God Tid 9/2006 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID 9/2006 – 1

GOD TID

NR 9 15.12.2006 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 34

LEDARE Förbundsordförande Samuel Lindgrén ger ett julklapptips i sin ledare: – Bästa pensionär, du som ännu kan röra dig, tänka och handla! Gläd denna helg någon av våra systrar och bröder som står utanför andra mänskors gemenskap! Det kommer att visa sig vara en god julklapp också för dig.

Åboland vann frågesporten Laget från Kimito Pensionärsförening som representerade Åboland/Åland vann frågesportsﬁnalen i en mycket jämn kamp i samband med SPF: s höstmöte i Tammerfors.

Medlemsvärvning Pensionärsföreningen Vi Norrifrån, Karleby, och Pensionärshemsföreningen i Kronoby har båda samlat 18 poäng i medlemsvärvningstävlingen mellan SPF:s föreningar. Mer än 18 poäng kan man inte få i det här skedet av tävlingen. Nu blir det de nyvärvades ålder som avgör.

Promlemexpert

God jul

Foto MARIT BJÖRKBACKA

Linda dekorerar pepparkakor med kristyr. Tillsammans med mormor bakar hon och hennes syskon av hjärtans lust inför jul. Sidorna 12–13.

– Jag väldigt fascinerad av problem som förfaller enkla men som ändå kan vara besvärliga att lösa, säger Tomas Lindén som äger Skojiga ProblemBoden i Vasa.

2 – GOD TID 9/2006 LEDARE

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli

En hållplats på vägen

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt

et är uttryck för en stor visdom att tidigare generationer långt tillbaka i tiden har förstått att begåva oss med helger. Helgernas uppgift är att ge mänskorna möjlighet och tid att stanna upp, att med gott samvete kunna ta sig friheten att ta det litet lugnare. Att så långt det är möjligt kunna ta avstånd från de krav som den dagliga rytmen i det nutida samhället ställer på oss. Att blicka tillbaka, som man gärna gör i jultider, också att blicka framåt som det är naturligt att göra vid nyår. Så är det tänkt. Eller kanske man hellre skall säga, att det insåg man i sin klokskap på sin tid att mänskorna behövde. Det är här onödigt att begrunda vem eller vilka som först kom på denna idé. Enligt Bibelns skapelseberättelse var det Gud som själv märkte att han behövde vila sig efter ett hårt arbete och skapade en vilodag i varje vecka. Alltså den allsmäktige Gud. Vad behöver då inte vi svaga mänskor? Hur som helst, i vår kultur följer helgerna kyrkoårets rytm och det gäller alla oberoende av livssyn.

Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14

Det är alltså tänkt att mänskorna skall ha

Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia Sparbank 405511-41177 Nordea 157230-395236

Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.ﬁ Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Samuel Lindgrén Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Redaktionens sekreterare: Marianne Rönnberg (prenumerationer, adressändringar) tfn 09-72 888 211 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.fi Prenumerationspris 16 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,85 €/spmm. Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2006 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

en möjlighet att koppla av och samla nya krafter. Tyvärr har mänskorna i sin iver att göra det fint och festligt skapat en stress av alla helgförberedelser. Den farten tycks accelerera för varje år. Enligt nyhetsmedierna skall affärer i år kunna hållas öppna från klockan 7 på julaftonsmorgonen, alltså på en söndag. Stackars affärsanställda som har barn som väntar på julen! Orkar någons ögon tindra i sådana familjer? Julen har av tradition varit en helg när man har umgåtts i familjen och med släkten. Den har varit en helg för gemenskap. Samma syfte har seden att bjuda grannar och vänner till sitt hem haft. Även om den seden på sina håll gick till överdrift och skapade stress främst på husmor i familjen så var den bärande idén att man skulle samlas

till en stund av gemenskap och närhet. För oss pensionärer är behovet av gemenskap stort. Säkert är att de av oss som ännu har föräldrar i livet inte försummar att besöka dem eller kontakta dem eller åtminstone sända dem en julhälsning. Likaså är barnen och barnbarnen och deras familjer – om vi har glädjen att ha sådana – föremål för vår omsorg och varma tankar. Det värmer djupt in i själen. Men många pensionärer är ensamma. Att vara ensam är att känna sig bortglömd. Värre än så är att helt och totalt vara bortglömd. Vardagen kanske är i någon mån uthärdlig. Men en helg och i synnerhet en julhelg utan någon medmänskas blick, röst eller kram kan ingen se fram emot med förväntan. Lägger man dessutom till att den som i sitt hem brukar få hjälp och service måste ﬁnna sig i att den servicen under jultiden dras ned, om den alls förekommer, så är det ännu mera trist. När jag valdes till ordförande för ett år

sedan yttrade jag att en viktig uppgift är att göra något för att lindra pensionärers känsla av utanförskap. Utanförskap är att vara utan någon som bryr sig om en. Bästa pensionär, du som ännu kan röra dig, tänka och handla! Gläd denna helg någon av våra systrar och bröder som står utanför andra mänskors gemenskap! Det kommer att visa sig vara en god julklapp också för dig . Tack för kontakten genom God Tid under

det år som har gått! Tack till alla som har uppmuntrat mig att ta emot ordförandeskapet ännu ett år framåt! Tack för förtroendet! Jag önskar er alla en God och litet mer gammaldags Jul och ett Nytt År med optimism i sinnet! SAMUEL LINDGRÉN förbundsordförande

En aktiv höst med PIO Under hösten har Pensionärsförbun-

dens intresseorganisation (PIO), till vilken vårt förbund hör tillsammans med fem ﬁnska pensionärsförbund, anordnat ett s.k. pensionärsparlament med föreläsningar och debatt om pensionärernas skatter. Organisationen har uppvaktat företrädare för riksdagsgrupperna med yrkanden på pensionärspolitiska frågor som bör beaktas i det kommande regeringsprogrammet. Överläggningar har hållits på Folkpensionsanstalten och TELA ( Pensionsförsäkrarna) som bl.a. handlägger ansökningar om pensioner, informerar om pensionerna och fonderar dem. Förhandlingar har förts med arbetstagarorganisationerna och arbetsgivarnas representant. På alla dessa tillfällen har pensionärernas ekonomi och köpkraft diskuterats. Klart och kraftigt har vid alla överläggningar framförts kravet på att det s.k. brutna indexet (80 % av levnadskostnadsindexet och 20 % av lönerna) skall återställas till 50%–50% som det var före lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet. Diskussionerna har varit mycket seriösa. Informationsutbytet har stått på hög nivå och förståelsen varit påtaglig. PIO har tagits med i en arbetsgrupp som planerar en reform av FPA:s ersättning för mediciner och läkararvoden. PIO kontaktas i pensionärsfrågor och får allt oftare ge utlåtanden om reformer. Den som väntar på resultat kan

behöva tålamod. Men den positiva förändringen i förhandlingsklimatet har ett värde som inte skall underskattas. Den är en början. SAMUEL LINDGRÉN

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program 23–26 december 12 januari 22–23 januari 7 februari

Jul på Norvalla. Se sidan 24 Danskväll på kulturhuset G 18, Georgsgatan 18, Helsingfors. Diktyon Five Spelar. Skrivarkurs i Helsingfors. Se sidan 20 Ledarkonferens på UKK-institutet i Tammerfors. Se sidan 3

26–27 februari

Skrivarkursen fortsätter. Se sidan 20

6–7 mars

Skrivarkursen fortsätter. Se sidan 20

27 mars–4 april 25 april 26 maj–2 juni

Österbottniska distriktets resa till Teneriﬀa. Slutsåld SPF:s vårmöte i Björneborg. Se sidan 3 SPF:s resa till Kreta. Se sidan 22

21–27 september

Österbottniska distriktets resa till Wien och Tyrolen. Se sidan 22

17–18oktober

Vem vårdar vem-seminariet på Kommunförbundet i Helsingfors

7 november

SPF:s höstmöte i Tammerfors

GOD TID 9/2006 – 3 I BLICKFÅNGET

Kallelse till vårmöte Svenska pensionärsförbundet r.f. sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 25 april 2007 kl. 11.00 på Ravintola Porin Suomalainen Klubi - Svenska Klubben, Eteläranta 10, 28100 Björneborg.

Äldre en resurs för samhället

Fullmaktsgranskningen påbörjas kl. 11.00. Vid vårmötet behandlas i 10 § förbundets stadgar nämnda ärenden och eventuella stadgeändringar.

Man talar i oﬃciella sammanhang om produktivt

åldrande, vilket innebär de resurser som äldre har för olika aktiviteter som äldre sysselsätter sig för. Det kan vara hemarbete, barnvård, frivilligarbete och närståendevård. Det är givet att även utbildning inom dessa områden hör till. Jag tar upp här tre olika aspekter på äldres arbete: närståendevård, vård av barnbarn och frvilligarbete inom tredje sektorn.

Äldre hjälper mycket i vården. Den som sköts

kan vara maken eller makan, barnbarn, en annan släkting eller en granne eller vän. I Finland finns det enligt uppskattning cirka 320 000 närståendevårdare. Av dem är cirka 60 procent på ålderspension (över 65 år), vilket betyder att 192 000 äldre sköter sin anhöriga. Vi har cirka 950 000 personer över 65 år i Finland, vilket innebär att var femte är en närståendevårdare. Enligt Kommunförbundet får 29 000 personer närståendevård 2004, av vilka 65 procent har fyllt 65 år. Lyckligtvis har antalet personer som åtnjuter stöd för närståendevård ökat med det dubbla på tio år, men fortfarande är det många som kunde utvidga sin pension genom att få stöd för närståendevård. Jorma Huuhtanen, generaldirektör för Folkpensionsanstalten, säger att närståendevårdarnas arbete är värt cirka 360 miljoner euro årligen. Enligt en annan undersökning av Vaarama är nettobesparingen tack vare stödet till närståendevårdarna 283 miljoner euro, av vilket 113 miljoner euro är de äldre närståendevårdarnas förtjänst en besparing till offentliga sektorn. År 2002 uppskattade man att cirka 11 400 personer skulle ha varit i anstaltsvård, om de inte hade haft en närståendevårdare som skött om dem. Anstaltsvård är dyr, så man kommer lätt upp till Huuhtanens siffror. Allt efter som de äldre blir flera, kommer trycket på närståendevården att öka, och en del rapporter säger att 66 procent av äldreomsorgen i framtiden kommer att koncentrera sig på närståendevård. Det är två tredjedelar av alla äldre som är i behov av vård kommer att skötas hemma av en anhörig eller närstående person. Undersökningar visar hur fördelningen mellan

äldre personers tid och barnets ålder korrelerar. Under treåriga barn får mest vård av äldre, både män och kvinnor. Hjälpen kan bestå av allt från att sköta barnbarnet på eftermiddagarna till att sköta barnbarnen på veckoslut, under föräldrarnas arbetsresor eller på grund av föräldrarnas överlappande arbetstider, när barnbarnen är sjuka och under skollov. Far-

eller morföräldrarna skjutsar ofta också barnbarnen till olika hobbyer. En mormor på ålderspension har fem under tioåriga barnbarn. Barnen insjuknar totalt två vardagar per år, dvs. tio dagar. Då sköter mormor dem. Om man enbart räknar löneutgiften för dem utan att räkna in resekostnaderna blir det enligt följande: Den ena föräldern har 2 500 euro per månad inklusive bikostnader totalt 3 275 euro. Det förlorade värdet på produktionen är för 10 dagar 10 x 3275/21 = 1550 euro.

Till vårmötet har ordinarie medlemsförening med 1–100 medlemmar rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, medlemsförening med 101–200 medlemmar två (2) representanter, medlemsförening med 201–300 medlemmar tre (3) representanter samt föreningar med ﬂera än 300 medlemmar fyra (4) representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst (13 § i förbundets stadgar).

Frivilligverksamheten ordnas i Finland främst

Föreningarna meddelar hur många representanter föreningen sänder till vårmötet senast den 16 april 2007 till förbundets kansli i Helsingfors, tel. 09-72 888 20 eller per e-post asa.laukonlinna@spfpension.ﬁ.

genom någon av de cirka 10 000 förbund och föreningar som finns i landet. Även kyrkan organiserar frivilligverksamhet. Frivilligverksamheten fick en rivstart på grund av depressionen som pågick i landet under 1990-talet. Tredje sektorn och kyrkan förväntades dra sitt strå till stacken för att upphjälpa situationen. Anseendet för frivilligorganisationerna har ökat avsevärt under en tio års tid. Man uppskattar att antalet frivilliga uppgår till cirka 660 000 medborgare i Finland och att de arbetar cirka 123 miljoner timmar per år, vilket innebär att var och en per månad arbetar cirka 15 timmar och kring fyra timmar per vecka. Vad äldre sysselsätter sig med inom tredje sektorn är olika. En tredjedel av personer mellan 65 och 74 år har utfört regelbundet arbete för tredje sektorn, och var fjärde man och var sjätte kvinna över 75 år. Normalt är över 50 år fyllda intresserade av frivilligarbete som berör det område där man bor, religiöst frivilligarbete (enligt Herberts Barometer för Svenska pensionärsförbundet stiger den religiösa övertygelsen med stigande ålder), försvarsfrågor eller social- och hälsovård. Många är även aktiva i pensionärsorganisationer både med föreningsverksamhet och med intressebevakning av pensionärsfrågor. Var tredje pensionär är inskriven i en pensionärsorganisation. Slutsatsen av undersökningarna kring våra aktiva pensionärer är att vi kan vara nöjda över att ha så många fina pensionärer kring oss och att det är en välsignelse att pensionärerna ägnar de nära sin tid. Man har sagt att bakom varje framgångsrik man är en kvinna, men nu har man fog att säga att bakom varje framgångsrik familj finns en äldre släkting som kan hjälpa den.

Svenska pensionärsförbundet tillönskar alla God Tids läsare en riktigt

God Jul och ett

Gott Nytt År 2007! Styrelsen och de anställda

Förbundet emotser betalning av föreningens medlemsavgift före den 15 april 2006. Om föreningen inte har erlagt avgiften före detta datum, vänligen kontakta verksamhetsledaren.

Pris för vårmötet är 30 euro, vilket inkluderar lunch och kaﬀe. Denna summa betalas in på förbundets konto Aktia 40551141177. Enligt stadgarna ska motioner till förbundets vårmöte inlämnas senast den 30 januari 2007. Helsingfors den 30 november 2006 Styrelsen Under vårmötet hålls frågesport. Tider för uttagningstävlingarna, övrigt program och handlingar ges senare. Om ni är intresserade ﬁnns information om klubben på följande sida: www.suomalainenklubi.net

Ledarkonferens Svenska pensionärsförbundet kallar två medlemmar av varje förening till en ledarkonferens onsdagen den 7 februari 2007 kl. 10–16 på UKK-institutet i Tammerfors. Priset för ledarkonferensen är 30 euro per person. Program: Anneli Sarvimäki talar om hur man kan upprätthålla sin funktionsförmåga. Paul von Martens talar om ”Men mera tålte hon hedras ändå”. Avsikten är att gå igenom medlemsvärvningskampanjen och stötta föreningarna i deras fortsatta arbete. Anmäl er till kansliet senast den 2 februari 2007 till Åsa Laukonlinna, tel. 09-7288820 eller e-post asa.laukonlinna@spfpension.ﬁ.

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

SPF:s valdebatter Ekenäs 22 januari kl. 14–16 på Yrkesinstitutet Sydväst, Raseborgsvägen 5 Helsingfors 19 februari kl. 14–16 i Folkhälsans seniorhus, Mannerheimvägen 97 I Österbotten hålls tre valdebatter och i Åboland en valdebatt.

Förbundets kanslier i Helsingfors och i Vasa är stängda den 27–29 december. Personalen är åter på plats den 2 januari.

Utöver de befullmäktigade representanterna vid vårmötet kan även övriga intresserade föreningsmedlemmar delta i mötet.

Plats och tid meddelas senare.

Fridfull Jul & Gott Nytt År

4 – GOD TID 9/2006

Höjning av de lägsta pensionerna, valordning och bättre PR-material höstmötesönskemål blev återvalda. Nyvalda ersättare är AnnaKristina Sandvik från Nykarleby Pensionärer (för Torolf Fröjdö) och Björn Federley från Munksnejdens Pensionärer (för Majlis Kvist).’ I en skrivelse till höstmötet föreslår Överensföreningarna (Esbo, Grankulla, Kyrkslätts, Norra Kyrkslätts och Vanda pensionärsföreningar) att ”förbundet i sin valberedning återgår till tidigare praxis att till alla föreningar före höstmötet sända blanketter på vilka man kan ta ställning till valet av ordförande och/eller styrelsemedlemmar. Tidsfristen för svaren kunde också förlängas till oktober.” ”Med förvåning konstaterar vi att vi inte längre har möjlighet att nominera kandidater, då man frångått tidigare praxis att till alla föreningar varje år före höstmötet

sända blanketter på vilka vi kunde ta ställning till valet av ordförande och/eller styrelsemedlemmar”, heter det i skrivelsen.

Klokt gå med i PIO Förbundsordförande Samuel Lindgrén gick i sitt välkomsttal igenom orsakerna till att SFP och fem andra pensionärsförbund i våras lämnade VENK och bildade Pensionärsorganisationernas Intresseorganisation. Den främsta orsaken var att få till stånd koncensusbeslut, något som var svårt i en organisation med 14 medlemsorganisationer. – Det verkar som att detta var ett klokt tänkande, sa Lindgrén och räknade upp en rad framgångar som PIO redan har haft. – Nästa steg är riksdagsvalet. Det gäller för oss att mata kandidaterna med fakta som gäller oss, oberoende av parti, och detta gäller

både förbundet och medlemmarna. Det är onödigt att vara hemskt gnällig och bättre att komma med positiva förslag. Veritas Skadeförsäkrings VD Anders Nordman berättade om Veritaskoncernen och förklarade varför det finns begränsningar när man erbjuder försäkring till äldre. Risken för olycksfall ökar med åldern, vårdkostnaderna ökar, pensionärerna blir allt aktivare och reser mer. – Veritas inställning är att man ska kunna utveckla person- och reseförsäkringar som beaktar de stigande riskfaktorerna, sa Anders Nordman och nämnde att man som bäst för underhandlingar med Svenska pensionärsförbundet. – Det är otroligt viktigt att vi får feedback så att vi kan erbjuda en produkt för er: ULF WAHLSTRÖM

Åboland vann frågesporten Höstmötet på UKK-institutet samlade 113 ombud från 46 av SPF:s medlemsföreningar och ett 20-tal åhörare.

En höjning av de lägsta pensionerna, en valordning för förbundet och en arbetsgrupp som ska syssla med SPF:s graﬁska image hörde till de önskemål som höstmötesdelegaterna ﬁck inskrivna i verksamhetsplanen för nästa år. Det var Helsingforsföreningarnas samarbete SAMS som i samband med ordförandevalet på höstmötet 2005 efterlyste en valordning. Vårmötet i april beslöt efter omröstning (71 röster för och 19 emot) att en valordning utarbetas i samband med en kommande revidering av stadgarna. På höstmötet i Tammerfors den 8 november togs valordningsfrågan upp igen. Nu ville SAMS, genom Maj-Britt Paro, att en passus om valordningen tas in i verksamhetsplanen för 2007 för att frågan inte ska ”falla i glömska”. SAMS-förslaget godkändes. Maj-Britt Paro drog också en lans för SPF:s image: – För att göra förbundet attraktivt för nyblivna pensionärer och för att upprätthålla medlemsföreningarnas intresse för förbundet är det viktigt att förbundets kommunikationsverksamhet sköts på bästa sätt. Det är också viktigt att göra förbundet känt bland allmänheten. Förbundets interna och externa kommunikation bör ges ökade ekonomiska och personella resurser. Höstmötet godkände ett tillägg till verksamhetsplanen som går ut på att man tillsätter en arbetsgrupp för att kartlägga behovet av och ge

förslag till utformning av enhetligt kontors- och PR-material för förbundet och dess medlemsföreningar. I samband med budgetbehandlingen omdisponerades 2 000 euro för ändamålet. Håkan Böling från Närpes Pensionärsförening noterade att verksamhetsberättelsen ingenting säger om en förhöjning av de lägsta pensionerna. Mötet godkände en ändring så att det nu under intressebevakningsfrågor för nästa år står ”en höjning av pensionsinkomstavdraget och de lägsta pensionerna”. Höstmötet godkände budgeten för 2007 efter en del diskussion. Efter höstmötet upptäcktes en felkalkylering som gjorde att styrelsen har behandlat budgeten på nytt. Den korrigerade budgeten framläggs vid vårmötet.

Sista frågan avgjorde Vem är ordförande i Riksdagens stora utskott? löd sista frågan. Jari Vilén visste laget från Kimito Pensionärsförening som representerade Åboland/Åland i frågesportsﬁnalen. Kimitoborna kammade hem segern. Efter den näst sista frågan ledde Helsingforslaget från Munksnejdens Pensionärer med 23 poäng över Åbolands 22. Det låg spänning i luften. Den sista frågan gav fyra poäng och Kimitolaget, som bestod av Carola Antskog, Kaj Lönnroth och Carl-Erik Wasén, gick förbi Helsingfors till slutresultatet 26 poäng. Helsingfors blev tvåa med 23 poäng och på bronsplats kom Österbottens representant Pensionärsklubben Milstolpen med

20 poäng. Sjundeå Pensionärer representerade Nyland och slutade på 15 poäng. Några av frågorna de 15 frågorna: Av alternativen Grankulla, Pargas och Kristinestad är det Grankulla som har det lägsta antalet svenskspråkiga invånare. Det här visste nylänningarna och åbolänningarna. Alla visste att det var Sverige och Österrike som tillsammans med Finland blev EU-medlemmar 1995. Men ingen visste hur många

kommuner det finns på Åland. Svaret är 16. Anders G. Lindqvist ledde frågesportsfinalen som gick av stapeln i samband med höstmötet i Tammerfors. Det var han som tillsammans med Ebba Jakobsson och P-H. Nyman hade satt ihop frågorna. Nästa år hålls frågesportsﬁnalen den 25 april i Björneborg i samband med vårmötet. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Lindgrén återvald Samuel Lindgrén återvaldes enhälligt som styrelsens ordförande 2007. Ny i styrelsen blir Marlene Höglund från Björneborgs Svenska Pensionärsförening. Hon ersätter Marianne Huotari från Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors som i sin tur blir Höglunds ersättare i den nya styrelsen. Övriga styrelsemedlemmar i tur att avgå

Det vinnande åboländska laget bestod av från vänster Kaj Lönnroth, Carola Antskog, och Carl-Erik Wasén från Kimito Pensionärsförening.

GOD TID 9/2006 – 5 MEDLEMSVÄRVNING

Två österbottniska föreningar leder med högsta möjliga poäng

Mellanrapport för januari–november 2006 Totalantalet nya medlemmar i föreningen ger följande poäng: 10–20 nya medlemmar två poäng, 21–40 fyra poäng och över 40 sex poäng. Förening – tjugo i topp för nya totalt

Nya

Poäng

Korsholms Pensionärsförening

105

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

103

Ekenäs Pensionärer

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb

Lappfjärds Pensionärsklubb

Esbo svenska pensionärer

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

Malax Pensionärer

Närpes Pensionärsförening

Munksnejdens Pensionärer

Grankulla Svenska Pensionärer

Åbo Svenska Pensionärsklubb

Kyrkslätt Pensionärer

Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening

Pargas Svenska Pensionärer

Medlemsvärvningen går bra i Sverige

Karis Pensionärer

Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck PIKT

”Men hur håller vi dem kvar?”

Kimito Pensionärsförening

Nykarleby Pensionärer

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån, Karleby, och Pensionärshemsföreningen i Kronoby har båda samlat 18 poäng i medlemsvärvningstävlingen mellan SPF:s föreningar. Mer än 18 poäng kan man inte få i det här skedet av tävlingen. Nu blir det de nyvärvades ålder som avgör. Tilläggspoäng baserade på ålder räknas ut så här: om de nyvärvade i åldern 65–7 4 utgör 2–5 procent av svenska pensionärer i samma åldersklass i staden/kommunen blir det 5 poäng, om procenten är 6–8 får föreningen 8 poäng och en ännu högre andel ger 10 poäng. Sex föreningar har samlat 14 poäng. Och för att nå upp till 18 poäng före årets slut behöver Lappfjärds Pensionärsklubb 35 medlemmar till, Malax Pensionärer

och Vasa Svenska Pensionärsförening vardera 40 medlemmar till, Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb 47, Korsholms Pensionärsförening 66 och Ekenäs Pensionärer 75 medlemmar till.

Komplicerad poängräkning Men det är alltså först när kansliet gått igenom de nya medlemmarnas födelseår och jämfört dem med åldersstrukturen i kommunerna som slutresultatet kan oﬀentliggöras.

Reglerna för medlemsvärvningstävlingen för enskilda medlemmar är enklare: den som värvat högsta antal nya medlemmar vinner. Förbundskansliet uppmanar de föreningar som inte redan gjort det att meddela namnet på värvarna så fort som möjligt. Denna gång publicerar vi de tjugo ledande föreningarna i båda poängkategorier. U.W.

Sveriges Pensionärsförbund ﬁck 16 539 nya medlemmar under årets första nio månader. Men nettoökningen vara bara 4 794. – Det är en sak att ta in folk, men vi måste behålla dem också, säger förbundets generalsekreterare och efterlyser en större satsning på medlemsvård. Av de 11 745 medlemmar som Sveriges Pensionärsförbund förlorade i januari–september hade 4 544 avlidit. Vad hände med de övriga 7 201? Den här frågan utreds som bäst, berättar generalsekreterare Hans Lenkert. En orsak till utträde är att man av hälsoskäl inte kan vara med längre. – Kunde inte föreningarna besöka dem som inte kan vara med åtminstone en gång om året, är Lenkerts recept. En annan orsak till utträde som Hans Lenkert ofta fått höra är av typen ”jag kom på mitt första möte och där satt dom i sina kotterier”. – Det är inte så enkelt att vara äldre och komma in i en okänd grupp. Sveriges Pensionärsförbund är med sina ca 240 000 medlemmar den näst största pensionärsorganisationen i grannlandet. Nyligen ändrade förbundet sina stadgar för att bredde rekryteringsunderlaget. Tidigare måste man lyfta någon form av pension för att kunna anslutna sig. Nu räcker det med att man har rätt att få pension för att bli medlem. – Vårt rekryteringsunderlag ﬂyttades från 65 år till runt 55. Många föreningsordförande blev lite chockade när de förstod vad det här skulle innebära. Man har fullt upp med att hitta på trevliga aktiviteter för sin egen ålder.

Presentationen viktig Hans Lenkert säger att det är många som konkurrerar om den stora gruppen nya pensionärer.

– Vi ska vara en senior- och konsumentorganisation. Vi som är äldre vill ha bra produkter, säger Sveriges Pensionärsförbunds generalsekreterare Hans Lenkert.

– Vi vill bli ﬂera för ju ﬂer vi är desto mer kan vi påverka. Då är det viktigt hur vi presenterar oss genom t.ex. broschyrer och sådant har vi varit dåliga på. Vi måste skärpa oss i konkurrensen.

– Vi tror på en pigg, alert äldrepolitik där vi syns, säger Hans Lenkert. Han talade på Svenska pensionärsförbunds höstmöte i Tammerfors. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

CARL BENGTS -KONSTBÖCKERNA ÄR FÄRDIGA Österbottens museum har gjort en praktfull konstbok av Carl Bengts som har kommit ut i två skilda utgåvor - en finsk och en svensk. Det 264-sidiga verket består av en omfattande artikel om Bengts konst, hågkomster om honom som människa samt särartiklar om Bengts folklivsskildringar och arkitekturteckningar. Verkets viktigaste del utgörs av en komplett förteckning över Bengts produktion. Antalet bilder är cirka tre hundra.

ÖSTERBOTTENS MUSEUM Museigatan 3, 65100 Vasa, tel. (06) 325 3800 http://museum.vasa.fi Öppet ti, to, fre 10-15, ons 12-20, lö-sö 12-17

Procentuell ökning av medlemstalet ger följande poäng: 10 %–20 % ökning ger tre poäng, 21 %– 40 % åtta poäng, över 40 % tolv poäng. Förening – tjugo i topp för procentuell ökning

Procent

Poäng

102,9

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

44,0

Pernå Pensionärer

34,9

Lappfjärds Pensionärsklubb

25,9

Korsholms Pensionärsförening

24,5

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

23,6

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb

23,5

Malax Pensionärer

22.5

Ekenäs Pensionärer

21,9

Hufvudstadsbladets Seniorer

21,1

Pensionärsföreningen Olympia

18,6

Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck PIKT

18,5

Munksnejdens Pensionärer

18,1

Sjundeå Pensionärer

16,8

Vasanejdens Pensionärer

16,7

Pensionärsföreningen ETTAN

15,5

Eira Pensionärer

12,9

Åbo Svenska Pensionärsklubb

12,0

Grankulla Svenska Pensionärer

11,7

Pargas Svenska Pensionärer

11,5

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

STÖD DET FINLANDSSVENSKA BILDNINGSARBETET Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp till förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten. Närmare information ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm, tfn 09-6844 570

6 – GOD TID 9/2006 INTRESSEBEVAKNING PM till mötet den 16 november 2006 med den allsvenska riksdagsgruppen Svenska pensionärsförbundet r.f. vill slå vakt om pensionärernas fortsatta välmåga. Pensionärerna önskar ha ett organ som kan förhandla om de ekonomiska och ﬁnansiella frågor som gäller pensionärerna. Väl medveten om den demograﬁska utvecklingen kommer kraven och belastningen på sociala tjänster att öka. Svenska pensionärsförbundet r.f. önskar bidra till att forma aktiviteter som förbättrar pensionärernas sociala och hälsomässiga situation. I förbundet verksamhetsplan förslår styrelsen följande frågor som viktiga under kommande år: Förbundets intressebevakningsfrågor under 2007: 1. Förhandlingsrätt för pensionärerna Pensionärerna har samfällt i Pensionärsförbundens intresseorganisation PIOs (Eläkeläisliittojen etujärjestö EETU) gått ut med att pensionärerna önskar delta i förhandlingar som berör deras egen ekonomiska situation. Detta gäller såväl pensionsindex, beskattning, och övriga frågor såsom statsbudgeten m.m. Svenska pensionärsförbundet kräver att en delegation tillsätts för förhandlingsrätten för pensionärer. 2. Mer jämlik beskattning av pensionerna jämfört med löntagarna och höjning av grundavdraget Skattebetalarnas centralförbund har utarbetat en mall enligt vilken löntagarnas och pensionstagarnas beskattning blir jämlik. Pensio närsorganisationerna understöder varmt denna mall. Därtill borde en större del av pensionärernas inkomster vara skattefria. Svenska pensionärsförbundet yrkar på att beloppet för grundavdraget höjs i beskattningen och att ett avdrag för förvärvsinkomster för pensionärer införs. 3. Justering av indexklausulen och det brutna indexet Det brutna indexet gör att pensionärernas köpkraft utvecklas negativt jämfört med löntagarnas. Svenska pensionärsförbundet kräver att det brutna indexet korrigeras. 4. En högklassig äldreomsorg och eliminering av diskriminering av äldre En äldreombudsman eller en myndighet med särskilt ansvar för äldrefrågor utses av staten. Finland är ett av två EU-land som inte har utnämnt en dylik myndighet. Regeringen och riksdagen ska se till att en myndighet tillsätts.

Valborg Louhisto och Samuel Lindgrén från Svenska pensionärsförbundet med Per Löv (sfp), Christina Gestrin (sfp) och Janina Andersson (grön). Foto JAN HOLMBERG

SPF träffade allsvenska riksdagsgruppen förhandlingsrätt för pensionärerna, mer jämlik beskattning av pensionerna jämfört med löntagarna och höjning av grundavdraget, justering av indexklausulen och det brutna indexet, en högklassig äldreomsorg och eliminering av diskriminering av äldre, högre ersättning

för vård- och läkemedelskostnader och närståendevårdarnas ställning (se SPF:s PM till vänster). Diskussionerna fördes i god anda med tanke på riksdagsvalet och kommande regeringsprogram.

PIO höll höstmöte och mötte Arbetspensionsförsäkrarna

Svenska pensionärsförbundet

ordnade en träﬀ med de riksdagsmän som har svenska som modersmål den 16 november 2006. Totalt sex riksdagsmän ställde upp och diskussionen gällde följande ärenden i enlighet med beslut i förbundets arbetsutskott:

5. Högre ersättning för vård- och läkemedelskostnader Läkemedelsersättningarna har inte höjts på ﬂera år. Enligt Folkpensionsanstaltens generaldirektör Jorma Huuhtanen tar Folkpensionsanstalten varje år upp frågan med social- och hälsovårdsministeriet. Svenska pensionärsförbundet kräver att ersättningen ska höjas, eftersom många pensionärer inte har råd att ta ut läkemedel på grund av de höga avgifterna. 6. Närståendevårdarnas ställning Svenska pensionärsförbundet yrkar på att en uppföljning av Elli Aaltonens rapport om närståendevårdarna utförs. Uppföljningsåtgärder för utredning av närståendevårdarnas situation vidtas. Med tanke på riksdagsvalet och kommande regeringsprogram är det viktigt att diskutera pensionärsfrågorna och att få en hållbar lösning till stånd. Godkänt av Svenska pensionärsförbundet r.f:s arbetsutskott 16.11.2006.

Arbetspensionsförsäkrarnas verkställande direktör Esa Swanljung lägger ut texten för representanter för PIO. Foto MILLA VAINIO

VERONICA FELLMAN

besökte den 29 november tillsammans med de övriga organisationerna i Pensionärsförbundens intresseorganisation Arbetspensionsförsäkrarna r.f. för att få information om aktuell arbetspensionslagstiftning och förhandlingar om pensionsfrågor. Representanter för Arbetspensionsförsäkrarna var verkställande direktör Esa Swanljung, utvecklingschef Reijo Vanne och informatör Lea Ala-Montonen. Efter mötet höll PIO sitt höstmöte och ordförandepart blev Pensionstagarnas Centralförbund. Ordförande för PIO blir från och med 2007 ett år framåt Pensionstagarnas Centralförbunds ordförande Hilkka Häkkilä och sekreterare är Timo Kokko, som från den 1 januari är verksamhetsledare på samma förbund. V.F.

Öga mot öga med arbetsmarknadsparterna

Tre ordförande: Hannu Tenhiälä, Eläkeliitto, Samuel Lindgrén, Svenska Pensionärsförbundet, Ritva Laurila, Kansallinen Senioriliitto och Hilkka Häkkilä, Eläkkeensaajien Keskusliitto. Foto PEKKA ISAKSSON

Ordförandena i PIO:s medlemsförbund höll överläggningar med arbetsmarknadsparterna den 23 november. På förmiddagen fördes förhandlingar med arbetstagarnas representanter, Pertti Parmanne (FFC), Seppo Junttila (FTFC) och Markku Lemmetty (Akava). På eftermiddagen stod arbetsgivarna i tur med EK:s representant Vesa Rantahalvari. PIO förde fram kravet på att det brutna indexet (20 % – 80 %) skulle avskaﬀas och att man skall återgå till det förutvarande indexet 50 % – 50 %, dvs. att lönesteg-

ringarna skulle få större tyngd än för närvarande i förhållande till kostnadsindexet. Särskilt betonades att en stor grupp pensionärer har mycket låga pensionsinkomster, vilket innebär att de måste leva på extra bidrag. Även den orättvisa beskattningen av pensionärer i förhållande till löntagare i samma inkomstklass lyftes på bordet. Den största behållningen av förhandlingarna blev att man enades om att i fortsättningen träﬀas en gång per år. Organisationerna hänvisade till att man inte kan tömma pensions-

fonderna till förmån för de nuvarande pensionstagarna. Detta skulle leda till att man tvingas kraftigt höja pensionsförsäkringskostnaderna i framtiden för att kunna hålla ens en nöjaktig nivå på pensionerna om 20 år och därefter. Mest avvisande var EK:s representant. Han ansåg att det behövs andra ﬁnansiärer, åtminstone staten, att bidra till att garantera att pensionsnivån kan upprätthållas. Detta är helt nödvändigt om man går in för att skapa ett förmånligare index än det som nu tillämpas. SAMUEL LINDGRÉN

GOD TID 9/2006 – 7 DEBATT

Dragkamp om pensionärspolitiken

Sanningen bör komma fram

att den pensionärspolitik, som regering och riksdag bedrivit under flera riksdagsperioder saknar motstycke inom Norden och bland de gamla femton EU-länderna för vilka tillförlitlig statistik finns att tillgå. Den ädla strävan i. dessa länder har varit att förstärka de fattigaste pensionärernas ställning både då det gäller inkomstutvecklingen, beskattningen och vård- och medicintillgången. I Finland däremot har utslagningen av de fattigare pensionärerna bestått av hårda bandage. Vi närmar oss riksdagsvalet och vi har redan kunnat observera att partierna som vanligt friar till pensionärerna för att få deras röster som i så många tidigare val. Efter valet har löftena snabbt glömts bort. De sittande riksdagsledamöterna från regeringspartierna har uppvisat största möjliga slapphet och diskriminerande nonchalans att bevaka pensionärernas intressen. Man undrar vad de pensionärer tänker som avser att ge fortsatt stöd för den sortens svekpolitiker. Fortsätter pensionärer att rösta på regeringspartierna är det viktigt att satsa på nya framstegsvänliga och tillförlitliga kandidater som vill profilera sig som förespräkare för pensionärernas rättigteter och för ökad solidaritet. Partierna har presenterat sina valprogram och där ingår även betoningar i deras pensionärspolitik. Det krav som nu har det största stödet är att beskattningen bör bli lika för pensionärer och löntagare. Det var den förr då förtjänstinkomstavdraget gällde

år följt med hur Finlands riksdag och regering har intagit en synnerligen negativ inställning till pensionärerna. Dessvärre har pensionärerna själva och inte minst de olika pensionärsorganisationerna låtit sig ledas av politikerna som om pensionärerna vore en skock får som inte kan försvara sina lagliga rättigheter. Vilken kraft kunde inte den till långt över en miljon uppgående pensionärsskaran ha visat upp men politik och svaga ledare har försumpat pensionärernas rättigheter. Sedan 1977 började nedkörningen av pensionärernas rättigheter genom att riksdagen ensidigt krossat ingångna avtal hela sex olika gånger genom att försämra indexjusteringarna i strid med allmänt rättsmedvetande. Till följd av försämringarna i följsamhetsindexeringen förlorar i dag en medelpensionär över 2 000 euro i året om vi utgår från försämringarna sedan 1990-talet. Tar vi nedkörningen sedan 1977 med ökar förlusten med mer än det dubbla utan att alls beakta ränteeﬀekten. Då försämringarna på 1990talet var aktuella hördes ﬂera grundlagsexperter, vilka alla var eniga om att uppnådd pen-

Jag har tidigare hänvisat till

för både pensionärer och löntagare. Det är mycket lätt att återgå till samma system, men det skulle innebära en betydligt skarpare beskattning av de fattigare pensionärerna medan de välbärgade och rikare pensionärerna skulle vinna på systembytet. Då man för mycket län ge sedan beslöt uppdela inkomstavdraget i pensionsinkomstavdrag och förtjänstinkomstavdrag inriktades det förra till nytta för de fattigare pensionärerna. Efter det har den förda politiken ensidigt gynnat löntagarna genom att de stora satsningarna i skattesänkningar har gjorts för löntagarnas förtjänstinkomstavdrag. Det har sedan år 1996 förbättrats med över tusen procent, du läste rätt, medan pensionsinkomstavdraget förbättrats med endast tjugofem procent. Den absolut angelägnaste beskattningsreformen för pensionärerna vore nu att de pensionärer som har en årsinkomst under 10 000 euro skulle få sin pension skattefritt. Då skulle det gälla de pensionärer som lever under den absoluta fattigdomsgränsen som är 800 euro per månad. Den relativa fattigdomsgränsen i Finland är något över 1 000 euro per månad. Och över 400 000 pensionärer lever i dag under den sistnämnda inkomstgränsen. En notering utan like inom Norden och de gamla EU-länderna. Fattigdomsgränsen räknas till bruttonivå. Och den varierar i olika länder i förhållande till landets ekonomiska resurser och som känt är Finland ett mycket rikt land som blivit dubbelt så

Värna om sakkunskapen

Enligt uppgifter i pressen har ett ﬂertal kommuner i år till staten återbetalat medel som varit anslagna för veteranrehabilitering. Som en orsak har uppgivits att många veteraner i hög ålder och med försämrad hälsa inte längre av hälsoskäl kunnat utnyttja en rehabiliteringsinstitutions tjänster. Reglerna och kriterierna för beviljande av rehabilitering är stränga. Under vinter- och fortsättningskriget utförde många nu pensionerade personer ett samhällsbevarande arbete på hemmafronten i olika uppgifter, utan att nu senare ha fått någon form av rehabilitering eller understöd. Många äldres förhoppning är att reglerna luckras upp så att även icke-veteraner framdeles kan beviljas rehabilitering vid en rehabiliteringsinstitution eller i öppen vård. Folkpensionsanstalten har sedan 2000-2001 beviljat pensionerade icke-veteraner dagrehabilitering i form av kurser inom

ramen för ett utvecklingsprojekt vars fortsättning ännu är oviss efter 2007. Lottastiftelsen har på anhållan kunnat bevilja rehabilitering i form av öppen- eller anstaltsrehabilitering åt kvinnor som arbetat som lottor under krigen – både åt kvinnor som fått veterantecknet och åt icke-veteraner, samt även understöd för personliga hälso- och sjukvårdsutgifter. Dessa båda har varit en god början på en utveckling som hoppeligen kommer att fortsätta. Enligt en enkät som FPA och Centralförbundet för de Gamlas väl låtit göra bland patienter med sjukdomen Alzheimer får majoriteten av de äldre (85 %) upprätthållande rehabilitering inom krigsinvalid- och veteranrehabiliteringen. Men när denna rehabilitering minskar och krigsinvaliderna gått ur tiden, är det omöjligt för kommunerna att ha hela denna uppgift omhand. En rehabilitering som upprätthåller de äldres optimala funktionsförmåga falnar av i Finland (profes-

rikt sedan början av nittiotalet. Under den tiden har som exempel kapitalinkomsterna sexfaldigats och dividendinkomsterna tiofaldigats. Medan pensionerna justerats med fattigdomsindexet som i stort sett är detsamma som prisförändringarna förutsätter. Medan över hälften av de gamla EU-länderna justerar pensionerna enligt förtjänstindex så att även pensionärer får del av landets ekonomiska tillväxt. Ett annat viktigt krav är att invaliditetsavdraget återinförs för pensionärerna i kommunalbeskattningen. Det avdraget har sedan länge indragits och gäller enbart för löntagare. Synnerligen angeläget är även att basutkomststödet avlastas från den grava åldersdiskrimineringen då det nu är 150 euro högre per månad för löntagare än för pensionärer för vilka det är endast 370 euro. Det innebär ett socialt armod utan like. Övriga EU-länder ser även till att fattiga pensionärer har möjlighet att sköta sin medicinering då de ges större rabatt på mediciner och då de ges en 1ägre självrisk. Åtminstone för de pensionärer som har någon folkpensionsandel bör årssjälvrisken sänkas från nuvarande 620 euro till 250 euro. Och bostadsbidraget bör som i många länder justeras med hyresindex och inte som nu med mycket 1ägre konsumentprisindex. God Jul med julefrid och julefröjd. BO HOLMBERG Karis

sor Kaisu Pitkälä i Vanhustyö Seniorarbete). Professor Pitkälä konstaterar att den geriatriska vården och rehabiliteringen fortfarande ges för litet resurser i Finland. Redan länge har det också ordats om att den sakkunskap som för närvarande ﬁnns i mångprofessionella, sakkunniga team som under många år sammansvetsats och lärt sig samarbete, såsom teamen i krigsinvalid- och rehabiliteringsinstitutionerna, hotas av upplösning, om man inte ser till att utnyttja deras kunnande i preventions-, vård- och rehabiliteringsverksamheten. Inom äldreomsorgen ﬁnns det ett stort behov av att utveckla sakkunniga, fungerande team som kan svara mot aktuella och framtida utmaningar. VALBORG LOUHISTO Helsingfors Artikeln publicerades i Hufvudstadsbladets insändarspalt den 18 november.

Undertecknad har under många

sionsnivå med överenskommen indexnivå skyddas av grundlagens egendomsskydd och därtill av grundlagens skydd för basutkomsten. Bland dessa lagexperter fanns kansler, juris doktor Kauko Sipponen. Hans bok ”Kansalainen – isäntä vai renki” belyser dessa frågor. De enda i grundlagsutskottet som stödde lagexperterna var vänsterförbundet och den österbottniska riksdagsmannen Raimo Vistbacka, själv jurist. Samhällskritikern Bo Holmberg har mycket seriöst följt med hela händelseförloppet i pensionsfrågorna och jag har tagit mig friheten att låna en del av det ovanstående från hans samlingar. För att få bekräftat en riktig och sanningsenlig bild av hela skeendet ifråga om det s.k. brutna indexet föreslår jag, att God Tid gör en intervju med prof. Sipponen. Om inte annat så blir frågan sanningsenligt belyst och politikernas försvarspläderingar ställs mot väggen. Personligen har jag sedan några år tillbaka vid val (förutom kommunalval) lämnat mitt gamla rättsparti åt sitt öde. Helt enkelt därför, att jag inte kan rösta på ett parti som går emot min personliga syn på rättvisa. Med vänliga hälsningar. PER-ERIK LINDHOLM Grankulla

Debattera på www.spfpension.ﬁ

8 – GOD TID 9/2006 HÅKANS HÖRNA

Kultur, konst och hälsa privatel@privatelapartments.fi

Att man mår bra av att läsa böcker, sjunga i kör

��

eller gå på teatern, operan och besöka konstutställningar, det veta vi alla som sysslar med sådana aktiviteter. Men nu visar vetenskapliga undersökningar att det verkligen påverkar vår hälsa och ger utslag i minskad dödlighet. Kultur har att göra med hur vi människor utvecklar våra relationer till varandra och på vilket sätt vi formar vår livsstil och våra levnadsvanor. Det är ett slags grundkultur som vi anammar med modersmjölken och under vår uppväxt och tidig utveckling. Konsten har kallats kulturens ”adoptivbarn”, som behövs för att producera upplevelser och känslor. Den drar oss med, ja, ibland sveper den oss med och ger en stark emotionell tillfredsställelse. Ända till 1800-talets senare hälft upplevdes kultur, konst och hälsa som en sammanhängande helhet, men så splittrades denhär helhetssynen av naturvetenskapernas frammarsch och ensidiga dominans. Nu svänger pendeln igen till den tidigare helhetssynens fördel och det sker genom nya insikter inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Omfattande undersökningar visar att den som

regelbundet besöker olika kulturella institutioner

Som gratulation eller för kondoleans

giv Hjärtadress.

��

Våra adresser säljs av posten banker varuhus blomsterhandlar samt begravningsbyråer

Du kan även beställa adressen via internet eller ringa till servicenumret 0200 44002.

Sydänsäätiö Hjärtstiftelsen 09-752 7521 www.sydanliitto.ﬁ Genom att välja Hjärtadressen stöder Du Finlands Hjärtförbunds arbete.

KAFFEPAUS I KANTTI Hummelgatan 4 Helsingfors Träffpunkt för svensktalande pensionärer på måndagarna 14.30-15.30 Börjar igen 8.1.07

��

Tfn 050-400 2093

och aktiviteter faktiskt lever längre än den som inte gör det. Också utnyttjandet av bibliotek ger utslag till hälsans förmån. En ort med större utnyttjande av bibliotek visar lägre dödlighetstal än en annan där bibliotekskorten är färre. – Det borde verka till Finlands fördel eftersom vi här torde ha världens bredaste och bäst utnyttjade biblioteksnät. De sociala kontakterna ger möjligheter till gemenskap och vänskapsband, men också till olika typer av hobbyverksamhet och andra praktiska aktiviteter. Forskningsresultat visar att gemenskapsbanden och nätverken är viktigare för kvinnor medan deltagande i aktiviteter, att göra nånting tillsammans, är det som mera tilltalat männen. Det sociala kapitalets betydelse för folkhälsan

får allt starkare stöd av fortsatt forskning och här har vi en viktig orsak till behovet av kulturinsatser och tillräckliga kulturbudgeter – för hälsans skull! Det kan vara bra att komma ihåg inför kommunalpolitiska avgöranden och det förestående riksdagsvalet. HÅKAN HELLBERG (efter docent Markku T. Hyyppä i Läkartidningen 19.12.2006: 2128)

Önskar kunder o. vänner en skön jul

Bukettmakaren 10300 Karis, Centralgatan 82 Tel. 019-232 666

GOD TID 9/2006 – 9

God Jul Och Gott Nytt År PARTOURS Pargas 0440 524911 / 044 5527427 www.partours.com

Korsholms Kommun www.korsholm.fi tel. 06-327 7111

Närpes Stad www.narpes.fi Tfn. 06-224 9111

Houtskärs Kommun www.houtskar.fi

Lovisa Stad www.loviisa.fi

Karleby Stad www.kokkola.fi

Nykarleby Stad www.nykarleby.fi

Tel. 06-320 9330 Tel. (06) 317 8923

Vörå Kommun www.vora.fi

AUT O-R OST UTO ROST CENTRALAPOTEKET VASA

tel. 319 1100

KORSHOLMS APOTEK MUSTASAAREN APTEEKKI

www.frankmangscenter.fi

Tel. 322 2941 Puh

Borgå Stad Tel. 019-520 2201

Pojo Kommun Tel. 019-27821 www.pojo.fi

Sibbo Kommun tel. 09-23531 www.sibbo.fi

www.ekenas.fi Tfn. 020-775 2200

Pärus Café

Malax Apotek

06-222 1121

06-365 1209

PÄRUS FORS www.perus.info

SÖDERLÅNGVIKS MUSEUM

Oravais Teater www.oravais.fi/kimobruk

Ekenäs Stad

Närpes Apotek 06-220 4600

Corner, Kristinestad tel. 06-221 2228

Tel. 06-320 1151

Tel. 06-785 6100

25870 Dragsfjärd.

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366

Dragfjärds Kommun Tfn. 02-521 1200 www.dragsfjard.fi

Bottenhavets Sjukhem Kristinestad

Kaskö Stad tel. 06-220 7711 www.kasko.fi

10 – GOD TID 9/2006

Fostrande korsordsspel för unga och äldre ”Mofa, mommo, Melissa och jag

vill spela Alfapet, kommer ni med?” Det är nästan alla drömmars uppfyllelse för vilken far-, morförälder som helst, att få den äran att bli inbjuden i barnbarnets värld. Egentligen gör nog barnen det gärna, bara det ﬁnns en god ursäkt och ett positivt förtroende att vara accepterad – att inte bemötas av ett ”jag hinner inte nu!” För inte alltför många decennier sedan bodde ﬂera generationer under samma tak. Barnen följde med föräldrarna och såg hur saker och ting gick till eller hjälpte själva till med de dagliga sysslorna; barnen hade en naturlig kontakt till de äldre – i lek och vardag. Sedan kom ändringen: de unga ”skaffade eget och flyttade till staden” och de äldre blev kvar i sitt. Barnens kontakt med far- och morföräldrar började få karaktären av ”hälsa på”. Från medlet av 1980-talet har barnen hamnat i ytterligare ”självständig” ensamhet då de började få egen TV, datorspel, Nintendo, osv. Barn och tonåringar ser knappt sina föräldrar ens vid måltider. Dock är människan en social varelse, varför det är troligt att dagens barn känner sig ensamma och därför otrygga – de behöver sina vuxna i närheten.

Alfapet går ut på att, såsom i ett korsord, lägga ut bokstavsbrickor på ett bräde med rutor och kravet är att ordet skall korsa eller tangera ett eller ﬂera beﬁntliga ord. Inget spel är det andra likt.

När Linda med väninna ropar efter mommo och mofa kan det naturligtvis gälla vilken gemensam syssla eller vilket spel som helst, kocka, snickra, spela kort eller Afrikas stjärna, osv. Det är kontakten över generationsgränserna som gäller – och där som mamma och pappa är tvungna att stressa, har famo/mofa bättre tid. Ett ypperligt sätt att umgås med barn och unga är att lösa korsord tillsammans. Då blir det till att

hitta svar till nyckelord och tips, att kolla ordets rättskrivning och vid mera främmande ord diskutera innebörd och synonymer.

”Världens bästa spel” Men ännu bättre än korsord är det spel, som Linda och Melissa vill spela, korsordsspelet Alfapet – det är i mitt och familjens tycke absolut ”världens bästa”. Det var en mulen sommardag för mer än tjugo år sedan, som vi

ﬁck spelet som present till sommarstugan – den dagen har vår familj ofta tänkt på med varm tacksamhet – och vi köpte ett till för att ha i stan. Alfapet bjuder på nästan allt som tänkas kan: tävlingsmomentet ”vem vinner”, barnen lyssnar och lär av de vuxnas käbbel om ”förritidens” ord och uttryck, namn på växter, djur och material i naturen, kemiska och fysikaliska termer, etc., inte finns det alls

nåt sådant ord!, vad betyder det?, man slår upp i SAOL, i Bonniers Konversationslexikon, surfar på nätet, osv. I spelandet gäller det att planera och i huvudet räkna fram de bästa kombinationerna och sätter man barnbarnet att föra bok får hon därtill övning i matematik och systematik. De unga blir helt fenomenala i att bilda ord och i att räkna – och lär sig hantera uppslagsverk och lexikon. Alfapet går ut på att, såsom i ett korsord, lägga ut bokstavsbrickor på ett bräde med rutor och kravet är att ordet skall korsa eller tangera ett eller flera befintliga ord. Varje bokstav har ett poängvärde och ordet som bildas får bokstävernas summa. Rutorna på brädet har olika koefficienter, som inverkar på ordets slutliga värde i kombination med det eller de ord som det nya ordet korsar. Det slutliga poängtalet bokförs och den som vid spelets slut, när alla bokstäver är använda, har mest poäng, vinner. Och inget spel är det andra likt. Alfapet är en svensk variant av det internationellt kända korsordsspelet Scrabble, som också finns parallellt på svenska. Det är ett fint tips åt Julgubben – om han kan välja mellan bägge, så torde Alfapet vara att föredra. Text och foto MARIANNE RÖNNBERG

Om spel och spelande Spel och dobbel brukar man tala om. Uttrycket har en litet tvivelaktig biklang, tycker jag, mest för det där med dobbel. Men i själva verket är det en ålderdomlig term för hasardspel, ofta ett sådant där man spelar om pengar. Vilket knappast hör till det som mest av allt borde uppmuntras. Men annars kan spel vara en hur trevlig och stimulerande fritidssyssla som helst. Och spel av alla världens olika slag ﬁnns det minsann att välja på. Många av dem är sådana som bra kan spelas i familjekretsen, gärna med ﬂere generationer som deltagare. I spel är det i regel någon som vinner. Kanske

är det just det som bidrar till spänningen. Men försiktighet anbefalles. Att inte vinna kan vara en känslig sak, särskilt om de yngsta spelarna bara är i förskolåldern och ännu inte hunnit pröva på livets hårda realiteter. Då kan det vara bra att välja spel där slumpen betyder mycket för slutresultatet. För slumpen kan göra att också femåringen vinner utan alltför krävande skicklighet och tankemöda. Det ﬁnns många spel, där segern inte är huvudsaken, där alla startar utan något desto mera påtagligt handikapp. Och glöm sedan inte att spel är en lek. Man skall kunna prata och skämta mellan varven och inte nödvändigtvis ta det hela på blodigaste

allvar. Schackspelarnas tysta grubblande är knappast något ideal för spel i familjekretsen, därmed intet ont sagt om detta förnäma och koncentrationskrävande spel med tusenåriga anor. De elektroniska spelen håller ju på att bli allt vanligare. Det finns enkla sådana i de flesta mobiltelefoner. Där tävlar man med sig själv i t.ex. snabb reaktionsförmåga. Det är ett oförargligt tidsfördriv i ensamma stunder och kan sannolikt på sitt sätt vara utvecklande. En vida större marknad utgör nuförtiden mängden av olika dataspel, som sannolikt tillhandahåller mängder av spänningsmoment men som ofta utspelar sig i en märklig svart-vit värld, som man hoppas är så långt bort från verkligheten som möjligt. Många varianter av kortspel finns förståss också, lättare eller svårare, anpassbara efter spelarnas förutsättningar. För en regnig kväll på sommarstugan med sysslolösa barn och barnbarn kan det vara en bra avkoppling. Om någon av de minsta blir med många kort på (sin lilla) hand, uppstår lätt ett praktiskt problem. Ett enkelt ställ, gjort av kartong eller några trälister, kan då bli en bra lösning. God jul och trivsam familjesamvaro i spelandets

tecken!

ANDERS G. LINDQVIST

GOD TID 9/2006 – 11 Parallellt med tillverkningen av problemartiklarna jobbade Tomas Lindén under nio år som lärare i Kyrkslätt, Helsingfors och Grankulla. För några år sedan var han under två år engagerad som snickare för TV-programmet Strömsö och ﬂyttade då till Vasa. Under tiden i södra Finland öppnade han en problembod i Helsingfors. Den boden stängde han för ett tag sedan. Verksamheten fortsätter nu med ProblemBoden i Vasa som centrum för hans tillverkning och riksomfattande handel med det rika utbudet av artiklar som ger oss problem i varierande former.

Passa ihop, packa, ﬂytta, snöra upp … Vill man på något sätt kategorisera de problemartiklar som ﬁnns så kan man t.ex. tala om bitar som skall passas ihop, packningsproblem,

prylar med snörbryderier, geometriska problem, problem som kräver fingerfärdighet, saker som skall flyttas på ett visst sätt samt ”omöjliga objekt”. I fråga om de sistnämnda kan det t.ex. vara fråga om att försöka förklara hur föremålet varit möjligt att tillverka. – Själv är jag väldigt fascinerad av problem som förfaller enkla men som ändå kan vara besvärliga att lösa. Det kan till exempel vara fråga om att några få bitar skall passas ihop på ett visst sätt, säger Tomas Lindén. Vid sidan av den egentliga affärsverksamheten är han en entusiastisk samlare av problemprylar. För sådana ordnas årligen en nästan världsomfattande träff. I fjol var Helsingfors plats för samlingen, som då hade drygt 320 deltagare med Tomas Lindén som värd. Text och foto ROGER LIND

Utbudet av problemprylar är stort i Skojiga ProblemBoden som Tomas Lindén driver i Vasa och som samtidigt är centrum för hans förmedling till mer än hundra återförsäljare runtom i Finland. En betydande del av artiklarna tillverkar han själv, framför allt de som ses på väggen i bakgrunden på den här bilden.

Problemställare med egen pryltillverkning Att lösa problem är gymnastik för hjärnan och ofta även för händerna i de fall då viss ﬁngerfärdighet krävs. Det är allmänt erkänt att vi både som gammal och ung har nytta av att ta itu med knep och knåp som kräver tankeverksamhet utöver det vanliga. Många av oss har gjort det till en god vana – ofta som lösare av de korsord som veckotidningarna är fulla av. Andra bland oss är kanske mer intresserade av kortspel och annat i den vägen. Konkreta prylar som på ett eller annat sätt skall plockas ihop eller isär ﬁnns det också gott om ute i handeln. Brist på problem att lösa är det med andra ord inte för den som vill.

Tusen problem på butikshyllan En problemställare av stora mått i vår ﬁnlandssvenska krets är Tomas Lindén i Vasa. Han är inte bara sammanställare av Tankenöten i Hufvudstadsbladet utan står dessutom till buds med cirka tusen problemartiklar i sin butik Skojiga ProblemBoden. En betydande del av problemartiklarna tillverkar han själv egenhändigt, i huvudsak av björk. Gott samarbete har han med sin ”hovuppfinnare” Vesa Timonen

i Esbo. Det stora utbudet problemartiklar som han inte tillverkar själv köper han in från olika håll, inte minst från utlandet och till viss del med ensamrätt. Han gör det dels för sin egen butik, dels också för de 120 återförsäljare som han har runtom i Finland. Handeln med problemprylarna har blivit hans huvudsyssla även om han är slöjdlärare till utbildningen.

blev de första försäljningsplatserna – med uppmuntrande gott resultat.

Visst ﬁnns det problem att lösa! Det krävs att hjärncellerna sätts i rörelse om man tar en match med prylar av det här slaget.

Gammaldags torg var ett startskott Tomas Lindén har rötterna i Jakobstad. Problemartiklar har han alltid haft intresse för, börjandes med lLgo i småpojksåren. Under studietiden började han själv tillverka problemprylar tillsammans med kompisen Mika Jylhä. Gammaldags torg i Jakobstad och den årliga stormarknaden i Kristinestad

Hur får du ut raketen ur kuben? Det går inte att få tag i raketen så att du kan lyfta upp den och du får inte heller på annat sätt rör vid den. Det är inte heller tillåtet att ta tag i kuben eller stöta till bordet. Problemet kan lösas även om det förefaller omöjligt!

12 – GOD TID 9/2006

Barnbarne Mjölkchokladklubbor i långa rader, i bakgrunden syns äkta gammaldags tryﬀelbollar.

Choklad,

en riktig juldelikatess fekt. De ligger frestande framlagda och trängs med chokladklubbor och andra läckerheter. Små traditionella tryﬀelbollar ser goda ut men skall inte blandas ihop med tryﬀelsvampen. – De har fått namnet på grund av att de påminner om svampen, berättar han. För Peter är det mörk choklad som är den riktiga chokladen, men han rättar mig snabbt när jag använder benämningen mörk choklad.

Den riktiga chokladen

Peter Westerlund arbetar ofta i fabriken med att tillverka produkterna. Vad han framställer väljer han enligt säsong och vad som för tillfället tilltalar honom.

I Gamla Borgå, mitt emot domkyrkan, ligger en annorlunda liten butik som heter Lilla chokladfabrik Borgå. Det är en förtjusande butik där choklad säljs i alla former. Kunderna möts av en läcker chokladarom när de stiger in i butiken och chokladfabrikör Peter Westerlund tar emot dem. I rummet bredvid ﬁnns ett litet fabriksutrymme där Westerlund själv tillverkar handgjord chokladkonfekt som säljs på gammaldags vis utställda

i en glasmonter och förstås i lösvikt. – Inga produkter säljs utan mitt godkännande och jag väljer vilken konfekt jag tillverkar enligt säsong och tycke. Inför julen säljer Peter både glöggkonfekt och pepparkakskon-

– Det är den som skall kallas choklad, sedan finns det mjölkchoklad och vit choklad. I riktig choklad finns det endast kakaomassa, kakaosmör, socker och sojalecitin, som är det enda tillåtna tillsatsmedlet. Enligt olika undersökningar har choklad en positiv inverkan på kolesterolvärdet och utvidgar artärer. – Choklad är också bra för själen, berättar Westerlund. Det sägs att choklad har en serotoninstimulerande effekt som påverkar människans välbefinnande. Bör dock nämnas att det handlar om choklad med en mycket hög procent kakao. Den skall gärna vara över 70 procent och man skall inte heller äta för mycket av läckerheten. Den lilla chokladfabriken i Borgå har verkat litet över ett och ett halvt år och fått ett gott mottagande av kunderna. Förutom de handgjorda produkterna finns det specialchokladförpackningar som passar till olika viner, chokladsås, böcker om choklad och allt man kan tänka sig som kan förbindas med choklad. Adressen är Kyrkotorget 1 i Borgå. Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

GOD TID 9/2006 – 13

en bakar av hjärtans lust hunnit fylla 15 år och tycker att det är roligare att umgås med sina jämnåriga vänner.

Tunna och spröda pepparkakor Det syns att mormor Kerstin uppskattar allt stök som barnbarnens pepparkaksbak ställer till med. Hon hjälper till med att kavla ut degen, så tunn som möjligt, så att också barnbarnens pepparkakor skall bli spröda och goda. Hon kan inte låta bli att ge ett litet tips till God Tids läsare samtidigt som hon övervakar vad som händer vid matbordet. – Om man kavlar ut degen på diskbordsplåten blir degen inte lika kladdig som den blir på en varm bordskiva eftersom plåtskivan håller degen sval! Degen kan mycket väl kavlas ut på ett bakplåtspapper i ugnsplåtens storlek. Då är det lätt att trycka ut figurerna och peta bort degen mellan dem och pepparkakorna blir fina. Linda berättar att hon gärna bakar pepparkakor med hästmotiv. Hon är en riktig hästflicka som tycker om allt som har med hästar att göra. Medan hon bakar föds en idé. Hon ritar upp tre stora hjärtan som skall dekoreras med hälsningen God jul. När de är klara skall de hänga i flickornas fönster fram till julen. Matilda är mer konstnärlig

och gör gärna pepparkakor med hundmotiv. Grisar är också roliga och hon passar på att göra några under tiden vi pratar. För dem är det en kär tradition att baka med mormor och de har varit med om det årliga pepparkaksbaket ända sedan de för första gången klarade av att greppa en pepparkaksform. De sista resterna av degen skall också ätas upp men det får inte bli för mycket för då blir det knip i magen för barnen.

En dekor av kristyr När pepparkakorna har gräddats i ugnen och svalnat är det dags att dekorera dem med kristyr. Resultatet är beroende på tålamod och hur mycket tanke barnen orkar sätta ned på att arbeta med glasyren. Ofta varierar det mellan prydligt dekorerade pepparkakor till mer hastigt, och kanske lite konstnärligt dekorerade pepparkakor med prickar och streck litet här och där. Det viktigaste är lönen för mödan. Varje barn får hem en korg med egenhändigt bakade pepparkakor som de kan knapra på så länge de räcker till. Dessutom får de en rolig kväll tillsammans med mormor. Att baka pepparkakor på självständighetsdagen har blivit en kär tradition för alla som deltar och pågår nog ännu i många år. Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

Det stora matbordet är perfekt för pepparkaksbaket. Mormor Kerstin Blomqvist övervakar och hjälper till när barnbarnen bakar egna pepparkakor.

När de ﬂesta i Finland sitter fångade framför televisionen och ser på balen i presidentslottet bakar Kerstin Blomqvist pepparkakor tillsammans med barnbarnen. De får baka av all hjärtans lust och till sist kommer det bästa. Degresterna skall ätas upp. Det går långsamt och Matilda är mycket noggrann när hon bestämmer plats och motiv för varje pepparkaka.

Traditioner är viktiga och för den nyblivna pensionären Kerstin Blomqvist ligger självständighetsdagens pepparkaksbak mycket nära hjärtat. Hon börjar med att baka pepparkakor till hushållet så att de räcker för hela jultiden. – Jag har bara missat ett pepparkaksbak under en självständighetsdag och då var jag på en körresa till Riga, berättar hon. Sedan är det dags för stoj och stök i köket. Barnbarnen kommer på besök och skall baka egna pep-

parkakor. De får skapa fritt och har att välja mellan pepparkaksformar från olika tidevarv. Här ﬁnns traditionella gubbar, gummor, grisar och hjärtan men också moderna Disneyfigurer, dalahästar, gunghästar och de i barnbarnens tycke mycket populära hundpepparkaksformarna. I år sitter Linda 10 år, Matilda 8 år, Linus 7 år, och Rasmus 14 år, runt bordet och bakar under mormors vakande öga. Äldsta barnbarnet Kristoﬀer har redan

Linus är en riktig lurifax och kan till en början inte riktigt bestämma sig vilka motiv han skall välja. Det blev en elegant Lordimask av pepparkaka.

14 – GOD TID 9/2006

Traditionellt julpynt i vacker halm Förr fejades stugan och ny halm spreds ut på golven så att hemmet var rent och ﬁnt inför julen. Än i dag är det populärt med vackra halmarbeten till julen trots att konsten att tillverka arbetena börjar försvinna. På Postbacken i Illby har Märta Järvinen på nytt tagit upp tekniken. Märta Järvinen har i ett års tid arbetat med halm och bland annat tillverkat vackra halmhimlar och stjärnor. Hon är ordförande för Postbackens garantiförening som arbetar för att hålla i liv traditionerna på Postbacken i Illby, utanför Borgå. Postbackens backstugusittare var en gång i tiden berömda för sina kunskaper i halmarbete. Många förtjänade sitt levebröd genom att knyta halmﬂätor vilka sedan såldes till Borgå halmhattsfabrik. – En duktig hantverkare kunde

turister som besöker Postbacken under sommaren. Märta berättar att det varit en stor efterfrågan på halmhimlarna som hon tillverkat i olika modeller. En del av modellerna har hon själv utvecklat av ren nyﬁkenhet. – Det är jätteintressant att arbeta med materialet och det är som vilken konstart som helst, arbetet bara växer fram och det är sällan man vet hur det skall sluta.

Halmhimmel stor som ett matbord

Märta Järvinen inne i Halmloftet som är fyllt av hennes ﬁna halmarbeten.

knyta en 30 meters ﬂäta per dag, berättar Järvinen. Det var kvinnorna som utförde halmknytandet. Förutom ﬂätorna gjorde de vackra halmarbeten med

de karakteristiska röda dekorationsbanden. Deras arbeten går i dag att beundra i en liten röd stuga på Postbacken som är det enda halmmuseet i Finland.

Benita Ahlnäs är frilansjournalist och turistguide i Borgå och pensionerad bibliotekarie. Foto MARIA W BOSTRÖM

Biskop utan kyrka och biskopsgård Han kommer att skriva historia som biskopen utan

kyrka och biskopsgård. På första advent installerades teologie doktor Gustav Björkstrand till biskop för vårt svenska stift. Biskopsvigningen ägde rum i Pernå kyrka. Han är stiftets sjätte biskop. Han är biskopen utan kyrka och biskopsgård. Han är äldre än sin företrädare, biskop Erik Vikström, som pensionerades vid utgången av november. Det betyder att vår nyinstallerade biskop endast har tre år på sig att vara biskop. Pernå kyrka var inramningen för biskopsinstalla-

tionen på grund av den anlagda branden av Borgå domkyrka i maj detta år. Domkyrkan är nu insvept i byggnadsställningar för att skydda gavlarna och kupolerna. Röklukten vilar fortfarande över den brandhärjade kyrkan. I egenskap av medlem i domkyrkodirektionen gavs mig möjlighet att under ledning av fastighetschef Boris Björkendahl klättra upp på ställningarna för att se förödelsen. Där högst uppe kunde jag även se den mörklagda biskopsgården. Mörka gapade fönstren mot kyrkotorget. Jag minns hur biskopsparet Erik och Kerstin Vikström tyckte att det var viktigt att ljusen var tända inte minst i mörkaste adventstid. Och hur symbolerna tro, hopp och kärlek lyste i biskopsgården. Nu är biskopsgården, ”Hjärtats hus”, under reparation. Det giftiga ämnet kreosot har hittats i biskopsgården vilket innebär att reparationerna blir mera omfattande än någon hade räknat med. Det är oklart om biskop Gustav Björkstrand och biskopinnan Eila Helander överhuvud hinner bo i biskops-

gården. Paret har fått en bostad i det som en gång i tiden var Ulla Möllersvärd hem vid Mellangatan i Borgå.

En utdöende konstart Märta Järvinen fick inspiration att själv börja experimentera med halm när föreningens styrelsemedlem, historikern Göran Selén konstaterade att konsten att arbeta med halm är på utdöende. – Jag lärde mig grunderna till att knyta halm på en tvåkvällars kurs i Borgå medborgarinstitut och resten har jag lärt mig genom att experimentera samt genom de jag fått råd av instruktörerna på MI, berättar Märta. Själva gnistan till arbetet ﬁck hon ändå av Seléns kommentar. Det ledde till ett halmloft på Postbacken som öppnades i somras och är fyllt med Märtas arbeten. I Halmloftet ﬁnns det en mängd olika halmhimlar, stjärnor och andra halmprodukter. De säljs till

Förr pryddes julbordet genom att en himmel av halm hängdes ovanför bordet. Halmhimlarna är populära än i dag och Märta har gjort en som heter duga. – Den är lika stor som mitt köksbord och skall vara blickfång vid en julbasar i Borgå, berättar hon. Den minsta halmhimmeln Märta har gjort är endast tio centimeter hög och ﬁnns i hennes bil som en liten, men mycket speciell, maskot. Märta har i sitt arbete använt halm som blivit kvar efter halmhantverkarna på Postbacken. – De hade orensad halm i en ladugård och jag har suttit och rensat den innan jag började arbetet, berättar hon. Halm kan förvaras mycket länge. Till halmarbeten används råghalm som är skördad precis innan rågen mognat. Som nybliven deltidspensionär planerar Märta att ägna mycket tid åt halmarbete. Ett projekt som hon ser fram emot är att väva mattor av halm. – Det skall jag göra under vintern. Halm sägs vara ett mycket tåligt material och jag vill utforska det så mycket jag kan! Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

Biskopsinstallationen ägde rum i Pernå kyrka. Den

nyinstallerade biskopen predikade över temat för första advent och Hosianna och hur Hosiannaropet har relevans idag som är, i en värld full av nödrop. Han talade om behovet av hjälp för äldre som önskar bo hemma så länge det är möjligt och som därtill har det svårt att klara sig ekonomiskt eftersom de njugga pensionerna inte räcker till. Biskop Gustav tog fasta på dikten En broder mer av Stig Dagerman som han deklamerade från predikstolen. ”Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ. Endast en sak kan du göra: en annan människa väl. Men detta är redan så mycket att själva stjärnorna ler. En hungrande människa mindre betyder en broder mer.” Det var gripande samtidigt som mina tankar gick till diktarbiskopen Karl-Erik Forssell, som så ofta kryddade sina predikningar med lyriska citat. Gärna hade jag varit med om biskopsinstallationen i Pernå kyrka. Men jag valde att vara tillsammans med min 91-åriga mor på Drumsö,efterrsom hon annars hade lämnats ensam på första advent. Tillsammans upplevde vi biskopsinvigningen, glada över att vi kunde se direktsändningen på TV1. BENITA AHLNÄS

Halmbockarna i halmmuseet är gjorda på Postbacken och den här modellen är den traditionella Illbymodellen.

GOD TID 9/2006 – 15 Med önskan om en

Kyrkslätts pensionärer

God Jul

tillönskar alla pensionärsföreningar en

och ett

Fröjdefull Jul

Julstämning

Gott Nytt År 2007! Arkadia Pensionärer r.f.

och ett

åt vänner kära önskas alla båd fjärran och nära

Framgångsrikt Nytt År!

Kimito pensionärsförening r.f.

ESP Esbo svenska pensionärer r.f.

God Jul

En glädjefull julhelg och ett gott år 2007

tillsammans med sina nio klubbar önskar alla pensionärer en riktigt

God Jul och ett

och

Gott Nytt År! önskar

önskar vi våra åboländska medföreningar. Tack för gott samarbete i år!

Gott Nytt År!

Övermark pensionärsförening r.f.

Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f.

God Jul

Esse Pensionärsförening r.f.

God Jul

och

Gott Nytt År

önskar alla pensionärer och förbundets anställda en

Gott Nytt År

Liljendal församlings pensionärer r.f.

God Jul och ett Gott Nytt År 2007

Näpes Pensionärsförening r.f.

God Jul

och

God Jul

Gott Nytt År önskar

Nykarleby Pensionärer r.f.

Gott Nytt År! önskar

Borgåbygdens Svenska Pensionärersförening r.f

önskar

och

Gott Nytt År önskar

Vanda svenska pensionärer r.f.

God Jul

och

Gott Nytt år!

Lyckosamt Nytt År 2007

önskar

till vänner nära och fjärran!

Munksnejdens pensionärer r.f.

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu r.f.

Ingå Pensionärer r.f.

Pensionärer i Östra Helsingfors r.f. sänder

Jul- & Nyårshälsningar till alla pensionärer

God Jul &

Gott Nytt År!

God Jul och ett

God Jul och

Gott Nytt År

önskar

tillönskas våra medlemmar och våra grannföreningar

Dragsfjärds Pensionärer r.f.

från Pensionärsklubben PIKT r.f.

God Jul

Gott Nytt År!

önskar Föreningen

önskar

Oravais Pensionärshem r.f.

Karis Pensionärer r.f.

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån r.f.

Fridfull jul

God Jul & Gott Nytt År

och ett

lyckosamt nytt år!

tillönskas alla föreningar inom Väst-Sam

God Jul &

Gott Nytt År! önskar

Jeppo pensionärsklubb r.f.

Lojo svenska seniorer r.f.

God Jul

och

Gott Nytt År

Gott Nytt År!

önskar

Gott Nytt Aktivt pensionärsår!

Trivseklubben i Strömfors r.f.

Malax Pensionärer r.f.

Mariehamns Pensionärsförening r.f.

Pojo Pensionärer r.f.

God Jul

önskar alla en

och

God Jul

Gott Nytt År!

Gott Nytt År

önskar

tillönskas alla God Tids läsare av Svenska pf:s samarbete i Helsingfors

och ett

Gott Nytt År!

SPF:s österbottniska distrikt. Torolf Fröjdö och Per Thomasfolk

Lappfjärds Pensionärsklubb r.f. Vi önskar alla svenskspråkiga pensionärsföreningar ett

SAMS

16 – GOD TID 9/2006

Böle uf:s revy

BOKHYLLAN

“En titt i bakspegeln” Se närmare i dagspressen eller på www.boleuf.com

Brahegårdens revy Se dagspressen för mera info. Ett välbesökt möte i Kaskö ungdomsförening 1913. Mannen längst framme till höger vid bordet torde vara Johannes Klockars, en av pionjärerna inom umgdomsföreningsrörelsen. Foto ur boken

Byarevyn i Oravais

har preliminärt premiär lördagen 17.2.2007 kl. 19.00 på Årvasgården Med ett 10 tal reprisföreställningar Se närmare annonsering i dagspressen eller per tel. 050-377 3679

  

                   

Vörå uf serverar revyn

VÖÖROSÅPPON Föreställningar: se närmare info i dagspressen Bokningar: Tors Blommor 06-3833013 (dagtid)

��

Anders G. Lindqvist kartlägger ungdomsföreningsrörelsen

Samhällsbyggets grundskola När jag för några veckor sedan

hade förmånen att delta i Finlands svenska ungdomsförbunds 100-årsjubileum i G18 i Helsingfors kom jag på mig med att sitta där och smågnola ”Det var i vår ungdoms fagraste vår …” Den tiden ligger i dag långt bakom oss i pensionärsrörelsen, men vi är säkert anmärkningsvärt många som kan härleda våra rötter som föreningsaktiva just till ungdomsföreningsrörelsen. Att Finlands svenska ungdomsförbund fyller 100 år betyder att ingen

av dem som grundade förbundet mera ﬁnns i vår krets. Men dagens FSU-are visar nu respekt för rörelsens rötter, för dess pionjärer, för dess traditioner och målsättningar, inte minst genom att med hjälp av veteranerna inom Ungdomsföreningsrörelsens stöd utge ett förnämt bokverk. Självskriven författare är Anders G. Lindqvist, känd och uppskattad också som ordförande i denna tidnings redaktionsråd. Han har försett sin bokkrönika med den välfunna titeln En folkrörelse väller fram och därmed ger han en antydan om att det inte handlar i egentlig mening om en förbundshistorik, utan om hela ungdomsföreningsidéns födelse, uppväxttid och blomstring.

FSU grundades ”först” år 1906, men boken berättar om hur den mångsidigt begåvade Johannes Klockars redan våren 1888, inspirerad och entusiasmerad av den tidens ideal, modersmål och vetande och bildning, lyckades samla ungdomarna i Malax i en egen ungdomsförening. Den fick redan samma år en efterföljare i Kimito ungdomsförening, där läraren Nils Oskar Jansson, i likhet med Klockars en folkbildare och hejdlös eldsjäl, tog initiativet och det första ledarskapet. Såhär ett 120-tal år senare är man förstummad, imponerad och gripen över den folkrörelse som vällde fram. Det lindqvistska bokverket för oss vidare till 1938 och begränsar sig därmed till rörelsens femtio första år. Vi, som har haft förmånen att njuta frukterna av det som Johannes Klockars och Nils Oskar Jansson och många därtill har byggt upp, väntar självfallet på en fortsättning, mera närliggande perioder i utvecklingen. Den bok vi nu har tillgång till är i alla fall en av dyrgriparna i Svenskfinlands historieskrivning. När man själv under fjärran flydda år har fått vandra på uf-stigen via Borgåbygdens ungdomsförbund,

Nylands svenska ungdomsförbund och Finlands svenska ungdomsförbund är det en självklar källa till stolthet att få ansluta sig till hyllningarna för dem som startade, vågade och vann.

En anmälan av den aktuella boken kan inte bli en komplett redogörelse för vad den innehåller. Till den delen måste jag begränsa mig genom att blott få avge detta entusiastiska vittnesmål om allt från analyserande text till dokumenterande illustrationer. Ungdomsföreningsrörelsens stöd, med pensionärernas åboländska eldsjäl Carin Åminne som ordförande och Anders G. Lindqvist som sekreterare, skall ha ett tack, ett stort tack! Verket beskriver den rörelse som för oändligt många ﬁnlandssvenskar har kommit att bli en grundskola för alla som har velat och sedermera kunnat bidra till bygget av det samhälle vi har i dag. Vid FSU:s jubileum kallades Anders

G. Lindqvist till förbundets första hedersordförande. Jag måste här få skryta med min främsta bedrift i uf-rörelsen, den då jag på 1960talet lanserade min kollega på Sparbanksförbundet Anders G. som ordförande i FSU. Gratulerar!

��

              

Ett festprytt Solstrand, Eugmo ungdoms- och nykterhetsförenings hus från 1937. Foto ur boken

Den aktuella boken kan fås från FSU, tfn (09)7515 5100 till det facila priset av 5 € + porto. P-H. NYMAN

GOD TID 9/2006 – 17 BOKHYLLAN

God Tid-läsarnas krigsminnen:

Kluriga aforim för julklappskorgen

Det blev en bok! I God Tid nummer 3 uppmanades tidningens läsare att skriva ned sina egna minnen från krigsåren. I slutet av maj hade långt över trettio bidrag ﬂutit in. I dag har vi en glad nyhet. En bok med 31 unika bidrag är nu färdig! ��

��

Aforimmet är en kombination av aforism och limerick. De över 500 verserna i boken är indelade

��

1998 har man i Annonsbladet för Kimitobygden varje vecka kunnat läsa en fyrradig rimmad vers under namnet Aforim. Författarens identitet har varit en väl bevarad hemlighet, men har nu avslöjats i och med att tidningen har valt att ge ut Elis Sjöbergs aforim i bokform. Elis har agrologutbildning och har under sin yrkesverksamma tid varit aktiv som jordbrukskonsulent och lantbrukssekreterare.

enligt teman som kvinnor och män, unga och gamla, vänner och ovänner, armod och överﬂöd, ära och framgång. Detta är inte en bok som man sträckläser, utan det gäller att plocka fram några aforim per gång. Några av verserna är illustrerade av en annan pensionär, lektorn i engelska och franska Bengt Borg. Som exempel presenteras här ett gott råd till alla pensionärer med tidsbrist: Nyttja alltid tiden rätt! Gå i sömnen, är ett sätt att fylla sådan funktion: samtidigt vila och motion.

��

Ända sedan slutet av oktober

��

Boken Aforim (ISBN 951-985792-3) omfattar 112 sidor i behändigt B6-format och säljs bl.a. av utgivaren Förlags Ab Lindan, tfn 02421725. Boken kostar 15 euro. CAROLA ANTSKOG

��

Unga liv i krig och kristid är en bok med 31 berättelser, var och en unik också i den bemärkelsen att ingen upplevelse är den andra lik. Författarnas namn finns på bakpärmen. Bakgrunden till uppropet i God Tid var den bok föreningen Kvinnliga Akademiker i Helsingfors gav ut för ett år sedan. Boken Våra krigsminnen med bidrag av sexton föreningsmedlemmar väckte ett enormt gensvar. Det stod klart att det bland oss äldre finns otaliga minnen som borde få berättas innan det är för sent. Agneta von Essen och jag beslöt att starta insamlingen av minnen i den fromma förhoppningen att en dag kunna publicera dem. När sommaren kom fanns en präktig bunt brev med krigsminnen från alla delar av Svenskfinland, från män och kvinnor, längre berättelser och episodiska minnesbilder. De hade alla ett gemensamt: skribenterna hade varit små barn, tonåringar eller mycket unga vuxna då det begav sig. De hade starka, gripande minnen av händelser som de upplevt för över sextio år sedan,

i mycket unga år. Därför ﬁck boken namnet Unga liv i krig och kristid.

Unika texter Under redigeringen av materialet har vi insett att alla bidrag inte kan få rum i en bok. Därför har vi följt principen att ta med alla nya texter och utelämna sådana som tidigare har varit publicerade i något sammanhang. Resultatet är en bok med 31 berättelser, var och en unik också i den bemärkelsen att ingen upplevelse av krig och kristid är den andra lik. Berättelserna kom till oss från nitton olika orter i Finland och en i Sverige. God Tid når oss äldre i alla delar av landet, därför blev skörden av minnen så rikt varierad. Boken handlar om krigstidens vardag landet runt, inte om striderna vid fronten, som ju skildrats i många andra sammanhang.

När God Tid kommer ut den 15 december är boken pinfärsk, nykommen från tryckeriet i Vasa. Bokens berättare får sig tillsänt var sitt exemplar som gåva och kan beställa fler exemplar till rabatterat pris. I handeln kostar boken c. 15 €. Boken kan lämpligast beställas per postkort under adress Agneta von Essen, Tölögatan 9 A, 00100 Helsingfors eller Maj-Britt Paro, Båtsmansbrinken 4 B 36, 02320 Esbo. Glöm inte att ange adressen dit böckerna skall sändas. Ett inbetalningskort på 15 € per bok medföljer, priset inkluderar porto. MAJ-BRITT PARO

Unga liv i krig och kristid Minnen från 1939–44 redigerade av Agneta von Essen och Maj-Britt Paro. Tryckt på Oy Fram Ab, Vasa

Terjärv Uf presenterar:

Replot UF visar revyn

REVY 2007

”STÅORARVE”

Regi: Göran Sjöholm Premiär: lördag 6.1 kl. 19.30 Föreställningar i januari och februari

Premiär lö 3.2 kl.19 Övr. förest. fre 9.2, lö 10.2, sö 11.2, fre 16.2, lö 17.2 sö 18.2

Bokning och förfrågningar fr.o.m. 3.1 på tel. 06-8675118

(Biljettbokn. se närmare i dagspressen)

Medarrangör: Korsholms Vuxeninstitut

Karleby Ungdomsförening r.f. Nyårsrevy 2007 Premiär 6.1.2007 på Jungsborg Regi: Thomas Krantz www.karlebyuf.fi

Årets julklapp! Det unga Esbo – en sprudlande bok om uf-rörelsen i Esbo, under 100 år! Pris 25 e Författare Henry Rask och Marianne Stubbe. Köp boken hos EBUF i Esbo centrum eller beställ den per tfn (09) 8678 8450, e-post: iwe.ekstrom@ebuf.org. Också till salu hos Luckan i Helsingfors och Kyrkslätt, i Lagstad hembygdsgård och i WeeGee-shopen i Hagalund!

18 – GOD TID 9/2006

Piktare på barrikaderna mot sjukhusnedmontering

Till Österbottens pensionärer, Ett stort tack vill jag rikta till Er alla för ett gott samarbete med att rädda hjärtkirurgin! Jag vill samtidigt önska Er alla en god jul och ett gott nytt år! Lars-Erik Gästgivars

Stort utbud av solida hyresgäster Ring 17 17 44.�Såväl företag som privatpersoner söker lägenheter via oss. Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen. Vi står till er tjänst under hela hyrestiden. Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 15, 00150 Helsingfors – Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993. www.locus.ﬁ

Demonstranter med sina skyltar med slagord fyllde gatan utanför sjukhusdistriktets möteslokal i Vasa. Mötesdeltagarna lär ha sökt sig in via bakdörren.

��

Exempel på förtjänstfull aktivitet av pensionärsföreningarna i Kristinestad med Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck – PIKT – som primus motor ﬁck stor och berättigad publicitet den 20 november. Man demonstrerade mot en nedmontering av Bottenhavets kretssjukhus i Kristinestad. Demonstrationen som verkställdes i bästa samarbete, också över språkgränsen, med övriga likasinnade organisationer är anmärkningsvärd. Tyvärr ledde den välorganiserade aktiviteten inte till önskat resultat. Opinionsyttringen ägde rum den 20 november i Vasa utanför sjukhusdistriktets möteslokal. På föredragningslistan fanns nedläggningsförslag för kretssjukhuset som man med demonstrationen försökte få ändring på. Beslutet ledde bock till besked att det från nyår inte längre utförs operationsverksamhet och att inremedicinska bäddavdelningen stängs nästa år. Beslutat fattades med rösterna 14–6 och nedmonteringen av sjukhuset, som pågått redan en längre tid, en sektor åt gången, och på så sätt är det välfungerande kretssjukhuset och dess 130 arbetsplatser nästa år ett minne blott. Piktarna som gjort ett gott förarbete inför demonstrationen

PIKT:s ordförande Sylvia Gran, initiativtagare till demonstrationen, var fullt sysselsatt att informera mediefolk, på bilden Micha Hietanen från TV.

ﬁck sällskap och stöd av tre andra pensionärsföreningar och därtill av två reumaföreningar, två hjärtföreningar och en hörselförening, inalles ett sextiotal personer. Medieuppslutningen var också den stor. Vad man förvånar sig över var att yngre årgångar sydösterbottningar

I hyres- och försäljningsärenden, kontakta

inte visade upp liknande aktivitet som pensionärerna. Avvecklingsbeslutet och dess följder medverkar säkert till att politikerföraktet får bottenkänning. Däremot skall landsdelens pensionärer ha en tacksamhetens rosbukett av för sin helhjärtade aktivitet för bevarande av kretssjukhuset i Kristinestad! Text LARS AXÉN Foto OLLE HAAVISTO

Bland människor och tankar i en ny tid

QVADRAT m²

DEN AVGÖRANDE KVADRATEN FÖR DIN BOSTADSAFFÄRS BÄSTA. QVADRAT m² aff Petersgatan 20, 00140 Helsingfors tel. 0207 559000 qvadrat@qvadrat.fi Förmedlingsprov. 3,66 % inkl.mvs

avslutar nu den 4-delade memoarserien om mitt skiftesrika liv som från en” Barndom i en annan tid” via läraryrke, får, hantverk m.m. leder in på författar- och förläggarskap och tankar även kring de äldre. En tillbakablick gör att böckerna väl kan läsas separat. Vid direktbeställning fås boken snabbt hem för 28 € som betalas per bankgiro.( Hela serien75€ + förs.avg). Närmare upp. Greta Stenberg tel. 02- 2366374

GOD TID 9/2006 – 19 FÖRENINGSNYTT

Hejdlöst roligt i Grankulla Då Grankulla Svenska Pensionärer kommer samman är det alltid gemytligt och trivsamt och ibland dessutom hejdlöst roligt. Dels beror det på att vi haft och har en engagerad ordförande och styrelse dels på den goda sammanhållningen och den utbredda viljan att ställa upp för det gemensamma bästa. Vi utnyttjar dessutom varje tillfälle att fira litet extra. Trots att vi senaste höst firade 30-årsjubileum med ett storslaget program, middag och dans, var vi redo att hålla fest i år igen. Nu har det nämligen gått 20 år sedan Villa Junghans, ett gammalt kulturhus med historisk bakgrund, ”nästan” tänkte rivas, men i stället fick en tillbyggnad med sal för ca 80 personer, aula och liten kokvrå. Huset skulle få användas allmänt av föreningar och organisationer i Grankulla och fick därför inofficiellt namnet ”Föreningarnas hus”. Sedan dess, alltså i 20 år, har Grankulla Svenska Pensionärer sammankommit där varannan tisdag på dagtid (under terminerna) samt dessutom haft både kvälls- och dagsfester samt många olika gruppaktiviteter. Detta var värt att fira! Sagt och gjort. På våren tillsattes en planeringsgrupp bestående av Margareta Sirviö (f.d. ordförande i 13 år), Daisy Nordman (ordförande innan dess) och Anita Blomqvist (allmän programmakare), vilka genast satte i gång med arbetet, ivrigt påhejade av nya ordföranden Alf Skogster.

Programkavalkad Den 17 oktober var det dags för ”Programkavalkad 20 år i Villa Junghans”. Först presenterades kort den historiska bakgrunden och de ansträngningar som i många års tid gjorts för att få salen förstorad (vi är ofta ca hundra personer i en sal för max åttio). Sedan bjöd våra fina värdinnor, som dagen

Skärgårdsfonden

Stöd naturskyddsåtgärder i skärgården Kom ihåg Skärgårdsfonden vid gratulationer och kondoleanser. Konto: Nordea 240120 - 76635. Ordförande Alf Skogster omgiven av ”ﬂickorna” Daisy, Svea och Margaretha i 1 maj-leken.

till ära var skrudade i egenhändigt gjorda serveringsaccessoarer, på vin med tilltugg. Hur de ﬁck det att räcka till åt alla är en gåta, ty man hade kalkylerat med drygt hundra personer, men vi var inemot 140 närvarande. Efter trakteringen tog själva programkavalkaden vid. Den röda tråden i kavalkaden var att presentera alla våra aktiviteter i Villa Junghans och samtidigt hylla de medverkande i de olika grupperna. Varje ny grupp som framträdde välkomnades med en sång. Texterna som på ett skämtsamt sätt presenterade gruppen hade sammanställts av planerarna till kända melodier och sjöngs unisont med stöd av en sångledare. Publiken kunde hela tiden delta genom att programmet och sångerna samlats i ett häfte, som utdelats till alla. Häftena var numrerade och fungerade samtidigt som lottsedlar för det kommande lotteriet.

Dråplig körövning Grupperna kallades in i tur och ordning av en konferenciär, som efter sången småpratade med dem. Det var möjligt för envar att berätta om sin verksamhet och värva nya medlemmar. Först kom sånggruppen Gullgossarna med en dråplig framställning av en körövning,

Trubaduren (Kalle Ekström) uppvaktar Grevinnan (Margareta Sirviö) i ett sångspel.

sedan en grupp med canastaspelare, schackspelare och en bokmarknad. En stor grupp seniordansare gav ett smakprov på sin verksamhet och följdes av Teresagruppen, som visade upp exempel på de filtar (hör och häpna ca 100 st. per år!) som de stickar till behövande i u-länderna. Nästa grupp, en skara glada 1 majfirare samlade kring ett bord med champagneglas och studentmössor, illustrerade våra fester. Där gick helan! Sedan gjorde vår uppskattade värdinnegrupp bejublad entré i sin fina utstyrsel. ”Motion är hälsa” var mottot för följande grupp som uppträdde med orienterare, stavvandrare och städerskor. Nu hade turen kommit till teatergruppen. Den har en bred repertoar, men fick här nöja sig med att ge några kortare smakprov i form av en dråplig monologsketch, ett lika tokroligt sångspel och en ”betraktelse över åldrandets våndor”. Slutligen förrättade fru Fortuna den emotsedda lotteridragningen. Den enorma uppslutningen av medverkande, de gemensamma glada sångerna, det gemytliga småpratet med grupperna, den fina medverkan bakom ”scenen” och den aktiva publiken bidrog till en härlig fest med många fina skrattpiller. Programmet var aldrig inövat utan byggde på spontanitet. Av alla kommentarer då och efteråt var det en verklig succé. Detta var möjligt i Grankulla där pensionärsföreningen är mycket populär och uppslutningen stor. Efter den egentliga programkavalkaden med tillbakablickar var det dags att avsluta med en blick framåt genom att testa vår nya ordförande. Testet gick ut på att ordföranden och hans fru enligt ett känt mönster fick svara på samma avslöjande frågor av typen ”vilkendera av er …” genom att utan att snegla på varandra räcka upp rätt namnskylt. Svaren förblir en intern hemlighet, men allmänna vitsordet var gott. Slutet gott, allting gott ! Text ANITA BLOMQVIST Foto INGER JORMALAINEN

För mera information kontakta Natur och Miljös kansli, tel 09-612 2290.

Arkeologi – en introduktion till arkeologi på Åland 24-25.05.07 kl. 18.00 - 21.00 teori 26-27.05.07 kl. 9.00 - 16.00 fältarbete 01-02.06.07 kl. 9.00 – 16.00 fältarbete Kursledare: Marcus Lindholm, Jan-Erik Tomtlund, Rudolf Gustafsson Avgift: 300 € Deltagare: max 15 Anmälan senast: 23.04.07 (bindande anmälan) Målgrupp: Kursen vänder sig till personer som är intresserade av Ålands forntid och arkeologi I n n e h å ll: • introduktion till arkeologi (nordisk arkeologi) • utgrävningsteknik • artefakter/föremålskännedom • introduktion till arkeologi på Åland • åländsk arkeologi Fältarbete i form av utgrävning av grav i Kasteholmsområdet. Ett kompendium samt Sevärt Stenålder och Vikingatid ingår i kursen. Marcus Lindholm arbetar sedan 1981 vid Museibyrån som arkeolog och har även undervisat i marinarkeologi vid Högskolan på Åland, Åbo universitet samt vid Hangö sommaruniversitet. Jan-Erik Tomtlund är arkeolog och antikvarie vid Museibyrån. Rudolf Gustafsson är arkeolog med inriktning osteologi. Rudolf arbetar som arkeolog vid Museibyrån Anmälan görs till Öppna högskolans kansli, tfn 018-537 711 (öppet 9-12, 13-15) eller per e-post open@ha.ax. Mera information om våra kurser finns på hemsidan www.ha.ax/open

Öppna högskolan/Högskolan på Åland

20 – GOD TID 9/2006 FÖRENINGSNYTT

Kyrkobyklubben i Esbo presenterar sig Vad gör en pensionär i en klubb som kallar sig ESP Kyrkobyklubben? Klubben är av totalt nio, som är verksamma inom Esbo stad under namnet Esbo svenska pensionärer r.f.(ESP), med en medlemskår på ca. 850 medlemmar. Varje klubb har egen ordförande och styrelse som bygger upp ett program som motsvarar klubbmedlemmarnas önskemål. Dessutom arrangerar ESP några gemensamma program under årets gång såsom allsång, frågesport, teaterbesök, kulturresor, körsång (Furorna), boccia, petanque och en motionsdag. Vad gör då klubbarna? Låt oss följa med Kyrkobyklubbens verksamhet under ett år. Verksamhetsåret inleds omkring den 10 januari med det första klubbmötet. Dessa möten

återkommer varannan vecka och sista mötet under våren är i mitten av maj. Våren avslutas vanligtvis med en 1–2 dagars ”hemlig resa” där bussen kör hit och dit för att förbrylla resenärerna.

Marknadsresor Hösten inleds i början av september och avslutas i mitten av december. Vanligtvis står en marknadsresa till Ekenäs, Borgå eller Helsingfors ﬁskmarknad först på programmet. Senare samlar vi oss inför julen med adventsgudstjänsten i Esbo domkyrka och avslutar sedan klubbmötena med en gammaldags julfest i klubblokalen i Esbo centrums servicehus. Hösten är också frågesportens termin då klubbarna håller sin frågesport och deras segrare går vidare till ESP:s gemensamma väl besökta – Aj, ser du ut så där med kläderna på, sa Rolle när han träﬀade en av damerna efter vattengymnastiken I Brunnsmästargårdens simhall.

Stavgångarna i Kyrkobyklubben trivs i den vackra naturen vid Kasberget.

Lust att skriva Det ﬁnns så mycket att berätta … Minnen, erfarenheter, upplevelser och historier vill komma till pappers. Men hur komma igång? Hur få texten att leva? Du kanske simmar i idéer och material, men har svårt att hitta en form och struktur. Eller du drabbas av ribbskräck för att du inte skrivit på länge. Den tredelade kursen ”Lust att skriva” (sammanlagt 6 dagar) hjälper dig att komma igång. Oberoende av om du har ett eget skrivprojekt eller vill pröva hur det känns att skriva och fantisera tillsammans. Kursen består av många slags skrivövningar som får orden att lossa. Vissa texter arbetar vi stegvis med, och hemuppgift ingår. Vi samtalar kring deltagarnas texter, du får feedback och handledning för att komma vidare i ditt skrivande. En författare gästar kursen. Kursen äger rum i G18, Georgsgatan 18 i Helsingfors under följande dagar: 22–23.1, 26–27.2 och 6–7.3. Kurstid: kl 10-16.30 (inkl. lunch) Kursledare: Åsa Stenwall-Albjerg Kurspris: 150 € (lunch ingår) Anmälan till kursen senast 3.1.2007 till Svenska pensionärsförbundet, tel. 09 728 88210 Frågor riktas till Jan Holmberg tel. 045-657 5848 OBS! Begränsat antal deltagare

frågesport och annat trevligt program. Kyrkobyklubben segrade år 2005 och stod nu som arrangör av frågesporten 2006. De lätta frågorna gjorde kampen mycket jämn, så först efter fjärde tilläggsfrågan segrade Gäddvik-Mattby-klubben och arrangörsklubben kom som tvåa. Bra gjort! På klubbmötena är samvaron och kaffe med dopp det viktigaste, men deltagarantalet per möte (60–80 personer) bestäms mycket av vad vi därutöver bjuder på. Här några exempel på vad som år 2006 behandlats på våra möten: ”När järnvägen kom till Esbo”, ”En ros du gav mig” (rosor i ord och bild), ”Viva Italia” (allsång), ”Medicinsk laserbehandling”, ”Hurudan digibox skall jag köpa?”, ”Sagan om Bemböle” etc.

med omkring fyra deltagare från Kyrkobyklubben. På torsdagen är det ESP -boccia i Dalsvik bollhall där 124 deltagare från sju klubbar på 19 banor och 35 lag rullar sina bocciabollar i en och en halv timme. Från vår klubb deltar 39 medlemmar av hjärtans lust. Från maj t.o.m. augusti spelas Petanque på två ställen, i Gäddvik med ca 15 deltagare och i Esbo centrum på Lagstad bollplan med ca 25 deltagare varav I S deltagare

från Kyrkobyklubben. Lördag och söndag vilar vi upp oss och så börjar en ny vecka med nya tag. Tycker du att allt detta verkar intressant så besök webbadressen www.intsys.ﬁ/esp/? Där ﬁnns uppgifter om vår verksamhet. Välkommen med i vår verksamhet nu när du vet vad vi i ESP-Kyrkobyklubben håller på med. Text CHRISTIAN BLOMBERG Foto ROLF MATTSSON

Sång, dans och rosor Under våren hålls en stor basar med försäljning av produkter som medlemmarna producerat och ett stort lotteri. På så sätt kan vi bjuda våra födelsedagsfirare (65 och uppåt) på en fest och samtidigt sponsorera våra övriga medlemmar när födelsedagsfirarna firas! Det här sker vår och höst, vanligen på en restaurang i Esbo, där äter vi, uppvaktar våra gäster med en ros och en egen sång, dansar och trivs tillsammans. Men vad gör vi mellan klubbmötena? Varje måndag är två stavvandringsgrupper ute och promenerar med omkring 15 deltagare. På måndagen har också ESP-Furorna sångövning med ca fem deltagare från kyrkobyklubben. På tisdagen, då klubbmötena går av stapeln, är det på förmiddagen vattengymnastik i Brunnsmästargårdens simhall med ca 25 deltagare från klubben. På onsdagen hålls ESP:s seniordans i Hagalunds servicehus

HATTFEST. – Nå Gösta, är hatten i rätt vinkel? frågar Gunnel efter att hon sett på sina ﬁna bordsgrannar.

Basarvärdinnorna Märta, Kerstin och Linnea frestar oss med härliga smörgåsar och gott kaﬀe.

GOD TID 9/2006 – 21 FÖRENINGSNYTT

JURIDISKA TJÄNSTER

Vinprovning i Tenala-Bromarf Tenala-Bromarf pensionärer höll

sitt höstmöte den 21 november på Bygdegården i Tenala. Mötet inleddes med vinprovning (tre röda viner) under ledning av Anders Lindström. Han berättade om vinernas olika druvor och smaker samt nationalitet. Det ställdes många frågor om vinernas användning och egenskaper till olika maträtter. Därefter öppnade ordförande

SUDOKU

Per-Erik Degerlund mötesförhandlingarna samt valdes till mötets ordförande. Verksamhetsplan och budjetförslaget för år 2007 godkändes. Verksamhetsplanen beaktar att föreningen fyller 30 år 2007. Till ordförande för år 2007 valdes enhälligt Stig Nyberg eftersom Per-Erik Degerlund undanbett sig återval, liksom Elna Grönlund och Ingmar Kihlström som var i tur

Lösningen ﬁnns på följande sida.

4 9 2 7 3 6 3 9 5 8 4 8 6 4 9 1 3 2 7 5 2

att avgå. Nya i styrelsen är Berit Randström och Else-Maj Lindholm. I styrelsen fortsätter Olof Malmberg, Brita Nyberg, Edgar Sundholm och Gunvor Rehn. Olika kommittéer och funktionärer valdes. Julfesten hålls den 19 december kl. 17.00 i Bygdegården. Efter mötesförhandlingarna följde kaﬀepaus, dans, och lotteridragning.

PRIVATLÄKARE

Läkarmottagning

NATURAMED

Karin Munsterhjelm-Ahumada Specialist i allmän medicin Nyckelbegrepp: - Långvarig trötthet o värk - Kroniska sjukdomar - Jästsyndrom - Nedsatt immunförsvar - Infektionscirklar - Biokemisk individualitet - Funktionsmedicin - Antioxidantterapier - Ortomolekylär psykiatri

S.N.

Låt inte dina minnen hindra dig från att få nya minnen. Aforism av MAJSI ÅHMAN

8 Åk buss med

7 3 2 5 6 7 1

Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

Vita Fysio *Fysikalisk undersökningsoch vårdanstalt

Källängsvägen 1 65610 Korsholm (06) 3223566 eller 050-597 4075 vitafysio@netikka.fi

CITY OPTIC

Optikerbutiken för Dig som uppskattar: Vänlig svenskspråkig betjäning. Snygga och moderna glasögon. Linser av högsta kvalitet. Snabb leverans och hyfsade priser.

Nylandsgatan 2, H:fors tfn 09-646 656 Vill du tala med någon? Ring. Vi lyssnar. Varje kväll kl. 20-23. Tel. 10072 Samtalstjänsten (0,025 •/min. + lna)

Ev.luth. församlingarna i österbotten

Våra adresser erhålles från banker, bok-, blomster- och pappershandlar, begravningsbyråer, R-kiosker samt färdigt textade på vårt kontor. Elisabetsgatan 21 00170 HELSINGFORS Tel. 0800 134 000 med lokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

Stiftelsen för Österbottens högskola mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Håkan Anttila, tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa

Mottagning även på: HELSINGFORS, Kruunuhaan antioksidanttiklinikka tel. 09-626 388 Åbo, Lääkäriasema Biomeds tel. 02-250 7999

SPECIALTANDTEKNIKER

*Även hembesök

Välkommen! Nina & Jan Grönholm

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

Björknäsgatan 26A 6,EKENÄS 019-241 5280 Tidsbest. må, ti, on, fre 13-14, med förbehåll för förändring

OPTIKER

Kungsg. 6. Tel. 019-241 1586

KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 Ekenäs, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949 Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Senatorns Köpcenter 09-298 1927 BESTÄLLNINGSBUSSAR

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ

019-524 3993, 0400-492 146 CHARTERBUS

��

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

22 – GOD TID 9/2006 RES MED SPF

Fredrik Pacius Kung Karls jakt Finlands första opera

Till Kreta med SPF 26 maj – 2 juni 2007

Kung Karls jakt, Finlands första inhemska opera, uruppfördes 1852. Svenska pensionärsförbundet arrangerar en veckas resa från Helsingfors till Chania på Kreta. Vi bor på lägenhetshotell Iolida Village Garden i Agia Marina, Chania i två rums lägenheter för två personer.

I Zacharias Topelius libretto skildras den minderårige kung Karls älgjakt på Åland 1672. I kungens följe planeras en maktkupp. Den enda som känner till det är fiskarflickan Leonora. En romantisk opera om ärelystnad och kärlek, om Finlands födelse, om folket och makten. Uppsättningen av Kung Karls jakt är också en opera om att sätta upp en opera – i dag, drygt 150 år efter dess tillkomst, när världen i grund har förändrats. På Nationaloperans scen möts två epoker. Framförs på svenska med textning på finska och engelska.

Avfärd den 26 maj 2007 kl.15.25 från Helsingfors – Vanda ﬂygfält till Chania på Kreta Återkomst den 2 juni 2007 kl. 23.50 till Helsingfors

Föreställningens längd ca. 2 h 50 min, 1 paus.

Resans pris är 730 euro I priset ingår bl.a. flygresa med Finnair, inkvartering i tvårumslägenhet, morgonfrukost, busstransport från och till flygplatsen på Kreta. Under tiden på Kreta kommer vi att orda möjlighet till utflykter och andra aktiviteter mot tilläggsersättning.

Dirigent Jan Söderblom

Kung Karl XI Gogo Idman

Regi Joakim Groth

Hedvig Eleorora Anna-Lisa Jakobsson /Lilli Paasikivi

Scenograﬁ och kostymer Mark Väisänen

Krister Horn Veli-Pekka Väisänen /Petri Pussila

Ljussättning Timo Alhanen

Gustaf Gyllenstjerna Gabriel Suovanen Mårten Reutercrantz Jouni Kokora Jonathan Pehrsson Petri Bäckström /Petrus Schroderus

Anmälningar till resan mottas i det här skedet av SPFs kansli tel. 09-728 8820.

Leonora Tove Åman

Uppgifter om resan fås av medlemsaktivitetsgruppens ordförande Henrik Svarvfar tel. 06-3440219 eller ombudsman Jan Holmberg tel. 045-657 5848

FÖRESTÄLLNINGAR 19.1., 24.1., 26.1., 30.1., 3.2., 9.2., 13.2., 15.2., 17.2., 21.2. Svenska pensionärsförbundets medlemmar får 10 euro rabatt på parkettföreställningarna på Kung Karls jakt på alla föreställningar utom premiären. Biljetten kostar med rabatt 58 euro. Operan erbjuder förbundets medlemmar avgiftsfri grupprundtur på operans tiljor före den föreställning de har köpt biljett till. Meddela vid biljettköp muntligt om medlemskap i Svenska pensionärsförbundet. Numret till Finlands Nationaloperas biljettkassa är 09-40302211, adressen till operan är Helsingegatan 58.

Välkommen med på resan! Teknisk arrangör Tjäreborg/Tournee Vasa

Kom med och upplev hösten i Wien och Tyrolen Vinnare i ”Pensionärskrysset” 8/2006: Nanny Bergvik, Kristinestad Marit Brunell, Kronoby Mona Dahlström, Pargas Gunnevi Hägglund, Lovisa Marita Lindström, Helsingfors FOTO ÖSTERRIKISKA TURISTBYRÅN

Vi ﬁck in 437 krysslösningar. Grattis till alla fem vinnare.

Efter den intressanta resan till Sydtyrolen i Italien ger Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt er österbottniska pensionärer möjlighet att uppleva hösten i Österrike under tiden 21–27 september 2007 med reseledare från distriktet. Målet för resan är Wien, där vi stannar två nätter, och Zillertal i österrikiska Tyrolen, där vi bor fyra nätter. Resan sker med flyg från Vasa till Budapest i Ungern där vi stannar för en guidad tur innan vi fortsätter till Wien. Med Ingves buss, som vi har till förfogande hela tiden, besöker vi turistmål i såväl Wien som Tyrolen. I Wien gör vi med svenskspråkig guide en rundtur som visar oss det bästa av Wien. Andra kvällen får vi uppleva en ”Heurigen” med festmåltid, vinprovsmakning och musikunderhållning. På väg till Zillertal besöker vi Salzburg med bl.a. Mozarts födelsehem, Hohensalzburg m.m. Under dagarna i Tyrolen gör vi utflykter till bl.a. Örnnästet, glaciären Hintertux, Krimml vattenfallen m.m. Möjlighet till vandring i det natursköna landskapet finns. Hemfärden sker från München och på vägen dit besöker vi Innsbruck och Garmisch-Partenkirchen. Övernattningarna sker på goda hotell där vi har halvpension, alltså morgonfrukost och middag ingår i priset. På såväl utresan som hemresan byter vi plan i Helsingfors. Vid avresan och hemkomsten ingår buss från Karleby och Kristinestad till och från Vasa flygfält. Resans pris är 1 000 euro och anmälningsavgift 100 euro per person uppbärs genast efter anmälan och slutbetalning i början av augusti. Tillägg för enkelrum. Anmälan sker till SPF:s österbottniska distriktskansli på telefon 3179070 eller 050-5575389 senast 30 juni 2007. Upplysningar om resan fås också av resegruppens medlemmar Henrik Svarfvar tel. 3440219 eller 050-69341, Bert Bäck tel. 3460372 eller 050-69006 och Per Thomasfolk tel. samma som till distriktskansliet.

Välkommen med på resan! Resegruppen

Teknisk researrangör Ingves resor

SUDOKULÖSNING 1

EKENÄS MUSEICENTRUM - EKTA Utställningar julen 2006: “Alla tiders Ekenäs” “Prisade foton” “Trettondagsbal”

Öppet 1.12.2006-7.1.2007 ti-to 16-19, fre-sö 11-17

Gustav Wasas gata 11

��

Konstkryssets lösningar postas till redaktionen senast den 5 januari 2007. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 9/2006 – 23

24 – GOD TID 9/2006 SISTA ORDET

Seniorernas favorit Vilstolen

HAMLET

Julgrytan 100 år

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm Läder el. tyg. Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

* Även mattor och bordsarmatur. 019231 355

Amadeus Verkstadsgatan 3, Malmkulla, Karis

Vard. 10-17

Frälsningsarméns julgryta jubilerar. Den har puttrat i 100 år i Finland. Mina egna minnen av julgrytan går tillbaka till 50-talets julaftnar. Pappa brukade vakta grytan som stod vid Skillnaden i Helsingfors och vi barn träﬀade honom där ungefär när det började skymma. När det blev lapp på luckan

GOD TID

utkommer nästa gång den 26 januari. Material till nummer 1/2007 bör ﬁnnas på redaktionen senast den 12 januari. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

hjälpte vi honom bära penningfylld gryta och flaggbeprydd trefot i skydd bakom lås och bom. Sedan följde en längre promenad i stadens södra delar för att ge mamma den tid hon behövde för julförberedelserna hemma på Kaptensgatan. När jag blev lite äldre förtjänade jag julklappspengar med att sortera skor som influtit via julgryteinsamlingen. I något skede av sorteringen förlorade skorna sina makar och det gällde att sammanföra dem igen. Följande år avancerade jag till hjälpkarl på en av de lastbilar som samlade in paketen som lämnats vid grytorna. Det jobbet hade status minsann! Först nästan 40 år senare fick jag en möjlighet att jobba med julgrytan igen. Det gjorde jag några år som kanadensiska ambassadens julgubbe. Uppdraget bestod i att välmaskerad dela ut julklappar på tre språk till ambassadtjänstemännens småttingar. Ambassadören avtackade gubben med en god middag och en flaska Finest Canadian Blend men bättre en det, en nätt summa pengar till julgryteinsamlingen. Frälsningsarméns julgrytor hittar man bland annat i Björneborg, Borgå, Esbo, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Lojo, Nykarleby, Tammerfors och Vasa. Det går också att donera på internet på adressen www.joulupata.fi. God jul! ULF WAHLSTRÖM chefredaktör

ULF WAHLSTRÖM

God Jul Kristinestads Stad tel. 06-2216200 www.kristinestad.fi

Malax Kommun www.malax.fi

Och

Gott Nytt År

Vasa Stad www.vasa.fi

Lappfjärds Apotek Tel. 06-222 1110

(06) 318 4000

www.kyrkslatt.fi ÖNUF, tel. (019)532 412

Tel. 019-689 4400