhåller att både hund och katt behöver förvånansvärt lite mat för att må bra. Men de vill gärna ha mat, och då är det lätt hänt att man visar ömhet mot dem genom att ge till övermått. Det värsta är om de blir överviktiga. För mycket mat och för lite motion är en dålig kombination. Tyvärr ser man ute på gatorna beklagligt många exempel på detta!

fåglarna hittar vi undulater, finkar och parakiter (papegojor) samt under kategorin fiskar bl.a. även

räkor, grodor och krabbor. Få av alla dessa nämnda hör till de djur som äldre personer i

någon större utsträckning håller sig med för närvarande. Men vem vet – kanske hittar vi även dem ute i

pensionärsbostäderna när nutidens unga vuxit upp och blivit gamla! Text och foto ROGER LIND

Alternativ finns Förutom de många tillbehörsartiklarna är det i Tom Emaus affär en hel rad olika djur som man kan stifta bekantskap med och köpa om man vill. Kategorierna är bl.a. kräldjur, gnagare, fåglar, fiskar, syrsor och maskar. Till den förstnämnda kategorin hör t.ex. ormar, spindlar, ödlor och sköldpaddor. Gnagarna omfattar bl.a. kaniner, marsvin, hamstrar, ökenråttor och tamråttor. Bland

Förutom hund eller katt är det rätt många pensionärer som håller sig med något slag av gnagare. Då kan en sådan här bur komma i fråga, förklarar Tom Emaus vid Djurcentrum i Vasa.

14 – GOD TID

8/2009

Öppet: vardag kl. 10 - 18 lördag kl. 10 - 14

Storalånggatan 28-30 Ekgården Tel. 06-361 6700 fax 361 6710 info@vaasanelainkeskus.fi www.vaasanelainkeskus.fi

www.florafauna.fi Kungsgatan 13, Ekenäs Tel. 019-241 1418

Kennel Corantés Dvärgschnauzer, Schäfer

-svart - silver - trimning tfn. 040833 5252, Lappfjärd www.corantes.webs.com

Respektera de äldres vilja Det känns tryggt med en förbundsordförande med erfarenhet från rikspolitiken. Nelson Mandela har sagt något i stil med att för att kunna köra sin bil framåt måste man ha koll på vad som syns i backspegeln. Väl etablerade kontakter har lett till att pensionärsförbundens intresseorganisation (PIO), i vilken även Svenska pensionärsförbundet ingår, nu på ett föredömligt sätt kunnat närma sig beslutsfattande myndigheter i aktuella pensionärspolitiska frågor. Enligt uppgifter i föregående nummer av God Tid (nr 7) fick vi ta del av tvenne nog så viktiga uppvaktningar, av betydelse även sett ur finlandssvenskt perspektiv. Dels kontaktades riksdagsgrupperna med en skrivelse i fem punkter beträffande äldrevårdslagen och dels rundradion med diskussioner i tre punkter med anledning av programutbudet för seniorer både i radio och TV. Under 2000-talet har samhället allt mer tagit över

den enskildas ansvar. Välmenta reformer, men pendeln har tidvis slagit för långt när människors önskemål åsidosätts. Framtiden måste bli valfrihetens tid, då de äldres vilja att göra egna livsval måste respekteras. Det är inte samhället som ska bestämma hur vi ska bo när det egna hemmet känns otryggt. De människoöden som ibland skildrats, där äldre blivit fångar i sina egna hem, talat sitt tydliga språk.

Framöver måste vi sluta att bedöma människor efter deras kronologiska ålder. Vi måste se äldre som de individer de är och inte att vi åldras olika. Kunskap och erfarenhet måste få ett värde och de äldre en känsla av att behövas i samhället. De äldre som vill och kan arbeta ska inte hindras – varken av åldrandets myter eller av skatter och avgifter. De som vill göra ideella insatser ska få den kunskap och det stöd som krävs. Vi måste ta vara på erfarenheterna från den frivilligverksamhet som så väl behövs i samhället. Min önskan är att vi i hälso- och sjukvården och i omsorgen får möta människor med utbildning som motsvaras av de äldres hälsoproblem och sociala behov. Vi måste slippa bollas runt i systemet mellan olika vårdgivare. Jag tror på ett nytt flyt för Svenska pensionärsförbundet och varför inte säga som Ethel Percy Andrus (1884–1967): ”Att åldras ska inte ses som ett nederlag utan som en seger, inte som ett straff utan som ett privilegium.”

STEN LINDHOLM Träskända

Malaxlag pidromästare Pidro är ett kortspel som spelas i

en del av de österbottniska pensionärsföreningarna. Distriktets verksamhetsplan för 2009 innehöll arrangerande av en pidroturnering. Onsdagen den 19 oktober ordnades den första turneringen i distriktets historia, sju föreningar deltog med två lag per förening. Först en kort beskrivning om vad pidro är: Pidro är ett populärt kortspel i de svenskspråkiga delarna av Finland, i synnerhet i Österbotten, där spelet har sin givna plats inom österbottnisk kultur. Spelet är ett uppskattat sällskapsspel, som spelas av fyra personer, par mot par och har vissa likheter med bridge. Det gäller att bjuda högst för rätten att välja färg och sedan att spela hem budet med sin partner eller få minuspoäng för ett misslyckande. Eftersom den österbottniska

ombudsmannen inte spelar pidro ställde vännen Magnus Karlsson från Smedsby upp som ansvarig ledare för turneringen. Rolf Hägg och Valdemar Präst från Föreningen Oravais Pensionärshem stod för de praktiska arrangemangen. Malax Pensionärer, Purmo Pensionärer, Kvevlax Pensionärsklubb, VIPS från Vasa, Föreningen Oravais Pensionärshem, Kronoby Pensionärer och Korsholms Pensionärsförening ställde samtliga upp med två lag. Turneringen inleddes vid 12-tiden med att de fjorton lagen spelade fem omgångar var. Motståndarna togs fram genom lottning. Utgående från resultaten i inledningsomgången kvalificerade sig följande lag till semifinal: båda lagen från Malax samt Purmos första lag och Kronobys andra

lag. Resultatet i semifinalen blev att lagen från Malax gick till final medan Purmo och Kronoby gjorde upp om tredje och fjärde plats. Göran Geberg och Sten Hemming som representerade lag II från Malax blev de första segrarna i distriktets pidrotävling. I Malax I lag som tog hem silvermedaljerna spelade Alfons Åstrand och Lars Hemming. Ingalill Byskata och Vega Björkgård från Kronobys II lag bevisade genom att ta hem tredje platsen att pidro inte är enbart ett spel för män. I Purmos I lag som blev fjärde spelade Nils Åkermark och Hans Björklund. Turneringen fortsätter nästa år. PER THOMASFOLK ombudsman

Pentago Tycker du om att spela fem i rad? Nu finns en sällskaplig och durabel form av spelet att köpa. Spelet är på ett hårt underlag bestående av fyra plattor med nio hål i varje ruta. Man kan rotera på plattorna så att spelet blir svårare.

F:ma B.I.G DOG Hundpensionat och försäljning

av hundtillbehör Södra Vallgrund tel. 06-352 7807 050-5726462 www.netikka.net/bigdog

Priset på spelet är 30 euro. Rekommenderas varmt som hjärngymnastik och social samvaro. Beställ spelet från kansliet 020 72 88810 eller på nätet, www.spfpension.fi/blanketter.

GOD TID

8/2009 – 15

Seminarium dryftade hälsa, vård och ansvar Det regelbundet återkommande seminariet Vem vårdar vem gick ut med ett ambitiöst program. Ett antal toppolitiker, en insiktsfull arkiater och en väl sammansatt panel garanterade att seminariet inte lämnade någon oberörd. Vem vårdar vem är som frågeställning lika aktuell som 2002, då seminariet ordnades första gången. Seminariesamarbetet är ett unikt samspel mellan Svenska pensionärsförbundet, Svenska Seniorer i Finland, Kommunförbundet och Folkhälsan. Torolf Fröjdö har varit ordförande för planeringsgruppen

2009 och deltagit under de totalt fem gånger seminariet har ordnats. Frågeställningen känns fortfarande aktuell. Seminariet bar underrubriken ”Hälsa, vård och ansvar”, vilket lämpar sig synnerligen väl i den offentliga debatt som har följt på de svar som länsstyrelserna några veckor tidigare har överlämnat

till riksdagens justitieombudsman Riitta-Leena Paunio. Stoffet räckte bra till att diskuteras under två dagar och gav än mer att fundera på. Riksdagens talman Sauli Niinistö tog fasta på det goda samhället och vad man kan förvänta sig av det. Han poängterade individens ansvar och vars och ens skyldighet att hjälpa sin nästa. Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi tog fasta på diskussionen om kommun- och servicestrukturreformen. Hon efterlyste konkreta lösningar i socialoch hälsovården. Samtidigt

Lider du av leda?

besvarade hon en direkt fråga om hon står för socialoch hälsovård på svenska med ett ja. Pa n e l d e b a t t e n m e d Ni l s Torvalds som ordförande och Torbjörn Kevin (chefredaktör för Åbo Underrättelser), Jan-Erik Wiik (chefredaktör för Arbetarbladet), Susanna Ginman (chef för Yles nyheter), Anna-Maja Henriksson (SFP-riksdagsledamot) och Sirpa Wrede (docent vid Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet) som deltagare berörde medias ansvar för det goda samhället och tryggheten i vården. Slutresultatet var att pa-

kaffekvarnen Live med mårten mellan melodierna

♪♫♪♫ ♪ ♫ ♫ ♪♪♪ ♫♫ ♪♫

Visste du att redan en halv timme kultur tre gånger i veckan räcker till för att bevara din kulturkondition? Vill du höja på kondisen ska du välja nya kulturgrenar som sätter fart på pulsen och ökar uthålligheten.

Bearbeta upplevelserna Det lättaste sättet av bearbeta kulturupplevelsen är att dela med sig av den. Genom att efter museibesöket ta en kopp kaffe tillsammans med väninnan är det lätt att prata igenom vad man sett och observerat – väninnan kan ju ha lagt märke till helt andra saker än man själv sett. Man kan självklart även fundera över sina kulturerfarenheter för sig själv då man promenerar hem eller genom att skriva ner dem i egen anteckningsbok. Man kan även försöka få respons på sina erfarenheter av andra kulturtränare genom att skriva en offentlig erfarenhetsrapport på webben på adressen www.kulturkondis.fi.

Kaffekvarnen Live bandet: Bo Lund - kapellmästare/Dragspel Stefan Brokvist - trummor * Eero Paalanen - bas Marianne Maans - fiol * Mika Mylläri - trumpet Sonja Biskop - sång

♪♫♪♫♪

man kan återkomma till senare då man träffas i andra sammanhang.

21/11 Norrvalla, Vörå Gäster: Cay Karlsson & Heléne

22/11 simhallen, närpes Gäster: Hans Martin & B Sisters

Ett nationellt projekt med 500 samarbetspartners

Då man bearbetar en kulturerfarenhet är det angeläget att inte bara fundera över vad som var bra, men även vad som irriterade, vad som kändes trösterikt eller pinsamt. Man behöver inte heller alltid förstå allting, det kan också vara givande att fundera över varför man inte tyckte om någonting.

Någonting för alla och envar Det roliga med Kulturkondis är att man kan välja att uppleva kultur på det sätt som passar en själv bäst. Ett bra exempel på ett mångsidigt kulturevenemang ur kulturkonditionens perspektiv är Kaffekvarnen Live -tillställningarna. De som har lust och möjlighet till det kan ta del av evenemanget på ort och ställe och njuta av musiken och komma i form genom att dansa. Att lyssna på sändningen i radio fungerar som ett sätt att bearbeta den tidigare erfarenheten för dem som varit med om inspelningen, men fungerar samtidigt som musikupplevelse även för de åhörare som inte kunnat vara med på plats. Ja, och blir man riktigt ivrig kan man ju dansa där hemma också! Tillsammans har ändå både dansarna och radiolyssnarna uppnått en gemensam erfarenhet som

VERONICA FELLMAN

Aromrikt knaster på turné!

Kulturkondis uppmanar alla att våga pröva på kultur

Enligt svenska undersökningar har en aktiv kulturhobby inte bara konstaterats ha positiv inverkan på hälsan, som lägre blodtryck och bättre stresstolans, men även ge fler levnadsår med bättre livskvalitet. Inspirerat av dessa forskningsresultat startade YLE, Svenska kulturfonden och Finska kulturfonden i fjol projektet Kulturkondis med avsikten att sänka trösklar och minska fördomar som ibland hänför sig till kultur samt uppmuntra folk att pröva på nya kulturgrenar. Kulturkondis vill uppmuntra alla finländare till att hitta kulturen i vardagen. Att gå på teater eller opera är fint, men man kan även idka kultur hemma genom att läsa, lyssna på radioteater, titta på film i TV eller föra berättartraditionen vidare genom att läsa en kvällssaga för sina barnbarn. För kulturkonditionen är det lika viktigt att ta del i körövningar eller gå på dans som att aktivt följa med ett musikprogram på radion. Det avgörande är att man efter kulturupplevelsen bearbetar erfarenheten.

neldeltagarna kom överens om att media kunde ta mer ansvar för en gedigen rapportering om tryggheten i samhället. Journalisterna borde engagera sig mer och ha en egen åsikt och en trovärdig världsbild. Alla medborgare är emellertid ansvariga för att tillförlitliga uppgifter förmedlas till medierna. Seminariet Vem vårdar vem hade under båda dagarna alternativseminarier. De berörde bland annat politikernas ansvar för socialoch hälsovården, servicesedlar i praktiken och rehabilitering.

Kulturtränandet lämpar sig både för aktiva kulturidkade samt nybörjare eller sådana som inte kulturtränat på länge. Projektet Kulturkondis har under det år det verkat knutit samarbetskontakter med över 400 kulturaktörer samt 70 arbetsplatser och organisationer över hela landet. Även ett samarbete med Svenska pensionärsförbundet planeras. Samarbetsparterna delar ut kulturkort till sina kunder, anställda och medlemmar. Ett kulturkort är en tabell av typen motionskort där man kan anteckna sina dagliga kulturaktiviteter. Genom anteckningarna i kortet kan man följa med att man får inte bara nog med kultur, men även får tillräckligt mångsidiga kulturupplevelser: att det inte bara blir teater och radio utan lite bildkonst och litteratur också. Titta efter Kulturkondis rekommenderar -märket på kultursalars dörrar eller i deras annonsering. Med hjälp av märket vill kulturaktören i fråga visa, att de är med i projektet och erbjuder evenemang som är tillämpade för kulturtränare. Dagen före självständighetsdagen, 5.12, firas den Nationella kulturkondisdagen. Då lönar det sig att hålla ögonen öppna för specialprogram och -erbjudanden arrangerade dagen till ära av de kulturaktörer som är med i projektet. För mer information om projektet läs på www.kulturkondis.fi eller kontakta projektkoordinator Jessica Sinikoski, tfn (09) 1480 2080.

28/11 Stadshuset, hangö Gäster: Cay Karlsson & GIGI SANNHOLM

29/11 Idrottshallen, Borgå Gäst: Hans Martin

♪ ♫ ♪♪♪ show & Kaffe & Dans kl.14.05

♪♫♪♫ ♪ ♫ ♫ ♪♪♪ ♫♫ ♪♫ Dörrarna öppnas kl. 13.30 Inträde: 5 euro , kaffe med dopp ingår Arr: YLE Radio Vega & Svenska Pensionärsförbundet samt lokala Pensionärsföreningar med stöd av Svenska Kulturfonden

♪

HÖSTERBJUDANDE!

Färdiga HUNDKOJOR i rundtimmer (150 mm)

750,-

Golvyta 51 m2, terrass ca 15 m2, rundtimmer (190 mm)

15.800,-

STOCKVILLOR BASTUR FRITIDSHUS M.M. Även av kundens eget timmer och önskemål!

Tfn 040 703 2531

16 – GOD TID

8/2009

RES MED SPF

LA DOUCE PROVENCE 25 maj–1 juni 2010 I samarbete med Svenska pensionärsförbundet ”Det ljuva Provence” bjuder på hänförande landskap, storartade kulturmiljöer och ett kulinariskt medelhavskök. Vårt hotell Hostellerie du Luberon finns i den lilla byn Vaugines. Våra ciceroner under vistelsen är Gunilla och Karl Johan Hellman, som sedan många år haft sitt sommarviste i byn Lacoste. De visar oss de hörn av Provence som de uppskattar mest. Vi besöker bl.a. Les Alpilles, byar i norra Luberon, en vingård i Val Joanis och naturskyddsområdet Camarque. Prisindikation: 1595 euro. I priset ingår: – flyg – logi i dubbelrum – halvpension – busstransfers – 5 dagsutflykter med guide och inträden. Reseledare från SPF medföljer. Med reservation för pris- och programändringar. Anmälningar före 10.12.09, minimiantal deltagare 20 personer. Begär ett utförligt program av oss! Välkommen med till Provence! Bokningar och förfrågningar: Axtours.ax Skarpansvägen 26 22100 Mariehamn Telefon 018-51213 e-post: info@axtours.ax Gunilla Karlsson och Katarina Mörn

Oravais Trafiks resor

Oberammergau

KuVi 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Passionsspelen 2010

Med 10 års mellanrum uppförs det världsberömda heldagsprogrammet kallat Passionsspelen i bajerska Oberammergau. Festspelen får två dagars uppmärksamhet, vi bor i Oberammergau. Den sju dagar långa resan innehåller förutom själva festspelen också en innehållsrik rundresa. Resan 19–25.5.2010 har Österrike som tema: Stilla Nattkapellet, Salzburg, Salzkammergut, Wien. Och mycket musik! Flyg från Kronoby, Vasa och Helsingfors, till och från Europa, OT-bussen på rundresan. Paketpris från 1.820€. Boka nu!

Sköna veckan

Må bra på Spa i favoriten Pärnu

- Resa i höst: 28.11–5.12. Resa lördag-lördag, paketpris 498€ inkl. behandlingar, mat, logi, resor. - Sportlov 2010: 27.2–6.3. Paketpris 498€! Boka redan nu!

Europa 2010

Holland – Mainau

Blomsterresan med Blomstertåget i Holland, Mainau, vackra landskap och slott. Buss och flyg. Resa 22–28.4.2010. Begär program.

www.ot-resor.fi www.ot-resor.fi

Tel. 0606- 318 318 4000 4000 Tel.

Arenan Vespasianus amfiteater från romartiden var stor och rätt välbevarad

Österbottniska pensionärer i Slovenien och Kroatien Österbottniska distriktet har för fjärde året i följd ordnat resor på hösten till Mellan- och Syd-Europa. Höstens första resa gick till norra Italien, Garda sjön och Dolomiterna. Höstens andra resa gick till Slovenien och Kroatien och för denna resa följer här en kort reseskildring. Första dagens etapp var flygresan från Finland till Sloveniens huvudstad Ljubljana. Vid flygbytet i Helsingfors förstärktes gruppen med två damer från Helsingforstrakten och vi blev då 45 resenärer. Efter första övernattningen gjorde vi en guidad rundtur i Ljubljana, varefter vi åkte till den 1 000-åriga staden Bled. Bledsjön, klostret på ön och slottet på klipphyllan fastnade för evigt i vårt minne. Från slottet fick vi diplom tryckt på likadant papper och samma typs tryckpress som Gutenberg använde. Tredje dagen bytte vi land och åkte först till Kroatiens huvudstad Zagreb. Efter den guidade rundturen konstaterade vi att den imponerande katedralen byggdes under slutet av 1000-talet när Finland ännu inte var kristet utan dyrkade Asagudarna. Efter lunchen fortsatte vi till naturparken Plitvice där vi tillbringade följande dag. Vandringen i det natursköna området med 16 sjöar, otaliga vattenfall och grönskande dalar stannar nog för evigt i vårt minne som en exceptionell och mäktig naturupplevelse. Från naturparken fortsatte re-

san på femte dagen till Rovinj, en liten ålderdomlig stad på Istriens västkust. Vårt hotell låg på ön St. Andrew strax utanför Rovinj. Mellan staden och ön gick en färja som var gratis även för oss tillfälliga öbor. Första dagen i Rovinj var resans lediga dag utan utflykter. Vädret var ypperligt, 28 grader varmt och dagen tillbringades med en shoppingtur i Rovinj och många var vi som solade och simmade i Adriatiska havet. Sjunde dagen gjorde vi en rundtur på halvön Istrien. Första målet var hamnstaden Pula. Mycket i denna stad handlar om antiken och romerska riket. Arenan Vespasianus amfiteater från romerska riket var imponerande stor och välbevarad. Likaså imponerade Euphrasii basilikan från 500-talet med sina förgyllda mosaiker, i staden Porec. Den dagen hann vi också med ett besök hos en skumvinstillverkare och fick provsmakning.

Unik underjordisk värd Sista dagen styrde vi kosan mot Slovenien igen för hemresan gick från flygfältet i Ljubljana. På väg till flyget besökte vi en av resans huvudattraktioner, det berömda

Träff för reseledare

Åbo Svenska Pensionärsklubbs ordförande och reseledare Carin Åminne sammankallade alla reseledare i Åboland och Övriga Finland till en träff i Pargas i slutet av september. Man hade beslutat att inte sammankalla på experter från t.ex. rese- eller försäkringsbranschen, utan idén var uttryckligen

att diskutera lyckade resemål och erfarenheter. Oftast tampas reseledarna med en liknande problematik, hur hitta på nya resemål, när man redan besökt så många platser. Det ställs ju vissa krav på en bra utflykt, bl.a. borde det finnas möjlighet till bespisning på relativt nära håll.

området Karst. Här finns 8 000 grottor och vi besökte det mest kända grottsystemet Postojna. Denna unika underjordiska värld med bergsalar, stalagmiter och stalaktiter var en enorm upplevelse. Några i gruppen körde enbart tåg genom grottan medan övriga i gruppen vandrade en timme i grottan och for genom resten av grottan med tåget. Hela färden inne i grottan var 5,2 km lång. Efter besöket i Karst bar det iväg till flygfältet där vi bokade in för hemresan. Alla var ense om att vi haft en bra resa och månget tack fick Greger som rattat bussen säkert och Eva, den språkkunniga guiden, som var väl insatt i förhållandena i de två länder vi besökte och mycket kunnig i deras historia. Även vi reseledare Henrik och Bert från Österbottniska pensionärsdistriktet fick godkänt av resenärerna. Något frusna anlände vi till Helsingfors och skildes från våra resenärer från södra Finland, varefter sista etappen av resan företogs, nämligen flyget hem till Österbotten. Resan gav alla mersmak. BERT BÄCK

Mest diskussion blev det om de inhemska resemålen inom en radie av 100–200 km. Man kunde efter träffen konstatera att vårt land är fullt av unika, vackra och kulturella resmål och det är en stor fördel för reseledarna att träffas och utbyta tips. ML

GOD TID

Mäktiga naturupplevelser vid Gardasjön och i Dolomiterna Norra Italien bjöd på mäktiga naturupplevelser av varierande slag under SPF:s resa 14−20 september 2009. Vi resenärer kom från olika delar av Österbotten, men vi hade också glädjen att få lära känna några deltagare från Kimito, Pargas och Billnäs. De första tre nätterna bodde vi i norra ändan av Lago di Garda, i staden Riva del Garda. Tisdagens bussutfärd runt den långsmala sjön gav oss en försmak av Dolomiternas imponerande mäktighet när vi betraktade bergen på båda sidor. Att det på en insjö också kan gå höga vågor fick vi erfara när vi korsade sjön med turistbåt. Vår norska guide berättade att hon aldrig tidigare upplevt en sådan ostadig färd på Lago di Garda. I staden Salo hälsade vi på Goethe-statyn och beundrade utsikten över Gardasjön med imponerande byggnader och anläggningar på stränderna.

Genomblött Venedig Många hade emotsett besöket i Venedig med spänning. På morgonen regnade det, och regnet tilltog allt eftersom vi närmade oss målet. Väl framme vid båtarna som skulle föra oss in till staden, kämpade vi för att hålla oss upprätta i blåsten. Åskan mullrade och blixtarna kom tätt. Vi kom ändå välbehållna till Markusplatsen. Regnet övergick i skyfall och man vadade i vatten högt över vristerna. Att börja titta på sevärdheter var otänkbart, men vi hade tillfälle att inomhus beundra och inhandla Muranoglas. Sällan har väl finländska turister upplevt Venedig på det sätt som vi gjorde. Men alla tog det hela med jämnmod och från den humoristiska sidan. Det största bekymret var sedan att få kläderna torra, för

allt hade blivit genomblött. Till och med eurosedlarna breddes ut på tork den följande natten. Och hårfönen på hotellet var utmärkt att torka skor med. Man får väl i framtiden göra ett nytt försök när det gäller Venedig … På torsdagsmorgonen kunde vi besöka ett vinkooperativ och delta i vinprovning. Jättelik anläggning och goda viner. Färden fortsatte genom staden Bolzano och mot Canazei. På torget i Bolzano beundrade vi blomsterprakten och fruktstånden. Några besökte också snömannen i hans museum. Den lilla idylliska orten Canazei i området Vall di Fassa var vår övernattningsort de följande tre nätterna. Och här fick vi tillfälle att åka upp till höga höjder med liftarna. På över 2 200 meters höjd kunde man promenera kortare eller längre sträckor. Resans verkliga höjdpunkt både bildligt och bokstavligt var vår tur till Cortina d’Ampezzo, orten där de olympiska spelen hölls år 1956. På slingrande serpentinvägar förde vår chaufför bussen uppför och nedför de mäktiga alperna. Utsikten var hänförande och man var stum inför den mäktiga naturen. Våra intryck kan svårligen beskrivas med ord. Man måste nog själv uppleva Dolomiterna för att förstå vidden av alpernas skönhet och storslagenhet. I Cortina kom vi i kontakt med det ladinska språket, ett av Europas minsta språk, som lever kvar främst i Sydtyrolen. I Cortina talar ca 40 procent av befolkningen ladinska och här kan man läsa gatunamnen på tre språk: ladinska, tyska och

italienska. Det finns ca 30 000 personer som har ladinska som modersmål och merparten av dessa ladiner kommer i åtnjutande av europeiskt minoritetsskydd.

Musikanter och folkdräkter På söndagen lämnade vi Italien och körde vidare mot följande olympiska ort, Innsbruck i Österrike. I denna stad råkade vi rakt in i en musikfest av stora mått. Innerstadens gator var avspärrade, men genom bussfönstret kunde vi beundra parader med musikanter i färggranna folkdräkter, kvinnorna i sina dirndldräkter och männen i lederhosen. Som en verklig kontrast till Dolomiternas mäktighet framstod sedan de tyska motorvägarna när vi närmade oss München, varifrån vi skulle flyga hem. Trafiken segade sig fram i 5 km/h på vår sida av Autobahn, medan bilarna på den mötande sidan svischade förbi med svindlande hastighet. På Münchens flygplats tog vi avsked av vår färdledare Henrik Svarfvar och hans fru Carita. De skulle fortsätta till Slovenien för att ta emot nästa grupp från Österbotten, och sedan resa i Slovenien och Kroatien. Henrik skötte sin uppgift som reseledare på ett föredömligt sätt. Han var väl förberedd och mycket påläst angående de orter och områden vi åkte igenom. Hans entusiasm spred sig också till deltagarna. Som förstagångens resenär med SPF upplevde jag en gemenskap som jag verkligen uppskattar. Allt fungerade till full belåtenhet. MARLENE EHNSTRÖM

8/2009 – 17

RES MED SPF

Kom med till Gran Canaria 25.3–8.4.2010 Vi reser igen med de Österbottniska pensionärerna till solen på Gran Canaria och denna gång till Playa del Ingles med direktflyg från Vasa. Resan ordnas med avgång från Vasa 25 mars och återkomst den 8 april. Vi bor mitt inne i Playa del Ingles på lägenhetshotell Riu Flamingo (klassificering 4 +) i två rums lägenheter. Resans pris är 1320 – 1390 € (singelrum 1730 €). Prisskillnaden beror på rummens placering och utsikt. I priset ingår flygresa från Vasa till Las Palmas, övernattning i vald lägenhet, frukost, transfer på Gran Canaria och transporter till och från Vasa flygfält (inom Österbotten). Anmälan till resan mottas av SPF:s kansli i Vasa tel 020 7288818. Upplysningar ges också av Bert Bäck tel 050-69006 eller Henrik Svarfvar tel. 050-69341. Resegruppen

Teknisk researrangör:

Succén fortsätter

SENIORRESOR TILL ISLAND

BOKA DIN SENIORRESA NU! 5 dagar / 4 nätter • Mars 2010 • April 2010 • September 2010

SEK

9.990:-

per person

se hela programmet i vår katalog

+46 8 545 215 60 www.islandia.se Priserna gäller i mån av plats. Reservation för ev. prisändringar.

Resenärerna samlade på hög höjd i Dolomiterna

18 – GOD TID

8/2009

Sextiosex vintrar i Finland fick räcka gångavstånd till stadens centrum och det livliga lördagstorget, berättar Bo. Med egen antenn kan man se spansk tv. På campingområdet fungerar trådlös internet, i princip. Nätkontakten har strulat men blivit lite pålitligare för varje år. Gasflaskor kan bytas i receptionen

– Sextiosex vintrar i Finland fick vara nog och när jag blev pensionerad 2006 gjorde vi slag i saken, berättar Bo Pyykkönen. Vi bor i Fredrikshamn och jag tycker om vårt land. Det är inte kölden som är besväret på vintern utan mörkret. Tre fyra timmar ljus per dygn är för lite. Därför bestämde vi oss för att leva vintrarna i Spanien. Inspirationen kom egentligen flera år tidigare. Bo och Leena Pyykkönen åkte på charter till Lanzarote och blev betagna av öns egenartade natur. Lavan och lugnet fascinerade och förstås det varma klimatet mitt i vintern. Till Lanzarote återkom Pyykkönens ett tiotal gånger på 80- och 90-talen. Efter en resa som Bo gjorde till Lanzarote hade tanken grott färdigt. Bo reste allena till Lanzarote den gången. På samma hotell, med delad patio, fanns Martti och Katri Seppälä från Heinola. När man pratat ihop sig tillräckligt beslöts att Pyykkönens och Seppäläs nästa höst, när också Masa blivit pensionerad, reser tillsammans till Spanien för att tillbringa vintern där. Hösten 2006 bar det iväg med bil och husvagn, så var det bestämt. Seppäläs följde med, men med skilt ekipage.

Camping i Santa Pola Det bästa vinterklimatet på det europeiska fastlandet finns längs spanska solkusten och landets sydöstra kust. Där låg målet för Pyykkönens och Seppäläs deltidsutvandring. Lanzarote var inte att tänka på denna gång. Med husvagn brukar det betyda att man parkerar sig på någon campingplats för längre tid. För Pyykkönens har Camping Bahia i Santa Pola, lite söder om Alicante, varit hemvisten de tre senaste vintrarna. På återvägen har de dessutom bott någon vecka i Estanyet, ungefär halvvägs mellan Alicante och Barcelona, och funnit också den platsen vara väldigt vacker och lugn.

Iberisk livsstil

En plats i solen. Februaridag i Santa Pola. Bo och Leena med taxen ZsaZsa i famnen.

nens bekväma säng i stället för i ”lopplådan”. Dessutom kör också Leena, som sjukpensionerats tidigare från sitt kontorsjobb, så det går att turas om som vid ratten, vilket inte var möjligt inom långtradarbranschen. De flesta åkare övergick redan på 60-talet till att ha enmansbesättning i bilarna.

Skillnad på rött och grönt Pyykkönens hade tidigare varit seglare, men Leenas reuma och det faktum att Bos syn försämrats ”så jag inte såg skillnad på röda och gröna märken” fick dem att överge båtlivet. Båtliv och karavanarliv är besläktade. Faktiskt hade Pyykkönens skaffat husvagn redan innan båten var såld; en Solifer 500. Dessvärre har Bos syn stadigt försämrats och i när han i juni 2008 fick lämna ifrån sig körkortet var det nog med en klump i halsen. – Jag visste ju själv att jag inte var trafikduglig så indragningen var helt korrekt.

Men en man och hans körkort är inget man skiljer åt utan att det känns, tillstår Bo.

Ny bil, ny vagn Det är alltså Leena som kör numera och det betydde också att husvagnen Hobby 540 måste bytas mot en mindre. Det blev en Hobby 460 och ny dragbil blev en Skoda Superb. Detta för att få ner totalvikten på ekipaget till under 3500 kg, vilket var förutsättningen för att Leena med sitt AB-körkort skulle kunna köra lagligt. Bo hade såklart E-kort och fick köra hur stora kombinationer som helst. Tre säsonger har alltså förflutit i Camping Bahia och orsak till det valet är flera. – Vi trivs i lugnet, klimatet är fint, vi träffar folk från andra länder och folk är allmänt trevliga. Jag tror jag talar med många finländares mun, som blir allt fler för varje år, när jag noterar att här fattas ingenting: vi har el, wc, dusch, tvättmaskiner, varmvatten och

Pyykkönens har anammat en del av den iberiska livsstilen. – Vi gillar den lokala matkulturen. Vi tar oss en tapas emellanåt och ett glas rödvin eller två, vilket är gott för hälsan. – Vi går också på konserter och får kläm på kulturlivet. Speciellt den marschmusik som utvecklats under påverkan av både kristen och morisk influens är speciell. Det dominerande instrumentet är ett kort blåsinstrument, dolcainas, med en genomträngande ton. Bo brukar varje morgon kl. 7.30 göra en långpromenad på cirka 8 km med några andra finska vänner. Luften är klar och frisk. Resten av förmiddagen går åt till att valla taxen ZsaZsa, lyssna på radio och till läsning. Vid tolvtiden äts lunchen och därefter en anpassning till ett spanskt obligatorium: siestan. – På kvällen ser vi på tv och är på internet, vallar hunden och träffar andra finländare. I början av hösten är de inte så många, men under vintern ifjol torde det ha rört sig om cirka 40 vagnar eller husbilar med blåvita flaggor.

Ekonomiskt överkomligt Det skall sägas att denna livsstil är så dyr eller billig som man gör den till. – Det beror väl på var man öppnar munnen, säger Bo och

Igen, men utan lopplåda Bo Pykkönen arbetade största delen av sitt yrkesverksamma liv som jordbrukare och inom transportbranschen både som administratör och flera år som långtradarchaufför. Han hann besöka många länder i Europa och utanför, men faktiskt aldrig Spanien i arbetets tecken. – Att köra bil genom Europa var lite att återuppleva tiden som långtradarchafför, säger Bo. Fast nu får man sova nätterna i vag-

– Vi brukar göra utfärder till andra platser i Costa Blanca området. Stort intryck gjorde klippan Pefion de Ilfach i Calpe, säger Bo som tog sig till toppen av klippan, som man inte skulle tro att går att komma upp på. Lika hög som Eiffeltornet är den, 300 meter.

menar därmed att äter man på turistinriktade restauranger varje dag så blir det dyrt. Men det finns andra restauranger. I Santa Pola kan man gå på kinesrestaurang och få en tre rätters måltid för ca sex euro. Då ingår en halv flaska vin per person och ett glas carajillo, kaffe med brandy, om man vill plus påpasslig betjäning av gladlynta kinesiska flickor. Råvaror är billiga och tillreder man maten själv blir nog matkostnaderna betydligt lägre än i Finland.

Startavgiften är kännbar – Mellan femton och tjugotusen får man räkna med för en bra husvagn. Dragbilen kostar vad den kostar, men bil har de flesta ändå från förr, resonerar Bo. Av kostnaderna är resan till och från Spanien relativt stora. Bränsle och färjor kostar. – Månadsavgiften på campingen går på ca 250 euro och där ingår el. Gas behöver man därtill. Men den är billig i Spanien, cirka 10 euro för 11 kg. – Man har ju två hushåll att betala för förstås, men kan man hyra ut sin bostad där hemma så har man ju en inkomst till i stället för en utgift.

Sjukförsäkring En förtretlig paragraf i samband med försäkringar är att en resesjukförsäkring gäller i bara tre månader. Den kan visserligen förlängas, men till en mycket hög premie. Här lönar det sig att kolla med flera försäkringsbolag. Nöjer man sig med det europeiska sjukförsäkringskortet, som FPA tillhandahåller gratis, så har man tillgång till samma sjukvård som spanjorerna själva. Och den är inte dålig, men man får vara beredd på att köa på hälsovårdscentralerna. – Privatsjukhusen är mycket högklassiga och universitetssjukhuset i Elche, 10 km från Santa Pola, är minst i lika hög klass som något finländskt. Och dyra, så där gäller det att ha extra försäkringar i skick. Till de dåliga nyheterna har Pyykkönens noterat att de spanska tv-programmen är urtrista. De goda nyheterna är att det finns hur många kanaler som helst. Till det negativa hör en ganska utbredd förekomst av droger. –Vi har dock personligen inte upplevt något som skulle ha hotat vår säkerhet. I trafiken, som är livlig, har vi märkt att fotgängare respekteras betydligt bättre än i Finland, tycker Bo och Leena. – Det lär dock inte bero på spanska bilförares artighet utan på att straffet för att ha kört på en fotgängare på skyddsväg är hårt.

Två ord per dag Kunskaper i spanska är nog rekommendabla för envar som tän-

GOD TID

8/2009 – 19

Inget för höjdrädda. Utsikten från klippan i Calpe är svindlande.

ker ta till vana att tillbringa tid i Spanien. – Jag började läsa lite spanska i slutet på 90-talet på kvällskurs. Christer Barck drog kursen. Vi var inte många i gruppen och hade mest skoj, men på spanska. Möj-

ligen lärde vi oss inte lika mycket som det var tänkt, misstänker Bo. Han konstaterar att språken skiljer sig åt högst betydligt, men eftersom han har svenska som modersmål så är spanskan någorlunda lätt att lära sig. Utom verben.

Ett stilriktigt läger består av husvagn, förtält, kökstält plus trädgårdsmöbler.

–Min utmaning är att lära mig två nya ord per dag, avslöjar Bo, men tillägger med ironi att vad hjälper det om man glömmer tre varje dag. Uppenbarligen har läroplanen dock fungerat.

När lokaltidningen i Santa Pola gjorde ett reportage om hur det är att vara utlänning i stan var det Bo man intervjuade. På spanska.

Stor efterfrågan Bo Pyykkönen är en efterfrågad man på campingen i Santa Pola. Dels på grund av allmän sällskaplighet som han kan utöva på, utöver de båda inhemska, också på tyska och engelska. Dels på grund av kunskaperna i spanska av speciell orsak. Nämligen så är det att ålderssnittet på en vintercamping i Spanien är hög. Därmed också frekvensen av allehanda krämpor. Hälsovården i Spanien fungerar bra och är i princip gratis för också andra EUmedborgare. – Men de duktiga läkarna på den lokala hälsovårdscentralen förstår i regel bara spanska. Jag ställer upp som tolk vid ”tervari”. Visserligen förstår jag bara hälften av vad läkarna i snabb takt berättar, men det brukar räcka, säger Bo. – Ett ord till på spanska borde man lära sig, tillägger han lite eftertänksamt, nämligen ”no”. Den finska populationen i Camping Bahia är rätt stor och Bo får agera tolk lite oftare än vad han kanske skulle vilja. Att ta betalt för sina tolktjänster har han dock

aldrig funderat på att göra.

Det enkla livet Det enkla livet på en campingplats har fått Bo att reflektera över alternativen. – Man kan ju undra varför man inte stannar hemma i lägenhetens jämna värme, med internetförbindelser som fungerar och tvprogram som man förstår. – Här finns bekanta som äger egnahemshus i lyxklass på några hundra kvadrat hemma i Finland, men som hellre bor i husbil med tält i Spanien och mest sysslar med att lösa sudoku och verkar trivas bra med det. Det var ju det där med ljuset. I Spanien varar mörkret bara tio timmar per dygn. Resten är sol. Mestadels. Planerna för hösten 2009 är klara. Husvagnen hade Pyykkönens på våren lämnat i förvar i Danmark. Dels för att slippa köra med den på släp en onödig bit, dels för att spara pengar då en husvagn fördyrar frakten på färjorna. Målet denna höst är än en gång såklart Camping Bahia och parcellen, som Bo bokat på förhand. Samma som i fjol. Nummer 265. Text och foto LARS HAGLUND

20 – GOD TID

8/2009

I Grankulla satsar man på Inom Grankulla svenska pensionärsförening är hobbygrupperna många och välbesökta. Under veckans vardagar finns det något för envar.

Seniordansen är nyttig för kropp och själ.

Konstgruppen lyssnar till föredrag med diabilder.

Samtalscafét sammanträder varannan tisdag.

I släktforskargruppen får man personlig handledning.

Jag träffar pensionärsföreningens ordförande Alf Skogster för att få veta mera om smågruppsverksamheten. Är dessa hobbygrupper viktiga? Pensionärerna träffas ju regelbundet varannan vecka på sina tisdagsträffar. Man dricker kaffe, lyssnar på någon föredragshållare och går hem. – Det räcker inte, säger Alf Skogster. Tisdagsträffarna är visserligen stommen i vår verksamhet men många av oss har behov av att träffa andra människor i andra sammanhang. Att kunna utöva en hobby som man har anlag och intresse för är så mycket trevligare om man kan göra det tillsammans med likasinnade. Nu, då Pensionärsförbundet har startat projektet Smågrupper i föreningen under namnet Snackbar och ordnat med kurser och inspirationsdagar för smågruppsledare, vill vi gärna vara med. En stark hobbyverksamhet är viktig i en förening med över 400 medlemmar. Vi beslöt inom styrelsen att se över denna verksamhet. Alla medlemmar hade tidigare fått fylla i ett frågeformulär och samtidigt skriva ner önskemål och synpunkter angående verksamheten. Det visade sig att våra grupper där man kan spela canasta eller schack, dansa seniordanser, släktforska, spela teater och gå på konstutställningar är omtyckta och viktiga. En manskör verkar inom föreningen samt en IT-stödgrupp. Så har vi ett samtalscafé som sammanträder varannan tisdag på förmiddagen. Vem bekostar denna smågruppsverksamhet? Sker allt på frivillig basis? – Varje grupp har en ledare eller kontaktperson. De får ingen lön för sitt arbete som gruppledare och ingen har heller frågat efter någon ersättning. Vi har många duktiga ledare som trivs med var de gör, säger Alf Skogster och tillägger: – För att sporra våra smågrupper har vi nu i två år korat årets hobbygrupp och som pris ”öronmärkt” en liten summa pengar som står till gruppens förfogande. I övrigt sker all verksamhet till självkostnadspris.

Skratten ligger på ytan

I schackgruppen är det koncentration som gäller.

Teresa-grupper är en av de hobbygrupper som är välbesökt. Varje onsdag mellan 12.30 och 15.00 träffas man i Villa Junghans. Den glada stämningen och skratten som slår emot mig när jag stiger in i rummet talar sitt tydliga språk. Här arbetar man flitigt och trivs tillsammans. Man stickar lappar av yllegarn och syr ihop dem till granna filtar som sänds till barnoch åldringshem runt om i världen.

Gruppen startade redan på sextiotalet efter ett upprop i Hbl och filtarna sändes då till nödställda som levde på gatorna i Indien. Då stickades filtarna av upprivet garn, numera används nytt yllegarn som gruppen antingen köper eller får av privatpersoner. Stickerskornas antal varierar, man får komma och gå hur man vill. Medelåldern i gruppen är hög men det inverkar inte på fliten och humöret. Axlarna styvnar och fingrarna stelnar men greppet om stickorna och nålarna håller. Ibland händer det att lapparna sys fel ihop eller att en maska har löpt. Då blir det att sprätta. Men det inverkar inte på stämningen. Humor finns i gruppen och skratten ligger på ytan. Varför sitter då dessa damer och stickar filtar åt främmande människor? Välgörenhet säger någon, terapi säger en annan. Man håller sig frisk när man är ute bland folk, säger en tredje. Man kan vara sur och grinig på morgonen. Så släpar man sig till Teresorna och kommer hem piggare och kryare. Det känns viktigt att få vara med på ett hörn i den stora skara som arbetar för att göra livet drägligare för lidande människor. Viljan att hjälpa skapar varm gemenskap, säger stickerskorna.

Inga herrar Seniordansen är populär. Gruppen startade på 80-talet och har många trogna dansare som återkommer år efter år. För tillfället är det cirka 20 stycken som dansar varje torsdag en och en halv timme på förmiddagarna. Man dansar i par och eftersom inga herrar finns i gruppen blir den som är kavaljer prydd med ett blått band. Medelåldern är hög också i denna grupp och gruppledaren Ulla Holmström säger att nya medlemmar är välkomna. Hon framhäver det fina med dansandet, det är bra motion för kroppen och skönt för själen. Att röra sig i takt med musiken, följa stegen i dansen är bra träning för koordinationsförmågan och balanssinnet. Vi har roligt, säger Ulla, och det är viktigt. Till gruppen kan man komma ensam. Eftersom inte alla dansare alltid är på plats brukar vi byta danspartner varje gång så att ingen behöver känna sig utanför. Även on Seniordansarna är en hobbygrupp inom pensionärsföreningen är det Finlands Seniordansförbund som sköter om ledarutbildningen. Därifrån får vi också musiken till danserna. Vi dansar vals, schottis, tango, rumba m.m. Stegen och dansturerna är ibland förenklade för att vi skall klara av dem men takten kan nog bli hård ibland. Man blir svettig och då är det dags

I Teresagruppen arbetar man flitigt och trivs tillsammans. Man stickar lappar av yllegarn och syr ihop dem till granna filtar som sänds till barnoch åldringshem runt om i världen.

för en paus och ett glas citronsaft.

Sängen ädla känslor föder På initiativ av Andreas Wärnhjelm återupplivades manskörssången i föreningen. Sångare från den nedlagda kören Gullgossarna och nya mansstämmor bildar den nuvarande manskören GSP-klang. Kören består i dag av 18 sångare som träffas varje måndag. Dirigenten Reidar Tollander, kantor i Grankulla svenska församling, berättar att han inte kunde tacka nej då han blev tillfrågad att leda kören. Han ser manskören som en viktig del av verksamheten inom föreningen. Det är en glädje att jobba med dessa herrar, de flesta har sjungit eller sjunger fortfarande i andra körer och intresset för sång och musik är stort. Det är sällan någon missar en övning, säger Reidar Tollander. Kören uppträder på pensionärernas tisdagsträffar, på födelsedagskalas och vid andra festligheter i Grankulla samt på en del av församlingens tillställningar. Medverkan vid svensk högmässa i Grankulla kyrka och i den tvåspråkiga gudstjänsten på självständig-

GOD TID

smågruppsverksamheten

av internet när man släktforskar, det finns program för ändamålet och inom gruppen finns datorkunniga släktforskare. Mycken information finns på internet, där man också hittar de flesta kyrkböckerna ända till slutet av 1800-talet. På Grankulla stadsbibliotek finns en omfattande matrikelsamling, den har donerats av Boke Reuter och är en värdefull källa. Gruppen besöker olika institut, arkiv och bibliotek och har bland annat gjort studiebesök till Riksarkivet i Helsingfors och till Museiverket. Bertel Evers berättar att han nyligen deltagit i en intressant konferens i Mariehamn, som behandlade emigrantforskning. Det kommer att tas upp på nästa möte. Gruppens verksamhet omfattar också personlig handledning vid utnyttjandet av källor i arkiv och dataprogram. Vem som helst kan börja släktforska. Den som är intresserad och vill veta mera om sina förfäder kan kontakta Bertel Evers.

IT-grupp uppdaterar sig Den nyaste bland grupperna är IT-stöd. Vi har hållit på sedan januari 2009 men har inte riktigt kommit i gång ännu till hundra procent. Vi har haft fullt upp med att uppdatera oss själva, säger Clas Bergring, som är kontaktperson

hetsdagen i december detta år, ser man som ett hedersuppdrag. Att det är hälsosamt för själ och kropp att sjunga i kör torde vara allom bekant. Sången ädla känslor föder, har någon sagt. Glädjen och gemenskapen bland manskoristerna i GSP-klang kan man inte ta miste på där de sitter i kyrkans församlingssal och övar. Det är viktigt att kunna sin stämma, att räkna notvärden och pauser rätt, att träffa tonen, komma in på rätt ställe, att inte tappa stödet och andan mitt i sången. Ja lätt är det inte men när man efter många övningar lyckas känns det gott. Och lyckas det gör GSP-klang det kan deras publik intyga.

Konsten runt knuten Konstgruppen startade efter önskemål av medlemmarna inom pensionärsföreningen. Clara Palmgren åtog sig uppdraget att undersöka hur stort intresset var för besök på konstutställningar inom huvudstadsregionen. Det visade sig att många var intresserade och tacksamma för att få någon som ordnade med biljetter, guider och dylikt. Första besöket gjordes på våren 2008 i Amos Anderssons konstmuseum i Helsingfors. Besöket var lyckat och åtföljdes av liknande besök på andra konstutställningar. – Vi kan indela verksamheten i

tre olika grupper, säger Clara Palmgren. Som nummer ett är konstutställningarna, som tvåa kommer föredrag med diabilder och presentation av främst Grankullakonstnärer och deras produktion. Vi brukar samlas i Villa Junghans, hittills har tillställningarna varit tre till antalet och välbesökta. Som nummer tre kan jag nämna ”Konsten runt knuten” som består av att vandra omkring i Grankulla och se på de gamla villorna. Jag berättar vem arkitekten och byggherren är och vilket år de byggdes, vem som bott där och vem den nuvarande ägaren är. Den första vandringen avslutade vi på Vallmogård där deltagarna drack kaffe medan jag berättade om huset. Så har vi besökt Grankulla Samskola som fyllde 100 år. Vi gick igenom hela skolan, något man inte kan göra när som helst. Som nytt material för kommande föredrag kan jag tänka mig de nya hus och moderna villor som byggs i dag. Grankullas ansikte förändras och arkitekturen är ju också en form av konst.

våren 2007 vårt första möte. På hösten samma år hade vi en intern grundkurs i släktforskning och användning av internetprogram, berättar Bertil Evers. Släktforskargruppen träffas enligt överenskommelse. Idag är de omkring tio aktiva medlemmar mer eller mindre rutinerade som möts för att utbyta erfarenheter och hjälpa varandra med olika problem. Man har stor hjälp

8/2009 – 21

för gruppen. IT-gruppen består av Ragnar Strengell, Ursula Ahlroth, Kaj Kankaanpää och Clas Bergring. De träffas regelbundet hemma hos Clas för att diskutera dataproblem. Kaj Kankaanpää är den mest datakunniga inom gruppen. Han har kontakt till leverantörerna och har bland annat lyckats med att få nytt material och på så sätt uppdatera gamla datorer. Man måste inte alltid satsa på Microsoft, säger Clas. Det finns många gratisprogram som man kan ladda ner, som till exempel internetprogrammet Firefox. Idén till IT-stödgruppen kom från Clas Bergring. Han hade lagt märke till att så många hade svårigheter med sina datorer. När förbundet ordnade med ett IT-seminarium i Åbo anmälde han sig till det. Gruppmedlemmarna gör redan nu så kallade hembesök och hjälper folk på deras egna hemdatorer. Det har visat sig att hjälpen behövs allra mest just där hemma. I långtidsplaneringen finns planer på att starta tutoring med det kräver större resurser. Om man behöver hjälp med sina datorproblem är det bara att ringa till mig, vid behov kontaktar jag Kaj Kankaanpää. Han är vår guru, säger Clas Bergring Text CHRISTINE GRANDELL Foto KEIJO FREDRIKSSON

Här spelar man canasta.

Internet hjälper släktforskare Efter ett föredrag under rubriken ”Släktforskning – hur man kommer igång” på en av pensionärsföreningens träffar väcktes intresset för släktforskning och på initiativ av föreningens styrelse hade vi på

Glädjen och gemenskapen bland manskoristerna i GSP-klang kan man inte ta miste på där de sitter och övar.

22 – GOD TID

8/2009 håkans föreningsnytt hörna

I arbetslivet längre än förr Arbetsförmågan försvinner inte när vi har nått

Stationsv. 5 Asematie Jakobstad-Pietarsaari öppet/avoinna må-fr 9–17 ma-pe lö la 9–14 tel/puh 723 7199 www.bike-trim.fi

BRITA

Mångsidig handarbetsaffär Malax - Korsholm - Vasa med omnejd

Köpmansgatan 3 Kauppiaskatu 21600 Pargas/Parainen tfn 02-45 44 512

datum för den officiella pensioneringen. En god arbetsförmåga under den aktiva livsperioden lägger grunden för ett bättre liv också som pensionär. Med bibehållen arbetsförmåga kan man stanna kvar längre i arbetslivet och därmed också öka storleken på sin pension. Ett sätt att mäta arbetsförmågan i befolkningen är att följa med hur många som får sjukdagpenning eller åtnjuter tidig sjukpensionering. Men man kan också undersöka äldre människors egen uppfattning om sin arbetsförmåga och vilka faktorer som antingen begränsar eller stärker den förmågan. Alla olika mätningar visar att de yngre har bättre arbetsförmåga än de äldre men för sjukdomarnas del finns det skillnader. Under 45 års ålder beror sjukpensioneringen till sextio procent på mentala och psykiska problem, medan det bara gäller tjugo procent av dem som fyllt 55 år. Sjukpensionering för problem med stöd- och rörelseorgan (ryggar och lemmar) berör tio procent under 45, men 40 procent över 55 år. Liknande skillnader kommer fram i undersökningar som baseras på de utfrågade personernas egen åsikt om sin arbetsförmåga. De yngre anser sig friskare men arbetsförmågan sjunker inte automatiskt i takt med åldrandet. Fortsatt uppföljning under en tioårsperiod kring påbörjad pensionering visar att hälften ansåg sin arbetsförmågs vara oförändrad, en tredjedel upplevde försämring och var tionde person en förbättring av arbetsförmågan.

som arbetsförmögna när man utgår från att den egna arbetsförmågan är minst sjuttio procent av vad den var under de bästa åren. För att man skall vara motiverad att förlänga sitt arbetsliv ser det ut att fordra en arbetsinsat som inte avbrutits av allt för många sjukledigheter eller sjukpension. En utbildning på minst mellannivå, men också en arbetssituation som ger trygghet, kontinuitet och möjlighet till flexibla lösningar för erbetstiden.

HÅKAN HELLBERG

www.doctagon.

i Härmä rehabiliteringscenter

Kurserna är kostnadsfria och man får utkomststöd för bortfallen inkomst, även resorna bekostas. Ansökningsblanketter fås från FPA ellerCancerföreningens byråer. Ring gärna så berättar vi mera tel 06-3209 814 eller 050- 5815860 Kontaktperson : Esterita Backman www.botniacancer.fi

Av 63–67-åringarna betraktar sig minst en tredjedel

En orsak till försämring är naturligtvis de långtidssjukdomar som drabbar oss äldre, men liknande försämring av arbetsförmågan finns också hos dem som inte har någon ”läkardiagnos”. Då hittas

ANPASSNINGSTRÄNINGSKURSER år 2010 08-12.2-2010 Parkurs föräldre cancerpatienter Ansökningstiden utgår 18.12.09

orsakerna i arbetets art, kunnande, omgivningens inställning och en osäker arbetssituation. Med en dräglig och pålitlig arbetssituation kan man fortsätta fastän krafterna avtar, men inte ens goda krafter hjälper om arbetsläget känns dåligt och osäkert. Tyngst känns det för kvinnor över sextio som också upplever mera fysiska och psykiska bördor i sin arbetssituation. Det drabbar över fyrtio procent av kvinnorna men bara tio procent av männen. Den situationen påverkas av att flera män har ledarpositioner, och en utbildning på minst mellannivå förbättrar också uppfattningen om den egna arbetsförmägan.

Beställ läkaren hem till dig. Doctagons hemläkare gör hembesök i huvudstadsregionen alla dagar kl 8-23. Ring 010 633 8585 och beställ läkaren hem till dig. Vi talar alla svenska. Vi er även bjuder Hem vård.

Hemläkaren

GOD TID

Roande och initierat om kropp och känslor Prostatan, hjärnan och sex på äldre dar var dagens föredragsämnen vid seminariet ”Rörd, berörd, upprörd” arrangerat av SAMS och Folkhälsan i samarbete med Svenska studiecentralen den 8 oktober. Merete Mazzarella kåserade om hur det är att bli pensionär. Professor Ulf-Håkan Stenman redogjorde för de senaste rönen inom prostataforskningen. Diskussionens vågor gick för en tid sen höga rörande nödvändigheten av screening av äldre män för att kontrollera PSA-värden. – Vi skall inte göra cancerpatienter av friska män, ansåg professor Stenman. Professor Matti Klockars berättade initierat om hjärnan och hjärnforskningen. Fortfarande döljer den mänskliga hjärnan många hemligheter för neurologerna, men mycket nytt har man också kommit underfund med. Det som verkar vara oerhört viktigt för alla människor, och varför inte också för djuren, är kontakten mellan individerna. Samma välbehag upplevs inte om det är en robot som utför behandlingen som om det är en människa.

Meretes första dag – Min första pensionärsdag var intressant, avslöjade professor Merete Mazzarella i sitt kåseri om pensionärslivets fröjder och överraskningar. – Min man och jag skulle gå på pensionärsbio men maskinisten hade glömt dagsföreställningen, så det blev ingen bio. Jag kände mig kränkt. Hade det varit någon annan samhällsgrupp så hade maskinisten nog kommit ihåg att gå på jobb. Men sen tänkte jag till och fattade följande beslut: jag skulle inte känna mig kränkt utan glad som pensionär! Meretes första dag bjöd på en överraskning till: – På kvällen fick jag en förfrågan om en intervju och ett erbjudande om nakenfotografering från Helsingin Sanomats månadsbilaga. Det var en intressant dag, nakenfotograferingen tackade jag dock nej till.

8/2009 – 23

ÖVERENS FESTDAG SAMT VANDA SVENSKA PENSIONÄRER RF:S 35-ÅRSJUBILEUM torsdagen den 12 november kl. (12.00) 13.30–16.30 i Martinussalen i Vanda, Mårtensdalsvägen 36 Minimässan öppnar kl. 12.00 Anmälningar via Överensföreningarna

Hiruderm 100ml - hudcreme för skönare och vackrare ben. Synlig effekt mot blåmärken, rodnader och brustna ytliga kärl.

Trött på vårtor? Ta bort dem!

- effektivt skonsamt vårtmedel - lättanvänt, bara en gång i veckan mot vårtor www.vartfri.se

Provena Plus Radital Ormsalva Bizz Värmesalva , Kyl-Gelé, Liniment Svenska droppörter Importör: M-B Produkt, Korsnäs Tel. 0500-667 943, 06-364 4178 maj-britt.westerlund@netikka.fi Professor Matti Klockars bidrog till seminariet med ett högintressant föredrag om vår hjärna och dess behov av mänsklig kontakt. Här har han handgriplig direktkontakt med professorskollegan Merete Mazzarella, som fängslade publiken med sina erfarenheter av att bli pensionär.

Med musikalisk underhållning bidrog vissångarna Bitta Nyberg och Synnöve Jern. Beröring och sex livet igenom var rubriken för ett föredrag av Suss Åhman och den frimodighet som Suss gav prov på gjorde att mången ”honnörsperson” inte behövde rodna alltför mycket. Fritt

fram för egen företagsamhet om det känns så. Nöjda och glada lämnade c. 110 seminariedeltagare Folkhälsan sedan SAMS-ordföranden Majlis Kvist tillönskat alla en trygg hemfärd. Text MARIANNE LINDBERG Foto CLARA von BONSDORFF

Till er tjänst i Västra-Nyland och på Kimitoön

Landskaps- & skogsvård Trädfällning Slyröjning Gärdesgårdsbygge

Fastighets- & stugservice Städhjälp Gräsklippning Krattning Vedkapning & Klyvning

Mindre bygg-& rep.arbeten Målning inne & ute m.m.

Thomas: 044-7516671 / Hans: 044-7516672 rasvast-job@suomi24.fi

Kokbok för små hushåll Joan Granskog har skrivit en kokbok för små hushåll. Kokboken innehåller över hundra recept avsedda för en, två eller tre personer. Boken är försedd med många praktiska vinkar om vad som är bra att ha hemma och nya livsmedel som man kanske inte har prövat. Kokboken säljs för 15 euro. Porto tillkommer, För närmare information kontakta Åsa Laukonlinna, tel. 020 7288810 eller e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi.

När du inte längre kan bo hemma …

Konkordiahemmet Metodistförsamlingens service- och grupphem i Främre Tölö

erbjuder ett tryggt boende samt god och kärleksfull omvårdnad. Det finns också rum för kortvarigt boende. Ta gärna kontakt, tel. – , föreståndare Maria Stenbacka. Besöksadress: Apollogatan  B ,  Helsingfors Mer information: www.konkordiahemmet.net

Zedopor dämpar snarkning -du och din partner sover bättre. Snarkning försämrar sömnkvaliteten för den som sömnlös lyssnar till snarkningen och den som själv snarkar eftersom personens sömn blir sämre. Då man sover liggande på rygg, faller tungan tillbaka mot svalget och luftpassagen blir trång. Vibrationerna och snarkning uppstår då vi måste ta djupare andetag för att få luft. Liposomkomplexet från växtoljorna i Zedopor ger snabb och behaglig hjälp. De naturliga oljorna fuktar vävnaderna i bakre delen av gommen och övre svalget och dämpar vibrationerna och reducerar snarkljudet. Det specialutvecklade munstycket garanterar till 100% spridning i gommen och bakre svalget. - Omedelbar, behaglig effekt som varar hela natten - Lätt att använda, format munstycke - Frisk smak av pepparmint - Naturliga ingredienser

Marknadsförare: Polar Pharma Oy, www.polarpharma.fi

Saluförs riksomfattande i hälsokostaffärer, apotek och välsorterade supermarkets.

24 – GOD TID

8/2009

ALLT INOM FOTO Stort urval välsittande BH i många storlekar och modeller. Även protes-BH på beställning

Närpes Taxistation Backman Henrik 0500-261055 Småfisk Kaj 0400-261230

64200 Närpes

06-226 0600

Friska och Fräscha Närpes ST1

Närpesv. 20, Närpes Tel. 06-224 1089

Byggnadsingenjör

Ola Knöös Bokföringsbyrå Gunvi Bärnas

Risåsvägen 12 64220 Yttermark tel. 0400-260 850 ola@ok-plan.inet.fi

64510 Nämpnäs Tel. 06-225 1129 gunvi.barnas@co.inet.fi

Åk buss med

RESEBYRÅ

tel. 06-224 3380 Nixvägen 28A www.st1.fi

Böle Lanthandel &

Köttrökeri

Närpes Stad www.narpes.fi tel. 06-224 9111

Kristinestadsvägen 644 64240 Böle

Taxi Brage Ketola Invatransporter Tel. 0400-668 792 Närpes

Medicinsk laserbehandling Närpes st tel 0500-161 796

www.brittasterapi.com

06-225 8282, 040-586 7949

Komfort & kompetens Reseledning

Björkbloms Taxi & Buss

Peter Söderqvist

Vasa 0500-162 120 touring.partner@kolumbus.fi

Närpes tel. 06-2243350 www.lindatours.com

0400-260622

www.systicktjanst.fi

När Du vill resa tryggt och bekvämt...

Töjby

Närpes församling, tel. 06-220 4200 Pörtom församling, tel. 06-366 1005 Övermark församling tel. 06-225 3452

(06) 224 1271

www.narpesbrod.com

www.westerlines.fi

Fantastiska resor 2010: Sydamerika 8-23.2.

Almuñécar, Spanien 13.2-9.3

Tfn: 06-3474 800 Fax 06-3474 801

Vin- och gourmetresa till Italien 12-18.4 Mainau-Holland 19-25.4 Gardasjön 3-9.5 Balkan’s pärlor – Kroatien, Bosnien och Montenegro 11-18.5 Passionsspelen i Oberammergau 5-11.6 & 12-18.6

  

Minnen, upplevelser och resor…



Husmanskost serveras alla vardagar kl 11.0014.00. Festservice för olika fester. t.ex till 50årskalas, bröllop, dop. Algotsvägen 2, Närpes Tel. 0500-880 755

GOD TID

Övermark köttrökeri

Sjöbloms Golv Ab

Tel. 050-518 5899 06-225 5117

Övriga tider enligt överenskommelse

Tallbackav. 2, Närpes Må-fre 7-17 lö 9-13

8/2009 – 25

Smågruppsverksamheten i SPF

Anders 0500-366 924 Mikael 050-5664014

Gsm 0400 662 154 Tel (06) 224 2174 Fax (06) 224 2178 Närpes

TAXI TRÄSKVIK Rangsby 0400-369 226

Smågruppsledarna i Nyland höll en träff på förbundets kansli på Annegatan. På bilden från vänster kursledaren Christine Oesch-Börman, Åse Kyander, Urda Lindberg, Berit Malmberg och Mary-Ann Fredriksson. Sittande framför fr.v. Bo Sundberg och Alf Skogster.

Närpes Fiskdelikatesser 06-225 2744, 06-225 2757 0500-363 396 Norrnäsvägen 469 FI-64550 Rangsby

Närpes Äggpackeri Tel. 06-347 3550

MALMS

Många pensionärsföreningar har

smågruppsverksamhet, man har en kör eller håller på med seniordans. Men allt som medlemsantalet blir större, finns det ett tryck att hitta på nya verksamhetsformer. Vi människor är ju olika och det som attraherar en grupp medlemmar, behöver inte locka andra. I årsrapporteringen från föreningarna 2008 uppgav nästan hälften av föreningarna att de inte har smågruppsverksamhet.

Förbundet har de senaste åren haft ett projekt finansierat av penningautomatföreningen RAY kallat Snackbaren. I och med projektet har man försökt ge föreningarna verktyg för ny och nyskapande verksamhet. Projektet har utbildat smågruppsledare i hela Svenskfinland. Som bäst arrangerar man i projektet uppföljningsdagar för smågruppsledarna. Tidigare i höst har man besökt Österbotten och Nyland. I slutet på oktober stod

Åboland i tur. Meningen med detta är att hålla uppe kontakten med de personer man utbildat. Det behövs stöd och uppmuntran när man skall starta ny verksamhet. Verksamhetsidén behöver också bli förankad i den övriga verksamheten samt hos föreningens ledare, dvs. styrelse. Om medel beviljas kommer projektet att fortsätta. MONA LEHTONEN

NÄR-BOK

Transport Kb

Kent Långkvist 64610 Övermark Tel. 06-225 5167, 0400-163 006 0400-866 715 Fax 06-2255181

Ge en bok som present Närpes må-fre 9-17, lö 9-13 tel. 06-224 2090

Transport

Fredrik Wallvik

Tel. 050-5204314 - 050-304 8380

Ring (06) 224 3016

SUPERMARKET Närpes

Vi betjänar vard. 7-21, lö 7-18 Tel. 06-220 3200

Pernå pensionärer rf beslutade att slå slag i saken och kombinera den traditionella motionsdagen Motionera med en Motion med ett besök på den splitternya seniorparken i Lovisa. På bilden syns de aktiva motionärerna i parken, i mitten står ordförande Henry Liljeqvist. Stämningen var i topp och parken fick ett gott betyg. VF

Öppet må-fr kl 15-21 må, on, fr 7-10, lö stängt endast MI kurser, sö 14-16

Granlidens Trä

www.mgdepan.com

Närpes/simhallen

044-341 7764

Östralinjen 692 64220 Yttermark

Fraktsågning Virkesförsäljning Spån, bark och flis

Tel. 050-561 1701

- Blommor - Binderier - Begravningstjänst - Minnesstenar

www.engelqvist.fi Närpes 06-224 3221

Hälsokost

Närpesvägen 10, 64200 Närpes tel. 06-224 3766

26 – GOD TID

8/2009

föreningsnytt

Pensionärer i Ekenäs firade hösten Kyrkslätts pensionärer Den 2 oktober samlades medlemmar från gamla Ekenäs alla fyra pensionärsföreningar till en höstfest i Novia. Som värd stod Ekenäs Pensionärer och de inbjudna gästerna kom från Österby Pensionärer, Ekenäs Pensionstagare och TenalaBromarf Pensionärer. Hela 180 pensionärer deltog i festen.

Honnörsbordet med fyra ordföranden, från vänster Harding Lindholm, Stig Nyberg, Nils Jansson och Georg Lång.

Ordförande för Ekenäs Pensionärer Georg Lång hälsade gästerna välkomna och gav en kort presentation av sin förening. Därefter stod de övriga ordförandena i tur. Harding Lindholm från Ekenäs Pensionstagare, Nils Jansson från Österby Pensionärer och Stig Nyberg från TenalaBromarf Pensionärer berättade om sina respektive föreningars medlemsantal och verksamhet. Temat för festen var höst och hösten med allt vad den kan innebära i form av regn, storm, dåligt väder och vemod över den förlorade sommaren löpte som en röd tråd genom Ekenäs Pensionärers körs musikaliska kavalkad. Carita Rosenqvist sjöng solo ”Hösten är kommen”, Gustav Forss hade krukor att sälja och Rainer Nordström gladde åhörarna med ”Rumarill, rumarill, rumarill. Ulla-Brita Hagelin läste en dikt av Tua Forsström. I den avslutande sången ”Oj, vad det regnar

i dag” fick kören förstärkning av seniordansarna med paraplyer för att verkligen skapa intryck av regn och rusk.

huvudet haltade in på scenen och presenterade sig som Helene Schjerfbeck. I Anne Ingmans tolkning fick konstnärinnan liv inför allas ögon och publiken följde trollbunden med Helenes alla öden och äventyr från vaggan till graven.

firade sina 35 år i Majvik Kyrkslätts pensionärer firade sitt

35-årsjubileum lördagen den 3 oktober, en solig och klar höstdag. Förväntansfulla pensionärer jämte inbjudna gäster samlades till en innehållsrik och trivsam eftermiddag i Majvik i Kyrkslätt. Föreningens ordförande Fredrik Malmsten hälsade alla hjärtligt välkomna till jubileumsfesten. Programmet innehöll både sång och dans. Kyrkslätts Manskör uppträdde med flera sånger under ledning av dirigenten Barbro Smeds. Kyrkslätts Folkdansare visade med gediget kunnande hur ett folkdansprogram utförs. Dessa program imponerade verkligen på publiken både från både när och fjärran. Eftermiddagens höjdpunkt var festtalet som hölls av förbundsordförande Ole Norrback. Hans framträdande och hans humoristiska sätt gav säkert en stor behållning för alla närvarande. Ole Norrback berörde i sitt tal många viktiga saker som gäller dagens pensionärer, deras omgivning och familjer samt insats i samhället.

Georg Mäkinen redogjorde för föreningens historik. Historiken visar att föreningen under alla år haft en synnerligen livlig verksamhet. Historiken som sammanställts av Raili Nordblad tilldelades de inbjudna gästerna. Säkert är att mången pensionärsförening har mycket att jobba för att nå det som kyrkslättsborna gjort under många år. Förbundets förtjänsttecken i silver tilldelades Georg Mäkinen och Raili Nordblad. Deras insats för föreningen har varit verkligen av stor betydelse. Föreningens standar tilldelades Margareta och Max-Ole Bergström, Anita Dannberg och Esko Kankkonen för gott arbete föreningen till fromma. Efter uppvaktningarna avnjöts en förträfflig supé. Kvällen avslutades med dans till orkestern Boris Westerlund och Heinz Baumeister. Stämningen var god ända till slut och mången festdeltagare gick säkert hem glad till sinnes. F. M–n

Musik och dans

Helene Schjerfbeck alias Anne Ingman som trollband åhörarna med sina berättelser.

Seniordansarna lade ifrån sig paraplyerna och uppträdde med tre danser, ”Dans surprise”, ”Eckerövalsen” och avslutade med en medryckande ”Paraplyrock”.

Helene Schjerfbeck En gammal dam med skrålla på

Det sista programmet var en musikalisk frågelek. Borden bildade lag, orkestern spelade korta musiksnuttar och uppgiften var att svara på frågor om de olika musikstyckena, namn, kompositör, viken plats sången handlade om. De fyra ordförandena och deras fruar vid honnörsbordet visade sig vara insatta i musikens värld och svarade rätt på alla frågor. Kvällen avslutades traditionsenligt med dans och pensionärerna svängde runt på dansgolvet till tonerna av Boris Westerlunds dragspel och Rurik Qvarnströms saxofon.

Höstjippo i Borgå

Sibbo Vokalensemble sjunger Povel Ramel. Vid pianot dirigenten Dag-Ulrik Almqvist.

Georg Mäkinen (t.v.) och Raili Nordblad fick ta emot förbundets förtjänsttecken i silver av förbundsordförande Ole Norrback och Kyrkslätt pensionärers ordförade Fredrik Malmsten.

ISA FORSBÄCK

Borgå svenska pensionärsförening

inledde höstsäsongen med ett glatt musikjippo i Kvarnbackens skola lördagen den 26 september. Föreningens ordförande Gunnel Forssell kunde hälsa ett drygt hundratal lyssnare i publiken välkomna, bland dem också kvällens talare, pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback. I sitt tal som hade rubriken ”Vänlighet föder mera vänlighet” betonade han vikten av omtanke och vänlighet mänskorna emellan. Musikprogrammet inleddes av 16-åriga pianisten Fanny Söderström som virtuost spelade två satser ur Franz Schuberts Impromptu c-moll.

Borgå Kammarkör under ledning av Eric-Olof Söderström sjöng några sånger, bl.a. Patrik Wingrens vackra Aftonens sång och Kaj Chydenius´ kända Kalliolle kukkulalle. Efter kaffepausen var det dags för Borgå svenska pensionärskör under ledning av Kaj Silfvast och musikprogrammet avslutades av Sibbo Vokalensemble under ledning av Dag-Ulrik Almqvist som framförde ett bejublat potpurri Povel Ramel-visor. Hannele Tenhovuori fungerade som en otvungen och trevlig konferencier. Text GÖRAN BLOMQVIST Foto BENGT ANDERGÅRD

GOD TID föreningsnytt

Tammerforsare hörde om geriatri

8/2009 – 27

… och besökte Laukko gård

Tammerforspensionärerna besökte Laukko gård, en av vårt lands kulturvaggor

Intresserade åhörare Ett föredrag om geriatri stod på

programmet på Tammerforsföreningens torsdagsmöte. Geriatri är ett litet svårförståeligt ord som många av oss äldre kanske hört men inte förstått. Men det gäller nog oss i allra högsta grad, en GERIATRIKER är en specialist på ålderssjukdomar. GERIATRI är läran om ålderssjukdomarna och deras behandling. Vi hade förmånen att lyssna till en av Tammerforsskolans tidigare adepter, nuvarande geriatriker Taina Hammarén (Hukka). Taina berättade om problem som vi åldringar brottas med, hon gjorde en kortfattad analys av krämpor som vi drabbas av, skröplighet, ålderdomssvaghet, åkommor demens, o.a. Fenomenet med lustiga blemmor, vårtor, leverfläckar hör ju även till. Att vi blivit lite fumliga har väl envar märkt men orsakerna till allt detta är väl svårt att alltid komma på. Så har vi även det kända fenomen som heter glömska. Så har vi hjärtat som pumpat blodet i 70–80 år och vill då och då konstra och om inte säga upp kontraktet, men i alla fall ge en varning. Knakande knarrande leder lider vi ibland av. Balansen, ja ibland gör vi ofrivilliga rörelser

i sidled och det behövs nog ingen alkohol till det. Detta är nu väl de vanligaste åkommorna. Men i det stora hela annars mår vi ju ganska bra. Vår fantastiskt effektiva hälsovård gör ju sitt bästa att vid sjukdomar hålla oss på benen med laboratorietester, mediciner, remisser hit, remisser dit och allt är ju nästan gratis om man jämför vad privat läkarvård kostar idag. Taina hade goda råd att ge oss. Åldrandet är nog genbetingat, men för att hjälpa generna på vägen bör vi ge dem en handräckning. Vad kan vi göra? Framför allt naturligtvis försöka leva så sunt som möjligt. Äta omväxlande mångsidig mat, rik på vitaminer och fibrer. Feta grillkorvar kan man då och då stoppa i sej men inte för ofta. Också alkohol kan avnjutas men även här med måtta. Vätska är viktigt, 1½ liter minst per dag.

Av vitaminer är dock D-vitamintillskott viktigt, isynnerhet för kvinnor för att motverka kalkbrist (osteoporos). Hon poängterade också vikten av att så mycket som möjligt motionera och röra på sig. Om man blir så att säga en potatis i soffan framför TV:n så åldras man mycket fortare. Så har det ju även konstaterats att det sociala nätverket är mycket viktigt. Forna tiders storfamiljer med barn och barnbarn nära inpå, samhällen där alla kände varandra existerar ju inte nuförtiden. Därför är föreningar, så som vår pensionärsförening oerhört viktiga för vårt välbefinnande. Pressattaché PELLE Pressfoto MARITA

Se upp med naturpreparat Man skall inte heller mumsa i sej av de hundratals naturpreparat som erbjuds, delvis därför att de kanske inte passar ihop med de medicinska piller man blivit ordinerad, men också för att de flesta är såkallade placebo (blindpiller) som inte har någon som helst verkan.

Geriatriker Taina Hammarén

I härligt höstväder styrde våra pensionärer sin resa sydväst från Tammerfors till en första höstaktivitet, en utfärd till Laukko gård i Vesilahti kommun. Kommunen (Wesilax) består av många fina medeltida borgar, gravfält från järnåldern, gammal marknadsby Narva och som kronan på verket den ståtliga herrgården Laukko. Detta relativt lilla område beläget vid Pyhäjärvi sjö och är en av de längst bebodda delarna av det inre Finland. Vårt huvudmål var Laukko gård. Framför den ståtliga huvudbyggnaden hälsades vi välkomna av nuvarande ägarens dotter kulturhistorikern FD Liisa Lagerstam. Hon förestår projektet med att göra gården berömd och tillgänglig för grupper och tar emot gästerna som får avnjuta Laukkos traktering. Här har hon hjälp av sin mor nuvarande ägaren Leena Lagerstam som ederat en intressant kokbok om familjens och gårdens traditionella mat. Gården känd redan i grå forntid. Många stormän har huserat på gården men den mest berömda är nog Klaus Kurki. Hans renommé är väl inte hans egenskaper som domare i Övre Satakunda. Nej mest berömd är han som friare till den sköna Elina på Suomela dit han enligt sägnen red med ett följe på 100 hästar för att fria till den fagra mön, gifte sej men tog senare livet av henne. Balladen om den sköna Elinas död som sjöngs i stugor och torp, handlar om den tragiska händelsen då Klaus brände upp både huset och Elina emedan han trodde att barnet hon väntade inte var hans utan någon annans, det var den svartsjuka elaka matmor Kirsti som hade ljugit för Klaus. Nyligen invigdes Finlands inhemska katolska biskop. Dessförinnan hade vi senast i landet, år 1520 en inhemsk finsk biskopen som hette Arvid Kurck från Laukko gård. Men många andra stormän har huserat här bland andra Matti

Kurki, berömd härförare. Efter ca 500 år på Laukko dog ätten ut och gården övertogs av Laukkosläkten Törngren. Till den släktens förtjänster räknas skapandet av stor industrin i Finland. De hade sina fingrar med när Nokia, Tako, Tampella, Tamfelt, Notsjö, Stockmann o.a. i tiden grundades. Skamfilat rykte fick gården i början av 1900-talet under den ryktbara torparstrejken med påföljande vräkningar. Dåvarande ägaren baron Standertskjöld-Nordenstam behandlade sina torpare illa, vräkte dem och detta gav upphovet till torparupproret. Men nu har vi övergått till modärnare fredligare tider. Gården är berömd för att på trettiotalet ha importerat vitsvans hjorten till Finland. Hästaveln har burit frukt och jordbruket på gårdens 1700 hektar är nu inriktat på stuteriet. Travhästarna är berömda långt utanför landets gränser, det är ägarens son Erkki som ha hand om hästaveln. Nuvarande ägare har pietetsfullt renoverat sen ståtliga vitglänsande huvudbyggnaden som Rafael Haarla uppförde på 1930 talet och har nu inrett den med tidsenliga inventarier, fina tavlor, möbler, gobelänger och liknande. Original inventarier från Kurkitiden finns ej mer. Huvudbyggnaderna har tid efter annan brunnit eller raserats. Den sista stöten fick gården 1918 under frihetskriget när de röda brände upp alla byggnader av trä, endast ägarens stall byggt av tegelsten fanns och finns ännu kvar. Familjen har som sagt öppnat sitt hem för besökande grupper, det lyckas dock endast några gånger per år. Vi måste tacka vår verksamhetsledare Marianne som tillsammans med styrelsens damer fått till stånd denna minnesvärda resa till forntiden. En resa som vi kommer att minnas länge. Pressattaché PELLE Pressfoto MARITA

God Tid som taltidning Förbundet ger ut sin medlemstidning God Tid som taltidning. Tidningen God Tid, som utkommer med nio nummer per år, ingår i medlemsavgiften och därför är det avgiftsfritt att beställa tidningen antingen på papper eller som taltidning. Om du önskar en separat tidning i taltidningsform kostar den 10 euro. Taltidning är en tidskrift för dig som har nedsatt syn. Tidningarna utkommer på en 80 minuter lång cd-skiva. Det är en vanlig musik-cd-skiva som du kan lyssna på i din cd-spelare, din dator eller din daisy-spelare. För prenumeration och information vänligen kontakta Tina Dunderfelt på Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf, e-post tina.dunderfelt@fss.fi, telefon 09-6962 3010.

Liisa Lagerstam berättar om Laukko gård och dess historia och historier.

28 – GOD TID

8/2009

föreningsnytt Föreningens nybildade sånggrupp Röda Hattklubben bjöd på musikalisk underhållning.

Vivan Blomqvist och Marita Lindholm fick ta emot Svenska pensionärsförbundets förtjänsttecken i silver.

Lovisanejdens Svenska Pensionärer fyllde tjugofem 09-06-04

11.03

Lovisanejdens Svenska Pensionärer firade sin 25-årsfest den 3

Sida 1

Meloart Music & Design

Nu känns mina ögon mindre grusiga

På senare år har hon fått en del besvär med torra slemhinnor i munnen och ögonen. – Sedan jag började med BUCKTHORN rinner mina ögon nästan inte alls när jag är ute i friska luften, berättar Solveig. – På nätterna vaknar jag inte längre av muntorrhet och behöver inte gå upp för att ta en mun vatten, så för mig har BUCKTHORN verkligen gjort skillnad. – Men skönast är ändå att kunna sitta framför teven en längre stund eller läsa en god bok utan att ögonen känns torra och grusiga. Långa promenader vid havet är inte heller längre ett problem avslutar Solveig med ett leende.

Bara en kapsel per dag

Solveig följde anvisningarna på förpackningen och tog två kapslar varje dag under de första två månaderna. – Nu behöver jag bara ta en kapsel per dag, säger Solveig. Jag tar den varje morgon till frukosten och det tänker jag definitivt fortsätta med.

BUCKTHORN ger smidiga slemhinnor i hela kroppen BUCKTHORN är ett helt nytt kosttillskott för kroppens slemhinnor. Den unika formulan innehåller förutom kallpressad ekologisk havtornsolja med omega-7 också rutin och quercetin, naturligt från bovete. Dessa ämnen tillsammans bidrar till att stärka slemhinnornas naturliga funktion.

Nyttiga ekologiska havtornsbär

Havtorn är känt som ett av världens nyttigaste bär genom sitt breda innehåll av näringsämnen. Bären är bland annat rika på fettsyror, som är viktiga för en normal cellfunktion i vår kropp. En av fettsyrorna som havtorn speciellt innehåller är omega-7. Den anses vara viktig för alla kroppens slemhinnor och hudens funktion, speciellt med stigande ålder. Fakta om BUCKTHORN Främjar slemhinnornas funktion i mun, ögon och underliv. Innehåller kallpressad ekologisk havtornsolja. Innehåller även tre starka antioxidanter som ger slemhinnorna och kroppen ett extra skydd: - 25 mg Rutin - 25 mg Quercetin - 5 mg patenterat rosmarinextrakt Rekommenderad underhållsdos: 1 kapsel/dag. Finns i hälsobutiker och apotek. Kan även beställas fraktfritt på www.elexironline.fi eller på telefon 06-343 65 06.

Vid frågor angående BUCKTHORN, kontakta Elexir Nordiska AB – Finland: Tel 06-343 65 06 • Fax 06-343 65 02 • E-post ann-caroline@elexir.se • www.elexir.se

www.spfpension.fi

– Sedan jag började med BUCKTHORN rinner mina ögon nästan inte alls när jag är ute och promenerar. Gruskänslan är som bortblåst. Solveig Hagström, 69 år, är en pensionerad undersköterska från västkusten som har jobbat med att vårda andra människor i stort sett hela sitt liv. Som pensionär fick hon helt plötsligt mycket mer fritid och livet fylldes av nya aktiviteter som att spela boule och engagera sig i Hembygdsföreningen.

oktober. På programmet stod dragspelsmusik av Bo Träskelin som också ledde allsången. Den jubilerande föreningens ordförande Adi Viksten hälsade välkommen och festtalare var Svenska pensionärsförbundets verksamhetsledare Veronica Fellman. Vivan Blomqvist lästa upp en dikt och berättade om Matilda Wrede och hennes arbete bland fångarna. Musikalisk underhållning bjöd också föreningens nybildade sånggrupp Röda Hattklubben på. Vivan Blomqvist och Marita Lindholm fick ta emot Svenska pensionärsförbundets förtjänsttecken i silver.

Besök SPF:s webbplats

Elexir BuckthornSolveig Folkhalsan 210x240 Sv.qxd:Layout 1

Bokrans vinter nu! feste Öja Byacenter Långö Mat och Kalasservice

06-8340100, 050-5315682 lango.matokalas@regionline.fi

GOD TID

Ekmans Skogservice

Självständighetsfest

Tel. 06-383 0891 050-464 2391

Norrvalla 6.12.2009 kl. 18.00

- hyggerensning samt röjning av plantskog

Vörå

0500-346396

1+8 taxibuss med möjlighet till rullstolstransporter

Elinstallation Boij & Norrgård

66600 Vörå tfn 06-383 8516, 0500-264 811

Jordbyggnad Bengt Paulin Vörå Tel. 06-3832153 bil 0400-337 602 Fax 06-383 2153 Grävnings- och sprängningsarbete samt husgrunder

Tunisgränd 4 Vörå Tel. 0500-266221

66600 VÖRÅ Tel. 06-383 2546 0500-368361

MUSKEL-, LED-, RYGG- OCH IDROTTSKADEBEHANDLING

På festen sjunger Nykarleby Damkör, Finlands Seniordansförbund uppträder med Round-dans och festtalare är Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback.

Peth Verkstad Traktor & Bilreparationer Tel. 06-383 6124, 044-3836124

Vi betjänar må-fre 8-21 lördagar 8-18 B onus u p p till 5% Vörå

Kaffeservering till borden, självständighetsskål och dans till orkester.

Norrvalla Folkhälsan www.norrvalla-folkhalsan.fi

Åhmans Taxi

8/2009 – 29

Anmälningar senast 27.11.2009 till tfn 06 383 1056. Alla hjärtligt välkomna!

tel. 020-780 8090

Maria Nyby - Kullman NAPRAPATH GSM 050-517 8483

Vöråvägen 12 66600 Vörå

Handelsespl. 16B 65100 Vasa

Ab Östmans Snickeri Oy

köksinredningar, garderober, badrumsskåp, köksmaskiner

MBT-Line Måleri- och blästringsarbeten

Norrvalla Folkhälsan Ab, Vöråvägen 305–307, 66600 Vörå Tfn 06 383 1011, www.norrvalla-folkhalsan.fi

0503226594

Sebastian Helsing Vörå

Tel. (06) 345 1200 66640 Maxmo

Taxi Nygren Vörå, Rökiö 1+8 inva

Sven 044-380 3964 Marlene 044-380 3963

Ring tel. 050-556 2049

Vörå





Taxi Roy Andersson Maxmo

0500-368 899

SALONG CHRIS

Kaitsor Riksåttan tel. 383 5650 GSM 050-591 0131

Minibuss, inva-bårtaxi

TAXI TOPPAR Vörå

Caj 0500-361

516 Invataxi 1+8 Sussie 0500-264 481 personbilstaxi

Thermia värmepumpar, Enervent ventilationsaggregat och Nereus golvvärme är ett perfekt val för den energimedvetna fastighetsägaren.



Vi utför energisnåla planeringar enligt kundens önskemål Maxmovägen 242, 66640 MAXMO Tfn 06-3451270, fax 06-3451299 www.esnab.com

Nybyggen, renoveringar, montering av stockhus, murning och kakelarbeten

Maxmo

Stig Doktar 0500-203 167 Göran Öst 0500-166 427 Vörå-Maxmo-Oravais

BROR HOLMKVIST Maxmo

0500-366 670

Personbil, minibuss även inva-bårtransporter

SL BYGGTEAM VI UTFÖR: Nybyggnad • Renoveringar • Kakelarbeten • Köksmontering • Fastighetsskötsel m.m.

GSM: 050 561 7799, 050 517 8491

30 – GOD TID

8/2009

HÖSTERN- S YTTE R JACKKOO MMIT NU IN

VÖRÅ GRANIT AB Gravering, puts o. förgyllnig av gravstenar samt förmedling av nya gravstenar.

Tel. 0500-362109

en!

Välkomm

Vöråvägen 34, Vörå Tfn 383 0941

SERVICEFÖRETAGET FÖR ER! Jag gör bl.a. bygg- och renoveringsobjekt badrum (certifierad) olika servicearbeten farm- och pälsningsarbeten m.m.

AB VÖRÅ MOPED & CYKEL Reservdelar & service Tel. 06-383 2283 Vöråvägen 68, Vörå

Vedmaskin uthyres!

Hur kan jag hjälpa just Er? Tom Vornanen 050 525 72 16 Se också: www.tomsalltiallo.nu

* Mat och övernattning * Båtkryssningar * Utställning 1917 * Möten och bastuservice Ring!

www.vora-maxmo.fi

tel. 06-3820200 fynd! Kom och gör

tstäd ning Hö sBågar från

18€ 58€ (vid köp av både 108€ bågar och linser)

SYNCENTER

Äldre och yngre Jag hamnade nyligen på en diskussion för all-

mänheten om äldre och äldres … – nåja, våra framtidsutsikter. Diskussionen var förbryllande och huvudsakligen inriktad på vård och omsorg samt på vårdproducerande, vårdfinansierande och vårddiskuterande aktörer. De äldre förekom mer sporadiskt och närmast som något slags objekt. När det gäller äldre och äldres livsvillkor blomstrar dels tyckandet och dels fokuseringen på vad man tror är vårdekonomi: ”vem vårdar vem?” eller ”vad kostar si och så i Ekenäs?”. När jag för ca tio år sedan besökte den årliga hälsoekonomivetenskapsdagen i Helsingfors, dominerade inriktningen på snäv produktivitet, dvs. på vårdprestationer och -kostnader. Också den då aktuella stora finländska hälsovårdsutredningen betonade effektivering av vården men berörde i alltför ringa grad främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa. Sedan dess har den hälsoekonomiska forskningen blivit mer nyanserad, men till gräsrotsnivå och samhällspolitik tycks den nya klarsynen inte ha nått. Redan en snabb blick på läget i Danmark borde stämma till eftertanke: andelen 65 år fyllda danskar som bor på institution eller i servicebostad är den lägsta i Norden, men andelen 65 år fyllda danskar som får hemvård är mycket högre än motsvarande i Sverige, Norge och Finland. I Finland har andelen institutionsboende 65 år fyllda personer minskat under åren 1995–2007, medan andelen 65 år fyllda personer som får hemvård också den har minskat under samma tid.

Forskningens roll Den blomstrande kommersiella produktutvecklingen som gäller exempelvis mobiltelefoner och mediciner har småningom fått oss att glömma behovet av en bred objektiv grundforskning. När det gäller människors och därmed också äldres livsbetingelser är följderna enligt min mening ödesdigra. Statistiken över hem- och fritidsolycksfall i Finland är otillförlitlig; den baserar sig inte på vårdstatistik, utan på enkäter och intervjuer. Kan du föreställa dig att statistiken över bensinförbrukningen i Finland skulle basera sig på telefonintervjuer med ett utvalt antal bilister?

Reservera tid till vår optiker eller ögonläkare

Jussi och Eija Mendelin Veströ 1587, 66640 Maxmo Tfn 044-345 5065 www.varppi.com

NYKARLEBY SYNCENTER

Topeliusespl. 2 tel. 06-722 0770, fax 06-722 1572

VÖRÅ SYNCENTER

Vöråvägen 8, tfn/fax 06-383 3211

MALAX SYNCENTER

Köpingsvägen 10, tfn/fax 06-365 1171

ORTENS VVS-AFFÄR

VÖRÅ R ÖR AB RÖR * Vi saluför allt inom VVS-branschen SRREN U K N ER! KO A PRIS G I T F KRA

Tel. 387 2050 044-383 2572 fax 383 2041

Från oss....

• Blommor • Fest och sorgbinderi • Krukor och presentartiklar • Spel och barnböcker

Till Er tjänst!

• Tavelinramning • Fullständig begravningsservice • Gratis transport av sorgbinderi (Vörå-Maxmo och Oravais) Vöråvägen 107, 66600 VÖRÅ Tel. 06-3833 013 eller 040-5008 681

I Finland har andelen institutionsboende 65 år fyllda personer minskat under åren 1995–2007, medan andelen 65 år fyllda personer som får hemvård också den har minskat under samma tid. Vi vet i dag att drygt 40 procent av hushållen i Finland är enpersonshushåll och att ca 60 procent av alla finländare som fyllt 75 år bor ensamma, men våra vardagskunskaper om ensamboendets konsekvenser är obefintliga eller miserabla. Ändå är de få forskningsresultaten kring exempelvis ensamboendes konsumtion alarmerande och kunde erbjuda goda underlag för hälsofrämjande forskningsinsatser och samhällsåtgärder. (Viinisalo, M. 1998, Joutsenniemi, K. 2007). Det sägs att hissar är viktiga bl.a. för äldres och rörelsehindrades vardag, men det finns inte längre någon offentligt tillgänglig statistik över hissarna i vårt land; numera är också Säkerhetsteknikcentralens (Tukes) register otillgängligt. Kan du föreställa dig att den enda statistiken över motorfordonsbeståndet i Finland skulle vara bilimportörernas hemligstämplade siffror?

Det arbetas intensivt för att förse boendeinstitutioner och småningom också alla andra bostäder med vattensprinkler, men den finländska forskningen i ämnet är obefintlig och det nationalekonomiska underlaget saknas. Kan du föreställa dig, att trafiksäkerhetsfrågorna skulle administreras av Polisförbundet med den främsta målsättningen att alla befintliga personbilar, lastbilar, bussar och motorcyklar skall förses med automatiska krockkuddar?

Vardagslivet Enligt tillgängliga befolkningsprognoser kommer inom 40 år befolkningen i Finland att växa med 15 procent, medan antalet 65 år fyllda personer beräknas stiga med 78 procent. Ointresset för vår vardagsmiljö och för de äldres livsbetingelser börjar alltså verka allt mer kortsiktigt. Frågor om tillgänglighet, trygghet, hissar och närservice kommer att bli brännande också för dem som i dag inte ännu har upptäckt problemen. En god fysisk, andlig och social rörlighet gör att människor mår bra också på äldre dagar. Betingelserna för den rörligheten har skurits ned drastiskt under de senaste decennierna: postkontor, närbutiker, tvättstugor och byskolor är bara några exempel. I stället för de kontaktytor som redan har förstörts borde vi skapa många nya kontaktytor. Det försöker man redan nu i många husbolag: bärbuskar, fruktträd och talkoarbete också på flervåningshusens gårdar, arbetsgrupper och gårdsfester, hjälp med bostadsunderhåll och reparationer, upprustade fastighetsbastur och tvättstugor, nyinredda klubbrum och hobbyrum i bottenvåningen, osv. Också de mest triviala kontakter till grannarna i bostadsbolagen kan ge en bättre atmosfär och en lättare vardag för många boende. I mitt eget husbolag håller vi just nu på att genomföra en inventering och rensning av golvbrunnar och vattenlås i alla bostäder, kanske en prosaisk utgångspunkt för att börja samtala med grannarna eller att grunna på bostadsförbättringar. När vi kommer något längre bort från det egna hemmet eller huset, blir behovet av gemensamma eller samhälleliga insatser större. Vi talar då om hissar och övrig tillgänglighet, om styrning av rörrenoveringar och om bidrag till flyttningar inom kvarteret, kort sagt om frågor där kommunen kan demonstrera sitt ointresse eller rentav se sina möjligheter att göra livet lättare för kommuninvånarna. Det finns många exempel på kommunala positiva eller negativa insatser. I några kommuner har man avlönat en reparationsrådgivare särskilt för de äldres bostäder, där han har kunnat tipsa, vägleda och kanske sköta upphandlingen av behövliga reparations- och förbättringsarbeten och -anskaffningar, enligt bedömning från fall till fall på den boendes eller kommunens bekostnad. I Tavastehus testamenterade en privatperson en större summa pengar till staden, att användas för funktionella förbättringar i pensionärers bostäder. Projekten genomfördes och de goda resultaten rapporterades till stadsfullmäktige, som därav inspirerades till att bevilja ett betydande eget anslag för att fortsätta med projekt av samma slag. Ett ypperligt exempel på kommunal och statlig vishet är det att man i Helsingfors under 2000-talet hittills i befintliga hus har byggt ca 500 hissar med stöd av staten och kommunen. Det rör sig inte om någon välgörenhet: de boendes liv blir visserligen mycket lättare, men hissarna sparar samtidigt kommunens pengar, vilket påvisades också i utredningar av Stakes. BENGT VILHELM LEVÓN

GOD TID

TreklĂśvertrĂ¤ff i fullsatt Furulund â&#x20AC;&#x201C; Att fĂĽ gĂśra nĂĽgot tillsammans med andra, gĂśr tacksamheten fĂśr dagen Ă¤nnu stĂśrre. Det sa DragsfjĂ¤rds pensionĂ¤rers ordfĂśrande Pentti Friberg, nĂ¤r han hĂ¤lsade vĂ¤lkommen till den sk. TreklĂśvertrĂ¤ffen, som i ĂĽr hĂślls i ett fullsatt Furulund. TreklĂśvertrĂ¤ffen, dvs den gemensamma trĂ¤ffen fĂśr de tre pensionĂ¤rsfĂśreningar pĂĽ KimitoĂśn som hĂśr till Svenska pensionĂ¤rsfĂśrbundet, har en lĂĽng tradition bakom sig. I ĂĽr stod DragsfjĂ¤rds pensionĂ¤rer vĂ¤rd fĂśr trĂ¤ffen som samlade mer Ă¤n 200 besĂśkare. I sitt hĂ¤lsningstal lyfte Pentti Friberg Ă¤ven fram pensionĂ¤rsfĂśrbundets tema fĂśr ĂĽret â&#x20AC;&#x201C; PensionĂ¤rerna Ă¤r en aktiv resurs fĂśr samhĂ¤llet. â&#x20AC;&#x201C; Vi skall anvĂ¤nda vĂĽr resurs till att med erfarenhet och kunskap pĂĽverka vĂĽrt nĂ¤rsamhĂ¤lle, konstaterade Friberg. Festtalet vid treklĂśvertrĂ¤ffen hĂślls av pensionĂ¤rsfĂśrbundet ordfĂśrande Ole Norrback, som Ă¤ven han betonade betydelsen av aktivitet och delaktighet i samhĂ¤llet. Vi skall inte vara gnĂ¤lliga och klaga. Vi lever i en av de bĂ¤sta lĂ¤nderna. Men det finns en stor ensamhet i vĂĽr vĂ¤rld och dĂ¤rfĂśr Ă¤r det viktigt med regelbundna trĂ¤ffar och trivsel. Och att vi delar med oss av den kunskap och livserfarenhet vi Ă¤ldre bĂ¤r med oss, sa Norrback. Vid treklĂśvertrĂ¤ffen bjĂśd DragsfjĂ¤rds pensionĂ¤rer pĂĽ ett digert och hĂśgklassigt program av sĂĽvĂ¤l fĂśreningens egna kĂ¤nda fĂśrmĂĽgor som besĂśkande artister. May-Gun DannstrĂśm berĂ¤ttade historien om Svarta damen i Brukshotellet i Dalsbruk och DragekĂśren upptrĂ¤dde under ledning av den egna dirigenten Sigrid Stenfors och med Bo Stenfors pĂĽ pianot. Vid tillfĂ¤llet kunde man Ă¤ven ta del av en vĂ¤rldspremiĂ¤r: Bo Stenfors pĂĽ pianot och operasĂĽngaren Caj Ehrstedt pĂĽ â&#x20AC;?syndaskrynklonâ&#x20AC;? dvs dragspelet upptrĂ¤dde tillsammans och ackompanjerade allsĂĽngen. Caj

Ehrstedt berĂ¤ttade dĂ¤rtill om sin bok â&#x20AC;?Rampljusâ&#x20AC;?. Det Ă¤r redan en tradition att DragsfjĂ¤rds pensionĂ¤rer kan ta del av ortens unga musikaliska fĂśrmĂĽgor. Denna gĂĽng upptrĂ¤dde Astrid Holm pĂĽ trumpet. OrdfĂśrande Pentti Friberg av-

slutade med ett stort tack till DragsfjĂ¤rds ungdomsfĂśrening som skĂśtt om att vi alla rymts in och till CafĂŠ HĂśrnet som sett till att alla fĂĽtt kaffe och smĂśrgĂĽstĂĽrta, samt slutligen med ett tack till Svenska kulturfonden och alla som bidragit med lotterivinster. PF

Byggnadsplanering Aeon LindstrĂśm Skogsstigen 2, 10940 HangĂś Tel. 0400-819 189 E-mail: aeon@aeun.fi

GudstjĂ¤nst i kyrkan sĂśndagar kl. 12 Pastorskansliet, Boulevarden 17

Tel. 019-263 0620 Anders Laxell, kyrkoherde

Oy Tammilasi Ab Specialisten pĂĽ specialglas Santalantie 4, HangĂś Tel. 019-248 7620

Blomsterhandel Anemone Berggatan 15-17, HangĂś Tel. 019-248 6920

Matkat Resor

KĂśp din hĂ¤lsokost pĂĽ Internet

www.luontaiskulma.net HangĂś HĂ¤lsokosthĂśrna Kb SkvĂ¤rgatan 5, HangĂś Tel.019-248 4007 Bok

a ju

lfes

ten

BESTĂ&#x201E;LLNINGSTRAFIK Turistbussar fĂśr 26-50 personer 2 INVA-bussar

i tid

/81&+ /281$6 $ 5lWWLJKHWHU $QQLVNHOXRLNHXGHW

G ARANTIPRODUKTER

NILS AHLQVIST HALMSTADSG. 20, HANGĂ&#x2013; Tel. 019-248 2694 Puh HALMSTADINK. 20, HANKO Bil 0400-805 004 Auto

HangĂś Svenska FĂśrsamling

g33(7 $8., 9DUG $UN Â˛ /|Â˛6| /DÂ˛6X Â˛

GrevensbĂ¤cksg. 10, 852 38 Sundsvall Tel +46-60-631 11 65 Efter kl. 18.00 garantiprodukter@comhem.se www.garantiprodukter-ja.se

HANGĂ&#x2013; SLĂ&#x201E;CKARSERVICE HANGON SAMMUTINHUOLTO

OcksĂĽ dagfĂśrestĂ¤llningar med gratis kaffeservering!

Vard/Ark.: 11-14, LĂś-SĂś/La-Su: 11-15

Eleganta, naturtrogna och lĂ¤ttskĂśtta peruker med hĂśg kvalitĂŠ. Gratis broschyrer. UtĂśkat sortiment. MĂĽnga olika modeller och fĂ¤rgsĂ¤ttningar. Nu Ă¤ven peruker med Ă¤kta hĂĽr.

- tuote ab

Berggatan 11, HangĂś Tel: 248 1811, 040 570 3948 Du hittar oss ocksĂĽ www.surfnet.fi/Film&TV

CafĂŠ & Restaurant

DAMPERUKER

8/2009 â&#x20AC;&#x201C; 31

Â&#x2021; %5($.)$67 Â&#x2021; Â /$ &$57( Â&#x2021; 7$.( $:$< Â&#x2021; &$7(5,1* 5RDGVLGH 6DQG|YlJHQ 6DQWDODQWLH +DQJ| +DQNR 7HO 3XK ( PDLO LQIR#URDGVLGH FRP

tillĂ¤ggstjĂ¤nster: mĂĽltider, program, guidningar logi, fĂ¤rdkost, biljetter, kryssningar m.m.

PAKETRESOR

PAKETRESOR FĂ&#x2013;R GRUPPER SĂ&#x201E;LLSKAPSRESOR FĂ&#x2013;R PRIVATPERSONER - en dags resor, utfĂ¤rder, hemliga resor - teater- och operaresor - inrikes- och utrikessresor - fĂśrmĂĽnliga kryssningar till Sverige och Estland - hĂ¤lsoresor till Estland - resor till Baltikum, Skandinavien, Europa

registrerad researrangĂśr KUVI 3050/00/MjMv Fax (019) - 248 7058 (019) - 248 1004

Santalantie 23 SandĂśvĂ¤gen myynti@hangonliikenne.com Hanko - HangĂś forsaljning@hangonliikenne.com

www.hangonliikenne.com

32 – GOD TID

8/2009

föreningsnytt

Kökarpensionärer fick höra om åländskt 1700-tal

Ett tjugotal Kökarbor lyssnade till Stig Dreijers föredrag om 1700-talet på Åland. Torsdagen den 15 oktober reste tre personer ur Mariehamns Pensionärsförenings styrelse, Birgit Kroneld, Jörgen Wikstrand och Rolf Söderback till Kökar för träffa medlemmar ur Kökars pensionärsförening, vilket vi hade utlovat vid vårt möte på Kökar i våras. Historikern och forskaren Stig Dreijer hade efter vårt senaste besök i maj lovat att komma med och hålla ett fördrag om det åländska 1700-talet med tonvikt på Kökar. Han hade lyckats dra samman ett 20-tal Kökarbor, vilket var mycket gott med tanke på att föreningen endast har tjugo och några medlemmar. Föreningen har haft stora problem att få föreningsträffar till stånd på grund av att de ledande krafterna, paret Bonds, hade gått bort tidigare. Man hade inte lyckats få tag i någon ersättare som var villig att fortsätta som samlande kraft. Därför hade vi i MPF lovat att bidra med föredragshållare och dragplåster till några möten per år. Dessutom har föreningen även råkat ut för ett annat haveri, eftersom

Stig Dreijers föredrag var fängslande.

deras mötesplats, Sommarängen, genomgår en tillbyggnad och renovering som kommer att sträcka sig långt in på nästa år. Efter en cirka 2½ timmars färd med Skiftet och en aning vind på babords låring i vackert solsken var vi framme. Vid Kökars pensionärsboendes högviste, Sommarängen, togs vi emot av en förväntansfull skara pensionärer, som hälsade oss hjärtligen välkomna. OH-projektorn ställdes i ordning och Stig harklade sig och satte igång. Här följer en sammanfattning av hans föredrag, som var väldigt givande och intressant. Stig refererade först till sina två lokalhistoriska arbeten om Åland, – Om förhållandena på Åland under stora nordiska kriget 1700–1721, band V i Ålands kulturstiftelses skriftserie (1970) och – Från frihetstiden och den gustavianska tiden 1721–1808, band III av Det åländska folkets historia med Ålands Kulturstiftelse som utgivare. Stig inledde med att med hjälp

av kartor över delar av Sverige, Finland och hela Åland belysa Det stora nordiska kriget (Stora ofreden) och Lilla ofreden samt de svenska landförlusterna. Det åländska, centrala läget belystes med hjälp av olika kartor. När man beaktade landhöjningens fart, ca 50 cm/100 år, insåg man att en stor del av det flackaste Åland låg under vatten vid denna tidpunkt.

Hisnande brant postrutt Bebyggelsen var inte så tät, och det fanns inga städer, endast större byar såsom Storby i Eckerö och Önningeby i Jomala. Mariehamn grundades ju först år 1861. Postvägen var en viktig förbindelse mellan Åbo och Grisslehamn på den svenska sidan. Post och resande hade endast denna rutt att ty sig till. Det tog 4–5 dagar i normala förhållanden att ta sig från Stockholm till Åbo. Längs rutten fanns skjutshåll som härbärgerade folk och stod till tjänst med fräscha hästar. Särskilt postvägens sträckning i Färjsundet var hisnande brant, och den krävde speciell bromsning med stora granar och tungt folk sittande på dessa och med tunga stenar i famnarna. Hästarna måste man koppla ifrån. Ålands befolkning på 1720-talet uppgick till ca 8 000 personer och hade omkring år 1800 vuxit till 12 000. Några kända profiler tog Stig upp. Samuel Ehrenmalm var den högsta personen på Åland. Han var riddare, hovrättsråd och arrendator av Kastelholms kungsgård 1770–1795 och Grelsby kungsgård 1760–1795. Det högsta skiktet var tunt och bestod av adel, arrendatorer, godsägare och tjänstemän såsom kyrkoherdar, domhavanden, kronofogden. Postmästare och kompaniskrivare. Vidare kan nämnas Nils Åhman, Ålands rikaste och godsägare bl.a. till Bolstaholm. Samuels yngre bror Josias Ehrenmalm gifte sig

med Åhmans änka. Lars Jung, kronofogde, byggde sig stenhuset i Tosarby 1791–2. Följande på den sociala skalan var skattebönder, kronobönder, torpare, backstugusittare, inhyses och fattighjon. Åland hörde till Åbo och Björneborgs län. Ålands prosteri hörde till Åbo stift. Stockholm var rikets huvudstad med ca 70 000 invånare. Rikets andra stad var Riga och sedan kom Åbo. Åland hörde dock till Stockholms inre handelsområde. Krigen under denna tidsperiod var Stora nordiska kriget 1700– 1721, Lilla ofreden 1741–43, Pommerska kriget 1757–62, Gustav III:s ryska krig 1788–90 och Finska kriget 1808–09. Ålänningarnas öden under dessa krig var grymma. Unga barn och föräldrar med barn rövades bort av ryssarna och såldes som slavar i Ryssland. En känd och berömd person som ofta rörde sig på Åland var Stefan Löving, som var spanare och partisan. I mars 1714 stötte han i Åva på ryssar och kosacktrupper. Kumlinge blev av med sina kyrkklockor. Två professorer från Åbo akademi tillfångatogs under flykt och fördes till Moskva. I rysk fångenskap fanns enligt en förteckning från 1723 totalt 257 personer från Åland. Det var inte så många Kökarbor, för ryssarna kände inte till Kökar på denna tid. Det perifera läget hade blivit deras räddning. Kökarborna hade fortsatt med sin allmogeseglation på Stockholm, där man främst inköpte salt och spannmål. År 1715 betalade Kökarborna över 600 daler silvermynt i skatt till svenska staten. Denna sommar kom ryssarna till Kökar under förföljelsen av en Föglöbonde. Ryska strandhugg med plundringar blev vardagsmat på Kökar.

Skatt till tsaren Ryska galärer störde seglationen, för dessa förekom ofta i dessa vat-

ten. Detta bidrog till att många Kökarbor övervintrade år 1716 i Stockholm. Efter fredsförhandlingarna i Lövö, Vårdö, rådde en militär avspänning och Kökarborna vågade återvända hem, men år 1719 upplöstes Lövökongressen och i denna svåra stund bestämde sig Kökarborna att börja betala skatt åt den ryska tsaren. Genialt, för nu fick de vara i fred. Fiskeriet var den största näringsgrenen för Kökarborna. Notfisket efter den feta höstströmmingen var det mest inkomstbringande fiskesättet. Nu blev segelsumparna betydelsefulla, för det såldes mycket levande fisk, främst fjällfisk som gädda och abborre. Fiskköparämbeten uppstod lite varstans på Åland, från söder till norr. Kökar blev det viktigaste fiskköpardistriktet på Åland och fiskköpare färdades ända upp till Labbnäs i Geta för att köpa upp fisk, som sedan såldes i Åbo. Kökars kyrkobygge invigdes år 1784. En stor donation av fiskköparämbetet verkställdes och i gengäld erhöll ämbetet en egen bänk längst framme till höger i den nya kyrkan. Än i dag kallas bänken fiskköparbänken. När Stig efter en snabb heltimme hade levererat detta intressanta och fängslande föredrag, som framförts med en berättarkonst han uppenbarligen ärvt av sin fader, Matts Dreijer, tackade åhörarna med varma applåder. Som tack för föredraget överräcktes var sin flaska äppelglögg åt fördragshållaren och transparangsvängaren av värdföreningen. På hemresan hade vinden bedarrat och det var nästan skönt att stå på aktra soldäck. Det kändes som om naturen hyste samma känsla av att vårt besök verkligen hade uppskattats och betytt något, inte bara för Kökarborna utan även för oss andra besökare som upplysts av Stigs föredrag. Text ROLF SÖDERBACK Foto JÖRGEN WIKSTRAND

Givande Ålandsbesök Ole Norrback och Veronica Fellman besökte Åland och Mariehamns Pensionärsförening den 21 oktober 2009. Förbundets representanter fick tillsammans med åländska föreningens ordförande Rolf Söderback träffa landshövding Peter Lindbäck, som berättade om Åland och diskussionen om Lissabonfördraget. Det blir intressant att följa med hur lagtinget kommer att rösta. Viveka Eriksson berättade om socialoch hälsovården på Åland och hur landskapet har tagit beslut att arrangera socialoch hälsovården och äldreomsorgen. Kommunerna sköter äldreomsorgen men

socialvården sköts av landskapet. En stor fördel är att ålänningarna inte behöver tampas med språkproblem i vården. Födelsedagsfesten i Mariehamns Pensionärsförening blev mycket intressant. Varje person som inom ett halvt år hade fyllt jämna år gratulerades med en ros och tillsammans blev de uppsjungna. Greta Sundström var en virtuos på dragspel och Martin Lundberg sjöng ”Old Man River” med en fantastiskt låg stämma. Föreningens egen kör Moderatokören stämde upp flera gånger med vackra sånger. Besöket var givande för förbundets representanter. VF

GOD TID

Brändö Lax Ab Fiskodlarföretag i den åländska skärgården

Ab Skogen 22410 GODBY

flisning av massaved sågning av klentimmer tel 018-43100 fax 018-431010 www.skogen.aland.fi info@skogen.aland.fi

Tel. 0207280310 Fax. 020728320

Håll dig varm och go’ För Henne och Honom:

• Pulsvärmare • Mössor, hattar, kepsar • Halsdukar • Handskar, vantar

Färsk fisk

Rökt fisk

• Kalsonger i olika längder och format • Stort urval övriga underkläder • Pyjamas och morgonrockar • Sockor från silke till ylle

OBS! Vi har även större storlekar ...........................

Hillings

TORGGATAN 15, TEL. 19 160 Vard. 9.30-17.30, lörd. 10-14

Tel. 018-23166 jour 018-23166

KUMHO DÄCK

Uppgårdsvägen 8 Dalbo. Mariehamn

J-S DÄCK

Jomala, Torp Tel 040 729 4200, 0400 804 190

Mariehamns församling

Ålands Senap

Tel. 018-41 287 fax. 018-41 287

OPTIK TORGGATAN 13, tel 19 823 Öppet: vardagar 9.00-17.00

Tel. 41 300.

Norra Esplanadgatan 3, 22100 Mariehamn Tel 018-14130, Fax 018-17130

e-mail parkhotel@vikingline.fi www.vikingline.fi/parkalandiahotel

ÅLANDS FISKFÖRÄDLING AB

- produktion och försäljning av odlad regnbågslax och sik - garanterat färsk och närproducerad inhemsk fisk av hög kvalitet - säkra leveranser året runt

Fiskhamnsvägen 10, AX-22710 Föglö, Åland Tel. 018-50 300 E-post: aland.fisk@aland.net

Åländsk Matguide Boken Åländsk Matguide riktar sig till alla matintresserade som bor på, besöker eller är nyfikna på Åland. I boken presenterar matskribenten Kenneth Nars Ålands bästa restauranger, caféer, bagerier och småproducenter. Dessutom ingår de åländska kockarnas och bagarnas bästa recept med vackra matbilder. Säljes i bokaffärer eller på webbshop: www.alandskmatguide.com

p Julkla

Ö. Esplanadgatan 6 22100 Mariehamn Tel. 018-5360 Öppet: må-fre 9-15 www.mariehamn.evl.ax

Bygatan 1, Godby

MITT I STAN

Tel. 018-12 155 VARD. 9.00-18.00 LÖRD 9.00-15.00

Bara för Honom:

Fiskehamnsvägen, tel. 018-12008

OLLES

8/2009 – 33

pstips

Åländsk Matguide (ca. 23 €) ISBN 978-952-92-5488-0

34 – GOD TID

8/2009

Österbottniska distriktet:

Karleby bör höra till Svenska Österbotten Österbottniska distriktets höstmöte, som hölls i Nedervetil, antog ett uttalande som bland annat kräver att regeringen återför Karlebyområdet till den region det alltid till hört. För den äldre befolkningen är det södra alternativet, Svenska Österbotten, den bästa garantin för vård på både svenska och finska, ansåg deltagarna vid mötet. Mötet, som besöktes av över 130 medlemmar vilka representerade 26 av distriktets 29 föreningar, återvalde Torolf Fröjdö från Kronoby till distriktsordförande för 2010. I styrelsen återvaldes Johan Träskvik med Verner Storås som ersättare och Rolf Hägg med Torbjörn Ehrman som ersättare samt nyvaldes Ann-Lis Nyqvist med Roger Bergström som ersättare. Nedervetilmötet förordade också enhälligt återval av Ole Norrback som förbundsordförande och att i stället för Håkan Malm, som vill lämna förbundsstyrelsen, föreslås också enhälligt Henrik Svarfvar som ny styrelsemedlem med Börje Haldin som ersättare. Vid behandlingen av verksamhetsplanen för 2010 beslöts att ändra vårdagarnas namn och innehåll så att de blir mera festliga och får namnet ”Festdag för fullvuxet folk” och hålls i Vasa och Oravais. Inkommande års vårmöte hålls i Korsholm och höstmötet i Munsala samt sommardagen den 4 augusti på Forsby Folkpark i Pedersöre. I planen för det kommande året ingår också en fortsättning på Pidroturneringen och ett utökat samarbete med Sverige och Västerbotten. Men det var inte bara mötesförhandlingar som deltagarna i höstmötet fick ta del av utan det hela inleddes med sång av Vi norrifråns

pensionärskör under ledning av dirigent John Storbacka, hälsningstal av värdföreningens ordförande Inger Levander, information på dialekt om Nedervetil av Holger Ahlskog och om Kronoby kommun av Gösta Svenfelt.

Är stort alltid bra? Verksamhetsledare för Kronoby pensionärshemsförening, Berit Haga talade under rubriken ”Nutid-Framtid och KSSR”. Hon framhöll att när befolkningens åldersstruktur förändras måste också vårdstrukturerna ändras och mera personal kommer att behövas. Hon ifrågasatte om KSSR:s bestämmelse om ett befolkningstal på 20 000 som underlag för primärhälsovården och socialvården är det riktiga och varifrån kommer det antalet. Man bör fråga sig om endast stort alltid är bra eller om litet också kan vara bra och vart tog tanken om närservicen vägen i de besluten. Haga framhöll också att äldre människor vill vända sig till kända människor i en bekant social omgivning och alltid på eget modersmål och endast till en lucka utan byråkrati. Hon förutsatte att den nya lagen om äldreomsorg som är på kommande skall innehålla klara direktiv om personaltäthet, rehabilitering och valfrihet till vård och boende. Distriktets ordförande Torolf

John Storbacka dirigerade Vi norrifråns pensionärskör.

Fröjdö avslutade mötesdagen med att också framhåll vikten av vård på sitt eget modersmål och att ”kvartalsekonomi” inte får styra vården. Han tog också upp frågan om upphandling av vårdtjänster och sade att man inte kan konkurrens utsätta vårdideologin och att de som behöver vård inte bara får bli ett kostnadsställe i den kommunala ekonomin. Fröjdö berättade också att SPF:s program för ordförandeperioden i PIO har tre hörnstenar, höjning av de lägsta pensionerna, att lagen om äldrevård stiftas och att språket i vården alltid skall vara på vårdtagarens modersmål. Holger Ahlskog, Ingmar Kullas och Mariann Cygnell underhåller med sång och musik.

Text HENRIK SVARFVAR Foto BÖRJE PARO

Uttalande från SPF:s österbottniska distrikts höstmöte i Nedervetil Det österbottniska pensionärsdistriktet motsätter sig förslaget om

att överföra Karleby till Uleåborg. Förslaget har mött motstånd i samtliga instanser som berörs av beslutet. Trots det vidhåller kommunministern sitt förslag, Då grundlagsutskottets direktiv för utredning av de språkliga konsekvenserna inte beaktats i utredningsuppdraget bör ministeransvarighetslagen tolkning av ministerns agerande prövas. Vi pensionärer hör till den generation som respekterar att land skall med lag byggas men inte en lag som enbart gynnar enskilda politiska intressen. Att splittrar kulturella och ekonomiska samarbetsområden som historiskt hör samman visar att ministern helt frånser fungerande samarbetsområdens betydelse för att bygga ett människonära samhälle där folk vill bygga och bo. Vi kräver att regeringen återför Karlebyområdet till den region det alltid tillhört. För den äldre befolkningen är det södra alternativet svenska Österbotten den bästa garantin för vård på både svenska och finska. Nedervetil den 27 oktober 2009

Sjungande höstmötesdeltagare

GOD TID

8/2009 – 35

Furorna och Borgåsångarna gav gemensam höstkonsert Pensionärskören Furorna och

Borgå svenska pensionärskör höll en gemensam höstkonsert i Sökö kapell lördagen den 3 oktober. Konserten var välbesökt, vilket bidrog till en gemytlig stämning. Det är betydligt roligare att sjunga för en fulltalig publik. Körerna har träffats första gången redan 1998 på Norrvalla i Österbotten. Den gången beslöt man att fortsätta samarbeta. Våren 2000 hölls sedan pensionärskören Furornas bejublade vårkonsert i Kannbrobackens teatersal där även Borgåkören deltog. Våren 2001 var det sedan Furornas tur att besöka Borgåkören. Den konserten gav också mersmak, men av någon orsak har samarbetet legat i träda

ända tills vår ordförande Benita Bärlund på våren 2009 besökte Borgåbornas vårkonsert tillsammans med några körmedlemmar från Esbo. Därefter fastslogs att denna höst skall vi ha en gemensam konsert. Så blev det! Arrangemangen har diskuterats mellan ordförandena Yngve Lillqvist från Borgåkören och Benita Bärlund från Furorna. Det praktiska föll sig naturligt på värdkörens lott.

Dragspel och klarinett Det är alltid roligt att träffa andra körmedlemmar och sjunga under ledning av olika dirigenter. Borgå svenska pensionärskör inledde konserten under ledning av sin dirigent Kaj Silvast. Dirigenterna

uppträdde tillsammans, Kaj Silvast på dragspel och Johan Cantell , Borgåkörens dirigent, på klarinett. Johan Cantell framförde även några stycken på orgel. Om Borgåkörens repertoar bestod av litet somrigare sånger samt avsked till sommaren så var Pensionärskören Furornas avdelning mera höstbetonad. Som avslutning sjöng körerna tre sånger som dirigenterna turades om att dirigera. Konserten avslutades med allsång tillsammans med publiken. Höstvisan med text av Tove Jansson sjungs alltid med inlevelse av både gammal och ung.

Tidsfördriv med talböcker!

Text VINETA BJÖRKSTÉN Foto JAN-ERIK SANDSTRÖM

Celia-biblioteket lånar talböcker åt alla som har svårt att läsa vanligt tryckt text. Det är enkelt och kostnadsfritt att anmäla sig och låna. Både privatpersoner och samfund såsom servicehem, vårdhem och bibliotek kan låna böcker från Celia. Det finns nästan 7 000 talböcker på svenska i Celias samlingar – romaner, facklitteratur, memoarer och dikter.

Som avslutning sjöng körerna tre sånger som dirigenterna turades om att dirigera.

Ta kontakt!

www. unituli.fi

God sömn ger pigga morgnar Unituli Ab hör till den internationella Hilding Anders koncernen, och är Finlands största och mest energiska madrasstillverkare. Vi tillverkar högklassiga resårmadrasser, justerbara sängar och ramsängar, samt bäddmadrasser. I kollektionen finner du bl.a. bäddar för privata hem, hotell och olika typer av inrättningar. Vi erbjuder allt från basmodeller till eleganta lyxbäddar.

www.celia.fi tfn 09-2295 2230 biblioteket@celialib.fi

Österbottens e-serviceportal

Kultur & Evenemang

Evenemangskalendern Kultur & Evenemang

Kolla in vad som är på gång i Österbotten! Eller marknadsför Dina evenemang – gratis! På Österbottens evenemangskalender:

Algotsvägen 2, 64200 Närpes Tel. (0)6 433 7000 Fax (0)6 433 7050

www.osterbotten.fi Österbottens evenemangskalender drivs av Österbottens förbund i samarbete med KulturÖsterbotten (SÖF).

36 – GOD TID

8/2009

bokhyllan

Lättlagat och gott för små hushåll

Ett konstnärsliv på vindlande vägar:

Nu är den här, kokboken för alla oss som saknar tid, fallenhet, kunskap eller lust att trolla fram läckerheter vid spisen. Och som vägrar ta itu med recept som radar upp fler än sex ingedienser.

Skulptören Birgitta Ara är dubbelt aktuell denna höst. Under några veckor visade Galleri Bronda ett utsökt urval av hennes skulpturer. Samtidigt utkom Mardy Lindqvists bok om hennes färgrika liv, En välsignad nyfikenhet.

Joan Granskog delar med sig av sina recept på mat som är enkel att laga och god att avnjuta. Hennes bok kan vara en välkommen julgåva.

Lättlagad god mat för små hushåll heter boken. Matglad författare är Joan Granskog, hemma från Yttermark i Närpes, Helsingforsbo sedan 1975, pensionerad bankdirektör med matlagning som livslångt intresse. – Jag har faktiskt kockat hela mitt liv, berättar Joan. – När jag blev pensionerad 1995 beslöt jag mig för att börja ordna luncher för vänner och bekanta och märkte att det finns ett behov av enkla tips för vanlig vardagsmat. Jag började dela med mig av mina recept och i början av 2000-talet bidrog jag med tio recept till en Folkhälsanbok. På vänners uppmaning blev det dags för en egen kokbok. Den behändiga boken i stadig ringpärm ger drygt hundra recept på rätter alltifrån Madames fläskfilé, Korvsås på minuten och Farmors laxröra till Snålsoppa, Rotmos och Änglamat. De flesta recepten är dimensionerade för två personer. I enmanshushåll är det lätt att halvera mängden – eller frysa resten. I sitt förord ger Joan Granskog en vink: – Om du är ensam i ditt matlag så tycker jag du skall bjuda någon vän på lunch eller middag allt emellanåt. Det är roligare att äta tvåsam än ensam. Samtidigt kan man ju ventilera dagens händelser och senaste nytt i allmänhet.

Boken med i butiken Förutom hundratalet recept har Joan ett kapitel med tips om olika knep som förenklar livet i köket. Vad sägs t.ex. om att stoppa alla köttfärsingredienser i en fryspåse

och blanda färsen genom att knåda påsen? ”Mindre kladd, mindre disk och om man klipper upp påsen i bottnen och fäller ut den färdiga smeten på ett bakplåtspapper är det bara att skära till biffarna och steka. Och slänga plastpåsen och bakplåtspappret” skriver Joan. Också basvaror som är bra att ha hemma och menyförslag för högtid och hemmafest har var sitt eget kapitel. Med ringpärmssystemet kan man sätta boken i väskan eller portföljen då man handlar, rekommenderar Joan Granskog. – En herreman jag känner brukar ha boken med sig, se vad butiken har för specialerbjudanden den dagen och slå upp ett lämpligt recept. Lätt att handla just det som behövs och som inte redan finns hemma. Lättlagad god mat för små hushåll kostar 15 euro + porto och kan beställas från Svenska pensionärsförbundets kansli, tel. 0207288810 eller e-post: kansliet@ spfpension.fi. Den finns också till salu hos Akademen och i bokhandlarna i Närpes och Kristinestad.

Birgitta Ara

Birgitta Ara förefaller att likt katten ha nio liv. I dag vid 75 arbetar hon alltjämt i sin ateljé på Drumsö, nu främst med barnporträtt i brons. Sedan 1970 har hon varit skulptör på heltid, de senaste femton åren i hemlandet. Hon hamrade sig, bokstavligen, in i skulptörkarriären i en trång källare vid Place Vendôme i Paris. Efter de första relieferna i hamrad koppar har hon skapat en helt egen värld av skulpturer i koppar och brons, marmor och keramik. Men vägen till konstnärskapet var lång och slingrande. Birgitta Juslin växte upp, strängt fostrad, med sin mor och moster. Fadern, sångaren Ture Ara, lärde hon känna först då hon var fjorton. Långt senare antog hon faderns namn, en förenande länk två konstnärer emellan. 1955 tog Birgitta steget ut i världen, hamnade av en slump rätt in i konstnärskretsar i Paris och gjorde en glansfylld karriär som mannekäng i kända modehus, som internationell fotomodell och som filmstjärna.

Hotellägare i Dover 1960 kommer Manfred Winand in i Birgittas liv, flyttar in hos henne i Paris och snart finner sig paret som hotellägare i Dover, England. Birgitta inreder hotellet, som visar sig ha varit en av hamnstadens bordeller, med kilometervis av tyg från Marimekko. Snart uppmärksammas hotellet At Manfred´s i bildreportage och i Good Food Guide. Men Doverepoken slutar i skilsmässa och en livskris som ”the hard way” utlöser Birgittas konstnärliga skaparkraft. Utan att väja för de svåra frågorna, utan att dölja kriser och depressioner, berättar Birgitta i

Birgitta Ara och bronsskulpturen Arioso I från år 1988. Foto PRIVATARKIV

boken En välsignad nyfikenhet om de vindlande vägarna i sitt liv fyllt av glamour och spännande miljöer, galna upptåg och färgstarka människor. – Mitt liv har varit en upptäcktsresa, säger hon. Att skildra en upptäcktsresa som denhär har krävt sin uttolkare. Journalisten Mardy Lindqvist har enligt kollegan Dan Sundell i Hbl presterat ”den idealiska biografin”: En skicklig penna fångar in ett spännande och underhållande livslopp. Det hela faller ut i något som liknar en roman, skriver han. Faktum är att som roman skulle boken klassas som överdriven, såhär mycket kan inte rymmas i ett enda romanliv. Ibland är verkligheten märkligare än sagan.

MAJ-BRITT PARO

Älg i rödvin à la Joan Granskog trollar du fram enkelt och snabbt (i brist på älg går nöt i rödvin lika bra). Här illustratören Camilla ParoKoivistos syn på anrättningen.

Mardy Lindqvist ser i Birgitta Aras liv ett fascinerande mod att välja väg och gripa chanser. En drivkraft är konstnärens förmåga att vända kriser i skaparkraft. Foto CATA PORTIN

Att hoppa ut i det okända När Mardy Lindqvist gick i pension 2006 hade hon ingen tanke på att sluta skriva och ville gärna ge sig i kast med ett större projekt. Hon hade tidigare lärt känna Birgitta Ara hos goda vänner. Här fanns ett liv som bara väntade på att bli berättat. – Jag kontaktade Birgitta och hon var genast med på noterna, som alltid med på allt nytt, säger Mardy. – Under många och långa samtal berättade Birgitta om sitt liv som har präglats av hennes mod att hoppa ut i det okända. Det har inte varit ett lätt liv men oerhört givande. En sedelärande historia om att våga ta risker för att leva fullt ut. Birgitta och Mardy reste också till Paris för att där ”gå i Birgittas fotspår”. Genom att uppleva miljöerna på nytt väcktes minnen och associationer hos Birgitta samtidigt som Mardy fick en konkret omgivning att förankra berättelsen i. I boken ingår mängder av bilder från Birgittas mannekäng- och modellkarriär och naturligtvis av hennes konst. Kappsäcksvis med bilder, klipp och tidningar finns sparade, en ovärderlig skatt för författaren. Mardy Lindqvist är glad över det förtroende Birgitta Ara visade henne under skrivprocessen. – Hon har själv viljan att i sina bronsporträtt tränga in bakom ytan och fånga en karaktär. Därför kände hon vad jag var ute efter och trots olika yrkesbakgrund förstod vi varandra i strävan att få fram ett helgjutet porträtt. MAJ-BRITT PARO

GOD TID

Sivs kulturgärning – Där jag växte upp i Houtskär var

Zaida Karlgren min granne och ”sagotant”, som jag ofta besökte och i hennes hem hade jag en egen stol till mitt förfogande, berättar Siv Fagerlund som i somras utkom med en bok om bygdeskaldinnan Zaida. Det är en imponerande samling av texter som Siv Fagerlund samlat i boken. Småskolläraren Zaida verkade så gott som hela sitt liv i sin hembygd Houtskär och det som är intressant är alla de dikter med lokalfärg som flöt ur Zaidas penna. Det är en uppsjö av hyllningar till ortsbor, som firat födelsedagar, bröllop, begravningar och olika fester. Dikterna ger Houtskärsbors upplevelser i glädje och sorg; där finns beställningsverser till bygdens festtillfällen. Många dikter är skrivna på dialekt och skildrar arbetsredskap, naturen och livet med dialektens mustiga och färgstarka ord. Bönder je der ymnet, he kan man förstå, å värdinnorna e gå:lan stöukar på, te sitt föus från sina spisar målkar kydör, stildär grisar å tom trivs uti vår gamla, kära by. En stor del av Zaidas skriverier

VILL

Danskväll

är religiösa. Hon medverkade i församlingsbladet Senapskornet, hon skrev dikter som eleverna vid Houtskärs kristliga folkhögskola framförde och hon skrev tablåer som uppfördes på ungdomslokalen Ljungheda. En av hennes tablåer uppfördes när ungdomslokalen invigdes 1919.

DU PRATA?

Onsdagen den 18 november kl. 18.30–22 på AV, Annegatan 26

2! 9 007 1 0 1 0 Ring e kväll Varj -24! kl. 20

The Diktyon Five

Österbottens svenska evangeliskt-lutherska församlingar

Att samla gamla bilder och texter Siv Fagerlund har illustrerat sin bok med en massa intressanta bilder. Där finns unga och gamla Houtskärbor, där står presidentfrun Ellen Svinhufvud på bild då Församlingshemmet invigdes 1936. Många bilder berättar om arbete och vardagsögonblick, många beskriver fest och hembygdsvyer. Se där en kulturgärning som Siv Fagerlund lyckats bevara för eftervärlden. Texter, bilder och bygdestämningar, som eftervärlden kan ta del av. Det går ofta så lätt att kasta bort ”gammalt” som ingen direkt har användning för. Sivs bok om Zaida manar till efterföljd. Texter och foton finns säkert i lådor på vindar och i gamla byrålådor hos äldre mänskor. Det behövs ”någon” som tar fram dem och samlar – varför inte ge ut i bokform!

8/2009 – 37

Hedra minnet av din kära. Genom att använda Cancerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Kom och bekanta dig med seniordans kl. 17– 18.15. Seniordansen ger glädje och ger träning för både knopp och kropp

Inträde: 10 € Nästa dans ordnas 20.1 som en kryssning med Viking XPRS till Tallinn. Mera information i nästa nummer av God Tid. Arr.: Svenska pensionärsförbundet

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar. Kontakta oss: tel. (09) 1353 3256 lahjoitukset@cancer.fi www.cancer.fi

Danskvällen stöds av: Arbetets Vänner, Aktia, Folkhälsan, Helsingfors stad, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

Allmogemålare

En bok om Målar-Pitter, Petter Pensar, och hans föregångare. Pris 25€

Harry Karlstedt

optiker

0500-669 661 Topeliusesplanaden 25A5 66900 Nykarleby

Tryggare kan ingen vara Senatorns Köpcenter

CARIN ÅMINNE

09-298 1927

kyrkligt arbete − ta kontakt.

Dorothy Röj vill ge unga kunskap om forna tider I sin andra roman , De glömdas

fotspår, har Dorothy Röj samlat berättelser om tidigare generationers liv i en österbottnisk bygd, under livsvillkor som var helt andra än i dag. – Med denhär boken vill jag ge en kulturskatt vidare till kommande generationer. Så levde våra förfäder. Detta var deras liv, skriver Dorothy Röj i förordet. Röj låter lillflickan Moa delta i sysslorna i hemmet, uppleva årstidernas växlingar, olika arbeten på hemgården och årets högtider. Ibland får hon följa med mor till byn. Den vetgiriga lilla Moa älskar att höra gammalt folk berätta om sina och andras livsöden. Och hon ställer frågor när hon inte förstår. Berättelserna bygger på verkliga händelser och livslopp som berättats för Dorothy Röj. Ofta handlar det om umbäranden och hårda

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

SUDOKU 9 1

1 5

6 3

Dorothy Röj

öden i en tid då fattigdom, slit och svält var många människors vardag. Dorothy Röj, bosatt i Töjby i Österbotten, har tidigare gett ut tre diktsamlingar och romanen Skärvor och drömmar. MAJ-BRITT PARO

8 4

4 8

5 7

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Lösningen finns på följande sida.

Fullständig glasögonservice Ögonläkartjänster

3 2

9 5 7

Kungsg. 8, Ekenäs Köpmansg. 4, Karis Tfn 019-246 2949 Tfn 019-230 161

beställningsbussar

6 6 2 3

Optisk specialaffär

5 1 6

CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

38 – GOD TID

8/2009 Spelas varje helg på Brandkårshuset i Jakobstad framtill 5.12

Hembygd i fokus

Hembygdsförbundets bok – Hembygd i fokus – har utkommit.

Boken innehåller 11 artiklar, dels om förbundets 25-åriga verksamhet, dels om frågor gällande hembygdslitteraturen, kulturmiljön, de små museernas framtidsstrategier mm. Texterna är skrivna av sakkunniga inom såväl hembygdsarbetet som musei- och arkivverksamheten. I boken konstateras att hembygdsrörelsen är en integrerad del av samhället. Det viktigaste arbetet görs på lokal- eller gräsrotsnivå. Boken kostar 20€ + portokostnader.

Följande bok- och pappershandlar säljer även boken, Groos, Vasa, Tibo Trading, Pargas, Kungsbokhandeln, Ekenäs, Karis Bok- och papper samt Luckan i H:fors

i av tom wilhelms regi göran sjöholm

mitt hjärta i

PROGRAM 2009 11.11. Griegafton Maria Forsman,

sopran, Ingunn Ådland, piano 18.11. Duoafton • Erkki Rautio, cello & Liisa Pohjola, piano 25.11. Pianoafton Pauli Kari, piano 6.11. Seminar on Islam and Music 16.11. Otto Andersson Symposium

UTSTÄLLNINGAR 1.10.09–31.1.10 Matti Rag Paananen 70 – monterad levnadsteckning

min själ

Biljetter: Jstads Bokhandel 7230889

13.10.09–31.1.10 En röst i tiden – Otto Andersson 1.11.09–28.2.10 Glömska

Biskopsgatan 17, Åbo • ti–sö 11–16, ons även 18–20 www.sibeliusmuseum.abo.ﬁ

Må 10-19 ti-fre 10-17

-50%

Farsdags-, lillajuls- eller julgåvor från Sagalund

bågar som bågar (då du köper linser) Bok med föredragen från seminarier om 1808-09. 20€

MUSIKALEN

Allseendeögat i 2010-års kalender Dukade bord på Kimitoön silver el. guld o. emalj. 38€ / 136€ 10€

Sagalunds museum, Museivägen 7, 25700 Kimito, 02-421738 www.sagalund.fi info@sagalund.fi

CABARET premiär fre 8.1.2010 kl. 19.00

SUDOKULÖSNING

Regi: Lidia Bäck Januari 8.1 kl. 19.00 Premiär 10.1 / 17.1 / 24.1 kl. 16.00 16.1 / 23.1 kl. 16.00

Fre Sön Lör

Februari Lör Sön

13.2 / 20.2 kl. 16.00 7.2 / 14.2 / 21.2 kl. 16.00

Mars Lör Sön

6.3 / 13.3 7.3 / 14.3

kl. 16.00 kl. 16.00

Må-Fre 9-16.30,

Fallaker.uf@kolumbus.ﬁ www.fallaker.ﬁ Biljetter Förköp 09-8845611 Kl. 08.00–12.00

Finländsk konst 1700-1970 och gamla europeiska mästare i konstsamlarens hem och nya galleri. Granöstigen 11, 00340 Helsingfors tel (09) 647 390 fax 607 119 öppet: on 16-20 sö 12-16 (juli stängt) Inträde: 5€ / 3€ Bussar: 194, 195, 502-505

Nya Jul i Betlehem

Carola med vänner Åland (Alandica) 2.12 kl. 20

Lappärds kyrka 4.12 kl. 20 Biljetter: Alandica (www.alandica.ax), Studioticket Vasa, När-Bok Närpes, Luckan i Syd-Österbotten, Aktia i Malax, Kristinestads Sparbanks samtliga kontor

Belliart Music Agency & Management

Vinnare i Svampkrysset 7/2009 Lotta Gadolin, Grankulla Orvokki Malmström, Kyrkslätt Bengt Åkerholm, Vasa Sven-Gustav Åström, Paipis Åke Åström, Jakobstad Vi fick in 387 krysslösningar. Grattis till alla fem vinnare!

Kriminalkryssets lösningar postas till God Tids redaktion senast den 20 november 2009. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

GOD TID 8/2009 – 39

40 â&#x20AC;&#x201C; GOD TID

8/2009

Seniorernas favorit

Sittriktiga â&#x20AC;&#x153;Assensâ&#x20AC;?

1140,- 615, 567,852,- Â Â?

169,-

Â Â?Â?Â?Â?Â ÂÂ&#x20AC; Â?Â?Â?Â&#x201A;Â Â&#x192;Â&#x201E;Â?Â?Â&#x2026;

Â&#x2020; Â&#x2021; Â&#x2C6; Â&#x2030; Â&#x2C6;

GOD TID utkommer nĂ¤sta gĂĽng den 11 december. Material till nummer 9/2009 bĂśr finnas pĂĽ redaktionen senast den 27 november. Vi tar gĂ¤rna emot redaktionellt bidrag frĂĽn pensionĂ¤rsfĂśreningar och enskilda.

I blandad sal FĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan lĂĽg jag i tre repriser pĂĽ sjukhus och skĂśttes fĂśr en lĂĽng och svĂĽr infektion. SĂĽdant glĂśmmer man gĂ¤rna men man kan inte blunda fĂśr att sjukhusets vĂ¤rld kan bli aktuell pĂĽ nytt. Jag fick flera viktiga insikter. Den fĂśrsta Ă¤r att man borde vara frisk fĂśr att klara tiden pĂĽ sjukhuset. Man mĂĽste vara beredd att fĂśrklara sina symptom pĂĽ finska tvĂĽ gĂĽnger om dagen och informera nya lĂ¤kare och skĂśterskor om sin sjukdom och vad som hĂ¤nde i gĂĽr. Man mĂĽste ocksĂĽ kunna lirka med dem utan att deras yrkesstolthet sĂĽras. Ett exempel: Det tog lĂĽng tid att fĂĽ kolesterolmedicineringen slopad och jag mĂĽste sjĂ¤lv bevisa att jag aldrig haft fĂśrhĂśjt kolesterolvĂ¤rde. I motsats till mĂĽnga utmattade och senila patienter i samma sjukhusrum var jag relativt pigg. Jag kunde fĂślja med hur man skĂśter akut urinvĂ¤gsinflammation hos en kvinnlig patient som skriker flera timmar i strĂ¤ck. Jag vet ocksĂĽ numera nĂĽgot om dementa kvinnors fĂśrvirrade promenader pĂĽ nĂ¤tterna. FĂśrvĂĽnande var att mĂ¤n och kvinnor placerades i samma sal, nĂĽgot som ocksĂĽ fĂśrvĂĽnade mina kvinnliga journalistkolleger. Jag skrev dĂ¤rfĂśr en motion om saken i stadsfullmĂ¤ktige men svaret var otillfredsstĂ¤llande. Man talade om undantag och vikten av att ha fullbelagda salar. Mitt intryck var att stadens tjĂ¤nstemĂ¤n inte sjĂ¤lva tĂ¤nkte ligga i blandad sal och dĂ¤rfĂśr saknade intresse fĂśr saken. Ett stĂśrre problem var att det inte var nĂĽgon vits att kalla pĂĽ hjĂ¤lp med ringklockan vid sĂ¤ngen. Detta hade jag lĂ¤rt mig redan medan mina mycket gamla fĂśrĂ¤ldrar lĂĽg pĂĽ StengĂĽrds sjukhus. SjĂ¤lv

behĂśvde jag inte akuthjĂ¤lp pĂĽ Maria eller Mejlans, men det var trist att se att de som skulle ha behĂśvt nĂĽgot inte fick det. OcksĂĽ jag inser att somliga, i synnerhet de dementa, ringer pĂĽ hjĂ¤lp hela tiden. Men ifall de fĂĽr en hjĂ¤rtattack? DĂĽ Ă¤r det sĂ¤krast att ha en granne som inte Ă¤r dĂśv och kan gĂĽ ut i korridoren. Annars upptĂ¤cks hjĂ¤rtattacken fĂśrst dĂĽ kvĂ¤llsmaten serveras. Av de sammanlagt 45 olika lĂ¤kare som jag skickades till eller som uppenbarade sig vid sĂ¤ngen eller apparaterna var tre unga kvinnor som talade svenska. Alla andra talade finska och nĂĽgra erbjĂśd sig vĂ¤nligt att tala svenska. Men sĂĽ fort det blev svenska fick jag veta mycket mindre om min sjukdom. Deras ordfĂśrrĂĽd rĂ¤ckte inte riktigt till. Om man vill ha meningsfull kommunikation mĂĽste man alltsĂĽ tala finska i Helsingfors (fĂśrutsatt att man inte bara har snuva eller nĂĽgot annat simpelt). PĂĽ hĂ¤lsocentralen har jag numera en utmĂ¤rkt svensk lĂ¤kare. Men nĂ¤sta gĂĽng jag fĂĽr remiss till en poliklinik blir det att lĂ¤ra sig medicinsk finska igen. Ibland Ăśnskar jag att jag skulle bo i Vasa eller EkenĂ¤s.

STURE GADD

www.aktia.fi

Ett allt mĂĽngsidigare Aktia till din tjĂ¤nst banktjĂ¤nster â&#x20AC;˘ fĂśrsĂ¤kringstjĂ¤nster â&#x20AC;˘ fastighetsfĂśrmedling VĂ¤lkommen till vĂĽrt kontor! TidsbestĂ¤llningar tfn 010 247 100 (avgiftsbelagt fĂśretagsnummer)