God Tid 9/2010

Page 1

GOD TID

9/2010 – 1

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 9 10.12.2010 Årgång 38

LEDARE

Förbundsordförande Ole Norrback påminner om att både mänskor och länder blir allt mera beroende av varandra. – Våra nationella system räcker inte längre till för att lösa de stora gemensamma problemen och tackla de stora utmaningarna. Idag krävs det stora kunskaper och stort mod att försvara lösningar, som på lång sikt gagnar oss alla. SIDAN 2

Höstmötet grundade stiftelse Svenska pensionärsförbundets höstmöte i Tammerfors grundade en stiftelse som ska verka för att understöde finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa. SIDORNA 4–5

Bubblan i våra hjärtan

Nästan alla i vår del av världen har ett förhållande till den. VW-bubblan, folkvagnen, folka, kuplan, hitlerkälken, skalbaggen osv. Den behöver inte förklaras. Den skiljde sig från mängden redan från början. SIDAN 10

Kulturhuvudstaden Åbo lockar Nu är det bara en månad kvar innan startskottet för Åbo som kulturhuvudstad 2011 går. Det förlängda veckoslutet 14–16 januari blir en invigningshelg med aldrig tidigare upplevda evenemang och spektakel! SIDAN 14

Julpyssel för fulla muggar

De härliga tomteflickorna kommer att säljas på Annas julmarknad i Borgå och Iris Nyholm-Öholm hoppas på att de skall få goda hem. Foto MARIT BJÖRKBACKA

Att tillverka julpynt är roligt och de traditionella julpynten är alltid lika populära. Hos Iris Nyholm-Öholm finns det tomtar till och med i den öppna spisen. Följ med då Amanda och Matilda får pröva på julpyssel hos henne. SIDORNA 18–19

Foto MARIT BJÖRKBACKA

Tandläkare i snart 60 år

Tandläkare Björn Palmberg är något av en legend i Lovisaregionen. I snart 60 år har han haft sin mottagning öppen för sina patienter och han tvekar inte att stiga upp mitt i natten om situationen kräver det. SIDAN 22


2 – GOD TID

9/2010 LEDARE

Vi och dom andra? Skall vi i Finland ta ansvar för att man i

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 020 72 888 18 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Åboland, Åland, Västnyland och övriga Finland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi IKT-koordinator Eric Jansson tfn 020 72 888 17 eric.jansson@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Barman tfn 020 72 888 14 asa.barman@spfpension.fi

Grekland, Irland och andra länder inte kan betala sina räkningar? Det mest närliggande svaret för de flesta av oss är naturligtvis nej. Ett klokare svar är ja, men på vissa villkor. Varför är det så? Hela vår välfärd med arbetsplatser och pengar till bl.a. pensioner, barnbidrag och utbildning är beroende av omvärlden och av att varor, tjänster, pengar och vi själva kan röra oss över gränserna utan större svårigheter. Över 40 procent av allt vad vi producerar, säljer vi utanför vårt eget land. Börjar det gå illa för någon vi samarbetar nära med, drabbas vi själva förr eller senare. Försvåras samarbetet över gränserna börjar vår välfärd krympa mycket snabbt. Vi är mera beroende av vår omvärld än vi tänker på. Var det klokt att gå över till den gemensamma valutan Euro? Jo, i huvudsak. En stor valuta ökar stabiliteten. Vi är vana vid att en meter är hundra centimeter och ett kilo tusen gram, men fortfarande är det många som tycker att det är bra att en euro ibland kan var värd 1,3 dollar, ibland bara 80 cent. Oftast är det systemet inte bra, och i längden är det vi konsumenter som får betala för skillnaderna. En hela världen omfattande valuta är den bästa lösningen, men är inte möjlig idag. Däremot borde en klart bättre samordning ske. Kina håller sin valuta billig för att kunna sälja mera till andra länder. USA trycker mera pengar för att kunna konkurrera bättre. Som konsumenter vill vi betala för en bra relation mellan pris och kvalitet, inte för att pengarna har olika värde. I längden är det inte bra för någon när penningens värde kan manipuleras. Ju flera valutor, som kan manipuleras, dess dyrare blir det i längden för de allra flesta. Euron är ett steg åt rätt håll.

Har allt det någonting att göra med våra pensioner? Jo, mycket. Ca 70 procent av våra pensioner inarbetas varje dag av dem som jobbar. Har vi många företag och många i jobb räcker pengarna bättre till. Vi kan ha mera jobb och flera företag om man också i länder som Grekland och Irland har pengar att köpa det vi produ-

cerar. Ca 30 procent av våra pensioner kommer från fonder. En del av dem är placerade utomlands. Igen är vi beroende av en stabil omvärld – och av att fondernas pengar är klokt placerade. Hittills kan vi vara nöjda över hur fonderna har skötts. Trots krisen i ekonomin behöll de väl sitt värde och avkastningen förblev god. Hur mycket skall vi nu sätta press på länder som Grekland och Irland? Lagom mycket. Vi skall dela med oss av våra erfarenheter av hur kriser kan skötas. I Finland vet vi både hur en kris skapas på egen hand, och hur man kommer ur en sådan. Irland är långt i samma situation, som vi var i för knappt 20 år sedan, och har säkert en del att lära av oss. I Grekland är situationen en annan. Nu har regeringen där lyckats minska på utgifterna för staten, men fortfarande kan man förhandla med korrumperade tjänstemän om ur mycket skatt man skall betala. Får tjänstemannen mera pengar blir skatten lägre. Greklands ekonomiska problem var mycket mindre, om skatter betalades enligt lagarna. – Logik och konsekvens är goda dygder i all debatt. I samma andetag kräver nu samma personer att EU starkt blandar sig i Irlands och Greklands affärer, men motsätter sig ett starkare EU, som lättare kunde hindra kriser från att uppstå. ”Man kan inte både lova och hålla”, sa förra politikern, som snabbt blev en f.d. politiker! Tyvärr lever den politiska populismen starkare nu än på länge, aktivt uppbackad av lika populistiska massmedier. Vi får tycka om det eller låta bli, men

både mänskor och länder blir allt mera beroende av varandra. Våra nationella system räcker inte längre till för att lösa de stora gemensamma problemen och tackla de stora utmaningarna. Idag krävs det stora kunskaper och stort mod att försvara lösningar, som på lång sikt gagnar oss alla. Idag är det nämligen allt mera sällan fråga om ”vi och dom andra”, det är allt oftare bara fråga om ”vi”, om ”oss allihopa”.

Tankar kring julen Om Jesus levde nu skulle han för-

modligen förbjuda julhandeln, som han gjorde när han tömde templet på krämare. Han skulle antagligen tycka att den högtid, som firas till minnet av hans födelse, skall vara lika fri från krimskrams, som han ansåg att templet bör vara. Få, säkert färre än då, skulle vara beredda att följa honom, också bland de mest bibeltrogna. Ett faktum är ju att julhandeln skapar största delen av julstämningen. Julljusen tänds en månad före, och börjar släckas när julen börjar. Det är tiden före jul vi firar, i allt mindre utsträckning själva julen. I min barndom kallades den för ”förejulare”, som drack upp julbrännvinet innan helgen börjat. Uttrycket var entydigt negativt. Nu är vi alla, nykterister och andra, ”förejulare”. Julfirandet manifesterar på synligast tänkbara sätt hur stark materialismen har blivit. Konsumtionen kring julhelgen är samtidigt en stark producent av materiell välfärd. Julfirandets värde mäts allt mera med ekonomiska mått, och allt mindre som en tid för tankar kring livets mål och mening. Ingen av oss kan bli lika radikal som Jesus var. Julhandeln förblir en del av julfirandet. Välfärd och livskvalitet är ändå inte samma sak. För vårt eget välbefinnande är det därför klokt om vi alla ville reservera mera tid för varandra och för julens budskap om kärlek och hopp. Fridfull jul!

OLE NORRBACK förbundsordförande

Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969

17 januari

Kursen Att skriva om sitt liv startar i Helsingfors. Se sidan 29

Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna tfn 020 72 888 19

19 januari

Frågetävlingens semifinaler

2 februari

Ordförandekonferens på UKK-institutet i Tammerfors. Se sidan 3

9 mars

Frågesportsfinal i Åbo. Detaljer i nästa God Tid

20 april

Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Borgå. Se sidan 3

Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2010 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

OLE NORRBACK


GOD TID

9/2010 – 3

I BLICKFÅNGET I blickfånget

Aktuella händelser För närvarande är det mycket på gång inom

pensionspolitiken i Finland. Riksdagsvalsdiskussionerna har kommit i gång, och riksdagen arbetar för att de sista aktuella lagstiftningsfrågorna ska genomföras. Det har inom en kort tid kommit beslut om höjning av bostadsstödet, om solvensgränsen för arbetspensionsanstalterna och om höjning av närvårdarstödet. Därtill diskuteras socialvårdslagen och lagen om äldreomsorg. Även möjligheten till hörande blir större, eftersom förslaget är att 50 000 medborgare kan väcka initiativ till en lag eller annan åtgärd av regeringen i Finland enligt den nya lagen om medborgarinitiativ. De flesta finländare verkar anse att social- och hälsovården är bland de viktigaste frågorna för den nya regeringen våren 2011. På den sociala sidan verkar behovet av att slutföra socialvårdslagstiftningen vara störst, och arbetet har fått mycket att tänka på från SATA-kommittén. Hälsovårdslagen godkändes nyligen och det är viktigt att hälsovården planeras väl i kommunerna. Men vad gäller för de äldre? Är det bättre social- och hälsovård, boendefrågor, pensioner eller lägre skatter som gäller? Tyvärr verkar de flesta skeptiker visa på en tynande statsekonomi. Trots att underskottet för 2011 är budgeterat till drygt 8 miljarder euro, vilket är mindre än drygt 13 miljarder för 2010, måste kostnadsutvecklingen hållas under kontroll. Den totala statsskulden på 85 miljarder euro uppgår till 45 procent av bruttonationalprodukten. Statsskulden får alltså inte öka, utan trenden för statsskuldsättningen ska vara nedåt. Finland har gått in för en försiktig utveckling av kostnaderna i statsfinanserna, och därför vägs varje förslag till förändringar av lagarna som har budgetinverkan på guldvåg.

Förbundets intressebevakning kämpar för en

god existens för varje pensionär. Men hur ska vi uppnå en god existens för seniorerna? För en del är social- och hälsovården viktig, för andra är en god pension och pensionsutveckling samt skattesänkningar betydelsefulla. Finlands internationella konkurrenssituation är avgörande för en god ekonomisk bas. Försörjningsbalansen (hur många löntagare som betalar för en pension) måste vara på en acceptabel nivå och antalet arbetslösa borde minimeras. Eurozonen borde ha inneburit mer prisstabilitet för de finländska konsumenterna än för närvarande. Prisnivån i Finland borde vara rimlig men klart lägre än den nuvarande.

KALLELSE TILL VÅRMÖTE 2011

De för pensionärerna positiva besluten som de senaste fyra regeringsåren har medfört är garantipensionen, skattebesluten om pensioner, närståendevårdarstödprinciperna och hälsovårdslagen. De beslut som vi ännu inte har sett vidden av är den nya pensionslagen och livslängdskoefficienterna på pensioner, kommun- och servicestrukturreformen samt upphandlingslagen. De beslut som helt klart behöver tas med i regeringsprogrammet är socialvården, boendefrågor och lagen om äldreomsorg samt köpkraften på pensioner. De negativa rapporterna om brister i långvården och i äldreboende som kommit fram under det senaste året måste beaktas i regeringsprogrammet. Därtill borde alla former av diskriminering av seniorer inom arbetsmarknaden, varor och tjänster och övriga förnödenheter elimineras. Till detta behövs förändrade attityder och bättre ledarskap inom samtliga branscher. Dessa är några saker som förbundet och Pensionsförbundens intresseorganisation tar upp i strategier inför nästa år. En bransch som behöver storsatsningar är äldreomsorgen, som behöver mer kunniga resurser. Sanna Laulainen, som disputerade 4.12.2010 vid Östra Finlands universitet, har påvisat i sin doktorsavhandling att förutom chefens roll är även övriga anställdas stöd viktigt för varje anställd inom äldreomsorgen. Äldrevården står inför stora utmaningar och förändringar, och det är viktigt att atmosfären på arbetsplatsen är gynnsam för att de anställda ska trivas.

Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 20 april 2011 kl. 11.00 på restaurang Iris, Armisalen, Alexandersgatan 20, 06100 Borgå. Fullmaktsgranskningen inleds kl. 9.30 på restaurang Iris i Borgå, lunchen serveras kl. 12–13 och eftermiddagskaffet kl. 15. Vid vårmötet behandlas i 10 § förbundets stadgar nämnda ärenden. För närmare information om pris och program på vårmötet, vänlige se nästa nummer av God Tid.

Svenska pensionärsförbundets höstmöte beslutade

De befullmäktigade representanterna kommer att få egna nummerlappar på vårmötet. Även övriga vårmötesdeltagares namn ska meddelas på förhand.

10.11.2010 att grunda en stiftelse, Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland och alla gåvor eller testamenten är välkomna. Förbundet ser stiftelsen som en möjlighet att ge en guldkant på tillvaron för pensionärerna. Mer information om stiftelsen finns i nästa nummer av God Tid eller kan erhållas av verksamhetsledaren. God Jul och Gott Nytt År 2011!

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

För transport till vårmötet vänligen kontrollera med ombudsmannen i din region. Enligt förbundets nya stadgar, som godkändes av vårmötet den 28 april 2010 och av Patent- och registerstyrelsen den 6 september 2010, har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Vid vårmötet behandlas i stadgarna under 10 § för vårmötet nämnda ärenden, bland annat att behandla styrelsens berättelser och fastställa bokslutet för 2010 samt bevilja styrelsen och övriga redovisningsskyldiga ansvarsfrihet. Enligt 11 § förbundets stadgar kan en medlemsförening, om den önskar att något ärende tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen i en fråga senast den 28 februari 2011. Förbundet emotser betalning av föreningens medlemsavgift för 2011 till förbundet före den 8 april 2011. Föreningarna meddelar hur många befullmäktigade representanter och/eller deltagare föreningen sänder till vårmötet och namnen på representanterna samt övriga deltagare senast fredagen den 8 april 2011 till förbundets kansli i Helsingfors, tel. 020 7288819 (Åsa Laukonlinna) eller per e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi. På styrelsens vägnar Ole Norrback Veronica Fellman förbundsordförande verksamhetsledare

Ledarkonferensen blir ordförandekonferens Ordförandekonferensen ordnas den 2 februari 2011 kl. 10–16 i Tammerfors, på UKK-institutet. En representant för varje förening inbjuds. Alla föreningar uppmanas att försöka hitta nya former för sin medlemsverksamhet. Avsikten är att koncentrera sig på förändringar i samhället. Hur inverkar det omgivande samhället såsom demografi, migration, lagstiftning, övriga organisationer och samfund på föreningarna och förbundet? Hur kan regionverksamheten utvecklas på bästa sätt? Ordförandekonferensen fokuserar på huvuduppgifterna i föreningarna, på kommunala och regionala frågor och på följande generation. Förbundet satsar på trivsel, intressebevakning och kunskapsöverföring. En av programpunkterna på konferensen genomförs som en paneldebatt. Förbundet kallar följande personer till paneldebatten som paneldeltagare. Ordförande Ole Norrback leder paneldebatten. Helsingfors: Lena Boström (Munksnejden, Helsingfors) Östra Nyland: Björn Sundqvist (Borgå) Västra Nyland: Jan Broman (Norra Kyrkslätt) Åboland: Raili Svahnström (Nagu) Österbotten: Knut Brännbacka (Pedersöre) Utomstående inspiratör: Michael Käld (tidigare tränare för de finländska damernas fotbollslandslag) Priset för ordförandekonferensen är 25 euro, i vilket ingår kaffe och mat samt transport från och till Tammerfors järnvägsstation. Inga smågruppssamtal genomförs utan alla deltar i alla diskussioner. Förbundet ser fram emot att träffa ordförande från alla föreningarna. Hjärtligt välkommen!

Svenska pensionärsförbundet tillönskar alla en riktigt

God Jul och ett

Gott Nytt År 2011! Styrelsen och de anställda Svenska pensionärsförbundets kanslier är stängda 28–31 december.


4 – GOD TID

9/2010

RES MED SPF

Preliminärt reseprogram 2011 • • • • • • • • • •

Operaresa till Tallinn, Maskeradbalen, 16–17 februari. Se annons sidan 13 Med Bernt Morelius på mat- och kulturresa till Sverige, 11–15 april SPA- och kulturresa till Rakvere, Estland 25–28 april. Se annons nedan Lübeck och Berlin, 2–7 maj. Se annons sidan 26 Estlands svenskbygder, 16–19 maj Island, juli/augusti Med Stina Bäckström på park- och trädgårdsresa till Sverige i september Normandie, Paris, Bryssel, 6–12 september Seniorskeppet Helsingfors–Stockholm–Helsingfors, november Thailand, november

SPF Österbottens resor (öppna för alla SPF medlemmar) • • •

Azorerna 25 maj–1 juni. Se annons sidan 12 Schweiz, 17–23 september. Se annons sidan 13 Italien (Sorento, Capri och Rom), 26 september–3 oktober. Se annons sidan 12

RES MED SPF

I höstmötet deltog 147 representanter för 58 före­ningar.

Ole Norrback på höstmötet:

Samarbeta över gränserna – Tanken slutar ibland vid kommungränsen när det är där den borde börja. Ole Norrback efterlyste mera samarbete över förvaltningsgränserna när han hälsade välkommen till Svenska pensionärsförbundets höstmöte i Tammerfors. Mötet återvalde honom enhälligt till förbundsordförande.

Rakvere, Estland 25–28.4.2011 Kombinerad SPA- och kulturresa

Måndag 10.30 samling i Vikingterminalen på Skatkudden 11.30 Viking XPRS asvgår till Tallinn 11.45 Bistro Buffé-lunch 16.00 ankomst till Rakvere Hotel Aqua och incheckning 18.30 middag Tisdag Morgonsimning + frukost på hotellet 10.00 rundtur i Rakvere Fritt program Onsdag Morgonsimning + frukost på hotellet 10.00 halvdagsutflykt inkl. lunch

Torsdag Morgonsimning + frukost på hotellet 10.00 avfärd från Rakvere 11.00 Sagadi herrgård rundvandring 14.00 avfärd mot Tallinn via Palmse och lunch på vägen 17.00 incheckning till Viking XPRS 18.15 Bistro Buffé-middag 20.30 ankomst Helsingfors Fri tillgång till Spahotellets vattenavdelning hela dagen. Det finns därtill möjlighet att köpa spatjänster på hotellet t.ex. fotvård eller massage. Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet. Pris : 415 €/person i dubbelrum Tillägg för singelrum för 3 nätter är 90 €. Bokningar och närmare information: Friman Resor, tfn 019-2481004 eller e-post: info@frimanresor.fi

Ole Norrback berättade att året varit både arbetskrävande och aktivt för förbundsledningen, extra aktivt för att förbundet har skött ordförandeskapet i Pensionärsförbundens intresseorganisation. – Så när vi har uttalat oss i den egenskapen har vi uttalat oss inte bara för 18 000 medlemmar i vårt eget förbund utan för 70 000 pensionärer i landet. Vi har haft en betydande aktivitet, vi har suttit med statsministern, vi har suttit med alla social- och hälsoministrar som har kommit och gått, vi har varit i riksdagen och träffat folk från alla riksdagsgrupper. Dessutom har vi haft mycket kontakt också med myndigheterna. Vi har sänt brev till äldreråden i alla kommuner i Finland och uppmanat dem att följa med hur kvaliteten i vården i kommunerna utvecklas. Norrback nämnde den andra frågan man ägnat stor uppmärksamhet, nämligen rättvisan mellan de äldre i samhället. Han ansåg att fokus under det här och också under följande år när det gäller inkomster ska vara på dem som har det sämst ställt. Han noterade att riksdagen håller på att besluta om en garantipension som är en kännbar förhöjning för dem som har det allra sämst i samhället. – Det är viktigt för oss att ständigt vara vakna när det gäller vården och verksamheten på svenska, tillade han. Vi står inför

ganska stora förändringar av hela den offentliga sektorn och det här kommer att beröra vården ganska mycket. När det gäller vården har vi en förskjutning från samhälleligt producerade tjänster till privatproducerade tjänster. Det här är viktigt att följa med för här finns en inbyggd risk att den svenska vården glöms bort när man skriver avtal med de privata inrättningarna. Här har vi i förbundet och i föreningarna ett stort ansvar att följa med hur kontrakten skrivs och ständigt påminna om kravet på svensk service. Norrback tillade att mycket av den här servicen kommer att produceras på större områden än kommunerna och då är det viktigt att se till att vi får fungerande strukturer. I det här sammanhanget tog han upp den pågående omorganiseringen av förbundets regionala verksamhet. Man försöker skapa regionala organ vars uppgift bland annat blir att följa med kvaliteten på sådan service som produceras av flera kommuner. Norrback ansåg att problemen är störst i huvudstadsregionen, som i Helsingfors där privata pensionärshem har svårt att hävda sig i konkurrensen. Ole Norrback efterlyste mera samarbete över kommungränserna och talade för en sammanslagning av medborgarinstituten i huvudstadsregionen i stället för att ha

fyra institut som så småningom blir delar av tvåspråkiga och som kommer att för en tynande tillvaro. – Det här är lite svårt att få gehör för. Tanken slutar ibland vid kommungränsen när det är där den borde börja. Man borde bygga upp samarbetsmodeller utöver förvaltningsgränserna för det väsentliga är ju servicen och inte var förvaltningsgränserna går, sa Ole Norrback.

Svenskt i Tammerfors Innan höstmötesförhandlingarna inleddes den 10 november hälsade Mark Wallenius delegater och åhörare välkomna till Tammerfors. Han berättade att det finns i omkring 1 000 svenskspråkiga i Tammerfors och den svenska skolan har över 400 elever. Själv är han ordförande för Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors med ungefär 140 medlemmar. Föreningslivet på svenska är aktivt med kvinnoklubb, scouter, Hem och skola och tvåspråkiga segel- och jaktföreningar. Församlingen har ca 850 medlemmar och kunde ha fler om kyrkolagen tillät kranskommunernas svenskar att ansluta sig.

Välbesökt möte Tack vare större uppslutning än väntat ändrades mötesplatsen i sista stund från UKK-institutet till Finn-Medis större utrymmen


GOD TID

9/2010 – 5

föreslagits som representant för Helsingfors med hon avsade sig kandidaturen innan en omröstning blev aktuell. Styrelsen hade beslutat att konkurrensutsätta revisorsverksamheten och till ny revisor valdes Michaela Teir, KPMG. Medlemsavgiften till förbundet fastställdes till oförändrade 10 euro (40 euro för understödande medlem).

Skärp er!

i anslutning till sjukhusområdet. 147 representanter för 58 före­ ningar deltog. Höstmötet omvalde enhälligt Ole Norrback till ordförande för 2011. I förbundsstyrelsen blev det kompletteringsval för Östra Nylands del för 2011. Bo Broman hade anhållit om att befrias från styrelseuppdraget till ny medlem valdes Erkki Tuormaa, Lovisa med Björn Sundqvist, Borgå som ersättare. Till styrelsemedlemmar för mandattiden 2011–12 valdes (ersättarna inom parentes) Gun Forsman, Närpes (Terho Hämeenkorpi, Kristinestad-Tjöck), Per-Erik Ede, Purmo (ny) (Lea Sandås, Munsala), Carin Åminne, Åbo (Pentti Friberg, Dragsfjärd), Majlis Kvist, Helsingfors (Kurt Grönholm, Helsingfors) och Marlene Höglund, Björneborg (ny) (Marianne Huotari, Tammerfors). Marianne Lindberg hade också

Ami ”Hjördis” Aspelund och Håkan ”Holger” Streng. I bakgrunden Åke Grandell.

I den allmänna diskussionen om verksamhetsplanen för 2011 underströk medlemsaktivitetskommitténs ordförande Henrik Svarfvar vikten av fortsatt medlemsrekrytering eftersom bortfallet ligger på fem till åtta procent. Borgåordföranden Björn Sundqvist instämde och sa att förbundet väl kunde ha 40 000 medlemmar. Österbottniska regionens avgående ordförande Torolf Fröjdö talade för regionala organ som sköter intressebevakningen över kommungränserna. Boris Särs från Terjärv Pensionärer, som vann fjolårets medlemsvärvningstävling, konstaterade att medlemsanskaffningen går dåligt i år. – Skärp er! sa Särs och fick applåder. Mötet godkände verksamhetsplanen utan ändringsförslag, likaså budgeten för nästa år som visar ett överskott på 1 420 euro. När finanskommitténs ordförande Georg Lång presenterade budgeten konstaterade han att bidraget från Penningautomatföreningen inte har höjts på tre år. Enligt förbundets nya stadgar ska en valberedningskommitté bestående av ordförande och fyra ledamöter väljas. Valda blev Jan Broman, Kyrkslätt, ordförande och medlemmarna Bo Broman, Lovisa, Siv Sundberg, Jakobstad, Raili Svahnström, Nagu, och KajGustav Sandholm, Mariehamn. Höstmötet beslöt att grunda Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland och fastställde stiftelsens stadgar (se skild notis).

Lunchpaus med långa köer i Finn-Medis matsal

Med ordförande Ole Norrback (sittande) i spetsen skrev Svenska pensionärsförbundets styrelse och verksamhetsledare under stiftelseurkunden. Stående från höger styrelsemedlemmarna Henrik Svarfvar, Marianne Huotari, Carin Åminne, Gun Forsman, Bo Broman, Majlis Kvist, Georg Lång, Alf Skogster, Torolf Fröjdö och verksamhetsledare Veronica Fellman.

Dagen avslutades med musikalisk underhållning av Ami Aspelund och Håkan Streng som bland annat bjöd på sin Holger och Hjördis-rutin, tillsammans med Åke Grandell och Mats Granfors. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Stiftelse stöder SPF-verksamheten En stiftelse som ska verka för att understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa har grundats. Det var SPF:s höstmöte i Tammerfors den 10 oktober som beslöt att grunda Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland. ”Stiftelsen förverkligar sitt allmännyttiga ändamål genom att, på basis av erhållna skriftliga ansökningar riktade till stiftelsens styrelse, bevilja understöd främst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stöder stiftelsens ändamål”, står det står det i stadgarna för stiftelsen. Styrelsen för Svenska pensionärsförbundet utser stiftelsens styrelse som i sin tur består av SPF:s presidium och högst fyra övriga ledamöter med erfarenhet av förmögenhetsförvaltning. I praktiken betyder det här att det är pensionärsförbundets verksamhet som gynnas av stiftelsen.

Stiftelsens grundkapital är 40 000 euro och den kan ta emot donationer och testamenten samt utöka sin egendom även på andra sätt. Den kan vid behov inrätta fonder, namngivna enligt donatorns önskemål. Medlen i Jarl V. Hellströms fond överflyttas i dess helhet till stiftelsen. Totalt 80 procent av den årliga nettoavkastningen delas ut. Stiftande donator blir den som senast den 31 mars 2011 donerar minst 5 000 euro till stiftelsen. En plakett med de stiftande donatorernas namn sätts upp i Svenska pensionärsförbundets Helsingforskansli. ULF WAHLSTRÖM


6 – GOD TID

9/2010

Finns det resurser för äldrevården? Inom EU har man utlyst detta år för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Dessa teman är viktiga i projektet INCLUSage som Svenska pensionärsförbundet administrerar i Finland. Projektet arrangerar bl.a. diskussionsdagar för att föra samman beslutsfattare med seniorer. Kan man för en diskussionsdag hitta ett mer aktuellt tema än äldrevården i Finland? Det var just det den fjärde diskussionsdagen 26 oktober i Riksdagens infocenter handlade om. Liksom de föregående temadagarna, hade också denna samlat en hel del beslutsfattare, andra aktörer och senioråhörare. Från riksdagen kom Ulla-Maj Wideroos (SFP) som hade åsikter om framtidens äldreomsorg och Anneli Kiljunen (SDP) som talade om socialdemokraternas nya äldrepolitiska program. Seminariet hade fil.mag. UllaStina Henricson som första inledare. Hon var före sin pensionering chef för svensk socialservice i Helsingfors och har i höst gjort en kartläggning av svenska privata pensionärshem i Helsingfors. Det stora spöket i detta sammanhang är Lagen om offentlig upphandling. Henricson har i sin undersökning tagit fasta på den språkliga aspekten, dvs. att man skall få vård på sitt modersmål. I diskussionen kom det också fram hur viktigt det är med fungerande vårdkedjor. Det är svårt med koordineringen och

svårt för kunden att hitta den rätta luckan. För en minoritet blir det ännu svårare. I diskussionen kom fram lösningar som bl.a. bildtelefoni, som ger ensamma människor en mänsklig kontakt varje dag. Enligt Henricson kan tekniken ge stora möjligheter vid leveransen av tjänsterna. Men det kom också fram synpunkter om att den mänskliga kontakten inte helt kan ersättas med teknik. Följande inledare var Kirsi Santama och Sari Koivisto från Djurbergets åldringscentral. De berättade om centrets ledande tankar, dvs. individens självbestämmanderätt och möjlighet till val. Djurbergets servicecentral är ett kultur- och motionsinriktat center för välbefinnande. Centralen

HÄNT I EUROPA

Skeptiskt till minimipensioner Kommentarer till Europeiska kommissionens grönpapper om pensioner skulle lämnas in före den 15 november 2010. Svenska pensionärsförbundet lämnade in kommentarer i tid tillsammans med Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO. Fokus gällde att bevara det finländska pensionssystemet, eftersom systemet är accepterat av såväl politiker som pensionärer. Inom Europeiska unionen försöker många länder övertyga sina kollegieländer om förträffligheten i att ha pensioner i stil med vår folkpension, som betalas av statens medel, till exempel såsom i Danmark. Finland har valt att samla arbetspensionerna i fonder, och ha ett system där pensionsberäkningen beror på tidigare intjänad lön för arbetstiden. Det blir intressant att se hur utvecklingen går, men det finns många skeptiker mot eventuella EU-direktiv om minimipensioner eller europeiska pensionsfonder.

Tillsvidare är pensionspolitiken i EU-medlemsländerna rätt nationell och den största frågan är om hur man kan överföra intjänade pensionsförmåner eller betalda pensioner från ett land till ett annat. Den frågan är också besvärlig, bland annat ur skattesynvinkel, och skattepolitiken är också nationell i EU. Det betyder att det finns en förståelse för att EU ska utreda pensionerna, och att EU önskar förenhetliga pensionssystemen bland medlemsstaterna, bland annat för att trygga den enskilda invånaren. Individuella pensionspaket, där antingen arbetsgivaren eller arbetstagaren frivilligt utöver pensionspremierna sparar i fonder för den kommande pensionären, har inte vunnit terräng i så hög grad i Finland än. Därför är det bra om varje land fortsätter att sköta sina pensionsfrågor, i synnerhet när det gäller stora belopp, många människor och ekonomin är i gungning. VERONICA FELLMAN

I panelen från vänster Hans Blomberg, Anneli Kiljunen, Nils Torvalds och Kjell Nyberg

ligger i anslutning till Djurbergets åldringscentral. I servicecentralen finns mångsidig verksamhet, bl.a. motions-, hantverks- och samtalsgrupper. När man i verksamheten försöker betona rehabiliteringen kan det vara en utmaning att motivera de äldre. Men det är just det som är personalens uppgift, man blir en sorts sparrare, tyckte Santama och Koivisto. På Djurberget har man betonat samarbetet mellan olika yrken och det har varit lyckat. Exempelvis har sjukskötare tidvis ingått i olika team, bl.a. med fysioterapeuterna. Inlägget skapade diskussion om självbestämmanderätten. Hur skall man definiera den? Vems rätt? Det är ofta anhöriga som har åsikter om vad mamma/pappa har rätt till och behöver. För att få fram sin egen vilja rekommenderas att man gör en intressebevakningsfullmakt. Genom att skriva en intressebevakningsfullmakt kan du i förväg se till att dina angelägenheter sköts också om du senare förlorar förmågan att själv sköta dem t.ex. på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd.

Lämna äldrevården utanför upphandlingslagen Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos talade om äldreomsorgen i framtiden. Snart uppstår en mycket krävande kundgrupp då personer i hennes ålder blir pensionärer. Hon efterlyste mer visioner och många nya initiativ för att få det hela att fungera ekonomiskt. Pensionärerna är inte en enhetlig grupp med lika behov, utan det finns oändliga variationer. En 85 åring kör piggt omkring med bil, medan en annan kan vara sängliggande. Viktigt är att vi ser till enskilda personers behov av service. Man borde också lyssna mer på dem som idag är berättigade till olika typer av service, det är de som är experter på vad som fungerar och vad som

inte fungerar. Det som kom fram i diskussionerna under dagen var upphandlingen i kommunerna, Wideroos kastade bl.a. fram den idén att äldrevården helt kunde lämnas utanför lagen om offentlig upphandling. När det var dags för diskussion så påpekades det att kommunerna har dålig ekonomi. Man är medveten i kommunerna om servicebehovet, men att man måste spara. Till detta svarade Wideroos att man skall komma bort från tänkandet att kommunerna skall göra allt. Här har också tredje sektorn en viktig uppgift. I paneldiskussionen den deltog personer med följande infallsvinklar: statlig beslutsfattare (Kiljunen), kommunen (Blomberg) och serviceproducenten (Nyberg). Deltagare var alltså Anneli Kiljunen, riksdagsledamot, Hans Blomberg, läkare och medlem i Sibbo kommunstyrelse och Kjell Nyberg, VD för stiftelsen Blomsterfonden. Nils Torvalds, vice ordförande för Svenska folkpartiet ledde diskussionen. Den planerade äldreomsorgslagen kom fram i diskussionerna, och man välkomnade den. Det är svårt att definiera kvalitetskriterier men man bör göra det. Det visar t.ex. Valviras rapport som kom ut en vecka tidigare. Man talar om tillräcklig vård, men bör också definiera mycket noggrant vad det betyder. Eller behöver vi alls en skild lag? Nils Torvalds lyfte fram ett exempel från Tyskland där man i grundlagen instiftat att människans värde är oantastbart, att högakta och beskydda det är en plikt för all statlig makt.

Ingen tid att göra upp individuella vårdplaner Vad beror det då på att det finns brister i vården? Stor betydelse har bristande ekonomi, men inte all. Tyvärr har man i äldrevården ofta inte tid med att göra upp

individuella vårdplaner. Men det borde man satsa på, så även på personalutveckling. Det kom fram olika aspekter på konkurrensutsättande i kommunerna. Olika aktörer har helt olika möjligheter att ge konkurrenskraftiga offerter. När det gäller kommunen så finns taxor som baserar sig på klienternas inkomster, men inom den privata marknaden är priset fastställt av den som erbjuder service. Olika aktörer har olika regler. När det gäller insatser av tredje sektorn tog paneldebatten upp frivilligarbetet. Jo, det är bra att frivilligverksamheten blir en del av arbetet med äldre, men hur mycket som helst kan man inte kräva av dem som jobbar frivilligt. Det finns många som vill arbeta frivilligt och en del kommuner har satt det i system, men här har pensionärsföreningarna också en roll. Trots att man bygger upp hotbilder om framtidens behov av äldrevård, måste man komma ihåg att det enbart är en liten procent av de äldre som någonsin blir i behov av effektiverat serviceboende. Det som kommer att bli av betydelse är utvecklande av hemvården. Även all förebyggande verksamhet är viktig. Riksdagsledamot Anneli Kiljunen betonade att alla har sin levnadscykel, som börjar som barn. Åldrandet är bara en del av det. Vi måste tänka på individen som en helhet och stöda åldrandet mycket tidigare än vi gör nu. Åldrande befolkningens förebyggande verksamhet börjar alltså redan före skolåldern. Det finns alltså resurser till åldringsvården i framtiden. Det beror på hur vi spelar våra kort idag, dvs. hur vi prioriterar och bygger upp servicenätet. Det är också av betydelse hur vi förebygger den åldrande befolkningens hälsoproblem och hur vi engagerar frivilliga personer med i detta arbete. Text och foto MONA LEHTONEN


GOD TID

Alla regionens tjugoåtta aktiva föreningar var på höstmötet representerade genom 74 befullmäktigade ombud – bland dem här närmast fr.v. Kurt Flinck, Leila Lindell och Greta-Lis Kultalahti, alla från Esse, samt Anna Kristina Sandvik, Nykarleby.

9/2010 – 7

Avgående ordföranden Torolf Fröjdö (mitten) – här tillsammans med fru Marianne och stadsdirektören i Nykarleby Gösta Willman.

Österbotten fick ny ordförande när regionen höll sitt höstmöte – Tack för ert förtroende! Det är mycket hedrande att få representera över 8 000 österbottniska SPF-medlemmar i våra trettio föreningar. Jag lovar att – med ert stöd – göra mitt bästa för vårt förbund och för vår österbottniska region. Med bl.a. de orden tog Henrik Svarfvar emot uppdraget som ny ordförande för SPF:s österbottniska region när föreningarnas representanter var samlade till höstmöte i Munsala i början av november. Valet gäller från början av 2011. Vid mötet var regionens alla 28 aktiva föreningar representerade genom 74 befullmäktigade ombud. Dessutom fanns ett tjugotal övriga föreningsmänniskor och andra på plats. Valet av Henrik Svarfvar, Korsholm, till ny ordförande efter Torolf Fröjdö, Kronoby, skedde helt enhälligt och utan att något annat förslag framfördes.

Intensiv intressebevakning I sitt tal betonade Henrik Svarfvar att han behöver stöd av alla för att arbetet för pensionärernas bästa skall bli framgångrikt. Målsättningen för förbundet, regionerna och föreningarna är att för pensionärskamraterna underlätta situationen och skapa bättre förhållanden, framhöll han. – Det skall ske genom en ännu intensivare intressebevakning än tidigare – framför allt regionalt

och lokalt men också genom att skapa ”svenska rum” för att vi som svenska pensionärer skall kunna träffas och umgås både hemmavid och på resor runtom i vårt eget land och även i andra länder. Han tackade sin företrädare Torolf Fröjdö – som han nu skall överta stafettpinnen av – för dennes långa och framgångrika arbete som ordförande för regionen. Han kommer att avtackas officiellt på regionens vårmöte.

Samarbete mellan frivilligorganisationer Regionens snart avgående ordförande Torolf Fröjdö anknöt i sitt hälsningstal bl.a. till den aktuella omorganiseringen inom förbundet, något som kommer att påverka också den regionala ekonomiska förvaltningen och redovisningen, liksom till viss del även verksam-

hetsplaneringen. Det finns olika tidsplaner som skall följas. Han uppehöll sig också vid PIO:s distrikts- eller regionverksamhet och samarbetet med olika frivilligorganisationer. I fråga om t.ex. specialsjukvården inom Österbotten, Mellersta Österbotten och Syd-Österbotten manade han till helhetssyn och insikt om att alla sjukhus inte kan syssla med allt. I en hälsning som representant för värdstaden Nykarleby tecknade stadsdirektör Gösta Willman en ganska ljus bild av utvecklingsmöjligheterna och den ekonomiska situationen i sin domän. På den lokala pensionärsklubbens vägnar hälsades mötesdeltagarna välkomna av dess ordförande Lea Sandås. Utöver själva höstmötesförhandlingarna – enligt nedan – ingick i programmet också sång och musik

Kören Sjung och spel uppträdde med sång och musik under ledning av Ingeborg Sikström.

Henrik Svarfvar, Korsholm, tillträder vid nyår som ordförande för SPF Österbotten. Han valdes enhälligt på regionen höstmöte i Munsala.

av kören ”Sjung och spel” under ledning av Ingeborg Sikström och presentation av förbundets IKT-projekt genom medverkan av koordinator Eric Jansson. En del glimtar från finanskommitténs arbete förmedlades av ledamoten Paul Lindell.

Styrelsen Utöver valet av Henriks Svarfvar till ny ordförande för 2011 skedde under de egentliga höstmötesförhandlingarna val av regionstyrelse för perioden 2011–2012. Den består – med ersättarna inom parentes – av följande personer: Tidigare valda som sitter kvar ännu under 2011 är Rolf Hägg, Oravais (Torbjörn Ehrman, Vörå), Johan Träskvik, Lappfjärd (Verner Storås, Tjöck) och Ann-Lis Nykvist, Vasa (Roger Bergström, Korsnäs). Valda för perioden 2011–2012 blev Inga Kalberg, Närpes (Bror Backholm, Övermark), GretaLisa Nilsson (ny), Karleby (Gun Haglund, Larsmo) och Knut Brännbacka (ny) Pedersöre (Helena Andtbacka, Kronoby).

Fungerande kommunikation Den regionala verksamhetsplan som antogs innefattar i stort sett

samma ingredienser som tidigare år. I inledningen betonas att regionens uppgift är att verka för en fungerande kommunikation mellan föreningarna, regionen och förbundet. Gemenskap, trygghet, livskvalitet och språkidentitet är Svenska pensionärsförbundets värden. Regionen skall förankra dessa värden i regionens och föreningarnas lokala verksamhet. Rekrytering av nya medlemmar och omsorg om de nuvarande är en av de mest centrala uppgifterna.

Regional fokusering Vad gäller intressebevakningen skall denna enligt den antagna planen fokuseras i synnerhet på de regionala intressena. Nya nätverk mellan tredje sektorns organisationer har bildats, där SPF Österbotten tar en aktiv roll. Samverkan med de andra förbundens distriktsorganisationer inom valkretsen fortsätter. Vad gäller enskilda aktiviteter upptar verksamhetsplanen bl.a. regionala vårdagar, sommardag, reseverksamhet, frågetävling, pidrotävling, teaterbesök och regionala verksamhetskonferenser. Förbundets verksamhetsplan skall integreras i regionen. Text och foto ROGER LIND


8 – GOD TID

9/2010

God Jul Och Gott Nytt Ă…r Larsmo Kommun Tel. 06-785 7111

Lappträsk Kommun

www.tournee.fi tel. 06-357 6400

Charterbus

Bottenhavets Sjukhem Kristinestad

R. LundstrĂśm Tel.06-788 9020

Grankulla Stad www.grankulla.fi

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366

www.lapptrask.fi Tel. 019-510 860

Malax MuseifĂśrening

MĂśrskom Kommun Tel. 019-510 850

Tel. 09-221 4471

Tel. 019-524 3331 www.msjlruneberg.fi

Houtskär Kyrkliga FolkhÜgskola www.hkf.fi

Oravais Kommun www.kyrkpressen.fi

www.aminnefolkpark.net

PedersĂśre Kommun Tel. 785 0111 www.pedersore.fi

WIKSTRĂ–MS Busstrafik Tel. 019-244 0400

SĂ–DERLĂ…NGVIKS MUSEUM Tel. 06-785 6100

www.restaurantgh.fi

tel. 06-2216200 www.kristinestad.fi

06-224 1271 www.westerlines.fi

www.oravaisteater.fi

Stenhuggeri Levander

Biskopsgatan 17, Ă…bo www.sibeliusmuseum.abo.fi

www.soderlangvik.fi

Oravais Teater

Kristinestads Stad

www.frankmangscenter.fi

www.oravais.fi

tel. 09-387 6284


GOD TID

Purmo pensionärer österbottniska pidromästare Det blev ny pidromästare i SPF-

Österbottens pidrotävling. Vid premiärtävlingen i fjol segrade föreningen Malax Pensionärer. Ove Ljung och Hans Björlund, Purmo tog hem finalomgången. Lars Hemming och Alfons Åstrand från Malax blev silvermedaljörer. Bronsmatchen stod mellan Sven Hemming och Göran Genberg också från Malax mot VIPS från Vasa, Brita Antila och Jan Hjerpe. Efter en mycket jämn kamp tog Malaxgossarna hand om tredjeplatsen. Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb och Föreningen Oravais Pensionärshem deltog också i turneringen som ordnades i Oravais föreningens utrymmen.

9/2010 – 9

UPPSNAPPAT

Om du och ni Det fanns en tid, måhända inte ens så väldigt avlägsen, när barn inte duade sina föräldrar, sina egna föräldrar alltså. Att man inte duade sina svärföräldrar förekommer kanske fortfarande. Men alltid gick det alltid inte så bra med ni heller. Det kunde upplevas som både påfluget och oartigt. Resultatet var konstruktioner som i dag verkar enbart komiska: Önskas det en kopp kaffe? Blir det att resa till sommarstugan? Has det hund? Personer med titlar var litet lättare att hantera: Får jag besvära pastorsadjunkten att bevittna min ansökan? Hoppas lektorskan skall få en skön semester! Tack snälla montören, nu fungerar dammsugaren igen! Säga vad man vill om utvecklingen, men enklare har det ju nog blivit. Duandet förefaller att ha slagit igenom, ganska så grundligt. Vågen kom västerifrån. Personligen tyckte jag man kunde se hur duandet först blev allt van-

ligare på Åland, för att sedan exporteras vidare österut. Visst nias det fortfarande, vanligtvis i litet mera hierarkiska och högtidliga sammanhang, men ofta är det så att någondera tar det första steget, övergår försiktigt till du, och så fortsätter samtalet i du-form, sannolikt till ömsesidig lättnad. Dagens ungdomar duar frejdigt, och på sin höjd är det numera bara någon äldre änkenåd som kan finna det direkt ohyfsat. Vilket i så fall skall respekteras. Den tidigare titelbortläggningen, som kunde vara både ceremoniell och t.o.m. ses som uttryck för något slags nådevedermäle, har i takt med utvecklingen blivit allt mera sällsynt. Och utvecklingen går vidare. Själv upplever jag allt oftare att det numera anses räcka med att presentera sig bara med förnamnet, t.ex. när man svarar i telefon. Och naturligtvis kan jag uträtta mitt ärende lika bra vid ett

samtal med Pipsan som med Pipsan Hallonqvist, men ändå tycker jag att mänskor skall framträda med både för- och efternamn, åtminstone så länge de är en ny bekantskap. Råkan man dessutom känna flera damer som heter Pipsan kan fatala missförstånd uppstå. Slutsats: Allting förändras, eller som jag nyligen såg det uttryckt: Förr skrattade man åt mänskor när de föll omkull, nu skall det vara stå-upp-komiker.

ANDERS G. LINDQVIST

P.T.

God Jul Och Gott Nytt År Västra Nylands landskapsmuseum www.raseborg.fi/museum

Korsholms Kommun www.korsholm.fi tel. 06-327 7111

Stiftelsen för ArbetetsVänner Huvudföreningens Åldringshem i Helsingfors

Kronoby Kommun www.ingvesresor.fi Närpes 020 7434 530 Vasa 020 7434 520

www.kronoby.fi

Malax Kommun www.lindatours.com tel. 06-224 3350

www.malax.fi

ÖNUF, tel. (019)532 412

Närpes Apotek

Hangö Stad

06-220 4600 Kaskö - Pörtom - Övermark filialapotek

Närpes Stad tel. 06-224 9111 www.narpes.fi

CENTRALAPOTEKET VASA

tel. 319 1100

KORSHOLMS APOTEK MUSTASAAREN APTEEKKI Tel. 322 2941 Puh

Ab Oskar Haglund Oy Kristinestad tel. 06-221 2228

Vasa 0400-667388

Tel. 019-22031 www.hanko.fi

Raseborgs Stad www.raseborg.fi

Pärus Café PÄRUS FORS 06-222 1121 www.perus.fi


10 – GOD TID

9/2010

De första VW-bubblorna som blev kända i Finland, som denna från 1938, hade mittstolpe i bakrutan och väldigt små baklysen.

Det är cabrioletversionerna som fram till våra dagar blivit verkliga kultbilar med högt värde på marknaden. En hel del har dock ändrats sedan denna version från 1952, men inte grundkonceptet.

Bubblan i våra hjärtan Nästan alla i vår del av världen har ett förhållande till den. VW-bubblan, folkvagnen, folka, kuplan, hitlerkälken, skalbaggen osv. Den behöver inte förklaras. Den skiljde sig från mängden redan från början. Designen och ljudet.

En av de första prototyperna från 1934 med åttakantig fartmätare som gick motsols upp till 120 km/t. Så fort gick inte bilen.

Detta är tekniskt sett en VW-bubbla även om man kunde tro något annat.

Bröllopsbilen, en VW med drag.

För 60 år sedan kom den första leveransen på sexton exemplar till Finland. Och importören Autola Oy såg till att allmänheten visste om det. Det första partiet ställdes upp med stort mediepådrag nedanför domkyrkans trappor i Helsingfors. Under det första året, alltså 1950, kom 119 bilar att importeras till vårt land. Folkbilen var dock känd innan de första bilarna landsattes hos oss. Den var faktiskt känd i sitt hemland Tyskland innan den ens hade byggts.

Porsche klarade knipan genom att vara bekant med Hans Ledwinka (1878–1967). De arbetade tillsammans under en period för österrikiska Steyr-Werke och det är känt att de ofta diskuterade och utbytte idéer med varandra. Båda två hade ett speciellt intresse av bilar med motorn baktill. Ledwinka var mannen bakom bl.a. de nyskapande konstruktionerna Tatra T87 och T97 med extremt strömlinjeformade karosser och med luftkylda motorer bak.

Gör som Henry

Tio patentintrång

Hitler hade aviserat sin plan om en folkbil och ett högklassigt vägnät i ett tidigt tal efter att han kommit till makten 1933. Tio år tidigare, då hans satt i fängelset i Landsberg, hade han bl.a. läst en biografi om Henry Ford och var klart inspirerad av Fords löpande band som rullade ut T-Fordar i en tidigare inte skådad takt. Det mest sensationella med Hitlers folkvagn var att den skulle kosta mindre än 1 000 Reichsmark, vilket var ungefär priset på en motorcykel med sidovagn. Allmänheten var förtjust. Den då billigaste bilen på den tyska marknaden var Opel P4, som kostade 1 500 RM medan t.ex. Mercedes Benz 130 kostade 4 000 RM.

I sitt pressade läge, tillstod Porsche senare, att han nog tittade över axeln på Ledwinkas ritningar och kopierade rätt friskt. Så friskt faktiskt att när Volkswagen Typ 1, dvs. bubblan, officiellt presenterades 1937 så fick Volkswagenwerk stämningar för tio patentintrång från Tatra. Den juridiska processen kom av sig när kriget utbröt. Hitler försökte avstyra alla eventuella jämförelser med Tatra T97, som bubblan var väldigt lik. Det gjorde han, sedan Tyskland ockuperat stora delar av Tjeckoslovakien, genom att förbjuda tillverkningen av T97:an. Den kom att tillverkas i bara 510 exemplar.

Porsches dilemma

Sedan Tjeckoslovakien efter kriget hamnat i annat läger än Väst-Tyskland kunde inte Tatra återuppta sin tillverkning som under förkrigstiden. Östblockets Moskvastyrda industrialiseringsprogram lade vikten på den tunga industrin och lyxbetonade produkter som den dyra Tatran skuffades ut i marginalen. I stället började man tillverka

Ferdinand Porsche (1875–1951) var inte så förtjust. Han hade fått uppdraget att konstruera folkbilen. Han var tvungen att åstadkomma en konstruktion som var samtidigt funktionell, hållbar och billig att tillverka. Dessutom fick Porsche inte den tid på sig som ett utvecklingsarbete hade krävt.

Tatraplan i Finland

en förenklad version, Tatraplan. Den tillverkning pågick till 1952 och även till Finland importerades 248 exemplar, som de minnesgoda kommer ihåg för dess uppseendeväckande design. Totalt byggdes bara 6432 Tatraplan och Finland var faktiskt det land som efter Österrike hade det största beståndet av bilmodellen. Patentbråket fotsatte efter kriget och löstes så småningom genom att Volkswagen 1961 betalade 3 miljoner D-mark i skadestånd till Tatra.

Krigsmateriel med tvångsarbete I början på 1938 kom serietillverkningen av bubblan igång i de nygrundade fabrikerna vid Fallersleben. Orten fick namnet Wolfsburg och företaget blev Volkswagenwerk GmbH Produktionen av Typ 1 hann dock inte bli storskalig innan krigsutbrottet kom och programmet ändrades till tillverkning av fordon för militärt bruk. Andra synder som Volkswagen fick kämpa med också långt efter kriget var den arbetskraft som tvångsarbetade i fabrikerna. Hit hämtades folk från ockuperade områden och senare också från koncentrationslägren, sammanlagt kring 20 000 personer. Debatten och internationella påtryckningar besvärade VW ända fram till nutid. År 1998 grundades en humanitär fond och fram till 2001 hade 2 050 f.d. tvångsarbetare från 26 olika länder fått ersättningar.

Ratad av experter Volkswagens patentstölder och brott mot människorättskonventioner kunde inte hindra dess enor-


GOD TID

9/2010 – 11

Kaross av rotting, upseendeväckande opraktisk.

Den allra sista bubblan, ljusblå och med blinkers i stötfångaren, lämnade fabriken i Mexico i juli 2003.

ma framgång. Men det hela kunde ha stupat innan det ens började. Efter kriget hamnade Wolfsburg i den brittiska förvaltningszonen och britterna visste inte vad de skulle göra med fabriken och den konstiga bubblan, som de kallade the Beetle. Experterna hade tittat på folkvagnen och skakat på huvudet. ”Thanks, but no thanks”. Folkvagnskonceptet hade bjudits ut åt också amerikaner och fransmän. Båda hade kommit till slutsatsen att detta nog inte var någon bil för dem och de avböjde artigt.

Diskret fransk stöld Man anar att några industrimän lite lägre fram i tiden svurit i lönndom över att ha missat chansen till tillverknigen av bilhistoriens dittills största försäljningssuccé. Till saken hör att fransmännen, lite i tysthet, hade visat intresse för folkvagnens uppbyggnad. När produktionen av Renault 4 CV efter kriget kom igång visade den modellen upp alldeles för mycket likhet med VW för att det skulle ha kunnat vara en slump. En konstruktionsmässigt helt onödig frontgrill prydde framvagnen för att avleda uppmärksamheten från att konceptet så uppenbart var kopierat från den tyska bilen.

Hirst agerar sociolog Alltså blev det britternas sak att göra något av Wolfsburg. Majoren Ivan Hirst sattes att leda företaget. Hans kloka resonemang var att om VW-verken skall kunna räddas för framtiden så bör det ske med tyska krafter. Den här gången

skall tyskarnas revanschlust inte ske med militära medel utan här skall erbjudas en chans att med flit och målmedvetenhet bygga upp ett tyskt ekonomiskt välstånd. Volkswagen skall bli en tysk bil och inte en brittisk som byggs av tyska arbetare. Hirst satte igång headhunting och kom till att Heinrich Nordhoff, meriterad från ledaruppgifter hos bl.a. Opel , var rätt man att återuppbygga VW-verken och utveckla själva bilen. Trots allt var det ett koncept som tagits i bruk i mitten av 30-talet och nu hade man hunnit fram till 1946. Förvisso hade utvecklingen av privatbilar stått stilla också i andra delar av världen. När bilindustrin så småningom fick drag under galoscherna så var det i stort sett modeller från 30-talet som gällde, ofta lite utseendemässigt ändrade för att verka nya.

T-Forden blir omkörd Redan 1955 tillverkades den miljonte VW-bubblan och vid det laget hade ungefär 5290 importerats till Finland. Världsrekord blev det den 17 februari 1972. Med 15 007 034 tillverkade exemplar slog man Henry Fords rekord med T-Forden Tin Lizzy, som hade tillverkats 1908–1927. Ford försökte i förtvivlan komma med nya ”mer korrekta” siffror, som visade att T-Forden sålts betydligt fler än vad tidigare uppgetts, men det hjälpte inte. Volkswagen drog förbi och långt. Sista året som bubblan importerades till Finland var 1975 och

Tatra T87 (till höger) var den kraftfullare versionen av den Tatra T97, som så friskt kopierades av VW. Strax före kriget kostade 87:an 8450 Reichsmark, vilket gjorde den till en av de dyraste bilarna på marknaden. Den var 8-cylindrig, hade en nästan 3-liters motor på 75 hk och en toppfart på 160 km/h. Efter den tyska invasionen fick Tatra fortsätta produktionen främst för att de tyska officerarna älskade bilen. Flera körde ihjäl sig då de inte behärskade den kraftiga överstyrningen i kurvorna. Tatran blev känd som `tjeckernas hemliga vapen´ i kampen mot ockupanterna. I ett skede, sägs det, utfärdades förbud för tyska officerare att köra T87:an. Tatra, grundad 1850, var världens tredje äldsta bilfabrik efter DaimlerBenz och Peugeot.

1978 slutade man också att tillverka den i Tyskland. Tillverkningen fortsatte dock Brasilien och Mexico tills produktionen upphörde helt den 30 juli 2003 i Mexico. En epok i bilens historia var till ända efter 68 år. Nästan 22 miljoner bubblor byggdes.

Kultbil i många versioner Det är inte förvånande att en bilmodell som tillverkats så mycket och som i grunden är ganska enkel har blivit modifierad mångfalt. Av Volkswagenwerk själv, men oändligt mycket mer av privatpersoner, som gjort om bubblan för både nytta och nöje. Ibland bara för att väcka uppmärksamhet, men det är kanske nöje, det också. Ett gott urval av bubblor och dess avarter finns på VW Museum i Wolfsburg. Ett besök där är en riktig nostalgihöjdare. I Finland finns en VW-klubb, Suomen Volkkariyhdistys r.y. eller på utländska Finnish Volkswagen Association (FVWA). Klubben har cirka 2 500 medlemmar. Man behöver inte vara VW-ägare för att vara medlem; det räcker med att vara intresserad. De flesta medlemmarna har äldre modeller, dvs. luftkylda och i de kretsarna betecknar man senare VW-modeller som ”vattenskadade”. Text och foto LARS HAGLUND

Träskulptören Livio DeMarchi kunde inte låta bli att göra sin version av kultbilen.

Alla som haft en folkkare vet att kupén var så tät att det var svårt att stänga dörren om man inte vevade ner en dörruta en bit först. Med ytterligare lite tätning och inkapslat elsystem, uppdraget avgasrör och en propeller på vevaxelns förlängning åkte två italienare över Messina-sundet i juni 1984. Fart i vattnet 20 km/t och resan tog 38 minuter. Faktiskt hade en likadan resa gjorts nästan på dagen 20 år tidigare i VW 1200.


12 – GOD TID

9/2010 föreningsnytt håkans hörna

RES MED SPF

La Bella Italia

Följ med på SPF Österbotten regionens andra höstresa och bekanta dig med Italiens pärlor. Upplev Pisa, Rom, Sorrento, Capri och Pompeji m.m. under 8 dagar. Resan anordnas 26.9–3.10.2011 med Finnairs flyg från Vasa och Kronoby med byte i Helsingfors till Milano där Ingves buss möter oss. Resans pris är 1395.- euro, singelrum tillägg 230.- euro. I resans pris ingår halvpension d.v.s. morgonfrukost och middag med måltids-drycker, inträden och utflykten till Capri. Även uppsamlingen med buss till och från Vasa flygfält norr och söderifrån ingår, samt reseledare från pensionärsförbundet. Anmälan om deltagande till SPF Österbottens kansli i Vasa tel. 020-7288818/050-5575389 e-post per.thomasfolk@spfpension.fi Upplysningar om resan ges också av Henrik Svarfvar tel. 050-69341 eller Bert Bäck tel. 050-69006.

Målsättning i äldrevården Grundinställningen till äldre samhällsmedlemmar har fortfarande spår av en nedvärderande och passiverande ”kommunalhemsattityd”. Både i en del familjer, inom omgivningen, bland kommunala och statliga beslutsfattare och hos vårdpersonalen finns det kvar något av en överlägsen eller överbeskyddande inställning, som gör oss äldre till objekt i stället för subjekt som själva tänker och reagerar. Den gruppen av självständiga äldre människor växer stadigt utan att vi glömmer dem som inte klarar sig själva och behöver olika former av stöd. Alla behöver vi olika former av hjälp under olika perioder av livet. Det ”stödpaket” som en äldre (eller yngre också) behöver, varierar och för en äldre person kan det till en början vara minimalt, kanske bara: ”låt mig sköta mig själv här hemma”. Men efter hand blir behovet större inom olika sidor av livet och växer till en bukett av olika aktiviteter från en kamrat för promenader och kulturerbjudanden till städhjälp, butiksresor, kontakt med myndigheter, socialt stöd, medicinsk hjälp, rehabilitering och eventuell plats på servicehem eller sjukavdelning. Eftersom ”behovsbuketten” varierar från person till person och för samma person inom olika livsskeden borde all planering av behövliga åtgärder, och hur de blir utförda, utgå från den aktuella personen/klienten/patienten, som bör ha tillgång till hela paletten av möjligheter. Det här är inte möjligt om attityderna och vårdsystemet med sina organisationer, institutioner och administrativa beroendeförhållanden starkt påverkas av de gamla attityder som nämndes här ovanför. Systemet är till

sin natur, och på många sätt, oförmöget att beakta individuella behov. Det är orsaken till de beklagliga exemplen på hur en äldre person flyttas och bollas mellan olika instanser som ett passivt paket, som helst bör passa in i respektive vårdenhets ”värld”. Men en levande människas situation är inte bara antingen ”rund” aller ”fyrkantig” men kan ha olika kanter eller hörn som gör en enspårig lösning oskälig eller omöjlig. Vanligen möts förslag till en personorienterad vård av protester om att det blir för dyrt. MEN det stämmer inte! I Jönköping har man tillämpat en individcentrerad modell i femton år och funnit att det har blivit billigare samtidigt som vårdens kvalitet har förbättrats och de äldre och deras närstående är nöjda och tillfredsställda. Den genomgripande förändring som behövs gäller

för den grundinställningen som nämns i början av den här kolumnen. Därför är de samlade pensionärsorganisationernas insatser så viktiga för att påverka samhällsklimatet i rätt riktning. Utan förändring av majoritetens grundinställning får vi vänta på en förverkligad och vettig personorienterad äldrevård.

HÅKAN HELLBERG

RES MED SPF

Kom med till Azorerna 25.5–1.6.2011

www.doctagon.

Beställ läkaren hem till dig. Doctagons hemläkare gör hembesök i huvudstadsregionen alla dagar SPF reser till blommornas och de gröna öarnas paradis Azorerna i maj 2011. Azorerna har blivit ett favorit resmål för oss nordbor. Öarna finns mitt ute i Atlanten mellan Europaa och Amerika och är berömd för sin natur och frodiga växtlighet. Vår resa ordnas mellan den 25 maj och 1 juni 2011 med Finnairs flyg från Helsingfors till Ponta Delgada och med anslutnings flyg från Vasa. Resans pris är 995 € från vasa och 785 € från Helsingfors i vilket ingår flyg, transfer på Sao Miguel och morgonfrukost. Vi bor på hotell Marina Atlantico **** i Ponta Delgada. Anmälan om deltagande i resan senast den 15.1.2011 till SPF Österbottens kansli i Vasa tel 020 7288818/050-5575389, e-post: per.thomasfolk@spfpension.fi Upplysningar om resan ges också av Bert Bäck tel. 050-69006 eller Henrik Svarfvar tel. 050-69341. Plats reserveras i den ordning anmälningarna görs till kansliet i Vasa. Resan arrangeras av SPF Österbotten men alla SPF:are från hela Svenskfinland är välkomna med SPF Österbotten

Tournee Vasa/Hispania

kl 8-23. Ring 010 633 8585 och beställ läkaren hem till dig. Vi talar alla svenska. Vi er även bjuder Hem vård.

Hemläkaren


GOD TID debatt

Till diskussionen om äldreboendet

Det hör till den socialpolitiska in-

tentionen att betona betydelsen av att äldre människor får bo hemma så länge som möjligt. Men vad gör vi för att syftemålet skall förverkligas? Att som i Helsingfors låta rödpennan gå inom äldreomsorgen och förflytta åldringarna till sjukhusens bäddavdelningar där långvårdsplatserna minskas från år till år, framstår nog som en kommunalpolitisk åtgärd men knappast som en socialpolitisk sådan. Satsningarna på hemvården bara uteblir, men serviceutbudet på webben skall för all del bli mångsidigare … Helsingfors är idag inne i en sällan skådad megarenovering av bostadsbeståndet i staden. En ansenlig bostadsmassa i betong har uppnått den positionen i levnadsloppet då fastigheterna helt enkelt kräver en grundlig översyn. Jag hänvisar här till förstädernas bostadshus som områdesbyggandet under 1960-talet förde med sig. Då en sådan mängd skall renoveras, tenderar kostnaderna att skjuta i höjden. Helt oskäligt. Det finns ju ingen risk för att jobbet skall ta slut inom en nära framtid. Något över hälften av förstädernas bostäder är ägobostäder. Man kan utgå från, att mången ung som sparade sig till sin första bostad fortfarande bor kvar i lägenheten. Inte längre som ung, inte längre tillsammans med familjen, men nog till åren kommen, ensam och alltför ofta med en knapp pension.

Det är inte alls sagt att en kostsam rörreparation gör det möjligt för pensionären att bo kvar där hemma med alla sina kära minnen. Den i bostadsaktiebolagslagen omnämnda likställighetsprincipen fungerar inte om man inte i samband med behandlingen av bostadsbolagets bolagsordning ägnar principen särskild uppmärksamhet. Och det gör man vanligtvis inte. Utgående från en modell behandlas och godkänns bolagsordningen efter en utdragen diskussion om kommatecknet i den tredje paragrafen.

Om lägenheten utgjort ett hem

för en barnfamilj, kan det t.ex. vara fråga om en fyrarummare. Då lägenhetens yta utgör betalningsgrunden för rörreparationen, innebär det att priset för de nya rören inklusive arbetet kan kosta nästan tre gånger mera i fyrarummaren än i bostadsbolagets enrummare. Det kan eventuellt vara motiverat då man också byter ut värmeledningsrören, men om det endast är fråga om toalettens och badrummets rör, uppstår en uppenbar likställighetsbrist. Det hör inte till vanligheterna i vårt land att fyrarummarens toalett upptar fyra byttor. Sådär som i Dragsvik. Och vad värre: Vid försäljning av lägenheten efter renoveringen kan man räkna med ett högre kvadratmeterpris för enrummaren än för fyrarummaren. Likställighetsprincipen fungerar här på samma sätt som i fråga om den

omtalade garantipensionen. De folkpensionärer som verkligen skulle ha både nytta och glädje av pensionen, ser inte ens skymten av den. Åldringshemmet eller sjukhusets bäddavdelningen far iväg med varenda en cent då garantipensionen saknar skyddad andel. De folkpensionärer som erhåller utkomststöd går i princip också miste om garantipensionen, då utkomststödet minskas i motsvarande grad.

För mången ensamstående pensio-

när utgör försäljningen av aktielägenheten före renoveringen det enda alternativet, då lånealternativet förlorar sin attraktion med åldern. Endera köper man en mindre lägenhet eller då flyttar man till något privat servicehus för seniorer och bor där så länge pengarna från försäljningen räcker till. Då det gamla hemmet so wie so uppfattas som alltför stort, får den individuella förmågan att svälja förändringar en stor betydelse för trivseln i det nya hemmet och den i nya omgivningen. Problemet består här av den tvångssituation rörreparationen förorsakar. Det är inte min sak att berätta vad som är rätt och riktigt, men som skattebetalare utgår jag från att de som satts att besluta om skötseln av våra gemensamma angelägenheter, fäster uppmärksamhet vid de olika situationer landets äldre generationer konfronteras med. HERBERT WALTHER Helsingfors

Röster i svenskspråkig glesbygd Nomineringen av kandidater till

riksdagsvalet i april 2011 har redan pågått en tid. Intressebevakningen på regerings- och riksdagsnivå är av utomordentlig betydelse sett både ur de enspråkigt svenska och även de tvåspråkiga väljarnas perspektiv. För att vara med och påverka samhällsutvecklingen på de finlandssvenska språköarna bör man alltså kunna finna ”sin egen” potentiella kandidat, oavsett partitillhörighet. Till exempel den nordnyländska ”samkommunen” på 1 500 km2 (dvs. Hyvinge, Nurmijärvi, Träskända, Tusby, Kervo och Vichtis) räknar med totalt ca. 220 000 invånare, av vilka drygt 2 600 är registrerade som svenskspråkiga (1.1.09). Med tanke på riksdagsvalet torde antalet röster inom dessa finlandssvenska glesbygder inte vara något att helt förbise. Vem är redo att bevaka svenskspråkiga intressen? Vi bör alltså fokusera på valet av riksdagskandidater som behärskar tre olika maktroller. Förutom att de tilldelas en positionsmakt att fatta beslut, bör de göra sig förtjänta av en personlig informell makt legitimerad nerifrån i hierarkin och

samhället samt dessutom besitta en kunskapsmakt som baserar sig på individuell kunskapsnivå och fackkunskaper. Behärskar inte våra riksdagsmän dessa tre maktfaktorer, vacklar nog stödet för dem ur väljarnas perspektiv sett. Någon har sagt att den individuella insatsen inom det offentliga etablissemanget kan ses som något långsam och passiv i motsats till förhållandet inom det privata näringslivet. De beslut som fattas och lagar som stiftas av regering och riksdag och som skall verkställas av stat och kommuner får påtagliga effekter för den enskilda människan. Allt oftare framförs skritik bl.a. mot att vården inte fungerar på ett tillfredsställande sätt, dagisplatser saknas, skolorna är nedslitna, skatterna ökar, köerna växer osv. Det är i kontakten mellan medborgare och riksdagsmän som dessa kan utvecklas och här bär de politiska partierna ett stort ansvar att utse sådana makthavare som vi är värda. Inför riksdagsvalet i april står faktiskt väljarna i dubbel bemärkelse i verklig nyckelposition när det gäller val av kommande

9/2010 – 13

RES MED SPF

Operaresa till Tallinn 16–17.2.2011 med Maskeradbalen Kom med på operakryssning med rundtur i Tallinn och besök på Ockupationsmuseet Onsdag 16.2 11.30 Avfärd till Tallinn, Viking XPRS, lunch i Bistro Buffé 14.00 Ankomst och incheckning på Nordic Hotel Forum i centrum av Tallinn 19.00 Maskeradbalen av Verdi på Estonian National Opera Torsdag 17.2 14.00 Rundtur i Tallinn och besök på Ockupationsmuseet 18.00 Avfärd till Helsingfors, Viking XPRS, middag i Bistro Buffé, ankomst kl. 20.30 Pris: 180 €/person i dubbelrum. Tillägg för enkelrum 39 €. I priset ingår: • Båtresa med Viking XPRS Helsingfors–Tallinn–Helsingfors • Bistro Buffet lunch och middag ombord • Övernattning på Nordic Hotel Forum inkl. frukost • Biljett till operan och museet • Reseledare och guidad tur i Tallinn Sista anmälningsdag 13 januari 2011 Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet. Bokningar och information: Frimans Resor, tfn 019-2481004 eller e-post: info@frimanresor.fi

RES MED SPF

Resa till alpernas och sjöarnas Schweiz

makthavare. Det är vars och ens skyldighet att dels se till att hans eller hennes kandidat motsvarar ovannämnda kriterier och dels att själv gå och rösta. Och får vi inte fram dugliga riksdagskandidater utan nöjer oss med att ”man tager vad man haver”, så kan det gå som så många gånger tidigare, att problemen enbart skjuts framåt och växer till sig. STEN LINDHOLM Träskända

Kom med på SPF Österbottens resa till Schweiz

God Tid och valet I nummer 2/2011 av God Tid kommer de politiska partiernas ordförande att besvara ett antal frågor som gäller pensionärerna inför riksdagsvalet den 17 april. Frågorna har formulerats av Pensionärsförbundens intresseorganisation. God Tid kommer inte att publicera debattinlägg från kandidater i riksdagsvalet i nummer 2 och 3 nästa år. Vi ber kandidaterna kontakta vår annonsackvisitör Jonny Åstrand, 0500-924 528, cjcenter@ malax.fi för att diskutera valannonseringen. RED.

17–23.9 2011. Vi flyger till Zurich och upplever Schweiz under 7 dagar med bland annat besök i Genéve, Bern och Montreux. En dag åker vi Glaciär Expressen, som är världens långsammaste tåg. St. Moritz, Davos och Brunnen vid Vierwaldstättersjön kommer vi också att besöka under resan. Resans pris är 1330 € och i detta ingår flyg från Vasa med planbyte i Helsingfors tur och retur, inkvartering i tvåpersoners rum med halvpension och Ingves turistbuss under hela resan. Enkelrumstillägg 170 €. Anmälan om deltagande i resan görs till SPF i Österbottens kansli tel. 020 7288818/050 5575389 e-post: per.thomasfolk@spfpension.fi. Upplysningar om resan ges också av Bert Bäck tel. 05069006 eller Henrik Svarfvar tel. 050 69341. Plats reserveras i den ordning anmälningarna inkommer. Resan arrangeras av SPF Österbotten men alla SPF:are från hela Svenskfinland är välkomna med.


14 – GOD TID

9/2010

Nu lockar Åbo med kultur och upplevelser i överflöd Nu är det bara en månad kvar innan startskottet för Åbo som kulturhuvudstad 2011 går. Det förlängda veckoslutet 14–16 januari blir en invigningshelg med aldrig tidigare upplevda evenemang och spektakel! – Ingen som då befinner sig i Åbo kommer att vara oberörd, säger Cay Sevón som sedan den 15 maj 2008 är ansvarig verkställande direktör för kulturhuvudstaden Åbo. – Alla,från små barn till pensionärer kommer att ta del i kulturårets begivenheter; det finns program och upplevelser längsmed året, så det är bara att förse sig, lovar Cay Sevón.

1800 inbjudningar till invigningsfestligheterna har sänts och 750 journalister från olika hörn i världen har redan anmält sig för något de vill rapportera om under året. – Dygnets timmar hinner inte

till, utbrister Cay Sevón, vars hjärna ska vara uppkopplad med allt som planeras. Men trots att hennes jobb är arbetsdrygt tycker hon att det mesta är inspirerande, mångsidigt och krävande men roligt att bygga upp.

Ett enormt pådrag Stiftelsen Åbo 2011 som tillsammans med sin verkställande direktör axlar ansvaret för kultur årets program med alla nationella och internationella produktioner leds av ordförande Christoffer Taxell. De anställda är 37 till antalet och det finns en stab på drygt 200 personer som deltar som frivilliga – både i förberedelserna och under hela året 2011. De frivilliga – allt från studerande till pensionärer får själva bestämma vilka uppgifter de vill jobba med. De går på kurser och de har entusiastiska ledare. Redan har tusen papperspåsar med tulpanlökar packats med etiketten Aboa Tulipa och som ska prunka i stadens parker och i egnahemsträdgårdar våren 2011.

De gamla järnvägsmagasinen upplever renässans i Logomo. Visualisering ArkitektBYRÅ Vapaavuori Oy

– Dygnets timmar hinner inte till, säger kulturstadsdirektören Cay Sevón. Foto RONI LEHTI

När jag kontaktade henne för en intervju i God Tid svarade hon i sin mobiltelefon i Bryssel; följande vecka i Stockholm, innan vi kom överens om en dag i Åbo på Västra Strandgatan, där kulturstadscentret finns

Eld och show Höjdpunkten under invigningen i januari blir lördagen den 15 vid Forum Marinum och Wärtsiläs forna varv på båda sidor om Aura å. Då blir det direktsändning i TV med den brittiska utomhusgruppen Walk the Plank med allt från sång, dans och luftaktobatik. I showen uppträder femhundra körsångare och hundra artister; sammanlagt deltar några tusen Åbobor i föreställningen. Eld- och fyrverkerieffekter s.k. pyroteknik ger starka visuella element. Under Forneldarnas natt i slutet av augusti möts elementen eld, vatten, luft och jord i en pyroteknisk

Valstjärten Harmoni med Åbo domkyrka i bakgrunden. Foto Seilo Ristimäki/Iloinen Liftari Oy

ljusshow vid och ovanför Aura å. Något liknande lär aldrig tidigare ha skådats i Åbo.

Logomo – det nya kulturcentret Man håller intensivt på med att restaurera de gamla magasinen vid järnvägsstationen. Där ska finnas lokaler för utställningar, konserter, musikaler och operor. Där kommer bl.a. uruppförandet av operan Erik XIV i tre akter att äga rum inom ramen för Åbo musikfestspel i augusti. I Logomo kan man uppleva utställningar om Fotbollens historia och fotoutställningen Alice in Wonderland. I samarbete med Heureka ges flammornas värld i Elden är lös med tema från Åbo brand 1827. Där uppförs baletten Det dansande tornet och musikalen medelålders Hair med vanliga Åbobor som uppträder inom ett projekt engagerat av Åbo stads basserviceväsende.

Aboa Tulipa ska prunka i stadens parker och i egnahemsträdgårdar våren 2011. Foto CARIN ÅMINNE


GOD TID

9/2010 – 15

Kung Erik XIV har i århundraden fascinerat oss – nu som opera. Illustration SERGE VON ARX

Sånggruppen Rajaton kombinerar ljud, ljus och teknologi under sin konsert. Också stadens etablerade museer bjuder på läckra specialutställningar under året. En omfattande utställning av Carl Larssons originalverk visas på Åbo konstmuseum på hösten 2011. Museet Ett hem på Biskopsgatan lockar med en sommarutställning med fokus på hemmets tidigare värdinna och donator Helene Jacobsson. Arkivmaterialet lyfter fram Helene som representativ konsulinna, kärleksfull mor och som samlare av konst och antikviteter; det jacobssonska hemmet är en oas för besökaren att trivas i.

slott. Musiken komponerades av italienaren Carlo Agostino Badia på 1600-talet.

rar den första färskpotatisen med lokala fisk- och silldelikatesser

Åbolands skärgård är med

Kulturhuvudstadsåret i Åbo med dess många projekt är värt att uppmärksamma. Här gäller det för pensionärsföreningarna att boka, att äntra bussar och att ta för sig av vad som bjuds i Åbo. Inte bara en enskild opera- eller konsertupplevelse – man kan gärna vistas flera dagar i Åbo och hinna i godan ro bekanta sig med det rika utbudet!

Massor av projekt kommer att genomföras i vår praktfulla åboländska skärgårdsnatur. Vad sägs om konsertserien Fyr med jazz- och kammarmusik, eller konsertserien Klingande brev som följer den gamla postrutten Stockholm–Eckerö–Gustavs–Åbo, om konst- och bildprojekt i Korpoström eller om Nypotatisfestivalen som kombine-

Planera och beställ i tid

CARIN ÅMINNE

Åbo slotts gård som scen Två operor som redan nu rönt stort intresse blir uruppförandena folkoperan Henrik och Häxhammaren och Alvila, vilka båda uppförs på Åbo slotts gård i augusti– september. Henrik och Häxhammaren med musik av Ulf Långbacka och regi av Dan Henriksson handlar om häxjakt och kärlek i 1600-talets Åbo. Utöver solister medverkar Åbolands Kammarkör, Brahe djäknar och Akademiska orkestern. Folkoperan handlar om svartkonst och sabbatssånger under häxjaktens tid i Åbo. Studeranden Henrik Eolenius står anklagad för att stå i onda makters tjänst. Han och hans professor blir dömda till döden, men de räddas tack vare Per Brahe. Operan Alvida handlar om den vackra amazondottern till goternas konung och om hennes härjningar på Östersjön och Finska viken. Daniaprinsen förälskar sig i henne och efter många förvecklingar blir det bröllop på Åbo

Nypotatisfestivalen som kombinerar den första färskpotatisen med lokala fisk- och silldelikatesser. Foto JOHANNES LAHTI


16 – GOD TID

9/2010

SPF-Föreningarnas julhälsningar ESP ESBO SVENSKA PENSIONÄRER TILLSAMMANS MED SINA NIO KLUBBAR ÖNSKAR ALLA PENSIONÄRER EN RIKTIGT GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR VIPS

VANDA SVENSKA PENSIONÄRER ÖNSKAR GOD JUL & GOTT NYTT ÅR

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR 2010! PENSIONÄRSFÖRENINGARNAS SAMARBETE I HELSIONGFORS SAMS

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR 2010 ÖNSKAR SJUNDEÅ PENSIONÄRER

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR LAPPFJÄRDS PENSIONÄRSKLUBB

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! PENSIONÄRSKLUBBEN FESTINGARNA I NAGU

FRIDFULL JUL TILLÖNSKAS ALLA! ARKADIA PENSIONÄRER

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR VI NORRIFRÅN

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR LOVISANEJDENS SVENSKA PENSIONÄRER

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR TILLÖNSKAS ALLA MEDLEMMAR LARSMO-EUGMO PENSIONÄRSFÖRENING

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR TILLÖNSKAS ALLA OCH ENVAR. INGÅ PENSIONÄRERW

EKENÄS PENSIONÄRER ÖNSKAR ALLA SINA MEDLEMMAR,SPONSORER OCH HELA PENSIONÄRSFÖRBUNDET GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR MALAX PENSIONÄRER

PENSIONÄRSTRÄFFEN I LAPPTRÄSK SÄNDER VARMA JULHÄLSNINGAR TILL ALLA I VÅRT FÖRBUND

PENSIONÄRSKLUBBEN I KRISTINESTAD-TJÖCK (PIKT) ÖNSKAR EN TREVLIG JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR 2011 TILL ALLA SINA MEDLEMMAR

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR PENSIONÄRER I ÖSTRA HELSINGFORS

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR JEPPO PENSIONÄRSKLUBB

EN FRIDFULL JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR TILLÖNSKAS ALLA! KARIS PENSIONÄRER

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR LOJO SVENSKA SENIORER

KYRKSLÄTTS PENSIONÄRER TILLÖNSKAR ALLA ANDRA PENSIONÄRSFÖRENINGAR EN FRÖJDEFULL JUL OCH ETT FRAMGÅNGSRIKT NYTT ÅR!

DRAGSFJÄRDS PENSIONÄRER ÖNSKAR ALL MEDLEMMAR EN FRIDFULL JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR TERJÄRV PENSIONÄRSFÖRENING

LILJENDAL FÖRSAMLINGS PENSIONÄRER ÖNSKAR ÖVRIGA PENSIONÄRSFÖRENINGAR GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR PEDERSÖRE PENSIONÄRSKLUBB

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR PENSIONÄRSFÖRENINGEN OLYMPIA

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR PURMO PENSIONÄRER

IKT-PROJEKTETS JULHÄLSNING HITTAR DU HÄR:

http://www.spfpension.fi/medlemmar/ikt_projektet/jul10/

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

ÖNSKAR SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTTNISKA REGION


Kokbok fĂśr smĂĽ hushĂĽll Joan Granskog har skrivit en kokbok fĂśr smĂĽ hushĂĽll. Kokboken innehĂĽller Ăśver hundra recept avsedda fĂśr en, tvĂĽ eller tre personer. Boken är fĂśrsedd med mĂĽnga praktiska vinkar om vad som är bra att ha hemma och nya livsmedel som man kanske inte har prĂśvat. Kokboken säljs fĂśr 15 euro. Porto tillkommer, FĂśr närmare information kontakta Ă…sa Laukonlinna, tel. 020 7288810 eller e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi.

KAFFEPAUS I KANTTI

Hummelgatan 4 Helsingfors Träffpunkt fÜr svensktalande pensionärer pü mündagarna 14.30-15.30 BÜrjar igen 10.1.2011

God Jul & Gott Nytt Ă…r

Tfn 050-400 2093

Välkommen Jul.

6WUDQGDOOpQ (NHQlV HNHQDV#PHWVD IL

GOD TID

%KENÛS NATURUM

gSSHW Ă–ppet sommartid, mera information se ² O| ² www.utinaturen.fi ² ² GDJOLJHQ ² God Jul och*DPPDOGDJV MXOPDUNQDG ² Gott Nytt Ă…r! ² GDJOLJHQ ² gYULJD WLGHU HQOLJW |YHUHQVNRPPHOVH

Res med Ingves Härliga resor vĂĽren 2011: Nordens stĂśrsta trädgĂĽrdsmässa i Stockholm 24-26.3 Mainau-Holland 11-17.4 *en ofĂśrglĂśmlig blomsterresa! Flodkryssning pĂĽ Donau 15-22.4 *med W ien, Bratislava, Budapest och Pustan Vin- och gourmetresa till Italien 19-25.4 *Reta smaklĂśkarna i Ligurien och Piemonte! Härliga GardasjĂśn 26.4-2.5 *med Venedig och Verona – en fantastisk kombination av natur och kultur! Balkans Pärlor 6-13.5 *Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Montenegro Transsylvanien, Rumänien 9-16.5 *Fantastisk natur och spännande historia! SolskensĂśn Jersey 16-22.5 *pärlan i Engelska kanalen Vinresa till Bourgogne och Alsace 23-30.5 *Flyg dit och bĂĽt tillbaka Julklappstips: KĂśp ett resepresentkort i julklapp ĂĽt den resglade!

VĂĽr nya broschyr utkommer i mitten av januari, men Du kan redan nu beställa enskilda program sĂĽ skickar vi dem! Allt det här och mycket, mycket mer! Minnen, upplevelser och resor‌

www.lokalforsakring.fi

www.ingvesresor.fi Närpes 020 7434 530 Vasa 020 7434 520

Ă…k buss med

God Jul och Gott Nytt Ă…r

Resor

Peter SĂśderqvist 0500-162 120 Vasa

touring.partner@kolumbus.fi

Lüt oss hjälpa er att gÜra festen ofÜrglÜmlig! Villa K, som ligger naturskÜnt och lättillgängligt i Kilo, erbjuder perfekta utrymmen fÜr olika sorters fester och hÜgtider. Villa K:s flexibla utrymmen passar lika bra till 50-ürs kalas som till brÜllop, dop eller andra hÜgtidsfester. De luftiga utrymmena med büde restaurang, stilla rum och auditorium hjälper dig att skräddarsy din hÜgtid till just en südan fest som du vill ha. Vi stür ocksü gärna till tjänst med catering.

Kilobergsgränden 8, 02610 Esbo tfn 050 375 9816 www.villak.fi

9/2010 – 17

SPA SAAREMAA 20 - 27.2 2011 SĂ–-SĂ– 8 DAGAR HALVPENSION 419 â‚Ź HELPENSION 439 â‚Ź BUSS - BĂ…T - SPA LĂ„KARBESĂ–K 3 BEHANDLINGAR PER DAG

PARTOURS Pargas 0440 524911 partours@parnet.fi

Pris / person om inget annat nämns

Fallüker, Kiss Me Kate 22.1 Buss frün Västnyland. I priset ingür transport och inträdesbiljett. Pris: 42,Reseträff 1-3.2 Välkommen med pü ürets reseträff och träffa nya och gamla bekanta! Kryssning med Tallink Silja till Stockholm. Underhüllning under resan. Madeira 14-21.3 Pü Madeira dominerar makalÜsa vyer med branta stup och frodig grÜnska, vackra vandringsleder, smü sÜta bergsbyar och en charmig, kuperad och färgsprakande huvudstad Funchal. Här blandas livliga huvudgator med stillsamma gränder och pü vüren blommar praktfulla bougainvilleor, hortensior, liljor och strelitzior. Hotel Alto Lido är ett trevligt hotell i flera byggnader. Liten trädgürd med pool och solstolar. Bar och å la carte restaurang. Rumsservice. Underhüllning flera günger i veckan. Inomhuspool och jacuzzi. Pris: 769,Toila 14-23.4 Toila SPA hotell ligger i en lugn omgivning vid Finska vikens kust ca 170 km frün Tallinn och har 280 bäddplatser i sitt 9vüningshus. Komfortabla, ljusa enkel- eller dubbelrum stür till ert fÜrfogande. Standardrummen har dusch och WC, kabel-TV och morgonrock. Pris: 495,019-248 1004 Fax 019-248 7058

info@frimanresor.fi www.frimanresor.fi Kontorstid: mĂĽ - fre kl. 8 - 17

Registrerad researrangĂśr KUVI 3050/00/MjMv


18 – GOD TID

9/2010

Amanda Liljendal med sina tomtar som hon tillverkat under en kväll i Iris Nyholm-Öholms trevliga lägenhet.

Det är svårt att motstå de traditionella julpynten.

Det krävs koncentration att pyssla. Matilda Törnqvist arbetar med julpyssel och alltid är det inte så lätt att få figurerna att se ut som man vill (nere till vänster).

Handgjorda prydnader När två lågstadieflickor får välja vad de vill pyssla med är DAS-leran, som i åratal funnits på marknaden, favoriten. Tolvåringarna Amanda Liljendal och Matilda Törnqvist är två flickor som älskar att pyssla. Båda gillar att hitta nya sätt att använda gamla saker. När de hemma hos Borgåbon Iris Nyholm-Öholm får chansen att välja vad de vill göra under kvällens lopp sitter de tysta och betraktar allt som står till buds. Framme finns halmhjärtan av gammal modell, traditionella garntomtar, tomtar med flörtkulor som huvuden, tomtar av DAS-lera och små jullandskap byggda på bitar av stubbar. Till sist väljer de att pröva på leran. Ingen av dem har arbetat med den förut. Iris Nyholm-Öholm börjar med att visa vad man egentligen kan göra med leran. Hon tar fram olika figurer som hon gjort och tar till sist en liten bit lera i handen. Bara genom att nypa till leran några gånger skapar hon en liten

svamp eller en uttrycksfull tomte. Flickorna tittar intresserat på och är inte rädda för att försöka sig på detsamma. Det dröjer inte länge förrän små personliga figurer växer fram i deras händer under tyst koncentration. Både Amanda och Matilda har förmånen att vara elever i konstskolan i Borgå. Där arbetar de under det här året i en specialiserad verkstad.

Jobbar i designverkstad – Vi går båda på en designverkstad där vi arbetar med att göra nytt av gamla saker. Man får ganska fritt välja vad man vill arbeta med, berättar de. Matilda pysslar hemma så mycket hon hinner och som fantasin tillåter. – När jag ser en förpackning till frukostflingor kan jag fundera över vad jag skall göra med den och

sedan klistra på bilder ur tidningar för att förvara papper i den, säger hon. Matilda gör sina egna smycken och brukar tillsammans med sin mamma besöka en butik med smyckestillbehör för nästa projekt. Modellerna hittar hon på när hon har materialet i sin hand. – Man blir glad när man pysslar men man måste också ha tid så att man blir färdig, säger hon. Amandas specialitet är att göra dekorativa små lådor i vilka man kan lägga gåvor. – De brukar jag göra av gamla pappförpackningar och presentpapper. När jag ger gåvor till mina vänner brukar jag till exempel fylla dem med karameller, säger hon.

Vackra paket ger glädje – Paketeringen är ofta det viktigaste. Paketen är så vackra och man blir så glad att man inte vill öppna


GOD TID

Iris Nyholm-Öholm hjälper Amanda och Matilda som arbetar så att svetten lackar.

9/2010 – 19

En svamptomte sitter ensam i Iris Nyholm-Öholms öppna spis och ler för sig själv när han lyssnar till konversationen. Han vet att tomtar inte bara finns om jularna.

populära till jul dem, säger Iris Nyholm-Öholm när hon lyssnar till samtalet med flickorna. Det är nog många paket under åren som innehållit hennes härliga tomtar och andra julfigurer. Hon älskar arbetet som det innebär att tillverka tomtarna och lägger ner sin själ i det. På ett sidobord står en klunga med tomteflickor som väntar på att säljas på Annas julmarknad i Borgå. – Förr gjorde jag jättestora tomtar till missionen eller för cancersjuka barn, berättar hon. För henne är det viktigt att sakerna får ett lyckligt hem men också att de inte tillverkas för profitens skull. Nyholm-Öholm har under 46 års tid arbetat med barn på olika ställen och har nog satt ned en hel del tid på att skapa tillsammans med dem. Även som pensionär har hon barnasinnet i behåll och kan inte sluta att förundra sig över ljuset i mörkret som decembermånad innebär.– Folk tar fram ljus,

pyntar så att det är härligt att se, säger hon. Också Amanda och Matilda väntar ivrigt på julen och alla dess förberedelser. – Det bästa är nog, förutom att få julklappar, att vara med familjen och få ge dem paket som de blir glada över, säger Amanda. Matilda är inne på samma spår. – Jag tycker att det är roligt för alla väntar på julen. Sen är det roligt att ge julklappar för alla blir så glada, säger hon. En svamptomte som sitter ensam i Iris Nyholm-Öholms öppna spis ler för sig själv när han lyssnar till konversationen. Han vet att tomtar inte bara finns om jularna. Själv har han en grön luva, långt grått skägg och gråa tossor och vantar. Kanske han i själva verket är hustomten som skall få sitt fat med gröt på julaftonen. Det gäller ju att hålla sig väl med honom, så att det blir ett bra år nästa år också. Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

De härliga tomteflickorna kommer att säljas på Annas julmarknad och Iris Nyholm-Öholm hoppas på att de skall få goda hem.


20 – GOD TID

9/2010

medlemsförmåner

Medlemsvärvning

Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna, januari–november 2010 Varje ny medlem ger en poäng, varje procents ökning resulterar i två poäng.

Föreningar med 10 poäng eller mer www.aktia.fi

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet. Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

www.doctagon.fi www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner/doctagon

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner/haiko

101

14,5

40

37,0

114

Esbo svenska pensionärer

87

9,3

106

Ekenäs Pensionärer

67

10,5

88

Borgå svenska pensionärsförening

64

10,1

84

Mariehamns Pensionärsförening

43

18,9

81

Sibbo Svenska Pensionärsförening

52

9,2

70

Grankulla svenska pensionärer

47

9,3

70

Närpes Pensionärsförening

55

5,7

66

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening

39

12,3

64

Lovisanejdens Svenska Pensionärer

30

13,5

57

Vanda svenska pensionärer

24

14,5

53

25

13,7

52

Nykarleby Pensionärer

29

10,9

51

Pedersöre Pensionärsklubb

29

10,9

51

Munksnejdens Pensionärer

31

9,8

51

Lappfjärds Pensionärsklubb

32

7,9

48

Larsmo-Eugmo pensionärsförening

28

9,4

47

Pargas Svenska Pensionärer

31

7,3

46

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

31

7,5

46

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

27

8,4

44

Kyrkslätt Pensionärer

28

7,5

43

Kronoby Pensionärer

28

6,9

42

Pensionärsföreningen Olympia

10

15,4

41

Sv. Pensionärsföreningen i Tammerfors

17

12,6

42

7

15,2

37

Ingå Pensionärer

16

10,7

37

Pensionärsklubben Milstolpen

22

7,4

37

Pens.klubben Festingarna i Nagu

16

10,3

37

Malax Pensionärer

21

6,4

34

Dragsfjärds Pensionärer

18

7,4

33

Åbo Svenska Pensionärsklubb

20

5,9

32

Eira Pensionärer

11

10,4

32

7

11,9

31

Föreningen Oravais Pensionärshem

17

7,0

31

Pojo Pensionärer

10

9,9

30 30

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer

Advokatbyrå Boucht & Nikula i Vasa är den äldsta advokatbyrån i Österbotten. Den grundades av Christer Boucht under krigsåren år 1941 och fyller således 70 år 2011. Byrån har sitt huvudsäte i Vasa och har sedan 1960-talet haft en sidomottagning i Jakobstad. Vår adress i Vasa är: Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och i Jakobstad: Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad. Byråns personal består av tre jurister och en sekreterare. Sedan 1972 har jag arbetat vid byrån. De tjänster vi erbjuder förbundets medlemmar är: – Bouppteckningar, arvskiften och avvittringar – Testamenten och äktenskapsförord – Äktenskapsskillnader och upplösanden av samboförhållanden – Fastighetsrätt och speciellt fuktskadeproblem i byggnader – Arbetsrätt – Brottmålsärenden och rättegångar – Övriga juridiska ärenden – Vi bistår också i rättshjälpsärenden och ansöker om rättshjälp Förbundets medlemmar erhåller våra tjänster till rabatterat pris. Ni är välkomna att ställa frågor per telefon 06-3171 846 eller per e-post under adress: peter.boucht@boucht-nikula.com. Byråns hemsida: www.boucht-nikula.com. Peter Boucht advokat, vicehäradshövding Vasa

130

Övermark Pensionärsförening

5

12,5

19

5,1

29

9

9,4

28

Vasanejdens Pensionärer

4

11,8

28

Munsala Pensionärsklubb

12

6,9

26

Tenala-Bromarf Pensionärer

12

7,0

26

Pens.klubben i Kristinestad-Tjöck PiKT

12

7,1

26

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb

Juridiska tjänster som medlemsförmån i Österbotten

Poäng totalt

Österby Pensionärer

Svenska Pensionärsgillet i Hangö

www.vikingline.fi/formaner/spf

Ökning %

Korsholms Pensionärsförening

Hangö Pensionärer

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

Nya medl.

Korpo Pensionärsförening

Liljendal församlings pensionärer

11

7,3

26

Pensionärer i Östra Helsingfors

12

6,8

26

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

9

8,0

25

Arkadia Pensionärer

9

8,0

25

Karis Pensionärer

13

4,5

22

Sjundeå Pensionärer

9

6,4

22

Lovisa svenska församlings pensionärer

9

5,8

21

Haga Pensionärer

5

7,9

21

Jeppo Pensionärsklubb

7

6,5

20

Nedervetil pensionärsklubb

7

6,1

19

Esse Pensionärsförening

9

4,5

18

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen

6

5,9

18

Lojo svenska seniorer

6

5,0

16

Purmo Pensionärer

9

3,4

16

Korsnäsnejdens Pensionärer

9

3,2

15

Kimito Pensionärsförening

8

3,5

15

Terjärv Pensionärer

8

2,4

13

Björneborgs Sv. Pensionärsförening

4

3,8

12

Pernå pensionärer

4

3,4

11

Vörå Pensionärsklubb

4

3,7

11

Pensionärsträffen i Lappträsk

2

4,1

10

1452

8,2

Hela förbundet


GOD TID

9/2010 – 21

BS AB KORSHOLMS EMILSHOVET

Ge en bit

Ett nytt, ljust och lättsköt hem med ordnad fastighetsskötsel. Ta hissen ner och känn dig fri! Ingå affär under december 2010, så hinner du ännu inreda ditt drömhem! typ m² fp från € 3 r+k+b 72,5 59 292 3 r+k+b 80,0 47 243 Biltak från

sf från € 176 400 176 400 6 500

1 kvar 1 kvar

Lemminkäinen Hus Ab Västra Finland Bostadsförsäljning Olympiagatan 16 65100 Vasa tel. 02071 58300

Stoppa smärtspiralen!

urskog

som julklapp till någon nära eller dig själv.

Stiftelsen för naturarvet (grundad 1995) köper och skyddar naturskogar i enlighet med lagen. Kom med i vårt aktuella och viktiga arbete. Naturen kommer att tacka dig för din gåva med en ökad urskogsareal. Fråga efter presentkort.

Donationskonto Op 549409-522493 Närmare information: 040-586 3950, verksamhetsledare Anneli Jussila www.luonnonperintosaatio.fi • mailto: info@luonnonperintosaatio.fi

Besvärar dig knäna, vristen eller fotbladet, höften eller ryggen? Har du ont i armbåge eller axel? Om du har svårt att röra dig eller olika sysslor orsakar smärta är det dags att kontakta en specialist. Smärta är inget man måste uthärda. Sjukhuset ORTON är Finlands ledande expert inom ortopedi. Där betjänas du av specialistläkare på området. Beställ bara tid till mottagningen så blir du undersökt och får vård genast. Remiss behövs inte. Om behandlingen kräver operation kan du själv bestämma tidpunkten. Stoppa smärtan. Information och tidsbeställning: (09) 4748 2705 mån–tors 8–16, fre 9−15 www.sairaalaorton.fi

Specialistläkare inom ortopedi Hand- och axelkirurgi Pekka Paavolainen, professor, Ilkka Sinisaari, MD, Jarkko Vasenius, docent, Martti Vastamäki, docent. Barnortopedi Dietrich Schlenzka, professor, Timo Yrjönen, docent. Ryggkirurgi Timo Laine, ML, Dietrich Schlenzka, professor, Seppo Seitsalo, professor, Timo Yrjönen, docent, Heikki Österman, ML. Höft- och knäkirurgi Arsi Harilainen, docent, Pekka Paavolainen, professor, Jerker Sandelin, docent, Seppo Seitsalo, professor, Jari Syrjänen, ML, Sauli Varjonen, ML,Pekka Ylinen, MD, Timo Yrjönen, docent. Vrist- och fotbladetkirurgi Arsi Harilainen, docent, Marko Mykkänen, ML, Jerker Sandelin, docent, Sauli Varjonen, ML, Pekka Ylinen, MD. Idrottsskador Arsi Harilainen, docent, Marko Mykkänen, ML, Jerker Sandelin, docent, Ilkka Sinisaari, MD, Jari Syrjänen, ML, Pekka Ylinen, MD

SJUKHUSET

Tenalavägen 10, Helsingfors

Insamlinstillstånd OKH 483 A, beviljat 3.9.2009

Emilsvägen 7


22 – GOD TID

9/2010

Han har jobbat som tandläkare i snart 60 år Det är ett privilegium som är få förunnat att kunna välja tidpunkten för sin pensionering. Tandläkare Björn Palmberg har valt att fortsätta jobba trots att han hunnit fylla 90 år. I Lovisaregionen är den 90-åriga tandläkaren Björn Palmberg ett bekant namn för flera generationer. Det är inte så underligt, han har tagit hand om Östnylänningarnas tänder sedan år 1951 då han startade sin första mottagning i Lappträsk. Efter det tillbringade han en kortare tid i Pyttis innan han började arbetet som tandläkare i Lovisa stad. Trots alla år som gått är han ännu verksam inom yrkeslivet och tar på förmiddagar emot patienter tillsammans med sin tandskötare Maj Hansson. Hon har arbetat tillsammans med honom i 18 års tid. – I nästa år har jag jobbat som tandläkare i 60 år. Jag har alltid trivts mycket bra med jobbet och inte haft några speciella intressen utöver det. Jobbet har hela tiden varit tillfredsställande och behagligt, säger han om sin långa karriär som tandläkare. Innan han började sin tandläkarutbildning hade han redan hunnit med en hel del. Efter studentexamen år 1939 drog han som frivillig ut i kriget år 1939 för att bli hemförlovad år 1944. Palmberg inledde sin militära bana som soldat och slutade som plutonchef och löjtnant.

Hann med mycket efter kriget – Efter det studerade jag ett år forstvetenskap. Efter den första sommarens praktik tyckte jag att det fick räcka och slog om till tandläkarbanan, berättar han.

Palmberg vill rikta några ord till den jäktade moderna ungdomen som vill avtjäna sin militär så snabbt som möjligt så att de skall hinna studera. – Det finns nog tid! Jag var fem år i militären och efter det hann jag ännu byta studieinriktning. Av erfarenhet ser man att man nog hinner med allt. Mycket har hänt under Palmbergs snart 60 år i branschen. Materialanvändningen har förändrats och tandläkarutrustningen har blivit allt bättre. – Mycket material har kommit på marknaden för att försvinna lika snabbt. I användningen av antibiotika har det skett en förändring och man använder till och med för mycket av medicinen i dag. När jag började gavs exempelvis penicillin som injektion. Det har också skett en ändring i attityden bland yngre tandläkare som han inte är speciellt förtjust i.

Alltid tillhanda för sina patienter – Jag tar ansvar för mina patienter. I och med att jag bor i samma hus där praktiken finns backar jag aldrig om någon behöver hjälp mitt i natten. För dagens tandläkare är det bara ett yrke som man sköter under arbetstid. Tandläkare Palmberg kan berätta en hel del dråpliga historier om hur desperata patienter har sökt hans hjälp under kvällar eller natten. – En patient ringde på dörren klockan elva på kvällen. Jag

Tillsammans med tandskötare Maj Hansson tar Björn Palmberg emot patienter på halvdagsbasis. Eftersom han ännu har många stamkunder vill han inte sluta som tandläkare. I stolen en av patienterna, Bo Broman.

frågade hur han hade hittat hit. Mannen svarade att han frågat på taxistationen, de hade sagt att han skulle gå till doktor Palmberg. De visste om en som hade varit hos mig klockan 2.30 på morgonen och jag hade inte varit arg då heller, säger han småskrattande. I och med att Palmberg har fyllt 90 år får han då och då höra en hel del kommentarer angående sin ålder av patienterna. – En av mina patienter hade talat med sin dotter just innan hon kom till mottagningen och sagt att hon går hos mig. Dottern hade sagt ”Herregud, han är ju snart hundra år”. För att vara säker på att händerna klarar av det krävande jobbet som tandläkare gör Palmberg varje morgon ett test samtidigt som han dricker morgonkaffet. – Jag brukar hälla kaffe utan grädde på kaffekoppens fat och I somras uppvaktades tandläkare Björn Palmberg på sin 90-årsdag av bland annat professor Olle Sirén och kommunalrådet Bo Broman. Foto HELGE NYSTEDT

Tandläkare Björn Palmberg har snart verkat som tandläkare i 60 års tid och funderar på att fortsätta ännu ett år.

sedan tillbaka i koppen. Om jag klarar av det utan att skvalpa kan jag nog jobba ännu. Palmberg har under åren fått en hel del frågor om när han tänker gå i pension.

Pensioneringen beror på hälsan – Det är helt och hållet beroende på hälsan. Jag funderar så smått på att förnya mina försäkringar efter årsskiftet för de gamla patienterna som ännu vill komma, säger han. Efter det att hans hustru nyligen gick bort är jobbet ett sätt för honom att hålla kvar rutinerna samtidigt som mottagningen innebär ett trevligt socialt umgänge med patienterna. – Min hustru brukade fråga mig hur fasen jag har hört så mycket av mina patienter och när jag egentligen jobbar! Trots att Björn Palmberg gärna

fortsätter att jobba så länge han orkar och vill är han medveten om att alla inte är i samma privilegierade situation. – Min åsikt är att om man är frisk och själv trivs med jobbet så skall man själv kunna avgöra hur länge man arbetar. Situationen för dem som är sjuka eller vantrivs på jobbet är förstås helt annan, säger han om planerna på att höja pensionsåldern. Kommunalrådet Bo Broman, 75, styrelsemedlem i pensionärsförbundet och fortfarande aktiv inom fastighetsbranschen är initiativtagare till intervjun ifråga. Han kan inte låta bli att fråga Palmberg när man får se honom som medlem i pensionärsförbundet? – Det är helt och hållet beroende på hälsan men jag vill hålla öppet så länge mina patienter vill komma. Text och foto MARIT BJÖRKBACKA


GOD TID

9/2010 – 23

it-biten

Juletid i cyberrymden Det är ungefär såhär års som de flesta börjar plocka fram pennan, först för att göra upp listor på vem alla som skall få julkort och sedan för att skriva alla julkort som skall postas. En gammal tradition som många varit rädd att skall försvinna i och med datorernas och Internets framfart. Men julkorten finns kvar och det är alltid lika roligt att få ett riktigt kort som man plockar ur postlådan, det kommer nog att ta länge än förrän den traditionen försvinner. Men tekniken har nog också fört med sig nyheter och lite ovanligare jultraditioner. En av dem är något som för mig också är nytt för i år, metoden är inte ny men jag har bara inte själv kommit att pröva på det. Nämligen att beställa julkort av egna fotografier. Med internet och datateknikens hjälp går det nu enkelt att ta något av de egna fotografierna och skicka in det till fotoaffären och låta göra bilden till julkort. På det här sättet kan man få ett personligt julkort att skicka ut. Lite beroende på var och ens egen skicklighet kan man ju lägga text till bilden, eller rita egna bilder på datorn eller varför inte bara ta ett fotografi och skicka in det. Så gott som alla större bildframkallningskedjor och -företag erbjuder möjligheten att göra postkort av bilderna till ett ganska förmånligt pris. Känner man sig inte bekväm med att beställa bilder via

internet ännu så kan man ofta få hjälp från den lokala fotoaffären. Korten kommer på posten, sedan är det bara att fatta pennan och skriva som vanligt. Kom bara ihåg att posta korten senast 15.12. för den billigare avgiften! Även posten erbjuder en service att via nätet köpa kort och till och med fylla i hälsning och mottagaradressen via nätet, posten sköter sedan resten och betalningen sker via nätbanken, fast då försvinner ju lite av julglädjen från att få sitta och skriva korten själv. Sedan, om man är ute i sista minuten, som jag ofta varit med mina hälsningar, kan man igen utnyttja tekniken och skicka sina julhälsningar per e-post. Man kan använda sig av egna fotografier eller ritningar som man skickar som sådana eller piffar upp med ramar, text eller liknande. Kom bara ihåg att förminska bilden! De bilder som kommer direkt ur en kamera är betydligt större och tyngre än vad som är lämpligt att skicka per e-post, större bilder än ca 500kB skall man inte skicka som hälsningar! Har man då ingen trevlig bild att skicka

så finns det också olika webbsidor som erbjuder digitala julkort, det ena finare än det andra, med musik, blinkande lampor, snöflingor som faller, mm. Dessa var mycket populära redan för flera år sedan. Man går in på webbsidan, väljer sitt kort, fyller i mottagarens adress och sin hälsning. Mottagaren får ett e-post meddelande med en länk till sitt personliga julkort. Tyvärr har dessa lite försvunnit i och med riskerna för virus och meddelandena ser ofta ut som skräppost för mottagaren. Är man skicklig kan man också göra sitt eget kort i PowerPoint (eller motsvarande) och skicka det till bekanta. Tyvärr för alla

de här julhälsningarna med sig en fara för virus, det är ju den allmänna åsikten att vara försiktig med filer som är skickade med e-post meddelanden, speciellt om mottagaren är obekant eller det annars verkar suspekt. Får man ett meddelande från sin vän man annars också har e-post kontakt med och det är en bild bifogad med meddelandet är det ganska sannolikt säkert. Här igen får man ta till sunt bondförnuft, skumma meddelanden är ofta skrivna på engelska eller dålig svenska/finska. Är man osäker kan man skicka ett e-post meddelande till avsändaren och fråga, eller kanske ringa upp honom/henne för att bekräfta att det faktiskt var hon/han som skickade meddelandet. Till sist vill jag å IKT-projektets vägnar önska er alla en riktigt Fridfull Jul och ett Gott Nytt År! Vi återkommer nästa år med nya tekniska funderingar och lösningar. Här hittar ni projektets julhälsning, garanterat utan virus eller andra vinterförkylningar! http://www.spfpension.fi/medlemmar/ikt_ projektet/jul10/ ERIC JANSSON IKT-projektkoordinator


24 – GOD TID

9/2010

Börja samla frimärken – för Dig själv eller tillsammans med barnbarnen ! Det är avkopplande och barnen lär sig mycket av denna hobby – studera tillsammans vad frimärkena föreställer – barnen är mera intresserade än vad Du tror! De behöver endast hjälp att komma igång och tillsammans kan Ni ha många oförglömliga stunder i frimärkenas spännande värld! För en liten summa kommer man bra igång – här följer några erbjudanden: • • •

2.500 olika frimärken från hela världen 500 olika frimärken från Finland Insticksbok med 64 sidor (A4)

pris endast 15 euro pris endast 19 euro pris endast 15 euro

Förmånligt startpaket för Finland LAPE:s Finland-album 1856-2010 LAPE 2011-frimärkskatalogen 500 olika finska frimärken SPECIAL-erbjudande

Nu endast 99 euro ! (pris normalt 173,40) Post- och leveranskostnader tillkommer (brev 2,30, paket 9,50)

Frimärksaffär LAURI PELTONEN Ab PB 39 (Glasbruksvägen 3) 10901 HANGÖ Telefon 019-2482336 – email: mail@lape.net – www.lape.net

Pålitlig postorderförsäljning allt sedan 1920 !

föreningsnytt

De flesta återvalda i Tenala-Bromarf Tenala-Bromarf pensionärer höll

sitt höstmöte i Aktias klubbrum den 23 november. Till ordförande för år 2011 återvaldes enhälligt Stig Nyberg. Till styrelsen återvaldes Berit Randström, Else-Maj Lindholm, i stället för Ingmar Kihlström och Elna Grönlund som undanbad sej återval valdes Göta Malmberg och Solveig Lindholm. Övriga styrelsemedlemmar är Anita Sannholm, Christina Christiansen, Georg Ranta och Henry Grönroos. Till revisorer återvaldes Laila och Guy Himmelroos, likaså suppleanterna Elof Lind och Nina Lindström.

Medlemsavgiften hålls oförändrad vid 5 euro. Stig Nyberg valdes att representera föreningen i Äldrerådet i Raseborg och SPF Väst Nyland. Värdinnekommittén i Tenala återvalde Anita Sannholm till värdinna, övriga medlemmar är Marita Sundholm, Yvonne Wikström, Birgitta Nyberg, Judit Fast, Berit Randström, Else-Maj Grönroos, Gunn-Maj Lindholm, Edgar Sundholm, Ingmar Kihlström, Knut Kevin. Märit Stam undanbad sej återval och man konstaterade att kommittén är tillräckligt stor varför ingen ny valdes i hennes ställe. Värdinnekommittén i Bromarf

När underlivet mår bra blir hela livet bättre. – Jag känner mig nu som en helt fungerande kvinna, säger Carina Johansson, 53 år. Med åren har hon märkt att slemhinnorna i underliv, mun och ögon kan behöva extra hjälp. Inte minst i jobbet som lärare i babysim gäller det att underlivet har normal funktion. – Med Buckthorn kan jag vara i bassängen flera timmar. Jag vet att kroppen fungerar och behöver inte oroa mig. Klar förbättring i slemhinnorna Carina är också spa-terapeut och massör. Ett jobb där man finns till för andra och ger mycket av sig själv. Då gäller det att man mår bra själv. – Efter att ha tagit Buckthorn i två månader kände jag en klar förbättring i slemhinnorna. Läpparna är mjuka och smidiga, och jag behöver inte använda cerat. Tandköttet är friskare och jag kan både borsta tänder och använda tandtråd utan besvär. Dessutom känns ögonen klara och sköna. – Men mest uppskattar jag att underlivet fungerar som det ska.

Bara en kapsel per dag Carina började med två kapslar för slemhinnorna per dag under två månader för att sedan gå ner till en per dag. – Det är så himla skönt med bara en kapsel per dag. Jag tar den på morgonen med frukosten och sedan är det klart.

återvalde till värdinna Gunnel Lind, övriga medlemmar är Ulla Ranta, Maj-Britt Ranta, Eva Eklund, Ingmar Kihlström, Gösta Rosenberg, Georg Ranta , Programkommittén återvalde Lilja Österlund som sammankallare, Anna Granström, Göta Malmberg, Berit Randström och Boris Grönqvist. Teater och resekommittén återvalde Birgitta Nyberg (reseledare) och Else-Maj Lindholm. Margareta Degerlund undanbad sej återval och ingen ny valdes i hennes ställe Lotterikommittén återvalde Göta Malmberg och Else-Maj Lindholm. Ordföranden berättade om förbundets frågesportsuttagningar. Föreningen hoppas kunna ställa upp två lag. Julfesten hålls i Bygdegården den 17 december och föreningen reser till Fallåker teater den 19 Mars. Föreningen kommer att stå som arrangör för SPF Västnylands sommarfest. Efter mötesförhandlingarna berättade Åke Ingberg om Tenalabördiga missionärer. SN

Lovisanejden valde ny reseledare

Havtornsolja är bra för alla kroppens slemhinnor Buckthorn är ett helt nytt kosttillskott för kroppens slemhinnor. Den unika formulan innehåller förutom kallpressad ekologisk havtornsolja med omega-7 också rutin och quercetin, naturligt från bovete. Dessa ämnen tillsammans bidrar till att stärka slemhinnornas naturliga funktion.

Nyttiga ekologiska havtornsbär Havtorn är känt som ett av världens nyttigaste bär genom sitt breda innehåll av näringsämnen. Bären är bland annat rika på fettsyror, som är viktiga för en normal cellfunktion i vår kropp. En av fettsyrorna som havtorn speciellt innehåller är omega-7. Den anses vara viktig för alla kroppens slemhinnor och hudens funktion, speciellt med stigande ålder.

Fakta om Buckthorn Främjar slemhinnornas funktion i mun, ögon och underliv. Innehåller kallpressad ekologisk havtornsolja. Innehåller även tre starka antioxidanter som ger slemhinnorna och kroppen ett extra skydd: - 25 mg Rutin - 25 mg Quercetin - 5 mg patenterat Rosmarinextrakt Rekommenderad underhållsdos: 1 kapsel/dag.

Finns i hälsobutiker och apotek kan beställas fraktfritt på www.elexironline.fi eller på telefon 06-3436 506

Har du frågor om Buckthorn kontakta: Elexir Pharma Ab – Finland tel:06-3436 506, fax:06-3436 502, e-post:ann-caroline@elexir.se, www.elexirpharma.fi Elexir är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvalitativa produkterna tillverkas enligt läkemedelsstandard uteslutande i Norden.

Lovisanejdens Svenska Pensionärer höll stadgenligt höstmöte med 85 medlemmar närvarande. Till styrelseordförande för år 2011 valdes Adi Viksten.Till styrelsen blev det återval för värdinnan Dagny Holmström, sekreteraren Elsemay Nordman och viceordföranden Else-May Ukkonen, vilka var i tur att avgå. Vår populära reseledare Holger Ferin har länge sökt efter en efterträdare och nu ställer Kalle Silander upp 1.7–31.12.2011. Före det får han vara Holgers hjälp och lärling. Som cirkelledare fortsätter ElseMay Laaksonen. Raimo Lindström sköter föreningens dataärenden och Kristina Wahlström informerar pressen. Dagny Holmström fungerar som värdinna i festkommittén. Verksamhetsplanen för år 2011 innehåller teater- och revybesök, reseskildringar, föredrag om aktuella ämnen, mannekänguppvisning, simtur på måndagar, överraskningsresa, höst- och julfest. Medlemmarna samlas varannan vecka i Esplanad för s.k. månadsmöten. Medlemsavgiften för år 2011 fastställdes till 15 euro. KRISTINA WAHLSTRÖM

kyrkpressen_buckthorn_208x250.indd 1

2010-08-25 09:35:55


GOD TID

Åland vill ha mera makt

Självstyrelsegården i Mariehamn Den åländska självstyrelselagen skall förnyas. Den åländska parlamentariska kommitté ledd av f.d. riksdagsmannen Gunnar Jansson har utarbetat ett förslag. Men det handlar egentligen bara om ett förslag hur man kan gå vidare. Erfarenheten talar för att tillkomsten av en ny självstyrelselag blir en lång process med många problem och olika åsikter som måste jämkas. För den skall godkännas av Åland, men naturligtvis också av rikets beslutande organ. Det förslag som nu framläggs bygger på fullständig enighet. Men i det här skedet handlar det ändå bara om hur man skall gå vidare med jobbet för en ny självstyrelselag.

Mera självbestämmanderätt Vad man vill nå i slutändan är en långt gående självbestämmanderätt för Åland inklusive hela skattebehörigheten. Men övertagandet av beskattningen delar Åland. Det skulle också kunna innebära att Åland förlorar på övertagandet. Egen beskattning skulle också innebära att avräkningsbeloppet som staten betalar Åland d.v.s. 0,45 procent av statens inkomster den s.k. klumpsumman försvinner. Till rikets behörighet skulle höra bara områden som har med rikets suveränitet att göra. Resten skall Åland kunna ta in efter hand som resurserna medger. Då förnyelsearbetet inleddes talades det mycket om att stifta en ramlag. Men den idén tycks ha fallit i glömska. I den framtida självstyrelselagen skall det finnas en lista med de behörigheter som hör till riket. Allt som inte nämns, kan Åland bestämma

över. Meningen är att Åland skall ta över i den takt man har resurser. Men vad säger motparten? Det första steget är att få en text i det kommande regeringsprogrammet. Nämnas kan att kommittémedlemmarna under arbetets gång har haft kontakter med politikerna i Finland. Med säkerhet kommer det att ta många år innan Åland får en ny självstyrelselag. Påpekas bör att Åland inte eftersträvar självständighet. Det gör i viss mån lagtingets minsta parti Ålands Framtid, som i sina uttalanden snuddar vid rasism i sin rädsla för finska språket och finnar.

kanske den rikaste regionen inom EU. Men det som man vet med säkerhet är att ålänningarna lever längst i Finland. I Kajanaland är den förväntade livslängden kortast. Skillnaden mellan Åland och Kajana är hela fyra år. Ålänningarnas förväntade livslängd är 83 för kvinnor och 80 för män. Flera andra svenskspråkiga landskap är högt uppe på listan. Kvinnorna i Österbotten lever längst, Deras förväntade livslängd är 84,3 år! Det finns många förklaringar till den höga levnadsåldern – en förklaring som ofta åberopas är de svenskspråkigas ”sociala kontakter”. På Åland och i den Åboländska skärgården har vi också det högsta antalet tvillingfödslar. I det här fallet har experter pekat på födan – man äter mycket fisk. Två åländska barnbarn styrker påståendet.

Turismen är Ålands viktigaste ”industri” Turismen på Åland mår bra, trots att vi ännu inte har fått årets siffror. Men man slår sig inte till ro. Det är nästan med 100 procents säkerhet klart att hösten 2011 är det byggstart för Colorful Hotels Baltic på Lotsberget i Mariehamn. Går allt enligt planerna kan de första gästerna checka in i det lyckliga spa- och resorthotellet i maj 2013. Hotellprojektorn är också ute efter bostadstomt för att bygga lyxlägenheter nära hotellet.

Dyrt eller billigt på Åland?

Finland vinner mest på åländsk sjöfart Sjöfarten har en avgörande betydelse för den åländska ekonomin. De positiva ekonomiska effekterna verkar på flera olika plan och värderas till närmare 300 miljoner €! Enligt utredningen intar sjöfarten en särställning inom Ålands ekonomi genom sin dubbla roll som skapare av arbetsplatser och inkomster Nästan 1 500 av de anställda är bosatta på Åland. Merparten av arbetsplatserna innehas av personer utanför Åland. Så Finland vinner mycket på den åländska sjöfarten Det finns orosmoln. Det värsta som kan hända den åländska sjöfarten är att taxfreen försvinner. Men det tror inte nyblivna VD:n för Viking Line som jag nyligen träffade. Då berättade han att Viking Line beställer en ny storfärja och efter den högst antagligen ännu en. Viking Line räddade sysselsättningen i Åboregionen på ett avgörande sätt. PR för Åland! Jag har tidigare skrivit att Åland är

Ja, i butikerna är det dyrare på Åland. Bristande konkurrens på grund av att de flesta matbutiker är K-butiker. I dag har vi inte SOK-affärer på Åland. Men de kommer. Redan i nästa år. Och då vågar man hoppas på att matpriserna i de åländska affärerna sjunker på grund av ökad konkurrens.

Lägre kommunalskatt på Åland Skatteöret varierar i de åländska kommunerna som i dag fortfarande är 16! Någon större seriös diskussion om kommunsammanslagning har ännu inte förekommit på Åland. Och ingen kommun har i dag över 19 procent i kommunalskatt. Mariehamn som nästa år fyller 150 år har 16,50 procent! Den lägsta är 16,20 procent! Finlands lägsta?! Och dagens ”fredens öar” är ett mångkulturellt självstyrt/landskap/län. Över femtio olika folkslag bor i dag på Åland vars befolkningstal hela tiden ökar. Inte på grund av hög nativitet utan tack vare

9/2010 – 25

att inflyttningen är klart större än utflyttningen. Under den nu avslutade (?) recessionen steg arbetslösheten till något över 3 procent. I dag är den under 3 procent. Det finns arbete på Åland och förståelse för ”andra folk”. ”Billigt” på Åland är också tomtmarken, strandtomter i jämförelse med ”fastlandspriser”. Förklaringen är enkel – för att få köpa måste man ha Åländsk hembygdsrätt., som man får om man varit stadigvarande bosatt på Åland i fem år och kan svenska. Då kan man köpa Hembygdsrätten. Den kostar några tior. Fotbollen är stor på Åland Som 17-åring (nästan 18 år) och nybliven student spelade jag min första fotbollsmatch på Åland. Vi förlorade med 1-0 mot IFK M:hamn. Målet gjordes av ”fotbollslegenden Uffe ”Uppa” Bergman, som i dag bor 200 m från oss. Och seriens namn var Landskapsserie. I dag har vi två åländska lag i de högsta serierna IFK M:hamn i herrligan & Åland United i damligan. United var mästare i fjol. Och i år vann flickorna brons. Runt om i de åländska kommunerna har vi flera åländska fotbollslag. I Eckeröhallen har vi en stor inomhusplan vars ”gräsyta” har förnyats i sommar.

Tro det eller ej … I fjol arrangerade Åland FSS-mästerskapen på skidor på de s.k. Jomala banorna. Där var jag ”från morgon till kväll” och träffade många bekanta från fastlandet. Och allas kommentarer var – aldrig hade vi kunnat tro att ni har så fina och tuffa banor här på Åland. Tack vare nya. starka snökanoner har man kunnat skida från och med medlet av december. Därför har undertecknad också kunnat skida minst 500 km varje vinter. Fjolårets idealvinter med snö utan blida gav t.o.m. 800 km.

God Tid förenar Svensk-Finland Åtminstone så förenar tidningen de svenskspråkiga pensionärerna. Alldeles som MPF:s egen tidning Nyset förenar vår åländska förening – stiftande medlem av förbundet. I dag har också Åland en annan pensionärsförening – Norra Ålands pensionärsförening. Avslutningsvis vill jag önska alla SPFpensionärer GOD JUL & God Hälsa under år 2011! RAINER JOHANSSON

Ålands Svartbrödsbageri Birka Skärgårdsbröd Ålands Budbilsservice Ab Tel +358 (0)18 27590 Fax +358 (0)18 17826

OLLES

Ålands Senap

Tel. 018-41 287 fax. 018-41 287

Bygatan 1, Godby

Tel. 018-23166 jour 018-23166 Uppgårdsvägen 8 Dalbo. Mariehamn

EL

Tel. 41 300.

MITT I STAN

Tel. 018-12 155 VARD. 9.00-18.00 LÖRD 9.00-15.00


26 – GOD TID

9/2010

Lediganslagna understöd från Svenska kulturfonden Svenska kulturfonden och Svenska pensionärsförbundet har övergått till praxis att alla Svenska pensionärsförbundets föreningar ansöker om understöd direkt från Svenska pensionärsförbundet och INTE via Svenska kulturfonden. Pensionärsföreningar kan ansöka om understöd senast den 31 januari 2011 enligt följande:

Allt är inte

Föreningarna kan ansöka om understöd både för verksamheten 2011 och för projekt. Följande riktlinjer prioriteras vid projektansökningar: Medlen beviljas främst för utvecklingsprojekt med tyngdpunkt på a. medlemsvärvning b. nya verksamhetsformer. Både regioner, verksamhetsområden, föreningar och icke registrerade sammanslutningar kan ansöka om medlen, dock inte fysiska personer. Förbundet distribuerar ansökningsblanketter, på vilka föreningarna skriver motiveringar till sin ansökan om understöd. Anvisningar och ansökningsblanketter finns på förbundets webbplats http://www.spfpension.fi/medlemmar/blanketter/ och erhålls per e-post eller på papper av Åsa Laukonlinna från kansliet, tel. 020-728 88 19 eller per e-postadressen kansliet@spfpension.fi. Svenska pensionärsförbundets styrelse godkänner ansökningarna i början av april 2011, och information om understöden sänds till föreningarna före Kulturfondens huvudutdelningsfest den 28 april 2011 i Helsingfors. För att understöd ska kunna beviljas 2011 ska de under våren 2010 beviljade medlen vara redovisade till Svenska pensionärsförbundet rf/Kallio, PB 129, 00101 Helsingfors, e-post sanna.kallio@spfpension.fi. Understöd beviljade hösten 2010 redovisas före den 31.3.2011. Kontakta Veronica Fellman, tel. 020-728 88 12 eller e-post veronica.fellman@spfpension.fi för närmare information om ändamålet med ansökan eller redovisningen.

Norrvalla restaurang dukar julborden

Ett enkelt sätt att få fart på färdigköpt glögg: spetsa den med apelsin, stjärn­ anis och chili. Spännande, hett och värmande. Foto ANDERS WIKLUND/SCANPIX

Söndagarna 12.12 och 19.12 serveras det läcker julmat i lunchbuffén kl. 11.30–14.00. Pris vuxen 16€ och barn 4–12 år 7,50€. Bordsreserveringar tfn 06 383 1060 Vi på Norrvalla vill önska er alla en riktigt God Jul. Julklappstips: Presentkort till restaurangen, fotvård, kosmetolog och olika behandlingar för både honom, henne och hela familjen. Tfn 06 383 1011.

se också folkhalsan.fi

RES MED SPF

Upplev storstaden Berlin och Hansastaden Lübeck Kom med till Tysklands huvudstad Berlin med dess kultur och historia samt till den gamla Hansastaden Lübeck .

PENTAGO

spelet en fantastisk julkapp för hela familjen . ”PENTAGO är det mest framgångsrika Svenska brädspelet någonsin! Det är lika genialt enkelt att lära sig och att spela som det är svårt att bemästra. Lägg en kula, vrid en bricka och vinn med fem i rad. Svårare en så är inte reglerna, men motståndarna kan göra det desto krångligare för dig. Det är en en fantastisk hjärngymnastik (och slipar motoriken) uppmärksammat av läkare. Men viktigast av allt, det är riktigt, riktigt skoijigt!” Gå gärna in på hemsidan www.pentago-online.com, och spela mot datorn, så ger det en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att få fem i rad och vinna. Priset på spelet är 30 euro. Beställ spelet från SPF-kansliet, 020 72 888 10 eller www.spfpension.fi/blanketter.

Resan ordnas 2–7 maj 2011 med flyg från Helsingfors till Berlin där Ingves buss möter och kör oss under hela resan. Hemresan går från Travemünde till Helsingfors med Finnlines båt. Vi inleder vistelsen i Berlin med stadsrundtur och ser på alla berömda platser i staden och följande dag besöker vi bland annat Potsdam med Fredrik den Stores slott. I Lübeck gör vi också en rundtur och ges möjlighet att ströva runt i gamla stan och smaka på stadens berömda marsipan. Under hemfärden njuter vi av sjöresan med god mat ombord. Anslutningsflyg från Vasa vid avfärden och busstransport till Österbotten vid hemkomsten. Resans pris är 970 € från Helsingfors och 990 € från Vasa i vilket ingår flyg, hotell tre nätter med frukost och båtresa i tvåpersoners hytt. Tillägg för enkelrum/hytt 170 €. Även tre middagar och en lunch samt helpension ombord på båten ingår. Anmälningar görs till SPF:s kanslier i Helsingfors, 020 72 888  10 och Vasa, 020 72 888 18 och plats reserveras i den ordning anmälningarna inkommer.


GOD TID

glögg som glimmar

9/2010 – 27

Recept Mandelmjölk med lime och vanilj 4 glas

Det finns många mysiga vintervärmare att njuta av. Helst framför brasan efter en kulen promenad.

Man blir snäll av mandelmjölk. Ett milt och mjukt sätt att jaga bort kylan. 1 vaniljstång 1 l mjölk 2 tsk acaciahonung 200 g skållad skalad mandel 1 tsk vaniljsocker 1 tvättad lime Dela vaniljstången på längden och skrapa ur fröna. Häll fröna i mjölken tillsammans med honung i en rostfri kastrull. Sjud sakta i 5 minuter. Ta av från värmen och låt stå och dra i 10 minuter, låt det sedan försiktigt bli varmt igen. Häll i mandel, vaniljsocker och rivet skal av lime. Mixa och servera varmt. För en slätare mjölk kan du sila bort mandeln och sedan mixa en gång till.

När kylan nyper i kinderna och tårna förvandlats till tio klirrande isbitar längtar man efter få frosta av sig med något riktigt varmt och stärkande. I jultid är vi i nio fall av tio hänvisade till glögg, men det finns all anledning att tänka bredare än så.

Kentucky hot chocolate 1 glas

Varm choklad för vuxna. Smakar ljuvligt efter en kall vinterpromenad. 12 cl (1,2 dl) mjölk 2 cl kakaolikör, till exempel De Kuyper Crème de Cacao Dark, alternativt 1 tsk O’hoj chokladsås 3 cl bourbon, till exempel Wild Turkey 101, 8 yo riven muskotnöt Värm mjölken försiktigt. Blanda kakaolikör och bourbon i ett glas som tål värme eller en mugg. Häll på den varma mjölken och blanda ordentligt. Avsluta med att riva muskot på toppen. Kan även serveras med en klick vispad grädde.

Variera En stärkande kopp varm choklad är oftast det som ligger närmast till hands, men också den tål att varieras på många sätt – med alltifrån kakaohalt till smaktillsatser och kanske en liten tår starkt. Kryddat te eller kaffe piggar också upp. Eller varför inte en förkylningsmördare med hett citronvatten, honung och en skvätt konjak?

Varm äppeldricka med calvados 4–6 portioner

En frisk och fruktig vintervärmare som inte är alltför söt.

Värme Men varma drinkar måste självfallet absolut inte vara alkoholhaltiga. Det är snarare värmen man vill åt. Och så den där gosiga känslan som följer med när händerna får krama en het mugg breddfull med myskänsla. Kompletteras i bästa fall av en brasa, inne eller ute. Det ideala scenariot för en stund som värmer både kylslagna kroppar och själar.

Färdiga Orkar man inte fixa till en vintervärmare av egen kraft går det alltid att spetsa till varianter som kan köpas färdiga. Smaksätt med dina favoritkryddor och lek dig fram till din personliga favorit. En privat simpel älsklingsvärmare som jag själv brukar ta till när det är kallt och ruggigt ute är att slå varm mjölk och en liten skvätt grädde över ett antal rutor mörk kvalitetschoklad. Rör som attan, drick, njut och bli varm och snäll. Oemotståndligt. MIA GAHNE/TT SPEKTRA

En frisk och stärkande varm äppeldricka är som gjord att tina frusna tår och själar med. Foto ANDERS WIKLUND/SCANPIX

Bli snäll och varm av mild mandelmjölk med en touche av lime och vanilj. Foto ANDERS WIKLUND/SCANPIX

1 l färskpressad äppeljuice eller äppelmust 3 cm färsk ingefära 2 kanelstänger 3 kardemummakapslar eller 5 kärnor cirka 3 tsk citronsaft 1 1/2 dl calvados (kan uteslutas) 1 citron 2 msk råsocker 1 äpple ev. färsk mynta Häll upp juicen i en kastrull. Tillsätt skivad ingefära, kanelstänger och kardemummakapslar och värm försiktigt utan att det kokar. Ta bort från plattan. Smaksätt med citronsaft, calvados och råsocker. Rör runt tills sockret löst sig och smaka av. Tvätta och skiva citronen och äpplet. Lägg frukten i en kanna och slå på den varma äppeldrickan. Dekorera gärna med mynta och servera varmt.

Chiliglögg med apelsin och stjärnanis 4–6 glas

Orkar man inte göra en vintervärmare från grunden kan man alltid skrämma upp färdigköpta varor. Det händer magiska saker när chilin hamnar i glöggen. 1 flaska starkvinsglögg 1/2 röd chili, urkärnad 1 apelsin 3 stjärnanisar 1 kanelstång Värm glöggen sakta utan att den kokar. Kärna ur chilin, skiva apelsinen och häll ner i glöggen. Tillsätt stjärnanis och kanelstång. Ta av från plattan och låt stå och dra i tio minuter. Värm försiktigt på nytt utan att det kokar. Servera varmt.


28 – GOD TID

9/2010 Skogsbrukets handbok är en utfÜrlig handbok fÜr skogsägare i skogsbrukets grunder och skÜtseln av den egna skogen. 287 s. Pris: 45 euro

Verksamhetsledarens ruta

En stor dansfamilj Seniordansen i Finland har snart avverkat sitt 31:a ĂĽr med dans fĂśr dej och mej. Seniordansen är fĂśr dej och mej som tycker om att dansa. Du behĂśver ingen partner. Vi dansar i blĂĽ- och rĂśdring modernt och omarbetade internationella folkdanser, salongsdans, linedans, i ringar, pĂĽ rader, vals, twostep, jive, salsa, rumba etc. Seniordansledarna frĂĽn hela svensk Finland samlades som brukligt i mitten av november fĂśr att lära sej de nyaste danserna. Detta ĂĽr hade vi med oss danserna frĂĽn ISDC 2010 i Frankrike, lätta danser, ovanliga danser fĂśr vĂĽra Ăśron men ocksĂĽ danser vi genast anammade. Materialet pĂĽ ISDC 2010 är gediget sĂĽ därfĂśr kommer nästa delstuga pĂĽ vĂĽren. Det är alltid lika trevligt att träffas och utbyta tankar och erfarenheter med andra ledare. Vi blir som en stor dansfamilj. Nytt fĂśr i ĂĽr var att det ordnades en dansstuga fĂśr Ă–sterbotten. 15 ledare deltog. Vi var eniga om att det behĂśvs en stuga fĂśr Ă–sterbotten men att en del av oss ocksĂĽ gärna

Beställningar: tfn 020 772 9088, e-post tapionkauppa@tapio.fi eller www.tapio.fi

kommer ner till Helsingfors fÜr att träffa resten av Svenskfinland. Den ordinarie dansstugan arrangerades pü Kampens servicecenter och lockade 50 dansledare. Det var den 24:e stugan som ordnades. Kate BjÜrkman, fÜrbundets ordfÜrande, startade dansstugekurserna och kunde konstatera att de är lika populära och viktiga fÜr dansens framtid dü som nu.

Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Orrspelsgränden 4, 00700 HELSINGFORS www.tapio.fi

Margareta Ehrman & Nils-Erik Nykvist

Frihetskampen 1918

- ett bildverk frün VÜrü med omnejd En mängd unika bilder frün VÜrü-Vasa bygden rÜrande frihetskampen frün ca 1880-1930. Bilder finns pü ryssar, aktivister, jägare, VÜrü krigsskola, skyddskürister, frihetskrigare, sammankomster, parader etc.

I samband med stugan hade fĂśrbundet sitt hĂśstmĂś-

te. Jag üterkommer till styrelsens sammansättning och presentation i nästa nummer.

FĂśrbundet har ett nytt telefonnummer till versam-

hetsledaren 045-3520064

VĂśrĂĽ Krigsskolas arbetsgrupp inb. ill. ca 40 â‚Ź

Finlands seniordansfĂśrbund vill Ăśnska er alla dans-

ledare och dansare runt om i Svenskfinland en god adventstid, God Jul och ett Gott Nytt DansĂĽr.

Genom GUN SVENLIN verksamhetsledare

Dansstuga. Foro Ă…SA LAUKONLINNA

 Â

Â? Â

Â?

 Â? Â? Â? Â? ­ Â?  Â?Â? € ‚Â? € ƒ ‚Â? ƒ „ Â?Â?


GOD TID

9/2010 – 29

Nya böcker utgivna av Kyrkslätts hembygdsförening:

Kyss öve, pappa

Kåserisamling av Patrik Sundqvist Rapp humor i kåseriform. Författaren var en flitig kåsör i Jakobstads Tidning och bjuder på sig själv i ett 50-tal underhållande alster. Barnhumor, ungdomligt knasflabb och manligt tillkortakommande – allt i en salig blandning. Utgiven på eget förlag 2010. ISBN 978-952-92-7638-7 166 sidor, inb. Pris direkt av författaren 23€ Säljs i bokhandeln, kan också beställas per telefon: 050 5624611

Bokjul

Ta till vara, bevaka, förmedla Kyrkslätts hembygdsförening 100 år (2010) av Ingalill Ihrcke (red.)

Hösten 1939, långt innan vinterkriget bröt ut, började tyska ubåtar preja finska handelsfartyg och föra dem, misstänkta för kontraband-smuggling, till kontrollhamnar. Där tvingades de ligga i 6–10 veckor. Kapten Wolter Mattsson, befälhavare på FÅA-fartyget s/s Dione, som hade kapats redan den 11 november, insåg snart att kontrabandskontrollen enbart var kamouflage. Sovjet skulle ockupera Finland före julen 1939, och Tyskland hade aldrig för avsikt att returnera fartygen (åt Sovjetunionen). tel. 09-541 8650 Band: Mjuk. 370 s.25 €.

Elämänlaatua - livskvalitet. Om miljövården i Kyrkslätt (2010) av Pekka Borg Jorvas – en Kyrkslättsbygd genom tiderna (2009) av Sigbritt Backman (red.), Hans Brenner och Hjördis Nyman Jorvas – Kirkkonummen sydämessä (2010), kirj. Sigbritt Backman (toim.), Hans Brenner ja Hjördis Nyman

Böckerna säljs i Luckan och Info-bokhandeln i Kyrkslätt. Böckerna om Jorvas säljs också i Luckan i Helsingfors.

Korsnäs i tiden är en bok som baserar sig på intervjuer med korsnäsbor, aktiva inom olika samhällssektorer i dagens Korsnäs. Redaktör Stig Björkas har gjort intervjuerna, som belyser livet i denna kustkommun, varvade med återblickar på hur livet förr estaltade sig. Till salu i Korsnäs bibliotek tel 06-3479140 och Kommungården. Pris 30€

God Jul och Gott Nytt År Redan 700 sålda ex!

Kalle Knaster, Miranda och Piraten av Carina Wolff-Brandt

En medryckande spännngsroman för barn av Carina Wolff-Brandt Kalles familj flyttar in i ett stort gammalt hotell där det händer konstiga saker. Grannflickan Miranda påstår att det spökar, men det finns väl inga spöken? Vilka är de två sjörövarna som smyger omkring i korridorerna? Då barnen kliver in i hotellets serveringshiss hamnar de väldigt långt hemifrån.

Pris 21€. I bokhandeln eller via www.vingpennan.com

Jeppo i krigstid ja-a, he jöutas

Fler julklappstips på :

Att skriva om sitt liv Den populära kursen startar på nytt våren 2011.

Alla människor bär på en historia.

”Att skriva om sitt liv” innehåller fyra kursträffar två dagar i följd i Helsingfors på följande datum (må-tis): 17–18.1, 14–15.2, 14–15.3 och 11-12.4. Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg Kurspris: 280 € Arrangör: Axxell City i samarbete med Svenska pensionärsförbundet Kursen vänder sig till personer som vill fördjupa sitt personliga skrivande och hitta en form för sin livsberättelse. Kursen ger inblick i det självbiografiska och dokumentära skrivandets breda fält och uttrycksmöjligheter. Deltagarnas egna texter är i fokus i ingående textsamtal, där var och en får råd och hjälp att gå vidare. Personlig handledning ingår, likaså skrivövningar och litteraturläsning samt författarbesök. Du bör vara beredd på att läsa de andra deltagarnas texter och avsätta tid för eget skrivande mellan träffarna. Tillgång till dator och e-post är nödvändigt. Förfrågningar om kursen till kursledaren, e-post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0290 017722. Sista ansökningsdatum 10.12.2010. Ansökan görs på Axxells hemsida, www.axxell.fi/city

Boken belyser bl.a. människornas kamp i krigstid med livsmedelsransonering, reglementering och tvångsleveranser. Jeppo som förläggningsort lyfts fram liksom hemmafrontens liv och vedermödor i dess olika former. Den evakuerade befolkningen och dess anpassning till livet i jeppobygden belyses genom artiklar skrivna av personer som själva tvingades lämna sina hemtrakter. ÖVERJEPPO BYAFORSKARE ISBN 978-952-92-7310-2 208 s. inb. Ill. Beställ boken genom att ringa: 06 -7642362 eller 0400-363403 Pris 25€

Friska fläktar

Fris genom 40 år En historisk kavalkad över hur lokala finlandssvenska föreningar bildades runtom om i Sverige från mitten av 1900-talet fram till nu. Fris (Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige) bildades som en riksorganisation för alla dessa föreningar. Boken beskriver denna epok med bilder och trevliga anekdoter. 95 s. hft. ill cirkapris 15€

Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige tfn +46-8-702 0110

kansli@fris.nu


30 – GOD TID

9/2010 BOKHYLLAN

Hur Malax fick sitt nya Westerhem Birger Wester i Malax som tes-

Den naturliga julklappen Ge tidskriften Finlands Natur i julklapp! Då gläder du den natur- och miljöintresserade mottagaren i ett helt år framåt. Finlands Natur innehåller medryckande naturreportage, nyheter från miljöforskningen, miljötips och mycket annat om de ständigt aktuella miljöfrågorna. Tidskriften utkommer sex gånger om året och kostar 39 euro. Du som ger julklappen får årets sista nummer och ett julkort. Genom en prenumeration understöder du miljövårdsarbetet i Svenskfinland. Beställ tidskriften på Natur och Miljös hemsida www.naturochmiljo.fi eller ring (09) 6122 290.

www.naturochmiljo.fi

tamenterade sin egendom till åldrings- och sjukvården i kommunen var en märklig man. Och ändå var han inte alls märkvärdig, utan tvärtom mycket anspråkslös och försynt. Kerstin Nordman har sammanställt en intressant bok på 56 sidor om mannen med den röda mopeden och hans bröder, Gunnar och Vilhelm. Det märkliga med dem var att de tydligen hade näsa för pengar och placeringar, trots att ingen riktigt visste om det, åtminstone i Birgers fall. Gunnar som blev stor industriman och förmögen i USA däremot måste ju folk ha känt till en del om. Arvet efter bröderna förvaltade Birger väl, men det var inte endast deras pengar han blev rik på. Nej, hela livet var han arbetsam och sparsam, åkte till banken i Vasa med sin portfölj och placerade sina pengar väl. Malaxborna visste ingenting om affärerna, tystlåten och fåordig som Birger var. Inte minst satsningen på Nokiaaktier visade sig vara lyckad.

”Gummistövelfabriken” var en

säker investering. När kommunen fick motta arvet efter honom kunde man kamma hem över två miljoner euro på aktieportföljen. Kommunen förkovrade arvet så att man vid årsskiftet 2008–09 hade hela 3,5 miljoner euro i handen (eller på banken). Så kunde man satsa på det nya och toppmoderna Westerhemmet, som det döptes till, i anslutning till hälsocentralen. Kronikerhemmet har som känt invigts och tagits i bruk i höst. Därmed fick kommunen 25 nya välbehövliga vårdplatser. I den nya boken beskriver Ker-

stin Nordman på basen av dokument, berättelser och intervjuer bröderna Westers liv från fattiga förhållanden i den enkla stuga där de växte upp tillsammans med sin mor Hilma (”Hilmas pojka” kal�lades de) till en tillvaro med hårt arbete, förkovran och förtjänst. Att Birger testamenterade sina pengar till vården kanske hade sin grund i den fattiga barndomen, tror de som Kerstin Nordman talat med. Pojkarnas far Alfred dog redan 1926, endast 32 år gammal, men mor Hilma levde till 1965. Hon var född 1890. Sonen Gunnar föddes 1919 och levde till 1996, Vilhelm var född 1926 och dog 2001, Birger föddes 1923 och avled 2006. Mor Hilma blev alltså änka med tre små barn att ta hand om, men hon beskrivs som en handlingskraftig, rättvis och humoristisk kvinna. Som så många andra i de små kojorna på landsbygden förr fick hon gå dagsverken, beta sin ko längs dikesrenarna och försörja sig så gott det gick. Sönerna började tidigt barka pappersved åt skogsbolagen. Att man trots knappa förhållanden lyckades bygga till stugan med bland annat en skomakarverk-

Kristina Ranki Kristina Ranki

Lyckliga barn i Tölö

Bertha Maria-Hemmet 1910-2010

Lyc kliga barn i Tölö Boken utges med anledning av att 100

Helsingfors 2010

Bertha Maria-Hemmet 1910–2010

Sampo 800018-55783, märk: Indien 6821 Tillstånd: OKU805A och Åland 167K14

år förflutit sedan barnträdgården/daghemmet Bertha Maria-Hemmet grundades i Tölö i Helsingfors. I boken behandlas utöver verksamheten även utveckling av barnträdgårds- och daghemsrörelsen under ett sekel. 112 s. inb. ill. ca.pris 20 Beställning: bjorn.beati@federley.com tel. 040-510 0542

stad som Vilhelm senare använde var något av ett under. Vilhelm var alltså skomakare men också barberare, och han beskrivs som fåordig och ibland något vresig och barsk. Hans skomakarutrustning har förresten donerats till Malax museiförening. Brodern Birger var något av en ensamvarg, snäll till naturen men med en underfundig humor, sägs det. Han gjorde inte mycket väsen av sig, söp inte och rökte inte. Sällskapsmänniska var han inte, men hade nog en del fiskarkompisar. Först tog han olika ströjobb, men kom sedan att arbeta nästan 30 år på Aaltonens mejeri och därefter på mjölkpulverfabriken Malakta. Gunnar jobbade några år i början av 1950-talet i Sverige, men for efter många om och men till Amerika 1958 för att arbeta på sin morbrors fanerfabrik, där han blev delägare. Han gjorde det ”well over there”. Hans egendom uppgick till över en miljon dollar, och bröderna i Malax ärvde en hel del. Förutom de tre bröderna beskrivs

nämligen också deras morbror Victor Ström (eller Mattson som han kallade sig i Amerika) i boken. Han var född 1884 och dog 1974. Också Victor gick helt upp i sitt arbete. Han arbetade först som skogshuggare, men var 1941 med om att grunda och ägde aktier i fanerfabriken Paragon Plywood Corporation i staten Washington. Hela hans arv tillföll bröderna Wester. Ett skilt kapitel om den märkliga fanerfabriken i Amerika ingår i slutet av boken. Verket innehåller en hel del äldre och nyare bilder i svartvitt och färg, vilket höjer dess värde betydligt. Göran Strömfors har svarat för layout och ombrytning. Malax kommun tillhandahåller boken, och intäkterna från försäljningen går till en särskild Westerfond. BÖRJE SIDBÄCK

Miljonären som körde röd moped och hans båda bröder Kerstin Nordman Göran Strömfors, layout Malax kommun, 2010


GOD TID Nya I Rågens Rike

Hedvig Sofiahemmet

Vörå-Maxmo årspublikation 2010

Bokjul

i Helsingfors, ett servicehus för äldre. Två fasader är renoverade. Tack för bidragen! Vi samlar nu resurser för att ändra yttertrappan till ramp och renovera återstående fasader. Vi hoppas på ditt stöd (konto: Aktia 405500-1119887). Mia Löflund (050-439 1665) berättar gärna om stiftelsen, Björn Sundqvist (010 617 8202) om huset och Johanna Börman- Långström (0500-924 948) om boendeplatser. Se vår hemsida www.hedvigsofiahemmet.fi

Ordkonst - alla har fantasi En toppen fantastix fantasifull julklapp till far- och morföräldrar, barn och barnbarn.

I denna bok beskriver författaren mångfalden av aspekter som berör parförhållandet mellan man och kvinna. Boken är en ypperlig handbok för dem som planerar ingå ett parförhållande men är samtidigt intressant att läsa för dem som levt i parförhållande redan en längre tid. Genomboken kan vi lära oss att förstå hur tex. varför kriser uppstår i en relation och hur vi kan lösa dem. Framför allt är det viktigt att komma på att ett parförhållande inte är ett statiskt tillstånd utan genomgår många faser under det långa förloppet. Därmed kan vi genom insikter om tex. skillnaden mellan män och kvinnor lära oss lösa kriser i parförhållandet och uppnå en bättre relation genom förståelse!

Tre dagar i juli.

En roman om Rebecka och hennes kamp mot fördomar, förföljelse och svek. En blyg ung flickas väg till en stark och fri kvinna. Christine Grandell debuterade 2008 med en novellsamling.

Pris: 12 € + porto

God bokjul!

303 s. inb. cirkapris 30€ tfn 040-5198133 christine.grandell@kolumbus.fi

Kom glad och hjärtevarm är en lättillgänglig antologi med

0€

Karl-Johan Oljelund Eriksson

Christine Grandell Beställ boken: tfn: 09-61821233 eller

Inb. 29,9

Folkkulturella yttringar förr och nu. Innehållet speglar det som hänt i kommunen under året och dokumenterar också bygdens historia. På pärmen ses Tottesunds herrgård som firade 350-årsjubileum. 2009 ordnades tidsresor, Barnens BotniaVasa och Nordisk vänortsträff m.m. 2010 fyller årsboken 30 år och därför ingår ett index över alla artiklar från de senaste 10 åren. Ett tjugotal skribenter. Redaktör: Britt-Marie Norrgård. 112s. hft. ill. cirkapris 18,50€ tel. 050-9135161

200 s. inb. cirkapris 30€ Tel. 050-5325445

100 tips för skojiga lekar! Berätta, fantisera och skriv tillsammans med barnbarnen.

9/2010 – 31

John E.”Jocke” Båsk

Brev från Solv 1928-1959

och nu, andakter, dikter, julevangeliet på dialekt, recept, pyssel ... Vängåvan Skriv in dina vänners och släktingars bemärkelsedagar och läs om våra namn och deras historia!

Kåserier skrivna av Jocke Båsk

186 kåserier av byggmästaren, musikledaren och bonden John E. “Jocke” Båsk, publicerade i Vasa Posten och Vasabladet, insamlade 1976 och nu publicerade med bidrag från Svenska Österbottens kulturfond. Bygdehistoria som återspeglar värderingar, vardag och fest i Solf med omnejd under tre årtionden. Utkom 2008, ny upplaga 2010

Utgivare: Ann-May Carlson-Wikström 239 s. hft. ill cirkapris 20€ annmay.carlsonwikstrom@netikka.fi Tel. 06-344 0770

Inb. 20 €

Julläsning från Svenska litteratursällskapet

Adine Törnqvist

Kattliv

HELLMAN, SAHLSTRÖM & WEST

Boken är lättläst och riktar sig till alla åldrar. Skildar en katts liv. Lämplig att läsa ifall man tänker skaffa sig en sådan. Barnvänlig. Till salu via Luckan eller av mig själv. Adine Törnqvist Direktörsstigen 1 B 6, 25700 Kimito Tel. 02-421 609, 040-595 2024 adinet@dnainternet.net cirkapris 12€

Blickfång

En tidsresa med Vöråfotografen Erik Hägglund Fotografen Erik Hägglund var verksam i över 50 år och hans bilder ger en unik inblick i människors beondemiljöer, vardag och fest. De berättar inte bara lokalsamhällets historia utan återspeglar även de omfattande förändringar landsbygden i Finland genomgick under 1900-talets första hälft. HENRIKA TANDEFELT (red.)

Sarvlax

Herrgårdshistoria under 400 år Sarvlax herrgård i Pernå har en unik historia. Läs bland annat om de tre släkter som ägt Sarvlax, Creutz, von Morian och von Born. På 1950-talet övergick Sarvlax i Svenska litteratursällskapets ägo. Boken är rikt illusterad med bilder från Sarvlax arkiv samt med nytagna fotografier av Katja Hagelstam.

www.sls.fi

Hemmafrontens vardagshjältar 1939-1944 I bokhandeln 18.12. eller direkt från förlaget: tel. 09 2233223

SAHLGRENS www.sahlgrensforlag.fi

Bo Lönnqvist

Kyrkotukten i Vörå under 1700-talet

Vilken straffpraxis tillämpades på 1700-talet av kyrkorådet? Vörå kyrkotuktsbok omfattar rådets protokoll 1738-1783, förda av de nitiska församlingsherdarna Jacob och Johan Haartman. Utgåvan med analys, kommentar och identifiering av 285 personer ger en närgången inblick i människoöden, i språket, i synen på gott och ont. Finska Vetenskaps-Societeten 127 s., hft., ill. cirkapris 20€ Boken säljs av Vetenskapsbokhandeln, Kyrkogatan 14, 00170 Helsingfors (även postorder) tel. 09-635 177,tiedekirja@tsv.fi Öppet: må 10-17, ti-fre 10-16.30


32 – GOD TID

9/2010 på scenen

Klöver Knäckt

P ö r t o m r e v y n

2 0 1 1

En revy med ruter i!

goja 19 i bur och skur

PREMIÄR 10 DECEMBER kl. 19.00

PRISER:

i Brandkårshuset, Jakobstad

Spelas varje helg dec-jan. Se närmare www.teaterjacob.multi.fi

Biljetter/förköp: Jstads Bokhandel 7230889

Pensionärsföreningarnas samarbete i Helsingfors SAMS

Dagsutfärd till Sibeliushuset i Lahtis på fredag 11.2.2011

Sinfonia Lahtis John Lennon-konsert kl 13.00

I M AG I N E Kapellmästare John Wilson Mark McGann berättar och sjunger Joe Stilgoe, sång Claire Martin, sång Buss från Kiasma kl 10.00 Priset 65€ inkluderar biljett, bussresa, lunch före konserten och kaffe i pausen Bindande anmälan senast 15.1 till Clara von Bonsdorff, tfn 040 5444 031 eller per e-post clara.von.bonsdorff@welho.com

www.klockrike.fi

Åbolands Kammarkör, i samarbete med Åbo Svenska Teater, presenterar en nyskriven folkopera om häxjakt, makt och kärlek i 1600-talets Åbo. Musik: Libretto och regi: Scenografi:

En hjärtlig dramakomedi om relationer & passioner! På scen Dick Holmström & Susanna Ringbom Regi Dan Henriksson, Scenografi Carmela Wager Biljetter: 20 € (pensionär) | Bokning & info : 0400 153 791

Ulf Långbacka Dan Heniksson Carmela Wager

Medverkande: Åbolands Kammarkör Studentkören Brahe Djäknar Akademiska Orkestern Solister: Dan Karlström Mats Lillhannus

Thérèse Karlsson Petter Andersson

Föreställningar på Åbo slotts gård 27.08.2011 kl. 20 28.08.2011 kl. 20 03.09.2011 kl. 20 04.09.2011 kl. 20 Biljetter 45 € / 35 € från Lippupiste PÅ DIANA-SCENEN, Skillnadsgatan 7 B, Helsingfors NOVEMBER: 18 kl. 19 / 20 kl. 15 / 23 kl. 19 / 24 kl. 19 / 26 kl. 19 / 27 kl. 15 / DECEMBER: 15 kl. 19 / 16 kl. 19 / FEBRUARI: 9 kl. 19 / 10 kl. 19 / 11 kl. 19 / 12 kl. 15 / 15 kl. 19 / 16 kl. 19 / 18 kl. 19 / 19 kl. 15 / 21 kl. 19 / 22 kl. 19

haxhammaren.kammarkoren.net


GOD TID på scenen

Hedra minnet av din kära.

Karleby Ungdomsförening r.f.

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Nyårsrevy 2011

Premiär i början av januari på Jungsborg Regi: Johan Fagerudd Kapellmästare: Samuel Sjöstrand Korreografi: Pia Friis

BEGRAVNINGSBYRÅ J.A. ENEBERG

Se närmare dagspressen www.karlebyuf.fi rs 10 å um le jubi

Tel. 018-19 028, 040-709 8392 Mariehamn

10 jubi års leum

Byarevyn i Oravais

har preliminärt premiär lördag 12.2.2011 kl. 19.00 på Årvasgården Med ett 10 tal reprisföreställningar Se närmare annonsering i dagspressen eller per tel. 050-377 3679 När juldagsmorgon glimmar

AMI ASPELUND GRANKULLA KAMMARKÖR Dirigent R.W. AHLBERG, ack. NIELS BURGMANN

9/2010 – 33

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar. Kontakta oss: tel. (09) 1353 3256 lahjoitukset@cancer.fi www.cancer.fi

Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Katarina Heikius, tel. 0500-167 063 Vasaesplanaden 16, Vasa

Tryggare kan ingen vara

ta?

pra ill du

V

kväll Varje 24! kl. 20

kyrkligt arbete − ta kontakt. Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

Lördag 18.12.2010 kl. 16.00 och 19.00 Grankulla kyrka

evangelisk-lutherska församlingar

juridiska tjänster

JURISTBYRÅ BERNDT HOLMSTRÖM

20 € www.gkk.fi

Tidsbeställning:0440 471 235 Centralgatan 79, 10300 Karis

optiker

Pensionärsföreningarnas samarbete i Helsingfors SAMS

Operaresa till Nyslott 2011 20–21.7

LOHENGRIN

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

Richard Wagner

Buss från Kiasma kl 9.00 Lunch i S:t Michel Inkvartering på sommarhotellet Vuorilinna Föreställningen har två pauser och börjar kl 18.00 Följande dag besöker vi Retretti utställningen ”Konstnärspar ” Lunch på Säräpirtti Kippurasarvi Priset 295 € inkluderar operabiljett, bussresa, två luncher, inkvartering i dubbelrum med bekvämligheter, inträde och guidning på Retretti Bindande anmälan senast 15.1 2011 till Clara von Bonsdorff, tfn 040 5444 031 eller e-post clara.von.bonsdorff@welho.com

09-298 1927

Optisk specialaffär

SUDOKU 6 7 1

1 6

Lösningen finns på följande sida.

5

3 8 1 5 1 4 7 7 9 6 9 3 2 8 5 7 3 9 4 1 2 7

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Fullständig glasögonservice Ögonläkartjänster

Kungsg. 8, Ekenäs Köpmansg. 4, Karis Tfn 019-246 2949 Tfn 019-230 161

beställningsbussar

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi


34 – GOD TID

9/2010

SUDOKULÖSNING

Tankar på ett museum Tåget tar oss från Köpenhamn längs Öresunds-

kusten till det sovande Rungstedt där en av den älskade och omdiskuterade danska författaren Karen Blixen bodde. Ett S-tåg är gratis första söndagen i månaden. För övrigt är man inte speciellt pensionärsvänlig i deijlige Danmark. Inga fortskaffningsmedel erbjuder pensionärsrabatt. Havet svallar fritt, Sverige är en dunkel aning. Sandstrand och grön bokskog med frodigt slingrande murgröna i skönt växelspel i den danska hösten. Också museer påverkas av informationsteknologin. Karen Blixen-museet i Rungstedt har en fin webbplats med information om författarens liv böcker och konst. Många av hennes utsökta små oljemålningar finns på webbsida. Har med intresse bekantat mig med museets virtuella värld innan jag kommer till den verkliga Blixenvärlden. Efter en kort promenad förbi en åker där en sömnig kråka letar efter mask är vi vid ett hus i vit kalkputs och rött tegeltak. Karen Blixens hem under barndomen och de sista 30 åren av hennes liv. Det går vita gäss på havet framför den välklippta gräsmattan. Huset är en idyllisk pärla. En enorm trädgård sträcker ut sig bakom huset med fågelreservat och en smal vandringsled som leder till en stor ek. Där vilar Karen Blixen.

Tillbaka hit till Rungstedlund flyttade Karen

Blixen efter att i sjutton år bott på sin kaffefarm i Kenya. Kaffefarmen som blev ett ekonomiskt fiasko. Livet i Afrika kom att prägla Blixens liv på ett avgörande sätt och blev till ett storslaget äventyr i boken Min afrikanska farm. Hennes liv blev konst. I biblioteksrummet visas en filmsnutt där Karen Blixen med sin fascinerande stämma berättar om sina år i Afrika och beskriver sig

som sagoberättarskan från en uråldrig stam av sysslolösa berättare. Hon är redan en person från en förgången värld och intar sin roll med en adlig dams självsäkerhet. Stram i ansiktet. Mager och svartklädd och absolut ingen medelmåtta. Rummen är så som hon själv inredde dem. Exponeringen av hennes saker och möbler är traditionellt utsökt som också det lilla galleriet med hennes olje- och akvarellmålningar. Men det är inte Karen Blixen som sätter friska blommor i vaserna. Jag spanar som på lek efter hennes svartklädda gestalt. Hon som med stor intensitet upplevde skönheten i världen omkring sig finns inte längre här. När jag tittar på spjuten och sköldarna från Afrika slår det mig att när tekniken ännu utvecklas kommer museer inte bara att vara en samling vackra saker. De kommer att kunna ge besökaren ännu flera berättelser. Inte bara att sådana där man genom att klicka på digitala skärmar fritt får röra sig i rum och få en känsla av att man verkligen befinner sig där. Nej, man kommer att kunna skapa helt andra tidsresor en helt annan verklighet. Som att kanske inne i själva hemmet kunna gå på en tredimensionell vandring med en virtuell Blixen. Vilken tanke.

6

7

1

3

8

5

9

4

2

4

9

8

1

6

2

7

3

5

3

5

2

4

9

7

8

1

6

5

1

6

2

4

8

3

7

9

2

3

4

5

7

9

1

6

8

7

8

9

6

3

1

5

2

4

8

6

5

7

2

3

4

9

1

9

4

3

8

1

6

2

5

7

1

2

7

9

5

4

6

8

3

ELISABETH SANDELIN

Fridfull Helg!

www.snellman.fi


GOD TID

9/2010 – 35

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 7 januari 2011. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ...................................................................... Adress: ..................................................................... ..................................................................................

R E K S Å T B A O M

A R U F S

E T O N

A K L Ö S A

K A M E N

A F R I K A N S K A

Å S P A R A T

N I N I V E

A G N A T S

S L A M P A

P E N G A S T S I I N A N T S K A O R A L S I N S I

Ä N N E

E P S I A L B O R E N Ä R T H T E A P L R A N E R O E T E R R A B A I N S

K U N D B E T J Ä N I N G S D I S K

A F A T I K E R

V I N S T A D

N I O R N A

A N D A K T

L A O L D E N T R O T T Y O E L L L I N G K U M M R A M A R E R A R A T A R O S E N

Vinnare i krysset i nr 8/2010

V S I K S A T R A V Ä S A D R E V L I S T R T K A T E

Lise-Maj Audas, Kvevlax Glenn Backlund, Lappfjärd Lilly Backfält, Nedervetil Rosita och Bengt Backman, Houtskär Linnea Dahlqvist, Lojo Vi fick in 142 krysslösningar, grattis till alla vinnare!

L I E G E S K Å L A

A L A R N A E K E R

R A K A P A T E N T


36 – GOD TID

9/2010

Seniorernas favorit Sittriktiga “Assens�

God Jul och Gott Nytt Ă…r 1196â‚Ź 644â‚Ź 1140,615,592â‚Ź 893â‚Ź 567,852,- Â 180â‚Ź Â?

169,-

 Â?Â?Â?Â? ­Â€ Â?Â?Â?‚ ÂƒÂ„Â?Â?Â…

† ‡ ˆ ‰ ˆ

utkommer nästa güng den 21 januari. Material till nummer 1/2011 bÜr finnas pü redaktionen senast den 7januari. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag frün pensionärsfÜreningar och enskilda. Utgivningstidtabell 2011 Utgivningsdag

Deadline

Nr 1

21.1

7.1

Nr 2

25.2

11.2

Nr 3

1.4

18.3

Nr 4

6.5

21.4

Nr 5

10.6

27.5

Nr 6

26.8

12.8

Nr 7

30.9

16.9

Nr 8

4.11

21.10

Nr 9

9.12

25.11

Â

Â?Â? Â? Â?

Â?Â

GOD TID

www.aktia.fi

Ett allt mĂĽngsidigare Aktia - till din tjänst bank • fĂśrsäkringar • fastighetsfĂśrmedling Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

*frĂĽn fast linje 0,08 â‚Ź/samtal + 0,06 â‚Ź/min., frĂĽn mobiltelefon 0,08 â‚Ź/samtal + 0,17 â‚Ź/min.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.