God Tid 5/2015

Page 1

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 5 ● 5.6.2015 Årgång 43

LEDARE

Enligt lag är kommunerna skyldiga att tillsätta äldreråd, men äldreråden har ingen lagstadgad verksamhet. Äldreråden måste alltså finnas, men verksamheten bestämmer råden själva helt och hållet över. Det är både en styrka och en svaghet. SIDAN 2

Berätta din historia

Förbundet skrivartävling är avgjord. Närmare 80 bidrag kom in, så juryn har haft ett styvt jobb med att kora vinnaren. I detta nummer av God Tid avslöjas pristagarna och du kan läsa vinnarbidraget på SIDAN 8–9

Bild från Westergrannas i Hitis skärgård. Foto BERNT ÖRSÅ

RoHit en riktig sommarhit

Skogen är en utmärkt konditionssal. Ifall det inte finns olika utrustningar att tillgå kan man också använda sig av till exempel träd eller Foto MARGARETHA SUNDKVIST stenar som motionsredskap, tipsar Spänst i benen-kursledaren Kitty Seppälä .

Håll i gång i sommar Sommaren i Svenskfinland har mycket att erbjuda på alla områden. Allt från teaterpremiärer till skogspromenader. God Tid har bekantat sig med ett antal sommaraktiviteter i våra regioner.

Årets RoHit tar upp bland annat frivilligarbete och hembygdskänsla, men också Rosala Vikingacentrum, Bengtskär, Farmors Café som i somras fyllde 20 år och Tunnhamns egen man i EU-parlamentet, problembarnet Östersjön och fåraherden på Vänö, spritsmuggling under förbudstiden, Pappas Eget Band och mycket mera. Läs om personerna och arbetet bakom sommartidningen RoHit på SIDAN 25


2 GOD TID

5/2015 ­­­

LEDARE

Om äldreråden Enligt lag är kommunerna skyldiga att tillsätta äldreråd, men äldrerå-

Kansli

Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID

Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15, 65100 Vasa tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: C J Center Kb tfn 050 57 553 51 cjcenter@malax.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2015 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Olle Spring och Eva Wörlund.

den har ingen lagstadgad verksamhet. Äldreråden måste alltså finnas, men verksamheten bestämmer råden själva helt och hållet över. Det är både en styrka och en svaghet. Råden har full frihet att utforma verksamheten utgående från bland annat de lokala behoven bland äldre, men varken kommunens fullmäktige eller styrelse har någon skyldighet att ta rådets åsikter i beaktande eller ens behandla rådets förslag. För att få betydelse måste äldreråden ha en klar strategi för sin verksamhet om vad man vill nå och med vilka medel. Rådens betydelse och deras möjlighet att påverka är således helt beroende av dem själva. En viktig första uppgift är att prioritera de konkreta frågor, som rådet vill ägna sig åt i sitt arbete. Kvaliteten i äldreomsorgen, boendet, hemservicen, närståendevården och möjligheter till avlastning, tryggheten, trafikfrågor, utrymmen för pensionärernas verksamhet; listan över frågor att behandla kan göras lång. Ingen kan ju ändå få allt på en gång, och för att ha framgång, är det viktigt att sätta frågorna i viktighetsordning. En annan lika viktig uppgift är att skapa förtroende för rådet och dess arbete. Det gör man främst genom att vara saklig. Om rådet blir en kravmaskin, som ständigt framför nya krav, utan hänsyn till exempelvis andras behov eller läget i ekonomin, får man knappast mest gehör för sina förslag. Äldrerådens roll är ju långt intressebevakarens, eller lobbarens med ett modernare uttryck. En framgångsrik lobbare skall ha goda, väl genomtänkta argument för sina förslag. Exempelvis förslag, som syftar till en god livskvalitet och god hälsa bland pensionärerna, betyder ju samtidigt att kostnader för vården kan hållas lägre, vilket också i allra högsta grad intresserar beslutsfattarna. Förtroende skapar man också med hjälp av goda och nära relationer

till politikerna och till tjänstemännen. Äldreråden skall gärna försöka vara ett stöd för beslutsfattarna, samtidigt som man målmedvetet argumenterar för sina tankar och förslag. Aktiva äldreråd, som ber om information och underlag för sina förslag, uppfattas oftast som en god partner att samarbeta med. Äldreråden kan också bli en viktig remissinstans i beslut som rör oss äldre. Sådana arbetsmetoder, som skapar trovärdighet, ger också mera inflytande. Det gäller ju att komma ihåg att äldreråden inte har beslutanderätt. Makten över besluten finns i fullmäktige, styrelsen och nämnderna, medan tjänstemännen har makten över beredningen av ärendena. En god lobbare är förutseende och gör sina förslag redan när ett ärende bereds. Goda kontakter till tjänstemännen behövs för att vara informerad om vad som planeras, men också för att kunna göra egna förslag i rätt tid. Redan innan äldreråden blev lagstadgade, fanns de i många kommuner. Verksamheten har varierat mycket. I en del kommuner har de redan etablerat sig som viktiga remissorgan med ansvar för information och kontakt mellan kommunala organ och pensionärsföreningarna. I andra kommuner har de inte hittat sin roll med besvikelse bland både medlemmarna och äldre som följd. När äldreråden nu måste finnas, bör vi tillsammans se till att de kan bedriva en god verksamhet. Pensionärsförbundet ordnade en skolningsdag i Vasa den 2 juni om äldrerådens arbete. Vi hoppades på ett stort deltagande från medlemmar i äldreråden, förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna samt intresserade medlemmar i våra föreningar, och det fick vi. Meningen var att lära av varandra så att vi blir bättre i den lokala intressebevakningen. Det finns anledning att återkomma med utvärderingar av de lagstadgade äldrerådens arbete efter någon tid. Det finns också anledning att lära av de andra nordiska länderna. Äld-

reråden är lagstadgade i Danmark och Norge, I Danmark har råden en starkare formell position, medan situationen i Norge är snarlik vår. I Sverige är pensionärsråden inte lagstadgade, men med känd svensk noggrannhet har pensionärsorganisationerna utarbetat noggranna regler för hur verksamheten skall bedrivas. Verksamheten och resultaten blir långt vad vi gör dem till, så låt oss göra det bästa möjliga av ett organ, som måste finnas, men som inte getts klara uppgifter. OLE NORRBACK

förbundsordförande

Vad är och gör PIO? För de flesta är PIO säkert en obegriplig

kombination av bokstäver. Pensionärernas intresseorganisation rf (PIO) är ett samarbetsorgan mellan sex pensionärsförbund i vårt land, av vilka vårt förbund är ett. Som namnet säger är intressebevakningen den viktigaste uppgiften. PIO har ingen fast anställd personal, och ordförandeskapet och ansvaret roterar årligen mellan medlemsförbundet. Det här året har vårt förbund ledaransvaret. Det ger oss en hel del mera arbete. Trots att en fast organisation saknas, är arbetet omfattande. Årligen hålls kontakt med ansvariga bolag för arbetspensionerna och deras gemensamma organisation TELA, med Folkpensionsanstalten (FPA), med riksdagsgrupperna och olika utskott i riksdagen, med regeringsmedlemmar, särskilt ministrarna med ansvar för social- och hälsovård samt för boende, med Penningautomatföreningen om olika projekt inom äldreomsorgen, för att nämna de viktigaste. Beredskapen hos beslutsfattarna att lyssna till vad pensionärernas organisationer har att säga, ökar år för år. Förhoppningsvis beror det större intresset inte enbart på att vi blir flera, utan också på vårt sätt att argumentera. Frågorna som behandlas berör naturligt-

vis i första hand pensionärerna, men också allmänna frågar behandlas. Också för oss pensionärer är en stabil ekonomi grundvillkoret för att vi skall få en god service och våra pensioner också i framtiden. Omkring tre fjärdedelar av våra pensioner står de för som har arbete i dag, en fjärdedel är avkastning av fonderna pensionsbolagen förvaltar åt oss. Det betyder att en hög arbetslöshet också drabbar oss pensionärer. Också i intressebevakningen på riksnivån behövs tydliga prioriteringar. Här är några exempel. När avsikten är att minska gamla mänskors beroende av institutionerna, krävs mera bostäder som är anpassade för oss. Närståendevården ökar hela tiden och nu behövs ett riksomfattande system för ersättningarna och för avlastningen. Behovet av hemhjälp kommer också att öka. Trots det kärva läget i ekonomin är en justering av garantipensionen motiverad. Det mesta av verksamheten i pensionärs-

föreningarna bidrar till livskvaliteten och är hälsofrämjande. Utom att vi ställer krav, så har vi också mycket att ge inom våra organisationer, vilket vi ständigt informerar om. På riksnivå står PIO för en liknande verksamhet som äldreråden är tänkta att stå för i kommunerna. Också för PIO gäller det att skapa förtroende för att vi skall vara trovärdiga och för att beslutsfattare skall lyssna på oss. OLE NORRBACK


GOD TID

5/2015 3

Ta vara på de äldres kunnande i beslutsfattandet! Under vintern och vårvintern har

många medlemmar i förbundets pensionärsföreningar efterlyst utbildning och stöd för äldrerådens medlemmar. Tisdagen den 2 juni ordnade Svenska pensionärsförbundet ett välbesökt Äldrerådsseminarium i Vasa. Drygt 80 personer från Karleby i norr till Kristinestad i söder mötte upp för att dryfta äldrerådens roll i kommunerna. Karolina Wickholm, sakkunnig på Finlands Kommunförbund inledde dagen med ett anförande om kommuninvånarnas delaktighet, deltagande och påverkningsmöjligheter. – Det är viktigt att skapa olika kanaler för medborgarnas inflytande och påverkan. Kommuninvånarna bör ges möjlighet till tidig insyn i beslutsfattandet. Gösta Willman, stadsdirektör i Nykarleby, konstaterade i sitt inlägg att äldreråden har en given plats i kommunerna. – Det behövs specialorgan som driver särintressen. Deltagarna fick också ta del av er-

farenheter från Borgå och Närpes. Björn Sundqvist, ordförande för Borgå svenska pensionärsförening

och stadens äldreråd konstaterade att äldrerådet har en stor funktion. – Borgå har idag en befolkning på 50 000 invånare och om några år är vi snart 15 000 personer över 65 år. Äldrerådets uppgift blir allt viktigare och vi måste få en bredare verksamhet, vi måste bli aktivare och delta i diskussioner kring planering, byggande, kultur och fritid. Äldrerådet i Närpes har verkat sedan år 2002. I början av år 2014 tillsatte man ett arbetsutskott bestående av ordförande och sekreterare samt två medlemmar. Avsikten med arbetsutskottet är att det ska kunna reagera snabbt, hålla kontakt med tjänstemän samt förbereda större ärenden. I Närpes upplever man att äldrerådet fått större tyngd under de senaste åren. – Men det gäller att ha framförhållning och också vara lite framfusig, säger Gun Forsman, ordförande för äldrerådet. För att strukturera och konkretisera äldrerådets arbete har man tagit i bruk en årsklocka där man satt ut tydliga mål för verksamheten samt definierat ärendena, åtgärderna, genomförandet och utvärderingen.

kreta frågor äldreråden ska prioritera och hur äldreråden kan maximera sitt inflytande i kommunerna. Det rådde stor enighet bland seminariedeltagarna kring båda frågeställningarna. Äldreråden bör prioritera boendefrågor, hälsa och sjukvård, men även frågor gällande byggande, trafik, kultur, fritid, upphandling och information. En viktig uppgift för äldreråden är också att motverka åldersdiskriminering och ensamhet. Beträffande inflytande vill man bli hörd i frågor som berör äldre, men det betonades också att äldreråden själva måste vara aktiva och skapa kontakter till tjänstemän och politiker men också till medierna och tredje sektorn.

Under seminariedagen fördes också

BERIT DAHLIN verksamhetsledare

Äldrerådsseminariet kommer med

all sannolikhet att få en uppföljning under hösten och under nästa år. Mera information och material från Äldrerådsseminariet finns på Svenska pensionärsförbundets hemsida www.spfpension.fi Trevlig sommar!

livliga diskussioner kring vilka kon-

Spänst i benen – träning ger trygghet Grundkurs 1–5.9 på Lehmiranta

Foto MONA LEHTONEN

Engagerade deltagare på Äldrerådsseminariet i Vasa.

Kursen riktar sig till både kvinnor och män i åldern 50+ som är intresserade av att fungera som motionskompis. Kursen lämpar sig också för dig som vill veta mera om hur man förebygger benskörhet d.v.s. osteopeni och osteoporos. Kursen består av motionsövningar, föreläsningar och diskussioner. Efter kursen har deltagarna beredskap att leda en liten grupp eller fungera som motionskompis. Kursen har tidigare gått under namnet ”Skön men skör”. Kurspriset 80 € inkluderar halvpension, inkvartering i dubbelrum och kursprogram och -material. Tillägg för enkelrum faktureras skilt. Lehmiranta ligger 15 km söder om Salo varifrån det ordnas transport till kursplatsen. Kom med! Anmälningar och förfrågningar tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi

Kommande resor 18–24/8 13–17/9 26/9–3/10 30/9–7/10 7–14/10 26–28/10 27–28/11 27–29/11 5–9/12

Bornholm, fullbokad fråga efter avbokningar tfn 050 328 1209. Ruskaresa till Saxnäs i Sverige Se sidan 19 Barcelona och Mallorca Se sidan 18 Sicilien runt Se sidan 18 Slovenien Se sidan 18 Seniorskeppet från Helsingfors till Stockholm Se sidan 19 Stormskärs Maja i Åbo Se sidan 19 Musikalresa till Stockholm, Det Påstrukna Förklädet Se sidan 18 Julmarknad i Lybeck Se sidan 19

Vem Vårdar Vemkonferens 22–23.10 i Kommunernas hus i Helsingfors

Anci Söderlund, en av Sail4Funskepparna.

Kommande program

God Tid rättar

5/8 27/8 1–5/9 22–23/10 12/11 25/11

En av skepparna i artikeln Bengt seg­ lar med gäster som gastar i God Tid nummer 4 råkade få fel efternamn. Hon heter Anci Söderlund och ingenting annat.

SPF Österbottens sommarfest på Carpella Se sidan 43 SPF Österbotten Inspirationsdag för ordförande och sekreterare Spänst i benen, Lehmiranta Se sidan 3 Vem Vårdar Vem-konferens, Helsingfors Se sidan 3 SPF Österbotten Wasa Teater ”Tre systrar och en berättelse” SPF:s höstmöte i Tammerfors Se sidan 6

God Tid ber så hemskt mycket om ursäkt.

Målgrupp: Pensionärer, kommunala tjänstemän, vårdpersonal, förtroendevalda, äldrerådens medlemmar, frivilligorganisationer, församlingar, anställda i sjukvårdsdistrikten, utbildningsinrättningar och övriga intresserade. Konferensen ordnas i samarbete med Svenska Seniorer i Finland, Svenska pensionärsförbundet och Finlands Kommunförbund.


4 GOD TID

5/2015

Ny regering – nytt program Den nya regeringen står inför de

Översikt av Wellmo-plattformen.

Välmående på smarttelefonen Institute for Advanced Manage-

ment Systems Research (IAMSR) vid Åbo Akademi är specialiserat på att utveckla digitala tjänster inom nya användningsområden. Arbetet sker oftast inom Tekes-finansierade forskningsprojekt och vårt mål är att använda forskningsresultaten som underlag för doktorsavhandlingar; till dags dato har vi producerat 38 doktorsavhandlingar. En av våra forskargrupper kom för 3–4 år sedan i ett projekt underfund med att det inte finns utvecklade mobiltjänster för dem som är över 55, att dessa konsumenter både är ointressanta för utvecklarna av mobiltjänster och dessutom är ”fel målgrupp”. Vi insåg att här är någonting på tok och har tittat lite närmare både på målgruppen och tjänsterna. Vi skapade begreppet ”yngre äldre” för åldersgruppen 60–75 år och fokuserade på ”wellness” som det område vi ville satsa på. ”Wellness” kan närmast översättas med välmående och vi har i forskningsprojektet BeWell utvecklat det begreppet i flera dimensioner: ❋❋ Fysiskt välmående (motion, diet, sömn, viktprogram, etc.) ❋❋ Intellektuellt välmående (minne, kognition, skapande, kunskap, etc.) ❋❋ Socialt välmående (sociala nätverk, samverkan, sociala media, etc.) ❋❋ Trivsel (välmående, utsikter, planer, utveckling, etc.) Vi utvecklar verktyg för mobiltelefoner för att stöda och följa med hur välmående utvecklas i alla dessa dimensioner och om mobiltjänsterna kan forma nya dagliga rutiner. Vi valde ”yngre äldre” eftersom vi sett i en hel del studier att om man håller sig rimligt i skick vid 60–75 år så löper man mindre risk att drabbas av allvarligare åkommor som ”senior” (75–90 år). Vi samarbetar

med Svenska pensionärsförbundet och verktygen vi arbetar med utvecklas av Wellmo, som är ett startup företag med ursprung i Nokia. Vi behöver nu flera grupper om 25

frivilliga yngre äldre från Pensionärsförbundets föreningar som har tillgång till en smart mobiltelefon och epost. De frivilliga skulle hjälpa till med att utveckla stödtjänster för välmående och också fungera som pilotanvändare och rapportörer av sina erfarenheter av tjänsterna. Vi installerar Wellmo (verktyget heter detsamma som företaget) åt de frivilliga och vi uppdaterar tjänsterna vartefter de utvecklas, naturligtvis utan kostnader. De frivilliga arbetar med våra forskare i 4–6 omgångar under 2015–2016, varje pass kommer att ta ett par timmar, dessutom kommer vi att vara i kontakt några gånger per epost för att informera om nya tjänster och inhämta erfarenheter av dem. Allt material kommer att behandlas som konfidentiellt och enskilda personer kommer inte att kunna identifieras från forskningsresultaten. Vi sätter också upp en panel med 1 300 medlemmar för återkommande större studier av de digitala tjänsterna, medlemmarna till panelen väljs slumpmässigt från Pensionärsförbundets medlemsförteckning och vi hoppas att de som blir utvalda ställer sig positiva till medverkan. Vi planerar att wellness-tjänsterna vi utvecklar skall bli populära och få en stor spridning bland Svenska pensionärsförbundets 20 000 medlemmar, vilket medför att de svenskspråkiga seniorerna kommer att vara i bättre skick än någonsin tidigare. Vi hör själva till de ”yngre äldre” så vi har – som man säger i Österbotten – ”egen ko i diket”. CHRISTER CARLSSON, professor PIRKKO WALDEN, professor

Årets it-pensionär Svenska pensionärsförbundet utser Årets IT-pensionär på Seniorkryssningen 2015. Till Årets IT-pensionär utses en person som har gjort betydande insatser för föreningarnas IT-verksamhet. Till Årets IT-pensionär 2014 valdes Kaj Kankaanpää från Grankulla. Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till IT-koordinator Robert Riska, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller till robert.riska@spfpension.fi senast 31.8.2015.

största utmaningarna någon regering gjort på länge. Ekonomin har krisat i flera år, arbetslösheten är stor, det internationella läget är på nytt instabilt och vår granne, Ryssland, är allt mera oförutsebar i sitt agerande. I den nya regeringen sitter också ett parti, Sannfinländarna, som helt saknar erfarenhet av hur det är att ha regeringsansvar, och därför kan bjuda på överraskningar av många slag. En sak är säker, besluten, som aviseras i regeringens program, men också andra beslut kommer att beröra alla medborgares vardag. De delar av regeringsprogrammet, som berör oss pensionärer innehåller också positiva förslag, trots det allmänna ekonomiska läget. Hemmaboendet är centralt

också nu, och regeringen vill utveckla olika former för boendet, vilket pensionärsorganisationerna länge efterlyst, liksom att resurserna för närståendevården ökar och garantipensionen höjs, vilket nu också sker. Förra regeringen misslyckades med

att förnya social- och hälsovården, och nu vill den nya regeringen genomföra den. Det är ett mycket omfattande projekt, och Pensionärernas intresseorganisation (PIO) har här en uppgift att aktivt följa med hur de äldre berörs. Försök med servicesedlar kommer också att göras, vilket berör de äldre i hög grad. Elektroniska hjälpmedel kommer att utvecklas och tas i bruk i växande omfattning, också

inom vården, vilket igen understryker vikten av att också pensionärerna lär sig grunderna i hur en dator används. Besparingarna, som nämns i reger-

ingsprogrammet, berör naturligtvis också oss. En del besparingar är villkorliga och verkställs inte om arbetsmarknadens parter medverkar till ett samhällsfördrag. Vi får räkna med att varken löner eller pensioner kommer att öka under några år. Det är viktigt att olika befolkningsgrupper behandlas rättvist med tanke på behov och förmåga. Förmodligen går vi in i en period där intressebevakningen, också när det gäller pensionärer, kommer behövas i större omfattning. OLE NORRBACK

Pensionärernas intressebevakning I samband med det i april ge-

nomförda riksdagsvalet har frågan om pensionärernas intressebevakning varit uppe i debatten, både i insändarspalter, på valmöten och i de olika partiernas och kandidaternas valprogram. Att pensionärerna är en intressant grupp inför ett val är naturligt, då vi utgör någonstans runt en tredjedel av väljarkåren, om man får tro olika undersökningar. De olika valprogrammen innehåller nog många positiva förslag för pensionärerna och kanske framförallt för de pensionärer som har de lägsta pensionerna. Tyvärr är erfarenheten den, att många av det som finns i valprogrammen, både i partiernas men också i de enskilda kandidaternas, sådant som inte kan genomföras eller som glöms bort när den nya riksdagen påbörjar sitt arbete. När detta skrivs vet vi lite mera

hur de tre nya regeringspartierna ser på pensionärernas situation och hur stor andel av det allmänna spartalkot vi äldre skall stå för. Men ännu är många frågor som berör oss inte klarlagda så det är bara fragment av den kommande politiken vi har att hålla oss till. Dock kan redan nu konstateras att vi får lov att inse, att de närmaste åren betyder ett uppehåll i utvecklingen för pensionärerna men kanske ändå inte för de med bara garantipension och för närståendevårdarna som troligen prioriteras i det nya regeringsprogrammet. Pensionärsorganisationernas be-

tydelse för intressebevakningen De organisationer som verkligen försöker tillvarata pensionä-

rernas intressen under hela mandatperioden är våra pensionärsorganisationer som är med i PIO (EETU) och som inte minst nu inför uppgörandet av det nya regeringsprogrammet, lobbat för våra frågor. Tyvärr så är det många pensionärer som inte är medlemmar i någon pensionärsorganisation vilket gör lobbandet svårare än om en större del av de med pension skulle höra till någon av PIO:s 6 medlemsförbund. I vårt Svenskfinland har SPF närmare 20 000 medlemmar vilket är cirka 30 procent av alla ålderspensionärer med svenska som modersmål. Visserligen är medlemsantalet i SPF tillfredställande och ökar för varje år, men med en ännu högre anslutningsprocent skulle intressebevakning bli ännu mera effektiv. Men det är inte bara på riksnivå

som pensionärerna behöver någon som tar tillvara deras intressen. I dagens politiska värld är det nödvändigt att intressebevakning också sköts på kommunal och regionalnivå. Här kommer den lokala SPF-föreningen in och följer med hur hemkommunen sköter de äldres frågor och speciellt i de förändringar som kommer att ske ute i kommunerna, påtalar de äldres rättigheter och är remissinstans när nya åtgärder som berör oss planeras. Regionalt är det SPF Österbot-

ten som på bästa sätt försöker bevaka våra medlemmars intressen. Därför träffar SPF Österbottens styrelse regelbundet exempelvis Centralsjukhusets ledning, Österbottens förbund, SÖFUK, po-

lisen och även tidningarnas och Svenska YLE:s ledningar. Varje dag under året är det ett an-

tal finländare som går i pension, en del arbetar längre och en del kortare men när man blir pensionär, oberoende av ålder, behöver man någon som tar hand om ens intressebevakning och här ställer pensionärsorganisationerna upp och erbjuder medlemskap. Men det som exempelvis Svenska Pensionärsförbundet med sina 76 medlemsföreningar erbjuder är inte bara intressebevakning, trots att denna kanske är den viktigaste delen, utan även ett antal olika aktiviteter som träffar, fester, resor, skolningstillfällen med mera. Inte minst IT för pensionärer har blivit en aktuell fråga där den tekniska utvecklingen ”skenar” och där både de med svag datorvana likväl som mera avancerade datoranvändare, behöver uppdatering och skolning. Här har SPF påtagit sig rollen av en ”hjälpare i nöden” för våra medlemmar. Med allt detta som bakgrund

och argumentering hoppas jag att alla som går i pension direkt ansluter sig till en pensionärsorganisation, då kan SPF och de övriga förbunden i PIO på ett ännu bättre sätt ta tillvara våra gemensamma intressen. Kom ihåg, som pensionär är vi alla i samma båt, oberoende av vad vi utfört för arbete tidigare, vilken pension vi har eller hur vår hälsa är. Därför är ett medlemskap i ett pensionärförbund viktigt för oss alla. HENRIK SVARFVAR

En tidigare version av texten har publicerats i Mega


GOD TID

5/2015 5

PIO:s vårmöte Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf:s verksamhetsår 2014 var livligt, både intressebevakningsoch verksamhetsmässigt, konstaterade PIO:s stadgeenliga vårmöte, som hölls den 20.5 i Helsingfors, i pensionsbolaget Varmas lokaler. Ur PIO:s verksamhetsberättelse från senaste år framgår att det av Sitra finansierade projektet ”Aktiv och välmående äldre” lyckades enligt planerna och med hjälp av projektet gjordes PIO:s påverkningsarbete allt mera känt, bland annat bland pensionärer och kommunernas beslutsfattare. Under året förhandlade PIO:s representanter med alla betydande referensgrupper – med löntagarorganisationerna, europarlamentarikerna, riksdagen, FPA och Tela. PIO träffade även social- och hälsovårdsministern Paula Risikko. PIO gav många utlåtanden och ställningstaganden och hade under verksamhetsåret stark representation i olika expertorgan och kommittéer. Arbetet år 2015 har hittills inne-

burit bland annat ett möte med representanter för PIO och regeringssonderarna den 5 maj. PIO representerades av Ole Norrback, Kalevi Kivistö och Berit Dahlin. Före vårmötet fick deltagarna höra

Varmas verkställande direktör Risto Murto ge en översikt av aktuella pensions- och ekonomiutsikter. Varma har öppnat år 2015 starkt, summerade Murto. Under det första kvartalet noterade bolaget sin historias högsta siffror både beträffande placeringarnas avkastningar, värdet och också soliditeten. – Placeringsmarknadernas återhämtning har överraskat positivt, konstaterade Murto. Framtidens utmaningar är enligt honom förenade med det som sker på de finländska arbetsplatserna.

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO höll sitt vårmöte i Helsingfors i pensionsbolaget Varmas lokaler. Från vänster Simo Paassilta, Timo Kokko, Matti Hellsten, Jukka Salminen, Hannes Manninen, Merja Uusitalo, Tapani Mörttinen, PIO:s ordförande Ole Norrback, Berit Dahlin, Pehr Löv, Ensio Koitto, Esko Kotilainen, Jouni Mykkänen, Marjatta Nykänen och Marjo Palomäki.

Murto betonade speciellt betydelsen av att främja arbetsförmågan och rehabiliteringen när pensionsåldern stiger. – Detta har också arbetsplatserna satsat på. Rehabilitering hjälper allt flera att återgå till arbetslivet. Riktningen måste fortsätta, och jag

ser positivt på att så också kommer att ske. Direktör Jyrki Rasi som ansvarar för

Varmas pensionstjänster bekräftade att man i stor utsträckning förstått betydelsen av rehabilitering i det finländska arbetslivet.

– I vårt bolags pensionsbeslut ser man tydligt hur rehabiliteringsansökningarna ökat med 87 procent från och med år 2001. Antalet som går i arbetsoförmögenhetspension har under motsvarande tid ständigt sjunkit. Text och foto TUOMAS TALVILA Översättning MARIANNE FALCK

Svenska kulturfondens understöd Svenska pensionärsförbundet har erhållit 25 000 euro från Svenska kulturfonden för utdelning till föreningarna. Förbundsstyrelsen beslöt 25.3.2015 att utdela understöd till följande föreningar: Helsingfors pensionstagare 170 Pensionärer i Östra Helsingfors 250 Pensionärsföreningen Ettan 250 Drumsö Pensionärer 320 Arkadia Pensionärer 250 Hufvudstadsbladets Seniorer 250 Munksnejdens Pensionärer 320 Kronohagens-Skatuddens pensionärer 250 Pensionärsföreningen Olympia 250 Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen 250 Eira Pensionärer 250 Esbo svenska pensionärer 1100 Grankulla Svenska Pensionärer 500 Ekenäs pensionärer 410 Svenska Pensionärsgillet i Hangö 250 Karis Pensionärer 250 Ekenäs pensionstagare 170

Ingå Pensionärer Tenala-Bromarf pensionärer Norra Kyrkslätts Pensionärsförening Karis svenska pensionstagare Pensionärsföreningen Fagervik Kyrkslätts pensionärer Pojo Pensionärer Lojo svenska seniorer Borgånejdens svenska pensionstagare Kotkanejdens Pensionärer Lovisa svenska församlings pensionärer Pernå pensionärer Liljendal församlings pensionärer Lovisanejdens Svenska Pensionärer Träskända Seniorer Borgå svenska pensionärsförening Pyttis svenska Pensionärsförening

410 410 320 170 100 410 320 320 170 500 410 410 320 500 320 600 250

Stiftelsens understöd 400 1800 700 500 300 600 600 200 100 300 700 600 500 500

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån Närpes pensionärsförening Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS Lappfjärds Pensionärsklubb Pensionärsklubben Milstolpen Purmo Pensionärer Pensionärsf. Nygammal i Petalax Borgå Svenska Pensionärsförening Pernå Pensionärer Lovisanejdens Svenska Pensionärsf. Kotkanejdens Pensionärer Pensionärsträffen i Lappträsk Café Guldkanten/Folkhälsan Borgå Sånggruppen Guldkanten

450 320 500 680 410 500 600 320 420 170 320 170 250 320 320 500 500

Lappfjärds Pensionärsklubb Vasa Svenska Pensionärsförening Närpes pensionärsförening Korsholms Pensionärsförening Terjärv Pensionärer Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb Purmo Pensionärer Pensionärsklubben i Kristinestad PIKT Pedersöre Pensionärsklubb Nedervetil pensionärsklubb Pensionärsför. Nygammal i Petalax Pensionärsföreningen Vi Norrifrån Malax Pensionärer Munsala Pensionärsklubb Pensionärsgillet rf Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors

Vem blir Årets pensionär 2015?

Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland har utdelat understöd om totalt 13 600 euro till följande föreningar: Pensionärsföreningen ETTAN Samrådet i Helsingfors Pens. i Östra Helsingfors Grankulla Svenska Pensionärer Karis Pensionärer Ingå Pensionärer Tenala-Bromarf pensionärer Karis svenska pensionstagare Pensionärsföreningen Fagervik SPF Västnyland Mariehamns Pensionärsförening Åbo svenska pensionärsklubb Övermark Pensionärsförening Korsholms Pensionärsförening

Sibbo Svenska Pensionärsförening Isnäs pensionärer Dragsfjärds Pensionärer Pargas Svenska Pensionärer Kimito Pensionärsförening Åbo svenska pensionärsklubb Pensionärsklubben Festingarna i Nagu Västanfjärds pensionärsförening Mariehamns Pensionärsförening Vasa Pensionstagare Esse pensionärsförening Närpesnejdens pensionstagare Vasanejdens Pensionärer Jeppo Pensionärsklubb Övermark pensionärsförening Kronoby Pensionärer Pensionärsklubben Milstolpen

600 500 500 400 400 300 300 800 300 200 300 300 600 300

Till Årets pensionär utses en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär. Årets pensionär presenteras på höstmötet i november 2015. Till Årets pensionär 2014 utsågs Majlis Kvist från Helsingfors. Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Verksamhetsledare Berit Dahlin, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller berit.dahlin@spfpension.fi senast 31.10. Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärsförbundet.

170 410 760 700 500 410 320 420 500 320 410 590 320 320 170 500


6 GOD TID

5/2015

ROBERTS IT-RUTA

Varför IT-verksamhet? I den här kolumnen ska jag skriva om Svens-

ka pensionärsförbundets IT-verksamhet. Föreningarnas kontaktpersoner får regelbundet information av mig via epost och på hemsidan (it.spfpension.fi) kan var och en dessutom läsa mera om vad som är på gång just nu. I kolumnen ska jag därför skriva mera övergripande om IT-verksamheten och också skriva om sådant som kan intressera även de medlemmar som inte ännu är med i IT-verksamheten i någon förening. För att ta det från grunden vill jag börja med frågan varför, varför ska ni använda dator? Varför ska IT vara en del av förbundets och föreningarnas verksamhet? Jag är inte den första som ställer den här frågan och inte heller den första som svarar

på den, en källa man kan vända sig till för att få svar på varför-frågan är därför bland annat vår verksamhetsplan, som säger att ”IT-kunskaper bryter ensamheten och ökar samhörigheten med samhället samt förbättrar vardagen.” Jag vill ändå lyfta fram en annan, hemlig

målsättning, som visserligen går att läsa mellan raderna i verksamhetsplanen och andra källor. Den målsättningen är att medlemmarna ska ha glädje av datorerna och använda dem för att det till exmpel är roligt att se på filmer, tv-program eller att lyssna på radioprogram på nätet. Eller för att det är roligt att följa med bloggar, eller kanske för att det

KUNGÖRELSE OM HÖSTMÖTET 2015 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte onsdagen den 25 november 2015 i Tammerfors på restaurang Valtatie 30, Hatanpään valtatie 30, Tammerfors. Närmare tidtabell meddelas senare. Enligt 10 § Svenska pensionärsförbundets stadgar: ”Höstmötet ska 1. välja ordförande och sekreterare för mötet 2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. utse två protokolljusterare 4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal 5. välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår 6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå 7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor. 8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar 9. fastställa medlemsavgifternas storlek 10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår 11. behandla övriga ärenden.” Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8. Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2014. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast måndagen den 9 november 2015 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288819, Åsa Laukonlinna eller per e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi. Förbundet återkommer med närmare information om priset för höstmötet och transportmöjligheter inklusive transportpriser.

STYRELSEN

är roligt att skriva en blogg om något som intresserar en själv. Eller för att det är praktiskt att kunna kolla den senaste väderleksrapporten innan man lägger ut fiskenäten. Eller för att det känns viktigt att hålla kontakt med vänner och familj per epost, via videosamtal eller på sociala medier. Eller för att det är roligt att få nya vänner runt om i landet eller i världen. Det kan också vara intressant att släktforska med bra gratisprogram på nätet och utbyta släktgrenar med andra släktforskare. Eller att planera resor och göra virtuella resor på nätet. Listan kan göras hur lång som helst och det finns säkert något man kan göra med en dator som just du tycker om.

Vid närmare eftertanke kanske inte målsätt-

ningen att ha det roligt ändå är så hemlig (det skrev jag bara för att få er att läsa vidare), för förbundet och föreningarna strävar ju i sin verksamhet efter att ”skapa ökande förutsättningar för pensionärernas gemenskap, trygghet och trivsel”, som det står i stadgarna. Jag tror att också IT-verksamheten kan stöda det här målet. Jag ser fram emot att få utveckla ITverksamheten tillsammans med er i föreningarna! ROBERT RISKA IT-koordinator

PENGARNA OCH LIVET

Kontanter, kort och koder Alla måste vi göra inköp mer eller mindre dagligen. Många betalar med kort, andra kontant. Vad skall en pensionär göra? Är någotdera betalningssättet bättre eller sämre? Båda betalningssätten kan sägas ha sina fördelar och nackdelar. Kontanternas fördelar är väl att de duger ”överallt”, man märker lättare hur mycket pengar man använder och man behöver inte minnas nummerkoder för att kunna betala. Nackdelarna kan sägas vara att de är osäkrare eftersom det är så gott som omöjligt att få ersättning om man tappar kontanter eller blir bestulen. Kontanter kan också vara svåra att handskas med om man har dålig syn eller ”fumliga händer”. Kontanter tar plats jämfört med ett kort och det är också lätt för utomstående att märka om man har rejält med sedlar i plånboken. Det är inte heller klokt att förvara stora mängder kontanter hemma eftersom hemförsäkringen inte gäller för annat än ett litet belopp (i min försäkring är beloppet 500 euro, men det varierar säkert beroende på försäkring och bolag, så kolla). Varning: Ge inte kort + kod till

utomstående för att lyfta kontanter till dig. Begär hellre ledsagning till bankautomaten. Om du är oförmögen att gå ut är det säkrare att ge en fullmakt till en pålitlig person som går till banken och lyfter pengarna. Kontrollera gärna med banken vid första lägliga tillfälle att du har ett förbehåll på ditt konto som tillåter fullmakt. Du kan naturligtvis också berättiga en viss person att få använda kontot och få

ett eget kort. Detta kan tyckas vara samma sak som att ge kort + kod åt någon, men om personen har ett eget kort går det efteråt att kontrollera hur mycket personen har lyft, vilket inte går att göra om man ger sitt eget kort + koden åt någon. Olika slags kort Det finns flera olika slags kort man kan betala med; debit- (tidigare bankkort), kredit- och kombinationskort, men det skall vi inte gå närmare in på här. En sak har de alla gemensamt; man behöver en kod för att kunna betala med dem. Undantag utgör småinköp med kort som har en dylik tilläggsegenskap. Koden gör kortet till ett säkrare betalningsmedel än kontanter under förutsättning att koden skyddas, både vid betalningstillfället och om man tappar kortet eller vid eventuell stöld. Koden kan också upplevas som en nackdel eftersom en del har svårt att minnas den bland annat för att vi behöver koder till så mycket. Prioritera kortkoden, så du har den i minnet, framom andra koder som inte är så farliga att ”söka fram” vid behov. En annan nackdel med kortbetalning kan vara att man inte riktigt har koll på hur mycket pengar man använder. Detta är individuellt och man kan väl säga att man skall utgå från hurudan man är; man skall gärna använda kontanter om det lättare att hålla ekonomin i ordning,

men man skall ändå inte bära stora belopp med sig. Även om korten kostar tycker jag

man gärna kan ha två olika kort av säkerhets- och bekvämlighetsskäl. På resor använder man huvudsakligen det ena och förvarar det andra säkert på hotellet/i rummet. Också hemma fungerar det ena huvudsakligen som ett reservkort, till exempel om det andra inte fungerar eller det inte finns pengar på kontot. Ha därför gärna korten kopplade till skilda konton. Varning: Förvara inte koden på

en lapp i plånboken eller i handväskan. Om du behöver ha den uppskriven någonstans så måste du hitta på en kryptering och skriva den någonstans där det finns också många andra siffror och inte alls är lättillgänglig. Och ta aldrig fram koden i samband med att du betalar! Gå istället någon annanstans till exempel i en provhytt och kolla koden och återvänd sedan till kassan. Eller betala kontant denna gång om du kan. Äldre personer verkar fungera som magneter på oärliga, så man kan inte vara för försiktig. JANINE SMEDS

Janine Smeds på Marthaförbundet tipsar om hur du planerar din ekonomi.


GOD TID

På IT-seminarium i Köpenhamn I slutet av maj ordnade nätverket InkluderaFlera ett seminarium om digital inkludering i Köpenhamn. InkluderaFlera är ett nätverk bestående av bibliotek, kommuner, arbetar- och medborgarinstitut och tredje sektorn som tillsammans jobbar för att alla skall ha samma möjligheter att delta i och utnyttja den digitala vardagens möjligheter. SPF har deltagit i samarbetet och bland annat ordnat nätverksträffar i regionerna tillsammans med nätverket. Nätverksträffarna har fått bra feedback av deltagarna och har gett värdefull input till vår IT-verksamhet. Seniorerna är en av de grupper som riskerar att inte hänga med när samhället digitaliseras och just det är ju en viktig orsak till att vi har ITverksamhet inom förbundet och i föreningarna. För att lära oss mera om hur de andra nordiska länderna arbetar med frågor kring digital inkludering och hur de tacklar utmaningen att få alla med i digitaliseringen, deltog SPF i seminariet med en delegation som förutom undertecknad bestod av ombudsman Mona Lehtonen, IT-handledarna Esa Mäkelä från Dragsfjärd och Christer Jämsén från Borgå. Vi konstaterade redan tidigt på resan att de andra nordiska länderna är lite längre hunna inom digital inkludering än vad vi är i Finland. Eftersom språket och kulturen i de nordiska länderna är så lika och datorerna och tekniken naturligtvis är samma, har vi därför en ypperlig chans att använda och utnyttja erfarenheterna från de andra nordiska länderna i vårt arbete. För att inbjuda till inspiration hölls seminariet i en inspirerande miljö i ett växthusliknande bygge på kajen på Søren Kierkegaards Plads, kallat Dome of Visions. Vi blev genast inspirerade att uppföra likadana växthus på våra tomter hemma i Finland, men var lite osäkra på hur vi skall få byggnadslov.

åt de som behöver det samt på systemets användarvänlighet och säkerhet. Helen Milner berättade, med avstamp i sitt arbete med att bygga upp ett nätverk av IT-verkstäder i England om hur stor politisk och ekonomisk betydelse det har att få alla med i digitaliseringen. IThandledarna kallas förresten ”Digital Champion”, vilket vi tyckte var en bra term. Förutom det var en intressant detalj i Helen Milners anförande att det är fler människor i England som är på Facebook än vad det är som röstar i valen. Dessutom hade de i England satt ett pris på hur mycket det är värt att hjälpa någon som inte är digitalt inkluderad, nämligen 1 064 pund per år (Social return on investment). Den siffran kan användas till att motivera satsningar som att upprätthålla IT-verkstäder i byarna. Henrik Hanssons gick i sitt tal, på ett underhållande sätt in på pedagogiska aspekter av inkludering,

hur man till exempel kan använda videon i lärande och hur man kan göra lärandet roligt att lära sig. En av de saker Henrik Hansson poängterade och förövrigt ett av de viktigaste orden i alla tre talares framföranden, var motivation. För att lära sig att använda dator eller pekplatta måste man ha ett mål som upplevs meningsfullt. Sammanfattat kan man kanske säga att, om man tycker om Elvis och lär sig använda dator för att kunna hitta låtar och filmer om honom på Youtube så känns det säkert mer meningsfullt och roligt än att lära sig det för att samhällsutvecklingen kräver det. Sedan när man har lärt sig grunderna på ett meningsfullt sätt är det lättare att också till exempel läsa sin officiella elektroniska post. Efter en kombinerad lunch och

båttur i Köpenhamn i soligt och vårligt väder, fortsatte vi med att i workshopar få mera konkreta redskap och tips för digital inklude-

IT-ordlista

ring. Mona deltog i en workshop där deltagarna fick exempel på hur man i en kurs kan baka in IT på ett naturligt sätt. Först skulle deltagarna använda en QR-kod för att få en länk till en Youtube-video med uppgiftsbeskrivning, googla de latinska namnen och så vidare och tillslut så ett frö djungelgurka (googla gärna om ni vill veta mer och pröva att odla i växthuset i sommar). Vi andra deltog i en workshop där vi lärde oss om hjälpmedel och metoder för att inkludera ordblinda personer och personer med synoch hörselproblem. Det handlar bland annat om verktyg som gör att man kan tala in instruktioner till telefonen istället för att skriva och få texten uppläst istället för att läsa. Många av verktygen är gratis och vi tyckte alla tre att också våra medlemmar kan ha stor nytta av dem, inklusive vi själva. Då vi efter en rundvandring i Köpenhamns botaniska trädgård och med ett äkta Smørrebrød i magen återvände hem, var vi alla eniga om att det varit ett lyckat seminarium och att vi hade många nya idéer att implementera i förbundets och föreningarnas IT-verksamhet. Text ROBERT RISKA Foto MONA LEHTONEN

Digital inkludering Inkludering i ett ”digitalt samhälle” med nya kommunikationsvägar. Det har förändrat möjligheterna att använda nätet för att söka information, använda samhällstjänster, knyta kontakter, påverka samhället och förkovra sig kring lärande. Principen för lika rättigheter innebär att alla medborgare ska få samma möjligheter att skaffa information och utnyttja offentliga tjänster. Digital inkludering vill motverka den digitala klyftan och de konsekvenser som kan bli negativa för för individen och samhället. Digitaliseringen Innebär att material av skilda slag omformas för att kunna bearbetas i dator. Elektronisk postlåda En individuell säker e-postlåda som man loggar in i med e-legitimation och får aviseringar om ny post från statliga och kommunala myndigheter via e-post eller sms. Även privata företag kan ha en e-postlåda. Ersätter papperspost. Facebook Facebook är en social nätverkstjänst som grundades i februari 2004 och drivs och ägs av Facebook, Inc. (ca 1,3 miljarder användare). Användarna kan skapa en personlig profil, lägga till andra användare som vänner och utbyta meddelanden, samt få automatiska meddelanden när någon postar meddelanden eller media på deras profil. Dessutom kan användare ansluta sig till intressegrupper, som exempelvis arbetsplats, skola eller universitet. Youtube En videogemenskap, det vill säga en webbplats med videoklipp som laddas upp av dess användare, med tillhörande diskussioner och sociala medier-funktioner. Webbplatsen öppnades i februari 2005.

De tre huvudtalarna på semina-

riet var danska Louise Palludan Kampmann från Digitaliseringsstyrelsens Center for brugervenlighed og implementering, engelska Helen Milner från Tinder Foundation och svenska Henrik Hansson från Stockholms Universitet. Louise Palludan Kampmann redogjorde bland annat för hur man i Danmark infört en obligatorisk elektronisk postlåda för alla medborgare och vilka utmaningarna i det sammanhanget varit. Det att alla är tvungna att använda den elektroniska postlådan för att få post från myndigheter, ställer stora krav på att erbjuda stöd och hjälp

5/2015 7

QR-kod En QR-kod är en rutkod som kan avläsas med applikationer till smarttelefoner. Mobilen kan sedan tolka koden och översätta den till klartext. Innehålllet kan till exempel vara en hemsidelänk eller kontaktuppgifter. IT-handledare Christer Jämsén från Borgå, IT-koordinator Robert Riska och IT-handledare Esa Mäkelä från Dragsfjärd deltog i InkluderaFlera-seminariet i Köpenhamn. Även ombudsman Mona Lehtonen deltog i seminariet.

Googla Att söka på internet med sökmotorn Google.

Kom ihåg att delta i SeniorSurf-dagen den 6 oktober SeniorSurf-dagen sammanför på ett behagligt och harmoniskt sätt äldre människor och informationsteknik. Dagen är avsedd för introduktion och experimenterande och fördjupning i ämnet. På SeniorSurf-dagen ordnas runtom i Finland evenemang där man kan bekanta sig med bärbara datorer, tabletter och

smarttelefoner, få information om dataskydd, få handledning i problem med den egna utrustningen eller kan till exempel anmäla sig som frivillig webbhandledare. Arrangören för evenemanget kan prioritera det man upplever som viktigt och nödvändigt. Vi utmanar olika aktörer att ordna en

SeniorSurf-dag. Du kan också delta som en enskild medborgare eller till exempel fråga en äldre nära anhörig eller granne om vilken hjälp hon skulle behöva med informationstekniken. SeniorSurf-dagen utgör en del av De gamlas vecka och det koordineras av Centralförbundet för de gamlas väl ry. SeniorSurf får stöd för sin verksamhet

av Penningautomatföreningen och Folkhälsoföreningen i Finland. Mer information och tilläggsuppgifter: http://www.vtkl.fi/fin/kampanjat/seniorsurf/seniorsurf_paiva/ Facebook: SeniorSurf Twitter: SeniorSurf e-mail: seniorsurf@vtkl.fi


8 GOD TID

5/2015

Skrivartävlingen Berätta din historia en succé Sammanlagt fick vi in 79 bidrag. Vår jury, författaren Yvonne Hoffman, har under de senaste månaderna haft ett intensivt uppdrag att läsa genom alla bidrag. Vinnare i tävlingen är Britta Kjellman från Söderkulla med

bidraget Vem ska klippa mina tånaglar då jag blir gammal?. Britta tilldelas ett stipendium på 500 euro. Andra pris, ett stipendium på 300 euro, tilldelas Maj-Britt Palmgren från Helsingfors för bidraget Pappa skicka. Tredje pris, ett stipendium på 200 euro, tillfaller Kerstin Fredriksson från Karis för bidraget Bilder från min barn­ doms Helsingfors.

Vinnarskribenten är Britta Kjellman, med rötterna i Vasa, men bosatt i Söderkulla i Sibbo sedan många år tillbaka Böcker och litteratur har alltid fascinerat Britta som jobbat som bibliotekarie i Söderkulla bibliotek sedan 1975 fram tills pensioneringen 2009.

Hedersomnämnanden går till

Ragnar Backström När Porkalaområdet tömdes Levi Berglund Några minnen från min barndomstid Britta Broberg Med morfar på kuskbocken Ossian Enkvist Några glimtar av mitt liv Bengt Gustafsson Till flydda tider återgår Gunilla Hellman Växterna i mitt liv Hely Kallio Jag har lärt Selim spela Christina Lång Af velocipedåkning blifver man vacker och berest

Vem ska klippa mina tånaglar då jag blir gammal?

V

i sätter oss på golvet mellan wc-byttan och varmvattenberedaren i den nya inomhustoaletten. Ritva har stolt pekat ut alla moderna finesser i det lilla rummet. Förut var det en tamburskrubb, full med skrot, men nu har det fönsterlösa utrymmet intill vindstrappan förvandlats till ett modernt wc. Väggarna är vitmålade och golvet har fått en linoleummatta med ett rutmönster i olika bruna nyanser. Inte plankor som i resten av huset. Den glänsande vita lavoaren har två kranar, en för varmt vatten och en för kallt. Toalettstolen blänker på både utsidan och insidan. Sittringen och locket är av mörkbrunt trä. Det var Ritvas pappa som kom på idén att förvandla skrubben till något nyttigt. Han tyckte att det var besvärligt att gå ut till hemlighuset tvärs över gårdsplan. Antingen var det för halt, för kallt, för blåsigt eller för mörkt. Om det mot förmodan var lagom varmt och solen sken så pinades han av flugor och myggor. Och det är klart att vill man sitta i lugn och ro på tuppen och läsa bladet då ska man ha det lugnt och bekvämt.

I

det väggfasta spegelskåpet ovanför lavoaren finns ett hästskoformat blått plastetui med nagelsax, nagelfil, pincett och en metallgrej som ser ut som en liten brödspade. Vad den ska användas till vet vi inte. Det kan vara ett otäckt nageltortyrredskap, trots att det ser så harmlöst ut. Man kan sticka in metalldelen under nageln och sakta föra den uppåt tills nageln nästan lossnar. Den som utsätts för en sådan behandling erkänner garanterat alla synder, både redan begångna och ännu inte ens påtänkta. Så får vi syn på något trevligare. Bredvid en Luxtvål står en liten flaska med rött nagellack. Den har vi användning för. Vi drar av oss strumporna, kör pekfingrarna några snabba varv mellan tårna för att befria dem från luddet som alltid samlas där. Så sköljer vi av fötterna under rinnande kallt vatten. Handuken blir både våt och smutsig, men fötterna ser genast lite gladare ut. Tånaglarna är grådaskiga och lite för långa. Vi riktigt ser hur de längtar efter ans och färgglans. Flisorna sprätter över golvet då saxen med möda gnager sig genom naglarna. Vi blir svettiga av ansträngning. ”Tänk, att vi som är unga har så här tjocka naglar. Hur blir de sen då vi är gamla tanter?” säger Ritva och börjar fila stortånageln. Den ser ut som om en mus tuggat på den. Tänk, om man blir både darrhänt och långsynt. Jag vet många som inte ens når ner till sina fötter, antingen är magen i vägen eller så är ryggen lika böjlig som en knölpåk. ”Vem ska klippa mina naglar då jag är gammal?” frågar jag och känner mig lite orolig inför framtiden. En dag sitter jag där gammal och krokig med åldrade och skrynkliga fötter och hälar som är lika hårda som klacken på de rutiga tofflorna. Naglarna kommer att vara långa, tjocka och nedåtböjda, som på en örn. Det är förresten konstigt att naglarna blir så tjocka med åren. Allting annat blir ju så tunt och skört. Och håret. Hos en del försvinner det helt och hållet och andra har bara lite fjun kvar, så där som på en utblommad maskros. Då Ritva har lackerat naglarna ger hon flaskan till mig. Jag stryker på några lager av det doftande lacket, först uppifrån neråt och sedan sidledes. Då vi är nöjda med resultatet skruvar Ritva på den strutformade korken och ställer flaskan tillbaka

i skåpet bredvid en blå platt burk som det står Nivea på. Hon nappar tag i sin pappas rakborste och kittlar mig i ansiktet. ”Äkta grävling!” säger hon. Jag nyser och skuffar undan hennes hand. Jag vill inte pussa en grävling. Då bultar det på dörren. Det är Ritvas storasyster som vill in. Det är hennes nagellack vi lånat, men det vet hon inte om. Snabbt drar vi på oss långstrumporna. Ränderna på de ribbstickade strumporna snor sig runt benen, som de röda linjerna på en polkagris. Jag fumlar innan jag lyckas trä in strumpknapparna genom hålet på strumpebanden, som uttänjda slokar på varsin sida av livstycket. Innan vi går ut spolar vi i toaletten, för att det ska höras att vi haft ett riktigt ärende dit. En bestämd knyck i porslinstampen, som hänger i en metallkedja från vattenbehållaren ovanför wc-byttan, sätter i gång ett vattenfall längs kanterna i porslinsskålen. Efter det kommer ljudet av långsamt rinnande vatten då behållaren högt uppe på väggen fylls igen. Till sist hörs ett ljud som låter som en korsning mellan en sörpling och en utdragen rapning. Det påminner mig om att jag måste skynda mig hem, middagen är säkert klar.

F

öljande dag ska vi som går i trean och fyran ha skidorna med oss till skolan. Ungefär en gång om året får lärarna för sig att vi ska ut i naturen och röra på oss. Och eftersom de inte har glädjen att få träffa oss på sommaren, då det är varmt och skönt, så blir det alltså en skidtur på vintern. Mina träskidor är gamla och nötta. De har varit hopbundna med undersidan mot varandra. En träkloss i mitten och en annan större träkloss upptill har böjt dem en aning. Det finns en chans att spetsarna inte genast fastnar i snön utan klarar av små ojämnheter. Skidbyxorna med gummiband under foten är något yngre än skidorna. Den rutiga jackan, som är sydd av mammas gamla vinterkappa, är ny för mig. Den är jag ganska stolt över. Monoskorna är arvegods inom familjen. Med tre äldre syskon så jag är antagligen den fjärde ägaren till dem, ifall de inte är köpta som begagnade. Min lillebror vet ännu inte vad som väntar honom. Skidstavarna ser ut som undernärda bamburör. De har en vass järnpigg nertill och en uttänjd läderögla upptill. En ring, som ser ut som ett litet kvarnhjul, hindrar staven från att sjunka för djupt ner i snön. Ritva och jag skidar längs stora landsvägen till skolan. Hjulspåren efter bussarna och bilarna är djupa och hala. Hästslädarna har lämnat sina egna spår på vägen. I nerförsbacken kan vi åka med ena skidan i ett slädspår och den andra på vägkanten. Om vägkanten blir för ojämn är det bara att lyfta upp skidan i luften och åka på ett ben. Vinden piskar oss i ansiktet då vi åker nerför backen mot skolan. Jag sluter ögonen och njuter av farten, tills det blir tvärstopp på ena skidan. Den har halverat en hög av hästskit, stor som en bröllopstårta. Jag tappar balansen och landar på baken. Ritva som kommer bakom mig lyckas med nöd och näppe väja undan men hamnar i diket. Där ligger vi på rygg med flaxande ben, som två kantrade skalbaggar.

M

ed skidorna fastspända står vi på skolgården och väntar på lärarna. Vi är bara åtta flickor men tjugo pojkar.

Att det i vår årskull finns så många pojkar lär bero på kriget. Därför att så många unga män stupade föddes det flera pojkar än flickor efter kriget. Vem som håller räkning och ser till att fostren får rätt kön har jag ingen aning om. En dag kommer det att bli svårt för pojkarna att hitta en fru åt sig. Dolly, som går i klassen över vår, säger att vi flickor måste förbarma oss och ta två gubbar istället för bara en. Rak i ryggen och med bestämda steg kommer skolföreståndaren ut på gården i full sportmundering och med skidorna under armen. Strax bakom honom kommer vår lärarinna. Vi känner knappt igen henne. I vanliga fall är hon klädd i svart kjol, ljus sidenblus och grå yllekofta. Nu är hon sportklädd i anorak med en ficka på magen. Långbyxorna smiter åt över den trinda baken. De rödrandiga sockorna korvar sig mellan knäna och skaftet på skidkängorna. Tofsen på hennes röda stickade luva guppar i takt med stegen då hon kommer nerför trapporna. Då lärarna har knäppt på sig skidorna bär det i väg. Först skidar skolföreståndaren och efter honom alla pojkarna. Som en gråbrun tusenfoting med fötterna i otakt rör de sig framåt. En bit efter dem kommer den färgglada svansen, vi flickor och lärarinnan. Vi skidar ut genom skolgrinden, över åkrarna och in i skogen. Snön ligger tung på trädgrenarna. Vi försöker skuffa till grenarna med skidstavarna så att snön faller på den som kommer bakom. ”Håll avståndet!” manar skolföreståndaren då vi åker nerför Slottsbacken. Det är den enda riktiga backen på det här spåret. Efter backen stakar vi oss framåt och kommer fram till idrottsföreningen Hellas’ sportstuga. Där får vi välja att skida antingen en kortare tur eller en längre. Skolföreståndaren åker med dem som skidar snabbt och vill ta den längre turen. Lärarinnan följer med oss andra. Vi skidar i maklig takt och försöker undvika att bli svettiga och andfådda.

D

å vi stakat oss genom spåret samlas vi alla utanför den lilla sportstugan. Pojkarna står med röda kinder och fuktigt hår och käbblar om vem som skidat mest och snabbast. Skolföreståndaren ber oss stå stilla en stund. Han ska kontrollera att alla är på plats. Huvudet guppar för varje elev han räknar. Då han räknat alla blir en djup rynka synlig mellan de vildvuxna ögonbrynen. Han vänder sig mot lärarinnan och säger något med så låg röst att vi inte uppfattar det. Nu guppar bådas huvud i takt medan ögonen rör sig från en elev till nästa. Tysta följer vi med deras ögongymnastik. ”Tjugosju. Inte tjugoåtta som de borde vara.” Lärarinnans röst låter spänd och tunn. Hon tittar med uppspärrade ögon på oss. Vi står tysta. Ovanligt tysta. Skolföreståndaren mönstrar oss med sin gråa blick. Han gräver i jackfickan och drar upp ett skrynkligt papper och en pennstump. ”Vi får väl ha namnupprop”, säger han. Men innan han hinner börja hörs ett gällt tjut: ”Sven-Erik har rymt!” ropar Boris och fäktar med skidstavarna och hoppar upp och ner så att snön dammar kring honom. Skolföreståndaren stirrar på honom. Så kommer nästa, glada tjut: ”En fånge har rymt från folkskolan i Gerby. Han har senast blivit sedd i skogen ...” hojtar Janne, som inte vill vara


GOD TID sämre än Boris. Med händerna som en tratt för munnen vill han nå så många lyssnare som möjligt. Hans rapport i bästa Finska Notisbyråstil blir tvärt avbruten. ”Tyst!” ryter skolföreståndaren och torkar sig i ansiktet med en blårutig näsduk. Hans huvud rör sig som pendeln på en moraklocka då han betraktar varje elev. Ingen SvenErik. Lärarna för en lågmäld diskussion och så bestäms det att skolföreståndaren och två av de större pojkarna ska stanna kvar och leta efter Sven-Erik. Vi andra ska skida tillbaka till skolan med lärarinnan. Under skidturen tillbaka pratar vi om vad som kan ha hänt Sven-Erik. Det kan ha inträffat någonting hemskt. En björn har kanske anfallit honom, tror Carita som är rädd för både möss och hundar. Nå nä, det tror inte vi andra, för om det hade funnits en björn i byn så hade det nog stått i Vasabladet. Dessutom har ingen sett några blodspår. Inget rop på hjälp har vi heller hört. Han kanske ligger med brutet ben någonstans och ropar fastän vi inte hör något, säger Ulf. Gun-Britt som är kär i Sven-Erik börjar gråta så att det slår imma på glasögonen. Hon vill vända om och söka efter honom. Men det får hon inte. Lärarinnan säger att det räcker med ett försvunnet barn i dag. ”Kvoten är mer än full”, säger hon med bestämd röst. Men så tröstar hon oss med att Sven-Erik säkert kommer tillrätta.

F

ramme vid skolan ställer vi skidorna och stavarna i rad längs väggen. Vi stampar snön av skorna och går in i värmen. Sockorna har frusna snöklimpar på skaften. Vi hänger både vantar och sockor på tork på värmeelementet i klassrummet. Lärarinnan, som har bytt om till sin vanliga skoldress, står framme vid katedern och skyndar på oss. Det har blivit matdags. Alla har med sig en mjölkflaska och smörgåsar. Vi dukar upp åt oss på pulpetlocket. Jag har en bit ljusblå vaxduk som jag använder som duk för att skydda pulpetlocket. Jag öppnar korken på patentflaskan och tar en klunk rumsvarm mjölk. Så vecklar jag upp smörpappret som rågbrödsskivorna är inlindade i. Skolköksan kommer in med två emaljämbar fulla med makaronivälling. Hon ställer dem på ett bord intill väggen där det redan finns en stapel med djupa tallrikar och en plastlåda med matskedar. Radvis tågar vi fram till henne och

mathinkarna. Snabbt öser hon upp en skopa av vällingen och räcker fram tallriken. Med båda händerna håller vi tallrikskanten i ett stadigt grepp och går tillbaka till våra platser. Innan vi börjar äta knäpper vi händerna och ber att Gud ska välsigna maten. I dag är det många små makaroner som ska välsignas. Ritva som sitter bredvid mig på andra sidan gången sträcker ut benet och pekar på foten. En brunröd fläck har missfärgat strumpan vid stortån. ”Klippte nageln för kort”, viskar hon tvärs över gången. Jag tittar på mina fötter och ser att jag fått hål på strumpan. En röd tå tittar ut genom hålet. Ritva fnissar lite och vickar på tårna som en hälsning till min nyfikna stortå. Boris som sitter bredvid mig i tvåmanspulpeten frågar vad vi håller på med. Jag viftar god dag med min tå. Han suckar och himlar med ögonen.

J

ust då vi städat undan efter maten och dejourerna burit ut tallrikarna i köket, knackar det på dörren. Alla reser sig upp och tittar mot dörren. In kommer skolföreståndaren med armen om axlarna på Sven-Erik. Båda ser glada ut. Sven-Erik är inte alls blodig och sönderriven. Benen verkar det inte heller vara något större fel på. Han ser ut som vanligt men med rödare kinder. Vi klappar i händerna. En dånande applådsalva. Efter det att vi andra slutat klappa håller Gun-Britt på en liten stund ännu. Skolföreståndaren berättar att Sven-Erik, som skidade sist av dem som tog den längre rutten, hade fallit i en liten backe där spåret gör en tvär sväng. Bindningen på ena skidan hade lossnat och han måste plumsa i snön hela vägen tillbaka till sportstugan. Där stod en av de stora pojkarna och väntade. Skolföreståndaren och den andra pojken hade åkt i varsin riktning längs spåret. Med bindningen nödtorftigt fästad vid skidan hade de i maklig takt skidat tillbaka till skolan. ”Slutet gott, allting gott!” säger lärarinnan och knäpper händerna. Sven-Erik får en tallrik med makaronivälling och verkar nöjd med dagens äventyr. Lärarinnan är tacksam för att dagens utflykt trots allt slutat lyckligt. Hon vill att vi ska prata om vad vi upplevt under vår skidtur. Hon frågar vad vi sett ute i naturen. Träd, fåglar eller andra djur. ”Bara snö och en massa träd och skolkamrater’’, säger Carita, som är lättad över att vi inte stött på något hemskt djur. ”Såg ni inga fåglar?” undrar lärarinnan. Vi funderar alla en stund. Så kommer Boris på att han nog sett en fågel. Han

5/2015 9

tror att det var en ovanlig fågel. I alla fall inte en sådan som sitter på fågelbrädet och pickar i sig solrosfrön. Han är nästan säker på att det inte var en trast. Lärarinnan ber honom beskriva fågeln och ljudet. ”Den var ungefär lika stor som en kråka, men färggrannare. Blå och vit och kanske lite gul. Det kan ha varit papegoja”, tror han. Ja, då han tänker efter är han nästan säker på att det var en papegoja. Om den kunde tala vet han inte. Den sade i alla fall ingenting. Och det lät som en morrning då den flög bort, skrämd av allt oljud. Någon fnissar till längst bak i klassen. Boris vänder sig om och blänger ilsket. Lärarinnan suckar och drar fingrarna genom de permanentade lockarna så att de står rakt upp ett ögonblick, innan de slokande lägger sig till rätta på sin gamla plats igen. ”Du har alltså sett en papegoja som morrade som en hund?” Boris nickar, nöjd med att hon genast fattat galoppen. Men lärarinnan ger sig inte så lätt. ”Har ni alls en aning om vilka fåglar vi har i vår natur?” Hon tittar ut genom fönstret som om hon väntar sig att få se en rad av fåglar häckande på fönsterbrädet. Men det är helt fågelfritt. ”Ni kan väl inte skilja på en kakadua och en kråka”, säger hon och man hör på rösten att hon tycker att det är ett tungt arbete hon har. Boris ser sårad ut. Så lutar han sig mot mig och väser: ”Visst fan ser jag skillnaden på en kråka och en skitduva, men ...” Resten av meningen hör jag inte för just då ringer det ut.

S

ignalen fortsätter att ringa. Jag öppnar ögonen och stirrar rakt framför mig. Lärarinnan, klassrummet och alla skolkamrater är borta. Jag ligger bekvämt tillbakalutad på en brits med fötterna i en balja med varmt vatten. Den ihållande signalen kommer från servicehemmets kansli bakom väggen. Kvinnan i den vita rocken tar av sig munskyddet och lyfter upp mina fötter. Hon virar in dem i en mjuk frottéhandduk och torkar dem med klappande rörelser. ”Nu ska vi fixa naglarna”, säger hon. ”50-tals rött, som vanligt?” Jag nickar. ”Du har väl kommit ihåg att anmäla dig till vinterutfärden?” frågar hon och tar fram nagelattiraljerna. Jag känner hur det spritter i tårna. Det är kanske dags för ett vinteräventyr – igen.  britta kjellman

En omöjlig uppgift – men så rolig

Tankar om Min historia På tåget mellan Åbo och Vasa in-

ser jag att jag har fått mig tilldelad en omöjlig uppgift. Jag sitter och funderar på Min historia, som har skickats in till God Tid, sjuttionio texter av vilka jag ska utse den bästa. Den bästa? Hur i all världen vet man vilken som är den bästa? Vad är det man ska se på? Innehållet? Språket? Stilen? Innehållet, förstås, säger ni. Ja, det går jag med på, men det blir svårt ändå. När jag hörde om tävlingens tema tänkte jag mig få läsa livshistorier ur verkligheten. Det fick jag också, men det visade sig genast att inte ens den tolkningen var enahanda. En livshistoria kan omspänna en lång period, 70 år och mera, men en historia ur livet kan också vara en helt kort episod. Min historia visade sig dessutom vara så mycket annat. I inbjudningen till skrivtävlingen talades det om ”egna minnen” eller ”en fiktionaliserad berättelse”. Förutom egna minnen har många berättat ur sin släkthistoria, sådant som de har hört av äldre släktingar, medan andra har skrivit ren fiktion, noveller, fantasiberättelser eller till och med

science fiction – också det kan väl betecknas som ”min historia”. Sjuttionio härliga historier! Att söka fram ”den bästa” är en omöjlig uppgift – men utomordentligt rolig. God Tid har fått många att minnas och skriva ner hågkomster, även om en del försäkrar att de aldrig hade tänkt skriva något. En säger att han ”ändå kommer ihåg någonting, och det är väl inte så dumt i alla fall”. Nej, det är absolut inte dumt, det är bra för en själv att sätta något till pappers och det är bra för dem som får läsa det. Många gamla hantverk beskrivs, många föremål och många platser, som inte finns längre. Här berättas om händelser för länge sen: drunkningsolyckor, smugglaräventyr och resor bort och hem, och många är de människor som på nytt väcks till liv i de välberättade personskildringarna. Det kan vara det barnkära äldre grannparet eller som motsats dejan Helmi som avskyr barn, en älskad pappa som öppnar barnets ögon för naturen eller en mor som kärleksfullt flätar dotterns hår varje morgon. Det kan vara berättelser om ett svårt sjukt barn eller en saknad bror, och det kan vara berättel-

ser om hemligheter som uppdagas. Krigsminnena är relativt många, ungefär en femtedel av alla texter. Det är inte oväntat, många av oss är så gamla att vi har egna minnen, andra återberättar historier de har hört. Här finns intressanta skildringar av bombardemang och skyddsrum, av krigsbarn och flicklottor, berättelser om evakueringen av Porkala och om de tyska trupperna som vara stationerade i Vasa. Ett drama rullas upp i en helt kort text: fadern ombord på isbrytaren Tarmo som får fullträff på Finska viken. Som barn upplevde man krigstiden mycket sakligt med matransonering, omsydda kläder och fullsatta tåg, det är först som äldre man reflekterar över all förödelse, all tragik. En av skribenterna säger: ”Forna tiders skalder skrev högtidligt om ’ärans fält’! Dock ska vi veta att ett slagfält aldrig har varit, inte är, och aldrig kommer att bli ett ärans fält!” Det har varit en spännande process som God Tids uppmaning att skriva Min historia har satt i gång. En får inspiration av ett sånghäfte från krigstiden, en annan säger att

innehållet i en amerikatrunk ger henne ”en insikt om att jag hörde till ett sammanhang, en historia som givit mig fotfäste i livet”. En skribent ser på sitt liv som en trasmatta i olika färger, och så kan man i sanning se på dessa nästan 80 texter: ljusa ränder med resor, förälskelse, oväntade möten, äventyr och vänskap, omväxlande med mörka ränder av sjukdom, sorg eller hemlöshet. ”Barndomen var rolig. Ungdomen var spännande. Medelåldern var arbetsam och nu ålderdomen den bästa den kan vara”, tycker en, på samma sätt som den som tecknar ner Pensionärens lovsång. Det är inte bara forna tider som blir historier. Resor och möten i nutid är välvärda att skriva om och jag är imponerad över alla historier, spontant nerskrivna eller framplockade ur en skrivbordslåda. Texterna har i några fall fått tillägg av fotografier, tidningsurklipp och fartygshistorik, allt mycket bra som dokumentation. Det har varit ett privilegium att få läsa texterna och jag tycker att varenda en är Den Bästa. Ändå får

jag utse bara tre. De tre som jag väljer är alla barndomsskildringar och det roliga med dem är att de konsekvent är sedda ur barnets synvinkel utan den vuxnes förklaringar. Men alla de andra texterna är likaså läsvärda. Jag har suttit och skrattat högt åt kommentaren om julbockens besök: ”Alla barn får paket, alla får var sin gummilastbil utom Elsa, som får ett förkläde, något hon blir bitter över resten av sitt liv”, för att i nästa ögonblick få tårar i ögonen när jag läser om lillflickans sista pulkåkning. Jag har njutit av att läsa om gamla skutor eller skildringar där alla sinnen används, så att man både ser och hör och känner närvaron. Jag nickar åt den stränga farmoderns talesätt ”Gud välsigne Lappila och någolunda Knuutila, men Fan besitte Slarvila” om det goda i att lappa och likaså att knyta ihop, men faran i att slarva. Till er alla som har skickat in texter och till er som inte den här gången skickade in något, säger jag: bli er egen Knuutila: knyt ihop det ni minns eller det ni har hört och skriv ner det, det är värt att bevara. YVONNE HOFFMAN


10 GOD TID

5/2015

Ernst Kirchsteiger får överraskande besök på sitt torp och tar glatt emot. 2 Redo för historisk middag på Saxå Herrgård: Bernt Morelius omgiven av trogna antikresedeltagarna Eva Thölix och Siv Dahlin Jansson samt ytterst förstagångsresenärerna Hans och Inga-Lill Brenner. 2 Sveriges paviljong vid världsutställningen i Sevilla 1992 förflyttad till Grythyttan i Bergslagen. Måltidens Hus är hjärtat av svensk måltidskultur. 2 Miriam Kaukosalo ger på Alsters Herrgård en lysande föreläsning med recitation om Gustaf Frödig. Inget under, det visar sig att hon är teaterregissör till yrket.

Måltidskultur med kungen av Grythyttan Att den gastronomiska utbildningen i Sverige står skyhögt över vår finländska fick de trettioen deltagarna i årets ”Morre-resa” se med egna ögon i Carl Jan Granqvists kungarike Grythyttan och uppleva med alla sinnen som gäster på hans herrgård Saxå. Carl Jan bidrog med ett fulländat värdskap. Bergslagen hade klätt sig i skiraste vårskrud då vi den 5 maj nådde fram till Saxå, efter en avstickare längs slingrande vägar till Selma Lagerlöfs Mårbacka. Då Carl Jan Granqvist vid kaffet efter ankomstmiddagen invigt oss i sin och Saxå herrgårds historia kunde inte ens reseledaren Bernt Morelius själv ännu ana att Carl Jan beslutat ägna oss också den följande dagen i Grythyttan, en extra, oväntad bonus i reseprogrammet. Måltidens Hus i Grythyttan står för den första och enda utbildningen i matkultur på akademisk nivå i Sverige och är från start Carl Jan Granqvist skapelse. Själva huset går inte av för hackor, det är Sveriges paviljong vid världsutställningen i

Sevilla 1992, bit för bit transporterad till och återuppbyggd i Grythyttan. Arvet efter Tore Wretman Grythyttan hör administrativt till universitet i Örebro. På tre linjer utbildas studenterna under fyra år till kock, sommelier eller måltidskreatör. Måltidskulturen ses som något långt utöver mat, som en helhetsupplevelse för alla sinnen. Under utbildningens tjugofyraåriga historia har tretusen studenter avlagt examen, aktivt i elden är i dag trehundrafemtio studenter. Utöver hypermoderna skolutrymmen, kök och Gastronomiska teatern omfattar Grythyttan ett bibliotek med fyrtiotusen matrelaterade verk, bland annat den legen-

dariske Tore Wretmans bibliotek. Den ovärderliga samlingen är inrymd i en brandsäker modul mitt i huset, en av rariteterna är världens äldsta tryckta kokbok från 1300-talet. Turen i huset under Carl Jan Granqvists ledning blir en hisnande upplevelse. En av hans tankar etsar sig i minnet: – Har ni insett att kristendomen är den enda religionen som har måltiden som sakrament? En livsnerv för bygden Carl Jan Granqvist har sina rötter i bygden och har som eldsjäl gjort ett enormt arbete för att ersätta den forna gruvdriften som livsnerv. Kring själva utbildningen har han initierat sju olika anknytande

industrier, bland annat icke okända Loka vatten, uppbyggd kring en istida förskjutning i berggrunden. Hälsoleran i Loka Brunn sägs vara ursprunget till det finska ordet ”loka”, inte tvärtom! Ett annat enormt projekt var att återställa järnvägen och få den elektrifierad. En förutsättning för att få Loka-vatten ut i världen. De gamla bruksbostäderna kring torget med gästgivaregården i Grythyttan har Carl Jan omvandlat till studentlyor: – Efter varje begravning i byn har jag köpt den avlidnas hem! Konsten att backa buss Efter dagen i Grythyttan och ett kort besök på Loka Brunn leder Carl Jan oss på en extra rundtur, med en avstickare till vännen Ernst Kirchsteiger, välbekant TV-profil. Vägen smalnar ner mot sjön och framme hos Ernst efter två kilometer visar det sig att en buss inte går

att vända på hans gård. Vår fantastiske chaufför Magnus Berglund tar sig kolugn an att backa bussen de två kilometrarna tillbaka! Saxåbesöket avslutas med en historisk middag, fyra rätter på antikt och kungligt porslin. Förstaårsstudenter står för serveringen, en uppvisning i elegans och precision, alltmedan värden Carl Jan agerar ciceron i den ”måltidens estetik” vi upplever med alla sinnen. På färden hemåt blir det lunchpaus på Alsters Herrgård i Värmland där Gustaf Fröding föddes 1860. Skaldens liv presenteras i ett lysande föredrag av finskättade Miriam Kaukosalo. Många deltagare i denna den sjätte temaresan i Bernt ”Morre” Morelius regi till slott och herrgårdar i Sverige hoppas på en ny resa nästa år. – Men hur ska denhär kunna överträffas? lyder en glad kommentar. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Historisk middag ”med en touche av empir”. Fr.v. Viveka Peltonen och Anna Torvalds intill värden Carl Jan, på hans vänstra sida Ulla och Henrik Vilén. T.h. nacken av Morre Morelius.


GOD TID

5/2015 11

SPÄNST I BENEN

Varje morgon ledde Kitty Seppälä tai chi-övningar, ibland inomhus och ibland utomhus – beroende på vädret.

Kurs med spänst i både steg och sinne Kursen Spänst i benen – träning ger trygghet ger deltagarna många tankar och nya idéer. Både föreläsningarna och de praktiska övningarna väcker livliga diskussioner. De vetgiriga kursdeltagarna ställer många frågor. Det är första gången som en fem dagar lång grundkurs hålls på svenska. Tidigare har det arran­ gerats endast tvådagars-kurser. Grundkursen riktar sig till personer i åldern 50 + som vill veta mer om hur man förebygger benskörhet eller osteopeni och osteoporos. Den

vänder sig också till personer i samma åldersklass som är intresserade av att verka som ledare för en motionsgrupp eller motionskompisar. Tjugo deltagare från nästan hela Svenskfinland är samlade på Norrvalla i Vörå i slutet av maj. Förväntningarna på det omfattande kurs-

programmet är många. En del vill få ny kunskap och skapa nya nätverk genom att bland annat utbyta erfarenheter. Andra söker ny inspiration genom till exempel mång­ sidig motion. Redan efter första kursdagen konstaterar de flesta att de får olika

”Om du inte njuter av det du gör har det inte samma effekt.”

För att förebygga fall är det viktigt att man rör på sig och gör balansövningar regelbundet, framhåller Kitty Seppälä och demonstrerar hur man tar sig upp efter ett fall i skogen.

aha-upplevelser och samtidigt en möjlighet att ladda batterierna. Gemenskapen och glädjen inom den stora gruppen är påtaglig. Programmet pågår från tidig mor-

gon till sen kväll. Det består av före­ läsningar om osteoporos, lämplig kost för benbyggnaden, grupp­ dynamik och pedagogik, hur vi förbättrar balansen och förhindrar fall med mera. De praktiska övningarna är många. Redan innan frukost startar vi med tai chi. Utöver olika balans- och styrketräningar lär vi oss stavgångsteknik, lätt fotgymnastik och uppstigningsteknik samt hur vi kan använda skogen som konditionssal. Vattengymnastik, styrke­ promenader och träning i konditionssal – på och med olika maskiner – ingår också i programmet. Kitty Seppälä är en utmärkt kursledare. Hon är mycket kunnig och klarar av att besvara alla frågor. Hennes hurtiga och humoristiska sätt att leda både föreläsningarna och de praktiska övningarna gör att alla trivs. Ibland känns det nästan som om att tiden går för snabbt. Hälsomotion innebär också trevlig samvaro och är därför friskvård i ordets rätta bemärkelse, påpekar Kitty Seppälä. Målet är inte att förbättra prestationsförmågan, utan att uppnå och bevara en god kondition. Men hälsomotion inriktar sig

inte endast på att höja konditionen, utan även i hög grad på att öka det mentala välbefinnandet och de sociala relationerna. – Om du inte njuter av det du gör har det inte samma effekt, säger Kitty Seppälä. – Det finns ingen medicin som ger samma goda effekter som hälso­ motion. Som bekant förebygger motion

många olika sjukdomar och det är vanligen tillräckligt med en måttfull motion. Forskning visar att resul­tat uppnås snabbt bland äldre. – Kom ihåg att det är aldrig för sent att börja motionera. Att sluta med motion är däremot alltid för tidigt. Ofta och lite åt gången är bättre än hårt och häftigt, säger Kitty Seppälä och tar oss med ut i Vöråskogen där hon förevisar bland annat fallövningar. – För att förebygga fall är det viktigt att du rör på dig och gör balansövningar varje dag. Träna framför allt lårmusklernas och vristmusklernas styrka samt höftledens och vristens rörlighet! Att kombinera motion med frisk luft och naturupplevelser har stor betydelse för många. Därför är skogspromenader ett bra sätt att stärka benbyggnaden. När man går i kuperad terräng förbättras balansen och benmusklerna stärks. Dessutom ger skogen möjligheter till olika gymnastiska rörelser.


12 GOD TID

5/2015

SPÄNST I BENEN

Alla kursdeltagare var mycket nöjda med kursen. På bilden de som framfört sin respons i artikeln. Från vänster Marita Sandvik, Eivor Haga, Ole Granholm, Carita Björne, Christina Lindström, Maj-Britt Stordahl, Anita Österberg, Ulla Borgar och Kerstin Granvik.    De många förväntningarna →

uppfylls med råge under kursen.

Kerstin Granvik kommer från Jakobstad. Hon har drabbats av osteo­poros och berättar att hon vetat all­deles för lite om sjukdomen och den hjälp man kan få. – Nu vet jag att hjälpen finns, både tack vare sjukvård och egen träning. Jag uppskattar den kunskap jag fått genom både teorilektioner och genom praktiska övningar. Anita Österberg från Hitis är en annan nöjd kursdeltagare. – Att kosten är så viktig för att stoppa osteoporosens framfart var nytt för mig, liksom balansen mellan D-vitamin, kalcium och protein. Styrkepromenaden med stavar ute i naturen och konditionscirkeln i idrottshallen var mycket stimulerande.

har gett mig nya tips på olika fysiska aktiviteter och alla föreläsningar har varit intressanta, tack vare kursledaren som verkligen inspirerat oss. Marita Sandvik från Larsmo är helt överens med sina nya vänner. – Jag hoppas på en fortsättningskurs i samma stil med omväxlande program, säger hon. Carita Björne, bosatt i Lappfjärd, kom för att sköta om sig själv och ladda batterierna. – Det har jag verkligen kunnat. Jag har också fått inspiration till att dela med mig av det jag lärt mig när vi inom vår klubb har stavgång. Man kan använda sig av naturen på många olika sätt.

Ulla Borgar från Vasa berättar att hon fått många aha-upplevelser och att kursboken kommer att vara till stor nytta för henne. – Det är fint att teori och praktik gått så att säga hand i hand och det är trevligt med nya vänner.

Ole Granholm från Karleby berömmer, liksom de övriga, det väl utarbetade programmet och den inspirerande kursledaren. – Jag har lärt mig mycket vägledande för egenvården. Med åldern blir kroppen styvare. Det knakar i leder och syreupptagningen försämras. Därför är det viktigt att förbättra muskelstyrkan, utveckla balansen och upprätthålla rörligheten.

Eivor Haga, bosatt i Kronoby, håller med. – Det omväxlande programmet

Christina Lindström från Helsingfors uppskattar bland annat all information om nya forskningsrön

när det gäller motion och kost. Hon säger att kursen öppnade och vidgade hennes sätt att tänka i nya banor, att gå ut ur sin egen bekvämlighetszon. – Jag har lärt mig många enkla rörelser som jag kan göra i vardagen och som inte kräver speciella lokaler eller utrustningar, till exempel hemma på en stol, på promenadstigen, i skogen eller i en park. Maj-Britt Stordahl från Pedersöre ville samla information och få mera kött på benen för att kunna verka som ledare för en liten grupp på några personer i hembyn. Liksom alla de övriga berömmer hon ledarens sakkunskap och sätt att leda kursen. – Den öppna och fria atmosfären bland alla kursdeltagare ser jag också som mycket positivt, säger Maj-Britt och får medhåll av de nitton övriga kursdeltagarna. Text och foto MARGARETHA SUNDKVIST

Kursledaren Kitty Seppälä berättar om skelettets uppbyggnad.

”Jag hoppas på en fortsättningskurs i samma stil med omväxlande program.”


GOD TID

5/2015 13

Kristinestad slår upp sina portar

museet Lebellska köpmansgården är det hantverksutställning i fähuset med verk av Ulla Råtts och Yvonne Bergvik och tillsammans med mästersmeden Kay Vikström kan man pröva på smide eller se hans utställning i saltmagasinet. I Felénska huset intill kan man beundra gamla Kristinestadsfotografier. Syndens näste Ett intressant restaureringsobjekt

FOTO CATRINE PARO

Trädgårdsägarna bjuder inte endast på sina gröna oaser. Några har mateller kaffeservering, andra har livemusik. Men utöver detta sjuder det av aktiviteter i stan. Temat i år är hantverk i alla dess former. Stickfrossa i Hemslöjdsgården ordnas i år i samband med Öppna Portar. Virkningsgesäll Maria Blomberg och spinningsmästare Barbro Heikinmatti medverkar i gårdarnas program. På 1700-tals-

Ronny Wahlroos öppnade på första maj sin krog Gastro i invid torget i Kristinestad. T.h. Melissa Häggblom.

är kronofogde Starckes gamla hus vid Kyrkogatan. En sal i ena ändan har inretts till krogen Syndens näste från början av 1900-talet. Här fanns då Stadskällaren där man i huvudsak njöt av drycker, men det var också enligt annalerna ”ett tillhåll för otuktigt kvinnfolk som skapade oordning”. Klockan 16 båda dagarna bjuds här på musik av en Bellmanensemble, som även uppträder i Lebellska gården klockan 13. Musik av olika slag höjer stämningen, bland annat i en folk­ musikkonsert med trollen Skrubiluttan Å Skrubilej, alias professionella folkmusikerna Marianne Maans och Désirée SaarelaPortin. Vidare kan man stöta på cyklande pianisten Aarno Pakkari eller positivhalaren Rodolfo. Blir man trött i fötterna kan man koppla av på en rundtur i stan med tåget Lilli­ put. Gastro ny restaurang Mat och dryck står att få både i trädgårdar och på stans många näringsställen. En helt ny restaurang öppnade till första maj i Cornerhuset vid torget i köksmästaren Ronny Wahlroos regi. Ronny har verkat i alla nordiska länder men beslöt återvända till hemknutarna. Lappfjärdspojken mer eller mindre föddes in i yrket, hans mamma var kock. Gastro finns i Crazy Cats forna utrymmen, medan Crazy Cat har flyttat nedåt torget till nedlagda Café Vinkels lokaliteter. En diger broschyr presenterar med vägvisande kartor de sextiotvå olika besöksmålen under Öppna Portar 13-14 juni klockan 10-18. På förhand kan man studera utbudet också på stadens hemsida på

FOTO MAJ-BRITT PARO

Kristinestads två junidagar Öppna Portar växer så det knakar. Det började i all enkelhet med att villiga stadsbor visade sina blomstrande innergårdar för besökare. I år är Öppna Portar ett kulturevenemang med sextiotvå besöksobjekt och massor av överraskningar för ung och gammal. Den 13–14 juni öppnar Finlands första Citta Slow-stad sina portar.

Öppna Portar har med åren utvecklat sig till ett mångsidigt kulturevenemang, en blomstrande säsongstart för Kristinestads Citta Slow-sommar.

nätet eller på Facebook. Koordinator för hela evenemanget är Kristinestads kultursekreterare Riitta Raikio-Söderlund. På övre torget finns Öppna Portars infokiosk, här köper man sig

ett inträdesarmband för 10 euro. Det gäller till alla evenemang båda dagarna, barn under 12 går gratis. Armband säljs också på förhand på Luckan och Turistbyrån.

Smakrikt i köket på Norrvalla Julien Huéber strävar efter att

tillreda smakrik mat, att få enkla ingredienser att smaka så mycket som möjligt. Därför är kryddningen viktig. Han satsar också gärna på ekologiska och närproducerade råvaror. När det gäller mat för seniorer betonar Huéber en mång­sidig kost, men speciellt fisk i alla former. – Särskilt feta fiskar, till exempel makrill, lax och strömming som innehåller mycket omega3-fettsyror. Frukt och grönsaker är naturligtvis också viktiga.

– Däremot bör seniorer vara något sparsamma med kolhydrater eftersom äldre människor vanligen förbukar mindre energi än vad yngre gör. Julien Huéber, som är född 1980

i Alsace i Frankrike, har bott tio år i Sverige. Där jobbade han som tennistränare och drev en egen restaurang i Umeå. År 2013 deltog han i programmet Sveriges mästerkock på TV 4 och var också kock i Go´kväll på SVT. Text och foto MARGARETHA SUNDKVIST

Julien Huéber leder sedan den första maj restaurangen Elsas kök på Norrvalla i Vörå.

MAJ-BRITT PARO


14 GOD TID

5/2015

Här i den vackra skärgården utanför Tvärminne på Hangöudd gjorde Jean Sibelius långa roddturer under sin vistelse i Södergården sommaren 1902.

Foto OLLE SPRING

Jean Sibelius (1865–1957) besökte Hangö 1898 och vistades sedan några sommarmånader i Tvärminne på Hangöudd 1902.

Sibelius tog med sig flygeln till Tvärminne I år har Hangö, i likhet med några andra orter, en lokal anledning att ihågkomma Jean Sibelius 150-årsdag den 8 december. Vår stora kompositör har nämligen lämnat spår även i staden på udden. Sommaren 1902 tillbringade Sibelius några månader på Södergården i Tvärminne och vistelsen här har i sin tur lämnat ett outplånligt avtryck i vår finländska tonskatt. Skriftställaren med mera Jonatan Reuter har gett ett personligt vittnesbörd om Sibelius i Tvärminne i en uppsats i boken Allehanda min­ nen (Förlaget Bro, 1946). Han låter förstå att han själv hade en andel i att Sibelius ”fått kännedom om denna då ännu trevliga och av civilisationens utväxter och ledsamheter oberörda lotsby vid havet.” Reuter hade nämligen på 1890-talet besökt Tvärminne under en segelfärd tillsammans med författaren Juhani Aho. Aho blev förtjust i den fagra miljön och bosatte sig en sommar med sin hustru, konstnären Venny

Soldan på Södergården och lät sedermera bygga en egen sommarvilla i Tvärminne. Genom Aho fick Sibelius tips om att lotsen J. J. Öster­ lund hyrde ut sin stuga till sommargäster – bland många andra bemärkta kulturpersoner har Zacharias Topelius bott här. Lotsen lyssnade Att man kunde ta sig dit landvägen var ett extra plus eller till och med ett villkor. För då kunde Sibelius få med sig ett instrument som han behövde för sitt arbete. Det berättas att en flygel transporterades med tåg till

Jean Sibelius har fått en väg uppkallad efter sig i Tvärminne – liksom också Zachris Topelius, Juhani Aho och Venny Soldan. Foto OLLE SPRING

Lappviks station och därefter forslades inte utan möda längs den mjuka grusvägen till Söder­gården. Reuter berättar att flygeln uppställdes i Södergårdens stora ”främmandesal”: – Vid densamma tillbragte Sibelius långa stunder, under det att värden på stället, Sibelius ovetande, satt lyssnande utanför dörren på en stol som han flyttat dit för detta ändamål. Ty Österlund hade så sällan varit i tillfälle höra sådan musik – så sade han själv. Lotsgårdens innehavare var i sitt umgänge med sommargästerna särskilt trevlig och oftast gladlynt, noterar Reuter. Han ville gärna höra nytt från den värld han sällan såg något av och han tyckte om att ”prrata” som han själv kallade underhållningen. Både Aho och Sibelius tillbragte många stunder med den gladlynte och frispråkiga lotsen, som ändå aldrig begrep hur Sibelius kunde ”trrolla” fram de märkvärdiga melodierna ur flygeln. En dröm och En saga En komposition kom med säker-

het till under vistelsen i Tvärminne, nämligen tonsättningen av J. J. Wecksells dikt Var det en dröm? Den beskrivs av Karl Ekman i hans bok Jean Sibelius: en konstnärs liv och personlighet (Natur och kultur, 1935) som ”ett av de ädlaste alster av Sibelius lyriska ingivelse”. Sanno­ likt arbetade Sibelius här också på en ny version av tondikten En saga som han sedan dirigerade på Berlinsymfonikernas konsert i den tyska huvudstaden 1902 och som beskrivs som ett genombrott för Sibelius i Tyskland. Jonatan Reuter hade gärna önskat att kompositionen Till havs (1916) med hans text ”innehåller en reminiscens från roddfärderna till Storlandet”. Reuter hade sitt sommarviste på Land-Björkskär där han ett par gånger fick besök av sommargrannen Sibelius. Han har själv fångat skärgårdsland­skapets skönhet i sin finstämda Morgon­visa som börjar med orden Morgonen ljusnar så ro­ sig och fager. Roddare och metare Den 36-årige Sibelius vistades mestadels ensam i Tvärminne (han sägs ha ”flytt hit undan hustrun Ainos graviditet”). Han gjorde dagliga roddturer med en av gårdens ekstockar. Med i båten hade han åtskilliga metspön av bambu, berättar Reuter:

– Hans roddfärder voro ibland ganska långa. En gång då jag råkade befinna mig i byn hade Sibelius just återvänt från en roddfärd runt ”ön”. det vill säga en väg, krokarna oberäknade, av cirka 6 kilometers längd. Han hade under denna färd metat 80 abborrar, vilket han med stolthet berättade. Ett par gånger rodde han också ut till Storlandet och dess sydvästliga udde ”Strittan­udden”. Dessa färder voro vida längre än rodden runt ”ön” och kunde dessutom vara en smula farliga för den som icke var fullständigt bekant med havets nycker. På Storlandet fann han enligt egen uppgift ”en isländsk stämning” vara rådande bland de höga och kala bergen. En stor mans enkla spis Under sina roddfärder medförde Sibelius ofta en kaffepanna. Han brukade uppföra små primitiva spisar av lösa stenar och värmde på dem upp kaffet. Reuter berättar i sin uppsats 1946 att en sådan spis länge fanns kvar på Storlandet som ett ”minnesmärke av den store kompositörens byggnadsverksamhet”. Den borde skyddas, anser han: – Den är eller var naturligtvis fullkomligt konstlös, men stenarna äro dock samlade och radade av en stor mans hand. Text OLLE SPRING


GOD TID

Hemvävda dagar samlar jakobstadsborna Jakobs dagar utgör numera en hel festvecka och firas i år 19–26 juli. Hela jakobstadsnejden ställer upp med arrangemang, underhållning eller genom besök. Veckan samlar också många emigranter och har blivit en naturlig tidpunkt för släktbesök och umgänge med gamla vänner. Jakobs dagar följer i stort sett samma koncept som tidigare, och nyckeln till succén ligger utan tvekan i det faktum att det mesta som erbjuds är närproducerat – och gratis! – Vi kan erbjuda gratis underhållning tack vare små bidrag från staden, Kulturfonden och sponsorer, berättar verksamhetsledaren Olof Forss. – Stadens och nejdens föreningar ställer upp och ”gör” dagarna med sina aktiviteter. Men vi bjuder också på toppunderhållning. Humorgruppen KAJ satte alla tiders publikrekord då de senaste sommar drog minst 8 000 personer till Skolparken. De kommer också i år, lördagen den 25 juli klockan 21! Sedan många år tillbaka ingår också program för pensionärer. Veckans artister åker ut till äldreboenden för att underhålla, och dessutom ordnas boule-turnering och annat program som speciellt riktas till pensionärer. Tre kyrkliga arrangemang har satt speciell prägel på festligheterna. Festligheterna inleds söndagen den 19 juli med friluftsgudstjänst vid arktiska museet Nanoq, torsdagen den 23 juli samlas kring tusen besökare till Rosenlund där den traditionella spelmansgudstjänsten ordnas

5/2015 15

Ett 70-årsminne Marskalk Gustaf Mannerheim anländer till Storkyrkan (nuvarande Helsingfors domkyrka) i maj 1945 till en tackgudstjänst, som hölls i anledning av att andra världskriget i Europa tagit slut ett par dagar tidigare. I bakgrunden syns ortodoxa Heliga Trefaldighetskyrkan. När Mannerheim hade fått bud att hans hustru Anastasia Arapov hade avlidit, uppsökte han kyrkan och bad där för hennes själ. Bilden togs av den sjuttonårige gymnasisten Ragnar Backström.

Labbnäs en pigg 60-åring Spelmansgudstjänsten vid Roselunds prästgård hör till de mest publikdragande arrangemangen under Jakobs dagar.

klockan 19.00. Tre parter deltar i det arrangemanget, Jakobstads svenska församling, Sångens Vänner och Pedersörenejdens hembydssällskap. Lördag kväll klockan 23.00 fylls Pedersöre kyrka traditionellt då JDfirarna samlas för att varva ned efter en veckas festligheter och njuta av sång och musik med Jakobstads svenska församling som arrangör. I år gästas församlingen också av den svenska sångaren och evangelisten Ingemar Helmner som uppträder tre kvällar i stadskyrkan. Men det finns många andra tradi-

tionella programpunkter som garanterat drar folk. Gammaldags torg är en sådan, likaså dagarnas öppning lördag kväll den 19 juli då årets Late Jakob koras. Det blir nu den 30:e Late Jakob i ordningen! Kriterierna för titeln finns knappast nedskrivna, men just därför är det med stor spänning publiken samlas för att se vem som finns gömd under det svarta skynket. Late Jakob kan vara man eller kvinna, representera näringsliv, kultur, idrott eller vad som helst annat som på ett anmärkningsvärt sätt gagnat Jakobstad.

Jakobs dagar ordnas formellt av

marknadsföringsföreningen Finn Jakobstad rf. Årets arrangemang bjuder på särskilda utmaningar då stadens kärna, torget och en del av gatorna intill utgör byggarbetsplats. Skolparken blir därför den huvudsakliga festplatsen. – Det är nog en stor utmaning, men vi har inget val. De traditionella programpunkterna flyttar till andra platser i stadskärnan, påpekar Olof Forss. Det var också tal om att tidigarelägga dagarna med en vecka, främst för att koordinera med Kristinestads marknad. Men jakostadsborna reste sig som en man och krävde dagarna till rätta platsen i almanackan, veckan kring Jakobs dag den 25 juli. – Det var nästan som att försöka flytta julafton, skrattar Olof Forss. Tillkomsten av Campus Allegro och musiksalen Schauman-salen berikar också Jakobs dagar. Nu får staden besök av en balettgrupp från Ryssland som bjuder på dans av internationell toppnivå två kvällar under veckan.

Labbnäs Semesterhem, mitt på Kimitoön, firar i år 60 år som semesterhem, och uppmärksammar detta den 25 juni med allsång. Semesterhemmet öppnades år 1955 efter att gården köpts av Amos Anderson och donerats till Marthorna på Kimitoön. Tidigare hade gården fungerat som prästgård sedan 1600-talet, så en väldigt lång och intressant historia finns. I sommar går det första evenemanget av stapeln 25.6 och då firas som sagt Labbnäs 60 år som semesterhem med allsång. Calle Pettersson fungerar som allsångsledare. Följande är Labbnäs populära,

traditionella loppmarknad 1.7, där laxsoppan brukar ha en strykande åtgång. 7.7 och 11.7 ordnas tillsammans med Kimitoöns musikfestspel två lunchkonserter där Labbnäs står för utrymmen och mat medan artisterna bjuder på musik. På Labbnäs anordnas ”Må bra semester” inom ramen för Semesterstöd den 26.7–31.7 och 5.10–10.10. Läs mer om semesterstödet på www.semester.fi Ansökningsblanketter och närmare information går också att få från Svenska semesterförbundet i Finland, Susanna Stenman, tfn (019) 278 6876, 050-304 7642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Kulturen vid ån 2015 Torsdag 11 juni 2015 kl. 14–20.30 Festplatsen strax intill Esbo å i Esbo centrum; på Lagstads bollplan, i Lagstads skola och i Lagstad hembygdsgård. På programmet står underhållning och aktiviteter för såväl liten, ung som lite äldre. Gamla godingar som följt med från år till år men även nyheter! För att stilla hungern finns det gott om läckra alternativ att välja mellan! Konferencier: Kaj Kunnas Fritt inträde!

Nu är det folktomt framför Skolparkens utescen, men veckan 19–26 juli myllrar det av folk här, lovar verksamhetsledare Olof Forss.

Ett plock ur aktiviteterna: Utfärder Åkturer med veteranbussen Trötte Teodor till Söderskog

gård, start vid kyrkans järnport kl. 14.45 och kl. 16.15 Köp biljett á 2 euro i infotältet. Rundvandringar kl. 14.15–14.45 Presentation av Esbo domkyrka kl. 14.50–15.20 Guidad vandring på kyrkogården Information, nyheter och uppdaterat program: www.kulturenvidan.fi facebook.com/kulturenvidan Arrangörer: Esbo stad och Esbobygdens ungdoms­förbund rf


16 GOD TID

5/2015

Karleby profilerar sig som sjöfartsstad Havet har alltid varit ett livsvillkor för staden. Därför var det ingen slump att Gamlakarleby år 1620 grundades vid en gammal hamnplats. Sjövägen var det snabbaste och förmånligaste sättet att transportera produkter. Det var därför en självklarhet att koncentrera handeln till en plats med en så bra naturhamn som möjligt. Havet var redan på den tiden en förenande och inte en åtskiljande faktor. Älvarna erbjöd en naturlig transportled från inlandet till kusten. På sommaren skedde transporten med båtar och på vintern längs vägar som anlades på älvarnas istäcke. Staden var allt sedan grundläggningen fram till början av 1900-talet en ganska anspråkslös småstad med färre än 2 000 invånare. Trots det var stadens handelsflotta till lastförmågan under flera år störst i Finland. Under de bästa åren utgjorde tonnaget en sjättedel av Finlands handelsflotta. Orsaken till stadens framgång var inte enbart stadens läge vid kusten, utan även dess ställning som centrum för ett stort handelsområde. Skogarna i mellersta Österbotten var ännu på 1700-talet omätligt stora, fastän det redan i mitten av seklet klagades över att skogsbeståndet började tryta vid kusten. Det berodde på en omfattande tjärbränning och avverkning av sågvaror. Båda företeelserna hörde intimt samman med det omfattande skeppsbyggandet i staden och den

omkring liggande landsbygden. Tjäran som finns avbildad i stadsvapnet, blev i mitten av 1600-talet nyckeln till områdets välfärd. Sjökrigen gynnade tjärhandeln Under tidsperioden när segelfartygen byggdes av trä, var tjäran det enda kända impregneringsmedlet. Den användes inte enbart för båtar utan på allt som byggdes av trä. Den finländska tjäran var känd världen över för sin goda kvalitet. Tjärhandeln pågick ända tills man började bygga fartyg av järn och stål i slutet av 1800-talet. För tjärhandeln var det till fördel att flera sjökrig inföll på 1700- och 1800-talen. Glädjande nog föredrog amiralitetet i världens ledande sjömakt, Storbritannien, finländsk tjära. Förutom tjära levererades även beck, som brändes i de båda samägda beckbrännerierna i Gamlakarleby och Kalajoki. Redan när de första fartygen lämnade Gamlakarleby efter stapelfriheten 1765 fanns en mängd trävaror i lasten. Men först efter år 1782, då det byggts ett sågverk i Lahnakoski vid Perho å och ett annat vid Rauman-

kari vid Lestijokis mynning, blev det fart på virkesexporten. I Gamlakarleby med omnejd uppstod redan på 1600-talet en viktig skeppsbyggnadsverksamhet. Efter Stora ofreden växte verksamheten ytterligare. Man byggde en del fartyg för eget bruk, men största delen såldes som nya till Stockholm. Värdet av handeln överträffade tidvis värdet av handeln med tjära. Finlands främsta sjöfartsstad Handelsfartyg fanns i Gamlakarleby redan innan staden beviljades stapelfrihet. År 1722 fanns det 12 fartyg i staden. I slutet av 1760-talet fram till sekelskiftet seglade 10–14 fartyg på utlandet. År 1801 fanns det 19 fartyg med en gemensam kapacitet på 2 200 läster i fartygsförteckningen. Med detta antal fartyg stiger Gamlakarleby fram som Finlands främsta sjöfartsstad och placerar sig på fjärde plats i det svenska riket efter Stockholm, Göteborg och Gävle. År 1815 har man för första gången i staden fler än 30 egna fartyg och år 1828 registreras 44 handelsfartyg. Gamlakarlebys handelsflotta var störst år 1831, då fanns det 43 fartyg i staden och deras gemensamma kapacitet översteg 4 100 läster. Gamlakarleby hade den största handelsflottan i Finland åren 1801, 1817 och 1824–1834. Stadens avancemang till täten bland Finlands och Sveriges sjöfartsstäder var en ofantlig presta-

Lastning av props gav sysselsättning i hamnen på 1950-talet.

tion för en stad med knappt 2 000 invånare. Bakom framgången låg förutom tjärans betydelse och en gammal skeppsbyggnadstradition, även handelsmännens affärsbegåvning och till och med goda tur. Återtagit sin position Man brukar säga att historien förpliktar. När man plockar i historiska handlingar och ser på utvecklingen i dagens Karleby har man anledning att se positivt på framtiden. Näringslivet är väl utvecklat, kulturen blomstrar och Karleby stad stärker sin ställning som regionens centrum för handel, industri, utbildning och samhällsservice. Karleby Hamn Ab som grundades 1825 har utvecklats till en

M/S Navios Lumen är det största fartyg som anlöpt Karleby hamn. Fartyget på 292 x 45 meter har en lastkapacitet på 180 000 ton.

av Finlands mest effektiva hamnar och ligger på tredje plats bland landets allmänna hamnar. Under de senaste åren har utvecklingen varit enorm och den totala godstrafiken överstiger 8 miljoner ton. Även när det gäller transittrafiken ligger hamnen i landstoppen. En framgångsrik verksamhet kräver skickliga operatörer. Oy M. Rauanheimo Ab som i fjol fyllde 130 år uppvisar tillsammans med sina systerföretag Oy Adolf Lahti Yxpila Ab, Oy Otto Rodén Ab och A. Jalander Oy en fantastisk utveckling. Om detta och mycket annat kan man läsa i hamnens och Rauanheimos gemensamma historik som nyligen utkommit. Text OLE GRANHOLM


GOD TID

Sommaren och hösten med OT Sverige

Svenska Västkusten Resor 5-10.7. och 19-24.7. Höga Kusten Resa 9-11.7. Sommar i Stockholm Resor 13-16.7., 27-30.7. Göta Kanal Resor 10-12.7., 24-26.7, 7-9.8. Dalarna med Kalle Moraeus Resa 26-30.7.

avkoppling för kropp och Själ Må bra på Spa Sparesa med service och på svenska – på riktigt! Nya utflykter!

www.kaskinenseacharter.fi

Danmark

Estland och Lettland

Riga Resa 13-17.7. Tallinn Resor 12-14.6., 17-19.7, 7-9.8

Italien

Österrike - Mayrhofen Resa 27.8-5.9. Dolomiterna - Corvara Resa 5-13.9.

Välkommen till Sälgrund i Kaskö! 040 5240820

Rundresa i Litauen Resa 16-23.8. Polen – Warszawa och Krakow Resa 26.8-1.9. Transsylvanien Resa 5-13.9.

Almuñécar

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

Tervis Spa

Vasa 020 7434 520

Närpes 020 7434 530 Veckosluts- och kortresor:

3-6.9 Weekend i Nykarleby Dublin 020 7815 360 www.istravel.fi 17-20.9 Weekend i Rom 4-7.10 Kortsemester i Paris 12-15.11 Weekend i Istanbul

BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG) RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

Se även vårt övriga utbud på www.ingsva.fi! Närpes 0207434 7434520 530 Vasa 020 Korsholm 0207434 7434530 520 Närpes 020 Nykarleby Nykarleby020 0207815 7815360 360

www.istravel.fi www.ingsva.fi

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

illsammans! t i v r e u res

30.8-5.9, 27.9-3.10 & 25-31.10

30.8 - 5.9 529 €

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Östra Europa

17-24.9 Franska rivieran-Andorra och Barcelona 18-25.9 Kroatien – med fokus på yoga&fitness ELLER kultur&utflykter 22-29.9 Ö-kryssning i Adriatiska havet 28.9-5.10 Balkans pärlor – Montenegro, Bosnien och Kroatien 29.9-6.10 Rom och Sorrento 2-9.10 Medelhavskryssning 3-10.10 Portugal – med Lissabon och Algarvekusten 5-12.10 Irland – med Galway, Dublin & Belfast 8-15.10 Den vackra Medelhavsön Malta 31.10-20.11 Spanien – Almuñécar 3 veckor 31.10-4.12 Spanien – Almuñécar 5 veckor

N

0443 14 15 16 - www.lindelltravel.fi

Bornholm med Köpenhamn Resa 5-11.7. Legoland – Köpenhamn Resa 13-18.7.

Vandringsresor

Dags att boka höstens resa nu!

Sommarresa 5-11 juni och 9-14 augusti Hösten 8 dagar 26 september och 14 november Lååånga Spa 12 dagar 14 november Prova på Spa 5 dagar 21 nov.

Norge

Ligurien och Maggioresjön Resa 14-20.9. Toscana Resa 21-28.9. Kalabrien – Rom Resa 29.9-7.10.

i tillsammans! v r e s e Nu r

Välkommen till Estlands Riviera!

Geiranger-Trollstigen Resa 24-30.7. (Några platser) Lofoten – öriket Resa 1-7.8.

5/2015 17

Vörå

Vörånejdens Taxibilister

Kaustinen Tomas 0500-363181 Nygren Sven 044-3803964, 044-3803963 Ollil Dan-Ove 045-8467037 Sippus Mats 0500-363260 Thors Göran 050-5661172 Toppar Caj 0500-361516 Åhman Boris 0500-346396

Oravias

Krooks Tommy 041-463 0450

Maxmo

Andersson Roy 0500-368899 Holmqvist Bror 0500-366670 Nordling Bernt 050-5247300

Bengtskär ♦ Örö ♦ Charter Välkommen till Åbolands vackra skärgård! ÖRÖ FORT dagligen sommartid 24€ tur-retur BENGTSKÄR dagligen sommartid CHARTER m/s

Sissel

75 pax

m/s

Minandra

40 pax

www.wilsoncharter.fi info@wilsoncharter.fi

Resa 12-21.11. - i samarbete med Spanienexperten Göran Sundqvist Pris från 945 € / person

KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Hela vårt reseutbud på vår hemsida!

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

050 5514 266

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Beställningstrafik Tfn: 0424 2801, EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

RESOR 29.6-3.7 12-16.7 14-15.7 19-22.7 6-7.8 12-19.9 14-21.9 17-21.9 28.9-5.10 9-15.10 21-26.10 5-8.12

Sommarresa till Kolmården och Vimmerby Dansbandsveckan i Malung Utö Sommarresa till Orsa ”Allsång med Kalle Moraeus” Hemlig resa Semester- och kulturresa till Leros Irland - “den gröna ön” Island Kulturresa till Florens Amalfikustens skatter Kulturresa till Rom Julmarknad i Köpenhamn

frimanresor.fi info@frimanresor.fi

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Hangö kontor Tel: (019) 248 1004

Ekenäs kontor Tel: (019) 248 1090

Tel. +46 390 41800


18 GOD TID

5/2015

RES MED SPF

Musikalresa till Stockholm 27–29.11 Det Påstrukna Förklädet Broadway-musikalen Det Påstrukna Förklädet är stjärnspäckad med kända artister som Maria Lundqvist, Björn Kjellman, Pernilla Wahlgren, Ann-Louise Hanson, Rennie Mirro, Hanna Lindblad m.fl. Historien tar sin början med att en medelålders man, besatt av musikalteater, spelar upp skivan från sin favoritmusikal ”Det påstrukna förklädet”. Plötsligt kommer karaktärerna och musiken magiskt till liv i hans lägenhet. Vi sveps med i den skruvade berättelsen om en glamorös brud och hennes dråpliga bröllopsdag med diverse förvecklingar som uppstår – allt medan mannen kommenterar, förklarar och lever sig in i musikalens fantasivärld. (Göta Lejon). En riktig skrattfest utlovas. 27.11  Avfärd med Viking Line från Skatudden i Helsingfors kl. 17.30. A la carte middag i Food Garden 28.11  Egen buss väntar i hamnen. Buss till Gamla stan med julmarknad. Det Påstrukna Förklädet på Göta Lejon kl. 15.30. Avfärd kl. 20 till Åbo. Middag ombord. 29.11  Ankomst till Åbo kl. 7.35. Buss till Helsingfors Pris 345 €. I priset ingår båtbiljetter i A-hytt, 2 x sjöfrukost och 2 x á la carte –middag, teaterbiljett på parkett, Wikströms buss hela resan. Anmälningar och förfrågningar från 28.4 till Catharina Hindrén tfn 050 328 1209, catharina@hindren.fi. Boka genast!

Barcelona & Mallorca 26.9–3.10

Sicilien runt 30.9–7.10

Några platser kvar Obs! Ändringar i reseprogrammet

SPF Österbotten ordnar i samarbete med Istravel en resa till Sicilien 30.9–7.10. Resan går med flyg från Helsingfors, med bussanslutning från Österbotten. Vi bor på hotell i Cefalu, Agrigento och Taormina. Resedatum: 30.9–7.10.2015, 8 dagar Resans pris: 1 500 € Enkelrumstillägg: 220 € I priset ingår: Flygresor enligt programmet i turistklass inklusive flygskatter; 7 x övernattning på Sicilien; 7 x frukost; 7 x middag; 2 x lunch; måltidsdryck under middagar ¼ vin och vatten; utflykter och inträden i programmet; besök på vingård samt lokala skatter på Sicilien I priset ingår ej: Reseförsäkring Giltigt pass behövs

Barcelona är en av Europas allra hetaste städer. I den katalanska huvudstaden förenas flertusenårig historia med modern nutid. Mallorca är en fantastisk semesterö med många ansikten. Bördiga jordbruksbygder, bergstraketer, klippkuster, långa badstränder, små bergsbyar och den trevliga storstaden Palma. Här väntar ett härligt klimat och intressanta utflykter. På Mallorca bor vi i den idylliska småstaden i Santa Posa på sydvästkusten. 26.9 Avfärd med Finnairs flyg kl. 6.15 från Helsingfors. Rundtur i Barcelona med svenskspråkig guide. Vi ser katedralen La Sagrada Familia, Gaudís park Güell, fotbollsstadion och La Rambla. Inkvartering på fyrstjärniga Hotel Eurostar Chrystal Palace.

30.9 Utflykt till Valldemossa. Vi besöker bl.a. klostret La Cartuja där Frédéric Chopin bodde en vinter. Turen fortsätter förbi byn Deia till byarna Soller och Port de Soller. Gemensam middag på hotellet.

27.9 Fritt program i Barcelona. Gemensam middag.

2.10 Fritt program.

28.9 Frivillig utflykt till Torres vingård. Nattfärja till Mallorca.

3.10 Avfärd från Palma till Helsingfors kl. 12.10. Ankomst kl. 17.10.

29.9 Stadsrundtur i Mallorca med guide. Inkvartering på Fergus Style Cala Blanca Suites Hotel i Santa Posa. Middag på hotellet.

Ytterligare information och anmälningar: Ombudsman Patrick Ragnäs, tfn 020 72 888 18, e-post: patrick.ragnas@spfpension.fi

Rätt till ändringar i program förbehålls.

Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

I priset ingår flygresor, 6 nätter på hotell i dubbelrum, del i hytt, 7 x frukost, 7 x middag, utflykter och inträden enligt program, SPF:s reseledare.

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

1.10 Utflykt till Manacor, Porto Cristo och Felanitxt

Pris:1 495 €, tillägg för enkelrum 230 €

Anmälningar och förfrågningar: Ingves & Svanbäck, tfn 020 74304520, info@ingsva.fi

Kulturresa till natursköna Slovenien 7–14.10 Kom med till det natursköna Slovenien med de Juliska alperna, det Adriatiska havet och vacker natur. Vi gör ett besök i Kroatien och Venedig, besöker Europas största droppstensgrottor och mycket mera. Program 7.10   Avresa kl. 8.10 till Ljubljana. Bussresa till semesterorten Portoroz. Inkvartering på fyrstjärnigt badhotell. Välkomsttillfälle och middag på hotellet 8.10   Guidad tur i Portoroz. Båttur till staden Piran, en arkitektonisk pärla. Guidad rundvandring i staden 9.10   Heldagsutflykt till Kroatien med staden Porec, Pazin och besök på lantgård 10.10  Ledig dag/utflykt till staden Koper. Middag på hotellet. 11.10  Ledig dag/utflykt till Venedig med kanaltur 12.10  Utflykt till huvudstaden Ljubljana och droppstensgrottorna, besök hos en finsk-slovensk familj på en gård 13.10  Utflykt till Bled och de fantastiska alplandskapen och besök i nationalparken Triglav. Övernattning i Bled. 14.10  Hemresa från Ljubljana Pris: 1 535 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 170 €. I priset ingår: Flygresor, transporter enligt program, logi, halvpension, måltidsdrycker sista kvällen, Besök och inträdesavgifter, svenskspråkig guide och reseledare från SPF. Minimiantal deltagare 20 personer. I priset ingår inte reseförsäkring, utflykter till Koper (30 €) och Venedig (120 €), kabinhissavgift i Triglav. Anmälningar och förfrågningar: SPF, Veronica Biaudet tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi Sista anmälningsdag 31.7. Anmälningar efter 18.6 på tfn 020 756 8615.


RES MED SPF

GOD TID

5/2015 19

SPF-MEDLEMSFÖRMÅNER

Julmarknad i Lybeck 5–9.12 Kom med till den stämningsfulla julmarknaden i Lybeck. Julmarknaden är norra Tysklands mest besökta marknad och sträcker sig från Rådhusplatsen och Breite Strasse till smågatorna kring Rådhuset. På båten kan du koppla av i trevligt sällskap och äta gott. Reseprogram 5.12  Avgång från Nordsjö hamn i Helsingfors kl. 17.30 med Finnlines. Busstransport till hamnen från Kiasma. Middag ombord. 6.12  Brunch och middag ombord. Båten anländer kl. 21 till Travemünde, övernattning ombord 7.12  Frukost ombord. Egen buss till marknaden i till Lybeck. Lunch och tid för shopping. Ombordsstigning ca kl. 23. 8.12  Brunch och middag ombord 9.12  Frukost. Ankomst till Nordsjö hamn kl. 8. Busstransport till Kiasma. Pris: 540€ i dubbelhytt, 590 € i enkelhytt, måltider enligt program och egen buss. SPF reseledare med på resan. Anmälningar: Catharina Hindrén tfn 050-328 1209, catharina@hindren.fi

Ruskaresa till Saxnäs 13–17.9 SPF Österbotten ordnar i samarbete med Lindell Travel en bussresa till Saxnäs i svenska fjällen 13–17.9. Inkvartering på Hotell Saxnäsgården I priset ingår: Bussresa i helturistbuss; färjebiljetter Vasa–Umeå– Vasa; fullpension: 4 frukost, 4 lunch, 5 middag; 2 kaffe med dopp; inträde till Ricklundsgården, Fatmomakke kyrkstad; bildspel Saxnäs fyra årstider och guide Ricklundsgården, Marsliden, Fatmomakke. Priset per person är 720 € i dubbelrum. Enkelrumstillägg 150 €. I priset ingår inte resenärsförsäkring utan för bussen. ___________________________________________________

Stormskärs Maja i Åbo 27–28.11 SPF Österbotten ordnar i samarbete med Oravais Trafik en bussresa till musikalen Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater 27–28.11. Fredag 27/11 Start i Karleby kl. 07.00, nerresa via Vasa och Sydösterbotten. Lunch på Villa Tallbo i Raumo. Incheckning på Sokos Hotel Hamburger Börs i Åbo. Stormskärs Maja kl. 19.00 på Åbo Svenska Teater.

Seniorskeppetkryssning 26–28.10 Temat för årets Seniorskepp är musikaler med örhängen från 1920-talet till i dag. Tiden blir inte lång ombord på Silja Serenade. Vi kommer att ha ett stort utbud av aktiviteter och program; författarintervju, antikexpert Bernt Morelius, nya trender inom mat, seniordans, bingo, pidroturnering, IT-drop in och -info med mera. Och förstås show med musikalartister och egen orkester som också kommer att spela upp till dans. I Stockholm ordnas dagsprogram till flera utflyktsmål. Pris i dubbelhytt/person B-hytt 195 € Promenade-hytt

230 €

Seaside-hytt

235 €

I priset ingår kryssning, 2 x frukost, 2 x kaffebuffet och 2 x buffetmiddag med måltidsdrycker samt program ombord.

Lördag 28/11 Frukost på hotellet. Kort rundtur i Åbo. Returresa kl. 13.00.

Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019 2481090, info@frimanresor.fi.

I priset ingår: Musikalbiljett till Stormskärs Maja, logi i dubbelrum, 1 frukost och 1 lunch på Villa Tallbo.

Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Pris per person är 200 € i dubbelrum. Enkelrumstillägg 35 €. ___________________________________________________ Ytterligare information och anmälningar: Ombudsman Patrick Ragnäs, tfn 020 72 888 18, e-post: patrick.ragnas@spfpension.fi Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Tallink Silja och Club One erbjuder dig chansen att bli Club Onemedlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå. Till förmånerna på Silver-nivån hör bl.a. t.o.m. 20 % grundrabatt på vissa av våra normalprissatta produkter. Närmare information om stamgästprogrammet och förmånerna på www.clubone.fi Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone.fi/ erikoisliittyminen Anslut med förbundets avtalsförmånsnummer 59829. Ifall du redan är Club Onemedlem så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå så flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt stamgästnummer, att du är medlem i Svenska pensionärsförbundet och avtalsförmånsnummer till adressen erikoisliittymiset@tallinksilja. com så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs. Vänligen observera att förmånen är personlig och kan användas bara en gång. Silver-nivån gäller 12 månader, mer information om nivåkriterier www.clubone.fi. Prisuppgifter och bokningar: Tfn 0600 152 68, mån–fre 8–21, lör 9–18, sön 10–18 (1,74 €/ besvarat samtal + alltid lna/msa). www.clubone.fi Rätt till ändringar förbehålls.

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 23.12.2015. Hjärtligt välkommen! Helsingfors–Stockholm-kryssning Viking Gabriella och Mariella varannan dag kl. 17.30. 15 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 5–10 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn Viking XPRS kl. 11.30 15 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRYP Se alla förmåner och priser samt boka din resa på adressen vikingline.fi/formaner/spf Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/besvarat samtal + lna/msa). Begränsat antal platser. Med förbehåll för ändringar.


20 GOD TID

5/2015 UPPSNAPPAT

Om naturen Nu nalkas ljuvlig sommar, som skalden säger och

som man till och med får sjunga på skolavslutningen. Och där är vi nu, synnerligast som vintern inte riktigt slog igenom på allvar. Men ljuvlig sommar kan betyda mycket, en sommaraspekt är naturen. Det vill säga att njuta av naturen – med allt vad det betyder: skogen, ängarna, vattnet, blommorna, solskenet, ljuset, bofinkarna, ekorrarna och så vidare. Vi har ju fördelen av att bo i ett glest befolkat land. Folktätheten brukar anges i invånare per kvadratkilometer. Hos oss är den siffran 16, vilket kan jämföras med till exempel Tysklands 231 och Storbritanniens 248. Riktigt unika är vi ändå inte fast vi ligger lågt i tabellen. På Island är det bara 3 personer på 1 000 x 1 000 meter, så där är det inte särskilt trångbott. Den här statistiska positionen betyder att det i vårt

LURENS SOMMARTEATER 2015

FÖRESTÄLLNINGAR

Musikalisk ledning: Markus Fagerudd Koreografi: Kati Kivilahti-Fagerudd Dräkter: Tina Karvonen Scenografi: Mats Tuominen

Fredag........ 26.6....... kl. 19.00 Söndag ..... 28.6....... kl. 14.00 Tisdag ........ 30.6....... kl. 19.00 Onsdag ........1.7....... kl. 19.00 Torsdag ........2.7....... kl. 19.00 Söndag .........5.7....... kl. 16.00 Tisdag ...........7.7....... kl. 19.00 Onsdag .........8.7....... kl. 19.00 Torsdag.........9.7....... kl. 19.00 Söndag ...... 12.7....... kl. 14.00 Tisdag ........ 14.7....... kl. 19.00 Onsdag ...... 15.7....... kl. 19.00 Torsdag...... 16.7....... kl. 19.00 Söndag ...... 19.7....... kl. 16.00 Tisdag ........ 21.7....... kl. 19.00 Onsdag ...... 22.7....... kl. 19.00 Torsdag...... 23.7....... kl. 19.00 Söndag ...... 26.7....... kl. 14.00 Tisdag ........ 28.7....... kl. 19.00 Onsdag ...... 29.7....... kl. 19.00 Torsdag...... 30.7....... kl. 19.00 Lördag ..........1.8....... kl. 18.00

Premiär:

Biljetter:

Musik: Irving Berlin Libretto: Fields/Stone

Regi: Oskar Silén

land finns mycket plats för natur, av varierande slag dessutom. Och det är den naturen vi skall ta vara på, som en otroligt njutbar och stimulerande livsmiljö. Särskilt på sommaren.

Naturligtvis skall vi passa på att också plocka åt oss ur det ymnighetshorn som alla sommarevenemangens kalendrar erbjuder: sångfester, sommarteatrar, specialutställning, mässor, allsångstillfällen, exkursioner, segelregattor etcetera. Men glöm inte naturen. Också i våra mest urbaniserade miljöer går det att leta sig fram till parker, stränder, skogstappar, ängar, vattendrag. Alla har inte möjlighet att sitta på en veranda vid havet, alla har inte möjlighet att åka omkring i egen bil, men det finns ett fint nät att kollektiva transportmöjligheter, och det går kanske att slå sig samman med någon bilburen och på så vis få komma ut i naturens sköte. Ingen, inte ens regering-

en, kan garantera sol och uppehållsväder alla dagar. Passa på att utnyttja de dagar då vår natur bäst kommer till sin rätt. Den är en avundsvärd tillgång. ANDERS G. LINDQVIST

Årets viktigaste pjäs Times Magasine, 2013

Best new play Oliver Awards

ÖNUF tel. (019) 532 412 Lurens Sommarteater, från Lovisa centrum 8 km mot Lappträsk

fre 26 juni 2015 kl. 19.00

www.anniemasterskytten.fi • www.lurens.fi

WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI WWW.WASATEATER.FI

Martin Widmark – Helena Willis Manus: Håkan Bäck Musik: Mats Sundin Regi: Mika Fagerudd Koreografi: Anne Pihlström Sånginstud.: Vesa Mäkinen Scenografi: Janne Siltavuori to 4.6 kl. 19, prem. lö 6.6 kl. 17 sö 7.6 kl. 17 må 8.6 kl. 19 ti 9.6 kl. 19 on 10.6 kl. 19

to lö sö må ti on

11.6 13.6 14.6 15.6 16.6 17.6

KvÅ! kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19

må ti on to lö sö

22.6 23.6 24.6 25.6 27.6 28.6

Dräkter: Sussy Räihä Byggare: Joakim Sjöroos

kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17

Barn (4–12 år) 8 €, (även yngre med egen sittplats), vuxna 15 € (13 år–) Biljetter via Netticket eller EBUF, vard. kl. 9–16, tfn 050 406 4244, www.ebuf.org

Finns sommarteater i Esbo 2015


GOD TID

5/2015 21

Skärgårds­ gummans Vårfisk Christina Wickholm från Sibbo bidrar med två fiskrecept. ”Eftersom jag bor i ’strandskvalpet’, det vill säga några meter från vattnet, vad är då naturligare än att äta fisk. Det finns ingenting som går upp mot färsk, nyfångad fisk. Jag lovprisar abborren i alla former. Godast är rökt abborre med lök och peppar i buken.”

UrUr Bykiston Bykiston MMXV MMXIV

(2015)

Vi bjuder på historiska händelser i form av underhållande teater. Manusbearb., regi: Rafael Frans Musik: Jonathan Bonn Premiär tisdagen kl. 19.00 PREMIÄR fredagden 3.71 juli kl. 19

Tors. 3.7. kl. kl.15 19.00 16.7Sön. 5.7 sön tors13.7. kl. 19kl. 14.00 kl. 19.00 Sön.tis6.7. kl. 19 14.00 19.7Tis. 7.7 sön15.7. kl. 19 9.7 kl.19.00 19 21.7Tors. tis 17.7. kl. 19kl. 19.00 Tis.tors 8.7. kl. 19.00 12.7 ons20.7. kl. 18kl.Kilen Tors.sön 10.7.kl.kl.1519.0022.7Sön. Gästspelning på Kilens 14.7 tis kl. 19 hembygdsområde ons. 23.7. kl. 18. Välkommen! Petalax hembygdsförening

Abborre Drag pälsen av kvällsfärska abborrar. Salta och låt stå i kylskåpet över natten. Följande dag: Koka abborrarna i en tjockbottnad kastrull i en skvätt vatten i några minuter. Tillsätt 1 burk matgrädde samt gräslök. Kokt potatis till samt färska tomater och gurka från Närpes.

Biljettpris: 20 /vuxen, 15 /grupp >25 pers, 10 /ungd. 4–16 år, inkl. pausservering. OBS! Endast kontant betalning. Spelplats: Hembygdsgården Arstu, Nybyv. 185, Petalax Nyby. Bokning: www.bykiston.fi från maj månad per telefon Bokning: www.bykiston.fi ellereller telefonbokning 045-858 0245 från 15 juni kl. 18–19. Guidning för grupper 045-858 0245 från 15.6 kl. 17-18. på Arstuområdet fortsätter, beställ på förhand.

Guidning för grupper på Arstu, beställ på förhand

AR 15 M 0 M 2 SO JÄS P

s

Barbro Lindgren

Kokt braxen i gelé Koka en lag på 1 msk salt per liter vatten 2 msk ättika 1 liten lök 1 liten bit morot lagerblad hel kryddpeppar hel vitpeppar Låt lagen kallna

Masarin & Dartanjang

Dela braxen i mindre bitar. Koka fisken i den färdiga lagen i en traktörpanna i 8–10 minuter. Låt stå över natten i kylskåp så att fisken gelear sig.

Regi: Bobo Lundén

ÅRETS GALNASTE SOMMARTEATER FÖR HELA FAMILJEN spelas på Lillholmen i Pargas 24.6-12.7 Köp din biljett nu! netticket.fi // teaterboulage.fi

Torgare sommarteater ger

MITT HJÄRTAS HEM - en pjäs om Signe Strömborgs arv

Regi: Isa Lindgren-Backman Musik: Sonja Biskop Koreografi: Sofie Lybäck, Kapellmästare: Eva-Lott Björklund Manuskript: F. Skog / S. Lybäck / I. Lindgren-Backman

NYPREMIÄR TISDAG 21.07.2015 KL. 19 Torsdag 23.7 Fredag 24.7 Söndag 26.7 Tisdag 28.7 Onsdag 29.7 Torsdag 30.7 Fredag 31.7 Söndag 2.8 Tisdag 4.8

kl. 19:00 kl. 14:00 kl. 14:00 kl. 19:00 kl. 19:00 kl. 19:00 kl. 19:00 kl. 14:00 kl. 14:00

Torgare museiområde i Kronoby

BILJETTSLÄPP 1.6.2015. 20€ / 15 €. Från 5 år Bokningar via www.torgare.fi och per telefon vardagar 15-18. Förfrågningar: 040 4192485

30 år

Skicka in ditt favoritrecept till God Tid! Har du något recept som du vill dela med dig av till God Tids läsare? Skicka i så fall in receptet till recept@spfpension.fi. Bifoga gärna även en kort presentation av dig själv och hur du kom att fastna just för detta recept. Du får gärna bildsätta receptet om du har något lämpligt foto. Vill du hellre skicka in receptet per post så är adressen God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa


22 GOD TID

5/2015

Sommarteatern mår utmärkt Under sommaren lever amatörteatern sin bästa tid. Det är då amatörskådespelarna får pröva sina vingar, ibland bär det, ibland brister det. Men snabbt kommer nya förmågor och nya intresserade skådespelare in på scenen. Det är ingen skillnad om det är en vacker vridscen som i Närpes och på Lurens eller en provisorisk scen som rivs ner på hösten och byggs upp på våren som på Finns sommarteater. Allt känns bra. Årets teaterutbud är stort. Sommarteatrarna är utspridda längs kusten. I fjol deltog sjutton sommarteatrar i teaterflödet i Nyland, Österbotten och på Åland, i år blir det minst tjugo, kanske fler. – Det är en siffra som lever från år till år, säger Sofia Wegelius, teaterkoordinator på Finlands svenska ungdomsförbund (FSU). Jag kan inte se några större variationer i utbudet, varje förening bestämmer själv om verksamheten och om det ska bli sommarteater. Till FSU:s uppgifter hör att ge information, hjälpa föreningarna att skaffa pjäser och ge service i frågor kring upphovsrätten. Caroline Mård, tf kulturombudsman på Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU) har inte heller upptäckt någon förändring i årets verksamhet. – En del teaterföreningar föredrar nypremiär på en omtyckt pjäs, andra bjuder på extra föreställningar för att sedan blicka framåt mot nästa säsong. Det finns sommarteatrar som har verksamhet endast vartannat år. Men den finlandssvenska publiken är oftast tacksam, intresserad och mycket lojal.

Verkliga livet Men det bjuds också på annat än komik, fars, musikaler och romantisk kärlek. Till den genuina sommarteatern hör berättelser ur det verkliga livet och händelser som på olika sätt satt sin prägel på samhället i Svenskfinland. Här står berättelsen om Signe Strömborg i Kronoby i en klass för sig, likaså historier ur bykistan i Petalax. Smugglarkungen, som spelas i Korsholm, är en berättelse om den kände spritsmugglaren Algot Niska medan Colorado Avenue, som går andra året i följd i Närpes handlar om emigrationen till Amerika. Text EVA WÖRLUND

Foto HENRIK ZOOM

Stor variation I år spelas bland annat Emil i Lön­ neberga på Raseborg, Pippi Lång­ strump på Stallhalla på Åland, Skönheten och odjuret i Vanda, Ro­ bin Hood i Pedersöre och Annie

Mästerskytten på Lurens i Lovisa. Traditionen med teater på turné har fått ett uppsving i sommar i Nyland. Vandateatern Rampfebern ger sig ut på landsvägen med Arse­ nik och gamla spetsar medan Skärgårdsteatern tuffar fram sjövägen med Karlas krambambuli. Den som vill ha nyskrivet finlandssvenskt material får ta sig en tur till Korsholm och farsen Rea på Burk på Skäriteatern. Vill man tro Teaterboulage i Pargas står teatern för årets galnaste sommarpjäs Loranga, Masarin och Dartanjang. På Postbacken spelas farsen Aldrig i livet och i Oravais Tre kärlekar medan Frank Mangs Center i Närpes bjuder på en religiöst laddad pjäs. På Åland står Bentes sommarteater och Ålands ungdomsförbund för pjäsen Kära Mattsons! som är en dramatisering av den svenska filmen Masjävlar!

ÅBOLAND – TEATERBOULAGE Sommarens pjäs i Pargas är Loranga, Masarin & Dartanjang. Fr.v: Loranga (Anders Helenius), Masarin (Frida Lassus) och Dartanjang (Riddo Ridberg).

NYLAND – FINNS SOMMARTEATER

Smarta detektivhjärnor löser so En uppseendeväckande stöld har ägt rum i staden och nu har museichefen Barbro Palm kallat till presskonferens. Så lyder den chockerande nyheten som sprider sig som en löpeld i Valleby. Solklart verkar detta vara en uppgift för LasseMajas Detektiv­byrå. Men det är inte bara en stöld, utan sammanlagt tre mysterier som väcker bestörtning i Valleby – som för övrigt verkar ha stora likheter med Köklax i Esbo där Finns sommarteater är belägen. Böckerna om LasseMajas Detektivbyrå är skrivna av Martin Widmark och handlar om två kompisar som löser de mest osannolika mysterier. Lasse och Maja har skaffat sig Vallebys skarpaste hjärnor efter att ha löst deckargåtor i mer än tio års tid. I rollerna som Lasse och Maja ser vi Bernhard Lindberg, (10 år), och Sonja Wallin, (13 år), båda från Esbo,

medan teaterveteranen Stig Edsvik från Helsingfors gör rollen som polismästaren Randolf Larsson. Enligt de unga skådespelarna är karaktärerna i böckerna helt galna och tokroliga men härliga att ges­talta. De flesta av ungdomarna har flera roller och många repliker att hålla reda på. Ett par veckor kvar till premiären är det ingen som medger att de skulle känna nervositet eller rädsla, trots att tempot är högt och spänningen tidvis olidlig på scenen. – Lite nervös måste man vara annars kan det gå åt pipsvängen, säger Stig Edsvik med erfaren stämma. – Men allt är bara roligt och omtumlande, säger de unga skådespelarna efter att ha upplevt den första riktiga repetitionen utomhus på scen. – Det är inte svårt att komma ihåg repliker, men vissa saker ändras under repetitionens gång och just det måste man minnas, säger Sonja Wallin. Ivrigt gäng Lätt är det inte heller för regissören

Mika Fagerudd som efter en dag i solen och den första utomhusrepetitionen utbrister: ”Just nu är jag är helt tom i huvudet!” – Men ungdomarna är fina, säger han. Ett supergäng som visar på en genuin sammanhållning. Sexton skådespelare, både vuxna och tonåringar har sedan februari repeterat i Träskby gamla skola och det har satt sina spår. – Alla har jobbat hårt vid sidan av skola och arbete och målet har varit att hinna med minst femtio repetitioner före premiären. För de blivande skådespelarna har det betytt att de fått lära sig att bland annat ta regi, röra sig, dansa och sjunga med hjälp av professionella konstutövare, säger Iwe Ekström som är producent för sommarteatern och verksamhetsledare för Esbobygdens ungdomsförbund (EBUF). För nestorn i gänget, Stig Edsvik, (66 år), är det femtionde året på scenen. Han inledde sin bana år 1965 och sedan blev det sjutton år på Postback-


GOD TID Finns sommarteaters skådespelare 2015 är ett glatt gäng på 16 personer. I bakre raden fr.v. Tipi Olander, Maria Boström, Tom Salminen, Victor Suhonen, Catarina Diehl, Charlotta Ahonen, Thomas Silén och Stig Edsvik. I mitten Anton Ala-Heikkilä och i främre raden Alec Lindqvist, Bernard Lindberg, Anna Sundell, Sonja Wallin, Catarina Korkman och Katharina Hindsberg. På bilden saknas Sabina Sievänen.

Martin Widmark har skrivit böckerna om LasseMajas Detektivbyrå. Helena Willis har illustrerat LasseMaja-böckerna. Håkan Bäck har skrivit manuset till pjäsen LasseMajas Detektivbyrå, Sommarmysterierna! Mats Sundin har gjort musiken. I produktionsteamet för Finns Sommarteater ingår Mika Fagerudd (regissör) Janne Siltavuori (sceno­ grafi), Vesa Mäkinen (sånginstudering), Robi de Godzinsky (musik­inspel­ ning), Anne Pihlström (koreografi), Sussy Räihä (dräkter), Joachim Sjöroos (byggare) och Iwe Ekström (producent).

ommarmysterier på Finns en, sexton år på Intro­teatern och efter sjutton år vid Unga teatern gick han i pension. Nu gör han ett inhopp på Finns Sommarteater. Balans på scenen Böckerna om LasseMaja är populära och i år är det tio år sedan den första boken kom ut. En ny film om Lasse-

Majas Detektivbyrå har också nyligen blivit klar. – Min första tanke när jag hade läst böckerna var att skapa en teater med en blandning av komedi och fars med absurda element runtomkring, säger regissören Mika Fager­udd. Men nu vet jag bättre. Komedi blir det, men farsen försvann på vägen. I

stället har vi fått balans och flyt och samarbetet löper bra. Nu ser vi alla med tillförsikt fram emot premiären. – Jag säger ungefär som Nalle Puh: ”Man har ju massor med tankar som kan vara hur fina som helst i huvudet, men när de kommer ut har de blivit något helt annat …” Pjäsen om LasseMajas Detektiv­byrå, som uruppfördes i Sverige år 2008, har Finlandspremiär den 4 juni 2015 på Finns Sommarteater i Köklax, Esbo.

ÖSTERBOTTEN – TORGARE SOMMARTEATER

Kvinnan mot strömmen – Pjäsen ”Mitt hjärtas hem”, som uppförs för andra året på Torgare Sommarteater i Kronoby, är musik­ teater när den är som bäst, säger regissören Isa Lindgren-Backman. Pjäsen baserar sig på verkliga händelser och på en stark och mycket speciell kvinna vid namn Signe Strömborg. I mångt och mycket var hon en kvinna före sin tid. Sofie Lybäck gör rollen som lärarinnan Signe. Signe Strömborg föddes 1880 i S:t Petersburg där hennes far, Solon Strömborg, var stationerad inom det ryska lotsverket. Kapten Strömborg återflyttades tillbaka till Finland och blev fyrmästare på Sälgrund i Kaskö 1885. Signes mor Matilda Strömborg hade med en konstnärlig ådra och ett tycke för litteratur tidigt öppnat kunskapens och kulturens värld för Signe och hennes tre yngre systrar. Ville bli lärarinna Uppväxt på fyrlandet med en brinnande längtan efter kunskap visste Signe redan som barn att hon ville bli en folkets lärarinna och hon var beredd att arbeta hårt för sin dröm. Trots hårda tider och ekonomiska utmaningar avlade hon studentexamen 1899 vid Svenska Normallyceum i Helsingfors. Därefter följde universitetsstudier i nordisk historia, geografi, svenska och pedagogik. Kamp mot fördomar – Hon åstadkom inga skanda-

Foto JONAS AXBERG

LASSEMAJAS DETEKTIVBYRÅ

5/2015 23

Pjäsen Mitt hjärtas hem berättar om Signe Strömborg som lever upp till sina drömmar om att få undervisa, inspirera och forma sin samtid. För andra året i följd spelar Sofie Lybäck huvudrollen på Torgare Sommarteaters uppsättning av pjäsen.

ler, men man kan säga att hon själv var något av en skandal, sett ur dåtidens perspektiv, säger regissören Lindgren-Backman. Hon var en kvinna som skrev dikter och teaterpjäser. Hon var den första kvinnan som valdes till rektor för Krono­by folkhögskola 1922. Hon bildade aldrig familj, men hon såg sina elever som sina barn och höll kontakten med dem efter deras folkhögskoletid. Signe Strömborg verkade som en nytänkande och färgstark rektor i Kronoby fram till sin död 1945. Några av hennes dikter har tonsatts och framförs nu i pjäsen. Sonja Biskop, som sjunger och medverkar i pjäsen, har komponerat majoriteten av sångerna samt instrumentallåtarna. Musiken har blivit mycket populär och finns nu på en cd. Text EVA WÖRLUND

Text EVA WÖRLUND Foto IWE EKSTRÖM

Foto SANDRA LYBÄCK

Polismästaren Randolf Larsson är både upprörd och upprymd över kalabaliken i Valleby. Nu ska bovarna tas fast! Katarina Diehl (fr.v.), Charlotta Ahonen, Katharina Hindsberg, Charlotta Ahonen, Sonja Wallin, Thomas Silén, Ann Sundell och Stig Edsvik är i sitt esse. Medan Victor Suhonen visar hur det ska gå till med hjälp av en – bricka!

Sofie Lybäck och Anne-Mie Ranta svalkar sig efter bastun.


24 GOD TID

5/2015

Sommarteatrarna i Svenskfinland 2015 NYLAND Postbacken 24.6–6.7 Premiär kl. 18 på pjäsen Aldrig i livet av Dave Freeman på Postbackens arenateater, Illby, Borgå. En fars i två akter med snabba repliker och ett uppskruvat tempo. Regi: Katarina Stolt. Tio föreställningar. Biljettbokning per tfn 045 168 6097, tis–ons kl. 8.15–15.15. Borgåbygdens ungdomsförbund rf är arrangör för teateruppsättningen. Se: www.postbacken.fi eller www.buf.nsu.fi Raseborgs sommarteater 25.6–2.8. Premiär kl.19 för Emil i Lönneberga. Efter tjugo år gör den älskade klassikern och familjepjäsen comeback på Raseborgs Sommarteaters scen. Författare: Astrid Lindgren, musik: Georg Riedel. Regi: Jan Korander, kapellmästare: Teddy Granroth. Raseborgs slottsväg, Snappertuna. Biljettförsäljning (019) 241 5035 (kl. 9–16).Förköp: NetTicket.fi. Biljetter 25/20/15 euro. Lurens Sommarteater 26.6–1.8. Premiär kl. 19 för Annie Mästerskytten på Lurens. Broadwaymusikalen med musik av Irving Berlin. Librettot av Dorothy och Herbert Fields handlar om mästerskytten Annie Oakley och en kringresande westerncirkus. Annie möter sin rival och förälskelse i Frank Butler. Mycket musik, dans, känslor och humor. Regi: Oskar Silén. Se: www.anniemasterskytten. fi. Biljetter 20/17/12 euro, tfn (019) 532 412. Lurens Sommarteater, Lurensvägen 121, Lovisa. www.lurens.fi.

Rampfeber 2.6–16.6 Premiär kl. 19 på klassikern Arsenik och gamla spetsar i Vanda. Pjäsen baserar sig på den amerikanska kriminalfarsen med samma namn, skriven av Joseph Kesselring, översatt av Malin Lagerlöf. Regi: Dan Idman. Spelplats Midgårds ungdomslokal, Midgårdsgränden 6, 01510 Vanda. Se: www.rampfeber.fi

Förhandsboka tfn 040 1925 205. Biljetter 12/6 euro Se: www.skargardsteatern.fi ÖSTERBOTTEN Pedersöre teater 26.6–19.7. Premiär kl.19 på sommarpjäsen Robin Hood vid Ålidens hembygdsgård i Purmo, Pedersöre. Regi: Kristian Snellman. Biljetter 18/8 euro. Bokningar per tfn 050-413 1740 eller www.pedersoreteater.fi

Rampfeber på turné i Nyland: 30.6 kl. 19 på Wallhalla, Barösund, 8.8 kl. 15 på Rigårdsnäs, Porkala, 5.9 kl. 15 på Lovikborg, Tvärminne, 12.9 kl. 15 på Tryckeriteatern, Karis, 13.9 kl. 15 på Furuborg, Degerby. Biljetter 15/12 euro. Bokningar per tfn 040-512 5199, www.rampfeber.fi

Petalax hembygdsförenings sommarteater 3.7–21.7. Premiär kl. 19 på sommarpjäsen Ur Bykiston MMXV, som tar oss med till livet på en bondgård på 1920-talet. Den första sommarteaterpjäsen med namnet Bykiston uppfördes 1982. I år uppförs den 33:e bykistan på hembygdsgården Arstu, Nybyvägen 185 i Petalax. Bearbetning och regi: Rafael Frans. Gästspel på Kilen 22.7 kl. 18. Biljetter 20/15/10 euro. Biljettbokningen på nätet, se: www.bykiston.fi

Vanda Teaterförening 26.5–17.6. Premiär kl.19 på Skönheten och odjuret, en musikalisk komedi för hela familjen. Vanda teaterförening bjuder, i samarbete med Vanda arbis, på en titt bakom kulisserna i en ny sommarteateruppsättning av den franska sagan med samma namn. Regi: Dan Söderholm, musik: Jesper Eklund, manus: Mia Portin. Biljetter 12/6 euro. Bokning: tfn 050 539 0818. Spelplats: Veinis kvarn i Dickursby, mittemot Heureka, Dickursbyvägen 42, Vanda. Se: www.vandateaterforening.fi

Skäriteatern 3.7–12.7 Premiär kl. 19 på pjäsen Rea på Burk på spelplatsen Brännkull i Replot. Manus: Johanna Karhulahti och Stefan Erlands. Regi: Johanna Karhulahti. En komedi i två akter som utspelar sig i Östs lanthandel i 1970-talets Korsholm. Biljettbokning per tfn 044-0196499 fr.o.m. 23.6. Se: www.skariteatern.fi

Sjundeå sommarteater 6.8–19.8 Premiär kl.18 på pjäsen Gränsjägarens brud (Rajajääkärin morsian), dialogen går på svenska och finska. En berättelse sedd ur två tonårsflickors ögon: om karelare och porkalabor, om kärlek och förändring, om diskriminering och förståelse. Regi: Sven Sid, producent: Susanne Ekström. Manus: Lena Selén och Berndt Gottberg. Biljetter 20/15/10 euro. Spelplats Lepopirttivägen 80, Sjundeå. Bokning: tfn 050 3737 450 eller siuntio.teatteri@gmail.com Se: www.porkkala.net

Foto KSTRÖM E IWE

Finns Sommarteater 4.6-28.6. Finlandspremiär kl. 19 för pjäsen LasseMajas detektivbyrå, Sommarmysterierna! på Holmen i Köklax, Esbo. Regi: Mika Fagerudd, manus och drama: Håkan Bäck, författare Martin Widmark. Biljetter 15/8 euro. Biljettförsäljning via EBUF, tfn 050 406 4244 (kl. 9–16), eller NetTicket.fi Parkering vid Kungsgårdsvägen 35, 02780 Esbo, ca 500 m promenad till spelplatsen. Se: www.ebuf.org

Teaterboulage 24.6–12.7. Premiär kl.18.30 på pjäsen Loranga, Masarin & Dartanjang på Lillholmen, Tervsundsvägen 31 i Pargas. Årets galnaste sommarpjäs handlar om en rolig, men udda familj. Dramatiseringen gjord efter Barbro Lindgrens älskade barnböcker. En föreställning för alla åldrar och hela familjen! Regi och scenografi: Bobo Lundén. Kostym och scenografi: Maria Lundén. Producent: Ida Ridberg. Biljetter 20/12 euro info@teaterboulage.fi Skärgårdsteatern 23.6-26.7 Premiär kl. 19 för turnépjäsen Karlas krambambuli på Byarsborg i Spjutsund, Sibbo. Teatertrålaren m/s Sälö på turné i Nylands, Åbolands och Ålands skärgård. Strandhugg i Pernå, Lill-Pellinge, Bromarf, Högsåra, Pargas, Nagu, Korpo, Lappo, Föglö, Geta, Godby, Kökar, Utö, Nötö, Rosala och Barösund.

Närpes Teater 11.7–25.7 Nypremiär kl. 19 för Colorado Avenue skriven av Lars Sund. Dramatisering: Erik Norberg, regi: Tom ”Wasker” Lindblom. Hundra år tillbaka i tiden till platser som Siklax i Närpes och Telluride i Colorado tillsammans med DollarHanna, Johannes Smeds, Dåhli-Johan m.fl. Pjäsen sågs av över 4 000 personer i fjol. Vridläktaren, som är spelplats för Närpes teater ligger i Öjskogsparken. Bokning: www.narpes.fi/teater, se: www.narpesteater.fi Frank Mangs Center 18.7–26.7 Premiär kl. 14 på pjäsen Från nöd till nåd – en slavhandlares omvändelse. Sånger och scener ur John Newtons liv, han skrev bl.a. låten Amazing Grace. Författare och regissör Catarina Olin. Spelplats: Ståbacka, Kristinestadsvägen 884, Närpes. Se: www.frankmangscenter.fi ÅLAND

Oravais Teater 10.7–2.8. Premiär kl. 19 på pjäsen Tre kärlekar på spelplatsen Kyroboas i Kimo, cirka 12 km från Oravais centrum. Teatern, som firar 30-årsjubileum, satsar på en släktkrönika som utspelar sig på 1950-talet. Författare: Lars Molin. Bearbetning och regi: Ann-Luise Bertell, dramatisering: Niklas Hjulström och Kjell Sundstedt. Bokning per tfn 040-448 2639 (kl. 12–17) se: www.oravaisteater.fi

Bentes Sommarteater 2.7–18.7 Premiär kl. 19.30 på farsen Kära Mattsons! på Bentes Sommarteater i Överby, Eckerö, Åland. Pjäsen grundar sig på Maria Bloms dramatisering av filmen Masjävlar! Regi: Alfons Röblom. Pjäsen ges i samarbete med Ålands ungdomsförbund. Biljetter: 16/8 euro. Bokning via www.ungdom.ax

Torgare Sommarteater 21.7–4.8 Nypremiär kl.19 på pjäsen Mitt hjärtas hem, en pjäs om Signe Strömborgs arv på Torgare Sommarteater i Kronoby. Manus: Frank Skog,bearbetning av Sofie Lybäck och Isa Lindgren-Backman, musik: Sonja Biskop, kapellmästare: Kenth Granbacka, regi: Isa Lindgren-Backman. Biljetter: 20/15/10 euro, bokning tfn 040 4192 485 eller www.torgare.fi

Stallhalla utomhusscen 7–8.8 Ålands Projektkör ger tre föreställningar av En värld full av liv kl. 20. En teaterkonsert för hela familjen om Simba och kampen om Lejonriket med musik ur Lejonkungen. 122 personer ingår i ensamblen. Midnattsföreställning 8.8. kl. 22.30. Regi: Isabella Sarling, dirigent: Johanna Grüssner. Spelplats är den flytande utomhusscenen Stallhalla invid Stallhagens bryggeri, Getavägen 196, Finström, Åland. Biljettbokning tfn +358 457 344 8500 eller pubstallhagen@stallhagen.com

Foto SANDRA LYBÄCK

ÅBOLAND

kungen skriven av Lars Huldén och Bengt Ahlfors, med musik av Lasse Mårtenson. Historien utspelar sig i den finlandssvenska skärgården under förbudstiden. Spelplats är Båskasvallen invid Kyro älv i Veikars, drygt fem minuters bilväg från Kvevlax. Regi: Sarah Bergkulla. Biljetter 20/15 euro. Bokning per tfn 050-3649425. Gruppbokningar och avbokningar via e-post: info@korsholmsteater.fi se: www.korsholmsteater.fi

Korsholms teater 10.7–31.7. Premiär kl. 19 på pjäsen Smugglar­

Stallhalla utomhusscen I början av juli Med tolv föreställningar av Astrid Lindgrens pjäs Pippi Långstrump hyllas 70-årsjubilaren. Regi: Petronella Wester, producent: Christian Ekström. Spelplats är den flytande utomhusscenen Stallhalla invid Stallhagens bryggeri, Getavägen 196, Finström, Åland. Biljettbokning tfn +358 457 344 8500 eller pubstallhagen@stallhagen.com


GOD TID

5/2015 25

Närheten till havet, skärgårds­ befolkningens kamp för ett drägligt liv med vardagens sorger och glädjeämnen går som en röd tråd genom RoHit.

Det finns en stark närvarokänsla i gamla båthus vid fiskelägen i skärgården.

Både stort och smått platsar i tidningen RoHit Tolv år har gått sedan RoHit startade. I dag är tidningen en väletablerad, liten men naggande god pärla i havsbandet. En tidning som stärker bygemenskapen och trevnaden i Hitis skärgård med omnejd. En tidning som lyfter fram unika människoöden, pekar på läsvärda fenomen och inte minst historiska fakta till en nivå som alla kan ta till sig. Chefredaktören och tidningens allt i allo heter Jan Sundberg. Han är känd från radio och tv, bor i Grankulla, jobbar i Helsingfors och har sommarstuga i Rosala. Som professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet är han ofta sakkunnig i politiska och kommunala sammanhang, inte minst i valtider. Men han har också andra strängar på sin lyra. Hur många känner till att han också är både socionom och socialarbetare? Som nyutbildad socialarbetare arbetade han några år i Uppsala, och tog då tillfället i akt att fortsätta sina studier vid universitetet. Doktorandstudierna slutförde han i Helsingfors. – Det var intressant, men jobbigt, säger han. För att kunna försörja mig gjorde jag fyrtio timmars arbetsveckor. I det här sammanhanget träffade jag människor av olika slag och fick erfarenheter och en människokännedom som känts viktig för mig senare i livet. Chefredaktör Vid sidan av professorsjobbet har han på sin fritid varit chefredaktör för tidningen RoHit (läs Rosala– Hitis) i tolv år. Ett arbete där pla-

nering, tankearbete och skrivande pågår året om. Arbete är ingenting han är rädd för. – Det kan te sig som ett vågspel att ge ut en sommartidning utan ekonomisk garanti i form av stipendier eller sponsorer, men i dag är RoHit en etablerad tidning som har sina givna läsare, säger han. Tidningen har en upplaga på 1 500 exemplar och kostar mindre än 10 euro i inköp. När pappers-, distributions- och tryckkost­ naderna är betalda går ett eventuellt överskott tillbaka i form av verksamhetsbidrag till olika föreningar på orten, skol­elever i Hitis samt stipendier till elever i högstadiet i Dalsbruk och gymnasiet i Kimito, brandkåren, service­hemmet Solglimten och vägbelysningen i tre byar. – Annonser har ingen större ekonomisk betydelse för oss. Vi tänker inte profitmässigt, säger chefredaktören Sundberg, som tillsammans med fotografen samt layoutansvarige Bernt Örså och en skara frivilliga skribenter arbetar gratis. Så är det och så har det alltid varit. Sommartidning för hela året Tidningen utkommer veckorna före midsommar. Alltsedan starten har tidningen fokuserat på skärgården och dess befolkning i forna Hitis kommun i Åbolands skärgård. Hitis och Rosala byar ligger på två öar som mer eller mindre har vuxit ihop. Läser man kartan nog-

grant ser man att öarna fortfarande är åtskilda från varandra, men de förenas av bron över det trånga Kyrksundet. En mytomspunnen plats som i tiderna var en betydande landnings- och handelsplats för vikingarna som reste österut. Tidningen RoHit fick sin början i samband med att ett byaråd grundades år 2003. – Orsaken var att det fanns ett allmänt behov av att inleda ett samarbetsprojekt för att förbättra trivseln på ön. Reviret är sedan länge utvidgat att omfatta hela Hitis­ arkipelagen. Själv var jag och min familj nyinflyttade sommarbor utan några rötter i Hitis eller Rosala. Jag var bekant med Åbolands skärgård via min mamma som är från Kimito och min pappa som har rötter i Hangö. Men tillsammans med pedagogen Bernt Örså kom jag med i verksamheten. Vi har haft ett roligt om än tidvis arbetsdrygt jobb med att producera och ge ut tidningen, säger Jan Sundberg. Örö på tapeten Idéer finns det och redan nu är det klart att temat för nästa nummer 2016 är kustfortet Örö. Ön har varit ett militärområde i över hundra år, men nu öppnas Örö för allmänheten för att bli ett center för natur- och skärgårds­turism. Samtidigt inkorporeras Örö med Skärgårdshavets nationalpark. – RoHit kommer att leta upp och intervjua kökspersonal, vaktmästare och andra intressanta personer som jobbat på marknivån. Det ska bli intressant, de har säkert mycket att berätta, säger Sundberg. Det viktiga är att få en story

som väcker intresse och som övriga medier inte uppmärksammar. Intervjuer med olika personer kring samma tema skapar ofta ett mönster och då blir det intressant att göra generaliseringar. Särskilt kvinnornas berättelser ger ett mervärde. Könsaspekten finns alltid med i sinnet när jag åker ut med min gamla fiskebåt eller pappa Tunturi på intervjufärder. – Många av de berättelser som tidningen publicerat under årens lopp skulle ha fallit i evig glömska om inte vi på redaktionen hade

plockat upp personerna, lyssnat och gett texterna liv. I årets RoHit handlar det bland annat om frivilligarbete och hembygdskänsla, men också om Rosala Vikingacentrum, om Bengtskär, Farmors Café som i somras fyllde 20 år och Tunnhamns egen man i EU-parlamentet, om problembarnet Östersjön och om fåraherden på Vänö, spritsmuggling under förbudstiden, om Pappas Eget Band och mycket mera. Text EVA WÖRLUND Foto BERNT ÖRSÅ

JAN SUNDBERG ❋❋Ålder: 65 år, går i pension om tre år. ❋❋Född: Björneborg ❋❋Familj: Hustru och tre vuxna barn, barnbarn. ❋❋Bor: Grankulla och Rosala. ❋❋Jobb: Professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet. ❋❋Annan utbildning: Socionom och

– Jag åker gärna ut till byarna och intervjuar intressanta personer. Det viktiga är att få en story som väcker intresse och som övriga medier inte uppmärksammar, säger Jan Sundberg, chefredaktör för RoHit. De flesta har mycket att berätta om forna tider. Särskilt kvinnornas berättelser ger ett mervärde.

socialarbetare. ❋❋Läser gärna: Historiska böcker, biografier. ❋❋Lyssnar på: En gåva i toner på fredagarna ute på stugan. ❋❋Musik: Allt från Baltic jazz till dansbandsmusik. ❋❋Gillar: Stämningsfull musik à la Kaffekvarnen.


26 GOD TID

5/2015

Välkommen till Jakobstad www.jakobstad.fi

Vi hämtar all sorts metallskrot, bilar m.m. -Bytesflak ordnas vid behov-

ALLT INOM VVS • INSTALLATION • SERVICE • VATTEN O. AVLOPP • VÄRME • VENTILATION • BERGSVÄRME • PANNBYTEN • FLISCENTRALER ROBERT NYLUND 050 375 4246 Allt från kranbyten till nybyggen. Tag Kontakt!

Europav. 8, Pedersöre Tel. 06-729 0149

RING OSS NÄR DET GÄLLER METALLSKROT Vi betalar ersättning för större partier

JAKOBSTADS BILSKROT Ab

* Vi erbjuder auktoriserad märkesservice * Vi ser till att alla garantikampanjer är utförda på din bil * Vi uppdaterar bilens styrenheter varefter biltillverkarna skickar uppdaterade program

Spituvägen, tfn. 0500-669 671

Orginal Mitsubishireservdelar från oss

ALL NATURAL, INGENTING ANNAT.

Orginal BMWreservdelar från oss

Bulderbackavägen 5, Jakobstad, 044-723 4731

– A la carte – D-Piste – Pizza – Ölservering – Sibylla – Online Må-to

7-22

Må–to 07–22 fr 7-24 Fr, lö lö 07–03 9-24 Sö 09–22 sö 9-22

En arktisk upplevelse, både i nutid och dåtid. Nanoq är ett intressant och naturskönt utflyktsmål, bl.a. för pensionärsgrupper. Boka gärna guidning i förväg!

TEMAUTST ÄLLNING 2015

MARKET JAKOBSTAD

ISBJÖRNEN

En utställning om Erik S. Nyholms forskning bland isbjörnar på Svalbard 1960 - 1998.

Arktiska museet Nanoq Pörkenäsvägen 60 68620 Jakobstad, Finland

Våra helt tillsattsfria All Natural -korvar består av finländskt gm-fritt kött från våra familjegårdar. Smaken kommer från riktigt kött, äkta kryddor och havssalt.

www.nanoq.fi

tel. (06) 729 3679 / 050 5830 222 E-post: info@nanoq.fi

CIKORIAKAFFE

Jbb Ekonomi- och fastighetsförvaltning

Tack!

Tel. 06-781 9810 050-353 9985 www.jbb.fi

Sommarläsning från oss

Jakobstads Bokhandel

Storgatan 11, Jakobstad

On, fre 16-20, lö 10-14 Jakobstads Åldringsvänner

Södermalmsgatan 17, Jakobstad

7244900 7819500

Det händer under Jakobs Dagar 19.7. – 26.7.2015 Närmare info: www.jakobsdagar.fi

Sommarutställning Pia Holm & Tanja Aumanen Black Kaffinobox II – foton 2014 Sommarteater: Siunattu hulluus www.pietarsaarennayttamo.fi Black Kaffinobox III -nålhålskameraevenemang 23.-25.7 Cikoriasöndag 26.7. Cikoriamuseet öppet 11.6.-31.7. ti-fr 12-16 Alholmsvägen 71, J:stad Tel. 040 5852 652

Fritt inträde! Välkommen! www.sikurimuseo.fi


GOD TID

5/2015 27

Välkommen till Jakobstad

Välkommen till vår förnyade handarbetsaffär på Storgatan 17 i Jakobstad!

Specialtandtekniker Hans Boström

Vi finns även på nätet, www.frokenrosengren.com

Rosenlundsgatan 6, Jakobstad

Öppet mån-fre 9.30 - 17 lö 10-14

Tel. 06-723 5151

Nu flytgas från Halpa-Halli!

TIMMER-

HUS

Sunds Trädgårdscenter

direkt av tillverkaren

- En fascinerande Trädgårdsvärld! ★ Blomsterhus med trendig inredningsavdelning ★ 3000m2 plantbutik med planteringar & barnens hörna ★ Trädgårdscafé Olea

s

TRÄVARUHANDEL

68920 FORSBY & 020 7641 470

Återfyllning av 11 kg stålflaska:

Utflyktsmål i Jakobstad! Följ oss på Facebook och Instagram!

19

90

Sunds Trädgård

Svedenvägen 66, JAKOBSTAD ☎ 06-781 3200 • info@sunds.fi

☛ www.sunds.fi  Öppna Trädgårdar 28.6 

www.HHnet.fi

Välkommen till Kristinestad SUPERMARKET

Östralånggatan 46, Kristinestad tfn: 0400-780 500

Selleri

Sjögatan 4 tfn 020 770 5300 vard. 7-21, lö 7-18, sönd 12-18

R & R Ådjers

- Blommor kvällstid via självbetjäning Södra Lappfjärdsvägen 154, Tel. (06)222 2345 Sjögatan 6, Tel. 040-1432250

www.adjers.com

VVS & BERGVÄRME

Jordbyggnad Bergcon Tel. 040-525 3810 Skaftung

Lappfjärds BLOMSTER- och BEGRAVNINGSSERVICE

försäljning och installation

Kristinagatan 32, 64100 Kristinestad

KAJ MITTS & CO 64300 Lappfjärd, GSM 0400-563 608


28 GOD TID

5/2015

Välkommen till Kristinestad Byggtjänst - Rakennuspalvelu

LEBELLSKA KÖPMANSGÅRDEN

Eddic Hanses Strandgatan 31, Kristinestad Tel./fax 06-221 2333 Mobil 0400-562 689 Försäljning, granskning och service av släckare samt försäljning av övrigt brandmaterial i Kristinestads området.

Kristinestad. Öppet 1.6-1.9. må-fre 11-17 lö - sö 11-14 övriga tider enligt övernskommelse. Tel. 06-221 2159, 040-508 5251 * Unikt köpmanshem från 1700-1800 -talet * Specialutställningar och kaffeservering (på beställning) i Felénska.

KRISTINESTADS MARKNADER!

Restaurant Café Bar

Tel. 0400 234389 jungman@pp.inet.fi Sjögatan 8, Kristinestad jungmanKRS www.jungman.fi

SOMMARMARKNAD 10-12.7

Oy Service

KE-SA Huolto Ab

födelsedagar, dimissioner,

Tel. 0400-866 500 040-727 1010

ALLA SMÅ GRÄVNINGSARBETEN

* Dränering * Regnvattensystem * Rör inklusive montering * Småskaliga byggnadsarbeten * Stubbfräsning

MIKAELIMARKNAD 2-3.10

Välkommen till Kristinestads marknader!

!

in Vik

* Mångsidig kemikalieaffär * Konstnärstillbehör * Tiffany- och smältglas... * Konst, bl a Kristinestadsmotiv

WILHELMIINA Kemikalio & Foto

OY JES-KAIVUU AB Kristinestad tel. 0400 866 607 040 551 3150

044 536 5123 Strandgatan 38

KILENS HEMBYGDSGÅRD i SIDEBY EVENEMANG 2015 13-14.6 19.6 3.7 5.7. 15.7 22.7 25.7 2.8 5.9 5.9

Tel. 040 417 9350 Marina Tel. 040 702 1014 Marica malerifix@hotmail.com Lappfjärd

Öppna portar med hantverksprogram i museerna Traditonell Midsommarfest för hela familjen Prisutdelning av Carina Appels pris Stora Hantverksdagen Barnens dag Bykiston-sommarteater Spelmansdag med visor och dans på Salteriet Grön Söndag och Må Bra Dag Gammaldags Torgdag Surströmmingspremiär, 15 år- jubileums-fest på Salteriet

KURSER: 4-5.6 29-30.6 6-8.7 20-22.7

Skrotverkstad och gammaldags lekar för barn (7-12 år) Handarbetsinspiration: sticka, virka, påta , Susanne Lindbäck (från 7år-) Inspirerande kalligrafi och marmorering av papper , Teija Tiilimäki (från 10år-) Spinning med slända , Annika Martikainen (från 7år-)

KONSTVECKA:

28-29.7 Konsträff med Kristian Teir , akvareller 30-31.7 ”Exploring inner landscapes” with different techniques, Chris Peart

KONSTUTSTÄLLNINGAR:

Välmåenderehabilitering och livsglädje

www.geritrim.fi Allmänläkare Specialläkare Undersökningar Recept & utlåtanden Operationer

Tidsbeställning vardagar kl. 9-16 tel. 06-357 8700 KristinaMedi Lappfjärdsvägen 10 64100 Kristinestad

2.6-2.7 Spectra –konstnärer från Kristinestad 3-17.7 Fotoutställning av Carina Appels prismottagare 18.7-9.8 Vasa Konstklubb konstnärer

Kulturevenemang på gårdar och i trädgårdar Armband 10 €, u. 12 år gratis Försäljning av armband under evenemanget vid infokiosken på Salutorget & i Kulturhuset Dux

evenemanget

Förköp: Turistinfo 040 740 2311, turism.matkailu@krs.fi 044 750 3231

www.kristinestad.fi Vi finns på Facebook

*lägerskola, läger *grupper, möten, fester, bröllop *bastukvällar * *gästhamn * husvagnparkeing

MUSEET och VÄRDSHUSET:

öppet : kl.11-17, 2.6 – 30.6 (ti –sö), juli varje dag, augusti ti-sö tom 9.8. Andra tider för grupper på beställning.

KILENS HEMBYGDSGÅRD

Tel: 040-684 5080 Kilvägen 90, 64490 SIDEBY , email:info@kilen.fi,

www.kilen.fi

Vi förbehåller rätten till förändringar

-FB ”kilen-kiili”


GOD TID

Äldreråden skall fungera som väckarklocka Den äldre befolkningen består i dag

av tre grupper, hos vilka det finns mycken erfarenhet och klokskap att lyssna till. 1. Den stora gruppen aktiva seniorer som lever fullt ut. 2. De som inte längre är så rörliga, men som ändå har en god livskvalitet och får den hjälp de behöver då närservicen och närvårdarsystemet fungerar. 3. Den tredje gruppen som är helt beroende av kommunens stöd, dess omsorg och respekt i form av alternativt serviceboende, näringsrik mat, vänligt bemötande och nödvändig rehabilitering. Den gruppen är alltför ofta utlämnad till beslutsfattarnas bristande insikter om den praktiska verkligheten och det är den

gruppen pensionärs­förenin­ garna och pensionärs­förbundet i mycket högre grad än nu borde stå upp för. PIO och Sitra har gjort ett förtjänstfullt arbete för att introducera och sporra äldreråden i Finland att såväl granska som att ställa krav på äldrevården. Med andra ord att göra en synlig insats för de äldre enligt den lagstadgade bestämmelse som gäller från den 1.7.2013 i äldrevårdslagen och som lyder: ”Äldrerådet skall tas med i planering­ en för att stöda den äldre befolkning­ en i staden och göra en utvärdering av servicens tillräcklighet och kvalitet. Dessutom skall Äldrerådet påverka allt som har betydelse för den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa,

delaktighet, livsmiljö, boende, rörlig­ het och möjlighet att klara de dagliga funktionerna.” I dag då ekonomin är svag, ägnar sig politiker och tjänstemän i kommunerna utan konsekvansbedömningar åt indragning av närservicen och besparingar av fältpersonal och vikarier, vilket gör att situation för de vårdbehövande äldre allt oftare är bedrövlig. Dagligen läser vi följande rubriker

i våra media. ”Oetiskt att dementa bor hemma!” ”Stora problem inom hemvården!” ”Våra äldre lider av svår näringsbrist.” ”Allt flera hemvårdare lider av ut­ mattningssyndrom.” ”Samjouren: Svenska? Skall vi kunna somaliska och arabiska också!”

”Geritrian professori: vanhustenhoito on kuin kidutusta.” ”Hoidossa vai heitteillä kotona.” ”Valvira: Kommunerna borde satsa mera på hemvården som i dag är allt­ för splittrad.” ”Stjärnkocken: ge riksdagsmännen samma mat som på äldreboendena.” ”Socialstyrelsen: Vi misshandlar våra äldre. Rapport efter rapport viftar med röda varningsflaggan. Ändå fortsätter politikerna sin vandring för en snålare äldreomsorg.” Äldrerådets kamp för de äldres rätt

till god vård kan ibland vara tung och seg. Tjänstemännen vill stundom tysta ner sina anställda och poli­tikerna vill inte alltid ta del av våra utlåtanden och den erfarenhet vår direkta kontakt med de äldre ger. För att orka och lyckas behö-

lan människor och generationer. Därigenom behöver inte unga personer kännas hotfulla även om det senaste modet är svarta kläder, långt hår, tatuering och piercing. Samverkan mellan seniorer och ungdomar är roligt och de olika generationerna behöver varandra. Man kan skapa nya mötesplatser, vilka främjar social hållbarhet och trygghet. Människor i olika åldrar delar med sig av sina kunskaper, erfarenheter och färdigheter och lär samtidigt känna varandra. Vi har mycket att lära över generationsgränsen och jag tror att vi får ett bättre och mer medmänskligt samhälle.

Varje år firas den 29 april som den

europeiska dagen för solidaritet mellan generationerna. Målsättningen med projekten är att sammanföra elever och äldre för samtal om vad samverkan innebär i de samhällen de är verksamma. Veckorna runt den 29 rekommenderar EU att skolorna i Europa öppnar dörrarna för seniorer för att utforska hur en dialog kan bidra dels till bättre undervisning och dels till bättre förståelse. En stor målgrupp hos oss i svenskfinland är faktiskt de skolfarfar- och klassmormorlösa skolorna. Med goda och givande erfarenheter

under 2000-talet har jag haft den

stora glädjen att medverka, dels som skolfarfar-pionjär på grundskolenivå och dels som cafévärd för olika sällskapsgrupper på äldreboenden. Jag har inte kunnat undgå att lägga märke till följande beteendemönster: ”Se mig!”, ”Hör mig!”, ”Rör mig!”, ”Bekräfta mig!”. Utan förståelse för varandra är det svårt att bygga en trygg samhällsmiljö. Seniorerna får genom dessa möten komma till ”sin” verksamhet och barnen får fler vuxna att ty sig till och känner att det är skönt när någon vuxen ger sig tid att verkligen lyssna. När avståndet mellan människorna minskar avtar också fördomar och misstänksamhet.

ver äldreråden få uppmuntran och handledning och en uppbackning som verkligen syns i samhällsdebatten. Jag är glad över alla som kontaktar mig bestående av vårdtagare, anhöriga, personal. Men visst, jag välkomnar ett mera synligt och helhjärtat stöd av både pensionärsföreningarna och pensionärsförbunden. Vi blir alla äldre och mera vårdbehövande. STINA ENGBLOM COLLIANDER Ordförande för äldrerådet i Pargas

Melita Tulikoura har startat en med-

borgarkampanj; Rätten till god vård. Anne Manner skriver bok efter bok och talar för det utsatta. Den senaste heter Den glömda huvudpersonen och beskriver de äldres situation

DEBATT

Bjud in en senior till skolan! Olika aktiviteter bygger broar mel-

5/2015 29 DEBATT

De fyra uppmaningarna beskriver

några av de grundläggande behov vi människor har. Vi behöver bli sedda som individer, bli berörda och bekräftade för att må bra och få känna att vi är delaktiga i samhället. Tyvärr är det alltför många, både äldre och yngre, som sällan får uppleva sådan gemenskap och delaktighet. Jag har under alla dessa år fått god feedback och upplevt att även föräldrarna till barnen ser positivt på detta skolsamarbete. Det är definitivt ett win-win koncept på alla plan. Att få olika generationer att mötas

är ett alltmer uppmärksammat område ute i Europa vilket man även hos oss mer aktivt kunde förverkliga. Vi bör bli bättre på att ta tillvara äldre personers kunskaper och erfarenheter. Jag tror att barn mår bra av att vara i kontakt med fler vuxna än enbart personal och föräldrar – äldre kan ge något annat ! De kommer oftast med ett lugnare tempo och har även tid att lyssna och ta del av barnens vardag. Till stor del börjar framtiden faktiskt redan i klassrummet. STEN LINDHOLM Träskända stena@elisanet.fi

Visans Vänner på sommarturné Visan och havet är en pålitlig kombination och den tar Sällskapet Visans Vänner i Helsingfors fasta på i sommar. Sällskapet som fyller 70 år i år firar under en turné med jakten Alexandra. Trubadurskeppet startar i Lovisa den 30.6 och resan avslutas i Hangö den 5.7. Sju konserter under fem dagar ska den sjungande besättningen hinna med. Sällskapet Visans Vänner med ärevördiga 70 år på nacken grundades av legendariska Nils W. ”Limpan” Lindholm strax efter kriget. Föreningen har i dag drygt 70 medlemmar och glädjande nog en grupp aktiva unga sångare, de så kallade Vinylerna, som för vistraditionen vidare. Flera av dem, bland andra Sara Selenius, Gustav Klingstedt och Jonas Lemberg, deltar nu i turnén. Bland de något äldre medlemmarna kan nämnas trubadurer som Bosse Österberg, Barbara Helsingius, Lasse von Hertzen, Patrick Eriksson, Lasse och Lela Nybergh,

Cara Hjelt, Maryelle Lindholm, som för närvarande är sällskapets ordförande, samt Henrik Huldén, sekreterare och eldsjälen bakom sommarturnén. Sällskapets jubileumsår firas förutom med båtturnén också med en jubileumsfestkonsert på hösten. Lagom till firandet utkommer Bosse Österbergs bok Visans Vänner och jag. En självbiografisk historik med många läckra formuleringar, detaljer och bilder.

Trubadurskeppet Den synligaste satsningen under jubileumsåret är turnén med jakten Alexandra. Vissångarna ombord kommer inte bara från Helsingforsföreningen. På turnén deltar ett fyrtiotal visvänner och dessutom nordiska gästartister, nämligen Ekenäsbördiga Frida Andersson från Stockholm, svenskarna Jan-Olof Andersson, Calle Carlsson, Marika Lagercrantz, Ola Aurell och Frida

Braxell samt norrmannen Øyvind Sund. Turnén startar i Lovisa tisdagen den 30 juni med en nordisk viskonsert på Skeppsbron kl. 18. Gästartist är då Frida Andersson. Efter konserten äntrar deltagarna jakten Alexandra som går mot LillPellinge där följande konsert hålls på Solhälla onsdagen den 1 juli kl. 18. Den 2 juli kl. 18 står Helsingfors och Café Carusel på Eirastranden i turen. Konserten bjuder här på framträdanden av i huvudsak Visans Vänners yngre medlemmar, Vinylerna. Följande morgon, fredagen den 3 juli, kan alla morgonpigga Helsingfors- och Esbobor ta sig till kulturcentret Hanaholmen, där det serveras Nordisk visfrukost kl. 7.30 (obs tiden!) med fyra skickliga och intressanta artister, trubaduren och gitarristen Jan-Olof Andersson, skådespelaren Marika Lagercrantz och två egna förmågor, Sara Selenius och Lasse von Hertzen.

Så seglar Alexandra vidare till Porkala och ger en konsert samma kväll den 3 juli på Rigårdsnäs. Efter Porkala går färden vidare mot Barösund. Lördagen den 4 juli, på Barösundsdagen, blir det flera små framträdanden under förmiddagen på sommartorget och restaurang Scola och därefter en nordisk viskonsert på föreningshuset Walhalla kl. 13. Söndagen den 5 juli går Alexandra mot Ekenäs skärgård och turnéns avslutande vismiddag med god mat och visor på Skärhalla kl. 16. För deltagarna innebär resan inte bara nordisk samvaro och framträdanden på konserterna utan också seminarier och undervisning ombord på Trubadurskeppet. Mera om turnén kan man läsa på Trubadurskeppets facebooksida, på Visans Vänner hemsida www.hfors. visansvanner.fi och i lokalpressen. Förhandsbokningar till de olika konserterna kan göras på den sistnämnda webbadressen.

Trubaduren och gitarristen Jan-Olof Andersson från Sverige.


30 GOD TID

5/2015

På gång i Nämpnäs i sommar! Öppna byars dag • 6.6

Mer info på vår Fb-sida!

- en oas mitt i Närpes centrum!

3.7 - 4.7.2015 i Närpes

på området finns ett 20-tal museibyggnader, cafe samt sommarteater besök vår hemsida;

Europeiskt mattorg 2.7 - 5.7.2015

Loppis i paviljongen • 6-11.7 Fiskfest vid Öskata fiskehamn • 19.7 Beachvolley + pubkväll • 25.7 Sommardans i paviljongen • 1.8

www.ojskogsparken.fi för information samt evenmangskalender info tel 040-505 5377

Europeiskt mattorg

www.visitnarpes.fi

Allsång i paviljongen i juli - datum meddelas senare!

Bageri & Konditori

Långgatan 4, Kvevlax

Stenugnsbakat bröd, smörbakta bullar, kaffe och smörgås, butik och café. Välkommen! Mån-fre 8-17, lör 9-14

Odd Inn Övernattning, Majoitusta Naturupplevelser, Luontoelämyksiä

www.oddinn.fi 0451195155 Korsholm

GRUS TRANSPORT Christian Hjort Tel. 0500-860 960

Vi utför det mesta inom jordbyggande Begär offert! Tel. 044-332 3370 Kvevlax

Ribacka Transport och Gräv Vikby Korsholm

Tel. 050-567 7766 * Allt inom jordbyggnadsbranschen * Grustransporter

Korsholm

Positiva upplevelser...

Ring och boka: 050 355 3924

www.kvarkenturer.fi

Björkö Camping * strandstugor

Resor och bussar 0443 14 15 16 www.lindelltravel.fi

Kb TAGES TAXI & BUSS Tage Lahtinen - Korsholm 050-558 5984 06-346 7697

* 4-20 pers. bilar * invataxi * bårtransport

Välkommen till Stundars museum! • Ett av Finlands största friluftsmuseer – 70 byggnader • Öppet alla dagar under högsäsong 22.6–15.8 • Grupper mot beställning • Hantverkardagar 5.7 och 2.8 • Höstmarknad 13.9 Stundarsvägen 5, 65450 SOLF Tel. (06) 344 2200

www.stundars.fi

www.bjorkocamping.com

050-526 2300

Torpet Stugor

050-593 8928 www.replot.com/torpet

Blomsteraffär Begravningsbyrå

God mat och svalkande drycker i trivsam hamnmiljö! Öppet sommartid alla dagar utom midsommarafton.

Evenemang hittas på hemsidan och facebook Byhamnsvägen 194 (ca 6km från bron) Tel. 06-3520329, 0500-161553 www.cafearken.fi

Fant

by ➞

Karle Vasa

Öppet K-Supermarket må-fr 9.00 - 18.00 lö 9.00 - 15.00 Självbetjäningen öppen till kl. 21

Centrumvägen 3, Smedsby Ingång från baksidan av Valloniahuset

Vallonia

Här!

OBS! Vi ber om överseende medan parkeringsbygget pågår

n väge Torg

Jordbyggnads K. RÖNN

Välkommen till

Båtturer till valsörarna tis, tors, lörd 20.6-15.8. Start kl 11.00 från Svedjehamn i Björköby, 2 km guidad vandring, kaffe och smörgåsar, tillbacka ca 16.00 55€/vuxen

aroma

en nväg Vallo

= ingångar

Blombutiken: 06-322 2544 Begravningsbyrån: 06-322 2744 • 050 313 8142 www.begravningsbyrafant.fi begravningsbyrafant@netikka.fi


GOD TID

5/2015 31

Lovisa stads museum

Victor Westerholm

landskapsmålaren | pedagogen | museimannen

- Kommendantshuset

Victor Westerholm är en av Finlands käraste 15,landskapsmålare. Denna rikt illustrerade biografi ger en helhetsbild av hans liv – från att talangen tidigt upptäcktes, till studier i utlandet, och till bildandet av den s.k. Önninge bykolonin på Åland. Hans pedagogiska gärning, harmoniska äktenskap, motgångar och framgångar, och en förtida 22 × 22 cm, 96 sidor död. II

Parkgatan 2, 07900 Lovisa, tfn 040 660 4517, 044 450 5009

Bokens f ör fat t a re, den pr isbelönt a konstnären och etnologen Kjell Ekström, h a r t id iga r e sk r iv it e t t t iot a l b ö c ker inom ämnet åländsk konst och lokalhistoria.

upplagan nu ut e!

Beställ på redaktion@sfv.fi eller 09-6844 570 Mer i SFV:s skriftserie: www.sfv.fi/bok Även i välsorterade bokhandlar

KUDDNÄS Z. Topelius barndomshem Öppet 15.5-31.8 * sommarcafé, hantverksförsäljning

NYKARLEBY

Specialutställning i sommar 10.6–27.9 Badortsliv i Lovisa - Den unge Jean Sibelius Öppet: 10.6–30.8 ti–sö 11–16 (19–22.6 stängt), vintertid ti–fr & sö 12–16

Tel. 06-785 6482, 06-785 6111 www.nykarleby.fi/kuddnas

Jeppo Byadagar

17-19.7.2015 En programfylld sommarhelg med aktiviteter för hela familjen.

Välkomna!

Mer info: www.jeppo.fi

Besök Hertonäs Gård

Hertonäs öppet för för allmänheten allmänheten Hertonäsgårds gårds museum museum är är öppet söndag kl. 12 __ 14 maj fråntill majoch till med september. varjevarje söndag kl. 12–14 från september. Under midsommarhelgen stängt. Oktober till april öppet första söndagen i månaden. Oktober till april öppet första söndagen i månaden. Guidad tur tur omfattande omfattande också gård börjar 14. Guidad också Knusbacka Knusbacka gård börjar kl. kl. 14. överenskommelse 09-789 874. Även enligt överenskommelse 09-789874. Hertonäs Gårds museum BorGByGGarväGen 12 Hfrs www.HertonasGard.fi

Välkommen till Kimo Bruk! 19.6 Midsommarstången kläs och reses kl. 13 - 15, servering 3-5.7 Smideskurs 4.7 Smidesdag med smide, program, marknadstorg,servering kl. 10 -16 14.7 Botnia Slowdrivers mc-träff kl. 19 27.7 MC-99 mc -träff kl. 19

Museum, galleri. guidningar och cafébokningar mot beställning per tel. 0400-455080

Houtskär Skärgårdsmuseum Öppehållningstider 2015 Må- Fr 12 00-18 00 Lö 12 00 - 16 00 inträde 3€ barn under 12 gratis Kontaktpersoner Lennart Brunnsberg 0400 723375 Bengt Backman 0400 536036 Carl Gustaf Öhman 040 50697107

* Multikult-konsert i Molpe paviljong 28.6 * Korsnäsveckan 29.6-5.7 * Lantdagen 8.8 * Världsarvsdagen 9.8 Biblioteket öppnar 22.6 i f.d. YA, Silverbergsvägen 23

ÖPPET 15 JUNI - 12 AUGUSTI TI-FR 11-17 LÖ-SÖ 11-16

Hembygdsmuseet och Prästgårdsmuseet öppna 16.6-2.8 Sommartorg i Molpe och Korsnäs Mer info och evenemang: www.korsnas.fi

FISKARS ANTIKDAGAR 04.07 mellan klockan 11.00 - 17.00 i axxell, Brusaby Utställning av gamla traktorer och jordbruksredskap samt att det ordnas olika arbetsuppgifter som hör till jordbruket, bl.a sätter vi hö på stör.

Kontaktperson är Mona Karlsson 040-7737830

5.-8.7.2012 9-12.7.2015

Gamla Knivfabriken – Fiskars Bruk Öppet: to-sö 10-17 www.fiskarsantikdagar.fi Bildkälla: Fiskars Oyj Abp, Hedenström


32 GOD TID

5/2015

Öppet: 1-31.7 alla dagar kl. 12-17. I augusti endast mot beställning. För grupper även andra tider enligt överenskommelse. 1-31.7 Konstutställning, utställare Gunvor Ivars 30.6 Vasa Motorcyklister kl. 19.00 11.7 Sommarmarknad 29.7 Allsång kl. 19.00

PÖRTOM HEMBYGDSFÖRENING, tel. 050-541 6092

12 -13.6 American Car Meeting 03.07 Sommarmarknad på torget 18.07 Monäsrodden 15-22.08 Nykarlebyveckan 21-22.08 Juthbackamarknaden

Finlands sydligaste badhotell erbjuder: ~ Badhus med gym, fysioterapitjänster, massage, waterbike, aquabic, hydrobic och rehabilitering ~ Hotell vid havet med 41 rum, konferensutrymmen ~ Restaurang Kasnäs Paviljong ~ Gästhamn, Tarmo närbutik, Skärgårdstorg ~ Skärgårdsutflykter, båtuthyrning, Blåmusslans naturum med mera. Välkommen !

Skärgårdsbad

KASNÄS

tfn 02-5210100 ∙ fax 02-5210101 ∙ info@kasnas.com ∙ www.kasnas.com

Södernresan tappar i glamour När vi pensionärer för länge sedan föddes reste folk

mycket sällan utomlands. Våra pappor hade i värsta fall bara rest österut med vapen i hand. På 1950-talet fick man inte köpa valuta, sades det, så inte ens till Sverige för att köpa nylonstrumpor kunde man fara. Men vi växte i stället upp samtidigt som massturismen föddes och vi fick leva med den hela vårt liv och njuta av möjligheten att se världen. Nu, efter all glamour och förverkligade drömmar under 50 år, har massturismen blivit vardag och dagens ungdomar sparar inte pengar för att kunna fara och sola sig på en strand. Dels har det blivit billigt att resa, men framför allt behöver man inte se världen i verkligheten längre eftersom man har en jättestor tv-skärm som ett fönster mot världen och ett par mindre skärmar i fickan eller väskan. När som helst kan man få veta hur det ser ut på Madagaskar, Tahiti eller Zanzibar. Till de här ställena måste jag för dryga pengar fara på egen hand på 1980-talet. Jag gillade verkligen att resa så när jag blev pensionerad hade jag varit i 76 länder och läste med avund om dem som hade varit i ”alla länder” eller

Bild: Joxerra Aihartza

På 1950-talet var min pappa på så kallad tjänste-

resa i Sovjet och när han kom hem samlades fastrarna för att få höra hur det såg ut bakom järnridån. Med sig hade han små svartvita fotografier av gubbar i hatt framför stora pappersfabriker. Mina fastrar hade vuxit upp i Viborg och var jämnåriga med tsarens döttrar, så för dem var det mesta mycket märkligt. Precis som mina föräldrar blev de alla gamla och sjuka just när de skulle ha haft tid och råd att fara till sina drömmars mål. Förr for man för att se och shoppa, i dag far man för att koppla av, känna dofter, träffa en vän eller gå på kurs. Somliga känner sig hemma genast, parlerar engelska med sådana som kan lika litet, och stannar kanske borta hela livet. Folk de träffar har sett samma tvserier så de är genast på samma våglängd och blir vänner. Så här kan det fortsätta om inte Putin förstör vår världsdel. STURE GADD

Samrådet i SPF Helsingfors sommaren och hösten 2015 Allsång på roddstadion må 6.7. kl. 18.00 med Leo Holmgren och Harry Stenfors må 3.8 kl. 18.00 med Brage spelmanslag och Brage stråkar Allsångsledare: Per-Olof Lundberg Arr. Helsingfors kulturcentral Fr.o.m. september Seniorträff Café Esplanad första tisdagen varje månad kl. 14.00. Fr.o.m. september Samvaropromenad 2:a och 4:de fredagen varje månad kl. 13.00. ons 23.9 kl. 18.00–22.00 Danskväll på AV med UniSet tors 8.10 kl. 11.00–15.00 ”Närhet i mogen ålder”. Seminarium tillsammans med Folkhälsan ons 21.10 kl. 18.00–22.00 Danskväll på AV med UniSet ons. 4.11 kl. 11.00–16.00 Svensk Festdag på G18

Museigatan 3, 65100 Vasa 06 325 3800, museoinfo@vaasa.fi www.osterbottensmusem.fi Öppet ti–to 11–18, fre–sö 11–16

med andra ord i de 194 (kanske ännu fler) som är FN-medlemmar.

IT- verkstäder på Folkhälsans Senior­hus (Preliminära datum) må 14.9. kl. 14.00–17.00 må 12.10. kl. 14.00–17.00 må 9.11. kl. 14.00–17.0 må 14.12. kl. 14.00–17.00 Seniornätverkets program, hösten 2015 SeniorVäst & SeniorNord Morjens Forsby! torsdag 10.9 kl. 13.00–15.00 på Forsby servicecentral, Kottbyvägen 11, N-huset, fritt inträde och ingen förhandsanmälan. Kom och bekanta dig med Forsby servicecentral samt olika organisationers utbud. Evenemanget baserar sig på motion, allsång och information om social- och hälsovård, församlingar, lokala föreningar, HRT transportmedel och mycket annat! SenioRöst Pentti Hildén Trio: Ur Lasse Mår-

tensons sångbok tisdag 13.10 kl. 14.00–15.30 i Nordhuset, Mosaiktorget 2, fritt inträde och ingen förhandsanmälan. Pentti Hildén har arrangerat sina favoriter ur Lasse Mårtensons rika produktion för gitarr. Vi får höra Lasses mest älskade låtar jämsides med mera sällan framförda pärlor. Efter konserten erbjuds pausgymnastik, seniordans, kaffeservering och infotorg. Folkhälsan erbjuder skjuts inom östra Helsingfors med invataxi t/r med hjälp av luciamedel från tidigare år. Bokning av skjuts senast 8.10 via Emma Lunabba per tfn 044-7883 696. SeniorSyd På svenska i Kampen! onsdag 28.10 kl. 11.00–13.00 i Kampens servicecentral, Salomonsg. 21 B, fritt inträde och ingen förhandsanmälan. Bekanta dig med olika svenskspråkiga organisationer och Kampens servicecentral! Evenemanget består av konserten ”Flickan kom ifrån sin älsklings möte” med Olivia Kyllönen, Aurora Marthens & Reetta Järä. Konserten omfattar musik av olika finländska kompositörer, bland annat Jean Sibelius och Oskar Merikanto. Därefter pausgymnastik, infotorg och kaffeservering. HelsingforsMission erbjuder skjuts med invataxi t/r inom södra Helsingfors. Bokning av skjuts senast 21.10 via Tamara Bergkvist per tfn 045-881 9743. SeniorVäst Boklycka onsdag 18.11 kl. 13.00–15.00 på Munksnäs servicecentral, Bredviksvägen 30, fritt inträde och ingen förhandsanmälan. En träff på Munksnäs servicecentral för att diskutera om dina favoritböcker och för att höra om andras! Författaren Anna Lena Bengels-

dorff medverkar i evenemanget. Pausgymnastik, kaffeservering och infotorg. HelsingforsMission erbjuder skjuts med invataxi t/r inom västra Helsingfors. Bokning av skjuts senast 11.11 via Tamara Bergkvist per tfn 045-881 9743. SenioRöst Adventsfest onsdag 25.11 kl. 14.00–16.00 i Matteuskyrkan, Åbohusv. 3, fritt inträde och ingen förhandsanmälan. Adventsbetonat program, pausgymnastik, kaffeservering och infotorg. Folkhälsan erbjuder skjuts inom östra Helsingfors med invataxi t/r med hjälp av luciamedel från tidigare år. Bokning av skjuts senast 20.11 via Emma Lunabba per tfn 044-7883 696. SeniorNord Juljazz och Finlands Lucia onsdag 16.12 kl. 14.00–15.30 på Malms kulturhus, Nedre Malms torg 1, fritt inträde och ingen förhandsanmälan. Mariah Hortans och Mathias Sandberg Duo bjuder på en härligt avspänd, jazzig julstämning med musik på engelska, svenska och finska, med allt från klassiska julverk av Sibelius, Händel och Schubert till Christmas Carols och traditionella nordiska julsånger. Därefter pausgymnastik, kaffeservering, infotorg samt besök av Finlands Lucia. Folkhälsan erbjuder skjuts inom norra Helsingfors med invataxi t/r med hjälp av luciamedel från tidigare år. Bokning av skjuts senast 11.12 via Emma Lunabba per tfn 044-7883 696. Seniornätverket vill genom samarbete skapa gemenskap och förebygga ensamhet bland svenskspråkiga seniorer i Helsingfors. Nätverket har undergrupper som ordnar program i olika delar av staden; SenioRöst, SeniorNord, SeniorVäst och SeniorSyd


GOD TID

FÖRENINGSNYTT

Kaffebordet dignade av mera än sju sorters kakor. Kronan på verket var Refrängen-tårtan.

5/2015 33

Kören Refrängen i Liljendal firade 10-årsjubileum i Mariagården den 26 april. Dirigent Jan-Erik Slätis.

Kören Refrängen kan fira 10-årsjubileum i år Under samma år har det faktiskt

gått 120 år sedan den första kören grundades i Liljendal. Herbert Johanson nämner i skriften Körsång i 100 år, att Magnus Lindfors skrivit i ett brev till sin kusin i Borgå den 26 februari 1895 ”Vi håller nu på, en stor blandad kör att sjunga här i Liljendal”. Kören deltog redan samma år i sångfesten i Helsingfors och år 1897 i Åbo samt 1898 i sångfesten i Borgå. Också i Hommansbynejden hade grundats en kör. I ett bygdebrev till tid­ningen Östra Nyland berättas att sångkören uppträtt på Hommansby folkskole­dis­trikts uf:s fest den 30 janu­ari 1898. Dessutom vet man att Hommansby sångkör deltog i sång­fester bland annat i Lovisa år 1900 och 1910 samt i sångfesten i Helsingfors år 1920. Senare anslöt sig kören till Liljendal kyrkokör, någongång i mitten av 1950-talet. Refrängen som sångkör, har således

anor långt tillbaka i tiden. Många

av oss körmedlem­mar har själva varit med och firat den anrika körens 100-årsjubileum i Liljendal kyrka den 9 april 1995. Då kören Refrängen inledde sin verksamhet var det också just ”gamla” körsångare, som blev de första kör­med­lem­marna. Som pensionär hade man längtat att ännu få vara med och sjunga de gamla kära sångerna, men förstås också lära sig ny repertoar. Därför tog sångarna kontakt med under­teck­nad, för att om möjligt få en ledare för sånggruppen. Och den 13 oktober 2005 kallade jag några sångare till en första träff hemma hos mig. Tillsammans med Solveig Broman, Leila Stor­gårds och Herbert Johanson beslöt vi, att vi skulle samlas till sångstunder. De första övningarna hölls i Rosengränd och till en början sjöng vi mest enstämmiga sånger, visor och psalmer. Sedan lade vi till någon kanonvisa varpå vi blev modigare och vågade oss på två- och trestämmiga sånger. Och nu ägnar vi oss mest åt fyrstämmig repertoar.

Cirka 10 sångare var med från allra första början, och dessa sångare repre­sentera­de alla fyra stämmor i en kör. De flesta hade ju varit medlemmar i Liljendal kyrko­kör i flera tiotals år, ja en del till och med levt med kören i över 50 år. Men vad skulle en pensionärs-

kör heta? Vi funderade febrilt och många olika förslag fanns. Till sist kom Clara Lindroos på det ypperliga namnet Refrängen. Dels hade vi på vår reper­toar sånger med refräng, dels hade vi så att säga upptagit sången på nytt bland våra aktivi­ teter, alltså som en refräng här i livet. Och från mars månad 2006 heter kören Refrängen. Vi anslöt oss ganska snabbt till Liljendal församlings pensionärer och kunde börja ha våra övningar på Mariagården. Kören Refrängen har under årens

lopp fått vara till glädje för många männi­skor vid många olika tillfällen. Under dessa 10 år vi verkat har vi i regel övat varannan vecka och

medverkat i drygt 70-talet olika sammankomster. Vi har sjungit på pensionärssamlingar, med­verkat i gudstjänster i Lappträsk kyrka, Liljendal kyrka och Sävträsk kapell, sjungit in våren på Wårkulla hembygdsgård men också deltagit i höutandagen på hösten, medverkat på Forneldarnas natt på Hommansby skola, sjungit på Lurens för pensionärer, medverkat i De vack­ raste julsångerna både i Liljendal kyrka, i Andreaskapellet och i Annagården samt besökt Hemgården i Pernå och Service­huset i Sävträsk. Fem körsångare har gått över tidens

gräns. Några sångare har slutat sin aktiva period, men också nya sångare har anslutit sig till kören. År 2011 var sångarnas antal 17 fördelade på fyra stämmor; 7 sopraner, 4 altar, 3 teno­rer och 3 basar. Som dirigent för kören har Darling Forsas fungerat från allra första början till den 31 de­ cem­ber 2011. Från den första januari 2012 tog Jan-Erik Slätis över dirigentskapet för kören. Bertel Mår­

tenson har under många år fungerat som körens ackompanjatör. För sångarna har kören fått vara till stor glädje i och med att man ännu som pensionär har möjlig­het att få sjunga till­sam­mans i en blandad kör. Och den sociala sam­varon spelar definitivt en stor roll. Därför hör också till varje övningstillfälle en kaffepaus med gott kaffebröd, som körmedlemmarna själva i tur och ordning bjuder på. En upplevelse av ett mera ovanligt slag fick vi i Refrängen vara med om då vi deltog i den allra första sång­ festen för pensionärskörer. Sångfesten hölls i Esbo den 7–8 februari 2015. Den stora sångarskaran med 360 erfarna körsångare leddes av eminenta diri­genter och det var en verklig fröjd att själv få stå med i sångarledet.

Var gång vi kommer samman blir livet som en fest. Med glädje och med gamman och sånger trivs vi bäst. DARLING FORSAS

Aktiva pensionärer i Närpes Den 24 mars bjöd Närpes pensio-

närsförening in till seminariet Att bli och vara pensionär i dag. Tillfället var välbesökt, över 80 deltagare fick höra Berit Dahlin från pensionärsförbundet berätta om dess verksamhet och Sonja Nyholm från Ingves & Svanbäck, som presenterade deras reseprogram. Därefter visade Lasse Eriksson gamla bilder och Thorolf Westerlund underhöll med sång och musik.

med musik. Ombudsman Patrick Ragnäs berättade om regionens verksamhet. Därefter följde de stadgeenliga vårmötesförhandlingarna. Bokslutet presenterades och godkändes. Föreningens årsberättelse på sex sidor visar med all önskvärd tydlighet hur aktiv Närpes pensionärsförening är. Berättelsen godkändes och de redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet.

Den 7 april var det igen dags för

Därefter var det dags för äldre-

pensionärerna att träffas då det var vårmöte i Finby stationshus. Cirka 30 pensionärer hade mött upp. PIKT-bandet från pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck underhöll

omsorgschef Pirjo Wadén att redogöra för vad Närpes stad gör för de äldre och det är en hel del. Åldringsomsorgen kostar Närpes stad cirka 10 miljoner euro i året och har

cirka 200 fast anställda. Från statens sida är målsättningen att 91 procent av alla 75 år fyllda ska ha möjlighet att bo hemma. I Närpes bor 91,9 procent hemma, så staden har lyckats uppfylla målsättningen. Hur är detta då möjligt? Vad har Närpes stad satsat på? Några exempel: Hemvården har byggts ut så att 17,9 procent av hemmaboende över 75 år har tillgång till hemvård. Två servicekoordinatorer leder hemvårdsverksamheten, Marina Westerlund och Anna Wadén. En rehabiliteringshandledare, Ann-Katrin Lindström, är anställd. Socialarbetare Kristina Maars

förmedlar ansökningar till olika boendeformer med mera. En nattpatrull fungerar på ”gamla Närpes” område. En strategi för äldreomsorgen inom K5 har uppgjorts under devisen ”Värde i vardagen”. De äldres delaktighet betonas. Seniorrådgivning via hälsostationerna och Ekebo i centrum. Minnesrådgivare, Stina Bärnlund och Johanna Juhtborg. Rehabilitering efter till exempel operationer sker numera på Närpes sjukhus. En skild fysioterapeut för äldre behövs, men har tyvärr inte rymts med i budgeten. Via sjukvårdsdistriktet har den geriatriska vårdkedjan utretts. Det

kan konstateras att flera geriatriker behövs. Nu finns endast två i Jakobstadsnejden och två i Vasa. Palliativ vård ordnas i samarbete med Cancerföreningen i Österbotten. Man skall få dö där man senast vårdats. Doctagon ger dygnet runt service till Pörtehemmet och Alvina samt till Närpes sjukhus kvällar, nätter och helger. Inom hemsjukvården görs också ett försök med Doctagon. Tredje sektorn bidrar också till de

äldres trivsel och aktiviteter genom olika typer av frivilligarbete. Det gäller att skapa liv till åren.

MÄRTA BACKLUND


34 GOD TID

5/2015

Sittdansarna vinkar hej-hej åt alla som inte rymdes med på hemliga resan.

Seniordans i trettio år Finlands Seniordansförbund (FSDF) rf fyllde 30 år och firade med seniordans till levande musik med Vörå Spelmansklubb i Tammerforshuset lördagen den 25.4.

Till Margareta Grigorkoffs ära och minne dansade vi Kärestan från Karelen, som hon gjort koreografin till

Marianne Huotari från Svenska pensionärsföreningen i Tammerfors framförde SPF:s hälsning liksom sin egen till FSDF:s förbundsordförande Gun Svenlin.

Seniordansgruppen från Hagalund skålar för seniordansen.

230 seniordansare och ledare från hela svensk Finland, från Lovisa i öster via Åland till Öja i norr, dansade tillsammans ett repeterat dansprogram med danser från 30 år tillbaka. Danser som våra dansledare koreograferat. Ordförande Gun Svenlin, Vörå, hälsade alla välkomna och gladde sej över att så många hörsammat inbjudan. – Tidigare jubileer har vi bara samlat ledarna men nu ville vi nå ut till dansarna – utan dansare ingen seniordans. Istället för våravslutningsdanser i söder och norr slog vi ihop påsarna. FSDF har fungerat som ett dansledarförbund men i och med stadgeändringen som nu trätt ikraft kan alla dansare och faster och morbror bli medlemmar. Viceordförande Liane Byggmästar, Kronoby, var konferencier och berättade informativt om de olika danserna och koreograferna. Linnea Tallgård, seniordansledare och Lianes dansmentor från Kronoby reciterade dikt. Kyrkofadern Augustinus, tillika helgon och en av kristendomens största teologer, levde år 354 till 430 och skrev: Jag älskar dansen för den befriar människan, knyter den sorgsna till gemenskap. Jag älskar dansen som främjar sundhet, klarhet i tanken och en rörlig själ. Dans är förvandlingen av rum och tid för människorna som stän­ digt är i fara att förfalla ensidigt till tanke, vilja eller känsla. Jag älskar dansen. O, människa lär dig dansa. För annars vet äng­ larna i himlen inte vad de ska göra med dig.

Under höst och vårterminen har

dansarna i sina grupper övat de 14 danser som valdes ut till jubileumsdansen. Danser av Kate Björkman, Lullu Palmgren, Margareta Grigorkoff, Mary Kekola, Leena Normann, Mona Forsström, Berit Siren och Gun Svenlin. Alla danserna har det gemensamt att de presenterats på internationella seniordanskongresser (ISDC) eller på nordiska träffar (NT). Lullu Palmgrens dans What a surprice fox känns lika modern än idag som är, trots att den användes redan 1991 i Danmark. Där röstades den fram som den mest omtyckta dansen. Det kändes spännande att dan-

sa till levande musik. Orkestervalet föll sej naturligt då Vörå Spelmansklubb producerat många fina inspelningar av låtar som fallit dansarna i smaken. Dels äldre inspelningar men också nyskrivna låtar av klubbens ledare Wilhelm Skata och också av medlemmen Greger Lindell. FSDF har gjort många danser till deras inspelningar. Många dansare minns Viva Es­ paña som Mona Forsström gjort koreografin till och som dansats på en gymnastikfest och i Tyskland på ISDC där dansarna sjöng med så taket lyfte. Vörå valsen gjorde stor succé i Norge på NT. Danserna avlöste varandra och

några danser togs om två gånger på dansarnas begäran. Det var ett nöje att fungera som dansledare och bara behöva ge stickord till dansarna så visste alla vad som skulle dansas: arkad , dubbel-hitch, solo runt ,bro-

ken box och väselsteg och wiegesteg i kors framför. Härligt att följa med dessa ringar av dansande glada mänskor. Vi vilade ibland och satt över nån dans och sen dansade Gun en sittdans med deltagarna. Sittdansen till musiken Lycko Zidenspolka var seniordansens motsvarighet till pensionärernas årliga hemliga resa. Ingen visste resmålet. Jag är säker på att Margareta Gri-

gorkoff , seniordansens moder i Finland, ordförande och hedersordförande, satt på ett moln och dinglade med benen i danstakt. Maggo som hittade dansen under en resa i Tyskland visste inte då vilken spridning seniordansen skulle få. Hon bara visste att dethär var seniorernas egen dansform och motion. Vår kära Maggo dog 18.11 2014, 95 år ung. Vi dansade från klockan 12 till

klockan 15.30 då musikerna tackade för sej. Det var en annorlunda dansspelning för dem också med nästan bara kvinnfolk som dansade med röda och blåa band runt nacken och med bara 16 riktiga kavaljerer (blåa) på plats. Wilhelm lovade att de gärna kommer igen. Vi klädde om till festmiddagen och utbringade en skål för förbundet. Idel leenden, kramar och små pratstunder runt de dukade borden talade om att alla trivdes. Du hittar mera info och bilder från jubileet på vår hemsida www.seniordans.fi Finlands Seniordansförbund rf ORDFÖRANDE vid pennan Foto ÅSA LAUKONLINNA och KATARINA BENGS-WESTERMARK


GOD TID

FÖRENINGSNYTT

5/2015 35

Stärkande rehabilitering på Fra Mare Från Larsmo-Eugmo Pensionärsför-

ening åkte vi på en vårlig spa-resa till Haapsalu 15–22.4. För många var det redan tradition och för några första gången. Vi startade från Karleby tidigt med Touring Partners buss och Peter Söderqvist som chaufför, via Larsmo och Jakobstad vidare mot Helsingfors. Nya reseledaren Ingmar Käld välkomnade oss med på en förhoppningsvis uppiggande vecka och trevlig samvaro. Efter två pauser anlände vi till Västra hamnen och sista deltagaren anslöt sig till gruppen. Vi åkte med Superstar, en sjötur på två tim-

mar i soligt väder, till Tallinn. Sista etappen på cirka 100 kilometer till Haapsalu gick smidigt på bra vägar. Vi såg storkbon på elstolpar och betande kor i hagar. Då vi anlänt till Fra Mare 17.30 serverades buffémiddag och aftonen var fri. En del gick en promenad eller njöt i bastu/badavdelningen. Nästa dag var det läkarkonsultation för veckans behandlingar. Om någonting kändes mindre bra fanns möjlighet att byta via sköterskan. Sen sågs vi bara hastigt mellan olika behandlingsrum kors och tvärs i korridorer och matsal.

En kväll samlades gruppen till en

sång/programafton för närmare presentation; alla med samma intresse, att bygga upp och förbättra välmående och kondition. Den här träffen blev en total överraskning; vår reseledare med fru firade guldbröllop här tillsammans med oss. Det bjöds både skål och kaffe- och tårttraktering. Ingmar hade knåpat ihop en frågetävling i stil med Så ska det låta, men vi behövde inte sjunga. Bra hjärngymnastik och fastän vi nynnat ett helt dygn lyckades ingen få 12 rätt. Fina priser utdelades. Humoristiska berättelser ur livet och ordet fritt varvades med allsång. Så kände alla varandra mycket bättre. Det märks dagligen hur mössöron

spricker ut och fjärilar vaknar. Snödroppar och scilla blommar i trädgårdarna. För den som vill vandra ligger Paralepa naturskog strax utanför hotellet med fina motionsstigar. Blåsippor och tussilago sticker upp var som helst i ljusa skogspartier. Längs med stigen finns en minnessten där de första baptisterna i Haapsalu döptes redan 24.02.1884. Stenen sattes på plats 16.07.1994 efter Estlands självständighet. Hela veckan hade vi soligt väder lämpligt för utevistelse.

I väntan på bussen för rundtur i Haapsalu.

Peter ordnade en informativ rundtur i och omkring Haapsalu med buss. Han kan hela Estlands och kurortens historia ända från 1800-talet fram till dagens lyxiga badhotell. Det är alltid skäl att friska upp minnet hur svåra tider estländarna gått igenom och rest sig igen. Det märks en liten förändring till det bättre år för år. Det mesta var positivt under vis-

telsen; personalen och terapeuterna gjorde allt för vår trivsel. Maten var hälsosam, mångsidig, välsmakande, och snyggt framdukad. Även servering av specialdiet fungerade perfekt. Frukt fanns framme vid varje måltid. Vi njöt av helpension och tre behandlingar/dag. Därutöver fanns möjlighet att boka terapeutiska- eller skönhetsbehandlingar enligt egen prioritering. Musik/ danskvällar ordnades i restaurangen på kvällar. Efter sista frukosten på Fra Mare

åkte vi till Tallinn för en stunds shopping innan båtens avgång. Buffélunch var reserverad för oss genast. På så sätt avnjöts sjöresan gemensamt och samtidigt sparas nästan en timme restid på land. I Västra hamnen lämnade en deltagare gruppen, tackade för triv-

Gustav i Paralepaskogen

seln tillsammans och önskade god tur på färden norrut. Alla som var med stämde in i tacket till Peter och Ingmar och de i sin tur var tacksamma för glada och föryngrade resenärer. Efter två pauser anlände vi till Jakobstad en timme före midnatt och bussen fortsatte mot Karleby. En vecka på SPA gör gott för kropp och knopp varje vår efter den mörka vintern. Tack till researrangören, reseledaren och alla vänner. HELENA LILLSUNDE

Trivsamt i Närpes Trivselfesten som ordnades av

Närpes pensionärsförening den 6 maj drog fullt hus. Publiken som deltog i festen på serviceboendet Bostället i Närpes var så talrik att samlingssalen fylldes till sista plats. Festen riktade sig till alla pensio­ närer, men ensamboende sådana var speciellt inbjudna och många av dem kom också. Publiken bjöds på ett underhållande program som till största del­ en bestod av musik och sång, även allsång. För det musikaliska stod en grupp på tio musikanter ur Närpes Spelmansgille förstärkt med Johan Pått. Duon Christine Rosenback och Anne-Maj Jerkku roade med

en humoristisk dialog i rollerna som Irene från Yttermark och Selma som återflyttat från Amerika. Stämningen var avslappnad och man kunde märka att publiken trivdes. Brukligt är att pensionärsförening-

en på sina fester oftast har tal eller föreläsningar om något speciellt tema, men den här gången hade denna del helt lämnats bort. Detta uppskattades mycket av många i publiken. Kommentarer som fälldes var i stilen ”Så här ska föreningens fester se ut”, ”det här tycker vi om” och så vidare. Avsikten med trivselfesten var att satsa helt på underhållning och att alla skulle kunna delta i trivsam samvaro utan krav. Pensionärerna bjöds på kaffe med dopp och under den extra långa kaffepausen hade alla möjlighet att umgås och samtala med varandra, mingla som det heter på modernt språk.

Veteraner som gillar veteraner På årets Arosmarknad i Västerås fick närpesborna Lars Rönnlund (i mitten) och Rainer Skogberg (till höger) tillfälle att se en riktig raritet. En Vabismotor från 1901, den andra i serien, som är Sveriges äldsta fungerande förbränningsmotor. På årets Tomatkarneval i Närpes, 4/7, ställer Skogberg ut bland annat två tändkulemotorer.

En bildhälsning från VIPS Roliga dag!

Foto ALF BÄCKSTRÖM

Foto GÖRAN AHLBÄCK

Arrangörerna kunde konstatera att

trivselfestens upplägg var en framgång och att liknande fester säkert kommer att ordnas på nytt. ROY WILSON

Christine Rosenback och Anne-Maj Jerkku underhåller.

Ordförande Bernice Tiihonen hälsar välkommen till VIPS Roliga dag.

Karin Hasselblatt, Bernice Tiihonen och Margot Enström.

SPF:s verksamhetsledare Berit Dahlin och Bernice Tiihonen.


36 GOD TID

5/2015

FÖRENINGSNYTT

En trevlig eftermiddag på Fylgia i Tenala Tenala-Bromarf pensionärer hade

bjudit Dragsfjärds pensionärer till en gemensam vårfest den 15.4.2015 på Fylgia i Tenala. Fyra långbord med förväntansfulla pensionärer fyllde festsalen och genast steg volymen då värdfolk och inbjudna träffades. Det är lite över ett år sedan vi var bjudna till Dragsfjärds så främmande för varandra var vi ju inte. Ordförande Stig Nyberg hälsade alla gäster välkomna till denna fina vårdag och hoppades alla skulle trivas. Här passade han på att informera om kommande program, 8 juni till Pokrova-klostret i Kyrkslätt och Malmtorps bondgårdsmuseum i Ingå. SPF:s sommarfest i Dragsvik 25 juni. Pelle satt med sin farmor i köket och diskuterade om livet. Plötsligt frågar Pelle av farmor hur många år hon är. Farmor funderar en stund men säjer sen att hon inte minns. – Ta av dej byxorna och titta hur gammal du är sa Pelle. – Fy på dej , så säjer man inte sa Farmor. – Ja men i mina kalsonger står det 4–6 år sa Pelle.

Ninas Lunchcafé stod för mat och

kaffe och Henry Strömbergs enmansband spelade till dansen. Man märkte att det var rätt musik för rätt publik då många sjöng med. Ett litet gäng bestående av Bernhard Lundström, Leif Lindholm och Kira Forsström hade efter bästa förmåga övat in en sketch, I bas­ tun där de berättade om gamla tider i Bruket och missionären som helst ville fara till Dragsfjärd. Detta varvades med små vitsar och sånger. Publiken verkade ha roligt och skrattade. Medan vi drack kaffe och smakade på gräddtårtan fick vi delta i en liten frågelek på 10 frågor där svaren skulle bli antingen Kimitoön eller Raseborg. Tacksamt nog svarade alla grupper på frågorna. Hela fem lag hade alla frågor rätt så lotten fick avgöra vinnare. Det blev laget med bland andra båda föreningsordförandena som vann. Dragsfjärd pensionärers ordfö-

rande Tryggve Röblom tackade värdföreningen för en trevlig fest genom en inbetalning till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet, i Tenala-Bromarf pensionärers namn. Ni är ju nästan närmaste grannar med oss om man räknar sjövägen, sa han. Gåvan mottogs med applåder. Ordförande Stig Nyberg tacka-

Tenala-Bromarf pensionärer med Dragsfjärd pensionärer firade gemensam vårfest.

de alla för en lyckad fest och önskade trevlig hemresa. Festen avslutades då bussen till Dragsfjärd anlände. Vi stannade och plockade undan bord och stolar och fick då höra att vägen mot Tenala kyrkoby var avstängd på grund av en trafikolycka mellan en personbil och en tankbil. Vad hade kunnat hända om vi startat hemåt lite tidigare. Lev i nuet! Många glada kommentarer och tack

för festen har styrelsen fått efter festen, så vi hoppas alla var nöjda.

KIRA FORSSTRÖM

Kira Forsström, Bernhard Lundström och Leif Lindholm i sketchen I bastun.

I Västanfjärd firades 40-års jubileum Västanfjärds Pensionärsförening

r.f. grundades den 21 januari 1975. Till mötet i Vårdkasen samlades 64 personer som alla skrev in sig som medlemmar i den nya föreningen. Om föreningens uppgift nämns i stiftelseurkunden: ”att verksamt arbeta för sina medlemmars trivsel och tillvarataga och befrämja deras allmänna och gemensamma intressen”. En tidigare pensionärsgrupp i Västanfjärd, kallad Silverringen, som verkade i MBI:s regi inför­

Märkesutdelning

livades hösten 1991 med Västanfjärds Pensionärsförening. Den första tiden hölls månadsmötena i Vårdkasen men sedan 1991 har de hållits i församlingshemmet. Bland annat det här berättades i en historik sammanställd av Runa Henio. Det var också i församlingshemmet

som Västanfjärds Pensionärsförening tisdagen den 12 maj 2015 firade sitt 40-års jubileum. Ett 60-tal personer hade samlats för att fira festdagen tillsammans. Smörgås-

bordet stod dukat och senare serverades kaffe och tårta. Bland festdeltagarna fanns en del inbjudna gäster. Vi nämner Mona Lehtonen ombudsman för Åboland och förbundsordförande Ole Norrback som i sitt festtal fick med både humor, goda råd, tankeställare när vi grips av missnöje och uppmuntran då vi tror vi inte längre kan lära oss något nytt. Bland festdeltagarna fanns också representanter för de tre övriga pensionärsföreningarna på Kimitoön,

samt representanter för Kimitoöns församling. I dagens program ingick sång och musik framförd av ortens egna förmågor. Thorvald Bergström sjöng ackompanjerad på piano av Saila Viljanen. Högstadieeleven Anton Nervander som sjöng till eget dragspelsackompanjemang lyckades till och med locka åhörarna att sjunga med. Då festdagens program närmade sig slutet steg Maj-Britt Reinikai­ nen fram och ackompanjerad på

dragspel av sin man, Johan, sjöng hon: Jag vill tacka livet som gett mig så mycket. Det gav mig två ögon och när jag dem öppnar kan jag klart urskilja det svarta från det vita och högt där uppe himlens mantel strödd med stjärnor i mängden mänskor mannen som jag älskar … Text SAGA STENSTRÖM Foto SVANTE STENSTRÖM


GOD TID

FÖRENINGSNYTT

5/2015 37

Furorna föll för Berlin Den 21–24.5 åkte Pensionärskören

Furorna till Berlin på en efterlängtad konsertresa. Våren hade varit kylig i Finland, men när vi kom till Berlin blommade syren och kastanjer i olika färger. Solen värmde svagt och försiktigt till en början, men tilltog under resans gång. Furorna åkte U-Bahn till de olika konsertplatserna, bytte behändigt tåg och promenerade långa sträckor. Vi upplevde både stadskärnan och orörd landsbygd. Grönområdena i staden var stora, boulevarderna likaså. Trafiken var livlig, men märktes inte så mycket.

dade vidare för att hinna. Där väntade oss ett dukat bord fyllda med goda smörgåsar och förfriskningar. Vi deltog i en strikt mässa ledd av två präster och två lekmän. Furorna sjöng med i psalmerna så gott det gick för att sedan avsluta med en liten konsert med tysk, finsk och svensk repertoar. Vår publik strålade av välvilja. Efter konserten bjöds vi på vin och snacks, trevlig samvaro med församlingsborna, varav många sjöng i olika körer. De blev förstås inbjudna till Esbo och vi hoppas få se en sånggrupp därifrån hos oss i en snar framtid.

Vårt första möte med en försam-

Följande dag stod Kaiser-Wilhelm

ling var Apostel Petrus Gemeinde, där man hade dukat upp med 2 x 7 sorters kakor, vi sjöng Alla Fåglar kommit ren på tyska, Goethe deklamerades och Furorna sjöng Im grue­ nen, Mailied och Fruelingslied på tyska och några finska och svenska sånger, bland annat Finlandia, som vi redan värmt upp med på flygplatsen i Vanda. Gästvänligheten lyste emot oss, vi kände verkligen att vi var välkomna. Den katolska kyrkan, Katolische Pfarrgemeinde Mater Dolorosa väntade oss redan så vi skyn-

Gedächtnis Kirche på programmet. Av den stora fina katedralen, med mycken pompa och ståt genom historien, fanns bara ett sönderbombat mittenparti kvar. I denna lilla museumskyrka fanns mycket att se av krigets förstörelse. Furorna sjöng Zum Sanctus av Franz Schubert inför en andäktig turistskara. När de sista takterna av Heilig, heilig heilig hade tonat ut fick vi innerliga applåder. Kvällen var igen vikt för en ny kyrkokonsert på ett helt annat ställe utanför staden, på vägen möttes

vi av monument över judeförföljelsen och judetransporter mot förintelsen. Den saken håller man aktuell på många platser och på många olika sätt i Berlin. Till Erlösergemeinde Kirche hade förundransvärt många kommit för att lyssna på oss en lördagkväll. Vi möttes överallt av den största gästfrihet och välvilja. Vi kände oss verkligt välkomna. Från det mäktiga tv-tornet hade vi en fenomenal utsikt över hela staden, såväl forna öst som väst. Under en avslappnad båttur på floden Spree såg vi samma saker på lite närmare håll. Vi var en grupp bland många andra grupper i Berlin, men man kände aldrig av massturism, den unika Berlinatmosfären omringade oss och inbjöd till lugn och ro.

Furor i vårligt Berlin.

Under vår sista fridag i Berlin valde

halva gruppen att gå på eftermiddagskonsert i Philharmonie konserthus medan den andra hälften njöt av sommarvärmen i parker och utecaféer. Berlin är en stad man gärna återkommer till. Kulturutbudet är enormt och minnen från fornstora dar i överflöd. BENITA BÄRLUND

Furor på U-Bahnhof Platz der Luftbrücke.

Stiftelsen för dig och mig! Stiftelsen för svensk pensionärs­ verksamhet i Finland PB 129, 00101 Helsingfors Tfn 020 7288 812 www.spfstiftelsen.fi

Svenska pensionärsförbundet rf är initiativtagare till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland. ♦ Stiftelsens ändamål är att verka för och stöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa samt livskvalitet och trivsel i vardagen. ♦ Stiftelsen grundades hösten 2010. ♦ Målet är att skaffa tillräckliga medel för att trygga en seriös och långsiktig verksamhet på svenska bland pensionärerna. ♦ Det disponibla överskottet i stiftelsen delas ut till föreningar och institutioner efter ansökan.

Stiftelsens organisation ♦ Stiftelsens styrelse består av Ole Norrback (ordförande), Henry Wiklund (viceordförande), Lasse Koivu, Marianne Lindberg, Henrik Svarfvar och Magnus Öhman. ♦ Stiftelsens ombud Berit Dahlin sköter löpande ärenden.

Bidrag, donationer och testamenten ♦ Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är allmännyttig och kan skattefritt ta emot gåvor och testamenten. ♦ Vid upprättande av gåvobrev och testamenten är det alltid säkrast att konsultera en jurist. Stiftelsen bistår gärna med råd och vägledning. ♦ Gratulationer i samband med bemärkelsedagar kan riktas till stiftelsens hyllningsfond. ♦ Stiftelsen redovisar årligen nytillkomna donationer.

Vill du grunda din egen namnfond? Donationer till hyllningsfonden är ett sätt att stöda stiftelsen. Ett annat sätt är att grunda en egen namnfond. Kontakta stiftelsens ombudsman för mer information. Donationer kan också göras anonymt.


38 GOD TID

5/2015

Var o lyckan f ramme?

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK

Patientjuristerna hjälper dig vid hangläggandet av personskador till följd av:

Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m. Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185*

patientskada, läkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m. Telefonrådgivning på svenska: vardagar kl 9-17 på numret 0400 464899 www.potilaslakimiehet.fi

*Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Innovativ

Aktiv

Sakkunnig

Kontakta oss för kostnadsfri värdering av din bostad! Linda Salonius-Pasternak Företagare, Ekon.mag., AFM 044 988 4294 / linda@cristal.fi

CRISTAL Asunnot Oy LKV AFM

Kristina Elfving Försälj.-och marknadför.rep. 040 5824503 / kristina@cristal.fi Jägaregatan 10 a, 00150 H:fors

Förmedlingsarvode 2,5% (inkl. moms. 24%) el. enligt överenskommelse.

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa

Kundcentrerad

Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Katarina Heikius, tel. 0500-167 063 Vasaesplanaden 16, Vasa

BMT Entreprenad KB sprängning o transport

Smedjegatan 13, 00150 Helsingfors

tom.grind@netikka.fi 0400-345 529, 050-595 0039 MÅLNING & TAPETSERING

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

• • • • • • •

Inom- och utomhusmålning Högtrycksmålning med spruta Tapetsering Möbelmålning Kakelläggning Diverse golvarbeten & Reparationer Blästringsarbeten - allt från stora till mindre projekt med fuktblästerutrustning • Uthyrning av skyliftar till förmånliga priser

Österbottens Blästring http://evl.fi/natjour

rata? p u Vill d väll je k

OBB-MÅLERI

Tel. 050-3221535 Patrik • patrikteir@hotmail.com

Var -24! 0 kl. 2

Svenskfinlands evangelisk-lutherska församlingar

Öppet under säsongen, 19.6-9.8.2015 Måndag-torsdag kl. 12-19 Fredag-söndag kl. 12-21

- ett utmärkt utflyktsmål! Sommarcafé Laxsoppa, hamburgare och andra läckerheter dagligen Lunchbuffé på veckosluten

Öppet även före och efter säsong, se www.kopmanholmen.fi Skärgårdens pärla i Larsmo Info och bokningar 044 7217 329 Under säsongen (06) 728 2509

Tryggare kan ingen vara Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt. Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors


GOD TID

5/2015 39

öppet må-fr 8.30-17.00 lö 9-13 (sommartid längre)

Café i Korpo Välkomna! Tel. 02-4631033

Trivsamma hotell- och konferensrum Gratis parkering till alla bilburna Restaurang med á la carte och Pizza meny Lekrum till barnen på sommaren

Orisbergs semester- och kurscenter Gör som Sibelius, Topelius eller Matilda Wrede, som också har visiterat Orisberg!

Ring oss på +358 (0)6 328 8200 Centrumvägen 3, 65 610 KORSHOLM info@vallonia.fi www.vallonia.fi

• Guidade rundturer för grupper (17 €/pers inkl. guidning + mat) • Brukskyrkan, klockstapeln och prästgården ritade av C.L. Engel • Sommarkafé (31.5.–31.8.) lör-sön kl 12–18 Åbergsvägen 38, 61560 Orisberg tel. 040 511 9599, orisberg@sana.fi, orisberg.fi

lähellä palveluita

kansanraamattuseura.fi

Luonnon ja meren äärellä lähellä palveluita

Nära naturen och havet Luonnon ja meren äärellä palveluita med service inom räckhåll Näralähellä ochoch havet Näranaturen naturen havet med service inom räckhåll Luonnon ja meren äärellä med service inom räckhåll Luonnon ja meren Luonnon meren äärellä äärellä lähelläjapalveluita

040-744 1744

N AJ

A DE N

lähellä lähellä palveluita palveluita

BAR & PIZZERIA

Live Music www.najaden.fi

Välkommen till vår idylliska restaurang på Heimsjöstranden i Terjärv centrum!

med service inom räckhåll

* Lunchbuffé vardagar kl. 10.30-14 * Pizza-meny vardagar från kl 15 fram till en timme innan stängning * 60 sittplatser i restaurangen och 36 på terrassen Camping • 17 stugor * Vi erbjuder också Ala cartemeny och privatbeställning vid behov. Ring, så ordnas det!

Camping • 17 stugor • Café med hembakat • Bastu

Camping •Camping 17 mökkiä • Kahvila, kotileivottua • Saun Solstrand 7,• 21600 • 17 mökkiä • Kahvila, kotileivottua Sauna Pargas • FINLAND Trädgårdscafé mitt i idyllen Alla dagar maj-augusti 11-19

• Café med hembakat • Bastu

Camping • 17 mökkiä Kahvila, kotileivottua Camping • Aurinkoranta 17• stugor •7,Café med hembakat Bastu 21600 Parainen • SUOMI•• Sauna Solstrand 7, 21600 Pargas • FINLAND

CampingCamping • 17••mökkiä Kahvila, kotileivottua • Saun Aurinkoranta 7,•21600 Parainen Camping 17 kotileivottua • Sauna 17mökkiä stugor• Kahvila, • Café med hembakat • Bastu • SUOMI

Södra Terjärvvägen 10, Terjärv 045-804 7898, www.restaurang-marinas.fi Sommar-öppet: Må-Ti 7-20, Onsd-Tors7-22 Fre 7-24, Lö 10-24, Sö 12-20

• Ekologiskt värdshus • Café och mötestjänster

• Ekologinen majatalo • Kahvila ja kokouspalvelut

TERVETULOA! www.majatalobox.fi VÄLKOMMEN! Spjutsundintie 103 Spjutsundsvägen 01190 Box (Sipoo, Sibbo),  050 592 4255

Aurinkoranta 7, 21600 Parainen • SUOMI

Camping 17 ••21600 Kahvila, kotileivottua • Sauna Parainen • SUOMI Camping• •Aurinkoranta 17mökkiä mökkiä Kahvila, kotileivottua Solstrand 7,7,21600 Pargas • FINLAND

Bastugatan 5, Ekenäs 019-241 5656, 050-556 1665 Trubadurer juni-juli-augusti alla tisdagar kl. 14, 16 och 18 Se, www.cafegamlastan.fi

Aurinkoranta Parainen • SUOMIParainen Aurinkoranta 7,• 17 21600 Aurinkoranta7,7,21600 21600 Parainen Camping stugor • Café• SUOMI med hembaka mmen

Välkotill

Solstrand 7, 21600 Pargas • FINLAND

SOMMARRESTAURANG MUSTAKARI havsutsikt Smakliga upplevelser och härlig

GH Golfrestaurant i Gammelboda, Ekenäs

Öppet alla dagar Tel. 019-241 3200 kl. 8

_

GH Sommaröstrand Tel. 019-222 3204

öppet alla dagar Tel. 019-201 351 www.restaurantgh.fi

Restaurang Knipan

Björknäsgatan 12, Ekenäs

www.lindskok.fi Lunchöppet utan bordsbokning 22.6 - 9.8 alla dagar kl. 11-15 Boka även in höstens och vinterns utflyktsmål.

Sommaröppet alla vardagar kl. 11-15

ÖPPET MÅN-LÖR 11–21 (köket 20.30) SÖN 13–21 (köket 20.30) Bordsreserveringar via försäljningstjänsten, må-fr kl. 8-17, tfn 06 8266 505/521.

Original Sokos Hotel Kaarle Salutorget 4, 67100 Karleby Tfn 06 8266 111

Lunch alla dagar Övriga tider enligt på Knipan överenskommelse. 019-241 OBS!1169 Semesterstängt 25.6-11.7 www.knipan.fi Tel. 019-241 3200


40 GOD TID

5/2015

Begravningsentreprenören som blev författare Att Svenska litteratursällskapet prisbelönar en författardebutant är sällsynt. När Benita Backas-Andersson tog emot sitt pris på den solenna Runebergsfesten i Helsingfors universitets solennitetssal var det många som höjde på ögonbrynen samtidigt som intresset för den prisbelönade boken aktualiserades. Kort sagt! Benita är begravningsentreprenören som blev författare till en bok med ett ytterst angeläget tema om ett barns utsatthet med ljuset som segrar. Vi träffar Benita i hennes hem i Tervik i Pernå. Här har hon och hennes man Leif funnit själens ro i ett hus som är som gjort för dem med rum både för arbete och för avkoppling. Inom kort kommer Benita också att flytta sitt blomsterbinderi till gårdsbyggnaden i det nya hemmet. Benitas liv är som en saga. En saga som kunde ha slutat hur som helst men i hennes fall kan man säga ”slutet gott allting gott”. Under en tioårsperiod var Benita begravningsentreprenör i Lovisa på Begravningsbyrå Lindqvist som hon hade övertagit. Att hon blev det beror på, som hon skriver i sin prisbelönta bok När rädslan vilar att hon upplevde frid vid sin fars dödsbädd, ingen rädsla. Hon trivdes med sitt arbete och gärna hade hon fortsatt som begravningsentreprenör om hon inte haft den ständig värk efter att ha drabbats av Borrelia. Först var symptomen förvillande lika förkylningssymptom. Det uppenbarade sig en röd fläck på foten där hon hade blivit biten. Fläcken var rund och växte

i storlek. Sjukdomen förvärrades under flera år, med förlamningar i ansiktet, svindel, kramp och värk i lederna. Ibland påverkades talförmågan. Att hon inte fick vård i tid berodde på den mänskliga faktorn. Symptomen förvärrades. Den hårda medicineringen hade tråkiga biverkningar. Att vara begravningsentreprenör betyder också ett ständigt lyftande. Detta blev för tungt. Trots goda medhjälpare beslöt hon att sälja begravningsbyrån efter nio år och därmed fick hon för första gången på länge tid för egna tankar. Tankar som gick till barndomen i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet.

”Det finns en mening med allt.”

Hon var enda barnet i ett jordbru-

karhem med djurhållning. Föräldrarna ”tyckte inte om varandra”. Hennes far hade förfallit till alkoholism bottnande i traumatiska upplevelser från vinter- och fortsättningskrigets fasor vid fronten där han kämpade i de yttersta linjerna. Han hade också blivit sårad, fått en granatskärva i benet. Hennes mor hade det inte lätt. I sitt bagage bar hon på hemligheter som plågade henne. Benita som kallar sig för Milia i boken utnyttjades som en sköld mellan föräldrarna samtidigt som de lät sina frustrationer gå

ut över sitt enda magra och frusna barn som ofta hade ont i magen. Plötsligt spelades barndomen upp som filmsekvenser. Det var en film med mycket smärta och mardrömsliknande scener men också vackra bilder om ljus i tunneln och skyddsänglar. Benita insåg att hon måste bear-

beta sin barndom och att för detta behövdes professionell hjälp. Hon vände sig till Melita Tulikoura som är diplomerad symbolterapeut och diplomerad samtalsterapeut i psykosyntes. Benita öppnade sig och kunde med Melitas hjälp bearbeta det svåra. Melita uppmanade henne att skriva i terapeutiskt syfte. Benita skrev spontant som tankarna kom. Det blev många häften med ett flöde av ofriserade ord. Hon insåg behovet av professionell vägledning i skrivklådan. Det var nu hennes andra mentor Åsa Stenvall-Albjerg kom in i bilden. Benita anmälde sig till en av hennes skrivarkurser vid Axell på G 18 i Helsingfors där hon fick

Benita Backas-Andersson är glad

över att boken blev skriven och hoppas att den kan vara till nytta för läsarna. Ingen bitterhet finns i

Ljust i mörkt ”Det som kväver en människa är

inte att hamna under vattnet, utan att bli kvar där.” Citatet ur Benita BackasAnderssons bok När rädslan vilar är som ett mantra. Gång på gång återkommer hon till detta om att ljuset finns i mörkret. Det var hennes mentorer Meli­ ta Tulikoura och Åsa StenvallAlbjerg som uppmuntrade Benita att klä sin barndom under sent 1950-tal och tidigt 1960-tal i ord. Många hade dukat under men Beni­ta klarade sig för att hon lyckades simma till ytan. När rädslan vilar är en tunn bok

med komprimerad text ur ett barns perspektiv. Det är korta meningar som likt Olof Lagercrantz teser ger rum för läsarens egna tankar och reflektioner. Texten bärs upp av dikter och symboliserande fotografier. Ord, dikt och bild ger en tredimensionell upplevelse. Bokens pärm, en hundloka mot en grå vägg, är även den symbolisk associerande till Karin Hellmans diktsamling Hund­ loka. På bakre pärmen en bild av barnet Milia, Benitas alter ego, med händerna utsträckta på en grå filt. Benita har länge funderat på att

Benita Backas-Andersson i sin skrivarlya.

hjälp och uppmuntran. Deltagarna kommenterade varandras texter. Det började klarna för Benita att hon skulle skriva om upplevelserna ur barnets synvinkel. Så föddes boken När rädslan vilar. I oktober 2014 var det bokutgivningsdags i Lovisa. Sture Enberg som är legitimerad psykolog skrev en lysande och väl underbyggd recension i Östra Nyland. Bokhandlarna och biblioteken blev intresserade. Kort därefter fick Benita ett mejl från Svenska litteratursällskapet som önskade köpa fyra exemplar av boken. I januari detta år fick hon en inbjudan till Svenska litteratursällskapets Runebergsfest den 5 februari i Helsingfors med ett följebrev om att hon kommer att tilldelas ett pris ur Harald och Jenny Neovius fond med ett tillägg om att detta tillsvidare är hemligt. Benita minns att hon var som fallen från skyarna. Nu gällde det att förbereda sig och att skaffa sig en lång klänning eftersom festdräkt var påbjuden. – Det var som en dröm, sammanfattar Benita.

skriva, i första hand i terapeutiskt syfte om sin barndom. Men under ett hektiskt liv blev det inte möjligt

innan hon på grund av en aggressiv borrelia var tvungen att hoppa av ekorrhjulet. Det var så boken kom till efter att hon hade gått på en skrivarkurs för Åsa Stenvall-Albjerg. Därmed har Benita också skrivit historia eftersom knappast någon på Åsas skrivarkurser har blivit prisbelönad av Svenska litteratursällskapet och allra minst för ett debutverk. Boken inleds med en skildring av ”en höstkväll i ladugården” där flickan Milia hittar sin mamma ”sönderslagen i dyngrännan”. Livet slår hårt! Trösten för flickan finns i värmen hos grannarna som vet men inte vill blanda sig i. Milia är på barns vis lojal mot sina föräldrar som projicerar sina frustrationer på barnet. Under läsningens går osökt paralleller till fallet Eerika där myndigheterna stod handfallna. Ställvis är texten så smärtsam att man inte klarar av att läsa den. Men man måste för att konstatera att i det mörkaste mörka finns ljus och hopp. I det avslutande kapitlet sitter Milia förs vid sin fars och sedan vid sin mors dödsbädd. Även där finns ljuset. Benita skriver osentimentalt. Som

vuxen har hon försonat sig med barndomen. Hon inser varför hen-

boken som är en ljusfylld berättelse om en svår barndom. Benita hoppas på att boken kunde ges ut som talbok med ljudeffekter av hennes son som är professionell ljudtekniker. Boken har översatts till finska av Liisa Ryömä som också har översatt böcker av Tove Jansson, Kjell Westö, Anna-Lena Laurén och Ulla-Lena Lundberg. Nu hoppas Benita på att få en förläggare för den finska utgåvan och att boken kunde ges ut i höst. Benita skriver på sitt nästa projekt

som kommer att handla om döden baserad på hennes arbete som begravningsentreprenör. Hon vill avdramatisera det enda som är säkert i vårt liv och som förr eller senare drabbar oss alla. Vad blev det av barnet Milia som

är Benitas alter ego är en fråga man ställer sig osökt efter att ha läst När rädslan vilar. Benita gifte sig som 18-åring. Två barn såg världens ljus. Föräldrarna bodde kvar i ”det stora huset”. Benitas mor ingick ett nytt äktenskap. Hennes far stannade kvar i huset. Benita säger att ”det finns en mening med allt” och allt har också ordnat sig till det bästa. Text och foto BENITA AHLNÄS

BOKHYLLAN nes far har blivit alkoholist och varför hennes mor ständigt retar upp sin man till närapå vansinne. ”Alkohol och nikotin förstör kroppen. Krig och ångest förstör själen”. I slutorden skriver Benita att avsikten med boken är att kunna vara andra till hjälp med att berätta om ångesten och mardrömmarna hos den lilla flickan som längtade efter trygghet och värme. Men också om glädjen och om skönheten i naturen. En berörande bok! Att Svenska litte-

ratursällskapet valde att prisbelöna När rädslan vilar var ett gott val. I skrivande stund är boken ute i en fjärde upplaga. BENITA AHLNÄS


GOD TID

5/2015 41

Fira Jean Sibelius i Sibeliushuset!

THE NONSENSE CONTINUES...

Sibelius 150-årsjubileum firas flitigt

riket runt hela året. Men vad vore bättre än att fira honom i Sibeliushuset i Lahtis, landets unika konsertsal tillägnad mästaren själv? Samrådet i SPF Helsingfors arrangerar en dagsutflykt till Sibeliusveckans avslutande konsert i Lahtis lördagen den 5 september med start klockan 13 vid Kiasma. Besöket i Lahtis inleds med lunch på anrika Officersklubben. Vid konserten klockan 17 framför Sinfonia Lahti Aallottaret, Pohjolan tytär och Symfonierna nr 6 och 7 under ledning av Okko Kamu. I priset 90 euro ingår bussresan, lunchen, konserten och pausservering. Anneli Schönberg tar emot anmälningar via sms på tfn 050 3362692 eller e-post annelisch@gmail.com

Nordisk Visfest i Hangö XXXI På publikens begäran fortsätter succéshowen på hösten 2015 på Alexandersteatern! fre 4.9 lö 5.9 Lö 5.9 Sö 6.9 to 17.9 fre 18.9 Lö 19.9 Lö 19.9 Sö 20.9 to 1.10 fre 2.10

kl.19 kl.14 kl.19 kl.14 kl.19 kl.19 kl.14 kl.19 kl.14 kl.19 kl.19

Lö 3.10 Lö 3.10 fre 11.12 lö 12.12 Lö 12.12 Sö 13.12 ti 15.12 ons 16.12 to 17.12 fre 18.12

kl.14 kl.19 kl.19 kl.14 kl.19 kl.14 kl.19 kl.19 kl.19 kl.19

12-13.06.2015 Artister: Bl.a. Riki Sorsa och Jack Vreeswijk Kulturmagasinet Victor, Hangö Biljetter: Fredag 20,- , lördag 25,-, två kvällar 40,Tia’s Bok i Hangö, Tina Söderström 041-4525140, Rainer Roth 0400-477093, rainer.kerstin@gmail.com

ALEXANDERSTEATERN, BULEVARDEN 23-27, 00180 HELSINGFORS Biljetter 45€/39€

+serv.avg. från LIPPUPALVELU.FI samt från teatern, tel. 09-676980 www.fork.fi

Misskärrsvägen 23, Tenala

Som m dan arens ser !

DANS

27.5 21-01 20-24 Gents Claes Lövgrens frfr7.6 Midsommardans med Gents 20-0121-01 Tommys 21-01 Midsommardans med Gigi & Kajo 20-0121-01 Midsommardans Tommys med Gigi & Kajo 21-01 Elisa’s 21-0121-01 Face-84, Larztjejband Kristerzfrån Sverige 21-0120-24 Scotts Matz Bladhs 20-24 Matz Bladhs 20-2421-01 Matz Bladhs Scotts + trubadurduon 21-01 Fernandoz fr 12.8 21-01 Streaplers Bettan & Patte

löfr 20.6 10.6 lö 22.6 25.6 lölö4.7 frfr19.7 1.7 fr 10.7 23.7 to 23.7 tolö25.7 to14.8 28.7 fr fr 16.8

Ekologiskt kött direkt från grillen. Buffet & ölförsäljning.

www.torparrian.com

Musik i sommarkvällen Esbo domkyrka, Kyrkparken 5, Esbo centrum. Varje sö. kl. 19, 31.5 – 23.8. Fritt intr. & progr. Mer info: www.esboforsamlingar.fi/musik Arr. Esbo svenska församling & Espoon tuomiokirkkosrk.

VÄLKOMNA

FAGERÖ SOMMAREN 2015 Restaurang • Café • Pizzeria • Simstrand • Småbåtshamn • Beachvolley • Minigolf

5.6 Humorkväll med Kaj KAJ och BAJ, Two Zides

20.6 Midsommardans San Marino med Linda, Siv Laine band Patrik Linman

11.7 Grisfest

8.8 Rockabilly

Top Cats, Allan & the Astronauts Flashback

12.9 Fagerödans

Mats Bergmans, Högtryck Less is more

Larz Kristerz, Carisma Mendelsson

3.10 Höstdans

Matz Bladhs, Tommys Dennis Rönngård duo

Skärgård sloppi s 1-5.8

ÖPPETHÅLLNINGSTIDER: 2.5-31.5 helgöppet 1.6-12.6 kvällsöppet 13.6-16.8 Må-To 11-22, Fre-Lö 11-23, Sö 12-22 24.8-4.10 helgöppet Söndagar serveras festlig skärgårdsbuffé.

Restaurang SeaSide • Tel. 06-2252666 • seaside@fagero.fi | Fagerö • Tel. 0400 169 645 • info@fagero.fi • www.fagero.fi


42 GOD TID

5/2015

“Närpes Skolmusikkårs bästa show hittills!”

Samrådets resor Raseborg/Emil i Lönneberga

lördagen den 27.6. Start kl 14 vid Kiasma Pris: €46 (Ingår buss, biljett och pausservering). Anmälan snarast som SMS på tfn 050 3362692 (Anneli Schönberg).

Beatles i Lahtis, Sibeliushuset

fredagen den 21.8. Start kl 10 vid Kiasma Pris: €80 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering). Konserten Sgt. Pepper´s – Beatles med Lahtis Symfoniorkester, kapellmästare Jaakko Kuusisto. Även gruppen Rajaton deltar i programmet. Anmälan snarast som SMS på tfn 050 3362692 (Anneli Schönberg)

Sibelius-jubileumskonsert i Lahtis, Sibeliushuset

lördagen den 5.9. Start kl 13 vid Kiasma Pris: €90 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering). Konsertens program: Aallottaret, Pohjolan tytär, Symfoni nr 6, Symfoni nr 7. Anmälan snarast som SMS på tfn 050 3362692 (Anneli Schönberg)

Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teatern

tisdagen den 11.11. Start kl 10 vid Kiasma Pris: €100 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering). Föreställningen bärs upp av Matti Puurtinens musik i nyarrangerad folkviseton. Musiker är Riddo Ridberg (harmonium, piano), Marianne Maans (fiol) m.fl. Anmälan snarast som SMS på tfn 050 3362692 (Anneli Schönberg)

Trollflöjten på Åbo Svenska Teater

lördagen 30.1.2016. Start kl 11 vid Kiasma Pris: €120 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering). Anmälan snarast som SMS på tfn 050 3362692 (Anneli Schönberg).

Antti Railio

Sonja Biskop

Emma Backman

BAJ

Skriv om ditt liv Längtar du efter att skriva? Vill du få hjälp att utveckla dina idéer och din berättelse och träffa andra som också skriver? Nu är hög tid att ansöka till den populära kursen Att skriva om sitt liv, som kör igång igen i höst. Arrangör är Folkhögskolan Axxell i samarbete med Svenska pensionärsförbundet rf och kursledare är Åsa Stenvall-Albjerg. Kursträffarna hålls 7–8.9, 5–6.10, 2–3.11 och 30.11–1.12 (må–tis kl 9.30–16).

Ishallen i Närpes 7 juli kl. 15.00 och 20.00. Förköp: 050-4024931, music@narpes.fi, NetTicket, Malax Blomstercenter, Korsnäs Lokaltapiola, Krs Sparbank, Närpes Fototjänst. 25 €.

Ansök på www.axxell.fi/-/att-skriva-om-sitt-liv-i. Kursledaren ger mera information, e-post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0447397722.

Kom med till Italiens kändaste ö, Sicilien!

SUDOKU

Sicilien är kanske den del av Italien som är mest omskriven och mytomspunnen med både historiska minnen, vacker natur och vulkanisk verksamhet. Nu har ännu några pensionärer möjlighet att komma med på vår 8 dagars resa till denna fantastiska ö i slutet av september med Finnairs direktflyg och österbottnisk buss och chaufför på Sicilien. Även reseledare från SPF medföljer. Anslutningsbuss ordnas från Österbotten och resenärer från övriga Svenskfinland träffar vi på Helsingfors flygstation. Vi kan också utlova ett bra pris på resen som innehåller halvpension och 2 luncher på Sicilien. Övernattningarna sker på endast två hotell med bra standard och den andra övernattningen sker i anslutning till den kända turistorten Taormina. Mera uppgifter om resan finns i annonsen och på SPF Österbottens hemsida.

Lösningen finns på motstående sida.

3 5 7 4 4 1 6 9 3 4 7 8 9 2 3 6 8 5 6

9 1 6 6 3 5 8 1 9 5 3 1 2 2 4

6 9

Om ni är intresserad att utnyttja några av de sista platserna på resan ta kontakt med SPF:s kansli i Vasa tel. 0207288818 snarast.

Tidsresor för seniorer –En dag på landet En minnesresa för seniorer till livet på landet förr i tiden. Arran­ geras av DOT rf på Hertonäs gård. Minnesresan är en dramalek som genom lekens magi tar dig till 1800-talet på Knusbacka bondgård där du får träffa folket på gården livs levande. Du förvandlas till en person ”förr i tiden”, får gammaldags namn och kläder och får hjälpa till med sysslorna på gården. Du får t.ex. lyssna på historier om folktro som

personerna berättar, smaka på en bit mat och sjunga sånglekar från förr i tiden. Allt detta i en äkta allmogemiljö på Knusbacka gård i Hertonäs. Använd dina sinnen och dina minnen och följ med på en tidsresa till förr i tiden! Tidsresor ordnas på beställning. Enligt önskemål förverkligas tidsresan på 45 minuter eller 1,5h. Lämplig gruppstorlek 15 deltagare. Förfrågningar och mer info: 045-8991404 eller info@dotdot.fi


GOD TID

5/2015 43

SOMMARDAG PÅ CARPELLA 5/8 Lunchbuffé från 11.00. Sallad, jägarschnitzel och bärkvarg. Strunt i vidbränd gröt när vitsipporna blommar.   Foto BENITA AHLNÄS

Programmet inleds 13.00. Festtalaren riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson Sånggruppen Kardemumma Rastrelli Cello Quartet

Vidbränd gröt! Livet ges inte i repris. Det är man glad för. Ibland. Som den dagen när det mesta gick fel. Redan på morgonen var olyckan framme. I all sköns ro läste jag morgontidningen som tillsvidare kommer in genom brevinkastet vid femtiden. Det är väl bara en tidsfråga när papperstidningens saga är all. Och så, mitt i allt, började det osa bränt i köket. Gröten hade kokat över. Det luktade vidbränd gröt och utspilld mjölk. Upp med fönstret på vid gavel!

Kaffe eller te med hallonbakelse. Dans: San Marino & Linda Alternativt program: Utflykt till Westenergy Inträde inklusive lunch och kaffe/te med hallonbakelse 35 euro. Inträde inklusive kaffe/te med hallonbakelse 20 euro.

En intervju väntade. Det gällde att göra sig i ordning. Dusch. Hårtvätt fanns det inte tid för. Omöjligt denna morgon att hitta likadana strumpor. Tvättmaskinen hade än en gång ätit upp småtvätten. Men blusen måste strykas. Så en rivstart efter att ha kollat att mobilen, nyckeln, anteckningsblocket och kameran fanns med. Och plånboken inte att förglömma. Typiskt för dagen som hade börjat dåligt var att jag missade bussen. Måste ringa till intervjuobjektet som visade stor förståelse även när jag hade stigit av vid orätt hållplats och var tvungen att ringa ett nytt samtal till honom. Hur bar man sig egentligen åt innan mobiltelefonerna fanns?

Anmäl dig till din egen förening före den 20 juli. Carpella Karperövägen 538, Karperö

San Marino & Linda

VÄLKOMMEN! SPF ÖSTERBOTTEN ENDAGS HÖSTRESA TILL HÄRMÄ 17.9 Vi anländer per buss till Härmä Spa 11.30 och inleder med buffélunch. Program från 13.30 Musik framförs av studerande vid Härmänmaan Musiikkiopisto. Gästtalare är Radio Vega och X3M:s programchef Kaj Backman från YLE så passa på att diskutera musikutbudet och annat intressant med honom. Kommunens hälsning, stadsdirektör Markku Lumio. Kaffeservering Eftermiddagsdansen startar 15.00. Alternativt program: guidad rundtur. Hemfärd 17.30. Pris 60 euro Anmäl dig innan den 4/9 till din egen förening. Vill du besöka Spa-avdelningen så går det bra att göra detta, på egen bekostnad.

VÄLKOMMEN! SPF ÖSTERBOTTEN

Så infann sig tvångstanken om huruvida strykjärnet var avstängt

eller om det i brådskan hade blivit på. Vet att det också har hänt andra. Minns föreläsaren som mitt under föreläsningen diskret bad mig ringa hem och kolla strykjärnet. Har ni förresten, kära läsare, hört om den luttrade mannen som jämt och ständigt fick lyssna på fruns jeremiader om strykjärnet: – Vi måste åka hem. Strykjärnet blev säkert på. – Nej, det gör vi inte, svarade mannen. Du drog ut stöpseln. – Hur kan du vara så säker, utgöt sig frun. – Det är jag visst. För jag tog med mig strykjärnet, blev mannens svar.

Drama i äldrevården Seminarium på Helsingfors Arbis 10–11.6 Vilken roll spelar drama i äldre­vården? Vilken är relationen mellan konst, hälsa och välbefinnande? Tillhör konst och kultur alla oberoende av ålder? Hur vill vi att äldrevården ser ut i framtiden? Kan man behandla svåra och tunga saker hos äldre genom drama?

Dagen fortsatte. Intervjun blev gjord. Strykjärnet var avkopplat och ställt på köksbordet. Det luktade fortfarande vidbränt i köket. Men det var gröten.

Föreläsningar, workshops, föreställningar samt presentationer av olika case, både nationella och internationella. Seminariets språk är svenska, finska och engelska. Se programmet på dotdot.fi/Site/ Data/219/Files/DCP%20 svenska%2021_4.pdf

Dags för deklarationen. Skattebjörnarna kan ju inte veta om avdrag

som man som frilansare och turistguide har rätt att göra. Därtill kommer hushållsavdrag för reparationer i hemmet. Nu gällde det att leta rätt på kvittenserna. Skattemyndigheterna uppmanar en att deklarera elektroniskt. Det blev ett tappert försök som resulterade i att det tydligen var något fel på datorn eller hela systemet eller på mig. Ett febrilt letande följde! Min ordentliga dotter lyckades slutligen hitta nästan alla betalda räkningar som jag inte hade lyckats samla i mappen Hushållsavdrag 2014 utan de fanns litet hipp som happ utspridda i lägenheten. Blanketterna 14 A för hushållsavdrag var kluriga trots anvisningar för ”ifyllandet av desamma”.

Arrangör EU-projektet Drama Connecting People Deltagaravgiften, för seniorer 50 euro, inkluderar lunch och kaffe båda dagarna.

Försvunnen plånbok! Efter att ha köpt konceptpapper och betalat

Mer information fås av seminariets koordinator Birgitta Snickars von Wright, Föreningen för Drama Och Teater, DOT r.f. snickars.birgitta@gmail.com eller tfn 045-1170933

för dem hastade jag iväg till ”snabbköpet”. Och när jag skulle betala var plånboken försvunnen. Vad gör man i det läget? Ja, man ringer 020 333 som sköter om att alla kort spärras. Men innan det beslöt jag mig för att gå tillbaka till bokhandeln. Och se där på disken fanns min röda plånbok bredvid en av försäljarnas telefoner som även den hade varit försvunnen. På allt detta en promenad till klipporna och havet och vårens för-

sta vitsippor i full blom. ”Allting är en spegling, och speglingen är allt.”

GOD TID utkommer nästa gång den 28 augusti. Material till nummer 6/2015 bör finnas på redaktionen senast den 7 augusti. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. katarina.bengs-westermark@ spfpension.fi

SUDOKULÖSNING 8

2

3

5

7

9

1

6

4

6

7

5

4

1

3

8

9

2

4

9

1

8

2

6

3

7

5

Deadline

5

6

9

2

3

8

7

4

1

Nr 6

28/8

7/8

3

1

2

6

4

7

9

5

8

Nr 7

2/10

11/9

7

8

4

1

9

5

6

2

3

Nr 8

6/11

16/10

2

3

6

9

8

4

5

1

7

Tfn 020 72 888 80

Nr 9

11/12

20/11

9

4

8

7

5

1

2

3

6

1

5

7

3

6

2

4

8

9

BENITA AHLNÄS

Foto Theresa Axén

Utgivn.

God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa

PS. Efter att ha skrivit kolumnen testade jag 020 333. En vänlig röst betjänade på svenska och sade att det är rätt nummer att ringa för att spärra bankkort och kreditkort. Anmälan om förlorade pass eller id-kort anmäls hos närmaste polis. För snabb polishjälp gäller allmänna nödnumret 112. DS.


44 GOD TID

5/2015

Lösningen postas till SPF:s kansli senast den 14 augusti. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ...................................................................... Adress: ..................................................................... ..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 4/2015 Gun Nummenpää, Dalsbruk; Bengt Sandås, Tenala; Stig Johansson, Kyrkslätt; Gun Hede, Pernå och Leif Blomqvist, Helsingfors. Vi fick in 356 krysslösningar, grattis till alla vinnare!


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.